Podcasts about ekots

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

SVT:s vd Anne Lagercrantz om AI-genererade klipp, förtroendet för public service och kostnaderna för marknätet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under hösten har det stormat kring Storbritanniens public service-bolag BBC, när missvisande klipp i en dokumentär om USA:s president Donald Trump har avslöjats, och där BBC:s högste chef avgick efter att ett internt PM om problem och partiskhet på BBC hade läckt ut. SVT:s vd Anne Lagercrantz menar att en slutsats av det som hänt BBC är vikten av att förmedla även till en svensk publik att det blir fel i journalistik ibland. ”Vi hanterar stora mängder uppgifter i en rasande hastighet. Vi gör vårt allra bästa för att allt ska vara korrekt. Vi faktagranskar, vi ringer källor, vi gör research. Vi har många kontrollstationer, men ibland sker misstag”, säger Anne Lagercrantz. Hon fortsätter:”Det vi verkligen kan lära av BBC är transparens och snabbhet. BBC kände till det här felet. Man berättade inte om det, man åtgärdade det inte och det tog väldigt lång tid innan man kommunicerade”, säger Anne Lagercrantz.Nyligen uppmärksammades att SVT:s Agenda av misstag hade med ett AI-genererat klipp i ett inslag om polarisering och migration i USA. Anne Lagercrantz anser att det var ett bedrövligt och pinsamt fel. Vad är din analys av det som hände? ”Att vår källkritik brast. Vi hade inte tillräcklig koll på var klippet kom ifrån”, säger Anne Lagercrantz.Hon tror att den här typen av misstag kommer att bli vanligare.”En av de största satsningarna vi gör på SVT är att bli ännu bättre på att verifiera rörlig bild. Vi går in i en tid där vi inte längre kan lita på våra ögon och öron. Det här var dåligt av oss. Jag ber verkligen om ursäkt för det. Men vi lär oss, och vi, hela mediebranschen, inte bara SVT, måste bli bättre på det här”, säger hon.Kan ni ha publicerat sådant här material tidigare utan att det har upptäckts?”Det kan vi ha gjort, men vi är noggranna, vi har kontrollstationer och vi har experter på digital analys och verifiering. Men misstag kan ske. Och så måste man se till proportionerna. Vi publicerar 25 000 timmar bara i TV varje år och ungefär 200 nyhetsklipp varje dag. Och när vi gör fel, så ska vi vara transparenta, vi ska rätta. Det finns också ett omfattande medieetiskt och granskande system”, säger Anne Lagercrantz.Sverigedemokraterna ville med anledning av bland annat det AI-genererade klippet i Agenda kalla SVT:s ledning till kulturutskottet, men så blev det inte då övriga partier röstade nej till förslaget. Hur kommenterar du att Sveriges näst största parti begär att SVT ska komma till riksdagen?“Det är djupt problematiskt. Det är bra att vi granskas. Men det här är någonting annat. Det SD öppnar för är en ordning med politiska förhör, en detaljstyrning av innehållet. Om det här skulle hända varje gång en journalist har gjort något misshagligt skulle vårt oberoende riskeras”.Du har talat om att ökad transparens är viktigt. Vad är problemet med att medverka i det sammanhanget?“Det är inte inför politiker som mediechefer eller publicister ska förklara enskilda publiceringar. Sen kan jag i vilket sammanhang som helst, för SD eller för andra, generellt prata om hur man gör, även som politiker om man är missnöjd och vill anmäla oss. Det finns ett väl fungerande system”, säger Anne Lagercrantz.I ett pressmeddelande skrev Sverigedemokraterna “att det inför valrörelsen är avgörande att svenska medborgare kan lita på att SVT förmedlar korrekt och opartisk information – inte desinformation”.“Jag ser att Sverigedemokraterna vill misstänkliggöra enskildheter och få det att handla om systematik och förtroendekris. Det är klart att det är problematiskt. Samtidigt ser jag att SD ställer sig, som de andra partierna, bakom vårt nya uppdrag som gäller i åtta år, och man ställer sig bakom att SVT ska ha en bredd”, säger Anne Lagercrantz. Anklagelser om nepotismI pressmeddelandet tog Sverigedemokraterna också upp ”nepotism ända upp i ledningen”, vilket syftar på att Anne Lagercrantz man, författaren David Lagercrantz, medverkar i SVT-programmet ”Semester med Garplind”. Var det lämpligt att din man var med?”Som vd, och inte som vice vd, medverkar jag inte i beslut om program eller vilka som medverkar i våra program. De besluten är delegerade till ansvariga utgivare och till redaktioner som ska fatta besluten med integritet och självständighet. På en personlig nivå tycker jag så klart att det är tråkigt när debatten handlar om mig och inte programmen, men på en principiell nivå är de här besluten delegerade. Det är inte jag som vd som avgör vilka som medverkar eller vilka program som ska göras”, säger Anne Lagercrantz.Du måste ju ändå ha funderat på om detta skulle kunna uppfattas som jäv när vd:ns make medverkar i ett SVT-program som går ut på att programledaren tar med en person på semester. Hur resonerade du där?”Jag resonerar inte. Jag litar på att redaktionen, i det här fallet produktionsbolag, självständigt fattar de här besluten. Jag är inte involverad.”Blev det rätt beslut?”Personligen kan jag tycka att det är tråkigt att debatten handlar om mig. Jag vill att det ska handla om vårt utbud. Men principiellt måste jag lita på att redaktioner, i det här fallet ett produktionsbolag, gör lämpliga val. Jag kan inte ge instruktioner om vilka som ska medverka”, säger Anne Lagercrantz.Utökade kostnader för marknätetFrån årsskiftet kommer ett nytt sändningstillstånd att gälla för public service-bolagen. Då blir även SVT och Sveriges Radio ensamma kvar om att distribuera sina sändningar i marknätet, sedan Boxer lämnat tidigare i år och TV4 snart också övergår till andra distributionssätt. SVT och Sveriges radio är ålagda att finnas kvar i marknätet fram till åtminstone 2033. I oktober begärde SVT ett tillskott om 1,5 miljarder från staten till och med 2033, för att täcka de ökande kostnaderna för distribution via marknätet. Kommer ni få de pengarna?”Åtta partier var eniga om det i public service-utredningen och i propositionen som lades i maj. Där står det att det här är att betrakta som en extraordinär kostnad som inte ska belasta public service-bolagen. Jag förutsätter så klart att man står fast vid det”, säger Anne Lagercrantz. Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Axel Andén, chefredaktör JournalistenProducent: Johanna Palmström Tekniker: Maria Stillberg Programmet spelades in på förmiddagen fredagen 28 november.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) om överenskommelsen med Somalia, och biståndets utveckling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sveriges bistånd genomgår för närvarande stora förändringar, i enlighet med regeringens reformagenda för biståndet. Den handlar exempelvis om fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning, att stärka synergier mellan bistånds- och migrationspolitiken och att öka det humanitära stödet för att rädda liv och lindra nöd.Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) tycker att regeringen kommit en bra bit på vägen, men att det finns mycket kvar att göra innan biståndet ser ut som han vill.”Delvis brukar jag beskriva biståndet som lite av en vattenspridare. Vi är överallt hela tiden och har inte tillräcklig koll på var pengarna hamnar. Det ska nu bli tydligare vattenstrålar. Vi ska leverera på svenska intressen, och det handlar om att se till att vi har bättre koll på var pengarna hamnar”, säger Benjamin Dousa (M).Nästa år sänks biståndsramen i budgeten från 56 till 53 miljarder, och Moderaterna tycker att det skulle gå att sänka den totala biståndsbudgeten ytterligare.”Vi är fortfarande ett av de länder i världen som ger absolut mest i bistånd. Vi har ungefär dubbelt så stort bistånd per capita som i Finland”, säger Benjamin Dousa (M).Sverige har fasat ut bistånd till en rad länder, och Ukraina är det land som för närvarande får mest svenskt bistånd. Samtidigt har också andra stora givarländer, som USA och Storbritannien, sänkt biståndet under senare år.Varför minskar Sverige biståndet när nöden i världen är som störst?”Världens behov är närmast oändliga, men den svenska statsbudgeten är inte det. Vi behöver pengarna på hemmaplan. Samtidigt blir det ännu viktigare för mig som biståndsminister att säkerställa att de pengar vi har i biståndsbudgeten går till rätt saker”, säger Benjamin Dousa (M).Det övergripande målet för svenskt bistånd är att skapa förutsättningar för förbättrade levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.Är det fortfarande de målen som gäller, som är viktigast för det svenska biståndet?”Ja, och sedan har vi kompletterat det med reformagendan för biståndet där vi lite mer detaljerat går in på exakt vad det innebär”, säger Benjamin Dousa (M).Sverige i hemlig överenskommelse med SomaliaEkot har avslöjat att Sverige styrde om 100 miljoner kronor ur biståndsbudgeten till bland annat projekt nära den somaliska premiärministern, i utbyte mot att Somalia tar tillbaka tvångsutvisade medborgare. Somalia är rankat som världens näst mest korrupta land, enligt Transparency Internationals index 2024.Hur resonerade ni kring riskerna för korruption?”Vi har nolltolerans mot korruption i allt vårt bistånd och har skärpt rutinerna för till exempel Sida i hur man arbetar med det här. Skulle vi känna att de här pengarna är på glid mot korruption, och jag ska säga det att vi har inga såna indikationer i dagsläget, utan det är Världsbanken och UNDP, som är en FN-organisation som vi har stöttat med miljarder i decennier. Vi har nolltolerans mot korruption”, säger Benjamin Dousa (M).Att bekämpa korruption i biståndet är centralt i regeringens reformagenda. Där står det exempelvis att: ”Inga svenska skattemedel ska försvinna i korruption inom ramen för svenska biståndsinsatser”. De experter som Ekot har pratat med angående överenskommelsen med Somalia beskriver projektet som ett ”högriskprojekt”.Benjamin Dousa (M) säger att alla länder Sverige bedriver biståndsarbete med är mer korrupta än Sverige, och att samma fråga kan ställas gällande allt svenskt bistånd.”Jag ser inte det här som ett mer högriskprojekt än annat vi har gjort”, säger Benjamin Dousa (M).Ungefär hälften av de 100 miljonerna som ingår i projektet ska enligt projektplanen vidareförmedlas av UNDP till premiärministerns kansli, och till några andra statliga institutioner. Det är där korruptionsrisken finns, enligt bedömare.Vad säger du om att delar av biståndspengarna från Sverige gått till premiärministerns kansli? ”Om man tittar på statsförvaltningen i Somalia är det ett 20-tal länder som stöttar kapacitetsutveckling och till exempel anställda kring premiärministern och andra ministerier. Det handlar om 7 400 somalier som det internationella samfundet hjälper till att finansiera. Så Sverige sticker inte ut, och Sverige har gjort det här tidigare. Det nya är att vi dessutom har lyckats utvisa personer som inte ska vara i Sverige, och en del av dem har begått riktigt grova brott i Sverige. De ska inte vara här”, säger Benjamin Dousa (M)Om regeringen får något som ni vill ha av Somalia, är det då rimligt att i utbyte ge ledare för ett korrupt land möjlighet att bygga upp sitt presidentkansli med svenska biståndspengar?”Vi har inga indikationer på att det här skulle ha gått till korruption. Framkommer det att det har gått till korruption kommer vi att agera. Vi har gjort det här i Somalia och i många andra korrupta länder tidigare. Det är inget nytt. Det nya är att vi har lyckats utvisa personer som inte ska vara i Sverige”, säger Benjamin Dousa (M).Ni är så noggranna med att kräva att inga biståndspengar hamnar hos korrupta ledare. Det ska ske kontroll i många led. Kan du förstå att det kan uppfattas som inkonsekvent när projektet accepteras?”Det kommer att ske kontroller även av det här. Det finns inget hemligt. Alla som lyssnar kan gå in på opendaid.se, som vi utvecklar så att det ska bli ännu mer transparent. Svenska folket ska kunna följa vart pengarna går. Får vi indikationer på att det hamnat i korruption, agerar vi också”, säger Benjamin Dousa (M).Överenskommelsen finns inte nedskriven i något skriftligt avtal. När Ekot har begärt ut dokument har de till stor del varit maskade med hänvisning till sekretess. Benjamin Dousa (M) säger att han gärna hade haft ett skriftligt avtal, och att det inte är konstigt att handlingar som handlar om uppgörelser mellan två länder maskas för att det bedöms att innehållet kan skada relationen mellan länderna.”Överenskommelsen handlar om att vi kommer att fortsätta stötta Somalia, som vi har gjort i många decennier. Men vi förväntar oss också att Somalia följer folkrätten och tar emot sina egna medborgare”, säger Benjamin Dousa (M).Det var Johan Forsell (M) som var biståndsminister när överenskommelsen med Somalia slöts.Om du hade haft hand om den här frågan själv, vad hade du gjort annorlunda då?”Ingenting”, säger Benjamin Dousa (M).Under hösten har utvisningar till Somalia ställts in. Benjamin Dousa (M) menar att det är vanligt att det uppstår praktiska hinder i den här typen av kontext. Han utgår från att återvändandet ska sätta igång igen så snart som möjligt.Ska ni begära att pengarna ska betalas tillbaka om Somalia inte följer sin del av överenskommelsen kring återvändande?”Somalia har under året följt sin del av överenskommelsen. Vi har lyckats skicka tillbaka personer. Men om det upphör, som det verkar tyda på just nu då blir det inte aktuellt att betala ut nya pengar”, säger Benjamin Dousa (M).Biståndets utveckling framåtBistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) tycker att det finns mycket kvar att göra för att uppnå målsättningarna i regeringens reformagenda, och få kontroll över biståndspolitiken. Sida finansierar i storleksordningen över 10 000 projekt varje år.”Men det är helt omöjligt att hålla koll på vilka av de här som ger effekt, och borde få mer pengar, och vilka är korruption och vilka är mittemellan”, säger Benjamin Dousa (M).Ungefär 17 procent av det svenska biståndet går till humanitära insatser. Framöver anser Benjamin Dousa (M) att dubbelt så stor del av det svenska biståndet bör gå till akut nödhjälp i form av humanitära insatser, och andelen till det långsiktiga utvecklingsbiståndet minskas.”Jag skulle vilja se att den 17-procentiga andelen växte kraftigt, för att hjälpa så många som möjligt och rädda människoliv (...) Då skulle vi rädda tiotusentals, om inte hundratusentals, liv världen över”, säger Benjamin Dousa (M).Här finns Ekots samlade rapportering om överenskommelsen med Somalia, och här finns projektet på Openaid.se.Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Hîwa Abdelzadeh Producent: Johanna Palmström Tekniker: Leonardo Wehlander Programmet spelades in på förmiddagen den 21 november 2025.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ica-gruppens vd Nina Jönsson om matpriserna, den kommande momssänkningen och konkurrensen i dagligvaruhandeln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sverige har matpriserna ökat de senaste åren, störst var ökningen mellan 2021–2023 då priset steg med 28 procent. Även under 2025 har matpriserna stigit mer än inflationstakten, och har fortsatt att stiga i oktober. Nina Jönsson, vd för koncernen Ica-gruppen där bland annat Ica Sverige med Icas alla matbutiker ingår, tycker inte att konsumenterna ska vänja sig vid att matpriserna stiger mer än andra priser. Hon menar att ökningstakten för matpriserna är på väg ner.”Sen händer det saker i världen. Det är krig och extremväder, och vi vet inte hur svenska kronan kommer att utvecklas”, säger Nina Jönsson.Sedan matpriserna ökade kraftigt under 2022 har de stora dagligvaruföretagen Ica, Axfood och Coop kritiserats för obefogade prishöjningar – som inte kan förklaras av exempelvis inflation eller ökade kostnader – samt för stora vinster. Ica Maxi, som består av knappt hundra butiker, delade ut en miljard till sina ägare under 2024.Är det rimligt?”Ja, det är väldigt viktigt att vi har lönsamma butiker”, säger Nina Jönsson. Hon fortsätter:”Alla de butikerna som är mest framgångsrika möter sina största konkurrenter vid samma parkering. Ica-systemet vilar på att vi har ”Sverige-runt-pris”. Vi behöver några stora butiker som går bra för att vi ska kunna ha samma pris in till alla butiker. Vi har ju 181 butiker som har ett negativt resultat, så det är inte långt ifrån alla som är väldigt framgångsrika.”Nina Jönsson säger att hon förstår att vinsterna för de mest framgångsrika Ica-butikerna kan sticka i ögonen. ”Men de delar med sig hälften av sitt resultat tillbaka till Ica för att vi ska kunna investera”, säger Nina Jönsson. Kritik mot bristande konkurrensPå uppdrag av regeringen har Konkurrensverket granskat konkurrensförhållandena i livsmedelskedjan. För perioden 2022-2023 drar myndigheten slutsatsen att priserna på basvaror steg mer än kostnaderna, och att ”priserna hade kunnat vara lägre om konkurrenstrycket hade varit hårdare”. Nina Jönsson tycker inte att någon del av prishöjningarna på mat under senare år beror på att konkurrensen brister. ”Har vi gjort otillbörliga prishöjningar? Nej, det har vi inte”, säger Nina Jönsson.Hon tycker snarare att det är väldigt hård konkurrens i dagligvaruhandeln. Du sa att ingenting av prishöjningarna beror på att konkurrensen inte fungerar. Menar du att den här marknaden är perfekt? ”Det är hård konkurrens på marknaden”, säger Nina Jönsson. Lovar sänkta matpriserFrån den 1 april 2026 sänks matmomsen tillfälligt till sex procent, en reform som kostar nära 16 miljarder nästa år.Kan du lova att matpriserna i Ica-butikerna sänks motsvarande matmomsen från 1 april?“Absolut kommer vi att göra den skattesänkningen. Tittar man på när man förra gången gjorde en momssänkning. Riksrevisionsverket gjorde en utredning på det 2018 och konstaterade att hela sänkningen genomfördes. Så jag har inget skäl att tro att det inte skulle hända den här gången”, säger Nina Jönsson. Kan du också lova att den här sänkningen av matmomsen förs över fullt ut till kunderna också längre fram? Alltså när uppmärksamheten kring detta kanske inte är lika stor. Säg den 1 april 2027. ”Ja, absolut”, svarar Nina Jönsson.Inför sänkningen av matmomsen har Vänsterpartiet varnat för att butikerna först kommer smyghöja priserna, och sedan sänka dem när momsen sänks. Nina Jönsson avfärdar den risken. “Vi har ju inga såna planer. Det finns ju även regleringar som reglerar detta, att man inte kan agera så. Sen förväntar vi oss att producenterna inte gör några prishöjningar precis innan den här momssänkningen sker”, säger hon. Dagligvaruhandeln påverkas också av den kommande sänkning av arbetsgivaravgiften för unga. Men om de minskade utgifterna kommer leda till ytterligare sänkta matpriser är Ica-gruppens vd Nina Jönsson osäker på. “Det kan man aldrig säg”, säger hon.”Ica-handlarna driver sina egna verksamheter så vi kan inte centralt påverka priserna”. Det är en reform som kostar 6 miljarder. Kommer matpriserna att sänkas på grund av det? ”Absolut kommer det att ge möjlighet att kunna sänka”, säger Nina Jönsson.Programledare: Johar Bendjelloul Kommentator: Knut Kainz Rognerud Producent: Johanna Palmström Tekniker: Jakob Lalér Programmet spelades in på förmiddagen den 14 november.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om hur man fyller livet med det som verkligen betyder något på ålderns höst; inringarnas drömliv som äldre helt enkelt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I P4 och Ekots granskning framkommer att hemtjänsten ofta styrs av stressiga minutscheman – något som påverkar både personal och vårdtagare. I Karlavagnen vänder vi på perspektivet och pratar om drömmar och visioner för åldrandet, hur det kan bli så bra som möjligt.Om att bli äldre i Karlavagnen med Christian OlssonRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.seeller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21:40.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.