Podcasts about frankrike

Katoliker och protestanter i Frankrike har avverkat tre krig under 1560-talet, de tycker inte om varandra. De franska protestanterna kallar sig hugenotter, och nu ska en av deras förnäma representanter, Henrik av Navarra, gifta sig med den franska katolska prinsessan Margot. Den som styrt ihop det hela är änkedrottning Katarina av Medici. Av olika oklara skäl, som vi har teorier kring, avrundas bröllopets festligheter med ett ojämförligt blodbad på tusentals hugenotter i Paris. Följ med oss till det som är de franska religionsstridernas klimax såväl som lågvattenmärke. Läslista:“Lögner - Osanningens historia” - Daniel Rydén“Systrar, vänninor, krigare och hjältinnor” - Anna Carlstedt / Johanna Vernqvist (red.)“Politiska mord” - Göran RystadVärldens historia 5/2012För att få reklamfria samt extra avsnitt - bli prenumerant för 29 kr/månaden: https://historiepodden.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Spännviddens avsnitt! Anna minns sina besök på festivalen Urkult, epicentrum för mässlingsutbrottet i veckan. Inklusive bongotrumma och nakenyoga.Parisa minns särskild förnedring i Frankrike i somras och ett haveri vid en olycka. Ett mönster uppenbaras. Utlovad quiz ur valkampanjer! Samt, efter kritikstorm mot Dramaten för inlägget om Örjan Ramberg, vilken väg ska vi ta? Välkomna.Klippare: Mikaela ArnrothVinjett: Isak Jakobsson Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 9 januari 1993 hittades en hel familj död i en brinnande villa i Frankrike. Den enda överlevande var familjefadern, men snart upptäckte polisen att familjen hade mördats innan branden bröt ut. Och när de började granska hans liv visade det sig att nästan allt han berättat var en lögn. Det här är berättelsen om en man som levt ett dubbelliv i närmare arton år.Detta är Fallet Jean-Claude Romand.----------Ljudklipp kommer från: M6 Media Bank & Peter Ourlightfragments (redigerade av mig).Innehållet i detta avsnitt är baserat på information från nätet och vissa uppgifter kan vara obekräftade. Känsliga lyssnare varnas för eventuellt grovt, grafiskt, och eller stötande innehåll. ----------Vill ni stötta podden och mitt arbete eller bjussa på några koppar kaffe, kan ni göra det här: https://buymeacoffee.com/crimepodden

1810 stod Napoleon på höjden av sin makt. Trots detta möttes den franska ockupationen av hårt motstånd i Spanien och på vissa håll i Italien och Sydtyskland. Det var främst på landsbygden och bland bondebefolkningen som motståndet var störst. Man gillade inte de franska försöken att förändra samhället. Medelklassen i italienska städer var däremot mer positivt inställda till fransmännen.Sakta gick utvecklingen mot en slutlig konfrontation mellan Alexanders Ryssland och Napoleons Frankrike. År 1812 bröt en stor fransk armé in i Ryssland. Inte mindre än 400 000 man marscherade mot Moskva för att en gång för alla tvinga Ryssland till underkastelse.Detta är det andra avsnittet av två om Napoleonkrigen där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet om Napoleonkrigen.Vid Borodino i september bjöd ryssarna hårt motstånd, men fransmännen tog slutligen Moskva. Men Napoleon kunde inte komma åt den ryska armén. Ryssarna backade undan och lät kylan och den brända jordens taktik slita ner den franska armén. Fälttåget blev en katastrof för Napoleon. I början på 1813 linkade de sista resterna av hans Grand Armée tillbaka in i Ostpreussen.Omgående samlades en ny allians mot Napoleon. En av de ledande krafterna var den före detta franske marskalken Bernadotte – sedan 1810 svensk kronprins. Tre arméer ringade in Napoleon vid Leipzig och besegrade honom i det största slaget under kriget som pågick fyra dagar i oktober 1813. Napoleon undslapp med en del av armén till Frankrike men tvingades i april 1814 abdikera och förvisade till den lilla ön Elba.De allierade inledde den stora fredskonferensen – Wienkongressen. Knappt hade gränserna reglerats och ordningen efter årtionden återställts innan budet om Napoleons återkomst nådde de församlade ledarna i Wien. Napoleon hade i mars 1815 undkommit från Elba och inledde hundra nya dagar vid makten. Den nya franska armén som i all hast stampades fram besegrades slutligen av brittiska och preussiska styrkor som i ilmarsch sattes in mot den franske kejsaren vid Waterloo den 18 juni 1815. Detta blev det definitiva slutet för Napoleon. Han fångades och sattes på ön St Helena i Atlanten.Slutligen fick Europa fred. Alla förändringar kunde inte återställas av Wienkongressen även om det fanns ett tydligt antirevolutionärt budskap i fredens slutdokument. De gamla kungadynastieran återinsattes på tronerna med ett egentligt undantag: Bernadotte fick behålla sin ställning som kronprins av Sverige. För Norden innebar Napoloenkrigens slut att embryot till fyra självständiga nationella identiteter skapades. Sverige och Danmark var stympade, men Norge hade fått en egen författning även om man befann sig i en påtvingad union med Sverige. Finland nådde en viss autonomi som storfurstendöme inom det ryska imperiet. Hundra år senare vann Norge 1905 och Finland 1917 sin självständighet, men det hade andra förklaringar.Bild: Napoleon och resterna av la grande armée på reträtt efter det ryska fälttåget. Målning av Adolph Northen ca 1850, Public Domain.Musik: La Marseillaise av Band of the Garde Républicaine med dirigent François-Julien Brun. Inspelad i Théâtre des Champs-Elysée 1950, Wikimedia Commons, Public Domain.Lyssna också på Jacob Walter och katastrofen i Ryssland 1812. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De engelska romantiska diktarna var inga världsfrånvända skönandar, utan politiska poeter som radikalt ville förändra samhället. Gabriella Håkansson berättar en historia som ofta glöms bort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2019-08-15.Tanken på att promenera har något idylliskt över sig. Ett slags frid förknippad med naturen – kanske ser man en romantisk poet som William Wordsworth framför sig, som strövar runt i grönskan och stannar till för att besjunga en blomma eller en antik ruin vid vägkanten.Första gången jag hörde talas om den engelska romantiken var på gymnasiet, vi läste John Keats dikt ”Ode till en grekisk urna” och diskuterade dess olika metapoetiska aspekter. Vi fick lära oss ord som ekfras och sonett, men inte i vilket sammanhang den här vackra poesin skrevs. Och visst fascinerades jag av lord Byrons incestuösa kärlekshistorier och Mary Shelleys tragiska liv – men romantiken blev ändå för mig en estetisk, lite världsfrånvänd rörelse som målade upp ruiner i månljus, stilla promenader och vild natur, och jag tror att den här gymnasiala bilden av romantiken lever kvar hos många, ännu idag.Sällskapets syfte var att upprätta en självstyrande republik, där man och kvinna ska leva i enhet med naturen, dela makten och arbetet lika, och där allt privatägande är avskaffat.Man brukar säga att startskottet för den engelska romantiken var diktsamlingen ”Lyrical Ballads”. Den kom ut 1798, och skrevs gemensamt av Samuel Taylor Coleridge och William Wordsworth. Boken kom till medan de gick långa promenader i det engelska landskapet, och avhandlade Spinoza och tysk metafysik.Så sägs det i varje fall.Men Historien kan berättas på många sätt, och jag tänkte berätta en annan version, med mindre månljus – och mer action, som tar sin utgångspunkt i Samuel Coleridge politiska engagemang.Redan som sjuttonåring skrev den unge poeten sin första prorevolutionära dikt "Bastiljens fall", och tre år senare år senare vann han en poesitävling med ett kritiskt ”Ode till slav-handeln”. Hans rum på Cambridge blev snabbt ett centrum för den radikala studentrörelsen och han kom att umgås med den ökända klick ultraradikaler som kallades för ”de engelska jakobinerna”. Bland dem fanns framstående författare som William Blake, filosofen Mary Wollstonecraft och hennes sambo William Godwin. Själva kallade de sig demokrater och ordnade massmöten där tiotusentals människor kom för att kräva allmän rösträtt. Staten fick kalla fötter och svarade med inskränkt mötesfrihet och gav kronan rätt att kasta vem som helst i fängelse.Konflikten mellan demokraterna och överhögheten förde England farligt nära inbördeskrigets rand, och det var i de här kretsarna den 20-årige Coleridge befann sig när han formade som poet. Sommaren 1794 beslutade han sig för att prova den nya flugan – att fotvandra. Att gå sågs inom rörelsen som det yttersta uttrycket för demokrati. Man klädde sig folkligt, hängde på lokala värdshus och umgicks med allmogen. Filosofiskt knöt man an till de antika vandrande föreläsarna, men promenaden var också ett sätt att återerövra den gamla medeltida idén om allmänningen, ja, att gå till fots var på alla sätt ett politiskt statement. Iklädd arbetarjacka, lösa byxor och ett bärbart bläckhorn vandrade Coleridge över 80 mil på en månad.Tillsammans med en annan radikal poet – Robert Southey – arbetade han därefter fram ett politiskt program där epokens alla progressiva idéer fördes samman till en messiansk häxbrygd.Under namnet ”Det pantisokratiska sällskapet” skulle Coleridge och Southey frälsa världen från sedelkapitalismens och civilisationens fördärv. Sällskapets syfte var att upprätta en självstyrande republik, där man och kvinna ska leva i enhet med naturen, dela makten och arbetet lika, och där allt privatägande är avskaffat. Pantisokratin får många anhängare, och 1796 lämnar Coleridge, Southey och en tredje kamrat storstan för att utropa den första pantisokratiska kommunen, i en liten lägenhet i Bristol. Men verkligheten kommer snart ikapp. Efter någon månad står man inte ut med varandra. Projektet kollapsar.karaktärerna hämtas från vardagslivet – man skriver om barn, gamlingar och dårhjon – figurer som aldrig tidigare existerat i diktens värld.Men Coleridge ger inte upp. När han senare samma år gifter sig och bildar familj gör han ett nytt försök att realisera utopin, nu i mindre skala, på engelska landsbygden, och det är där han träffar William Wordsworth och dennes syster, Dorothy. Han ordnar ett hus åt syskonen bara ett stenkast från sitt eget, och fortsätter – nu i deras sällskap – sina radikala fotvandringar. I pantisokratisk anda diskuterar de tanken på att revolutionera litteraturen, och skapa ett verk som upplyser och förändrar människan i grunden. Wordsworth är entusiastisk, och 1797 påbörjas det gemensamma projektet med en diktsamling som ska komma att bryta med tidens alla estetiska ideal.Istället för högstämda parabler om grekiska gudar hämtar man stoff från balladen och folksagan, istället för hexameter använder man blankvers. Motiven lånas in från låga genrer som gotiken, och karaktärerna hämtas från vardagslivet – man skriver om barn, gamlingar och dårhjon – figurer som aldrig tidigare existerat i diktens värld. Boken utkommer 1798 under titeln ”Lyrical Ballads”– och resten är historia.Men historien kan som sagt berättas på många olika sätt, och man kan undra varför just den här radikala, politiska bakgrunden till romantiken så ofta har hamnat i skymundan? Kanske för att författarna själva tog avstånd från sin radikalitet när franska revolutionen övergick i blodbad och Frankrike blev Englands ärkefiende. Man reviderade sina ungdomsdikter, och många vände kappan efter vinden och blev konservativa. Den ende som vägrade göra avbön var William Hazlitt, som dyrkade Napoleon ända till sin död. Som tack för det blev han bortglömd i 150 år.Men den förklaringen räcker ändå inte, för den andra generationens romantiker, med lord Byron och makarna Shelley i spetsen, var ju ännu mer avantgardistiska. De skrev en litteratur som öppet fördömde religionen, tog avstånd från äktenskapet och rasade över såväl kommersialismen som miljöförstöringen. Pantisokratin i all ära, men 1812 drog Percy Bysshe Shelley radikaliteten till sin yttersta spets och pekade ut köttätandet som roten till allt ont. Han förespråkade en vegetarisk kostreform som måste genomföras innan någon radikal utopi alls kunde bli verklighet.Shelley hade inte bara hämtat sitt tankegods från föregångarna Godwin och Wollstonecraft, han äktade också deras dotter, Mary. Hon, som 1814 i ett svar på makens subversiva dikt, ”Den befriade Prometheus”, skriver romanen ”Frankenstein”.de gamla romantikerna lyfts fram ur glömskan och nu påstås utgöra Englands guldålder. Men först dammas de av och skrubbas rena från obehagligt politiskt godsFem år senare sätter staten definitivt stopp för den radikala rörelsen genom att i Manchester skicka in kavalleriet när en folkmassa på 60 000 person i söndagskläder kräver rösträtt. Arton dör och 650 skadas i vad som kom att kallas för Peterloomassakern – och med det är romantikens dagar räknade. Coleridge, Shelley och de andra börjar betraktas som mossiga, och det är inte förrän Viktorianerna långt senare försöker skapa en nationell kanon som de gamla romantikerna lyfts fram ur glömskan och nu påstås utgöra Englands guldålder. Men först dammas de av och skrubbas rena från obehagligt politiskt gods - och vips står den bildsköne lord Byron gipsbyst på var mans spiselhylla.Det är några av förklaringarna till hur en av Europas mest progressiva litterära rörelser kunde förvandlas till vacker, men uddlös estetik.I England närmar man sig nu tvåhundraårsdagen av Peterloomassakern och säkert kommer man hedra de som föll offer för statens våld. Kanske kommer vi nu äntligen få se en renässans för alla de galna, visionära utopiska idéer som romantikerna också brann för?Gabriella Håkansson, författare

Sverige är idag en del av Natos och Frankrikes strategi för kärnvapenavskräckning. Vad innebär det för oss... egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Europa visar upp sina kärnvapenförmågor som ett svar på ryska hot och USA:s ökade ointresse. Konflikts reportrar ger sig ut på en resa till Västeuropas två kärnvapennationer Frankrike och Storbritannien. Vi rör oss bland toppolitiker i Paris medan kärnvapenkapabla Rafale-stridsflybland dundrar över staden. Och tar oss längst in i en skotsk fjord där Storbritanniens kärnvapenflotta finns. Medverkande: Catherine Vautrin, Frankrikes försvarsminister, Pål Jonsson, Sveriges försvarsminister, överste Edward Hallenborg som fram till nyligen jobbat med kärnvapenavskräckning på Försvarshögkvarterets strategienhet, Julie Decarpentrie, forskare med kärnvapenfokus vid Försvarshögskolan, Darya Dolzikova, analytiker och kärnvapenexpert vid institutet RUSI i Storbritannien, David Kelley, pensionerad IT-ingenjör i Glasgow, Isabel Lindsey, 82-årig brittisk tidigare politiker för Scottish National Party och anti-kärnvapenaktivist, Cara McKee, skotsk miljöpartistisk politiker, Paul McLennan, skotsk tidigare minister för nationalistpartiet SNP som samordnar de skotska partierna i kampen mot kärnvapen på skotsk mark mflAvsnittet görs av: Anja Sahlberg och Ulrika Bergqvistanja.sahlberg@sr.se ulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Calle Hedlund

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I detta avsnitt pratar vi om vad Instagramkontot egentligen handlar om - Udda bostäder.Allt från flådiga Barbie-hus till ett kinesiskt snigel-hus som ägaren bär omkring på. Eller varför inte köpa ett gammalt skyddsrum, en egen pytte-ö eller en domedagsvilla. Vi pratar även om ett av världens just nu dyraste bostäder som finns till salu. Ett bubbel-palats i Frankrike. Och massa andra udda hem. Happy lyssning!Är du mäklare och varit med om något galet eller kul? Skriv till oss på instagram @hemilyknarkarnaNya avsnitt varje måndag, och fredags-repriser på…..

Kalle Berg och Ina Lundström pratar om ett exklusivt båtbesök i Göteborg, om nerkissade mikrofilmer i Uppsala och om att Frankrike förbjuder telefonförsäljning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalle Berg och Ina Lundström pratar om USA:s nya ovetenskapliga vaccinråd och en ny el-ledning som krockar med en ”helig plats”. Kalle Berg rapporterar om ett exklusivt båtbesök i Göteborg, och om att Frankrike förbjuder telefonförsäljning. Ina Lundström pratar om nerkissade mikrofilmer och en ny hajpad glass i stan. Dessutom: Kulturella skillnader i kittlighet och svenska boken på fina listan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna 18

Novalis har kallats romantikens poet, men hans storhet ligger i mötet mellan förnuft och känsla. En gyllene medelväg för vår tid, enligt Torbjörn Elensky. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2020-09-15.I det Första Korinthierbrevet i Nya testamentet kan man läsa följande rader: ”Ännu ser vi en gåtfull spegelbild; då skall vi se ansikte mot ansikte. Ännu är min kunskap begränsad; då ska den bli fullständig som Guds kunskap om mig.”Drömmen om den ogrumlade kunskapen, det rena vetandet, som är så klart att det på något sätt till och med befinner sig bortom orden, följer oss människor. Det är som att det hängde en slöja framför världen. Vi vill lyfta på den, men vet inte om inte sanningen där bakom kommer att förgöra oss. Det var en religiös och mystisk dröm innan det blev en vetenskaplig, att riva av den där slöjan och se sanningen klart. Guds nakna ansikte, den egyptiska gudinnan Isis, eller vårt eget, som stirrar tillbaka mot oss ur avgrunden.Det religiösa, det mystiska och det vetenskapliga sammanstrålar i den tyske romantiske poeten Novalis ofullbordade roman "Lärljungarna i Saïs". Det är en tät, poetisk text, som skildrar en grupp lärljungar som ägnar sig åt att studera naturen, men inte som något kallt vetenskapligt, utan som en sorts bok, en väldig text, skriven med heliga tecken, hieroglyfer, som rymmer hemligheterna bakom själva varat, meningen med allt. Han avslutade aldrig arbetet, som gavs ut några år efter hans död vid 29 års ålder 1801. Men trots att de är ett fragment på drygt 50 sidor, är det en av de mest beundrade och inflytelserika ansatser till roman som skrivits.Novalis är det namn under vilket den sachsiske adelsmannen Friedrich von Hardenberg skrev poesi, filosofiska anteckningar och fragment som detta. Han framställs gärna som urtypen för den romantiske poeten, med sina sköna lockar och blicken som drömskt förlorar sig i fjärran. Att hans ungdomskärlek Sophie von Kühn tragiskt dog ifrån honom då hon bara var 17 år, och att han själv inte hann bli ens 30, har bidragit till myten. Men han var en praktisk man, som studerade till gruvingenjör, liksom hans far före honom, men som intresserade sig för sin samtids tänkande, naturvetenskap och filosofi såväl som den politiska utvecklingen i Frankrike. Det är först vår senare tid som ser motsägelser i denna bredda av intressen. Det praktiska och det svärmiska, religiös mystik och samhällsengagemang gick hand i hand, genom hela upplysningen, och vidare i romantiken.Att Novalis valde den egyptiska orten Saïs som platsen för lärljungarnas studier, berodde på att det där lär ha funnits en staty av gudinnan Isis, med inskriptionen. ”Jag är allt som varit, är och skall vara, ingen dödlig har någonsin lyft min slöja.” Isis som symbol för den ouppnåeliga, absoluta kunskapen var en vanlig bild i 1700-talets europeiska kulturyttringar, som hängde samman med föreställningen att de egyptiska hieroglyferna bar på en ren kunskap, som man kunde få tillgång till om man klarade att tyda dem. Med en ironi, som man kanske skulle kunna kalla romantisk, var det också i Saïs som Rosettastenen 1799 hittades, den flerspråkiga inskriptionen som var den som möjliggjorde Champollions dechiffrerande av hieroglyferna, och därmed också deras avmystifierande ett tjugotal år efter Novalis död.Novalis var en anhängare av upplysningen, men med reservationer. Han såg, liksom flera av hans samtida, den franska revolutionens blodbad som en konsekvens av upplysningens dyrkan av det rena förnuftet, men ställde inte mot detta det rena oförnuftet. Istället ville han ha en upplysning med självreflektion, som inte satte parentes kring vare sig känslan eller tron. Han gjorde i sina skrifter ingen egentlig skillnad på filosofi och poesi, och hans vetenskapliga intressen liksom hans kunskaper om gruvdrift är närvarande likaväl som den ouppnåeliga längtans blå blomma, som han är mest känd för.Hans ideal var en filosofi som inte var ett teoribygge, utan en kritisk aktivitet, i vilken poesi och känsla och självreflektion samspelar i en helhet vars mål är mänsklig mognad, i djupare, och mera ursprunglig mening alltså bildning. Som en tidig prototyp till Wittgensteins yttrande att mitt språks gränser är min världs gränser skriver Novalis, i en kommentar till filosofen Fichte att: ”Känslans gränser är filosofins gränser”. Det handlade för Novalis alltså inte om att sätta känslan över förnuftet, utan om att få dem att samspela. Ett färdigt system kan låsa ens tänkande, men helt utan förutsättningar blir det slumpmässigt istället. I bägge fall blir det meningslöst. Novalis ville läsa, texter såväl som världsalltets hieroglyfer, och uttyda dem i sitt sammanhang, men även låta känslan spela. Hans ideal var filosofi som en aktivitet som sammanfaller med livet. Även i dett för övrigt en föregångare till Wittgenstein.Hans uppväxt i ett pietistiskt hem var säkert en bidragande orsak till detta förhållningssätt. Pietismen var en väckelserörelse inom den tyska lutheranismen, som fick avläggare även här i Sverige. Den var en föregångare till de senare frikyrkorna och betonade personlig fromhet lika mycket som studiet av Bibelns texter. Sedd mot den bakgrunden blir det tydligt att Novalis filosofi, som var ett med hans livsinställning och poesi, i hög grad var ett slags sekulariserad fromhet, i vilken reflektionen över texten och världen skulle samverka med en reflektion över en själv, ens handlingar, känslor och tankar.Den självreflektion det handlar om är alltså inte navelskåderi, inte selfieålderns paradoxalt exhibitionistiska narcissism, utan en sorts självkritisk aktivitet som förutsätter ett engagemang i omvärlden och som i djupare mening handlar om bildning, alltså bildning inte som ansamlande av kunskaper, utan om personlig mognad och andlig växt. Novalis, som var ingenjör och i någon mening vetenskapsman, som rentav själv förde anteckningar med sikte mot en universell, romantisk encyklopedi, var inte heller främmande för systematik i tänkandet, och den vetenskapliga grenen av filosofin jämställde han i hög grad med filologin, den historiskt adekvata närläsningen. Den typ av läsning som utvecklats som ideal inom den protestantiska kristendomens Bibelsyn.Bland Novalis mest älskade verk finns även "Hymner till natten". En dikt som finns i två versioner. En som publicerades år 1800 i bröderna Schlegels tidskrift Athenäum, och en som återfanns efter Novalis död. De skiljer sig åt på flera sätt, varav det intressantaste nog får sägas vara att religionen är så gott som bortredigerad ur den tryckta versionen, medan den är central i det efterlämnade manuskriptet.Diktsviten fördjupar känslan av fördubbling och spegling, där himlens stjärnor återspeglas av gruvans gnistrande kristaller, och allt är en helig text, hieroglyfer som den förstår som vågar lyfta slöjan och se Isis, Gud, sig själv, universum, rakt i ansiktet, inte som i en grumlig spegelbild, utan direkt. Natten är äldre än dagen, mörkret än ljuset, och det gömmer insikter som inte återfinns i solsken. Du måste ha den rätta känslan, gå in i dig själv, men också studera texten, lära dig läsa världen - det han i "Lärjungarna i Saïs" beskriver som: ”... den stora chifferskrift som man varseblir överallt; på vingar, i äggskal, i moln, i snön, i kristaller och stenbildningar, på tillfrysande vatten, i det inre och det yttre av bergarter, växter, djur, människor, i himlens ljus ...”. Det är i mötet mellan tanke och känsla, förflutet och framtida, ljus och mörker, upplysning och romantik, vi finner Novalis, och han pekar vidare, rakt emot oss själva.Torbjörn Elensky, författareLitteraturNovalis: Hymner till natten. Översättning av Gunilla Bergsten, bearbetad och kompletterad av Daniel Pedersen. Faethon, 2020.Novalis: Lärjungarna i Saïs. Översättning av Margaretha Holmqvist. Faethon, 2020.

Idag är USA en global supermakt, och så har det varit ända sedan andra världskrigets slut. Det är ingen överdrift att beteckna presidenten i Vita huset som jordens mäktigaste man. Annat var det i mitten av 1700-talet: då existerade inte USA, och den politiska konstruktion som sedan skulle bli en världsmakt utgjordes av några sinsemellan fristående brittiska kolonier vid den nordamerikanska östkusten.Så sent som 1763 framstod Storbritannien som den stora segraren i kampen om Nordamerika, men redan ett decennium senare bröt det koloniala imperiet samman i ett utdraget krig, i vilket kolonisterna reste upprorsfanan under män som George Washington och Thomas Jefferson. Till en början hade Storbritannien alla trumf på hand: de såg till att kolonisternas slavar gjorde uppror, de fick den nordamerikanska urbefolkningen på sin sida, och de hade betydligt bättre arméer till sitt förfogande, med gott om tyska legosoldater.Men sedan hände något: kolonisterna lyckades förvandla upproret till ett världskrig, i vilket Frankrike och Spanien öppet allierade sig med dem, och i vilket mängder av stater – såväl Ryssland och Sverige som Osmanska riket och Bägge Sicilierna – uttryckligen motsatte sig den brittiska flottan och dess metoder för att kontrollera världshaven. Och därmed öppnades vägen till grundandet av en helt ny stat: United States of America.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om nordamerikanska frihetskriget – varför det bröt ut och hur det utkämpades.Bildtext: Delaware-regementet i slaget vid Long Island den 27 augusti 1776, en tidig och avgörande drabbning under USA:s frihetskrig som tvingade Washingtons armé till reträtt från New York. Målning: Domenick D'Andrea. Public domain, via Flickr (National Guard Bureau).Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Velkommen til spalten der vi deler små glimt fra treningsuka som har vært. Her får du høydepunkter, oppturer og nedturer, små aha-opplevelser og ærlige innblikk i hvordan treningshverdagen faktisk ser ut. Ukas treningsdagbok bærer preg av siste ferieuke for oss begge med surf og transportøkter i Frankrike, og kompisøkter med hantler i Kragerø. Noen skrubbsår og håpløse hotelgym sessions ble det også. God lytt! Sjekk ut Siljethorstensen.no for å lære mer om Siljes tjenester, yogakurs og treningsmuligheter. Sjekk ut Piaseeberg.no for å sjekke ut Pias tjenester, kurs og treningsmuligheter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Virgine Despentes får oss til å tenke nytt om hvorfor mennesket stadig oppsøker det vonde og om ærlige samtaler på internett faktisk er mulig roman hennes Kjære kødd kunne bare ha kommet fra Frankrike. Kan tre karakterer, som har det til felles at de lever av oppmerksomhet, føler seg misforstått og stadig oppsøker det som ødelegger dem, gi oss håp om en ekte samtale i en verden der nærheten mellom mennesker kneler under vekten av internett? Hør podkasten Ubehaget i kulturen, med Bernhard Ellefsen og Ingeborg Misje Bergem. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands sjökrig mot Ukraina och vilka lärdomar Sverige borde dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Ryssland inledde sitt fullskaliga anfall mot Ukraina 2022 såg styrkeförhållandena till sjöss ut att vara givna. Den ryska Svartahavsflottan var överlägsen. Ukraina saknade en flotta som kunde mäta sig med Rysslands stora örlogsfartyg.Ändå har kriget i Svarta havet utvecklats till en av de tydligaste symbolerna för Ukrainas förmåga att överraska, anpassa sig och slå mot en militärt starkare motståndare.Den lilla ön som blev en stor symbolEtt av de första avgörande ögonblicken kom vid Ormön, eller Snake Island, i västra Svarta havet. Ön är liten och i sig inte särskilt imponerande. Men dess läge, nära sjöfartslederna och utloppet från Donau, gjorde den strategiskt viktig.När ryska styrkor tog kontroll över ön i början av invasionen blev den också en stark symbol för krigets första dagar. Det var där en ukrainsk gränsvakt enligt uppgifter ska ha svarat ett ryskt örlogsfartyg med orden:– Ryskt krigsfartyg, dra åt helvete.Formuleringen spreds över världen och blev en bild av ukrainskt motstånd.Men Ormöns betydelse var inte bara symbolisk. När Ukraina några månader senare pressade bort Ryssland från ön visade det att rysk kontroll över västra Svarta havet inte var total.– Ön i sig är nog inte viktig, men det faktum att man återerövrade den och tryckte bort Ryssland är viktigt, säger Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan.Enligt honom handlade återtagandet om att Ukraina först lyckats slå ut eller skada de fartyg som skyddade ön, och därefter gjort det omöjligt för Ryssland att stanna kvar.Det blev ett tidigt tecken på något som senare skulle bli tydligt: Ukraina kunde påverka sjökriget utan att möta Rysslands flotta fartyg mot fartyg.Moskvas fall förändrade bildenDen största prestigeförlusten för Ryssland kom när Ukraina sänkte kryssaren Moskva, Svartahavsflottans flaggskepp. Händelsen blev både militärt och psykologiskt viktig.Den visade att stora fartyg inte längre är säkra bara för att motståndaren saknar en traditionell flotta.– Man kan utan att ha en egen flotta sänka ett sånt här stort fartyg, säger Hans Liwång.Sänkningen av Moskva var också ett kvitto på ukrainsk teknisk och industriell förmåga. Fartyget träffades av ukrainska Neptunrobotar, utvecklade och tillverkade i Ukraina.Det blev en påminnelse om att kriget inte bara avgörs av importerade vapensystem, utan också av ett lands egen förmåga att snabbt utveckla, producera och använda ny teknik.– Ukraina har väldigt tydligt visat att deras näringsliv och industri är en viktig kugge i att stå upp mot Ryssland, säger Hans Liwång.Små drönare mot stora fartygDen ukrainska utvecklingen har blivit ännu tydligare genom användningen av sjödrönare. System som Magura V5 och Sea Baby beskrivs i praktiken som obemannade, snabba farkoster, ofta byggda med civila komponenter.De kan fyllas med sprängmedel och styras mot utvalda mål. Jämfört med stora örlogsfartyg är de billiga, men de kan ändå orsaka stor skada.– Det har visat sig att Ryssland är dåliga på att försvara sig mot det, säger Hans Liwång.Sjödrönarna har använts mot fartyg, hamnar och rysk infrastruktur långt från Ukrainas kust. Effekten har blivit att Ryssland tvingats dra tillbaka delar av sin flotta och att hotbilden i Svarta havet förändrats.Det är inte längre självklart att det största fartyget ger störst kontroll.Exporten blev möjlig igenKonsekvenserna märks också civilt. När Ryssland inte längre på samma sätt kunnat dominera västra Svarta havet har Ukraina kunnat återuppta delar av sin export från hamnarna kring Odessa.Spannmål och andra varor har åter börjat lämna landet via sjövägen, trots återkommande ryska attacker mot hamnar och infrastruktur.Erik Froste, expert på sjöfart och rådgivare åt EU i Ukraina, beskriver hur exporten först stoppades nästan helt när kriget bröt ut. Det bidrog till stigande spannmålspriser och oro i länder som är beroende av ukrainsk export.Senare öppnades en spannmålskorridor genom ett avtal mellan FN, Turkiet, Ukraina och Ryssland. När Ryssland lämnade avtalet hittade Ukraina nya sätt att få ut varor, bland annat genom att följa territorialvatten längs västra Svarta havet.– Nu är det de tre stora hamnarna där det är drift varje natt hela tiden. Det tuffar på, säger Erik Froste.Lärdomar för Sveriges nya fregatterKriget i Svarta havet väcker också frågor för Sverige. Regeringen har beslutat att köpa fyra nya fregatter från Frankrike, en affär värd över 40 miljarder kronor.Men lärdomar från kriget i Svarta havet visar att stora fartyg är sårbara, det visar inte minste sänkningen av kryssaren Moskva. Men samtidigt ska man inte dra för långt gånga slutsatser. Till exempel verkar ryska marines förberedelser varit för dåliga. – Det är inte fartyg som är i närheten av det skick de borde vara i. Det är inte besättningar som beter sig i närheten av hur de borde bete sig, säger Hans Liwång. TEXT: Sylvia Dahlén Medverkande: Hans Liwång, professor i försvarssystem vid FörsvarshögskolanErik Froste, expert på sjöfart och rådgivare åt EU i UkrainaProgramledare: Sylvia Dahlén Producent Kalle Glas

När Europas kanoner tystnade efter Napoleonkrigen riktades de västerländska stormakternas hunger österut. Storbritannien behärskade haven, USA pressade sig fram mot Stilla havet – och Kina och Japan stod i vägen för den nya imperiala världsordningen. De ville inte öppna sina marknader, inte underkasta sig främmande handelskrav och inte låta sig styras av västerländska intressen. Svaret blev militärt tvång.I Kina tog konfrontationen formen av opiumkrigen – två krig på 1800-talet där Storbritannien, senare med stöd av Frankrike, tvingade Qingdynastin att acceptera opiumhandel, öppna hamnar och ge västmakterna långtgående handelsrättigheter. Det var början på en förnedrande epok av ojämlika fördrag, utländskt inflytande och inre kriser. I Japan blev trycket ett annat men lika omvälvande: amerikanska örlogsfartyg bröt landets isolering och tvingade fram öppningen mot väst.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden skildras hur smuggling, kanonbåtsdiplomati och modern vapenteknologi bröt upp Östasiens gamla maktordningar. Kina förödmjukades och försvagades, medan Japan svarade med att omforma hela sin samhällsordning – för att snart själv träda fram som en aggressiv militärstat med imperiala ambitioner. Ur dessa våldsamma möten mellan öst och väst föddes konflikter och maktförskjutningar som skulle prägla hela 1900-talets historia.Vid 1800-talets mitt förändrades fokus för många västerländska stater. Napoleonkrigen var över och en relativ fred rådde i Europa. För Storbritannien och för USA var dock förutsättningarna väldigt annorlunda från tidigare. USA var sedan slutet på 1700-talet en självständig stat och hade under 1800-talets början expanderat västerut och snart lagt under sig hela den nordamerikanska kontinenten. Storbritannien hade som en konsekvens av Napoleonkrigen klivit fram som den dominerande sjömakten och i processen tagit besittning av ett antal viktiga sydostasiatiska kolonier.För att vidare expandera och för att konsolidera denna nya situation hamnade nu Kina och Japan i blickfånget. Britterna ville utöka importen av kinesiska varor, och USA ville från sin västkust etablera förbindelser med både Kina och Japan för att själva utmana den brittiska handelshegemonin. Valfisket runt japanska sjön var ytterligare en faktor. Problemet var bara att både Kina och Japan, som sedan urminnes tider fört sin egen agenda och agerat under helt andra geopolitiska förutsättningar, var helt ointresserade av att utveckla samarbete med de stora imperierna. Storbritannien, USA, Ryssland och Frankrike blev visade dörren, och hänvisades till ett fåtal hamnar med begränsat utbud. I längden skulle det visa sig ödesdigert.I slutändan skulle västerländsk teknologi i kombination med skrupelfri smuggling, handelskrig, utpressning och direkta militära aktioner, visa att västerländska imperier var fullkomligt överlägsna. Både Kina och Japan fick se sig själva förnedrade inför brittisk och amerikansk list och vapenskrammel. I kinas fall skulle högmodet kosta dem stor blodspillan, och för japans del blev konsekvensen förnedrande intrång och inhemskt politiskt tumult.Kina och Japan är dock två helt olika typer av stater, och skulle hantera mötet med de västerländska imperierna på olika sätt. Emedan den ena kollapsade under trycket, skulle den andra vända ut och in på sig själv för att själv snart kliva fram som en betydande militärstat med imperiedrömmar. För händelserna under 1900-talet blev dessa utvecklingslinjer, med rötter i europeiska kolonialsträvanden, helt avgörande.Bild: Det 98:e fotregimentet vid attacken mot Chin-Kiang-Foo (Zhenjiang), den 21 juli 1842, som påverkade Manchu-regeringens nederlag. Akvarell av militärillustratören Richard Simkin (1840–1926). Wikipedia, public domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter på lätt svenska för dig som är ny i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Risk för brist på vatten i södra Sverige Flera personer från Etiopien saknas efter Gothia Cup Helena i Frankrike är orolig för bränderna Carl liftade hem genom EuropaReportrar: Nina Muossa och Jenny Pejler.

Jordbävning i Japan. Människor startar bränderna i Frankrike. DO gav Ida rätt. Leon får vara med i landslaget i para-pingis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Brannmannskapene er redde og preget av skogbrannene som herjer i Frankrike. Nå er en ny hetebølge ventet, og et uvanlig ekstremvær gjør slukkingsarbeidet nærmest umulig, ifølge redningsmannskaper. I dag også om reaksjoner etter angrepet mot pridemarkeringen i Berlin. Foto: Emma Da Silva, AP/NTB

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I första timmen: Bränderna kommer allt närmare Bordeaux – fler evakuerasIndiens utbildningsminister avgår efter protesternaTullar har blivit vardaglig faktorFinns det hopp för strömmingen? Krönika av Agri IsmailVeckans panel om gruvor, informationsplikten och robotskatterI andra timmen: Vem kan stoppa världens svåraste flyktingkatastrof?Nu får kommuner anställa egna läkare. Men vill de det? Satir med RadioskuggaÖkande cyberhot - är det fysiska pappret det nya svarta?EU-medlemskap - en känslig fråga på IslandKåseri av Helena von ZweigbergkProgramledare Jesper LindauProducent Hansjörg Hofgren-KisselTekniker Olof Hanson Wallgren

Vi snackar med kompisen och experten Nick Rajacic om Sveriges chanser mot bland andra Frankrike och Finland i den stundande VM-kvalsserien. Basketsverige i VM-kvalsfeber!: 00:10:00 – Nick in 01:11:21 – Nick ut Mer från Tyngre Radio Avslutningsvis – du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att värdarna blir glada.  

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sommaruppdatering! Sommarprat-eftersnack! Sommarboktips! Dessutom: Tänd små eldar längs vägen (men inte i Frankrike) och: hur lång tid tar saker – egentligen? Även: Ett tips menat för någon annan behöver inte vara så fel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det senaste om herrlandslagets stundande match mot Frankrike! SBL update! Det senaste om LeBron James beslut! En quiz från 1997!

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nationell samling har siktet inställt på Frankrikes högsta ämbete. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Från att vara ett bespottat och utskrattat parti på den yttersta högerkanten, har Nationell samling slagit sig in i den franska politikens centrum. I partiets topp finns kronprinsen, den unge Jordan Bardella och matriarken Marine Le Pen, som tillsammans kämpar för att ta Nationell samling till den absoluta toppen i republiken – presidentposten i Frankrike.Avsnittet spelades in 26 mars 2026.Sen avsnittet spelades in den 26 mars 2026 så har appellationsdomstolen i Paris slagit fast att Marine Le Pen gjort sig skyldig till förskingring av EU-medel. Det tidigare straffet mildrades av domstolen vilket gör att Le Pen är valbar inför presidentvalet i april 2027. Le Pen säger att hon är oskyldig och att hon överklagar domen. Hon har också meddelat att hon kommer att ställa upp som kandidat i presidentvalet. Medverkande denna vecka:Cecilia Blomberg, SydeuropakorrespondentMarie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitetProgramledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Jon JeppssonTekniker: Brady Juvier

Sportjournalisten Therese Strömberg om den galna bronsmatchen mellan England och Frankrike, solskenshistorian Kap Verde och förväntningarna inför kvällens VM-final. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är dags för stor finaldag i fotbolls-VM, men först måste panelen raseri-snacka om bronsmatchen mellan England och Frankrike. Ett "fullständigt haveri" utspelade sig där förbundskaptenerna Thomas Tuchel och Didier Deschamps sågas jäms med fotknölarna för sina absurda laguttagningar och inställning till bronsmatchen. Varför bänkades Saka i VM-semin mot Argentina för att sedan göra 90 minuter och ett hattrick i bronsmatchen och varför fick inte en slutkörd Rice vila? Vi blickar sedan mot drömfinalen mellan Spanien och Argentina, där den spanska maskinen ställs mot argentinas brinnande hjärta. Kan underbarnet Lamine Yamal rubba Lionel Messi på den största scenen? Vi diskuterar Spaniens överlägsna bollkontroll och Argentinas närmast ”psykotiska” driv. Avslutningsvis laddar vi för den allsvenska fotbollshelgen där bland annat AIK:s totala förvandling och lagbygge under tränaren José Riveiro tokhyllas. Medverkande: Isak Dahlin, Pär Lagerström & Andreas Brännström Ansvarig utgivare: Karin Olsson

Det är lördag och Expressen Fotboll laddar upp inför kvällens bronsmatch mellan Frankrike och England – en match där "hedern" känns viktigare än bronset för två lite stukade fotbollsnationer. Vi synar skandalen kring VMs final domare och diskuterar varför Argentina har VM-historiens sämsta tatueringar. Dessutom lägger vi fullt fokus på Allsvenskan! Vi analyserar IFK Göteborgs vändning och Sam Larssons succécomeback, Häckens totala defensiva kollaps, Malmös fina start under nye sportchefen och Mjällbys oväntade kräftgång. Medverkande: Isak Dahlin, Andreas Brännström & Daniel Larsson Ansvarig utgivare: Karin Olsson

På söndag avgörs herrarnas fotbolls-VM i USA men hur klarar spelarna pressen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I ett öronbedövande ljud står en av väldens högst rankade fotbollsspelare Kylian Mbappé vid straffpunkten. Han ska lägga en straff i kvartfinalen mellan Frankrike och Marocko tidigare i årets fotbolls-VM. Men han får vänta – tre minuter tar det innan han får lägga straffen. Och han missar.Vad händer i Kylian Mbappés huvud under den här tiden?Vi har pratat med Sveriges egna ”fotbollsprofessor”, Andreas Ivarsson, som är professor i idrottspsykologi vid Högskolan i Halmstad om straffar, strategier och om vad den senaste forskningen säger om hur fotbollsspelarna bör tänka och agera för ett lyckat resultat.Medverkande: Andreas Ivarsson, professor i idrottspsykologi vid Högskolan i HalmstadReporter: Joacim LindwallProducent: Michael Borgert

Nyheter på ett lite lugnare sätt och med enkla ord. Senaste avsnittet finns alltid här klockan 19.00 och klockan 21.00 varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Man får pengar av Arbetsförmedlingen för bristande tillgänglighet. Frankrike röstar ja till dödshjälp. Victor sprang Victorialoppet, ett år efter hjärnskadan med sin kompis Mange.

Vårat favoritsegment: Michael från helvetet är tillbaka med besked och Max V Karlsson avhandlar Twitters 20 år på jorden, plattformen som har en ambition att innehålla ALLT. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Avsnittsbeskrivning:Michael från helvetet är tillbaka med ännu en lista från underjorden - denna gången: ”VM-intervjuerna från hell”. 20 år med Twitter/X och vi minns tillbaka till både begynnelsen och utvecklingen tillsammans med Max V Karlsson.Spanien spelade skjortan av favoriten Frankrike och ikväll är det dags för klassikermötet Argentina-England. Vi diskuterar vikten av kommentatorer - känslan, ilskan, kärleken och inlevelsen de skapar hos publiken bakom tv-skärmarna.Vår nationella säkerhetsrådgivare lämnade kvar anteckningsboken på Nato-mötet i Ankara och Bella vill bara slå ett litet slag för alla som hängt på diverse upphittade-föremål-platser runt om i landet.Programledare: Assaad Daoudi & Isabella Mansour

Lasse Granqvist och Jens Fjellström från Atlanta direkt efter känsloladdade VM-semifinalen mellan England och Argentina. Lionel Messi klar för sin tredje VM-final och kan för evigt passera Maradona. Därför tappade England finalplatsen. Tommy Åström och Irma Helin Zibanejad med bästa och sämsta VM-minnen 2026. Listan med turneringens fem främsta spelare. Därför är Spanien i final och inte stjärnfyllda Frankrike.Hör också om stortävlingarna som nu väntar för svenska globala stjärnorna Ludvig Åberg, Truls Möregårdh och Isabelle Haak. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I parken Buttes-Chaumont i Paris träffas en lokal bouleklubb för att spela ett parti i sommarvärmen. Men en händelse lägger sordin på stämningen. I början av juli grips flera av sportens elitspelare misstänka för att ha deltagit i en riggad förlust mot betalning.

Avsnitt 99. Onsdag 15 juli. Spanien körde över Frankrike spelmässigt och tog sig till VM-final efter en övertygande 2–0-seger. Men vad var det egentligen som hände? Var tog Frankrikes dominans vägen, och hur kunde laget som imponerat mest i turneringen falla så platt när det gällde som mest? Vi går igenom semifinalen i detalj, analyserar de taktiska dragen och pekar ut vad som avgjorde stormötet. Dessutom blickar vi fram mot kvällens andra semifinal mellan Argentina och England. Vad talar för Lionel Messi och Argentina? Hur ska England ta sig an uppgiften? Vi går igenom lagdelarna, nyckelduellerna och ger er allt ni behöver inför avspark. I studion finns Isak Dahlin, Andreas Brännström och spelexpert Alexander Snäcke. Expert Pär Lagerström är med på länk direkt från Gothia Cup. Medverkande: Isak Dahlin, Andreas Brännström, Pär Lagerström och Alexander Snäcke. Ansvarig utgivare: Karin Olsson.

Det pratas om den ”moraliska finalen” när giganterna Frankrike och Spanien ställs mot varandra i den första VM-semifinalen! Vi laddar upp inför rysaren genom att syna trupperna, troliga startelvor och statusen på stjärnor som Mbappé och Lamine Yamalt. Utöver VM-frossan diskuterar vi det norska landslagets minst sagt märkliga hemkomst, där Erling Haaland valde semester och Julian Ryerson dök upp i flip-flops framför den norska kungafamiljen och reder ut den osannolika detaljen om Senegals landslagsläkare. Vi blickar också mot den allsvenskan – vad händer egentligen i IFK Göteborg och BK Häcken? Medverkande: Isak Dahlin, Pär Lagerström & Alexander SnäckeAnsvarig utgivare: Karin Olsson

Omfattande skogsbränder rasar i flera europeiska länder. I södra Frankrike har tusentals människor evakuerats. Också Spanien, Portugal och Grekland kämpar mot bränder. Är det fler bränder än vanligt? Och hur ska man tänka som resenär? Gäst: Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI Programledare och producent: Jesper Spanne. Klipp från: France 24, Al Jazeera Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

På plats i Stockholm poddar Filip & Fredrik på pipa direkt efter Sveriges match mot Frankrike. Under Fotbolls-VM 2026 gör Filip Hammar och Fredrik Wikingsson en egen VM-podd vid sidan av sin vanliga podcast. Filip rapporterar från USA, Fredrik från Europa — och tillsammans försöker de förstå världens största sporthändelse genom matcherna, människorna, nationerna, känslorna och de absurda detaljerna runt turneringen. En VM-podd för både fotbollsälskare och alla som älskar Filip och Fredriks blick på världen. Häng med hela vägen! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige är ute ur VM. Inside Blågult summerar känslorna efter förlusten mot Frankrike. Budskapet från spelarna? Att Sverige går mot en ljus framtid. Mer från avsnittet: *De var bäst mot Frankrike: ”Hans stora genombrott” *Potter måste vara kvar: ”Kasta alla pengar ni har på honom” *Kraven på Sverige i EM 2028 Medverkande: Per Bohman, Johan Flinck och Linn Nordström Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Ikväll spelar Sverige sextondelsfinal mot Frankrike och i sedvanlig ordning så VM-poddar Filip & Fredrik om detta och mycket annat som rör mästerskapet. Under Fotbolls-VM 2026 gör Filip Hammar och Fredrik Wikingsson en egen VM-podd vid sidan av sin vanliga podcast. Filip rapporterar från USA, Fredrik från Europa — och tillsammans försöker de förstå världens största sporthändelse genom matcherna, människorna, nationerna, känslorna och de absurda detaljerna runt turneringen. En VM-podd för både fotbollsälskare och alla som älskar Filip och Fredriks blick på världen. Häng med hela vägen! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sextondelsfinal mot Frankrike! Inside Blågult spekulerar om startelvan – men njuter också av Paraguays skräll mot Tyskland. Om Sverige tar sig förbi Frankrike… då är fältet öppet! Mer från podden: *Oron: Håller Blågults stjärna på att bli sjuk? *Fransmännens mardröm: ”Det är ett trauma” *Utspelet: ”Då är det hål i huvudet av Potter” Medverkande: Per Bohman, Johan Flinck och Daniel Kristoffersson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

När AI blir geopolitik växer oron för att Europa sitter fast i tjänster som i slutändan kontrolleras från Washington. Och i Frankrike stundar en avgörande dom för Marine Le Pen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Europa kommer 80 procent av vår digitala infrastruktur och tjänster från annat håll, främst USA. Myndigheter, banker och sjukhus är beroende av teknik som styrs av amerikansk lagstiftning.I juni kom ett EU-lagpaket som skulle bana väg för digital suveränitet men en vecka senare visade USA:s president Donald Trump att han kunde blockera de senaste AI-modellerna för icke-amerikanska medborgare.Har Europa en chans i tech-fajten mot USA, räcker EU:s nya satsningar för att kunna stå på egna digitala ben?Dessutom rapport från Paris inför en kommande politisk vecka i Frankrike, där ett domstolsbesked mot Marine Le Pen kommer att få stor betydelse för vägen mot presidentvalet 2027. Får hon ställa upp för Nationell samlings räkning eller blir det istället protegén Jordan Bardella?Medverkande: Andreas Liljheden, Brysselkorrespondent. Sven Carlsson, teknikreporter. Caroline Pouron, sommarkorrespondent i Sydeuropa.Programledare: Therese RosenvingeProducent: Paulina Monzón