Podcasts about trots

Craig Ferguson & Nathan Williamson join Greg for this week's Southern Man segment Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Phil Williamson Southern Surge Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Blair Orange on Winton Harness Racing Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Greg O'Connor talks Harness Racing on 'Trots Talk'. On today's show: Phil Williamson, Craig Ferguson, Nathan Williamson, Blair Orange & Robbie Close Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Robbie Close Rangiora Preview Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

1810 stod Napoleon på höjden av sin makt. Trots detta möttes den franska ockupationen av hårt motstånd i Spanien och på vissa håll i Italien och Sydtyskland. Det var främst på landsbygden och bland bondebefolkningen som motståndet var störst. Man gillade inte de franska försöken att förändra samhället. Medelklassen i italienska städer var däremot mer positivt inställda till fransmännen.Sakta gick utvecklingen mot en slutlig konfrontation mellan Alexanders Ryssland och Napoleons Frankrike. År 1812 bröt en stor fransk armé in i Ryssland. Inte mindre än 400 000 man marscherade mot Moskva för att en gång för alla tvinga Ryssland till underkastelse.Detta är det andra avsnittet av två om Napoleonkrigen där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet om Napoleonkrigen.Vid Borodino i september bjöd ryssarna hårt motstånd, men fransmännen tog slutligen Moskva. Men Napoleon kunde inte komma åt den ryska armén. Ryssarna backade undan och lät kylan och den brända jordens taktik slita ner den franska armén. Fälttåget blev en katastrof för Napoleon. I början på 1813 linkade de sista resterna av hans Grand Armée tillbaka in i Ostpreussen.Omgående samlades en ny allians mot Napoleon. En av de ledande krafterna var den före detta franske marskalken Bernadotte – sedan 1810 svensk kronprins. Tre arméer ringade in Napoleon vid Leipzig och besegrade honom i det största slaget under kriget som pågick fyra dagar i oktober 1813. Napoleon undslapp med en del av armén till Frankrike men tvingades i april 1814 abdikera och förvisade till den lilla ön Elba.De allierade inledde den stora fredskonferensen – Wienkongressen. Knappt hade gränserna reglerats och ordningen efter årtionden återställts innan budet om Napoleons återkomst nådde de församlade ledarna i Wien. Napoleon hade i mars 1815 undkommit från Elba och inledde hundra nya dagar vid makten. Den nya franska armén som i all hast stampades fram besegrades slutligen av brittiska och preussiska styrkor som i ilmarsch sattes in mot den franske kejsaren vid Waterloo den 18 juni 1815. Detta blev det definitiva slutet för Napoleon. Han fångades och sattes på ön St Helena i Atlanten.Slutligen fick Europa fred. Alla förändringar kunde inte återställas av Wienkongressen även om det fanns ett tydligt antirevolutionärt budskap i fredens slutdokument. De gamla kungadynastieran återinsattes på tronerna med ett egentligt undantag: Bernadotte fick behålla sin ställning som kronprins av Sverige. För Norden innebar Napoloenkrigens slut att embryot till fyra självständiga nationella identiteter skapades. Sverige och Danmark var stympade, men Norge hade fått en egen författning även om man befann sig i en påtvingad union med Sverige. Finland nådde en viss autonomi som storfurstendöme inom det ryska imperiet. Hundra år senare vann Norge 1905 och Finland 1917 sin självständighet, men det hade andra förklaringar.Bild: Napoleon och resterna av la grande armée på reträtt efter det ryska fälttåget. Målning av Adolph Northen ca 1850, Public Domain.Musik: La Marseillaise av Band of the Garde Républicaine med dirigent François-Julien Brun. Inspelad i Théâtre des Champs-Elysée 1950, Wikimedia Commons, Public Domain.Lyssna också på Jacob Walter och katastrofen i Ryssland 1812. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Napoleonkrigen 1803 till 1815 tillhör de mest omvälvande skeendena i historien. Napoleons försök att skapa ett imperium ledde till ett förödande krig som berörde stora delar av världen. Sverige förlorade också Finland till Ryssland med Napoleons goda minne.Mellan 1805 och 1807 besegrade de franska arméerna allt motstånd på kontinenten. Österrikare, ryssar och preussare fick se sig besegrade. I en serie spektakulära fälttåg och slag krossade Napoleon och hans soldater allt motstånd. Det enda Napoleon misslyckades med var att besegra den brittiska flottan.Detta är första avsnittet av två om Napoleonkrigen där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet om Napoleonkrigen.Britterna lyckades under amiralen Nelson förgöra den förenade fransk-spanska flottan vid Trafalgar 1805. Trots denna framgång var det Napoleon som dikterade villkoren på kontinenten. År 1806 infördes blockad av brittiska varor och det tysk-romerska riket upplöstes. Sommarn 1807 träffades tsar Alexander och Napoleon i den lilla ostpreussiska gränsstaden Tilsit och förhandlade fram en fred som även innebar en uppdelning av Europa i två intressesfärer.Det franska militära systemet innebar en utveckling av krigföringen. Arméerna var indelade i självständiga divisioner och kårer. På slagfältet innebar det mindre sårbarhet om en division slogs ut av fienden påverkade det mindre den övriga delen av armén. Under förflyttning marscherade kårerna enskilt och kunde spridas över ett större område vilket innebar att det var enklare att hitta förnödenheter. Dessutom marscherade de franska soldater med minimal packning och sov i bivack eller under bar himmel. Napoleon var en mästare på att koncentrera sina trupper i rätt stund och de franska soldaterna anföll i kolonn eldade av patriotism och understödda av ett kraftfullt artilleri och kavalleri.Sverige och Danmark utsattes från 1807 för ett hårt tryck. Danmark föll för de franska hoten inte minst efter det brittiska anfallet på Köpenhamn. Sverige vägrade underordna sig och fortsatte hårdnackat att understödja britterna. I februari 1808 anföll Ryssland sydöstra Finland. Kriget blev en katastrof och innebar förlusten av Finland i freden i september 1809.Spanien ockuperades av fransmännen, som trots allt inte kunde kontrollera hela den iberiska halvön. Spanska gerillakrigare gjorde hårt motstånd understödda av brittiska soldater under hertigen av Wellington.Österrikes gjorde under intryck av de franska motgångarna i Spanien ett nytt försök att gå i krig med Napoleons Frankrike In ledningsvis vann de österrikiska arméerna vissa framgångar, men slutligen besegrades österrikarna återigen och tvingades acceptera en ännu hårdare freden än 1805.Bild: Slaget vid Austerlitz den 2 december 1805 av François Gérard digital version producerad av Réunion des Musées Nationaux Photographic Agency, Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt berättar hon om ett liv med träning, viktkamp och panikångest, och att äntligen förstå att hon levde med den kroniska sjukdomen obesitas. Trots att hon alltid varit aktiv blev kampen med vikten allt svårare, inte minst efter graviditeter.För ett år sedan började Kristin med viktmedicin och för första gången fick hon ett lugn i huvudet och de resultat hon så länge kämpat för.Vi pratar om stigmat kring viktmedicin, hur vi vill vara med och förändra bilden och delar våra bästa tips till dig som precis har börjat med medicin.Detta blir ett väldigt intressant samtal - god lyssning!1 år med viktmedicin: ”jag önskar att ngn hade berättat detta för mig!” Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Juristen Maria, 28, nekades IVF på grund av sin cp-skada. Men hon vägrade ge upp drömmen om barn och tog strid mot kliniken. Här är hennes historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att bilda familj som funktionsvarierad är ingen självklarhet. Trots lagar och FN-konventioner om mänskliga rättigheter krockar drömmen om föräldraskap ofta med samhällets fördomar och normer. Den här säsongen av Funk – det sociala dilemmat, hör vi Maria Chölers personliga och gripande berättelse om att nekas rätten till IVF-behandling, och om hur hon använde sin juridiska expertis för att vinna sitt livs viktigaste mål.En dramatisk start på livetÅret är 1992. Maria ska födas genom ett planerat kejsarsnitt, men allt förändras i sista sekunden. Förlossningen blir akut och extremt komplicerad. Maria drabbas av syrebrist, dras ut utan hjärtslag och är kliniskt död. Läkarna lyckas rädda hennes liv, men syrebristen lämnar efter sig en neurologisk skada: en cp-skada.Trots sin funktionsvariation växer Maria upp i en stöttande familj utanför Göteborg där inga drömmar är för stora. Hon tar studenten, reser runt i världen, tar en juristexamen i Uppsala och börjar arbeta med juridik. Hon vägrar att låta sin cp-skada begränsa henne. Men det finns en sak hon har drömt om i hela sitt liv: att bli mamma.Den psykosociala bedömningen: ”Du är inte lämplig”Eftersom Maria vill skaffa barn på egen hand, med ett starkt stöd från sina föräldrar, vänder hon sig till en privat klinik för att påbörja en IVF-behandling. Den medicinska utredningen ser ljus ut och Maria är fylld av förväntan. Men när det är dags för den psykosociala bedömningen förändras stämningen drastiskt.Istället för de vanliga ett eller två samtalen tvingas Maria gå till psykologen fyra gånger. Vid det sista tillfället kräver psykologen dessutom att få träffa Marias mamma. Frustrationen växer, men mitt i orättvisan tänds en glöd i Maria. Hon inser att kliniken inte ser hela henne som människa – de ser bara hennes cp-skada.Kort därefter, mitt under en runda på stan, ringer telefonen. Glädjen blir kortvarig. Beskedet från kliniken slår undan benen på henne: De bedömer henne som inte lämplig att bli förälder.Juristen som bestred beslutetEfter några dagars förtvivlan samlar Maria sina krafter. Som utbildad jurist med flera års erfarenhet vet hon exakt hur man hittar luckor i ett resonemang och bestrider felaktiga beslut. Den här gången handlar det inte om en klient – det handlar om hennes eget framtida barn.Maria överklagar klinikens beslut till Socialstyrelsen och Rättsliga rådet. Hon sätter sig vid datorn, formulerar sig knivskarpt och driver sitt eget fall med allt hon har.Efter en nervös väntan kommer ett brev på posten. Maria öppnar det och möts av det befriande beskedet: Socialstyrelsen går helt på Marias linje och river upp klinikens beslut.Ett mirakel på julaftonTrots segern i Socialstyrelsen ställs Maria inför ett dilemma. Att byta sjukhus skulle innebära nya, långa utredningsköer och samma utmattande bedömningar på nytt. Hon väljer därför att gå tillbaka till samma klinik – men nu med Socialstyrelsens beslut i ryggen.Nu går processen snabbt. En donator hittas och lagom till lucia sätts ägget in. På julafton får Maria beskedet: Hon är gravid på första försöket.Nio månader senare föds hennes son, Manne. Idag är scenen i den stora tvåan utanför Göteborg inte längre en avlägsen fantasi. Verktygslådan är framme, morföräldrarna hjälper till med renoveringen, och Manne ska äntligen få sitt alldeles egna rum.Maria Chöler har samlat sina erfarenheter kring den här tiden i boken ”Kampen för dig”. Funk – Det sociala dilemmat, görs av produktionsbolaget filt för Sveriges RadioMedverkande: Maria ChölerProgramledare: Shang ImamProducent: Gustav AsplundMixning: Astrid Ankarkrona

John Morrison joins Greg ahead of today's Oamaru racing Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Greg O'Connor talks Harness Racing on 'Trots Talk'. On today's show: Matthew Williamson, Sheree Tomlinson, Sam Ottley, John Morrison & David White. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

David White joins the show to reflect on the career of 'Bet N Win' Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Sheree Tomlinson & Sam Ottley join Greg for this week's Southern segment ahead of racing today in Oamaru Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Greg talks with Matthew Williamson about his chances in Oamaru today Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Ambedkar föds 1891 in i en dalitfamilj, i en tid då kast och föreställningar om renhet och orenhet styr människors liv. Trots återkommande förnedringar tar han sig vidare genom utbildning, först i Indien och sedan till universitet i USA och Storbritannien. Där möter han idéer om demokrati, rättigheter och jämlikhet. När Indien närmar sig självständighet blir Ambedkar en viktig röst för de människor som länge hållits utanför både politiken och samhället. Bearbetad version av ett program från 2025.

Idag bär Stefan Olafsson kostym på jobbet men för 12 år sedan var han sprutnarkoman och hemlös. Ett möte med 80-åriga Heidi förändrade helt hans liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Redan när Stefan är 11 år är han med om sin första fylla. Trots att han inte har svårt för skolan tappar han intresse och allt går snabbt utför.Stefan blir sprutnarkmomanNär han är i 20-årsåldern börjar han missbruka amfetamin och för att finansiera missbruket begår han inbrott. Stefan lever som hemlös i centrala Stockholm och åker in och ut ur fängelset. Han har en hemlig dröm om att plugga till advokat. Men drömmen känns avlägsen och han vågar inte ens uttala den.Mötet på ÖstermalmMen så en natt när han ska göra ett inbrott på Östermalm ser han en gammal dam som sitter i en bil och verkar sjuk. Han ser till att det kommer en ambulans och efter det blir ingenting sig likt.Dokumentären gjordes 2023.Reporter: Patrik AirostoProducent: Sofia KottorpSlutmix: Elvira BjörnfotI sommar publicerar P1 Dokumentär fyra dokumentärer från systerprogrammet P4 Dokumentär. Här hittar du mer från P4 Dokumentär.Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Du kan ligga i soffan hela helgen. Inte träna, inte jobba, inte göra ett dugg. Och ändå vakna på måndag morgon som om du sprungit ett maraton. Det är inte lathet. Det är inte depression. Det kan vara ADHD-tröttheten – och den är neurobiologisk.I det här avsnittet pratar vi om varför ADHD-hjärnan aldrig riktigt vilar. Vad som händer när den saknar filter för intryck och tankar. Varför dopamin inte handlar om brist utan om reglering. Och varför maskning – att hela tiden försöka verka som alla andra – kan ta nästan all energi du har.Du får höra om: – Ny forskning som visar att ADHD-hjärnan kan gå in i sömnliknande tillstånd mitt på dagen– Dopaminreglering – varför du kan vara urladdad och ändå inte sluta scrolla – Maskning: energikostnaden av att upprätthålla fasaden – Varför lösningen inte är att anstränga sig hårdare – Hur du börjar identifiera vad som faktiskt dränerar din energiDen osynliga tröttheten syns inte utifrån. Men den känns inifrån. Det handlar om att förstå den – och börja bygga vardagen utifrån det.Podden heter På insidan och finns där poddar finns. Läs mer på www.bjornrudman.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Eufemiavisorna klassas som Sveriges första skönlitterära verk. Kim Bergqvist reflekterar i dagens essä över vart vårt svenska medeltida litteraturarv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2019-08-20.Om jag säger riddarroman, vad får du då upp för bild i huvudet? Är det Jan Guillous ”Arn” som rider mot solnedgången i det Heliga landet eller kanske Don Quijote som guppar fram på den lunkande Rosinante? För de flesta är det nog ingen romangestalt överhuvudtaget som framträder, utan något ur filmatiseringen av Sir Walter Scotts ”Ivanhoe” eller rent av en grotesk scen ur Monty Python and the Holy Grail.Allt jag nämnt har dock tillkommit långt efter riddarromanens gyllene tidsålder. Till och med renässansförfattaren Cervantes kommer för sent, även om hans hjälte förläst sig på just riddarromaner. Faktum är att det som ibland beskrivs som Sveriges första skönlitterära verk tillhör denna genre och genom att lära oss något om dess tillkomst lär vi oss också något avgörande om vår kulturhistoria.Egentligen handlar det om tre riddarromaner av tämligen skiftande karaktär, som tillsammans går under namnet Eufemiavisorna. Berättelserna, som i sin samtid lästs högt och framförts vid festmåltider för en aristokratisk publik, har alla kontinentaleuropeiska förlagor som översatts till fornsvensk knittelvers under ett tiotal år vid 1300-talets början.Fröet till denna kulturgärning såddes i Norge där den tyskättade drottningen Eufemia (c. 1280–1312), vars dotter var trolovad med den svenska kungabrodern hertig Erik Magnusson, tog initiativet till översättningen. I Norge hade liknande projekt en lång historia. Trots att kunskapen om detaljerna i Eufemias liv är bristfällig, känner vi henne bättre än den eller de personer som genomförde själva översättningsarbetet. Idag är en översättare nästan alltid en enskild person. Medeltida översättningar kunde vara omfattande projekt som utfördes av ett arbetslag, där olika personer stod för skilda språkliga kompetenser. Historiker, litteraturvetare och språkforskare som sysslat med de här texterna har trots det misstänkt att det rör sig om enskilda översättare – det är helt enkelt svårt att föreställa sig mer än ett fåtal individer i Sverige vid den här tiden hade kompetensen. Dessutom har nyare forskning visat att översättningarna inte alls – som man tidigare antagit – är särskilt klumpiga eller osofistikerade- Den fornsvenska diktaren hade en fullgod uppfattning om sin ursprungstext.Översättningarna bygger på flera förlagor på franska, tyska och fornvästnordiska och åtminstone två av berättelserna – Ivan lejonriddaren och Flores och Blanzeflor – var omåttligt populära i det medeltida Europa. Verken med bakgrund i Kung Arthur-legenden och i korsriddartematik spreds, kopierades och reviderades, alltifrån 1100-talet till 1400-talet, från det perifera Island i norr till det mångkulturella Spanien i söder, från England i väst till Grekland i öst. Vi känner till en mängd versioner av Floire et Blanchefleur, ursprungligen en fransk kärleksdikt, och av Chrétien de Troyes' Yvan, le chevalier au lion, som inte alltid är regelrätta översättningar utan snarare omdiktningar.Denna korta bakgrund visar tydligt hur den första underhållningslitteraturen på svenska är oupplösligt förenad med den europeiska litteraturen i gemen, och med de övriga europeiska folkspråken. Det hänger tveklöst samman med att den svenska eliten under 1200- och 1300-talet hade ambitionen att utmåla sig som en del av den kristna europeiska riddarklassen, med samma ideal, uppförandekoder, intressen och attribut. Det är själva motsatsen till allt tal om Brexit och Swexit. När svenskarna går från vikingatid till medeltid – genom kristnandet och inlemmandet av Skandinavien i en europeisk gemenskap – går det relativt snabbt; det finns en vilja till förändring.Man kan ifrågasätta hur de svenska frälsemännen stod sig gentemot sina kontinentaleuropeiska motsvarigheter ifråga om ekonomiska resurser – gods, borgar, rustningar, vapen – men faktum är att det statsbärande skiktet var väl bekant med tyska riddare, som var vanligt förekommande vid de nordiska furstehoven, och bör ha haft god förtrogenhet med den litteratur och andra kulturella koder som dessa uppskattade. Vid den här tiden studerade svenskar vid utländska universitet, och man hade börjat med riddardubbningar i Sverige. De skedde vid högtidliga sammankomster, såsom kröningar eller bröllop inom kungafamiljen. Den första riddardubbningen vi känner till som involverar svenska frälsemän ägde rum 1285, och denna praktik fortgick till 1497, då Sten Sture d.y. dubbades av unionskungen Hans. Det här visar hur länge riddaridealen hade åtminstone en symbolisk betydelse.Möjligen är det den internationella bakgrunden som gör att Eufemiavisorna är förhållandevis okända bland allmänheten – de passar inte in i ett nationalistiskt narrativ, det är ingen ursvensk litteratur. Läser vi alls någon nordisk medeltidslitteratur i skolan nuförtiden är det de isländska sagorna som får agera representanter för perioden.Kanske har det blivit dags att ändra på det. Numera finns en utgåva av Eufemiavisorna på det som professor Henrik Williams, ansvarig för bearbetningen, kallar en ”sen fornsvenska”. Där har många ingrepp gjorts, fast med lätt hand, i syfte att göra verken så läsbara som möjligt utan att ”översätta” texterna till nusvenska.Men hur skiljer sig de svenska versionerna från sina europeiska förlagor? Den trånande höviska kärleken verkar ha varit främmande för medeltidens svenskar och den får ofta stå tillbaka för utförligare skildringar av strider och envig mellan den ridderlige hjälten och hans motståndare. Men den höviska kärleken är främmande också idag. Den genusideologi som kommer till uttryck i riddarromanerna hyllar exklusivt manliga miljöer, marginaliserar kvinnor och tillerkänner dem sällan agens. I Hertig Fredrik av Normandie vinner titelns hjälte sitt hjärtas dam genom att ta sig in i hennes kammare med hjälp av en osynlighetsring. Att han förgriper sig på henne och därmed vinner hennes kärlek är en normalisering av sexuellt våld och frånstötande för en modern läsare.Just kring de här frågorna har forskarna börjat fundera mera. För genom att verken har anpassats till den tilltänkta publikens intressen bör de avspegla det svenska frälsets angelägenheter, eller åtminstone måla upp ett slags idealbild som tycktes både eftertraktansvärd och uppnåelig. Det är inte bara nöjeslitteratur och spännande äventyrsberättelser; berättelserna ger också uttryck för medvetna eller omedvetna föreställningar om det ideala samhällslivet, om sociala strukturer, makt samt genusideal.Om man antar att genren riddarroman motsvarar en särskild social ordning, så vågar jag påstå att den svenska integrationen i det medeltida kristna västeuropeiska sammanhanget inte var fullbordad förrän Sverige fick sin egen riddarlitteratur. Att det var en betydelsefull händelse råder det ingen tvekan om. Under senmedeltiden fortsatte Eufemiavisorna att kopieras i nya handskrifter och med boktryckarkonsten blev det en av storsäljarna. Denna svenska, och på djupet europeiska, litteratur.Kim Bergqvist, doktorand i historia

1998 försvinner en 23-årig kvinna spårlöst under en kryssning med sin familj. Trots en stor sökinsats både ombord och i havet så hittar man ingenting och fallet blir snart kallt. Men så flera år senare dyker det upp fotografier som FBI idag är övertygade om föreställer den försvunna kvinnan, Amy Lynn Bradley. Så vad var det egentligen som hände med henne?År 2020 berättade vi för första gången om Amy Lynn Bradley och hennes försvinnande. Sedan dess har ny information kommit fram och nu är det dags för en update. Fall: Amy Lynn Bradley [REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmen Musik"Requiem Demo (Horror)" av ianchenmusic"Nikol S. & Symphonic band - The shadows of horror (symphonic song)" av Nikol S. (Luna sounds)https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/legalcode KontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trots den starka börsutvecklingen har de globala börsernas värderingar sjunkit de senaste månaderna. Starka rapporter och en AI-utbyggnad som hittills inte visat några tecken på att sakta av har gjort att analytikerna fortsatt skruva upp vinstsestimaten, men hur länge kan detta fortsätta? I dagens Börslunch gästas vi av Formues chefsstrateg Michael Livijn som diskuterar allt detta och berättar hur han ser på börsen inför hösten. Programledare är Nike Mekibes.

Enligt strängteorin består tillvarons minsta delar av vibrerande strängar. Den anger att det finns tio dimensioner. Ändå håller många fast vid den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i september 2025.Allting består av vibrerande strängar. Det finns tio rumsdimensioner. Kanske är vi själva och allting hologram?En del av de påståenden som strängteorin resulterar i eller öppnar för är ganska häpnadsväckande. Ändå jobbar fysikerna vidare med den. De beskriver den som den bästa vägen just nu mot en lösning på en svår utmaning inom fysiken: Att få å ena sidan Einsteins allmänna relativitetsteori, om gravitationen, och å andra sidan kvantmekaniken, som beskriver partiklarnas värld, att gå ihop med varann.Vi möter Sameer Murthy från King's College London, Magdalena Larfors från Uppsala universitet, och tre unga forskare från Leuvens universitet i Belgien.Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Ett av andra världskrigets mest framträdande karaktär var terrorbombning av civilbefolkningen med målet att knäcka motståndsviljan. London led svårt under Blitzen och Rotterdam bombades sönder närmast av misstag. Senare i kriget jämnades städer som Hamburg, Berlin, Dresden och Tokyo med marken av enorma bombskvadroner.Militära teoretiker förstod tidigt att flyget skulle förändra kriget i grunden. Naivt trodde man att enstaka bombanfall skulle kunna knäcka ett lands motståndsvilja – när verkligheten var precis tvärt om. Trots civilbefolkningens lidande under bombanfallen ökade bara motståndet.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet, aktuell med boken Bombkriget 1939-45. Detta är del ett av två avsnitt om bombkriget under andra världskriget.Under andra världskriget genomgick bombkriget en betydande utveckling. Bombplanen kunde bära allt fler och tyngre bomber, nya sikten tillät precisionsbombning, och nya strategier som bombmattor utvecklades.Det fälldes miljontals bomber över både militära och civila mål. Förlusterna var stora - både bland de nedskjutna bombplanen och de som blev offer för bombraiderna på marken. Trots att bombsiktena förbättrades väsentligt, övergavs målsättningen att precisionsbomba militära mål till förmån för "area bombing", vilken framför allt drabbade civila.Under andra världskriget blev städer som Rotterdam, London, Hamburg, Dresden, Tokyo samt Hiroshima och Nagasaki mål för massiva bombningar. Dessa bombningar ledde till omfattande förstörelse och stora förluster av människoliv.För de som utsattes för bombanfallen var konsekvenserna ofta katastrofala. Bortsett från de direkta fysiska skadorna och dödsfallen ledde bombningarna till omfattande förstörelse av hem, skolor, sjukhus och annan infrastruktur. Många överlevande led av psykologiskt trauma långt efter krigets slut.Men även att tjänstgöra ombord på ett bombplan var ett farligt och psykiskt krävande arbete. Förlusterna var stora och många besättningsmän upplevde psykiska trauman som följd av deras erfarenheter.Bombningarnas effekt på krigets utgång är ett ämne för debatt bland historiker. Vissa menar att de bidrog till att försvaga Tysklands kampvilja och kapacitet att fortsätta kriget, medan andra hävdar att deras effekt var begränsad jämfört med andra faktorer.Bild: Amerikanska B-17-plan bombar Focke-Wulfs flygplansfabrik i Malbork den 9 oktober 1943. U.S. Office for Emergency Management. Office of War Information, Wikipedia Public Domain.Musik: Sols Dream av Humans Win, Storyblock Audio. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kan du inte vänta tills måndag eller torsdag? Vill du ställa en lyssnarfråga? Gå in på Instagram och följ Ellinor och Melina på:@melina.criborn@ellinorlofgrenProduceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den här veckan var vi gjort så mycket fel. Tex använt en AI genererad affisch och blivit nästintill bannade från festival. Trots det så befinner sig Ida på en fin plats av lugn och insikter efter ett retreat på soul space. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När kriget gick mot sitt slut förändrades Albert Görings liv dramatiskt. Trots att han hade använt sitt efternamn för att hjälpa och rädda människor från nazisternas förföljelse greps han av de allierade och fördes till Nürnberg. Hans tid i Nürnberg blev därför inte bara en prövning, utan också en möjlighet att visa att han hade valt en helt annan väg än sin bror.Programledare: Dan Hörning & Cornelia BobergKlippning och ljudbearbetning av Cornelia BobergManus: Cornelia BobergMusik av David Oscarsson. Följ oss på instagram, facebook och tiktok: Nu blir det historia Maila oss på zimwaypodcast@gmail.comFölj Dan Hörning på instagram här: https://www.instagram.com/dan_horning/Följ Cornelia Boberg på instagram här: https://www.instagram.com/corneliaboberg/Lyssna på mer av Davids musik här: https://open.spotify.com/artist/4TlPapBXUu5nmWfz5PowcxStöd oss på Patreon för exklusiva och reklamfria avsnitt: https://www.patreon.com/Nublirdethistoria Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Greg O'Connor talks Harness Racing on 'Trots Talk'. On today's show: Wilson House, Carter Dalgety, Kerryn Tomlinson, Ben Hope, Amanda Telfer & John Dunn. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Greg chats with John Dunn about a couple of mixed pieces of news Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Amanda Telfer joins Greg for an update on the team Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Ben Hope joins Greg ahead of today's racing Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Greg chats with Kerryn Tomlinson ahead of today's Southern racing Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Alla vill fixa bostadsmarknaden men vad är problemet? Är det för mycket reglering, eller för lite? Frågan splittrar partierna, även inom blocken. Samtidigt drar hösten och flyttsäsongen igång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Marknaden ”funkar inte”Bostadsmarknaden fungerar inte, säger politiker från alla partier. Men alla verkar oense om vad som är det stora problemet och hur det ska lösas. ”Från höger vill man ha en marknad som styrs mer av utbud och efterfrågan, medan vänstersidan vill att staten ska gå in och ta ett större ansvar”, säger Ekots politikreporter Pontus Mattsson.Marknadshyror och fastighetsskatt – två röda skynken Bostadsfrågan är inte heller en fråga man vinner röster på, säger Tor Borg, analyschef på Citymark. Trots att det är en så kallad plånboksfråga. ”De flesta är nöjda med sitt boende. Det är en ickefråga för många”, säger han. ”Marknadshyror och fastighetsskatt är ord som skrämmer, och det där vet politikerna”, säger Pontus Mattsson.Hushållen förväntar sig stigande priserFör bostadsletare drar en av årets högsäsonger igång nu, efter en julimånad då lägenhetspriserna gick ner. ”Det är ganska normalt för juli”, säger Hans Flink på Svensk mäklarstatistik. Villapriserna steg däremot och framåt tror hushållen på stigande bopriser, enligt SEB:s boprisindikator. Det finns några specifika faktorer som avgör om det blir så.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Tor Borg, analyschef Citymark Pontus Mattsson, politikreporter EkotMarcus Widén, ekonom SEBHans Flink, affärsutvecklingschef Svensk Mäklarstatistikekonomiekotextra@sverigesradio.se

Världen står närmare en klimatkris än de flesta inser – men också närmare lösningarna än många tror.I det här avsnittet gästas vi av klimatforskaren Johan Rockström, för ett ögonöppnande samtal. Han förklarar varför kriget i Mellanöstern paradoxalt nog kan bli en katalysator för den globala energiomställningen, varför världen med stor sannolikhet passerar 1,5 graders uppvärmning inom det kommande decenniet och vad som egentligen händer när jordens livsuppehållande system börjar nå sina gränser.Hur nära är vi de så kallade tippunkterna? Vad händer om Grönlandsisen, Amazonas och korallreven passerar en punkt där utvecklingen inte längre går att stoppa? Och hur ser en värld ut med två eller tre graders uppvärmning?Trots det allvarliga läget är Rockströms budskap hoppfullt. Tekniken för att ställa om samhället finns redan. Det som saknas är politiskt mod, långsiktiga beslut och ekonomiska spelregler som gör hållbara val till de självklara.Ett samtal om vetenskapen bakom klimatkrisen, de avgörande beslut vi står inför – och varför framtiden fortfarande inte är skriven.Läs mer om Johan här Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Världen står närmare en klimatkris än de flesta inser – men också närmare lösningarna än många tror.I det här avsnittet gästas vi av klimatforskaren Johan Rockström, för ett ögonöppnande samtal. Han förklarar varför kriget i Mellanöstern paradoxalt nog kan bli en katalysator för den globala energiomställningen, varför världen med stor sannolikhet passerar 1,5 graders uppvärmning inom det kommande decenniet och vad som egentligen händer när jordens livsuppehållande system börjar nå sina gränser.Hur nära är vi de så kallade tippunkterna? Vad händer om Grönlandsisen, Amazonas och korallreven passerar en punkt där utvecklingen inte längre går att stoppa? Och hur ser en värld ut med två eller tre graders uppvärmning?Trots det allvarliga läget är Rockströms budskap hoppfullt. Tekniken för att ställa om samhället finns redan. Det som saknas är politiskt mod, långsiktiga beslut och ekonomiska spelregler som gör hållbara val till de självklara.Ett samtal om vetenskapen bakom klimatkrisen, de avgörande beslut vi står inför – och varför framtiden fortfarande inte är skriven.Läs mer om Johan här Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur är stämningen inne i Ryssland? Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har landet blivit allt mer slutet mot omvärlden, och utländska journalister har svårt att arbeta fritt. Trots det har Svenska Dagbladets korrespondent Gunilla von Hall nyligen rest i Ryssland. Hur mår den ryska ekonomin? Hur påverkar kriget människors vardag? Och varför vill Putin att ryska kvinnor ska få åtta eller fler barn? Gäst: Gunilla von Hall, utrikeskorrespondent på Svenska dagbladet Programledare och producent: Jesper Spanne. Klipp från: Sky News Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Friskare äldre och bättre behandlingar gör att fler överlever sjukdomar som tidigare var en dödsdom trots ökande övervikt och diabetes. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 11 februari 2026.Trots en global mediebild fylld av kriser visar utvecklingen något helt annat när hälsodata granskas över tid. Fler människor överlever idag sjukdomar som tidigare innebar en säker död, som cancer, stroke och hjärtinfarkt. Äldre generationer blir både friskare och mer robusta, vilket syns i såväl fysisk funktion som i kognitiva tester. Långsiktiga förändringar i arbetsmiljö, kostvanor och medicinska behandlingsmetoder har haft avgörande betydelse. Samtidigt syns tydliga trender i världen där satsningar på vaccinationer, sanitet och primärvård drastiskt minskat den tidiga dödligheten och gett en snabbt stigande medellivslängd.Utvecklingen är dock inte utan utmaningar. Övervikt och diabetes ökar i alla åldersgrupper och i många länder. När fler lever längre förändras även sjukdomsbördan, och icke‑smittsamma sjukdomar blir vanligare. Nya läkemedel kan komma att påverka framtida utvecklingskurvor, men tillgången är fortfarande begränsad.Den samlade bilden visar en värld där hälsan förbättras kraftigt, samtidigt som livsstilsförändringar formar en ny karta över risker och möjligheter. Det är en utveckling som förändrar synen på åldrande, välfärd och global hälsa – och som fortsätter att överraska.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

AFD trotsar det politiska etablissemanget och siktar på regeringsmakten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alternativ för Tyskland – sätter murar i brandAFD trotsar det politiska etablissemanget och siktar på regeringsmakten.Trots att AFD på vissa håll är klassat som högerextremt av myndigheterna har partiet vuxit till landets näst största. För att hålla det från inflytande har övriga partier rest en så kallad brandmur mot AFD och lovat de tyska väljarna att aldrig ha något samröre med partiet.Men håller verkligen brandmuren, eller har AFD i sin strävan mot den yttersta makten i Tyskland redan slagit hål i den?Avsnittet spelades in 27 mars 2026.Medverkande denna vecka:Katarina von Arndt, TysklandskorrespondentFrederik Bombosch, redaktör på Table Briefings och tidigare redaktör på Berliner ZeitungProgramledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Jon JeppssonTekniker: Fabian Begnert

Yan Diomandes övergång till Real Madrid, om den ens är klar, dröjer. Bland annat på grund av agentfirmor i osämja. Men oavsett om "Maxidel Management" har rätt eller fel så kan alla se att agenturen ROC Nation har intressen att vinna i Real Madrid. Trots allt har de Vinicius Junior i sitt stall också, som fortsatt ryktas till Arsenal. Barcelona stöter samtidigt på hinder med Aymeric Laportes skyhöga Athletic-klausul. Med: Makoto Asahara och David Nilsson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Gränsupplösandet blir både globalt och lokalt när Amaarae med en söt, seriefigursaktig heliumröst seglar ut på sin jordenruntresa bortom ragerap och afrobeats, och visar hur musik kan skifta perspektiv och bryta ner stereotyper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Erfarenheterna gör Amaarae (aktuell med albumet ”Black star”)klippt och skuren för den globala populärmusiken på 20-talet. Hon växte upp i Accra, Ghana där alternativa scener utvecklades. Sångerskan bodde i London då korsbefruktningarna pågick för fullt medan hon fann sig själv, och var i Georgia när trap förgrenades. Resultatet blev ett experimentellt öra och en orädd, punkig R&Battityd. Sättet som Amaarae leker med ett Clipsebeat i ”Counterfeit” demonstrerar hennes beundran för Virginiaduon som Mats Nileskär också möter. Way Out West-aktuella Clipse stod för förra årets återkomst genom ”Let God sort em out”. Trots att bröderna inte hade kört tillsammans på ett och ett halvt decennium var kemin intakt. Dessutom lyckades producent Pharrell Williams modernisera klassisk Clipse. Du får Pusha T och Malice resa från banbrytande drograp till framträdande i Vatikanen. I avsnittet även träff med mannen som ger new age afrobeat ett ansikte – Obongjayar.

Under nio års tid kunde en HR-chef på franska kulturdepartementet droga kvinnor som han kallat på anställningsintervju. De har i många fall tvingats kissa, eller kissat ner sig, inför mannen. Samtidigt har han fört anteckningar om hur de reagerat när det vätskedrivande medlet kickat in. Trots att det gått åtta år sedan historien uppdagades, är utredningen på väg att avslutas först nu.Programledare: Maria Hansson Botin. Med Frida Bergkvist, reporter på DN. Producent: Måns Mosesson.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ifall meritokrati verkligen fungerar, varför är Aaron Kroon nästan alltid den enda svarta OCH den enda öppet homosexuella personen i rummet när han pratar med ledningsgrupper och styrelser?Efter nästan tre decennier på ledande positioner i det svenska näringslivet ägnar han nu en stor del av sin tid till föreläsningar, rådgivning och styrelsearbete. Trots hotfull Trump-retorik och de stora organisationernas inneboende tröghet ser han ljust på framtiden, och menar att det svenska ledarskapet står tämligen stadigt i sina värderingar kring öppenhet och tolerans. Dessutom kan pendeln mycket snart svänga tillbaka igen.Men mångfald i sig löser inte systemfelet i grunden. Den stora utmaningen handlar om att skapa en inkluderande kultur. Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och kolla in hejaframtiden.se/partner ifall du vill samarbeta med Heja Framtiden. Prenumerera på nyhetsbrevet på Substack och bidra gärna med en kaffe i månaden ifall det känns värdefullt.

Trots att avsnittet heter ”Handla möbler” känns det som att halva avsnittet går åt till att berätta om frierier, bröllop och Freddie berättar att han ska bli präst och viga folk. När vi kommer in på huvudämnet bjuder Per på mycket kul fakta och Freddie på många roliga tävlingar. Happy lyssning!!Är du mäklare och varit med om något galet eller kul? Skriv till oss på instagram @hemilyknarkarnaNya avsnitt varje måndag, och fredags-repriser på…..

Riksföreståndaren Sten Sture den yngre (1493-1520) spelade ett högt spel i maktkampen under Kalmarunionens sönderfall. I en tid när furstemakten stärktes använde Sten Sture dy sig av allmogens stöd i kampen mot oppositionen inom riksrådet. Hänsynslöst utnyttjade han förläningar för att stärka sin allierade och försvaga sina motståndare.Sten Sture dy kom att leda det militära motståndet mot den danska unionskungen Kristian II, men sårades dödligt av en kanonkula vid ett slag på sjön Åsunden 1520. Sten Sture den yngres liv och död ger en relief till historien om den uppåtstigande Gustav Eriksson Vasa. Hade Sten Sture överlevt skulle Gustav Vasa troligen aldrig blivit kung.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Ericson Wolke, professor emeritus i historia vid Försvarshögskolan och aktuell med biografin Sten Sture den yngre.Sten Sture den yngre föddes antingen 1492 eller 1493. Han tillhörde släkten Natt och Dag, och tog namnet Sture efter sin farfar Nils Bosson. Redan som ung pojke adlades han av unionskungen Hans under dennes kröning 1497. Sten Sture dy deltog i flera krigshandlingar mot Danmark. År 1510 utnämndes han till innehavare av Örebro slott och försvarade framgångsrikt Västergötland mot danskarna.Efter Sten Sture den äldres död 1503 uppstod ett maktvakuum i Sverige. Rådsoppositionen valde Erik Trolle till ny riksföreståndare, vilket ledde till spänningar med Sten Sture den yngre. Sten Sture tog dock snart över sin fars län och fick allmogen att ställa sig på hans sida. I januari 1512 utropade han sig själv till riksföreståndare efter att ha besegrat Erik Trolle i en maktkamp. Sten Sture fick stöd från allmogen, Stockholms borgerskap och vissa medlemmar i rådet.Sten Sture dy och ärkebiskopen Gustav Trolle hamnade i konflikt med varandra. Gustav Trolle försökte utöva sin makt och belägrade sig i Almarestäkets slott. Sten Sture tvingade Gustav Trolle att kapitulera. Han avsattes från sitt ämbete och Almarestäkets slott revs.Under denna tid var Sverige hotat av den danske unionskungen Kristian II, som försökte återta makten över landet. Kristian II sände en stark flotta till Stockholm som belägrade staden. Sten Sture och hans styrkor lyckades dock besegra danskarna i slaget vid Brännkyrka och tvinga dem att dra sig tillbaka. Trots framgången fortsatte hotet från Danmark, och Sten Sture ledde personligen försvaret av Västergötland mot danskarna.Sten Sture den yngre sårades allvarligt i slaget vid Bogesund 1520 när han träffades av en kanonkula. Trots skadorna fortsatte han att leda sina trupper till Tiveden, men han avled några dagar senare på Mälarens is på väg till Stockholm. Efter hans död kapitulerade Stockholm och Sten Sture den yngres änka, Kristina Gyllenstierna, försvarade staden. Kristian II återtog makten och genomförde i november det ökända Stockholms blodbad.Bild: Sten Sture den yngre. Kulturparken Småland. Digitalt museum, Erkännande (CC BY) samt Slaget vid Brännkyrka av Johan Gustaf Sandberg, Wikipedia, Public DomainMusik: kompositör: Josquin des PrezPerformer framförd av Kat Walsh, Producent: Gregory Maxwell, GFDL 1.2 , via Wikimedia CommonsLyssna också på Nytt ljus över antalet döda i Stockholms blodbad. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kungamakten har organiserat samhällen sedan det forntida Egypten för 5000 år sedan till modern tid. Trots industrialisering, förödande världskrig och demokratisering är en betydande andel av de mest demokratiska samhällena på jorden konstitutionella monarkier.Att vara kung har varit ett av de farligaste yrkena på jorden. Kungamakten har ofta utmanats av äregiriga adelsmän, generaler, andra kungar eller folkliga uppror. Därför har det varit livsviktigt för kungamakten att skaffa sig legitimitet – ofta från gud – men också från traditionen, ritualer och symboler.I avsnitt 106 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikerna Erik Petersson som bland annat skrivit biografier om Karl IX och Kristian II. Han aktuell med boken Kungar – En världshistoria - som tar in hela världshistorien med fokus på kungamakten.Länge var historia kungarnas historia, ett perspektiv som fått ge vika för en bättre genomlysning av hela samhället. Samtidigt går det inte att blunda för hur central kungamakten varit för världshistorien i tusentals år.När hövdingar utvecklades till kungar vilade fortfarande kungamakten på relationer mellan kungen och underlydande män och länsherrar. Senare i historien utvecklades en byråkrati och stående armé som blev stommen till en enväldig kungamakt i Europa och kejsardömet Kina.Kungamakten har regelbundet utmanats från alla håll i samhällena, men den största utmaningen har visat sig vara stålet som i grunden förändrade krigsföringen i världen. De mest livskraftiga monarkierna var de som under 1900-talet hade förmågan att anpassa sig till ett mer demokratiskt samhälle.Foto: Gabriella ErikssonBild: Nio kungar på Edward den VII:s begravning. Stående, från vänster till höger: kung Haakon VII av Norge, tsaren Ferdinand av Bulgarien, kung Manuel II av Portugal, Kaiser Wilhelm II av det tyska riket, kung George I av Grekland och kung Albert I av Belgien. Sittande, från vänster till höger: kung Alfonso XIII av Spanien, kung-kejsaren George V av Storbritannien och kung Frederick VIII av Danmark. Bilden är tagen 20 maj 1910 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Och hur ser vårt samhälle på barn? Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Eriksson Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Karin Lübeck ser en trend i samhället där barn får allt större ansvar samtidigt som vuxna beter sig som oansvariga barn. Straffmyndighetsåldern sänks, barn beslutar om juridiskt kön och könsbyte och har tillgång till sin sjukjournal. Vuxna spårar ur i politiska debatter, går runt med gosedjur och gör inte vad som krävs för att säkra klimatet. Vi beter oss som om vi vore avundsjuka på barnen. menar Karin och frågar: Hur ser vårt samhälle på barnet? Finns det en filosofisk/moralisk konflikt mellan juridisk rättvisa och den så kallade folkdomstolen, frågar Sixten Elmstedt. Vissa brott som pedofili eller våldtäkt kan ofta väcka en starkare moralisk vrede och reaktion hos allmänheten än vad domstolarnas straff speglar, medan till exempel ekonomisk brottslighet ibland blir hårdare dömt av domstolen än i folkopinionen.I gyllene bokstäver över ingången till aulan i Universitetshuset i Uppsala står det: ”Tänka fritt är stort men tänka rätt är större”. Orden är ett citat av 1700-talsfilosofen Thomas Thorild. Det här har fått Anton att undra: Vad har man för ansvar för hur och vad man tänker? Och varifrån kommer ens tankar? Nu för tiden kan man ha AI-partner eller -kompis, någon man aldrig träffar fysiskt med som finns i ens medvetande som en tanke. Trots denna fiktiva relation kan det ändå utvecklas en värme och ett förtroende. Överensstämmer inte en relation till en AI-vän exakt med relationen till Gud, undrar Lars som inte är ateist. Medverkande: Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Eriksson LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Die uittredende Britse eerste minister, Keir Starmer, sê hy is trots op alles wat hy gedurende sy tweejaar-termyn vermag het. Hy het gister die laaste keer vrae van wetgewers in die Laerhuis beantwoord. Starmer sal na verwagting Maandag die leisels aan Andy Burnham oorhandig nadat die burgemeester van Groter-Manchester Vrydag tydens ʼn spesiale konferensie as leier van die Arbeidersparty ingehuldig word. Starmer sê hy laat die land in ʼn beter toestand as waarin hy dit gevind het:

Historiska recept från herrskapshemmens receptsamlingar från början av 1800-talet ger inblickar i vad människorna åt, vilka smaker de uppskattade, hur de konserverade maten, men också hur de försökte boka sjukdomar och krämpor själva i brist på läkarvård. Många av huskurerna är direkt skadliga och andra ren vidskepelse.Trots att recepten är över 200 år gamla är det lätt att känna igen klassiker som äpplekaka och rynka på näsan åt råvaror som braxen eller kalvlunga. De kortfattande recepten var helt utan bilder och ålderdomliga måttenheterna kan vara utmanande för en modern matlagare.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Maren Jonasson är och redaktör för utgivningsprojektet Historiska recept vid Svenska litteratursällskapet i Finland och aktuell med boken Historiska recept i urval där recept bland annat valts från Carl Olof Cronstedts dotters receptsamling – hjälten från Svensksund och förrädaren från Sveaborg. Detta är ett betalt samarbete med Svenska Litteratursällskapet i Finland. Detta är ett betalt samarbete med Svenska Litteratursällskapet i Finland.Svenska litteratursällskapet i Finland har samlat receptsamlingar från den senare delen av 1700- och början av 1800-talen, som användes flitigt av adelsfamiljer och överklassen i Sverige och Finland på webbplatsen Historiska recept. Utvecklingen gick från barocka maträtter med teatraliska presentationer, till mer återhållsamma rätter med syrliga smaker och enklare ingredienser.Recepten är mycket kortfattade och inte alltid så exakta vad det gäller mängderna av ingredienserna. Att äggen var betydligt mindre i historisk tid och att det är oklart vilken styrka ättikan hade är andra utmaningar får moderna kockar.På herrgårdarna skulle både herrskap och tjänstefolk leva av det som gården producerade. Det handlade också där om mat för dagen och förråd för vintern. Att bevara maten för att kunna njuta av den även under vintermånaderna var avgörande. Det finns många recept på att sylta bär och frukt. Det är också stor skillnad på herrskapens måltider och vad deras personal åt. För allmogen var det viktigaste att äta sig mätt, ofta på samma mat – gröt, bröd, rovor, ibland strömming, men kött mera sällan.Herrskapen åt gärna kötträtter som ragu, frikassé, sur stek och mycket mer. Dessa rätter visar på olika sätt att tillaga och smaksätta kött. Dessutom finns det recept på att göra egna korvar, vilket var vanligt under denna tid. Även fisk var populärt Man åt gädda, kräftor, karpar och mer. Det fanns en stor mångfald av smaker och tillagningssätt som användes för att tillaga fisk och skaldjur. Man kunde tillaga fisk på ett sätt så det skulle smaka hummer.När det gäller drycker hittar vi recept på mjöd, brännvin, vin och mycket mer. Dessa drycker användes vid festliga tillfällen, eller som en uppfriskande dryck i vardagen.Den stora mängden av ibland märkliga huskurer för att behandla olika åkommor och besvär visar på visar problemen människorna hade att vårda sin hälsa före den moderna medicinen. Det finns recept på huskurer för bröstvärk, hosta, frossa och mycket mer.Bild: Stilleben (1863) av August Jernberg, Nationalmuseum, Digitaltmuseum, Erkännande-DelaLika (CC BY-SA)Musik: Schubert Moment Musical Op 94 No 3 D 780 med Michele Nobler, Storyblock Audio.Lyssna också på Ståndssamhällets rest i det moderna Finland Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alexander den store (356 f.v.t.- 323 f.v.t.), som var kung i Makedonien, skrev in sig i världshistorien genom att på några år erövra stormakten Persien. Med en blandning av hänsynslöshet och taktiskt geni nådde han ända fram till Indien, där hans män vägrade fortsätta.Alexander III utplånade städer som Thebe för att statuera ett exempel på vad som hände dem som inte underkastades sig honom utan motstånd. När han började anamma persiska seder blev hans män allt mer skeptisk. Hans död i Babylon är fortfarande höljd i mystik, men troligtvis söp han ihjäl sig bara 33 år gammal märkt av år i strid. Eller så kanske någon förgiftade honom eftersom de inte var sugna på ett planerat fälttåg till Arabien.I denna repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Daniel Hermansson, historiepoddare och historielärare aktuell med boken De kom, de såg, de segrade : vad antikens fältherrar lär oss om makten och människan.Alexander den Store var son till kung Filip II av Makedonien och drottning Olympias från Epirus. Han växte upp i en tid när Makedonien lade sig under de grekiska stadsstaterna i en kultur av våld och machokultur. Han fick en omfattande utbildning med bland annat den berömda filosofen Aristoteles som lärare. Alexander blev en analytisk och strategisk tänkare, vilket senare skulle bli avgörande för hans militära framgångar.Alexander visade tidigt tecken på militär skicklighet genom att delta i sin fars krigståg. När Filip mördades 336 f.Kr., blev Alexander efter en kort maktkamp hans efterträdare. Han inledde sin regering med att föra krig mot thrakiska stammar söder om Donau. Upproret i Grekland, som utgick från Thebe, tvingade honom att avbryta fälttåget. När han hade besegrat upproret, jämnades Thebe med marken i avskräckande syfte.Efter att ha säkrat sin ställning i Grekland, vände Alexander sin uppmärksamhet österut mot det persiska riket. Han korsade Hellesponten med en armé på cirka 40 000 män i maj 334 f.Kr. Den första drabbningen ägde rum vid Granikos, där det persiska försvaret besegrades. Alexander erövrade sedan de grekiska städerna vid mindre asiatiska kusten och förde sin armé till Anatoliens högland.Slutstriden mellan Alexander och den persiske kungen Dareios III ägde rum vid Gaugamela på ett slätområde vid Tigris övre lopp under hösten 331 f.Kr. Trots att den persiska armén var mångdubbelt större, kunde Alexander, genom sin strategi, totalt utmanövrera den persiska armén. Dareios drog sig tillbaka till det iranska höglandet, där han senare mördades av sina egna. Förstörelsen av palatset i Persepolis markerade slutpunkten på denna del av Alexanders fälttåg.Senare vände Alexander sin uppmärksamhet österut mot Indusdalen, som bara formellt hade stått under persisk överhöghet. Han besegrade den indiska kungen Poros vid Hydaspes 326 f.Kr. men lät sedan denne fortsätta sin regering som lydkung.Alexander dog plötsligt 323 f.Kr. i Babylon efter en kort sjukdom – det finns också omständigheter som tyder på att han förgiftades.Alexanders erövringar resulterade inte bara i territoriella vinster, utan också i ett omfattande kulturellt utbyte. Genom Alexanders erövringar smälte grekisk och orientalisk kultur samman i vad som har kommit att kallas hellenismen. Denna blandning av kulturer ledde till framväxten av nya former av konst, filosofi och vetenskap som kom att påverka världen långt efter Alexanders död.Omslag: Alexander den store. Bär inskriptionen: "Alexander [den store], son till Filip, [kung av] Makedonien." Kopia av den kejserliga romerska eran (1:a eller 2:a århundradet e.Kr.) av en bronsskulptur gjord av Lysippos. Finns i Tivoli, öster om Rom, Italien. Wikipedia, public DomainMusik: Ancient Empires And Civilizations av MEDIA MUSIC GROUP, Storyblocks audioLyssna också på Pyrrhos – på fel sida i historien i kampen om världsherraväldet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Ukraina sommaren 1943 plundrar ett SS-kommando på uppdrag av Heinrich Himmler 18 odlingsanläggningar på jakt efter fröer i världens första genbank. Fröerna skulle bli grunden till det tusenåriga rikets superfröer för att föda det onda imperiet.Fröerna hade samlats in av den berömde växtförädlaren Nikolaj Vavilov på expeditioner runt om i världen. Men Vavilov hade dött i Stalins fängelser i början av året, eftersom han inte ville underordna vetenskapen den sovjetiska ideologin.I avsnitt 124 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Jens Nordqvist som är aktuell med boken Den stora fröstölden - Svält, plundring och mord i växtförädlingens århundrade.Den moderna växtförädlingen tog fart i början av 1900-talet med återupptäckten av den österrikiske munken Gregor Mendels teorier kring korsning av växter från 1860-talet. Världens växande befolkning behövde efter mer tåliga och högavkastande spannmål och grönsaker.Tyskland, Sovjetunionen, USA och Sverige var de länder som i början av 1930-talet kommit längs i arbetet med växtförädling. En gemensam nämnare var det statliga stödet, och inblandningen, i växtförädlingen.Nikolaj Vavilov såg den ständigt föränderliga biologiska mångfalden som resultatet av ett samspel mellan människan och naturen. Trots att blomkål, grönkål, brysselkål, vitkål, rödkål och broccoli ser helt olika ut stammar de alla från samma art, vildkål (Brassica oleracea). I människans tjänst har den vilda arten utvecklats till vitt skilda grönsaker. Växtförädlingens historia var full av storartade bedrifter.Nikolaj Vavilov stötte på många hinder i sin kamp mot svälten. Han och de andra växtförädlarna kämpade mot torka och väta, skadedjur och virussjukdomar. I hans väg stod även Lysenkos pseudovetenskap, brutala partibossar och politiska tjallare. Ändå var han en obotlig optimist. Han trodde verkligen att förnuftet till slut skulle segra och han trodde på växtförädlingens förmåga. Naturen var rik nog att föda människan, och den vetenskap han älskade mer än livet gav honom de redskap som behövdes för att resurserna skulle kunna nyttjas.Nazityskland har slängt avundsjuka blickar på Sovjetunionens växtförädlingsprogram. Utan en livsmedelssektor som kunde försörja det tyska riket och dess militärapparat skulle expansionen österut aldrig gå att genomföra.Ledare för SS:s frökommando är den unge växtförädlaren och SS-officeren Heinz Brücher, som med hjälp av de ryska fröerna ska ta fram nya supergrödor. Nazisterna bedriver redan en omfattande växtförädling i flera koncentrationsläger, bland annat Auschwitz.I krigets slutskede gömmer Brücher de värdefulla fröerna för att senare kunna användas. Med hjälp av just frösamlingen vill han köpa sig fri lejd till tryggheten i Sverige.Musik: Po dolinam i po vzgoriam av S. Alimov och T. AturovBild: NKDV:s fotografi av genetikern Nikolaj Vavilov ur NKVD:s utredningsakt. Vavilov greps 1940 under Stalins utrensningar och avled i fängelse i Saratov 1943. Foto: NKVD, Centrala arkivet vid Ryska federationens FSB, public domain, via Wikimedia Commons. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

God natt och sov så gott! säger pappa när han går. Men Alfons somnar inte. Trots att pappa läst en lång saga om en häst så går det inte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Pappa, jag är törstig” ropar Alfons. Och pappa kommer. Med vatten, med pottan och med tandborsten... Men Alfons kan ändå inte sova. Sen blir pappa så trött så trött att han…"God natt, Alfons Åberg" är en klassiker för många barn och vuxna. Det är den första boken i serien om Alfons Åberg och sagan har säkerligen hög igenkänning hos både barn och deras vuxna.En mysig inläsning med Björn Gustafson från 1979 av Gunilla Bergströms bilderboks-klassiker från 1972. I sagan hörs även fin musik av Georg Riedel.Om serien Alfons ÅbergDe första böckerna om Alfons Åberg lästes in redan 1979. Björn Gustafson är för många en välbekant röst och har ni sett TV-serien från samma år känner ni säkert igen berättarrösten och musiken när ni lyssnar på sagorna om Alfons.MedverkandeFörfattare och bokomslag: Gunilla BergströmUppläsare: Björn GustafsonAlfons: Charlie ElvegårdAlfons pappa: Lars Erik BengtssonMusik: Georg RiedelProducent: Nicke Wöhrmann