Podcasts about Redan

Klimattoppmötet Cop30 går mot sitt slut i Brasilien. Redan nu är det bestämt att Etiopien kommer att arrangera det om två år. Vad innebär det för konflikten mellan Etiopien och Eritrea? Vilka lärdomar finns från Cop29 i Azerbajdzjan? Rasmus Canbäck resonerar kring att klimattoppmöten kan bidra till stabilitet mellan stater, men öka turbulensen inrikes. Brit Stakston har modererat ett seminarium om "fact checking", eller verifiering som det numera talas om. Hur var faktakollarnas guru Glenn Kessler i verkligheten? Martin Schibbye fortsätter gå till Tingsrätten varje dag och tog med sig intrycken från Keith Hill, en av Lundintopparna.

Klimattoppmötet Cop30 går mot sitt slut i Brasilien. Redan nu är det bestämt att Etiopien kommer att arrangera det om två år. Vad innebär det för konflikten mellan Etiopien och Eritrea? Vilka lärdomar finns från Cop29 i Azerbajdzjan? Rasmus Canbäck resonerar kring att klimattoppmöten kan bidra till stabilitet mellan stater, men öka turbulensen inrikes. Brit Stakston har modererat ett seminarium om "fact checking", eller verifiering som det numera talas om. Hur var faktakollarnas guru Glenn Kessler i verkligheten? Martin Schibbye fortsätter gå till Tingsrätten varje dag och tog med sig intrycken från Keith Hill, en av Lundintopparna.

Utifrån hur man säger fraserna “är det här Sverige?” och “det här är Sverige” kan man få reda på någons politiska hemvist, och även vid vilken sorts tillfälle frasen yttrades. Lägger man till adverb som “också” eller “verkligen”, blir bilden ännu tydligare. Stolthet, uppgivenhet och ilska – allt kan uttryckas med samma fras. Om detta pratar vi i dagens Under all kritik.Dessutom om Riksrevisionens svidande kritik av skolmyndigheterna: varken Skolverket, Skolinspektionen eller SPSM vilar på vetenskaplig grund. Vi går igenom hur små kvalitativa studier blåsts upp till generella utsagor, hur ingen vet hur kvalitetskriterierna för att bedöma skolor togs fram, och varför myndigheterna inte mäter elevernas kunskaper, utan lärares ideologiska efterlevnad. Läs Anna-Karins text om Riksrevisionens granskningsrapport.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Förväntningarna var höga på den unge Winston Churchill (1874–1965), som föddes in i den brittiska högadeln. Men bakom aristokratins fasad dolde sig ett besvärligt barn som både familj och släkt gärna undvek.Föräldrarna var sällan närvarande under hans uppväxt. Fadern, den välkände politikern Lord Randolph Churchill, hade en särskilt kylig relation till sonen och avled tidigt, vilket lämnade ett tomrum i Winstons liv.I denna repris av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Bengt Liljegren, lärare och historiker som har skrivit flera biografier om historiska personer, bland annat om Winston Churchill. Dessutom medverkar Churchill-kännaren Erik Hedling som är professor i filmvetenskap vid Lunds universitet.För att förstå hur denne bångstyrige och excentriske yngling kunde utvecklas till en ledargestalt som hela världen samlades kring när den fria världens existens hotades av nazismen under andra världskriget, måste vi blicka mot hans formativa år.Churchill vantrivdes på de engelska internatskolor han skickades till redan som åttaåring. Redan som barn var han en självständig och upprorisk själ, som bland annat vägrade lära sig klassiska språk som grekiska och latin. Trots en uppenbar intellektuell kapacitet hade han svårt att prestera i skolan. Först efter flera försök lyckades han bli antagen till militärhögskolan Sandhurst – en miljö där han för första gången fann trivsel och struktur.Churchill hade tidigt i livet satt som mål att en dag bli premiärminister, och hans envishet gjorde att han gång på gång kunde resa sig efter motgångar. Som ung vuxen valde han ett äventyrligt liv, först som officer och sedan som krigskorrespondent – med uppdrag på Kuba, i Sudan och under boerkriget i Sydafrika.Winston Churchill, som blev Storbritanniens premiärminister under andra världskriget, betraktas som en av världshistoriens mest inflytelserika personer. Enligt Wikipedia – som rangordnar historiska gestalter efter omfattningen och länkningen av deras artiklar – är han världshistoriens femte viktigaste person.Bild: Den unge Winston Churchill i uniform som underlöjtnant vid 4th Queen's Own Hussars i Aldershot år 1895, i början av sin militära karriär. Foto: Okänd fotograf, Public Domain, via Imperial War Museums. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Today I'm speaking with Simon Critchley, philosopher and author of Tragedy, the Greeks, and Us (2019) – a book that argues tragedy offers a truer philosophy than Philosophy itself, a way of thinking that begins where certainty ends. We talk about what happens when justice stands on both sides, when virtue and flaw are inseparable, and when insight comes too late for action. For Critchley, tragedy embodies a philosophy opposed to Plato's: instead of banishing contradiction to protect reason, it lets conflict and emotion become forms of knowledge. I think this is a foundational insight: life is full of trade-offs, and we're better off when we face them head-on. Virtues can so easily turn into vices when circumstances change. And our freedom is always circumscribed by fate, even though we often give fate different names nowadays.Anyway, while we're at it, I should mention the title of his latest, and fantastic, book: I Want to Die, I Hate My Life (2025). It do be like that sometimes (the book is excellent, by the way.) If you ever wanted to study literature or philosophy at university but didn't, or if you did and came away disappointed, Simon Critchley's books are the best gateway drug I've come across in a long, long time.In this episode, Simon Critchley shows how tragedy, theatre, and democracy are linked, what it means to live without rescue, and to think clearly in the dark. Follow Simon here.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I veckans Under all kritik pratar Anna-Karin och Ivar om BBC-skandalen där Panorama klippte bort 53 avgörande minuter ur Donald Trumps 6 januari-tal. Två chefer fick gå, och en intern läcka visar att detta inte var en engångsföreteelse utan del av en bredare obalans i BBC:s bevakning – från transfrågor till Israel–Hamas.Vi drar paralleller till Sverige: hur SVT klippte samma Trump-tal i sin trailer, hur SR:s chefer reagerar när de konfronteras med vinklingar och den reflexmässiga självbilden av att stå “över” debatten. Vad händer när stora redaktioner börjar forma berättelsen i stället för att återge den – och hur reparerar man förtroende när problemen är strukturella snarare än enstaka misstag?Vi pratar också om om Ebba Buschs tal på Kristdemokraternas riksting, där hon försöker återuppfinna KD som högerblockets fasta punkt och samtidigt lovar att riva upp könstillhörighetslagen. Vi konstaterar att Centerpartiets ledarbyte inte förändrar partiets grundproblem. Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I veckans avsnitt av Noll till 100 diskuterar Jakob Wibom Westerberg och Fedja Porovic olika ämnen relaterade till e-handel, AI och politik. De pratar om AI:s påverkan på innehållsskapande och sökoptimering, samt den svenska politiska scenen inför nästa val. De diskuterar även olika strategier för att ranka högt i AI-sökningar och hur man kan använda olika plattformar för att öka sitt varumärkes synlighet. Avsnittet avslutas med en diskussion om e-handelspriset E-star awards och dess vinnare.1.00 min - Hälso-catch up.6.00 min - Nu har vi nått en punkt där AI skriver mer än hälften av alla tecken som går ut på hemsidor. 11.00 min - Har AI olika biases? 15.00 min - OpenAI blir ett helt ekosystem med Atlas. 21.00 min - Nästa device som kommer ersätta telefonen. Vad blir det? 23.00 min - Hur får man sitt brand att dyka upp i så många mentions som möjligt?36.00 min - Politiskt innehåll på TikTok inför valet nästa år och politiksnack.43.00 min - E-star awards, hur gick det?  Här hittar du Fedja & Jacob:https://se.linkedin.com/in/porobic https://www.linkedin.com/in/jacobwibomwesterberg/ 

I ljuset av berömda förfäder funderar Selma Yousif Mesbah över en nära vänskap och över driften att vilja göra allt till Du. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Är det gudomliga egentligen ett språk? Det är den palestinsk-amerikanske poeten Fady Joudahs ord som väcker frågan inom mig, när han under ett författarsamtal i Malmö beskriver Gud som en översättare, som försökt nå ut med sitt budskap till oss genom olika alfabet och olika religioner. Men vi har inte förstått, hur många yttringar vi än fått ta del av fortsätter vi begå samma brott mot varandra, oss själva och andra livsformer. Gud försöker trots det enträget att nå fram till oss med sitt kärleksbudskap i det som Joudah kallar utplåningens tid, bland annat genom poesin. Jag knuffar min vän Martin i sidan och höjer menande på ögonbrynen.En skrivande person behöver ibland lämna den plats där livets distraktioner råder för att kunna skriva och tänka fritt. Det var så jag träffade Martin. En gemensam vän tipsade om att Martin hade ett litet hus på sin tomt, där jag nog kunde få skrivro. Jag fick något mer än så. Det framkom snart att vi var själsfränder. Vi sökte båda efter ett alternativt sätt att leva, i närhet till naturen och bort från samtidens förtärande konsumism. Våra intressen kretsade kring konst, litteratur och existensen väsentligheter. Samtalen blev långa och innerliga och under ett av dem, en eftermiddag i juni ett år in i vår vänskap, fick vår starka koppling en oväntad klangbotten.Martin berättade om sin farmors farfar. Han hette Gottlieb Klein och var rabbi vid Judiska församlingen i Stockholm vid sekelskiftet. Han var en progressiv reformist och övertygad antisionist och forskade om urkristendomens förhållande till judendomen, vilket ledde honom till religionsöverskridande samarbeten En gång läxade han upp en förmäten Strindberg, när denne fått för sig att han kunde lära sig hebreiska på endast två veckor.Min mormors morfar var också aktiv på den tiden, svarade jag. Det låter faktiskt lite likt. Nathan Söderblom hette han, ärkebiskopen som fick Nobelpris för sitt engagemang i fredsfrågor och den ekumeniska rörelsen. Martin tog upp sin mobil, sökte och läste högt:”Bland Kleins nära vänner fanns Nathan Söderblom. De såg dialogen mellan religionerna som verktyg för fred och försoning. Genom den etiska universalismen…lyfte de fram det som förenar människor snarare än det som skiljer.”Vi såg på varandra och skrattade till, så det var så det låg till? Där satt vi som av en slump, och så var det ingen slump utan kanske ödet?Våra förfäders vänskap hade varit lika stark, de talade om ”själarnas frändskap i fromhet, vetenskapssyn och i optimistisk framtidstro”. I ett brev till Gottlieb uttrycker Nathan sin uppskattning för deras ”uppbyggande och uppvärmande” samtal under en middag som innehade ”mer religion än i hela samvaron dagen förut med biskoparna”.Gottlieb föddes i en liten by i nuvarande Slovakien, Nathan i en by i Hälsingland, de sammanstrålade i de fina rummen i Uppsala och Stockholm, där de strävade efter andlig och intellektuell upphöjelse. Jag och Martin har självmant flyttat till landsbygden, drivna av en slags känslomässig gravitation, som drar oss mot jorden i en motsatsrörelse från våra förfäders klättrande på civilisationens trappa, mot ett andligt upphöjt tillstånd. Men det har alltid funnits en motkraft, en dragkamp mellan det jordnära och det upphöjda som slitit i oss, som skapat en inre splittring och osäkerhet i hur vi ska finnas till i världen. Det är förfäderna, tänker jag nu, som lever vidare inom oss med sina transcendentala ambitioner, de som gör det svårt för oss att förlika oss med en jordbunden och alltför enkel tillvaro där vi odlar våra trädgårdar, utan att lägga oss i vad som sker i den stora världen därute.Våra samtal går ofta från det omöjliga i att leva ett fragmentariskt liv där jaget får stå tillbaka för ett tillstånd av ständig produktion och konsumtion, till en längtan efter en kollektiv och självklar samhörighet där enhet och helhet får bejakas. Det har aldrig varit tal om Gud i en strikt religiös mening, mer en känsla av hemhörighet i alltet, en känsla vi enklast uppnår i naturen, kanske i mindre utsträckning bland människor. De kan ju vara så mycket svårare att relatera till än träd. Ändå har viljan och utmaningarna med att förenas alltid funnits där, ett sökande efter en gränslös och alltomfattande gemenskap. Ett språk, kanske, som alla kan förstå, bara genom att förnimma det.Nathan Söderbloms syn på Gud och tro påminner om Joudahs gudomliga översättare. För min förfader handlade det om uppenbarelser; Gud måste upplevas. Men det är inte bara genom en kristen praktik man möter Gud, vem som helst kan få en uppenbarelse, var som helst. Personligen ansåg han att kristendomen kommit närmast den rena uppenbarelsen, men att alla sorters gudsyttringar var lika legitima, en tro på naturens andar såväl som på ett evigt liv i reinkarnation. Ingen religion är en kulturprodukt, utan all religion beror på en uppenbarelse, menade han. Och Gottlieb Klein instämde: Det var det universella i judendomen som var det väsentliga, inte en etnisk gemenskap utifrån idén om Guds utvalda folk.Klein var en av judendomens största tänkare, det tyckte i alla fall den judiska filosofen Martin Buber, vars bok ”Jag och Du” jag hittar på bordet framför brasan i Martins vardagsrum en kväll. Redan vid titeln känner jag ett magiskt pirr av igenkänning genom kroppen, en känsla av att allt hänger ihop. Buber angriper Guds uppenbarelse direkt via språket, han skriver att människan förhåller sig till världen genom två grundordpar, Jag-Du och Jag-Det. Genom att säga Jag-Du ingår man i en relation med ett subjekt, det kan vara en människa såväl som ett träd, men att säga Jag-Det är att erfara ett objekt utan att en relation uppstår. Anden, alltså Gud, visar sig när ordparet Jag-Du yttras, och det görs med hela väsendet. Det är i förhållande till Du, som Jag blir till.Buber skriver om en drivkraft efter en all-relation som vi bär med oss in i livet, men som glöms vid födseln, en drift att göra allt till Du. Träden, människorna omkring oss, även de vi knappt vågar se i ögonen på grund av meningsskiljaktigheter. Det är den drift både jag och Martin känt, den vi alltid når fram till i våra samtal, i vilken ände de än börjar. Det finns alltså ett språk, precis som Joudah beskrev, som kan överskrida kategorier och nå fram till oss, bara vi lyssnar. Herrarna i denna essä kallar det språket för Gud, men understryker att det finns andra sätt att förmedla den alltomfattande kärlek som Gud ger uttryck för, genom poesi, filosofi eller bara ett samtal med ett Du.Att reducera en människa till ett Det utesluter möjligheterna till en relation, det går inte att älska ett ting. Det går däremot att förinta utan att känna att man förintar sig själv. En villfarelse vi alltför sent känner igen som sådan, när skadan redan är skedd. I utplåningens tid.Selma Yousif Mesbahskrivpedagog och skribentLitteraturMartin Buber: Jag och Du. ÖVersättare: Andreas Ekvall. Polaris, 2024. Jonas Jonson: Jag är bara Nathan Söderblom, satt i tjänst. Verbum, 2014.

Jon Buscemi joins the podcast to discuss his journey from trend forecasting at DC Shoes to founding his iconic luxury sneaker brand. He shares the inside story of selling his brand to private equity and how their strategy to create an attainable luxury diffusion line was the "kiss of death", violating the rules of luxury pricing. Buscemi argues that fashion's monoculture is dead, replaced by micro-communities, and that social media has killed the discovery aspect of fashion. He details how his new members-only golf brand Redan, is built on scarcity and community, predicting that this "members-only" model is the future trend for fashion.Chapters:00:00:00 - Introduction00:03:31 - The $1000 Sneaker00:18:00 - From DC Shoes to Tribal Fashion Trends00:33:17 - Selling to Private Equity00:45:14 - Networking, Signaling, & The "Members-Only" Brand00:59:11 - Can a Monoculture Brand Still Be Built Today?Powered By:Fulfil.io.https://bit.ly/3pAp2vuThe Only Cloud ERP Designed to Efficiently Scale 8 and 9-Figure Brands. Northbeam.https://www.northbeam.io/Postscript.https://postscript.io/Richpanel.https://www.richpanel.com/?utm_source=9O&utm_medium=podcast&utm_campaign=ytdescSaras.https://bit.ly/9OP-YtdescSubscribe to The Marketing Operators Podcast here:https://www.youtube.com/@MarketingOperatorsSubscribe to The Finance Operators here:https://www.youtube.com/@FinanceOperatorsFOPSSign up to the 9 Operators newsletter here: https://9operators.com/

I veckans Under all kritik tar vi avstamp i bilfärden där Ivar sitter i Sveriges Radios Krasch eller konsensus med Karin Pettersson, kulturchef på Aftonbladet, och diskuterar regeringens förslag om sänkt straffbarhetsålder till 13 år. I bilen var tonen saklig: nödvändiga skyddsåtgärder ställdes mot barnrätt och evidens, men båda pratade om behovet av förebyggande åtgärder och att behålla hoppet om barnens fortsatta utveckling. Efteråt ville hon till och med ta en selfie ihop med Ivar. Men när Karin Pettersson återger mötet i sin podd Café Bambino – framställs samma samtal plötsligt som ett drama om kön, klass, rasism och högerkillens problematiska ”maskulinitetsaura”. Diskrepansen mellan hur samtalet faktiskt lät och hur det sedan återgavs av Pettersson är talande.Anna-Karin pratar om hur format och klippning lätt patologiserar oliktänkande och gör debatt till rollspel, där ”konsensus” är målet oavsett frågans svårighetsgrad. Hon pekar på att repressiva och förebyggande åtgärder inte är motsatser, och på hur brottsoffer- och barnperspektiv måste rymmas samtidigt. Vi dissekerar bilsamtalet, eftersnacket – och varför berättelsen ofta vinner över verkligheten i offentligheten.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Fredrik LignellHopphttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/gor-nagot-vackert-av-allt-som-gar-sonder-har-ard2iTänk vad mycket fult det finns. Saker som inte kan och inte bör sminkas och förskönas. Små barn som flyter upp vid Medelhavets strand, på flykt från diktatorer, krig och fattigdom. Kärleken till pengarna och till tillväxten som överskuggar allt och sätter klimatfrågorna i bakgrunden så att de fattigaste än en gång drar kortaste strået. Unga människor som inte ser något framtidshopp eller vet om de ska orka leva. Eller klädföretaget på nätet som säljer sexdockor som ser ut som små barn i en kommers helt befriad från moralisk kompass. Kanske ser du dig omkring i din närhet och tänker likadant. Vad mycket som gått sönder, vad lite som blev av. Sjukdomen, den kroniska smärtan, de taskiga finanserna och de krångliga relationerna är svåra att bära. Somligt i livet har blivit trasigt och fult. Hur låter hoppets röst in i allt detta? Allt tal om hopp bottnar i en berättelse, en räcka faktiska händelser som äger rum under en mycket kort tidsperiod. Det är några dagar i världshistorien som kodar ett kristet hopp. Apg 2:22-24Det är dessa händelser, sveket, gripandet, domen, korsfästelsen, gravläggningen och den tomma graven med den bortrullade stenen som är kristen tros absoluta epicentrum. Det var här allt blev annorlunda. Att fästa en naken man på en träpåle tills han dör är förfärande och motbjudande. Här ser vi syndens fulaste ansikte, allt som förfelats och förstörts i tillvaron. Det som händer i påskens berättelse har med ondskan att göra, med det fulaste världen skådat. På korset samlas allt det mörkaste världen smakat. Det är som att all tillvarons dissonans och smärta trattas ner till snickarsonen från Nasaret. Det är en brutal avrättning — romarna hade förfinat plågan till fulländning — men det är också så mycket mer. Guds Son, Jesus Kristus, hämtar in allt mörker i sin egen kropp. Han blir, påstår Paulus, ett med synden. Det är här, mitt i allt det fula, med smaken av död i munnen vi ber flämtande böner, som Tomas Andersson Wijs sångtext: Gud, om du hör mig, jag kommer som den jag är Gör nånting vackert av allt som går sönder härSå varför hänger det ett kors på väggen i kyrkan? Något har hänt med korset. Om man tittar noga har det fula förvandlats till något vackert. Inte ens det romerska rikets mest fasaväckande sak är utan skönhet i Guds hand. Gud, i sin allmakt, tog korset i sina händer och gjorde något oemotståndligt av det. Symbolen för död och förintelse, för rädsla och fruktan, för imperialism och skräckvälde blev i Guds hand symbolen för nåd, barmhärtighet, seger och nytt liv. Gud förvandlar det fula till skönhet. Om Gud har uppväckt Jesus från de döda, vilket Petrus predikar och vi ju påstår, då måste vi tänka om i fråga om precis allt. Jesus har dött på ett romerskt kors, men Gud har uppväckt honom från de döda. På korset ser vi det fulaste, trasigaste och mest förvridna mänskligheten någonsin skådat — en Gud förenad med synden och med all tänkbar djävulskap — men det är också där vi ser skönheten i Guds gränslösa kärlek – den skönhet som räddar världen. Förvandlingen från det groteska till det vackra säger massor om Guds försonande kraft i Jesus Kristus. ”Om korset kan räddas, då kan världen räddas. Om korsfästelsen kan göras vacker, då kan allt göras vackert.” (Brian Zahnd) Min enkla poäng i dagens predikan är att oavsett din fajt, oavsett hur flämtande ditt hopp är, oavsett hur dåliga kort du har på hand när det gäller hälsa, pengar, relationer, besvikelser eller oro kan Gud röra vid omständigheter och göra vackra saker av det som gått sönder. Redan nu. Jag lovar inte att alla i din närhet ska bli friska, att inget mörker ska prägla ditt liv. Men i Guds hand kan skönhet till och med fra...

Varför tycker så många kommuner illa om regeringens återvandringsbidrag? Den blivande C-ledarens dilemma, och därför feltolkar politiker sina motståndare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De senaste veckorna har frivillig återvandring debatterats efter att många kommuner satt sig på tvären och vägrar att samarbeta med regeringen i frågan. Det hela började när regeringens särskilda samordnare bad alla kommuner om ett möte om att stärka arbetet kring frivillig återvandring. Ett möte hela 75 kommuner tackade nej till enligt P4. Vad handlar egentligen frågan om återvandringsbidraget om? Varför skapar frågan så upprörda känslor och vad tycker SD om förslaget?Tidigare i veckan presenterade Centerpartiets valberedning att de vill se Elisabeth Thand Ringqvist som ny partiledare. Redan nu har Thand Ringqvist hamnat i en ny konflikt med Vänsterpartiet om karensavdraget. Hur ska Thand Ringqvist hantera regeringsfrågan och kommer partiet att lära sig något av analysen från förra valet?VI pratar också om politikernas vilja att fel- och ful-tolka varandra. Varför missförstår makthavarna varandra med flit?Medverkande: Helena Gissén, politiska kommentator och Viktor Barth-Kron, politisk kommentator hos Expressen.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!Jan Guillou har i decennier byggt sin egen hjältesaga – från IB-avslöjaren till fängelsekungen på Österåker, åtminstone enligt honom själv. I det nya avsnittet av Rak höger – Jabb pratar Ivar Arpi och Per Lindgren om Guillous senaste utspel i Aftonbladet, där han kallar Carl-Oskar Bohlin (M) för en nybörjarminister med skägg och ”dominansbeteende”.Samtalet handlar om hur Sveriges kanske mest mytomaniske skribent fortfarande tillåts glida mellan fakta och fantasi utan mothugg – om hans gamla kontakter i Palestinarörelsen, och om varför Aftonbladet gång på gång låter honom karaktärsmörda sina meningsmotståndare.Läs Per Lindgrens text:Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Den 14 maj 1931 marscherade ett fredligt demonstrationståg genom Ådalen i Västernorrlands län. Deltagarna protesterade mot strejkbrytare och arbetsgivarnas hårda åtgärder under en pågående arbetskonflikt.I det röda Ådalen – där den revolutionära vänstern underblåste konflikten mellan industriägare och arbetare – skapade strejkbrytarna en explosiv situation. En inkompetent hantering från civila och militära myndigheter förvandlade en redan laddad konflikt till en tragedi: fem människor sköts ihjäl av svensk militär.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten Jens Nordqvist, författare till boken Skotten i Ådalen (Historiska Media, 2021).Skotten i Ådalen förändrade synen på både militärens roll i samhället och fackföreningarnas rättigheter. Den kan också ses som en vändpunkt – från konfrontativ klasskamp till ett samhällsbygge med kompromiss och jämlikhet i centrum.Ådalen, beläget i Västernorrlands län, var under 1920- och 30-talen starkt industrialiserat. Sågverk, pappersmassefabriker och flottleder utgjorde kärnan i arbetslivet. Den globala lågkonjunkturen efter börskraschen i New York 1929 drabbade den exportberoende regionen särskilt hårt. Massarbetslöshet och lönesänkningar ökade spänningarna mellan arbetare och arbetsgivare.Den fackliga kampen trappades upp när industrimagnaten Gerhard Versteegh försökte sänka löner, höja hyror och använda strejkbrytare. Versteegh vägrade att ansluta sig till Svenska Arbetsgivareföreningen och betraktade fackföreningarna som ett hot mot sin makt. Strejker utbröt vid flera av hans anläggningar, och våren 1931 förvandlades Ådalen till en tryckkokare.Kulmen nåddes när strejkbrytare, eskorterade av det privata vaktsällskapet Svenska Nationella Skyddskåren, anlände till fabrikerna i Lunde. Redan den 13 maj samlades hundratals demonstranter för att blockera transportvägar och attackerade strejkbrytarnas logi. Situationen eskalerade. Polisen fick förstärkning från Stockholm, och militären kallades in från Västernorrlands regemente i Sollefteå.På Kristi himmelsfärdsdag, den 14 maj, deltog över 3 000 personer i ett demonstrationståg som protesterade mot strejkbrytare och militärens närvaro. Demonstrationen var tänkt att vara fredlig, men stämningen var spänd. När tåget närmade sig förläggningen i Lunde öppnade militären eld. Fem personer dödades. Flera andra skadades svårt.Bild: Demonstrationståget i Lunde i Ådalen den 14 maj 1931. Bilden visar arbetare på väg mot färjeläget i Lunde strax före klockan 15, bara minuter innan.Foto: Sten Sjöberg/IBL – via NE.se. Public Domain (fotografisk bild skapad före 1 januari 1969).Musik:Arbetets söner, svensk arbetarsång från 1885 med text av Henrik Menander. År 1916 gav svensk-amerikanen Joel Mossberg ut den. Internet Archive. Public Domain.Stöd Historia Nu. Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nus framtid.Som tack får du:✅ Två extra avsnitt varje månad✅ Alla ordinarie avsnitt helt reklamfriaPriset är bara 60 kr/månaden vid lanseringen - med sju dagars gratis provperiod. Senare 75 kr/mån eller 750 kr/år.

Hur svårt är det egentligen att byta från en disciplin inom motorsporten till en helt annan? I veckans avsnitt tittar vi närmare på det. Vi börjar med att diskutera det minst sagt intressanta vägvalet som tvåfaldige rallyvärldsmästaren Kalle Rovanperä har gjort: ett oväntat skifte till banracing. Målet sägs vara ställt mot Formel 1 och det första steget på vägen blir japanska Super Formula 2026. Ett allt annat än enkelt mästerskap och ett extremt elddop för någon som är van att sladda fram på grus. Rovanperä gjorde nyligen ett första test i Formel 2, dit han tänkt stega in till säsongen 2027 om planen håller.Redan klar för F2 2026 är Colton Herta i en omtalad övergång från Indycar. Inte ett riktigt lika stort steg som det från WRC, men ändå en mycket tuff utmaning. Kan amerikanen få det att funka och förverkliga sin egen F1-dröm?Detta, och lite till, avhandlar vi i detta avsnitt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Människan lärde sig tidigt att utnyttja gifter – både för att överleva och för att döda. Redan för 13 000 år sedan använde människor på Zanzibar gift på sina pilar för att fälla byten. I andra delar av världen nyttjades naturliga gifter för att bedöva och fånga fisk i floder.Gifter har sedan dess följt människan genom historien – ofta i det dolda. Osynliga och luktfria ämnen som kolmonoxid har krävt otaliga liv. Arsenik har fått en närmast mytisk status i berättelser om giftmord. Cyanid har använts i allt från avlusning och självmord till massmord.I avsnitt 41 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Olle Mattsson, professor i kemi vid Uppsala universitet och aktuell med boken Allt är gift – Om dödliga ämnen och deras roll i historien .Gifter har använts som vapen, avrättningsmedel och läkemedel. Redan på 1500-talet konstaterade naturvetaren Paracelsus att det är dosen som gör giftet – samma ämne kan vara dödligt eller läkande beroende på mängden. Arsenik visade sig till exempel vara effektivt mot sjukdomar som syfilis.Under antiken användes gifter i kemisk krigsföring och för att avrätta brottslingar och motståndare. Ett av världshistoriens mest kända dödsstraff var när filosofen Sokrates år 399 f.Kr. tvingades dricka en dödlig blandning av odört, opium och vin, efter att ha anklagats för att förleda ungdomen i Aten.I modern tid blev giftet återigen ett verktyg för massmord. Under Förintelsen användes cyanid i form av Zyklon B, ursprungligen ett bekämpningsmedel för insekter, för att döda miljontals människor i nazistiska förintelseläger.Cyanid låg också bakom dödsolyckor i fredstid. Den svenske poeten Dag Andersson omkom 1920 efter att ha andats in giftiga cyanidångor i samband med en misslyckad avlusning av hotellrummet där han bodde.Stöd Historia Nu för att vi ska kunna fortsätta producera avsnitt på denna nivå behöver vi ditt stöd.Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Som tack får du:✅ Två extra avsnitt varje månad✅ Alla ordinarie avsnitt helt reklamfriaPriset är bara 60 kr/månaden vid lanseringen - med sju dagars gratis provperiod. Senare 75 kr/mån eller 750 kr/år.

Jag och Jossan började med en inblick i våra respektive hälsoproblem och veckans småkatastrofer, allt från nackont till att stå ut med ens partners konvalescens. Vi skrattade åt våra egna parodiska försök att kombinera karriär och privatliv medan vi båda balanserar på gränsen till utmattning. Vi tog upp lyssnarfrågor som berörde allt från träningstips för att övervinna en platå i chin-ups till val av korsetter för smalare midja inför tävling. Det fanns plats för skönhetstips också, där vi diskuterade C-vitaminserum och senaste trender inom mikroneedling. Om podden Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

I det här avsnittet möter jag Kent Gunnarsson – en man vars liv verkligen bär på en djup mening, som jag så tydligt ser i hans astrologiska karta. Redan som sjuåring förändrade en olycka hans liv och ledde honom på en resa genom mörker men även till ett helande och många insikter. Kent delar med sig av hur han levt nära den feminina energin och genom den funnit sin maskulina kraft, riktning och balans. Vi pratar om själsvägar, Ambres, Thoth, symboldrama, trauma och healing, samt mötet med Maria Magdalena och den poetiska ådra som väckts i honom – ett slags kvantfysiskt språk för själen. Vi samtalar om att se ljuset i det svåra och att följa sin röda tråd. Nu har Kent en stark önskan om att sprida den kunskap livet har gett honom och himlavalvet visar att det är dags nu! För mig var det ett djupt och berörande möte, och jag tror att du som lyssnar kommer att känna samma inspiration och förundran. Vill du komma i kontakt med Kent: Kent_gunnarsson@hotmail.com

Den danske vikingen Knut den store regerade över tre kungariken – England, Danmark och Norge – och skapade ett maritimt imperium utan motstycke i sin samtid. Det så kallade Nordsjöväldet byggde på en stark personlig makt snarare än gemensamma institutioner, och blev vikingatidens politiska kulmen.Personalunionen mellan de tre rikena varade bara några decennier, men dess historiska avtryck blev djupgående. Skepp, silver och strategi styrde över hav och folk när Knut den store förvandlade Nordsjön till en motorväg för makt och inflytande.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Bo Eriksson och författaren och arkeologen Kristina Ekero Eriksson, som är aktuella med boken Nordsjöimperiet – Vikingarnas välde (Albert Bonniers förlag).Hösten 1015 landsteg Knut med en av de största invasionsflottorna världen dittills skådat. Med omkring 140 skepp och tusentals krigare lämnade han Danmarks kuster för återerövra England efter hans fars död efter en kort tid på engelska tronen. Expeditionen var ett storverk i sig – ett tydligt tecken på det danska kungadömets organisatoriska styrka.Redan året därpå, 1016, besegrade Knut kung Edmund Järnsida vid slaget vid Assandun. Den 30 november kröntes han till kung av England – starten på ett imperium som kom att sträcka sig över större delen av norra Europa.Efter brodern Haralds död blev Knut även kung av Danmark 1018. Genom ett fälttåg år 1028 lade han dessutom Norge under sig. Därmed regerade han över tre kungariken och hade samtidigt inflytande över tributpliktiga områden på Irland, norska bosättningar kring Irlands hav och delar av västkusten, Skåne och Blekinge i nuvarande Sverige.Men Nordsjöväldet var inte en enhetlig stat. Det handlade snarare om en personalunion – ett rike som vilade på Knuts personliga auktoritet. Knut såg sig inte bara som en vikingakung, utan som en kristen härskare i Europas mitt. År 1027 reste han till Rom på pilgrimsfärd för att möta påven och den tysk-romerske kejsaren. Genom sitt äktenskap med Emma av Normandie förstärkte han sin legitimitet ytterligare, både i England och på kontinenten.När Knut dog den 12 november 1035 föll imperiet snabbt sönder. Bildtext: llumination som visar kung Edmund Järnsida (till vänster) och Knut den store (till höger) i slaget vid Assandun år 1016. Slaget blev avgörande i kriget mellan den anglosaxiske Edmund och den danske Knut, som efter segern enade England under sitt välde. Ur Chronica Majora av Matthew Paris (1200–1259), Corpus Christi College, Cambridge. Public domain via Wikimedia Commons.Musik: Voyage To America av Lance Conrad, Storyblock Audio.Stöd Historia Nu för att vi ska kunna fortsätta producera avsnitt på denna nivå behöver vi ditt stöd.Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Som tack får du:✅ Två extra avsnitt varje månad✅ Alla ordinarie avsnitt helt reklamfriaPriset är bara 60 kr/månaden vid lanseringen - med sju dagars gratis provperiod. Senare 75 kr/mån eller 750 kr/år.

My guest today is Coleman Hughes — one of the most interesting voices in the American debate about race and identity. His book The End of Race Politics: Arguments for a colorblind America (Thesis 2024) has just been translated into Swedish under the title Färgblind – en strävan bortom raspolitik (NoPolar).We talk about what colorblindness really means — and why Hughes believes it's the only way out of race-based politics. We talk about Black Lives Matter, about how myths can turn into truths when they're repeated often enough, and about Martin Luther King's legacy — what he actually stood for.We also talk about culture — about jazz and authenticity, about beauty and representation — and why some forms of antiracism have ended up becoming racist in practice.Follow: Coleman Hughes Follow his Substack: Coleman's Corner Coleman Hughes on X: @coldxmanBuy his new book in Swedish here: Färgblind – en strävan bortom raspolitikOberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

2005 dog författaren Mare Kandre bara 42 år gammal. Katarina Wikars faller ner i radions arkiv och söker svar på frågan hur hon inspirerar samtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mare Kandre debuterade med en skräll vid 22 med I ett annat land. Redan då verkade hon så säker på sin talang och hade ett helt eget språk. Romanen Bübins unge anses vara hennes mästerverk, och har liknats vid Kafka och Dostojevskij. Ingen skrev om flickskap och revolt som Mare Kandre. Under 90-talet blev hon mer satirisk och gotisk innan hon i Hetta och Vitt närmade sig mer realistiska miljöer, som kriget i Jugoslavien.– För alla på skrivarskolor är hon smittsam, säger författaren Andrea Lundgren, som liknar jaget i Bübins unge vid en gotisk filifjonka. Kritikern Annina Rabe har läst hennes efterlämnade textfragment Den underjordiske brudgummen, som till skillnad från mycket annat Kandre skrev röjer en längtan efter förening.Ur arkiven träder Mare Kandre fram från 1984 fram till minnesprogrammet 2005, och vi hör bland annat författarna Aase Berg, Anneli Jordahl, Ebba Witt Brattström, Horace Engdahl, Kristina Lugn och Joen Gustavsson. Och intervjuer gjorda av Louise Epstein, Maria Edström, Monika Lauritzen, Kerstin Berggren, Göran Willis m.fl. Ett reportage av och med Katarina Wikars.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se

När temperaturen sjunker och diset hänger som en ridå utanför köksfönstret, då vädrar Adamson och Jennebo morgonluft. Dags att pumpa däcken, leta rätt på de varma handskarna och ge sig i kast med #30milinovember. Om detta handlar vårt 120:e avsnitt. Som även innehåller en hel del tillbakablickar på cykelsäsongen 2025 och några framåtblickar. Samt en … Fortsätt läsa ”120. Redan?”

Höga försäkringspremier för modulbyggda trähus – är det ett hot mot den gröna omställningen eller en logisk följd av att husen blir totalförstörda vid större bränder? Den globala jätten Blackstone gör en satsning på hyresrättsradhus i Stockholm – efterfrågan finns och Blackstone har ofta rätt, menar vår expertkommentator Viktor Mandel. Han kommenterar också KD:s förslag om slopad reavinstskatt, EU:s bostadskommissionärs första debattartikel i svensk media, Fastighetsägarna Stockholms rapport om bostadsbyggandet – och debatten om Järfällahus låga hyresökning, där han inte tycker att Hyresgästföreningens kommunikation är det stora problemet: ”Fastighetsägare borde inte kompromissa med det befintliga beståndet för att få bättre villkor på andra håll.”

Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!Är Norge på väg att bli som Sverige? Kommer svenska högern göra om samma misstag som den norska och förlora valet 2026? I dagens podd pratar jag med Alexander Zlatanos Ibsen – nyhetsredaktör på Minerva, tidigare Høyre-rådgivare och själv poddmakare. Detta är ett samtal där vi intervjuar varandra till respektive podd, vilket gör det mer till ett samtal. Vi går igenom varför den norska högern förlorade valet 2025 och varför Høyre tappade väljarstöd. Ett mönster som tycks gå igen i många europeiska länder – där traditionella högerpartier förlorar väljare till det som brukar kallas högerpopulistiska. Vi pratar också om hur Gazakriget blev inrikespolitik i båda länderna. Och hur konservativa upprepade Charlie Kirks debattmetod i Oslo – och hur det gick. Och så pratar vi om klimatpolitiken och oljan. Om detta och mycket mer handlar dagens avsnitt.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Stumfilmen kördes över av ljudet och blev en smal sak för cineaster. Joakim Silverdal tycker att det är dags att skriva ut tysta klassiker på recept. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Alla stjärnor kommer en gång att slockna. Det gäller världsrymdens himlakroppar, likaväl som himlen över Hollywood.I Billy Wilders Sunset Boulevard från 1950 drömmer den avdankade stumfilmsskådespelerskan Norma Desmond om en comeback som aldrig kommer. Hon har inte lyckats med något sen filmen fick ljud och krossade hennes karriär.Detsamma gäller hennes gamla vänner.I en scen sitter några finklädda figurer vid ett pokerbord. Vana cineaster känner direkt igen dem: ”det är ju Buster Keaton, Anna Q Nilsson och HB Warner”. Men filmens berättare beskriver dem som dunkla figurer från den tysta eran, som inget mer än vaxdockor i Norma Desmonds kabinett.Stumfilmen var stendöd, redan 1950, det är vad vi får med oss.Men jag har blivit mer och mer övertygad om att den ljudlösa filmkonsten nu, över 70 år senare, fortfarande har förmågan att välta vår verklighet.När min dotter var två år fick hon frågan av en förskollärare vad hon gillade att se på tv. Och då svarade hon, som om det vore det naturligaste i hela världen: Charlie Chaplin.Allt uppstod i ett ögonblick av panik - när Babblarna, Daniel Tiger och Bolibompadraken helt enkelt till slut fick det att rinna över. Vad annars går att gräva fram ur streamingmörkret?Titta där: den böjda käppen, de stora skorna och det kluriga leendet. Charlie Chaplin!Vi började trevande med långfilmen Cirkus. Jag trodde egentligen inte alls på den här idén, men snart märkte jag hur uppslukad hon var. Allt som behövdes var några enkla: “Vad tror du att gubben ska göra nu? Nämen vad hände, sprang han IN till lejonet?” och så sitter en tvååring och tar in ett svartvitt, filmhistoriskt mästerverk från 1920-talet, helt utan talade repliker eller ljudeffekter.Vi upptäckte snart att Chaplin är mer än den snubbelgubbe världen ofta vill göra honom till. Vi har haft många, långa samtal om vad som gör luffaren ledsen, varför han är ensam, varför han har så trasiga kläder.Det är sådant man hinner med när tillvaron tystnar. När det konstanta larmet av hysteriskt animerade barnprogram sätts på paus, om så bara för en liten stund.Men kanske är jag naiv. Med snart 100 år av ljudfilmer är väl ändå stumfilmen dömd till en tillvaro längst ut i vår mediala periferi.Någon som var rädd för det och såg på med avsky, när ljudet trädde in i filmkonsten, var Victor Klemperer.Han var en tysk filmälskare och språkvetare vars dagböcker från 30 och 40-talen är viktiga tidsdokument över nazismens påverkan på det tyska medvetandet.I hans filmdagbok “Ljus och skugga - 1929-1945” får läsaren vara med om hur nazi-propagandans mörker kastas över de tyska biograferna.Men för den som läser noggrant, är den även en spännande ögonvittnesskildring från en biobesökare som var med om skiftet från stumfilm till ljudfilm.För Victor Klemperer var INGEN vän av den tidiga ljudfilmen, om vi säger så.Det är med ett slags glödgat hat han beskriver hur patetiskt dåligt filmljudet var till en början.1929 skriver han: “Vi har nu mött ljudfilmen två gånger och tyckte båda gångerna att den var avskyvärd”.Han tycker att det låter förskräckligt, men ljudkvaliteten är något han förstår kommer bli bättre. Vad som inte kommer åtgärdas är att ljudfilmen utstrålar något konstlat, dött. Ett slags surrogat till stumfilmen.Han skriver att “Filmen MÅSTE vara en konstform med uttryck, liknande baletten, buren av musiken, annars blir den en vedervärdig död mekanism med ett ljud som dessutom skär sig”.Precis som min tvååring, blir han väldigt förtjust när han får se Charlie Chaplin i Stadens ljus. En stumfilm som med filmmusik och några enkla ljudeffekter hånar ljudfilmen. Som när Chaplins luffare sväljer en visselpipa och försöker sjunga, men allt som kommer ut är några visslingar. ”En välsignelse att det är en stumfilm, avskyvärt att musiken gnisslar lika illa som i radion”, skriver han.Och när man ser denna eras mästerverk är det svårt att inte hålla med honom.Hur berör inte ansiktena, när ljudet fattas? I En kvinnas martyrium, det kvävande kammarspelet om Jeanne D'Arc från 1928, kryper sig skådespelerskan Maria Falconettis uppgivna uttryck långsamt in under huden.De få textrutorna ger oss absolut kontext, men det är ögonen. Ögonen. De stora uttrycksfulla ögonen som vittnar om mänsklighetens grymheter. De är starkare än all dialog i världen.Den tittare som ger sig hän, sitter till slut bara och gråter.Men tiden sprang förbi, även Chaplin började göra ljudfilm och med tiden verkar till och med Victor Klemperers syn på filmljudet mildras.Redan 1932 måste han erkänna att Marlene Dietrich och Emil Jannings skådespeleri lyfts när han får höra deras röster i Blå Ängeln. ”Klangen i detta organ”, utbrister han och när han några år senare ser musikalfilmen “Broadways melodi” är han istället förtrollad av ljudet. ”Vi sitter hänförda till den sista bilden OCH tonen”, skriver han.Men den där kraften då? Som kan få en två-åring att 100 år senare sitta hänförd i en timme och tjugo minuter?Om Victor Klemperer fortfarande var med oss - och om han skulle känna det glödgade hatet mot ljudfilmen blossa upp igen - skulle han bara behöva plocka upp valfri webbläsare, söka upp sin favoritfilm och trycka på play.Nu är stora delar av stumfilmsskatterna från 20 och 30-talen digitaliserade och ofta har rättigheterna gått över till att bli allmän egendom. Så den som vill se, kan se, utan problem.Stumfilmens kvalitet i vår moderna samtid börjar inte med stumfilmen, den börjar med dig.För när inga ljud hörs, inga röster ljuder, är det vi tittare som får jobba. Att se stumfilm är att sitta längst fram på soffkanten, framåtlutad, redo att ta in.Då behöver stumfilmen inte bli ett museum, då kan den bli ett tempel. En plats före reflektion och förundran. En plats för lugn och verklig eftertanke.I den moderna människans rusande tillvaro, där stressen äter sig in i porerna, borde stumfilm kunna skrivas ut på recept.För när jag och mina barn vaggats in i tempot från en stumfilm, märker vi snart hur vårt medvetande ställts om.Ofta tar det några minuter, vi skruvar på oss, men sen är det som om världen långsamt börjar tippa och vi själva snubblar in i filmen. Precis som när Buster Keatons biografvaktmästare i Sherlock Jr kliver fram till filmduken och in i filmen för att själv blir sagans mästerdetektiv.Att se stumfilm kan bli som att finna det verkliga värdet i tystnaden. Något som inte handlar om frånvaro, utan om närvaro.När två-åringen nu blivit fyra och själv vill välja brukar det blir Frost, eller Lejonvakten på tvn. Men ibland, ibland är det Chaplinboxen som åker fram och vi hämtar lillebror, sätter oss längst fram på soffkuddarna, lutar oss in, tills vi ramlar, rakt ner i filmhistorien.Joakim Silverdalfilmkritiker och reporter på kulturredaktionenTre bästa stumfilmerna att se med dina barn:”Guldfeber” av Charlie Chaplin”Busters miljoner” av Buster Keaton”Upp genom luften” med Harold Lloyd (regi: Fred C. Newmeyer och Sam Taylor)

Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!I veckans avsnitt av Under all kritik börjar vi i Danmark som lanserat begreppet PDO – ”pissedålig uppdragelse”. Det handlar om stök i skolan, där våra grannar verkar ha fått nog av utåtagerande elever. Den danska utbildningsministern, och hans parti Socialdemokraterna, talar om vikten av disciplin, att läraren ska backas upp oftare. Finns något för Sverige att lära sig här?Vi pratar också om Anna-Karin Hatts avhopp som ledare för Centerpartiet. Hennes skäl, att nivån av hat och hot är för hög, finns inte skäl att tvivla på vad gäller henne själv. Det är tufft att vara en högt uppsatt politiker. Efteråt har många påstått att tonläget blivit allt värre på senare år, men stämmer verkligen det? Är det verkligen hårdare ordalag idag än 2014-2015 exempelvis? Dessutom finns det elakheter och bitskhet som förvisso inte kan klassas som god ton, men knappast som destruktivt heller. Vi slår ett slag för att politiska konfliktlinjer måste få vara tydliga, även om det kan vara jobbigt.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Nordpolen, jordens nordligaste punkt har i årtusenden väckt människans nyfikenhet och inspirerat myter, vetenskap och ett otal dödliga expeditioner. Genom seklerna har Nordpolen fungerat som en projektionsyta för det okända — en ouppnåelig plats som ständigt lockat upptäckare, författare och konstnärer.Redan i antiken fantiserades det om vad som kunde dölja sig vid jordens nordligaste punkt. Antika filosofer och medeltida kartografer fyllde kartornas vita områden med berättelser om magnetiska berg, mystiska krafter och paradisiska platser. I senare sekler förlorade många upptäcktsresande livet i den bitande kylan på jakt efter kunskap och ära.I ett avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren, äventyraren och förläggaren Erling Kagge om vad Nordpolen betytt historiskt. Erling Kagge genomförde en expedition till Nordpolen 1990 tillsammans med Børge Ousland och blev därmed den första att nå polen på skidor — utan stöd, hundar eller motorfordon. Den 58 dagar långa resan blev en både fysisk och psykisk prövning.I antik och medeltida litteratur förekom föreställningar om ett mytiskt land vid jordens topp, ofta med ett magnetberg som styrde kompassen. Under renässansen återgav kartografer Nordpolen som ett vitt och ofullständigt område omgivet av berg och varma havsströmmar — ett tecken på tidens ofullständiga geografiska kunskap.Från 1500-talet framstod många expeditioner mot Nordpolen som tragedier; kyla, svält och skörbjugg krävde många liv. Underskattade utmaningar och bristande förberedelser i den arktiska miljön, där is, vatten och isbjörnar ställde höga krav, bidrog till misslyckanden.Nationalistisk iver och tidningsexploatering bidrog ofta till att expeditioner drevs fram — sponsrade av tidningsmagnater som ville sälja lösnummer med berättelser om riskfyllda polarexpeditioner och räddningar.I början av 1900-talet hävdade Frederick Cook att han nått Nordpolen den 21 april 1908, men påståendet förkastades på grund av bristande bevis. Robert Peary och Matthew Henson hävdade att de nådde polen den 6 april 1909 enligt sina mätningar, men detta är fortfarande omstritt.På 1950-talet genomförde en hemlig sovjetisk expedition till Nordpolen som sannolikt var den första som nådde Nordpolen, men expeditionen är fortfarande höjt i ett dunkel. Den första odiskutabla och dokumenterade expeditionen över isen med snöskoter leddes 1968 av amerikanen Ralph Plaisted. Decennier senare genomfördes banbrytande skejt- och skidexpeditioner: 1990 blev Erling Kagge och Børge Ousland de första att nå Nordpolen på skidor utan hundar eller depåer.Bild: Ett fotografi taget av Nils Strindberg under Andrées polarexpedition (1897). Strindberg omkom samma år. Källa: Nils Strindberg – Andrées polarexpedition, Wikipedia (Public Domain).Musik: Arctic Deception av Saowakhon Brown, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

ATLs skogsreportrar Birgitta Sennerdahl och Martin Gustafsson är båda skogsägare och delar här med sig av sina erfarenheter av att skydda skogen mot viltskador. Rätt trädslag, RASE och lövkorridrorer längs skogsbilvägar är en del av det som diskuteras.Programledare: David Larsson

Vad betyder det att Bari Weiss går till CBS? Och så tjafsar vi med Aftonbladet Plus om deras hårdvinklade nudeljournalistik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bakom kulisserna på bevakningen om hemkomna PalestinaaktivisterI början av veckan kom Greta Thunberg och flera andra aktivister slutligen hem till Sverige, efter en lång seglats mot Gaza och flera dagar i israeliskt fängelse. Redan på Arlanda var flera journalister på plats för att få svar på en central fråga: Hur illa behandlad blev Greta Thunberg i det israeliska ökenfängelset Ketziot? I ankomsthallen fick de inga svar utan hänvisades till en improviserad presskonferens på Sergels torg några timmar senare, omgivna av demonstranter. På plats var stämningen minst sagt märklig. Erik Petersson har träffat Ekots Mattias Pleijel och TV4:s Lisa Svensson.Varför rekryterar etablerade CBS News den etablissemangskritiska Bari Weiss?I veckan blev det klart att Bari Weiss, som för några år sedan lämnade sin roll som redaktör och opinionsjournalist på The New York Times med buller och bång, nu tar över som chefredaktör för en av USA:s största nyhetsredaktioner. Dessutom köper CBS moderbolag Paramount uppstickarsajten The Free Press som Weiss grundade i protest mot den wokekultur hon menade rådde i etablerade medier.Joanna Korbutiak ringde upp Expressens före detta chefredaktör Thomas Mattsson, numera bland annat senior advisor på Bonnier News, för en analys.Hårdvinklad nudeljournalistik”NY STUDIE: Risk att dö i förtid av populära rätten”, så löd rubriken till den låsta artikeln på Aftonbladets sajt, men stämmer det verkligen?Freddi Ramel fortsätter sitt korståg mot Aftonbladet Plus hälsojournalistik och intervjuar deras chef Helena Utter och Ingrid Larsson, näringsfysiolog på Karolinska Institutet.

Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!I boken Den långa flykten flyr (“Watership down”) av Richard Adams (1972) flyr en grupp kaniner från sin förstörda boplats. De hittar en ny koloni – välmående, skyddad, ordnad – men något är fel. Det finns saker man inte får säga. När en kanin försvinner får man inte fråga var X har tagit vägen. Det visar sig att denna kolonis kaniner får mat och skydd av människorna, som i gengäld då och då plockar en till middagen. Men att prata om det är tabu. Allt hålls ihop av tystnad och vackra sånger om hur bra de har det.För dagens gäst, skribenten Håkan Lindgren, är det en bild av Sverige. Ett land som gärna pratar om värdegrund och samarbete, men där språket har blivit ett skydd mot verkligheten. I Fear and Loathing i Almedalen 2025 (Timbro) går han in i svensk politikens hjärta – Almedalsveckan – och möter ett land som förlorat sin förmåga att tala klarspråk.I poddsamtalet berättar Håkan varför den gamla romanen hjälper honom att förstå både Almedalen och Sverige. Han beskriver SKR som en symbol för makt utan ansikte – och funderar över vad som händer med ett samhälle där alla talar om ansvar, men där språket ofta döljer mer än det avslöjar.Vi pratar om den svenska bomullssvenskan, om osynlig makt och självcensur, om missnöje utan riktning – och om varför revoltens språk kanske börjar med något så enkelt som att säga sanningen, även när den låter illa.Läs mer av Håkan Lindgren här.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Detta är en samproduktion mellan Rak höger och Klartext av Alice Teodorescu.Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!Två år efter Hamas massaker den 7 oktober 2023 har hatet mot judar normaliserats – också här i väst. På svenska gator ropas ”död åt Israel”, medan staten i praktiken tycks skydda dem som skanderar hat, snarare än dem som hotas av det. I det här avsnittet pratar jag med Alice Teodorescu Måwe, europaparlamentariker för Kristdemokraterna, som menar att våra demokratier blivit så rädda för att kränka någon att vi glömt av hur man försvarar sig. Hon beskriver hur islamistiska nätverk har vuxit i styrka, hur svensk konflikträdsla blivit deras främsta skydd och hur våldskapitalet gradvis flyttats från staten till gatan. Konflikten kring Israel och antisemitismen tycks nu även ha nått den politiska vardagen. I våras uppstod ett uppmärksammat bråk i Europaparlamentet, där Teodorescu Måwe blev attackerad av en tjänsteman från Vänsterpartiet – något som fortfarande utreds av belgisk polis efter att parlamentets egen säkerhetsavdelning bedömt att tjänstemannen ”initierade och eskalerade” händelsen.Vi talar om antisemitismens återkomst, EU:s omsvängning i synen på Israel, och om varför det i dag verkar mer riskabelt att försvara västerländska värderingar än att angripa dem. Bli prenumerant hos AliceOberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I november 1679 kliver kung Karl XI iland på Trossö i Blekinges skärgård. Redan året därpå får Karlskrona sina stadsprivilegier. Här ska ett nytt nav för Sveriges sjömakt växa fram – långt från huvudstadens hamnar, men närmare ärkefienden Danmark.Bakom beslutet låg dyrköpta lärdomar från det skånska kriget (1675–1679), där Sverige nästan förlorade Skåne och flottan led ett förödande nederlag vid Ölands södra udde. I samband med detta gick regalskeppet Kronan under, och över 800 man omkom.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med, historikern Olle Larsson, om varför Karlskrona grundades, varför platsen valdes och hur stadens unika historia formades av flottan och samtidens marinstrategi. Detta är ett betalt samarbete med Destination Karlskrona.Det svenska riket var ett sjörike där vattenvägarna förenade stormaktens alla delar. Flottans uppgift var att skydda dessa förbindelser och möjliggöra snabb truppförflyttning. Därför blev en örlogsstad längre söderut inte bara önskvärd, utan absolut nödvändig.Efter freden i Roskilde 1658 – då Danmark avträdde Skåne, Halland och Blekinge till Sverige – blev behovet av en stark närvaro i södra Östersjön uppenbart. Det Skånska kriget visade dessutom att Stockholms hamn låg för långt norrut, och flottan där var ofta oförmögen att rycka ut – fartygen frös fast om vintern och underhållet var bristfälligt.Den 10 augusti 1680 kungör Karl XI stadsprivilegierna för Karlskrona – Sveriges första systematiskt planerade stad. Den byggdes främst för militära ändamål och utstrålade stormaktstidens storslagna ambitioner och var utformade efter barockens ideal—monumentalitet, symmetri och breda, raka gator. Stadens formgivning hämtade inspiration från andra stora europeiska anläggningar, bland annat Versailles och antikens Rom, samt örlogsstäder i England, Frankrike och Holland.Här skulle flottan husera, men också en helt ny befolkning leva, handla och arbeta i nära samspel med kanoner, kaserner och skeppsvarv. För att snabbt få igång stadens liv tvingades borgare från Ronneby, Kristianopel och andra orter att flytta hit. Dessutom omplacerades 3 000 finländare – varav över 1 100 båtsmän med familjer – till Blekinge. Skeppstimmermän och hantverkare hämtades från Österbotten, Roslagen, Bohuslän och till och med från Skeppsholmen i Stockholm, som stod tom på både material och manskap. Under 1690-talet bodde omkring 4 000 personer i Karlskrona som skulle bli rikets tredje stad efter Stockholm och Riga.På Trossö såg Karl XI och hans rådgivare chansen att skapa något helt nytt: en kombination av flottbas och barockstad, både strategiskt placerad och symbolisk för svensk dominans.År 1683 utformades stadsplanen av Erik Dahlbergh, Hans Wachtmeister och Carl Magnus Stuart enligt barockens ideal: raka gator, stora torg och en tydlig uppdelning mellan civilt och militärt. Fästningar, broförbindelser till fastlandet och ett av Europas mest moderna skeppsvarv började ta form. För att locka handel erbjöd staten tullfrihet.Musik Dido och Aeneas tredje akten av Henry Purcell, inspelad 1935 med dirigenten Clarence Raybould, sångarna Nancy Evans, Roy Henderson, Mary Hamlin, Mary Jarred, Gwen Catley, samt Boyd Neel String Orchester. Internet Archive, Public Domain.Källor:Ericson Wolke, Lars & Hammar, AnnaSara (2022). Sjömakt och sjöfolk: den svenska flottan under 500 år. Lund: Nordic Academic PressHillbom, Rune (1979). Karlskrona 300 år: en återblick i ord och bild. [D. 1] 1679-1862. Karlskrona: AbrahamsonKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!I Göteborg spelades en arabisk låt på en propalestinsk demonstration. Texten kallade judar för hundar och hyllade martyrskap. En SR-medarbetare i Gaza samtidigt drivit Hamas-anknutna bojkottkampanjer, och hur islamistiska nätverk fått fäste i svenska moskéer. Och så konflikten på Ship to Gaza, där en queeraktivist på båten blev startskottet för en kulturkrock som blottade sprickorna i alliansen mellan västliga aktivister och islamister.Gemensamt för dessa händelser är att vi inte hade fått veta om dem om det inte hade varit för Sofie Löwenmark. Hon driver Doku som granskar jihadism och islamism i Sverige, vilket ytterst få andra journalister gjort och gör.I sociala medier fick hon nyligen sitt namn placerat över en blodstänkt Davidsstjärna med ordet ”lögnpressen”. Goebbels favorituttryck. Samma aktivister anmälde henne till Journalistförbundets nämnd – inte för felciteringar, utan för hennes granskningar. Det är en sorts lawfare som dessa grupper satt i system – de använder rättsstaten när det kan gagna dem, men struntar i samma regler när den hindrar dem själva.Samtidigt häromdagen, utanför Bokmässan, höll namnkunniga författare och andra upp plakat med bilder och namn på enskilda svenska journalister som pekades ut som folkmördare. Göteborgs-Posten döptes om till ”Genocide-Posten”.Om detta och mycket mer handlar dagens avsnitt där Sofie Löfvenmark är gäst.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I det här avsnittet om personliga små och stora byggprojekt till rena skrytbyggen. Om infrastruktur för miljarder till ett fällbart bord till båten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan som små barn får vi klossar i händerna och för många blir det startskotten till en livslång kärlek. Att bygga.Det finns också en tjusning i att bygga, att skapa och forma något. Inte sällan en stolthet och alltid en resa.Christian Olsson om våra byggenRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar efter Sportextra, kl. 23:07

Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!Mina gäster i dag är Adam Danieli från Timbro och Arvid Hallén från Oikos. De är författarna bakom rapporten Tidö 2.0 – Nystart för Sverige. På DN Debatt skrev de en artikel som fick rubriken ”Resonemangsäktenskapet Tidö måste bli äkta kärlek”. Enligt Adam och Arvid var det redaktören som satte rubriken – men det hindrar ju inte oss andra från att spinna vidare på kärleksmetaforen.Rapporten innehåller 132 förslag: att avveckla moralministerier som Jämställdhetsmyndigheten och MR-institutet, till att halvera public service, ersätta flerbarnstillägg med barnavdrag, lämna kvotflyktingsystemet, utvisning av grovt kriminella som misstänks för allvarlig brottslighet, införandet av en opinionsbildningslag för myndigheter, med mera. Detta hyllas av vissa – kritikerna kallar det för studentikost och ”kulturkrig”.Vi diskuterar varför de tycker att staten ska sluta uppfostra medborgarna, varför arbetsmarknad och bostadsmarknad behöver liberaliseras, och varför de menar att borgerligheten måste våga mer än att förvalta Socialdemokraternas gamla ordningar.Så dagens avsnitt handlar om det: finns det äkta kärlek i Tidö – eller är det fortfarande bara resonemang? Börjar det verka kärlek, banne mej? Är Tidö 2.0 rapporten som förvandlar samarbetet till något på riktigt, en slags fullbordan? Eller är politik i slutändan något helt annat – what's love got to do with it?Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I oktober Sverigeaktuella Ledisi är mer än mezzosopranen med ett röstomfång på fyra oktaver, som rör sig fritt mellan soul, jazz och R&B. Hon är historieberättaren som på ett dussin album serverat låtar med hopp, svärta och en social underström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ledisi föddes in i musiken och myterna. Hennes farfar var rhythm and bluesartisten Johnny Ace (”Pledging my love”), som dog 25 år gammal juldagen 1954 efter att ha skjutit sig själv i huvudet. Det ansågs vara en olyckshändelse. Pappan Larry Saunders, eller Prophet of Soul, är känd för rare groove-favoriten ”On the real side”. Redan åtta år gammal uppträdde Ledisi med New Orleans symfoniorkester. Hon bar på känslan att om hon inte sjöng så gillade ingen henne.I timme två blir det ett tidsdokument från det tidiga 00-talet. Mats Nileskärs möte med Luther Vandross i en skivstudio i New York dagen innan Luther drabbades av en stroke som skulle innebära slutet på en av soulmusikens mest framgångsrika karriärer.Med sin stilfulla stämma och musikaliska intuition förfinade Vandross romantisk R&B (Kendrick Lamar och SZA använder hans utgåva av Marvin Gayes ”If this world were mine” i hiten ”Luther”). Sången lät som en blandning av Arethas gospeleld, Dionne Warwicks sofistikerade tonträffar och Diana Ross ömma längtan. Men det var en mans röst som strömmade från högtalarna och förförde lyssnaren. Ett avsnitt från den 21 september 2003.

Gustav III (1746–1792) hade ett kluvet förhållande till upplysningens idéer. Hans reformer inom straffrätt, religionsfrihet, hälsa och kultur var tydliga uttryck för upplysningstänkandet. Samtidigt innebar inskränkningar i tryckfriheten och motståndet mot den franska revolutionen att han aldrig fullt ut kunde förena upplysningens ideal om frihet med sin egen enväldiga maktutövning.Redan som kronprins läste Gustav III upplysningsfilosofer som Voltaire, Rousseau och Montesquieu. Som kung blev han en av de främsta upplysta despoterna – en härskare som förenade enväldig makt med reformer inspirerade av upplysningens ideal. Men han föredrog att läsa upplysningsfilosofer framför att träffa dem.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Hugo Nordland, aktuell med boken Överlevaren – En biografi om Gustav III (Historiska Media).Upplysningen förknippas ofta med förnuft, vetenskap, tolerans och samhälleliga reformer. I Frankrike fick rörelsen kanske sitt tydligaste uttryck i Encyklopedien (1751), där tidens samlade kunskap gjordes tillgänglig för allmänheten.Den svenska upplysningen utvecklades inte som en enhetlig rörelse utan antog upplysningsidéer inom vetenskap, litteratur och politik. Spridningen skedde genom vetenskapliga akademier, offentliga sällskap och tidningar, snarare än genom en samlad opinionsrörelse, och banade väg för reformer som ökad religions- och tryckfrihet samt tidig folklig folkbildning. Men vetenskapshistorikern Tore Frängsmyr har ifrågasatt om Sverige alls hade en upplysning i egentlig mening, och menat att det snarare rörde sig om pragmatiska nyttoreformer än en intellektuell rörelse inspirerad av franska filosofer.Samtidigt menar forskare som Marie-Christine Skuncke och Jakob Christensson att man mycket väl kan tala om en svensk upplysning – om än i en mer moderat, kristen och praktiskt orienterad form. Här symboliseras upplysningen snarare av sockenprästen som lärde bönder att vaccinera sina barn, lantmätaren som kartlade landet och provinsialläkaren som bidrog till folkets hälsa.Mot denna bakgrund framstår Gustav III som en central gestalt i 1700-talets kulturhistoria. Hans politik speglade både upplysningens inflytande och det svenska samhällets särdrag. I Lovisa Ulrikas omfattande bibliotek på Drottningholm tillgodogjorde han sig europeisk filosofi – särskilt påverkades han av fysiokraten Mercier de La Rivière och dennes idé om en ”naturlig ordning”. Till sin mor skrev han entusiastiskt:”Den är utomordentligt intressant och lägger fram nya och riktiga idéer, som tills nu har undgått till och med de mest upplysta politikers ögon.”Efter statsvälvningen 1772 genomförde Gustav III reformer som speglade Beccarias idéer om en humanare straffrätt: tortyr som förhörsmetod avskaffades och dödsstraffet begränsades från 1779 till att gälla endast mord, dråp och barnamord. Barnamordsplakatet 1778 gav ogifta mödrar rätt att föda anonymt för att minska barnamorden.Bildtext: Gustav III (i guldfärgad rock) tillsammans med sina bröder prins Fredrik Adolf och prins Karl, den senare sedermera kung Karl XIII. Gustav III framställs ofta som en upplyst despot – en monark som förenade enväldets makt med reformer präglade av upplysningstidens idéer. Konstnär: Alexander Roslin, Tre bröder. Licens: Public Domain.Musik: Elegant Arguments av Boris Skalsky, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!Är Carl-Oskar Bohlin (M) tillräckligt tacksam för aktivisterna som följde efter honom? På DN Debatt uppmanade en professor i socialt arbete, Magnus Karlsson, att vi borde visa lite mer tacksamhet mot Palestinaaktivisterna – eftersom de är de som i kris kommer försvara landet. Detta kom som ett svar på att en mobb förföljde Bohlin hem i natten.I den här intervjun berättar han själv hur det var att gå hem genom Gamla stan den kvällen, varför han tog upp mobilen och filmade, och varför han tycker att det här inte handlar om honom utan om Sverige. Så hur tacksamma ska vi vara när en hotfull mobb förföljer en minister hem i natten? Ministern för civilt försvar ger sitt svar på det.Sprid vidare om ni tycker att fler borde höra!Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I det här avsnittet möter vi Tobias Landehag – tidigare dömd till tio års fängelse efter att ha drivit en av Sveriges största knarkfabriker.Hans resa börjar i en trasig barndom präglad av utanförskap, tvångstankar och en växande ilska mot systemet. Redan som barn drogs han in i småkriminalitet, som snabbt eskalerade till rån, sprängningar och storskalig internationell narkotikahandel. Tobias berättar om kokain i Sydamerika, haschproduktion i Marocko och amfetaminlaboratorier i Europa – men också om pengatvätt genom stiftelser, blodiga konflikter och situationer där han flera gånger var nära att bli mördad.Efter år i isoleringscell, plågad av självmordstankar, bestämde han sig för att förändra allt. Vändpunkten blev ett löfte: att resten av livet göra mer gott än ont. Idag lever Tobias ett stabilt liv med familjen, arbetar med att stötta unga i utanförskap och hjälper före detta kriminella tillbaka in i samhället. Han har också engagerat sig i miljö- och klimatfrågor och reflekterar djupt kring segregation, diskriminering och varför vi måste skapa bättre förutsättningar för nästa generation.Detta är ett avsnitt om att falla djupt – men också om att resa sig igen. Ett samtal som påminner oss om att förändring alltid är möjlig.Kolla in Tobias Landehags banbrytande plattform Breaking Good.Köp och läs Tobias Landehags senaste bok Amfetaminkokaren.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet möter vi Tobias Landehag – tidigare dömd till tio års fängelse efter att ha drivit en av Sveriges största knarkfabriker.Hans resa börjar i en trasig barndom präglad av utanförskap, tvångstankar och en växande ilska mot systemet. Redan som barn drogs han in i småkriminalitet, som snabbt eskalerade till rån, sprängningar och storskalig internationell narkotikahandel. Tobias berättar om kokain i Sydamerika, haschproduktion i Marocko och amfetaminlaboratorier i Europa – men också om pengatvätt genom stiftelser, blodiga konflikter och situationer där han flera gånger var nära att bli mördad.Efter år i isoleringscell, plågad av självmordstankar, bestämde han sig för att förändra allt. Vändpunkten blev ett löfte: att resten av livet göra mer gott än ont. Idag lever Tobias ett stabilt liv med familjen, arbetar med att stötta unga i utanförskap och hjälper före detta kriminella tillbaka in i samhället. Han har också engagerat sig i miljö- och klimatfrågor och reflekterar djupt kring segregation, diskriminering och varför vi måste skapa bättre förutsättningar för nästa generation.Detta är ett avsnitt om att falla djupt – men också om att resa sig igen. Ett samtal som påminner oss om att förändring alltid är möjlig.Kolla in Tobias Landehags banbrytande plattform Breaking Good.Köp och läs Tobias Landehags senaste bok Amfetaminkokaren.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens avsnitt är det första av en ny typ av podd som jag kommer börja med här på Rak höger. Ofta har jag velat få ut en snabbare kommentar eller analys i samband med någon nyhetshändelse, på ungefär samma sätt som när jag blivit inbjuden till Aktuellt, TV4 eller Studio Ett för att kommentera eller debattera. Varför inte göra det i mina egna kanaler, har jag tänkt. Det kommer jag börja med nu framöver, i både ljud och bild, men tyvärr utan tv-sminkning så ni som tittar får tyvärr stå ut med min likblekhet. Eftersom jag en gång valde att kalla publikationen Rak höger kommer dessa kortare kommentarer kallas “Jabb”, i stället för något mer generiskt som “Extra”. Ibland kommer jag kommentera själv, ibland med en gäst, och ofta då en gäst jag känner lite bättre. Avsnitten kommer att vara kortare än de vanliga, och ha en mer informell karaktär. Mer av samtal, mindre av en intervju.Ivar ArpiFörst ut som medpassagerare, eller medkapten, på denna jungfruresa är Per Lindgren som bland annat driver podden God ton ihop med Hanif Bali. Han är också skribent, bland annat här på Rak höger. Gå gärna in och läs hans senaste text på Kvartal, om när han och Hanif Bali skulle intervjua Tommy Robinson i samband med Unite the Kingdom-demonstrationen i London. I dag pratar vi om reaktionerna på mordet på Charlie Kirk, om avskedandet av talkshowvärden Jimmy Kimmel, och hur en del av MAGA-högern nu börjat låta som cancelkultursvänstern. Per har skrivit en hel del om detta på X och fått skarpa reaktioner från svenska högerkonton, vilket förvånat honom. Vad är det som händer?Om detta handlar dagens Jabb. Sprid vidare om ni tycker att fler borde höra!Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I det här avsnittet träffar vi Tobias Landehag, en person med en livshistoria som är svår att greppa. Under många år levde han ett dubbelliv: på ytan som en framgångsrik företagare, men i hemlighet djupt involverad i kriminalitet på flera kontinenter. En av mittpunkterna för Tobias kriminalitet utspelades sig i våra hemtrakter: Karlskrona. Tobias växte upp med Tourettes syndrom och en ständig känsla av att inte passa in. Redan som barn upplevde han hur samhället inte hade någon självklar plats för honom, en känsla som växte till frustration, ilska och en längtan efter att bevisa sitt värde.Vi pratar om hur det är att leva med den känslan och ilskan som så ofta leder unga killar in i ett kriminellt liv. Om att vara världens mest rädda tjuv men bli känd som Sveriges Walter White. Men också om att behöva och vilja ta ansvar för dom liv man faktiskt förstört. Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Någonstans i gränslandet mellan fuzzig actionrock och noise rock hittar ni Mud Grief från Göteborg. Redan kända på livescenen efter idogt kuskande på både svenska och europeiska scener men utan en fullängdare i bagaget. Men nu har den självbetitlade debuten kommit. Och nu gästar bandet Magnus i Heavy Undergrounds podcast. 

När andra världskriget närmade sig sitt slut var Socialdemokraternas ambitioner höga. De ville skapa ett nytt välfärdssamhälle med sociala rättigheter för alla medborgare. Välfärdsstaten formades utifrån en önskelista och det var pragmatism, snarare än ideologi, som gjorde visionerna möjliga.Mellan 1945 och 1965 växte ett system fram – ett socialt trygghetssystem, bostadsförsörjning och jämställdhet byggdes steg för steg – finansierat genom ett successivt ökande skattetryck. Utvecklingen präglades av kompromisser mellan staten, arbetsmarknadens parter och folkrörelserna.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Urban Lundberg, verksam vid Högskolan Dalarna, aktuell med boken Efterkrigstider.Redan innan kriget var slut presenterade Socialdemokraterna sitt efterkrigsprogram från 1944 – 27 punkter för framtidens samhälle: full sysselsättning, pensioner, bostäder åt alla och en stark offentlig sektor. Planhushållningskommissionen, under ledning av nationalekonomen Gunnar Myrdal, följde upp med förslag om produktionsstyrning och sociala investeringar.Men den förväntade lågkonjunkturen uteblev. I stället kom en kraftig tillväxt, vilket möjliggjorde reformerna. Skattereformen 1947 höjde marginalskatterna för höginkomsttagare, sänkte dem för låginkomsttagare och lade grunden för bostadsbidrag och välfärdssystem.Det som började som arbetarrörelsens socialpolitiska reformförslag växte till ett nytt samhällskontrakt, där staten tog ansvar för medborgarna från vaggan till graven. Med stöd från fackföreningsrörelsen, en växande skattebas och en pragmatisk neutralitetspolitik lades grunden till det vi i dag kallar den svenska välfärdsmodellen.Den svenska välfärdsstaten var inget resultat av revolution – utan av kompromisser. Mellan ideal och verklighet, säkerhetspolitik och social rättvisa, stat och arbetsmarknad. Det var denna balans som gjorde det möjligt att forma en av världens mest omfattande välfärdsmodeller.Sverige skapade sin efterkrigstidens välfärdsstat genom ett nära samspel mellan socialdemokratisk vision, stark facklig samordning och neutralitetspolitiks anpassning till kalla kriget. Modellen blev en kompromiss mellan realpolitik och social rättvisa, med höga skatter, generella trygghetssystem och statliga bostadsprogram. Under högkonjunkturens tryck växte ett välfärdssamhälle fram som överlevde både politiska stormar och internationella kriser.Genomgripande reformer 1945–1965 • Allmän sjukförsäkring och barnbidrag (1948) • Förbättrade pensioner • Stöd till bostadsbyggande (1947) – ett förspel till Miljonprogrammet • Arbetarskyddslag (1949), tre veckors semester (1951), fria skolmåltider (1955) • Solidarisk lönepolitik och lagstadgad likalön (1965)Bildtext: En kvinna med barnvagn utanför Konsum Snabbköp – ett tidstypiskt motiv från efterkrigstiden då den svenska välfärdsstaten växte fram och konsumtionsmönstren förändrades. Tillgången till snabbköp och modern handel blev en symbol för folkhemmets ökade levnadsstandard och den nya vardagen för familjer. Fotograf: Karl Heinz HernriedKälla: Nordiska museet, identifikationsnummer NMA.0030041 Licens: CC BY-NC-ND (Erkännande–IckeKommersiell–IngaBearbetningar)Musik: Scat Time Lounge av Yagull Music, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Giorgio Armani har avlidit, 91 år gammal. Av den anledningen påminner vi om det här avsnittet från 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Giorgio Armani var en av modevärldens mest framgångsrika designer någonsin. Han var också en av de mest energiska. I juli förra året fyllde han 90 år och först då började han personligen slå av på takten, lite grann. Men hans modemärke – eller märken, för det finns fler – har lagt in en extra växel och går som tåget.Men så ligger den stil som Armani alltid konsekvent förespråkat under snart femtio år – en nedtonad elegans i neutrala färger utan logotyper – helt rätt i en tid där det gafflas om ”stealth wealth” och ”quiet luxury” där kläder ska viska och inte skrika.Och ingen har gjort mer än Giorgio Armani för att hålla kostymen relevant inom modet, hur ofta den än har räknats ut. Redan i slutet av 1970-talet introducerade han en helt ny typ av kostym genom att göra den: ”lika mjuk som en cardigan och lika lätt som en skjorta”, som han själv har beskrivit den som.Giorgio Armani var också först med att klä Hollywoodstjärnor på röda mattan. Idag är fenomenet att modehus sponsrar kändisars kläder till röda mattan mera regel än undantag. Vi träffar journalisterna Hans Shimoda och Agneta Elmegård för att ta reda på hur utvecklingen sett ut i Sverige, samt hur det går till när röda mattan-kläder betygssätt. Skönhetsjournalisten Hedvig von Mentzer berättar om hur det gick till när Armanidoften Acqua di gio erövrade världen. Och så pratar vi Armanikostymer och skrädderikonst med modechefen Daniel Lindström och skräddaren Frederik Andersen.Gäst i studion är Cia Jansson, mediechef på Aller media och modejournalist.

Allsvenskan tuffar på, och kan enligt Mattias TYP avgöras i den här omgången. Elvira har blivit frälst av föreningslivet i svenska cupens andra omgång och KAN egentligen Värnamo kraftsamla sig upp över kvalsträcket med den vinst de nu har i bagaget? Med: Elvira Dietmann och Mattias Tengblad.

Rysslands isolering bryts delvis när Trump och Putin möts. Larm om barnarbete i ryska drönarfabriker. Låt dem äta gröt? Barn går hungriga under sommarlovet. Tiktokifieringen av fransk politik skapar debatt. Programledare: Staffan Dopping.

Redan när han tillträdde höll han ett av tidernas mest berömda tal. Fråga inte vad ditt land kan göra för dig, sade Kennedy, och själv bidrog han starkt till att rädda världen från kärnvapenkrig, säger forskaren som nu skriver hans biografi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 18/1-2025. Historikern Fredrik Logevall är verksam vid Harvard i USA. Nu skriver han på en biografi i tre delar om John F Kennedy, som trots sin korta ämbetstid brukar röstas fram som landets populäraste president i modern tid.– Jag har kommit till slutsatsen att Kubakrisen är Kennedys största ögonblick, säger Logevall. De flesta av hans rådgivare säger ”we need to take these missils out”, och det är nästan bara Kennedy som står emot och istället vill hitta en politisk lösning, för att undvika ett kärnvapenkrig, säger han. Till Logevalls stora glädje så finns samtalen på band. Bland dem finns ett där Kennedys föregångare Eisenhower säger att en invasion av Kuba är det mest givna svaret på de sovjetiska kärnvapeninstallationerna där, men vilket Kennedy hörs tveka kring.Fredrik Logevall, som bor i Amerika sedan 12 års ålder, fick 2013 Pulitzerpriset för sin bok ”Embers of war” om bakgrunden till Vietnamkriget. Vi möter honom på plats vid Harvarduniversitetet där Kennedy en gång utbildade sig, för att höra hans syn på presidenten som mördades 1963 och varför han än idag är intressant och inspirerande.Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

För att få bättre lönsamhet och en mer miljövänlig odling blir dagens bönder mer skärmberoende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20 november 2024. Vi följer med den västgötske bonden Emil upp i traktorhytten. Där sitter han i skenet av tre skärmar och följer hur traktorn rör sig och hur såmaskinen och gödselspridaren potionerar ut gödsel och utsäde. Behovet av gödsel kan variera på ett och samma fält. Vissa delar av fältet behöver mycket medans andra klarar sig med lite mindre gödsel. Emil har med jämna mellanrum över fälten tagit jordprover som analyserats på laboratorium, för att får reda på gödselbehovet, och varje prov har sin exakta gps-punkt.Den här informationen används för att skapa en styrfil, som med satelitpositionering gps, styr gödselpridarens dator så att rätt mängd gödsel hamnar på rätt plats. Camilla Widebeck , programledarecamilla.widebeck@sr.seGustaf Klarin, reportergustaf.klarin@sr.se

Lasse levde i över 20 år med en kvinna som bröt ned honom. Tillsammans fick de flera barn och under dessa år fick han utstå våld i olika former - psykiskt, fysiskt och ekonomiskt. "Allt kom smygande och tillslut kände jag inte längre igen mig själv - det var hemskt ", berättar Lasse. När våldet eskalerar bestämmer han sig för att fly tillsammans med sonen.Det här är ett avsnitt från maj år 2021.Följ @alskadepsykopat på Instagram.Redan nu kan man lyssna på hela säsongen av Älskade Psykopat på Podplay.se eller i appen Podplay. https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/alskade-psykopat-294350