Podcasts about Norrbotten

Åsa Jonsson driver kontot @helt.orimligt på sociala medier och har snabbt vuxit med över 100 000 följare. Åsa är född och uppvuxen i Arjeplog men bor i Luleå sedan 15 år tillbaka. Hon är utbildad beteendevetare och utöver sina sociala medier så föreläser hon. Åsa berättar om den tuffa tiden i ungdomen hur hennes blyghet blev så stark att hon inte kunde gå till skolan, och hur hon fick hjälp att växa och våga ta för sig mer. Vi går även igenom Åsas bucket list samt om Åsa ska söka till Robinson eller inte. Länkar till Åsa: Åsa Jonsson (@helt.orimligt) • Foton och videor på Instagram Helt.orimligt – Hundägare i Norrbotten med självdistans och humor! helt.orimligt - YouTube TikTok - Make Your Day Besök även Pontus sociala medier: PONTUS JOSEFSSON | PODCASTER | LIFECOACH (@josefssonp) • Foton och videor på Instagram

Om hur Sverige blev bäst i klassen på stram migrationspolitik. Vi följer dom som lever med konsekvenserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Migrationsminister Johan Forsell har målet klart för sig och försöker tillsammans med andra EU-länder förändra migrationspolitiken. Lagändringarna drabbar inte bara enskilda, utan också små kommuner som Harads i Norrbotten. Där har äldreboendet plötsligt svårt att få tillräckligt med personal när reglerna för migranter ändrats i rask takt.Och på förvaret i Märsta möts kvinnor från hela världen som plötsligt tvingas lämna sina barn.Medverkande: Simret Ghidey Tewelde från Upplands-Väsby, Johan Forsell, migrationsminister för moderaterna, Louise Dane, jurist vid Asylrättscentrum, Dure Dadacha, arbetar vid äldreboendet i Harads i Bodens kommun, Marie Mattsson, personalplanerare vid äldreboendet i Harads, Tobias Sundberg, moderat gruppledare i Bodens kommun, Bernd Parusel, forskare i statsvetenskaps vid SIEPS, Svenska institutet för europapolitiska studier. Programledare: Fernando Arias fernando.arias@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Reporter: Johanna Sjöqvist Harland johanna.sjoqvist@sr.se Tekniker: Maria Stillberg

I det här avsnittet möter vi medium och nåjda Lena Greus med rötterna i Tornedalen, som själv ser sig som en "andlig trapper". Lena medverkar i TV-serien Där väggar talar (SVT Play) som handlar om historiska platser i Norrbotten där det behövs assistans med oroliga andar. För en gångs skull har man gjort en tv-produktion med inriktning på andlighet som är finstämd och värdig. Mycket sevärt med spännande bakgrundshistorier, bland annat om sanatoriet i Sandträsk! https://www.svtplay.se/dar-vaggar-talar Lena Greus är verksam som medium med andliga vägledningar, husrensningar och som shamansk guide för utländska grupper som vill möta naturen och lära sig om de samiska traditionerna. Lena berättar bland annat om skogssamerna och hur koloniseringen medförde att trummor brändes och många gamla ritualer glömdes bort. Idag är det en friare form av neo-shamanism hon ägnar sig åt, men en gammal gåva som Lena har fått ta del av är förmågan att stämma blod.I Tornedalen finns mycket av det gamla sättet kvar, man har fått vara ifred i och med avståndet till södra Sverige och därmed finns en hel del gammal kunskap kvar.Lena nämner bland annat Ester Pietula, barnmorskan som i en tid före en utbyggd läkarvård tog mödravården till de mest avlägsna delarna av Tornedalen.Det blev ett varmt samtal om hur vi alla är duktiga på att skapa relationer, för att vi är beroende av andra för att överleva, och hur Lena önskar att vi ska ta tillbaka relationen med naturen som vi har tappat. "Att hedra naturen är också att hedra dig själv, för vi är alla en del av kretsloppet."För mer information om Lena och hennes verksamhet: https://godaenergier.se/Instagram: https://www.instagram.com/lenagreus/FaceBook: https://www.facebook.com/Godaenergier/Medverkande: Maria Dupal, Anders Ahlin, Katri Kingstedt, Sofie Langeborg och Lena Greus Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt, som ingår i Föräldraskolan, intervjuar Reine Sundqvist Eva Eriksson, som är ordförande för Föräldraföreningen Mot Narkotika i Norrbotten. Hon delar med sig av egna erfarenheter, föreningens arbete, utmaningar och hur de stöttar familjer i kampen mot narkotika.Gäst: Eva Eriksson, ordförande för Föräldraföreningen mot narkotika i Norrbotten.Programledare: Reine Sundqvist, kommunikationschef i Kalix kommun.Kalixpodden med Reine Sundqvist presenteras av Kalix kommun.

Sverige körde över Finland och ändå stod det "bara" 2-1 på tavlan när slutsignalen gick i ett jublande Avicii Arena. Tredje raka segern och en oväntad målkung sticker ut efter måndagens rivalmöte. Det har festats ordentligt i Norrbotten och än lever glädjeruset vidare. Vi får tag i Thomas "Bulan" Berglund som berättar om de gångna veckorna, vägen till SM-guldet och vad som väntar härnäst. Slog årets firande 1996 års kalas i Luleå? Heino har stuckit till Cypern. Det råder VM-feber även där nere och vi får en liten rapport från en solig frukostservering. Vi ställer oss frågan om det här är det sämsta Finland vi har sett. Programledare: Tobias Dahlberg I studion: Johanna Lagus & Jonathan Knekta På länk: Thomas "Bulan" Berglund & Christopher Heino-Lindberg

  Förberedelserna inför kommande säsong har blåst igång på allvar och bjuder  Mikael Mjörnberg och Henrik Skoglund mängder av rubriker att diskutera. Vi snackar om ett snopet klubbval, Karlskronas Västervik-rykten, Visbys tränarbyte, den uppskruvade retoriken om satsningen, Vallentunas sportchefsdilemma, Brödernas märkliga utspel, frågetecken för många av de tilltänkta topplagen, underskattade Lindlöven, kapprustning i Norrbotten, ett […]

Det är nåndag! Armann, Jofi och Petrina snackar om valborg, trista kossor, årets bananflugor, Petrinas nya lägenhet, Måns Zelmerlöv, Aftonbladets rasistiska reportage om rasism, den kriminella brödkärringen i Norrbotten och lite annat smått och gott. Världens bästa ståuppklubb heter UNDER JORD och ligger i Malmö! Köp biljett på underjord.nu! Just nu finns det EN biljett till kvällens säsongsavslutning, alltså EN sista chans för EN person att gå på Under Jord innan sommaruppehållet. LIDE BALL QUIZ är en quiz med Johannes Finnlaugsson och en hemlig gäst som nu också finns som podcast! Deluxe-feeden finns på http://underproduktion.se/lideballquiz, gratisfeeden hittar du i din lokala poddspelare. Vill du gå och quizza live, och det vill du för det är lide ball, så hittar du biljetter på underjord.nu. ARMANN & ANTON TESTAR NYTT 2 kommer till olika städer, biljetter hittar du på https://linktr.ee/armannh (grattis Kristianstad och Landskrona som är de enda städerna som inte är slutsålda än) Hitta grejer Petrina gör på http://petrina.se Stötta podden på http://patreon.com/mandag så blir vi mycket glada!

Guld är tillbaka i Norrbotten. Efter 29 år av väntan fick Erik Gustafsson och Linus Omark lyfta Le Mat-pokalen i Delfinen och sedan var festen igång. Vi lyssnar till röster från omklädningsrummet och guldbanketten. Vi kikar på Luleås resa fram till guldet och delar ut våra awards från slutspelet. Jonathan Knekta ger oss en rapport från Luleå och ger oss en blick inifrån den långa kvällen och natten på klubbar och gator. Timrås nya tränare, Tommy Samuelsson finns också med och pratar om sina guldminnen och hur han ska skapa nya sådana i Timrå. Säsongen är över, nu blickar vi mot VM! Programledare: Tobias Dahlberg I studion: Johanna Lagus & Christopher Heino-Lindberg På länk: Tommy Samuelsson & Jonathan Knekta

Nordmark Pod får besök av fotografen Gustav Gräll!Det samtalas om och att; Samtiden & Framtiden, Gävle, nånstans ska ju Norrland börjar, Piteå, mormor och morfar, hökar över axeln, nostalgiska av mina bilder, härkomst och ursprung, varför frågade jag inte mer? Hitta min grej, varför bråkar man alltid med sig själv? Musiken räddade mig från idrotten, fotografiet i mitt liv, Nebraska, två tidningar i Gävle, allt är konstigt, jag känner mig inte som en ironisk person, Blå Bands bea, Sågen, Leende guldbruna ögon, min farfar på dragspel, Lars Tunbjörk, har vi nån chans i framtiden? Det perfekta eller det sterila, är jag sponsrad av Flen? Ha nära till Ica och att Fota på basstationen i Överkalix!Mäktigt! Produktion av NordmarkEditering av NordmarkMix av Nordmark

Anna Stålnacke är född och uppvuxen i Vittangi och driver idag flera gym, samt Livity & Xshapes. I avsnittet pratar Anna om vägen till denna fina framgång, samt vilka sidor man inte ser utåt i och med att vara företagare. Anna brinner för träning, och även att hjälpa andra att nå sina resultat. Hon är en driven och positiv individ vars hjärta hör hemma i Norrbotten.  Länkar till Anna & hennes företag: Anna Stålnacke

Hemvärnet har kallats gubbdagis men faktum är att de 23 000 frivilliga soldaterna spelar en allt större roll i skyddet av Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När man hör ordet Hemvärnet kanske ens tankar går till den klassiska filmen Repmånaden. Gubbar som hellre går på krogen än att övar strid.– Jag tror många har den här gamla bilden av Hemvärnet, att vi går omkring med grå uniformer och sliten utrustning, men det är precis tvärtom. Vi har toppmodern utrustning, säger Lars-Gunnar Lundström, ställföreträdande chef i gränsjägarbataljonen i Norrbotten. Det kanske inte är så konstigt att Hemvärnets status och utrustning uppdaterats. För Hemvärnets roll i skyddet av landet har fått en ny och större betydelse i och med Nato-inträdet. För nu kanske en stor del av de svenska förbanden behövs utomlands.– För att nu så bedömer vi att striderna kanske inte kommer att vara på svenskt territorium, utan det är ju mer österut, kanske Finland eller i de baltiska länderna, och då får vi såklart ett mycket större ansvar för territoriet hemma, säger Rikshemvärnschef Laura Swaan Wrede.Att försvaret av Sverige inte längre upphör vid riksgränsen har gjort att Hemvärnet ändrat sitt tankesätt på många olika sätt. Ett tydligt exempel är hur man nu måste omvärdera broförbindelserna över Torneälven som kommer vara viktiga för logistiken österut.– Våran tidigare uppgift med de här broarna var ju att bevaka dem och vara beredd att förstöra dem. Nu ska vi alltså hålla de här broarna till vilket pris som helst, säger Lars-Gunnar Lundström.Hemvärnet viktiga i börjanHemvärnet består till stor del av frivilliga soldater som skrivit kontrakt med försvarsmakten om att få ersättning för att öva fyra till åtta dagar per år. Om det blir krig eller krig måste dock de som gått med i Hemvärnet ställa upp - då gäller plikten.Förutom att hjälpa till vid kriser som skogsbränder är uppgiften att snabbt kunna bevaka och skydda, i strid eller på annat sätt, förutbestämda platser i ens närområde. På den punkten skiljer sig Hemvärnet från det som kallas fältarmén.– Armén rör sig över stora områden. Hemvärnet är mer lokalt och löser uppgifter där det behövs på plats, säger Johan Granholm, lärare vid Försvarshögskolan och även instruktör inom Hemvärnet.Hemvärnet har inte lika tunga vapensystem som armén och det är inte tänkt att de ska lösa lika kvalificerade uppgifter. Styrkan ligger inte i eldkraft utan i att de kan vara på plats snabbt och utföra sitt jobb.– För min del så börjar leda vår bataljon inom en timme och inom 24 timmar så ska hela vår bataljon vara ute på plats för att kunna utföra tilldelade uppgifter. Och det här ska vi ha kraft att lösa den här uppgiften i 90 dagar inledningsvis, säger Lundström.Betydelsen av att snabbt kunna vara på plats blev tydlig vid Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24:e februari 2022. En viktig nyckel i den ryska planen var att ta flygplatsen i Hostomel utanför Kiev för att snabbt kunna flyga in mängder med soldater och stridsfordon i Ukraina, men drygt 200 ukrainska soldater bjöd på hårt motstånd och grusade den ryska planen.– Det var hemvärnet i Ukraina som stoppade framryckning mot Hostomel vilket gav armén tid att tillföra andra förband som slutligen var de som kunde stoppa den stora framryckningen mot Kiev. Det var hemvärnet som stod först och stoppade de första kolonnerna, säger Johan Granholm.Text: Kalle Glas, GränsLjudklipp från: SR, YoutubeMedverkande:Laura Swaan Wrede, RikshemvärnschefLars-Gunnar Lundström, ställföreträdande chef för gränsjägarbataljonen i Norrbotten. Johan Granholm lärare vid Försvarshögskolan och instruktör inom Hemvärnet.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare & Producent

Hej och varmt välkommen till podcasten Amanda The Trucker, kul att du har hittat hit! Nu är det dags att spetsa öronen, för vi har en spännande gäst med oss – trafikpolisen Glenn Franklin ifrån Norrbotten! Många av er känner säkert redan till Glenn, och kanske har just du blivit stoppad av honom på vägen?I dagens avsnitt får vi lära känna Glenn, han delar gladeligen med sig av sina erfarenheter som trafikpolis. Han ger oss en inblick i hur en typisk arbetsdag kan se ut, vilka kontroller som utförs på tunga fordon och svarar på era frågor. Vad händer om man bryter mot körtiderna? När och vart får man köra på out? Spjäll, lampor, veteranlastbilar.. vad gäller egentligen? Ja det blir många intressanta diskussioner som ger oss nya lärdomar och förståelse för trafikpolisens viktiga roll.Tusen tack för att du lyssnar! Dagens gäst Glenn Franklin, trafikpolisKontakt / Sociala medier: mittnamnarglennAmanda The Trucker Instagram: podcastamandathetrucker Facebook: Podcast Amanda The Trucker Hemsida: www.amandathetruckerpodcast.seKontakt: podcast@amandathetrucker.info TikTok: amandathetrucker Youtube: Amanda The Trucker Podcasten presenteras av Amanda Berggren, följ henne på sociala medier instagram @amandaberggren95 och youtube Amanda The Trucker.

I över ett år söker åklagare Mikael Bäckström efter en man från Norrbotten. Mannen är misstänkt för flera grova bedrägerier och skattebrott, och verkar ha gått upp i rök. Till slut, i början av december 2024, grips den misstänkte på Cypern. Men precis när åklagaren tror att mannen är fast, lyckas han gå upp i rök igen – genom att hoppa ut genom ett fönster. Programledare: Linnéa Hjortstam. Med Johanna Hövenmark, reporter på DN:s redaktion i Luleå. Producent: Elinor Ahlborn.

I Kathrine Nedrejords roman Sameproblemet drar Marie brått tilbake til Márkannjárga, til begravelsen til Áhkku, mormoren. Den fire måneder gamle babyen hennes blir igjen i Paris med den franske samboeren. Tilbake i Sápmi må Marie forholde seg til sin samiske side igjen, som hun har flyttet vekk fra og ikke engang fortalt samboeren om. Hva er igjen av den samiske identiteten hennes etter generasjoner med fornorskning, diskriminering og hat? Og hva vil den bety for datteren i framtida?I Mödramärg av Tina Harnesk flytter Majalis tilbake til Vuojat i Norrbotten fra Dublin, nysingel og gravid. Moren hennes har dødd, som den siste av foreldrene. Mens hun rydder i huset begynner Majalis å lese i morens dagbok, som setter både deres forhold og hennes egen graviditet i perspektiv. Samtidig går hun inn i den lokale kampen mot et omfattende gruveprosjekt, som fører historien tilbake til lulesamenes kamp mot gruvearbeid i området på 1600-tallet.Både Nedrejord og Harnesk hører til en ny generasjon forfattere som skriver fram den historiske undertrykkelsen av samer. Gjennom skjønnlitteraturen tar de et oppgjør med den historiske samepolitikken i hvert sitt land, og synliggjør den fortsatt vedhengende stigmatiseringen mange samer opplever i dag.Kathrine Nedrejord er forfatter og dramatiker, med et titalls utgivelser bak seg for ungdom og voksne, kjent for en analytisk og kompromissløs penn. Hun har blant annet blitt tildelt Havmannprisen og Oktoberprisen, og for sin siste roman Forbryter og straff ble hun nominert til Nordisk råds litteraturpris.Svenske Tina Harnesk debuterte i 2022 med romanen Folk som sår i snö, som også trekker linjer bakover i samisk historie, til tvangsflyttingen av reinsamer på svensk side tidlig på 1900-tallet. Romanen høstet store lovord da den kom, og ble tildelt den høythengende leserprisen Årets bok i Sverige.Nå møter Nedrejord og Harnesk forfatter og historiker Aina Basso til samtale om slektskap, samisk tilhørighet og alle de små historiene som utgjør den store historien om Sápmi. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Magdalena Pajala har en enastående skidkarriär bakom sig. Hon har åkt i de olympiska spelen, tour de ski och flera världscupstävlingar. I avsnittet pratar vi om den hårda pressen som ställs på skidåkarna, och hur man lätt hänt kan ställa för höga krav på sig själv. Magdalena belyser även tiden då hon utreddes för PCOS och fick hjälp för att sedan bli mamma. Idag jobbar Magdalena som skidlärare och är med i olika projekt i Norrbotten.  Besök även Pontus Sociala medier: PONTUS JOSEFSSON | PODCASTER | LIFECOACH (@josefssonp) • Foton och videor på Instagram

Vanvårdade hundar i östra Finland är kopplade till ett tidigare fall i Tornedalen 2023. Men vad hände sen? Ingrid Ragnarsson från Länsstyrelsen i Norrbotten berättar om kvinnan som de försökt nå sedan dess. Manusförfattaren Dennis Kalla vill sprida kunskap om skallmätningar och språkförtryck genom en ny skolpjäs som sätts upp av Tornedalsteatern. Aaron Bong i Göteborg får representera tornedalingar på en utställning som Forum för levande historia håller i. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Finlands nordligaste kommun Enare växer tack vare turismen. Anna Koivumaa och hennes familj flyttade från Tornedalen till Ivalo i Enare där hon idag jobbar som hotellchef. Är du ung och queer och bor i Norrbotten? Joakim Isaksson Markström och Rebecka Digervall från RFSL ordnar regnbågskaféer i sex norrbottniska kommuner i vår och vill peppa alla att bli en allierad till HBTQI-rörelsen, men vad innebär det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Si vous regardez autour de vous, il y a sûrement de l'acier quelque part. Même si vous êtes loin de la tour Eiffel ou du pont de San Francisco, cet alliage est devenu indispensable pour fabriquer nos transports, nos bâtiments, nos machines industrielles, mais aussi des prothèses médicales, des ciseaux ou des couverts… Résultat : 1,8 milliard de tonnes d'acier sont produites dans le monde chaque année. (Rediffusion du 05/07/2024) Le problème, c'est que produire de l'acier émet beaucoup de dioxyde de carbone. 8% des émissions mondiales de CO2 en 2023 pour être précis. Alors comment faire ? En utiliser moins ? Cela va être compliqué, car la demande est croissante. Le recycler ? C'est déjà le cas pour ¼ de l'acier mondial. La Suède est le premier pays au monde à se lancer dans la production d'acier vert. Même si elle ne produit que 1% de l'acier mondial, elle montre la voie. Cela se passe dans le nord du pays, à 200 km au-delà du Cercle polaire. Dans la ville de Kiruna pour l'extraction du minerai de fer qui fournit 80% des besoins européens. Et dans celle de Lulea pour les aciéries. C'est donc là que nous vous emmenons aujourd'hui. Dans la région de Norrbotten connue pour ses aurores boréales et ses forêts à perte de vue. Nous allons commencer par la ville de Kiruna où, en ce moment, la nuit ne tombe jamais…Reportage réalisé par François Porcheron.Financé par l'Union européenne. Les points de vue et avis exprimés n'engagent toutefois que leur(s) auteur(s) et ne reflètent pas nécessairement ceux de l'Union européenne ou de l'Agence exécutive européenne pour l'éducation et la culture (EACEA). Ni l'Union européenne ni l'EACEA ne sauraient en être tenues pour responsables. 

Si vous regardez autour de vous, il y a sûrement de l'acier quelque part. Même si vous êtes loin de la tour Eiffel ou du pont de San Francisco, cet alliage est devenu indispensable pour fabriquer nos transports, nos bâtiments, nos machines industrielles, mais aussi des prothèses médicales, des ciseaux ou des couverts… Résultat : 1,8 milliard de tonnes d'acier sont produites dans le monde chaque année. (Rediffusion du 05/07/2024) Le problème, c'est que produire de l'acier émet beaucoup de dioxyde de carbone. 8% des émissions mondiales de CO2 en 2023 pour être précis. Alors comment faire ? En utiliser moins ? Cela va être compliqué, car la demande est croissante. Le recycler ? C'est déjà le cas pour ¼ de l'acier mondial. La Suède est le premier pays au monde à se lancer dans la production d'acier vert. Même si elle ne produit que 1% de l'acier mondial, elle montre la voie. Cela se passe dans le nord du pays, à 200 km au-delà du Cercle polaire. Dans la ville de Kiruna pour l'extraction du minerai de fer qui fournit 80% des besoins européens. Et dans celle de Lulea pour les aciéries. C'est donc là que nous vous emmenons aujourd'hui. Dans la région de Norrbotten connue pour ses aurores boréales et ses forêts à perte de vue. Nous allons commencer par la ville de Kiruna où, en ce moment, la nuit ne tombe jamais…Reportage réalisé par François Porcheron.Financé par l'Union européenne. Les points de vue et avis exprimés n'engagent toutefois que leur(s) auteur(s) et ne reflètent pas nécessairement ceux de l'Union européenne ou de l'Agence exécutive européenne pour l'éducation et la culture (EACEA). Ni l'Union européenne ni l'EACEA ne sauraient en être tenues pour responsables. 

"Shoot The Puck" är en podcast av Hockeynews.se Erik Gustafsson beskriver att han och "Bulan" Berglund ser många saker på samma sätt. Dessutom hetlevrade. När han gästar "Shoot The Puck" berättar han om heta ordväxlingar mellan duon och varför han uppskattar att "Bulan" inte är långsur – men också att haft den där hetlevrade personligheten hela livet och annars hade han inte suttit här idag. Spel i NHL, Ryssland, Schweiz blandad med VM-guld och lagkapten för Luleå Hockey och den spelaren i SHL som har mest istid. Här får ni träffa Erik Gustafsson – en produkt från Njurunda. Ur innehållet: 2.00: Tittade sig i spegeln och gjorde förändringen 4.45: Så blev han kapten från dag ett i Luleå 6.30: Hetlevrad sedan 1988 7.30: Blev så förbannad att han lämnade Timrå 12.00: NHL-klubbarna stod helt plötsligt på kö 14.30 Lämnade envägskontrakt på bordet – skulle ha stannat 16.20: Trodde inte på VM-guld 19.20: Shinnimin-gate 23.00: Bulan har uppklarade affärer – heta ordväxlingarna mellan duon 26.00: Kärleken till Luleås fans 28.30: Timrå har ett ”jävligt stort behov av att förändra kulturen” 34.00: Kan bosätta sig i Norrbotten efter karriären 37.00: Hade en helt annat bild av Bromé 39.00: Lärde sig snabbt – därför la han ner X-konto

Vi möter fotografen Robin Eriksson Franzén i gammelskogen i Gällivare. Vi hör om sniglar, mossromantik och höghöjdsdramatik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter mötet med riktig skog i Norrbotten var han fast, fotografen Robin Eriksson Franzén. Nu arbetar han sen sju år med ett filmprojekt som ska visa varför gammelskogen är värd att bevara. Vår fältreporter Alexander Linder träffar honom i snöklädd granskog vid en eld utanför Gällivare. Det blir tal om skönheten i snöklädda granar, övernattningar i bister kyla och tjusningen med att vistas ensam i skogen.Vart tar sniglarna vägen på vintern? Naturmorgons Karin Gyllenklev följer med Ted von Proschwitz, blötdjursforskare vid Göteborgs Naturhistoriska museum, för att höra hur sniglar och snäckor överlever kalla vintern. De har lite olika knep, en gömmer sig i en liten lerhåla där väggarna stärkts med slem, en annan tillverkar ”vinterlock”. Och under en murken trästock hittar de en liten snäcka som är mördarsnigelns stora skräck.Mossig konst visas just nu på naturum i Kristianstad vattenrike. Stora virkade stubbar och mossor, verklighetstrogna men i broderi. Det är konstnären och virkerskan Sandra Magnusson som inspireras och facineras av skog, i sin konst.En sändarförsedd kustpipare flög på 3000 meter höjd, mot sin häckningsplats i Sibirien. Över Skåne tog resan slut. Sändaren hittades intill en pilgrimsfalks bo. Åke Lindström, biologiprofessor vid Lunds universitet, berättar om hur forskarnas spionutrustning på migrerande djur ger oväntad kunskap.Veckans kråkvinkel står Thomas Öberg för.I studion finns programledare Mats Ottosson.

Norrlands integration i den svenska staten var en komplex och långvarig process som präglades av både framsteg och konflikter. Regionen gick från att vara en perifer del av riket till att bli en central del av Sveriges ekonomi och politik. Samtidigt förblev Norrland en plats av motstånd och kulturell mångfald, där olika folkgrupper fortsatte att forma sin egen identitet och historia.Under tidig medeltid betraktades Norrland som ett avlägset och delvis okänt område för den svenska centralmakten. Regionens betydelse låg framför allt i dess rikedomar av naturresurser, särskilt pälsverk, som var en eftertraktad handelsvara i Europa. Den svenska statens närvaro var begränsad, men handel och lokala maktstrukturer spelade en viktig roll.Detta är det andra av två avsnitt om Norrlands historia där programledaren Urban Lindstedt samtalar med författaren och historiepoddaren Robin Olovsson som är aktuell med boken Historien om Norrland – Dimmans land: från istid till hungerår. De så kallade birkarlarna, en grupp handelsmän med kungligt sanktionerade rättigheter, blev en viktig länk mellan den svenska staten och Norrland under medeltiden. De fungerade som handelsmän och skatteindrivare i områden där centralmaktens kontroll ännu inte var etablerad. Genom sitt inflytande över handeln med samerna lade de grunden för en ekonomisk integration av regionen, även om detta ofta skedde på bekostnad av samernas självbestämmande.Under Gustav Vasas regeringstid (1523–1560) började den svenska staten på allvar stärka sin kontroll över Norrland. Detta var en del av Gustav Vasas bredare projekt att skapa en stark och centraliserad stat. Norrland, med sina stora resurser av skog, malm och pälsar, sågs som en viktig tillgång för rikets ekonomi.Ett viktigt steg i denna process var kronans övertagande av birkarlarnas rättigheter. Gustav Vasa avskaffade deras privilegier och inrättade i stället en mer direkt statlig kontroll över handeln med samerna. Samtidigt påbörjades en omfattande kartläggning av Norrlands resurser, och kronan började aktivt uppmuntra kolonisering av regionen. Svenskar från södra delen av riket lockades att bosätta sig i Norrland genom olika förmåner, vilket ledde till en gradvis förflyttning av svenska bosättare in i området.Karl IX visade senare ett allt större intresse för Norrland. Och under den svenska stormaktstiden (1611–1718) blev Norrland en central del av rikets ekonomiska strategi. Naturresurser som skog, järnmalm och vattenkraft utgjorde grunden för Sveriges ekonomi och militärmakt. Gruvdriften i regioner som Bergslagen och Norrbotten expanderade snabbt, och Norrland försåg stormakten med de resurser som krävdes för att upprätthålla dess militära ambitioner.Koloniseringen av Lappmarken, som påbörjades under 1600-talet, var en central del av denna ekonomiska expansion. Staten försökte integrera de nordliga områdena genom att etablera nybyggen och kristna den samiska befolkningen. Kyrkan spelade en viktig roll i denna process, och missionärer sändes ut för att sprida kristendomen och svenska värderingar. Samtidigt försökte staten stärka sitt grepp om regionens handel och naturresurser genom att införa skatter och andra administrativa åtgärder.Musik: På min levnads afton av Hjort-Anders Olsson. Alan Ingall SoundcloudBild: illustration av aktiviteter hos samer och finnar: män som spetsar och röker lax.Abstrakt/medium: 1 tryck: träsnitt. Historia om de nordiska folken, Wikimedia Common. Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

P4 är Sveriges största radiokanal. Det är den snabba, närvarande, lokala kanalen som utgår från din vardag med nyheter, kultur och sport. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P4 är Sveriges största radiokanal. Det är den snabba, närvarande, lokala kanalen som utgår från din vardag med nyheter, kultur och sport. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P4 är Sveriges största radiokanal. Det är den snabba, närvarande, lokala kanalen som utgår från din vardag med nyheter, kultur och sport. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P4 är Sveriges största radiokanal. Det är den snabba, närvarande, lokala kanalen som utgår från din vardag med nyheter, kultur och sport. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P4 är Sveriges största radiokanal. Det är den snabba, närvarande, lokala kanalen som utgår från din vardag med nyheter, kultur och sport. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P4 är Sveriges största radiokanal. Det är den snabba, närvarande, lokala kanalen som utgår från din vardag med nyheter, kultur och sport. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P4 är Sveriges största radiokanal. Det är den snabba, närvarande, lokala kanalen som utgår från din vardag med nyheter, kultur och sport. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P4 är Sveriges största radiokanal. Det är den snabba, närvarande, lokala kanalen som utgår från din vardag med nyheter, kultur och sport. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P4 är Sveriges största radiokanal. Det är den snabba, närvarande, lokala kanalen som utgår från din vardag med nyheter, kultur och sport. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P4 är Sveriges största radiokanal. Det är den snabba, närvarande, lokala kanalen som utgår från din vardag med nyheter, kultur och sport. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P4 är Sveriges största radiokanal. Det är den snabba, närvarande, lokala kanalen som utgår från din vardag med nyheter, kultur och sport. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P4 är Sveriges största radiokanal. Det är den snabba, närvarande, lokala kanalen som utgår från din vardag med nyheter, kultur och sport. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P4 är Sveriges största radiokanal. Det är den snabba, närvarande, lokala kanalen som utgår från din vardag med nyheter, kultur och sport. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P4 är Sveriges största radiokanal. Det är den snabba, närvarande, lokala kanalen som utgår från din vardag med nyheter, kultur och sport. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P4 är Sveriges största radiokanal. Det är den snabba, närvarande, lokala kanalen som utgår från din vardag med nyheter, kultur och sport. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P4 är Sveriges största radiokanal. Det är den snabba, närvarande, lokala kanalen som utgår från din vardag med nyheter, kultur och sport. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P4 är Sveriges största radiokanal. Det är den snabba, närvarande, lokala kanalen som utgår från din vardag med nyheter, kultur och sport. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P4 är Sveriges största radiokanal. Det är den snabba, närvarande, lokala kanalen som utgår från din vardag med nyheter, kultur och sport. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P4 är Sveriges största radiokanal. Det är den snabba, närvarande, lokala kanalen som utgår från din vardag med nyheter, kultur och sport. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P4 är Sveriges största radiokanal. Det är den snabba, närvarande, lokala kanalen som utgår från din vardag med nyheter, kultur och sport. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P4 är Sveriges största radiokanal. Det är den snabba, närvarande, lokala kanalen som utgår från din vardag med nyheter, kultur och sport. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P4 är Sveriges största radiokanal. Det är den snabba, närvarande, lokala kanalen som utgår från din vardag med nyheter, kultur och sport. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hon bär melankoli i sig och har varit en envis motståndskonstnär i över 45 år. Vad har format Britta Marakatt-Labba? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon har fått ett smått sensationellt genombrott de senaste åren efter 45 års idogt konstnärskap i relativ anonymitet.Det plötsliga genomslaget kom via utställningen Documenta i Tyskland 2017, och via den internationella bekräftelsen kom erkännandet även i Sverige.Den senaste tiden har många kunnat ta del av hennes textilkonst. Den samiska motståndskonstnärens utställning på Nationalmuseet i Oslo i somras lockade rekordantal i besökare, och hyllades av kritiker. Samma utställning kommer snart till Kiruna, och därefter till Moderna museet i Stockholm. Hon har även designat Cancerfondens rosa band i år, och blev i veckan utsedd till Årets formbärare i Norrbotten.”Varför skrattar jag så sällan?”Britta Marakatt-Labba föddes 1951 i en kåta under en renflytt på gränsen mellan Norge och Sverige, i Sápmi. Hennes barndoms somrar i Rostadalen beskriver hon som ett paradis.Men åren i nomadskolan, där samiska barn skildes från sina föräldrar och inte fick tala sitt modersmål, beskriver hon som gräsliga.Varför har hösten på senare år gått från mörk till ljus, för Britta Marakatt-Labba? Hur påverkas hon och hennes familj av klimatförändringarna? Och varför vill hon verka mindre allvarstyngd i offentligheten?Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Marie Lundström samtalar med de romanaktuella författarna Gustav Bergström och Mattias Timander om den lilla byn i skönlitteraturen, om kaffet och veden som ska huggas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad vore den svenska skönlitteraturen utan byn eller det lilla samhället? I Lundströms Bokradio möter vi två författare som under hösten kommer med böcker som skildrar människor och huvudpersoner i en by på landsbygden. Mattias Timander, född 1998 och uppvuxen i Kiruna, debuterar med boken Din vilja sitter i skogen. Gustav Bergström, född 1971 och uppvuxen i en by med tretton gårdar i Norrbotten, kommer med boken Tant Valborg bar alltid turban när hon gick bort. Vad är det som är speciellt med att växa upp i en liten by? Hur förhåller man sig till den när man i vuxen ålder har flyttat till storstan?Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Märta Myrstener

Christian Olsson ger sig ut på radioresa Sverige runt i jakten på en nattuggla i varje landskap! Kommer han att lyckas? Svaret får du i Karlavagnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Blekinge, Bohuslän, Dalarna, Dalsland, Gotland, Gästrikland, Halland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Lappland, Medelpad, Norrbotten, Närke, Skåne, Småland, Södermanland, Uppland, Värmland, Västerbotten, Västergötland, Västmanland, Ångermanland, Öland och Östergötland – finns det i alla fall en pigg och pratglad person i varje landskap så har vi lyckats med vår radioresa.Vakna i Sverige i Karlavagnen med Christian OlssonRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar cirka kl 22.12.

Fredag! I dag blir det ett snällt avsnitt, men inte desto mindre kul! Det blir felsägningar, barn, pranks och gubbar. Har du ett skvaller som fler borde få höra? Maila det till kafferepetpod@gmail.comMissa inte vår månatliga systerpodd Cigarrummet. Bli prenumerant på www.underproduktion.se/cigarrummet10:29 - Exet, morsan och jag15:30 - Rättspatos i Norrbotten 19:35 - Vem där? 21:52 - Knut-Simon29:15 - Ett oväntat möte33:01 - En vanlig dag i skogen38:06 - Historielektionen41:15 - Berlinkonferensen43:54 - Mitt mentala rum Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  The guest mix hits just keep coming! This set come to us courtesy of Old Amica, a two-person band originally from Norrbotten, Sweden. Today they are separated by 1864km with one part in Stockholm, the other in Genève.  https://oldamica.bandcamp.com/ I was familiar with their work on the Whitelabrecs label: https://whitelabrecs.bandcamp.com/album/taiga https://whitelabrecs.bandcamp.com/album/fyr So I was excited to hear about a new album coming out on August 9th. And then I was even more excited when they agreed to create a mix for LLM. Here's what Johan & Linus say about this creation: "This mix is a collection of songs and sounds that have had an influence on our new album “För alltid” (out August 9th via Le Mont Analogue [Dronarivm]). “För alltid” is an album about the passing of time, and we tried to break our sound down to its smallest constituents. Sounds that have always been there as a world of its own, but hid in the background." Thanks so much for this excellent set! Be sure to check out their new release when it drops on the 9th. Cheers!   T R A C K L I S T : 00:00    The Beach Boys - Our Prayer (20/20 1969)  01:06    Jónsi & Alex - Atlas Song (Riceboy Sleeps 2009)  08:27    Julianna Barwick - The Harbinger (Nepenthe 2013)  14:02    Stars of the Lid - Dungtitled(In a major) (And their Refinement of the Decline 2007)  19:07    Oliver Coates - One Without (Aftersun [Original Motion Picture Soundtrack] 2023) 23:51    Foreign Fields - Terrible Times (Reprise) (The Beauty of Survival 2020)  25:17    Old Amica - Mot natten (För alltid 2024)  32:12    Brian McBride - Overture(For Other Halfs) (When the Detail Lost its Freedom 2005)  38:41    Matti Bye - Open Sea (Capri Clouds 2024) 42:20    Hildur Guðnadóttir - 12 Hours Before (Chernobyl [Music from the Original TV Series] 2019)  44:30    Angelo Bandalamenti - Dark Space Low (Twin Peaks [Limited Event Series Soundtrack] 2017) 46:15    Ryuichi Sakamoto - fullmoon- immersion 2023 (async immersion 2023 2017)  51:03    Skator - Ljusa Tiden (excerpt) (År 2020)  52:20    Old Amica - Neckar (För alltid 2024)

Si vous regardez autour de vous, il y a sûrement de l'acier quelque part. Même si vous êtes loin de la tour Eiffel ou du pont de San Francisco, cet alliage est devenu indispensable pour fabriquer nos transports, nos bâtiments, nos machines industrielles mais aussi des prothèses médicales, des ciseaux ou des couverts… Résultat : 1,8 milliard de tonnes d'acier sont produites dans le monde chaque année.  Le problème, c'est que produire de l'acier émet beaucoup de dioxyde de carbone. 8% des émissions mondiales de CO2 en 2023 pour être précis. Alors comment faire ? En utiliser moins ? Cela va être compliqué car la demande est croissante. Le recycler ? C'est déjà le cas pour ¼ de l'acier mondial. La Suède est le premier pays au monde à se lancer dans la production d'acier vert. Même si elle ne produit que 1% de l'acier mondial, elle montre la voie. Cela se passe dans le nord du pays, à 200 km au-delà du Cercle polaire. Dans la ville de Kiruna pour l'extraction du minerai de fer qui fournit 80% des besoins européens. Et dans celle de Lulea pour les aciéries. C'est donc là que nous vous emmenons aujourd'hui. Dans la région de Norrbotten connue pour ses aurores boréales et ses forêts à perte de vue. Nous allons commencer par la ville de Kiruna où, en ce moment, la nuit ne tombe jamais…Reportage réalisé par François Porcheron.