Podcasts about Redan

Avsnitt 101. Fredag 17 juli. VM 2026 går mot sitt slut. Vi tar upp de största snackisarna inför bronsmatchen och finalen mellan Spanien och Argentina. Sedan flyttar vi hem till Sverige. Den allsvenska omgången drar igång redan i kväll och vi går igenom de hetaste matcherna, lagens form och vad vi kan förvänta oss av IFK Göteborg bland annat. Dessutom blir det fullt fokus på transfermarknaden. Vilka spelare är på väg in, vilka kan lämna och hur agerar klubbarna under sommarfönstret? Vi får de senaste rapporterna från Djurgården, Hammarby och Malmö FF – samtidigt som vi går igenom de största nyheterna från resten av Allsvenskan. I studion finns Isak Dahlin, Mikael Ljungberg och Jonathan Aronsson Fält som analyserar Djurgården, Linus Petersson om Hammarby och Johan Dolck Wall om Malmö FF. Medverkande: Isak Dahlin, Mikael Ljungberg, Jonathan Aronsson Fält, Linus Petersson och Johan Dolck Wall. Ansvarig utgivare: Karin Olsson.

Avsnitt 101. Fredag 17 juli. VM 2026 går mot sitt slut. Vi tar upp de största snackisarna inför bronsmatchen och finalen mellan Spanien och Argentina. Sedan flyttar vi hem till Sverige. Den allsvenska omgången drar igång redan i kväll och vi går igenom de hetaste matcherna, lagens form och vad vi kan förvänta oss av IFK Göteborg bland annat. Dessutom blir det fullt fokus på transfermarknaden. Vilka spelare är på väg in, vilka kan lämna och hur agerar klubbarna under sommarfönstret? Vi får de senaste rapporterna från Djurgården, Hammarby och Malmö FF – samtidigt som vi går igenom de största nyheterna från resten av Allsvenskan. I studion finns Isak Dahlin, Mikael Ljungberg och Jonathan Aronsson Fält som analyserar Djurgården, Linus Petersson om Hammarby och Johan Dolck Wall om Malmö FF. Medverkande: Isak Dahlin, Mikael Ljungberg, Jonathan Aronsson Fält, Linus Petersson och Johan Dolck Wall. Ansvarig utgivare: Karin Olsson.

Kina har gått om USA i fintech-patent. Sant? Ja. Hela sanningen? Inte i närheten.Jag läste rubriken i morse och kände direkt att den var för lätt att svälja. Så det här avsnittet handlar egentligen inte om patent, det handlar om hur vi läser världen. En rubrik, tre siffror, tre historier: en placerar Kina i klar framkant, en säger att de har en lång väg kvar, och en säger ″it's complicated″. Jag landar nästan alltid i den tredje.Den lata reflexen är att byta en förenkling mot en annan, från ″Kina är en kopieringsmaskin″ till ″Kina äger allt″. Den svårare och roligare muskeln är att sluta klistra etiketter och istället uppdatera kartan löpande.Och vi har gjort det här förr. Redan 2018, i avsnitt 262, pekade jag på Kinas skala med Singles Day: 30,8 miljarder dollar på 24 timmar. Jag trodde det skulle förändra allt. Men det gjorde det nog inte... Mycket är inte allt, lokalt är inte globalt, niche är inte...Så nästa gång en rubrik bekräftar precis det du redan trodde, eller vänder upp och ner på allt, och det känns viktigt: ta ett par steg till och gräv en nivå djupare. Det är där lärandet sitter.Vilken gammal karta navigerar du fortfarande efter? Ärligt... Berätta i kommentarerna.CC-BY 4.0

Ska världshistoriens kanske dyraste och mest hajpade spel hinna bli klart till lansering i november eller kommer fackliga konflikter sätta käppar i hjulet för Grand Theft Auto IV? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mars har svag gravitation, men stark dragningskraft. I tusentals år har människor skrämts och fascinerats av den röda planeten. Karin Svensson har tittat närmare på vårt syskon i solsystemet lika delar drömlandskap och mardrömsscenario. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På Tekniska museet i Stockholm, i en biograf där filmduken välver sig som en kupol över bänkraderna, kan besökarna resa kors och tvärs över solsystemet. Museipedagogen Linda-Maria Badéa sköter spakarna och guidar skolklasser på exkursioner i Asteroidbältet och på Jupiters månar. Men när hon frågar ”vart ska vi åka nu?” finns det en önskeplats som slår alla andra: Mars.Det intensiva intresset för Mars har kopplingar till regissören Ridley Scotts biosuccé ”The Martian” från 2015. I filmatiseringen av Andy Weirs roman spelar Matt Damon astronauten Mark Watney som av misstag blir lämnad ensam kvar på planeten och måste använda all sin kunskap och uppfinningsrikedom för att överleva och ta sig hem.Litteraturforskaren och science fiction-experten Jerry Määttä beskriver boken och filmen som en Robinson Kruse på Mars – ett slags NASA-troget läromedel.Vår tids Marshajp bär ett eko av månfebern som rådde under rymdkapplöpningen på 1960-talet. Robotarna som har skickats för att utforska Mars får egna bloggar och Twitterkonton som följs av miljontals människor. NASA har konkreta planer på en bemannad Marsresa med mellanlandning på månen. Elon Musk pratar om Mars som mänsklighetens nästa hem och tror sig kunna skicka människor dit redan i slutet av det här decenniet.Tankarna är inte nya. Redan i början på 1900-talet skrev raketpionjären och Jules Verne-fantasten Konstantin Tsiolkovski att “Jorden är mänsklighetens vagga, men man kan inte stanna i vaggan för alltid.”I tidiga högkulturer sågs planeten som ett dåligt omen på grund av sina röda färg, och för att den – tack vare sin elliptiska bana – verkade röra sig utan mål och mening över himlavalvet. Men den verkliga Marsmanin tog fart på 1870-talet, när den italienska astronomen Giovanni Schiaparelli upptäckte vad han beskrev som ”canali”, linjer i det marsianska landskapet. På engelska översattes ordet till ”canals”, grävda kanaler i motsats till naturligt förekommande – och den oemotståndliga idén om en civilisation på Mars var född.Reporter: Karin SvenssonProducent: Maria Götselius

Vi har landat i New York! Joel Besseling och Robert Laul poddar från Manhattan efter en lång resdag som även innehöll:• Bisarrt straffdrama när Paraguay skrällde mot Tyskland• Kan Sverige motiveras av att slippa tyskarna vid en sensation mot Frankrike?• Presskonferens med Graham Potter – där den franska arrogansen uppenbarade sig direkt• Tror Sverige ens på det här?• Dricksbråk med kantig New York-servitörAnsvarig utgivare: Christofer Ahlqvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med litografitekniken fick gemene man råd med fina originalkonstverk. Och litografins förlorade ställning säger något om en konstvärld på villovägar, tycker Thomas Millroth. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2017-08-24.Litografi, stentryck.Jag tänker på vackra affischer. 1800-talstidskrifter. Eller kanske på Konstfrämjandet.Är litografin bara en gammal teknik förpassad ur konsten i dag?Har i så fall något gått förlorat?Men först.Vad är litografi?I en ny bok beskriver Jan af Burén tekniken som en snilleblixt, och berättar entusiastiskt hur det går till:”Tag en litografisk sten, teckna något på den, behandla den med syra och gummi arabicum. Tvätta sedan bort alltihop med lösningsmedel. Nu ser stenen alldeles tom ut. Lägg den i pressen och valsa över tryckfärg – nu är teckningen tillbaka igen, redo att tryckas. Och det ser så enkelt ut.”Burén beskriver i spännande trycktekniska detaljer vad som brukar kallas litografins inkunabel-tid, det vill säga de första fyrtio åren sedan Alois Senefelder uppfann tekniken på det sena 1790-talet. När af Burén avbryter sin berättelse har litografin spritt sig över världen, ja, till och med i det ganska efterblivna konungariket Sverige.Men vad var då så speciellt som gav succén?Jo, det var ju en uppfinning som gjort något möjligt som dittills varit omöjligt. Förut fanns gravyrer, men det här var ju enkelt och användbart.Redan från början handlade det om konst. Konst med stort k. Nu kunde stora konstnärer mångfaldiga verk i perfekt skick, tryck efter tryck. Sprida dem i samtiden och bevara dem för framtiden. Redan från början dyker också en viktig term upp.Multipla original.Smaka på det. Tanken som skulle bli bärande under grafikens första boom i slutet av 1800-talet och som skulle bli bärande i mitten av 1900-talet, då konsten demokratiserades, spriddes till folket.Litografi rimmade på demokrati.Även om demokratin inte var uppfunnen i det tidiga svenska 1800-talet, var det ändå något åt det hållet som genomsyrade de första beskrivningarna av den underbara nya tekniken. I Stockholms Posten kunde allmänheten läsa:”alla konstens werk skola kunna föryttras till ett wida bättre pris, hwilken omständighet både för artisten och konstnälskaren är af den högste wigt.”Litografin gjorde konsten tillgänglig och billig.Idéerna om prisvärd spridning föregrep 1940 – och 1950-talen, då kulturen och konsten skulle ut till alla. Bort med privilegiesamhället. In med Konstfrämjandet, som bildades av 1947 av i princip alla landets folkrörelser, lägg så till Folket i Bilds konstklubb, konstföreningar och konstcirklar på ABF. In med konst i skolan och kringresande konstpedagoger.Konstnärer fick i uppdrag att skapa originalverk i litoteknik, som kunde säljas billigt, konkurrera ut allsköns skräpkonst. Och den här utgivningen blev snart en stor konstnärlig händelse i vårt land.Men tvivlet kom redan från början.Gick i själva verket konsten förlorad på vägen?Den förste skeptikern verkar ha varit Per Daniel Amadeus Atterbom, som 1828 skrev i tidskriften Heimdall.Litografin ” är ett medel för artisten att göra ett steg närmare den höjd hvarifrån Raphael och Michelangelo strålar i oförvanskelig gloria….” Men, invände Atterbom, den vägen var bruten och förlorad. Mycket få litografier, underströk han, förmedlade kännedomen om arbeten af den mera upphöjda art hvarigenom konstens sanna intressen befordras.Alltså konsten hade ett högre syfte än vad litografin kunde förmedla.Samma kritik drabbade på sin tid konstfärmjandets strävan att sprida god originalkonst i litografisk form i de svenska hemmen.Hade försöket att demokratisera konsten förvandlats till ett lamt nationellt uppfostringsprojekt.En nationell ambition i folkhemmet över hela linjen av smak och kultur, tänk Carl Butlers kokbok, Tore Wretmans matlagningsprogram.Visst känns dessa ambitioner avlägsna idag?Vad har gått förlorat?Dagens konstreportage handlar inte om prisvärda litografier. Nej, det är lyxkonsumtion och rekordpriser på konst som gäller.Då skrevs analyser av nya tryck från Lennart Rodhe eller Mona Huss Wallin.Idag är högt pris= hög kvalitet, ja, då finns inget utrymme för billig grafik i konstlivets salonger.Samlare och prestigefyllda konsthallar ingår i samma symbios, Sammlung Marx och Hamburger Bahnhof i Berlin, i Stockholm har vi Bonniers, Sven Harrys. Det handlar om kapital, kulturellt kapital. Konstnärer förknippas med samlare, utställningslokaler och auktionspriser. De som inte lyckas ladda sina namn till varumärken är förlorare. Många av de bästa hamnar i skuggan. Jan af Burén skriver bara om litografins första 40 å. Men boken är indirekt laddad med tankar om litografins och konstens ställning i dag. För allt fanns i sin linda då.Just då jag läser Buréns bok kommer en understreckare av Kristoffer Leandoer i Svenska Dagbladet, ”Finanshajarna har fått vittring på kulturen”. ”Från en spridning av kultur, konst, värden, ” menar Leandoer, har det rört sig till en ekonomi som är alltmer centrerad kring ett priviligierat fåtal och deras artificiella och uppdrivna behov.”Behov av det unika, det dyra och självklart exkluderande. Gemensamt för alla växande konstnärliga värden är idag att de inte är tillgängliga för alla – de många utesluts för de få.Eller.Spridningen av konsten har gått från originallitografier till unika miljonbelopp precis som matlagningskonsten har ersatts av gastronomi.Köpa dyrt på Bukowskis ger renommé och kulturellt kapital.Berikandets ekonomi – och berikandet har sin egen rörelseenergi. Som inte handlar om kvalitet men om anseende.Därför har dyra saker blivit oproportionerligt synlig. Vi får begapa hajpade verk av Damien Hirst på muséer – och idén är just att verken är dyra. Så ser dagens motsvarighet till konstfrämjandets spridning av god konst ut.Därvidlag har de gamla kritikerna av litografin som konst fått rätt. Konst ska vara sällsynt, vilket i den logiken är samma sak som dyr. Så byggs kulturella värden och kapital upp.Men samtidigt hade Atterbom helt fel. Litografin och grafiken banade väg för multiplar och en konst som är mer konceptuell än objektbaserad. Vägen gick inte, skulle inte gå mot Rafael och Michelangelo. Kritiken att litografin inte var unik ledde från spridning av konst och kultur till en ekonomi som centrerad kring ett priviligierat fåtal.Lönsammare vända sig till få än många.Jag behöver ju inte sörja gamla Konstfrämjandet för det, men ändå påminna om andra värden än de uppdrivna och exkluderande, det som är marknadens mumbo jumbo, att pengar är kvalitet.Därför avslutar jag liksom af Burén med att citera en av den litografiska konstens bortglömda mästare, Cecilia Frisendahl. Så sent som 2005 skrev hon i sin bok ”Den litografiska stenen”:”Den litografiska stenen är levande. Konstnären som arbetar med att skapa och utveckla sin grafiska bild från stenens härligt kornerade yta för en dialog med en sten som är miljontals år gammal.”Thomas Millroth, konstvetare, kritiker och författareLitteraturJan af Burén: Litografin – en snilleblixt. Uppfinningen och utvecklingen av litografin. Carlssons bokförlag, 2017.

Hitler och hans soldater var rejält påtända. Fredrik Sjöberg läser om drogernas roll i Tredje riket och funderar över litteratur som kan råda bot på bristande läsförståelse hos pojkar och unga män. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes ursprungligen 2017-01-23.Ett återkommande katastroflarm i samhällsdebatten är den bristande läsförståelse som särskilt utmärker pojkar och yngre män. Problemet är nog ofta överdrivet, men det kan heller inte förnekas, och en mindre armé av pedagoger försöker därför tänka ut hur man ska få pojkarna att läsa lika många böcker som flickorna gör. Lätt är det inte. Eftersom ingen har lyckats fylla tomrummet efter Frans G Bengtsson, erbjuds inte mycket mer än torftiga deckare och biografiska hjälteepos om onaturligt rika män som har lyckats förlänga sin barndom genom att sparka boll.Och allt det där är nog bra, men kanske kräver pojkarnas nu rent epidemiska indolens ändå tyngre doningar, och då är det noga taget bara två typer av böcker som duger: sådana som handlar om Hitler, och sådana som handlar om droger. Bägge dessa ämnen har en förunderligt vitaliserande inverkan också på mycket trötta existenser – så låt oss ett ögonblick tala om den från tyska översatta fackboken Droger i Tredje riket, av Norman Ohler. En svårslagen kombination, en form av litterärt blandmissbruk som lovar att höja läsförståelsen både hos datorspelande hemmapojkar och tröga haschtomtar med större frisyr än förstånd.Redan här bör dock inflikas att Norman Ohler inte är någon muntergök, utan en djupt seriös arkivdykare med ambitionen att vara historiskt objektiv, och att hans bok av det skälet inte riktigt når upp till samma stilistiska nivå som den avlägset besläktade satiren Jägarna på Karinhall, Carl-Henning Wijkmarks debutroman från 1972 – en klassiker som förutom sin rollbesättning av råsupande nazister på kalas hemma hos morfinisten Hermann Göring, även har fördelen av att vara både rolig och djupsinnig samt, inte minst, pornografisk. Den kombinationen slår ingen.Hur som helst, Droger i Tredje riket utgår från tidigare svåråtkomliga dokument som speglar dels användningen av amfetamin inom Wehrmacht och Luftwaffe, dels omfattningen av det drogmissbruk som förvandlade führern själv till en darrande pundare utan större verklighetskontakt. Det är onekligen fascinerande läsning. Skrämmande också, med tanke på att kemisterna knappast har legat på latsidan sen dess och sannolikt kan förse nutidens makthavare och mördarmaskiner med ännu effektivare blandningar av uppiggande och avtrubbande preparat.Den tyska drogindustrin var tidigt världsledande. Opiater hade man sysslat med länge och redan i slutet av 1800-talet lanserade läkemedelsbolaget Bayer en medicin mot hosta och huvudvärk som kallades Heroin. Senare, under Weimarrepubliken, sköt produktionen av morfin och andra opiater i höjden. Bara under ett enda år – 1928 – förädlades närmare 200 ton opium, och vid det laget hade de tyska bolagen även lagt under sig hela 80 procent av världsmarknaden för kokain. Tonvis. Inte var man så noga med restriktioner heller; lagstiftningen hängde inte med i svängarna, så när nazisterna i början av 30-talet formerade sig för en attack mot den unga demokratin, fanns många missbrukare man kunde stigmatisera som depraverat slödder i den förment sunda, ariska staten. Hitler själv gällde för att vara en renlevnadsman, så nu skulle drogträsket saneras. Det gick inget vidare.Som så ofta var det sportfånarna som testade gränserna. Under Berlinolympiaden 1936 nåddes tidigare oanade resultat med hjälp av prestationshöjande medel. Dopning. Framför allt lyckades amerikanerna vinna tack vare en sorts amfetamin som hette Benzedrine. Det var fullt accepterat inom idrotten på den tiden, och tyskarna vill nu inte vara sämre. Redan året därpå hade man utvecklat en mångdubbelt starkare variant av metylamfetamin som kom att kallas Pervitin. Ett uppåttjack av guds nåde, renare och bättre än allt vad den fiktive drogfabrikören Walter White lyckas koka ihop i TV-serien Breaking Bad.Pervitin blev snabbt en folkdrog i Tredje riket. Medlet användes för att integrera simulanter och gnällspikar i arbetslivet, för att motverka depressioner, sjösjuka, klimakteriebesvär, hösnuva och allmän håglöshet. Koncentrationsförmågan stegrades, liksom sexualdriften, och inte behövde man sova så mycket heller, vilket naturligtvis öppnade för användning i det militära. En sovande soldat gör inte mycket nytta. Efter en lagom dos Pervitin kunde man kriga flera dygn i sträck. Dessutom försvann rädslan, andra hämningar också. När Wehrmacht väl hade gjort sin beställning låg produktionen på i runda slängar 800 000 Pervitintabletter – per dag.Amfetaminmissbruket är såklart inte hela förklaringen till de tyska framgångarna i början av kriget, men blixtanfallen i Polen och Frankrike låter sig åtminstone delvis begripas i ljuset av att åtskilliga soldater faktiskt var påtända. Även generalerna. Den ryktbare fältherren Erwin Rommel krossade allt motstånd på västfronten tack vare en för tjackpundaren typisk form av hänsynslös självöverskattning. Först långt senare, i höjd med Stalingrad, började drogbrukets nackdelar bli märkbara.Om allt detta berättar Norman Ohler i sin bok, men till historien hör också huvudpersonen själv, Adolf Hitler, och hans livläkare, sedermera langare, Theodor Morell. Att Hitler mot slutet av kriget behandlades med fullkomligt fantastiska mängder hormoner, steroider och mediciner av alla slag är sedan länge väl känt, men forskarna har hittills varit ovilliga att betrakta honom som narkoman. Snarare har bilden varit att Hitler hade ett pressande jobb, och därför gott kunde behöva lite speed för att komma i form, och att hans vegetariska diet påkallade diverse kosttillskott.Nu framträder en helt annan bild. Av Theodor Morells bevarade anteckningar framgår att han ordinerar allt starkare doser av narkotika, inte bara Pervitin. Särskilt efter attentatet i Varglyan, 20 juli 1944, när Hitler sånär dödades av Claus von Stauffenbergs portföljbomb, behövdes också alltmer smärtstillande, och lugnande. Morell petade i honom duktiga doser kokain, gärna i kombination med Eukodal, ett morfinliknande preparat som gavs intravenöst. Tidvis var patientens vener lika illa åtgångna som på en durkdriven heroinist. Framåt vintern det året, när kriget i praktiken redan var förlorat, var han mycket nära att sluta sina dagar genom en överdos.Hur det sedan gick vet alla. Det nya i Norman Ohlers historieskrivning är tanken att Hitler möjligen inte alls drabbades av Parkinson eller någon annan sjukdom som till sist förvandlade honom till ett kraftlöst vrak, utan att han istället, på vårkanten 1945, kort före självmordet i bunkern, huvudsakligen led av abstinens. Vid det laget hade nämligen de allierade bombat läkemedelsfabrikerna till grus och aska. Och langarens lager av droger var slut.Likt alla tyska författare är Ohler mycket noga med att inte förringa eller bortförklara Hitlers ansvar för krigets bestialiteter, och han befinner sig sålunda, litterärt sett, långt ifrån Frans G Bengtssons lediga legender om brutala hjältekonungar och flugsvampdrogade bärsärkar, så när allt kommer omkring är kanske den bristande läsförståelsen bland pojkar bäst avhjälpt genom att skolbiblioteken köper in klassuppsättningar av Röde Orm. Eller varför inte Jägarna på Karinhall. I alla händelser är Droger i Tredje riket, komplett med register och notapparat, en förnämlig bredvidläsningsbok.Fredrik Sjöberg, författare och biolog LitteraturNorman Ohler: ”Droger i tredje riket – det dopade blixtkriget” (Lind & co), översättning Henrik Lindberg.

Lunds universitet var det svenska lärosäte som utåt var mest präglat av nazistiska influenser under mellankrigstiden. Redan 1930 bildades en nationalsocialistisk studentklubb. När Sveriges förste nazistledare Birger Furugård återvände till sin gamla studentstad Lund i februari 1931 fick han ett varmt mottagande och talade i en fullsatt AF-borg, prydd med stora hakkors.I Lund fanns två profilerade nazistiska studentorganisationer, flera ledande akademiker var nazister och när Lunds studentkår den 6 mars 1939 röstade om ett uttalande kring asyl till tio judiska specialistläkare ställde sig två tredjedelar av medlemmarna bakom ett skarpt uttalande mot asyl. Studentkårens rasbiologiskt motiverande uttalandet refererades i rikspress och väckte frågor om hur demokratisk den framtida svenska eliten var.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och lundabon Eskil Fagerström, aktuell med boken Historien om Lund (Historiska Media).Medicinalstyrelsens förslag att låta tio judiska läkare fly till Sverige ledde ett skarpt uttalande från Lunds studentkår den 6 mars 1939 till efter en omröstning bland medlemmarna. Med en explicit rasbiologisk formulering hävdades att det var skadligt och oförsvarbart inför framtiden att ”främmande element upptagas i vårt folk”.Lund var en småstad där universitetet dominerade det sociala livet. År 1930 hade Lund cirka 24 520 invånare, och studenternas andel av stadsbilden växte snabbt under decenniet; vårterminen 1939 fanns omkring 2 200 inskrivna studenter. Studentkåren var i praktiken en elitmiljö, rekryterad från välbärgade hem, med traditioner som stärkte sammanhållningen – och en känsla av att vara samhällets blivande ledarskikt.Den kombinationen – liten stad, stor social prestige och starka traditioner – gjorde politiken till mer än debatt. Den blev identitet. När Europas kriser fördjupades och nazismens propaganda presenterade sig som ett ”modernt” svar på arbetslöshet, kommunistskräck och ”nationell förnedring” fanns det redan en publik som var mottaglig.Redan 1930 bildades en nationalsocialistisk studentklubb i Lund. Efter krigsutbrottet bytte den namn till Lunds svensk-socialistiska studentförening (LSSS). Den tidiga etableringen fick draghjälp av kopplingar mellan svensk nazism och Lund: när nazistledaren Birger Furugård kom till staden i februari 1931 talade han i en fullsatt AF-borgen som prytts med stora hakkors.Under mitten av 1930-talet kunde två konkurrerande nazistiska studentorganisationer verka parallellt vid universitetet. Samtidigt odlade man en aktivistkultur: läger med ”kamratskap”, militär drill och nattmarscher – samt regelbundna samlingar i partilokaler. Det här var inte enbart skrivbordsradikalism. De lundensiska nazisterna sökte offentligheten: möten på Mårtenstorget, propaganda, uppvisningar och försök att vinna tolkningsföreträde över det ”nationella” studentlivet.I samtiden noterades också hur sympatier kunde sträcka sig in i etablerade kretsar av lärare och intellektuella, vilket gav rörelsen status och nätverk. I en miljö där studenterna såg sig som framtidens domare, ämbetsmän och opinionsbildare blev frågan brännande: Om eliten vacklar – vad händer då med demokratin?Om du vill lyssna reklamfritt och dessutom få två extra avsnitt i månaden ska du bli medlem i Historia Nu Premium för 75 kr/mån – du kan testa gratis i sju dagar.Lyssna också på Fascismens födelse.Bildtext: Nazistledaren Birger Furugård talar i Akademiska Föreningens stora sal vid Lunds studentkår 1931. Bild:Per Bagges Arkiv, Public Domain.Musik: 78-varvsskivan ”Sjung om studentens lyckliga da'r” med O.D.-kören, inspelad i Stockholms Konserthus och utgiven 1927 (His Master's Voice, X2508). En tidig ljudkälla till svensk studentkultur och körtradition, relevant för avsnittet om studentliv och ritualer. Källa: Internet Archive; Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Redan från början var Miljöpartiet mycket mer än ett miljöparti. Partiet ville göra om samhället i grunden och nyckelordet var alternativ: alternativ ekonomi, alternativ pedagogik, alternativ medicin, alternativ demokrati. Vad hände sen? Joakim Broman, Andreas Johansson Heinö och Fredrik Segerfeldt har läst alla partiets program sedan grundandet 1981.   

Redan stenåldersmänniskorna trodde att himlafenomenen påverkade tillvaron på jorden. Solens betydelse är ju självklar och månen gav människorna en tydlig rytm som med tiden gav oss kalendrar. Det är först i Mesopotamien som planeterna drogs in när astrologin utvecklas.Idag tror inga vetenskapsmän på astrologi – trots att de borde skicka de tidiga astrologernas sin tacksamhet för utvecklandet av den vetenskapliga metoden och för naturvetenskapens framgångar.I detta avsnitt av podden Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jonathan Lindström om astrologins uppkomst och dess märkliga dubbelroll i historien: som både omstridd trosföreställning och som drivkraft för observationer, tabeller och den sorts systematik som så småningom bidrog till vetenskaplig metod. Detta är början på ett Historia Nu Premium-avsnitt. Vill du lyssna på hela avsnittet blir du medlem på www.historia.nu/premium. Det kostar 75 kr/mån och då får du två extra avsnitt samt alla vanliga avsnitt reklamfria. Föreställningen att himlafenomen påverkar livet på jorden är äldre än de första städerna. Solens makt över värme, växtlighet och dygn är fysisk och självklar. Men månen – den närmaste himlakroppen – gav något minst lika viktigt: en tydlig rytm. Den blev en naturlig klocka för jakt, vandringar, tidräkning och riter. Där, i månens återkomst, föddes tanken att himlen inte bara lyser – den talar.Månmånaden återkommer med sådan regelbundenhet att den tidigt blev grund för kalendrar. Och där det finns mönster uppstår frågor. När kommer nästa fullmåne? När är det bäst att så? Varför försvinner månen i en förmörkelse? Sådana frågor gör människan till observatör – och observationen är första steget mot systematik.Det avgörande språnget kom när samhällen blev mer komplexa: jordbruk, städer, skatter, administration – och kungar som ville veta om framtiden bar goda eller dåliga tecken. Då räckte inte minnet eller muntlig tradition. Man behövde register. I Mesopotamien – området mellan Eufrat och Tigris – utvecklades en kultur där skrivkonst, tempeladministration och kungamakt knöts samman. Och där himlen blev ett arkiv av tecken som kunde samlas, jämföras och läras ut.Den tidiga mesopotamiska astrologin var i grunden omenbaserad: himlafenomen tolkades som gudomliga varningar eller löften, framför allt om kollektiva frågor – kungens hälsa, krig, skördar och väder. Under andra årtusendet f.Kr. kodifierades detta i enorma samlingar. Den mest berömda är Enūma Anu Enlil, en serie på cirka 68–70 lertavlor med uppskattningsvis 6 500–7 000 omen kopplade till himmelska och atmosfäriska fenomen.Omenläran var inte vetenskap – men den krävde noggrann observation, klassificering och återanvändbara referenser. Prästlärda blev specialister som skrev ned, jämförde och försökte hitta återkomster. Det liknar, på ett avlägset men verkligt sätt, embryot till en metod: samla data, se mönster, dra slutsatser.I Babylonien utvecklades så småningom en mer beräkningsbar himmel. Den uniforma zodiaken – indelningen av ekliptikan i tolv lika stora delar om 30 grader – växte fram i slutet av 400-talet f.Kr.. Det blev ett avgörande steg mot ett koordinatsystem som gjorde tabeller och prognoser möjliga. Ungefär samtidigt skiftar fokus från statens öde till individens: det äldsta bevarade horoskopet för en enskild person dateras till 410 f.Kr.När babylonisk kunskap rörde sig västerut – via erövringar, handel och översättningar – mötte den grekisk filosofi och matematik. I den hellenistiska världen blev astrologi inte bara en konst att tyda tecken, utan något man försökte motivera som en ordnad lära om hur kosmos hänger ihop.Bild: Titelbladet till den tyska utgåvan av De scientia motus orbis (1504), en astronomisk skrift tillskriven Māshā'allāh (ca 730–815). Illustration av Albrecht Dürer, Wikimedia Common. Public domain.Musik: And Spring Awakes av Yagull Music, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En slets isär, en annan syddes ihop. Det är grunden i Andreas Ekströms bok Två pojkar. Författaren och journalisten berättar om barndomsvännen Henriks bortgång som blev grunden till boken och om varför han menar att det är viktigt att samlas i sorg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stormaktskungen Karl X Gustavs (1622-60) militära framgångar formade mycket av dagens svenska gränser i kamp mot arvfienden Danmark. Han tog risker som gav utdelning i form av den mest fördelaktiga freden i Sveriges historia freden i Roskilde 1658. Trots detta har han en undanskymd plats i historieskrivning.Redan som ung visade Karl Gustav prov på en administrativ och militär kapacitet, vilket skulle komma att bli avgörande för hans framtida styre. Överviktig och slutkörd dog han i lunginflammation bara 37 år gammal.I denna repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Björn Asker är docent i historia och före detta arkivråd vid Riksarkivet. Han har bland annat skrivit boken Karl X Gustav - En biografi.Karl X Gustav föddes den 8:e november 1622 på Nyköpingshus som son till pfalzgreven Johan Kasimir och prinsessan Katarina av Sverige. Han växte upp i Sverige, och hans uppfostran präglades av en gedigen utbildning där språk, historia, politik och krigiska färdigheter var centrala inslag. Han studerade en kort tid vid universitetet i Uppsala och företog en studieresa i Europa mellan 1638 och 1640. Under sin tid i Paris fick han utbildning vid den ledande riddarakademin.Vid tjugo års ålder reste han till den svenska armén i Tyskland, tjänstgjorde under Lennart Torstensson, befordrades till överste och deltog i flera sammandrabbningar, samt i krigståget mot Danmark 1643–1644. Karl X Gustav blev utnämnd till generalissimus för den svenska armén i Tyskland 1648–1650.Karl Gustav stod nära den svenska tronen som kusin till drottning Kristina, men som son till en tysk greve betraktades han i vissa kretsar som en utländsk inkräktare. Karl Gustavs föräldrar kämpade dock hårt för att ge honom en plats i tronföljden, helst genom äktenskap med drottning Kristina. Karl Gustav hoppades länge på detta giftermål, men till sist avvisade Kristina hans frieri. Trots detta utnämnde hon honom till sin efterträdare, och när hon abdikerade 1654 hyllades och kröntes Karl Gustav till kung samma dag.Karl X Gustavs regeringstid präglades av krig. Ett år efter tronbestigningen, sommaren 1655, ledde han Sverige i krig mot Polen. Karl Gustavs huvudmål med detta krig var att förvärva tullintäkter från Polens hamnar och förhindra Ryssland från att få tillgång till Östersjön. Men kriget gick inte som planerat, och när Sverige attackerades av Danmark vände han sina vapen mot det landet istället.Efter attacken mot Danmark 1657 ledde Karl X Gustav den svenska armén i ett av de mest framgångsrika fälttågen i Sveriges historia. Han tågade över Stora Bält på isen och besegrade den danska armén. Resultatet var Roskildefreden 1658, där Danmark tvingades avträda Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm, Bohuslän och Trondheims län. Därmed regerade Karl X Gustav över ett större rike än någon annan svensk kung, före eller efter honom.Efter Roskildefreden gick Karl X Gustav åter i krig, denna gång med målet att fullständigt eliminera det danska hotet. Om han hade lyckats, skulle Norden ha varit förenat under en enda krona, som under medeltiden. Men Karl X Gustav dog plötsligt 1660, bara 37 år gammal. Hans död kan delvis tillskrivas hans ohälsosamma livsstil, men också den enorma arbetsbörda som hans ambitioner medfört.Bild: Porträtt från 1600-talet på Karl X Gustav i hjälmkrona med plym, blå mantel och kommandostav målad av David Klöcker Ehrenstrahl, Skoklosters slott, Wikipedia, Public Domain.Musik: Claudio Monteverdi-Quel Augelin Che Cantaav, The Tudor Consort, CC BY 3.0, via Wikimedia CommonsLyssna också på Hedvig Eleonora blev rikets första dam under 55 år. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den här veckan möter vi Clara Vennman, folkhögskolelärare och aktiv i Equmeniakyrkan i Göteborg. Hon tar sin utgångspunkt i hoppet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Bibeln berättar om att Gud ser på oss människor, på Dig och Mig, med samma varma blick. Redan i Första Mosebok så berättas det om hur Gud skapar hela världen och allt levande. Han skapar grönska, fröbärande örter och träd - och ser att det är gott. Han skapar ljus och mörker och stjärnorna att lysa över himlavalvet. Och Gud skapade alla dom levande varelserna: fyllde vattnet med liv och fåglar som skulle flyga över jorden. Och han såg att det var gott. Och till sist skapade han också människan, till sin egen avbild och välsignade dem.Sedan beskrivs det hur Gud såg allt han gjort, och se, det var mycket gott. Redan i skapelsen placerade Gud sin varma blick på sin mänsklighet.Text:Psaltaren 139:7-12Musik:Kom Du Källa med Erik Tilling och Michael Jeff Johnson, komponerad av Shane Bernard, Paul Biktor Börjesson och Robert RobinsonProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Redan i högstadiet började Lissi Marie Reitan använda kokain. Det som en gång var elitens partydrog flödar nu fritt på högstadiefester och allt fler norrmän söker nu hjälp för att bryta sitt missbruk. Kokainet spelar också en avgörande roll i turerna kring den skandalomsusade bonusprinsen Marius Borg Høiby. Vad är det som sker i vårt grannland?Programledare: Simon Campanello. Med Karin Eriksson, DN:s Nordenreporter. Producent: Måns Mosesson.

Redan på 1920-talet gjordes skönhetsingrepp men i stället för botox och fillers sprutade man in paraffin för att forma ansikte och kropp, visar Emma Severinssons forskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idag är skönhetsindustrin större än någonsin, med fler salonger, fler produkter och fler ingrepp. Men det fanns liknande salonger redan för 100 år sedan. Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet, har forskat om hur den kommersiella skönhetsmarknaden växte fram i början av 1900-talet med institut som erbjöd allt från krämer och bantningskurer till riskabla ingrepp som paraffininjektioner – dåtidens ”fillers” som kunde ge svåra komplikationer.Programmet handlar också om varför kroppsideal förändras över tid, hur kommersiella intressen driver på och varför dagens extremt smala ideal har fått ny kraft.Programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Solen skiner, fåglarna kvittrar. Tomas är uppe med tuppen och Anders har gjort ett inhopp i cykelklungan, för den goda sakens skull. Vilket såklart föranleder ett nytt rykande aktuell podcastavsnitt. Ryktet om vår död är, med andra ord, överdrivet! Vill du vinna i vår tävling, behöver du lyssna på hela avsnittet och sedan maila svaret … Fortsätt läsa ”122. Ett nytt avsnitt, redan?”

Sannolikt spikade Martin Luther (1483–1546) aldrig upp 95 teser på en kyrkdörr i Wittenberg den 31 oktober år 1517 – men teserna kom att skaka det religiösa Europa i grunderna med eller utan kyrkdörr. Reformationen blev den största samhällsomvälvningen sedan antiken som också bidrog till att den svenska allmogen blev läskunnig långt innan allmän folkskola infördes.Martin Luther var professorn i bibelvetenskap som kritiserade den katolska kyrkans handel med avlatsbrev som gav människorna möjlighet att köpa sig fria från skärselden, bannlystes av påven och förklarades fredlös av den tysk-romerska kejsaren Karl V genom föredraget i Worms den 25 maj 1521.I reprisen av avsnitt 135 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sören Dalevi, forskare och biskop vid Karlstad stift om Martin Luthers stora påverkan på Sverige och Norra Europa. Lyssna på detta avsnitt utan reklam - gå med i Historia Nu Premium.Martin Luther kom också att översätta bibeln till tyska för att vanliga människor skulle kunna förstå det kristna budskapet. Den ständigt skrivande Luther fick hjälp av den nyligen uppfunna tryckpressen att snabbt sprida sina idéer. Bibelöversättningen blev grunden till det tyska skriftspråket på samma sätt som den svenska översättningen några år senare blev grunden för det svenska skriftspråket.Frågan är hur mycket Luthers syn att bara gud kan förlåta människor påverkat de protestantiska samhällena i norra Europa? Redan 1526 fanns det nya testamentet översatt till svenska. Martin Luthers lära i kombination med tryckeritekniken gav skrivspråket till stora delar av den svenska allmogen långt före allmän folkskola. En läskunnighet som blev grunden till att Sverige trots sin fattigdom kunde minska barnadödlighet till bland den lägsta i Europa redan på 1700-talet.Luther hävdade att vara soldat, domare och kung var lika gudfruktigt som att vara präst, påve och munk. Människan blev nämligen rättfärdiggjord genom tro och inte genom gärningar. Denna idé gjorde arbetsmoral och laglydnad till viktiga inslag i den svensk mentaliteten under flera sekler. Den protestantiska statskyrkan blev också statsmaktens informationskanal till folket, med möjlighet att både instruera och tukta den svenska allmogen.Bild: Martin Luther som junker Jörg av Lucas Cranach d.ä. , Wikipedia.Musik: Ein feste Burg ist unser Gott Gareth Hughes, CC BY-SA 3.0 via Wikimesdia Commons Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Repris. Avsnittet publicerades första gången den 17 oktober 2023.De flesta tänker på gängkriminaliteten som våld: skjutningar, sprängningar, hot och hämnd. Men i Klanerna – den systemhotande brottsligheten visar Jan Persson och Johannes Wahlström något mer oroande: hur släktbaserade nätverk använder företag, banker, fastigheter, låneupplägg och offentliga institutioner för att bygga makt.Det verkliga hotet är inte bara den undre världen, utan förbindelsen mellan den undre och den övre. Restauranger, byggbolag, vårdföretag och andra till synes vanliga verksamheter kan bli delar av samma maskineri. När brottsligheten nästlar sig in i den lagliga ekonomin blir den svårare att se – och farligare att stoppa.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se

En 17-årig flicka mördas av en jämnårig pojke. I mordutredningen hittas de första tecknen på en omfattande och mångårig härva där både män och kvinnor har utsatt barn för sexuella övergrepp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Vidden av det här var nog inget som någon av oss hade kunde föreställa oss, säger Per Ryderman, utredare vid polisen i Borås. I mars 2024 försvinner en 17-årig flicka i Marks kommun i Västsverige. Några dagar senare hittas hon död i ån Viskan. En 17-årig pojke hamnar snabbt på polisens radar – han är den sista som har sett henne i livet och senare ska han dömas för mordet. I mordutredningen beslagtas mängder med telefoner, bland annat pojkens pappas telefon. I den hittas information som gör att man börjar misstänka sexuella övergrepp mot barn. – Han har ett väldigt stort intresse för sex, ett avvikande sexuellt beteende, säger Cecilia Gustafsson, reporter på SVT Väst som granskat fallet.Nu, drygt två år senare, har nio män och kvinnor dömts för olika sexuella övergrepp mot barn. En av de som dömts, mot sitt nekande, är en man i 65-årsåldern som har drivit en sexbutik i Borås. Flera av de andra dömda har också koppling till butiken, bland annat pojkens pappa som har varit stamkund där. Butiken har också varit brottsplatsen för många av övergreppen. Men kanske hade övergreppen kunnat stoppas långt tidigare. Redan 2018 fick socialtjänsten larm om att allt kanske inte stod rätt till och man utredde också flera av de utsatta barnen men utredningarna lades ned ”utan åtgärd”. – Det har skett ett korrekt arbete, men det kan vara så att slutsatser har blivit fel, säger Ulf Dahlberg (S) kommunalråd i Marks kommun. I avsnittet medverkar även åklagarna Nina Friman Björk och Sofia Bryngelsson, samt Atanya Felipes, målsägandebiträde för ett av de utsatta barnen och Emilie Aronsson Rindby, butiksägarens försvarare. Programledare: Jenny Hellström och Linus LindahlReporter: Fanny HedenmoLjud: Fredrik NilssonProducent: Jenny HellströmKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Vi djupdyker i Mayacivilisationens olika epoker och diskuterar hur det kom sig att den föll. Redan på frågan vad en kultur är uppstår dispyt. Robin menar att språket ger en kulturell kontinuitet medan Daniel menar att det också är konkreta uttryck som religiösa ritualer och andra traditionella handlingar som skiftar över tid. Kanske att åka på vikingatåg eller begå människooffer, och där uppstår ytterligare en oväntad konfliktlinje när Robin hittat en brittisk professor som med en materialistisk historiesyn inte accepterar att centralamerikanska urbefolkningar ägnade sig åt människooffer. Debatten rasar vidare kring frågor som om civilisationen överhuvudtaget kollapsade eller bara bytte ytterkläder, i slutändan konstateras att den genomgående oenigheten ändå präglats av en relativt artig ton. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i mars 2026.Om inte uppfinningen med sedelnumrerings-maskinen gått åt pipan för Ferdinand Tollin och om han inte hade blivit refuserad av Kungliga Vetenskapsakademin, och hade inte Emanuel Swedenborg tappat gajsten för naturvetenskapen och istället bli andeskådare, så kanske Sverige hade varit först med att utveckla det moderna flygplanet. Det säger historikern Anders Vesslén som specialintresserat sig för de bägge svenska universalgenierna.Redan 1716 publiceras Emanuel Swedenborgs förslag i tidskriften Dedalus hyperboreus. Maskinen att flyga i vädret med har ett stort ovalt bärplan, en flätad korg i mitten och så kallade luftåror med fjädrar. Konstruktionen är tyngre än luft och bygger på fasta vingar, något som moderna experter senare har pekat ut som en anmärkningsvärt framsynt tanke. Samtidigt saknas det avgörande som 1700-talet inte kunde erbjuda, en motor, och Swedenborg inser själv att muskelkraften inte räcker.Hundra år senare dyker tecknaren och uppfinnaren Ferdinand Tollin upp i arkiven. Efter ett misslyckat försök med en sedelnumreringsmaskin åt Riksbanken växer skulderna. När Kungliga Vetenskapsakademien refuserar hans manus om flyg tar livet en mörkare vändning med fiender, landsflykt och ett spår som slutar i Schweiz. Skisserna rör sig mellan kloka iakttagelser och tvära felsteg, men rymmer idéer som gör det lätt att förstå varför drömmen om flyg levde långt innan genombrottet 1903. I bakgrunden finns Polhem, bildningsresor och en tid då ballonger dominerar, medan de här konstruktionerna söker en annan väg upp i luften.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Kurt kommer över en ljuskrona som stulits från en kyrka. Här finns det pengar att tjäna, tänker han. Men en antikexpert ser kronan i en auktionskatalog och Kurt tvingas snabbt komma på en förklaring. Vill du lyssna på fler avsnitt av Misslyckade brott? Redan nu kan du lyssna på om Hedvig som började sälja stöldgods i slutet av 1800-talet på podplay!

Repris. Avsnittet publicerades första gången den 15 februari 2025.I dagens podd pratar jag med Katarina Barrling. I en intervju med Tidningen Curie kallade hon sig själv gårdfarihandlare, en resande med väskan full av idéer. Vilken fantastisk beskrivning, tänkte jag. Mycket bättre än det anskrämliga ordet konsult, som mest för tankarna till IT-bubblan. Nåväl. Till det här samtalet har gårdfarihandlare Barrling med sig idéer som sätter ord på det man anat men kanske inte riktigt har kunnat artikulera.Som docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet har Barrling länge studerat svensk kultur och politik, och i sin nya bok Världens mest protestantiska land (Stolpe 2024) beskriver hon hur det lutherska arvet lever kvar i det sekulära Sverige. Vi talar om hur protestantismen har format vårt sätt att tänka, känna och organisera oss – även när vi tror att vi lämnat den bakom oss.Sverige är ett land där individuell frihet är närmast helig – men där avvikelse ändå straffas hårt. Vi har en sekulär religion, men utan Gud, och därmed inga tydliga vägar till nåd eller förlåtelse. Resultatet? Ett samhälle som på en gång är mer tillåtande och mer fördömande. Där vi hyllar öppenhet, men samtidigt är besatta av att alla ska tänka och tycka rätt. Där det är viktigare att tänka och känna rätt än att göra rätt.Man ska bekänna den sanna tron, även om lilla katekesen innehåller andra läror i dag. Vår lutheranism fortsätter att prägla oss, menar Barrling, även om vi gärna inbillar oss att vi blivit så moderna och rationella att vi knappast behöver någon tro. Annat än tron på framsteget, förstås.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Världen var bara minuter från utplåning i november 1983. De sovjetiska ledarna fruktade att Natoövningen Able Archer 83 var förspelet till en kärnvapenattack mot Sovjetunionen. Många historiker ser händelsen som en av de farligaste kärnvapenkriserna under kalla kriget – i en tid då misstänksamheten mellan blocken var närmast total.Efter ett årtionde av avspänning blev det kalla kriget allt hetare när Sovjetunionen invaderade Afghanistan 1979. Temperaturen steg ytterligare när Ronald Reagan blev president i USA och 1983 beskrev Sovjetunionen som ”ondskans imperium”.I avsnitt 127 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Olle Larsson, som har skrivit en rad historieböcker och nu arbetar på en bok om 1980-talet.Redan under andra världskriget var slitningarna mellan västmakterna och Sovjetunionen stora – trots alliansen mot Nazityskland. Efter krigsslutet blev brytningen total och det stod klart att världen delats in i ett västligt kapitalistiskt block och ett östligt kommunistiskt block. Kalla kriget var ett faktum.Kapprustningen med kärnvapen mellan väst och öst gjorde det möjligt att utplåna jorden flera gånger om. När den amerikanske presidenten Ronald Reagan dessutom lanserade tanken att det skulle kunna gå att skydda sig mot kärnvapen, skakade det den ömtåliga balansen i avskräckningen. Det blev inte bättre av att det åldrande sovjetiska ledarskapet bar på egna erfarenheter av Nazitysklands utrotningskrig i Sovjetunionen. De väntade sig ständigt det värsta från väst.Bild: Amerikanska M113-bandvagnar rullar genom Stockhausen i Hessen under Natoövningen REFORGER 1983, en del av USA:s snabba förstärkningsplaner för Västtyskland under kalla kriget. Foto: SSGT Jim Pearson. Public domain, via Wikimedia Commons.Musik: Darkness closing av Jon Purdey, Storyblocks Audio. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

My guest today is Lee Jussim , Distinguished Professor of Psychology at Rutgers and one of social psychology's most persistent internal critics. And he's also a fellow Substacker, so go and check out his excellent publication Unsafe Science on Substack after the podcast. I highly recommend it.For decades, Jussim has challenged a powerful story inside his own field. Social psychology often treated stereotypes as false by definition, implicit bias as a hidden force explaining discrimination, and ordinary human judgment as something suspect — something experts had to diagnose and correct.Jussim's work points in the opposite direction. He argues that many demographic stereotypes are in fact statistically accurate, that this is one of the largest and most replicable findings in social psychology, and that the Implicit Association Test does not measure what its strongest proponents claimed it measured: hidden racism that reliably predicts discriminatory behavior. Ordinary people, in his telling, often read social reality far better than the discipline wanted to believe.In this conversation, we talk about stereotype accuracy, implicit bias, DEI, academic conformity, and what happens when a science built to study bias becomes blind to its own.It is an American debate, but not only an American one. Much of what Lee Jussim describes is just as relevant to Swedish universities and research: ideological consensus passing as expertise, fragile findings hardening into policy, and the difficulty of questioning either.Check out Lee Jussim's publication Unsafe Science:Find him on X: @psychrabbleOberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

År 1975 lade invandrarministern Anna-Greta Leijon (S) fram regeringens linje för en ny invandrar- och minoritetspolitik. I stället för en politik där invandrarna skulle bli svenskar formulerades en vision där de nya svenskarna skulle få möjlighet utveckla sin egen kultur vid sidan om den svenska, som fick brett stöd i riksdagen.Femtio år senare är islam Sveriges näst största religion, och Sverigedemokraterna ett av landets största partier. Samtidigt har politiken rört sig mot en betydligt mer restriktiv migrations- och asyllinje, inte minst efter flyktingvågen 2015.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Simon Sorgenfrei – religionsvetare och föreståndare för IMS, Institutet för forskning om mångreligiositet och sekularitet vid Södertörns högskola Han är aktuell med boken Öppna era hjärtan.Under flyktingkrisen 2015 tog Sverige emot många fler asylsökande än jämförbara europeiska länder; kommuner och myndigheter pressades hårt, och ord som ”systemkollaps” blev frekvanta. Året därpå infördes den tillfälliga lagen (2016:752) som begränsade möjligheten att få uppehållstillstånd och påverkade bland annat permanenta tillstånd och familjeåterförening; lagen förlängdes senare.I riksdagsvalet 2022 blev Sverigedemokraterna Sveriges näst största parti. Kort därefter tecknades Tidöavtalet mellan M, KD, L och SD, där migrations- och integrationspolitiken lyfts som centrala samarbetsområden och där man talar om ett ”paradigmskifte” – bland annat att Sverige ska lägga sig på EU-rättens miniminivå i asylpolitiken och minska det som kallas ”tilldragningsfaktorer”.Redan i mitten av 1960-talet fattades beslut om att frikyrkor och minoritetssamfund skulle kunna få statligt stöd för sin verksamhet. Under 1970-talet breddades stödtänkandet också till invandrarföreningar – exempelvis satsningar på hemspråk och hemlandskultur. Grundidén var jämlikhet i rättigheter: invandrade skulle ha samma möjligheter som etniska svenskar och själva kunna välja graden av kulturell anpassning.När arbetskraftsinvandringens epok klingade av fortsatte migrationen i nya former: anhöriginvandring och flyktingmottagande från bland annat Chile, Uganda, Iran/Irak och Libanon. Det förändrade både demografin och konfliktlinjerna i debatten.I slutet av 1970-talet växte också den organiserade invandringskritiken. Bevara Sverige Svenskt (BSS) spred flygblad om ”invasion” och nationell undergång. Det viktiga är att islam länge inte var huvudmålet: ”invandrare” klumpades ofta ihop i grova kategorier, och tidiga utpekanden gällde ofta andra grupper än muslimer. Men år 1989 blev en vändpunkt. Dels bidrog Rushdie-affären, där den brittiska författaren Salman Rushdie dömdes till döden av mullorna i Iran, till att polarisera synen på yttrandefrihet och religion i Europa. Dels fattade Sverige det restriktiva Luciabeslutet den 13 december 1989, där regeringen slog fast att mottagningssystemet nått ”gränsen för vad vi klarar av” och begränsade asylmöjligheterna till flyktingkonventionen och särskilt starka skyddsbehov.Efter kalla krigets slut bytte hotbilder ofta färg i västliga debatter: från ”den röda faran” till en föreställd ”grön fara”, där islam kopplades till geopolitik, migration och identitet. I Sverige tog Ny Demokrati plats i riksdagen 1991 med en hårdare, mer mediedriven invandringsretorik.Samtidigt kom tiotusentals bosnier – många muslimer – som flyktingar undan Balkankrigen. Här syns också en annan svensk reaktion: lokal solidaritet, föreningsliv och institutionsbygge. Sverige blev ett land där islam inte bara ”finns”, utan organiserar moskéer, studieförbund, begravningsplatser och vardagsreligion.Bild: Första morgonen efter ramadan samlas män i Botkyrkas turkiska islamiska kulturförenings moské i Fittja (Botkyrka) för storbön, fotograferat tidigt på morgonen den 14 november 2004. Foto: Anna Ulfstrand, CC BY, via Stockholms läns museum.Musik: Islamisk kallelse till bön, Pixabay, Creative Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nazistledaren Heinrich Himmlers (1900–1945) intresse för germansk rasmystik gav honom ett särskilt engagemang för Sverige, där han trodde sig kunna finna ariernas ursprung. Inom SS finansierades arkeologiskt färgade expeditioner till Bohuslän – bland annat kring Tanums hällristningar – i syfte att “bevisa” en uråldrig germansk kulturgrund.Himmler var Reichsführer-SS och blev 1936 även chef för den tyska polisen (Chef der Deutschen Polizei). Säkerhetstjänsten SD (Sicherheitsdienst) leddes däremot operativt av Reinhard Heydrich, men Himmler stod över organisationen genom SS-maktapparaten och den samlade polis- och säkerhetsstrukturen.I denan repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Lennart Westberg, aktuell med boken Himmlers Sverige – Visioner och verklighet (Historiska Media).Som SS-chef var Himmler en av huvudarkitekterna bakom Förintelsen och den nazistiska terrorstaten. Under hans ledning växte SS explosionsartat och blev en politisk maktfaktor som gav honom stort handlingsutrymme. År 1933 var han med och etablerade koncentrationslägret Dachau, som kom att fungera som ett slags modell för lägersystemet.Redan 1935 initierade Himmler organisationen Ahnenerbe, vars uppgift var att med skenbart “vetenskapliga” metoder ta fram belägg för germanernas påstått ärofyllda förflutna och rasmässiga överlägsenhet. Forskning och propaganda flätades samman för att legitimera erövringskrig och avhumanisering av judar och andra grupper som nazisterna stämplade som mindervärdiga.I Himmlers föreställningsvärld utgjorde Sverige ett kärnland för den “germanska rasen”. Därför fick landet en roll i hans visioner om ett framtida storgermanskt maktblock i Nord- och Västeuropa. För att omsätta idéerna i praktik försökte SS bygga nätverk i Sverige. Enligt Westberg handlade det om påverkan, värvning och kontakter i miljöer som polis, läkarkår, jordbrukets intresseorganisationer och bland svenska frivilliga till Waffen-SS. Tanken var att krigsvana frivilliga skulle kunna bli lokala maktbärare i ett framtida “Storgermanien”.Himmler beordrade 1940 uppbyggnaden av ett nätverk av underrättelse- och säkerhetsfunktioner kopplade till Sipo/SD med syfte att samla information och påverka utvecklingen i Sverige – bland annat för att bevaka att landet inte närmade sig de allierade.Bild: Riksfürern för SS, Heinrich Himmler, besöker koncentrationslägret Dachhaus 1936, Bundesarchiv, Bild 152-11-12 / CC-BY-SA 3.0, Wikipedia, Public Domain.Musik: SS Machiert in Feindesland, SS kampsång under andra världskriget,Lyssna också på Sveriges balansakt mellan Sovjet och Nazityskland. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad händer när skolan inte längre bara ska undervisa? När den också måste hålla ihop sådant som samhället runt omkring inte längre klarar av? Linnéa Lindquist är rektor, skoldebattör och en av de få som skriver om skolan så som den faktiskt ser ut när klassrumsdörren stängs. I sin nya bok Vad jag pratar om när jag pratar om skolan (Mondial) skildrar hon en vardag präglad av hedersnormer, social kontroll, stök, svag vuxenvärld och låga förväntningar. I det här samtalet pratar vi om varför svensk skola så ofta vacklar i frågor om ordning och auktoritet, om skolans roll som integrationsinstitution, och om hur mycket den egentligen kan bära när samhället utanför redan har börjat ge vika.Och till sist frågar jag henne om det verkligen finns skäl till optimism. Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Ellen Key (1849–1926) var en av sekelskiftets mest inflytelserika opinionsbildare, vars röst hördes långt utanför Sveriges gränser. När hon gav ut Barnets århundrade (1900) angrep hon den ”själamördande” skolan, den hårda disciplinen och krävde en uppfostran som tog barnets egenart på allvar. Tankar som idag präglar svensk skola och barnuppfostran.Men samma framtidstro som gjorde Key till en pedagogisk profet rymde också en mörkare baksida. I hennes vision om ”det nya seklet” fanns inte bara ett friare barn, utan också en idé om att mänskligheten kunde – och borde – förbättras biologiskt. Pedagogik och eugenik (rashygien/rasbiologi, som det ofta kallades i Sverige) kom hos Key att fungera som två sidor av samma modernitetsprojekt.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor emerita Ebba Witt-Brattström i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet om Ellen Key och hennes banbrytande syn på utbildning och barnuppfostran. Podden spelades in inför publik under Ellen Key-veckan i Ödeshögs kommun.Ellen Key växte upp i en miljö präglad av både privilegier och intellektuell frihet. Hon föddes på Sundsholms gård utanför Västervik och växte upp i en familj där politik och litteratur stod i centrum. Redan vid fyra års ålder lärde hon sig läsa, och herrgårdens omfattande bibliotek blev hennes främsta lärosäte. Där tillägnade hon sig kunskaper i flera språk och kom i kontakt med Europas stora tänkare.När familjen drabbades av ekonomiska bakslag omkring 1880 tvingades Key att söka sin egen försörjning. År 1878 startade hon och Anna Whitlock tillsammans Whitlockska samskolan, en progressiv institution där hon fick möjlighet att pröva och utveckla sina idéer om mer barncentrerad undervisning. Under dessa år i huvudstaden etablerade hon sig som en av de starkaste rösterna i tidens radikala kretsar, med särskilt engagemang i frågor om yttrandefrihet, kvinnors rättigheter och social rättvisa.Ellen Key var tidigt ute med att formulera en rättighetsliknande barnsyn. I en idealskola skulle barnaga och kroppsstraff höra till det förgångna: katekesläsning och aga skulle ”bannlysas” och ersättas av en konfessionslös och radikalt individualiserad undervisning – för både flickor och pojkar.Målet var större än att bara byta metod. Skolan skulle sluta producera en ”välartad, lydig massa” och i stället utveckla barns och ungdomars personligheter. Den tanken återkommer i Keys kritik av utbildningsinstitutionerna – från folkskola till universitet – som, enligt henne, riskerade att kväva individualitet, självverksamhet och lust att lära.Nyckeln var ofta hemmet. Key föreslog att små barn (cirka 5–7 år) i högre grad skulle fostras i hemmen, i små ”hemkurser” med 8–10 barn. Uppfostrarens främsta roll var att lämna barnet i fred så att intressen och drivkrafter kunde växa fram naturligt. Samtidigt var hon skeptisk mot vissa samtida barnomsorgsformer – som kindergarten – som hon menade riskerade att forma ”hjordmänniskor”. När den offentliga skolan väl tog vid skulle den vara en verklig samskola, med flickor och pojkar från alla samhällsklasser och med studieplaner som i stor utsträckning individualiserades.Ett typiskt drag hos Key är hur estetiken kopplas till moral och mognad. Skönhet – i hem, skola och vardag – var inte prydnad, utan ett medel för att utveckla människan. I hennes bildningsprojekt skulle människor ”föras till konsten” och konsten ”till folket”, eftersom skönheten ansågs kunna göra livet mer människovärdigt och samtidigt bidra till att bygga ett bättre samhälle.Bild: Författaren och pedagogen Ellen Key (1849–1926), taget 1910. Key var en inflytelserik debattör i samtidens frågor om bildning, kvinnors rättigheter och barnets ställning. Foto: Becker & Maass. Public Domain Mark (PDM), via Nordiska museet.Musik: Piano Outro med Humans Win, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hon har varit ständigt bevakad i 30 år. Men den polerade ytan får sig en spricka när äldsta sonen Brooklyn tar avstånd från sina berömda föräldrar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Redan som barn började Victoria Adams göra upp med sin bakgrund. Hon ville passa in – men stämplades som snobbig. Senare, som en av fem i den världsberömda gruppen Spice Girls, blev hon Posh – elegant, reserverad och ständigt granskad. När hon blir tillsammans med fotbollsstjärnan David Beckham formas Storbritanniens andra kungafamilj. ”Posh och Becks” blir ett fenomen – jagade av medier, omsusade av rykten, men fast beslutna att hålla ihop.Våren 2026 kommer chocken. Äldste sonen Brooklyn träder fram och berättar hur det egentligen var att växa upp i familjen bakom den perfekta fasaden.P3 ID om Victoria Beckham är en berättelse om hur en popstjärna som utmålades som snobbig tog – via sin stilbildande look som fotbollsfru – sig in i en ännu snobbigare modevärld för att till slut bli accepterad som designer. Om tabloidpress. Och om att fostra ett av de första “influencerbarnen”. I avsnittet medverkar nöjesjournalisten Fanny Svärd och modejournalisten Emily DahlLjudklippen är hämtade från: The Sun, ABC News, BBC, TFI Friday, AP, Sky News, Sirius XM, Instagram och The independent. Youtubekontona SpiceGirlsMania, @thespotlightDM, Mille Spice, MsMojo, ClassicEngland, Call her daddy, SpiceGirlsForever, The interview channel, British Fashion Council, Olympics, Showsha. Samt dokumentärerna The Réal Beckhams, Being Victoria Beckham, Victoria Beckham Coming to America och Netflixdokumentärerna Beckham och Victoria Beckham. Programledare och producent: Vendela LundbergAvsnittsförfattare och reporter: Ellen HammarskiöldTekniker: Fredrik NilssonAvsnittet gjordes våren 2026 av produktionsbolaget DIST

Nobelpristagaren Geoffrey Hinton tycker att riskerna med artificiell intelligens har blivit tydligare när AI-system utvecklat självbevarelsedrift. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Geoffrey Hinton fick Nobelpris 2024 för artificiell intelligens som bygger på neurala nätverk. Redan dessförinnan hade han lämnat en anställning på Google och börjat att tydligt varna för teknikens konsekvenser.Nu när Vetenskapsradion talar med honom igen, ett drygt år efter hans uppmärksammade AI-varningar i samband med Nobelpriset, ser han ännu tydligare skäl än förut att peka på riskerna att artificiell intelligens faktiskt utplånar mänskligheten och behovet av åtgärder för att förhindra teknikens dåliga effekter.AI-system har visat sig kunna utveckla självbevarelsedrift. Och i förlängningen innebär det att systemen skulle kunna sätta sitt eget bevarande framför människors bästa.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

I dag gästas Rak höger av religionshistorikern David Thurfjell, aktuell med Anspråkstagen – människans bot mot meningslösheten (Norstedts). I boken försöker han förstå varför så många unga upplever tomhet trots historiskt goda materiella villkor, trygghet och frihet. Vi pratar om meningskrisen som något mer än psykisk ohälsa, om hur moderniteten klippt av gamla rottrådar till gemenskaper, traditioner och landskap, och om hans försök att hitta en väg tillbaka – genom relationer, kärlek, självförädling och modet att låta sig tas i anspråk.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Ostronrev bidrar till livet i havet på flera sätt. Vi hör hur det går för ostronen direkt från Tjärnö. Och hemma hos Sara och Petter Albinsson trivs grodorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För 200 år sedan bredde ostron ut sig längs Europas kuster – i vidsträckta rev. De byggde upp ett tredimensionellt landskap som gav plats åt många andra levande organismer. Men överfisket gjorde att reven till stora delar försvann. Nu har arbetet börjat med att restaurera reven. Sverige har en av de största ostronpopulationerna i Europa och kan fungera för referensområde för att återskapa de ostronrev som en gång fanns. Vår fältreporter Lisa Henkow sänder direkt från Tjärnö i Bohuslän tillsammans med Åsa Strand, ostronexpert och marin naturvårdsförvaltare vid Kosterhavets nationalpark, och tittar närmare både på europeiska ostron och stillahavsostron.Och så besöker vi Sara och Petter Albinsson på ”Grodgården” i Skåne. Hit flyttade de för 20 år sedan med en förhoppning att hjälpa sex arter av hotade groddjur i trakterna. Sedan dess har de grävt dammar, anlagt sandblottor, låtit träd och buskar få växa upp och gjort en hel del andra förändringar i den biologiska mångfaldens namn.Nästa vecka börjar ”Den stora älgvandringen” på SVT. Vi laddar upp genom att ringa upp Anna Brunzell som just nu är stugvärd i Teusajuare där hon spanar ut över en älgtät dalgång. Rekordet i år har varit 23 älgar under en och samma dag.Vi fick ett mejl från Maria och John från västkusten: ”Jag och min man har haft en fågel som med sin sång gäckat oss i två år. Vilken fågel är det?” De har tagit hjälp av nätsök och AI, utan resultat. I Naturmorgon får de svaret!För sex år sedan var Karl-Erik Johansson med i Naturmorgon och frågade hur han skulle göra för at få mistel att växa på sitt äppelträd. Redan då hade han försökt i flera år utan framgång. Han fick tips av botanist Sofie Olofsson och nu har han hört av sig till oss för att berätta att det äntligen har lyckats! Vi ringer upp honom för att höra hur han burit sig åt och varför han kämpat så hårt för detta.I veckans kråkvinkel av Helena Söderlundh hyllas en vardaglig sjö mitt i stan.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.Veckans naturfråga:Arten vi söker bör ingen sätta sig påinte i något växthus och heller inte i Mexiko. Ändå antyder namnet, att vi önskar att en familjemedlem vilar en stund på denna suckulent, som mer liknar än boll än en plymå.Den odlas vida omkring men har blivit allt ovanligare i sin hemma-öken.Skicka ditt svar till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.Glöm inte att skriva din postadress.Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!Förra veckan frågade vi efter gaffelantilop. Vinnarna var Hans Larsson i Dala-Järna, Gunilla Vidstige i Borgholm och Eva Lindelöf i Spånga. Grattis alla tre!

(Detta är en repris av ett avsnitt som publicerades den 11 december 2024.)Som några av er kanske redan vet är jag en hängiven läsare av Cormac McCarthy. Hans böcker har betytt – och betyder fortfarande – oerhört mycket för mig, inte bara ur ett estetiskt perspektiv utan på ett djupare, existentiellt plan. Därför är det i dag en ära för mig att få tala med en av de främsta forskarna på McCarthys verk: Steven Frye, professor i amerikansk litteratur och prefekt för engelska vid California State University, Bakersfield.Vårt samtal kretsar kring två av McCarthys mest monumentala verk: Blood Meridian, med dess mörka och våldsamma värld, och The Road, en avskalad postapokalyptisk berättelse centrerad kring bandet mellan en far och hans son. Även om dessa romaner kan framstå som mycket olika, ställer de påfallande likartade frågor: Kan anständigheten överleva i en värld där makt, förstörelse och förlust tycks oundvikliga?Vi utforskade också begreppet ”svag teologi” i McCarthys verk – hur kan en Gud tillåta att så mycket ondska sker? I The Road tycks McCarthy fråga om den mänskliga medkänslans ”eld” kan bestå i ett universum som inte erbjuder någonting tillbaka.McCarthys skildring av den amerikanska västern omdefinierar själva genren och rör sig bortom mytiskt hjältemod in i en existentiell kamp. Blood Meridian tvingar oss att konfrontera upplysningens mörka baksida, medan The Road antyder att något som liknar hopp kanske kan bestå även i en gudlös, ödelagd värld – inte genom gudomlig intervention, utan genom mänsklig kärlek och uppoffring.Steven Frye låter inte McCarthys gestalter vila i enkla arketyper. Han undersöker hur figurer som Judge Holden i Blood Meridian gestaltar en destruktiv kraft av total dominans och kunskap utan etik. Samtidigt visar Frye hur McCarthy också skapar utrymme för motstånd – även inför oundviklig undergång. Är the kid:s trots mot Holden ett dömt uppror – eller ett glimtvis uttryck för mänsklig anständighet som vägrar dö?Vårt samtal berörde också McCarthys mer romantiska vision av vilda västern i All the Pretty Horses och The Crossing. Vi reflekterade över omöjligheten i att återvända till ett föreställt förflutet präglat av renhet och tillhörighet, när McCarthys gestalter brottas med modernitetens hårda realiteter.If you enjoy today's conversation, I highly recommend visiting Steven Frye's website at stevenfrye.org, where you'll find his writings. I also suggest checking out his novel, Dogwood Crossing.Tidigare avsnitt på tematOberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I veckans avsnitt möter vi Samuel Vahlund, som delar med sig av en av de mest gripande livsresor vi någonsin hört. Det som började med svår mobbning under uppväxten utvecklades till en period präglad av djup psykisk och fysisk utsatthet.Redan i unga år var Samuel med om traumatiska upplevelser som förändrade hans liv i grunden och tog ifrån honom känslan av trygghet. Efter en allvarlig våldshändelse hamnade Samuel i ett destruktivt mönster med beroendeproblematik, prostitution och hemlöshet. Han berättar om livet utan fast punkt, om nätterna på tillfälliga sovplatser och om den ständiga jakten på att orka ta sig igenom dagen i en utsatt miljö.Trots flera livshotande situationer och år av trauma har Samuel idag vänt sitt liv. Med flera års nykterhet bakom sig har han byggt upp en ny tillvaro. Han har ett eget hem, arbetar aktivt med sin återhämtning och skriver på sin självbiografi.Det här är ett starkt samtal om att inte ge upp, om att ta sig igenom livets svåraste perioder och om viljan att använda sina erfarenheter för att hjälpa andra unga som kämpar.Följ Samuel här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt möter vi Samuel Vahlund, som delar med sig av en av de mest gripande livsresor vi någonsin hört. Det som började med svår mobbning under uppväxten utvecklades till en period präglad av djup psykisk och fysisk utsatthet.Redan i unga år var Samuel med om traumatiska upplevelser som förändrade hans liv i grunden och tog ifrån honom känslan av trygghet. Efter en allvarlig våldshändelse hamnade Samuel i ett destruktivt mönster med beroendeproblematik, prostitution och hemlöshet. Han berättar om livet utan fast punkt, om nätterna på tillfälliga sovplatser och om den ständiga jakten på att orka ta sig igenom dagen i en utsatt miljö.Trots flera livshotande situationer och år av trauma har Samuel idag vänt sitt liv. Med flera års nykterhet bakom sig har han byggt upp en ny tillvaro. Han har ett eget hem, arbetar aktivt med sin återhämtning och skriver på sin självbiografi.Det här är ett starkt samtal om att inte ge upp, om att ta sig igenom livets svåraste perioder och om viljan att använda sina erfarenheter för att hjälpa andra unga som kämpar.Följ Samuel här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens gäst är Daniel Suhonen som är chef för tankesmedjan Katalys. Han är även en av grundarna till Reformisterna, den största vänsterföreningen inom Socialdemokraterna. Mot slutet av samtalet pratar vi om regeringsfrågan, och Suhonen säger att han hellre ser att Socialdemokraterna samarbetar med Kristdemokraterna, än med Centerpartiet. Tanken på Martin Ådahl som stoppkloss för socialdemokratiska reformer ger honom, som han uttrycker det, ”nästan magsår”.Innan dess hinner vi prata om huruvida S har triangulerat bort sig i frågor som migration och lag och ordning. Enligt Daniel Suhonen lyckas man inte riktigt komma fram till att prata om de egna kärnfrågorna om välfärd, vård, bostäder, med mera. Vi pratar om hur realistisk en målsättning med full sysselsättning är, om välfärdsstatens försvagning och om migration som både praktiskt och moraliskt dilemma.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Gunnar Harrius, Jessika Gedin och Jonathan Lindström är veckans spanare, programledare Jossan Johansson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans panel 3 april 2026:Gunnar Harrius - återuppståndelsen är hetare än på länge Jessika Gedin - 2026 blir nynakenhetens år Jonathan Lindström - Redan vikingarna filade tänderna – arkeologen går igenom looksmaxxandets historiaProgrammet görs av:Programledare: Josefin JohanssonProducent: Märta Myrstener Tekniker: Susanne MartinssonMusikredaktör: Berit NygrenSpanarna i P1 är ett underhållningsprogram för dig som är nyfiken på samtiden och framtiden. Här spekuleras med glimten i ögat.

Vi glorifierar att sova lite. "Jag kör på fyra timmar" låter nästan som en merit – till och med coolt eller tufft. Men vad händer egentligen i hjärnan när du sover – och vad förlorar du varje gång du inte gör det? I det här avsnittet möter vi Frida Rångtell, sömnforskare med PhD från Uppsala universitet och erfarenhet från forskning i Boston. Vetenskapligt baserad kunskap – inte känslor eller tyckande. Vi pratar om varför sömnbrist kan vara den mest underskattade risken i både idrott och näringsliv, hur sömnen påverkar allt från beslutsfattande och kreativitet till hunger och junk food-sug, hur mycket ska man sova, kan man påverka sin biologiska sömnklocka – och varför koffein kanske inte påverkar om du somnar, men definitivt kvaliteten på din sömn. Kan skillnaden mellan medalj och ingen medalj handla om sömn? Är sömnbrist en dold risk inom näringslivet när pressen är stor? Och varför börjar hjärnan alltid tänka som mest exakt när du ska sova? Oavsett om du är idrottare, ledare eller bara någon som vill prestera bättre och må bättre – det här avsnittet är för dig.  Ta kontakt med Frida på frida@slumra.nu eller kolla in www.slumra.nu om du är nyfiken.   #snabbanan #prestation #winning

This episode is proudly brought to you by Mukuru & Redan.

Dagens gäst är kyrkohistorikern Joel Halldorf som återvänder till podden för femte gången, vilket nog gör honom till den som har varit med flest gånger. Han och jag har flera meningsskiljaktigheter, men också områden där vi är nästan rörande eniga, och kombinationen gör att jag personligen tycker att våra samtal ofta blir fruktbara. Hoppas ni håller med. På senare tid har Halldorf riktat skarp kritik mot Kristdemokraterna för att de för en strikt migrationspolitik, vilket han menar inte rimmar med kristen etik. Han menar att ett parti som sätter Krist- i sitt namn inte kan åberopa kristen etik när det passar, och sedan värja sig mot teologisk kritik när den blir obekväm. Där börjar vårt samtal – men det slutar inte där. För i sin nya bok Makten och det heliga (Fri tanke) försöker Halldorf förstå något ännu större: varför religionen åter blivit en politisk maktfaktor, också i ett samhälle som kallat sig sekulärt.Vi delar alltså en viktig utgångspunkt: människan slutar aldrig hålla något för heligt, hon flyttar bara heligheten. Men där Halldorf främst ser faran i att nationen, civilisationen och den nya högern laddas med helighet, ser jag också hur den liberala ordningen har gjort sina egna värden heliga. Därför kretsar vårt samtal inte bara kring religionens återkomst, utan också kring vem som egentligen gör tron till ett politiskt redskap – och varför hans kritik i min mening oftare tycks träffa högern än vänstern. Och som ni kommer höra i samtalet så riktar han en liknande kritik mot mitt håll.Om ni vill läsa mer av Joel Halldorf så finns hans Substack här: Vit Rök Boken kan köpas här.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Migration mellan Finland och Sverige har pågått ända sedan medeltiden. Andra världskriget drabbade Finland hårt med höga krigsskadestånd och förlorat territorium, medan Sverige efter kriget upplevde en snabb ekonomisk utveckling och utbyggd välfärd. En gemensam nordisk arbetsmarknad 1954 gjorde det ännu enklare att flytta över Bottenviken.Under 1960- och 1970-talet accelererade migrationen från Finland. Sverige lockade med arbete, högre löner och en mer utvecklad välfärd än i Finland. Och migrationen skulle toppa 1969-70 när tiotusentals finnar gör flytten på bara några månader. I dag bor cirka 733 000 personer med finländsk bakgrund i Sverige.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jarmo Lainio, professor emeritus i finska vid Stockholms universitet, om finländarnas historia i Sverige. Han är redaktör för antologin Finländarnas historia i Sverige – I en ny tid 1995-2025 (2026).I dag flyttar relativt få från Finland till Sverige. Men under rekordåren såg det annorlunda ut. Hösten 1969 lämnar tiotusentals finländare sina hem på bara några månader och kliver rakt in i Sveriges industrisamhälle: löpande band, skiftjobb och en välfärdsstat som redan hunnit bli vardag. För många blir flytten en biljett ut ur trångboddhet och osäkerhet – men också in i ett nytt språk, ett nytt tempo och en ny arbetskultur.Mellan 1945 och 1990 kom omkring en halv miljon finländare till Sverige. Samtidigt har migrationen länge varit delvis cirkulär: många stannade några år och återvände. I dag bor cirka 733 000 personer med finländsk bakgrund i Sverige (ofta definierat som första till tredje generation).Redan under medeltid och tidigmodern tid etablerades finskspråkiga grupper i det som i dag är Sverige, tydligast i Tornedalen. I slutet på 1500-talet bjöd Karl IX in svedjebrukande skogsfinnarna till skogsbygder i bland annat Bergslagen och Värmland. Migrationen mellan Finland och Sverige har återkommande följt några huvudmönster: arbetskraftsrörlighet, handel i båda riktningar, flykt under krigstider och kolonisation.Under andra världskriget tog Sverige emot flyktingar – och inte minst finska krigsbarn. Det var en humanitär insats, men också en migrationsform som bar på trauma och som kom att påverka familjer i generationer.Efter 1945 gick Sverige in i en period av snabb tillväxt och arbetskraftsbrist, medan Finland brottades med återuppbyggnad och en hård strukturomvandling. När den nordiska arbetsmarknaden etablerades 1954 blev det dessutom betydligt enklare att flytta för arbete. I Finland minskade behovet av arbetskraft i skogs- och jordbruk, samtidigt som svensk industri skrek efter folk.Sverige lockade även med en mer utbyggd välfärdsstat. Folkpensionsreformen beslutades 1946 och trädde i kraft 1948, och ATP-systemet trädde i kraft 1960. I Finland reformerades folkpensionen 1956, och lagen om inkomstrelaterad pension för anställda trädde i kraft den 1 juli 1962.Under 1950-talet ökade invandringen gradvis. Men i slutet av 1960-talet växlar migrationen upp till historiskt höga nivåer. Samtidigt förändras geografin: en större andel kommer från norra Finland, och i Sverige går flytten i ökande grad till industriorter i mellersta Sverige och storstadsregionerna.Företag rekryterade aktivt – ibland utan tolk och med begränsad introduktion. Med tiden utvecklades mer organiserad inskolning och, på vissa arbetsplatser, material på finska.Bild: Många finska kvinnor kom till Borås under efterkrigstiden för att arbeta i stadens textil- och konfektionsindustri som Algots. Invandrade arbetare blev en viktig del av produktionen och av Borås utveckling som industristad. För många kvinnor innebar arbetet i fabrikerna både en försörjning och början på ett nytt liv i Sverige. Källa: Algots publicity dept. som vykort, skapad 1955. Upphovsrätt: Public Domain.Musik: “Saatuma” med Ari Roikola, SoundCloud, https://soundcloud.com/ari-roikola, Creative Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dag gästas Rak höger av Benjamin Dousa, moderat bistånds- och utrikeshandelsminister. Regeringen säger sig vara i färd med den största omläggningen av svensk biståndspolitik sedan 70-talet. Tanken är att bistånd inte längre ska stå vid sidan av handel, migration och säkerhet, utan bli en del av svensk utrikespolitik och svenska intressen. Frågan är om det verkligen är ett paradigmskifte — eller om Sverige fortfarande tänker ungefär som förr. Hur långt har Dousa kommit i omläggningen, och vad återstår att göra? Det ska vi prata om i dag.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Gais nyförvärv från Go Ahead Eagles kan göra sina första minuter för Göteborgsklubben i svenska cupen-semin i helgen. Dessutom detaljerna bakom Bosse Anderssons uttåg ur Djurgården. Vi fortsätter med Elfsborgs jakt på Oliver Klang, det senaste kring Öyvann och Lauritsen samt Wolves intresse för Silas Andersen. Programledare och producent: Amanda Diego Medverkande: Daniel Kristoffersson Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

“Vi vill veta vem det är vi har i urnan - Är det Lowe eller är det inte det?”11 oktober 20024 får Camilla och Oskar Engström det värsta besked en förälder kan få - deras son Lowe Engström är hittad död i Bangkok. Han ska ha fallit från 56:e våningen - från ett femstjärnigt hotell.Men hur har egentligen identifieringen av kroppen gått till? Redan från första stund kommer polisutredningarna, både den i Thailand och den i Sverige, omgärdas av en mängd oklarheter. Allt leder Spår till Bangkok för att söka reda på sanningen bakom Lowe Engströms död. Är det verkligen hans kropp som skickats hem till Sverige? För att få tillgång till den här serien och alla avsnitt av Spår - prenumerera på Dokland+ eller Spår Supercast. Det gör du på dokland.se eller spar.supercast.com. Som betalande prenumerant får du exklusiv tillgång till den här serien och alla avsnitt av Spår.Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vår längddrottning Frida Karlsson tog dubbla OS-guld och stafettsilver nyligen i vinter-OS. I den här älskade favoriten i repris berättar hon om den episka spurtvinsten i Holmenkollen mot självaste Therese Johaug – och hennes allra första världscupseger var ett faktum. Känslosamt såklart och en sanslöst skön revansch efter att hon en tid innan dess stängdes av från allt tävlande på grund av hälsoproblem. Självklart vill vi höra alla detaljer om det här fantastiska loppet och om hur hon tog sig tillbaka efter avstängningen. Men något jag också är mycket nyfiken på är hennes mentala träning, som verkar ha stor del i hennes framgångar. Redan som 16-åring började hon samarbetet med mentala coachen Stig Wiklund. Fridas träning vill vi förstås också veta mer om, samt om hennes löpning. För hon har faktiskt också tillhört juniorlandslaget i friidrott. Tack för att du lyssnar!Följ Spring med Petra & CO i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/springmedpetraFacebook: https://www.facebook.com/springmedpetraFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetraVill du nå en aktiv och köpstark målgrupp?Bli samarbetspartner till Spring med Petra & CO! Mejla petra.manstrom@gmail.com så snackar vi vidare! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dag gästas jag av Fredrik Kopsch, chefsekonom på Timbro och docent i fastighetsekonomi, som de senaste åren blivit en välkänd profil i frågor om bostadspolitik, arbetsmarknad och migration. Han är aktuell med boken Utvisad (Timbro), där han skriver om människor som har bott länge i Sverige, arbetat, gått i skolan och byggt sina liv här, men som ändå riskerar att utvisas när reglerna har ändrats. Det är också där vårt samtal rör sig: i skärningspunkten mellan arbetskraftsinvandring, tonårsutvisningar och frågan om vad staten egentligen är skyldig dem som redan har hunnit rota sig här.Han argumenterar för en sorts integrationsamnesti för dem som har hamnat i skarven mellan det gamla regelverket och det nya. Vi pratar om det, om pullfaktorer, om vad en fungerande integrationspolitik skulle kunna vara – och om varför han inte längre kallar sig höger.Fredrik Kopsch och jag är inte särskilt överens i flera av de frågor vi diskuterar i dagens avsnitt. Men jag tror att det är bättre att höra sina meningsmotståndares bästa argument. Ibland upptäcker man att skiljelinjerna ser annorlunda ut än man trodde, ibland att de är djupare, och ibland att man faktiskt är överens om mer än man väntat sig.Om ni tycker att det Kopsch säger i podden är intressant, tror jag också att ni skulle tycka att hans bok Utvisad är det.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Två universalgeniers liv slutar med andeskådning och landsflykt, men skisserna flygplan rymmer idéer som senare blir centrala i modern flygteknik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om inte uppfinningen med sedelnumrerings-maskinen gått åt pipan för Ferdinand Tollin och om han inte hade blivit refuserad av Kungliga Vetenskapsakademin, och hade inte Emanuel Swedenborg tappat gajsten för naturvetenskapen och istället bli andeskådare, så kanske Sverige hade varit först med att utveckla det moderna flygplanet. Det säger historikern Anders Vesslén som specialintresserat sig för de bägge svenska universalgenierna.Redan 1716 publiceras Emanuel Swedenborgs förslag i tidskriften Dedalus hyperboreus. Maskinen att flyga i vädret med har ett stort ovalt bärplan, en flätad korg i mitten och så kallade luftåror med fjädrar. Konstruktionen är tyngre än luft och bygger på fasta vingar, något som moderna experter senare har pekat ut som en anmärkningsvärt framsynt tanke. Samtidigt saknas det avgörande som 1700-talet inte kunde erbjuda, en motor, och Swedenborg inser själv att muskelkraften inte räcker.Hundra år senare dyker tecknaren och uppfinnaren Ferdinand Tollin upp i arkiven. Efter ett misslyckat försök med en sedelnumreringsmaskin åt Riksbanken växer skulderna. När Kungliga Vetenskapsakademien refuserar hans manus om flyg tar livet en mörkare vändning med fiender, landsflykt och ett spår som slutar i Schweiz. Skisserna rör sig mellan kloka iakttagelser och tvära felsteg, men rymmer idéer som gör det lätt att förstå varför drömmen om flyg levde långt innan genombrottet 1903. I bakgrunden finns Polhem, bildningsresor och en tid då ballonger dominerar, medan de här konstruktionerna söker en annan väg upp i luften.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Sverker Sörlin vill spräcka kulturvärldens bubbla, men utan att stöta sig med makthavarna i den. Gunilla Kindstrand läser den kritikerhyllade Kulturens värde och finner inspirationsläsning för högtidstal på Folk och Kultur. Inläsare: Jenny Strindlöv