Podcasts about karolinska

Ny rapport visar att butiker inte höjt matpriserna i smyg / Bedrägerier har ökat och bilinbrott minskat / Karolinska sjukhuset bland de bästa i världen / Jägaren Ulf matar hungriga rådjur under vintern Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av Jenny Pejler och Nina Muossa.

A round-up of the main headlines in Sweden on February 26th 2026. You can hear more reports on our homepage www.radiosweden.se, or in the app Sveriges Radio. Producer/presenter: Sujay Dutt

Under Covid19-pandemin tog vissa forskare tydliga initiativ. Landets största covidtestning skapades med influgna maskiner, uppskalad personalstyrka och pressade tidsramar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När pandemins första vår 2020 drog in över Sverige saknades storskalig testkapacitet och osäkerheten var stor. På Karolinska Institutet växte ett forskningslabb snabbt till landets största testcenter, drivet av akut behov och ett intensivt omställningsarbete.– Det är bland det häftigaste jag har varit med om. Att stå mitt i stormens öga, säger Jessica Alm, som blev enhetschef för det som under krisen kom att bli Nationellt pandemicenter.Nu jobbar hon som expertkoordinator för laboratorie- och diagnostikberedskap på Centrum för hälsokriser vid Karolinska institutet . Centrum för hälsokriser är en enhet på Karolinska institutet som bildades under pandemin för att ta vara på lärdomar, och utveckla universitet och högskolors roll under hälsokriser.Nya lokaler byggdes upp i rekordfart och avancerad utrustning flögs in när hela världen samtidigt jagade samma maskiner och reagenser. Personalstyrkan expanderade från ett tjugotal forskare till över tvåhundra anställda som arbetade treskift för att möta trycket från tiotusentals inkommande prover.Arbetet präglades av logistiska hinder, manuella lösningar och ständiga justeringar när streckkoder inte gick att läsa, leveranser fastnade i andra länder och provvolymerna ökade snabbare än någon kunnat förutse. Samtidigt krävdes hög precision i varje steg, eftersom varje prov representerade en orolig person som väntade på ett besked.När viruset senare började förändras byggdes diagnostiken om till ett sekvenseringslabb som tog emot tiotusentals prover i veckan för att identifiera nya varianter. Resultatet blev en unik nationell provsamling och en arbetsinsats som visade hur snabbt ett universitet kunde möta ett nationellt behov under extrem press.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas-Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se

Jonatan Unge och Jenny Jägerfeld utforskar vad vetenskapen säger om psykoser. De reder ut vad som är sant om röster, vanföreställningar och schizofreni – och vad som bara är myter. Här får du veta hur psykoser kan upplevas, varför de uppstår och hur vanliga de är. Tillsammans med experten Predrag Petrovic från Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet undersöker de vanliga påståenden om psykoser. Det blir ett avdramatiserande, nyfiket och ibland överraskande samtal som ger en nyanserad bild av psykosens många uttryck.

En ny studie visar att genetiskt arv står för drygt 50% av påverkan på hur gamla vi blir. Sara Hägg som forskar på svenska tvillingar är en av författarna. Hon berättar om livsstilsvalen som också kan bidra till ett långt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tidigare har forskare trott att ärftlighetsfaktorn avgör vår livslängd till 10 - 30 %, men med nya beräkningsmodeller blir siffrorna i den nya studien i tidskriften Science betydligt högre. Det säger Sara Hägg, som forskar på biologiskt åldrande och leder studier på det svenska tvillingregistret. Hon menar att resultaten kan leda vidare till att vi kan förstå genetiken bakom ett långt liv ännu bättre, och kanske dra nytta av dem. Men det vi själva kan göra genom att leva lagom hälsosamt är också viktigt säger hon - däremot är hon skeptisk till trenden med s.k. biohackers. Medverkande: Sara Hägg, docent i molekylär epidemiologi vid Karolinska institutet.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Välkommen till ett avsnitt där vi utforskar den estetiska kirurgins fascinerande värld tillsammans med en av Sveriges mest erfarna plastikkirurger - Dr. Marie Forsenii. Marie är legitimerad läkare och specialist i plastikkirurgi med över 25 års erfarenhet. Hon är utbildad vid Karolinska sjukhuset och har även arbetat vid University of California i både San Diego och Los Angeles. Som grundare av Stockholm Plastikkirurgi brinner hon för att skapa naturliga resultat och för att förstå varje patients unika behov. I det här samtalet pratar vi om hela spektrumet inom modern plastikkirurgi - från botox och face-lifts till bröstimplantat, bukmuskelkirurgi, fettsugning, hudreducering, ögonlocksplastik och rekonstruktion efter graviditet eller cancer. Vi lyfter också de viktiga delarna som inte alltid får lika mycket utrymme: vilka biverkningar och risker som faktiskt kan förekomma, och hur man som patient, med hjälp av sin läkare kan fatta trygga och informerade beslut. Så följ med oss när vi pratar om kropp, självbild och kirurgi - om balansen mellan det naturliga och det estetiska, och om den konst och vetenskap som möts i modern plastikkirurgi. ♥ Facebook: https://www.facebook.com/InTheBenefit4Others/  ♥ Instagram: https://www.instagram.com/both_instead_of_either_or   ♥ Youtube: https://www.youtube.com/user/integrativMedicin

Eva snubblade i en butik och bröt lårbenshalsen. Det visade sig att hon blivit benskör. Varannan kvinna och var fjärde man får sköra ben. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251124.Benskörhet är en folksjukdom som kommit i skymundan, säger äldreforskaren Karin Modig. Det finns läkemedel som stärker skelettet. Men det är vanligt att den som brutit sig inte får någon uppföljning. I Vetenskapsradion berättar Karin Modig vad man kan göra själv för att minska risken för benbrott och vad som saknas i vården för att fler ska få hjälp.Medverkande:”Eva” som brutit sig flera gångerKarin Modig, epidemiolog och äldreforskare vid Karolinska institutet.Reporter Cecilia Ohléncecilia.ohlen@sr.seProducent Lars Broströmlars.brostrom@sr.se Tekniker David Hellgrendavid.hellgren@sr.se

USA har länge varit en ledande forskningsnation och en magnet för världens forskare. Så inte undra på att amerikanska universitet har flest Nobelpris. Men den positionen utmanas nu, enligt Martin Bergö, professor i molekylär medicin och prorektor på Karolinska institutet. Forskningens frihet inskränks när ord som klimat, mångfald och inkludering ifrågasätts eller sållas bort i vissa ansökningar om forskningsmedel. Nu ser vi att forskare därifrån söker sig till Sverige och andra länder.

Förra året såg vi omfattande nedmonteringar av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) runt om i världen. Utvecklingen är till stor del en konsekvens av amerikansk politik, med inskränkningar av aborträtten och kraftigt minskat stöd till förebyggande arbete och SRHR-vård. Detta är en del av en bredare konservativ färdplan som påverkar allt från global biståndspolitik till forskning, civilsamhälle och tillgången till livsviktig vård. I det här avsnittet pratar vi med Anna Kågesten, docent och forskare i global SRHR vid Karolinska institutet. Tillsammans går vi igenom vad som hänt under det gångna året, hur Donald Trumps politik fortsatt präglar den globala SRHR-agendan och hur censur, politiska påtryckningar och nedskärningar påverkar både vård och kunskapsproduktion världen över. Vad står på spel – och vad krävs för att vända utvecklingen? Anna Kågesten

Johan dolde sitt alkoholmissbruk i decennier. Ingen fick veta något. Tills en dag då en kollega grep in. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Symtomen kan vara diffusa. Humörsvängningar, en doft av alkohol, lite för många sena ankomster. Dagens avsnitt handlar om hur man tar upp att en kollega har problem med alkohol. Vad kan kollegorna göra, och hur ska chefen fånga upp det här på ett bra sätt?Medverkande: Anna Sjöström, alkoholexpert och aktuell med boken “Alkohol på jobbet”Anders Hammarberg, leg. psykoterapeut och docent vid Karolinska institutet. Camilla Kuylenstierna som skrivit boken AnsvarsFull - om sitt liv med alkohol och som nu arbetar med att hjälpa andra med interventioner.Johan Stöde Englund Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Jensen Kidane

Hur kan MDMA och psykedelika användas för terapi? Elin Stahre är leg. privatpraktiserande psykolog. Vi pratar om hur existentiella frågor kan påverka psykisk hälsa, inflationen i diagnoser som ADHD och autism, forskningen om MDMA-assisterad terapi som väckte hennes intresse, arbetet med psilocybinstudien PSIPET på Karolinska, om det är viktigt att terapeuten har egna erfarenheter av psykedelika, dagens situation för MDMA och psykedelika i Sverige, och mycket mer. Besök https://psykologelinstahre.se eller @psykologelin på Instagram. Yoshi's Podcast hittas på Spotify, Apple Podcasts, YouTube och andra poddplattformar. Prenumerera på https://aljosja.substack.com för att få notiser om nya avsnitt, samt på https://yoshisss.substack.com för att följa mitt skrivande. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit aljosja.substack.com

I det tvåhundrasjuttiotredje avsnittet av podden pratar vi om Nobelpristagaren Arvid Carlsson och psykofarmakologins födelse. Gäst är Kjell Fuxe, seniorprofessor i histologi vid Karolinska institutet, som var en av Arvids närmaste kollegor och vänner. I den första delen av tre av intervjun frågar Christian hur Arvid var som forskare och person.Vi pratar även om Arvids betydelse för psykofarmakologin och de framsteg som gjorts i fältet sedan han bestämde sig för att ägna sig åt hjärnforskning. Christian frågar vilka Arvids främsta egenskaper var som forskare och vilken upptäckt Kjell anser vara Arvids största. Dessutom pratar vi om dopaminförsöken på 1950-talet och om resultaten utgjorde de första entydiga beläggen för kemisk signalering i hjärnan.Hjälp till att hålla merparten av avsnitten gratis och få tillgång till exklusiva avsnitt på: http://patreon.com/sinnessjukt Synka Patreon med Spotify: https://www.patreon.com/posts/sa-lyssnar-du-pa-34442592Köp signerade böcker och Beckomberga-printar här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butik Boka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Överfyllda fat med skinka, lax och prinskorv. Julborden dignar och festen kan börja. Men hur kan du göra för att magen ska klara frosseriet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varje jul kommer det flera patienter med svåra magsmärtor till akutmottagningarna, säger kirurgen Mats Lindblad.Ida Nordell beskriver smärtan som hundra gånger värre än att föda barn. Hon fick åka ambulans till akuten och det slutade med en operation. Veckans avsnitt synar julbordet. Hur kommer det sig att vi äter just den här maten på julafton, och vad kan du tänka på för att inte drabbas av paltkoma eller magbesvär?Medverkande: Ann-Sofie Backman, docent och överläkare inom gastroenterologi vid Karolinska institutet/Ersta sjukhus.Jens Linder, kock, matskribent, aktuell med boken “Allt gott”Håkan Jönsson, docent i etnologi vid Lunds universitet.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Kidane och Olivia Sandell

Som den smartaste varelsen hittills dominerar människan jorden. Men vill vi lära oss att förstå vad djuren har att säga? Och vad händer med oss människor när evolutionen går vidare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 18/8–2025.En utopisk bild av framtiden som forskning av litteraturvetaren Camilla Brudin Borg visar, är att människor har lärt sig förstå vad djuren vill säga oss. Det är en gammal dröm för människan, men en sådan förståelse skulle också ställa oss inför stora etiska utmaningar och förändringar, konstaterar filosofiforskaren Petra Andersson. Och människan må dominera jorden idag, men evolutionen går ständigt vidare. Är kanske AI nästa steg? funderar forskaren och författaren Johan Frostegård.Medverkande:Petra Andersson/ forskare praktisk filosofi Göteborgs universitet, Camilla Brudin Borg/litteraturvetare Göteborgs universitet, Johan Frostegård/ överläkare författare professor Karolinska institutet, Plumes/Fransk musiker Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Den 10 december delas Nobelpriset ut i Stockholm och Oslo. I Konserthuset riktas allas blickar mot pristagarna och kungen – men bakom dem på scenen finns en grupp personer som är avgörande för att det ska finnas något att fira: Ledamöterna i de Nobelkommittéer som bestämmer vem som ska få priset. Professor Göran K Hansson berättar här om hur Nobelarbetet går till bakom kulisserna på Karolinska institutet och Kungliga Vetenskapsakademien. Och om hur det är att ringa upp de nya pristagarna med beskedet. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Arkivtombolan har snurrat – ut kommer avsnitt 36. Livrädd för ett rådjurs-knull Jonatan ger oss en liverapport från vildmarken och Niclas listar saker som är billigare än nya Karolinska sjukhuset. Sen så ger vi er: Youtubes mest underskattade klipp just nu. Vi finns numera även på Podme! Det betyder att du hittar alla våra avsnitt, helt reklamfritt, i Podme-appen. Signa upp dig på podme.com – de första 14 dagarna är gratis. Ladda sedan ner appen i Appstore eller Google Play.

Krokodiler kan återskapa sin hörsel om den försämras. Nu vill svenska forskare ta reda på om de kan hjälpa människor att höra bättre. Hurdå? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Avsnittet är en repris från 17 augusti 2025.Nästan 500 miljoner människor i världen har en hörselnedsättning som kräver vård och mer eller mindre alla får en sämre hörsel när vi blir äldre. En nystartad forskningsgrupp i Sverige vill nu undersöka om krokodilernas förmåga att återbilda skadade hårceller i öronen kan hjälpa döva och åldershörselnedsatta människor. Är det här verkligen realistiskt och när kan det i så fall bli verklighet?Du hör också om vad lite tänder i öknen säger om människans evolution.Gäster i podden: Helge Rask-Andersen, senior professor i experimentell otologi vid Uppsala universitet och Emma Andersson, docent i utvecklingsbiologi vid Karolinska institutet.Programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sr.se

Desinformation är en av de största utmaningarna som vetenskapen står inför. Redan nu anpassar folk sina beteenden utifrån falska påståenden i sociala medier och på andra plattformar. Det handlar om allt från mat till alternativ medicin och vacciner, där beprövade läkemedel väljs bort med stora risker för folkhälsan.  Martin Bergö, prorektor och forskare på Karolinska institutet, menar att naturvetare måste vara aktiva på de plattformarna och lägga fram fakta på bordet. ”Vi ska säga vad vi vet, och vad vi inte vet”, som han uttrycker det.

Johan träffar Sara för tredje gången. Han är kär och lite nervös. Efter middagen händer något som gör att deras liv tar en helt ny vändning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Johans nya dejt Sara har diabetes typ 1. Hon mäter sitt blodsockret efter måltiden. Han får också testa och nu upptäcker de att han är akut sjuk. Han behöver åka direkt till akuten. Hade han inte upptäckt det i tid hade han kunnat få en hjärtattack.Typ-två diabetes ökar kraftigt bland unga vuxna i Sverige. Många har sjukdomen utan att veta om det. Det kan orsaka tysta skador i kroppen. Veckans avsnitt handlar om hur du upptäcker diabetes och vad som går att göra åt sjukdomen.Medverkande: Mikael Rydén, överläkare och professor på Karolinska institutetSofia Carlsson, epidemiolog vid Karolinska institutet.Per-Ola Carlsson, överläkare och professor Uppsala universitet. Meredith Hawkins, diabetesforskare.Lina Shawali, barnmorska som blev sjuk i diabetes under tv-programmet Hela Sverige bakar.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Leontine Olsbjörk och Linda Jensen Kidane

Vi sänder live från The Cell, en plats där konst, vetenskap och samtal möts och där utställning Me You We – Exploring Human Behaviour just nu pågår. Den undersöker hur biologi, kultur och samhällsstrukturer formar vårt sätt att vara människor. Dagen till ära gästas vi bland annat av Ira Calima och Nicklas Tirus. Ira Calima berättar hoppfulla historier om livets svåraste ögonblick tillsammans med Nicklas drömmiga gitarrer och stämsång i refrängerna. Vi talar även med Samira Bouabana som är en av de som har hand om utställningen. The Cell är en del av Tekniska museet och Karolinska. Vi talar även med forskaren Anna-Clara Hollander docent och legitimerad psykolog som forskar på vilka grupper som får vård “först” inom psykiatrin. Förutom allt detta bjuder vi på kluriga filosofier, personliga berättelser, sång och annat smått och gott! Så lyssna och njut!

Eva snubblade i en butik och bröt lårbenshalsen. Det visade sig att hon blivit benskör. Varannan kvinna och var fjärde man får sköra ben. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Benskörhet är en folksjukdom som kommit i skymundan, säger äldreforskaren Karin Modig. Det finns läkemedel som stärker skelettet. Men det är vanligt att den som brutit sig inte får någon uppföljning. I Vetenskapsradion berättar Karin Modig vad man kan göra själv för att minska risken för benbrott och vad som saknas i vården för att fler ska få hjälp. Medverkande:”Eva” som brutit sig flera gångerKarin Modig, epidemiolog och äldreforskare vid Karolinska institutet.Reporter Cecilia OhlénProducent Lars Broström Tekniker David Hellgren

Att tillbringa för mycket tid framför skärmen är ett problem i alla åldersgrupper. I en del länder finns numera diagnosen ”social media disorder” som behandlas likt andra beroenden med KBT och avgiftning. Står Sverige näst på tur för en diagnos? Gäster är Sissela Nutley som är forskare i kognitiv neurovetenskap på Karolinska institutet och journalisten Irena Pozar. Programledare Emilie Roslund.

Gunnar älskar sitt arbete men känner sig alltmer ensam på arbetsplatsen. Mobbningen pågår i flera år. Till slut bryter han ihop och byter jobb. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mobbning kopplas ofta ihop med skolan och unga människor, men det är vanligare än man kan tro på våra arbetsplatser. Ungefär 200 000 yrkesverksamma personer utsätts för någon form av mobbing på arbetsplatsen. Det säger Michael Rosander, psykologiprofessor, som forskar om fenomenet. Medverkande: Michael Rosander, professor i psykologi vid Linköpings universitet, Christina Björklund, seniorforskare vid Karolinska institutet, Oskar Henrikson, psykolog, Gunnar Johansson, författare till boken “Konsten att överleva mobbning” och Tina som berättar om sina upplevelser av mobbning på arbetsplatsen.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Jensen Kidane

Vaccinutveckling kräver djurförsök. Under pandemin ökade användningen av apor trots EU:s mål om att minska försöken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Antalet apor som används i svensk forskning har ökat med 88 procent på fem år. Det är en utveckling som går emot EU:s mål om att minska djurförsök – och som till stor del förklaras av pandemin. Makaker har spelat en avgörande roll i utvecklingen av vaccin mot bland annat covid-19, RS-virus och rabies. Deras immunsystem liknar människans, vilket gör dem särskilt värdefulla i de sista stegen innan kliniska prövningar på människor. Samtidigt är acceptansen för primatförsök låg i samhället. Två tredjedelar av svenskarna säger nej till att använda apor i forskning, enligt en undersökning från Vetenskapsrådet. Vetenskapsradion förklarar hur forskningen går till, vilka etiska prövningar som krävs och hur makakerna lever på Karolinska institutets primatlabb. Det handlar om vaccin, vetenskap och värderingar – och om hur pandemin förändrade balansen mellan nytta och lidande i medicinsk forskning.Reporter: Karin Gyllenklevkarin.gyllenklev@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

I veckans podd pratar vi om att föda i hemmet! Och den alltid så kloka Karin Pettersson, docent och förlossningsöverläkare, gästar oss för att delge sin syn, utifrån studier och erfarenhet. Karin berättar att hon har haft fördelen att träffa många gravida som önskar föda hemma. Hon var även med när det infördes hemförlossningar inom ramen för "Min Barnmorska" på Karolinska sjukhuset Huddinge.Lyssna till ett mycket givande och intressant avsnitt där Karin ger fakta om när det rekommenderas, likaså varför det inte rekommenderas att välja hemfödsel. Graviditetsregistret som vi nämner i podden, når du HÄRAvsnittet är i samarbete med FRIDA Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vetenskapsradion sänder på plats från tillkännagivandet vid Karolinska institutet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi tilldelas 2025 års Nobelpris i fysiologi eller medicin för sina banbrytande upptäckter om perifer immuntolerans – hur immunförsvaret hindras från att angripa kroppens egna vävnader.Hör Vetenskapsradions sändning direkt från Karolinska institutet när Nobelkommittén avslöjar beslutet. Hör reaktioner, förklaringar och analyser av vad upptäckterna betyder för medicinsk forskning, behandling av autoimmuna sjukdomar och framtidens sjukvård.Producent: Camilla Widebeck Programledare: Annika Östman och Lars Broström

Könshormoner påverkar både styrka och uthållighet. Därför bör idrottare som har genomgått en manlig pubertet aldrig tävla med kvinnor, menar Tommy Lundberg, docent i fysiologi vid Karolinska institutet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hösten 2025 är sexmissbruk är plötsligt ett ord på mångas läppar efter att skådespelarparet Julia Dufvenius och Christopher Wollter släppt en bok om Wollters otrohet och lögner och om hur sveken påverkade deras relation. Nu verkar alla ha en åsikt om parets berättelse. Hur definierar man sexmissbruk? Hur skiljer det sig från andra diagnoser? Vad kan sexmissbruk få för konsekvenser? Och hur blir man av med sitt beroende? Gäst: Katarina Görts Öberg, sektionschef för kliniken Anova på Karolinska universitetssjukhuset och psykolog. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Today on Sauna Talk, we welcome a very special guest. Dr. Hans Hägglund. Who is Dr. Hans Hägglund? Hans Hägglund MD, PhD, is a medical doctor and professor at Uppsala University, in Northern Sweden. Professor Hägglund has a strong research back ground in clinical research within medicine. He graduated from Karolinska institute, Sweden and did his post doc at Fred Hutchinson Cancer Research Center in Seattle, USA. Between 2013 and 2018 he served as the director of the Cancer Center at Uppsala University Hospital. Professor Hägglund also had the position as the national cancer coordinator at The Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR) between 2019-2022. He currently holds a position as a senior consultant at Karolinska University Hospital in Stockholm, which is where we catch up with him for this episode of Sauna Talk. Hot facts On this episode of Sauna Talk, we recognize that Hans Hägglund is a man who wears many hats in the world of health, wellness, and sauna culture. Hans is an affiliated researcher at the Center for Resilient Health at the Stockholm School of Economics, and co-founder of Vision Zero Cancer in Sweden. Known by many as the “sauna doctor,” he serves at the Swedish Sauna Academy, sits on the board of the Sauna Research Institute and the International Sauna Association, and played a key role in organizing the XVII International Sauna Congress in Haparanda/Tornio back in 2018. His book The Sauna Book – Hot Facts on Sauna and Health, published in Swedish in 2020, has attracted wide attention for the way it bridges science and tradition. We explore why sauna and cold bathing are seeing a surge in global interest, and what challenges remain in researching their health benefits. Hans shares his thoughts on why sauna bathing should be considered alongside traditional medicine, gives us a glimpse into the new book he's writing, and reflects on how prevention can be far more cost-effective than treatment. Along the way, we discuss his professional journey, the boards he serves on, and even his earliest sauna memories. And, of course, we'll hear his take on one of my favorite questions: from a Swedish — and global — perspective, what's the most misunderstood thing about sauna that he wishes more people knew? Let's welcome Dr. Hans Hägglund to Sauna Talk. Here's a short intro for social medializing: “In this episode of Sauna Talk, I sit down with Hans Hägglund — “the sauna doctor” — affiliated researcher, co-founder of Vision Zero Cancer, and board member of the International Sauna Association. We dive into the rising global interest in sauna and cold bathing, the challenges of sauna research, and why prevention may be the most powerful medicine. Hans also shares personal sauna memories, his upcoming book project, and what he believes is the most misunderstood thing about sauna.” Punchy one sentences: From Swedish sauna congresses to cold plunges, Hans Hägglund brings the heat — and the science — to Sauna Talk. What's the most misunderstood thing about sauna? “The sauna doctor” Hans Hägglund has a prescription. Sauna, science, and a splash of cold water — Hans Hägglund joins Sauna Talk for a deep dive into the health of heat.

Forskare: Bryter mot flera riktlinjer för hur medier bör rapportera om suicid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur ska medier rapportera om självmord? Det är en fråga som varit uppe i det här programmet många gånger genom åren, och det är en komplicerad fråga. Å ena sidan är mediers uppdrag att berätta så mycket som möjligt, å andra sidan finns forskning som visar att viss typ av medierapportering kan leda till smittoeffekter - alltså fler självmord. För en månad sen publicerade Aftonbladet en artikel om en man som begått ett spektakulärt självmord efter konflikter på sitt arbete inom Kriminalvården. Publiceringen följdes upp nu i veckan, med en intervju med mannens familj. Och Aftonbladets publiceringar sticker ut - det är inte såhär medier vanligtvis brukar rapportera om självmord, säger Christian Rück, professor i psykiatri på Karolinska institutet.Reporter: Freddi RamelI somras lanserade sajten Bulletin en pedofilkarta. Betalande prenumeranter kan logga in och kolla var i landet människor som begått sexbrott mot barn bor någonstans. På den så kallade Brottskartan kan man även se den generella brottsnivån i olika bostadsområden och hur stor andel av befolkningen som har utomeuropeisk bakgrund. Det här rätt uppseendeväckande greppet har fått en del kritik. Risk för förtal och pressetiskt oförsvarbart är några omdömen kartan fått. Medierna ringde i veckan upp Bulletins chefredaktör Pelle Zackrisson.Reporter: Erik Petersson Det fanns en tid när vinjetten i radio och tv var livsviktig för att väcka uppmärksamhet. Det var den som skulle få lyssnare och tittare att släppa allt de hade, bänka sig och skrika ut: “NU BÖRJAR REDERIET!” Men nu, när allt färre lyssnar på linjär radio och tablå-tv, skulle man kunna tänka sig att den klassiska vinjetten spelat ut sin roll. Men frågan är om det stämmer? Vår reporter Joanna Korbutiak tog sig nyligen till Berwaldhallen när SVT spelade in sin OS-vinjett inför de kommande vinterspelen i Cortina. Reporter: Joanna KorbutiakHit kan du vända dig om du har självmordstankar:Ring 112 om du behöver akut vård eller hjälpSjälvmordslinjen: Öppen dygnet runt, telefonnummer 901 01. Det går också att använda en chat.Vårdguiden: Telefonnummer 1177Jourhavande präst: Kopplas via telefonnummer 112. Alla dagar kl. 21-06, chatt alla dagar kl. 20-24Humanistisk medmänniska: Telefonnummer 010 551 5590 Tar emot samtal kl 19-23 alla kvällar utom tisdagar.Jourhavande medmänniska: Telefon: 08-702 16 80. Alla dagar kl. 21-06.

Som den smartaste varelsen hittills dominerar människan jorden. Men vill vi lära oss att förstå vad djuren har att säga? Och vad händer med oss människor när evolutionen går vidare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En utopisk bild av framtiden som forskning av litteraturvetaren Camilla Brudin Borg visar, är att människor har lärt sig förstå vad djuren vill säga oss. Det är en gammal dröm för människan, men en sådan förståelse skulle också ställa oss inför stora etiska utmaningar och förändringar, konstaterar filosofiforskaren Petra Andersson. Och människan må dominera jorden idag, men evolutionen går ständigt vidare. Är kanske AI nästa steg? funderar forskaren och författaren Johan Frostegård.Medverkande:Petra Andersson/ forskare praktisk filosofi Göteborgs universitet, Camilla Brudin Borg/litteraturvetare Göteborgs universitet, Johan Frostegård/ överläkare författare professor Karolinska institutet, Plumes/Fransk musiker Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

In July of 1897, a team of three Swedish men, led by Swedish engineer Salomon August Andrée, climbed aboard the Örnen, a hydrogen balloon set to fly over the north pole in one of the first attempts to explore the Arctic by air. Almost as soon as they set off things began to go awry, and the ill-fated expedition became one of Sweden's greatest mysteries. Sources: The North Star, Thu, Oct 02, 1930 ·Page 2 The Cincinnati Enquirer Wed, Sep 10, 1930 The Buffalo News, Wed, Sep 10, 1930 The Philadelphia Inquirer, Sun, Nov 16, 1930 The Long Beach Sun, Sat, Sep 20, 1930 Oceanwide expeditions  The North Star, Thu, Oct 16, 1930 ·Page 6 Karolinska institute Grenna Museum Balloon.org Neworker The Washington Herald, Sun, Nov 16, 1930 To advertise on this podcast please email: ad-sales@libsyn.com    Or go to: https://advertising.libsyn.com/Marooned     

I det tvåhundrasextiofjärde avsnittet av podden pratar vi om autism, ADHD och vaccinmyter. Gäst är Sven Bölte, som är psykolog och professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Karolinska institutet. I den första delen av fyra av intervjun berättar Sven varför han har vigt sitt liv åt autismforskning och hur det kom sig att han flyttade från Tyskland till Sverige.Christian frågar varför Sven med tiden har riktat in sig mer på tillämpad forskning kring till exempel färdighetsträning, funktionskartläggning, sysselsättning och psykoterapi. De diskuterar också vilka forskningsspår inom autismgenetik och hjärnans anatomi Sven tycker är mest intressanta. Dessutom berättar Sven varför han anser att NPF-fältet (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) har lägst status inom psykiatrin, och varför han inte gillar NPF-begreppet.Om du vill kommentera avsnittet finns Christian på Twitter han heter c_dahlstrom, eller på Bluesky där han heter christiandahlstrom.bsky.social. Trevlig lyssning!Christians 40-årsinsamling: https://fondenpsykiskhalsa.se/insamling/christian-dahlstrom-christian-40-ar/E-bok ”Den enda rätta läran”: https://www.bokus.com/bok/9789188387448/den-enda-ratta-laran-sa-forblindade-psykoanalysen-det-svenska-rattsvasendetHjälp till att hålla merparten av avsnitten gratis och få tillgång till exklusiva avsnitt på: http://patreon.com/sinnessjuktSynka Patreon med Spotify: https://www.patreon.com/posts/sa-lyssnar-du-pa-34442592Köp signerade böcker och Beckomberga-printar här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butik Boka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Snabbätaren kastar i sig maten. Hinner inte känna smaken och sväljer luft. Nu är det slut på det. I dagens Kropp & Själ gör vi allting lite långsammare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under programmet genomför vi ett live-experiment. Snabbätaren ska få äta en måltid fem gånger så långsamt som vanligt. Det är lätt att fastna i ett högt livstempo. Du gör dina uppgifter effektivt och snabbt, men sedan när det är dags för paus så blir den också effektiv. Du äter snabbt, springer till bussen fastän du inte behöver och tittar på film på dubbla hastigheten. -Vi måste veta varför vi gör saker snabbt och låta vissa saker ta tid och bli pauser, säger stressforskaren Niclas Almén.Inom stressrehabilitering övar man på att göra saker långsamt. Till exempel när det gäller att äta. Lägg ner besticken mellan tuggorna. När du svalt maten, vänta fem sekunder. Medverkande i programmet: Ann-Sofie Backman, docent och överläkare inom gastroenterologi vid Karolinska institutet/Ersta sjukhus, Niclas Almén, psykolog och stressforskare vid Mittuniversitetet, Anna María Pálsdóttir, docent i landskapsarkitektur med inriktning i miljöpsykolog vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Camilla Sköld, doktor i neurovetenskap och fysioterapeut, Håkan Jönsson, docent i etnologi vid Lunds universitet, med mat och måltidskultur som specialitet, Marianne Björklund, DN:s Asienkorrespondent.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun och Simon SarneckiProducent: Stina Näslund

Klockan halv två natten till den 28 augusti 2019 kommer polisen till en lägenhet i Råcksta, i västra Stockholm. De har fått rapporter om skottlossning från automatvapen. I hallen sitter en chockad man på huk över en svårt skadad ung kvinna. Hon förs till Karolinska sjukhuset, men är träffad av minst 19 skott och hennes liv går inte att rädda. Hon heter Ndella Jack och är bara 18 år. Men det var inte hon som var mördarnas måltavla. Källor: Polisens förundersökningsprotokoll, ljud från rättegången vid Solna tingsrätt, domar från Solna tingsrätt och Svea hovrätt samt intervju med familj och vänner. Programledare i detta avsnitt är Christopher Holmberg. Skribenter är Per Johansson och Hjalmar Wilén. Svenska Mordhistorier görs av podcastbolaget Creedcast, exklusivt för PodMe. * Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. *

Erika ramlar av sin häst. När hon vaknar minns hon ingenting som hänt innan olyckan, de första 25 åren av hennes liv är borta. Hur går man vidare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Erika mindes varken sin familj eller sin dåvarande partner. Minnena kom inte tillbaka när hon tittade på fotografier. Det enda hon kom ihåg var hur man rider, cyklar och kör bil. – Jag kunde köra bil men jag kom inte ihåg några trafikregler, säger Erika.Hon berättar att hennes pappa satt i passagerarsätet när de körde in till stan och hur han blev alldeles chockad när hon körde mot rött i en korsning – hon hade ingen aning om att rött betyder stanna. Hör också Agneta Herlitz, professor i psykologi vid Karolinska institutet, minnesmästaren Idriz Zogaj och Marika Möller, neuropsykolog som arbetar som utvecklingsledare på rehab-medicinska universitetskliniken i Stockholm på Danderyds sjukhus. Dag Nyholm, professor i neurologi vid Uppsala universitet berättar om det mystiska fenomenet TGA – en tillfällig minnesförlust som kan inträffa vid bland annat bastu- och kallbad. Dörröppningseffekten kallas det när man går in i ett nytt rum och plötsligt glömmer bort varför man är där. Gabriel Radvansky, professor vid University of Notre Dame har studerat det. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar Ninos Chamoun och Olivia SandellProducent Alice Lööf

De finns inne i kroppen. Vi ser dem inte och märker inte av dem - så länge de fungerar. Men plötsligt gör de sig påminda, som smärta eller sjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vagusnerven, fascian och lymfsystemet nämns allt oftare som lösningen på olika hälsoproblem. Men hur fungerar de här systemen, och vad vet vi egentligen om dem?De beskrevs redan under Antiken, men än i dag vet vi inte allt om hur de fungerar även om forskningen går framåt.Florence började märka av att något var fel i hennes kropp redan i sena tonåren. Hennes ben svällde upp och hon fick oförklarliga smärtor. Det tog lång tid innan hon förstod att det inte var hennes livstil det var fel. Det var lymfsystemet som hamnat i obalans. Hon fick diagnosen lipödem.Medverkar i programmet gör också:Peder Olofsson, läkare och forskare i bioelektronisk medicin, Paul Ackerman, ortoped och professor vid Karolinska institutet, Taija Mäkinen, professor i lymfkärlsbiologi vid Uppsala universitet, Anna Bäsén, medicinjournalist, Wim Grooten, fysioterapiforskare, Karolinska institutet och Johanna Falk, doktorand vid hälsohögskolan i Jönköping. Programledare Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun och Clara LowdenProducent: Stina Näslund

Við hugsum sjaldnast um lungun – nema þegar þau bregðast. En samt eru þau okkur bókstaflega lífsnauðsynleg, öndunartakturinn sem heldur okkur gangandi alla ævi. Í þessum þætti ætlum við að beina sjónum að þessari líffæravél sem við öndum í gegnum, frá fyrstu andardrætti til síðasta útöndunar. Ég fékk Ólaf Baldursson til mín, lungnalækni sem hefur fylgst með þróun læknisfræðinnar á þessu sviði og veit hversu miklar breytingar hafa orðið – og hvað framtíðin gæti boðið upp á. Við ræðum byggingu lungnanna, hlutverk þeirra, hvernig við höfum farið með þau í gegnum tíðina og hvað við getum gert til að vernda þau betur. Meira um Ólaf Baldursson: Ólafur er lyflæknir og lungnalæknir, sem hefur langa reynslu af stjórnunarstörfum, kennslu- og vísindastarfi auk lyfjaþróunar. Grunnvísindaverkefni sem hann hefur tekið þátt í hafa tvisvar leitt til þróunar lyfja. Hann hefur gegnt stöðu framkvæmdastjóra lækninga á Landspítala frá árinu 2009 en hefur verið í leyfi frá henni í þrjú ár. Á þeim tíma hefur hann starfað sem forstöðumaður lungna- og ofnæmislækninga á Karolinska háskólasjúkrahúsinu í Stokkhólmi og við verkefni á vegum heilbrigðisráðuneytisins hér heima, m.a. varðandi framtíðarhorfur mannafla í læknisþjónustu. Umsjón: Atli Már Steinarsson

Magnus hamnar under en lyftkran och får amputera sitt ben. Först tycker han att det är skönt att bli av med det - sedan kommer smärtan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fantomsmärtor drabbar många som förlorat en kroppsdel. Hjärnan förstår inte att armen eller benet inte finns där längre. Och när hjärnan inte förstår skickar den signaler om att det gör ont. Som en skyddsmekanism. Dagens Kropp & Själ handlar om olika sätt att lura hjärnan att inte känna smärtan lika intensivt längre, eller att lura den att allt är lugnt trots att en lem är borta. Det handlar om spegelterapi, elektricitet och om framtidens proteser som kan förmedla känsel.Medverkande: Katarina Landy, smärtläkare som jobbar med neuromodulation, Ulrika Wijk, arbetsterapeut som forskar om hand- och armproteser vid Lunds universitet, Cathrine Widehammar, forskare och arbetsterapeut vid Universitetssjukhuset i Örebro, Henrik Ehrsson, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, Magnus Eklund, som amputerat ett ben och hittat ett sätt att mildra fantomsmärtan.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReporter: Simon SarneckiProducent: Stina Näslund

Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin vid Karolinska institutet om hur nödhjälpen under pågående eskalering av kriget i Gaza ska gå till. Johan Pedersen Hardebrant live från filmfestivalen i Cannes. Muppversionen av Hanna enligt AI. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind & Hanna Hellquist

Livsfarliga metoder som kostar kvinnor livet. Lagar som fängslar dem som drabbats av missfall eller genomgått en abort. Och en demokratisk rättighet som är hotad.I januari i år fyllde den svenska abortlagen 50 år. Samtidigt ser vi hur utvecklingen går bakåt i stora delar av världen. Och även om det kan kännas långt borta, är aborträtten inget vi kan ta för givet – inte ens här i Sverige.I det här avsnittet gästas Spöktimmen av Kristina Gemzell Danielsson, professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet. Vi pratar om abort – då, nu och i framtiden.[REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenKontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Preparat som används för viktminskning blir allt fler och allt mer åtråvärda. Deras intåg på marknaden varit explosionsartad – inte minst bland kändisar – och läkemedelsbranschen lägger nu extremt mycket krut på att forska kring och utveckla mediciner som Wegovy och Mounjaro. Men vad finns det för risker med den här typen av läkemedel? Hur mycket har användningen ökat? Och kan obesitas vara ett folkhälsoproblem som är på väg att försvinna? Gäst: Ylva Trolle Lagerros. professor vid Karolinska institutet och överläkare på Centrum för obesitas och Liljeholmens vårdcentral i Stockholm. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Semaglutid har gjort sensation som medel mot övervikt. Nu hoppas forskare att det också ska kunna fungera mot allt från hjärtproblem till alzheimer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20240625.Hormonet semaglutid har startat en kapplöpning bland läkemedelsföretagen. Idag säljs det under flera olika varumärken som ett effektivt medel mot diabetes typ 2, och framför allt mot övervikt. Men nu upptäcker man att det har allt fler effekter. I studier ser man positiva resultat mot hjärt- och kärlsjukdomar och mot njurproblem.Det finns också förhoppningar om att semaglutid och närbesläktade substanser ska kunna fungera som ett slags bromsmedicin för patienter med Parkinsons och Alzheimers sjukdomar. Just nu pågår en internationell studie på alzheimerpatienter med deltagare på Karolinska Institutet i Huddinge. Men frågan är vad vi vet om de här relativt nya ämnenas biverkningar och långtidseffekter och inte minst vad de kommer att kosta sjukvården. Idag är det endast diabetiker, framför allt med typ 2, som får ämnet subventionerat. Är semaglutid och liknande hormoner på väg att bli vårt vanligaste läkemedel? Medverkande: Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna, Mikael Rydén; professor och diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm; Anne Börjesson Hanson, alzheimerforskare Karolinska institutet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Peter gillar mat, dryck och god samvaro. Men en dag får han veta att han är dödligt sjuk. Hans lever har slutat fungera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Peter Jonson har ett socialt arbete med mycket representation. Det är goda middagar och många drinkar. Han tycker om att njuta av mat och dryck och att vara social. Människor runt honom frågar om han har varit utomlands, han ser solbränd ut i ansiktet. Det han inte anar är att hans lever håller på att lägga av, att han är dödligt sjuk och akut behöver en ny lever. Levern är ett stort och viktigt organ. När den mår dåligt märks det oftast inte förrän det gått mycket långt och levern är på väg att sluta fungera. - Vi försöker hitta de här personerna tidigare så att vi kan bromsa och kanske till och med vända sjukdomen, säger läkaren Hannes Hagström.Medverkande: Hannes Hagström, professor och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, Emilia Hagman, nutritionist och docent i epidemiologi vid Karolinska Institutet, Christina Villard, transplantationskirurg på Karolinska universitetssjukhuset.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReporter: Ninos ChamounProducent: Stina Näslund

När Jenny föder sitt andra barn får hon höra att allt ser fint ut. Men livet efter förlossningen är sig inte likt. Hon kan inte lyfta sitt eget barn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jenny har inga synliga bristningar men muskulaturen längre in har gått sönder. Hon kan inte ens gå till brevlådan. Hon kan inte hålla tätt och börjar tappa livsgnistan. Ungefär 80 procent av alla kvinnor som föder barn får bristningar under förlossningen. Många läker och blir helt återställda efteråt. Men för de som inte gör det blir lidandet stort. Ofta får de höra att allt ser fint ut trots att de har stora besvär. Bristningar av andra graden syns sällan, men påverkar livet mycket. På senare tid har den här typen av förlossningsskador uppmärksammats allt mer och nu finns hjälp att få. Ny forskning visar att kvinnor kan vara hjälpta av operation långt efter förlossningen. Medverkande: Ida Bergman, bäckenbottenkirurg på Södersjukhuset i StockholmHelena Lindgren, barnmorska och forskare på Karolinska institutet i SolnaMia Fernando, fysioterapeut och författareJonna Burén, journalist som skapat kontot @alltserfintut på Instagram.Cecilia Lind, barnmorska sedan nästan femtio år tillbakaJenny AakulaProgramledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun & Gustav AsplundProducent: Stina Näslund

From a childhood hospital bed to the founding of her own Biotech company, Ulrika Norin's journey into drug discovery has been anything but conventional. In this episode of Careers in Discovery, we speak with the founder and CEO of Serendo Therapeutics about her mission to transform treatment for autoimmune disease - starting with a breakthrough she made during her PhD. Ulrika shares how a long-standing fascination with the immune system led her to discover Endothelin A2 as a key regulator of autoimmunity, and how that science laid the foundation for Serendo. She talks openly about the leap from scientist to CEO, the pressures of leadership, and what it really means to build something from scratch. We also explore her time at Karolinska and Omnio, the importance of mentorship and networks, and why the best advice is to follow your gut - even if the path isn't linear. If you're curious about what it takes to spin out an idea into a company, balance passion with pressure, and lead with authenticity, this is one for you.  

Amanda trodde länge att hon hade en återkommande influensa men det visade sig vara pollenallergi. En allergi som förstörde hennes jobb och vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När hennes man drabbades av samma symptom fanns det ingen annan utväg än att flytta norrut. – Vi är pollenflyktingar. Det här lugnare här i Kiruna, säger hon.Familjen lämnade Eskilstuna för Kiruna på grund av pollen. I Kiruna har Amanda fått tillbaka sitt liv – ett som fungerar.– Folk här pratar också om pollenåtervändare. Folk som kommer hit på sommaren för att det är lindrigare här, säger hon.Hör Amanda Tuvgrens reflektioner kring sin flytt i Kropp & Själ.Medverkande: Erik Melén - barnallergiläkare på Södersjukhuset och professor på Karolinska institutet.Christer Jansson - överläkare och professor i lung- och allergisjukdomar vid Uppsala universitet. Åslög Dahl - pollenforskare, Göteborgs Universitet. Lynne Milne, pollendetektiv, geolog vid The University of Western Australia men ofta beskriven som The Pollen Detective of Australia. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun & Gustav AsplundProducent: Stina Näslund

Snabbätaren kastar i sig maten. Hinner inte känna smaken och sväljer luft. Nu är det slut på det. I dagens Kropp & Själ gör vi allting lite långsammare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under programmet genomför vi ett liveexperiment. Snabbätaren ska få äta en måltid fem gånger så långsamt som vanligt. Det är lätt att fastna i ett högt livstempo. Du gör dina uppgifter effektivt och snabbt, men sedan när det är dags för paus så blir den också effektiv. Du äter snabbt, springer till bussen fastän du inte behöver och tittar på film på dubbla hastigheten. -Vi måste veta varför vi gör saker snabbt och låta vissa saker ta tid och bli pauser, säger stressforskaren Niclas Almén.Inom stressrehabilitering övar man på att göra saker långsamt. Till exempel när det gäller att äta. Lägg ner besticken mellan tuggorna. När du svalt maten, vänta fem sekunder. Medverkande i programmet: Ann-Sofie Backman, docent och överläkare inom gastroenterologi vid Karolinska institutet/Ersta sjukhus, Niclas Almén, psykolog och stressforskare vid Mittuniversitetet, Anna María Pálsdóttir, docent i landskapsarkitektur med inriktning i miljöpsykolog vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Camilla Sköld, doktor i neurovetenskap och fysioterapeut, Håkan Jönsson, docent i etnologi vid Lunds universitet, med mat och måltidskultur som specialitet, Marianne Björklund, DNs asienkorrespondent.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun och Simon SarneckiProducent: Stina Näslund

Inläst: Fem år efter pandemin är Maria Bengtsson fortfarande sjuk. Men på Karolinska institutet kan forskare ha ett möjligt svar på gåtan postcovid.

En svår njursjukdom, som drabbar friska har försökt förklaras med farliga bekämpningsmedel och skadliga ämnen i dricksvattnet, men nu säger sig svenska forskare kunnat fastslå den underliggande orsaken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – De här är unga män i 30-40-årsåldern. De är smala, har inte högt blodtryck, är muskulösa. De är unga friska män. Man blir helt chockad när man inser att den här unga friska mannen, han är svårt njursjuk, säger Carl-Gustaf Elinder, njurforskare på Karolinska institutetLarmen om den här njursjukdomen, som drabbar en helt ny grupp av människor, unga friska personer, kom i början av 2000-talet. Det var en njurläkare i El Salvador, som såg detta och att sjukdomen spred sig med stigande dödssiffror, och som en epidemi sköljde över Centralamerika och i andra varma länder, som Sri Lanka och Indien.Carl-Gustaf Elinder, på Karolinska institutet har följt det här sen starten och säger att det nu går att slå fast orsaken, och han tycker att sjukdomen ska få ett nytt namn. ReporterSara Heymansara.heyman@sr.seProgramledare/producentLars Broströmlars.brostrom@sr.se