Podcasts about ekots

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vänsterpartiets partiledare om de uppmärksammade konflikterna i partiet, förslaget om sänkt matmoms och partiets vägval inför valet nästa år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I slutet av augusti lämnade de två riksdagsledamöterna Daniel Riazat och Lorena Delgado Varas Vänsterpartiet, bland annat efter att Lorena Delgado Varas delat en antisemitisk bild. Nooshi Dadgostar säger att hon är stolt över hur Vänsterpartiet har agerat:”Det är väldigt viktigt för oss att det inte ska vara ett missförstånd kring vad vi tycker om de här frågorna. Antisemitism och rasism är ju stora samhällsproblem. Vi behöver bekämpa dem med kraft. Det här är en existentiell fråga för oss. Det ligger i vårt DNA att vi inte ställer människa mot människa. Vi vet ju hur det blir när politiker pekar finger åt grupper”, säger Nooshi Dadgostar.Om du skulle försöka dig på lite självreflektion: Vad beror det på att den här typen av saker har upptäckts i Vänsterpartiet?”Det är för att vi har gjort ett systematiskt arbete och vi har en väldigt upphettad debatt om Palestinafrågan, och då ser vi att några har gjort övertramp. Då har vi, till skillnad från andra partier, agerat på det. Samtidigt skulle jag vilja säga att jag ser ju att det här är attacker som riktas mot oss, därför att regeringen och Sverigedemokraterna själva känner ett behov av att debattera den här typen av frågor”, säger Nooshi Dadgostar. För en vecka sedan delade riksdagsledamöterna Tony Haddou och Nadja Awad bilder från en Palestinademonstration. I klippen som delades syntes flaggor med symboler för Hamas och Islamiska jihad. Klippen togs sen bort. Varför händer sånt här i Vänsterpartiet? ”Tusentals Göteborgare är ute och demonstrerar mot ett folkmord som håller på att ske. Det tränger sig in religiösa, högerextrema fundamentalister med sina flaggor. Då betyder inte det att alla de tusentals människorna är företrädda av den här enskilda, extrema fundamentalisten. Den personen måste avlägsna sig från platsen. De kommer aldrig att diktera vad vi får tycka och inte”, säger Nooshi Dadgostar.Har Vänsterpartiet gjort tillräckligt för att markera mot de delar av Palestinarörelsen som går över gränsen och blir hatiska mot judar och ursäktar terrororganisationer? ”Vi har varit hårdast av alla när det gäller att vidta åtgärder om någon medlem hos oss har trampat över en gräns. Vi kommer aldrig acceptera antisemitism och rasism. Det ligger i hela vårt DNA att hålla ihop människor mot de politiker som vill peka ut minoriteter för misslyckanden de själva har begått och genomfört.”MatmomsenNästa år sänks matmomsen tillfälligt, med målet att få ner de höga matpriserna. Men Nooshi Dadgostar tycker att regeringens satsning kommer för sent, och är otillräcklig. ”Vi är glada att de nu efter tre års tid har landat på den plats där vi faktiskt landade redan då. Ebba Busch sa redan i valrörelsen 2022 att hon skulle sänka priserna, men har inte gjort nåt på tre år” säger Nooshi Dadgostar. Om sänkningen av matmomsen leder till lägre matpriser, då kan Vänsterpartiet behålla sänkningen även på sikt. ”Det som behöver komma till är konkurrensfrämjande insatser. Där har vi en rad förslag. Öka transparensen, så att vi kan se vilka stora påslag som görs, så att grossisterna säljer till alla fristående butiker och till alla butiker som vill, så att vi får konkurrens mellan grossister. Att de avtal som är konkurrenshämmande i den här kartelliknande branschen ses över”, säger hon.RegeringsfråganNooshi Dadgostar ville inte uppge några röda linjer inför eventuella regeringsförhandlingar efter valet nästa år, inte heller i frågan om permanenta uppehållstillstånd där Vänsterpartiet till skillnad från Socialdemokraterna vill ha tillbaka permanenta uppehållstillstånd för personer som beviljats asyl i Sverige. "Jag tror inte på röda linjer. I ett samarbete behöver man ge och ta. Men det som påverkar i slutändan är hur många människor vi har bakom oss", säger Nooshi Dadgostar. Enligt Nooshi Dadgostar kommer den ekonomiska politiken vara den stora skillnaden mellan oppositionspartierna i valet nästa år.”De stora skillnaderna kommer att vara i de ekonomiska frågorna. Om vi ska avskaffa hela marknadsskolan, om ett parti som Socialdemokraterna ska våga göra det eller inte. Svensk sjukvård går på knäna. De frågorna kommer mycket mer att stå i centrum än lite mindre typer av frågor."Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Helena Gissén Producent: Johanna Palmström Tekniker: Brady Juvier Programmet spelades in på eftermiddagen den 26 september 2025.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tidögänget angriper Socialdemokraternas förslag om att blanda befolkningen, debattsäsongen har börjat och så mycket väger talmannens zucchini. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Socialdemokraternas förslag för att lösa problem med integration, som handlar om att blanda befolkningen, har lett till hårda debatter. Hur radikala är egentligen dessa förslag och vad tycker Tidögänget i frågan? Hör också Sveriges Radios reporter Katarina Gunnarsson som länge bevakat frågor som rör just integration. Nyligen kom hennes reportageserie om utmaningar i stadsdelen Hässelby i Stockholm.Statsminister Ulf Kristersson och Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson har nyligen möts i två dueller. Hur står det till med debattformen och vad tycker Andersson om att bli kallad terrorromantiker?Hör också om hur Socialdemokraterna har toppat sitt lag inför valet och varför flertalet doldisar får framträdande roller. Vi pratar också om talmannens intresse för grönsaksodling och hans succézucchini. Medverkande: Helena Gissén, Ekots inrikespolitiska kommentator och Katarina Gunnarsson, reporter på Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Carl Skau, biträdande chef för FN:s livsmedelsprogram, om svälten i Gaza och Sudan, och hur minskat bistånd påverkar kampen mot hungern i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det har nog aldrig varit så tufft att vara humanitär. Behoven har aldrig varit så stora. Vi har två bekräftade svältkatastrofer i Sudan och Gaza, det har aldrig skett tidigare i historien. Det är över 300 miljoner människor som är akut hungriga. Det är nästan USA:s befolkning. En trefaldig ökning de senaste åren”, säger Carl Skau, biträdande chef för FN:s livsmedelsprogram (WFP), världens största humanitära hjälporganisation.Sedan slutet av augusti har IPC (The Integrated Food Security Phase Classification) konstaterat att det råder svält i norra Gaza, och att det sedan förra året råder svält i delar av Sudan. Carl Skau besökte Gaza senast i juli i år, och har svårt att hitta nya ord för att beskriva situationen där.”Det är ett helvete, helt enkelt. Tusentals barn som driver runt utan föräldrar. Barn som nu svälter till döds. Föräldrar som du och jag som har fullständig panik för att de inte kan hitta mat till sina barn. Dessutom fördrivs människor igen. De har flyttat kanske 20–30 gånger och har ingenting kvar. De kommer till tältlägren som redan är överfulla.””Läget är förfärligt – sopor och avföring flyter runt. Nu blir det dessutom kallt och mycket regn under vintern. Samtidigt håller det samhälleliga och sociala kittet på att bryta ihop Det är anarki, kaos, tiotusentals unga män som driver runt planlöst. Det är ett väldigt besvärligt läge på ett sätt som vi inte har sett nån annanstans.”Carl Skau menar att den kaosartade situationen i Gaza har intensifierats den senaste tiden.”Lastbilar fastnar i stora folkmassor där desperata civila hugger en säck från lastbilen och rusar iväg. Det kommer vi att behöva acceptera under några veckor till om vi behöver komma tillbaka till den ordnade formen av matutdelning”, säger Carl Skau.Vad är det som behövs akut? Det är ju en konstaterad svältkatastrof"Ett eldupphör är det enda som skulle kunna vända det helt. Men om vi ska hantera det på nåt sätt behöver vi mycket högre volymer. Det går inte att fortsätta droppmata befolkningen, för det skapar kaos”, säger Carl Skau. Att FN:s livsmedelsprogram inte får in mer mat för närvarande beror enligt Carl Skau på Israels agerande. ”Det saknas politisk vilja att ta de beslut som krävs för att vi ska kunna ha en mer fungerande FN-ledd hjälpinsats.”Men är det Israel som har orsakat svälten? Kan man säga det? ”De begränsningar vi nu har vad gäller att få in mer mat och kunna röra oss runt i södra Gaza, det begränsas av Israel.” Den israeliska regeringen har upprepade gånger ifrågasatt om det verkligen finns nån svält i Gaza. Vad säger du om det? ”I de kontakter jag har med israeliska myndigheter är man väl medveten om att läget är allvarligt. Sen kan det finnas diskussioner på marginalen om hur allvarligt det är”, säger Carl Skau. Vad tänker du om att Israel ifrågasätter om det existerar en svält och hungersnöd? ”Det är otroligt problematiskt. Vi fortsätter att ha kontakter med dem. Vårt fokus är att försöka hitta sätt att rädda liv och lindra nöd och undvika ett förvärrat läge. Vi engagerar oss varje dag med de israeliska myndigheterna på alla nivåer, det är en utmaning också. Ibland kan man få ett löfte på en nivå och så genomförs inte det på en annan”, säger Carl Skau.”Man kan ha fått godkännande om att flytta 50 lastbilar på morgonen klockan fem, och klockan sju på kvällen sitter man fortfarande i de där bilarna och har inte fått grönt ljus att rulla vidare. Det är klart att det tär på tålamodet”, säger han.Israel brukar också hävda att Hamas plundrar hjälpsändningar och att de säljer den stulna maten för att finansiera sin verksamhet. Vad vet du om huruvida det kan stämma? ”Det är inget de har tagit upp som ett stort problem med oss. Det har varit två tillfällen under de här nästan två åren av konflikt som vi har haft problem med att Hamas har lagts i våra hjälpsändningar. Vid de tillfällena har vi protesterat och informerat Israel och andra givare”, säger Carl Skau.”Skulle det finnas såna bevis så skulle vi naturligtvis ta åtgärder mot det. Vi jobbar i många omöjliga miljöer: Afghanistan, Jemen, Somalia... Vi har erfarenhet av hur man hanterar den typen av svåra aktörer”, säger Carl Skau. Svältkatastrofen i SudanDen pågående svälten i Sudan anser Carl Skau är den värsta svältkatastrofen i världen just nu. Han tror inte att det funnits en sådan situation sen Etiopien på 1980-talet.”Det finns två städer i Sudan, en i Darfur som heter al-Fashir och en annan stad som heter Kadugli i södra Sudan som nu är omringad på ett medeltida sätt, där man har byggt jordvallar och inte låter civila komma ut. Man svälter medvetet civila. De sitter där och har att välja på att stanna kvar, bli utsvälta eller få artilleri skjutet på sig, eller försöka rymma och då riskera att bli skjutna eller våldtagna”, säger Carl Skau. ”Att det inte är mer energi och uppmärksamhet kring den frågan är jag nästan lika bekymrad över som Gaza”, säger han.Minskat biståndI år har FN:s livsmedelsprograms finansiering minskat med 40 procent, vilket innebär stora nedskärningar. ”Vi skär från dem som är hungriga för att kunna hjälpa dem som svälter. Problemet med det är att nästa år kommer det vara många fler som svälter. Man skjuter egentligen upp problemet och det blir dyrare att hantera imorgon”, säger Carl Skau.”I Afghanistan får våra kollegor som är i fält prioritera vilka vi ska hjälpa. Vilka av de utsatta ska vi hjälpa? Vi kanske väljer kvinnor, änkor som har fler än fem barn”, säger han.Till stor del beror nedskärningarna på minskade anslag från USA. ”Ungefär 40 procent av vår finansiering kommer från USA, men det skärs också i Tyskland, Storbritannien och andra stora givare. Det är en minskning på ungefär 20 procent överlag. Det är en stor utmaning”, säger Carl Skau.Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Johan-Mathias SommarströmProducent: Johanna PalmströmTekniker: Tobias Carlsson Intervjun spelades in på förmiddagen den 19 september 2025.

Svensk ekonomi står och stampar. Nu hoppas regeringen få svenskarna att shoppa sig ur lågkonjunkturen. Andra tycker att det i stället är Riksbanken som ska göra jobbet. Men på sikt finns avgörande hot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trög tillväxtHittills har det gått trögare än väntat att få de ekonomiska hjulen att rulla snabbare igen i Sverige. Lågkonjunkturen har blivit längre än vissa trodde och hoppades på. Fortfarande har inte konsumtionen tagit ordentlig fart och många är arbetslösa.Stora lån bromsar”Att det tar lång tid att få upp farten på ekonomin hänger förmodligen väldigt mycket ihop med att vi har en mer räntekänslig ekonomi än många andra länder. Hushållen har höga skulder och huvudsakligen rörliga räntor på sina bolån”, säger Martin Flodén, tidigare vice riksbankschef och professor i nationalekonomi.Budget och RiksbankenRegeringen gör nu satsning på 80 miljarder kronor i budgeten och hoppas att bland annat skattesänkningar ska få privatpersoner att konsumera mera och på så sätt öka farten i ekonomin. Samtidigt finns andra som vill att Riksbanken ska sänka räntan igen för att få fart på ekonomin.Svårt beslut”Jag skulle gissa att det är ett av de svåraste mötena de har haft under de senaste åren. Det speglas också av att om man frågar marknadsaktörer och olika bedömare så är det väldigt splittrat med åsikter om vad man tror och tycker att Riksbanken borde göra”, säger Flodén, om nästa räntebeslut.Programledare och producent:Victor JensenMedverkande och röster i programmet:Martin Flodén, tidigare vice Riksbankschef och numera professor i nationalekonomi vid Stockholms universitetKnut Kainz Rongerud, Ekots ekonomikommentatorÅsa Hansson, docent i nationalekonomi och skattexpert på Lunds universitetEmma Hernell, vd på HUIekonomiekotextra@sverigesradio.se

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

M och SD är nog nöjdast i Tidögänget över att sänka försörjningsstödet, allt om spelet bakom budgetcirkusen och prydliga jeans i riksdagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan presenterade regeringen och Sverigedemokraterna ett förslag om att sänka försörjningsstödet med flera tusen kronor i månaden för stora barnfamiljer. För Moderaterna innebär reformen att en dröm som följt med sedan Anna Kinberg Batras tid som partiledare nu förverkligas. Även Sverigedemokraterna är nöjda men för Kristdemokraterna och Liberalerna har det varit tuffare. Frågan kan mycket väl ha varit den där regeringspartierna och Sverigedemokraterna hade svårast att komma överens. På måndag är det dags för ännu en höstbudget med tillhörande budgetpromenad. Men redan innan budgeten presenteras har stora delar av innehållet presenterats på olika sätt. Hur ser egentligen logiken ut bakom denna budgetcirkus, och vilken effekt hade tårtattacken mot dåvarande finansminister Bosse Ringholm på säkerheten kring budgetpromenaden?Helena Gissén och Fredrik Furtenbach tittar också närmare på veckans stora modenyhet: det är fritt fram för prydliga jeans i riksdagen. Medverkande: Fredrik Furtenbach och Helena Gissén, Ekots inrikespolitiska kommentatorer.Programledare: Marcus NilssonProducent: Mattias Dellert Tekniker: Leonardo Whelander

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

LKAB:s vd Jan Moström om vad som ska hända med Kiruna när gruvan tar allt mer mark i anspråk, och om det omdebatterade Hybrit-projektet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I slutet av augusti meddelade LKAB att ytterligare 6000 människor måste flytta från sina hem på grund av sprickor i berget under stan som orsakats av gruvbrytningen. Vilket är ditt budskap till de människor som påverkas nu? ”Tyvärr är det ju så att en förutsättning för vår gruvverksamhet är att vi faktiskt får tillgång till mark. Och tyvärr, den mark som vi måste ha till Kirunagruvan den går in under samhället, den är under staden”, säger Jan Moström, LKAB:s vd.”Jag skulle nog säga att absolut överväldigande majoritet i Kiruna är väl medveten om den situationen. Men givetvis är det ju så att när det händer, och dessutom den storlek, att det påverkar människor väldigt, väldigt mycket.”Jan Moström hoppas samtidigt att de här områdena inte är de sista som LKAB tar i anspråk.”För att vi ska fortsätta att utveckla och vara ledande leverantör av högkvalitativ järnmalm till Europa så måste vi fortsätta att ta mark i anspråk. När vi slutar ta mark i anspråk ser vi ett nedläggningsscenario för Kirunagruvan, och det hoppas jag är väldigt långt i framtiden. För, återigen, Kiruna stad och Kirunagruvan kommer under överskådlig tid att leva i symbios. En förutsättning för att Kiruna ska utvecklas på ett positivt sätt, det är att vi fortsätter att utveckla Kirunagruvan. Det kommer att betyda uppoffringar från båda parter för att möjliggöra att vi kan utveckla båda bitarna”, säger Jan Moström. Hur ska ni få Kirunabornas acceptans för att det här är rimligt?”Jag är helt övertygad om att vi har en väldigt stor acceptans i Kiruna för att genomföra den här samhällsomvandlingen. De som jobbar direkt åt oss eller våra entreprenörer är så väl medvetna om att en förutsättning för att Kirunagruvan ska fortsätta att producera är att vi gör detta. Man kan väl kalla det att av två onda ting så är det mindre onda att göra det här”, säger Jan Moström. ”Nästan all mark runt Kiruna är skyddad av ett eller annat intresse, det betyder att det är väldigt många målkonflikter här. Det är de målkonflikterna som det är viktigt att de tydliggörs, och att de på något sätt beslutas: Vilket ändamål är viktigast och höst prioriterat? Det är väl egentligen den fråga som staten äger, att säga, i de här målkonflikterna, hur ska de lösas ut", säger Jan Moström.Hittills har LKAB inte fått några besked från regeringen."Det svar vi har fått än så länge är att det är under bearbetning. hur det här ska gå till.”När måste ni ha ett besked? "Jag kan inte säga ett direkt datum, men ju mer vi skjuter på det desto mer tidsansträngt blir det", säger Jan Moström. Även runt Per Geijer-fyndigheten i Kiruna finns det målkonflikter och riksintressen som står emot varandra, det gäller inte minst rennäringen. ”Det vi har beskrivit är att från vår horisont ser vi att det måste finnas möjligheter att lösa det här på ett eller annat sätt. Sen hur det här ska gå till, det får vi ta i en dialog. med samebyn eller de som äger målkonflikten att se hur ska det här praktiskt lösas. Men vår utgångsinställning är att det här går att lösa. Kanske kan Gabna sameby inte göra exakt som de har gjort tidigare men med vissa modifikationer så borde det gå”, säger Jan Moström.Fossilfritt stålLKAB håller tillsammans med Vattenfall och SSAB, genom bolaget Hybrit, på att utveckla teknik för att använda fossilfri vätgas istället för kol och koks i bearbetningen av järnmalm, och produktionen av stål. Stålindustrins stora koldioxidtutsläpp skulle då försvinna på sikt. Men LKAB har dragit ner på takten i projektet. ”Jag är fortfarande väldigt övertygad om att ska vi vara i närheten av att klara av vår klimatpåverkan så är det här vägen framåt. Vi har fortsatt att jobba med det här för att få fram ett konkurrenskraftigt järn”, säger Jan Moström.”Att vi kommer att transformera stålindustrin i Europa det tror jag alla är väl överens om. En konsekvens av det kommer att bli att få eller inga investeringar kommer att göras i masugnar i Europa. Det är 70 procent av vår marknad. Ska vi kunna leverera till dem måste vi leverera järn, inte järnmalm. Det är därför vi fortsätter att driva den här utvecklingen. Vi vill säkerställa att det är ekonomiskt lönsamt att göra det här med ett minimum av risker”, säger Jan Moström.Samtidigt finns det starka politiska krafter i Europa som verkar vilja backa från det här (...) Litar du på att fattade beslut inom EU :s gröna industripolitik gäller? ”Man kan nog konstatera att politiska beslut snabbt kan ändras. Det är därför vi jobbar mer med riskminimering. I vilka områden har vi en mindre risk och en större risk. Det är en komplex kalkyl”, säger Jan Moström. Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Knut Kainz Rognerud Producent: Johanna Palmström Tekniker: Mikael Sarabi Programmet spelades in den 12 september 2025.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Elisabeth Lanns dramatiska entré i regeringen, en ny storm kring SD:s Jessica Stegrud och valårsnerver i höstens första partiledardebatt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan har öppnade riksdagen efter sommaren och statsminister Ulf Kristersson gav sin fjärde regeringsförklaring. Kort därefter svimmade den nya sjukvårdsministern, kristdemokraten Elisabet Lann, under sin första pressträff som minister. Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch var snabbt framme när olyckan inträffade och har hyllats för sin insats, men statsministern har fått kritik för sitt agerande.Höstens första partiledardebatt bjöd på valårshetta. Liberalernas Simona Mohamsson gjorde sin första debatt och bjöd på en ”budget-teaser”, Ulf Kristersson kallade Socialdemokraterna för ett stödparti och vid ett tillfälle var talmannen tvungen att ryta ifrån. Helena Gissén och Fredrik Furtenbach reder ut det viktigaste. Samtidigt visar nya siffror från indikator att Tidögänget har motvind.Förra veckan kom nyheten om Sverigedemokraten Jessica Stegruds inlägg på X. Nu kommer nyheten om att Stegrud har varit med och filmat när ytterhögeraktivisten Nick Alinia konfronterar två personer på Stockholms centralstation. Vad innebär detta för Sverigedemokraterna?Medverkande: Fredrik Furtenbach och Helena Gissén, Ekots inrikespolitiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lovar ett Amerika där sunt förnuft råder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Oklahomas lärare ska genomgå America First-tester, museer rensas på dystra skildringar av slaveriet och skolskjutningar förklaras med ”transterror”. Under Donald Trumps andra presidentperiod rasar kulturkriget som aldrig förr. Men varför är det så viktigt för makten att kontrollera kulturen, vad betyder egentligen ”woke” och varför har man valt att lägga så mycket energi på att bekämpa allt som ingår i denna strömning? Det pratar vi om i dagens avsnitt av USA-podden.Vi grottar också ned oss i tullarna – ett av de vackraste orden i lexikonet, enligt Donald Trump. Hur orättvis är världshandeln egentligen mot USA? Hur påverkas den amerikanska ekonomin av de ständiga tullhoten och vad tycker amerikanerna om det hela? Hör också om den amerikanska attacken mot en båt som sades smuggla droger från Venezuela, där 11 personer dödades. Medverkande: Ginna Lindberg, USA-korrespondent, Roger Wilson, programledare P1 Kultur och Knut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentator.Programledare: Sara StenholmProducent: Anna Roxvall