Podcasts about frankrike

Det är den 8 juni år 793 och munkarna på den lilla ön Lindisfarne på Englands östkust tror att denna dag ska bli som alla andra dagar: timme efter timme fyllda av bön, missionsarbete och att kopiera de heliga skrifterna för hand. Men det är ingen vanlig dag. Många av de bröder som vaknar upp i klostret kommer inte att leva när solen går ned. För den 8 juni år 793 är dagen då vikingatiden börjar. Allt motstånd mejades ner, som man kan läsa om i den engelska historiekrönikan Historia Regum: ”Och de kom till kyrkan på Lindisfarne och ödelade allting med jämmerlig plundring, trampade ner de heliga platserna med orena steg, grävde upp altarna och tog alla den heliga kyrkans skatter. De dödade en del av bröderna, tog med sig andra i kedjor, många fördrev de, nakna och överlastade med kränkningar, några dränkte de i havet...” Varför uppstod vikingen, vad gjorde han och vart tog han egentligen vägen? I sommar repriserar vi dokumentären Vikingen i världen. Historia Nu Dok är podden som går på djupet i historien. Detta är första delen av Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Programledaren är Kristina Ekerö Eriksson, journalist och arkeolog som har skrivit böcker om vikingatiden och tiden före vikingatiden. I den här dokumentärserien i fyra delar undersöker hon tillsammans med journalisten Urban Lindstedt, vad som tog åt nordborna i slutet av 700-talet. Tillsammans med experter tar vi reda på historien om vikingar i dagens Ryssland och Ukraina, våldsamma begravningsritualer, Odenkrigare och människooffer – men också om vikingatida pilgrimer, läkeörter och arrangerade äktenskap. Det var som att nordborna blivit galna, för det slutade inte här. Åren som följer attackerades flera andra kloster på de brittiska öarna. På den skotska ön Iona dödade vikingarna 68 munkar på stranden och deras kloster brändes ner. Som man kan läsa i en nedteckning: ”De åstadkom att det som tidigare varit så rikt nu var som ingenting”.England kom att attackeras i flera vågor, från år 865 invaderades landet av den stora hedniska armén, vikingafamiljer som rest dit i stora flottor och som så småningom bosatte sig i det som kom att kallas Danelagen – det området där dansk lag gällde. Drygt två hundra år efter anfallet på Lindiafarne satt den danske vikingen Sven Tveskägg på Englands tron.Det mäktiga Frankerriket, en stormakt som ungefär motsvarade dagens Frankrike och Tyskland, skonades inte heller. Några år efter Lindisfarne 793 började Frankerrikets kuster att attackeras och det intensifierades på 830-talet. Den åtråvärda handelsstaden Dorestad, i dagens Nederländerna, plundrades av vikingarna varje år mellan 834 och 837.Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Medverkade gjorde Andreas Hennius. Programledare: Kristina Ekero Eriksson Redaktör: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Ljuddesign och slutmix: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi är i Frankrike på väg mot Bordeaux och tillbringade förra natten på ett av våra favorithotell, som råkar ligga utanför Frankfurt: Schlosshotel Kronberg. Som vanligt när vi prisar något är det ingen som betalar oss för det. Så dåliga är vi på affärer. Det är en bit att köra till Bordeaux, men rätt kul ändå. Kul är också dokumentären Bussresan - jag trodde inte att det var så långt till Holland, som Kåge Jonsson gjorde 1986. Ett gäng pensionärer som aldrig varit utomlands tar språnget och delar buss till Amsterdam. Finns de här typerna längre? Vi känner igen dem. Svenska ambassaden i Madrid ska försöka övertyga spanjorerna om att uttrycket "hacerse el sueco" — att spela dum — är missvisande. Vi misstänker att kampanjen bekräftar fördomen. Valrörelsen är igång med den tillgjorda upprördheten över minister Forssells tonårsproblem. Löjligt, särskilt att DN:s ledarsida deltar i kampanjen. Har de gått från att vilja ha en socialdemokratisk statsminister till att ta värvning i sossarnas valmaskineri? Nya (återkommande?) sommarnyheter: nudister utsätts för fluktare och ha dåligt samvete om du reser på semester. Synd och skam distribueras av — gissa vilka — översteprästerna på DN. Säpos fjantiga livvakter som löägger ut sina löprundor för att skryta är dock ett bra knäck av samma tidning. Pinsamt med vuxna människor i ansvarsfulla positioner som beter sig som fjortisar. Enligt ny forskning befinner sig kanske vår galax i ett jättestort tomrum. Kanske förklarar ett och annat? Varför släpps folk ut som bara fortsätter att begå övergrepp? Och har Peggy Noonan möjligen ett positivt besked om Trump? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne episoden av Scoochpodden kommer det mer informasjon om Departementet for fiendtlig eiendom fra en lytter. Vi diskuterer et nytt treff konsept rundt partytriks! Hva er partytriks og er alle partytriks like interessante å vise frem? Når et trikset så vanlig at det mister effekten? Er det riktig at Frankrike har fler triks enn resten? Kan man kalle det et triks når det er helt statisk? Deretter blir det en nytt dykk i Saab tønna og prat om US-lykter til Pre B?! Og så blir det prat om hodeplagg og deres biltilhørighet! Bli patreon av Scoochpodden å få episodene reklamefrie: https://www.patreon.com/scoochpodFølg oss på facebook: https://www.facebook.com/profile.php?id=100051375947801Instagram: https://www.instagram.com/scoochpod/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige är i kvartsfinal och i Pazzapodden EM med Caroline Seger tas såklart segermatchen mot Polen ned med mest hyllningar såklart men också en del fortsatta frågetecken och det kanske är läge att slå på stora trumman först efter Tyskland på lördag? Och hur resonerar Gerhardsson där? Dessutom det klappkassa Norge som ändå har gatan öppen mot semifinal, ett läskigt Frankrike som ska undvikas i kvartsfinal och så en rejäl Seger-hyllning om Alexia Putellas!! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Juniornyheterna om skogsbränder i bland annat Marseille i Frankrike, arga måsar och om en lemur som försvann. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sverige är i kvartsfinal och i Pazzapodden EM med Caroline Seger tas såklart segermatchen mot Polen ned med mest hyllningar såklart men också en del fortsatta frågetecken och det kanske är läge att slå på stora trumman först efter Tyskland på lördag? Och hur resonerar Gerhardsson där? Dessutom det klappkassa Norge som ändå har gatan öppen mot semifinal, ett läskigt Frankrike som ska undvikas i kvartsfinal och så en rejäl Seger-hyllning om Alexia Putellas!! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jon är på tågsemester till Frankrike, men vi håller igång podden ändå med en samling semesteravsnitt. Lite lättsammare, lite mindre seriösa, men lika mycket Så vad händer? I den första episoden inleder Jon direkt genom att berätta om stunden han var mest arg på Amat. Sen återupplivar han en av hans mest originella spaningar rörande ”det progressiva i Quentin Tarantinos användande av the n-word” – mindre full den här gången – och ser om han det här tillfället kan få det att make sense. I andra halvan av blir det ett samtal om ogrundade anklagelser om homofobi plus huruvida Jon nyligen gick för långt i ett skämt. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hundratusentals resenärer påverkades när flygledarna i Frankrike gick ut i strejk förra veckan. Nu är det dags för ännu en strejk, den här gången handlar det om Finnair som ställt in runt 100 flygningar. Varför strejkar flygpersonalen på sommaren och vad har man för rättigheter som resenär? Gäst: Lottie Knutson, reseexpert, Aftonbladet. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: CNA och Al Jazeera English. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Reklam för Dbet. Här hittar ni våra andelsspel på Supertipsethttps://trk.affiliates.dbet.com/o/NRI1ix?lpage=vWZQ4d&site_id=7012722Fullständiga villkor gäller. +18. Spela ansvarsfullt. Stödlinjen stödlinjen.seStudio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok!Årets fotbollsdeal är här! TV4 och Studio Allsvenskan har just nu ett samarbete där du för endast 249 kr/månaden får TV4:s Sportpaket (Allsvenskan, Superettan, Serie A, LaLiga, Svenska Cupen plus massa mer). Ordinarie pris är 349 kr/månaden så detta erbjudande innebär 100 kr rabatt varje månad! Gå in på https://www.tv4play.se/kampanj/studioallsvenskan för att ta del av erbjudandet!Vi välkomnar Håkan Ericson till Studio Allsvenskan!Håkan är ju mannen bakom U21-landslagets EM-guld 2015 och det blir förstås en HEL del om den sommaren.Håkan tar oss igenom kvalspelet, playoff-mötet mot Frankrike och till slutspelet i Tjeckien och alla utmaningar där.Oerhört intressant.Vi går självklart också igenom Håkans karriär innan U21-landslaget.Missa inte detta avsnitt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 17:00

Siri regner med å havne på sykehus i Frankrike i sommer, og Kim syns folk som drar på telttur er skrytepaver.

De första svenskar som lyckades exportera garagerock – flera år innan Union Carbide, Hives och Hellacopters gjorde succé – var The Nomads. De träffades på Vasalundsskolan i Solna där Niklas "Nix" Vahlberg blev imponerad av Hans Östlund som var så cool att han redan spelade i ett band (Sewer Rats). Niklas var glad över att äntligen få en vän som gillade punk. När Ramones spelade på Jarlateatern 1977 hade han inte haft någon att gå med. Niklas snälla morfar skjutsade dit honom så att han i alla fall kunde stå utanför och beundra publiken. "Bara det var fascinerande", minns Niklas hemma hos Strage där han och Hans Östlund berättar om sina 44 slamriga år i The Nomads. De pratar bland annat om att sälja sin första singel på pubar i Solna, om att upptäcka sextiotalets underjordiska garagerock, om att få fans i England och Frankrike i mitten av åttiotalet, om att turnera med Ramones och Iggy Pop, om USA-satsningen 1994 (då de gjorde ett klubbgig i Seattle samma kväll som Nirvana fyllde en arena och alla stans coola rockband såg Nomads i stället), om att kompa den psykedeliske pionjären Roky Erikson, om nollnolltalets garagerockrevival och om att dödsstäda skivsamlingar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi er endelig tilbake! Med historier fra Henrik Overaa Bjørnson som får et litt uvanlig gavekort, go Cecile Moroni som tar oss med tilbake til Frankrike på 90-tallet.

Nyheterna Radio 16.00

Det er mye på tapetet i dagens sending. Flere reagerer på Morten Hegseths «spise pikk»-kommentar foran andres barn. I tillegg går podkaster og iNyheter-profil Ole Asbjørn Ness til forsvar for Hegseth. Vi går gjennom bakteppet for saken, og hva som foregår i norske skoler og barnehager.To kvinner er under etterforskning i Belgia etter de forsvarte seg mot en 37 år gammel migrant som forsøkte å voldta dem. De knivstakk han med lommekniv i en panikk-situasjon, og risikerer nå lang fengselsdom.I England fortsetter innvandringskrisen, og i år er det kommet over 20.000 båtmigranter via Frankrike. I Berlin er en afghaner med dansk statsborgerskap pågrepet, fordi han planla terrorangrep for Iran.Følg kveldens sending — vi tar det mediene dekker over.

DÖDENS GRUPP är sist ut och den stora frågan är såklart vilken av de stora drakarna som kommer dräpas redan i gruppspelet. Realitydrama i England, skyttedrottningen tillbaka (på riktigt?) i Nederländerna, Frankrike utan Renard och Wales chanser att röra om i grytan.

Dödens Grupp dissekeras i sista införavsnittet av Pazzapodden EM - Segeredition och tre riktigt bra lag ska göra upp om två kvartsfinalplatser. Stackars Wales gås igenom snabbt men det engelska införstöket och myten om sig själva bollas både hit och dit innan vi kommer fram till ja, vadå egentligen? Är det sista chansen för det här Nederländerna? Och Carro blir verkligen inte klok på ett Frankrike som det ju alltid skiter sig för. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dödens Grupp dissekeras i sista införavsnittet av Pazzapodden EM - Segeredition och tre riktigt bra lag ska göra upp om två kvartsfinalplatser. Stackars Wales gås igenom snabbt men det engelska införstöket och myten om sig själva bollas både hit och dit innan vi kommer fram till ja, vadå egentligen? Är det sista chansen för det här Nederländerna? Och Carro blir verkligen inte klok på ett Frankrike som det ju alltid skiter sig för.Pazzapodden-EM Segeredition i samarbete med Fotbollskanalen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyligen kom det ut en rapport från en statlig fransk utredning där man kartlade utbredningen och infiltrationen av Muslimska brödraskapet i Frankrike. I rapporten nämndes också Sverige som ett land där Muslimska brödraskapet har haft mest framgång i Europa. I det här specialavsnittet av Hotspot samtalar vi med forskaren Sameh Egyptson, som har skrivit en doktorsavhandling i ämnet.Som ett resultat av den franska rapporten begärde arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson en kartläggning av Muslimska brödraskapets infiltration i Sverige, där Sameh Egyptson inte blev tillfrågad att vara med i expertgruppen. Vi samtalar även om Qatars roll som den stora plånboken för det Muslimska brödraskapet globalt.Programmet är inspelat med publik på fartyget Elida i Visby hamn.Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17Prova Världen idag en månad gratis: ⁠https://prova.varldenidag.se

Muslimska brödraskapet är ett hot mot Västvärlden. De arbetar för att upprätta parallellsamhällen och det är hög tid att bli varse problemets omfattning, skriver terrorforskaren Magnus Norell. Inläsare: Staffan Dopping

I sesongavslutningen har vi tidligere SV-leder Audun Lysbakken som gjest for å snakke om den politiske situasjonen i Frankrike, og da spesielt om venstresiden. Vi ønsker alle våre lyttere en god sommer, à bientôt! Se tekstalternativ til episoden

Tyskland, Frankrike och Estland satsar stort på blockchain – men Sverige saknar fortfarande en plan. I stället för att främja innovation, bromsar regleringar och otydliga myndigheter. Vad står på spel – och vem tar fighten? Veckans avsnitt gästas av den moderata riksdagsledamoten Oliver Rosengren som är en av få svenska politiker som visat intresse för krypto.

Melina berättar om natten då Gugge slutade andas – paniken, ambulansen och hur en fyraåring blev dagens hjälte. Vi landar i allt från dickpics och sportbilar på förskolan till skam, stress och drömmen om ett hus i Frankrike.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu är sommaren här och det är hög tid att sätta ihop sin vingarderob för säsongen. I avsnittet provar vi oss igenom våra favoriter för soliga, lediga dagar. Glad, njutningsfull sommar!Vinerna som provas i avsnittet:Art nr 54875 Donnafugata Anthilia, Sicilien, ItalienArt nr 51060 Guado al Tasso Vermentino, Toscana, ItalienArt nr 90001 Sigalas Assyrtiko, Santorini, GreklandArt nr 55978 Nessa Rosé, IGP Méditerranée, Frankrike

Richard Juhlin är gympaläraren som blev överlägsen världsmästare i champagne. Sedan 1998 innehar han också världsrekordet i antalet provade champagner, idag över 16 000 stycken fördelat på 140 000 flaskor!Han föddes med absolut doftsinne, men det var inget varken han eller hans omgivning förstod. Som åttaåring vann han enkelt en vinprovning mot sina föräldrar och i skolan valde han kompisar beroende på hur smöret luktade i deras kylskåp.Vi blandar stories från champagneprovningar och Richards fotbollskarriär med frågor om vilken champagne du bör välja till matjessill. Och kan man verkligen dricka champagne till ägg och bacon?Dessutom får du lära dig allt om den nya folkrörelsen ”Champagnehiking”, hur han kunde få stryk av morsan i champagneprovning, att barn borde ha doftträning i lågstadiet och vilken som är den vanligaste ögonskadan i Frankrike.Och du, tänker du dricka mousserande för 70-80 spänn? Kyl den riktigt hårt så du inte känner smaken, för den är obehaglig! I alla fall enligt Richard!Moderator: Gunnar OesterreichMusik: Mattias Klasson/Daniel OlsenDistribution: AcastSamarbetspartners: Life Genomics, Gröna Gårdar, FunmedHitta allt om podden: Websida: https://spannandemoten.se/Instagram: @spannandemotenFacebook: https://www.facebook.com/spannandemotenLinkedin: https://www.linkedin.com/in/gunnar-oesterreich/Kontakt: gunnar@oesterreich.se eller via sociala medier Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Belleville är ett område som sträcker sig över fyra distrik i Paris. Byggnaderna är prydda med färgglad graffiti, toner från gatumusikanter sträcker sig över kvarteren, och den ljuvliga lukten av kinamat från Chinatown hänger i luften. Belleville betyder “vacker stad” på franska.Den 4 april 2017 ska stämningen i Belleville komma att förändras. Stämningen i Paris, i hela Frankrike. En judisk kvinna kastas ut från sin balkong och faller mot sin död.Manusförfattare: Elsa SandinHör alla avsnitt av denna säsong redan nu i podplay-appen eller på podplay.seKällor:Le FigaroSveriges RadioBBCLibération Times of Israel Marianne (tidning baserad i Paris, marianne.net)

Äntligen fredag, EM närmar sig med stormsteg. Landslagstrupperna har tagits ut och mycket fokus läggs på svenskorna som ska ta oss till ett EM guld i sommar. Vi pratar även Englands tapp i Bright, som väljer att avstå årets mästerskap. Samt Renard som inte blir uttagen för Frankrike. SVTs serie om landslagets väg till EM: Bäst när det gäller har premiär på söndag!! Woopa Semifinalerna i Nations League som spelas i höst är lottade och det står klart att Sverige möter Spanien. Hayes hyllas för hennes ledarskap i USA. Vi pratar Silly Season, Framförallt den fortsatta rotationen på tränar fronten. Det står även klart att Arsenal kommer spela alla hemmamatcher i Super League på Emirates. Uppåt, Framåt! Allsvenskan är fortsatt igång och vi pratar tabelläget och Malmö som fortsätter ta poäng från övriga topplag. Trevlig helg & lyssning, Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linnea Wikblad som Tjorven, David tar i tunga ämnen och Frankrike blir utan porr Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radio Play.Edgelorden David Druid är igång igen. Matilda Rånge från P3 Nyheter rapporterar om Gretas båt som bordats – och klassens mus, sl*mpa och f*ckboy. Kvinnor fiser i jämställdhetens namn. Linneas tammås Måzart. Minns du porrvideobutikerna? P3:s techreporter Evelina Galli berättar varför Pornhub nu försvinner från Frankrike. Ett sommar-måste i Sverige: Bada i E. coli. Är svanar det värsta djuret? David rapporterar om att blippen äntligen kommit till Uppsala. Vi snackar om Intervision – Rysslands svar på Eurovision – som nu återuppstår. Linnea har span på expansiva arten som tar över våra ängar. Och så har vi självaste Carl Bildt i studion! Vi pratar om bland annat Trumps första 140 dagar vid makten, kriget i Ukraina och Greta Thunbergs färd mot Gaza.Tidpunkter i avsnittet:14:45 Nyhetsfördjupning: Gretas fartyg bordat20:00 Pornhub borta i Frankrike43:59 Nyhetsfördjupning: Klassens mus, sl*mpa och f*ckboy1:15:10 Carl BildtKapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radio Play.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Efter nya krav på åldersverifiering i Frankrike får fransoserna inte längre surfa in på världens största porrsajt. I Morgonpasset pratar vi mer om varför Pornhub stängs ner, och vad som kan hända härnäst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På fredag är det Sveriges nationaldag, förr även kallad Svenska flaggans dag. I avsnitt 158 från 2017 pratar vi om grunderna till detta, ni vet, det här med Gustav Vasa och regeringsformen 1809 osv. Men också om varför det verkligen tog fart i sluten på 1800-talet med Artur Hazelius på Skansen. För perspektivets skull går vi även igenom en rad andra länders nationaldagar i form av Norge, Frankrike, Irland och USA. Ha en härlig nationaldag på fredag nu! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fransk-marokkanske Leïla Slimanis egen familie er inspirasjonskilden for den kritikerroste trilogien hennes: De andres land, Se oss danse og årets utgivelse Jeg skal føre ilden videre (alle til norsk ved Agnete Øye).Vi følger familien Belhaj gjennom tre generasjoner, fra franske Mathilde følger med ektemannen Amine til hans hjemland Marokko etter andre verdenskrig, og deres strev med å finne seg til rette mellom to kulturer som til dels er fiendtlig innstilt til hverandre, deretter datteren Aïcha gjennom oppvekst i Marokko og studietid i Frankrike, før siste bind fører historien fram til vår tid gjennom Aïchas datter Mia.I den episke familiesagaen er det plass til kjærlighetshistorier og sex, vold og rasisme, mens Marokkos og den øvrige verdens historie og strømninger stadig påvirker familiens vei. Franske Mathilde strever med å tilpasse seg de trange rammene for kvinnerollen på den marokkanske landsbygda, mens datteren Aïcha føler seg beglodd og utenfor som marokkaner i Frankrike. I et levende og direkte språk skildrer Slimani familiemedlemmenes ulike kamper for å høre til, for å skape et hjem og et fellesskap.Leïla Slimani er en av våre mest sentrale franskspråklige forfattere. Hun slo for alvor gjennom med den prisbelønte thrilleren Vuggesang, som hun ble tildelt den prestisjetunge Goncourt-prisen for i 2016. Hun har siden skrevet en rekke kritikerroste romaner og sakprosatitler.Slimani møtte førsteamanuensis i fransk litteratur, Kjerstin Aukrust, til samtale om hjem, tilhørighet, og en familiehistorie. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Schweiz har länge betraktats som något av ett broderland till Sverige vad gäller sin neutrala och alliansfria hållning. Sedan 2024 har dock Sverige definitivt lämnat sin neutralitet bakom sig. Men varför fortsätter Schweiz att upprätthålla sin neutralitet och alliansfrihet?I det här avsnittet av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och historikern Martin Hårdstedt Schweiz unika historia och dess särskilda förhållande till allianser och krig.En självvald neutralitet är i själva verket ett relativt nytt fenomen i Schweiz historia. Sedan 1600-talet har landets neutralitet varit påtvingad och garanterad av Frankrike. Frankrikes engagemang var då av strategisk betydelse och kopplat till landets geopolitiska konflikt med det Habsburgska imperiet. Det var avgörande för Frankrike att alppassagerna genom de schweiziska kantonerna inte plötsligt skulle hamna i habsburgska händer.Även efter de europeiska krigen under det tidiga 1800-talet förblev den schweiziska neutraliteten påtvingad, nu av den segrande alliansen efter slaget vid Leipzig 1813. Schweiz visade då beredvillighet att underordna sig den nya europeiska ordningen, vilket möjliggjorde att dess neutralitet formaliserades.Först efter världskrigen började det schweiziska politiska ledarskapet formulera en idé om neutralitet som ett kulturellt och politiskt projekt. Detta stöddes av landets framgångsrika diplomatiska manövrer mellan axelmakterna och de allierade under andra världskriget. Genève utvecklades till ett centrum för underrättelsetjänster från de krigförande länderna, samtidigt som Schweiz tillät handel med båda sidor.Efterkrigstiden visade att detta lilla land i Europas mitt kunde fortsätta att nyttja sin position som mellanhand och finansiellt nav för att säkra sin frihet även i framtiden.Neutralitetsfrågan har sedan dess förblivit en politiskt känslig fråga i den schweiziska offentligheten. Landet har visserligen deltagit i internationella militära insatser, men aldrig med stridande förband, och alltid med politiska kontroverser i bagaget. Till och med landets inträde i FN – som skedde först 2002 – ledde till hård debatt och ett mycket jämnt folkomröstningsresultat.Schweiz hållning till Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har också varit föremål för debatt, och frågan är i skrivande stund ännu inte avgjord.Bild: Marignano 1515 – början på Schweiz väg mot neutralitet.Urs Grafs teckning visar slagfältet vid Marignano, där Schweiz led ett förkrossande nederlag mot Frankrike. Nederlaget blev en vändpunkt. Det visade gränsen för den schweiziska krigsmaktens möjligheter och inledde en utveckling där stormakterna, främst Frankrike, började garantera Schweiz neutralitet av strategiska skäl. Teckning: Urs Graf, ca 1515. Kunstmuseum Basel, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En lytter sniker inn et interessant innspill som du kanskje eller kanskje ikke er enig i. David og Håkon blir i alle fall ikke enige om hvilken G-Klassemodell som er mest forlokkende, men det svinges også innom en elektrisk Gigant-Mercedes som kanskje ikke er så dyr som du tror. Og David har igjen dilla på noe sært - denne gangen fra Frankrike. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gustav III:s statskupp den 19 augusti 1772 satte stopp för frihetstiden och mer än 50 år av ständervälde. Gustav III (1746-92) var en begåvad maktpolitiker som direkt efter sin faders död började planera för statskuppen med syftet att återinföra enväldet.När den planerade statskuppen höll på ett rinna Gustav III ur händerna tog konungen själv över ledningen av kuppen i Stockholm. Trots att Gustav III motiverade kuppen som en kamp mot adelsvälde var det i allra grad adelns privilegier som kungen försvarade.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Hugo Nordland historiker och författare som arbetar på en bok om Gustav III.Gustav III kallade sin statskupp för revolution. Kuppmännen som leddes av Gustav III personligen arresterade rådet. Sveriges första politiska partier, hattarna och mössorna, upplöstes. Detta satte punkt för de partistrider och den korruption som tidigare hade präglat svensk utrikes- och inrikespolitik. Kuppen stöddes av Frankrike med både pengar och direktiv.Under frihetstiden i mitten av 1700-talet radikaliserades politiken med fokus på ökade sociala rättigheter. När adelns privilegier utökades till rättigheter för hela folket skapades ett stort missnöjde bland adeln. Utan adelns missnöjde skulle inte Gustav III kunnat genomföra sin statskupp.Genom den nya regeringsformen från 1772 delades den politiska makten återigen mellan konungen och riksdagen. Samma år avskaffade Gustav III även tortyr som förhörsmetod, och tortyrkammaren Rosenkammaren stängdes för alltid. Gustav III genomdrev dessutom en inskränkt tryckfrihetsförordning 1774.Lyssna också på Svenska flottans historia: Vad Gustav III inte visste om öl.Musik: Gustavs skål av Carl Michael Bellman framförd av United. Internet Archive, Public domain.Bild: Målning av Pehr Hilleström som på baksidan säger: Då Hans Majtt konung Gustaf III geck utur Sina rum för at börja Revolution 1772 behagade Han säga till Sin Kammarherre: Om jag är idag så olyckelig och förlorar lifvet, Så Säg min bror Carl at jag inte omkommit genom Svensk manns åtgärd. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Slaget vid Lund den 4 december år 1676, mellan en svensk armé ledd av Karl XI mot en danska armé under Kristian V, brukar räknas som det blodigaste slaget i Nordens historia. Dagen efter slaget utgjorde markerna norr i om Lund en makaber syn. Döda soldater och hästar överallt. Många av soldaterna plundrade på sina kläder.Utgången av slaget brukar av många uppfattas som stunden då skånelandskapen räddades åt den svenska kronan. Danskarnas nederlag innebar i förlängningen att kriget kunde avslutas.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sig an en riktig klassiker i svensk militärhistoria – slaget vid Lund 1676.Sverige hade åren för slaget blivit indraget i krig på kontinenten som ett led i rikets allians med Frankrike. Kriget på kontinenten gick inte så bra för Sverige. I detta läge passade Danmark 1675 på att förklara Sverige krig. Målet var att återta de 1658 förlorade skånelandskapen. Läget var gynnsamt. På Sveriges tron satt den oprövade unge Karl XI. I maj 1676 krossades den svenska flottan vid Ölands södra udde. En landstigning i Skåne genomfördes den 29 juni 1676.Den danska armén ockuperade snabbt Skåne och endast Malmö var kvar i svenska händer. På den svenska sidan var läget ansträngt. Armén hade misskötts under Karl XI:s förmyndarregering.Man funderade på två alternativ. Antingen drogs den svenska armén tillbaka och gick i vinterkvarter längre norrut. Fördelen var att styrkorna kunde byggas upp och goda förberedelser för ett fälttåg våren 1677 kunde göras. Nackdelen var att hela Skåne sannolikt skulle falla i danskarnas händer. Det andra alternativet var att stanna kvar med den numerärt underlägsna svenska armén i Skåne och spärra vägen för danskarna till Malmö.Det blev det sista alternative som genomfördes. Danskarna hade gått i vinterkvarter norr om Lund och den svenska armén gick även den i kvarter för att spärra vägen mot Malmö. Ganska snart insåg den svenska ledningen att armén höll på att tyna bort i de usla kvarteren. Beslut om att våga ett slag mot danskarna togs de första dagarna i december. Den 4 december marscherade den svenska armén mot det danska lägret. Slaget vid Lund hade inletts. Allt sattes på ett kort.Bild omslag: Karl XI under slaget vid Lund, målning av David Klöcker Ehrenstrahl från 1682. Kungen bär en loskinnsfodrad rock, gula älghudshandskar, hatt med en liten sädeskärve och rider på Brilliant. Tillskrivs: David Klöcker Ehrenstrahl - www.nationalmuseum.se, Wikipedia, public domain. Bild hemsida: Slaget vid Lund 1676. Konung Karl XI (1655-1697) slår sig igenom fientliga skvadroner. Målning av Johan Philip Lemke. I målningens mittparti synes Karl XI jämte Ascheberg och Dahlbegh spränga igenom de danska linjerna, dit de förirrat sig. Efter dem en ryttare i blå kappa. I förgrunden döda hästar och krigare. I mellanplanet på en öppen hed två svenska kavalleriformationer. I bakgrunden synes staden Lund, framför denna trupper uppställda i fyrkanter, och längst bort Öresund. Blå vinterhimmel med ljusa moln. Inom ramverket text över målningen. Nationalmuseum. Wikipedia, Public Domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Slaget vid Marengo var långt ifrån det största slag som Napoleon Bonaparte utkämpade, men på många sätt var det ett av hans mest betydelsefulla. Den militära situationen i Italien var prekär våren 1800. Frankrike stred mot en koalition av stormakter som hade det militära övertaget. I Paris hade Napoleon genomfört en statskupp i november 1799, och ett militärt nederlag i Italien hade inneburit ett hårt fall från piedestalen för den korsikanske uppkomlingen. En seger i det pågående kriget mot Frankrikes fiender skulle däremot stärka Napoleons grepp om makten och skapa förutsättningar för ännu fler franska utrikespolitiska framstötar.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden ger sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i kast med en av Napoleons klassiska segrar.Napoleon ledde en armé över Alperna i maj 1800 och kunde inom några veckor driva österrikarna mot fästningsstaden Alessandria. Han hade dessutom försvagat den armé han hade tillgänglig för att möta österrikarnas anfall genom att skicka iväg två avdelningar norrut och söderut. Tanken med denna spridning av den franska armén var uppgifter om att österrikarna höll på att ta sig ur Napoleons inringning.Den österrikiske befälhavaren, fältmarskalk Melas, fattade i detta läge beslutet att gå till anfall i stället för att invänta en fullständig inringning. Anfallet tog fransmännen mer eller mindre på sängen. Det första Napoleon gjorde när det österrikiska anfallet inleddes var att kalla tillbaka general Desaix och hans division, samtidigt som han samlade de reserver han hade och mötte anfallet. Trots österrikarnas numerära överlägsenhet lyckades fransmännen bromsa angreppet, bland annat med hjälp av ett artilleribatteri.Bild: "Bataille de Marengo", målad av Louis-François, Baron Lejeune. Illustration av slaget vid Marengo den 14 juni 1800, där Napoleon Bonapartes franska styrkor besegrade den österrikiska armén.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredrik är i Frankrike och spelar golf med Olof Lundh, Jonas Olsson och Jerka Johansson... Och Filip är inte sen att reagera.

Tully har varit på en maxad möhippa med influencereliten i Frankrike medan David har styrt upp hemmet och haft några kanondagar med barnen. Det blir även prat om Woke-epitet och om att köpa hus för barnens skull.

Slitne pensjonater med odde karakterer, mystiske malerier som dukker opp og forsvinner igjen, illevarslende drømmer, og hemmeligheter som sakte rulles ut.Elementer som kunne vært hentet fra en klassisk mysterieroman, men som dukker opp i de nyeste romanene til både Rune Christiansen og Sigbjørn Skåden. På hver sin måte går forfatterne i aktiv dialog med mysterielitteraturen, samtidig som de setter sitt spesielle særpreg på bøkene, slik at alt er både litt kjent og helt nytt.Rune Christiansens roman Tragedie under drivende skyer følger Kerstin fra Norge til et lite sted på nordvest-kysten av Frankrike. Her tror hun at hun skal finne roen til å bearbeide farens død, men når en ung gutt dør, blir hun trukket inn i etterforskningen og i hemmelighetene i lokalsamfunnet. Christiansens sedvanlige poetiske og dvelende språk bygger under romanens mystiske stemning, og pakker elegant ut historien mot den gåtefulle løsningen.I Sigbjørn Skådens roman Planterhaug dras førstebetjent Huuva fra Oslo til den fornorska samebygda Planterhaug i Ofoten, hvor farens familie kommer fra. Han skal oppklare et gammelt dødsfall som ingen har stor interesse for, men blir fort fanget i nye dødsfall, lokal overtro, og skygger fra sin egen fortid. Skåden blander samisk folklore, nordnorsk gemytt og sprelsk fantasi sammen til et univers hvor bare én ting er sikkert: Du kjeder deg ikke.Rune Christiansen har vært en sentral stemme i norsk litteratur siden debuten i 1986, og har en lang rekke diktsamlinger, romaner, essaysamlinger og gjendiktninger bak seg.Sigbjørn Skåden er forfatter av flere romaner og diktbøker på både norsk og samisk. Han er også en sentral samisk kulturaktør, og Planterhaug er parallellutgitt på norsk og tornesamisk under tittelen Láŋtdievvá.I denne samtalen snakker Christiansen og Skåden med forfatterkollega Erlend Loe om å skrive mysterielitteratur, og å bruke gåter til å utforske relasjoner mellom mennesker. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Storbritannien stod ensamt kvar mot Nazityskland efter Frankrikes fall. Adolf Hitler ville egentligen ha fred med Storbritannien, men britterna och premiärminister Winston Churchill valde att fortsätta kämpa.För att kunna invadera Storbritannien behövde Luftwaffe först besegra Royal Air Force (RAF) och etablera luftherravälde. Under flera månader kämpade brittiska jaktflygare i Spitfires och Hurricanes mot det numerärt överlägsna Luftwaffe. Trots svåra förluster lyckades RAF stå emot, och när hösten anlände stod det klart att Tyskland hade misslyckats med att krossa det brittiska försvaret.Detta är det femte avsnittet i en serie av sju om andra världskriget från podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia, om Slaget om Storbritannien 1940.Slaget om Storbritannien blev en vändpunkt i andra världskriget. När Frankrike kapitulerade den 22 juni 1940 blev Storbritanniens situation kritisk. Landet stod nu ensamt, med en krigsmakt som var försvagad efter evakueringen vid Dunkerque. De brittiska styrkorna hade förlorat stora mängder tung materiel, inklusive stridsvagnar, artilleri och transportfordon.Churchills beslutsamhet blev avgörande för Storbritanniens motstånd. Trots att vissa inom regeringen, inklusive utrikesminister Lord Halifax, övervägde en fredsuppgörelse, stod Churchill fast vid sin linje. Han ansåg att fred med Hitler endast skulle vara en kortsiktig lösning som på sikt skulle leda till att Storbritannien tvingades leva under Nazitysklands dominans. Hans beslutsamhet stärkte den brittiska moralen och bidrog till att landet stod emot trycket från Tyskland.Tysklands invasionsplan, Operation Seelöwe, byggde på att Hermann Görings Luftwaffe först behövde besegra RAF och neutralisera den brittiska flottan genom flyganfall. Planen var ambitiös men riskabel – transportfartygen var långsamma och sårbara, och utan luftherravälde skulle de bli lätta mål för brittiska bombflyg och örlogsfartyg.Luftwaffes inledande offensiv började i juli 1940 med attacker mot brittiska hamnar och fartyg i Engelska kanalen. Dessa anfall syftade till att locka ut RAF:s jaktflyg och försvaga det brittiska försvaret innan den stora offensiven tog vid. I augusti gick tyskarna vidare till nästa fas: systematiska anfall mot RAF:s flygbaser, radarsystem och logistik. Under dessa veckor var RAF hårt pressat och förlorade många flygplan och piloter. Trots detta lyckades britterna hålla sina radaranläggningar intakta, vilket var avgörande för att kunna förutse de tyska anfallen.Bild: En formation av Supermarine Spitfire Mk I från No. 610 Squadron, baserad på Biggin Hill, under ett uppdrag den 24 juli 1940. Flygplanen, inklusive N3289 ('DW-K') och R6595 ('DW-O'), flyger i den karakteristiska "vic"-formationen som användes av Royal Air Force under Slaget om Storbritannien. Fotografi taget av Daventry B.J. (F/O), Royal Air Force, och tillhör Imperial War Museums samlingar. Wikipedia. Public Domain.Musik: Wir fahren gegen Engeland av Musikkorpt eines Infanterieregimentes - leitung: B. Ahlers "Wir fahren gegen Engeland" är en tysk marschsång från andra världskriget, känd för sin användning i propagandasyfte. Sången skrevs 1939 av Herms Niel, en av de mest produktiva kompositörerna av tysk marschmusik under det nazistiska Tredje riket. Den användes i samband med Tysklands planer på en invasion av Storbritannien, Operation Seelöwe, men blev även en del av den bredare propagandakulturen inom Wehrmacht. Källa: Internet Archive (Public Domain).Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 10 maj 1940 gick Nazityskland till anfall mot Nederländerna och Belgien. Fem veckor senare undertecknade Frankrike ett vapenstillestånd med Tyskland, som då ockuperade två tredjedelar av landet.Adolf Hitler hade spelat högt igen – och vunnit. Den åldrande franska militära ledningen var inte förberedd på ett modernt, rörligt krig. I stället var de fast i ett defensivt tänkande, samtidigt som tyskarna rusade fram i Europa med sina pansarkolonner, radiosamband och anfallsflyg.Detta är det fjärde avsnittet i en serie av sju om andra världskriget från podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia, om orsakerna bakom Frankrikes nederlag 1940. Hur kunde en av Europas mäktigaste arméer lamslås på så kort tid? Vilka militära misstag begicks, och vilken roll spelade politisk instabilitet och defaitism?Våren 1940 betraktades Frankrike fortfarande som en av Europas starkaste militärmakter, och dess allians med Storbritannien skulle fungera som en motvikt mot Nazityskland. Men mellan den 10 maj och den 22 juni föll landet samman under den tyska blixtkrigstaktiken.Fransmännen förlitade sig på defensiva strategier med Maginotlinjen, en rad fortifikationer längs gränsen mot Tyskland. Man antog att om tyskarna anföll skulle det ske genom Belgien, vilket gjorde att huvuddelen av den franska armén placerades där.Den tyska offensiven – Fall Gelb – överraskade dock de allierade genom att fokusera på ett blixtsnabbt pansaranfall genom Ardennerna, en terräng som de franska generalerna trodde var omöjlig att passera med stora mekaniserade förband. När tyskarna bröt igenom vid Sedan den 13–15 maj blev den franska armén snabbt demoraliserad och splittrad.Den franska arméns sammanbrott var inte enbart militärt. Landet led av djup politisk splittring, och defaitismen var utbredd bland både politiker och militärer. Det franska ledarskapet, under premiärminister Paul Reynaud, var osäkert på hur det skulle agera. När situationen blev ohållbar avgick Reynaud den 16 juni och ersattes av marskalk Philippe Pétain, som omedelbart inledde förhandlingar med Tyskland.Efter kapitulationen delades Frankrike in i två zoner: den norra delen ockuperades av Tyskland, medan den södra delen, med Vichy som huvudstad, styrdes av den nya Vichyregimen under Pétain. Formellt var Vichyfrankrike en självständig stat, men i praktiken var det en vasallstat som samarbetade med Nazityskland. Regimen införde hårda restriktioner, anpassade sig till tysk antisemitisk politik och deltog aktivt i deportationer av judar till koncentrationsläger.Pétains beslut att samarbeta med Tyskland vilade på tron att det var det enda sättet att bevara viss fransk autonomi och undvika ytterligare lidande. För många fransmän sågs detta dock som förräderi, och Vichyregimen har kommit att symbolisera en skamfylld period i landets historia.Bild: Tyska Panzer I och Panzer II i en skog i maj 1940. Källa: Wikipedia, Bundesarchiv, Bild 101I-382-0248-33A / Böcker / CC-BY-SA 3.0Musik: Le Chant des Partisans (Motståndssången) – sången om befrielsen av M. Druon och J. Kessel; Anna Marly; Guy Luypaerts Le Chant Du Monde (1523). Internet Archive, Public Domain.Lyssna också på Det spektakulära anfallet på Eben Emael.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den svenska stormaktstiden i all ära, men den verkliga stormakten i 1600-talets Europa var Frankrike. Under första hälften av seklet lades grunden till en ovanligt stark stat och absolutistisk kungamakt, och under 1600-talets andra hälft dominerade den franske kungen Ludvig XIV – Solkungen i Versailles – den europeiska militära och politiska arenan.Här har vi dock valt en litterär synvinkel: vi möter Frankrike genom Alexandre Dumas och hans roman De tre musketörerna. Har D'Artagnan, Athos, Porthos, Aramis, Milady, Rochefort och de andra romangestalterna existerat, eller hittade Alexandre Dumas på allt själv? Och framför allt: var verklighetens kardinal Richelieu lika realpolitiskt hänsynslös på riktigt som han är i romanen och i filmerna, där han brukar framställas som en klassisk superskurk utan tillstymmelse till samvete? Just Richelieu blir föremål för en längre djupdykning: vi följer honom från vaggan till graven, längs hela den framgångsrika och blodbestänkta karriärbana som förde honom från den provinsiella lågadeln till högsta möjliga politiska position. Vi gör också bekantskap med hans lika färgstarka efterträdare som Frankrikes mäktigaste man, den italienskfödde kardinalen Jules Mazarin.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Frankrike på de tre musketörernas tid – och framför allt om de båda kardinaler som ledde landet när det utvecklades till Europas starkaste stat.Bild: Athos, Porthos, Aramis och d'Artagnan konfronterar Jussac och kardinalens gardister. Illustration av Maurice Leloir för De tre musketörerna av Alexandre Dumas. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Samtycket är en berättelse från en av de franska kulturmännens offer. Det är inte skitkul läsning i sak, även om författaren skriver vackert. Springora stannar tack och lov i rätt tid i sina beskrivningar, så att vi orkar fortsätta läsa. Det handlar om en av "kulturmännen" i Frankrike, men också om hur hela samhället, från skola, vård, polis och föräldrar i någon sorts gemensam psykos?! och kulturelitens  infantila uppror mot konservatism, lyckas normalisera sexuella övergrepp på barn. Nej, det är ju inte fiktion som man skulle kunna hoppas, det är en självbiografi.

Nivå: A2-B1 #280 - Electricity and power cuts Måndagen den 28 april hände den största kollapsen av elnätet i Spaniens historia. Jag bor i Spanien och upplevde det personligen. Jag blev inspirerad att göra ett avsnitt om elektricitet, strömavbrott och om min egen upplevelse. Är du intresserad av Language Lock-in Boot Camp? Klicka här, ansök för att se om du är en bra match, och säkra din plats innan de tar slut! --- Transkript --- Ja, men hallå där och välkommen till Simple Swedish Podcast! Och idag ska det handla om elektricitet. Eller som vi säger på svenska, el. Så om du hör någon prata om el, då vet du att de pratar om elektricitet. Okej, så vi kan säga el eller elektricitet, det är exakt samma sak. Så. Innan vi börjar så ska jag tacka några patrons. Det är Barbro, Spiros, Alfonso, Pratyasha och Nikolai. Så tack för att ni stödjer den här podden och ja. Alla som stödjer podden får ju transkript till alla avsnitt på min Patreon www.patreon.com/swedishlinguist. Och ja, jag blev inspirerad till det här avsnittet på grund av något som hände i måndags. Så alltså, måndagen, vad blir det, den, måndagen den tjugoåttonde april, för då hände det största strömavbrottet i Spaniens historia. Så jag bor i Valencia i Spanien och i måndags så blev hela landet och inklusive Portugal, delar av Frankrike, vi blev utan ström, alltså utan elektricitet. Så det var en kollaps av elnätet på hela den Iberiska halvön. Så vi hade ingen ström, alltså ingen elektricitet, i kanske.. från klockan ett till åtta nånting eller åtta, nio, vad blir det? Typ åtta timmar! Och det är alltså som sagt den största kollapsen av elnätet i Spaniens historia. Så jag tänkte det var intressant att göra ett avsnitt om det och om elektricitet generellt. Så, först och främst, som sagt, vi har ordet el som är samma som elektricitet och det är ju en form av energi. Och vi pratar också om ström, ström är liksom själva flödet av elektricitet, vi kallar det ström. ....för resten av transkriptet klicka här!

Andra världskriget startade tidigt på morgonen den 1 september 1939 när Nazityskland anföll Polen. Polens öde hade beseglats några dagar tidigare när Sovjetunionen och Nazityskland ingick en ohelig allians och i ett hemligt protokoll delade upp landet mellan sig.Storbritannien och Frankrike förklarade krig mot Tyskland den 3 september, men deras insatser var symboliska. Trots de polska styrkornas heroiska motstånd ledde Nazitysklands tekniska och numerära överlägsenhet till att den polska armén kollapsade inom tre veckor. Den 17 september 1939 gick Röda armén in i östra Polen.Detta är det första avsnittet i en serie av sju om andra världskriget, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om anfallet på Polen och krigets början.Trots en numerärt stor armé lyckades Polen inte stå emot den tyska krigsmaskinen, som med sin blixtkrigstaktik revolutionerade modern krigföring. Tysklands kombination av snabba pansaranfall, flygvapenstöd och välkoordinerade operationer krossade det polska försvaret.Den polska armén saknade både modern utrustning och förmåga att möta den nya tidens mobila krigföring. Dessutom var landets försvarsstrategi, som byggde på att skydda gränserna, ineffektiv mot Tysklands framryckningar vilka snabbt splittrade och omringade de polska styrkorna. Polens utsatta läge förvärrades ytterligare när Sovjetunionen invaderade från öster den 17 september, vilket tvingade Polen att slåss på två fronter.Storbritannien och Frankrike, som hade försvarsfördrag med Polen, förklarade krig mot Tyskland den 3 september men kunde inte erbjuda något konkret militärt stöd. Polens isolering och den övermäktiga fienden ledde till landets fall på bara fem veckor.Efter erövringen av Polen började Tyskland och Sovjetunionen genomföra systematiska åtgärder för att eliminera den polska nationen. Västra Polen annekterades direkt av Nazityskland, medan centrala delar organiserades som Generalguvernementet. Nazisterna inledde omedelbart en brutal politik av germanisering, där polsk kultur systematiskt undertrycktes. Miljontals polacker fördrevs från sina hem för att skapa plats åt tyska bosättare, medan hundratusentals polacker tvångsrekryterades som slavarbetare i Tyskland.Den nazistiska Generalplan Ost föreslog en etnisk rensning och germanisering av Polen. Miljontals polska judar fördes till getton, och utrotningsläger som Auschwitz och Treblinka etablerades. Dessa blev centrala för Förintelsen, där cirka tre miljoner polska judar och ytterligare tre miljoner polska medborgare dödades. Samtidigt deporterade Sovjetunionen hundratusentals polacker till Sibirien, och i Katynmassakern 1940 avrättade den sovjetiska säkerhetstjänsten NKVD över 20 000 polska officerare och intellektuella.Bild: Möte mellan tyska och sovjetiska soldater i Polen, 20 september 1939. I ett hemligt protokoll till Molotov-Ribbentrop-pakten delades Polen upp mellan Nazityskland och det kommunistiska Sovjetunionen.Källa: Bundesarchiv, Bild 101I-121-0008-25, Ehlert, Max, Wikipedia, CC-BY-SA 3.0Musik: Mazurek Dąbrowskiego ("Än är Polen ej förlorat") av Józef Wybicki; Wikimedia, Public DomainLyssna också på Hitlers och Stalins koloniala projekt krävde planerade massmord.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 30 april 1975 kapitulerade Saigon för nordvietnamesiska styrkor och USA:s krig i Vietnam var definitivt över. Vi berättar om det blodiga slutet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var ett krig som USA ärvde från Frankrike och som skulle orsaka miljoner människors död. Det var också ett krig som USA vann på slagfältet med ändå förlorade på grund av en krigstrött opinion och oklara krigsmål. Tobias Svanelid samtalar med militärhistorikern Marco Smedberg om Vietnamkrigets slut och Saigons fall i april.Dessutom uppmärksammar vi 70-åriga svenska charterresan som genom decennierna tagit miljontals svenskar till solen men som förändrats från lyx till vardag och som plågats av diktaturkritik, pandemier och flygskam.

Vid påve Franciskus begravning möttes Trump och Zelenskyj. Vad händer nu med fredssamtalen mellan Ryssland och Ukraina, och vilken roll spelar Europa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många av världens ledare närvarade vid påve Franciskus begravning. Det som skulle bli en religiös sorgehögtid blev också en uppvisning i storpolitik och högoktaniga möten. Öppnade helgens samtal mellan presidenterna Volodymyr Zelenskyj och Donald Trump någon viktig dörr, vilken roll spelar Frankrike och Storbritannien och passade Italiens premiärminister Giorgia Meloni på att ta åt sig äran?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Göran von Sydow, chef för Svenska Institutet för Europapolitiska Studier (Sieps) och Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

EU måste välja strategi för att tackla Trumps handelskrig. Men vilket motdrag är bäst för Europa? Dessutom om domen mot Marine Le Pen som chockat Europas ytterhöger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Världsekonomin skakar efter Trumps nya tullar och i Luxemburg har EU:s handelsministrar samlats till krismöte. Kommissionsordförande Ursula von der Leyen har den senaste veckan velat signalera att förhandlingsdörren står öppen, samtidigt som EU också visar tänderna gentemot Trump och aviserar mottullar. Kommer unionen även ta till sitt tyngsta handelsvapen mot USA nu, den så kallade ”bazookan”? Medlemsländerna är inte eniga i frågan.Le Pens dramatiska fall i skuggan av handelskrigetEn chockvåg gick genom Europas ytterhöger när Nationell samlings Marine Le Pen dömdes för bedrägeri med EU-medel. Enligt domen hindras hon från att ställa upp i presidentvalet 2027, vilket ritar om den politiska kartan i Frankrike. Men kommer överlevnadskonstnären Le Pen resa sig på nio? Hör Sydeuropakorrespondent Cecilia Blomberg om det politiska dramat och varför Le Pen kanske ännu inte är uträknad.Programledare: Parisa HöglundMedverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Kristian Åström, fristående ekonomijournalist. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Producent: Therese Rosenvinge

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:I veckan presenterade USA:s president Trump sitt stora tullpaket. Hur ska Europa om omvärlden svara? Hör korrespondent Ginna Lindberg från Washington D.C och Cecilia Malmström, tidigare EU-handelskommissionär.Panamakanalen är Panamas stolthet, och Donald Trumps hot att ta över den har enat landet. Men det finns dem som längtar tillbaka till förr. Reportage av Latinamerikakorrespondent Lotten Collin.Samtal om vårt talspråk, hur det utvecklas och om det ibland kanske inte håller måttet? Undertextare av tv-program får ofta rätta till deltagarnas språk, för att göra det lättare att förstå vad de faktiskt menar. Hör undertextare Sarah Lundin som jobbar på SVT.Krönika av Katarina BarrlingPanelen med Adam Cwejman, Göteborgsposten, Zina Al-Dewany, Aftonbladet och Daniel Swedin, Arbetet.I andra timmen:Sofie Axelsson, Joakim Medins fru, gästar studion. Vilken kontakt har hon haft med sin man nu en vecka efter att han greps i Turkiet?Rapport från Gaza där våldet, enligt många Gazabor, eskalerat och blivit värre än innan vapenvilan. Nyligen dödades 15 ambulanssjukvårdare i Gaza - de hittades i en massgrav, bakbundna och skjutna.Flera protester planeras i Frankrike idag, både till stöd för och emot Marine Le Pen, som i veckan dömdes för korruptionsbrott. Hör korrespondent Cecilia Blomberg från Paris.Det har nu gått två månader sen den värsta masskjutningen i svensk historia då 10 personer mördades på Campus Risbergska i Örebro. Många skolor har sen tidigare varit igång med sitt säkerhetsarbete medan andra nu fått bråttom att börja öva på hur man ska agera vid en skolattack. Men det finns ingen exakt mall på hur man ska gå tillväga och kunskapsnivån skiljer sig runtom i kommunerna. Så hur mycket kan man egentligen förbereda sig, och på vilka sätt kan man öva utan att samtidigt skapa onödig oro? Reportage av Dimitri Lennartsson.På måndag 7 april invigs ett nytt minnesmärke i Stockholm för att hedra de som drabbades av terrordådet på Drottninggatan 2017. Hör konstnären Ann-Sofi Sidén och arkitekten Mats Fahlander som står bakom verket, samt Robert Stasinski, curator och konstskribent, om varför minnesmonument är viktiga för ett samhälle.Reportage från Ukraina om AI-drönare som nu tillverkas i kriget mot Ryssland.Kåseri Helena von ZweigbergkProgramledare: Nina BennerProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Jari Hänninen

2 april. Den franska politikern Marine Le Pen har dömts till fängelse för att ha använt offentliga EU-medel på ett felaktigt sätt. Le Pen förbjuds också från att kandidera i presidentvalet om två år. Vad innebär det för henne och för fransk politik? Andreas Ericson diskuterar med Christophe Premat, docent vid Stockholms universitet, och Tomas Lindbom, skribent och författare.