Podcasts about ansikten

I flera betraktelser av prästen Magdalena Devall speglas olika aspekter av rädsla men också den hand som sträcks ut för att leda rätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att bli avvisad.Bli avslöjad som en bluff.Att bli utsatt för våld.Rädslan har så många ansikten och det fulaste heter skam.Vad kan läka den och vems hand sträcks ut för att leda bort från rädslan?I Gudstjänsten i P1 idag hör du Magdalena Devall som är präst i Oskarshamns församling. Hon reflekterar kring rädslans olika ansikte i berättelser och scener. En annorlunda gudstjänst uppbyggd kring de andakter hon höll i december förra året.Allt binds ihop av musik av artisten Rebekka Karijord som bor i Sverige, men som växte upp i Nordnorge i en kyrklig miljö. Hon har spelat in ett av sina album i en kyrka och har ett tonspråk som speglar livets skörhet.Texter:Salomos vishet 17Psaltaren 34Joh. 4:181 Joh 4:8Psaltaren 34Musik av Rebekka Karijord:SalhusThe End EpilogueSUMMER II: Echoes Of VoicesSalhusFALL II: Under waterApathetic ChildrenSalhusSalhusMarianne Greip, producentliv@sverigesradio.se

Kort smakprov, för att höra detta avsnitt bli prenumerant för 39 kr i månaden på https://underproduktion.se/stormensutveckling Om det uppstår problem mejla support@underproduktion.se Ola har sett "Trolösa" och pratar om vad streamingplattformar gör med ens relation till kultur. Jonatan pratar om att polisinsatsen vid masskjutningen i Örebro inte tog hänsyn till hans magkänsla. Artikeln Ola refererar: https://www.nplusonemag.com/issue-49/essays/casual-viewing/

I Geflepodden #436 får ni lyssna till intervjuer med Rawez Lawan och provspelarna Emil Özkan och Lorik Bunjaku, som gjordes i samband med måndagens premiärträning. Vi pratar om lagets första träningsvecka och de provspelare som är på plats. Isak har redan fått en favorit, medan Niclas undrar hur mycket man egentligen kan säga kring provspelare. God lyssning!

Tor Billgren tar oss med till gamla Venedig, där invånarna under medeltiden och renässansen använde masker för att skydda sitt privatliv undan skvaller och statlig och kyrklig kontroll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän publicerades ursprungligen 2016. Fredagen den 12 maj 1797 reste sig Venedigs statschef – Dogen – Lodovico Manin från sitt säte i Stora Rådets sal i det rosa regeringspalatset på Markusplatsen. Han tog av sig den karaktäristiska, toppiga huvudbonaden som Dogerna burit före honom sedan 1300-talet. – Ta den, sa han till sin betjänt. Jag kommer inte att behöva den igen. Samtidigt tog de över femhundra männen i Stora Rådet högtidligt av sina vita masker. I lagunen utanför låg Napoleons flotta till ankars med kanonerna laddade. Venedigs 1071 år långa historia som självstyrande och tidvis blomstrande republik var över. En av Napoleons första åtgärder när han tagit makten var att förbjuda bärandet av mask på allmän plats. För det hade nämligen venetianarna gjort. Till vardags. Fattig som rik. Man som kvinna. Ursprungligen var bruket att bära mask förbehållet aristokratin och det var begränsat till vissa högtider och till karnevalen. Masken gav de förnäma möjlighet att festa och apa sig anonymt, så att deras sociala ställning inte underminerades av eventuella snedsteg eller ovärdigt beteende. Masker förekom också vid omröstningar i de olika styrande församlingarna och fungerade alltså som en motsvarighet till dagens valhemlighet. Men i takt med att borgarklassen och dess välstånd växte, spreds maskbärandet även dit, och fram på 1600-talet var det allmänt förekommande. Det hade då också blivit tillåtet året runt. Masken som det handlar om i det här vardagssammanhanget kallas Bauta. Den är vitmålad, tillverkad av läder och går ner över munnen. Maskens överläpp går ut som en vid, spetsig näbb, som gör att man kan äta och dricka med masken på. Den förvränger även rösten en smula. Vad ordet Bauta betyder finns det olika teorier om. En förklaring är att det skulle komma ur skrämselordet BU, som på italienska motsvaras av BAU, vilket då skulle anspela på maskens hotfulla uttryck. En annan teori är att det kommer ur tyskans BEHÜTEN som betyder att skydda. Det vill säga att skydda ens identitet. Till masken hörde en dräkt som dolde kroppen helt. Tyg som täckte håret och öronen, och en slängkappa som dolde kroppsformen. Bautaförklädnaden erbjöd med andra ord fullständig anonymitet. Vad var poängen med det då? Varför uppstod behovet av detta just i Venedig? I sin bok om den venetianska masken framställer filosofidoktorn Marie Ghisi det hela som en nödvändighet. Stadens trånga gator och gränder gjorde att det fanns få platser i Venedig där man kunde röra sig utan att vara observerad. Det fanns alltid ett öppet fönster nånstans med nyfikna öron. Iförd mask kunde man gå vart man ville utan näsvisa frågor. Till hemliga möten eller för att träffa en älskare. De här kärleksmötena var vanligt förekommande, och en av anledningarna till Venedigs rykte som en lössläppthetens stad. Men masken underlättade inte bara hemlighetsmakeri, utan också det vardagliga livet. För i takt med att den förmögna eliten växte, växte det också fram sociala koder och avancerad etikett. Här blev masken ett sätt att kunna ta sig från A till B utan att tvingas stanna i varenda kvarter för att genomföra hälsningsritualer med potentater och förnäma fastrar. Och eftersom masken inte fästes av några band runt huvudet, utan var inkilad under hatten, var maskbärare dessutom undantagna från seden att lyfta på hatten vid hälsning. Detta kommenterar en ung Wolfgang Amadeus Mozart roat i ett brev under en av sina italienska resor. Att Venedig har kommit att förknippas så intimt med masker har fler orsaker än det här vardagliga maskbärandet. Jag nämnde karnevalen, som har sitt ursprung i firandet av en militär seger mot ett grannfurstedöme 1162. En tredje förklaring är att Venedig på 1500-talet blev Europas huvudstad för teater, i synnerhet Commedia dell'Arte, en improviserad teaterform som kretsar kring ett antal stereotypa karaktärer med fasta egenskaper. De kännetecknas av sina kläder – och sina speciella masker. Som exempel kan vi ta Brighella, den sluge tjänaren, som ofta driver handlingen framåt med falskspel och intriger. Han bär en mask som är halvtäckande, med kraftig näsa och barskt uttryck. Detta att förklädnaden så ofta användes för lättsamheter och omoraliska och äktenskapsbrytande syften fick Venedigs ledning och kyrkan att vilja begränsa användandet av mask. 1608 föreslog republikens nitiska säkerhetsråd till och med att förbjuda maskbärandet helt och straffa överträdelser med ett år som galärslav. Så laddad var masken. Det förbudet gick inte igenom, men det blev i alla fall förbjudet att bära mask i kyrkor och på andra heliga platser. Under pestens tid var det förbjudet av rent hälsomässiga skäl – för att smittade inte skulle kunna dölja de typiska pestutslagen. Och 1703 förbjöds de i spelsalongerna. Men republikens ledning utfärdade inte bara förbud. Deras förhållande till det allmänna maskbärandet var ambivalent och det finns också exempel på när de lagstiftade om obligatorisk mask. Som 1716, då full Bauta-maskering föreskrevs i teatersalongerna, delvis för att begränsa flörtandet – men framförallt för att hindra stadens superrika från att pråla med sina dyrbara kläder och juveler. Detta sågs nämligen som ett stort problem i republiken och det stiftades tidigt lagar som reglerade hur dyra kläder fick vara. Hur mycket pärlor som fick synas och så vidare. Kläder av rent guld – vilket förekom – förbjöds helt. Tidvis använde venetianarna Bautan för att dölja sina fina kläder och därmed kringgå lagarna, och tidvis lagstiftades det alltså om Bautatvång. Man kan spekulera kring huruvida det här sättet att begränsa uppvisningar av rikedom i offentligheten kan ha bidragit till att upprätthålla den sociala ordningen i Venedig. För trots den enorma ojämlikheten har Venedig ingen historia av större upplopp eller oroligheter. Borgare och adel, hantverkare och studenter kunde med Bautans hjälp mötas på stadens gator som jämbördiga – och inte med snorkiga miner eller underlägsenhetskänslor. Bautan gav ett sken av jämlikhet. Men den aspekt av maskbärandet som är mest inspirerande och relevant för oss idag är anonymiteten. Och framförallt: att anonymiteten respekterades – av såväl invånarna, som av republikens ledning. För även om ledningen gjorde mycket för att begränsa det allmänna maskbärandet, hade den i slutändan en tillåtande attityd. Och även om man mycket väl visste vem som dolde sig bakom en mask på stan, låtsades man aldrig om det. Utan man hälsade med en fras i stil med "Godafton, vackra mask"… Anonymiteten var så helig att det kunde räcka att bära en Bauta-formad brosch på ytterkläderna för att respekteras som inkognito. Venedigs ledning och invånarna visste att den här typen av ventiler för privatlivet var viktiga. Särskilt i tätt sammanknutna och socialt och religiöst kontrollerade samhällen. Förmodligen var möjligheten att kunna dra sig undan och vara osynlig en minst lika viktig faktor för den sociala stabiliteten, som den skenbara jämlikheten. I alla fall en mer sympatisk och modern. Tor Billgren, kulturjournalist

Historiker låter nu en AI leta efter historiska svenskar genom att lära sig att känna igen deras ansikten. Vi uppmärksammar projektet och besöker också jubilerande Centrum för Näringslivshistoria. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En AI håller på att lära sig känna igen historiska svenskars ansikten för att hjälpa forskarna att leta i Stadsarkivets och Stadsmuseets stora arkiv efter dessa människors livsöden. Historikern Mats Hayen berättar om projektet som kan ge helt ny information om helt vanliga svenskar, men som också skapar etiska utmaningar.Vi besöker också det nio mil stora arkivet där Sveriges företag sparar sina arkiv för eftervärlden. Centrum för Näringslivshistoria har i 50 år sparat, bevarat och beforskat de rekordstora samlingarna som kan berätta om företagens ofta bortglömda roll i Sveriges historia. Alexander Husebye och Anders Houltz på arkivet berättar om vikten av att minnas industridesigners, galna oljeprojekt och kopparletning i Härjedalen.Programledare är Tobias Svanelid.

Jessica har en ny affärsidé som involverar fula (?) ansikten som Malin inte helt köper… Vi levererar också ett lifehack för föräldrar som aldrig hinner/orkar ha dejtnights. Jessica har också en hel del att prata om när det kommer till kött/roadkills och tryffelsalami… Varför har Malin för kort nacke och Jessica för lång överkropp? För vad? Och vad är en menssponsor? Lyssna det blir kul!Klipps av Victor Ganguly Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har gjorts ett otal filmatiseringar av Dracula. Att två så totalt olika versioner som Herzogs och Coppolas båda så väl framställer sin tragiske antihjälte säger mycket om urkraften i Bram Stokers berättelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med kalt huvud, febriga ögon och vässade rovdjursframtänder framträder Klaus Kinski som greve Dracula i Werner Herzogs Nosferatu från 1979. Han är nedtonad, ömklig. Hans vita ansikte uttrycker gränslös längtan och ensamhet. I Francis Ford Coppolas Bram Stokers Dracula från 1991 gestaltas han av Gary Oldman. Ibland rör han sig på Londons gator, sökande efter sin sedan hundratals år förlorade kärlek, iklädd i hög hatt, med svallande hår och blå glasögon. Likt en Elsa Beskows Farbror Blå som i sin ungdom kunde varit medlem i Led Zeppelin.Ludvig Josephson, producent för skräckpodden Creepypodden i Sveriges Radios P3, förmedlar sina intryck av de två porträtten av greve Dracula.

Dan har tappat rösten så Josefine tar över avsnittet och berättar om mannen med 1000 ansikten. Manus av Sofie Karlsson. Klippning av Maja Hjelm.Alla avsnitt av Mördarpodden finns ute nu på Patreon. Om du gillar Mördarpodden kan du vara med och sponsra den på Patreon. https://www.patreon.com/user?u=10466265 Som tack får du tillgång till förhandlyssning och alla avsnitt från Richard Chase del 1 och framåt utan reklam. Vill du höra ett specifikt fall i podden? Önska dina fall i det här formuläret: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfDlQxf9SgZyeGS-qFPaB4BP-L59lQhs7BbZACfwk7xSs-AFw/viewform?fbclid=IwAR0astYAY_SJLcst89FwKaPIeHHV9zlfAxEz6Cmrh37bbMwvMHGc8z5cwg4Det här är en podcast av Dan Hörning och Josefine Molén.Instagram: @mordarpoddenE-post: zimwaypodcast@gmail.comFölj Josefine Molén här:https://www.instagram.com/j.molenFölj Dan Hörning här:X (tidigare Twitter): @danhorningInstagram: https://www.instagram.com/dan_horning/?hl=enYoutube: https://www.youtube.com/channel/UCV2Qb7SmL9mejE5RCv1chwgErik SegerstedtSpotify:https://open.spotify.com/artist/63q3l3pKBpvqEjUM5Vf1TG?si=fYtdOwIvTn6noQJW6ffPwwInstagram: https://instagram.com/e Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Du får en övning som hjälper dig att se egot, föreläsning och dialog om Karpmans dramatriangel och Lynne Forrests utveckling av den.Få de 365 lektionerna på video och ljudfil, samt community: https://ekimtillsammans.thinkific.com/Kom med på mejllistan för inbjudan till alla olika sätt du kan studera En Kurs I Mirakler tillsammans: https://www.ekimtillsammans.seGå med i facebookgruppen: https://www.facebook.com/groups/ekimtillsammans

Maskens alla ansikten I det här avsnittet utforskar vi den djupa betydelsen av masker och deras roll i olika kulturer och sammanhang genom historien. Vi blickar tillbaka på ritualer och traditioner som har format användningen av masker, från ceremonier till teater och konst. Från den lekfulla clowndräkten till antika vackra masker, till den skrämmande masken hos Jason, ser vi hur skräck och skönhet kan sammanvävas på ett säreget sätt. Vi diskuterar det övernaturligas dragning och de många ansikten som människan bär, både synliga och dolda."

Tillit och mod. En plats att reflektera över djupet och vidderna inom oss. En plats för nya tankar, nya perspektiv, nya vägar och ett helt nytt liv.  Producent: Alva Arnetz Casserberg Annas instagram: https://www.instagram.com/annaarnetz.se/ Facebookgruppen Tillit & mod: https://www.facebook.com/groups/tillitochmod Annas websida: https://www.annaarnetz.se/

Att möta sig själv kan vara skrämmande. Men livet ser till att vi följer vår plan och stretar vi emot får vi en påminnelse att det är dags att vakna. Niklas var två timmar från döden när han fick sitt wake-up call. I detta samtal berättar han hur han dolt sin sårbarhet genom att manipulera, distrahera och avleda andra människor för att slippa visa vem han är. Han har lärt sig hur man beter sig för att passa in, samtidigt som han medger att hans emotionella intelligens inte hängt med. Han sträcker nu ut en hand till de människor som han utifrån sitt beteende har sårat under sitt liv. Detta är nytt för honom, tidigare har han stängt av sina känslor utan att se tillbaka. Nu kommer han inte undan längre - livet ser till att han tar tag i sin läkningsprocess Jag älskar när människor utmanar sina rädslor och hoppar ut i det okända - för det är exakt detta Niklas gör i vårt samtal. Innan den dramatiska händelsen i somras fanns det inte på kartan att han skulle berätta om sitt liv och låta mig tolka hans astrologiska karta i min podd. Min förhoppning är att han nu vågar möta sig själv allt mer - för hur intressant kan det inte bli om hans intelligens inom matematik kan integreras med hans själsliga intelligens. Vårt samtal väckte en del tankar i mig – vad ÄR egentligen intelligens – och hur viktig är inte den själsliga intelligensen? Jag är övertygad om när vi förfinar våra känslor och har tillit till dem så är de våra biljetter in i en multidimensionell verklighet. Detta tycker jag är extremt intressant.

Adrian har friterat munkar och kände sig livrädd under processen och Adam har på nytt förälskat sig i salt. Anton berättar om när han impulsköpte ett badrumsskåp och så får de tillsammans rett ut vad som är skillnaden på jordärtskockor och kronärtskockor. De går igenom mattrender för 2024 och konstaterar att nostalgi är ett nyckelord. Du får också svaret på om analogt ljud från LP-skivor är bättre än digitalt ljud och så har Anton och Adrian varsin teori om varför det görs så många uppföljare och remakes av filmer.Kontakt: kontakt@matkoma.comGå med i eftersnacksgruppen:https://www.facebook.com/groups/pratkomaeftersnackProduktionsbolag: Polpo Play ABwww.polpoplay.comVill du göra reklam i en Polpo-podd?Maila hello@polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Judar i Sverige upplever ett allt starkare hot i form av antisemitiska attityder och hatbrott. Samtidigt visar den forskning som finns att antisemitiska föreställningar överlag har minskat något i Sverige. Hur går det ihop? Kvartal har gått igenom ett antal undersökningar om antisemitism i Sverige och i världen. Av Henrik Höjer Inläsare: Johan Rabaeus

Sari Nuttunen är kostymör vars verk du har sett många gånger i TV, film och teater. Hur tar hon fram essensen hos en karaktär och får den att passa in i dess samtid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Maskör, perukmakare och makeup-designerSari Nuttunen arbetar med både tv, film och teater, och att följa manus och visuellt lyfta fram karaktären hos skådespelaren är det hon dagligen sysslar med i sitt arbete som maskör och kostymör. Hon har arbetet med ett otal svenska TV-produktioner, filmer och teater såsom Sameblod, Morden i Sandhamn, Gyllene tider och många fler.Hur är det egentligen med tatueringar, är de en distraktion som kan begränsa eller förstärka en skådespelares karriärmöjligheter?Kalle & Sannas förvandlingSanna och Kalle har med hjälp av stylisten Theresa, frisören Jana och makeupartisten Tone fått en mer hållbar stil med secondhandkläder i programmet Restyle. Hur såg dem ut efter två intensiva dagar, och hur har loppismusklerna utvecklats sedan deras medverkan?Häng med, det blir kul!Sanna Laakso & Kalle Kinnunenpopula@sverigesradio.se

En halvlek med två ansikten gav till slut Liverpool alla tre poängen mot Wolves men det var verkligen några hädiska första 45 innan vi började se en ljusning. Var Gomez insats på Lovren-nivå? Vem ledde vändningen i andra? Och hur jävla bra fortsätter Salah att vara vecka efter vecka? Vi tar ut två elvor till veckans matcher och konstaterar att Europa League ska vara ren rotation hela hösten. Och så ett sista varv i Cirkus Hendo.

I dagens avsnitt av "Universums hemligheter" tar vi med dig på en resa in i det övernaturliga för att utforska Belmez ansikten - ett av de mest gåtfulla fenomenen inom paranormal forskning. Belmez ansikten är en serie av oförklarliga ansiktsliknande formationer som plötsligt dök upp på golvet i en familjs hem i byn Belmez i Spanien under 1971. Ansiktena bildades och försvann gång på gång, vilket skapade stor uppståndelse och lockade forskare, skeptiker och nyfikna människor från hela världen. Vill ni ta del av Gateway så finns länken nedan. https://www.patreon.com/Gateway690

Serier vi pratar om i det här avsnittet: Kungen med två ansikten (2023)1923 (2022)Wahlgrens Värld (säsong 13)Pamela Anderson: A love story (2023)Collin From Accounts (2023)Cunk on Earth (2022)Kapningen (2023)******************Producerat av Silverdrake Förlag.www.silverdrakeförlag.seRedaktör och Klippare:Marcus Tigerdraake, marcus@silverdrakeforlag.seMedverkande:Marcus Tigerdraake, marcus@silverdrakeforlag.se@marcustigerdraakeVictoria Tigerdraake, victoria.tigerdraake@gmail.com@victigerdraake Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I tredje säsonger följer vi Simon, vars pappa är dömd för mord på Simons mamma.Medverkande: Olof Risberg & Nonni ArdalManus: Viveka Risberg & Olof RisbergRegi: Tim Dillman & André ChristensonProduktion: Novel StudiosMusik: Yari Blue & Epidemic sound Become a member at https://plus.acast.com/s/pojkmottagningen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anna berättar den otroligt spännande historien om Monstret med 21 ansikten, som terroriserade Japans godisföretag på 80-talet. Ja men ni hör ju. GOD JUL! Lyssna på Mord Mot Mord redan på onsdagar i Podplay-appen eller på podplay.se. Mord Mot Mord är en vanlig snackig podd, fast om mord. Det är lättsamt prat i ett försök att hantera världens värsta ämne.

Säsongens första avsnitt är inspelad med publik! Den 20 oktober klev vi in i Andrénrummet i Ystads stadsbibliotek och talade om en svensk militär som skippade uniformen och svepte capen om sig när han till vardags spatserade. Vi frågade oss vem den här Ryttmästare John Andrén egentligen var när vi lärde känna hans i anden fyra närmsta vänner. Nu kan du lyssna på ett arv och fem fascinerande livsberättelser, men håll ett öra öppet för en viss Harlekin som antagligen är den som drar i alla trådar.

Tunna trådar innanför huden, kanske inget för oss. Å så lite valsnack. Vem gömmer saker hemma?

Segern mot Norrby som satt långt inne. Nästa motståndare Örebro: slagna på förhand eller ett lag fullt av allsvensk potential? Felix Hörberg! Frågelåda och mycket, mycket mer! Intro- & Outrolåt: Audioscribe - Shimmer Tillgänglig hos: NoCopyrightSounds NoCopyrightSounds finns på Youtube och Spotify

Vad är skillnaden på solidaritet och lojalitet? Varför är väskan en så solidarisk uppfinning? Vad har vi sett för höjdpunkter i de solidariska rörelserna genom tiderna, och vad kan vi dra för lärdomar av dem? I Ordfronten #125 möter förläggare … Continue reading →

Månens baksida ser väldigt annorlunda ut jämfört med den sida vi ser från jorden. Nu finns det en färsk teori om vad det beror på att vår måne är så asymmetrisk: en våldsam kollision för flera miljarder år sedan. Och hur det nu råkar sig så kan den här brutala rymdkrocken ha skapat en riktig skattkammare för gruvbolagen och framtida månkolonister att ösa rikedomar ur när de en gång tar sig till månen.. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Sedan Ryssland invaderade Ukraina har vår reporter Emma Engström haft kontakt med den ukrainske skådespelaren och regissören Pavlo Yurov. Hör honom i en intervju om skapande och en förändrad vardag.

Sedan Ryssland invaderade Ukraina har vår reporter Emma Engström haft kontakt med den ukrainske skådespelaren och regissören Pavlo Yurov. Hör honom i en intervju om skapande och en förändrad vardag. DOKUMENTÄREN SKAPAR LIV, MINNE OCH PERSPEKTIVVad är dokumentärfilmens särart? Vad skiljer den från en nyhetsartikel eller ett fiktivt verk? Och vilken roll har dokumentären i hur den skildrar ett krig? Den här veckan pågår TEMPO dokumentärfestival i Stockholm. En av filmerna som premiärvisats är Manal Masris Touching freedom, en skildring inifrån IS belägring av den kurdkontrollerade staden Kobane 2014. Hör regissören Manal Masri om historien bakom filmen, och i ett samtal med regissören Martin von Krogh om vad de tänker att en dokumentärfilm kan åstadkomma.  MAN KAN FÄNGSLA MÄNNISKOR, MEN INTE TA KÄRLEKEN FRÅN DEM.Den som säger så är Sebastian Meise, regissör till den tyska filmen Den stora friheten som går upp på bio idag. Här får vi följa huvudpersonen Hans Hoffman, som under tre decennier åker in och ut ur fängelse i olika perioder. Hans brott? Han älskar män, i en tid när homosexualitet är kriminellt i Tyskland. DET ÄR ETT SÅDANT SUG I FÄRGERNADet säger P1 Kulturs konstkritiker Cecilia Blomberg om Sonja Delaunays målning Bal Bullier från1913, ett av konsthistoriens första abstrakta verk. Hör om konstnären Sonja Delaunays strävan efter färg, färg och åter mer färg i dagens klassiker.   SINNESRO ÄR MÅLET FÖR NIKI TSAPPOS DANSFÖRESTÄLLNING HEAD PEACENiki Tsappos är sedan länge en av Sveriges främsta hiphopdansare. Nu koreograferar hon sitt första egna verk, för två dansare. "Head Peace" är titeln, och föreställningen ska ut på Riksteaterturné runtom i Sverige till i mitten av maj. Vår reporter Anna Tullberg fick vara med på en repetition av föreställningen och testa om sinnesron når ut ur dansen, och efteråt blev det en intervju med Niki Tsappos.

Tobbe och Anna fnissar ikapp över detta galopperande, frustande vidunder till spel som är Gammelringen. Anna går in som en glad nolla som vill klappa sköldpaddor och Tobbe är hennes väderbitne senpai. Milda spoilers om fiender förekommer, så vill man vara en total snöflinge-vanilj-oskuld så styr raskt undan från veckans avsnitt.

Här kommer ett purfärskt avsnitt av din favoritpodd. Denna gång snackar vi om trematchersveckan som gick och diton som kommer. Det blir lite om Nanne, Selin, kampen om topplaceringarna och om den numera helt ordinarie Wille. Vi bjuds på en KONTROVERSIELL nominering i Veckans Beliavski och två starka kandidater i Veckans Marklund. Låt det väl smaka. Ett stort tack skall denna vecka riktas till vår vän Mikael Emsing som räddade ljudet på en av våra inspelningar.

Hör några lyssnare som hört av sig om hur deras sorg ser ut. "Att förlora kontakten med sitt barn kan jämföras med någon som har dött, det är i alla fall en relation som har dött." I vårt telefonväkteri om sorg som sändes i höstas var det många som hörde av sig som inte fick plats. I dag återvänder vi till några av dem som ville dela med sig av sin sorg och berätta om hur de hanterat den. Vi hör om vägar genom sorgen efter ett barn, men också om sorgen när barnen sagt upp kontakten, och att man kan sörja en hund så det känns som hjärtat ska brista. Programledare: Lollo Collmar Producent: Anders Diamant

Nyheter på lätt engelska i ett långsamt tempo. Planerna för den nya europeiska superligan gick snabbt om intet. Fansen rasade mot upplägget och vissa hävdade att den var ett hot mot fotbollens själ. Deepfake-news är ett videoklipp som är manipulerat från grunden. Ansikten från kändisar eller politiker klipps in och en fejkad röst säger något uppseendeväckande. Vår reporter, Kate Holland, undersöker om det är svårt att upptäcka "deepfakes". 2020 var ett rekordår för nedladdning av rap och hip-hop!

Nyheter på medelsvår engelska. Planerna för den nya europeiska superligan gick snabbt om intet. Fansen rasade mot upplägget och vissa hävdade att den var ett hot mot fotbollens själ. Deepfake-news är ett videoklipp som är manipulerat från grunden. Ansikten från kändisar eller politiker klipps in och en fejkad röst säger något uppseendeväckande. Vår reporter, Kate Holland, undersöker om det är svårt att upptäcka "deepfakes".

Med stigande ilska laddar Anders för matcher som inte blir av. Johan håller HBK-Ante i handen när det blåser. Dessutom: Viral-Johan, Mourinho som TV-stjärna, spelande tränare, Aragonés dubbla identiteter, DN-klockan, Lombardos lastbil, Per Karlssons sorgliga insikt och en villrådig Häckenmålvakt på Systemet i Frölunda.

Med stigande ilska laddar Anders för matcher som inte blir av. Johan håller HBK-Ante i handen när det blåser. Dessutom: Viral-Johan, Mourinho som TV-stjärna, spelande tränare, Aragonés dubbla identiteter, DN-klockan, Lombardos lastbil, Per Karlssons sorgliga insikt och en villrådig Häckenmålvakt på Systemet i Frölunda.

I veckans podd faller Prins Philip på målsnöret.Tobias har haft sin mest magiska upplevelse i Lets Dance på 15 år!Gabriel har gått från Stockholm till Sundsvall.Vi överraskas av all dold info som kommer fram i nya Knutby-dokumentären.Och vilket är egentligen världens lyckligaste folk?Nu kör vi!I säng med Tobias & Gabriel produceras av Poddagency See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Är världen mer polariserad än någonsin? Och varför har det blivit så? I veckans avsnitt hör du Anna Svahn, Martin Sandquist och Karl-Mikael Syding diskutera polariseringsfenomenet ur flera olika perspektiv. Glöm inte att prenumerera i din podcast-app och lämna gärna en recension så hjälper du oss nå ut till fler lyssnare. Mer information om Antiloop hittar du på antiloophedge.com och på antiloophedge.com/memos får du även tillgång till Antiloops alla memos. Antiloop Podcast produceras i samarbete med Vexaton Media 00:00 - Intro 00:35 - Så går det för Antiloops aktiva strategier 02:25 - If my opinion offends you, go ahead and unfriend me now 03:41 - Social dilemma 05:52 - Polarisering enligt 4th turning 07:25 - Vaccin eller inte vaccin? 09:10 - Polarisering kring Bitcoin på Antiloops kontor? 12:50 - Trots hårda val om makten landar det alltid i 50/50? 14:27 - Hur kan man hålla sig nyanserad? 16:53 - Medvetenheten om hur litet ditt egna perspektiv är 18:25 - Och att saker oftast är mer komplexa än vi förstår

Trettio plus trevar med Tove Norström, Klara Doktorow och Sofi Fahrman. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trettio plus trevar med Tove Norström, Klara Doktorow och Sofi Fahrman.

”Miljonprogrammets många ansikten” är en serie samtal med personer med olika typer av kunskap om miljonprogrammet och miljonprogramområden. Forskare, aktivister och boende kommer i podcasten Habitat att på olika sätt dela med sig av sina tankar om vad miljonprogrammet var, är och kommer att bli, i en tid då dess områden återigen blivit fokus för […]

Vi avslutade avsnitt ett i FollowTheMoneys sommarserie med att berätta om hur ryska oligarker sedan slutet på 90-talet tagit sin tillflykt till London, och hur samma stad de senaste 20 åren blivit en kuliss för ett flertal uppmärksammade spionmord och oförklarliga försvinnanden. En som i stället helt och hållet för egen maskin har tvingats att försvinna är Bill Browder. Den jagade finansmannen reste i motsatt riktning från London till Moskva för snart 30 år sedan i hopp om att finna guld när Ryssland öppnades upp efter Sovjets fall - och han fann det. Men vad som nästan lät för bra för att vara sant skulle också visa sig vara just det, och när allt kraschade samman fördes Bill Browder ut på en äventyrlig kamp mot Putins Ryssland. Vad var det egentligen som hände, och hur kom en hoper självutnämnt renhåriga nordiska banker att falla pladask från sina höga moralhästar och dras i smutsen? Det här är avsnitt två i FollowTheMoneys sommarserie om Bill Browder och de nordiska storbankerna, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning. Dagens avsnitt är en berättelse om kommunistiska genier, girighet och om den största penningtvättshärvan i Europas historia.

Tor Billgren tar oss med till gamla Venedig, där invånarna under medeltiden och renässansen använde masker för att skydda sitt privatliv undan skvaller och statlig och kyrklig kontroll. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän publicerades ursprungligen 2016. Fredagen den 12 maj 1797 reste sig Venedigs statschef Dogen Lodovico Manin från sitt säte i Stora Rådets sal i det rosa regeringspalatset på Markusplatsen. Han tog av sig den karaktäristiska, toppiga huvudbonaden som Dogerna burit före honom sedan 1300-talet. Ta den, sa han till sin betjänt. Jag kommer inte att behöva den igen. Samtidigt tog de över femhundra männen i Stora Rådet högtidligt av sina vita masker. I lagunen utanför låg Napoleons flotta till ankars med kanonerna laddade. Venedigs 1071 år långa historia som självstyrande och tidvis blomstrande republik var över. En av Napoleons första åtgärder när han tagit makten var att förbjuda bärandet av mask på allmän plats. För det hade nämligen venetianarna gjort. Till vardags. Fattig som rik. Man som kvinna. Ursprungligen var bruket att bära mask förbehållet aristokratin och det var begränsat till vissa högtider och till karnevalen. Masken gav de förnäma möjlighet att festa och apa sig anonymt, så att deras sociala ställning inte underminerades av eventuella snedsteg eller ovärdigt beteende. Masker förekom också vid omröstningar i de olika styrande församlingarna och fungerade alltså som en motsvarighet till dagens valhemlighet. Men i takt med att borgarklassen och dess välstånd växte, spreds maskbärandet även dit, och fram på 1600-talet var det allmänt förekommande. Det hade då också blivit tillåtet året runt. Masken som det handlar om i det här vardagssammanhanget kallas Bauta. Den är vitmålad, tillverkad av läder och går ner över munnen. Maskens överläpp går ut som en vid, spetsig näbb, som gör att man kan äta och dricka med masken på. Den förvränger även rösten en smula. Vad ordet Bauta betyder finns det olika teorier om. En förklaring är att det skulle komma ur skrämselordet BU, som på italienska motsvaras av BAU, vilket då skulle anspela på maskens hotfulla uttryck. En annan teori är att det kommer ur tyskans BEHÜTEN som betyder att skydda. Det vill säga att skydda ens identitet. Till masken hörde en dräkt som dolde kroppen helt. Tyg som täckte håret och öronen, och en slängkappa som dolde kroppsformen. Bautaförklädnaden erbjöd med andra ord fullständig anonymitet. Vad var poängen med det då? Varför uppstod behovet av detta just i Venedig? I sin bok om den venetianska masken framställer filosofidoktorn Marie Ghisi det hela som en nödvändighet. Stadens trånga gator och gränder gjorde att det fanns få platser i Venedig där man kunde röra sig utan att vara observerad. Det fanns alltid ett öppet fönster nånstans med nyfikna öron. Iförd mask kunde man gå vart man ville utan näsvisa frågor. Till hemliga möten eller för att träffa en älskare. De här kärleksmötena var vanligt förekommande, och en av anledningarna till Venedigs rykte som en lössläppthetens stad. Men masken underlättade inte bara hemlighetsmakeri, utan också det vardagliga livet. För i takt med att den förmögna eliten växte, växte det också fram sociala koder och avancerad etikett. Här blev masken ett sätt att kunna ta sig från A till B utan att tvingas stanna i varenda kvarter för att genomföra hälsningsritualer med potentater och förnäma fastrar. Och eftersom masken inte fästes av några band runt huvudet, utan var inkilad under hatten, var maskbärare dessutom undantagna från seden att lyfta på hatten vid hälsning. Detta kommenterar en ung Wolfgang Amadeus Mozart roat i ett brev under en av sina italienska resor. Att Venedig har kommit att förknippas så intimt med masker har fler orsaker än det här vardagliga maskbärandet. Jag nämnde karnevalen, som har sitt ursprung i firandet av en militär seger mot ett grannfurstedöme 1162. En tredje förklaring är att Venedig på 1500-talet blev Europas huvudstad för teater, i synnerhet Commedia dell'Arte, en improviserad teaterform som kretsar kring ett antal stereotypa karaktärer med fasta egenskaper. De kännetecknas av sina kläder och sina speciella masker. Som exempel kan vi ta Brighella, den sluge tjänaren, som ofta driver handlingen framåt med falskspel och intriger. Han bär en mask som är halvtäckande, med kraftig näsa och barskt uttryck. Detta att förklädnaden så ofta användes för lättsamheter och omoraliska och äktenskapsbrytande syften fick Venedigs ledning och kyrkan att vilja begränsa användandet av mask. 1608 föreslog republikens nitiska säkerhetsråd till och med att förbjuda maskbärandet helt och straffa överträdelser med ett år som galärslav. Så laddad var masken. Det förbudet gick inte igenom, men det blev i alla fall förbjudet att bära mask i kyrkor och på andra heliga platser. Under pestens tid var det förbjudet av rent hälsomässiga skäl för att smittade inte skulle kunna dölja de typiska pestutslagen. Och 1703 förbjöds de i spelsalongerna. Men republikens ledning utfärdade inte bara förbud. Deras förhållande till det allmänna maskbärandet var ambivalent och det finns också exempel på när de lagstiftade om obligatorisk mask. Som 1716, då full Bauta-maskering föreskrevs i teatersalongerna, delvis för att begränsa flörtandet men framförallt för att hindra stadens superrika från att pråla med sina dyrbara kläder och juveler. Detta sågs nämligen som ett stort problem i republiken och det stiftades tidigt lagar som reglerade hur dyra kläder fick vara. Hur mycket pärlor som fick synas och så vidare. Kläder av rent guld vilket förekom förbjöds helt. Tidvis använde venetianarna Bautan för att dölja sina fina kläder och därmed kringgå lagarna, och tidvis lagstiftades det alltså om Bautatvång. Man kan spekulera kring huruvida det här sättet att begränsa uppvisningar av rikedom i offentligheten kan ha bidragit till att upprätthålla den sociala ordningen i Venedig. För trots den enorma ojämlikheten har Venedig ingen historia av större upplopp eller oroligheter. Borgare och adel, hantverkare och studenter kunde med Bautans hjälp mötas på stadens gator som jämbördiga och inte med snorkiga miner eller underlägsenhetskänslor. Bautan gav ett sken av jämlikhet. Men den aspekt av maskbärandet som är mest inspirerande och relevant för oss idag är anonymiteten. Och framförallt: att anonymiteten respekterades av såväl invånarna, som av republikens ledning. För även om ledningen gjorde mycket för att begränsa det allmänna maskbärandet, hade den i slutändan en tillåtande attityd. Och även om man mycket väl visste vem som dolde sig bakom en mask på stan, låtsades man aldrig om det. Utan man hälsade med en fras i stil med "Godafton, vackra mask" Anonymiteten var så helig att det kunde räcka att bära en Bauta-formad brosch på ytterkläderna för att respekteras som inkognito. Venedigs ledning och invånarna visste att den här typen av ventiler för privatlivet var viktiga. Särskilt i tätt sammanknutna och socialt och religiöst kontrollerade samhällen. Förmodligen var möjligheten att kunna dra sig undan och vara osynlig en minst lika viktig faktor för den sociala stabiliteten, som den skenbara jämlikheten. I alla fall en mer sympatisk och modern. Tor Billgren, kulturjournalist

”Miljonprogrammets många ansikten” är en serie samtal med personer med olika typer av kunskap om miljonprogrammet och miljonprogramområden. Forskare, aktivister och boende kommer i podcasten Habitat att på olika sätt dela med sig av sina tankar om vad miljonprogrammet var, är och kommer att bli, i en tid då dess områden återigen blivit fokus för […]

I detta avsnitt pratar Stephanie om ensamhet. Egentligen behöver den ingen närmare presentation. För hur pratar man om det där som gör så förbannat ont utan att gråta? Stephanie är övertygad om att gemenskap och att se sin näste är botemedlet mot vår tids egendomliga ensamhet som breder ut sig alltmer

Phoenix i sitt livs roll som serieskurken Jokern. Vi diskuterar hur han sköter jobbet. Och vilken roll gör Jennifer Lopez i "Hustlers"? Hur tänker Mattias Andersson om Dramaten som nationalscen? Joaquin Phoenix gör sitt livs roll som serieskurken Jokern i Todd Phillips film "Joker" som har premiär idag. Många kritiker är överlyckliga, andra mer ljumma. Samtidigt ser vi Jennifer Lopez i sin första stora film på länge, "Hustler", där hon spelar kriminell lyxstrippa. Kritikerna Jenny Teleman och Maria Brander är med i P1 Kultur för att prata om rollprestationerna och filmupplevelserna. I mars tar Mattias Andersson från Backa teater i Göteborg över jobbet som konstnärlig chef på Dramaten i Stockholm. Hur han tänker sig Dramaten som nationalscen i framtiden? Den kanadensiska världssopranen Barbara Hannigan har också gjort kometkarriär som dirigent. På ett helt egensinnigt sätt leder hon orkestern med rösten, samtidigt som hon rör sig och har kontakt med hela rummet helt närvarande i musiken. Hur det här går till kan man uppleva på Konserthuset i Göteborg just nu. Reportage av Sofia Nyblom. Klassikern handlar om ett konstverk som snart är hundra år. Den har titeln Torgbild, fransk småstad och är en detaljerad, lite naiv målning av en värld som inte längre finns. Han som målade torget hette Hilding Linnqvist, en konstnär som fick nästan alla svenska konstpriser som gick att få - var älskad av den stora publiken och respekterad av kollegerna. Mikael Timm om torget i Chinon. Programledare: Roger Wilson Producent: Anna Tullberg

Första halvan av veckans MMM handlar om Kazuko Fukuda, kvinnan som genom sneaky beteende och plastikkirurgi NÄSTAN lyckades undkomma fängelse för mordet på sin kollega Atsuko Yasuoka. Andra halvan ägnas åt den fruktansvärt sorgliga och frustrerande historien om bortförandet av och mordet på Tori Stafford. LIVEPODDSBILJETTER: https://www.stauppklubben.com/mord-mot-mord Länkar och bilder som är relevanta för dagens avsnitt publiceras i Facebookgruppen Mord Mot Mord Podcast. Önska fall på Instagram, skriv till @karinlondre eller @sandellanna. Mord Mot Mord är en vanlig snackig podd, fast om mord. Det är lättsamt prat i ett försök att hantera världens värsta ämne.

Vings flygningar ställs in. Framgångsrika orienteraren Tove Alexandersson är dagens gäst. Blanda in grönsaker i kötträtter. Höstbilder från hela Sverige. Författaren Pascal Engmans andra bok.

Jokern har inte ett förflutet eller ens en identitet, han har flera som han konstant pendlar mellan. Jimmy Håkansson reflekterar över den leende mannens betydelse i Batmans universum. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Våren 1940 är det premiär för en ny serietidning. Huvudpersonen Bruce Wayne debuterade egentligen året före, då som en excentrisk miljonär som bearbetar sina föräldrars mord genom att klä ut sig till en fladdermus och bekämpa brott. Men det är i det första numret av Batman som vi får träffa en flinande gangster som stjäl juveler och mördar sina offer på exakta klockslag. I slutet av berättelsen drar skurken kniv och gör ett utfall mot den rättrådige hämnaren. Men i stället för att sticka ner hjälten snubblar han och hugger sig själv i bröstet. Det var inte tänkt att Jokern skulle överleva sitt möte med Batman. Han var bara en dussinskurk som läsaren skulle glömma bort i tid till nästa nummer. Men redaktören Whitney Ellsworth såg potentialen i gangsterclownen, och innan tidningen skickades till tryckeriet lät han rita dit en sista bildruta. Det nya avslutet var en hastig efterhandskonstruktion som ställde handlingen på sin ända. Jokern åker iväg med en ambulans där läkaren gör en häpnadsväckande upptäckt: Jokern lever och kommer att överleva. Och överleva gjorde han. I snart 80 år har figuren som skapades av Jerry Robinson, Bill Finger och Bob Kane varit en grundsten i populärkulturen. Först 2019 fick han sin första egna långfilm, men Jokerns historia har varit föremål för otaliga tolkningar ända sedan 1940. I de flesta av dessa tolkningar återkommer en nyckelscen: Ett misslyckat inbrott i fabriken Ace Chemicals där en man faller ner i en tank med farliga kemikalier som färgar hans hår grönt, bleker hyn vit och förvrider ansiktet till ett permanent grin. I seriealbumet The killing joke från 1988 gör Alan Moore en ansats att mänskliggöra superskurken. Här är Jokern ingenjören som säger upp sig från sitt jobb för att satsa på stand up-karriären. Men det går inget vidare och för att försörja sin gravida fru blir han övertalad av två gangsters att genomföra en stöt mot sin före detta arbetsgivare, Ace Chemicals. Men samma dag omkommer frun i en tragisk hushållsolycka. Motvilligt blir han meddragen till fabriken där kuppen går åt skogen och han själv trillar ner i ett syrabad och spolas ut genom ett avloppsrör. En dålig dag kan få vem som helst att tappa sitt moraliska fotfäste menar Jokern i The killing joke. För att pröva sin tes utsätter han poliskommissarien James Gordon Batmans bundsförvant för en serie grymheter där han bland annat förgriper sig på Gordons dotter och skjuter henne i magen. Alan Moore skildrade Jokern som en moraliskt komplex karaktär på ett aldrig tidigare skådat vis. Men förändring i sig var inget nytt för clownen det har alltid varit en del av hans repertoar. När Jokern debuterade på 40-talet var han en psykotisk gangster med fedorahatt och kulsprutepistol. Under 50-talet blev serietidningarna anklagade för att vara för våldsamma. Branschen svarade med att starta det självreglerande organet The comics code, och till följd av detta blev Jokern degraderad från livsfarlig polismördare till en barnvänlig pajas som rånade sina offer med skrattgas. Det var inte förrän på 70- och framförallt 80-talet som han hittade tillbaka till sitt ursprungliga mörker. I Jim Starlins A death in the family slår Jokern ihjäl Robin med en kofot, och i Frank Millers Dark knight returns går han så långt att han tar sitt eget liv bara för att sätta dit Batman för mordet. The killing joke må ha mejslat ut en bakgrundshistoria för skurken, men det ska inte misstas för ett facit. Jokern är en opålitlig berättare, och i en betydande scen säger han att han inte ens själv litar på sina minnen. "Ibland minns jag det på ett sätt. Ibland på ett annat. Om jag ska ha ett förflutet vill jag ha flera val." Kanske är repliken en subtil pik till serieförlaget DC Comics notoriska skarvande med tidslinjer och kontinuiteter. Sedan 60-talet har DC snärjt in Batmanmytologin i så många alternativa världar, tidsresor och -paradoxer att det är omöjligt att reda ut härvan. I ett parallellt universum är det till exempel Bruce Wayne som skjuts ihjäl i gränden utanför biografen och inte föräldrarna Thomas och Martha. Händelsen utlöser en märklig kedjereaktion som slutar med att Thomas blir Batman och Martha Jokern. Vill du veta hur jag fick mina ärr? frågar Heath Ledgers Joker vid flera tillfällen i Christopher Nolans film The dark knight och pekar på ärren som vanställer hans mun till ett groteskt flin. Och varje gång får vi en ny förklaring. Vad säger det? Att Jokern inte har ett ursprung han har flera. Den insikten blir särskilt tydlig när man läser essäsamlingen The Joker: A serious study of the clown prince of crime där ett tjugotal forskare och skribenter försöker komma underfund med vem Jokern verkligen är. En av de medverkande drar paralleller till Lady Gagas postmoderna identitetspussel även en konstruerad identitet är en identitet. En annan kallar den narrande förbrytaren för en Nietzscheansk övermänniska. Däremellan finns en anekdot om hur Tea party-rörelsen spred bilder på den dåvarande amerikanske presidenten Barack Obama med Jokerns ansiktsmålning. Obamas liberala politik var jämförbar med Jokerns anarki, menade den högerpopulistiska rörelsen. Enligt den slovenske filosofen Slavoj ieks analys av The dark knight är Jokern den ende sanningssägaren i en värld där eliten upprätthåller ordningen med ädla lögner. Men den ena teorin tycks tala emot den andra. Så när författaren Mark Waid tolkade Jokerns ursprung i ett seriealbum från 2007 lät han skurken själv spela ut en kortlek där varje spelkort erbjöd en möjlig förklaring. En misslyckad komiker, en obetydlig gangster, ett kriminellt geni. Så? Vem var han? Vilket alternativ var det rätta? Det beror på hur man blandar korten, skrattar Jokern och kuperar leken. Att Jokern inte har någon sann identitet understryks av att han till skillnad från sin ärkefiende inte bär en mask. Han behöver ingen mask eftersom han jämfört med Batman är mer naturkraft än människa. Som Brian Azzallero skriver är Jokern en sjukdom. En sjukdom som saknar botemedel. En sjukdom som härjade långt innan Gotham restes och som kommer att fortsätta härja långt efter staden brunnit ner. Men förmodligen lyckades Grant Morrison knäcka nöten redan 1989 i serietidningen Arkham asylum. Här berättar en psykolog på Arkhams kombinerade fängelse och mentalsjukhus att hon ägnat år åt att analysera Jokern för att hitta roten till hans identitet och därigenom hans drivkraft. Men arbetet var fruktlöst. Det enda hon kom fram till är att Jokern saknar personlighet och därför måste skapa sig själv från grunden varje dag. Närmare än så lär vi inte komma Jokern som person. Men i och med att hans flyktighet är evig så får han också en betydelse som sträcker sig bortom den enskilda individen. Han blir ondskan som alltid finns där, eller snarare ondskan som vi människor tenderar att återskapa gång på gång, trots alla våra goda avsikter. Att Jokern är livskraftig än i dag beror på att han förvandlas och återföds varje gång han hamnar i händerna på en ny generation berättare. Kanske var det just det Whitney Ellsworth förutspådde när han för 79 år sedan lade till den där sista rutan och för evigt förändrade den populärkulturella historieskrivningen. För en sak är säker. Så länge leken blandas kommer Jokern att leva. Jimmy Håkansson, kulturskribent Litteratur Alan Moore: The killing joke. (DC Comics 1988) Jim Starlin: A death in the family. (DC Comics 1988) Frank Miller: The dark knight returns. (DC Comics) Brian Azzalero: Joker. (DC Comics 2008) Grant Morrison: Arkham asylum: A serious house on serious earth. (DC Comics 1989) Robert Moses Peaslee, Robert G. Weiner med flera: The Joker: A serious study of the clown prince of crime. (University Press of Mississippi 2015)

Ronie Berggren och Pelle Zackrisson kommenterar hur islamisk fanatism kan ta sig uttryck i vår tid, med två konkreta exempel. Lönnmördaren som letar Aisa Bibi och den döda jihadisten Michael Skråmos svärmor Umm Hamza. ------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Avsnitt 103: I det här avsnittet av Vi Bilägares podcast presenterar vi årets långteststall, hälsar på en ny medarbetare och listar bilnyheterna som väntar oss under 2019.

I Saudiarabien öppnar biografer och kvinnor får köra bil, samtidigt som de som kämpar för mänskliga rättigheter fängslas, piskas och torteras. Kommer mordet på journalisten Jamal Khashoggi att förändra någonting? I dagens program följer vi utvecklingen i Saudiarabien. Den unge kronprinsen Mohammed bin Salman, som är den som i verkligheten styr landet, har rest jorden runt för att marknadsföra bilden av ett nytt och modernt land.  Han har tillåtit kvinnor att köra bil och begränsat den religiösa polisens befogenheter. Jerry Maher, journalist från Libanon, bosatt i Sverige förklarar i en intervju med Konflikts Abdelaziz Maaloum  att han stödjer det saudiska kungahusets nya öppenhet. Han anser att Saudiarabien för en klok politik och kan tjäna som modell för hela arabvärlden. De som sitter fängslade och riskerar att avrättas anser han är spioner.   Men det finns en grymmare verklighet. Människorättsorganisationerna Amnesty international och Human Rights Watch rapporterade i veckan om upprepade fall av tortyr och sexuella övergrepp mot kvinnliga fångar. Isra al Hramhram, riskerar dödsstraff för att ha kritiserat regimen. Hon har suttit tre år i fängelse utan rättegång, berättar Ali Adubisi, som i dag driver en saudisk människorättsorganisation i Berlin, för Konflikts Sharon Jåma. Samah Hadid,  saudiexpert på Amnesty international i Beirut, hoppas att mordet kan vara en väckarklocka för omvärlden.   Ekots tidigare utrikeskommentator Agneta Ramberg menar att efter mordet i Istanbul, har den fina bilden av kronprinsen krackelerat. Hon jämför honom med andra arabiska despoter såsom Iraks förre diktator Saddam Hussein. Agneta Ramberg pekar på Mohammed bin Salmans krig mot grannlandet Jemen, världens i dag största humanitära katastrof.   Trots att den amerikanska underrättelsetjänsten CIA dragit slutsatsen att kronprinsen är ansvarig för mordet på Jamal Khashoggi så fortsätter USA:s president Trump att stå vid Saudiarabiens sida. Cecilia Uddén, Sveriges Radios mellanösternkorrespondent, har intervjuat Rami Khouri, professor i journalistik i Beirut. Han pekar på att saudierna spelar en nyckelroll för den storslagna fredsplan för Israel och Palestina som Trumpadministrationen har lovat att presentera.  Men mordet på Khashoggi har fått konsekvenser, konstaterar Agneta Ramberg. Kanske kan kriget och lidandet i Jemen förkortas genom att världen uppmärksammats på kronprinsens agerande i grannlandet, och kanske kan också balansen mellan Saudiarabien och Iran förändras. Möjligtvis är det också så att en del av de avrättningar som har planerats i alla fall skjuts upp. En direkt följd av mordet är att de som tidigare försökt lyfta fram saudiska övergrepp, nu märker att omgivningen lyssnar på dem på ett helt nytt sätt. Det säger Ghanem al-Dosari, en saudisk politisk satiriker som i dag bor i London, till Konflikts reporter Abdelaziz Maaloum. Tidigare fick han ofta höra att han överreagerade. Producent: Simon Moser Programledare: Cecilia Bodström Tekniker: Pontus Jansson

Idag samtalar Berth och jag om att ge ur vår fattigdom och ofullkomlighet, om att inte döma och kraften i våra tankar, ord och gärningar. Vi samtalar om positivt tänkande och eventuella skillnader på män och kvinnor. Jag blir rörd till tårar och inspelningen bröts utan att vi märkte det. Välsignelsen saknas, men den uttalades kort efter avbrottet. Så ta emot den även om du inte hör den. Ni har hört att det blev sagt till fäderna: Du skall inte dräpa; den som dräper undgår inte sin dom. 22Men jag säger er: den som blir vred på sin broder undgår inte sin dom, och den som okvädar sin broder undgår inte att ställas inför rådet, och den som förbannar honom undgår inte helvetets eld. 23Om du bär fram din gåva till offeraltaret och där kommer ihåg att din broder har något otalt med dig, 24så låt din gåva ligga framför altaret och gå först och försona dig med honom; kom sedan tillbaka och bär fram din gåva. 25Skynda dig att komma överens med din motpart medan ni ännu är på väg, så att han inte överlämnar dig åt domaren och domaren lämnar dig åt vakten och du sätts i fängelse. 26Sannerligen, du slipper inte ut förrän du har betalt till sista öret.Matt 5:21-26 (Bibeln)Mer om Gud och mig: www.marieeklipanovska.se

VM i fotboll har bjudit på både högtidsstunder och djupdykningar. Från dödshot och hatretorik till fantastisk fotbollsunderhållning. Allt detta benades ut tillsammans med HBL-journalisten Jonas von Wendt. 0:00 Hej och välkommen 2:50 VM-turneringens mörka sida (dödshot, hatet mot Durmaz, etc) 9:35 Är VM en PR-kupp av Ryssland? 12:36 Dopningsmisstankar kring det ryska landslaget 15:35 VM-stjärnorna (Kane, Ronaldo, Lukaku) 21:12 Lagen som överraskat positivt i VM 28:08 Tre frågor: Smultronställen i Helsingfors, dygnsrytm och antal lag i VM

Avsnitt nummer 105 av Arsenal Göteborg Podcast med Filip Tolf, Tobias Johannisson & Oscar Axelsson! Vi har säsongsavslutning i Arsenal Göteborg Podcast med gästerna Zandrah Dikanda & Christian Spjuth och vi pratar & utvärderar säsongen 17/18 samt pratar om kommande säsong!

I veckans avsnitt möter vi organisationen Bara Vanlig och dess fantastiska grundare Niclas Wennerlund  Vi pratar om utanförskap ur ett perspektiv som många av oss inte tänker på. De finns stora brister och utmaningar kring LSS och massor av människor i Sverige behandlas idag långt ifrån vad våra mänskliga rättigheter säger.

Ni ska nu få träffa två kvinnor som har utmatningssymptom av två helt olika anledningar. Den ena pga att hon är klumpigt vaggad som barn och nästa för att hon har en chef som gör henne stressad på jobbet.

När sorgen knackar på dörren och sörjs på olika sätt inom samma familj. Jessica förlorar sitt barn i plötslig spädbarnsdöd. Oscar är ledsen för att mamma är ledsen.

Ansikten, antibiotika, typsnitt, tårtor, cannabis och yttrium. En god blanding.   ---   Gemytlig podcast om Vetenskap & kuriosa. email: poddenrimligheten@gmail.com "Rimligheten" på facebook för extramaterial Vi undanber oss hashtags.

Ivar Lo-Johansson är en av våra mest kända arbetarförfattare. Han var verksam under nästan ett helt sekel och hann skriva fler böcker än någon annan författare. Framförallt skildrade han statarna och bidrog till systemets avskaffande. Ivar och "Måna". Ivar Lo-Johanssons författarskap förknippas ofta med hans kamp för statarsystemets avskaffande. Statare var människor som arbetade åt jordägare och som fick betalt till störst del in natura. Det gjorde många statare livegna. Statarsystemet avskaffades först 1945, och Ivar Lo-Johansson brukar vara en av de arbetarförfattare som anses bidragit till systemets avskaffabde. Mellan 1933 och 1943 skrev han fyra så kallade statarromaner (Godnatt, jord, Kungsgatan, Bara en mor och Traktorn) samt två novellsamlingar vid namn Statarna som alla skildrade statare. Kom från statarmiljö Ivar Lo-Johansson föräldrar var ursprungligen statare, även om de under Ivar Los uppväxt hade flyttat till ett egnahem där de försörjde sig genom att driva ett småjordbruk. Redan tidigt har Ivar Lo-Johansson ett behov av att bryta upp från uppväxtmiljö och söka sig ut i världen. Han cyklar runt i landet och försörjer sig bland annat som gårdfarihandlare, expressbud, brevbärare, skogsarbetare, lantarbetare. Han vill bli författare och när han blir arbetslös 1925 beger han sig utan pengar till Frankrike för att arbeta och skriva om de franska arbetarna. I samspråk med Harry Martinson. Hans första skönlitterära roman utkommer 1932 under namnet Måna är död och handlar om en ung författare som måste överge kärleken för att lyckas skriva. Men det är nästa roman, Godnatt, Jord som han betraktar som sin egentliga debut. Ivar Lo-Johansson var en aktiv debattör och reste efter andra världskriget omkring i landet för att skriva om äldrevården. Ivar Lo-Johansson skrev flertalet självbiografiska böcker. Först i sin självbiografiska serie på 50-talet, och sedan i form av memoarerna under 80-talet. Vad ska jag läsa? Godnatt, jord, Kungsgatan och novellsamlingarna Statarna I och II finns fritt tillgängliga på litteraturbanken.se. Kungsgatan och Måna är död finns i pocket. Många av Ivar Lo-Johanssons böcker finns utgivna som e-bok. Research I min research har jag till stor del använt mig av Ragnar Oldbergs bok Ivar Lo-Johansson: en monografi. Den är från femtiotalet och täcker således enbart Ivar Los första levnadstid. Det saknas faktiskt en heltäckande biografi, vilket är väldigt märkligt, med tanke på att Ivar Lo är en av våra absolut mest välkända arbetarförfattare. Man får söka kunskap om honom på annat håll. Magnus Nilssons avhandling Den moderne Ivar Lo-Johansson ger en bra bild över statarromanerna. På Sveriges Radios hemsida finns två intressanta samtal med Ivar Lo, ett tillsammans med Gunnar Sträng. Dessutom erbjuder Ivar Lo-sällskapet rikligt med information på sin hemsida, inte minst om hans romaner. Jag har också haft tillgång till Ivar Lo-Johanssons texter i antologierna Ansikten (1932) och Avsikter (1945). Dessutom hade jag turen att få ett exemplar av tidningen Lantarbetarens specialnummer som utgavs 1990 vid Ivar Lo-Johanssons bortgång. Musik i avsnittet: Jahzzar – Lift off Kevin MacLeod - Isolated

Ivar Lo-Johansson är en av våra mest kända arbetarförfattare. Han var verksam under nästan ett helt sekel och hann skriva fler böcker än någon annan författare. Framförallt skildrade han statarna och bidrog till systemets avskaffande. Ivar och "Måna". Ivar Lo-Johanssons författarskap förknippas ofta med hans kamp för statarsystemets avskaffande. Statare var människor som arbetade åt jordägare och som fick betalt till störst del in natura. Det gjorde många statare livegna. Statarsystemet avskaffades först 1945, och Ivar Lo-Johansson brukar vara en av de arbetarförfattare som anses bidragit till systemets avskaffabde. Mellan 1933 och 1943 skrev han fyra så kallade statarromaner (Godnatt, jord, Kungsgatan, Bara en mor och Traktorn) samt två novellsamlingar vid namn Statarna som alla skildrade statare. Kom från statarmiljö Ivar Lo-Johansson föräldrar var ursprungligen statare, även om de under Ivar Los uppväxt hade flyttat till ett egnahem där de försörjde sig genom att driva ett småjordbruk. Redan tidigt har Ivar Lo-Johansson ett behov av att bryta upp från uppväxtmiljö och söka sig ut i världen. Han cyklar runt i landet och försörjer sig bland annat som gårdfarihandlare, expressbud, brevbärare, skogsarbetare, lantarbetare. Han vill bli författare och när han blir arbetslös 1925 beger han sig utan pengar till Frankrike för att arbeta och skriva om de franska arbetarna. I samspråk med Harry Martinson. Hans första skönlitterära roman utkommer 1932 under namnet Måna är död och handlar om en ung författare som måste överge kärleken för att lyckas skriva. Men det är nästa roman, Godnatt, Jord som han betraktar som sin egentliga debut. Ivar Lo-Johansson var en aktiv debattör och reste efter andra världskriget omkring i landet för att skriva om äldrevården. Ivar Lo-Johansson skrev flertalet självbiografiska böcker. Först i sin självbiografiska serie på 50-talet, och sedan i form av memoarerna under 80-talet. Vad ska jag läsa? Godnatt, jord, Kungsgatan och novellsamlingarna Statarna I och II finns fritt tillgängliga på litteraturbanken.se. Kungsgatan och Måna är död finns i pocket. Många av Ivar Lo-Johanssons böcker finns utgivna som e-bok. Research I min research har jag till stor del använt mig av Ragnar Oldbergs bok Ivar Lo-Johansson: en monografi. Den är från femtiotalet och täcker således enbart Ivar Los första levnadstid. Det saknas faktiskt en heltäckande biografi, vilket är väldigt märkligt, med tanke på att Ivar Lo är en av våra absolut mest välkända arbetarförfattare. Man får söka kunskap om honom på annat håll. Magnus Nilssons avhandling Den moderne Ivar Lo-Johansson ger en bra bild över statarromanerna. På Sveriges Radios hemsida finns två intressanta samtal med Ivar Lo, ett tillsammans med Gunnar Sträng. Dessutom erbjuder Ivar Lo-sällskapet rikligt med information på sin hemsida, inte minst om hans romaner. Jag har också haft tillgång till Ivar Lo-Johanssons texter i antologierna Ansikten (1932) och Avsikter (1945). Dessutom hade jag turen att få ett exemplar av tidningen Lantarbetarens specialnummer som utgavs 1990 vid Ivar Lo-Johanssons bortgång. Musik i avsnittet: Jahzzar – Lift off Kevin MacLeod - Isolated

Sällan har en politikers kommentarer haft så stor marknadspåverkan. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Werner Herzog är en kreativ kameleont, ständigt aktuell, nu med Netflix-dokumentären "Into the Inferno". P1 Kultur passar på att plocka isär Herzog bit för bit, från klassikerna till katastroferna. Werner Herzog föddes i München under brinnande krig 1942. Han växte sedan upp i en liten bergsby i Bayern, studerade historia och litteratur i München och filmade samtidigt. Hans första långfilm kom 1968 men det var med "Kaspar Hauser" 1975 som han slog igenom stort. Sedan kom flera filmer som gav honom världsrykte, som "Hjärta av glas", "Stroszek" och hans fem filmer med Klaus Kinski i huvudrollen, mest kända är kanske "Fitzcarraldo" och "Aguiire - Guds vrede". Deras samarbete ledde också till dokumentären "Min bästa fiende". Efter 1988 så har Werner Herzog mer sporadiskt gjort spelfilmer men desto fler dokumentärer, nu släpps till exempel vulkandokumentären "In i infernot" på Netflix. Mindre känd är han för sina ofta storartat komiska skådespelarinsatser... Jenny Teleman och Måns Hirschfeldt gör Gunnar Bolin sällskap i studion för att plocka isär Werner Herzog.

Tobias Svanelid ställer sig ansikte mot ansikte med Sveriges äldsta bevarade ansikten, nyss uppgrävda i Åkersberga. Och så diskuteras frågan när människan för första gången gick ut i krig. I Åkersberga norr om Stockholm har arkeologerna hittat små keramikfigurer som visar Sveriges äldsta ansikten. Tobias Svanelid reser dit för att ställa sig ansikte mot ansikte med de 4 500 år gamla fynden. De tittar emot oss som de sista resterna efter Nordeuropas stenåldersjägarfolk, berättar arkeologerna Niclas Björck.Dessutom om den aktuella boken Att döda en människa, där författarna Björn Hagberg och Martin Widman letar efter spåren efter världens första krig. Genom seklen har forskare bråkat om när människor började föra krig, och frågan är om arkeologin är tillräcklig för att hitta svaret.

Kanada står inför ett viktigt val. Antingen fortsätta gynna den oljeindustri som blomstrar i Alberta, eller sluta stödja oljeindustrin och gå en fossilfri ekonomi till mötes. I Kanada rasar den historiskt värsta skogsbranden på mycket länge, och inte bara en. Satellitbilder visar över 1000 bränder i provinsen Alberta kring landets oljemecka Fort McMurray. Torrt i markerna, kraftig vind och höga temperaturer gör släckningsarbetet mycket svårt. Tiotusentals människor har evakuerats, stora arealer gammal skog står i lågor och fortfarande sprider sig elden med stora utsläpp av koldioxid som följd. Ironiskt nog tror forskare att den här typen av skogsbränder kommer bli vanligare på grund av klimatförändringarna som till stor del beror på utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser.Den här delen av Alberta beskrivs av många som det gamla Kanada dit lycksökare kommer för att göra snabba pengar på olja utan några tankar på miljön och där samhället ensidigt vilar på en naturresurs, oljan.Samtidigt driver Kanadas regering på för en offensiv miljöpolitik och har som mål att minska koldioxidutsläppen med 30 procent till år 2030. Det nya Kanada visar på en exceptionell vilja att ställa om samhället från fossila bränslen även om utmaningarna är stora. Miljöhistorikern Sverker Sörlin på Kungliga tekniska högskolan menar att Kanada står inför ett elddop. Lyckas de ställa om, är de en förebild för andra nationer, vid ett misslyckande visar det istället att det inte går att lämna fossilregimen frivilligt och i förtid.En längre intervju med Sverker Sörlin finns att ladda ner som specialpodd: Mer eller mindre pengar till oljeindustrin? Sverker Sörlin om Kanadas viktiga valProgramledare Marie-Louise Kristola

Podcast för barn på Svenska med Farzad Farzaneh.

Boken heter ”Faces of Marketing: Examining consumer responses to depictions of people in marketing” (avhandling) och gäst är författaren Hanna Berg, forskare på Handelshögskolan i Stockholm.Eftersom Hanna precis blivit färdig fil. doktor börjar vi samtalet med att prata om hur det går till att doktorera. Vi pratar sedan om hennes forskning och tittar närmre på hennes resultat. Hon har bl.a. sett att huvudlösa modeller har visat sig ha positiv effekt på kvinnors konsumtion, men att det hos män är annorlunda. Beskurna skyltdockor har också effekt på reaktionerna hos konsumenten. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I säsongsavslutningen av Känd från internet lär Athena känna vloggaren Simon Lussetti. Han berättar bland annat om spåtanten som siade honom en ljus framtid, om hatet han fick när han sa att han skulle rösta på Fi och om hur han egentligen blev känd.

Om shiamiliser, hjälpleveranser och pilgrimspolitik när Iran ökar sitt inflytande i Mellanöstern. Håller stormakten Iran på att ta över hela regionen medan vi andra stirrar oss blinda på IS? Eller är Teheran en missförståd men idealisk partner för omvärlden? Hör röster från Teheran, Jerusalem, Washington och Dubai om vad Iran egentligen vill och är på väg. I veckan har Iran varit högaktuellt på flera sätt. Dels genom de pågående förhandlingarna i Geneve som kan leda till en överenskommelse om landets kärnenergiprogram i slutet av denna månad. Samtidigt höll Israels premiärminister Benjamin Netanyahu ett uppmärksammat tal i den amerikanska kongressen där han i hårda ordalag varnade USA och omvärlden för att sluta ett avtal med Iran, eftersom han menar att landet utgör ett akut hot, inte bara mot Israel utan mot hela omvärlden. Och från de sekteristiska striderna i Irak kommer alltfler bilder på iranska generaler  - däribland Qassem Suleimani - som enligt många leder den pågående offensiven mot Tikrit, Saddam Husseins gamla hemstad i kampen mot IS. Och det är denna kamp som förändrat spelplanen i mellanöstern och gett Iran en ny mer framträdande roll, en roll man både kan använda för att utöka sitt inflyttande i närområdet, men också i förhandlingarna om att sluta ett avtal i Geneve och komma in i den internationella värmen.  Så hur ska man tolka Irans nya maktposition? Konflikts Katja Magnusson rapporterar hur Irans utrikespolitik ser ut inifrån Iran, där flera analytiker pekar på Irans förmåga att spela en konstruktiv roll i regionen. Det blir också reportage av Konflikts Kajsa Boglind om vad Irans expansion väcker för känslor hos länderna i Gulfen som liksom Israel ser ett starkt Iran som ett akut hot. Gäster i studion Trita Parsi, Irankännare och ordförande för Irans-Amerikanska rådet NIAC och Ekots utrikeskommentator Agneta Ramberg. Programledare: Sharon Jåma Producent: Kajsa Boglind

Den 20 januari 1942 sitter 15 nazistpampar i en villa i Wannsee utanför Berlin. Här fattas ett av mänsklighetens vidrigaste beslut. Den slutgiltiga lösningen. Miljontals judar ska dö.Heinrich Himmler omvandlar sitt hat till folkmord. Reinhard Heydrich skickar ut Gestapos svartklädda bödlar som griper judarna. Adolf Eichmann bygger gasugnarna. Josef Mengele gör medicinska experiment med fångar i Auschwitz.De är ondskans ansikten.Det här är åttonde delen i Expressens poddserie om Andra Världskriget. Uppläsare: Patrik Almkvisth. Text: Knut-Göran Källberg. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Vi kommer till Malmö. Det är 1973 och staden är en socialdemokratisk supernova. Kockums bockkran var hög som Cheopspyramiden och Bob Houghton hade vinterregn i sitt långa hår när han anlände med... En podcast om städer.

Tuva har hängt med modeväldens elit. Marcus vill spärras in på mentalsjukhus. Och båda har läst Janet Frames Ansikten i vattnet. Det är fredag den 13:e och äntligen dags för ett nytt avsnitt av Ett eget rum! Musiken görs av Gisela www.eskapi.com

Sändes 25/3-14

Öga öga näsa mun. Ansiktet kan vara det mest personliga men samtidigt det mest ytliga på en människa. Dagens Kropp & Själ handlar om vad ansiktet säger och inte säger om oss. Filmregissören Marianne Ahrne har råkat ut för många pinsamma situationer då hon inte lyckats känna igen ansiktet hon står inför. För en ansiktsblind är det ibland omöjligt att avgöra om en personen är någon man känner. Vissa har till och med svårt att känna igen sin egen familj. Dessutom handlar det om koden för det perfekta ansiktet. I takt med att skönhetsindustrin växer har det blivit möjligt att förändra sina proportioner. Symmetri har länge varit känt som ett tecken på skönhet, men vad händer med den sociala interaktionen när ansiktet blir alltmer likformigt?

Flickor med grenar istället för armar. En kvinna som kräks en flod. Människor med åsnehuvuden. Ansikten med nattfjärilar på väg ut eller in i munnarna. Det är figurerna i glaserad keramik de flesta förknippar med skulptören Klara Kristalova. De är i rörelse, växer, spränger sina ramar, förvandlas till något annat. Hennes verk har rönt stort intresse på museer och gallerier världen över och just nu kan man se henne på Bror Hjorts Hus i Uppsala, och snart öppnar två utställningar i New York. Katarina Wikars träffade henne i hennes ateljé utanför Norrtälje en snötyngd dag förra vintern, snavade över sjöstjärnor, pratade  om folksagor och politisk konst, och undrade om man känner sig mindre ensam i kaninflickors och ugglors sällskap.

Islams svenska ansikten, del 2: Publiksändning om islam i Sverige Vilken roll ska en moské och en imam ha i dagens Sverige? Varför åker muslimer från Sverige ner till Syrien? Varför pratas det så mycket om att det inte går att vara troende muslim och politiskt aktiv efter Omar Mustafa-affären? Frågor och reflektioner från publiken och lyssnarmejl avslutar Människor och tros temasatsning Islams svenska ansikten. Medverkande i programmet, som spelades in i samband med Människor och tros direktsändning från Kista, är Sakine Madon, politisk redaktör på tidningen Norran, Fazeela Selberg Zaib, lärare här på Kista folkhögskola, Mohammad Muslim Eneborg, imam i Ayshamoskén i Stockholm och Fredrik Brusi, muslimsk konvertit. Mohammad Fazhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet, ger avslutningsvis sin bild av det svensk-muslimska landskapet och hur det kan påverkas av Omar Mustafa-affären.

I vårens debatt kring Omar Mustafa och Socialdemokraterna kom frågan att handla om troende muslimers plats inom svensk politik och offentlighet och även om frågan om representativitet och vems tolkning av islam som är giltig och för vem. Hur ser det muslimska landskapet ut i Sverige och vems islam är det som visas upp i det offentliga svenska samtalet? Borde man enas för att hitta en gemensam svensk tolkning av islam? Medverkande: Fazeela Selberg Zaib, biträdande studierektor vid Kista folkhögskola, Sakine Madon, ledarskribent på tidningen Norran, Mohammad Muslim , imam och Haider Ibrahim, ordförande islamiska shiasamfunden i Sverige. Mohammed Kharraki, talsperson för Islamiska förbundet intervjuad av Åsa Furuhagen och ett tankestycke om islams mångfacetterade landskap av Andreas Landmark

Inom rasbiologin ansåg man att människor med blonda, nordiska utseenden var friskare och mer moraliska än till exempel mörkhåriga, och man ville hitta sådana utseenden som kunde leda till sinnessjukdom, brottslighet och asocialt beteende. Människor ansågs helt enkelt besitta vissa egenskaper utifrån sina utseenden. Historien förskräcker, men inte desto mindre så kan människans ansikte säga mycket om oss, men kanske inte på det sätt som man tänkte sig för hundra år sedan. Idag handlar det snarare om att vi tolkar varandras sinnesstämningar utifrån olika ansiktsuttryck och att vi anpassar vårt eget beteende utifrån hur andra människor ser ut att må. Det säger Viveka Adelswärd, professor i samtalsforskning vid Linköpings universitet och en av redaktörerna för den nya forskningsantologin Människans ansikten - känslor, karaktärer och karikatyrer. Dessutom fortsätter serien om litterära giftmord med kemiprofessorn Olle Matsson. I veckans program berättar han bland annat om de tre klassiska gifterna arsenik, cyanid och stryknin. Programledare är Urban Björstadius.

Berättelsen om Job är lärorik. I denna predikan får du höra om Guds tre ansikten som Job håller fast vid, när vännerna anklagar honom och menar att det finns skäl till att Gud låter prövningarna drabba Job.