POPULARITY
Categories
Stor oro inför rapporten. Vad betyder S nederlag för Sverige? Aftonbladet försvarar Jan Guillou. Och ö-nation mindre än Uppsala till VM. Programledare: Nathalie Rothschild.
På ett centralt lägenhetshotell på Södermalm i Stockholm har minst 1600 sexköp utförts på mindre än ett år. Det är ett diskret hotell, ett vanligt lägenhetshus i tegel. Det finns ingen reception, ingen personal, och ingen hotellskylt. Polisen har bedrivit spaning mot lägenhetshotellet, och i och med en ny lag som trädde i kraft vid årsskiftet har man nu kunnat stänga verksamheten. Hur är det möjligt att den här omfattande prostitutionen kunnat fortgå så länge, vilka är sexköparna och vad händer med kvinnorna nu? Gäst: Pernilla Ericsson, reporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: SVT Stockholm, maxistockholm/Tiktok. Kontakt: podcast@aftonbladet.se
Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. BBC:s krisDet har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingarRegeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter. KlimatenkätUnder arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.
Demokraterna har både haft framgångar och motgångar under den senaste veckan. Vad innebär Mamdanis seger i New Yorks borgmästarval för partiets framtid? Och vilken roll spelar hans religion? Gäster: Emelie Svensson, USA-korrespondent på Aftonbladet, och Olle Edborg från substacken Inferno.
I vår nya poddserie intervjuar My Rohwedder, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet, våra makthavare. I det här avsnittet: Ebba Busch, partiledare för Kristdemokraterna. Kontakt: podcast@aftonbladet.se
Samtidigt som Ryssland fortsätter sitt anfallskrig i Ukraina ökar de nu också trycket på Nato. I norra ishavet, norr om Sverige, har de nyligen sjösatt en ny atomdriven ubåtstyp, tänkt att bland annat kunna slå ut Natos försörjningslinjer mellan Nordamerika och Europa. Hur svarar Nato på det ökande ryska ubåtshotet? Och vad händer med Sveriges nya ubåtar, som både blivit kraftigt försenade och dragit iväg i pris? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Love Isakson Svensén. Klipp från: DW News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se
Alla talar om brittiska sångerskan Lily Allen och hennes nya album ”West end girl”. Inte bara på grund av musiken utan också på grund av den uppslitande skilsmässan som ligger till grund för låtarna. Men Lily Allen är ju verkligen inte ensam om att skapa hits på temat smärtsamma uppbrott. ABBA, Bob Dylan, Bruce Springsteen, Marvin Gaye… det finns hur många exempel som helst i musikhistorien. Går det trender i sånt här? Skapar olycklig eller lycklig kärlek den bästa musiken? Och vilken är den mest ultimata skilsmässolåten? Gäst: Markus Larsson, rockjournalist på Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se
I veckans Under all kritik tar vi avstamp i bilfärden där Ivar sitter i Sveriges Radios Krasch eller konsensus med Karin Pettersson, kulturchef på Aftonbladet, och diskuterar regeringens förslag om sänkt straffbarhetsålder till 13 år. I bilen var tonen saklig: nödvändiga skyddsåtgärder ställdes mot barnrätt och evidens, men båda pratade om behovet av förebyggande åtgärder och att behålla hoppet om barnens fortsatta utveckling. Efteråt ville hon till och med ta en selfie ihop med Ivar. Men när Karin Pettersson återger mötet i sin podd Café Bambino – framställs samma samtal plötsligt som ett drama om kön, klass, rasism och högerkillens problematiska ”maskulinitetsaura”. Diskrepansen mellan hur samtalet faktiskt lät och hur det sedan återgavs av Pettersson är talande.Anna-Karin pratar om hur format och klippning lätt patologiserar oliktänkande och gör debatt till rollspel, där ”konsensus” är målet oavsett frågans svårighetsgrad. Hon pekar på att repressiva och förebyggande åtgärder inte är motsatser, och på hur brottsoffer- och barnperspektiv måste rymmas samtidigt. Vi dissekerar bilsamtalet, eftersnacket – och varför berättelsen ofta vinner över verkligheten i offentligheten.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
Sveriges försvar står och faller med sin befolknings vilja att slåss, och försvarsviljan är låg i delar av den svenska befolkningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När man frågar svenska folket om de tycker landet borde göra motstånd vid en attack svara nästan 80 procent ja, men om man sedan frågar om man vill vara med i den kampen svarar många nej.Det är främst kvinnor och yngre personer som uppvisar lägre försvarsvilja, men någon riktigt bra förklaring finns inte - och i vid en attack är låg försvarsvilja ett stort problem menar vissa.– För ett land blir det naturligtvis ett bekymmer om tillräckligt många blir freeriders som överlåter ansvaret till andra och nånstans finns det en brytpunkt när det inte fungerar, säger Peder Hyllengren forskningssamordnare på Myndigheten för psykologiskt försvar.Medverkande:Peder Hyllengren, Forskningssamordnare på Myndigheten för psykologiskt försvarJohan Wenneström, statsvetare och gästforskare vid Försvarshögskolan och författare till boken ”Sveriges sak är vår” om den svenska Stay Behind-rörelsenTom Lillkrona, HemvärnsoldatProgramledare Claes Aronsson och Sylvia DahlénProducent Kalle GlasLjudkällor: MSNBC, SVT, Aftonbladet, NetflixText: Kalle Glas
7 april 1990. Det är veckan innan påsk, och i Oslo kliver omkring 400 passagerare på fartyget M/S Scandinavian Star för att fira ledigheten, träffa familj eller bara njuta av en tur på havet. Men redan från start märker passagerarna av att fartyget är i dåligt skick. När rök börjar sprida sig under natten blir det stora fartyget en dödsfälla, och nu börjar en kamp mot den tjocka röken, elden och det öppna havet.Detta är berättelsen om branden på Scandinavian Star, om de som överlevde och de som aldrig hann ut i tid.Inläsare: Tind SonebyResearch och manus: Per JohanssonRedaktör: Alex HaegerProducent: Evelina FernerudKällor:Scandinavian Star, dokumentärserie i NRK och TV4Scandinavian Star, bok av Kjell-Ola DahlBranden: Gåden om Scandinavian Star, bok av Lars HalskovPressklipp från Aftonbladet, Expressen och Dagbladet
I vår nya poddserie intervjuar My Rohwedder, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet, våra makthavare. I det här avsnittet: Daniel Helldén, språkrör för Miljöpartiet. Kontakt: podcast@aftonbladet.se
Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!Jan Guillou har i decennier byggt sin egen hjältesaga – från IB-avslöjaren till fängelsekungen på Österåker, åtminstone enligt honom själv. I det nya avsnittet av Rak höger – Jabb pratar Ivar Arpi och Per Lindgren om Guillous senaste utspel i Aftonbladet, där han kallar Carl-Oskar Bohlin (M) för en nybörjarminister med skägg och ”dominansbeteende”.Samtalet handlar om hur Sveriges kanske mest mytomaniske skribent fortfarande tillåts glida mellan fakta och fantasi utan mothugg – om hans gamla kontakter i Palestinarörelsen, och om varför Aftonbladet gång på gång låter honom karaktärsmörda sina meningsmotståndare.Läs Per Lindgrens text:Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
Det hela började med en stulen get. Nu, 70 år senare, avlossades 2000 skott, två personer dödades, ett hus sprängdes och ett tiotal skadades. En liten bergsby på den grekiska semesterön Kreta skakas av en våldsam familjefejd – en vendetta. Kreta är en riktig medelhavspärla som varje år får miljontals turister, varav många är Svenska. Vad är det egentligen som händer där? Vågar man åka på semester till Kreta framöver? Gäst: Jonathan Norberg, reporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Love Isakson Svensén. Klipp från: Sveriges Radio. Kontakt: podcast@aftonbladet.se
Är det del av Moderaternas nya mediestrategi? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan publicerade Aftonbladet en granskning som fick moderaternas presstab att sparka bakut. Aftonbladet publicerade att Ulf Kristerssons dotter fått låna Harpsund när hennes studentförening skulle ha kick-off för två år sen. Ett tveksamt sätt att använda statsministerns residens menade en professor som tidningen intervjuat. Men det dröjde inte länge innan motattacken var ett faktum. På X gick statsministerns biträdande presschef ut och menade att Aftonbladet jagat statsministerns dotter och hennes vänner och att dom ska skämmas. Aftonbladet i sin tur började gasta om att Moderaternas pressis helt enkelt ljuger.Erik Petersson har dykt rakt in i veckans största skitstorm och intervjuat Aftonbladets samhälls- och grävchef Jonathan Jeppson.Bråk mellan Leksands IF och lokala medier - vapenvila eller fred? Det har stormat kring storlaget Leksands IF. Inte bara för att det för tillfället går riktigt dåligt i hockeyligan SHL, där de ligger i botten efter flera förluster i rad - utan också för att Leksand har haft en minst sagt turbulent relation till medier och då i synnerhet till lokaltidningen Falukuriren. I oktober låste klubben dörrarna till träningarna alla dagar förutom onsdagar, någonting som blev en riksnyhet. Men Leksands konflikt med medier går tillbaka längre än så - till april i år.Tonchi Percan har åkt till Dalarna i en tid av vapenvila och pratat med Markus Josefsson, reporter Falukuriren, Markus Bäckström, chef för sporten på Falukuriren, Thomas ”Tjomme” Johansson, general manager Leksands IF, Helena Nyman, chefredaktör och ansvarig utgivare Falukuriren, Thorbjörn Carlsson, chefredaktör och ansvarig utgivare Siljan News.Ny EU-lagstiftning om politisk reklamDen 10 oktober trädde EU:s nya lagstiftning om politisk reklam i kraft. Förordningen ska öka transparensen, minska risken för utländsk valpåverkan och undvika en ny Cambridge Analytica-skandal. Men - kritiker har beskrivit det som ökad byråkrati som missar målet, och dominerande aktörer som Meta och Google har meddelat att dom på grund av det här stoppar all politisk annonsering i sina annonssystem.Vad innebär då det här för den svenska annonsmarknaden när vi strax går in i ett valår? Ökade möjligheter för svenska mediehus att tjäna pengar eller ett hot mot demokratin?Joanna Korbutiak har den här veckan vadat sig igenom EU:s snåriga lagparagrafer och intervjuat Jacob Dexe, Public Affairs Manager på IAB Sverige och Calle Boija, Head of Adtech på NTM.
Christofer ”Chrippa” Lundström är en av Sveriges just nu mest omtalade personer. I november börjar rättegången mot honom, där han bland annat är åtalad för grovt skattebrott och penningtvätt. I sociala medier har man kunnat följa Christofer Lundströms liv - ett liv som har bestått av mängder med resor och lyxiga prylar. Men trots att livet i sociala medier har sett lyxigt ut, så har han haft miljoner i skatteskulder och samtidigt har Ekobrottsmyndigheten utrett honom. I januari greps han på Arlanda, misstänkt för flera grova ekobrott. Efter att ha suttit häktad i några månader släpptes han, men nu är polisen klar med sin utredning och åtal har väckts. Hur blev Christofer Lundström ”Chrippa” med svenska folket? Vad är det för brott han har åtalats för och vilket straff riskerar han att få? Gäst: Felix Wilow, reporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: Aftonbladet, Svenska Dagbladet. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.
Hon revolutionerade Stockholms nattliv på 60-talet och blev kvar i rampljuset även efter att sista klubben stängt. Vad är Alexandra Charles drivkraft? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filmskaparen Olivia Kastebring, som bland annat gjort "Silvana – väck mig när ni vaknat", är aktuell med den redan i förhand mycket omtalade dokumentären "Alexandra – syns vi inte finns vi inte" som har premiär i dag. Dokumentärens huvudperson Alexandra Charles von Hofsten, blev snabbt ett namn när hon drog igång nattklubb i Stockholm på 60-talet. När hon 1988 lade ner sista klubben, blev det istället bland annat opinionsarbete kring kvinnors hälsa och startade organisationen 1,6-miljonerklubben som i dag heter ”Alexandra – För kvinnor och Hälsa”. Möt både Olivia Kastebring och Alexandra Charles von Hofsten i dagens P1 Kultur!KLASSISKA SKÄRGÅRDSIDYLLEN SALTKRÅKAN FÅR NYTT LIVTv-serien ”Vi på Saltkråkan” sändes för första gången 1964, då Tjorven, farbror Melker, Båtsman, Stina och alla de andra blev en del av den svenska tv-historien. I dag är det premiär på SVT för nyinspelningen, regisserad av Fredrik Edfeldt efter manus av Karin Arrhenius, och förhandsintresset har varit stort – hur har de handskats med denna nationalklenod till tv-serie? Vad säger kritikerna? Och vad skulle Astrid Lindgren ha sagt? Saltkråkan-fantasten Anna Andersson, redaktör och krönikör på Aftonbladet, är med och reder ut!RIA WÄGNER – FRU TELEVISIONJournalisten och programledaren Ria Wägner var en av svensk tv:s första stora personligheter, känd för att alltid hälsa publiken med sin karakteristiska vink. Anna-Lena Lodenius, som medverkar dagens P1 Kultur, är aktuell med boken "Fru Television", där hon berättar om Wägners liv och karriär. Vilka ambitioner hade hon själv och hur blev hon "Ria" med hela tv-publiken? Och vad betydde hon för hur tv-mediet i Sverige utvecklades?"BUGONIA" – HUR BRA ÄR YORGOS LANTHIMOS NYA FILM?FIlmen "Dogtooth"" belönades 2009 på filmfestivalen i Cannes, och sedan dess har den produktiva grekiske regissören och manusförfattaren Yorgos Lanthimos gjort flera hyllade filmer som får lovord av både kritiker och biopublik. Det är mycket svart humor, absurditeter och makabra detaljer och filmer som "The Lobster", "The Favourite" och "Poor things" både nominerades och vann priser på de stora filmgalorna. Nu är Lanthimos tillbaka efter den något omdiskuterade "Kinds of kindness" med den nya filmen "Bugonia" och kulturredaktionens Jenny Teleman har sett den.BARNRADIONS BOKPRIS: JURYN OM "EN ODÖDLIG VÄNSKAP"I dag diskuterar juryn "En odödlig vänskap" av Cecilia Lidbeck. Barnjuryn, som består av Atle Thorén, Lisa Müntzing Brolin, Astrid Knape, Latifa Esmailian Malm och Majken Wetterstrand från Möllevångsskolan i Malmö, pratar om alla nominerade böcker i varsitt avsnitt under vecka 44 och utser sen den bästa av dem alla. Vinnaren avslöjas i den stora finalen lördag 1 november kl. 12:03 i P4.Programledare Roger WilsonProducent Maria Götselius
Sedan september har USA genomfört många attacker mot båtar från Venezuela, som Trump påstår transporterar narkotika och narkotikasmugglare. Han hävdar att det handlar om ett ”krig mot droger” och spänningarna mellan USA och Venezuela har nu trappats upp rejält. Trump har dessutom gett CIA grönt ljus att utföra hemliga operationer inne i Venezuela. Vad väntar härnäst? Varför är attackerna mot Venezuela så viktiga för Trump? Och finns det risk för krig? Gäst: Nivette Dawod, utrikesreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se
Linnea Rönnqvist försöker reda ut frågan kring vem som får festa på Harpsund. Detta efter att Aftonbladet avslöjat att statsminister Ulf Kristerssons dotter använt representations- och rekreationsbostaden Harpsund för en fest med sin studentförening. Hon berättar även om att flera svenska kommuner inte vill ha ett möte med regeringens samordnare för frivillig återvandring. Alice Dadgostar berättar om en blodig polisräd som skördade över 130 dödsoffer i jakten på ett krinimellt gäng i Rio de Janeiros favelor. Hon rapporterar även om höjdpunkterna från toppmötet mellan Donald Trump och Xi Jinping. Sen sammanfattar hon det kulturbråk som har kommit att kallas för "lilla fitta" bråket. Dessutom: Saker som kan ske när man går i sömnen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Linnea Rönnqvist försöker reda ut frågan kring vem som får festa på Harpsund. Detta efter att Aftonbladet avslöjat att statsminister Ulf Kristerssons dotter använt representations- och rekreationsbostaden Harpsund för en fest med sin studentförening. Alice Dadgostar sammanfattar det kulturbråk som har kommit att kallas för "lilla fitta" debatten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Möt Tone Schunnesson som tillsammans med sin poddkollega, Sontagälskaren Karin Pettersson, samtalar om och närläser favoritförfattaren Susan Sontag. Tone Schunnesson är författare och kulturskribent. Hennes debutroman "Tripprapporter" (2016) blev en sensation, följd av succéromanen "Dagarna, dagarna, dagarna" (2020) som nådde stor försäljningsframgång. Hon skriver regelbundet i Aftonbladet och är bosatt i Stockholm. I hennes senaste utgivning "Tone tur och retur" (2022) samlar hon kåserier och krönikor som söker svar på frågor om samtidens politik och samhälle. Karin Pettersson är journalist, författare och kulturchef på Aftonbladet. Hon nominerades, tillsammans med Martin Gelin, till Augustpriset för fackboken "Internet är trasigt" (2018) och är i höst aktuell med "Förbannelsen – hur Sverige fastnade i 90-talet och förlorade framtiden" (2025). Från 21 oktober 2025 Jingel: Lucas Brar
Sverige ska leda Natos försvar i norr och det innebär att svenska officerare återigen kan hamna i strid mot ryska trupper på finsk mark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 2026 har Sverige uppdraget att bygga upp Natos frontstyrka, FLF, i norra Finland som utgör Natos norra flank. Ett område där hotnivån höjs allt mer.Ryssland har värdefulla ubåtsbaser på Nordkalotten som man i händelse av krig kommer vilja skydda, till exempel genom att skapa en buffertzon in i Finland och Norge.– Risken är att Ryssland tidigt i en konflikt kommer att behöva skydda den ultimata avskräckaren det vill säga de kärnvapenbestyckade u-båtarna, säger Magnus Christiansson, vid Försvarshögskolan.MedverkandeMagnus Christiansson - Lektor i krigsvetenskap, FörsvarshögskolanJohan Althén - Överstelöjtnant, stabschef på K4, Norrlands dragonregementeRobin Häggblom - Försvarsanalytiker, Senior rådgivare på säkerhetsföretaget Risk IntelligenceProgramledare: Claes Aronsson och Sylvia DahlénProducent: Kalle GlasLjudkällor: Sveriges Radio, Försvarsmakten, Aftonbladet.
Ukraina vill köpa mellan 100 och 150 svenska Jas Gripen-plan av modellen E. En affär, som om den går igenom, skulle bli dubbelt så stor som Sveriges hittills största Gripenaffär. Statsminister Ulf Kristersson säger att avsiktsförklaringen tar sikte på ett mer fördjupat försvarssamarbete mellan Sverige och Ukraina. Vad innebär det? Hur ska planen finansieras? Och vad gör 150 Jas Gripen för skillnad för kriget i Ukraina? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se
Moderaterna vill vinna väljare genom att satsa på hjärna, hjärta och ryggrad, fungerar det? Och i valstrategin finns både lådcyklar och flanellskjortor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det politiska spelet sänder från Moderaternas arbetsstämma. Moderaterna möts för att staka vägen framåt, mot valet och förhoppningsvis en mandatperiod efter. Med hjärna, hjärta och ryggrad hoppas partiet vinna väljarnas förtroende men opinionssiffrorna stressar ett i övrigt, till synes, rätt optimistiskt parti.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer. My Rohwedder är inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert
Premiär för My och makten! En poddserie där My Rohwedder, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet, intervjuar våra politiska makthavare. I det här avsnittet: Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson. Kontakt:podcast@aftonbladet.se
P1 Kultur dyker ned i Bruce Springsteens dystra, avskalade album Nebraska från 1982 - en skiva där den amerikanska drömmen blivit en mardröm. Tillblivelsen av Nebraska har blivit film och samtidigt släpps en hel box med tidigare outgiven musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I bioaktuella ”Springsteen: Deliever me from nowhere” ser vi Jeremy Allen White från tv-succén ”The Bear” som ”The Boss”. Det är inte en traditionell biopic om Bruce Springsteens väg till stjärnorna, utan filmen zoomar in på tillblivelsen av det avskalade albumet ”Nebraska”, där den amerikanska drömmen blivit en mardröm. Som en novellsamling om människor i samhällets utkant, utan skyddsnät, desperata och våldsamma... På jakt efter hopp i en till synes hopplös situation. Med oss för att prata om musiken - och filmen - har vi musikjournalisten Markus Larsson från Aftonbladet och frilansjournalisten Klara Grape, båda stora Springsteen-entusiaster.VAD SÄGER EGENTLIGEN BIOSUCCÉN ”ONE BATTLE AFTER ANOTHER” OM VÅR TID?Etta på biotoppen ligger Paul Thomas Andersons epos ”One Battle after another”, med bland andra Leonardi Di Caprio, Benicio Del Toro och Sean Penn. Filmen om revolutionära vänsteraktivister som jagas av högerextrema militärer har kramats sönder av filmkritikerna, men samtidigt fått kritik för att vara vänsteraktivist-propaganda och ”woke shit”. Men vad är det egentligen för bild av USA som filmen målar upp? Hör våra medarbetare Emma Engström och Roger Wilson. REBECCA FERGUSON STÅR INFÖR KÄRNVAPENKRIGET PÅ NETFLIXThrillern ”A House of Dynamite” handlar om Vita Husets personal som kämpar med ett förestående robotanfall riktat mot USA. Filmen är regisserad av Kathryn Bigelow, med manus av Noah Oppenheim, och med svenska Rebecca Ferguson i en av huvudrollerna. Roger Wilson har sett den.KLASSIKERN: MALTE LAURIDS BRIGGE – RILKES RASTLÖSA ROMAN”Malte Laurids Brigges anteckningar” är en tunn roman utan egentlig handling som kom ut 1910. Den unga Malte driver runt i Paris för att lära sig att se. Den kom att bli Rilkes enda prosabok. Katarina WIkars har läst den.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson
Prins Andrew drog sig tillbaka från sina offentliga uppdrag redan 2019 till följd av sin mycket uppmärksammade vänskap med sexförbrytaren Jeffrey Epstein. Han anklagades för att i början av 2000-talet ha begått sexuella övergrepp mot den då 17-åriga Virginia Giuffre och sedan dess har ingen kunnat rädda prins Andrew från kopplingen till det allra smutsigaste. Nu kommer en ny bok som kastar nytt ljus över prinsens agerande. Kan han hamna i fängelse den här gången? Och hur drabbar de här återkommande skandalerna det brittiska kungahuset? Gäst: Jenny Alexandersson, hovexpert på Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se
Källor till Washington Post uppger att Vladimir Putin i ett samtal med Trump krävt att Ukraina ska avstå Donetsk för att få slut på kriget. Trump säger nu att Ryssland ska få behålla de områden man redan ockuperat. Vad innebär det? Kommer Trump ändra sig igen – och kan Zelenskyj tänka sig att ge upp delar av Ukraina för fred? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Love Isakson Svensén. Klipp från: The Guardian, NBC. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.
Världens korallrev kan snart vara historia. Om världen inte får ner den globala uppvärmningen till 1,2 grader så kommer korallreven dö ut. 160 forskare från 23 länder skriver i en nya rapporten; Global Tipping points, en så kallad tröskelpunkt på grund av utsläppen av växthusgaser. Korallreven är ett av de system som är allra sårbarast för global uppvärmning och drabbas också av så kallad blekning, vilket gör att korallerna tappar sin färg och näring. Vad innebär en så kallad tippingpoint? Vad måste göras och går det att rädda korallreven? Gäst: Jonathan Jeppsson, grävchef och klimatkolumnist på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: CBS News, PBS Newshour. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.
Som 15-åring började Greta Thunberg återkommande att sittstrejka utanför riksdagen och skapade genom sitt engagemang en global rörelse. Hon blev uppmärksammad av världsledare, tilldelades priser och utmärkelser – men fick också många fiender. När kriget i Gaza bröt ut skiftade Greta Thunberg fokus och protesterar och agerar nu mot Israels politik. Oavsett ämne skapar hon stora rubriker. Hur kommer det sig? Varför väcker hon starka känslor – åt precis alla håll? Och vad ska hon göra härnäst? Gäst: Eric Rosén, biträdande kulturchef på Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se
P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmenJust nu råder en bräcklig vapenvila i Gaza. Nödhjälpen ska börja levereras, gisslan ska släppas och de decennier av återuppbyggnad som väntar ska kunna börja. Det är tanken, men ingen vet om det kommer att bli verklighet. Hör Sveriges Radios medarbetare i Gaza Sami Abu Salem, mellanösternkorrespondent Johan Mathias Sommarström, USA-korrespondent Ginna Lindberg och Karin Aggestam, professor i statsvetenskap och föreståndare för Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds Universitet.I fredags tilldelades Nobels Fredspris den venezuelanske oppositionspolitikern Maria Corina Machado. Vår latinamerikakorrespondent Lotten Collin har följt och flera gånger mött Machado genom åren – och tecknar hennes porträtt i ett reportage.Över 100 år gamla inspelningar av svenska dialekter har gjorts tillgängliga i Institutet för språk och folkminnens arkivtjänst. Reportage av Lotta Myhrén.Krönika av Ulrika Knutson.Panelen med Somar Al Naher, Kolumnist Dagens ETC, Adam Cwejman, Göteborgsposten och Anders Lindberg, Aftonbladet.I andra timmenVad var avgörande för fredsöverenskommelsen för Gaza, vilka frågetecken kvarstår och hur är utsikterna för att freden ska hålla? Om det resonerar tidigare moderata utrikesministern och statsministern Carl Bildt tillsammans med tidigare socialdemokratiska utrikesministern och EU-kommissionären Margot Wallström.Följ med ner under ytan när arkeologer och historiker kartlägger byn Njuoravuolle, som sedan 60 år ligger 20 meter under ytan, vid ett av Vattenfalls vattenkraftverk. Reportage av Erica Sundén.Kan Hamlet lära oss något om vår samtid? Hör Dramatenchefen Mattias Andersson som sätter upp Hamlet under hösten, med undertiteln ”The death of theater”.Filippinernas tidigare president Rodrigo Duterte sitter häktad hos Internationella brottmålsdomstolen, men är trots det fortsatt älskad bland delar av befolkningen. inte minst i sina hemtrakter. Reportage av Axel Kronholm, korrespondent i Sydostasien.Satir med Radioskugga.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Andreas Johansson
”Bestialisk 'månmördare' misstänks för masslakt” gick det att läsa i Aftonbladet den 20 november 1957. Mannen, det handlade om, amerikanen Ed Gein, kallades för slaktaren från Plainfield i tidningarna. Nu, mer än 60 år senare, är han återigen på allas läppar. Hur kom det sig att Ed Gein blev en av historiens mest kända mördare? Vad hände med honom efteråt och varför är vi så fascinerade av seriemördare? Gäst: Matilda Aprea, krimreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Love Isakson Svensén. Klipp från: Forbes, Sveriges radio, Youtube shorts. Kontakt: podcast@aftonbladet.se
Jonatan har flyttat in i sin Stockholmslägenhet, men hamnat i konflikt med sin hyresvärdinna. Han har även varit mycket nära att lösa en gammal konflikt, men en snöplig fallolycka satte stopp för allt. K har känt djup stress och oro över sin första körlektion, men nu har han gjort den och berättar allt om skräckupplevelsen.Det handlar om ett kaos i Umeå där varenda människa verkar misstänkt och om Putins tajta kropp som Aftonbladet rapporterar om – men vad glömmer de säga?På söndag är alla tre killarna tillbaka med Della Papa. Du hör det på underproduktion.se
Det kan snart vara fred i Gaza. Under natten till torsdag så kom besked från USA:s president Donald Trump att Israel och Hamas är överens. Kriget har pågått i över två år och kan alltså vara på väg att ta slut. I början av veckan inleddes fredsförhandlingarna mellan Israel och Hamas i Egypten, efter påtryckningar från USA. Vad innebär beskedet? Hur ser reaktionerna ut och går det att tro på fred? Gäst: Nivette Dawod, utrikesreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: CNN.
Efter den senaste tidens drönarlarm finns det en oro för att Vladimir Putin ska trappa upp hotet mot Europa. Samtidigt ser Donald Trump ut att ha tröttnat på Putin, svängt i frågan om vapenstöd till Ukraina, och öppnat upp för att tillåta Ukraina att använda amerikanska Tomahawk-robotar. Varför har Donald Trump bytt åsikt? Vad händer om Ukraina faktiskt får robotarna och vad kommer det ge för effekt i kriget? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Love Isakson Svensén. Klipp från: The Times, Youtube shorts. Kontakt: podcast@aftonbladet.se
Två år har gått sedan kriget mellan Israel och Hamas startade. Då tog sig terrorgruppen Hamas in i Israel och dödade över tusen personer och 250 personer togs som gisslan. Israel har sedan dess svarat med ständiga bombräder och en markinvasion av Gaza. Under de här två åren har mer än 66 000 personer dödats, varav många är barn. Men nu kan ett fredsavtal vara väldigt nära. Förhandlingarna är igång och samtalen hålls i Egypten. Vad innebär det för de hundratusentals personer som bor på Gazaremsan? Och hur mycket finns kvar av Gaza efter två år av israeliska bombningar? Gäst: Nivette Dawod, utrikesreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Love Isakson Svensén. Klipp från: CNN, CBN News, Sky News, Youtube shorts.
Ett företag i Stockholm, som säljer ost, har de senaste veckorna utsatts för flera dåd. Polisen misstänker att flera tonåringar är inblandade i dåden. Ostföretaget är verksamt på flera håll i Sverige och säljer ostar från bland annat Italien. De har också använt sig av influencers i sin marknadsföring och har gjort en hel del reklam på Tiktok. Polisen misstänker också att det ligger penningtvätt bakom företagets snabba ökning i omsättning. Enligt Ekobrottsmyndigheten så använder kriminella nätverk den här typen av företag som en fasad för sin verksamhet. Varför är just det här företaget utsatt? Handlar det här om en gängkonflikt och hur mycket använder kriminella nätverk företag för penningtvätt? Gäst: Amanda Hällsten, krimreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: P4 Stockholm. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.
Bonnier gör affärer i ett av världens mest press-ofria länder och så besöker vi tidskriften Kvartals nya fräscha lokaler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pekade verkligen allt på Ryssland i Nordstream-sprängningen? I dagarna är det tre år sedan gasledningen Nordstream sprängdes på Östersjöns botten. Nyligen greps ytterligare en efterlyst person med ukrainsk bakgrund misstänkt för inblandning i dådet.Det har i veckan fått oss att fundera på hur bra medier varit på att ge en så uppdaterad och korrekt bild som möjligt av vem som sprängde ledningarna där nere på 80 meters djup i trakten av Bornholm. Många medier, speciellt där i början, framhöll Ryssland – förvisso med hängslen och livrem – som troligaste förövaren. Har medierna lyckats förmedla att bilden nu är helt annorlunda? Lasse Truedson intervjuar Patrik Oksanen, debattör i försvarsfrågor, Hans Liwång, Försvarshögskolan och Jonathan Jeppsson, gräv och samhällschef Aftonbladet.Bonnier gör affärer i land i botten av pressfrihetsindexI veckan stod det klart att Bonnier News ska outsourca delar av sin redigering till Vietnam - ett land som inte direkt är kända som pressfrihetskämpar. Det här berör magasin som ligger under Expressen.Det här har i veckan lett till ramaskri från facket och kommentatorer. Hur väl rimmar det här med Bonniers motto: ”Tillsammans för det fria ordet”?Erik Petersson grillar Klas Granström, chefredaktör på Expressen.Rättelse 4/10-25: Tidigare sa vi att ett av magasinen vars redigering kommer outsourcas till Vietnam är Mama. Det var fel, Mama har la ner sin papperstidning i somras.Kvartal börjar sparra mot de stora drakarnaDen lilla tidskriften med de storvulna public service-ambitionerna men den ständiga högerstämpeln har vuxit från 6 till 25 medarbetare på 3 år. Och nu ska de göra skäl för namnet Mediehuset Kvartal - de har nämligen börjat göra rena nyheter. Nu heter huvudkonkurrenterna snarare Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet än Magasinet Sans. Vi åkte till Kvartals nya, fräscha lokaler i Vasastan i Stockholm för att se vad det är som pågår egentligen.Freddi Ramel intervjuar Jörgen Huitfeldt, chefredaktör Kvartal, Magnus Alselind, redaktionschef Kvartal och Jenny Strindlöv, samhällsredaktör och undersökande reporter Kvartal.
Från 2021. När skylten från koncentrationslägret Auschwitz försvinner blir det en världsnyhet. Spåren pekar mot en svensk känd ex-nazist. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Det är en kall decembermorgon 2009 när vakterna på minnesmuseet i Auschwitz upptäcker att skylten med texten Arbeit macht frei stulits. Skylten hängdes upp av nazisterna när det var ett koncentrationsläger där.Pawel Sawicki som jobbar som pressansvarig på minnesmuseet intervjuas av media från hela världen. Och Livia Fränkel som överlevt Förintelsen blir påmind om tiden när hon hölls som fånge i Auschwitz.Spaningen pekar mot svensk nynazist Samtidigt påbörjas jakten på gärningsmännen. Polsk polis sätter in antiterrorstyrkor för att lösa mysteriet. Säkerhetsbevakningen av Polens gränser förstärks och polisen Bartlomiej Morek och hans kollegor får höra att de inte får sluta jobba förrän skylten och gärningsmännen hittats.Ett intensivt spaningsarbete leder till Sverige och en känd före detta nynazist. Hans roll i stölden blir en gåta i drygt tio år.Medverkande:Bartlomiej Morek – polsk polis.Pawel Sawicki – pressansvarig på Auschwitz minnesmuseum.Livia Fränkel – överlevande från Förintelsen.Bosse Gustafsson – journalist, författare.Anders Högström – gärningsman, föreläsare.Martin Hult Ogenblad – journalist.Björn Sandin – advokat.Agnetha Hilding Qvarnström – chefsåklagare.Jan Helin – programdirektör SVT, fd chefredaktör på Aftonbladet.Niclas Sennerteg – journalist, författare.Citat från förundersökningen är inlästa av Łukasz Woiński och Arvid Adrell.Research i Polen och översättning – Morris Wikström.En dokumentär av: Anna Maria Höglund.Producent: Rosa Fernandez.Programmet publicerades första gången 2021.
Flera länder har den senaste tiden fått sina luftrum kränkta av drönare. I Danmark stängdes flygplatsen Kastrup ner och flygen tvingades landa på andra närliggande flygplatser. Även Polen har drabbats och efter att några av drönarna skjutits ner kunde underrättelseuppgifter konstatera att drönarna var ryska. Vad är en drönare, vilka typer av drönare har setts i de drabbade länderna och hur rustade är Sverige för att bekämpa drönare? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter, Aftonbladet. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: Sveriges radio och TV4. Kontakt: podcast@aftonbladet.se
En Kina-ägd fabrik i Eskilstuna har fått tillstånd att använda det förbjudna cancerframkallande ämnet metylenklorid. Och nu är de boende i området mycket rädda och oroliga. Fabriken Senior Material får lov att använda 1 280 ton metylenklorid fram till september 2027. Ämnet är förbjudet i Sverige och har inte släppts ut här sedan 90-talet. Men fabriken har alltså fått dispens. Hur farligt är metylenklorid? Hur har fabriken lyckats få tillstånd? Och finns det någon möjlighet att stoppa utsläppen? Gäst: Joachim Kerpner, reporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se
Förskolelärarna ÄR samhällets hjältar med tålamod från Gud!!! Hur ser det ut med WhatsApp bland 10-åringar och varför blir det drama mellan föräldrarna i deras WhatsApp-grupp? Hur ställer sig Karolina till skärmtid? Sofia minns sina Aftonbladet-chattar och hur hon skickade bilder på sig själv i olika kuvert. Kommer Ebbes första partner vara en AI? Och ska man bryta in när man bevittnar bebisvåld? TÄNK att ni finns - missa inte Bondepodden på torsdagar
Stridsflyg som invaderat Natos luftrum och drönare som slagit ut flygtrafiken i både Danmark och Norge, det är händelser som skapat stor oro den senaste tiden. Nato markerade och tvingade bort planen ovanför Estland och sedan har diskussioner förts - hur ska militäralliansen agera när Ryssland provocerar gång på gång? I veckan så har också oidentifierade drönare flugit över flygplatserna i Oslo och Köpenhamn - drönare som enligt dansk polis kommer från en kapabel aktör. Samtidigt har Donald Trump gjort uttalanden kring planen och kriget i Ukraina. Kommer Ryssland bara öka sina provokationer mot Nato? Kan militäralliansen hålla huvudet kallt och vad vill Donald Trump med sina uttalanden? Gäst: Niclas Vent, försvars och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: BBC News, Sky News, NBC News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.
Allt fler länder erkänner Palestina som en självständig stat. Från palestinskt håll beskrivs det som steg mot ”en varaktig fred”. Israels premiärminister Netanyahu kallar erkännandena ”en enorm belöning för terror”. Vad kommer besluten kring Palestina att få för konsekvenser på kort och lång sikt? Och kan det på något sätt minska lidandet i Gaza? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Avsnittet spelades in förmiddagen den 23 september. Kontakt: podcast@aftonbladet.se
I veckans huvudavsnitt berättar Jon om en incident på hans standup-klubb och hur han hanterade den. Sen intervjuar vi Karin Pettersson, kulturchef på Aftonbladet, om hennes nya bok: ”Förbannelsen: Hur Sverige fastnade i 90-talet och förlorade framtiden”. Vi pratar det nyliberala övertagandet i Sverige, Göran Perssons arv, sossarnas brist på vision och vad som behöver göras för att bryta förbannelsen. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Det har redan börjat surras om Eurovision song contest i Wien nästa år. För efter årets upplaga, som vanns av Österrike, har många röster höjts om Israels medverkan. Med anledning av det som händer i Gaza, så menar många att Israel bör stoppas från att delta. Men enligt de regler som finns så är det inget som rent regelmässigt stoppar Israel från att tävla i Eurovision. Flera länder i Europa, inklusive Spanien, har meddelat att de kommer bojkotta tävlingen om Israel får delta. Vad händer om flera länder hoppar av tävlingen? Hur ställer sig SVT till frågan och blir det ens ett Eurovision 2026? Gäst: Tobbe Ek, nöjesreporter på Aftonbladet. Porgramledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: WION, BBC News.
Det som händer i Gaza är ett folkmord. Det säger nu en oberoende grupp inom FN. I deras nya rapport skriver de att israeliska myndigheter och dess säkerhetsstyrkor har begått flera brott inom ramen för det som klassas som folkmord. Israel själva nekar till anklagelserna och anser att FN-gruppen borde upplösas. Samtidigt så har Israel i veckan gått in med en markinvasion i Gaza stad, med stöd från USA. Den amerikanske utrikesministern Marco Rubio tror att den nya invasionen kan leda till vapenvila inom några veckor. Hur kan FN-gruppens rapport påverka det som sker i Gaza? Vad innebär den nya markinvasionen och kan den leda till en ny vapenvila? Gäst: Nivette Dawod, utrikesreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: BBC News, CNB News. Avsnittet är inspelat under förmiddagen den 17/9.
Charlie Sheen slog igenom på 1980-talet och blev snabbt en av Hollywoods hetaste skådisar. Men under alla sina år i rampljuset så brottades Charlie Sheen med missbruk och åkte in och ut på rehab. Tillslut hamnade han på botten och fick sparken från tv-showen ”Two and a half men”. Rubriker om hans vilda leverne kablades ut och det var rubriker om tigerblod, HIV och ändlösa fester. I dagarna har en ny dokumentär om Charlie Sheens liv släppts på Netflix. I den berättar stjärnan om sitt liv och vägen tillbaka. Hur stor var Charlie Sheen? Kan han lyckas göra comeback och hur relevant är han 2025? Gäst: Karolina Fjellborg, film- och tv-kritiker på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: Netflix, CBS News, Golden Globe. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.
Högerpopulistiska medieprofilen Charlie Kirk sköts till döds i USA under onsdagen. 31-årige Charlie Kirk startade bland annat ”Turning Point USA”, en organisation som propagerar för en konservativ politik hos den unga befolkningen. Charlie Kirk var också stor i sociala medier med miljontals följare. Han var också drivande i att få unga att rösta på president Donald Trump i valet. När det här spelas in under torsdag förmiddag, så har ingen ännu gripits för mordet på Charlie Kirk. Men oron i landet är nu stor. Vad kommer att hända med det radikala och politiska våldet i USA? Står landet inför ett inbördeskrig? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: BBC News, Tiktok, ABC News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.
Den 11 april 2019 hittas två blodiga kroppar i en källare i Sätra, en förort till Stockholm. Längst in, i den bortersta gången i källarens långa korridor, sitter kropparna lutade mot en förrådsdörr. Båda är män i tidiga tjugoårsåldern. De är nakna, blodiga och visar inga tecken på liv. Dödsorsaken verkar vara skjutning. Varför en så brutal gärning har skett mot dessa unga män, förstår ingen.Källor: Domen från Södertörns tingsrätt, domen från Svea Hovrätt, Sveriges Radio, SVT, DN, Aftonbladet och Expressen. Programledare i detta avsnitt är Christopher Holmberg. Producent är Evelina Fernerud. Svenska Mordhistorier görs av podcastbolaget Creedcast, exklusivt för Podme. * Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. *
Forskare: Bryter mot flera riktlinjer för hur medier bör rapportera om suicid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur ska medier rapportera om självmord? Det är en fråga som varit uppe i det här programmet många gånger genom åren, och det är en komplicerad fråga. Å ena sidan är mediers uppdrag att berätta så mycket som möjligt, å andra sidan finns forskning som visar att viss typ av medierapportering kan leda till smittoeffekter - alltså fler självmord. För en månad sen publicerade Aftonbladet en artikel om en man som begått ett spektakulärt självmord efter konflikter på sitt arbete inom Kriminalvården. Publiceringen följdes upp nu i veckan, med en intervju med mannens familj. Och Aftonbladets publiceringar sticker ut - det är inte såhär medier vanligtvis brukar rapportera om självmord, säger Christian Rück, professor i psykiatri på Karolinska institutet.Reporter: Freddi RamelI somras lanserade sajten Bulletin en pedofilkarta. Betalande prenumeranter kan logga in och kolla var i landet människor som begått sexbrott mot barn bor någonstans. På den så kallade Brottskartan kan man även se den generella brottsnivån i olika bostadsområden och hur stor andel av befolkningen som har utomeuropeisk bakgrund. Det här rätt uppseendeväckande greppet har fått en del kritik. Risk för förtal och pressetiskt oförsvarbart är några omdömen kartan fått. Medierna ringde i veckan upp Bulletins chefredaktör Pelle Zackrisson.Reporter: Erik Petersson Det fanns en tid när vinjetten i radio och tv var livsviktig för att väcka uppmärksamhet. Det var den som skulle få lyssnare och tittare att släppa allt de hade, bänka sig och skrika ut: “NU BÖRJAR REDERIET!” Men nu, när allt färre lyssnar på linjär radio och tablå-tv, skulle man kunna tänka sig att den klassiska vinjetten spelat ut sin roll. Men frågan är om det stämmer? Vår reporter Joanna Korbutiak tog sig nyligen till Berwaldhallen när SVT spelade in sin OS-vinjett inför de kommande vinterspelen i Cortina. Reporter: Joanna KorbutiakHit kan du vända dig om du har självmordstankar:Ring 112 om du behöver akut vård eller hjälpSjälvmordslinjen: Öppen dygnet runt, telefonnummer 901 01. Det går också att använda en chat.Vårdguiden: Telefonnummer 1177Jourhavande präst: Kopplas via telefonnummer 112. Alla dagar kl. 21-06, chatt alla dagar kl. 20-24Humanistisk medmänniska: Telefonnummer 010 551 5590 Tar emot samtal kl 19-23 alla kvällar utom tisdagar.Jourhavande medmänniska: Telefon: 08-702 16 80. Alla dagar kl. 21-06.