Podcasts about uppsala universitet

Klimatvetenskap avfärdas från officiellt håll och nu skräms klimatforskare i USA till tystnad. Kerstin Bergentz har svårt att se en framtid i landet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trump-administrationen rullar snabbt tillbaka satsningar på miljö och klimat. Vissa forskare talar till och med om att lämna landet. Vad händer i världens största forskningsnation när myndigheterna uppmanas att avbryta nästan allt som har med klimatförändringen att göra?I Klotet hörs: Lasse Edfast, frilansjournalist, Kerstin Bergentz, doktorand vid Scripps Institution of Oceanography, University of California, Johan Nilsson, forskare vid Jet Propulsion Laboratory, NASA, Leif Andersson, professor i funktionsgenomik, Uppsala Universitet, Bethany Ojalehto Mays, klimataktivist och fd forskare vid Cornell University, Margaret Leinen, rektor vid Scripps Institution of Oceanography, University of California.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

I dagens samtal fokuserar vi på yttrandefrihetens roll i vår demokrati. Avsnittet handlar även om hur hur samtalsklimatet påverkas i det offentliga rummet, både fysiskt och online. Medverkande: Elena Namli, professor i etik Uppsala Universitet, Brit Stackston, författare och mediestrateg, Cecilia Ramqvist, SKR Samtalsledare: Anders Nordh, SKR

I måndags kom A-kursen i svenska språket och nu har det blivit dags för överkursen, det vill säga hela Emmas intervju med David Håkansson som är professor i svenska språket vid Uppsala Universitet och ledamot i Svenska Akademin. David berättar bland annat vad som egentligen menas med rikssvenska, om vi hade kunnat konversera med svenskar under senmedeltiden och vilka som är mest drivande till att språket förändras.Följ oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:En kort film från Gaza har under veckan fått många att stanna till och förskräckas framför telefon- och datorskärmar över hela världen. Det är ett fruktansvärt ögonblick, efter ett israeliskt flyganfall, där den skadade, gråtande pojken Ali vädjar om hjälp. Bara några meter från honom ligger en död manskropp och på taket intill ligger en död flicka i delar. Hör Ekots intervju med Ali – och Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén om hur pojken har blivit en symbol för barns lidande i Gaza.Påven är död – och en ny ska väljas i konklaven. På vilket sätt försöker politiken lägga sig i hans efterträdare? Om det resonerar Cecilia Blomberg, Sveriges Radios korrespondent på plats i Rom och Ulla Gudmundsson, tidigare ambassadör i Vatikanen.Rysslands president Vladimir Putin har skänkt en tavla till USA:s president Donald Trump – föreställandes den senare med blod i ansiktet efter attacken under ett kampanjmöte förra sommaren. Bakom honom New York och en stor amerikansk flagga – och Trump sträcker ena näven i luften. Johanna Melén har intervjuat konstnären Nikas Safronov.Våras det extra mycket för kärlek – just om våren? Godmorgon världens reporter Klara von Gegerfelt jagar kärleken på stan. Och i litteraturen.Krönika av Ulrika Knutson.Panelen med Martin Tunström, Barometern, Susanna Kierkegaard, Aftonbladet och Karina Cubilla, Arbetet.I andra timmen:USA:s president Donald Trump angriper landets universitet, rättsväsendet, oppositionella och medier. Är USA längre en demokrati? Dag Blanck, professor i Nordamerika studier vid Uppsala Universitet och Michael Wahmam, docent i Statsvetenskap vid Michigan State university.På Madagaskar är närmare 40 procent av barnen under fem år kroniskt undernärda. Det är ett av världens fattigaste länder, men på hela den afrikanska kontinenten ökar förekomsten av hunger. I världen idag finns fler än 700 miljoner undernärda människor, vilket är runt 9 procent av världens befolkning. Reportage av Sara Heyman.Satiren kommer tillbaka till Godmorgon världen. Vad kan vi vänta oss? Hör Fritte Fritzon, en av skaparna bakom ”Radioskugga” som har premiär den 4 maj.Med bara dagar kvar till Valborgsmässoafton övas det friskt på körsång runt om i landet, som ska hälsa våren välkommen. Och enligt traditionen är det främst manskörer som har detta uppdrag. Men hur går det egentligen för manskörerna? Reportage av Tomas Hedman.Jonas Gardells film Pensionat Oscar sätts upp på Stadsteatern. Intervju med regissören Jakob Höglund om verkets betydelse för att komma ut som homosexuell – och hur fenomenet har förändrats under de 30 åren som har gått sedan Pensionat Oscar hade premiär.Kåseri av Augustin Erba.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz

Det här är bara utvecklingen, den får vi vika oss för! Så beskriver statsvetaren Evert Vedung den inställning som gjorde att Sverige på kort tid lyckades skapa ett överskott av elektricitet, med ett högt pris för naturen och samerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20220830.Sveriges elhistoria är den om tidig och snabb utbyggnad av olika energislag som kunde producera el till låga priser. Om innovationer, framsynthet och långsiktighet, men också om naturvärden som offrades i moderniseringens namn. Har vi idag något att lära av den historien, när nu elproduktionen i landet behöver öka kraftigt och snabbt, för att vi ska nå klimatmålen och samtidigt ha en ekonomi i tillväxt?I tre program besöker Vetenskapsradion några olika elhistoriska platser i Sverige. I denna första del bland annat Horndal i Dalarna, som var den sydliga slutpunkten för den första kraftledningen mellan norra och södra Sverige, vilken togs i drift 1936. Horndal är än idag en stor knutpunkt för kraftledningar och inte minst därför har Google planer på att bygga ett gigantiskt datacenter där, som kommer att sluka oerhörda mängder el.Vi får också höra historien om hur det spektakulära Stora Sjöfallet i Lappland offrades för vattenkraften.Medverkande: Magnus Carlson, förvaltare Vattenfall; Kerstin Enflo, ekonomhistoriker Lunds Universitet; Lasse Wallbing, kraftverksveteran och aktiv i Porjus arkivkommitté; Lars-Erik Lindström på museet i Krångede; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap på Uppsala Universitet; Börje Forslund, lokalhistoriker från Avesta samt Bengt Söderkvist, boende i Horndal.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

De tillverkar delar av hjärnor och tarmar, så kallade organoider. På små chip simuleras en miljö liknande mänsklig vävnad. Hur långt kan man gå? Och går det att sätta ihop odlade organ till en hel människa – kan vi bygga en Frankenstein?Medverkande: Anna Falk, Professor i neurala stamceller vid Lunds universitet samt forskare vid Karolinska Institutet, Maria Tenje, Professor i Mikrosystemteknik vid Uppsala universitet, Mikael Sellin, Professor i Molekylär Medicin vid Uppsala Universitet, och Maria Gunther, vetenskapsredaktör på Dagens Nyheter.Programledare: Sofie Pehrsson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I december 2010 tände den tunisiske frukthandlaren Mohammed Bouazizi eld på sig själv i protest mot myndigheternas trakasserier. Kort därefter dog han av sina skador. Bouazizis död blev startskottet på en våg av massiva protester i Tunisien, en resning som på bara några veckor tvingade presidenten i landsflykt. Upprorets svallvågor spred sig snart till Egypten, Marocko, Algeriet, Libyen, Jordanien, Bahrain, Syrien och Jemen. I Egypten och Libyen tvingades decennielånga diktaturer på fall. I Syrien övergick protesterna till inbördeskrig som slutade först i december 2024 med Assadregimens fall. I andra länder ebbade protesterna ut efter en kort tid. Händelserna kom att kallas för "den arabiska våren". Men hur kommer det sig att allt detta hände just där och då? Hur ska man förstå förhistorien till och efterverkningarna av händelserna? Och vad har hänt i regionen sedan dess? Idéhistorikern Mohammad Fazlhashemi gästar Bildningspodden. Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala Universitet. Han är författare till ett flertal böcker, bland annat "Den arabiska våren. Folkets uppror i Mellanöstern och Nordafrika" (Historiska media, 2013). Samtalsledare: Ruhi Tyson Klippning: Lars in de Betou Producent: Magnus Bremmer

AHar du vaknat! har du vaknat! kom igen nu! vakna! ligg kvar i sängen nån timme, lägg en , sen ta en nap!!! sen ska du gamla nån timme!! efter det kan det vara bra att ta det lugnt ett tag, ta en nap. lyssna på allanpodden nu! där poddar finns ansvarig utgivare Allan PoddénSamarbete med Allan AB, Northvolt, Uppsala Universitet och Sveriges Lantkuks Universitet

Welcome Back to TBOTA!Nils-Hennes Stear is an assistant professor in philosophy, at Uppsala Universitet. His work mostly focuses on questions about ethical and aesthetic values in artworks, the imagination, and other broadly aesthetic activities. He completed completed his PhD at Michigan.Discussed: Zelenskyy, European armies, NATO, London tourism, beers for the blind, jogging nude, sauna rules, stories from The Passenger, the difference between novels and plays and the challenges of adaptation, fighting with wild boars and dogsSupport this show:Become a patron and help me make this show. Bonus episodes every week: >> ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Robert Neumark Jones | creating podcasts and extra content | Patreon⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Buy me a coffee ☕⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://paypal.me/robertneumark⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Or support me through other ways:⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Bliss of the Abyss⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Give us a rating & review:⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Write a review for Bliss of the Abyss ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Like and follow us on ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ or ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagram⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠My Webpage:⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Robert Neumark Jones | Actor | Voice Artist (robertnj.com)⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠© Robert Neumark Jones

Varmt välkommen tillbaka till Idrott-och ledarskapspodden. Det har blivit dags för årets första gäst och jag är otroligt glad och hedrad att det är själva grundaren till Mental träning i Sverige; nämligen Fil.Dr Lars-Eric Uneståhl. Lars-Eric lade grunden för denna träning redan på 60-talet. Han blev då Fil.Dr. (filosofie doktor) i psykologi vid Uppsala Universitet och hans doktorsavhandling fokuserade på områden relaterade till just mental träning och tillämpad psykologi, vilket lade grunden för hans livslånga arbete inom mental träning. Sedan starten på 60-talet har Lars-Eric blivit en internationellt erkänd expert och förgrundsfigur. Han har arbetat med allt från elitidrottare och ledare till företag och skolor i Sverige och över hela världen, och hans arbete har hjälpt otaliga människor att prestera bättre, må bättre och nå sin fulla potential. Vid 85 års ålder (Lars-Eric's biologiska ålder är 37 år (!) som du kommer höra mer om i avsnittet) fortsätter Lars-Eric att inspirera och sprida kunskap om mental träning, och i det här avsnittet får du höra om allt från hur mental träning har utvecklats genom åren, till hur vi kan använda den för att hantera dagens utmaningar och bygga ett starkt och hållbart mentalt välmående. Du får lära dig varför det är så viktigt att ha en låg grundspänning, hur mental träning gör dig yngre, hur du uppnår Flow och vad det Mentala rummet är. Du får även höra hur målbilden och din självbild hänger ihop, och hur du gör för att kunna ha en tydlig riktning och mål och samtidigt vara i nuet och njuta av resan och mycket, mycket mer. Tips för att få ut det mesta av avsnittet! Det här avsnittet är ett långt avsnitt och jag uppmuntrar dig att lyssna en stund, stänga av, göra lite anteckningar, reflektera och sedan fortsätta lyssna, kanske några timmar senare, eller till och med nästa dag. Låt kunskapen du får få sjunka in och njut av det du får lära dig. I en artikel från Harvard Business Review från den 22 januari uppmuntras vi människor att ”Slow Down”, Sakta Ned, och det kommer att bli ett stort och viktigt tema för oss människor framöver. Så, kanske kan det här avsnittet bli en start för dig att ha tålamod, sakta ned och påminna dig om vikten av att reflektera och låta kunskap sjunka in sakta, men säkert:-). Mer om Lars-Eric kan du läsa på www.unestahl.com och om du har frågor om Mind School som han nämner på slutet så kan du maila honom på lars-eric@unestahl.com. Trevlig lyssning! Tack till Daily Sports som sponsrar även denna säsong och gör det möjligt för podden att produceras. Du kan läsa mer om dem och deras högkvalitativa kläder på www.dailysports.se och du som lyssnar får 15 % rabatt när du handlar. Använd då koden JENNY15. Tack till Daily och jag påminner dig också om att handla med måtta och det du behöver. Vill du veta mer om vad som händer i Jenny's verksamhet så går du in på www.jennyhagman.com och följ henne gärna på instagram @jenny_hagman Tack för att du lyssnar och vi ses igen i nästa avsnitt då Jenny går igenom kapitel 2 ur hennes nya bok ”Whole in one - din resa till inre lugn, mental styrka och frihet”. Du beställer boken på Adlibris på följande länk: Beställ Jennys bok Whole in one här. Ljudfiler inkl det mentala rummet ingår! https://www.adlibris.com/se/bok/whole-in-one-din-resa-till-inre-lugn-mental-styrka-och-frihet-9789198819120 Tack för att du lyssnar och ta hand om dig och varandra! Kram från Jenny och Team Train For Balance

Tidsresor kommer att ske. Det tror båda fysikprofessorerna Ulf Danielsson och Ingemar Bengtsson. Och de är ense om hur det kommer att gå till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Res riktigt fort - nära ljusets hastighet. Eller kom riktigt nära ett svart hål. Eller hitta ett maskhål, en genväg i rumtiden. Det är tre möjliga sätt att färdas genom tiden i annan hastighet än den vanliga, en sekund per sekund.De bästa chanserna hittar man genom Albert Einsteins relativitetsteorier. Och åtminstone en av dem kommer att bli också tekniskt möjlig och faktiskt användas av människor, tror både Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet, och Ingemar Bengtsson, professor i fysik vid Stockholms universitet.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Fluent Fiction - Swedish: Unburying Perfection: Finding Strength in Friendship Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2025-01-13-08-38-20-sv Story Transcript:Sv: Snön föll tyst och stadigt på Uppsala Universitet, täckande marken som ett mjukt vitt täcke.En: The snow fell quietly and steadily on Uppsala Universitet, covering the ground like a soft white blanket.Sv: Inne i studenthemmet, kändes det annorlunda.En: Inside the student dormitory, it felt different.Sv: Rum 204 var fyllt av pappershögar och kursböcker.En: Room 204 was filled with stacks of papers and textbooks.Sv: Skrivbordet var belamrat med kaffe-koppar och Astrids dator flimrade med skärmljuset.En: The desk was cluttered with coffee cups, and Astrid's computer flickered with screen light.Sv: Astrid satt vid skrivbordet, fokuserad på sina anteckningar.En: Astrid sat at the desk, focused on her notes.Sv: Examen var bara en vecka bort, och hon kände sig överväldigad.En: The exam was only a week away, and she felt overwhelmed.Sv: Allt hon kunde tänka på var att behålla sitt stipendium.En: All she could think about was keeping her scholarship.Sv: Hon hade alltid haft höga krav på sig själv och denna terminen var inget undantag.En: She had always had high expectations for herself, and this semester was no exception.Sv: "Dags för en paus," ropade Lars från dörröppningen.En: "Time for a break," Lars called from the doorway.Sv: Han släntrade in med ett leende, hans karaktäristiska sorglöshet nästan lika konstant som vinterkylan utanför.En: He strolled in with a smile, his characteristic carefree attitude almost as constant as the winter cold outside.Sv: Astrid himlade med ögonen.En: Astrid rolled her eyes.Sv: "Jag kan inte," svarade hon, lät mer irriterad än hon menade.En: "I can't," she replied, sounding more irritated than she intended.Sv: "Jag måste studera."En: "I have to study."Sv: Ingrid, som satt på sängen med sina egna böcker, såg upp från sitt skrivande.En: Ingrid, who was sitting on the bed with her own books, looked up from her writing.Sv: "Kom igen, Astrid," sa hon vänligt.En: "Come on, Astrid," she said kindly.Sv: "Vi kan alla studera tillsammans.En: "We can all study together.Sv: Det kan vara både produktivt och roligt."En: It can be both productive and fun."Sv: Men Astrid skakade på huvudet.En: But Astrid shook her head.Sv: "Jag klarar mig bättre ensam."En: "I do better on my own."Sv: De andra bytte en orolig blick.En: The others exchanged a concerned glance.Sv: De visste att Astrid alltid försökte göra allt perfekt.En: They knew that Astrid always tried to do everything perfectly.Sv: Ingrid suckade lätt och fortsatte läsa, men Lars satte sig på golvet med en suck och började spela plockepinn med sina pennor.En: Ingrid sighed quietly and continued reading, but Lars sat down on the floor with a sigh and started playing pick-up sticks with his pens.Sv: Dagarna passerade och Astrid isolerade sig mer och mer.En: Days passed, and Astrid isolated herself more and more.Sv: Hon lämnade nästan aldrig sitt skrivbord.En: She almost never left her desk.Sv: Pressen på henne blev bara större.En: The pressure on her just grew.Sv: En kväll tappade hon det.En: One evening, she lost it.Sv: Utsliten av snöstormen utanför och stormen inuti henne, föll hon ihop på golvet i tårar.En: Worn out by the snowstorm outside and the storm inside her, she collapsed on the floor in tears.Sv: Lars och Ingrid hittade henne så, och utan att tveka satt de sig vid hennes sida.En: Lars and Ingrid found her that way, and without hesitation, they sat down by her side.Sv: "Du behöver inte göra det här ensam," sa Ingrid mjukt, och kramade Astrid.En: "You don't have to do this alone," Ingrid said softly, hugging Astrid.Sv: Lars tillade, "Vi är här för dig.En: Lars added, "We're here for you.Sv: Vi kan plugga tillsammans.En: We can study together.Sv: Det behöver inte vara perfekt."En: It doesn't have to be perfect."Sv: Astrid torkade sina tårar.En: Astrid wiped her tears.Sv: För första gången på länge kände hon lättnad.En: For the first time in a long time, she felt relief.Sv: "Jag är ledsen," sa hon mellan snörvlingar.En: "I'm sorry," she said between sniffles.Sv: "Jag ville bara bevisa att jag klarar det."En: "I just wanted to prove that I can do it."Sv: Ingrid log varmt.En: Ingrid smiled warmly.Sv: "Det finns inget fel med att be om hjälp."En: "There's nothing wrong with asking for help."Sv: Den kvällen satte sig de tre vännerna ned för att studera tillsammans, omgiven av doften av varm choklad och skratt.En: That evening, the three friends sat down to study together, surrounded by the scent of hot chocolate and laughter.Sv: De löste svåra frågor och delade sina anteckningar.En: They solved difficult problems and shared their notes.Sv: Astrids hjärta blev lättare.En: Astrid's heart felt lighter.Sv: Hon förstod nu att perfektion inte krävde ensamhet.En: She now understood that perfection didn't require solitude.Sv: När horisonten ljusnade nästa morgon, insåg Astrid att hon funnit något värdefullt: styrkan i vänskap och att man tillsammans kan bära tungt.En: When the horizon brightened the next morning, Astrid realized she had found something valuable: the strength of friendship and that together one can bear heavy loads.Sv: Hon kände sig redo för sina slutprov med ett lugn som hon inte känt på länge.En: She felt ready for her finals with a calm she hadn't felt in a long time.Sv: Snön fortsatte att falla utanför, men inuti var inte Astrid längre ensam.En: The snow continued to fall outside, but inside, Astrid was no longer alone. Vocabulary Words:blanket: täckecluttered: belamratflickered: flimradeoverwhelmed: överväldigadexpectations: förväntningardoorway: dörröppningencarefree: sorglöshetglance: blickisolated: isoleradepressure: pressencollapsed: föll ihophesitation: tvekatears: tårarsniffles: snörvlingarsolitude: ensamhethorizon: horisontenwhispered: viskadestrength: styrkanbear: bärastorm: stormstacks: pappershögarstroll: släntradeproductive: produktivtperfectly: perfektexchange: bytteconcerned: oroligvaluable: värdefulltwarmly: varmtrealized: insågcalm: lugn

Carin är 23 år när hon ensam sätter sig på tåget för att, som den första svenskan, åka till Polen för en abort. Ingen vet utom pojkvännen. Hon bevarar sin hemlighet i 60 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Året är 1964 och ”Carin” studerar vid Uppsala Universitet. Hon har lovat både sin mamma och sig själv att hon ska utbilda sig och skaffa sig ett yrke.Ofrivilligt gravid”Carin” träffar en ung student från Tyskland och de blir förälskade. Planerar en framtid med giftermål och barn. Men båda vill bli klara med studierna och ta examen först. Trots att de skyddar sig blir ”Carin” gravid.Abortresa till PolenI Sverige är det tillåtet att göra abort om mamman eller barnet är sjukt så ”Carin” får ett nej. Att göra en illegal abort är uteslutet för henne. Genom vänner får ”Carin” kontakt med en läkare i Polen, där det är fri abort, så att hon kan göra det på laglig väg.Det hon inte har någon aning om är att hennes beslut kommer att leda till en stor rättsaffär i Sverige, där hon riskerar fängelse.I 60 år har ”Carin” bevarat sin hemlighet. Nu berättar hon sin historia, som 82-åring. Men hon vill fortfarande vara anonym.Inläsningar:Carin (som gammal) - Gunilla HallbergCarin (som ung) - Tuva Börgö Dokumentären sändes första gången i P4 Dokumentär och gjordes 2023.Reporter: Lena NordlundProducent: Sofia KottorpSlutmix: Elvira Björnfot

Nu vill allt fler skogsägare bruka markerna utan kalhyggen men hur ska det hyggesfria skogsbruket göras på ett sätt som verkligen gynnar insekter, växter och svampar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången tisdag 29/10-2024.Joachim Strengbom från Sveriges Lantbruksuniversitet och Gustaf Granath från Uppsala Universitet gör försök med olika typer av hyggesfritt skogsbruk, för att se effekten på den biologiska mångfalden. Vi hör också Anders Söderström, skogschef på Uppsala Akademiförvaltning om varför man vill gå över till hyggesfritt skogsbruk.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se

Nu vill allt fler skogsägare bruka markerna utan kalhyggen men hur ska det hyggesfria skogsbruket göras på ett sätt som verkligen gynnar insekter, växter och svampar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Joachim Strengbom från Sveriges Lantbruksuniversitet och Gustaf Granath från Uppsala Universitet gör försök med olika typer av hyggesfritt skogsbruk, för att se effekten på den biologiska mångfalden. Vi hör också Anders Söderström, skogschef på Uppsala Akademiförvaltning om varför man vill gå över till hyggesfritt skogsbruk. Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se

Oktober är inte bara månaden för Rosa Bandet och insamling till förmån för cancerforskning, utan det finns många andra dagar att samla in pengar till. 4 oktober kunde vi tex fira Kanelbullens dag, Djurens dag och World Smile Day. Dagar är helt enkelt ett kraftfullt verktyg för insamling! Därför ringer vi också Paul Ferries inför Giving Tuesday i December. Men det blir inte bara prat om att man kan uppfinna dagar, utan också om att uppfinna sitt eget pris, vilket vi sett flera exempel på i Oktober med Flickapriset (Plan), Brispriset och Childhoodpriset. Det blev också surr om Världens Barn, Musikhjälpen och Uppsala Universitet. Så lyssna på det senaste avsnittet av Insamlingsspan!

Det bör finnas en kvantpartikel som hör till gravitationen. Nu föreslår forskare i Stockholm ett sätt att hitta den. Lyckas man är det ett steg på vägen mot svaret på fysikens största fråga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur ska man få gravitationsteorin att gå ihop med kvantmekaniken? Det har fysikerna länge undrat. Gravitationen är vi bekanta med till vardags och den fungerar bra också när det gäller vad som händer i rymden, medan kvantmekaniken väl beskriver det som händer i partiklarnas lilla lilla värld. Samtidigt beskriver de ju samma verklighet och måste på något sätt gå ihop.Ett första steg på den vägen kan vara att hitta gravitonen, gravitationens kvantpartikel. Men hur ska det gå till? Genom att borsta av en teknik från 1960-talet och samtidigt dra nytta av moderna gravitationsvågsexperiment, föreslår Igor Pikovski och hans medarbetare vid Stockholms universitet.Medverkande: Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik Uppsala Universitet, Igor Pikovski, forskare i fysik vid Stockholms universitet.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Snart 40 år efter kärnkraftsolyckan finns fortfarande en oro hos somliga att äta svamp från den svenska skogen, och därför uppmanas vi nu att skicka in svamp för undersökning. De första resultaten visar på generellt låga halter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är svamptider och ett bra svampår på många håll i landet, men på vissa håll dröjer sig frågan kvar om man törs äta svampen eller om den kan ge strålskador efter Tjernobyl-olyckan, trots att det snart är 40 år sedan. Därför ber nu Strålsäkerhetsmyndigheten allmänheten att skicka in svampar vi plockar för cesiumanalys. Redan nu finns en del resultat, som enligt ansvarige utredaren Pål Andersson stärker myndighetens budskap sedan tidigare: att man kan plocka och äta svamp i normal utsträckning utan att vara orolig. Vi hör hur ojämnt det radioaktiva nedfallet 1986 spreds över olika delar av landet och om varför just svamp tar upp så pass mycket av det. Tjernobylolyckan är bara en av många faktorer som har påverkat svenskarnas inställning till att plocka och äta svamp genom åren. Totalt sett har attityden förändrats fullständigt på runt hundra år. Vi har gått från att vara ett land av svamphatare till att bli svampälskare, berättar etnobiologen Ingvar Svanberg som vi hör ur ett program från 2019.Medverkande: Pål Andersson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten; Ingvar Svanberg, etnobiolog Uppsala Universitet. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Förra hösten gick ett enormt skred på en bergsida på Östra Grönland. Det utlöste en upp till 200 meter hög tsunami. Det som startade händelsekedjan tros ha varit en smältande glaciär vid bergets fot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tsunamin böljade fram och tillbaka i nio dagar, eftersom den kom i resonans med själva fjorden. Ingen var i närheten när naturkrafterna släpptes loss – vilket var tur, för det brukar gå turisttrafik i området.Händelser som denna blir mycket mer sannolika med ett varmare klimat, så nu behöver man tänka om kring säkerheten menar seismologen Björn Lund vid Uppsala Universitet. Han är en av forskarna bakom en studie i Science där händelseförloppet analyserats.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent:Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

Denguefeber, som sprids av myggor, ökar snabbt i varma länder som Honduras. Där bekämpas nu sjukdomen genom att släppa ut fler myggor, infekterade med en harmlös bakterie som förhindrar spridningen av dengue-viruset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Denguefeber är en av de sjukdomar som ökar snabbast i världen, i spåren av klimatförändringarna och snabb urbanisering. Sjukdomen är ofta plågsam och i värsta fall dödlig, och att förhindra spridningen genom att döda myggor har inte varit tillräckligt. Men sedan ett antal år prövas nu metoden att sprida ut myggor som bär på en särskild bakterie, wolbachia, som gör att de inte kan sprida det dengue-orsakande viruset. Vår reporter har besökt Honduras, och börjar på ett ”BB” där myggor föds upp, för att sedan spridas ut med motorcyklar eller i privatpersoners trädgårdar.Programmet är en repris från april 2024. Medverkande: Edgar Boquín, Läkare utan gränser i Honduras; Lisa Klasson, docent molekylär evolution vid Uppsala Universitet.Reporter: Sara HeymanProgramledare, producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Det ökade antalet psykiatriska diagnoser splittrar debatten. Trubbiga diagnosmetoder utan evidens och normalt lidande som förvandlas till sjukdom eller diagnosen som befrielse och vägen till hjälp. Programmet är från december 2022. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Allt fler får diagnoser som adhd och autism parallellt med att diskussionen går het om hur diagnoser påverkar individer och berättar om vårt samhälle. Vanliga livsproblem och en tuff skolmiljö och ett hårdnande arbetsliv blir något som medicinen ska lösa, säger en del. Diagnosen skapar förståelse och kan bidra till ett bättre liv, säger andra. De psykiatriska diagnoserna har också blivit en del av vardagsspråket, där vi alla kan ha en släng av adhd, vara lite ”aspiga”, eller drabbas av PTSD.Vad skulle hända om vi tog bort diagnoserna? Hur skulle det påverka synen på vad som är sjukt och friskt? På vad som är normalt och onormalt? På om problemen ligger hos individen eller hos samhället?Medverkande i samtalet är: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Annika Berg, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet och Johan Bengtsson, ST-läkare i psykiatri och forskare på Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

2023 var ett rekordår för TBE-smitta med ungefär 600 fall i Sverige. Men i själva verket lär betydligt fler ha haft viruset - för ny forskning visar att många har infektionen utan att veta om det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskare vid Uppsala Universitet testade blod från blodgivare i en rad regioner där TBE är vanligt. De kunde då se både hur stor del av befolkningen som har antikroppar från vaccinering, och hur stor del som har antikroppar efter genomgången sjukdom. Betydligt många fler har haft infektionen, än antalet fall i vården visar.Åke Lundkvist, professor i virologi vid Uppsala Universitet är förvånad över att så många har haft en infektion av TBE-virus utan att veta om det. Anna Omazic, forskare vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt SVA, kommer även i år att samla in fästingar allmänheten skickar in genom verktyget Rapportera fästing. I år blir det särskilt fokus på taigafästingen, som finns längs norra Norrlandskusten. Den kan bära på TBE-varianterna siberian och far eastern. De varianterna kan ge värre sjukdom, men har ännu inte hittats i Sverige.Programmet är en repris från februari 2024. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seReporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se

Klagan och dess plats i mun och kyrka, kanske kan man säga att detta är temat när vi möter upp Johanna Rönnlund och pratar om Bibelns klagopsalmer. Johanna Rönnlund är doktorand i den hebreiska bibelns (Gamla testamentets) exegetik vid Uppsala Universitet samt prästkandidat i Svenska Kyrkan. Vi beger oss ut på strövtåg i Psaltaren och utforskar vilka stildrag som poppar upp när man läser den högt. Vi pratar om huruvida vi klagar för lite i kyrkan och om vad folk i Bibeln egentligen klagar på! Dessutom, farfar har blivit smal och Anton tycker att Holger Nilsson har (ett) rätt om EU. --- Gilla oss på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠  Följ oss på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Twitter⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠  Följ oss numera även på ⁠⁠⁠⁠Instagram⁠⁠⁠⁠ Skriv till oss på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠atenochjerusalem@gmail.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠  Stöd oss på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Patreon⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠!

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer och kommentarer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:- Tjugo mil norr om kriget i Gaza beskjuter israeliska styrkor och Hizbollah varandra - men ett större krig har än så länge inte brutit ut. Hör Martin Svenningsen - vår utsände i Istanbul och Kassem Hamadé, Expressen som länge bevakat mellanöstern.'- Det har skett en rad självmord inom de så populära K-pop-branschen. Och det har länge pågått ett samtal om koreanska popartisters mentala ohälsa. Hör reportage från Sydkorea av Viktor Löfgren och Freddi Ramel.- I Frankrike blev EU-valet i början av juni en stor framgång för ytterhögern. Det är skälet till att den franske presidenten Macron har utlyst nytt parlamentsval. Hör reportage av Margareta Svensson.- Krönika av Ulrika Knutson.- Panelen med Karina Cubilla, Arbetet. Fredrik Haage, Smålandsposten och Henrik Jalalian, Dagens ETC.I andra timmen:- Natten mellan torsdag och fredag är det dags för den första debatten i det amerikanska presidentvalet. Debatt i TV mellan president Joe Biden och förre presidenten Donald Trump. Hör Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier, Uppsala Universitet.- I vissa områden kan sommaren innebära att rekryteringen till gängen tar fart. Det har polisen varnat för. Hör reportage av Nathalie Rothschild.- På måndag påbörjas världens största vetenskapliga skogskongress, den arrangeras vart femte år, detta år i Stockholm. Den svenska skogen är ett sorts hjärta ändå - den finns ju nästan överallt - och på ett allemansrättsligt, kollektiv plan tillhör den oss alla. Hör samtal med Lisa Röstlund, jounalist Dagens Nyheter som gjort granskningar om skogen och skrivit boken ”Skogslandet”.- UFO - Unidentified flying object - alltså möjliga flygande utomjordingar. Detta tas på allt större allvar i USA - det är inte längre automatiskt - ett stoff för konspirationsteorier. Hör reportage av Roger Wilson. '- På måndag samlas det indiska parlamentet för första gången sedan valet. Det hindunationalistiska BJP gjorde sitt sämsta parlamentsval på tio år och behöver nu förhandla med andra partier för att behålla regeringsmakten. Hör reportage av Naila Saleem.- Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Peter BjurboTekniker: Behzad Mehrnoosh

Jacob och Wille gästas av forskaren och nutritionisten Fredrik Rosqvist som forskat på hälsoeffekterna från fett i 20 år. Fredrik var också med och tog fram grundmaterialet till de nya näringsrekommendationerna med hjälp av två litteraturgenomgångar där en handlade om hälsoeffekterna från olika fettsyror och den andra om hälsoeffekterna från olika fettrika livsmedel. Det du kommer att slås av i det här avsnittet är hur mycket av det som du får höra här som går emot det material som oftast är som populärast på sociala medier idag. Mättat fett är av allt att döma sämre än andra fetter. Omega-6 har ingen negativ påverkan på inflammation i kroppen och i stort verkar hälsoeffekterna positiva. Och även om omega-3 verkar vara positivt så är inte datan för stora hälsoeffekter så stark som många får det att låta som. Till sist blir det även en diskussion kring sambandet mellan variabilitet av blodsockret och olika hälsoutfall då Fredrik nyligen skrivit en översiktsartikel kring det tillsammans med andra forskare från Uppsala Universitet. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om trädgårdsarbete och fotbollsskola hos konkurrenterna (00:07:11) Veckans gäst Fredrik Rosqvist, PhD (00:08:07) En forskarkarriär dedikterad till fetter och olika fettsyrors påverkan på vår hälsa (00:10:52) Hur det var att forska på fett när LCHF var som störst (00:14:29) Fredriks första studier på hur olika fetter påverkar fett i levern (00:17:49) Vad skiljer olika fettsyror åt och varför spelar det roll? (00:23:37) Mättat fett påverkar inlagringen av fett betydligt mer än andra fetter (00:25:33) En märklig studie enligt Ann Fernholm (00:28:19) Blir man fetare av kalorierna från mättat fett? (00:30:34) Resultatet på fett i levern har replikerats flera gånger (00:32:50) Vidare forskning där Fredrik fick lära sig betydligt mer kring olika metoder att mäta metabolismen (00:36:02) Hur man använder sig av olika isotoper för att mäta inlagring och nybildning av ämnen (00:41:52) Du kan använda fettväv om biomarkör för vilka fetter människor äter, ibland (00:46:20) Ny observationsstudie som visar ungefär samma resultat som de kortsiktiga interventionerna (00:51:28) Mättat fett verkar sämre än socker när det gäller inlagring av fett i levern (00:52:30) Framtagandet av bakgrundsmaterial till de nya nordiska näringsrekommendationerna (00:53:53) MCT fett och deras kända effekter (00:57:55) Hur påverkar omega-3 och omega-6 olika hälsomarkörer? (01:04:04) Nästan allt som blir populärt på sociala medier kring fetter idag går rakt emot dagens konsensus (01:09:21) Ny litteraturöversikt på kontinuerliga blodsockermätare och blodsockervariation (01:15:17) Det är väldigt svårt att veta vad som orsakar vad (01:22:00) Det är ett stort problem i att alla mäter variabilitet i blodsocker på olika vis

Today, you'll learn about a new class of antibiotics that kills drug-resistant bugs, a water pollution test that can tell scientists where the pollution came from, and spiders that collaborate. New Antibiotics “New antibiotic class effective against multidrug-resistant bacteria.” Uppsala Universitet. 2024. “10 reasons YOU should be worried about antibiotic resistance.” by Diane Ashiru-Oredope. 2014. “What You Need to Know About a Klebsiella pneumoniae Infection.” by Kirsten Nunez. 2022. “Antibiotic class with potent in vivo activity targeting lipopolysaccharide synthesis in Gram-negative bacteria.” by Douglas L. Huseby, et al. 2024. H2O Pollution Test “New approach to monitoring freshwater quality can identify sources of pollution, and predict their effects.” University of Cambridge. 2024. “7 Effects Of Water Pollution.” AtlasScientific. 2023. “Chemodiversity in freshwater health.” by Andrew J. Tanentzap & Jeremy A. Fonvielle. 2024. Cooperative Camouflage “In a first, these crab spiders appear to collaborate, creating camouflage.” by Saugat Bolakhe. 2024. “Crab Spider.” A-Z Animals. N.d. “Male and female crab spiders ‘cooperate' to mimic a flower.” by Shi-Mao Wu & Jiang-Yun Gao. 2024. Follow Curiosity Daily on your favorite podcast app to get smarter with Calli and Nate — for free! Still curious? Get exclusive science shows, nature documentaries, and more real-life entertainment on discovery+! Go to https://discoveryplus.com/curiosity to start your 7-day free trial. discovery+ is currently only available for US subscribers. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

4 juni. Textsamlingen ”Människan under renovering” innehåller både publicerat och opublicerat material från Lena Andersson. Med Mattias Svensson diskuterar hon ämnen från boken och varför Uppsala Universitet inte ville publicera hennes kritiska genomgång av tillståndet i akademin.

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2022, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Camilla Vinberg är sjukhuspräst på Karolinska Universitetssjukhuset, där hon arbetat sedan 2020. I sitt arbete är hon van vid nära samtal om livet, döden och ångest vid livets slutskede. Hon har även tidigare pratat om psykedelika som alternativt läkemedel efter att ha medverkat i ett panelsamtal om filmen ”Dosed 2” som handlar om en cancerpatient som testar psykedeliska substanser.Ulf Bremberg är är doktor i organisk kemi vid Uppsala Universitet och har 20 års erfarenhet av läkemedelsutveckling. Han var tidigare VD för Osmond Labs som bland annat drev ett forskningsprojekt på palliativ vård med hjälp av psykedelika. Osmond Labs heter numera HumanKind Labs som bland annat strävar efter en läkemedelsindustri med mer transparens och öppna data. Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har vi en nionde planet i vårt solsystem, även utan Pluto? Kanske kan det snart slås fast att det är så, för nu lägger forskare fram nya belägg för den så kallade planet nio. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Ulrike Heiter, docent i astronomi vid Uppsala Universitet och Alexis Brandeker, docent i astronomi vid Stockholms universitet. Ljudtekniker: Nisse LundinProducent och reporter: Blenda Setterwall Klingert blenda.klingert@sverigesradio.seProgramledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

Denguefeber, som sprids av myggor, ökar snabbt i varma länder som Honduras. Där bekämpas nu sjukdomen genom att släppa ut fler myggor, infekterade med en harmlös bakterie som förhindrar spridningen av dengue-viruset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Denguefeber är en av de sjukdomar som ökar snabbast i världen, i spåren av klimatförändringarna och snabb urbanisering. Sjukdomen är ofta plågsam och i värsta fall dödlig, och att förhindra spridningen genom att döda myggor har inte varit tillräckligt. Men sedan ett antal år prövas nu metoden att sprida ut myggor som bär på en särskild bakterie, wolbachia, som gör att de inte kan sprida det dengue-orsakande viruset. Vår reporter har besökt Honduras, och börjar på ett ”BB” där myggor föds upp, för att sedan spridas ut med motorcyklar eller i privatpersoners trädgårdar.Medverkande: Edgar Boquín, Läkare utan gränser i Honduras; Lisa Klasson, docent molekylär evolution vid Uppsala Universitet.Reporter: Sara HeymanProgramledare, producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Om barnens villkor i Gazakriget. Gäster: Lisa Hultman, professor i freds och konfliktkunskap vid Uppsala Universitet och Sofia Bidö, psykolog verksam hos Rädda Barnen.I Kiruna säger kommunen nej till ny gruva. Varför?Reportage från Göteborg där en diskussion om minnestavlor blossat upp. Det handlar om minnet av de svenska sjömän som dog under andra världskriget. Men vem ska ta hand om tavlorna? Följ med till källaren där de nu ligger.Krönika av David Thurfjell.Panelen med Mattias Svensson, SvD, Zina Al-Dewany, Aftonbladet, Kajsa Kettil, Borås Tidning.I andra timmen:Miljöpartiet får nytt språkrör: Amanda Lind. Men hos Miljöpartiet delas ledarskapet mellan två. Så hur fungerar ett lyckat samarbete mellan två språkrör?Politisk turbulens i Spanien. Premiärminister Sanchez har tagit ”timeout” men ger besked om framtiden på måndag.Anti-israeliska protester sprider sig globalt. Hör reflektion av korrespondent Cecilia Uddén.Om AI-manipulerade filmer och ljud, s.k. deepfakes. Hur används det här runt om i världen nu under detta ”supervalår”?Reportage från Costa Rica där traditioner från naturmedicinen bland ursprungsbefolkningen väcker större intresse.Kåseri Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauTekniker: Linus SjöholmProducent: Cecilia Tengmark

Ryssland och Kazakstan, delar av Kina, och så Burundi och Kenya i Östafrika drabbas alla just nu av extrema översvämningar och för en dryg vecka sedan var det ökenstaden Dubai som dränktes i extrema skyfall. Hur stark är kopplingen till klimatförändringarna i dom här fallen, hur kan man veta det och vad spelar det för roll? Veckans program handlar om det och den så kallade attributionsforskningen som vill förstå vad som ligger bakom extremvädren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Gabriele Messori, professor i meterologi vid Uppsala Universitet och Marie-Louise Kristola, programledare för Vetenskapsradions miljöprogram Klotet och tidigare klimatkorrespondent för Sveriges Radio. Ljudtekniker: David HellgrenProducent och reporter: Blenda Setterwall Klingert blenda.klingert@sverigesradio.seProgramledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

När våra föregångare gick från att vara jägare och samlare till att bli bofasta jordbrukare det kan vara den största förändringen av våra livsvillkor någonsin. I Skandinavien gick den här förvandlingen väldigt fort, och jordbrukarbefolkningarna kom invandrande i två vågor där de till stor del ersatte den tidigare befolkningen, enligt en ny studie. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jordbruket innebar möjlighet att trygga en stabil matförsörjning och kunde i förlängningen frigöra tid för att syssla även med annat. Och hur det gick till när det etablerades i våra trakter beskrivs nu i en stor dna-kartläggning som forskare i Danmark och Sverige har gjort och som nyligen publicerades i tidskriften Nature. Bilden som framkommer är att det gick fort och skedde i samband med att befolkningen till stor del byttes ut, i två omgångar. Kanske gick det hela också våldsamt till. Vissa rubriker har handlat om att de invandrande jordbrukarna ”slaktade” och ”utrotade” de tidigare invånarna, men sådant kan en genetisk studie inte visa, även om det anas i bakgrunden.Genom studien och programmet får vi veta en del om de olika folkgrupperna, varifrån de kom och hur de levde sina liv, och vilka spår de lämnat i dagens skandinaviska befolkning.Vi hör också om hur denna förändring kan avläsas i historiskt pollen på sjöbottnar.Medverkande: Anne-Brigitte Nielsen, paleoekolog vid Lunds Universitet och medförfattare i studien; Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala Universitet.Programledare: Lena NordlundReporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Det här är historien om hur det gick till när demonstranter för klimatet plötsligt riskerade fängelse enligt sabotagelagen trots Sveriges yttrandefrihet och demonstrationsfrihet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikt går igenom domar mot klimataktivister som deltagit i demonstrationer som hindrat trafiken. Hur kom det sig att åklagare började använda sig av sabotagebrottet i sina åtal? Och vad får det för konsekvenser?Medverkande: Klimataktivister som demonstrerat i Stockholm på olika platser, Anna-Sara Lind, professor i offentlig rätt vid Uppsala Universitet, Linus Gardell, advokat åt flera av de personer som åtalats för sabotage sedan 2022, Tobias Andersson, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, Tobias Kudrén, senior åklagare på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum.Programledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seReporter: Lotten Collinlotten.collin@sr.seProducent: Fernando Arias och Lotten CollinTekniker: Fabian Begnert

Hur är det att vara gravid eller nybliven förälder med en NPF-diagnos? Behöver man anpassa graviditetskontroller eller rutiner vid födseln? Kan den gravida fortsätta ta ADHD-medicin? Vilket stöd kan behövas under graviditet och tidig föräldratid? Vad menas med ett NPF-anpassat bemötande i vården?För många med NPF-diagnos kan det finnas en oro inför och under graviditet och därefter en föräldrastress. Hur kommer jag att bli bemött av vården? Kommer de att förstå och stötta mig på det sätt som jag behöver? Hur ska jag klara av att vara förälder till ett lite barn?Det här är frågor som vi på Babyzpodcast ofta möter i mödravården, på förlossningen och på BB, och inte minst får frågor om på Instagram.Vi är därför oerhört glada att gästas av Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, docent vid Uppsala Universitet och flitig författare och debattör. Lyssna när Lotta delar med sig av sin enorma erfarenhet och kunskap och berättar om sitt nya projekt - Letterlife! Veckans avsnitt sponsras av MAM , Nordic Birth & NATURAL CYCLES Och du, med koden:BABYZ får du nu möjlighet att testa appen gratis i 7 dagar! Kika in på NATURAL CYCLESTips: Lyssna även till vår systerpodd - AMNINGSPODDEN Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Årets de, dem och dom-debatt har stora likheter med en stavningsdebatt från 1900-talets början. Följ med ner i Sveriges Radios arkiv och hör de livligaste språkdebatterna från förra århundradet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Argumenten i dåtidens språkdebatter liknar de som hörs i dagens diskussioner om det svenska språket.”De som verkligen lärt sig stava känner sig så oerhört förolämpade av att man vill ändra något på deras vanor som de tror representerar den verkliga kulturen. Särskilt gäller det här äldre folk. Men stavningsreformer görs inte för de äldres skull utan för det växande släktets. Generationsegoismen är det egentligen skälet mot reformer och framåtskridande.”Så argumenterade Carl Cederblad, lärare, född 1886, i en debatt om en stavningsreform 1943.Språkdebatter från förr som hörs i SpråketEtt förslag om att stava sje-ljudet med bokstaven z från 1943Debattörer: Erik Noreen, född 1890, professor i språkhistoria vid Uppsala Universitet.Carl Cederblad, född 1886, lärare och förgrundsgestalt inom svenskt folkbildningsarbete.Erik Wellander, född 1884, professor i tyska och författare till ”Riktig svenska”Pluralformer av verb skulle inte längre användas i skriftspråket i riksdagens protokoll från 1952Kommenteras av Erik Wellander.Råd till riksdagsledamöter om att skriva enklare och tydligare från 1965.Debattörer:Georg Ericsson, född 1921, hovrättsråd.Allan Hernelius, född 1886, chefredaktör, jurist och moderat politiker.Bertil Molde, född 1919, chef för dåvarande Institutet för svensk språkvård.Dagens Nyheter skippar frökentiteln och kallar istället alla kvinnor för fru, från 1965Debattörer:Olof Lagercrantz, född 1911, chefredaktör för Dagens Nyheter.Bertil Molde, född 1919, chef för dåvarande Institutet för svensk språkvård.Gösta Bergman, född 1894, språkvetare och professor.Mer om språkdebatter från förrLäs! Artikel Det nordiska rättstavningsmötet 1869 och hundra års svensk rättstavning av Carl Ivar Ståhle från tidskriften Sprog i Norden från 1970Språkvetare Henrik Rosenkvist, född 1965, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper, född 1983.

Kritiken kring internationell adoption har växt i takt med nya uppgifter i statliga utredningar och media. Går det att ge tillbaka ett liv? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I länder som Chile och Sydkorea har föräldrar fått sina barn stulna och de togs sedan emot av ovetande adoptivföräldrar här i Sverige. Nu utreds vilken roll svenska domstolar, myndigheter och frivilligorganisationer hade i den här historien. Det är oklart hur många av de internationella adoptionerna som skedde på felaktig grund, men flera svenska fall utreds nu.Samtidigt kämpar de adopterade mot klockan i jakten på sina biologiska familjer.-Men det är bråttom, våra föräldrar dör, dagligen. Det här måste hända, nu, nu, nu, säger Anna Bohrn som misstänker att hon fått sin identitet tvättad.Anna letar efter sin egen dödsattestHon är ett av de över 2000 barn som kom till Sverige från Chile på 1970-talet. Berättelsen hon fått med sig via adoptionsförmedlaren var att hon hittats övergiven på en gata. Men idag vet hon att det troligen inte stämmer. Att hon istället är en av alla dom som fått ett nytt personnummer och ett nytt, svenskt namn, utan att man gett hennes anhöriga en chans att veta att hon lever.Idag jobbar Anna Bohrn frivilligt för organisationen Chileadoptioner.se som hjälper personer som adopterats till Sverige att söka sitt förflutna i Chile. Där pågår sedan en tid en brottsutredning kring de adoptioner som genomfördes under militärdiktaturen.Juana Maria trodde att hennes flickor var dödaJuana Maria är ung och ensamstående när hon 1975 får tvillingflickor. Döttrarna försvinner från ett sjukhus där de får vård. Ett helt liv letar Juana Maria efter sina barn. Samtidigt, på andra sidan Atlanten, letar två tvillingar här i Sverige sin biologiska mamma. Men hur ska de kunna kommunicera när de levt ett helt liv ifrån varandra?I programmet hör vi även Kerstin Dedung och Anna Taxell på Adoptionscentrum. Vi pratar med Anna Singer, professor i civilrätt vid Uppsala Universitet som håller i den pågående svenska statliga utredningen kring de internationella adoptionerna och Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönwall. Programledare: Fernando Ariasfernando.arias@sverigesradio.seProducent: Simon Mosersimon.moser@sverigesradio.seReporter: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sverigesradio.seReporter: Ivan Garciaivan.garcia@sverigesradio.seTekniker: Jakob Lalér

Carin är 23 år när hon ensam sätter sig på tåget för att, som den första svenskan, åka till Polen för en abort. Ingen vet utom pojkvännen. Hon bevarar sin hemlighet i 60 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Året är 1964 och ”Carin” studerar vid Uppsala Universitet. Hon har lovat både sin mamma och sig själv att hon ska utbilda sig och skaffa sig ett yrke.Ofrivilligt gravid”Carin” träffar en ung student från Tyskland och de blir förälskade. Planerar en framtid med giftermål och barn. Men båda vill bli klara med studierna och ta examen först. Trots att de skyddar sig blir ”Carin” gravid.Abortresa till PolenI Sverige är det tillåtet att göra abort om mamman eller barnet är sjukt så ”Carin” får ett nej. Att göra en illegal abort är uteslutet för henne. Genom vänner får ”Carin” kontakt med en läkare i Polen, där det är fri abort, så att hon kan göra det på laglig väg.Det hon inte har någon aning om är att hennes beslut kommer att leda till en stor rättsaffär i Sverige, där hon riskerar fängelse.I 60 år har ”Carin” bevarat sin hemlighet. Nu berättar hon sin historia, som 82-åring. Men hon vill fortfarande vara anonym.Inläsningar:Carin (som gammal) - Gunilla HallbergCarin (som ung) - Tuva Börgö Dokumentären gjordes 2023.Reporter: Lena NordlundProducent: Sofia KottorpSlutmix: Elvira Björnfot

Del 4. Vid förra sekelskiftet var elbilar vanligare än bilar med förbränningsmotor. I många städer var det just elbilar som ersatte hästdroskorna och särskilt som taxibilar var de populära. Sedan kom T-forden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Och om Henry Ford hade valt att satsa på de elmotorer som han faktiskt experimenterade med, ja då hade kanske förbränningsmotorn blivit en kuriös sak från förra sekelskiftet som vi nu fick gå till museer för att påminna oss om.Mike Ward på transportmuseet i Alford i Skottland och många andra menar nämligen att just T-forden, världens första masstillverkade bil, avgjorde saken till bensinmotorernas fördel. Därför kom 1900-talets frihetssymbol nummer ett, personbilen, att lukta bensin och diesel. Men är det hela sanningen, och varför blev det som det blev?Programmet är en repris från 26/10 2021.Medverkande: Mike Ward, fd curator på transportmuseet i Alford i Skottland; Alex Kemp, professor i petroleumekonomi, Aberdeen; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet, och Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent Peter Normarkpeter.normark@sr.se

Del 3. Att gå till jobbet, passa tider, resa och att ha fritid är nytt för människan på 1800-talet. Det var fossila bränslen som födde hela denna nya livsstil. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den industriella revolutionen och utvecklingen av järnvägar och ångfartyg på 1800-talet satte fart på de fossila utsläppen från kolet som eldades, men bidrog också till att ställa om hela samhället, med lönearbete och massproduktion på fabriker och helt ny pålitlighet för transporter som blev oberoende av vädret och nu kunde börja följa tidtabeller. Mycket av detta har levt kvar in i vår tid och bidrar till att det nu är svårt att ställa om. Dessutom finns all den koldioxid som släpptes ut under 1800-talet kvar i atmosfären. Men var det en oundviklig utveckling eller hade det kunnat gå annorlunda?- Den tidens människor valde inte att hamna här i smogen lika lite som vi har valt att leva under klimatkrisen, säger Sarah Baines på The Science and Industry Museum i Manchester. Men, säger hon, det är viktigt att inte se en utveckling som oundviklig, allt handlar om ett antal beslut som människor och samhällen fattar, och framför allt så har vi idag möjligheten att tänka annorlunda och fatta bra beslut för vår framtid utifrån den kunskap vi har, menar hon.Det här är tredje delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen".Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet och Sarah Baines, curator of engineering, The Science and Industry Museum, Manchester.Programmet är en repris från 25/10 2021.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

Del 2. Det är världens första riktiga energikris med galopperande vedpriser som får européerna och särskilt britterna att börja gräva upp fossilt kol i stor skala. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det nya bränslet eldar på övergången från medeltid till tidigmodern tid, när Storbritannien seglar upp som det kommande stora imperiet. Samtidigt tas de första stegen in i industrialismen, där kolet blir avgörande för att de allra första industristäderna ska växa fram i nordvästra England.Det var en revolution i sig när denna ”sammanpressade superved” från underjorden befriade människor från det tidskrävande arbetet att ständigt samla ved, och ytterligare en revolution när de svarta stenliknande klumparna, istället för människors och djurs kroppsstyrka, kunde få maskiner att röra sig. Och så småningom kunde fossilt bränsle också inleda en tredje revolution, den industriella, där detta kombinerades, och skapade nytt välstånd och makt i Storbritannien och andra länder.Men samtidigt krävdes tusentals lågbetalda människors hårda kroppsarbete vid maskinerna, och även om ingen anade att det här var ett viktigt steg mot dagens klimatkris, så märkte folk i industristäderna tydligt de negativa hälsoeffekterna av den svarta röken från de tusentals skorstenarna. ”Folk beskrev det som att kliva in i helvetet”, säger Sarah Baines vid muséet för industri och vetenskap i Manchester.Det här är andra delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen".Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Ray Hudson, professor emeritus i geografi vid Durham University; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet och Sarah Baines, curator of engineering, The Science and Industry Museum, Manchester.Programmet är en repris från 19/10 2021.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

Claudia Goldin vid Harvard får ekonomipriset för att ha förbättrat vår förståelse av kvinnors arbetsmarknadsutfall. Hör ekonomikommentator Kristian Åström och ekonomen Peter Fredriksson förklara forskningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Direktsändning från Kungliga Vetenskapsakademien strax efter tillkännagivandet att Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2023 går till Claudia Goldin, Harvard University i USA. Medverkande: Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator; Peter Fredriksson, professor i nationalekonomi, Uppsala Universitet och ledamot i priskommittén för ekonomipriset; Claudia Goldin, professor vid Harvard University och nybliven ekonomipristagare. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Celine is the founder and CEO of Loyal - a biotech startup developing drugs to extend dog lifespan. Before founding Loyal, Celine worked at the Longevity Fund - a venture capital fund investing in therapies with the potential to extend human lifespan. Celine studied the health economics of gene therapy while attending Oxford for her PhD. Prior to Oxford, she received her Bachelors in Neuroscience and Nanobiotechnology at the University of Texas at Austin and at Uppsala Universitet in Sweden. 

Filosofiens største helte er ældre, hvide mænd fra europæisk historie, og en del af deres tanker virker i dag bedagede, og i nogle tilfælde kvindefjendske og racistiske. Kan vi supplere listen af filosofi-kendisser, så Kant, Descartes, Spinoza & co. får selskab af flere ikke-mænd og ikke-europæere? Supertanker spørger et par aktuelle, danske supertænkere, hvem de gerne vil have med i pensum, og hvorfor de ikke allerede er der. Gæster: Anna Cornelia Ploug, phd.-skribent i filosofi og videnskabsteori, Roskilde Universitet. Hasib Nasiri, phd. i filosofi, Uppsala Universitet. Vært: Carsten Ortmann.

Små bubblor av metan letar sig upp till vattenytan och växthusgasen svävar upp i atmosfären. Nu tyder forskning på att bubblorna skulle kunna motsvara 7 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, och allt fler vill göra något åt källan till bubblorna, de ruttnande fiberbankarna. Fiberbankarna byggdes upp på botten av sjöar, åar och i Östersjön när pappersmassafabriker släppte ut överblivna träfiber ut i vattnet, och med dem även giftiga tungmetaller. Det här har vi känt till länge och industrin har landat i att det är bäst att låta fiberbankarna ligga kvar eftersom exempelvis kvicksilverhalterna i fisken verkar gå ner, något vi berättade om i första delen av den här serien. Men de som bott eller vistats vid vattnen har länge anat att det finns ytterligare ett problem där nere under ytan.– Man kan se att det bubblar vid vattenytan, säger Alizée Lehoux, forskare på Institutionen för geovetenskap på Uppsala Universitet.Det var i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science of the Total Environment, publicerad 2021, som Alizée Lehoux och hennes forskarkollegor presenterade de uppseendeväckande resultaten: att metangasen som bubblar upp från fiberbankarna kan motsvara 7 procent av Sveriges totala klimatgasutsläpp. Artikeln baseras dock på labbresultat och vissa antaganden, så siffran kan i verkligheten vara både lägre och högre. - Det är väldigt många "om" så därför försöker vi vara lite försiktiga med den siffran, det är mycket man behöver undersöka vidare, säger Alizée Lehoux.Programmet är en repris från 14 mars 2023.Medverkande: Alizée Lehoux, forskare på Institutionen för geovetenskap på Uppsala Universitet; Johan Holmén, doktor i fysisk resursteori som forskar om hållbar omställning på Chalmers; Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet; Christer Fält, miljöchef på SCA; Magnus Karlsson, forskare i miljöanalys vid IVL Svenska Miljöinstitutet, Jörgen Berglund (m), riksdagsledamot Sundsvall.Reporter: Lasse EdfastProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Det är Sveriges dyraste enskilda forskningsanläggning i drift för 5 miljarder skattekronor, men hur används den och vad kan den ge? Max IV i Lund är en sorts superröntgenapparat som ska kunna hjälpa till att skapa nya läkemedel, smarta material, batteriteknik och annat till den gröna omställningen.Den kallas för en världsunik föregångare, men när anläggningen nu 7 år efter invigningen är fullt utbyggd, så är det fortfarande inte så lätt att peka ut riktigt handfasta exempel på vad den kan ge. I själva verket kan sådana frågor leda tanken fel, menar forskare i programmet, eftersom det som görs här ofta är ren grundforskning, som snarare bidrar till den stora kunskapsgrund som behövs för att lösa vår tids utmaningar.Vi besöker Max IV och några av de forskare som tillbringar intensiva arbetsveckor i skift vid experimentstationerna, och får veta varför det krävs en anläggning stor som en fotbollsstadion för att skapa den skarpa röntgenstråle som används i forskningen. Programmet är en repris från 6 mars 2023.Medverkande: Olof Karis, tf direktör Max IV; Emelie Hilner, tf kommunikationschef Max IV, Ali Mirazimi, virusforskare Karolinska institutet; Mats Benner, professor i forskningspolitik Lunds Universitet; Tove Ericson, postdoktor vid institutionen för kemi Uppsala Universitet; Erik Thomson, universitetslektor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi Göteborgs universitet; Xiangrui Kong, forskare institutionen för kemi och molekylärbiologi Göteborgs universitet.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

Åldrandet på hjärnan sker successivt på flera sätt som vi delvis kan påverka. Östrogen spelar en del i att hålla våra hjärnor pigga och friska vilket vi fokuserar på i det här avsnittet med Tord Naessen som är senior professor i barn och kvinnors hälsa på Uppsala Universitet. I förklimakteriet upplever de flesta någon form av kognitiv påverkan. Det kan vara hjärndimma, nedstämdhet, svårt att hålla trådar och andra skrämmande symptom som gör att man tror att man håller på att bli dement. Det är oftast våra svajande könshormoner som talar. Här finns flera likheter mellan PMS och klimakteriebesvär där hormonstabiliserande behandling brukar vara effektivt. Men om det inte hjälper, eller de här besvären kommer senare under klimakteriet, ska man oroa sig då? Hur vet man om besvären har med hormonerna att göra eller är en begynnande demenssjukdom? Kvinnor har dubbelt så stor risk än män att utveckla en demens och den ökar efter menopaus. Avsnittet beskriver vad hormonbehandling har för effekter på hjärnan, vilka faktorer i livsstilen som hjärnan mår bra av och avslutningsvis talar vi också om mannen för är det inte konstigt att de har mindre risk för demens om nu östrogenet är så kraftfullt?Läs mer på www.klimakteriepodden.se där du även hittar relevanta länkar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Det här är bara utvecklingen, den får vi vika oss för!" Så beskriver statsvetaren Evert Vedung den inställning som gjorde att Sverige på kort tid lyckades skapa ett överskott av elektricitet, med ett högt pris för naturen och samerna. Sveriges elhistoria är den om tidig och snabb utbyggnad av olika energislag som kunde producera el till låga priser. Om innovationer, framsynthet och långsiktighet, men också om naturvärden som offrades i moderniseringens namn. Har vi idag något att lära av den historien, när nu elproduktionen i landet behöver öka kraftigt och snabbt, för att vi ska nå klimatmålen och samtidigt ha en ekonomi i tillväxt?I tre program besöker Vetenskapsradion några olika elhistoriska platser i Sverige. I denna första del bland annat Horndal i Dalarna, som var den sydliga slutpunkten för den första kraftledningen mellan norra och södra Sverige, vilken togs i drift 1936. Horndal är än idag en stor knutpunkt för kraftledningar och inte minst därför har Google planer på att bygga ett gigantiskt datacenter där, som kommer att sluka oerhörda mängder el.Vi får också höra historien om hur det spektakulära Stora Sjöfallet i Lappland offrades för vattenkraften.Programmet är en repris från 30 augusti 2022. Medverkande: Magnus Carlson, förvaltare Vattenfall; Kerstin Enflo, ekonomhistoriker Lunds Universitet; Lasse Wallbing, kraftverksveteran och aktiv i Porjus arkivkommitté; Lars-Erik Lindström på museet i Krångede; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap på Uppsala Universitet; Börje Forslund, lokalhistoriker från Avesta samt Bengt Söderkvist, boende i Horndal.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Vilka personer och länder står egentligen i vägen för fred och demokrati i Sudan? Ryska fraktplan som smugglar illegalt guld för att finansiera kriget i Ukraina. En geopolitisk duell om Nilens värdefulla vatten. Och legosoldater som kommit hem från andra krig med fickorna fulla av pengar – för att nu strida på hemmaplan. Konflikten i Sudan är långtifrån perifer. Det är en kris som stormakter i hela världen varit med om att skapa. Och mitt i allt står vanliga människor.Medverkande: Ebo Krdum, musiker, Rawia Elamin, Eltayeb Hamid, Fadwa Elamin, Naila Elhassan, Eltayeb Elamin, svensksudaneser, Hala Al-Karib, kvinnorättsaktivist i Khartoum, Kamal Elgemeil, svensksudanesisk läkare som blev fast i Wad Madeni, Al Balola, byggnadsingenjör i Khartoum, Johan Brosché, docent i freds- och konfliktvetenskap på Uppsala Universitet, Hala, Faiza och Yassin el-Feel, sudaneiska flyktingar i Egypten mflProgramledare: Lotten Collinlotten.collin@sr.seReporter: Edgar MannheimerProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.seTekniker: Elin Hagman

Ända sen 1950-talet har kärnkraftsindustrin gjort försök att bygga mindre reaktorer för att få ner priset. Nu har det gamla konceptet dammats av och kallas för SMR. Professor M V Ramana tror att framgången blir blygsam. Sedan 1996 har utbyggnaden av kärnkraft globalt stagnerat och studier visar att kraftslaget kommer att fortsätta tappa i betydelse i takt med att uttjänta reaktorer läggs ned och för att det är dyrt att på marknadsvillkor bygga stora nya anläggningar.  Kärnkraftsindustrin sätter alltmer hoppet till SMR små modulära reaktorer. Tanken är att i fabrik serietillverka små reaktorer för att få ner priset. Men kritiska forskare menar att visionen har brister. Trots årtionden av forskning är tekniken fortfarande till stora delar oprövad. De projekt som har kommit längst har blivit dyrare än ursprungligen planerat och har problem att locka investerare. Men SMR-förespråkarna menar att tekniken kan följa samma spår som vind- och solkraft. Med masstillverkning kan priset pressas ner och reaktorerna hitta sina köpare. I programmet hörs fysikern M V Ramana, professor och Simons-ordförande i nedrustning, global och mänsklig säkerhet vid University of British Columbia. Och Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala Universitet och föreståndare för SMR-forskningsinitiativet ANItA. Reporter Marcus Hansson Producent Peter Normark