Podcasts about mellan

Handelskartan ritas om. Men var hamnar EU när Trump trappar upp tullkriget mot Kina? Hör om nya öppningen mot Peking och om EU:s jakt på nya marknader. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Är Kina EU:s vän eller fiende när handelskriget trappas upp? När Spaniens premiärminister Pedro Sanchez besökte Peking och träffade Xi Jinping förra veckan förordade han en ”balanserad relation” mellan EU och Kina. Samtidigt finns en oro att Europa nu kan bli dumpningsplats för billiga kinesiska varor tillverkade och avsedda för den amerikanska marknaden. Och vad händer med Bryssels nya riskmedvetna Kina-linje när den ekonomiska stressen ökar? EU ser sig också om efter andra potentiella marknader i ljuset av att USA vänder sig inåt, samtidigt som hoppet ännu lever i Europa om en förhandlingslösning med Vita huset. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter. Hosuk Lee, handelsexpert och analytiker vid den Brysselbaserade tankesmedjan European Centre for International Political Economy samt vid London School of Economics. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Sofia Dalén och Karolina Widerström avhandlar Återträffen av Love is blind Sverige säsong 2. Vi pratar om chocken som aldrig blev av. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mellan den 16 och 19 april 1945 utkämpades några av de hårdaste och mest avgörande striderna under andra världskriget. På Seelowhöjderna, väster om floden Oder, gjorde den 9:e tyska armén ett sista desperat försök att fördröja den sovjetiska offensiven mot Berlin. Striden var från början dömd att misslyckas, men trots det visade de tyska förbanden sin militära förmåga in i det sista. Samtidigt uppvisade den sovjetiska ledningen och Röda armén både en hänsynslös likgiltighet inför egna förluster och en intern maktkamp där prestigen att först nå Berlin blev viktigare än soldaternas liv.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved ett av andra världskrigets mest dramatiska skeden – slaget vid Seelowhöjderna. Detta var Nazitysklands sista försök att hejda Röda arméns framryckning och vinna tid i hopp om att britterna och amerikanerna skulle hinna först till Berlin. Men det var också ett uttryck för den desperation och brutalitet som präglade krigets slutskede.Många tyska soldater valde att slåss till sista blodsdroppen snarare än att hamna i sovjetisk fångenskap, där svält och misär väntade. Under tre dagars strider förlorade tyskarna omkring 10 000 man, medan de sovjetiska förlusterna uppgick till minst 30 000 – kanske ännu fler. Röda armén hade ett enormt numerärt övertag, med en miljon soldater mot 100 000 tyska försvarare. Trots detta blev anfallet mot de starkt befästa tyska positionerna extremt blodigt.En av de främsta orsakerna till de höga sovjetiska förlusterna var den interna rivaliteten mellan befälhavarna Georgij Zjukov och Ivan Konev. Båda tävlade om äran att vara först in i Berlin, vilket ledde till att tiotusentals sovjetiska soldater skickades i våg efter våg av brutala frontalanfall – först över floden, sedan uppför de tyska försvarsställningarna på Seelowhöjderna.Hur såg egentligen förutsättningarna ut för det tyska försvaret? Hur kunde den sovjetiska armén lida så stora förluster trots sitt överväldigande numerära övertag? Och vilka konsekvenser fick slaget för de sista veckorna av kriget? Lyssna på avsnittet av Militärhistoriepodden för en djupdykning i en av de sista och mest hänsynslösa striderna.Bildtext: Sovjetiskt artilleri framför Berlin. Slaget vid Seelowhöjderna i april 1945 var Nazitysklands sista större försvarslinje innan Berlin föll. Bundesarchiv, Bild 183-E0406-0022-012 / CC-BY-SA 3.0 Lyssna också på Slaget om Berlin.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Folke Bernadotte var greven, diplomaten och fredsmäklaren som ville göra gott. Som ledare för Röda Korset ledde han de vita bussarna som räddade tusentals liv under andra världskriget. Expeditionen hyllades inte av alla och vilket var egentligen priset för att rädda liv? Som FN:s förste medlare i Mellanöstern försökte han skapa fred, men hans insatser ansågs vara kontroversiella och kostade honom livet.

Chefen för Försvarets materielverk om hur de ska hinna rusta upp svenskt försvar i tid, om försenade ubåtar och om beroendet av amerikanska vapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Försvarets materielverks uppdrag är att rusta upp det svenska försvaret så att Sverige ska kunna försvara sitt territorium och fungera som Nato-allierad – och att leverera militärt stöd till Ukraina. Göran Mårtensson har varit generaldirektör sedan 2016. Under den perioden har anslagen till Försvarsmakten och FMV ökat år för år, särskilt efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Mellan 2021 och 2024 tredubblade FMV sina beställningar, från 18 till 68 miljarder kronor.Men samtidigt som beställningarna ökat så har andelen materiel som levereras enligt plan minskat. 2022 låg leveransindex på 97 procent, förra året 73 procent, enligt FMV:s årsredovisning, något som Officersutbildningen rapporterat om.Göran Mårtensson säger att den främsta orsaken till förseningarna är att försvarsindustrins produktionskapacitet är för låg. Ett sätt att få industrin att våga skala upp produktionen snabbare än de redan gör är att staten går in med olika former av ekonomiskt stöd. ”Exempelvis, om det inte är tillräckligt med att lägga större och längre beställningar så kan det ju vara att ge garantier för en viss produktion under en viss tid. Det kan ju också vara att gå in och göra investeringar i maskiner i tillverkningsindustrin. Och det kan ju också vara statligt ägande. Men det är som jag sa, det är ju en politisk fråga att ta ställning till.”, säger Göran Mårtensson.Andra länder i Europa har större åtaganden i försvarsindustrin genom exempelvis direkt statligt ägande, påpekar FMV i sitt senaste budgetunderlaget till regeringen. Fyra brigader till 2030Enligt det senaste försvarsbeslutet ska Sverige ha fyra brigader till 2030. Frågan är om allt materiel kommer hinna vara på plats på bara fem år.”Jag bedömer att den organisationsbestämmande materielen kommer att vara på plats för de fyra brigaderna.”, säger Göran Mårtensson.Enligt uppgifter till Ekots lördagsintervju kommer det bland annat att vara svårt att hinna få fram ledningssystem till brigaden i Skåne.”Det finns ju en plan nu på hela ledningssystemet, implementering, och den pågår ju redan nu. Sen finns det ju alltid, det kan uppstå störningar i leveranser, och det får man ju hantera under resans gång. Men det är inte så att de kommer att stå utan ledningssystem. De har ju redan ledningssystem idag, utan det vi gör nu är ju byta ut och förbättra det.”, säger Göran Mårtensson.Beroende av amerikanska vapenEuropa och Sverige är idag starkt sammanflätade med amerikansk försvarsindustri, runt hälften av alla komponenter i ett JAS-plan kommer från USA. Nyligen aviserade EU-kommissionen ett EU-länderna bör köpa mer försvarsmateriel inom unionen och öka vår autonomi på området.Donald Trumps närmande till Ryssland har skapat osäkerhet om USA:s säkerhetspolitiska inriktning och väckt oro kring Sveriges beroende av amerikanska vapen. Göran Mårtensson säger att samarbetet än så länge fungerar väl.”Vi har med USA historisk och lång tid tillbaka ett väldigt gott samarbete. Och de har försett Sverige med teknologi och teknik under hela kalla kriget och även fram till idag. Och de relationerna vi har haft har varit mycket bra. Och de har levererat, även under förra Trump-administrationen, så hade vi inga störningar kopplat till de avtalen som vi har. Och man ska också komma ihåg att det här är ju ett ömsesidigt åtagande. De köper ju också försvarsmateriel från Sverige. Det har fungerat mycket bra så här långt och jag hoppas att det ska göra det framgent också.”Men det är ingenting som ni förändrar i er relation till USA och era utbyten?”Vi har inte gjort det så här långt. Och sen då får ju framtiden utvisa om det skulle utvecklas på ett annat sätt. Då får vi ta ställning till det då. Men relationerna som vi har med USA när det gäller materielsamarbetena har fungerat mycket bra. Och de har levererat.”, säger Göran Mårtensson.Gäst: Göran Mårtensson, generaldirektör Försvarets materielverk, FMV Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Claes Aronsson, programledare för SR-podden GränsTeknik: Maria StillbergProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 4 april kl 10.

Välkommen till dagens avsnitt av Martinson Möter.Idag har vi den stora glädjen att tillsammans med Mattias låta er få möta Ulrik Josefsson – teolog, pastor och förkunnare med över 40 års erfarenhet, varav 25 år har ägnats åt att träna, uppmuntra, utmana och utrusta nya predikanter.Ulrik växte upp i Bolivia och fick som 14-åring uppleva en kallelse som skulle prägla hela hans liv. Hans resa har tagit honom genom tjänster som pastor i Älvängen, undervisande pastor i Lund och Jönköping, och utvecklingsansvarig för missionsarbete i Östafrika. Mellan 2006 och 2011 var han rektor vid Pingst Teologiska Skola i Uppsala. Ulrik var också en av de drivande krafterna bakom bildandet av Akademin för Ledarskap och Teologi 2011.Men Ulrik är mer än en akademiker – han är en eldsjäl inom pingströrelsen, en forskare som brinner för teologisk fördjupning och en inspirerande röst för dagens och morgondagens kyrka. 2023 utnämndes han till docent i praktisk teologi vid Uppsala universitet, vilket ytterligare bekräftar hans betydelse inom svensk teologi. Och dagens avsnitt ger prov på en innerlig iver som inte går att missta sig på.I dagens samtal får vi höra om hans passion för predikan, hans tankar om teologins roll i att utrota fattigdomen – och kanske också något om varför han målade sina nyinköpta slalomskidor!Välkommen att lyssna Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sofia Dalén och Karolina Widerström avhandlar avsnitt 8-9 av Love is blind Sverige säsong 2! Varför filmades svensexan och möhippan? Och varför sa alla ja?Diskutera vidare i vår Facebook-grupp "Inte ska väl jag" Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag kommer fantastiska Pauline och gästar oss, och du har nu framför dig ett avsnitt där vi täcker flera viktiga ämnen som många av oss känner igen sig i. För idag pratar vi om balansen mellan jobb och hobbys, att övervinna rädslor och så delar Pauline med sig av sina erfarenheter av att coacha andra i simhopp och hur man kan bygga upp både självsäkerhet och mental styrka genom att våga vara nybörjare. Dessutom går vi in på en av Paulines stora passion - klipphoppning. och jag frågar en sak som jag alltid tänkt på med sporter som denna: Vad får en att alltid vilja testa lite till - när man vet att det faktiskt kan bli farligt? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

EU-minister Jessica Rosencrantz (M) om stödet till Ukraina, om upprustning och konkurrenskraft som ställs mot klimatpolitik och om Trumps tullar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under torsdagen möttes ett 30-tal regeringschefer och ledare för Nato och EU i Paris för att diskutera en fredsplan för Ukraina. En av frågorna som ”koalitionen av villiga” diskuterade var europeiska säkerhetsstyrkor på ukrainskt territorium efter ett eldupphör. EU-minister Jessica Rosencrantz (M) säger att det handlar om att på olika sätt ge stöd till Ukraina:”Jag tror att i mångt och mycket kommer historien att döma Europa efter hur väl vi nu står upp för Ukraina och vad som är rätt. Och de här mötena handlar ju just om det, hur ska vi kunna stärka Ukrainas position inför en vapenvila och inför möjliga kommande fredsförhandlingar.”, säger Jessica Rosencrantz.Frankrike och Storbritannien ska leda koalitionen, Sveriges regering har ännu inte tagit ställning till om Sverige ska delta i eventuella säkerhetsstyrkor i Ukraina eller ej. Statsminister Ulf Kristersson har tidigare sagt att man först vill ha säkerhetsgarantier från USA, något USA inte gett. Betyder det att Sverige inte kommer att vara med om USA inte ger några garantier?”Vi utesluter ingenting i detta skede, men den här är en dialog som vi för med våra nära allierade, med våra partnerländer. Det är viktigt att diskutera hur ett europeiskt engagemang kan se ut för att ge varaktig fred och Sverige deltar i de diskussionerna. Men vi behöver få bättre klarhet i förutsättningarna, helt enkelt.”, säger Jessica Rosencrantz.Försvar och konkurrenskraft vs klimat?På grund av kriget i Ukraina och osäkerheten kring USA:s roll i Nato och Europa ligger stort fokus på försvar och säkerhet just nu inom EU. Finns det en risk att upprustningen tränger undan åtgärder mot klimatförändringen, den fråga som en majoritet av svenskarna tycker att EU-parlamentet bör prioritera enligt Eurobarometers senaste mätning?”Jag ser inget motsatsförhållande här, vi måste kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt, se att Europa står inför flera utmaningar. Det är helt uppenbart att vi behöver rusta upp vårt eget försvar, det har varit underinvesterat under lång tid. Det är av avgörande vikt att Europa nu verkligen kliver fram. Parallellt har vi ju en klimatutmaning som vi måste möta. Vi måste hålla i våra klimatmål och grunden i det som är EU:s klimatramverk med utsläppshandelssystem. Och avgörande för allt detta är att vi får den Europeiska ekonomin att växa.”, säger Jessica Rosencrantz.På senare år har Europas ekonomier halkat efter USA och Kina. Gapet mellan USA:s och EU:s BNP ökade från 17 till 30 procent mellan 2002 och 2023. Som ett svar på detta kom Dragirapporten förra året med en rad förslag som ska öka konkurrenskraften för Europas företag. Bland annat handlar det om att minska regelbördan för företagen, varav en del rör miljö och klimat och beslutades inom ramen för EU:s gröna giv under förra mandatperioden.Lättade klimatkravEn del av den gröna given är förbudet att sälja nya bensin- och dieselbilar från 2035. Redan i år skulle biltillverkarna minska bilarnas koldioxidutsläpp med en viss procent. Men i mars föreslog kommissionen att låta biltillverkarna få längre tid på sig att uppfylla det här delmålet. Det välkomnas av tyska och franska biltillverkare, men inte av Volvo Cars, som redan anpassat sig efter miljökraven. Och Jessica Rosencrantz säger att hon inte tycker att man bör mjuka upp kraven:”Vi är ju kritiska till detta, och det har vi också framfört. Vi tycker att vi ska stå fast vid målet att fasa ut fossilbilar till 2035.”, säger Jessica Rosencrantz. ”Vi vet också att företag som Volvo och andra som ställt om i god tid och gjort sin läxa skulle påverkas negativt av att man ruckar på den här typen av regelverk”Däremot är regeringen för flera av de andra uppluckringar som nu sker på klimatområdet i EU. Bland annat vill kommissionen sänka krav på bland annat hållbarhetsrapportering som beslutades under förra mandatperioden. EU-minister Jessica Rosencrantz tycker att det är rätt väg att gå. Hon utesluter inte heller att skjuta på EU:s redan beslutade koldioxidtullar, CBAM, som ska göra det dyrare att importera produkter med stora klimatavtryck. Både hennes moderata partikamrat Tomas Tobé och deras partigrupp i Europaparlamentet, EPP, vill skjuta på CBAM i två år.”Jag tycker att CBAM är ett bra verktyg, det jämnar ut spelplanen mellan europeiska företag och deras konkurrenter utanför Europa, men vi måste kunna lyssna på våra företag som skickar signaler till oss att det är väldigt betungande. Så den analysen gör vi nu, om det finns anledning att modifiera på något sätt.”, säger Jessica Rosencrantz.Gäst: Jessica Rosencrantz (M), EU-ministerProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Ci HolmgrenTeknik: Mikael SarabiProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på eftermiddagen fredag den 28 mars 2025.

Hur många kristna finns det i Mellanöstern i dag? Hur ser vardagen ut för denna grupp? Och hur har läget utvecklats över tid? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot.Gäster i programmet Peter Paulsson, generalsekreterare för den internationella människorättsorganisationen Open Doors, och Yusuf Aydin, riksdags­ledamot och talesperson för kristna minoriteters rättigheter för Kristdemokraterna.Programledare är Per Ewert.Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se⁠

Lauren Bacall och Humphrey Bogart möttes för första gången på vita duken. Gnistorna flög rakt in i verkligheten - de blev ett par och filmhistoria skrevs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jenny Aschenbrenner djupdyker tillsammans med filmvetaren Stefan Ramqvist i regissörens Howard Hawkes klassiska filmatisering av Ernest Hemingways roman.”Att ha och inte ha” från 1944 är en film mycket mer minnesvärd för sina rappa replikskiften och laddade stämningar än för sin intrig.

I dagens avsnitt pratar vi om att årets pelargon ska utses. Ikväll är det grammis-galan och vi får reda på vilka som är nominerade i rock-kategorin. Linda berättar om att Cristiano Ronaldo är med i ett nytt sportspel men det handlar inte om fotboll denna gång. Jonas har flera idéer på nya tv-program och idag är Svennis auktion avklarad.

Sofia Dalén och Karolina Widerström avhandlar avsnitt 5-7 av Love is blind Sverige säsong 2. Vi är livrädda för systarna och frågan är var gränsen för otrohet går? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I december 2010 tände den tunisiske frukthandlaren Mohammed Bouazizi eld på sig själv i protest mot myndigheternas trakasserier. Kort därefter dog han av sina skador. Bouazizis död blev startskottet på en våg av massiva protester i Tunisien, en resning som på bara några veckor tvingade presidenten i landsflykt. Upprorets svallvågor spred sig snart till Egypten, Marocko, Algeriet, Libyen, Jordanien, Bahrain, Syrien och Jemen. I Egypten och Libyen tvingades decennielånga diktaturer på fall. I Syrien övergick protesterna till inbördeskrig som slutade först i december 2024 med Assadregimens fall. I andra länder ebbade protesterna ut efter en kort tid. Händelserna kom att kallas för "den arabiska våren". Men hur kommer det sig att allt detta hände just där och då? Hur ska man förstå förhistorien till och efterverkningarna av händelserna? Och vad har hänt i regionen sedan dess? Idéhistorikern Mohammad Fazlhashemi gästar Bildningspodden. Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala Universitet. Han är författare till ett flertal böcker, bland annat "Den arabiska våren. Folkets uppror i Mellanöstern och Nordafrika" (Historiska media, 2013). Samtalsledare: Ruhi Tyson Klippning: Lars in de Betou Producent: Magnus Bremmer

Inspelning av direktsändningen från 25 mars 2025.Videoversion: https://www.youtube.com/watch?v=bRxFycABIugDan Eriksson och Magnus Söderman kollar in och kommenterar debatten om invandringen som hölls mellan debattörerna "En arg blatte" och Nick Alinia på Riks den 23 mars.Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

Dan Eriksson och Magnus Söderman kollar in och kommenterar debatten om invandringen som hölls mellan debattörerna "En arg blatte" och Nick Alinia på Riks den 23 mars. Inlägget Vi kollar in debatten mellan Nick Alinia och ”En Arg Blatte” dök först upp på Podcasts från Det fria Sverige.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans spanare är Jessika Gedin, Per Naroskin och Dilan Apak. Programledare Kristian Luuk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans panel 21 mars 2025Jessika GedinPer NaroskinDilan ApakProgrammet görs av:Programledare: Kristian LuukProducent: Märta MyrstenerTekniker: Stina Fagerberg Musikredaktör: Berit NygrenSpanarna i P1 är ett underhållning för dig som är nyfiken på samtiden och framtiden. Här spekuleras med glimten i ögat.

I poddens 122:a avsnitt gästas vi av Anders Runevad, styrelseordförande för danska Vestas, en av världens största vindkrafttillverkare. Mellan 2013 och 2019 var han även vd på företaget, och i avsnittet får vi höra om de senaste tolv åren i den globala vindkraftsindustrin sett ur Anders perspektiv. Om du gillade samtalet med Anders kan vi även tipsa om följande, tidigare, avsnitt av podden: Henrik Stiesdal, Om rötterna till det danska vindkraftsundret Erik Dölerud, Om världens högsta vindkraftverk av trä Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

Efter över 40 år av konflikt med Turkiet har den kurdiska ledaren för PKK, Abdullah Öcalan, plötsligt uppmanat PKK att lägga ner sina vapen. I Turkiet verkar president Recep Tayyip Erdoğan öppna för att ändra konstitutionen, vilket skulle kunna ge den kurdiska minoriteten rättigheter. Samtidigt pratar den nya ledningen i grannlandet Syrien om att kurderna där ska inkluderas i det nya styret av landet. Kan det här vara början på en ny tid med större inflytande för kurderna i regionen?Medverkande:Aras Lindh, forskare och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Revend Shexo, journalist på Ekot, Sveriges radio.Redaktör och programledare: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hästpodden leds av Anna Wallberg, diplomerad C-tränare, mental coach och aktiv tävlingsryttare i dressyr som till sällskap har Martin Georgou tränare och tävlingsryttare samt Farao Groth radioprofil och hobbyryttare.  Tillsammans tar dem upp lyssnarfrågor och djupdyker i ridningens magiska värld. För kontakt & samarbeten maila: info@ap-ridutveckling.se eller DM till @annawallberg på instagram

När Skåne blev svenskt genom freden i Roskilde år 1658 inleddes en period av omvälvningar för Lund. Den tidigare Metropolis Daniae blev nu en del av den svenska stormakten.Försvenskningen av Skåne kom att genomföras genom både militära och kulturella insatser, där Lund spelade en central roll. Under denna tid grundades Lunds universitet, slaget vid Lund utkämpades 1676 och i början av 1700-talet blev Lund tillfälligt Sveriges huvudstad när Karl XII styrde riket härifrån.Detta är det andra av två avsnitt om Lunds historia. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med historikern och museimannen Göran Larsson. Detta är ett betalt samarbete med Visit Lund.Efter Roskildefreden 1658 blev Skåne en del av Sverige, men den skånska befolkningen betraktades av de svenska myndigheterna som opålitlig och potentiellt lojal mot Danmark. Den svenska regeringen genomförde därför en omfattande försvenskningspolitik som syftade till att integrera landskapet i det svenska riket.Lunds universitet grundades 1666 som ett led i försvenskningen av Skåne och för att stärka den svenska närvaron i området. Det var Sveriges andra universitet efter Uppsala och blev snabbt ett centrum för utbildning och forskning i södra Sverige​. Universitetets första tid var dock svår. Det hade få studenter och begränsade resurser.Den 4 december 1676 utkämpades ett av de blodigaste slagen i Nordens historia norr om Lund, vid Vallkärra. Den svenska armén under Karl XI stod mot en dansk armé ledd av Kristian V. Slaget var avgörande för kontrollen över Skåne och slutade med en knapp svensk seger​. Slaget innebar stora förluster på båda sidor – uppskattningsvis 9 000 soldater dödades eller sårades. Trots segern förblev Skåne ett oroligt område under flera år, och de svenska myndigheterna vidtog hårda repressalier mot misstänkta dansksinnade skåningar.Under skånska kriget (1675–1679) tvingades universitetet tillfälligt stänga, och många av de tidiga professorerna lämnade Lund. Efter kriget återupptogs undervisningen, men det dröjde innan universitetet blev en betydande institution. Vid 1700-talets mitt hade det fortfarande bara omkring hundra inskrivna studenter per år​.Mellan 1716 och 1718 fungerade Lund som Sveriges inofficiella huvudstad när Karl XII valde att styra riket härifrån. Kungen hade återvänt till Sverige efter många års krig i Europa och valde att upprätta sitt högkvarter i Lund istället för i Stockholm. Orsaken var både strategisk och personlig – Karl XII ville vara nära Danmark och planerade ett nytt fälttåg mot Norge, samtidigt som han ogärna återvände till huvudstaden efter nederlaget vid Poltava​.Bild: Det danska cessionsbrevet gällande avträdelse av Skåne till Sverige, 1658. Riksarkivet. I samband med freden i Roskilde så avträdde Danmark bl.a. provinsen Skåne till Sverige. Bilden föreställer cessionsbrevet gällande avträdelse av Skåne till Sverige. Undertecknat 24 februari 1658 i Köpenhamn. Hämtad från arkivet Originaltraktater med främmande makter (traktater) som bevaras hos Riksarkivet. Wikipedia. Public Domain.Musik: Claudio Monteverdi - Vespro della Beata Vergine (1610) - Antifona "Deus in adiutorium" Framförd av: Cantica Symphonia, dir. G. Maletto Liveinspelning, Kyrkan San Filippo, Turin i Italeien 3 oktober 2000. Wikimedia Common, Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0Lyssna på Karl XII – okända sidor hos en välkänd kung.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under äldre medeltid betraktade Europas lärda – i synnerhet medlemmarna av prästerskapet – historier om trolldom och magi ungefär som vi betraktar dem idag: som dumheter och vidskepelse. Djävulspakter och häxeri hörde hemma inom underhållningsvärlden, till exempel på teaterscenerna och i folkliga skrönor. Men ingen trodde på historierna, lika lite som vi idag tror att Hogwarts existerar och att man kan lära sig flyga på kvast om man försvär sig åt Satan.Sedan förändrades allt. Från att ha skrattat åt dumheterna började kungar, domare och präster ta dem på blodigt allvar. Teologin förändrades till att acceptera tanken att Gud hade konkurrens, att Djävulen också var en maktfaktor med jordiska allierade. Mellan 1300-talet och 1700-talet dödades tiotusentals européer, framför allt kvinnor, eftersom de misstänktes ha ägnat sig åt förbjuden trolldom. En hel pseudovetenskap uppkom, med lärda traktater, tester, prov, vittnesförhör och tortyr. Våra äldsta väldokumenterade nordiska trolldomsprocesser stammar från mitten av 1300-talet, men det var framför allt på 1500-talet och i början av 1600-talet som galenskapen tog fart på allvar. Kusliga exempel från landskap som Öland och Småland visar på hur fullständigt oskyldiga människor kunde lida döden på bålet som straff för brott som inte ens existerade.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om våra första nordiska häxprocesser, från medeltiden till tidigt 1600-tal.Bild: Häxprocesserna i Mora. I förgrunden djävlar och häxor. Där ovan förhörskommissionen med en hop klagande kvinnor och barn som avger vittnesmål. En fångknekt driver fram en flock fängslade häxor och trollkarlar. Omkring bålet där de dömda brinner, syns häxor som bortför barn på sopkvastar, bockar och dynggrepar, medan demoner i djurskepnad tumlar i luften. Tyskt kopparstick från 1670. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sofia Dalén och Karolina Widerström avhandlar avsnitt 1-4 av Love is blind Sverige säsong 2. Från Kristall-Ola till stämningen mellan Alicia och Oscar på båten... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seI dagens podd pratar jag med Mattias Karlsson, landsbygdspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna och partiets internationella sekreterare. Dessutom grundare av den konservativa tankesmedjan Oikos, vilket vi pratar en del om. Men vi börjar i USA. Den amerikanska högern inspirerar många, men Mattias …

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I de mänskliga imperiernas historia intar Kina en särställning. I mer än två millennier har det stora östasiatiska landets politik kännetecknats av en kejserlig makttradition, präglad av starkt centralstyre, konfuciansk byråkrati och kontinuerlig strävan efter riksenhet och sammanhållning mot omvärlden. Medan Europa, Indien, Afrika, Mellanöstern och Sydöstasien har varit till synes ohjälpligt splittrade har Kinas dynastier följt på varandra i tre- eller fyrahundraåriga sjok av nationell dominans och enhet.Kina har haft många ryktbara kunga- och kejsardynastier, från den halvhistoriska Xia via de mäktiga Shang, Zhou, Qin, Han, Tang och Song, men en av de mest legendomsusade och ryktbara i vår del av världen är utan tvekan Ming, som härskade från mitten av 1300-talet till mitten av 1600-talet. Det var under Mingkejsarna som det berömda blåvita porslinet tillverkades och Stora muren fick sitt nuvarande utseende, och det var nu de imponerande gravkomplexen (”Minggravarna”) anlades inte långt därifrån. Det var också vid denna tid som européerna på allvar lärde känna den kinesiska kulturen genom att jesuiter som Matteo Ricci tog sig in i landet och vann så stor respekt att de kom att ingå i huvudstadens lärda överskikt.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om de kinesiska dynastiernas historia, framför allt om Mingdynastin på 1400- och 1500-talen.Bild: Kejsar Hongwu, som gjorde klassresan från fattig bonde till kejsare och grundare av Mingdynastin. Okänd upphovsman. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter diktaturens fall i Syrien har nu nya strider blossat upp mellan anhängare till gamla regimen och det nya styret av islamistiska rebeller. Tusentals människor har dödats . Många är civila som tillhörde samma minoritet som Assadklanen – alawiterna. En arabisk minoritet som tillämpar en egen version av shiaislam. Samtidigt som en av de största massakrerna i den syriska konflikten kan ha ägt rum, så har den tillfälliga regeringen i Syrien slutit ett historiskt avtal med kurdiska SDF. Vad betyder egentligen det? Vad handlar den uppblossade konflikten om? Och hur ser den närmaste framtiden ut i Syrien? Gäst: Bitte Hammargren, journalist och Mellanösternanalytiker knuten till Utrikespolitiska institutet. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: Sky News, France 24, DW News, CBN News, Sveriges Radio. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hör av er till oss på instagram så kan vi svara på era frågor, hjälpa er med problem och dilemman: @johannanordstrm & @edvintornblom! ursäkta klipps och redigeras av Niklas Runsten @niklasrunsten

På tal om skid-VM: vad är det värsta med Norge? Millie Bobby Brown ryter i från i sociala medier. Axel Swanstein från Svensk Form om varför världen håller på att bli gråare. Johan Kücükaslan om rivaliteten mellan Sverige och Norge under skid-VM. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Samir Yosufi & Ayan Jamal

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Situationen i Mellanöstern blir alltmer ansträngd. När den första fasen av vapenvilan mellan Israel och Hamas löper ut i helgen har förhandlingarna om nästa inte ens inletts. USA:S president Donald Trump fortsätter sin retorik om att ta över Gaza, och för första gången på 20 år har israeliska stridsvagnar rullat över gränsen i Västbanken. Håller Gazakriget på att spilla över till Västbanken? Vad vill egentligen Trump med Gaza? Och kommer det bli en fas två på vapenvilan? Gäst: Anders Persson, Mellanösternexpert. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: BBC News, Sveriges Radio, DW News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Kristina Ekero Eriksson har skrivit en bok om 1700-talets kanske mest dramatiska kärleksaffär, den mellan den svenska greven Axel von Fersen och den franska drottningen Marie-Antoinette. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Lundströms Bokradio gör vi en resa i tiden. Tillbaka till 1700-talets hovliv och kärleksrelationen mellan greve Axel von Fersen och drottning Marie-Antoinette, maka till kung Ludvig XVI av Frankrike. Marie Lundström samtalar med vetenskapsjournalisten Kristina Ekero Eriksson som skrivit den historiska fackboken Förbindelsen.Boken skildrar den hemliga kärleksaffären mellen greven och drottningen men även 1700-talets politiska omvälvande rörelser i Europa, åren mellan 1770 och 1810. Med ny teknik har forskare lyckats dechiffrera det Axel von Fersen ville hålla hemligt i deras brevväxling, bland annat intima detaljer om sin relation till drottning Marie-Antoinette.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell

Ring P1 från Göteborg om bland annat lodjursjakt, bakgrunden till situationen i Mellanöstern, skogsbruk och återkommande kändisar i tv. Programledare: Tomas Tengby, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gaza blir Mellanösternpärla, Applekuppar Trump och matprisstrejk till guldmunkar.BILJETTER TILL INAKTUELLT LIVE PÅ SCALATEATERN 24/3 kl 19:00 FINNS HÄR: https://www.scalateatern.se/forestallning/inaktuellt-live/Köp Inaktuellts egna merch på inaktuellt.seFölj poddens Instagram: @inaktuelltpoddMejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.seLyssna på Inaktuellt Live VARJE måndag och torsdag från kl 09:30 på Podplay.se eller i Podplay-appen för att lyssna och ställa frågor direkt till Jonas, Hasse Brontén, Linnéa Bali och producenten Dawwa.

I nattens avsnitt tar Henrik dig med på en magisk resa genom ett mystiskt slott, där vi får möta Miranda Koala - en stum ung kvinna som lever ensam i en värld präglad av mekaniska underverk och gamla hemligheter. Genom Henriks karakteristiska berättarstil vävs en historia om ensamhet, upptäckter och oväntade möten, samtidigt som han reflekterar över sin egen osäkerhet och längtan efter tystnad.När Miranda en morgon bestämmer sig för att utforska en hemlig dörr i slottet, leder det till en kedja av händelser som kommer att förändra hennes tillvaro för alltid. I slottets dolda källare hittar hon inte bara spår av sitt förflutna, utan också en främling vid namn Jacques som behöver hennes hjälp. Mellan gnistrande symboler i murarna, tickande mekaniska djur och mystiska filmprojektioner växer en berättelse fram om att våga öppna sig för det okända.Detta avsnitt är en perfekt blandning av Henriks förmåga att väva samman det vardagliga med det magiska, där hans egna tankar om tystnad och tvivel smälter samman med sagolika element från Miranda Koalas värld. En meditation över ensamhet, mod och den särskilda magi som uppstår när någon äntligen hittar hem.För mer information om Henrik Ståhl, klicka här: https://linktr.ee/Henrikstahl Bli medlem i Somna med Henrik PLUS här: https://plus.acast.com/s/somna-med-henrik. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rättelse: I en tidigare version av ett inslagen i sändningen uppgavs att 25 procent av halterna av insektsmedel har minskat i ytvattnet. Det är fel. Den korrekta siffran är 75 procent på drygt tio år.

I tävlingsförberedelserna har en infekterad konflikt mellan arrangören Rally Sweden och Rans sameby blossat upp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har handlat om vilka sträckor som är lämpliga att köra, med tanke på renarnas vinterbete. Konflikten har lett till en hätsk debatt i kommunen - där samer fått utstå hat och hot.Men mitt i dom här spänningarna mellan rally-ivrare och renägande samer har lokaltidningen Västerbottenskuriren hamnat i skottgluggen.Reporter: Alexandra SannemalmEn dokumentär om kryolit, det som kallas Grönlands vita guld, har lett till en rasande debatt i Danmark. TV-dokumentären från public service-kanalen Danmarks Radio, handlar om Danmarks brytning av mineralen kryolit på Grönland sedan 1800-talet. Enligt dokumentären gav mineral brytningen Danmark 400 miljarder danska kronor, motsvarande i dagens penningvärde. Drygt 600 miljarder svenska kronor. Det här beloppet, 400 miljarder danska kronor, har blivit central i den brinnande debatten som följt i kölvattnet av publiceringen. Dokumentären har mötts av hård kritik från flera fronter - journalister, forskare och politiker i Folketinget har rasat mot Danmarks Radio, och principen om armlängds avstånd mellan politiken och journalistiken har luckrats upp. Efter många turer avpublicerades i veckan den 55 minuter långa filmen från DR, men krisen rullar vidare.Reporter: Martina Pierrou

Veckopanelen med Daniel Suhonen, Henrik Jönsson och Maria Wetterstrand under ledning av Staffan Dopping. Vart tog den regelbaserade världsordningen vägen? President Trump har hävdat att Ukrainas president Zelenskyj är en diktator och att det inte var Ryssland som startade kriget. Västvärlden håller andan när vi närmar oss treårsdagen av invasionen. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must slår fast att Sverige är i ett mycket allvarligt säkerhetsläge. Har vi en vilde i Vita Huset?

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det amerikanska inbördeskriget är USA:s blodigaste krig som det fortfarande går att skönja spåren efter idag. Inbördeskriget kom att förebåda de totala krig som kom att föröda Europa på 1900-talet.Trots den enorma skalan var det ett amatörernas krig vilket resulterade stora förluster på bägge sidor. Det var också det första moderna kriget där nya militära teknologier som pansarbåtar och repetergevär kom att utnyttjas i stora slag med enorma förluster till följd.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt om kriget som delade USA. Detta är första delen av tre i vår serie om det amerikanska inbördeskriget.I början av 1861 gick sju amerikanska delstater samman för att gemensamt lämna Amerikas Förenta Stater och bilda Amerikas Konfedererade Stater. Stora dispyter om slaveri mellan det nordliga och sydliga USA hade lett till en spänd politisk situation och valet av Abraham Lincoln till USA:s sextonde president 1860 fällde avgörandet.Så småningom utgjordes de konfedererade staterna, eller sydstaterna, av sammanlagt elva delstater. För den nytillträdda presidenten i nord väntade en svår uppgift – att åter ena landet till en gemensam union. Detta skulle utmynna i en fyra år lång väpnad konflikt och ett krig som skulle sätta djupa spår i den amerikanska historien.Mellan 1861 och 1865 utkämpades det amerikanska inbördeskriget mellan Amerikas Förenta Stater och Amerikas Konfedererade stater. Kriget kännetecknas av sina framträdande generaler, de politiska val som präglat bilden av Abraham Lincoln och det faktum att det anses vara konflikten som satte stopp för slaveriet i USA.Trots att sydstaterna utkämpade ett defensivt krig som inledningsvis gick till deras fördel brukar man ofta betrakta 1863 som den avgörande vändpunkten. Nordstaterna fick övertaget och 1865 kapitulerade sydstaterna. Totalt dog mellan 500 000 och 1 000 000 människor till följd av kriget.3000 svenskar eller svenskättlingar slogs i det amerikanska inbördeskriget. De flesta för nordstaterna men även för konfederationen. Det fanns även ett svenskt kompani som ingick 57:e Illinoisregementet.Bild: Slaget vid Antietam. Potomac-armén: Gen. Geo. B. McClellan, comm., Sept. 17' 1862. - 1' 2' 4' 6' 9' 12' Corps & Pleasanton's cav. div. engaged., Wikimedia Commons. Lyssna också på Kom ihåg Alamo – Nederlaget som byggde Texas.Musik: Battle Hymn of The Republic – framförd 1999 av The Concert Band of the United States Air Forces in Europe Band, Wikimedia Commons. Patriotisk sång skriven 1862 av abolitionisten Julia Ward Howe.(detta är en nyymixad repris) Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hör om Sverigedemokraternas största kris hittills, om partiledarna med jägarexamen och om de desperata kontaktförsökens tid i politiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Producent: Sukran KavakDigital redaktör: Anton LundholmProgrammet spelades in den 14 februari 2025

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är en av historiens mest kända kärlekshistorier, den mellan den franska drottningen Marie-Antoinette och svenske greven Axel von Fersen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tobias Svanelid dyker ner bland peruker, puder, solfjädrar och hovdamerna på Versailles med hjälp av Kristina Ekero Eriksson, författare till aktuella boken Förbindelsen som skildrar relationen mellan Marie-Antoinette och Axel von Fersen. Kärleken mellan dem är världsberömd, men detaljerna i den har fram tills helt nyligen varit okända. Genom att dechiffrera kärleksparets korrespondens får vi nu en fördjupad bild av hur relationen växte och fördjupades. Innan den fick sitt tragiska slut i och med Franska revolutionen.Och så uppmärksammar vi det europeiska byggnadsvårdsåret som fyller 50 år i år och vill rikta uppmärksamheten mot behovet att värna om våra byggnader. Svenska byggnadsvårdsföreningens Helena Hammarskiöld och Stephan Fickler berättar om byggnadsvårdens historia och ställning idag.

Rouzbeh Parsi är en av Mediesveriges mest frekvent anlitade mellanösternexperter och Utrikespolitiska institutets Mellanösternchef. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han har i veckan kopplats ihop med ett iranskt påverkansnätverk i ett avslöjande från TV4 Nyheterna. En nyhet med riktigt stark tobak som borde vara sprängstoff och sprida sig som en löpeld genom mediesverige, tänker man. Men TV4 står sen i tisdags själva med publiceringen - nästan inget annat mediehus har hakat på eller ens rewritat. Vad grundar TV4 sina uppgifter på - och finns det en motsatt bild som komplicerar narrativet om en forskare med dunkla syften? Reporter: Freddi RamelDärför dominerar politiska skandaler i medierSD:s trollfabrik, fulknep i sossarnas lotteriförsäljning, kompisrekryteringar och det oerhört snabbt brinnande projektet Folklistan. Ja visst känns det som att det varit alldeles extra många politiska skandaler på sistone?Och det stämmer faktiskt, för aldrig tidigare har så många politiska skandaler präglat medierapporteringen som det gjorde under fjolåret.Reporter: Martina PierrouStorsatsning på personaliserade flöden - finns risk för bubblor?Flera svenska mediehus satsar just nu hårt på personalisering. Numera konkurrerar ju svenska mediehus inte bara med varandra. Nä i konkurrensen om användarnas tid och uppmärksamhet pekas allt oftare hela den digitala underhållningsindustrin ut som motståndare. Och precis som att Netflix, YouTube eller TikTok har flöden som har skräddarsytts för varje person med hjälp av algoritmer och användarnas tidigare beteenden, så ska också svenska medier nu börja erbjuda sina läsare en mer personlig upplevelse. Erik Petersson har kollat hur en rad svenska mediehus satsar på personalisering och frågat hur långt man kan gå innan de journalistiska principerna börjar utmanas? Reporter: Erik Petersson

Här nedan kan du se innehållet i programmet: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. timme 1:Donald Trumps aktiva geopolitikIlska, hopp och affärsmöjligheter efter USA:s tillbakadragande från Paris-avtaletAllt vanligare med ishalka i norr som lamslår bussar och tåg, men konstruktiva lösningar är på gångIdag är det val i Belarus, ett land utan godkänd oppositionkrönika av Nina Wormbs om hur man kan förstå vad som faktiskt har ägt rumPanelen: om sprängningarna, tolkhjälp och mer pengar till försvaretHör :Malin Siwe, Expressen, Veronica Palm, NSD och Henrik Jalalian, Dagens ETCtimme 2:En vecka sen vapenvilan mellan Hamas och Israel inleddesKristna syrier i Södertälje om det nya styret i Syrien, farhåga eller förhoppning?Den har kallats världens viktigaste film om Förintelsen, nu visas Shoah återigen på bioFlykten från Los Angeles, hur resonerar de som drabbats av elden?Närkontakt med påven i samband med att jubelåret 2025 har inlettsI Florens har storhertigarnas medeltida flyktväg Vasarikorridoren nu öppnats för allmänhetenkåseri med Augustin Erba om ett blått bilköpprogramledare: Nina Bennerproducent: Anders Diamanttekniker: Mikael Serabi

Ep. 210 - Peter Pupping, Thomas Mellan (Classical Musicians) by Cali Death Podcast

I det nya Syrien har gamla vänner blivit fiender och tvärtom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På ett lyxhotell i Damaskus flockas diplomater från hela världen. Turkisk säkerhetstjänst med pistoler i byxlinningen trängs med investerare som hoppas vara med och bygga upp det nya Syrien. Vilka vill ha en del av kakan och vad ska dom göra med den?Frilansjournalisten Lina Malers intervjuar utländska intressenter, och Damaskusbor om Syriens nya relation till omvärlden.Ett land som länge stöttat grupperingen HTS som nu styr i Syrien är Turkiet. Det finns flera skäl till det turkiska intresset för Syrien - kurdfrågan är ett, ett annat är det stora antalet syriska flyktingar i landet. Vad ska hända med dem nu? Konflikts Esfar Ahmad besöker Istanbulkvarteret ”Lilla Syrien” och hör om drömmar om hemlandet, men också irritation från turkiska invånare som tycker att det är dags för gästerna att åka hem.Medverkande: Aron Lund, analytiker vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, Burak Sekir Seker, tidigare turkisk marinofficer som idag är forskare med fokus på geopolitik vid Hacı Bayram Veli University i Ankara i Turkiet, Chuck Freilich, israelisk säkerhetsexpert i Tel Aviv, Vali Nasr, professor i Mellanösternstudier vid Johns Hopkins University i Washington DC med fokus på Iran, Qutaiba Idlbi, Syrienansvarig på tankesmedjan Atlantic Council i USA.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Fabian Begnert, Jacob Gustafsson och Johanna Carell.