Podcasts about karolinska

I måndags kom A-kursen i global hälsa och nu har det blivit dags för överkursen, det vill säga hela Emmas intervju med Anna-Mia Ekström som är professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet samt infektionsläkare på Södersjukhuset. Anna-Mia berättar bland annat om varför klimatförändringar är ett så stort hot mot den globala hälsan, vilka insatser som har varit av största vikt för att lyckas fördubbla medellivslängden i världen på 100 år och hur Sverige borde agera nu när många länder skär ner på sina bistånd.Följ oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Við hugsum sjaldnast um lungun – nema þegar þau bregðast. En samt eru þau okkur bókstaflega lífsnauðsynleg, öndunartakturinn sem heldur okkur gangandi alla ævi. Í þessum þætti ætlum við að beina sjónum að þessari líffæravél sem við öndum í gegnum, frá fyrstu andardrætti til síðasta útöndunar. Ég fékk Ólaf Baldursson til mín, lungnalækni sem hefur fylgst með þróun læknisfræðinnar á þessu sviði og veit hversu miklar breytingar hafa orðið – og hvað framtíðin gæti boðið upp á. Við ræðum byggingu lungnanna, hlutverk þeirra, hvernig við höfum farið með þau í gegnum tíðina og hvað við getum gert til að vernda þau betur. Meira um Ólaf Baldursson: Ólafur er lyflæknir og lungnalæknir, sem hefur langa reynslu af stjórnunarstörfum, kennslu- og vísindastarfi auk lyfjaþróunar. Grunnvísindaverkefni sem hann hefur tekið þátt í hafa tvisvar leitt til þróunar lyfja. Hann hefur gegnt stöðu framkvæmdastjóra lækninga á Landspítala frá árinu 2009 en hefur verið í leyfi frá henni í þrjú ár. Á þeim tíma hefur hann starfað sem forstöðumaður lungna- og ofnæmislækninga á Karolinska háskólasjúkrahúsinu í Stokkhólmi og við verkefni á vegum heilbrigðisráðuneytisins hér heima, m.a. varðandi framtíðarhorfur mannafla í læknisþjónustu. Umsjón: Atli Már Steinarsson

I Sverige, USA och på många andra håll i världen dras det ner på bistånd till låginkomstländer och redan nu har det fått förödande konsekvenser för den globala hälsan. Men vad menas egentligen med global hälsa och varför har vi så svårt att förstå att fler sjukdomsutbrott och försämrat välstånd i slutändan drabbar oss själva? På det svarar Anna-Mia Ekström som är professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet samt infektionsläkare på Södersjukhuset. Dessutom pratar Emma och Clara om George W Bushs bortglömda superhjältebragd, behovet av en Hans Rosling i mörka tider och såklart även om freden, vaccinet och potäterna.Klipp och musik:BBC, USAID- HIV Drugs become scarce in Nigeria as Trump shuts USAIDUppsala universitet, Antibiotikaresistens – En tyst pandemiSVT, Kraftig ökning av mässling i Europa – högsta antalet fall på 25 årSvenska läkaresällskapet, Hans Rosling at Global Health - beyond 2015Vanity Fair, Reagan Administration's Chilling Response to the AIDS CrisisVår tenta i global hälsa hittar du på instagram, @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad säger ett litet barns joller? Och varför är det så viktigt? Vad betyder det för barns språkliga utveckling? Hur påverkas jollret av hur vi pratar med barnet? Vad kan föräldrar och BVC-personal gör för att stimulera? Barnpsykolog Ehlin Atterlöf får svar på alla frågor av Anette Lohmander, professor emerita i logopedi. Läs mer: * Karolinska institutet: Anette Lohmander (https://ki.se/personer/anette-lohmander) * Karolinska institutet: Kan jollerkoll hitta barn med talsvårigheter? (https://ki.se/clintec/enheter/enheten-for-logopedi/kan-jollerkoll-hitta-barn-med-talsvarigheter) Lyssna också på: * BVCpodden 132: Barns språkutveckling: "Ett levande samspel är avgörande" (https://bvcpodden.fireside.fm/132) * BVCpodden 131: Barns språkutveckling: "Lyssna. Och följ med!" (https://bvcpodden.fireside.fm/131) * BVCpodden 50: Hur lär sig barn språk? (https://bvcpodden.fireside.fm/50) Special Guest: Anette Lohmander.

Det är dags att vi slutar sola, säger melanomforskaren. Hur kan man ändå njuta av sommaren och se solbränd ut om man vill? Och så hör vi om positivt trendbrott för hudcancer och om soltrender förr och nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att vistas i solen för att bli brun är något vi ska sluta med, säger hudcancerforskaren Hildur Helgadottir. Men det är ju så skönt och känns faktiskt nyttigt tycker Lena, ska man inte få vara i solen alls? Susanne Ljung från Stil i P1 berättar om när det blev mode att vara solbränd, och om dagens trender som rymmer både fejkbrännor, konspirationsteorier och UV-galenskap.Vi hör om att de nya fallen av melanom nu faktiskt ser ut att minska, och om stora framsteg i behandling av sjukdomen, och om hur lite sol som räcker för att få nog med D-vitamin.Och så om ett ofrivilligt men vådligt experiment med ägg i mikrovågsugn.Gäster i podden: Hildur Helgadottir, docent och cancerforskare vid Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset; Susanne Ljung, programledare för Stil i P1.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Magnus hamnar under en lyftkran och får amputera sitt ben. Först tycker han att det är skönt att bli av med det - sedan kommer smärtan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fantomsmärtor drabbar många som förlorat en kroppsdel. Hjärnan förstår inte att armen eller benet inte finns där längre. Och när hjärnan inte förstår skickar den signaler om att det gör ont. Som en skyddsmekanism. Dagens Kropp & Själ handlar om olika sätt att lura hjärnan att inte känna smärtan lika intensivt längre, eller att lura den att allt är lugnt trots att en lem är borta. Det handlar om spegelterapi, elektricitet och om framtidens proteser som kan förmedla känsel.Medverkande: Katarina Landy, smärtläkare som jobbar med neuromodulation, Ulrika Wijk, arbetsterapeut som forskar om hand- och armproteser vid Lunds universitet, Cathrine Widehammar, forskare och arbetsterapeut vid Universitetssjukhuset i Örebro, Henrik Ehrsson, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, Magnus Eklund, som amputerat ett ben och hittat ett sätt att mildra fantomsmärtan.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReporter: Simon SarneckiProducent: Stina Näslund

I måndags kom A-kursen i toxikologi och nu har det blivit dags för överkursen, det vill säga hela Emmas intervju med Mattias Öberg som är docent i toxikologi vid Karolinska institutet samt författare till boken Ingen anledning till oro om PFAS-skandalen i Ronneby. Mattias berättar bland annat om vad som menas med evighetskemikalier, hur man kan förhålla sig till tidningarnas alla cancerlarm och vad han tycker om att ordet toxiskt har blivit synonymt med dåligtFölj oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin vid Karolinska institutet om hur nödhjälpen under pågående eskalering av kriget i Gaza ska gå till. Johan Pedersen Hardebrant live från filmfestivalen i Cannes. Muppversionen av Hanna enligt AI. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind & Hanna Hellquist

Livsfarliga metoder som kostar kvinnor livet. Lagar som fängslar dem som drabbats av missfall eller genomgått en abort. Och en demokratisk rättighet som är hotad.I januari i år fyllde den svenska abortlagen 50 år. Samtidigt ser vi hur utvecklingen går bakåt i stora delar av världen. Och även om det kan kännas långt borta, är aborträtten inget vi kan ta för givet – inte ens här i Sverige.I det här avsnittet gästas Spöktimmen av Kristina Gemzell Danielsson, professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet. Vi pratar om abort – då, nu och i framtiden.[REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenKontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Preparat som används för viktminskning blir allt fler och allt mer åtråvärda. Deras intåg på marknaden varit explosionsartad – inte minst bland kändisar – och läkemedelsbranschen lägger nu extremt mycket krut på att forska kring och utveckla mediciner som Wegovy och Mounjaro. Men vad finns det för risker med den här typen av läkemedel? Hur mycket har användningen ökat? Och kan obesitas vara ett folkhälsoproblem som är på väg att försvinna? Gäst: Ylva Trolle Lagerros. professor vid Karolinska institutet och överläkare på Centrum för obesitas och Liljeholmens vårdcentral i Stockholm. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Cancerlarmen står som spön i backen, samtidigt som socker och tillsatser utmålas som gift. Men vad menas egentligen med att något ät giftigt? Går det att detoxa kroppen – kan man slippa cancer genom att undvika viss mat och dryck? På det svarar Mattias Öberg som är docent i toxikologi vid Karolinska institutet samt författare till boken Ingen anledning till oro – om PFAS-skandalen i Ronneby. Dessutom pratar Emma och Clara om kända förgiftningar, kvinnliga giftmördare och de oaktsamma fröknäckemammorna.Klipp och musik:SR P4 Blekinge, PFAS-föreningen kräver ersättning av FörsvarsmaktenSVT, Ny studie Giftiga metaller kan finnas i populära tampongerSR Nyheter Ekot Kvinna bjöd på dödlig middag – misstänks för mordModiga människor, Det vita giftet- Socker och dess dolda hälsoriskerNyhetsmorgon, doktorn svarar på tittarfrågor om socker: ”Ingen mänsklig rättighet”TV4 Malou efter tio, De vita gifterna- Vad gör socker med din kropp?TV3, Du är vad du äterSnövitCNN, War criminal drinks poison during sentencingArirang News, Police announce deadly VX nerve agent found on Kim Jong-nam's bodySR P4 Kallinge, Kallingebornas PFAS-kamp har blivit true crime-bokVår tenta i toxikologi hittar du på instagram, @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Semaglutid har gjort sensation som medel mot övervikt. Nu hoppas forskare att det också ska kunna fungera mot allt från hjärtproblem till alzheimer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20240625.Hormonet semaglutid har startat en kapplöpning bland läkemedelsföretagen. Idag säljs det under flera olika varumärken som ett effektivt medel mot diabetes typ 2, och framför allt mot övervikt. Men nu upptäcker man att det har allt fler effekter. I studier ser man positiva resultat mot hjärt- och kärlsjukdomar och mot njurproblem.Det finns också förhoppningar om att semaglutid och närbesläktade substanser ska kunna fungera som ett slags bromsmedicin för patienter med Parkinsons och Alzheimers sjukdomar. Just nu pågår en internationell studie på alzheimerpatienter med deltagare på Karolinska Institutet i Huddinge. Men frågan är vad vi vet om de här relativt nya ämnenas biverkningar och långtidseffekter och inte minst vad de kommer att kosta sjukvården. Idag är det endast diabetiker, framför allt med typ 2, som får ämnet subventionerat. Är semaglutid och liknande hormoner på väg att bli vårt vanligaste läkemedel? Medverkande: Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna, Mikael Rydén; professor och diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm; Anne Börjesson Hanson, alzheimerforskare Karolinska institutet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

I måndags kom A-kursen i manlig självhjälp och nu har det blivit dags för överkursen, det vill säga hela Emmas intervju med Peter Ueda som är forskare vid Karolinska institutet samt författare till boken Man går sin egen väg. Peter berättar bland annat om den så kallade NoFap-rörelsen, vad han tycker om den senaste inceldebatten som blossat upp i samband med Netflixserien Adolescence och vad som egentligen händer på självhjälspsläger för män.Följ oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att ge män livsråd och gemenskap har blivit big business. Men vilken typ av manliga självhjälpsguruer finns det och varför har just de blivit så populära? Det svarar Peter Ueda på som är forskare på Karolinska institutet samt författare till boken Man går sin egen väg. Dessutom pratar Emma och Clara om orimliga morgonrutiner, universella drivkrafter och hur de manliga deltagarna i Love is blind såg den kontroversiella Ola som sin andliga ledare. Klipp och musik:Andrew Tate- TAKE CONTROL NOW - Why SUCCESS Is Earned, Not Given!SVT Nyheter, Serien Adolescence väcker politisk debatt i StorbritannienUR, Poeter och analfabeters bokklubbFramgångspoddenMagnolia (Joe Rogan Leaves The Audience SPEECHLESS | One of the Best Motivational Speeches EverAndrew TateJordan PetersonNeuroscientist- "This Simple Skill Will Keep You Motivated" | Andrew HubermanLove is blindVår tenta i manlig självhjälp hittar du på instagram, @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ska vi vara kreativa och innovativa behöver vi ha medarbetare som vågar tänka fritt och berätta vad de tänker.I en psykologiskt trygg grupp känner människor att de kan dela sina tankar, åsikter och känslor utan att behöva vara rädda för negativa konsekvenser. Det handlar om att skapa en atmosfär där öppenhet, ärlighet och sårbarhet uppmuntras och respekteras.Vi fick ett samtal med Caroline Lornudd som har doktorerat i ledarskap på Karolinska institutet och är utbildare, föreläsare och ledarskapsforskare. Caroline var tidigare med i avsnitt 72 om styrelsens roll för hälsoarbetet.Vad präglar en psykologiskt trygg grupp?Det kan man enkelt sammanfatta så här:Öppen dialog: att gruppmedlemmarna känner sig fria att uttrycka sina åsikter och idéer utan rädsla för fördomar eller kritik. Det handlar inte om att säga allt man tänker och vara fräck utan om att vara öppen inom respektfulla ramar.Tillit: att lita på de andra gruppmedlemmarnas goda intentioner.Respekt: att acceptera olika perspektiv och erfarenheter.Sårbarhet uppmuntras: gruppmedlemmarna känner sig trygga nog att vara autentiska och när de delar med sig av något personligt bemöts det respektfullt och uppmuntrande.Vad trygga grupper görEn norsk studie visar på fyra saker som framgångsrika, trygga grupper gör:1. Skapar samhörighet och lär känna varandra utöver det som krävs för arbetet. Det motverkar subgrupperingar och synsätt som ”vi och dem”.2. Förtydligar samarbetet med spelregler, förväntningar och tydliga strukturer för kommunikation.3. Stöttar varandra genom att visa intresse för hur det går för andra och hjälpa varandra.Caroline beskriver vikten av att visa sig sårbar så tidigt det går i en process för att visa på att här behöver vi våga lita på varandra. Det är extra angeläget när det är någon ny i gruppen. Och när någon ställer en undrande fråga, haka på och stötta det.Vår samarbetspartner Twitch Health tycker precis som vi att det är kul att många företag vill satsa på hälsa. Problemet är bara att hur många stegtävlingar man än startar och hur nära det än är till gymmet, så är det ofta något som saknas för att vi ska komma igång med och hålla i aktiviteter vi mår bra av. Twitch Health vet att det krävs stöd med aktivering, för hälsa som blir av. Läs mer på twitchhealth.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Peter gillar mat, dryck och god samvaro. Men en dag får han veta att han är dödligt sjuk. Hans lever har slutat fungera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Peter Jonson har ett socialt arbete med mycket representation. Det är goda middagar och många drinkar. Han tycker om att njuta av mat och dryck och att vara social. Människor runt honom frågar om han har varit utomlands, han ser solbränd ut i ansiktet. Det han inte anar är att hans lever håller på att lägga av, att han är dödligt sjuk och akut behöver en ny lever. Levern är ett stort och viktigt organ. När den mår dåligt märks det oftast inte förrän det gått mycket långt och levern är på väg att sluta fungera. - Vi försöker hitta de här personerna tidigare så att vi kan bromsa och kanske till och med vända sjukdomen, säger läkaren Hannes Hagström.Medverkande: Hannes Hagström, professor och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, Emilia Hagman, nutritionist och docent i epidemiologi vid Karolinska Institutet, Christina Villard, transplantationskirurg på Karolinska universitetssjukhuset.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReporter: Ninos ChamounProducent: Stina Näslund

Lisa Bergström och Nina Asarnoj möter Hannes Fossbo och Kim Veerabuthroo Nordberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SR:s kulturstjärnor Lisa Bergström och Nina Asarnoj möter SVTs kulturstjärnor Hannes Fossbo och Kim Veerabuthroo Nordberg!Har Ulf Kristersson en katt som heter Cayenne? Ska Glada Hudik släppa en låt med original-Fröken Snusk? Visar en studie utförd på Karolinska institutet att ungdomar som frekvent åker elsparkcykel har bättre hållning? Har arbetsmarknadsminister Mats Persson slagit fast att Sverige är en halvö? Har den gamle Folkpartiledaren Lars Leijonborg tackat nej till Let's Dance fyra gånger? Och har Kung Charles spelat Blinka Lilla Stjärna på en morotsflöjt? Programledare: Annika LantzDomare: Sara LövestamProducent: Rickard NerbeTekniker: Stina Fagerberg

Vetenskapsradions granskning av PFAS har väckt reaktioner. Lyssnarna har frågor om hur stora hälsoriskerna med dom här evighetskemikalierna är och var dom är som värst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi dyker in i frågor om hälsoriskerna med PFAS och oviljan hos industrin att sluta använda dem. PFAS finns i våra kläder, köksredskap, i marken och vattnet. Evighetskemikalierna PFAS ökar risken för en rad sjukdomar - och kan påverka vår förmåga att få barn.Så vad kan vi göra för att undvika PFAS när vi gör våra livsval? Den internationella granskningen som Vetenskapsradion varit med i visar att användningen av PFAS bara ökar, samtidigt som kostnaderna för att få bort ur miljön skjuter i höjden. Och det är vi som betalar, både i pengar och i uppmärksammade fall med vår hälsa. Industrierna som producerar och använder PFAS påverkar EU med lobbykampanjer för att få fortsätta använda PFAS. Och slippa ta ansvar för föroreningarna. Klotet handlar om vad du kan göra för att minska risken att exponeras för PFAS.Programmet är en repris från 22 januari 2025.I Klotet hörs: Daniel Värjö, reporter, Mattias Öberg, toxikolog Karolinska institutet, Maria Hammarling, Sveriges Konsumenter.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

När Jenny föder sitt andra barn får hon höra att allt ser fint ut. Men livet efter förlossningen är sig inte likt. Hon kan inte lyfta sitt eget barn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jenny har inga synliga bristningar men muskulaturen längre in har gått sönder. Hon kan inte ens gå till brevlådan. Hon kan inte hålla tätt och börjar tappa livsgnistan. Ungefär 80 procent av alla kvinnor som föder barn får bristningar under förlossningen. Många läker och blir helt återställda efteråt. Men för de som inte gör det blir lidandet stort. Ofta får de höra att allt ser fint ut trots att de har stora besvär. Bristningar av andra graden syns sällan, men påverkar livet mycket. På senare tid har den här typen av förlossningsskador uppmärksammats allt mer och nu finns hjälp att få. Ny forskning visar att kvinnor kan vara hjälpta av operation långt efter förlossningen. Medverkande: Ida Bergman, bäckenbottenkirurg på Södersjukhuset i StockholmHelena Lindgren, barnmorska och forskare på Karolinska institutet i SolnaMia Fernando, fysioterapeut och författareJonna Burén, journalist som skapat kontot @alltserfintut på Instagram.Cecilia Lind, barnmorska sedan nästan femtio år tillbakaJenny AakulaProgramledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun & Gustav AsplundProducent: Stina Näslund

From a childhood hospital bed to the founding of her own Biotech company, Ulrika Norin's journey into drug discovery has been anything but conventional. In this episode of Careers in Discovery, we speak with the founder and CEO of Serendo Therapeutics about her mission to transform treatment for autoimmune disease - starting with a breakthrough she made during her PhD. Ulrika shares how a long-standing fascination with the immune system led her to discover Endothelin A2 as a key regulator of autoimmunity, and how that science laid the foundation for Serendo. She talks openly about the leap from scientist to CEO, the pressures of leadership, and what it really means to build something from scratch. We also explore her time at Karolinska and Omnio, the importance of mentorship and networks, and why the best advice is to follow your gut - even if the path isn't linear. If you're curious about what it takes to spin out an idea into a company, balance passion with pressure, and lead with authenticity, this is one for you.  

Amanda trodde länge att hon hade en återkommande influensa men det visade sig vara pollenallergi. En allergi som förstörde hennes jobb och vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När hennes man drabbades av samma symptom fanns det ingen annan utväg än att flytta norrut. – Vi är pollenflyktingar. Det här lugnare här i Kiruna, säger hon.Familjen lämnade Eskilstuna för Kiruna på grund av pollen. I Kiruna har Amanda fått tillbaka sitt liv – ett som fungerar.– Folk här pratar också om pollenåtervändare. Folk som kommer hit på sommaren för att det är lindrigare här, säger hon.Hör Amanda Tuvgrens reflektioner kring sin flytt i Kropp & Själ.Medverkande: Erik Melén - barnallergiläkare på Södersjukhuset och professor på Karolinska institutet.Christer Jansson - överläkare och professor i lung- och allergisjukdomar vid Uppsala universitet. Åslög Dahl - pollenforskare, Göteborgs Universitet. Lynne Milne, pollendetektiv, geolog vid The University of Western Australia men ofta beskriven som The Pollen Detective of Australia. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun & Gustav AsplundProducent: Stina Näslund

Nyheterna Radio 15.00

Ellens pappa är den viktigaste, starkaste personen i hennes liv. Han har sagt att det han gör med henne i hennes säng på nätterna är normalt. Att det händer alla barn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Jag minns att jag gick på skolan och kollade på mina klasskamrater, hur kan de vara så glada när alla går igenom samma saker jag går igenom”, säger Ellen – minnet är från när hon går på mellanstadiet och tittar på sina skolkamrater på skolgården. Ellen, som egentligen heter något annat, minns inte exakt när hennes pappa börjar förgripa sig på henne. Det första hon kommer ihåg är när hon är fem, sex år gammal och ligger i föräldrarnas säng. ”Han började tafsa på mig och jag bad honom att sluta. Och då sa han, men vi har gjort det här förr. Och då minns jag bara att jag tänkte tillbaka och ja, det har vi faktiskt. Så det enda jag vet är att det hade hänt tidigare än när jag var fem, sex år.”Pappan styr familjen med järnhand, Ellen är hårt kontrollerad och det är även hennes mamma. När föräldrarna skiljs flyttar mamman långt bort och Ellen blir kvar hos sin pappa. Nu är det som att alla spärrar släpper, det lilla skydd som mammans närvaro innebar är borta.”Han kunde komma in när som helst och väcka mig när han ville, och våldta mig när han ville.”Ellens pappa ska senare dömas, mot sitt nekande, till åtta års fängelse för ett stort antal våldtäkter under en tioårsperiod. I avsnittet medverkar också Inga Tidefors, professor emerita i psykologi som under många år behandlat både sexualbrottsförbrytare och barn som utsatts för övergrepp av en familjemedlem, samt Katarina Görts Öberg, forskare och enhetschef på den sexualmedicinska mottagningen Anova vid Karolinska universitetssjukhuset. Ellen heter egentligen något annat och vi har bytt ut hennes röst. Är du eller någon du känner utsatt? Hit kan du vända dig!BRIS hjälplinje, 11 61 11. Föreningen Storasyster, från 13 år och uppåt. Hopp, Riksorganisationen mot sexuella övergrepp, jourtelefon: 076–19 99 343Programledare: Fanny Hedenmo och Jenny HellströmProducent: Jenny HellströmReporter: Elsa ÅbergLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Snabbätaren kastar i sig maten. Hinner inte känna smaken och sväljer luft. Nu är det slut på det. I dagens Kropp & Själ gör vi allting lite långsammare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under programmet genomför vi ett liveexperiment. Snabbätaren ska få äta en måltid fem gånger så långsamt som vanligt. Det är lätt att fastna i ett högt livstempo. Du gör dina uppgifter effektivt och snabbt, men sedan när det är dags för paus så blir den också effektiv. Du äter snabbt, springer till bussen fastän du inte behöver och tittar på film på dubbla hastigheten. -Vi måste veta varför vi gör saker snabbt och låta vissa saker ta tid och bli pauser, säger stressforskaren Niclas Almén.Inom stressrehabilitering övar man på att göra saker långsamt. Till exempel när det gäller att äta. Lägg ner besticken mellan tuggorna. När du svalt maten, vänta fem sekunder. Medverkande i programmet: Ann-Sofie Backman, docent och överläkare inom gastroenterologi vid Karolinska institutet/Ersta sjukhus, Niclas Almén, psykolog och stressforskare vid Mittuniversitetet, Anna María Pálsdóttir, docent i landskapsarkitektur med inriktning i miljöpsykolog vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Camilla Sköld, doktor i neurovetenskap och fysioterapeut, Håkan Jönsson, docent i etnologi vid Lunds universitet, med mat och måltidskultur som specialitet, Marianne Björklund, DNs asienkorrespondent.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun och Simon SarneckiProducent: Stina Näslund

Kärleken är blind brukar man säga. Men vad är det egentligen som händer i våra hjärnor när vi blir kära i någon? Det kommer vi att undersöka i dagens avsnitt. Gäst är Håkan Fischer, Han är professor i humanbiologisk psykologi vid Stockholms Universitet och dessutom docent vid Karolinska institutet. Hans forskning handlar om våra känslor inklusive kärlek och förälskelse.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://war.ukraine.ua/donate/Några organisationer som hjälper Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De finns inne i kroppen. Vi ser de inte och märker inte av dem - så länge de fungerar. Men plötsligt gör de sig påminda, som smärta eller sjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vagusnerven, Farscian och lymfsystemet nämns allt oftare som lösningen på olika hälsoproblem. Men hur fungerar de här systemen, och vad vet vi egentligen om dem?De beskrevs redan på Antiken, men än i dag vet vi inte allt om hur de fungerar även om forskningen går framåt.Florence började märka av att något var fel i hennes kropp redan i sena tonåren. Hennes ben svällde upp och hon fick oförklarliga smärtor. Det tog lång tid innan hon förstod att det inte var hennes livsstil det var fel. Det var lymfsystemet som hamnat i obalans. Hon fick diagnosen lipödem.Medverkar i programmet gör också:Peder Olofsson, läkare och forskare i bioelektronisk medicin, Paul Ackermann, ortoped och professor vid Karolinska institutet, Taija Mäkinen, professor i lymfkärlsbiologi vid Uppsala universitet, Anna Bäsén, medicinjournalist, Wim Grooten, fysioterapiforskare, Karolinska institutet och Johanna Falk, doktorand vid hälsohögskolan i Jönsköping. Programledare Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun och Clara LowdenProducent: Stina Näslund

Trump har pausat stödet till Pepfar, Presidents Emergency plan for AIDS relief, som hjälper till att bekämpa spridningen av hiv och aids i Afrika Dessutom har Trump och hans rådgivare Elon Musk blixtstängt stora delar av USA:s biståndsmyndighet USAID, som enligt FN står för cirka 40 procent av all humanitär hjälp globalt. Vad kan Trump-regeringens agerande och beslut få för effekt? Hur allvarlig är situationen? Och vad kan omvärlden göra? Gäst: Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet och hiv-läkare på Södersjukhuset. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

De svenska soldaternas livsöden i rysk fångenskap.Support this show http://supporter.acast.com/vigartillhistorien. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inläst: Fem år efter pandemin är Maria Bengtsson fortfarande sjuk. Men på Karolinska institutet kan forskare ha ett möjligt svar på gåtan postcovid.

Erika ramlar av sin häst. När hon vaknar minns hon ingenting som hänt innan olyckan, de första 25 åren av hennes liv är borta. Hur går man vidare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Erika mindes varken sin familj eller sin dåvarande partner. Minnena kom inte tillbaka när hon tittade på fotografier. Det enda hon kom ihåg var hur man rider, cyklar och kör bil. – Jag kunde köra bil men jag kom inte ihåg några trafikregler, säger Erika.Hon berättar att hennes pappa satt i passagerarsätet när de körde in till stan och hur han blev alldeles chockad när hon körde mot rött i en korsning – hon hade ingen aning om att rött betyder stanna. Hör också Agneta Herlitz, professor i psykologi vid Karolinska institutet, minnesmästaren Idriz Zogaj och Marika Möller, neuropsykolog som arbetar som utvecklingsledare på rehab-medicinska universitetskliniken i Stockholm på Danderyds sjukhus. Dag Nyholm, professor i neurologi vid Uppsala universitet berättar om det mystiska fenomenet TGA – en tillfällig minnesförlust som kan inträffa vid bland annat bastu- och kallbad. Dörröppningseffekten kallas det när man går in i ett nytt rum och plötsligt glömmer bort varför man är där. Gabriel Radvansky, professor vid University of Notre Dame har studerat det. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar Ninos Chamoun och Olivia SandellProducent Alice Lööf

En svår njursjukdom, som drabbar friska har försökt förklaras med farliga bekämpningsmedel och skadliga ämnen i dricksvattnet, men nu säger sig svenska forskare kunnat fastslå den underliggande orsaken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – De här är unga män i 30-40-årsåldern. De är smala, har inte högt blodtryck, är muskulösa. De är unga friska män. Man blir helt chockad när man inser att den här unga friska mannen, han är svårt njursjuk, säger Carl-Gustaf Elinder, njurforskare på Karolinska institutetLarmen om den här njursjukdomen, som drabbar en helt ny grupp av människor, unga friska personer, kom i början av 2000-talet. Det var en njurläkare i El Salvador, som såg detta och att sjukdomen spred sig med stigande dödssiffror, och som en epidemi sköljde över Centralamerika och i andra varma länder, som Sri Lanka och Indien.Carl-Gustaf Elinder, på Karolinska institutet har följt det här sen starten och säger att det nu går att slå fast orsaken, och han tycker att sjukdomen ska få ett nytt namn. ReporterSara Heymansara.heyman@sr.seProgramledare/producentLars Broströmlars.brostrom@sr.se

Forskaren Christoffer Rahm vill hitta bättre sätt att behandla pedofiler. Han ger sig in i deras egna hemliga rum på Darknet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett möte med en flicka på barn- och ungdomspsykiatrin som utsatts för sexuella övergrepp får psykiatern Christoffer Rahm att fundera på hur man kan hindra pedofiler från att begå övergrepp på barn.Han upptäcker att det saknas forskning på hur man behandlar pedofili. Christoffer ägnar 10 år åt att försöka förstå pedofili, och hitta sätt för patienterna att inte agera på den. Han träffar hundratals pedofiler. Tar blodprover, provar kemisk kastrering och undersöker pedofilers hjärnor med magnetkamera. Men ett stort problem står i vägen – det är svårt att få pedofiler att söka hjälp. Stigmat är för stort.Christoffer bestämmer sig för att testa ett nytt sätt att komma i kontakt med pedofiler. Tillsammans med ett forskarteam på Karolinska institutet ska han göra något ingen forskare gjort tidigare: gå in i deras egna slutna rum – hemliga forum på Darknet.Dokumentären gjordes 2023.Reporter: Elinor AhlbornProducent: Anna FreySlutmix av: Tor SigvardsonDen här dokumentären handlar om personer med sexuella dragningar till barn. Har det väckt tankar och känslor? Det finns hjälp att få.Prevent It – anonym hjälp på internet för personer som är oroade över sina sexuella impulser riktade mot barn.Preventell – hjälplinje för dig med oönskad sexualitet. Eller ringt direkt till 020 - 66 77 88.Brottsofferjouren Sverige – erbjuder stöd till den som utsatts för brott.Rikskriscentrum – Sveriges kriscentrum för män.Dags att prata om – information om barn och sexuella övergrepp.Polisen – information om hur anmälan går till.

Bilan Osman, Trifa Abdulla och Ola Wong pratar om Faysa Idles hyllade bok Ett ord för blod. I slutet av 2015 skjuts en av Faysa Idles bästa vänner till döds hemma i Järvaområdet. Våldsvågen som kommer att förändra Sverige inleds. I kaoset med gråtande släktingar på Karolinska sjukhuset tar hon upp en penna ur fickan och börjar skriva på en servett, hon skriver att hon försöker hitta ett ord för blod. Faysa Idle ger ett kvinnligt perspektiv på en familj och ett samhälle i kris. Men kan problem bli värre om man pratar om dem?

I det tvåhundrafemtioandra avsnittet av podden pratar vi om psykopati och sociopati (antisocialt personlighetssyndrom). Gäst är Katarina Howner som är forskare på Karolinska institutet, rättspsykiatriker och överläkare på Rättsmedicinalverket. I den första delen av fyra berättar Katarina om psykopatibegreppets historia och varför hon själv ägnar sin forskning åt just psykopati. Christian frågar även ifall psykopati klassas som en personlighetsstörning eller ens är en egen diagnos.Katarina berättar om den debatt om psykopatibegreppet som pågår inom rättspsykiatrin, där det ännu saknas konsensus kring hur psykopati ska definieras. Hon förklarar även hur det kan gå till när en psykopat tappar sin mask av vältalighet och charm.Om du vill kommentera avsnittet finns Christian på Twitter han heter c_dahlstrom, eller på Bluesky där han heter christiandahlstrom.bsky.social. Trevlig lyssning!Köp ”Den enda rätta läran” signerad: https://vadardepression.se/produkt/den-enda-ratta-laran-sa-forblindade-psykoanalysen-det-svenska-rattsvasendet/Köp ”Den enda rätta läran” på Bokus: https://www.bokus.com/bok/9789188387431/Hjälp till att hålla merparten av avsnitten gratis och få tillgång till exklusiva avsnitt på: http://patreon.com/sinnessjuktSynka Patreon med Spotify: https://www.patreon.com/posts/sa-lyssnar-du-pa-34442592Köp signerade böcker och Beckomberga-printar här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Psykedeliska preparat och praktiker har följt människan genom historien. I vikingagravar har man funnit frön från psykoaktiva växter. Och hos ursprungsbefolkningar har shamanerna trummat eller dansat sig till extas med lite hjälp av psykoaktiva substanser. Carl von Linné visade ett stort intresse för psykedeliska växter och deras användning, även om han inte trodde att de passade de rationella svenskarna. På 1900-talet blev svenska vetenskapsmän världsledande inom psykedeliska ämnen och etnobotanik. I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Leonidas Aretakis som är aktuell med boken Extas i folkhemmet – Sveriges psykedeliska historia. Karolinska institutet i Stockholm blev tidigt ledande inom forskning om psykedeliska preparat. På 1960-talet var den svenska militären intresserad av hallucinogenen LSD.  Forskaren och jazzmusikern Björn Netz spred militärens LSD bland sina vänner i kultursfären. En tid av nyfiken och öppenhet mot sinnesutvidgande droger kom snart att mötas av ett massivt motstånd från offentligheten. Men idag finns ett nymornat intresse att använda psykoaktiva substanser i behandling av exempelvis depressioner. Lyssna också på Svenskarna och spriten från 1470 till nutid samt Förgiftningar, giftmord och kemisk krigsföring i historien Musik: Too Much DMT av Humans Win, Storyblock Audio.  Bild: Affischen, "Revolution innebär revolutionärt medvetande", även kallad "Haschflickan", gjorde Sture Johannesson inför utställningen "Underground will take over", på Lunds konsthall 1969. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Flimmer, infarkt och dubbelslag. Kan man göra något för att inte drabbas? Och hur går man vidare när det redan hänt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Antalet som drabbas av hjärt-kärlsjukdomar har minskat stadigt de senaste decennierna. Dödligheten i hjärtinfarkt har rasat på en generation, från 30 % till 5 %.– Det är en av de största revolutionerna under min livstid, säger hjärtläkaren Peter Giesecke. Trots det är hjärt-kärlsjukdomar fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige – så hur ska man göra för att ta hand om sitt hjärta?Svaren går att finna i kost, motion och stress. Hör hockeytränaren Magnus som drabbades av förmaksflimmer och fladder och som startat om sitt hjärta med elkonvertering 19 gånger, om hjärttransplantationens historia och om man kan ha sex som vanligt när man drabbats av en hjärtsjukdom. Medverkar gör Peter Giesecke, hjärtläkare och tillträdande chef för hjärtmedicin och fysiologi på Danderyds sjukhus, Tiny Jaarsma, forskar inom hjärtsjukdom och egenvård vid Linköpings universitet, Karin Schenck-Gustafsson, professor och överläkare i hjärtsjukdomar, Karolinska institutet och Ylva Trolle Lagerros, professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska Institutet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent är Alice Lööf

Färre förlossningsskador och bättra hälsa hos de nyfödda barnen i Uganda. De dramatiska förbättringarna har skett med enkla metoder som knappt kostar någonting. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet är en repris från januari 2024 och sänds igen med anledning av Musikhjälpens tema i år: ”Alla har rätt att överleva sin graviditet”. Miljontals förlossningsskador kan undvikasVarje dygn dör omkring 800 kvinnor runt om i världen i samband med graviditet eller förlossning. Högst mödradödlighet är det i Afrika söder om Sahara. Förutom livsfaran med att föda barn, beräknas 40 miljoner kvinnor varje år få långvariga hälsoproblem orsakade vid förlossningar. Många av problemen skulle kunna undvikas med enkla medel.Minskad syrebrist hos barnenForsknings- och utvecklingsprojektet Midwize handlar om att skapa hållbara förbättringar av förlossningsvården, som både gör att man kan undvika förlossningsskador och minska risken för att barn föds med syrebrist.Kvinnorna själva får styra över hur de vill födaDet går ut på att ge födande kvinnor ett ökat stöd, för att minska stress och rädsla. En annan viktig del är att komma bort från det som blivit rutin på sjukhusen, nämligen att kvinnor föder liggandes på rygg på en brits. Så kallade dynamiska förlossningsställningar, där kvinnan själv får styra över hur hon vill föda, kan minska både smärta och risken för bristningar och gör att kvinnan får mer kraft i krystningarna.Förlossningsprojekt i flera afrikanska länderProjektet leds av barnmorskor från Sverige och pågår i samarbete med barnmorskor i fyra länder i Afrika: Uganda, Kenya, Malawi och Etiopien. Det finansieras av pengar från Svenska Institutet.Reportage av Sveriges radios korrespondent för global hälsa Sara Heyman.Medverkande: Christina Lundberg, barnmorska; Helena Lindgren, professor i reproduktiv hälsa på Sophiahemmets högskola och Karolinska institutet och gästprofessor på universitetet i Gondar, Etiopien; Cattherine Nabbanja, barnmorska och omvårdnadschef Kawempesjukhuset; Ketty Ogwang, barnmorska Nagurusjukhuset; Johanna Blomgren, barnmorska och doktorand vid Karolinska institutet; Silvia Sylvia Kalagere, barnmorska Kawempesjukhuset; Firdausi, kvinna som föder barn.

I framtiden kan din läkare ha en digital kopia av dig som kan visa om du håller på att bli sjuk. De första varianterna testas nu i sjukvården. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20240415.En digital tvilling är en individualiserad detaljmodell av dig, en del av dig eller en sjukdom du har, som kan undersökas, medicineras och till och med opereras på, för att se vad som händer. Vi är ju alla olika och reagerar olika på behandling. Så istället för att testa en ny medicin eller ett kirurgiskt ingrepp på dig som patient så kan den alltså först testas på din digitala tvilling. Man kan till exempel få en ny hjärtklaff inopererad i datormodellen, och sedan se där hur kan påverka blodflödet genom just ditt hjärta, för att se om det är en meningsfull operation.Flera modeller av digitala tvillingar utarbetas just nu på Karolinska Institutet och vid Linköpings universitet för till exempel hjärtpatienter, inflammatoriska tarmsjukdomar och cancertumörer. Längst har man kommit med de autoimmuna tarmsjukdomarna där en klinisk studie nu startar på patienter i Linköping. Där ska digitala tvillingar av deras tarmvävnad användas för att kunna ge varje individ exakt rätt läkemedel. Meningen är att det ska ge snabbare och effektivare behandling och därmed spara både tid och pengar. En annan möjlighet är en helkroppskopia som kan följa med genom livet och visa på lämpliga livsstilsförändringar och hur det påverkar din digitala tvilling. Är det kanske dags att gå ner i vikt eller motionera mer för att undvika hälsoproblem? Kolla med din tvilling!Medverkande: Klara Moraeus, läkarstuderande Linköpings universitet; William Lövfors, postdoktor systembiologi Linköpings universitet; Elin Nyman, universitetslektor medicinsk teknik Linköpings universitet; Tino Ebbers, professor fysiologisk mätteknik Linköpings universitet; Mikael Benson, forskare och läkare Karolinska institutet; Samuel Schäfer, forskare och läkare, Linköpings universitet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Det är onödigt svårt att få rätt hjälp och för kvinnor i klimakteriet. Nu ska ett nytt sätt att arbeta göra det lättare att komma rätt och dessutom spara tid, pengar och lidande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Omkring 30% av alla kvinnor i klimakteriet önskar någon form av behandling för olika fysiska och psykiska symptom, men många hamnar i lågprioriterade vårdköer och har svårt att få hjälp. Nationella riktlinjer som ska göra svensk klimakterievård bättre och mer jämlik än idag kommer år 2025, och sedan 2023 testas ett lovande nytt arbetssätt på hittills ett 70-tal vårdcentraler: personcentrerad klimakterierådgivning. På specialiserade mottagningar får kvinnor snabb hjälp av en distriktssköterska med särskilt fokus på klimakteriet, ett arbetssätt som verkar spara tid, pengar och lidande.Medverkande: Isabell Nord Lidén, klimakteriepatient Nossebro; Camilla Jiderhamn, distriktssköterska klimakteriemottagningen Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Rebecka Bramsved, läkare Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Lena Rindner, forskare och distriktssköterska; Maja Österlund, projektledare Socialstyrelsen; Angelica Lindén Hirschberg, överläkare Karolinska universitetssjukhuset och professor i gynekologi och obstetrik Karolinska Institutet.Programmet sändes första gången 20241015.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Lars Broströmlars.broström@sr.se

Klimakterievården i Sverige är nedprioriterad. Många kvinnor har svårt att få den hjälp de söker men ett nytt, lovande arbetssätt sparar tid, pengar och lidande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Omkring 30% av alla kvinnor i klimakteriet önskar någon form av behandling för olika fysiska och psykiska symptom, men många hamnar i lågprioriterade vårdköer och har svårt att få hjälp. Nationella riktlinjer som ska göra svensk klimakterievård bättre och mer jämlik än idag kommer år 2025, och sedan 2023 testas ett lovande nytt arbetssätt på hittills ett 70-tal vårdcentraler: personcentrerad klimakterierådgivning. På specialiserade mottagningar får kvinnor snabb hjälp av en distriktssköterska med särskilt fokus på klimakteriet, ett arbetssätt som verkar spara tid, pengar och lidande. Medverkande: Isabell Nord Lidén, klimakteriepatient Nossebro; Camilla Jiderhamn, distriktssköterska klimakteriemottagningen Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Rebecka Bramsved, läkare Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Lena Rindner, forskare och distriktssköterska; Maja Österlund, projektledare Socialstyrelsen; Angelica Lindén Hirschberg, överläkare Karolinska universitetssjukhuset och professor i gynekologi och obstetrik Karolinska Institutet.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Lars Broströmlars.broström@sr.se

Överallt pratas det om att vi ska äta mer baljväxter det är bra för vår hälsa, vår plånbok och för klimatet. Men hur bär man sig åt för att få in ärtor och bönor i vardagskosten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Där har jag ett jätteeffektivt knep, säger journalisten Jenny Damberg som skrivit böckerna Bönor ärtor linser” och ”Ärtor, bönor & linser”.– Då ska man göra såhär: Man tar en större mängd bönor än vad man tänkt äta nästa dag och så blötlägger man dem över natten, sen kokar man bönorna nästa morgon när man äter frukost och låter de stå över dagen, så är de klara till middagen! Resten av bönorna kan man ställa in i kylen där de håller i en vecka, säger hon. Allt detta för att bönorna ska vara tillgängliga, då kan man slänga i dem i lite vad som helst; en sallad, en gryta eller ugnsrosta. Men även om fördelarna med baljväxterna är många är det inte alla som kan njuta av dem – för ju mer vi äter dem, desto fler blir allergiska.– Det kommer många fler patienter till mig nu än för 20 år sedan, säger barnallergologen Caroline Nilsson.Medverkar gör Jenny Damberg, journalist som skrivit två böcker om baljväxter, Caroline Nilsson, barnallergiläkare vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset samt forskare vid Karolinska institutet, Pernilla Tidåker, universitetslektor vid Sveriges Lantbruksuniversitet och Linda Bakkman, näringsfysiolog. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent Alice Lööf

Ellika Andolf, professor emerita i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet, gästar podden för att diskutera huruvida gravida kvinnor ska få välja förlossningsmetod. I avsnittet förklarar Andolf riskerna med vaginal förlossning jämfört med kejsarsnitt och hur man förutspår vilka kvinnor som riskerar komplikationer. Vi frågor oss också om antalet kejsarsnitt påverkas av sjukvårdens finansiering.  Socialstyrelsens kunskapsstöd som nämns i avsnittet: https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/nationella-riktlinjer-graviditet-forlossning-och-tiden-efter/rekommendationer/oversikt-graviditet/planera-for-kejsarsnitt/

Veckans recensioner: Podmun, det senaste om Sarco, assisterat självmord, allt om Schweiz, portvinstå, Karolinska sjukhuset, stulet kött, akutpsyk, Bobbes nya terapiform, totempålarna i Väsby, insektshotell, Sápmidagarna på Stureplan, samiska Graaf-systrarna och PO:s positiva lista.

Vad kan ett foster uppleva under sina första veckor? Hugo Lagercrantz, professor emeritus i barnmedicin vid Karolinska institutet, går igenom nya medicinska rön. Inläsare: Staffan Dopping

Små partiklar far runt i luften utan att man märker det kemikalierna och gifterna som omger oss. De finns i hemmet, i dammet, i luften och effekterna av dem kan ärvas över generationsgränserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidigare har man fokuserat mycket på hur gravida kvinnors exponering för giftiga ämnen påverkat fostret. Men i toxikologen Oskar Karlssons forskning har han visat att pappornas livsstil och livsmiljö är viktigare än man förut trott. Han menar att riskerna när det gäller pappans exponering varit väldigt nonchalerande.Att skydda sig mot farliga miljögifter är inte helt lätt eftersom man kan stöta på dem lite varstans. Men störst risk att exponeras för dem löper vi med de gifter vi kan få i oss, enligt toxikologen Mattias Öberg. – Framförallt via våra livsmedel och dricksvattnet. Men lyssnar man på kostråd och lokala råd från kommuner i områden som är förorenade, kan man skydda sig ganska bra, säger han. Medverkar gör: Mattias Öberg, docent i toxikologi vid Karolinska institutet, Frida Ramström, inspektör vid Kemikalieinspektionen, Oskar Karlsson, docent i toxikologi vid Stockholms universitet och Leonard Stockfelt, specialistläkare i arbets- och miljömedicin och forskare inriktad på hälsoeffekter av luftföroreningar vid Göteborgs universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Semaglutid har gjort sensation som ett medel mot övervikt. Men nu hoppas forskare att det som från början var ett diabetesläkemedel också ska kunna fungera mot hjärtproblem, parkinson, alzheimer och ännu fler sjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hormonet semaglutid har startat en kapplöpning bland läkemedelsföretagen. Idag säljs det under flera olika varumärken som ett effektivt medel mot diabetes typ 2, och framför allt mot övervikt. Men nu upptäcker man att det har allt fler effekter. I studier ser man positiva resultat mot hjärt- och kärlsjukdomar och mot njurproblem.Det finns också förhoppningar om att semaglutid och närbesläktade substanser ska kunna fungera som ett slags bromsmedicin för patienter med Parkinsons och Alzheimers sjukdomar. Just nu pågår en internationell studie på alzheimerpatienter med deltagare på Karolinska Institutet i Huddinge. Men frågan är vad vi vet om de här relativt nya ämnenas biverkningar och långtidseffekter och inte minst vad de kommer att kosta sjukvården. Idag är det endast diabetiker, framför allt med typ 2, som får ämnet subventionerat. Är semaglutid och liknande hormoner på väg att bli vårt vanligaste läkemedel? Programmet är en repris från 25 juni 2024. Medverkande: Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna, Mikael Rydén; professor och diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm; Anne Börjesson Hanson, alzheimerforskare Karolinska institutet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Semaglutid är en av de största läkemedelssensationerna på många år. Läkemedlet mot diabetes som också kan ge viktminskning säljer slut på apoteken, men hur fungerar det? (Repris från juni 2024) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hormonet semaglutid upptäcktes på 80-talet när det visade sig att det effektivt kunde reglera blodsockret hos diabetiker. När man ökade dosen gick patienterna dessutom ner i vikt. Läkemedelsindustrin tycktes därmed äntligen, efter många års försök ha hittat ett läkemedel som kunde bota övervikt. Semaglutid och andra så kallade GLP-1-analoger, har blivit ett av de senaste decenniernas mest omtalade läkemedel. Efterfrågan har snabbt skjutit i höjden, och de ledande tillverkarna har blivit miljardindustrier. Idag är de här läkemedlen viktiga för både diabetiker och personer med kraftig övervikt. Samtidigt används de för rent kosmetisk bantning. I Sverige och många andra länder har de här medlen med jämna mellanrum tagit slut på apoteken och bristen ser ut att hålla i sig.Men en rad nya besläktade preparat är på gång i kliniska tester och flera forskare tror att vi inom några år har många nya GLP-1-preparat mot ännu fler sjukdomar. Medverkande: Per Ljungström, diabetiker Grisslehamn; Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna; Mikael Rydén, professor, diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm. Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Den kan göra ont, förstöra hela dagen och hålla dig sittandes på toaletten timme ut och timme in. När magen inte fungerar som den ska påverkar det välbefinnandet både fysiskt och psykiskt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – IBS innebär att det sker en ökad signalering från mag-tarmkanalen till hjärnan från händelser i tarmen som i normalfallet inte ska skicka signaler, säger Perjohan Lindfors, specialist i gastroenterologi och hepatologi och överläkare på Akademiska sjukhuset. Allt fler som arbetar med IBS-patienter har börjat intressera sig för psykologiska behandlingar, snarare än att bara fokusera på t.ex. kost och livsstil. Psykiskt välmående verkar spela en stor roll. Brjánn Ljótsson är professor i klinisk psykologi vid Karolinska institutet och har riktat in sin forskning på att undersöka hur exponeringsbaserad KBT kan hjälpa IBS-patienter. – Patienter som till exempel är väldigt bundna till toaletten kan få börja med ett toaschema som innebär att de bara får gå på toaletten under vissa tidpunkter under dagen, säger han. Medverkar gör: Perjohan Lindfors, specialist i gastroenterologi och hepatologi, överläkare på Akademiska sjukhuset samt forskare och docent vid Karolinska Institutet, Brjánn Ljótsson, professor i psykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet, Rana Eizad, ST-läkare som driver Instagramkontot magdoktorn, aktuell med boken Dumma mage och Gabriel Baldanzi, doktorand som forskar om tarmfloran vid Uppsala universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Vi gör en avstämning av var vi är idag vad gäller kunskap, forskning och behandling av kvinnor i klimakteriet. Också kring kvinnohälsa i ett större perspektiv så kikar vi på vad som hänt under de senaste sju åren sedan Klimakteriepoddens första avsnitt publicerades. Professor Angelica Lindén Hirschberg är gynekolog och överläkare på Karolinska och var med redan i avsnitt 1. Vi får veta att det pågår mycket spännande forskning, utbildning och arbete för att förbättra hälsoarbetet för oss kvinnor. Klimakteriebehandling har kommit att handla mer och mer om kvinnohälsa i stort och inte bara hormonbehandling och drivs inte bara på av professionen. Även om intresset ökat markant hos vården finns fortfarande utmaningar för att kunna ge god vård över hela landet. Det finns för många exempel på fel i diagnoser och medicineringar som påverkar livskvalitet och arbetsförmågan. En av anledningarna till att det är så viktigt med kunskap på alla plan i samhället. Vi får veta mer om nya läkemedel, forskning som gör skillnad för kvinnor med tidigt klimakterium, kvinnor med nedsatt sexuell funktion och kunskapen kring bioidentiskt progesteron. Vi talar också om attityder, medias och journalisters roll, vikten av individanpassad behandling, restnoteringar och bipacksedlar. Åsa Melin möter en eldsjäl som fortfarande har mycket kvar att ge oss kvinnor. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alltmer AI-stöd och hemvård, hälsoövervakning och konsultationer på distans är experters framtidsspaningar kring vården. Men det är lätt att glömma bort patientperspektivet på vården. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad ett sjukhus är, och vårdpersonalens status och roller, är i stark förändring i framtidens vård. Det enligt en vetenskaplig studie som förutser allt mer användning av smart teknologi på distans för att övervaka vår hälsa, och allt större möjligheter att skräddarsy vård utifrån vår genetik och livsstil. Men patienternas perspektiv kommer lätt bort, konstaterar Axel Wolf, föreståndare på Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet.I programmet medverkar också Maria Taranger, enhetschef Sahlgrenska universitetssjukhuset, Max Gordon, AI-forskare Karolinska institutet, Sara Riggare, forskare inom hälsoinformatik vid Uppsala universitet och Parkinson-patient, och Ignat Kulkov, en av forskarna bakom studien Medicine of the future: How and who is going to treat us?Programmet är en repris från januari 2024.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se