Podcasts about frankrike

Melina berättar om natten då Gugge slutade andas – paniken, ambulansen och hur en fyraåring blev dagens hjälte. Vi landar i allt från dickpics och sportbilar på förskolan till skam, stress och drömmen om ett hus i Frankrike.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Belleville är ett område som sträcker sig över fyra distrik i Paris. Byggnaderna är prydda med färgglad graffiti, toner från gatumusikanter sträcker sig över kvarteren, och den ljuvliga lukten av kinamat från Chinatown hänger i luften. Belleville betyder “vacker stad” på franska.Den 4 april 2017 ska stämningen i Belleville komma att förändras. Stämningen i Paris, i hela Frankrike. En judisk kvinna kastas ut från sin balkong och faller mot sin död.Manusförfattare: Elsa SandinHör alla avsnitt av denna säsong redan nu i podplay-appen eller på podplay.seKällor:Le FigaroSveriges RadioBBCLibération Times of Israel Marianne (tidning baserad i Paris, marianne.net)

Äntligen fredag, EM närmar sig med stormsteg. Landslagstrupperna har tagits ut och mycket fokus läggs på svenskorna som ska ta oss till ett EM guld i sommar. Vi pratar även Englands tapp i Bright, som väljer att avstå årets mästerskap. Samt Renard som inte blir uttagen för Frankrike. SVTs serie om landslagets väg till EM: Bäst när det gäller har premiär på söndag!! Woopa Semifinalerna i Nations League som spelas i höst är lottade och det står klart att Sverige möter Spanien. Hayes hyllas för hennes ledarskap i USA. Vi pratar Silly Season, Framförallt den fortsatta rotationen på tränar fronten. Det står även klart att Arsenal kommer spela alla hemmamatcher i Super League på Emirates. Uppåt, Framåt! Allsvenskan är fortsatt igång och vi pratar tabelläget och Malmö som fortsätter ta poäng från övriga topplag. Trevlig helg & lyssning, Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 08:00

I kveldens LIVE-sending av Dagsorden analyserer Lise Sørensen og Christian Skaug en verden preget av uro.Ti drept i Østerrikes brutale skoleskyting. En ung skoleassistent knivdrept i Frankrike. USA rystes av opptøyer med brennende flagg og angrep på politiet. Hva driver denne globale krisen? Brenner verden ned?Samtidig rettes søkelyset igjen mot Greta Thunberg, som er pågrepet og deportert fra Israel etter Gaza-stuntet med Freedom Flotilla.Andre aktuelle nyheter tas opp.Se sendingen kl. 20.00 og delta i chatten!

Pridesäsongen är här och bokspanarna fördjupar sig i kärlek, arbete och musik, från Frankrike till Polen till Finland. Veckans gäst: Lisa Aderlund Vi pratar om dessa böcker: Lie with me av Philippe Besson Simma i mörkret av Tomasz Jedrowski Detta är min målarsång : Tove Jansson och musiken av Emma Klingenberg

Linnea Wikblad som Tjorven, David tar i tunga ämnen och Frankrike blir utan porr Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radio Play.Edgelorden David Druid är igång igen. Matilda Rånge från P3 Nyheter rapporterar om Gretas båt som bordats – och klassens mus, sl*mpa och f*ckboy. Kvinnor fiser i jämställdhetens namn. Linneas tammås Måzart. Minns du porrvideobutikerna? P3:s techreporter Evelina Galli berättar varför Pornhub nu försvinner från Frankrike. Ett sommar-måste i Sverige: Bada i E. coli. Är svanar det värsta djuret? David rapporterar om att blippen äntligen kommit till Uppsala. Vi snackar om Intervision – Rysslands svar på Eurovision – som nu återuppstår. Linnea har span på expansiva arten som tar över våra ängar. Och så har vi självaste Carl Bildt i studion! Vi pratar om bland annat Trumps första 140 dagar vid makten, kriget i Ukraina och Greta Thunbergs färd mot Gaza.Tidpunkter i avsnittet:14:45 Nyhetsfördjupning: Gretas fartyg bordat20:00 Pornhub borta i Frankrike43:59 Nyhetsfördjupning: Klassens mus, sl*mpa och f*ckboy1:15:10 Carl BildtKapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radio Play.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Efter nya krav på åldersverifiering i Frankrike får fransoserna inte längre surfa in på världens största porrsajt. I Morgonpasset pratar vi mer om varför Pornhub stängs ner, och vad som kan hända härnäst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sverige bjöd på ett styrkebesked under den sista landslagssamlingen mot Italien och Danmark. Men nu kvarstår det svåra jobbet, vilka 23 spelare ska med och vilka faller på målsnöret. I England och Frankrike har trupperna redan tagits ut och bjudit på en del överraskande petningar. Är det lite drama in the house??

Vi pratar om Nations League, sveriges prestation mot Italien lämnar oss besvikna, men de revanscherar sig minst sagt mot Danmark.Där det blir slakt på hemmaplan med 6-1. Stina är i superform och gör sitt första hattrick för landslaget. Stort. Även Lina Hurtig är tillbaka på plan och målprotokollet efter inhopp. Lagen som tar sig vidare i semifinal i Nations League, är Sverige, Spanien, Tyskland och Frankrike. Utöver det pratar vi den lama publik siffran på Strawberry, Kirbys retirement från landslaget i England och Silly Season. Inte minst alla tränar byten. Nästa vecka tas EM truppen ut och vi räknar ner inför premiären. Trevlig helg & lyssning, Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På fredag är det Sveriges nationaldag, förr även kallad Svenska flaggans dag. I avsnitt 158 från 2017 pratar vi om grunderna till detta, ni vet, det här med Gustav Vasa och regeringsformen 1809 osv. Men också om varför det verkligen tog fart i sluten på 1800-talet med Artur Hazelius på Skansen. För perspektivets skull går vi även igenom en rad andra länders nationaldagar i form av Norge, Frankrike, Irland och USA. Ha en härlig nationaldag på fredag nu! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ina Lundström pratar om studenttider — vad är nytt och vad är sen gammalt? Hon har även läst “den perfekta göteborgsnyheten”. Kalle Berg pratar om att människor har dödats vid hjälpstationer i Gaza något som har kommit att kallas för “hjälpmassaker”. Han berättar även att fyra personer nu åtalas efter mordet på C Gambino förra året. Dessutom: Clintan-gate, virala Vaiana-klippet och eventuellt utebliven porr-protest i Frankrike. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ina Lundström pratar om studenttider — vad är nytt och vad är sen gammalt? Hon har även läst “den perfekta göteborgsnyheten”. Kalle Berg pratar om att människor har dödats vid hjälpstationer i Gaza något som har kommit att kallas för “hjälpmassaker”. Han berättar även att fyra personer nu åtalas efter mordet på C Gambino förra året. Dessutom: Clintan-gate, virala Vaiana-klippet och eventuellt utebliven porr-protest i Frankrike. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dette er våre favoritter fra torsdagens Champagneslipp.Les hele artikkelen her: Polets Champagneslipp: De beste kjøpene (Åpen)Hundred Hills, Single Vineyard Hillside No. 3 Limited edition Brut2019. England, Oxfordshire.Varenummer: 17349401Pris: 599,7 kroner.Gimonnet, Gastronome Blanc de blancs Brut 2020. Frankrike, Champagne.Varenummer: 17339801.Pris: 699,7 kroner.Suenen Oiry Grand Cru Blanc de Blancs 2021. Frankrike, Champagne.*Lanseres i tillegsutvalget.Varenummer: 19509101.Pris: 951 kroner.Lilbert, Blanc de blancs Extra Brut NV. Frankrike, Champagne.Varenummer: 19524601Pris: 689 kroner.Moncuit, R. Blanc de Blancs Chetillons Extra Brut 2016. Frankrike, Champagne.Varenummer: 19564401.Pris: 1349 kroner.Pierre Paillard, Bouzy Maillerettes Pinot noir Extra Brut 2019. Frankrike, Champagne.*Merk 2019 årgang, ikke 2018 som nevnt.Varenummer: 19135701.Pris:1489 kroner.Whitewolfe, Chardonnay KC2 2022. North Downs, Kent, England (Hvitvin).Varenummer: 19529301.Pris: 659 kroner.A. Jobard, Meursault 2022. Frankrike, Burgund, Meursault (Hvitvin).Varenummer: 19401201.Pris: 1220 kroner. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fransk-marokkanske Leïla Slimanis egen familie er inspirasjonskilden for den kritikerroste trilogien hennes: De andres land, Se oss danse og årets utgivelse Jeg skal føre ilden videre (alle til norsk ved Agnete Øye).Vi følger familien Belhaj gjennom tre generasjoner, fra franske Mathilde følger med ektemannen Amine til hans hjemland Marokko etter andre verdenskrig, og deres strev med å finne seg til rette mellom to kulturer som til dels er fiendtlig innstilt til hverandre, deretter datteren Aïcha gjennom oppvekst i Marokko og studietid i Frankrike, før siste bind fører historien fram til vår tid gjennom Aïchas datter Mia.I den episke familiesagaen er det plass til kjærlighetshistorier og sex, vold og rasisme, mens Marokkos og den øvrige verdens historie og strømninger stadig påvirker familiens vei. Franske Mathilde strever med å tilpasse seg de trange rammene for kvinnerollen på den marokkanske landsbygda, mens datteren Aïcha føler seg beglodd og utenfor som marokkaner i Frankrike. I et levende og direkte språk skildrer Slimani familiemedlemmenes ulike kamper for å høre til, for å skape et hjem og et fellesskap.Leïla Slimani er en av våre mest sentrale franskspråklige forfattere. Hun slo for alvor gjennom med den prisbelønte thrilleren Vuggesang, som hun ble tildelt den prestisjetunge Goncourt-prisen for i 2016. Hun har siden skrevet en rekke kritikerroste romaner og sakprosatitler.Slimani møtte førsteamanuensis i fransk litteratur, Kjerstin Aukrust, til samtale om hjem, tilhørighet, og en familiehistorie. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Schweiz har länge betraktats som något av ett broderland till Sverige vad gäller sin neutrala och alliansfria hållning. Sedan 2024 har dock Sverige definitivt lämnat sin neutralitet bakom sig. Men varför fortsätter Schweiz att upprätthålla sin neutralitet och alliansfrihet?I det här avsnittet av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och historikern Martin Hårdstedt Schweiz unika historia och dess särskilda förhållande till allianser och krig.En självvald neutralitet är i själva verket ett relativt nytt fenomen i Schweiz historia. Sedan 1600-talet har landets neutralitet varit påtvingad och garanterad av Frankrike. Frankrikes engagemang var då av strategisk betydelse och kopplat till landets geopolitiska konflikt med det Habsburgska imperiet. Det var avgörande för Frankrike att alppassagerna genom de schweiziska kantonerna inte plötsligt skulle hamna i habsburgska händer.Även efter de europeiska krigen under det tidiga 1800-talet förblev den schweiziska neutraliteten påtvingad, nu av den segrande alliansen efter slaget vid Leipzig 1813. Schweiz visade då beredvillighet att underordna sig den nya europeiska ordningen, vilket möjliggjorde att dess neutralitet formaliserades.Först efter världskrigen började det schweiziska politiska ledarskapet formulera en idé om neutralitet som ett kulturellt och politiskt projekt. Detta stöddes av landets framgångsrika diplomatiska manövrer mellan axelmakterna och de allierade under andra världskriget. Genève utvecklades till ett centrum för underrättelsetjänster från de krigförande länderna, samtidigt som Schweiz tillät handel med båda sidor.Efterkrigstiden visade att detta lilla land i Europas mitt kunde fortsätta att nyttja sin position som mellanhand och finansiellt nav för att säkra sin frihet även i framtiden.Neutralitetsfrågan har sedan dess förblivit en politiskt känslig fråga i den schweiziska offentligheten. Landet har visserligen deltagit i internationella militära insatser, men aldrig med stridande förband, och alltid med politiska kontroverser i bagaget. Till och med landets inträde i FN – som skedde först 2002 – ledde till hård debatt och ett mycket jämnt folkomröstningsresultat.Schweiz hållning till Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har också varit föremål för debatt, och frågan är i skrivande stund ännu inte avgjord.Bild: Marignano 1515 – början på Schweiz väg mot neutralitet.Urs Grafs teckning visar slagfältet vid Marignano, där Schweiz led ett förkrossande nederlag mot Frankrike. Nederlaget blev en vändpunkt. Det visade gränsen för den schweiziska krigsmaktens möjligheter och inledde en utveckling där stormakterna, främst Frankrike, började garantera Schweiz neutralitet av strategiska skäl. Teckning: Urs Graf, ca 1515. Kunstmuseum Basel, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Demokratiet er under press i mange land om dagen – gjelder det også Frankrike? Hva tenker franskmenn flest om demokratiets tilstand i landet, og hva kjennetegner egentlig et velfungerende demokrati? Vår gjest er Carl Henrik Knutsen, professor i statsvitenskap ved Universitetet i Oslo. Se tekstalternativ til episoden

En lytter sniker inn et interessant innspill som du kanskje eller kanskje ikke er enig i. David og Håkon blir i alle fall ikke enige om hvilken G-Klassemodell som er mest forlokkende, men det svinges også innom en elektrisk Gigant-Mercedes som kanskje ikke er så dyr som du tror. Og David har igjen dilla på noe sært - denne gangen fra Frankrike. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ole og Jon Trygve deler sine favorittkjøp til sommeren.Louis Michel Chablis 2023, 369 kr (Hvitvin, Frankrike, Chablis)Louis Michel Chablis Premier Cru Butteaux VV 2022, 529 kr (Hvitvin, Frankrike, Chablis)Schäfer-Fröhlich Nahe Riesling Trocken 2023, 299 kr (Hvitvin, Tyskland, Nahe)Schafer-Frohlich Schiefergestein Riesling trocken 2023, 449 kr (Hvitvin, Tyskland, Nahe)Boudignon Savennières Clos de la Hutte, 962 kr (Hvitvin, Frankrike, Loire)Girard-Bonnet A Mi-Chemin Chardonnay Grand Cru Extra Brut, Kr 679,00 (Musserende, Frankrike, Champagne)Alheit Cartology 2023, Kr 479,90 (Hvitvin, Sør-Afrika)Thierry Germain Saumur l'Insolite 2023, Kr 449,90 (Hvitvin, Frankrike, Loire)Unterlind Trittenheimer Apotheke Kabinett 2023, Kr 459,90 (Hvitvin (Halvtørr), Tyskland, Mosel)Unterlind Trittenheimer Apotheke Spätlese 2023. Kr 559,90 (Hvitvin (Halvsøt), Tyskland, Mosel)Foillard Morgon Côte du Py 2022, Kr 449,90 (Rødvin, Frankrike, Beaujolais) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Guttene skal ta en prat med noen hyggelige vinmakere fra Pfalz, men Kjell-Gabriel må plutselig til Frankrike – klarer Tom seg alene? Weingut Georg Mosbacher har holdt på siden 1921, og dagens innehavere, Sabine og Jürgen, forteller om eventyret bak vinen, og om hvordan det er å være gift og arbeide sammen om vinproduksjonen. Sabine har også noe tanker om det å være kvinne og overta etter bestefar i et ganske så mannsdominert yrke. Mosbacher Riesling Trocken 2023 / kr. 174,90 / Varenummer: 2011901 See omnystudio.com/listener for privacy information.

Gustav III:s statskupp den 19 augusti 1772 satte stopp för frihetstiden och mer än 50 år av ständervälde. Gustav III (1746-92) var en begåvad maktpolitiker som direkt efter sin faders död började planera för statskuppen med syftet att återinföra enväldet.När den planerade statskuppen höll på ett rinna Gustav III ur händerna tog konungen själv över ledningen av kuppen i Stockholm. Trots att Gustav III motiverade kuppen som en kamp mot adelsvälde var det i allra grad adelns privilegier som kungen försvarade.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Hugo Nordland historiker och författare som arbetar på en bok om Gustav III.Gustav III kallade sin statskupp för revolution. Kuppmännen som leddes av Gustav III personligen arresterade rådet. Sveriges första politiska partier, hattarna och mössorna, upplöstes. Detta satte punkt för de partistrider och den korruption som tidigare hade präglat svensk utrikes- och inrikespolitik. Kuppen stöddes av Frankrike med både pengar och direktiv.Under frihetstiden i mitten av 1700-talet radikaliserades politiken med fokus på ökade sociala rättigheter. När adelns privilegier utökades till rättigheter för hela folket skapades ett stort missnöjde bland adeln. Utan adelns missnöjde skulle inte Gustav III kunnat genomföra sin statskupp.Genom den nya regeringsformen från 1772 delades den politiska makten återigen mellan konungen och riksdagen. Samma år avskaffade Gustav III även tortyr som förhörsmetod, och tortyrkammaren Rosenkammaren stängdes för alltid. Gustav III genomdrev dessutom en inskränkt tryckfrihetsförordning 1774.Lyssna också på Svenska flottans historia: Vad Gustav III inte visste om öl.Musik: Gustavs skål av Carl Michael Bellman framförd av United. Internet Archive, Public domain.Bild: Målning av Pehr Hilleström som på baksidan säger: Då Hans Majtt konung Gustaf III geck utur Sina rum för at börja Revolution 1772 behagade Han säga till Sin Kammarherre: Om jag är idag så olyckelig och förlorar lifvet, Så Säg min bror Carl at jag inte omkommit genom Svensk manns åtgärd. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Slaget vid Lund den 4 december år 1676, mellan en svensk armé ledd av Karl XI mot en danska armé under Kristian V, brukar räknas som det blodigaste slaget i Nordens historia. Dagen efter slaget utgjorde markerna norr i om Lund en makaber syn. Döda soldater och hästar överallt. Många av soldaterna plundrade på sina kläder.Utgången av slaget brukar av många uppfattas som stunden då skånelandskapen räddades åt den svenska kronan. Danskarnas nederlag innebar i förlängningen att kriget kunde avslutas.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sig an en riktig klassiker i svensk militärhistoria – slaget vid Lund 1676.Sverige hade åren för slaget blivit indraget i krig på kontinenten som ett led i rikets allians med Frankrike. Kriget på kontinenten gick inte så bra för Sverige. I detta läge passade Danmark 1675 på att förklara Sverige krig. Målet var att återta de 1658 förlorade skånelandskapen. Läget var gynnsamt. På Sveriges tron satt den oprövade unge Karl XI. I maj 1676 krossades den svenska flottan vid Ölands södra udde. En landstigning i Skåne genomfördes den 29 juni 1676.Den danska armén ockuperade snabbt Skåne och endast Malmö var kvar i svenska händer. På den svenska sidan var läget ansträngt. Armén hade misskötts under Karl XI:s förmyndarregering.Man funderade på två alternativ. Antingen drogs den svenska armén tillbaka och gick i vinterkvarter längre norrut. Fördelen var att styrkorna kunde byggas upp och goda förberedelser för ett fälttåg våren 1677 kunde göras. Nackdelen var att hela Skåne sannolikt skulle falla i danskarnas händer. Det andra alternativet var att stanna kvar med den numerärt underlägsna svenska armén i Skåne och spärra vägen för danskarna till Malmö.Det blev det sista alternative som genomfördes. Danskarna hade gått i vinterkvarter norr om Lund och den svenska armén gick även den i kvarter för att spärra vägen mot Malmö. Ganska snart insåg den svenska ledningen att armén höll på att tyna bort i de usla kvarteren. Beslut om att våga ett slag mot danskarna togs de första dagarna i december. Den 4 december marscherade den svenska armén mot det danska lägret. Slaget vid Lund hade inletts. Allt sattes på ett kort.Bild omslag: Karl XI under slaget vid Lund, målning av David Klöcker Ehrenstrahl från 1682. Kungen bär en loskinnsfodrad rock, gula älghudshandskar, hatt med en liten sädeskärve och rider på Brilliant. Tillskrivs: David Klöcker Ehrenstrahl - www.nationalmuseum.se, Wikipedia, public domain. Bild hemsida: Slaget vid Lund 1676. Konung Karl XI (1655-1697) slår sig igenom fientliga skvadroner. Målning av Johan Philip Lemke. I målningens mittparti synes Karl XI jämte Ascheberg och Dahlbegh spränga igenom de danska linjerna, dit de förirrat sig. Efter dem en ryttare i blå kappa. I förgrunden döda hästar och krigare. I mellanplanet på en öppen hed två svenska kavalleriformationer. I bakgrunden synes staden Lund, framför denna trupper uppställda i fyrkanter, och längst bort Öresund. Blå vinterhimmel med ljusa moln. Inom ramverket text över målningen. Nationalmuseum. Wikipedia, Public Domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Havet lockar och stadsdelar just intill vattnet är numera legio. Men för det krävdes en teologisk helomvändning. Nils Markus Karlsson berättar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Västra hamnen, Kattvikskajen, Södra nyhamn, och Igelsta strand. Oceanhamnen, Eriksberg, Värtahamnen och Norra kajen. Alla erbjuder de strandnära boende med utsikt, promenadstråk och glassbarer. Hela stadsdelar har liksom vridit sig hundraåttio grader och öppnat sig mot havet då hamnkvarteren med sina stelnade kranar och tomma magasin blivit attraktiva. Alla vill vara vid vattnet! Bitande vindar och stigande havsnivåer tycks vara struntsaker jämte havets livsförgyllande vidunderliga skönhet.Det är svårt att förklara för en idag ung människa hur det en gång var – alldeles nyss! I många svenska kuststäder har havet behandlats med likgiltighet. Så kunde man för tio eller trettio år sen gå över tomma stora parkeringsplatser längs kajkanten. Havet har knappt märkts, annat än som rå kyla och fiskmåsars skrin.En prosaisk orsak till detta ryggvändande mot kustlinjen är att folk i detta fattiga och ruggiga land varit upptagna med att överleva. Endast på grund av nytta har människor sökt sig till havet och hamnen. Så när dess näringar drabbats av utfiskning och varvsdöd har ett ingenmansland uppstått.En djupare förklaring finns, men är svårsmält – särskilt i en tid då havsromantiken förefaller så självklar att man tänker sig den som tidlös. Att läsa den franske historikern Alain Corbin innebär en mental kapsejsning – ens föreställningar översköljs av en kraftfull våg, och omtumlad och yr ser man sig om på en helt främmande strand.Boken Territoire du vide – vilket kan översättas till ”Tomhetens territorum” – kom 1988. Corbin har rötter i den franska Annales-skolan vars historiesyn innebär att enskilda händelser och stora kungar betraktas som oväsentligt skum på ytan av historiens strömmar. Vad som är intressant är utdragna djupa förändringar, paradigmskiften i beteendemönster och världsbilder – sådant som kan vara svårt att få syn på eftersom man befinner sig inne i dem och aldrig skulle få för sig att det en gång varit annorlunda.Vad Corbin funnit är att det normala har varit att betrakta havet som både ohyggligt och fult. Han har gått igenom den klassiska periodens litteratur liksom den medeltida och fram till 1700-talet och funnit att undantagen är få. Då havet omnämns så är det i mycket negativa termer. Det är hungrigt, rasande, skrämmande. I en kristen kontext anses det ogudaktigt, en plats bortom skapelsen, bortom människans domäner. Med syndafloden som en självklar referens blir havet vad som återstår av ett straff. Det infernaliska vaggandet ger en aning om att det kan återvända och svämma över landet, och den trasiga klippkantade strandlinjen är en ruin efter det som en gång var helt. I havets väldighet vistas Leviatan och andra vidunder och så dessa fruktansvärda malströmmar som kan uppsluka ett skepp med man och allt. Sannerligen en djävulsk trakt.Corbins talrika exempel visar på en kultur väsensskild från vår – med en djup skepsis gränsande till fobi. Havet är den senare parten i dikotomin ordning och kaos. Berg var inte mycket bättre. De sågs som naturens uppkastningar, vårtor eller otäcka svullnader. Så ogästvänliga och odugliga platser kunde inte vara skapade av Gud utan måste vara rester av något annat, och uttryck för mörka krafter.Men vinden skulle vända.Då havet sågs som en anfäktelse för människor inom en kristen värld så var det inifrån denna som skiftet kom. Det som kallades naturlig teologi innebar en kantring i attityd: Eftersom naturen är Guds verk måste den i sin helhet vara perfekt. En populär filosofisk hållning benämnd providentialism menade att existensens yttersta orsak var försynen, det vill säga: Allt som finns finns för att Gud vill det och vill oss väl. Studiet av världen blir en kristen plikt. Kring 1700 banade sig tankar som dessa fram. Carl von Linné kan sägas vara rörelsens zenit. Från honom utgick lärjungar i alla riktningar för att utröna Skaparen och hans verk.Corbin pekar på hur beskrivningar och tonfall ändras. Havet är nu något domesticerat, övertrumfat av stränderna som får det att hålla sig på sin plats. Den fallande vågen, då havet möter land, liknas vid ett bugande inför Gud. Det ymniga vidsträckta är en gåva till människan, med sitt salt, sin föda, och möjligheten till fortskaffning. Poeterna följer teologerna och lovsjunger detta uppfriskande nya motiv som tidigare – med sin monotoni och blåsande sand – setts som estetiskt hopplöst. En dammlucka hade öppnats. Som bara fortsatt att vidgas.Två trender förstärkte den nya vågen. De besuttna ynglingar som genom en bildningsresa till klassiska orter på kontinenten – en Grand Tour – skulle skaffa sig ett grepp om världen utvidgade rutten till vissa kustlandskap. Vid bukten kring Neapel tyckte sig den beläste möta Tiberius och Vergilius, men här föll man också för de storslaget sköna scenerierna, vilka sedermera beskrevs så att än fler ville se dem. Av än större vikt var att det kring 1750 – då den allt sämre luften i städerna blivit sjukdomsalstrande – började anses hälsobringande att bada.Vad vi ser är förstås de initiala ilarna till dagens oceaniska massturism. De första badorterna av format var Bath och Brighton i England. Succén var brakande; såväl kungligheter som uppkomlingar tog sig årligen till kanalkusten. Läkare föreskrev hydroterapi med ett visst antal dopp under si eller så lång tid. Professionella bad-assistenter sänkte ner badare och huvuden hölls under vattnet – helst så att de omtumlades av en våg. Det talades om att ”ta vågorna” som man tar medicin och närheten till tidvattnet ansågs kunna få en oregelbunden menstruationscykel på rätt bana. 1817 var fenomenet så allmänt att Jane Austen tyckte det var läge att driva med umgängesformerna vid en mindre badort, i den ofullbordade romanen Sanditon.Engelsmännen var först i vattnet men badkulten spreds snart till Frankrike och tyska Östersjökusten. Gustafsberg utanför Uddevalla brukar räknas som Sveriges tidigaste badort med anor från 1780 – även denna fick glans av kungligt besök. Långsamt men grundligt skiftade människornas känsla för havet och kring mitten av 1800-talet var det slutligen upptäckt, enligt Corbin.Men ja, här i Sverige pågår denna upptäckt fortfarande. Med Hammarby sjöstad, Alderholmen, Innerhamnen och Holmarna. Med Västra sjöstaden, Norr Vinstorp, Varvsholmen och Västerport.Många av dagens chica stadsdelar vid havet har förstås industriers nedläggning som grund. Men hade det inte varit för ett nytt synsätt inom teologin för 300 år sedan hade kanske ingen velat befolka dem.Men frågan är väl ändå om inte tidvattnet vänder, igen. Ytan må ligga vackert spegelblank i stadsplanernas prospekt men havets våldsamma kaotiska gränslöshet hotar oss. Som förr. Och mer ändå. Med stigande havsnivåer flyttas bostadsområden från kusten; och människorna konstruerar sköldar, bygger vallar och sinnrika kanalsystem som ska stävja havet, hålla det på plats. Men vidundret är tillbaka.Nils Markus KarlssonkulturarbetareLitteraturAlain Corbin: The Lure of the Sea, The discovery of the seaside 1750-1840, Penguin, 1994. Original: Le Territoire du vide, Aubier, 1988.

En resa i Frankrike ger alltid upphov till tankar och nya erfarenheter. Om tjusiga franska damer, lösa hundar och restaurangbesök reflekteras. Och sedan är det, det här med gårdsförsäljning. Succé eller flopp? Jerker Pettersson och Catarina Johansson Nyman tjatar och tjötar.

Det tredje seminariet i CMS serie om utopier. Denna gång på temat situationisterna och deras förhållande till utopibegreppet. Visst lever vi i ett skådespelssamhälle? Ett samhälle av spektakel där vi alieneras och passiviseras genom en ohämmad konsumtion. Ett skådespel som både är kapitalism och som syftar till kapitalismens bevarande. Som förstör allt i sin väg – våra relationer, vår hälsa, miljö och klimat. År 1967 publicerade situationisten Guy Debord boken La Société du spectacle – Skådespelssamhället – som kom att bli en viktig inspiration för majrevolten i Frankrike nästkommande år. Även i Sverige fanns situationister i exempelvis Gyllene flottans gestalt. Situationisternas influenser på efterkommande teori och praktik är också stor där filosofer, osynliga kommittéer och reclaim-rörelser alla låtit sig inspireras. Men hur förhåller sig den situationistiska teorin och praktiken till utopier? Vilka utopiska öppningar finner vi i ett allomgripande skådespelssamhälle? Vad pekar bortåt, utåt, framåt? Om bland annat detta samtalar Roxy Farhat, konstnär och filmare bakom The Society of the Spectacle, och Alexander Ekelund, författaren bakom Den Gyllene flottans seglats – Svenska anarkister och situationister i 1960- 1970-talets vänstervåg. Seminariet hölls den 22 april 2025 på teater Tribunalen i Stockholm.

Det är många som har hört av sig och har frågor kring att lagra vin. Nu har vi komprimerat det du behöver veta och känna till i det här avsnittet. Vilka viner är det man ska lagra egentligen och vad ska man tänka på? Det är frågor vi besvarar i avsnittet.Vinet som provas i avsnittetSanta Duc Gigondas Aux Lieux Dits, Rhône, Frankrike

Fanny Wijk pratar om behovet av nödhjälp till Gaza och att Storbritannien, Frankrike och Kanada hotar med att införa sanktioner mot Israel om de inte säkerställer att nödhjälp når Gaza. Och berättar hon om visionen om ett bilfritt innerstan i Göteborg. Linnea Rönnqvist pratar om telefonsamtalet mellan Putin och Trump. Är fredsförhandlingar mellan Ryssland och Ukraina nära eller längre bort än tidigare? Det är frågan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det tvåhundrafemtonde avsnittet av ”Maratonlabbet - en podcast om löpning” pratar vi med de två överlägsna SM-vinnarna på kort trail (35km): 18-åriga Agnes Josefsson och Martin Nilsson som berättar att han tränar helt utan klocka med distans- och pulsmätning. Agnes går sista året på gymnasiet, tränar sig själv och bor i platta Vallentuna utanför Stockholm, trots det är hon nu en av Sveriges bästa trail- och bergslöpare. Hon vann SM med mer än sex minuter före de rutinerade stjärnlöparna Louise Jernberg och Ida Nilsson. Även Martin Nilsson vann SM i ett starkt startfält där Linus Hultegård och Oscar Claesson på andra- och tredjeplats blev rejält frånsprungna den dagen i Skövde. I intervjun med Martin berättar han att han tränar ungefär tio timmar i veckan, och helt utan GPS-klocka. Hör mer om Martins ”känslostyrda” träningsupplägg i avsnittet. Vi får även höra hur Erik Olofsson tänkte när han anmälde sig till ett 24-timmarslopp i Rumänien, bara fyra veckor efter SM på 24-timmars. Till helgen väntar nu sista chansen för honom att springa över 26 mil och kvala till VM i Frankrike. Med som support i Rumänien är den nyblivna svenska rekordinnehavaren på distansen, Elov Olsson. Johan Forsstedt är lite smådeppig över att smärtan i foten inte riktigt släpper och delar med sig av sina tankar och känslor kring kampen mot plantar fasciit. Följ Maratonlabbet under den åttonde säsongen för att lära er mer om löpning och för att se om Johan Forsstedt och Erik Olofsson klarar sina smala mål på 10 kilometer, halvmaraton, Lidingöloppet, maraton och ultralöpning. Koden ”ML20” ger 20 procents rabatt på www.ymrtrackclub.com 

Fanny Wijk pratar om behovet av nödhjälp till Gaza och att Storbritannien, Frankrike och Kanada hotar med att införa sanktioner mot Israel om de inte säkerställer att nödhjälp når Gaza. Och berättar hon om visionen om ett bilfritt innerstan i Göteborg.Linnea Rönnqvist pratar om telefonsamtalet mellan Putin och Trump. Är fredsförhandlingar mellan Ryssland och Ukraina nära eller längre bort än tidigare? Det är frågan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Författaren är tillbaka med en ungdomsroman som fyller tomrummen i debatten om gängkriminalitet. Vi möter även Tarik Saleh och Fares Fares i Cannes. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. LIVE FRÅN BOKSLÄPP: ELEVER MED F I SVENSKA HAR GÅTT FÖRFATTARSKOLA – NU KOMMER ANTOLOGINPå Angeredsgymnasiet i Göteborg har ett annorlunda projekt gått i mål – 150 elever som av olika anledning fått betyget F i svenska har fått gå i författarskola. Fokus har varit att hitta en röst för att berätta om egna erfarenheter i text. Ett tjugotal av texterna har blivit en antologi som nu firas med releasefest i Angered. Vi pratar med två av de medverkande eleverna, numera författarna, och projektledaren Jonas Fröberg.REPORTAGE: ”TEATER ÄR DEN NYA HIPHOPEN” ENLIGT NY DOKUMENTÄR – MÖT FILMENS SHARMARKE ELMI OCH LIBAN ABDULETeater kan vara både motstånd och dörröppnare. Vår reporter Tanja Ulriksson stämde träff med skådespelaren Sharmarke Elmi och poeten och manusförfattaren Liban Abdule som genom vänskap och samarbete hittar nya sätt att berätta. Om att ”vara sig själv” och kliva in i ett rum med hela sin identitet.INTERVJU: TARIK SALEH OCH FARES FARES HAR GULDPALMSCHANS MED SISTA DELEN I KAIRO-TRILOGINIgår kväll var det världspremiär för regissören Tarik Salehs nya film "Eagles of the Republic" på filmfestivalen i Cannes där den hyllades av internationell press, inte minst för Fares Fares skådespeleri. Och Tarik Saleh har byggt upp en trogen publik i Frankrike tillsammans med vännen Fares Fares som gör huvudrollen också i den här sista filmen i Kairo-trilogin. Vår reporter Björn Jansson har träffat båda två i Cannes.LÅNGESSÄ DEL 2: DAN JÖNSSON OM ”ATOMSOMMAR”I augusti är det 80 år sedan atombomberna föll över Japan och förändrade världen. I OBS fortsätter författaren och essäisten Dan Jönsson sin långessä om atomåldern med den andra och fristående delen av fyra. Det har blivit dags för atomsommar.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Felicia Frithiof

Slaget vid Marengo var långt ifrån det största slag som Napoleon Bonaparte utkämpade, men på många sätt var det ett av hans mest betydelsefulla. Den militära situationen i Italien var prekär våren 1800. Frankrike stred mot en koalition av stormakter som hade det militära övertaget. I Paris hade Napoleon genomfört en statskupp i november 1799, och ett militärt nederlag i Italien hade inneburit ett hårt fall från piedestalen för den korsikanske uppkomlingen. En seger i det pågående kriget mot Frankrikes fiender skulle däremot stärka Napoleons grepp om makten och skapa förutsättningar för ännu fler franska utrikespolitiska framstötar.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden ger sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i kast med en av Napoleons klassiska segrar.Napoleon ledde en armé över Alperna i maj 1800 och kunde inom några veckor driva österrikarna mot fästningsstaden Alessandria. Han hade dessutom försvagat den armé han hade tillgänglig för att möta österrikarnas anfall genom att skicka iväg två avdelningar norrut och söderut. Tanken med denna spridning av den franska armén var uppgifter om att österrikarna höll på att ta sig ur Napoleons inringning.Den österrikiske befälhavaren, fältmarskalk Melas, fattade i detta läge beslutet att gå till anfall i stället för att invänta en fullständig inringning. Anfallet tog fransmännen mer eller mindre på sängen. Det första Napoleon gjorde när det österrikiska anfallet inleddes var att kalla tillbaka general Desaix och hans division, samtidigt som han samlade de reserver han hade och mötte anfallet. Trots österrikarnas numerära överlägsenhet lyckades fransmännen bromsa angreppet, bland annat med hjälp av ett artilleribatteri.Bild: "Bataille de Marengo", målad av Louis-François, Baron Lejeune. Illustration av slaget vid Marengo den 14 juni 1800, där Napoleon Bonapartes franska styrkor besegrade den österrikiska armén.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredrik är i Frankrike och spelar golf med Olof Lundh, Jonas Olsson och Jerka Johansson... Och Filip är inte sen att reagera.

Tully har varit på en maxad möhippa med influencereliten i Frankrike medan David har styrt upp hemmet och haft några kanondagar med barnen. Det blir även prat om Woke-epitet och om att köpa hus för barnens skull.

Slitne pensjonater med odde karakterer, mystiske malerier som dukker opp og forsvinner igjen, illevarslende drømmer, og hemmeligheter som sakte rulles ut.Elementer som kunne vært hentet fra en klassisk mysterieroman, men som dukker opp i de nyeste romanene til både Rune Christiansen og Sigbjørn Skåden. På hver sin måte går forfatterne i aktiv dialog med mysterielitteraturen, samtidig som de setter sitt spesielle særpreg på bøkene, slik at alt er både litt kjent og helt nytt.Rune Christiansens roman Tragedie under drivende skyer følger Kerstin fra Norge til et lite sted på nordvest-kysten av Frankrike. Her tror hun at hun skal finne roen til å bearbeide farens død, men når en ung gutt dør, blir hun trukket inn i etterforskningen og i hemmelighetene i lokalsamfunnet. Christiansens sedvanlige poetiske og dvelende språk bygger under romanens mystiske stemning, og pakker elegant ut historien mot den gåtefulle løsningen.I Sigbjørn Skådens roman Planterhaug dras førstebetjent Huuva fra Oslo til den fornorska samebygda Planterhaug i Ofoten, hvor farens familie kommer fra. Han skal oppklare et gammelt dødsfall som ingen har stor interesse for, men blir fort fanget i nye dødsfall, lokal overtro, og skygger fra sin egen fortid. Skåden blander samisk folklore, nordnorsk gemytt og sprelsk fantasi sammen til et univers hvor bare én ting er sikkert: Du kjeder deg ikke.Rune Christiansen har vært en sentral stemme i norsk litteratur siden debuten i 1986, og har en lang rekke diktsamlinger, romaner, essaysamlinger og gjendiktninger bak seg.Sigbjørn Skåden er forfatter av flere romaner og diktbøker på både norsk og samisk. Han er også en sentral samisk kulturaktør, og Planterhaug er parallellutgitt på norsk og tornesamisk under tittelen Láŋtdievvá.I denne samtalen snakker Christiansen og Skåden med forfatterkollega Erlend Loe om å skrive mysterielitteratur, og å bruke gåter til å utforske relasjoner mellom mennesker. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Storbritannien stod ensamt kvar mot Nazityskland efter Frankrikes fall. Adolf Hitler ville egentligen ha fred med Storbritannien, men britterna och premiärminister Winston Churchill valde att fortsätta kämpa.För att kunna invadera Storbritannien behövde Luftwaffe först besegra Royal Air Force (RAF) och etablera luftherravälde. Under flera månader kämpade brittiska jaktflygare i Spitfires och Hurricanes mot det numerärt överlägsna Luftwaffe. Trots svåra förluster lyckades RAF stå emot, och när hösten anlände stod det klart att Tyskland hade misslyckats med att krossa det brittiska försvaret.Detta är det femte avsnittet i en serie av sju om andra världskriget från podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia, om Slaget om Storbritannien 1940.Slaget om Storbritannien blev en vändpunkt i andra världskriget. När Frankrike kapitulerade den 22 juni 1940 blev Storbritanniens situation kritisk. Landet stod nu ensamt, med en krigsmakt som var försvagad efter evakueringen vid Dunkerque. De brittiska styrkorna hade förlorat stora mängder tung materiel, inklusive stridsvagnar, artilleri och transportfordon.Churchills beslutsamhet blev avgörande för Storbritanniens motstånd. Trots att vissa inom regeringen, inklusive utrikesminister Lord Halifax, övervägde en fredsuppgörelse, stod Churchill fast vid sin linje. Han ansåg att fred med Hitler endast skulle vara en kortsiktig lösning som på sikt skulle leda till att Storbritannien tvingades leva under Nazitysklands dominans. Hans beslutsamhet stärkte den brittiska moralen och bidrog till att landet stod emot trycket från Tyskland.Tysklands invasionsplan, Operation Seelöwe, byggde på att Hermann Görings Luftwaffe först behövde besegra RAF och neutralisera den brittiska flottan genom flyganfall. Planen var ambitiös men riskabel – transportfartygen var långsamma och sårbara, och utan luftherravälde skulle de bli lätta mål för brittiska bombflyg och örlogsfartyg.Luftwaffes inledande offensiv började i juli 1940 med attacker mot brittiska hamnar och fartyg i Engelska kanalen. Dessa anfall syftade till att locka ut RAF:s jaktflyg och försvaga det brittiska försvaret innan den stora offensiven tog vid. I augusti gick tyskarna vidare till nästa fas: systematiska anfall mot RAF:s flygbaser, radarsystem och logistik. Under dessa veckor var RAF hårt pressat och förlorade många flygplan och piloter. Trots detta lyckades britterna hålla sina radaranläggningar intakta, vilket var avgörande för att kunna förutse de tyska anfallen.Bild: En formation av Supermarine Spitfire Mk I från No. 610 Squadron, baserad på Biggin Hill, under ett uppdrag den 24 juli 1940. Flygplanen, inklusive N3289 ('DW-K') och R6595 ('DW-O'), flyger i den karakteristiska "vic"-formationen som användes av Royal Air Force under Slaget om Storbritannien. Fotografi taget av Daventry B.J. (F/O), Royal Air Force, och tillhör Imperial War Museums samlingar. Wikipedia. Public Domain.Musik: Wir fahren gegen Engeland av Musikkorpt eines Infanterieregimentes - leitung: B. Ahlers "Wir fahren gegen Engeland" är en tysk marschsång från andra världskriget, känd för sin användning i propagandasyfte. Sången skrevs 1939 av Herms Niel, en av de mest produktiva kompositörerna av tysk marschmusik under det nazistiska Tredje riket. Den användes i samband med Tysklands planer på en invasion av Storbritannien, Operation Seelöwe, men blev även en del av den bredare propagandakulturen inom Wehrmacht. Källa: Internet Archive (Public Domain).Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 10 maj 1940 gick Nazityskland till anfall mot Nederländerna och Belgien. Fem veckor senare undertecknade Frankrike ett vapenstillestånd med Tyskland, som då ockuperade två tredjedelar av landet.Adolf Hitler hade spelat högt igen – och vunnit. Den åldrande franska militära ledningen var inte förberedd på ett modernt, rörligt krig. I stället var de fast i ett defensivt tänkande, samtidigt som tyskarna rusade fram i Europa med sina pansarkolonner, radiosamband och anfallsflyg.Detta är det fjärde avsnittet i en serie av sju om andra världskriget från podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia, om orsakerna bakom Frankrikes nederlag 1940. Hur kunde en av Europas mäktigaste arméer lamslås på så kort tid? Vilka militära misstag begicks, och vilken roll spelade politisk instabilitet och defaitism?Våren 1940 betraktades Frankrike fortfarande som en av Europas starkaste militärmakter, och dess allians med Storbritannien skulle fungera som en motvikt mot Nazityskland. Men mellan den 10 maj och den 22 juni föll landet samman under den tyska blixtkrigstaktiken.Fransmännen förlitade sig på defensiva strategier med Maginotlinjen, en rad fortifikationer längs gränsen mot Tyskland. Man antog att om tyskarna anföll skulle det ske genom Belgien, vilket gjorde att huvuddelen av den franska armén placerades där.Den tyska offensiven – Fall Gelb – överraskade dock de allierade genom att fokusera på ett blixtsnabbt pansaranfall genom Ardennerna, en terräng som de franska generalerna trodde var omöjlig att passera med stora mekaniserade förband. När tyskarna bröt igenom vid Sedan den 13–15 maj blev den franska armén snabbt demoraliserad och splittrad.Den franska arméns sammanbrott var inte enbart militärt. Landet led av djup politisk splittring, och defaitismen var utbredd bland både politiker och militärer. Det franska ledarskapet, under premiärminister Paul Reynaud, var osäkert på hur det skulle agera. När situationen blev ohållbar avgick Reynaud den 16 juni och ersattes av marskalk Philippe Pétain, som omedelbart inledde förhandlingar med Tyskland.Efter kapitulationen delades Frankrike in i två zoner: den norra delen ockuperades av Tyskland, medan den södra delen, med Vichy som huvudstad, styrdes av den nya Vichyregimen under Pétain. Formellt var Vichyfrankrike en självständig stat, men i praktiken var det en vasallstat som samarbetade med Nazityskland. Regimen införde hårda restriktioner, anpassade sig till tysk antisemitisk politik och deltog aktivt i deportationer av judar till koncentrationsläger.Pétains beslut att samarbeta med Tyskland vilade på tron att det var det enda sättet att bevara viss fransk autonomi och undvika ytterligare lidande. För många fransmän sågs detta dock som förräderi, och Vichyregimen har kommit att symbolisera en skamfylld period i landets historia.Bild: Tyska Panzer I och Panzer II i en skog i maj 1940. Källa: Wikipedia, Bundesarchiv, Bild 101I-382-0248-33A / Böcker / CC-BY-SA 3.0Musik: Le Chant des Partisans (Motståndssången) – sången om befrielsen av M. Druon och J. Kessel; Anna Marly; Guy Luypaerts Le Chant Du Monde (1523). Internet Archive, Public Domain.Lyssna också på Det spektakulära anfallet på Eben Emael.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den svenska stormaktstiden i all ära, men den verkliga stormakten i 1600-talets Europa var Frankrike. Under första hälften av seklet lades grunden till en ovanligt stark stat och absolutistisk kungamakt, och under 1600-talets andra hälft dominerade den franske kungen Ludvig XIV – Solkungen i Versailles – den europeiska militära och politiska arenan.Här har vi dock valt en litterär synvinkel: vi möter Frankrike genom Alexandre Dumas och hans roman De tre musketörerna. Har D'Artagnan, Athos, Porthos, Aramis, Milady, Rochefort och de andra romangestalterna existerat, eller hittade Alexandre Dumas på allt själv? Och framför allt: var verklighetens kardinal Richelieu lika realpolitiskt hänsynslös på riktigt som han är i romanen och i filmerna, där han brukar framställas som en klassisk superskurk utan tillstymmelse till samvete? Just Richelieu blir föremål för en längre djupdykning: vi följer honom från vaggan till graven, längs hela den framgångsrika och blodbestänkta karriärbana som förde honom från den provinsiella lågadeln till högsta möjliga politiska position. Vi gör också bekantskap med hans lika färgstarka efterträdare som Frankrikes mäktigaste man, den italienskfödde kardinalen Jules Mazarin.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Frankrike på de tre musketörernas tid – och framför allt om de båda kardinaler som ledde landet när det utvecklades till Europas starkaste stat.Bild: Athos, Porthos, Aramis och d'Artagnan konfronterar Jussac och kardinalens gardister. Illustration av Maurice Leloir för De tre musketörerna av Alexandre Dumas. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Samtycket är en berättelse från en av de franska kulturmännens offer. Det är inte skitkul läsning i sak, även om författaren skriver vackert. Springora stannar tack och lov i rätt tid i sina beskrivningar, så att vi orkar fortsätta läsa. Det handlar om en av "kulturmännen" i Frankrike, men också om hur hela samhället, från skola, vård, polis och föräldrar i någon sorts gemensam psykos?! och kulturelitens  infantila uppror mot konservatism, lyckas normalisera sexuella övergrepp på barn. Nej, det är ju inte fiktion som man skulle kunna hoppas, det är en självbiografi.

Nivå: A2-B1 #280 - Electricity and power cuts Måndagen den 28 april hände den största kollapsen av elnätet i Spaniens historia. Jag bor i Spanien och upplevde det personligen. Jag blev inspirerad att göra ett avsnitt om elektricitet, strömavbrott och om min egen upplevelse. Är du intresserad av Language Lock-in Boot Camp? Klicka här, ansök för att se om du är en bra match, och säkra din plats innan de tar slut! --- Transkript --- Ja, men hallå där och välkommen till Simple Swedish Podcast! Och idag ska det handla om elektricitet. Eller som vi säger på svenska, el. Så om du hör någon prata om el, då vet du att de pratar om elektricitet. Okej, så vi kan säga el eller elektricitet, det är exakt samma sak. Så. Innan vi börjar så ska jag tacka några patrons. Det är Barbro, Spiros, Alfonso, Pratyasha och Nikolai. Så tack för att ni stödjer den här podden och ja. Alla som stödjer podden får ju transkript till alla avsnitt på min Patreon www.patreon.com/swedishlinguist. Och ja, jag blev inspirerad till det här avsnittet på grund av något som hände i måndags. Så alltså, måndagen, vad blir det, den, måndagen den tjugoåttonde april, för då hände det största strömavbrottet i Spaniens historia. Så jag bor i Valencia i Spanien och i måndags så blev hela landet och inklusive Portugal, delar av Frankrike, vi blev utan ström, alltså utan elektricitet. Så det var en kollaps av elnätet på hela den Iberiska halvön. Så vi hade ingen ström, alltså ingen elektricitet, i kanske.. från klockan ett till åtta nånting eller åtta, nio, vad blir det? Typ åtta timmar! Och det är alltså som sagt den största kollapsen av elnätet i Spaniens historia. Så jag tänkte det var intressant att göra ett avsnitt om det och om elektricitet generellt. Så, först och främst, som sagt, vi har ordet el som är samma som elektricitet och det är ju en form av energi. Och vi pratar också om ström, ström är liksom själva flödet av elektricitet, vi kallar det ström. ....för resten av transkriptet klicka här!

Andra världskriget startade tidigt på morgonen den 1 september 1939 när Nazityskland anföll Polen. Polens öde hade beseglats några dagar tidigare när Sovjetunionen och Nazityskland ingick en ohelig allians och i ett hemligt protokoll delade upp landet mellan sig.Storbritannien och Frankrike förklarade krig mot Tyskland den 3 september, men deras insatser var symboliska. Trots de polska styrkornas heroiska motstånd ledde Nazitysklands tekniska och numerära överlägsenhet till att den polska armén kollapsade inom tre veckor. Den 17 september 1939 gick Röda armén in i östra Polen.Detta är det första avsnittet i en serie av sju om andra världskriget, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om anfallet på Polen och krigets början.Trots en numerärt stor armé lyckades Polen inte stå emot den tyska krigsmaskinen, som med sin blixtkrigstaktik revolutionerade modern krigföring. Tysklands kombination av snabba pansaranfall, flygvapenstöd och välkoordinerade operationer krossade det polska försvaret.Den polska armén saknade både modern utrustning och förmåga att möta den nya tidens mobila krigföring. Dessutom var landets försvarsstrategi, som byggde på att skydda gränserna, ineffektiv mot Tysklands framryckningar vilka snabbt splittrade och omringade de polska styrkorna. Polens utsatta läge förvärrades ytterligare när Sovjetunionen invaderade från öster den 17 september, vilket tvingade Polen att slåss på två fronter.Storbritannien och Frankrike, som hade försvarsfördrag med Polen, förklarade krig mot Tyskland den 3 september men kunde inte erbjuda något konkret militärt stöd. Polens isolering och den övermäktiga fienden ledde till landets fall på bara fem veckor.Efter erövringen av Polen började Tyskland och Sovjetunionen genomföra systematiska åtgärder för att eliminera den polska nationen. Västra Polen annekterades direkt av Nazityskland, medan centrala delar organiserades som Generalguvernementet. Nazisterna inledde omedelbart en brutal politik av germanisering, där polsk kultur systematiskt undertrycktes. Miljontals polacker fördrevs från sina hem för att skapa plats åt tyska bosättare, medan hundratusentals polacker tvångsrekryterades som slavarbetare i Tyskland.Den nazistiska Generalplan Ost föreslog en etnisk rensning och germanisering av Polen. Miljontals polska judar fördes till getton, och utrotningsläger som Auschwitz och Treblinka etablerades. Dessa blev centrala för Förintelsen, där cirka tre miljoner polska judar och ytterligare tre miljoner polska medborgare dödades. Samtidigt deporterade Sovjetunionen hundratusentals polacker till Sibirien, och i Katynmassakern 1940 avrättade den sovjetiska säkerhetstjänsten NKVD över 20 000 polska officerare och intellektuella.Bild: Möte mellan tyska och sovjetiska soldater i Polen, 20 september 1939. I ett hemligt protokoll till Molotov-Ribbentrop-pakten delades Polen upp mellan Nazityskland och det kommunistiska Sovjetunionen.Källa: Bundesarchiv, Bild 101I-121-0008-25, Ehlert, Max, Wikipedia, CC-BY-SA 3.0Musik: Mazurek Dąbrowskiego ("Än är Polen ej förlorat") av Józef Wybicki; Wikimedia, Public DomainLyssna också på Hitlers och Stalins koloniala projekt krävde planerade massmord.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 30 april 1975 kapitulerade Saigon för nordvietnamesiska styrkor och USA:s krig i Vietnam var definitivt över. Vi berättar om det blodiga slutet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var ett krig som USA ärvde från Frankrike och som skulle orsaka miljoner människors död. Det var också ett krig som USA vann på slagfältet med ändå förlorade på grund av en krigstrött opinion och oklara krigsmål. Tobias Svanelid samtalar med militärhistorikern Marco Smedberg om Vietnamkrigets slut och Saigons fall i april.Dessutom uppmärksammar vi 70-åriga svenska charterresan som genom decennierna tagit miljontals svenskar till solen men som förändrats från lyx till vardag och som plågats av diktaturkritik, pandemier och flygskam.

Vid påve Franciskus begravning möttes Trump och Zelenskyj. Vad händer nu med fredssamtalen mellan Ryssland och Ukraina, och vilken roll spelar Europa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många av världens ledare närvarade vid påve Franciskus begravning. Det som skulle bli en religiös sorgehögtid blev också en uppvisning i storpolitik och högoktaniga möten. Öppnade helgens samtal mellan presidenterna Volodymyr Zelenskyj och Donald Trump någon viktig dörr, vilken roll spelar Frankrike och Storbritannien och passade Italiens premiärminister Giorgia Meloni på att ta åt sig äran?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Göran von Sydow, chef för Svenska Institutet för Europapolitiska Studier (Sieps) och Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

I vårt mest explosiva avsnitt hittills berättar vi – på vår arbetsgivare Filip Lindströms begäran – om operation Opera. Du vet, den där gången då israeliska flygvapnet sprängde en irakisk reaktor.Mattis är den som beger sig ut på bombuppdrag den här gången. I centrum står naturligtvis Israel och Irak, men enligt all rimlighet får självfallet Iran och Frankrike minst lika mycket utrymme när en av de fräsigaste flygoperationerna i historien beskrivs. Pers roll är den här gången att föreslå nya motiv på våra muggar.Stort tack till Filip! Det här är hans personliga expressavsnitt.Vill du också ha ett personligt expressavsnitt? Bli då vår patreon på tier Gustav II Adolfs livvaktsstyrka Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trettioåriga kriget utbröt 1618 genom att tre katoliker kastades ut från ett fönster i Prag i förhoppningen att de skulle dö av fallet. Men de överlevde, och de aktioner som deras habsburgska herrar vidtog för att stävja tjeckernas uppror resulterade i en kedjereaktion av krigsförklaringar och strider som drog in hela världsdelen i konflikten. Först efter tre decennier och miljoner döda – kriget var, sett till Europas folkmängd, mer förödande än första och andra världskriget – blev det äntligen fred.I traditionell svensk historieskrivning är trettioåriga kriget framför allt historien om hur Sverige blev en stormakt, hur Gustav II Adolf och fältherrar som Lennart Torstenson och Johan Banér lade Europa för sina fötter. Men i det här avsnittet tar vi ett annat grepp: vi betraktar kriget underifrån, ur folkets eget perspektiv. Vi möter dagboksskrivande knektar, lidande knektänkor, torterade kyrkoherdar och hunsade borgardöttrar som ville skriva av sig sina personliga trauman. Ty den i särklass viktigaste konfliktytan var inte den mellan Österrike och Sverige, eller Spanien och Nederländerna, eller Frankrike och huset Habsburg. Kriget utkämpades mellan den vanliga befolkningen i tyska städer och byar och de tiotusentals knektar för vilka fälttågen och deras plundring blev ett sätt att leva.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om trettioåriga kriget, det första egentliga världskriget, som vållade oändligt lidande i Tyskland men förvandlade Sverige till ett av Europas mäktigaste länder.Bild: Plundrande soldater. Av: Sebastian Vrancx 1647, Tyska historiska museet Berlin, Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

EU måste välja strategi för att tackla Trumps handelskrig. Men vilket motdrag är bäst för Europa? Dessutom om domen mot Marine Le Pen som chockat Europas ytterhöger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Världsekonomin skakar efter Trumps nya tullar och i Luxemburg har EU:s handelsministrar samlats till krismöte. Kommissionsordförande Ursula von der Leyen har den senaste veckan velat signalera att förhandlingsdörren står öppen, samtidigt som EU också visar tänderna gentemot Trump och aviserar mottullar. Kommer unionen även ta till sitt tyngsta handelsvapen mot USA nu, den så kallade ”bazookan”? Medlemsländerna är inte eniga i frågan.Le Pens dramatiska fall i skuggan av handelskrigetEn chockvåg gick genom Europas ytterhöger när Nationell samlings Marine Le Pen dömdes för bedrägeri med EU-medel. Enligt domen hindras hon från att ställa upp i presidentvalet 2027, vilket ritar om den politiska kartan i Frankrike. Men kommer överlevnadskonstnären Le Pen resa sig på nio? Hör Sydeuropakorrespondent Cecilia Blomberg om det politiska dramat och varför Le Pen kanske ännu inte är uträknad.Programledare: Parisa HöglundMedverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Kristian Åström, fristående ekonomijournalist. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Producent: Therese Rosenvinge

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:I veckan presenterade USA:s president Trump sitt stora tullpaket. Hur ska Europa om omvärlden svara? Hör korrespondent Ginna Lindberg från Washington D.C och Cecilia Malmström, tidigare EU-handelskommissionär.Panamakanalen är Panamas stolthet, och Donald Trumps hot att ta över den har enat landet. Men det finns dem som längtar tillbaka till förr. Reportage av Latinamerikakorrespondent Lotten Collin.Samtal om vårt talspråk, hur det utvecklas och om det ibland kanske inte håller måttet? Undertextare av tv-program får ofta rätta till deltagarnas språk, för att göra det lättare att förstå vad de faktiskt menar. Hör undertextare Sarah Lundin som jobbar på SVT.Krönika av Katarina BarrlingPanelen med Adam Cwejman, Göteborgsposten, Zina Al-Dewany, Aftonbladet och Daniel Swedin, Arbetet.I andra timmen:Sofie Axelsson, Joakim Medins fru, gästar studion. Vilken kontakt har hon haft med sin man nu en vecka efter att han greps i Turkiet?Rapport från Gaza där våldet, enligt många Gazabor, eskalerat och blivit värre än innan vapenvilan. Nyligen dödades 15 ambulanssjukvårdare i Gaza - de hittades i en massgrav, bakbundna och skjutna.Flera protester planeras i Frankrike idag, både till stöd för och emot Marine Le Pen, som i veckan dömdes för korruptionsbrott. Hör korrespondent Cecilia Blomberg från Paris.Det har nu gått två månader sen den värsta masskjutningen i svensk historia då 10 personer mördades på Campus Risbergska i Örebro. Många skolor har sen tidigare varit igång med sitt säkerhetsarbete medan andra nu fått bråttom att börja öva på hur man ska agera vid en skolattack. Men det finns ingen exakt mall på hur man ska gå tillväga och kunskapsnivån skiljer sig runtom i kommunerna. Så hur mycket kan man egentligen förbereda sig, och på vilka sätt kan man öva utan att samtidigt skapa onödig oro? Reportage av Dimitri Lennartsson.På måndag 7 april invigs ett nytt minnesmärke i Stockholm för att hedra de som drabbades av terrordådet på Drottninggatan 2017. Hör konstnären Ann-Sofi Sidén och arkitekten Mats Fahlander som står bakom verket, samt Robert Stasinski, curator och konstskribent, om varför minnesmonument är viktiga för ett samhälle.Reportage från Ukraina om AI-drönare som nu tillverkas i kriget mot Ryssland.Kåseri Helena von ZweigbergkProgramledare: Nina BennerProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Jari Hänninen

2 april. Den franska politikern Marine Le Pen har dömts till fängelse för att ha använt offentliga EU-medel på ett felaktigt sätt. Le Pen förbjuds också från att kandidera i presidentvalet om två år. Vad innebär det för henne och för fransk politik? Andreas Ericson diskuterar med Christophe Premat, docent vid Stockholms universitet, och Tomas Lindbom, skribent och författare.

Når USA signaliserer mindre forsvarsstøtte til Europa, spør flere seg om dette også gjelder atomvåpnene. Nå åpner Frankrike og Tyskland for debatt rundt en egen europeisk atomvåpenparaply. Er dette starten på en ny opprustning? Med politisk redaktør Kjetil B. Alstadheim. Foto: AP / NTB / U.S. AIR FORCE.

Idag börjar säkerhetskonferensen i Paris och president Macrons förslag om ett europeiskt kärnvapenparaply väntas bli ett hett ämne för Europas försvarschefer. Försvarsreportern Jonas Olsson har intervjuat två av världens främsta experter i ämnet, som berättar hur det skulle kunna gå till. Frågan är om Trump kommer tillåta Frankrike att ta kommandot? Inläsare: Staffan Dopping

Nivå: ~A2-B1 Karl XII (den tolfte) är en av de mest omdebatterade och kontroversiella figurerna i svensk historia. Ett av de mest framgångsrika militära genierna men också personen som gjorde att Sverige förlorade sin status som stormakt i Europa. Om du gillar historia måste du lyssna på det här avsnittet! --- Vill du leva ditt liv på svenska i 9 dagar i sommar? Vill du åka på en fantastisk semester till en av de svenskaste platserna som finns? Vill du få en upplevelse du aldrig kommer glömma och få självförtroende i svenska? Då är Language Lock In Boot Camp för dig! Anmälningarna är öppna - anmäl dig nu för att säkra din plats! Klicka här för mer info --- Transkript Tjena tjena! Välkommen till Simple Swedish Podcast. Och idag har vi ett intressant avsnitt. Det är ett avsnitt om svensk historia. Närmare bestämt om Karl XII (den tolfte). Karl XII är absolut en av de mest kända figurerna i svensk historia. Och kanske tillsammans med Gustav Vasa, den mest kända kungen som vi har haft. Så jag tänkte att det skulle vara kul att göra ett avsnitt om honom. För ja, det var en viktig del i svensk historia. Och jag tror att det blir ganska långt, det här avsnittet, så hoppas du uppskattar det. Innan vi börjar ska jag såklart tacka två nya patrons. Det är Hana och Stephanie. Tack för att ni stödjer den här podden. För alla som vill stödja podden och få transkript till alla avsnitt, gå till www.patreon.com/swedishlinguist. Och jag vill också, innan vi börjar, bara prata lite kort om någonting väldigt viktigt. För skulle du vilja leva hela ditt liv på svenska i nio dagar? Skulle du vilja ha ett intensivt språkbad för att bygga ditt självförtroende i svenska? Låter det intressant med en fantastisk semester och en stark upplevelse som du kommer att komma ihåg hela livet? Ja, då är Language Lock-in Boot Camp för dig. Och vi har öppnat för anmälningar så du kan anmäla dig till sommarens Language Lock-in Boot Camp som kommer att vara i augusti. Ja, en riktigt cool, häftig upplevelse att vara i den här villan i Dalarna, den här historiska villan i nio dagar. Så ja, gå till www.languagelockin.com och där hittar du all information och du kan se vad andra människor har sagt, du kan se videor från bootcampet och så vidare. www.languagelockin.com, så anmäl dig nu till det. Vi ska prata om Karl den tolfte. Han var en väldigt ung kung. Han var bara 15 år när han blev kung. Han spenderade större delen av sitt vuxna liv i det stora nordiska kriget. Det stora nordiska kriget var ett stort krig som hände i Norden. Han var huvudfigur i det kriget för Sverige. Han är en av de mest omdebatterade kungarna och en av de mest kontroversiella kungarna i svensk historia. Han är sedd som både en krigshjälte och ett militärt geni men också personen som förstörde stormakten Sverige. För på den här tiden så var Sverige en stormakt i Europa. En stormakt, alltså ett land med väldigt mycket makt. Och han är som sagt en av de viktigaste och mest intressanta personerna i Sveriges historia skulle jag säga. Så innan vi börjar prata om honom så vill jag ge lite historisk bakgrund. För det här hände i början på 1700-talet, alltså för 300 år sedan. Så lite historisk bakgrund på det. Så på 1500-talet, då blev det slut på Kalmarunionen och början på den moderna nationen Sverige, med Gustav Vasa. Och han startade en ny era i svensk historia när Kalmarunionen upplöstes. Och lyssna gärna på avsnitt 193. För där pratar jag om Kalmarunionen. Väldigt intressant också. Så det var på 1500-talet. Och sen då på 1600-talet, det var då som Sverige började bli en stormakt. Och ekonomin blev starkare och starkare och man byggde en stark militär också. För målet var att kontrollera Östersjön. Så Östersjön är ju det här havet mellan Sverige, Finland och Baltikum och ja, i söder, Polen. Så det här havet kallas för Östersjön. Och Sverige ville kontrollera hela Östersjön för att det var väldigt mycket fördelar med det, med handel och så. Och Sverige började erövra nya områden. Alltså innan det här så var Sverige, man kan säga, det som är Sverige nu minus de södra delarna. För att typ Skåne, Halland och Blekinge, det var fortfarande en del av Danmark på den här tiden. Så Sverige var det som är Sverige nu minus de södra delarna plus Finland. För Finland var länge, länge en del av Sverige. Men efter det 30-åriga kriget..det var en väldigt stor händelse i europeisk historia. Och det hände då på 1600-talet. Ett jättejättestort krig i hela Europa. Och Sverige var på den vinnande sidan. Och ja, så man tog de här delarna från Danmark som nu är Skåne, Blekinge, Halland och så. Man tog också Baltikum, och vissa delar av norra Tyskland faktiskt. Så att Sverige blev väldigt stort och Sverige blev faktiskt en så kallad stormakt. Tillsammans med Frankrike, Osmanska riket och England. Så de andra stormakterna i Europa kan man säga var Frankrike, Osmanska riket och England. Och Ryssland var liksom på väg att bli en stormakt. För att nu var det liksom Peter den Store som regerade i Ryssland. Tsaren Peter den store. Och (under) den här tiden så blev det lite som en kraftmätning mellan Sverige och Ryssland. För både Sverige och Ryssland var liksom på väg upp. På väg att bli stormakter. Och på 1600-talet så kan man säga att Sverige lyckades bli en stormakt. Medan Ryssland, ja, de blev det senare, nästa århundrade. Så det var lite historisk bakgrund, 1500 och 1600-talet. Jag har gjort ett avsnitt om Sveriges stormaktstid, avsnitt nummer 227. Så gå och lyssna på det också för att få ännu mer historisk bakgrund. ..för hela transkriptet - klicka här!