Podcasts about frankrike

Ännu en fransk premiärminister har kastat in handduken och en högerpopulistisk valvinst i Tjeckien kan sätta käppar i hjulet för EU:s Ukraina-linje. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En knapp månad efter att Emanuel Macron gett honom jobbet avgick plötsligt den nyutnämnda franska premiärministern Sebastien Lecornu. Det här var president Macrons femte premiärministerutnämning på två år och än en gång slungas Frankrike in i politiskt kaos och ovisshet. Varför avgick Sebastien Lecornu, hur allvarlig är krisen och kan det bli ett nyval nu i Frankrike?I helgen vann högerpopulisten och tidigare premiärministern Andrej Babiš parti ANO segern i Tjeckiens parlamentsval. En seger som beskrivs som en dramatisk politisk comeback, en återkomst som kan få avgörande konsekvenser för EU-samarbetet och den europeiska säkerhetspolitiken. ANO sitter i samma partigrupp i EU-parlamentet som ungerske premiärministern Viktor Orbáns parti Fidesz. Kommer Tjeckien att närma sig Ungern, vilken är Andrej Babiš inställning till EU-samarbetet och hur kommer landet hantera stödet till Ukraina?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Katarina von Arndt, korrespondent i Berlin. Marie Nilsson Boij, producent på Ekot och tidigare Sveriges Radios korrespondent i Sydeuropa.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Politiker och föräldrar runt om i världen agerar just nu mot techbolagen - för att stoppa barn från det de ser som faror med skärmar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idén om att skärmar och sociala medier får barn att må dåligt har fått fäste på många håll i världen. Politiker lagstiftar om åldersgränser, föräldrar går samman och förbjuder smarta telefoner och stämmer sociala mediejättar. Men vad tycker kritikerna, och techbolagen själva, om det här? Och vad säger egentligen forskningen om samband mellan skärmar och barns psykiska ohälsa?Medverkande: Rachel Harper, rektor på St Patricks national school Greystones, Rachel Capatina och Jack Sweeney, elever på skolan, barnen Amy och Lucy och pappan Chris i byn Greystones, Marlena Murphy, mamma och volontär som jobbar med att sprida kunskap om projektet i Greystones, Martine, fransk mamma till fem barn - varav ett har tagit sitt liv, Lukazs Lindell, senior kommunikationschef med ansvar för Norden på Tiktok, Shannon Conney, forskare som testar modeller som ska uppskatta användares ålder genom biometrisk analys, Maha Aboulénén, f d. kommunikationschef för Google i Mellanöstern som nu driver ett bolag som hjälper företag och människor att sälja produkter på sociala plattformar, Catherine Crump, professor i teknikrätt på Berkeley University i USA, Kathleen Farley, på lobbyorganisationen Chamber of Progress i USA - som finansieras av bolag som Google, Amazon och Meta, Pete Etchells, professor i psykologi och vetenskapskommunikation vid Bath spa University i Storbritannien.I programmet nämns hur en tonåring i Frankrike tog sitt liv under en depression som mamman kopplade samman med flickans flöde på Tiktok. Om du eller någon i din närhet mår dåligt finns hjälp och råd att få här:mind.seDit kan man ringa: Självmordslinjen: 90 101 (dygnet runt)Föräldralinjen: 020-85 20 001177.sehjalplinjen.se som också har telefonnummer 90390Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seReportrar: Katarina Andersson, Axel Kronholm, Anja SahlbergTekniker: Lisa Abrahamsson och Rasmus HåkansProducent: Johanna Sjöqvistjohanna.sjoqvist@sr.se

Dådet inträffade under den judiska högtiden jom kippur. Växande kritik mot Somalia-avtalet. Putin pressas – Frankrike bordar fartyg. “Mer pengar löser inte socionomkrisen”. Internet-kaoset skakar Afghanistan. Och Elon Musk uppmanar till bojkott mot Netflix. Programledare: Magnus Thorén.

VEM: TitiyoYRKE: ArtistAVSNITT: 698OM: Tre decennier som artist, nya plattan med svenska tolkningar, högt blodtryck inför turnépremiären, en försvunnen mastertape, aversionen mot sociala medier, företagsgig som betalar hyran, att släppa garden i media, minnesluckan i Pluras kök, fyrplus-recensionsförväntningar, när hon visste att Come Along var en hit, samarbetet med Thåström, samtalet som gav en halv miljon, och givetvis en hel del om telefonsamtalet från Frankrike som gjorde henne rik men Europe-Gunnar ännu (?) rikare.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jon Olsson och Annette Olsson gästar studion. Dom är aktuella med Viaplayserien "Stjärnbröllop" där vi får följa deras bröllopsresa. Dom berättar om sin relation och om sitt storslagna bröllop på ett slott i Frankrike. Vad gick notan på och var det värt det?

Hvilke bilder funker – og hvilke bør du absolutt droppe – når du lager Tinder-profil? I denne episoden av Singelkrisa får Marie besøk av Tinderfotografen Chris. Han deler sine beste tips om hvilke bilder som gir deg matches, og hvilke som sender deg rett til venstre-sveip!Programleder Marie har nettopp kommet hjem fra en tre ukers ferie gjennom Sveits og Frankrike – hun forteller om fyren hun begynte å date i juli, som faktisk dro hele veien ned til Paris for å møte henne! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi drukner ofte i krigerske overskrifter og frykt som tar oppmerksomheten vår.Men under overflaten skjer det små og store fremskritt – hver eneste dag.

Vi rivstartar veckan på samma ställe som vi slutade förra, närmare bestälmt med fokus på Negroni week och vart man hittar Stockholms bästa Negroni. Andreas har varit i Frankrike och kommer med tips på anspråkslösa krogar i Antibes samtidigt som vi pratar om en annan stor stilikon som nyligen gick ur tiden; Robert Redford. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svarar på lyssnarbrev med frågor som: - Vad tycker ni egentligen?- Finns det någon klimatkris?- Vem finansierar er?Regeringen i Sverige släpper statsbudget som vi får lyssnarfråga om. Vi diskuterar poster utanför balansräkningen, dansbandsmoms och medias språkliga dimridåer.Pensionerna i Frankrike kostar 25 procent av Frankrikes statsbudget, som i sin tur inte gått på plus på 50 år. Nu har andra premiärministern på ett år fått avgå för att ha misslyckat att få igenom en budget och uttalar sig kritiskt mot le boumers.Donera månadsvis: www.underorion.se/stottaSwish: 123 696 24 43För att skriva lyssnarbrev, ställa frågor eller annat så använd kontaktformuläret på: https://underorion.se/about/Hjälp podcasten genom att donera månadsvis, swisha eller skicka krypto!Donationer ger oss möjligheten att kunna fortsätta utan reklam och utan annan finansiering som gör oss mindre oberoende.Donera månadsvis via https://www.underorion.se/stottaSwisha till: 123 696 24 43Bitcoinbc1qemxd23jleknkg9jcrlvve300whfd9a3zt3mzyyAvsnittet spelades in 29 september 2025. 

Habitus. Kulturellt kapital. Symboliskt våld. Man behöver inte vara expert på Pierre Bourdieu (1930-2002) för att någon gång ha hört ett av hans begrepp. Många av den berömda sociologens tankar har idag blivit allmängods i samhällsdebatten. Bourdieu tog sig från en lantlig uppväxt i södra Frankrike till elituniversiteten i Pars, där han blev del av en stjärngeneration av franska intellektuella. Idag är han en av de mest citerade forskarna över huvud taget. Men vad gick Bourdieus tänkande ut på? Vilka är de vanligaste missuppfattningarna om hans begrepp? Och hur kan vi använda hans teorier idag? Bildningspodden introducerar en av 1900-talets mest inflytelserika tänkare. Gäster i studion är Mikael Palme och Raoul Galli. Samtalsledare: Ruhi Tyson Ljudproduktion och klippning: Lars in de Betou Redaktionskoordinator: Elin Sahlin Producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Produceras vid Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, och finansieras av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond.

Paretos analytiker om Nibes potentiella affär i Frankrike – så kan aktien påverkas SAAB nådde ny rekordnivå idag – Di:s Johan Wendel om försvarssektorn Di:s Julia Forsberg om förväntningarna på H&M:s rapport imorgon Programledare: Madeleine Lundberg

Hej! Jag går på knäna pga jobb och patrick turnerar land och rike runt. Lite om det. Lite om brunnfynd i Frankrike och dränering. Sen om opastöriserad mjölk. Hur tänker patrick göra med sina kossor? Om hårdost och postbiotika och patogener. Sen om tre systrar. Hur man ska göra för att den odlingen ska funka bra. Lite om olika sorter och tillvägagångssätt. Sen om sjukvårdsutrustning! I bilen, på personen och för förlossning. Vad har patrick i sina väskor? Vad ska du ha? 10% hos ovbutiken.se med koden Hemberedskap. Gäller på allt i kategorin prepping. Där hittar du tex massa sjukvårdsgrejer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 22. september kunngjorde president Macron at Frankrike anerkjenner Palestina i FN. Hvilke motiver ligger bak denne beslutningen? Og hvilken betydning kan den få for konflikten mellom Israel og Hamas? Vår gjest er historiker og forfatter Marte Heian Engdal.

Igår kväll sällade sig Frankrike till skaran av länder som erkänner staten Palestina. Under veckoslutet gjorde Storbritannien, Kanada, Australien och Portugal samma sak. Vilken betydelse har detta erkännande för möjligheterna till fred? Blir en tvåstatslösning mera sannolik, eller är erkännandet bara en symbolisk gest? Den tidigare mångåriga utrikesministern Erkki Tuomioja och Maria Leppäkari, som är landschef för Finska missionssällskapet i Israel, diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bella landar i Cannes med långsam pondus-walk, tackar artigt nej till alla drinkar och blir kallad ”quality woman”, samtidigt som bullshitdetektorn piper (”jag äger klubben”… HA HA). Det blir feministrant och Dubai-diss, snack om hur man partajar nykter(ish) och ändå har kul, och varför ”nej” är den sexigaste gränsen. Sen packar vi om för Frankrike och vidare till Champagne med dresscodes: Italian chic, silk print och en blå askungeklänning. Garderobsrensning deluxe, vintage-örhängen, stylist på ingång och en spåman som förutspår karriärsväng vid 40 (we'll see). Vi avslutar med att öppna för ert stora datingavsnitt: skicka dilemman och scenarier så löser vi dejtkaoset tillsammans.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Innehåll: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regeringen presenterade i veckan en bidragsreform med skärpta krav för bl.a försörjningsstöd. Hur blev hur blev bidrag en het fråga i svensk politik och hur har olika partier använt dem som politiskt verktyg i debatten? Hör Anna Angelin, docent i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet.Reportage från Frankrike där det politiska missnöjet gror. Sydeuropakorrespondent Cecilia Blomberg har träffat demonstranter i ett polariserat Frankrike.Sverige kommer att missa EU:s klimatmål 2030, och EU-länderna missar även deadline för att lämna in sina klimatmål för 2035 till FN. Hör korrespondent Andreas Liljeheden om anledningarna bakom.En av de mest omdiskuterade frågorna i kyrkopolitiken är hur kyrkan ska bruka sin skog. Hör reportage från Växjö stift där skogsfrågan splittrar partierna i kyrkovalet. Hur mycket skog bör svenska kyrkan avverka?Krönika Katarina BarrlingPanelen: Jesper Bengtsson, Dagens Arena, Patrik Kronqvist, Expressen, Karina Cubilla, ArbetetNu begravs Charlie Kirk och det hålls stor minnesstund på en fotbollsarena i Pheonix. Hör om efterdyningarna efter mordet på Kirk och debatten som nu uppstått om yttrandefrihet och censur efter att talkshow-programledaren Jimmy Kimmel stoppats. Komiker Messiah Hallberg gästar programmet. Hör även Joanna Doona, docent vid Lunds universitet som bland annat forskar om politisk satir.Reportage från Kina där arbetslösheten bland unga växer. Unga med både hög examen och arbetslivserfarenhet tvingas nu ta jobb som utkörare av hämtmat – gigekonomins bultande hjärta. Korrespondent Moa Kärnstrand har följt med ut på en av matbudens moppar.Satir med RadioskuggaPå onsdag är det 80 år sedan FN-stadgan trädde i kraft. Sedan dess har organisationen vuxit kraftigt både till antalet medlemmar och ansvarsområden, samtidigt som FN kritiseras för att vara tandlöst i en tid där nya krig härjar i världen. Vilken är FNs viktigaste roll idag?Hör Jan Eliasson, tidigare vice generalsekreterare i FN och ordförande för FN:s generalförsamling och Ulrika Modéer, generalsekreterare på Röda Korset, tidigare assisterande generalsekreterare för FN:s utvecklingsprogram UNDP.I höst har det gått tio år sedan flyktingvågen 2015, då Sverige under några månader tog emot tusentals nyanlända. P4 Gävleborgs reporter Kasper Englund har i serien "Vi som kom 2015" träffat några av de som kom hit då för tio år sen. Hör en av berättelserna i dagens Godmorgon världen.Kåseri Helena von ZweigbergkProgramledare: Cecilia KhavarProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Lo Pettersson

Obelisk och Olympia press gav ut böcker ingen annan vågade röra. Några blev odödliga klassiker. Gabriella Håkansson berättar den vilda historien om Parisförlagen som förändrade litteraturhistorien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först publicerad 2017. William S Burroughs, Samuel Beckett, Jean Genet, Henry Miller och James Joyce: alla har de en sak gemensamt – de har publicerat sig på ett obskyrt litet förlag i Paris, som under 1950-talet gav ut engelskspråkig litteratur i små gröna pocketböcker i serien ”Traveller's Companion”. Bakom den gemytliga rubriken dolde sig all den litteratur som inga andra förlag i Europa eller USA ville ta i med tång, av rädsla för att bli stämda. Allt började med att den brittiske dandyn Jack Kahane 1914 trampade på en landmina i Ypern (Ieper) i Belgien och entledigades från sin krigstjänstgöring. Under konvalescensen träffade han sin fru, fransyskan Marcelle Girodias, flyttade till Paris och började skriva böcker. Kahanes produktion var medelmåttig och innehöll lite för många erotiska anspelningar för att de engelska biblioteken skulle känna sig bekväma, så böckerna plockades bort och han fick dåligt rykte. Samtidigt började romanerna efterfrågas i bokhandeln. Kahane fick en insikt. Minsta inslag av erotik och den mest mediokra bok börjar sälja. I USA och England rådde fortfarande ålderdomliga censurlagar som satte stopp för allt som uppfattades som moraliskt eller erotiskt utmanande, men i Frankrike var situationen en annan, och nu hade Kahane fått en affärsidé. Han registrerade en fransk firma under namnet Obelisk Press och hyrde sunkig kontorslokal på vänstra stranden, nu gällde det bara att hitta sexuellt frispråkiga författare. Det var lättare sagt än gjort. I slutet av 20-talet kontaktar Kahane Sylvia Beach på bokhandeln Shakespeare & Co och får henne att förmedla kontakt med James Joyce, som några år tidigare gjort skandalsuccé på hennes förlag med den frispråkiga ”Ulysses”. Hade Joyce möjligen något mer som kunde publiceras? Det hade han. Experimentboken ”Haveth Childers Everywhere” blev Kahanes första framgångsrika publikation, snabbt åtföljd av Radcliffe Halls lesbiska roman ”Ensamhetens brunn”, som precis blivit förbjuden i England. Även D H Lawrences indragna ”Lady Chatterley's älskare” lades till på utgivningslistan, och nu rullade det på. Kahane fick snabbt rykte om sig att ge ut sånt som ingen annan vågade publicera, och snart köade folk utanför kontoret. Först ut var en helt okänd författare som hette Henry Miller och hade skrivit en bok med en titel som lät som något som handlade om cancer. Det var ”Kräftans vändkrets”. Snart hade även hans vänner Anaïs Nin och Lawrence Durrell fått manus antagna och Kahane var på banan, men när ”Kräftans vändkrets” efter många turer väl skulle ut, ja, då hade Kahane slut på pengar. Ett mönster som skulle komma att upprepa sig. Anaïs Nin visade handlingskraft och finansierade via sin psykoanalytiker Otto Rank trycket av både Millers och Durrells böcker. Som en gentjänst betalade sedan Durrell tryckningen av hennes bok ”Incest”. Sedan hann inte Kahane ge ut mer. Han dog oväntat 1939 vid bara 52-års ålder. Och med det kunde allt ha tagit slut. Det gjorde det inte. Hans 27-årige son Maurice Girodias hade hjälpt pappa på förlaget sedan han var liten, och när andra världskriget var över bestämde han sig för att blåsa liv i verksamheten igen. Nu skulle kampen för den sexuella frispråkigheten stegras ytterligare. Han började med att byta förlagsnamn till Olympia Press och kontaktade sedan faderns gamla författare för att sondera terrängen. Miller skickar in ”Plexus” men sedan var det stopp, så Girodias låter översätta alla franska erotiska böcker han hittar; Genet, Apollinaire, de Sade, Bataille, Queaneau, Reage men det räcker inte, läsarna går inte igång på litterär erotika, de vill ha hederlig porr som kan läsas med vänsterhanden. Girodias gör nu ett genidrag. Han kontaktar klicken kring avantagardetidskriften Merlin som som var de som hade översatt de franska erotiska böckerna, och frågar om de kan tänka sig att börja skriva pornografi istället. Naturligtvis under pseudonym, och gärna med lite kinky inslag. På så vis skulle de kunna finansiera sin tidskrift. Det vill de gärna. Merlin består av ett gäng jazzdansande, amfetaminsnortande utlänningar av båda könen, ledda av författaren Alexander Trocchi och finansierade av amerikanskan Jane Lougee. Kvinnor som män tar sig an uppgiften med förtjusning, och nu börjar Olympia Press glanstid. Merlin flyttar in på kontoret och redaktionen blir förlagets hårda kärna av redaktörer, sekreterare, korrekturläsare och allmänna hangaroaunds. Ur tryckpressarna spottas heta titlar som ”Tender was my flesh” och ”The Loins of Amon”. Olympia Press billiga gröna pocketböcker förses med myndigheternas varning att de inte får säljas i England eller USA, och sprids sedan till turister, matroser, soldater och pornografer som smugglar dem över gränserna en masse. Inkomsterna flödar, men Girodias är ännu värre än sin far vad gäller det ekonomiska. Han vägrar skriva kontrakt och betalar ut royalties lite när det passar. Författarna får köa utanför hans kontor när han är på gott humör, och hoppas på det bästa. Inte heller för han bok över hur många utgåvor han trycker. Ibland ger han ut en censurerad version för bokhandeln, och en annan för illegal spridning. Allt detta fungerar till en början väl med Merlins glada pornografer, men det går inte med riktiga författare som J.P. Donleavy och Vladimir Nabokov. De rasar och drar honom inför rätta. Inte heller går det att betala skatt med vänsterhanden. Bara några år in på det nya äventyret är Maurice Girodias skuldsatt, belånad och åtalad för såväl brott mot obscenitetslagarna som obetalda royalties. Och så här håller det på. Mygel, skulder, porr, åtal – allt i en eskalerande spiral, tills Girodias mot slutet av sextiotalet tröttnar på myndigheternas hetsjakt och författarnas pengatjat, och flyttar till USA för att starta ett amerikanskt Olympia Press. Där går det ännu sämre. Valerie Solanas, som författaren heter, går tre kvarter bort och skjuter Andy Warhol istället. Förläggaren som hela sitt liv bekämpat censuren verkar ha grävt sin egen grav. Den nya tidens libertiner behövde inte längre hans förlag, och när han 1968 struntar i att publicera en av sina nya författare som det är bestämt, så går hon upp på kontoret för att skjuta honom. Girodias är inte på plats och Valerie Solanas, som författaren heter, går tre kvarter bort och skjuter Andy Warhol istället. Girodias är inte sen att utnyttja publiciteten och får snabbt iväg SCUM-manifestet till tryck, det blir hans sista viktiga utgivning, innan allt går utför i ett träsk av hårdporr, scientologi och boxningsböcker. Hans livshistoria kan låta tragisk, men den ledde faktiskt fram till en av 1900-talets stora landvinningar: avskaffandet av censuren. De många och långa rättsprocesserna Girodias drogs inför och tappert utkämpade blev prejudicerande, och satte stopp för en puritanism som präglat bokbranschen i flera hundra år. Vi har familjen Kahane/Girodias att tacka för den frihet litteraturen åtnjuter idag. Och för att banbrytande böcker som Millers ”Kräftans vändkrets”, Burroughs ”Den nakna lunchen”, Trocchis ”Young Adam” och Nabokovs ”Lolita” överhuvudtaget kom i tryck. Och de gröna pocketböckerna som på 50-talet kostade några kronor när de kom ut, betingar idag skyhöga priser på den antikvariska marknaden. Samlarna dammsuger gamla lumplådor och porraffärer för att hitta kvarglömda Olympia Press, och granskar sedan böckernas omslag med lupp för att avgöra vilken utgåva det kan röra sig om. Finns påklistrade prislappar, myndighetsstämplar och korrekta tryckorter där, kan de ha stött på en äkta förstautgåva. Är det någon av klassikerna, som till exempel ”Lolita” kan de räkna med att vara 100 000 kronor rikare. Maurice Girodias dör utblottad och bitter 1990 och begravs på Père-Lachaisekyrkogården i Paris. På hans gravsten låter brodern Eric Kahane gravera ”Une journée sur la Terre”. En dag på jorden. Gabriella Håkansson, författare LitteraturJohn de St Jorre – Venus Bound. The Erotick Voyage of the Olympia Press and its Writers, Random House, 1994.A Life in Pieces. Reflections on Alexander Trocchi. Edited by Alan Campbell & Tim Niel, Rebel Inc, 1977.Lawrence Durrell and Henry Miller. A Private Correspondance. Edited by George Wickes, Faber&Faber, 1962.Sylvia Beach – Shakespeare and Company, översättning ERik Andersson, Ellerström, 2008. Ett urval av berömda Olympia Press-titlar från Parisåren:Samuel Beckett Watt (1953)Henry Miller Plexus (1953)D.A.F. de Sade 120 Days of Sodom (1953)Jean Genet The Thief's Journal (1953)Pauline Reage The Story of O (1954)Vladimir Nabokov Lolita (1955)J.P. Donleavy The Ginger Man (1955)Jean Cocteau The White Paper (1957)William S. Burroughs The Naked Lunch (1959)Lawrence Durrell The Black Book (1959)Raymond Queneau Zazie dans la Métro (1959)

Europa og Vesten står midt i en brytningstid. På den ene siden ser vi mennesker vende seg til kunstig intelligens for trøst og tilhørighet – og på den andre siden ser vi hundretusener ta til gatene i Frankrike for å protestere mot politiske og økonomiske kutt. Hva er sammenhengen? Et samfunn hvor vi stadig ønsker og trenger fellesskap, men forsøker å unngå å betale prisen. Vi isolerer oss i digitale bobler mens velferd, trygghet og samhold ute i gatene er i full oppløsning.I kveld ser vi på hvordan både digital eskapisme og sosialt opprør er uttrykk for et dypere ubehag i vår kultur. Dette er vår tids virkelighetsflukt. Merete Skar står klar i studio med Hanne Tolg og Helena Edlund som gjester.Velkommen til Dagsorden kl.20.00!

För Vladimir Nabokov handlade Lolita om att erövra det engelska språket. Maria Edström läser en författare som aldrig längtade hem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2025.Som tonåring blev jag helt tagen av Vladimir Nabokovs roman ”Han som spelade schack med livet”. Schackgeniet Luzjins totala oförmåga att leva ett normalt liv utanför spelandet, hans sociala klumpighet och totala hjälplöshet i tillvaron utanför brädet och dess figurer – kändes på något förvånande vis bekant. Då den yttre världen framstår som helt obegriplig för Luzjin vill han desperat hitta ett språk att kunna vistas och navigera i. Själva schackspelet blir hans i stort sett enda språk, som levde han i ett land där detta var modersmålet. Precis som man kan känna när man är mycket ung och är på väg att bli en annan. Eller som när man måste lämna sitt land och sitt språk.Romanen ”Luzjins försvar” som enligt Nabokovs såväl ryska som engelska titel vore riktigare även på svenska, väckte direkt uppmärksamhet. I förordet till romanens svenska utgåva 1936 ansåg Anders Österling att V. Sirin – som Nabokov kallade sig då för att inte förväxlas med sin far – var ett namn att lägga på minnet, och att han ”tillhör den emigrantgeneration, vars känsloliv hunnit frigöra sig från de äldres hjälplösa hemlängtan till ett Ryssland, som blott existerar i deras minnen.” Författaren Maxim Grigoriev skriver insiktsfullt i sitt förord till samlingen ”Ryska romaner”, med flera av de verk som Nabokov skrev på ryska och senare översatte till engelska, att det centrala temat i Nabokovs författarskap är vad som händer när en människa ser världen på ett helt annat sätt än omgivningen. Grigorjev verkar också hålla med Österling, även om hans uttryck är mer drastiskt; Nabokov ägnar sig inte åt ”lökkupolsmasturbation” utan var redan från början var en sofistikerad, modern och kosmopolitisk författare. Men Nabokovs verk skildrar också migrantlivet mer handfast. I ”Han som spelade schack med livet” sitter Ljuzjins svärföräldrar ensamma, isolerade i en utkyld lägenhet i Berlin, fylld av rysk kitsch; samovarer och tavlor av bondkvinnor – i en av migrationens alla distinkta bilder. I ”Masjenka” handlar det om rysk diaspora på ett pensionat i samma stad; ”Pensionatet var både ryskt och otrevligt” som det heter. Huvudpersonen Ganin, som lever ett tröstlöst exil-liv inser plötsligt på väg till tågstationen där han äntligen ska möta sin forna ryska kärlek att hon, Masjenka, bara är en bild ur minnet. ”Det finns ingen Masjenka utom denna bild, kunde inte finnas.” Och Ganin förstår att det inte finns någon väg tillbaka. Och på den vägen är det hos Nabokov - riktningen är inte bakåt, hemåt, utan framåt, bort.Författaren Aris Fioretos som gjort en bragd-insats som översättare av Nabokovs romaner, förvisso från engelska men de låter ryska, skriver i sin elaborerade essä ”Nabokovs ryggrad” mycket om hans stil, zoomar in och ut på detaljer och korrespondenser. Tar fasta på Nabokovs påstående att det måste ”kännas i ryggraden” om något är stor litteratur. Och visst, men är inte detta uttalandet ett typiskt avfärdande från en författare som hatade allt som luktade tolkningar, psykoanalys, politiska budskap eller falsk själfullhet. Fioretos skriver att Nabokov ville skapa ett mönster, en väv av text, av språk som kunde mäta sig med själva skapelsen. En författare som inte speglar utan uppfinner sin egen värld medan han beskriver den – om det så gäller Berlin, Frankrike eller en småstad i USA.För när kriget, som jagat Nabokov och hans hustru runt i hela Europa, till slut tvingar dem över Atlanten så skriver han de två, som jag lite tillspetsat vill påstå, stora migrantromanerna: ”Lolita” och ”Pnin”. ”Lolita” med sin skandalösa pedofil-gestalt Humbert Humbert – en ”sjabbig émigré” trots sina snygga kostymer och europeiska bildning. ”Pnin” är motsatsen – en rörande och ömsint liten rysk professor som omfamnar allt amerikanskt men inte har en susning om hur han ska hävda sig i detta nya. Den onde och den gode migranten. Och en oöverträffad skildring av Amerika fylld av hån och kärlek. Nabokov blev sårad över att ”Lolita” beskylldes för att vara antiamerikansk – blott ett av allt den anklagades för – för honom handlade den om att erövra det engelska språket. Likt en förälskad och vedervärdig våldtäktsman vill han erövra sin ”Lolita” – det engelska/amerikanska språket som gäckar honom i sin barnsliga och vulgära lockelse. Men som han lyckas erövra och inlemma i sin egen språkliga praktik. ”Bilarna stod parkerade som grisar runt ett tråg” som han beskriver parkeringen utanför det hotell där det första övergreppet på Dolores äger rum. Men i memoaren ”Tala minne” utvecklar Nabokov sin fruktan att förlora det enda han räddat med sig från Ryssland – ryskan. Trots att han som barn haft en engelsk guvernant skulle han alltid vara rädd att han aldrig skulle bli i stånd att få sin engelska prosa att komma ens i närheten av den på ryska. Och han skulle fortsätta att översätta från ryska till engelska och från engelska till ryska i hopp om att vara herre över sitt språk. ”Lolita” utkom 1955 och skrevs direkt på engelska, men när Nabokov tio år senare översatte boken till ryska insåg han att det ”underbara ryska modersmålet” – som han inbillade sig ännu väntade på honom någonstans – var en chimär. Fioretos beskriver hur engelskan, övertrumfar modersmålet. Det nya har segrat över det gamla, det språkliga återvändandet blir en bitter återvändsgränd. För Nabokov har inte främst migrerat från en plats, utan från ett språk. Det är inte en lokal hemlöshet utan en existentiell tomhet som bara kan lindras av språkets, stilens, spelets inre räddande karta. Är det för att han är en migrant som vägrar spela den förväntade rollen i att sörja folket, kulturen, jorden eller nationen som hans stil så ofta beskrivs som kylig och ironisk, ja rentav trolös? Men ser inte underströmmarna av ömhet och förtvivlan. I Maxim Grigorievs roman ”Europa” åker huvudpersonen, som på ett gåtfullt vis rymt eller ”hoppat av” från Sovjetunionen under en skolresa i Paris, i nutid som vuxen tillbaka på ett impulsivt besök till barndomsstaden Moskva. Han söker upp sitt gamla hem i ett stort hyreshus där ingen öppnar, bara en sur granne undrar vad fan han gör där. ”Nånting drogs ihop och slöt sig inom mig, som när man knyter ihop en sopsäck”. Precis så skulle Nabokov kunnat formulera det och här, tycker jag, gör Grigoriev ”en Nabokov” – gestaltar det exilens tomrum runt vilket ett helt författarskap kan hovra. Själv slutade Nabokov, som aldrig haft ett riktigt hem någonstans, sitt liv på ett lyxhotell i Schweiz – Europa men ändå inte riktigt Europa, ett flerspråkligt neutralt isolat, en priviligierad tillflykt, en den oheroiska migrantens asyl. Maria Edström kritikerLitteratur:Vladimir Nabokov ”Han som spelade schack med livet” i svensk översättning av Ellen Rydelius med förord av Anders Österling. Albert Bonniers förlag 1936.Vladimir Nabokov ”Ryska romaner”, samlingsutgåva med förord av Maxim Grigoriev. Modernista 2024.Vladimir Nabokov ”Masjenka” i svensk översättning av Aris Fioretos. Norstedts 2001.Aris Fioretos ”Nabokovs ryggrad”, essä. Norstedts 2024..Vladimir Nabokov ”Lolita” i svensk översättning av Aris Fioretos. Albert Bonniers pocket 2007.Vladimir Nabokov ”Pnin” i svensk översättning av Aris Fioretos. Norstedts 2000.Vladimir Nabokov ”Tala, minne” i svensk översättning av Lars Gustav Hellström Albert Bonniers 2012.Maxim Grigoriev ”Europa” Albert Bonniers 2021

Suezkrisen är konflikten som såg till att Storbritannien och Frankrike slutligen tappade greppet om sina kolonier i mellanöstern. Storbritannien och Frankrikes regeringar hade, sedan den egyptiske presidenten Gammal Abdel Nasser 1952 tillträde, irriterat sig på Nassers ökade inflytande och destabiliserande politik i mellanöstern.När Nasser beslutade att nationalisera Suezkanalbolaget för att finansiera ett dammbygge längs med Nilen fick dock de båda länderna nog och började planera för en militär intervention, men det skulle inte gå som de tänkt sig.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt Suezkrisen 1956-1957.Det var inte bara Storbritannien och Frankrike som involverade sig i den här konflikten. På båda sidor fanns supermakterna, som för ovanlighetens skull höll en gemensam linje och stödde Nasser. USA hade under en tid försökt närma sig Egypten och såg sig själva som dekoloniseringenspolitikens fanbärare.Det var således inte självklart att USA skulle stödja sina allierade Storbritannien och Frankrike i deras anspråk i mellanöstern. Sovjetunionen å andra sidan hade under Chrustjovs ledning samtidigt försökt närma sig mellanöstern för att lämna sin tidigare isolationistiska utrikespolitik. I Nasser såg Sovjetunionen en intressant partner som tycktes ha förmågan att pressa bort västerländska intressen i området, och såg då en möjlighet att använda Suezkrisen som hävstång för att hjälpa Nasser i detta.I slutändan var det dock Israel och FN:s agerande som skulle leda till att Storbritannien och Frankrike fick lämna Egypten och Suezkanalen med byxorna nere. Israel hade tagit på sig rollen att starta konflikten genom ett överraskningsanfall mot Sinaihalvön. Storbritannien och Frankrike skulle sedan använda detta anfall som förevändning för en intervention i området riktad mot Suezkanalen. Problemet var bara att Israels krigsmål var att slå ut den egyptiska militära förmågan, men när egypterna lyckades genomföra en snabbreträtt från Sinai och lämnat området åt Israel så såg man från Israels håll ingen anledning att fortsätta konflikten. När FN, under USA:s ledning, klubbade igenom en resolution om vapenvila så accepterade Israel denna.Detta drog undan mattan för den ”intervention” som britter och fransmän förespråkat. Plötsligt stod deras koloniala ambitioner i öppen dager.Krisen, om än kort, fick stor påverkan på framtida utveckling i området. Konflikten mellan Israel och Egypten kom inte till någon lösning, och skulle leda till ytterligare två stora krig under de kommande 20 åren. Storbritannien och Frankrike tappade sin prestige i mellanöstern, och snart vände sig stat efter stat mot sina tidigare styresmän. Sovjetunionen hade lyckats förödmjuka de gamla väststaterna och fick ökat inflytande i området i utbyte. För Frankrike och Israel blev konflikten också en katalysator för deras ambitioner att skaffa kärnvapen.Bild: Rök stiger upp från oljetankar bredvid Suezkanalen som drabbades under den första engelsk-franska attacken mot Port Said, 5 november 1956. Wikipedia, Public Domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

31. august i år besluttet den norske regjeringen å kjøpe nye fregatter fra Storbritannia, og ikke fra Frankrike. Hvilke hensyn veide tungt i beslutningen, og hva betyr utfallet for fransk-norske relasjoner? Vår gjest er Tor Ivar Strømmen, orlogskaptein og PhD-stipendiat ved Sjøkrigsskolen.

Nye uhyggelige påminnelser om polarisering i USA, et Russland som fortsetter å sette oss på prøve, kanskje også uro i Frankrike. Dette ligger og ulmer i bakgrunnen mens Jonas forsøker å peke retningen for sin nye regjering. Og mens Høyre prøver å stake ut en ny kur samtidig som de må finne en ny leder. Dette skal vi snakke denne siste episoden av Valgets kval, vår valgkamp-serie. I studio i dag er Maria Berg Reinertsen, Maria Dyrhol Sandvik og Aslak Bonde. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Frode Lia, Thorstein Helstad og Lars Dybwad diskuterer helgens kamper og oddsspill. Denne gangen snakker gutta om kaos i Bryne, den nye storklubben i Frankrike og ikke minst feil favoritter i Premier League. 

Äta svamp? Länge ansågs svamp vara flugföda i Sverige, numera är det en delikatess som odlas i garderober. Johan Landgren följer svamphatets historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Även om jag generellt sett har ett bedrövligt minne, finns det en sak jag aldrig glömmer: ett svampställe. Som svampentusiast är det frestande att förklara det evolutionärt, som ett bevis på svampens betydelse för människan som art. Mycket lite tyder dock på att så varit fallet. Under historien har svamp, i många kulturer, snarare betraktats med avsmak. Mykologen Merlin Sheldrake går i sin bok Ett sammanvävt liv så långt som att tala om en utbredd mykofobi, en närmast sjuklig rädsla för svampar, som gränsar till hat.Det gäller inte minst här i Sverige. ”Gräs och löv, sågspån och jord, snart sagt allt möjligt, kunde den gamle svenske bonden äta, blott icke svamp; förr svalt han ihjäl”, heter det i en etnologisk skrift från början av 1900-talet. Enligt folktron var dessa ”paddehattar” farliga bara att vidröra. Och för den som gick igenom en så kallad häxring väntade olycka och allvarlig sjukdom.Också inom vetenskapen höll man sig länge på avstånd. Till och med Carl von Linné, den store systematikern, gav upp sina försök att förstå sig på svamparnas plats och funktion i ekosystemet. Hämndlystet benämnde han dem ”Floras vandrande pack” och menade att de var ”mer tjänliga såsom näring åt flugor än åt människor”.Men varifrån kommer då detta svamphat? Sheldrake hänvisar till en teori från 1957, framförd av Gordon och Valentina Wasson, vilka delar upp kulturer i mykofila och mykofoba, svampälskande eller svamprädda. Den huvudsakliga vattendelaren menar de är huruvida respektive kultur haft tradition av att använda, eller sky, psykedeliska svampar.Sheldrake är visserligen inte helt övertygad om teorins allmängiltighet, men menar att den har en poäng. Inställningen till svamp har historiskt varit mer positiv i länder där schamanistiska kulturer, med en tradition av andliga svamptrippar, tidigare haft fäste, som i Ryssland och delar av Sydamerika. I andra kulturer har attityden däremot varit direkt fientlig, till den grad att all svampanvändning betraktats som något omoraliskt och djävulskt. Ett sådant exempel hittar vi i det viktorianska England, och här stöter vi på en annan av biologins stora pionjärer, Charles Darwin, i en biroll.Enligt historien var Darwins dotter, Henrietta Litchfield, orolig över vilken inverkan stinksvampen, med det talande latinska namnet Phallus impudicus, kunde tänkas ha på sina tjänsteflickors moral. I smyg gav hon sig därför återkommande ut i skogen och plockade stinksvampar som hon sen brände upp i en av herrgårdens kaminer.I sin kamp mot omoralen missade hon dock en viktig detalj: genom att bära runt den vulgära svampen hjälpte hon till att sprida dess sporer. Som så ofta är fallet med svampar visar det sig att de ligger ett par steg före människan. Och inte konstigt är väl det, med tanke på att de tros ha existerat i åtminstone 2,4 miljarder år. Det vill säga runt tiotusen gånger längre än vi.Indelningen i svamprädda och svampälskande kulturer verkar ha visst fog för sig, men det finns också många undantag. I länder som Italien och Frankrike har svampplockning, utan koppling till schamanism, länge varit en självklar del av mathållningen. Det franska köket är därtill orsak till att åtminstone en svamp började ätas av allt fler svenskar redan under 1800-talet. När vi 1818 importerade en ny kung därifrån, Jean Bernadotte, vid kröningen omdöpt till Karl XIV Johan, fick vi nämligen hans svampfäbless på köpet. Särskilt stor var hans smak för stensoppen, vilken numera ofta går under hans namn: Karl Johan-svamp.Under det senaste århundradet har den svenske bondens motstånd mot svamp långsamt malts ned. I svenska mykofilers svampkorgar slinker numera inte bara kantareller och stensoppar ner, utan också kremlor, musslingar och skivlingar. Och i garderober, grottor och på stockar i trädgårdar odlas delikatesser från det asiatiska köket, som shiitake och shimeji.Samtidigt är vår relation till svamparna kluven. Vi äter och pysslar om dem, men kan samtidigt inte riktigt lita på dem på samma sätt som vi kan lita på en morot eller ett äppelträd. De skrämmer oss med sin nyckfullhet, potentiella giftighet och sina hallucinatoriska egenskaper. Ibland beter de sig också kontraintuitivt, som den svampart som frodas på en av jordens mest förorenade platser, Tjernobyl. Forskarna vet inte hur, men på något sätt tycks den kunna använda strålningen för att öka sin egen tillväxt.Kanske kan man säga att svampen till sin natur är bångstyrig? Den skyr våra kategoriseringar, vilket gör det förståeligt att många av oss håller den på ett visst avstånd. Men samtidigt är det mycket vi går miste om när vi gör det. Inte bara kulinariskt och näringsmässigt, utan också på ett vetenskapligt och filosofiskt plan.Det menar åtminstone Sheldrake, som i sin bok främst diskuterar svamp utifrån ett filosofiskt perspektiv. Han tar avstamp i en frågeställning filosofen Thomas Nagel 1974 väckte i sin vetenskapliga artikel: ”What Is It Like to Be a Bat?”. Hur känns det att vara en fladdermus? Vad Sheldrake frågar sig är: ”Hur känns det att vara en svamp?”.Under ett vetenskapligt experiment med intag av LSD, en hallucinogen drog ursprungligen utvunnen ur svampen mjöldryga, prövar han frågan, och kommer till samma slutsats som Nagel. Det går förstås att föreställa sig hur det är, men det är omöjligt att faktiskt veta. Bara fladdermusen kan uppleva hur det är att vara fladdermus, och svampen hur det är att vara svamp.Men kanske, funderar Sheldrake vidare, kan svamparna säga oss något om hur det är att vara människa? Han skriver: ”Min utforskning av svamparnas värld har fått mig att ompröva mycket av vad jag trodde mig veta. Evolution, ekosystem, individualitet, intelligens, liv – inget är riktigt vad jag trodde det var”.En tanke slår mig: Är inte minnen lite som svampar? Liksom mycelet i jorden kan minnestrådar ligga dolda i det undermedvetna under många år, för att när rätt omständigheter uppstår, dyka upp som från ingenstans. För svampar gäller det, bland annat, att temperaturen och fuktigheten ska vara den rätta. För minnen är det snarare en särskild plats, en lukt, eller ett oväntat möte som är av vikt.Det är kittlande att jämföra ett mycelnätverk med hjärnan och nervsystemet. Sheldrake gör det gärna, då de har många likheter. Men lika viktigt, påpekar han, är att inte fastna i liknelserna, utan att också se skillnaderna, som är minst lika många.När man försöker förstå en svamp, kommer man till slut nå en gräns som inte går att passera: upplevelsen av att vara människa. För den som är på jakt efter absoluta svar är det frustrerande. Det visar inte minst Linnés griniga inställning. Men för den som är mer intresserad av öppna frågor är den gränsen snarare en viktig startpunkt. Människor är, liksom svampar, komplexa organismer som växer på både djupet och höjden. Bångstyriga, svårkategoriserade, men också med potential att styra om riktningen för hela kulturer.Johan Landgren, litteraturvetare och poetProducent: Ann LingebrandtLitteratur:Thomas Nagel: What Is It Like to Be a Bat? The Philosophical Review, 83 (4), 1974, 435–450. https://doi.org/10.2307/2183914Jesper Nyström: Svamparnas planet: det uråldriga nätverket som bryter ner och bygger upp vår värld. Bonnier fakta, 2020.Merlin Sheldrake: Ett sammanvävt liv: hur svamparna förenar vår värld, förändrar våra sinnen och formar vår framtid. Översättning: Jim Jakobsson, Volante, 2021.

Programledare: Linus RosenbergExperter: Adam Pinthorp & Leonard Jägerskiöld VelanderViva Fotboll görs i samarbete med ATG:Gå med i Viva Fotbolls Tillsammanslag på ATG, där vi varje helg skickar in en välkalibrerad Big 9-kupong där vi försöker fälla någon av dom stora favoriterna för att stå där med miljongarantin på ensam vinnare med 9 rätt. Här har ni laget: https://www.atg.se/tillsammans/inbjud...Du hittar alltid dom senaste tripplarna, andelarna, Big 9 och annat från oss på https://www.atg.se/tutto/18+ Regler & villkor gäller. Stödlinjen.seI samarbete med EA SPORTS:Förboka ditt EA SPORTS FC 26 – med förbättrad realism, nya turneringar i Ultimate Team, en dynamisk tränarkarriär och legendariskt inspirerade arketyper i Klubbar. Delta i Rush-evenemang, knockoutmatcher och Live-utmaningar, och upplev autentisk fotboll med 20 000+ spelare och över 35 ligor världen över.Förboka här: https://www.ea.com/sv-se/games/ea-spo...I samarbete med TV4 Play:Unikt erbjudande ger dig som lyssnare möjligheten att ta del av ännu en spännande säsong av La Liga och Serie A hos TV4 Play, paketet TV4 Play Sport för enbart 174 kr/mån i 6 månader. Utöver det serier, film, tennis, rally, hästhoppning och mycket annat.Följ länken för att ta del av erbjudandet: https://www.tv4play.se/kampanj/vivaKontakta redaktionen: linus@k26media.seVill ditt företag samarbeta med Viva fotboll? samarbete@tutto.seSociala Medier:Instagram - Viva_fotbollTwitter - VivafotbollTikTok - VivafotbollTidskoder:Tidskoder:00:00 Intro00:51 Svenska U2105:04 Frankrike vs Island 13:57 Portugal vs Ungern23:35 England vs Serbien34:18 Norge på väg till VM40:47 Sydamerikanska kvalet50:22 Nottinghams tränarbyte54:48 Bröndby tränarbyte56:58 Outro Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Macron måste leta efter Frankrikes femte premiärminister på två år. Men låsningen bakom regeringskollapsen består och nu väntar massiv strejk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frankrike har på nytt kastats in i politisk ovisshet efter att premiärminister François Bayrou tvingats bort i en förtroendeomröstning på måndagen. Nu måste president Emmanuel Macron leta efter ännu en ny premiärminister, samtidigt som de politiska fraktionerna i parlamentet tycks djupt nedgrävda och i nuläget ovilliga till kompromisser. Bakgrunden till regeringskollapsen är ett impopulärt budgetförslag, om bland annat indragna helgdagar, som väcker stor ilska hos många fransmän. Budgetutmaningen i sin tur bottnar i en stor statsskuld som blir alltmer kostsam för Frankrike. Hör om hur hela EU kan påverkas om den ekonomiska krisen fortsätter att fördjupas. Och hur kommer Macron kunna fortsätta axla ett ledarskap på den europeiska scenen när kaoset på hemmaplan framstår som kroniskt?Medverkande: Cecilia Blomberg, korrespondent i Paris. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Göran von Sydow, direktör för Sipes.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är en fullspäckad dag i den europeiska politiken då Frankrike håller en misstroendeomröstning som väntas sänka regeringen - och i värsta fall även börsen?Samtidigt är det även val till stortinget i Norge idag. I dagens Börslunch diskuterar vi vad detta kan få för effekter rent politiskt, men även hur det kan påverka de europeiska börserna framöver. Dagens gäster är Pia Fromlet, makroekonom på SEB och Martin Björsell, aktiemarknadsanalytiker på Nordea.Programleder gör Elin Wiker och Gabriel Mellqvist.

Förtroendeomröstning - politisk och ekonomisk turbulens väntar i Frankrike. Förmögenhetsskatten het valfråga när Norge går till val. Färsk rapport från skogen: Återhämtning kan komma först nästa år. Programledare: Fredrik Lennander och Helena Yohannes Magnusson. Gäster: Malin Rising, Europareporter Dagens industri och Oskar Lindström, analytiker på Danske Bank.

Frankrike och Storbritannien går i bräschen för en ny våg av tunga erkännanden av Palestina. Kan det pressa Israel att gå med på en tvåstatslösning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige var det första EU-landet som erkände staten Palestina. Året var 2014. Men det skulle dröja ett decennium innan fler EU-länder följde efter och i dag ser en ny våg av erkännanden ut att komma när FN:s generalförsamling möts i New York med start nionde september 2025.Israel reagerar starkt och i skuggan av kriget som pågår i Gaza tar den israeliska regeringen kontroversiella beslut om Västbanken – beslut som kan omöjliggöra den tvåstatslösning som många västländer nu pressar på för.Medverkande: Margot Wallström (S), tidigare bland annat Sveriges utrikesminister, Insaf Rezagui, doktor i internationell rätt vid universitetet Paris-Cité, Eugene Rogan, historieprofessor på University of Oxford, Isabell Schierenbeck, professor i Statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Zahra Abed och Aleen Omar, sjuksköterskestudenter vid det amerikansk-arabiska universitetet i Birt Zeit på Västbanken, Dalal Iriqat, statsvetare och konfliktforskare vid universitetet i Birt Zeit, Nabil Amr, tidigare informationsminister vid den Palestinska myndigheten, Barakat, busschaufför Västbanken, Naef al Mati, BetlehemProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.seReportrar: Cecilia Uddén och Johanna Sjöqvist HarlandProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

Forskare har nu öppnat brev från 1700-talet, som kommit på avvägar och glömts bort. Breven avslöjar hur vanligt folk hade det i dåtidens Frankrike. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För ungefär 250 år sedan skickades hundratals brev till franska sjömän vars skepp tagits till fånga av brittiska flottan. Breven skrevs av oroliga föräldrar, syskon eller fruar.Men de flesta breven nådde aldrig fram. De stoppades – oöppnade – undan i en låda och glömdes bort. Fram tills för bara några år sedan.I flera år har nu Renaud Mourieux, lärare i europeisk historia på universitetet i Cambridge, läst och tolkat breven. Han menar att de säger en hel del, inte bara om de enskilda brevskrivarna utan också om det franska samhället just då.Reporter: Stefan Nordbergstefan.nordberg@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Golden skal til Frankrike - Sluttet med prevensjon - Ikke akkurat banebrytende tacoforskning Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Både flyttfåglar och flyttfladdermöss drar nu söderut. Vi sänder från båda sidor av Kvarken i norra Östersjön där flera migrationsleder korsar varann. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kvarken (eller Norra Kvarken) kallas den hals där Östersjön är som smalast, ungefär i höjd med Umeå på svenska sidan och Vasa på finska. Här skapar geografin en knutpunkt för flyttande fåglar. Och för fladdermöss! För ja, även många fladdermöss flyttar söderut på vintern.Vi sänder hela Naturmorgon från Norra Kvarken denna morgon, med programledare Mats Ottosson vid Sönnerstgrundet på svenska sidan och reporter Karin Gyllenklev på Valsörarna på finska sidan.Sönnerstgrundet är en av flera västerbottniska kustlokaler som hårdbevakats av flyttfågelräknare de senaste trettio åren. Två av dem är med denna morgon: Ulf Skyllberg och Mikael Wikström. De spanar ut över havet efter sydsugna flyttfågelflockar och berättar om de kunskaper de fått fram om Kvarkens stora betydelse som flyttled för både landfåglar som trana och fjällvråk och sjöfåglar som exempelvis storlom, änder och vadare från ryska Arktis.Och på finska Valsörarna följer Karin Gyllenklev med forskare som fångar och märker fladdermöss. Nu på hösten är det många fladdermöss som flyger över Östersjön på väg mot sina vinterdestinationer där de ska gå i dvala. Rekordet har trollpipistrellen som kan flyga hela vägen ner till Frankrike och Spanien. Och det är just den som forskarna är extra intresserade av. Men även andra arter kan dyka upp i fällorna, till exempel taigafladdermus och nordfladdermus.Ute i Östersjön, mellan Sönnerstgrundet i Sverige och Valsörarna i Finland, ligger ön Stora Fjäderägg. På fågelstationen där märks det att flyttsäsongen verkligen kommit igång nu. När Naturmorgons Lisa Henkow var på besök i veckan ringmärktes fullt med kungsfågel, en del lövsångare och en och annan videsparv. Alla med siktet inställt på sina vinterkvarter.

Ebba Busch vet inte vem som är Sveriges vän år 2100 – ändå ger regeringens nya finansieringsmodell grönt ljus för utländska aktörer att äga och driva kärnkraftverk. En långsiktigt säker investering i kärnkraft kräver ett förstatligande, inte marknadsliberal öppenhet, menar den i Frankrike bosatta statsvetaren Matilde Tiozzo. Inläsare: Staffan Dopping

Vinene finner du her:https://www.dn.no/smak/vin/rodvin/vinmonopolet/hvitvin/hostens-forste-spesialslipp-her-er-de-20-beste-kjopene/2-1-1859551 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alpinvidunder og verdensmester Aksel Lund Svindal er mer bilgal enn du tror. Bli med på Taycan-tur der Svindal forteller om sitt forhold til Porsche og roadtrip Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mer än någon annan monark har Ludvig XIV av Frankrike kommit att personifiera 1600-talet. Han var krigarkungen med tidens starkaste arméer, Solkungen som älskade maskerader och hovliv, den notoriskt otrogne äkta maken som avverkade älskarinnor som nästan blev lika ryktbara som han själv. Ingen som intresserar sig för epoken kommer runt Ludvig och det jättelika palats han lät bygga strax utanför Paris – Versailles.Versailles var mycket mer än ett slott. På kort tid förvandlades den lilla orten till en Västeuropas största städer, och alla som ville påverka europeisk storpolitik var förr eller senare tvingade att ta sig hit. Palatset var ingen stängd värld utan anlades för att imponera på besökare och få alla att inse den franska kungamaktens överlägsenhet. Faktum är att Ludvig XIV själv skrev den första guideboken, och antalet turister var snart så stort att bristen på toaletter blev ett stort bekymmer. Men det var skillnad på besökare och besökare. Samtliga kunde beundra parken, men endast de lyckligt lottade favoriterna fick delta i kungens dagliga ritualer och få tillträde till hans innersta kammare. Föga förvånande blev Versailles också scen för mängder av intriger, i vilka man inte drog sig för någonting – till exempel anklagelser om häxeri och giftmord – för att främja sin sak.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om det makalösa Versailles och dess legendariska hovliv.Bild: Flygfoto över slottet i Versailles, Frankrike. Den storslagna barockanläggningen utgör ett av Europas mest kända kungliga residens och symboliserar det franska enväldets prakt under Ludvig XIV:s tid. Källa: Vue aérienne du château de Versailles en France, ToucanWings — Travail personnel, CC BY-SA 3.0.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Partiledarna och Vattenfall planerar presskonferens vid Ringhals. Så ska europeiska ledare förhindra ny “förnedring” av Zelenskyi i Vita huset. Är luftkonditionering högerextremt? Frågan het i värmeböljans Frankrike. Rättegången mot Landerholm inledd – den före detta säkerhetsrådgivaren nekar till brott. Programledare: Magnus Thorén.

Frankrike och Storbritannien öppnar för att erkänna Palestina. Och inom EU vill nu fler frysa unionens handelsavtal med Israel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige och Nederländerna hör till de EU-länder som nu vill frysa unionens handelsavtal med Israel för att sätta press. Trycket ökar nu på Israels vänner inom EU att ansluta sig till linjen, inte minst riktas blickarna mot Tyskland. Även regeringen i Berlin har de senaste veckorna skärpt tonen mot Israel, men hur långt man ska gå i konkreta åtgärder för att få till en vapenvila och få in mer nödhjälp i Gaza är en fråga som skapar friktion. Hör också om handelsöverenskommelsen mellan USA och EU. Vem var vinnare och vem var förlorare när Trump och von der Leyen skakade hand på golfklubben i Skottland? Och så pratar vi om hur Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ställts inför en inrikespolitisk prövning som oroat EU.Medverkande: Tomas Hedman, sommarkorrespondent i Berlin. Pamela Taivassalo, sommarkorrespondent i London och Björn Gunér, sommarkorrespondent som bevakar Ukraina. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Inte ens två år har gått sedan Hamas korsade gränsen och massakrerade över 360 unga, och skadade många fler, på musikfestivalen Nova den 7 oktober 2023. De unga festivaldeltagarna utgjorde inget hot mot Gaza, Mycket har hänt sedan dess, men det är viktigt att påminna oss om vem som var angriparen och vilken sida som startade kriget. Om man inte minns det kan man inte förstå varför läget är som det är nu.Ändå tycks världen i dag ha tappat minnet av vem den verkliga angriparen är. På gatorna i Stockholm, London och Paris kräver demonstranter sanktioner mot Israel, och regeringar i Storbritannien, Frankrike och flera andra europeiska länder driver, mer eller mindre öppet, frågan om nya restriktioner och ensidiga krav på vapenvila – krav som Hamas glatt applåderar, eftersom de inte innehåller ett enda villkor för terrororganisationen själv. Varför villkorar man åtminstone inte vapenvilan med frisläppandet av all gisslan? Varför vill man inte sätta någon press på Hamas, utan bara på Israel?Ja, det är förståeligt att världen reagerar på lidandet i Gaza. Ingen civiliserad människa ser på barns död utan att känna sorg och vrede. Men i upprördheten riskerar vi att glömma att Hamas är en rörelse som öppet ­deklarerar att dess mål är Israels utplåning och som firar martyrdöd medan dess ledare bor i lyx i Doha. För det finns en skillnad på att å ena sidan döda en fiende i krig och å andra sidan att fokusera på “mjuka mål” för att maximera antalet döda, och att synbarligen njuta av lemlästandet, skylta med våldtäkterna av kvinnor, och bli euforisk av att utföra det mest barbariska.En som inte har glömt vad som faktiskt hände den 7 oktober är dagens gäst, Eitan Carlquist – svensk-israel som befann sig på Nova-festivalen morgonen den 7 oktober. Han beskriver i intervjun hur han fick springa för livet genom kulregnet när Hamas-terrorister sköt, raketer landade och de stängde av alla flyktvägar. Det är en gripande berättelse, och jag tror att den är extra viktig just nu när så många gör allt de kan för att glömma varför kriget ens pågår. Men oavsett hur man ställer sig till Israels agerande just nu påminner Eitan om varför många israeler ser annorlunda på kriget än vad många i väst gör. Och varför vi inte får glömma vad de kämpar mot.Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Det tropiska myggviruset chikungunya sprids i rekordfart på öar i Indiska oceanen. Även Afrikas fastland och Asien är drabbat och nu har även Frankrike fått flertalet fall. Chikungunya sprids till människor via myggor och namnet betyder "det som är böjt", vilket syftar till att den som drabbas vrider sig i smärtor. Hur oroande är utvecklingen, finns det något skydd och kan viruset nå Sverige? Gäst: Jenny Hesson, myggforskare Uppsala universitet och Biologisk myggkontroll. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: India Times och France24. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

En man i Australien håller en mörk hemlighet för sig själv i 40 år. En Aupair från Frankrike hamnar hos en mardrömsfamilj och på Long Island grävs kropp efter kropp fram på Gilgo Beach. * Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. *

Ylva pratar om läsdebatten och litteraturens transformativa kraft. Vendela har grottat ner sig i kärleksrelationen mellan Hannah Arendt och Martin Heidegger. Och Anna har läst en spänningsroman om att infiltrera miljörörelsen i Frankrike som väcker frågor om vart författaren tagit sin inspiration ifrån. Stötta oss på Radio åt allas Patreon!

17-årige Sebastian Lörstad har i år sprungit 5 km på 13.36 och 3000 meter på 7.54 vilket är den näst bästa U18-tiden någonsin i Europa på distansen. Förra veckan vann han 3000m-loppet på EYOF (European Youth Olympic Festival) fullkomligt överlägset på 8.03 i 42-gradig hetta. Han är dessutom ungefär lika bra på cello som på löpning och har uppträtt i Royal Albert Hall. Hur blir man bäst på allt, vad är planerna framöver och varför är crosstrainer viktigare än distanslöpning? John har rest till Italien och fått tillbaka löplusten i de platta pinjeskogarna. Han har gjort sin första tiomilavecka sedan slaget vid Brunkeberg.  Manne har sprungit oändligt många tidiga morgonpass i Frankrike och blivit hög på tröskel.    Sponsorer: Saucony, Löplabbet och Storytel.   Storytel är med som sponsor och i fyra veckor kör vi den springande bokcirkeln och lyssnar på Löparens hjärta av Markus Torgeby. HÄR kan man få 30 dagar gratis med 100 timmars fri lyssning.      Följ med på vår löparresa till Playitas 1-8 december. Bra ledare, bra träning och fina föreläsningar utlovas!    https://www.apollo.se/resor/traningsresor/traningskalender/loparresan-med-spring-snyggt-podden

Hon har gått i bräschen för Europas ytterhöger och har själv haft siktet på den yttersta maktpositionen men är det nu berättelsen om Marine Le Pen tar slut? Vår sommarserie handlar idag om frontfiguren för det franska partiet Nationell samling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan 2011 har Marine Le Penn lett det ledande högernationalistiska partiet i Frankrike - först under namnet Nationella fronten och sedan Nationell samling. För tre år sedan klev hon av partiledarposten och lämnade istället över till Jordan Bardella för att kunna fokusera på presidentposten. Men i mars i år stod det klart att hon döms för förskingring av EU-medel - till fyra års fängelse, höga böter - och hon får inte heller kandidera till några offentliga uppdrag under fem år. Innebär det slutet för Marine Le Pens långa politiska karriär?Medverkande: Alice Petrén, författare och före detta Sydeuropakorrespondent på Sveriges Radio, Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Producent och programledare: Katarina von Arndt

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nivå: B1-B2 Idag så har vi Cova med oss i podden. Vi pratar bland annat om att lära sig språk, hur det är att bo i Italien, vilka kulturella skillnader som finns mellan Italien och Sverige och om omvända kulturkrockar. Cova berättar också en intressant strategi hon har för att bara prata italienska med italienarna.  -------------------- Länk till Language Gym - Träna dig till flytande svenska med 100+ konversationslektioner i månaden Klicka här för att bli patron för bara 5€ per månad och få transkript till alla avsnitt  -------------------- Transkript   Fredrik Hallå där och välkommen till Simple Swedish Podcast. Och idag så har vi en gäst med oss här i podden. Det är Cova och det är faktiskt en kollega till mig. Vi jobbar båda i Language Gym och ja, vi hade ett samtal om lite olika saker, bland annat om hur det är att bo i Italien, vilka kulturella skillnader som finns mellan Italien och Sverige som till exempel med öppenhet och med hur man hanterar stora känslor och mattider, service. Och jag kunde såklart också jämföra med Spanien Italien och Spanien är ju två medelhavsländer så det finns vissa likheter och vi pratade också om omvända kulturkrockar. Så någonting lite chockerande hände Cova när hon kom tillbaka till Sverige efter lång tid i Italien. Så vi pratar om någonting som är helt normalt att göra i Italien men som man inte ska göra i Sverige. Och Cova nämner också en intressant strategi för att folk inte ska byta språk när hon pratar italienska med människor. Så när hon lärde sig italienska så använde hon den här strategin för att andra människor skulle stanna i det italienska språket. Fredrik Så det här är någonting som du också kan använda när du pratar svenska. Så vi ska kolla och lyssna på det här samtalet. Väldigt bra för dig som är på en medelnivå i svenska och vill börja förstå konversationer bättre. Så ja, kolla in det här samtalet och kolla också in Cova på instagram, swedishwithcova och ja, då lyssnar vi på samtalet, eller tittar beroende på om du är på youtube eller lyssnar på podden helt enkelt. Välkommen då Cova till Simple Swedish Podcast och kul att ha dig här för. Vi har ändå känt varandra i ett tag. Något år eller mer än ett år. Hur länge har vi känt varandra? Cova Jag tror typ ett och ett halvt. Nej, nästan två år kan vi säga. Jag rundar upp det lite grann. Fredrik Jag tror vi pratade också någon gång på Instagram för att vi båda lägger ut svenskarelaterat material på Instagram. Men kan du berätta lite om dig själv först, lite kort så.  Vad du gör och vad du gillar att göra. Jag vet inte. Cova Ja då. För det första, tack för att jag får vara med. Så jag heter Cova och jag kommer från Göteborg. Men, jag måste typ alltid nämna det här, men min pappa kommer från Chile och min mamma kommer från Sverige. Det är faktiskt ganska många som tror att jag kommer från Italien, Bolivia, Frankrike, Mellanöstern. Jag har sett många kommentarer om det. Men jag är halvsvensk, halvchilensk och jag bor nu i Italien. Jag lär ut svenska på The Language Gym tillsammans med Fred. Och det var så vi lärde känna varandra. Jag pluggar också språk. Jag just nu fokuserar jag mycket på quechua. Och vad mer kan jag säga om mig själv?

Det är den 8 juni år 793 och munkarna på den lilla ön Lindisfarne på Englands östkust tror att denna dag ska bli som alla andra dagar: timme efter timme fyllda av bön, missionsarbete och att kopiera de heliga skrifterna för hand. Men det är ingen vanlig dag. Många av de bröder som vaknar upp i klostret kommer inte att leva när solen går ned. För den 8 juni år 793 är dagen då vikingatiden börjar. Allt motstånd mejades ner, som man kan läsa om i den engelska historiekrönikan Historia Regum: ”Och de kom till kyrkan på Lindisfarne och ödelade allting med jämmerlig plundring, trampade ner de heliga platserna med orena steg, grävde upp altarna och tog alla den heliga kyrkans skatter. De dödade en del av bröderna, tog med sig andra i kedjor, många fördrev de, nakna och överlastade med kränkningar, några dränkte de i havet...” Varför uppstod vikingen, vad gjorde han och vart tog han egentligen vägen? I sommar repriserar vi dokumentären Vikingen i världen. Historia Nu Dok är podden som går på djupet i historien. Detta är första delen av Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Programledaren är Kristina Ekerö Eriksson, journalist och arkeolog som har skrivit böcker om vikingatiden och tiden före vikingatiden. I den här dokumentärserien i fyra delar undersöker hon tillsammans med journalisten Urban Lindstedt, vad som tog åt nordborna i slutet av 700-talet. Tillsammans med experter tar vi reda på historien om vikingar i dagens Ryssland och Ukraina, våldsamma begravningsritualer, Odenkrigare och människooffer – men också om vikingatida pilgrimer, läkeörter och arrangerade äktenskap. Det var som att nordborna blivit galna, för det slutade inte här. Åren som följer attackerades flera andra kloster på de brittiska öarna. På den skotska ön Iona dödade vikingarna 68 munkar på stranden och deras kloster brändes ner. Som man kan läsa i en nedteckning: ”De åstadkom att det som tidigare varit så rikt nu var som ingenting”.England kom att attackeras i flera vågor, från år 865 invaderades landet av den stora hedniska armén, vikingafamiljer som rest dit i stora flottor och som så småningom bosatte sig i det som kom att kallas Danelagen – det området där dansk lag gällde. Drygt två hundra år efter anfallet på Lindiafarne satt den danske vikingen Sven Tveskägg på Englands tron.Det mäktiga Frankerriket, en stormakt som ungefär motsvarade dagens Frankrike och Tyskland, skonades inte heller. Några år efter Lindisfarne 793 började Frankerrikets kuster att attackeras och det intensifierades på 830-talet. Den åtråvärda handelsstaden Dorestad, i dagens Nederländerna, plundrades av vikingarna varje år mellan 834 och 837.Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Medverkade gjorde Andreas Hennius. Programledare: Kristina Ekero Eriksson Redaktör: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Ljuddesign och slutmix: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jon är på tågsemester till Frankrike, men vi håller igång podden ändå med en samling semesteravsnitt. Lite lättsammare, lite mindre seriösa, men lika mycket Så vad händer? I den första episoden inleder Jon direkt genom att berätta om stunden han var mest arg på Amat. Sen återupplivar han en av hans mest originella spaningar rörande ”det progressiva i Quentin Tarantinos användande av the n-word” – mindre full den här gången – och ser om han det här tillfället kan få det att make sense. I andra halvan av blir det ett samtal om ogrundade anklagelser om homofobi plus huruvida Jon nyligen gick för långt i ett skämt. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.