Podcasts about Boken

Lapo Lappin, Joakim Broman och Ola Wong samtalar om Hillbilly elegy av JD Vance. Boken som blev en världssensation och lanserade författarens politiska karriär är en brutal uppväxtskildring och en larmrapport om en vit amerikansk underklass i kris – där deras kultur skapar förfall snarare än att motarbeta det. Fungerar den som ett psykologiskt porträtt av USA:s vicepresident idag? Och vad står egentligen D för? Jämförelser görs med andra klassiker i genren white trash-skildringar.

Boken heter "Förnybar energi" och gäst är Göran Sidén.Förnybar och hållbar energi är ett snabbt växande fält inom EU, där målet är att nå klimatneutralitet senast år 2050. I Sverige har utvecklingen av förnybara energikällor gått fort framåt och dessa står idag för en betydande andel av landets energiproduktion. Trots att Sverige är ett av de EU-länder som släpper ut minst växthusgaser per person, krävs fortsatt utveckling för att nå de långsiktiga klimatmålen. Boken ger en bred introduktion till tekniker och lösningar som kan bidra till att uppfylla samhällets energipolitiska mål. Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Hur ser fördelningen ut i Sverige mellan de olika typerna (solkraft, vindkraft, vattenkraft, bioenergi m.fl.) förnybar energi? Vilka för- respektive nackdelar har de olika typerna av förnybar energi? Hur ser utvecklingen ut idag, vad händer härnäst och vad krävs för att nå våra energipolitiska mål?Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/larafranlarda så får du tillgång till exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt. https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I boken Den frivilliga läsaren. Läsningens politik i Sverige efter 1945 framgår det att politikerna har bekymrat sig över medborgarnas läsvanor de senaste åttio åren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Politikernas missnöje med svenskarnas läsvanor har varit i princip konstant åtminstone sedan 1945. Tiden efter Andra världskriget gällde oron att medborgarna läste för mycket skräp - kiosklitteratur och serietidningar. I andra perioder har problemet varit själva distributionen, alltså tillgängliggörandet av kvalitetslitteratur. Att vanliga människor och arbetare hade svårt att få tag på bra böcker. Sedan var bekymret hemmafruar och bönder som läste för lite och från 80-talet är det barn och unga - och deras föräldrar - som står i fokus för de läsfrämjande åtgärderna. Det skriver de två författarna till den här boken ”Den frivilliga läsaren. Läsningens politik i Sverige efter 1945”: Åse Hedemark och Linnéa Lindsköld. P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj stämde träff med Åse Hedemark på trappan till biblioteket Carolina Rediviva i Uppsala för ett samtal om läslust och läspolitik.

Specialistfysioterapeuterna Helena Löwen-Åberg (master) och Lina Åhlman (magister) är högaktuella med utgivning av deras bok ”Tinnitushjälpen – ett fysioterapeutiskt helhetsperspektiv”. Boken är skriven både för patienter med tinnitus och behandlande vårdgivare. Vi får höra om deras långvariga erfarenhet av fysioterapeutisk behandling med denna specifika patientgrupp och att det finns så mycket fysioterapeuter kan hjälpa till med för att lindra besvären.

Idag sätter sig killarna med en gäst. Hon heter Natalie Klockars men kallade sig för Gröna Guzzen när hon var knarklangare. Nu har hon tagit sig ifrån det livet och skrivit en bok. Boken hittar ni här: https://www.adlibris.com/se/ljudbok/prinsessan-pa-hojden-9789180662246 Lyssna på Mellan Himmel och Jord med JLC, helt utan reklam, på Podme. Signa upp dig på podme.com - de första 14 dagarna är gratis. Ladda sedan ner Podme-appen i Appstore eller Google Play.

I detta avsnitt träffar jag Bella Magnusson.Hon är ledarskaps- och team och utvecklingskonsult, coach, inspiratör och grundare av företaget Dare to Live. Hon har en bakgrund inom organisations- och ledarskapsutveckling, och skriver ofta om mod, gemenskap och personlig utveckling.Jag har länge velat intervjua Bella, då hon inspirerar oss med sitt mod, sin energi och sin vishet.Men när vi skulle genomföra intervjun insjuknade hennes son Victor i cancer i foten, hon själv drabbades av bröstcancer, och hennes pappa Anders blev också sjuk i urinblåsecancer.Är det någon som ska klara något sådant, så är det Bella.Och jag blev inte förvånad när hon beslutade sig för att skriva en bok: När livet vände. En familjs berättelse.Boken skildrar familjens resa och innehåller inspiration till att växa som människa, hitta modet och viljan att leva fullt ut.Alla borde läsa denna bok.Alla som vill utvecklas.Och alla som behöver tröst när livet gör ont.Kom i kontakt med Bella:LinkedIn: Bella Magnussonwww.daretolive.seOm du är intresserad av coaching kan du boka en kostnadsfri första session med mig på carolinenorbelie.com för att se om jag är rätt coach för dig.Är du intresserad av Breathwork?Välkommen den 18e juni 19.00 på Almlöfsgatan 3 – Läs mer och boka på carolinenorbelie.com.Följ mig gärna:Instagram: @carolinenorbeliecoachingOm du letar efter en duktig klippare rekommenderar jag varmt Daniel. Du kan kontakta honom på daniel@lejon.se.Kom ihåg att prenumerera på Prestationspodden för att hålla dig uppdaterad om kommande avsnitt! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Boken heter "En invasiv art - Så tog företagen över världen" och gäst är Per Molander.Ekonomisk tillväxt har under de senaste 150 åren höjt den genomsnittliga levnadsstandarden till nivåer som ingen kunde föreställa sig. Samtidigt har marknadsekonomin inbyggda risker vi först nu börjar se, med stora företag som får allt större makt. Dagens verkliga makthavare är juridiska personer i form av storbolag. I boken beskrivs hur företagens konstruktion hotar själva grunden för vår demokrati och varför vi måste agera innan det är för sent.Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Varför bör vi se företag som en invasiv art?  Varför är vi som individer underlägsna företagen? Vad som behöver göras för att förändra den här situationen?Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/larafranlarda så får du tillgång till exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt. https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur vet man egentligen vad det är som är i honungsburken i butiken? Jag ringer upp honungssensorikern och yrkesbiodlaren Linda Klintefjord i Ängelholm, som berättar om det stora och uppmärksammade avslöjandet kring fusk med honung.I det här avsnittet pratar vi om den stora variationen i butikshyllorna – från knasiga plastflaskor till småskaliga burkar från lokala biodlare. Varför är vissa sorter så billiga och andra så dyra?

I det här avsnittet av Prestationspodden pratar jag med Anna Cederstam – samtalsterapeut, kroppsterapeut, författare och grundare av Hälsopartners. Tillsammans djupdyker vi i ett högaktuellt ämne: narcissism – och hur den tar sig uttryck på arbetsplatsen och i nära relationer.Vi började avsnittet med att prata om Annas kroppsterapi, som jag har fått pröva. Det är en behandling där Anna läser av kroppen och trycker på punkter som gör att trauman och stress släpper. Anna är otroligt intuitiv, och jag blev förvånad över hur väl hon kunde avläsa min kropp och förstå vem jag är. Hon tryckte bland annat på min diafragma, vilket gjorde att jag nu andas bättre än någonsin.Anna har skrivit boken Anpassning till döds: I narcissismens skugga tillsammans med Eva Nilsson. Boken handlar om Eva, som kommer till samtalsterapeuten Anna för att bearbeta sorgen efter sin dotter Marias död. Det visar sig snart att Eva har levt med narcissister under hela sitt liv – under uppväxten i form av sin mor, och som vuxen i relationen med sin make. Anna inser snabbt att detta behöver bearbetas för att Eva ska kunna hantera sin sorg, och att hela hennes livsresa därför behöver berättas. I boken får vi också följa Anna ur hennes perspektiv som terapeut.Det är en otroligt viktig bok för alla – men särskilt för dem som misstänker att de lever med en narcissist. köp boken härI samtalet förklarar Anna hur narcissistiska beteenden kan påverka både individer och varför det är så svårt att identifiera en narcissist. Ett viktigt, ärligt och upplysande samtal om maktspel, kontroll och vikten av att arbeta med sig själv och sätta gränser.Kontakta Anna på https://www.halsopartners.se/Om du är intresserad av coaching kan du boka en kostnadsfri första session med mig på carolinenorbelie.com för att se om jag är rätt coach för dig.Boka mig som Breathwork-guide. Passa på genom att mejla mig via carolinenorbelie.com.Följ mig gärna:Instagram: @carolinenorbeliecoachingLinkedIn: Caroline NorbelieOm du letar efter en duktig klippare rekommenderar jag varmt Daniel. Du kan kontakta honom på daniel@lejon.se.Kom ihåg att prenumerera på Prestationspodden för att hålla dig uppdaterad om kommande avsnitt! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ukraina lyckades genomföra en spektakulär operation på rysk mark och förstörde ett tiotal dyrbara ryska flyg. Vilka positiva följer kan Ukraina och väst nu hoppas på? Eller tog man tvärtom en stor risk som kan slå tillbaka? I Slaget deltar Ruslan Gunko, ukrainare bosatt i Finland sedan många år, och Johan Huovinen, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan i Sverige. Maria Nylund leder diskussionen (och misstar sig då hon talar om "På västfronten intet nytt". Boken handlar om första världskriget och inte det andra som hon felaktigt säger i programmet). E-post: slaget@yle.fi

Boken heter "Att låta världen få veta - Handbok i klimatjournalistik" och gäst är Alexandra Urisman Otto.Klimatförändringarna utgör en av vår tids mest avgörande utmaningar. Utsläppen av växthusgaser håller på att driva mänskligheten mot ett okänt och osäkert framtidsläge. Vi riskerar att lämna det temperaturintervall som varit gynnsamt för mänskligt liv och samhällsutveckling. För att kunna bromsa denna utveckling krävs, enligt FN:s klimatpanel IPCC, omfattande och snabba förändringar i hela samhället. I detta har journalistiken ett särskilt stort ansvar. I boken har författarna tagit hjälp av ledande forskare, experter och journalister över hela världen för att ta fram grundkunskaperna om klimatkrisen, resonemangen om lösningarna och perspektiven som måste finnas i bevakningen.Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Hur ska journalister och redaktioner hantera klimatkrisen i förhållande till det journalistiska uppdraget, nyhetslogiken och läsarna? Om man inte ska hantera klimatkrisen som "vilket ämne som helst", hur ska man agera istället? Hur kan journalistiken hantera känslor av uppgivenhet eller (över)tron på att ”det kommer lösa sig”?Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/larafranlarda så får du tillgång till exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt. https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bli kjent med vagusnerven - kroppens skjulte superkraft.Kunnskapen om vagusnerven representerer en ny forståelse av helse, stress og kroppens iboende evne til å helbrede seg selv. Vagusnerven er nøkkelen til bedre helse, dypere indre balanse og mer overskudd i hverdagen.Inni deg har du et skjult kommunikasjonsnettverk som kobler sammen kropp og hjerne: vagusnerven. Den består av over 200 000 nervefibre og spiller en avgjørende rolle i hvordan du håndterer stress, sykdom, fordøyelse og relasjoner – ja, hvordan du takler livets små og store utfordringer.Når vagusnerven fungerer godt, tåler du stress bedre, hviler dypere, tenker klarere og føler deg tryggere. Du trives bedre i relasjonene dine, har mindre smerter, bekjemper sykdom raskere, tar bedre valg og har det bedre sammen med andre. Du får mer ut av treningen, står sterkere i utfordringer – og henter deg raskere inn.I denne episoden deler jeg både kunnskap og en personlig reise: hvordan jeg oppdaget vagusnerven, og hvorfor jeg har viet de siste årene til å fordype meg i denne fascinerende hjernenerven. Resultatet er en bok som lanseres i august – og her får du en smakebit.

Final och målgång i bokcirkeln med Marie Göranzon och Olof Wretling om romanen Styr din plog över de dödas ben av Nobelpristagaren Olga Tokarczuk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Styr din plog över de dödas ben är skriven av den polska författaren Olga Tokarczuk, född 1962. Romanen är från 2009 och utspelar sig i sydvästra Polen på gränsen till Tjeckien. I romanen följer vi berättaren och huvudpersonen Janina som bor i en liten by i sydvästra Polen. Där ska Svampföreningen anordna sin årliga midsommarmaskerad. I byn har det inträffat flera mord på sistone, Janinas granne Storfot, traktens polischef och rävfarmens ägare är alla döda. Janina misstänker att det är djuren som hämnats på männen, som bedrivit tjuvjakt och slakt på djur.Skådespelaren Marie Göranzon och Olof Wretling, skådespelare, komiker och manusförfattare har läst och samtalar om Styr din plog över de dödas ben med Marie Lundström.Boken är översatt till svenska av Jan Henrik Swahn.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell

Han er foredragsholder, arbeidslivsinfluenser, TEDx-speaker, seriegründer og bestselgende forfatter, men i denne episoden er han først og fremst en kommende ultraløper.Neste helg står han med løpevest og terrengsko på Oanes fergekai, klar for å delta i sitt første ultraløp når Lysefjorden Inn arrangeres.Etter mange år med en kranglete kropp der smerter og skader har hindret ham på løpefronten, er han nå i bedre form, både fysisk og psykisk, enn noen gang før.To år med kontinuitet på treningsfronten har gjort at medaljeskapet snart må utvides, at kreativiteten på arbeidsfronten har skutt i været, og at han stadig begir seg ut på nye prosjekter med fulladede batterier.Fredrik er et skoleeksempel på effekten av fysisk aktivitet, og om en drøy uke får han livets største fysiske utfordring når 62 kilometer og 2500 høydemeter skal overvinnes, med målgang i vakre Lysebotn.Følger du ham, vet du hva han står for, hva han leverer, hvilke kamper han kjemper for andre, og hvilke endringer han prøver å skape i norsk arbeidsliv. Evnen hans til å ta vanskelige debatter, utfordre status quo og bane vei for andre er imponerende.En ultrastor takk til Fredrik for at han satte av tid til å bli med i denne episoden. Vi setter pris på alle lykkeønskninger inn mot neste helgs store mål.Boken hans finner du her: https://butikk.fredrikfornes.no/TEDx-talken finner du her: https://www.youtube.com/watch?v=QxDlBHYNQcIForedrag booker du her: https://fredrikfornes.no/#foredragInstagram følger du han på her: https://www.instagram.com/fredrikfornes/?hl=nbLinkedIn følger du han på her: https://www.linkedin.com/in/fredrik-fornes/ Podkasten er sponset av:

I ukens episode snakker jeg med dr. Fedon Lindberg om hans nyeste og kanskje viktigste bok «Kampen mot kreft». *Hvorfor denne boken*Ulike tilnærminger til kreft avhenger av kulturen du springer ut av, også faglig*Systemfeil i Norge*Kommer kreft av dårlige gener og uflaks, eller er det en metabolsk sykdom? *Mer støtte til komplementære tiltak for kreftpasienter og hvorfor hele mennesket må være med.*Skolemedisin, naturmedisin eller begge deler?*Boken som grunnlag for en helsepolitisk debatt. Boken kan kjøpes HER! https://www.norli.no/boker/dokumentar-og-fakta/familie-og-helse/medisin-og-sykdom/stopp-kreften-9788205607781?gad_source=1&gad_campaignid=17415636636&gbraid=0AAAAADsxdPBQugwUHbebRBAFtH2Ci5oqT&gclid=Cj0KCQjwxdXBBhDEARIsAAUkP6j6yNCrd_1lWNA1spz2X3ZfBqld5XNQ4XyPJZeWEDNcGIf9Fj_T1zMaAtRSEALw_wcB Takk til ukens sponsor Ederagen Helse. Fram til 1. juni 2025 kan det tegnes aksjer i EderaGen AS for inntil 10 millioner kroner til 8 kroner pr. aksje, altså til samme pris som gründerne. Professor emeritus Jan Raa er største eier i EderaGen AS. Sammen med ledelsen i EderaGen AS har han ledet den vitenskapelige, teknologiske og kommersielle utviklingen av selskapets produkter, Edera Gard og Eco Gard.Emisjonen vil sikre at selskapet umiddelbart kan iverksette sin plan for økt markedsføring. Den vil også gi større økonomisk handlefrihet slik at selskapet kan gå videre med nye prosjekter som baserer seg på selskapets patenterte oppfinnelse. Samlet skal dette danne grunnlag for en ny emisjon innen to år – til høyere aksjekurs enn dagens.Du finner lenke til denne muligheten her: https://ederagenhelse.no/invitasjon-til-a-tegne-aksjer-i-ederagen-as/ Tegningsfristen går ut kl. 23:59 den 1. juni (altså nå på søndag) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag gästas vi av Patrik Oksanen, aktuell med boken Rysslands hemliga krig mot Sverige: Hybridkriget inifrån – sabotage, desinformation och nyttiga idioter. Vi dyker ner i desinformation, påverkansoperationer och diskuterar vad det säger om Sveriges sårbarhet – och hur vi kan möta hoten i gråzonskriget. Och mycket mer därtill!Patrik Oksanen är resident senior fellow hos Frivärld, prisbelönt journalist, författare med lång erfarenhet av säkerhetspolitik och informationspåverkan. Patrik har tidigare varit EU-korrespondent och politisk redaktör.Länk till boken: https://www.bokus.com/bok/9789179654146/rysslands-hemliga-krig-mot-sverige-hybridkriget-inifran-sabotage-desinformation-och-nyttiga-idioter/Avsnitt vi refererar till:Psykologiskt försvar med Magnus Hjort: https://open.spotify.com/episode/3tz0427FMBiVxKU70XXb4S?si=gNq0SaU7SxWWmbKZgCWHmgSpecialavsnitt - Vad är krig?: https://open.spotify.com/episode/50trGpqK23LuZXNhpcAE6A?si=JCmXnFqHQqS_J6uDKSxZ_w Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Boken heter "Blöjfri - den vetenskapliga vägen till positiv och stressfri babypottning och potträning" och gäst är Birgitta Klang.Det här är en stöttande handbok för föräldrar som står inför en av barnets viktiga milstolpar: att sluta med blöja. Barnsjuksköterskan Birgitta Klang beskriver hur du framgångsrikt kan hjälpa ditt barn att övergå från blöjor till pottan eller toaletten. Hon ger en beprövad steg-för-steg-plan för hur du kan introducera det nya på ett positivt och uppmuntrande sätt, anpassat utifrån ålder och utvecklingsvariationer, utan att pressa barnet.Några av frågorna som diskuteras i programmet är: När kan ens barn bli torrt? Vad kan man göra som förälder för att skynda på processen? Hur går EC-metoden (babypottning) till och vilka fördelar har det? Varför använder svenska barn (i genomsnitt) blöjor högre upp i åldrarna idag än för 30 år sedan? Hur går man tillväga för att få sitt barn blöjfritt på natten? När vet man att ens barn är redo för att sluta med blöjor?Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/larafranlarda så får du tillgång till exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt. https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bokcirkeln fortsätter med Marie Göranzon och Olof Wretling om romanen Styr din plog över de dödas ben av Nobelpristagaren Olga Tokarczuk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Styr din plog över de dödas ben är skriven av den polska författaren Olga Tokarczuk, född 1962. Romanen är från 2009 och utspelar sig i sydvästra Polen på gränsen till Tjeckien. Bokens huvudperson heter Janina vars granne Storfot har hittats död under mystiska omständigheter, han har satt ett rådjursben i halsen och kvävts. Snart visar det sig att även traktens polischef har omkommit, han förolyckats av ett hårt slag mot huvudet och fallit ner i en brunn. Janina misstänker att det är rådjuren som hämnats på männens tjuvjakt. Skådespelaren Marie Göranzon och Olof Wretling, skådespelare, komiker och manusförfattare har läst och samtalar om Styr din plog över de dödas ben med Marie Lundström.Till den andra träffen har Bokcirkeln läst fram till och med sidan 171 (kapitel 11) i pocketutgåvan. Boken är översatt till svenska av Jan Henrik Swahn.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell

Olga Ravn är en av Danmarks mest framstående författare, hennes senaste roman "Vaxbarnet" tar läsaren med till 1600-talets Danmark, där häxprocesserna förändrade villkoren för kvinnors liv. Olga Ravn (född 1986) är en framträdande röst i samtida nordisk litteratur. Hennes böcker utforskar teman som föräldraskap och arbetsliv genom en feministisk och samhällskritisk lins. Hennes roman "De anställda" har hyllats av kritiker och översatts till tjugofem språk. Boken "Mitt arbete" ledde till förändringar i den danska föräldraledighetslagen. 2020 valdes hon in i Danska Akademien. Elin Cullhed är författare och kulturjournalist som debuterade 2016 med romanen Gudarna. 2021 kom Eufori, en bok om Sylvia Plaths liv, som prisats och översatts till många språk. I samarbete med Wahlström & Widstrand. Från 6 maj 2025 Jingel: Lucas Brar

Dette er en sterk og viktig episode med et tema som er brennende relevant for alle. For hva gjør vi med våre barn i det eksisterende skolesystemet. Og hva skjer med dyktige lærere som brenner for sitt fag, men brenner seg ut i et system hvor de er nærmest dømt til å mislykkes?Jakobsen sier oppsigelsen er en politisk handling, ikke en resignasjon. I episoden vil du få en ny forståelse av skolesystemet som kanskje vil ryste deg, men jeg mener episoden også byr på mye håp og mot til handlekraft. Boken til Gunnar kan kjøpes her: https://enkelbutikk.no/jakobsen-inspirasjon Kronikken til Gunnar i Aftenposten: https://www.aftenposten.no/meninger/debatt/i/dR04Lw/en-laerers-oppsigelse Kronikk Gunnar skrev sammen med Helsesista: https://www.utdanningsnytt.no/gunnar-jakobsen-kartlegging-mestring/det-er-pa-tide-a-avslutte-den-mal-og-resultatstyrte-skolen/436731 Artikkelen Gunnar skrev om Lavrans fra The Voice: https://www.utdanningsnytt.no/mobbing/vaer-deg-sjol-det-e-plass-te-alle/401557 Jeg vil takke ukens sponsor Flexbeam som gjør det mulig for meg å lage viktige podcaster for økt bevissthet og folkeopplysning Her er lenke til hjemmesiden: https://recharge.health/no/ Rabattkoden Gry20 er aktiv gir nå 20% rabatt på alle kombinasjoner av FlexBeam (med og uten medlemskap og two-packs) i perioden 21-28. mai. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I boken Går inte - det måste gå! berättar Daniel Alm om sin pappa: En ansvarstagande romantiker, med fumliga händer och ändå en känslighet. Boken väcker tankar om ansvar, plikt, relationen mellan en pappa och en son, ledarskap, tro, andlighet och församling.

72 minuter tros det ta innan världen som vi känner den går under vid ett totalt kärnvapenkrig. Dan Jönsson reser till Hiroshima och ser hur ingenting tycks ha hänt och allt förändrats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.AtomvårSom ett förfärligt fossil från något av framtidens naturhistoriska museer ligger den där och ruvar i all sin nakenhet: den suddiga konturen, skuggan av en mänsklig kropp. Fortfarande tydligt urskiljbar efter så många år tecknar den sin svartnade silhuett i det slitna brottstycket av den stentrappa som fram till den 6 augusti 1945 utgjorde entrén till bankkontoret i Hiroshima. På morgonen den dagen, som verkade bli varm och solig, hade någon slagit sig ner på trappan i väntan på att banken skulle öppna; någon, som när atombomben briserade klockan kvart över åtta i likhet med tiotusentals andra invånare i denna storstad helt enkelt försvann, förintades i den extrema hettan. Men skuggan blev kvar. Framtida civilisationer till varnagel och besinning.Nu ingår stenen med skuggan bland artefakterna på Fredsmuseet i Hiroshima, bland föremål som smälta klockor, sönderbrända skor, väggbitar med spåren av det svarta, radioaktiva regn som följde senare på dagen – ett museum som i sin krampaktiga saklighet kramar hjärtat ur besökaren. Plötsligt förstår jag precis vad han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film ”Hiroshima, mon amour”, när han gång på gång förnekar att hans tillfälliga franska älskarinna skulle kunna förstå något: ”Tu n'as rien vu a Hiroshima.” Du såg ingenting i Hiroshima. Ute i parken blommar körsbärsträden; vid utgången skriver jag en rad i museets gästbok och hajar till vid något som någon har präntat dit ett litet stycke ovanför. ”If only they had surrendered earlier…” läser jag på engelska. Om de bara gett upp tidigare.Föreställningen att atombomberna över Hiroshima och Nagasaki var moraliskt försvarbara eftersom de gjorde slut på kriget och tvingade fram den japanska kapitulationen några veckor senare, hör till den västerländska historieskrivningens mest långlivade myter. Men sann, det är den inte. Bomben bör kallas för vad den var, en förbrytelse; vill man förklara den bör man förstå den som en maktdemonstration inte bara mot Japan utan kanske främst mot Sovjetunionen, vars röda armé i krigets slutskede avancerade mot de japanska öarna. Men förödelsen i Hiroshima ska också ses som det logiska slutsteget i en process som påbörjats nästan femtio år tidigare, en vetenskaplig omvälvning som redan i grunden hade skakat bilden av vår värld och vår plats i den. Människan hade dyrkat upp naturens lås, sprängt den gamla världsbilden i småbitar. Det återstod att demonstrera.Fram till dess hade naturvetenskapen varit överens om att materiens minsta beståndsdelar utgjordes av ett slags rörliga partiklar, atomer. Ordet atom användes första gången av den grekiske naturfilosofen Leukippos på 400-talet före vår tideräkning och betyder odelbar – när den moderna atomläran formulerades i början av 1800-talet var det alltså ett sätt att hävda just att vetenskapen i dessa elementarpartiklar hade identifierat en materiens orubbliga grund, en fast punkt. Den rubbades 1897, när fysikern Joseph John Thomson lyckades visa att atomen förutom sin positiva kärna också består av en mindre, negativ partikel, elektronen. Året innan hade Henri Becquerel upptäckt det som Marie Curie några år senare skulle ge namnet radioaktiv strålning, och decennierna som följde kom genombrotten slag i slag: makarna Curies utforskande av radioaktiviteten, Ernest Rutherfords kartläggning av atomens inre struktur och hans modell – som sedan utvecklades och förfinades av den danske fysikern Niels Bohr – av hur elektronerna kretsar runt kärnan som i ett litet solsystem.Människan öppnade dörren till atomåldern, och världen var förändrad. ”Upplösningen av atomen,” skrev den ryske konstnären Vassily Kandinsky 1913, ”var för min själ detsamma som upplösningen av världen. De tjockaste murar störtade med ens samman. Allt blev osäkert, instabilt, mjukt.” Det var ungefär samtidigt som Kandinsky gjorde sina första helt abstrakta bilder – och känslan av en värld i upplösning var han knappast ensam om. Kubister, futurister, rayonnister: alla försökte de på olika sätt spegla denna söndersprängda verklighet. ”Jag är en atom i universum,” skrev Hilma af Klint om sina målningar i serien ”Atom”, och i Paris uppförde dansösen Loïe Fuller sin experimentella ”Radiumdans” med fosforescerande kostymer och – enligt uppgift – Marie och Pierre Curie som förundrade åskådare.Men fascinationen för det nya och oerhörda bar redan från början på ett mörkt stråk. 1909 publicerade H G Wells sin autofiktiva roman ”Tono-Bungay” där kvacksalvaren George Ponderevo upptäcker det radioaktiva materialet ”quap”, ett ämne med en outsinlig inre energi som också med tiden drabbar dem som kommer i kontakt med det med en dödlig, lepraaktig sjukdom. Detta kärnfysikens janusansikte var alltså tidigt uppenbart för både forskare och konstnärer, liksom för den breda allmänheten. I USA inleddes mot slutet av 20-talet en rättsprocess när en grupp kvinnliga arbetare i en urfabrik, ”the radium girls”, stämde staten efter att många av dem drabbats av cancer på grund av exponering för fluorescerande radiumfärg. Bävande anade man i den nya fysiken samtidigt lösningen på många av mänsklighetens problem – och fröet till dess slutgiltiga undergång.Men någon väg tillbaka fanns inte. Modernitetens bild av den tekniska utvecklingen som ett framåtskridande till varje pris laddade atomteorin med en ödesmättad förening av utopiska löften och dödliga hot. Dadaisten Hugo Ball förkunnade hur ”elektronteorin orsakat en märklig vibration i alla ytor, linjer och former”, hur ”dimensionerna krökte sig och gränser föll”. Men det slutliga genombrottet kom först 1938 när en grupp tyska fysiker gjorde upptäckten att en urankärna kunde klyvas när den besköts med neutroner. Och hur det då frigjordes extrema mängder energi.Det återstod nu sju år till Hiroshima. Om vetenskapen fram till dess stått på tröskeln till atomåldern togs nu de sista stegen in i den – och som så ofta var det vapenindustrin som gick i bräschen. Redan i januari 1939 tog USA:s president Roosevelt emot en rapport som visade hur man med en nukleär kedjereaktion skulle kunna producera en förödande bomb; samma teknik kunde också användas för att producera fredlig elektricitet, men med det krig som snart bröt ut kom andra prioriteringar. Från nyåret 1943 sysselsatte det så kallade Manhattanprojektet mer än hundratusen personer runt om i USA och efter två och ett halvt år, i juli 1945, gjordes den första provsprängningen. Bara tre veckor kvar: vid tvåtiden på morgonen den 6 augusti lyfte bombplanet Enola Gay från sin bas på ön Tinian i Marianerna. Vid spakarna satt piloten Paul Tibbets och i lastutrymmet fanns en fyra ton tung bomb som kärleksfullt fått namnet Little Boy. Knappt sju timmar senare nådde den sitt mål. Framtidens portar hade sprängts. Och ljuset flödade. AtomsommarDet sägs att det första som sker när en atombomb exploderar är att allt blir vitt. Berättelserna från dem som överlevde och kan berätta är fyllda av en vantrogen bävan, en övertygelse om att ha varit med om något som är omöjligt att beskriva. Ändå måste man försöka. Hisashi Tohara var arton år och satt just på ett tåg i väntan på att det skulle lämna perrongen. Dagen var en måndag, skriver han. Höstterminen hade precis börjat. Eleverna i hans gymnasieklass var mobiliserade vid ett stålverk, men den här dagen hade strömmen slagits ut och arbetarna fått ledigt. Pendeltåget in till centrum skulle alldeles strax gå när plötsligt allt flammade upp i ett bländande ljus – ögonblicket efter var det som om jorden skakade i sina grundvalar och hans nacke blixtrade till av en ohygglig smärta.Hisashi Tohara ägnar nästan en sida åt att försöka ge en föreställning om detta oerhörda ljus. Det var, förklarar han, ett ljus som aldrig slutade att strömma ut: ”oräkneliga partiklar av ljus” – ”bländande, gyllene med röda reflexer” – ”mikroskopiska, finare än ett damm av ljus” – ”en stormflod av ljus som översvämmade världen” – ”himmel och jord flöt i ett rött, gult, gyllene skimmer där man urskilde myriader av partiklar, än mer strålande. Under två eller tre sekunder kanske? Men det tycks mig” – minns han – ”som det varade betydligt längre. Och ändå inte mer än ett ögonblick.”Ögonvittnesskildringarna från Hiroshima har alla det gemensamt att de står mer eller mindre vanmäktiga inför den intensiva intighet som bomben utlöser. Hisashi Toharas minnesbilder är nedtecknade ett år efter bomben, därefter skrev han aldrig något mer. Enligt hans hustru var det heller ingenting han någonsin talade om; först efter hans död 2011 hittade hon berättelsen i en byrålåda. Som hos så många andra som överlevt liknande katastrofer genomsyras den inte bara av försöken att ge konkret gestalt åt det obeskrivliga, utan också av en dov, irrationell skam över att vara den som skonades. De sargade, sönderbrända, fastklämda, drunknande offer som kantar flyktvägen ut ur den förstörda staden hemsöker hans minnen som en kör av tysta, anklagande spöken.Samma dunkla upplevelse av hur skulden på något obevekligt vis faller på de oskyldiga offrens axlar går också som en sugande underström genom den främsta litterära skildringen av katastrofen i Hiroshima: Masuji Ibuses dokumentära kollektivroman ”Kuroi ame” – Svart regn. Ibuse var redan före kriget en av Japans mest uppburna författare, och ”Svart regn” blev bland det sista han skrev. Boken utgavs först 1969 och bygger på ett stort antal vittnesmål som fogats samman till en lågmäld, kollektiv berättelse. Titeln, ”Svart regn”, syftar på det våldsamma skyfall som bröt ut några timmar efter explosionen och som många av de brännskadade offren hälsade med jubel – utan att veta, förstås, att vattnet var radioaktivt och att de som drack det gick en säker död till mötes.Detta historiska markperspektiv är det fina med Ibuses roman. Ingen vet ju riktigt vad som hänt. Men att det är något exceptionellt blir uppenbart redan under de första veckor efter bomben när berättelsen utspelar sig. Ogräsen skjuter fart och blir monsterhöga, mystiska utslag visar sig på de överlevandes kroppar och leder snabbt till döden. Inga förklaringar ges, allt framstår som en obarmhärtig prövning. Frågan är, å andra sidan, om någon alls skulle bli lugnad av att veta vad sådana fenomen beror på, vad som faktiskt sker i en kropp som smittas av akut strålsjuka. Hur vävnaderna i de inre organen faller sönder, hur blodkärlens väggar drabbas av nekros, hur blodet slutar producera antikroppar och immunförsvaret upphör att fungera. Hur vatten tränger ut under huden där det bildar stora blåsor som brister, hur syrebristen i blodet orsakar så kallad cyanos, ett slags lilafärgade utslag som spricker upp och blöder. Hur bakterier från inälvorna tar sig ut och infekterar blodet och leder till akut sepsis.Som sagt, jag vet inte om det gör katastrofen mer begriplig. Men allt detta vet vi idag. Det är helt enkelt några av de nya kunskaper atomåldern fört med sig. Dessutom: med bomben föddes insikter som också utlöste en helt ny etisk diskussion. Den tyske filosofen Günther Anders, som besökte Hiroshima och Nagasaki i slutet av femtiotalet, beskrev det som att det som drabbat dessa båda städer var den första konkreta erfarenheten av hur kärntekniken och dess konsekvenser från och med nu förenar hela mänskligheten i en kuslig ödesgemenskap. Historiefilosofiskt, skriver han, är dessa vapensystem inte längre ett medium utan själva scenen där historien utspelar sig.Efter hemkomsten från Japan tar Anders kontakt med Hiroshimapiloten Claude Eatherly, som vid den här tiden sitter intagen på ett mentalsjukhus för sina samvetsbetänkligheter. Deras korrespondens, som sträcker sig över nästan två år, utkommer så småningom under titeln ”Samvete förbjudet” – och i ett av dessa publicerade brev minns Eatherly hur han på morgonen den 6 augusti slås av den förfärande insikten om vad som är på väg att ske. Han sitter själv inte i bombplanet, utan flyger i förväg för att rekognoscera målet: en järnvägsbro i utkanten av staden. Han ser den tydligt genom de lätta cumulusmolnen. I samma ögonblick som han ger klartecken glider molnen bort, bomben riktas fel och han inser att den nu kommer att träffa stadens centrum.Claude Eatherly kommer så länge han lever aldrig att bli fri från det han varit med om. Samma sak gäller förstås de tusentals överlevande, på japanska hibakusha, som likt offren för de nazistiska förintelselägren bär sitt ofattbara trauma i tysthet mitt i en till synes likgiltig omvärld. Vad är det för mening att berätta? Hur beskriver man det obeskrivliga? Hur förklara skuldkänslorna hos den som överlevt? ”Du såg ingenting i Hiroshima”, som det heter i Marguerite Duras manuskript till Alain Resnais ”Hiroshima, min älskade”. Nej – men på stadens Fredsmuseum finns några konkreta kvarlevor: en bit vägg med långa strimmor av det svarta, radioaktiva regnet, trappstenen med skuggan efter någon som satt och väntade på att banken skulle öppna. Men också mängder med teckningar, utförda av hibakusha under åren efter bomben; bilder som började dyka upp i offentligheten på sjuttiotalet och sedan vuxit till en egen genre av vittnesmål. Enkla, expressiva försök att skildra förödelsen, paniken, massdöden. Mänskliga spöken med håret på ända, kläderna i trasor och skinnslamsor hängande från kroppen. Floden som svämmar över av lik. Vanmäktiga bilder av de första sekundernas intensiva ljus.Barnen som överlevde, skriver Hisashi Tohara, kom att kalla bomben för ”pikadon”: av orden för ”ljus” och ”dån”. Det ljuset, och det dånet, är det som lyser upp och genljuder genom decennierna som följer. Med skuggorna av hundratusen döda. Atomhöst”Din första tanke när du vaknar skall vara 'atom'.” Så inleder Günther Anders sina Atomålderns bud, publicerade i dagstidningen Frankfurter Allgemeine 1957. Den tyske filosofen och författaren hade då sedan ett decennium ägnat sig åt att försöka greppa den moraliska vidden av atombomberna mot Hiroshima och Nagasaki – och kommit till slutsatsen att bombens själva existens i grunden hade förändrat mänskligheten som kollektiv. Som han uttryckte det i sin brevväxling med den olycklige Hiroshimapiloten Claude Eatherly något år senare hade hotet om planetens totala förintelse fört oss alla samman i en ofrivillig ödesgemenskap av ”oskyldigt skyldiga”. Eatherly, med sina förtärande självförebråelser – som till slut drev honom så långt att han upprepade gånger begick våldsbrott och bankrån, bara för att bevisa sig skyldig till något, och slippa ifrån sin roll som krigshjälte – framstod för Anders som en förebild i denna universella olycksgemenskap. Ett offer för bomben, han också.Om någon tycker det här påminner om hur man idag tänker kring klimatförändringarna, ligger det mycket i det. Men detta första decennium efter bomben var det inte många i västvärlden som delade Anders tankar. När han och Eatherly brevväxlade satt piloten inspärrad på ett militärt mentalsjukhus med sina skuldkänslor. I femtiotalets USA fanns ingen plats för sådana som han. Det skulle så småningom förändras – men trots att bilderna och vittnesmålen från Hiroshima nått den amerikanska allmänheten redan 1946, i John Herseys berömda reportage, fick de väldigt liten effekt i offentligheten. Här dominerade den officiella historieskrivningen där det som skett i Hiroshima och Nagasaki var ett nödvändigt ont, närmast framtvingat för att äntligen få den japanska krigsmakten att kapitulera. Den berättelsen gäller till stor del än idag, trots att den faktiskt inte har mycket fog för sig. Som historikern Tsuyoshi Hasegawa kunde visa redan 2005 var Japans kapitulation bara en tidsfråga; det som fick USA att detonera bomberna var att Sovjetunionen efter Tysklands kapitulation fått händerna fria i Fjärran Östern. I en stormoffensiv hade Röda armén ockuperat Manchuriet och var på väg mot Japan över öarna i norr. Vad det handlade om för USA:s del var att inte Sovjet skulle hinna först.Atombombsåldern kom alltså att inledas i en stämning av förnekelse och förträngning. Medan efterkrigstidens optimistiska konsumtionssamhälle tog form började en vanvettig atomkapprustning. Från de första bomberna hade den amerikanska atombombsarsenalen vuxit till 170 stycken 1949, när Sovjetunionen gjorde sitt första kärnvapenprov, och åren som följde gick det slag i slag. 1952 testsprängde USA sin första termonukleära vätebomb, stark som tusen Hiroshimabomber, och redan i mitten av decenniet hade de båda kärnvapenmakterna bomber nog för att med marginal spränga hela den mänskliga civilisationen till grus. Detta samtidigt som politikerna drömde om en framtida teknokratisk utopi flödande av billig energi, där bilarna drevs av små kärnreaktorer. Skulle kriget ändå råka bryta ut fick skolbarnen lära sig att krypa ner under bänkarna, och speciella dräkter tillverkades för att skydda mot strålningen.Under tiden drogs ritningarna upp för den oundvikliga förintelsen. 2008 berättade den pensionerade amerikanske försvarstjänstemannen John Rubel hur han i december 1960 suttit med under ett hemligt möte där ett par höga officerare lade fram de detaljerade planerna för en så kallad förebyggande kärnvapenattack mot Sovjetunionen. Som Rubel mindes det skulle angreppet enligt ingenjörernas beräkningar leda till döden för cirka sexhundra miljoner människor. Rubel erkände att han själv i stunden saknat civilkurage för att protestera, och jämförde med den nazistiska Wannseekonferensen där planerna för den slutliga, industriella lösningen av judefrågan tog form. ”Jag kände,” skrev han, ”att det jag bevittnade var ett liknande nedstigande i mörkrets hjärta, en grumlig underjordisk värld som styrdes av ett disciplinerat, noggrant och livaktigt men hjärndött grupptänkande med syfte att utrota hälften av människorna som levde på nästan en tredjedel av jordytan.”I Japan däremot var de postnukleära stämningarna annorlunda – av naturliga skäl. Trots att det under hela femtiotalet rådde ett offentligt tabu mot att diskutera katastrofen och dess följder är det ingen överdrift att säga att hela den japanska konsten och litteraturen under efterkrigstiden utvecklades i skuggan av Hiroshima och Nagasaki. Bomberna och den amerikanska ockupationen sände chockvågor genom den japanska kulturen och födde experimentella konströrelser som den minimalistiska arte poveragruppen Mono-ha, eller den betydligt våldsammare Gutai, vars medlemmar besköt sina målardukar med kanon: bägge strömningar som i sin tur också gjorde djupa intryck på yngre konstnärer som Yoko Ono, Tetsumi Kudo och Yayoi Kusama. Nobelpristagaren Kenzaburo Oe gav 1965 ut sina Anteckningar från Hiroshima, en samling personliga reportage där de överlevande, som efter tjugo år fortfarande lever i skräck för blodcancer och andra efterverkningar, lyfts upp till en sorts nationella, moraliska förebilder: ”Bara genom liv som deras,” skriver Oe, ”kan människor framträda med värdighet i vårt samhälle.”Och med tiden växte protesterna i styrka även i västvärlden. Precis som man likt Theodor Adorno kunde se det som ”barbariskt” att skriva poesi efter Auschwitz kunde man som Günther Anders spekulera i vad det betydde att bedriva filosofi efter Hiroshima. Hans kollega Hannah Arendt delade synen på bomben som en mänsklighetens vändpunkt – men för henne stod den framför allt för en förlust av politiskt handlingsutrymme, där teknologins råa styrka tog förnuftets plats. Man frestas citera president Trumans tillkännagivande den 6 augusti 1945, där han proklamerar Hiroshimabomben som ”den organiserade vetenskapens största historiska bragd”. Som Arendt uttrycker det i Människans villkor har denna etiskt förblindade vetenskap trätt ut i offentligheten som en av ”de mäktigaste, maktgenererande grupperingar historien skådat.”Atomålderns etik måste med andra ord ta formen av en civilisationskritik. Mot slutet av sextiotalet uppgick antalet atombomber i världen till över 30 000 – men då var också motståndet i full kraft. Ett motstånd som inte bara riktades mot kärnvapenrustningen utan också mot den fredliga atomkraften och hela den teknokratiska kultur som gjort det möjligt att spela med så fruktansvärda insatser. Att en olycka vid ett kärnkraftverk kan få precis samma förödande effekter som en bomb har världen sedan dess tvingats till insikt om, gång på gång: i Harrisburg, Tjernobyl, Fukushima. Namnen hemsöker vår tid, som skuggan av en mardröm. Den där tanken som man nuddar när man vaknar. Och som sedan försvinner. AtomvinterEtt minne från när det kalla kriget var som kallast, början på åttiotalet: jag sitter hemma i soffan i föräldrahemmet och ser på teven där USA:s president Reagan flinande avslöjar att en kärnvapenattack mot Sovjetunionen kommer att starta om fem minuter. Ett skämt, tydligen. Mitt minne av händelsen är lite oklart: eftersom ”skämtet” gjordes inför en radiosändning borde ljudupptagningen ha spelats upp till stillbilder, jag vet inte – men det jag tydligt minns är hur det medan skratten klingar ut i teven ändå hinner gå ett frostigt spöke genom vardagsrummet. Hur mina föräldrar liksom fryser till i tevesoffan och hur vi sedan också skrattar, lättade – och lite chockade: det var nära ögat. Om det är något vi har förstått på sista tiden är det ju hur nära det faktiskt verkar vara. Atomklockan, som den kallas, har länge stått på bara någon minut i tolv.Världen, kanske särskilt Europa, gick i detta tidiga åttiotal nästan bara och väntade på den stora smällen. Om vi idag förskräcks av de klimatförändringar som utsläppen av växthusgaser är på väg att leda till så är de trots allt ingenting emot det som skulle bli följden om ett fullskaligt kärnvapenkrig bröt ut. Inte som en effekt av själva explosionerna – men allt stoft de rörde upp, alla bränder de orsakade skulle lägga sig som ett lock på atmosfären i flera års tid och sänka temperaturen på jordytan till katastrofala nivåer. Fenomenet gick under begreppet atomvinter: ett ord som de här åren låg som ett kylelement under den dystopiska tidsandan med dess undergångsfantasier och nihilistiska yuppieideal. Med dess apolitiska alienering, och en popkultur som manglade ut sin svarta depprock och sina frostiga syntslingor över en ekande posthistorisk avgrund.Men den hotande atomvintern gav också näring åt en växande proteströrelse. Civilisationskritiken, som under sextio- och sjuttiotalen blivit ett allt tyngre inslag i kärnvapenmotståndet förenades på åttiotalet med feministiska, postkoloniala och antikapitalistiska strömningar i en gränsöverskridande skepsis mot den tekniska utvecklingen som filosofen och antikärnvapenveteranen Günther Anders såg som ett senkommet historiskt genombrott när han i början av åttiotalet samlade sina reflexioner i de här frågorna i boken Hiroshima ist überall, Hiroshima är överallt. I England tog ett feministiskt fredsläger form i protest mot utplaceringen av kärnvapen vid armébasen i Greenham Common. I Australien protesterade urbefolkningen mot uranbrytningen på traditionell aboriginsk mark, i New Mexico i USA krävde Navajofolket kompensation för kärnvapenprovens radioaktiva kontaminering. Och i Oceaniens övärld växte rörelsen för ”ett kärnvapenfritt Stilla Havet”, som en reaktion på de franska och amerikanska provsprängningar som gjort många öar obeboeliga. För dem som tvingats bort från sina hem var stormakternas så kallade ”nukleära kolonialism” bara ännu en form av cyniskt imperialistiskt våld.Denna världsomspännande folkrörelse såg för en kort tid ut att faktiskt stå inför ett globalt genombrott. I juni 1982 samlade en demonstration i New York en miljon deltagare i protest mot kärnvapenrustningen; några veckor tidigare hade bortåt hundratusen människor tågat genom Göteborg under samma paroller. Jag var själv en av dem. Liknande fredsmarscher ägde rum över hela den europeiska kontinenten. Vad vi kanske inte riktigt förstod, tror jag – hur vi nu skulle kunnat göra det, där vi vällde fram, mitt i alltihop – var hur snärjda vi alla redan var i den nukleära terrorbalansens världsordning. För om nu ”Hiroshima är överallt”, som Günther Anders skrev – måste det då inte betyda att också protesterna blir en del av systemet: en balanserande motvikt som invaggar oss i tron att den nukleärteknologiska utvecklingen trots allt ska gå att tämja och hantera? Sedda från dagens tidsavstånd kan de ju faktiskt se så ut, som en avledande, kringgående rörelse, en historiens list som tillfälligt öppnade en politisk ventil och lät oron pysa ut, utan att i grunden ändra något överhuvudtaget. Allt medan utvecklingen gick vidare i sina obevekliga spår.Nej, jag vet inte. Men kanske var det en sådan insikt som landade i världens medvetande i april 1986, med haveriet i Tjernobyl. Plötsligt visade det sig mycket konkret – om man nu inte redan hade förstått det – att Hiroshima verkligen var överallt: i luften, i vattnet, i maten vi äter. Helt oberoende av nationsgränser och politiska system. Sociologen Ulrich Beck skrev i sin uppmärksammade bok Risksamhället hur händelser som just den i Tjernobyl tvingar hela samhället att orientera sig efter potentiella risker, försöka förutse och förebygga – och inte minst: uppfostra sina medborgare i riskmedvetenhet, eller uttryckt på ett annat sätt, i oro. Vi får i förlängningen ett samhälle där rädslan är det som binder samman, ett samhälle vars främsta uppgift blir att vidmakthålla en bedräglig illusion om säkerhet.I detta risksamhälle måste till slut också kärnteknologin banaliseras och kläs i termer av säkerhet. Det talas om kärnvapnen som ett skyddande ”paraply”, om kärnenergin som en trygghet i en osäker och föränderlig omvärld. Hiroshima känns mycket avlägset. Att besöka staden idag ger upphov till en märklig svindelkänsla: åttio år efter bomben sjuder staden av liv som vilken modern metropol som helst, de hypersnabba shinkansentågen anländer och avgår på sekunden på den centrala järnvägsterminalen, nästan som om inget hänt. Men det har det. Det har det, verkligen – under ytan ömmar fortfarande traumat, men med sin ärrvävnad av monument och museala artefakter, all denna rekvisita i en minneskultur som hoppas läka det som inte går att läka.Kanske är det det han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film Hiroshima, min älskade, när han säger till sin franska älskarinna att hon aldrig har sett något i Hiroshima. För det som skett går inte att se. Med varje gest som återkallar minnet följer en som hjälper till att utplåna det. I filmen är den franska kvinnan själv på flykt undan ett krigstrauma: hennes första kärlek var en tysk ockupationssoldat – och minnet av hur hon blev vittne till hans död för en anonym kula från en motståndsman är, förstår man, det hon nu på ett bakvänt sätt försöker bearbeta genom att vara med och spela in en ”fredsfilm” (som det kallas) i Hiroshima.Men traumat, visar det sig, går inte att förtränga. Det finns kvar. Precis som atomvintern finns kvar – som en iskall, omedveten rysning under kärnvapenparaplyet. Spöket från Hiroshima, skuggan av den okände som satt och väntade på bankens trappa just när bomben föll, har vuxit till ett skymningsdunkel som vi mer eller mindre tycks ha vant oss vid. Om det totala atomkriget bryter ut skulle det, enligt en vanlig uppgift, ta sjuttiotvå minuter innan det mesta av vår civilisation är ödelagd. En dryg timme. Längre är den inte, framtiden.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturAnnie Jacobsen: Kärnvapenkrig – ett scenario. Översättare: Claes-Göran Green. Fri Tanke, 2024.Tsuyoshi Hasegawa: Racing the Enemy – Stalin, Truman, and the Surrender of Japan. Harvard University Press, 2005.Marguerite Duras: Hiroshima, mon amour – filmmanus och berättelse. Översättare: Annika Johansson. Modernista, 2014.H. G. Wells: Tono-Bungay. (Ej översatt till svenska i modern tid, original: Macmillan, 1909.)Günther Anders: Hiroshima ist überall. C. H. Beck, 1982.Hisashi Tōhara: Il y a un an Hiroshima. översättare: Dominique Palmé. Gallimard, 2011 (postum utgåva från återfunnen text).Masuji Ibuse: Black Rain. Översättare: John Bester. Kodansha International, 1969.Claude Eatherly / Günther Anders: Samvete förbjudet – brevväxling. Översättare: Ulrika Wallenström. Daidalos, 1988.Kenzaburō Ōe: Hiroshima Notes. Översättare: David L. Swain & Toshi Yonezawa. Marion Boyars, 1995.Peter Glas: Först blir det alldeles vitt – röster om atomvintern. Natur & Kultur, 1984.Ulrich Beck: Risksamhället – på väg mot en annan modernitet. Översättare: Svenja Hums. Bokförlaget Daidalos, 2018.Hannah Arendt: Människans villkor. Översättare: Alf Ahlberg. Rabén & Sjögren, 1963.LjudSylvain Cambreling, Nathalie Stutzmann, Theresa Kohlhäufl, Tim Schwarzmaier, August Zirner med Bayerska Radions Kör och Symfoniorkester (München): Voiceless Voice In Hiroshima. Kompositör: Toshio Hosokawa med texter från liturgin, Paul Celan och Matsuo Bashō. Col legno, 2001.Sveriges Radios arkiv.US National archives.Hiroshima mon amour (1959), regi: Alain Resnais, manus: Marguerite Duras. Producent: Argos Films. Musik: Georges Delerue och Giovanni Fusco.

I boken Går inte - det måste gå! berättar Daniel Alm om sin pappa: En ansvarstagande romantiker, med fumliga händer och ändå en känslighet. Boken väcker tankar om ansvar, plikt, relationen mellan en pappa och en son, ledarskap, tro, andlighet och församling.

Boken heter "Barn och mat - Från smakprov till äta själv" och gäst är Sara Ask.Barndietisten Sara Ask guidar föräldrar genom barnets matresa. Boken besvarar vanliga frågor, reder ut myter och ger praktiska tips om bland annat näring, matvanor och vanliga utmaningar. Här finns klok information om allt från BLW-metoden, köpt kontra hemlagad barnmat, matkrångel, lyhörd matning och smakutveckling.Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Vad är det viktigaste barnen bör lära sig när det kommer till mat? Varför är gemensamma måltider med barnen så viktiga? Hur mycket och vad kan man låta barnen bestämma vad gäller maten? Hur får man barn att våga testa ny mat och nya smaker? Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/larafranlarda så får du tillgång till exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt. https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt pratar jag med Grace Ji-Sun Kim. Grace är amerikansk teolog och professor i teologi vid Earlham School of Religion, Richmond, Indiana. Hon är mest känd för böcker och artiklar om de sociala och religiösa erfarenheterna av koreanska kvinnliga invandrare till Nordamerika. Hon har skrivit 24 böcker än så länge. Hon föddes i Sydkorea och familjen emigrerade därifrån till Canada 1975, så hon är uppväxt i Canada och flyttade senare till USA för att undervisa. Boken vi pratar om är hennes senaste – When God Became White och det är en bok jag varmt rekommenderar. Vi skrapar bara på ytan, men boken, som inte är särskilt tjock, är gedigen, berörande och full av för mig ny kunskap. Den kan med fördel användas som samtalsbok i olika konstellationer av grupper, religiösa eller inte.   Gilla och dela gärna avsnittet på sociala medier och till vänner, samt följ podcasten på Facebook; Instagram och Bloggen skriv gärna dina funderingar och kommentarer i kommentarsfältet under avsnittet på dessa medier.  

Hon blev feminist efter att ha drabbats av sitt livs stora trauma. Nu vill hon ändra på en ekonomi hon tycker undervärderar de som räddade hennes liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I danska tidningar har hon kallats ”Danmarks mest kända feminist”, men Emma Holten har blivit en röst att räkna med även långt utanför hemlandets gränser.Först för tio år sedan, när hon trädde fram offentligt som offer för det som kallas hämndporr, efter att nakenbilder på henne publicerades på internet utan samtycke. Hennes berättelse om sina egna och andras erfarenheter fick stor internationell uppmärksamhet.Men 2017 drog hon sig undan offentligheten. Trött på vad hon då beskrev som ”The Emma Holten Show”.”Om jag inte fått vård hade inte jag suttit här i dag”Nu har hon tagit klivet tillbaka till offentligheten på helt egna villkor.Med debutboken Underskott – omsorgens ekonomiska värde har hon först tagit Danmark med storm, med tiotusentals sålda böcker och flera priser, och nu åker hon Europa runt i översättningarnas spår.Boken är en feministisk kritik av dagens politiska och ekonomiska system, där hon menar att omsorg i vårt samhälle inte tillskrivs det ekonomiska värde det borde.Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Premiär för bokcirkeln med Marie Göranzon och Olof Wretling tre avsnitt om Nobelpristagaren Olga Tokarczuks roman Styr din plog över de dödas ben. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Styr din plog över de dödas ben är skriven av den polska författaren Olga Tokarczuk, född 1962. Romanen är från 2009 och utspelar sig i sydvästra Polen på gränsen till Tjeckien. Bokens huvudperson och berättare heter Janina, som bor i en liten vindpinad by med ett fåtal hus. Hon är kunnig i astrologi och läser i Efemeriderna, en instruktionsbok som visar när himlafenomen inträffar. En natt blir hon väckt av sin granne Tröger. Det visar sig att en man i byn, Storfot, har dött och det blir inledningen på en mystisk och thrillerartad mordhistoria. Skådespelaren Marie Göranzon och Olof Wretling, skådespelare, komiker och manusförfattare har läst och samtalar om Styr din plog över de dödas ben med Marie Lundström.Till den första träffen har Bokcirkeln läst fram till och med sidan 81 (kapitel 5) i pocketutgåvan. Boken är översatt till svenska av Jan Henrik Swahn.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell

Virginia Woolfs endagsroman Mrs Dalloway är en verklig klassiker. Men vad är det som gör den så bra? Karin Nykvist funderar över sin favorit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Vad är det med Mrs Dalloway? Hur kommer det sig att jag bara måste återvända till henne gång på gång, år efter år, att jag tvingar alla mina studenter att läsa om henne och aldrig kan hålla litteraturvetarens förväntade distans utan bara måste förklara för alla som vill eller inte kan undgå att lyssna att hon finns i min absoluta favoritroman?Boken om henne handlar ju inte alls om något häpnadsväckande: en dam promenerar runt i London och ordnar en fest, samtidigt som en krigsveteran, skadad av första världskrigets skyttegravshelvete långsamt rör sig mot sitt självmord i samma stad. Och Mrs Dalloway är inte alls som jag – hoppas jag! Hon är snobbig, konservativ, dömande, arrogant – och inte helt lätt att tycka om. Trots att andra möjligheter fanns har hon valt det säkra livet och gift sig med en lagom ointressant man som gett henne en trygg position i samhällets societet. Själv broderar hon, handlar blommor, arrangerar fester och är – som hennes gamla kärlek Peter syrligt säger – en perfekt värdinna. Ytlig och lätt att glömma, med andra ord.Så varför gör jag inte det?Ja, grejen med Clarissa Dalloway är väl just att hon påminner mig om att den sorts människor som jag just beskrev faktiskt inte existerar: de ytliga, ointressanta, de som inte lämnar några spår. Vi bara tror att de finns. Virginia Woolfs mästerskap ligger i hur hon skriver fram den mänskliga erfarenheten, i all dess komplexitet. I Clarissa Dalloway får jag tillgång till en hel människa – på ett sätt som jag faktiskt inte kan få i verkliga livet. För porträttet av Clarissa tecknas inte bara genom hennes eget medvetande utan genom alla dem hon möter, de som känner henne väl och ser henne genom alla hennes tidigare, yngre versioner, och de som flyktigt korsar hennes väg på gatan.Virginia Woolf struntade blankt i sin samtids förväntningar på hur en roman skulle skrivas. I stället gjorde hon som Clarissa själv: kastade sig ut i den vackra Londonmorgonen och lät läsaren följa med i livet som ständigt pågår – överallt. Så byter romanen perspektiv utan förvarningar, från den promenerande Mrs Dalloway till hennes gamla pojkvän Peter Walsh – som just kommit tillbaka till London från att ganska mediokert ha tjänat det brittiska imperiet i Indien – till ungdomskärleken Sally Seton som blivit Lady och fembarnsmor, till butiksinnehavare, gatuförsäljare och nyfikna flanörer. Och så ger den perspektivet till den svårt sjuke Septimus Smith och hans förtvivlade fru Lucrezia, för att låta det gå tillbaka till Clarissa – och vidare igen. Hon tänker på dem alla och på sig själv – medan de i sin tur betraktar henne – och tänker på sig själva.Allt är relativt: tid, plats, minne, identitet – och människans sinnen och psykologi gör en objektiv upplevelse av världen omöjlig. ”Hon ville inte längre säga om någon människa i världen att hon eller han var det eller det [.…] ville inte säga om sig själv: jagär det eller det” tänker Clarissa. För dum är hon inte, hon vet: allt är i flux. Det enda vi verkligen har är ögonblicket, vårt här och nu. Berättelserna, före och efter-tankarna, den skenbara logiken skapar vi själva. Men det är ögonblicken vi minns, synintrycken, dofterna, ljuden, mötet med den andre.Ögonblick. Ordet återkommer genom romanen – i Eva Åsefeldts översättning hela femtiofyra gånger. För Woolf är det nämligen inte ett ord bland andra, inte en neutral beskrivning av en flyktig stund, utan centralt för hela hennes förståelse av livet. Hon kallar dem ”moments of being” – de ögonblick när livet plötsligt fylls av akut härvaro. De kommer sällan och oväntat. För Clarissa sker det till exempel när hon mitt på förmiddagen lägger av sig sin brosch i sitt sovrum. Woolf skriver att Clarissa: ”kastade sig […] ut i ögonblickets själva kärna, naglade fast det, där – ögonblicket denna förmiddag i juni som vilade under trycket av alla de andra förmiddagarna. Hon såg spegeln, toalettbordet och flaskorna som för första gången, samlade hela sitt jag till en enda punkt (med blicken mot spegeln), såg det späda rosa ansiktet hos den kvinna som samma kväll skulle hålla sin fest; Clarissa Dalloway, hon själv.”Ögonblick som dessa kan, som Runeberg skrev, ”bli hos oss evigt”. Som en annan morgon, mer än trettio år tidigare, när Sally plötsligt kysste henne på en terrass: ”det mest fulländade ögonblicket i hennes liv”.Clarissa återkommer ständigt till denna stund och till den hon var då. Då när alla dörrar till livet fortfarande stod öppna. Då, när hon gjorde slut med Peter Walsh – och kysste Sally. Sedan dess har livets dörrar stängts, en efter en. Har hon valt rätt? Var det rätt att tacka nej till allt det osäkra och otippade - och i stället bli fru Dalloway?Virginia Woolf hade hunnit bli fyrtio när hon skapade sin Clarissa. Hon bodde då tillfälligt i Richmond, där hon och hennes man Leonard hade startat Hogarth Press, mycket för att Virginia skulle ha något att göra – hon led sedan barndomen av bräcklig mental hälsa.Många läsare har funderat på hur mycket av författaren som finns i Mrs Dalloway. Det är lite roligt, för Woolf var knappast någon borgerlig societetsdam som gav fester för konservativa premiärministrar och andra noggrant utvalda medlemmar av societeten. Hon var ju bohem, ganska så fattig, gift med en socialist och uppslukad av konst och litteratur. Mrs Dalloway broderar – Virginia Woolf läste James Joyce. Mrs Dalloway planerar menyer – Virginia Woolf satte texten till T.S. Eliots ”Det öde landet” – som gavs ut som bok på paret Woolfs lilla förlag 1923, samtidigt som Virginia skrev på sin roman.Men jag förstår tanken - för visst finns likheterna där. Clarissa ser och noterar det mesta som har med samtidens sociala spel att göra. Men till skillnad från sin skapare Virginia väljer hon bara att spela med. Kanske är Clarissa Dalloway allt det som Woolf själv hade kunnat bli, om hon inte gjort uppror mot det viktorianska samhälle hennes samtid och stränga far uppfostrade henne till.Och det är väl just i det att vara människa i världen, bland andra människor, som jag och Clarissa – och för den delen Virginia Woolf – möts och är lika varandra. Upptagna med vardagens små planer, fasta i oss själva och våra sinnens och tankars begränsningar medan livet pågår och pågår – och plötsligt slår oss med sin storslagenhet, skönhet och korthet – i varats utsträckta ögonblick.Och alla har vi väl våra egna varianter av Sally Seton-kyssar där någonstans längst inne: minnen som vi vårdar och som kommer att försvinna med oss.En av litteraturens främsta egenskaper är att den får oss att känna igen människor vi aldrig mött. Jag känner igen Clarissa Dalloway – trots att hon är hundra år äldre än jag och bara ett stycke text, en uppfinning. För någonstans är det ju ändå så, att Clarissa Dalloway, ja, det är ju jag.Och du.Karin Nykvistlitteraturvetare och kritikerLitteraturVirginia Woolf: Mrs Dalloway. Översättning: Eva Åsefeldt. Albert Bonniers förlag, 2025.

Boken heter "Politik och förvaltning i svenska kommuner" och gäst är Gissur Ó Erlingsson.Den kommunala nivån spelar en avgörande roll i det svenska politiska systemet. Kommunerna bär ansvar för centrala delar av välfärden och fattar beslut som påverkar invånarnas vardag. De utgör därmed viktiga fundament för både demokratin och välfärdsstatens funktion. Boken ger en lättillgänglig introduktion till Sveriges kommuner – deras historiska utveckling, hur de är organiserade och hur det lokala demokratiska systemet fungerar.Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Vilka är dom vanligaste missuppfattningarna om kommuner? Hur ser kommunernas organisation ut när det kommer till exempelvis antalet valda politiker respektive fritidspolitiker? Vilket ansvar har en kommun? Vilken makt har kommunerna i förhållande till stat, regioner och myndigheter? Hur påverkar kommunernas olika förutsättningar (geografisk storlek, befolkningsmängd m.m.) deras uppdrag?Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/larafranlarda så får du tillgång till exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt. https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Emil Andre Erstad har skrevet en ny bok om Jonas Gahr Støre med tittelen «Fyrsten».Boken er et skarpt portrett av Støre som maktpolitiker imot- og medgang. Hør ham i samtale med DNs politiske redaktør Frithjof Jacobsen om tre avgjørende øyeblikk i Støres politiske liv de siste årene. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Episodens gjest er Tomas Moltu. Gründer, investor og opptatt av å holde sannhet høyt. Han deler inspirerende om sin reise som gründer og mange ulike (tros)prosjekter han har å bygge. Tomas viser til at vi er skapt til å være med å bidra, kraften i beslutninger og at vi må ut av komfortsonen for å vokse.NB! Boken til Tomas heter Gud, penger og frihet. Den kan blant annet kjøpes på Hermon forelag. Gi gjerne en tilbameleding på hva du syntes om episoden. God lytting!

Rekordmånga läste en bok förra året och det är den tryckta boken som dominerar. Vilken bok minns du mest? En resa bland favoriterna i bokhyllan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är 2024 års Mediebarometer från Nordicom vid Göteborgs universitet som visar att en vanlig dag läste eller lyssnade 51 procent av svenskarna mellan 9 och 85 år en bok. Enligt ett pressmeddelande är det den högsta siffran sedan mätningarna startade i slutet av 70-talet.Gerhard Stenlund om böckerna vi minnsRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar klockan 21:00 och programmet börjar 22:12

Velkommen til en ekstra mandagsbonus! Dette er starten på vår community-serie, der vi ikke bare snakker til deg – vi snakker med deg. Episoden er inspirert av boken vår og utviklingen vi har sett innen biohacking de siste fem årene. Nå vil vi høre fra dere: Hva gjør du i hverdagen for å ta eierskap til helsen din?Visste du at Norge nå har sin første bok om biohacking? Vi har vært med fra starten, da alt var litt sært og nerdete – og har jobbet for å gjøre kunnskapen tilgjengelig, relevant og inspirerende.I denne episoden snakker vi blant annet om:Hvordan biohacking har gått fra subkultur til hverdagshelseDe nyeste verktøyene: CGM, Oura, WHOOP og kosttilskudd med designløftKvinners biohacking, mitokondriehelse og hvorfor musklene dine er antiinflammatoriske superorganerHvorfor mental helse, tarmbakterier og naturkontakt er fremtidens biohackingHva som egentlig menes med at det handler mer om balanse enn optimaliseringVi avslutter med fem raske hverdags-hacks som kan gi deg ny energi – helt uten gadgets.Neste episode handler om døgnrytme – en av kroppens viktigste regulatorer. Har du egne biohacks, spørsmål eller eksperimenter? Send dem til oss på Instagram eller i kommentarfeltet – så kan du bli med i en kommende community-episode! Husk: Du trenger ikke hacke alt. Det viktigste er bevissthet og små, smarte valg. Du er allerede en biohacker når du tar ansvar for egen helse.Boken finner du her: https://www.ark.no/produkt/boker/hobbyboker-og-fritid/biohacking-9788205611474

Avsnitt 277. Storytel släppte nyligen sin rapport för det första kvartalet. Välputsad och positiv. Men börsanalytikerna gav trots det, eller kanske på grund av det, tummen ner och aktien sjönk med knappt 20 procent. Vi synar ett par andra detaljer som är värda att uppmärksammas. Så vet vi till slut när Spotify kommer till Sverige. Efter sommaren. Och nu återstår att få med så många svenska förlag som möjligt. Vi tror de ställer sig på kö. Förläggaren berättar om förlagets klimatrapport för 2024. I den redovisas dessutom utgivningen i siffror man sällan ser offentliga. Hur många böcker trycktes och såldes av förlaget i fjol? Hur många ljudböcker konsumerades? Förläggaren har siffrorna, och övriga detaljer i klimatrapporten. Eva Bonnier firade nyligen sin 80-årsdag. I samband med den gavs boken En värld av böcker ut. Förläggaren har läst och ger oss en recension.   00 24         Storytels Q1 08 59         Spotify förbereder svensk lansering 13 17         En klimatrapport med intressanta siffror 21 17         Eva Bonniers förläggarliv

Politiker talar vackert om ett levande Sverige – men hur ser verkligheten ut för gårdarna, fiskarna och restaurangerna egentligen? Anna Linder pratar med Fredrik Kopsch och Erik Johnsson om deras kokbok "Hembränt, råbiff och dans med Mört-Eva", som inte bara är en hyllning till svensk matkultur, utan också för fram en skarp kritik mot hur myndigheters regelkrångel slår ut lokala verksamheter. Boken finner du här: https://timbro.se/forlag/hembrant-rabiff-och-dans-med-mort-eva/

Boken heter "Framtidslöftet - Historien om hur internet förändrade Sverige" och gäst är Urban Lindstedt.Under 90-talet drog en digital revolution in över Sverige. Internet innebar en vision där alla kunde göra sina röster hörda, företag skulle blomstra och informationen flöda fritt. Men vad hände egentligen när vi på kort tid gick från två statliga tv-kanaler, till ett medielandskap där vem som helst kunde bli en viral sensation på Youtube? De gamla strukturerna bröts ner och släppte lös en flod av information, och desinformation. Boken är en berättelse om hur Sverige kastades in i internetåldern och varför vi aldrig riktigt var beredda på vad som skulle komma.Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Hur kom det sig att Sverige så snabbt blev så framgångsrika när det kom till digitalisering och internet? Vilka var de mest avgörande händelserna och aktörerna som möjliggjorde att internetanvändningen exploderade i slutet på 90-talet? Hur såg visionerna ut och vad hände sedan? Vi pratar också om olika aktörers insatser och betydelse, såsom Lunarstorm, Napster, Piratebay, Flashback, Spotify m.fl.Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/larafranlarda så får du tillgång till exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt. https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Andres Lokko och Ulrika Milles har läst och samtalar om den amerikanska författaren Joan Didions postumt utgivna bok Anteckningar till John. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den amerikanska författaren och journalisten Joan Didion gick bort 2021. Nu är precis en postum bok av denna legendariska röst utgiven – hundrafemtio sidor som hittades i hennes arbetsrum i New York. Boken heter Anteckningar till John och är översatt till svenska av Erik MacQueen.Boken tar sin början i november 1999 när Joan Didion börjar gå till en psykiater. Hennes make John Gregory Dunne vill inte gå med, så hon går dit själv, mycket för att tala om deras dotter Quintana, som är i trettioårsåldern och kämpar med alkoholism och ångest. Didions utlämnande anteckningar i boken sträcker sig fram till januari 2003.Författaren och musikjournalisten Andres Lokko och författaren och litteraturkritikern Ulrika Milles har läst Anteckningar till John och samtalar med Marie Lundström, som intervjuade Joan Didion i hennes hem i New York, 2005.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducenter: Nina Asarnoj och Andreas Magnell

Gäst i avsnittet är Aida Alvinius, professor i ledarskap och ledning vid Försvarshögskolan.  Vi pratar om hur motstånd uppstår, utvecklas och ser ut i det lilla och det stora. Varför uppstår motstånd? Vad är drivkraften till motstånd?  Hur kan vi se på motstånd som något värdefullt och hur kan vi ta tillvara på den energi som uppstår?  Aida är författare till flera böcker kring ledarskap och ledning och den här gången pratar vi utifrån boken "Perspektiv på motstånd i arbetslivet och samhället" som Aida skrivit tillsammans med Arita Holmberg och Maria Fors Brandebo. Boken hittar du bland annat här. https://www.bokus.com/bok/9789144160030/perspektiv-pa-motstand-i-arbetslivet-och-samhallet/ För kontakt med Kristina efter avsnittet kan du mejla till kristina@exist.se

En ærlig samtale om helse, håp og hverdagsendring. Vi starter der mange slutter: Nyttårsforsettene.Du vil spise sunnere. Trene mer. Sove bedre. Kanskje gå ned i vekt, få mer energi, komme i balanse.Men så skjer det , livet. Du mister tråden. Blir overveldet. Kjenner på skam. Og gir opp.I denne episoden møter du Sandra Lyng og Torkil Færø – radarparet bak podkasten Mestre Livet, og forfatterne som har levd, lært og feilet seg frem til hva som faktisk fungerer. Hun er sårbar og ekte. Han er lege og nysgjerrig. Sammen snakker de om hvordan vi faktisk kan få det bedre – ikke perfekt, men ærlig, varig og mulig. Her handler det ikke om quick-fixes eller 7-dagers mirakelkurer, men om ekte endring: Hvordan du tar kontroll over tankene dine Hva biohacking egentlig handler om – og hvordan det kan hjelpe degHvorfor cravings ikke handler om sult, men følelserHvor avgjørende søvn og rytme er for alt annet i livetHvor små grep kan gjøre enorme forskjellerHvorfor skriving for hånd faktisk kan endre tankesettet dittHvordan traumer kan gi rom for vekst – hvis du tør møte demSandra har vært åpen om overgrep, bulimi og selvmordstanker – og hvorfor hun i dag er takknemlig for det vonde.Torkil, legen, har selv gjort "alle feilene", og sier at det er nettopp derfor han kan hjelpe andre.Han måler pulsen. Hun tar mikro-pausene. Han spiser solboller på Circle K. Hun vet hva å spise sjokolade koster, energimessig. De lever ekte – og lever som de lærer (80% av tiden).Velkommen til en samtale om å ta helsa tilbake. Ikke som et prosjekt, men som en måte å leve på.For hva om det faktisk ikke er så vanskelig?Sandra LyngArtist, gründer og mental helse-forkjemper.Sandra ble først kjent som popartist, men har gjennom årene brukt stemmen sin til mer enn musikk – hun har vært åpen om psykiske utfordringer, overspisingslidelse og reisen tilbake til egen styrke. I dag brenner hun for å inspirere andre til å ta vare på både kropp og sinn, og er en av stemmene bak podkasten Mestre Livet. Torkil FærøLege, forfatter og biohacker med mennesket i sentrum.Torkil har jobbet i over 25 år som fastlege, legevaktslege og forsker – men det var først da han begynte å bruke seg selv som forsøkskanin at ting virkelig endret seg. Med boka Pulskuren og podkasten Mestre Livet deler han konkrete verktøy og ærlige refleksjoner om hva det egentlig vil si å ha god helse – fysisk, mentalt og emosjonelt.Mestre livet podden: https://podcasts.apple.com/no/podcast/mestre-livet-med-sandra-og-torkil/id1768262044insta Sandra: https://www.instagram.com/sandralyng/ Insta Torkil: @dr.torkil Boken "mestre livet": https://www.ark.no/produkt/boker/hobbyboker-og-fritid/a-mestre-livetTakk til våre samarbeidspartnere:Amino: https://www.amino.no/. Rabattkode: BHGFlexbeam: www.recharge.health Instagram: https://www.instagram.com/theflexbeam/Rabattkode: BG10Bok: BIOHACKINGhttps://www.ark.noNysgjerrig på neste Biohacking Weekend 22 og 23 mars 2026? Mail: christin@kongresspartner.no

Bruken av ADHD-medisin for barn og unge har økt med 60 prosent på 5 år. 1 av 5 barn nå har en psykiatrisk diagnose. Bruken av psykiatriske legemidler for barn og unge er firedoblet de siste 20 årene.Hva har skjedd? Hvordan kan så mange flere barn har psykiske plager nå enn for 20 år siden? Hjelper alle disse diagnosene barna våre? Eller sykeliggjør vi våre barn? Overlege i barne- og ungdomspsykiatri Henriette Kirkaune Sandven har jobbet med barn og unge i over 15 år – og hun har sett en tydelig trend: flere diagnoser, mer medisinering og stadig mindre rom for barns naturlige reaksjoner på en krevende virkelighet.Vi snakker blant annet om: Hvorfor flere barn får diagnoser nå enn før Hva det gjør med barn å bli sykeliggjort Hvilken rolle samfunnet og skolen spiller Hva foreldre trenger å vite Hva Henriette selv har endret syn på – og hva som gir henne håpFor mer fra Henriette Kirkaune SandvenBoken Diagnosefellen Alt godt,AnnettePS. Jeg har skrevet bok! Den heter HELE DEG. Boken er skrevet for deg som er nysgjerrig på hvordan kroppen din faktisk fungerer – og hvordan du selv kan påvirke helsen din. Du kan forhåndsbestille boken hos Norli.no. Følg meg gjerne på:Instagram.com/dr.annettedraglandFacebook.com/drannettedraglandhttps://youtube.com/@drannetteDisclaimer: Innholdet i podcasten og på denne nettsiden er ikke ment å utgjøre eller være en erstatning for profesjonell medisinsk rådgivning, diagnose eller behandling. Søk alltid råd fra legen din eller annet kvalifisert helsepersonell hvis du har spørsmål angående en medisinsk tilstand. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denna veckan avsnitt av Almost Amerikan pratar Hanna om dem ultimata Bilddagboken namnet, Michelle pratar om hennes gamla bloggar och Hanna har en ny affärside. Detta avsnitt som många andra är fullt av kaotiska konversationer, mycket skratt och en gnutta av snack om internet troll som inte kan stå för sina ord. Om ni vill melja oss med frågor, dilemman, tips på ämnen eller bara för att säga hej så kan ni nå oss på AlmostAmerikan@gmail.comFölj oss behind the mic på instagram @almostamerikanMusik gjord av: Fannie HertzbergOm du gillar avsnittet glöm inte att lämna 5 stjärnor ❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

In this episode of the Grow and Convert Marketing Show, Devesh and Benji reveal why comparison keywords convert at a shocking 8.43%+ rate - and why most companies are afraid to target them.We break down:- Common objections from leadership teams that are hesitant to target these types of keywords- Three practical approaches to creating comparison content without "trashing" competitors- Examples of competitor and alternatives articles from companies like ClimbHire, Boken, and TapClicksIf you've been avoiding competitor keywords because they feel uncomfortable or unprofessional, this episode will show you how to approach them tastefully while capturing high-intent buyers already searching for alternatives.Follow us at growandconvert.com/newsletter for articles and updates when new videos are released!Helpful articles:SEO conversion rates: https://www.growandconvert.com/conversion-rate-optimization/average-seo-conversion-rate/Competitor comparison pages: https://www.growandconvert.com/seo/competitor-comparison-landing-pages/SERP analysis: https://www.growandconvert.com/seo/how-to-do-serp-analysis/

Jeg har skrevet bok! Den heter HELE DEG. Boken er skrevet for deg som er nysgjerrig på hvordan kroppen din faktisk fungerer – og hvordan du selv kan påvirke helsen din. Du kan forhåndsbestille boken hos Norli.no. _____I denne episoden får vi besøk av psykolog, filmskaper og småbruker Marianne Sleire Lundblad. Marianne har naturen som en grønn tråd gjennom alt hun gjør – fra arbeidet som psykolog på småbruket sitt i Bærum, til barne-TV-serien Nysgjerrige Noah på NRK Super.​ Vi snakker om hvordan naturen påvirker både barn og voksnes psykiske og fysiske helse, og hvorfor vi i dag er mer frakoblet naturen enn noen gang tidligere. Marianne deler kunnskap om de fire elementene – jord, luft, ild og vann – og hvordan disse påvirker oss ulikt. Vi snakker også om temaer som kuldebad, jordbakterier, fytonsider og utrolige effekter naturen gir oss.​ Visste du at jordbakterier kan påvirke hjernen din? Og at du puster inn stoffer fra trærne som kan ha stor effekt på immunforsvaret? Naturens effekter er så vanvittig spennende!For mer fra Marianne Sleire Lundblad:Boken Natureffekten https://www.instagram.com/lokka.gard/Alt godt,AnnetteFølg meg gjerne på:Instagram.com/dr.annettedraglandFacebook.com/drannettedraglandhttps://youtube.com/@drannetteDisclaimer: Innholdet i podcasten og på denne nettsiden er ikke ment å utgjøre eller være en erstatning for profesjonell medisinsk rådgivning, diagnose eller behandling. Søk alltid råd fra legen din eller annet kvalifisert helsepersonell hvis du har spørsmål angående en medisinsk tilstand. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nigerianske Chinua Achebe (1930–2013) hör till 1900-talets allra mest betydande författare. I genombrottsromanen Allting går sönder (Things fall apart) från 1958 gestaltade han den koloniserade erfarenheten på lika banbrytande som nyansrikt sätt. Boken är idag en klassiker och en av världslitteraturens mest lästa romaner. Vad är det som gör den så stark? Hur utvecklades Achebes författarskap efter debuten? Och hur väl passar hans pedagogiska men politiskt komplexa romaner dagens litteraturklimat? Bildningspodden introducerar en litterär gigant och närläser hans mest kända roman. Gäster i studion är litteraturvetarna Anna Jörngården Galili och Stefan Helgesson. Samtalsledare: Ruhi Tyson Klippning: Lars in de Betou Producent: Magnus Bremmer

Jeg har skrevet bok! Den heter HELE DEG. Boken er skrevet for deg som er nysgjerrig på hvordan kroppen din faktisk fungerer – og hvordan du selv kan påvirke helsen din. Du kan forhåndsbestille boken hos Norli.no. I denne episoden har jeg med meg en kvinne som virkelig brenner for helhetlig helse og helsefremmende tiltak – Sonni Schumacher, lege, spesialist i samfunnsmedisin og kjent for mange som Folkehelselegen på Instagram. Sonni har jobbet som kommuneoverlege i Hammerfest i 14 år, skrevet en rekke kronikker, og er en tydelig stemme i debatten om hvordan vi best ivaretar befolkningens helse – både som enkeltmennesker og samfunn.Vi snakker blant annet om:Hva forskjellen er på helsefremming, forebygging og behandlingHvorfor helsen skapes i samfunnet, og ikke bare i helsetjenestenHvordan levekår og samfunnsstruktur påvirker livsstilssykdommerUtbrenthet og veien tilbakeHvorfor sykemeldte kvinner ofte overpresterer, ikke underprestererHvorfor vi trenger en egen folkehelseministerHvilke verktøy og valg som kan gi deg bedre helse – i din hverdagFor mer fra Sonni Schumacher:https://www.instagram.com/folkehelselegenGod lytt!Alt godt,AnnetteFølg meg gjerne på:Instagram.com/dr.annettedraglandFacebook.com/drannettedraglandhttps://youtube.com/@drannetteDisclaimer: Innholdet i podcasten og på denne nettsiden er ikke ment å utgjøre eller være en erstatning for profesjonell medisinsk rådgivning, diagnose eller behandling. Søk alltid råd fra legen din eller annet kvalifisert helsepersonell hvis du har spørsmål angående en medisinsk tilstand. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” har jag bjudit in författaren, föreläsaren och professorn Micael Dahlen. Han har gästat podden tidigare och säkert har ni också sett honom i tv. För några månader sedan kom Micael ut med ytterligare en bok som han har skrivit tillsammans med professor Helge Thorbjørnsen. Boken heter Livs/Tid, (livet, lyckan och tiden) och vill göra oss uppmärksam på en mängd olika frågor som har med just Tid att göra. Hur vi organiserar våra dagar, veckor och år, hur vi planerar, hur vi väger tid mot pengar, hur vi mentalt rör oss fram och tillbaka i tiden: Allt detta är oerhört viktigt för vår livskvalitet. För våra liv bestäms av de val vi gör. Saker och aktiviteter som vi väljer att göra, och saker som vi medvetet eller omedvetet väljer att inte göra. Dygnet har ett begränsat antal timmar och veckan består av sju dagar. Och tiden och livet tickar på. Välkomna till ”Så in i Själen”. Instagram: @micaeldahlenLäs mer på: https://micaeldahlen.com/Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Victoria Tigerdraakevictoria.tigerdraake@gmail.com Följ denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok, samt välja att lyssna på podden reklamfritt, få tillgång till avsnitten och hela intervjuserier tidigare. https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bonusepisode: vi deler fra da vi hadde bokprat om "Biohacking" hos forfatter Mai Camilla Munkejord som har den populære podkasten "La masken falle". Her får du en snik titt og høytlesing fra boken. Takk Mai Camilla for at vi fikk bruke samtalen hos oss også!Biohacking på den myke måten: hele Norges Biohacking Girls er nå aktuelle med BOK! Da covid kom og myndighetene lukket ned samfunnet begynte Alette Sophie Aubert og Monica Øien Dyvi å henge sammen. Plutselig skjønte de at de ikke bare hadde treningsgleden til felles, men at de også begge var lidenskapelig opptatt av hvordan man kan redusere stress, bedre søvnkvaliteten og optimalisere egen helse. Mens folk flest var redde for det ene (viruset) eller det andre (vaksinen), utvekslet Alette og Monica erfaringer og kunnskap - og før de visste ordet av det var Biobacking girls en realitet - med egen podcast og TA BORT (snart også) egen kongress som i år går av Stabelen på Sundvolden 5-6 april (noen få plasser igjen). Nå er jentene aktuelle med den kjempefine boken BIOHACKING. I boken deler forfatterne masse tips og kunnskap, og ikke minst egne erfaringer rundt hvordan vi kan bedre søvnkvaliteten og redusere stress - gjennom tiltak som kuldeeksponering, varmebehandling, bevisst pust, stressmestring, kosttilskudd og meditasjon. Boken BIOHACKING finner du her: https://www.ark.no/produkt/boker/hobbyboker-og-fritid/biohacking-9788205611474 Biohacking Weekend 2025: Kjøp billetter: (https://kongresspartner.no/no/biohacking-weekend-2025)Følg Mai Camilla her @lamaskenfalle

En nysläppt bok från en tidigare policy-ansvarig på Facebook toppar försäljningslistorna och skapar kaos på Meta. I Morgonpasset i P3 pratar vi mer om vad som egentligen står i boken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” möter ni Marianne Hallberg. Marianne är författare till boken ”Sagan om sanningen" med underrubriken "En sammanhängande värld." Det här blev snabbt en favoritbok för mig. En kärleksfull bok som sammanväver personlig utveckling med samhällets utveckling och vårt stora behov av mänsklig mognad. Boken innehåller så mycket information från så många områden men ändå hålls allt ihop med en röd tråd. Marianne lyckas förklara de mest komplicerade fakta på ett enkelt och begripligt sätt och har en stark optimistisk grundton, som känns så viktig i dessa dagar. Som läsare får man också tillgång till de principer och metoder som behövs för att på egen hand skapa ett bra liv.Boken kom ut 2009, 16 år sedan, men den lever vidare och uppskattats lika mycket av både män och kvinnor. Sagan om sanningen handlar om förändringar i våra livsvärderingar, om personlig utveckling och om den nya världsbild som växer fram. Marianne Hallberg har många utbildningar bakom sig, hon är bland annat; licensierad mental tränare och Mindfulness Practitioner, utbildad vid Skandinaviska Ledarhögskolan. Jag ser mycket fram emot det här mötet med Marianne Hallberg. Varmt välkomna till ”Så in i Själen”.Marianne Hallbergs hemsidor:  www.saganomsanningen.se http://www.tankom.comProducerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Victoria Tigerdraakevictoria.tigerdraake@gmail.com Följ denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok, samt välja att lyssna på podden reklamfritt, få tillgång till avsnitten och hela intervjuserier tidigare. https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den ukrainska författaren Viktoria Amelina dödades av en rysk robot sommaren 2023. Nu kommer hennes efterlämnade manuskript om kriget ut på svenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När den då 37-åriga Viktoria Amelina dödades i en robotattack mot en pizzeria i staden Kramatorsk i östra Ukraina hade hon just skickat det ofärdiga manuset till sin nya bok till flera vänner. Nu kommer boken ut på svenska med titeln ”Se kvinnorna se kriget” i svensk översättning av Ola Wallin och med förord av kanadensiska författaren Margaret Atwood. Boken handlar om en rad ukrainska kvinnor som på olika sätt gör motstånd mot Ryssland under den fullskaliga invasionen av Ukraina. Amelina själv la sitt skönlitterära skrivande åt sidan efter februari 2022 och reste istället runt i landet och dokumenterade ryska krigsbrott.Hör först kulturredaktionens Fredrik Wadström i samtal med Jenny Teleman om den nyutkomna boken och följ sedan med till Ukraina och möt några av Amelinas närmaste vänner.Medverkande:Tetyana Teren, tidigare ordförande i ukrainska PENOleksandra Matvijtjuk, Center for Civil Liberties i Kiev som 2022 mottog Nobels fredspris