Podcasts about frankrike

Har noen nydelige nyheter for de som liker prat fra dette nebbet. Jeg tar også et oppgjør med både fiktive mennesker og med de som tror jeg går rundt og elsker bergensdialekten og synes den er så flottesen. FEIL. Er bare godt vant med den og reagerer ikke noe særlig, men selvsagt er den ikke vakker. Den har en importert talefeil fra Frankrike, og det dypdykker jeg i.Jeg snakker også om den gangen jeg gikk brilleløs rundt i Oslo. Jada...det er digresjoner som bare f. Men det ble en jæssla bra episode. Så spre og del og gjør det samme på some med alt jeg lager. Elsker dere! Og kom på show og få andre med deg! https://www.ticketmaster.no/artist/christoffer-schjelderup-billetter/983426 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne episoden har Marius Brun Haugen med seg porteføljeforvalter Ingvild Borgen fra taktisk aktiva-allokering i DNB og geopolitisk ekspert Ulf Sverdrup fra BI.(01:05 min) Ulf om geopolitisk risiko, Ingvild om markedet nå og porteføljejusteringer(05:43 min) Situasjonen i Midtøsten(15:33 min) Ulf om Frankrike og Europas avskrekkingskapasitet, Ingvild om europeisk aksje-eksponering(22:22 min) AI og geopolitikk – og hvorfor det henger sammenEpisoden ble spilt inn onsdag 4. mars 2026Produsent: Kim-André Farago, DNB Wealth Management Investment Office Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I säsongens sista avsnitt sätter vi vintermeetinget under lupp med intressanta topplistor för två- och fyrbenta. Vi har pratat med en svensk tränare som steppar upp i Frankrike från och med nu samt tittar närmare på Criterium de Vitesse där Fredric Lindman har hittat en vinnare.

För många historieintresserade är 1700-talet nära förknippat med den europeiska upplysningstiden. Det var då, menar många, som människor började vända vidskepelse och okunnighet ryggen och i stället sätta sin tro till förnuft, vetenskap och framtidstro. Upplysningens centrala gestalter – tänkare som Montesquieu, Voltaire och Rousseau – har därför blivit självklara inslag i den historiska allmänbildningen.Men vad var egentligen upplysningen? Här går meningarna isär. Vissa forskare betraktar den som en i huvudsak fransk elitkultur, förankrad i Paris salonger och utan djupare folklig påverkan. Andra ser upplysningen som en bred intellektuell rörelse som genomsyrade hela Europa, med inflytande långt utanför aristokratin – inte minst i borgerliga kretsar i England, Sverige och andra delar av kontinenten.Begreppet upplysning omfattar dessutom en rad samtidiga fenomen: religionskritik och begynnande sekularisering, jordbruksreformer, liberalismens första uttryck, den vetenskapliga revolutionen, naturvetenskapliga upptäckter, politiska idéer om maktdelning och samhällsomvandling – från reformistiska envåldshärskare till utopiska socialister – samt en stark vilja att sprida kunskap, bildning och folkbildning.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar historikern Dick Harrison och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om upplysningstidens komplexitet och mångfacetterade arv – en idérevolution som fortfarande präglar vårt samhälle.Bildtext: Les salons au XVIIIe siècle, målad av Anicet Charles Gabriel Lemonnier, visar en litterär salong i upplysningstidens Frankrike där intellektuella och aristokrater samlas för samtal och idéutbyte. Salongerna spelade en central roll i spridningen av upplysningsidéer och formandet av den offentliga opinionen under 1700-talet. Wikipedia (Public Domain).Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I invigningsfilmen La belle année tömmer Angelica Ruffier sitt barndomshem, hittar sin dagbok och läser om tonårsförälskelsen i läraren, Mademoiselle Bresson, som hon sedan söker upp. Angelica Ruffier är gäst i P1 Kultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. AVGÖRANDE FRÅGOR I KORTFORMATUnder Tempofestivalen visas också en stor mängd kortfilmer. P1 Kulturs Nina Asarnoj har sett några av dem, och spanar in en annan röd tråd på temat mat och klimat. Är det faktum att det i vår osäkra tid går att odla egen föda något som ska avgöra frågan om en släktgård är värd att behålla eller inte? Och hur långt ska man gå för att klimatanpassa ett samhälle och sitt eget liv? Frågor som ställs i ”Om svalorna landar” av Per Anders Rudelius och ”Greensburg Anew” av Susanne Walström. SNYGGT, SUGGETIVT OCH SKRÄCKFYLLT I ”SIRÂT”En man och hans son anländer till en rejvfest djupt inne bland bergen i södra Marocko. De letar efter Mar - dotter och syster - som försvann för flera månader sedan på en av dessa ändlösa, sömnlösa fester. Omgivna av elektronisk musik och en rå, främmande känsla av frihet delar de ut hennes foto om och om igen. Hoppet bleknar, men de fortsätter ändå, och följer en grupp rejvare på väg mot en sista fest ute i öknen. P1 Kulturs filmkritiker Emma Engström har sett ”Sirat”. KÄNSLIGT LÄGE I ”ÄRRET”Romanen ”Ärret” av författaren Kamel Daoud har väckt starka reaktioner i Algeriet och i Frankrike. Boken berättar om det Algeriska inbördeskriget på 90 talet genom en kvinnas vittnesmål. Hon har ett långt ärr över halsen, som en extra evigt leende mun, kan inte längre tala men för en inre monolog om krigets fasor med sitt ofödda barn.Boken är baserad på en verklig persons krigsskada. En kvinna som stämt författaren för att han ska ha stulit hennes historia.Sveriges Radios Paris-korrespondent Cecilia Blomberg beskriver såren i den fransk-algeriska relationen. ESSÄ: NÄR MINNET SVIKERKan man minnas utan att komma ihåg? Minnen kan ljuga, minnen kan vara falska, eller planterade. Blockerade och friserade, men också vilseledande, om vi ens minns dem. Minnet är helt enkelt ytterst opålitligt.En berömd fallbeskrivning ur psykiatrihistorien, fallet Irène, beskriver hur Irènes moster i början av 1900-talet förs till stora mentalsjukhus, La Salpêtrière, eftersom hon led av vanföreställningar och såg sin döda mor som högst levande eftersom hon glömt att modern dött.Ulf Karl Olov Nilsson reflekterar över vilka lärdomar man kan dra utifrån fallet Iréne i dagens OBS-essä. Programledare: Lisa BergströmProducent: Estrid Holm

Vad händer i barns hjärna när de scrollar TikTok varje dag – och vem bär egentligen ansvaret? I detta avsnitt djupdyker vi i en av vår tids mest laddade frågor: barns skärmtid och sociala medier. Vi går igenom forskningen, rättsprocessen mot Meta och Google i Kalifornien, de beroendeskapande mekanismerna bakom algoritmerna – och vad som faktiskt kan göras åt det. I veckans avsnitt medverkar: Jacob Bursell – Monopol MediaLars Jörnow – Medgrundare, EQT VenturesViktor Fritzén – Styrelseproffs, f.d. CFO Leo VegasHelena Frielingsdorf – Psykiater & utredare, Folkhälsomyndigheten TIDSSTÄMPLAR 00:00:00 – Intro: Välkommen tillbaka efter sportlovet 00:02:00 – Jack Dorsey säger upp 4 000 på Block – är det AI-revolutionens startskott? 00:07:00 – Citrine-rapporten: Dystopisk framtid eller Jevons-paradoxen? 00:10:00 – Klipp från CNBC: Rättegången mot Meta och Google i Kalifornien 00:12:00 – Helena presenterar Folkhälsomyndighetens rekommendationer 00:14:00 – Skärmtidsregler per ålder: Vad säger forskningen? 00:16:00 – FOMO och sociala medier vs. TV och spel – vad är skillnaden? 00:17:00 – Viktor: Min nioåring lärde sig lösa Rubik's cube via Youtube 00:22:00 – De allvarligaste riskerna: Grooming, mobbning och skeva skönhetsideal 00:26:00 – Lars: Tio år av Slack-missbruk – och vad han lärde sig av det 00:28:00 – Hjärnans utveckling och koncentrationsförmågan hos barn 00:31:00 – Hönan eller ägget: Är skärmtiden orsak eller symptom? 00:33:00 – Föräldrar som dåliga förebilder – äter vi godis samtidigt? 00:36:00 – Skärmen som barnvakt: Den lätta genvägen och de dolda kostnaderna 00:40:00 – Intermittent belöning: Enarmade banditer i barnens fickor 00:43:00 – Autoplay, infinite scroll och push-notiser – designat för beroende 00:44:00 – Vad rättegången i USA egentligen handlar om: Visste bolagen? 00:46:00 – Tobaksindustrins cykel: Tog 40 år från vetenskap till åldersgräns 00:47:00 – Australien, Frankrike, Polen: Hur definierar man "sociala medier" i lag? 00:51:00 – EU:s Digital Services Act – varför har den inte fungerat? 00:53:00 – Race to the bottom: Reglering och den svarta marknaden 00:58:00 – Lars: Spelindustrins perspektiv – vem har det holistiska ansvaret? 01:00:00 – Borde Apple och Google bära det verkliga distributörsansvaret? 01:03:00 – FT och Economist mot förbud: Barnen kringgår ändå åldersgränserna 01:07:00 – Säkerhetsbälte-analogin: Normerande lagstiftning fungerar ändå 01:08:00 – Vad tycker barnen själva? Äldre tonåringar: "Vänta så länge ni kan" 01:10:00 – Producent, distributör, konsument – var ska ansvaret ligga? 01:11:00 – Anthropic vs OpenAI och Pentagon: Race to the bottom i AI också 01:17:00 – Kasinoregleringen som backfired – kan samma sak hända här? 01:18:00 – Utredningen om åldersgränser: Vad lämnar Sverige fram i november? 01:21:00 – AI-companions: Filmen Her blir verklighet – hur reglerar man det? 01:23:00 – Bris: AI-kompisar som säljer läppstift till deprimerade barn 01:26:00 – Har fokus på föräldrar räckt? Och vad händer när kulturen vänder? 01:27:00 – Smartphone Free Childhood: Klassrumsinitiativ som faktiskt fungerar 01:29:00 – Avslutning: Helena återkommer när utredningen är klar i november ÄMNEN SOM DISKUTERAS • Rättegången mot Meta och Google – Visste bolagen om de skadliga effekterna? • Beroendeskapande design – Intermittent belöning, infinite scroll och push-notiser • Folkhälsomyndighetens rekommendationer – Vad forskningen faktiskt säger om skärmtid • Åldersgränser i världen – Australien, Frankrike och Sverige utreder nu • Tobaksanalogien – 40 år från vetenskaplig konsensus till lag • Distributörsansvaret – Borde Apple och Google vara den primära regleringsytan? • AI-companions för barn – Nästa stora utmaning som vi inte är redo för • Föräldrarollen – Hur sätter man gränser när man själv sitter med telefonen? • Jevons-paradoxen och AI – Skapas fler jobb eller börjar snöbollen rulla? • Jack Dorsey och Block – Är 4 000 uppsägningar AI-revolutionens startskott? • Speldesign och beroende – Lars berättar om Kings affärsmodell inifrån • Smartphone Free Childhood – Kulturell förändring nerifrån och upp OM PODDEN Marknaden består av Jacob Bursell, Hampus Brodén, Viktor Fritzén, Johan Isaksson, Lars Jörnow och Petter Hjertstedt. Nu också på Youtube! Twitter: https://x.com/Marknaden_podd Kommentera och ge feedback – vi vill höra vad ni tycker! Mejla: jacob@monopolmedia.se #skärmtid #socialamedier #barnochungdomar #folkhälsa #techjättar #meta #google #tiktok #beroende #föräldrar #ai #aicompanion #reglering #australien #marknaden #podcast #svenska

Frankrike, Tyskland och Storbritannien har öppnat för militära åtgärder när kriget i Mellanöstern eskalerat. Hör också om Macrons nya plan för att skydda Europa med fler kärnvapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När kriget sprider sig och även berör europeiska intressen i Mellanöstern utesluter Frankrike, Storbritannien och Tyskland inte militära defensiva militära åtgärder mot Iran. Samtidigt manar EU och Ursula von der Leyen till deeskalering och att begränsa konflikten. Men EU är splittrat och unionen saknar hårda verktyg. En iransk drönarattack mot en brittisk bas på Cypern tar dock konflikten in i Europa och frågan är hur Nato och EU kan komma att svara då. Enligt USA och Donald Trump är motivet bakom attacken Irans förmåga att utveckla kärnvapen. En oro som delas av Europa samtidigt som debatten om ett europeiskt kärnvapenparaply intensifierats det senaste året. När Emmanuel Macron på måndagen presenterade Frankrikes kärnvapendoktrin, var budskapet att Frankrike kommer att bygga ut sin arsenal och inleda ett fördjupat kärnvapensamarbete med en rad europeiska länder. Hör om hur Rysslands agerande, men även Donald Trump, triggat den senaste europeiska utvecklingen när det gäller kärnvapen och hur ett utfällt franskt kärnvapenparaply är tänkt att fungera.Medverkande: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent, Cecilia Blomberg, Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent, Karl Sörenson, forskningsledare och kärnvapenanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese Rosenvinge Researcher: Oskar SellströmTekniker: Jacob Lalér

Drapet på den 23 år gamle ytre høyre aktivisten Quentin Deranque i Lyon nylig har rystet Frankrike, skapt mye debatt og kan potensielt få store politiske konsekvenser, både for det kommende kommunevalget og for presidentvalget neste år. Franck og Kjerstin går gjennom saken i ukas episode.

I denne episoden diskuterer vi de komplekse juridiske aspektene ved internasjonal lov og militære intervensjoner med folkerettsekspert Cecilie Hellestveit. Vi utforsker hvordan ulike land tolker FN-paktens artikkel 51, spesielt i konteksten av selvforsvar og preemptive strikes, og hvordan dette påvirker globale sikkerhetsdynamikker. Vi snakker om de juridiske rammene som styrer militære handlinger, med fokus på de pågående spenningene i Midtøsten, inkludert Irans atomprogram og de internasjonale reaksjonene på dette. Hellestveit gir en grundig analyse av hvordan nasjonale interesser og internasjonale allianser former tolkningene av folkeretten, og hva dette betyr for fremtidig global stabilitet.Cecilie Hellestveit er en av Norges ledende eksperter på folkerett, geopolitikk og væpnede konflikter. Cecilie er en fremstående norsk jurist og samfunnsviter, med studier fra både Universitetet i Bergen, Midtøsten, Russland og Frankrike, og har også Norges første doktorgrad i internasjonal humanitærrett fra UiO i 2014.► NY BOK UTE NÅ: Frykt og Stillhet - jødiske stemmer i Norge etter 7. oktober. Bestill her:  https://bok.norli.no/frykt-og-stillhet► STØTT ARBEIDET PÅ VIPPSOm du ønsker å støtte arbeidet med denne podcasten, kan du bidra med et stort eller lite beløp, etter eget ønske. All støtte settes pris på, og du bidrar til arbeidet med å lage flere episoder. Bruk Vippsnummer: #823278►  ⁠BLI ⁠⁠⁠⁠MEDLEM⁠⁠⁠⁠⁠ Fremover vil de som er støttemedlemmer få tilgang til episodene først. Da støtter du podcasten med det samme som prisen av en kaffe hver måned. Setter stor pris på om du blir støttemedlem. Tusen takk.► Annonsere på Henrik Beckheim Podcast?Send en mail til post@henrikbeckheim.no ► MERCH: Kjøp klær, kopper, capser og mer: https://henrikbeckheim.com/store► Linker:⁠⁠Youtube⁠⁠ | ⁠⁠Nettside⁠⁠ | ⁠⁠TikTok⁠⁠ | ⁠⁠Instagram⁠⁠ | Podimo | ⁠⁠Facebook⁠⁠ | ⁠⁠Apple

I vårt mest alla ska med-betonade avsnitt hittills går vi igenom angolanska inbördeskrigets kaotiska mittenfas. Det här är del två i en serie av tre, och i det här fallet rekommenderas STARKT att du lyssnar på del ett för att hänga med.Mattis kör de stora dragen vilket innebär total anarki eftersom alla aktörer i världen nu vill hoppa in i ett inbördeskrig som typ håller på att bedarra. Med ”alla” avses bl.a. (men inte uteslutande) Kuba, Sydafrika, USA, Frankrike, Kina, m.fl. Per borrar i stället ner sig i de sydafrikanska resp. kubanska krigsmakterna samt häpnar över hur katten de förstnämnda kunde förflytta några procent av sin befolkning över Atlanten med ekor som transportmedel. Dessutom: en armé som heter EPA, Pers idé för en sitcom, extra många förkortningar, ett krig som inte vill ta slut, Kina strider mot kommunismen, Tage Erlanders behovstrappa, Kuba hamnar på något sätt i strid mot Sydafrika, USA spår i kaffesump, Rederiet, och mycket mer!Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fransk venstreside står i en politisk storm etter at en ung mann ble slått i hjel i Lyon under et gateslag mellom høyre- og venstreorienterte grupper. Og dette sprer seg til andre land i Europa.En ny meningsmåling viser kraftig fall for Ap, mens Høyre har betydelig fremgang. Peker dette mot en ny utvikling i norsk politikk de neste månedene?I studio DNs utenrikskommentator Simen Ekern og politisk redaktør Frithjof Jacobsen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sydeuropa drabbas av kraftiga översvämningar med förstörelse, evakueringar och politiska bråk som följd. Spaniens Pedro Sánchez manar till samarbete. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I februari upplever Spanien, Portugal och Frankrike extrema regn som följer en blöt vinter. I Portugal har regeringens åtgärder kritiserats hårt och inrikesministern har fått avgå. I Frankrike har stora delar av sydvästra landet täckts av vatten. I Spanien finns tecken på att insatserna gått bättre, åtminstone jämfört med de dödliga översvämningarna i Valenciaregionen i Spanien under hösten 2024, där över 200 personer miste livet. Spaniens Pedro Sánchez vill se klimatpaktPremiärminister Pedro Sánchez försöker ena regionerna i Spanien i en klimatpakt. Han talar också om behovet av en pakt med Portugal och Frankrike för att bli bättre förberedda och kapabla att tackla de återkommande extremvädren i Sydeuropa. Det nuvarande väderläget beskrivs som en del av en trend med ökande extremväder i Medelhavsområdet på grund av klimatförändringen. I Klotet hörs: Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent, Harald Andersson, vetenskapsreporter. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Iran står på randen av en skjør atomavtale, mens USA vurderer kraftige reaksjoner og strategiske bevegelser. Cecilie Hellestveit kaster lys over de komplekse sikkerhetspolitiske kodingene, får du en dypdykk i hvordan Iran, USA, Russland og flere andre aktører navigerer i en ustabil geopolitisk labyrint. Hvorfor blir Iran en nøkkelspiller i verdens største konfliktarena, og hva er egentlig det strategiske spillet bak kulissene?Vi dykker ned i dynamikken i Midtøsten; hvordan cyberkapasiteter, atomvåpenspørsmål og regional maktbalanse samspiller. Vi utforsker hvordan Iran har bygget digital kapasitet under radaren, og hvorfor dette skaper en ny æra i global militærstrategi. Cecilie deler innsikt om hvorfor Iran er en unik "rogue state", og hvordan amerikanske, russiske og kinesiske interesser former framtiden – fra atomforhandlinger til regionale allianser og hybride krigføring.Cecilie Hellestveit er en av Norges ledende eksperter på folkerett, geopolitikk og væpnede konflikter. Cecilie er en fremstående norsk jurist og samfunnsviter, med studier fra både Universitetet i Bergen, Midtøsten, Russland og Frankrike, og har også Norges første doktorgrad i internasjonal humanitærrett fra UiO i 2014. Kapitler:00:01 - Introduksjon06:25 - Irans unike cyberkapasiteter07:35 - Atomkapabiliteter og internasjonale reaksjoner12:08 - Geopolitisk maktbalanse i Midtøsten19:45 - USA's strategiske posisjon og mulige utfall25:03 - Russland og Irans strategiske samarbeid33:22 - Potensielle konsekvenser av Irans atomvåpenprogram42:50 - Avsluttende tanker og fremtidige scenarier***► NY BOK UTE NÅ: Frykt og Stillhet - jødiske stemmer i Norge etter 7. oktober. Bestill her:  https://bok.norli.no/frykt-og-stillhet► STØTT ARBEIDET PÅ VIPPSOm du ønsker å støtte arbeidet med denne podcasten, kan du bidra med et stort eller lite beløp, etter eget ønske. All støtte settes pris på, og du bidrar til arbeidet med å lage flere episoder. Bruk Vippsnummer: #823278►  ⁠BLI ⁠⁠⁠⁠MEDLEM⁠⁠⁠⁠⁠ Fremover vil de som er støttemedlemmer få tilgang til episodene først. Da støtter du podcasten med det samme som prisen av en kaffe hver måned. Setter stor pris på om du blir støttemedlem. Tusen takk.► Annonsere på Henrik Beckheim Podcast?Send en mail til post@henrikbeckheim.no ► MERCH: Kjøp klær, kopper, capser og mer: https://henrikbeckheim.com/store► Linker:⁠⁠Youtube⁠⁠ | ⁠⁠Nettside⁠⁠ | ⁠⁠TikTok⁠⁠ | ⁠⁠Instagram⁠⁠ | Podimo | ⁠⁠Facebook⁠⁠ | ⁠⁠Apple

Längs floden Isonzo (Soča), i gränslandet mellan nordöstra Italien och dåvarande Österrike-Ungern (i dag främst västra Slovenien), utspelade sig några av första världskrigets mest brutala och utdragna strider.Den italienske överbefälhavaren Luigi Cadorna drev gång på gång sina soldater mot väl befästa höjder i en terräng som gynnade försvararen – och kom senare att bli ihågkommen som en av militärhistoriens mest hänsynslösa generaler.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professor i historia Martin Hårdstedt Italiens inträde i första världskriget och de inledande striderna längs Isonzofronten.När kriget bröt ut 1914 förklarade Italien sig neutralt, trots att landet ingick i Trippelalliansen med Tyskland och Österrike-Ungern. Men en växande italiensk nationalism – och tanken på att samla ”italienskt” territorium under en och samma stat – gjorde det allt mer lockande att byta sida och ansluta sig till ententen (främst Storbritannien, Frankrike och Ryssland). Särskilt hägrade områden som Sydtyrolen och Trieste, som fortfarande tillhörde Österrike-Ungern men som det italienska ledarskapet ansåg borde bli italienska.I april 1915 slöts därför Londonfördraget, ett hemligt avtal där ententemakterna lovade Italien territoriella vinster om landet gick in i kriget på deras sida. Italien förband sig att agera snabbt – men mobiliseringen drog ut på tiden. När de italienska styrkorna väl sattes in under Cadornas ledning inleddes offensiverna vid Isonzo i juni 1915.Den italienska armén var dock knappast rustad för det som väntade. Terrängen var karg, brant och oförlåtande. Att gräva ned sig i bergssluttningarna var ofta nästintill omöjligt, och anfallen tvingades fram i smala passager där försvararna kunde koncentrera sin eld. Fördröjningarna gav dessutom Österrike-Ungern tid att förstärka sina försvarsställningar i höjdlägena. Kombinationen av bristande förberedelser, starka försvarslinjer och en terräng som kanaliserade anfallen skapade en obarmhärtig spiral av förluster – och Cadornas utpräglat offensiva doktrin gjorde priset ännu högre.Det skulle krävas tolv stora slag vid Isonzo mellan 1915 och 1917 innan fronten slutligen bröts – till ett ohyggligt pris i människoliv. Italienska soldater under andra slaget vid Isonzo, 1915. Bilden visar en position för det 20:e kavalleriregementet "Cavalleggeri di Roma" i området Carso, under de intensiva striderna som utspelade sig mellan Italien och Österrike-Ungern under första världskriget. Källa: www.esercito.difesa.it. Licens: CC BY 2.5.Det andra slaget vid Isonzo var en del av en serie offensiver längs Isonzofronten och kännetecknades av svåra terrängförhållanden och höga förluster. Carso-platån var särskilt strategiskt viktig men mycket svår att försvara och anfalla.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fanny Wijk berättar om att Leif GW Persson har ridit ut till försvar för en man som misstänks för olaga hot mot två ministrar. Kriminologprofessorn säger sig vara bered att betala den åtalades rättegångskostnader om han skulle dömas. Hon pratar också om en uppmärksammad dödsmisshandel av en högerextrem aktivist i Frankrike. Linnea Rönnqvist sammanfattar OS genom att slå fast att ”tjejer är bäst”. Hon rapporterar även från USA och konflikten kring Donald Trumps handelstullar, blir det ”stop, min tull!”, eller är det slut-tullat nu? Dessutom: Så dricksar vi, havregryn i Brunnsparken och hunden som slänger skräp. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Narkotikapolitik i Europa – vart är vi på väg? Stämmer det att Europa är på väg mot legalisering av cannabis? I det här avsnittet samtalar Pierre Andersson och Peter Moilanen om NPC:s nya rapport En tredje väg tar form - narkotikapolitik i Europa 2026. Rapporten ger en bred bild av det narkotikapolitiska landskapet i Europa och visar att verkligheten är mer komplex än vad som ofta framställs i debatten. Tyskland har tvingats skala ner sina legaliseringsplaner. Länder som Storbritannien, Frankrike och Norge har valt andra vägar – med fokus på prevention, behandling och smartare påföljder. Pierre och Peter diskuterar rapportens viktigaste slutsatser och vad de europeiska erfarenheterna betyder för den svenska debatten.

Livsmedelsverket avråder från opastöriserad mjölk, pga risk för skadliga bakterier. Förespråkarna säger att den är nyttigare och motverkar allergier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi besöker Anna Hane som driver Resta gård norr om Uppsala. Hon säljer både pastöriserad och opastöriserad mjölk.Pastöriserad hettas upp under kortare eller längre tid för att döda skadliga bakterier som kan finnas i mjölken.Opastöriserad mjölk har inte hettats upp, utan bara kylts direkt efter mjölkningen.Försäljning av opastöriserad mjölk är hårt reglerat. Den får bara säljas på gården och bonden får max sälja 70 liter i veckan.Reglerna ser annorlunda ut i Finland, England, Wales, Frankrike, Tyskland och USA.Förespråkare för opastöriserad mjölk tycker att det fokuseras för mycket på riskerna och för lite på fördelarna. Som att opastöriserad mjölk kan förhindra allergier och eksem.Eldrimner - nationellt center för mathantverk – har länge drivit på för att lantbrukare ska få sälja mer opastöriserad mjölk på ett enklare sätt. Inte bara på gården, utan också på t ex reko-ringar och i små lokala butiker. Birgitta Sundin, branschansvarig för mejeri på Eldrimner, förklarar varför.Livsmedelsverkets hållning förklaras av smittskyddssamordnaren Mats Lindblad. Han antyder att det kan komma en förändring i förhållandet till opastöriserad mjölk framöver.

Spurs-Arsenal, Osasuna-Real Madrid, Palace-Wolves, snadder fra League One og noe fra Frankrike er det vi har på blokka denne helga.

Kopplas till toppolitiker. Aftonbladet tar NRJ:s radiotillstånd. Öppna bråk till både vänster och höger. Och ”Jakten” – så samlades de stolta pedofilerna. Programledare: Nathalie Rothschild.

Babs Drougge och andra på P3 Nyheter förklarar och reder ut aktuella ämnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu ska Shein utredas av EU-kommissionen. Det efter att shoppingjätten sålt barnlika sexdockor. Det var i höstas som det upptäcktes i Frankrike, och dockorna togs snabbt ner. Men debatten om sajten skakade delar av Europa – även Sverige.Sen pratar vi om vad som egentligen ska vara okej på skolgårdarna. Ska barnen få ha snöbollskrig och brottas? Det tycker i alla fall Svenska idrottslärarförbundet, som menar att det skulle förbättra barnens motorik, som blivit sämre de senaste åren. Men kritiker menar att det är skulle öka risken för mobbningen.

[Expertpanelen] Avsnitt 154 med Johan Strand, senior digital analyst och partner på byrån Ctrl Digital, om de senaste nyheterna och trenderna inom digital analys. Allt från hur vi bör tänka kring att mäta AI-trafik och de tre typerna som blandas ihop. Till nya nyheter i Google Analytics som cross-channel budgeting och nya spännande rapporter, och hur BigQuerys Conversational Analytics och Data Agents låter dig chatta med din data utan SQL. Du får dessutom höra om: Varför AI-agenter ställer till det för mätning Att Microsoft Clarity börjar mäta bottrafik Headless commerce och när frontenden försvinner Varför cross-channel budgeting är så stort Den efterlängtade attributionsrapporten Hur Data Agents gör BigQuery mer tillgängligt Intersports GDPR-böter på 3,5 miljoner euro Om gästen Johan Strand är senior digital analyst och partner på Ctrl Digital, en av Sveriges ledande analytics-byråer. Han är otroligt vass på Google Analytics, BigQuery och att bygga datastrukturer som skapar affärsnytta. Som återkommande expert i poddens nyhetspanel delar Johan regelbundet sina analyser av de viktigaste förändringarna inom digital analys, spårning och datainsamling. Johan är också en av arrangörerna av MeasureCamp Malmö. Tidsstämplar [00:01:54] Mäta tre kategorier av AI-trafik. Reder ut skillnaden mellan “vanlig” AI-trafik, AI-webbläsare och AI-agenter, och hur vi bör tänka kring det. Samt varför Custom Channel Groups bara fångar en del. [00:21:19] Senaste Google Analytics-nyheterna. Nya funktioner som cross-channel budgeting, attributions- och kundreserapporter samt uppföljning kring cost/campaign data import och Analytics Advisor. [00:36:40] Conversational Analytics och Data Agents. Hur BigQuerys nya Data Agents låter dig skapa anpassade agenter för olika avdelningar och ställa frågor till din data i fritext utan SQL. [00:43:20] Lightning round med analysnyheter. Nya BigQuery-kopplingar för Shopify och Mailchimp, Intersports GDPR-böter på 3,5 miljoner euro i Frankrike och Digital Omnibus Act. Länkar Johan Strand på LinkedInCtrl Digital (webbsida) ChatGPT Atlas vs Perplexity Comet: Agentic Browsers – HUMAN Security (artikel) AI Browser Tracking: Marketer and Analyst Guide – Stape (artikel) Clarity AI Bot Activity – Microsoft (verktyg) Cross-channel budgeting plans – Google Analytics (dokumentation) Cross-channel conversion reporting – Google Analytics (dokumentation) Import campaign data – Google Analytics (dokumentation) Analytics Advisor – Google Analytics (dokumentation) Introducing Conversational Analytics in BigQuery – Google Cloud (artikel) Shopify Connector – Google Cloud (dokumentation) Mailchimp Connector – Google Cloud (dokumentation) Intersport Fined €3.5M for Customer Data Transfers – SGI Europe (artikel) Digitalenta (veckans sponsor)StickerApp (partnernätverket)Contentor (partnernätverket)Oderland (partnernätverket)

Det blev en bronsmedalj för det svenska herrlandslaget i skidskytte. En härlig revansch efter en mästerskapsinledning som kantats av en hel del kritik. Mot förhandsfavoriterna Frankrike, som tog guldet, och Norge var det som väntat svårt att rå på. Men bakom de två giganterna kliver Sverige upp på pallen. Så hur mycket betyder det här bronset egentligen? Vilka svar fick vi, och vilka frågetecken finns kvar? Och betyder det här att vi kan hota på allvar i masstarten som väntar? Programledare och producent: Demir Lilja Medverkande: Andreas Käck Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Det är målkalas, uppskjutna matcher och toppstrider som redan känns avgjorda i veckans Wosopodden.

Rödluvan var aldrig en barnberättelse. I de äldsta versionerna dör flickan. Ingen jägare räddar henne. Och vargen är inte ett djur utan en symbol. I det här avsnittet av Universums hemligheter går vi tillbaka till 1600-talets Frankrike och de brutala folkliga berättelserna för att avslöja den verkliga innebörden bakom sagan. Det handlar inte om en skog. Det handlar om varningar. Och om hur faran ibland talar mjukt.

Tre Kronor slutar trea i gruppen och får en längre väg till medalj. Panelen har många funderingar kring Sam Hallams agerande i media, Lucas Raymonds utvisning och målvaktssituationen. Sam Hallam tog ut målvakten mot Finland vilket resulterade i ett insläppt mål och svårare förutsättningar mot Slovakien. Lucas Raymonds utvisning kostade oss den målskillnad vi behövde. Att komma etta i gruppen skulle ge Tre Kronor den absolut lättaste vägen i slutspelet. Att vänta på Tyskland eller Frankrike i kvartsfinal skulle ge Tre Kronor minst en chans på brons. Nu väntar USA istället, vid vinst mot Lettland. Programledare: Tobias Dahlberg I studion: Johanna Lagus, Christopher Heino-Lindberg & Dick Axelsson Gäst på länk: Simon Norberg

Frankrike er et sentrum for kunst og kultur, og i denne episoden setter vi søkelyset på noen av de mange kunstmuseene som finnes i Paris. Louvre, Pompidou-senteret og Musée d'Orsay er kjente navn, men hvilke museer er virkelig verdt å få med seg når man besøker den franske hovedstaden? Finnes det noen skjulte perler? Med oss i studio har vi Sigrun Åsebø, førsteamanuensis i kunsthistorie ved Universitetet i Bergen. NB! Episoden er tatt opp før innbruddet i Louvre, høsten 2025.

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Först pratar vi om turerna i ”hjälmbråket” i OS. En ukrainsk skeletonåkare diskades från att tävla på grund av sin hjälm, som föreställde ukrainska idrottare som dödats i kriget. IOK menar att hjälmen bryter mot reglerna, men beslutet har fått kritik.Lite senare pratar vi om en taktik för att få bukt med det låga födelsetalet i Frankrike. I sommar ska 29-åringar i landet få ett brev av staten, där de uppmanas att skaffa barn innan det är ”för sent”.

Hör nationalekonomen om Moderaternas ambitioner. Trägårdh: Korruptionen hotar tilliten. Storbråk i Frankrike om public service. Trump hotar stoppa ny bro till Kanada. Programledare: Cassandra Alm.

Under 1500- och 1600-talen genomgick Europas militära makter en teknisk revolution. Användningen av krutbaserade kanoner och handeldvapen förändrade slagfältet i grunden. Detta påverkade inte bara arméernas sammansättning utan också både belägrings- och fortifikationskonsten.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och historieprofessorn Martin Hårdstedt en av de mest inflytelserika gestalterna i denna utveckling: den franske militären och fästningsbyggaren Sébastien Le Prestre, Marquis de Vauban (1633–1707), allmänt känd som Vauban.Utvecklingen av befästningskonsten har genom historien pendlat mellan offensivens och defensivens fördelar. Under senmedeltiden hade försvarssystemen gynnats av höga stentorn och murar, men med krutets introduktion och det nya fältartilleriet blev dessa konstruktioner snabbt obsoleta. Svaret från fortifikationskonsten blev att bygga lägre försvarsverk med tjockare murar. Utanpåverkens omfattning ökade, och forten utrustades med eget artilleri. Detta gav åter försvararna övertaget: den låga profilen och de kraftiga murarna minskade artilleriets effektivitet, samtidigt som försvarets eldkraft försvårade stormningsförsök.Det var i detta militärtekniska landskap som Vauban introducerade en ny metod för belägring. I upplysningstidens anda utvecklade han en systematisk belägringsteknik för att möta de moderna fästningarnas utmaningar. Genom att stegvis gräva sig fram och anlägga parallella löpgravar och enkla värn kunde belägrarna närma sig försvarsverken utan att utsättas för massiv moteld. När avståndet var tillräckligt kort, kunde stormningen genomföras med större precision och färre förluster.Med sin metod uppnådde Vauban stora framgångar i den franske "solkungen" Ludvig XIV:s expansionistiska krig. I slutet av sin karriär ägnade han sig även åt att förbättra Frankrikes egna försvar. Han skapade ett avancerat system av befästningar längs den östra gränsen, det så kallade Pré Carré, som än idag finns bevarade i delar av västra Frankrike och Beneluxländerna.Bild: Ett montage av av stadsplanen för Neuf-Brisach, en fästningsstad som uppfördes från grunden enligt ritningar av Sébastien Le Prestre de Vauban, Ludvig XIV:s militära ingenjör. Staden byggdes som ersättning för de förlorade fästningarna Breisach och Freiburg som återlämnades till det Tysk-romerska riket 1697/99. Neuf-Brisach anses vara ett av Vaubans främsta verk och ett mästerprov på 1600-talets militära stadsplanering. Bildkälla: Sébastien Le Prestre de Vauban – http://theudericus.free.fr/Vauban/Neuf-Brisach_Plan.jpg, public domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi snackar upp söndagens storlopp.

Alla shownotes finns på https://www.enlitenpoddomit.se , skulle det se konstigt ut i din poddspelare så titta gärna där efter alla länkar kring det vi pratar om   Avsnitt 557 spelades in den 3 februari och därför så handlar dagens avsnitt om: INTRO: - David har hängt i en musikstudio hela helgen och har även hunnit att kolla på halva säsongen av Nineties på SVT Play.   BONUSLÖNK: https://www.svtplay.se/nineties  - Johan har hängt hos Microsoft och kollat på MCP och grejor. Sen sprang han Winter Run på Skansen också. FEEDBACK AND BACKLOG: - Clawdbot blev OpenClaw och pratar med Moltbook och har lite otur med säkerheten   https://www.engadget.com/ai/moltbook-the-ai-social-network-exposed-human-credentials-due-to-vibe-coded-security-flaw-230324567.html    https://techcrunch.com/2026/01/30/openclaws-ai-assistants-are-now-building-their-own-social-network/  - Microsofts Shutdownbug   https://www.bleepingcomputer.com/news/microsoft/microsoft-january-update-shutdown-bug-affects-more-windows-pcs/  - Nyheter på Auracast fronten   https://www.zdnet.com/home-and-office/home-entertainment/sennheiser-rs-275-tv-headphones-auracast-connectivity/    https://9to5google.com/2026/01/23/marshalls-auracast-hub-heddon/  - Nvidia Shield är fortfarande inte död   https://swedroid.se/nvidia-kommer-fortsatta-uppdatera-shield-utesluter-inte-ny-hardvara/  ALLMÄNT NYTT - Razzia mot X kontor i Frankrike   https://www.svt.se/nyheter/utrikes/razzia-mot-x-kontor-i-frankrike  - AI-inställningar kommer i Firefox   https://blog.mozilla.org/en/firefox/ai-controls/  - Man kan stänga av all AI I Firefox   https://www.engadget.com/ai/firefox-will-soon-offer-a-way-to-block-all-of-its-generative-ai-features-203132958.html  - Detta är ett exempel på en tveksam funktion som också är bra   https://www.androidauthority.com/ring-search-party-for-dogs-available-for-all-3637284/    MICROSOFT - Microsoft lovar en stor patch till Win11 I Februari   https://www.zdnet.com/article/windows-11-february-patch-new-features-microsoft/  - Finns redan i Insider   https://www.thurrott.com/windows/windows-11/332128/microsoft-issues-several-windows-insider-preview-builds    APPLE - Spec:ar rörande iPhone Fold   https://9to5mac.com/2026/02/02/new-iphone-fold-specs-revealed-including-design-cameras-more/  - Xcode får AI stöd   https://techcrunch.com/2026/02/03/agentic-coding-comes-to-apples-xcode-26-3-with-agents-from-anthropic-and-openai/  GOOGLE: - ChromeOS fasas ut senast 2034   https://9to5google.com/2026/02/03/chromeos-phased-out-court-docs-android-desktop-pcs/  - Google kommer möjliggöra enklare byte från ChatGPT till Gemini   https://www.androidpolice.com/google-gemini-soon-make-switching-chatgpt-much-easier/  - Nyheter i Google System februari-uppdateringen   https://9to5google.com/2026/02/02/february-2026-google-system-updates/  - EU tvingar Google att öppna Android för Agenter   https://www.engadget.com/ai/the-eu-tells-google-to-give-external-ai-assistants-the-same-access-to-android-as-gemini-has-154157081.html?src=rss    PRYLLISTA - Björn: Modifikation till fickkniv, https://www.kickstarter.com/projects/keyport/versa58-the-pocket-icon-you-know-unlocked-with-modularity/rewards  - David: En iPad Air.   EGNA LÄNKAR - En Liten Podd Om IT på webben,       http://enlitenpoddomit.se/  - En Liten Podd Om IT på Facebook,       https://www.facebook.com/EnLitenPoddOmIt/  - En Liten Podd Om IT på Youtube,       https://www.youtube.com/enlitenpoddomit  - Ge oss gärna en recension    - https://podcasts.apple.com/se/podcast/en-liten-podd-om-it/id946204577?mt=2#see-all/reviews      - https://www.podchaser.com/podcasts/en-liten-podd-om-it-158069  LÄNKAR TILL VART MAN HITTAR PODDEN FÖR ATT LYSSNA: - Apple Podcaster (iTunes), https://itunes.apple.com/se/podcast/en-liten-podd-om-it/id946204577  - Overcast, https://overcast.fm/itunes946204577/en-liten-podd-om-it   - Acast, https://www.acast.com/enlitenpoddomit  - Spotify, https://open.spotify.com/show/2e8wX1O4FbD6M2ocJdXBW7?si=HFFErR8YRlKrELsUD--Ujg%20  - Stitcher, https://www.stitcher.com/podcast/the-nerd-herd/en-liten-podd-om-it  - YouTube, https://www.youtube.com/enlitenpoddomit  LÄNK TILL DISCORD DÄR MAN HITTAR LIVE STREAM + CHATT - http://discord.enlitenpoddomit.se  (Och glöm inte att maila bjorn@enlitenpoddomit.se om du vill ha klistermärken, skicka med en postadress bara. :) 

Fanny Wijk rapporterar från rättegången mot Marius Borg Høiby i Oslo, hon pratar även om bonusprinsens mamma Mette-Marits tuffa vecka som fortsätter i ljuset av Epsteinfilerna. Och så berättar hon att tusentals Epsteinfiler plockas ner från internet eftersom personuppgifter om offer förekommit för allmän beskådan i materialet. Hon blickar även ut mot kontinenten där både Frankrike och Spanien lutar åt att förbjuda sociala medier för barn och begränsa techjättarnas inflytande i landet. Kalle Berg pratar om att Fifas president Gianni Infantino har gläntat på dörren för att släppa in Ryssland i värmen igen och låta landet delta i Fifatävlingar. Den Internationella olympiska kommittén har också öppnat för att släppa in Ryssland i kommande OS. Han pratar också om Moltbook, ett forum för AI-agenter, som oroar och fascinerar forskare. Hur oroliga ska vi vara över detta forum? Det vet vi inte. Dessutom: Så dåliga är mello-låtarna i Göteborg och bryta armarna på gymmet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fanny blickar även ut mot kontinenten där både Frankrike och Spanien lutar åt att förbjuda sociala medier för barn och begränsa techjättarnas inflytande i landet. Kalle Berg pratar också om Moltbook, ett forum för AI-agenter, som oroar och fascinerar forskare. Hur oroliga ska vi vara över detta forum? Det vet vi inte. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta dramatiska avsnitt möter vi Olympe de Gouges – dramatiker, pamflettist, salonnière, abolitionist och feministisk pionjär. Född som oäkta dotter i sydfranska Montauban tog hon sig hela vägen till Paris intellektuella salonger och revolutionens politiska centrum. Hon skrev pjäser, affischer och pamfletter om rättvisa, frihet och jämlikhet – och om kvinnors rätt att överhuvudtaget räknas som medborgare. Idéer som var mycket kontroversiella i ett Frankrike där makten snabbt gled från kung till gata till skräckvälde.Detta är berättelsen om en människa som älskade revolutionens ideal – men avskydde dess blodtörst. Som försvarade kungamakten när republiken krävde absolut lydnad. Som skrev att då kvinnor får beträdda schavotten har de också medborgaren rätt att rösta i val. En av dessa två företeelser blev hon närmare bekant med än den andra.----Läslista:Laestadius Larsson, Anna, Alla dessa djefla qvinnor: berättelsen om de första feministerna, Piratförlaget, Stockholm, 2022.Harrison, Dick, ‘Feministen förlorade huvudet i giljotinen', Svenska Dagbladet, 28 april 2021.Gålmark, Lisa, ‘Historisk amnesi och progression: fallet Olympe de Gouges', Tidskrift för genusvetenskap, 2018:1 (vol. 39), s. 106–114.Ekerwald, Carl-Göran, Frihet, jämlikhet, broderskap: ett försök att förstå franska revolutionen, Ny utg., Karneval, Stockholm, 2013.BBC Radio 4, In Our Time: “Olympe de Gouges”, 21 april 2022, BBC Sounds (Podcast) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Isaac West gillar lyxiga konserver. Gärna fisk och skaldjur. Som en bra restaurang på burk. Vi provsmakar. Möt också engelske tinfluencern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Isaac West är 23 år och läser sociologi vid Lunds universitet. Han gillar lyxiga konservburkar.– Sånt man kan servera direkt ur burken och som står för sig själv, säger Isaac som definition på vad en lyxkonserv är.Intresset började när han hälsade på sina föräldrar i Spanien. De bor i en liten by uppe i bergen.I den pyttelilla affären finns ett stort utbud av konserver av hög kvalitet. Och i Malaga hittade han en specialbutik med fiskkonserver för flera hundra kronor styck. Konserverade för hand.I Sverige kan lyxkonserver hittas i välsorterade livsmedelsbutiker och delikatessbutiker. Men utbudet i Spanien är betydligt större.– I Spanien, Portugal, Frankrike och Italien har exklusiva konserver samma status som ost och chark, säger Isaac.I programmet öppnas och testas musslor i escabechesås, ventresca-tonfisk, små bläckfiskar, vit sparris och getpaté.Isaac West kommer också med några enkla serveringstipsi tapas-stil.Vi pratar också med engelsmannen Marcus Ansell som på två år blivit en makthavare i fiskkonservsvärlden. Han testar fisk- och skaldjurskonserver under namnet Tinned Fish Reviews och har 1,3 miljoner följare på sociala medier. Provsmakandet är numera hans jobb.– De bästa är som att äta på en riktigt fin restaurang, säger Marcus. Men man kan också göra fynd i vanliga livsmedelsbutiker.

Spenderbyxorna är på igen! Dags att fortsätta berättarstafetten om våra dummaste köp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Sara råkade köpa en vedklyvare i miniformat, Ronny budade på auktion och fick av misstag hem 60 pizzaspadar, och vi följer Anna-Gretas kamp för att få upp sin nyinköpta kokosnöt!Vi ringer också upp vår kompis, städinfluencern Kevin Florström, som delar med sig av sina bästa tips för hur man får vinglasen skinande rena. I extramaterialet berättar Rasmus om när han tappade bort sin mosters bh på en strand i Frankrike – men plötsligt får vi höra att den kanske befinner sig på en norsk skidort!

Dette er en liten smakebit fra da Viggo Venn var på besøk hos Fetisha+1 på Podimo!Ukens gjest er klovn inn og ut, det fikk iaf grensevaktene se da han ble kroppsvisitert. Han har en årsregning på 70 000 kr på ballonger og det er nok ikke så mange andre som får refleksvest nudes enn denne karen! Om du ikke allerede har Podimo-abonnement, så kan du få 30 dagers gratis lytting ved å følge lenke: Podimo.com/fetisha

USA:s president Donald Trump har bjudit in flera världsledare till sitt nya fredsråd. Rådet skapades för att hålla koll på vapenvilan mellan Israel och Hamas men nu har Trump presenterat nya stadgar som visar att rådet ska jobba bredare och säkra varaktig fred i konflikttäta områden. Inbjudan har gått ut till ett 60-tal länder, inklusive Sverige. När Frankrike tackade nej, hotade Trump med att höja tullen på franska viner rejält - om andra länder som tackar nej kan vänta sig samma typ av hot återstår att se. Vill Donald Trump skapa ett eget FN? Vad kan det innebära om man tackar nej och vad innebär rådet för världsläget? Gäst: Johan Mathias Sommarström, Aftonbladets utrikeskommentator. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: DN, Sky News Australien, PBS News. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Emmanuel Macron har kallats Europas ledare och prisats för sin sociala förmåga, men åren vid makten har tärt på den bilden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Emmanuel Macron (född 1977) väljer tidigt i livet att gå sin egen väg. I tonåren förälskar han sig i sin teaterlärare Brigitte, som han sedan gifter sig med, en relation som under åren ska omgärdas av rykten och konspirationsteorier.2017 svärs han in som Frankrikes yngsta ledare sedan Napoleon. Efter flera år som framgångsrik bankir, lovade han att och hans nya politiska rörelse En marche en modernisering av Frankrike och landets kämpande ekonomi. Han och Frankrike vill spela en huvudroll i världspolitiken. Men i sin balansgång mellan höger och vänster har han mött det egna folkets vrede och också haft stora problem med att driva igenom sin politik. Han har anklagats för att vara en övermodig elitist. Han är också den förste franske presidenten på decennier som blivit återvald. I programmet medverkar:Christian Catomeris, tidigare journalist vid Sveriges Television.Johanna Frändén, journalist Dagens Nyheter.Carina Gunnarson, docent i statsvetenskap och forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut.Avsnittet gjordes av Carl-Johan UlvenäsProgramledare och producent: Vendela LundbergTekniker: Fredrik NilssonProgrammet släpptes under vintern 2026 och gjordes av produktionsbolaget DIST för Sveriges Radio.I arbetet med programmet har Emmanuel Macron av Anne Fulda har varit till stor nytta i researchen. Arkivmaterial: Sveriges Radio, SVT, Fox News, Channel4, TF1, MSNBC, White House, CNN, Candace Owens.

Napoleon Bonapartes egyptiska fälttåg är ett av historiens märkligaste militära äventyr. En ung revolutionär general seglar mot pyramiderna med en armé, en flotta och ett helt sällskap av vetenskapsmän. Han besegrar mamlukernas kavalleri, rider in i Kairo som en upplyst farao – och blir sedan avskuren från Europa när Nelson krossar den franska flottan vid Abukir. Vad som börjar som erövring förvandlas snabbt till överlevnad.Vi följer Napoleon från landstigningen i Alexandria, genom ökenmarscher, pestutbrott och brutala belägringar, till det ögonblick då hans österdröm dör vid murarna i Akko. Det är berättelsen om hur sin tids största general för första gången möter nederlag – och hur han därefter lämnar sin armé i Egypten för att segla hem och ta makten i Frankrike. Dysenteri, kanoneld, egyptologi och imperial hybris. Varmt välkomna.Läslista:Blom, Tomas, Napoleon, Historiska Media, Lund, 2024.Eriksson Wolke, Lars, ”Amiral Nelsons största seger”, Militär Historia, nr 1/2009.Lindqvist, Herman, Napoleon, ny utg., Norstedts, Stockholm, 2006.Olofsson, Magnus, Napoleons fälttåg, Historiska Media, Lund, 2020.Stuart, Andrea, Joséphine: fransmännens kejsarinna, Prisma, Stockholm, 2006. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På morgonen den 2 december 1805 inledde ryska och österrikiska trupper ett anfall mot den franska armén strax väster om den lilla staden Austerlitz, öster om dagens tjeckiska Brno. Slaget slutade i en total seger för Napoleon och den franska armén.Efter lunch bröt fransmännen igenom den allierade linjen. Trots desperata försök från det ryska gardet att hejda genombrottet kunde de allierade inte rädda situationen. Delar av deras linje kollapsade och övergick i oordnad reträtt. Slaget vid Austerlitz – det så kallade Trekejsarslaget – har gått till historien som Napoleons största och mest briljanta seger.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved ett av militärhistoriens mest klassiska slag. Men det är inte bara själva slaget som gör Austerlitz så intressant. Under veckorna före drabbningen förde Napoleon en stor fransk armé från Frankrike österut och manövrerade skickligt ut sina motståndare.Vid Ulm ringades en betydande österrikisk armé in och tvingades kapitulera. Därefter besegrades den kombinerade rysk-österrikiska armén vid Austerlitz. Framgångarna byggde på att den franska armén marscherade utan traditionell tross och var uppdelad i självständiga kårer, vilket möjliggjorde snabba förflyttningar och flexibel krigföring. De allierade blev helt enkelt överrumplade.Napoleon lyckades koncentrera tillräckligt stora styrkor till Pratzenplatån väster om Austerlitz och avgjorde slaget innan ryssarna hann få avgörande förstärkningar.Slaget innebar att Österrike tvingades söka fred med Napoleon. Kriget skulle trots detta fortsätta, i praktiken ända fram till 1815 då Napoleon slutligen besegrades. Austerlitz markerade början på en period av nästan oavbrutna franska segrar – en epok i militärhistorien som fortfarande studeras och diskuteras i dag.Bildtext: Napoléon vid slaget vid Austerlitz 1805, målning av François Gérard. Slaget befäste Napoléons rykte som militärt geni och markerade höjdpunkten av hans makt i Europa.Källa: François Gérard – L'Histoire par l'image [1]. Digital version producerad av Agence photographique de la Réunion des musées nationaux [2]. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Välkomna till årets allra första avsnitt av podcasten Billgren Wood! På klassiskt januari-vis bjuder vi idag på en fullmatad inspirationsbomb inför det nya året. Sofia har städat grundligt och förbereder sig för att bli färdig sjuksköterska, Elsa är i Frankrike med hela släkten och fascineras av fransyskornas utmärkta vinterstil. Vi pratar om strumpor i herrloafers från 70-talet, mimosa och den ovissa framtiden. Välkomna!

Allt fler länder dammar av sina kärnvapenarsenaler och det pratas till och med om provsprängningar igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under hösten 2025 nämnde president Donald Trump att USA borde testa sina kärnvapen igen. Många undrar exakt vad han menade - vissa tolkade det som att han pratade om provsprängningar.Ryssland och president Putin svarade med att de också skulle börja testa sina kärnvapen.– Man ska se det som ett mer allmänt spel där både USA och Ryssland försöker känna vart den andra är på väg, säger Karl Sörenson som är forskningsledare på kärnvapenanalysprogrammet på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.Det framstår som att Trump satte snöbollen i rörelse, men det är nog mer sant att han bara reagerade på Rysslands kärnvapenupprustning som pågått en tid.Ryska kärnvapentesterRyssland har testat nya vapensystem som kan bära kärnvapenstridsspetsar. Det ena är långdistansroboten Burevestnik, som drivs av en kärnreaktor och därmed har en enorm räckvidd.Det andra exemplet på att ryssarna testar sin kärnvapenförmåga handlar om den obemannade ubåten Poseidon som kan bestyckas med en kärnvapenstridsspets.– Ryssland har flyttat fram positionerna enormt och det är en väldigt omfattande kärnvapensignalering som de har ägnat sig åt, säger Sörenson.Kinas kärnvapen ökarAtt Donald Trump pratar om att testa USA:s kärnvapen handlar inte bara om Ryssland. Även Kina har i skuggan av de två stora kärnvapenmakterna sakta men säkert rustat upp och skaffat fler kärnvapenstridsspetsar.– Då kan man fråga sig: Varför spelar storleken på de här arsenalerna så stor roll? Det har att göra med vilken typ av strategi ett land med kärnvapen har valt att använda, säger Sörenson.En strategi är att använda kärnvapnen för att slå ut motståndarens kärnvapenarsenal och konventionella vapensystem. Det är den doktrinen som Ryssland och USA använder.I den den andra strategin är syftet med kärnvapnen att kunna hota med vedergällning om man själv blir attackerad. Den här doktrinen har Storbritannien och Frankrike, och fram tills nyligen Kina som nu ser ut att byta strategi.– De förväntas nu gå upp och kanske lägga sig i paritet med USA och det skapar problem för USA. Hur ska de hantera det? Ska de dubbla sin arsenal? Det kanske inte behövs, men de kommer nog sannolikt behöva göra nån typ av upprustning, säger Sörenson.Brutna kärnvapenavtalUnder 90- och 00-talet rustade världens kärnvapenmakter ner. Ett av de viktigare avtalen om nedrustning kallas för Nya start-avtalet där USA och Ryssland lovade att begränsa storleken på sina arsenaler. Det avtalet löper ut i februari 2026 och det är oklart om det kommer förlängas.Ett annat oroväckande tecken i tiden är att det avtal som förbjuder provsprängningar av kärnvapen, provstoppsavtalet CTBT, inte ratificeras av tillräckligt många nationer.– Det återstår nio länder som ska göra det, däribland USA, Kina och Ryssland. Ryssland hade ratificerat, men de drog tillbaka sin ratificering 2023, säger Anders Ringbom på FOI.TEXT: Kalle GlasMedverkande:Karl Sörenson, forskningsledare på kärnvapenanalysprogrammet Totalförsvarets forskningsinstitut Anders Ringbom, forskningschef på FOI på enheten för kärnvapendetektion. Maria Gussarsson docent i militärhistoria på Försvarshögskolan. Programledare: Claes Aronsson och Sylvia DahlénProducent: Kalle GlasResearch och manus: Jimmy Halvarsson

Det spanska inbördeskriget utkämpades mellan 1936-39, åren före andra världskrigets utbrott. Kriget var i alla avseenden hänsynslöst och blodigt. Spanien skulle kunna uppfattas som en övningsarena för den tyska krigsmakten före andra världskriget.Konflikten visade upp alla inbördeskrigets karakteristika: summariska avrättningar av fångar, brutala övergrepp på civil befolkningen, hat och urskiljningslöshet mot politiska motståndare. I kriget dog åtminstone 500 000 människor – militärer och stridande.I veckans repris t av Militärhistoriepodden diskuterar historieprofessor Martin Hårdstedt och doktoranden Peter Bennesved, bägge verksamma vid Umeå universitet, olika aspekter av spanska inbördeskriget.Kriget väckte starka känslor över hela världen, men det blev högerdiktaturerna Tyskland och Italien som framförallt bidrog militärt till upprorssidan ledd av generalen Franco. Republiken fick hålla till godo med frivilliga och ett tvivelaktigt militärt stöd från Sovjetunionen. Västdemokratierna förhöll sig neutrala. På republikens sida deltog omkring 600 svenskar.Ur militär synvinkel är det italienska och tyska deltagande med trupper och materiel särskilt intressant. Både Mussolini och Hitler sände sammanhållna förband och rådgivare till nationalistsidan under Franco. Dessutom en hel del modern materiel. Mest känd är den tyska Condorlegionen som understödde nationalisterna och gjorde stora insatser genom att ge Francos trupper ett övertag i luften med sina moderna stridsflygplan. Frågan är om Spanien skulle kunna uppfattas som en övningsarena för den tyska krigsmakten före andra världskriget. I avsnittet diskuteras bland annat det verkliga värdet av de erfarenheter som de italienska och tyska insatserna verkligen gav.Den tyska bombningen av Guernica i april 1937. Vad hände egentligen och hur ska vi förstå bombningen? Händelsen leder in på frågor om det förändrade kriget och civilbefolkningens situation i händelse av ett storkrig i Europa vid tiden för spanska inbördeskriget. Spanska inbördeskriget gav brutala föraningar om vad ett systematiskt bombkrig mot civila mål skulle kunna innebära. På plats var svenskar som upplevde nationalistsidans anfall mot i stort sätt försvarslösa städer.Bild: Beväpnade civila från den republikanska sidan under slaget vid Irún 1936. Bilden visar hur civilpersoner deltog aktivt i försvaret mot de nationalistiska trupperna under det tidiga skedet av det spanska inbördeskriget. Slaget vid Irún var avgörande för kontrollen över gränsen till Frankrike, och dess utgång innebar att nationalisterna kunde bryta förbindelserna mellan republiken och omvärlden. Okänd fotograf. Bild: Republican forces during the Battle of Irún, 1936. Public domain (CC0). Källa: Wikimedia Commons. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Politiker och föräldrar runt om i världen agerar just nu mot techbolagen - för att stoppa barn från det de ser som faror med skärmar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idén om att skärmar och sociala medier får barn att må dåligt har fått fäste på många håll i världen. Politiker lagstiftar om åldersgränser, föräldrar går samman och förbjuder smarta telefoner och stämmer sociala mediejättar. Men vad tycker kritikerna, och techbolagen själva, om det här? Och vad säger egentligen forskningen om samband mellan skärmar och barns psykiska ohälsa?Medverkande: Rachel Harper, rektor på St Patricks national school Greystones, Rachel Capatina och Jack Sweeney, elever på skolan, barnen Amy och Lucy och pappan Chris i byn Greystones, Marlena Murphy, mamma och volontär som jobbar med att sprida kunskap om projektet i Greystones, Martine, fransk mamma till fem barn - varav ett har tagit sitt liv, Lukazs Lindell, senior kommunikationschef med ansvar för Norden på Tiktok, Shannon Conney, forskare som testar modeller som ska uppskatta användares ålder genom biometrisk analys, Maha Aboulénén, f d. kommunikationschef för Google i Mellanöstern som nu driver ett bolag som hjälper företag och människor att sälja produkter på sociala plattformar, Catherine Crump, professor i teknikrätt på Berkeley University i USA, Kathleen Farley, på lobbyorganisationen Chamber of Progress i USA - som finansieras av bolag som Google, Amazon och Meta, Pete Etchells, professor i psykologi och vetenskapskommunikation vid Bath spa University i Storbritannien.I programmet nämns hur en tonåring i Frankrike tog sitt liv under en depression som mamman kopplade samman med flickans flöde på Tiktok. Om du eller någon i din närhet mår dåligt finns hjälp och råd att få här:mind.seDit kan man ringa: Självmordslinjen: 90 101 (dygnet runt)Föräldralinjen: 020-85 20 001177.sehjalplinjen.se som också har telefonnummer 90390Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seReportrar: Katarina Andersson, Axel Kronholm, Anja SahlbergTekniker: Lisa Abrahamsson och Rasmus HåkansProducent: Johanna Sjöqvistjohanna.sjoqvist@sr.se

I vårt mest QRF:iga avsnitt hittills går vi – på vår arbetsgivare Oskar Wallbings begäran – igenom kejsare Aurelianus. En man med en kort, men illuster karriär.Mattis är den som hattar runt den här gången och beskriver Aurelianus samt dennes fälttåg som kastade honom från Italien, till Donau, till Syrien, till Frankrike. Pers roll är den här gången att fantisera om limpor.Stort tack till Oskar! Det här är hans personliga expressavsnitt.Vill du också ha ett personligt expressavsnitt? Bli då vår patreon på tier Gustav II Adolfs livvaktsstyrka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här är ett gammalt favoritavsnitt av Somna med Henrik som först släpptes 25 januari 2023. Nu under julen plockar jag fram fem gamla avsnitt, som ett konstigt hemmasnickrat sömnbibliotek, och i kväll hamnar vi mitt i applåderna, maskhålen och raggarvärldens multiversum.Somna, i det här avsnittet undrar vi varför vi egentligen applåderar. Varför står vi i flock och slår oss själva på händerna för att visa uppskattning, när vi lika gärna skulle kunna smeka vår hud ömt och exfoliera oss till ära för kvällens föreställning? Därifrån halkar vi in på felskickade sms till fel Lina, och plötsligt står vi på en strand med ett kristallglas som råkar vara en dörr till andra världar.Vi följer Lina, raggaren och det envisa kristallglaset genom raggaruniversum, maskhål, twerk-historia, raggarkultur i högstadiekorridorer och den märkligt rena kärleken till gamla föremål: en cykel från 1997, en blå kaffemugg, en skål från Frankrike som bär hela små liv i sin glasyr. Någonstans där, mellan bonoboapor, brylkräm och bortglömda raggarhits, glider vi in i frågan om vad kärlek egentligen är när man skärskådar den på nära håll.Det är ostyrigt, lite yrvaket, ganska långt bort från logiken och ändå väldigt nära dig där du ligger. Det är som det är. Det som händer, händer. Och just nu finns ingenting du behöver göra åt något alls.Sov Gott!Mer om Henrik, klicka här: https://linktr.ee/HenrikstahlLyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Från romerska pestvågor till spanska sjukan har samhällen reagerat, förändrats och ibland kollapsat under trycket från smittsamma sjukdomar. Pandemier har satt djupa spår i allt från demografi och ekonomi till krig, religion, vetenskap och politik.Den mest ikoniska pandemin i europeisk historia är digerdöden, som svepte över Europa mellan 1347 och 1352. Länge antogs att upp till hälften av Europas befolkning – cirka 50 miljoner människor – dog i pesten. Men ny forskning visar att delar av Centraleuropa och Östeuropa fortfarande hade växande jordbruk efter 1350.Detta är det första av två avsnitt av podden Historia Nu om pandemier, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Stockholms universitet, om hur farsoter har påverkat samhällen genom tiderna – från medeltidens pest till spanska sjukan.Pandemier tenderar att påskynda redan pågående trender – som urbanisering, migration eller maktförskjutningar – snarare än att skapa helt nya utvecklingslinjer. De fungerar också gång på gång som påminnelser om mänsklighetens sårbarhet och vikten av att bygga robusta samhällsstrukturer.Pandemiernas historia i Europa inleds med den så kallade atenska pesten. Under Peloponnesiska kriget (431–404 f.Kr.) förlorade Aten uppåt hälften av sin befolkning i en farsot som snabbt spreds i den tättbefolkade staden. Katastrofen underminerade det politiska ledarskapet och försvagade Atens ställning i kriget mot Sparta.Romarriket drabbades av två stora epidemier under kejsartiden: den antoninska pesten (165–180 e.Kr.) och den cyprianska pesten (249–262 e.Kr.). Båda tros ha orsakats av smittkoppor. Effekterna var förödande: metallproduktionen minskade, vilket har dokumenterats genom isborrkärnor från glaciärer, och ett urholkat skatteunderlag försvårade försvaret av rikets gränser. Cyprianska pesten har till och med beskrivits som början till slutet för Västrom.År 541 slog den justinianska pesten till – den första pandemin som med säkerhet kopplats till pestbakterien Yersinia pestis. DNA-analyser har i modern tid bekräftat bakterien i massgravar. Pesten orsakade omfattande avfolkning kring Medelhavet och ledde till minskad handel och återförskogning. I kombination med kraftiga vulkanutbrott under 530-talet, som orsakade global nedkylning, blev konsekvenserna förödande för samhällena i södra Europa och delar av Asien.Digerdöden (1347–1352) sägs ha utplånat upp till hälften av Europas befolkning. Men ny forskning, särskilt baserad på pollenanalyser och arkeologi, nyanserar denna bild. I en omfattande studie av 1 634 pollenprover från hela Europa har forskare visat att dödligheten varierade kraftigt regionalt. Medan västra Europa – bland annat Italien, Frankrike och Skandinavien – drabbades hårt, fortsatte befolkningen att växa i stora delar av Central- och Östeuropa.Bild: Dödens triumf (ca. 1562) av Pieter Brueghel den äldre visar en apokalyptisk scen där döden härjar obarmhärtigt över människan. Målningen ingår i Museo del Prados samling.

I en fransk rättssal rullas en av vår tids största politiska och juridiska strider om modevärlden ut. Är det början på slutet för kinesiska Shein? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Quentin Ruffat, Sheins franska PR-chef, Liza Kaminov, reporter på France24 som följt alla turer om Shein i Frankrike, parisbor vid Sheins nyöppnade butik i Paris - modejättens första fysiska butik i världen, Almina Basic, Helsingborgsbo som gjort reklam för Shein på sin TikTok, Emily Dahl, modevetare och journalist bakom SVT-serien Modeinferno , Li Jianjun, anställd i den så kallade ”Sheinbyn” i kinesiska Guangzhou i södra Kina mflProgramledare: Viktor Löfgrenviktor.m.lofgren@sr.seReporter: Moa KärnstrandTekniker: Rasmus HåkansProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Europa har återigen hamnat vid sidlinjen av fredssamtalen där USA förhandlar med Ryssland. Samtidigt går åsikterna isär om framtida europeisk trupp till Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Donald Trumps sändebud åker till Moskva för att möta Vladimir Putin är det återigen tydligt att USA håller i taktpinnen och Europa hamnar vid sidan av. Samtidigt fortsätter Europas tungviktare att betona vikten av europeiskt inflytande och säkerhetsgarantier för Ukraina, men frågan om framtida fredsbevarande europeisk trupp till Ukraina splittrar. Frankrike och Emmanuel Macron har varit drivande i diskussionen tillsammans med Storbritannien, men för Tyskland och Friedrich Merz är frågan om att skicka soldater utomlands känslig. Både Tyskland och Frankrike är just nu samtidigt i färd med att införa ny frivillig militärtjänst för att stärka sina respektive försvarsmakter. Hör om hur det står till med försvarsviljan i de båda länderna och hur diskussionen låter när fler unga fransmän och tyskar nu ska motiveras till att vilja göra militärtjänst. Tyskland inspireras uttryckligen av Sverige och försvarsminister Pistorius pratar om ”den svenska modellen” som en förebild.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, korrespondent i Paris. Katarina von Arndt, korrespondent i Berlin. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge