Podcasts about Redan

I dagens Rak höger repriserar jag ett av de mest lyssnade avsnitten under de senaste åren. Den 3 september 2024 intervjuade jag journalisten Anders Bolling som skrivit boken Professionell klimatbevakning: guide för en konstruktiv journalistik (NMI 2024) (ihop med journalisten Svenolof Karlsson). Det är en bok som sticker hål på klimatalarmismen, inte genom att avfärda forskning, utan genom att ta forskningen på största allvar. För det finns stor spännvidd mellan forskarnas uppfattningar om vad som egentligen sker, vad som kommer att ske och vad som bör göras åt det. Så varför kommer inte detta fram i mediernas rapportering? Om detta och mycket annat handlar dagens podd.Om ni tycker att dagens konversation är intressant tycker jag att ni ska läsa Professionell klimatbevakning. Det är en ögonöppnare. Anders Bolling har även skrivit Miljardlyftet: så förändras världen av ett växande Afrika ihop med Erik Esbjörnsson (Ordfront 2018). Och Apokalypsens gosiga mörker – världen ser inte längre ut som den gjorde men det vägrar vi att inse (Bonnier 2009). Han har en egen podd som heter Mind the shift. Och du hittar honom på andersbolling.com. Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I dagens Under all kritik repriserar jag ett av de mest lyssnade avsnitten under de senaste åren. Sommaren 2024 pratade Anna-Karin och jag med Lena Andersson. En författare som är svår att beskriva med några få ord. Författare räcker inte riktigt för att beskriva henne. Kanske är även filosof ett passande ord, men i så fall en filosof som är ute och lyfter på stenar och studerar allt som gömmer sig därunder, snarare än låser in sig i ett elfensbenstorn. Hon är aktuell med boken Människan under renovering (Polaris förlag) och dagens samtal fokuserar på journalistikens underdånighet, behovet av fler perspektiv och samhällsvetenskapens människosyn. Och mycket annat.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 35 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap försvinner, och ersätts med den helt nya Myndigheten för civilt försvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid årsskiftet försvinner MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och ersätts av den nya Myndigheten för civilt försvar. Den nya myndigheten kommer att fokusera mer på krig än kris, säger Mikael Frisell som idag är generaldirektör på MSB.– Vi måste hela tiden i allt vi gör förbereda oss för det värsta scenariot, där det kan bli de mest omfattande konsekvenserna i samhället. Klarar vi av det, kommer vi också klara av fredstida kriser, och att det är en antagonism bakom som vill oss illa. Det är ju skillnaden mot en kris. Den nya Myndigheten för civilt försvar kommer också få ett tydligare uppdrag och mandat att leda upprustningen av den civila delen av Totalförsvaret. En uppgift som redan i höstas handlade om att bygga upp beredskapslager igen.– Nu är det ju fokus på livsmedel, och det är fokus på sjukvårdsmateriel, läkemedel och även drivmedel, säger Frisell.Redan under hösten har MSB köpt spannmål att lagra, men enligt Frisell ska det inte byggas upp stora lager som under kalla kriget. Fokus ska istället inriktas mot att bygga beredskap tillsammans med bland annat näringslivet. – Jag brukar ibland säga att vi borde ha ”torrmjölksmodellen” och med det menar jag att om vi lagrar mjölk så finns det ju en hållbarhetstid, men lagrar vi vatten och pulver och häller ihop det till mjölk när vi behöver det. Det här sättet att tänka, och också att använda näringslivets stora kapacitet och förmåga att anpassa sig och ställa om sin förmåga till vad Sverige och nationen behöver i händelse av krig.Text: Kalle GlasMedverkande:Mikael Frisell, Generaldirektör på MSBProgramledare: Claes AronssonProducent: Kalle Glas

I detta avsnitt möter vi kändisfrisören och entreprenören Bobby Oduncu, som öppet berättar om sin uppväxt i Södertälje och känslan av att tidigt vara annorlunda. Redan som barn präglades hans liv av skam och rädsla kopplat till sin sexualitet, starkt påverkat av kultur, religion och omgivningens syn på homosexualitet. Relationen till familjen – särskilt till pappan – blev lång och komplicerad, med många år av tystnad innan någon form av acceptans kunde växa fram.Han delar också historien om hur salongen på Drottninggatan växte till något långt större än en frisörverksamhet: en kreativ mötesplats och ett sammanhang för många. Men framgången hade ett högt pris. Mordbränder, hot och ett liv med skyddad adress blev en del av vardagen – något Bobby själv kopplar till både sin synlighet och sin läggning.Samtalet rymmer även djup sorg och förlust. Bobby berättar om sin första stora kärlek som gick bort, om depression och om tankar han aldrig tidigare trott att han skulle bära. Tillsammans med familjetragedier och egna hälsoproblem blev det en period där allt rasade samtidigt.Vi pratar också om modet att våga gå sin egen väg, om kreativitet och om att lyssna inåt. I dag strävar Bobby efter ett mer balanserat liv, där han använder sina erfarenheter för att inspirera andra – och fortsätter vara öppen, även när det kostar.Följ Bobby här.Läs mer om Bobby här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt möter vi kändisfrisören och entreprenören Bobby Oduncu, som öppet berättar om sin uppväxt i Södertälje och känslan av att tidigt vara annorlunda. Redan som barn präglades hans liv av skam och rädsla kopplat till sin sexualitet, starkt påverkat av kultur, religion och omgivningens syn på homosexualitet. Relationen till familjen – särskilt till pappan – blev lång och komplicerad, med många år av tystnad innan någon form av acceptans kunde växa fram.Han delar också historien om hur salongen på Drottninggatan växte till något långt större än en frisörverksamhet: en kreativ mötesplats och ett sammanhang för många. Men framgången hade ett högt pris. Mordbränder, hot och ett liv med skyddad adress blev en del av vardagen – något Bobby själv kopplar till både sin synlighet och sin läggning.Samtalet rymmer även djup sorg och förlust. Bobby berättar om sin första stora kärlek som gick bort, om depression och om tankar han aldrig tidigare trott att han skulle bära. Tillsammans med familjetragedier och egna hälsoproblem blev det en period där allt rasade samtidigt.Vi pratar också om modet att våga gå sin egen väg, om kreativitet och om att lyssna inåt. I dag strävar Bobby efter ett mer balanserat liv, där han använder sina erfarenheter för att inspirera andra – och fortsätter vara öppen, även när det kostar.Följ Bobby här.Läs mer om Bobby här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyligen använde SVT Agenda ett klipp som visade en konfrontation mellan ICE och lokalpolis i USA under en deportation. Det visade sig dock att det var AI. Agenda gjorde en miss, men problemet är mycket större än enskilda redaktioner. I dagens Under all kritik pratar vi om vad som sker när vi inte längre kan lita på vad vi ser, och om Netflixserien Is it cake? är den mest passande metaforen för var vi befinner oss. Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 35 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Klara Milicevic, född 2003, började spela tennis i Tabergsdalens TK. Redan som 14-åring flyttade hon till Stockholm och Academy of KLTK. Efter nyår ska hon påbörja sin sista termin på University of Alabama.I det här samtalet pratar vi om att flytta hemifrån tidigt för att satsa på sin tennis, om åren i USA men framförallt om att mogna som person och spelare, utveckla ett mindset från negativt till konstruktivt och vad som händer med ens tennis efter åren på college.  Tack till vår huvudpartner! * ⁠⁠⁠⁠⁠Zenniz – The Smart Tennis Solution:⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠http://www.zenniz.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠* ⁠⁠⁠⁠⁠Wilson Tennis Camp⁠⁠⁠⁠⁠* ⁠⁠⁠⁠⁠Aim-X Pure Sports⁠⁠⁠⁠⁠* ⁠⁠⁠⁠⁠Ölstugan Tullen⁠⁠⁠⁠⁠Stort tack också till alla föreningspartners, regionpartners och prenumeranter på Baslinjen.com!Besök ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠http://www.baslinjen.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ för allt möjligt material om svensk och nordisk tennis!

Under första världskriget utvecklades luftkriget från att mindre jaktplan duellerade i luften till att omfatta bombningar av civilbefolkningen. Den första blitzen genomfördes med zeppelinare, och huvudmålet för det tyska bombkriget blev London, som utsattes för sin första flygräd i maj 1915.Första världskriget var det första totala kriget, där civila betraktades som legitima mål eftersom de utgjorde en del av krigets resurser. I den inledande blitzen mot London släppte tyska luftskepp, kapabla att bära flera ton bomber, sin last från hög höjd. Senare sattes även bombflygplan in mot Storbritannien.I reprisen av avsnitt 30 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Marco Smedberg, militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Han är författare till standardverket Första världskriget (Historiska Media, 2014).Redan 1911 hade världens första flygbomb fällts från ett italienskt plan under ett anfall mot turkiska trupper i Libyen – en aktion som framgångsrikt spred panik bland fienden. När världskriget bröt ut 1914 hade det gått drygt tio år sedan bröderna Wrights första flygning i december 1903.I krigets början användes flyg främst för spaning, en uppgift som blev allt viktigare i takt med att kavalleriet förlorade sin roll i skyttegravskriget. Piloter började även fälla bomber och handgranater mot militära mål. Bombflyget utvecklades parallellt med jaktflyget. Från tysk sida användes zeppelinare huvudsakligen för bombningar mot London.Det första kända bombanfallet mot civila inträffade den 6 augusti 1914, då en tysk zeppelinare av misstag träffade civila mål i Liège, Belgien, och nio människor dödades. Natten mellan den 19 och 20 januari 1915 fällde två zeppelinare över ett ton bomber mot brittiska hamnstäder. Fyra personer dödades, sexton skadades, och de materiella skadorna uppgick till 7 740 pund.Den första bomben över London föll den 31 maj 1915. Under de omkring 50 zeppelinräder som genomfördes mellan 1915 och 1918 dödades cirka 550 civila. Totalt deltog 115 tyska luftskepp i bombuppdrag under kriget. Både Tyskland och Storbritannien utvecklade efterhand specialbyggda bombplan, men dessa användes främst i taktiska syften nära fronten.Mot slutet av kriget började Storbritannien utveckla en strategisk doktrin för luftangrepp på djupet, riktade mot motståndarens krigsindustri. Brittiska flyganfall mot krigsmaterialfabriker i Essen 1918 blev snarare ett förebud om framtidens bombkrig än en avgörande faktor i Tysklands nederlag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför fungerar det inte? Jan Henrik Swahn reflekterar över parkeringarnas expansion och över den enda gång han lyckades fickparkera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Redan för tio år sedan satte min långe och kutryggige granne ord på problemet. Efter fem decennier och lika många restauranger hade han övertalats av sin fru att flytta hem till Samos igen med henne. På ön såg han till att trädgården cementerades och att en grind i gjutjärn monterades. Vi förstod ingenting. Gatan utanför huset var smal och brant. Hur skulle han ens kunna drömma om att köra in en bil där. Till slut måste polletten ha trillat ner för plötsligt utbrast han: ”Vad tusan ska man med ett hus till om man inte kan parkera sin bil utanför?”Jag hade god lust att svara honom: ”Vad ska man med en bil till om man inte kan parkera?” Bara en enda gång i livet, under min första uppkörning, har jag lyckats med det, i en isig och brant uppförsbacke där min bilskollärare upptäckt en ledig parkeringsficka. Att jag lyckades få in bilen där gjorde mig så omskakad att jag körde över på fel sida av vägen, varvid dödstystnad rådde under återstoden av uppkörningen.Händelsen har följt mig genom åren. En gång fick jag i uppdrag att köra hem en jättelik Citroën, en så kallad padda. Uppdraget skulle utmynna i en fickparkering, om jag inte hunnit krocka innan dess vill säga. Så skedde inte. Det hade annars räddat mig från fickparkeringen. Nu saktade jag ner vid den enda lediga rutan i hela den delen av stan och en snabb bedömning sade mig att det skulle gå men knappast på första försöket. Efter fyra misslyckade ansatser hade det bildats folksamling på båda trottoarerna.Det här var före mobiltelefonernas tid, annars är jag övertygad om att samtliga församlade kring paddan skulle filma mig med sina små löjliga smarttelefoner och göra mig viral på sociala medier.På något sätt måste jag ha tagit mig levande ur situationen men jag minns inte längre hur. Bara den krypande paniken i början. Var det den som folk luktade sig till eller var det storleken på rutan? När min fru letar parkering i Aten och hittar en ledig ruta är det alltid någon bilist som stannar precis bakom henne i hopp om att sno åt sig platsen om hon skulle misslyckas och åka därifrån. Vad det kan göra med en människa är lätt att förstå.Men varför ska det behöva vara så? Varför kan man inte bara göra parkeringsrutorna större? Lite asfalt mer eller mindre spelar väl ingen roll.För min granne på Samos fick bristen på yta stora konsekvenser. Som den amerikan han var blev han deprimerad och har sedan dess inte satt sin fot på ön. Han flyttade tillbaka till New York, satte på teven och parkerade sig själv i soffan. Därmed hade parkeringslobbyn på Manhattan förlorat en av sina varmaste förespråkare. Den är visserligen inte lika högröstad som på annat håll, närmast beskedlig jämfört med städer som Chicago eller Boston där filosofin varit att det måste finnas lika många parkeringsplatser som det finns människor. Enligt denna kan det finnas väldigt många människor på vissa platser vid vissa tidpunkter och då måste det finnas många parkeringsplatser tillgängliga, på en väldigt liten yta. Smärtgränsen för hur långt amerikaner kan tänkas stå ut med att promenera lär ha bestämts till tvåhundra meter. Det kan ha lett till att väldigt många hus som inte ansetts absolut nödvändiga har rivits här för att ge plats att bygga bilgarage på höjden.Den svenska plan- och bygglagen rymmer ett antal förordningar gällande antalet parkeringsplatser som måste till för att ett bygglov ska beviljas. De verkar förnuftigt formulerade, ingenting att gå i taket över. Samtidigt har jag svårt att hitta uppgifter om vilka konsekvenserna skulle bli om man struntade i dem. Så jag prövar att jämföra lite med USA i stället. I Henry Grabars bok ”Paved Paradise”, (”Det stensatta paradiset”) drivs tesen att det är filosofin om fri parkering åt alla som har kört landet i botten. Lagarna för nybyggnation är i USA precis som i Sverige skrivna så att för varje kvadratmeter boyta krävs en viss parkeringsyta. Vill man då bygga på en tomt som förefaller rimligt stor för ett trevåningshus måste man se till att huset förses med ett visst antal parkeringsplatser på själva tomten för att inte öka risken för att folk parkerar på gatan. Antalet parkeringsplatser riskerar bli så pass stort att byggkostnaderna framstår som orimligt höga och kräver arkitektoniska lösningar helt och hållet anpassade efter antalet inhysta bilar. En entreprenör som vill bygga lägenheter för lågavlönade kan inte kringgå villkoren för bygglov utan måste skapa lika mycket parkeringsyta som för all annan nybyggnation. Parkeringsplatser i två källarplan skulle motsvara kraven men då höjs priserna för bygget så mycket att de tilltänkta familjerna inte längre har råd att flytta in. Ingen av dem har för övrigt någon bil. Minimikraven på parkeringsutrymmen har av amerikanska kommuner helt frankt använts i rasdiskriminerande syfte. Genom att slaviskt följa förordningar som tillkommit för att skapa frihet åt alla amerikanska bilister har man kunnat säkerställa att inga billiga bostäder byggs någonstans i samhället. Med matematisk exakthet krävs en inomhusparkering för varje anställd, en för varje utsatt bord i en simhall, en för var fjärde sittplats i en teater, en för var sjätte sittplats i en religiös byggnad, tre parkeringsplatser för en bokhandel, två parkeringsplatser för tre anställda i en fabrik och så vidare. Är företagen tillräckligt stora blir det stipulerade antalet parkeringsplatser så pass högt att många kommer att ligga mer än de tidigare nämnda tvåhundra metrarna från huvudingången. En anställds befordringsgång kan då enkelt avläsas i avancemanget på parkeringsplatsen.Den som funderar på att bosätta sig i en amerikansk förort bör känna till att garage ingår och har man garage bör man rimligtvis ställa en bil i det. Men att alla amerikaner har bil gäller inte längre. Enligt Grabar har tiotusentals garage illegalt gjorts om till bostäder i USA. Överkomliga hyror överväger behovet av plats för bilar man inte har råd med. Även i Sverige finns förstås problem med höga hyror och även här ser vi en mängd rättsfall rörande folk som utan lov gjort om sina garage till sovrum eller bostäder för uthyrning.Att informera sig om denna värld av expanderande asfalt kan nog försätta läsaren i en lätt dystopisk stämning, men för den panikslagne fickparkeraren i mig väcks ett visst hopp. Grabar spår att självkörande elbilar snart kommer att släppa av oss utanför kontoret eller mataffären varefter de själva letar upp en parkeringsplats, tills det är dags att köra oss tillbaka hem. Det är nästan så att jag ser fram emot att sätta mig bakom ratten igen. En ledig ruta uppenbarar sig, min bil passerar just lagom långt, lägger i backen och sätter på blinkern. Med roat lugn tittar jag snett bakåt – och låter mig fickparkeras.Jan Henrik Swahnöversättare och författareLitteraturHenry Grabar: Paved Paradise – How Parking Explains the World. Penguin books, 2024.

I en rapport från WHO varnas för att antibiotikaresistenta bakterier inom de närmsta decennierna kan bli den vanligaste dödsorsaken i världen. Redan idag utgör den en en enorm utmaning för vården som är beroende av fungerande antibiotika för mängder av behandlingar. Och trots globala insatser går utvecklingen allt snabbare. Hur har vi hamnat här? Vilka är de främsta orsakerna till den snabba utvecklingen? Finns det något sätt att vända trenden eller riskerar vi dö av vanliga infektioner i framtiden? Gäst: Anna Sjöblom, chef för REACT, Action on Antibiotic Resistence Europa. Programledare och producent: Patrik Syk. Klipp från: 7NEWS Australia, Aftonbladet. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

På engelska används uttrycken “musician's musician” och “comic's comic” för att beskriva någon som är högt respekterad bland sina likar. En musiker som andra musiker beundrar, eller den komiker som kanske inte är kändast, men andra komiker älskar. Dagens gäst är lite av politikens motsvarighet. Kanske inte så känd för den breda allmänheten, men däremot för oss som på olika sätt jobbar med eller skriver om politik. Simon Westberg är en sån där person man går till om man behöver förstå något på djupet, särskilt om allt som rör idéutveckling och ideologi. Sedan oktober i år är han statssekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch, och är nu aktuell med boken Västerlandets motståndsrörelse – Konservatismen - från Edmund Burke till Roger Scruton (Svensk Tidskrift 2025). Det är en bok jag önskar jag hade fått läsa för 20 år sedan, när jag läste statsvetenskap på universitetet. I sin bok har Westberg formulerat vad konservatismen faktiskt vill försvara. Den börjar inte i nostalgi utan i en människosyn: att vi är blandningar av gott och ont, oförmögna att skapa paradiset på jorden, men fullt kapabla att förstöra väldigt mycket om vi tror att vi kan börja om i ”år noll”.I boken beskriver han konservatismen som ett motstånd mot just den tanken, mot den revolution som går ut på att kasta ut allt det gamla för att föda det nya. Det är ett försvar av den västerländska legeringen av Aten, Rom och Jerusalem: det filosofiska sanningssökandet, rättsstatens ordning och den kristna människosynen.Och vi landar i frågan om vi verkligen lever i en konservativ tid, eller bara – som Simon Westberg uttrycker det – lyckades vinna i ruinerna av vår egen förlust.Här kan du köpa boken.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

George Lucas skapelse Stjärnornas krig - eller Star Wars - hade premiär 1977 och blev snart ett fenomen. Sedan dess har nya långfilmer, tv-serier, tv-spel och kringprodukter skapat ett av populärkulturens allra starkaste varumärken. Science Fiction-universat med dess enkla berättelser om kampen mellan gott och ont har slagit an en sträng hos de flesta, både gamla och unga.Men hur skapas världarna i Star Wars? Den som ska berätta för oss om detta är Anton Grandert. Han är illustratör med en bakgrund inom dataspelsvärlden. Redan som liten var han fascinerad av Starwars-världarna och så småningom blev han anlitad som concept artist i serier som ”The Mandalorian” och ”The Book of Boba Fett”. Antons hemsida: https://antongrandert.artstation.com/Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast........................................................Organisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaNågra organisationer som hjälper i Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad händer med ett land där 1,2 miljoner människor tar ett piller om dagen för att orka med livet? I dagens avsnitt pratar jag med journalisten Johan Cedersjö om hans dokumentärserie Det sista pillret. Under tio år åt han SSRI, och i serien följer vi både hans egen nedtrappning och den medicinska revolution som utlovade lyckligare hjärnor – men som också skapade en ny normalitet där oro, sorg och livskriser ofta behandlas kemiskt. Vi pratar om hur den biologiska psykiatrin vann över Freudianerna, varför vården så lätt sträcker sig efter receptblocket, och hur en hel generation växer upp med diagnoser, terapispråk och pillerburkar som fond. Vi talar om priset för att skruva ner ”volymen” i själen, att kapa både toppar och dalar, om läkarna som sitter fast i ett omöjligt system, och om Johans eget år efter det sista pillret. Så är SSRI en livboj, en boja – eller båda samtidigt?Lyssna på alla avsnitt av Det sista pillret här.Intervju på samma temaOberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Desinformation är en av de största utmaningarna som vetenskapen står inför. Redan nu anpassar folk sina beteenden utifrån falska påståenden i sociala medier och på andra plattformar. Det handlar om allt från mat till alternativ medicin och vacciner, där beprövade läkemedel väljs bort med stora risker för folkhälsan.  Martin Bergö, prorektor och forskare på Karolinska institutet, menar att naturvetare måste vara aktiva på de plattformarna och lägga fram fakta på bordet. ”Vi ska säga vad vi vet, och vad vi inte vet”, som han uttrycker det.

Under Trumps andra presidentperiod rasar kulturkriget i USA som aldrig förr och den politiska polariseringen hårdnar finns det bot för en krisande demokrati? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kulturkriget – alltså kampen om värderingar, kultur, identitet och livsstil – pågår över hela världen, men i USA har president Trump tagit det till en ny nivå under 2025. Redan i december förra året utlovade han till exempel krafttag mot det som kallas DEI (diversity, equality and inclusion), alltså åtgärder för att främja mångfald, jämlikhet och inkludering, något som skett i stor omfattning på bland annat kulturinstitutionerna som finansieras med federala medel. Varför är det så viktigt för president Trump att ha kontroll över kulturen? P1 Kulturs Roger Wilson medverkar i samtal om vilka frågor som är i fokus för just nu och om vilka konsekvenser kulturkriget får för offentliga samtalet.SAMTAL OCH ARGUMENT – BOT FÖR EN SJUK DEMOKRATI?Polarisering följer i kulturkrigets spår, människor blir motståndare till varandra där den andre ses som en fiende och dialog blir omöjlig. Ett sådant klimat göder populism, enkla lösningar och misstro mot etablerade medier. Hur kan utvecklingen vändas? James S. Fishkin, professor i statsvetenskap vid Stanforduniversitetet i Kalifornien, hävdar att ett av svaren kan vara deliberativ demokrati – alltså att folkets vilja framträder genom samtal, diskussioner och överväganden. Med hjälp av AI-teknik har han och forskarlaget vid Deliberative democracy lab hittat nya metoder för medborgarinflytande. P1 Kulturs Lisa Bergström har träffat James S. Fishkin för att höra hur han menar att demokratin kan räddas.20 ÅR MED KOMMENTARSFÄLTENFör tjugo år sedan inleddes eran med kommentarsfält, där läsare, lyssnare och tittare kunde skriva egna kommentarer om det de tagit del av i olika medier. Tidningarna till exempel, ville engagera läsarna och få igång diskussioner om innehållet i journalistiken, men på köpet fick de hatiska inlägg, skräp-postande och politiska påverkanskampanjer. Så vad hände med drömmarna om läsarmedverkan där alla är demokratiska vinnare? Reportage av P1 Kulturs Emma Engström.RADIOESSÄN: ELITER, POLARISERING OCH MAKTDet har talats mycket om eliten och om polarisering de senaste decennierna. Men vad handlar det egentligen om – och hur hänger det ihop? I dagens OBS återvänder litteraturforskaren Jimmy Vulovic till två inflytelserika analyser av vår delade värld.NY UTSTÄLLNING MED DEN ÅLDRADE PICASSOS VERKPublikrusning! På Moderna museet i Stockholm öppnade nyligen ”Sena Picasso” – en utställning som redan har fått en stor publik och fin kritik. Kulturredaktionens konstkritiker Mårten Arndtzén har varit där och är förtjust över att få uppleva Pablo Picassos verk som han skapade i åttioårsåldern. Varför är det så roligt?Programledare Lisa BergströmProducent Maria Götselius

Under bägge världskrig lockades hundratals svenskar att strida för Tyskland. Vi undersöker vad som drev dem att kämpa för järnkorset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Redan under första världskriget stred svenskar på tysk sida i västfrontens skyttegravar, i Mellanösterns öknar och i Ukrainas lera. Under andra världskriget lockades svenskar till Waffen-SS för att kämpa för Tredje Riket. Vi bekantar oss med några av dessa frivilliga som nu kartlagts av militärhistorikerna Lars Gyllenhaal och Lennart Westberg i boken ”Svenskar under järnkorset”.På plats på Armémuseet i Stockholm letar Tobias Svanelid och Urban Björstadius efter spåren av svenskarna som under världskrigen stridit och i många fall dött för Tyskland, och försöker förstå vad som motiverat dem.

Än en gång är skolskjutsen på tapeten, men denna gång funderar vi ut (och får lyssnarhjälp) med konkreta och effektiva lösningar!Bäst av allt är att vi annars hoppas på JO (Waldner!)Vi pratar också om mycket annat, men vi har redan glömt vad - så in och lyssna! Puss o kram från Funkismorsorna Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Komikern Viktor Klemming har blivit känd i politiker-Sverige för sin skarpa politiska satir. Under helgen var han inbjuden för att köra sin stand-up på Sverigedemokraternas landsdagar i Örebro. Mitt i framträdandet gick ett par arga partister upp på scenen och avbröt, samt tog mikrofonen. Vad hände egentligen? Har högern blivit lika lättkränkt som vänstern? I dagens jabb berättar Viktor Klemming hur han ser på det och vad det betyder.Mer med Viktor KlemmingMan kan till exempel följa Viktor Klemming på Youtube (där han har nästan 250 000 prenumeranter), Instagram eller Tiktok. Och här kan man följa hans program på 100.se.En av de filmer som gjorde att jag personligen började följa honom var den här valfilmsparodin för Socialdemokraterna från 2022:Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Carl Gustaf Emil Mannerheim (1867–1951) var tsarofficer, överbefälhavare, president och nationalhjälte – men också en omstridd symbolgestalt i Finlands moderna historia. Hans liv och eftermäle har gett upphov Nordens mest långlivade och komplexa personkulter.Från inbördeskrigets vita seger till dagens identitetspolitiska debatter har Mannerheim betytt olika saker för olika generationer. I takt med att det finländska samhället förändrats har även bilden av marskalken formats om – från upphöjd landsfader till historisk projektionsyta för både dyrkan och kritik.I detta avsnitt av podden historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Tuomas Tepora, författare till boken Mannerheim – Hjälte och antihjälte, om hur personkulten kring Gustaf Mannerheim vuxit fram, förändrats och utmanats i det moderna Finland.Under det blodiga inbördeskriget 1918 trädde Mannerheim fram som de vitas överbefälhavare. Han hyllades på den vita sidan som nationens räddare och symbolen för ett fritt och självständigt Finland. Samtidigt väckte hans namn avsky bland många på vänstersidan, där han förknippades med hårda efterkrigsåtgärder och brutalitet i fånglägren. Redan här växte en myt kring honom – en hjälte för vissa, en bödel för andra.Personkulten kring Mannerheim fick sin början i detta polariserade skede, då statsmakten och konservativa grupper började upphöja Mannerheim till något större än bara en militär ledare: en symbol för ordning, nation och seger. Samtidigt föddes också de första motbilderna – inom arbetarrörelsen, bland intellektuella och inom den växande vänstern.På 1930‑talet förändrades tonen. Trots Mannerheims tidiga kopplingar till högerextrema rörelser såsom Lapporörelsen började en ny nationell konsensus växa fram. Socialdemokrater och borgerliga kunde enas om Mannerheim som försvarare av nationens oberoende, särskilt i takt med att hoten från Sovjetunionen växte.Han blev en överideologisk gestalt, som förenade minnet av inbördeskriget med den pågående kampen för självständighet. Statyprojekt, födelsedagsfiranden och skolundervisning stärkte bilden av honom som nationens skyddshelgon. Myten blev också ett verktyg för att överbrygga tidigare inre motsättningar.Tuomas Tepora skriver ”Före hans död hade det på 1920–1930-talet byggts upp en personkult kring honom som flirtade med auktoritärism. Efter hans död kunde myten om honom inte kontrolleras på samma sätt som tidigare och den började få nya betydelser och syften.”I ett öppet samhälle som Finland präglas personkulten inte av enhetlighet utan av mångfald och motsättningar. Mannerheim har varit både hjälte och antihjälte, visionär och relik, kosmopolit och nationalist. Just därför fortsätter hans gestalt att fascinera – som ett prisma genom vilket Finland ser sig självt.När Mannerheim dog i januari 1951 blev hans begravning en av de mest storslagna ceremonierna i Finlands historia. Tusentals människor kantade Helsingfors gator, radiokanaler tystnade och kyrkklockor ringde över hela landet. Den kollektiva sorgen blev ett uttryck för respekt – men också för ett slags nationellt bokslut över det krigstida Finland.Bild: Carl Gustaf Emil Mannerheim fotograferad på sin 75-årsdag år 1942 i ett sällsynt färgfotografi. Foto: Helmut Laxin, källa: heninen.net/miekka. Bilden är i public domain enligt Finlands upphovsrättslag §49a, eftersom det har gått över 50 år sedan bilden togs och den inte klassas som ett fotografiskt verk.Musik Finlandia av Sibelius, Wikimedia Commons. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inläst: Från träning till kulturkrig: SD-kvinnorna dominerar Tiktok. Hur har de lyckats? Och har SD redan vunnit kampen om de unga väljarna? SvD möter profilerna som kan avgöra valet 2026.

Handelshögskolan i Stockholm slopar högskoleprovet efter ”fel” könsfördelning – trots larmen om glädjebetyg och hotad meritokrati. Beslutet visar hur kön nu väger tyngre än både rättvisa urval och skolans egna principer. I dagens Under all kritik går vi igenom hur Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan i Stockholm, 2023 beskrev glädjebetygen som ett systemhot som kunde underminera både tillit och demokrati. Vi jämför detta med hur samme Strannegård två år senare avfärdar sitt eget provkrav som en ”testballong” när färre kvinnor antas. Vi följer motsägelserna, skiftet från meritokrati till mångfaldspolitik och vad detta säger om hur svenska lärosäten i praktiken styrs och legitimerar sina beslut.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Från den skönstjärtade Afrodite, till clownen som drattar på ändan rumpan är central både för kropp och kultur. Torbjörn Elensky sätter sig på den och tänker efter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Baken, stjärten, rumpan, arschlet, röven – kärt barn har många namn. I finare sällskap helst omtalad på franska, som derrieren. Skinkorna är våra största muskler. Det är den mest pinsamma, opassande och vulgära kroppsdelen. Att dratta på ändan är den lägsta formen av clowneri. Humor som förenar alla i världen, oavsett språk, kultur, religion och ålder. På italienska kallar man att ha tur för att ha stjärt, culo: Che culo! Betyder alltså Vilken tur! Man kan vifta på rumpan och bli smiskad på baken, fast det senare numera bara bör ske efter klart och tydligt samtycke. För jovisst, naturligtvis är denna clownernas viktigaste kroppsdel också erotiskt laddad.Redan de gamle greker visste att uppskatta ett par sköna halvklot nedanför ryggslutet, såpass att Afrodite kallipygos, den skönstjärtade Afrodite, senare mera känd som Venus aux belles fesses, utvecklades till en särskild skulpturgenre. Den undersköna kärleksgudinnan lyfter på sin klädnad och vrider sig bakåt så mycket det går för att få en glimt av sin egen vackra baksida. En version av henne står i pelarsalen på Stockholms slott, praktiskt nog framför en spegel, för den som vill skåda behagen utan att gå runt statyn. Det var Gustav III, inspirerad efter sin resa till Italien, som beställde den av Johan Tobias Sergel 1779. Stod modell gjorde ingen mindre än tidens stora kändis, hovdamen Ulla von Höpken. Det är alltså en klassisk tradition som på 2000-talet förvaltats av stjärnor som Jennifer Lopez och, inte minst, Kim Kardashian. En yppig bak är numera lika viktig som en svällande barm och det finns både särskilda träningsprogram för skinkmusklerna och skönhetsoperationen Brazilian butt lift, som lyfter rumpan för den som inte är nöjd med sitt medfödda häng.Den är faktiskt den mänskligaste av kroppsdelar. Inget annat djur har så stor rumpa som människor. Även om en del andra primater också har framträdande bakstycken. Chimpanshonornas ända lyser rött, nästan som en lykta, när hon är fertil och hon lockar till sig lämpliga hanar genom att visa upp den. Men de har inte två rejäla halvklot av kött och fett som står ut på baksidan. Den första människan som gick på två ben var Homo erectus, den upprätta människan, och det är också den första som börjar utveckla stora skinkor. De behövs nämligen dels för balansen, dels för att ge tryck i steget, förklarar den amerikanska journalisten Heather Radke, som har skrivit den moderna stjärtens historia. De två forskarna Daniel Lieberman och Dennis Bramble har dessutom specifikt visat att den kraftiga sätesmuskulaturen är nödvändig när man ska springa på två ben. Våra höfter, knän, fötter och alltså även rumpan är till för att vi ska kunna springa. Till skillnad från de flesta andra däggdjur är vi visserligen inte så snabba, men unikt uthålliga.Vår stora bakdel är alltså en enorm fördel, men de gigantiska skinkorna har förstås också medfört stora bekymmer i modern tid. Främst inom modevärlden inte minst och för kvinnor. Som Radke konstaterar är rumpfokuset förvisso inte lika könat längre – tänk på Thelma och Louise menande granskning av den skönstjärtade Brad Pitt eller när väninnorna i Sex and the city pratar manshäckar – men det är ändå kvinnans bakre behag som ägnats mest uppmärksamhet i modern tid. Under de senaste århundradena har den västerländska kvinnorumpan ofta varit ordentligt inpackad i många lager tyg, som både haft till uppgift att dölja och att framhäva. Till de märkligaste modenyckerna hör turnyren, en ställning som fina kvinnor bar under kjolarna på 1870 och 1880-talen, så att bakdelen framhävdes på ett överväldigande sätt. Den här sortens mode har flera möjliga förklaringar. Den enklaste är att man ytterligare skulle framhäva den smala midjan, som hölls insnörd i trånga valbenskorsetter, genom att låta tyget välla ut nedanför den. Den otroligt vida krinolinen kan förklaras på samma sätt. Men Radke hittar också ett annat spår.Även om människor generellt har stora säten, ansågs vita personer småskinkade, medan svarta beskrevs som motsatsen. Storleken kopplades till föreställningar om de mörkhyades sexuella vidlyftighet. Det ironiska med detta, som med så många rasistiska föreställningar, är att förakt och avund på något sätt blandas. För den stora stjärten ansågs även attraktiv. Redan tidigt på 1800-talet oroade man sig i Frankrike över att männen skulle bli mera upptända av de yppiga svarta kvinnornas dundergumpar än av de vita kvinnornas små derrierer. Och allting började med Sarah Baartman.Hon var troligen född revolutionsåret 1789 och kom från khoikhoifolket, som traditionellt varit herdar i nuvarande Sydafrika, och som sedan 1700-talet kallades hottentotter av européerna. Hon uppträdde först i London, sedan i Paris under 1810-talet i någon typ av hudfärgad kroppsstumpa, dekorerad med snäckskal och pärlor för att motsvara publikens förväntningar på en afrikanska. Alla ville se henne och framför allt hennes stora exotiska stjärt. Det finns mängder av karikatyrer av henne från tiden, som alla framhäver baken och hon blev så småningom till en stående typ: hottentotternas Venus. Andra kvinnor från khoikhoifolket kom att exploateras på liknande sätt och det centrala i alla bilder och föreställningar var den stora baken, som efter hand kom att bli en tvetydig generell symbol för erotik. Föraktad för att den ansågs djurisk, men eftertraktad som något sexuellt lockande. Kanske kan man förstå turnyren, detta märkliga plagg som döljer den äkta ändalykten bakom en jättestor fakerumpa, som ett uttryck för den motsägelsefulla fascinationen inför den afrikanska kvinnan.Sarah Baartman lämnades inte ifred ens när hon dog utan hon dissekerades, hennes könsorgan och stjärt blev avgjutna och hennes skelett stod utställt på Musée de l'homme i Paris, ända till 1974. Nelson Mandela föreslog 1994 att hennes kvarlevor skulle återbördas till Sydafrika och hon begravdes där 2002.Den franske författaren Georges Bataille hade idéer om hur stjärtens kraft i och med att vi reste oss på bakbenen skjutits upp i rösten och ansiktet. I sin poetiska essä ”Solärt anus” från 1927 skriver han: När mitt ansikte fylls av blod blir det rött och obscent. På samma gång avslöjar dess morbida reflexer en blodig erektion och en krävande hunger efter oblyghet och kriminella utsvävningar. Utan att tveka påstår jag därför att mitt ansikte är en skandal... Det låter groteskt, men oväntat nog har vetenskapen nu, nästan hundra år senare, givit honom åtminstone delvis rätt. Nederländska och japanska forskare har visat att människors ansiktsigenkänning i princip är densamma som chimpansernas rumpigenkänning. Våra ögonvitor, ögonbryn, röda läppar och rodnande kinder motsvarar den löpande chimpanshonans rodnande bak. De skriver att resultatet tyder på ”ett evolutionärt skifte i den socio-sexuella signalfunktionen från bakdelar till ansikten”. Bataille skulle ha varit nöjd. Vi är alla rövnyllen. Och det är inget skämt eller förolämpning utan bara ett vetenskapligt faktum.Torbjörn Elenskyförfattare, kritiker och essäist

Genom åren har många pratat om att skapa alternativ till public service och tidningsdrakarna. En del försök har gjorts, vissa mer lyckade än andra, men på senare tid har den teknologiska utvecklingen också bidragit till att göra mer av det genomförbart. Ett av de mest intressanta initiativen står 100 procent för. Så heter den nya medieplattform som med liten förvarning lanserades i lördags på webbadressen 100.se . Det är mer ambitiöst än det mesta som försökts på senare år.Bakom den står Henrik Jönsson – youtuber, entreprenör, opinionsbildare, med mera med mera – och Marie Söderqvist – skribent och mediestrateg med lång erfarenhet av både politik och PR. Jag ville veta mer och åkte därför till Stockholm för att prata med dem båda om det hela. Jag fick se deras nybyggda studio och övriga kontor, och jag måste säga att det hela är mycket imponerande. Och mycket lovande. Man har knutit till sig namn som Per Gudmundson (som skriver på Rak höger), Anna Björklund, Hanif Bali, Viktor Klemming, Jan Emanuel, Klara Klingspor, med flera. Det ska bli spännande att följa!Dagens samtal handlar om 100 procent, vilka de riktar sig till, om var det passar in i det svenska medielandskapet och om framtiden. Som sagt, kolla in dem på 100.seOberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Förväntningarna var höga på den unge Winston Churchill (1874–1965), som föddes in i den brittiska högadeln. Men bakom aristokratins fasad dolde sig ett besvärligt barn som både familj och släkt gärna undvek.Föräldrarna var sällan närvarande under hans uppväxt. Fadern, den välkände politikern Lord Randolph Churchill, hade en särskilt kylig relation till sonen och avled tidigt, vilket lämnade ett tomrum i Winstons liv.I denna repris av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Bengt Liljegren, lärare och historiker som har skrivit flera biografier om historiska personer, bland annat om Winston Churchill. Dessutom medverkar Churchill-kännaren Erik Hedling som är professor i filmvetenskap vid Lunds universitet.För att förstå hur denne bångstyrige och excentriske yngling kunde utvecklas till en ledargestalt som hela världen samlades kring när den fria världens existens hotades av nazismen under andra världskriget, måste vi blicka mot hans formativa år.Churchill vantrivdes på de engelska internatskolor han skickades till redan som åttaåring. Redan som barn var han en självständig och upprorisk själ, som bland annat vägrade lära sig klassiska språk som grekiska och latin. Trots en uppenbar intellektuell kapacitet hade han svårt att prestera i skolan. Först efter flera försök lyckades han bli antagen till militärhögskolan Sandhurst – en miljö där han för första gången fann trivsel och struktur.Churchill hade tidigt i livet satt som mål att en dag bli premiärminister, och hans envishet gjorde att han gång på gång kunde resa sig efter motgångar. Som ung vuxen valde han ett äventyrligt liv, först som officer och sedan som krigskorrespondent – med uppdrag på Kuba, i Sudan och under boerkriget i Sydafrika.Winston Churchill, som blev Storbritanniens premiärminister under andra världskriget, betraktas som en av världshistoriens mest inflytelserika personer. Enligt Wikipedia – som rangordnar historiska gestalter efter omfattningen och länkningen av deras artiklar – är han världshistoriens femte viktigaste person.Bild: Den unge Winston Churchill i uniform som underlöjtnant vid 4th Queen's Own Hussars i Aldershot år 1895, i början av sin militära karriär. Foto: Okänd fotograf, Public Domain, via Imperial War Museums. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Today I'm speaking with Simon Critchley, philosopher and author of Tragedy, the Greeks, and Us (2019) – a book that argues tragedy offers a truer philosophy than Philosophy itself, a way of thinking that begins where certainty ends. We talk about what happens when justice stands on both sides, when virtue and flaw are inseparable, and when insight comes too late for action. For Critchley, tragedy embodies a philosophy opposed to Plato's: instead of banishing contradiction to protect reason, it lets conflict and emotion become forms of knowledge. I think this is a foundational insight: life is full of trade-offs, and we're better off when we face them head-on. Virtues can so easily turn into vices when circumstances change. And our freedom is always circumscribed by fate, even though we often give fate different names nowadays.Anyway, while we're at it, I should mention the title of his latest, and fantastic, book: I Want to Die, I Hate My Life (2025). It do be like that sometimes (the book is excellent, by the way.) If you ever wanted to study literature or philosophy at university but didn't, or if you did and came away disappointed, Simon Critchley's books are the best gateway drug I've come across in a long, long time.In this episode, Simon Critchley shows how tragedy, theatre, and democracy are linked, what it means to live without rescue, and to think clearly in the dark. Follow Simon here.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Jon Buscemi joins the podcast to discuss his journey from trend forecasting at DC Shoes to founding his iconic luxury sneaker brand. He shares the inside story of selling his brand to private equity and how their strategy to create an attainable luxury diffusion line was the "kiss of death", violating the rules of luxury pricing. Buscemi argues that fashion's monoculture is dead, replaced by micro-communities, and that social media has killed the discovery aspect of fashion. He details how his new members-only golf brand Redan, is built on scarcity and community, predicting that this "members-only" model is the future trend for fashion.Chapters:00:00:00 - Introduction00:03:31 - The $1000 Sneaker00:18:00 - From DC Shoes to Tribal Fashion Trends00:33:17 - Selling to Private Equity00:45:14 - Networking, Signaling, & The "Members-Only" Brand00:59:11 - Can a Monoculture Brand Still Be Built Today?Powered By:Fulfil.io.https://bit.ly/3pAp2vuThe Only Cloud ERP Designed to Efficiently Scale 8 and 9-Figure Brands. Northbeam.https://www.northbeam.io/Postscript.https://postscript.io/Richpanel.https://www.richpanel.com/?utm_source=9O&utm_medium=podcast&utm_campaign=ytdescSaras.https://bit.ly/9OP-YtdescSubscribe to The Marketing Operators Podcast here:https://www.youtube.com/@MarketingOperatorsSubscribe to The Finance Operators here:https://www.youtube.com/@FinanceOperatorsFOPSSign up to the 9 Operators newsletter here: https://9operators.com/

Varför tycker så många kommuner illa om regeringens återvandringsbidrag? Den blivande C-ledarens dilemma, och därför feltolkar politiker sina motståndare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De senaste veckorna har frivillig återvandring debatterats efter att många kommuner satt sig på tvären och vägrar att samarbeta med regeringen i frågan. Det hela började när regeringens särskilda samordnare bad alla kommuner om ett möte om att stärka arbetet kring frivillig återvandring. Ett möte hela 75 kommuner tackade nej till enligt P4. Vad handlar egentligen frågan om återvandringsbidraget om? Varför skapar frågan så upprörda känslor och vad tycker SD om förslaget?Tidigare i veckan presenterade Centerpartiets valberedning att de vill se Elisabeth Thand Ringqvist som ny partiledare. Redan nu har Thand Ringqvist hamnat i en ny konflikt med Vänsterpartiet om karensavdraget. Hur ska Thand Ringqvist hantera regeringsfrågan och kommer partiet att lära sig något av analysen från förra valet?VI pratar också om politikernas vilja att fel- och ful-tolka varandra. Varför missförstår makthavarna varandra med flit?Medverkande: Helena Gissén, politiska kommentator och Viktor Barth-Kron, politisk kommentator hos Expressen.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!Jan Guillou har i decennier byggt sin egen hjältesaga – från IB-avslöjaren till fängelsekungen på Österåker, åtminstone enligt honom själv. I det nya avsnittet av Rak höger – Jabb pratar Ivar Arpi och Per Lindgren om Guillous senaste utspel i Aftonbladet, där han kallar Carl-Oskar Bohlin (M) för en nybörjarminister med skägg och ”dominansbeteende”.Samtalet handlar om hur Sveriges kanske mest mytomaniske skribent fortfarande tillåts glida mellan fakta och fantasi utan mothugg – om hans gamla kontakter i Palestinarörelsen, och om varför Aftonbladet gång på gång låter honom karaktärsmörda sina meningsmotståndare.Läs Per Lindgrens text:Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Den 14 maj 1931 marscherade ett fredligt demonstrationståg genom Ådalen i Västernorrlands län. Deltagarna protesterade mot strejkbrytare och arbetsgivarnas hårda åtgärder under en pågående arbetskonflikt.I det röda Ådalen – där den revolutionära vänstern underblåste konflikten mellan industriägare och arbetare – skapade strejkbrytarna en explosiv situation. En inkompetent hantering från civila och militära myndigheter förvandlade en redan laddad konflikt till en tragedi: fem människor sköts ihjäl av svensk militär.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten Jens Nordqvist, författare till boken Skotten i Ådalen (Historiska Media, 2021).Skotten i Ådalen förändrade synen på både militärens roll i samhället och fackföreningarnas rättigheter. Den kan också ses som en vändpunkt – från konfrontativ klasskamp till ett samhällsbygge med kompromiss och jämlikhet i centrum.Ådalen, beläget i Västernorrlands län, var under 1920- och 30-talen starkt industrialiserat. Sågverk, pappersmassefabriker och flottleder utgjorde kärnan i arbetslivet. Den globala lågkonjunkturen efter börskraschen i New York 1929 drabbade den exportberoende regionen särskilt hårt. Massarbetslöshet och lönesänkningar ökade spänningarna mellan arbetare och arbetsgivare.Den fackliga kampen trappades upp när industrimagnaten Gerhard Versteegh försökte sänka löner, höja hyror och använda strejkbrytare. Versteegh vägrade att ansluta sig till Svenska Arbetsgivareföreningen och betraktade fackföreningarna som ett hot mot sin makt. Strejker utbröt vid flera av hans anläggningar, och våren 1931 förvandlades Ådalen till en tryckkokare.Kulmen nåddes när strejkbrytare, eskorterade av det privata vaktsällskapet Svenska Nationella Skyddskåren, anlände till fabrikerna i Lunde. Redan den 13 maj samlades hundratals demonstranter för att blockera transportvägar och attackerade strejkbrytarnas logi. Situationen eskalerade. Polisen fick förstärkning från Stockholm, och militären kallades in från Västernorrlands regemente i Sollefteå.På Kristi himmelsfärdsdag, den 14 maj, deltog över 3 000 personer i ett demonstrationståg som protesterade mot strejkbrytare och militärens närvaro. Demonstrationen var tänkt att vara fredlig, men stämningen var spänd. När tåget närmade sig förläggningen i Lunde öppnade militären eld. Fem personer dödades. Flera andra skadades svårt.Bild: Demonstrationståget i Lunde i Ådalen den 14 maj 1931. Bilden visar arbetare på väg mot färjeläget i Lunde strax före klockan 15, bara minuter innan.Foto: Sten Sjöberg/IBL – via NE.se. Public Domain (fotografisk bild skapad före 1 januari 1969).Musik:Arbetets söner, svensk arbetarsång från 1885 med text av Henrik Menander. År 1916 gav svensk-amerikanen Joel Mossberg ut den. Internet Archive. Public Domain.Stöd Historia Nu. Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nus framtid.Som tack får du:✅ Två extra avsnitt varje månad✅ Alla ordinarie avsnitt helt reklamfriaPriset är bara 60 kr/månaden vid lanseringen - med sju dagars gratis provperiod. Senare 75 kr/mån eller 750 kr/år.

Människan lärde sig tidigt att utnyttja gifter – både för att överleva och för att döda. Redan för 13 000 år sedan använde människor på Zanzibar gift på sina pilar för att fälla byten. I andra delar av världen nyttjades naturliga gifter för att bedöva och fånga fisk i floder.Gifter har sedan dess följt människan genom historien – ofta i det dolda. Osynliga och luktfria ämnen som kolmonoxid har krävt otaliga liv. Arsenik har fått en närmast mytisk status i berättelser om giftmord. Cyanid har använts i allt från avlusning och självmord till massmord.I avsnitt 41 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Olle Mattsson, professor i kemi vid Uppsala universitet och aktuell med boken Allt är gift – Om dödliga ämnen och deras roll i historien .Gifter har använts som vapen, avrättningsmedel och läkemedel. Redan på 1500-talet konstaterade naturvetaren Paracelsus att det är dosen som gör giftet – samma ämne kan vara dödligt eller läkande beroende på mängden. Arsenik visade sig till exempel vara effektivt mot sjukdomar som syfilis.Under antiken användes gifter i kemisk krigsföring och för att avrätta brottslingar och motståndare. Ett av världshistoriens mest kända dödsstraff var när filosofen Sokrates år 399 f.Kr. tvingades dricka en dödlig blandning av odört, opium och vin, efter att ha anklagats för att förleda ungdomen i Aten.I modern tid blev giftet återigen ett verktyg för massmord. Under Förintelsen användes cyanid i form av Zyklon B, ursprungligen ett bekämpningsmedel för insekter, för att döda miljontals människor i nazistiska förintelseläger.Cyanid låg också bakom dödsolyckor i fredstid. Den svenske poeten Dag Andersson omkom 1920 efter att ha andats in giftiga cyanidångor i samband med en misslyckad avlusning av hotellrummet där han bodde.Stöd Historia Nu för att vi ska kunna fortsätta producera avsnitt på denna nivå behöver vi ditt stöd.Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Som tack får du:✅ Två extra avsnitt varje månad✅ Alla ordinarie avsnitt helt reklamfriaPriset är bara 60 kr/månaden vid lanseringen - med sju dagars gratis provperiod. Senare 75 kr/mån eller 750 kr/år.

Den danske vikingen Knut den store regerade över tre kungariken – England, Danmark och Norge – och skapade ett maritimt imperium utan motstycke i sin samtid. Det så kallade Nordsjöväldet byggde på en stark personlig makt snarare än gemensamma institutioner, och blev vikingatidens politiska kulmen.Personalunionen mellan de tre rikena varade bara några decennier, men dess historiska avtryck blev djupgående. Skepp, silver och strategi styrde över hav och folk när Knut den store förvandlade Nordsjön till en motorväg för makt och inflytande.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Bo Eriksson och författaren och arkeologen Kristina Ekero Eriksson, som är aktuella med boken Nordsjöimperiet – Vikingarnas välde (Albert Bonniers förlag).Hösten 1015 landsteg Knut med en av de största invasionsflottorna världen dittills skådat. Med omkring 140 skepp och tusentals krigare lämnade han Danmarks kuster för återerövra England efter hans fars död efter en kort tid på engelska tronen. Expeditionen var ett storverk i sig – ett tydligt tecken på det danska kungadömets organisatoriska styrka.Redan året därpå, 1016, besegrade Knut kung Edmund Järnsida vid slaget vid Assandun. Den 30 november kröntes han till kung av England – starten på ett imperium som kom att sträcka sig över större delen av norra Europa.Efter brodern Haralds död blev Knut även kung av Danmark 1018. Genom ett fälttåg år 1028 lade han dessutom Norge under sig. Därmed regerade han över tre kungariken och hade samtidigt inflytande över tributpliktiga områden på Irland, norska bosättningar kring Irlands hav och delar av västkusten, Skåne och Blekinge i nuvarande Sverige.Men Nordsjöväldet var inte en enhetlig stat. Det handlade snarare om en personalunion – ett rike som vilade på Knuts personliga auktoritet. Knut såg sig inte bara som en vikingakung, utan som en kristen härskare i Europas mitt. År 1027 reste han till Rom på pilgrimsfärd för att möta påven och den tysk-romerske kejsaren. Genom sitt äktenskap med Emma av Normandie förstärkte han sin legitimitet ytterligare, både i England och på kontinenten.När Knut dog den 12 november 1035 föll imperiet snabbt sönder. Bildtext: llumination som visar kung Edmund Järnsida (till vänster) och Knut den store (till höger) i slaget vid Assandun år 1016. Slaget blev avgörande i kriget mellan den anglosaxiske Edmund och den danske Knut, som efter segern enade England under sitt välde. Ur Chronica Majora av Matthew Paris (1200–1259), Corpus Christi College, Cambridge. Public domain via Wikimedia Commons.Musik: Voyage To America av Lance Conrad, Storyblock Audio.Stöd Historia Nu för att vi ska kunna fortsätta producera avsnitt på denna nivå behöver vi ditt stöd.Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Som tack får du:✅ Två extra avsnitt varje månad✅ Alla ordinarie avsnitt helt reklamfriaPriset är bara 60 kr/månaden vid lanseringen - med sju dagars gratis provperiod. Senare 75 kr/mån eller 750 kr/år.

My guest today is Coleman Hughes — one of the most interesting voices in the American debate about race and identity. His book The End of Race Politics: Arguments for a colorblind America (Thesis 2024) has just been translated into Swedish under the title Färgblind – en strävan bortom raspolitik (NoPolar).We talk about what colorblindness really means — and why Hughes believes it's the only way out of race-based politics. We talk about Black Lives Matter, about how myths can turn into truths when they're repeated often enough, and about Martin Luther King's legacy — what he actually stood for.We also talk about culture — about jazz and authenticity, about beauty and representation — and why some forms of antiracism have ended up becoming racist in practice.Follow: Coleman Hughes Follow his Substack: Coleman's Corner Coleman Hughes on X: @coldxmanBuy his new book in Swedish here: Färgblind – en strävan bortom raspolitikOberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

2005 dog författaren Mare Kandre bara 42 år gammal. Katarina Wikars faller ner i radions arkiv och söker svar på frågan hur hon inspirerar samtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mare Kandre debuterade med en skräll vid 22 med I ett annat land. Redan då verkade hon så säker på sin talang och hade ett helt eget språk. Romanen Bübins unge anses vara hennes mästerverk, och har liknats vid Kafka och Dostojevskij. Ingen skrev om flickskap och revolt som Mare Kandre. Under 90-talet blev hon mer satirisk och gotisk innan hon i Hetta och Vitt närmade sig mer realistiska miljöer, som kriget i Jugoslavien.– För alla på skrivarskolor är hon smittsam, säger författaren Andrea Lundgren, som liknar jaget i Bübins unge vid en gotisk filifjonka. Kritikern Annina Rabe har läst hennes efterlämnade textfragment Den underjordiske brudgummen, som till skillnad från mycket annat Kandre skrev röjer en längtan efter förening.Ur arkiven träder Mare Kandre fram från 1984 fram till minnesprogrammet 2005, och vi hör bland annat författarna Aase Berg, Anneli Jordahl, Ebba Witt Brattström, Horace Engdahl, Kristina Lugn och Joen Gustavsson. Och intervjuer gjorda av Louise Epstein, Maria Edström, Monika Lauritzen, Kerstin Berggren, Göran Willis m.fl. Ett reportage av och med Katarina Wikars.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se

När temperaturen sjunker och diset hänger som en ridå utanför köksfönstret, då vädrar Adamson och Jennebo morgonluft. Dags att pumpa däcken, leta rätt på de varma handskarna och ge sig i kast med #30milinovember. Om detta handlar vårt 120:e avsnitt. Som även innehåller en hel del tillbakablickar på cykelsäsongen 2025 och några framåtblickar. Samt en … Fortsätt läsa ”120. Redan?”

Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!Är Norge på väg att bli som Sverige? Kommer svenska högern göra om samma misstag som den norska och förlora valet 2026? I dagens podd pratar jag med Alexander Zlatanos Ibsen – nyhetsredaktör på Minerva, tidigare Høyre-rådgivare och själv poddmakare. Detta är ett samtal där vi intervjuar varandra till respektive podd, vilket gör det mer till ett samtal. Vi går igenom varför den norska högern förlorade valet 2025 och varför Høyre tappade väljarstöd. Ett mönster som tycks gå igen i många europeiska länder – där traditionella högerpartier förlorar väljare till det som brukar kallas högerpopulistiska. Vi pratar också om hur Gazakriget blev inrikespolitik i båda länderna. Och hur konservativa upprepade Charlie Kirks debattmetod i Oslo – och hur det gick. Och så pratar vi om klimatpolitiken och oljan. Om detta och mycket mer handlar dagens avsnitt.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Nordpolen, jordens nordligaste punkt har i årtusenden väckt människans nyfikenhet och inspirerat myter, vetenskap och ett otal dödliga expeditioner. Genom seklerna har Nordpolen fungerat som en projektionsyta för det okända — en ouppnåelig plats som ständigt lockat upptäckare, författare och konstnärer.Redan i antiken fantiserades det om vad som kunde dölja sig vid jordens nordligaste punkt. Antika filosofer och medeltida kartografer fyllde kartornas vita områden med berättelser om magnetiska berg, mystiska krafter och paradisiska platser. I senare sekler förlorade många upptäcktsresande livet i den bitande kylan på jakt efter kunskap och ära.I ett avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren, äventyraren och förläggaren Erling Kagge om vad Nordpolen betytt historiskt. Erling Kagge genomförde en expedition till Nordpolen 1990 tillsammans med Børge Ousland och blev därmed den första att nå polen på skidor — utan stöd, hundar eller motorfordon. Den 58 dagar långa resan blev en både fysisk och psykisk prövning.I antik och medeltida litteratur förekom föreställningar om ett mytiskt land vid jordens topp, ofta med ett magnetberg som styrde kompassen. Under renässansen återgav kartografer Nordpolen som ett vitt och ofullständigt område omgivet av berg och varma havsströmmar — ett tecken på tidens ofullständiga geografiska kunskap.Från 1500-talet framstod många expeditioner mot Nordpolen som tragedier; kyla, svält och skörbjugg krävde många liv. Underskattade utmaningar och bristande förberedelser i den arktiska miljön, där is, vatten och isbjörnar ställde höga krav, bidrog till misslyckanden.Nationalistisk iver och tidningsexploatering bidrog ofta till att expeditioner drevs fram — sponsrade av tidningsmagnater som ville sälja lösnummer med berättelser om riskfyllda polarexpeditioner och räddningar.I början av 1900-talet hävdade Frederick Cook att han nått Nordpolen den 21 april 1908, men påståendet förkastades på grund av bristande bevis. Robert Peary och Matthew Henson hävdade att de nådde polen den 6 april 1909 enligt sina mätningar, men detta är fortfarande omstritt.På 1950-talet genomförde en hemlig sovjetisk expedition till Nordpolen som sannolikt var den första som nådde Nordpolen, men expeditionen är fortfarande höjt i ett dunkel. Den första odiskutabla och dokumenterade expeditionen över isen med snöskoter leddes 1968 av amerikanen Ralph Plaisted. Decennier senare genomfördes banbrytande skejt- och skidexpeditioner: 1990 blev Erling Kagge och Børge Ousland de första att nå Nordpolen på skidor utan hundar eller depåer.Bild: Ett fotografi taget av Nils Strindberg under Andrées polarexpedition (1897). Strindberg omkom samma år. Källa: Nils Strindberg – Andrées polarexpedition, Wikipedia (Public Domain).Musik: Arctic Deception av Saowakhon Brown, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad betyder det att Bari Weiss går till CBS? Och så tjafsar vi med Aftonbladet Plus om deras hårdvinklade nudeljournalistik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bakom kulisserna på bevakningen om hemkomna PalestinaaktivisterI början av veckan kom Greta Thunberg och flera andra aktivister slutligen hem till Sverige, efter en lång seglats mot Gaza och flera dagar i israeliskt fängelse. Redan på Arlanda var flera journalister på plats för att få svar på en central fråga: Hur illa behandlad blev Greta Thunberg i det israeliska ökenfängelset Ketziot? I ankomsthallen fick de inga svar utan hänvisades till en improviserad presskonferens på Sergels torg några timmar senare, omgivna av demonstranter. På plats var stämningen minst sagt märklig. Erik Petersson har träffat Ekots Mattias Pleijel och TV4:s Lisa Svensson.Varför rekryterar etablerade CBS News den etablissemangskritiska Bari Weiss?I veckan blev det klart att Bari Weiss, som för några år sedan lämnade sin roll som redaktör och opinionsjournalist på The New York Times med buller och bång, nu tar över som chefredaktör för en av USA:s största nyhetsredaktioner. Dessutom köper CBS moderbolag Paramount uppstickarsajten The Free Press som Weiss grundade i protest mot den wokekultur hon menade rådde i etablerade medier.Joanna Korbutiak ringde upp Expressens före detta chefredaktör Thomas Mattsson, numera bland annat senior advisor på Bonnier News, för en analys.Hårdvinklad nudeljournalistik”NY STUDIE: Risk att dö i förtid av populära rätten”, så löd rubriken till den låsta artikeln på Aftonbladets sajt, men stämmer det verkligen?Freddi Ramel fortsätter sitt korståg mot Aftonbladet Plus hälsojournalistik och intervjuar deras chef Helena Utter och Ingrid Larsson, näringsfysiolog på Karolinska Institutet.

Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!I boken Den långa flykten flyr (“Watership down”) av Richard Adams (1972) flyr en grupp kaniner från sin förstörda boplats. De hittar en ny koloni – välmående, skyddad, ordnad – men något är fel. Det finns saker man inte får säga. När en kanin försvinner får man inte fråga var X har tagit vägen. Det visar sig att denna kolonis kaniner får mat och skydd av människorna, som i gengäld då och då plockar en till middagen. Men att prata om det är tabu. Allt hålls ihop av tystnad och vackra sånger om hur bra de har det.För dagens gäst, skribenten Håkan Lindgren, är det en bild av Sverige. Ett land som gärna pratar om värdegrund och samarbete, men där språket har blivit ett skydd mot verkligheten. I Fear and Loathing i Almedalen 2025 (Timbro) går han in i svensk politikens hjärta – Almedalsveckan – och möter ett land som förlorat sin förmåga att tala klarspråk.I poddsamtalet berättar Håkan varför den gamla romanen hjälper honom att förstå både Almedalen och Sverige. Han beskriver SKR som en symbol för makt utan ansikte – och funderar över vad som händer med ett samhälle där alla talar om ansvar, men där språket ofta döljer mer än det avslöjar.Vi pratar om den svenska bomullssvenskan, om osynlig makt och självcensur, om missnöje utan riktning – och om varför revoltens språk kanske börjar med något så enkelt som att säga sanningen, även när den låter illa.Läs mer av Håkan Lindgren här.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Detta är en samproduktion mellan Rak höger och Klartext av Alice Teodorescu.Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!Två år efter Hamas massaker den 7 oktober 2023 har hatet mot judar normaliserats – också här i väst. På svenska gator ropas ”död åt Israel”, medan staten i praktiken tycks skydda dem som skanderar hat, snarare än dem som hotas av det. I det här avsnittet pratar jag med Alice Teodorescu Måwe, europaparlamentariker för Kristdemokraterna, som menar att våra demokratier blivit så rädda för att kränka någon att vi glömt av hur man försvarar sig. Hon beskriver hur islamistiska nätverk har vuxit i styrka, hur svensk konflikträdsla blivit deras främsta skydd och hur våldskapitalet gradvis flyttats från staten till gatan. Konflikten kring Israel och antisemitismen tycks nu även ha nått den politiska vardagen. I våras uppstod ett uppmärksammat bråk i Europaparlamentet, där Teodorescu Måwe blev attackerad av en tjänsteman från Vänsterpartiet – något som fortfarande utreds av belgisk polis efter att parlamentets egen säkerhetsavdelning bedömt att tjänstemannen ”initierade och eskalerade” händelsen.Vi talar om antisemitismens återkomst, EU:s omsvängning i synen på Israel, och om varför det i dag verkar mer riskabelt att försvara västerländska värderingar än att angripa dem. Bli prenumerant hos AliceOberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I november 1679 kliver kung Karl XI iland på Trossö i Blekinges skärgård. Redan året därpå får Karlskrona sina stadsprivilegier. Här ska ett nytt nav för Sveriges sjömakt växa fram – långt från huvudstadens hamnar, men närmare ärkefienden Danmark.Bakom beslutet låg dyrköpta lärdomar från det skånska kriget (1675–1679), där Sverige nästan förlorade Skåne och flottan led ett förödande nederlag vid Ölands södra udde. I samband med detta gick regalskeppet Kronan under, och över 800 man omkom.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med, historikern Olle Larsson, om varför Karlskrona grundades, varför platsen valdes och hur stadens unika historia formades av flottan och samtidens marinstrategi. Detta är ett betalt samarbete med Destination Karlskrona.Det svenska riket var ett sjörike där vattenvägarna förenade stormaktens alla delar. Flottans uppgift var att skydda dessa förbindelser och möjliggöra snabb truppförflyttning. Därför blev en örlogsstad längre söderut inte bara önskvärd, utan absolut nödvändig.Efter freden i Roskilde 1658 – då Danmark avträdde Skåne, Halland och Blekinge till Sverige – blev behovet av en stark närvaro i södra Östersjön uppenbart. Det Skånska kriget visade dessutom att Stockholms hamn låg för långt norrut, och flottan där var ofta oförmögen att rycka ut – fartygen frös fast om vintern och underhållet var bristfälligt.Den 10 augusti 1680 kungör Karl XI stadsprivilegierna för Karlskrona – Sveriges första systematiskt planerade stad. Den byggdes främst för militära ändamål och utstrålade stormaktstidens storslagna ambitioner och var utformade efter barockens ideal—monumentalitet, symmetri och breda, raka gator. Stadens formgivning hämtade inspiration från andra stora europeiska anläggningar, bland annat Versailles och antikens Rom, samt örlogsstäder i England, Frankrike och Holland.Här skulle flottan husera, men också en helt ny befolkning leva, handla och arbeta i nära samspel med kanoner, kaserner och skeppsvarv. För att snabbt få igång stadens liv tvingades borgare från Ronneby, Kristianopel och andra orter att flytta hit. Dessutom omplacerades 3 000 finländare – varav över 1 100 båtsmän med familjer – till Blekinge. Skeppstimmermän och hantverkare hämtades från Österbotten, Roslagen, Bohuslän och till och med från Skeppsholmen i Stockholm, som stod tom på både material och manskap. Under 1690-talet bodde omkring 4 000 personer i Karlskrona som skulle bli rikets tredje stad efter Stockholm och Riga.På Trossö såg Karl XI och hans rådgivare chansen att skapa något helt nytt: en kombination av flottbas och barockstad, både strategiskt placerad och symbolisk för svensk dominans.År 1683 utformades stadsplanen av Erik Dahlbergh, Hans Wachtmeister och Carl Magnus Stuart enligt barockens ideal: raka gator, stora torg och en tydlig uppdelning mellan civilt och militärt. Fästningar, broförbindelser till fastlandet och ett av Europas mest moderna skeppsvarv började ta form. För att locka handel erbjöd staten tullfrihet.Musik Dido och Aeneas tredje akten av Henry Purcell, inspelad 1935 med dirigenten Clarence Raybould, sångarna Nancy Evans, Roy Henderson, Mary Hamlin, Mary Jarred, Gwen Catley, samt Boyd Neel String Orchester. Internet Archive, Public Domain.Källor:Ericson Wolke, Lars & Hammar, AnnaSara (2022). Sjömakt och sjöfolk: den svenska flottan under 500 år. Lund: Nordic Academic PressHillbom, Rune (1979). Karlskrona 300 år: en återblick i ord och bild. [D. 1] 1679-1862. Karlskrona: AbrahamsonKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!I Göteborg spelades en arabisk låt på en propalestinsk demonstration. Texten kallade judar för hundar och hyllade martyrskap. En SR-medarbetare i Gaza samtidigt drivit Hamas-anknutna bojkottkampanjer, och hur islamistiska nätverk fått fäste i svenska moskéer. Och så konflikten på Ship to Gaza, där en queeraktivist på båten blev startskottet för en kulturkrock som blottade sprickorna i alliansen mellan västliga aktivister och islamister.Gemensamt för dessa händelser är att vi inte hade fått veta om dem om det inte hade varit för Sofie Löwenmark. Hon driver Doku som granskar jihadism och islamism i Sverige, vilket ytterst få andra journalister gjort och gör.I sociala medier fick hon nyligen sitt namn placerat över en blodstänkt Davidsstjärna med ordet ”lögnpressen”. Goebbels favorituttryck. Samma aktivister anmälde henne till Journalistförbundets nämnd – inte för felciteringar, utan för hennes granskningar. Det är en sorts lawfare som dessa grupper satt i system – de använder rättsstaten när det kan gagna dem, men struntar i samma regler när den hindrar dem själva.Samtidigt häromdagen, utanför Bokmässan, höll namnkunniga författare och andra upp plakat med bilder och namn på enskilda svenska journalister som pekades ut som folkmördare. Göteborgs-Posten döptes om till ”Genocide-Posten”.Om detta och mycket mer handlar dagens avsnitt där Sofie Löfvenmark är gäst.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!Mina gäster i dag är Adam Danieli från Timbro och Arvid Hallén från Oikos. De är författarna bakom rapporten Tidö 2.0 – Nystart för Sverige. På DN Debatt skrev de en artikel som fick rubriken ”Resonemangsäktenskapet Tidö måste bli äkta kärlek”. Enligt Adam och Arvid var det redaktören som satte rubriken – men det hindrar ju inte oss andra från att spinna vidare på kärleksmetaforen.Rapporten innehåller 132 förslag: att avveckla moralministerier som Jämställdhetsmyndigheten och MR-institutet, till att halvera public service, ersätta flerbarnstillägg med barnavdrag, lämna kvotflyktingsystemet, utvisning av grovt kriminella som misstänks för allvarlig brottslighet, införandet av en opinionsbildningslag för myndigheter, med mera. Detta hyllas av vissa – kritikerna kallar det för studentikost och ”kulturkrig”.Vi diskuterar varför de tycker att staten ska sluta uppfostra medborgarna, varför arbetsmarknad och bostadsmarknad behöver liberaliseras, och varför de menar att borgerligheten måste våga mer än att förvalta Socialdemokraternas gamla ordningar.Så dagens avsnitt handlar om det: finns det äkta kärlek i Tidö – eller är det fortfarande bara resonemang? Börjar det verka kärlek, banne mej? Är Tidö 2.0 rapporten som förvandlar samarbetet till något på riktigt, en slags fullbordan? Eller är politik i slutändan något helt annat – what's love got to do with it?Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I oktober Sverigeaktuella Ledisi är mer än mezzosopranen med ett röstomfång på fyra oktaver, som rör sig fritt mellan soul, jazz och R&B. Hon är historieberättaren som på ett dussin album serverat låtar med hopp, svärta och en social underström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ledisi föddes in i musiken och myterna. Hennes farfar var rhythm and bluesartisten Johnny Ace (”Pledging my love”), som dog 25 år gammal juldagen 1954 efter att ha skjutit sig själv i huvudet. Det ansågs vara en olyckshändelse. Pappan Larry Saunders, eller Prophet of Soul, är känd för rare groove-favoriten ”On the real side”. Redan åtta år gammal uppträdde Ledisi med New Orleans symfoniorkester. Hon bar på känslan att om hon inte sjöng så gillade ingen henne.I timme två blir det ett tidsdokument från det tidiga 00-talet. Mats Nileskärs möte med Luther Vandross i en skivstudio i New York dagen innan Luther drabbades av en stroke som skulle innebära slutet på en av soulmusikens mest framgångsrika karriärer.Med sin stilfulla stämma och musikaliska intuition förfinade Vandross romantisk R&B (Kendrick Lamar och SZA använder hans utgåva av Marvin Gayes ”If this world were mine” i hiten ”Luther”). Sången lät som en blandning av Arethas gospeleld, Dionne Warwicks sofistikerade tonträffar och Diana Ross ömma längtan. Men det var en mans röst som strömmade från högtalarna och förförde lyssnaren. Ett avsnitt från den 21 september 2003.

Gustav III (1746–1792) hade ett kluvet förhållande till upplysningens idéer. Hans reformer inom straffrätt, religionsfrihet, hälsa och kultur var tydliga uttryck för upplysningstänkandet. Samtidigt innebar inskränkningar i tryckfriheten och motståndet mot den franska revolutionen att han aldrig fullt ut kunde förena upplysningens ideal om frihet med sin egen enväldiga maktutövning.Redan som kronprins läste Gustav III upplysningsfilosofer som Voltaire, Rousseau och Montesquieu. Som kung blev han en av de främsta upplysta despoterna – en härskare som förenade enväldig makt med reformer inspirerade av upplysningens ideal. Men han föredrog att läsa upplysningsfilosofer framför att träffa dem.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Hugo Nordland, aktuell med boken Överlevaren – En biografi om Gustav III (Historiska Media).Upplysningen förknippas ofta med förnuft, vetenskap, tolerans och samhälleliga reformer. I Frankrike fick rörelsen kanske sitt tydligaste uttryck i Encyklopedien (1751), där tidens samlade kunskap gjordes tillgänglig för allmänheten.Den svenska upplysningen utvecklades inte som en enhetlig rörelse utan antog upplysningsidéer inom vetenskap, litteratur och politik. Spridningen skedde genom vetenskapliga akademier, offentliga sällskap och tidningar, snarare än genom en samlad opinionsrörelse, och banade väg för reformer som ökad religions- och tryckfrihet samt tidig folklig folkbildning. Men vetenskapshistorikern Tore Frängsmyr har ifrågasatt om Sverige alls hade en upplysning i egentlig mening, och menat att det snarare rörde sig om pragmatiska nyttoreformer än en intellektuell rörelse inspirerad av franska filosofer.Samtidigt menar forskare som Marie-Christine Skuncke och Jakob Christensson att man mycket väl kan tala om en svensk upplysning – om än i en mer moderat, kristen och praktiskt orienterad form. Här symboliseras upplysningen snarare av sockenprästen som lärde bönder att vaccinera sina barn, lantmätaren som kartlade landet och provinsialläkaren som bidrog till folkets hälsa.Mot denna bakgrund framstår Gustav III som en central gestalt i 1700-talets kulturhistoria. Hans politik speglade både upplysningens inflytande och det svenska samhällets särdrag. I Lovisa Ulrikas omfattande bibliotek på Drottningholm tillgodogjorde han sig europeisk filosofi – särskilt påverkades han av fysiokraten Mercier de La Rivière och dennes idé om en ”naturlig ordning”. Till sin mor skrev han entusiastiskt:”Den är utomordentligt intressant och lägger fram nya och riktiga idéer, som tills nu har undgått till och med de mest upplysta politikers ögon.”Efter statsvälvningen 1772 genomförde Gustav III reformer som speglade Beccarias idéer om en humanare straffrätt: tortyr som förhörsmetod avskaffades och dödsstraffet begränsades från 1779 till att gälla endast mord, dråp och barnamord. Barnamordsplakatet 1778 gav ogifta mödrar rätt att föda anonymt för att minska barnamorden.Bildtext: Gustav III (i guldfärgad rock) tillsammans med sina bröder prins Fredrik Adolf och prins Karl, den senare sedermera kung Karl XIII. Gustav III framställs ofta som en upplyst despot – en monark som förenade enväldets makt med reformer präglade av upplysningstidens idéer. Konstnär: Alexander Roslin, Tre bröder. Licens: Public Domain.Musik: Elegant Arguments av Boris Skalsky, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!Är Carl-Oskar Bohlin (M) tillräckligt tacksam för aktivisterna som följde efter honom? På DN Debatt uppmanade en professor i socialt arbete, Magnus Karlsson, att vi borde visa lite mer tacksamhet mot Palestinaaktivisterna – eftersom de är de som i kris kommer försvara landet. Detta kom som ett svar på att en mobb förföljde Bohlin hem i natten.I den här intervjun berättar han själv hur det var att gå hem genom Gamla stan den kvällen, varför han tog upp mobilen och filmade, och varför han tycker att det här inte handlar om honom utan om Sverige. Så hur tacksamma ska vi vara när en hotfull mobb förföljer en minister hem i natten? Ministern för civilt försvar ger sitt svar på det.Sprid vidare om ni tycker att fler borde höra!Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I det här avsnittet möter vi Tobias Landehag – tidigare dömd till tio års fängelse efter att ha drivit en av Sveriges största knarkfabriker.Hans resa börjar i en trasig barndom präglad av utanförskap, tvångstankar och en växande ilska mot systemet. Redan som barn drogs han in i småkriminalitet, som snabbt eskalerade till rån, sprängningar och storskalig internationell narkotikahandel. Tobias berättar om kokain i Sydamerika, haschproduktion i Marocko och amfetaminlaboratorier i Europa – men också om pengatvätt genom stiftelser, blodiga konflikter och situationer där han flera gånger var nära att bli mördad.Efter år i isoleringscell, plågad av självmordstankar, bestämde han sig för att förändra allt. Vändpunkten blev ett löfte: att resten av livet göra mer gott än ont. Idag lever Tobias ett stabilt liv med familjen, arbetar med att stötta unga i utanförskap och hjälper före detta kriminella tillbaka in i samhället. Han har också engagerat sig i miljö- och klimatfrågor och reflekterar djupt kring segregation, diskriminering och varför vi måste skapa bättre förutsättningar för nästa generation.Detta är ett avsnitt om att falla djupt – men också om att resa sig igen. Ett samtal som påminner oss om att förändring alltid är möjlig.Kolla in Tobias Landehags banbrytande plattform Breaking Good.Köp och läs Tobias Landehags senaste bok Amfetaminkokaren.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet möter vi Tobias Landehag – tidigare dömd till tio års fängelse efter att ha drivit en av Sveriges största knarkfabriker.Hans resa börjar i en trasig barndom präglad av utanförskap, tvångstankar och en växande ilska mot systemet. Redan som barn drogs han in i småkriminalitet, som snabbt eskalerade till rån, sprängningar och storskalig internationell narkotikahandel. Tobias berättar om kokain i Sydamerika, haschproduktion i Marocko och amfetaminlaboratorier i Europa – men också om pengatvätt genom stiftelser, blodiga konflikter och situationer där han flera gånger var nära att bli mördad.Efter år i isoleringscell, plågad av självmordstankar, bestämde han sig för att förändra allt. Vändpunkten blev ett löfte: att resten av livet göra mer gott än ont. Idag lever Tobias ett stabilt liv med familjen, arbetar med att stötta unga i utanförskap och hjälper före detta kriminella tillbaka in i samhället. Han har också engagerat sig i miljö- och klimatfrågor och reflekterar djupt kring segregation, diskriminering och varför vi måste skapa bättre förutsättningar för nästa generation.Detta är ett avsnitt om att falla djupt – men också om att resa sig igen. Ett samtal som påminner oss om att förändring alltid är möjlig.Kolla in Tobias Landehags banbrytande plattform Breaking Good.Köp och läs Tobias Landehags senaste bok Amfetaminkokaren.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens avsnitt är det första av en ny typ av podd som jag kommer börja med här på Rak höger. Ofta har jag velat få ut en snabbare kommentar eller analys i samband med någon nyhetshändelse, på ungefär samma sätt som när jag blivit inbjuden till Aktuellt, TV4 eller Studio Ett för att kommentera eller debattera. Varför inte göra det i mina egna kanaler, har jag tänkt. Det kommer jag börja med nu framöver, i både ljud och bild, men tyvärr utan tv-sminkning så ni som tittar får tyvärr stå ut med min likblekhet. Eftersom jag en gång valde att kalla publikationen Rak höger kommer dessa kortare kommentarer kallas “Jabb”, i stället för något mer generiskt som “Extra”. Ibland kommer jag kommentera själv, ibland med en gäst, och ofta då en gäst jag känner lite bättre. Avsnitten kommer att vara kortare än de vanliga, och ha en mer informell karaktär. Mer av samtal, mindre av en intervju.Ivar ArpiFörst ut som medpassagerare, eller medkapten, på denna jungfruresa är Per Lindgren som bland annat driver podden God ton ihop med Hanif Bali. Han är också skribent, bland annat här på Rak höger. Gå gärna in och läs hans senaste text på Kvartal, om när han och Hanif Bali skulle intervjua Tommy Robinson i samband med Unite the Kingdom-demonstrationen i London. I dag pratar vi om reaktionerna på mordet på Charlie Kirk, om avskedandet av talkshowvärden Jimmy Kimmel, och hur en del av MAGA-högern nu börjat låta som cancelkultursvänstern. Per har skrivit en hel del om detta på X och fått skarpa reaktioner från svenska högerkonton, vilket förvånat honom. Vad är det som händer?Om detta handlar dagens Jabb. Sprid vidare om ni tycker att fler borde höra!Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I det här avsnittet träffar vi Tobias Landehag, en person med en livshistoria som är svår att greppa. Under många år levde han ett dubbelliv: på ytan som en framgångsrik företagare, men i hemlighet djupt involverad i kriminalitet på flera kontinenter. En av mittpunkterna för Tobias kriminalitet utspelades sig i våra hemtrakter: Karlskrona. Tobias växte upp med Tourettes syndrom och en ständig känsla av att inte passa in. Redan som barn upplevde han hur samhället inte hade någon självklar plats för honom, en känsla som växte till frustration, ilska och en längtan efter att bevisa sitt värde.Vi pratar om hur det är att leva med den känslan och ilskan som så ofta leder unga killar in i ett kriminellt liv. Om att vara världens mest rädda tjuv men bli känd som Sveriges Walter White. Men också om att behöva och vilja ta ansvar för dom liv man faktiskt förstört. Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Giorgio Armani har avlidit, 91 år gammal. Av den anledningen påminner vi om det här avsnittet från 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Giorgio Armani var en av modevärldens mest framgångsrika designer någonsin. Han var också en av de mest energiska. I juli förra året fyllde han 90 år och först då började han personligen slå av på takten, lite grann. Men hans modemärke – eller märken, för det finns fler – har lagt in en extra växel och går som tåget.Men så ligger den stil som Armani alltid konsekvent förespråkat under snart femtio år – en nedtonad elegans i neutrala färger utan logotyper – helt rätt i en tid där det gafflas om ”stealth wealth” och ”quiet luxury” där kläder ska viska och inte skrika.Och ingen har gjort mer än Giorgio Armani för att hålla kostymen relevant inom modet, hur ofta den än har räknats ut. Redan i slutet av 1970-talet introducerade han en helt ny typ av kostym genom att göra den: ”lika mjuk som en cardigan och lika lätt som en skjorta”, som han själv har beskrivit den som.Giorgio Armani var också först med att klä Hollywoodstjärnor på röda mattan. Idag är fenomenet att modehus sponsrar kändisars kläder till röda mattan mera regel än undantag. Vi träffar journalisterna Hans Shimoda och Agneta Elmegård för att ta reda på hur utvecklingen sett ut i Sverige, samt hur det går till när röda mattan-kläder betygssätt. Skönhetsjournalisten Hedvig von Mentzer berättar om hur det gick till när Armanidoften Acqua di gio erövrade världen. Och så pratar vi Armanikostymer och skrädderikonst med modechefen Daniel Lindström och skräddaren Frederik Andersen.Gäst i studion är Cia Jansson, mediechef på Aller media och modejournalist.