Podcasts about ekots

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ica-gruppens vd Nina Jönsson om matpriserna, den kommande momssänkningen och konkurrensen i dagligvaruhandeln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sverige har matpriserna ökat de senaste åren, störst var ökningen mellan 2021–2023 då priset steg med 28 procent. Även under 2025 har matpriserna stigit mer än inflationstakten, och har fortsatt att stiga i oktober. Nina Jönsson, vd för koncernen Ica-gruppen där bland annat Ica Sverige med Icas alla matbutiker ingår, tycker inte att konsumenterna ska vänja sig vid att matpriserna stiger mer än andra priser. Hon menar att ökningstakten för matpriserna är på väg ner.”Sen händer det saker i världen. Det är krig och extremväder, och vi vet inte hur svenska kronan kommer att utvecklas”, säger Nina Jönsson.Sedan matpriserna ökade kraftigt under 2022 har de stora dagligvaruföretagen Ica, Axfood och Coop kritiserats för obefogade prishöjningar – som inte kan förklaras av exempelvis inflation eller ökade kostnader – samt för stora vinster. Ica Maxi, som består av knappt hundra butiker, delade ut en miljard till sina ägare under 2024.Är det rimligt?”Ja, det är väldigt viktigt att vi har lönsamma butiker”, säger Nina Jönsson. Hon fortsätter:”Alla de butikerna som är mest framgångsrika möter sina största konkurrenter vid samma parkering. Ica-systemet vilar på att vi har ”Sverige-runt-pris”. Vi behöver några stora butiker som går bra för att vi ska kunna ha samma pris in till alla butiker. Vi har ju 181 butiker som har ett negativt resultat, så det är inte långt ifrån alla som är väldigt framgångsrika.”Nina Jönsson säger att hon förstår att vinsterna för de mest framgångsrika Ica-butikerna kan sticka i ögonen. ”Men de delar med sig hälften av sitt resultat tillbaka till Ica för att vi ska kunna investera”, säger Nina Jönsson. Kritik mot bristande konkurrensPå uppdrag av regeringen har Konkurrensverket granskat konkurrensförhållandena i livsmedelskedjan. För perioden 2022-2023 drar myndigheten slutsatsen att priserna på basvaror steg mer än kostnaderna, och att ”priserna hade kunnat vara lägre om konkurrenstrycket hade varit hårdare”. Nina Jönsson tycker inte att någon del av prishöjningarna på mat under senare år beror på att konkurrensen brister. ”Har vi gjort otillbörliga prishöjningar? Nej, det har vi inte”, säger Nina Jönsson.Hon tycker snarare att det är väldigt hård konkurrens i dagligvaruhandeln. Du sa att ingenting av prishöjningarna beror på att konkurrensen inte fungerar. Menar du att den här marknaden är perfekt? ”Det är hård konkurrens på marknaden”, säger Nina Jönsson. Lovar sänkta matpriserFrån den 1 april 2026 sänks matmomsen tillfälligt till sex procent, en reform som kostar nära 16 miljarder nästa år.Kan du lova att matpriserna i Ica-butikerna sänks motsvarande matmomsen från 1 april?“Absolut kommer vi att göra den skattesänkningen. Tittar man på när man förra gången gjorde en momssänkning. Riksrevisionsverket gjorde en utredning på det 2018 och konstaterade att hela sänkningen genomfördes. Så jag har inget skäl att tro att det inte skulle hända den här gången”, säger Nina Jönsson. Kan du också lova att den här sänkningen av matmomsen förs över fullt ut till kunderna också längre fram? Alltså när uppmärksamheten kring detta kanske inte är lika stor. Säg den 1 april 2027. ”Ja, absolut”, svarar Nina Jönsson.Inför sänkningen av matmomsen har Vänsterpartiet varnat för att butikerna först kommer smyghöja priserna, och sedan sänka dem när momsen sänks. Nina Jönsson avfärdar den risken. “Vi har ju inga såna planer. Det finns ju även regleringar som reglerar detta, att man inte kan agera så. Sen förväntar vi oss att producenterna inte gör några prishöjningar precis innan den här momssänkningen sker”, säger hon. Dagligvaruhandeln påverkas också av den kommande sänkning av arbetsgivaravgiften för unga. Men om de minskade utgifterna kommer leda till ytterligare sänkta matpriser är Ica-gruppens vd Nina Jönsson osäker på. “Det kan man aldrig säg”, säger hon.”Ica-handlarna driver sina egna verksamheter så vi kan inte centralt påverka priserna”. Det är en reform som kostar 6 miljarder. Kommer matpriserna att sänkas på grund av det? ”Absolut kommer det att ge möjlighet att kunna sänka”, säger Nina Jönsson.Programledare: Johar Bendjelloul Kommentator: Knut Kainz Rognerud Producent: Johanna Palmström Tekniker: Jakob Lalér Programmet spelades in på förmiddagen den 14 november.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om hur man fyller livet med det som verkligen betyder något på ålderns höst; inringarnas drömliv som äldre helt enkelt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I P4 och Ekots granskning framkommer att hemtjänsten ofta styrs av stressiga minutscheman – något som påverkar både personal och vårdtagare. I Karlavagnen vänder vi på perspektivet och pratar om drömmar och visioner för åldrandet, hur det kan bli så bra som möjligt.Om att bli äldre i Karlavagnen med Christian OlssonRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.seeller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21:40.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Världen samlas för framtiden på två olika fronter. Just nu pågår både klimatmötet COP30 i Belém i Brasilien och Unescos 43:e generalkonferens i Samarkand i Uzbekistan. Samtidigt placeras klimatforskarna i grupterapi i en ny dokumentär på bio. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SVERIGES RADIO PÅ PLATS PÅ COP30 – ÄR DET MYCKET KULTUR?P1 Kultur kopplar upp sig mot Ekots reporter Mona Hambraeus, på plats på COP30 i brasilianska Belém. En del av klimatmötet handlar om kultur, hur märks det på plats? Och är det något som sticker ut extra mycket? Bland annat delas det ut en tryckt informationskatalog (”Climate is Culture”) som utforskar kopplingen mellan kultur och klimat. Och i ”Gröna zonen”, som är öppen för allmänheten, ska det arrangeras utställningar och event. UNESCO LARMAR: YTTRANDERIHETEN DJUPDYKER!I slutet av månaden släpps UNESCO:s nya rapport om utveckling för yttrandefrihet i världen: UNESCO World Trends in Freedom of Expression and Media Global Report 2025. På konferensen i Samarkand presenterades delar av rapporten och andelen av världens länder som är fullvärdiga demokratier fortsätter att sjunka. 72 procent av världen befolkning lever nu i länder med autoritärt styre av olika grad, den högsta andelen sedan 1978. Rapporten nämner också AI och sociala mediejättarna som hot mot journalistiken – och utsattheten för journalister som rapporterar om klimatförändringarna. Hör Anna Herdenstam, vice ordförande för Journalistförbundet, och Ulrika Björkstén, generalsekreterare för Vetenskap och allmänhet, som båda var på plats på konferensen som rådgivare åt den svenska delegationen.NY DOKUMENTÄR SÄTTER KLIMATFORSKARE I TERAPISamtidigt som klimatmötet kickar igång på allvar i veckan går långfilmsdokumentären "Klimatet i terapi" upp på bio. P1 Kulturs reporter Björn Jansson har pratat med regissören Nathan Grossman (”Greta”) och terapeuten Richard Beck som mötte klimatforskarna.WHEN WE SEE US – LILJEVALCHS VISAR ETT SEKEL AV SVART MÅLERIPå Liljevalchs konsthall i Stockholm öppnade nyligen den internationellt hyllade utställningen "When We See Us – Ett sekel av svart figurativt måleri". Med över 150 konstverk från 26 länder vill den ge en bred bild av svart konsthistoria och visas under rubrikerna "Vardagen", "Vila", "Triumf och frigörelse", "Sensualitet", "Andlighet", och "Glädje och fest". Kulturredaktionens Mårten Arndtzén och Expressen biträdande kulturchef och konstkritiker Valerie Kyeyune Backström har sett utställningen, där konstnärer som Lynette Yiadom-Boakye, Jacob Lawrence, Chris Ofili, Kudzanai Chiurai och Chéri Chénin medverkar.DET NYA USA TAR PLATS PÅ STOCKHOLM FILMFESTIVALKulturredaktionens och USA-poddens Roger Wilson, tidigare USA-korrespondent i San Francisco, har träffat regissörerna bakom filmerna ”An American Pastoral” och ”Mad Bills to Pay” som båda skildrar dagens USA. ESSÄ: RESERSÄLLSKAP – VÄNNER OCH FRÄMLINGAR SOM KOMMER NÄRATemat för veckans radioessäer från OBS är vänskap och idag ska det handla om resesällskap. Det kan vara någon väldigt nära, en bekant eller en total främling. Författaren och essäisten Henrik Nilsson argumenterar för ett nytt sätt att se på dessa möten.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Arbetsmarknadsministern om åtgärder mot den höga arbetslösheten, och om Liberalernas framtid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Arbetslösheten i Sverige ligger på 8,7 procent, vilket motsvarar en halv miljon människor, visar SCB:s statistik för det tredje kvartalet. Sverige har för närvarande den tredje högsta arbetslösheten i EU, och runt 150 000 personer har varit inskrivna på Arbetsförmedlingen i mer än tolv månader. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) tycker att arbetslösheten är för hög. ”Den stora utmaningen handlar om att många av de som är arbetslösa står väldigt långt från arbetsmarknaden”, säger Johan Britz.Det handlar bland annat om personer som saknar gymnasieutbildning, är födda utanför Europa, arbetslösa över 55 år och personer med en funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga.Varför har ni inte lyckats bryta arbetslösheten?”Vi har ett strukturellt problem, men till det kommer också ett konjunkturellt problem”, säger Johan Britz (L). Hur många av de som är arbetslösa kan få jobb tror du?”Min utgångspunkt är att alla som kan jobba ska jobba, och att vi aldrig får ge upp om människor. Samtidigt är jag förstås inte naiv. Det finns människor som står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden. Vi har räknat fram att det är ungefär ett helt Karlstad av utrikes födda, som saknar utbildning, som idag är arbetslösa. Och det är klart att insatser för dem är av en annan art än insatser för personer som har en utbildning, är födda i Sverige, och har blivit arbetslösa på grund av lågkonjunkturen. Men för mig är det viktigt att vi aldrig ger upp om människor”, säger Johan Britz (L).Han fortsätter:”Alla som i dag är arbetslösa ska ha insatser och hjälp så att de kommer närmare arbetsmarknaden. Eller olika typer av aktiviteter som gör att de inte fastnar i passivitet och bidragsberoende”, säger Johan Britz (L).Regeringens politik för att komma åt arbetslösheten handlar bland annat om utbildning, för att människor ska få den kompetens som efterfrågas, samt att det ska löna sig mer att arbeta än att gå på bidrag. Finanspolitiska rådet har granskat regeringens politik på området. De anser att ”Bristande ekonomiska incitament kan ha varit ett problem för några decennier sedan när det ekonomiska utbytet av arbete var väsentligt lägre än idag. Det framstår dock inte som någon huvudförklaring under nuvarande förhållanden”.Har de fel, Finanspolitiska rådet?”Om det lönar sig bättre att leva på bidrag än att arbeta, då kommer fler att leva på bidrag. Det är en väldigt enkel matematik. Det tror jag även Finanspolitiska rådet håller med om”, säger Johan Britz (L).”Vi behöver göra många olika saker. Att göra det mer lönsamt att arbeta, det är en pusselbit (...) Men den viktigaste pusselbiten på sikt, det är utbildning, gärna korta yrkesutbildningar och språkutbildning”, fortsätter han. Liberalernas framtidLiberalernas stöd i opinionen är rekordlågt på 2 procent, enligt Indikator opinions senaste mätning. Inför partiets landsmöte i november har partistyrelsens enats om att Liberalerna vill ha ett nytt Tidösamarbete och Ulf Kristersson som statsminister. Partistyrelsen har också slagit fast att de kommer fälla alla regeringar som Sverigedemokraterna ingår i. ”Skulle vi säga att vi tycker att SD kan sitta i en regering så är vi väldigt oroliga för att de personer som behöver komma till Tidöpartierna, det är ungefär 150 000 väljare, att de kommer skrämmas bort”, säger Johan Britz, som svar på frågan vad som är problemet med att låta SD ingå i en regering. Partiets analys är att exempelvis liberalt sinnade storstadsväljare accepterar Tidö-samarbetet i dess nuvarande form, men inte Sverigedemokratiska ministrar. Samtidigt kräver Sverigedemokraterna ministerplatser för att fortsätta Tidösamarbetet. Johan Britz medger att Liberalernas och Sverigedemokraternas linjer inte går ihop. ”Det är en korrekt beskrivning att de här två linjerna är oförenliga”, säger han. ”Vi tror att det bästa sättet att hålla Socialdemokraterna borta från makten är att vi inte har SD-politiker i regeringen och i Rosenbad. Det skulle innebära att många väljare blir tveksamma till att rösta på något av Tidöpartierna”, säger Johan Britz (L). Det verkar inte som att de andra Tidöpartierna riktigt tror på vad ni säger. Ulf Kristersson sa att man får ta det med en ganska stor nypa salt. Jimmie Åkesson säger i princip att Liberalerna kommer att få ändra sig. Har Ulf Kristersson rätt, ska man ta det här beskedet med en ganska stor nypa salt? ”Nej, det tycker jag inte man ska göra. Men däremot ska man vara på det klara med att Liberalerna vill ha en borgerlig regering. Vi vill ha ett fortsatt Tidösamarbete och vi kommer arbeta för det. Men vi kommer också säga nej till SD-ministrar i regeringen”, säger Johan Britz (L). Programledare: Johar BendjelloulKommentator: Helena GissénProducent: Johanna Palmström Tekniker: Brady JuvierProgrammet spelades in på förmiddagen den 7 november.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ukrainas nya ambassadör i Sverige, Svitlana Zalisjtjuk, om JAS Gripen, vad som kan sätta press på Putin, och Ukrainas framtid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 22 oktober besökte Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj Sverige, och undertecknade en avsiktsförklaring mellan Sverige och Ukraina om att Ukraina på sikt ska få köpa stridsflygplanet JAS Gripen. Ambassadör Svitlana Zalisjtjuk menar att affären skulle vara en investering i europeisk säkerhet, inte enbart ukrainsk, med tanke på exempelvis ryska sabotage i EU-området.”Gripenavtalet handlar det om hur vi ska skapa en luftsköld, inte bara för Ukraina, utan också för EU, och för Sverige. Det handlar om att stärka vår förmåga så att vi kan skydda vårt luftrum, vilket också innebär att ni kan skydda ert”, säger Svitlana Zalisjtjuk, som tillträdde som Ukrainas ambassadör i Sverige i september.När och hur JAS Gripen eventuellt skulle kunna börja levereras till Ukraina är oklart i nuläget, och enligt ambassadören diskuteras när en första leverans kan äga rum.Enligt Ulf Kristersson skulle det första JAS-planet kunna levereras tidigast om tre år, är det tillräckligt snabbt för Ukraina?”Vi skulle vilja att det sker tidigare, och vi förhandlar om att andra JAS-plan skulle kunna levereras snabbare”, säger Svitlana Zalisjtjuk.Även hur ett eventuellt köp av JAS-plan ska finansieras är oklart. Svitlana Zalisjtjuk vill att det ska finansieras genom lån med säkerhet i ryska frysta tillgångar i EU.Vi har hört rapporter om att Saab, som tillverkar JAS Gripen, planerar att bygga en fabrik i Ukraina där delar av JAS Gripen skulle kunna monteras. ”Jag kan bara säga att det har diskuterats av min president, er statsminister och Saabs vd”...”Men det är för tidigt att offentliggöra något av innehållet i dessa förhandlingar”, säger Svitlana Zalisjtjuk.Det är många detaljer som är oklara. Är du säker på att Ukraina faktiskt kommer att få JAS-stridsflygplanen? ”Jag är säker. På samma sätt som jag är säker på många andra saker som inte kunde hända men som ändå har hänt”, säger Svitlana Zalisjtjuk.Situationen i UkrainaNyligen har Ryssland intensifierat attackerna från luften och siktar in sig på att skada Ukrainas infrastruktur och energisystem. Svitlana Zalisjtjuk anser att Ryssland har lagt om sin strategi för att de inte når framgångar vid fronten.”De är maktlösa på frontlinjen, och därför bombar de våra städer för att skrämma civila. De har faktiskt”...”ökat sina attacker mot den civila infrastrukturen för att beröva människor dessa nödvändiga tjänster.” säger hon.”Vi arbetar just nu tillsammans med internationella partners för att få den utrustning vi behöver för att ta oss igenom vintern”, fortsätter Svitlana Zalisjtjuk. För att försvara sig i nuläget behöver Ukraina först och främst luftvärnssystem, enligt Svitlana Zalisjtjuk. Men även gas, sedan ryska attacker förstört delar av den ukrainska gasproduktionen, och reservdieselgeneratorer.”Vi behöver dieselgeneratorer för att driva skolor, förskolor och så vidare. Och vi ber människor, de som kan, att hjälpa oss med detta”, säger Svitlana Zalisjtjuk.USA:s och EU:s stödAmbassadör Svitlana Zalisjtjuk säger att USA:s stöd förblir avgörande för Ukraina, och hon medger att samarbetet inte varit helt enkelt.Skulle du säga att USA är en pålitlig allierad? ”Jag tycker att det går i rätt riktning”...”Kommunikationen mellan min president och president Trump har blivit mycket bättre” säger hon.De nyligen utfärdade amerikanska sanktionerna mot de ryska oljebolagen Rosneft och Lukoil anser Svitlana Zalisjtjuk är det bästa Donald Trump gjort. Enligt henne kommer sanktionerna kosta Ryssland fem miljarder dollar per månad.De pågående förhandlingarna inom EU om att använda de frysta ryska tillgångarna för att säkra Ukrainas finansieringsbehov sätter ytterligare press på Putin, anser Svitlana Zalisjtjuk.”Jag tror att Putin försöker matta ut Ukraina finansiellt. Om ryska frysta tillgångar – och kanske borde jag säga när ryska frysta tillgångar – kommer till Ukraina, får Putin ett tydligt budskap att Ukraina är finansierat för de tre kommande åren, att väst stöder dess kamp, och att Putin därför inte kommer att få det han vill”, säger hon.Ukrainas framtidPresident Zelenskyjs femåriga mandatperiod löpte ut 2024, men i enlighet med Ukrainas konstitution hålls inga val i krigstider. Svitlana Zalisjtjuk menar att det också skulle vara omöjligt rent praktiskt att hålla val under krig.”För att kunna hålla rättvisa val måste man dra tillbaka trupper, och ge även armén rätt att delta. Och se till att väljarna har säkerhet när de röstar. Tyvärr har vi inte den lyxen just nu”, säger hon.Behöver president Zelenskyj på något sätt förnya sin legitimitet som Ukrainas politiska ledare? ”Jag tycker att vi måste följa mitt lands konstitution, och vår lag säger mycket tydligt att val inte kan genomföras under krig. Eftersom kriget pågår kan landet inte säkerställa rättvisa och rättfärdiga val”, säger Svitlana Zalisjtjuk. Hur Ryssland och Ukrainas relation kommer se ut när kriget är över har Svitlana Zalisjtjuk svårt att föreställa sig.”Det kommer att ta hundra år innan vi kan titta åt det hållet med någon annan känsla än hat”, säger honInnan Ryssland blir en demokrati ser inte Svitlana Zalisjtjuk hur relationen mellan Ryssland och Ukraina skulle kunna förändras.Hur förbereder sig Ukraina för en möjlig tid när Vladimir Putin inte längre är vid makten i Ryssland? ”Efter Vladimir Putin kommer det en ny Vladimir Putin. Det är åtminstone så jag ser den samhälleliga utvecklingen i Ryssland. Jag är inte säker på att Ryssland kommer att bli demokratiskt inom överskådlig framtid”, säger Svitlana Zalisjtjuk. Programledare: Johar BendjelloulKommentator: Lubna El-Shanti Producent: Johanna Palmström Tekniker: Brady Juvier och Fabian Begnert Programmet spelades in på eftermiddagen torsdagen 30 oktober.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

mer om innehållet här nedanför: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur långt är det till fredsförhandlingar mellan Ryssland och Ukraina?Hör Maria Persson Löfgren, SR:s tidigare Rysslandskorrespondent.Hör om komikern som turnerar i Ukraina. Ju närmare fronten desto galnare uppträdande. Reportage av Lubna El-Shanti.Rysslandsexperten Gudrun Persson har skrivit en ny bok om hur den ryska militära strategin har utvecklats genom historien.Vissa kallar det för Sveriges största konstutställning.I skuggan av Göteborgs stora infrastrukturprojekt Västlänken med alla problem, finns ett långt plank som utsmyckats av många konstnärer från olika länder.Reportage av Carina Holmberg.Krönika av Agri Ismaïl om AI:s vägar som äro outgrundligaPanelen om: tuffare tag mot stökiga elever, beskattning av rika och om livstidsstraffHör: Linda Jerneck, Expressen, Leonidas Aretakis, Flamman och Stig-Björn Ljunggren, Sydöstran.timme 2:Vänstervågen inför borgmästarvalet i New York. Zohran Mamdani är progressiv muslim och är demokraternas toppkandidat till posten. Han har rejäl medvind. Reportage: Ginna Lindberg.Om Argentinas president Milei röstas bort får det stora konsekvenser. Idag genomförs det mellanårsval i landet. Hör Lotten Collin, SR:s Latinamerikakorrespondent och Andrés Rivarola Puntigliano, professor i Latinamerikastuider vid Nordiska Latinamerikainstitutet.Tung röst i Gaza vill se Hamas inför rätta. Reportage av Johan-Mathias Sommarström.Sista dagen för Moderaternas arbetsstämma i Västerås. Så vill partiet kraftsamla inför valet.Hör Helena Gissén, Ekots politiska kommentator.Vävstugorna har blivit populära igen, nu firar en i Kirseberg i Malmö 50 år med en utställning.Reportage av Sara Assarsson.Satir med Radioskugga: skoldebatt, industriproblem och SverigekontraktKåseri av Mark Levengood om övergången till vintertidProgramledare: Jesper LindauProducent: Anders Diamant