Podcasts about karolinska

EU godkände antikroppsbehandlingar, men svenska NT-rådet rekommenderar det inte. En mindre klinisk effekt ställs mot risk och kostnad i svensk offentlig vård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rättelse i webbpubliceringen. I den tidigaste versionen beskrevs att TLV sagt nej till det nya läkemedlet. Rätt är att TLV har gjort en hälsoekonomisk bedömning. Antikroppsläkemedlen lecanemab och donanemab är godkända av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA och riktar in sig på beta-amyloid, de plack som kan ansamlas i hjärnan vid Alzheimer. I studier på personer med mild sjukdom gick försämringen av minne och vardagsfunktion cirka 30 procent långsammare än med placebo. I genomsnitt motsvarade det knappt ett halvår, omkring fem månader, och skillnaden mättes som några få poäng på skalan CDR-SB, som används för att mäta svårigheten av demenssjukdomar.Samtidigt finns risk för allvarliga biverkningar. Ödem och små hjärnblödningar har setts, och i en studie fick 13 procent av deltagarna små blödningar, medan 4 av 757 drabbades av en större blödning över en centimeter. Behandlingen kräver upprepade undersökningar med magnetkamera för att upptäcka förändringar i tid.TLV, tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, har analyserat det hälsoekonomiskt. Rådet för nya terapier, NT-rådet, rekommenderar det inte med hänvisning till nytta, risk och hälsoekonomi. Priset är hemligt men bedöms ligga långt över betalningsviljan, och även Danmark har avrått.Dessutom kan bara en liten andel av de alzheimersjuka vara aktuella för behandling med de nya läkemedlen, eftersom riskgenvarianten ApoE4, blodförtunnande läkemedel och annan svår sjuklighet kan utesluta patienter. Diskussionen pekar också mot att amyloida plack inte förklarar allt, och att tau och inflammation kan behöva angripas i framtida kombinationsbehandlingar.Medverkar gör Maria Eriksdotter, professor i geriatrisk medicin på Karolinska institutet och överläkare, Ezio Giacobini, professor emeritus i psykiatri och farmakologi med inriktning på hjärnsjukdomar vid University of Geneva Hospitals i Schweiz, Jannick Brennum, vice ordförande i danska medicinrådet och biträdande direktör på Rikshospitalet i Köpenhamn samt Tobias Granberg, adjungerad professor i neurologi vid Karolinska institutet.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: David Hellgrendavid.hellgren@sr.se

Går det att tjäna pengar på biotech? Högts tveksamt, är en vanlig uppfattning. Nu träffar vi Gustaf Vahlne, tidigare cancerforskare och grundare av Zonda Partners, som lär oss allt om svensk biotech. Hur funkar det, var finns problemen, och vilka är möjligheterna? Och trots att han kallar sig obotlig pessimist om sektorns tillstånd, ser han ett rejält köpläge just nu. I veckans avsnitt medverkar:Johan IsakssonPetter HjerstedtLars JörnowGustaf Vahlne, grundare av Sonda Partners TIDSSTÄMPLAR 00:04 Gustaf Vahlnes bakgrund: från cancerforskning på Karolinska till Sonda Partners 00:06 Bioinvent-caset: hur Gustaf avslöjade att Roche tyst tagit bort en molekyl ur sin pipeline. 00:08 Hur proffs utvärderar biotech: fas, vetenskaplig grund, management, ägarstruktur. 00:12 Regulatorisk risk vs studierisk – vad specialistfonder aldrig accepterar. 00:14 Portföljtänk och "kill your darlings" – varför man inte får kära ner sig i ett enda bolag. 00:18 Röda flaggor längs vägen: subgrupp av subgrupp av subgrupp. 00:20 Timingstrategier: PDUFA-datum och "buy the run-up". 00:22 Ta in kapital när ni inte behöver det – klassisk regel som bolagen ändå ignorerar. 00:24 Big pharmas fulspel: hur storbolag medvetet väntar ut kontantknappa biotechs. 00:26 Licensavtalens struktur: royalties, milstones och upfrontbetalningar. 00:30 Trenderna i Big Pharma: GLP-1, vaccinprojekt och musical chairs-dynamiken. 00:32 Hur US-baserade pharmabolag styr VC-investeringar via LP-positioner. 00:34 Robert Ahldins artikel om svensk biotech – och varför Gustaf anser den är direkt felaktig. 00:38 Lärarundantaget och varför Sverige har för få life science-VCs 00:42 Varför svenska bolag tvingas till börsen för tidigt – och vad det kostar sektorn 00:44 AI i läkemedelsutveckling: molekyldesign, studiedesign och Claude som branschstandard 00:50 FDA-avslag: Xsprays fall och hur tillverkningsproblem smittar av sig 00:52 Camurus fick tre avslag – och fick ändå till slut godkänt 00:54 Vad Camurus gjorde rätt: Fredric Tiberg, Sandberg Development och den heliga treenigheten 00:58 Varför generalistfonder flyr biotech – headline risk framför investeringsanalys 01:00 Strukturell mismatch: illikvida biotech-positioner i dagligt handlade fonder 01:02 Köpläge nu? Medivir, Allsecure–Lilly, Hansa och Camurus som dagsexempel 01:04 Är det dags att starta en biotech-fond? Gustaf säger ja – men det krävs kapital 01:06 Fleri och Thomas Eldered: modellen att ta små bolag av börsen 01:10 Psykologin bakom biotech-investeringar: muskelminne och förlustversion 01:12 Ungas fördel: naivt perspektiv och frånvaro av bagage 01:16 Longevity-trenden och preventiva läkemedels affärsmodell OM PODDEN Marknaden är en podd om börs, ekonomi och finans. Vi som gör den är Hampus Brodén, Johan Isaksson, Petter Hjerstedt, Viktor Fritzén, Lars Jörnow och Jacob Bursell. Följ oss på X: https://x.com/marknadspodden Hör av er till oss på jacob@monopolmedia.se #marknadspodden #biotech #lifescience #investering #FDA #pharma #svenskbiotech #Camurus #Bioarctic #Sonda #GLP1 #kapitalmarknad

I decennier har det kopplats till sjukdom, bristande disciplin och ohälsa samtidigt som ideal, dieter och träningskulturer lärt oss att så lite fett som möjligt är det som gäller. Frågan är om rädslan, ja skräcken, är befogad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi lever i en tid där kroppen ständigt mäts, vägs och analyseras. Fettprocent, midjemått och BMI har blivit sätt att förstå oss själva, trots att många av måtten är trubbiga och omdebatterade. Samtidigt vet forskningen idag betydligt mer om kroppsfettets komplexa roll i kroppen än när många av idealen och råden formades en gång i tiden.Den här veckan undersöker vi fettets rykte och funktion. Vi pratar om varför kroppen så envist vill behålla det, om skillnaden mellan vitt och brunt fett och hur fettcellerna fungerar och är betydligt viktigare för vår hälsa än vi vant oss vid att tänka. Vi följer också fettets historia från antiken via flygvärdinnedieter och det fettsnåla 80-talet till dagens fokus på kroppsmätningar och nya bantningstrender.Medverkande: Karin Stenkula, universitetslektor och forskare vid Institutionen för experimentell vetenskap på Lunds universitet, näringsfysiologen Kristina Andersson, Peter Arnér, professor och forskare vid Institutionen för medicin, Karolinska institutet, Magnus Västerbro, historiejournalist och författare, Anatoli Grigorenko, idrottsforskare, och Oskar Sandgren.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Caroline Mathiasen

Hör om det pågående ebolautbrottet med Bundibugyo-viruset i Kongo-Kinshasa, där mer än hundra personer hittills har dött. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad skiljer det från tidigare utbrott? Hur allvarligt är det? Och hur fungerar arbetet på plats när det sker i ett konfliktområde? Vi reder ut frågorna tillsammans med Klara Sondén, infektionsläkare och biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och Ali Mirazimi, adjungerad professor i virologi vid Karolinska institutet och sektionschef för vaccin och antiviral utveckling vid Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala. Från Kongo-Kinshasa hörs svenska Röda Korsets representant Paloma Diaz de Durana och Läkare utan gränsers talesperson i Goma Anastassia Chkolenok.Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Det började med små förändringar. Senare visade det sig att det Kim Kärnfalk drabbats av var Alzheimers sjukdom. Hennes man Anders lever nära en sjukdom som långsamt förändrar den man älskar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alzheimers sjukdom börjar långt innan den märks. När minnet sviktar har sjukdomen ofta funnits där i många år – och samtidigt som nya läkemedel väcker hopp återstår frågan vad det egentligen är vi behandlar när vi fortfarande inte vet vad som sätter igång sjukdomen.Den här veckan handlar Kropp & Själ om livet nära Alzheimers sjukdom. Hur bemöter man någon som förändras? Varför blir vissa aggressiva, andra tillbakadragna? Och vad händer i hjärnan när minnen försvinner – men musik kan finnas kvar? Vi pratar om symtom, forskning och de många samband som hittas – från livsstil till genetik – men också om hur mycket vi egentligen själva kan påverka.Medverkande:Agneta Nordberg, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutets minnes- och demensforskning, Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Pia Nilsson, anhörigkonsulent Ersta diakoni, Mårten Lindström, tillförordnad ordförande i Rådet för nya terapier. Vi hör också Anders Löwstedt och Ann Skogsholm, undersköterska och Silviasyster.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Caroline Mathiasen

RS-viruset – vad är det och hur skyddar du ditt barn? | Karin Pettersson, Karolinska i samtal med Nina Campioni - repris. RS-viruset gör sig ofta påmint – och för många föräldrar till små barn kan det vara en orolig tid. I det här avsnittet hjälper Karin Pettersson, överförlossningsläkare och chef för förlossningen på Karolinska Universitetssjukhuset, oss att förstå vad RS-viruset egentligen är och varför det kan vara så allvarligt för de minsta barnen. Programledare är Nina Campioni.Detta är en repris från 2021 – ett år då RS-viruset hade en exceptionellt stor spridning och satte enorm press på vården.I avsnittet går vi igenom:

I en ny svensk studie har forskare följt barn som i genomsnitt föddes i vecka 27 på 90-talet i Sverige, och undersökt livskvaliteten i vuxen ålder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskarna har följt 201 av de minsta barnen som föddes och överlevde i början på 90-talet. Alla hade en födelsevikt på 1 kilo eller mindre, och var i genomsnitt födda i vecka 27. I vuxen ålder har deltagarna fått svara på frågor om livskvalitet. Forskarna hämtade också uppgifter om registrerade diagnoser och sjuklighet med möjlig koppling till för tidig födsel från nationella register. Medverkar gör bland annat Maria Heyman, doktorand vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien och Ulrika Ådén, professor i neonatologi vid Karolinska institutet och Linköpings universitet. Reporter: Jonna Westinjonna.westin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Protein, kreatin och pre-workout tillskott har gått från att vara något för elitidrottare till vardag för många som tränar. Kroppen ska inte bara må bra, utan optimeras. Men behöver kroppen extra tillskott? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kreatin i vattenflaskan och proteinbar i väskan. Strävan efter att må och prestera bättre får många av oss att titta förbi den vanliga maten, mot tillskotten.I det här avsnittet undersöker vi tillskottskulturen – från det mest väldokumenterade som kreatin till mer trendiga och omdiskuterade preparat. Vi pratar om varför protein blivit något vi jagar, vad forskningen faktiskt säger och om vi pressar våra kroppar snabbare än de hinner anpassa sig. Vi tittar också på gränsen mellan hälsa och prestation och på en industri där det inte alltid är självklart vem man kan lita på.Medverkande:Emma Lindblom, legitimerad dietist specialiserad på idrottsnutrition och prestation, Jacob Gudiol, fysioterapeut och träningsskribent, Mats Lekander, professor i hälsopsykologi vid Karolinska institutet, Tommy Lundberg, docent i fysiologi med fokus på muskelanpassning och hälsa vid Karolinska institutet, Lillemor Gustavsson, personlig tränare, och William Apro, docent och projektforskare vid Gymnastik- och Idrottshögskolan.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Emilie RoslundReporter: Mattias Lindgren

Hur får man igång amningen med en nyfödd? Och hur får man det att funka i fortsättningen? Vilka svårigheter möter man? Och vad kan man göra när inte funkar så bra? Kjersti Graasvoll, vårdutvecklare och amningsrådgivare, samtalar med distriktssköterskan Julia Hotzen Lindström, som bland annat jobbar på en amningsmottagning. Läs mer: Karolinska universitetssjukhuset: Amning av nyfödd: råd och tips Karolinska universitetssjukhuset: Amsak guide till föräldrar och personal Babybaby.se: Tips om amning och om att bära barn Lyssna också på: BVCpodden 184: Första tiden (2 av 3): "Se det som en omställningsperiod på tre månader" BVCpodden 183: Första tiden (del 1 av 3): Så funkar det med BVC BVCpodden 178: Amning: "Det finns en stor variation i kunskap" BVCpodden 139: Amning (del 2 av 2): Det lilla barnet - och fortsättningen BVCpodden 138: Amning (del 1 av 2): Vad kan BVC göra? Vilka är hälsoeffekterna? BVCpodden 115: Amning och folkhälsa (del 2 av 2): "En varm kedja i vården" BVCpodden 114: Amning och folkhälsa (del 1 av 2): "En fråga om överlevnad" BVCpodden 52: Amning: Den första timmen BVCpodden 44: Amning: "Det är så enkla saker som gör så stor skillnad" BVCpodden 17: Amning (del 2 av 2): När det inte funkar BVCpodden 16: Amning (del 1 av 2): "Det har mycket med barnet att göra också" BVCpodden 9: Amning: Kan mamma nånsin göra rätt? Special Guest: Julia Hotzen Lindström.

Det började som ett sår i ansiktet som aldrig ville läka i dag lever Calle med kronisk cancer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hudcancer var länge en av de mest dödliga cancerformerna, men med nya behandlingar under 2010-talet förbättrades prognoserna radikalt för de tusentals som drabbas varje år. Samtidigt ökar antalet fall snabbare än någonsin. Den här veckan pratar vi om tecknen du ska vara uppmärksam på, hur mycket vi kan lita på våra solkrämer och hur ny teknik, som AI, kan hjälpa till att upptäcka hudcancer tidigare.Medverkande: Hildur Helgadottir, överläkare inom onkologi Karolinska universitetssjukhuset och cancerforskare vid Karolinska Institutet, Richard Bränström, professor i hälsopsykologi Karolinska Institutet, Sam Polesie, överläkare på hud- och könssjukvård vid Sahlgrenska sjukhuset och docent i dermatologi vid Göteborgs universitet som forskar på AI-modeller vid hudcancerbedömningar, Calle Francke och Hassan Killasli, hudläkare vid Älvsjö hudmottagning.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Caroline Mathiasen

Det är 40 år sedan reaktorn i dåvarande ukrainska sovjetrepubliken exploderade. Vilka blev hälsoeffekterna, och hur allvarliga är krigsskadorna på den nya inneslutningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i mars 2026.Tjernobylolyckan den 26 april 1986 började med ett säkerhetstest som borde ha avbrutits vid flera tillfällen. Bristande säkerhetskultur bidrog till att reaktorn gick in i en okontrollerad kedjereaktion och exploderade. Nedfallet följde vindarna mot nordväst och gav utslag på mätningar i Sverige, innan Sovjetunionen erkände olyckan.I närområdet blev brandmän och räddningspersonal akut strålsjuka och 28 av dem dog. Men att reda ut övriga hälsoeffekter är svårare. Modelleringar pekar på tiotusentals cancerfall i Europa, medan den tydligaste kopplingen finns för sköldkörtelcancer hos barn i Ukraina och Belarus. Men hur man ska beräkna effekterna av den oro som katastrofen orsakat genom åren?I dag är den förbjudna zonen runt Tjernobyl fascinerande och skrämmande på samma gång, med vildvuxen natur som tar över där människor bott. Samtidigt har kriget åter riktat fokus mot platsen. Nyligen slog en rysk drönare hål i den nya säkerhetsinneslutningen som kostat över 15 miljarder kronor att bygga, så att den nu inte längre håller tätt. Reparationen bedöms svår.Intervjuerna till programmet gjordes vid ett seminarium på Strålsäkerhetsmyndigheten, som går att se i sin helhet här.Medverkande: Lena Konovalenko, fysiker och radioekolog, Strålsäkerhetsmyndigheten, uppvuxen i Kiev; Kerstin Lundmark, arbetade vid dåvarande Statens strålskyddsinstitut; Joachim Nilsson, nuklearmedicinsk sjukhusfysiker, knuten till Karolinska institutets kunskapscentrum för strålningsmedicin vid katastrofer; Jack Valentin, tidigare avdelningschef, Strålskyddsinstitutet; Katarina Danestig Sjögren, avdelningschef, Strålsäkerhetsmyndigheten.Ljudtekniker: Victor Bortas RydbergProgramledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seMedverkande reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Det är brist på läkemedel för kvinnor i klimakteriet. Det rapporteras om en ständig jakt på plåster, sprayer och krämer när hyllorna på apoteken gapar tomma. Läkemedelsverket bedömer att bristen kommer att hålla i året ut, samtidigt som rekordmånga kvinnor behandlas med hormonerna. Vad krävs för att vända trenden? Går det ens? Och hur är livet med ständiga klimakteriebesvär? Gäst: Helena Kopp Kallner, professor på Karolinska institutet och överläkare på kvinnokliniken på Danderyds sjukhus. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: TV4, SVT. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

En späckad livesändning på ämnet mellanmänskliga fenomen från The Cell Cell på Hagaplan 4. Vi gästas bland annat av Lars Gårdfeldt, präst i Svenska kyrkan och aktiv inom debatten kring homosexuellas rättigheter. 2004 gav han ut H.O.M.O. - en helgonkalender tillsammans med fotografen Elisabeth Ohlson Wallin vars bilder finns i utställningen på The Cell. Vi bjuder även på egna berättelser, sång, musik och mycket annat. The Cell är en plattform där konst och forskning möts. Det drivs av Tekniska Museet och Karolinska i Solna. Just nu pågår utställningen You, Me, We exploring human behavior. Kolla in den och lyssna på vårt program och njut! Foto: Emma Gunterberg Sachs

LYSSNA PÅ HELA AVSNITTET HÄR: Snettinatbakat.se Med anledning av kvällens ödesmatch mot Polen har vi återvänt till ett annat (kanske) misslyckat kval, nämligen det till EM 96. Ni minns kanske hur Tomas Brolin rullades in i landstingsorange filt till presskonferensen i aulan på Karolinska och fick titta på sina röntgenplåtar tillsammans med det svenska folket. Detta, ett nytt hölster åt Klas Ingessons pickadoller och mycket mer i veckans utsändning.

De flesta tror att Tourettes syndrom handlar om att svära och säga olämpliga saker, men det är ovanligt. Men också de mer vanliga ticsen med rörelser och ljud kan ställa till det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu har spelfilmen ”I swear” gått upp på bio, om brittiske John Davidson och hans liv med Tourettes syndrom. Den har fått stor uppmärksamhet, inte minst för de tics som fick Davidson att ropa otidigheter på Bafta-galan tidigare i år.Men hans form av tourette är inte den vanliga – bland de cirka en procent som får diagnosen som barn kämpar de flesta med andra problem. Och många är trötta på att den allmänna bilden att diagnosen handlar om att säga opassande saker – när de vanligaste vokala ticsen är harklingar och fnysningar.För att få diagnosen Tourettes syndrom behöver man ha både motoriska tics (rörelser) och vokala tics (ljud) och ticsen ska ha pågått i minst ett år och börjat före 18 års ålder. Ofta debuterar de i tidig barndom.Fernando Nyrén fick diagnosen när han var tio. Hans tics kan skifta över tid och ibland också ge fysiska konsekvenser, som smärta i nacke och axlar. Ändå kan han inte sluta. Han jämför känslan med att försöka hålla inne en nysning: spänningen byggs upp tills ticset måste “ut”.Medverkande: Fernando Nyrén, med egen erfarenhet av Tourettes syndrom, Per Andrén, psykolog och forskare, Lunds universitet. Max Sannemalm, psykolog och forskare, Karolinska institutet.Reporter: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

I det tvåhundrasjuttioåttonde avsnittet av podden pratar vi återigen om rättspsykiatri. Gäst är Peter Andiné. I den tredje delen av fyra frågar Christian varför det inte finns några moderna böcker om rättspsykiatri på svenska. Vi pratar om att Sverige är nästan världsunikt i att vi alls dömer människor med allvarliga psykiska störningar för brott, varför är det så och vilka konsekvenser får det?Christian frågar om Psykiatrilagsutredningen och den föreslagna särskilda fängelseformen ”slutet boende” samt vilka för- och nackdelar straffrihet för otillräkneliga skulle ha. Peter får även svara på vad han tycker om Robert Sapolskys extremvariant av otillräknelighetsbegreppet. Slutligen frågar Christian om Peter tror att en mer välfungerande psykiatri kan minska antalet vansinnesdåd.Om du vill kommentera avsnittet finns Christian på Twitter han heter c_dahlstrom, eller på Bluesky där han heter christiandahlstrom.bsky.social. Trevlig lyssning!Livepodd på Karolinska institutet 31 mars: https://forening.sls.se/media/2zhbg1ql/inbjudan-med-hist-varprogram-2026.pdfFilter om Theodor Engström: https://magasinetfilter.se/filterbubblan/darfor-kan-thedor-engstrom-komma-att-domas-till-fangelse/Hjälp till att hålla merparten av avsnitten gratis och få tillgång till exklusiva avsnitt på: http://patreon.com/sinnessjuktSynka Patreon med Spotify: https://www.patreon.com/posts/sa-lyssnar-du-pa-34442592Köp signerade böcker och Beckomberga-printar här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butik Boka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nya rön visar att arvet spelar större roll för hur länge vi lever än man tidigare trott. Men det betyder inte att vi kan luta oss tillbaka och lita till genetiken, som skiljer sig åt mellan individer. Det är minst lika viktigt som tidigare att äta hälsosamt, som att välja olivolja och rapsolja i stället för mättade fetter från komjölk och ister. Det menar Mai-Lis Hellénius, professor vid Karolinska institutet, som varnar för de nya kostråden från USA.

Två ungdomar har avlidit och flera blivit sjuka i ett utbrott av hjärnhinneinflammation orsakad av meningokocker. Men varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många bär på meningokockbakterier utan att alls bli sjuka. Men blir man sjuk kan det gå fort – som i utbrottet i Canterbury i grevskapet Kent i England.Vad kan det bero på att bakterien nu orsakat sjukdom hos ett antal ungdomar?Vi får en direktrapport från radions korrespondent Nina Benner. Vi hör också Cathrine Isitt, forskare från Storbritannien nu verksam på Karolinska sjukhuset och Karolinska institutet, som forskat just på meningokocker.Folkhälsomyndighetens Tina Crafoord förklarar varför vi inte vaccinerar i Sverige.Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Det är 40 år sedan reaktorn i dåvarande ukrainska sovjetrepubliken exploderade. Vilka blev hälsoeffekterna, och hur allvarliga är krigsskadorna på den nya inneslutningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tjernobylolyckan den 26 april 1986 började med ett säkerhetstest som borde ha avbrutits vid flera tillfällen. Bristande säkerhetskultur bidrog till att reaktorn gick in i en okontrollerad kedjereaktion och exploderade. Nedfallet följde vindarna mot nordväst och gav utslag på mätningar i Sverige, innan Sovjetunionen erkände olyckan.I närområdet blev brandmän och räddningspersonal akut strålsjuka och 28 av dem dog. Men att reda ut övriga hälsoeffekter är svårare. Modelleringar pekar på tiotusentals cancerfall i Europa, medan den tydligaste kopplingen finns för sköldkörtelcancer hos barn i Ukraina och Belarus. Men hur man ska beräkna effekterna av den oro som katastrofen orsakat genom åren?I dag är den förbjudna zonen runt Tjernobyl fascinerande och skrämmande på samma gång, med vildvuxen natur som tar över där människor bott. Samtidigt har kriget åter riktat fokus mot platsen. Nyligen slog en rysk drönare hål i den nya säkerhetsinneslutningen som kostat över 15 miljarder kronor att bygga, så att den nu inte längre håller tätt. Reparationen bedöms svår.Intervjuerna till programmet gjordes vid ett seminarium på Strålsäkerhetsmyndigheten, som går att se i sin helhet här.Medverkande: Lena Konovalenko, fysiker och radioekolog, Strålsäkerhetsmyndigheten, uppvuxen i Kiev; Kerstin Lundmark, arbetade vid dåvarande Statens strålskyddsinstitut; Joachim Nilsson, nuklearmedicinsk sjukhusfysiker, knuten till Karolinska institutets kunskapscentrum för strålningsmedicin vid katastrofer; Jack Valentin, tidigare avdelningschef, Strålskyddsinstitutet; Katarina Danestig Sjögren, avdelningschef, Strålsäkerhetsmyndigheten.Ljudtekniker: Victor Bortas RydbergProgramledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seMedverkande reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Varför ska vi överhuvudtaget lära oss något? Det är en fråga som många ställer sig, när AI inte bara söker information utan även analyserar den, skriver texter och fattar beslut. Men kunskap är viktig för oss ur så många olika perspektiv.Dagens gäster är Torkel Klingberg och Åsa Wikforss. Torkel är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet och ledamot av Nobelförsamlingen för fysiologi eller medicin. Åsa är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och ledamot av Svenska Akademien. Nu är de tillsammans aktuella med ”Varför lära? Meningen med mänsklig kunskap i AI-tider”Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast........................................................Organisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaNågra organisationer som hjälper i Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tänderna missfärgas och munnen ser ut att skadas på ett annat sätt än av brunt snus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. "Jag är orolig över ungas nikotin-användning, framförallt vitt snus. Nikotin är ju jättefarligt”, säger Frida Haglund i Stockholm. Programledare Steffen Renklint träffar en gymnasiestudent som snusar vitt istället för brunt snus för att inte få gula tänder. Dessutom föredrar hon smaken. Sanningen kommer att göra henne besviken. Tandläkare i Stockholm ser tydliga spår av de vita prillorna i munnen. Och professorn vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska institutet varnar för ökad dödlighet.Studenterna kommer att avskräckas, hoppas lärarstudenten Frida Haglund.Programledare: Steffen RenklintExekutiv producent: Jenny GustafssonSlutmix: Eskil LövströmAnsvarig utgivare: Karin Lindblom

Ny rapport visar att butiker inte höjt matpriserna i smyg / Bedrägerier har ökat och bilinbrott minskat / Karolinska sjukhuset bland de bästa i världen / Jägaren Ulf matar hungriga rådjur under vintern Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av Jenny Pejler och Nina Muossa.

A round-up of the main headlines in Sweden on February 26th 2026. You can hear more reports on our homepage www.radiosweden.se, or in the app Sveriges Radio. Producer/presenter: Sujay Dutt

-Xukuumada oo kordhinaysa muddada häkte saddex ilaa shan bilood. - tallaalka HPV oo difaac u ah dumarka yaraanta lagu tallaalo. - Karolinska sjukhus oo ah kuwa dunida ugu fiican.

Under Covid19-pandemin tog vissa forskare tydliga initiativ. Landets största covidtestning skapades med influgna maskiner, uppskalad personalstyrka och pressade tidsramar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När pandemins första vår 2020 drog in över Sverige saknades storskalig testkapacitet och osäkerheten var stor. På Karolinska Institutet växte ett forskningslabb snabbt till landets största testcenter, drivet av akut behov och ett intensivt omställningsarbete.– Det är bland det häftigaste jag har varit med om. Att stå mitt i stormens öga, säger Jessica Alm, som blev enhetschef för det som under krisen kom att bli Nationellt pandemicenter.Nu jobbar hon som expertkoordinator för laboratorie- och diagnostikberedskap på Centrum för hälsokriser vid Karolinska institutet . Centrum för hälsokriser är en enhet på Karolinska institutet som bildades under pandemin för att ta vara på lärdomar, och utveckla universitet och högskolors roll under hälsokriser.Nya lokaler byggdes upp i rekordfart och avancerad utrustning flögs in när hela världen samtidigt jagade samma maskiner och reagenser. Personalstyrkan expanderade från ett tjugotal forskare till över tvåhundra anställda som arbetade treskift för att möta trycket från tiotusentals inkommande prover.Arbetet präglades av logistiska hinder, manuella lösningar och ständiga justeringar när streckkoder inte gick att läsa, leveranser fastnade i andra länder och provvolymerna ökade snabbare än någon kunnat förutse. Samtidigt krävdes hög precision i varje steg, eftersom varje prov representerade en orolig person som väntade på ett besked.När viruset senare började förändras byggdes diagnostiken om till ett sekvenseringslabb som tog emot tiotusentals prover i veckan för att identifiera nya varianter. Resultatet blev en unik nationell provsamling och en arbetsinsats som visade hur snabbt ett universitet kunde möta ett nationellt behov under extrem press.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas-Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se

En ny studie visar att genetiskt arv står för drygt 50% av påverkan på hur gamla vi blir. Sara Hägg som forskar på svenska tvillingar är en av författarna. Hon berättar om livsstilsvalen som också kan bidra till ett långt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tidigare har forskare trott att ärftlighetsfaktorn avgör vår livslängd till 10 - 30 %, men med nya beräkningsmodeller blir siffrorna i den nya studien i tidskriften Science betydligt högre. Det säger Sara Hägg, som forskar på biologiskt åldrande och leder studier på det svenska tvillingregistret. Hon menar att resultaten kan leda vidare till att vi kan förstå genetiken bakom ett långt liv ännu bättre, och kanske dra nytta av dem. Men det vi själva kan göra genom att leva lagom hälsosamt är också viktigt säger hon - däremot är hon skeptisk till trenden med s.k. biohackers. Medverkande: Sara Hägg, docent i molekylär epidemiologi vid Karolinska institutet.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Eva snubblade i en butik och bröt lårbenshalsen. Det visade sig att hon blivit benskör. Varannan kvinna och var fjärde man får sköra ben. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251124.Benskörhet är en folksjukdom som kommit i skymundan, säger äldreforskaren Karin Modig. Det finns läkemedel som stärker skelettet. Men det är vanligt att den som brutit sig inte får någon uppföljning. I Vetenskapsradion berättar Karin Modig vad man kan göra själv för att minska risken för benbrott och vad som saknas i vården för att fler ska få hjälp.Medverkande:”Eva” som brutit sig flera gångerKarin Modig, epidemiolog och äldreforskare vid Karolinska institutet.Reporter Cecilia Ohléncecilia.ohlen@sr.seProducent Lars Broströmlars.brostrom@sr.se Tekniker David Hellgrendavid.hellgren@sr.se

Johan dolde sitt alkoholmissbruk i decennier. Ingen fick veta något. Tills en dag då en kollega grep in. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Symtomen kan vara diffusa. Humörsvängningar, en doft av alkohol, lite för många sena ankomster. Dagens avsnitt handlar om hur man tar upp att en kollega har problem med alkohol. Vad kan kollegorna göra, och hur ska chefen fånga upp det här på ett bra sätt?Medverkande: Anna Sjöström, alkoholexpert och aktuell med boken “Alkohol på jobbet”Anders Hammarberg, leg. psykoterapeut och docent vid Karolinska institutet. Camilla Kuylenstierna som skrivit boken AnsvarsFull - om sitt liv med alkohol och som nu arbetar med att hjälpa andra med interventioner.Johan Stöde Englund Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Jensen Kidane

I det tvåhundrasjuttiotredje avsnittet av podden pratar vi om Nobelpristagaren Arvid Carlsson och psykofarmakologins födelse. Gäst är Kjell Fuxe, seniorprofessor i histologi vid Karolinska institutet, som var en av Arvids närmaste kollegor och vänner. I den första delen av tre av intervjun frågar Christian hur Arvid var som forskare och person.Vi pratar även om Arvids betydelse för psykofarmakologin och de framsteg som gjorts i fältet sedan han bestämde sig för att ägna sig åt hjärnforskning. Christian frågar vilka Arvids främsta egenskaper var som forskare och vilken upptäckt Kjell anser vara Arvids största. Dessutom pratar vi om dopaminförsöken på 1950-talet och om resultaten utgjorde de första entydiga beläggen för kemisk signalering i hjärnan.Hjälp till att hålla merparten av avsnitten gratis och få tillgång till exklusiva avsnitt på: http://patreon.com/sinnessjukt Synka Patreon med Spotify: https://www.patreon.com/posts/sa-lyssnar-du-pa-34442592Köp signerade böcker och Beckomberga-printar här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butik Boka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Överfyllda fat med skinka, lax och prinskorv. Julborden dignar och festen kan börja. Men hur kan du göra för att magen ska klara frosseriet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varje jul kommer det flera patienter med svåra magsmärtor till akutmottagningarna, säger kirurgen Mats Lindblad.Ida Nordell beskriver smärtan som hundra gånger värre än att föda barn. Hon fick åka ambulans till akuten och det slutade med en operation. Veckans avsnitt synar julbordet. Hur kommer det sig att vi äter just den här maten på julafton, och vad kan du tänka på för att inte drabbas av paltkoma eller magbesvär?Medverkande: Ann-Sofie Backman, docent och överläkare inom gastroenterologi vid Karolinska institutet/Ersta sjukhus.Jens Linder, kock, matskribent, aktuell med boken “Allt gott”Håkan Jönsson, docent i etnologi vid Lunds universitet.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Kidane och Olivia Sandell

Som den smartaste varelsen hittills dominerar människan jorden. Men vill vi lära oss att förstå vad djuren har att säga? Och vad händer med oss människor när evolutionen går vidare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 18/8–2025.En utopisk bild av framtiden som forskning av litteraturvetaren Camilla Brudin Borg visar, är att människor har lärt sig förstå vad djuren vill säga oss. Det är en gammal dröm för människan, men en sådan förståelse skulle också ställa oss inför stora etiska utmaningar och förändringar, konstaterar filosofiforskaren Petra Andersson. Och människan må dominera jorden idag, men evolutionen går ständigt vidare. Är kanske AI nästa steg? funderar forskaren och författaren Johan Frostegård.Medverkande:Petra Andersson/ forskare praktisk filosofi Göteborgs universitet, Camilla Brudin Borg/litteraturvetare Göteborgs universitet, Johan Frostegård/ överläkare författare professor Karolinska institutet, Plumes/Fransk musiker Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Den 10 december delas Nobelpriset ut i Stockholm och Oslo. I Konserthuset riktas allas blickar mot pristagarna och kungen – men bakom dem på scenen finns en grupp personer som är avgörande för att det ska finnas något att fira: Ledamöterna i de Nobelkommittéer som bestämmer vem som ska få priset. Professor Göran K Hansson berättar här om hur Nobelarbetet går till bakom kulisserna på Karolinska institutet och Kungliga Vetenskapsakademien. Och om hur det är att ringa upp de nya pristagarna med beskedet. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johan träffar Sara för tredje gången. Han är kär och lite nervös. Efter middagen händer något som gör att deras liv tar en helt ny vändning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Johans nya dejt Sara har diabetes typ 1. Hon mäter sitt blodsockret efter måltiden. Han får också testa och nu upptäcker de att han är akut sjuk. Han behöver åka direkt till akuten. Hade han inte upptäckt det i tid hade han kunnat få en hjärtattack.Typ-två diabetes ökar kraftigt bland unga vuxna i Sverige. Många har sjukdomen utan att veta om det. Det kan orsaka tysta skador i kroppen. Veckans avsnitt handlar om hur du upptäcker diabetes och vad som går att göra åt sjukdomen.Medverkande: Mikael Rydén, överläkare och professor på Karolinska institutetSofia Carlsson, epidemiolog vid Karolinska institutet.Per-Ola Carlsson, överläkare och professor Uppsala universitet. Meredith Hawkins, diabetesforskare.Lina Shawali, barnmorska som blev sjuk i diabetes under tv-programmet Hela Sverige bakar.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Leontine Olsbjörk och Linda Jensen Kidane

Eva snubblade i en butik och bröt lårbenshalsen. Det visade sig att hon blivit benskör. Varannan kvinna och var fjärde man får sköra ben. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Benskörhet är en folksjukdom som kommit i skymundan, säger äldreforskaren Karin Modig. Det finns läkemedel som stärker skelettet. Men det är vanligt att den som brutit sig inte får någon uppföljning. I Vetenskapsradion berättar Karin Modig vad man kan göra själv för att minska risken för benbrott och vad som saknas i vården för att fler ska få hjälp. Medverkande:”Eva” som brutit sig flera gångerKarin Modig, epidemiolog och äldreforskare vid Karolinska institutet.Reporter Cecilia OhlénProducent Lars Broström Tekniker David Hellgren

Gunnar älskar sitt arbete men känner sig alltmer ensam på arbetsplatsen. Mobbningen pågår i flera år. Till slut bryter han ihop och byter jobb. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mobbning kopplas ofta ihop med skolan och unga människor, men det är vanligare än man kan tro på våra arbetsplatser. Ungefär 200 000 yrkesverksamma personer utsätts för någon form av mobbing på arbetsplatsen. Det säger Michael Rosander, psykologiprofessor, som forskar om fenomenet. Medverkande: Michael Rosander, professor i psykologi vid Linköpings universitet, Christina Björklund, seniorforskare vid Karolinska institutet, Oskar Henrikson, psykolog, Gunnar Johansson, författare till boken “Konsten att överleva mobbning” och Tina som berättar om sina upplevelser av mobbning på arbetsplatsen.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Jensen Kidane

Vaccinutveckling kräver djurförsök. Under pandemin ökade användningen av apor trots EU:s mål om att minska försöken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Antalet apor som används i svensk forskning har ökat med 88 procent på fem år. Det är en utveckling som går emot EU:s mål om att minska djurförsök – och som till stor del förklaras av pandemin. Makaker har spelat en avgörande roll i utvecklingen av vaccin mot bland annat covid-19, RS-virus och rabies. Deras immunsystem liknar människans, vilket gör dem särskilt värdefulla i de sista stegen innan kliniska prövningar på människor. Samtidigt är acceptansen för primatförsök låg i samhället. Två tredjedelar av svenskarna säger nej till att använda apor i forskning, enligt en undersökning från Vetenskapsrådet. Vetenskapsradion förklarar hur forskningen går till, vilka etiska prövningar som krävs och hur makakerna lever på Karolinska institutets primatlabb. Det handlar om vaccin, vetenskap och värderingar – och om hur pandemin förändrade balansen mellan nytta och lidande i medicinsk forskning.Reporter: Karin Gyllenklevkarin.gyllenklev@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

I veckans podd pratar vi om att föda i hemmet! Och den alltid så kloka Karin Pettersson, docent och förlossningsöverläkare, gästar oss för att delge sin syn, utifrån studier och erfarenhet. Karin berättar att hon har haft fördelen att träffa många gravida som önskar föda hemma. Hon var även med när det infördes hemförlossningar inom ramen för "Min Barnmorska" på Karolinska sjukhuset Huddinge.Lyssna till ett mycket givande och intressant avsnitt där Karin ger fakta om när det rekommenderas, likaså varför det inte rekommenderas att välja hemfödsel. Graviditetsregistret som vi nämner i podden, når du HÄRAvsnittet är i samarbete med FRIDA Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vetenskapsradion sänder på plats från tillkännagivandet vid Karolinska institutet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi tilldelas 2025 års Nobelpris i fysiologi eller medicin för sina banbrytande upptäckter om perifer immuntolerans – hur immunförsvaret hindras från att angripa kroppens egna vävnader.Hör Vetenskapsradions sändning direkt från Karolinska institutet när Nobelkommittén avslöjar beslutet. Hör reaktioner, förklaringar och analyser av vad upptäckterna betyder för medicinsk forskning, behandling av autoimmuna sjukdomar och framtidens sjukvård.Producent: Camilla Widebeck Programledare: Annika Östman och Lars Broström

Könshormoner påverkar både styrka och uthållighet. Därför bör idrottare som har genomgått en manlig pubertet aldrig tävla med kvinnor, menar Tommy Lundberg, docent i fysiologi vid Karolinska institutet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hösten 2025 är sexmissbruk är plötsligt ett ord på mångas läppar efter att skådespelarparet Julia Dufvenius och Christopher Wollter släppt en bok om Wollters otrohet och lögner och om hur sveken påverkade deras relation. Nu verkar alla ha en åsikt om parets berättelse. Hur definierar man sexmissbruk? Hur skiljer det sig från andra diagnoser? Vad kan sexmissbruk få för konsekvenser? Och hur blir man av med sitt beroende? Gäst: Katarina Görts Öberg, sektionschef för kliniken Anova på Karolinska universitetssjukhuset och psykolog. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Today on Sauna Talk, we welcome a very special guest. Dr. Hans Hägglund. Who is Dr. Hans Hägglund? Hans Hägglund MD, PhD, is a medical doctor and professor at Uppsala University, in Northern Sweden. Professor Hägglund has a strong research back ground in clinical research within medicine. He graduated from Karolinska institute, Sweden and did his post doc at Fred Hutchinson Cancer Research Center in Seattle, USA. Between 2013 and 2018 he served as the director of the Cancer Center at Uppsala University Hospital. Professor Hägglund also had the position as the national cancer coordinator at The Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR) between 2019-2022. He currently holds a position as a senior consultant at Karolinska University Hospital in Stockholm, which is where we catch up with him for this episode of Sauna Talk. Hot facts On this episode of Sauna Talk, we recognize that Hans Hägglund is a man who wears many hats in the world of health, wellness, and sauna culture. Hans is an affiliated researcher at the Center for Resilient Health at the Stockholm School of Economics, and co-founder of Vision Zero Cancer in Sweden. Known by many as the “sauna doctor,” he serves at the Swedish Sauna Academy, sits on the board of the Sauna Research Institute and the International Sauna Association, and played a key role in organizing the XVII International Sauna Congress in Haparanda/Tornio back in 2018. His book The Sauna Book – Hot Facts on Sauna and Health, published in Swedish in 2020, has attracted wide attention for the way it bridges science and tradition. We explore why sauna and cold bathing are seeing a surge in global interest, and what challenges remain in researching their health benefits. Hans shares his thoughts on why sauna bathing should be considered alongside traditional medicine, gives us a glimpse into the new book he's writing, and reflects on how prevention can be far more cost-effective than treatment. Along the way, we discuss his professional journey, the boards he serves on, and even his earliest sauna memories. And, of course, we'll hear his take on one of my favorite questions: from a Swedish — and global — perspective, what's the most misunderstood thing about sauna that he wishes more people knew? Let's welcome Dr. Hans Hägglund to Sauna Talk. Here's a short intro for social medializing: “In this episode of Sauna Talk, I sit down with Hans Hägglund — “the sauna doctor” — affiliated researcher, co-founder of Vision Zero Cancer, and board member of the International Sauna Association. We dive into the rising global interest in sauna and cold bathing, the challenges of sauna research, and why prevention may be the most powerful medicine. Hans also shares personal sauna memories, his upcoming book project, and what he believes is the most misunderstood thing about sauna.” Punchy one sentences: From Swedish sauna congresses to cold plunges, Hans Hägglund brings the heat — and the science — to Sauna Talk. What's the most misunderstood thing about sauna? “The sauna doctor” Hans Hägglund has a prescription. Sauna, science, and a splash of cold water — Hans Hägglund joins Sauna Talk for a deep dive into the health of heat.

Forskare: Bryter mot flera riktlinjer för hur medier bör rapportera om suicid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur ska medier rapportera om självmord? Det är en fråga som varit uppe i det här programmet många gånger genom åren, och det är en komplicerad fråga. Å ena sidan är mediers uppdrag att berätta så mycket som möjligt, å andra sidan finns forskning som visar att viss typ av medierapportering kan leda till smittoeffekter - alltså fler självmord. För en månad sen publicerade Aftonbladet en artikel om en man som begått ett spektakulärt självmord efter konflikter på sitt arbete inom Kriminalvården. Publiceringen följdes upp nu i veckan, med en intervju med mannens familj. Och Aftonbladets publiceringar sticker ut - det är inte såhär medier vanligtvis brukar rapportera om självmord, säger Christian Rück, professor i psykiatri på Karolinska institutet.Reporter: Freddi RamelI somras lanserade sajten Bulletin en pedofilkarta. Betalande prenumeranter kan logga in och kolla var i landet människor som begått sexbrott mot barn bor någonstans. På den så kallade Brottskartan kan man även se den generella brottsnivån i olika bostadsområden och hur stor andel av befolkningen som har utomeuropeisk bakgrund. Det här rätt uppseendeväckande greppet har fått en del kritik. Risk för förtal och pressetiskt oförsvarbart är några omdömen kartan fått. Medierna ringde i veckan upp Bulletins chefredaktör Pelle Zackrisson.Reporter: Erik Petersson Det fanns en tid när vinjetten i radio och tv var livsviktig för att väcka uppmärksamhet. Det var den som skulle få lyssnare och tittare att släppa allt de hade, bänka sig och skrika ut: “NU BÖRJAR REDERIET!” Men nu, när allt färre lyssnar på linjär radio och tablå-tv, skulle man kunna tänka sig att den klassiska vinjetten spelat ut sin roll. Men frågan är om det stämmer? Vår reporter Joanna Korbutiak tog sig nyligen till Berwaldhallen när SVT spelade in sin OS-vinjett inför de kommande vinterspelen i Cortina. Reporter: Joanna KorbutiakHit kan du vända dig om du har självmordstankar:Ring 112 om du behöver akut vård eller hjälpSjälvmordslinjen: Öppen dygnet runt, telefonnummer 901 01. Det går också att använda en chat.Vårdguiden: Telefonnummer 1177Jourhavande präst: Kopplas via telefonnummer 112. Alla dagar kl. 21-06, chatt alla dagar kl. 20-24Humanistisk medmänniska: Telefonnummer 010 551 5590 Tar emot samtal kl 19-23 alla kvällar utom tisdagar.Jourhavande medmänniska: Telefon: 08-702 16 80. Alla dagar kl. 21-06.

Som den smartaste varelsen hittills dominerar människan jorden. Men vill vi lära oss att förstå vad djuren har att säga? Och vad händer med oss människor när evolutionen går vidare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En utopisk bild av framtiden som forskning av litteraturvetaren Camilla Brudin Borg visar, är att människor har lärt sig förstå vad djuren vill säga oss. Det är en gammal dröm för människan, men en sådan förståelse skulle också ställa oss inför stora etiska utmaningar och förändringar, konstaterar filosofiforskaren Petra Andersson. Och människan må dominera jorden idag, men evolutionen går ständigt vidare. Är kanske AI nästa steg? funderar forskaren och författaren Johan Frostegård.Medverkande:Petra Andersson/ forskare praktisk filosofi Göteborgs universitet, Camilla Brudin Borg/litteraturvetare Göteborgs universitet, Johan Frostegård/ överläkare författare professor Karolinska institutet, Plumes/Fransk musiker Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

In July of 1897, a team of three Swedish men, led by Swedish engineer Salomon August Andrée, climbed aboard the Örnen, a hydrogen balloon set to fly over the north pole in one of the first attempts to explore the Arctic by air. Almost as soon as they set off things began to go awry, and the ill-fated expedition became one of Sweden's greatest mysteries. Sources: The North Star, Thu, Oct 02, 1930 ·Page 2 The Cincinnati Enquirer Wed, Sep 10, 1930 The Buffalo News, Wed, Sep 10, 1930 The Philadelphia Inquirer, Sun, Nov 16, 1930 The Long Beach Sun, Sat, Sep 20, 1930 Oceanwide expeditions  The North Star, Thu, Oct 16, 1930 ·Page 6 Karolinska institute Grenna Museum Balloon.org Neworker The Washington Herald, Sun, Nov 16, 1930 To advertise on this podcast please email: ad-sales@libsyn.com    Or go to: https://advertising.libsyn.com/Marooned     

Snabbätaren kastar i sig maten. Hinner inte känna smaken och sväljer luft. Nu är det slut på det. I dagens Kropp & Själ gör vi allting lite långsammare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under programmet genomför vi ett live-experiment. Snabbätaren ska få äta en måltid fem gånger så långsamt som vanligt. Det är lätt att fastna i ett högt livstempo. Du gör dina uppgifter effektivt och snabbt, men sedan när det är dags för paus så blir den också effektiv. Du äter snabbt, springer till bussen fastän du inte behöver och tittar på film på dubbla hastigheten. -Vi måste veta varför vi gör saker snabbt och låta vissa saker ta tid och bli pauser, säger stressforskaren Niclas Almén.Inom stressrehabilitering övar man på att göra saker långsamt. Till exempel när det gäller att äta. Lägg ner besticken mellan tuggorna. När du svalt maten, vänta fem sekunder. Medverkande i programmet: Ann-Sofie Backman, docent och överläkare inom gastroenterologi vid Karolinska institutet/Ersta sjukhus, Niclas Almén, psykolog och stressforskare vid Mittuniversitetet, Anna María Pálsdóttir, docent i landskapsarkitektur med inriktning i miljöpsykolog vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Camilla Sköld, doktor i neurovetenskap och fysioterapeut, Håkan Jönsson, docent i etnologi vid Lunds universitet, med mat och måltidskultur som specialitet, Marianne Björklund, DN:s Asienkorrespondent.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun och Simon SarneckiProducent: Stina Näslund

Klockan halv två natten till den 28 augusti 2019 kommer polisen till en lägenhet i Råcksta, i västra Stockholm. De har fått rapporter om skottlossning från automatvapen. I hallen sitter en chockad man på huk över en svårt skadad ung kvinna. Hon förs till Karolinska sjukhuset, men är träffad av minst 19 skott och hennes liv går inte att rädda. Hon heter Ndella Jack och är bara 18 år. Men det var inte hon som var mördarnas måltavla. Källor: Polisens förundersökningsprotokoll, ljud från rättegången vid Solna tingsrätt, domar från Solna tingsrätt och Svea hovrätt samt intervju med familj och vänner. Programledare i detta avsnitt är Christopher Holmberg. Skribenter är Per Johansson och Hjalmar Wilén. Svenska Mordhistorier görs av podcastbolaget Creedcast, exklusivt för PodMe. * Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. *

Erika ramlar av sin häst. När hon vaknar minns hon ingenting som hänt innan olyckan, de första 25 åren av hennes liv är borta. Hur går man vidare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Erika mindes varken sin familj eller sin dåvarande partner. Minnena kom inte tillbaka när hon tittade på fotografier. Det enda hon kom ihåg var hur man rider, cyklar och kör bil. – Jag kunde köra bil men jag kom inte ihåg några trafikregler, säger Erika.Hon berättar att hennes pappa satt i passagerarsätet när de körde in till stan och hur han blev alldeles chockad när hon körde mot rött i en korsning – hon hade ingen aning om att rött betyder stanna. Hör också Agneta Herlitz, professor i psykologi vid Karolinska institutet, minnesmästaren Idriz Zogaj och Marika Möller, neuropsykolog som arbetar som utvecklingsledare på rehab-medicinska universitetskliniken i Stockholm på Danderyds sjukhus. Dag Nyholm, professor i neurologi vid Uppsala universitet berättar om det mystiska fenomenet TGA – en tillfällig minnesförlust som kan inträffa vid bland annat bastu- och kallbad. Dörröppningseffekten kallas det när man går in i ett nytt rum och plötsligt glömmer bort varför man är där. Gabriel Radvansky, professor vid University of Notre Dame har studerat det. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar Ninos Chamoun och Olivia SandellProducent Alice Lööf

De finns inne i kroppen. Vi ser dem inte och märker inte av dem - så länge de fungerar. Men plötsligt gör de sig påminda, som smärta eller sjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vagusnerven, fascian och lymfsystemet nämns allt oftare som lösningen på olika hälsoproblem. Men hur fungerar de här systemen, och vad vet vi egentligen om dem?De beskrevs redan under Antiken, men än i dag vet vi inte allt om hur de fungerar även om forskningen går framåt.Florence började märka av att något var fel i hennes kropp redan i sena tonåren. Hennes ben svällde upp och hon fick oförklarliga smärtor. Det tog lång tid innan hon förstod att det inte var hennes livstil det var fel. Det var lymfsystemet som hamnat i obalans. Hon fick diagnosen lipödem.Medverkar i programmet gör också:Peder Olofsson, läkare och forskare i bioelektronisk medicin, Paul Ackerman, ortoped och professor vid Karolinska institutet, Taija Mäkinen, professor i lymfkärlsbiologi vid Uppsala universitet, Anna Bäsén, medicinjournalist, Wim Grooten, fysioterapiforskare, Karolinska institutet och Johanna Falk, doktorand vid hälsohögskolan i Jönköping. Programledare Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun och Clara LowdenProducent: Stina Näslund

Livsfarliga metoder som kostar kvinnor livet. Lagar som fängslar dem som drabbats av missfall eller genomgått en abort. Och en demokratisk rättighet som är hotad.I januari i år fyllde den svenska abortlagen 50 år. Samtidigt ser vi hur utvecklingen går bakåt i stora delar av världen. Och även om det kan kännas långt borta, är aborträtten inget vi kan ta för givet – inte ens här i Sverige.I det här avsnittet gästas Spöktimmen av Kristina Gemzell Danielsson, professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet. Vi pratar om abort – då, nu och i framtiden.[REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenKontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Semaglutid har gjort sensation som medel mot övervikt. Nu hoppas forskare att det också ska kunna fungera mot allt från hjärtproblem till alzheimer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20240625.Hormonet semaglutid har startat en kapplöpning bland läkemedelsföretagen. Idag säljs det under flera olika varumärken som ett effektivt medel mot diabetes typ 2, och framför allt mot övervikt. Men nu upptäcker man att det har allt fler effekter. I studier ser man positiva resultat mot hjärt- och kärlsjukdomar och mot njurproblem.Det finns också förhoppningar om att semaglutid och närbesläktade substanser ska kunna fungera som ett slags bromsmedicin för patienter med Parkinsons och Alzheimers sjukdomar. Just nu pågår en internationell studie på alzheimerpatienter med deltagare på Karolinska Institutet i Huddinge. Men frågan är vad vi vet om de här relativt nya ämnenas biverkningar och långtidseffekter och inte minst vad de kommer att kosta sjukvården. Idag är det endast diabetiker, framför allt med typ 2, som får ämnet subventionerat. Är semaglutid och liknande hormoner på väg att bli vårt vanligaste läkemedel? Medverkande: Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna, Mikael Rydén; professor och diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm; Anne Börjesson Hanson, alzheimerforskare Karolinska institutet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se