Podcasts about Bara

1860 utkom en bok som bidrog till mildra det koloniala förtrycket i Indonesien, men också påverkade svensk litteratur. Jimmy Vulovic berättar om en viktig bok om kaffe. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gångenNär pastorn talar känns allt bra igen. Församlingen sitter i det trygga koloniala Nederländerna, med ekonomiska intressen som sträcker sig långt ut i världen. I sin predikan mot allt annat än den egna kristendomen ger han klara besked. Det finns inget att ha dåligt samvete för. Tvärtom. Alla kristna är i själva verket skyldiga att omvända de icke-kristna. Uppdraget är heligt. Och hedningarnas väg till frälsning, förklarar han, går genom hårt arbete. Deras anletes svett är den enda vägen. Så talar han. Kyrkobesökarna, det vill säga kolonialismens vita vinnare, kan andas ut. De kan finna själsfrid i sitt värv, njuta frukterna av den lukrativa handeln. För deras profit är ju sanktionerad av Gud. Det har pastorn sagt.”Multatuli är den sannaste bok jag läst – fast den blott är en bok om kaffe.” Så skriver Eyvind Johnson i ett brev till författarkollegan och vännen Rudolf Värnlund i juli 1921. Romanen han syftar på är den antikolonialistiska Max Havelaar eller Nederländska handelskompaniets kaffeauktioner som gavs ut i Nederländerna 1860. Multatuli är latin. Det betyder ”jag har lidit mycket”. Och bakom den pseudonymen döljer sig författaren Eduard Douwes Dekker som föddes 1820 och dog 1887. Efter flera år i tjänst för den nederländska kolonialmakten i Indonesien, bestämde han sig för att avslöja det förtryck som pågick där. Med Max Havelaar ville han visa både orättvisorna och den förljugna världsförbättrarsjälvbild som förtryckarna tog till sig för att slippa se och förstå kolonialismens negativa konsekvenser.Multatuli ekar länge i Eyvind Johnsons författarskap. Han lärde sig att det krävs ett nytt språk, en ny form, för att synliggöra ett förtryck som annars bara syns och känns underifrån, exempelvis de många orättvisor som även svenska arbetare upplevde. Och norrlänningen i honom såg och skildrade dessutom periferins underordning i relation till centrum. I den anarkistiska tidskriften Brand skrev han 1922 att Eduard Douwes Dekker ”var en av de stora plöjarna för den fria tanken, för den fria höga moral som bryta vanans udd”. Och när han romandebuterade med Timans och rättfärdigheten 1925 är sonen till en egoistisk och girig fabrikör huvudperson. Sonen heter Stig. Hans blick inifrån borgerligheten avslöjar de falska och självförhärligande motiveringarna till de överordnades makt i klassamhället. Ungefär som när Multatuli ger oss interiörer från kolonialismens förljugenhet.Ett nytt perspektiv eller en oväntad berättarteknik är grepp som kan bryta vanans udd, en strategi för att skaka om och synliggöra något nytt. Och Max Havelaar är unik i sin tid inte enbart på grund av den antikoloniala blicken. Även formen är unik. Inte minst därför att tre personer för ordet i romanen. Titelpersonen Max Havelaar gör det bland annat via avslöjande dokument som han tagit med sig hem till Nederländerna efter att ha avskedats från sin tjänst i den koloniala administrationen. Anledningen till avskedet var att han tagit ställning för de fattiga inhemska bönderna. Dokumenten vittnar om total rättslöshet under en vit makt. Men de visar dessutom att de rika lokala härskarna spelar en avgörande roll i det systematiska förtrycket. Begreppet rasism räcker alltså inte ensamt till för att förklara orättvisan. I grunden handlar det mesta i romanen om ekonomi och ekonomisk vinst.Max Havelaar lämnar i förhoppning om utgivning dokumenten till Betavus Droogstoppel. Han är en vän från skoltiden och affärsman på den internationella kaffemarknaden. Om det inte vore för att det kanske skulle kunna gynna affärerna, hade den snikne affärsmannen aldrig befattat sig med skrifterna. Men entreprenören i honom ser möjligheter att utveckla en sydostasiatisk kaffehandel. Med en bok om kaffebönans vidare vinstpotential i ännu outnyttjade jordområden hoppas han framstå som framsynt. Samtidigt som han hoppas att det ska leda till fler intäkter. Men någon författare är han ju inte. Därför engagerar han i sin tur en ung skribent, Stern, för att skriva boken. Men Stern, som visar sig vara idealist, väljer att fokusera på det Max Havelaars dokument berättar om kolonialismens orättvisor. Istället för att skriva den bok som Droogstoppel önskar sig.Sterns berättelse visar det systematiska förtryck där fattiga indonesiska bönder till svältpris tvingas odla varor åt en redan övergödd västerländsk marknad istället för ris till den egna svältande befolkningen. Dessutom beskattas de hårt. Svälttillvaron och skatterna gör det omöjligt för dem att bygga upp ett eget kapital. Därmed ges de heller inte möjlighet att bygga upp ett eget välstånd. Omöjliggjord social mobilitet är som bekant ett av klassamhällets allra tydligaste kännetecken. Bönderna är dessutom enligt lag förbjudna att flytta ifrån sina hemtrakter för att söka lyckan på annat håll. Slaveri är ett ord som ligger väldigt nära till hands.Det uppstår snabbt en öppen konflikt mellan berättarna. I själva romanen alltså, från det ena kapitlet till det andra. Den vinsthetsande affärsmannen Droogstoppel går i sina kapitel till hårt angrepp mot det som den humane Stern framför i sina. Konflikten är retoriskt effektiv. För genom den avslöjar Droogstoppel sig själv som den giriga egoist han är. Ingen behöver då ens påtala att affärsmannen, i allt han gör, enbart drivs av egenintresse. Och med den konflikten uppstår även en för romanen viktig diskussion om vad skönlitteratur är bra för, egentligen. Svaret är tydligt. Litteratur ska påvisa förtryck och påverka världen i en rättvis riktning. Udden riktas mot den högtravande parnassens navelskådande tomgångslitteratur. Och Eyvind Johnson tog starkt intryck av det resonemanget också. Det framgår av ett brev till Rudolf Värnlund i februari 1922: ”Han är min avgud – ty han har räddat min själ – han har räddat mig från vansinne och hopplöshet –, Å – Multatuli du ”litteraturens” föraktare och ändå en diktens konung!”Den förljugna självgodhet som är Droogstoppel och hans likars kännetecken säger att allt i världen är helt i sin ordning, att allt är exakt som det bör vara och dessutom går mot det bättre. Därför finns det alls ingen anledning att ifrågasätta den rådande ordningen. Men många läsare höll inte med. Idag är Max Havelaar en oförtjänt bortglömd roman, vilket är konstigt med tanke på den historiska påverkan verket har haft. I essän ”The book that killed colonialism”, publicerad i New York Times 1999, beskriver den indonesiske författaren Pramoedya Ananta Toer utgivningen som ”earth-shaking”. De nederländska liberaler som krävde en reformering av kolonialsystemet gjorde den till ett vapen i rättvisekampen. Det resulterade så småningom i lite bättre förhållanden i kolonierna, till exempel då det gällde möjligheter till utbildning. Det ledde i sin tur till att romanen på ett mer direkt vis kunde nå ut till och inspirera de förtryckta indoneser som skulle komma att leda en av 1900-talets största och viktigaste antikoloniala frihetskamper.Jimmy Vulovic, litteraturforskare, skribent och föreläsareSändes första gången 27-02-20 LästipsMultatuli [Eduard Douwes Dekker], Max Havelaar. Or, the Coffee Auctions of the Dutch Trading Company, New York Review Books, 2019. Boken utgavs även på svenska senast 1979 som "Max Havelaar eller Nederländska handelskompaniets kaffeauktioner" i översättning av Ingrid Wikén Bonde.Bara genom breven till dig, vän! Eyvind Johnsons och Rudolf Värnlunds brevväxling, red. Birgit Munkhammar och Magnus Bergh, Albert Bonniers förlag, 2018.Pramoedya Ananta Toer, ”The book that killed colonialism”, New York Times 1999-04-18. https://www.nytimes.com/1999/04/18/magazine/best-story-the-book-that-killed-colonialism.html

Kaffet bär på kolonialismens arv – och nu hotas produktionen av klimatförändringarna. Shora Esmailian berättar om en vardagslyx med bitter eftersmak. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Efter färden på smala serpentinvägar stannar bilen. ”Vill du komma upp i bergen måste vi gå härifrån”, informerar guiden. Jag är i de blå bergen på Jamaica – en lummig bergskedja som sträcker sig från Port Antonio i norr till Kingston i söder. Fyra sekler tidigare sökte förrymda slavar skydd här och det var i blå bergens vildmark som de fria slavarna, så kallade marooner, anlade sina samhällen. Med ledaren Queen Nanny i spetsen bjöd de under 1700-talet på motstånd mot de brittiska kolonialherrarna genom att bränna ner plantager och frita slavar.Men dessa berg är också kända för något annat: kaffet som odlas i Blue Mountain är en av världens mest exklusiva och dyraste kaffesorter. En lång och stup vandring krävs för att komma upp. Topparna och dalarna nedanför ser ut som mjuka och fluffiga kuddar av skog. Här finns varken el eller rinnande vatten och när mörkret lagt sig fylls luften av eldflugor. Morgonen därpå undrar jag om det finns kaffe – Blue Mountain-kaffet var trots allt författaren Ian Flemings favoritsort under tiden han skrev böckerna om James Bond. Guiden tittar irriterat på mig och säger strängt: ”Här dricker ingen kaffe!”.Med den kommentaren försvinner drömmen om att sitta och njuta av soluppgången och utsikten med en varm kaffekopp i handen. Vandringen ner sker med bultande huvudvärk och nog är det här, i Jamaicas blå berg, som tanken jag länge försökt tränga undan slår mig på riktigt: hur ska man leva i en framtid där den globala uppvärmningen gjort det omöjligt – både skördemässigt och ekonomiskt – att starta dagen med kaffe? Vad ska jag beställa när jag sätter mig för att fika med en vän och hur vaknar jag till liv under arbetspasset på eftermiddagen, när tröttheten smyger sig på några timmar efter lunch? Choklad och exotiska frukter kan jag leva utan, men livet ter sig inte bara fattigare, utan nästintill omöjligt, utan kaffe.Och: hur ska miljoner människor som är med och skapar kaffe överleva?Dagens Jamaica har inte särskilt stor kaffeproduktion, men under tidigt 1800-tal var man en av världens främsta exportörer. 1728, samma år som maroonerna inledde sitt första krig mot kolonisatörerna, lät Jamaicas guvernör, britten Sir Nicholas Lawes, plantera den första kaffeplantan. Öns jord och klimat visade sig vara en perfekt plats för den känsliga växten.Dessutom hade britterna genom den transatlantiska slavhandeln fyllt ön med slavar – i början av 1800-talet fanns så många som 300 000 – och under 1700-talet var den en av den brittiska kronans mest lönsamma kolonier, just på grund av socker- och kaffeplantagerna. När slaveriet avskaffades störtdök den jamaicanska kaffeproduktionen men tog fart i stor skala i andra delar av världen.Kaffeindustrin omsätter miljarder dollar årligen, men merparten av kaffet odlas och skördas av småskaliga jordbrukare och arbetare i tropiska regioner belägna längs ekvatorn, i det så kallade ”kaffebönbältet”. 125 miljoner människor är beroende av kaffe för sin försörjning men har inte råd att dricka det: alla inkomster från försäljning av kaffebönan går till nästa års grödor. Kolonialismens överföring av rikedom och resurser från det globala syd till det globala nord fortsätter i våra dagar genom just kaffet.Nu har ytterligare en faktor försvårat för kaffebönder – och alla oss kaffeberoende att ta en stunds fika: den globala uppvärmningen.I snart tjugo år har både forskare och stora kaffeproducenter som Lavazza och Starbucks varnat för att klimatkrisen kommer att påverka kaffeindustrin. Kaffeträdet, som har sitt ursprung i det etiopiska höglandet, behöver helt rätt förhållanden för att producera det bär som i sin tur innehåller frön som torkas och rostas innan de mals ner och blir den svarta dryck som så många av oss älskar.Kaffeplantan – särskilt den som producerar den populära Arabicabönan – växer bäst i temperaturer mellan 18 och 22 grader. Men temperaturerna stiger även på de breddgrader och höjder där kaffe historiskt har odlats. Bara lite mer värme eller lite mer regn kan vara förödande.Allt mer oberäkneligt och kraftigare regn leder till sjukdomar på träden och extremväder i form av förlängda torrperioder dödar kaffeplantan och urholkar jordkvalitén. Kaffebönder har under många år vittnat om minskad produktion och plantor som inte mår bra.I Sverige häver vi i genomsnitt i oss tre koppar om dagen och när kaffepriset höjs kraftigt leder det till ramaskri. 2024 sköt råvarupriset på kaffe i höjden med över 70 procent – det högsta sedan 1977 – efter att världens största kaffeproducent Brasilien drabbats av den värsta torkan i modern historia. Också Vietnam, världens näst största kaffeproducent, drabbades under samma period av för varmt och torrt väder – en verklighet som ser ut att bli det nya normala i takt med att utsläppen ökar årligen.Till och med FN:s klimatpanel IPCC har beskrivit kaffeindustrins sårbarhet och färska studier visar att de fem länder som står för 75 procent av världens kaffeproduktion – Brasilien, Vietnam, Colombia, Etiopien och Indonesien – numera har två månader per år mer med kaffeskadlig temperatur på över 30 grader än tidigare.I den etiopiska regionen Oromia har den nya verkligheten skapat en katastrofal situation för bönderna. I detta kaffets födelseplats är fler än fyra miljoner hushåll beroende av sina kaffeplantor och bidrar till en tredjedel av landets exportintäkter, men inte så länge till. Allt fler torkperioder varvat med kraftiga regn har lett till en avbefolkning av landsbygden sällan skådat i den etiopiska historien. När marken inte längre ger det den brukade ser unga etiopier ingen annan utväg än att hitta arbete långt ifrån sina byar. Sedan flera år har de migrerat, oftast till Gulfen, i hopp om att kunna försörja sina familjer. Kvar i de etiopiska byarna finns numera uttorkade fält och en åldrad befolkning.För oss relativt välbeställda kaffeälskare ter sig konsekvenserna av den globala uppvärmningen inte lika dramatiska som för kaffebönderna. Kaffepriset må stiga – till en hel krona koppen – men än så länge har jag inte lyckats avhålla mig från lyxen av mitt nypressade morgonkaffe, även om jag ofta tänker på den där morgonen i blå bergen. Men visst börjar det bli dags att hitta en annan följeslagare för njutningsfulla stunder innan klimatkrisen förvandlat kaffet till en dryck endast för världen rikaste.Shora Esmailianförfattare och kulturjournalistProducent: Ann LingebrandtMusik: Black Coffee med Sonny Criss, Walter Davis, Paul Chambers, Alan Dawson, från albumet This Is Criss, 1966.

Ett avsnitt i kategorin: koka soppa på spik! Via Tromsö och GVFÖ tar vi oss an uppgiften att sätta ihop en landslagselva med BARA spelare från Allsvenskan. På volley ställer vi denna elva mot en med danskar+norskar samt en afrikansk elva!Medverkande: Christoffer Svanemar, Joakim Hanäs, August Spångberg & Marcus Thapper90MinSvenskan görs i samarbete med:ATG:Läs om våra senaste tankar gällande spel på: https://www.atg.se/k2618 år gäller för spel och stödlinjen.se finns om du upplever minsta problematik med spelande.Tillsammanslag Big 9: https://www.atg.se/tillsammans/lagsid...TV4 Play:TV4 Play Sport Fotboll via 90MinSvenskan! Streama Allsvenskan, Superettan och Serie A med vår dunderdeal hos TV4 där ni får 349kr/mån i 6 månader. Signa upp här: https://www.tv4play.se/kampanj/svenskanZalando:Zalando är den ULTIMATA plattformen att spetsa till sin höstgarderob med varumärken som Samsö Samsö, Björn Borg, Ralph Lauren, Adidas och OÄNDLIGT många fler. Utöver ett enormt brett sortiment så har Zalando alltid fria returer, och leveranstiden är 1-2 dagar. Klicka er in på https://www.zalando.se och kika runt!I samarbete med Försäkringskassan:Ladda ner Försäkringskassans app på Google Play: https://play.google.com/store/apps/details?id=se.forsakringskassan.android&referrer=utm_source%3D90minsvenskanLadda ner Försäkringskassans app på App Store: https://apps.apple.com/app/apple-store/id554101146?pt=1206543&ct=90minsvenskan&mt=8Sociala Medier:Instagram - https://www.instagram.com/90MinSvenskan/X/Twitter - https://x.com/90MinSvenskanTikTok - https://www.tiktok.com/@90MinSvenskanTidskoder00:00 Intro17:57 Allsvenska landslag22:00 Svanens lag26:38 Thappers lag34:33 Spångens lag41:50 Hanäs lag50:52 Hanäs dansk/norska lag54:10 Alternativa landslag58:10 Sverige-Polen1:03:20 Avrundning Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tjejerna kämpar hårt för en resa till Maldiverna, samtidigt som andra reseplaner redan är i full gång med start redan idag!Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Clara hatar, eller älskar, en AI-låt och berättar om en hiskeligt trött kvinna som åker på resor hon inte är bjuden på. Carin pratar om en stackars kund som inte bara blivit snuvad på konfekten utan fått hela konfekten avrakad.Följ oss på Instagram Carin @ihelveteheller Clara @clarulk Gå med i vår Facebookgrupp https://www.facebook.com/groups/288921750711816/ Podden produceras av Gamang, hitta alla våra produktioner på www.gamang.se

Gestur minn þessa vikuna er Jón Gunnar Þórðarson. Jón er stofnandi og framkvæmdastjóri Bara tala, frumkvöðull, leikstjóri og margt fleira. Hann er gjörsamlega frábær og magnaður. Við ræddum meðal annars um jákvæðni, hugrekki, áskoranir, nýsköpun, Bara tala, vegferð Bara tala, hvar Bara tala er í dag, tungumál, tungumálakennslu, lífið og tilveruna. Þú ert frábær! Ást og friður.  Jákastið er í boði: - Pizza Popolare- 15% afsláttur með kóðanum JAKASTID - Límtré vírnet - Egils Kristall

Lägerpodd från Torsby och alla får vara med. Alla åkare alltså och alla frågor. Både från Anton och er lyssnare. Bara högt och inget lågt, men väldigt blandade ämnen. Om skidtesterna, jaktminnen och om konsten att ta sig in i ett team. SkiErg-tips, skidtunneln och bebiseffekten. Om medborgarskap, nya orimliga träningsupplägg och självtvivel. En diversepodd lång nog för ditt nästa träningspass. 

Bara några mil från huvudstaden Helsingfors i Porkala upprättade Sovjetunionen i september 1944 en militär enklav i enligt med vapenstilleståndsavtalet efter fortsättningskriget. Arrendet skulle gälla i 50 år. Nu kunde sovjetiskt artilleri nå huvudstaden. Drygt sjutusen människor tvingades lämna sina hem innan sovjetiska trupper tog över det bördiga jordbrukslandskapet i Porkala.Oväntat återlämnades Porkala till Finland den 26 januari 1956. De återvändande invånarna mötte bunkrar, igenvuxna åkrar och hus som rivits eller byggts om. En halvsekellång sovjetisk närvaro blev i stället den drygt elva år långa Porkalaparentesen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Rasmus Marjanen och Christoffer Holm, doktorander i historia vid Åbo Akademi, om Porkalaparentesen. De har bland annat arbetat med dokumentären Porkala - röster från parentesen som går att se på Kunskapskanalen.Arrendeområdet omfattade omkring 380 kvadratkilometer land bara ett par mil från Helsingfors. Efter vapenstilleståndet hade invånarna omkring tio dagar på sig att lämna området före det sovjetiska övertagandet den 29 september 1944.Från Porkala evakuerades 7 272 människortillsammans med sitt lösöre och omkring 8 000 husdjur. Skördar skulle bärgas, möbler flyttas och jordbruksredskap föras bort under extrem tidspress när det saknades transportmedel. Finland behövde samtidigt ordna nya hem åt över 400 000 människor från de avträdda områdena i Karelen, medan befolkningen i norr evakuerades inför Lapplandskriget mot de tyska styrkorna.När den finländska befolkningen hade lämnat området byggde Sovjetunionen upp en sluten militärzon. Som mest uppskattas omkring20 000 sovjetiska soldater och 10 000 civila ha bott i området, även om olika källor anger något olika siffror. Där levde officersfamiljer och annan civil personal, och det fanns skolor, daghem, sjukhus, butiker och kulturverksamhet. Samtidigt byggdes kaserner, bunkrar, försvarsanläggningar, en militärhamn och ett flygfält i Friggesby.Porkala hade en föregångare i Hangö udd. Efter vinterkriget 1940 tvingades Finland arrendera Hangö till Sovjetunionen som marinbas. De sovjetiska styrkorna lämnade området i december 1941, sedan fortsättningskriget hade förändrat det militära läget kring Finska viken.När Finland sökte sig ur kriget 1944 återkom kravet på en sovjetisk bas. I vapenstilleståndsavtalet i Moskva den 19 september 1944 avstod Sovjetunionen från sina rättigheter till Hangö men krävde i stället Porkala som marinbas under 50 år. Valet var strategiskt. Porkala ligger vid en av Finska vikens smalare delar, mittemot det då sovjetkontrollerade Estland. Med kustartilleri och andra militära resurser på båda sidor av viken kunde Sovjetunionen kontrollera sjövägen mot Kronstadt och Leningrad.Porkalas betydelse var också politisk. Arrendeområdets östra gräns låg bara omkring 18 kilometer från Helsingfors. Sovjetiskt artilleri hade kunnat beskjuta huvudstaden, och närvaron av en stor militärbas så nära landets politiska centrum fungerade som en ständig påminnelse om Finlands utsatta läge efter kriget.Bildtext: Efter drygt elva år under sovjetisk kontroll återvände Porkala till Finland den 26 januari 1956. Återlämnandet blev en symboliskt viktig händelse under det kalla krigets första årtionde. Foto: U. A. Saarinen, 1956. JOKA Journalistic Photo Archive, U. A. Saarinen Collection, Riksantikvarieämbetet/Museiverket. CC BY 4.0. via Finna.Musik: Cmin Sadness av Jason Donnelly, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nästan ingen strategisk plan håller mer än ett halvår innan verkligheten kör över den. Varför? I veckans avsnittet gästas vi av Anders Wengelin, strateg, tjänstedesigner och författare till "12 tankar om komplexitet", skillnaden mellan det komplicerade och det komplexa. Anders förklarar varför best practice funkar i komplicerade sammanhang men sällan i komplexa, varför en strategisk plan i grunden är en motsägelse och varför det ofta är klokare att ta bort regler och ramar än att lägga till fler. Vi pratar om pilotprojekt kontra ständiga, parallella experiment, om jazzbandet som måste veta vilken tonart de spelar för att kunna improvisera fritt och om varför förvirringen runt omkring oss inte kommer att försvinna.  

Natten till den 28 juni 1788 angrep finska soldater i svensk tjänst, utklädda till kosacker, en svensk gränspostering vid Puumala i Savolax. Det iscensatta anfallet gav Gustav III en förevändning att gå i krig mot Ryssland och kringgå regeringsformens krav på ständernas samtycke till anfallskrig. Kungen ville flytta gränsen österut, stärka Sveriges ställning och bryta Rysslands inflytande över svensk politik. Med Gustav Vasa som förebild sökte han också själv en plats bland rikets stora kungar.Kriget var dåligt förberett och mötte starkt motstånd inom delar av officerskåren. Efter motgångarna under det första fälttåget bildades Anjalaförbundet i Finland. Officersupproret utvecklades till en allvarlig politisk kris för Gustav III, men det danska angreppet mot Sverige förändrade situationen och gjorde det möjligt för honom att återvända från Finland och återta det politiska initiativet. Konflikten mellan kungen och delar av adeln skärptes samtidigt.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Hugo Nordland, historiker, författare och förlagsredaktör. Vid tiden för samtalet arbetade Nordland på en biografi om Gustav III. Den utkom 2025 som Överlevaren: En biografi om Gustav III på Historiska Media.Kriget kan inte enkelt beskrivas som en svensk militär seger. Den 3 juli 1790 lyckades den svenska flottan bryta sig ur den ryska inringningen i Viborgska viken i det så kallade Viborgska gatloppet, men till priset av stora förluster. Bara några dagar senare, den 9 juli, vann den svenska skärgårdsflottan däremot en avgörande seger i det andra slaget vid Svensksund. Segern förbättrade Sveriges läge inför de fredsförhandlingar som avslutades i Värälä den 14 augusti 1790. Freden innebar inga gränsförändringar, men Rysslands tidigare möjlighet att göra anspråk på inflytande över Sveriges styrelseskick undanröjdes.Kriget bidrog också till en inrikespolitisk situation där Gustav III kunde stärka kungamakten. Vid riksdagen 1789 drevs Förenings- och säkerhetsakten igenom med stöd av de ofrälse stånden och mot adelns opposition. Den ökade kungens befogenheter betydligt och gav honom bland annat rätt att själv inleda krig. Samtidigt behöll ständerna vissa befogenheter, vilket gör det mer precist att tala om en kraftigt stärkt kungamakt än om ett fullständigt envälde.Bakgrunden till kriget fanns delvis i Sveriges långvariga konflikt med Ryssland. Efter nederlaget i hattarnas ryska krig och freden i Åbo 1743 hade Ryssland ett betydande inflytande över svensk politik under frihetstiden. Gustav III ville bryta detta inflytande och samtidigt åstadkomma en revision av den östra gränsen.Anjalaförbundet växte fram efter den misslyckade svenska offensiven sommaren 1788. Den 9 augusti undertecknade sju officerare den så kallade Liikalanoten till kejsarinnan Katarina II, där de föreslog fredsförhandlingar och en återgång till gränsen före 1743. Den 12–13 augusti samlades 113 officerare på Anjala gård och anslöt sig genom en deklaration i huvudsak till notens krav. Officerarna ifrågasatte krigets laglighet och ville både få till stånd fred och förändringar i rikets styrelseskick.Vid årsskiftet 1788–1789 kunde Gustav III låta gripa flera av förbundets ledare. Flera dömdes till döden, men endast överste Johan Henrik Hästesko avrättades. Lyssna också på Gustav III:s statsvälvning 1772 satte stopp för frihetstidenBild: Porträtt av Gustaf III klädd i svenska dräkten, bärandes Svärdsorden och Vasaorden kring halsen, Serafimerordens ljusblå band och kraschan, sittandes i en rikt möblerad interiör, hållande i höger hand brev, på det förgyllda skrivbordet en byst av Gustav II Adolf - sittande knäbild, Public DomainMusik: String Arpeggios av Boris Skalsky, Storyblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Natten mellan den 11 och 12 november 1940 lyfte 21 brittiska Fairey Swordfish-biplan från hangarfartyget HMS Illustrious i Medelhavet, på väg mot en av andra världskrigets djärvaste marina flygoperationer.Operation Judgement blev ett genombrott för hangarfartygsbaserat flyg och utmanade föreställningen att slagskeppet fortfarande var sjökrigets självklara huvudvapen. Bakgrunden var att Storbritannien behövde minska hotet mot sina sjöförbindelser i Medelhavet.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och historieprofessorn Martin Hårdstedt den brittiska attacken mot den italienska flottbasen i Taranto.Den italienska flottan, Regia Marina, hade en stor del av sina tyngsta fartyg samlade i huvudbasen Taranto och kunde därifrån hota brittiska konvojer och binda betydande delar av Royal Navy. Planen på ett flyganfall mot basen hade rötter i 1930-talet och utvecklades av Lumley Lyster. Hösten 1940 lade konteramiralen fram den uppdaterade planen för amiral Andrew Cunningham, som gav klartecken till Operation Judgement.Anfallet genomfördes i två vågor. De långsamma Swordfish-planen tog sig genom luftvärnet och förbi Tarantos försvar för att anfalla de italienska örlogsfartygen med torpeder och bomber. Eftersom hamnen var grund hade britterna utvecklat en särskild metod för att hindra flygtorpederna från att dyka för djupt efter fällningen. Tre italienska slagskepp – Conte di Cavour, Littorio och Caio Duilio – träffades och sattes ur strid. Conte di Cavour återkom aldrig i aktiv tjänst under kriget, medan Littorio och Caio Duilio senare reparerades. Britterna förlorade endast två Swordfish: två besättningsmän dödades och två tillfångatogs.Attacken mot Taranto visade vilken slagkraft hangarfartygsbaserat flyg kunde få mot en koncentrerad flotta, utan att de egna slagskeppen behövde utkämpa ett traditionellt sjöslag. Räden studerades också utomlands. Japanska marinofficerare undersökte erfarenheterna från Taranto inför kriget i Stilla havet, och anfallet blev en viktig bekräftelse på att flygtorpeder kunde användas mot fartyg i en grund hamn. Kopplingen till Pearl Harbor bör dock inte överdrivas: den japanska flottan hade redan före Taranto arbetat med egna idéer och tekniska lösningar för anfall i grunda hamnar. Taranto var därför snarare en viktig bekräftelse på konceptets möjligheter än en direkt ritning för attacken mot Pearl Harbor.Bild: Efter det brittiska nattanfallet mot Taranto den 11–12 november 1940 ligger det italienska slagskeppet Conte di Cavour svårt skadat och delvis sjunket i hamnen. Bara skorstenarna och delar av överbyggnaden höjer sig över vattenytan. Fotograf okänd, officiellt brittiskt fotografi. Public domain via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mellan diarré som rinner längs benen, och en nakenkampanj som får världens kvinnor att rasa, så har även Kenzas största idol fuckat upp totalt och sorgen är enorm.

Bara en sak behövs - Rickard Thoursie - Predikan - 20260913

Ett specialavsnitt om valrörelsens efterspel i medier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Eurovisionosande valvaka och kritik mot SVT:s presentation av VALUFyra år har gått och förra helgen var det grand final för 2026 års valrörelse. Det här med demokratins allra ädlaste TV-stund - valvakan.På SVT hade de rullat in den så omhuldade skärmen i studion och taggad till tänderna var Fouad Youcefi redo att bryta ner minsta valdistrikt i molekyler.Men borde verkligen SVT redovisa blocken utifrån vallokalsundersökningen?Johan Cedersjö har i veckan pratat med Michael Kucera, valgeneral på SVT och Per Näsman, statistiker på KTH.Är public service partiska i användning opartiskhetsformuleringen?Bara timmar efter valvakan var slut röt den tidigare centerledaren Maud Olofsson ifrån i direktsändning. Nu fick det vara nog, tyckte hon, med den där uttjatade public service-klyschan: ”Sverigedemokraterna är inte här och kan försvara sig.” Freddi Ramel har pratat med SVT:s Karin Ekman och Sveriges Radios Sofia Söderholm.Hur fyller politikreportrar spalterna när partierna lagt locket på?Partiledarna har i veckan yppat minimalt med nyheter. Tagit bakvägar och gömt sig i mötesrum för att undvika pressen.Trots det ska spalterna fyllas med ”Just nu”-rubriker.Martina Pierrou tog rygg på politikreportrarna Olof Svensson, Katarina Helmersson och Max V Karlsson.

Tillsammans med musikprofessorn Mattias Lundberg synar Jenny Jägerfeld och Jonatan Unge tre påståenden om Wolfgang Amadeus Mozart. Visade han verkligen musikalisk talang redan som ettåring, eller är det pappa Leopolds marknadsföring som spökar? Var han och rivalen Salieri egentligen bittra fiender, som filmen Amadeus vill få oss att tro? Och dog han utblottad, bortglömd och begravd i en anonym massgrav?

Tjat. Förhandlingar. Dåligt samvete. Hur sätter man gränser kring skärmar utan att hamna i bråk varje dag? Och måste man följa rekommendationerna till punkt och pricka? Psykologerna Martin Forster och Stina Hindström svarar på lyssnarnas frågor och ger råd om hur konflikterna kring skärmar kan bli färre.

Har mat på nätet en framtid i Sverige? Kanske – men inte i dagens format.

Vi är halvvägs in i september och kan summera ett stökigt börsklimat präglat av ränteoro, oljepriser och geopolitik. I veckans avsnitt grottar vi ner oss i "domedagsprofetiorna" inom AI – varför skriker AI-jättarna efter regleringar helt plötsligt, och handlar det i själva verket om att bygga sina egna vallgravar (moats)? Vi förklarar också Montrose nyaste funktion: glidande kurslarm, samt går igenom det svenska riksdagsvalet, det stundande mellanårsvalet i USA, noteringen av golfjätten Dormy och varför cybersäkerhet och forskningssamarbeten (som Novo Nordisk och Anthropic) seglar upp som stora framtidsvinnare.Trevlig lyssning på dig,Nicklas & VictorDe pengar som placeras kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Omkring 15 procent av den militära personalen kvinnor, trots att Försvarsmakten säger sig vilja spegla hela samhället. Men vad spelar det för roll? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kvinnor i Försvarsmakten är fortfarande en minoritet. Bara omkring 15 procent av den militära personalen är kvinnor, trots att värnplikten är könsneutral och både kvinnor och män kan kallas till mönstring. Samtidigt gör fysiska krav – och bilden av försvaret som en grönklädd mansvärld – att många kvinnor faller bort tidigt. Den största förändringen för jämställdhet i försvaret på senare tid kom 2017. Då väcktes den vilande värnplikten igen och blev könsneutral. I teorin blev det alltså obligatoriskt också för kvinnor att göra lumpen. I praktiken är det fortfarande betydligt fler män som rycker in. Bland de värnpliktiga är omkring 16 procent kvinnor. En förklaring är att många kvinnor sorteras bort redan i den första mönstringsfasen. – Man ser fortfarande det militära som något lite manligt präglat och då blir kvinnor mer oroliga för att inte klara av det. Då blir de mindre motiverade och svarar osäkert på mönstringsunderlagen, säger flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, utbildningschef i Försvarsmakten.Många kvinnor faller också bort på grund av styrketestet. Till flera befattningar krävs mycket muskelstyrka, och Försvarsmakten vill inte sänka krav som behövs för att soldater ska klara sin utbildning och inte skadas. – Kraven finns av två skäl. Det ena är att man ska klara av den befattning man utbildas mot. Det andra är att personer inte ska riskera att skada sig under grundutbildningen, säger han. Men alla jobb i dagens försvar kräver inte samma fysiska styrka. – Man tänker ofta på den fysiska, starka soldaten i skogen i gröna kläder. Den rollen finns och är viktig. Men dagens försvar handlar också om teknik, cyber och mycket avancerade system, säger Frida Linehagen, forskare vid Försvarshögskolan. Men vill kvinnor försvara landet? I mätningar om militär försvarsvilja säger kvinnor mer sällan än män att de vill bidra till det militära försvaret. I en undersökning uppgav 24 procent av kvinnorna att de var beredda att bidra militärt i en krissituation. Bland männen var siffran 53 procent. Men det betyder inte att kvinnor saknar försvarsvilja:– Försvarsvilja finns hos kvinnor, men den tar sig inte alltid militärt uttryck. Ett starkt militärt försvar minskar ju inte nödvändigtvis de här riskerna. Därför brukar kvinnor vara mer benägna att betona förebyggande insatser och samhällsresiliens, säger Jenny Hedström, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Pandemin visade hur avgörande sådana funktioner kan vara. När samhället pressades hårt var det till stor del kvinnor inom vård och omsorg som bar upp centrala samhällsfunktioner. I krig blir de uppgifterna ännu viktigare: barn ska ha någonstans att gå, äldre behöver mat och mediciner, sjuka måste vårdas och vardagen måste fortsätta fungera. Men sådant arbete får sällan samma status som militära insatser. – När vi tänker på säkerhet i väldigt snäva militära termer blir det som att vi nästan blir lite blinda. Allt vi tänker på är soldater och drönare och vapen, säger Hedström. Kvinnor hittar andra vägar Även när kvinnor inte släppts in i det militära har de hittat andra sätt att bidra. Ett svenskt exempel är Lottakåren, en frivillig försvarsorganisation för kvinnor. Organisationen har ofta mötts av fördomar om att lottor mest lagar mat eller servar soldater. Men historiskt har uppgifterna varit betydligt bredare. Under andra världskriget växte Lottakåren kraftigt i Sverige. – Vi hade vår storhetstid 1943–44 ungefär, då vi var över 110 000 medlemmar, säger Anna Nubäck, generalsekreterare för Lottakåren. Lottor arbetade bland annat med luftbevakning, samband och stabstjänst. De så kallade tornsvalorna spanade efter flygplan från torn runt om i Sverige. Efter flera decennier av minskande medlemsantal vände utvecklingen efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Då ökade engagemanget igen. – När någonting händer i närområdet, något så förskräckligt, och man inser att det kan hända vem som helst, då ökar engagemanget, säger Anna Nubäck. Även i Ukraina har kvinnor tagit en allt större plats i kriget. De har deltagit som soldater, befäl, sjukvårdare, underrättelsepersonal och drönaroperatörer. – Kvinnor har där deltagit i både det civila och militära försvaret, säger Frida Linehagen. Det finns mer än 50 000 aktiva kvinnliga militärer i Ukraina. Enligt Frida Linehagen var det först svårt för många att hitta sin plats, men det har förändrats. – Nu har man förstått hur viktiga de är och att man behöver dem i kriget, säger hon.Därför är behövs kvinnor i krigTotalförsvaret kräver att både män och kvinnor gör sin plikt, så då spelar det väl ingen roll om männen är i det militära försvaret och kvinnorna i det civila. Men enligt forskningen så spelar det visst roll. Ett skäl till exempel är att freden blir mer beständige och kvinnor är delaktiga.– Jämställdhet och hållbar fred är ömsesidigt förstärkande. Så från det perspektivet behövs det mer kvinnor i försvaret. Speciellt i roller där beslut tas om försvar och säkerhet. Ytterligare ett skäl handlar om skyldigheter och rättigheter.– Det bästa försvaret är ett försvar som speglar samhället. Då når man bäst effektivitet och bäst robusthet. Man får in många perspektiv. Man kan uppnå tillit i befolkningen på ett helt annat sätt om man speglar befolkningen, Anna Nubäck, generalsekreterare för Lottakåren. Nya kravMen en sak som är svår att komma runt är de fysiska kraven vid mönstringen som är det momentet där många kvinnor sållas bort. Och det pågår just nu en översyn om man kan sänka kraven för vissa befattningar inom försvarsmakten. Befattningar som tidigare krävde en annan fysik styrka än den gör idag.– Med mycket ny teknik så kan det vara att någonting som för länge sedan krävde enorm muskelcykel inte [05:00] kräver det längre. Då ska vi ju inte ha de kraven, säger Jonas Hård af Segerstad är utbildningschef på Försvarsmakten.Men det handlar inte bara om att sänka kraven, en del i arbetet med att få fler kvinnor att klara mönstringen som sedan kan leda till att man söker sig till Försvarsmakten är att informera tydligare vad som krävs för att klara de fysiska kraven och till och med erbjuda förberedande träning.– Om man bara fysiskt tränar lite extra under några månader så kan man klara mycket högre krav och också att man under grundutbildningen är ännu bättre på att ha en målmedveten stegring av ansträngningen så att man får möjlighet att bygga upp sin förmåga under själva grundutbildningen, säger Jonas Hård af Segerstad är utbildningschef på Försvarsmakten.MedverkandeJenny Hedström är docent i krigsvetenskap på FörsvarshögskolanFrida Linehagen, är Kapten i Försvarsmakten och har skrivit en avhandling om jämställdhet inom Försvarsmakten och forskar vid Försvarshögskolan, och forskar för tillfället vid Kings College.Anna Nubäck, är generalsekreterare för Lottakåren. Jonas Hård af Segerstad, Flottiljamiral och utbildningschef på Försvarsmakten. Programledare: Sylvia Dahlén & Claes AronssonReporter: Josefine OwetzProducent: Kalle GlasLjudkällor: BBC, SR, Radio Ellen, Lottakåren, YLE, SVT

Länge hade världen gått mot en friare, tryggare och mer demokratisk framtid. Sedan återkom historien. Bara veckor efter den 11 september gällde andra regler än tidigare. Kriget mot terrorismen ansågs kräva att alla resurser mobiliserades och alla statliga befogenheter användes. Hur tappade västvärlden tron på sin egen liberala samhällsmodell?  Det är temat för Mattias Svenssons bok Världen efter 11 september och dagens avsnitt som är en inspelning av dess lansering. Medverkar gör utöver författaren även Jens Nordqvist, Torbjörn Elensky och Catarina Starfelt. Samtalet leds av Johanna Grönbäck.

Rysk-japanska kriget 1904–1905 är för många i dag en relativt okänd konflikt, trots att det i sin samtid uppfattades som ett av de mest betydelsefulla krigen sedan Napoleonkrigen. Japans seger väckte enorm uppmärksamhet världen över. En asiatisk stat hade besegrat en europeisk stormakt i ett modernt storkrig och därmed rubbat föreställningar om den europeiska militärens självklara överlägsenhet.Japan hade sedan Meijirestaurationen 1868 genomgått en snabb politisk, industriell och militär modernisering. Nu visade landet vad denna omvandling hade åstadkommit både på land och till sjöss. Efter hårda strider i Manchuriet och belägringen av Port Arthur kom det avgörande sjöslaget vid Tsushima i maj 1905, där den japanska flottan i praktiken krossade den ryska 2:a Stillahavseskadern, som huvudsakligen hade sänts från Östersjön.För Ryssland blev nederlaget en svår prestigeförlust. Samtidigt skakades tsarväldet av den revolutionära oro som kulminerade under 1905 och som krigets motgångar bidrog till att förstärka.I avsnitt 49 av Militärhistoriepodden tar sig idéhistorikern Peter Bennesved och historikern Martin Hårdstedt an rysk-japanska kriget och dess betydelse för 1900-talets militära och politiska utveckling.Kriget har ofta beskrivits som en föregångare till första världskriget. Det var ett tidigt exempel på industriell krigföring i stor skala. Under belägringen av Port Arthur mötte anfallande soldater skyttegravar, taggtråd, kulsprutor och tungt artilleri – företeelser som senare skulle komma att prägla västfronten under första världskriget. Även sjökriget gav en föraning om framtidens konflikter. Moderna slagskepp spelade huvudrollen, samtidigt som torpedbåtar och sjöminor fick stor betydelse. Vapnen var inte nya, men rysk-japanska kriget visade tydligt vilken effekt de kunde få i ett modernt sjökrig.Mest känt är slaget vid Tsushima den 27–28 maj 1905. Under amiral Heihachirō Tōgō besegrade den japanska flottan den ryska eskadern genom bättre beredskap, effektiv eldgivning och skicklig manövrering. Bara ett fåtal ryska fartyg lyckades nå Vladivostok. Trots segern fick Japan också erfara att en militär triumf inte nödvändigtvis gav alla de politiska vinster som befolkningen väntade sig. I freden i Portsmouth erkändes Japans starka ställning i Korea, landet övertog ryska rättigheter kring Port Arthur och södra Manchuriska järnvägen och fick den södra delen av Sachalin. Däremot fick Japan inget krigsskadestånd, vilket utlöste omfattande protester och upplopp i Tokyo. Rysk-japanska kriget innebar därmed inte bara slutet på en konflikt utan början på en ny maktordning i Östasien. Japan hade etablerat sig som stormakt, men motsättningarna kring landets växande inflytande i Korea, Manchuriet och Kina skulle fortsätta att skärpas under de följande årtiondena. Tillsammans med Japans fortsatta expansion och de växande motsättningarna till USA bidrog denna utveckling så småningom till den konflikt som kulminerade i Stillahavskriget och anfallet mot Pearl Harbor 1941. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tjejerna har äntligen landat och är chockade över både utsikten från det dyra lyxhotellet och lyssnarnas respons på förra avsnittet.Tävlingsdags!Sponsrat av Samsung TV: Just nu kan du vinna en 65” The Frame TV! Samla så många koder du kan och tävla om en Samsung The Frame. Flest koder vinner. Läs mer om hur du är med i tävlingen och läs fullständiga villkor här: https://www.samsung.com/se/collect-frames/Tävlingen gäller fram till 4 oktober 2026.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jippie!! Dags för en ny fredagsrepris. I detta avsnitt pratar vi om olyckor i hemmet. Det finns som bekant en hel del farligheter i hemmen som t ex hala mattor och dumma trappor. Bara i trappor skadar sig 12.000 personer varje år. Aj!Men vi pratar även om andra dumma olyckor. T ex om skräddaren som sydde sin egen fallskärmsdräkt och hoppade från Eiffeltornet. Gick sådär kan vi avslöja. Och att ta den perfekta selfien har kostar hundratals liv. I vissa delar av världen har man infört ”No-selfie”-zoner så att inte idioter ska ta selfies vid t ex stup. Allt detta och mycket mer. Happy lyssning!!Är du mäklare och varit med om något galet eller kul? Skriv till oss på instagram @hemilyknarkarnaNya avsnitt varje måndag, och fredags-repriser på…..

I veckans avsnitt, som är en repris, av Barnet Går välkomnar Amanda Braw tillbaka Sofia Karemyr – den här gången med fokus på den första omvälvande tiden efter förlossningen och livet med en nyfödd.Sofia berättar om känslan av att lämna BB med sitt första barn, den starka modersinstinkten, sömnbristen och oron över att allt ska vara som det ska. Hon beskriver hur hon kunde ligga med handen på sin dotters mage bara för att känna att hon andades.Vi pratar också om komplikationen som uppstod efter förlossningen, när Sofia drabbades av en ovanlig infektion i livmodern och snabbt blev sjuk. Hur påverkas den första tiden när kroppen samtidigt ska återhämta sig? Och vad händer känslomässigt när baby blues, hormoner och ett helt nytt ansvar kommer på samma gång?Sofia väntar nu sitt andra barn och delar med sig av tankarna inför att bli tvåbarnsmamma. Hur förbereder man sitt första barn på att bli storasyskon? Och hur känns det att veta att tiden som familj på tre snart är över?Ett varmt och ärligt samtal om den första tiden som förälder, postpartum, oro och den enorma kärleken till ett litet barn – men också om att stå inför nästa stora omställning.Programledare är Amanda Braw.Följ oss gärna på Instagram @vattnetgarSofia Karemyr, Barnet Går, bebis, nyfödd, BB, postpartum, barnsängstiden, baby blues, föräldraoro, modersinstinkt, första barnet, tvåbarnsmamma, storasyskon, syskonförberedelse, familjeliv, föräldraskap, mammaliv, Amanda BrawSupport till showen supporter.acast.com/vattnetgar.Hosted on Acast. See Acast Privacy for more information.Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

The men who built NASA were 33rd degree Freemasons, a Nazi SS Major, and a disciple of ritual sex magick. Even more strange, all 3 are tied to the same Egyptian gods...

Bara en bråkdel av det underjordiska svampriket är känt. Nu arbetar forskare med att kartlägga fler arter med DNA-metoder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På ett labb på Evolutionsbiologiskt centrum i Uppsala sitter doktoranden Kevin Nielsen och sållar jord. Han är på jakt efter de okända, och för ögat, osynliga svampar som finns där. För enligt uppskattningar så är bara några få procent av hela svampriket känt för vetenskapen. Överhuvudtaget så är mycket okänt om svampar, det är till och med svårt att avgöra vilket kön de har.Med hjälp av modern DNA-teknik så försöker nu forskare vid Uppsala universitet ta fram metoder som kan avslöja mer om svamparnas okända värld. Följ med ut i skogen där svamparna växer i underjorden och till labbet där man försöker titta in i svamparnas arvsmassa med hjälp av laser.Medverkande: Kevin Nielsen, doktorand vid Evolutionsbiologiskt centrum i UppsalaReporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Nu är det Ines tur att vara hoe och Kenzas rövhål har kollapsat. Samt: ny beef på g mellan tjejerna och en annan podd….Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mathias Forss hade ingen plan på att bli entreprenör. Han ville bli geolog. Men när hans arbetsgivare inte kunde anställa honom i Finland blev lösningen att starta eget. Nästan 20 år senare har GeoPool omkring 40 medarbetare och verksamhet i flera länder. Mathias berättar om resan från att vara geolog ute i fält till att arbeta med företagets framtid, kunder, organisation och tillväxt. Det har varit finanskris, osäkra marknader och studier när framtiden varit långt ifrån självklar. GeoPool verkar dessutom i en bransch där förutsättningarna snabbt kan förändras. Metallpriser, finansiering, politik och efterfrågan på nya råvaror påverkar hela marknaden. Samtidigt ökar Europas ambition att bli mindre beroende av importerade metaller. Hur bygger man ett företag i en bransch där tre månader kan kännas som en evighet? Och hur behåller man geologen inom sig när jobbet allt mer handlar om att bygga företag?

Samtidigt som utlämningsärendet och vårdnadstvisten fortsätter, har Shirley fått upp ögonen för en ny man. Under sensommaren 2003 händer det som inte får hända.Manus av Sofie Karlsson. Klippning av Josefine Molén.Reklam: Om du gillar Mördarpodden kan du vara med och sponsra den på Patreon: https://www.patreon.com/user?u=10466265 Som tack får du tillgång till förhandlyssning av samtliga delar av ett fall när den första delen har släppts i podden. Dessutom är alla avsnitt från Richard Chase del 1 och framåt utan reklam. Vill du höra ett specifikt fall i podden? Önska dina fall i det här formuläret: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfDlQxf9SgZyeGS-qFPaB4BP-L59lQhs7BbZACfwk7xSs-AFw/viewform?fbclid=IwAR0astYAY_SJLcst89FwKaPIeHHV9zlfAxEz6Cmrh37bbMwvMHGc8z5cwg4Det här är en podcast av Dan Hörning och Josefine Molén.Instagram: @mordarpoddenE-post: zimwaypodcast@gmail.comFölj Josefine Molén här: https://www.instagram.com/j.molenFölj Dan Hörning här:X: @danhorningInstagram: https://www.instagram.com/dan_horning/?hl=enYoutube: https://www.youtube.com/channel/UCV2Qb7SmL9mejE5RCv1chwgPodcastens intro är skriven och framförd av artisten Erik Segerstedt. Hör mer av hans musik här: https://open.spotify.com/artist/63q3l3pKBpvqEjUM5Vf1TG?si=fYtdOwIvTn6noQJW6ffPww Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

In Hour 4, Segment 2 of The Charlie James Show on Friday, September 4, 2026, host Charlie James discusses the mistrial in the Lindsay Clancy murder case, praising the single holdout juror for standing firm against intense pressure to acquit. James argues that Clancy's actions were deliberate and that claims of criminal insanity should not excuse severe crimes, maintaining that she should remain in custody through her upcoming court hearings. He also reports on the arrest of a Los Angeles man for making online threats against the president. The segment concludes with a call from Bara in Greenwood, who shares a personal story about receiving letters from Charles Manson and Squeaky Fromme as part of a high school extra-credit project in 1987.

Sverige tillhör de länder i världen där kontanter används minst. Men i tider av beredskap värnas kontanternas framtid av många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 17/6–2025.Mindre än tio procent av inköpen i Sverige görs med kontanter. I ett av de länder som använder kontanter minst finns relativt sett få uttagsautomater per capita, och en del affärer och restauranger väljer att vara helt kontantfria. Men trots den nedåtgående trenden finns stor samsyn kring att kontanterna ska finnas kvar, menar Elin Ritola från Riksbanken. Och ekonomiprofessor Niklas Arvidsson som trodde att kontanterna skulle vara borta från handeln år 2023 tror inte längre att de är på väg bort. Medverkar gör också Karin Stålhandske, VD för värdetransportföretaget Loomis.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Wille fördjupar sig i en lyssnarfråga kring rörlighet i dagens avsnitt. Så luta dig tillbaka och fokusera på det du hör i lurarna så berättar han i drygt 40 minuter hur forskningen ser ut på ämnet idag. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:05:35) Introsnack - träning vs motion (00:08:19) Introsnack - idrott vs sport (00:13:12) Wille fördjupar sig kring rörlighetsträning och streching (00:17:57) Vad innebär det när man pratar om längden på en muskel? (00:24:42) Stretching gör att man tål hårdare stretching efterhand (00:27:05) Förändras muskelns egenskaper av streching? (00:31:01) Jacob tror att ökad styrka också bör påverka rörligheten (00:39:51) Mer rörlighet är inte nödvändigtvis bättre (00:44:23) Streching kan ibland behövas för att återställa kroppen efter skada (00:47:02) Bara du försöker göra en rörelse så lär sig kroppen ofta att göra den efterhand

Varför är det så svårt för oss dumma människor att säga det vi egentligen menar? Vi går igenom de vanliga orsakerna till att vi inte är mer direkta i vår kommunikation och ger recepten på hur man får till det. Klipp:08:46 Spice Girls - Wannabe (Acapella)16:29 It's a Wonderful Life (1946)28:30 Before Sunrise32:35 Elizabeth Mae Carr InstagramRedigering: Peter Malmqvist.Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.comFör en reklamfri upplevelse klicka här: https://dummamanniskor.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Domen mot Maria Törnqvist.Har tränarna hittat en frälsare?Sörens sista derbyseger.Visst är vi väl värda bättre?Vem vinner på söndag?Samtalet som fick konsekvenser.... och en hel del annat.Lyssna på hela avsnittet genom att gå in på www.trottosport.nu/lyssna och följ instruktionerna. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kort smakprov, för att höra detta avsnitt bli prenumerant för 39 kr i månaden på https://underproduktion.se Om det uppstår problem/frågor mejla support@underproduktion.seJonatan om att Simona Mohamsson är hans Cersei Lannister. Liv om huruvida en kunglighet ska ha rätt att kringgå organ-väntelistan. Ola agerar tredjehandskälla om AI-apokalypsen. Skicka era frågor till stormensfragelada@underproduktion.se

Sista dagen på sommaren, imorgon börjar skiten, officiellt. Christopher har varit i London och forskat och tjejnyåret börjar starkt med kvinnan i Lund som trakasserar sin brevbärare och kallar honom Gustav Vasa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Avsnittsbeskrivning:Tjejnyår, kanske egentligen den mest rimliga tiden för att starta om ett kalenderår för alla, dags för nytänk. Med tanke på en stökig helg och slutet på en underbar sommar så tar vi in lyssnarna och ber om deras bästa tips på höstrutiner, hur överlever man det kommande mörkret?Marcus Svensson gästar för att hjälpa oss att dissekera Morgonpassets intervju med Magdalena Andersson. Vad var det som diskuterades och vilken politik vill Socialdemokraterna föra?Natasha Azarmi om Daisy Chain Fields, en festival grundad av Olivia Rodrigo med BARA kvinnliga artister på scenen. Fans på plats har beskrivit det som att de "bevittnade historia" men är det här en satsning som går hem, och hur reagerar omvärlden (männen) på konceptet?Löpning, ett intresse som ingen av oss har.. men det finns en riktig galning. Finnkampen har precis avgjorts och Andreas Almgren började bjuda på segergester med tre varv kvar på loppet. Sedan firade han genom att springa ytterligare två mil samma kväll. Kvinnan i Lund som brukar gå smyga upp bakifrån på sin brevbärare, kittlar honom, drar honom i skägget och kallar honom Gustav Vasa.Programledare: Christopher Garplind & Hanna Hellquist

Ines har blivit anfallen mitt på Östermalm och Kenza har shoppat för 300.000 kr.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kort efter att Andrew har avslutat relationen kör Shirley tvärs över USA, beväpnad, för att söka upp honom igen. Shirley bär dessutom på en hemlighet.Manus av Sofie Karlsson. Klippning av Josefine Molén.Reklam: Om du gillar Mördarpodden kan du vara med och sponsra den på Patreon: https://www.patreon.com/user?u=10466265 Som tack får du tillgång till förhandlyssning av samtliga delar av ett fall när den första delen har släppts i podden. Dessutom är alla avsnitt från Richard Chase del 1 och framåt utan reklam. Vill du höra ett specifikt fall i podden? Önska dina fall i det här formuläret: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfDlQxf9SgZyeGS-qFPaB4BP-L59lQhs7BbZACfwk7xSs-AFw/viewform?fbclid=IwAR0astYAY_SJLcst89FwKaPIeHHV9zlfAxEz6Cmrh37bbMwvMHGc8z5cwg4Det här är en podcast av Dan Hörning och Josefine Molén.Instagram: @mordarpoddenE-post: zimwaypodcast@gmail.comFölj Josefine Molén här: https://www.instagram.com/j.molenFölj Dan Hörning här:X: @danhorningInstagram: https://www.instagram.com/dan_horning/?hl=enYoutube: https://www.youtube.com/channel/UCV2Qb7SmL9mejE5RCv1chwgPodcastens intro är skriven och framförd av artisten Erik Segerstedt. Hör mer av hans musik här: https://open.spotify.com/artist/63q3l3pKBpvqEjUM5Vf1TG?si=fYtdOwIvTn6noQJW6ffPww Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Födelsedagshelgen är över och vardagen är tillbaka – tvätten rullar, hockeyträningarna likaså. Vi pratar om barn som är besatta av squishy dumplings och fiske-YouTube, om att bryta nacken av en abborre (eller inte), och om varför man ska sluta acceptera att må piss två veckor i månaden. Det blir järnbrist, hormoner och ett löfte om att äntligen ringa försäkringen. Dessutom: en garderobskris, en krona per läst sida, ett par bruna solglasögon som är borta för alltid – och veckans tips innan vi drar på lunch.Nästa vecka kör vi frågepodd, så skicka in era frågor!Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Capitoli: 00:00 Introduzione 03:48 Il funerale del Woke: la bara è vuota e nessuno porta i fiori E  improvvisamente il woke rimase orfano di genitori 1 e 2. 39:25 Risiko o tressette (col morto)?: le mani della politica sui risparmi italiani 01:00:23 La paura dei tassi sul debito dietro all'interferenza politica su MPS Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Ágústa og Fanney voru aftur með okkur í dag í hressu spjalli. Hjálmar var ekki alveg sáttur með Instagram sögur Helga. Ágústa rakst á mann á glæsilegum BMW sem fór með hana á rúntin. Helgi hitti allskonar andlega skrautfugla á Eclipse hátíðinni.IG: helgijean & hjalmarorn110Takk fyrir að hlusta - og munið að subscribe´a!

Kenza och Ines planerar framtiden som grandma's på distans och ifrågasätter vad som är värst: fläka ut pattarna på insta eller sitt allra innersta i podden?

Doc, Gunnar Birgisson og Viktor Unnar Illugason

Hvaða trend prófaðir þú sem þú hættir svo aldrei og varð miklu meira en bara trend fyrir þér? Þátturinn er í boði: Bestís

Sigurður Bond, Keli og Doc í beinni frá CK HQ.

Det här avsnittet har tidigare släppts på Podme. För att höra alla nya avsnitt direkt och utan reklam, signa upp dig på Podme.Hör av er till oss på instagram så kan vi svara på era frågor, hjälpa er med problem och dilemman: @johannanordstrm & @edvintornblom! ursäkta klipps och redigeras av Niklas Runsten @niklasrunsten

Ines har festat, tatuerat sig och oväntat blivit Magalufs största PR-agent. Kenza har hittat paradiset och bevittnat en av århundradets mäktigaste händelser.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.