RadioScience

Back at Chalmers! RadioScience was invited once again to Chalmers University of Technology to help PhD students to present short stories about their research. Flavia Ferrera, Godsije Sapur, Luis Gonzalez and Mengqiao Di distilled their research into a short story for our listeners and also let us know what they learned during this process. In this episode you hear more about what triazoles are and how they can be used in medicine and healthcare, the control of emission of laughing gas, how to increase safety of nuclear power plants and how platinum can save the planet. A brilliant mix of things that you have always wanted to know or just didn't know that you wanted to learn more about. Raffaella Negretti, associate professor in academic and scientific writing at Chalmers, talks about some of her research on science communication. Spoiler: the rights tools and training are the key.

Årets nobelpristagare i kemi har hittat en mekanism i bakterieceller, som bakterierna använder för att klippa sönder angripande DNA-molekyler. En mekanism som vi människor kan utnyttja för att göra precisa ändringar i generna hos i stort sett vilken art som helst. I det här avsnittet pratar vi med Emmanuelle Charpentier, som tillsammans med Jennifer Doudna får ta emot Nobelpriset i Kemi 2020. Vi får veta hur gensaxen CRISPR/Cas9 fungerar och hur det kommer sig att någonting som finns hos bakterier kan bli ett verktyg för forskare. Varför vill man klippa i gener? Det finns användningsområden både inom det medicinska området, inom växtförädling och djuravel och inom grundforskningen om vilken roll olika gener spelar. I slutet av avsnittet ringer vi upp författaren Torill Kornfeldt som skrivit om tänkbara tillämpningar av CRISPR/Cas9, i boken Människan i provröret, och frågar vad hon tycker om årets val av Nobelpristagare i kemi.

Kommer ni ihåg att det fanns en tid då det var ganska lätt att resa? En affärsresa över dagen, en långhelg i en stad i Europa, en semesterresa långt bort på sommaren eller över julledigheten. För att inte tala om det dagliga resandet till och från jobbet, inte hade man en tanke på att undvika bussen eller pendeltåget? Allt detta ändrades drastiskt när coronapandemin spred sig över världen och tog ett grepp om oss och våra liv. Innan coronapandemin hann vi prata med några forskare om hållbarhetsaspekten kring människors resande. Vi pratade om vikten av det mänskliga mötet, hur det går för pendlarna som måste resa varje dag och socioekonomiska aspekter av resande. Med i programmet är Paul Agnidakis (forskare i etnologi vid Uppsala universitet), Karin Ågren (forskare i ekonomi vid Uppsala universitet)  och Frances Sprei (forskare i hållbar mobilitet vid Chalmers tekniska högskola).

Om vi ser människor som resurser, hur kan vi undvika att dessa resurser ”förbrukas”? Välkommen till ett nytt avsnitt i serien Över Gränserna, där vi pratar om hållbarhet i arbetslivet. På jobbet förväntas man som arbetstagare att utföra ett jobb, men vad kan arbetstagaren förvänta sig av arbetsplatsen? Att inte skada sig fysiskt? Att inte fara illa psykiskt? Att må bra och trivas? I Sverige finns det regler och föreskrifter för hur arbetsplatser ska vara, men det kan vara svårt att hitta instrument för att det som står i regelverket ska bli verklighet. Vi träffar tre forskare och pratat med dem om vilka problem som finns och hur vi kan fylla begreppet ”hållbarhet” med innehåll så att det inte bara blir ett buzzword. Medverkar gör Anneli Häyrén doktor i företagsekonomi och forskare och utredare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet, Svend Erik Mathiassen, professor i belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle och Susanna Toivanen, professor i sociologi vid Mälardalens högskola.

Klimatet är kanske det första man tänker på när man hör ordet hållbarhet. I det här avsnittet har vi bjudit in en meteorolog, en etiker och en historiker för ett klimatsnack. Vi tittar både framåt och bakåt och pratar bland annat om att frågan om människans klimatpåverkan egentligen borde vara enkel att lösa, samtidigt som den är så oerhört svår och komplex. Och vi diskuterar att en enskild individ inte kan åstadkomma så mycket ensam, men att man ändå kan vara med och påverka så att det blir en positiv förändring. Kanske är det just för att klimatförändringar ÄR en så svår utmaning, som vi SKA ta oss an detta. Vi pratar också om ordet klimatkatastrof och om det är just en katastrof det handlar om. Häng med till studion där vi träffar Michael Tjernström, Olle Torpman, och Fredrik Charpentier Ljungqvist från Stockholms universitet.

What´s the science behind cocaine addiction or 3D printing in personalized medicine? In this episode we meet nine PhD students presenting five minutes stories about their research projects at Chalmers University of Technology. Two of the PhD students, Anton Axelsson and Axel Olesund also discuss the importance of communicating chemistry science in a way that non chemists can understand. Come along with RadioScience to a workshop on science communication taking place in Gothenburg in Sweden two cold and sunny days in November 2019. This episode is the result of a collaboration between RadioScience and the students and teachers at a workshop on popular science communication at Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden.

När människor flyttar från en plats till en annan, för det med sig direkta och indirekta konsekvenser, både för individerna och samhället. Det gäller förstås vare sig det handlar om att flytta till någonting, till exempel ett jobb, eller ifrån någonting, exempelvis ett inbördeskrig. Hur snabbt kan man förvänta sig att en människa ska integreras i en ny kultur? Är en forskare som flyttat till Sverige ingen riktig invandrare? I det här avsnittet av Över Gränserna pratar vi om hållbarhet, tvärvetenskap, migration och integration med forskarna Christian Fernandez som är doktor i statsvetenskap och Sayaka Osanami Törngren som forskar om etniska relationer. Häng med oss till det tvärvetenskapliga centret Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare i Niagarahuset vid Malmö universitet.

I det här avsnittet i serien Över Gränserna träffar vi Diarmaid Hughes, Christian Munthe, Carl-Fredrik Flach och Astrid von Mentzer för att prata om antibiotikaresistens. Det är lätt att få en domedagskänsla när man kollar upp fakta - varje år dör uppskattningsvis 700 000 människor på grund av antibiotikaresistens enligt en känd rapport som kallas O’Neill-rapporten. År 2050 kan denna siffra vara 10 miljoner om vi inte hittar några lösningar. Utvecklingen av nya antibiotika går långsamt och frågan är vem som ska betala för ett läkemedel som helst ska ligga på hyllan. Det gäller att tänka till så att antibiotika inte används i onödan, samtidigt som de som behöver antibiotika får det. Det finns hopp. Forskare i hela världen jobbar på att hitta lösningar, ifrån olika håll. Här behövs verkligen samarbeten mellan olika discipliner och det ska vi få höra mer om i det här poddavsnittet. 

RadioScience är tillbaka! Den här gången med en serie avsnitt som vi kallar Över Gränserna. I Över Gränserna provar vi någonting nytt, det blir en serie där forskare från olika discipliner samtalar om hållbarhetsaspekter kring olika samhällsutmaningar. Men vad betyder hållbarhet? Hur fyller vi begreppet med innehåll?  I det här avsnittet har vi bjudit in vårt redaktionsråd för att prata lite mer om den kommande serien. Vi diskuterar hållbarhet och tvärvetenskapens möjligheter och svårigheter. 

RadioScience har fått fnatt! I det här avsnittet ägnar vi oss åt magi, knappast någonting för en vetenskapspodd, eller? När språkhistorikern Jenny Larsson läste Harry Potter med dottern Frida upptäckte hon att böckerna vimlar av urgamla mytologier och namn och trollformler på latin. Hon började hobbyforska och berättar nu mer om var orden, varelserna och myterna kommer ifrån. Visst vill du veta vad Voldemort betyder? Och varför heter Remus Lupin som han gör? Du får också reda på hur man kan försvara sig om någon drar fram en trollstav och när det är extra bra att äta choklad. Lyssna på samtalet där magi blir till vetenskap med hjälp av en språkforskare och en Harry Potter-fantast.

What´s the science behind self driving cars, hospital entry architecture and faster computers? In this episode we meet eight PhD-students presenting five minutes stories about their research projects at Chalmers University of Technology. We also talk to Dr. Raychelle Burks from St. Edwards University in Texas and Professor Lars Öhrström from Chalmers, about how they work to get science out to the society. Come along with RadioScience to a workshop on science communication, a warm and sunny day in June. We went to Gothenburg to give tips and tricks on recording and editing a podcast. In return we got eight really interesting short stories within the field of technology. In addition, Raychelle Burks reads the post "Because she didn't die" from her blog thirty-seven and Lars Öhrström gives us a taste from his latest book "The rhubarb connection - the everyday world of metal ions".

Virus är en märklig livsform - eller är det ens liv? De innehåller den minsta möjliga informationen för sin egen överlevnad och behöver värdceller för att föröka sig. Men inte nog med att vi drabbas av förkylningar, influensor eller mer allvarliga sjukdomar som HIV och Ebola, virus har dessutom förmågan att snabbt förändra sig så pass mycket att de hela tiden ligger ett steg före. Det betyder bland annat att det är svårt att utveckla nya mediciner och vacciner mot virussjukdomar. I det här avsnittet i serien ”Forskarsnack” berättar Gerald McInerney, forskare i virologi och cellbiologi vid Karolinska Institutet, mer om sin forskning. Vi lovar att du kommer att känna dig extra allmänbildad nästa gång du ligger däckad i en elak förkylning eller influensa.

RadioScience fyller 3 år! Våra lyssnare har fått önska låtar och vi önskar oss presenter. Vi kanske får några också? I det här avsnittet pratar vi om året som har gått och vad som ska hända härnäst. Vi berättar om vår kommande serie Över Gränserna som vi hoppas att du kommer att gilla. 2017 fick vi en RadioScience-hund och två RadioScience-katter, och vi gjorde bland annat tre avsnitt om kärlek. Hipp hipp hurra!

Mjukvara och hårdvara i en enda spaghetti-arkitektur - så ser IT-säkerheten för många företag ut idag. Nu gäller det att reda ut detta virrvarr för att kartlägga sårbarheter och för att kunna förebygga cyberattacker. Robert Lagerström, docent i systemarkitektur och IT-säkerhet vid Kungliga tekniska högskolan, berättar mer om sin forskning kring IT-säkerhet. 

Brukar du läsa kärleksromaner? Det gör forskaren och litteraturvetaren Carin Franzén vid Linköpings universitet. Hon intresserar sig för den språkliga och litterära förvandlingen inom kärlekslitteraturen och menar att även vår tids kärleksuttryck kan kopplas till återkommande teman i historien. Carin Franzén har speciellt studerat den höviska kärleken i litteraturen, det får vi höra om i det här avsnittet!

Det är mycket vi fortfarande inte vet om våra förfäder, men vi på RadioScience har just lärt oss lite mer. Vår praktikant Margarita Bartish har pratat med Thijs Ettema, en evolutionsforskare vid Uppsala universitet som ägnat sig åt släktforskning bland de allra allra minsta. Han har hittat en tills nyligen okänd kusin. En släkting till oss, växter, svampar och alla andra organismer som har cellkärnor. Denna lilla kusin har svar att ge. Svar på vilka vi är och varifrån vi kommer. Släktforskning är nog något många av oss har funderat på någon gång. Strävan att förstå vilka vi är och varifrån vi kommer är universiellt för människan. Visste du till exempel att vi är närmare släkt med svampar än med växter?

The winter holiday season is often spent with family. Well, in this episode of RadioScience, we will do just that. Our intern Margarita Bartish has talked to Thijs Ettema, an evolutionary biologist from Uppsala University who did some searching in our family tree to dig up (literally) a tiny cousin we didn’t know we had. A cousin not just to you and me but to your cat and your house plant and in fact to everything you see around you that moves or grows or just has a nucleus in its cells. This cousin has a fascinating story to tell. Not only is he named after a god, but he also has answers about the very origins of life. Answers that can explain how you and me, your cat and your houseplant, came to exist. How our big, loud, diverse and messy family with the surname Eukaryota got started and who our parents could have been. It’s time we invited our cousin to our family reunion and listened to his story.

Vår praktikant i höst, Margarita Bartish, har rotat runt i sina hyllor på jakt efter skönlitterära verk som på ett eller annat sätt kan vara intressanta för forskare och andra som gillar vetenskap. Böckerna innehåller inspirerande personligheter, nyttiga navigationstips och de är spännande och underhållande. Margarita är doktorand vid Karolinska Institutet. Själv läser hon mycket, men inte alltid det som hennes handledare ordinerat. I det här avsnittet av RadioScience presenterar hon sig själv med ledorden “en persons bokhylla kan avslöja allt du behöver veta om personen”.

I det här avsnittet handlar det om val, vikten av att verkligen vilja, och den långa vägen till att hitta rätt i livet. Gäst i vår serie Sommarforskarna är Sara Rosenquist, studievägledare vid fakulteten för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet. Vi får följa Sara från uppväxten i "Bullerbyn”, genom det glada livet som student, det lite mer ångestladdade livet som doktorand, året som laboratorieassistent vid Harvard Medical School i Boston och tiden som gymnasielärare, till att hitta det hon själv beskriver som världens bästa jobb. Det har varit en slingrig väg, men det får ta den tid det tar att ta reda på vad man vill göra med sitt liv. När man väl vill - då är Sara övertygad om att man också kan.

Vad gör en filosof om dagarna? Löser problem? Skapar problem? I det här avsnittet får du lära känna Anne Runehov, en internationellt uppskattad neurofilosof. Hon har författat flera böcker och under sin tid som forskare i Danmark ledde hon Köpenhamns universitets nätverk för vetenskap och tro. Enligt Anne är den viktigaste uppgiften för en filosof att granska, att analysera och att lära ut kunskaper om filosofi. Hon berättar för oss om sin väg till forskningen och varför det blev just neurofilosofi. Hon undersöker relevansen av neurologisk forskning för att kunna förklara det mentala, och vi får veta hur en argumentationsanalys av en neuropsykologisk studie av religiösa upplevelser går till.

Hur föds nya idéer? Hur löser vi problem? Ja, hur får man saker och ting att hända helt enkelt? Inom högskolan bör akademiska ledare ta ansvar för förutsättningarna för lyckad forskning. Till exempel i form av mötesplatser och vetenskapliga och kollegiala samtal. Det tycker Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet. Han vill se en kultur där forskare gläds åt varandras framgångar. I det här avsnittet av RadioScience får du följa med till köksfönstret hos Hans, och lyssna på hans tankar om akademiskt ledarskap, evolution och herr och fru flugsnappare i holken utanför.

Så kallade tjejlopp kan fungera som ett andningshål från vardagen, ett tillfälle att umgås med väninnor och ha kul. Samtidigt står själva idrottsprestationen i fokus för många kvinnor – hur går det ihop och vad är utmaningen för framtidens tjejlopp? Vi på RadioScience gillar att springa och deltar i olika motionslopp, bland annat i tjejlopp som riktar sig till enbart kvinnor. Vi har sprungit Vårruset, Tjejmilen och Womens Health Halvmaraton, och har funderat kring fenomenet att lopp arrangeras för enbart kvinnliga deltagare. Det måste ju finnas forskning kring det, tänkte vi. Och det finns det så klart. Vi har bjudit in Annie Woube och Karin Lindelöf att vara med i vår serie Sommarforskarna. De är båda etnologer och genusforskare vid centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet och delar i det här programmet med sig av sin forskning kring tjejlopp. Vi får höra vilken roll dessa lopp spelar för kvinnors idrottande.

Vi har två små sjöhästar i hjärnan, en innanför varje öra, som organiserar våra minnen och hjälper oss att hitta rätt väg tillbaka i lingonskogen, att komma ihåg hur det var hos farmor när vi var små, och att undvika att göra om ett och samma misstag i kärlek. De här delarna av hjärnan är förstås inga riktiga sjöhästar, men kallas hippocampus (sjöhäst på grekiska) för att de har formen av en sjöhäst. Åsa Nilsonne är psykiater och professor emerita i medicinsk psykologi vid Karolinska Institutet. Sedan mitten av 1990-talet har hon arbetat psykoterapeutiskt med kvinnor som fått diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning. I det här avsnittet berättar hon om sin favoritdel av hjärnan, om sin bok "H" där Hippocampus är huvudperson, och om hur hon slutade skriva ut psykofarmaka och istället lär patienter att hantera problem utan medicin.

Emma Engdahl blev ombedd att skriva en liten text om kärlek. "Men Gud vad tråkigt", tänkte hon först, men blev övertalad, smickrad och tackade ja. I litteraturen upptäckte hon att det ändå fanns något som var intressant med kärlek - varje gång handlade det om både kärlek och depression, samtidigt. Studierna blev till en hel en bok, Depressiv kärlek - En social patologi, om sambandet mellan kärlekens och depressionens uttryck. Emma Engdahl är docent i sociologi vid Göteborgs universitet. RadioScience hittade henne på ett seminarium om kärlek, som Kungliga Vetenskapsakademiens Nationalkommitté för biologi anordnade tidigare i våras. Lyssna på vårt samtal med Emma!

RadioScience fyller två år! Vi som gör podden, Lisa Beste och Natalie von der Lehr, blickar tillbaka på året som gått, och berättar vad vi vill göra framöver. Det har blivit 26 program under året. Om jämställdhet, Brexit och forskningspolitik i Almedalen. Om vargar, bakterier, vulkaner och mycket annat. Just nu klipper vi program om superkondensatorer och kärlek, och sedan vill vi göra program om immunterapi, modellorganismer och jordbruk. Grattis till oss själva på tvåårsdagen, 30 april 2017, vi fyller år samma datum som konungen och elektronen!

Martin Blaser, professor of medicine and microbiology at New York University, has a theory about why humanity is getting fatter. He believes that some of our modern medical practices are to blame. The main culprit? Antibiotics – or rather, the way we have abused these antibacterial drugs over the last 70 years. Each one of us hosts a collection of good bacteria, known as the microbiome, that keep us healthy by training our immune system, helping us digest food and making essential vitamins for us. In this episode, Martin Blaser explains how this useful alliance is perturbed when we take antibiotics. Who would have guessed that the same ‘miracle drugs’ that cure us from horrible, deadly infections would – in some ways – make us sicker?

Martin Blaser, professor i medicin och mikrobiologi vid New York University, har en teori om varför vi människor blir allt fetare. Han tror att det är delvis den moderna medicinens fel, med antibiotikan på första plats. Eller egentligen handlar det om att vi har överanvänt mediciner som antibiotika, vilket i sin tur påverkar tarmfloran. I och på våra kroppar finns nämligen många bakterier som är bra för oss, de hjälper till exempel till för att vi ska kunna smälta maten och tillgodogöra oss alla näringsämnen och vitaminer. I det här avsnittet berättar Martin Blaser för oss att allt detta kommer ur balans när man tar antibiotika. Vem hade trott att samma medicin som kan rädda oss från dödliga bakteriella infektioner även kan göra oss sjukare?

Den här berättelsen börjar i ett klassrum i Flogstaskolan i ”docentgettot” i Uppsala. Lärarinnan visar overhead-bilder och talar om skövlingen av regnskog i Latinamerika. Skövlingens utbredning anges i fotbollsplaner, och det faller på skolbarnen att rädda skogen genom att samla in pengar. I det här avsnittet av RadioScience blickar forskaren Jonas Josefsson tillbaka på 1980-talets miljöengagemang och ett möte på Naturvårdsverket under doktorandtiden. Han förklarar hur dessa händelser påverkat hans syn på jordbruk, forskning, miljöarbete och världen. Jonas är forskare i ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet och han producerar också musik.

Maria Abrahamsson gör experiment för att vi ska kunna lagra solenergi som kemiska bindningar i bränsle. Hon designar molekyler som ska fånga upp fotonerna i solstrålarna. Som solenergiforskare vid Chalmers tekniska högskola vill Maria göra solceller som är mer effektiva än dagens, och i det här avsnittet av säsongens Vinterforskarna svarar hon på frågor om solenergi som folk brukar ställa. Kan solenergin bli konkurrenskraftig? Använder man inte en massa miljöfarliga material i solcellerna? Maria berättar också om sin favoritteknik, tidsupplöst laserspektroskopi, som hon använder för att ta ögonblicksbilder av vad som händer med energin från solljuset i molekylerna. Vi får veta hur kort en femtosekund är. En femtosekund är verkligen väldigt kort. En millisekund är lång i jämförelse. Trevlig lyssning!

De globala hållbahetsmålen är också Cecilia Repinskis och hennes medarbetares mål. Cecilia är forskare och operativ ledare för forskningsprogrammet Mistra Financial Systems, som handlar om hållbara finansiella system. Hon arbetar vid Handelshögskolan i Stockholm och i det här avsnittet berättar hon för oss om finanssektorns roll för en hållbar utveckling i samhället. I somras lanserade The Global Goals en video som hyllar girl power som en viktig drivkraft för förändring. Lyssna på Cecilias berättelse så får du veta mer om vad som menas med hållbarhet och varför Cecilia gillar girl power-videon!

Steffi Burchardts berättelse om vägen till vulkanforskningen handlar om hur hon byggt sin vetenskapliga karriär och om skillnaden mellan att vara generalist och specialist som forskare. Utan att ha vetat om det har Steffi Burchardt valt att bli generalist och det var enligt henne också därför att hon blev tillfrågat att leda en vetenskaplig expedition. ”Nyfikenhet och frågvishet” är den röda tråden genom Steffis forskarkarriär som har tagit henne från Östtyskland till Sverige och vidare till vulkaner i hela världen, bland annat i Argentina. I det är avsnittet berättar hon mer om sin forskning om och i vulkaner och hur en nyfiken och frågvis elev blev vulkanforskare.

A singing physicist on YouTube. That is a short description of Tim Blais, the person behind the project and YouTube-channel A Capella Science. Through song - and using his voice as the only instrument - he explains entropy, string theory and CRISPR, the molecular scissors we talked about in our previous episode. We talked to Tim Blais about how he combines physics and musics and why one should bother combining science and art. He also reveals that he would like to work on a science-themed musical and explains why it is so cool to create music without instruments.

En sjungande fysiker på youtube. Det är en kortfattad beskrivning av kanadensaren Tim Blais som ligger bakom projektet och YouTube-kanalen A Capella Science. Sjungandes, med sin egen röst som enda instrument, förklarar han bland annat entropi, strängteori och gensaxen CRISPR som vårt förra avsnitt handlade om. Vi har pratat med Tim Blais om hur han kombinerar musik och fysik och varför man ska kombinera vetenskap med konstnärliga ämnen. Han avslöjar också att han vill jobba med en vetenskaplig musikal och förklarar varför det är coolt att göra musik utan instrument.

Forskarna Jens Sundström och Veronika Nordal använder gensaxen Crispr/Cas9 till att göra mutationer i arvsanlag som de misstänker reglerar utvecklingen av ståndare när växten Arabidopsis blommar. De vill veta hur växternas blomning fungerar. RadioScience hälsade på för att få veta mer om den nya tekniken. Vad skiljer Crispr/Cas9 från tidigare verktyg för att klippa i arvsmassan? Vi fick följa med och titta på de crispiga växterna i odlingskammaren på Institutionen för växtbiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Jordbruksverket i Sverige har sagt att växterna som forskarna tar fram med Crispr/Cas9-tekniken inte omfattas av lagstiftningen för genetiskt modifierade organismer. Det öppnar upp nya möjligheter för forskarna. Samtidigt fortsätter EU-kommissionen att inte ge besked om hur de ser på den nya biotekniken och vilka regler som ska gälla.

Natalie von der Lehr och RadioScience praktikant Federica Santoro har kollat vad som skrivs i medierna om vargar i Tyskland och Italien. Lyssna på RadioScience lilla extraprogram om vargar.

Olika värderingar och olika syn på människans och djurens rättigheter gör att det finns en konflikt om vargar som inte löser sig. RadioScience har träffat Emil V. Nilsson i Naturpoddens studio och snackat om dessa rovdjur. Han undrar varför man jagar varg fast arten är rödlistad. På Grimsö forskningsstation forskar Camilla Wikenros och Håkan Sand om vargarnas liv. RadioScience åkte dit och fick bland annat veta att i vargdebatten försöker folk vinkla vargforskarnas resultat till att passa in i just sin egen syn på saker och ting.

Drugs that stop bacteria from talking might be new, powerful antibiotics – a much needed weapon in our never-ending struggle against bacterial infections. On the other hand, drugs that make bacteria chat more could boost the production of biofuels and other industrial goods that bacteria make for us. In 1990 a young Bonnie Bassler, mesmerized by glow-in-the-dark bacteria that could talk to their peers to coordinate light production, wondered whether other bacteria could talk too. The answer, she soon found out, was yes – including all the nasty bacteria that cause disease. Today, Bonnie Bassler is a professor in molecular biology at Princeton University and an authority in the field of bacterial communication. Her findings, that all bacteria can talk, revolutionized the way we think of bacteria and opened the doors to important medical and industrial applications. But the discovery of bacterial communication has given us much more than new drugs. It has shown us how bacteria live in the real world and forced us to reconsider our own human nature – if bacteria are talking, social beings too, how different are we from them after all? Prick your ears up and follow RadioScience on an exciting tour of the bacterial world and its chatty multilingual inhabitants - after which, we promise, you will never call bacteria boring again!

Läkemedel som hindrar bakterierna från att prata med varandra kan bli en ny sorts kraftfull antibiotika - ett vapen som vi verkligen skulle behöva i vår eviga kamp mot bakterieinfektioner. Å andra sidan skulle vi också ha nytta av att kunna få bakterier att prata mer med varandra. Till exempel för att boosta produktionen av biobränslen och annat som bakterier kan tillverka åt oss. 1990 började en ung Bonnie Bassler, som var helt uppslukad av att självlysande bakterier kunde prata med sina kompisar, och koordinera sitt lysande, undra om andra bakterier också kunde snacka med varandra. Svaret, som hon snart lyckades lista ut, var "ja". Det gällde även de otäcka bakterierna som orsakar sjukdomar. Idag är Bonnie Bassler professor i molekylärbiologi vid Universitetet i Princeton och en kändis inom forskningsfältet bakteriell kommunikation. Hennes upptäckter, att alla bakterier kan kommunicera med varandra, har revolutionerat synen på bakterier och öppnat dörrarna för nya viktiga medicinska och industriella tillämpningar. Utforskningen av bakteriernas prat har gett oss mer kunskaper om bakteriernas livsstil. Vi har blivit tvungna att ompröva vår egen natur - om bakterierna är sociala varelser som kommunicerar med varandra, hur mycket skiljer vi oss åt från dem? Följ med RadioScience på en spännande resa i bakteriernas värld och träffa de pratsamma flerspråkiga invånarna!

I förra avsnittet träffade RadioScience Torill Kornfeldt för att prata om mammutar. Efter att ha pratat om hur man kan väcka mammutar, och andra utdöda djur, till liv igen och vad det skulle få för konsekvenser, blev vi lite oseriösa och vågade ställa frågorna som vi verkligen ville ha svar på. Om mammutbajs, kiss och virus. Det vill du inte missa!

  Ulliga mammutar dog ut för ungefär 10 000 år sedan. Tänk om dessa elefantliknande djur skulle traska över stäppen i Sibirien igen? Skulle det vara som i Jurassic Park, en djurpark där mammutar och andra utdöda djur som har skapats av mer eller mindre galna forskare springer omkring? Inte riktigt så. Det säger i alla fall Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare till boken ”Mammutens återkomst”.  Häng med när RadioScience träffar Torill Kornfeldt på Naturhistoriska riksmuseet för att titta på djur som inte längre finns och för att prata om hur dessa urgamla och utdöda varelser kan väckas till liv igen. Den moderna gentekniken, och speciellt en metod som heter CRISPR, kan göra detta möjligt och snart är det kanske inte längre tekniken som begränsar forskarna utan andra problem. Var ska de nygamla djuren ta vägen till exempel? De ska finnas ute i naturen, inte i en djurpark. Vi pratar om konsekvenserna för ekosystemet och varför det skulle kunna vara bra för jorden och klimatet att mammutar välter träd i Sibirien och att vandringsduvor ruskar om träd i Nordamerika. Det handlar också  om nostalgi, att återställa någonting som vi människor har förstörd, och att göra världen bättre.   

Han tycker att det oväntade är det mest spännande. Som att hitta en tidigare okänd bakterie vid Victoriasjöns strand, eller komma på hur man kan spåra vad myggorna haft för sig genom att undersöka vilka bakterier de samlat på sig. Det stora målet med Olle Terenius forskning är att människor inte ska dö av malaria. Här får vi hör om hur och varför man kan klippa i myggornas gener, hur det känns att kliva av flyget i Afrika, och vi får höra Nobelpristagarskvaller från en lunchkö i Irvine i Kalifornien. På fritiden sjunger Olle Terenius i kören Orphei Drängar, där händer det också oväntade grejer.

Professor Stefan Jansson ska ta oss med till 70-talets proggrörelse. Till tonårstiden då solidaritet var ledord och då tron på och viljan att förändra världen var stark. Vi får följa med till doktorandtiden i slutet av 80-talet, och höra om hur gentekniken och debatten om genetiskt modifierade organismer växte fram. Stefan Jansson forskar om växternas fotosyntes och om hur träd kan veta att det är höst. Parallellt med sin forskning har han ofta debatterat genetiskt modifierade organismer och talat om möjligheterna med genteknik. I programmet läser Stefan Jansson upp ett brev som han har skrivit till Isabella Lövin (MP) som han tidigare mötte i en debatt i Vetenskapsradion. Missa inte det!

Gamla sorters ärter, bönor och kålrötter, vad är det för intressant med det? De utgör en del av vårt kulturarv. Kulturhistorisk kuriosa. Men det finns något ytterligare intressant med de gamla grönsakssorterna - de kan bära på precis de anlag som vi behöver i framtiden för att kunna odla i ett förändrat nordligt klimat, för att ta fram sorter av grödor som står emot växtsjukdomar, och inte minst för att hitta tillbaka till godare grönsaker. Matti Wiking Leino är forskare och intendent vid Nordiska museet och han tycker visserligen att den kulturhistoriska aspekten är skäl nog att bevara de så kallade lantsorterna av grönsaker. Men den genetiska variationen i till exempel gamla sorter av bönor kanske kan bidra till att ge mat åt världens växande befolkning. Matti Wiking Leino berättar för oss om kulturväxternas historia.

Trots att vi inte kan se det, så måste det finnas mörk materia i universum, annars skulle rymden inte se ut som den gör. I det här avsnittet av sommarforskarna i RadioScience berättar Joakim Edsjö, professor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet, hur man kan veta att mörk materia finns. Luta dig tillbaka, blunda och följ med på en resa ut i det allra största - universum, och in bland de allra minsta partiklarna. Och till Sydpolen!

Han visste redan från början att forskningen skulle bli hans melodi. Som nybliven doktorand, på 70-talet, blev Bo Åkerström tilldelad ett litet protein från mänskligt urin. "Undersök proteinet med hjälp av så många metoder som möjligt. Men använd bara relevanta metoder, och sådana som du kan lära dig att utföra helt invändningsfritt, annars blir det omöjligt att tolka resultaten", sa handledaren. Så det gjorde han. Det visade sig så småningom att proteinet, alfa-1-mikroglobulin (A1M), hade alldeles speciella och användbara egenskaper. Användbara bland annat i utvecklingen av läkemedel mot preklampsi (havandeskapsförgiftning). Nuförtiden är Bo Åkerström själv professor - i medicinsk kemi vid Lunds universitet. Lyssna på berättelsen om forskarkarriären där det lilla proteinet A1M hela tiden varit i fokus.

Anna Dimberg är cancerforskare vid Uppsala universitet och i det här avsnittet av serien Sommarforskarna berättar hon lite mer om sin forskning och hur det är att vara cancerforskare. Lyssna och lär dig mer om vilken roll blodkärlen spelar för sjukdomen och hur Anna Dimberg tänker utnyttja dem i framtida cancerterapier. Hon berättar också varför det var en bra idé att sitta i ett mörkt rum med enbart ett lasermikroskop som sällskap och vilka oväntade vändningar forskningen kan ta. Du får också veta vilken nytta hon har av en VM-titel i kampsporten JuJutsu.

David Sumpter has two passions: mathematics and football. When he decided to write a popular science book he discovered that football is a very mathematical sport, maybe the most mathematical of them all. From the triangles created by playing a one-two to the geometry of formations, from the dynamics of passing to the synchronisation of defences. The strategies adopted by managers both to beat the opposition and to get their teams to work together. Listen to David Sumpter when he explains that Barcelona’s dynamic movements are similar to the movement of fish schools, Bayern Munich’s defending is similar to hunting by lionesses, Dutch total football became more than the sum of its parts in the same way as ant colonies perform better when the ants co-operate and that a manager’s tactics evolve in the same way as birds behaviour does. In this episode David Sumpter tells us more about his work with the book and how we can use the generated knowledge to create a better and more exciting game.

David Sumpter har två passioner i livet: matematik och fotboll. När han skulle skriva en populärvetenskaplig bok upptäckte han att fotboll är en mycket matematisk sport, kanske den mest matematiska av dem alla. Från de trianglar som skapas genom väggspel till geometrin hos Barcelona, från fysiken bakom Zlatans cykelspark till hur man tjänar pengar på online betting. Lyssna på när David Sumpter berättar att Bayern Münchens försvar liknar lejoninnornas jakt, att den holländska totalfotbollen är som myrkolonier och att en tränares taktik utvecklas på samma sätt som fåglars beteende gör. I det här avsnittet berättar David Sumpter om arbetet med boken och hur vi kan använda kunskapen för att göra fotbollen bättre och roligare.

Hur gör Spindelmannen sina spindeltrådar? Vi vet inte riktigt men i det här avsnittet av vår serie Sommarforskarna får vi veta hur forskaren Anna Rising gör. Hon fick först åka på spindeljakt till Sydafrika, sedan analysera spindlarnas gener och efter det har hon tillbringat många timmar med att stirra spindlarna i baken. Lyssna och få reda på vilken nytta vi människor kan ha av spindeltråd, förutom att det blir färre flugor och myggor i stugan förstås.

Mat utan ingredienser, mediedrev, tro och tvivel, och kiss och bajs. Sånt pratade vi om med forskarna vi träffade i Visby under Almedalsveckan. Vi var lite dåliga på att rosévinsmingla. Och de vilda debatterna vi hoppats på lyste med sin frånvaro. Kanske är det meningen att man ska mysa med sina motståndare istället för att bli ovänner? Vi sprang också på vår lyssnare Moa Ekbom som berättade lite mera om några forskningspolitiska evenemang som hon hade besökt, till exempel om hur man ska integrera nyanlända akademiker och validera deras utbildningsnivå, jämställdhet, och Sverige som kunskapsnation, vart är vi på väg?

På morgonen den 24 juni i år kom beskedet: Majoriteten av Storbritanniens befolkning hade röstat för att lämna den europeiska unionen. Det skulle alltså bli ett Brexit. Medan Sverige gjorde sig redo för att fira midsommar som vanligt meddelade Storbritanniens premiärminister att han ska avgå och alla undrade vad som skulle hända nu. Vi från RadioScience ville såklart veta hur allt detta skulle påverka forskningen både i och i samarbete med Storbritannien. Forskare i Storbritannien får, liksom forskare i andra europeiska länder, forskningsfinansiering från ERC, det europeiska forskningsrådet, och deltar i många europeiska samarbeten och satsningar. Vi pratade därför med Riccardo Guidi, forskare vid Francis Crick Institute i London. Han är som många andra forskare arg och besviken, men det finns också forskare som tycker annorlunda och menar att ett Brexit är bra för forskningen i Storbritannien.