Podcasts about nyligen

En kväll i september ringer en tonårskille på dörren till ett radhus i Limhamn. Killen har med sig en Rambo-kniv och uppdraget att mörda irankännaren och regimkritikern Arvin Khoshnood. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag hade gjort mig beredd för mitt livs viktigaste kamp, jag var väldigt rädd men jag försökte hålla mig lugn och fokuserad för familjens skull, berättar han. Kvällen den 2 september 2025 är som vilken vanlig kväll som helst men den ska komma att förändra livet totalt för irankännaren och regimkritikern Arvin Khoshnood och hans familj. De ska snart gå och lägga sig när det ringer på dörren. Khoshnoods fru öppnar, utanför står en tonårskille som hon inte känner igen och säger att han söker Arvin. Hon stänger dörren och ropar på sin man, som direkt anar oråd. Vad ingen av dem vet just då är att tonåringen har med sig en kniv och uppdraget att hugga ihjäl Khoshnood. – Vi lever på hemlig ort, långt borta från vår familj och våra vänner och allting som vi hade byggt upp, säger Arvin Khoshnood idag.Nyligen dömdes tonåringen och flera andra unga killar för förberedelse till mord. Motivet är inte klarlagt men en av polisens teorier är att ”främmande makt” kan ligga bakom. – En efter en har vi avfärdat de olika scenarier som fanns, förutom ett enda scenario, att det här var ett morduppdrag beställt av den Islamiska regimen i Iran, säger Arvin Khoshnood. I avsnittet hör du även Moa, utredare vid grova brott hos polisen i Malmö och Gabriel Wernstedt, pressekreterare på Säkerhetspolisen. Programledare: Jenny Hellström och Linus LindahlLjud: Fredrik NilssonProducent: Jenny HellströmKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Nyligen blev det känt att AI-bolaget Anthropic tagit in 65 miljarder dollar i en ny finansieringsrunda. Detta är bara ett i raden av AI-bolag som plockar in astronomiska summor. Men var kommer pengarna ifrån? Det undrar Tech brief-lyssnaren Buskträd på X. Björn Jeffery berättar om en del kreativa sätt för att få till pengarna – exempelvis att belåna sina Open AI-aktier för att köpa ännu mer Open AI-aktier. Henning Eklund drar sig till minnes något han lärde sig som ung ekonomijournalist, nämligen att mycket av de där pengarna faktiskt inte finns på riktigt. Med humor och initierade källor tar SvD:s journalister med dig när framtiden skapas. Med Björn Jeffery, Sophia Sinclair och Henning Eklund. Producent och redaktör Tove Friman Leffler.

I studion: Fredrik Söderholm, Vanja Engström, Simon Gärdenfors, Sanna Dollan, Phlip Oros, August Bohlin

I studion: Fredrik Söderholm, Vanja Engström, Simon Gärdenfors, Sanna Dollan, Phlip Oros, August Bohlin

I slutet av december 2025 rämnar fasaden som omgärdat den stora herrgården när kvinnan i familjen slår larm om att hon har utsatts för våld av sin man i många år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Hon sitter i rullstol vid det här tillfället, så han kör ut hennes rullstol och sedan hotar han med att säga att han ska köra ut henne i sjön, säger åklagaren Magnus Ling. Kvällen den 27 december larmas polisen till en stor herrgård mitt i Småland. Kvinnan som ringer är i 60-årsåldern. Hon har låst in sig i sin bil för att skydda sig från sin man, greven, som har hotat att köra ned henne i sjön. – Det brukar vara en händelse som utlöser det, att nu räcker det. Då bestämmer hon sig för att anmäla, hon känner att hon inte har något annat val, säger kvinnans målsägandebiträde Sara Derakti. Det blir upprinnelsen på en utredning som ska vittna om många år av våld, där kvinnan har dokumenterat många av händelserna i både ljud, bild och i sin dagbok. – Hon har skickat bevis till sina väninnor, som de inte har fått öppna – såvida det inte händer henne någonting, säger Jonathan Bergman, reporter på P4 Kronoberg som bevakat fallet. Nyligen dömdes kvinnans man, mot sitt nekande, till tre års fängelse för grov kvinnofridskränkning och grov misshandel. I den grova fridskränkningen ingår över 35 fall av misshandel. Mannen frias också från en rad punkter där tingsrätten konstaterat att bevisningen inte räckt till.Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlReporter: Josefin LodenmoLjud: Fredrik NilssonProducent: Jenny HellströmKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Sverigedemokraternas partiledare om äldreomsorg, tonårsutvisningar, ministerposter och finanspolitik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med knappt fyra månader kvar till riksdagsvalet ligger Sverigedemokraterna och regeringen fortfarande efter i opinionen, de behöver mellan 200 000 och 250 000 fler röster för att vinna valet. Men Jimmie Åkesson säger att de låg under även inför förra valet. ”Det vi behöver göra är precis det som vi, Sverigedemokraterna, gjorde förra gången. Vi mobiliserade våra väljare. Vi mobiliserade väljare också från den berömda soffan. Vi lyckades också få en del väljare från Socialdemokraterna att rösta på oss. Vi behöver göra samma sak igen”, säger Jimmie Åkesson. För att locka fler kvinnor ur LO-kollektivet vill Åkesson bland annat fokusera på äldreomsorgen. ”Arbetsvillkoren är ju kraftigt drabbade av det faktum att man har använt äldreomsorgen som ett integrationsprojekt. Anställt människor som inte behärskar språket, som inte kan jobbet, som saknar den sociala, kulturella kompetens som krävs för att kunna utföra jobbet på ett vettigt sätt”, säger Jimmie Åkesson Men är inte problemet att det inte finns arbetskraft, hur man än letar, snarare än att det är fel personer som finns där? ”Jag har lite svårt för den utgångspunkten eftersom vi trots allt har en halv miljon människor arbetslösa. Vi har haft en arbetslöshet som har varit ganska hög under väldigt lång tid. Tyvärr måste jag ändå säga att vi inte heller under den här mandatperioden än har lyckats helt med de här matchnings-insatserna. Vi behöver ställa om utbildningspolitiken i högre grad mot de behov som finns på arbetsmarknaden. Det har vi inte gjort”, säger Jimmie Åkesson. Ny linje kring s.k. tonårsutvisningarRegeringen och Sverigedemokraterna har under mandatperioden stramat åt migrationspolitiken, färre invandrare ska komma till Sverige och fler som redan bor här ska lämna landet. Sverigedemokraterna vill under nästa mandatperiod ändra lagen för att kunna riva upp redan bevilja uppehållstillstånd. I början av året väckte flera fall av s.k. tonårsutvisningar kritik och debatt. I mars beslutade regeringen och Sverigedemokraterna att se över reglerna och i väntan på de nya reglerna har Migrationsverket pausat handläggningen av liknande ärenden. Nyligen öppnade Jimmie Åkesson för att även pausa redan beslutade utvisningar i väntan på de nya reglerna. ”Tydligen är det inte så att de omfattas och jag har svarat på frågor och sagt att jag tycker det vore rimligt att även de omfattas. Precis som när vi nu prövar medborgarskap mot de nya tuffare reglerna och inte de gamla”, säger Jimmie Åkesson. Varför är det rimligt? ”Ja, de är ju här. Det kommer ny lagstiftning som förmodligen skulle gynna åtminstone några av dem. Då borde de prövas mot den lagstiftningen”, säger Jimmie Åkesson. Tidigt under året så verkade ni inte tycka att de här tonårsutvisningarna var ett problem och sen ändrade ni er. Vad var det som fick er att ändra er? ”Jag upplever inte att jag har ändrat mig åtminstone. Jag har fått ett antal frågor om hur jag känner inför att enskilda personer blir utvisade och då har jag hänvisat till att jag inte är detaljinsatt i de här enskilda fallen så jag känner inget särskilt alls. Det jag konstaterade var att vi kan inte bygga en lagstiftning som är individanpassad. Vi kan inte ha en lag som säger att är du snäll och duktig så får du bo i Sverige. Vi behöver ha mer objektiva kriterier än så. Nu finns ju den här möjligheten att ändå göra nånting av den här anhöriginvandringsutredningen och då är jag beredd att göra det. Det kommer sannolikt att bli så inom kort”, säger Jimmie Åkesson. Kräver tyngsta ministerposternaStatsminister Ulf Kristersson (M) och Jimmie Åkesson har enats om att om Tidöpartierna vinner valet ska Ulf Kristersson bli statsminister även Sverigedemokraterna får fler mandat, och att Sverigedemokraterna ska få stort sakpolitiskt inflytande över migration och integration. Innebär det alltså att en Sverigedemokrat bli migrationsminister? ”Ja, det är min utgångspunkt. Det tror jag att våra väljare förväntar sig. När vi och Moderaterna hade den här diskussionen var det ganska naturligt att om vi ska släppa statsministerposten innan valet så är det ju också rimligt att vi får nånting tillbaka från Moderaterna som vi tycker är viktigt, och migrationspolitiken är viktig för oss och för våra väljare”, säger Jimmie Åkesson. Vill ni sen ha ministerposter i proportion till hur stora ni blir? ”Ja. Det är också, som jag upplever det, den diskussion vi har haft med de andra partierna, att utgångspunkten måste vara proportionerligt och lika inflytande”Ja, det borde innebära, om jag har räknat rätt, knappt hälften, elva, tolv ministerposter. Stämmer det? ”Mm, det gör det nog.” Med tanke på att ni inte får statsministerposten, som du var inne på, borde ni inte kompenseras lite extra för det och få fler tunga poster? ”Nu har ju inte valet varit än men låt oss säga att det parlamentariska läget är som det är idag där vi är största parti i regeringsunderlaget så är det väl rimligt att vi får ett inflytande i proportion till det och att vi då också kompenseras eftersom vi inte har statsministerposten, absolut”, säger Jimmie Åkesson. Idag har ju Moderaterna de här fyra som är de kanske tyngsta posterna vid sidan av statsministern. Finansminister, utrikesminister, justitieminister, försvarsminister. Borde SD ha någon av de fyra posterna om ni sitter i regering? ”Ja, jag skulle betrakta det som fem poster som är väldigt tunga, inklusive statsministerposten. Om vi är största parti så borde vi ju rent proportionerligt ha tre av dem” säger Jimmie Åkesson. Ja, och vilka tre skulle du prioritera då? ”Jag kommer inte att prioritera dem här i radio med dig, hur mycket du än vill det. Men det är viktiga poster naturligtvis.”Ja, då tänker jag kanske att Moderaterna inte släpper ifrån sig finansministerposten. Att det är utrikesminister, justitieminister och försvarsminister du menar?”För mig ligger alla de fyra på bordet, och alla övriga just nu 19 statsrådsposter också. Det enda som vi har sagt på förhand är att statsministerposten, den får Moderaterna. Moderaterna kommer då att stötta oss när vi vill ha migrationspolitiken. I övrigt ligger allt på bordet”, säger Jimmie Åkesson. Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Fredrik FurtenbachProducent: Maja LagercrantzResearch: Johanna PalmströmTekniker: Lisa Nilsson Intervjun spelades in fredag den 22 maj 2026.

Magdalena Andersson vill ha nya blocköverskridande samarbeten, handlar det om pragmatism eller politisk spel? Och varför pratar många politiker om miljardärer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyligen föreslog Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och partiets ekonomiskpolitiska talesperson Mikael Damberg att det behövs breda samarbeten över partigränserna. Om paritet vinner valet ska de bjuda in oppositionen till samarbete inom flera olika områden. Är förslaget mest politisk strategi eller handlar det om omtanke för Sveriges framtid? Vad tycker egentligen Tidöpartierna om att Socialdemokraterna bjuder in till dans? Går det att tolka förslaget som en invit till Ebba Busch?Ordet miljardär har hamnat på ovanligt många politikers läppar den senaste tiden. Liberalernas Simona Mohamsson vill fördubbla antalet svenska miljardärer. Samtidigt som vänsterledaren Nooshi Dadgostar vill se en ny miljardärskatt. Varför bryr sig politikerna så mycket om miljardärer?Vi tittar också närmare på partipolitiska språkkrav, politisk dresscode och Liberalernas förslag att “Reclaim the snällhet”. Avsnittet kan innehålla spår av didgeridoo. Tisdag – Det politiska spelet i tisdags ställde frågan om politiken vill in i sängkammaren? Fler IVF-försök, höjda barnbidrag och skrotade pappamånader. Partierna använder familjepolitiken för att flirta med väljarna. Lyssna på avsnittet här.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Nadia Jebril gar gärna pa restaurang sjalv. Att inte behova ta hansyn till nagon annan, bara njuta av maten i lugn och ro. Sjalv. Som pinne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ensamgästen kallas i krogbranschen för ”pinne”. – Om jag är nyfiken på ett stället orkar jag inte göra en gallup-undersökning på vem som vill eller inte vill följa med. Jag går dit själv! säger Nadia Jebril.Nyligen skrev hon en krönika i Dagens Nyheter om njutningen med ensam-ätandet. Hon tror att fler skulle vilja äta ensamma på krogen, om de bara vågade.– Det finns ett stigma. Det är känsligt med ensamhet. Och måltiden är så laddad med värden som gemenskap. Kanske kan det vara en solidarisk handling att ibland gå ut och äta själv. Att visa att det är okej att vara ensam. Ensamätandet kan också göras hemma. En lugn stund hemma.– Kanske tända ett ljus och hedra sig själv, säger Nadia.Samtalet handlar också om uppväxten i ett gatukök, om att komma från en stor familj men själv ha en liten kärnfamilj, om matuppfostran, om att inse att ens barn inte alls har arfid utan snarare är en foodie. Och att sorg kan uttryckas i formen av ett bröd som doppas i olivolja och kryddblandningen za'atar. Recept på egen za'atar:2 msk timjan2 msk sumak2 msk rostade sesamfrönEn nypa saltMortla ihop ingredienserna. Doppa bitar av bröd i olivolja och sen i kryddblandningen. Ät.

Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson om fastighetsskatt och miljardärsskatt och om hur de ska kunna enas inom oppositionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ida Gabrielsson är vice ordförande och ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet. Hon leder också en arbetsgrupp som förbereder regeringsförhandlingar efter valet. Hon säger att hon i sådana förhandlingar skulle prioritera att få ner hushållens kostnader:”Och då gäller det att pressa bankerna, matjättarna, elen men också hyrorna. De har ökat extremt mycket, tredubblats under den här perioden, ökningen alltså. Sen handlar det om välfärden. Vi kan inte fortsätta att inte betala det det kostar, vi måste höja lönerna för dem. Och så måste staten investera mer”, säger Ida Gabrielsson.När det gäller vilka departement Vänsterpartiet vill ha makt över svarar hon att det är en senare fråga, men hon ger några ledtrådar kring prioriterade ministerposter för Vänsterpartiet:”Socialförsäkringarna är ju en jättestor andel av statsbudget, så det är ju jätteviktigt, och finansmarknaden handlar ju om bankerna och civilministern kan ju ha ansvar för delar av konkurrensen och kommunernas ekonomi”, säger Ida Gabrielsson.Svårt ena oppositionenPå Vänsterpartiets kongress i april klubbades linjen att inte släppa fram en regering där partiet inte ingår efter valet i höst. Partiet har länge försökt ena oppositionen och förordat att de ska gå fram som ett gemensamt regeringsalternativ inför valet. Nyligen skickade Nooshi Dadgostar (V) ett brev till Elisabeth Thand Ringqvist (C) med en inbjudan till samtal, men det brevet fick inget svar. Nu säger Ida Gabrielsson att hon inte tror att det kommer att gå att ena oppositionen före valet.”Det tror jag att vi får acceptera nu att nu har man sagt att innan valet så vill man inte samlas. Vi hade ju önskat att man gjorde det”, säger Ida Gabrielsson.Nya skatterVänsterpartiet går till val på att höja inkomstskatten för höginkomsttagare och införa bankskatt och en miljardärsskatt. De vill också utreda egendomsskatter, som fastighetsskatten. Idag finns en kommunal fastighetsavgift på max 10 074 kr per år. Ida Gabrielsson säger att de tittar på att längre fram införa en statlig fastighetsskatt på villor som är värderade till 13 miljoner eller mer.”Problemet idag med den fastighetsavgift vi har är att den är platt, det kostar lika mycket med ett hus i Norrlands inland som på solsidan i Saltsjöbaden, det är inte en bra modell (...)Jag tycker att man skulle kunna fundera på om det inte är vettigare att man får betala mindre om man har billiga bostäder och den som har en villa värderad till 13 miljoner eller så, den kan kanske få betala lite mer då”För att hushåll med låga inkomster inte ska tvingas flytta om fastighetsskatten blir för hög vill partiet se en gräns på max fyra procent av inkomsten. Fastighetsskatt är inte något partiet kommer att driva i eventuella regeringsförhandlingar efter valet, men de vill utreda hur den skulle kunna utformas.Ida Gabrielsson säger att de allra rikaste behöver bidra mer till välfärden. Det är skälet till att de går fram med förslaget om en miljardärsskatt.”Istället för att gynna investeringar och arbete så har vi gynnat spekulation på fastighetsmarknaden och annat, det kan man åtgärda. Sen kan de behöva bidra mer i orostider. Vi har ett krig i vårt närområde. Vi har inte råd med välfärden om man inte ser till att fylla på statskassan”, säger Ida Gabrielsson.ExitskattI Norge har förmögenhetsskatten fått många förmögna norrmän att flytta utomlands. För att undvika att så sker tycker Ida Gabrielsson att man ska utreda en s.k. exitskatt som miljardärer ska betala om de flyttar utomlands.”Jag tänker så här: Det känns väldigt oanständigt att i en situation där vi har stora bördor som människor får bära i Sverige, hushållen, välfärden, vi har ett krig i vårt närområde. Då borde man inte fly landet, utan då borde man vara här. Och annars behöver vi titta på sånt”, säger Ida Gabrielsson. Gäst: Ida Gabrielsson, Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talespersonProgramledare: Johar BendjelloulKommentar: Lova Olsson Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Jacob GustavssonIntervjun spelades in onsdagen den 13 maj 2026.

Imperiet var Sveriges i särklass största rockband i mitten och slutet av åttiotalet. För oss som var unga då fanns ingenting annat.Med vemodig, sotig och poetisk blick skildrade bandet både sin samtid och varje längtande medmänniskas inre liv med en nerv, energi och briljans som fortfarande är närmast oöverträffat i svensk musikhistoria.Nyligen kom det en dokumentärfilm (finns på SVT) om bandets explosionsartade historia.Fred Asp blev bandets trummis när basisten Christian Falk en kväll på Ritz i Stockholm kom fram och frågade: " Vill du vara med i Imperiet?"Fred blev bandets trummis och fick vara med om bandets branta resa mot de allra största scenerna, inte bara i Sverige utan också utomlands. Imperiets stjärna steg och brann fort. En påfrestande utlandslansering dränerade medlemmarna och 1988 splittrades bandet.Vad hände med Fred Asp då?Hur ser han sin tid i Imperiet?Hur är det egentligen att ha skapat musik som människor lyssnar på och älskar fyrtio år senare?Går det ens att ta till sig?Vad drömmer han om nu? Hur gick det till när han bestämde sig för att skriva och ge ut en bok om, bland annat, sin tid i bandet.Möt, som boken också heter, "En obskyr trummis i Imperiet."Programledare: Henrik Eriksson & Marcus BirroFölj oss på Tiktok: https://www.tiktok.com/@24fragorpodcastFölj oss på Instagram: https://www.instagram.com/24fragorpodcast Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kjell Borgström har bott i Krusboda i 51 år och har varit med i Naturskyddsföreningen så länge han minns. Han har arbetat som arkitekt och tyngdpunkten för hans engagemang har varit samhällsplanering. I styrelsen har han skrivit 110 yttranden om de förändringar som planerats som påverkat naturvärdena. Nyligen kunde man läsa i lokaltidningen om hur Kjell snickrat ihop en uggleholk till Tyresös kända kattuggla vid Kolardammarna. I samtalet med Ann Sandin-Lindgren diskuterar de hur Tyresö har utvecklats och vilka aktiviteter och frågor som Tyresö Naturskyddsföreningen (TNF) organiserar. Det är glädjande att TNF har 1500 medlemmar men Kjell menar att fler måste engagera sig i styrelsearbetet efter att eldsjälen Solveig Dahl trappar ner.

Det råder en mycket bräcklig vapenvila mellan Israel och iranskstödda Hizbollah i Libanon. Sedan i början av mars har över 2 000 personer dödats i Libanon i israeliska attacker. Över tusen byggnader har bombats sönder och mer än en miljon libaneser har tvingats på flykt. Nyligen dödades också flera räddningsarbetare när deras ambulanser, som var på plats för att hjälpa personer som skadats i tidigare attacker, bombades. Hur ser vardagen ut för libaneserna som är fast i kriget mellan Israel och Hizbollah? Vad innebär egentligen den rådande vapenvilan? Kommer den att hålla? Gäst: Johan Mathias Sommarström, Aftonbladets utrikeskommentator Programledare och producent: Love Isakson Svensén Klipp från: BBC Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Det är 40 år sedan reaktorn i dåvarande ukrainska sovjetrepubliken exploderade. Vilka blev hälsoeffekterna, och hur allvarliga är krigsskadorna på den nya inneslutningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i mars 2026.Tjernobylolyckan den 26 april 1986 började med ett säkerhetstest som borde ha avbrutits vid flera tillfällen. Bristande säkerhetskultur bidrog till att reaktorn gick in i en okontrollerad kedjereaktion och exploderade. Nedfallet följde vindarna mot nordväst och gav utslag på mätningar i Sverige, innan Sovjetunionen erkände olyckan.I närområdet blev brandmän och räddningspersonal akut strålsjuka och 28 av dem dog. Men att reda ut övriga hälsoeffekter är svårare. Modelleringar pekar på tiotusentals cancerfall i Europa, medan den tydligaste kopplingen finns för sköldkörtelcancer hos barn i Ukraina och Belarus. Men hur man ska beräkna effekterna av den oro som katastrofen orsakat genom åren?I dag är den förbjudna zonen runt Tjernobyl fascinerande och skrämmande på samma gång, med vildvuxen natur som tar över där människor bott. Samtidigt har kriget åter riktat fokus mot platsen. Nyligen slog en rysk drönare hål i den nya säkerhetsinneslutningen som kostat över 15 miljarder kronor att bygga, så att den nu inte längre håller tätt. Reparationen bedöms svår.Intervjuerna till programmet gjordes vid ett seminarium på Strålsäkerhetsmyndigheten, som går att se i sin helhet här.Medverkande: Lena Konovalenko, fysiker och radioekolog, Strålsäkerhetsmyndigheten, uppvuxen i Kiev; Kerstin Lundmark, arbetade vid dåvarande Statens strålskyddsinstitut; Joachim Nilsson, nuklearmedicinsk sjukhusfysiker, knuten till Karolinska institutets kunskapscentrum för strålningsmedicin vid katastrofer; Jack Valentin, tidigare avdelningschef, Strålskyddsinstitutet; Katarina Danestig Sjögren, avdelningschef, Strålsäkerhetsmyndigheten.Ljudtekniker: Victor Bortas RydbergProgramledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seMedverkande reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Herman Liv är tillbaka i HV71. Nyligen kritade han ett tvåårigt kontrakt med moderklubben vid Vätterns södra strand, som också är klubben där hans avlidne pappa, Stefan Liv, för evigt kommer vara en gigantisk klubbsymbol. Vi träffar Herman i Husqvarna Garden efter hans första träning i HV-tröjan. Hur resonerade han kring tröjnumret? Hur märker han av klubbens röriga ledarsituation? Och hur är det att själv representera klubben som är så starkt förknippad med hans pappa? Gäst: Herman Liv, HV71 Programledare och producent: Maja Andersson Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Annakarin Thorburn och Magdalena Sørensen är två översättare som hade många översättningar bakom sig innan de gav ut sina första egna romaner. Nyligen kom Annakarin Thorburn ut med sin andra bok, "Du har din mor med dig", och för ett par år sedan debuterade Magdalena Sørensen med "Alltings ordning". I ett samtal med Med andra ords redaktör Jenny Aschenbrenner berättar de om hur skrivande och översättning konkurrerar och befruktar varandra och om att bära sin närhet till orden med sig genom båda verksamheterna.

Nyligen kunde vi läsa om ett utbrott av hjärnhinneinflammation i engelska Kent där två unga avled. Hör infektionsläkaren och forskaren Catherine Isitt berätta om diagnos och behandling, och varför det ofta är unga som drabbas.

Välkommen tillbaka Somna. Det är kul att du är här. Det är faktiskt kul varje gång. Jag vet att det kanske inte känns som att det är sant. Men det är det. Vi sitter ihop en stund, du och jag.Till sin natur är livet en lat process. Det är alltid det närmaste som gäller, det som kräver minst energi. Det är närheten som avgör, inte det som är bäst. Om du tänker tillbaka på ditt liv, är det inte så då? Att du valt det som är nära.Ibland fastnar tankar i huvudet. Jag kan inte riktigt varför det fastnar. Som ett litet frö som har börjat växa i en spricka. Jag pratade med en svamp som heter Ture. Han sa en sak som fastnade. Det vi ser när vi ser en svamp är inte svampen, det är dens fruktkropp. Hela svampen ligger under jord. De kommunicerar med varandra under skogens golv. Alltid som när man pratar med en svamp, så började vi prata om Japan. Ture har sedan han var 20 år velat åka till Japan.Jag har också velat åka till Japan. Jag har längtat till Japan. Har varit lite bitter på mig själv att jag inte åkt dit när jag var yngre och mer formbar. Nyligen insåg jag att jag inte vill åka till Japan längre, för då tvingas jag ge upp det Japan jag har inom mig. Den versionen av Japan är perfekt. Det finns en frihet med de inre platserna som man har på insidan som små skatter. En frihet som de riktiga platserna inte kan ge. Riktiga platser har en skyldighet mot sin egen komplexitet. Det är både fult och fint. I platserna inom oss kan vi välja ut allt det fina. Mitt Japan har inga oglamorösa ögonblick. I verkligheten är det inte som man har tänkt sig. Det är platt, tråkigt och fult.Jag tänker på en framtid där turismen är borta. Ersatt av VR-styrda robotar som besöker platser åt oss. För att de ska smälta in bland lokalbefolkningen ger man dem mänskliga ansikten och bygger proteser.Någon gång ska jag åka till Japan. Först måste jag göra mig av bilden jag har. Det handlar inte om att jag rätt att bli besviken, jag är ointresserad av att förstöra min fina bild.Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Civilminister Erik Slottner om AI-revolutionen, om beroendet av amerikanska it-tjänster och om KD efter valet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Erik Slottner (KD) är som civilminister ansvarig för hur regeringen ska hantera den snabba utvecklingen av artificiell intelligens, AI. AI-revolutionen beskrivs ibland som ett av de stora skiftena i mänsklighetens historia. Hur omvälvande tror Erik Slottner att den kommer att bli?”Jag tror att den kommer att bli väldigt stor. Även jag känner mig väldigt liten ibland när vi pratar om AI och de konsekvenser som AI kommer potentiellt att kunna få för oss som människor och våra samhällen”.Nyligen presenterade regeringen sin AI-strategi. Enligt den ska Sverige vara ett av de tio främsta länderna i världen inom AI. Och Sverige ska vara bäst i världen på att använda AI i den offentliga förvaltningen. Regeringen har gett omkring hundra myndigheter i uppdrag att öka användandet av AI under 2026.Kritiken: ”Högriskexperiment”Det här har mött kritik, Akademikerförbundet SSR har kallat det för ett högriskexperiment och menar att rättssäkerheten hotas när AI införs i verksamheter som hanterar känslig information och fattar myndighetsbeslut. Hur ska regeringen säkerställa att människor inte hamnar i kläm när ny teknik ska införas i så här hög fart?”Det där är väldigt svårt att garantera såklart, men vi har ju ett regelverk. Vi har ju väldigt starkt skydd vad det gäller persondata. Vi har starkt integritetsskydd. Det här är gemensamma dataskyddslagstiftningar inom den europeiska unionen. Nu aviserar man att man ska se över en del av detta därför att personskyddslagstiftningen kanske inte går i takt med utvecklingen inom AI. Tekniken går snabbt framåt. Vi kan jobba med kryptering av data som är känslig och ändå få användning av den datan. Men det här måste ske, alltså utvecklingen och användningen måste ske parallellt med utbildningsinsatser. Det här ansvarar till syvende och sist varje myndighet för”, säger Erik Slottner.Borde ni inte skjuta till en ordentlig peng för det här ska vara möjligt att genomföra för de som faktiskt ska göra det.”Det kan man tycka och jag förstår det. Ofta är det så att fackföreningar och myndigheter vill ha mer pengar. Men vi vet också att budgetpåsen är begränsad. Det finns väldigt mycket annat den här regeringen vill göra. Vi har nu ändå gjort den största AI-satsningen någon regering någonsin har gjort”, säger Erik Slottner.It-beroendet av USASvenska myndigheter är beroende av amerikanska it-tjänster för att kunna fungera, allt från molntjänster där data lagras, till e-post och journalsystem. På senare tid har riskerna med ett sådant beroende lyfts. Efter att USA hotade att ta över Grönland förra året började Danmarks regering att fasa ut amerikanska it-tjänster, som Microsoft, på departement. Men Erik Slottner säger att den svenska regeringen inte har några sådana planer.”Nu har ju Danmark en speciell situation, inte minst med det som har hänt med Trump och Grönland. Den diskussionen har accentuerats med anledning av det. Det finns inga sådana beslut om att vi ska klippa banden till amerikanska tech-bolag. Utan vi behöver skapa förutsättningar i Europa för att det ska bli mer attraktivt att investera i molntjänster och utveckla molntjänster i Europa. Där sker det nu ett arbete på EU-nivå med så kallat omnibus-paket som ska göra det mer attraktivt att investera i Europa”, säger Erik Slottner.Under Grönlandskrisen varnade det danska cybersäkerhetsrådet för att USA skulle kunna stänga ner Danmark på en timme om amerikanska molntjänster skulle släckas ner. Vilken är beredskapen i Sverige för om tjänsterna inte skulle gå att använda? ”Jag tror ändå att det scenariot är mycket mycket mycket osannolikt. Vi ska inte skapa nån panikstämning och där människor tror att om en timme eller i morgon kommer vi inte kunna använda min mejlkorg. Vi är inte där. Men med det sagt, ja, det är riskabelt att vara för ensidigt beroende av enskilda länder eller enskilda företag. Därför behöver vi stärka det europeiska oberoendet och suveräniteten inom det digitala området. Kring detta pågår nu ett intensivt arbete. I slutet av maj ska EU-kommissionen komma med förslag på en Data and AI Development Act som ska ge svar på en del av de här frågorna: Hur ska den digitala suveräniteten kunna öka? Det är en mycket viktig fråga för Europa, för vår säkerhet, men också för europeisk ekonomi och konkurrenskraft. Men det ska inte ske genom isolationism och klippa banden till USA”, säger Erik Slottner.KD efter valetDen senaste tiden har Liberalerna och Moderaterna var för sig gjort upp planer med Sverigedemokraterna om framtiden för Tidösamarbetet efter riksdagsvalet i höst. Vad tänker Erik Slottner om att de andra Tidöpartierna gör upp saker om regeringssamarbete utan att Kristdemokraterna är med?”Ebba Busch hade ju sin berömda köttbullelunch redan 2019 med Jimmie Åkesson, där vi tog bort våra röda linjer gentemot Sverigedemokraterna och sade att vi är öppna för samarbete med dem. Det var bilateralt. Sen kom Moderaterna efter, och sen har Liberalerna kommit med där också. Jag välkomnar detta. De får gärna ha bilaterala möten, men den överenskommelse kring politik som de kommer fram till, det står ju inte Tidö bakom, utan det kan bara vara mellan de två respektive partierna. Sen ska det förhandlas efter valet”, säger Erik Slottner.Gäst: Erik Slottner (KD), civilminister Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Evelina GalliProducent: Maja Lagercrantz Tekniker: Christian BarterIntervjun spelades in den 10 april 2026.

Varje sekund skapas ofantliga mängder datafiler i världen, och nya format för lagring avlöser varandra. Nu kommer glasskivor som ska hålla data i 10 000 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Djupt nere i ett bergrum på Kungsholmen i Stockholm lagrar Riksarkivet enorma mängder data, som ska bevaras ”in i evigheten”. Men de hårddiskar och databand har begränsad livslängd, så materialet måste kopieras över till nya lagringsmedier omkring vart femte år. Och när gamla disketter, cd-skivor och annat dyker upp och behöver läsas av så kan det innebära svårigheter, om de läsare som krävs inte finns på plats. Nyligen presenterade forskare en teknik som ska kunna lagra data säkert i 10 000 år på små tunna glasskivor. Det väcker frågor om vilken teknik den tidens människor kan förväntas använda och om hur mycket av de data som vi skapar som är av intresse för kommande generationer, och filosofiska funderingar om informationspåverkan mot samhällen långt in i framtiden. Medverkande: Johan Ekdahl, arkivarie Riksarkivet, Stockholm; Michael Fokine, professor tillämpad fysik, KTH; Gunnar Björk, professor emeritus tillämpad fysik KTH. I programmet hörs också Ioan Stefanovici på Microsofts forskningslaboratorium i Cambridge och Mark Russinovich, teknisk chef på molnlagringsplattformen Azure. Dessutom hörs arkivklipp ur Sveriges Radios program: Svenska Affärer, 1984-09-26; Framtid, 1991-09-30; Vetandets värld IT 2003-04-09.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducenter: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se

De kinesiska humanoiderna slår världen med häpnad. Men hur avancerade är Kinas robotar, egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Buddhistmunk, kung fu-dansare och barista. Kinesiska människoliknande robotar syns i många skepnader just nu och Moa Kärnstrand har fått tillfälle att testa några av dem i Peking. Nyligen blev dansande robotar på den kinesiska statliga nyårsgalan ett globalt viralt fenomen och i sociala medier sprids dagligen robotklipp från Kina. Hur tekniskt avancerade är de kinesiska robotarna? Och kan vem som helst köpa sig en humanoid?Ny arena i stormaktskampenKina tar täten i det globala robotracet och i Kinas nya femårsplan lyfts innovation inom AI och robotik fram som ett centralt mål för landet. Utvecklingen är redan en ny arena för stormaktskampen mellan Kina och USA och klart är att humanoidhajpen framstår som en stor PR-framgång för Kina. Hur kommer Europa förhålla sig till den snabbt växande kinesiska robotindustrin och vad händer när AI-robotarna blir en allt större del av den militära upprustningen?Medverkande: Moa Kärnstrand, Sveriges Radios Kinakorrespondent, Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinareporter, Christian Smith, docent och lektor på avdelningen för robotik vid Kungliga tekniska högskolan KTH i Stockholm.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeKällor ljudklipp: NBC News, Sky News Austraila, CNA, CCTV, Reuters.

Nyligen var AP-fondernas verkställande direktör i KU-förhör angående den förlust som man åsamkat pensionsspararna genom att investera i Northvolt, den största konkursen i svensk historia. Men AP-fonderna är inte unika i att investera i grön teknik som visar sig vara olönsam; alla pensionsfonder har ställt sina spargrisar till förfogande för den gröna tekniken. Varför ser vi denna misskötsel med våra pensionspengar? Och varför slukar den gröna omställningen pengar från hela det finansiella systemet? Det samtalar vi om i veckans Hotspot.Gäst i programmet är Johan Westerholm, ansvarig utgivare på Ledarsidorna.seSe programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se

Debatten om förtalsbrott pågår för fullt. Nyligen dömdes Dumpens grundare och regeringen har svängt i frågan nu öppnar de upp för att det ska bli tillåtet att varna sin omgivning för pedofiler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tycker kanske inte att det är bra att han bosätter sig på en ort med 350 personer, så då bestämde jag mig helt enkelt för att gå ut med namn och domar och personnummer, säger Josef Andreasen som bor i den lilla byn Älgarås i nordöstra Västergötland. Josef Andreasen säger att syftet var att varna byborna för mannen, som är dömd för sexualbrott mot barn, och han publicerar både mannens namn och vad han är dömd för på byns Facebooksida. – Inom extremhögern så finns det ju en tradition, eller i alla fall en tydlig historia, av att man använt sig av så kallad pedofiljakt för att rättfärdiga sin egen våldsutövning, säger Erik Glaad, granskande reporter på tidningen Expo. Josef Andreasen har en bakgrund i den högerextrema föreningen Det fria Sverige – som har ett starkt fäste i Älgarås men han har lämnat de uppdrag han haft för föreningen och säger att han lagt ut pedofilvarningen som vanlig bybo. Hans Facebookinlägg leder inte till några våldsamheter men det blir en hätsk stämning och den uthängde mannen ifråga gör en polisanmälan. I förhör ska han senare berätta att han haft svårt att röra sig ute och känt sig övervakad och även fått sluta på sitt jobb. Josef Andreasen döms senare till både böter och skadestånd för grovt förtal. I det här avsnittet tittar vi närmare på förtalslagstiftningen, vad får man säga och inte och varför. Nyligen dömdes en av Dumpens grundare och ansvariga utgivare för grovt förtal, efter att ha publicerat namn och bild på en man som Dumpen konfronterat. Regeringen har också gått ut med att man vill se över vad som ska betraktas som förtal, att det kanske ska vara okej att varna sina grannar för personer som dömts för allvarlig brottslighet. I det här avsnittet medverkar även Mårten Schultz, professor i juridik vid Stockholms universitet och expert på frågor om förtal och yttrandefrihet. Programledare: Petra Berggren och Pernilla WadebäckLjud: Fredrik NilssonProducent: Jenny HellströmKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

BOPOLPODDEN | Hur ska en tusenårig stad utvecklas utan att förlora sin själ? Och måste nya märkesbyggnader sticka ut, eller ska de i första hand samspela med platsen? Stockholms stadsarkitekt Torleif Falk gästar Bopolpodden för ett samtal om Nobel Center, stadsarkitektens roll och hur han ser på Stockholms utveckling. Nyligen riktade arkitekturkritikern Mark Isitt skarp kritik i Bopolpodden mot både Nobel Center och Stockholms sätt att hantera projektet. Torleif Falk försvarar byggnaden som väl inpassad i stadens landskap och menar att kritiken bygger på en annan ”syn på arkitektur”. I slutet av programmet kommenterar vår expert Lennart Weiss samtalet – han beskriver sin känsla som vemodig och menar att projektet är ett monument över landet lagom. Programledare: Anna Bellman.

Det är 40 år sedan reaktorn i dåvarande ukrainska sovjetrepubliken exploderade. Vilka blev hälsoeffekterna, och hur allvarliga är krigsskadorna på den nya inneslutningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tjernobylolyckan den 26 april 1986 började med ett säkerhetstest som borde ha avbrutits vid flera tillfällen. Bristande säkerhetskultur bidrog till att reaktorn gick in i en okontrollerad kedjereaktion och exploderade. Nedfallet följde vindarna mot nordväst och gav utslag på mätningar i Sverige, innan Sovjetunionen erkände olyckan.I närområdet blev brandmän och räddningspersonal akut strålsjuka och 28 av dem dog. Men att reda ut övriga hälsoeffekter är svårare. Modelleringar pekar på tiotusentals cancerfall i Europa, medan den tydligaste kopplingen finns för sköldkörtelcancer hos barn i Ukraina och Belarus. Men hur man ska beräkna effekterna av den oro som katastrofen orsakat genom åren?I dag är den förbjudna zonen runt Tjernobyl fascinerande och skrämmande på samma gång, med vildvuxen natur som tar över där människor bott. Samtidigt har kriget åter riktat fokus mot platsen. Nyligen slog en rysk drönare hål i den nya säkerhetsinneslutningen som kostat över 15 miljarder kronor att bygga, så att den nu inte längre håller tätt. Reparationen bedöms svår.Intervjuerna till programmet gjordes vid ett seminarium på Strålsäkerhetsmyndigheten, som går att se i sin helhet här.Medverkande: Lena Konovalenko, fysiker och radioekolog, Strålsäkerhetsmyndigheten, uppvuxen i Kiev; Kerstin Lundmark, arbetade vid dåvarande Statens strålskyddsinstitut; Joachim Nilsson, nuklearmedicinsk sjukhusfysiker, knuten till Karolinska institutets kunskapscentrum för strålningsmedicin vid katastrofer; Jack Valentin, tidigare avdelningschef, Strålskyddsinstitutet; Katarina Danestig Sjögren, avdelningschef, Strålsäkerhetsmyndigheten.Ljudtekniker: Victor Bortas RydbergProgramledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seMedverkande reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Kvällen den 24 februari 2025 hörs plötsligt en lång rad smällar utanför ett hyreshus i Alby, en ung man har skjutits ihjäl av misstag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag skrek av ilska och sa ”vem kan den stackars mamman vara vars barn ligger där”, utan att veta att det handlade om mitt barn, berättar Murads mamma Muna. Muna, hennes man Ahmed, och parets två döttrar sitter alla och pluggar hemma i lägenheten. Snart ska deras äldsta barn, sonen Murad, komma hem. Då hörs flera smällar, Muna springer till köket och ser en ung man ligga ihjälskjuten utanför porten – det är Murad. Mördaren flyr till fots men kan snart gripas. Han är 18 år och misstänks ha rekryterats av en norsk tonåring, på uppdrag av Foxtrot. Den egentliga måltavlan tros ha varit en rappare i Stockholmsområdet. Utredningen ska senare visa att 18-åringen sökt uppdrag i flera veckor, han berättade för sina kompisar att det fanns ”mordjobb” och att han skulle tjäna 100 000 kronor. Inför mordet ställde han flera frågor till ChatGPT: “Om jag dödar någon hur gör jag så att jag inte blir tagen av polisen” och “Hur länge kan man sitta i fängelse för mord om man är 18 år gammal”. – Han var inte från den här miljön, min uppfattning är att han knarkade den här typen av kultur, han var väldigt hungrig på att få tillhöra den här delen av samhället, säger polisen Wahab Akman som förhört 18-åringen flera gånger. Nyligen dömdes 18-åringen i hovrätten, mot sitt nekande, till livstids fängelse. Rättegången mot den norska tonåringen som misstänks ha rekryterat honom pågår i Norge just nu. Den som misstänks ha anstiftat mordet är Foxtrottoppen Ali Shehab som sitter frihetsberövad i Irak. I det här avsnittet medverkar Murads föräldrar, Muna och Ahmed, samt polisen Wahab Akman och Sverre Holm-Nilsen, krimreporter på NRK. Programledare: Jenny Hellström och Linus Lindahl Reporter: Josefin LodenmoLjud: Johan Hörnqvist Producent: Jenny HellströmKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Trots intensiva attacker mot landets energisystem i hård kyla vägrar ukrainarna att ge upp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ryssland fortsätter att attackera Ukrainas energisystem under den kallaste vintern på länge – men Vladimir Putin verkar återigen ha missbedömt den ukrainska motståndskraften. Nyligen kom också nya uppgifter om oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs död i ryskt fängelse och vi frågar oss hur det ser ut med Putins hämndbehov och om sannolikheten att ställas inför rätta.Dessutom: Om fortsatta fredssamtal och ett Moldavien i förändring. Veckans gäster är Maria Persson Löfgren, tidigare Rysslandskorrespondent, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, på plats i Charkiv, Ukraina, samt Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström, i Chisinau, Moldavien.Programledare: Johanna Melén.Producent: Åsa Welander.

Katja Nyberg har lämnat SD. Det blottar att partiet har få kvinnliga riksdagsledamöter, vad beror det på? Och därför är sossarnas vänstersida arg på S-ledningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyligen lämnade riksdagsledamoten Katja Nyberg Sverigedemokraterna på grund av ett misstänkt narkotikabrott. Nyberg är numera politisk vilde samtidigt som SD blivit ännu mera mansdominerat, nästan 80 procent av partiets riksdagsledamöter är män. Tidigare har partiet också upplevt skandaler kring andra högt uppsatta kvinnor som Jessica Stegrud och Elsa Widding. Hur ligger Sverigedemokraterna egentligen till hos kvinnliga väljare, kan de värva nya kvinnliga politiker och har partiet förmåga att fylla stolarna i en eventuell framtida regering?Det har blåst upp till en mindre storm inom Socialdemokraterna. För en tid sedan deklarerade partiets rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho att hon inte kommer vara ”soft on crime”. Men nu höjs röster för en annan linje. Tidigare i veckan skickade Täby arbetarkommun ett brev till S-ledningen där partiets riktning inom migrations- och kriminalpolitiken kritiserades. Täby-sossarna tycker att partiledningen är för hårda i frågorna. Nu är frågan om de har stöd av fler inom partiet och om partiledare Magdalena Andersson lyssnar på kritiken?Statsminister Ulf Kristersson ska starta en egen podd. Vi på Det Politiska Spelet har några tips till statsministern och passar också på att se om Kristersson kan ta lärdom av Hugo Chavez gamla show Alo Presidente. Medverkande: Helena Gissén, politiska kommentator och Pontus Mattsson, politikreporter på Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I första timmen:Trumps armada är på plats i Mellanöstern – vad blir USA:s nästa steg för Iran?Om Kina skulle invadera Taiwan skulle många sannolikt tvingas fly till Japan. Då kan de komma till en ögrupp som är Japans sydvästra utkant. Kinakorrespondent Moa Kärnstrand har varit på den lilla ön Yonaguni, bara elva mil från Taiwan – vars invånare också minns en tidigare flyktingkris. Nyligen presenterade Nobelstiftelsen de första visionsbilderna för projekt Nobel Center som ska ligga vid Slussen i Stockholm och snabbt hördes protester från olika håll. Varför blir åsikterna så högljudda kring nybyggen i offentlig miljö?Krönika av Ulrika Knutson.Veckans panel med Mattias Svensson, Svd, Arvid Hallén, Oikos och Veronica Palm, NSD.I andra timmen:Två dödskjutningar på kort tid i Minneapolis. USA-korrespondent Ginna Lindberg har tillbringat den senaste veckan i en stad som präglas av både sorg – och motstånd mot migrationspolisen ICE. Varför utspelar sig striden i just Minnesota? Hör författaren och kulturjournalisten Ola Larsmo.Satir med Radioskugga.Föreställningen män som väver hade premiär på Stadsteatern i Stockholm i veckan. Intervju med skådespelaren Lennart Jähkel.Det är dags för årets niondeklassare att välja till gymnasiet. Men hur är det att stå inför sådana val i så tidig ålder?Kåseri av Pamela Jaskoviak.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ilona Pettersson

Nyligen blev Guillermo Molins utsedd till assisterande tränare i Malmö FF. Den tidigare spelaren påbörjade sin tränargärning i Sarpsborg och var därefter framgångsrik med Landskrona Bois P19-lag innan MFF lockade honom. När jag poddintervjuade Guillermo Molins i september i fjol talade han om ambitionerna i den nya karriären, om vad som är viktigast för talanger som vill lyckas, om utmaningen att lära dagens unga respekt, om att jobba med Landskrona Bois A-lag, om vad som var rimliga krav på föreningen och om varför det kanske var bra att man inte blev allsvenskt 2025.Dessutom berättade Molins om vad som fick honom att bli tränare, om vad han plockat från vilka förebilder, om skräckexempel som man inte vill ta efter, om Blåvitt-tränaren Billborns mentorroll, om hur tränare Molins hade hanterat spelaren Molins, om MFF-nobben när han frågade om öppning där, om relationen med Malmö FF som gett ärr, om att han ångrar eget beteende i vissa skeenden, om de tunga skadorna som förhindrade ännu större framgångar och om varför han till slut tröttnade på agenter och representerade sig själv. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jakten på medvetandet har hamnat högt på agendan. Vi känner att vi har ett, men vi vet inte hur det uppstår. Vad händer om vi hittar en förklaring? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyligen skapade forskaren Maria Strömme rubriker när hon med hjälp av fysiken lanserade en hypotes om att medvetandet är grunden för allt. Genom historien har människan sökt svaret på medvetandets essens och ursprung. För 2500 år sedan ansåg Hippokrates att det satt i hjärnan medan Aristoteles höll på hjärtat. 1600-tals filosofen Descartes hävdade att själen var skild från kroppen. Sedan dess har vetenskapen gjort enorma framsteg, men den materiella världens förklaringsmodell bygger på att man plockar bort medvetandet, eftersom vetenskapen inte har några svar på subjektiva upplevelser. AI:s utveckling har också satt fokus på vad som kännetecknar medvetandet. Har vi på något avgörande sätt kommit längre i jakten på vad medvetandet är? Det finns olika förklaringsmodeller för att förklara medvetandet. En teori är att medvetande finns i all materia, i minsta atom och grässtrå. En att medvetandet är grunden till allt och vi är alla del av samma medvetande. En annan att det är en process i hjärnan. Och så finns de som menar att känslan av medvetande bara är en villfarelse. Vad skulle det betyda om vi får en lösning på medvetandets gåta? Hur skulle det påverka synen på människan? Medverkande: Helena Granström författare med bakgrund som fysiker och matematiker, aktuell med boken Verklighetens död, Pär Sundström, professor i filosofi vid Umeå universitet och Per Snaprud, vetenskapsjournalist och redaktör på Forskning och framsteg och författare till boken Medvetandets återkomst - om hjärnan, kroppen och universum.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl Veckans tips:Bok: Meningen med universum - argument för ett kosmiskt syfte - Philip GoffNytt sinne:Bälte som vibrerar mot jordens nordpolArtikel om bältetArtikel:Wild geese do not increase flight behaviour prior to migration

Över 75 miljarder Pokémonkort har sålts världen över sedan de började produceras i Japan 1996. Korten har på sistone blivit populära i kriminella kretsar eftersom polisen sällan har koll på vad de faktiskt är värda, vilket gör att de kan användas för att tvätta pengar. Nyligen dömdes också två personer efter att ha stulit kort värda över en miljon kronor i Västsverige. Polisen arbetar samtidigt med att kartlägga hur korten används som betalning till unga som springer ärenden åt svenska gäng. När gick Pokémonkort från leksak till handelsvara och verktyg för kriminella? Vilka risker finns det med att köpa och sälja Pokémonkort? Gäst: Amanda Hällsten, krimreporter på Aftonbladet Programledare och producent: Love Isakson Svensén Klipp från: SVT, Aftonbladet, NBC Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Nyligen grep USA Venezuelas president Nicolás Maduro och Donald Trump säger att han är intresserad av att ta över Grönland. Vad är det som händer i världen idag? Går den regelbaserade världsordningen mot sitt slut i och med den nya säkerhetsstrategin som USA nyligen har kommit ut med? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot.Gäst i programmet är Ronie Berggren, USA-expert och konservativ debattör.Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se

Nyligen kom nyheten att digitalt ljud från 86 gamla fonografrullar har lagts upp bland många andra hos Institutet för språk och folkminnen, ISOF. Nu vill de gärna ha allmänhetens hjälp att lyssna och uttyda vad som sägs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 16/10–2025.Det här är en rejäl utmaning. Både på grund av ljudkvalitén, och för att det handlar om ålderdomligt tal på dialekt. Dessutom handlar det ofta om saker vi sällan har med att göra i vårt moderna samhälle.I Vetenskapsradion hälsar vi på hos Institutet för språk och folkminnen i Uppsala och hör mer om hur och varför de här inspelningarna gjordes, och vad folk födda under förrförra århundradet berättar om sina liv.Ljudfilerna och bilderna som nämns i programmet finns på ISOF:s sida Folke.Medverkande: Martin van der Maarel, arkivassistent, och Anette Torensjö, chef för avdelningen för arkiv och forskning, båda på ISOF, Institutet för språk och folkminnen i Uppsala.Programledare och producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seReporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Christian och hans familj flyttade till Seattle när han var sex. Han såg grungens genombrott på nära håll och blev en hängiven skejtare. När han var 16 flyttade föräldrarna tillbaka till Sverige och 1993 drog Christian igång gruppen Loosegoats som spelade amerikansk lo-fi-rock i Lund när de flesta andra band ville låta brittiska. Nyligen gav Christian ut sin tionde soloskiva "Ex voto/The silent love" där han försöker spela så lågt som möjligt och hämta kraft ur tystnaden. I podden pratar han bland annat om när han åkte en tur med Burt Reynolds båt, om hur konstigt det känns när folk berömmer hans engelska, om hur en skidolycka fick honom att börja spela gitarr, om hur hans fars kompanjons crackmissbruk ledde till att han kom över ett stort parti gangsterrap på kassett och om när han såg sin blivande fru Frida Hyvönen live och blev kär eftersom hennes gröna klänning påminde om Sunni Gummi i "Bumbibjörnarna". Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En onsdag i januari 2025 skjuts Rawa Majids farbror ihjäl inne på sin resebyrå i Husby. Nu berättar polismannen, som jagade mördaren för första gången om de dramatiska minuterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mitt på eftermiddagen kliver en maskerad man in på en resebyrå i stockholmsförorten Husby och avlossar flera skott mot ägaren, en 64-årig man. Det är Rawa Majids ingifte farbror som skjutits till döds. Flera personer hör ljuden, en av dem är polisen ”Anton”. Han arbetar som ingripandespanare och är i Husby i ett helt annat ärende den här dagen. Nu tar han upp jakten på mördaren, som flyr mitt bland barn och vuxna genom centrum – hela förloppet fångas på övervakningsfilm. ”Det är personer med barnvagnar som springer, det är små barn som slänger sig åt sidorna, det är någon äldre farbror som står precis i skottlinjen bakom mig”. Flykten går över en gångbro där den misstänkte mannen avlossar skott mot ”Anton”, som besvarar elden – det är första gången han avlossar sitt tjänstevapen i skarpt läge. ”Min känsla där och då är att, om inte jag skjuter honom så kommer han skjuta mig”, säger ”Anton”. Nyligen dömdes mannen, mot sitt nekande, till livstids fängelse för mord. Motivet är fortfarande oklart. Domen har överklagats. I avsnittet medverkar även utredaren Anna Andersson och Torgny Söderberg, lokalpolisområdeschef i Järva samt rikspolischef Petra Lundh. Programledare: Petra Berggren och Linus Lindahl Producent: Jenny HellströmReporter: Fanny HedenmoLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

SVT:s vd Anne Lagercrantz om AI-genererade klipp, förtroendet för public service och kostnaderna för marknätet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under hösten har det stormat kring Storbritanniens public service-bolag BBC, när missvisande klipp i en dokumentär om USA:s president Donald Trump har avslöjats, och där BBC:s högste chef avgick efter att ett internt PM om problem och partiskhet på BBC hade läckt ut. SVT:s vd Anne Lagercrantz menar att en slutsats av det som hänt BBC är vikten av att förmedla även till en svensk publik att det blir fel i journalistik ibland. ”Vi hanterar stora mängder uppgifter i en rasande hastighet. Vi gör vårt allra bästa för att allt ska vara korrekt. Vi faktagranskar, vi ringer källor, vi gör research. Vi har många kontrollstationer, men ibland sker misstag”, säger Anne Lagercrantz. Hon fortsätter:”Det vi verkligen kan lära av BBC är transparens och snabbhet. BBC kände till det här felet. Man berättade inte om det, man åtgärdade det inte och det tog väldigt lång tid innan man kommunicerade”, säger Anne Lagercrantz.Nyligen uppmärksammades att SVT:s Agenda av misstag hade med ett AI-genererat klipp i ett inslag om polarisering och migration i USA. Anne Lagercrantz anser att det var ett bedrövligt och pinsamt fel. Vad är din analys av det som hände? ”Att vår källkritik brast. Vi hade inte tillräcklig koll på var klippet kom ifrån”, säger Anne Lagercrantz.Hon tror att den här typen av misstag kommer att bli vanligare.”En av de största satsningarna vi gör på SVT är att bli ännu bättre på att verifiera rörlig bild. Vi går in i en tid där vi inte längre kan lita på våra ögon och öron. Det här var dåligt av oss. Jag ber verkligen om ursäkt för det. Men vi lär oss, och vi, hela mediebranschen, inte bara SVT, måste bli bättre på det här”, säger hon.Kan ni ha publicerat sådant här material tidigare utan att det har upptäckts?”Det kan vi ha gjort, men vi är noggranna, vi har kontrollstationer och vi har experter på digital analys och verifiering. Men misstag kan ske. Och så måste man se till proportionerna. Vi publicerar 25 000 timmar bara i TV varje år och ungefär 200 nyhetsklipp varje dag. Och när vi gör fel, så ska vi vara transparenta, vi ska rätta. Det finns också ett omfattande medieetiskt och granskande system”, säger Anne Lagercrantz.Sverigedemokraterna ville med anledning av bland annat det AI-genererade klippet i Agenda kalla SVT:s ledning till kulturutskottet, men så blev det inte då övriga partier röstade nej till förslaget. Hur kommenterar du att Sveriges näst största parti begär att SVT ska komma till riksdagen?“Det är djupt problematiskt. Det är bra att vi granskas. Men det här är någonting annat. Det SD öppnar för är en ordning med politiska förhör, en detaljstyrning av innehållet. Om det här skulle hända varje gång en journalist har gjort något misshagligt skulle vårt oberoende riskeras”.Du har talat om att ökad transparens är viktigt. Vad är problemet med att medverka i det sammanhanget?“Det är inte inför politiker som mediechefer eller publicister ska förklara enskilda publiceringar. Sen kan jag i vilket sammanhang som helst, för SD eller för andra, generellt prata om hur man gör, även som politiker om man är missnöjd och vill anmäla oss. Det finns ett väl fungerande system”, säger Anne Lagercrantz.I ett pressmeddelande skrev Sverigedemokraterna “att det inför valrörelsen är avgörande att svenska medborgare kan lita på att SVT förmedlar korrekt och opartisk information – inte desinformation”.“Jag ser att Sverigedemokraterna vill misstänkliggöra enskildheter och få det att handla om systematik och förtroendekris. Det är klart att det är problematiskt. Samtidigt ser jag att SD ställer sig, som de andra partierna, bakom vårt nya uppdrag som gäller i åtta år, och man ställer sig bakom att SVT ska ha en bredd”, säger Anne Lagercrantz. Anklagelser om nepotismI pressmeddelandet tog Sverigedemokraterna också upp ”nepotism ända upp i ledningen”, vilket syftar på att Anne Lagercrantz man, författaren David Lagercrantz, medverkar i SVT-programmet ”Semester med Garplind”. Var det lämpligt att din man var med?”Som vd, och inte som vice vd, medverkar jag inte i beslut om program eller vilka som medverkar i våra program. De besluten är delegerade till ansvariga utgivare och till redaktioner som ska fatta besluten med integritet och självständighet. På en personlig nivå tycker jag så klart att det är tråkigt när debatten handlar om mig och inte programmen, men på en principiell nivå är de här besluten delegerade. Det är inte jag som vd som avgör vilka som medverkar eller vilka program som ska göras”, säger Anne Lagercrantz.Du måste ju ändå ha funderat på om detta skulle kunna uppfattas som jäv när vd:ns make medverkar i ett SVT-program som går ut på att programledaren tar med en person på semester. Hur resonerade du där?”Jag resonerar inte. Jag litar på att redaktionen, i det här fallet produktionsbolag, självständigt fattar de här besluten. Jag är inte involverad.”Blev det rätt beslut?”Personligen kan jag tycka att det är tråkigt att debatten handlar om mig. Jag vill att det ska handla om vårt utbud. Men principiellt måste jag lita på att redaktioner, i det här fallet ett produktionsbolag, gör lämpliga val. Jag kan inte ge instruktioner om vilka som ska medverka”, säger Anne Lagercrantz.Utökade kostnader för marknätetFrån årsskiftet kommer ett nytt sändningstillstånd att gälla för public service-bolagen. Då blir även SVT och Sveriges Radio ensamma kvar om att distribuera sina sändningar i marknätet, sedan Boxer lämnat tidigare i år och TV4 snart också övergår till andra distributionssätt. SVT och Sveriges radio är ålagda att finnas kvar i marknätet fram till åtminstone 2033. I oktober begärde SVT ett tillskott om 1,5 miljarder från staten till och med 2033, för att täcka de ökande kostnaderna för distribution via marknätet. Kommer ni få de pengarna?”Åtta partier var eniga om det i public service-utredningen och i propositionen som lades i maj. Där står det att det här är att betrakta som en extraordinär kostnad som inte ska belasta public service-bolagen. Jag förutsätter så klart att man står fast vid det”, säger Anne Lagercrantz. Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Axel Andén, chefredaktör JournalistenProducent: Johanna Palmström Tekniker: Maria Stillberg Programmet spelades in på förmiddagen fredagen 28 november.

Nyligen kom nyheten att Balmain byter ut sin exceptionellt framgångsrika designer Olivier Rousteing. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckans avsnitt av Samtal med Stil frågar vi oss vad Olivier Rousteing lämnar för arv efter sig på Balmain och så pratar vi om det anrika franska modehusets grundare Pierre Balmain. En man som var kompis med it-paret Gertrude Stein och Alice B. Toklas och hade en väldigt nära relation till sin mamma.

Har KD:s partiledare Ebba Busch öppnat dörren till S? Eller handlar det mest om att reta Moderaterna? Och allt om Det Politiska Sakinnehållet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I helgen samlas Kristdemokraterna för riksting i Linköping. Inför mötet har partiledare Ebba Busch rört om i grytan. Det efter en intervju med Svenska Dagbladet där KD-ledarens svar har tolkats som en öppning mot Socialdemokraternas Magdalena Andersson. Är det verkligen en flirt med vänstersidan. eller handlar det mest om att reta Moderaterna? Vad tycker resten av Tidögänget om det här, vad tycker det egna partiet och vilka andra frågor ska KD prata om på sitt riksting?Nyligen kritiserade ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M), medias roll i debattklimatet. Bland annat riktades en känga mot Det Politiska Spelet, som ministern tycker borde satsa på sakfrågor och istället heta: Det Politiska Sakinnehållet. Vi testar ministerns förslag.I helgen har även Centern stämma i Karlstad. Kommer verkligen Elisabeth Thand Ringqvist att bli vald och finns det några konflikter inom partiet?Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Centerpartiets valberedning vill att Elisabeth Thand Ringqvist ska bli ny partiledare. Vad innebär det för partiet och för den knepiga regeringsfrågan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nyligen avgick partiledaren Anna-Karin Hatt, nu föreslår valberedningen att Elisabeth Thand Ringqvist ska leda Centerpartiet. Tidigare under den nuvarande mandatperioden har Thand Ringqvist blivit omkörd när valberedningen först valde Muharrem Demirok och därefter Anna-Karin Hatt. Nu satsar alltså valberedningen på Thand Ringqvist. Partiledarvalet sker under partistämman nästa vecka.Vad innebär det här för partiets chanser i det kommande valet, förblir hållningen gentemot Sverigedemokraterna den samma och vem vill Thand Ringqvist se som statsminister efter valet?Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Nyligen tog Malmö FF:s assisterande sportchef Ola Toivonen examen i Uefas program Executive Master for international Players. Sedan han slutade som spelare har han siktat in sig på att jobba i en klubb och nu letar han bland annat ny tränare till MFF. När jag poddintervjuade Ola Toivonen för ett år sedan talade han om uppdragen han sköter i Malmö FF, om varför han släppte tränardelen, om kraven han ställde för att ta uppdraget i MFF, om vad som är svårast att lära sig, om när han tar över efter Daniel Andersson, om hur man gör med en rad äldre spelare och om Henrik Rydström som han då uttryckte en förhoppning om att hålla kvar.Dessutom berättade Toivonen om det svåra med att sluta spela fotboll, om hur hård Jon Dahl Tomasson är som ledare, om att det var medias fel att det blev storm kring Hugo Larsson i landslaget men även om hur Malmö FF ska utmana FC Köpenhamn, om skolproblematiken som gör det svårt att värva talanger, om varför man har så många äldre spelare i truppen, om varför man scoutar mindre i länder i Afrika och om att det enda han saknar i dag är fler timmar på dygnet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyligen gick miljontals amerikaner ut på gatorna för att demonstrera mot Donald Trump och hans administration. Under parollen “No Kings” – “Inga kungar” – samlades de för att visa sitt missnöje mot hur Trump styr landet. Hans svar: En AI-genererad video där han, iförd kungakrona, flyger ett stridsplan märkt med ordet KING och släpper avföring från luften över demonstranterna. Vad betyder det växande interna missnöjet mot Trump i USA? Vad kommer Trump göra? Och vad kommer demonstrationerna att få för effekt? Gäst: Jakob Stenberg, USA-kännare. Programledare och producent: Love Isakson Svensén. Klipp från: MSNBC, PBS. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Nyligen greps gängledaren ”Greken” - Mikael Ahlström Tenezos - i Mexiko. Sedan dess har svenska myndigheter jobbat intensivt för att få hem honom till Sverige och på torsdagskvällen landade han slutligen på Arlanda i ett chartrat privatjet. I det här extraavsnittet går vi igenom myndighetsspelet som ledde till gripandet och flygresan hem. Programledare: Kim Malmgren Producent: Anna Westman Swantesson Ljudklipp från Sveriges Radio Ansvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB

Intresset för mode bidrog till hennes död, men det är också mode som fått hennes namn att leva vidare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi talar förstås om den franska drottningen Marie Antoinette. Denna kvinna som 1793 blev giljotinerad vid 37 års ålder. Idag ska vi glänta på dörren till Marie Antoinettes enorma garderob.Hon lät inte bara beställa 300 nya klänningar om året, hon bar aldrig samma outfit två gånger. Hennes klädbudget låg på drygt tio miljoner kronor per år, i dagens penningvärde.På Victoria and Albert Museum i London pågår just nu – och fram till i vår – utställningen “Marie-Antoinette's Style”. Där berättar kläder, porslin, skulpturer, smycken och bilder från över 250 år historien om en av världens mest mytomspunna personer, vi hör curatorn Sarah Grant berätta om utställningen.Till sin hjälp för att bli en sorts 1700-talets ”influencer” av rang hade Marie Antoinette ett par skickliga kvinnor. En av dem var Rose Bertin som stod bakom idéerna till hennes klänningar, och accessoarer. Den andra kvinnan som bidrog till att Marie Antoinette, och hennes stil, synliggjordes var konstnären Elisabeth Vigée Le Brun. Vi ringer upp Cécile Berly, fransk historiker specialiserad på 1700-talet för att höra mer om kvinnorna bakom Marie Antoinettes stil.Nyligen lät Netflix meddela att de är i full fart med att producera en långfilm om Axel von Fersen, och hans syster Sophie, som under sin tid var kända som ett av Europas hetaste ”it-syskon” par. Rollen som Axel von Fersen kneps av skådespelaren Christian Fandango, som förutom mask och kostym, även hade andra knep för att komma in i rollen som Marie Antoinettes älskare.

Priset på guld rusar och har fyrdubblats de senaste tio åren. Nyligen slog guldpriset ett nytt historiskt rekord. Men varför rusar priset på guld som det gör nu? Vilka tjänar mest på det? Och kan man bli miljonär på de gamla guldsmyckena man har hemma? Gäst: Andreas Cervenka, Aftonbladets ekonomiska kommentator Programledare och producent: Love Isakson Svensén Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Nyligen kom nyheten att digitalt ljud från 86 gamla fonografrullar har lagts upp bland många andra hos Institutet för språk och folkminnen, ISOF. Nu vill de gärna ha allmänhetens hjälp att lyssna och uttyda vad som sägs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här är en rejäl utmaning. Både på grund av ljudkvalitén, och för att det handlar om ålderdomligt tal på dialekt. Dessutom handlar det ofta om saker vi sällan har med att göra i vårt moderna samhälle.I Vetenskapsradion hälsar vi på hos Institutet för språk och folkminnen i Uppsala och hör mer om hur och varför de här inspelningarna gjordes, och vad folk födda under förrförra århundradet berättar om sina liv.Ljudfilerna och bilderna som nämns i programmet finns på ISOF:s sida Folke.Medverkande: Martin van der Maarel, arkivassistent, och Anette Torensjö, chef för avdelningen för arkiv och forskning, båda på ISOF, Institutet för språk och folkminnen i Uppsala.Programledare och producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seReporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Väger personlig integritet eller jakten på barnporr tyngst? Hård debatt om digital kontroll i Bryssel. Och är det Groundhog Day i Frankrike? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den här veckan skulle EU:s ministerråd ha röstat om CSAM-lagen, som ska ska stoppa spridningen av barnpornografi digitalt. Men när den tyska regeringen nyligen sa att de inte står bakom lagen så sköts omröstningen på framtiden. Kortfattat skulle ett införande av lagen innebära en automatisk kontroll av varje bild, video och länk som man vill skicka. Förespråkarna menar att man då kan förhindra att barnpornografi sprids, kritikerna kallar lagen chat control och menar att det handlar om massövervakning av EU:s befolkning. Splittringen bland EU:s länder är stor, Sverige står på sidan som vill ha lagen. Hör Andreas Liljeheden och Dagens Nyheters techreporter Linus Larsson om den minst sagt hårt debatterade lagen, och om dansken som skapade kaos när han byggde en hemsida för att spamma EU:s ledamöter.Vi pratar också om att den franska presidenten Emanuel Macron har utnämnt Sebastien Lecornu till ny premiärminister, en dryg vecka efter att Lecornu lämnade exakt samma jobb. Har fransk politik förvandlats till ”Måndag hela veckan”?Nyligen klarade även EU-kommissionens högsta chef Ursula von der Leyen hela två misstroendeomröstningar. Vem vill rösta bort henne och hur säkert sitter hon egentligen?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Linus Larsson, reporter på Dagens Nyheter.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Bonnier gör affärer i ett av världens mest press-ofria länder och så besöker vi tidskriften Kvartals nya fräscha lokaler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pekade verkligen allt på Ryssland i Nordstream-sprängningen? I dagarna är det tre år sedan gasledningen Nordstream sprängdes på Östersjöns botten. Nyligen greps ytterligare en efterlyst person med ukrainsk bakgrund misstänkt för inblandning i dådet.Det har i veckan fått oss att fundera på hur bra medier varit på att ge en så uppdaterad och korrekt bild som möjligt av vem som sprängde ledningarna där nere på 80 meters djup i trakten av Bornholm. Många medier, speciellt där i början, framhöll Ryssland – förvisso med hängslen och livrem – som troligaste förövaren. Har medierna lyckats förmedla att bilden nu är helt annorlunda? Lasse Truedson intervjuar Patrik Oksanen, debattör i försvarsfrågor, Hans Liwång, Försvarshögskolan och Jonathan Jeppsson, gräv och samhällschef Aftonbladet.Bonnier gör affärer i land i botten av pressfrihetsindexI veckan stod det klart att Bonnier News ska outsourca delar av sin redigering till Vietnam - ett land som inte direkt är kända som pressfrihetskämpar. Det här berör magasin som ligger under Expressen.Det här har i veckan lett till ramaskri från facket och kommentatorer. Hur väl rimmar det här med Bonniers motto: ”Tillsammans för det fria ordet”?Erik Petersson grillar Klas Granström, chefredaktör på Expressen.Rättelse 4/10-25: Tidigare sa vi att ett av magasinen vars redigering kommer outsourcas till Vietnam är Mama. Det var fel, Mama har la ner sin papperstidning i somras.Kvartal börjar sparra mot de stora drakarnaDen lilla tidskriften med de storvulna public service-ambitionerna men den ständiga högerstämpeln har vuxit från 6 till 25 medarbetare på 3 år. Och nu ska de göra skäl för namnet Mediehuset Kvartal - de har nämligen börjat göra rena nyheter. Nu heter huvudkonkurrenterna snarare Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet än Magasinet Sans. Vi åkte till Kvartals nya, fräscha lokaler i Vasastan i Stockholm för att se vad det är som pågår egentligen.Freddi Ramel intervjuar Jörgen Huitfeldt, chefredaktör Kvartal, Magnus Alselind, redaktionschef Kvartal och Jenny Strindlöv, samhällsredaktör och undersökande reporter Kvartal.

Världens näst största modekonglomerat Kering går lite knackigt, men kan möjligtvis den nya VD:n Luca de Meo rädda företaget och dess kronjuvel Gucci? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Samtal med Stil djupdyker Susanne Ljung och Samanda Ekman i modekonglomerat Kerings historia. Nyligen fick företaget en ny VD, Luca de Meo – som närmast kommer från bilbranschen.

I veckans huvudepisod pratar vi dramat inom Vänsterpartiet, där två profilerade riksdagsledamöter, Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat, har tvingats bort från partiet. Kommer partiets strävan efter att visa sig ”regeringsdugliga” ge ett uppsving eller skapar hanteringen en splittring som endast högern jublar åt?Sen diskuterar vi den senaste utvecklingen i Gaza där Israels folkmord och annektering fortskrider. Nyligen utförde Israel en så kallad double tap strike mot ett sjukhus och mördade flertalet journalister och sjukvårdsanställda. Något som Svenska Dagbladets ledarredaktion bemöter med en axelryckning. I slutet pratar vi Donald Trumps planer på att sätta in nationalgardet i allt fler amerikanska städer och vad det betyder för framtiden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.