Podcasts about ekots

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

mer om innehållet här nedanför: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur långt är det till fredsförhandlingar mellan Ryssland och Ukraina?Hör Maria Persson Löfgren, SR:s tidigare Rysslandskorrespondent.Hör om komikern som turnerar i Ukraina. Ju närmare fronten desto galnare uppträdande. Reportage av Lubna El-Shanti.Rysslandsexperten Gudrun Persson har skrivit en ny bok om hur den ryska militära strategin har utvecklats genom historien.Vissa kallar det för Sveriges största konstutställning.I skuggan av Göteborgs stora infrastrukturprojekt Västlänken med alla problem, finns ett långt plank som utsmyckats av många konstnärer från olika länder.Reportage av Carina Holmberg.Krönika av Agri Ismaïl om AI:s vägar som äro outgrundligaPanelen om: tuffare tag mot stökiga elever, beskattning av rika och om livstidsstraffHör: Linda Jerneck, Expressen, Leonidas Aretakis, Flamman och Stig-Björn Ljunggren, Sydöstran.timme 2:Vänstervågen inför borgmästarvalet i New York. Zohran Mamdani är progressiv muslim och är demokraternas toppkandidat till posten. Han har rejäl medvind. Reportage: Ginna Lindberg.Om Argentinas president Milei röstas bort får det stora konsekvenser. Idag genomförs det mellanårsval i landet. Hör Lotten Collin, SR:s Latinamerikakorrespondent och Andrés Rivarola Puntigliano, professor i Latinamerikastuider vid Nordiska Latinamerikainstitutet.Tung röst i Gaza vill se Hamas inför rätta. Reportage av Johan-Mathias Sommarström.Sista dagen för Moderaternas arbetsstämma i Västerås. Så vill partiet kraftsamla inför valet.Hör Helena Gissén, Ekots politiska kommentator.Vävstugorna har blivit populära igen, nu firar en i Kirseberg i Malmö 50 år med en utställning.Reportage av Sara Assarsson.Satir med Radioskugga: skoldebatt, industriproblem och SverigekontraktKåseri av Mark Levengood om övergången till vintertidProgramledare: Jesper LindauProducent: Anders Diamant

Sjukvårdsministern om vårdköerna, och hur hon vill styra sjukvården i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att korta vårdköerna har varit ett uttalat mål för både regeringen och KD. I valrörelsen 2022 talade KD om olagligt långa köer, och målet har varit att de ska kapas.Vårdgarantin innebär bland annat att en patient ska behöva vänta i max 90 dagar på att få träffa en specialist, och max 90 dagar på operation eller behandling om det är det som behövs. Men många människor står fortfarande i vårdkö. Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) menar att det finns flera förklaringar till varför så många hamnar i vårdköer.”Det handlar om brist på kompetens. Det handlar om att den kompetens som finns inte används på rätt sätt, utan att både läkare och sjuksköterskor får lägga arbetstid på andra saker, administration och annat. (...) Hade vi vetat specifikt vad det är som skapar de här köerna så hade vi inte haft de här köerna”, säger Elisabet Lann.Elisabet Lann säger att hon ser en tendens till en minskning, som hon hoppas ska hålla i sig.”Vi ser en förbättring. Köerna var som allra högst augusti 2022. Så långa köer har vi inte haft sedan. Men det går upp och ner och det varierar från månad till månad” säger hon.Ekots genomgång av väntetiderna i vården visar att det inte skett några tydliga förändringar under mandatperioden. I statistiken för de som väntat över 90 dagar för ett besök hos en specialist, respektive för en operation, syns säsongsskillnader. Jämför man olika månader med varandra både ökar och minskar köerna. Men sammantaget är vårdköerna på ungefär samma nivå. Det bekräftas även av statistik som Socialstyrelsen tagit fram till Ekot.”Tittar man på de senaste tolv månaderna från augusti 2022, jämfört med de senaste tolv månaderna från augusti 2025, för det är de siffrorna som är mest relevanta att jämföra, då är det ungefär 8 000 färre patienter som väntar. Det är alldeles för många fortfarande som väntar i kö, så det är inte så att jag är nöjd. Men jag hoppas att det här är ett tecken på en trend och en vändning”, säger Elisabet Lann (KD).Böter för regioner som inte klarar vårdgarantinFör att få ner vårdköerna har regeringen infört ett prestationsbaserat statsbidrag till regionerna. Sedan i våras finns också öronmärkta pengar för att korta köerna till operationer av grå starr, höftproteser och framfall. Det är exempel på tre operationer som är förhållandevis enkla, och därför passar bra för den här typen av satsning, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD).Bland annat Läkarföreningen har pekat på att det finns risker för undanträngning av annan vård.”Den risken finns, men regionerna och sjukvården har ju ett ansvar att beakta behovsprincipen. Den är grunden för sjukvården och det vore ansvarslöst att överge den. Däremot så visar de här stimulansmedlen att det går att göra annorlunda. Det ger en knuff i rätt riktning och visar att man kan effektivisera”, säger Elisabet Lann.I veckan meddelade regeringen att de ska utreda om regioner som inte lever upp till vårdgarantin ska kunna få böter.På vilket sätt kortar det köerna att regioner får böter?”Vi tror att det kan ge incitament som verkar i positiv riktning. Idag kan det vara ekonomiskt lönsamt att sätta patienter i kö. Det skapar destruktiva beteenden, och vi kan inte ha såna förutsättningar. Det ska inte löna sig att ha patienter i kö”, säger Elisabet Lann.Oundvikligt på sikt att staten tar över ansvaret för sjukvårdenKristdemokraterna har länge velat att staten ska ta över ansvaret för vården, och efter förra valet fick de igenom att frågan skulle utredas. I våras presenterade den Vårdansvarskommittén, som samlade representanter från alla riksdagspartier och där Elisabet Lann representerade KD, sitt betänkande. Rekommendationen blev att staten ska ta ett tydligare ansvar för sjukvården, men att den inte ska förstatligas.Elisabet Lann menar att ha kvar regionerna är ohållbart.”Även om regionerna här och nu har bättre ekonomi så kräver vårdens utveckling en typ av investeringar där förutsättningarna skiljer sig för mycket åt över landet. Jag tror på sikt att det är oundvikligt, oavsett vad partierna tycker här och nu”, säger hon.I utredningen konstateras bland annat att den statliga styrningen ofta är kortsiktig, och en orsak till det är tillfälliga statsbidrag, och kommittén menar att riktade statsbidrag endast bör användas i undantagsfall. Men i regeringens budget för 2026 finns en rad riktade statsbidrag, exempelvis för att minska vårdköerna.Elisabet Lann tycker att situationen med köer kräver det.”Jag skulle säga att med de köer och situationer vi har idag så krävs det”, säger hon.I år räknar hälften av regionerna med att de kommer gå med underskott. Samtidigt görs stora framsteg inom vården med nya metoder och mediciner, som gör att det går att hjälpa fler. Den utvecklingen kostar, något som Sveriges Kommuner och Regioner SKR tog upp sin ekonomirapport som presenterades i veckan. För att kunna följa med i den utvecklingen, med ökade ambitioner, menar SKR att det krävs antingen skattehöjningar eller ökade statsbidrag. Elisabet Lann håller med om att regionerna får svårare och svårare att följa med i utvecklingen.”Det gör att dagens system är ohållbart i längden. Man kan säga att då lägger vi de kostnaderna på staten, regeringen får betala för vårdens utveckling. Men de flesta är överens om att det är en ganska dålig ordning att det är en som betalar, och någon annan som ansvarar för verksamheten. Det blir väldigt sällan effektiv verksamhet av det. Det är inte en långsiktigt hållbar lösning”, säger Elisabet Lann.Vems vårdköerI valrörelsen 2022 sa Ebba Busch att vårdköerna var Magdalena Anderssons vårdköer.Vems är köerna nu?”Det är köer som drabbar (...) människor av kött och blod” säger Elisabet Lann.Så det är inte dina köer?”Det är vårdens stora dilemma. Vi jobbar stenhårt för att hitta lösningarna och vända utvecklingen”, säger hon.Programledare: Erika MårtenssonKommentar: Tobias SandbladProducent: Johanna PalmströmTekniker: Andreas Ericsson Programmet spelades in fredagen 24 oktober 2025.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Justitieministern om jakten på gängtopparna utomlands, och regeringens kritiserade förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ledaren för det så kallade Dalennätverket Mikael ”Greken” Tenezos anlände i fredags till Sverige, deporterad från Mexiko där han frihetsberövades några dagar tidigare. I Sverige är han bland annat misstänkt för flera försök till mord och grova vapenbrott. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) tycker det är viktigt att Mikael ”Greken” Tenezos lämnats ut och nu kan komma att lagföras här. ”Det är klart att det är viktigt att man får stå till svars för den allvarliga brottslighet som man ansvarar för. Dessutom är det en viktig signal till alla som gömmer sig i utlandet. Man kommer inte undan den svenska rättvisan. Vi ser till att ta reda på var ni befinner er. Ni blir gripna, ni blir utlämnade till Sverige. Ni kommer att bli lagförda och få ta ansvar för den allvarliga brottslighet och allt elände ni ställer till med”, säger Gunnar Strömmer. Tidigare i veckan intervjuades biträdande rikspolischef Stefan Hector i P1 Morgon om hur samarbetet ser ut mellan svensk polis och polis i de länder där misstänka gängkriminella tros befinna sig. Han tog upp att de länder svensk polis samarbetar med vill få något i utbyte.Vad har Mexiko fått i utbyte?”Jag vill inte gå in på varje enskilt land. Vad jag däremot kan säga är att ofta finns det ett starkt ömsesidigt intresse av att gripa en sån person. Det är också en person som i det land vederbörande befinner sig utgör en stor risk, har stort våldskapital, är del av organiserad brottslighet och befinner sig illegalt i ett land. Det krävs inte särskilt mycket gentjänster för att åstadkomma det här”, säger Gunnar Strömmer. Sverige har avtal om samarbeten med bland annat Förenade Arabemiraten, Irak och Turkiet. Gunnar Strömmer medger att det kan finnas risker i samarbeten med länder som inte är demokratier. ”Det är klart att vi ser pragmatiskt på de här frågorna därför att vi har ett sånt oerhört starkt intresse av att skapa lugn, trygghet och säkerhet i Sverige. (...) När vi ser att de här organiserande aktörerna flyttar utanför landets gränser, också till länder som inte i alla avseenden fungerar som vår demokratiska rättsstat, då ser vi till att det samarbete vi har lever upp till våra högt ställda krav på en rättsstat. Jag ser i praktiken inte att det är särskilt komplicerat att få till”, säger han.Att få till ett avtal med Iran skulle däremot vara mer komplicerat, anser Gunnar Strömmer. ”Det betyder inte att vi ger upp enskilda ärenden som har kopplingar till Iran. Man måste hitta andra sätt att nå resultat. När det är ett land som så påtagligt manifesterar ett motstående intresse i de här frågorna till exempel genom att själva rekrytera utförare i våra gängkriminella miljöer så vägen är framåt mer komplicerad.”Sänkt straffbarhetsålder till 13 årEnligt siffror från polisen, som Ekot tagit del av, syns en kraftig ökning av våldsdåd där barn är inblandade. I år till och med augusti greps 66 barn mellan 13–14 år, jämfört med 27 barn under samma period förra året. Tidigare i år föreslog en utredning en tillfällig sänkning av straffbarhetsåldern för vissa grova brott, men regeringen vill sänka straffbarhetsåldern ytterligare till 13 år. Det beror enligt Gunnar Strömmer på en bedömning av problembilden.”Det återspeglar ett allvarligt läge där vi kan se att brottsligheten i stort har gått ner. Men kopplingen till den allvarligaste brottsligheten har dessvärre gått upp, inte minst till följd av att rekryteringen har förflyttat sig till den digitala miljön. Det måste vi svara upp emot när det gäller straffen, för att skydda samhället mot farliga personer, för att ge upprättelse till brottsoffer, men också skydda de här barnen mot sig själva, och mot kriminella nätverk", säger Gunnar Strömmer. Förslaget om att sänka straffbarhetsåldern har fått kritik från många håll. Bland annat motsatte sig sju av nio av utredningens experter en sänkning, och en majoritet av de remissinstanser som kommit med synpunkter avstyrker förslaget. En del av kritiken handlar om att det inte finns något vetenskapligt stöd för att en sänkning av straffbarhetsåldern skulle minska brottsligheten. ”Syftet är inte primärt det, syftet är primärt att skydda samhället mot farliga individer, och att ge en upprättelse åt de brottsoffer som har drabbats av en viss brottslighet. Och också få bättre möjligheter att skydda de här barnen från gängen och skapa andra förutsättningar att se till att de kommer ut som bättre människor på andra sidan.” säger Gunnar Strömmer. Det finns också oro för att brottsligheten kommer att tryckas ner ytterligare i åldrarna. Gunnar Strömmer menar att regeringen ska följa utvecklingen noggrant, och att det är en anledning till att lagen ska vara tillfällig. ”Den ska gälla tillfälligt under fem år. Den ska genomföras tillsammans med en lång rad andra reformer som ska träffa den här problembilden. Då är huvudspåret att man efter två och ett halvt, tre år tillsätter en ny utredning som får gå igenom, mycket noggrant, både fall för fall och som helhet, vad det här får för effekter. Och sen föreslå om systemet ska permanentas, förändras eller tas bort”, säger Gunnar Strömmer. Polis och åklagare varnar för orimliga konsekvenserPolis och åklagare tror att en sänkning av straffbarhetsåldern vid vissa grova brott kommer att bli svårt att genomföra i praktiken. Polisen menar att förslaget skulle orsaka ”betydande praktiska svårigheter för myndighetens verksamhet”, och Åklagarkammaren anser att en sänkning för vissa grova brott ”medför avsevärda tillämpningsproblem samt får orimliga konsekvenser”.”Den här modellen är inte perfekt, men den grundar sig i en tankegång att vi behöver sänka under en begränsad tid, men vi ska inte göra det generellt, utan gå mot de allvarliga brotten. Det är viktigt av förutsägbarhetsskäl att det är tydligt i lagstiftningen vad vi avser, att vi inte överlåter sorteringen av straffbarheten till skickliga åklagare. Så de får tugga i sig det här? ”Ja, så kan du naturligtvis beskriva det. Det är många i vårt samhälle som får tugga i sig att vi har en rätt problematisk situation när det gäller barn i allvarlig brottslighet.”Programledare: Mattias RensmoKommentator: Fredrik Furtenbach Producent: Johanna Palmström Tekniker: Sussie Martinsson Intervjun spelades in fredagen den 17 oktober 2025.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hatts avgång riktar strålkastarljuset mot det hätska samtalsklimatet i politiken och Miljöpartiet stakar ut vägen mot valet på partikongress. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Anna-Karin Hatts avgång har fått alla att prata om det höga tonläget i den politiska debatten. Partier från höger till vänster är eniga om att det är avgörande för demokratins väg framåt att hålla en sansad nivå på debatten. Men har debattklimatet blivit grövre eller har det varit så här länge?I helgen samlas Miljöpartiet i Västerås för partikongress. Vägen framåt för partiet ska stakas ut och valet ligger runt hörnet. Vilka frågor kommer det att blåsa upp till storm kring – och varför bävar Magdalena Andersson inför en av dem?Medverkande: Fredrik Furtenbach och Helena Gissén, Ekots inrikespolitiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Anna Roxvall och Mattias Dellert

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hör Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson om partiets prioriteringar och vad oppositionen kan enas om i den ekonomiska politiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under veckan har oppositionspartiernas budgetar presenterats, och Socialdemokraterna har i sin budgetmotion accepterat en rad av regeringens satsningar. Exempelvis sänkt matmoms, sänkt skatt på arbete och pension och billigare barnomsorg.Varför accepterar ni så många av regeringens ekonomiska förslag?”Vi har krävt att regeringen ska göra mer för att stötta vanliga hushåll under flera års tid. Om då regeringen levererar, kanske inte exakt de saker vi har föreslagit men nästan, då måste vi säga att det är bra, det är rimligt” säger Mikael Damberg.Mikael Damberg menar att det ändå finns skiljelinjer.”Regeringen gör en del tillfälliga åtgärder nu, men de tar inte tag i strukturella frågor som handlar om arbetslöshet och tillväxt. Framför allt inte strukturella frågor som handlar om att stötta barnfamiljer mer permanent. Det finns skiljelinjer kvar, men varför ska vi gå emot saker som vi har kritiserat regeringen för att inte göra tidigare?” säger han.Oppositionspartiernas ekonomiska politik spretarCenterpartiet har en ekonomisk politik som skiljer sig från de andra oppositionspartierna. Exempelvis vill Centerpartiet, till skillnad från Socialdemokraterna, sänka arbetsgivaravgifterna, minska a-kassan och sänka inkomstskatterna mest av alla partier. De vill inte heller höja barnbidraget som Socialdemokraterna vill.Hur ska de rödgröna partierna kunna styra landet ihop när skillnaderna är så stora?”I grunden tycker jag det är väldigt bra att partierna har olika uppfattningar och redovisar det för väljarna. Det skulle vara tråkigt om vi fick en amerikaniserad utveckling där det är två partier som står mot varandra. Det är bra om partierna går till val med egna program, egna reformer, och egna prioriteringar. Det är en styrka för svensk demokrati och historiskt sett har det varit bra att partier med lite olika tonvikt har ibland tvingats samarbeta och göra upp och komma vidare. Jag ser inte det som ett genuint problem att partierna har olika uppfattningar”, säger Mikael Damberg.Är det inte också en styrka för demokratin att väljarna kan få veta vad de får efter valet om man lägger sin röst på er sida i politiken?”Då spelar det väldigt stor roll vilka partier man lägger sin röst på. Ju fler röster Socialdemokraterna får, desto lättare att få igenom vår politik” fortsätter han.Nooshi Dadgostar, Vänsterpartiets ledare, sa i lördagsintervjun att det är i den ekonomiska politiken som de stora skillnaderna finns mellan de rödgröna. Håller du med om det?”Det är väljarna som bestämmer det och ger mandat för en ny riktning för Sverige efter valet och det tycker jag är bra. Skulle det vara så att man ska samarbeta över blockgränsen med ett borgerligt parti, till exempel Centerpartiet, det är klart att de inte har samma politiska agenda som vi har. Men om vi tvingas samarbeta med andra partier, vilket vi tror att vi måste göra, då måste man ge och ta och man måste förhandla” säger Mikael Damberg.Mikael Damberg fick flera frågor om hur ett samarbete skulle gå till, mot bakgrund av att partierna i oppositionen står så långt ifrån varandra.”Jag tycker absolut inte vi ska ha någon form av gemensamt valmanifest inför valet. Jag tycker partierna ska redovisa sina egna ståndpunkter inför valet”, säger han.Skulle ni kunna tänka er att regera utan att vara säkra på att era budgetar röstas igenom i riksdagen?”Nej, det tror jag inte på. Det funkar inte så. Givet att de parlamentariska spelreglerna har luckrats upp (...) så betyder det att man måste ha ett budgetsamarbete för att få igenom sin budget i riksdagen. Jag ser inte att man kan regera Sverige på något annat sätt”, säger Mikael Damberg.Så ni sätter er inte i en situation som 2021 till exempel att ni tvingas regera på en hög budget?”Nej, det är väldigt dåligt att hamna i ett sådant läge”, fortsätter han.Slopat karensavdragSocialdemokraterna vill slopa karensavdraget, så att arbetsgivarna får betala sjuklön även för första dagens sjukfrånvaro.Hur mycket kommer sjuktalen att öka i Sverige när detta genomförs?”Det vet man ju inte. Även i framtiden kommer det att vara mindre pengar om man är hemma och sjuk än om man är på jobbet. Men det är svårt att veta, för i dag tvingas grupper, av ekonomiska skäl, att gå till jobbet sjuka” säger Mikael Damberg.Han menar att troligtvis kommer sjuktalen öka eftersom en del idag går till jobbet när de är sjuka.”Vi kan inte ha en ambition i Sverige att människor som är sjuka ska gå till jobbet, och framför allt inte sprida smitta vidare till vare sig äldreomsorg eller sjukvård” fortsätter han.Vilken är din bild av vad det här kommer att kosta?”Idag betalas de här kostnaderna av någon, av vem då? Jo, av barnskötaren, av polisen, av sjuksköterskan som i dag drabbas av ett karensavdrag trots att andra grupper på arbetsmarknaden inte gör det. Så kostnaden finns ju där i alla fall och går folk till jobbet och sprider sjukdom vidare, så ökar inte produktiviteten vare sig i företaget eller i Sverige. Jag tror vi lärde oss ganska mycket av pandemin att det fanns risker när människor gick sjuka till jobbet” säger Mikael Damberg.Ni väljer att flytta kostnaden till företagen. Hur ska de klara detta?”De här kostnaderna ligger redan på enskilda individer, som ofta har ganska låga löner. Företagen i dagens system betalar sjukkostnaderna de första 14 dagarna. Vi vill inte förändra det systemet. Däremot föreslår vi också i den här budgeten att vi vill införa ett högkostnadsskydd för små och medelstora företag”, säger Mikael Damberg.Karensavdraget är ett slags skydd mot fusk. Hur ser du på risken att fusket med korttidssjukskrivningar ökar i Sverige?”Om man fuskar ska man inte få några pengar alls, det är grunduppfattningen. Men är man sjuk ska man ha en viss ersättning, det blir ju mindre lön om man är hemma och är sjuk än om man är på jobbet” säger Mikael Damberg.”Jag tror att det här är en modernisering av hur arbetslivet ser ut. Vi har väldigt skilda förutsättningar mellan de som måste vara på jobbet och de av oss som ibland kan jobba hemifrån. Den skillnaden har blivit för stor på svensk arbetsmarknad”, fortsätter han.Programledare: Johar BendjelloulKommentator: Helena GissénProducent: Johanna PalmströmTekniker: Christian Barter Intervjun spelades in på förmiddagen den 10 oktober 2025.