Podcasts about frankrike

Frode Lia, Thorstein Helstad og Lars Dybwad diskuterer helgens kamper og oddsspill. Denne gangen snakker gutta om kaos i Frankrike, Tyne-Wear derby og ikke minst hårtransplantasjon. 

Kvalitet, passform, varige materialer og bærekraft - med norske verdier konkurrerer Varsity Headwear om en plass på folks hoder i bagsjen deres. Sebastian Adams startet selskapet som ypper seg mot amerikanerne på hjemmebane og har funnet en åpning i Frankrike, sammen med broren. - Alle trenger jo en caps, sier Håkon Haugli, og Kjetil Svorkmo Bergmann lar seg imponere av lekker emballasje, og lærer mye om både capser og merkevarebygging.Du finner tekstversjon av Innopodden her. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det norske arkitektkontoret Snøhetta har utmerket seg med en rekke prosjekter i Frankrike. Hva er det ved norsk arkitektur som appellerer til franskmenn? Hvilken betydning har Frankrike som kulturnasjon for Snøhetta? Vår gjest er Frank Denis Foray, arkitekt i Snøhetta og ansvarlig for flere av firmaets prosjekter i Frankrike.

I en fransk rättssal rullas en av vår tids största politiska och juridiska strider om modevärlden ut. Är det början på slutet för kinesiska Shein? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Quentin Ruffat, Sheins franska PR-chef, Liza Kaminov, reporter på France24 som följt alla turer om Shein i Frankrike, parisbor vid Sheins nyöppnade butik i Paris - modejättens första fysiska butik i världen, Almina Basic, Helsingborgsbo som gjort reklam för Shein på sin TikTok, Emily Dahl, modevetare och journalist bakom SVT-serien Modeinferno , Li Jianjun, anställd i den så kallade ”Sheinbyn” i kinesiska Guangzhou i södra Kina mflProgramledare: Viktor Löfgrenviktor.m.lofgren@sr.seReporter: Moa KärnstrandTekniker: Rasmus HåkansProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Äntligen Frankrike är tillbaka med ett nytt avsnitt. I säsongens tredje avsnitt intervjuar vi Fredrik Wallin som ger senaste nytt runt Immortal Doc. Mattias Holmgren och Tony Ryttar står i studion och Fredric Lindman lämnar vassa spelvinklar inför vinters andra b-lopp. Dessutom fortsätter Fredriks Frankrikekoll där Fredrik Wallin i vinter kommer att dela med sig av sina erfarenheter av att tävla på fransk mark.

Europa har återigen hamnat vid sidlinjen av fredssamtalen där USA förhandlar med Ryssland. Samtidigt går åsikterna isär om framtida europeisk trupp till Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Donald Trumps sändebud åker till Moskva för att möta Vladimir Putin är det återigen tydligt att USA håller i taktpinnen och Europa hamnar vid sidan av. Samtidigt fortsätter Europas tungviktare att betona vikten av europeiskt inflytande och säkerhetsgarantier för Ukraina, men frågan om framtida fredsbevarande europeisk trupp till Ukraina splittrar. Frankrike och Emmanuel Macron har varit drivande i diskussionen tillsammans med Storbritannien, men för Tyskland och Friedrich Merz är frågan om att skicka soldater utomlands känslig. Både Tyskland och Frankrike är just nu samtidigt i färd med att införa ny frivillig militärtjänst för att stärka sina respektive försvarsmakter. Hör om hur det står till med försvarsviljan i de båda länderna och hur diskussionen låter när fler unga fransmän och tyskar nu ska motiveras till att vilja göra militärtjänst. Tyskland inspireras uttryckligen av Sverige och försvarsminister Pistorius pratar om ”den svenska modellen” som en förebild.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, korrespondent i Paris. Katarina von Arndt, korrespondent i Berlin. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

I en 27 kilometer lång tunnel hundra meter under marken, på gränsen mellan Schweiz och Frankrike, finns världens största maskin – den stora hadronkollideraren vid CERN. Där färdas protoner varv efter varv innan de till slut kolliderar och skapar nya partiklar. I det här avsnittet besöker vi CERN och träffar bland andra forskaren Sara Strandberg. Hon jobbar med att utforska materiens minsta beståndsdelar och försöker ta reda på vad de kan lära oss om universums förflutna. Och dess framtid.Foto: Brice, Maximilien: CERN. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linnea Rönnqvist om Gunnar Strömmers besvikelse över att myndigheter inte informerar varandra tillräckligt, och om en rapport som visar att nordbor blir allt fetare och mer stillasittande.Ina Lundström pratar om den amerikanska militärens attacker mot påstådda venezuleanska knarkbåtar. Hon berättar också om parkeringsköerna i Nordstans P-hus och levererar en uppdatering om Elliot i byggkaoset på järntorget.Dessutom: Brist på ansjovis gör Janssons frestelse-entusiaster nervösa och får Leif Mannerström att rasa och gård i Frankrike som blev bestulna på 4,5 ton sniglar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Episoden handler om reisen til Zaptec. Fra tidlige teknologiske eksperimenter og krevende kapitalinnhenting, til å bli en ledende aktør innen elbillading i Europa. De snakker om hvordan selskapet fant sin retning, bygde opp hjemmelading som satsingsområde, og skalerte internasjonalt. Det diskuteres også vekstutfordringer, produksjon i Norge, konkurransen i bransjen og hvordan Zaptec jobber for å ta posisjoner i store markeder som Tyskland, Frankrike og England. Til slutt deler de erfaringer med kulturbygging, markedsendringer, økonomistyring og ambisjonene om å bli verdensledende innen smart lading. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I avsnitt #60 av MCPODDEN rapporterar Björn ”BG” Gunnarsson från provkörningen av rykande heta KTM 990 RC-R, en provkörning som var långt utöver det vanliga. Micke har servat och besiktat hojen, vilket gick mycket bra respektive mindre bra. Vi har även fått ett snack med ”mässgeneralen”, McRF:s VD Niklas Kristoffersson om MC-Mässan 2026 som arrangeras på Elmia i Jönköping 23-25 januari. Johan berättar om sina senaste hojinköp på Åland och i Frankrike, som ett led i hans kommande planer på en ny ”racingkarriär”. Dessutom är det dags för honom att bege sig söderut för att provköra 2026 års KTM 1390 Super Adventure S EVO.I MCpodden delar motorjournalisten Johan Ahlberg och Mikael Samuelsson med sig av tips från många års erfarenheter från motorcykelkörning. Vi besöker olika motorcykelföretag, kommer med körtips och gästas av intressanta mc-profiler. MCPODDEN produceras i samarbete med Fastbikes.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under fyra decennier på 1700-talet styrde Maria Teresia stora delar av Centraleuropa, Italien och nuvarande Belgien. Få individer har haft ett lika avgörande inflytande på Europas historia. Hennes avtryck märks inom såväl krigföring som fredlig reformpolitik. Genom en målmedveten politik och strategiska äktenskapsallianser blev hon en stormaktsledare som alla Europas makter var tvungna att förhålla sig till.När hon år 1740 efterträdde sin far, kejsare Karl VI, var situationen akut. Hennes tron bestreds av flera europeiska makter, och hon tvingades försvara sitt arv i det österrikiska tronföljdskriget. Genom diplomati, beslutsamhet och genom att vinna stöd från de ungerska stormännen lyckades hon inte bara rädda sin krona utan också befästa sin ställning.Efter krigen vidtog en omfattande reformperiod. Maria Teresia moderniserade rättssystemet, skatteuppbörden, myntväsendet och skolväsendet. Hon förbättrade jordägandets struktur och utvecklade sjukvården. Resultatet blev ett effektivare statsbygge, som gjorde Habsburgarnas rike till ett föregångsland i många avseenden.Utöver sitt politiska och administrativa arv var Maria Teresia även familjens strateg. Hon födde sexton barn, däribland drottning Marie-Antoinette av Frankrike. Genom genomtänkta giftermål stärkte hon Habsburgs dynastiska nätverk i hela Europa.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Maria Teresia – den mäktigaste kvinnan i 1700-talets Europa.Bildtext: Oljemålning som visar Maria Teresia som förlänad grevinna av Flandern under ett besök i Gent, utförd av hovmålaren Martin van Meytens. Målning av Martin van Meytens. Public Domain via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En mild borgerlig intellektuell psykiatriker och en militant ideolog som glorifierade revolutionära bönder. Farshid Jalalvand funderar över Frantz Fanons motsägelser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det är ramadan i maj 1955 i Algeriet, och Frantz Fanon, överläkare i psykiatri vid Blida-Joinville-sjukhuset. sitter i sin bil och tänder en cigarett. Samtidigt som han drar sitt första bloss märker han hur en okänd man närmar sig bilen. ”Släck ciggen om du inte vill få allvarliga problem”, varnar främlingen på arabiska. Den algeriska självständighetsrörelsen FLN hade nyligen uppmanat till bojkott av tobaksvaror producerade i kolonialmakten Frankrike. Den som bröt mot det riskerade att få näsan avskuren – eller något ännu värre.Man skulle kunna tro att en sådan brysk tillrättavisning skulle uppfattas som hotfull eller kränkande. Men för Fanon, en kulturellt fransk västindisk läkare som hade sökt sig till Algeriet på grund av bristande karriärmöjligheter i Frankrike, blev den istället en livsomvälvande positiv vändpunkt. Den främmande mannen hade misstagit den svarte Fanon för en av sina – det var nämligen bara algerier som omfattades av cigarettförbudet. För en vän berättade han senare: ”Jag kände att jag hade blivit tilltalad som en av de egna”. För en person som under hela sitt vuxna liv hade känt sig alienerad från samhället blev detta inlemmande i en gemenskap ett huvudskäl till att han strax därefter anslöt sig till den algeriska självständighetsrörelsen.Det är otroligt vad den Andres blick kan göra med en.Frantz Fanon var född och uppvuxen i en välbärgad borgerlig familj i den franska kolonin Martinique. Under andra världskriget for den unge idealisten över Atlanten och anslöt han sig som volontär till den franska befrielsearmén för att kämpa mot nazisterna. Han blev allvarligt sårad i strid, mottog medalj för uppvisat mod, och fick som belöning för sin krigstjänstgöring studera valfri utbildning i Frankrike efter kriget. Han bestämde sig för att plugga till läkare vid det framstående universitetet i Lyon. Men studietiden blev inte som förväntad. Den inskränkthet och rasism han mötte i Frankrike utgjorde bakgrund till hans klassiska studie i rasismens psykologi – ”Svart hud, vita masker”. Ett av flera tongivande verk han författade under sitt korta men händelsefulla liv, innan han dog i leukemi, bara 36 år gammal.Det mest inflytelserika av dessa verk – ”Jordens fördömda”, med förord av Sartre – är ett stridsrop för de koloniserades väpnade kamp mot kolonialmakter världen över. Boken färdigställdes i exil i Tunis, delvis genom diktamen av den svårt cancersjuke Fanon. Då hade han sedan länge tvingats lämna Algeriet, efter att ha kritiserat kolonialmaktens förtryck av araber och berber. Han hade blivit FLN:s internationella talesperson och redaktör för rörelsens tidning. Hans liv kan på många sätt betraktas som en serie av motsägelser: den milda psykiatrikern som var en militant ideolog, den karibiske fransmannen som blev en talesperson för en arabisk revolutionär rörelse, den borgerliga intellektuelle som framförallt glorifierade revolutionära bönder.Men det är en annan motsägelse jag fastnar för. Eller kanske ingen motsägelse, men en händelse som kan ses som den raka motsatsen till incidenten med cigaretten, men som på samma sätt kom att prägla honom i grunden.William Shatz berättar i biografin ”The Rebels Clinic” hur Fanon som ung läkarstudent blev utpekad av en liten, vit pojke på tåget i Lyon. “Titta mamma, en négre. Mamma, mamma, le négre kommer att äta upp mig!” Pojken – genomsyrad av alla de koloniala fördomarna om vilda kannibaler – skakade av rädsla. Fanon skrev om händelsen i ”Svart hud, vita masker”: “Jag fick tillbaka min kropp utfläkt, sönderdelad […] All denna vithet som förbränner mig. Jag slår mig ner vid elden och upptäcker min hud. Jag hade inte sett den förut.” När barnets mamma försökte släta över situationen genom att högt säga “titta vilken vacker négre”, svarade Fanon trotsigt: “den vackra négren ber er dra åt helvete, madame!” För någon som längtade efter att bli sedd som en medborgare bland andra, blev den tvångsmässiga fixeringen vid hans hud ett ständigt blödande sår; beviset på att han aldrig skulle kunna undfly stigmat av sin pigmentering.Jean Paul Sartre, en av Fanons främsta inspirationskällor, hade tidigare skrivit om hur juden först blir varse sin judenhet – i bemärkelsen något negativt utmärkande – i mötet med antisemiten. Simone de Beauvoir hade skrivit de kända orden: “man föds inte till kvinna, man blir det”. Nu kunde Fanon addera den koloniala upplevelsen till existentialismens teoribygge: Den svarta människan, berövad sin mänsklighet och individualitet, blir först “svart” i mötet med den icke-svarta blicken, reducerad till en ansiktslös medlem av en flock vildar.Ett sätt att sammanfatta dessa betraktelser är att ens identitet skapas i förhållande till den Andre.Vem är algerier? Vem är svart? Vem är kvinna? Vem är svensk?Om vi ska tro existentialisterna handlar inte identitet om hur någon känner sig inombords, utan om hur hon blir sedd av andra. Individen står maktlös inför sin egen identitet, och i förlängningen därmed sin egen plats på jorden. Det är en fruktansvärd sanning. En sanning som lägger ett stort ansvar på oss som medmänniskor.Idén har sitt ursprung i Hegels herre-slav-dialektik. I “Andens fenomenologi” skriver den tyska filosofen att ett självmedvetande endast uppstår i relation till ett annat. När två medvetande möts uppstår en maktkamp, där den ena till slut blir herre och den andra slav. Eftersom det är bättre att vara något än inget, finner sig slaven i uppgörelsen. Herren och slaven ställs i en ömsesidig beroenderelation – de behöver varandras blickar för att på ett plan ens existera.Det är en mer fundamental form av alienering än vad man finner i den mer social- och samhällstillvända filosofin hos Sartre, de Beauvoir och Fanon. Men vår beroendeställning till den Andres blick är intakt.”Helvetet, det är de andra”, som det konstateras i en av Sartres pjäser.För det är en blick som kan fläka sönder, bränna och förringa, som i fallet med pojken på tåget. Men det är också en blick som kan lyfta, stärka och inkludera som i berättelsen om den varnande algeriern. Både alienation – och dess ljuva motsats, gemenskap – är relationella fenomen. Alla blir vi till genom hur vi ses i kärleksrelationer, hur vi uppfattas av våra närstående, och hur vi blir betraktade i offentligheten.Existentialisternas idéer om individens ansvar har sedan länge sprungits om av strukturalistiska och poststrukturalistiska förklaringsmodeller. Men det finns i min mening all anledning att återvända till dem. En välvillig blick är förvisso det första steget även i en strukturell förvandling. Men ännu viktigare: Varje människa har – genom sin blick – makt, och därmed ett moraliskt ansvar. Hur vi väljer att använda det kan förändra ett liv, en plats, en värld.Farshid Jalalvandmikrobiolog, skribent och författareLitteraturAdam Shatz: The Rebel's Clinic: The Revolutionary Lives of Frantz Fanon. Farrar, Straus and Giroux, 2024.Frantz Fanon: Svart hud – vita masker. Översättning: Stefan Jordebrandt. Bokförlaget Daidalos, 1997.Frantz Fanon 1925–1961Född: Fort-de-France, Martinique (då fransk koloni).Verksam som: Psykiater, filosof, antikolonial teoretiker, författare, redaktör och ideolog. Kända teman: Kolonialismens psykologi, rasism, våld och befrielsekamp, nationell kultur och dekolonisering Aktivism: Stödde och arbetade för den algeriska befrielsefronten (FLN) under det algeriska självständighetskriget. Död: Leukemi, 1961 (USA), begravd i Algeriet.På svenska: ”Svart hud – vita masker” samt ”Jordens fördömda” finns i ett flertal översättningar och utgåvor på svenska, från 1962 och framåt.

Andreas har varit på rullande fot i Frankrike och träffat en massa karismatiska vinmakare – och ett riktigt original. Dessutom blir det bra tips inför första advent, samt ett rejält svårt blindvin som Elin löser galant. Och så några guldkantstips såklart! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tjabba Tjena, Vi går igenom Tony Gustafssons andra truppsläpp. Föryngringen och imponerade av hans ledarskap hittills. Vi är redo för två spännande möten mot Frankrike. Alla till 3Arena, 2 DECEMBER! Vi stänger det Allsvenska fönstret helt för denna säsong och tar oss igen OBOS Damallsvenskans bästa! Sen lyfter vi självklart UWCL & Europa CupTrevlig lyssning Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Från den skönstjärtade Afrodite, till clownen som drattar på ändan rumpan är central både för kropp och kultur. Torbjörn Elensky sätter sig på den och tänker efter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Baken, stjärten, rumpan, arschlet, röven – kärt barn har många namn. I finare sällskap helst omtalad på franska, som derrieren. Skinkorna är våra största muskler. Det är den mest pinsamma, opassande och vulgära kroppsdelen. Att dratta på ändan är den lägsta formen av clowneri. Humor som förenar alla i världen, oavsett språk, kultur, religion och ålder. På italienska kallar man att ha tur för att ha stjärt, culo: Che culo! Betyder alltså Vilken tur! Man kan vifta på rumpan och bli smiskad på baken, fast det senare numera bara bör ske efter klart och tydligt samtycke. För jovisst, naturligtvis är denna clownernas viktigaste kroppsdel också erotiskt laddad.Redan de gamle greker visste att uppskatta ett par sköna halvklot nedanför ryggslutet, såpass att Afrodite kallipygos, den skönstjärtade Afrodite, senare mera känd som Venus aux belles fesses, utvecklades till en särskild skulpturgenre. Den undersköna kärleksgudinnan lyfter på sin klädnad och vrider sig bakåt så mycket det går för att få en glimt av sin egen vackra baksida. En version av henne står i pelarsalen på Stockholms slott, praktiskt nog framför en spegel, för den som vill skåda behagen utan att gå runt statyn. Det var Gustav III, inspirerad efter sin resa till Italien, som beställde den av Johan Tobias Sergel 1779. Stod modell gjorde ingen mindre än tidens stora kändis, hovdamen Ulla von Höpken. Det är alltså en klassisk tradition som på 2000-talet förvaltats av stjärnor som Jennifer Lopez och, inte minst, Kim Kardashian. En yppig bak är numera lika viktig som en svällande barm och det finns både särskilda träningsprogram för skinkmusklerna och skönhetsoperationen Brazilian butt lift, som lyfter rumpan för den som inte är nöjd med sitt medfödda häng.Den är faktiskt den mänskligaste av kroppsdelar. Inget annat djur har så stor rumpa som människor. Även om en del andra primater också har framträdande bakstycken. Chimpanshonornas ända lyser rött, nästan som en lykta, när hon är fertil och hon lockar till sig lämpliga hanar genom att visa upp den. Men de har inte två rejäla halvklot av kött och fett som står ut på baksidan. Den första människan som gick på två ben var Homo erectus, den upprätta människan, och det är också den första som börjar utveckla stora skinkor. De behövs nämligen dels för balansen, dels för att ge tryck i steget, förklarar den amerikanska journalisten Heather Radke, som har skrivit den moderna stjärtens historia. De två forskarna Daniel Lieberman och Dennis Bramble har dessutom specifikt visat att den kraftiga sätesmuskulaturen är nödvändig när man ska springa på två ben. Våra höfter, knän, fötter och alltså även rumpan är till för att vi ska kunna springa. Till skillnad från de flesta andra däggdjur är vi visserligen inte så snabba, men unikt uthålliga.Vår stora bakdel är alltså en enorm fördel, men de gigantiska skinkorna har förstås också medfört stora bekymmer i modern tid. Främst inom modevärlden inte minst och för kvinnor. Som Radke konstaterar är rumpfokuset förvisso inte lika könat längre – tänk på Thelma och Louise menande granskning av den skönstjärtade Brad Pitt eller när väninnorna i Sex and the city pratar manshäckar – men det är ändå kvinnans bakre behag som ägnats mest uppmärksamhet i modern tid. Under de senaste århundradena har den västerländska kvinnorumpan ofta varit ordentligt inpackad i många lager tyg, som både haft till uppgift att dölja och att framhäva. Till de märkligaste modenyckerna hör turnyren, en ställning som fina kvinnor bar under kjolarna på 1870 och 1880-talen, så att bakdelen framhävdes på ett överväldigande sätt. Den här sortens mode har flera möjliga förklaringar. Den enklaste är att man ytterligare skulle framhäva den smala midjan, som hölls insnörd i trånga valbenskorsetter, genom att låta tyget välla ut nedanför den. Den otroligt vida krinolinen kan förklaras på samma sätt. Men Radke hittar också ett annat spår.Även om människor generellt har stora säten, ansågs vita personer småskinkade, medan svarta beskrevs som motsatsen. Storleken kopplades till föreställningar om de mörkhyades sexuella vidlyftighet. Det ironiska med detta, som med så många rasistiska föreställningar, är att förakt och avund på något sätt blandas. För den stora stjärten ansågs även attraktiv. Redan tidigt på 1800-talet oroade man sig i Frankrike över att männen skulle bli mera upptända av de yppiga svarta kvinnornas dundergumpar än av de vita kvinnornas små derrierer. Och allting började med Sarah Baartman.Hon var troligen född revolutionsåret 1789 och kom från khoikhoifolket, som traditionellt varit herdar i nuvarande Sydafrika, och som sedan 1700-talet kallades hottentotter av européerna. Hon uppträdde först i London, sedan i Paris under 1810-talet i någon typ av hudfärgad kroppsstumpa, dekorerad med snäckskal och pärlor för att motsvara publikens förväntningar på en afrikanska. Alla ville se henne och framför allt hennes stora exotiska stjärt. Det finns mängder av karikatyrer av henne från tiden, som alla framhäver baken och hon blev så småningom till en stående typ: hottentotternas Venus. Andra kvinnor från khoikhoifolket kom att exploateras på liknande sätt och det centrala i alla bilder och föreställningar var den stora baken, som efter hand kom att bli en tvetydig generell symbol för erotik. Föraktad för att den ansågs djurisk, men eftertraktad som något sexuellt lockande. Kanske kan man förstå turnyren, detta märkliga plagg som döljer den äkta ändalykten bakom en jättestor fakerumpa, som ett uttryck för den motsägelsefulla fascinationen inför den afrikanska kvinnan.Sarah Baartman lämnades inte ifred ens när hon dog utan hon dissekerades, hennes könsorgan och stjärt blev avgjutna och hennes skelett stod utställt på Musée de l'homme i Paris, ända till 1974. Nelson Mandela föreslog 1994 att hennes kvarlevor skulle återbördas till Sydafrika och hon begravdes där 2002.Den franske författaren Georges Bataille hade idéer om hur stjärtens kraft i och med att vi reste oss på bakbenen skjutits upp i rösten och ansiktet. I sin poetiska essä ”Solärt anus” från 1927 skriver han: När mitt ansikte fylls av blod blir det rött och obscent. På samma gång avslöjar dess morbida reflexer en blodig erektion och en krävande hunger efter oblyghet och kriminella utsvävningar. Utan att tveka påstår jag därför att mitt ansikte är en skandal... Det låter groteskt, men oväntat nog har vetenskapen nu, nästan hundra år senare, givit honom åtminstone delvis rätt. Nederländska och japanska forskare har visat att människors ansiktsigenkänning i princip är densamma som chimpansernas rumpigenkänning. Våra ögonvitor, ögonbryn, röda läppar och rodnande kinder motsvarar den löpande chimpanshonans rodnande bak. De skriver att resultatet tyder på ”ett evolutionärt skifte i den socio-sexuella signalfunktionen från bakdelar till ansikten”. Bataille skulle ha varit nöjd. Vi är alla rövnyllen. Och det är inget skämt eller förolämpning utan bara ett vetenskapligt faktum.Torbjörn Elenskyförfattare, kritiker och essäist

Guld-Häcken gasar vidare och över Inter i Europa Cup och kammar hem storslam under Damallsvenskan bästa. Landslaget ska sig an Frankrike i Tony Gustavsson nästa test som svensk förbundskapten och Brommapojkarna gör det de gör bäst, vinner kval. Frågan är var semestern spenderas nu...

Frankrike har mange kjente filosofer, hvorav de fleste er menn. Men det finnes også mange franske kvinnelige filosofer som har markert seg opp gjennom historien. I denne episoden snakker vi om to av dem, Germaine de Staël og Simone de Beauvoir, med Kristin Gjesdal, professor i filosofi.

Bli med på TV-Visjon Norges program 'Midt på Dagen' hvor verten Miriam Lindstedt presenterer en rekke inspirerende gjester som deler sine personlige vitnesbyrd og innsikter om tro. Fra intervjuer med misjonærer i Frankrike og Sudan til samtaler om den Hellige Ånds betydning, programmet tilbyr to timer med tro, håp og kjærlighet. Lær mer om gjester som Sajon Korsgaard som deler sin reise med å skrive en bok om åndelige opplevelser, og Mats Nyholm som leder misjonsarbeid i Finland. Programmet inkluderer også en konkurranse med bibelske spørsmål som engasjerer seerne.

Kathrine Nedrejord er forfatter og har skrevet flere bøker etter at hun ble utsatt for en voldtekt i Frankrike. I denne episoden forteller hun om hvordan det er å håndtere en slik opplevelse og hvordan møtet med rettshåndhevelsens maskineri er for den som er fornærmet i en straffesak. Hege Salomon har lang fartstid som bistandsadvokat i overgrepssaker og deler av erfaringer, forteller om forskjeller mellom systemene i Norge og Frankrike og hvor skoen trykker mest for fornærmede Hege kommer tilbake våren 2026 for å snakke mer om bistandsadvokatrollen. Kathrine har vært i Jusspodden tidligere i episode 228. Da tok vi utgangspunkt i boken Sameproblemet og opplevelsen av strukturell diskriminering av samer både historisk og i dag – sammen med likestillings- og diskrimineringsombud Bjørn Erik ThonSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Efter en lång period av franskt kolonialstyre började Tricoloren förlora sitt grepp om Indokina. När Frankrike kapitulerade vid Dien Bien Phu våren 1954, förändrades konflikten i Vietnam i grunden. USA, som tidigare stött de vietnamesiska frihetssträvandena, började nu betrakta utvecklingen med helt andra ögon.Frankrikes nederlag mot Nordvietnam uppfattades inte som en seger för självständighet, utan som ett hot om kommunistisk expansion – något som USA inte kunde acceptera.I det andra avsnittet av Militärhistoriepodden om Vietnamkriget diskuterar historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved varför och hur USA 1954 började engagera sig i konflikten mellan Nord- och Sydvietnam.Bakgrunden till det amerikanska beslutet står att finna i Trumandoktrinen från 1947 – ett av kalla krigets viktigaste policydokument. Den fastslog att USA skulle motverka kommunismens spridning varhelst den uppstod, även utanför Europa. Därmed globaliserades det kalla kriget. Ingen annan stat hade vid den tiden kapacitet att genomföra ett sådant ambitiöst utrikespolitiskt program.Koreakriget (1950–1953) blev det första testet för Trumandoktrinen. Men snart insåg president Eisenhower, Trumans efterträdare, att en liknande utveckling höll på att ske i Sydostasien. Situationen i Vietnam skiljde sig dock från Korea på en avgörande punkt: Vietnam omgavs av flera nyligen självständiga och instabila stater som Laos, Kambodja, Malaysia och Indonesien. Om Vietnam föll för kommunismen, kunde dominoeffekten leda till att hela regionen destabiliserades.Detta resonemang formulerades i den så kallade dominoteorin – en idé som kom att motivera USA att satsa enorma resurser på att förhindra att en svag och korrupt sydvietnamesisk stat föll i kommunistiska händer. Det blev inledningen på en gradvis amerikansk upptrappning, ett krig som kom att bli en vattendelare i USA:s utrikespolitiska historia.Omslag 1-4: ARVN-soldater stormar en fästning i Mekongdeltat. Crack-trupper från Sydvietnams armé deltar i strid mot Viet Cong-gerillan i den förrädiska och sumpiga terrängen. Operationen illustrerar de svåra förhållanden som kännetecknade konflikten i södra Vietnam. Källa: U.S. Information Agency. Bild-ID: HD-SN-99-02062. ARA FILE #: 306-PSC-61-9069. WAR & CONFLICT BOOK #: 403 Bilden är i public domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En självutnämnd rådjurslebba undrar hur en raggar på tjejer utan att spela heterospel a la ”åh du är så stilig, stor och stark och jag så mystisk, liten och skör”. Niki har gjort en riktigt störig heterospaning. Freja ska få ett AI-diplom. Vi ger (bra och dåliga) tips på hur du överlever ett breakup. Nytt inslag i podden: VAD TYCKER DU? Och: tänk på vad aristokratin i Frankrike på 1700-talet åt! Äcklas eller inspireras. ______ Tack till våra patienter, ni är UNDERBARA!! Bidra till Heteroakutens fortsatta existens genom att bli vår patient: www.patreon.com/heteroakuten Du blir vår stammispatient och får tillgång till material såsom många fler livepoddar, bonusavsnitt, musik, ölrecept, livepoddar, rabatt på merch och annat vi hittar på. Du kan även bli en högaktad STALKER för endast 25 kr i månaden för att stötta vårt arbete – även då får du tillgång till våra bonusavsnitt. __________________ För att lyssna på allt gött ni hör i våra avsnitt, följ världens längsta spellista HETEROAKUTEN GREATEST HITS på Spotify. Uppdateras efter VARJE avsnitt! open.spotify.com/playlist/7qdONgO…0kTx-O8dlL47L5Iw __________________ Heteroakuten är Niki Yrla och Freja Holmberg Produktion, originalmusik och ljudmix: Niki Yrla Nytt avsnitt släpps varannan onsdag, när det nu är möjligt i detta nyblivna föräldrarskap. För uppdateringar: @heteroakuten på instagram! Och fortsätt maila dina relationsfrågor till heteroakuten@gmail.com

Det franska nederlaget i slaget vid Dien Bien Phu i mars–maj 1954 mot Viet Minh innebar slutet på Frankrikes koloniala närvaro i Indokina. Regionen hade varit under fransk kontroll sedan 1860-talet.Den politiska konsekvensen av nederlaget blev att Vietnam delades i två delar: en kommunistisk folkrepublik i norr och en auktoritär regim i söder med Saigon som centrum. I det maktvakuum som uppstod efter fransmännens reträtt tog USA över som stödjande kraft till den instabila sydvietnamesiska regeringen.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar och analyserar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved utvecklingen i Vietnam från den franska erövringen till den definitiva reträtten 1954. Den japanska ockupationen under andra världskriget försvagade det franska inflytandet kraftigt. Under kriget grundades en organisation för nationell samling i Kina, vilken med tiden kom att domineras av kommunister under ledning av Ho Chi Minh. Den väpnade grenen, Viet Minh, visade sig vara militärt skicklig och lyckades 1954 besegra fransmännen.Inledningsvis hade Frankrike viss framgång. Städer som Hanoi återtogs, men Viet Minh kunde inte besegras på landsbygden och i djungelområdena. Den franska strategin att vinna ett avgörande genom att locka Viet Minh till ett stormanfall mot en starkt befäst position vid den strategiska knutpunkten Dien Bien Phu i nordvästra Vietnam misslyckades katastrofalt. De franska styrkorna, placerade i en dalgång, kunde övervakas och beskjutas från bergen. Viet Minh lyckades, med stor möda, släpa upp tungt artilleri till höjderna och förvandla det franska lägret till en dödsfälla.Trots flygunderstöd föll den franska positionen successivt. Efter 57 dagars belägring kapitulerade de franska styrkorna den 7 maj 1954. Nära 10 000 franska soldater och utländska legosoldater togs till fånga – de flesta av dem dog i fångenskapen innan de frigavs.Bildtext: Främlingslegionärer förhör en misstänkt Việt Minh-medlem, Vietnam 1954.Den franska Främlingslegionen spelade en central roll i kolonialkriget mot Viet Minh under Indokinakriget. Förhören av misstänkta gerillamedlemmar var en del av den hårda motståndsstrategin i en konflikt som kom att prägla regionens historia.

Macau Grand Prix ägde rum i helgen och vi tar naturligtvis en närmare titt på allt som utspelade sig på den berömda stadsbanan i Kina. Det här är ju en tävling som ligger Mattias extra varmt om hjärtat efter otaliga upplevelser på plats och även denna gång har han haft fullt fokus på både formelbilar, GT-kärror och touring cars. Störst intryck gjorde Joel Eriksson i FIA GT World Cup med en strålande femteplats*. Vi pratar även om Thed Björks tillvaro i spelmetropolen och en särskilt framgångsrik helg för Frankrike. Vi kastar också över tärningen till USA:s motsvarighet Las Vegas och blickar fram mot helgens Grand Prix i Sin City. *En sen bestraffning för Joel Eriksson innebar att han till slut klassificerades som femma, inte fyra som vi initialt refererar till i avsnittet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur återhämtar sig ukrainare efter veckans storskaliga attacker mot landet. Hör samtal och reportage från Kiev med korrespondent Lubna El-Shanti.Är singlarnas tid här? Allt fler väljer att leva själva. Hör sociolog Veronica Flyman som studerar just singelskap.Reportage om skidskytteboomen i Sverige. Vi besöker Borås skidlöparklubb för att ta reda på vad som lockar med sporten och för att gräva i skidskyttets historia.Krönika Katarina BarrlingPanelen: Peter Wennblad, SvD, Karina Cubilla, Arbetet, Veronica Palm, NSD.Hör från Amazonas skogar där bärplockare kämpar hårt för sin överlevnad. Efterfrågan på det populära acaibäret har ökat globalt, men klimatförändringarna försvårar också. Latinamerikakorrespondent Lotten Collin rapporterar från acaí-palmerna, två timmar bort från FN:s klimattoppmöte.Satir med RadioskuggaVad händer i Gaza nu och vad är planen framåt? Hör korrespondent Cecilia Uddén och Sami Abu Salem från Gaza.Den libanesiska ståuppkomikern Shaden Fakih beskrivs som arabvärldens första öppet queera ståuppkomiker, men förra året flydde hon hemlandet Libanon och sökte asyl i Frankrike efter ett skämt om religion. Shaden Fakih besökte nyligen Sverige för första gången, med föreställningar i Malmö och Stockholm. Reporter Revend Shexo träffade henne i Malmö.Storbråk mellan Donald Trump och en av hans främsta allierade. Korrespondent Simon Isaksson reder ut.Kåseri Helena von ZweigbergkProgramledare: Cecilia KhavarProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Christian Barter

Äntligen Frankrike är tillbaka med ett nytt avsnitt. I säsongens andra avsnitt intervjuar vi Daniel Redén som ger senaste nytt runt Epic Kronos. Han berättar också om hur stora möjligheterna är att Francesco Zet startar på fransk mark i vinter. Mattias Holmgren och Tony Ryttar står i studion och Fredric Lindman lämnar vassa spelvinklar inför vinters första b-lopp. Dessutom fortsätter Fredriks Frankrikekoll där Fredrik Wallin i vinter kommer att dela med sig av sina erfarenheter av att tävla på fransk mark.

Vi berättar hur kriget upplevdes av general Hossbach. Han blir stabschef för en armékår som vaktar gränsen mot Frankrike när kriget inleds mot Polen i september 1939. Därefter är han stationerad hos 82:a infanteriregementet i Västeuropa. Men våren 1942 hamnar han på östfronten. Sommaren 1944 träffar han Hitler i Varglyan och blir utnämnd till chef för en armékår, med uppdraget att försöka stoppa den sovjetiska offensiven.

Elizabeth den första. Prince. Madonna. Och hur många brudar som helst, under bröllop. Alla har de burit en och samma sak spetsar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans program ska vi ta en titt på en intrikat detalj som hängt med i modet under flera hundra år, spetsar.Trendfaktorn för denna tunna och intrikata textil har förstås svängt rejält under årens lopp. Det har inte bara med att spetsar gått från att vara extremt exklusiva till att bli en sorts vardagsvara som finns på var och varannan troskant.Just nu så är det många märken och modeskapare som, än en gång, har upptäckt dessa mjuka textilier. Chloé, Saint Laurent, Dior och Ralph Lauren är bara några av dem. Konsthistorikern Magdalena Hammar arbetar på Livrustkammaren i Stockholm. När hon inte fördjupar sig i historien i sitt arbete, återskapar hon den själv med nål och tråd, med en särskild förkärlek för spets.Ett underplagg som har en intim koppling till spets är negligén. Det var från början namnet på en lång och tunn, nästan genomskinlig, morgonrock för kvinnor. Negligé har istället kommit att betyda ett slinkigt nattlinne, ofta prytt med just av spetsdetaljer kring halslinning och fåll. Länge var den avsedd för slutna rum. Men under hösten 2025 verkar negligén fått kliva ut ur sovrummen, för nu har något hänt. Reportage med Lisa Ehlin, lektor i modevetenskap. Idag kan man också se spets i konstsammanhang, fast lite annorlunda. Konstnären Jérémy Gobé vill ge nytt liv åt hantverk och tekniker som håller på att försvinna i Frankrike. Han har hittat ett oväntat användningsområde för gammal överbliven spets. Det kan användas för att rädda korallreven.

Einar og Goran tar den bitteliten turen til to bittesmå mikrosteder; Fasanøya, som deles mellom Frankrike og Spania hvert halvår, og Passport Island, en kunstig øy mellom Saudi-Arabia og Bahrain, en ekte øy, som dermed får sin eneste ekte landgrense pga. noe de bygde på åttitallet. Tenk det, a!Tenker du på landepisoder av gode, gamle makroformatet? De eksisterer fortsatt! Men ikke her. Kun hos Podimo (eller podimo.no/198land, hvis du er pirkete.)Produsert av Martin Oftedal, PLAN-B Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter många års väntan får Strage äntligen besök av Anna von Hausswolff. Hon bjuder på historier om hur hon som barn dyrkade Left Eye i TLC, hade Freddie Wadling som barnvakt, gjorde sin scendebut i en revy med Galenskaparna & After Shave, utvecklade sin monumentala stämma efter att ha sett Diamanda Galás live, upptäckte sitt favoritinstrument kyrkorgeln, började uppträda i kyrkor och för fyra år sedan fick två spelningar i Frankrike inställda på grund av neofascister och katolska extremister som fått för sig att hon var satanist. Hausswolff och Strage pratar förstås också om hennes nya album "Iconoclasts" där hon sjunger duett med Iggy Pop och Ethel Cain. Dessutom får du höra om ett ganska jobbigt möte med Nick Cave på jazzfestivalen i Montreux. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I helgen som gick blev Johan Larsson avtackad efter sin tid i Elfsborg. Högerbacken och lagkapten fick sitt genombrott i klubben och har efter en tid i Danmark och Frankrike avslutat karriären med ett gäng säsonger på Borås Arena. När jag poddintervjuade Johan Larsson våren 2022 talade han om att försöka ta det där utlovade SM-guldet, om att axla rollen som veteran för att få unga talanger att lära sig, om att vilja köra på i Elfsborg, om förhoppningen att klubben skulle tar hem fler gamla spelare och om den fartfyllda fotbollen man ville spela.Dessutom berättade Larsson om känslan att se Sverige spela VM-playoff med en mittback till höger, om att landslagets ledning sagt att han finns i tankarna, om hur Petter Wettergren fick honom att bli högerback, om smärtan att tänka tillbaka på när Bröndby tappade ligaguldet, om den tunga perioden i Frankrike när han var på botten i karriären och om den jobbiga känslan att som basketintresserad se vännen Jonas Jerebko skriva på för ryska CSKA Moskva trots Rysslands invasion av Ukraina. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt pratar vi om Alexander Pärleros arga sms till Anis, Förrädarna, kuppen i Frankrike och avslutar med smartare än en femteklassare! I betalt samarbete med Coca-Cola: Scanna QR-koden på flaskor och registrera koden under korken i Coke appen för chansen att vinna en limited edition Coca-Cola julpyjamas och andra festliga priser.

Hur går det för blåmusslorna på Västkusten? Svampintresse som ögonöppnare för biologisk mångfald. Västkustens ålar klarar sig bättre efter fiskestopp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad händer med blåmusslorna på Västkusten? Under flera decennier har blåmusslorna minskat kraftigt. För två år sedan drog ett forskningsprojekt igång på Göteborgs universitet som ville undersöka vad som hade hänt med arten, varför den minskar. Men så ifjol exploderade plötsligt blåmusselpopulationen längs delar av kusten. Vår fältreporter träffar forskaren Mats Lindegart och gräver djupare i musselmysteriet, på Tjärnö marina laboratorium.Läkaren Martin Peraić har tagit lite svampledigt efter 10 års hårt arbete, trots att han inte äter svamp. Den knallröda praktvaxingen öppnade dörren till ett nytt svampintresse som bara växer. I Spånhyltan i Småland, Värnamo kommun, växer många vackra ängssvampar, följ med på en upptäcktsfärd i betesmarken, och i svampglädje.Fiskestopp för ål har en positiv effekt på antalet ålar. Det ser forskarna på Västkusten, där det varit fiskestopp sedan 2012. Både fler och större ålar återvänder till Sargassohavet för att leka. Torbjörn Säterberg på SLU Aqua berättar om den unika studien.Vi kollar hur det går för tranorna som flyttar söderut just nu, efter rapporter om tranor som dött i fågelinfluensa i Tyskland och Frankrike. Veterinär Lotta Berg berättar.I veckans kråkvinkel undrar Maria Westerberg om det går att bli ett med naturen. Programledare Jenny Berntson Djurvall.

Aslak Nore er en norsk forfatter bosatt i Marseille, og tok en tur innom studio for å snakke om hvor forskjellig Frankrike er fra Norge, både kulturelt og strukturelt. Visste du f. eks at alle boliglån har fastrente, og at det ikke er lov med budrunde? At en stor andel mødre påstår at "amming er slaveri" og at barn skal i barnehagen når de er tre måneder gamle? Og ikke bare det; er du klar over HVOR forskjellige folk i Marseille er fra Paris, og dermed tilnærmer seg f. eks covid på en helt annen måte? Dette, og mye, mye, MYE mer får du vite i denne tettpakka episoden (nesten en thriller på lik linje med bøkene til Aslak, si.)Keen på nye landepisoder? Podimo.no/198land. Ferdig snakka.Produsert av Martin Oftedal, PLAN-B Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tyveriet av smykker for over én milliard kroner fra Louvre er blitt en skandale i Frankrike. Nå er to menn arrestert, mistenkt for ranet. Men hvordan kunne det skje – og hvor er smykkene nå? Med journalist Emma Bø og kommentator Rakel Haugen Strand. Foto: Stéphane Maréchalle/Musée du Louvre.

Jonas fängslad, Hasse skriver Sverigekontrakt och hela Frankrike brinner.Köp Inaktuellts egna merch på inaktuellt.seFölj poddens Instagram: @inaktuelltpoddMejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.seLyssna på Inaktuellt Live VARJE måndag och torsdag från kl 09:30 på Podplay.se eller i Podplay-appen för att lyssna och ställa frågor direkt till Jonas, Hasse Brontén, Linnéa Bali och producenten Dawwa.

Sjuårskriget 1756-63 utkämpades på tre kontinenter och har därför kallats det första världskriget. I Nordamerika och Indien konfronterades Storbritannien och Frankrike i en kamp om kolonier och kontroll över världshaven. I Europa slogs Fredrick den stores Preussen på liv och död mot franska, ryska och habsburgska arméer.Krigföringen på den europeiska kontinenten innebar något av en höjdpunkt för linjetaktiken och inte minst de välexercerade infanteribataljonerna och deras muskötsalvor.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om Sjuårskrigets orsaker, förlopp och konsekvenser främst i Nordamerika och Europa.Konfliktens förhistoria är komplicerad och handlade om den tidens snabba skiftningar och nycker i utrikespolitiken. Preussen ställdes mot en överväldigande koalition av stater bestående av Habsburg, Frankrike, Ryssland och till och med Sverige. I botten på motsättningarna fanns Preussens uppkomst som militärmakt och seger över Habsburg under 1740-talet. På många sätt var det frågan om en maktuppgörelse inom det tyskromerska riket mellan kejsarmaktens Habsburg och utmanaren Preussen. Stöd fick Preussen endast av Storbritannien.Till konflikten på kontinenten hörde även en uppgörelse mellan Storbritannien och Frankrike om kolonier och kontroll över handelsvägar över hela jordklotet. Främst kom kriget att föras i Nordamerika och i Indien. Britterna visade sig i slutänden överlägsna och kunde med kriget slutligen etablera sig som den främsta kolonialmakten på Frankrikes bekostnad.På kontinenten kämpade preussarna mot övermakten och lyckades trots allt rida ut kriget utan att krossas. Inte minst berodde detta på deras militära förmåga och Fredrick den stores ledarskap även om segrar blandades med blodiga nederlag. Med sin taktiska förmåga och inte minst sin flexibilitet och ”sneda slagordning” vann Fredrick spektakulära segrar som vid Rossbach och Leuthen 1757 mot numerärt överlägsna arméer.Litteraturtips är två titlar ur Ospreys serie: Simon Miller Rossback och Leuthen 1757 (2002) och Daniel Marston The Seven Year´s War (2001).Bild: General Wolfes död (1771), på Abrahams slätter, nära Quebec av Benjamin West; wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Babs bodyshamear, sluta säg att du har upplevt något övernaturligt och kuppen som skämmer ut Frankrike. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radios app.David Druid blir konfunderad men trygg över djurparker. Linnea Wikblad åskådar pastabråk. I manligt och kvinnligt: Ska man ghosta vid dejting? Folk som har haft övernaturliga upplevelser: Sluta säg att du har haft övernaturliga upplevelser. Alexander Skarsgårds nya kläder! TikTok-kreatören Martin Skålander är aktuell i SVT-dokumentären "Starkast vinner" och berättar om sina erfarenheter med ätstörningar. Stephen Lessard, a.k.a. Stephen in Sweden märker på märkliga saker svenskar gör (och vi svenskar älskar det så klart). Babs Drougge på P3 Nyheter rapporterar om den fräcka juvelkuppen på Louvren och att prins Andrew avsäger sig alla sina kungliga titlar. I det privata hålet: Obekväma baby body-tryck.Tidpunkter i avsnittet:15:54 Nyhetsfördjupning: Den fräcka Louvren-kuppen.22:50 Martin Skålander led av ätstörningar.46:05 Nyhetsfördjupning: Prins Andrew avsäger sig kungliga titlar.1:04:07 Babs privata hål: Bodyshamear baby bodies.1:18:41 Stephen in Sweden.Kapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radios app.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Frankrike har hatt fem statsministre på under to år og er i full krise. Kort Forklart oppsummerer nyhetene for deg, i dag også om kirken som sier unnskyld til skeive og årets dyreste date.

Vi går igenom ytterligare en Gen Z-protest som störtat en president: den på Madagaskar. Eller egentligen går vi mest igenom presidentens backstory för vi vet inte så mycket om protesten. Sen pratar vi om vapenvilan i Gaza och vad vi tror kan bli den faktiska utvecklingen i jämförelse med vad som står i avtalet. För […]

Väger personlig integritet eller jakten på barnporr tyngst? Hård debatt om digital kontroll i Bryssel. Och är det Groundhog Day i Frankrike? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den här veckan skulle EU:s ministerråd ha röstat om CSAM-lagen, som ska ska stoppa spridningen av barnpornografi digitalt. Men när den tyska regeringen nyligen sa att de inte står bakom lagen så sköts omröstningen på framtiden. Kortfattat skulle ett införande av lagen innebära en automatisk kontroll av varje bild, video och länk som man vill skicka. Förespråkarna menar att man då kan förhindra att barnpornografi sprids, kritikerna kallar lagen chat control och menar att det handlar om massövervakning av EU:s befolkning. Splittringen bland EU:s länder är stor, Sverige står på sidan som vill ha lagen. Hör Andreas Liljeheden och Dagens Nyheters techreporter Linus Larsson om den minst sagt hårt debatterade lagen, och om dansken som skapade kaos när han byggde en hemsida för att spamma EU:s ledamöter.Vi pratar också om att den franska presidenten Emanuel Macron har utnämnt Sebastien Lecornu till ny premiärminister, en dryg vecka efter att Lecornu lämnade exakt samma jobb. Har fransk politik förvandlats till ”Måndag hela veckan”?Nyligen klarade även EU-kommissionens högsta chef Ursula von der Leyen hela två misstroendeomröstningar. Vem vill rösta bort henne och hur säkert sitter hon egentligen?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Linus Larsson, reporter på Dagens Nyheter.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

John Roslund (-) har blivit politisk vilde, Christian Sonesson kanske sätts i fängelse, längden på bussen är kanske viktig. Förlåt för att avsnittet är så försenat. Vi kommer släppa ett till avsnitt inom kort för att kompensera för uppehållet. Stötta gärna oss på vår Patreon!Handla gärna i vår Webshop!Följ oss gärna på Twitter!

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. RÄTTELSE: I sändningen nämnde vi den franske presidenten Macrons förslag att sänka pensionsåldern. Rätt är att förslaget går ut på att höja pensionsåldern från 62 till 64 år. Den här rättelsen gjordes 15 oktober 2025.

Ännu en fransk premiärminister har kastat in handduken och en högerpopulistisk valvinst i Tjeckien kan sätta käppar i hjulet för EU:s Ukraina-linje. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En knapp månad efter att Emanuel Macron gett honom jobbet avgick plötsligt den nyutnämnda franska premiärministern Sebastien Lecornu. Det här var president Macrons femte premiärministerutnämning på två år och än en gång slungas Frankrike in i politiskt kaos och ovisshet. Varför avgick Sebastien Lecornu, hur allvarlig är krisen och kan det bli ett nyval nu i Frankrike?I helgen vann högerpopulisten och tidigare premiärministern Andrej Babiš parti ANO segern i Tjeckiens parlamentsval. En seger som beskrivs som en dramatisk politisk comeback, en återkomst som kan få avgörande konsekvenser för EU-samarbetet och den europeiska säkerhetspolitiken. ANO sitter i samma partigrupp i EU-parlamentet som ungerske premiärministern Viktor Orbáns parti Fidesz. Kommer Tjeckien att närma sig Ungern, vilken är Andrej Babiš inställning till EU-samarbetet och hur kommer landet hantera stödet till Ukraina?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Katarina von Arndt, korrespondent i Berlin. Marie Nilsson Boij, producent på Ekot och tidigare Sveriges Radios korrespondent i Sydeuropa.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

I november 1679 kliver kung Karl XI iland på Trossö i Blekinges skärgård. Redan året därpå får Karlskrona sina stadsprivilegier. Här ska ett nytt nav för Sveriges sjömakt växa fram – långt från huvudstadens hamnar, men närmare ärkefienden Danmark.Bakom beslutet låg dyrköpta lärdomar från det skånska kriget (1675–1679), där Sverige nästan förlorade Skåne och flottan led ett förödande nederlag vid Ölands södra udde. I samband med detta gick regalskeppet Kronan under, och över 800 man omkom.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med, historikern Olle Larsson, om varför Karlskrona grundades, varför platsen valdes och hur stadens unika historia formades av flottan och samtidens marinstrategi. Detta är ett betalt samarbete med Destination Karlskrona.Det svenska riket var ett sjörike där vattenvägarna förenade stormaktens alla delar. Flottans uppgift var att skydda dessa förbindelser och möjliggöra snabb truppförflyttning. Därför blev en örlogsstad längre söderut inte bara önskvärd, utan absolut nödvändig.Efter freden i Roskilde 1658 – då Danmark avträdde Skåne, Halland och Blekinge till Sverige – blev behovet av en stark närvaro i södra Östersjön uppenbart. Det Skånska kriget visade dessutom att Stockholms hamn låg för långt norrut, och flottan där var ofta oförmögen att rycka ut – fartygen frös fast om vintern och underhållet var bristfälligt.Den 10 augusti 1680 kungör Karl XI stadsprivilegierna för Karlskrona – Sveriges första systematiskt planerade stad. Den byggdes främst för militära ändamål och utstrålade stormaktstidens storslagna ambitioner och var utformade efter barockens ideal—monumentalitet, symmetri och breda, raka gator. Stadens formgivning hämtade inspiration från andra stora europeiska anläggningar, bland annat Versailles och antikens Rom, samt örlogsstäder i England, Frankrike och Holland.Här skulle flottan husera, men också en helt ny befolkning leva, handla och arbeta i nära samspel med kanoner, kaserner och skeppsvarv. För att snabbt få igång stadens liv tvingades borgare från Ronneby, Kristianopel och andra orter att flytta hit. Dessutom omplacerades 3 000 finländare – varav över 1 100 båtsmän med familjer – till Blekinge. Skeppstimmermän och hantverkare hämtades från Österbotten, Roslagen, Bohuslän och till och med från Skeppsholmen i Stockholm, som stod tom på både material och manskap. Under 1690-talet bodde omkring 4 000 personer i Karlskrona som skulle bli rikets tredje stad efter Stockholm och Riga.På Trossö såg Karl XI och hans rådgivare chansen att skapa något helt nytt: en kombination av flottbas och barockstad, både strategiskt placerad och symbolisk för svensk dominans.År 1683 utformades stadsplanen av Erik Dahlbergh, Hans Wachtmeister och Carl Magnus Stuart enligt barockens ideal: raka gator, stora torg och en tydlig uppdelning mellan civilt och militärt. Fästningar, broförbindelser till fastlandet och ett av Europas mest moderna skeppsvarv började ta form. För att locka handel erbjöd staten tullfrihet.Musik Dido och Aeneas tredje akten av Henry Purcell, inspelad 1935 med dirigenten Clarence Raybould, sångarna Nancy Evans, Roy Henderson, Mary Hamlin, Mary Jarred, Gwen Catley, samt Boyd Neel String Orchester. Internet Archive, Public Domain.Källor:Ericson Wolke, Lars & Hammar, AnnaSara (2022). Sjömakt och sjöfolk: den svenska flottan under 500 år. Lund: Nordic Academic PressHillbom, Rune (1979). Karlskrona 300 år: en återblick i ord och bild. [D. 1] 1679-1862. Karlskrona: AbrahamsonKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Politiker och föräldrar runt om i världen agerar just nu mot techbolagen - för att stoppa barn från det de ser som faror med skärmar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idén om att skärmar och sociala medier får barn att må dåligt har fått fäste på många håll i världen. Politiker lagstiftar om åldersgränser, föräldrar går samman och förbjuder smarta telefoner och stämmer sociala mediejättar. Men vad tycker kritikerna, och techbolagen själva, om det här? Och vad säger egentligen forskningen om samband mellan skärmar och barns psykiska ohälsa?Medverkande: Rachel Harper, rektor på St Patricks national school Greystones, Rachel Capatina och Jack Sweeney, elever på skolan, barnen Amy och Lucy och pappan Chris i byn Greystones, Marlena Murphy, mamma och volontär som jobbar med att sprida kunskap om projektet i Greystones, Martine, fransk mamma till fem barn - varav ett har tagit sitt liv, Lukazs Lindell, senior kommunikationschef med ansvar för Norden på Tiktok, Shannon Conney, forskare som testar modeller som ska uppskatta användares ålder genom biometrisk analys, Maha Aboulénén, f d. kommunikationschef för Google i Mellanöstern som nu driver ett bolag som hjälper företag och människor att sälja produkter på sociala plattformar, Catherine Crump, professor i teknikrätt på Berkeley University i USA, Kathleen Farley, på lobbyorganisationen Chamber of Progress i USA - som finansieras av bolag som Google, Amazon och Meta, Pete Etchells, professor i psykologi och vetenskapskommunikation vid Bath spa University i Storbritannien.I programmet nämns hur en tonåring i Frankrike tog sitt liv under en depression som mamman kopplade samman med flickans flöde på Tiktok. Om du eller någon i din närhet mår dåligt finns hjälp och råd att få här:mind.seDit kan man ringa: Självmordslinjen: 90 101 (dygnet runt)Föräldralinjen: 020-85 20 001177.sehjalplinjen.se som också har telefonnummer 90390Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seReportrar: Katarina Andersson, Axel Kronholm, Anja SahlbergTekniker: Lisa Abrahamsson och Rasmus HåkansProducent: Johanna Sjöqvistjohanna.sjoqvist@sr.se

Dådet inträffade under den judiska högtiden jom kippur. Växande kritik mot Somalia-avtalet. Putin pressas – Frankrike bordar fartyg. “Mer pengar löser inte socionomkrisen”. Internet-kaoset skakar Afghanistan. Och Elon Musk uppmanar till bojkott mot Netflix. Programledare: Magnus Thorén.

VEM: TitiyoYRKE: ArtistAVSNITT: 698OM: Tre decennier som artist, nya plattan med svenska tolkningar, högt blodtryck inför turnépremiären, en försvunnen mastertape, aversionen mot sociala medier, företagsgig som betalar hyran, att släppa garden i media, minnesluckan i Pluras kök, fyrplus-recensionsförväntningar, när hon visste att Come Along var en hit, samarbetet med Thåström, samtalet som gav en halv miljon, och givetvis en hel del om telefonsamtalet från Frankrike som gjorde henne rik men Europe-Gunnar ännu (?) rikare.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bella landar i Cannes med långsam pondus-walk, tackar artigt nej till alla drinkar och blir kallad ”quality woman”, samtidigt som bullshitdetektorn piper (”jag äger klubben”… HA HA). Det blir feministrant och Dubai-diss, snack om hur man partajar nykter(ish) och ändå har kul, och varför ”nej” är den sexigaste gränsen. Sen packar vi om för Frankrike och vidare till Champagne med dresscodes: Italian chic, silk print och en blå askungeklänning. Garderobsrensning deluxe, vintage-örhängen, stylist på ingång och en spåman som förutspår karriärsväng vid 40 (we'll see). Vi avslutar med att öppna för ert stora datingavsnitt: skicka dilemman och scenarier så löser vi dejtkaoset tillsammans.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Innehåll: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regeringen presenterade i veckan en bidragsreform med skärpta krav för bl.a försörjningsstöd. Hur blev hur blev bidrag en het fråga i svensk politik och hur har olika partier använt dem som politiskt verktyg i debatten? Hör Anna Angelin, docent i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet.Reportage från Frankrike där det politiska missnöjet gror. Sydeuropakorrespondent Cecilia Blomberg har träffat demonstranter i ett polariserat Frankrike.Sverige kommer att missa EU:s klimatmål 2030, och EU-länderna missar även deadline för att lämna in sina klimatmål för 2035 till FN. Hör korrespondent Andreas Liljeheden om anledningarna bakom.En av de mest omdiskuterade frågorna i kyrkopolitiken är hur kyrkan ska bruka sin skog. Hör reportage från Växjö stift där skogsfrågan splittrar partierna i kyrkovalet. Hur mycket skog bör svenska kyrkan avverka?Krönika Katarina BarrlingPanelen: Jesper Bengtsson, Dagens Arena, Patrik Kronqvist, Expressen, Karina Cubilla, ArbetetNu begravs Charlie Kirk och det hålls stor minnesstund på en fotbollsarena i Pheonix. Hör om efterdyningarna efter mordet på Kirk och debatten som nu uppstått om yttrandefrihet och censur efter att talkshow-programledaren Jimmy Kimmel stoppats. Komiker Messiah Hallberg gästar programmet. Hör även Joanna Doona, docent vid Lunds universitet som bland annat forskar om politisk satir.Reportage från Kina där arbetslösheten bland unga växer. Unga med både hög examen och arbetslivserfarenhet tvingas nu ta jobb som utkörare av hämtmat – gigekonomins bultande hjärta. Korrespondent Moa Kärnstrand har följt med ut på en av matbudens moppar.Satir med RadioskuggaPå onsdag är det 80 år sedan FN-stadgan trädde i kraft. Sedan dess har organisationen vuxit kraftigt både till antalet medlemmar och ansvarsområden, samtidigt som FN kritiseras för att vara tandlöst i en tid där nya krig härjar i världen. Vilken är FNs viktigaste roll idag?Hör Jan Eliasson, tidigare vice generalsekreterare i FN och ordförande för FN:s generalförsamling och Ulrika Modéer, generalsekreterare på Röda Korset, tidigare assisterande generalsekreterare för FN:s utvecklingsprogram UNDP.I höst har det gått tio år sedan flyktingvågen 2015, då Sverige under några månader tog emot tusentals nyanlända. P4 Gävleborgs reporter Kasper Englund har i serien "Vi som kom 2015" träffat några av de som kom hit då för tio år sen. Hör en av berättelserna i dagens Godmorgon världen.Kåseri Helena von ZweigbergkProgramledare: Cecilia KhavarProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Lo Pettersson