Podcasts about Redan

Tro det eller ej, men mer än halva året har REDAN gått och därför passar vi på att djupdyka i siffrorna och statistikens underbara värld. Och det gör vi tillsammans med Hans Flink och Per-Arne Sandegren från Svensk mäklarstatistik. I princip alla mäklare vi har pratat med under våren säger att det är trögt och tar lång tid, men vad säger egentligen siffrorna? Och hur kan du som mäklare använda dig av statistik för att övertyga, motivera och kanske inspirera köpare och säljare!

Rauni-Leena Luukanen-Kilde (född Valve, 1939–2015) var en finsk läkare som under senare delen av sitt liv blev en känd profil inom parapsykologi och ufologi. Karriär som Läkare Hon hade en framgångsrik medicinsk karriär efter sin examen 1967. Hon arbetade bland annat som den enda läkaren i Pelkosenniemi och blev senare länsläkare och därefter chefsläkare för Lappland.Vändpunkt och Ny Inriktning En bilolycka 1985, som ledde till hennes pensionering från läkartjänsten, beskrivs som en avgörande vändpunkt. Efter olyckan ägnade hon sig helt åt att skriva och föreläsa om paranormala ämnen. Redan 1982 hade hon gett ut boken Kuolemaa ei ole (Det finns ingen död).Centrala Påståenden och Teorier Luukanen-Kilde blev en internationellt känd föreläsare på UFO-konferenser. Hennes huvudsakliga påståenden och teorier inkluderade:Kontakt med utomjordingar: Hon hävdade att hon hade en personlig relation med utomjordingar som hade "räddat" henne och gett henne särskild kunskap.Hemligt utbytesprogram: Hon menade att det pågick ett hemligt utbytesprogram mellan människor och utomjordingar, som medvetet mörklades av regeringar i västvärlden.Tankekontroll: Hon påstod att underrättelsetjänster använde avancerad teknologi (som mobiltelefoner och superdatorer) för att utöva tankekontroll på världens befolkning.Konspiration om vaccin: Hon spred en teori om att WHO, Henry Kissinger och Bilderberggruppen hade en komplott för att döda en stor del av jordens befolkning med hjälp av svininfluensavaccinet.Senare Liv Hon gifte sig med en norsk diplomat 1987 och flyttade till Norge 1992. Efter en längre tids sjukdom återvände hon till Finland och avled i Vasa i februari 2015.

Juniornyheterna om att hudläkare varnar för att skaffa tanlines, svampsäsongen är redan igång och så ska vi snacka K-pop. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det skrevs en hel massa sånger, mestadels på jiddisch, i de judiska ghettona och i koncentrationslägren under andra världskriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan tidigt, just efter krigsslutet och befrielsen, förstod man vikten av att dokumentera och spela in dessa sånger, som vittnade om erfarenheterna från Förintelsen. Bret Werb är anställd på USA:s Förintelsemuseum i Washington DC, och i två upplagor av Jiddisch far alle berättar han om dessa visor, allt från känslomässiga och tragiska sorgesånger till galghumoristiska teaterkupletter.Producent: Thomas Lunderquist

Det var på Franska rivieran för hundra år sedan som solbrännan blev moderiktig mycket tack vare det trendsättande paret Gerald och Sara Murphy. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I vårsäsongens sista Samtal med Stil pratar Susanne Ljung och Samanda Ekman om solbrännans historia. Det blir Coco Chanel, Gerald och Sara Murphy och lättsinnigt strandliv på Franska rivieran.Nu tar vi semester, men är tillbaka med nya avsnitt av Samtal med Stil den 20 augusti. Trevlig sommar önskar vi alla våra lyssnare!

Flera händelser under kalla kriget i Sveriges visar att kriget var närmre än vad många tror idag. Sovjetiska ubåtar kränkte svenska vatten under långa perioder. Flera väl placerade spioner avslöjades och Sovjetiskt stridsflyg drogs sig inte för att skjuta ner svenska flygplan.Sverige ska under det 40 åriga kalla kriget uppleva fler kriser och hotande konfrontationer med Sovjetunionen. Kriser som fick spridning utanför eliterna med hjälp av allt mer frispråkiga medier som gärna ifrågasatte eliternas bild av händelser.Hur involverade var Sverige i det kalla kriget? Var vi passiva observatörer som studerade supermakternas kamp? Eller var vi i själva verket involverade? Och om så var fallet, när skulle vi då ha dragits in i det?Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den andra delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Sveriges roll i kalla kriget etablerades tidigt genom vårt lands geografiska läge mellan Sovjetunionen och Västmakterna. Redan under andra världskriget har Sverige i samarbete med Finland bedrivit en framgångsrik signalspaning på Sovjetunionen - en som så småningom kommer dra Sverige närmare kriget än vad vi tidigare trott.Fredagen den 13 juni 1952 försvinner ett av flygvapnens signalspaningsplan av typen DC3-a. Besättningen lämnar sitt sista livstecken klockan 11:23. Sovjetunionen förnekar all inblandning. De ansvariga inom flygvapnet förstår säkert vad som hänt DC3-an. Tidigare har sovjetiskt jaktflyg skjutit ner amerikanska signalspaningsflyg. Måndagen 16 juni 1952, tre dagar senare, befinner sig två svenska sjöräddningsplan av typen Tp 47 Catalina på Östersjön för att lokalisera det nedskjutna DC3-an. Uppdraget avbryts när ett av de två planen blir beskjutna av sovjetiskt jaktflyg och tvingas till en livsfarlig nödlandning.Sovjetunionen var lika intresserad av att spionera på Sverige som Sverige var intresserad av att spionera på Sovjetunionen. Ryska långtradare dök upp på ställen de rimligen inte borde vara på och polska tavelförsäljare misstänkliggjordes. Sverige byggde upp hemliga utrikesunderrättelseorganisationer utan riksdagens vetskap som 1973 avslöjades som IB-affären.Men den allvarligaste spionaffären under kalla kriget var flygöverste Stig Wennerström. Han är den farligaste spionen mot Sverige som avslöjas under kalla kriget.Samtidigt var Sverige i allra högsta grad redo för krig och attacker. Sverige var ett av världens mest militariserade samhällen i fråga om hur mycket vi satsade på vårt försvar, med förmågan att mönstra en armé på 800 000 man. Och trots att vi inte var mer än drygt 7 miljoner invånare under 1950-talet och 1960-talet utvecklade vi stridsflygplan, stridsvagnar, stridsfordon, ubåtar och en atombomb.Flera händelser i Sveriges 1900-talshistoria – däribland ubåtar som går på grund, ertappade spioner och nedskjutna flygplan – visar att kriget var närmre än vad många tror idag.Medverkade: Martin Hårdstedt och Wilhelm Agrell.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig Lagerkvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Att dagligen få höra att man är så oönskad och att känna att man är oönskad - det knäcker på en otroligt mycket".I det här avsnittet möter vi Anna som berättar om hur det är att leva med en psykopatisk förälder. Redan som tvååring började hennes mamma att slå henne. Uppväxten kantades av fysiskt våld som senare övergick till psykisk misshandel och manipulation. I vuxen ålder eskalerade det till mordhot.Det här avsnittet är från juni år 2020.Följ @alskadepsykopat på Instagram.Beställ ”Älskade Psykopat - min historia” signerad: https://mondialshop.se/products/signerad-alskade-psykopat-min-historia?_pos=1&_psq=%C3%A4lskade+psy&_ss=e&_v=1.0Alla säsonger av Älskade Psykopat finns på Podplay:https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/alskade-psykopat-294350

Redan nästa vecka är jakten på mördaren tillbaka! Hela sommaren kommer du få höra några av de mest uppskattade avsnitten från podden genom åren. Tillsammans med Saga Springcorn får du återbesöka fall som skakat om världen och den spännande jakten på mördaren! Säsongen har premiär den 10 juli och du får ett avsnitt varje torsdag hela sommaren.

Sigillgravören och handelsmannen Aaron Isaac (1730–1816) var den förste jude som beviljades permanent uppehållstillstånd i Sverige utan krav på konvertering. Han anlände till Stockholm 1774, och redan året därpå fick han och två andra judar personligt tillstånd av kung Gustav III att bosätta sig i landet utan att överge sin tro.Isaac åtnjöt kungens förtroende och banade väg för en organiserad judisk närvaro i Sverige. Han grundade den första judiska församlingen i Stockholm och fick stort inflytande över judarnas situation i landet.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Carl Henrik Carlsson, författare till boken Aaron Isaac – Sveriges förste jude, om hur en målmedveten invandrare lade grunden för en hel minoritet – och hur synen på judar förändrades genom århundradena.Aaron Isaac föddes den 16 september 1730 i den lilla tyska staden Treuenbrietzen, där judar levde på samhällets rand och endast med särskilda tillstånd. Redan i unga år visade han konstnärlig och hantverksmässig talang, särskilt inom gravyr – ett yrke han lärde sig på egen hand. Men framtidsutsikterna i hemlandet var begränsade.I Mecklenburg byggde han upp en framgångsrik verksamhet och blev nyfiken på Sverige efter affärer med svenska officerare under det pommerska kriget. När han senare fick ekonomiska bekymmer begav han sig motvilligt till Sverige – trots avrådan från sina närmaste. En midsommardag 1774 steg en envis och målmedveten Isaac i land i Ystad, med sig hade han gravyrverktyg, ett rekommendationsbrev – och en vilja att leva som jude i Sverige.Med stöd från svenska ämbetsmän och tack vare sina unika färdigheter – sigillgravyr var högt eftertraktat – lyckades han efter en lång process få ett unikt tillstånd att bosätta sig i Stockholm utan att konvertera. Det var första gången som den svenska staten accepterade en jude som medborgare utan religiös konversion.Gustav III:s beslut speglade upplysningstidens idéer och påverkades av nationalekonomer som såg judisk invandring som ett sätt att stärka ekonomin. Trots kungens stöd mötte Isaac motstånd från präster och köpmän – något han vittnar om i sina memoarer.År 1782 formaliserades statens hållning i Judereglementet, ett toleransedikt som tillät judar att bo i Stockholm, Göteborg och Norrköping utan att konvertera. Men lagtexten begränsade samtidigt deras rättigheter: inga offentliga ämbeten, inga blandäktenskap, ingen mission, och kraftigt reglerad rörelsefrihet.Aaron Isaac grundade Stockholms första judiska församling, tog emot nya invandrare, organiserade gudstjänster och anlade en judisk begravningsplats. Som hovagent och arméleverantör blev han en bro mellan minoriteten och makten.Bild: Aaron Isaac var Sveriges första öppet levande jude, porträtterad av okänd konstnär. En affärsman, sigillgravör och visionär som år 1775 blev den förste att få tillstånd att bosätta sig i Sverige utan att överge sin tro. Hans insatser låg till grund för etableringen av Sveriges första judiska församling. Bild: Judiska museet (CC BY)Musik: Abe Schwartz's Orchestra. Baym Schtefanishter Rebn (בײַם שטעפֿאַנישטער רבין) Klezmer, judisk dansmusik. USA: Emerson Records, 1918. Tillgänglig via: Internet Archive. Public Domain.Lyssna också på Gustav III:s iscensatta ryska krig.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Olof Rudbeck den äldre (1630–1702) var en av Sveriges största vetenskapsmän. Redan som 23‑åring fick han världsrykte genom upptäckten av lymfsystemet. Detta universalsnille förespråkade en ny vetenskaps­syn fri från religiös dogmatism.Biskopssonen från Västerås kom att prägla lärdomsstaden Uppsala inom medicin, botanik, mekanik och fornhistoria. Trots sina betydande insatser för vetenskap och bildning är han idag främst ihågkommen för sitt fornhistoriska storverk Atlantica, där han framställde Sverige som gudarnas boning och ursprunget till alla större folkstammar.Detta är en nymixad repris.I det här avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Henrik Ågren, specialist i tidigmoderna kultur- och socialhistorien vid Uppsala universitet, samt Anders Lundin – programledare, poddare och musiker – som nu medverkar i kabarén Olofolof på Uppsala stadsteater om Olof Rudbeck den äldre.Olof Rudbeck föddes i Västerås 1630 som det nionde av elva barn. Gustaf II Adolf bar själv fram honom till dopet. Hans far, biskopen Johannes Rudbeckius, var en av stormaktstidens ledande kyrkomän och grundare av Västerås gymnasium – Sveriges första av sitt slag.År 1648 inskrevs Rudbeck som student vid Uppsala universitet, där han kom att verka större delen av sitt liv. Vid 23 års ålder presenterade han sin första större vetenskapliga upptäckt – lymfsystemet. Medicin var hans huvudsakliga fält, men han bedrev även forskning inom botanik, mekanik, arkitektur, astronomi och musik.Han blev en ledande förespråkare för den vetenskapliga revolutionen, med krav på empiri, och bröt med religiöst färgad kunskapssyn. De sista decennierna av sitt liv ägnade han åt fyrbandsverket Atlantica (1679–1702), där han med kreativ ortnamnsforskning hävdade att Sverige och Uppsala var gudarnas hemvist och urkällan till alla folk – med Sverige som det förlorade Atlantis enligt Platon.Idag framstår Atlantica som vansinnigt, men Rudbeck knöt an till en samtida historisk tradition – göticismen – där man sökte paralleller mellan göterna och svenskarna. Verket väckte intresse internationellt, men kritiserades också hårt redan i sin samtid.Bild: Olof Rudbeck den äldre (1630-1702). Bilden är hämtad ur Atlantica och utförd af den här i Sverige länge verksamme kopparstickaren Dionysius Padt-Brügge för att tjäna till titelblad för atlasbandet af Atlantica. Wikipedia, Public Domain. Musik: Claudio Monteverdi - Quel Augelin Che Canta av The Tudor ConsortCC BY 3.0 , via Wikimedia Commons Lyssna också på Drottning Kristina kom att sakna kungamakten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 25 april 1915 landsteg brittiska, australiska och nyzeeländska trupper på Gallipolihalvön i dagens Turkiet. Redan den 18 mars hade en allierad flottstyrka förgäves försökt forcera Dardanellerna, men tvingats tillbaka med stora förluster på grund av minor och osmanska kustbatterier. I över åtta månader försökte de allierade inta halvön för att öppna vattenvägen mellan Medelhavet och Svarta havet. Operationen blev ett stort misslyckande och kostade 58 000 soldater livet. Den ansvarige Winston Churchill tvingades avgå från sin post i amiralitetet och tog senare befälet över en bataljon på västfronten.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar professor Martin Hårdstedt och idéhistorikernPeter Bennesved en av första världskrigets mest kända operationer. De allierades strategi var att öppna en ny front i södra Europa för att understödja Ryssland och försvaga Tysklands allierade. Operationen misslyckades, inte minst på grund av en kraftig underskattning av det osmanska försvaret. Osmanerna var väl förberedda och stöddes av tysk materiel och militär kompetens. Terrängen på Gallipolihalvön gjorde landstigningar svåra, och det kuperade landskapet gynnade försvararna. Anfallet körde snart fast, och försök att bryta dödläget genom nya landstigningar och frontala attacker ledde bara till mycket stora förluster.Vid Gallipoli gjorde australiska och nyzeeländska soldater stora insatser, och fortfarande firas landstigningsdagen den 25 april som en form av nationell högtid på andra sidan jordklotet – ANZAC Day.Bildtext: Landstigningen vid Gallipoli, april 1915. Nyzeeländska trupper var en del av den allierade styrkan som gick i land vid det som snart kom att kallas ANZAC Cove. I åtta månader utkämpades strider i svår terräng mot hårt motstånd från osmanska styrkor, vilket resulterade i omkring 125 000 döda – däribland 2721 nyzeeländare. Målning av Charles Dixon. Archives New Zealand / Charles Dixon – Landing at Gallipoli CC BY-SA 2.0Länk: warart.archives.govt.nz/node/1085Lyssna också på När Winston Churchill räddade världen.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet pratar vi om dopamin – signalsubstansen som styr vår motivation, våra kickar och våra beroenden. För mycket dopaminstimulans från skärm, socker eller ständig distraktion kan göra oss otåliga, splittrade och… tomma inombords. Helena har fått en chockerande insikt om sitt eget beteende, och Åsa har redan börjat sin dopamin-detox. Vi går igenom varningstecken och tips för hur du kan hitta tillbaka till lugn, fokus – och äkta belöning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Politiker pratar gärna och ofta om digitalisering, men när samtalet väl glider över till verklig AI blir det märkligt tyst. Gustav Juntti är aktuell med reportageboken Älskling, vi fick en AI! (Timbro), där han visar hur AI redan idag används på sjukhus, i klassrum och inom kommunala förvaltningar – samtidigt som digitaliseringsministern ännu inte tycks ha testat ChatGPT.Juntti själv har gått från hockeyback i Luleå till politisk redaktör och nu AI-debattör, och i boken tar han upp konkreta exempel på hur AI kan göra skillnad. På Capio S:t Görans sjukhus används redan en algoritm som upptäcker fyra procent fler fall av bröstcancer och minskar antalet onödiga återbesök rejält. Dyslektikern Henrik klarar plötsligt skoluppgifterna tack vare ChatGPT, och Region Halland har blivit ett föredöme genom att faktiskt implementera färdiga AI-lösningar istället för att bara prata om dem.Boken tar upp både förhoppningar och risker, optimism och pessimism. En viktig bok i ett angeläget ämne. Samtidigt ställer den också frågan: Varför hamnar politikerna efter vad gäller AI, och vad kan det få för konsekvenser?Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Välkommen till dagens avsnitt, som handlar om att leva med lätthet i kontakt med ditt sanna jag. Vi utforskar hur du kan släppa kampen, stå i din kraft och agera från energin av ditt framtida jag, i lätthet. Hur du hittar tillbaka till dig själv bortom prestation, jämförelse och rädsla – och hur du skapar balans mellan disciplin och flöde. Ett avsnitt fyllt av inspiration, insikter och en övning för att stärka din inre kontakt. Varmt välkommen! Tack för att du lyssnar – och tack för att du vågar vara du. Om du känner dig kallad att fördjupa din resa, så vill jag bjuda in dig att skriva upp dig på Väntelistan till min unika upplevelseföreställning i höst

Idén om en unik, rysk nation – avskild från och moraliskt överlägsen Västerlandet – formulerades av ryska filosofer redan i början av 1800-talet. När bolsjevikerna tog makten 1917 cementerades tanken på Ryssland som en avvikare i världen.Men den ryska särarten har en ännu längre historia. När de ryska härskarna valde den ortodoxa kristendomen framför katolicismen avskildes Ryssland från den europeiska idétraditionen. Latinet, som knöt an till antikens idéarv, förenade de lärda i Västeuropa, men denna intellektuella gemenskap stod Ryssland utanför.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Bengt Jangfeldt, docent i slaviska språk och författare till boken Vi och dom – Om Ryssland som idé.När den ryska presidenten Vladimir Putin uttrycker hat och förakt för Europa blir många förvånade. Men Putin knyter an till en flera hundra år gammal tradition, där Västeuropa beskrivs som dekadent och krämaraktigt – i kontrast till den ryska nationens påstådda djup och moraliska överlägsenhet. Den ryska historien har, ända sedan Peter den stores tid på 1700-talet, präglats av en pendelrörelse mot och bort från Europa.Redan 1836 formulerade den första ryska filosofen Pjotr Tjaadajev idén att Ryssland var en nation som stod utanför den universella historiska gemenskapen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sepoyupproret i Indien bröt ut maj 1857 när indiska soldater i brittisk tjänst gjorde myteri. Den tändande gnistan var rykten bland de muslimska och hinduiska soldaterna att papperspatronerna till de nya infanterigevären var insmorda med ko- och grisfett. Eftersom man måste bita av patronens pappersdel vid laddning kom soldaterna i kontakt med fettet som de ansåg var en hädelse.Upproret blev våldsamt och ledde till en blodig uppgörelse mellan britterna, som tvingades kalla in förstärkningar, och de indiska soldaterna. Omkring 6 000 britter dödades och så många som 800 000 indier. Städer lades i ruiner. Bestialiska övergrepp skedde från båda sidor i konflikten.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved ett av de mest våldsamma upproren i den brittiska kolonihistorien. Bakom upproret låg inte bara religiösa föreställningar och missnöje bland indiska soldater, så kallade sepoyer, utan konflikten gällde i grund och botten ett mer spritt hat mot britternas kolonialpolitik. Inte minst hur britterna lade sig till med indiska landområden och beskattade den indiska befolkningen. Indien administrerades inte av den brittiska staten utan av British East Indian Company. Det fanns ett vidspritt missnöje mot kompaniets administration.Militärt kom upproret att kretsa kring de regementen inom främst den Bengaliska armén som i de norra och nordöstra delarna av Indien intog städer och inledde krig mot britterna. Dehli blev utsatt för den mest förödande belägringen som när kriget var över hade förvandlats till en grushög. Kriget innebar omfattande mord och våld mot civila.Myteristerna gick hänsynslöst fram mot den brittiska befolkningen. Britterna hämnades med omfattande massakrer och avrättning av myterister. Först 1858 kunde britterna få full kontroll över Indien igen.Upproret kom att prägla relationen mellan indierna och den brittiska kronan under de kommande årtionden av 1800-talet. Efter kriget införde den brittiska kronan direktstyre från London. För många indier uppfattades det som var ett myteri för britterna som ett första befrielsekrig och därmed ett steg mot den självständighet som kom efter andra världskriget.Bild: Attack av myterister på Redan-batteriet i Lucknow, 30 juli 1857, Okänd konstnär, Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Det brittiska imperiets uppgång och fall. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Slaget vid Villmanstrand den 23 augusti 1741, under Finska kriget 1741–1743, är bland de största katastroferna i svensk militärhistoria. Uppfyllda av övermod och med orealistiska mål inledde hattpartiet i riksdagen, de så kallade Hattarna, ett illa förberett anfallskrig mot Ryssland.Konsekvenserna blev ödesdigra: landavträdelser och starkt ryskt inflytande över Sveriges inrikespolitik. Det mänskliga priset betalades av tusentals svenska soldater, som dog utan att resultat uppnåddes.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden berättar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett av Sveriges mest glömda krig. Hattarnas ryska krig inleddes sommaren 1741. Trots franska subventioner och ett avtal med Osmanska riket var förberedelserna bristfälliga. Redan vid Villmanstrand led svenska trupper katastrofala förluster: av Wrangels 4 000 man stupade eller sårades hälften. Flottan drabbades av sjukdomar och i augusti 1742 kapitulerade armén i Helsingfors.Som resultat av förlusten avträddes Sveriges sydöstra delar av Finland till Ryssland, vilket lämnade viktiga gränsfästningar på ryskt territorium. Ryssarna påverkade svensk tronföljd och förde in en rysk styrka på 12 000 man strax utanför Stockholm för att "skydda" landet mot Danmark. Dalkarlarna reste sig och tågade till huvudstaden i den så kallade "daldansen", där den svenska militären gick in på Norrmalmstorg. Sverige befann sig därefter i ett politiskt och militärt svaghetstillstånd, som inte skådats på flera århundraden.Bild: Karta över slaget vid Villmanstrand, 23 augusti 1741 (Public domain, Wikimedia Commons).Lyssna också på Stora ofreden – ryska ockupationen av Finland 1713-21.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hösten 2024 polisanmäls en ekonomiassistent på en marknadsföringsbyrå för grov trolöshet mot huvudman. Under sju år har bolaget blivit av med miljontals kronor – medan mannen levt ett lyxliv med resor, märkeskläder och en vinsamling värd över 7 miljoner kronor. I sociala medier visar 36-åringen upp ett lyxliv, men själv har han ingen miljonpublik, och jobbar varken inom restaurangbranschen eller nöjeslivet. Nej, till vardags är han ekonomiassistent på ett marknadsföringsföretag i Stockholm. Redan första året av sin anställning börjar pengar strömma in till mannens konto – lägre summor till en början, men beloppen och frekvensen ökar. Och till slut uppdagas brottet när vd:n på bolaget märker fel i ett bokslut. När härvan nystas upp visar det sig att 36,5 miljoner kronor försvunnit från bolaget – och gått rakt in på mannens konto. Rösterna till den åtalade byråmannen och byråns vd har maskerats. Läs mer om miljonstölderna på resume.se

Efter ett litet uppehåll återvänder vi med full styrka! Idag samlas Attefors, Ellen, Ljudtekniker Dennis och gästspelaren Henriksson. Det ska snackas Apple och WWDC! Redan på måndag öppnas WWDC upp och vi ska få ny programvara i alla våra Apple-enheter. Vad tror vi, vad vill vi och vad behöver vi? Vi går igenom lista på rykten och vad vi tror och önskar inför WWDC. Måndag nästa vecka åker vi och då kör vi LIVE-podd från ca 18.30. Mer info kommer på teknikveckan.se och bubblan under närmaste dagarna. Vi ses då!Diskutera avsnittet i Bubblan: https://bubblan.teknikveckan.se/t/podcast-infor-wwdc-mycket-vill-ha-mer Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Reichsführer-SS Heinrich Himmler (1900–1945) var en nyckelperson i Tredje riket. Hans ideologiska övertygelse, flit och administrativa skicklighet gjorde honom central i genomförandet av nazismens rasistiska terror. Genom SS byggde han upp en struktur som förenade paramilitär makt med ideologisk och kvasi-religiös symbolik.Himmler var djupt intresserad av ockultism, pseudohistoria och esoteriska idéer. Han såg SS som en andlig elit, kallad att återuppväcka en uråldrig germansk kraft som enligt honom gått förlorad genom kristendomen. I uppdraget ingick en jakt på den heliga graalen och Tors hammare.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet, om Himmlers ockulta föreställningar. Detta avsnitt är ett betalt samarbete med History Channel, som den 5 juni klockan 20:00 har premiär för dokumentärserien Hitler's Treasure Hunters. I sex delar skildras hur SS-enheten Das Ahnenerbe sökte efter religiösa reliker och mytiska skatter, såsom den heliga Graalen och Tors hammare – föremål vars övernaturliga kraft skulle bidra till en tysk seger i kriget.Himmler drogs tidigt till nationalistiska och antisemitiska rörelser. Han anslöt sig till nazistpartiet 1923 och gick med i SS 1925. Redan 1929 blev han dess ledare, Reichsführer-SS. År 1936 blev han chef för hela det tyska polisväsendet och byggde en effektiv terrorapparat.Himmler betraktade kristendomen som en främmande och försvagande religion, påtvingad germanerna utifrån. Han var särskilt kritisk till kristendomens betoning på förlåtelse, självuppoffring och jämlikhet – idéer han ansåg skadliga för en krigförande, aristokratisk elit. I stället förespråkade han en återgång till en förkristen, germansk religiositet byggd på ära, blod och jord.Ceremonier inom SS präglades av nyhedniska inslag. Vid bröllop kunde till exempel en svärdsceremoni ersätta kristna löften, och vid begravningar hyllades den avlidnes koppling till förfäder snarare än till Gud. Denna symboliska brytning med kristendomen var inte fullständig, men markerade ett försök att ersätta kyrkans institutioner med SS:s egen kultstruktur.Slottet Wewelsburg blev ett andligt centrum för SS. Himmler ville göra det till högkvarter för en framtida SS-orden. Slottet omgestaltades i rituell stil, och i tornets runda sal lades ett golv med symbolen Svarta solen – kopplad till nazistisk mysticism. Ett kryptliknande rum ska ha använts för att bevara aska från SS-ledare, som en del av Himmlers kultliknande vision.Bild: SS-ledaren Heinrich Himmler (i mitten) anländer tillsammans med Gauleiter Rudolf Jordan (till vänster) och SS-Obergruppenführer August Heißmeyer till Quedlinburgs domkyrka för en nattlig ceremoni till minne av kung Heinrich I:s dödsdag, den 1 juli 1938. Händelsen ägde rum som en del av den nazistiska kulten kring den tidiga tyska historien och dess symboler. 2 juli 1938. Källa: Bundesarchiv, Bild 183-H08445. Allgemeiner Deutscher Nachrichtendienst – Zentralbild (Bild 183). Musik: Wagner, Richard. Siegfried's Funeral March and Finale. Framförd av United States Marine Corps Band, inspelad 8–11 december 1981 i Lisner Auditorium, George Washington University, Washington, D.C. Transkription av Howard Bowlin (begravningsmarsch) och John Bourgeois (final). Tillgänglig via Wikimedia Commons. Public domain. Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johannes och Jonny har träffat Kaj Korkea-aho. Han och hans man Niko Uusi-Simola blev föräldrar för två år sedan. Relationen och medföräldraskapet med mamman Emmi flyter på smärtfritt, och sonen Kaius sprider glädje. Redan från början drömde Kaj och Niko om två barn, och de tankarna och drömmarna öppnar Kaj upp i det här specialavsnittet.

Redan under nationaldagshelgen är det dags för Japanska ispace att landa sin Hakuto-R Mission 2, även kallad Resilience på månen. Med på uppdraget finns svenska Månhuset!I detta specialinsatta avsnitt dyker vi ner i det fascinerande projekt som för Sverige närmare rymden då vi träffar Emil Vinterhav, rymdentreprenör, rymdingenjör och månhusbyggare som delar med sig av sina insikter om det unika konstverk och tekniska experiment.Men vad är egentligen månhuset? Emil beskriver det som en kombination av konst och ingenjörskonst, designat av den visionära konstnären Mikael Genberg. Månhuset är inte bara en byggnad. Det är en symbol för vår strävan att utforska rymden, en påminnelse om att vi alla är en del av detta storslagna äventyr. I avsnittet diskuterar vi den tekniska utvecklingen av månhuset, de material som används i konstruktionen, och de många utmaningar som teamet har stött på under projektets gång. Hur förbereder man ett hus för den hårda miljön i rymden? Vi tar också en titt på den kommande månlandningen, planerad till nationaldagshelgen ovh Emil avslöjar detaljer om landningsplatsen och de operationer som kommer att genomföras på månen. Har vi åkt till Mars än?Med rymdmissioner av ESA:s och NASA:s på horisonten, samt diskussioner om liv på Mars och mänsklig kolonisering av Mars, är framtiden för rymdforskning mer spännande än någonsin. I serien berör vi frågor som hur långt det egentligen är till Mars och hur lång tid det tar att åka dit. Hur bildas en galax, vad är ett svart hål, eller hur klarar sig kroppen i rymden? Med en djupdykning i rymdvetenskap och rymdstrategi, är Har vi åkt till Mars än? en måste-lyssna för alla som är intresserade av rymdresor, rymdteknologi och utforskning av vårt universum. Följ med oss på denna spännande resa och upptäck hur vi kan göra drömmen om rymdresor till verklighet. Vi lovar att du kommer att bli inspirerad och kanske till och med få en ny syn på hur stort vårt universum verkligen är! Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab. Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

I det här avsnittet vill jag påminna dig om något viktigt: Jag vet att du bär på ett frö. Ett frö som redan vet vad det är menat att bli. Som längtar efter att få komma ut och utvecklas till sin unika växt. Precis som ekollonet vet att det ska bli en ek. Själv har jag ett mimosaträd inom mig, som jag berättar om i dagens avsnitt. Här pratar jag om:

Sverige, Danmark och Norge brukar sällan räknas till de stora kolonialmakterna, och få känner till hur många utomeuropeiska kolonier de skandinaviska rikena faktiskt haft. De norska kolonierna i Arktis och Antarktis, som etablerades under mellankrigstiden, utgjorde bara de sista i en lång rad av koloniala projekt.Redan på 1600-talet grundade Sverige kolonier i både Afrika och Amerika. Handelsstationerna vid Guldkusten i nuvarande Ghana etablerades i syfte att skapa inkomster för Svenska Afrikakompaniet, som bedrev handel med guld, socker och slavar. Samtidigt grundades kolonin Nya Sverige i nuvarande Delaware, som fungerade som en bas för handel med Nordamerikas ursprungsbefolkning. Båda kolonierna blev kortlivade, men deras historia är dramatisk och fängslande, fylld av färgstarka guvernörer och konflikter med grannkolonierna.Danmark däremot utvecklade ett större och mer långlivat kolonialvälde. Danskarna etablerade sig inte bara vid Guldkusten utan även i Västindien och Indien. Framför allt de tre västindiska öarna visade sig vara mycket lönsamma tack vare slavplantager och omfattande sockerproduktion. Den stora koloniala drivkraften var kung Kristian IV, som inte bara grundade nya städer och uppförde ståtliga byggnader med hjälp av inkomster från Öresundstullen, utan också aktivt försökte förvandla Danmark till en merkantil stormakt.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om de skandinaviska kolonierna – med särskilt fokus på 1600-talet.Bildtext: Karta över dåtidens Guldkust i Västafrika, cirka 1725. Området var en viktig plats för europeiska kolonialmakter, inklusive Sverige, som bedrev handel med bland annat guld och slavar. Kartan är ritad av den brittiske kartografen Herman Moll.Källa: Herman Moll, ca 1725 – via pirateshold.buccaneersoft.comLyssna också på S:t Barthélemy – En skamfläck i Sveriges historia.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

We are back to Vicksburg National Military Park for numerous tours throughout the battlefield. Our first stop is the Stockade Redan with Garry Adelman, Dr. Chris Mackowski and Kris White. This assault was named "The Forlorn Hope" by William T. Sherman. “A forlorn hope,” associated with the Civil War according to one Wikipedia entry, “is a band of soldiers or other combatants chosen to take the vanguard in a military operation, such as a suicidal assault through the kill zone of a defended position, where the risk of casualties is high.”

IFK Göteborg tog tre blytunga poäng mot Malmö FF. Vad betyder segern för Blåvitt? Och hur pressad är egentligen Henrik Rydström nu? I Expressen Fotboll snackar vi ner gigantmötet på Gamla Ullevi och blickar framåt. Med: Hector Junelind, Jonathan Larsson och Johan Dolck Wall

När Stefan Sjöstrand var 20 år mördades tre personer i hans familj. Vägen ur sorgen blev att välja att se det ljusa i livet. Hur gör man det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som vd för bolaget Skistar sedan fem år är Stefan Sjöstrand en makthavare inom svensk turism. Dessförinnan har han haft en rad prestigejobb som företagsledare, däribland 13 år på högt uppsatta positioner inom Ikea.I dag ansvarar han ett företag som står för ungefär hälften av all alpin skidåkning i Sverige, mätt i liftkortsförsäljning. Här ingår bland annat stora och klassiska vinterdestinationer som Sälen, Åre och Vemdalen.”Valde att se det ljusa i livet”Stefan Sjöstrands personliga resa är betydligt mer okänd. Som 20-åring förändrades hans liv efter Åmselemorden - ett av Sveriges kanske mest uppmärksammade brottsfall genom tiderna. Det var Stefans pappa Sten, halvbror Fredrick och pappans fru Ewa som mördades den natten.Hur går man vidare efter att livet vänts upp och ner på det sättet? Och hur har händelsen förändrat honom?Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Shogunatet, som existerade från medeltiden till den industriella revolutionen, innebar att den militära ledaren shogunen hade all makt på kejsarens bekostnad. Ursprungligen var "shogun" en titel för militära befälhavare, men när centralmakten försvagades av rivalitet mellan kejsaren, ex-kejsare och Fujiwara-ätten, fick samurajerna ökad makt. På 1100-talet ledde detta till att en militärdiktator tog kontrollen.Shogunatet var anpassningsbart och kunde omforma sig över tid. Tokugawa-shogunatet (1603–1868) blev Japans mest stabila era, men dess fall markerade början på en ny tid. Under ytan på ett till synes stillastående samhälle pågick gradvisa förändringar. Japan var isolerat, styrt av ett strikt klassystem och reglerat enligt samurajernas kod.I podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingemar Ottosson, docent i historia vid Lunds universitet, aktuell med boken Shogun: Generalerna som ledde Japan (2025).Shogunatet – eller bakufu – har rötter i Japans tidiga historia. Redan under Yamato-riket på 300-talet formades centralmakt under kinesiskt inflytande. Men på 800-talet började kejsarens makt vackla, vilket öppnade för militära ledare. Titeln "shogun" användes först i krig mot emishi-folket, men dessa generaler styrde inget eget shogunat. Det förändrades 1192 då Minamoto no Yoritomo utnämndes till seii taishōgun och grundade ett verkligt parallellt maktcentrum.Det första shogunatet etablerades i Kamakura (1185–1333), där samurajerna fick en central roll. Makten förflyttades från hovet i Kyoto till krigarnas hierarki, med drag av europeisk feodalism. Alla tre shogunat följde mönstret av dynastisk uppgång och fall. Shogunerna varierade stort i duglighet – från marionetter till historiska gestalter som Yoritomo, Yoshimitsu och Ieyasu.Med tiden förändrades shogunrollen från krigsherre till civil ämbetsman. Den mest stabila perioden inleddes med Tokugawa Ieyasus seger vid Sekigahara 1600, vilket ledde till hans utnämning till shogun 1603. Tokugawa-styret, med säte i Edo, byggde ett samhälle präglat av militär, byråkrati och neokonfucianism. Kejsaren behöll en symbolisk roll, medan verklig makt låg hos shogunen.Samhället styrdes med strikt klassindelning: samurajer, bönder, hantverkare, köpmän. Länsherrar (daimyōer) kontrollerades genom sankin-kōtai – ett system som tvingade deras familjer att bo i Edo, vilket motverkade uppror. Landet isolerades genom sakoku-politiken: endast holländare fick bedriva handel via ön Dejima. Kristendom förbjöds, missionärer avrättades och utländska kontakter begränsades kraftigt.Paradoxalt nog blomstrade kulturen: kabuki, haiku och urban tillväxt i städer som Osaka och Edo. Trots det yttre lugnet började samhället långsamt förändras. Samurajerna, som en gång var krigare, förvandlades till byråkrater utan svärd. Köpmännen, trots sin låga formella status, blev ekonomiskt mäktiga.Bild: Porträtt av Tokugawa Ieyasu (1543–1616), grundare av Tokugawa-shogunatet. Målningen är utförd av konstnären Kanō Tan'yū och finns i huvudtornet på Osaka slott. Källa: Wikipedia Kanō Tan'yū, Public Domain.Musik: ”Japanese Hotchiku Flute” av Velimir Andreev (Psystein), Storyblocks Audio.Lyssna också på Samurajerna dominerade Japan under ett millenium.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Från 2022. Världens sista isolerade urfolk har försvarat sin ö i tusentals år. En 26-årig amerikansk missionär försöker ta sig dit och frälsa dem. Allt dokumenteras i hans dagbok. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Missionären John Chau närmar sig försiktigt med gåvor. Målet är att flytta till ön och bo där så länge som krävs för att lära sig det okända språket och kunna berätta för folket hur de ska undvika att hamna i helvetet.Redan första dagen står han öga mot öga med en ung pojke med pilbåge som siktar mot honom. John Chaus dagbok avslöjar mötet med urfolketUppdraget är inte riskfritt. Tidigare har människor mördats i mötet med den avskilda befolkningen på Norra Sentinel-ön. Medverkande:John Ramsey - kompis till John Chau.Madhumala Chattopadhyay - socialantropolog som besökt Norra Sentinel.Dependra Pathak - polischef.Christer Norström - socialantropolog.John Chaus dagbokscitat läses upp av Jacques Karlberg.En dokumentär av: Jon Jordås.Research: Sonal Matharu.Producent: Ulrika Lindqvist.Programmet publicerades första gången 2022.

Djurgården besegrade IFK Göteborg på Gamla Ullevi med 2–1. En efterlängtad matchhjälte klev fram och Blåvitt vek sig igen. Hur länge kommer stödet från den ständigt närvarande hemmapubliken finnas kvar? Med: Jonathan Larsson, Jesper Brännmark och Hector Junelind

Han är mannen bakom en av världens främsta sportbilstillverkare, Koenigsegg. Hur kom han ens på tanken att försöka? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det må låta som en sliten klyscha, men biltillverkaren Koenigsegg har verkligen lyckats mot alla odds. En liten svensk biltillverkare som gör det mesta själva, på en gammal flygflottilj utanför Ängelholm. Som tillverkar några av världens snabbaste, dyraste och mest avancerade bilar – trots konkurrens från anrika märken med väsentligt större ekonomiska muskler.”Saab hade kunnat bli ett svenskt Tesla”Personen bakom varumärket heter Christian von Koenigsegg, som är veckans gäst i Söndagsintervjun. Redan som 22-åring grundade han företaget, utan akademisk utbildning men med en barndomsdröm han ville göra sann. Hur har han gjort för att nå dit? Vad har han offrat på vägen? Och hur var det att för 15 år sen ge upp drömmen om att göra Saab till det som han nu säger kunde ha blivit ett svenskt Tesla?Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Utvecklingen av artificiell intelligens märks i hela samhället, och AI väntas också spela en avgörande roll för naturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 7/1-2025.Redan nu finns det många projekt där biologer använder AI för att skydda och kartlägga biologisk mångfald. Förhoppningarna är stora om att den här tekniken ska bli ännu viktigare under de kommande åren.Biologen Tobias Andermann vid Uppsala universitet är en av dem som är med och utvecklar tekniken. Han menar att AI kommer att bli nödvändigt för att så effektivt som möjligt skydda den biologiska mångfalden och kunna förstå oss på de invecklade sambanden i naturen.Men allt börjar med att samla in spindelnät och jordprover.Programledare och producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se

Nazitysklands anfall på Norge och Danmark den 9 april 1940 var resultatet av en kedja av strategiska beslut av både de allierade och Nazityskland. Tyskarna behövde hamnar i Norge för kriget på Atlanten och för att säkra de svenska malmtransporterna via Narvik, samtidigt som de Allierade ville förhindra samma export.Där Danmark kapitulerade nästan utan strid skulle norrmännen kämpa i två månader. Men det svaga norska försvaret, flera misstag kring mobiliseringen i kombination med en förvirrad hjälp från britterna och fransmännen beseglade norrmännens öde. Den tyska ockupationen i Norge skulle bli hård, medan danskarna som behöll sin regering fick det lättare fram till 1943.Detta är tredje delen av sju om andra världskriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Redan när kriget bröt ut den 1 september 1939 förklarade Norge och Danmark sig neutrala. Norges försvar var huvudsakligen inriktade på övervakningsuppgifter, eftersom landets geografiska läge ansågs vara en garanti mot storskaliga invasionsförsök. Och man förlitade sig på att brittiska Royal Navy skulle sätta stopp för en invasion.De allierade ville stoppa den svenska malmexporten till Tyskland via Narvik i Norge och de planerade att besätta de svenska malmfälten med ursäkten att kunna skicka hjälp till Finland. Tyskarna var snarare ute efter hamnar i Norge för kriget på Atlanten än att säkra malmimporten från Sverige.Den 9 april 1940 inledde Hitler Operation Weserübung, som innebar en fullskalig invasion av Danmark och Norge. Norska styrkor svarade med modigt motstånd, men trots deras ansträngningar lyckades de tyska styrkorna ta kontroll över huvudstäderna i både Danmark och Norge inom loppet av en dag. Den tyska kryssaren Blücher sänktes av den norska kustförsvar vid Oscarsborg i inloppet till Oslo, vilket fördröjde fångandet av huvudstaden och tillät kungafamiljen, regeringen och Stortinget att fly norrut med extratåg.I början av 1940 fick de norska myndigheterna flera varningar om att något var på gång. Mötet mellan Hitler och Vidkun Quisling, ledaren för det norska nazistpartiet Nasjonal Samling, i december 1939 stärkte Hitlers övertygelse om att Norge saknade viljan och förmågan att motsätta sig brittiska överträdelser av neutraliteten.Vid samma tidpunkt beslutade de allierade att genomföra en plan utarbetad av Winston Churchill för att minera norska vatten inom tre-milsgränsen. Den 8 april 1940 inleddes minläggningen (i Vestfjorden nära Narvik), och den 9 april kom det tyska angreppet.Ett nattligt ultimatum till den norska regeringen om att samarbeta med de tyska styrkorna avvisades. Under loppet av 9 april lyckades tyskarna erövra de viktigaste hamnstäderna, inklusive Oslo, Bergen, Trondheim och Narvik. Dock försenade sänkningen av den tyska kryssaren Blücher av den norska kustförsvar vid Oscarsborg i inloppet till Oslo erövringen av huvudstaden och tillät kungafamiljen, regeringen och Stortinget att avgå med extratåg till norr.Bild: Tyska Wehrmacht i Norge den 9 april 1940. Tyska trupper i bitter strid mot norska trupper i en by, 40 km väster om Lillehammer. 4556-40 PK.: Borchert Federal Archives, Bild 183-H26353 / Borchert, Erich (Eric) / CC-BY-SA 3.Musik: "Ja, vi elsker dette landet av Rikard NordraakLyricist och Bjørnstjerne BjørnsonUnited States Navy Band, See page for author, Public domain, via Wikimedia CommonsLyssna också på Vidkun Quisling – förrädaren som blev ett begrepp. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans poddavsnitt säger vi hej då till brat summer och välkomnar istället den njutiga och fria kvinnosommaren! Redan nu är det dags att börja så för att skörda lagom till juni. Elsa har gjort en lista på allt som behövs och det är allt från fula trädgårdsmöbler till att vara i nuet på riktigt. Men hur gör man det? Sofia har tagit steget och kontaktat sjukvården för att få hjälp och vi pratar om vad våra vänner lärt oss, varför det är så svårt att göra förändringar man behöver och vad som är så trevligt med scenografi som inspiration. Välkomna!

Hur hanterar man ett land i fullkomlig kollaps, ockuperat av tre militära stormakter och dessutom skyldigt till omänskliga brott mot mänskligheten?Perioden efter Hitlers död och den tyska kapitulationen var på intet sätt enkel. Redan i fredsförhandlingarna kan man ana de konfliktytor som, inom loppet av bara några år, skulle växa till en ny global stormaktskonflikt. Vad skulle det bli av Tyskland, och hur skulle Europas framtid se ut?I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt krigsslutet 1945 och perioden fram till kalla krigets utbrott.Det största problemet efter 1945 var det faktum att den allians som slutligen hade besegrat Nazityskland egentligen hade mycket lite gemensamt – förutom fiendskapen mot Hitler. När Hitler avslutade sitt liv i Berlin och Tyskland till sist hade kapitulerat, accentuerades omedelbart skillnaderna i stormakternas syn på framtiden. En kärnfråga var särskilt de ockuperade folkens suveränitet och deras rätt att bestämma sin egen framtid genom fria val.Medan USA och Storbritannien kunde enas om att denna princip skulle gälla, var Sovjetunionen inte särskilt intresserad av att låta de nyförvärvade landområdena i Östeuropa själva forma sin framtid. Det hjälpte förstås inte heller att de tre stormakterna representerade helt olika samhällsideologier, som i grunden var antagonistiska gentemot varandra.Trots försöken att etablera samsyn under Potsdamkonferensen 1945 och bildandet av Förenta Nationerna samma höst, fördjupades konflikten snabbt. Misstänksamhet präglade relationen mellan parterna, och snart föll järnridån. Sovjetunionen förhindrade att Marshallhjälpen nådde de ockuperade staterna i Östeuropa, blockerade Berlin och organiserade en kupp i Tjeckoslovakien för att säkra ett Sovjetvänligt styre. Samtidigt understödde Sovjetunionen revolutionära grupper i Grekland i syfte att även där vända utvecklingen till sin fördel.Bara fyra år efter krigets slut nådde konflikten sin logiska kulmen när de västliga demokratierna enades under Washingtonfördraget i april 1949. Nato bildades – och kalla kriget var ett faktum.Bild: Från vänster: Storbritanniens premiärminister Winston Churchill, USA:s president Harry S. Truman och Sovjetunionens ledare Josef Stalin under Potsdamkonferensen sommaren 1945. Här försökte de allierade enas om efterkrigstidens Europa – men redan då började sprickorna i samarbetet visa sig. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt träffar vi Daniel Israeli, som utifrån egna erfarenheter föreläser om porr, samtycke och prostitution. Redan vid 11 års ålder blev han introducerad för porrindustrin av sin pappa och var med på inspelningar under större delen av sin tonår. Han bevittnade våldsamma scener, där kvinnor tvingades till sexakter genom hot eller fysiskt våld. Det dröjde inte länge förrän Daniel själv utnyttjades av äldre män, vilket han normaliserade som "snabba pengar". Men han förlorade snabbt kontakten med sin egen kropp och integritet. Han beskriver känslan av att vara både ett barn och en del av ett maskineri – en värld där inget samtycke fanns, bara profit.Daniel levde länge med skam, men hittade senare motivation till att göra något konstruktivt. Därför ägnar han en stor del av sitt liv idag till att föreläsa om hur porren påverkar ungas syn på sex och samtycke. Daniel ger skarp kritik till mäns dubbelmoral, och uppmuntrar till självinsikt. Han varnar också unga kreatörer för plattformar som OnlyFans - där det ofta börjar oskyldigt men snabbt glider över till gränsöverskridande innehåll. Detta är ett gripande och ögonväckande avsnitt som ger inblick i vad som pågår bakom kulisserna i sexindustrin och vilken påverkan det har på sikt. Ett oerhört viktigt samtal vars budskap berör oss alla!Följ Daniel Israeli på Instagram eller Linkedin.Läs mer om Qliro här.Följ Qliro på LinkedIn.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt träffar vi Daniel Israeli, som utifrån egna erfarenheter föreläser om porr, samtycke och prostitution. Redan vid 11 års ålder blev han introducerad för porrindustrin av sin pappa och var med på inspelningar under större delen av sin tonår. Han bevittnade våldsamma scener, där kvinnor tvingades till sexakter genom hot eller fysiskt våld. Det dröjde inte länge förrän Daniel själv utnyttjades av äldre män, vilket han normaliserade som "snabba pengar". Men han förlorade snabbt kontakten med sin egen kropp och integritet. Han beskriver känslan av att vara både ett barn och en del av ett maskineri – en värld där inget samtycke fanns, bara profit.Daniel levde länge med skam, men hittade senare motivation till att göra något konstruktivt. Därför ägnar han en stor del av sitt liv idag till att föreläsa om hur porren påverkar ungas syn på sex och samtycke. Daniel ger skarp kritik till mäns dubbelmoral, och uppmuntrar till självinsikt. Han varnar också unga kreatörer för plattformar som OnlyFans - där det ofta börjar oskyldigt men snabbt glider över till gränsöverskridande innehåll. Detta är ett gripande och ögonväckande avsnitt som ger inblick i vad som pågår bakom kulisserna i sexindustrin och vilken påverkan det har på sikt. Ett oerhört viktigt samtal vars budskap berör oss alla!Följ Daniel Israeli på Instagram eller Linkedin.Läs mer om Qliro här.Följ Qliro på LinkedIn.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I september år 1066 avreste den normandiske hertigen och vikingaättlingen Vilhelm Bastarden, eller som han senare kom att kallas Vilhelm ”erövraren”, från den normandiska nordkusten i närheten av Calais. Hans fälttåg mot England skulle bli en av de mest mytomspunna historiska händelserna i Europas historia. Vilhelms trupper landsteg ett par kilometer väster om Hastings i sydöstra England, som också kom att bli platsen för det stora slaget.Kungen av England hade nyligen dött och lämnat efter sig en komplicerad arvstvist. Vilhelm Bastarden sökte den engelska kronan, som han tyckte sig blivit lovad. Problemet var bara att på andra sidan kanalen fanns jarlen Harald Godwinsson, även han vikingaättling, och enligt honom själv också lovad den engelska kronan. Och inte nog med det, så var Harald Hårdråde, kung av Norge, också påväg mot England för att besätta tronen.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden pratar Idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i Historia Martin Hårdstedt om de mytomspunna slagen vid Stamford bridge och vid Hastings.Slaget vid Hastings år 1066 eller bara ”ten-sixtysix” som det ofta heter är antagligen ett av Europas mest kända militärhistoriska händelser. Även om själva slaget i sig är dramatiskt nog för att ha föranlett mängder av historiska studier och böcker, så är slagets kontext lika intressant.Slaget sker mitt i ett skede i Europas historia där den kristna kyrkan har konsoliderat sin makt, och där kungadömen kämpar för att centralisera och kontrollera allt större områden. Ur ett nordeuropeiskt perspektiv är slaget på många sätt slutpunkten för vikingarnas herravälde över vattnet och i krigföringen, i och med att kavalleriet och bågskyttarna nu får allt större roll i kriget. Men det handlar också om vilket inflytande kungen ska ha över ett land, och hur de ska förhålla sig till sina jarlar och hertigar, men även till påven i Rom.Harald Godwinssons förlust mot Vilhelm Bastarden måste också ses i kontext mot de tidigare konflikter som han hade att hantera. Redan innan Harald valdes till kung i England hade han genom intriger och regelrätta inbördeskrig kämpat för att kontrollera kronan genom den sittande kung Edward. Haralds främsta motståndare var hans egen bror Tostig som Harald avsatt som jarl av Northumbria. Tostig gick i exil och sökte stöd hos både den danske kungen Sweig och den norske kungen Harald Hårdråde för att störta sin bror från makten i England, samtidigt som Vilhelm Bastard förberedde sin invasion. Tostig fick med sig den norske kungen och bara någon vecka innan Harald Godwinsson skulle möta Vilhelm vid Hastings, hade han att hantera sin bror och norges krigarkonung Hårdråde som samlat sig strax norr om York, vid Stamford Bridge.Ur den striden gick Harald segerviss, men vilka konsekvenser fick kampen mot Hårdråde för Godwinssons fortsatta konflikt med Vilhelm Bastarden? Mycket har spekulerats om Godwinssons tillstånd under dessa avgörande veckor i Englands historia. Gjorde han rätt, hur stor armé hade han med sig, och varför beslutade han att anfalla som han gjorde vid Hastings. Diskussionen om Godwinssons död vid Hastings säger också mycket om situationen i efterhand. Dog han verkligen av en pil i ögat som legenden säger, eller finns något annat bakom denna ofta återkommande berättelse?Bild: Bayeux gobelängen - Scen 57: Kung Harolds död i slaget vid Hastings. Latin: HIC HAROLD REX INTERFECTUS EST (Här dödas kung Harold), Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Vikingarnas invasion av England Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kommer samhället kunna hantera den växande bebisindustrin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Ge mig barn, annars vill jag dö!”. Redan i första Moseboken illustreras människans desperata längtan efter barn av Jakobs fru Rakel, som senare ber sin tjänstekvinna att agera surrogatmamma.De senaste 50 åren har nya tekniker revolutionerat fertilitetsindustrin, och idag är det lättare än någonsin att få barn utifrån sina egna villkor och förutsättningar. Men medan teknologin har skenat framåt, har lagstiftningen släpat efter. Resultatet är en på många sätt oreglerad marknad med många etiska och juridiska fallgropar.Vem har egentligen råd med IVF? Vad ska hända med ett pars nedfrysta embryon om de gör slut eller den ena parten dör? Vem kan bli förälder genom surrogatmödraskap och till vilket pris?Samtidigt hägrar nya teknologier vid horisonten, som låter som hämtade ur en science fiction-film. Artificiella livmödrar, avancerad embryotestning och könsceller som tillverkas av hudceller - plötsligt känns bokstavliga bebisfabriker inte längre så avlägsna...Frågan är om vi är på väg mot ett skifte, där embryomarknaden inte längre bara vänder sig till ofrivilligt barnlösa, utan till alla som vill (och har råd) att outsourca barnaskapandet och skräddarsy sina avkommor.

Den här veckan gästas vi av artisten Hanna Ferm. Redan som 16-åring slog hon igenom i Idol och har sedan dess blivit en folkkär artist. Hon är aktuell med låten Ett minne i taget som handlar om vänskap och vänskap pratar vi om den här veckan. Den villkorslösa kärleken vänner emellan, stödet, rollen i vänskapsgruppen som man omedvetet tilldelar sig själv. Vi pratar också om Hannas panikångest om att plötsligt känna scenskräck men trots det gå emot sina rädslor. Också om att ständigt behöva prata om sitt kärleksliv i media när man egentligen vill prata om musiken man skapar och släpper. Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet möter vi Natalie Klockars – en kvinna som gått från att vara en central aktör i den svenska drogbranschen till att idag leva ett helt nytt liv, långt bort från kriminalitetens grepp. Med brutal ärlighet delar Natalie sin livshistoria, som börjar i ett hem präglat av våld och psykisk ohälsa i närvaron av några av Sveriges mest ökända mc-gäng. Redan som barn kastades hon in i en värld där vapen, droger och våld var vardag.När hon i tonåren försökte skapa en ny identitet, drogs hon istället djupare in i den kriminella världen – driven av ett kokainmissbruk och jakten på en annan verklighet. Hon blev snabbt en välkänd figur i drogvärlden och byggde upp det egna varumärket "Gröna Guzzen", med hundratals kunder från både medel- och överklass.Men ett liv i skuggorna kommer alltid med ett pris. Trots att Natalie lyckades hålla sig undan polisens radar, levde hon ständigt med hot, svek och våld. Vändpunkten kom när hon väntade sitt första barn – det här livet får inte gå i arv.Idag lever Natalie under skyddad identitet, långt från den värld hon en gång kände. Genom sin självbiografi “Prinsessan på höjden” och sina föreläsningar använder hon sin historia för att väcka medvetenhet och för att visa den brutala verkligheten bakom den kriminella fasaden.Det här är ett gripande och naket samtal om överlevnad, självinsikt och modet att välja en annan väg. Från mörker till ljus – detta är ett avsnitt du sent kommer glömma.Kontakta Natalie Klockars här.Köp boken “Prinsessan på höjden” här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet möter vi Natalie Klockars – en kvinna som gått från att vara en central aktör i den svenska drogbranschen till att idag leva ett helt nytt liv, långt bort från kriminalitetens grepp. Med brutal ärlighet delar Natalie sin livshistoria, som börjar i ett hem präglat av våld och psykisk ohälsa i närvaron av några av Sveriges mest ökända mc-gäng. Redan som barn kastades hon in i en värld där vapen, droger och våld var vardag.När hon i tonåren försökte skapa en ny identitet, drogs hon istället djupare in i den kriminella världen – driven av ett kokainmissbruk och jakten på en annan verklighet. Hon blev snabbt en välkänd figur i drogvärlden och byggde upp det egna varumärket "Gröna Guzzen", med hundratals kunder från både medel- och överklass.Men ett liv i skuggorna kommer alltid med ett pris. Trots att Natalie lyckades hålla sig undan polisens radar, levde hon ständigt med hot, svek och våld. Vändpunkten kom när hon väntade sitt första barn – det här livet får inte gå i arv.Idag lever Natalie under skyddad identitet, långt från den värld hon en gång kände. Genom sin självbiografi “Prinsessan på höjden” och sina föreläsningar använder hon sin historia för att väcka medvetenhet och för att visa den brutala verkligheten bakom den kriminella fasaden.Det här är ett gripande och naket samtal om överlevnad, självinsikt och modet att välja en annan väg. Från mörker till ljus – detta är ett avsnitt du sent kommer glömma.Kontakta Natalie Klockars här.Köp boken “Prinsessan på höjden” här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

EU-minister Jessica Rosencrantz (M) om stödet till Ukraina, om upprustning och konkurrenskraft som ställs mot klimatpolitik och om Trumps tullar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under torsdagen möttes ett 30-tal regeringschefer och ledare för Nato och EU i Paris för att diskutera en fredsplan för Ukraina. En av frågorna som ”koalitionen av villiga” diskuterade var europeiska säkerhetsstyrkor på ukrainskt territorium efter ett eldupphör. EU-minister Jessica Rosencrantz (M) säger att det handlar om att på olika sätt ge stöd till Ukraina:”Jag tror att i mångt och mycket kommer historien att döma Europa efter hur väl vi nu står upp för Ukraina och vad som är rätt. Och de här mötena handlar ju just om det, hur ska vi kunna stärka Ukrainas position inför en vapenvila och inför möjliga kommande fredsförhandlingar.”, säger Jessica Rosencrantz.Frankrike och Storbritannien ska leda koalitionen, Sveriges regering har ännu inte tagit ställning till om Sverige ska delta i eventuella säkerhetsstyrkor i Ukraina eller ej. Statsminister Ulf Kristersson har tidigare sagt att man först vill ha säkerhetsgarantier från USA, något USA inte gett. Betyder det att Sverige inte kommer att vara med om USA inte ger några garantier?”Vi utesluter ingenting i detta skede, men den här är en dialog som vi för med våra nära allierade, med våra partnerländer. Det är viktigt att diskutera hur ett europeiskt engagemang kan se ut för att ge varaktig fred och Sverige deltar i de diskussionerna. Men vi behöver få bättre klarhet i förutsättningarna, helt enkelt.”, säger Jessica Rosencrantz.Försvar och konkurrenskraft vs klimat?På grund av kriget i Ukraina och osäkerheten kring USA:s roll i Nato och Europa ligger stort fokus på försvar och säkerhet just nu inom EU. Finns det en risk att upprustningen tränger undan åtgärder mot klimatförändringen, den fråga som en majoritet av svenskarna tycker att EU-parlamentet bör prioritera enligt Eurobarometers senaste mätning?”Jag ser inget motsatsförhållande här, vi måste kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt, se att Europa står inför flera utmaningar. Det är helt uppenbart att vi behöver rusta upp vårt eget försvar, det har varit underinvesterat under lång tid. Det är av avgörande vikt att Europa nu verkligen kliver fram. Parallellt har vi ju en klimatutmaning som vi måste möta. Vi måste hålla i våra klimatmål och grunden i det som är EU:s klimatramverk med utsläppshandelssystem. Och avgörande för allt detta är att vi får den Europeiska ekonomin att växa.”, säger Jessica Rosencrantz.På senare år har Europas ekonomier halkat efter USA och Kina. Gapet mellan USA:s och EU:s BNP ökade från 17 till 30 procent mellan 2002 och 2023. Som ett svar på detta kom Dragirapporten förra året med en rad förslag som ska öka konkurrenskraften för Europas företag. Bland annat handlar det om att minska regelbördan för företagen, varav en del rör miljö och klimat och beslutades inom ramen för EU:s gröna giv under förra mandatperioden.Lättade klimatkravEn del av den gröna given är förbudet att sälja nya bensin- och dieselbilar från 2035. Redan i år skulle biltillverkarna minska bilarnas koldioxidutsläpp med en viss procent. Men i mars föreslog kommissionen att låta biltillverkarna få längre tid på sig att uppfylla det här delmålet. Det välkomnas av tyska och franska biltillverkare, men inte av Volvo Cars, som redan anpassat sig efter miljökraven. Och Jessica Rosencrantz säger att hon inte tycker att man bör mjuka upp kraven:”Vi är ju kritiska till detta, och det har vi också framfört. Vi tycker att vi ska stå fast vid målet att fasa ut fossilbilar till 2035.”, säger Jessica Rosencrantz. ”Vi vet också att företag som Volvo och andra som ställt om i god tid och gjort sin läxa skulle påverkas negativt av att man ruckar på den här typen av regelverk”Däremot är regeringen för flera av de andra uppluckringar som nu sker på klimatområdet i EU. Bland annat vill kommissionen sänka krav på bland annat hållbarhetsrapportering som beslutades under förra mandatperioden. EU-minister Jessica Rosencrantz tycker att det är rätt väg att gå. Hon utesluter inte heller att skjuta på EU:s redan beslutade koldioxidtullar, CBAM, som ska göra det dyrare att importera produkter med stora klimatavtryck. Både hennes moderata partikamrat Tomas Tobé och deras partigrupp i Europaparlamentet, EPP, vill skjuta på CBAM i två år.”Jag tycker att CBAM är ett bra verktyg, det jämnar ut spelplanen mellan europeiska företag och deras konkurrenter utanför Europa, men vi måste kunna lyssna på våra företag som skickar signaler till oss att det är väldigt betungande. Så den analysen gör vi nu, om det finns anledning att modifiera på något sätt.”, säger Jessica Rosencrantz.Gäst: Jessica Rosencrantz (M), EU-ministerProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Ci HolmgrenTeknik: Mikael SarabiProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på eftermiddagen fredag den 28 mars 2025.

Beslutsångest över stora som små beslut. Vi pratar om presenter och att Johanna har varit en gold digger redan som barn! Välkomna!Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

EU sätter hårt mot hårt och svarar på Donald Trumps tullar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Donald Trumps har lagt nya handelstullar mot Europa och EU har svarat med omfattande tullar mot amerikanska varor. Det handlar om allt från jeans och motorcyklar till bourbon och juice. Är det starten på en utdragen handelskonflikt? Blir detta ytterligare en spik i kistan för den transatlantiska relationen – eller kommer EU:s svar att bita på amerikanerna?Samtidigt får Europas största ekonomi, Tyskland, snart en ny förbundskansler. Redan innan han formellt har tillträtt talar kristdemokraten Friedrich Merz om historiska satsningar på försvar och infrastruktur. Kommer han att lyckas väcka den slumrande europeiska jätten?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Alling, korrespondent i Berlin. Anna Stellinger, chef för internationella frågor på Svenskt Näringsliv med fokus på EU-frågor.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Mordet på Catrine da Costa var ett av åttiotalets mest omtalande rättsfall. misstänktes två läkare för styckningen och indirekt mordet. Efter ett par uppmärksammade rättegångar friades så småningom läkarna men i massmedias och allmänhetens ögon var de redan dömda. Folkopinionen mot läkarna var stark. Gäst är Per Lindeberg. Redan 1999 släppte han boken ”Döden är en man” som kom att kullkasta det som dittills skrivits om fallet och blottlägga det som snarare kan beskrivas som ett justitiemord.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://war.ukraine.ua/donate/Några organisationer som hjälper Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Redan stressad över allt du ska odla? Ojojoj, du vet INGENTING om hur det känns att vara stressad. Men det vet blomkålen. Mycket nöje önskar the ladies på Jordkommissionen! Producent: Jakob Almgren Stresspippi: Ringtrast

Ledisi är mer än mezzosopranen med ett röstomfång på fyra oktaver, som rör sig fritt mellan soul, jazz och R&B. Hon är historieberättaren som på ett dussin album serverat låtar med hopp, svärta och en social underström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ledisi föddes in i musiken och myterna. Hennes farfar var rhythm and bluesartisten Johnny Ace (”Pledging my love”), som dog 25 år gammal juldagen 1954 efter att ha skjutit sig själv i huvudet. Det ansågs vara en olyckshändelse. Pappan Larry Saunders, eller Prophet of Soul, är känd för rare groove-favoriten ”On the real side”. Redan åtta år gammal uppträdde Ledisi med New Orleans symfoniorkester. Hon bar på känslan att om hon inte sjöng så gillade ingen henne.I timme två blir det ett tidsdokument från det tidiga 00-talet. Mats Nileskärs möte med Luther Vandross i en skivstudio i New York dagen innan Luther drabbades av en stroke som skulle innebära slutet på en av soulmusikens mest framgångsrika karriärer.Med sin stilfulla stämma och musikaliska intuition förfinade Vandross romantisk R&B (Kendrick Lamar och SZA använder hans utgåva av Marvin Gayes ”If this world were mine” i hiten ”Luther”). Sången lät som en blandning av Arethas gospeleld, Dionne Warwicks sofistikerade tonträffar och Diana Ross ömma längtan. Men det var en mans röst som strömmade från högtalarna och förförde lyssnaren. Ett avsnitt från den 21 september 2003.

Redan dagen efter massmordet i Örebro valde TV4 att publicera en video där någon under dådet påstås ropa ”ni ska bort från Europa”. Till stöd för detta åberopar TV4 två av kanalens egna ljudtekniker som oberoende av varandra ska ha sagt att det är just detta som yttras på inspelningen. Men ingen i vårt yrke skulle kunna slå fast det, skriver tio ljudtekniker i ett öppet brev. Inläsare: Staffan Dopping

Redan när han tillträdde höll han ett av tidernas mest berömda tal. Fråga inte vad ditt land kan göra för dig, sade Kennedy, och själv bidrog han starkt till att rädda världen från kärnvapenkrig, säger forskaren som nu skriver hans biografi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historikern Fredrik Logevall är verksam vid Harvard i USA. Nu skriver han på en biografi i tre delar om John F Kennedy, som trots sin korta ämbetstid brukar röstas fram som landets populäraste president i modern tid. – Jag har kommit till slutsatsen att Kubakrisen är Kennedys största ögonblick, säger Logevall. De flesta av hans rådgivare säger ”we need to take these missils out”, och det är nästan bara Kennedy som står emot och istället vill hitta en politisk lösning, för att undvika ett kärnvapenkrig, säger han. Till Logevalls stora glädje så finns samtalen på band. Bland dem finns ett där Kennedys föregångare Eisenhower säger att en invasion av Kuba är det mest givna svaret på de sovjetiska kärnvapeninstallationerna där, men vilket Kennedy hörs tveka kring.Fredrik Logevall, som bor i Amerika sedan 12 års ålder, fick 2013 Pulitzerpriset för sin bok ”Embers of war” om bakgrunden till Vietnamkriget. Vi möter honom på plats vid Harvarduniversitetet där Kennedy en gång utbildade sig, för att höra hans syn på presidenten som mördades 1963 och varför han än idag är intressant och inspirerande.Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se