Podcasts about mellan

Vandra – vi stannar till vid en stilla lönn intill Harmångers kyrka. Mellan tankarna och vägen glider vi in i ett tomrum där löv faller, gravstenar andas och frågan om döden viskar bakom musiken. Ett avsnitt som handlar om att sakna sig själv – och att kanske hitta sig själv – i tystnaden.Lycklig Vandring!Mer om Henrik, klicka här: https://linktr.ee/HenrikstahlMer om Harmångers kyrka, klicka här: https://www.svenskakyrkan.se/nordanstigskusten/harmangers-kyrka Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Extrapodd. Donald Trump hyllar mötet med Xi Jinping och kallar det fantastiskt. Men även om ledarna signalerar avkylning är handelskriget inte över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA lovar att sänka sina strafftullar på kinesiska varor och Kina uppges släppa sina exportrestriktioner på sällsynta jordartsmetaller. Mötet mellan Xi och Trump i Sydkorea natten till torsdag beskrivs av Trump som mycket framgångsrikt: ”12 av 10”, sade den amerikanska presidenten till reportrar efter mötet. Trump öppnar också för att besöka Peking i vår. Men när utfallet från mötet börjar klarna framstår det ändå som att Peking dragit det längsta strået. Kinas möjligheter att kontrollera flödet av sällsynta jordartsmetaller finns kvar och några kostsamma eftergifter från Kinas sida syns inte. Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinareporter.Programledare och producent: Therese Rosenvinge

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Denna vecka så gör Jacob och Wille en uppföljning kring två tidigare ämnen i podden. Först är en ny studie som har tittat på sambandet mellan ökningar i muskelmassa och ökad styrka. Tidigare studier har inte funnit något direkt samband mellan hur mycket någon ökar i muskelmassa och hur styrkan förändras men den här nya studien finner istället ett starkt samband mellan mer muskler och ökad styrka. Nästa fråga blir en ny studie på ketoner som tillskott där man undersökt om det kan förbättra återhämtningen på något vis. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Solointro med William Valkeaoja (00:01:01) Hur är sambandet mellan muskelmassa och styrka? (00:27:05) Kan ketoner som tillskott påverka återhämtningen?

Ett nytt handelsavtal mellan USA och Japan är på plats.Stark börsdag på Wall Street i går.På hemmaplan stundar rapport från en verkstadsjätte.Stockholmsbörsen ser ut att öppna i sidled.

Christer Sfeir tar sig tillsammans med Adam Cwejman igenom tusen år av Mellanösterns historia för att landa i vår samtid. Vi kommer djupare in i den arabiska historien, bortom aktuella händelser och korta rubriker i media. Idag djupdyker vi i Syriena och Libanons historia. I Sverige finns en stor minoritet med härstamning från just dessa länder, men få i den breda svenska allmänheten vet särskilt mycket om dem, deras rika historier och många olika religiösa och etniska grupper. Christer Sfeir hjälper oss att bli lite klokare och förstå den här komplicerade historien bättre.Christer Sfeir är civilingenjör med lång erfarenhet av arbete i Mellanöstern, han skriver även kolumner på Svenska Dagbladet om Mellanöstern.Samtal med Cwejman är en podd från Göteborgs-Postens ledarredaktion, som är oberoende liberal.Ansvarig utgivare: Christofer Ahlqvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Framsteg mellan USA och KinaNya rekord i Asien Stockholmsbörsen ser ut att öppna på grönt

Han var officer, jude och oskyldig. Ändå dömdes Alfred Dreyfus för landsförräderi i en av historiens mest explosiva rättsskandaler. Mellan 1894 och 1906 skakas Frankrike av skandalen som ger eko i vår tid. Den blev ett avstamp för intellektuellas roll i samhällsdebatten och den moderna sionismen.

Äntligen får vi mötas igen i Bosse Bildoktorns garage och prata om fula bilar och en och annan vacker bör ju tilläggas. Dessutom ska vi träffa grabbarna som gärna kommer hem till dig och tvättar din bil. Här får du också ett boktips från Bosse, kanske främst för alla er som gillar Formel 1. Mellan vilka datum måste man ha vinterdäck om det råder vinterväglag? Här får du värdefulla tips av Bildoktorn just när det gäller däcken under vinterperioden. Två lyssnare får även sina svar på frågor som de skicka in till oss via e-post. Gör det du också. Du når oss på bosseochhasse@gmail.com Missa heller inte bilder på Instagram och Facebook. Välkommen till oss och avsnitt 26.

Jag och Jossan ger en ärlig berättelse om hur våra liv ser ut just nu. Med allt från PMS-kaos och skönhetsbehandlingar till cykeläventyr och dramatiska dispyter med Transportstyrelsen. Diskussionen går via en lyssnarfråga om träningsmotivation nu under höstens intåg. Vi berättar om våra morgonrutiner och kärlek till hösten. Vi delar också med oss av favoritrecept för mellanmål, både söta och salta alternativ. Vi pratar också om hur olika förbunds kriterier skiljer sig åt när det gäller att bedöma deltagares fysiker, samt spekulerar kring årets Robinson och vad man egentligen orkar med i livet. Om podden Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Magnus Ranstorp gästar podden för ett samtal om Hamas dåtid och framtid samt utvecklingen i Mellanöstern

I dagens Geopodden Kommenterar riktar vi blicken mot Venezuela 2025 – ett land där staten, kartellerna och stormakterna flyter samman. USA trappar upp sin närvaro i Karibien, samtidigt som Kina, Ryssland och Iran fördjupar sina band till Caracas. Vi analyserar hur Venezuela har blivit en symbol för vår tids globala maktskifte – och varför regionen nu står i centrum för ett nytt geopolitiskt spel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Religionsvetaren, författaren och forskaren Eli Göndör gästar gänget. Eli är doktor i religionshistoria med inriktning mot islamologi och Mellanöstern och är verksam vid Segerstedtinstitutet på Göteborgs universitet.OBS. Hela avsnittet är 2 h 55 min långt. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ok, oj, oj, oj! Nu är dem äntligen tillbaka, något för er små busfrön att sätta tänderna i. Grabbarna verkar ha blivit utan studio, men vem gråter för snygga män? Oskar minns fester och Joacim är frustrerad över Mellanöstern.. lyssna och häng med! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Religionsvetaren, författaren och forskaren Eli Göndör gästar gänget. Eli är doktor i religionshistoria med inriktning mot islamologi och Mellanöstern och är verksam vid Segerstedtinstitutet på Göteborgs universitet.OBS. Hela avsnittet är 2 h 55 min långt. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Du har en mängd filer, men hur ska du strukturera dem på bästa sätt? Veckans avsnitt av Klart! handlar om hur du kan få dina filer sorterade på flera sätt samtidigt. Kombinerar du mappar och taggar (eller liknande) när du sparar dina filer och dokument? Hur då? Berätta för mig, för jag är nyfiken på att höra.  Detta måste du ha klart för dig för att kunna fokusera. Klart! finns också som veckobrev till din mejl, för dig som hellre läser än lyssnar (eller gör både ock!). David Stiernholm är struktör. Han hjälper människor och företag att bli mer effektiva genom att skapa bättre ordning och struktur. Hans motto: allting kan göras enklare! David är flitigt anlitad som föreläsare av allt från väletablerade storföretag till entreprenörsföretag i stark tillväxt. Han utmärker sig genom sina superkonkreta verktyg och metoder som du direkt kan använda på jobbet och hemma. Under en föreläsning med David Stiernholm upptäcker du att struktur är både befriande och roligt. Och att du blir mindre stressad och mer effektiv.

Överallt, men mer än någon annanstans så råder det absurda klädkrav för kvinnor i moskén. I kyrkan var det länge sedan några krav hördes, så kvinnornas klädval har varit kvinnornas klädval (som det ska vara), och kvinnorna har haft respekten och tänket att man iaf klär sig någorlunda passande för kyrkan. Detta, har det dock blivit ändring på nu. Så pass så att männens skallar fylls med något helt annat än predikan. Missa inte det här programmet!  DET ÄR ETT FAKTUM att alternativmedia svälter. Till och med stora projekt inom alternativmedia närmar sig svältgränsen, gissa då hur kämpigt det är för oss med en liten smula på bordet. Uppskattar du att vi finns och visar svenskarna en vettigare väg? Donera då omgående är du snäll, till vårat enda swishnummer som är: 073 846 37 64 Skriv ”gåva” i meddelandet  Det hettar till denna lördag, den 18 oktober 2025, med dessa ämnen:*Ståfräs i kyrkan.*Man vill att svensk landsbygd ska falla inom kategorin: ”Slummen.”*En omöjlig fråga till den transexuelle i kassan.*Miljötrenderna som magiskt försvann.*Fru Haddad som gjorde fel, tar svenskens plats i kön som gjorde rätt.*”Barnsligt” att vara ärlig om misslyckade Mellanöstern.  MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Elisabeth Engman & Johan WidénVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:FOTA VÄRMEBRIST EFTER MIGRANTENS MATLEVERANShttps://www.spreaker.com/episode/fota-varmebrist-efter-migrantens-matleverans--68097234Alla program: https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 25 oktober 2025.Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoRUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134iTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPS          LELLEDARK FUNERAL – Open The Gates (Re-Recording 2024) https://www.youtube.com/watch?v=DOWN8bsdurA  ELISABETHMagnus Uggla - Kung för en dag https://www.youtube.com/watch?v=7aOc2fL2pRM  JOHANSimple Minds - Don't You (Forget About Me) https://open.spotify.com/track/3fH4KjXFYMmljxrcGrbPj9?si=c20727d2168d4987

I år är det tio år sedan den stora flyktingkrisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Eller "Summer of migration", migrationssommaren, som det också kallades i Europa, och som pågick en bra bit in på hösten.Under 2015 sökte över 160 000 personer asyl i Sverige, dom flesta från Mellanöstern och krigets Syrien.Bland de som kom till Sverige fanns unga konstnärer, författare och skådespelare, som hoppades kunna stanna och få en plats i den svenska kulturvärlden.P1 Kulturs reporter Emma Engström har träffat tre av dem som kom från Syrien, för att höra hur det gick.Möt också den syriske dramatikern Mohammad Al Attar, som skrivit pjäsen ”Fear” för Backa Teater. En pjäs han skrev som en reaktion på vad som hände när opinionen mot flyktingar och invandrare vände.

P1 Kultur tar sig an Veronica Maggios skådespelardebut (7 steg), sista delen i norske Dag Johan Haugeruds trilogi om kärlek och sex i vår tid (Drömmar) och Julia Roberts i metoo-drama i universitetsvärlden (After the hunt). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det går en röd tråd av kärlek, besatthet, sex och tänkbara övergrepp genom helgens stora biopremiärer. I studion har vi samlat våra filmkritiker Nina Asarnoj, Björn Jansson och Emma Engström för att säga sitt.INTERVJU: DAG JOHAN HAUGERUD AVRUNDAR SIN TRILOGI MED ”DRÖMMAR”Efter ”Sex” och ”Kärlek” är det nu dags för ”Drömmar”. Vår reporter Björn Jansson har intervjuat den norske manusförfattaren och regissören Dag Johan Haugerud om hans hyllade kärlekstrilogi. Bioaktuella ”Drömmar” kretsar kring en 17-årig tjej som förälskar sig i sin gymnasielärare - och börjar skriva på en bok om sina upplevelser.TIO ÅR EFTER FLYKTINGKRISEN – MÖT TRE SYRISKA KULTURARBETARE I SVERIGEI år är det tio år sedan den stora flyktingkrisen. Eller "Summer of migration", migrationssommaren, som det också kallades i Europa och som pågick en bra bit in på hösten. Under 2015 sökte över personer 160 000 asyl i Sverige, dom flesta från Mellanöstern och krigets Syrien. Bland de som kom till Sverige fanns unga konstnärer, författare och skådespelare, som hoppades kunna stanna och få en plats i den svenska kulturvärlden. P1 Kulturs reporter Emma Engström har träffat tre av dem som kom runt 2015 för att höra hur det gick.MOHAMMAD AL ATTAR SKILDRAR EN SKOLSKJUTNING I PJÄSEN ”FEAR””Fear” är skriven av dramatikern Mohammad Al Attar. Han är en av de syrier som kom till Tyskland runt det som kallas Summer of welcome 2015, när många europeiska länder öppnade sina gränser och välkomnade flyktingar. Nu får ”Fear”, som handlar om en skolskjutning, premiär på Backa Teater i Göteborg. Emma Engström har träffat honom.KLASSIKERN: ”BOTH SIDES NOW” AV JONI MITCHELLVeckans klassiker handlar om en låt som har åldrats parallellt med sin upphovskvinna - den kanadensiska-amerikanska sångerskans och låtskrivarens Joni Mitchells ”Both Sides Now”. Filmaren Richard Dinter har följt den i spåren, från mitten av sextiotalet till den stora scenen på klassiska Newportfestivalen många decennier senare.Programledare: Roger WilsonProducent: Henrik Arvidsson

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Möt Kassem Hamadé, utrikesreporter på Expressen och rapporterar regelbundet på TV4.Våren 2023 kidnappades den svenska journalisten Kassem Hamadé under en reportageresa till Libyen. Tillsammans med sina kollegor från BBC fördes han till ett hemligt fängelse, kastades i en isoleringscell och utsattes för mardrömslika förhör. Men varför?Kan svaret vara att Kassem var på väg att lösa en av Mellanösterns stora gåtor? Musa al-Sadr, en karismatisk shiamuslimsk ledare, försvann spårlöst 1978 under kriget i Libanon. I över fyra decennier har försvinnandet varit en del av regionens moderna mytologi, omgärdat av spekulationer och konspirationsteorier.Ett mysterium som har gäckat även Kassem.I Jakten på den försvunna imamen får vi ta del av Kassem Hamadés mångåriga arbete med fallet, följa med i jakten på en obekväm sanning som leder honom genom Libanon, Iran, Libyen och Italien. Just när han ska avslöja allt blir han kidnappad.Samt Även där poddar finns @youtube @acastsweden @spotifyswedenGillar du det vi gör och vill stötta oss gå isåfall gärna in och kom med förslag på gäster och innehåll.Glöm inte att prenumerera och tipsa om vår kanal! Tack för att ni tittar,delar och diskuterar! Visuals/Redigering: @danieltobar ***Detta är en personlig berättelse utifrån gästens perspektiv. Dialogiskt tar givetvis avstånd från all romantisering och glorifiering av droger, våld, kriminalitet, rasism, mobbing, trakasserier m.m.*** Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vita jeepar med Röda korsets logga för gisslan över gränsen. Efter att ha tillbringat 738 dagar i fångenskap i Hamas underjordiska tunnlar får de återförenas med sina familjer efter Donald Trumps fredsavtal mellan Israel och Hamas. Samtidigt släpper Israel tusentals palestinska fångar fria, och bomberna slutar falla över Gaza. Betyder det här att kriget mellan Hamas och Israel till sist är över? Programledare: Linnéa Hjortstam. Med Emma Bouvin, DN:s Mellanösternkorrespondent. Producent: Sabina Marmullakaj och Simon Campanello.

Linnea Rönnqvist berättar om det senaste dygnet i Gaza och Israel. Enligt Donald Trump inleds nu andra fasen i USA:s fredsplan. Samtidigt säger experter att fortsättningen är oklar. Karl Jansson rapporterar om Sveriges plattmatch på Ullevi igår där man förlorade mot Kosovo med 0-1. Måste Jon Dahl Tomasson avgå nu? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linnea Rönnqvist berättar om det senaste dygnet i Gaza och Israel. Enligt Donald Trump inleds nu andra fasen i USA:s fredsplan. Samtidigt säger experter att fortsättningen är oklar. Hon har också läst Moderaternas presschefs meddelande till SVT, där hon skriver att hon kommer att rekommendera statsministern att inte delta i SVT:s partiledardebatter om de inte stänger av Nooshi Dadgostars mikrofon när hon inte har ordet.Karl Jansson rapporterar om Sveriges plattmatch på Ullevi igår där man förlorade mot Kosovo med 0-1. Måste Jon Dahl Tomasson avgå nu? Han berättar även att fyra ganska gamla ekar har fått skydd i Göteborg. Dessutom: Kristersson har skaffat Tiktok, en deppig klimatnyhet om korallrev och varning för ofarliga ångmoln. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kajsa pratar med skolforskaren Martin Karlberg om metoden inkluderande beteendestöd i skolan (IBIS) och varför det är snudd på tjänstefel att inte arbeta systematiskt för att skapa goda relationer med sina elever. Under samtalet diskuteras också paralleller mellan ledarskapsstilar i klassrummet och olika fostransstilar i hemmet, samt vilken stil som enligt forskning är den bästa i både hem och skola. Det här avsnittet görs i samarbete med läxhjälparen Plughorse. Avsnittet inleds med en kort intervju där de berättar mer om hur man får med sig barnen på att använda tjänsten. Läs mer på plughorse.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmenJust nu råder en bräcklig vapenvila i Gaza. Nödhjälpen ska börja levereras, gisslan ska släppas och de decennier av återuppbyggnad som väntar ska kunna börja. Det är tanken, men ingen vet om det kommer att bli verklighet. Hör Sveriges Radios medarbetare i Gaza Sami Abu Salem, mellanösternkorrespondent Johan Mathias Sommarström, USA-korrespondent Ginna Lindberg och Karin Aggestam, professor i statsvetenskap och föreståndare för Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds Universitet.I fredags tilldelades Nobels Fredspris den venezuelanske oppositionspolitikern Maria Corina Machado. Vår latinamerikakorrespondent Lotten Collin har följt och flera gånger mött Machado genom åren – och tecknar hennes porträtt i ett reportage.Över 100 år gamla inspelningar av svenska dialekter har gjorts tillgängliga i Institutet för språk och folkminnens arkivtjänst. Reportage av Lotta Myhrén.Krönika av Ulrika Knutson.Panelen med Somar Al Naher, Kolumnist Dagens ETC, Adam Cwejman, Göteborgsposten och Anders Lindberg, Aftonbladet.I andra timmenVad var avgörande för fredsöverenskommelsen för Gaza, vilka frågetecken kvarstår och hur är utsikterna för att freden ska hålla? Om det resonerar tidigare moderata utrikesministern och statsministern Carl Bildt tillsammans med tidigare socialdemokratiska utrikesministern och EU-kommissionären Margot Wallström.Följ med ner under ytan när arkeologer och historiker kartlägger byn Njuoravuolle, som sedan 60 år ligger 20 meter under ytan, vid ett av Vattenfalls vattenkraftverk. Reportage av Erica Sundén.Kan Hamlet lära oss något om vår samtid? Hör Dramatenchefen Mattias Andersson som sätter upp Hamlet under hösten, med undertiteln ”The death of theater”.Filippinernas tidigare president Rodrigo Duterte sitter häktad hos Internationella brottmålsdomstolen, men är trots det fortsatt älskad bland delar av befolkningen. inte minst i sina hemtrakter. Reportage av Axel Kronholm, korrespondent i Sydostasien.Satir med Radioskugga.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Andreas Johansson

Greta Thunberg och hennes anhang av aktivister har iscensatt en storskalig propalestinsk PR-kupp, och kräver “global intifada” på minnesdagen för Hamas massmord på civila judar.   Är aktivisternas mål verkligen att hjälpa den palestinska befolkningen och verka för fred? Vilka krafter ligger egentligen bakom aktivisternas organisation, timing och mediala genomslag?   Och vad händer med ett samhälle som låter sig infiltreras av Mellanösterns antisemitiska konflikter?   Dessa frågor tar jag upp i veckans video om HAMAS-GRETA.

Vad kännetecknar ett framgångsrikt företag – och hur påverkar ledarskapet verksamheten? I detta avsnitt diskuterar Lena och Lars; Nyckeltal för framgångsrikt företagande Vad som utmärker bra ledarskap Hur ledarskapet förändras i olika faser Praktiska råd för uppföljning och reflektion

Helena Lindholm, professor i freds- och utvecklingsforskning om Al Nakba och andra avgörande nedslag i historien i konflikten mellan Israel och Palestina. Dessutom: vi är nominerade till Årets underhållning radio på Guldörat! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist

Under hösten 1914 gjorde ubåtarna en spektakulär entré i första världskrigets sjökrigföring. Tysklands sänkning av tre brittiska kryssare utanför Nederländerna i september 1914 blev ett tecken på vad som komma skulle, och snabbt drog Royal Navy öronen åt sig. Tekniskt sett såg det ut som om ubåtar kunde krossa brittisk dominans till havs på ett enda slag – om omständigheterna var rätt.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt första världskrigets ubåtskrig.Delvis hade flottan rätt i sin oro. Introduktionen av ubåtar i krig var avgörande för utvecklingen till sjöss under de följande åren – men kanske inte på det sätt som de strategiska tänkarna först föreställde sig. Rädslan för torpedsprängningar gjorde att amiralerna avstod från riskfyllda sjöstrider. Denna försiktighet blev så småningom ett problem, särskilt för Tyskland, eftersom den undergrävde möjligheten till ett avgörande flottmöte mellan parterna.Som svar utvecklade tyskarna en ny strategi: att använda ubåtar mot civila handelsfartyg för att blockera leveranser till de brittiska öarna. Så föddes det oinskränkta ubåtskriget, vilket till sist skulle få ödesdigra konsekvenser för krigets gång.Under 1915 gjorde teknikerna och befälen misstag, men lärde sig fort – 1916 sänktes stora mängder handelsfartyg på väg till Storbritannien. Problemet var bara att mycket av lasten kom från USA. Den amerikanska presidentadministrationen under Woodrow Wilson växte snabbt missnöjd med utvecklingen. Dessutom sänktes civila passagerarfartyg, med många dödsoffer som följd – vilket till sist bidrog till att USA förklarade krig mot Tyskland. Så trots att den tyska ubåtsstrategin till en början var framgångsrik blev den samtidigt en av huvudorsakerna till Tysklands nederlag.Bildtext: Besättningen på en tysk ubåt av UC-1-klass står på däck under Första världskriget. Dessa ubåtar, introducerade 1915, användes främst för att lägga ut minor och kunde bära upp till tolv stycken. Deras relativt lilla storlek gjorde dem svåra att upptäcka, vilket ökade deras effektivitet i undervattenskrigföring. Mellan februari och april 1917 sänkte tyska ubåtar 1 845 000 ton allierat och neutralt tonnage. UC-1-klassen spelade en strategisk roll i Tysklands marina krigföring, särskilt genom att hota handelsrutter. Fotograf: Okänd / IWM Collections, IWM Photo No.: Q 20220Källa: Wikimedia Commons / Imperial War MuseumsUpphovsrätt: Public Domain (fotografi taget före 1 juni 1957, brittisk kronupphovsrätt har löpt ut)Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckopanelen med Hanif Bali, Åsa Domeij och Lars Leijonborg under ledning av Jörgen Huitfeldt. Trump lovar evig fred till Mellanöstern men panelen tycker det låter överoptimistiskt. V-ledarens ultimatum i regeringsfrågan bäddar för låsningar på båda sidor efter nästa val och regeringens kreativa användning av biståndet för att uppnå migrationspolitiska mål får tummen upp av Hanif men Lars och Åsa är kritiska.

Veckopanelen med Hanif Bali, Åsa Domeij och Lars Leijonborg under ledning av Jörgen Huitfeldt. Trump lovar evig fred till Mellanöstern men panelen tycker det låter överoptimistiskt. V-ledarens ultimatum i regeringsfrågan bäddar för låsningar på båda sidor efter nästa val och regeringens kreativa användning av biståndet för att uppnå migrationspolitiska mål får tummen upp av Hanif men Lars och Åsa är kritiska.

Politiker och föräldrar runt om i världen agerar just nu mot techbolagen - för att stoppa barn från det de ser som faror med skärmar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idén om att skärmar och sociala medier får barn att må dåligt har fått fäste på många håll i världen. Politiker lagstiftar om åldersgränser, föräldrar går samman och förbjuder smarta telefoner och stämmer sociala mediejättar. Men vad tycker kritikerna, och techbolagen själva, om det här? Och vad säger egentligen forskningen om samband mellan skärmar och barns psykiska ohälsa?Medverkande: Rachel Harper, rektor på St Patricks national school Greystones, Rachel Capatina och Jack Sweeney, elever på skolan, barnen Amy och Lucy och pappan Chris i byn Greystones, Marlena Murphy, mamma och volontär som jobbar med att sprida kunskap om projektet i Greystones, Martine, fransk mamma till fem barn - varav ett har tagit sitt liv, Lukazs Lindell, senior kommunikationschef med ansvar för Norden på Tiktok, Shannon Conney, forskare som testar modeller som ska uppskatta användares ålder genom biometrisk analys, Maha Aboulénén, f d. kommunikationschef för Google i Mellanöstern som nu driver ett bolag som hjälper företag och människor att sälja produkter på sociala plattformar, Catherine Crump, professor i teknikrätt på Berkeley University i USA, Kathleen Farley, på lobbyorganisationen Chamber of Progress i USA - som finansieras av bolag som Google, Amazon och Meta, Pete Etchells, professor i psykologi och vetenskapskommunikation vid Bath spa University i Storbritannien.I programmet nämns hur en tonåring i Frankrike tog sitt liv under en depression som mamman kopplade samman med flickans flöde på Tiktok. Om du eller någon i din närhet mår dåligt finns hjälp och råd att få här:mind.seDit kan man ringa: Självmordslinjen: 90 101 (dygnet runt)Föräldralinjen: 020-85 20 001177.sehjalplinjen.se som också har telefonnummer 90390Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seReportrar: Katarina Andersson, Axel Kronholm, Anja SahlbergTekniker: Lisa Abrahamsson och Rasmus HåkansProducent: Johanna Sjöqvistjohanna.sjoqvist@sr.se

Journalisten och författaren Olof Lundh intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Han är kanske Sveriges mest profilerade fotbollsjournalist. Olof Lundh har väckt debatten om hur Mellanösterns oljediktaturer blivit idrottens bankomat och har flera gånger dragit på sig Zlatans vrede. I sin nya bok riktar han sökarljuset mot det smutsiga spelet bakom de allt dyrare TV-rättigheterna. En kamp full av ljusskygga agenter, giriga fotbollspampar och mutor.

Journalisten och författaren Olof Lundh intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Han är kanske Sveriges mest profilerade fotbollsjournalist. Olof Lundh har väckt debatten om hur Mellanösterns oljediktaturer blivit idrottens bankomat och har flera gånger dragit på sig Zlatans vrede. I sin nya bok riktar han sökarljuset mot det smutsiga spelet bakom de allt dyrare TV-rättigheterna. En kamp full av ljusskygga agenter, giriga fotbollspampar och mutor.

Dessutom: uppläxningen i Virginia och så stänger USA ner - igen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inte mindre än ”evig fred” utlovades när president Donald Trump presenterade sin plan för Gazas framtid. Hör också om nedstängningen av den amerikanska statsapparaten - varför är det så svårt för kongressen att komma överens och vad betyder det för amerikaners vardag? Och så om försvarsminister Pete Hegseths uppläxning av den samlade militära eliten på ett stormöte i Virginia.Medverkande: USA-korrespondent Ginna Lindberg och tidigare USA-korrespondent Roger Wilson.Programledare: Cecilia KhavarProducent: Anna PandolfiTekniker: Christian Barter

I gryningen den 5 juni 1967 genomfördes en av världshistoriens mest lyckade överraskningsattacker. Med hjälp av moderna franska jetstridsplan attackerade israels flygvapen ett stort antal egyptiska flygbaser och slog ut mer eller mindre hela den egyptiska flygvapenarsenalen på bara timmar.280 egyptiska stridsplan, varav 90 st sovjetiska MiG-21, och samtliga av Egyptens strategiska tunga bombflyg förstördes i attacken. Inte nog med det så genomfördes liknande flygräder mot Syrien, Jordanien och även Irak, samt ett otal luftstrider.Inom loppet av ett dygn hade Israel tillskansat sig totalt luftherravälde över i princip hela Mellanöstern. Hur gick det till? I detta avsnitt av Militärhistoriepodden pratar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om Sexdagarskriget 1967.Det framgångsrika överraskningsanfallet mot flygvapnet följdes av en snabb offensiv på marken, fördelat i tre kilar genom Sinai-halvön. Målet var att nå Suezkanalen i väster, men kanske än viktigare, att återta kontrollen av Sharm-El-Sheik vid Tiransundet för att på så vis återta kontrollen över sjöfarten sydöst ifrån Israel.Anfallet över land blev precis som flygattacken mycket lyckad, men var helt beroende av att de egyptiska luftstridskrafterna var utslagna. Under den snabba förflyttningen västerut fanns få möjligheter att få stöd från israeliskt artilleri, vilket ställde krav på att flygvapnet skulle kunna understödja marktrupperna. Så länge egyptiskt flyg fanns tillgängligt skulle det alltså vara svårt att nå taktiska fördelar på marken. På det sättet var en lyckad flygattack helt avgörande för den israeliska framgången på land. Själva operation ”Focus”, som överraskningsanfallet skulle kallas, var också en välövad och välplanerad operation som hade diskuterats i flera år före det slutgiltiga anfallet.Samtidigt som den israeliska offensiven började nå sitt mål i väst den 7-8 juni, nådde man också framgångar österut, i Jerusalem och med riktning mot Jordanien. Även nordöst sattes en omtalad offensiv igång – attacken mot Golanhöjderna i Syrien. Denna markstrid var betydligt mer komplicerad än den snabba ökenvandringen över Sinai, och stödet för en utbyggd offensiv mot Syrien var inte helt odelad, om än framgångsrik.Att säga att kriget var koncentrerat till endast sex dagar är dock något av en överdrift. Sexdagarskriget föregicks av en 10 års-period av politiska spänningar och mängder av regelrätta krigshandlingar mellan Israel och dess arabiska grannar med ursprung ibland annat Suezkrisen 1956-1957. Vapenvilan skulle också följas av en period av ständiga avsteg och regelrätta utnötningsoffensiver fram till utbrottet av ett nästa krig – Oktoberkriget 1973, eller Yom Kippur-kriget som det också kallas.Bild Israeliska stridsvagnar på frammarsch mot Golanhöjderna. juni 1967, Israels presskontor, CC BY-SA 4.0, Wikipedia. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckopanelen med Per Brinkemo, Réka Tolnai och Fredrik Virtanen under ledning av Staffan Dopping. Danmark får besök av främmande drönare, står svenska flygplatser på tur? Fy FN sa Donald Trump om världsorganisationen, vars rulltrappa stannade och irriterade presidenten. Mellanösternkonflikten präglade stor del av statsministerduellen i SVT-Aktuellt. Cecilia Uddén försvarar att hon undertecknade Gazauppropet, och tidningen Z fick efter 35 år rätt om Björn Borgs kokainmissbruk.

Veckopanelen med Per Brinkemo, Réka Tolnai och Fredrik Virtanen under ledning av Staffan Dopping. Danmark får besök av främmande drönare, står svenska flygplatser på tur? Fy FN sa Donald Trump om världsorganisationen, vars rulltrappa stannade och irriterade presidenten. Mellanösternkonflikten präglade stor del av statsministerduellen i SVT-Aktuellt. Cecilia Uddén försvarar att hon undertecknade Gazauppropet, och tidningen Z fick efter 35 år rätt om Björn Borgs kokainmissbruk. Använd koden [kvartal] på länken nedan och få 60% rabatt på årsplaner: https://incogni.com/kvartal

Dragkampen om det nya Syrien pågår för fullt. Och en liten religiös minoritet har hamnat i fokus när Israel flyttar fram sina positioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en drusisk stad i sydvästra Syrien vajar två israeliska flaggor. Sommaren 2025 blev en vändpunkt här då våld mellan druser och beduiner skördade omkring 1000 personers liv. Regeringsstyrkor som skulle stoppa våldet förvärrade det.Israel har länge odlat kontakten med den lilla religiösa minoriteten för att gynna sina egna intressen. Nu märks resultatet.Och i en annan del av landet, i hamnstaden Tartus, hoppas Ryssland få fotfäste igen. Där har ett ryskt hamnkontrakt tagits över av ett bolag från Förenade Arabemiraten. Men det finns tecken på att Putins män är på väg tillbaka. I höst planerar Syriens president Ahmed al-Sharaa en resa till Moskva.Medverkande: Asher Kaufman, professor i historia och fredskunskap vid Kroc Institutet i Notre Dame, USA, Muhammad al-Fayad, syrisk advokat och folkrättsaktivist, Rana Walid al-Towaresh, vars man nyligen greps av israelisk militär i södra Syrien, Muhammad Mazen Mriyoud, ledare för byn Jubata al-Khashab, Nabih Shahin, andlig ledare för druserna i byn Hader, Aron Lund, Syrienkännare och analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Nikita Smagin, rysk analytiker, författare och Mellanösternexpert som skriver analyser för bland annat Carnegie Endowment, Youssef Arnous, hamnchef i staden Tartus, Kamal Shahin, undersökande journalist från Latakia. Reporter på plats i Syrien: Lina MalérsProgramledare: Viktor Löfgrenviktor.m.lofgren@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Calle Hedlund och Rasmus Håkans.

En söndag i september inträffar något ovanligt två intagna rymmer från häktet i Borås, genom att klättra över flera meter höga staket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det här är ett tydligt misslyckande för svensk kriminalvård, man ska inte kunna rymma från ett svenskt häkte eller en sluten anstalt”, säger Joakim Righammar, enhetschef på Kriminalvårdens säkerhetsavdelning och stabschef under rymningen. Klockan är strax före 9, söndagen den 14 september. På häktets rastgård vid anstalten i Borås rör sig flera häktade ute. Här finns också personal. Plötsligt faller en av de häktade ihop, samtidigt springer två andra mot de flera meter höga staketen som omgärdar rastgården. De tar sig över totalt tre staket och försvinner spårlöst. I det här avsnittet tittar vi närmare på frågan hur Kriminalvårdens säkerhetsarbete ser ut – nu när man bygger om och till på många platser i landet. Mellan två av staketen i Borås, som rymmarna tog sig över, låg byggmaterial som kunde användas att klättra på. Hör också vittnet ”Johan” som rymmarna försökte lifta med innan de greps. Vi berättar också om den ena av rymmarna, en 24-årig man som nyligen dömdes till nästan 18 års fängelse - bland annat för att ha rekryterat unga till våldsdåd – och hans koppling till nätverket T-falangen i Göteborg. Uppdatering: 24 september 2025 meddelades hovrättsdomen mot 24-åringen. Hovrätten skärper straffet för honom till 18 år. Programledare: Petra Berggren och Jenny Hellström Producent: Jenny HellströmReportrar: Linus Lindahl och Fanny HedenmoLjudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Tyska orden är en av de klassiska kristna riddarordnar som bildades under korstågen till Mellanöstern. Trots detta är det främst ordens korståg och erövringar i Baltikum – i områden som idag utgör Estland och Lettland – som gjort den mest känd.Tyska orden utgjorde i flera hundra år en mäktig kraft i regionen och bidrog till att ge Baltikum en västeuropeisk prägel. Riddarna förde långa och blodiga krig, bland annat vid Peipussjön år 1242 och i det berömda slaget vid Tannenberg år 1410.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved Tyska ordens historia. Orden blev framför allt betydelsefull som ett skydd mot öster i dåtidens Baltikum. Dess framväxt och etablering var en del av de medeltida korstågen i norra Europa. Kopplingarna till det svenska rikets expansion österut, i det som idag är Finland, är tydliga.Tyska orden kom också länge att spela en central roll inom Hansan. Flera viktiga handelsstäder i de östra delarna av Östersjön – även på Gotland – kontrollerades och skyddades av orden.När ordensstaten till slut kollapsade under 1500-talet skapades ett maktvakuum. Detta utnyttjades bland annat av det svenska riket, som inledde sin östliga expansion i dåtidens Livland, motsvarande dagens Estland. Den svenska stormaktstiden inleddes på allvar med övertagandet av Reval.Bild: Slaget vid Tannenberg var en avgörande strid mellan Tyska orden och en allians av polska och litauiska styrkor. Det markerade början på slutet för Tyska ordens dominans i Östeuropa. Slaget vid Tannenberg den 15 juli 1410, ur Berner Chronik av Diebold Schilling den äldre, ca 1483. Källa: Diebold Schilling d. Ä., via tyska Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Extrapodd. En drönarallians med Ukraina och stoppade utbetalningar till Israel, det var nya besked i Ursula von der Leyens årliga linjetal. Men lyckades den pressade kommissionschefen övertyga sina kritiker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Europapodden ringar in de tyngsta och viktigaste beskeden i årets linjetal – State of the union. Det osäkra omvärldsläget och krigen i Ukraina respektive Mellanöstern dominerade när EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen intog talarstolen i Strasbourg på onsdagen. Men von der Leyen är ovanligt pressad och frågan är om hon lyckades dämpa kritiken med dagens olika besked. Hon tog bland annat även tillfället i akt att försvara den kritiserade handelsöverenskommelsen med USA.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Ulrika Bergsten, utrikesreporter och tidigare Europakorrespondent för SVT.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

När andra världskriget närmade sig sitt slut var Socialdemokraternas ambitioner höga. De ville skapa ett nytt välfärdssamhälle med sociala rättigheter för alla medborgare. Välfärdsstaten formades utifrån en önskelista och det var pragmatism, snarare än ideologi, som gjorde visionerna möjliga.Mellan 1945 och 1965 växte ett system fram – ett socialt trygghetssystem, bostadsförsörjning och jämställdhet byggdes steg för steg – finansierat genom ett successivt ökande skattetryck. Utvecklingen präglades av kompromisser mellan staten, arbetsmarknadens parter och folkrörelserna.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Urban Lundberg, verksam vid Högskolan Dalarna, aktuell med boken Efterkrigstider.Redan innan kriget var slut presenterade Socialdemokraterna sitt efterkrigsprogram från 1944 – 27 punkter för framtidens samhälle: full sysselsättning, pensioner, bostäder åt alla och en stark offentlig sektor. Planhushållningskommissionen, under ledning av nationalekonomen Gunnar Myrdal, följde upp med förslag om produktionsstyrning och sociala investeringar.Men den förväntade lågkonjunkturen uteblev. I stället kom en kraftig tillväxt, vilket möjliggjorde reformerna. Skattereformen 1947 höjde marginalskatterna för höginkomsttagare, sänkte dem för låginkomsttagare och lade grunden för bostadsbidrag och välfärdssystem.Det som började som arbetarrörelsens socialpolitiska reformförslag växte till ett nytt samhällskontrakt, där staten tog ansvar för medborgarna från vaggan till graven. Med stöd från fackföreningsrörelsen, en växande skattebas och en pragmatisk neutralitetspolitik lades grunden till det vi i dag kallar den svenska välfärdsmodellen.Den svenska välfärdsstaten var inget resultat av revolution – utan av kompromisser. Mellan ideal och verklighet, säkerhetspolitik och social rättvisa, stat och arbetsmarknad. Det var denna balans som gjorde det möjligt att forma en av världens mest omfattande välfärdsmodeller.Sverige skapade sin efterkrigstidens välfärdsstat genom ett nära samspel mellan socialdemokratisk vision, stark facklig samordning och neutralitetspolitiks anpassning till kalla kriget. Modellen blev en kompromiss mellan realpolitik och social rättvisa, med höga skatter, generella trygghetssystem och statliga bostadsprogram. Under högkonjunkturens tryck växte ett välfärdssamhälle fram som överlevde både politiska stormar och internationella kriser.Genomgripande reformer 1945–1965 • Allmän sjukförsäkring och barnbidrag (1948) • Förbättrade pensioner • Stöd till bostadsbyggande (1947) – ett förspel till Miljonprogrammet • Arbetarskyddslag (1949), tre veckors semester (1951), fria skolmåltider (1955) • Solidarisk lönepolitik och lagstadgad likalön (1965)Bildtext: En kvinna med barnvagn utanför Konsum Snabbköp – ett tidstypiskt motiv från efterkrigstiden då den svenska välfärdsstaten växte fram och konsumtionsmönstren förändrades. Tillgången till snabbköp och modern handel blev en symbol för folkhemmets ökade levnadsstandard och den nya vardagen för familjer. Fotograf: Karl Heinz HernriedKälla: Nordiska museet, identifikationsnummer NMA.0030041 Licens: CC BY-NC-ND (Erkännande–IckeKommersiell–IngaBearbetningar)Musik: Scat Time Lounge av Yagull Music, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tjejerna sammanfattar sin senaste vecka! Michelle har varit i trafik olyckor (nästan) och Hanna har haft ångest. Mellan läkarbesök och stressiga arbetsdagar har de båda gjort mood parad för hur de vill att deras höst ska se ut. Om ni vill melja oss med frågor, dilemman, tips på ämnen eller bara för att säga hej så kan ni nå oss på AlmostAmerikan@gmail.comFölj oss behind the mic på instagram @almostamerikanMusik gjord av: Fannie HertzbergOm du gillar avsnittet glöm inte att lämna 5 stjärnor ❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilka krafter vinner när Israel avgör gazabornas framtid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid gränsen mellan Israel och Gazaremsan jublar bosättaraktivister över förödelsen på andra sidan. De ser Gaza som en gudagåva, en given del av ett judiskt hemland. Hur stor makt har de egentligen och vad betyder det för palestinierna – och för Israel?Medverkande: Michael Schulz, professor i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet, med fokus på Mellanöstern och konfliktlösning. Kobi Michael, säkerhetspolitisk forskare vid INSS i Tel Aviv och Mizgav Institutet i Jerusalem, tidigare rådgivare till Israels regering i strategiska frågor. Daniella Weiss, bosättaraktivist och tidigare borgmästare i Kedumim, grundare av Nachala-rörelsen, Yair Rosenberg, skribent för magasinet the Atlantic, Alon Liel, f.d diplomat med nära kopplingar till israeliska arbetarpartiet och numera fredsaktivist, Yara Hawari, statsvetare som sitter i ledningen för den palestinska tankesmedjan al-Shabaka. Reportar: Lina Malérs i Libanon och Mattias Pleijel i Israel.Programledare: Viktor Löfgrenviktor.m.lofgren@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Why are we so irrational about money? Olivia Mellan unpacks how our childhoods shape our financial behaviors — often without us realizing it. Whether we imitate or rebel against our parents, our relationship with money is rarely conscious. With humor and insight, Mellan shows how awareness can free us from inherited money patterns — and how early, honest conversations can change the game for future generations.