Podcasts about feministiskt

Forskning om hur vi kan leva längre och hålla oss friska är ett fält som får mycket finansiering från bland annat tech-miljardärer med dödsångest. Målet är att ge människor väsentligt längre liv och dessutom rentav rulla tillbaka åldrandet. För detta ändamål studerar forskningen allt ifrån DNA till kosttillskott och livsstil i allmänhet med rätt motion, diet och allmän meningsfullhet. Vi pratar om bland annat longevity-gurun David Sinclair i USA som äter ett mål mat om dagen, vi talar om zombieceller, vinsterna med fasta och den nya mirakelmedicinen som får alla att gå ner i vikt. Gäster: Erik Hörstadius, skribent, Johan Frostegård, professor i medicin vid KI och hälsoingenjören Ewa Meurk, föreläsare och författare. Programledare: Nina Solomin. Detta är sista avsnittet av Fokuspodden för säsongen. I sommar släpps vår nya podcast Tala ut! I Fokus varje onsdag med start 21 juni. Missa inte när stridbara profiler berättar sin bästa historia. Finns där poddar finns. 21 juni Hanif Bali, 36, tidigare moderat riksdagsman och känd twittrare 28 juni Kajsa Ekis Ekman, 43, feminist och författare 5 juli Henrik Jönsson, 48, entreprenör och youtuber med mer än hundratusen följare 12 juli Sofie Löwenmark, 42, grundare av doku.se som granskar islamism 19 juli Dan Korn, 60, chefredaktör Bulletin, hobbyantropolog, författare 26 juli Nalin Baksi, 56, psykiatrisjuksköterska, tidigare riksdagsledamot för S 2 augusti Gudrun Schyman, 75, tidigare partiledare Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ, kommunalpolitiker i Simrishamn 9 augusti Johan Hakelius, 55, författare och politisk chefredaktör Fokus

Feministiskt tecknade serier, hur kan de spela roll för att få ut sin politiska aktivism? Eller försvinner aktivismen bakom humorn? Har tv-serier fått oss att svära allt mer? Det är några av de frågorna som tas upp i dagens avsnitt. Med i studion har vi Kristy Beers Fägersten, självutnämnd svordomsforskare, men också professor i engelska och lingvistik. Programledare: Tugba Saglam & Naimi LundegårdReportrar och tekniker: Natalie Silfverberg & Linnea GustafssonProducent: Moa Svan Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anna-Karin har läst Feministiskt initiativs sista motion i Göteborgs kommun fullmäktige där de vill ta bort statyn "sittande flicka", eftersom flickan är naken. Patriarkalt, menar motionären. Ivar är kvar i AI-spåret, men försöker den här veckan vara så optimistisk han kan. Det går sådär.Lite mer om poddenVarje torsdag kommer ett nytt avsnitt där vi tar upp både aktuella och rykande inaktuella händelser. Den röda tråden är våra kritiska blickar.Nu har vi ju just börjat, men tanken är också att interagera med er lyssnare. Vi vill gärna ha era frågor och tankar, som ni kan skicka i textform eller som ljudklipp, till underallkritikpodd@gmail.com. Tack till er som hört av er! Det ger värdefull input.Podden är en del av Rak höger, som är Sveriges allra minsta mediehus (till och med mindre än Kvartal). Så nu som redan prenumererar på Rak höger får automatiskt en prenumeration även på Under all kritik. Men man kan såklart prenumerera bara på Under all kritik också, om man föredrar det.Podden går att hitta i appar där poddar finns. Eller så kan man lyssna i Substackappen, om man vill. Skriv gärna en recension i Apple Podcasts, så hjälper ni andra att hitta podden!En sista sak…Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där Under all kritik alltså ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.Låt vårkänslorna ge dig en rak höger!Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Om låtarna som partiledarna spelar för att komma i rätt stämning inför ett tal och om politiska kickoffer som ofrivilligt gått till historien. Manowar, Rage Against the Machine, Kent, Kate Perry och Avicii. Där har ni några av de artister som rullar i partiledarnas lurar innan de äntrar scenen. Men vilken artist sitter ihop med vilken partiledare?Sverige har nyligen utvisat tre ryska diplomater i protest mot Rysslands krigsföring i Ukraina. En försiktig markering i skenet av vad Ryssland verkar utsätta amerikanska diplomater för. Skuggning, inbrott, trakasserier och i ett fall en fullbordad tvåa på hallmattan i en amerikansk diplomats bostad. Åtminstone om man ska tro Washington Posts källor.Det är påsk och vår satiriker Moa Wallin tar oss tillbaka till 2013 och den så kallade ryska påsken. När ryska stridsplan kränkte svenskt luftrum tycktes det svenska försvaret ha fullt upp med att fira påsk. Det är valår och partiernas val-kickoffer står för dörren, event som ibland rönt ofrivilligt stor publicitet. Vår politiska reporter Lova Olsson berättar om när Alliansen skulle kicka igång sin valturné 2014 och själva kickoffen hamnade i skuggan av den nitiske person som värmde upp den samlade skaran folkvalda. Några år tidigare, 2010, valde Gudrun Schyman att bokstavligen sätta fyr på 100 000 kronor. Feministiskt initiativ, partiet Schyman företrädde, fick uppmärksamhet. Men alla lät sig inte övertygas om att detta var det bästa sättet att synliggöra löneskillnaden mellan kvinnor och män. Samma år ville Stockholms socialdemokrater inte vara sämre på att skapa rubriker: Carin Jämtin och Iilja Batljan gjorde val-kickoff genom att lansera förslaget om en egen butler till stockholmarna som behövde mer tid till att älska, skratta och leka med barnen.Veckans lyssnarfråga kommer från signaturen Andreas N (är det talmannen som hört av sig till oss!?) som undrar hur det funkar i Riksdagen när en partiledare saknar riksdagsplats.David Druid och Katherine Zimmerman i politisk talkshow.I den nya podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Talkshowen är deras återförening. I podden hör vi också Ekots politiska reporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från Tankesmedjan i P3.Producent: Sukran Kavak

Om politiska vildar i riksdagen, partiledare som kämpar för att visa att de bryr sig om idrott och några av de mest uppmärksammade klädesplaggen politikerna burit genom åren. Nyligen kom nyheten att Feministiskt initiativ vill utesluta Gudrun Schyman för att hon vill starta ett nytt parti.När Schyman var ledare för vänsterpartiet valde hon själv att hoppa av och bli politisk vilde. Mikael Jansson, SD:s förre partiledare, hoppade av på grund av natofrågan och Amineh Kakabaveh, tidigare vänsterpartist, fick nyligen igenom flera förslag som politiskt vilde, i utbyte mot att hon släppte fram två socialdemokratiska statsministrar.Under OS har vår politiska satiriker Moa Wallin noterat att politikerna kämpar för att visa att de bryr sig om idrott och hon funderar på vad som döljer sig bakom den sportintresserade fasaden.Veckans lyssnarfråga handlar om politikernas kläder. Vår politiska reporter Lova Olsson går igenom några av  de mest ikoniska klädesplaggen politiker burit. Exempelvis den dåvarande miljöministern Andreas Carlgrens (c) skinnjacka i talarstolen, som ledde till missnöje i riksdagen. Mona Sahlins (s) vita skjorta när hon höll ett av Sveriges mest uppmärksammade offentliga försvarstal under Tobleroneaffären. Mest uppmärksamhet av alla politikers kläder fick Carl Bildts (m) sidenkavaj med råttmönster.David Druid och Katherine Zimmerman i politisk talkshow.I den nya podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Talkshowen är deras återförening. I podden hör vi också Ekots politiska reporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från Tankesmedjan i P3. Producent: Sukran KavakExekutiv producent: Ulla SvenssonDigital redaktör: Petrina Hinas

Ebba Busch vann husstriden, Gudrun Schyman kan bli utesluten från Feministiskt initiativ, Sverige firar (på olika sätt) att pandemirestriktionerna är borta. Statsministern kör stridsbåt och slår fast att försvaret inte är ett särintresse. TV4 drog upp debattempot till max i partiledardebatten, och islamistiska krafter desinformerar om socialtjänsten. Veckopanelen med Ulf Dahlsten, ordförande i tankesmedjan Elders, Ann-Sofie "Soffan" Hermansson, renhållningsarbetare och Caspian Rehbinder, arbetsmarknadsansvarig på Timbro. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ännu en vecka av SURR! Nea är hemkommen från Mexiko och har tagit plats på ännu ett bröllop! Hanna grinar över sin döda farmor i Google drive! Dessutom pratas det om män som lyssnar på män i förlossningskrisen och hur jävla urdåligt piss-Sonossystemet är!!!!! Bonus: hur arg kan man bli på en stackars hårklämma?

Avec l'approche des élections présidentielles de 2022, la question du féminisme va faire son grand retour dans les programmes électoraux. La création d'un parti féministe en France pourrait répondre aux revendications de certains organismes tels que NousToutes, Osez le féminisme, Stop harcèlement de rue et bien d'autres. Faut-il un parti féministe en France ? Pourquoi est-il si difficile d'institutionnaliser le féminisme dans la politique ? Clémentine Gallot, accompagnée de notre nouvelle chroniqueuse politique, Rachel Garrat-Valcarcel, journaliste à 20 Minutes, nous expliquent la nécessité d'avoir un parti féministe français et quels sont les enjeux qui l'accompagne. Les références entendues dans l'épisode : Eiffel de Martin Bourboulon (2021)Mathilde Saliou “L'heure est-elle venue de créer un parti féministe?”, Slate (2018)L'association “Choisir la cause femmes”Un homme et une femme de Claude Lelouch (1966)Flo Kennedy, "The Feminist Party Street Walks", Harvard Radcliff University (2020)Des listes féministes vont se présenter aux élections européennes de 2014 sous le nom “Féministes pour une Europe solidaire”. Caroline de Haas, qui est notamment à l'initiative de cette candidature, est elle-même tête de liste en Île-de-France. Initiative féministe (Feministiskt initiativ) est un parti politique suédois féministe fondé en avril 2005.Le Women's Equality Party est un parti politique féministe créé au Royaume-Uni en 2015. Le parti a été créé par Catherine Mayer et Sandi Toksvig lors du Women of the World Festival, lorsqu'elles ont conclu qu'il était nécessaire qu'un parti fasse campagne pour l'égalité femme-homme. Véronique Molinari, « The Women's Equality Party: And Everything Old is New Again… », Revue Française de Civilisation Britannique (2018)J.R Thorpe, “6 Feminist Political Parties You Should Know”, Bustle (2015)Marie-Cécile Navès, "La Démocratie Féministe", Calmann-Levy (2020)Iron Jawed Angels de Katja von Garnier (2004)La National American Woman Suffrage Association (NAWSA) (Association nationale pour le suffrage des femmes américaines) était une association américaine de promotion du droit de vote des femmes, créée en février 1890. Mrs America de Dahvi Waller (2020)The Glorias de Julie Taymor (2020)The Feminist Initiative de Liv Weisberg (2009)Y, le dernier homme de Aida Croal et Michael Green (2021)Naomi Alderman, “Le Pouvoir”, Calmann-Levy (2018)Bernard Quiriny, “Les assoiffées”, Seuil (2010)L'épisode “20 heures pile” du podcast Transfert de Slate.fr. Déborah Lévy, “Etat des lieux”, Éditions du Sous-Sol (2021)Quoi de Meuf est une émission de Nouvelles Écoutes. Rédaction en chef : Clémentine Gallot. Journaliste chroniqueuse : Rachel Garrat-Valcarcel. Montage et mixage par Laurie Galligani. Prise de son par Adrien Beccaria à l'Arrière Boutique. Générique réalisé par Aurore Meyer Mahieu. Réalisation et coordination : Cassandra de Carvalho et Mathilde JoninSee Privacy Policy at https://art19.com/privacy and California Privacy Notice at https://art19.com/privacy#do-not-sell-my-info.

Senaste avsnittet av Dagens Arenas intervjupodd gästas av Farida Al-Abani, partiledare för Feministiskt initiativ, Fi. Hon berättar om hur hamnade i partiet, där hon snabbt blev partiledare och hur de hanterat resan från framgång till kräftgång. Idag har Fi mandat i 13 kommuner, och Farida Al-Abani berättar om nödvändigheten av hålla dessa lokala mandat vid nästa val. Hon berättar också om det skifte som skett i partiets kärnfrågor i förhållande till den politiska debatten sedan framgångsåren 2014-15, och hur de nu behöver försvara sig på ett annat sätt.

Först var hon partiledare för Vänsterpartiet och sen för Feministiskt initiativ, som hon också var med och startade. Dagens gäst är Gudrun Schyman och ämnet är feministisk politik. I en tid då de flesta kallar sig feminister tenderar begreppet feminism att bli något urvattnat. Vilka frågor engagerar den politiska feminismen idag? Hur bedriver man en framgångsrik feministisk politik? Och på vilket sätt hänger feminism ihop med ekonomi, krig och fred, klimatfrågan och maskulinitetsideal? Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

I avsnitt 44 gästar Annika Thomsson oss för att prata om feministiskt ledarskap. Finns det ens? Vad är det i sådana fall? Vi pratar världspolitik, om det alltid är önskvärt att vara sårbar, om feministiskt ledarskap är detsamma som kvinnligt ledarskap, vilket ledarskap som är mest effektivt, ledarskapsnormer och mycket mer!  Tyck gärna till om innehållet! Instagram: kackelihonsgarden Facebook: Kackel i hönsgården - podcast Vinjett: Hen-Ingvarz - Över bron   

Att helt enkelt vara normal, duger inte. Inte nog med det - Det är rent ut sagt fult att vara normal i dagens Sverige. Häng med på en resa i det här programmet där vi får höra hur minoriteten anser sig ha rätten att påtvinga sitt sätt på majoriteten. Du kanske bara skakar på huvudet, och tänker att det inte spelar någon roll för att det är ju ändå minoriteten. Men då glömmer du att det är minoriteten som utan tvekan skriker högst, och får allt oftare igenom sin vilja - Lyssna på det här programmet!UPPSKATTAR DU VERKLIGHETSCHECKEN? DONERA GÄRNA:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaPROGRAMMETS ÄMNEN:* Väldresserad gubbkärring på feministiskt bröllop.* Föräldrar som presenterar homosexualitet för sina barn.* Hur är den perfekte svensken?* Svenskarnas topp 10 bortförklaringar till våldtäktsvågen.* I huvudet på genusmaffian.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle JohanssonGäster: Lennart Matikainen, Tomas Wiklund & Johan WidénVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/muslimska-barn-matades-med-foerbjudet-goAlla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM:LÖRDAGEN DEN 16 MAJVECKANS TIPSLELLEDark Funeral - Slava Satanhttps://www.youtube.com/watch?v=WUIEAsxrG3sJOHANThe Crownhttps://www.imdb.com/title/tt4786824/LENNARTRing Swebbtv 5 maj med Lennart Matikainen.https://www.youtube.com/watch?v=r4QoWV_Hk0k&feature=youtu.beTOMASEquilibrium (2002)https://www.youtube.com/watch?v=raleKODYeg0

Natalie Tähtinen äger ett par högklackade skor som sportredskap. Hon anser att pole dancing ska ses som fitness som inte ska förknippas med striptease. Natalie Tähtinen är poledance instruktör med egen studio i Västerås. Hon har tränat pole dancing i åtta år och älskar sporten. Natalie berättar om sportens olika genrer och varför det tilltalar fler kvinnor än män. Enligt Natalie ger sporten både styrka och flexibilitet men även förstärkt självförtroende. Vi får även höra vad sensual pole instruktören Camilla Flack har att säga om "Body Roll". Programledaren Meimi Taipale berättar om sina upplevelser från en sensual pole nybörjarkurs! Meimi Taipale popula@sverigesradio.se

Freja var vänsterbliven för några år sedan och berättar här vilka problem hon såg då, som inte hon ser längre.Vill du höra hela avsnittet i efterhand? Blir prenumerant på www.svegot.se/plusRedan prenumerant? Vad bra! Här är hela avsnittet:https://www.svegot.se/2020/04/15/sverige-vaknar-15-april-2020/

Feministiskt bröllopsfotande? Finns det? Ja! Amanda Falkman berättar om sina visioner i detta avsnitt. Det pratas om nischade bröllop – små vs. stora, slott och herrgårdar vs. stadsbröllop och om att våga vara obekväm även fast det skaver. Här kan man verkligen få nya insikter, inte bara om bröllopsfoto, utan om livet i stort. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dagens gäst är Tiina Rosenberg, genusvetare, professor i teatervetenskap och en av grundarna av Feministiskt initiativ. Begreppet kön är centralt i vår liv. Nyblivna föräldrar får tidigt frågan "vad blev det för kön?" och ser vi en androgyn person försöker vi lista ut om det är en man eller kvinna. Men vi lever i en tid då en människas reproduktionsorgan inte nödvändigtvis behöver definiera dennes kön. Vi talar om biologiskt kön, juridiskt kön och upplevd könsidentitet. Genus och könsroller, hen och den, testosteron och östrogen. Vad är egentligen kön? Om detta handlar dagens avsnitt med Tiina Rosenberg.Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin 

I veckans avsnitt gästas vi av Gudrun Schyman! Gudrun är en svensk politiker som bland annat varit partiledare för Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ. I intervjun berättar Gudrun mer om sin uppväxt, sin politiska resa och om #MeToo.

Hon "föll som ett moget äpple för queer-teorin" och blev på 90-talet en hbtq-ikon. Genusprofessorn Tiina Rosenberg var med och grundade Feministiskt initiativ 2005, men lämnade efter ett massivt drev. Varför blev det som det blev?

Avsnitt 26. Feministiskt potpurri deluxe Som två tomtebloss sprakar vi loss bland ämnen vi längtat efter att få lyfta.  Johanna utser årets bok och tillika julklapp och Sandra korar världens sämsta feminist. Dessutom resonerar vi kring huruvida det är okej att ligga med ett svin.  Säsongsfinal! God jul på det!

Dags för festivaltema! Återigen har våra fans syndat på bajamajor, återigen diskuteras Ellens knarkiga aura och återigen hatas det på kända män. Inga konstigheter.

Om sambandet mellan en pickup i Rättvik, en skjutbana i Prag, ett valmöte i Skåne och ett minnesskrin i Polen polariseringen. Konflikt återvänder till reportage från året som gått. Polarisering är något som statsvetare brukar definiera som att politiska attityder rör sig från mitten mot extremerna, i en nästan självgödande process. Det finns i dag mycket forskning som visar att det här sker hur den politiska mitten i Europa försvagas och polerna förstärks, hur Republikaner och Demokrater i USA allt mindre överlappar i sina åsikter, hur sociala medier fungerar som filterbubblor där många allt mer sällan möter idéer och ståndpunkter som ifrågasätter de man redan har. Men Konflikt är ju inte ett forskningsseminarium vår metod är istället att ge oss ut i den verklighet som forskningen samlar i sina rapporter. Och just det här fenomenet polarisering är något som vi stött på i många olika sammanhang under året som gått. Dagens program är en klippsändning där vi återutsänder reportage från några av de platser vi besökt och där polariseringen märkts tydligt. Vi börjar med att tillsammans med Ulrika Bergqvist sätta oss på ett tåg mot Rättvik, i Dalarna. Hon åkte dit för programmet "Bakslag vid bensinpumpen", som handlade om koldioxidskatt som styrmedel för att få ner utsläppen av koldioxid en metod som forskarna säger är den mest effektiva, men som politiskt visat sig känslig. Priset på bensin låg ju bakom gula väst-upproret i Frankrike tidigare i år, och motsättningarna mellan bilkörande och klimatpolitik, mellan land och stad, de märks även här i Sverige. Konflikts Robin Olin reste också till Tjeckiens huvudstad Prag. För polariseringen sker ju inte bara i det folk säger eller tycker den sker också vid valurnan. Och till det EU-val som hölls i slutet av maj gjorde Konflikt ett program om värderingar mer specifikt om de värderingar som alla EU-länder undertecknat i Lissabonfördraget, men som i allt större utsträckning ifrågasätts i dag. Och till programmet "EU och värderingsvalet" hamnade Konflikt på en konsert. Ett annat område där polariseringen har märkts tydligt under de senaste åren, och då i synnerhet i kölvattnen efter Metoo-rörelsen, är relationen mellan kvinnor och män jämställdhet. Inför det svenska valet, och även inför mellanårsvalet i USA, gjorde Konflikt i höstas programmet "Metoo och valen", om hur Metoo påverkar politiken. Konflikts Ulrika Bergqvist besökte bland annat ett valmöte för Feministiskt initiativ i Skåne. Men polarisering är inte bara ord och åsikter, vad händer när ord går till handling? I programmet "Polen och polariseringens pris" beskrevs den här utvecklingen i detalj. Programmet tog avstamp i det mord som på många sätt kommit att fånga riskerna med polariseringen, och som fick många runtom i Europa att stanna upp och betrakta den här samtiden med ny blick nämligen mordet på Gdansk borgmästare Pawel Adamowicz på en välgörenhetsgala i januari i år. Konflikts Robin Olin reste till Gdansk. Vapen är en fråga som länge haft en stark politiskt polariserande laddning i USA, som ju har sitt second amendment det andra tillägget till konstitutionen som garanterar rätten att bära vapen. Här i Europa finns inte den laddningen, eller håller det på att ändras?  Programmet "Beväpnat Europa" handlade till stor del om det vapendirektiv som EU började arbeta fram som en reaktion på terrorattackerna i Paris 2015, och som syftade till att minska den lagliga tillgången till vissa sorters vapen. Det här förslaget stötte snabbt på starkt motstånd i flera medlemsländer och starkast reagerade man i Tjeckien. På en skjutbana i Prag träffade Robin Olin en ung kvinna som lärde sig skjuta pistol, i självförsvar. Programledare och producent: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Tekniker: Sandra Pettersson  

Militärt samarbete eller inte? Vi hör EU-politiker från Liberalerna och Feministiskt initiativ svara på frågan. En annan nyhet är att Säpo, alltså Säkerhetspolisen, tagit fast en muslimsk skolledare i Göteborg. Och så berättar vi om att en lättläst bok om författaren Selma Lagerlöfs liv ska få ett pris. Boken är skriven av Cilla Dalén och Anneli Drewsen.

Det blir debatt mellan Abir Al-Sahlani (C), Jessica Stegrud (SD) och Soraya Post (Fi). Och så undrar Louise: vore det möjligt med en mer avskalad Eurovision song contest? Avskalat ESC? Gårdagens semifinal i Eurovision Song Contest präglades av flera överlastade och komplicerade nummer. Australiens artister uppträdde på höga vajande stänger och i det isländska numret spelade en bur en viktig roll. Därför undrar vi om det är dags för tävlingen att återvända till sina rötter där sången stod i centrum och musiken framfördes av en symfoniorkester? Carolina Norén, på plats i Israel, benar ut det. EU-talkshowdebatt  I dag möts Sverigedemokraternas Jessica Stegrud, Centerns Abir Al-Shalani och Soraya Post från Feministiskt initiativ i en diskussion om vilken roll EU ska ha när det gäller migrationen. Vad händer med EU tror dom om länderna inte lyckas komma överens? Och vilka tankar väcker dagens nyskrivna musikstycke hos de tre EU-parlamentskandidaterna? Klent debatt-intresse Och så undrar jag varför intresset för kvällens stora debatt mellan spitzenkandidaterna till posten som EU-kommissionsordförande är svalt här i Sverige. Det är bara Expressen-tv som sänder direkt. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren  Producent: Amanda Rydman

Ryss-Babs blev vrakad:https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=720595https://twitter.com/SKiLLERAS/status/1121873530193350656Ingrid Carlqvist är som vanligt en galning:https://twitter.com/ingridcarlqvist/status/1121064458233819137Aron Flams eviga strävan efter att vara relevant och den ensidiga fejden med SVT:https://www.aronflam.com/blog-aron/2019/5/1/frstamajaktion-mot-public-servicehttps://kontakt.svt.se/guide/det-har-ar-svtSR ger uttryck för klandervärd sexism i sin rubriksättning om ensamkommande som utnyttjats sexuellt:https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=7208995Aktiv dödshjälp borde vara en grej:http://www.ystadstingsratt.domstol.se/Om-ystads-tingsratt/Nyheter-och-pressmeddelanden/87-aring-doms-till-1-ars-fangelse-for-drap/Feministiskt initiativ är ett helt meningslöst parti:https://feministisktperspektiv.se/2019/04/13/jag-kan-inte-se-mig-sjalv-i-suhonen-eller-karlssonInfo om oss och diverse länkar: http://myrannosaurus.se/haveristerna/Intro/outro av Dubmood: https://dubmood.bandcamp.com/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hör vad Feministiskt initiativs EU-kandidat tycker. Åsa Wikforss har valts in i Svenska Akademien som för första gången sedan 1989 är fulltalig. Hockey-VM drar igång med match mot Tjeckien. Programledare: Peter Al Fakir

Gudrun Schyman har varit partiledare för både Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ. Vi pratar bland annat om de strukturer som finns i samhället, hur kvinnor döms hårdare men också om hur det finns en romantiserad bild av systerskapet.  Hon tror att vi genom medvetenhet om strukturerna i samhället kan separera oss från känslan av att vi måste bevisa oss som kvinnor för att vi först då kan förstå att den känslan inte beror på oss som personer. Kan vi förstå det så kommer det också bli lättare för oss att säga ifrån i situationer där vi särbehandlas för att vi är kvinnor. 

När hon blev den första kvinnliga partiledaren för vänsterpartiet 1993 sa Gudrun Schyman att hon var kvinna, mamma, älskarinna och partiledare. Och i den ordningen. Idag 26 år senare när hon lämnar den stora politiska scenen efter att ha varit partiledare för också Feministiskt initiativ i 12 år, gör hon samma prioritering.  Och nu engagerar Gudrun sig i klimatfrågorna. Vad får hon kraften och styrkan ifrån att alltid komma igen? Möt Gudrun Schyman i ett samtal om källan till styrka, jämställdhet, om de akuta klimatförändringarna och om visdom. En egenskap som ligger till grund för all hållbarhet.

Farida al-Abani är IOGT-NTO-medlem NBV-anställd, och sedan några veckor tillbaka också partiledare för Feministiskt initiativ. I detta avsnitt av Accentpodden pratar vi med henne om hennes engagemang, drogpolitik och partiets framtid.

I sjätte avsnittet fokuserar vi på våra feministiska uppvaknanden. Tove berättar om tiden när hon hellre kallade sig humanist än feminist och Emma går tillbaka till sin högstadieperiod. Personligt, ideologiskt och politiskt! Utöver det hinner vi naturligtvis också diskutera Björn Runges hyllade film The Wife och varför det är dumt att lägga ner Jämställdhetsmyndigheten.  Tyck gärna till om innehållet! Instagram: kackelihonsgarden Facebook: Kackel i hönsgården Vinjett: Hen-Ingvarz - Över bron

Intern kritik mot Dagens Industris chefredaktör. Var engagerad i bolag DI granskade. Damernas Världs chefredaktör gör reklam för hudvård. Vänstertidningar på fallrepet. Avtagande VR-hajp hos medier. DI:s chefredaktör var engagerad i bolag tidningen granskade Affärstidningen DI pratar gärna om sin policy för transparens om de anställdas aktieinnehav. Men hur öppna inför läsarna och inför varandra på redaktionen är egentligen tidningen om andra typer av bolagsengagemang? Tidigare i år granskade tech-redaktionen på Dagens Industri en sårig ägarstrid kring svenska bolaget Zound Industries. Det blev en granskning, som utöver publiceringarna, också kom att utmynna i en intern förtroendekris för tidningens nya chefredaktör Peter Fellman.        Damernas Världs chefredaktör gör reklam för hudvård Mode- och skönhetstidningen Damernas Värld grundades på 1940-talet och beskrivs som ledande inom sitt fält. Men hur står det till med det journalistiska oberoendet? Och vilka principer för att värna den redaktionella integriteten gäller på redaktionen? På Instagram gör chefredaktören Martina Bonnier betald reklam för hudvårdsprodukter.  Rödrosa tidningar på fallrepet Flamman, Feministiskt perspektiv, Bang och ETC. Bland den del av pressen som står till vänster har man dom senaste veckorna kunnat se ett mönster. Upprop på upprop. Kriskampanjer och vädjan om pengar för att klara utgivningen. Det är som om stora delar av den rödrosa pressen förklarat sig själva i kris. Har det blivit svårare att bedriva presstöds-uppburen journalistik, eller handlar det här om att ingen vill betala för idéer och åsikter som står till vänster? Avtagande VR-hajp hos medier VR-glasägonen lanserades som nästa stora grej och många mediehus var snabba med att haka på trenden. Men vad hände egentligen med Virtual Reality-journalistiken? Två år efter hajpen tar vi tempen på satsningarna.

Lyssna på ett spännande och feministiskt samtal med Feministiskt initiativs partiledare Gita Nabavi. 

Talmannen prövar nytt och bjuder in till gruppterapi men krävs det ett fullskaligt regeringslajv för att partiledarna ska komma överens? Det har gått 53 dagar sen valet och fortfarande står vi utan en ny regering. Samtidigt som talmannen kallar partiledarna till gruppterapi funderar Ekots My Rohwedder, Maggie Strömberg och Fredrik Furtenbach på om det hade hjälpt om partierna fick klä ut sig i mantel och rollspela i stället. Och vad händer med budgeten när vi fortfarande har en övergångsregering? Podden gör även ett nedslag i södra Sverige för att undersöka hur de olika formerna av SD-samarbete ser ut efter valet – från det oförhandlade stödet i Landskrona till samstyret i Sölvesborg, där Louise Erixon har valts till nytt kommunalråd. Dessutom så avhandlas Gudrun Schymans plötsliga sorti från partiledarposten i Feministiskt initiativ. Beror det på det svaga valresultatet, eller har hon något helt annat i kikaren? Programledare: Henrik Torehammar Producent: Björn Barr

Den 15:e oktober, ett år efter den tweet som innebar startskottet för en av de största samhällsrörelserna i modern tid, anordnades en studentafton på temat i samarbete med Lunds studentkårer. Samtalet kom att kretsa kring rörelsens påverkan på lagstiftning och pressetik samt dess framtid, hur vi som samhälle bäst drar lärdom av de historierna som MeToo vittnar om. De som deltog i panelsamtalet var Gudrun Schyman, partiledare för Feministiskt initiativ, Ulrika Rogland som är advokat med expertis på sexualbrott och Ola Sigvardsson, Allmänhetens pressombudsman. Aftonens moderator var Kristin Nord, journalist på Sydsvenskan. Aftonen ägde rum i Universitetsaulan och avslutades med en sedvanlig frågestund.

Vad vill politikerna göra för djuren? Vi frågar Djurens parti, Feministiskt initiativ och Vänsterpartiet. Tre partier som har djuren på agendan. Sedan pratar vi med en djurrättsaktivist som inte tänker rösta alls.

RASERIETs valspecial-turné nästa stopp blev Malmö! Amie och Fanna fortsätter att svara på lyssnarfrågor. Vad innebär 'trygghet'? Blir en röst på Feministiskt initiativ automatiskt en bortkastad röst? Hur ska en researcha inför valet 9 september?Raseriets valspecial part two is here! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Gita Nabavi valdes som ny partiledare för Feministiskt initiativ (Fi) jämte Gudrun Schyman i februari. Nu jobbar hon och partiet för att lyckas nå fyra procent-spärren och ta plats i riksdagen efter höstens val. I en stor intervju med Feministiskt perspektiv berättar Nabavi om sin bakgrund och förklarar sin syn på politiken hon snart hoppas driva på riksnivå. – Feministiskt initiativ behövs i riksdagen för att stärka politiken om miljö och mänskliga rättigheter, säger hon till Aleksa Lundberg i detta specialavsnitt av FemPerspodden. Foto: Oscar Stenberg

Program 39: Min kropp som feministiskt vapen!Här möter vi burlesqueartisterna Miss Rita Regrets och Märit i en diskussion kring den egna och andras kroppar. De pratar bland annat om att jämföra sig och förhålla sig till samhällets normer och ideal, om att vara sexig och om kroppens alla fantastiska funktioner! Här diskuterar de tillsammans med programledare Aurora Brännström burleskens bidrag till bejakandet av kroppen.Det här är ett specialprogram med stöd från Ottarfonden och RFSU som bidrar till kroppspositivism och en bejakad sexualitet.Burlesquepodden produceras av Brännström & Lundgren Jazzproduktion HB. Programledare är Aurora Brännström. Vi spelar in programmen på Custom Music Productions där Andreas Hedberg sköter ljud och redigering.För mer info om oss och våra gäster gå in på www.jazzproduktion.se/burlesquepodden. Följ oss gärna på Facebook, där heter vi Burlesquepodden kort och gott eller på instagram på @jazzproduction.sweden See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Gudrun Schyman känner vi till vardags som en landets mest erfarna politiker och partiledare. Hon sitter i kommunfullmäktige i Simrishamns kommun och har tidigare varit partiledare för vänsterpartiet men nu partileder hon Feministiskt initiativ mot ett nytt val och en eventuell plats i riksdagen. Men idag är hon statsminister för en dag. Programledare Anders Nyberg. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det sjuttonde avsnittet handlar om representation och synlighet – något som ofta sägs vara ett viktigt mål för hbtq-kampen. Men har vi verkligen ett jämlikt samhälle bara en mångfald av identiteter får lov att synas? Vi pratar om hungern efter individuella "success stories" som döljer verkligheten för majoriteten. Och bör egentligen Black Panther, den första svarta superhjältefilmen, hyllas som en seger i kampen för radikal samhällsförändring? Vi nämner även Isabella Löwengrip, Feministiskt initiativs riksdagslista och 11-åringars koll på intersektionalitet. Med: Emelie Karinsdotter & Erik Gunnarsson.

Den 7:e oktober 2014 gästades Studentafton av Gudrun Schyman - partiledare för Feministiskt initiativ, Seher Yilmaz - ordförande för Rättviseförmedlingen och Kristin Linderoth - genusvetare vid Lunds universitet. Samtalet kretsade kring feminism inom akademi, politik och aktivism.

Soraya Post och Stina Oscarson pratar om bildning i Lärarpodden. Soraya Post som är ledamot i Europaparlamentet för Feministiskt initiativ. I Lärarpodden berättar hon personligt om sin resa genom livet, och varför det är viktigt att ta plats. Hennes egna erfarenheter av romers utanförskap har starkt påverkat hennes bildningsresa. Och hon ser hur ordet bildning traditionellt omfattar en viss sorts kunskap och färdigheter och utesluter andra.      

Idag möter vi en riktig legend inom politiken – Gudrun Schyman. Eller vad sägs om 10 år som partiledare för Vänsterpartiet, 18 år i Riksdagen och nuvarande partiledare för Feministiskt initiativ, även kallat Fi. Ett succéparti som har gått från klarhet till klarhet. Vid senaste valet var de en hårsmån från att väljas in i Riksdagen. Gudrun som bor i Simrishamn kommun är dessutom kommunpolitiker. När vi ses talar vi om lugnet och återhämtningen på Österlen. Alla promenader. Hälsan och hur hon inte tänker sluta röka sina små cigarrer som hon röker varje dag. Trots att hon vet att de är farliga. Vi talar också om hur hon tänker bli riktigt gammal och om den färska operationen. Och om att leva här och nu. Vi talar om hur hon tar hand om sig och hur hon undersöker sig. Och om att leva som nykter alkoholist. Vi talar också om tankarna framåt och om döden. Vi talar om en av bästa vännerna Staffan som dog i cancer och som valde att testa alternativa behandlingsmetoder mot sin cancer. Staffan var nämligen... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Med opinionssiffror som närmar sig riksdagsspärren kan Feministiskt initiativ ligga i vinnarhålet inför valet nästa år. Men tål Feministiskt Initiativ den granskning som en valrörelse innebär? Håller politiken ihop? Efter att Victoria Kawesa fått förhinder blir det istället, Gudrun Schyman, som är gäst i Ekots Lördagsintervju. Efterföljande analys av statsvetaren Elin Naurin, som forskar om vallöften. Sedan om valet till samtinget som hålls söndagen den 21 maj. Sametinget har mycket liten direkt makt - så vi frågar oss var makten i Sapmí finns? Reportage med Sameradion SVT Sapmís reporter Jörgen Heikki och riksdagsledamöterna Helén Pettersson (S) och Ida Karkiainen (S). Sametinget har också ett lågt valdeltagande, bara ungefär hälften av dem som är registrerade och får rösta, röstar. Varför, berättar statsvetaren Ragnhild Nilsson. Mer om detta val går att läsa på Sameradion: http://sverigesradio.se/sameradion   Programledare: Jörgen Huitfeldt Producent: My Rohwedder

GMV 18/12 Timme 1: Efter att regimen återtagit Aleppo från rebellerna Intervju med en tillfångatagen IS-soldat i Kirkuk Om falska nyheter Om att få blackout på scenen, som Patti Smith Göran Rosenberg om förgiftningen av samtalsklimatet Panelen diskuterar Feministiskt initiativ, Nord Stream 2 och om pensionärernas ekonomi Timme 2 Vad gör vintermörkret med oss? Julfrossa med Public Service Skola för migrantbarn i Sydafrika Protektionismens väsen Jorbävningsdrabbade Norcia i Italien Emil Jensen: "Jag har haft mardrömmar i hela mitt liv." prograledare: Pia Fridén producent: Anders Diamant

Basinkomst, också kallat medborgarlön: Kanske en idé när den tekniska utvecklingen gör att vi inte skulle behöva jobba så mycket? Katerin Mendez, Anne-Marie Pålsson och Andreas Bergh diskuterar saken. Jobba halvt ihjäl sig för att sedan kunna sticka till Thailand på ett lite lagom förlängt jullov för jobbskatteavdraget, eller vara helt arbetslös, gå hemma och drälla och känna sig obehövd och överflödig i samhällsbygget. Måste det vara antingen-eller?Kanske vore en basinkomst för alla, ett slags medborgarlön, ett fungerande sätt att skapa ett mer jämlikt samhälle? För varför ska någon behöva tillbringa de flesta vakna timmar av de bästa åren i livet på en själsdödande arbetsplats nu, när teknikutvecklingen lett till att så mycket mer kan produceras på så mycket mindre tid?Varianter av basinkomst testas i Finland och Nederländerna, och i Schweiz folkomröstar man om saken den 6 juni. På arbetarrörelsens internationella högtidsdag diskuterar Filosofiska rummet för- och nackdelar med basinkomst med Katerin Mendez, socialpolitisk talesperson för Feministiskt initiativ, Anne-Marie Pålsson, nationalekonom och f d moderat riksdagsledamot samt Andreas Bergh, välfärdsforskare.Programledare är Lars Mogensen och producent Thomas Lunderquist.

I 40 år har hon stridit för kvinnors rätt till sin kropp, lika lön och plats inom litteraturen. Först nu debuterar hon skönlitterärt om "ett äktenskapligt haveri i jämställdhetens förljugna paradis". Ebba Witt Brattström är professor i Nordisk litteratur vid Helsingfors universitet och har en fyra decennier lång kamp i feminismens tjänst bakom sig. Som forskare och blåslampa i den offentliga debatten, men också med tillfälliga inhopp i politiken i Stödstrumporna på 90-talet och Feministiskt initiativ på 00-talet.Först nu som 62-åring debuterar hon skönlitterärt med Århundradets kärlekskrig. En hyllning och uppdatering av Märta Tikkanens klassiker Århundradets kärlekskrig, men också August Strindbergs Dödsdansen.I Söndagsintervjun i P1 berättar Ebba Witt-Brattström om sin stridbarhet, kärleken till pappan och svårigheten att stå i bredd i äktenskapet. Precis som boken Århundradets kärlekskrig är samtalet slagfärdigt, naket och sorgligt.KontaktMail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1

Kroppar som tafsas på på jobbet, på festivaler, i baren. Kroppar som ska "skyddas" av mobbar. Men också kroppar som ska döljas eller exploateras, kritiseras. Hur ska kvinnans kropp få vara i fred? Här hittar du vårt dialogforum från sändningenLyssna också på webbsändningen: eftersnack med publikenP1 Debatt med Alexandra Pascalidou på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm: Kvinnokroppen som slagfält. Deltagare i debattpanelenStina Wollter konstnär Aleksa Lundberg skådespelare, debattör och journalist  Ebba Witt-Brattström professor i litteraturvetenskap Birgitta Ohlsson riksdagsledamot, Liberalerna Victoria Kawesa  genusforskare, Feministiskt initiativ Iman Aldebe designer, pionjär inom hijabfashion Amelia Adamo  chefredaktör och tidningsmakare Clara Henry Youtube-stjärna och föreläsare Kristina Wicksell  föreläsare om jämställdhet Charles Randqvist läkare Sarah Delshad Muslimska feminister Lova Magnusson klubbarrangör

Gudrun Schyman, Kristina Axén Olin, Daniel Suhonen och Ulrica Schenström utgör oväntade lag i kvällens Lantzkampen med Annika Lantz. Kristina Axén Olin, tidigare moderat finansborgarråd i Stockholm tävlar tillsammans med Feministiskt initiativs partiledare Gudrun Schyman. Och i andra laget finns Ulrica Schenström som är moderat och konsult på kommunikations- och pr-byrån Hallvarsson & Halvarsson. Schenströms lagkamrat är Daniel Suhonen, socialdemokrat och chef för tankesmedjan Katalys. Sara Lövestam dömer och Annika Lantz ställer frågorna.

Margarethe von Trotta är en av Tysklands ledande regissörer. Nu är det premiär för ny film om systerskap - ett ämne hon skildrat många gånger. Hur bra blir det den här gången? I Margarethe von Trottas filmer är det alltid kvinnor i huvudrollerna. Von Trotta-favoriten Katja Riemann spelar Sophie i den senaste filmen En bekant främling, som handlar om två halvsystrar som inte vet om varandra förrän i vuxen ålder, en livsomvälvning som von Trotta själv upplevt - och just systerskapet, obearbetad historia och filosofiska frågeställningar löper som röda trådar genom von Trottas filmkonst. Kritiken har bjudit in filmkritikern och professorn Maaret Koskinen, kulturredaktionens Mattias Berg och Gunnar Bolin för ett samtal om både von Trottas nya film och hennes nu 40 år långa filmskapande. Nobelpriset i litteratur har precis tillkännagivits, men i Kritiken berättar Lars Palmgren, Sveriges radios förre latinamerikakorrespondent, om författaren som aldrig fick priset - trots att han var given kandidat. Hör historien om Jorge Luis Borges och Nobelpriset! Dessutom, i höst är författaren Sara Stridsbergs texter aktuella på flera teaterscener. Hennes författarskap är hyllat, men också omdiskuterat - och det fick Kritikens Magdalena Brenning Louko att fundera över om det går att se skillnader mellan manliga och kvinnliga kritiker? När debuten Happy Sally kom ut 2004, jublade de kvinnliga kritikerna, medan de manliga var mer skeptiska. Varför? Programledare Anneli Dufva.

Instagram fyller fem år, men är det dags att uppgradera selfien till ett feministiskt statement? Svart och farlig rök sprider sig över Sydostasien, Filmen Taikon har premiär, vad kan vi lära av människorättsaktivisten Katarina Taikon idag? Och så har vi besökt en tågstation i Kroatien, där flyktingar tar tåget mot ungerska gränsen.

Låt Ekot och P1 vara din guide till de politiska talen i Almedalen. Vi sänder talen med analys och kommentar direkt från vår scen i Visby, ett stenkast från partiledarna på stora scenen. På Sveriges Radios scen står Ekots politiske kommentator Fredrik Furtenbach, Anna-Clara Bratt från Feministiskt perspektiv och Martina Jarminder från Skånska dagbladet redo.

I en ruin i Visby firar Feministiskt initiativ medvinden i valrörelsen. Samtidigt står Lena Ivarsson i Simrishamns kommunfullmäktige och argumentera för en FI-motion hon vet kommer att bli nedröstad. I fyra år har feministiskt initiativ varit det tredje största partiet i Gudrun Schymans hemkommun Simrishamn – Schyman själv kallar området för partiets skyltfönster.   Men de hart haft svårt att påverka politiken konkret, och i takt med att partiets fixstjärna blir allt mer upptagen av intensiv valrörelse börjar flera av hennes partivänner på hemmaplan att tappa fart.   Och lantbrukaren Bertil Persson, Gudrun Schymans gamla granne, tycker att det finns större och viktigare frågor att diskutera än jämställdhet.     Min granne, partiledaren berättar om några av det gångna valårets huvudpersoner – utifrån platserna där de tagit sina första partipolitiska steg. Här får du möta barndomsvänner, grannar, klasskamrater och partikollegor. Personer som känner av hur politiken ser ut i praktiken – bortom de löften som utfärdas i en valrörelse.    Gudrun Schyman och Österlen är andra delen av tre.   Måns Mosesson har tidigare producerat flera prisbelönta P1 dokumentärer. För serien Rädda Sverige fick han Stora Journalistpriset 2014 i kategorin Årets berättare.   Programmet sändes första gången 25 januari 2015.

De djurrättsliga idéerna börjar få ordentligt fäste inom Feministiskt initiativ. Vi pratar med Diana Zanzi Ferrando och Martin Ortega Engström från Fi djurrätt, partiets djurrättsgrupp. Sedan undrar vi om veganer kan tänka sig att köpa komjölk om mjölken är till någon annan. Men först pratar Sara om marängerna.

Idag är det internationella kvinnodagen och polypodden pratar feminism. Är poly/ra en feministisk strategi eller ett uttryck för patriarkatet?

Om utelåsta kvinnor i moskén, kontroll av kvinnlig sexuell aura och om att läsa Koranen som feminist. Finns ett manligt förtryck i islam eller var profeten Muhammed i själva verket en av historiens första radikalfeminister? Hör om kriget mellan kvinnor och män på det ansedda islamiska Al-Azharuniversitetet i Kairo och hör röster från Kuala Lumpur, Frankrike och Uppsala om feminismen och islam. Detta Konflikt handlar om den förändringsprocess som pågår på många håll i världen inom Islam, en process som handlar om möjligheterna att ge en ny roll till kvinnorna. I den stora och mångfacetterade verklighet som islam finns och verkar i sker detta på många och vitt skilda vis. I Uppsalamoskén uppstod förra året en konflikt som handlar om kampen om utrymme. Konflikts Kajsa Boglind möter där juristen och föreläsaren Cherin Awad som berättar om vad som hände en dag när hon skulle hålla i en föreläsning och studieträff med andra kvinnor på Moskén. Dörren var låst, säger Cherin Awad. Det fanns ett missnöje över att kvinnorna passerade genom ett utrymme som var männens. Det finns olika bilder av vad det var som hände och om konflikten till slut löstes. Med i reportaget finns också styrelseledamoten i moskén Hasan Uzzaman. Där hörs också imamen Abd al Haqq Kielan, som kallades in som en medlare i konflikten. I Konflikts studio för att diskutera Islam och feminismen finns Salahuddin Barakat, muslimsk rättslärd och ordförande i Islamakademin, Iman Baroudi, imamutbildad och aktiv i Angereds muslimska församling och även Anne Sofie Roald, professor i religionsvetenskap vid Malmö högskola. En plats i världen där diskussionen om islam och feminismen är som intensivast är Malaysia. Där pågår en snabb förändring av de traditionella könsrollerna. Vår reporter Åsa Furuhagen träffade Zainah Anwar, en av grundarna till kvinnoorganisationen Sisters in Islam och Doktor Rafida Hanim som är talesperson på organisationen Ismas kvinnovavdelning. De har mycket olika syn på kvinnans roll inom Islam. Ett dilemma som ringt i våra öron när vi jobbat med det här programmet är diskussionen om huruvida det går att ha en kritisk diskussion om kvinnors roll i islam utan att ge bränsle åt islamofobin. Nästan alla vi pratade med tog upp frågan om att programmet skulle kunna gynna åsikter som ogillar islam. Att vara för försiktiga med de kritiska perspektiven är något som vi måste lägga av med, det tycker den drygt 70-åriga algeriska advokaten och feministen Wassyla Tamzali. Hon intervjuas av Konflikts Anja Sahlberg och Wassyla Tamzali är särskilt besviken på Europas vänsterintellektuella. I Kairo ligger det ansedda universitetet Al-Ahzar, ett universitet som inom hela Sunni-islam tjänar som vägledande genom så kallade fatwas, utlåtanden om hur man ska tolka islam. Konflikts Jesper Lindau mötte där en som kan mycket om det inre samtalet om en förändrad kvinnoroll inom islam. Det är professorn i islamisk filosofi Amina Nosseir som tycker att det pågår ett krig mellan män och kvinnor, att det handlar om hur människor använder islam, inte om religionen själv som är befriande för kvinnor. Och så ger professor Nosseir råd åt unga kvinnor som vill krossa det patriarkala systemet. Ett inslag som inte fick plats i själva sändningen kan ni lyssna på nedan. Det är Konflikts Kajsa Boglind som samtalar med tre unga tjejer i södra Stockholm om feminism och islam. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se Rättelse I den här sändningen påstod vi i att "Kvinnor i Malaysia utgör halva landets arbetsstyrka". Det påståendet är för högt, det handlar istället om andelen kvinnor som deltar i arbetslivet. Den rätta siffran på andelen kvinnor i landets arbetsstyrka ligger lägre, om man tittar på Världsbanken siffror rör det sig om 38.6 procent och ökar långsamt.

I "Till försvar för kvinnans rättigheter" från 1792 krävde Mary Wollstonecraft att kvinnor skulle betraktas som tänkande varelser och som fullvärdiga samhällsmedborgare med rätt till utbildning och rätt till sina egna pengar. Få tog henne på allvar då, men hundra år senare skulle hon hyllas som en radikal feministisk föregångare. Lena Halldenius är docent i praktisk filosofi i Lund och berättar att Wollstonecraft inte ifrågasatte att kvinnan ensam hade ansvar för hem och barn. Det är något som många feminister i dag har svårt att förstå. Feminismen har gått från att bara handla om könsförtryck till att handla om diskriminering överhuvudtaget. I programmet hör du också Gudrun Schyman från Feministiskt initiativ (Fi), samt kvinnliga akademiker på ett feministforum i Malmö.

I "Till försvar för kvinnans rättigheter" från 1792 krävde Mary Wollstonecraft att kvinnor skulle betraktas som tänkande varelser och som fullvärdiga samhällsmedborgare med rätt till utbildning och rätt till sina egna pengar. Få tog henne på allvar då, men hundra år senare skulle hon hyllas som en radikal feministisk föregångare. Lena Halldenius är docent i praktisk filosofi i Lund och berättar att Wollstonecraft inte ifrågasatte att kvinnan ensam hade ansvar för hem och barn. Det är något som många feminister i dag har svårt att förstå. Feminismen har gått från att bara handla om könsförtryck till att handla om diskriminering överhuvudtaget. I programmet hör du också Gudrun Schyman från Feministiskt initiativ (Fi), samt kvinnliga akademiker på ett feministforum i Malmö.

Efter turerna kring extravalet - så börjar nu den politiska vardagen utanför riksdagen för Feministiskt initiativ. Hur ska partiet höras och synas när blockpolitiken tycks starkare än någonsin? Intervjuare: Johar Bendjelloul

Kalle Lind och filmvetaren Mariah Larsson pratar i det fjärde avsnittet av Snedtänkt om varför porr var så populärt på sjuttiotalet. I förbifarten råkar de nämna Gustaf Fröding, abortcharter, Per Gahrton, Feministiskt initiativ, jungfrutro, dubbelmoral, sittgök, Ingrid Thulin, dvärgar som dyker upp, Vilgot Sjömans 491, könsmonologer, Mai Zetterling, ångestsex, knullkommunister, Schwedenfilm, Mad Men, sexualbrottsutredningen 1976, Buster Keaton, trenchcoats i knäet, nymfomani, Christina Lindberg, Marmeladefilm och snygga motljustagningar. Ljudet i podden är fixat av Andy Lundgren.

De etablerade partierna underskattade göteborgarnas ilska över trängselskatten. Ett färdigförhandlat väg- och järnvägspaket och en skatt som tagits ut i över ett och ett halvt år hjälpte inte. Det blev ett tydligt nej i folkomröstningen på valdagen. Kaliber nyhetsdokumentär: Käftsmällen som kom som en kalldusch. Det skulle bli en enkel match i folkomröstningen om trängselskatt i Göteborg. De etablerade partierna räknade med ett ja. Men göteborgarna ville annorlunda. Dagen efter folkomröstningen vaknade Göteborgs etablerade partier med en baksmälla. - Alla seriösa partier var för att behålla trängselskatten. De, som vi säger i Göteborg, fepplade eller schabblade bort det här. - Som många var jag nog förvånad över att det blev ett sånt beslut och väldigt fundersam om hur fan det här ska gå. - Jag har varit med och skrivit på avtalet och jag står för det västsvenska paketet.  - Men borde ni ha gjort mer? - När man har resultatet i hand borde man förstås ha gjort mer. Det här är några röster i Kalibers nyhetsdokumentär om folkomröstningen om trängselskatten i Göteborg. Vi kommer återkomma till dem, men först ska ni får träffa Kaj Helenius. Han bor med sin fru och två katter  i Backa Röd på Hisingen i Göteborg. Han har jobbat på Volvo och byggt bilar sedan 1963, men nu är han pensionär sedan 15 år. Kaj Helenius visar upp de senaste räkningarna för trängselskatten från Transportstyrelsen. - Vi har två stycken här, den första är min. Jag betalar 137 kronor för att jag har kört min dotter till hennes arbetsplats på Tagenevägen på torsdagar och hämtar henne på torsdagar. Jag åker tolv kilometer fram och tillbaka och det har kostat mig så mycket pengar.  Han kör fram och tillbaka för att hämta och lämna sin dotter och passerar kamerorna som tar betalt för trängselskatten.  - Min fru jobbar inom störningsjouren, det är en kommunal instans, hon har 179 kronor här i augusti månad.  Strax över 300 kronor för augusti månad betalar Kaj Helenius och hans fru för trängselskatten.  De bor i ett lummigt hyreshusområde i norra Göteborg, där moståndet mot trängselskatt är som kraftigast. 91 procent i Backa Röd röstade nej på frågan ”Anser du att trängselskatten ska fortsätta i Göteborg efter valet 2014?”  - Ingen politiker hade fattat hur mycket det drabbade gemene man, det tror jag inte.  Kaj Helenius tror inte att politikerna förstod hur trängselskatten drabbar folk. Det blev ett nej från göteborgarna till trängselskatten med 57 procent mot 43 procent ja. Göteborgarna röstade nej till de pengar som ska betala en stor del av olika väg- och järnvägsprojekt. De röstade nej till trängselskatt som inblandade politiker redan är överens om och har beslutat om.  Och betalstationerna sitter redan uppe och tickar in pengar.  Det som har väckt många göteborgares ilska är bland annat betalstationernas placering. I Backa Röd till exempel måste de som bor där betala trängselskatt för att åka och handla i sitt eget område, alltså utan att åka in till centrala stan.    - Till exempel här i Backa, här är mycket arbetare och invandrare. Jag tror att många inte förstod vad syftet är med det här. När de gjorde det på ett så klumpigt sätt när de satte spärrarna på såna ställen. Då drabbade det människor. De som kanske inte i grunden inte förstod vitsen med trängselskatten.  - När du åker till Bäckebol och handlar då klarar du dig inte på en timme, det finns så mycket annat att titta på också. Då åker du på samma avgift igen. -Finns det ingen annan affär? -Det finns Netto, men människor åker inte och handlar mat i första hand, utan de åker till de affärer som säljer kläder och allt möjligt.  Hur kommer det sig att göteborgarna röstade nej till trängselskatten? Och hur kunde politikerna missa hur vindarna blåste? Nu står politikerna med resultatet från göteborgarna att de inte vill betala de här vägsatsningarna med trängselskatt - hur ska de hantera det?  Kaliber nyhetsdokumentär. I dag om folkomröstningen om trängselskatt i Göteborg.  För att förstå varför en folkomröstning överhuvudtaget hölls när trängselskatten redan var på plats måste vi gå tillbaka flera år.  Det har tidigare varit tradition att staten står för notan när stora satsningar på infrastruktur ska göras i Sverige. Men numera ställs det ibland krav på kommunerna att själva stå för delar av kostnaden. Först ut att införa trängselskatt i Sverige var Stockholm 2006 för att få pengar till  bland annat vägar. Styrande Socialdemokraterna i Göteborg lovade tidigt en folkomröstning om det skulle bli vägavgifter. Det här för att betala stora väg, järnvägs- och tunnelprojekt. Det som senare kom att kallas Västsvenska paketet och som beräknas kosta 34 miljarder kronor. När staten 2008 var beredd att skjuta till pengar för fick politiker i Göteborgsregionen bråttom och de kom överens om att trängselskatt skulle betala en del – 14 miljarder kronor. Då ändrade sig Socialdemokraterna i frågan om att hålla en folkomröstning för göteborgarna och både Göteborgs kommunfullmäktige och riksdagen klubbade igenom det hela 2010.  I Stockholm tog beslutsprocessen om trängselskatt flera år och man genomförde en testperiod innan folkomröstningen, där stockholmarna sa ja. Det gick betydligt snabbare i Göteborg och de styrande skippade en folkomröstning. Kritiken lät inte vänta på sig. Från P4 Göteborgs nyhetssändning:  - Motståndet mot trängselskatten har nu lett till ett nytt politiskt parti. Partit kallar sig Vägvalet och ställer upp i kommunalvalet i höst.  Göteborgs enda kvällstidning, Göteborgs-Tidningen, GT, startade en kampanj för att samla in namnunderskrifter så att man den vägen skulle få till en folkomröstning om trängselskatt. Och det gick vägen. P4 Göteborgs nyhetssändning:  - Ett 100-tal åskådare lämnade mer än 55 000 namnunderskrifter till ordförande för kommunfullmäktige.  GT fick in det antal röster som krävs för att frågan skulle beslutas om av Göteborgspolitikerna. Och efter timmar av manglande i kommunfullmäktige i maj 2013, där moderater vände i frågan om folkomröstning och var oeniga inom partiet, beslutades att en folkomröstning skulle genomföras i Göteborg. Det blev 28 röster mot 53 i beslutet i kommunfullmäktige att en folkomröstning ska genomföras.  När beslutet om en folkomröstning togs hade betalstationerna suttit uppe i Göteborg och tickat in pengar i nästan ett halvår. På valdagen den 14 september i år röstade så göteborgarna om trängselskatt. Och det blev alltså ett nej till med drygt 73 procent valdeltagande. Då hade betalstationerna suttit uppe i över ett och ett halvt år.  Det blev alltså ett nej, trots opinionsundersökningar som visat motsatsen. Det blev ett nej, trots att samtliga partier, utom Sverigedemokraterna och det lokala enfrågepartiet  Vägvalet, var överens om trängselskatten som en del av betalningen av Västsvenska paketet. Mikael Gilljam är professor i statsvetenskap på Göteborgs universitet. Kaliber träffar honom vid Hagakyrkan, den plats där en planerad underjordisk pendelstation beräknas byggas och stå klar om dryga tio år. - Jag blev förvånad. Jag trodde att det var en lätt match för hela etablissemanget, de etablerade partierna, att de skulle kunna brotta ner Vägvalet och Sverigedemokraterna. Hade de bedrivit någon form av kampanj hade de säkert gjort det också, säger professor Mikael Gilljam och  ifrågasätter alltså att de etablerade partierna fört någon kampanj för att göteborgarna skulle rösta ja till trängselskatten. - Och jag kan inte förstå varför de inte gjorde det, utan de, som vi säger i Göteborg, ”fepplade” bort, eller schabblade bort det här. Och nu sitter de där med…i någon slags rävsax och det är därför det blivit alldeles tyst. Ingen säger någonting, om varken situationen i Göteborg som parlamentariskt är krånglig, det kan ju vara en bidragande orsak. Men inte heller hur man tänker gå vidare med att hantera det här besvärliga folkomröstningsresultatet. - De schabblade bort det säger du? - Ja, jag tror att, hade man bedrivit en kampanj och gått ut och bett sina egna väljare att rösta ja och förklarat varför man ska rösta ja. Jag kan knappt minnas att jag såg någon kampanj över huvudtaget. Och det kan ju finnas skäl till att man inte bedrev någon kampanj. - Man kanske trodde att det skulle ordna sig ändå. Man kanske tänker att man ska lämna väljarna i fred och inte blanda sig i. Men jag tror att frågan är alldeles för viktig. Det kan inte ha varit det. Det fanns opinionsmätningar som pekade på att ja-sidan skulle vinna och att man då slog sig till ro med det. Jag gissar att det är samma fenomen som med Sverigedemokraterna. Vissa saker är svårare att mäta än andra och har man inte mätt det förut så kan man inte kalibrera sina mätinstrument. Opinionen om trängselskatt är någonting nytt, precis som Sverigedemokraterna är ett nytt parti, och opinionsinstituten är inte så duktiga att man kan lita på dem, säger Gilljam och fortsätter:  - Det jag hoppas att det inte var, men som jag inte kan utesluta, det är väl att man tänkte sig att ”den här folkomröstningen tänker inte vi bry oss om i alla fall så varför ska vi gå ut och lägga tid på att kampanja när vi kan bedriva valrörelse för att bli återvalda till fullmäktige istället. Och sen, även om folket röstar nej så tänker vi köra över den folkomröstningen i alla fall.” Jag har inga belägg för att det är så men, jag förstår inte varför man inte la mer kraft.  Men det är fler som är kritiska. Gunilla Grahn-Hinnfors är politisk reporter på Göteborgs-Posten; Göteborgs största tidning. Hon visar mig runt på redaktionen som ligger ett stenkast från nybyggda Gamla Ullevi och med fönster mot Centralen. Gunilla Grahn-Hinnfors har skrivit mycket om frågan om trängselskatt. - När det gäller trängselskatten och det Västsvenska paketet har de etablerade partierna haft samma åsikt och det har inte varit en fråga som har splittrat dem. Då har man valt bort,  i alldeles för högutsträckning tror jag, och trott att man skulle kunna glida igenom och få ett ja, utan att anstränga sig, säger hon. - Jag tycker att det är allvarligt att man dels inte haft någon plan B eller strategi för vad som skulle hända om det blev ett nej, för det verkar man inte ha haft utan man har bara trott att det skulle gå att köra igenom och att man i så liten utsträckning nu pratar om hur vi ska hantera detta. Det man säger nu är att vi ska tillbaka till parterna. Så får vi se vad som händer sen. Hade man tagit ansvar lite tidigare hade man ju tagit några underhandskontakter. - Frågan är så infekterad också så det här påverkar hela politiken. Det ställer tilliten till våra valda politiker inte i ett så klädsamt ljus. Det är ett jätteproblem att man på vägen förlorar så hemskt mycket av tilltro till andra politikområden också. Det här gäller inte bara trängselskatt, utan det här gäller väldigt mycket mer. Professorn i statsvetenskap, Mikael Gilljam och Göteborgs-Postens politiska reporter Gunilla Grahn-Hinnfors tycker alltså inte att det förts någon större ja-kampanj för trängselskatten inför folkomröstningen. Kaliber ringer runt till de partier som var för trängselskatten. De håller inte med om att kampanjen saknades.  - Vi har ju debatterat och diskuterat den här frågan varje dag, till exempel på Kungsportsplatsen, där vi hade valstuga och där vi också hade eget material just om detta som vi hade tagit fram som vi satte Folkpartiets logga på, säger Pär Gustavsson från Folkpartiet.  - Min upplevelse var att det var svårt att föra en diskussion om trängselskatten i valkampanjen. Väljarna var inte så intresserade av att diskutera just den frågan med oss verkar det som, säger Max Reijer från Miljöpartiet.  - Om det finns en kritik mot oss som var ja-partier för att det inte fanns några praktiska insatser så tycker jag inte att den kritiken träffar oss i Socialdemokraterna först, säger Moa-Lisa Fransson, Socialdemokraterna.  - Vi har ju drivit en valrörelse till kommun, region, riksdag och folkomröstning och då har vi lagt fokus på de frågorna som vi framför allt tycker är viktigast. Då handlar det om barn och ungas uppväxtvillkor, det handlar om valfrihet och värdighet i äldreomsorgen, om behovet av ett nytt ledarskap i Göteborg och så vidare. Men självklart har vi haft med att vi är för det Västsvenska paketet och säger ja till trängselskatten just för att vi behöver satsningar på infrastrukturen. - Hade ni någon kampanj enbart om trängselskatten? - Nej det har vi inte haft, säger Jakob Hallman från Kristdemokraterna.  Partierna som varit för trängselskatten tycker alltså att de fört kampanjer.  43 procent av göteborgarna röstade ja till att ha kvar trängselskatten och mest positiva var de i centrum. Jag beger mig uppåt Johanneberg i centrala Göteborg, där flest röstat ja till att ha kvar trängselskatten, som i nuläget ligger på mellan 8 och 18 kronor vissa tider på vardagar. En av de som röstade ja till den var Anna Åhlund.  - För att jag tror att det behövs. Vi måste finansiera de stora samhällsbyggnadsprojekten i Göteborg de närmaste åren och jag har inte sett några andra förslag om hur man ska finansiera det, säger hon.  Anna Åhlund är civilingenjör, och jag träffar henne en onsdagskväll, när hon är på språng, iklädd träningskläder en onsdagkväll ett stenkast från där hon bor. Hon pendlar 14 mil med bil varje dag till och från jobbet och betalar ungefär en femhundring i trängselskatt varje månad. Trots att hon påverkas ekonomiskt av trängselskatten genom bilpendlingen är hon alltså positiv till trängselskatten och att den finansierar Västsvenska paketet. Och för Anna Åhlunds del behövdes ingen folkomröstning. - Ärligt talat tyckte jag att det var onödigt med en folkomröstning för politikerna hade redan tagit sitt beslut och satt upp alla stationer. Sätta upp stationer är inte ett gratis projekt det heller och det tror jag många glömmer bort. Tar vi bort det är det flera miljarder av våra egna pengar som vi bara kastar i sjön. - Det var väl bra på så sätt att det väckte en debatt om hur man ska göra och det gav väl någon signal till politikerna, men så långt som till folkomröstning tycker jag inte att det behövde gå för min del i alla fall. -Har du sett någon kampanj kring folkomröstningen? - Nej jag har inte sett någon kampanj alls, vare sig Nej eller Ja.  Lou Hedström Bokinge är på väg att hälsa på sin dotter i Johanneberg när jag träffar henne utanför en matbutik. För henne var det självklart att rösta ja till trängselskatten. Hon tror att det är olika anledningar till att göteborgarna röstat nej.  - Det kan ju bero på massa olika saker, det kan bero på att man inte är insatt eller har samma värderingar som jag har. Det kan också vara ett självändamål, att det kostar pengar, då brukar  man rösta för att det inte ska drabba en själv då rent ekonomiskt, då kanske man skiter i miljön, säger hon. Anna Åhlund och Lou Hedström Bokinge röstade ja kring trängselskatten för miljön och för att väg- och tunnelprojekt ska kunna finansieras. Men vad säger de som röstade nej? Vad ligger bakom det? - Ja, jag sa nej till trängselskatten för att jag tycker att den drabbar orättvist, säger Susanne Eriksson, som också bor i Johanneberg, grejar med sin telefon när jag stör henne för att fråga om trängselskatten. Hon himlar lite med ögonen när jag tar upp ämnet, som stötts och blötts så mycket i Göteborg senaste åren. I hennes familj, som pendlar med bil, innebär det ökade kostander och  hon nämner just orättvisan, som hon upplever med trängselskatten. - Att vi inte har kunnat välja, vi bor ju i centrum och har på något sätt blivit instängda av trängselskatten om man jobbar utanför den zonen så att man varken kommer till eller från jobbet utan att få en ökad kostnad som ligger på 600-700 kronor i månaden vilket drabbar väldigt snett. -Har du sett någon kampanj kring trängselskatt? - Jag har sett kampanj om både och, avslutar Susanne Eriksson.  Nej-sägaren Kaj Helenius: - När en så stor ändring görs i samhället som med trängselskatten måste den informationen vara så tydlig att alla människor förstår den.   Vi är tillbaka hos Kaj Helenius i Backa Röd och jag vill veta mer om vad som ligger bakom hans motstånd till trängselskatt. Han har länge röstat på Socialdemokraterna men han ser en förändring som av partiet som gör honom tveksam.  - Jag röstade på sossarna sista valet också, men ärligt talat tog det emot. -Varför då? - Invandringen och trängselskatten, det drabbar arbetarklassens människor mycket mer än de som bor inne i Haga. Kaj Helenius som alltså under många val tillbaka röstat på Socialdemokraterna är mer tveksam till partiet nu på grund av frågor som handlar om trängselskatten, invandringen, de socialdemokratiska idéerna som han tyckte var tydligare förr. Han tror att folk lagt in något mer i frågan om trängselskatt än frågan som stod på röstsedeln.  Det är dags för en sammanfattning. Statsvetaren på Göteborgs universitet, Mikael Gilljam, och Göteborgs-Postens politiska reporter, Gunilla Grahn-Hinnfors, ifrågasätter Göteborgspolitikers kampanjande av trängselskattsfrågan. Och göteborgare jag pratat med som röstat, varje sig det är ja eller nej, har också funderat kring kommunikationen som kommit från politikerna. Vad säger då politikerna? Anneli Hulthén är socialdemokratisk ordförande i kommunstyrelsen och moderaten Jonas Ransgård vice ordförande.  Jonas Ransgård  blev liksom många andra förvånad över att vakna upp till ett nej till trängselskatten dagen efter göteborgarna fått säga sitt. Men kritiken mot att de inte fört någon tydlig kampanj för varför trängselskatten behövs håller han inte med om. - Jag tycker att vi vid alla tillfällen frågan kommit upp på har varit mycket  tydliga från alliansens sida vad vår linje var, att vi förespråkar ett ja i folkomröstningen för vi behöver de här investeringarna till Västsverige. Jag tycker inte att vi har darrat på det här alls. -Det är ju en skillnad att svara på frågan när man får den och driva en kampanj? - Ja, vi har ju också i våra debattartiklar framhållit att vi tycker att det Västsvenska paketet är viktigt, sen går det alltid att prata mer om frågor, men vi har varit tydliga med vår linje. -Men borde ni gjort mer? -  När man har resultatet i hand så borde vi förstås ha gjort mer. -Hur kunde ni missa vart vindarna blåste? - Det är svårt att säga, det kan ju också vara att vindarna ändrade sig. Normalt pekar ju opinionsundersökningarna hyfsat rätt, men det händer mycket i en valrörelse också. - Men det visade sig också att det var splittrat i ert parti? - Ja, jag tror att alla partiers sympatisörer utom i Miljöpartiets och Vägvalets är en väldigt splittrad bild hur man ser på detta. Jonas Ransgård pratar om en splittrad bild om hur man ser på trängselskatten och Västsvenska paketet. Drygt tre veckor före valet visade sig en splittring inom partiet, där en ledande moderat ifrågasatte vissa delar av järnvägsprojektet i motsats till egna partiet. Det här medförde uppmärksamhet kring frågan. Moderaterna är ett av de partierna som backade i Göteborg, med tre mandat. Socialdemokraterna, som styrt Göteborg under de senaste 20 åren, backade ännu mer och förlorade fem mandat. Jag träffar Anneli Hulthén, socialdemokrat och kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, i Rådhuset, där kommunledningen numera håller till. Hon vill i likhet med Moderaterna, inte heller kännas vid att Socialdemokraterna inte fört någon ja-kampanj och därmed sjabblade bort frågan om trängselskatt. - Det var flera partier som drog ett stort lass. Socialdemokraterna gjorde det och Miljöpartiet drog också ett stort lass när det gällde det Västsvenska paketet i valrörelsen och gav ett tydligt besked. - Däremot är jag skarpt kritisk till moderaternas icke-kampanj och ibland dubbla budskap som man förde under hela valrörelsen. - Hur såg er kampanj ut då? - Då handlade det om att Johan Nyhus, som är ansvarigt kommunalråd, var uppe i alla debatter som fanns. Vi försökte att bemöta den kritik som fanns till exempel mot Västlänken i debattartiklar. Vi sökte också stöd med andra partier i fullmäktige i debattartiklar men fick nej på det för då skulle det upplevas som ett etablissemang sades det. - Mikael Gilljam sa till mig att jag hoppas att de inte struntade i att kampanja för att de ändå inte kommer att bry sig om resultatet? - Den tolkningen får stå för Mikael Gilljam, jag skulle nog aldrig kunna uttala mig eller tänka någon tanke så ens som politiker. - Men hur kunde ni missa vart vindarna blåste? - Jag tror inte att vi missade vart vindarna blåste. Däremot hade vi inte räknat med att de sista 14 dagarna inte bara handlade om trängselskatten, utan en ihop koppling mellan trängselskatten och Västlänken och helt plötsligt så blossade det upp en jättediskussion om Västlänken. Västlänken som Annelie Hultén pratar om är en stor järnvägstunnel som ingår i det stora infrastrukturpaketet. - Det finns också en kritik från Mikael Gilljam, men även Gunilla Grahn-Hinnfors om att det varit tyst från er politiker. Vad är din kommentar? - Det kanske har varit tyst men det är faktiskt så att det inte bara har varit den här frågan som ska avhandlas efter valet och vårt besked har varit att det är bra att ha majoritet på plats både här, i regionen och i riksdagen innan vi diskuterar hur vi ska ta frågan vidare. Och vi Socialdemokrater och rödgröna har vid upprepade tillfällen sökt kontakt med övriga partier för att få ett samtal om just denna fråga. Nu står politikerna i Göteborg alltså inför att omförhandla om trafiksatsningarna man redan beslutat om, inte bara inom alla etablerade partier, utan även staten, Västra Götalands-regionen och Region Halland. Eller att inte lyssna på folkomröstningen och riskera att det blir en svekdebatt. - Svekdebatt om man uppfattar folkomröstningen som definitiv, men det är fortfarande en rådgivande folkomröstning och svekdebatten har väl funnits med hela tiden, eftersom diskussionen om folkomröstning har funnits med redan från start och när vi avvisade det så fortsatte diskussionen. Så den svekdebatten har ju redan diskuterats i många år redan. Då får man ta ställning som politiker, vad är det du ska göra, ska du bara avbryta, ska du låta detta bara försvinna eller ska du stå upp för det som du skrivit på en gång i tiden. - Vad lutar det åt för dig? - Jag har varit med och skrivit på avtalet och jag står för det Västsvenska paketet. - Då är det bättre att köra över göteborgarna? - Nej, det är det inte. Men vi ska ju träffa parterna och se, finns det några andra varianter på att skaffa 14 miljarder kronor och senast idag så såg jag att den statliga budgeten såg ju inte fullt så frisk ut som man skulle kunna tro. Jag tror att det är rätt många runt om i landet som ser att ska det mer infrastrukturpengar ut, så är det kanske inte på Göteborg det ska falla utan det finns andra hål att fylla också. - Det låter lite som att det lutar åt att vi får köra på? - Det är ju det avgörandet vi får ta som politiker. Men jag kan inte säga det för det är inte bara jag som ensamt bestämmer över paketet. Det är fler parter i det här, det är därför vi ska sätta oss med parterna och jag tror att ingen av de andra parterna upplever att de har 14 miljarder över. Och moderaternas Jonas Ransgård, vad tycker han om hur göteborgarnas nej till trängselskatt ska hanteras? - Vi behöver få till viktiga investeringar, vi behöver respektera folkomröstningsresultatet och det behöver kombineras på något sätt. Hur det är möjligt det får nog de här samtalen med parterna visa, vi kan ju inte bestämma över detta helt själva, säger Jonas Ransgård. Jonas Ransgård, moderat vice ordförande i kommunstyrelsen, vill alltså kombinera att lyssna på folkomröstningen och satsa på infrastrukturen. Kommunstyrelsens ordförande, socialdemokraten, Anneli Hulthén vill stå upp för redan påskrivna avtal. Det finns fortfarande många frågetecken kring politiken i Göteborg. De rödgröna vill styra staden i minoritet med stöd av Feministiskt initiativ. Vilka som får igenom budgeten avgörs i november och trängselskattmotståndarna Sverigedemokraterna och Vägvalet är tillsammans tungan på vågen.  Kaliber är strax slut. Du har hört om folkomröstningen om trängselskatten i Göteborg. Där göteborgarna röstade nej. Och de etablerade partierna missade vart valvindarna blåste. Nu slickar de såren och funderar på hur ska hantera folkomröstningsresultatet.  Göteborgs-Postens politiska reporter, Gunilla Grahn-Hinnfors,  pekar på problemen. - De sitter i ett klassiskt dilemma där det verkligen inte finns en bra lösning. Hur de sen än gör kommer det att bli svek. Det handlar om att stan förtvivlat väl behöver den här typen av infrastruktur. Man har låst varandra vid ett paket där ingen är helnöjd men alla har fått något. Man har ett jätteproblem, samtidigt som man har ett nej och samtidigt måste man ju finansiera detta paket och hur ska man göra det? Från Anna Åhlund som röstade ja och Kaj Helenius som röstade nej kommer tydliga svar. - Jag tror inte att man kommer att ta bort det helt men jag tror att man kommer att förändra det. Man måste ju lyssna på folkomröstningen på något sätt, men det vore dumdristigt och slopa helt och hållet, eftersom man redan investerat så himla mycket i det, säger Anna Åhlund. - Jag tror att de kommer att köra över nejet, det är en så ekonomisk och politisk så stor sak att de sparkar sig själv i röven om de låter nejet få full verkan och det är jag rädd för, avslutar Kaj Helenius.  Reporter: Sylvia Dahlén Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Stort valtest ges i avsnitt 84! Men det handlar inte om trista partifrågor utan om något mycket mer catchy. Det blir de skavande thailändska tröjsömmarna samt det skeva i ishinksutövandet där man inte bör göra som George W Bush, utan som Charlie Sheen!

We're back! Vi pratar Sheside, Luleå, Rawgate, Amelia Comedy Queen, EU-val, om att vara klubbägare och hatad av alla. Samtidigt håller en hundvalp på att äta upp lägenheten. Och flyger an annorlunda om man är en fru eller fröken? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Gudrun Schyman från Feministiskt initiativ gästar oss denna vecka. Vi reder ut vad feminism är, vad som är feministiska frågor samt om Fi är ett vänsterparti.

Lilla drevet avsnitt 19 är precis som moderaternas valkampanj: Det innehåller 900 000 samtal med hög kvalité. Liv Strömquist gör genus- och klassanalys av barnprogrammen hon tvingas se. Kringlan Svensson funderar på varför det är så svårt att få Rumänien att ta emot gratis pengar för att hjälpa sina romer. Ola Söderholm tycker att ett lämpligt straff för människor som retweetar beröm är skenavrättning. Dessutom samtalas det om åsiktspersonen Göran Greiders bråk med Feministiskt initiativ, klimatpanelens svårigheter att nå ut och Kent Perssons Stefan Löfven-imitation See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lantbrukspodden synar bristen på arbetskläder för kvinnor, hör kvinnorna som driver framgångsrika lantbruksföretag och få bästa tipsen för kvinnligt företagande från Driva Egets chefredaktör Camilla Björkman. Nytt radioavsnitt ute nu! Inför den internationella kvinnodagen den 8 mars passar Lantbrukspodden på att tillägna hela avsnitt 17 åt kvinnor som är aktiva inom skogs- och lantbruket. Men en man finns med: hör finansminister Anders Borgs egna ord där han dömer ut framtiden för det svenska produktionslantbruket. Dessutom: en rikskänd veckans bonde, nyheter i korthet - och så ger sig Feministiskts Initiativs talesperson Gudrun Schyman in i valdebatten om de gröna näringarna.

Tony Irving berättar hur det var att springa naken på Hötorget, dissar den svenska julmaten och ifrågasätter de svenska konventionerna kring att ge komplimanger. Bisittare Linnea Wikblad ger svar på tal, men hjälper honom också att reda ut vad som är prisvärt och inte i köket. Veckans museum är Halmens hus i Bengtsfors. Och så får vi dessutom svar på hur Sverige festar. Medverkande: Anna Burstedt, matetnolog, Sissela Nordling Blanco, talesperson för Feministiskt initiativ, Elisabeth Arvidssson, Hotell Amigo i Emmaboda, Marcus Sjödin, Gladan i Kramfors, Miljan Pavicevic, Restaurang och Bar Calzone i Nossebro och Eva Alfredson, Halmens hus i Bengtsfors.

Har Socialdemokraterna nu fått en ledare som kan ge Fredrik Reinfeldt en match, blir politiken intressantare och mer engagerande med Håkan Juholt som partiledare? Och så analyserar vi mustachen ur ett historiskt perspektiv. Är den behårade överläppen som Hitler, Stalin och Saddam Hussein gjort politisk omöjlig nu tillbaka som en Brantingsk trygghetssymbol. Marie Nordberg har forskat om skägg och makt och hon hjälper oss att tyda framtiden. Och så tänkte jag tala om varför vi reagerar så lamt när nu kristna mördas, förföljs och fördrivs i flera länder? Är det skuldkänslor för vad som gjorts i kristendomens namn från korståg till kolonialism. Ärkebiskopen Anders Wejryd vägleder Thomas. Det var inte bara Socialdemokraterna som fick ny ledare i helgen. Även Feministiskt initiativ höll kongress och fick tre nya talespersoner i Stina Svensson, Carl Emanuelsson och Sissela Nordling Blanco. Hör intervjun med den sistnämda här Så ska vi inte glömma den kongress som RFSL Ungdom höll i Gävle i helgen. Där valdes Emelie Mire Åsell till ny ordförande. Thomas ringde upp henne och frågade bland annat vad hon ser som sin viktigaste uppgift för unga HBT-personer i Sverige i dag. Bisittare är Heba Daniel