Podcasts about ekots

Så påverkas krigsaptiten på hemmaplan när bensinpriser och inflationsrisk ökar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bomberna faller över en lång rad länder i Mellanöstern, det viktiga Hormuz-sundet är stängt och oljepriset åker jojo på börserna. Trots Trumps försäkringar om att USA håller på att ”vinna” kriget mot Iran, har attackerna svagt stöd på hemmaplan. Hur avgörande är plånbokseffekterna för krigsstödet, hur stor påverkan har kriget på Trumps popularitet och hur låter kritiken från Maga-rörelsens megastjärnor? Det pratar vi om i det här avsnittet.Hör också om fyllnadsvalet i Georgia, där avhoppade kongressledamoten och Trumpkritikern Marjorie Taylor Greene ska ersättas. Blir det en Trumplojalist som tar hennes stol?Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondenterna och Knut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentator.Programledare: Sara Stenholm.Producent: Viktor Mattsson och Anna Roxvall.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Myndigheten för civilt försvars generaldirektör om att förbereda oss för värsta scenariot och om vad som går förlorat när allt fokus hamnar på krigshotet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid årsskiftet bytte Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, namn till Myndigheten för civilt försvar, MCF. Generalmajor Mikael Frisell, som tidigare varit militär rådgivare till ÖB, blev myndighetens generaldirektör i november 2024. Hans uppdrag är att bygga upp det civila försvaret som nedmonterades efter det kalla kriget slut – och att förbereda oss för krig:”Hela samhället och hela totalförsvaret planerar ju för det värsta scenariot. Vi gör ju det för att bygga förmåga och bli avskräckande så att det inte blir krig. Men du har helt rätt, vi förbereder för det värsta scenariot, för att det inte ska hända”, säger Mikael Frisell.I en debattartikel i Dagens Samhälle nyligen nämnde Frisell att det genomsnittliga kriget pågår i ungefär tre år. Är det det han föreställer sig att vi ska förbereda oss på i Sverige?”Det ligger ju vetenskap bakom det svaret. Dagens konflikter och krig håller på i tre år som medel så det är självklart att vi måste kunna förbereda oss för ett långt utdraget krig. Nu har vi gett ut, överbefälhavaren och jag, beslutade i september förra året, utgångspunkter för Totalförsvaret. Där pratade vi om att samhället måste klara av att stå emot en fullskalig invasion under minst tre månader. Under de månaderna ska vi ställa om samhället för att kunna stå emot ett långvarigt krig”, säger Mikael Frisell.Återaktiverad civilpliktFör att klara personalförsörjningen inom det civila försvaret har civilplikten återaktiverats. Tanken är att man ska utbilda personer inom samhällsviktiga områden så att de kan rycka in och arbeta så att samhället fungerar även vid höjd beredskap. Och redan i vår kommer 180 av de ungdomar som mönstrar tas ut för att göra civilplikt som brandmän. Det är Myndigheten för civilt försvar som ansvarar för att utbilda brandmän i Sverige. Idag utbildas inte tillräckligt många och det är stor brist i många kommuner. Ändå finns det beslut på att antalet hel- och deltidsbrandmän som fördubblas, från dagens 16 000 till 32 000 brandmän till 2035 – för att klara behovet vid väpnat angrepp. Hur ska myndigheten klara att fördubbla antalet brandmän när de inte klarar att utbilda för dagens behov?”Vi bygger upp ett system nu, så det blir en liten pilot första året. Men redan 2028–2029 ska vi ta in två tusen. Du ska se de 180, att vi lär oss lite erfarenhet för att komma igång i större skala. Så två tusen är det vi ska utbilda per år, från antingen 2028 eller 2029. Det beror på hur utfallet blir där”, säger Mikael Frisell.Glöms andra hot bort?Statens anslag till det civila försvaret väntas tredubblas mellan 2024 och 2028, från 5,9 miljarder till 19,4 miljarder. Men anslaget som Myndigheten för civilt försvar delar ut till kommuner för att förebygga naturolyckor som skred och översvämningar, något som väntas bli vanligare på grund av klimatförändringar, de ligger kvar på samma nivå mellan 2024-2028, runt en halv miljard per år.Flera forskare har uttryckt oro för att myndigheten nedprioriterar samhällrisker som klimatförändringar och pandemier när allt fokus hamnar på det civila försvaret och att rusta samhället för ett väpnat angrepp. Hur ser generaldirektör Mikael Frisell på risken att man glömmer samhällskriser som kan stå vid gränsen tidigare än fienden?”Jag förstår vad de menar, men samtidigt pågår det aktiviteter mot Sverige idag. Vi lever i en zon mellan fred och krig där det finns en antagonist som gör saker mot oss för att splittra oss i samhället. Vi ser cyber-attacker, hybrida incidenter, sabotage mot undervattenskablar. Så det hotet finns också vid gränsen. Det går inte att ställa det mot varandra. Vi måste hantera både och. Det lyfter vi fram i den nationella risk och sårbarhetsbedömningen från våren 2025. Där finns det specat, om jag uttrycker mig så slarvigt, 26 olika hot. Men samtidigt säger vi att det värsta hotet för befolkningen och nationen är det militära väpnade angreppet, och det måste vi förbereda oss för”, säger Mikael Frisell.Gäst: Mikael Frisell, generaldirektör för Myndigheten för civilt försvar Programledare: Ci HolmgrenKommentar: Henrik DammbergProducent: Maja LagercrantzTekniker: Brady Juvier Intervjun spelades in den 6 mars 2026

I Nepal kan den tidigare rapparen Balendra Shah bli premiärminister. Hur är det i Sverige, kan en tidigare rappare bli statsminister. Kulturkollens Andres Kriisa frågar Ekots inrikespolitiska kommentator Fredrik Furtenbach. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Socialdemokraternas partisekreterare om den interna kritiken mot partiets migrationspolitik, om expansiv finanspolitik och om att regera med Moderaterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under årets första månader har intern kritik mot Socialdemokraternas migrationspolitik vuxit. Ett av många utvisningsfall som uppmärksammats i medierna är SSU:s ordförande i Köping, Afnan Agha, som ska utvisas efter tio år i Sverige, som Dagens Nyheter har rapporterat om.Socialdemokraterna har stramat åt sin migrationspolitik sedan 2015 och partiet ligger nu nära tidöpartiernas linje. Det första steget tog Löfvenregeringen när man gjorde tillfälliga uppehållstillstånd till huvudregel i stället för permanenta. 2023 röstade Socialdemokraterna för regeringens förslag att ta bort den ventil som gjorde det möjligt att få uppehållstillstånd pga särskilt ömmande omständigheter. När Miljöpartiet och Vänsterpartiet i början av februari skrev ett utskottsinitiativ om att ändra lagen för att stoppa så kallade tonårsutvisningar fick de stöd av Centern, men inte av S. Först var beskedet att den strama migrationspolitiken skulle ligga fast, sedan föreslog S istället en ”stopplag” för att tillfälligt stoppa utvisningar. Var står egentligen partiledningen i frågan?”Vi vill ändra det så att personer som har uppmärksammats i media, att man kommer hit i unga år, har gått utbildning, fått jobb, etablerat sig har vänner här, kan språket, är en del av samhällsgemenskapen, de personerna ska inte kastas ut från vårt land. Det är det fokuset vi vill ha. Men att rulla tillbaka hela vägen tillbaka till för flera år sedan, det är inte vi beredda att göra. Men de här fallen är inte acceptabla och därför vill vi se de här förändringarna. Det behöver ske nu och återigen, det är regeringen som måste göra det, göra det här och nu kliva fram och agera.”Men vill ni ha tillbaka ventilen? Ja eller nej?”Ventilen för att till exempel 18-åringar som etablerar sig inte ska behöva lämna vårt land. Ja, det vill vi ha och det måste till nu och det måste gå snabbt.”Och det är ju i så fall särskilt ömmande fall, eller tänker du på nåt annat?”Jag vet inte om jag ska formulera en lagstiftning som ser exakt ut men det behövs till en stopplag nu, så att man stoppar de här utvisningarna.”, säger Tobias Baudin.Regera med ModeraternaNyligen sade Ardalan Scherabai (S) till Expressen att han helst skulle vilja att S regerar med M efter valet. Partisekreterare Tobias Baudin säger att dörren står öppen till alla partier förutom Sverigedemokraterna.”Jag möter många väljare som säger: 'Vore det inte bättre att ni satte ner med Moderaterna och gjorde upp om de stora samhällsproblemen?', men som sagt, jag tror inte det är möjligt. Ulf Kristersson fick inte ihop en energiöverenskommelse ens, så hur ska han få ihop det? Så det tror jag inte kommer hända. Det måste hända någonting på den sidan. Eller såklart att hela omvärldsläget med läget kring vad händer med Ukraina och Ryssland och osäkerheten skulle hända. Så det är inte realistiskt. Men på riktigt så står dörren öppen till alla utom Sverigedemokraterna.”Men varför skulle Ulf Kristersson vilja ingå i en regering där Magdalena Andersson är statsminister?”Ja, som sagt, jag tror inte det är så realistiskt. Vi menar såklart allvar med det, men jag tror att det är väldigt långt borta. Men det får man förhandla om.”Gäst: Tobias Baudin, partisekreterare Socialdemokraterna Programledare: Ci HolmgrenKommentar: Helena GissénProducent: Maja LagercrantzTekniker: Tim KellermanIntervjun spelades in torsdag den 26 februari.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klimat- och miljöministern om varför Sverige beräknas missa alla klimatmål, om bränslepriser och elektrifiering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tidöpartierna lovade sänkta bränslepriser inför valet 2022. Det löftet höll de – till priset av att Sveriges klimatutsläpp kraftigt ökade under 2024. Därefter minskar utsläppen, men för långsamt för att leva upp till Parisavtalets nivåer. Resultatet är att Sverige ser ut att missa alla klimatmål – både de nationella och de gentemot EU, det visar regeringens klimatredovisning. ”Vi är inte färdiga med klimatarbete i Sverige. Det är mitt perspektiv på den frågan. Det här med att vi inte kommer att nå dem, man kan formulera sig som att vi behöver mer politik för att nå dem. När man tittar på exempelvis hur tidigare regeringar låg bättre till för att nå målen byggde det på en väldigt hög reduktionspliktsplan som alla partier, inklusive Miljöpartiet, nu har backat ifrån,” säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L).När regeringen aviserade sänkt reduktionsplikt och sänkta bränsleskatter var budskapet att andra åtgärder skulle kompensera för de ökade utsläpp som ändringen skulle orsaka, men de åtgärder som hittills har presenterats har inte varit tillräckliga. Först i maj i år kommer den så kallade Styrmedelsutredningen att presentera sina förslag. ”Vi sänkte skatten på drivmedel och reduktionsplikten för att det var en stark vilja hos både det svenska folket och samtliga partier i Sveriges riksdag förutom Miljöpartiet. Vad man sen ska ersätta det med, det menar ju vi är elektrifiering. Därför satsar vi på många olika sätt med en bred palett av lösningar för att främja elektrifiering inom transportsektorn. Det menar vi är vägen framåt. Sen kan man ha med sig vad som rent tekniskt har hänt med reduktionsplikten. När vi tillträdde var reduktionsplikten väldigt hög. Det gjorde att priserna på biodrivmedel var väldigt höga. När vi sen sänkte det 2024 sjönk också priset på biodrivmedlen. Därför säger Liberalerna att reduktionsplikten borde vara ungefär tolv procent. M och KD har sagt att den borde vara sex procent. SD sa att den borde vara 0 % och nu är den på 10. Jag är inte nöjd, men jag skulle ändå säga att svenska väljare tydligt kan se vilken funktion Liberalerna fyller i svensk klimatpolitik.”, säger Romina Pourmokthari.”Baksmälla efter valet 2022”I veckan kritiserade Finanspolitiska rådet regeringen för att ha lånat för mycket och för att ha använt upp även nästa mandatperiods reformutrymme. Kommande regering kommer att få ett mycket svårt ekonomiskt läge. Även klimatutsläppen fungerar som en budget, och eftersom utsläppsminskningen stannat av under den här mandatperioden kommer Sverige behöva minska utsläppen extremt snabbt under nästa mandatperiod. Hur ansvarsfullt är det?”Det är en jättebra fråga, för jag håller med om att det finns en utsläppsbudget ungefär som att det finns en ekonomisk budget, så det är ett väldigt bra sätt att tänka. Jag har försökt få in det sättet att tänka i regeringens arbete genom att i Tidö-Klimat skriva in att vi ska ha det perspektivet kring utsläppen. Involvera finansdepartementet mer när vi arbetar med budgetar så att det inte bara blir ett nischat klimatområde. Men hur vi ska se till att komma ikapp? Jag tycker att det här bygger på att man.... Alltså vi lever i en demokrati. Vi har valrörelser där vissa frågor sticker upp. Alla minns att 2022 var det ett extremt fokus på höga elpriser och dyra priser vid pump. Då blir effekten att man får en baksmälla. Jag menar ju att sättet vi undviker att jobba så här framöver är ju att inte lägga alla ägg i samma korg, inte fokusera helt på ett sätt att lösa klimatfrågan, utan att ha en bred palett av många olika lösningar.”, säger Romina Pourmokthari.Sverige har fortfarande lägst utsläpp per capita i Europa, tack vare en stor andel fossilfri energi. Men de senaste åren har försprånget minskat och Sverige har de senaste åren sjunkit snabbt i en internationell klimatrankning. ”Ja, det är självklart ett problem att vi blir sämre, men det är viktigt att ha med sig, för narrativet som jag möter ute är oroade företag och oroade ungdomar som har bilden av att varje år har utsläppen ökat under vår mandatperiod. Regeringen slaktar klimat- och miljöbudgetar och massa annat som inte stämmer. Sverige är fortsatt bäst i EU på låga utsläpp. Det stämmer att det är inte minst pga att mitt parti, L, kämpade för kärnkraft istället för kolkraft och oljeimporter under 70- och 80 -talet. Det kräver att vi fortsätter bygga ut vår kärnkraft, vindkraft och har ett rent elsystem för det är grunden”, säger Romina Pourmokthari.Gäst: Klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L)Programledare: Erika Mårtensson Kommentar: Daniel VärjöProducent: Maja LagercrantzTekniker: Fabian Begnert Intervjun spelades in fredag den 20 februari 2026.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Epstein-filerna har utlöst en lavin som verkar kunna dra med sig allt i sin väg: den norska självbilden, kungligheter och kanske även Keir Starmers karriär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Storbritannien har avgångskraven mot premiärminister Keir Starmer haglat när skandalen kring den tidigare partikollegan Peter Mandelsons Epstein-kontakter vuxit. Regeringens stabschef och kommunikationschef har avgått men frågan är om det räcker – hur länge kan Starmer klamra sig fast vid sin post? Epsteinstormen drar också in över Norge där både kungahus och utrikesdepartement nu krishanterar. Hör Ekots reporter Trygve Ulriksen Skogseth som den senaste veckan grävt djupt i den enorma mängden Epstein-dokument. Har det värsta från filerna uppdagats eller kan den norska självbilden få ytterligare anledning att skälva? Samtidigt finns exempel på fler europeiska höjdare som dragits in i skandalen, men som hamnat i skuggan när medier riktat sitt främsta sökarljus mot London och Oslo. Medverkande: Nina Benner, Londonkorrespondent, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent, Trygve Ulriksen Skogseth, utrikesreporter Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese RosenvingeLjudklipp: House of Commons, VG, BBC.