Podcasts about anneli h

Published in 1991, Faceless Killers was the first of Henning Mankell's crime novels featuring police inspector Kurt Wallander. The series changed the world of crime writing, introducing gritty social realism. The Wallander novels helped establish Scandinavia as the epicentre of crime fiction. Henning Mankell's former agent Anneli Høier speaks to Ben Henderson about the rise of Nordic Noir.Extracts from Faceless Killers are read by David Warner.Eye-witness accounts brought to life by archive. Witness History is for those fascinated by the past. We take you to the events that have shaped our world through the eyes of the people who were there. For nine minutes every day, we take you back in time and all over the world, to examine wars, coups, scientific discoveries, cultural moments and much more. Recent episodes explore everything from the death of Adolf Hitler, the first spacewalk and the making of the movie Jaws, to celebrity tortoise Lonesome George, the Kobe earthquake and the invention of superglue. We look at the lives of some of the most famous leaders, artists, scientists and personalities in history, including: Eva Peron – Argentina's Evita; President Ronald Reagan and his famous ‘tear down this wall' speech; Thomas Keneally on why he wrote Schindler's List; and Jacques Derrida, France's ‘rock star' philosopher. You can learn all about fascinating and surprising stories, such as the civil rights swimming protest; the disastrous D-Day rehearsal; and the death of one of the world's oldest languages.(Photo: Henning Mankell. Credit: Gideon Mendel/Corbis via Getty Images)

2020-09-09 Närradiosändning i coronatider, Radio Pingstkyrkan 98.9 MHz. Musik: https://www.purple-planet.com/.

Om vi ser människor som resurser, hur kan vi undvika att dessa resurser ”förbrukas”? Välkommen till ett nytt avsnitt i serien Över Gränserna, där vi pratar om hållbarhet i arbetslivet. På jobbet förväntas man som arbetstagare att utföra ett jobb, men vad kan arbetstagaren förvänta sig av arbetsplatsen? Att inte skada sig fysiskt? Att inte fara illa psykiskt? Att må bra och trivas? I Sverige finns det regler och föreskrifter för hur arbetsplatser ska vara, men det kan vara svårt att hitta instrument för att det som står i regelverket ska bli verklighet. Vi träffar tre forskare och pratat med dem om vilka problem som finns och hur vi kan fylla begreppet ”hållbarhet” med innehåll så att det inte bara blir ett buzzword. Medverkar gör Anneli Häyrén doktor i företagsekonomi och forskare och utredare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet, Svend Erik Mathiassen, professor i belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle och Susanna Toivanen, professor i sociologi vid Mälardalens högskola.

I detta avsnitt samtalar Anneli Håkansson från Look Good... Feel Better (LGFB) med Anna Wahlstam om hur utseendet påverkar måendet. LGFB erbjuder make up-kurser kostnadsfritt för cancersjuka kvinnor. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det tredje avsnittet intervjuar vi jämställdhetsforskaren Anneli Häyrén som är aktiv vid Uppsala Universitet. Vi diskuterar hållbarhetsfrågor ur ett jämställdhetsperspektiv och vad metoo kampanjen har inneburit. Vilket ledarskap behövs för att vi ska bli mer jämställda? 

Anneli Häyrén – forskare i genusvetenskap vid Uppsala universitet

Få saker väcker så mycket känslor som just amning. När Time magazines framsida i våras pryddes av en ammande treåring orsakade det en läsarstorm. Men vad är det egentligen med amningen som upprör och engagerar? Och måste man verkligen amma när det finns ersättning att ge på flaska? Svenska mödrar rekommenderas helamma i sex månader men de senaste åren har amningen minskat, i dagens Kropp och Själ diskuteras orsaker till den nedåtgående trenden. I början av 1900-talet var amningsfrekvensen låg och därför bildades den fristående organisationen mjölkdroppen. De gav fattiga mödrar ett bidrag för att ha råd att vara hemma från arbetet och amma sina barn. Också rekommendationerna har varierat över tid, på 40-talet var rådet att spädbarnen skulle få bröstmjölk var fjärde timme och dessutom skulle barnet vägas före och efter. Men det är inte alla som vill, eller ens kan amma. När Johanna Stenius blev mamma drabbades hon av en depression som delvis var kopplad till amningen. Efter drygt en månad började hon ge bröstmjölksersättning och det var en lättnad, men reaktionerna från omgivningen var blandade. En sköterska på sjukvårdsupplysningen sa att Johanna "fick vänta sig" att dottern skulle bli förkyld. Gäster i studion är; Mats Reimer, barnläkare, Sofia Swedberg, barnmorska och amningsspecialist och Anneli Häyren Weinstål, genusvetare vid Uppsala universitet.