POPULARITY
Categories
Många av de viktigaste samhällsfunktionerna drivs i stor utsträckning av privata aktörer. Trots näringslivets centrala roll i att upprätthålla samhällsviktig verksamhet i kris eller krig menar många företag att de inte är tillräckligt involverade i planeringen av Sveriges försörjningsberedskap. Medverkande Johan Berggren (M), statssekreterare hos Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar Lars Henriksson, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, sekreterare i Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap Peter Hultqvist (S), ordförande i försvarsutskottet Pär Malmberg, särskild utredare, Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap (N 2022:08) Helena Markstedt, public affairs manager, Arla Foods Lars Redtzer, chef Branschutveckling, Byggföretagen Samtalet modereras av Anna Norén, forskningsledare på SNS.
4.3 June's Brain Breather: Feeling Dread with Plumby and Sir Trots-A-LotFiguring out how we're feeling is hard…but easier with friends. Join Bean for a silly story that will help us check in with our minds and take care of our feelings.Feelings Focus: Feeling dread; not wanting to do something; procrastinatingStrategies: Visualization; Game reframe (coping)Protagonists: Plumby the Plunger and Sir Trots-A-Lot the CamelSetting: A house made entirely of tulips…somewhere in TurkeyResources: -Helping Kids Combat Procrastination-Goal Ladder ActivityInfo/Get in Touch: Website: www.storypillar.com Instagram: @storypillar Join our mailing list. Please subscribe, rate, and review wherever you love listening!Donate: https://ko-fi.com/storypillar Shop: storypillarstore.threadless.com Created, Written, Edited, and Produced by: Meg LewisStorypillar Theme Song: Lyrics by Meg Lewis Music by Meg Lewis, Andy Jobe, and Suzanna Bridges Produced by Andy Jobe Episode Cover Art: Mackenzie AllisonMeg LewisSound Effects and Additional Music:-freesound.org-pixabay.com-Pixabay artists: SunnyScy; SIMAS-2010, JacobsAppKnow a kid with cool facts, great jokes, or who wants to share how they're feeling? Tell us! Details at www.storypillar.com/unsticktricks. © 2025 PowerMouse Press, LLC
Det är sen kväll när en grupp maskerade aktivister kliver in genom bakdörren på ett litet slakteri i Skåne. De är här för att samla bevis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 2019 och 2020 smygfilmar Djurrättsalliansen på ett litet slakteri utanför Ystad. Hundratals timmar med smygfilmat material visar hur slakteriarbetarna utför slakt på ett sätt som inte är tillåtet och som i flera fall utsätter djuren på slakteriet för lidande. Filmerna visar också hur personalen slår djuren.Aktivister lämnade inte bevisNär Djurrättsalliansen offentliggjorde sitt material blev reaktionerna hos allmänheten kraftiga.– Vi ville ju visa hur laglig slakt går till men också på att kontrollsystemen inte är tillräckliga, säger Malin Gustafsson från Djurrättsalliansen.Djurrättsalliansen skickade också filmmaterialet till Länsstyrelsen i Skåne som polisanmälde slakteriet.– Vi har fri bevisprövning i Sverige och det gör att polisen kan använda vilka bevis som helst, säger tidigare kriminalkommissarien Bosse Åström.Blev själv dömdVid den här aktionen har Djurrättsalliansen hållit aktivisternas identiteter hemliga, men i samband med en tidigare aktion där man filmat i hundratals grisstallar valde Malin Gustafsson att träda fram och vittna. Trots det lades utredningen om djurplågeri ner och Malin Gustafsson blev själv anmäld och dömd för olaga intrång.I det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Sigrid Edsenius får du höra om när Polisen får hjälp av aktivister att sätta dit djurplågare. Och hur Bosse Åström, en av Sveriges främsta utredare av grova brott, minns hur kreativ Polisen en gång var för att bevisa lidandet hos en människa. Producent: Steffen RenklintSlutmix: Johannes Oscarsson
Slaget vid Villmanstrand den 23 augusti 1741, under Finska kriget 1741–1743, är bland de största katastroferna i svensk militärhistoria. Uppfyllda av övermod och med orealistiska mål inledde hattpartiet i riksdagen, de så kallade Hattarna, ett illa förberett anfallskrig mot Ryssland.Konsekvenserna blev ödesdigra: landavträdelser och starkt ryskt inflytande över Sveriges inrikespolitik. Det mänskliga priset betalades av tusentals svenska soldater, som dog utan att resultat uppnåddes.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden berättar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett av Sveriges mest glömda krig. Hattarnas ryska krig inleddes sommaren 1741. Trots franska subventioner och ett avtal med Osmanska riket var förberedelserna bristfälliga. Redan vid Villmanstrand led svenska trupper katastrofala förluster: av Wrangels 4 000 man stupade eller sårades hälften. Flottan drabbades av sjukdomar och i augusti 1742 kapitulerade armén i Helsingfors.Som resultat av förlusten avträddes Sveriges sydöstra delar av Finland till Ryssland, vilket lämnade viktiga gränsfästningar på ryskt territorium. Ryssarna påverkade svensk tronföljd och förde in en rysk styrka på 12 000 man strax utanför Stockholm för att "skydda" landet mot Danmark. Dalkarlarna reste sig och tågade till huvudstaden i den så kallade "daldansen", där den svenska militären gick in på Norrmalmstorg. Sverige befann sig därefter i ett politiskt och militärt svaghetstillstånd, som inte skådats på flera århundraden.Bild: Karta över slaget vid Villmanstrand, 23 augusti 1741 (Public domain, Wikimedia Commons).Lyssna också på Stora ofreden – ryska ockupationen av Finland 1713-21.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Brentoljan fortsätter att handlas upp efter att attackerna mellan Israel och Iran har eskalerat under helgen.Trots upptrappningen så stiger börserna i Asien och terminerna i USA pekar mot en grön öppning. I Europa ser handelsveckan ut att starta på rött. Senare i veckan får vi räntebesked både från Fed och Riksbanken.
President Cyril Ramaphosa het Suid-Afrika se krieketspan gelukgewens met die oorwinning van die IKR Wêreldtoetskampioenskap teen Australië gister op Lords in Londen. Die Proteas het op die vierde dag met vyf paaltjies gewen. Die bydraes van kaptein Temba Bavuma en kolwer Aiden Markram het die knoop deurgehaak. Hulle het onderskeidelik 69 en 136 in hul tweede beurt aangeteken. President Ramaphosa sê die afrigter Shukri Conrad, Bavuma en die span het Suid-Afrika trots gemaak. Hulle het die kampioenskap as buiteperd begin, maar hul ontembare gees, wat ons nasie kenmerk, het hulle deurgedra. Bavuma is na die wedstryd gevra om sy emosies op te som:
Boken heter "Förnybar energi" och gäst är Göran Sidén.Förnybar och hållbar energi är ett snabbt växande fält inom EU, där målet är att nå klimatneutralitet senast år 2050. I Sverige har utvecklingen av förnybara energikällor gått fort framåt och dessa står idag för en betydande andel av landets energiproduktion. Trots att Sverige är ett av de EU-länder som släpper ut minst växthusgaser per person, krävs fortsatt utveckling för att nå de långsiktiga klimatmålen. Boken ger en bred introduktion till tekniker och lösningar som kan bidra till att uppfylla samhällets energipolitiska mål. Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Hur ser fördelningen ut i Sverige mellan de olika typerna (solkraft, vindkraft, vattenkraft, bioenergi m.fl.) förnybar energi? Vilka för- respektive nackdelar har de olika typerna av förnybar energi? Hur ser utvecklingen ut idag, vad händer härnäst och vad krävs för att nå våra energipolitiska mål?Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/larafranlarda så får du tillgång till exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt. https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Skicka ett meddelande till oss (via sms)Är all honung fejk?https://www.sverigesradio.se/artikel/biodlarens-knep-sa-avslojar-du-den-falska-honungenTack Ylva - Vi gillar lyssnarfeedback!Jag vill tacka er jättemycket för podden! Jag har i princip sträcklyssnat sedan jag hittade er för ett par månader sedan, från att ni planerade flytten och är nu uppe i maj 2024. Ni har blivit mina ”vänner” i hörlurarna, men vänskapen har hittills varit rätt ensidig.
Greg O'Connor talks Harness Racing on 'Trots Talk'. On today's show: Brent White, Kyle Cameron, Chris Barsby, Cam Bray. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices
Send us a textMatteus 23:5-7 Alles wat hulle (die skrifgeleerdes en Fariseërs) doen, doen hulle net om deur mense gesien te word. Hulle maak die gebedsband om hulle voorkop breed, en die tossels aan hulle klere groot. Hulle hou van die ereplekke by die feesmaaltye, en van die voorste plekke in die sinagoges en om op straat deur die mense begroet en as ‘rabbi' aangespreek te word. Die basiese resep om sukses te bereik, is deesdae ‘n klim-patroon: jy klim en klim en klim op daardie leer, totdat jy die top bereik. Ag nou ja, jy sal op pad boontoe op ‘n paar mense moet trap, maar dis net die prys wat die besigheidswêreld van ‘n mens vra, dis nie ‘n probleem nie, dis nou maar hoe dit werk. Of hoe?Napoleon Bonaparte is in1769 gebore. Hy was 'n taktiese genie en 'n groot leier. Hy was so suksesvol dat hy homself teen 1804 tot keiser van Frankryk uitgeroep het en sy ryk oor Europa uitgebrei het. Maar namate sy mag toegeneem het, het sy trots en sy oortuiging dat hy onoorwinbaar is, ook toegeneem, en dit het gelei tot 'n paar verkeerde strategiese besluite.Sy trots het toe tot ‘n val gekom. Hy is uiteindelik ná sy nederlaag met die Slag van Waterloo na die afgeleë eiland Saint Helena in die Suid-Atlantiese Oseaan verban, waar hy basies weens sy verwaandheid in 1821 as 'n eensame misbaksel gesterf het. Dit wys jou wat gebeur met ‘n mens wat ten alle koste die leer van sukses probeer klim.Jesus het hewige kritiek teen die trotse godsdiensleiers van sy tyd uitgespreek. Hulle was die belangrike mense in die gemeenskap; die oënskynlike suksesvolle leiers. Hy het hulle skynheiligheid ontmasker en gesê ...Matteus 23:5-7 Alles wat hulle doen, doen hulle net om deur mense gesien te word. Hulle maak die gebedsband om hulle voorkop breed, en die tossels aan hulle klere groot. Hulle hou van die ereplekke by die feesmaaltye, en van die voorste plekke in die sinagoges en om op straat deur die mense begroet en as ‘rabbi' aangespreek te word.Trots is 'n lelike ding, en daarom is die hoogste rang wat jy ooit in God se koninkryk kan bereik, die van ‘dienaar'. Dit beteken ‘n lewe wat nie daarop gerig is om op die top van die leer te staan waar jy aandag trek nie, maar ‘n onopsigtelike plek in te neem, waar jy in nederigheid kan dien.Dit is God se Woord. Vars … vir jou … vandag. Support the showEnjoying The Content?For the price of a cup of coffee each month, you can enable Christianityworks to reach 10,000+ people with a message about the love of Jesus!DONATE R50 MONTHLY
Ruzie is een van de voornaamste wapens die de vijand gebruikt tegen christenen. Ik geloof dat er drie dingen zijn die leiden tot een geest van ruzie: 1. Onze mond. Verkeerde woorden uitgesproken op het verkeerde moment kunnen een storm ontketenen. Des te meer verkeerde woorden die we als olie op het vuur gooien. Een manier om het vuur te doven is door de brandstof te verwijderen. 2. Onze trots. Alhoewel verkeerde woorden ons tot ruzie kunnen verleiden, is er het trotse hart dat weigert om stil te zijn om zo de vrede te bewaren. Trots eist dat we het laatste woord hebben, maar het Woord zegt dat het tot de ondergang leidt (zie Spreuken 16:18). 3. Onze mening: We kunnen vaak ruzie krijgen als we anderen proberen te overtuigen van onze eigen mening. Wanneer we beseffen dat we nog veel te leren hebben en stoppen met het geven van onze meningen als dat niet nodig is, doen we de kennis op die we nodig hebben. De vijand zal altijd proberen ons leven binnen te dringen door ruzie. Neem het besluit om God en anderen te eren door ruzies te weerstaan en in plaats daarvan vrede, verbondenheid en begrip na te streven.
Antal personer vars efternamn slutar på son blir allt färre i Sverige. Här berättar lyssnare om vad de heter, varifrån det kommer och känslorna kring det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dagens nyheter rapporterar att son-namnen har minskat i popularitet de senaste 20 åren och flera tusen väljer att heta något helt annat. Trots det, så toppar Andersson, Johansson och Karlsson listan över de vanligaste efternamnen i Sverige. Ett eget påhittat efternamn, ett som hängt med i släktleden i generationer, ett väldigt vanligt eller kanske ett som få kan uttala och stava rätt - här berättar lyssnare om vad de heter i efternamn, varför och vilka känslor de har inför det!Relationen till mitt efternamn med Annika IlmoniRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Programmet startar 22:12.
Jonas Parandian, också känd som Naprapat Jonas, gästar podden för ett ofiltrerat och sårbart samtal om sin extrema expedition till Mount Everest. Detta är inte en historia om bara prestation, utan ett samtal om förlust, smärta, närvaro – och modet att möta sig själv under extrema förhållanden.Drömmen om Everest föddes ett år tidigare, på en vandring i Nepal. Under året som ledde fram till bestigningen tränade Jonas tolv pass i veckan, byggde upp styrka, kondition, uthållighet – och sin mentala motståndskraft. Men bara två veckor innan avfärd fick han beskedet att hans pappa var obotligt sjuk. Trots sorgen valde han att fortsätta, med sin pappas välsignelse – en inre konflikt som kom att prägla hela resan.Vi pratar om vad som händer med kroppen när man befinner sig i dödszonen. Känslan när man ser döda kroppar längs vägen till toppen, beskåda laviner som hotar att ta ens liv, uppleva syrebrist i de mest riskfyllda passagerna - och drivet att fortsätta när man bara vill ge upp.Det här är inte bara en berättelse om att nå toppen av världens högsta berg – utan om att överleva vägen dit, att förstå sin plats i det stora, och om att bära med sig något större än prestation hem. En rå, ärlig och emotionellt stark berättelse om vad det innebär att vara människa – när allt skalas av.Följ Jonas här. Läs mer om Jonas här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Jonas Parandian, också känd som Naprapat Jonas, gästar podden för ett ofiltrerat och sårbart samtal om sin extrema expedition till Mount Everest. Detta är inte en historia om bara prestation, utan ett samtal om förlust, smärta, närvaro – och modet att möta sig själv under extrema förhållanden.Drömmen om Everest föddes ett år tidigare, på en vandring i Nepal. Under året som ledde fram till bestigningen tränade Jonas tolv pass i veckan, byggde upp styrka, kondition, uthållighet – och sin mentala motståndskraft. Men bara två veckor innan avfärd fick han beskedet att hans pappa var obotligt sjuk. Trots sorgen valde han att fortsätta, med sin pappas välsignelse – en inre konflikt som kom att prägla hela resan.Vi pratar om vad som händer med kroppen när man befinner sig i dödszonen. Känslan när man ser döda kroppar längs vägen till toppen, beskåda laviner som hotar att ta ens liv, uppleva syrebrist i de mest riskfyllda passagerna - och drivet att fortsätta när man bara vill ge upp.Det här är inte bara en berättelse om att nå toppen av världens högsta berg – utan om att överleva vägen dit, att förstå sin plats i det stora, och om att bära med sig något större än prestation hem. En rå, ärlig och emotionellt stark berättelse om vad det innebär att vara människa – när allt skalas av.Följ Jonas här. Läs mer om Jonas här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Kristina Gyllenstierna (1494–1559) ledde år 1520 försvaret av Stockholms slott mot Kristian II:s danska trupper. Gravid och nybliven änka efter riksföreståndare Sten Sture den yngre, tog hon kommandot med både mod och moralisk styrka.Genom högättade kvinnors perspektiv framträder en annan bild av maktstriderna i Kalmarunionens slutskede och Vasaättens uppkomst, än i traditionell historieskrivning. Dessa kvinnor kunde utöva inflytande, men riskerade också att drabbas hårt när deras män förlorade makten.I podden Historia Nu samtalar Urban Lindstedt med idéhistorikern Karin Tegenborg Falkdalen, författare till Kvinnorna runt Vasatronen, om Kristinas liv och andra adelskvinnors roll i maktspelet.Kvinnornas roller i det tidigmoderna Sverige var mer komplexa än enbart dekorativa. De var mödrar, änkor, rådgivare, godsägare – och i flera fall politiska aktörer med avgörande betydelse. I en värld där politisk makt ofta ärvdes eller bevarades genom släktband, blev kvinnor som Kristina Gyllenstierna, Märta, och Margareta Leijonhufvud nyckelfigurer i bevarandet av dynastisk kontinuitet och motståndskraft.Genom brev, förhandlingar, strategiska äktenskap och minnesarbete vidmakthöll dessa kvinnor släktens ära och makt – ofta i tystnad, men med en kraft och målmedvetenhet som i efterhand framstår som historiskt avgörande.Kristina föddes ca 1494 i en av Sveriges mäktigaste släkter. Genom sitt äktenskap med Sten Sture dy knöts hon till det parti som ville frigöra Sverige från dansk överhöghet. När maken stupade 1520 tog Kristina över ledarskapet och organiserade motståndet. Hon skrev upprop, försökte nå utländskt stöd och agerade som regent i Stures namn.Trots en förhandlad amnesti lät Kristian II avrätta hennes släktingar i Stockholms blodbad. Efteråt fängslades Kristina och flera kvinnliga släktingar i Blåtårn i Köpenhamn, där de satt isolerade i över tre år. I sin andaktsbok bad hon om skydd från sina fiender – hon var mer än en fånge, hon var en symbol för motståndet.När Gustav Eriksson Vasa, hennes systerson, tog makten blev han snabbt hennes rival. Kristina kämpade för sina barns rättigheter, men marginaliserades. Relationen till Gustav Vasa präglades av misstänksamhet. Gustav Vasa arbetade målmedvetet för att koncentrera makten kring sin egen familj. Ätten Sture förlorade sin plats i rikets ledning. Deras relation var från detta ögonblick kylig, präglad av misstänksamhet och maktspel.Hennes sonhustru, Märta Eriksdotter Leijonhufvud, en annan centralgestalt i 1500-talets adliga kvinnohistoria. Märta gifte sig med Svante Sture, Kristinas son, och blev mor till flera söner som gjorde karriär i statens tjänst.Bild: Kristina Gyllenstierna och maken, riksföreståndaren Sten Sture den yngre, avbildade i ett samtida porträtt från Gripsholms slott. Målningen är utförd av en okänd konstnär och ingår i Nationalmuseums samlingar. Public Domain.Musik: Walther, Johann Gottfried. Ach, Gott, erhör mein Seufzen und Wehklage [Ljudinspelning]. Tillgänglig via Wikimedia Commons: Creative Commons Erkännande-Dela Lika 4.0 Internationell (CC BY-SA 4.0).Lyssna också till Nytt ljus över antalet döda i Stockholms blodbad.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Peter Gerhardsson har presenterat Sveriges EM-trupp och Fridolina Rolfö finns med TROTS skada. Expressen Damfotboll går igenom namnen som saknas, spelarna som får chansen och varför det inte finns några reserver. Med: Vendela Ögren och Frida Olsson
Trots att det känns som länge sedan det var en president i Vita huset som satsade tusentals miljarder kronor på investeringar i grön teknik — och en Greta Thunberg som inspirerade till en av de allra största demonstrationerna någonsin — så fortsätter jordens medeltemperatur att ticka upp. Här gästas vi av Chalmersforskaren Daniel Johansson, som ägnat nästan tjugo år åt att forska på klimatomställningen. Vi tar avstamp i en nulägesrapport om den globala uppvärmningen. Daniel berättar om de senaste mätningarna kring global medeltemperatur, han går igenom koldbudgetar som återstår för att vi ska hålla oss inom 1,5 eller 2-gradersmålet — och berättar om osäkerheten kring klimatkänsligheten, alltså till vilken grad ökade koncentrationer påverkar den globala uppvärmningen. Men framförallt pratar vi om vägen mot att kunna klara klimatmålen. Vi pratar om en rad olika utmaningar och lösningar. Daniel går igenom hur de bredare tekniska trenderna har utvecklats de senaste åren, om olika tekniker för att kunna suga på koldioxid från atmosfären, och om flygets, komplicerade, klimatpåverkan. Vi får även höra om studier som Daniel gjort tillsammans med andra poddbekantingar såsom Thomas Sterner och Christian Azar, där man räknat på samhälleliga kostnader för att släppa ut koldioxid och metan. I podden nämns uttrycket integrerade bedömningsmodeller, eller IAM efter Integrated Assessment Models. Det är Daniels främsta forskningsfält och en vanlig metod inom IPCC och klimatforskning i allmänhet, där klimatmodeller kombineras med kunskap inom andra fält, bl.a. för att utvärdera påverkan från styrmedel och teknikutveckling.
Peter Gerhardsson har presenterat Sveriges EM-trupp och Fridolina Rolfö finns med TROTS skada. Expressen Damfotboll går igenom namnen som saknas, spelarna som får chansen och varför det inte finns några reserver. Med: Vendela Ögren och Frida Olsson
Vi har tagit oss igenom kapitel fyra och fem av Silmarillion och denna gång KÄMPADES det. Trots detta var vi i slutet av avsnittet mycket nöjda vilket återigen bevisar att bokklubbande är det bästa för ens läsning. Romantik, låNGA alver, starka svanar, ädelstensstränder och pärlsalar nä nu KÖR VI. Kapitel 4: Of Thingol and Melian Kapitel 5: Of Eldamar and the Princes of the Eldalië
Lojsan har en fullspäckad sommar framför sig medan Hanna sitter med sommarångest. Trots att Lojsans hus numera är hemsökt går Hanna i köptankar, men hur ska det gå när Carinalicous hjälper till med typ… allt? Är det så fel dock?Följ oss på instagram och Tiktok @mandagsvibe, gå med i facebookgruppen "Måndagsvibbare" och skicka frågor, dilemman, am I the asshole och fuckboy or not till mandagsvibepodd@gmail.com. Hadeee!
Trots att Boverket redan 2018 slog larm om att fel, brister och skador i byggbranschen kostar 111 miljarder kronor om året – motsvarande en fjärdedel av omsättningen – har slöseriet inte minskat. Är det så att branschen var bättre gällande detta redan på 80-talet? Vem tjänar på svinnet och vilka har egentligen vilket ansvar? I veckans avsnitt av Bopolpodden diskuterar kulturantropologen Katarina Graffman, ingenjör Mats Sjökvist från Boverket och Peter Svensson, vd på Einar Mattsson Byggnads AB, Boverkets nya rapport. Anna Bellman programleder och Lennart Weiss kommenterar från, som han säger, två olika perspektiv; byggsurgubbens och det konstruktiva.
En fredagskväll 2006 fångas Brian Shaffer på övervakningskamera när han går in på en bar i Ohio. Men ingen ser honom någonsin lämna. Trots hundratals vittnen, timmar av film och intensivt sökande är han spårlöst försvunnen. Ett mysterium som trotsar logik. Och verklighet. Glöm inte att prenumerera på kanalen:)
Det är racevecka igen, och inte vilken sådan som helst. Den här gången ser vi fram emot det ultraklassiska långloppet Le Mans 24-timmars som äger rum i helgen – och vi gör det med bästa tänkbara experthjälp. Med oss i podden idag har vi, för första gången, självaste Stefan ”Lill-Lövis” Johansson. Definitionen av en levande legend, och en av endast två svenskar någonsin som faktiskt vunnit Le Mans. Det blir ett öppenhjärtigt samtal om segern 1997 (och det exklusiva firandet efteråt!), mystiken kring den franska sportvagnsklassikern, och en titt in i spåkulan inför årets race. Stefan delar osjälviskt med sig av en mängd fantastiska anekdoter från både Le Mans och sin tid i Formel 1, och berättar också om det liv han lever idag som förarmanager och konstnär.Stefan har haft en karriär som – utan överdrift – saknar motstycke i svensk racinghistoria. I den här intervjun har vi fokus på Le Mans och hinner bara skrapa på ytan av allt han upplevt på sportens absolut högsta nivå. Trots det blir det ett fullmatat avsnitt där vi vågar utlova helt nya berättelser som du aldrig hört förut. Varmt välkommen till ett mycket speciellt avsnitt med en mycket speciell gäst. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Greg O'Connor talks Harness Racing on 'Trots Talk'. On today's show: Tim Williams, Ben Hope, Gerard O'Reilly, John Dunn & Darren Clayton Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices
Greg chats with Darren Clayton to review last night's racing in Brisbane Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices
Tim Williams joins the show following a recent run of good form for the team Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices
Ben Hope & Gerard O'Reilly join Greg for this week's Southern Man segment ahead of racing at Addington Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices
John Dunn joins Greg to talk through his drives today at Addington Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices
Utrikesministern om regeringens skarpare kritik mot Israels agerande i Gaza och om läget i Ukraina, Sveriges mest prioriterade utrikesfråga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan mitten av maj har regeringen gradvis skärpt tonen mot Israels agerande i Gaza, där en svältkatastrof nu hotar efter att Israel blockerat tillgång på mat. Möjligt krigsbrottAtt använda svält som vapen är ett krigsbrott, enligt internationell humanitär rätt och utrikesminister Maria Malmer Stenergard ser allvarligt på Israels agerande. ”När man nu inte har något svar på hur humanitär hjälp ska komma in så att man ska kunna minska risken för svält. Ja, då är det mycket svårt att se att skulle vara förenligt med den internationella rätten,” säger Maria Malmer Stenergard.På frågan om Israel begår krigsbrott när tillgången på mat blockeras i Gaza, svarar utrikesministern att det kan handla om det och att det därför är viktigt att en domstol utreder saken. Namnger israeliska ministrar på sanktionslistaSverige stödjer en granskning av EU:s omfattande samarbetsavtal med Israel och driver också EU-sanktioner mot två extremistiska israeliska ministrar, finansminister Bezalel Smotrich och säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir. Tonen i kritiken mot Israel blir skarpare också i EU-kretsen, enligt Malmer Stenergard.”Jag är lika frustrerad som många andra i Sverige, men också i Europa. Och jag hör en helt annan tongång nu i rådsmötena som jag sitter i. Där finns det en helt annan frustration bland medlemsländerna.”Inget återupptaget stöd till UnrwaDen svenska regeringen stoppade i fjol stödet till FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar, Unrwa. Detta efter att Israel förbjudit organisationen att verka i Gaza. Trots uppmaningar från flera biståndsorganisationer, uppger Maria Malmer Stenergard att det inte finns några planer på att återuppta stödet.”Det handlar ju om att vi ser till det lilla barn som svälter i Gaza. Vad är vår största sannolikhet att få in hjälp till det barnet? Då har vi bedömt att det inte var särskilt sannolikt att det skulle kunna gå via Unrwa, utan det var större sannolikhet att vi skulle kunna nå fram via andra organisationer,” säger Maria Malmer Stenergard.Utrikesministern menar att vi nu står vid en slags vändpunkt. Hur vi kommer att se på Israels agerande mot palestinierna i framtiden avgörs nu, säger utrikesministern och pekar på de senaste veckornas utveckling i Gaza.”Jag hoppas att vi ser en annan utveckling framöver. Men jag är mycket, mycket orolig,” säger Malmer Stenergard. Ryssland vill inte ha fred Regeringen har pekat ut stödet till Ukraina som sin största utrikespolitiska uppgift. Mycket av Ukrainas öde kommer avgöras av vilken linje USA väljer framöver. Utrikesministern är något mer hoppfull över relationen mellan de två länderna nu än för någon månad sen.”Vi ser hur deras samarbete fördjupas. Jag tror att USA, liksom vi, känner stor frustration över att Ryssland tydligt visar att de inte vill ha fred. Att de hela tiden flyttar målstolparna,” säger Maria Malmer Stenergard. En rättelse:I en tidigare version av denna publicering benämndes Storbritannien som ett EU-land. Rätt är att Storbritannien inte är medlem i EU. Rättelsen är gjord den 6 juni 2025.Gäst: Maria Malmer Stenergard (M), utrikesministerProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Johan-Mathias SommarströmProducent: Stina FischerTekniker: Brady JuvierIntervjun spelades in på eftermiddagen, onsdag den 4 juni 2025.
Idag blir det en ny programpunkt i Japanpodden. Framöver kommer vi att väva in reseberättelser från olika platser. Först ut bland reseberättelserna är staden Ise i Mie län. Centralort för den japanska ursprungsreligionen shinto och därmed även djupt förbunden med den japanska kejsarfamiljen. Här hittar vi ett helt annat Japan. Långt ifrån storstädernas neon och puls. Här promenerar man längs grusade gångar i skuggan av majestätiska cypresser. Trots att det är en hel del besökare så råder nästan en andäktig tystnad. Samtalen förs på låg volym och besökarna tassar runt försiktigt mellan helgedomarna.Tradition och historia. Följ med på en vandring i det som man i Japans nationella historieskrivning hävdar är själva ursprunget till allt. Om solgudinnan Amaterasu och om hur Japan - den uppåtgående solens rike - en gång blev till. Dela gärna avsnittet med vänner och bekanta och passa även på att teckna dig för en prenumeration på Japanpodden. NYHETERMöte mellan Ishiba och Trump planeras innan G7-toppmötet i nästa veckaJapans premiärminister Shigeru Ishiba planerar att träffa USA:s president Donald Trump i Washington, D.C., inför årets G7-toppmöte som hålls den 15–17 juni i Kanada.Syftet med mötet är att diskutera bilaterala handelsfrågor, särskilt de amerikanska strafftullarna på japanska exportvaror som bilar, stål och aluminium.Båda ledarna har tidigare uttryckt en önskan om att stärka det bilaterala samarbetet inom handel och säkerhet, men Trump har hittills inte varit villig att dra tillbaka eller sänka tullarna på japanska bilar. Incident med Shinkansen stoppar tågtrafik i norra JapanTvå vagnar på Tōhoku Shinkansen kopplade isär under en färd nära Fukushima, vilket orsakade panik bland passagerare ombord.Ingen person kom till skada, men incidenten har lett till stora avbrott på tågtrafiken till Akita och Yamagata.Nu kommer tekniker att inspektera alla kopplingar i höghastighetstågen.Det är första gången som ett liknande tillbud drabbar Shinkansen som annars anses extremt säkert.Järnvägsbolaget JR East har bett om ursäkt och lovat gå till botten med incidenten. "My Number"-kortet kan användas som körkort från mars 2026Regeringen har beslutat att det nationella ID-kortet, "My Number", ska kunna användas som körkort från och med mars 2026.Därmed hoppas man kunna förenkla identifiering och digitalisering av offentliga tjänster.Användare kommer att kunna använda både ett fysiskt kort och en digital variant som app i mobilen. I och med detta hoppas regeringen kunna minska kostnaderna för utfärdande av separata körkort.Säkerheten i det nya systemet har ifrågasatts, men den ska garanteras genom stark kryptering och så kallad tvåfaktorsautentisering.De äldre körkorten kommer vara giltiga fram till slutet av 2029.Befolkningskrisen fördjupas – lägsta födelsetalet sedan 1800-taletUnder 2024 föddes endast 686 061 barn i Japan – den lägsta antalet sedan mätningarna började 1899. Födelsetalet sjönk till 1,15 per kvinna, vilket innebär att befolkningen kommer att fortsätta minska.Premiärminister Ishiba har kallat situationen för en "nationell kris i slow motion" och har utlovat omfattande reformer för att stötta barnfamiljer, inklusive gratis förskola och längre föräldraledighet.Men kritiker menar att strukturella problem som otrygga anställningar, bostadsbrist och könsroller också måste åtgärdas.Trenden påverkar även pensionssystemet och framtida arbetskraftstillgång.En särskild myndighet med ansvar för befolkningsfrågor kommer nu att inrättas.Sumostjärnan Onosato Japans 75:e yokozunaSumobrottaren Onosato har blivit utnämnd till Japans 75:e yokozuna, den högsta rangen.Detta efter att han i maj tog hem sin fjärde turneringsseger med den imponerande sviten 15 vunna och ingen förlorad. Onosato som bara är 24 år gammal, är känd för sin smidighet, teknik och styrka – en sällsynt kombination bland brottare på den högsta nivån. Han är därmed den första japan på sju år att nå yokozuna-status och en del bedömare talar om ett generationsskifte inom sumo, där unga japanska brottare nu utmanar tidigare dominansen av brottare med ursprung i Mongoliet.Mediet Ryo Tatsuki varnar för katastrof den 5 juliDen japanska mangatecknaren och sierskan Ryo Tatsuki håller fast vid profetian om att en stor katastrof kommer drabba Japan den 5 juli.Tatsuki har tidigare förutspått bland annat katastrofen i Fukushima 2011, och har uppnått något av kultstatus i Japan.Många japaner och även utlänningar har redan bokat om sina semestrar och handeln rapporterar ökad försäljning av nödproviant. Inom den etablerade vetenskapen är man dock skeptisk och anklagar Tatsuki för att sprida ogrundad rädsla bland allmänheten. Själv står hon fast vid spådomarna och varnar för ett skalv, en tsunami, eller “något annat” kommer att inträffa den 5 juli. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit japanpodden.substack.com
Trots oron över vad som händer i forskningsnationen USA väljer en av våra svenska toppforskare i kemi, Pernilla Wittung Stafshede, att flytta sin forskning till Texas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pernilla Wittung Stafshede är en av dem som utser nobelpristagare i kemi, och har varit framgångsrik proteinforskare vid både Umeå universitet och Chalmers. Hon har också varit uttalat kritisk till hur jämställdhetsarbete sköts inom universitetsvärlden och engagerat sig mot diskriminering - frågor som inte står högt i kurs hos Trump-administrationen. Ändå väljer hon att flytta sin forskning från Chalmers till Houston, Texas.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se
När fascismen växte i Europa på 1930-talet hotades många minoriteter. I Finland blev fascismen aldrig en majoritetsrörelse, men finlandssvenskarna, som kämpade för sin kulturella existens i ett finskdominerat land, kände sig utsatta.Trots svenskans officiella status i Finland ökade trycket från finsknationalistiska rörelser, som såg svensktalande som en rest från det svenska rikets tid. Den finlandssvenska antifascismen var mångfacetterad och påverkades av klass, ideologi och minoritetsstatus. Motståndet sträckte sig från borgerlig kritik av fascismens rättsvidrighet till socialistiska och kommunistiska rörelser.I podden Historia Nu samtalar Urban Lindstedt med historikern Anders Ahlbäck vid Stockholms universitet och litteraturvetaren Ylva Perera vid Åbo Akademi om den finlandssvenska antifascismen. De är aktuella med antologin Finlandssvensk antifascism – Politik, debatt och litteratur 1920–1950. Detta är ett betalt samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.Fascismen är en ultranationalistisk, auktoritär ideologi som betonar statens makt och folkets homogenitet. Historiskt har fascistiska rörelser, som i Mussolinis Italien och Hitlers Tyskland, präglats av militarism och diktatur.Lapporörelsen var den mest framträdande finska fascistiska rörelsen och försökte eliminera vänstern genom kidnappningar, misshandel och påtryckningar. År 1932 kulminerade dess inflytande i Mäntsäläupproret, som misslyckades men visade styrkan i de auktoritära strömningarna.För finlandssvenskarna var Lapporörelsen ett dubbelt hot – dels mot vänstern, där många antifascister var aktiva, dels genom sin finsknationalism, som såg svenskspråkiga som en oönskad minoritet.Författaren Mirjam Tuominen använde litteraturen som ett antifascistiskt verktyg och såg fascismen som präglad av empatilöshet. Hon skildrade den inre kampen mot fascistiska impulser för att blottlägga dess mekanismer och väcka medkänsla.Finska nationalister ville språkligt och kulturellt homogenisera Finland, vilket hotade det svenskspråkiga Finland. För många blev antifascismen ett försvar av svenskans ställning.Den finlandssvenska pressen spelade en central roll i debatten om fascism. Tidningar som Hufvudstadsbladet, Svenska Pressen och Nya Argus gick från avvaktande till uttalad antifascism på 1930-talet, då minoriteters rättigheter hotades och Finland riskerade att bli en auktoritär stat. Arbetarbladet drev en konsekvent antifascistisk linje redan från 1920-talet.Bildtext: Den 4 juni 1930 misshandlas kommunisten Eino Nieminen brutalt av lappoanhängare utanför Vasa tingshus i samband med en rättegång mot Lapporörelsen. (Wikipedia, Public Domain).Lyssna också på: Så försvann Finland ur svensk historia.Musik: Dramatic Strings av Boris Skalsky, Storyblocks Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Gustav III:s statskupp den 19 augusti 1772 satte stopp för frihetstiden och mer än 50 år av ständervälde. Gustav III (1746-92) var en begåvad maktpolitiker som direkt efter sin faders död började planera för statskuppen med syftet att återinföra enväldet.När den planerade statskuppen höll på ett rinna Gustav III ur händerna tog konungen själv över ledningen av kuppen i Stockholm. Trots att Gustav III motiverade kuppen som en kamp mot adelsvälde var det i allra grad adelns privilegier som kungen försvarade.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Hugo Nordland historiker och författare som arbetar på en bok om Gustav III.Gustav III kallade sin statskupp för revolution. Kuppmännen som leddes av Gustav III personligen arresterade rådet. Sveriges första politiska partier, hattarna och mössorna, upplöstes. Detta satte punkt för de partistrider och den korruption som tidigare hade präglat svensk utrikes- och inrikespolitik. Kuppen stöddes av Frankrike med både pengar och direktiv.Under frihetstiden i mitten av 1700-talet radikaliserades politiken med fokus på ökade sociala rättigheter. När adelns privilegier utökades till rättigheter för hela folket skapades ett stort missnöjde bland adeln. Utan adelns missnöjde skulle inte Gustav III kunnat genomföra sin statskupp.Genom den nya regeringsformen från 1772 delades den politiska makten återigen mellan konungen och riksdagen. Samma år avskaffade Gustav III även tortyr som förhörsmetod, och tortyrkammaren Rosenkammaren stängdes för alltid. Gustav III genomdrev dessutom en inskränkt tryckfrihetsförordning 1774.Lyssna också på Svenska flottans historia: Vad Gustav III inte visste om öl.Musik: Gustavs skål av Carl Michael Bellman framförd av United. Internet Archive, Public domain.Bild: Målning av Pehr Hilleström som på baksidan säger: Då Hans Majtt konung Gustaf III geck utur Sina rum för at börja Revolution 1772 behagade Han säga till Sin Kammarherre: Om jag är idag så olyckelig och förlorar lifvet, Så Säg min bror Carl at jag inte omkommit genom Svensk manns åtgärd. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hur motiverar man sig själv – när livet inte ger en samma förutsättningar som andra? I dagens avsnitt möter vi Daniel Belge, som blev helt blind efter en olycka som liten. Trots det har han bestigit Kebnekaise, cyklat Vätternrundan, sprungit maraton, kört triathlon – och nu senast blivit första blinda löparen som springer en mil på Svalbard. Men en av de saker han själv är mest stolt över? Att han utbildat sig till personlig tränare – för att kunna inspirera andra och visa att det aldrig är för sent att satsa på sina drömmar. Vi pratar om hur han tänker kring träning, motgångar och varför han ständigt söker sig utanför sin komfortzon. Det här är ett avsnitt om mod, driv och att inte låta sina begränsningar styra ens liv. Missa inte.
Mitt i livet får Tarja Samuelson inte längre ihop bokföringen för familjeföretaget. Sakta började hon förstå att något inte stämmer. Trots att hon bara är 54 år får hon träffa en geriatriker som efter minnestest, hjärnröntgen och biomarkörer i ryggmärgsvätskan konstaterade kognitiv svikt som tyder på alzheimer. Chocken efter diagnosen var total då men nu, sex månader senare, ser Tarja annorlunda på saken. Live har tagit en annan vändning. Medverkar gör också forskare och docent Sofia Schedin Weiss, Karolinska Institutet, vars studier handlar om just framtidens diagnostik. Vad innebär det att få en diagnos idag och hur kommer det se ut framåt? Varför får så många en felaktig kognitiv diagnos idag och vad finns det för risker att ta hänsyn till i och med utvecklad diagnostik? Och varför det är viktigt med en tidig diagnos. Intervjuar gör Johanna Hinteregger, själv anhörig. Det här poddavsnittet görs med finansiella medel från biopharmabolagen Bioarctic och Eisai.
Den franska modeskaparen Agnès Troublé har genom sitt märke agnès b. blivit känd för sina enkla och tidlösa plagg. Nu firar hon 50 år i modebranschen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Agnès Troublé har sagt att hon hatar mode och att hon aldrig tittar på vad andra designers gör, går på visningar eller shoppar. Trots det går hennes märke agnès b. som tåget. Hon öppnade sin första butik i Paris 1975 och blev snabbt uppmärksammade för sin självklara enkelhet. Hon deltar inte i det vanliga moderejset, utan gör variationer på den typ av baskläder som hon alltid gjort. Svarta byxor. Randiga tröjor. Snickarbyxor. Vita skjortor. Kostymer. För både kvinnor och män.I veckans program berättar vi om Agnès Troublés modekarriär och stora intresse för konst. Hon har till exempel samarbetat med en lång rad konstnärer genom att trycka bilder av deras verk på t-shirtar. Den svenska fotografen Anders Petersen är en av de många konstnärer hon samarbetet med. Vi har pratat med honom om hur det gick till när ett av fotografierna från hans kända fotoserie Café Lehmitz hamnade på en av Agnès Troublés t-tröjor.Vi träffar också författaren Celia B. Dackenberg för att prata om hennes stora fascination för koftor, något hon har gemensamt med Agnès Troublé. Och så ringer vi upp den franske modejournalisten och dokumentärfilmaren Loïc Prigent, som nyligen träffade Agnès Troublé för en intervju.
Trots att vi för bara några år sedan såg ut att nå FN-målet om noll hunger 2030 ser det idag betydligt sämre ut. I Sudan används hunger som vapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Awa Mahamedine Ari Yacoub, flykting från staden Al Fashir i Darfur, Sudan, Alex De Waal, Sudanexpert vid Tufts university, Alsonasi Adam, sudanes engagerad i gräsrotsrörelsen Emergency Response Rooms, Rowlands Kaotcha, global vd för The Hunger Project, Jean-Martin Bauer, chef för analys och data på World Food Program mflProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.se Reportrar: Sara Heyman och Amaury HauchardTekniker: Maria StillbergProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se
Yesterday, the self-styled San Francisco “progressive” Joan Williams was on the show arguing that Democrats need to relearn the language of the American working class. But, as some of you have noted, Williams seems oblivious to the fact that politics is about more than simply aping other people's language. What you say matters, and the language of American working class, like all industrial working classes, is rooted in a critique of capitalism. She should probably read the New Yorker staff writer John Cassidy's excellent new book, Capitalism and its Critics, which traces capitalism's evolution and criticism from the East India Company through modern times. He defines capitalism as production for profit by privately-owned companies in markets, encompassing various forms from Chinese state capitalism to hyper-globalization. The book examines capitalism's most articulate critics including the Luddites, Marx, Engels, Thomas Carlisle, Adam Smith, Rosa Luxemburg, Keynes & Hayek, and contemporary figures like Sylvia Federici and Thomas Piketty. Cassidy explores how major economists were often critics of their era's dominant capitalist model, and untangles capitalism's complicated relationship with colonialism, slavery and AI which he regards as a potentially unprecedented economic disruption. This should be essential listening for all Democrats seeking to reinvent a post Biden-Harris party and message. 5 key takeaways* Capitalism has many forms - From Chinese state capitalism to Keynesian managed capitalism to hyper-globalization, all fitting the basic definition of production for profit by privately-owned companies in markets.* Great economists are typically critics - Smith criticized mercantile capitalism, Keynes critiqued laissez-faire capitalism, and Hayek/Friedman opposed managed capitalism. Each generation's leading economists challenge their era's dominant model.* Modern corporate structure has deep roots - The East India Company was essentially a modern multinational corporation with headquarters, board of directors, stockholders, and even a private army - showing capitalism's organizational continuity across centuries.* Capitalism is intertwined with colonialism and slavery - Industrial capitalism was built on pre-existing colonial and slave systems, particularly through the cotton industry and plantation economies.* AI represents a potentially unprecedented disruption - Unlike previous technological waves, AI may substitute rather than complement human labor on a massive scale, potentially creating political backlash exceeding even the "China shock" that contributed to Trump's rise.Keen On America is a reader-supported publication. To receive new posts and support my work, consider becoming a free or paid subscriber. Full TranscriptAndrew Keen: Hello, everybody. A couple of days ago, we did a show with Joan Williams. She has a new book out, "Outclassed: How the Left Lost the Working Class and How to Win Them Back." A book about language, about how to talk to the American working class. She also had a piece in Jacobin Magazine, an anti-capitalist magazine, about how the left needs to speak to what she calls average American values. We talked, of course, about Bernie Sanders and AOC and their language of fighting oligarchy, and the New York Times followed that up with "The Enduring Power of Anti-Capitalism in American Politics."But of course, that brings the question: what exactly is capitalism? I did a little bit of research. We can find definitions of capitalism from AI, from Wikipedia, even from online dictionaries, but I thought we might do a little better than relying on Wikipedia and come to a man who's given capitalism and its critics a great deal of thought. John Cassidy is well known as a staff writer at The New Yorker. He's the author of a wonderful book, the best book, actually, on the dot-com insanity. And his new book, "Capitalism and its Critics," is out this week. John, congratulations on the book.So I've got to be a bit of a schoolmaster with you, John, and get some definitions first. What exactly is capitalism before we get to criticism of it?John Cassidy: Yeah, I mean, it's a very good question, Andrew. Obviously, through the decades, even the centuries, there have been many different definitions of the term capitalism and there are different types of capitalism. To not be sort of too ideological about it, the working definition I use is basically production for profit—that could be production of goods or mostly in the new and, you know, in today's economy, production of services—for profit by companies which are privately owned in markets. That's a very sort of all-encompassing definition.Within that, you can have all sorts of different types of capitalism. You can have Chinese state capitalism, you can have the old mercantilism, which industrial capitalism came after, which Trump seems to be trying to resurrect. You can have Keynesian managed capitalism that we had for 30 or 40 years after the Second World War, which I grew up in in the UK. Or you can have sort of hyper-globalization, hyper-capitalism that we've tried for the last 30 years. There are all those different varieties of capitalism consistent with a basic definition, I think.Andrew Keen: That keeps you busy, John. I know you started this project, which is a big book and it's a wonderful book. I read it. I don't always read all the books I have on the show, but I read from cover to cover full of remarkable stories of the critics of capitalism. You note in the beginning that you began this in 2016 with the beginnings of Trump. What was it about the 2016 election that triggered a book about capitalism and its critics?John Cassidy: Well, I was reporting on it at the time for The New Yorker and it struck me—I covered, I basically covered the economy in various forms for various publications since the late 80s, early 90s. In fact, one of my first big stories was the stock market crash of '87. So yes, I am that old. But it seemed to me in 2016 when you had Bernie Sanders running from the left and Trump running from the right, but both in some way offering very sort of similar critiques of capitalism. People forget that Trump in 2016 actually was running from the left of the Republican Party. He was attacking big business. He was attacking Wall Street. He doesn't do that these days very much, but at the time he was very much posing as the sort of outsider here to protect the interests of the average working man.And it seemed to me that when you had this sort of pincer movement against the then ruling model, this wasn't just a one-off. It seemed to me it was a sort of an emerging crisis of legitimacy for the system. And I thought there could be a good book written about how we got to here. And originally I thought it would be a relatively short book just based on the last sort of 20 or 30 years since the collapse of the Cold War and the sort of triumphalism of the early 90s.But as I got into it more and more, I realized that so many of the issues which had been raised, things like globalization, rising inequality, monopoly power, exploitation, even pollution and climate change, these issues go back to the very start of the capitalist system or the industrial capitalist system back in sort of late 18th century, early 19th century Britain. So I thought, in the end, I thought, you know what, let's just do the whole thing soup to nuts through the eyes of the critics.There have obviously been many, many histories of capitalism written. I thought that an original way to do it, or hopefully original, would be to do a sort of a narrative through the lives and the critiques of the critics of various stages. So that's, I hope, what sets it apart from other books on the subject, and also provides a sort of narrative frame because, you know, I am a New Yorker writer, I realize if you want people to read things, you've got to make it readable. Easiest way to make things readable is to center them around people. People love reading about other people. So that's sort of the narrative frame. I start off with a whistleblower from the East India Company back in the—Andrew Keen: Yeah, I want to come to that. But before, John, my sense is that to simplify what you're saying, this is a labor of love. You're originally from Leeds, the heart of Yorkshire, the center of the very industrial revolution, the first industrial revolution where, in your historical analysis, capitalism was born. Is it a labor of love? What's your family relationship with capitalism? How long was the family in Leeds?John Cassidy: Right, I mean that's a very good question. It is a labor of love in a way, but it's not—our family doesn't go—I'm from an Irish family, family of Irish immigrants who moved to England in the 1940s and 1950s. So my father actually did start working in a big mill, the Kirkstall Forge in Leeds, which is a big steel mill, and he left after seeing one of his co-workers have his arms chopped off in one of the machinery, so he decided it wasn't for him and he spent his life working in the construction industry, which was dominated by immigrants as it is here now.So I don't have a—it's not like I go back to sort of the start of the industrial revolution, but I did grow up in the middle of Leeds, very working class, very industrial neighborhood. And what a sort of irony is, I'll point out, I used to, when I was a kid, I used to play golf on a municipal golf course called Gotts Park in Leeds, which—you know, most golf courses in America are sort of in the affluent suburbs, country clubs. This was right in the middle of Armley in Leeds, which is where the Victorian jail is and a very rough neighborhood. There's a small bit of land which they built a golf course on. It turns out it was named after one of the very first industrialists, Benjamin Gott, who was a wool and textile industrialist, and who played a part in the Luddite movement, which I mention.So it turns out, I was there when I was 11 or 12, just learning how to play golf on this scrappy golf course. And here I am, 50 years later, writing about Benjamin Gott at the start of the Industrial Revolution. So yeah, no, sure. I think it speaks to me in a way that perhaps it wouldn't to somebody else from a different background.Andrew Keen: We did a show with William Dalrymple, actually, a couple of years ago. He's been on actually since, the Anglo or Scottish Indian historian. His book on the East India Company, "The Anarchy," is a classic. You begin in some ways your history of capitalism with the East India Company. What was it about the East India Company, John, that makes it different from other for-profit organizations in economic, Western economic history?John Cassidy: I mean, I read that. It's a great book, by the way. That was actually quoted in my chapter on these. Yeah, I remember. I mean, the reason I focused on it was for two reasons. Number one, I was looking for a start, a narrative start to the book. And it seemed to me, you know, the obvious place to start is with the start of the industrial revolution. If you look at economics history textbooks, that's where they always start with Arkwright and all the inventors, you know, who were the sort of techno-entrepreneurs of their time, the sort of British Silicon Valley, if you could think of it as, in Lancashire and Derbyshire in the late 18th century.So I knew I had to sort of start there in some way, but I thought that's a bit pat. Is there another way into it? And it turns out that in 1772 in England, there was a huge bailout of the East India Company, very much like the sort of 2008, 2009 bailout of Wall Street. The company got into trouble. So I thought, you know, maybe there's something there. And I eventually found this guy, William Bolts, who worked for the East India Company, turned into a whistleblower after he was fired for finagling in India like lots of the people who worked for the company did.So that gave me two things. Number one, it gave me—you know, I'm a writer, so it gave me something to focus on a narrative. His personal history is very interesting. But number two, it gave me a sort of foundation because industrial capitalism didn't come from nowhere. You know, it was built on top of a pre-existing form of capitalism, which we now call mercantile capitalism, which was very protectionist, which speaks to us now. But also it had these big monopolistic multinational companies.The East India Company, in some ways, was a very modern corporation. It had a headquarters in Leadenhall Street in the city of London. It had a board of directors, it had stockholders, the company sent out very detailed instructions to the people in the field in India and Indonesia and Malaysia who were traders who bought things from the locals there, brought them back to England on their company ships. They had a company army even to enforce—to protect their operations there. It was an incredible multinational corporation.So that was also, I think, fascinating because it showed that even in the pre-existing system, you know, big corporations existed, there were monopolies, they had royal monopolies given—first the East India Company got one from Queen Elizabeth. But in some ways, they were very similar to modern monopolistic corporations. And they had some of the problems we've seen with modern monopolistic corporations, the way they acted. And Bolts was the sort of first corporate whistleblower, I thought. Yeah, that was a way of sort of getting into the story, I think. Hopefully, you know, it's just a good read, I think.William Bolts's story because he was—he came from nowhere, he was Dutch, he wasn't even English and he joined the company as a sort of impoverished young man, went to India like a lot of English minor aristocrats did to sort of make your fortune. The way the company worked, you had to sort of work on company time and make as much money as you could for the company, but then in your spare time you're allowed to trade for yourself. So a lot of the—without getting into too much detail, but you know, English aristocracy was based on—you know, the eldest child inherits everything, so if you were the younger brother of the Duke of Norfolk, you actually didn't inherit anything. So all of these minor aristocrats, so major aristocrats, but who weren't first born, joined the East India Company, went out to India and made a fortune, and then came back and built huge houses. Lots of the great manor houses in southern England were built by people from the East India Company and they were known as Nabobs, which is an Indian term. So they were the sort of, you know, billionaires of their time, and it was based on—as I say, it wasn't based on industrial capitalism, it was based on mercantile capitalism.Andrew Keen: Yeah, the beginning of the book, which focuses on Bolts and the East India Company, brings to mind for me two things. Firstly, the intimacy of modern capitalism, modern industrial capitalism with colonialism and of course slavery—lots of books have been written on that. Touch on this and also the relationship between the birth of capitalism and the birth of liberalism or democracy. John Stuart Mill, of course, the father in many ways of Western democracy. His day job, ironically enough, or perhaps not ironically, was at the East India Company. So how do those two things connect, or is it just coincidental?John Cassidy: Well, I don't think it is entirely coincidental, I mean, J.S. Mill—his father, James Mill, was also a well-known philosopher in the sort of, obviously, in the earlier generation, earlier than him. And he actually wrote the official history of the East India Company. And I think they gave his son, the sort of brilliant protégé, J.S. Mill, a job as largely as a sort of sinecure, I think. But he did go in and work there in the offices three or four days a week.But I think it does show how sort of integral—the sort of—as you say, the inheritor and the servant in Britain, particularly, of colonial capitalism was. So the East India Company was, you know, it was in decline by that stage in the middle of the 19th century, but it didn't actually give up its monopoly. It wasn't forced to give up its monopoly on the Indian trade until 1857, after, you know, some notorious massacres and there was a sort of public outcry.So yeah, no, that's—it's very interesting that the British—it's sort of unique to Britain in a way, but it's interesting that industrial capitalism arose alongside this pre-existing capitalist structure and somebody like Mill is a sort of paradoxical figure because actually he was quite critical of aspects of industrial capitalism and supported sort of taxes on the rich, even though he's known as the great, you know, one of the great apostles of the free market and free market liberalism. And his day job, as you say, he was working for the East India Company.Andrew Keen: What about the relationship between the birth of industrial capitalism, colonialism and slavery? Those are big questions and I know you deal with them in some—John Cassidy: I think you can't just write an economic history of capitalism now just starting with the cotton industry and say, you know, it was all about—it was all about just technical progress and gadgets, etc. It was built on a sort of pre-existing system which was colonial and, you know, the slave trade was a central element of that. Now, as you say, there have been lots and lots of books written about it, the whole 1619 project got an incredible amount of attention a few years ago. So I didn't really want to rehash all that, but I did want to acknowledge the sort of role of slavery, especially in the rise of the cotton industry because of course, a lot of the raw cotton was grown in the plantations in the American South.So the way I actually ended up doing that was by writing a chapter about Eric Williams, a Trinidadian writer who ended up as the Prime Minister of Trinidad when it became independent in the 1960s. But when he was younger, he wrote a book which is now regarded as a classic. He went to Oxford to do a PhD, won a scholarship. He was very smart. I won a sort of Oxford scholarship myself but 50 years before that, he came across the Atlantic and did an undergraduate degree in history and then did a PhD there and his PhD thesis was on slavery and capitalism.And at the time, in the 1930s, the link really wasn't acknowledged. You could read any sort of standard economic history written by British historians, and they completely ignored that. He made the argument that, you know, slavery was integral to the rise of capitalism and he basically started an argument which has been raging ever since the 1930s and, you know, if you want to study economic history now you have to sort of—you know, have to have to address that. And the way I thought, even though the—it's called the Williams thesis is very famous. I don't think many people knew much about where it came from. So I thought I'd do a chapter on—Andrew Keen: Yeah, that chapter is excellent. You mentioned earlier the Luddites, you're from Yorkshire where Luddism in some ways was born. One of the early chapters is on the Luddites. We did a show with Brian Merchant, his book, "Blood in the Machine," has done very well, I'm sure you're familiar with it. I always understood the Luddites as being against industrialization, against the machine, as opposed to being against capitalism. But did those two things get muddled together in the history of the Luddites?John Cassidy: I think they did. I mean, you know, Luddites, when we grew up, I mean you're English too, you know to be called a Luddite was a term of abuse, right? You know, you were sort of antediluvian, anti-technology, you're stupid. It was only, I think, with the sort of computer revolution, the tech revolution of the last 30, 40 years and the sort of disruptions it's caused, that people have started to look back at the Luddites and say, perhaps they had a point.For them, they were basically pre-industrial capitalism artisans. They worked for profit-making concerns, small workshops. Some of them worked for themselves, so they were sort of sole proprietor capitalists. Or they worked in small venues, but the rise of industrial capitalism, factory capitalism or whatever, basically took away their livelihoods progressively. So they associated capitalism with new technology. In their minds it was the same. But their argument wasn't really a technological one or even an economic one, it was more a moral one. They basically made the moral argument that capitalists shouldn't have the right to just take away their livelihoods with no sort of recompense for them.At the time they didn't have any parliamentary representation. You know, they weren't revolutionaries. The first thing they did was create petitions to try and get parliament to step in, sort of introduce some regulation here. They got turned down repeatedly by the sort of—even though it was a very aristocratic parliament, places like Manchester and Leeds didn't have any representation at all. So it was only after that that they sort of turned violent and started, you know, smashing machines and machines, I think, were sort of symbols of the system, which they saw as morally unjust.And I think that's sort of what—obviously, there's, you know, a lot of technological disruption now, so we can, especially as it starts to come for the educated cognitive class, we can sort of sympathize with them more. But I think the sort of moral critique that there's this, you know, underneath the sort of great creativity and economic growth that capitalism produces, there is also a lot of destruction and a lot of victims. And I think that message, you know, is becoming a lot more—that's why I think why they've been rediscovered in the last five or ten years and I'm one of the people I guess contributing to that rediscovery.Andrew Keen: There's obviously many critiques of capitalism politically. I want to come to Marx in a second, but your chapter, I thought, on Thomas Carlyle and this nostalgic conservatism was very important and there are other conservatives as well. John, do you think that—and you mentioned Trump earlier, who is essentially a nostalgist for a—I don't know, some sort of bizarre pre-capitalist age in America. Is there something particularly powerful about the anti-capitalism of romantics like Carlyle, 19th century Englishman, there were many others of course.John Cassidy: Well, I think so. I mean, I think what is—conservatism, when we were young anyway, was associated with Thatcherism and Reaganism, which, you know, lionized the free market and free market capitalism and was a reaction against the pre-existing form of capitalism, Keynesian capitalism of the sort of 40s to the 80s. But I think what got lost in that era was the fact that there have always been—you've got Hayek up there, obviously—Andrew Keen: And then Keynes and Hayek, the two—John Cassidy: Right, it goes to the end of that. They had a great debate in the 1930s about these issues. But Hayek really wasn't a conservative person, and neither was Milton Friedman. They were sort of free market revolutionaries, really, that you'd let the market rip and it does good things. And I think that that sort of a view, you know, it just became very powerful. But we sort of lost sight of the fact that there was also a much older tradition of sort of suspicion of radical changes of any type. And that was what conservatism was about to some extent. If you think about Baldwin in Britain, for example.And there was a sort of—during the Industrial Revolution, some of the strongest supporters of factory acts to reduce hours and hourly wages for women and kids were actually conservatives, Tories, as they were called at the time, like Ashley. That tradition, Carlyle was a sort of extreme representative of that. I mean, Carlyle was a sort of proto-fascist, let's not romanticize him, he lionized strongmen, Frederick the Great, and he didn't really believe in democracy. But he also had—he was appalled by the sort of, you know, the—like, what's the phrase I'm looking for? The sort of destructive aspects of industrial capitalism, both on the workers, you know, he said it was a dehumanizing system, sounded like Marx in some ways. That it dehumanized the workers, but also it destroyed the environment.He was an early environmentalist. He venerated the environment, was actually very strongly linked to the transcendentalists in America, people like Thoreau, who went to visit him when he visited Britain and he saw the sort of destructive impact that capitalism was having locally in places like Manchester, which were filthy with filthy rivers, etc. So he just saw the whole system as sort of morally bankrupt and he was a great writer, Carlyle, whatever you think of him. Great user of language, so he has these great ringing phrases like, you know, the cash nexus or calling it the Gospel of Mammonism, the shabbiest gospel ever preached under the sun was industrial capitalism.So, again, you know, that's a sort of paradoxical thing, because I think for so long conservatism was associated with, you know, with support for the free market and still is in most of the Republican Party, but then along comes Trump and sort of conquers the party with a, you know, more skeptical, as you say, romantic, not really based on any reality, but a sort of romantic view that America can stand by itself in the world. I mean, I see Trump actually as a sort of an effort to sort of throw back to mercantile capitalism in a way. You know, which was not just pre-industrial, but was also pre-democracy, run by monarchs, which I'm sure appeals to him, and it was based on, you know, large—there were large tariffs. You couldn't import things in the UK. If you want to import anything to the UK, you have to send it on a British ship because of the navigation laws. It was a very protectionist system and it's actually, you know, as I said, had a lot of parallels with what Trump's trying to do or tries to do until he backs off.Andrew Keen: You cheat a little bit in the book in the sense that you—everyone has their own chapter. We'll talk a little bit about Hayek and Smith and Lenin and Friedman. You do have one chapter on Marx, but you also have a chapter on Engels. So you kind of cheat. You combine the two. Is it possible, though, to do—and you've just written this book, so you know this as well as anyone. How do you write a book about capitalism and its critics and only really give one chapter to Marx, who is so dominant? I mean, you've got lots of Marxists in the book, including Lenin and Luxemburg. How fundamental is Marx to a criticism of capitalism? Is most criticism, especially from the left, from progressives, is it really just all a footnote to Marx?John Cassidy: I wouldn't go that far, but I think obviously on the left he is the central figure. But there's an element of sort of trying to rebuild Engels a bit in this. I mean, I think of Engels and Marx—I mean obviously Marx wrote the great classic "Capital," etc. But in the 1840s, when they both started writing about capitalism, Engels was sort of ahead of Marx in some ways. I mean, the sort of materialist concept, the idea that economics rules everything, Engels actually was the first one to come up with that in an essay in the 1840s which Marx then published in one of his—in the German newspaper he worked for at the time, radical newspaper, and he acknowledged openly that that was really what got him thinking seriously about economics, and even in the late—in 20, 25 years later when he wrote "Capital," all three volumes of it and the Grundrisse, just these enormous outpourings of analysis on capitalism.He acknowledged Engels's role in that and obviously Engels wrote the first draft of the Communist Manifesto in 1848 too, which Marx then topped and tailed and—he was a better writer obviously, Marx, and he gave it the dramatic language that we all know it for. So I think Engels and Marx together obviously are the central sort of figures in the sort of left-wing critique. But they didn't start out like that. I mean, they were very obscure, you've got to remember.You know, they were—when they were writing, Marx was writing "Capital" in London, it never even got published in English for another 20 years. It was just published in German. He was basically an expat. He had been thrown out of Germany, he had been thrown out of France, so England was last resort and the British didn't consider him a threat so they were happy to let him and the rest of the German sort of left in there. I think it became—it became the sort of epochal figure after his death really, I think, when he was picked up by the left-wing parties, which are especially the SPD in Germany, which was the first sort of socialist mass party and was officially Marxist until the First World War and there were great internal debates.And then of course, because Lenin and the Russians came out of that tradition too, Marxism then became the official doctrine of the Soviet Union when they adopted a version of it. And again there were massive internal arguments about what Marx really meant, and in fact, you know, one interpretation of the last 150 years of left-wing sort of intellectual development is as a sort of argument about what did Marx really mean and what are the important bits of it, what are the less essential bits of it. It's a bit like the "what did Keynes really mean" that you get in liberal circles.So yeah, Marx, obviously, this is basically an intellectual history of critiques of capitalism. In that frame, he is absolutely a central figure. Why didn't I give him more space than a chapter and a chapter and a half with Engels? There have been a million books written about Marx. I mean, it's not that—it's not that he's an unknown figure. You know, there's a best-selling book written in Britain about 20 years ago about him and then I was quoting, in my biographical research, I relied on some more recent, more scholarly biographies. So he's an endlessly fascinating figure but I didn't want him to dominate the book so I gave him basically the same space as everybody else.Andrew Keen: You've got, as I said, you've got a chapter on Adam Smith who's often considered the father of economics. You've got a chapter on Keynes. You've got a chapter on Friedman. And you've got a chapter on Hayek, all the great modern economists. Is it possible, John, to be a distinguished economist one way or the other and not be a critic of capitalism?John Cassidy: Well, I don't—I mean, I think history would suggest that the greatest economists have been critics of capitalism in their own time. People would say to me, what the hell have you got Milton Friedman and Friedrich Hayek in a book about critics of capitalism? They were great exponents, defenders of capitalism. They loved the system. That is perfectly true. But in the 1930s, 40s, 50s, 60s, and 70s, middle of the 20th century, they were actually arch-critics of the ruling form of capitalism at the time, which was what I call managed capitalism. What some people call Keynesianism, what other people call European social democracy, whatever you call it, it was a model of a mixed economy in which the government played a large role both in propping up demand and in providing an extensive social safety net in the UK and providing public healthcare and public education. It was a sort of hybrid model.Most of the economy in terms of the businesses remained in private hands. So most production was capitalistic. It was a capitalist system. They didn't go to the Soviet model of nationalizing everything and Britain did nationalize some businesses, but most places didn't. The US of course didn't but it was a form of managed capitalism. And Hayek and Friedman were both great critics of that and wanted to sort of move back to 19th century laissez-faire model.Keynes was a—was actually a great, I view him anyway, as really a sort of late Victorian liberal and was trying to protect as much of the sort of J.S. Mill view of the world as he could, but he thought capitalism had one fatal flaw: that it tended to fall into recessions and then they can snowball and the whole system can collapse which is what had basically happened in the early 1930s until Keynesian policies were adopted. Keynes sort of differed from a lot of his followers—I have a chapter on Joan Robinson in there, who were pretty left-wing and wanted to sort of use Keynesianism as a way to shift the economy quite far to the left. Keynes didn't really believe in that. He has a famous quote that, you know, once you get to full employment, you can then rely on the free market to sort of take care of things. He was still a liberal at heart.Going back to Adam Smith, why is he in a book on criticism of capitalism? And again, it goes back to what I said at the beginning. He actually wrote "The Wealth of Nations"—he explains in the introduction—as a critique of mercantile capitalism. His argument was that he was a pro-free trader, pro-small business, free enterprise. His argument was if you get the government out of the way, we don't need these government-sponsored monopolies like the East India Company. If you just rely on the market, the sort of market forces and competition will produce a good outcome. So then he was seen as a great—you know, he is then seen as the apostle of free market capitalism. I mean when I started as a young reporter, when I used to report in Washington, all the conservatives used to wear Adam Smith badges. You don't see Donald Trump wearing an Adam Smith badge, but that was the case.He was also—the other aspect of Smith, which I highlight, which is not often remarked on—he's also a critic of big business. He has a famous section where he discusses the sort of tendency of any group of more than three businessmen when they get together to try and raise prices and conspire against consumers. And he was very suspicious of, as I say, large companies, monopolies. I think if Adam Smith existed today, I mean, I think he would be a big supporter of Lina Khan and the sort of antitrust movement, he would say capitalism is great as long as you have competition, but if you don't have competition it becomes, you know, exploitative.Andrew Keen: Yeah, if Smith came back to live today, you have a chapter on Thomas Piketty, maybe he may not be French, but he may be taking that position about how the rich benefit from the structure of investment. Piketty's core—I've never had Piketty on the show, but I've had some of his followers like Emmanuel Saez from Berkeley. Yeah. How powerful is Piketty's critique of capitalism within the context of the classical economic analysis from Hayek and Friedman? Yeah, it's a very good question.John Cassidy: It's a very good question. I mean, he's a very paradoxical figure, Piketty, in that he obviously shot to world fame and stardom with his book on capital in the 21st century, which in some ways he obviously used the capital as a way of linking himself to Marx, even though he said he never read Marx. But he was basically making the same argument that if you leave capitalism unrestrained and don't do anything about monopolies etc. or wealth, you're going to get massive inequality and he—I think his great contribution, Piketty and the school of people, one of them you mentioned, around him was we sort of had a vague idea that inequality was going up and that, you know, wages were stagnating, etc.What he and his colleagues did is they produced these sort of scientific empirical studies showing in very simple to understand terms how the sort of share of income and wealth of the top 10 percent, the top 5 percent, the top 1 percent and the top 0.1 percent basically skyrocketed from the 1970s to about 2010. And it was, you know, he was an MIT PhD. Saez, who you mentioned, is a Berkeley professor. They were schooled in neoclassical economics at Harvard and MIT and places like that. So the right couldn't dismiss them as sort of, you know, lefties or Trots or whatever who're just sort of making this stuff up. They had to acknowledge that this was actually an empirical reality.I think it did change the whole basis of the debate and it was sort of part of this reaction against capitalism in the 2010s. You know it was obviously linked to the sort of Sanders and the Occupy Wall Street movement at the time. It came out of the—you know, the financial crisis as well when Wall Street disgraced itself. I mean, I wrote a previous book on all that, but people have sort of, I think, forgotten the great reaction against that a decade ago, which I think even Trump sort of exploited, as I say, by using anti-banker rhetoric at the time.So, Piketty was a great figure, I think, from, you know, I was thinking, who are the most influential critics of capitalism in the 21st century? And I think you'd have to put him up there on the list. I'm not saying he's the only one or the most eminent one. But I think he is a central figure. Now, of course, you'd think, well, this is a really powerful critic of capitalism, and nobody's going to pick up, and Bernie's going to take off and everything. But here we are a decade later now. It seems to be what the backlash has produced is a swing to the right, not a swing to the left. So that's, again, a sort of paradox.Andrew Keen: One person I didn't expect to come up in the book, John, and I was fascinated with this chapter, is Silvia Federici. I've tried to get her on the show. We've had some books about her writing and her kind of—I don't know, you treat her critique as a feminist one. The role of women. Why did you choose to write a chapter about Federici and that feminist critique of capitalism?John Cassidy: Right, right. Well, I don't think it was just feminist. I'll explain what I think it was. Two reasons. Number one, I wanted to get more women into the book. I mean, it's in some sense, it is a history of economics and economic critiques. And they are overwhelmingly written by men and women were sort of written out of the narrative of capitalism for a very long time. So I tried to include as many sort of women as actual thinkers as I could and I have a couple of early socialist feminist thinkers, Anna Wheeler and Flora Tristan and then I cover some of the—I cover Rosa Luxemburg as the great sort of tribune of the left revolutionary socialist, communist whatever you want to call it. Anti-capitalist I think is probably also important to note about. Yeah, and then I also have Joan Robinson, but I wanted somebody to do something in the modern era, and I thought Federici, in the world of the Wages for Housework movement, is very interesting from two perspectives.Number one, Federici herself is a Marxist, and I think she probably would still consider herself a revolutionary. She's based in New York, as you know now. She lived in New York for 50 years, but she came from—she's originally Italian and came out of the Italian left in the 1960s, which was very radical. Do you know her? Did you talk to her? I didn't talk to her on this. No, she—I basically relied on, there has been a lot of, as you say, there's been a lot of stuff written about her over the years. She's written, you know, she's given various long interviews and she's written a book herself, a version, a history of housework, so I figured it was all there and it was just a matter of pulling it together.But I think the critique, why the critique is interesting, most of the book is a sort of critique of how capitalism works, you know, in the production or you know, in factories or in offices or you know, wherever capitalist operations are working, but her critique is sort of domestic reproduction, as she calls it, the role of unpaid labor in supporting capitalism. I mean it goes back a long way actually. There was this moment, I sort of trace it back to the 1940s and 1950s when there were feminists in America who were demonstrating outside factories and making the point that you know, the factory workers and the operations of the factory, it couldn't—there's one of the famous sort of tire factory in California demonstrations where the women made the argument, look this factory can't continue to operate unless we feed and clothe the workers and provide the next generation of workers. You know, that's domestic reproduction. So their argument was that housework should be paid and Federici took that idea and a couple of her colleagues, she founded the—it's a global movement, but she founded the most famous branch in New York City in the 1970s. In Park Slope near where I live actually.And they were—you call it feminists, they were feminists in a way, but they were rejected by the sort of mainstream feminist movement, the sort of Gloria Steinems of the world, who Federici was very critical of because she said they ignored, they really just wanted to get women ahead in the sort of capitalist economy and they ignored the sort of underlying from her perspective, the underlying sort of illegitimacy and exploitation of that system. So they were never accepted as part of the feminist movement. They're to the left of the Feminist Movement.Andrew Keen: You mentioned Keynes, of course, so central in all this, particularly his analysis of the role of automation in capitalism. We did a show recently with Robert Skidelsky and I'm sure you're familiar—John Cassidy: Yeah, yeah, great, great biography of Keynes.Andrew Keen: Yeah, the great biographer of Keynes, whose latest book is "Mindless: The Human Condition in the Age of AI." You yourself wrote a brilliant book on the last tech mania and dot-com capitalism. I used it in a lot of my writing and books. What's your analysis of AI in this latest mania and the role generally of manias in the history of capitalism and indeed in critiquing capitalism? Is AI just the next chapter of the dot-com boom?John Cassidy: I think it's a very deep question. I think I'd give two answers to it. In one sense it is just the latest mania the way—I mean, the way capitalism works is we have these, I go back to Kondratiev, one of my Russian economists who ended up being killed by Stalin. He was the sort of inventor of the long wave theory of capitalism. We have these short waves where you have sort of booms and busts driven by finance and debt etc. But we also have long waves driven by technology.And obviously, in the last 40, 50 years, the two big ones are the original deployment of the internet and microchip technology in the sort of 80s and 90s culminating in the dot-com boom of the late 90s, which as you say, I wrote about. Thanks very much for your kind comments on the book. If you just sort of compare it from a financial basis I think they are very similar just in terms of the sort of role of hype from Wall Street in hyping up these companies. The sort of FOMO aspect of it among investors that they you know, you can't miss out. So just buy the companies blindly. And the sort of lionization in the press and the media of, you know, of AI as the sort of great wave of the future.So if you take a sort of skeptical market based approach, I would say, yeah, this is just another sort of another mania which will eventually burst and it looked like it had burst for a few weeks when Trump put the tariffs up, now the market seemed to be recovering. But I think there is, there may be something new about it. I am not, I don't pretend to be a technical expert. I try to rely on the evidence of or the testimony of people who know the systems well and also economists who have studied it. It seems to me the closer you get to it the more alarming it is in terms of the potential shock value that there is there.I mean Trump and the sort of reaction to a larger extent can be traced back to the China shock where we had this global shock to American manufacturing and sort of hollowed out a lot of the industrial areas much of it, like industrial Britain was hollowed out in the 80s. If you, you know, even people like Altman and Elon Musk, they seem to think that this is going to be on a much larger scale than that and will basically, you know, get rid of the professions as they exist. Which would be a huge, huge shock. And I think a lot of the economists who studied this, who four or five years ago were relatively optimistic, people like Daron Acemoglu, David Autor—Andrew Keen: Simon Johnson, of course, who just won the Nobel Prize, and he's from England.John Cassidy: Simon, I did an event with Simon earlier this week. You know they've studied this a lot more closely than I have but I do interview them and I think five, six years ago they were sort of optimistic that you know this could just be a new steam engine or could be a microchip which would lead to sort of a lot more growth, rising productivity, rising productivity is usually associated with rising wages so sure there'd be short-term costs but ultimately it would be a good thing. Now, I think if you speak to them, they see since the, you know, obviously, the OpenAI—the original launch and now there's just this huge arms race with no government involvement at all I think they're coming to the conclusion that rather than being developed to sort of complement human labor, all these systems are just being rushed out to substitute for human labor. And it's just going, if current trends persist, it's going to be a China shock on an even bigger scale.You know what is going to, if that, if they're right, that is going to produce some huge political backlash at some point, that's inevitable. So I know—the thing when the dot-com bubble burst, it didn't really have that much long-term impact on the economy. People lost the sort of fake money they thought they'd made. And then the companies, obviously some of the companies like Amazon and you know Google were real genuine profit-making companies and if you bought them early you made a fortune. But AI does seem a sort of bigger, scarier phenomenon to me. I don't know. I mean, you're close to it. What do you think?Andrew Keen: Well, I'm waiting for a book, John, from you. I think you can combine dot-com and capitalism and its critics. We need you probably to cover it—you know more about it than me. Final question, I mean, it's a wonderful book and we haven't even scratched the surface everyone needs to get it. I enjoyed the chapter, for example, on Karl Polanyi and so much more. I mean, it's a big book. But my final question, John, is do you have any regrets about anyone you left out? The one person I would have liked to have been included was Rawls because of his sort of treatment of capitalism and luck as a kind of casino. I'm not sure whether you gave any thought to Rawls, but is there someone in retrospect you should have had a chapter on that you left out?John Cassidy: There are lots of people I left out. I mean, that's the problem. I mean there have been hundreds and hundreds of critics of capitalism. Rawls, of course, incredibly influential and his idea of the sort of, you know, the veil of ignorance that you should judge things not knowing where you are in the income distribution and then—Andrew Keen: And it's luck. I mean the idea of some people get lucky and some people don't.John Cassidy: It is the luck of the draw, obviously, what card you pull. I think that is a very powerful critique, but I just—because I am more of an expert on economics, I tended to leave out philosophers and sociologists. I mean, you know, you could say, where's Max Weber? Where are the anarchists? You know, where's Emma Goldman? Where's John Kenneth Galbraith, the sort of great mid-century critic of American industrial capitalism? There's so many people that you could include. I mean, I could have written 10 volumes. In fact, I refer in the book to, you know, there's always been a problem. G.D.H. Cole, a famous English historian, wrote a history of socialism back in the 1960s and 70s. You know, just getting to 1850 took him six volumes. So, you've got to pick and choose, and I don't claim this is the history of capitalism and its critics. That would be a ridiculous claim to make. I just claim it's a history written by me, and hopefully the people are interested in it, and they're sufficiently diverse that you can address all the big questions.Andrew Keen: Well it's certainly incredibly timely. Capitalism and its critics—more and more of them. Sometimes they don't even describe themselves as critics of capitalism when they're talking about oligarchs or billionaires, they're really criticizing capitalism. A must read from one of America's leading journalists. And would you call yourself a critic of capitalism, John?John Cassidy: Yeah, I guess I am, to some extent, sure. I mean, I'm not a—you know, I'm not on the far left, but I'd say I'm a center-left critic of capitalism. Yes, definitely, that would be fair.Andrew Keen: And does the left need to learn? Does everyone on the left need to read the book and learn the language of anti-capitalism in a more coherent and honest way?John Cassidy: I hope so. I mean, obviously, I'd be talking my own book there, as they say, but I hope that people on the left, but not just people on the left. I really did try to sort of be fair to the sort of right-wing critiques as well. I included the Carlyle chapter particularly, obviously, but in the later chapters, I also sort of refer to this emerging critique on the right, the sort of economic nationalist critique. So hopefully, I think people on the right could read it to understand the critiques from the left, and people on the left could read it to understand some of the critiques on the right as well.Andrew Keen: Well, it's a lovely book. It's enormously erudite and simultaneously readable. Anyone who likes John Cassidy's work from The New Yorker will love it. Congratulations, John, on the new book, and I'd love to get you back on the show as anti-capitalism in America picks up steam and perhaps manifests itself in the 2028 election. Thank you so much.John Cassidy: Thanks very much for inviting me on, it was fun.Keen On America is a reader-supported publication. To receive new posts and support my work, consider becoming a free or paid subscriber. This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit keenon.substack.com/subscribe
Hempa Posse fick sepsis för snart tio år sen, tvingades amputera både armar och ben, men lider dessutom av en hjärntrötthet som ingen ännu riktigt kan förklara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20250130.Livet efter sepsis: En överlevares berättelseI detta avsnitt av Vetenskapsradion får vi höra den gripande historien om Hempa Posse, som för snart tio år sedan drabbades av sepsis. Den allvarliga blodförgiftningen ledde till att han tvingades amputera både armar och ben. Men det är inte bara de fysiska förlusterna som påverkar hans vardag – Hempa lider också av en hjärntrötthet som ingen ännu riktigt kan förklara.Sepsis är en livshotande tillstånd som drabbar tiotusentals svenskar varje år. Trots att många överlever, är det få som känner till de långsiktiga effekterna och komplikationerna som kan uppstå. Genom att öka kunskapen om dessa effekter kan vi bättre stödja de som drabbas och deras anhöriga.I samtal med sepsisforskare Adam Linder vid Lunds universitet, djupdyker vi i de utmaningar som sepsisöverlevare står inför.Reporter: Niklas Zachrissonniklas.zachrisson@sr.seProducent: Lars Broström lars.brostrom@sr.seLjuddesign: Olof Sjöströmolof.sjostrom@sr.se
Shogunatet, som existerade från medeltiden till den industriella revolutionen, innebar att den militära ledaren shogunen hade all makt på kejsarens bekostnad. Ursprungligen var "shogun" en titel för militära befälhavare, men när centralmakten försvagades av rivalitet mellan kejsaren, ex-kejsare och Fujiwara-ätten, fick samurajerna ökad makt. På 1100-talet ledde detta till att en militärdiktator tog kontrollen.Shogunatet var anpassningsbart och kunde omforma sig över tid. Tokugawa-shogunatet (1603–1868) blev Japans mest stabila era, men dess fall markerade början på en ny tid. Under ytan på ett till synes stillastående samhälle pågick gradvisa förändringar. Japan var isolerat, styrt av ett strikt klassystem och reglerat enligt samurajernas kod.I podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingemar Ottosson, docent i historia vid Lunds universitet, aktuell med boken Shogun: Generalerna som ledde Japan (2025).Shogunatet – eller bakufu – har rötter i Japans tidiga historia. Redan under Yamato-riket på 300-talet formades centralmakt under kinesiskt inflytande. Men på 800-talet började kejsarens makt vackla, vilket öppnade för militära ledare. Titeln "shogun" användes först i krig mot emishi-folket, men dessa generaler styrde inget eget shogunat. Det förändrades 1192 då Minamoto no Yoritomo utnämndes till seii taishōgun och grundade ett verkligt parallellt maktcentrum.Det första shogunatet etablerades i Kamakura (1185–1333), där samurajerna fick en central roll. Makten förflyttades från hovet i Kyoto till krigarnas hierarki, med drag av europeisk feodalism. Alla tre shogunat följde mönstret av dynastisk uppgång och fall. Shogunerna varierade stort i duglighet – från marionetter till historiska gestalter som Yoritomo, Yoshimitsu och Ieyasu.Med tiden förändrades shogunrollen från krigsherre till civil ämbetsman. Den mest stabila perioden inleddes med Tokugawa Ieyasus seger vid Sekigahara 1600, vilket ledde till hans utnämning till shogun 1603. Tokugawa-styret, med säte i Edo, byggde ett samhälle präglat av militär, byråkrati och neokonfucianism. Kejsaren behöll en symbolisk roll, medan verklig makt låg hos shogunen.Samhället styrdes med strikt klassindelning: samurajer, bönder, hantverkare, köpmän. Länsherrar (daimyōer) kontrollerades genom sankin-kōtai – ett system som tvingade deras familjer att bo i Edo, vilket motverkade uppror. Landet isolerades genom sakoku-politiken: endast holländare fick bedriva handel via ön Dejima. Kristendom förbjöds, missionärer avrättades och utländska kontakter begränsades kraftigt.Paradoxalt nog blomstrade kulturen: kabuki, haiku och urban tillväxt i städer som Osaka och Edo. Trots det yttre lugnet började samhället långsamt förändras. Samurajerna, som en gång var krigare, förvandlades till byråkrater utan svärd. Köpmännen, trots sin låga formella status, blev ekonomiskt mäktiga.Bild: Porträtt av Tokugawa Ieyasu (1543–1616), grundare av Tokugawa-shogunatet. Målningen är utförd av konstnären Kanō Tan'yū och finns i huvudtornet på Osaka slott. Källa: Wikipedia Kanō Tan'yū, Public Domain.Musik: ”Japanese Hotchiku Flute” av Velimir Andreev (Psystein), Storyblocks Audio.Lyssna också på Samurajerna dominerade Japan under ett millenium.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Trots mycket motgångar med en frånvarande Emil och skrikande barn så fick vi ihop ett avsnitt även om det blev lite av ett haveri. Vi ber om ursäkt för detta och hoppas på att kunna leverera ett dunderavsnitt nästa vecka som kompensation!Vill du stötta oss och ta del av vårt exklusiva content så bli Patreon! Patreon.com/gotypoddenJoina oss på Discord!(03:04) Nyheter & Diskussion: Lost in Random: The Eternal Die har fått datum(04:10) Spel: DOOM: The Dark Ages, Monster Train 2, Blades of Fire, Kulebra and the Souls of Limbo, Tower Dominion, Sea of Stars: Throes of the WatchmakerFeedback, tips eller eventuella frågor får gärna skickas till gotypodden@gmail.com Discord eller på Instagram / Twitter @gotypodden. Tack Emma Idberg för våra fina bilder!GOTY-merch i vår merchbutik!Vill ni höra eller se mer av oss finns våra andra poddar och vår Youtube-kanal i vårt länkträd!
Slaget vid Marengo var långt ifrån det största slag som Napoleon Bonaparte utkämpade, men på många sätt var det ett av hans mest betydelsefulla. Den militära situationen i Italien var prekär våren 1800. Frankrike stred mot en koalition av stormakter som hade det militära övertaget. I Paris hade Napoleon genomfört en statskupp i november 1799, och ett militärt nederlag i Italien hade inneburit ett hårt fall från piedestalen för den korsikanske uppkomlingen. En seger i det pågående kriget mot Frankrikes fiender skulle däremot stärka Napoleons grepp om makten och skapa förutsättningar för ännu fler franska utrikespolitiska framstötar.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden ger sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i kast med en av Napoleons klassiska segrar.Napoleon ledde en armé över Alperna i maj 1800 och kunde inom några veckor driva österrikarna mot fästningsstaden Alessandria. Han hade dessutom försvagat den armé han hade tillgänglig för att möta österrikarnas anfall genom att skicka iväg två avdelningar norrut och söderut. Tanken med denna spridning av den franska armén var uppgifter om att österrikarna höll på att ta sig ur Napoleons inringning.Den österrikiske befälhavaren, fältmarskalk Melas, fattade i detta läge beslutet att gå till anfall i stället för att invänta en fullständig inringning. Anfallet tog fransmännen mer eller mindre på sängen. Det första Napoleon gjorde när det österrikiska anfallet inleddes var att kalla tillbaka general Desaix och hans division, samtidigt som han samlade de reserver han hade och mötte anfallet. Trots österrikarnas numerära överlägsenhet lyckades fransmännen bromsa angreppet, bland annat med hjälp av ett artilleribatteri.Bild: "Bataille de Marengo", målad av Louis-François, Baron Lejeune. Illustration av slaget vid Marengo den 14 juni 1800, där Napoleon Bonapartes franska styrkor besegrade den österrikiska armén.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Tove Jansson skapade sina mest älskade karaktärer mitt under brinnande världskrig. Hur präglades böckerna av tiden? Och varför berör de oss än idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mumintrollets födelse och andra världskrigetMumintrollen förknippas ofta med trygghet, nostalgi och barndomens sagovärld. Men Tove Jansson skapade sina mest älskade karaktärer mitt under andra världskrigets mörker, i en tid av oro, bombningar och flykt. Trots sin popularitet som barnböcker är Muminvärlden laddad med filosofiska och existentiella frågor som speglar världens tillstånd under och efter kriget.Mumintrollet fyller 80 – men fortsätter vara aktuellDet är 80 år sedan Mumintrollen såg dagens ljus, men berättelserna fortsätter att beröra. Vad är det i Muminböckerna som gör dem så tidlösa? Och varför speglar de kanske vår egen tid mer än någonsin?Muminvärlden genom forskarens ögonI Vetenskapsradion besöker vi Boel Westin, professor i litteraturvetenskap och en ledande expert på Tove Jansson och Mumintrollen. Hon förklarar hur krig, sorg och existentiella frågor genomsyrar Muminböckerna, och blandas med äventyr och sagor. Westin ger oss en djupare förståelse för hur Muminvärlden speglar Tove Janssons tidens oro, och varför dessa berättelser fortsätter att fascinera både forskare och läsare.Reporter: Emelie Bredmaremelie.bredmar@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
Programledaren Tara Moshizi berättar om sin resa till sonen Frans, bland annat med en oerhörd foglossning, fobi för förlossning och rädslan för att PCO ska sätta käppar i hjulet. Expert är Gudrun Abascal och programledare Nina Campioini. Repris från 2021.Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I dagar, veckor, månader nu så har det puttrat i svenska medier. Frågan om transportstyrelsens återkallande av körkort efter att folk fått ta så kallade PEth-tester. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trots att man aldrig kört rattfull kan ens alkoholkonsumtion ändå leda till att man förlorar körkortet efter att läkare, som man aldrig ens har träffat, har ställt en missbruksdiagnos, baserat bara på två PEth-tester. Såna historier har det kryllat av i svenska medier.Drabbad efter drabbad har intervjuats och en stark cocktail av överförmynderi, alkoholvanor och rapporterad vetenskaplig brist i testerna har lett till en intensiv bevakning på såväl nyhetsplats som i ledarspalterna.Men det har funnits en fråga som vilat över hela den här debatten: Hur vanligt är det - egentligen?En formulering som florerat i flera medier är att det uppskattningsvis handlar om flera tusen..Men i veckan kom Transportstyrelsen med en riktigt ljummen siffra - under 2024 handlar det om totalt 40 fall. Hur förändrar det här bilden? Och vilka frågor ställer det till bevakningen?Reporter: Erik PeterssonHar du ett nyhetstips? Då hänvisas du oftast till mail eller, om det är riktigt högoktaniga grejer - en krypterad tjänst som signal, secure drop eller varför inte egna tekniska lösningar som Sveriges Radios Radioleaks. Men det finns ju dom som känner att de inte orkar med det här nya, meckiga appsamhället. Att de vill prata med en riktig människa och verbalt få lägga ut texten! Och då finns den där - den klassiska tipstelefonen. Men vilken status har den här gamla trotjänaren i dagens digitala och AI-drivna robotsamhälle egentligen?Reporter: Freddi Ramel
I veckans avsnitt snackar vi om en krönika i DN som publicerades för hela 3 veckor sen men som absolut är högst aktuellt fortfarande. Artikeln handlade om att skribentens svenska vänner i Paris inte kunde tänka sig att ha barn i Svergie. Hur kan det komma sig när vi själva anser oss ligga i framkant när det kommer till just möjligheten att vara förälder? Vi har föräldraledighet, föräldraförsäkring, relativt jämställt, förskola, skola och fritids för en billig peng. Trots detta känner många svenska mammor (!) att de går på knäna för att jonglera jobb, familj, relation, vänner och egentiden. Är det en omöjlig ekvation? Hur tänker vi själva kring livspusslet? Det och lite till snackar vi om i veckans avsnitt. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Trots att Lightoller pensionerats från flottan fick han 1939 en förfrågan från brittiska amiralitetet om han inte som civilperson kunde ta sin motoryacht för att spionera på tyska kustinstallationer vid nordsjökusten. Han tackade ja till detta uppdrag och genomförde det. Sedan fick han återigen användning för sin motoryacht vid evakueringen av Dunkerque 1940.
Polisen såg risk för dödligt våld. Trots det gjorde man inte allt i sin makt för att förhindra det brutala dådet innan det var för sent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är ett väl underbyggt åtal och en välformulerad dom. Men frågan är ju: Hur kunde det gå så här långt, säger kriminalkommissarien Bosse Åström.Det är en ljummen vårkväll i början av maj. 22-åriga Shahida och hennes familj är vid sjön en bit utanför samhället. När de ska åka hem sätter hon och hennes bror sig i bilens baksäte, då brodern plötsligt tar hennes sjal och drar den hårt runt hennes hals.Enligt brodern fick han uppdraget av pappan som nu dömts till livstids fängelse. Själv fick han 16 år, men tingsrätten valde att frikänna mamman.Hindras inteKuratorn Sussie lärde känna Shahida några år tidigare.– Hon var min idol. Hon stod upp för tjejer och kvinnor, säger Sussie.Men hemma var Shahida kontrollerad. En dag ringer hon Sussie och berättar att pappan våldtagit henne. Sussie hjälper Shahida att fly. Men polisen gör inte det dom ska för att skydda henne. Våldtäkten utreds aldrig. I stället får pappan höra om anklagelserna på omvägar, vilket blir början på slutet för Shahida. – Man behöver inte vara kusin med Einstein för att förstå att det är highway to hell hela vägen va, säger den erfarna mordutredaren Bosse Åström.I det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Sigrid Edsenius får du höra hur viktigt det är att polisen agerar innan situationer eskalerar. Bosse Åström, en av Sveriges främsta utredare av grova brott, konstaterar flera allvarliga brister i polisens tidiga arbete i fallet Shahida.Producent: Steffen RenklintSlutmix: Bo AndersinPolisen har avböjt att kommentera kritiken och tingsrättens dom är överklagad till hovrätten.
Tredje rikets sista dagar präglades av kaos, förstörelse och död. I sitt politiska testamente utsåg Adolf Hitler storamiralen Karl Dönitz till Tysklands nye statschef. Dönitz var ingen ideolog eller sadist som Himmler eller Goebbels, men en lojal och effektiv tjänsteman i ett system byggt på förtryck och massmord. Regeringen han ledde – den så kallade Flensburgregeringen – existerade i drygt tre veckor med huvudsakligt syfte att organisera kapitulationen och möjliggöra för civila och soldater att fly till väst.I praktiken saknade Dönitzregeringen verkligt inflytande. Tysklands militära kapacitet var krossad, infrastrukturen låg i ruiner och de allierade kontrollerade redan stora delar av landet. Ändå spelade regeringen en viss roll i samordningen av partiella kapitulationer, bland annat i Danmark, Norge och norra Tyskland.Detta är det sista avsnittet i en serie av sju om andra världskriget från podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med militärhistorikern Lars Ericson Wolke, aktuell med boken Tredje rikets sista dagar.Den 7–8 maj 1945 undertecknades Tysklands villkorslösa kapitulation, vilket formellt avslutade kriget i Europa. Trots detta dröjde det till den 23 maj innan Dönitzregeringen arresterades av brittiska trupper och upplöstes. Under mellantiden rådde fullständigt kaos: miljoner människor var på flykt, städer låg i ruiner och tusentals dog i svält, sjukdomar och våld. Tyskland delades upp i fyra ockupationszoner, och i Nürnberg inleddes rättegångarna mot ansvariga för nazismens brott.Karl Dönitz dömdes till tio års fängelse för krigsförbrytelser. I sina memoarer, liksom Albert Speer, försökte han tona ned sin roll och lägga skulden på Hitler. Först långt senare framträdde en tydligare bild av Wehrmachts och SS:s aktiva deltagande i folkmordet.Dönitz var en teknokratisk lojalist. Född 1891, utbildad inom den kejserliga marinen, gjorde han karriär som ubåtsofficer under första världskriget. Under andra världskriget ledde han ubåtskriget mot de allierade med hänsynslös effektivitet och lät använda koncentrationslägerfångar i rustningsindustrin. Han blev partimedlem först 1944, men var länge en trogen anhängare av Hitler.Striderna om Hitlers efterträdarskap hade pågått länge. Hess diskvalificerades efter sin flygning till Storbritannien 1941, Göring föll i onåd, och Himmler förrådde Hitler genom att försöka förhandla med väst. Valet föll slutligen på Dönitz, vars lojalitet aldrig ifrågasatts.Hans regering – baserad i Flensburg vid danska gränsen – försökte fördröja kapitulationen inför Röda armén, och istället prioritera reträtt och överlämnande till västmakterna. Detta ledde till partiella kapitulationer i bland annat Danmark (5 maj), Nordvästtyskland och Nederländerna, samt förhandlingar i Norge. Det var ett försök att mildra konsekvenserna av det oundvikliga nederlaget.Bild: Gripandet av tre medlemmar ur Flensburgregeringen: Alfred Jodl, Albert Speer och presidenten Karl Dönitz. På bilden ses storamiral Karl Dönitz i brittisk fångenskap efter sin arrestering. Dönitz utsågs till Hitlers efterträdare den 30 april 1945 och ledde därefter förhandlingarna om de tyska styrkornas kapitulation i väst. Foto: Malindine E G (Capt), No 5 Army Film & Photographic Unit. Bild BU 6711 ur Imperial War Museums samlingar. Wikimedia commons, Public Domain.Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfriedsbegravningsmarsch avthe UnitedStates Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media.Lyssna också på Operation Valkyria – en trojansk häst i Tredje Riket.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Gruset knastrar under fötterna när du steg för steg tar dig upp för höjden där Löfstad slott står. Mellan trädens gröna valv kan du se den gula fasaden – ett bygge från stormaktstidens Sverige. Men Löfstad är inte ett vanligt slott, utan här finns gäster som under åren vägrat lämna. Om nätterna kan fotsteg höras i tomma korridorer och rum 13 är så hemsökt att det sägs vara omöjligt att sova i. Gatan är öde och tyst, där du kör längst gatan i Filippinernas huvudstad. Så ser du plötsligt någon längre fram. Det är en kvinna. Hennes ljusa kläder fångar strålkastarnas sken och reflekterar ett kallt vitt ljus. Hon vinkar, så du saktar in och erbjuder henne skjuts. Den mystiska kvinnan som hoppar in i ditt baksäte ger dig kalla kårar. Det är något med henne som inte stämmer. Trots det kör du nu vidare med henne i bilen. Men när du något senare stannar för att släppa av henne märker du att baksätet är tomt. Kvinnan är spårlöst borta. Det har blivit dags för hemsökta platser. I det här avsnittet så börjar vi i ett slott i Sverige, för att sedan förflytta oss till en hemsökt väg. Fall: Löfstad slott & Balete drive[REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenRedditberättelsen: https://www.reddit.com/r/nosleep/comments/wfupbp/why_i_avoided_going_through_that_road/Musik”Come out and play” av DesperateMeasurezhttps://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/legalcodeKällor: https://www.spoktimmen.se/201KontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.