Podcasts about speciellt

Christofer fick iden att dagens avsnitt skulle bli ett "maxat fylleavsnitt" så han taggade upp med långhylsor och sake, problemet är att majoriteten av alkoholen inte fick effekt förrän efter avsnittet var klart (vilket nog var bra för er lyssnare, men det gör redigerandet av avsnittet betydligt svårare). När vi är i dimman snackar vi om att Dino kommer köra fp1 i Bahrain, MBS försöker samla pluspoäng genom att föreslå att vi ska köra med V10or igen, Jarno Opmeer är världsmästare i F1 E-Sport, och att racet i japan kommer bli absolut fantastiskt! Speciellt fett kommer det bli att se Yuki i en red bull, och att se den red bullen som nog är den snyggaste liverien NÅGONSIN

Nivå: A2-B1 Ver du vad AGI är? Det är inte säkert, men du vet i alla fall vad AI är. AGI är när en AI blir smartare än en människa, inte bara på en specifik sak, utan generellt. Förr trodde de flesta att AGI var långt fram i tiden. Men nu är det många som säger att det kommer snart. Om det är sant, då kommer världen att förändras väldigt snabbt. I det här avsnittet introducerar jag er till konceptet AGI. Lyssna på hela berättelsen om Omega-teamet i den här videon! Är du intresserad av bootcampet med 9 dagars språkbad - kolla in det här! --- Transkript Nämen tjenare tjenare och välkommen till Simple Swedish Podcast. Och ja, idag så provar jag att spela in en video. Jag gjorde det några gånger förut och de videorna finns ju på min Youtube-kanal. Men på grund av att jag inte hade tillräckligt med tid så fortsatte jag inte med det. Men vi får se hur det går med det den här gången. Planen är att vi ska fortsätta göra videor till den här podden. Idag ska vi prata om AGI. Ett väldigt relevant ämne just nu och väldigt intressant, och ganska mycket mindfuck. Men det är viktigt och intressant, så ett bra ämne för podden. Först och främst ska jag tacka tre nya patrons. Det är Madsin, Veronika och Reiko. Tack till er för att ni stödjer podden! Jag vill också påminna om att ansökningarna för sommarens Language Lock-in Bootcamp är öppna just nu. Och vi har haft flera personer som har anmält sig redan! Så om du vill ha en plats där, gå till www.languagelockin.com och anmäl dig. Först måste man anmäla sig för att veta om man kan bli antagen. Så man måste först anmäla sig för att veta om man är en bra match för det här programmet. Så gå och anmäl dig och se hur det är. Om det funkar för dig. Och det här bootcampet är det enda totala språkbadet som finns för svenska. En helt unik upplevelse där du bara pratar svenska i nio dagar. Vi har massa lektioner, massa aktiviteter. Vi ror vikingabåt. Vi har kräftskiva, alltså en traditionell svensk fest. Vi besöker verkstaden där de tillverkar dalahästar. Och du bygger ditt självförtroende på svenska. Och du börjar till och med tänka på svenska. Kolla in det på www.languagelockin.com. Så, men vi ska prata om AGI. Och som sagt är det ju väldigt relevant just nu. Speciellt med att Trump blev vald i USA. För att vi har ju Elon Musk som är med i hans team. Och ja, det finns många..det är liksom mycket det här med teknologi som står i centrum. Och inte bara Donald Trump utan även Putin och Xi Jinping, och många av världens ledare har pratat mycket om AI generellt. Och det finns ett slags konsensus, verkar det som, att den som leder AI-utvecklingen, den leder världen. Så det verkar absolut väldigt viktigt.   ..för hela transkriptet - klicka här!

Du har säkert lyssnat på en av Christina Stiellis föreläsningar. Om inte, gör det! Turligt nog vill hon också vara med i podden, och dela spännande insikter som hjälper oss att leda bättre och bygga mer framgångsrika team. För visst är det där med ledarskap lite lurigt? Speciellt när vi ska leda människor i vårt eget företaget? I det här avsnittet med Christina Stielli pratar vi om: – Hur bygger jag ett framgångsrikt team i mitt företag? – Finns det några specifika verktyg eller strategier som fungerar bättre än andra? – Hur lyckas vi vara chefer, utan att vilja vara det? – Hur får vi människor att prestera OCH må bra? – Hur leder vi bäst på distans? Och mycket mer. Är du ny som ledare/chef eller ofrivillig ledare i ditt eget företag? Då är detta ovärderlig lyssning. Enjoy! Info: Avsnittet har sänts tidigare i Starta Eget-Podden – där hittar du ännu fler poddar om hur du startar och driver ditt företag på bästa sätt. I Business Hacks får du verktygen och strategierna som tar dig och ditt företag till nästa nivå, levererade av Sveriges absolut främsta experter. Programledare är entreprenören och författaren Gustaf Oscarson. Alla avsnitt och intervjuer på www.driva-eget.se. Business Hacks ges ut av We are Business Nordic AB. Vi samlar och skapar världens bästa kunskap, verktyg, inspiration och nätverk inom företagande. Häng med!

Speciellt när det gäller att dejta: En intensiv blick, skicka ett kärleksbrev, köpa blommor eller uppvakta i flera månader innan man får napp. Nuförtiden sveper man åt vänster eller höger på sin skärm och då avvisar man eller ger kärleken en chans. Den här veckan har vi vår vän Malin Von Engelhardt Volle som gäst och hon ska hjälpa oss att reda ut om sättet att dejta var bättre förr eller om AI och alla nättjänster har gjort vårt kärleksliv smidigare. Vill ni ge oss feedback eller komma med förslag på saker vi kan ta upp i vår podd? Maila oss till: stridhhosfrasse@gmail.com

Fredrik, Petter, och Lars sammanfattar intryck från årets Øredev. Vi diskuterar bra presentationer, och allt bra man får ut som både ny utvecklare och erfaren av alla människor man kan prata med mellan presentationerna. Efter att ha snackat om Petters favoritpresentationer glider vi över i en diskussion om andra fördelar man som junior får av att gå på presentationer - få ett hum om nya saker och lära sig på hur många olika sätt utvecklare pratar om och har åsikter om saker. Speciellt när folk har starka åsikter om saker och talar om dem som om de var det sämsta i det kända universum. Kan Lars få lika många visningar på sin presentation i år som förra året? Vi pratar också om att lära sig hur saker fungerar under huven, och hur det gör det ännu knepigare att förstå hur helheten fungerar idag. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Lars Petter Systemutveckling .net på campus Varberg Qlok Poddavsnittet i Varberg Øredev Lars presentation - video är inte ute än Taylor Taylors presentation - video är inte ute än Lars och Taylor i Changelog Filip Ekberg och hans presentation - video är inte ute än Prydnadseremit - “The trend continued through the 1830s, when the idea became less popular as estate landscaping concepts evolved.” Matt Topol och hans presentationer - video är inte ute än Grafdatabas Entity framework Kallbadhuset Svante Richter och hans presentation - video är inte ute än Postgresql Raniz Rendle om högpresterande .net - video är inte ute än Avoiding code spaghetti by making ravioli - video är inte ute än Spagettikod Dan Abramovs presentation the WET codebase hade lasagnekod, inte ravioli OTP - Open telecom platform OTP - One-time password OTP - One time programmable memory Javascripthistorie-presentationen How Javascript happened: a short history of programming languages - video är inte ute än Stöd oss på Ko-fi! Lars presentation från förra året Nerves Rob Richardson om testning i .net - video är inte ute än Tore Nestenius om autentisering i .net - video är inte ute än OAuth 2 Kent Beck Titlar Vad gör jag? Inte bara lärare Allmänt nördiga personer i sällskap Jag kan rapportera från korridoren Jag hade en timme lunch Får hem en masssa luft Intermedior Intermedioker Open source-pensionär Höra ord Kroniska fasoner Sprida mina nördiga specialintressen Komma ihåg vad det var jag gick på Du, jag, och Raniz Om en ravioli går sönder Tre skilda OTP Vet jag varför så kan jag optimera hur

Hur hittar man meningen i livet? Vad är existentiell hälsa? Finns existentiell ångest? Många tror att dom inte klarar av motstånd och kriser. Speciellt inte om man redan har några kriser i bagaget. Som om man skulle bli skör och alldeles för trasig för att orka med ännu en jobbig händelse i livet. Faktum är att det verkar vara tvärtom. Att kriser faktiskt är bra för oss människor och vår personliga utveckling. Lyckoparadoxen verkar vilja berätta för oss att ju mer vi söker lyckan, desto olyckligare blir vi. Det som kanske skulle lätta på trycket som vi alla går runt och bär på, vore att unna oss några rejäla sammanbrott, titt som tätt. Allt om detta och mycket med med psykologen Siri Helle i veckans avsnitt av Ångestpodden. Siris bok Existensboosten kan ni hitta tex här!Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Alex Dahlbäck @ stockholmsoundscapes.comInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallberg Facebook: Ångestpodden TikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden? Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon? mind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om Gängen bara visste detta ONE KNEP! - Så skulle de sluta vara kriminella. Hemligheten till hur du TJÄNAR PENGAR i ditt företag! (SPECIELLT i lågkonjunktur). Roberts Podcast - Avsnitt 040 Gäst: Tina Wahlroth: Styrelseordförande Kontakta - Svensk företrädare för kundservice och telefonsälj | Vice ordf NDM | Ledamot NIX-Telefon och NIX-Nämnden | Ledamot NNR | Ordf. SIS TK503 https://www.linkedin.com/in/tina-wahlroth-0410602/

Välkommen till ett avsnitt av Kyrkpodden som går på djupet i böckernas värld. Margareta Gustafsdotter på Norrköpings stadsbibliotek brinner för böcker och läsning. Speciellt när det gäller läsning för barn. Hon är projektledare för projektet "Bokstart". Hör allt om henne enorma engagemang för att uppmuntra fler barn i Norrköping att upptäcka böcker och börja läsa. Och hur vi kan förändra framtidsutsikterna för ett barn genom läsning.

Zlatan Ibrahimovic har gästat Viaplays sändning och försökt förklara vad hans roll i Milan går ut på. Speciellt mycket klokare blev man inte. Hans Milan förlorade mot Liverpool, Gyökeres succédebuterade i Champions League, och Rodri varnar för att spelarna kan komma att strejka. Med: Wilhelm Edlund

Zlatan Ibrahimovic har gästat Viaplays sändning och försökt förklara vad hans roll i Milan går ut på. Speciellt mycket klokare blev man inte. Hans Milan förlorade mot Liverpool, Gyökeres succédebuterade i Champions League, och Rodri varnar för att spelarna kan komma att strejka. Med: Wilhelm Edlund

Från 2021. Idag publiceras en repris som läggs upp permanent eftersom ett avsnitt publiceras på Seriemördarpodden Premium den sista tisdag i varje månad.Nog bör man väl kunna lita på en rar gammal farmor, som alltid är så mån om sina nära och kära? Nej, kanske kan man inte lita på riktigt alla farmödrar… Speciellt om det är väldigt populärt med råttgift. Manus av Ann Cardell. Vill du höra ett specifikt fall i Seriemördarpodden? Önska dina fall i det här formuläret: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfDlQxf9SgZyeGS-qFPaB4BP-L59lQhs7BbZACfwk7xSs-AFw/viewform?fbclid=IwAR0astYAY_SJLcst89FwKaPIeHHV9zlfAxEz6Cmrh37bbMwvMHGc8z5cwg4 E-post: zimwaypodcast@gmail.com Följ Dan på instagram: https://www.instagram.com/dan_horning/Om du gillar Seriemördarpodden gillar du förmodligen Massmördarpodden. Du hittar den i alla poddappar. Massmördarpodden är gjord av samma människor och har samma format som Seriemördarpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans ämne är en arbetsplats där vakter söker igenom personalens väskor och matlådor. Inte efter vapen, droger eller alkohol, utan efter kött! Veckans uppsnack hänger vi upp på OS-upplevelserna från sommar OS 2024 i Paris. Speciellt pratar vi om den (o)moderna 5-kampen. Och pingis. 4:34 CB coaching. coltingborssen.com 9:32 Dense Nutrition. densenutrition.se KOD: jonas15 14:03 Uppsnack 1:00:50 Simcamp & Simresor 1:05:28 Veckans ämne

Tony, Niclas & Johan är tillbaka på museet och pratar om vad folk har upplevt under sommaren i museet, prästgården & vandrarhemmet. Speciellt vad har folk sett i black mirror som finns på museet?

Du har säkert lyssnat på en av Christina Stiellis föreläsningar. Om inte, gör det! Turligt nog vill hon också vara med i podden, och dela spännande insikter som hjälper oss att leda bättre och bygga mer framgångsrika team. För visst är det där med ledarskap lite lurigt? Speciellt när vi ska leda människor i vårt eget företaget? I det här avsnittet med Christina Stielli pratar vi om: – Hur bygger jag ett framgångsrikt team i mitt företag? – Finns det några specifika verktyg eller strategier som fungerar bättre än andra? – Hur lyckas vi vara chefer, utan att vilja vara det? – Hur får vi människor att prestera OCH må bra? – Hur leder vi bäst på distans? Och mycket mer. Är du ny som ledare/chef eller ofrivillig ledare i ditt eget företag? Då är detta ovärderlig lyssning. Enjoy! Starta Eget-Podden gör det enkelt att starta, driva och växa som entreprenör och företagare! Kolla in Driva Eget med nyheter och inspiration www.driva-eget.se Bli medlem i Driva Eget Premium och få tillgång till nyheter, kunskap, guider, mallar, kalkyler och som hjälper dig att lyckas med ditt företag. Starta Eget-Podden ges ut av We are Business Nordic AB. Vi samlar och skapar världens bästa kunskap, verktyg, inspiration och nätverk inom företagande. Häng med!

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * Lyssnarna har talat! De vill höra Jonnas take på massa olika saker. Speciellt allt som hänt runtomkring familjen den senaste tiden. Men också vad Jonna skulle göra om kriget kommer, hur hon ställer sig till skärmtid, och om man verkligen får ha vit klänning på en anhörigs bröllop?

I det här avsnittet går jag igenom en lista med de fem värsta hoten mot mänskligheten. Listan har jag hittat på 80000hours.org, ett väldigt intressant projekt som jag kan rekommendera att kolla in. Speciellt om du är intresserad av mänsklighetens framtid, och hur vi alla kan verka för att göra gott och ha en positiv inverkan på världen. Läs mer om Language Gym här. För att stödja podden och få transkript till avsnitten - bli patron för bara 5€ per månad – klicka här! ------------------- Instagram: swedish.linguist YouTube: Swedish Linguist Website: www.swedishlinguist.com Language Lock-in: https://www.languagelockin.com/ ------------------- Ett smakprov (sample) på transkriptet:   Hej där! Välkommen till Simple Swedish Podcast. Idag pratar jag i lite mer normal hastighet. Så om du har svårt att förstå, då rekommenderar jag att bli patron så att du får transcript till alla de här avsnitten. Några som har blivit patron är Alla 55, Sujata, Shahram och Etezadpour. Tack till er för att ni stödjer den här podden. För dig som vill bli patron, gå till www.patreon.com/swedishlinguist. Idag ska vi prata om existentiella hot. Topp 5 existentiella hot mot mänskligheten. Den här listan har jag hittat på en hemsida som heter www.80000hours.org. Det är ett väldigt spännande projekt det här, 80,000 hours. Det är en del av den så kallade effective altruism-rörelsen. Effektiv Altruism skulle det bli på svenska. Det är ett väldigt intressant koncept. De försöker alltså hitta det mest effektiva sättet att göra så mycket gott för världen och för mänskligheten som möjligt. Deras uppgift är, hur gör vi så mycket bra för världen så effektivt som möjligt? Och så försöker de ge tips på hur man själv kan ha en sån här positiv inverkan på världen. Genom till exempel att välja sin karriär. Det finns massa olika saker där. Jag har vetat om det här länge och har tyckt att det varit ett väldigt häftigt projekt länge. Så kolla gärna in det, www.80000hours.org.   Jag tänkte gå igenom den här listan, inte för att skrämmas och skapa någon slags panik, utan mer för att informera, och för att se vad man faktiskt kan göra. De här topp fem existentiella hoten, de är rankade efter hur stor påverkan en extra person som jobbar med det kan ha. Det finns olika kriterier. Inte bara hur destruktivt det här är, utan också andra saker, som till exempel hur negligerat någonting är. Så om det är en miljon människor som jobbar med ett problem och det är jättemycket pengar som är tillsatt för det problemet, okej, det kan vara ett väldigt allvarligt problem.. ..men det kan finnas ett annat problem som kanske är lite mindre allvarligt, men om det bara är hundra personer som jobbar med det, då kan det faktiskt vara ett större hot. Inte för att det utfallet skulle bli värre, utan för att det är mycket mer negligerat. Alltså mycket färre människor som jobbar med det, mycket mindre pengar som är tillsatt och så.   Så det är lite så den här listan fungerar.   ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!

Speciellt studier på universitet och högskola för att få ett jobb... Andlighet på olika plattformar Youtube: https://www.youtube.com/@andlighet Korta klipp: https://www.youtube.com/@andlighetextra Apple podcasts: https://podcasts.apple.com/se/podcast/andlighet/id1603002647?l=en Spotify: https://open.spotify.com/show/5CIB4x6sOyceoxShQvnKpZ?si=Hyo1wvOqTqCIKj5-BIXowQ Engelska kanalen: https://www.youtube.com/@EverythingisSpirituality #andlighet #spiritualitet #studier #studera #slöseri

Vi har fått en ny trailer till Venom: The Last Dance, och den ser.... Ja, den ser ut exakt så som vi förväntade oss.... Herregud... Sen pratar vi om så mycket annat också! Speciellt idag när vi fått med VÅR FÖRSTA GÄST! Varmt välkommen till Simon! Trevligt att du är med oss idag! Vi tre pratar om: Giancarlo Esposito har uppenbarligen en ganska stor roll i kommande Captain America 4! Robert Downey Jr är förvånansvärt öppen för idén att komma tillbaka som Iron-Man! Ravioli-Mannen erbjuder alltid lite mer ravioli för allas välmående! Elden Ring får sig en enorm ny expansion! Det är så mycket att prata om, och så mycket roligt! Varmt välkomna till Nörd-Nyheter! ------------------------------------------------------------- ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Följ oss på sociala medier! ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.instagram.com/nord_nyheter/⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Köp vår MERCH! https://huusko-illustrations.creator-spring.com/listing/marvelnyheter⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Du kan även kontakta oss med DM på insta eller via marvel.nyheter@gmail.com Linus: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.instagram.com/linusa92/⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Jonathan: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.instagram.com/huusko_illustrations/⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Jingel av Simon Sjögren

Lovisa har sprungit Stockholm Marathon för fjärde gången och sin typ 14:e mara. I veckans avsnitt blir det såklart en lopprapport. Speciellt intressant är det att få veta hur det kändes att springa i den extrema värme som Stockholm hade denna dag. Dessutom rapporterar Lovisa om: Stressen hos farthållarnas följare, dramat vid vätskestationerna, brister gällande vett & etikett under loppets gång och den sista tanken som for genom hennes hjärna när hon sprungit i mål. Jessica berättar om sin sambo som nu har satt igång med handboll igen - på ett nytt sätt. Dessutom berättar hon om sina känslor kring den senaste säsongen av Superstars, som nu har nått sitt slut.Klipps av Gabriella Lahti. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Även cirkusprinsessor får alzheimer. Henry Bronetts mor Carla kunde göra volter på hästryggen och skjuta prick med pistol. Hon lagade sina berömda blåbärspannkakor till hela cirkusen. Sedan drev hon en framgångsrik skönhetssalong i Stockholm. Men hon kunde också få utbrott som skrämde de som var nära. Speciellt sina barn. Ett raseri och en oberäknelighet som fick sonen att under hela livet ha svårt att känna tillit och som gjorde honom svår att leva med. Nu är mamma Carla sedan flera år sjuk i alzheimer. Henry Bronett berättar om den svåra men fina tiden och varför han fortsätter besöka henne trots en komplicerad relation. Och hur kunde Carlas sjukdom få bröderna att sluta fred? Medverkar: Henry Bronett, Johanna Hinteregger. Producent: Erland Karling och Beppo Ljudproduktion.

Maria är psykolog med 20 års erfarenhet inom neuropsykologi. Hon har sina händer fulla av utredningar, behandling, handledning och skrivandet av böcker.  Böcker som: - Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro (2018) - Flickor med autism och adhd (2020) Speciellt den senaste boken om flickor med autism är något som ligger henne nära hjärtat. Hon berättar hur viktigt det är att utbilda skolpersonal och andra om varningssignalerna som flickor med autism visar, som idag ofta missas totalt. De märks alldeles för sent. De märks först när de har kraschat och då är vägen tillbaka så mycket längre.  Är KBT en effektiv metod att få tillbaka ett barn till skolan?  Vad är PDA och är det en ide som håller på att fästa sig i Sverige?  Hur hanterar man autistic burnout?  Marias hemsida: Hem - www.kogita.se Hemmasittarpodden på facebook: https://www.facebook.com/groups/hemmasittarpodden/

Vilka principer är det som gäller när det kommer till självkänsla? Är det medfött eller kan du träna upp en bättre självkänsla? Och om du kan bli bättre av att träna, vad ska du göra då? Prenumerera på nyhetsbrevet för att få tillgång till alla mina gratisresurser. Kurser, program och ljudfiler. Signa upp dig på monkeymindset.se Utskrift av avsnittet Välkommen till Monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt och i det här avsnittet kommer jag att prata om självkänsla. Självkänsla såsom jag kommer att definiera det handlar om hur du ser på dig själv. Om du tycker om dig själv eller inte. Det handlar också om hur du pratar med dig själv. Att jobba med sin självkänsla är en central del av mental träning. Det är någonting man börjar med tidigt i träningen. En bra självkänsla innebär att ditt allmänna välbefinnande inte är så beroende av yttre faktorer, såsom huruvida du är karriärmässigt lyckad, eller omtyckt eller har pengar eller har hög social status på något annat sätt. Men det betyder inte att du är immun mot de här sakerna. En bra självkänsla betyder att du inte bryr dig så mycket om vad andra tycker. Men det betyder inte att du inte alls bryr dig om vad andra tycker. En bra självkänsla betyder att du accepterar den du är. Men det behöver inte betyda att du inte vill förbättras. En bra självkänsla kan betyda att du står upp för dina åsikter. Att du tar plats. Men det kan också betyda att du inte nödvändigtvis behöver ha rätt när något diskuteras, att du inte behöver vinna, utan kan kliva åt sidan och låta någon annan få sista ordet. Som du hör är det svårt, i alla fall för mig, att exakt säga vad en bra självkänsla är. Jag tror att det är personligt. Hur din självkänsla är vet bara du själv. Och det är ju också egentligen det enda som betyder något. Hur du känner. Hur din grundtrygghet ser ut. Jag ser på självkänsla på samma sätt som jag ser på den mentala träningen i stort och som jag ser på till exempel kondition. Det är inte någonting du antingen har eller inte har, utan du har det i större eller mindre omfattning. Det är inte heller någonting som är fast utan självkänslan kan förändras både över tid och beroende på situation och om du jobbar med att förbättra den så har du stora möjligheter att lyckas med det. Jag skulle vilja påstå att det kräver jobb för att bibehålla en bra självkänsla. Inte för alla, vissa har nog ett visst sätt att tänka och resonera som är gynnsamt när det gäller att behålla en stark självkänsla. Antingen är det här sättet att tänka medfött eller så kommer det av miljö, Men för många av oss kräver det jobb. Speciellt i den tid vi lever i just nu. Om du tänker på hur samhället ser ut idag, hur till exempel reklamen har tagit sig in precis överallt. Du matas hela tiden med bilder. Reklam, i grunden, talar om för dig att det du har inte är bra nog och att du inte duger som du är nu. För om du redan hade allt du behövde eller var helt nöjd med dig själv så skulle du ju inte vara en bra kund. Så reklamen bryr sig inte om vad du har eller vem du är. Den bryr sig bara om att du ska vilja ha någonting annat och att du ska vilja bli någon annan. Du är alltså i deras ögon aldrig bra nog, oavsett. Du är en bra kund om du hålls lite lite missnöjd hela tiden. Och jag menar inte att företag eller reklamare är onda eller illasinnade. Jag lägger ingen värdering i det utan det här är den verklighet vi lever i, det är en följd av utvecklingen och man kan antingen acceptera det eller så kan man förneka det. Det var inte länge sedan som dom vi jämförde oss mot var grannar, arbetskamrater och klasskamrater. Det var jobbigt nog, om jag minns rätt, men på sätt och vis satt vi alla i samma båt. Vi befann oss i ungefär liknande situationer, hade ungefär samma saker, även om det förstås var skillnad mellan den i en skolklass till exempel som hade mest och den som hade minst. Nu, när du ska renovera din altan, jämför du dig inte med grannen. Nu jämför du dig med Ernst på TV. När du ska laga mat så ser du hur lätt det går för kockarna på tv att slänga ihop tre rätter för tolv pers och även om du ju intellektuellt förstår att dom du ser har hjälp av en massa människor bakom kulisserna, och att dom är proffs på det här, så når den kunskapen bara hjärnan, inte hjärtat och magen. Det ser ju så enkelt ut. Och dom säger ju att det är så enkelt och anslaget i tv-programmet är ju att det här är någonting som alla kan göra. Det är lätt att känslan du lämnas med blir att det du gör inte riktigt duger. Vi bombas av bilder av hur andra människor lever sina perfekta liv. Dom här bilderna är ju tillrättalagda förstås, det vet vi, men för ett barn eller en tonåring så händer samma sak som när du eller jag jämför oss med tv-kockar eller snickare med ett helt team bakom kulisserna. Dom vet ju också att det är löjligt. Att den här stjärnan på youtube tik tok eller vad det nu må vara, har klippt och fixat och väljer att bara visa en liten del av verkligheten men när det vi vet i hjärnan krockar med det vi känner i magen så vinner alltid magen. Och det finns egentligen ingenting konstruktivt att tycka att det här är fel, det är som det är helt enkelt. Utvecklingen har alltid gått åt det här hållet och det kommer med största sannolikhet att fortsätta. Men genom att vara medveten om det. Att förstå hur verkligheten ser ut och hur den påverkar oss, så har du större möjlighet att hantera den. För många år sedan, när jag livnärde mig som pokerproffs blev jag snabbt mycket medveten om en effekt som skulle kunna översättas som lyckounderskott. Det handlar om att en negativ händelse trycker ner oss mycket mer än vad motsvarande positiv händelse bygger upp oss. Så om du arbetar med någonting lätt mätbart, som poker till exempel, där du antingen vinner eller förlorar en hand så är risken stor att du blir olycklig av själva spelet … … trots att du är en vinnande spelare. Det beror på att du blir mer ledsen av varje förlust än vad du blir glad av motsvarande vinst. Så om du håller koll på ditt resultat i realtid, alltså varje sekund vet om du ligger plus eller minus, så kommer du förr eller senare att bli deprimerad eftersom marginalerna i poker är så små att du mätt på timbasis, kanske ligger vinst 52 procent av gångerna och ligger back 48 procent. Om du hela tiden matar dig själv med vinster och förluster så krävs det många fler vinster än förluster för att ens ligga kvar på ett mentalt noll-läge. Så lösningen för ett pokerproffs är då att inte kolla kortsiktiga resultat utan bara bry sig om resultatet på lång sikt, kanske kolla någon gång i månaden. Väldigt svårt att göra i praktiken, i alla fall för mig. Men själva effekten, lyckounderskott, är väldigt tydlig när man lever i en så svartvit värld som jag gjorde när jag spelade poker. Och effekten finns så klart i verkligheten också, även om den inte känns igen lika enkelt som vid ett pokerbord. Men du kan säkert relatera till hur du gjort något som gav fem positiva reaktioner och en negativ och där allt du kunde tänka på var det negativa. När vi hela tiden bombas av små mikrodoser av att vi inte duger så kommer det förr eller senare att sätta sig på vår självkänsla om vi inte balanserar upp det på något sätt. Man skulle kunna se det som att vi är kött-robotar, ett koncept som jag har stulit från seriefiguren Dilberts skapare Scott Adams. Kött-robotar som programmeras av våra intryck och vårt självprat, alltså vår inre dialog. Programmeras vi bara med negativa intryck blir vi negativa och programmeras vi bara med positiva intryck blir vi positiva. Och du kan faktiskt styra hur resultatet av den här programmeringen blir. Inte över en natt, inte på en vecka, men över tid. Genom att se till att få in färre negativa intryck och fler positiva. Antingen genom vad som kommer in utifrån eller genom hur du pratar med dig själv. Och nu är vi inne på ett område som jag inte kommer att prata om just nu och som jag vet många är väldigt skeptiska till, nämligen positivt tänkande. Jag vet att många ser det som flum och nästan bondfångeri och jag har full förståelse för det. Men har du samma syn på negativt tänkande? Eller anser du att det som händer i vår hjärna sker av sig självt, utan att vi kan påverka det, ens på sikt? Att vissa är mer positiva och andra mer negativa av naturen och att det inte går att göra något åt det? Jag kommer att komma tillbaka till det här ämnet senare. Det är mycket intressant och det finns mycket forskning i ämnet. När jag spelade poker läste jag att varje förlust behövde två vinster av motsvarande storlek för att det här lyckounderskottet skulle ligga på noll. Jag vet att Pia Sundhage, som ju är mycket framgångsrik fotbollstränare, och hon var för övrigt en mycket framgångsrik spelare också, jag veta att hon jobbade enligt en formel hon kallar 7:1. Hon ger alltså positiv feedback sju gånger för varje gång hon ger negativ feedback. Jag vet inte om det är möjligt att exakt mäta vilka siffror som är rätt men oavsett det så tror jag att många av oss lever i en verklighet där siffrorna är omvända. Där vi får sju negativa intryck eller tankar för varje positiv. Bara att få upp ögonen för det här är ett viktigt första steg till förändring. Och ett sätt att komma i gång att jobba med din självkänsla är att börja träna mentalt med sådana här ljudfiler som jag har pratat om i tidigare avsnitt. När du börjar med det kommer du ner i varv, du sänker din grundspänning och du ger dig själv förutsättningarna för ett större inre lugn. Och det har stor effekt på självkänslan. En enkel metod som på lite sikt, kommer att göra skillnad. Ett annat sätt är att börja samla på vinster. Att leta efter tecken på att det går som det ska, att bekräfta varje gång du gör någonting som visar att du är på rätt väg. Och skriva ner det. Fem eller tio saker varje kväll. Tecken på att jag …. Det här kan låta fånigt men utan att vi medvetet tänker på det så samlar vi, många av oss åtminstone, redan nu in precis allt, verkligt eller inbillat, som säger att vi inte är på rätt väg, som säger att det vi gjorde inte var bra nog. Så att balansera lite och att göra det medvetet, systematiskt, gör skillnad. I alla fall för mig och flera som jag jobbat med. Jag hoppas att det här avsnittet gav dig någonting nyttigt. Tack för att du har lyssnat, vi hörs snart igen.

Vilka principer är det som gäller när det kommer till självkänsla? Är det medfött eller kan du träna upp en bättre självkänsla? Och om du kan bli bättre av att träna, vad ska du göra då? Prenumerera på nyhetsbrevet för att få tillgång till alla mina gratisresurser. Kurser, program och ljudfiler. Signa upp dig på monkeymindset.se Utskrift av avsnittet Välkommen till Monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt och i det här avsnittet kommer jag att prata om självkänsla. Självkänsla såsom jag kommer att definiera det handlar om hur du ser på dig själv. Om du tycker om dig själv eller inte. Det handlar också om hur du pratar med dig själv. Att jobba med sin självkänsla är en central del av mental träning. Det är någonting man börjar med tidigt i träningen. En bra självkänsla innebär att ditt allmänna välbefinnande inte är så beroende av yttre faktorer, såsom huruvida du är karriärmässigt lyckad, eller omtyckt eller har pengar eller har hög social status på något annat sätt. Men det betyder inte att du är immun mot de här sakerna. En bra självkänsla betyder att du inte bryr dig så mycket om vad andra tycker. Men det betyder inte att du inte alls bryr dig om vad andra tycker. En bra självkänsla betyder att du accepterar den du är. Men det behöver inte betyda att du inte vill förbättras. En bra självkänsla kan betyda att du står upp för dina åsikter. Att du tar plats. Men det kan också betyda att du inte nödvändigtvis behöver ha rätt när något diskuteras, att du inte behöver vinna, utan kan kliva åt sidan och låta någon annan få sista ordet. Som du hör är det svårt, i alla fall för mig, att exakt säga vad en bra självkänsla är. Jag tror att det är personligt. Hur din självkänsla är vet bara du själv. Och det är ju också egentligen det enda som betyder något. Hur du känner. Hur din grundtrygghet ser ut. Jag ser på självkänsla på samma sätt som jag ser på den mentala träningen i stort och som jag ser på till exempel kondition. Det är inte någonting du antingen har eller inte har, utan du har det i större eller mindre omfattning. Det är inte heller någonting som är fast utan självkänslan kan förändras både över tid och beroende på situation och om du jobbar med att förbättra den så har du stora möjligheter att lyckas med det. Jag skulle vilja påstå att det kräver jobb för att bibehålla en bra självkänsla. Inte för alla, vissa har nog ett visst sätt att tänka och resonera som är gynnsamt när det gäller att behålla en stark självkänsla. Antingen är det här sättet att tänka medfött eller så kommer det av miljö, Men för många av oss kräver det jobb. Speciellt i den tid vi lever i just nu. Om du tänker på hur samhället ser ut idag, hur till exempel reklamen har tagit sig in precis överallt. Du matas hela tiden med bilder. Reklam, i grunden, talar om för dig att det du har inte är bra nog och att du inte duger som du är nu. För om du redan hade allt du behövde eller var helt nöjd med dig själv så skulle du ju inte vara en bra kund. Så reklamen bryr sig inte om vad du har eller vem du är. Den bryr sig bara om att du ska vilja ha någonting annat och att du ska vilja bli någon annan. Du är alltså i deras ögon aldrig bra nog, oavsett. Du är en bra kund om du hålls lite lite missnöjd hela tiden. Och jag menar inte att företag eller reklamare är onda eller illasinnade. Jag lägger ingen värdering i det utan det här är den verklighet vi lever i, det är en följd av utvecklingen och man kan antingen acceptera det eller så kan man förneka det. Det var inte länge sedan som dom vi jämförde oss mot var grannar, arbetskamrater och klasskamrater. Det var jobbigt nog, om jag minns rätt, men på sätt och vis satt vi alla i samma båt. Vi befann oss i ungefär liknande situationer, hade ungefär samma saker, även om det förstås var skillnad mellan den i en skolklass till exempel som hade mest och den som hade minst. Nu, när du ska renovera din altan, jämför du dig inte med grannen. Nu jämför du dig med Ernst på TV. När du ska laga mat så ser du hur lätt det går för kockarna på tv att slänga ihop tre rätter för tolv pers och även om du ju intellektuellt förstår att dom du ser har hjälp av en massa människor bakom kulisserna, och att dom är proffs på det här, så når den kunskapen bara hjärnan, inte hjärtat och magen. Det ser ju så enkelt ut. Och dom säger ju att det är så enkelt och anslaget i tv-programmet är ju att det här är någonting som alla kan göra. Det är lätt att känslan du lämnas med blir att det du gör inte riktigt duger. Vi bombas av bilder av hur andra människor lever sina perfekta liv. Dom här bilderna är ju tillrättalagda förstås, det vet vi, men för ett barn eller en tonåring så händer samma sak som när du eller jag jämför oss med tv-kockar eller snickare med ett helt team bakom kulisserna. Dom vet ju också att det är löjligt. Att den här stjärnan på youtube tik tok eller vad det nu må vara, har klippt och fixat och väljer att bara visa en liten del av verkligheten men när det vi vet i hjärnan krockar med det vi känner i magen så vinner alltid magen. Och det finns egentligen ingenting konstruktivt att tycka att det här är fel, det är som det är helt enkelt. Utvecklingen har alltid gått åt det här hållet och det kommer med största sannolikhet att fortsätta. Men genom att vara medveten om det. Att förstå hur verkligheten ser ut och hur den påverkar oss, så har du större möjlighet att hantera den. För många år sedan, när jag livnärde mig som pokerproffs blev jag snabbt mycket medveten om en effekt som skulle kunna översättas som lyckounderskott. Det handlar om att en negativ händelse trycker ner oss mycket mer än vad motsvarande positiv händelse bygger upp oss. Så om du arbetar med någonting lätt mätbart, som poker till exempel, där du antingen vinner eller förlorar en hand så är risken stor att du blir olycklig av själva spelet … … trots att du är en vinnande spelare. Det beror på att du blir mer ledsen av varje förlust än vad du blir glad av motsvarande vinst. Så om du håller koll på ditt resultat i realtid, alltså varje sekund vet om du ligger plus eller minus, så kommer du förr eller senare att bli deprimerad eftersom marginalerna i poker är så små att du mätt på timbasis, kanske ligger vinst 52 procent av gångerna och ligger back 48 procent. Om du hela tiden matar dig själv med vinster och förluster så krävs det många fler vinster än förluster för att ens ligga kvar på ett mentalt noll-läge. Så lösningen för ett pokerproffs är då att inte kolla kortsiktiga resultat utan bara bry sig om resultatet på lång sikt, kanske kolla någon gång i månaden. Väldigt svårt att göra i praktiken, i alla fall för mig. Men själva effekten, lyckounderskott, är väldigt tydlig när man lever i en så svartvit värld som jag gjorde när jag spelade poker. Och effekten finns så klart i verkligheten också, även om den inte känns igen lika enkelt som vid ett pokerbord. Men du kan säkert relatera till hur du gjort något som gav fem positiva reaktioner och en negativ och där allt du kunde tänka på var det negativa. När vi hela tiden bombas av små mikrodoser av att vi inte duger så kommer det förr eller senare att sätta sig på vår självkänsla om vi inte balanserar upp det på något sätt. Man skulle kunna se det som att vi är kött-robotar, ett koncept som jag har stulit från seriefiguren Dilberts skapare Scott Adams. Kött-robotar som programmeras av våra intryck och vårt självprat, alltså vår inre dialog. Programmeras vi bara med negativa intryck blir vi negativa och programmeras vi bara med positiva intryck blir vi positiva. Och du kan faktiskt styra hur resultatet av den här programmeringen blir. Inte över en natt, inte på en vecka, men över tid. Genom att se till att få in färre negativa intryck och fler positiva. Antingen genom vad som kommer in utifrån eller genom hur du pratar med dig själv. Och nu är vi inne på ett område som jag inte kommer att prata om just nu och som jag vet många är väldigt skeptiska till, nämligen positivt tänkande. Jag vet att många ser det som flum och nästan bondfångeri och jag har full förståelse för det. Men har du samma syn på negativt tänkande? Eller anser du att det som händer i vår hjärna sker av sig självt, utan att vi kan påverka det, ens på sikt? Att vissa är mer positiva och andra mer negativa av naturen och att det inte går att göra något åt det? Jag kommer att komma tillbaka till det här ämnet senare. Det är mycket intressant och det finns mycket forskning i ämnet. När jag spelade poker läste jag att varje förlust behövde två vinster av motsvarande storlek för att det här lyckounderskottet skulle ligga på noll. Jag vet att Pia Sundhage, som ju är mycket framgångsrik fotbollstränare, och hon var för övrigt en mycket framgångsrik spelare också, jag veta att hon jobbade enligt en formel hon kallar 7:1. Hon ger alltså positiv feedback sju gånger för varje gång hon ger negativ feedback. Jag vet inte om det är möjligt att exakt mäta vilka siffror som är rätt men oavsett det så tror jag att många av oss lever i en verklighet där siffrorna är omvända. Där vi får sju negativa intryck eller tankar för varje positiv. Bara att få upp ögonen för det här är ett viktigt första steg till förändring. Och ett sätt att komma i gång att jobba med din självkänsla är att börja träna mentalt med sådana här ljudfiler som jag har pratat om i tidigare avsnitt. När du börjar med det kommer du ner i varv, du sänker din grundspänning och du ger dig själv förutsättningarna för ett större inre lugn. Och det har stor effekt på självkänslan. En enkel metod som på lite sikt, kommer att göra skillnad. Ett annat sätt är att börja samla på vinster. Att leta efter tecken på att det går som det ska, att bekräfta varje gång du gör någonting som visar att du är på rätt väg. Och skriva ner det. Fem eller tio saker varje kväll. Tecken på att jag …. Det här kan låta fånigt men utan att vi medvetet tänker på det så samlar vi, många av oss åtminstone, redan nu in precis allt, verkligt eller inbillat, som säger att vi inte är på rätt väg, som säger att det vi gjorde inte var bra nog. Så att balansera lite och att göra det medvetet, systematiskt, gör skillnad. I alla fall för mig och flera som jag jobbat med. Jag hoppas att det här avsnittet gav dig någonting nyttigt. Tack för att du har lyssnat, vi hörs snart igen.

Att våga säga som det är! Ibland kan det kännas omöjligt att våga säga som det är. Speciellt om den vi pratar med blir ledsen, arg eller sårad. Kanske har vi erfarenhet av att varje gång som vi "visar" vad vi tänker och känner (speciellt om det är jobbiga ämnen) så reagerar vår partner/vän/kollega eller för den delen vår tonåring, med att stänga av, vända på klacken och dra därifrån.  Eller så visar vår erfarenhet att OM vi skulle berätta om vårt inre, så leder det nästan alltid till gräl, konflikter och floder av tårar. Beslutet blir därmed enkelt. Vi håller tyst. I väntan på bättre tider stänger vi ner oss själva och kanske hoppas vi på att partnern/vännen/ kollegan eller tonåringen ska fatta hur det ligger till, på egen hand.  Intressant nog leder dessa mänskliga beslut, sällan dit vi vill.  På resan blir det kanske omöjligt att vara tyst och i stundens hetta kommer allt som vi stängt ner, nu ut i form av en explosion. En bomb som sårar, gör ont och som ofta leder till ilska och bitterhet. Precis det som vi velat undvika.  Eller så försöker vi förmildra det vi behöver ha sagt genom att manipulera och pysa ut våra viktiga budskap.  Med facit i hand, är båda alternativen förödande för alla parter.  Nyckeln till respektfulla relationer är på många sätt bra kommunikation Det är sättet som vi "pratar" med oss själva och med varandra som avgör kvalitén på våra relationer.  Det är helt enkelt så att när vi vågar stå upp för oss själva och visa oss (show up) finns och syns vi. När vi syns & finns kommer våra närmaste känna sig delaktiga och trygga.  Spännande, eller hur?!  I det här podcastavsnittet möter Eva Berlander sin äldste son Anders. Tillsammans nosar de på några av dom intressanta frågor som landat i institutets mejlbox. Som vanligt ska du känna dig varmt välkommen att lyssna! 

Idag häver Johan ur sig den mest kontroversiella åsikt som går att ha Speciellt på en rockradiostation. Vi tror inte våra öron. Programmet slutar aldrig på www.patreon.com/wanloo Pirate Rock

Att vår mobiltid ökar är ingen slump. Världens mest värdefulla företag tjänar stora pengar på att du är fast i flödet. Men vad gör det med våra liv? Och varför är det så svårt att motstå? Prenumerera på nyhetsbrevet om du vill ha gratisresurser för att komma igång med mental träning: www.monkeymindset.se Det här är en nyinspelning av ett tidigare avsnitt av Monkey mindset. Utskrift av avsnittet I det här avsnittet ska jag prata om någonting som på engelska heter FOMO. FOMO, F O M O, står för "Fear of Missing Out", alltså rädslan över att missa något. Jag kommer prata om vad det är, varför jag tror att det här fenomenet kan hindra oss i våra liv och så ska jag ge förslag på hur du kan göra för att komma över rädslan att missa något. I grunden handlar FOMO, i alla fall nu för tiden, framför allt om digital konsumtion. Det är en typ av digital stress där du medvetet eller omedvetet känner att du behöver hänga med, att du behöver vara uppdaterad. I dag kan du ha koll på allt hela tiden. Du kan ha koll på vad som händer i världen, du kan ha koll på dina vänner och bekanta. Du kan till och med ha koll på vad människor tycker om sådant som händer världen och hur vissa vänner reagerar på vad andra vänner skriver eller visar eller delar. Allt det här sker i realtid och den information du har tillgång till är oändlig. Det fanns en tid när den media man tog del av, lite överdrivet, kom från morgontidningen, lunchekot och kvällsnyheterna på TV. Ville man veta något om en kompis fick man ringa den kompisen, eller någon annan bekant som var villig att skvallra. Det låter som forntiden men det var faktiskt inte så länge sedan. Internet har visserligen funnits hos allmänheten sedan 90-talet men den första iphonen, det som på allvar satte igång den här mobila revolutionen som vi tar för given idag, släpptes inte förrän 2007. Facebook öppnades upp för alla 2006. Den oerhörda flodvåg av information som har blivit tillgängliga för alla, hela tiden, har alltså bara varit verklighet några årtionden. Vi är alltså omogna, just nu. Ingen vet riktigt hur den här verkligheten. När man ger sig in i den här världen, och vi är många som är där just nu, så börjar sådant som för tio år sedan kändes trivialt och ytligt plötsligt kännas viktigt. Har man börjat hålla realtidskoll på nyheterna eller loggar in på Facebook eller Twitter eller Instagram eller TikTok så vill man inte sluta, det blir ett begär och det man ser känns viktigt trots att 99 procent av det jag brydde mig så mycket om idag är bortglömt i morgon och 99 procent av det jag bryr mig så mycket om i morgon är glömt i övermorgon. Varför blir det så då? Jo, för det första är det lätt. Det är lätt att konsumera information, speciellt om den informationen är kort och handlar om någonting som intresserar dig. Det kräver ingenting av dig. De här kickarna som vår hjärna letar efter, vårt belöningssystem, sätter igång när du reagerar på plinget i mobilen eller när du scrollar till nästa inlägg. För det andra, och det här är viktigt, din uppmärksamhet, är en vara som de här företagen, sociala medier, nyhetsmedier, etc tjänar pengar på. De handlar med din uppmärksamhet, de säljer den vidare, så alltså vill de ha kvar den så länge som möjligt och när de tappar den vill de ta tillbaka den så fort som möjligt och dom som jobbar i den här branschen är de bästa i världen på att fånga, hålla kvar och ta tillbaka din uppmärksamhet. De vet precis hur de ska göra, vet exakt vilka psykologiska strängar de ska spela på. Sajterna och apparna är uppbyggda för det här ändamålet. De är experter på att få dig att känna en tomhet när du inte är uppdaterad. De tjänar pengar, stora pengar på att du ska fortsätta att vara rädd för att missa något. FOMO är en del av deras affärside. De har all data om dig, de har data om människor som liknar dig så de kan testa och utvärdera, mer eller mindre i realtid, hur de här algoritmerna behöver bete sig för att minska risken för att du ska sluta scrolla och göra någonting annat. I början av 60-talet utfördes ett experiment där små barn fick en marshmallow. Du har säkert hört talas om det, det kallas för marshmallow-testet. Experimentet gick ut på att barnen fick veta att om de ville fick de äta godisbiten nu men om de lyckades vänta en kvart så skulle de i stället få två marshmallows. Man testade alltså barnens förmåga att skjuta upp det omedelbara begäret för att kunna få en större belöning i framtiden. När man återtog kontakten med de här barnen ett femtontal år efter testet hade utförts visade det sig att de som hade kunnat stå emot begäret och fått två marshmallows, nu var framgångsrikare än de som hade gett upp och ätit godiset direkt. Att motstå det omedelbara begäret, att kunna ta lite tillfälligt obehag just nu för att tjäna på det i framtiden, var alltså egenskaper som var värdefulla för framgång. Många av oss i dag, om vi tittar på hur vi beter oss digitalt, vi äter den här marshmallowen en tiondel efter att den har ställts fram. Vi faller alltid till föga för det som pockar på vår uppmärksamhet här och nu. Vi klarar inte av att komma ur det här flödet som aldrig tar slut, som aldrig saktar ner. För så fort vi stänger ner, så riskerar vi ju att missa något. Om du lider av FOMO är du reaktiv på det som händer. Du låter det som händer utanför dig, styra vad du gör med ditt liv. Att fastna i FOMO är att fastna i snabba kickar. Kickar som i det långa loppet, nämligen när det gäller vilken typ av liv du ska leva, eller hur din självkänsla ska vara, är meningslösa och i vissa fall destruktiva. Hur kan du då komma bort från FOMO? Komma bort från rädslan att missa något? För det första behöver du stänga av alla notifieringar på mobilen. Teknik är en fantastisk tjänare men en hemsk herre och om du låter mobilens pling bestämma vad du lägger din uppmärksamhet på är tekniken din herre och du är dess slav. Att skapa medvetenhet handlar om att vara uppriktigt mot sig själv. Hur mycket tid lägger du på det här. Vågar du kolla din mobil hur mycket tid du ger den varje dag? Det går ju att få den siffran svart på vitt. Det är inbyggt i telefonen idag. Att bli bättre på att hantera FOMO handlar också om inställning. Som så många gånger förr. Att du, och jag för den delen, jag är inte bättre än någon annan, ska bli medveten om vad vi håller på med och fråga oss om det är ett beteende vi vill ha. Det finns så mycket rolig, intressant och underhållande information tillgänglig, så att vad vi än gör, även om vi scrollar 16 timmar per dygn, så kan vi inte tillgodogöra oss allt. Det betyder att vi bara ser en del. Det har gjorts ett urval. Någon har prioriterat. Någon har bestämt vad du ska se, vilken information som du ska konsumera. Vem är det? Är det du? Har du gjort ett medvetet val? Om inte så är det ju någon annan. Eller något annat. Oftast är det ju flödet som har bestämt det. Och de algoritmer som styr ditt flöde. Algoritmer som är skapade för att hålla dig kvar i appen, som är skapade – om vi ska tala klarspråk – för att göra dig beroende av appen, så att de kan sälja mer av din uppmärksamhet till fler annonsörer. Och vilken typ av info är det som enklast gör oss beroende och som får oss att vilja bara kolla en post till? Det är ju inte sådant som kräver att du tänker till, att du reflekterar, att du lutar dig tillbaka och funderar på vad du har lärt dig och vad det betyder. För det är ju kognitivt jobbigt. Att tänka, reflektera. Se nyanser och komplexitet. Det blir du inte beroende av. Utan vad de vill åt är ju känslorna. Att du klickar eller scrollar och sedan, på en millisekund känner någonting, som är svårt att känna i vardagen. Det kan förstås vara glädje och lycka men det kan lika gärna vara ilska eller upprördhet eller nyfikenhet eller skadeglädje. Och de här känslorna skapas ju enklast genom stora gester. Drama. Konflikt. Högt tonläge. Svart eller vitt. Tomma digitala kalorier. Som mättar för stunden men som garanterar att du blir hungrig igen om bara några sekunder. För att få kontroll på det här behöver du börja att bestämma. Du behöver se till så att det är du som gör prioriteringarna. Och du behöver, tror jag, göra det med ett långsiktigt perspektiv, du behöver ha en strategi. Du ska inte behöva ställa frågan till dig själv varje gång du känner begäret. Låt säga att du skär ner på din digitala konsumtion, eller att du kanske som ett test försöker sluta helt. Vad du kommer märka är sannolikt att det här som du såg som ett verkligt behov i själv verket vara ett skapat begär (i vissa fall kanske till och med ett beroende) och när du lyckas ta dig ur det här begäret eller beroendet så frigörs tid och energi och resurser att i stället bli den person du innerst inne är. Det här är ju stora frågor men vem vill du vara om tio år? Hjälper ditt digitala beteende till att bli den personen? Om du tittar tillbaka på ditt liv om tio år, kommer du då vara nöjd med det du har åstadkommit om du fortsätter som nu? Jag säger inte att du behöver sluta med alla sociala medier utan vad jag föreslår är att du ska se till så att din konsumtion av det här väldigt beroendeframkallande fenomenet sker på dina egna villkor. Och det är viktigt att komma ihåg att det är svårt att skära ner eller sluta. Speciellt om det är ett beroende. Beroenden är svåra att bryta och när du försöker, kommer det nästan alltid innebära att du får ett par bakslag, att du går på ett par minor. Men då är det bara att fortsätta, att försöka igen. Och igen och igen. Eller ta hjälp av någon. Gör ett aktivt val. Hur vill du spendera dina resurser. Dina resurser är framför allt din energi, din uppmärksamhet, dina pengar och din tid. Spenderar du resurserna så som du vill idag? Om inte så är tiden perfekt för att göra en förändring. Personligen så är jag både glad och tacksam över att få leva i en tid med en sådan snabb teknikutveckling. Den nya tekniken har gett oss så otroligt många möjligheter. Frågan vi behöver ställa oss nu är hur vi kan använda den till att göra våra liv bättre än förut, inte bara annorlunda Det var mina tankar om FOMO och hur vi kan förhålla oss till det digitala. Om du vill ha mer sådana här instick, fast via mail, så kan du prenumerera på mitt nyhetsbrev. Det gör du genom att gå in på monkeymindset.se. Då får du också tillgång till alla mina gratisresurser. Tack för att du har lyssnat. Ta hand om dig så hörs vi.

Att vår mobiltid ökar är ingen slump. Världens mest värdefulla företag tjänar stora pengar på att du är fast i flödet. Men vad gör det med våra liv? Och varför är det så svårt att motstå? Prenumerera på nyhetsbrevet om du vill ha gratisresurser för att komma igång med mental träning: www.monkeymindset.se Det här är en nyinspelning av ett tidigare avsnitt av Monkey mindset. Utskrift av avsnittet I det här avsnittet ska jag prata om någonting som på engelska heter FOMO. FOMO, F O M O, står för "Fear of Missing Out", alltså rädslan över att missa något. Jag kommer prata om vad det är, varför jag tror att det här fenomenet kan hindra oss i våra liv och så ska jag ge förslag på hur du kan göra för att komma över rädslan att missa något. I grunden handlar FOMO, i alla fall nu för tiden, framför allt om digital konsumtion. Det är en typ av digital stress där du medvetet eller omedvetet känner att du behöver hänga med, att du behöver vara uppdaterad. I dag kan du ha koll på allt hela tiden. Du kan ha koll på vad som händer i världen, du kan ha koll på dina vänner och bekanta. Du kan till och med ha koll på vad människor tycker om sådant som händer världen och hur vissa vänner reagerar på vad andra vänner skriver eller visar eller delar. Allt det här sker i realtid och den information du har tillgång till är oändlig. Det fanns en tid när den media man tog del av, lite överdrivet, kom från morgontidningen, lunchekot och kvällsnyheterna på TV. Ville man veta något om en kompis fick man ringa den kompisen, eller någon annan bekant som var villig att skvallra. Det låter som forntiden men det var faktiskt inte så länge sedan. Internet har visserligen funnits hos allmänheten sedan 90-talet men den första iphonen, det som på allvar satte igång den här mobila revolutionen som vi tar för given idag, släpptes inte förrän 2007. Facebook öppnades upp för alla 2006. Den oerhörda flodvåg av information som har blivit tillgängliga för alla, hela tiden, har alltså bara varit verklighet några årtionden. Vi är alltså omogna, just nu. Ingen vet riktigt hur den här verkligheten. När man ger sig in i den här världen, och vi är många som är där just nu, så börjar sådant som för tio år sedan kändes trivialt och ytligt plötsligt kännas viktigt. Har man börjat hålla realtidskoll på nyheterna eller loggar in på Facebook eller Twitter eller Instagram eller TikTok så vill man inte sluta, det blir ett begär och det man ser känns viktigt trots att 99 procent av det jag brydde mig så mycket om idag är bortglömt i morgon och 99 procent av det jag bryr mig så mycket om i morgon är glömt i övermorgon. Varför blir det så då? Jo, för det första är det lätt. Det är lätt att konsumera information, speciellt om den informationen är kort och handlar om någonting som intresserar dig. Det kräver ingenting av dig. De här kickarna som vår hjärna letar efter, vårt belöningssystem, sätter igång när du reagerar på plinget i mobilen eller när du scrollar till nästa inlägg. För det andra, och det här är viktigt, din uppmärksamhet, är en vara som de här företagen, sociala medier, nyhetsmedier, etc tjänar pengar på. De handlar med din uppmärksamhet, de säljer den vidare, så alltså vill de ha kvar den så länge som möjligt och när de tappar den vill de ta tillbaka den så fort som möjligt och dom som jobbar i den här branschen är de bästa i världen på att fånga, hålla kvar och ta tillbaka din uppmärksamhet. De vet precis hur de ska göra, vet exakt vilka psykologiska strängar de ska spela på. Sajterna och apparna är uppbyggda för det här ändamålet. De är experter på att få dig att känna en tomhet när du inte är uppdaterad. De tjänar pengar, stora pengar på att du ska fortsätta att vara rädd för att missa något. FOMO är en del av deras affärside. De har all data om dig, de har data om människor som liknar dig så de kan testa och utvärdera, mer eller mindre i realtid, hur de här algoritmerna behöver bete sig för att minska risken för att du ska sluta scrolla och göra någonting annat. I början av 60-talet utfördes ett experiment där små barn fick en marshmallow. Du har säkert hört talas om det, det kallas för marshmallow-testet. Experimentet gick ut på att barnen fick veta att om de ville fick de äta godisbiten nu men om de lyckades vänta en kvart så skulle de i stället få två marshmallows. Man testade alltså barnens förmåga att skjuta upp det omedelbara begäret för att kunna få en större belöning i framtiden. När man återtog kontakten med de här barnen ett femtontal år efter testet hade utförts visade det sig att de som hade kunnat stå emot begäret och fått två marshmallows, nu var framgångsrikare än de som hade gett upp och ätit godiset direkt. Att motstå det omedelbara begäret, att kunna ta lite tillfälligt obehag just nu för att tjäna på det i framtiden, var alltså egenskaper som var värdefulla för framgång. Många av oss i dag, om vi tittar på hur vi beter oss digitalt, vi äter den här marshmallowen en tiondel efter att den har ställts fram. Vi faller alltid till föga för det som pockar på vår uppmärksamhet här och nu. Vi klarar inte av att komma ur det här flödet som aldrig tar slut, som aldrig saktar ner. För så fort vi stänger ner, så riskerar vi ju att missa något. Om du lider av FOMO är du reaktiv på det som händer. Du låter det som händer utanför dig, styra vad du gör med ditt liv. Att fastna i FOMO är att fastna i snabba kickar. Kickar som i det långa loppet, nämligen när det gäller vilken typ av liv du ska leva, eller hur din självkänsla ska vara, är meningslösa och i vissa fall destruktiva. Hur kan du då komma bort från FOMO? Komma bort från rädslan att missa något? För det första behöver du stänga av alla notifieringar på mobilen. Teknik är en fantastisk tjänare men en hemsk herre och om du låter mobilens pling bestämma vad du lägger din uppmärksamhet på är tekniken din herre och du är dess slav. Att skapa medvetenhet handlar om att vara uppriktigt mot sig själv. Hur mycket tid lägger du på det här. Vågar du kolla din mobil hur mycket tid du ger den varje dag? Det går ju att få den siffran svart på vitt. Det är inbyggt i telefonen idag. Att bli bättre på att hantera FOMO handlar också om inställning. Som så många gånger förr. Att du, och jag för den delen, jag är inte bättre än någon annan, ska bli medveten om vad vi håller på med och fråga oss om det är ett beteende vi vill ha. Det finns så mycket rolig, intressant och underhållande information tillgänglig, så att vad vi än gör, även om vi scrollar 16 timmar per dygn, så kan vi inte tillgodogöra oss allt. Det betyder att vi bara ser en del. Det har gjorts ett urval. Någon har prioriterat. Någon har bestämt vad du ska se, vilken information som du ska konsumera. Vem är det? Är det du? Har du gjort ett medvetet val? Om inte så är det ju någon annan. Eller något annat. Oftast är det ju flödet som har bestämt det. Och de algoritmer som styr ditt flöde. Algoritmer som är skapade för att hålla dig kvar i appen, som är skapade – om vi ska tala klarspråk – för att göra dig beroende av appen, så att de kan sälja mer av din uppmärksamhet till fler annonsörer. Och vilken typ av info är det som enklast gör oss beroende och som får oss att vilja bara kolla en post till? Det är ju inte sådant som kräver att du tänker till, att du reflekterar, att du lutar dig tillbaka och funderar på vad du har lärt dig och vad det betyder. För det är ju kognitivt jobbigt. Att tänka, reflektera. Se nyanser och komplexitet. Det blir du inte beroende av. Utan vad de vill åt är ju känslorna. Att du klickar eller scrollar och sedan, på en millisekund känner någonting, som är svårt att känna i vardagen. Det kan förstås vara glädje och lycka men det kan lika gärna vara ilska eller upprördhet eller nyfikenhet eller skadeglädje. Och de här känslorna skapas ju enklast genom stora gester. Drama. Konflikt. Högt tonläge. Svart eller vitt. Tomma digitala kalorier. Som mättar för stunden men som garanterar att du blir hungrig igen om bara några sekunder. För att få kontroll på det här behöver du börja att bestämma. Du behöver se till så att det är du som gör prioriteringarna. Och du behöver, tror jag, göra det med ett långsiktigt perspektiv, du behöver ha en strategi. Du ska inte behöva ställa frågan till dig själv varje gång du känner begäret. Låt säga att du skär ner på din digitala konsumtion, eller att du kanske som ett test försöker sluta helt. Vad du kommer märka är sannolikt att det här som du såg som ett verkligt behov i själv verket vara ett skapat begär (i vissa fall kanske till och med ett beroende) och när du lyckas ta dig ur det här begäret eller beroendet så frigörs tid och energi och resurser att i stället bli den person du innerst inne är. Det här är ju stora frågor men vem vill du vara om tio år? Hjälper ditt digitala beteende till att bli den personen? Om du tittar tillbaka på ditt liv om tio år, kommer du då vara nöjd med det du har åstadkommit om du fortsätter som nu? Jag säger inte att du behöver sluta med alla sociala medier utan vad jag föreslår är att du ska se till så att din konsumtion av det här väldigt beroendeframkallande fenomenet sker på dina egna villkor. Och det är viktigt att komma ihåg att det är svårt att skära ner eller sluta. Speciellt om det är ett beroende. Beroenden är svåra att bryta och när du försöker, kommer det nästan alltid innebära att du får ett par bakslag, att du går på ett par minor. Men då är det bara att fortsätta, att försöka igen. Och igen och igen. Eller ta hjälp av någon. Gör ett aktivt val. Hur vill du spendera dina resurser. Dina resurser är framför allt din energi, din uppmärksamhet, dina pengar och din tid. Spenderar du resurserna så som du vill idag? Om inte så är tiden perfekt för att göra en förändring. Personligen så är jag både glad och tacksam över att få leva i en tid med en sådan snabb teknikutveckling. Den nya tekniken har gett oss så otroligt många möjligheter. Frågan vi behöver ställa oss nu är hur vi kan använda den till att göra våra liv bättre än förut, inte bara annorlunda Det var mina tankar om FOMO och hur vi kan förhålla oss till det digitala. Om du vill ha mer sådana här instick, fast via mail, så kan du prenumerera på mitt nyhetsbrev. Det gör du genom att gå in på monkeymindset.se. Då får du också tillgång till alla mina gratisresurser. Tack för att du har lyssnat. Ta hand om dig så hörs vi.

Badet kan vara en plats för både kroppslig och själslig rening, motion, gemenskap och självklart den personliga hygienen. Hur ofta tvättar du dig? Och varför är hygienvanor en så laddad fråga? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Hollywood-paret Mila Kunis och Ashton Kutcher för några år sedan avslöjade att de inte duschar varje dag delades kändiseliten i två läger. Ena sidan där vissa själva bekände färg, och gick ut med att de inte heller tvättar sig varje dag och den andra sidan som tyckte att skådespelarparets duschvanor var helt förskräckliga. – Asså du måste ju tvätta dig varje dag, annars luktar du ju illa, konstaterar en stockholmare som Kropp & Själs reporter träffar ute på stan. Flera vi pratar med betonar vikten av att vara hel och ren och att känna sig fräsch. Men det finns också andra viktiga parametrar med att bada och duscha. Speciellt i offentligheten – på badhus. – Det finns inga markörer. Allt vad titlar, yrken och status heter tar man av sig när man går in i ett badhus, säger Ulrica Nordström, författare till boken Nordiska bad. – Jag har sett det när jag rest runt i Norden. Badet är en plats man är på, på lika villkor, som människor. Medverkar i programmet gör även Cecilia Svedman, Överläkare inom yrkes- och miljödermatologi på Skånes universitetssjukhus, Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet och Susanne Sütterlin, med dr, klinisk mikrobiolog och ST-läkare i barnmedicin i Uppsala.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Podden möter Markus Zoffmann, vd för Färgbygge som är ett företag som startade i Järna i slutet av 1970-talet av personer verksamma i den antroposofiska bygg- och färgimpulsen. Idag verkar man i Arlanda stad och måste navigera i en terräng som har förändrats massor sedan starten i Järna. Hur fanken håller man liv i en sådan impuls samtidigt som man måste tjäna pengar? Speciellt som omvärlden kan vara hård, både marknaden och andra aktörer i branschen. Detta och en hel del annat avhandlas. Övriga medverkande: Daniel Johnston Horst-Henrik Liljeström (teknik) Mejla oss gärna: kyriotetespodden@gmail.com

Visst är det svårt att älska och acceptera sin kropp. Speciellt svårt är det när omvärlden konstant påpekar hur fel och farlig den är. I detta avsnitt ger författaren, journalisten och kroppaktivisten Karin Kajjan Andersson sina bästa tips för att du ska kunna kickstarta din resa mot ett liv där din kropp är mer fredad. Du får våra bästa råd hur du ska agera i vårdsituationer och hur du med en kropp som ligger utanför normen kan tänka i dejtande och relationer. Du vill helt enkelt inte missa veckans avsnitt av Podden Matfriget!Gratis resurser att kickstarta Matfriheten: https://www.matfri.se/gratis-resurserKöp min bok här: https://peopleandstories.se/products/matfrihet-bli-fri-fran-halsoatning-och-matangest-med-intuitivt-atandeGlöm inte att prenumerera på podden! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför inte börja prata om blommor? Det är en fråga vi ställt oss efter att ha spelat in detta avsnitt. Vi är visserligen skräcknördar som ser skuggor som potentiella monster och väljer filmkvällens snacks baserat på hur effektivt de kan användas som skydd mot överraskande skräckscener.Med popcorn som övernaturlig sköld, smått undrande om varför vi inte är en trädgårdspodd, har vi fått förstärkning i form av vår PRAO-Claudia. Hon hade förmodligen hade förväntat sig en lugn arbetsdag, men istället hamnade mitt i en mardrömscirkus.Ta på er era grön-röd-svarta pyjamasar, häll upp något varmt eller starkt i muggen så hoppar vi in i Wes Cravens "New Nightmare" från 1994, en film där Freddy Krueger gör en oväntad entré i våra drömmar.Dagens film: Wes Cravens New Nightmare (1994)Det är snart 10-årsjubileum för filmen "Terror på Elm Street" och en av stjärnorna, Heather Langenkamp, blir skrämd av en röst i telefonen som låter väldigt lik filmens skurk, Freddy Krueger. När Heathers man dödas i en bilolycka börjar Heather fundera. Speciellt när hon upptäcker att Wes Craven håller på att skriva en ny film. Snart inser hon att Freddy nu har tagit sig in i den verkliga världen, och att det enda sättet att besegra honom är att bli Nancy Thompson igen.Besök hemsidan: www.skrackfilmcirkeln.seFacebook: /skrackfilmcirkelnInstagram: @skrackfilmcirkelnTwitter:  @SFC_podcastPatreon: www.patreon.com/skrackfilmcirkelnMerchandise: https://www.streamlabs.com/thepatrikstreamer/merch Become a member at https://plus.acast.com/s/skrackfilmcirkeln. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi pratar om hantering av hund. Vad ska man tänka på när man går till veterinären? Speciellt om hunden är osäker i situationen. Hur sköter man hanteringen på bästa sätt? Detta och mycket mer i dagens avsnitt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens digitala samhälle så använder vi oss av mycket förkortningar. Speciellt i mail och sms och det är inte alltid självklart vad de står för. Idag ska jag gå igenom 10 stycken engelska förkortningar som du bör känna till!Glöm inte att prenumerera på min Youtube-kanal Snabb Fakta.Instagram: snabb.faktaTIKTOK: riktigasnabbfaktaMail: snabbfakta1@gmail.com

Dasha börjar med att rasa över människor som reser i gråa mjukisbyxor. Och ännu värre gå runt på stan i det! Alexandra håller inte med utan tycker att det är super!Alexandra är rasande över människor som inte är trevliga, snälla och ler tillbaka mot en när man möter dem. Speciellt en incident på gymmet där en tjej var så otroligt otrevlig att det förstörde hennes dag. Dasha har funderat över ifall hon hade kunnat ta hand om en väns barn om de skulle gå bort. Detta leder vidare till diskussion ifall Alexandra skulle kunna tänka sig att ta hand om Dashas barn ifall det händer dem något, eller vill hon hellre ta hand om hennes hundar?På tal om barn så pratas det om följare som inte är särskilt snälla och lägger sig i alltför mycket när det kommer till influencers barn. Detta så mycket att Dasha en gång var tvungen att åka in till akuten på grund av vad följare hade påpekat. Slutligen så ger tjejerna tips och råd till en följare som har blivit utfryst av en kompis. Denna kompisen är dock inte den bästa och kom med förslag att hon skulle lämna sin pojkvän, två dagar efter de hade gift sig! Följ oss på instagram @ordochallavisor!‘Ord och alla visor' är producerad av Silverdrake Förlag via Acastwww.silverdrakeförlag.seKlippare:Patrik Sundén@patriksundenRedaktör:Marcus Tigerdraake, marcus@silverdrakeforlag.se@marcustigerdraakeKoordinator: Victoria Tigerdraake, victoria.tigerdraake@gmail.com@victigerdraake Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ny vecka, ny graf! Den här gången tittar vi på slutet på svensk ekonomisk exceptionalism.

Lovisa befinner sig i Lofsdalen för att ta sig an hela “sommar i fjällen”-konceptet. Jessica har gjort en stor tabbe när det kommer till planering, men hon har samtidigt äntligen hittat en lösning som kommer att hjälpa henne både på kort och lång sikt. Hon och Lovisa pratar vidare om det här som Jessica alltid vetat om, men nu även fått bekräftad på papper - och hur hennes liv nu förhoppningsvis kommer att förbättras. Lovisa och Jessica går också igenom hur 101010-utmaningen har gått hittills. Speciellt, så har Lovisa befunnit sig på flera udda platser när det blivit dags att göra övningarna. Inte för att det har stoppat henne direkt! På tal om platser, så pratar de också om hur rätt miljöombyte kan inspirera till förbättrad träning. Mer om detta, i veckans avsnitt av Träningspodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Unga tjejer med Tiktok-konton vittnar om hur dom blir trakasserade och får brev och paket hemskickade från anonyma följare. Speciellt ett konto hamnar i fokus i en ny Blenda-dokumentär. På en kvart får du veta varför vi tror oss känna influencers vi följer i sociala medier och vad konsekvenserna kan bli. Med Essy Klingberg, redaktör på SvD kultur.

Kjersti och Magnus pekar ut de fräckaste kändisarna i Hollywood. Det blir mycket cringe i det här avsnittet så fram med skämskudden. Speciellt plågsamt blir det att höra om när en av Americas sweethearts skäller ut Kjersti inför TV-kamerorna och när en av världens största popstjärnor säger till Magnus att allt hon drömmer om är att avsluta intervjun. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Huvudsaklig Information kommer från boken Hunt for the Skinwalker Science Confronts the Unexplained at a Remote Ranch in Utah av Colm A. Kelleher and George Knapp  I den andra och avslutande delen om Skinwalker Ranch går Marcus och Christoffer in på en del konspirationsteorier.  Stöd Oknytt på Patreon för att öka kvalitén på avsnitten och ta del av bonusmaterial: https://www.patreon.com/oknytt Följ Oknytt på sociala medier!  Insta: @oknyttpod Facebook: https://www.facebook.com/Oknyttpod  Har du en berättelse du vill att vi ska ta upp? Maila den till: oknyttpod@gmail.com

Träna för att du vill inte för att du måste, rör på dig för, och inte emot, kroppen. Personliga tränaren Betty Wassenius hjälper oss att sätta ljuset på hur vi kan skapa lust istället för krav när det gäller våra tankar kring träning och rörelse. Det finns många skäl till att vi tappar självförtroendet kring träning och vår kropp. Speciellt i klimakteriet är det extra viktigt att ha fokus på vad som främjar välmående och inte skapar mer stress och olust. Betty ger exempel på personligheter med olika behov; krigaren, soffliggaren, den som alltid känner att hon borde göra mer eller tränar för att hålla vikten och den som slåss för att bibehålla en ungdomlig figur. Under klimakteriet är vi känsligare och behöver känna efter vad kroppen klarar av och hur den vill bli använd. Less is more kan vara det rätta sättet att tänka kring träning för många kvinnor.Under rubriken Coachen tipsar döljer sig kortare avsnitt som fokuserar på ett specifikt tema.En expert i ämnet coachar dig genom att förklara, ge tydliga råd och tips som ökar din kunskap, förståelse och motivation att själv prova.Vad - Varför - HurVälkommen att lyssna!Läs mer och hitta andra längre avsnitt i ämnet på www.klimakteriepodden.se/avsnitt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stora schabrak till byggnader utanför stadskärnan, skapade för shopping och inte mycket mer. Köpcentrumen har fått utstå både spott och spe. Men har också bidragit till såväl kultur som klädstilar. Egyptierna har pyramider, kineserna har en stor mur, britter har felfria gräsmattor, tyskar har slott, holländare har kanaler, italienare har stora kyrkor. Och amerikaner har köpcentrum. Med de orden beskrev den amerikanska professorn i historia Kenneth T. Jackson kulturskillnader. Men ofta har just köpcentrum kommit till korta. Men ska de verkligen dissas, så hårt?I veckans Stil beger vi oss in i shoppingcentrets värld. Vi ringer upp författaren Alexandra Lange, vars bok Meet Me by the Fountain: An Inside History of the Mall nyligen publicerades, för att prata om ett nytt kulturellt fenomen som köpcentrumet skapade på 1980-talet. Nämligen hur shoppingcentret för vissa artister blev en given konsertlokal. Vi beger oss också till Malmö för att besöka köpcentrumet Entré. Med Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblads biträdande kulturchef Julia Svensson diskuterar vi shoppingcentret som byggdes med storslagna ambitioner om att bli en motor för en hel stadsdel. Men som istället kom att kallas för sorgebarn och fiasko.Dessutom tittar vi närmare på köpcentrumets betydelse som spelplats i film och tv-serier. Speciellt för amerikanska ungdomsfilmer var de här miljöerna länge viktiga, berättar SVT:s film- och tv-kritiker Lydia Farran Lee.Veckans gäst är Ola Andersson, arkitekt som även skriver om stadsplanering och arkitektur.

Nisse och Manne har kommit på ett nytt spännande inslag i podden som de kallar pappautblick. Första inslaget tar upp allt om E-types blivande föräldraskap. De har dessutom doftat på äpplen och absolut inte levt som de lär. Speciellt inte Nisse som med ena handen lovordar och prisar kompromissen som nyckel till ett långt och lyckligt äktenskap men samtidigt är helt kompromisslös med den andra. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Jag bodde över tre år i Budapest och jag tycker att det är en fantastisk stad. I det här avsnittet pratar jag om staden och vad jag gillar och inte gillar med den! Sample of the transcript at the bottom! -------------------- Om du vill stödja podden och få transkript till alla avsnitt kan du bli patron - det kostar bara 5€ per månad! Gå in på min hemsida www.swedishlinguist.com och klicka på länken till min Patreon-sida! På min hemsida kan du också hitta information om kursen Strong Swedish! Kursen för dig som vill nå en avancerad nivå i svenska. -------------------- If you want to support the podcast and get transcripts to all episodes, you can become a patron - it's only 5€ per month! Go to my website www.swedishlinguist.com and click the link to my Patreon page! On my website you can also find information about the Strong Swedish course! The course for you who want to reach an advanced level in Swedish. ------------------- Instagram: swedish.linguist YouTube: Swedish Linguist Facebook: Swedish Linguist Letar du efter en svenskalärare? Jag har alltid använt italki för att hitta lärare. Klicka här för att få 10$ krediter på italki när du köper för minst 20$! Länken är en affiliate link, så du stödjer också mig när du använder den :) ------------------- Ett smakprov (sample) på transkriptet:   Hallå där, välkommen till Simple Swedish Podcast! Ja, dom här avsnitten kommer ut lite ojämt just nu. Och det är för att, ah, jag har lite halvsemester, och jag reser ganska mycket, så, ah, jag jobbar när jag får tid. Och just nu är jag faktiskt i Budapest, min gamla hemstad. Och jag tänkte att, ah men jag kanske ska göra ett avsnitt om Budapest. Så det ska jag göra idag, jag ska prata om staden Budapest faktiskt. Så..   Och [i] förra avsnittet så pratade jag lite snabbare, jag pratade i mer vanlig takt, i mer vanligt tempo. Och det var flera personer som sa att det var bra. Men jag kommer såklart fortsätta att göra avsnitt i det här lite långsammare tempot. Men jag tänker att det kanske är bra att göra avsnitt med lite olika svårighetsgrad, alltså avsnitt som är lite olika svåra.   Och du får gärna berätta för mig vad du tycker. Speciellt om du är patron på 10€-nivån, så kan du skriva på Discord vad du tycker. Ska jag fortsätta att bara ha avsnitt på, liksom, lite långsammare svenska, eller ska jag blanda lite, och ha lite svåra avsnitt, lite medelsvåra avsnitt, lite lätta avsnitt, och, ah, blanda lite? Det kanske är en bra grej.   Och som sagt så är det bra att bli patron nu i början av månaden, för du måste alltid betala för en hel månad. Så därför är det såklart bättre att bli patron i början av månaden, så att du inte betalar för en hel månad, men får bara, liksom, andra halvan. För man måste alltid betala för en hel månad, och man betalar alltid i början av månaden, och tidpunkten när man blir patron. Ja..   Så, jag ska också tacka några nya patros, det är Bartol, Natalia, John, Ewa och Gabrielle. Tack till er, och ni och alla andra som stödjer podden får såklart transkript till alla avsnitt.   Okej, så Budapest då. Så jag är ju faktiskt i Budapest just nu. Jag är på besök, kan man säga. Jag var i Sverige och jag är på väg till Zagreb i Kroatien. Så jag tyckte att det passade att besöka Budapest. Så, jag bor hos en kompis här. Och dom jobbar här utanför på gatan (there were people doing road work), men just nu så blev det tyst. Så ja, dom slutade jobba, så jag tänkte att det är ett bra tillfälle att spela in podden.   Så ja, jag bodde här i Budapest i, ah, totalt i ungefär tre och ett halvt år. Jag kan kanske prata om det i nåt annat avsnitt, men nu så tänkte jag prata om själva staden då. För Budapest, det är alltså Ungerns huvudstad, alltså huvudstaden i Ungern. Och det bor nästan två miljoner människor i Budapest.     ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!

Jacob Gudiol är en av Sveriges främsta hälsoinfluencers. Han är legitimerad fysioterapeut (sjukgymnast) och utbildar sina följare dagligen inom ämnen som styrketräning, näringslära, fysiologi, vetenskap, fotboll och fysisk träning generellt. Jacob har författat böcker om kost och blev utsett till Årets Folkbildare 2021. Jacob Gudiol gästar loungen för att prata om alla de ämnen han behandlar varje dag, hur han blev en uppskattad och oberoende träningsprofil, kostideologier, kissterapi, veganism, carnivore, yoghurt om bakiskur och varför han pratar skånska. Mycket intressant! Speciellt det sista. Gillar du LoungePodden? Stötta gärna på Patreon: https://www.patreon.com/taimaz Swish: 0761 401 401 ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️ Mer info på https://www.loungepodden.se   Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21 Youtube:  https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A

En lyssnare känner sig lite stressad över sommaren. Att man förväntas göra så mycket. Speciellt svårt är det när man inte har någon fet semesterbudget. Vi delar med oss av våra bästa budgetsommartips! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Fredrik, Emil Rosendahl, och Adam Sernheim snackar om personlig planering, insamling och organiserande av information. Fredrik och Emil försöker hålla ordning på sina tankar och göromål med inspiration av systemet Getting things done. Adam experimenterar med inspiration från Zettelkasten med att hitta ett bra system för att strukturera och referera till tankar och idéer. I det här avsnittet fokuserar vi på hur vi jobbar. I ett kommande avsnitt dyker vi ner i vilka verktyg vi använder och vad vi tycker om dem. Det är svårt att anteckna. Speciellt om man ska förstå sammanhanget efteråt och kunna bearbeta vidare på ett eller annat sätt. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @tobiashieta, @oferlund, och @bjoreman på Twitter, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Adam Getting things done MAX IV Zettelkasten Avsnittet om tester Confluence Taiga Deep work 43 folders Getting things done fast David Allen Kanban The rise and fall of Getting things done - artikel av Cal Newport som också skrivit Deep work Titlar Svårt att skriva ner Anteckna och planera Prata om att planera Vad jag gör Ett ökande antal listor Kanske-saker på måndagslistan Imorgon helt realistiskt Jag har också listor Jag tappar grejer Minimera antalet inboxar Anteckna och fånga tankar Man bygger sin andra hjärna Jag tycker det är svårt att anteckna Länkade anteckningar Kritisk massa av anteckningar Sluta bli distraherad så jobbar du bättre Min hjärna räcker inte till Nördstolt

Säsongsavslutning med ingen mindre än Amanda Colldén! Att vara ”mamma” - en titel som liksom skaver lite för Amanda. Det var inte en helt enkel väg att bli gravid, Hedda föddes sedan i vecka 33 och det var en chock att bli förälder tyckte Amanda, trots att hon inte hade några fluffiga rosiga föreställningar innan… Amanda som gör podden Föräldrarapporten pratar med mig om att bli gravid, vara gravid men framförallt allt det som kommit efter. Ett öppet, ärligt och härligt samtal om vägen in i föräldraskapet!   Speciellt stort TACK till Läkarmissionen för samarbetet den här säsongen! In och bidra -tillsammans gör vi skillnad!      Soffhäng med Hejhejvardag produceras av Poddagency.

Det glymfatiska systemet är hjärnans reningsverk. Våra hjärnor förbrukar ungefär en femtedel av all energi i vår kropp och lämnar efter sig restavfall som måste ut via det glymfatiska systemet. Om detta inte fungerar, så kan vi i det korta perspektivet, uppleva hjärndimma, trögtänkthet, tryck i huvudet och ha svårt att minnas. På sikt kan det resultera i inflammatoriska processer som kan skapa degenerativa sjukdomar som Parkinson och alzheimer. Anders Lönedal arbetar med tillämpad psykofysiologi som till stor del handlar om hur hela kroppen system hänger ihop, i avsnittet delar han värdefull kunskap i en intervju med Åsa Melin. Vår andning fungerar som en nyckelspelare och hjärnan behöver återhämtning i form av djupsömn för att fungera optimalt. Reningen sker under djupsömn och genom rörelse kommer avfallet ut i systemet som vi sedan kan kissa ut. Egentligen är det inte svårare än så. Men, vi kan inte styra vår djupsömn så vi måste skapa förutsättningar för att det ska fungera. Speciellt viktigt för kvinnor i klimakteriet som ofta kämpar med sömnen. I det här avsnittet får du veta vad kan vi göra för att främja det delikata glymfatiska systemet.Läs mer på www.klimakteriepodden.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tjenare! Det här avsnittet är ett samtal med min kompis Olov som nomadliv och entreprenörskap. Är det dyrt att vara nomad? Hur upprätthåller (maintain) man rutiner? Vad är fördelarna och nackdelarna (pros and cons)? Mycket intressant samtal! Scrolla ner för ett smakprov (sample) av transkriptet! Det här är ett specialavsnitt. Det betyder att du bara kan höra del 1 här. Om du vill lyssna på hela samtalet och läsa hela transkriptet behöver du bli patron på 10€-nivån.  -------------------- Om du vill stödja podden och få transkript till alla avsnitt kan du bli patron - det kostar bara 5€ per månad! Gå in på min hemsida www.swedishlinguist.com och klicka på länken till min Patreon-sida! På min hemsida kan du också hitta information om kursen Strong Swedish! Kursen för dig som redan förstår den här podden och annat enkelt material relativt väl (förutom avsnitten med konversationer), och vill avancera till nästa nivå i svenska. Instagram: swedish.linguist YouTube: Swedish Linguist -------------------- If you want to support the podcast and get transcripts to all episodes, you can become a patron - it's only 5€ per month! Go to my website www.swedishlinguist.com and click the link to my Patreon page! On my website you can also find information about the course Strong Swedish! The course for you who already understand this podcast quite well (except for the conversation episodes), and want to advance to the next level in Swedish. Instagram: swedish.linguist YouTube: Swedish Linguist ------------------- Ett smakprov (sample) av transkriptet: (du kan också läsa det på min hemsida) (Tänk  på att detta är transkriberat talspråk, det ser inte ut som vanlig skriven svenska!) Fredrik: Aja, men.. Så jag tänkte i alla fall fråga dig lite om ditt liv, för att du är ju liksom nomad, kan man säga.  Olov: Det stämmer, det stämmer.  Fredrik: Så jag tänkte fråga dig lite såhär, ah men, vad är ditt liv just nu, hur började det med..hur började du vara nomad, och, ah, hur är det, och hur du gör för att upprätthålla den livsstilen, så.  Olov: Ja, det är ju många frågor på en gång.  Fredrik: Ja, men vi tar en i taget. Typ, så hur ser ditt liv ut just nu? Olov: Ja, så just nu så har jag ingen egen lägenhet eller fast punkt, utan jag reser och jobbar från min dator. Jag kan jobba helt online.  Fredrik: Du är hemlös! Olov: Jag är hemlös. En finare version av hemlös. Så jag kan..jag är ju från Sverige ursprungligen då, så, jag föredrar att vara [på] lite varmare ställen. Speciellt den här årstiden. Och sen så.. Fredrik: Nu är det mars.  Olov: Ja, precis precis, så det är ju väldigt tråkigt väder i Sverige just nu. Fredrik: Ah det råkar vara tråkigt väder här också, just nu.  Olov: Ah det är väldigt blåsigt och regnigt just idag, här. Men, ja så nu är jag här och hälsar på i Valencia.  Fredrik: Hälsar på mig! Olov: Yes, yes, bor i gästrummet.  Fredrik: Så..okej, så du har ingen fast bostad, så, du reser runt, och.. Var har du varit för det mesta? Har du några favoritplatser? Olov: Ja, jag har några såna. Speciellt när man reser runt, så för mig är det ganska skönt att komma tillbaka till platser och stanna ganska länge på varje plats. Speciellt som jag jobbar samtidigt är det väldigt skönt att ha sina rutiner.  Men ja, innan covid så var jag ju lite mer i..längre bort egentligen, jag var i Indien, och Thailand och Indonesien och USA. Så var jag på väg ner mot Mexico när covid kom, och då fick jag komma hem. Fredrik: Så det var 2020 (tjugo-tjugo) då eller? Olov: Ah det var ju några år där jag levde så. Fredrik: Jo men alltså när du var tvungen att avbryta dina planer.    ...för resten av transkriptet med övningsfrågor och översättningar, klicka här! ..för att lyssna på hela avsnittet och läsa hela transkriptet, klicka här!    

Som 11 åring kom Mustafa Panshiri till Sverige från Afghanistan. I dag föreläser han om integration för både myndigheter, kommuner, företag, skolor och ensamkommande och andra invandrade. Vägen dit gick genom att bli polis och att i jobbet känna igen sig i många av dem han träffade. Till slut slutade han som polis för att fokusera på föreläsandet och möten med människor. Han gör även podden Sista måltiden ihop med Ashkan Fardost, Chang Frick, Omar Makram och Hanif Azizi. För tre år sedan kom boken Det lilla landet som kunde som han skrev ihop med Jens Ganman. Och nu i dagarna släppte han sin första egna bok: 7 råd till Mustafa – så blir du lagom svensk i världens mest extrema land (Volante). Vårt samtal handlar om integration, tacksamhet, språk och vem som ska anpassa sig till vem. Det är ett ganska långt avsnitt, men det var svårt att dra ett streck eftersom frågorna är så intressanta. Jag vill helst inte skynda förbi viktiga frågor för att hålla mig under en viss tid. Som vanligt kan du läsa samtalet i en något nedkortad version nedan.Jag vill också avslutningsvis skriva ett par ord om Rak höger. När jag sade upp mig från Bulletin och blev min egen hade jag ingen aning om hur allt skulle gå. Substack var okänt för mig och vem visste om det ens fanns ett intresse?Nu efter 4 månader har jag över tio tusen prenumeranter. Jag är glad över att så många av er hittar något värdefullt i mina texter och poddar. Den nya plattformen har också möjliggjort en tätare dialog med er prenumeranter (och lyssnare), vilket jag tror är viktigt för att kunna bygga ett ömsesidigt förtroende. Ett tecken på att detta fungerar är att det fortsätter att strömma in nya prenumeranter. Jag tar nu chansen att ännu en gång skriva att jag inte gör reklam för något. Jag är inte beroende av någon finansiär heller. Jag är ensam avsändare för innehållet. Och det är endast med hjälp av er prenumeranter som jag kan fortsätta att vara helt självständig från alla sorters hållhakar. Om ni uppskattar det jag gör får ni gärna bli betalande prenumeranter. 5€ är ungefär 50 kronor i månaden, vilket är mindre än en stor stark nuförtiden (och mindre än en latte i Stockholm). Som betalande prenumerant får man också ta del av extramaterialet som i regel kommer en gång i veckan. Mejla mig på ivararpi@substack.com om ni hellre vill använda swish. Varmt välkommen Mustafa Panshiri till Rak höger!– Tack!Du har skrivit en bok som heter 7 råd till Mustafa – Så blir du lagom svensk i världens mest extrema land. Det är en ganska kort bok och jag somnade inte en enda gång när jag läste den. Annars somnar jag alltid när jag läser böcker.– Det är ett bra betyg!Det är ett bra betyg. Det har ingenting med böckerna att göra egentligen utan handlar om personliga tillkortakommanden. Du riktar dig till å ena sidan nykomlingar till Sverige men också till majoritetssvenskar som ska förstå vilka utmaningar man kan möta. Jag tänker att vi kan ta de här sju råden ett och ett och sen några invändningar. Vi kan börja med rådet att behärska det svenska språket. Du pratar om hur viktigt det är och hur språket öppnar upp för integrationen. Om du inte kan språket blir allt annat sekundärt. Det är ett ganska svårt att lyda tänker jag men du får gärna lägga ut texten hur du tänker med det rådet?– Det är inte en slump att det rådet är nummer ett på listan för språket är verkligen nyckeln för att komma in i samhället. Jag kommer in på det där med förortssvenskan eller kebabsvenskan som den ibland har kallats. Det finns politiker som har sagt att den är charmig och att den ska vara en del av svenskan. Jag menar att det är inget fel på den, man kan prata på det viset med sina vänner men om man ska söka ett jobb och i andra sammanhang med majoritetssvenskar, då blir man inte tagen på allvar om du pratar förortssvenska. Jag säger inte att man ska slipa bort det helt men jag menar att man ska lära sig behärska språket som majoritetssvenskar pratar. Jag tar som exempel att det här inte bara är unikt för unga invandrare i utsatta områden, utan även folk som kommer till Stockholm från Göteborg eller Värmland eller någonstans i Norrland, de börjar omedvetet slipa bort sina dialekter. Speciellt i akademiska sammanhang. Jag har pratat om det här med litteraturprofessorn Johan Lundberg till exempel.Någonting du tar upp är hur du och dina kompisar kunde ha ett slang-sätt att prata på, men att ni såg det som något tillfälligt. Där jag växte upp så är det extremt mycket slang. Man pratar på ett sätt, nu idag har slangen förändrats men många uttryck finns fortfarande kvar, men man visste att det här inte var ett sätt man skulle prata på. Det finns ett lingvistiskt uttryck för det, att du har ett kodspråk som finns till för att andra inte ska kunna se in i din värld. Det är en del av ungdomskulturer, att man utvecklar en slang för att stänga ute vuxenvärlden och andra grupper och markera sin identitet. Det som är annorlunda nu med ortensvenskan är kanske att det är så många som pratar det att det inte är ett tillfälligt stadium längre, på det sätt som du betraktade det.– Det jag skriver om i boken om mina vänner, det var att vi pratade flytande svenska. Jag kom till Sverige när jag var 11 men många av dem var födda i Sverige så jag umgicks mycket med andra generationens invandrare, från Eritrea, Kamerun, forna Jugoslavien och så vidare. De pratade klockren svenska men när vi kom upp i åttan, nian började man med flit bryta för att det var coolt. Men när vi hängde hos flickvänners föräldrar pratade vi ren svenska. Det var en fas som gick över, man insåg att det inte funkar bland majoritetssvenskar. Och ja, Sverige är inte som det var när jag kom hit -97. Precis som du säger växer man upp med förortssvenskan, den känns helt naturlig.Vi får gå tillbaka, jag började med råd nummer ett men vi har hoppat tillbaka till Mustafas historia, din historia. Du kom från Afghanistan till Sverige med din mamma, lillebror och lillasyster när du var 11. Din pappa hade redan varit i Sverige i några år. Ni hade redan flytt från Afghanistan till Peshawar i Pakistan?– Tillfälligt ja, det var i samband med att vi fick komma som anhöriginvandrare till Sverige. Min mormor var i Peshawar så då var vi hos henne innan vi kom till Sverige.Hur var det att komma till Sverige och hur var det att lämna Afghanistan?– För mig var ju verkligen som att vinna på lotto. När du bor i ett land där talibaner börjar ta över och du ser hur hemskt det börjar bli, då skapar du också en bild av att ”där borta, där är det motsatsen”. Jag hade en bild av att det var som Disneyland i Europa. Alla åkte karuseller och det var ljust överallt, alla var jättelyckliga. Jag hade jättestora förväntningar när vi kom till Sverige. Bara att vi landade i Sverige var en stor framgång, ”okej, vi har lyckats”. Jag var hur lycklig som helst. Jag beskriver i boken i ett avsnitt om tacksamhet hur tacksam jag är än idag över att vara i Sverige för jag vet vad jag kom ifrån och jag vet vad jag har kommit till. Speciellt idag, nu när talibanerna kommer tillbaka i Afghanistan och jag pratar med släktingar där. Jag känner en enorm tacksamhet men också skuld. Det är en märklig kombination för de är kvar där och det är egentligen en slump att vi är här och att de inte är här.I boken slås man av att du är bra på att navigera i både det svenska och den här invandringserfarenheten, att du kan prata så att säga med bönder på bönders vis, svenskar på svenskars vis och afghaner på afghaners vis. Hur har det varit för övriga familjen? Har ni ungefär samma uppfattningar i de här frågorna eller finns det konflikter i hur ni ser på integration? Tycker de att du har gått för långt i något avseende?– Det är en bra fråga. Jag tror att min lillasyster håller mer med mig. Min lillebror vet jag faktiskt inte. Han är gift med en svenska och har bott i Berlin i många år. Han är liksom en ”anywhere”. Och sen är han mellanbarnet och de är lite diplomatiska av sig. Men jag skulle säga att vi alla tre har klarat oss väldigt bra. Det här kanske låter konstigt men jag tror att en grej som har varit bra är att vi inte har haft våra släktingar i Sverige. Nu är jag inne på det här med hedersförtryck och hedersnormer. Det underlättar mycket att man inte hade nära släktingar här, annars tror jag att mina föräldrar hade varit lite mer vaksamma. Att vi alla tre hade en sån närkontakt till majoritetskulturen underlättade också väldigt mycket. Jag pratar inte så mycket politik med dem. Du vet, man ska inte prata politik eller religion med sin familj.Gud vad svenskt!– Men det händer att vi kommer in på det ibland.Du tar upp ett exempel, din mormor som hjälper din kusin från Afghanistan för hon ville gifta sig med sin pojkvän och både din mormors släkt är arga på henne och hennes pojkväns släkt är arga. Din mormor går egentligen emot det här hederssättet att tänka, hon borde ha backat upp släkten mot din kusin men gör inte det. Du skriver en fundering att ”hur hade jag reagerat om jag hade varit kvar i Pakistan och varit 30-någonting och kanske haft egna barn och hedern skulle ha varit en valuta?” ”Hade jag reagerat genom att hjälpa henne eller hade jag tvärtom velat få in henne i fållan igenom för kollektivets bästa?” Det finns skämt om att efter andra världskrigets slut var det så många i Frankrike som hade varit med i franska motståndsrörelsen så om det hade varit sant så hade de nog kunnat besegra nazisterna. Det var ganska få som var med men eftersom Charles de Gaulle hade varit det och genom att rösta på honom och genom den nya berättelsen om Frankrike, kunde motståndet bli en samlande myt. Men den var inte sann.– Jag för ett resonemang om det i boken, vad hade jag gjort? Och helt ärligt så skrämmer den frågan mig. Det är jätteenkelt att idag sitta på läktaren nu när jag varit i Sverige i över 20 år och anammat det västerländska och svenska vad gäller värderingar och normer. Även om min familj är rätt sekulär av sig och min mamma och pappa tyckte om att Afghanistan moderniserades, att flickor kunde gå i skolan och så, så vågar jag inte svara på frågan. När du är inne i det där blir det ett sånt jäkla tryck utifrån och inifrån, att bevara något slags heder. Jag tänker att man försöker vara ödmjuk inför svårigheterna det kan vara att verka i en sådan kontext. Det finns ingen uppenbar exit i en sådan situation för dig själv.– Det min mormor gjorde, att hon hjälpte henne fly Afghanistan. Min mormor är en gammal kvinna så när de här grannarna och släktingarna börjar prata och hedern står på spel, så är det inte min mormor som får skiten för hon är en gammal kvinna. Man resonerar att hon självklart brydde sig om sitt barnbarn. En gammal kvinna med grått hår ska ändå gå bort, vad vet hon? Lite så. Medan den som får skiten blir pappan till flickan, alltså överhuvudet i familjen. Hur kunde han låta det här ske? Inte för att ta ifrån mormor det fina hon gjorde.Jag tänker att vi går igenom de andra råden också. Det andra rådet är ”lär dig svenska koder”. Det tycker jag går i linje med råd nummer fem, ”inse att dina kläder också är ett språk” och nummer sju ”visa ett rimligt intresse för ditt nya hemland”. Vad är det för koder man behöver lära sig? Kan du utveckla?– Det här med kläder är intressant. Ta det här med ”addidasriddare” som en del pratar om i våra förorter. Det har spritt sig och jag förstår att många i utsatta områden och invandrarkillar blir ledsna över det. Jag kan åka runt och andra kan åka runt till skolor med homogena svenskar och säga ”aja baja, man ska inte ha fördomar om någon som går runt i addidaskläder, det är en väldigt liten andel av dem som håller på med droger”. Men jag menar att man också kan tala om för de här killarna att fördomarna finns där ute och att de lätt kan bryta dem genom att inte klä sig i de kläderna och också ändra på attityden. Då har människorna med fördomar ingenting att komma med. Det går en dokumentär på SVT nu som heter ”I skuggan av El Chapo” Den är jätteintressant och i en scen intervjuar journalisten en droglangare, jag tror att det är i Järva. Killen säger att ”när jag ska träffa rikemansbarnen på stan går jag inte dit med addidasbyxor”. Han vill att de ska tycka att han är seriös, en seriös droglangare. Till och med han har fattat att kläder är ett språk. Jag menar att det är något som alla egentligen vet. Även när Göran Greider säger att han går ut i mjukbyxor, vad är problemet? Men Göran, det handlar inte om dig.Det handlar också om Göran, ärligt talat. Han ser så slafsig ut att det är ett statement för honom. Det är som Leif GW Persson, det finns väl ingen pengakåtare människa. Igår var jag i en leksaksbutik och det fanns ta mig fan ett förstoringsglas man säljer till barn och vem är det som står med det här detektiv-kitet? Jo, Leif GW Persson. Han har hur mycket pengar som helst, säljer hur mycket som helst och är med överallt. Ändå har han på sig den där jaktvästen inomhus och det är för att han signalerar något, det är en identitetsmarkör. Han hade kunnat ha en Armanikostym men då hade han inte varit Leif GW Persson.– Jag kanske inte borde säga det här men jag var med i TV4 för någon vecka sen och pratade om boken. Då satt jag i kulisserna och det var trisskrapande. Jag kommer inte ihåg hur mycket han vann men bakom kulisserna sa någon att ibland brukar Leif GW vara i studion när det är trisskrapning och någon gång hade han observerat att någon vunnit 250 000. Då hade han vänt sig till den där personen bakom kulisserna och sagt ”Det var länge sen jag blev glad för 250 000”. För den här personen var jätteglad för pengarna.– Jag tror att de flesta vet det här omedvetet, att det är klart att kläder är ett språk. Jag kan gå till mig själv, jag skulle hyra ut min lägenhet så jag la upp en annons. En kille hörde av sig och var intresserad så jag gick in på hans Facebook och bläddrade igenom hans profilbilder. Det var den där Becknarväskan och faktiskt adidaskläder och då tänkte jag ”den här killen kanske inte håller på med sånt” men jag chansade inte. Jag svarade inte honom och det kanske ligger hos mig, men tyvärr är det lite så det där. Jag önskar att det inte var så men det är inte så verkligheten ser ut. Jag tänker på att när du är en outsider så blir de här sakerna potentiellt mycket viktigare. Folk upplever hot från orten, adidasriddare eller vad man vill kalla det. Då kan den signalen förstärka att det inte verkar som att du tillhör majoriteten. Du har ett avvikande utseende på ett annat sätt och då kan du förstärka det.– Det är så intressant att du tar upp det för vet du vem jag tänker på när du pratar om att använda kläder som en markör? Jens Ganman. Han är ett ypperligt exempel på det. Speciellt när han är i Stockholm så försöker han visa att ”Jag hör inte hemma här”. Det här kommer han ge mig skit för men jag ska berätta ändå. När vi skrev Det lilla landet som kunde var vi i Stockholm en del och jobbade och vi fikade på ett fik på Östermalm. Jag märkte att när jag var med honom och vi hade fikat klart, brukade han plocka upp brickan och gå in med den till köket för att lämna in den. ”Tack så mycket för fikat”. För så gör man uppe i Norrland. Det är jättefint där uppe att plocka upp efter sig och lämna in. Jens gör inte så på Östermalm för att han är dum i huvudet, han fattar att man inte gör så där, men det är ett sätt att visa att ”Jag är inte härifrån, tro inte att jag är en av er”. Då kommer vi in på det här med att lära sig svenska koder. Du har några väldigt handfasta råd i boken. ”Respektera tider” är det första och den här podden började en timme och tjugo minuter efter utsatt tid. Du sa ”jag blir en kvart sen” och då sa jag ”men Mustafa, jag har läst boken och du ska respektera tiden” och då påpekade du att det var jag som hade skjutit upp det en timme till att börja med och sen var jag fem minuter försenad till din kvart. Så vi har missat den delen. Sen är det ”lär dig säga nja”, ”ställ dig i kö”, ”behärska dig”, ”håll avstånd”, ”respektera söndagsvilan”, ”prata med små bokstäver” och ”skryt inte”. Kanske vissa av de här sakerna är sånt man själv brottas med, vilket också är intressant. Ibland när man pratar om sånt här framstår det som att det bara är invandrare som ska anpassa sig till ett homogent kollektiv men vissa saker du tar upp är sånt som jag aldrig tänker anpassa mig till. Varför ska man anpassa sig? – Jag går genom det i boken att det finns andra strategier än de som jag lägger fram. Jag säger inte att jag kommer med lösningen med stort ”L”, men jag ger en väg. Många andra har vandrat längs med samma väg och det har funkat för dem, och det kan funka för dig också om du vill det. Om du vill göra på ett annat sätt, fine, så länge det funkar. Jag älskar när en sån som Bert Karlsson bryter mot alla de här koderna jag har skrivit om.Förklara varför du tar upp honom som exempel. Jag var med i din podd, Sista måltiden, även om det avsnittet inte är sänt än. Mitt i ringer din telefon och så visar du vem det är som ringer och det är Bert Karlsson. Varför ringer Bert Karlsson dig?– För att jag har försökt att bjuda in honom till podden ett tag. Det är ingen ordning och reda på honom, utan han ringde igår igen och sa ”Vem är du egentligen, vad vill du?” Sist jag pratade med honom sa jag ”Vill du komma till podden och snacka?” ”Ja, för fan. Jag ska spela in nån podd med Katarina Janouch i Stockholm”. Han bor i Skara. ”Du är välkommen” sa jag. Så sa han ”Du, på tal om det, kan vi låna er studio och spela in?” Du vet, en svensk gör inte så. Men han har den här entreprenörskapsmentaliteten, han skäms liksom inte. Han har miljoner men om han kan spara någon tusenlapp så…Du vet den här klassiska klyschan om att när man är hemma hos svenska barn så får man sitta på rummet och vänta när de andra äter middag. Bert hade inte suttit kvar på rummet, han hade sagt ”Ni har väl mat till mig också eller?!”– Jag kan älska det. Jag tycker att det är uppfriskande med en sån som Bert Karlsson eller en sån som Zlatan, som bryter mot jantelagen. Jag säger inte att alla måste se likadana ut men jag säger att många svenskar tycker om att många liknar varandra. Då blir svensken trygg och kan slappna av. Jag säger att det här är ett sätt att passa in.Du har ett till exempel. Jag hoppade över att göra lumpen…– Inte jag heller.Det borde vi väl båda två ha gjort. Du tar upp Diamant Salihu, han är själv från Tjärna ängar i Borlänge och jag hade honom i podden för ett tag sen och pratade om hans bok Tills alla dör, som handlar om gängkonflikten mellan Shottaz och Dödspatrullen. Han beskriver hans erfarenhet, för han har rötter från Albanien, i lumpen, att han för första gången kom in i ett sammanhang där det inte var någon skillnad på människor. Där svetsades man samman i en uppgift. Lumpen finns inte kvar på det sättet. När du och jag blev tillräckligt gamla var lumpen på väg bort. Den här naturliga platsen för olika människor att mötas finns inte där längre. Egentligen tänkte jag inte gå in på det, jag la bara märke till det. Men det här med att skaffa ett extranamn, det tror jag är en sak som många hajar till på.– Det har upprört en del. Jag säger inte att man ska ta bort något namn, jag säger ”lägg till ett extra”. Det behöver inte vara ett svenskt land, men kanske ett västerländskt eller internationellt som passar i Europa. Det jag menar är att det finns vissa studier som typer på att en Mustafa kan ha svårare att komma till arbetsintervju än en Erik. Jag säger ”lägg till ett extranamn för att komma dit”. Ett namn svensken känner sig trygg med eller känner igen. Jag har exempel i boken att kinesiska affärsmän som åker till väst för att göra affärer, inte vill att deras kollegor ska tappa ansiktet när de inte kan uttala deras namn. Därför lägger de till ett extranamn. Det finns många exempel. Jackie Chan heter inte Jackie Chan, Jet Li heter inte Jet Li och Jack Ma heter inte så heller. Men också svenska exempel. Greta Garbo bytte namn när hon drog till Hollywood, hon hette Greta Gustafsson egentligen. När svenskar emigrerade till USA under 1800-talet bytte många av dem namn. Jag läste om att svenskarna ofta hamnade i samma by med varandra och brevbärare blandade ihop deras post för att det var fem, sex familjer som hette Andersson. Så då samlades svenskar i vissa byar och så skrev man olika namn och la dem i en pott. Så fick Anderssons plocka upp namn ur potten och ”Nu heter jag McCarthy”. Så var det bara en familj som fick heta Andersson. ”Vi ska inte göra det så svårt för brevbäraren”. Jag menar att jag har inte kommit på det här att lägga till ett extranamn.Det roligaste exemplet är östeuropeiska namn som verkligen är etniska. Kirk Douglas föddes som Issur Danielovitch och de är en släkt av vitryska judar och han växte upp under fattiga förhållanden i New York och pratade yiddish hemma, men det anar man inte av hans framtoning på vita duken. Om man ska slå upp ett anglosaxiskt namn så är det Kirk Douglas, det är väldigt svårt att bli mer WASP än det. Men det var så man gjorde, det finns massor exempel som du tar upp. Det här är motsatsen skulle man kunna säga till ”lär dig uttala mitt namn korrekt”. Alltså, vem är det som ska anpassa sig? Man tänker ”varför är det den som har det namnet som inte är ett i normen som ska ändra på sig? Varför kan det inte vara majoritetssamhället som ska lära sig?”– Jag önskar att det var så. Jag har fått många mejl från lärare som har skrivit att ”vi har tagit upp det här du skriver i boken och vi kom alla överens om att man måste lära sig allas namn på ett korrekt sätt och kalla in folk på arbetsintervjuer, även om de har konstiga namn”. Vilken fin tanke, tänk om alla kunde göra så. Men jag säger att det finns vissa studier som visar att det inte är på det viset och jag presenterar ett annat alternativ. Men jag ser framför mig att jag åker till en homogen skola på Lidingö eller i Danderyd och tar upp det här rådet till dem, och att de säger ”nej, såhär vill inte jag att vi ska ha det i Sverige och när jag kommer ut i arbetslivet och blir chef vill jag absolut inte leva i ett samhälle där människor byter eller lägger till namn”. Ja, skitbra! Jag vill också ha ett sånt samhälle! Men vi kan sträva mot det och samtidigt se till att människor kommer in på arbetsmarknaden genom att lägga till ett extranamn. Om jag ska vara djävulens advokat och anlägga ett maktperspektiv, så är det väldigt mycket som ligger på den invandrade att anpassa sig till majoritetssamhället. Det kräver inte så mycket från majoritetssamhället i din bok. Då kan man tycka att varför i så fall inte ändra på den maktasymmetrin? Varför skriver du, Mustafa, en bok där du stryker maktstrukturerna medhårs istället för att utmana dem? Vad skulle du svara på en sådan kritik? Är det en kritik du har fått?– Delvis, ja. Men jag tror att om du frågar många invandrare i Sverige, speciellt första generationen, så kommer de inte tycka att mycket av det jag skriver är konstigt. De vet att anpassning ingår i migrationens pris. Alla som lämnar anpassar sig till det nya på ett eller annat sätt. Jag försöker föra en diskussion i boken, ja anpassning är viktigt men hur mycket anpassning? Jag tror inte att svenskar vill att du anpassar helt och hållet, att du börjar dricka alkohol, äta fläsk. Det är inte den sortens anpassning. Men jag tror att vi har gjort ett misstag i Sverige under decennier där vi sagt att alla ska integreras i det mångkulturella samhället, även Erik Svensson. Man ska mötas i mitten och kompromissa och lära sig av varandra. Det låter fint på pappret men ingen berättar var det här ”mitten” är någonstans. Är det någon som har ritat ett sträck där alla möts? Det är enklare för dem som kommer till Sverige att anpassa sig till en kultur än att majoritetskulturen anpassar sig till hundratals olika kulturer. Alla invandrare har inte samma kultur. Visserligen är både jag och en somalier invandrare men vi har inte så mycket gemensamt förutom att vi är invandrare.Det här är något du tagit upp när du har varit ute och föreläst. Du tar upp en händelse när du föreläst i ett klassrum, jag tror att det är när du berättar om att känna tacksamhet. Då är det en somalisk tjej som säger ”Jag är född på BB, jag pratar bättre svenska än somaliska, varför ska jag känna mer tacksamhet än någon annan svensk?” Det där är en dragkamp i de här frågorna där det blir en skiktad tillvaro för människor. Nu sitter vi båda två här i skjorta, du har en blå och jag en grön. Låt oss säga att vi tar på oss våra bästa adidaskläder och går ut på gatan, då riskerar fallet att bli större för dig, för någon skulle kanske uppfatta att du är en adidasriddare. Det tror jag inte, jag tycker inte att du har det kroppsspråket men om vi låtsas. Det finns en potential att anpassningen kräver mer av människor med invandrarbakgrund, även de som är andra generationen, än det gör för den som är majoritetssvensk. Hos första generationens invandrare är det självklart, hos den andra och tredje börjar det bli något annat. Hur tänker du kring det där?– Exemplet du tar upp med den somaliska tjejen, jag gör ett misstag där. För jag pratar med henne om tacksamhet på samma sätt som jag pratade om tacksamhet med första generationens invandrare. Första generationen är jätteenkel att prata med, de vet var de har kommit ifrån och vad de har kommit till. Andra generationen har helt rätt, det är befogat av dem att säga ”vad menar du, ser du inte mig som dig själv, vi är båda födda på BB, jag har inte varit i Somalia, i Irak”. Jag tycker att tacksamhet är bra, att vi ska vara mer tacksamma men man kan inte trycka det i ansikten på människor för då kan det få motsatt effekt. Det måste komma inifrån.Vad det gäller att komma till ett land, det här blir ett parodiskt exempel och folk brukar skratta åt mig när jag säger att jag har bott utomlands, eftersom landet jag bott i är Danmark. Det är för kort för att anses ha bott utomlands. Men många svenskar förstår inte danska så bra, så det var ganska svårt att lära sig språket, trots närheten. Jag fick dock en försmak av hur det kan vara att vara invandrare. Jag fick uppleva hur svårt det var att komma in i den danska gemenskapen, det finns en massa små koder som man som svensk inte förstår. – Åh, vad spännande! Kan du inte dra några?Det är svårt men det finns en dansk humor, en lättsamhet i hur danskar är som inte finns hos svenskar på samma sätt. Det finns en attityd, de här klyschorna om dansk attityd till frihet. Danskar är väldigt lika svenskar men de är också annorlunda. Vi var en koloni där av medicinstuderande, mitt ex studerade medicin, och det var andra från norden och andra länder. Det fick konsekvensen att danskarna på universitetet umgicks med danskar och alla vi andra umgicks med varandra. Så de som hade invandrarbakgrund i Danmark umgicks med utbytesstudenter från Sverige, Norge, Island, Finland, och så vidare. Så jag har aldrig umgåtts med så många olika nationaliteter och eftersom de hade en invandraridentitet i Danmark så hade man mycket lättare att komma in i deras gemenskap. Vi blev en del av migrantkulturen på universitetet, med tamiler, bosnier, turkar, islänningar. Det var en rolig blandning men väldigt få danskar. Jag jobbade mycket i Danmark och man mötte en del konstiga attityder. Ingen kunde uttala mitt namn utan jag hette Edvard i Danmark. De kunde inte uttala mitt förnamn eller efternamn så jag accepterade Edvard. Jag hade det som mitt danska namn. Det fick mig att inse hur svårt det är att komma till ett nytt land. Om till och med Danmark känns lite tufft för mig, som svensk, hur känns det då att komma till ett land som är så annorlunda som Sverige?– Värderingsmässigt är svenskar och danskar väldigt lika varandra, vad gäller frihet och sånt där. Det du beskriver är roligt, det kan man skratta åt. Men om du kommer till Sverige och det blir en krock i värderingsfrågor, och du tänker ”de vill avbilda min profet som rondellhund och tycker att den ska vara i konstutställningar – de här människorna är sjuka i huvudet”. I deras värld är det helt stört. Jag har de här diskussionerna än idag med många som är nya i Sverige men som har bott här ganska länge. De förstår fortfarande inte hur man kan vara så respektlös mot religioner och personer i religioner som profeten. De tycker att det är något omänskligt över det, man är inte mänsklig om man beter sig på det viset. – Men jag tänkte fråga dig en sak, med tanke på hur fort det går i debatten, tror du att om jag hade kommit ut med den här boken 2012, 2013, 2014, hade den fått samma uppmärksamhet?Jag tror att du hade fått mer och väldigt negativ uppmärksamhet. Du fick en fråga när du började skriva boken, av Peter Esaiasson, som är statsvetare. Han skrev en bok som kom 2019 som heter Förorten som är en jättebra bok och som jag verkligen rekommenderar. Han knackade dörr och genomförde 900 intervjuer i Bergsjön och Hjällbo. För den som vet hur de här studierna går till så är det väldigt ovanligt att en statsvetarprofessor själv åker ut och genomför intervjuer med människor som i princip aldrig svarar på enkäter. Det är en population som är väldigt svår att nå, så han åkte ut och knackade på. Han skrev en fråga till dig: Idag är ingen dag för grubblande frågor, men när det blir vardag igen, hur ser du på argumentet att den värld du växte upp i och som du lärde dig hantera, inte finns längre? Att demografin ändras så otroligt snabbt att allt färre unga Mustafas idag lever i en miljö där det finns svensksvenskar att brottas och umgås med? Är du och andra i din generation, er relativa ungdom till trots, likväl generaler som utkämpar gårdagens krig? Och oj vad jag hoppas att det finns ett bra svar på min fråga. Jag tyckte att det var intressant, om du ville utveckla. Det är vissa av de här sakerna du tar upp, att du hade en svensk flickvän, att du umgicks med svenskar. När Diamant Salihu var här så pratade vi om när han växte upp på Tjärna ängar. Då var det fortfarande många svensksvenskar som bodde där och idag är det inte det. ”Lär dig svensk sed, lär dig språket” – är dina råd för en tidigare generation?– Jag skriver i boken att frågan från Peter Esaiasson kanske är den jobbigaste och svåraste frågan, men kanske också den bästa, jag har fått om den här boken. Anledningen till att jag är den jag är, är inte att jag läste om Sverige och svenskhet och koder. Det var för att jag absorberades in i det svenska, att jag hade en närvarande majoritetskultur. Jag tycker att Peter är inne på något intressant, ”bekämpar jag gårdagens kritik med gårdagens medel”? Riktar jag mig till en tid som kanske inte existerar längre? Det ligger något i det och i boken går jag igenom att vi kanske ska göra det man gjorde förr. Jag tar upp socialdemokratin med Gunnar och Alva Myrdal, hur de med Per Albin Hansson byggde upp det moderna Sverige. Hur man pekade med hela handen, en auktoritär hand och sa ”nu borstar vi tänderna, vi bor inte trångt och gör man det kan bostadsbidraget komma att dras in”. Det var väldigt strikt och jag menar att nu när vi har den situation vi har, vi har inte ett homogent land heller som vi hade då, så blir det kanske nödvändigt att staten får gå in igenom och peka med hela handen. ”Nu är situationen som det är och nu får vi uppfostra människor igen”. Som en folkuppfostringskampanj, det är kanske svaret? Det kommer att göra ont i det liberala Sverige, bokstavligen ta 1930-talets metoder.Du vill återvända till 30-talet?– Jag vet, min redaktör reagerade på det. Men det var då Gunnar och Alva Myrdal kom på de här idéerna.Även majoritetssamhället är mycket mer splittrat. Det där var under den industriella erans glansdagar när man planerade fram samhället. Man hade en eller två tevekanaler, ett flygbolag, en post, man hade ett av allt. Ett parti, även om det inte var en diktatur så var det en enorm stabilitet, en enorm likriktning. Det fanns inga ”opt out”-grejer. Du kunde flytta till ett annat land men det var likadant i USA under samma period. Samtidigt som Gunnar och Alva Myrdal skrev det här så påbörjades New Deal i USA under president Roosevelt. Idag är vi otroligt splittrade, vi lever i kanske inte filterbubblor men människor är verkligen mer individualistiska och kräver att få välja på livets alla områden. Det du säger är kanske det som krävs för integration men jag undrar om det ens är möjligt att genomföra. Något vi har sett är hur staten har en väldigt dålig kapacitet idag, på ett sätt man inte hade förr. Man hade en möjlighet att styra människor och idag har man svårt för det. Man har svårt att bekämpa brottslighet, kontrollera migration, staten är underställd europeiska unionen, man har stora företag som på många sätt utöver större inflytande över människor. Jag kommer ihåg när man pratade om att parabolantenner var ett hot mot integrationen, för att människor satt och kollade på teve från sina hemländer.– På den gamla goda tiden, när det handlade om paraboler.Nu har alla en parabol i handen i din telefon där du har allt och du kan välja allt själv. Du kan leva i din värld. Unga människor är del av subkulturer som är globala. Att försöka integrera svensksvenska ungdomar in i det vuxensamhället, med de normerna, det är en stor utmaning i det här medielandskapet. Kina gör någonting sånt här nu, mot uigurerna i landet.– Kanske inte det då.Jag menar bara att Kina har kvar sin statliga repressionsapparat. De har gått mycket längre såklart, men de har en kapacitet inom staten som den svenska staten saknar gentemot sin befolkning. Vi hade större statlig kapacitet förr.– Jag hör vad du säger och nej, att rakt av kopiera Gunnar och Alva Myrdal, Per Albin Hansson och den tiden går inte. Men man skulle kunna koppla försörjningsstöd till prestation. Inom en snar framtid kommer vi ha ungefär en miljon människor i utanförskap. Redan nu, men snart kommer en större andel svenskar resonera som han på Svenskt Näringsliv: Vad fan får vi för pengarna? Om vi har en miljon som inte gör rätt för sig utan vi bara finansierar deras levnad. Man skulle kunna få människor att borsta tänderna och äta tomater, om man gör det genom att använda pengar som ett språk.Här blir jag lite vänster. En gammal myt eller slagord var att invandrarna kommer hit och tar våra jobb. Men det är inte det man säger nu. Något som däremot stämmer, det finns en sketch i Grotesco där svennen skiftar mellan att prata om invandrare och robotar, att det är läskigt att de är överallt och tar våra jobb. Det ironiska är att han har rätt i satiren, för robotarna har tagit våra jobb. En anledning till att produktiviteten på en bilfabrik i Sverige har stigit flera tusen procent under de senaste fyrtio åren är inte att arbetarna har blivit mer produktiva utan att det har kommit robotar. Människorna som har kommit hit kanske vill göra rätt för sig men om vi spolar tillbaka till 1990-talet eller tidigare, var folk kanske mer främlingsfientliga och tyckte ”kom inte hit”. Men det fanns vägar in i samhället genom jobb, du kunde gå i skolor där det fanns majoritetssvenskar. Idag kommer människor, även om de har den bästa viljan ibland, till skolor som är problemtyngda. Även om du tillhör majoriteten som sköter dig är det en väldigt tuff miljö. Det finns färre jobb och de som finns har låg status. Du kan inte komma till ett industrijobb och få en helt okej lön, många jobb är städjobb och likande. Jag tänker att arbetslinjen, även om jag håller med om den på ett moraliskt plan, är tuffare idag än vad det var då. Och det är tuffare i Sverige som har så få lågkvalificerade jobb, jämfört med andra länder som har fler. Jag vet inte vad jag försöker säga.– Jag förstår. Det är ett långt resonemang man kan gå in på men min poäng med att koppla försörjningsstöd till att du gör rätt för dig, det kan vara utanför kollektivavtalet. Du kan jobba, gå i skolan några timmar, se till att det är rent i områden. För att få barnbidrag eller soc-bidrag eller bostadsbidrag gör jag också det här och det här. Och att samhällsorienteringen som finns blir striktare, att man verkligen tar till sig och visar att man har gjort det. Att den på något sätt kopplas till försörjningsstödet. Pengar är ett språk alla människor förstår.Tack, Mustafa Panshiri, för att du var med i Rak höger.– Tack, Ivar.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe