Podcasts about skolan

Ring P1 från Göteborg om bland annat NPF-diagnoser i skolan, beskattning av sällskapsdjur och rivning av Vita husets östra flygel. Programledare: Tomas Tengby, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ring P1 från Malmö om bland annat grundskolans fokus på teoretiska ämnen, sänkt straffmyndighetsålder och tidsomställningen. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

VEM: Natalia KazmierskaYRKE: Journalist, författareOM: Den svenska skolans sönderfall i realtid, friskolereformen som frihetsdröm och segregeringsmaskin, white flight, bussning, Harry Potter-skolor med poängsystem och skamvrår, glädjebetyg, rektorer som ändrar betyg med bläck, lobbyisterna som vill skriva om skollagen, “no excuse”-skolor, föräldrar som köar till skolor som till Stureplan, muslimska friskolor, kommunikatörer som varnar om polisförhör, förtalsstämningar, och givetvis en hel del om den där tyska biltvätten som plötsligt ägde en svensk skola.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och InstagramLjudklipp: SVT Agenda, partiledardebatt 12/10-25. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

♟️ Hur kan schack bli en naturlig del av montessoripedagogiken? I det här avsnittet besöker vi Montessoriskolan i Norrtälje, som numera är certifierad schackskola. Där möter vi eleverna Mercedes och Benjamin, pedagogen Greta Erlandsson och Anders Eriksson från Roslagens schackförbund. De berättar om hur schackintresset vuxit på skolan, från fritidsaktivitet till turneringar och samarbete med Schackfyran – och hur spelet tränar koncentration, planering, fantasi och samarbete. Vi pratar också om hur även de yngsta barnen kan introduceras till spelet, hur digitalt schack används i undervisningen och varför fler tjejer borde spela.  

I det 416:e avsnittet av Skolspanarna är det Hans och Patrik som samtalar, men den här gången får de sällskap av Ola Henningsson, verksamhetsutvecklare i Karlstad. Tillsammans ger de sig in i ett trepartsamtal om digitaliseringens riktning, AI:s roll i skolan och vad vi egentligen har lärt oss av 25–30 års digital utveckling. De börjar med att fundera över oktober som månad – hiss eller diss? – och tar sig vidare till begreppet workslop, där AI inte tar över våra jobb men kanske förändrar dem. Det blir också nyheter och spaningar från TALIS 2024, rapporten Svenskarna och internet 2025, och diskussioner om AI-litteracitet, skärmtid och tillit till sociala medier. Samtalet rör sig mellan konkreta tips – som Less Phone, ChatPlayground AI och timers i Google Meet – till större frågor om AI-agenter, skärmlös teknik och hur reklam kan påverka våra digitala assistenter. De diskuterar också Forum Lärande och värdet av att samla hela utbildningssektorn under ett tak. Ola delar insikter om kompetensutveckling, lärandekultur och Helen Timperleys tankar om lärarens undersökande cykel. Vad krävs för att digitalisering och AI ska bli meningsfullt i praktiken? Och hur mäter vi egentligen digital kompetens – i mod, vilja och förmåga att förändra? Det mesta är sig likt även denna gång – samtalet kretsar kring skola, digitalisering och lite annat.

Radiomakaren Pierre rycker ut på fredagskvällen. Pierre har fått nys om att Tyresö Skola ska fira och har 70 års jubileum denna kväll. Skolan stod klar och invigdes 1955 och det ska tydligen firas rejält och sådant måste dokumenteras. Lyssna på Pierres flygande reportage.

Poddagogen pratar om färsk forskning om bilder och fotografi i skolan. Att använda fotografi i undervisningen kan förändra och utveckla elevers förutsättningar att lära. Vi diskuterar hur elever skapar mening när de erfar och representerar världen genom fotografi tillsammans med Maria Söderling som har forskat om hur elever på mellanstadiet använder fotografi som meningsskapande.

I det här avsnittet berätta psykolog Malin Bruhn om hur skolan kan hjälpa till vid olika former av problem. Malin har lång erfarenhet av att arbeta i skolan och ger råd både till föräldrar och lärare om hur de kan stötta och agera vid en rad olika problem som kan vara utmanande för barn i skolan. Det här avsnittet görs i samarbete med läxhjälparen Plughorse. Avsnittet inleds med en kort intervju där de berättar mer om hur man får med sig barnen på att använda tjänsten. Läs mer på plughorse.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ring P1 från Malmö om bland annat skärmanvändning i skolan, jämställdhet och regeringens så kallade bidragstak. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Lilla skolan om stjärntecknen förklarar vår astrolog Maria Dupal, i samarbete med Christine (Tine) Kromm Henrie, hur man kan tolka de olika stjärntecknen – oavsett om du har solen, ascendenten, månen, planeter eller andra viktiga punkter i just det tecknet.Varje avsnitt ger en allmän översikt och en djupare titt på några exempel:Hur beter sig tecknet som ”turisten på Arlanda”?Vilka kroppsdelar och hälsoutmaningar hör hit?Vilka yrken dras tecknet ofta till?Vilka är dess styrkor och utmaningar?Syftet är att du ska få en levande bild av varje stjärntecken – både ur ett astrologiskt och vardagligt perspektiv – och kanske känna igen dig själv eller någon i din närhet på ett nytt sätt.VÅGENDen 22 september kl. 20:19 går Solen in i Vågens stjärntecken vilket alltid sammanfaller med höstdagjämningen. Det är en astronomisk händelse då dagen och natten är ungefär lika långa över hela jorden, vilket markerar övergången från sommar till höst på norra halvklotet. Det sker när solens centrum passerar himmelsekvatorn på väg söderut. I den tropiska zodiaken förankrar vi stjärntecknen enligt dessa årstidsmarkeringar. Vågen förknippas med höstdagjämningen eftersom tecknet börjar vid den exakta punkt i solens bana där dag och natt är lika långa, och därmed förkroppsligar idén om balans – både kosmisk och mänsklig.Alla avsnitt i serien om stjärntecknen, och mycket mer, finns att se i videoversion på Astrosnacket https://www.patreon.com/c/astrosnacket/postsMedverkandeChristine Kromm Henrie - https://www.accessoulknowledge.com/Maria Dupal - https://maria.dupal.se/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet möter vi Marie och Malena från Växjö Montessoriskola. Skolan har sedan starten byggt sin verksamhet på litenhet, relationer och en stark tro på barnens förmåga. Vi pratar om skolans historia, om modiga föräldrar som vågade satsa på något nytt, och om den vardag som i dag präglas av trygghet, livskunskap och rörelse. Marie delar erfarenheter från de tidiga åren, medan Malena blickar framåt mot framtidens visioner. Nu är Växjö Montessoriskola en del av Montessori Sverige. Vi säger varmt välkommen till gemenskapen!

En miljon svenskars uppgifter spreds efter cyberattack / Förslag: Skolan får mer pengar / Stefan förlorade sin potatisskörd efter regnet i Västernorrland / Duplantis slog världsrekord i stavhopp i Japan Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Roza Bicer och Jenny Pejler.

Ring P1 från Göteborg om bland annat läget i skolan, algblomning och hörlurar i trafiken. Programledare: Carina Holmberg, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sara Duatre arbetar på ”Malmö mot diskriminering” och är även varit delaktig i projektet ”Rätt på Riktigt”. Idag är hon med oss i studion tillsammans med Livia och Matilda. Saras engagemang mot diskriminering började redan i hennes första jobba på Expo, hon såg en bristande tillgänglighet i samhället redan då. Idag finns det 18 anti […]

Magdalena Andersson (S) om finansieringen av försvaret, vinstförbud i skolan och behovet av en nationell säkerhetsrådgivare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En av de stora ekonomiska frågorna i svensk politik framöver är hur försvaret ska finansieras. I våras kom partierna överens över blockgränserna om att lånefinansiera stora delar av försvarsuppbyggnaden. Men utgifterna kommer ligga kvar permanent. Många bedömare, exempelvis tidigare statsministern Göran Persson och Finanspolitiska rådet, anser att det är olämpligt att bekosta stora, permanenta utgifter med lån, i och med att man då låter framtida generationer betala. Tycker du att Socialdemokraterna talar klarspråk om de ekonomiska uppoffringar som kommer att krävas?”Jag har försökt ta upp det, bland annat i mitt tal till partikongressen när jag drog upp riktlinjerna för Socialdemokraterna under 2030-talet. Då var jag tydlig med att vi inte kan lova allt åt alla.. Det är viktigt att ha ett tydligt budskap om att det finns stora investeringar vi behöver göra i Sverige. Då kan man inte göra allt på en gång”, säger Magdalena Andersson. Tveksam till nationell säkerhetsrådgivareMagdalena Andersson är osäker på om hon kommer behålla posten nationell säkerhetspolitiska rådgivare, om Socialdemokraterna vinner valet hösten 2026. ”Det vi har sett de senaste åren från statsministerns kansli har väl inte gett sken av att det är ordning och reda hur man hanterar hemliga papper och sånt”, säger hon. Är det en bra sak för Sveriges säkerhet att det finns en sån här funktion? ”Jag tror inte att det är nödvändigt. Det finns för och nackdelar med olika sätt att organisera det. Att det här skulle vara nödvändigt för Sveriges säkerhet ser jag inte”, säger Magdalena Andersson. ”Exakt hur jag vill organisera statsministerns kansli har jag inte tagit ställning till än. Jag tyckte att det fungerade bra som det var när jag var statsminister, och under Stefan Löfvens tid.”Förbud mot vinstuttag i skolanSocialdemokraterna har under flera år drivit frågan om att förbjuda skolföretag att ta ut vinst, men inte fått igenom sina förslag i riksdagen. Hur ska det gå till den här gången? ”Man kan tänka sig olika modeller. Ett sätt är att aktiebolag förbjuds i skolan, men jag är öppen för andra sätt”, säger Magdalena Andersson. ”Det blir ju nån form av lagstiftning som man får ha. Där finns möjlighet för de vinstdrivande aktiebolagen att ombilda sig till icke -vinstdrivande bolag eller göra om det till en stiftelse, eller om föräldrar, lärare eller kommunen tar över skolan.”, fortsätter hon. Varför skulle ett vinstdrivande aktiebolag gå med på att bli icke -vinstdrivande? ”Alla jag träffar från de vinstdrivande friskolorna säger att de gör det här för att de är intresserade av utbildning och vill bidra till det svenska skolsystemet. Det kommer de att ha möjlighet att göra. Den enda skillnaden är att de pengar vi betalar i skatt blir kvar i skolan.”, säger Magdalena Andersson.Frågan om friskolor och vinstuttag är en av de frågor som splittrar oppositionspartierna, och Centerpartiet har tydligt varit mot vinstbegränsningar. Cirka 250 000 barn går i skolor som drivs som aktiebolag i Sverige. Hur Socialdemokraterna ska kunna få med sig Centerpartiet på ett förbud besvarades inte av Magdalena Andersson, menar Ekots inrikespolitiska kommentator Fredrik Furtenbach. ”Socialdemokraterna har länge haft svårt att förklara exakt hur det här ska gå till och vilken tidshorisont man pratar om när man vill förbjuda. Exakt så var det även i den här intervjun. Ännu svårare har de att säga hur de ska få det genom riksdagen. De vill samarbeta med Centern, men sist de gjorde det drev Centern till och med igenom att Socialdemokraterna inte fick driva frågan. Så här fick vi egentligen inga svar idag”, säger Fredrik Furtenbach. Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Fredrik FurtenbachProducent: Johanna PalmströmTekniker: Fabian BegnertIntervjun spelades in på förmiddagen, fredagen 29 augusti 2025.

Juniornyheterna om Labubus, Linnéa som fick hjälp av elevercoacher och att kyrkan i Kiruna kommit fram, men nu ska alla döda flyttas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Skolorna startar igen och vi minns skolgången vid sidan av lektionerna. Här berättar Karlavagnens lyssnare om sina roligaste skolminnen! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Skolan är ju så mycket mer än bara lektioner. Roliga timmen, raster och lunchen. Eller kanske en helt oväntad händelse mitt under en pågående lektion? Många minnen vi har som vi förknippar med skolgången är inte nödvändigtvis själva kunskapen vi fick, utan det sociala och allt annat som hände runtomkring. Alla har såklart inte haft den lättaste skoltiden, men idag vill vi fokusera på det som är ett kärt skolminne idag. Oavsett om det är som elev eller lärare. Vad är skolminnet som får dig att skratta eller le varje gång du tänker på det? Hör av dig och berätta! Det roligaste skolminnet med Hanna SihlmanRing eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21. Programmet startar kl. 21:40.

I dagens avsnitt tar vi upp ett ämne som ofta inte pratas om tillräckligt, diskriminering av elever med dyslexi i skolan och hur man kan få hjälp! Många elever upplever att de inte får det stöd de behöver, och ibland leder det till att de känner sig uteslutna eller till och med diskriminerade av sina […]

En gul korridor. Ett klassrum utan elever. En våning som inte borde finnas. Tusentals människor från hela världen har berättat om samma plats en skola de aldrig besökt, men som återkommer i deras drömmar. Planlösningen är densamma. Ljuden. Färgerna. Närvaron bakom ryggen. Vad är det för plats som invaderar det mänskliga medvetandet? Ett kollektivt minne? En fälla i sömnen? Eller något som försöker ta sig igenom? I detta avsnitt undersöker vi vittnesmålen, de förbjudna våningarna, rösten i högtalarsystemet och vad som händer när drömmen följer med tillbaka in i verkligheten.

Jag står på lastkajen bakom Svärdsjöskolan. Det blåser. Några fiskmåsar cirklar och någonstans i gruset nedanför mina skor ligger en tredjedel av mitt gamla jag kvar. Eller kanske hela. Jag vet inte. Det är en sån dag, Vandra.Jag har gått här förr – både i verkligheten och i tanken. Förra gången med Titti, när vi skrev vår bok. Den här gången ensam. Eller, du är ju med förstås. Men du säger ju aldrig något. Och det är kanske det finaste med dig.Vi passerar matsalen, lärarrummet (som aldrig var lås som tur vart), den fula ingång E och trappan där jag gömde mig. Jag berättar igen. Det gamla. Det där jag ”tjatar” om. Fast jag egentligen bara försöker förstå vad som hände. Och vem jag blev. Att jag blev det där ordet: Mobbad...Jag berättar för att det fortfarande pågår. För att barn fortfarande sitter på lastkajer, tomma inuti. För att någon kanske hör det här och känner sig mindre ensam.Och jag säger det till dig, som är barn just nu och känner dig fel: de har inte rätt. Du är inte fel. Kampen för rätten att vara sig själv är alltid värd att föras.Och du, som var där. Som såg. Som kanske deltog. Jag bär inte på dig längre. Men ge fan i att göra om det.Lycklig Vandring!Mer om Henrik, klicka här: https://linktr.ee/HenrikstahlMer om boken Jag är bara ett jävla äckel, Klicka här: https://www.adlibris.com/se/sok?q=jag+%C3%A4r+bara+ett+j%C3%A4vla+%C3%A4ckelMer om Svärdsjöskolan och Svärdsjö, Klicka här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Sv%C3%A4rdsj%C3%B6Se vandringen med Mig och Titti på plats: https://youtu.be/sN-n22mvdVk?si=_1iabZLxEjUST0zv Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den grekiska ”demokratin” var ett folkvälde med stora begränsningar. I antikens Aten fanns visserligen folkvalda församlingar, men långtifrån alla hade rösträtt. Samtliga kvinnor var utestängda, liksom barn, slavar (vilka utgjorde en stor del av befolkningen) och utlänningar. För att undvika att räknas som utlänning krävdes bevis på att ens familj hade bott i Aten i flera generationer.Vi är många som – med all rätt – är stolta över att leva i ett demokratiskt samhälle. Vi utnyttjar vår rösträtt, följer politiska debatter och förfäras över de kvarlevande diktaturerna och totalitära regimer som fortfarande finns på jorden. Skolan lär oss att ”redan de gamla grekerna” införde demokrati (ordet kommer från grekiskan och betyder folkvälde). Men vilken typ av demokrati var detta egentligen?Även om vi begränsar oss till den lilla grupp som fick vara med och påverka, är skillnaderna mellan deras system och vårt enorma. Flera ämbeten tillsattes genom lottning, och så kallade “soffliggare” förlorade sina rättigheter – de kunde rentav bli stämplade som idioter. De som var för politiskt engagerade, och därför ansågs farliga, kunde bli uteslutna från systemet och landsförvisade i tio år.I denna sommarrepris av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om demokratin i antikens Aten.Bild: Perikles håller sitt begravningstal. Målning av Philipp Foltz (Wikipedia, public domain).Klippare: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

121: I dagens avsnitt har Oliver och Livia gästen Iréne med sig i studion! Iréne arbetar som specialpedagog på Gotland och är även verksam i FDB riks. Hon har lyssnat och läst på den nya utredningen ”Förbättrat stöd i skolan” och tar upp delar ur förslaget i detta avsnitt av Dyssepodden. Hör hur Iréne delar […]

Hur mår dagens barn och ungdomar och hur kan politiken, skolan och samhället agera för att minska stressen och istället främja välmående och hälsa? Om det handlar det nya avsnittet av Skolprat, där poddvärdarna Karin Rådberg och Niklas Åkerblom möter Tim Bergling foundation. I det här viktiga avsnittet djupdyker Karin Rådberg och Niklas Åkerblom i det viktigaste ämnet av alla: ungas välmående. De gästas av Klas Bergling och Alexandra Björnsson från Tim Bergling Foundation, som delar med sig av stiftelsens arbete, vision och bakgrunden till varför den startades. Avsnittet tar upp den brännande frågan om ungas psykiska hälsa – mår dagens ungdomar sämre än tidigare? Klas Bergling och Alexandra Björnsson delar med sig av sina insikter från stiftelsens arbete och diskuterar de främsta orsakerna till den oroande ökningen av psykiska problem bland unga. Rapporten Det enda jag tänker på är stress och skola, som stiftelsen tagit fram tillsammans med Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd, belyser skolans betydande påverkan på ungas mående och hur prestationskrav, särskilt nationella prov, skapar negativ stress. Hur kan då politiken, skolan och samhället agera för att minska stressen och istället främja lärande och välmående? Det är en av de centrala frågorna som diskuteras i avsnittet. Dessutom berörs den aktuella politiska debatten kring elevers inflytande i skolan och hur stiftelsens olika initiativ, från musikstudios till samarbeten med olika aktörer, bidrar till ett hållbart stöd för ungas psykiska hälsa. Lyssnarna får också en inblick i den nyutgivna boken För en bättre framtid. Skolan som arena för unga psykiska hälsa och Tim Berglings Foundations medverkan i Almedalen. Ett viktigt avsnitt för alla som bryr sig om ungas framtid. Här kan ni läsa mer om Tim Bergling Foundation Här hittar ni rapporten Det enda jag tänker på är stress och skola Här hittar ni boken För en bättre framtid. Skolan som arena för unga. Trevlig lyssning! Skolprat finns där poddar finns! Mer från podden Skolprat: Till Skolprat Lyssna på Spotify Lyssna på Podcast Tveka inte att höra av dig till oss med dina funderingar och synpunkter: skolprat@kunskapsskolan.se

Föräldrar kritiserar skolornas beslut om besöksförbud: Skolan ljuger. / Greta Thunberg fångades i Israel - skickas tillbaka till Sverige. / Många elever får sommarlov denna vecka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Nina Muossa och Jenny Pejler.

Veckans avsnitt gästas av en livs levande legendar! Åsa Jinder är riksspelman, nyckelharpist, kompositör, producent, textförfattare, författare, föreläsare och en riktig IKON inom svensk folkmusik! Hon har turnerat sedan 1979, vunnit åtskilliga grammisar och till och med fått medalj av kungen. Men hon sitter också på en väldigt smärtsam livshistoria. En historia om att växa upp och bevittna ett tungt missbruk från allra första parkett. Hur formas man egentligen av att se sin mamma ha sådana problem? Vad gör det med en? Och hur påverkar det ens egen relation till alkoholen? Och har hon lyckats försonas med sin mamma trots den mörka uppväxten?Kontakta Nemo: www.nemoheden.seKontakta Agera Global - Sveriges bästa beroendevård: www.ageraglobal.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För några år sedan lämnade Evin Cetin advokatyrket, hon kände inte att hon gjorde skillnad längre. Nu försöker hon ge svar på det som hon beskriver som det stora misslyckandet att allt fler unga hamnar i eller drabbas av grov kriminalitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2022 kom hon ut med boken Mitt ibland oss, skriven tillsammans med Jens Liljestrand. Den bygger på intervjuer med unga kriminella och deras anhöriga. Då fick hon kritik när hon använde ordet barnsoldater. ”På den tiden var det ju nästan skräckinjagande att 17, 18, 19, 20, 21-åringar var involverade i det grova våldet”, säger Evin Cetin. Idag är det ingen som höjer på ögonbrynen över det begreppet längre. De unga utförarna är betydligt yngre - 13, 14 år, ibland till och med yngre. I sin nya bok har hon återigen följt många unga i den gängkriminella världen och även deras föräldrar. Förutom att de är yngre så syns också flera andra tydliga förändringar, menar Evin Cetin. ”Vi ser ju att vårt fokus kring storstäderna har ändrats ganska markant. Vi ser hur barn och ungdomar från landsbygden är involverade. Vi ser tjejerna, och också någonting som gängen själva beskriver – de ”svensk-svenska” barnen”. De svensk-svenska barnen, eller de etniskt svenska barnen, där allt ser bra ut på pappret. Skolan fungerar, det finns närvarande föräldrar. Unga personer som inte har gjort några avtryck i myndigheternas register eller är knutna till något nätverk har börjat dyka upp i polisutredningarna. I boken berättar Evin Cetin om sitt möte med en ung kille. Han är bara 15 år men har varit med länge och hans jobb är att rekrytera få tag i nya barn, unga utförare. Gänget måste sprida riskerna, förklarar han, nu när polisen är på dem hela tiden i takt med samhällets åtgärder mot brottsligheten. ”Samhället får inte fastna i dåtiden beskrivning av gängkriminaliteten, alltså ett år eller två år sedan. För den är så rörlig och snabb.”Programledare: Petra Berggren och Fanny HedenmoProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

I P4 Extra Gästen pratar säkerhetsexperten och författaren om åren med aggressiv cancer, bristande kunskap om skolskjutningar och varför hon hatar styrkekramar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ring P1 från Malmö om bland annat Världskonstdagen, vem som vinner Eurovision, oron i skolan, den amerikanska statsskulden och norskt lammkött. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Regeringens utredare Lars Trägårdh om syftet med en svensk kulturkanon, om kunskap och nationalism och om konflikterna som kantat utredningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historikern Lars Trägårdh fick uppdraget att leda arbetet att ta fram en kulturkanon för ett drygt år sedan. Idén om en kulturkanon har varit omstridd från start, en del kritiker ser det som nationalistiskt uppfostringsprojekt. Trägårdh berömmer regeringens direktiv om att kulturkanon ska vara ett ”verktyg för bildning, gemenskap och inkludering”, något han menar att Sverige är i stort behov av just nu:”Under väldigt lång tid har vi underinvesterat just i idéer kring gemenskap. Vi har speciellt under senare tid varit mer benägna att betona sådant som modernism, internationalism, multikulturalism, och det har haft sina poänger, utan tvekan, men ibland måste man ha flera bollar i luften.”, säger Lars Trägårdh.Inte bara kulturella verkDen svenska kulturkanon kommer inte bara bestå av en lista med konstnärliga verk – även företeelser inom religion, ekonomi, lag och rätt, produkter och platser ska ingå. Totalt ska hundra verk och företeelser väljas ut – alla måste vara minst femtio år gamla. Tidigare i år utsåg kommittén tolv experter som just nu håller på att välja ut de hundra verken och företeelserna. Slutresultatet ska presenteras i augusti. Parallellt samlar kommittén in förslag från allmänheten till en ”folkets kulturkanon”.”Land ska med land byggas”Lars Trägårdh vill inte föregå experternas arbete, men han har bland annat lyft fram Västgötalagarna, den äldsta av de svenska landskapslagarna från 1200-talet, som något som skulle kunna platsa i kanon för dess betydelse för det svenska samhället.”Det här är helt centralt för att förstå Sverige, land ska med lag byggas, idén om att vi är ett samhälle byggt på lagbunden ordning sedan väldigt lång tid tillbaka, så det här är som en slags urtexter som är väldigt viktiga för alla att ha kunskap om.” Lars Trägårdh har bott i USA under fyra decennier. Där finns en stor medvetenhet om och stolthet över konstitutionen och the Founding Fathers. Är det något liknande han vill uppbåda i Sverige?”Ja, till viss del. Jag är en stor anhängare av idén just om medborgaruniversalism, medvetna medborgare som känner sig delaktiga i samhället på de premisserna. Jag är inte för en etnisk nationalism men däremot är jag väldigt mycket för det som var väldigt tydligt i Sverige på 1930-talet, en form av medborgarnationalism, en demokratisk nationalism där man bygger idén om att man tillhör samma samhälle på idéer just om medborgarskap. Så jag tror att det här med medborgarskapsundervisning, som en gång var en av våra storheter, är något vi borde titta mer på även idag.”, säger Lars Trägårdh.Skolan central för att sprida kulturkanonEn fråga som upptar Lars Trägårdh just nu är hur kulturkanon ska göras tillgänglig för allmänheten så att den används brett. I utformandet av kulturkanon har han inspirerats av Nederländernas kanon. Där har de överlåtit ägandet till en stiftelse för att undvika politisering, skapat ett museum där kanon presenteras och en hemsida som gör kanon tillgänglig inte minst för skolorna. Och just skolan kommer att bli central för att sprida kulturkanon, säger Trägårdh. Men hur den ska användas i skolan är inte klart. ”Vi har inte några illusioner om att vi kan gå in och säga att nu ska vi göra om hela svenska skolan enligt de här premisserna, men däremot kommer vi komma med en del funderingar som kan vara möjliga underlag. Men det ingår inte i vårt direktiv, vi har liksom ingen makt över detta.”, säger Lars Trägårdh.Gäst: Lars Trägårdh, regeringens utredare av en svensk kulturkanonProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Fredrik FurtenbachTekniker: Maria StockhausProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 7 mars 2025.

Det här är det första av fyra avsnitt som vi gör i samarbete med Riksbankens jubileumsfond. Deras årsbok har temat "misslyckanden" och det kommer vi att grotta ned oss i. Magnus Hultén är professor vid Linköpings universitet och har studerat den svenska skolan och framförallt målstyrningen. Ger tydliga mål i förhållande till betyg bättre resultat?Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mathilda spår att Hailey och Justin Bieber kommer skilja sig under 2025 och det får Andrea att ifrågasätta ÄKTENSKAP som fenomen. Om man nu lovar alla, varandra och Gud att man ska stå sida vid sida i nöd och lust... hmmm? Otrohet har ägt rum i Love Island Sverige (eller??) och Andrea köper inte riktigt Karinas reaktion. Vad skulle vi tycka vara sämst och bäst med att vara lika kända som Bianca Ingrosso? Mathilda är ännu en gång inne på det här med att sluta med brun utan sol och där sätter Andrea ner foten REJÄLT. I Måndagsvibe pratar Hanna och Lojsan om folks beteenden i kollektivtrafiken och tyvärr känner vi oss båda riktigt träffade..Välkomna till avsnitt 507 av Mathilda och Andrea! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ring P1 från Stockholm om bland annat lek med mat i TV4:s Bäst i test, att hämta ut paket, köerna till BUP och stökiga elever. Programledare: Katherine Zimmerman, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sedan starten 2009 har Engelska Skolan i Karlstad vuxit så det knakar. Med ledord om ordning och reda, regler och rutiner och en mobilfri utbildning så har man lockat till sig många av stadens mest ambitiösa elever. Men våren 2023 så är det inte de goda skolresultaten på den här mellan- och högstadieskolan som står i fokus. I stället uppdagas en skandal av sällan skådat slag. I centrum står en fritidsledare. Han är i 40-årsåldern och har jobbat på skolan i ett decennium. Men en dag så dyker han inte upp på jobbet – eftersom han har gripits av polis. Steg för steg rullas historien upp – om hur fritidsledaren i flera års tid har smygfilmat flickor på skolan och sedan spridit materialet på nätet. Kom det här som en blixt från klar himmel? Nej, inte direkt. Det fanns gott om varningssignaler – och i efterhand är det många som är arga på att skolan valde att blunda. Gäst: Katrin Krantz, krimreporter på Expressen Producent: Anna Westman Swantesson

Kör undan era idioter! SÄNK VOLYMEN på ert jädra epadunk! Unga som kör A-traktor (epa i folkmun) väcker ofta ilskna känslor. Men för många är epan enda sättet att ta sig nånstans. Vad är epan för dig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ungdomar med epor (eller A-traktorer som de egentligen heter), väcker känslor och då inte sällan ilskna sådana. De är förbaskade sniglar som blockerar trafiken och skapar långa bilköer, marodörer som samlas på parkeringar och stör folks sömn med epadunk på öronbedövande nivå, puckon som trimmar bilarna och kör så fort att de rammar tågbommar och orsakar olyckor.Såklart finns det sådana, men majoriteten av A-traktorförarna trimmar inte sina bilar, de kör undan för att släppa förbi snabbare fordon och har låg volym på stereon. Och för många är epan bästa lösningen för att klara vardagen. Skolan ligger en mil bort, lokalbussen går bara två gånger om dagen och det är minus 25 på vintern så att cykla är inget alternativ.Och dessutom kan de göra nytta. I till exempel Dalarna och Västerbotten har hemtjänsten anställt unga med A-traktorer som åker runt till äldre för att hjälpa till med lättare sysslor.Idag vill vi prata med er som kör epa, vad är det bästa med det, hur har ni pimpat den och hur har ni blivit bemötta av ”vanliga” bilister? Och så vill vi höra er som suttit och svurit i en bilkö orsakad av en A-traktor som kör i lagliga 30 km/h, er som inte njuter av epadunket utanför lägenhetsfönstret och gärna med er som fått jobb inom äldreomsorgen tack vare att ni kör epa.Och idag har Li Skarin en sidekick med sig i studion, nämligen Youtubern Emil Hansius som testat att leva som ”epa-raggare” för en dag.Programledare: Li SkarinSidekick: Emil HansiusProducent: Helene AlmqvistRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar som vanligt kl 21:00.

Den här veckan träffar vi skolkurator Caroline Bergh som är ordförande i Sveriges skolkuratorers förening. Frågor som rör elevhälsa och specifikt skolkuratorns roll är ju frågor som ligger oss varmt om hjärtat med tanke på vår kampanj Tre minuter (https://treminuter.se/). Hur ser vardagen ut för en skolkurator i dagens Sverige? Det pratas mycket om främjande och förebyggande arbete men vad innebär det i praktiken? Idag är skolkurator ingen skyddad titel vilket gör att vem som helst kan jobba som skolkurator på våra skolor runt om i landet. Vad får det för konsekvenser och är det verkligen rättssäkert för barn? Vad behöver Sveriges skolkuratorer för att mäkta med sitt arbete och säkerställa att man främjar en god psykisk hälsa för landets elever? Ångestpodden har som mål och syfte att kommunicera vetenskaplig fakta, av folkbildande karaktär samt bedriva ett påverkansarbete kring ökad tillgänglighet av vård och stöttning för alla som lider av psykisk ohälsa. Samtalen handlar om att lära sig saker i förebyggande syfte. Att sänka trösklar och inge en känsla av att inte vara ensam. Det handlar inte om att öka den psykiska hälsan, utan att göra ohälsan lite mindre outhärdlig. Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallberg Facebook: Ångestpodden TikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden? Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon? mind.se spes.se suicidezero.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Journalisten och författaren Elinor Torp intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Skolan brukar beskrivas som Sveriges största arbetsplats och utgör vardagsmiljön för omkring 1,5 miljoner människor. Under de senaste 35 åren har den genomgått ständiga och drastiska förändringar och alltfler elever uppges må dåligt i skolan. I boken ”Flickan i korridoren” följer Elinor Torp spåren efter 12-åriga Karolina som tog sitt liv 2021. Och av det hon lämnade efter sig framgår att hennes svårigheter att stå ut med skolan var en starkt bidragande orsak till tragedin.

Journalisten och författaren Elinor Torp intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Skolan brukar beskrivas som Sveriges största arbetsplats och utgör vardagsmiljön för omkring 1,5 miljoner människor. Under de senaste 35 åren har den genomgått ständiga och drastiska förändringar och alltfler elever uppges må dåligt i skolan. I boken ”Flickan i korridoren” följer Elinor Torp spåren efter 12-åriga Karolina som tog sitt liv 2021. Och av det hon lämnade efter sig framgår att hennes svårigheter att stå ut med skolan var en starkt bidragande orsak till tragedin.

Då börsen hamnat i en långsam uppåttrend fokuserar dampbarnen på BP sin energi på att fundera på vilken finanskändis som skulle passa bäst som kriminell och hur man lättast blir av med en hund på Blocket. Dessutom shameas de 72 bolag som rapporterar den 30 augusti och en gammal goding tillåts göra comeback i podden. Lyssna! Börspoddens huvudsponsor är Nordnet Markets, läs mer på Nordnet.se

Rektorn, författaren och tidigare läraren Johan Kant är känd för sitt starka, offentliga engagemang kring hur vi kan förbättra den svenska skolan. Sedan 2009 driver han en omtalad blogg där han beskriver vad som är fel med vårt skolsystem och vad som bör förändras. Han har också skrivit flera deckare och är nu aktuell med boken ”Den blomstertid nu kommer” – en skildring om hur gängvåldet tagit sig in i skolorna, baserat på hans egna erfarenheter. Tillsammans pratar vi om den svenska skolan och vad Johan tycker borde förändras. Vi pratar om Skolverkets misslyckade betygssystem, om utmaningar med integrationen och om ordning i klassrummen. Vi går också in på vad föräldrar borde, och inte bör göra, för att hjälpa sina barn i skolan, och om home-schooling är något för framtiden. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök Johan Kants hemsida/blogg.Johan Kant - Den blomstertid nu kommer Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rektorn, författaren och tidigare läraren Johan Kant är känd för sitt starka, offentliga engagemang kring hur vi kan förbättra den svenska skolan. Sedan 2009 driver han en omtalad blogg där han beskriver vad som är fel med vårt skolsystem och vad som bör förändras. Han har också skrivit flera deckare och är nu aktuell med boken ”Den blomstertid nu kommer” – en skildring om hur gängvåldet tagit sig in i skolorna, baserat på hans egna erfarenheter. Tillsammans pratar vi om den svenska skolan och vad Johan tycker borde förändras. Vi pratar om Skolverkets misslyckade betygssystem, om utmaningar med integrationen och om ordning i klassrummen. Vi går också in på vad föräldrar borde, och inte bör göra, för att hjälpa sina barn i skolan, och om home-schooling är något för framtiden. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök Johan Kants hemsida/blogg.Johan Kant - Den blomstertid nu kommer Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den före detta proffsdansaren Dermot Clemenger har vi nog alla sett som domare i Let's Dance. Han är en av våra mest folkkära tv-profiler, men att hans liv skulle gå i den riktningen var allt annat än givet. Under uppväxten i ett fattigt hem i Irland med nio syskon hade han en narcissistisk pappa som förgrep sig på familjen. Skolan fylldes av mobbing. Dansen blev räddningen. Vi får höra om en uppväxt som inte alls har kommit fram tidigare, hur det har varit att bearbeta den och hur allt har påverkat Dermot idag. Vi får också höra om Irland på 1980-talet och hur Dermot nu, 40 år senare, arbetar med sin dåliga självkänsla. Han berättar också öppet om när han 2013 fick diagnosen utmattningsdepression och om lärdomarna har tar med sig. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Dermot på Instagram och LinkedIn.Dermot Clemenger - Fly från monster Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den före detta proffsdansaren Dermot Clemenger har vi nog alla sett som domare i Let's Dance. Han är en av våra mest folkkära tv-profiler, men att hans liv skulle gå i den riktningen var allt annat än givet. Under uppväxten i ett fattigt hem i Irland med nio syskon hade han en narcissistisk pappa som förgrep sig på familjen. Skolan fylldes av mobbing. Dansen blev räddningen. Vi får höra om en uppväxt som inte alls har kommit fram tidigare, hur det har varit att bearbeta den och hur allt har påverkat Dermot idag. Vi får också höra om Irland på 1980-talet och hur Dermot nu, 40 år senare, arbetar med sin dåliga självkänsla. Han berättar också öppet om när han 2013 fick diagnosen utmattningsdepression och om lärdomarna har tar med sig. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Dermot på Instagram och LinkedIn.Dermot Clemenger - Fly från monster Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.