Podcasts about anneli h

2020-09-09 Närradiosändning i coronatider, Radio Pingstkyrkan 98.9 MHz. Musik: https://www.purple-planet.com/.

Om vi ser människor som resurser, hur kan vi undvika att dessa resurser ”förbrukas”? Välkommen till ett nytt avsnitt i serien Över Gränserna, där vi pratar om hållbarhet i arbetslivet. På jobbet förväntas man som arbetstagare att utföra ett jobb, men vad kan arbetstagaren förvänta sig av arbetsplatsen? Att inte skada sig fysiskt? Att inte fara illa psykiskt? Att må bra och trivas? I Sverige finns det regler och föreskrifter för hur arbetsplatser ska vara, men det kan vara svårt att hitta instrument för att det som står i regelverket ska bli verklighet. Vi träffar tre forskare och pratat med dem om vilka problem som finns och hur vi kan fylla begreppet ”hållbarhet” med innehåll så att det inte bara blir ett buzzword. Medverkar gör Anneli Häyrén doktor i företagsekonomi och forskare och utredare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet, Svend Erik Mathiassen, professor i belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle och Susanna Toivanen, professor i sociologi vid Mälardalens högskola.

I detta avsnitt samtalar Anneli Håkansson från Look Good... Feel Better (LGFB) med Anna Wahlstam om hur utseendet påverkar måendet. LGFB erbjuder make up-kurser kostnadsfritt för cancersjuka kvinnor. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det tredje avsnittet intervjuar vi jämställdhetsforskaren Anneli Häyrén som är aktiv vid Uppsala Universitet. Vi diskuterar hållbarhetsfrågor ur ett jämställdhetsperspektiv och vad metoo kampanjen har inneburit. Vilket ledarskap behövs för att vi ska bli mer jämställda? 

Anneli Häyrén – forskare i genusvetenskap vid Uppsala universitet

Få saker väcker så mycket känslor som just amning. När Time magazines framsida i våras pryddes av en ammande treåring orsakade det en läsarstorm. Men vad är det egentligen med amningen som upprör och engagerar? Och måste man verkligen amma när det finns ersättning att ge på flaska? Svenska mödrar rekommenderas helamma i sex månader men de senaste åren har amningen minskat, i dagens Kropp och Själ diskuteras orsaker till den nedåtgående trenden. I början av 1900-talet var amningsfrekvensen låg och därför bildades den fristående organisationen mjölkdroppen. De gav fattiga mödrar ett bidrag för att ha råd att vara hemma från arbetet och amma sina barn. Också rekommendationerna har varierat över tid, på 40-talet var rådet att spädbarnen skulle få bröstmjölk var fjärde timme och dessutom skulle barnet vägas före och efter. Men det är inte alla som vill, eller ens kan amma. När Johanna Stenius blev mamma drabbades hon av en depression som delvis var kopplad till amningen. Efter drygt en månad började hon ge bröstmjölksersättning och det var en lättnad, men reaktionerna från omgivningen var blandade. En sköterska på sjukvårdsupplysningen sa att Johanna "fick vänta sig" att dottern skulle bli förkyld. Gäster i studion är; Mats Reimer, barnläkare, Sofia Swedberg, barnmorska och amningsspecialist och Anneli Häyren Weinstål, genusvetare vid Uppsala universitet.