Podcasts about nyligen

Två stora parallella satsningar i norra Sverige vill revolutionera stålindustrin. Men det finns hinder på vägen. President Trump har nyligen infört nya höga ståltullar och satsningarna brottas med förseningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stålrevolution i NorrlandStålindustrin är en av de allra största utsläpparna av koldioxid och sen några år tillbaka pågår en mindre revolution inom området. Målet är att producera stål med så litet fossilt utsläpp som möjligt och Sverige står i blickfånget i omställningen.Två projekt i varsin fil på samma vägJust nu håller uppstickaren Stegra på att bygga ett nytt stålverk och en ny vätgasanläggning i Boden. Finansmannen Harald Mix, som också låg bakom Northvolt, är en av grundarna. Samtidigt tuffar Hybrit på. Samarbetet mellan statliga gruvbolaget LKAB, statliga Vattenfall och stålbolaget SSAB - som delvis också har statligt ägande genom LKAB och finska staten. Men båda projekten brottas med olika utmaningar och frågan är vem som kommer att först komma i mål - eller vem som vill komma först?Nya ståltullar Nyligen införde president Trump tullar på 50 procent för allt stål som USA importerar från EU och andra länder. Frågan är hur de svenska satsningarna påverkas av de höga tullarna och hur risken ser ut för att stål från andra länder nu kommer flöda in i Europa och dumpa priserna?Programledare:Erika MårtenssonProducent:Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:Jens Kärrman, journalist Dagens IndustriGert Nilson, teknisk direktör JernkontoretJan Moström, vd LKABNiklas Johansson, kommunikationsdirektör LKABHenrik Henriksson, vd StegraHarald Mix, finansmanMaria Perhard, ScaniaAssia Gaouar, riskkapitalfonden DemeterStefan Löfven, fd statsminister (s)ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Nyligen meddelade Malmö FF att klubbens styrelse gett klartecken till att Pontus Jansson kan vara lagkapten igen. Bakgrunden till att man tog bort den delen var att Jansson deltagit i en chattgrupp med en del hårdföra supportrar. När jag poddintervjuade Pontus Jansson i början av september i fjol var det en av två intervjuer som mittbacken gjorde om turerna. Jansson berättade om turbulensen kring chattgruppen han deltog i, om varför han inte lämnade den tidigare, om skammen som följde avslöjandet, om viljan att be om ursäkt och förklara sig, om varför folk ska tro på hans ursäkt, om de mörka tankarna, om kritiken mot medierna och om hur de olika delarna av Malmö FF hanterat honom.Dessutom talade Pontus Jansson om den svenska läktarkulturen, om hans ändrade syn kring vilka man ska lyssna på, om att alla måste få plats på läktarna, om felet i hans impulsiva uttalanden kring uppstyrda slagsmål och om vilka en förening tillhör men även om den viktiga guldjakten, om det finns en fara med Malmös dominans, om målet med Europa och om varför de lediga landslagsuppehållen är viktiga för honom. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den som grips med illegala vapen ska sitta häktad fram till rättegången. Det har varit budskapet från politiken. Men krimreportern Karl Enn har hittat ett tiotal fall där misstänkta släppts ut på gatan igen i väntan på rättegång. Nyligen dömdes en gängman för att ha gripits med automatvapen 2017 – han hade då varit på fri fot i nästan sju år. Inläsare: Magnus Thorén

Ungern anklagas för spioneri mot Ukraina. Varför skulle Nato-landet skicka spioner över gränsen mitt under pågående krig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nyligen greps två ungrare i Ukraina, misstänkta för spioneri. Gripandet skedde i Transkarpatien, en del av Ukraina där ungrare levt under olika härskare i hundratals år. Nu har dom blivit en viktig bricka i spelet mellan Orbans Ungern och Zelenskys Ukraina. Filip Kotsambouikidis reste dit för att försöka förstå hur den här lantliga regionen blivit politiskt sprängstoff.Medverkande: Kristina, mamma till en stupad ungersk-ukrainsk soldat, Laszlo Szubanics, professor vid ungerska institutionen vid universitetet i staden Uzjgorod, ungrare i staden Beerehove i södra Ukraina, Krizstian Zsak och Melinda, demonstranter i Budapest i Ungern, Anamaria Dutceac Segesten, lektor i Europastudier vid Lunds universitet, Zsuzsanna Végh, forskare vid German Marshall Fund, Tibor Borta, ägare till en lanthandel vid gränsen mellan Ukraina och Ungern, fotbollslaget ”Transkarpaterna” i Ungern.Reporter: Filip Kotsambouikidisfilip.kotsambouikidis@sr.seProgramledare: Fernando Arias.fernando.arias@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Jacob Gustavsson och Tim Kellerman.

I juni stängs Northvolts fabrik i Skellefteå. Björn Jeffery och Sophia Sinclair reder ut varför ingen vill gå in och köpa Northvolt, varken staten eller det privata näringslivet. Nyligen attackerades en ung kvinna på öppen gata i Paris i ett brutalt kidnappningsförsök. Orsaken? Hennes pappa driver den franska kryptobörsen Paymium och hon är alltså god för miljoner. Öven världen ser man nu hur allt fler kryptomiljonärer råkar ut för fruktansvärda kidnappningar, misshandel och tortyr. Men hur ser det ut i Sverige? Hur farligt lever de svenska kryptomijonärerna? Dessutom har Björn Jeffrey tagit reda på hur miljardärer ska slå ihjäl sin tid våren 2025 och så tipsar vi om hur du kan få äran för att ha sprungit Stockholm Marathon utan att ha tagit ett löpsteg.

Nyligen gick Hermès aktiekurs om lyxkonglomeratet LVMH:s. Varför går det så bra för det franska lyxmärket medan det går sämre för många andra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Samtal med Stil diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman det franska lyxmärket Hermès och dess historia. Varför är familjen bakom företaget så hemliga av sig? Och hur kommer det sig att fotografen Helmut Newton kallade Hermés för ”den dyraste och lyxigaste sexshopen i världen”?

Nyligen kom den efterlängtade HD-domen som löste upp en av knutarna kring problematiken med tomträtter. Men den har bara klargjort en del – det finns mängder av oklarheter kvar. Möt Tomträttsuppropets grundare Claes Kjellander i ett samtal som berör 20 procent av stockholmarna (de som bor på tomträtt) om kommande rättsfall, de svårförutsägbara domstolsbesluten, okunnigheten hos de boende – och ointresset från politiken. Riksdagspolitikerna svarar inte ens när vi mejlar dem. Anna Bellman programleder och Viktor Mandel kommenterar.

Nyligen hoppade Alexander Hacke av Einstürzende Neubauten, gruppen där han spelat gitarr och bas i 44 år. Innan det plötsliga beslutet hälsade han och hustrun Danielle de Picciotto på hemma hos Strage för att prata om sitt projekt Hackedepicciotto som gör egensinnig avantgarderock. Danielle flyttade från New York till Berlin i slutet av åttiotalet och grundade 1989, med sin dåvarande pojkvän, den stora technofesten Love Parade. Sedan började hon skriva elektronisk musik med Gudrun Gut (medlem i Mania D, Malaria och den allra första upplagan av Einstürzende Neubauten) samtidigt som hon gjorde karriär som konstnär och filmare. Danielle lärde känna Alexander Hacke i slutet av åttiotalet men det dröjde tills 2001 innan de blev ett par. I podden pratar Alexander bland annat om att använda kassettbandspelare som primitiva samplers, om att som 15-åring bli medlem i Einstürzende Neubauten, om sin första flickvän Christiane F (känd från filmen "Vi barn från Bahnhof Zoo"), om en vodkadränkt konsert i Pilsen som slutade med att Neubauten utvisades från Tjeckoslovakien, om första turnén i Japan där de blev otippade tonårsidoler (och bombarderades med gosedjur och trosor), om att producera Miranda Sex Garden och svenska Mobile Whorehouse och om det myller av instrument som han utforskar tillsammans med Danielle. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyligen fick Anton Tinnerholm kasta upp skorna på hyllan efter att skador gjort det omöjligt för högerbacken att fortsätta i Malmö FF. När jag poddintervjuade Tinnerholm vintern 2018 var han i full gång i New York i amerikanska MLS och talade om smeknamnet “Tinnerboom” efter ett kanonskott i starten, om ligans kvalitet och svajighet, om upplägget med slutspel och där inget lag kan åka ut och om inramningen, de tunga resorna och ilskan när media får komma in för snabbt i omklädningsrummet. Dessutom berättade Tinnerholm om succéåren i Malmö FF, om sin syn på varför han inte fick fler chanser i landslaget, om betydelsen av Markus Rosenberg, om sorgen över bortgångne ordföranden Håkan Jeppsson och om chocken när lagkamraten Kingsley Sarfo försvann och sedermera blev åtalad och dömd för våldtäkt. Anton Tinnerholm talade också att om han trots proffslivet i New York hade svårt att förstå att han kunde leva på fotboll, om pikarna i omklädningsrummet när han läste på universitetet, om rädslan för spelberoendet som sprider sig, om den långa vägen för träningsprodukten från Östergötland och om varför han brinner för Åtvidabergs FF. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jimmie Åkesson om likheten mellan SD:s ideologi och Trumps, om varför han vill banta myndigheter och så kommenterar han för första gången partiets valanalys efter EU-valet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I maj har Jimmie Åkesson varit partiledare för Sverigedemokraterna i 20 år. Under de senaste månaderna har världspolitiken präglats av Donald Trump och USA:s nya utrikespolitik som förändrat världsordningen. Jimmie Åkesson säger så här om Trumps återkomst till Vita huset:”Det är klart att det samlade intrycket av det Trump har åstadkommit hittills under de här månaderna är väl inte så positivt, vare sig för Sverige eller för Europa eller för världen i stort för den delen. Det som möjligen skulle kunna ses som positivt mitt i allt kaos är väl att han har fått Europa att förstå att vi faktiskt måste rusta upp vår egen försvarsförmåga. Det är väl den positiva effekt som man kan se, men annars är det ju mestadels negativt”, säger Jimmie Åkesson.Hårdare migrationspolitik, strängare straff och mindre klimatpolitik är frågor som förenar Trumps och Sverigedemokraternas väljare. Men Jimmie Åkesson säger att det är svårt att jämföra svensk och amerikansk politik:”Det är klart att vi har mer gemensamt med det republikanska partiet i USA än vad vi har med Demokraterna. Men det handlar ju om att vi har också en konservativ utgångspunkt. Sen är vi ju ett socialkonservativt parti, och det är väl ett begrepp som är ganska, ja, en ideologisk utgångspunkt som är ganska begränsad i ett land som USA, tänker jag”, säger Jimmie Åkesson.Flera Sverigedemokrater, inklusive Jimmie Åkesson, har uttryckt att Sverige borde inspireras av DOGE, Trumps effektiviseringsgrupp som leds av Elon Musk och som skurit ner i amerikanska myndigheter och sagt upp tjänstemän som inte är lojala med Trump. Tidningen ETC har rapporterat att sverigedemokraten Björn Söder har går runt med en lista på vilka tjänstemän i regeringskansliet som skrivit under ett visst upprop.Tycker Åkesson att det är ett problem att svenska tjänstemän har politiska åsikter eller är engagerade i politiska partier?”Nej, det måste inte vara ett problem så länge det inte går ut över det arbete som de ska utföra eftersom deras arbete är i demokratins tjänst. De är demokratins och därmed folkets förlängda arm. Det som de arbetar med är ett uttryck för den demokratiska viljan, den demokratiska vilja som uttrycks i demokratiska val. Det är deras uppdrag och kan man inte acceptera det, då kan man inte arbeta på de arbeten som de här människorna har”, säger Jimmie Åkesson.Vill kunna utvisa utan rättslig prövningJimmie Åkesson vill att regeringen själv ska få rätt att utvisa utlänningar som ”skadar rikets intressen”, alltså inte bara personer som hotar rikets säkerhet. Han och partiets migrationspolitiska talesperson hänvisar till en utlänningslag som fanns i Sverige mellan 1914 och 1976. Enligt internationell rätt ska personer som utvisas ha rätt att överklaga och få beslutet prövat i en domstol, men Jimmie Åkesson tycker inte att det behövs någon rättslig prövning:”Det är ju en grundsyn där jag tror att både du och jag och säkert också hela det vänsterliberala etablissemanget skiljer oss åt. Det vill säga att jag tycker inte att det är en mänsklig rättighet att vara i Sverige. Som utlänning i Sverige så är din rättsstatus ganska begränsad i min värld. Särskilt när det gäller rätten att vara i Sverige. Den är på våra villkor. Om jag säger till någon, eller jag, om den svenska staten säger till en utlänning i Sverige att du får inte vara här längre, då är det bara för den personen att acceptera det, enligt min uppfattning”, säger Jimmie ÅkessonNy attack mot TV4:s granskningEU-valet förra året var det första valet där Sverigedemokraterna backade, från 15 till 13 procent. Nyligen kom partiets valanalys. Där står att en orsak var att partiet inte längre fick några missnöjesröster eftersom partiet nu ingår i regeringsunderlaget: ”För första gången någonsin röstade ingen på Sverigedemokraterna för att protestera mot en sittande regering”. En annan slutsats är att partiets attacker mot medier inte hade någon mobiliserande effekt på väljarna.Bakgrunden är att TV4:s Kalla Fakta en tid före EU-valet avslöjade Sverigedemokraternas anonyma konton som styrdes från kommunikationsavdelningen. Då gick Jimmie Åkesson till attack mot TV4 och kallade den journalistiska granskningen för en ”inhemsk påverkanskampanj”. Detta kan, enligt valanalysen, ha skadat förtroendet för enskilda partiföreträdare. Men i Ekots lördagsintervju går Jimmie Åkesson till hård attack mot TV4 igen.”Man sa alltså att man skulle avslöja hur Sverigedemokraterna systematiskt ägnar sig åt hat och hot och desinformation på internet. Det lyckades man alltså inte avslöja. Men däremot så dramatiserade man de här inslagen på ett sätt som den värsta propagandaministern i Nazityskland skulle nog vara stolt över det här propagandamästerverket.”Vadå, förlåt, du jämför nu TV4 med nazismen eller vadå?”Nej, men alltså alla propagandister i världshistorien då, skulle nog vara väldigt stolta över och avundsjuka på det propagandistiska mästerverket som Kalla Fakta lyckades.”Men förlåt, det här är inte journalistik menar du utan det är någonting helt annat?”Nej, det är propaganda, hundra procent. Alltså man lyckades inte avslöja det man ville och då behövde man förstärka det på olika sätt. Man intervjuar en fiktiv person iklädd rånarluva i ett mörkt parkeringshus, till exempel, utan något som helst syfte egentligen.”Ni har ju anonyma konton, ni har en organiserad verksamhet som styr innehållet på de här hemliga kontona, de här personerna kallade det själva för en trollfabrik. Ser du några problem i att du som politiker svärtar ner förtroendet för fria medier som lyfter fram det här?”Fast man lyfte inte fram det, man låtsades att man lyfte fram det fast man egentligen... Man berättade en helt annan historia, man motiverade det med att man sen hittade ett antal anonyma, mer eller mindre ska jag säga, anonyma konton på TikTok som ägnade sig åt humor. Man kan tycka att det var fel, jag tycker själv att det är en gråzon, absolut. Vi har, jag vill säga det, vi har inga anonyma konton längre, vare sig på TikTok eller andra sociala medier. Vi har inte för avsikt att starta några nya sådana konton heller. Därför att det är en gråzon, jag tycker att det är en onödig debatt. Då är det bättre att vi inte ägnar oss åt det.”Gäst: Jimmie Åkesson, partiledare Sverigedemokraterna Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Fredrik Furtenbach Teknik: Heinz WenninProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på förmiddagen fredag den 25 april 2025.

Nyligen vann en anonym person i Sverige 1,25 miljarder kronor på ett lottospel. Hur påverkar en sådan storvinst vinnarens liv? Och varför spelar folk fast chansen att vinna är så liten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Erik Lindqvist, professor i nationalekonomi, har studerat hur livet förändras för den som vinner flera miljoner. Erik Angner, professor i praktisk filosofi, är också nationalekonom. Han forskar om lycka, som han menar faktiskt kan köpas för pengar. Men han säger också att att ekonomer och filosofer ser olycka på värdet av lycka. Gäster i podden: Erik Lindqvist, professor i nationalekonomi; Erik Angner, professor i praktisk filosofi, båda vid Stockholms universitet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Den ekonomiska osäkerheten spökade när regeringen presenterade sin vårbudget. Och när kommer Anna-Karin Hatts svar om hur C ska förhålla sig till SD? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan presenterade finansminister Elisabeth Svantesson sin vårbudget där den största posten är ett utökat rotavdrag. Regeringen tror att det ska ge ekonomin extra fart. Kritikerna menar att förslaget mest underlättar medelklassens självförverkligande. Samtidigt sätter Donald Trumps tullar käppar i hjulen för regeringen.Centerpartiets valberedning har föreslagit att Anna-Karin Hatt ska bli ny partiledare. Nyligen skrev Hatt att hon inte skulle leda partiet, men nu har hon ändrat sig. Vilken politik väntar med Hatt och hur kommer hennes Centerparti att förhålla sig till SD? I maj ska Socialdemokraterna ha kongress men redan nu puttrar olika utspel och förslag fram i S-leden.Medverkande: Fredrik Furtenbach och Helena Gissén, Ekots inrikespolitiska kommentatorer. SparaProgramledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge och Mattias Dellert

Nyligen skrev Expo om den Sverigedemokratiska riksdagsledamoten Jörgen Grubbs reaktion på Guldspadenomineringen för Kalla faktas Trollfabriks-avslöjande. ”I ett fungerande samhälle skulle det ha blivit fängelse”, skrev Jörgen Grubb som svar till Kalla faktas reporter Emil Hellerud när han postade ett inlägg om nomineringen på plattformen X.  Utspelet med krav på fängelse för att ha granskat partiet är bara ett i mängden av hätska och hatiska utfall mot enskilda journalister och etablerad media. Försöken att undergräva och misskreditera granskande journalistik, eller vanlig nyhetsrapportering som inte bekräftar den egna världsbilden, är numera vardagsmat på sociala medier. Men det kommer med ett högt pris. Både för yrkeskåren och i förlängningen utgör det ett hot mot både yttrandefrihet och pressfrihet i Sverige.  Hat och misstro mot medier sprids på ett både aktivt och systematiskt sätt från ytterhögern i Sverige - men varför och vad vill man uppnå? Gäster i studion är Oscar Björkenfeldt, doktor i rättsociologi som har forskat på digitala trakasserier mot journalister, Jonathan Leman, researcher och utbildare på Expo och Erik Glaad, reporter på Expo. Programledare är Anna Fröjd. --- Läs mer: Oscar Björkenfeldts avhandling Online Harrassment Against Journalists [...] (2024): https://portal.research.lu.se/en/publications/online-harassment-against-journalists-a-socio-legal-and-working-l  Jonathan Leman: Gränslös medieaktivism (2023): https://expo.se/kommentar/granslos-medieaktivism/  Daniel Poohl: Mediestödet blev ytterhögerns guldgruva (2021): https://expo.se/nyhet/det-nya-mediestodet-goder-ytterhogerns-medier/  "När vi fått honom sparkad startar vi en ny kampanj" (Daniel Vergara, 2021): https://expo.se/nyhet/10-nar-vi-fatt-honom-sparkad-startar-en-ny-kampanj/  Anna Fröjd: Det är inte att dra lans för yttrandefriheten att köpa sina egna nyheter (2023): https://expo.se/kommentar/inte-att-dra-lans-for-yttrandefrihet-att-kopa-nyheter/  SD och kampen om medierna (Magnus Bergman, 2022): https://expo.se/fordjupning/sd-och-kampen-om-medierna/  Studio Expo: När medierna blir fienden (2024): https://expo.se/podcasts/nar-medier-blir-fienden/  Expo behöver ditt stöd Bli poddvän här: https://expo.se/stod-expo/bli-poddvan/  Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Stöd vår verksamhet genom att bli månadsgivare eller swisha en slant till 123 271 02 59.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:I veckan presenterade USA:s president Trump sitt stora tullpaket. Hur ska Europa om omvärlden svara? Hör korrespondent Ginna Lindberg från Washington D.C och Cecilia Malmström, tidigare EU-handelskommissionär.Panamakanalen är Panamas stolthet, och Donald Trumps hot att ta över den har enat landet. Men det finns dem som längtar tillbaka till förr. Reportage av Latinamerikakorrespondent Lotten Collin.Samtal om vårt talspråk, hur det utvecklas och om det ibland kanske inte håller måttet? Undertextare av tv-program får ofta rätta till deltagarnas språk, för att göra det lättare att förstå vad de faktiskt menar. Hör undertextare Sarah Lundin som jobbar på SVT.Krönika av Katarina BarrlingPanelen med Adam Cwejman, Göteborgsposten, Zina Al-Dewany, Aftonbladet och Daniel Swedin, Arbetet.I andra timmen:Sofie Axelsson, Joakim Medins fru, gästar studion. Vilken kontakt har hon haft med sin man nu en vecka efter att han greps i Turkiet?Rapport från Gaza där våldet, enligt många Gazabor, eskalerat och blivit värre än innan vapenvilan. Nyligen dödades 15 ambulanssjukvårdare i Gaza - de hittades i en massgrav, bakbundna och skjutna.Flera protester planeras i Frankrike idag, både till stöd för och emot Marine Le Pen, som i veckan dömdes för korruptionsbrott. Hör korrespondent Cecilia Blomberg från Paris.Det har nu gått två månader sen den värsta masskjutningen i svensk historia då 10 personer mördades på Campus Risbergska i Örebro. Många skolor har sen tidigare varit igång med sitt säkerhetsarbete medan andra nu fått bråttom att börja öva på hur man ska agera vid en skolattack. Men det finns ingen exakt mall på hur man ska gå tillväga och kunskapsnivån skiljer sig runtom i kommunerna. Så hur mycket kan man egentligen förbereda sig, och på vilka sätt kan man öva utan att samtidigt skapa onödig oro? Reportage av Dimitri Lennartsson.På måndag 7 april invigs ett nytt minnesmärke i Stockholm för att hedra de som drabbades av terrordådet på Drottninggatan 2017. Hör konstnären Ann-Sofi Sidén och arkitekten Mats Fahlander som står bakom verket, samt Robert Stasinski, curator och konstskribent, om varför minnesmonument är viktiga för ett samhälle.Reportage från Ukraina om AI-drönare som nu tillverkas i kriget mot Ryssland.Kåseri Helena von ZweigbergkProgramledare: Nina BennerProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Jari Hänninen

Sedan förra helgen sitter frilansjournalisten Joakim Medin i Silivrifängelset utanför Istanbul i Turkiet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han skulle vara tre dagar i landet för att bevaka dom stora demonstrationerna som följde efter att Istanbuls borgmästare blivit avsatt och fängslad. Nu sitter ironiskt nog både borgmästaren och Medin i samma avdelning i fängelset. Och båda anklagas i vaga termer för terrorbrott.Reporter: Lasse Truedson Chat-botar som kan svara på publikens egna frågor håller på att bli en ny standard på redaktioner. Det är snart snudd på lika självklart som pushnotiser, sökfunktioner och egna poddar. Nyligen lanserade Sveriges Radio sin egna chatbot, och i samband med Allsvenskanpremiären för en vecka sen släppte Expressen sin fotbolls-chatbot. Men hur säkert är det att lämna ifrån sig en del av det journalistiska uppdraget till en chatbot som saknar såväl medieetisk kompass som grundläggande förståelse för vad som är fakta och vad som är fiktion. Det kanske är framtiden, men det kan också bli riktigt tokigt. Som i fallet Arve Hjalmar Holmen. Reporter: Martina Pierrou Det pågår just nu en infekterad konflikt inom stiftelsen som förvaltar Hilma af Klints konst. Majoriteten i styrelsen, ledamöter som är medlemmar i Antroposofiska sällskapet, vill att verken som stiftelsen äger ska visas för alla. Medan stiftelsens ordförande, Erik af Klint, vill att världsberömda målningar ska förvaras i ett tempel och att bara dom som är andligt sökande ska få ta del av konsten - eftersom det var så konstnären själv ville ha det, menar han. Erik af Klint har velat avsätta den övriga styrelsen men i veckan fick han avslag från Stockholms tingsrätt.Ja, det är en häftig strid som rasar inom styrelsen i Hilma af Klint-stiftelsen. En strid som nådde allmänhetens ljus i mars genom Dagens Nyheters långa och granskande reportage om det. Man kan ju tycka att var inte så lite dålig tajming när en sidenscarf med just ett Hilma af Klint-tryck på, plötsligt dök upp som ett lockande medlemserbjudande på tidningens sajt. Reporter: Alexandra Sannemalm

Chefen för Försvarets materielverk om hur de ska hinna rusta upp svenskt försvar i tid, om försenade ubåtar och om beroendet av amerikanska vapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Försvarets materielverks uppdrag är att rusta upp det svenska försvaret så att Sverige ska kunna försvara sitt territorium och fungera som Nato-allierad – och att leverera militärt stöd till Ukraina. Göran Mårtensson har varit generaldirektör sedan 2016. Under den perioden har anslagen till Försvarsmakten och FMV ökat år för år, särskilt efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Mellan 2021 och 2024 tredubblade FMV sina beställningar, från 18 till 68 miljarder kronor.Men samtidigt som beställningarna ökat så har andelen materiel som levereras enligt plan minskat. 2022 låg leveransindex på 97 procent, förra året 73 procent, enligt FMV:s årsredovisning, något som Officersutbildningen rapporterat om.Göran Mårtensson säger att den främsta orsaken till förseningarna är att försvarsindustrins produktionskapacitet är för låg. Ett sätt att få industrin att våga skala upp produktionen snabbare än de redan gör är att staten går in med olika former av ekonomiskt stöd. ”Exempelvis, om det inte är tillräckligt med att lägga större och längre beställningar så kan det ju vara att ge garantier för en viss produktion under en viss tid. Det kan ju också vara att gå in och göra investeringar i maskiner i tillverkningsindustrin. Och det kan ju också vara statligt ägande. Men det är som jag sa, det är ju en politisk fråga att ta ställning till.”, säger Göran Mårtensson.Andra länder i Europa har större åtaganden i försvarsindustrin genom exempelvis direkt statligt ägande, påpekar FMV i sitt senaste budgetunderlaget till regeringen. Fyra brigader till 2030Enligt det senaste försvarsbeslutet ska Sverige ha fyra brigader till 2030. Frågan är om allt materiel kommer hinna vara på plats på bara fem år.”Jag bedömer att den organisationsbestämmande materielen kommer att vara på plats för de fyra brigaderna.”, säger Göran Mårtensson.Enligt uppgifter till Ekots lördagsintervju kommer det bland annat att vara svårt att hinna få fram ledningssystem till brigaden i Skåne.”Det finns ju en plan nu på hela ledningssystemet, implementering, och den pågår ju redan nu. Sen finns det ju alltid, det kan uppstå störningar i leveranser, och det får man ju hantera under resans gång. Men det är inte så att de kommer att stå utan ledningssystem. De har ju redan ledningssystem idag, utan det vi gör nu är ju byta ut och förbättra det.”, säger Göran Mårtensson.Beroende av amerikanska vapenEuropa och Sverige är idag starkt sammanflätade med amerikansk försvarsindustri, runt hälften av alla komponenter i ett JAS-plan kommer från USA. Nyligen aviserade EU-kommissionen ett EU-länderna bör köpa mer försvarsmateriel inom unionen och öka vår autonomi på området.Donald Trumps närmande till Ryssland har skapat osäkerhet om USA:s säkerhetspolitiska inriktning och väckt oro kring Sveriges beroende av amerikanska vapen. Göran Mårtensson säger att samarbetet än så länge fungerar väl.”Vi har med USA historisk och lång tid tillbaka ett väldigt gott samarbete. Och de har försett Sverige med teknologi och teknik under hela kalla kriget och även fram till idag. Och de relationerna vi har haft har varit mycket bra. Och de har levererat, även under förra Trump-administrationen, så hade vi inga störningar kopplat till de avtalen som vi har. Och man ska också komma ihåg att det här är ju ett ömsesidigt åtagande. De köper ju också försvarsmateriel från Sverige. Det har fungerat mycket bra så här långt och jag hoppas att det ska göra det framgent också.”Men det är ingenting som ni förändrar i er relation till USA och era utbyten?”Vi har inte gjort det så här långt. Och sen då får ju framtiden utvisa om det skulle utvecklas på ett annat sätt. Då får vi ta ställning till det då. Men relationerna som vi har med USA när det gäller materielsamarbetena har fungerat mycket bra. Och de har levererat.”, säger Göran Mårtensson.Gäst: Göran Mårtensson, generaldirektör Försvarets materielverk, FMV Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Claes Aronsson, programledare för SR-podden GränsTeknik: Maria StillbergProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 4 april kl 10.

Tusentals miljarder sätts i rullning när Europa ska försvara sig utan USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU är inte känt för att agerat snabbt och enat, men det är just vad som händer nu. Nyligen beslutade kommissionen att EU ska satsa ofattbara 9 000 miljarder kronor på militär upprustning.– Man måste lite trolla med knäna för att få fram pengar, säger Katarina Engberg, senior rådgivare på Svenska institutet för Europapolitiska studier. Det stora trolleritricket, som skapar 80 procent av alla pengar i den här historiska satsningen, är att EU:s budgetregler slängs ut genom fönstret. Nu är det fritt fram för länder att låna och gå med budgetunderskott - så länge pengarna används till försvaret. Och flera stora länder som Frankrike och Tyskland bedöms lägga 3.5 procent av BNP på försvaret i slutet av det här året. Klart över Natos nuvarande krav på 2 procent.– Det sägs lite på skämt att i Volkswagenfabrikerna i Tyskland, där man nu har problem med försäljningen, kanske man kommer producera stridsvagnar istället, säger Engberg.EU agerar i chockDet som skakat om EU är insikten att USA allt mer ser ut som ett land vars intresse inte längre är Europas säkerhet, men redan för 25 år sen började USA flytta säkerhetspolitiskt fokus från Europa till Kina.– Det där har vi vetat så vi borde ha ställt om tidigare men det är ju inte EU:s fel i första hand utan det är ju den stämning som varit rådande i Europa, säger Engberg.EU är vad medlemsländerna gör det till. Det räcker att kolla på hur Sverige förhållit sig till hoten i sin omgivning dom senaste 20 åren för att förstå varför EU inte agerat mycket tidigare och rustat upp. – På det övergripande planet har vi massa saker som vi hoppas att Ryssland skulle bli. En demokrati, en rättsstat och så vidare, men jag tror att fundamentalt så vill vi egentligen bara vara i fred för att utveckla vårt samhälle och vårt välstånd, säger Oscar Jonsson som forskar på rysk krigföring vid Försvarshögskolan.Medan Sverige mest vill vara ifred så har Ryssland helt andra planer.– De ryska målen är ju extremt expansiva. Man vill göra om världsordningen tillbaka till en tid då liksom stormakterna dikterar.Slå tillbaka i alla domänerRyssland är ett militärt hot mor Europa, men ekonomiskt är EU överlägset. Ett faktum Europas länder borde bli bättre på att utnyttja. Ett sätt att göra det på är pressa den ryska skuggflottan.– Rent konkret skulle man kunna sanktionerar fartyg men också genomföra inspektioner. Det finns sätt att i alla fall göra den långsammare eller sinka den, säger Emil Wannheden som är nationalekonom och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut. Ett annat ekonomiskt vapen skulle vara att använda de frusna ryska pengarna som beslagtogs i början av den storskaliga invasionen.– Man har de här frysa reserverna på ett konto så man får ränta på de här pengarna helt enkelt och det är ju ganska mycket pengar nästan 300 miljarder dollar så att det blir ju en del en slant i ränta också och den avkastningen ger man då till Ukraina sen är diskussionen om man ska ta hela summan då och ge till till Ukraina för Ukrainas återuppbyggnad. Fast det räcker inte med pengar, det behövs också en strategi. Det är tydligt att Sverige saknar en strategi för att möta Rysslands allt mer hotfulla agerande. Ett exempel är de många hybridattackerna som sker relativt ostraffat.– Man kallar upp en ambassadör och skäller ut vederbörande. Bland det mest intensiva är att utvisa underrättsofficerare som är här under täckmantel, men inte ens det är ju speciellt avskräckande, säger Oscar Jonsson.Avskräckningens principer kan brytas ner i tre delar: bygga förmåga, bli villig att använda förmågan och till sist att motståndaren vet om det här. Gör ni x kommer vi svara med y.– Det är någonting som jag tror är viktigt i strategin. Handling är det som den ryska ledningen lyssnar på, inte ord. Det är inte att vi säger att någonting är oacceptabelt eller oansvarigt som gör att någon kommer förändra sitt agerande, utan det är vad för praktiska konsekvenser en handling får. EU:s planEU vill effektivisera inköpen av vapen, ammunition och annat försvarsmateriel.– Kommissionens plan det är att man ska samordna beställningarna inom den europeiska unionen mellan medlemsstaterna och sedan göra gemensam upphandling av olika system men också stimulera produktion, forskning, utveckling, säger Katarina Engberg.Ett området som är prioriterat för kommissionen är utvecklingen av luftförsvar både vad gäller satelliter och luftvärn, två områden där Europa idag är väldigt beroende av USA.Ett problem för EU-familjen är att alla länders försvarsindustrier inte kan få del av lika mycket pengar, och göra samma saker. Det kommer finnas vinnare och förlorare.– Vi kanske måste slå ihop företag, vilka ska då få ge sig? Vi kanske måste lägga beställningen i ett land istället för ett annat och det är inte svårt att föreställa att det skapar stress i systemet. Så det skulle jag säga att där finns det då många hinder att övervinna, säger Katarina Engberg.MEDVERKANDE:Katarina Engberg, senior rådgivare på Svenska institutet för Europapolitiska studier, Sieps. Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och expert på rysk krigföring.Emil Wannheden, nationalekonom och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare & Producent.LJUD: Sveriges Radio, SVT, DW, Daily Mail, Försvarsmakten, Welt, Europaparlamentet

Här är ännu ett avsnitt med Tim Whitaker från The New Evangelicals. Denna gång behandlar vi mest ämnet Project 2025, något som skrämmer många av oss och en del kanske inte har en aning om vad det är. Tim berättar också om hur TNE hela tiden utvecklas för att nå en större publik och få ut informationen om den giftiga Christian Nationalism som smittar av sig från USA och världen runt. Nyligen startade han och April Ajoy (som var gäst nr 1 här denna säsong) The Tim & April Show, där de två gånger i veckan sammanfattar det som händer på ett proffsigt sätt och ändå med mycket humor, både på Youtube och i podcasten The Tim & April Show.   Gilla och dela gärna avsnittet på sociala medier och till vänner, samt följ podcasten på Facebook; Instagram och Bloggen skriv gärna dina funderingar och kommentarer i kommentarsfältet under avsnittet på dessa medier.

I dagens avsnitt gästas vi av Wilma, som för sex månader sedan fick sin ADHD-diagnos. Hon berättar om sin utredning och vad den innebar, samt reflekterar över hur livet såg ut innan diagnosen, särskilt i skolan och med fokus och lärande.Wilma delar också med sig av när hon började känna att livet blev svårt att hantera och hur det var att leva med tankar och känslor utan att förstå varför. Hon pratar om utmaningarna med att tro på allt man tänker och hur diagnosen har påverkat hennes syn på sig själv och livet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyligen dömdes Luis Rubiales till böter och skadestånd för ett sexuellt övergrepp i form av kyssen på Jenni Hermoso. Tidigare landslagsmålvakten Caroline Jönsson har länge varit fackligt engagerad och sitter i styrelserna för Spelarföreningen och Fifpro. När jag poddintervjuade henne i oktober 2023 talade hon om att den spanska kyssen bara var kulmen på många års förtryck och om varför både svensk och internationell idrott behöver oberoende granskare för att få slut på tystnadskulturer och övergrepp.Dessutom berättade Jönsson om den oerhörda resan som Fifpro gjort, om glädjen när Fifa sköt till rejält med prispengar, om synen på vad Karl-Erik Nilsson egentligen uträttat för damfotbollen, om Fifpros förslag för att se till att delar av transfersummor går till utbildande klubbar och om den viktiga domstolssegern för Sara Björk Gunnarsdottir mot Lyon.Jönsson talade även om betydelsen av det nya spelaravtalet för allsvenskan för damer, om hur den öppna konflikten med EFD under förhandlingarna påverkade, om att spelarna tog ansvar, om jakten på mer intäkter för damfotboll och om varför hon stöttar Hedvig Lindahl i synen på skillnader i supporterskap för herrar och damer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt gästas vi av Wilma, som för sex månader sedan fick sin ADHD-diagnos. Hon berättar om sin utredning och vad den innebar, samt reflekterar över hur livet såg ut innan diagnosen, särskilt i skolan och med fokus och lärande.Wilma delar också med sig av när hon började känna att livet blev svårt att hantera och hur det var att leva med tankar och känslor utan att förstå varför. Hon pratar om utmaningarna med att tro på allt man tänker och hur diagnosen har påverkat hennes syn på sig själv och livet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anslagen för försvaret är högre än det varit på mycket länge och pengar ska nu omsättas till att skapa reell förmåga.Nyligen beslutade Sveriges riksdag om ett nytt totalförsvarsbeslut som kommer ligga till grund för det militära och civila försvaret kommande fem åren, från 2025 till 2030. Innehållet baseras på försvarsberedningens slutsatser, vilket är ett forum som består av representanter för alla de politiska partierna i riksdagen. Med detta som grund presenterade sedan regeringen en proposition som innehåller inriktning och styrning för totalförsvaret, samt tillhörande ekonomiska medel. Riksdagen röstade igenom beslutet strax innan jul och kort därefter har regeringen publicerat inriktning för det militära respektive civila försvaret som än tydligare redogör för vad regeringen vill att ansvariga myndigheter ska fokusera på.I avsnittet diskuterar vi övergripande vad beslutet innehåller, vad politiken väljer att prioritera respektive inte och hur beslutet kan omsättas i praktiken. Fokuserar vi på rätt saker i det allvarliga omvärldsläget som nu råder?Medverkande: Pär Eriksson, forskningsledare, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI Oscar Jonsson, forskare i krigsvetenskap, Försvarshögskolan FHSProgramledare Lotta Lundmark, programansvarig civilt försvar och krisberedskap, Folk och Försvar

Nyligen var det 15 år sedan modeskaparen Alexander McQueen gick bort. Var han möjligtvis en av modevärldens sista kreatörer som tilläts vara konstnär? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Om designers vill bli konstnärer borde de måla eller skulptera. Idag ska modeskapare designa kläder eller lädervaror skapade för att kunna säljas i stora mängder.” Det menade i alla fall Antoine Arnault, den äldsta sonen i Arnault-familjen, i en intervju. I veckans Samtal med Stil diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman om en talang som Alexander McQueen hade hittat en plattform i dagens modeklimat.

Varför byggs det så lite småhus? Och är det rent av så att Tyresö är sämst i Europa på detta? Vilka hinder finns? Ulf Perbo (KD) jobbar med den av regeringen tillsatta Egnahemskommissionen vars syfte är att verka för mer småhusbyggande. Nyligen har en delrapport presenterats som Ulf berättar om för Catarina Johansson Nyman.

Nyligen nådde Hertz Sverige som första biluthyrningsföretag i Sverige över 1,5 miljarder kronor i omsättning, en ökning från tidigare rekordåret med 4,5 procent (2023). Travel News chefredaktör Viggo Cavling bokade in en podcastintervju med bolagets vd Mattis Wäne för att få veta allt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Shima Niavarani turnerade med egenskriven pjäs när de flesta hade sabbatsår efter studenten. Sedan dess har hon jobbat jämt. Går det hitta balans nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon är den självlärda skådespelaren, sångaren, dramatikern, dansaren, musikalartisten och programledaren som utbildade sig själv på flickrummet i Upplands-Väsby.Shima Niavaranis slog igenom som 19-åring med egenskrivna föreställningen Autodidakt i enmansakt som turnerade över hela landet. Sedan dess har hon under en 20-årig karriär medverkat i ett 70-tal produktioner i alla genrer, från musikal och tv-komedier till tunga dramer och smala art house-filmer.Nyligen såg vi henne som hyllad – men också kritiserad – konferencier på Guldbaggegalan. Nu närmar sig 40-årsdagen och efter mer än halva livet i extremt tempo i kulturbranschen har hon en ny utmaning: hur skapa balans i livet?

USA-korrespondent Roger Wilson har tittat på kulturella markörer och hjälper oss att tyda gäster, gester och artister under Trumps första dag som president. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA-KORRE ROGER WILSON OM TRUMPS KULTURELLA VAL Vi analyserar Donald Trumps första dag tillbaka i Vita Huset tillsammans med USA-korrespondent Roger Wilson. Vad är installationen för ett slags spektakel, vad vill han signalera kulturellt? Från ceremonin i kongressen till sportarenan. Och vad var det egentligen Musk gjorde för gest? SAMTAL: SÅ BLIR DEN SVENSKA FILMVÅREN Vad finns det att se fram emot bland de svenska biopremiärerna i vår, och vad syns för trender? Våra filmkritiker Björn Jansson och Nina Asarnoj har under förmiddagen besökt presentationen av den svenska filmvåren på Filmhuset i Stockholm och kommer till studion för att sammanfatta åt oss. REPORTAGE: CECILIA EDEFALK TALAR MED STRINDBERGS ANDE I morgon skulle August Strindberg ha fyllt 176 år – vilket vi uppmärksammar på ett lite annorlunda vis. Cecilia Edefalk är sedan sent 1980-tal en av våra internationellt erkända samtidskonstnärer. Hon arbetar med måleri, skulptur, installationer och fotografi. Nyligen kom hennes bok Mina Ord, där hennes samtal med döda konstnärskollegor och inte minst August Strindberg är nedtecknade. Den här kontakten med det hinsides är en del av Cecilia Edefalks konstnärliga praktik, en sorts intuition och lyhördhet, som hon själv beskriver som det ”måleriska tillståndet”. I detta tillstånd ska vi följa med vår reporter Katarina Wikars hem till Cecilia Edefalk. ESSÄ: EVA STRÖM OM GUNVOR HOFMOS LÄNGTAN ”Det är barbariskt att skriva en dikt efter Auschwitz”, skrev den tyske filosofen och tonsättaren Theodor Adorno. Inför 80-årsminnet av förintelselägrets befrielse på måndag, tar alla veckans OBS-essäer avstamp i denna mening. Idag hör vi författaren Eva Ström om norska Gunvor Hofmos diktning i Förintelsens skugga.Programledare: Lisa WallProducent: Felicia Frithiof

Advokatsamfundets generalsekreterare om varför hon är kritisk till regeringens kriminalpolitik och om vad samfundet gör för att komma åt kriminella försvarsadvokater. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mia Edwall Insulander har varit generalsekreterare för Svenska Advokatsamfundet sedan 2019. Hon är kritisk till både den förra och den nuvarande regeringens många lagändringar som innebär hårdare tag på kriminalområdet, med hårdare straff och nya befogenheter för poliser för att bekämpa den organiserade kriminaliteten.”Att man behöver fler verktyg är ingenting i sig som Advokatsamfundet invänder emot. Men just nu händer det väldigt mycket på det kriminalpolitiska området på en gång. Man kan säga att det är som en tsunami av lagstiftning, jag tror nästan aldrig vi historiskt har föreslagit och infört så mycket repressiv lagstiftning samtidigt.”, säger Mia Edwall Insulander.Just nu utreds om straffmyndighetsåldern, som idag är 15 år, ska sänkas. Samma utredare har också föreslagit skärpta straff för brottslingar under 18 år. Det är två av aktuella förslag som Advokatsamfundet motsätter sig.”Vi tycker alla att det är ett problem med barn som begår allvarlig brottslighet, det är ju det som är problematiken idag. Men frågan är hur vi kommer åt det. Jag tror inte att det är självklart att vi kommer åt det genom att straffa yngre barn längre. Det kan till och med få motsatt effekt, dvs att risken ökar att de blir ännu mer kriminella och fortsätter i kriminalitet när de kommer ut.”, säger Mia Edwall Insulander.Advokater utmanas av kriminellaAdvokatsamfundet har tillsynsansvar för advokater och kan utesluta advokater som inte följer god advokatsed. På senare år har flera advokater dömts för brott de utfört för kriminella gäng som de företrätt, något som påverkat förtroendet för hela advokatkåren. Mia Edwall Insulander menar att problemet förvärrats i takt med de kriminella gängens utbredning i samhället.”Ja, jag skulle säga att det har blivit värre på så sätt att advokaterna också blir utmanade utav kriminella som har felaktiga uppsåt i att vilja utnyttja advokaten på olika sätt. Så de advokater som arbetar med brottmålen har de senaste åren haft större utmaningar i att vissa klienter vill infiltrera eller försöka påverka de möjligheter de har till fördelar genom advokaterna.”, säger Mia Edwall Insulander.Bristande tillsynAdvokatsamfundet har kritiserats för att inte bedriva tillräcklig tillsyn av sina medlemmar. För att stärka tillsynen startade samfundet för ett år sedan en tillsynsenhet som bedriver riktad tillsyn på olika fokusområden. Den första januari i år införde samfundet ett krav om att en advokat ska ha verkat i minst fem år för att kunna bli offentlig försvarare för personer som misstänks för brott som kan ge fyra års fängelse eller mer.Misstänkta brottslingar har rätt till offentliga försvarare som betalas av staten, advokaterna fakturerar per timme. Nyligen avslöjande P4 Örebro att en Örebro-advokat vid ett flertal tillfällen förra året fakturerat Domstolsverket för flera timmar än det finns timmar på ett dygn.Just nu utreds om kraven på kostnadsräkningarna ska skärpas, bland annat om det ska införas ett krav på att kostnadsräkningar ska ges in digitalt. Mia Edwall Insulander välkomnar en sån förändring.”Antagligen är det bra om man kan hitta tekniska lösningar som gör det enklare så att det inte ska bli fel, att man inte råkar dubbelfakturera, eventuellt felaktigt.”, säger Mia Edwall Insulander.Gäst: Mia Edwall Insulander, generalsekreterare Svenska advokatsamfundet Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Simon AndrénTekniker: Heinz WenninProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredagen den 17 januari 2025

Han har kallats för vargen i kashmir och liknats vid Ludvig XIV. Bernard Arnault är en av världens rikaste män och som VD för lyxkonglomeratet LVMH kontrollerar han stora delar av modevärlden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första avsnittet av vårt nya program Samtal med Stil diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman modevärldens mäktigaste – och rikaste – man Bernard Arnault. Nyligen köpte lyxkonglomeratet han driver, LVMH, in sig i det svenska modemärket Our Legacy.Det som gjort Bernard Arnault så extremt framgångsrik är att han var bland de första att fatta att lyx, det är något som många kommer att vilja ha, eller köpa. Och han har varit väldigt bra på att plocka, och damma av, rätt sorts modemärken, i rätt tid. Men vem är denne man som fransk press har kallat för ”finansvärldens Machiavelli”? Det pratar Susanne Ljung och Samanda Ekman om i veckans Samtal med Stil.

I flera år blir Gisèle Pelicot drogad av sin man som låter okända män våldta henne. Under rättegången har hon krävt öppna dörrar och att de filmade övergreppen ska visas för alla – något som gjort henne till en feministisk ikon. Nyligen kom domen mot maken och de femtio medåtalade männen, i ett fall som skakat världen. Programledare: Evalisa Wallin. Gäst: Sigrid Melchior, EU-korrespondent.

Nyligen föll domen för mordet på 20-åriga Saga i Örebro förra året. Fallet har ställt en viktig fråga på sin spets: Vad krävs för att slå fast att en brottslig handling har hedersmotiv? Sara Johnsdotter och Rúna Baianstovu välkomnar fler nyanser i debatten om våldsbrott bland invandrargrupper från länder där hederskultur existerar. Inläsare: Magnus Thorén

Nyligen gjorde Rosa Kafaji sitt första mål för Arsenal i Women's Super League. Det var till London-klubben supertalangen flyttade i höstas och när jag poddintervjuade Kafaji i våras talade hon om vägen fram som spelare, om kärleken till bollen, om betydelsen av åren i AIK, om varför BK Häcken var rätt för nästa kliv, om att hantera den tunga skadan och om att vara en förebild för tjejer i orten.Kafaji berättade även om hjälpen från storebrorsan Ali Kafaji, om att ha skaffat agent för att hantera karriären, om när hon äntligen fick speltid i landslaget, om generationsväxlingen och om målet att få rejält med speltid framöver. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyligen frisläppt från fängelset har en av Donalds Trumps nyckelrådgivare, ekonomiprofessorn Peter Navarro, publicerat boken The new Maga deal. Flera av Navarros protektionistiska ståndpunkter har gått från avfärdade till omfamnade av president Joe Biden. Nu vill Navarro gå längre och helt frikoppla den amerikanska ekonomin från Kina. I denna del av Kvartal Kulturs artikelserie Idéerna som skakar världen skriver Jonas A Eriksson om ekonomisk nationalism. Inläsare: Staffan Dopping

Ganska ofta får vi frågor som handlar om vem man behöver vara för att klara av att springa en ultradistans. Vilken veckovolym behöver man ligga på, hur långa långpass behövs och är det verkligen bra för kroppen att springa ultramaraton? Nyligen fick vi dessutom en kommentar på ett inlägg i sociala medier där någon undrade “Borde verkligen alla springa 9 mil?”. Det här resonerar vi kring och har faktiskt olika svar på frågan! Vi berättar också om hur vi tror det hade gått för oss om vi hade gett oss på en ultratävling för 20 år sedan – utan den kunskap vi har idag. Live-webinar “Därför borde alla springa Ultravasan 2025”  Tisdag 8 oktober kl 20-21. Anmälan: https://event.webinarjam.com/register/107/l9qo1i1r Alla som är med tävlar om 4 startplatser till Ultravasan 45 och 90 2025!  Läs mer om vårt coachingprogram 10 månader mot 10 mil med start 14 oktober – passar perfekt om du vill ha de bästa förutsättningarna för att klara en ultratävling sensommaren/hösten 2025. https://paceonearth.se/lopcoaching

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) om förslaget att begränsa kornas rätt till grönbete, om skogens roll i klimatomställningen och om hur strömmingen ska räddas i Östersjön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sverige har mjölkkor rätt att gå ute på bete om sommaren, enligt beteskravet, eller betesrätten, som funnits sedan 1988. Nyligen föreslog regeringens utredare att den rätten ska begränsas för att förbättra svenska bönders konkurrenskraft. Bönder som har ladugårdar där korna går fritt inomhus ska själva kunna bestämma om korna ska släppas ut på bete eller inte, enligt förslaget.Regeringen har inte tagit ställning än, men landsbygdsminister Peter Kullgren har varit tydlig med att han vill begränsa beteskravet. I Ekots lördagsintervju säger han att han bara vill gå vidare med förslaget om det säkert skulle innebära att svenska mjölkbönder kan få ersättning för att ha korna ute, som bönder får i andra länder där det inte finns något beteskrav. ”Då är det jätteviktigt att man får, likt man får i andra länder, betalt för det merarbete man gör på en konkurrensutsatt marknad, att de svenska bönderna som släpper ut sina kor på bete också ska få möjlighet till den ersättningen”, säger Peter Kullgren.Skogen och kolsänkanEnligt EU:s klimatpaket Fit for 55 ska behöver kolsänkan i svensk skog och mark öka med tio procent till 2030, men just nu minskar den istället. Flera myndighetsrapporter har föreslagit att man inför olika typer av incitament för skogsägare att begränsa avverkningen för att snabbt kunna öka kolsänkan. Men landsbygdsministern är inte öppen för några sådana förslag:”Det aktiva skogsbruket är det absolut bästa långsiktigt för klimatet, den växande skogen där vi använder träet.”, säger Peter Kullgren.Gäst: Peter Kullgren (KD), landsbygdsministerKommentar: Annika Digréus, miljöreporter på EkotProgramledare: Katarina von ArndtProducent: Maja LagercrantzTekniker: Heinz WenninIntervjun spelades in fredag den 27 september 2025.

Nyligen släppte journalisten Patrik Brenning boken Så vinner vi igen och den handlar om bristerna i svensk ungdomsidrott. När jag poddintervjuade Sportbladets reporter och krönikör i december i fjol talade Patrik Brenning om att bevaka idrott för barn och unga, om varför debatter ofta blir hetsiga, om varför det inte finns någon större insyn i verksamheter, om varför felaktiga uppfattningar lever kvar och om varför svensk ungdomsfotboll gör som man alltid gjort. Dessutom berättade Brenning om hur han blev sportjournalist, om det nyttiga han lärde sig som klickjagande journalist, om att det saknas humor i sportjournalistiken, om de hårda tagen i branschen, om varför han är tveksam till att låta de egna barnen bli en del av idrottsrörelsen och om att Sverige följer USA kring ungdomsidrott när klass börjar styra rekryteringen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Många förbättringar sker nu inom hjärtvården. Kunskapen ökar kring behandling av 80-plussare som får hjärtinfarkt. Insikter finns även om när blodtryckssänkande behandling kan tas. Effekter av hur semaglutide (ozempic) påverkar hjärtsvikt har kommit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nyligen avslutades den stora europeiska hjärtkonferensen, European Society of Cardiology ESC, i London med över 30 000 forskare och läkare inom hjärt-kärlsjukvård.Världunikt om behandling av äldres hjärtinfarktDär presenterades en världsunik studie, Senior-Rita. Den handlar om vilken behandling som kan ges till äldre hjärtinfarktpatienter, som inte minst gäller kvinnor. Den visade att kranskärlsröntgen och ballongvidgning inte förlänger livet, men minskar risken för nya hjärtinfarkter och nya sjukhusinläggningar, berättar Sofia Sederholm-Lawesson, kardiolog vid universitetssjukhuset i Linköping.Ta blodtryckssänkande piller när det är lättastEn annan studie om blodtryckssänkande behandling visar att det inte spelar någon roll om läkemedlet tas på kvällen eller på morgonen, bara att man kommer ihåg att ta den.Illamående och mjukare hjärta med OzempicDet hypade diabetesläkemedlet semaglutide, med bland annat Ozempic, visar sig ha effekt också på hjärtsvikt, enligt en ny metastudie, berättar Lars Lund, professor i kardiologi vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna.Men eftersom läkemedlet kan göra att man ständigt är illamående behöver det ställas in tillsammans med läkare, konstaterar professor i kardiologi Stefan James vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han påpekar att motion och rätt kost är ett sätt att förebygga problemen och som inte ger några biverkningar. ProgramledareAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

De kinesiska shoppingapparna Shein och Temu har med sina låga priser snabbt blivit två av världens största ultra fast fashion-företag. I Sverige har de blivit så populära att Svensk Handel varnat för att sajterna hotar svenska företag och jobb. Men bakom framgångarna döljer sig anklagelser om tvångsarbete, plagiat och återkommande larm om giftiga produkter. Företagen har dessutom fått massiv kritik för sina usla arbetsförhållanden och masskonsumtion med enorm klimatpåverkan. Nyligen granskades företagens produkter återigen, och flera av dem visade sig innehålla kemikalier som är farliga – och ibland till och med olagliga inom EU. Bland annat hittade man skor med över 200 gånger så höga halter av hormonstörande ämnen än vad som är tillåtet. Så vilka farliga ämnen är det som har hittats? Vilka hälsorisker medför de? Och hur ska du tänka om du redan har handlat från apparna? Gäst: Daniel Ahlström, inspektör på Kemikalieinspektionen. Programledare och producent: Olivia Bengtsson. Klipp: This morning, EWN News, Global News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Den svenska livsmedelsberedskapen har varit eftersatt i många år. Nu har den blivit högaktuell igen och det kan vara bråttom att få ett system på plats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De svenska planerna för hur en matkris ska hanteras monterades ner för 20 år sen och idag har Sverige ingen livsmedelsberedskap att tala om. Det förändrade säkerhetsläget i Europa har dock gjort att ämnet blivit högaktuellt igen. Nyligen har det gjorts flera utredningar och regeringen har sagt att en ny beredskap ska börja byggas upp 2025. Det är ingen liten uppgift och det kan dröja innan en sådan är på plats fullt ut.– Det som vi uppmanas till är att ha egen beredskap med mat för en vecka där hemma. Sen har ju butikerna då lite matlager som räcker för tre dagar ungefär, säger Henrik Dammberg som bevakar beredskapsfrågor på Ekot.Det som skulle slå hårdast mot Sveriges livsmedelsförsörjning i en kris är om vi skulle bli avskurna och få våra handelsvägar blockerade, säger Camilla Eriksson på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Hon forskar om just livsmedelsberedskap.– Rent handelsmässigt är Sverige lite som en ö. Vi är väldigt beroende av sjötransporter. Och det gör ju att om man stänger av handelsflödena till Göteborgs hamn, Helsingborgs hamn och så vidare, då har vi väldigt svårt att få in livsmedel, säger Camilla Eriksson.En annan utmaning i en kris kan bli att försörja hela landet med mat, menar chefen på enheten för livsmedelsförsörjning på Livsmedelsverket, Mats Johansson:– Vi har ju ett avlångt land och framför allt tänker jag att det kan bli problem i de norra delarna av Sverige. Jag ser det som logistiska utmaningar att få maten upp dit och är det inte är möjligt bör man ju fundera över om inte personer behöver flytta på sig till ställen där det faktiskt går att försörja dem.Mat som måltavla i krigBrist på livsmedel är något som inte är så avlägset. I Ukraina har mat blivit en måltavla för Rysslands krigföring. Matlager, butiker och jordbruk har blivit attackerade.– Vi ser ju hur Ryssland väldigt utstuderat faktiskt förstör jordbruksmark och angriper lantbrukare, både för att liksom störa här och nu men också försvåra för Ukraina att långsiktigt kunna odla på sin mark, säger Anna-Karin Hatt som är vd på Lantbrukarnas riksförbund LRF.Ukraina är en stor matproducent och brukar beskrivs som världens kornbod, eller brödkorg om man översätter direkt från engelska. Det gör att det finns flera anledningar för Ryssland att angripa Ukrainas jordbruk.– Det beror ju inte bara på att man kanske vill slå ut livsmedelsförsörjningen, utan också för att livsmedelsprodukter är en så viktig exportprodukt för Ukraina, säger Camilla Eriksson på FOI.Medverkande:Camilla Eriksson, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Anna-Karin Hatt, vd på Lantbrukarnas riksförbund LRF.Mats Johansson, chefen på enheten för livsmedelsförsörjning på Livsmedelsverket.Henrik Dammberg, reporter på EkotProgramledare: Sara Sundberg och Jimmy HalvarssonProducent: Jimmy HalvarssonReporter: Claes AronssonLjud från: Euronews, TT, Sveriges Radio.

Nordkorea, världens mest slutna land, styrs med järnhand av diktatorn Kim Jong-Un. Men de senaste åren har även hans syster, Kim Yo-Jong, trätt fram i en central roll inom regimens inre krets. Under tiden i rampljuset har Kim Yo Jong gjort flera utspel. Nyligen kallade hon Sydkoreas militärövning för "självmordshysteri" och hotade med att sätta grannlandet i lågor. Plötsligt har Kim Jong-Un börjat framstå som återhållsam till skillnad från sin syster. Samtidigt fortsätter Nordkorea att utveckla sitt kärnvapenprogram, trots sanktioner och fördömanden från omvärlden. Och med systerns växande status frågar sig vissa om Kim-dynastin fostrat ännu en person som kan trycka på kärnvapenknappen. Vem är Kim Yo-Jong? Är hon lika oförutsägbar som sin bror? Och kan hon tänkas bli den som tar över makten, om något skulle hända honom? Gäst: Niklas Swanström, Nordkoreakännare och chef på den fristående tankesmedjan ISDP. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp: CNN, BBC. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

I dagens podd pratar jag med journalisten . Det är andra gången Malin är med i podden. Förra gången pratade vi om hennes bok Skymning i Amerika (Volante 2023), som kom ut förra året. I den beskriver hon hur den amerikanska vänstern, och Demokraterna, radikaliserats under de senaste åren. Om ni inte redan har läst den så gör det. Jag rekommenderar den varmt.Men sedan vi pratade senast har mycket hänt, framförallt i USA såklart, men även för Malin Ekman. Nyligen sade hon upp sig från Svenska Dagbladet eftersom hon inte längre kunde utföra sitt journalistiska uppdrag som det är tänkt, som hon skrev i sitt avskedsbrev. Det blev ingen riktig debatt av det, eftersom motparten, arbetsgivaren på SvD, helt enkelt nekade till att dyka upp. Chefredaktören gömde sig bakom formalia, att det inte gick för sig att kommentera enskilda personalärenden. Men varför sade Malin Ekman upp sig? Det pratar vi om i dag. Och om att hon startat en publikation på Substack – – vilket gör oss till kollegor! Igen! Vi pratar dock allra mest om mordförsöket på Donald Trump, Joe Bidens senfärdiga avhopp, Kamala Harris utsikter, med mera. Följ Malin Ekman på Substack här. Det är värt att stötta henne, och verkligt fri journalistik, bortom de stora presstödsdopade mediehusen och gökungen Public Service. Hennes bok hittar du här. Som sagt, jag rekommenderar den varmt.Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Förra veckan skrev flera av landets ledarsidor om problemet med antisemitism i svenska skolor. De byggde alla på samma anekdot - en incident som ska ha skett på en mellanstadieskola i Göteborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men en efter en försvann ledartexterna och begravdes på de avpublicerade artiklarnas kyrkogård. Anekdoten de byggde på visade sig nämligen vara osann. Vår reporter Fanny Hedenmo har gått till botten med vad som hände när ledarsidor lekte viskleken och okällkritiskt spred en grovt saltad historia. Blev medier nyttiga idioter i Greenpeace-kampanj?Ibland blir en reklamkampanj tacksamt nyhetsstoff - ett bra uppslag för lättsamma reportage och klackiga studiosamtal - och samtidigt ett lyckat PR-maskineri för företag och organisationer. Nyligen blev det jackpott för miljöorganisationen Greenpeace. Vi har i kikat närmare på en tävling som de arrangerade som fick stort mediegenomslag - och som slog sig rakt in i den så känsliga debatten om skogsnäringen.Fascinerande och fabulerade fakta i 90-talstidningen En Ding Ding VärldVår reporter Robin Jonsson har porträtterat medierna som ägnar sig åt de smalaste tänkbara frågorna på de mest speciella platserna. Den här veckan blir det något från arkivet. Om mystiska väsen och en finurlig man från Frankfurt.

Flera flygplanskränkningar och fiskebåtar med märkliga antenner i närheten visar att Ryssland intresserar sig för Gotland. Det svenska semesterparadiset rustas också upp militärt i högt tempo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gotland har alltid haft en stor militär betydelse men Nato-medlemskapet har gjort ön ännu mer intressant. Nyligen sade den svenska överbefälhavaren Micael Bydén i en intervju i tysk media att Putin håller bägge ögonen på Gotland. Ett uttalande som fick mycket uppmärksamhet.– Det förväntar jag mig att han har, säger ÖB även när Gräns träffar honom ombord på utbåtsbärgningsfartyget HMS Belos i Visby hamn.Det här är en stark kontrast mot läget 2005 då P18 som var det sista kvarvarande regementet på Gotland lades ned. Försvaret av ön sköttes därefter till stor del av hemvärnet.– Det var en av de svåraste stunderna i mitt liv, säger Dan Rasmussen som var officer på P18 och deltog i nedstängningsceremonin. Numera är han regementschef för nya P18 som öppnade igen 2018 på en ny plats utanför Visby.När Ryssland invaderade Ukraina 2014 blev det bråttom att rusta upp på Gotland. Försvarsmakten överraskade genom att låta 150 soldater stanna kvar i samband med en övning i september 2016. Sedan dess har Gotland permanent militär närvaro igen.– Det var kanske ett av de viktigare beslut jag fattade, säger ÖB Micael Bydén som avgår i höst.Ryssland testar och provocerarDen senaste gången Ryssland invaderade Gotland var 1808, men det varade inte så länge.– Gotland har alltid varit ett intresseområde för Ryssland slash Sovjetunionen, säger Mats Ekeroth som är ordförande för försvarsmuséet på Gotland och före detta militär och överste.Han berättar att under Kalla kriget var rysk militär ständigt närvarande i närheten i luften och till sjöss, men sedan lugnade det sig i alla fall på ytan. Nu har det blåst upp igen. Nyligen kränkte ryskt flyg svenskt luftrum vid Gotland i samband med den stora Baltopsövningen som Nato höll i juni. Amerikanska och polska soldater var på Gotland och övade.– Det är inte någon som navigerat fel, säger Anna Wieslander som är Nordeuropachef på tankesmedjan Atlantic Council.Det finns flera olika skäl till att Ryssland håller nära koll på Gotland. Samtidigt gör Sverige mycket för att förstärka försvaret på ön och underlätta samarbetet med Nato. Hör mer om detta i det här avsnittet av Gräns.Medverkande:Dan Rasmussen, regementschef på P18 Gotland. Mats Ekeroth, ordförande Gotlands förvarsmuseum.Anna Wieslander, Nordeuropachef tankesmedjan Atlantic Council.Micael Bydén, Sveriges överbefälhavare.Programledare: Karin Hållsten och Claes AronssonProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, Gotlands Försvarsmuseum, Försvarsmakten, Aftonbladet, Welt, PBS News, DVIDS samt Youtubekanalen Drakekloo Productions

Det svenska skönhetsföretaget Caia Cosmetics gjorde tv-profilen och influencern Bianca Ingrosso till mångmiljonär. Med över en miljon följare på sociala medier använder hon ofta sina plattformar för att marknadsföra företagets produkter. Men trots framgångarna har företaget flera gånger hamnat i blåsväder. Nyligen polisanmäldes Caia efter att ett giftigt ämne hittats i en av deras sminkprodukter. Nu har ytterligare en produkt som innehåller ett förbjudet ämne påträffats. Men vad är det för gift man har hittat? Hur farligt är det? Och kan giftskandalen påverka Bianca Ingrossos varumärke? Gäst: Sara Larsson Bränström, reporter på Svenska Dagbladets Näringsliv. Programledare och producent: Olivia Bengtsson. Klipp: Aftonbladet, Sveriges Radio, Caia, TikTok.

Den 33-åriga kvinnan förde en anonym tillvaro som åklagare i Stockholm.Men hösten 2023 ändrades allt. Hennes faster blev mördad i Foxtrotkonflikten – och hennes kusin Ismail Abdo, även kallad “Jordgubben”, blev på kort tid Sveriges mest omskrivna gängledare. Mot åklagaren själv uppstod en enorm hotbild – och under polisbeskydd så flyttades hon till hemlig ort. Men frågan hängde i luften om var hennes lojalitet låg. Nyligen väcktes åtal mot åklagaren för att ha läckt hemlig information till familjemedlemmar. Bland annat uppgifter från en mordutredning. I det här avsnittet tittar vi djupare på vad som har hänt – och vad hon faktiskt misstänks för. Gäst: Helena Trus, krimreporter på Expressen Producent: Anna Westman Swantesson

Nyligen skrev Sebastian Larsson på ett kontrakt som assisterande till Sveriges förbundskapten Jon Dahl Tomasson. Därmed är han tillbaka i A-landslaget och när jag poddintervjuade Sebastian Larsson våren 2022 talade han om svårigheten att sluta som spelare i landslaget, om att vara expert i TV när Sverige spelade, om hans stora förtroende för Janne Andersson men även om skuldkänslorna kring Sunderlands nedgång, om att det var givet att jobba efter karriären även om han inte behövde det och om att ett tränarjobb på heltid inte var aktuellt. Larsson berättade även om slutet på spelarkarriären, om att jaga nya titlar, om att ångesten över förluster blev jobbigare med åren, om varför AIK inte klarade Europakvalen, om vilka utmaningar som väntar hemvändare och om att trivas när motståndarnas supportrar inte gillade honom. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Plötsligt börjar flygplanet du sitter i att skaka - i allra värsta fall så mycket att saker och passagerare slungas omkring - och turbulensen kan vara svår att förutse. Nyligen ledde allvarlig turbulens till en olycka på ett plan där en person dog och många skadades, och strax efteråt var det ett annat flyg som drabbades - men vad beror det på och hur kan det hanteras? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Linus Dock - flygmeteorolog vid SMHI och tidigare pilot och Gunilla Svensson - professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Ljudtekniker: Nisse LundinProducent och reporter: Blenda Setterwall Klingert blenda.klingert@sverigesradio.seProgramledare: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se

Europaparlamentarikern Sara Skyttedal har länge varit i den politiska hetluften. Redan som 16-åring gick hon med i Kristdemokratiska ungdomsförbundet, och har varit ett stort namn inom partiet fram till februari 2024. Hon bestämde sig då för att lämna Kristdemokraterna efter en intern dispyt, och är idag politisk vilde. Nyligen annonserade hon att hon startar ett helt nytt parti, Folklistan, tillsammans med Jan Emanuel inför EU-valet. Vi får höra om hennes syn på viktiga politiska frågor idag, och vad det egentligen var som hände mellan henne och KD. Vi pratar om hur Sara idag känner gentemot Ebba Busch, om skadorna som följer med partipiskan och självklart om framtidsplanerna med Folklistan. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Europaparlamentarikern Sara Skyttedal har länge varit i den politiska hetluften. Redan som 16-åring gick hon med i Kristdemokratiska ungdomsförbundet, och har varit ett stort namn inom partiet fram till februari 2024. Hon bestämde sig då för att lämna Kristdemokraterna efter en intern dispyt, och är idag politisk vilde. Nyligen annonserade hon att hon startar ett helt nytt parti, Folklistan, tillsammans med Jan Emanuel inför EU-valet. Vi får höra om hennes syn på viktiga politiska frågor idag, och vad det egentligen var som hände mellan henne och KD. Vi pratar om hur Sara idag känner gentemot Ebba Busch, om skadorna som följer med partipiskan och självklart om framtidsplanerna med Folklistan. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dumpen-konfrontation blev namnpublicering i lokalpressI takt med att sajten Dumpens verksamhet får mer uppmärksamhet och genomslag, så måste vanliga nyhetsmedier förhålla sig till dem. Kritiker menar att Dumpens metoder är extrema och utan konsekvenstänk mot den utpekade och hans anhöriga. Nyligen rapporterades det om ett fjärde Dumpen-relaterade självmordet som ska ha skett efter att män pekats ut för att ha sexchattat med barn. Men i veckan blev just en konfrontationsvideo på Dumpens sajt omskriven i flera nyhetsmedier. Vissa valde att gå så långt att de pekade ut mannen med namn. Toalett-klipp blev rysk propaganda i SREtt nytt Youtube-fenomen gör succé bland barn och blev i veckan uppmärksammat i Sveriges Radio. Det handlar om Skibbidi Toilet - en surrealistisk animerad serie från en rysk-georgisk skapare, som fått närmare 800 miljoner visningar på Youtube.Men serien, fick P4 Värmlands lyssnare i veckan veta, kan vara skadlig, och leda till ett mystiskt syndrom bland dess unga fans. Det kanske mest explosiva - de sjungande toaletterna kan vara en del av en rysk påverkanskampanj riktad mot våra allra yngsta. Det här enligt en forskare vid den högt ansedda Försvarshögskolan som intervjuades i P4:s reportage. Vad hade SR egentligen på fötterna när de gick ut med de här uppgifterna? Och vem var den där försvarsforskaren som var inslagets främsta källa?Deep fakes lurar journalisterDet har aldrig varit så enkelt och billigt att skapa falska bilder, filmer och röster med hjälp av AI. Det florerar en stor mängd falska bilder filmer och ljud som låter som en riktig människa men som egentligen är simulerade av en AI. Den senaste veckan har internet svämmat över av den ännu inte lanserade tjänsten Sora där man också kan generera videos direkt från text.Redan nu används filmer fejkade med AI i bedrägerisammanhang. Ett av de senaste uppmärksammade deepfake-fallen handlar om ett Zoom-möte som resulterade i att 25 miljoner dollar gick upp i rök.Producent: Erik Peterson