Podcasts about lubbe nordstr

1938 ger sig journalisten och författaren Ludvig "Lubbe" Nordström ut på en historisk resa genom Sverige. Han har fått i uppdrag av Radiotjänst att skildra bostadssituationen i landet. Reportagen ges också ut som bok, med titeln Lort-Sverige. Lubbe ser ett elände som han inte trodde existerade. Han pekar ut tjänstemän som ansvariga, men lägger också skulden på de drabbade själva, vilket väcker ilska. Speciellt arga är skåningarna, som enligt Lubbe är snuskigast i Sverige. Och samerna har definitivt inte någon plats i Lubbes framtida drömsamhälle.

Lubbe Nordström, mest känd för sina radioreportage om Lortsverige, växte upp i ett borgerligt hem i slutet av 1800-talet. Men tidigt märkte han att alla inte levde lika privilegierat som han själv.

1938 skildrade ”Lubbe” Nordström den svenska hygienen i reportageserien Lort-Sverige. Åttio år senare går nollbudgetfilmaren och sunkmästaren Henrik Möller igenom hur äckligt det kan vara på olika ställen även i modern tid.Man kan donera pengar till podden på www.patreon.com/arkivsamtalTwitter: @gardenfors#arkivsamtalInstagram: @gardenforsSnapchat: gardenforsFacebook: Arkiv Samtal - eftersnackgruppen See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Alexander Bards hyllning av drogen extacy i Sommar 2002, Lubbe Nordströms skildring av Lortsverige 1938 och Lis Asklunds granskning av Eugeniahemmet 1959 är några exempel på radioprogram som upprört under de 90 år som Sveriges radio sänt. Vad finns det då som upprör och skapar debatt i dagens radioutbud? Sommar i P1 är ett av radions mest hårdbevakade program. Sen starten 1959 har programmet anmälts till granskningsnämnden (eller radionämnden som den hette förr) otaliga gånger. Däremot har programmet bara fällts två gånger. Finns det några mer eller mindre uttalade regler för vad en sommarvärd inte får säga? Och vad gäller för socialreportaget? När Lis Asklunds reportage om missförhållandena på Eugeniahemmet, en institution för handikappade barn, sändes i radion 1959 upprördes känslorna hos såväl politiker och myndigheter som allmänheten. Inte över hur barnen hade det utan för att radion ägnade sin programtid åt kritisk granskning av en statlig institution. Radion skulle förmedla kunskap, inte ifrågasätta och svartmåla som Lis Asklund beskylldes för. I dag vore det tvärtom närmast tjänstefel att inte granska och berätta om missförhållanden. Men vilka svårigheter möter dagens socialreporter? Finns det ämnen som är svåra att hantera? Hör Sommars chef Bibi Rödöö, Sveriges radios jurist Josefin Sandstedt och Ekots samhällsreporter Katarina Gunnarsson i ett samtal om radio som upprör. Programledare Rigmor Ohlsson.

Nu är åttonde avsnittet av Norrlandspodden ute! Den här gången har vi inget särskilt tema, utan småpratar om diverse ämnen. Vi fångar upp läsarkommentarer, Po får svara på frågan om vad han menar med ”Sverigedemokrater i varseljackor” och kanske är varseljackan den nya folkdräkten? Hur ska det gå för Pajala nu när gruvan stoppat verksamheten … Fortsätt läsa Pajala, Lubbe Nordström och norrländsk popmusik

För 75 år sedan sändes radions första socialreportage, På husesyn med Ludvig Nordström. En radioserie som kom att revolutionera folkhemmet. Vetenskapsradion Historia undersöker hur Lort-Sverige anno 1938 egentligen såg ut, och vad det var Lubbe Nordström ville förändra. - Det handlade inte om städning utan om själva husen, som man ansåg höll Europas lägsta standard, berättar historikern Jenny Björkman. Men den lort som skulle bort var inte bara fysisk, utan också själslig, menade Lubbe Nordström, som kritiserades för att syssla med rasbiologisk skandaljournalistik. Dessutom uppmärksammas emigrationsutredningen 1913 som skulle förklara varför alla svenskar tycktes överge moderlandet för Amerika. En utredning som i förlängningen lade grunden för ett modernt och amerikaniserat Sverige, menar historikern Dag Blanck. Programledare är Tobias Svanelid.