POPULARITY
I avsnittet medverkar Elin Thomasson, ansvarig för minoritetsfrågor och romskt kulturarv på Hälsinglands museum. Efter Rosa Taikons bortgång år 2017 donerades hennes ateljé till Hälsinglands museum. I donationen ingår Taikons konstnärliga såväl som politiska kvarlåtenskap. Rosa Taikon var en av Sveriges mest framgångsrika silversmeder och hennes konstnärskap utgör ett unikt möte mellan romsk tradition och expressiv modernism. Hon använde konsthantverket som en plattform för folkbildning och kampen för mänskliga rättigheter. https://halsinglandsmuseum.se/projekt/rosa-taikons-samling Musik: "Skogsdans" av Lelo Nika Septet https://open.spotify.com/track/1QKjdeu8dqarQ8UD9zkN5b Boktips: "Den dag jag blir fri: en bok om Katarina Taikon" av Lawen Mohtadi Kultur Gävleborgs inlägg på Instagram: www.instagram.com/p/CF832snp6vx Information om Sveriges nationella minoriteters kultur och minoritetsspråk finns på www.regiongavleborg.se/minoritet.
Efter att den romska silversmeden Rosa Taikon dog uppstod ett tomrum. Nu vill Erland Kaldaras, nationell utvecklare för romskt hantverk, återuppliva det romska hantverket. I avsnitt 10 av Handgjort förklarar han hur hantverket och historien hänger ihop. Läs mer om projektet romskt hantverk här. Och läs mer om Rosa Taikon här. Handgjort produceras av Peter Gropman på produktionsbolaget Iris media, på uppdrag av Nämnden för hemslöjdsfrågor. Maila redaktionen på handgjort@irismedia.se Följ oss på Instagram!
Rosa Taikon är silversmeden och samhällsdebattören som fick Tage Erlander och Olof Palme att gömma sig i korridorerna på grund av hennes envisa kamp för romers rättigheter. Rosa Taikon växte upp i tältläger på olika platser i Sverige med pappa som drev tivoli och syskonen som hon tidigt fick ta ansvar för. Tillsammans med sin lillasyster Katarina Taikon ledde hon under 60-talet kampen mot rasism och systematisk diskriminering av romer och förde deras rätt till skolgång och fasta bostäder. 2013 fick hon Olof Palmes pris för sin livslånga kamp för mänskliga rättigheter och för att genom sitt silversmide ha berikat samhället.I samtalet med Martin Wicklin berättar hon hur den envisa kampen för romernas rättigheter fick Erlander och Palme att gömma sig i korridorerna, om tioåringen bakom dansbandets trummor och om rädslan över att historien upprepar sig.Producent Marie-Caroline BiverTekniker Fredrik NilssonSöndagsintervjun är en produktion från Tredje Statsmakten Media
Katarina Taikons barnboksklassiker Katitzi ges ut på nytt. Och det i en tid när romernas situation i hela Europa, återigen, borde ligga högt på den politiska agendan. Vi har läst första boken i Katitzi-serien tillsammans med författaren Pooneh Rohi och dramatikern Erik Uddenberg. Och missa inte vår intervju med Katarina Taikons storasyster, Rosa Taikon. Här berättar hon om verkligheten bakom böckerna, och böckernas betydelse för att förändra verkligheten. Vem läser mest i Sverige? Våra professionella läsare, kritiker, recensenter, lektörer eller lustläsare - hur många sidor handlar det om egentligen? Och hur påverkas livet av att Boken ständigt är högsta prioritet? Vi utser Sveriges Mesta Läsare, och det är någon från den bladvändande gästtrion Magnus Utvik, recensent i SVT:s morgonsoffa, DNs Lotta Olsson och bokhorabloggaren och läsambassadören Johanna Lindbäck. V S Naipaul är där. Hanif Kureishi är där. Håkan Nesser är där. Och - Sveriges Radios kulturkorrespondent Roger Wilson är där. Var? Jo, på världens största litteraturfestival i Jaipur i Indien. Hör Roger Wilson om vilka samtal som pågår i en annan del av världen.
Katarina Taikons barnboksklassiker Katitzi ges ut på nytt. Och det i en tid när romernas situation i hela Europa, återigen, borde ligga högt på den politiska agendan. Vi har läst första boken i Katitzi-serien tillsammans med författaren Pooneh Rohi och dramatikern Erik Uddenberg. Och missa inte vår intervju med Katarina Taikons storasyster, Rosa Taikon. Här berättar hon om verkligheten bakom böckerna, och böckernas betydelse för att förändra verkligheten. Vem läser mest i Sverige? Våra professionella läsare, kritiker, recensenter, lektörer eller lustläsare - hur många sidor handlar det om egentligen? Och hur påverkas livet av att Boken ständigt är högsta prioritet? Vi utser Sveriges Mesta Läsare, och det är någon från den bladvändande gästtrion Magnus Utvik, recensent i SVT:s morgonsoffa, DNs Lotta Olsson och bokhorabloggaren och läsambassadören Johanna Lindbäck. V S Naipaul är där. Hanif Kureishi är där. Håkan Nesser är där. Och - Sveriges Radios kulturkorrespondent Roger Wilson är där. Var? Jo, på världens största litteraturfestival i Jaipur i Indien. Hör Roger Wilson om vilka samtal som pågår i en annan del av världen.
Vad är romsk-svensk kultur? Det försöker vi ta reda på i veckans P4 Kultur, där vår reporter Anna Törnkvist går på jakt efter vad hon tror ska bli ett enkelt svar på en enkel fråga. Istället inser hon att reportaget lika mycket kommer att skildra muren som finns mellan romskt och svenskt. I ett 500 år gammalt dokument finns den första kända anteckningen om att romer kommit till Sverige. Det gör 2012 till ett jubileumsår och regeringen har utsett det här året till romskt kulturår. För några veckor sedan hölls en konferens i Stockholm för att fira romer och romsk kultur. Till den festen kom Sabina Baltzar Roth, som söker sitt romska ursprung, för att träffa sin idol Rosa Taikon, som länge kämpat för romernas rättigheter. Där möter vi också Lars Dimitri på Romskt Kulturcentrum-Stockholm. Han träffar många som söker sin romska identitet, trots rädslan för att bli utsatt och diskriminerad. – Det är hjärtat som ropar, säger han. Musikern Dimitri Keiski tycker att det är i just musiken och folkmusiken som det går att hitta likheter och gemenskap mellan det romska och det svenska. Själv sjunger han både på engelska och romani, men dolde tidigare sitt romska ursprung precis som så många andra. – Jag mådde inte bra på den tiden när jag var lite försiktig med att säga att jag var rom. Men jag mår mycket, mycket bättre i dag, säger Dimitri Keiski. En man som verkligen försökt att tränga in i den romska kulturen är författaren och journalisten Bo Hazell. I höstas kom han ut med en reviderad och kraftigt utökad utgåva av sin bok Resandefolket, från tattare till traveller, där han berättar om sina många upplevelser men framför allt försöker skildra de olika resandefolkens historia. Och för den som gillar film och självbiografier så kan vi tipsa om filmregissören Emir Kusturicas memoarer Döden är ett obekräftat rykte, som kom ut på svenska i början av året. Kusturica har gjort filmer som Svart katt, vit katt, och Zigenarnas tid och i sin självbiografri tar han läsarna med till sin barndoms Sarajevo.