Podcasts about p sveriges radios

Ivar Lo-Johansson är en av våra mest kända arbetarförfattare. Han var verksam under nästan ett helt sekel och hann skriva fler böcker än någon annan författare. Framförallt skildrade han statarna och bidrog till systemets avskaffande. Ivar och "Måna". Ivar Lo-Johanssons författarskap förknippas ofta med hans kamp för statarsystemets avskaffande. Statare var människor som arbetade åt jordägare och som fick betalt till störst del in natura. Det gjorde många statare livegna. Statarsystemet avskaffades först 1945, och Ivar Lo-Johansson brukar vara en av de arbetarförfattare som anses bidragit till systemets avskaffabde. Mellan 1933 och 1943 skrev han fyra så kallade statarromaner (Godnatt, jord, Kungsgatan, Bara en mor och Traktorn) samt två novellsamlingar vid namn Statarna som alla skildrade statare. Kom från statarmiljö Ivar Lo-Johansson föräldrar var ursprungligen statare, även om de under Ivar Los uppväxt hade flyttat till ett egnahem där de försörjde sig genom att driva ett småjordbruk. Redan tidigt har Ivar Lo-Johansson ett behov av att bryta upp från uppväxtmiljö och söka sig ut i världen. Han cyklar runt i landet och försörjer sig bland annat som gårdfarihandlare, expressbud, brevbärare, skogsarbetare, lantarbetare. Han vill bli författare och när han blir arbetslös 1925 beger han sig utan pengar till Frankrike för att arbeta och skriva om de franska arbetarna. I samspråk med Harry Martinson. Hans första skönlitterära roman utkommer 1932 under namnet Måna är död och handlar om en ung författare som måste överge kärleken för att lyckas skriva. Men det är nästa roman, Godnatt, Jord som han betraktar som sin egentliga debut. Ivar Lo-Johansson var en aktiv debattör och reste efter andra världskriget omkring i landet för att skriva om äldrevården. Ivar Lo-Johansson skrev flertalet självbiografiska böcker. Först i sin självbiografiska serie på 50-talet, och sedan i form av memoarerna under 80-talet. Vad ska jag läsa? Godnatt, jord, Kungsgatan och novellsamlingarna Statarna I och II finns fritt tillgängliga på litteraturbanken.se. Kungsgatan och Måna är död finns i pocket. Många av Ivar Lo-Johanssons böcker finns utgivna som e-bok. Research I min research har jag till stor del använt mig av Ragnar Oldbergs bok Ivar Lo-Johansson: en monografi. Den är från femtiotalet och täcker således enbart Ivar Los första levnadstid. Det saknas faktiskt en heltäckande biografi, vilket är väldigt märkligt, med tanke på att Ivar Lo är en av våra absolut mest välkända arbetarförfattare. Man får söka kunskap om honom på annat håll. Magnus Nilssons avhandling Den moderne Ivar Lo-Johansson ger en bra bild över statarromanerna. På Sveriges Radios hemsida finns två intressanta samtal med Ivar Lo, ett tillsammans med Gunnar Sträng. Dessutom erbjuder Ivar Lo-sällskapet rikligt med information på sin hemsida, inte minst om hans romaner. Jag har också haft tillgång till Ivar Lo-Johanssons texter i antologierna Ansikten (1932) och Avsikter (1945). Dessutom hade jag turen att få ett exemplar av tidningen Lantarbetarens specialnummer som utgavs 1990 vid Ivar Lo-Johanssons bortgång. Musik i avsnittet: Jahzzar – Lift off Kevin MacLeod - Isolated

Ivar Lo-Johansson är en av våra mest kända arbetarförfattare. Han var verksam under nästan ett helt sekel och hann skriva fler böcker än någon annan författare. Framförallt skildrade han statarna och bidrog till systemets avskaffande. Ivar och "Måna". Ivar Lo-Johanssons författarskap förknippas ofta med hans kamp för statarsystemets avskaffande. Statare var människor som arbetade åt jordägare och som fick betalt till störst del in natura. Det gjorde många statare livegna. Statarsystemet avskaffades först 1945, och Ivar Lo-Johansson brukar vara en av de arbetarförfattare som anses bidragit till systemets avskaffabde. Mellan 1933 och 1943 skrev han fyra så kallade statarromaner (Godnatt, jord, Kungsgatan, Bara en mor och Traktorn) samt två novellsamlingar vid namn Statarna som alla skildrade statare. Kom från statarmiljö Ivar Lo-Johansson föräldrar var ursprungligen statare, även om de under Ivar Los uppväxt hade flyttat till ett egnahem där de försörjde sig genom att driva ett småjordbruk. Redan tidigt har Ivar Lo-Johansson ett behov av att bryta upp från uppväxtmiljö och söka sig ut i världen. Han cyklar runt i landet och försörjer sig bland annat som gårdfarihandlare, expressbud, brevbärare, skogsarbetare, lantarbetare. Han vill bli författare och när han blir arbetslös 1925 beger han sig utan pengar till Frankrike för att arbeta och skriva om de franska arbetarna. I samspråk med Harry Martinson. Hans första skönlitterära roman utkommer 1932 under namnet Måna är död och handlar om en ung författare som måste överge kärleken för att lyckas skriva. Men det är nästa roman, Godnatt, Jord som han betraktar som sin egentliga debut. Ivar Lo-Johansson var en aktiv debattör och reste efter andra världskriget omkring i landet för att skriva om äldrevården. Ivar Lo-Johansson skrev flertalet självbiografiska böcker. Först i sin självbiografiska serie på 50-talet, och sedan i form av memoarerna under 80-talet. Vad ska jag läsa? Godnatt, jord, Kungsgatan och novellsamlingarna Statarna I och II finns fritt tillgängliga på litteraturbanken.se. Kungsgatan och Måna är död finns i pocket. Många av Ivar Lo-Johanssons böcker finns utgivna som e-bok. Research I min research har jag till stor del använt mig av Ragnar Oldbergs bok Ivar Lo-Johansson: en monografi. Den är från femtiotalet och täcker således enbart Ivar Los första levnadstid. Det saknas faktiskt en heltäckande biografi, vilket är väldigt märkligt, med tanke på att Ivar Lo är en av våra absolut mest välkända arbetarförfattare. Man får söka kunskap om honom på annat håll. Magnus Nilssons avhandling Den moderne Ivar Lo-Johansson ger en bra bild över statarromanerna. På Sveriges Radios hemsida finns två intressanta samtal med Ivar Lo, ett tillsammans med Gunnar Sträng. Dessutom erbjuder Ivar Lo-sällskapet rikligt med information på sin hemsida, inte minst om hans romaner. Jag har också haft tillgång till Ivar Lo-Johanssons texter i antologierna Ansikten (1932) och Avsikter (1945). Dessutom hade jag turen att få ett exemplar av tidningen Lantarbetarens specialnummer som utgavs 1990 vid Ivar Lo-Johanssons bortgång. Musik i avsnittet: Jahzzar – Lift off Kevin MacLeod - Isolated

Seminarium från Almedalen, fredag 3 juli. Har förståelsen för satir förändrats i det nya medielandskapet? Med Dilan Apak, Brit Stakston och Mattias Hermansson. Har förståelsen för satir förändrats i det nya medielandskapet och i och med Twittertidens förenklingskrav? När poddar och program lever för evigt på nätet, kan man verkligen säga vad som helst då? Nyligen repriserade SVT ett 20 år gammalt humorinslag från NileCity, och Twitter vaknade raskt till liv och bevisade att det som var OK för 20 år sedan inte nödvändigtvis är OK idag. Hur ser vi på det eviga kontra det snabba? Och i Almedalen grillades Åsa Romson i Tankesmedjan på torsdagen och när ett skämt plockades ur sin kontext på sociala medier var stormen snabbt ett faktum. På Sveriges Radios scen möts Dilan Apak från Tankesmedjan, medieanalytikern Brit Stakston och Sveriges Radios Kulturchef Mattias Hermansson för att diskutera nuläget och sia om framtiden. Vad sa Åsa Romson egentligen och hur? Varför blev det sådant rabalder i sociala medier? Moderator: Elin Claeson Om seminariet i Almedalenkalendariet

Låt Ekot och P1 vara din guide till de politiska talen i Almedalen. Vi sänder talen med analys och kommentar direkt från vår scen i Visby, ett stenkast från partiledarna på stora scenen. På Sveriges Radios scen står Ekots politiske kommentator Fredrik Furtenbach, PM Nilsson från Dagens industri och Anders Lindberg från Aftonbladet redo.

Låt Ekot och P1 vara din guide till de politiska talen i Almedalen. Vi sänder talen med analys och kommentar direkt från vår scen i Visby, ett stenkast från partiledarna på stora scenen. På Sveriges Radios scen står Ekots politiske kommentator Tomas Ramberg, Karin Pettersson från Aftonbladet och Elisabeth Sandlund från tidningen Dagen redo.

Låt Ekot och P1 vara din guide till de politiska talen i Almedalen. Vi sänder talen med analys och kommentar direkt från vår scen i Visby, ett stenkast från partiledarna på stora scenen. På Sveriges Radios scen står Ekots politiske kommentator Fredrik Furtenbach, Daniel Suhonen, från tankesmedjan Katalys och Heidi Avellan från Helsingborgs dagblad redo. (Ett tekniskt fel uppstod under direktsändningen i P1, vilket under en kort stund påverkade hörbarheten av talet. Här föreligger därför en redigerad version utan detta fel.)

Låt Ekot och P1 vara din guide till de politiska talen i Almedalen. Vi sänder talen med analys och kommentar direkt från vår scen i Visby, ett stenkast från partiledarna på stora scenen. På Sveriges Radios scen står Ekots politiske kommentator Fredrik Furtenbach, Anna-Clara Bratt från Feministiskt perspektiv och Martina Jarminder från Skånska dagbladet redo.

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth intervjuas av Helena Groll på Sveriges Radios scen i Almedalen 3 juli 2013 om aktuella, politiska mediefrågor. Dessutom svarar hon på publikens frågor om kulturpolitik.