POPULARITY
Categories
Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!Mina gäster i dag är Adam Danieli från Timbro och Arvid Hallén från Oikos. De är författarna bakom rapporten Tidö 2.0 – Nystart för Sverige. På DN Debatt skrev de en artikel som fick rubriken ”Resonemangsäktenskapet Tidö måste bli äkta kärlek”. Enligt Adam och Arvid var det redaktören som satte rubriken – men det hindrar ju inte oss andra från att spinna vidare på kärleksmetaforen.Rapporten innehåller 132 förslag: att avveckla moralministerier som Jämställdhetsmyndigheten och MR-institutet, till att halvera public service, ersätta flerbarnstillägg med barnavdrag, lämna kvotflyktingsystemet, utvisning av grovt kriminella som misstänks för allvarlig brottslighet, införandet av en opinionsbildningslag för myndigheter, med mera. Detta hyllas av vissa – kritikerna kallar det för studentikost och ”kulturkrig”.Vi diskuterar varför de tycker att staten ska sluta uppfostra medborgarna, varför arbetsmarknad och bostadsmarknad behöver liberaliseras, och varför de menar att borgerligheten måste våga mer än att förvalta Socialdemokraternas gamla ordningar.Så dagens avsnitt handlar om det: finns det äkta kärlek i Tidö – eller är det fortfarande bara resonemang? Börjar det verka kärlek, banne mej? Är Tidö 2.0 rapporten som förvandlar samarbetet till något på riktigt, en slags fullbordan? Eller är politik i slutändan något helt annat – what's love got to do with it?Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
I oktober Sverigeaktuella Ledisi är mer än mezzosopranen med ett röstomfång på fyra oktaver, som rör sig fritt mellan soul, jazz och R&B. Hon är historieberättaren som på ett dussin album serverat låtar med hopp, svärta och en social underström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ledisi föddes in i musiken och myterna. Hennes farfar var rhythm and bluesartisten Johnny Ace (”Pledging my love”), som dog 25 år gammal juldagen 1954 efter att ha skjutit sig själv i huvudet. Det ansågs vara en olyckshändelse. Pappan Larry Saunders, eller Prophet of Soul, är känd för rare groove-favoriten ”On the real side”. Redan åtta år gammal uppträdde Ledisi med New Orleans symfoniorkester. Hon bar på känslan att om hon inte sjöng så gillade ingen henne.I timme två blir det ett tidsdokument från det tidiga 00-talet. Mats Nileskärs möte med Luther Vandross i en skivstudio i New York dagen innan Luther drabbades av en stroke som skulle innebära slutet på en av soulmusikens mest framgångsrika karriärer.Med sin stilfulla stämma och musikaliska intuition förfinade Vandross romantisk R&B (Kendrick Lamar och SZA använder hans utgåva av Marvin Gayes ”If this world were mine” i hiten ”Luther”). Sången lät som en blandning av Arethas gospeleld, Dionne Warwicks sofistikerade tonträffar och Diana Ross ömma längtan. Men det var en mans röst som strömmade från högtalarna och förförde lyssnaren. Ett avsnitt från den 21 september 2003.
Gustav III (1746–1792) hade ett kluvet förhållande till upplysningens idéer. Hans reformer inom straffrätt, religionsfrihet, hälsa och kultur var tydliga uttryck för upplysningstänkandet. Samtidigt innebar inskränkningar i tryckfriheten och motståndet mot den franska revolutionen att han aldrig fullt ut kunde förena upplysningens ideal om frihet med sin egen enväldiga maktutövning.Redan som kronprins läste Gustav III upplysningsfilosofer som Voltaire, Rousseau och Montesquieu. Som kung blev han en av de främsta upplysta despoterna – en härskare som förenade enväldig makt med reformer inspirerade av upplysningens ideal. Men han föredrog att läsa upplysningsfilosofer framför att träffa dem.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Hugo Nordland, aktuell med boken Överlevaren – En biografi om Gustav III (Historiska Media).Upplysningen förknippas ofta med förnuft, vetenskap, tolerans och samhälleliga reformer. I Frankrike fick rörelsen kanske sitt tydligaste uttryck i Encyklopedien (1751), där tidens samlade kunskap gjordes tillgänglig för allmänheten.Den svenska upplysningen utvecklades inte som en enhetlig rörelse utan antog upplysningsidéer inom vetenskap, litteratur och politik. Spridningen skedde genom vetenskapliga akademier, offentliga sällskap och tidningar, snarare än genom en samlad opinionsrörelse, och banade väg för reformer som ökad religions- och tryckfrihet samt tidig folklig folkbildning. Men vetenskapshistorikern Tore Frängsmyr har ifrågasatt om Sverige alls hade en upplysning i egentlig mening, och menat att det snarare rörde sig om pragmatiska nyttoreformer än en intellektuell rörelse inspirerad av franska filosofer.Samtidigt menar forskare som Marie-Christine Skuncke och Jakob Christensson att man mycket väl kan tala om en svensk upplysning – om än i en mer moderat, kristen och praktiskt orienterad form. Här symboliseras upplysningen snarare av sockenprästen som lärde bönder att vaccinera sina barn, lantmätaren som kartlade landet och provinsialläkaren som bidrog till folkets hälsa.Mot denna bakgrund framstår Gustav III som en central gestalt i 1700-talets kulturhistoria. Hans politik speglade både upplysningens inflytande och det svenska samhällets särdrag. I Lovisa Ulrikas omfattande bibliotek på Drottningholm tillgodogjorde han sig europeisk filosofi – särskilt påverkades han av fysiokraten Mercier de La Rivière och dennes idé om en ”naturlig ordning”. Till sin mor skrev han entusiastiskt:”Den är utomordentligt intressant och lägger fram nya och riktiga idéer, som tills nu har undgått till och med de mest upplysta politikers ögon.”Efter statsvälvningen 1772 genomförde Gustav III reformer som speglade Beccarias idéer om en humanare straffrätt: tortyr som förhörsmetod avskaffades och dödsstraffet begränsades från 1779 till att gälla endast mord, dråp och barnamord. Barnamordsplakatet 1778 gav ogifta mödrar rätt att föda anonymt för att minska barnamorden.Bildtext: Gustav III (i guldfärgad rock) tillsammans med sina bröder prins Fredrik Adolf och prins Karl, den senare sedermera kung Karl XIII. Gustav III framställs ofta som en upplyst despot – en monark som förenade enväldets makt med reformer präglade av upplysningstidens idéer. Konstnär: Alexander Roslin, Tre bröder. Licens: Public Domain.Musik: Elegant Arguments av Boris Skalsky, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Redan vid sekelskiftet ifrågasatte ESO och Riksrevisionen om kommittéväsendet längre håller måttet och klarar av att leverera kvalitet i beslutsunderlagen. Förändringarna i förutsättningarna är givetvis otaliga sedan Emigrationsutredningen (1907-1913), men en fråga vi ställer oss är hur relationen mellan forskning, utredningar och politiska beslut ser ut idag. Tas det hänsyn till befintlig relevant information i beredningen? Med oss denna gång är Janne Flyghed, professor emeritus Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet, som undrar varför politiker inte tar till sig forskares kunskap. En straffreform SOU 2025:66 https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/06/sou-202566/ ”Varför tar inte politiker till sig forskares kunskap?” debattartikel av J. Flyghed i tidningen Curie https://www.tidningencurie.se/debatt/varfor-tar-inte-politiker-till-sig-forskares-kunskap Kommittéerna och bofinken - kan en kommitté se ut hur som helst? Ds 1998:57 (ESO-rapport) https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/1998/01/ds-199857/ Förändringar inom kommittéväsendet, Riksrevisionen 2004:2 https://www.riksrevisionen.se/granskningar/granskningsrapporter/2004/forandringar-inom-kommittevasendet.html Emigrationsutredningen https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/46888
Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!Är Carl-Oskar Bohlin (M) tillräckligt tacksam för aktivisterna som följde efter honom? På DN Debatt uppmanade en professor i socialt arbete, Magnus Karlsson, att vi borde visa lite mer tacksamhet mot Palestinaaktivisterna – eftersom de är de som i kris kommer försvara landet. Detta kom som ett svar på att en mobb förföljde Bohlin hem i natten.I den här intervjun berättar han själv hur det var att gå hem genom Gamla stan den kvällen, varför han tog upp mobilen och filmade, och varför han tycker att det här inte handlar om honom utan om Sverige. Så hur tacksamma ska vi vara när en hotfull mobb förföljer en minister hem i natten? Ministern för civilt försvar ger sitt svar på det.Sprid vidare om ni tycker att fler borde höra!Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
I det här avsnittet möter vi Tobias Landehag – tidigare dömd till tio års fängelse efter att ha drivit en av Sveriges största knarkfabriker.Hans resa börjar i en trasig barndom präglad av utanförskap, tvångstankar och en växande ilska mot systemet. Redan som barn drogs han in i småkriminalitet, som snabbt eskalerade till rån, sprängningar och storskalig internationell narkotikahandel. Tobias berättar om kokain i Sydamerika, haschproduktion i Marocko och amfetaminlaboratorier i Europa – men också om pengatvätt genom stiftelser, blodiga konflikter och situationer där han flera gånger var nära att bli mördad.Efter år i isoleringscell, plågad av självmordstankar, bestämde han sig för att förändra allt. Vändpunkten blev ett löfte: att resten av livet göra mer gott än ont. Idag lever Tobias ett stabilt liv med familjen, arbetar med att stötta unga i utanförskap och hjälper före detta kriminella tillbaka in i samhället. Han har också engagerat sig i miljö- och klimatfrågor och reflekterar djupt kring segregation, diskriminering och varför vi måste skapa bättre förutsättningar för nästa generation.Detta är ett avsnitt om att falla djupt – men också om att resa sig igen. Ett samtal som påminner oss om att förändring alltid är möjlig.Kolla in Tobias Landehags banbrytande plattform Breaking Good.Köp och läs Tobias Landehags senaste bok Amfetaminkokaren.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I det här avsnittet möter vi Tobias Landehag – tidigare dömd till tio års fängelse efter att ha drivit en av Sveriges största knarkfabriker.Hans resa börjar i en trasig barndom präglad av utanförskap, tvångstankar och en växande ilska mot systemet. Redan som barn drogs han in i småkriminalitet, som snabbt eskalerade till rån, sprängningar och storskalig internationell narkotikahandel. Tobias berättar om kokain i Sydamerika, haschproduktion i Marocko och amfetaminlaboratorier i Europa – men också om pengatvätt genom stiftelser, blodiga konflikter och situationer där han flera gånger var nära att bli mördad.Efter år i isoleringscell, plågad av självmordstankar, bestämde han sig för att förändra allt. Vändpunkten blev ett löfte: att resten av livet göra mer gott än ont. Idag lever Tobias ett stabilt liv med familjen, arbetar med att stötta unga i utanförskap och hjälper före detta kriminella tillbaka in i samhället. Han har också engagerat sig i miljö- och klimatfrågor och reflekterar djupt kring segregation, diskriminering och varför vi måste skapa bättre förutsättningar för nästa generation.Detta är ett avsnitt om att falla djupt – men också om att resa sig igen. Ett samtal som påminner oss om att förändring alltid är möjlig.Kolla in Tobias Landehags banbrytande plattform Breaking Good.Köp och läs Tobias Landehags senaste bok Amfetaminkokaren.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Dagens avsnitt är det första av en ny typ av podd som jag kommer börja med här på Rak höger. Ofta har jag velat få ut en snabbare kommentar eller analys i samband med någon nyhetshändelse, på ungefär samma sätt som när jag blivit inbjuden till Aktuellt, TV4 eller Studio Ett för att kommentera eller debattera. Varför inte göra det i mina egna kanaler, har jag tänkt. Det kommer jag börja med nu framöver, i både ljud och bild, men tyvärr utan tv-sminkning så ni som tittar får tyvärr stå ut med min likblekhet. Eftersom jag en gång valde att kalla publikationen Rak höger kommer dessa kortare kommentarer kallas “Jabb”, i stället för något mer generiskt som “Extra”. Ibland kommer jag kommentera själv, ibland med en gäst, och ofta då en gäst jag känner lite bättre. Avsnitten kommer att vara kortare än de vanliga, och ha en mer informell karaktär. Mer av samtal, mindre av en intervju.Ivar ArpiFörst ut som medpassagerare, eller medkapten, på denna jungfruresa är Per Lindgren som bland annat driver podden God ton ihop med Hanif Bali. Han är också skribent, bland annat här på Rak höger. Gå gärna in och läs hans senaste text på Kvartal, om när han och Hanif Bali skulle intervjua Tommy Robinson i samband med Unite the Kingdom-demonstrationen i London. I dag pratar vi om reaktionerna på mordet på Charlie Kirk, om avskedandet av talkshowvärden Jimmy Kimmel, och hur en del av MAGA-högern nu börjat låta som cancelkultursvänstern. Per har skrivit en hel del om detta på X och fått skarpa reaktioner från svenska högerkonton, vilket förvånat honom. Vad är det som händer?Om detta handlar dagens Jabb. Sprid vidare om ni tycker att fler borde höra!Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!I veckans avsnitt talar vi om Unite the Kingdom – demonstrationen i London där uppåt 150 000 människor samlades bakom kraven på minskad invandring, gränskontroll och respekt för brittiska symboler. Vi går igenom varför händelsen så snabbt etiketterades i rubriker som ”extremhöger”/”far right” och hur just ordvalet formar publikens förståelse av både demonstration och motreaktion.Vi pratar också om yttrandefriheten i Storbritannien och om hur polisen allt oftare gör hembesök för att ”tillrättavisa” människor – inte efter våldsbrott, utan efter inlägg och åsikter. I praktiken handlar det ofta om kritik mot invandring, islam/islamism eller transfrågan. Vi går igenom hur den här logiken fungerar i vardagen: polis som ringer på, som ger alternativet att antingen be om ursäkt – eller att få följa med till stationen – och till och med förhandsutskick av informationsblad till personer som planerar att demonstrera.Som exempel på kulturens pris pratar vi om Graham Linehan – komikern och manusförfattaren bakom Father Ted och The IT Crowd – och hur hans offentliga ställningstaganden mot transrörelsens mest långtgående krav lett till år av avbokningar, trakasserier och konflikter med plattformar och myndigheter. Nu senast greps han av beväpnad polis. Brottet? Tre generellt formulerade tweets.Slutligen jämför vi med Sverige. Vi saknar mycket av den brittiska polisens praktik – men lagstiftningen ger redan förutsättningar för liknande mönster: en diskrimineringslagstiftning som kräver aktiva åtgärder för vissa grupper, och hetslagstiftning där domstolar markerat att majoritetsbefolkningen ”får tåla mer”. Resultatet blir i praktiken olika spelregler för olika identiteter – samma logik som driver two-tier policing i Storbritannien.Mejla gärna tankar och frågor till underallkritikpodd@gmail.comDela gärna avsnittet till i sociala medier, till dina vänner eller någon du tycker borde höra det. Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt! Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
Tuurala om försäsongen, premiären och det redan berömda citatet - "när det stormar där ute så ska vi dansa i regnet" Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I det här avsnittet träffar vi Tobias Landehag, en person med en livshistoria som är svår att greppa. Under många år levde han ett dubbelliv: på ytan som en framgångsrik företagare, men i hemlighet djupt involverad i kriminalitet på flera kontinenter. En av mittpunkterna för Tobias kriminalitet utspelades sig i våra hemtrakter: Karlskrona. Tobias växte upp med Tourettes syndrom och en ständig känsla av att inte passa in. Redan som barn upplevde han hur samhället inte hade någon självklar plats för honom, en känsla som växte till frustration, ilska och en längtan efter att bevisa sitt värde.Vi pratar om hur det är att leva med den känslan och ilskan som så ofta leder unga killar in i ett kriminellt liv. Om att vara världens mest rädda tjuv men bli känd som Sveriges Walter White. Men också om att behöva och vilja ta ansvar för dom liv man faktiskt förstört. Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Någonstans i gränslandet mellan fuzzig actionrock och noise rock hittar ni Mud Grief från Göteborg. Redan kända på livescenen efter idogt kuskande på både svenska och europeiska scener men utan en fullängdare i bagaget. Men nu har den självbetitlade debuten kommit. Och nu gästar bandet Magnus i Heavy Undergrounds podcast.
När andra världskriget närmade sig sitt slut var Socialdemokraternas ambitioner höga. De ville skapa ett nytt välfärdssamhälle med sociala rättigheter för alla medborgare. Välfärdsstaten formades utifrån en önskelista och det var pragmatism, snarare än ideologi, som gjorde visionerna möjliga.Mellan 1945 och 1965 växte ett system fram – ett socialt trygghetssystem, bostadsförsörjning och jämställdhet byggdes steg för steg – finansierat genom ett successivt ökande skattetryck. Utvecklingen präglades av kompromisser mellan staten, arbetsmarknadens parter och folkrörelserna.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Urban Lundberg, verksam vid Högskolan Dalarna, aktuell med boken Efterkrigstider.Redan innan kriget var slut presenterade Socialdemokraterna sitt efterkrigsprogram från 1944 – 27 punkter för framtidens samhälle: full sysselsättning, pensioner, bostäder åt alla och en stark offentlig sektor. Planhushållningskommissionen, under ledning av nationalekonomen Gunnar Myrdal, följde upp med förslag om produktionsstyrning och sociala investeringar.Men den förväntade lågkonjunkturen uteblev. I stället kom en kraftig tillväxt, vilket möjliggjorde reformerna. Skattereformen 1947 höjde marginalskatterna för höginkomsttagare, sänkte dem för låginkomsttagare och lade grunden för bostadsbidrag och välfärdssystem.Det som började som arbetarrörelsens socialpolitiska reformförslag växte till ett nytt samhällskontrakt, där staten tog ansvar för medborgarna från vaggan till graven. Med stöd från fackföreningsrörelsen, en växande skattebas och en pragmatisk neutralitetspolitik lades grunden till det vi i dag kallar den svenska välfärdsmodellen.Den svenska välfärdsstaten var inget resultat av revolution – utan av kompromisser. Mellan ideal och verklighet, säkerhetspolitik och social rättvisa, stat och arbetsmarknad. Det var denna balans som gjorde det möjligt att forma en av världens mest omfattande välfärdsmodeller.Sverige skapade sin efterkrigstidens välfärdsstat genom ett nära samspel mellan socialdemokratisk vision, stark facklig samordning och neutralitetspolitiks anpassning till kalla kriget. Modellen blev en kompromiss mellan realpolitik och social rättvisa, med höga skatter, generella trygghetssystem och statliga bostadsprogram. Under högkonjunkturens tryck växte ett välfärdssamhälle fram som överlevde både politiska stormar och internationella kriser.Genomgripande reformer 1945–1965 • Allmän sjukförsäkring och barnbidrag (1948) • Förbättrade pensioner • Stöd till bostadsbyggande (1947) – ett förspel till Miljonprogrammet • Arbetarskyddslag (1949), tre veckors semester (1951), fria skolmåltider (1955) • Solidarisk lönepolitik och lagstadgad likalön (1965)Bildtext: En kvinna med barnvagn utanför Konsum Snabbköp – ett tidstypiskt motiv från efterkrigstiden då den svenska välfärdsstaten växte fram och konsumtionsmönstren förändrades. Tillgången till snabbköp och modern handel blev en symbol för folkhemmets ökade levnadsstandard och den nya vardagen för familjer. Fotograf: Karl Heinz HernriedKälla: Nordiska museet, identifikationsnummer NMA.0030041 Licens: CC BY-NC-ND (Erkännande–IckeKommersiell–IngaBearbetningar)Musik: Scat Time Lounge av Yagull Music, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Giorgio Armani har avlidit, 91 år gammal. Av den anledningen påminner vi om det här avsnittet från 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Giorgio Armani var en av modevärldens mest framgångsrika designer någonsin. Han var också en av de mest energiska. I juli förra året fyllde han 90 år och först då började han personligen slå av på takten, lite grann. Men hans modemärke – eller märken, för det finns fler – har lagt in en extra växel och går som tåget.Men så ligger den stil som Armani alltid konsekvent förespråkat under snart femtio år – en nedtonad elegans i neutrala färger utan logotyper – helt rätt i en tid där det gafflas om ”stealth wealth” och ”quiet luxury” där kläder ska viska och inte skrika.Och ingen har gjort mer än Giorgio Armani för att hålla kostymen relevant inom modet, hur ofta den än har räknats ut. Redan i slutet av 1970-talet introducerade han en helt ny typ av kostym genom att göra den: ”lika mjuk som en cardigan och lika lätt som en skjorta”, som han själv har beskrivit den som.Giorgio Armani var också först med att klä Hollywoodstjärnor på röda mattan. Idag är fenomenet att modehus sponsrar kändisars kläder till röda mattan mera regel än undantag. Vi träffar journalisterna Hans Shimoda och Agneta Elmegård för att ta reda på hur utvecklingen sett ut i Sverige, samt hur det går till när röda mattan-kläder betygssätt. Skönhetsjournalisten Hedvig von Mentzer berättar om hur det gick till när Armanidoften Acqua di gio erövrade världen. Och så pratar vi Armanikostymer och skrädderikonst med modechefen Daniel Lindström och skräddaren Frederik Andersen.Gäst i studion är Cia Jansson, mediechef på Aller media och modejournalist.
I det här avsnittet utforskar Angelica den djupa enkelheten i vår sanna natur. Inspirerad av ett citat från Thich Nhat Hanh – ”Enlightenment is when a wave realizes it is the ocean” – pratar Angelica om upplysning på ett sätt som löser upp alla föreställningar om att vi behöver bli något mer för att må bra.Hon bjuder in oss att se att friheten, lugnet och välmåendet vi söker inte finns i framtiden, inte i speciella upplevelser eller tillstånd – utan här och nu. När vi ser att vi redan är det vi söker kan vi släppa det subtila sökandet och börja vila i varandet.I avsnittet hör du om:· varför upplysning inte är en sensationell upplevelse· hur vi omedvetet skjuter vårt välmående framför oss· skillnaden mellan tillfälliga upplevelser och vårt sanna jag· hur vi kan etablera oss djupare i varandet och känna frihet, precis här och nuRetreat på Frötuna i oktober:https://angelicaalmqvist.com/retreat-frotuna-3-5-oktober-2025/INSIDAN – Medlemsportalen:https://angelica-almqvist-974f.mykajabi.com/insidanFölj mig gärna på sociala medier:Youtube: https://www.youtube.com/@AngelicaAlmqvistInstagram: https://www.instagram.com/angelica_almqvist/TikTok: https://www.tiktok.com/@angelica_almqvistFacebook: https://www.facebook.com/Angelicaalmqvist.aa/ Onlinekurs: ”Den direkta vägen – kom hem till ditt sanna jag”:www.angelicaalmqvist.com/kurs Här hittar du meditationer:https://angelicaalmqvist.com/butik/ Hemsidan:www.angelicaalmqvist.com Varmt välkommen att mejla:angelica@angelicaalmqvist.com Har du kanske någon fråga, något ämne/ämnen, eller någon du vill att jag kontaktar för att ha med i podden? Hör jättegärna av dig! Är du intresserad av TransformativaSamtal, medlemssidan eller boka mig till ditt företag eller för en grupp? Skicka ett mejl så kan vi boka ett förutsättningslöst möte och se ifall vi kan hitta ett upplägg och kanske jobba tillsammans Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Kyskhet är något mycket mer än sexuell avhållsamhet. Wera von Essen lyfter en underskattad dygd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Jag återkommer ofta till en jesuitpaters ord om kyskhet. Han sa: ”kyskhet är att bevara den andres hemlighet”.Men vad innebär det egentligen? Talar vi om sexuell avhållsamhet, celibat, eller talar vi om hur man behandlar andra människor rent generellt?För man kan vara sexuellt avhållsam, men okysk, precis som man kan vara sexuellt aktiv, och kysk. Celibatet utgör ingen garant för kyskhet, man kan kränka en persons integritet på andra sätt, eller ännu värre: använda celibatet som en sorts täckmantel för att begå sexuella övergrepp, en förödelse vi tvingats bevittna i katolska kyrkan de senaste decennierna.Detta är en fråga som den norske katolske biskopen Erik Varden inte duckar för i sin bok Homo Castus (2025), en långessä om kyskhet. En teologisk och idéhistorisk genomgång som ibland innebär en ganska komplicerad och modig brottningsmatch med de tyngre aspekterna av denna dygd.Att träda in i en andlig gemenskap är att ganska snabbt upptäcka att den renhet man sökte kräver en daglig kamp och stort tålamod med sina egna och andras brister. Människan förblir nämligen mänsklig, och utan att ursäkta de brott som begåtts måste man någonstans förlika sig med att livet och tron är något olösligt, ja, ibland närmast förnuftsvidrigt.Redan de gamla Psaltarpsalmerna gestaltar verkliga brott, krig och våld, ändå, eller just därför, sjungs de i kyrkor runt om i hela världen, som en vacker påminnelse om vårt eget potentiella fall, och om nåden som räddar.Bibeln består främst av människor som förvandlas snarare än att vara fullkomliga.Centrala gestalter som den samariska kvinnan, Paulus, Maria Magdalena med flera, erfor verkliga omvändelser tack vare sina erfarenheter. Och den förlorade sonen, som varit minst sagt okysk, som levt i sus och dus, välkomnas med öppna armar av fadern när han återvänder hem. Den dygdige och återhållsamme brodern upplever detta som djupt orättvist, han blir, som så ofta är fallet i Bibeln, svartsjuk och avundsjuk.Detta för tankarna till den katolska läran om pro existens – livsbejakandet, som ju också kan inneha en erotisk dimension. Liv må vara något oförutsägbart, ibland kaotiskt i sin intensitet, och impulsen att kväsa det ligger därmed nära till hands. På så vis slipper man ju göra fel. ”Låt inte ditt liv bli sterilt”, hade en munk sagt till Varden när denne gick in i trappistkloster i Norge. För kyskheten är inte steril, tvärtom, den innebär snarare att begär och passion riktas och tas till vara.Och det är svårt att vara ödmjuk om man inte själv kämpat med sexualitetens krafter. Om man bara stryper dessa riskerar högmodet att ta över. ”Förtrogenhet med vår egen svaghet lär oss ha medlidande med andra”, skriver Erik Varden. Men han påminner också om att vissa destruktiva lidelser kan svältas ihjäl, det gäller att medvetandegöra dem och avvisa dem. Här menas inte bara lidelse av sexuell art, utan brister av alla de slag. Jag tror att det är viktigt att bekämpa sina brister, men bara med vetskapen om att man är älskad med dem. ”Var inte så hård mot dig själv”, skriver den brasilianska författaren Clarice Lispector till sin syster i ett brev. ”Man vet aldrig vilken brist som håller samman vår byggnad i sin helhet.”Den ungerske författaren Sandor Márai (1900-1989) beskriver i sina dagböcker, översatta av Ervin Rosenberg, vad han ser som en generell metafysisk skillnad mellan väst och öst – han observerar några buddhistiska munkar som han tycker vänder sig bort från världen och håller en solid distans till allt vad begär heter. Han jämför dem med Faust som inte kunde låta bli att sluta ett avtal med djävulen. Márai skriver: ”Han var åtminstone nyfiken”.Det är en smått provokativ och lekfull passage, men denna nyfikenhet har, kan man hävda, på många sätt och på gott och ont, format den judeo-kristna civilisationen. En så kallad upptäckarlust, ofta exploaterande, har varit närmast outtömlig och lika genial som rastlös.I den judiska mystiken, kabbalah, talar man mycket om förverkligandets natur genom de olika stadierna i Livets Träd. Människans begär och önskningar passerar från det inre till det yttre och blir till materia. Begäret ska inte alltså kväsas, utan förädlas. Detta genom självkännedom och genom att avlägsna de ytligare begären som står i vägen för de djupare. Att hänge sig åt kortlivad tillfredställelse hindrar oss både från att förstå vad vi egentligen begär, men blockerar också vägen för det djupare begärets materialisering.Ökenfäderna, kristendomens första eremiter som levde i den egyptiska öknen på 200-talet, trodde på det som stod i Bibeln på ett konkret sätt. De materialiserade tron genom sina egna liv. De hade inga så kallade andliga upplevelser eller någon spännande identitet kring dem. Den helige Antonius (f. 251) som beskrivs som den förste att bilda en liten klostergemenskap ute i öknen, uppfattade till exempel Kristi uppmaning att göra sig av med sina ägodelar och följa Honom på ett bokstavligt vis – han gjorde det helt enkelt bara. Det som senare kom att uppfattas som abstraktioner hade då en annan innebörd, det vill säga, distinktionen mellan metafor och materiell förankring var inte så stor som i det moderna samhället.Erik Varden nämner i Homo Castus agustinermunken Richard av Sankt Victor (f. 1110) vars devis Ubi amor, ibi oculus betyder: »Där kärlek är, där är ett öga som ser.« Liknande tankar om kärlek har de franska 1900-talsfilosoferna Simone Weil och Emanuel Lévinas, kärlek är odelad uppmärksamhet gentemot en annan människa, där dennas ansikte får framträda, istället för att låsas fast i definitioner.Att bevara någons hemlighet innebär att man tänker sig att varje människa har ett eget inre rum som bara är till för Gud. Det är bara Han som har hela bilden av den människans existens, vår kunskap om andra är ytterst begränsad.En kysk blick är således uppmärksam, men inte klåfingrig. En hållning som också går ut på att inte härleda saker och ting alltför mycket till individualitet, utan snarare odla dygder som grundats i den större Saken. Kvalitéer som trofasthet och respekt bygger enligt ett kyskt synsätt mer på löftet man gett till Gud, än på de temporära känslor man har gentemot andra människor. En sorts underkastelse om man så vill, där människan söker inlemmas i en tradition istället för att själv vara utgångspunkten och utgöra världens centrum. En hållning som kan appliceras på bildningstraditionen, eller på litteraturkritiken, där verkshöjden förblir viktigare än författaren som person.Ett symptom på klinisk depression är minskad initativförmåga, lust och glädje. I förlängningen betyder detta faktiskt minskat begär. Det mänskliga begäret är något friskt som gör oss kreativa. Det gäller bara att se till så att det blommar och bär frukt.Wera von Essen, författare och översättareLitteratur:Erik Varden Homo Castus, översättning Hillevi Norburg, Silentium skrifter 2025Clarice Lispector, Brev i urval, översättning Wera von Essen, Tranan 2020Sándor Márai, Dagbok 1984-1989, översättning Ervin Rosenberg, Tranan 2014
Välkommen till en vibrerande stund med Lars och Marika Tapper där du får landa i sanningen om dig själv: Du är en gnistrande diamant, en wowisk kraft, en fulländad människa som redan är allt du någonsin trott att du behövt bli.I detta avsnitt väcks insikten om att livet inte handlar om att kämpa sig fram till en bättre version av dig själv – utan om att minnas vem du är. Du är skaparen av din upplevelse, och varje andetag är en möjlighet att välja självkärlek, närvaro och sanning.Vi utforskar:Hur du släpper illusionen av brist och kampSkillnaden mellan tro och sanning – och hur du vet vad som är verkligtAtt agera utifrån det du vet, inte det du trorHur din mänskliga upplevelse är portalen till det gudomligaAtt leva från hjärtat, ett steg i taget, ett andetag i tagetDet här är en kärleksfull påminnelse om att du inte behöver förstå allt – du behöver bara vara villig att ta emot det som redan är förskapt för dig. Du är sedd, hörd, älskad, omhändertagen. Och när du väljer att leva i linje med den sanningen… då blir livet magiskt.Så luta dig tillbaka, öppna ditt hjärta och säg JA – för sjutton gubbar!Vill du vara med på Upplysta Stunder, Transformationssamtal eller Retreat? Klicka här: https://www.marikatapper.se KUUUUL ATT DU ÄR HÄÄÄÄR!! DU ÄR VÄRD ATT ÄLSKAS! Har du frågor eller funderingar tveka inte att höra av dig till Marika på…Mail: info@varamedveten.se Hemsida: http://www.marikatapper.se YouTube Kanal: https://www.youtube.com/@MarikaTapperFacebook: https://www.facebook.com/baramig.se Instagram: https://www.instagram.com/marika.tapper
Välkommen till en vibrerande stund med Lars och Marika Tapper där du får landa i sanningen om dig själv: Du är en gnistrande diamant, en wowisk kraft, en fulländad människa som redan är allt du någonsin trott att du behövt bli.I detta avsnitt väcks insikten om att livet inte handlar om att kämpa sig fram till en bättre version av dig själv – utan om att minnas vem du är. Du är skaparen av din upplevelse, och varje andetag är en möjlighet att välja självkärlek, närvaro och sanning.Vi utforskar:Hur du släpper illusionen av brist och kampSkillnaden mellan tro och sanning – och hur du vet vad som är verkligtAtt agera utifrån det du vet, inte det du trorHur din mänskliga upplevelse är portalen till det gudomligaAtt leva från hjärtat, ett steg i taget, ett andetag i tagetDet här är en kärleksfull påminnelse om att du inte behöver förstå allt – du behöver bara vara villig att ta emot det som redan är förskapt för dig. Du är sedd, hörd, älskad, omhändertagen. Och när du väljer att leva i linje med den sanningen… då blir livet magiskt.Så luta dig tillbaka, öppna ditt hjärta och säg JA – för sjutton gubbar!Vill du vara med på Upplysta Stunder, Transformationssamtal eller Retreat? Klicka här: https://www.marikatapper.se KUUUUL ATT DU ÄR HÄÄÄÄR!! DU ÄR VÄRD ATT ÄLSKAS! Har du frågor eller funderingar tveka inte att höra av dig till Marika på…Mail: info@varamedveten.se Hemsida: http://www.marikatapper.se YouTube Kanal: https://www.youtube.com/@MarikaTapperFacebook: https://www.facebook.com/baramig.se Instagram: https://www.instagram.com/marika.tapper
Håller Donald Trump på att ta makten över penningpolitiken? Försöket att sparka Lisa Cook tyder på det, men räcker det för presidenten? Och ska vi lita på att marknaden – på hästrygg och med klubba i hand – ser till att USA inte spårar ur? Marknaden, i form av Anna Hammer, är på plats för att svara – och spanar dessutom kring slutet på amerikansk exceptionalism. Kvar i USA frågar sig Olof Manner hur mjuka Jerome Powells signaler i Jackson Hole egentligen var? På hemmaplan: Vem ska dra det tunga lasset i Sverige – Riksbanken eller regeringen? Och kan vi hoppas på en höststorm för konsumtionen, eller kommer fönstret fortsatt lämnas på glänt?
Allsvenskan tuffar på, och kan enligt Mattias TYP avgöras i den här omgången. Elvira har blivit frälst av föreningslivet i svenska cupens andra omgång och KAN egentligen Värnamo kraftsamla sig upp över kvalsträcket med den vinst de nu har i bagaget? Med: Elvira Dietmann och Mattias Tengblad.
Den här veckan är temat "Nådens gåvor" och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet kapitel 18, vers 18-22. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.
Allsvenskan tuffar på, och kan enligt Mattias TYP avgöras i den här omgången. Elvira har blivit frälst av föreningslivet i svenska cupens andra omgång och KAN egentligen Värnamo kraftsamla sig upp över kvalsträcket med den vinst de nu har i bagaget? Med: Elvira Dietmann och Mattias Tengblad.
Programledare: Jesper HofmannPanel: Robin Berglund & Fabian AhlstrandGäster på länk: Elliot Stroud, Nordin Gerzic & Alfred Johansson Gäster i studion: Henrik LundströmRedaktion: Otto Jorméus, Oliver Tommos Jernberg, Carl Hultin, Victor Enberg & William ÅbergKontakta redaktionen: otto@dobb.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
M&M oense: Ska man berätta om otrohet? & Så bevarar ni nyfikenheten! & En introverts bekymmer: ”känner att jag är fel” & Rätt att berätta för barnen fast vi inte kan flytta isär än? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I det här avsnittet möter vi Anders Nilback och Helene Wettergren som bytt bana sent i yrkeslivet, båda var över 50 år när de bestämde sig för att bli poliser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det är ett helt nytt yrke att lära känna, det är skitkul och skitsvårt men jag tänker att det kommer att bli skitbra sen”, säger förskolläraren och rektorn Helene Wettergren, 55. Nu har Helene Wettergren tre terminer och aspiranten kvar innan hon får kalla sig polis. Redan som liten drömde hon om att bli polis och faktum är att hon kom in på utbildningen redan för 20 år sedan. Men hon fick till slut tacka nej, familjelivet kom emellan. Utbildningen hon går nu är en variant – på deltid – som skapats för att nå personer som av olika anledningar inte kan plugga på heltid. ”Min familj och mina vänner är stolta över mig. De tycker nog att jag är lite häftig som faktiskt har vågat. Men en och annan tycker säkert att jag är galen”, säger hon. En som har varit i samma situation men som nu är färdig polis är Anders Nilback. I nästan hela sitt yrkesliv har han jobbat i det privata näringslivet, och bland annat som vd på flera företag tills han bestämde sig för att byta bana. I somras blev han, som 60-åring, fast anställd vid polisen på Hisingen i Göteborg. ”En del säger, nu har du blivit polis och nu har du inte så långt kvar att jobba men jag har ju nära tio år kvar så för min del är det nästan den längsta tiden jag har varit på något ställe”, säger Anders Nilback. Programledare: Petra Berggren och Jenny Hellström Producent: Jenny HellströmReportrar: Carolina Bergquist och Pernilla WadebäckLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)
I det här avsnittet möter jag psykoterapeuten Sandra Ölund och vi pratar om hennes första möte med tapping – och varför hon fastnade direkt.Du får bland annat höra om:Hur Sandras första upplevelse med Tapping gick tillVarför metoden fick henne att vilja lära sig merHur tapping kan kombineras med traditionell terapiExempel på hur barn använder Tapping självaVarför du behöver uppleva Tapping för att förstå kraften i detEtt varmt och inspirerande samtal om enkelhet, nyfikenhet och att våga prova nya vägar för att må bättre.Anmäl dig till eventet 'Tapping för alla' för att ta del av Sandras, och flera andras, sessioner och föreläsningar i Tapping:efttapping.se/eventDu hittar Sandras Instagram här: @terapiakademinHemsida: terapiklubben.se-----------------------------------------------Instagram: @jonnah.seHemsida: efttapping.seGratis arbetshäfte: Kom igång med EFT-TappingGratis Tapping-session: Tappa för avslappning
Rysslands isolering bryts delvis när Trump och Putin möts. Larm om barnarbete i ryska drönarfabriker. Låt dem äta gröt? Barn går hungriga under sommarlovet. Tiktokifieringen av fransk politik skapar debatt. Programledare: Staffan Dopping.
Nanna Olasdotter Hallberg om en manisk höst och dag 1 efter semestern och det har redan gått åt helvete. Att dejta sig själv, selfie stick i kyrkan och ismannen Ötzi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Caisa Ederyd och Axel Winqvist
Redan när han tillträdde höll han ett av tidernas mest berömda tal. Fråga inte vad ditt land kan göra för dig, sade Kennedy, och själv bidrog han starkt till att rädda världen från kärnvapenkrig, säger forskaren som nu skriver hans biografi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 18/1-2025. Historikern Fredrik Logevall är verksam vid Harvard i USA. Nu skriver han på en biografi i tre delar om John F Kennedy, som trots sin korta ämbetstid brukar röstas fram som landets populäraste president i modern tid.– Jag har kommit till slutsatsen att Kubakrisen är Kennedys största ögonblick, säger Logevall. De flesta av hans rådgivare säger ”we need to take these missils out”, och det är nästan bara Kennedy som står emot och istället vill hitta en politisk lösning, för att undvika ett kärnvapenkrig, säger han. Till Logevalls stora glädje så finns samtalen på band. Bland dem finns ett där Kennedys föregångare Eisenhower säger att en invasion av Kuba är det mest givna svaret på de sovjetiska kärnvapeninstallationerna där, men vilket Kennedy hörs tveka kring.Fredrik Logevall, som bor i Amerika sedan 12 års ålder, fick 2013 Pulitzerpriset för sin bok ”Embers of war” om bakgrunden till Vietnamkriget. Vi möter honom på plats vid Harvarduniversitetet där Kennedy en gång utbildade sig, för att höra hans syn på presidenten som mördades 1963 och varför han än idag är intressant och inspirerande.Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se
För att få bättre lönsamhet och en mer miljövänlig odling blir dagens bönder mer skärmberoende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20 november 2024. Vi följer med den västgötske bonden Emil upp i traktorhytten. Där sitter han i skenet av tre skärmar och följer hur traktorn rör sig och hur såmaskinen och gödselspridaren potionerar ut gödsel och utsäde. Behovet av gödsel kan variera på ett och samma fält. Vissa delar av fältet behöver mycket medans andra klarar sig med lite mindre gödsel. Emil har med jämna mellanrum över fälten tagit jordprover som analyserats på laboratorium, för att får reda på gödselbehovet, och varje prov har sin exakta gps-punkt.Den här informationen används för att skapa en styrfil, som med satelitpositionering gps, styr gödselpridarens dator så att rätt mängd gödsel hamnar på rätt plats. Camilla Widebeck , programledarecamilla.widebeck@sr.seGustaf Klarin, reportergustaf.klarin@sr.se
Vad har du i din hand – som du kanske inte ens ser själv? I detta avsnitt av Momentum-podden samtalar Emmeli Ahlander och Ulrika Bilby om nyckel 3 från boken Du är utvald: Gåvor. Ett ärligt, uppmuntrande och skarpt samtal om hur vi ofta förringar våra styrkor, varför jämförelse och självkritik hindrar oss, och hur du börjar se, förvalta och använda det Gud redan lagt ner i dig – till glädje för både dig själv och andra. Du får också höra om kraften i förlåtelse, vikten av att tala liv in i dig själv, och varför nåden är avgörande för att kunna växa i sitt kall.
Lasse levde i över 20 år med en kvinna som bröt ned honom. Tillsammans fick de flera barn och under dessa år fick han utstå våld i olika former - psykiskt, fysiskt och ekonomiskt. "Allt kom smygande och tillslut kände jag inte längre igen mig själv - det var hemskt ", berättar Lasse. När våldet eskalerar bestämmer han sig för att fly tillsammans med sonen.Det här är ett avsnitt från maj år 2021.Följ @alskadepsykopat på Instagram.Redan nu kan man lyssna på hela säsongen av Älskade Psykopat på Podplay.se eller i appen Podplay. https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/alskade-psykopat-294350
Turism är ingen modern företeelse. Redan under 200‑ och 100‑talen f.Kr. utvecklades en omfattande resekultur i den grekiska och hellenistiska världen, vilket ledde till skrivandet av listor över sevärdheter som den resande borde besöka – för den som hade tid och råd. Ambitionen resulterade i utnämningen av en serie spektakulära byggnads‑ och konstverk till det vi idag kallar ”världens sju underverk”.Av dessa antika underverk är idag endast Cheopspyramiden – och de omkringliggande stora pyramiderna i Egypten – någorlunda intakt. Övriga har förstörts av jordbävningar, erosion, översvämningar och tjugo sekler av klåfingriga besökare. Trots förstörelsen kan vi ändå få en uppfattning om hur monumenten såg ut, och i vissa fall har moderna efterbildningar byggts. Exempelvis har Frihetsgudinnan i New York samma proportioner som kolossen på Rhodos. De antika listorna leder också ofta till nya listor och inspirationskällor i modern tid.I sommarreprisen av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om de sju underverken och den kultur som omgav dem – allt från nervösa souvenirförsäljare i Mindre Asien till bittra romerska kommentarer om att akvedukter var mer imponerande än pyramiderna.Bild: Kolossen enligt en gravyr från 1800‑talet. Wikipedia, public domain.Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Det var på Franska rivieran för hundra år sedan som solbrännan blev moderiktig mycket tack vare det trendsättande paret Gerald och Sara Murphy. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I vårsäsongens sista Samtal med Stil pratar Susanne Ljung och Samanda Ekman om solbrännans historia. Det blir Coco Chanel, Gerald och Sara Murphy och lättsinnigt strandliv på Franska rivieran.Nu tar vi semester, men är tillbaka med nya avsnitt av Samtal med Stil den 20 augusti. Trevlig sommar önskar vi alla våra lyssnare!
Flera händelser under kalla kriget i Sveriges visar att kriget var närmre än vad många tror idag. Sovjetiska ubåtar kränkte svenska vatten under långa perioder. Flera väl placerade spioner avslöjades och Sovjetiskt stridsflyg drogs sig inte för att skjuta ner svenska flygplan.Sverige ska under det 40 åriga kalla kriget uppleva fler kriser och hotande konfrontationer med Sovjetunionen. Kriser som fick spridning utanför eliterna med hjälp av allt mer frispråkiga medier som gärna ifrågasatte eliternas bild av händelser.Hur involverade var Sverige i det kalla kriget? Var vi passiva observatörer som studerade supermakternas kamp? Eller var vi i själva verket involverade? Och om så var fallet, när skulle vi då ha dragits in i det?Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den andra delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Sveriges roll i kalla kriget etablerades tidigt genom vårt lands geografiska läge mellan Sovjetunionen och Västmakterna. Redan under andra världskriget har Sverige i samarbete med Finland bedrivit en framgångsrik signalspaning på Sovjetunionen - en som så småningom kommer dra Sverige närmare kriget än vad vi tidigare trott.Fredagen den 13 juni 1952 försvinner ett av flygvapnens signalspaningsplan av typen DC3-a. Besättningen lämnar sitt sista livstecken klockan 11:23. Sovjetunionen förnekar all inblandning. De ansvariga inom flygvapnet förstår säkert vad som hänt DC3-an. Tidigare har sovjetiskt jaktflyg skjutit ner amerikanska signalspaningsflyg. Måndagen 16 juni 1952, tre dagar senare, befinner sig två svenska sjöräddningsplan av typen Tp 47 Catalina på Östersjön för att lokalisera det nedskjutna DC3-an. Uppdraget avbryts när ett av de två planen blir beskjutna av sovjetiskt jaktflyg och tvingas till en livsfarlig nödlandning.Sovjetunionen var lika intresserad av att spionera på Sverige som Sverige var intresserad av att spionera på Sovjetunionen. Ryska långtradare dök upp på ställen de rimligen inte borde vara på och polska tavelförsäljare misstänkliggjordes. Sverige byggde upp hemliga utrikesunderrättelseorganisationer utan riksdagens vetskap som 1973 avslöjades som IB-affären.Men den allvarligaste spionaffären under kalla kriget var flygöverste Stig Wennerström. Han är den farligaste spionen mot Sverige som avslöjas under kalla kriget.Samtidigt var Sverige i allra högsta grad redo för krig och attacker. Sverige var ett av världens mest militariserade samhällen i fråga om hur mycket vi satsade på vårt försvar, med förmågan att mönstra en armé på 800 000 man. Och trots att vi inte var mer än drygt 7 miljoner invånare under 1950-talet och 1960-talet utvecklade vi stridsflygplan, stridsvagnar, stridsfordon, ubåtar och en atombomb.Flera händelser i Sveriges 1900-talshistoria – däribland ubåtar som går på grund, ertappade spioner och nedskjutna flygplan – visar att kriget var närmre än vad många tror idag.Medverkade: Martin Hårdstedt och Wilhelm Agrell.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig Lagerkvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
"Att dagligen få höra att man är så oönskad och att känna att man är oönskad - det knäcker på en otroligt mycket".I det här avsnittet möter vi Anna som berättar om hur det är att leva med en psykopatisk förälder. Redan som tvååring började hennes mamma att slå henne. Uppväxten kantades av fysiskt våld som senare övergick till psykisk misshandel och manipulation. I vuxen ålder eskalerade det till mordhot.Det här avsnittet är från juni år 2020.Följ @alskadepsykopat på Instagram.Beställ ”Älskade Psykopat - min historia” signerad: https://mondialshop.se/products/signerad-alskade-psykopat-min-historia?_pos=1&_psq=%C3%A4lskade+psy&_ss=e&_v=1.0Alla säsonger av Älskade Psykopat finns på Podplay:https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/alskade-psykopat-294350
Redan nästa vecka är jakten på mördaren tillbaka! Hela sommaren kommer du få höra några av de mest uppskattade avsnitten från podden genom åren. Tillsammans med Saga Springcorn får du återbesöka fall som skakat om världen och den spännande jakten på mördaren! Säsongen har premiär den 10 juli och du får ett avsnitt varje torsdag hela sommaren.
Sigillgravören och handelsmannen Aaron Isaac (1730–1816) var den förste jude som beviljades permanent uppehållstillstånd i Sverige utan krav på konvertering. Han anlände till Stockholm 1774, och redan året därpå fick han och två andra judar personligt tillstånd av kung Gustav III att bosätta sig i landet utan att överge sin tro.Isaac åtnjöt kungens förtroende och banade väg för en organiserad judisk närvaro i Sverige. Han grundade den första judiska församlingen i Stockholm och fick stort inflytande över judarnas situation i landet.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Carl Henrik Carlsson, författare till boken Aaron Isaac – Sveriges förste jude, om hur en målmedveten invandrare lade grunden för en hel minoritet – och hur synen på judar förändrades genom århundradena.Aaron Isaac föddes den 16 september 1730 i den lilla tyska staden Treuenbrietzen, där judar levde på samhällets rand och endast med särskilda tillstånd. Redan i unga år visade han konstnärlig och hantverksmässig talang, särskilt inom gravyr – ett yrke han lärde sig på egen hand. Men framtidsutsikterna i hemlandet var begränsade.I Mecklenburg byggde han upp en framgångsrik verksamhet och blev nyfiken på Sverige efter affärer med svenska officerare under det pommerska kriget. När han senare fick ekonomiska bekymmer begav han sig motvilligt till Sverige – trots avrådan från sina närmaste. En midsommardag 1774 steg en envis och målmedveten Isaac i land i Ystad, med sig hade han gravyrverktyg, ett rekommendationsbrev – och en vilja att leva som jude i Sverige.Med stöd från svenska ämbetsmän och tack vare sina unika färdigheter – sigillgravyr var högt eftertraktat – lyckades han efter en lång process få ett unikt tillstånd att bosätta sig i Stockholm utan att konvertera. Det var första gången som den svenska staten accepterade en jude som medborgare utan religiös konversion.Gustav III:s beslut speglade upplysningstidens idéer och påverkades av nationalekonomer som såg judisk invandring som ett sätt att stärka ekonomin. Trots kungens stöd mötte Isaac motstånd från präster och köpmän – något han vittnar om i sina memoarer.År 1782 formaliserades statens hållning i Judereglementet, ett toleransedikt som tillät judar att bo i Stockholm, Göteborg och Norrköping utan att konvertera. Men lagtexten begränsade samtidigt deras rättigheter: inga offentliga ämbeten, inga blandäktenskap, ingen mission, och kraftigt reglerad rörelsefrihet.Aaron Isaac grundade Stockholms första judiska församling, tog emot nya invandrare, organiserade gudstjänster och anlade en judisk begravningsplats. Som hovagent och arméleverantör blev han en bro mellan minoriteten och makten.Bild: Aaron Isaac var Sveriges första öppet levande jude, porträtterad av okänd konstnär. En affärsman, sigillgravör och visionär som år 1775 blev den förste att få tillstånd att bosätta sig i Sverige utan att överge sin tro. Hans insatser låg till grund för etableringen av Sveriges första judiska församling. Bild: Judiska museet (CC BY)Musik: Abe Schwartz's Orchestra. Baym Schtefanishter Rebn (בײַם שטעפֿאַנישטער רבין) Klezmer, judisk dansmusik. USA: Emerson Records, 1918. Tillgänglig via: Internet Archive. Public Domain.Lyssna också på Gustav III:s iscensatta ryska krig.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Olof Rudbeck den äldre (1630–1702) var en av Sveriges största vetenskapsmän. Redan som 23‑åring fick han världsrykte genom upptäckten av lymfsystemet. Detta universalsnille förespråkade en ny vetenskapssyn fri från religiös dogmatism.Biskopssonen från Västerås kom att prägla lärdomsstaden Uppsala inom medicin, botanik, mekanik och fornhistoria. Trots sina betydande insatser för vetenskap och bildning är han idag främst ihågkommen för sitt fornhistoriska storverk Atlantica, där han framställde Sverige som gudarnas boning och ursprunget till alla större folkstammar.Detta är en nymixad repris.I det här avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Henrik Ågren, specialist i tidigmoderna kultur- och socialhistorien vid Uppsala universitet, samt Anders Lundin – programledare, poddare och musiker – som nu medverkar i kabarén Olofolof på Uppsala stadsteater om Olof Rudbeck den äldre.Olof Rudbeck föddes i Västerås 1630 som det nionde av elva barn. Gustaf II Adolf bar själv fram honom till dopet. Hans far, biskopen Johannes Rudbeckius, var en av stormaktstidens ledande kyrkomän och grundare av Västerås gymnasium – Sveriges första av sitt slag.År 1648 inskrevs Rudbeck som student vid Uppsala universitet, där han kom att verka större delen av sitt liv. Vid 23 års ålder presenterade han sin första större vetenskapliga upptäckt – lymfsystemet. Medicin var hans huvudsakliga fält, men han bedrev även forskning inom botanik, mekanik, arkitektur, astronomi och musik.Han blev en ledande förespråkare för den vetenskapliga revolutionen, med krav på empiri, och bröt med religiöst färgad kunskapssyn. De sista decennierna av sitt liv ägnade han åt fyrbandsverket Atlantica (1679–1702), där han med kreativ ortnamnsforskning hävdade att Sverige och Uppsala var gudarnas hemvist och urkällan till alla folk – med Sverige som det förlorade Atlantis enligt Platon.Idag framstår Atlantica som vansinnigt, men Rudbeck knöt an till en samtida historisk tradition – göticismen – där man sökte paralleller mellan göterna och svenskarna. Verket väckte intresse internationellt, men kritiserades också hårt redan i sin samtid.Bild: Olof Rudbeck den äldre (1630-1702). Bilden är hämtad ur Atlantica och utförd af den här i Sverige länge verksamme kopparstickaren Dionysius Padt-Brügge för att tjäna till titelblad för atlasbandet af Atlantica. Wikipedia, Public Domain. Musik: Claudio Monteverdi - Quel Augelin Che Canta av The Tudor ConsortCC BY 3.0 , via Wikimedia Commons Lyssna också på Drottning Kristina kom att sakna kungamakten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Den 25 april 1915 landsteg brittiska, australiska och nyzeeländska trupper på Gallipolihalvön i dagens Turkiet. Redan den 18 mars hade en allierad flottstyrka förgäves försökt forcera Dardanellerna, men tvingats tillbaka med stora förluster på grund av minor och osmanska kustbatterier. I över åtta månader försökte de allierade inta halvön för att öppna vattenvägen mellan Medelhavet och Svarta havet. Operationen blev ett stort misslyckande och kostade 58 000 soldater livet. Den ansvarige Winston Churchill tvingades avgå från sin post i amiralitetet och tog senare befälet över en bataljon på västfronten.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar professor Martin Hårdstedt och idéhistorikernPeter Bennesved en av första världskrigets mest kända operationer. De allierades strategi var att öppna en ny front i södra Europa för att understödja Ryssland och försvaga Tysklands allierade. Operationen misslyckades, inte minst på grund av en kraftig underskattning av det osmanska försvaret. Osmanerna var väl förberedda och stöddes av tysk materiel och militär kompetens. Terrängen på Gallipolihalvön gjorde landstigningar svåra, och det kuperade landskapet gynnade försvararna. Anfallet körde snart fast, och försök att bryta dödläget genom nya landstigningar och frontala attacker ledde bara till mycket stora förluster.Vid Gallipoli gjorde australiska och nyzeeländska soldater stora insatser, och fortfarande firas landstigningsdagen den 25 april som en form av nationell högtid på andra sidan jordklotet – ANZAC Day.Bildtext: Landstigningen vid Gallipoli, april 1915. Nyzeeländska trupper var en del av den allierade styrkan som gick i land vid det som snart kom att kallas ANZAC Cove. I åtta månader utkämpades strider i svår terräng mot hårt motstånd från osmanska styrkor, vilket resulterade i omkring 125 000 döda – däribland 2721 nyzeeländare. Målning av Charles Dixon. Archives New Zealand / Charles Dixon – Landing at Gallipoli CC BY-SA 2.0Länk: warart.archives.govt.nz/node/1085Lyssna också på När Winston Churchill räddade världen.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Politiker pratar gärna och ofta om digitalisering, men när samtalet väl glider över till verklig AI blir det märkligt tyst. Gustav Juntti är aktuell med reportageboken Älskling, vi fick en AI! (Timbro), där han visar hur AI redan idag används på sjukhus, i klassrum och inom kommunala förvaltningar – samtidigt som digitaliseringsministern ännu inte tycks ha testat ChatGPT.Juntti själv har gått från hockeyback i Luleå till politisk redaktör och nu AI-debattör, och i boken tar han upp konkreta exempel på hur AI kan göra skillnad. På Capio S:t Görans sjukhus används redan en algoritm som upptäcker fyra procent fler fall av bröstcancer och minskar antalet onödiga återbesök rejält. Dyslektikern Henrik klarar plötsligt skoluppgifterna tack vare ChatGPT, och Region Halland har blivit ett föredöme genom att faktiskt implementera färdiga AI-lösningar istället för att bara prata om dem.Boken tar upp både förhoppningar och risker, optimism och pessimism. En viktig bok i ett angeläget ämne. Samtidigt ställer den också frågan: Varför hamnar politikerna efter vad gäller AI, och vad kan det få för konsekvenser?Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
Idén om en unik, rysk nation – avskild från och moraliskt överlägsen Västerlandet – formulerades av ryska filosofer redan i början av 1800-talet. När bolsjevikerna tog makten 1917 cementerades tanken på Ryssland som en avvikare i världen.Men den ryska särarten har en ännu längre historia. När de ryska härskarna valde den ortodoxa kristendomen framför katolicismen avskildes Ryssland från den europeiska idétraditionen. Latinet, som knöt an till antikens idéarv, förenade de lärda i Västeuropa, men denna intellektuella gemenskap stod Ryssland utanför.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Bengt Jangfeldt, docent i slaviska språk och författare till boken Vi och dom – Om Ryssland som idé.När den ryska presidenten Vladimir Putin uttrycker hat och förakt för Europa blir många förvånade. Men Putin knyter an till en flera hundra år gammal tradition, där Västeuropa beskrivs som dekadent och krämaraktigt – i kontrast till den ryska nationens påstådda djup och moraliska överlägsenhet. Den ryska historien har, ända sedan Peter den stores tid på 1700-talet, präglats av en pendelrörelse mot och bort från Europa.Redan 1836 formulerade den första ryska filosofen Pjotr Tjaadajev idén att Ryssland var en nation som stod utanför den universella historiska gemenskapen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Sepoyupproret i Indien bröt ut maj 1857 när indiska soldater i brittisk tjänst gjorde myteri. Den tändande gnistan var rykten bland de muslimska och hinduiska soldaterna att papperspatronerna till de nya infanterigevären var insmorda med ko- och grisfett. Eftersom man måste bita av patronens pappersdel vid laddning kom soldaterna i kontakt med fettet som de ansåg var en hädelse.Upproret blev våldsamt och ledde till en blodig uppgörelse mellan britterna, som tvingades kalla in förstärkningar, och de indiska soldaterna. Omkring 6 000 britter dödades och så många som 800 000 indier. Städer lades i ruiner. Bestialiska övergrepp skedde från båda sidor i konflikten.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved ett av de mest våldsamma upproren i den brittiska kolonihistorien. Bakom upproret låg inte bara religiösa föreställningar och missnöje bland indiska soldater, så kallade sepoyer, utan konflikten gällde i grund och botten ett mer spritt hat mot britternas kolonialpolitik. Inte minst hur britterna lade sig till med indiska landområden och beskattade den indiska befolkningen. Indien administrerades inte av den brittiska staten utan av British East Indian Company. Det fanns ett vidspritt missnöje mot kompaniets administration.Militärt kom upproret att kretsa kring de regementen inom främst den Bengaliska armén som i de norra och nordöstra delarna av Indien intog städer och inledde krig mot britterna. Dehli blev utsatt för den mest förödande belägringen som när kriget var över hade förvandlats till en grushög. Kriget innebar omfattande mord och våld mot civila.Myteristerna gick hänsynslöst fram mot den brittiska befolkningen. Britterna hämnades med omfattande massakrer och avrättning av myterister. Först 1858 kunde britterna få full kontroll över Indien igen.Upproret kom att prägla relationen mellan indierna och den brittiska kronan under de kommande årtionden av 1800-talet. Efter kriget införde den brittiska kronan direktstyre från London. För många indier uppfattades det som var ett myteri för britterna som ett första befrielsekrig och därmed ett steg mot den självständighet som kom efter andra världskriget.Bild: Attack av myterister på Redan-batteriet i Lucknow, 30 juli 1857, Okänd konstnär, Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Det brittiska imperiets uppgång och fall. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Slaget vid Villmanstrand den 23 augusti 1741, under Finska kriget 1741–1743, är bland de största katastroferna i svensk militärhistoria. Uppfyllda av övermod och med orealistiska mål inledde hattpartiet i riksdagen, de så kallade Hattarna, ett illa förberett anfallskrig mot Ryssland.Konsekvenserna blev ödesdigra: landavträdelser och starkt ryskt inflytande över Sveriges inrikespolitik. Det mänskliga priset betalades av tusentals svenska soldater, som dog utan att resultat uppnåddes.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden berättar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett av Sveriges mest glömda krig. Hattarnas ryska krig inleddes sommaren 1741. Trots franska subventioner och ett avtal med Osmanska riket var förberedelserna bristfälliga. Redan vid Villmanstrand led svenska trupper katastrofala förluster: av Wrangels 4 000 man stupade eller sårades hälften. Flottan drabbades av sjukdomar och i augusti 1742 kapitulerade armén i Helsingfors.Som resultat av förlusten avträddes Sveriges sydöstra delar av Finland till Ryssland, vilket lämnade viktiga gränsfästningar på ryskt territorium. Ryssarna påverkade svensk tronföljd och förde in en rysk styrka på 12 000 man strax utanför Stockholm för att "skydda" landet mot Danmark. Dalkarlarna reste sig och tågade till huvudstaden i den så kallade "daldansen", där den svenska militären gick in på Norrmalmstorg. Sverige befann sig därefter i ett politiskt och militärt svaghetstillstånd, som inte skådats på flera århundraden.Bild: Karta över slaget vid Villmanstrand, 23 augusti 1741 (Public domain, Wikimedia Commons).Lyssna också på Stora ofreden – ryska ockupationen av Finland 1713-21.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Reichsführer-SS Heinrich Himmler (1900–1945) var en nyckelperson i Tredje riket. Hans ideologiska övertygelse, flit och administrativa skicklighet gjorde honom central i genomförandet av nazismens rasistiska terror. Genom SS byggde han upp en struktur som förenade paramilitär makt med ideologisk och kvasi-religiös symbolik.Himmler var djupt intresserad av ockultism, pseudohistoria och esoteriska idéer. Han såg SS som en andlig elit, kallad att återuppväcka en uråldrig germansk kraft som enligt honom gått förlorad genom kristendomen. I uppdraget ingick en jakt på den heliga graalen och Tors hammare.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet, om Himmlers ockulta föreställningar. Detta avsnitt är ett betalt samarbete med History Channel, som den 5 juni klockan 20:00 har premiär för dokumentärserien Hitler's Treasure Hunters. I sex delar skildras hur SS-enheten Das Ahnenerbe sökte efter religiösa reliker och mytiska skatter, såsom den heliga Graalen och Tors hammare – föremål vars övernaturliga kraft skulle bidra till en tysk seger i kriget.Himmler drogs tidigt till nationalistiska och antisemitiska rörelser. Han anslöt sig till nazistpartiet 1923 och gick med i SS 1925. Redan 1929 blev han dess ledare, Reichsführer-SS. År 1936 blev han chef för hela det tyska polisväsendet och byggde en effektiv terrorapparat.Himmler betraktade kristendomen som en främmande och försvagande religion, påtvingad germanerna utifrån. Han var särskilt kritisk till kristendomens betoning på förlåtelse, självuppoffring och jämlikhet – idéer han ansåg skadliga för en krigförande, aristokratisk elit. I stället förespråkade han en återgång till en förkristen, germansk religiositet byggd på ära, blod och jord.Ceremonier inom SS präglades av nyhedniska inslag. Vid bröllop kunde till exempel en svärdsceremoni ersätta kristna löften, och vid begravningar hyllades den avlidnes koppling till förfäder snarare än till Gud. Denna symboliska brytning med kristendomen var inte fullständig, men markerade ett försök att ersätta kyrkans institutioner med SS:s egen kultstruktur.Slottet Wewelsburg blev ett andligt centrum för SS. Himmler ville göra det till högkvarter för en framtida SS-orden. Slottet omgestaltades i rituell stil, och i tornets runda sal lades ett golv med symbolen Svarta solen – kopplad till nazistisk mysticism. Ett kryptliknande rum ska ha använts för att bevara aska från SS-ledare, som en del av Himmlers kultliknande vision.Bild: SS-ledaren Heinrich Himmler (i mitten) anländer tillsammans med Gauleiter Rudolf Jordan (till vänster) och SS-Obergruppenführer August Heißmeyer till Quedlinburgs domkyrka för en nattlig ceremoni till minne av kung Heinrich I:s dödsdag, den 1 juli 1938. Händelsen ägde rum som en del av den nazistiska kulten kring den tidiga tyska historien och dess symboler. 2 juli 1938. Källa: Bundesarchiv, Bild 183-H08445. Allgemeiner Deutscher Nachrichtendienst – Zentralbild (Bild 183). Musik: Wagner, Richard. Siegfried's Funeral March and Finale. Framförd av United States Marine Corps Band, inspelad 8–11 december 1981 i Lisner Auditorium, George Washington University, Washington, D.C. Transkription av Howard Bowlin (begravningsmarsch) och John Bourgeois (final). Tillgänglig via Wikimedia Commons. Public domain. Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
We are back to Vicksburg National Military Park for numerous tours throughout the battlefield. Our first stop is the Stockade Redan with Garry Adelman, Dr. Chris Mackowski and Kris White. This assault was named "The Forlorn Hope" by William T. Sherman. “A forlorn hope,” associated with the Civil War according to one Wikipedia entry, “is a band of soldiers or other combatants chosen to take the vanguard in a military operation, such as a suicidal assault through the kill zone of a defended position, where the risk of casualties is high.”
Från 2022. Världens sista isolerade urfolk har försvarat sin ö i tusentals år. En 26-årig amerikansk missionär försöker ta sig dit och frälsa dem. Allt dokumenteras i hans dagbok. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Missionären John Chau närmar sig försiktigt med gåvor. Målet är att flytta till ön och bo där så länge som krävs för att lära sig det okända språket och kunna berätta för folket hur de ska undvika att hamna i helvetet.Redan första dagen står han öga mot öga med en ung pojke med pilbåge som siktar mot honom. John Chaus dagbok avslöjar mötet med urfolketUppdraget är inte riskfritt. Tidigare har människor mördats i mötet med den avskilda befolkningen på Norra Sentinel-ön. Medverkande:John Ramsey - kompis till John Chau.Madhumala Chattopadhyay - socialantropolog som besökt Norra Sentinel.Dependra Pathak - polischef.Christer Norström - socialantropolog.John Chaus dagbokscitat läses upp av Jacques Karlberg.En dokumentär av: Jon Jordås.Research: Sonal Matharu.Producent: Ulrika Lindqvist.Programmet publicerades första gången 2022.
Utvecklingen av artificiell intelligens märks i hela samhället, och AI väntas också spela en avgörande roll för naturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 7/1-2025.Redan nu finns det många projekt där biologer använder AI för att skydda och kartlägga biologisk mångfald. Förhoppningarna är stora om att den här tekniken ska bli ännu viktigare under de kommande åren.Biologen Tobias Andermann vid Uppsala universitet är en av dem som är med och utvecklar tekniken. Han menar att AI kommer att bli nödvändigt för att så effektivt som möjligt skydda den biologiska mångfalden och kunna förstå oss på de invecklade sambanden i naturen.Men allt börjar med att samla in spindelnät och jordprover.Programledare och producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se
Kommer samhället kunna hantera den växande bebisindustrin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Ge mig barn, annars vill jag dö!”. Redan i första Moseboken illustreras människans desperata längtan efter barn av Jakobs fru Rakel, som senare ber sin tjänstekvinna att agera surrogatmamma.De senaste 50 åren har nya tekniker revolutionerat fertilitetsindustrin, och idag är det lättare än någonsin att få barn utifrån sina egna villkor och förutsättningar. Men medan teknologin har skenat framåt, har lagstiftningen släpat efter. Resultatet är en på många sätt oreglerad marknad med många etiska och juridiska fallgropar.Vem har egentligen råd med IVF? Vad ska hända med ett pars nedfrysta embryon om de gör slut eller den ena parten dör? Vem kan bli förälder genom surrogatmödraskap och till vilket pris?Samtidigt hägrar nya teknologier vid horisonten, som låter som hämtade ur en science fiction-film. Artificiella livmödrar, avancerad embryotestning och könsceller som tillverkas av hudceller - plötsligt känns bokstavliga bebisfabriker inte längre så avlägsna...Frågan är om vi är på väg mot ett skifte, där embryomarknaden inte längre bara vänder sig till ofrivilligt barnlösa, utan till alla som vill (och har råd) att outsourca barnaskapandet och skräddarsy sina avkommor.