Podcasts about Redan

Jag och Jossan började med en inblick i våra respektive hälsoproblem och veckans småkatastrofer, allt från nackont till att stå ut med ens partners konvalescens. Vi skrattade åt våra egna parodiska försök att kombinera karriär och privatliv medan vi båda balanserar på gränsen till utmattning. Vi tog upp lyssnarfrågor som berörde allt från träningstips för att övervinna en platå i chin-ups till val av korsetter för smalare midja inför tävling. Det fanns plats för skönhetstips också, där vi diskuterade C-vitaminserum och senaste trender inom mikroneedling. Om podden Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

I det här avsnittet möter jag Kent Gunnarsson – en man vars liv verkligen bär på en djup mening, som jag så tydligt ser i hans astrologiska karta. Redan som sjuåring förändrade en olycka hans liv och ledde honom på en resa genom mörker men även till ett helande och många insikter. Kent delar med sig av hur han levt nära den feminina energin och genom den funnit sin maskulina kraft, riktning och balans. Vi pratar om själsvägar, Ambres, Thoth, symboldrama, trauma och healing, samt mötet med Maria Magdalena och den poetiska ådra som väckts i honom – ett slags kvantfysiskt språk för själen. Vi samtalar om att se ljuset i det svåra och att följa sin röda tråd. Nu har Kent en stark önskan om att sprida den kunskap livet har gett honom och himlavalvet visar att det är dags nu! För mig var det ett djupt och berörande möte, och jag tror att du som lyssnar kommer att känna samma inspiration och förundran. Vill du komma i kontakt med Kent: Kent_gunnarsson@hotmail.com

Den danske vikingen Knut den store regerade över tre kungariken – England, Danmark och Norge – och skapade ett maritimt imperium utan motstycke i sin samtid. Det så kallade Nordsjöväldet byggde på en stark personlig makt snarare än gemensamma institutioner, och blev vikingatidens politiska kulmen.Personalunionen mellan de tre rikena varade bara några decennier, men dess historiska avtryck blev djupgående. Skepp, silver och strategi styrde över hav och folk när Knut den store förvandlade Nordsjön till en motorväg för makt och inflytande.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Bo Eriksson och författaren och arkeologen Kristina Ekero Eriksson, som är aktuella med boken Nordsjöimperiet – Vikingarnas välde (Albert Bonniers förlag).Hösten 1015 landsteg Knut med en av de största invasionsflottorna världen dittills skådat. Med omkring 140 skepp och tusentals krigare lämnade han Danmarks kuster för återerövra England efter hans fars död efter en kort tid på engelska tronen. Expeditionen var ett storverk i sig – ett tydligt tecken på det danska kungadömets organisatoriska styrka.Redan året därpå, 1016, besegrade Knut kung Edmund Järnsida vid slaget vid Assandun. Den 30 november kröntes han till kung av England – starten på ett imperium som kom att sträcka sig över större delen av norra Europa.Efter brodern Haralds död blev Knut även kung av Danmark 1018. Genom ett fälttåg år 1028 lade han dessutom Norge under sig. Därmed regerade han över tre kungariken och hade samtidigt inflytande över tributpliktiga områden på Irland, norska bosättningar kring Irlands hav och delar av västkusten, Skåne och Blekinge i nuvarande Sverige.Men Nordsjöväldet var inte en enhetlig stat. Det handlade snarare om en personalunion – ett rike som vilade på Knuts personliga auktoritet. Knut såg sig inte bara som en vikingakung, utan som en kristen härskare i Europas mitt. År 1027 reste han till Rom på pilgrimsfärd för att möta påven och den tysk-romerske kejsaren. Genom sitt äktenskap med Emma av Normandie förstärkte han sin legitimitet ytterligare, både i England och på kontinenten.När Knut dog den 12 november 1035 föll imperiet snabbt sönder. Bildtext: llumination som visar kung Edmund Järnsida (till vänster) och Knut den store (till höger) i slaget vid Assandun år 1016. Slaget blev avgörande i kriget mellan den anglosaxiske Edmund och den danske Knut, som efter segern enade England under sitt välde. Ur Chronica Majora av Matthew Paris (1200–1259), Corpus Christi College, Cambridge. Public domain via Wikimedia Commons.Musik: Voyage To America av Lance Conrad, Storyblock Audio.Stöd Historia Nu för att vi ska kunna fortsätta producera avsnitt på denna nivå behöver vi ditt stöd.Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Som tack får du:✅ Två extra avsnitt varje månad✅ Alla ordinarie avsnitt helt reklamfriaPriset är bara 60 kr/månaden vid lanseringen - med sju dagars gratis provperiod. Senare 75 kr/mån eller 750 kr/år.

My guest today is Coleman Hughes — one of the most interesting voices in the American debate about race and identity. His book The End of Race Politics: Arguments for a colorblind America (Thesis 2024) has just been translated into Swedish under the title Färgblind – en strävan bortom raspolitik (NoPolar).We talk about what colorblindness really means — and why Hughes believes it's the only way out of race-based politics. We talk about Black Lives Matter, about how myths can turn into truths when they're repeated often enough, and about Martin Luther King's legacy — what he actually stood for.We also talk about culture — about jazz and authenticity, about beauty and representation — and why some forms of antiracism have ended up becoming racist in practice.Follow: Coleman Hughes Follow his Substack: Coleman's Corner Coleman Hughes on X: @coldxmanBuy his new book in Swedish here: Färgblind – en strävan bortom raspolitikOberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

2005 dog författaren Mare Kandre bara 42 år gammal. Katarina Wikars faller ner i radions arkiv och söker svar på frågan hur hon inspirerar samtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mare Kandre debuterade med en skräll vid 22 med I ett annat land. Redan då verkade hon så säker på sin talang och hade ett helt eget språk. Romanen Bübins unge anses vara hennes mästerverk, och har liknats vid Kafka och Dostojevskij. Ingen skrev om flickskap och revolt som Mare Kandre. Under 90-talet blev hon mer satirisk och gotisk innan hon i Hetta och Vitt närmade sig mer realistiska miljöer, som kriget i Jugoslavien.– För alla på skrivarskolor är hon smittsam, säger författaren Andrea Lundgren, som liknar jaget i Bübins unge vid en gotisk filifjonka. Kritikern Annina Rabe har läst hennes efterlämnade textfragment Den underjordiske brudgummen, som till skillnad från mycket annat Kandre skrev röjer en längtan efter förening.Ur arkiven träder Mare Kandre fram från 1984 fram till minnesprogrammet 2005, och vi hör bland annat författarna Aase Berg, Anneli Jordahl, Ebba Witt Brattström, Horace Engdahl, Kristina Lugn och Joen Gustavsson. Och intervjuer gjorda av Louise Epstein, Maria Edström, Monika Lauritzen, Kerstin Berggren, Göran Willis m.fl. Ett reportage av och med Katarina Wikars.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se

När temperaturen sjunker och diset hänger som en ridå utanför köksfönstret, då vädrar Adamson och Jennebo morgonluft. Dags att pumpa däcken, leta rätt på de varma handskarna och ge sig i kast med #30milinovember. Om detta handlar vårt 120:e avsnitt. Som även innehåller en hel del tillbakablickar på cykelsäsongen 2025 och några framåtblickar. Samt en … Fortsätt läsa ”120. Redan?”

Höga försäkringspremier för modulbyggda trähus – är det ett hot mot den gröna omställningen eller en logisk följd av att husen blir totalförstörda vid större bränder? Den globala jätten Blackstone gör en satsning på hyresrättsradhus i Stockholm – efterfrågan finns och Blackstone har ofta rätt, menar vår expertkommentator Viktor Mandel. Han kommenterar också KD:s förslag om slopad reavinstskatt, EU:s bostadskommissionärs första debattartikel i svensk media, Fastighetsägarna Stockholms rapport om bostadsbyggandet – och debatten om Järfällahus låga hyresökning, där han inte tycker att Hyresgästföreningens kommunikation är det stora problemet: ”Fastighetsägare borde inte kompromissa med det befintliga beståndet för att få bättre villkor på andra håll.”

Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!Är Norge på väg att bli som Sverige? Kommer svenska högern göra om samma misstag som den norska och förlora valet 2026? I dagens podd pratar jag med Alexander Zlatanos Ibsen – nyhetsredaktör på Minerva, tidigare Høyre-rådgivare och själv poddmakare. Detta är ett samtal där vi intervjuar varandra till respektive podd, vilket gör det mer till ett samtal. Vi går igenom varför den norska högern förlorade valet 2025 och varför Høyre tappade väljarstöd. Ett mönster som tycks gå igen i många europeiska länder – där traditionella högerpartier förlorar väljare till det som brukar kallas högerpopulistiska. Vi pratar också om hur Gazakriget blev inrikespolitik i båda länderna. Och hur konservativa upprepade Charlie Kirks debattmetod i Oslo – och hur det gick. Och så pratar vi om klimatpolitiken och oljan. Om detta och mycket mer handlar dagens avsnitt.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Stumfilmen kördes över av ljudet och blev en smal sak för cineaster. Joakim Silverdal tycker att det är dags att skriva ut tysta klassiker på recept. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Alla stjärnor kommer en gång att slockna. Det gäller världsrymdens himlakroppar, likaväl som himlen över Hollywood.I Billy Wilders Sunset Boulevard från 1950 drömmer den avdankade stumfilmsskådespelerskan Norma Desmond om en comeback som aldrig kommer. Hon har inte lyckats med något sen filmen fick ljud och krossade hennes karriär.Detsamma gäller hennes gamla vänner.I en scen sitter några finklädda figurer vid ett pokerbord. Vana cineaster känner direkt igen dem: ”det är ju Buster Keaton, Anna Q Nilsson och HB Warner”. Men filmens berättare beskriver dem som dunkla figurer från den tysta eran, som inget mer än vaxdockor i Norma Desmonds kabinett.Stumfilmen var stendöd, redan 1950, det är vad vi får med oss.Men jag har blivit mer och mer övertygad om att den ljudlösa filmkonsten nu, över 70 år senare, fortfarande har förmågan att välta vår verklighet.När min dotter var två år fick hon frågan av en förskollärare vad hon gillade att se på tv. Och då svarade hon, som om det vore det naturligaste i hela världen: Charlie Chaplin.Allt uppstod i ett ögonblick av panik - när Babblarna, Daniel Tiger och Bolibompadraken helt enkelt till slut fick det att rinna över. Vad annars går att gräva fram ur streamingmörkret?Titta där: den böjda käppen, de stora skorna och det kluriga leendet. Charlie Chaplin!Vi började trevande med långfilmen Cirkus. Jag trodde egentligen inte alls på den här idén, men snart märkte jag hur uppslukad hon var. Allt som behövdes var några enkla: “Vad tror du att gubben ska göra nu? Nämen vad hände, sprang han IN till lejonet?” och så sitter en tvååring och tar in ett svartvitt, filmhistoriskt mästerverk från 1920-talet, helt utan talade repliker eller ljudeffekter.Vi upptäckte snart att Chaplin är mer än den snubbelgubbe världen ofta vill göra honom till. Vi har haft många, långa samtal om vad som gör luffaren ledsen, varför han är ensam, varför han har så trasiga kläder.Det är sådant man hinner med när tillvaron tystnar. När det konstanta larmet av hysteriskt animerade barnprogram sätts på paus, om så bara för en liten stund.Men kanske är jag naiv. Med snart 100 år av ljudfilmer är väl ändå stumfilmen dömd till en tillvaro längst ut i vår mediala periferi.Någon som var rädd för det och såg på med avsky, när ljudet trädde in i filmkonsten, var Victor Klemperer.Han var en tysk filmälskare och språkvetare vars dagböcker från 30 och 40-talen är viktiga tidsdokument över nazismens påverkan på det tyska medvetandet.I hans filmdagbok “Ljus och skugga - 1929-1945” får läsaren vara med om hur nazi-propagandans mörker kastas över de tyska biograferna.Men för den som läser noggrant, är den även en spännande ögonvittnesskildring från en biobesökare som var med om skiftet från stumfilm till ljudfilm.För Victor Klemperer var INGEN vän av den tidiga ljudfilmen, om vi säger så.Det är med ett slags glödgat hat han beskriver hur patetiskt dåligt filmljudet var till en början.1929 skriver han: “Vi har nu mött ljudfilmen två gånger och tyckte båda gångerna att den var avskyvärd”.Han tycker att det låter förskräckligt, men ljudkvaliteten är något han förstår kommer bli bättre. Vad som inte kommer åtgärdas är att ljudfilmen utstrålar något konstlat, dött. Ett slags surrogat till stumfilmen.Han skriver att “Filmen MÅSTE vara en konstform med uttryck, liknande baletten, buren av musiken, annars blir den en vedervärdig död mekanism med ett ljud som dessutom skär sig”.Precis som min tvååring, blir han väldigt förtjust när han får se Charlie Chaplin i Stadens ljus. En stumfilm som med filmmusik och några enkla ljudeffekter hånar ljudfilmen. Som när Chaplins luffare sväljer en visselpipa och försöker sjunga, men allt som kommer ut är några visslingar. ”En välsignelse att det är en stumfilm, avskyvärt att musiken gnisslar lika illa som i radion”, skriver han.Och när man ser denna eras mästerverk är det svårt att inte hålla med honom.Hur berör inte ansiktena, när ljudet fattas? I En kvinnas martyrium, det kvävande kammarspelet om Jeanne D'Arc från 1928, kryper sig skådespelerskan Maria Falconettis uppgivna uttryck långsamt in under huden.De få textrutorna ger oss absolut kontext, men det är ögonen. Ögonen. De stora uttrycksfulla ögonen som vittnar om mänsklighetens grymheter. De är starkare än all dialog i världen.Den tittare som ger sig hän, sitter till slut bara och gråter.Men tiden sprang förbi, även Chaplin började göra ljudfilm och med tiden verkar till och med Victor Klemperers syn på filmljudet mildras.Redan 1932 måste han erkänna att Marlene Dietrich och Emil Jannings skådespeleri lyfts när han får höra deras röster i Blå Ängeln. ”Klangen i detta organ”, utbrister han och när han några år senare ser musikalfilmen “Broadways melodi” är han istället förtrollad av ljudet. ”Vi sitter hänförda till den sista bilden OCH tonen”, skriver han.Men den där kraften då? Som kan få en två-åring att 100 år senare sitta hänförd i en timme och tjugo minuter?Om Victor Klemperer fortfarande var med oss - och om han skulle känna det glödgade hatet mot ljudfilmen blossa upp igen - skulle han bara behöva plocka upp valfri webbläsare, söka upp sin favoritfilm och trycka på play.Nu är stora delar av stumfilmsskatterna från 20 och 30-talen digitaliserade och ofta har rättigheterna gått över till att bli allmän egendom. Så den som vill se, kan se, utan problem.Stumfilmens kvalitet i vår moderna samtid börjar inte med stumfilmen, den börjar med dig.För när inga ljud hörs, inga röster ljuder, är det vi tittare som får jobba. Att se stumfilm är att sitta längst fram på soffkanten, framåtlutad, redo att ta in.Då behöver stumfilmen inte bli ett museum, då kan den bli ett tempel. En plats före reflektion och förundran. En plats för lugn och verklig eftertanke.I den moderna människans rusande tillvaro, där stressen äter sig in i porerna, borde stumfilm kunna skrivas ut på recept.För när jag och mina barn vaggats in i tempot från en stumfilm, märker vi snart hur vårt medvetande ställts om.Ofta tar det några minuter, vi skruvar på oss, men sen är det som om världen långsamt börjar tippa och vi själva snubblar in i filmen. Precis som när Buster Keatons biografvaktmästare i Sherlock Jr kliver fram till filmduken och in i filmen för att själv blir sagans mästerdetektiv.Att se stumfilm kan bli som att finna det verkliga värdet i tystnaden. Något som inte handlar om frånvaro, utan om närvaro.När två-åringen nu blivit fyra och själv vill välja brukar det blir Frost, eller Lejonvakten på tvn. Men ibland, ibland är det Chaplinboxen som åker fram och vi hämtar lillebror, sätter oss längst fram på soffkuddarna, lutar oss in, tills vi ramlar, rakt ner i filmhistorien.Joakim Silverdalfilmkritiker och reporter på kulturredaktionenTre bästa stumfilmerna att se med dina barn:”Guldfeber” av Charlie Chaplin”Busters miljoner” av Buster Keaton”Upp genom luften” med Harold Lloyd (regi: Fred C. Newmeyer och Sam Taylor)

Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!I veckans avsnitt av Under all kritik börjar vi i Danmark som lanserat begreppet PDO – ”pissedålig uppdragelse”. Det handlar om stök i skolan, där våra grannar verkar ha fått nog av utåtagerande elever. Den danska utbildningsministern, och hans parti Socialdemokraterna, talar om vikten av disciplin, att läraren ska backas upp oftare. Finns något för Sverige att lära sig här?Vi pratar också om Anna-Karin Hatts avhopp som ledare för Centerpartiet. Hennes skäl, att nivån av hat och hot är för hög, finns inte skäl att tvivla på vad gäller henne själv. Det är tufft att vara en högt uppsatt politiker. Efteråt har många påstått att tonläget blivit allt värre på senare år, men stämmer verkligen det? Är det verkligen hårdare ordalag idag än 2014-2015 exempelvis? Dessutom finns det elakheter och bitskhet som förvisso inte kan klassas som god ton, men knappast som destruktivt heller. Vi slår ett slag för att politiska konfliktlinjer måste få vara tydliga, även om det kan vara jobbigt.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Nordpolen, jordens nordligaste punkt har i årtusenden väckt människans nyfikenhet och inspirerat myter, vetenskap och ett otal dödliga expeditioner. Genom seklerna har Nordpolen fungerat som en projektionsyta för det okända — en ouppnåelig plats som ständigt lockat upptäckare, författare och konstnärer.Redan i antiken fantiserades det om vad som kunde dölja sig vid jordens nordligaste punkt. Antika filosofer och medeltida kartografer fyllde kartornas vita områden med berättelser om magnetiska berg, mystiska krafter och paradisiska platser. I senare sekler förlorade många upptäcktsresande livet i den bitande kylan på jakt efter kunskap och ära.I ett avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren, äventyraren och förläggaren Erling Kagge om vad Nordpolen betytt historiskt. Erling Kagge genomförde en expedition till Nordpolen 1990 tillsammans med Børge Ousland och blev därmed den första att nå polen på skidor — utan stöd, hundar eller motorfordon. Den 58 dagar långa resan blev en både fysisk och psykisk prövning.I antik och medeltida litteratur förekom föreställningar om ett mytiskt land vid jordens topp, ofta med ett magnetberg som styrde kompassen. Under renässansen återgav kartografer Nordpolen som ett vitt och ofullständigt område omgivet av berg och varma havsströmmar — ett tecken på tidens ofullständiga geografiska kunskap.Från 1500-talet framstod många expeditioner mot Nordpolen som tragedier; kyla, svält och skörbjugg krävde många liv. Underskattade utmaningar och bristande förberedelser i den arktiska miljön, där is, vatten och isbjörnar ställde höga krav, bidrog till misslyckanden.Nationalistisk iver och tidningsexploatering bidrog ofta till att expeditioner drevs fram — sponsrade av tidningsmagnater som ville sälja lösnummer med berättelser om riskfyllda polarexpeditioner och räddningar.I början av 1900-talet hävdade Frederick Cook att han nått Nordpolen den 21 april 1908, men påståendet förkastades på grund av bristande bevis. Robert Peary och Matthew Henson hävdade att de nådde polen den 6 april 1909 enligt sina mätningar, men detta är fortfarande omstritt.På 1950-talet genomförde en hemlig sovjetisk expedition till Nordpolen som sannolikt var den första som nådde Nordpolen, men expeditionen är fortfarande höjt i ett dunkel. Den första odiskutabla och dokumenterade expeditionen över isen med snöskoter leddes 1968 av amerikanen Ralph Plaisted. Decennier senare genomfördes banbrytande skejt- och skidexpeditioner: 1990 blev Erling Kagge och Børge Ousland de första att nå Nordpolen på skidor utan hundar eller depåer.Bild: Ett fotografi taget av Nils Strindberg under Andrées polarexpedition (1897). Strindberg omkom samma år. Källa: Nils Strindberg – Andrées polarexpedition, Wikipedia (Public Domain).Musik: Arctic Deception av Saowakhon Brown, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

ATLs skogsreportrar Birgitta Sennerdahl och Martin Gustafsson är båda skogsägare och delar här med sig av sina erfarenheter av att skydda skogen mot viltskador. Rätt trädslag, RASE och lövkorridrorer längs skogsbilvägar är en del av det som diskuteras.Programledare: David Larsson

Vad betyder det att Bari Weiss går till CBS? Och så tjafsar vi med Aftonbladet Plus om deras hårdvinklade nudeljournalistik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bakom kulisserna på bevakningen om hemkomna PalestinaaktivisterI början av veckan kom Greta Thunberg och flera andra aktivister slutligen hem till Sverige, efter en lång seglats mot Gaza och flera dagar i israeliskt fängelse. Redan på Arlanda var flera journalister på plats för att få svar på en central fråga: Hur illa behandlad blev Greta Thunberg i det israeliska ökenfängelset Ketziot? I ankomsthallen fick de inga svar utan hänvisades till en improviserad presskonferens på Sergels torg några timmar senare, omgivna av demonstranter. På plats var stämningen minst sagt märklig. Erik Petersson har träffat Ekots Mattias Pleijel och TV4:s Lisa Svensson.Varför rekryterar etablerade CBS News den etablissemangskritiska Bari Weiss?I veckan blev det klart att Bari Weiss, som för några år sedan lämnade sin roll som redaktör och opinionsjournalist på The New York Times med buller och bång, nu tar över som chefredaktör för en av USA:s största nyhetsredaktioner. Dessutom köper CBS moderbolag Paramount uppstickarsajten The Free Press som Weiss grundade i protest mot den wokekultur hon menade rådde i etablerade medier.Joanna Korbutiak ringde upp Expressens före detta chefredaktör Thomas Mattsson, numera bland annat senior advisor på Bonnier News, för en analys.Hårdvinklad nudeljournalistik”NY STUDIE: Risk att dö i förtid av populära rätten”, så löd rubriken till den låsta artikeln på Aftonbladets sajt, men stämmer det verkligen?Freddi Ramel fortsätter sitt korståg mot Aftonbladet Plus hälsojournalistik och intervjuar deras chef Helena Utter och Ingrid Larsson, näringsfysiolog på Karolinska Institutet.

Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!I boken Den långa flykten flyr (“Watership down”) av Richard Adams (1972) flyr en grupp kaniner från sin förstörda boplats. De hittar en ny koloni – välmående, skyddad, ordnad – men något är fel. Det finns saker man inte får säga. När en kanin försvinner får man inte fråga var X har tagit vägen. Det visar sig att denna kolonis kaniner får mat och skydd av människorna, som i gengäld då och då plockar en till middagen. Men att prata om det är tabu. Allt hålls ihop av tystnad och vackra sånger om hur bra de har det.För dagens gäst, skribenten Håkan Lindgren, är det en bild av Sverige. Ett land som gärna pratar om värdegrund och samarbete, men där språket har blivit ett skydd mot verkligheten. I Fear and Loathing i Almedalen 2025 (Timbro) går han in i svensk politikens hjärta – Almedalsveckan – och möter ett land som förlorat sin förmåga att tala klarspråk.I poddsamtalet berättar Håkan varför den gamla romanen hjälper honom att förstå både Almedalen och Sverige. Han beskriver SKR som en symbol för makt utan ansikte – och funderar över vad som händer med ett samhälle där alla talar om ansvar, men där språket ofta döljer mer än det avslöjar.Vi pratar om den svenska bomullssvenskan, om osynlig makt och självcensur, om missnöje utan riktning – och om varför revoltens språk kanske börjar med något så enkelt som att säga sanningen, även när den låter illa.Läs mer av Håkan Lindgren här.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen! När Malin Ekman gästar Skavlan & Sverige förvandlas samtalet till en tribunal. När Lena Andersson intervjuas i 30 minuter blir hennes resonemang om fred till ett moraliskt test. I svensk offentlighet tycks nyanser ha blivit en säkerhetsrisk och avvikelse ett karaktärsproblem. Anna-Karin Wyndhamn och Ivar Arpi pratar om medier som ställer frågor utan att vilja ha svar, om klippbordens ideologi – och varför svensk debatt hellre bekräftar sin egna förutfattade meningar än förstår andra perspektiv. Och om varför avsändarens motiv och karaktär så ofta blir viktigare än sakfrågan. Länk till Malin Ekmans oklippta inspelning från Skavlan & Sverige: Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Detta är en samproduktion mellan Rak höger och Klartext av Alice Teodorescu.Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!Två år efter Hamas massaker den 7 oktober 2023 har hatet mot judar normaliserats – också här i väst. På svenska gator ropas ”död åt Israel”, medan staten i praktiken tycks skydda dem som skanderar hat, snarare än dem som hotas av det. I det här avsnittet pratar jag med Alice Teodorescu Måwe, europaparlamentariker för Kristdemokraterna, som menar att våra demokratier blivit så rädda för att kränka någon att vi glömt av hur man försvarar sig. Hon beskriver hur islamistiska nätverk har vuxit i styrka, hur svensk konflikträdsla blivit deras främsta skydd och hur våldskapitalet gradvis flyttats från staten till gatan. Konflikten kring Israel och antisemitismen tycks nu även ha nått den politiska vardagen. I våras uppstod ett uppmärksammat bråk i Europaparlamentet, där Teodorescu Måwe blev attackerad av en tjänsteman från Vänsterpartiet – något som fortfarande utreds av belgisk polis efter att parlamentets egen säkerhetsavdelning bedömt att tjänstemannen ”initierade och eskalerade” händelsen.Vi talar om antisemitismens återkomst, EU:s omsvängning i synen på Israel, och om varför det i dag verkar mer riskabelt att försvara västerländska värderingar än att angripa dem. Bli prenumerant hos AliceOberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I november 1679 kliver kung Karl XI iland på Trossö i Blekinges skärgård. Redan året därpå får Karlskrona sina stadsprivilegier. Här ska ett nytt nav för Sveriges sjömakt växa fram – långt från huvudstadens hamnar, men närmare ärkefienden Danmark.Bakom beslutet låg dyrköpta lärdomar från det skånska kriget (1675–1679), där Sverige nästan förlorade Skåne och flottan led ett förödande nederlag vid Ölands södra udde. I samband med detta gick regalskeppet Kronan under, och över 800 man omkom.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med, historikern Olle Larsson, om varför Karlskrona grundades, varför platsen valdes och hur stadens unika historia formades av flottan och samtidens marinstrategi. Detta är ett betalt samarbete med Destination Karlskrona.Det svenska riket var ett sjörike där vattenvägarna förenade stormaktens alla delar. Flottans uppgift var att skydda dessa förbindelser och möjliggöra snabb truppförflyttning. Därför blev en örlogsstad längre söderut inte bara önskvärd, utan absolut nödvändig.Efter freden i Roskilde 1658 – då Danmark avträdde Skåne, Halland och Blekinge till Sverige – blev behovet av en stark närvaro i södra Östersjön uppenbart. Det Skånska kriget visade dessutom att Stockholms hamn låg för långt norrut, och flottan där var ofta oförmögen att rycka ut – fartygen frös fast om vintern och underhållet var bristfälligt.Den 10 augusti 1680 kungör Karl XI stadsprivilegierna för Karlskrona – Sveriges första systematiskt planerade stad. Den byggdes främst för militära ändamål och utstrålade stormaktstidens storslagna ambitioner och var utformade efter barockens ideal—monumentalitet, symmetri och breda, raka gator. Stadens formgivning hämtade inspiration från andra stora europeiska anläggningar, bland annat Versailles och antikens Rom, samt örlogsstäder i England, Frankrike och Holland.Här skulle flottan husera, men också en helt ny befolkning leva, handla och arbeta i nära samspel med kanoner, kaserner och skeppsvarv. För att snabbt få igång stadens liv tvingades borgare från Ronneby, Kristianopel och andra orter att flytta hit. Dessutom omplacerades 3 000 finländare – varav över 1 100 båtsmän med familjer – till Blekinge. Skeppstimmermän och hantverkare hämtades från Österbotten, Roslagen, Bohuslän och till och med från Skeppsholmen i Stockholm, som stod tom på både material och manskap. Under 1690-talet bodde omkring 4 000 personer i Karlskrona som skulle bli rikets tredje stad efter Stockholm och Riga.På Trossö såg Karl XI och hans rådgivare chansen att skapa något helt nytt: en kombination av flottbas och barockstad, både strategiskt placerad och symbolisk för svensk dominans.År 1683 utformades stadsplanen av Erik Dahlbergh, Hans Wachtmeister och Carl Magnus Stuart enligt barockens ideal: raka gator, stora torg och en tydlig uppdelning mellan civilt och militärt. Fästningar, broförbindelser till fastlandet och ett av Europas mest moderna skeppsvarv började ta form. För att locka handel erbjöd staten tullfrihet.Musik Dido och Aeneas tredje akten av Henry Purcell, inspelad 1935 med dirigenten Clarence Raybould, sångarna Nancy Evans, Roy Henderson, Mary Hamlin, Mary Jarred, Gwen Catley, samt Boyd Neel String Orchester. Internet Archive, Public Domain.Källor:Ericson Wolke, Lars & Hammar, AnnaSara (2022). Sjömakt och sjöfolk: den svenska flottan under 500 år. Lund: Nordic Academic PressHillbom, Rune (1979). Karlskrona 300 år: en återblick i ord och bild. [D. 1] 1679-1862. Karlskrona: AbrahamsonKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!Alex Schulmans nya roman 17 juni handlar om läraren Vidar som plötsligt kan ringa tillbaka till sitt tioåriga jag år 1986 – samtidigt som han själv blivit avstängd från skolan för övervåld mot en elev. I dagens avsnitt pratar Anna-Karin Wyndhamn och Ivar Arpi om nostalgi, barndomsminnen och vuxenlivets dimma. Vad skulle du själv säga till ditt yngre jag? Vi diskuterar också Schulmans återkommande försök att skriva sig till försoning med sina föräldrar, samt samtidens skoldebatt om lågaffektivt bemötande och lärarens ansvar. Ett samtal om skuld, försoning och varför barndomens dagar ofta väger tyngre än nuet.Min intervju med Alex SchulmanOberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!I Göteborg spelades en arabisk låt på en propalestinsk demonstration. Texten kallade judar för hundar och hyllade martyrskap. En SR-medarbetare i Gaza samtidigt drivit Hamas-anknutna bojkottkampanjer, och hur islamistiska nätverk fått fäste i svenska moskéer. Och så konflikten på Ship to Gaza, där en queeraktivist på båten blev startskottet för en kulturkrock som blottade sprickorna i alliansen mellan västliga aktivister och islamister.Gemensamt för dessa händelser är att vi inte hade fått veta om dem om det inte hade varit för Sofie Löwenmark. Hon driver Doku som granskar jihadism och islamism i Sverige, vilket ytterst få andra journalister gjort och gör.I sociala medier fick hon nyligen sitt namn placerat över en blodstänkt Davidsstjärna med ordet ”lögnpressen”. Goebbels favorituttryck. Samma aktivister anmälde henne till Journalistförbundets nämnd – inte för felciteringar, utan för hennes granskningar. Det är en sorts lawfare som dessa grupper satt i system – de använder rättsstaten när det kan gagna dem, men struntar i samma regler när den hindrar dem själva.Samtidigt häromdagen, utanför Bokmässan, höll namnkunniga författare och andra upp plakat med bilder och namn på enskilda svenska journalister som pekades ut som folkmördare. Göteborgs-Posten döptes om till ”Genocide-Posten”.Om detta och mycket mer handlar dagens avsnitt där Sofie Löfvenmark är gäst.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Vi träffar Pål Jonson, försvarsminister, oom att Ryssland nu utmanar Nato Av och med Amanda Wollstad, Patrik Oksanen och Anders Lindberg

I det här avsnittet om personliga små och stora byggprojekt till rena skrytbyggen. Om infrastruktur för miljarder till ett fällbart bord till båten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan som små barn får vi klossar i händerna och för många blir det startskotten till en livslång kärlek. Att bygga.Det finns också en tjusning i att bygga, att skapa och forma något. Inte sällan en stolthet och alltid en resa.Christian Olsson om våra byggenRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar efter Sportextra, kl. 23:07

Sångerskan Isabella Lundgren är uppvuxen i Karlstad med en mamma som varje lördag köpte skivor med ny musik och spelade för familjen. Redan som 3-åring stod Isabella framför TV:n och provade sin sångröst till filmen "Lilla sjöjungfrun" och som 16-åring åkte hon till New York för att studera just sång. Tiden i New York blev dock inte som hon hade planerat. Fest och alkohol tog över och hela livet höll faktiskt på att ta slut där och då. Nu är hon en etablerad jazzsångerska och har hela Europa som arbetsfält. Blir vi människor lyckligare av fler valmöjligheter? Är ångesten frihetens yrsel? Och varför vill hon tro på Gud? Detta och väldigt mycket mer kommer här, men först - att bli idiotförklarad av en hund.Stöd gärna podden genom att bli betalande prenumerant och få tillgång till extraavsnitt. Läs mer här:https://creators.spotify.com/pod/profile/insikter-frn-utsikter0/subscribe

En svensk affärsman som under tio år pekats ut i härvor med kraschade kryptosatsningar har fått draghjälp från affärsmän, fotbollsproffs, en Skatteverket-tjänsteman och en riksdagspolitiker. Han tillbakavisar alla anklagelser i en intervju med Ekot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är en solig torsdag i början av september. I Svea hovrätt är en 50-årig affärsman på väg in i rättssalen tillsammans med sin advokat.Han avböjer en intervju med Ekot men ber oss att återkomma.För elva år sedan var scenen en helt annan.På börsen i Frankfurt välkomnar man i september 2014 ett nytt företag där den svenske affärsmannen får ringa i klockan som startar handeln.Bolaget på Frankfurtbörsen, som under en period värderas till hisnande en miljard euro, uppges ha miljontals medlemmar på sin sociala medier-plattform och tusentals partners till ett system där användare får pengar tillbaka när de handlar på nätet.Bolaget är för affärsmannen en i en rad satsningar på revolutionerande plattformar där småsparare kan tjäna pengar på ny teknik – satsningar som för den som bara följer bolagens egna hemsidor och pressmeddelanden, framstår som en rad av framgångar.2020 beskrivs i pressmeddelanden i Tyskland hur en kryptoplattform väntas ge intäkter på fem miljoner Euro på bara några månader.Och 2023 berättar affärsmannen själv för P4 Kalmar om stora planer för nedlagda glasbruk.– Vi tror att man kan bygga något väldigt stort där, sa han då.Men Ekots granskning ger också en annan bild.En efter en går satsningarna upp i rök, eller kraschar i konkurser, polisanmälningar och rättstvister.Flera har öppet ifrågasatts. Av revisorer och myndigheter, av journalister och småsparare som känt sig lurade.Och inte bara i Sverige. Redan 2014 får ett av projekten, en investerarklubb, kritik i en tv-granskning i Estland.I fjol pekade norska medier ut affärsmannen i bland annat vad som beskrivs som en svindlerihärva kring ett energibolag.Nu i höst har Ekot avslöjat att han varit med i turerna kring det haussade svenska energiteknik-bolaget Circle Energy, vars aktie i dag är handelsstoppad.Och planerna för de småländska glasbruken har fortfarande inte blivit verklighet.Samtidigt har projekten gång på gång kunnat få draghjälp av samarbeten med etablerade aktörer från olika samhällssektorer.Affärsmän, fotbollsproffs och en internationell världsartist. Till och med en tjänsteman på Skatteverket och en riksdagspolitiker, som både under sitt sista år i riksdagen och åren därefter, används som frontfigur för olika techsatsningar.– Det är ju ganska vanligt att kriminella använder frontfigurer för att det ska se seriöst och legalt ut, kommenterar Stefan Lundberg, tidigare åklagare på Ekobrottsmyndigheten, som är kritisk till att personer med ett högt förtroendekapital gör sig till galjonsfigurer för projekt av det här slaget.– Ger man sig in i en sådan roll måste man vara väldigt försiktig.Ex-politikern uppger för Ekot att det aldrig hann komma igång nån verksamhet i bolagen, att han aldrig haft annat än goda avsikter med sina bolagsengagemang och han betonar att han själv aldrig har misstänkts för några brott.Men när konkursförvaltare och myndigheter ska städa upp efter de kraschade satsningarna, så syns affärsmannen själv sällan till.Caroline har en äldre anhörig, som en dag blev kallad till tingsrätten som ansvarig för en organisation som gått i konkurs, som han själv inte hade koll på.– Han visste ingenting liksom. Det är nånting som är superskumt.Den här konkursen ingår i åtalet i Svea hovrätt, där åklagaren Peter Helsing anklagar affärsmannen för en rad grova bokföringsbrott.– Det har ju skett i syfte att dölja hur pengar går, i det här fallet miljontals kronor, i privat ficka.Är då affärsmannen en visionär serieentreprenör i teknikens framkant eller en bluffande bedragare i lagens gränsland?Efter rättegången säger affärsmannen ja till en intervju.– Har en del av de här projekten misslyckats? Absolut. Har det varit något bedrägligt bakom dem? Nej, det har det inte, säger han.Han medger att han varit inne i en rad kraschade projekt men tillbakavisar alla anklagelser om brott, bluff och bedrägerier.I flera fall lägger han ansvaret på andra och menar att han själv är den som har blivit utsatt för brott och oegentligheter, bland annat när det gäller fiaskot kring de nedlagda glasbruken.– Jag kan bara se det som att det var någon form av bedrägeri.Han medger att han gjort affärer i Norge men tillbakavisar att det skulle handla om något svindleri.Nyheten som publicerades i Tyskland, om att en kryptoplattform skulle ge intäkter på fem miljoner euro, minns han först inte – men kommer ihåg när vi visar pressmeddelandet.– Vi hade en ganska stor kundbas kontrakterad. Jag minns inte exakt hur den kundbasen ser ut men det var ju ett välförankrat pressmeddelande.Men vad hände med de fem miljoner euro?– Jag tror att i princip alla affärer blev avbrutna för det här var under den här hösten då jag själv blev utsatt för en utpressningssituation och kunde inte vara så aktiv i bolaget som jag hade tänkt.Och hur kommer det sig att man då inte informerar marknaden om det med ett nytt pressmeddelande?– Det vet jag inte för att det kom in flera delägare i bolaget.Du verkar återkommande ha omgett dig med personer och gjort affärer med personer som på olika sätt har orsakat att de här affärerna har kraschat eller runnit ut i sanden?– Ja, jag tror inte det är tillämpligt på alla de fall du säger, men i vissa fall så är det säkert så.Men vad säger du till den som tittar på de här historierna och ser att den gemensamma nämnaren är ju faktiskt du?– Ja absolut, det är helt riktigt. Men man kan också se det som att jag ger mig inte utan jag fortsätter arbeta på projekten och försöker ta dem i mål.I Svea hovrätt döms mannen till tre års fängelse för fem fall av grova bokföringsbrott. Han säger själv att han inte kommer att överklaga domen.Tipsa Ekots granskande reportrar.Mejla Mikael Grill Pettersson.Vill du tipsa krypterat? Använd Radioleaks

Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!Mina gäster i dag är Adam Danieli från Timbro och Arvid Hallén från Oikos. De är författarna bakom rapporten Tidö 2.0 – Nystart för Sverige. På DN Debatt skrev de en artikel som fick rubriken ”Resonemangsäktenskapet Tidö måste bli äkta kärlek”. Enligt Adam och Arvid var det redaktören som satte rubriken – men det hindrar ju inte oss andra från att spinna vidare på kärleksmetaforen.Rapporten innehåller 132 förslag: att avveckla moralministerier som Jämställdhetsmyndigheten och MR-institutet, till att halvera public service, ersätta flerbarnstillägg med barnavdrag, lämna kvotflyktingsystemet, utvisning av grovt kriminella som misstänks för allvarlig brottslighet, införandet av en opinionsbildningslag för myndigheter, med mera. Detta hyllas av vissa – kritikerna kallar det för studentikost och ”kulturkrig”.Vi diskuterar varför de tycker att staten ska sluta uppfostra medborgarna, varför arbetsmarknad och bostadsmarknad behöver liberaliseras, och varför de menar att borgerligheten måste våga mer än att förvalta Socialdemokraternas gamla ordningar.Så dagens avsnitt handlar om det: finns det äkta kärlek i Tidö – eller är det fortfarande bara resonemang? Börjar det verka kärlek, banne mej? Är Tidö 2.0 rapporten som förvandlar samarbetet till något på riktigt, en slags fullbordan? Eller är politik i slutändan något helt annat – what's love got to do with it?Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Vilket häftigt och inspirerande avsnitt!

I oktober Sverigeaktuella Ledisi är mer än mezzosopranen med ett röstomfång på fyra oktaver, som rör sig fritt mellan soul, jazz och R&B. Hon är historieberättaren som på ett dussin album serverat låtar med hopp, svärta och en social underström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ledisi föddes in i musiken och myterna. Hennes farfar var rhythm and bluesartisten Johnny Ace (”Pledging my love”), som dog 25 år gammal juldagen 1954 efter att ha skjutit sig själv i huvudet. Det ansågs vara en olyckshändelse. Pappan Larry Saunders, eller Prophet of Soul, är känd för rare groove-favoriten ”On the real side”. Redan åtta år gammal uppträdde Ledisi med New Orleans symfoniorkester. Hon bar på känslan att om hon inte sjöng så gillade ingen henne.I timme två blir det ett tidsdokument från det tidiga 00-talet. Mats Nileskärs möte med Luther Vandross i en skivstudio i New York dagen innan Luther drabbades av en stroke som skulle innebära slutet på en av soulmusikens mest framgångsrika karriärer.Med sin stilfulla stämma och musikaliska intuition förfinade Vandross romantisk R&B (Kendrick Lamar och SZA använder hans utgåva av Marvin Gayes ”If this world were mine” i hiten ”Luther”). Sången lät som en blandning av Arethas gospeleld, Dionne Warwicks sofistikerade tonträffar och Diana Ross ömma längtan. Men det var en mans röst som strömmade från högtalarna och förförde lyssnaren. Ett avsnitt från den 21 september 2003.

Gustav III (1746–1792) hade ett kluvet förhållande till upplysningens idéer. Hans reformer inom straffrätt, religionsfrihet, hälsa och kultur var tydliga uttryck för upplysningstänkandet. Samtidigt innebar inskränkningar i tryckfriheten och motståndet mot den franska revolutionen att han aldrig fullt ut kunde förena upplysningens ideal om frihet med sin egen enväldiga maktutövning.Redan som kronprins läste Gustav III upplysningsfilosofer som Voltaire, Rousseau och Montesquieu. Som kung blev han en av de främsta upplysta despoterna – en härskare som förenade enväldig makt med reformer inspirerade av upplysningens ideal. Men han föredrog att läsa upplysningsfilosofer framför att träffa dem.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Hugo Nordland, aktuell med boken Överlevaren – En biografi om Gustav III (Historiska Media).Upplysningen förknippas ofta med förnuft, vetenskap, tolerans och samhälleliga reformer. I Frankrike fick rörelsen kanske sitt tydligaste uttryck i Encyklopedien (1751), där tidens samlade kunskap gjordes tillgänglig för allmänheten.Den svenska upplysningen utvecklades inte som en enhetlig rörelse utan antog upplysningsidéer inom vetenskap, litteratur och politik. Spridningen skedde genom vetenskapliga akademier, offentliga sällskap och tidningar, snarare än genom en samlad opinionsrörelse, och banade väg för reformer som ökad religions- och tryckfrihet samt tidig folklig folkbildning. Men vetenskapshistorikern Tore Frängsmyr har ifrågasatt om Sverige alls hade en upplysning i egentlig mening, och menat att det snarare rörde sig om pragmatiska nyttoreformer än en intellektuell rörelse inspirerad av franska filosofer.Samtidigt menar forskare som Marie-Christine Skuncke och Jakob Christensson att man mycket väl kan tala om en svensk upplysning – om än i en mer moderat, kristen och praktiskt orienterad form. Här symboliseras upplysningen snarare av sockenprästen som lärde bönder att vaccinera sina barn, lantmätaren som kartlade landet och provinsialläkaren som bidrog till folkets hälsa.Mot denna bakgrund framstår Gustav III som en central gestalt i 1700-talets kulturhistoria. Hans politik speglade både upplysningens inflytande och det svenska samhällets särdrag. I Lovisa Ulrikas omfattande bibliotek på Drottningholm tillgodogjorde han sig europeisk filosofi – särskilt påverkades han av fysiokraten Mercier de La Rivière och dennes idé om en ”naturlig ordning”. Till sin mor skrev han entusiastiskt:”Den är utomordentligt intressant och lägger fram nya och riktiga idéer, som tills nu har undgått till och med de mest upplysta politikers ögon.”Efter statsvälvningen 1772 genomförde Gustav III reformer som speglade Beccarias idéer om en humanare straffrätt: tortyr som förhörsmetod avskaffades och dödsstraffet begränsades från 1779 till att gälla endast mord, dråp och barnamord. Barnamordsplakatet 1778 gav ogifta mödrar rätt att föda anonymt för att minska barnamorden.Bildtext: Gustav III (i guldfärgad rock) tillsammans med sina bröder prins Fredrik Adolf och prins Karl, den senare sedermera kung Karl XIII. Gustav III framställs ofta som en upplyst despot – en monark som förenade enväldets makt med reformer präglade av upplysningstidens idéer. Konstnär: Alexander Roslin, Tre bröder. Licens: Public Domain.Musik: Elegant Arguments av Boris Skalsky, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Redan vid sekelskiftet ifrågasatte ESO och Riksrevisionen om kommittéväsendet längre håller måttet och klarar av att leverera kvalitet i beslutsunderlagen. Förändringarna i förutsättningarna är givetvis otaliga sedan Emigrationsutredningen (1907-1913), men en fråga vi ställer oss är hur relationen mellan forskning, utredningar och politiska beslut ser ut idag. Tas det hänsyn till befintlig relevant information i beredningen? Med oss denna gång är Janne Flyghed, professor emeritus Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet, som undrar varför politiker inte tar till sig forskares kunskap.   En straffreform SOU 2025:66 https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/06/sou-202566/ ”Varför tar inte politiker till sig forskares kunskap?” debattartikel av J. Flyghed i tidningen Curie https://www.tidningencurie.se/debatt/varfor-tar-inte-politiker-till-sig-forskares-kunskap Kommittéerna och bofinken - kan en kommitté se ut hur som helst? Ds 1998:57 (ESO-rapport)  https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/1998/01/ds-199857/ Förändringar inom kommittéväsendet, Riksrevisionen 2004:2 https://www.riksrevisionen.se/granskningar/granskningsrapporter/2004/forandringar-inom-kommittevasendet.html Emigrationsutredningen https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/46888 

Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!Är Carl-Oskar Bohlin (M) tillräckligt tacksam för aktivisterna som följde efter honom? På DN Debatt uppmanade en professor i socialt arbete, Magnus Karlsson, att vi borde visa lite mer tacksamhet mot Palestinaaktivisterna – eftersom de är de som i kris kommer försvara landet. Detta kom som ett svar på att en mobb förföljde Bohlin hem i natten.I den här intervjun berättar han själv hur det var att gå hem genom Gamla stan den kvällen, varför han tog upp mobilen och filmade, och varför han tycker att det här inte handlar om honom utan om Sverige. Så hur tacksamma ska vi vara när en hotfull mobb förföljer en minister hem i natten? Ministern för civilt försvar ger sitt svar på det.Sprid vidare om ni tycker att fler borde höra!Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I det här avsnittet möter vi Tobias Landehag – tidigare dömd till tio års fängelse efter att ha drivit en av Sveriges största knarkfabriker.Hans resa börjar i en trasig barndom präglad av utanförskap, tvångstankar och en växande ilska mot systemet. Redan som barn drogs han in i småkriminalitet, som snabbt eskalerade till rån, sprängningar och storskalig internationell narkotikahandel. Tobias berättar om kokain i Sydamerika, haschproduktion i Marocko och amfetaminlaboratorier i Europa – men också om pengatvätt genom stiftelser, blodiga konflikter och situationer där han flera gånger var nära att bli mördad.Efter år i isoleringscell, plågad av självmordstankar, bestämde han sig för att förändra allt. Vändpunkten blev ett löfte: att resten av livet göra mer gott än ont. Idag lever Tobias ett stabilt liv med familjen, arbetar med att stötta unga i utanförskap och hjälper före detta kriminella tillbaka in i samhället. Han har också engagerat sig i miljö- och klimatfrågor och reflekterar djupt kring segregation, diskriminering och varför vi måste skapa bättre förutsättningar för nästa generation.Detta är ett avsnitt om att falla djupt – men också om att resa sig igen. Ett samtal som påminner oss om att förändring alltid är möjlig.Kolla in Tobias Landehags banbrytande plattform Breaking Good.Köp och läs Tobias Landehags senaste bok Amfetaminkokaren.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet möter vi Tobias Landehag – tidigare dömd till tio års fängelse efter att ha drivit en av Sveriges största knarkfabriker.Hans resa börjar i en trasig barndom präglad av utanförskap, tvångstankar och en växande ilska mot systemet. Redan som barn drogs han in i småkriminalitet, som snabbt eskalerade till rån, sprängningar och storskalig internationell narkotikahandel. Tobias berättar om kokain i Sydamerika, haschproduktion i Marocko och amfetaminlaboratorier i Europa – men också om pengatvätt genom stiftelser, blodiga konflikter och situationer där han flera gånger var nära att bli mördad.Efter år i isoleringscell, plågad av självmordstankar, bestämde han sig för att förändra allt. Vändpunkten blev ett löfte: att resten av livet göra mer gott än ont. Idag lever Tobias ett stabilt liv med familjen, arbetar med att stötta unga i utanförskap och hjälper före detta kriminella tillbaka in i samhället. Han har också engagerat sig i miljö- och klimatfrågor och reflekterar djupt kring segregation, diskriminering och varför vi måste skapa bättre förutsättningar för nästa generation.Detta är ett avsnitt om att falla djupt – men också om att resa sig igen. Ett samtal som påminner oss om att förändring alltid är möjlig.Kolla in Tobias Landehags banbrytande plattform Breaking Good.Köp och läs Tobias Landehags senaste bok Amfetaminkokaren.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens avsnitt är det första av en ny typ av podd som jag kommer börja med här på Rak höger. Ofta har jag velat få ut en snabbare kommentar eller analys i samband med någon nyhetshändelse, på ungefär samma sätt som när jag blivit inbjuden till Aktuellt, TV4 eller Studio Ett för att kommentera eller debattera. Varför inte göra det i mina egna kanaler, har jag tänkt. Det kommer jag börja med nu framöver, i både ljud och bild, men tyvärr utan tv-sminkning så ni som tittar får tyvärr stå ut med min likblekhet. Eftersom jag en gång valde att kalla publikationen Rak höger kommer dessa kortare kommentarer kallas “Jabb”, i stället för något mer generiskt som “Extra”. Ibland kommer jag kommentera själv, ibland med en gäst, och ofta då en gäst jag känner lite bättre. Avsnitten kommer att vara kortare än de vanliga, och ha en mer informell karaktär. Mer av samtal, mindre av en intervju.Ivar ArpiFörst ut som medpassagerare, eller medkapten, på denna jungfruresa är Per Lindgren som bland annat driver podden God ton ihop med Hanif Bali. Han är också skribent, bland annat här på Rak höger. Gå gärna in och läs hans senaste text på Kvartal, om när han och Hanif Bali skulle intervjua Tommy Robinson i samband med Unite the Kingdom-demonstrationen i London. I dag pratar vi om reaktionerna på mordet på Charlie Kirk, om avskedandet av talkshowvärden Jimmy Kimmel, och hur en del av MAGA-högern nu börjat låta som cancelkultursvänstern. Per har skrivit en hel del om detta på X och fått skarpa reaktioner från svenska högerkonton, vilket förvånat honom. Vad är det som händer?Om detta handlar dagens Jabb. Sprid vidare om ni tycker att fler borde höra!Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!I veckans avsnitt talar vi om Unite the Kingdom – demonstrationen i London där uppåt 150 000 människor samlades bakom kraven på minskad invandring, gränskontroll och respekt för brittiska symboler. Vi går igenom varför händelsen så snabbt etiketterades i rubriker som ”extremhöger”/”far right” och hur just ordvalet formar publikens förståelse av både demonstration och motreaktion.Vi pratar också om yttrandefriheten i Storbritannien och om hur polisen allt oftare gör hembesök för att ”tillrättavisa” människor – inte efter våldsbrott, utan efter inlägg och åsikter. I praktiken handlar det ofta om kritik mot invandring, islam/islamism eller transfrågan. Vi går igenom hur den här logiken fungerar i vardagen: polis som ringer på, som ger alternativet att antingen be om ursäkt – eller att få följa med till stationen – och till och med förhandsutskick av informationsblad till personer som planerar att demonstrera.Som exempel på kulturens pris pratar vi om Graham Linehan – komikern och manusförfattaren bakom Father Ted och The IT Crowd – och hur hans offentliga ställningstaganden mot transrörelsens mest långtgående krav lett till år av avbokningar, trakasserier och konflikter med plattformar och myndigheter. Nu senast greps han av beväpnad polis. Brottet? Tre generellt formulerade tweets.Slutligen jämför vi med Sverige. Vi saknar mycket av den brittiska polisens praktik – men lagstiftningen ger redan förutsättningar för liknande mönster: en diskrimineringslagstiftning som kräver aktiva åtgärder för vissa grupper, och hetslagstiftning där domstolar markerat att majoritetsbefolkningen ”får tåla mer”. Resultatet blir i praktiken olika spelregler för olika identiteter – samma logik som driver two-tier policing i Storbritannien.Mejla gärna tankar och frågor till underallkritikpodd@gmail.comDela gärna avsnittet till i sociala medier, till dina vänner eller någon du tycker borde höra det. Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt! Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Tuurala om försäsongen, premiären och det redan berömda citatet - "när det stormar där ute så ska vi dansa i regnet" Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet träffar vi Tobias Landehag, en person med en livshistoria som är svår att greppa. Under många år levde han ett dubbelliv: på ytan som en framgångsrik företagare, men i hemlighet djupt involverad i kriminalitet på flera kontinenter. En av mittpunkterna för Tobias kriminalitet utspelades sig i våra hemtrakter: Karlskrona. Tobias växte upp med Tourettes syndrom och en ständig känsla av att inte passa in. Redan som barn upplevde han hur samhället inte hade någon självklar plats för honom, en känsla som växte till frustration, ilska och en längtan efter att bevisa sitt värde.Vi pratar om hur det är att leva med den känslan och ilskan som så ofta leder unga killar in i ett kriminellt liv. Om att vara världens mest rädda tjuv men bli känd som Sveriges Walter White. Men också om att behöva och vilja ta ansvar för dom liv man faktiskt förstört. Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Någonstans i gränslandet mellan fuzzig actionrock och noise rock hittar ni Mud Grief från Göteborg. Redan kända på livescenen efter idogt kuskande på både svenska och europeiska scener men utan en fullängdare i bagaget. Men nu har den självbetitlade debuten kommit. Och nu gästar bandet Magnus i Heavy Undergrounds podcast. 

När andra världskriget närmade sig sitt slut var Socialdemokraternas ambitioner höga. De ville skapa ett nytt välfärdssamhälle med sociala rättigheter för alla medborgare. Välfärdsstaten formades utifrån en önskelista och det var pragmatism, snarare än ideologi, som gjorde visionerna möjliga.Mellan 1945 och 1965 växte ett system fram – ett socialt trygghetssystem, bostadsförsörjning och jämställdhet byggdes steg för steg – finansierat genom ett successivt ökande skattetryck. Utvecklingen präglades av kompromisser mellan staten, arbetsmarknadens parter och folkrörelserna.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Urban Lundberg, verksam vid Högskolan Dalarna, aktuell med boken Efterkrigstider.Redan innan kriget var slut presenterade Socialdemokraterna sitt efterkrigsprogram från 1944 – 27 punkter för framtidens samhälle: full sysselsättning, pensioner, bostäder åt alla och en stark offentlig sektor. Planhushållningskommissionen, under ledning av nationalekonomen Gunnar Myrdal, följde upp med förslag om produktionsstyrning och sociala investeringar.Men den förväntade lågkonjunkturen uteblev. I stället kom en kraftig tillväxt, vilket möjliggjorde reformerna. Skattereformen 1947 höjde marginalskatterna för höginkomsttagare, sänkte dem för låginkomsttagare och lade grunden för bostadsbidrag och välfärdssystem.Det som började som arbetarrörelsens socialpolitiska reformförslag växte till ett nytt samhällskontrakt, där staten tog ansvar för medborgarna från vaggan till graven. Med stöd från fackföreningsrörelsen, en växande skattebas och en pragmatisk neutralitetspolitik lades grunden till det vi i dag kallar den svenska välfärdsmodellen.Den svenska välfärdsstaten var inget resultat av revolution – utan av kompromisser. Mellan ideal och verklighet, säkerhetspolitik och social rättvisa, stat och arbetsmarknad. Det var denna balans som gjorde det möjligt att forma en av världens mest omfattande välfärdsmodeller.Sverige skapade sin efterkrigstidens välfärdsstat genom ett nära samspel mellan socialdemokratisk vision, stark facklig samordning och neutralitetspolitiks anpassning till kalla kriget. Modellen blev en kompromiss mellan realpolitik och social rättvisa, med höga skatter, generella trygghetssystem och statliga bostadsprogram. Under högkonjunkturens tryck växte ett välfärdssamhälle fram som överlevde både politiska stormar och internationella kriser.Genomgripande reformer 1945–1965 • Allmän sjukförsäkring och barnbidrag (1948) • Förbättrade pensioner • Stöd till bostadsbyggande (1947) – ett förspel till Miljonprogrammet • Arbetarskyddslag (1949), tre veckors semester (1951), fria skolmåltider (1955) • Solidarisk lönepolitik och lagstadgad likalön (1965)Bildtext: En kvinna med barnvagn utanför Konsum Snabbköp – ett tidstypiskt motiv från efterkrigstiden då den svenska välfärdsstaten växte fram och konsumtionsmönstren förändrades. Tillgången till snabbköp och modern handel blev en symbol för folkhemmets ökade levnadsstandard och den nya vardagen för familjer. Fotograf: Karl Heinz HernriedKälla: Nordiska museet, identifikationsnummer NMA.0030041 Licens: CC BY-NC-ND (Erkännande–IckeKommersiell–IngaBearbetningar)Musik: Scat Time Lounge av Yagull Music, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Giorgio Armani har avlidit, 91 år gammal. Av den anledningen påminner vi om det här avsnittet från 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Giorgio Armani var en av modevärldens mest framgångsrika designer någonsin. Han var också en av de mest energiska. I juli förra året fyllde han 90 år och först då började han personligen slå av på takten, lite grann. Men hans modemärke – eller märken, för det finns fler – har lagt in en extra växel och går som tåget.Men så ligger den stil som Armani alltid konsekvent förespråkat under snart femtio år – en nedtonad elegans i neutrala färger utan logotyper – helt rätt i en tid där det gafflas om ”stealth wealth” och ”quiet luxury” där kläder ska viska och inte skrika.Och ingen har gjort mer än Giorgio Armani för att hålla kostymen relevant inom modet, hur ofta den än har räknats ut. Redan i slutet av 1970-talet introducerade han en helt ny typ av kostym genom att göra den: ”lika mjuk som en cardigan och lika lätt som en skjorta”, som han själv har beskrivit den som.Giorgio Armani var också först med att klä Hollywoodstjärnor på röda mattan. Idag är fenomenet att modehus sponsrar kändisars kläder till röda mattan mera regel än undantag. Vi träffar journalisterna Hans Shimoda och Agneta Elmegård för att ta reda på hur utvecklingen sett ut i Sverige, samt hur det går till när röda mattan-kläder betygssätt. Skönhetsjournalisten Hedvig von Mentzer berättar om hur det gick till när Armanidoften Acqua di gio erövrade världen. Och så pratar vi Armanikostymer och skrädderikonst med modechefen Daniel Lindström och skräddaren Frederik Andersen.Gäst i studion är Cia Jansson, mediechef på Aller media och modejournalist.

Allsvenskan tuffar på, och kan enligt Mattias TYP avgöras i den här omgången. Elvira har blivit frälst av föreningslivet i svenska cupens andra omgång och KAN egentligen Värnamo kraftsamla sig upp över kvalsträcket med den vinst de nu har i bagaget? Med: Elvira Dietmann och Mattias Tengblad.

M&M oense: Ska man berätta om otrohet? & Så bevarar ni nyfikenheten! & En introverts bekymmer: ”känner att jag är fel” & Rätt att berätta för barnen fast vi inte kan flytta isär än? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet möter vi Anders Nilback och Helene Wettergren som bytt bana sent i yrkeslivet, båda var över 50 år när de bestämde sig för att bli poliser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det är ett helt nytt yrke att lära känna, det är skitkul och skitsvårt men jag tänker att det kommer att bli skitbra sen”, säger förskolläraren och rektorn Helene Wettergren, 55. Nu har Helene Wettergren tre terminer och aspiranten kvar innan hon får kalla sig polis. Redan som liten drömde hon om att bli polis och faktum är att hon kom in på utbildningen redan för 20 år sedan. Men hon fick till slut tacka nej, familjelivet kom emellan. Utbildningen hon går nu är en variant – på deltid – som skapats för att nå personer som av olika anledningar inte kan plugga på heltid. ”Min familj och mina vänner är stolta över mig. De tycker nog att jag är lite häftig som faktiskt har vågat. Men en och annan tycker säkert att jag är galen”, säger hon. En som har varit i samma situation men som nu är färdig polis är Anders Nilback. I nästan hela sitt yrkesliv har han jobbat i det privata näringslivet, och bland annat som vd på flera företag tills han bestämde sig för att byta bana. I somras blev han, som 60-åring, fast anställd vid polisen på Hisingen i Göteborg. ”En del säger, nu har du blivit polis och nu har du inte så långt kvar att jobba men jag har ju nära tio år kvar så för min del är det nästan den längsta tiden jag har varit på något ställe”, säger Anders Nilback. Programledare: Petra Berggren och Jenny Hellström Producent: Jenny HellströmReportrar: Carolina Bergquist och Pernilla WadebäckLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Rysslands isolering bryts delvis när Trump och Putin möts. Larm om barnarbete i ryska drönarfabriker. Låt dem äta gröt? Barn går hungriga under sommarlovet. Tiktokifieringen av fransk politik skapar debatt. Programledare: Staffan Dopping.

Nanna Olasdotter Hallberg om en manisk höst och dag 1 efter semestern och det har redan gått åt helvete. Att dejta sig själv, selfie stick i kyrkan och ismannen Ötzi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Caisa Ederyd och Axel Winqvist

Redan när han tillträdde höll han ett av tidernas mest berömda tal. Fråga inte vad ditt land kan göra för dig, sade Kennedy, och själv bidrog han starkt till att rädda världen från kärnvapenkrig, säger forskaren som nu skriver hans biografi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 18/1-2025. Historikern Fredrik Logevall är verksam vid Harvard i USA. Nu skriver han på en biografi i tre delar om John F Kennedy, som trots sin korta ämbetstid brukar röstas fram som landets populäraste president i modern tid.– Jag har kommit till slutsatsen att Kubakrisen är Kennedys största ögonblick, säger Logevall. De flesta av hans rådgivare säger ”we need to take these missils out”, och det är nästan bara Kennedy som står emot och istället vill hitta en politisk lösning, för att undvika ett kärnvapenkrig, säger han. Till Logevalls stora glädje så finns samtalen på band. Bland dem finns ett där Kennedys föregångare Eisenhower säger att en invasion av Kuba är det mest givna svaret på de sovjetiska kärnvapeninstallationerna där, men vilket Kennedy hörs tveka kring.Fredrik Logevall, som bor i Amerika sedan 12 års ålder, fick 2013 Pulitzerpriset för sin bok ”Embers of war” om bakgrunden till Vietnamkriget. Vi möter honom på plats vid Harvarduniversitetet där Kennedy en gång utbildade sig, för att höra hans syn på presidenten som mördades 1963 och varför han än idag är intressant och inspirerande.Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

För att få bättre lönsamhet och en mer miljövänlig odling blir dagens bönder mer skärmberoende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20 november 2024. Vi följer med den västgötske bonden Emil upp i traktorhytten. Där sitter han i skenet av tre skärmar och följer hur traktorn rör sig och hur såmaskinen och gödselspridaren potionerar ut gödsel och utsäde. Behovet av gödsel kan variera på ett och samma fält. Vissa delar av fältet behöver mycket medans andra klarar sig med lite mindre gödsel. Emil har med jämna mellanrum över fälten tagit jordprover som analyserats på laboratorium, för att får reda på gödselbehovet, och varje prov har sin exakta gps-punkt.Den här informationen används för att skapa en styrfil, som med satelitpositionering gps, styr gödselpridarens dator så att rätt mängd gödsel hamnar på rätt plats. Camilla Widebeck , programledarecamilla.widebeck@sr.seGustaf Klarin, reportergustaf.klarin@sr.se

Vad har du i din hand – som du kanske inte ens ser själv? I detta avsnitt av Momentum-podden samtalar Emmeli Ahlander och Ulrika Bilby om nyckel 3 från boken Du är utvald: Gåvor. Ett ärligt, uppmuntrande och skarpt samtal om hur vi ofta förringar våra styrkor, varför jämförelse och självkritik hindrar oss, och hur du börjar se, förvalta och använda det Gud redan lagt ner i dig – till glädje för både dig själv och andra. Du får också höra om kraften i förlåtelse, vikten av att tala liv in i dig själv, och varför nåden är avgörande för att kunna växa i sitt kall.

Lasse levde i över 20 år med en kvinna som bröt ned honom. Tillsammans fick de flera barn och under dessa år fick han utstå våld i olika former - psykiskt, fysiskt och ekonomiskt. "Allt kom smygande och tillslut kände jag inte längre igen mig själv - det var hemskt ", berättar Lasse. När våldet eskalerar bestämmer han sig för att fly tillsammans med sonen.Det här är ett avsnitt från maj år 2021.Följ @alskadepsykopat på Instagram.Redan nu kan man lyssna på hela säsongen av Älskade Psykopat på Podplay.se eller i appen Podplay. https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/alskade-psykopat-294350

Det var på Franska rivieran för hundra år sedan som solbrännan blev moderiktig mycket tack vare det trendsättande paret Gerald och Sara Murphy. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I vårsäsongens sista Samtal med Stil pratar Susanne Ljung och Samanda Ekman om solbrännans historia. Det blir Coco Chanel, Gerald och Sara Murphy och lättsinnigt strandliv på Franska rivieran.Nu tar vi semester, men är tillbaka med nya avsnitt av Samtal med Stil den 20 augusti. Trevlig sommar önskar vi alla våra lyssnare!

Flera händelser under kalla kriget i Sveriges visar att kriget var närmre än vad många tror idag. Sovjetiska ubåtar kränkte svenska vatten under långa perioder. Flera väl placerade spioner avslöjades och Sovjetiskt stridsflyg drogs sig inte för att skjuta ner svenska flygplan.Sverige ska under det 40 åriga kalla kriget uppleva fler kriser och hotande konfrontationer med Sovjetunionen. Kriser som fick spridning utanför eliterna med hjälp av allt mer frispråkiga medier som gärna ifrågasatte eliternas bild av händelser.Hur involverade var Sverige i det kalla kriget? Var vi passiva observatörer som studerade supermakternas kamp? Eller var vi i själva verket involverade? Och om så var fallet, när skulle vi då ha dragits in i det?Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den andra delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Sveriges roll i kalla kriget etablerades tidigt genom vårt lands geografiska läge mellan Sovjetunionen och Västmakterna. Redan under andra världskriget har Sverige i samarbete med Finland bedrivit en framgångsrik signalspaning på Sovjetunionen - en som så småningom kommer dra Sverige närmare kriget än vad vi tidigare trott.Fredagen den 13 juni 1952 försvinner ett av flygvapnens signalspaningsplan av typen DC3-a. Besättningen lämnar sitt sista livstecken klockan 11:23. Sovjetunionen förnekar all inblandning. De ansvariga inom flygvapnet förstår säkert vad som hänt DC3-an. Tidigare har sovjetiskt jaktflyg skjutit ner amerikanska signalspaningsflyg. Måndagen 16 juni 1952, tre dagar senare, befinner sig två svenska sjöräddningsplan av typen Tp 47 Catalina på Östersjön för att lokalisera det nedskjutna DC3-an. Uppdraget avbryts när ett av de två planen blir beskjutna av sovjetiskt jaktflyg och tvingas till en livsfarlig nödlandning.Sovjetunionen var lika intresserad av att spionera på Sverige som Sverige var intresserad av att spionera på Sovjetunionen. Ryska långtradare dök upp på ställen de rimligen inte borde vara på och polska tavelförsäljare misstänkliggjordes. Sverige byggde upp hemliga utrikesunderrättelseorganisationer utan riksdagens vetskap som 1973 avslöjades som IB-affären.Men den allvarligaste spionaffären under kalla kriget var flygöverste Stig Wennerström. Han är den farligaste spionen mot Sverige som avslöjas under kalla kriget.Samtidigt var Sverige i allra högsta grad redo för krig och attacker. Sverige var ett av världens mest militariserade samhällen i fråga om hur mycket vi satsade på vårt försvar, med förmågan att mönstra en armé på 800 000 man. Och trots att vi inte var mer än drygt 7 miljoner invånare under 1950-talet och 1960-talet utvecklade vi stridsflygplan, stridsvagnar, stridsfordon, ubåtar och en atombomb.Flera händelser i Sveriges 1900-talshistoria – däribland ubåtar som går på grund, ertappade spioner och nedskjutna flygplan – visar att kriget var närmre än vad många tror idag.Medverkade: Martin Hårdstedt och Wilhelm Agrell.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig Lagerkvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Att dagligen få höra att man är så oönskad och att känna att man är oönskad - det knäcker på en otroligt mycket".I det här avsnittet möter vi Anna som berättar om hur det är att leva med en psykopatisk förälder. Redan som tvååring började hennes mamma att slå henne. Uppväxten kantades av fysiskt våld som senare övergick till psykisk misshandel och manipulation. I vuxen ålder eskalerade det till mordhot.Det här avsnittet är från juni år 2020.Följ @alskadepsykopat på Instagram.Beställ ”Älskade Psykopat - min historia” signerad: https://mondialshop.se/products/signerad-alskade-psykopat-min-historia?_pos=1&_psq=%C3%A4lskade+psy&_ss=e&_v=1.0Alla säsonger av Älskade Psykopat finns på Podplay:https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/alskade-psykopat-294350