Podcasts about samh

Johan Berggren, statssekreterare hos ministern för civilt försvar, kommenterar slutrapporten i SNS Beredskapskommission. Rapporten visar hur avvägningar och prioriteringar kan göras när samhällets krisberedskap ska stärkas. Sverige står inför en verklighet där beredskap inte längre främst handlar om förberedelser inför sällanhändelser, pandemier och klimatkriser. I takt med ett försämrat omvärldsläge har samtalet kommit att handla om totalförsvar och hur samhället ska rustas för krig. Näringslivet lyfts ofta som en förutsättning för fungerande beredskap och totalförsvar. Ändå upplever många företag förväntningarna som oklara. Med rapporten som utgångspunkt diskuteras exempel på när beredskapssystemet satts på prov, och de osäkerheter som kvarstår. Under snart tre år har SNS Beredskapskommission utgjort en viktig mötesplats för beredskapsfrågor. Under konferensen lyfts flera av de viktigaste temana för projektet, som hur den svenska förvaltningsmodellen fungerar i kris, privat-offentlig samverkan och hur kostnaderna för beredskapsåtgärder ska fördelas. Medverkande Caroline Asserup, generaldirektör, Energimyndigheten Johan Belfrage, Director innovation & Business Development på Saab Johan Berggren (M), statssekreterare hos minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin Annemarie Gardshol, vd PostNord och ordförande i referensgruppen till SNS Beredskapskommission Lars Hultkrantz, professor emeritus i nationalekonomi vid Örebro universitet och ordförande för forskargruppen som är knuten till SNS Beredskapskommission. Rådet består även av Henrik Andersson, professor i nationalekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Elina Bryngemark, forskare i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet och Lena Nerhagen, universitetslektor i nationalekonomi vid Högskolan i Dalarna. Erik Lagersten, särskild utredare civilt försvar, Region Stockholm Johan Lindehag, vd, Ellevio Maja Lundbäck (KD), statssekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch Samuel Sköld, biträdande stadsdirektör, Helsingborgs stad Gunilla Svantorp, landshövding i Östergötlands län och civilområdeschef för Sydöstra civilområdet Samtalet modereras av Anna Norén, forskningsledare på SNS.

Skapar värnplikten bättre medborgare och vad är det som gör att vissa väljer värnplikten helt? I det här avsnittet av Rapporterat hör du forskaren Peter Bäckström berätta mer om de uppfattningar som finns kring värnplikten och vad forskningen faktiskt visar.

Samhällsdebatten om islam i Sverige är intensiv, komplex och djupt polariserad.Diskussionerna rör sig främst i skärningspunkten mellan religionsfrihet, nationell säkerhet, integration och kulturella värderingar. Debatten spänner från diskussioner om sekularism till frågor om mänskliga rättigheter och diskriminering. Muslimska kvinnor i Sverige utgör en heterogen grupp med stor variation i ursprung, religiositet, klädsel och livsstil. Gruppen inkluderar både kvinnor födda i Sverige, utrikesfödda från olika delar av världen samt svenskar som har konverterat till islam. Den här debatten har även hamnat på Järvaveckan. Debattörer: Bilan Osman ,Jessica Stegrud Host : Victor de Almeida Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Näthandel och betalningslösningar i mobilen gör att många inte ens använder plånbok längre. Blir pengars värde mer abstrakt när vi i stället för att ta fram kontanter eller kort i affären blippar och swishar? Och hur påverkas nationella valutor när allt fler köp görs globalt? Det diskuterar sparpsykolog och författare Niklas Laninge och Gabriel Söderberg, rådgivare på Riksbanken och docent i ekonomisk historia.

90% av Sveriges försörjning går via våra hamnar, och vi har 2.700 km kust. Hur skyddar vi dem? Hur håller vi dem öppna? Hur skapar vi logistiska möjligheter att försörja Sverige? Krisledningspodden möter Thomas Fransson, Captain Head Of Security PSO, och Magnus Haglund, Kommundirektör Örnsköldsvik​ i en diskussion om hamnarnas förändrade hotbild, vilket samhälle vi vill ha och vilka värden vi försvarar, avvägningen mellan skyddsvärde och samverkan och konflikten mellan handlingskraft och mod kontra administration och tillsyn. Och så får Skatteverket beröm.  Länkar:  Murphy Solution Aktuell Säkerhet Mötesplats Samhällssäkerhet Vill du höra mer från Mats Bohman?  Prenumerera på nyhetsbrevet Murphy Brief, med bland annat Mats omvärldsbevakning.

Martin Westin forskar på SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) med fokus på dialog och samverkansprocesser i komplex samhällsplanering. Martin har stor erfarenhet av dialoger där det finns stora motsättningar som behöver hanteras. Vårt samtal kretsar kring dialogens betydelse och förutsättningar för äkta dialog – men också kring vad som krävs för att dialogen ska få en påverkan i det större systemet. Vi kommer bland annat in på följande teman: - Komplexa samhällsfrågor kräver stor systemförståelse - Vikten av särskilda forum för äkta dialoger med medveten facilitering i frågor som skapar debatt i det offentliga samtalet - Kunskap om systemet blir central för att delaktigheten i medborgardialoger ska bli meningsfull – en utmaning och en viktig uppgift - Framgångsfaktorer i dialogprocesser där perspektiven krockar - Demokrati är både samarbete och konflikt. Det svåra skiftet mellan att kunna samarbeta och ha respekt för oenighet - Drivers för polarisering - Hoppfulla företeelser i Sverige idag: Medborgarråd som genomförs i klimatfrågan på både nationell och lokal nivå - Det är kontextuellt hur människor agerar i dialog – någon som agerar destruktivt i en kontext kan agera konstruktivt i en annan kontext - Flernivåstyrning – behovet av gränsgångare både horisontellt och vertikalt - Martins forskning framåt för att utveckla verktyg för praktiken: Relationen mellan makt- och förtroendedynamik i samverkan För den som blev nyfiken på Martins studie om vindkraftsetablering tipsar vi om SKRs (Sveriges Kommuner och Regioners) podcast ”Demokratiresan”, avsnitt 175: Vindkraftsetablering ur ett lokaldemokratiskt perspektiv". Andra avsnitt i vår podd som kan vara intressanta om du vill lyssna vidare är: - Avsnitt 85: Hur kan vi prata med varandra när vi sitter i elden? – med Martin Sande - Avsnitt 76: Vi behöver alla vinna i våra samarbeten – med Christina Frimodig - Avsnitt 49: Gränsgångare och deras osynliga magi – med Heiti Ernits och Carola Samuelsson

Samhället har en krypgrund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Man kan falla ner genom ett hål, man kan råka öppna en dörr och gå ut, man kan finna sig själv där ingen annan finns och har funnits på mycket länge. Ibland försvinner människor mitt i samhället och inget vet vad som hänt. Eller? I veckans avsnitt av Creepypodden har vi några förslag.Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller följa oss på Facebook eller Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.00:01 Vännen på gymmet10:15 Husbilen 29:00 Rösten i natten

I dag och för andra gången gästas Samhällspulsen av Nedhal Pirababi som kom till Sverige som flykting 1982. Han är socionom och har lång erfarenhet av arbete med migration, integration och stöd till utsatta, bland annat som chef inom kommuner och rådgivare på Brottsofferjouren. Han är nu aktuell med romanen ”Den obarmhärtige förkunnaren”, om kvinnors liv i patriarkala samhällen, barnäktenskap, prövningar men också kärlek och försoning. Programledare: Rachid El Mounacifi

Møde i Europaudvalget 1) Møde i Europaudvalget. Modtagelse af deputation fra Økologisk Landsforening om EU's landbrugsstøtte fra 2028Modtagelse af deputation fra Økologisk Landsforening om EU's landbrugsstøtte fra 2028.2) Møde i Europaudvalget om at lette transport af udstyr, personel m.v. til militære formål på tværs af UnionenEuropa-Kommissionens forslag til forordning om fastlæggelse af en ramme for foranstaltninger til at lette transport af udstyr, varer og personel til militære formål på tværs af Unionen. Forelæggelse ved fg. forsvarsminister.3) Møde i Europaudvalget. Kommissionens forslag til en forordning om oprettelsen af Den Europæiske KonkurrenceevnefondKommissionens forslag til en forordning om oprettelsen af Den Europæiske Konkurrenceevnefond. Forelæggelse ved fg. erhvervsminister.4) Møde i Europaudvalget om standarder for virksomhedernes bæredygtighedsrapporteringKommissionens delegerede retsakter om standarder for virksomhedernes bæredygtighedsrapportering i forbindelse med direktiv (EU) 2022/2464 af 14/12-22 (CSRD) som ændret ved direktiv (EU) 2026/470 af 24/2-26 om ændring af direktiv 2006/43/EF, 2013/34/EU, (EU) 2022/2464 og (EU) 2024/1760 for så vidt angår visse krav til virksomheders bæredygtighedsrapportering og due diligence i forbindelse med bæredygtighed (forenklingsdirektivet). Forelæggelse ved fg. erhvervsminister.5) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde nr. 4178 (konkurrenceevne - indre marked og industri) den 28. maj 2026Rådsmøde nr. 4178 (konkurrenceevne - indre marked og industri) den 28. maj 2026. Forelæggelse ved fg. erhvervsminister.6) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (transport, telekommunikation og energi – transport) den 8. juni 2026Rådsmøde (transport, telekommunikation og energi – transport) den 8. juni 2026. Forelæggelse ved fg. erhvervsminister.7) Møde i Europaudvalget om ændring af direktiv 2001/18/EF og 2010/53/EUKommissionens forslag til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv om ændring af direktiv 2001/18/EF og 2010/53/EU for så vidt angår markedsføring af genetisk modificerede mikroorganismer og behandling af organer. Forelæggelse ved fg. minister for fødevarer, landbrug og fiskeri.8) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde nr. 4176 (landbrug og fiskeri) den 26. maj 2026Rådsmøde nr. 4176 (landbrug og fiskeri) den 26. maj 2026. Forelæggelse ved fg. minister for fødevarer, landbrug og fiskeri.9) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde nr. 4178 (konkurrenceevne – forskning og rum) den 29. maj 2026Rådsmøde nr. 4178 (konkurrenceevne – forskning og rum) den 29. maj 2026. Forelæggelse ved fg. uddannelses- og forskningsminister.10) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde nr. 4177 (almindelige anliggender) den 26. maj 2026Rådsmøde nr. 4177 (almindelige anliggender) den 26. maj 2026. Forelæggelse ved fg. europaminister.11) Møde i Europaudvalget om oprettelse af Den Europæiske Socialfond samt oprettelse af Den Europæiske Fond for RegionaludviklingKommissionens forslag til oprettelse af Den Europæiske Socialfond samt oprettelse af Den Europæiske Fond for Regionaludvikling, herunder for europæisk territorialt samarbejde (Interreg) og Samhørighedsfonden som del af de Nationale og Regionale Partnerskabsplaner. Forelæggelse ved fg. europaminister.

Stripakonflikten var bara en av hundratals strejker under 1920-talet. Den började som många andra strejker med att gruvarbetarna krävde högre löner. Men 1926 förvandlades den från en lokal konflikt till en infekterad politisk strid som slutade med att den socialdemokratiska regeringen avgick. Hur och varför blev det så?Programledare och manus: Kent Werne. Podden produceras av Straydog studios på uppdrag av LO, och i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.Medverkande i detta avsnitt: Eva Blomberg, professor emerita i historia och författare till boken Samhällets fiender (1993), som handlar om Stripakonflikten. Andra böcker som använts: ”LO under fem årtionden” av Ragnar Casparsson, utgiven av Tiden; och ”Vi bygger landet”, av Yvonne Hirdman, utgiven av Tiden. I avsnittet citeras också dagstidningar från tiden för Storstrejken, som alla finns tillgängliga digitalt på https://tidningar.kb.se/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Møde i Europaudvalget 1) Møde i Europaudvalget. Modtagelse af deputation fra Økologisk Landsforening om EU's landbrugsstøtte fra 2028Modtagelse af deputation fra Økologisk Landsforening om EU's landbrugsstøtte fra 2028.2) Møde i Europaudvalget om at lette transport af udstyr, personel m.v. til militære formål på tværs af UnionenEuropa-Kommissionens forslag til forordning om fastlæggelse af en ramme for foranstaltninger til at lette transport af udstyr, varer og personel til militære formål på tværs af Unionen. Forelæggelse ved fg. forsvarsminister.3) Møde i Europaudvalget. Kommissionens forslag til en forordning om oprettelsen af Den Europæiske KonkurrenceevnefondKommissionens forslag til en forordning om oprettelsen af Den Europæiske Konkurrenceevnefond. Forelæggelse ved fg. erhvervsminister.4) Møde i Europaudvalget om standarder for virksomhedernes bæredygtighedsrapporteringKommissionens delegerede retsakter om standarder for virksomhedernes bæredygtighedsrapportering i forbindelse med direktiv (EU) 2022/2464 af 14/12-22 (CSRD) som ændret ved direktiv (EU) 2026/470 af 24/2-26 om ændring af direktiv 2006/43/EF, 2013/34/EU, (EU) 2022/2464 og (EU) 2024/1760 for så vidt angår visse krav til virksomheders bæredygtighedsrapportering og due diligence i forbindelse med bæredygtighed (forenklingsdirektivet). Forelæggelse ved fg. erhvervsminister.5) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde nr. 4178 (konkurrenceevne - indre marked og industri) den 28. maj 2026Rådsmøde nr. 4178 (konkurrenceevne - indre marked og industri) den 28. maj 2026. Forelæggelse ved fg. erhvervsminister.6) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (transport, telekommunikation og energi – transport) den 8. juni 2026Rådsmøde (transport, telekommunikation og energi – transport) den 8. juni 2026. Forelæggelse ved fg. erhvervsminister.7) Møde i Europaudvalget om ændring af direktiv 2001/18/EF og 2010/53/EUKommissionens forslag til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv om ændring af direktiv 2001/18/EF og 2010/53/EU for så vidt angår markedsføring af genetisk modificerede mikroorganismer og behandling af organer. Forelæggelse ved fg. minister for fødevarer, landbrug og fiskeri.8) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde nr. 4176 (landbrug og fiskeri) den 26. maj 2026Rådsmøde nr. 4176 (landbrug og fiskeri) den 26. maj 2026. Forelæggelse ved fg. minister for fødevarer, landbrug og fiskeri.9) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde nr. 4178 (konkurrenceevne – forskning og rum) den 29. maj 2026Rådsmøde nr. 4178 (konkurrenceevne – forskning og rum) den 29. maj 2026. Forelæggelse ved fg. uddannelses- og forskningsminister.10) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde nr. 4177 (almindelige anliggender) den 26. maj 2026Rådsmøde nr. 4177 (almindelige anliggender) den 26. maj 2026. Forelæggelse ved fg. europaminister.11) Møde i Europaudvalget om oprettelse af Den Europæiske Socialfond samt oprettelse af Den Europæiske Fond for RegionaludviklingKommissionens forslag til oprettelse af Den Europæiske Socialfond samt oprettelse af Den Europæiske Fond for Regionaludvikling, herunder for europæisk territorialt samarbejde (Interreg) og Samhørighedsfonden som del af de Nationale og Regionale Partnerskabsplaner. Forelæggelse ved fg. europaminister.

Vid Anundshög, utanför Västerås, ligger en av de största gravhögarna i Sverige bredvid fem stora skeppssättningar och en vacker runsten. Denna imponerande fornplats signalerade makt och var en knutpunkt för resande och utbyte – kanske i konkurrens med Gamla Uppsala.Anundshög var ett regionalt maktcentrum under järnåldern, men helt frånvarande i sagor och andra skriftliga källor. Men i någon mening talar högarna ännu till oss och platsen går att ta som underlag för att ifrågasätta att vikingatiden skulle ha startat först år 793. Detta är ett betalt samarbete med Västerås stad inför 500-års jubileet av Västerås riksdag 1527.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med arkeologen Andreas Hennius, forskningssamordnare vid Västerås museer. Detta är ett betalt samarbete med Västerås stad inför 500-års jubileet av Västerås riksdag 1527.Samhället var hierarkiskt under järnåldern. Resurserna var ojämnt fördelade, och vissa grupper hade kapacitet att organisera stora arbetsinsatser och uppföra monument som signalerade makt och kontinuitet. Gravhögar, stenskepp och runstenar var inte bara minnesmärken över döda; de var också uttryck för levandes anspråk på status, tradition och legitimitet.Att sagor och andra skriftliga källor inte tydligare nämner Anundshög betyder inte att platsen var oviktig. Snarare visar den hur fragmentariskt det skriftliga källmaterialet är och hur selektivt minnet av det förflutna blev när det senare skrevs ned. Många betydande platser har helt enkelt inte lämnat tydliga spår i texttraditionen.Anundshögen är en av Sveriges största gravhögar. Uppgifterna varierar något mellan källor, men storleksordningen ligger kring 68 meter i diameter och ungefär 9 meter i höjd. I direkt anslutning finns fem skeppssättningar. De två största är omkring 53 respektive 51 meter långa, och ingen annan svensk fornlämningsmiljö har lika många stora skeppssättningar samlade på ett ställe.Gravhögar och skeppssättningar fyllde flera funktioner. De kunde markera gravar, men de var också offentliga monument som manifesterade släktens eller elitens rang, historia och anspråk på platsen. De knöt de döda till landskapet och gav därmed de levande en möjlighet att framträda som arvtagare till en mäktig förflutenhet.Skeppssättningar förknippas ofta med symbolik kring resa, övergång och status. I ett samhälle där sjöfart, resande och vattenvägar hade stor betydelse blev skeppet också en stark kulturell symbol. När sådana monument placeras bredvid en enorm gravhög förstärks intrycket av att platsen hade funktioner långt utöver det rent begravningsmässiga. De kan ha fungerat i ritualer, offentliga samlingar, minnespraktiker och maktdemonstrationer.Människorna som levde runt Mälaren under denna period tillhörde jordbrukande och boskapshållande samhällen, men deras liv präglades också av handel, hantverk, långväga kontakter och regional maktkamp. Det var inte isolerade bygder, utan socialt och ekonomiskt sammanlänkade miljöer där lokala eliter kunde bygga upp inflytande genom kontroll över jord, människor, kommunikationsleder och religiösa praktiker.Anudshög ligger vid Badelundaåsen som var en naturlig ”landsväg” längs åsens rygg och en viktig färdväg mellan Mälarkusten och skogsbygderna i norr. Här möttes land- och vattenleder, och en hålväg i anslutning till området anses ingå i den medeltida Eriksgatan som passerade platsen.Omslag: Anundshög i Badelunda utanför Västerås, Sveriges största gravhög från järnåldern, med två av de fem skeppssättningarna synliga i förgrunden. Platsen är ett centralt fornlämningsområde som speglar makt och kult under yngre järnålder. Foto: Christer Johansson, CC BY-SA 2.5, via Wikimedia Commons.Musik: Electra To The Baltic Sea Full av Giuseppe Rizzo, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bäst i veckan var understreckaren av Daniel Möller i Svenska pekoralsällskapet om Karl Krüger-Hanssons sparrisdikter. Vi har dem, Tragus Förlag, med recept av Peter Schreck. Och apropå pekoral: nya VM-låten av Thomas Stenström. En lång intervju i radio som var svår att ta på allvar. Nu blir bland annat lupiner olagliga, men vilar inte hela idén om invasiva arter på en godtycklig idé om en natur som en gång hade balans? Bröd och smör — gott sådant — på väg tillbaka. Vi köper vårt bland annat på Ostabengtsson i Lund. Stor artikel om det härliga matlandet Österlen - nu är vi världsberömda. Johan har skrivit kolumn om hur sossarna alltid lyckas få folk att kampanja för dem i valrörelse, som nu Mats Svegfors. Vi har apropå det börjat titta på Golden Boys i TV 4, som bygger på Gunnar Lindstedts bok om Trustorhärvan och där Peje Emilsson på Kreab får just Mats Svegfors att hålla tillbaka publicering. Men han var en modig publicist, är vår erfarenhet. Och Kreabs problem att hantera sin roll i Trustorhärvan var egentligen ett utmärkt argument för att krishanteringskonsulter behövs, till och med när krishanteringskonsulter hamnar i kris. Är det en bra eller dålig nyhet att färre får hemtjänst? Besparingar eller minskat behov? Framgår ej av en nyhet i veckan. regeringen driver valrörelse som skamlösa sossar och köper nu röster med sänkt bensinskatt. Jobbigt för S att bemöta, eftersom S förutom partiledningen, vill ha en mycket mer expansiv ekonomisk politik - något Johan Skrivit om i en stor artikel om Sossarnas idéutveckling i Fokus. Sossarnas kampanj "sosselinjen" ligger rätt i tiden. Stockholms city utarmas av att staten leker affär och tar hitte-på-hyror av kulturinstitutioner. Bisarrt att regeringen inte löst det. Kris för Labour i UK. När Trump pensioneras kanske vi sitter med högerpoulistiskt styre i Storbritannien, Tyskland och Frankrike. Men samhällstilliten i Sverige ändå hög. Och vi är beredda att svara på etikettsfrågor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sommaren 2022 var Charlotte Thomsen surfinstruktör längs Kanadas kust. Hon var 29 år och hade äntligen hittat rätt företag och rätt plats. Det var, som hon minns det, första gången hon kände sig hemma på riktigt. Men kroppen höll inte med.Det här är ett av de mest modiga samtalen Helt Vanliga haft. Charlotte insjuknade i ME efter covid-vaccinationen – en sjukdom som tog mycket av hennes aktiva liv ifrån henne och som tillslut fick henne att överväga dödshjälp i Schweiz. Idag är hon hemkommen från ett ayurvediskt retreat i Sri Lanka och ser ljuset igen. Det här är en berättelse om vad som händer när man når botten – och vad som kan finnas på andra sidan när man fortsätter framåt. Ett samtal om kropp, smärta, hopp och alternativa vägar till läkning som få pratar om.________Pureness är kvar som Helt Vanliga Podcasts huvudsponsor! Tillsammans med dem har jag fått en rabattkod till dig som lyssnar där du får 20% (!) rabatt på ditt köp. Använd koden heltvanliga20 eller den här länken för att få koden direkt till din varukorg. Mina favoriter: KvällsmagnesiumKreatinAshwagandha Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Islams plats i Sverige är under debatt. Är Sverige ett muslimskt land? Finns det en svensk islam? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På hundra år har antalet muslimer i Sverige vuxit från ett fåtal till att vara en stor del av vår befolkning. Islam har kommit till Sverige med människor från olika delar av världen och har formats både i mötet med det svenska samhället och impulser utifrån. Den islam som uppmärksammats mest, utan att vara den dominerade, är salafismen, en fundamentalistisk lära som förespråkar att man ska leva som på profeten Muhammeds tid, och politisk islam eller islamism som vill att islams regler ska styra samhället. Hur har islam utvecklats i Sverige? Vad är det som styr utvecklingen?De senaste tio åren har det talat som “svenska värderingar” i svensk politik. Kristdemokraternas Ebba Busch menar att de är sprungna ur kristen etik och att de ska genomsyra det svenska samhället, men att de hotas av politisk islam. Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson tycker att det är svårt att förena att vara aktivt troende muslim och samtidigt vara svensk. Finns det en motsättning mellan “svenska” värderingar och “muslimska” värderingar? Gagnar debatten om svenska värderingar muslimer i Sverige eller spär den på islamofobi och utanförskap?Medverkande: Nalin Baksi, sjuksköterska och debattör och aktuell med boken Mina Strider, Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap och aktuell med boken Öppna era hjärtan, Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teori och filosofi. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie Liljedahl.Veckans tips:Böcker:Vassflöjtens sång - Jalal al-din Rumi (översättning: Ashk Dahlén)Flaskpostens vilja : Ordlekar på djupaste allvar - Abdussalaam NordenhökTV-serie: Hatırla Sevgili Musik:Eye Make The Horizon

Vad är psykologiskt försvar, och hur bygger man det på lokal nivå? Krisledningspodden möter Malin Ekblad, Säkerhetschef på Trelleborg kommun, och Alen Musaefendic, Senior analytiker på Myndigheten för psykologiskt försvar. Det blir ett samtal om förtroende, kritiskt tänkande och hur man agerar i en tid när det snart är omöjligt att se skillnad på ai-genererat och riktigt innehåll. ​ Länkar:  Murphy Solution Aktuell Säkerhet Mötesplats Samhällssäkerhet Vill du höra mer från Mats Bohman?  Prenumerera på nyhetsbrevet Murphy Brief, med bland annat Mats omvärldsbevakning.

Internet är ett slagfält i den nya säkerhetsordningen. I princip varje dag angriper främmande makt digitala system i Sverige på olika sätt. Vi tittar på fyra olika globala hackerattacker och hur västländerna successivt tagit insikter genom åren ända fram till aktuella NIS-2. Shownotes och länkar på https://www.hemberedskap.se/avsnitt466 Stötta oss och lyssna på extra bonusavsnitt på https://www.patreon.com/hemberedskap

Kommuner har ett unikt mandat att samordna lokala aktörer och testa nya saker, samtidigt som man kan springa fort fram i hållbarhetsfrågor och samarbeta med likasinnade över hela världen. Karin Degerfeldt är samhällsutvecklingschef på Skellefteå kommun - en verksamhet som under de senaste tio åren har hanterat några av de största möjligheterna och utmaningarna i svensk kommunhistoria. Heja Framtiden reste till Skellefteå för ett samtal om kommunens roll som testbädd och omställningskatalysator, samt vilken roll språk och terminologi spelar i samhällsdebatten. Samtidigt behöver man ständigt återvända till själva kärnfrågan: hur säkerställer vi att alla människor på platsen ska kunna leva sitt bästa liv - nu och i framtiden?Avsnittet görs i samarbete med Society Expo 2026, som äger rum i hela Skellefteå mellan 27 maj och 9 juni. Heja Framtiden är på plats under två dagar för att spela in ännu fler spännande samtal. Ses vi där?

När statens skyddsnät brister, vem ska då fånga upp de mest utsatta? Regeringen skär ner och kyrkan tvingas kliva in. Är vi på väg mot ett samhälle där välfärden blir en välgörenhetsfråga? Diakonen Eva Kuhlefelt möter riksdagsledamöterna Johan Kvsrnström (SDP) och Henrik Wickström (SFP). Kjell Ekholm leder diskussionen E-post: slaget@yle.fi

Christian Wendesten

Omsorg och moderlighet värderas högt när vi tänker på barn, men hur är det med samhället? Eva-Lotta Hultén hittar radikal potential i skönlitteraturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Under ett krig för länge sedan dödades alla män och när det bergiga området strax därpå skars av från omvärlden av ett jordskred lämnades kvinnorna att ensamma bygga upp nationen igen. Som genom ett mirakel uppstod en mutation hos en av dem, som gjorde att hon kunde föröka sig utan inblandning av någon man. Från henne härstammar nu landets hela befolkning, som uteslutande består av kvinnor förmögna till självbefruktning.Tre unga, amerikanska män får höra talas om det avskilda riket och lyckas ta sig dit med flygplan. Ett för utopigenren typiskt upplägg som ger författaren Charlotte Perkins Gilman chans att i skönlitterär dräkt presentera ett idealsamhälle: ett land där kultur och samhällsstruktur helt skiljer sig från det vi tar för givet.Boken ”Kvinnoland” skrevs 1915 och hör, som många av dåtidens utopiskildringar, hemma i den socialistiska traditionen med sin betoning på gemenskap, solidaritet och jämlikhet. Men den anknyter också till den mindre omfattande feministiska utopitraditionen, och det som gör den verkligt originell är hur den lyfter fram moderskapet som något heligt. Kvinnan ska inte frigöras genom att slippa ta hand om sina barn – och inte heller genom att slippa allt samhällsansvar – utan genom att omsorgen om barnen lyfts fram som samhällets högsta uppgift. Bokens berättarjag Van noterar skillnaden mot hur föräldrarollen gestaltar sig i dåtidens USA. I hans hemland bryr sig varje mor mest bara om sitt eget barn men i det rike han nu hamnat är alla invånare engagerade i alla barn och jobbar tillsammans för deras väl.Perkins Gilman tycks både anknyta till och polemisera mot Ellen Keys idéer om moderlighet. De var samtida med varandra och framhåller båda hur viktigt värnandet om barnet är, för dess egen skull och för att forma ett gott samhälle. Men Key var särartsfeminist. Rösträtt åt alla kvinnor, javisst, men bara barnfria kvinnor eller de vars barn vuxit upp skulle ställa sina speciella kvinnliga krafter till samhällets förfogande. Andra har kallat dessa ståndpunkter för ”samhällsmoderlighet”.Var finns samhällsmoderligheten idag, när unga kvinnor drömmer om att bli hemmafruar och ”momfluencers” som lever på reklamintäkter för att blotta sig själva och sina familjer för alla som vill titta? Det går sannerligen att ha synpunkter på vad det gör med relationen mellan förälder och barn, och hur exponeringen påverkar de små. Men ta bort kameran ur ekvationen så har företeelsen likheter med det Ellen Key förespråkade för kvinnor som hade yngre barn: ett engagemang helt vigt åt familjelivet. I den tidskrift som Charlotte Perkins Gilman drev och själv skrev alla texter till, kommenterar hon Keys ”Barnets århundrade” i följande ordalag:Kvinnor förändras som människor: de är inte längre bara en sak – kvinnor, mödrar och ingenting annat […], de är också personer av vitt skilda slag, med intressen och förmågor som gör dem lämpade för att delta i samhället på många sätt.”Hennes egen samhällsmoderlighet var radikal. Hon visade fram kvinnor som fullt kapabla att ta ledarroller, driva och utveckla ett samhälle och klara såväl intellektuella uppgifter som hårt kroppsarbete, även som mödrar. Det var en moderlighet som lika gärna kan utövas av män: ett sätt att förhålla sig till vad som är verkligt viktigt.När jag själv var höggravid med mitt första barn fick jag från flera kvinnor höra att jag skulle komma att gå in i en bebisbubbla. Världen därutanför skulle bli mindre viktig. Jag protesterade: omvärlden hade blivit viktigare för mig när jag blev gravid och jag trodde inte att det skulle förändras av att barnet föddes.Både de andra kvinnorna och jag själv fick rätt. Jag blev mer påverkad av alla nyheter som kunde innebära fara för mitt eget och alla andras barn. Men jag fick lägre förmåga att delta i världen under ett antal år. Bubblan var inget jag valde utan en effekt av bristande tid och energi. Det var heller inte bara min egen ork jag fick kämpa med. Starka kommersiella krafter vill få oss att tro att ett gott föräldraskap i första hand är en prylsport som kräver stora inkomster. Det individualistiska idealet säger oss samtidigt att vår främsta plikt är att lägga mycket tid på att våra barn ska bli framgångsrika: ekonomiskt, musikaliskt, idrottsligt. Mina ambitioner fanns emellertid kvar. Jag ville påverka världen och jag ville att mina barn skulle se mig påverka världen – för att förstå att det går och att man bör.Medan barnen i de tre unga männens USA växer upp i relativt slutna familjer där man gör allt för att avskärma dem från en omvärld som ses som farlig, lärs barnen i Kvinnoland redan från början att vara delaktiga och att ta ansvar för samhället. Läraren Somel förklarar att de under sin utbildning lär sig att älska intellektuella utmaningar, vilket förvirrar berättarjaget Van. Vad gör lärandet för nytta om eleverna tycker om att lära? Det blir tydligt att han fostrats i ett inlärningssystem där lydnad och underkastelse är viktiga mål i sig för skolan. Det ska helt enkelt vara tråkigt att lära. I det avskilda landet bland bergen är målet utöver kunskap i stället självständighet, solidaritet och gemenskap och både kropp och intellekt ska stimuleras. Man eftersträvar visdom och en handlingsförmåga som brukas för det gemensamma bästa.”Kvinnoland” kan ses som en stridsskrift för omsorgens centrala roll för ett gott liv. Att ge omsorg betraktas som samhällets viktigaste uppgift och ett privilegium som också ger en stark livstillfredsställelse. Detta är ett exempel på det som filosofen Kate Soper kallar ”alternativ hedonism”: ett begrepp för nya vägar till självförverkligande och lycka. Den alternativa hedonismen handlar om ett skifte bort från destruktiv överkonsumtion och statusjakt, till en strävan efter tillräcklighet och en tillfredsställelse som kan uppnås inom planetens gränser.Jag minns mitt ändlösa vankande runt i huset med en kolikbebis i sele på magen och en frustrerad treåring i hasorna. På samma gång utmattad och färdig att explodera – av frustration och av kärlek. Jag kände mig söndertrasad av den smärta mitt minsta barn upplevde och den längtan som jag inte förmådde svara mot hos mitt äldre barn.Det finns ingen självklar samhällslösning på sådana dilemman. Inte heller något personligt förhållningssätt som på ett enkelt sätt kan ta udden av det känslomässiga kaos det innebär att vara förälder. Det är helt enkelt ofta svårt att njuta av privilegiet att få ge omsorg. Charlotte Perkins Gilman drabbades själv av förlossningsdepression och lämnade senare sin enda dotter hos sin exman och hans nya hustru. Men jag undrar vad som skulle kunna hända om vi lät moderlighet bli den ledande politiska princip som vi inrättade samhället som helhet efter. Eller om vi började se den mänskliga tillväxt som omsorgen syftar till som ens hälften så viktig som den ekonomiska tillväxt som vi ständigt curlar och daltar med.Eva-Lotta Hulténjournalist och författareLitteraturCharlotte Perkins Gilman: Kvinnoland. Översättning Emilia Fjeld, Ovipositor Press 2022Charlotte Perkins Gilman: Families, marriages and children, redaktör Michael R. Hill, Routledge 2017Ellen Key: Barnets århundrade. Skriftserien, Bildningsförlaget 2011Ellen Key: Missbrukad kvinnokraft och naturenliga arbetsområden för kvinnan. Bonniers 1914Kate Soper: ”The Mainstreaming of Counter-Consumerist Concern” i The Politics and Pleasures of Consuming Differently, Palgrave Mcmillan, 2008

Samhället är i väldigt hög grad byggt av betong, och för att tillverka betong behövs cement. I snitt förbrukar vi i Sverige mer än ett ton betong per person och år. Det är svårt att transportera och därför viktigt att ha en egen industri i Sverige. Det är också en väldigt energikrävande industri med stora utsläpp, så det behövs stora investeringar för att fånga in och lagra den. I Norge har en sådan anläggning byggts med statlig hjälp men i Sverige säger staten nej. Att ställa om till grönt cement är oerhört viktigt, men den svenska regeringen motarbetar utvecklingen. Hannes Carl Borg från Heidelberg Materials (tidigare Cementa) gästar Katalys och Starta pressarna i ett samtal med Max Jerneck.

Del 2 - Demokratin backar över världen och även i Sverige syns en utveckling där det som varit självklart i den liberala demokratin inte längre är det. I ett samhälle där allt fler söker trygghet riskerar åtgärderna för att uppnå den tryggheten hota just det öppna samhället.Det öppna samhällets framtid utforskades nyss i en rapport för kunskapsnätverket Kairos Future Club. I det här och ett följande avsnitt diskuterar rapportförfattaren Johan Hammarlund med Jan Scherman, journalist, dokumentärfilmare och folkbildare inom demokrati om det öppna samhällets hot och skydd. Framtidsstudions värd är Fredrik Torberger. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

The Go Radio Football Show: April 21st 2026. PLAY and HIT SUBSCRIBE, and NEVER miss an episode! With Celtic, Rangers and Hearts locked in a dramatic run-in, we ask the big questions: who blinks first, and who has the nerve to go all the way? The panel digs into James Forrest's future at Celtic, the growing uncertainty around James Tavernier at Rangers, and what the next five games mean for players fighting for contracts, legacies and trophies. There's also a deep dive into Martin O'Neill's man-management, Neil Lennon's remarkable Dunfermline revival, and a Scottish Cup final packed with storyline and emotion. Plus: Manager of the Year: Does it have to go to the title winner? Are modern tactics hurting goalkeepers? A heartfelt, uplifting interview with Craig Ferguson, walking across America in a kilt to raise over £100,000 for mental health charity SAMH.   The Go Radio Football Show, weeknights from 5pm-7pm across Scotland on DAB, YouTube, Smart Speaker - launch Go Radio - and on the Go Radio App. IOS: https://apps.apple.com/gb/app/go-radio/id1510971202 Android: https://play.google.com/store/apps/details?id=uk.co.thisisgo.goradio&pcampaignid=web_share In Association with Burger King. Home of the Whopper, home delivery half time or full time, exclusively on the Burger King App  https://www.burgerking.co.uk/download-bk-app. Watch the Replay on YouTube:  https://www.youtube.com/live/OQV015Wyy24?si=oZ0unKqSqba3sk-h  For more Podcasts from Go Studios, head to: https://thisisgo.co.uk/podcasts/

Lucas får ett dödligt slag mot huvudet en sommarkväll 2023 och dör på sjukhus. Åsa Lindström berättar om sorgen efter sonen och om kritiken mot bristen på stöd från samhället. Avsnittet spelades in live på Sthlm Crime den 18 april 2026.Krimstad om dödsmisshandeln mot Lucas Ta del av Nacka Värmdö Postens rapporering om fallet Producent/programledare: Linnéa Hjortstam och Evalisa Wallin. Originalmusik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson.Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson.Avsnittet producerades 2026.

Boken heter "Politik för ett mänskligt samhälle - en handbok" och gäst är författaren Per Molander.Med hjälp av fakta och forskning motbevisar Per Molander vanliga politiska budskap. Så som att ”Skatterna är för höga. Den offentliga sektorn för stor. Privata lösningar är effektivare än offentliga. Jämlikhet skadar den ekonomiska tillväxten. Facklig organisation hämmar företagens utveckling. Hårda fängelsestraff avskräcker. Miljöproblemen är överdrivna.” Han beskriver också konkreta förslag som jämnar ut inkomstskillnader, ökar jämställdheten, stärker solidariteten och tar vara på de framsteg som har gjorts samtidigt som samhällsekonomin stärks.Frågor som diskuteras i programmet är bl.a: Hur skiljer sig positiv och negativ politik? Hur kan debattgrepp och ordval av politiker dölja vad som egentligen är sant? Hur står sig fakta och forskning mot vad politiker säger och gör i praktiken? Läs mer om alla avsnitt och sök i arkivet på hemsidan: https://larafranlarda.com/Instagram: https://www.instagram.com/larafranlarda/Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett samtal mellan Per Magnus Johansson och Mikaela Blomqvist med anledning av Per Magnus Johanssons nya bok Om skrivande, utgiven på förlaget Fri Tanke. Vilken roll kan skrivandet och läsandet ha i vår svenska samtid? Kan litteraturen förändra samhället och i sådana fall hur? Förhållandet mellan läsandet och skrivandet är ett återkommande tema i Per Magnus Johanssons bok. Hur tog han själv steget från att ”bara” läsa till att också skriva? Hur finner man en balans mellan de två verksamheterna? Boken Om skrivande finns att köpa med 20% rabatt för Arches läsare och lyssnare, ange koden: Arche20 och boken beställes här: https://fritanke.se/bokhandel/bocker/om-skrivande/ Samtalet ägde rum på Stadsbiblioteket i Göteborg 15 april 2026. Per Magnus Johansson är psykoanalytiker, psykolog, idéhistoriker och författare, verksam i Göteborg och Paris. Han är redaktör för tidskriften Arche och har gett ut femton böcker varav den senaste, Om skrivande på Fri Tanke, kom ut i april 2026. I samtal med Mikaela Blomqvist, psykolog och litteratur- och teaterkritiker.    

I dag gästas Samhällspulsen av Kristoffer Samsing är en före detta polis som har arbetat nära verklighetens mest intensiva och krävande situationer. Genom sina erfarenheter från yrket har han fått en unik inblick i både samhällets mörkare sidor och människans beteende under press. Idag delar han med sig av sina upplevelser. Läs hans bok för att veta mer. Programledare: Rachid El Mounacifi

Mats möter Maria Stellinger Ernblad, digitaliseringdirektör i Helsingborg, och Sara Lidbaum från Netnod i ett samtal om vikten av kontinuitet och resiliens i den turbulenta värld som vi lever i. Hur får vi verksamheten att ta ägarskap kring de här frågorna, så att det inte bara blir en IT-fråga? Hur kommer vi ikapp vår digitala skuld inom säkerhetsområdet? Och borde vi tänka lite mer både och, istället för allt eller inget när det kommer till möjliga scenarier att öva?    Länkar:  Murphy solution Aktuell Säkerhet Mötesplats Samhällssäkerhet Vill du höra mer från Mats Bohman?  Prenumerera på nyhetsbrevet Murphy Brief, med bland annat Mats omvärldsbevakning.

Mats möter Pär Lager, senior rådgivare på Försvarshögskolan för att prata om ledarskap i kris och krig. Det blir ett samtal om lärdomar från Ukraina, vad militären kan lära av entreprenörer och lärosäten, acceptans för felaktiga beslut i pressade lägen, och mycket mer.  Länkar:  Murphy solution Aktuell Säkerhet Mötesplats Samhällssäkerhet Vill du höra mer från Mats Bohman?  Prenumerera på nyhetsbrevet Murphy Brief, med bland annat Mats omvärldsbevakning.

Författaren Pascal Engman är just nu aktuell med "Klanen" – en roman där gränsen mellan fiktion och verklighet suddas ut. I det här avsnittet av Krimrummet berättar han för Fredrik Sjöshult hur han gör research genom möten med unga gängkriminella – och beskriver vilka kopplingar som finns till verklighetens släktbaserade ”klaner” på Malmvägen i Sollentuna.

Klara är säker på att hon inte kommer att överleva våldet som hon får utstå i relationen - hon är övertygad om att den dåvarande pojkvännen kommer att döda henne. Klara är 19 år när hon träffar honom på dejtingappen Tinder. Inledningsvis är förhållandet fantastiskt men långsamt bryts hon ner, isoleras och blir till spillror. I avsnittet berättar Klara även om samhällets svek när hon försöker lämna.Följ @alskadepsykopat på Instagram. Vill du vara gäst i podden? Maila emilie.olsson@bauermedia.seAlla säsonger av Älskade Psykopat finns på Podplay: https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/alskade-psykopat-294350

Fluent Fiction - Norwegian: From Code to Connection: Sofie and Lars' Sustainable Vision Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/no/episode/2026-03-03-08-38-20-no Story Transcript:No: Sofie sto over kaffemaskinen, dypt i tankene.En: Sofie stood over the coffee machine, deep in thought.No: Solen skinte gjennom de store vinduene i Startup Inkubator, der vinterens kjølige grep endelig begynte å slippe taket.En: The sun shone through the large windows in Startup Inkubator, where winter's chilly grasp was finally beginning to loosen.No: Våren var på vei, og med den kom nye muligheter.En: Spring was on its way, and with it came new opportunities.No: Sofie var en dedikert utvikler med stor lidenskap for bærekraft.En: Sofie was a dedicated developer with a great passion for sustainability.No: Hun hadde én drøm: å lage en teknologi som kunne bidra til å løse klimakrisene.En: She had one dream: to create a technology that could help solve the climate crisis.No: Lars, en ingeniør med mange tanker om fornybar energi, hadde nylig flyttet til Oslo.En: Lars, an engineer with many thoughts about renewable energy, had recently moved to Oslo.No: Han hadde en egen plass i inkubatoren.En: He had a personal space in the incubator.No: Innovasjon var hans drivkraft, men han holdt ofte idéene for seg selv.En: Innovation was his driving force, but he often kept his ideas to himself.No: Tidligere samarbeid hadde ikke gått som planlagt.En: Past collaborations had not gone as planned.No: Det hadde gjort ham litt reservert.En: It had made him somewhat reserved.No: Kjell, mentoren med et smil alltid på lur, så potensialet i Sofie og Lars.En: Kjell, the mentor with a smile always at the ready, saw potential in Sofie and Lars.No: Han foreslo at de skulle jobbe sammen.En: He suggested that they work together.No: "Dere to kan skape noe stort," sa Kjell begeistret.En: "You two can create something great," said Kjell enthusiastically.No: Han hadde sett hvordan Samhørigheten mellom ulike ferdigheter kunne gnist nyskapning.En: He had seen how the connection between different skills could spark innovation.No: Første gang de satt sammen ved det fargerike arbeidsbordet, møttes blikkene deres.En: The first time they sat together at the colorful worktable, their eyes met.No: Det oppstod en stille forståelse.En: There arose a silent understanding.No: Sofie begynte å fortelle om sin idé: en app som kunne måle og redusere karbonfotavtrykk.En: Sofie began to share her idea: an app that could measure and reduce carbon footprint.No: Hun kjente den vanlige tvilen krympe innover, men ble overrasket over å finne åpenhet i Lars' øyne.En: She felt the usual doubt shrinking inward, but was surprised to find openness in Lars' eyes.No: "Det er en god idé," sa Lars, og hans stemme var myk, men bestemt.En: "That's a good idea," said Lars, his voice soft but firm.No: "Jeg tror jeg kan hjelpe med en energisparingsalgoritme.En: "I think I can help with an energy-saving algorithm."No: " Sofie smilte, lettet over hans vilje til å dele.En: Sofie smiled, relieved at his willingness to share.No: De begynte å skissere planene sine sammen, linje etter linje på tavlen.En: They began to sketch out their plans together, line after line on the board.No: Uker gikk, og prosjektet begynte å ta form.En: Weeks passed, and the project began to take shape.No: Det ble mange sene kvelder fylt med kode, latter og en gryende forståelse mellom dem.En: There were many late nights filled with code, laughter, and a budding understanding between them.No: Likevel, hver gang de sto ved havnen og så utover Oslofjorden, visste de begge at prosjektet var bare en del av reisen.En: Still, each time they stood by the harbor and looked out over Oslofjorden, they both knew the project was just part of the journey.No: På dagen for den viktige investorpresentasjonen, var inkubatorens hovedrom fullt av spente gründere.En: On the day of the crucial investor presentation, the main room of the incubator was full of eager entrepreneurs.No: Sofie og Lars sto foran et hengivent publikum.En: Sofie and Lars stood before a dedicated audience.No: "Vi presenterer en nyskapende løsning for klimautfordringer," begynte Sofie, trygg i sin stemme.En: "We present an innovative solution for climate challenges," began Sofie, confident in her voice.No: Lars fulgte opp med teknisk innsikt, og sammen fremførte de en presentasjon som blendet publikum.En: Lars followed up with technical insights, and together they delivered a presentation that dazzled the audience.No: Spenningen fra presentasjonen hang fortsatt i luften da de kom ut, hånd i hånd, eucalyptusduften fra fjorden svøpte dem i vårens gryende bris.En: The excitement from the presentation still lingered in the air as they came out, hand in hand, the eucalyptus scent from the fjord enveloping them in the nascent breeze of spring.No: Investerorene var imponert, og Sofie visste at de ikke bare hadde banet vei for prosjektets suksess, men også for noe dypere mellom dem.En: The investors were impressed, and Sofie knew they had paved the way not only for the project's success but also for something deeper between them.No: På bryggekanten, omgitt av Oslos forvandlende vår, møttes deres veier og ga rom for ny begynnelse.En: At the water's edge, surrounded by Oslo's transforming spring, their paths met and allowed for a new beginning.No: Sofie følte en oppblomstring av selvtillit og Lars opplevde gleden av åpen kommunikasjon.En: Sofie felt a blossoming of confidence and Lars experienced the joy of open communication.No: De visste begge at ekte samarbeid krevde mer enn bare felles mål, men også tillit og forståelse.En: They both knew that true collaboration required more than just common goals, but also trust and understanding.No: Samholdet deres hadde skapt noe stort.En: Their togetherness had created something great.No: Ikke bare hadde de vunnet investorer, men også hverandres vennskap og respekt.En: Not only had they won over investors, but also each other's friendship and respect.No: Mens bølgene blunket i kveldssolen, visste de at de hadde skapt fremtidsdrømmer i Oslofjorden.En: As the waves blinked in the evening sun, they knew they had created future dreams in Oslofjorden.No: De hadde funnet både profesjonell suksess og en form for kjærlighet i vårluften.En: They had found both professional success and a form of love in the spring air. Vocabulary Words:chilly: kjøligegrasp: grepdedicated: dedikertpassion: lidenskapsustainability: bærekraftrenewable: fornybarinnovative: nyskapendereserved: reservertenthusiastically: begeistretconnection: samhørighetenunderstanding: forståelsefootprint: fotavtrykkalgorithm: algoritmesketch: skisserereduce: reduserecrucial: viktigeinsights: innsiktpresentation: presentasjondazzled: blendetlingered: hangnascent: gryendebreeze: bristransforming: forvandlendeblossoming: oppblomstringgong: bølgerharbor: havnencollaboration: samarbeidtrust: tillitfriendship: vennskaprespect: respekt

Vi dras till människor som speglar oss. Men med bara några få nära vänner är man mycket mer utsatt än man tror. Samhällsvetaren Eva Meyersson Milgrom noterar att de som har många lösa bekanta klarar sig bättre. Inläsare: Cassandra Alm

I början av 1700-talet skedde ett avgörande dynastiskifte i Storbritannien: huset Stuart ersattes av det tyska furstehuset Hannover. Kungar med namnet Georg kom att styra öriket långt in på 1800-talet. Under deras regeringstid utvecklades Storbritannien till en global ekonomisk och politisk stormakt, med en mäktig flotta som garant för inflytandet över världshaven.Men det hannoveranska Storbritannien var långt mer än ett imperium med militär styrka. Det var också en blomstrande kulturnation, präglad av en stark medelklass med växande köpkraft och ett aldrig tidigare skådat intresse för konst, musik och litteratur.Epoken var samtidigt avgörande för det politiska landskapet: parlamentarismen växte fram, liksom de två stora partierna – tories och whigs. Samhället blev modernare, urbana miljöer växte och nya uttryck för individualism tog form.Konstnären William Hogarth gav samtiden ett satiriskt öga med sina målningar och gravyrer av Londons sociala liv, särskilt dess mörkare sidor. Kompositören Georg Friedrich Händel formade tidens musiksmak och på litteraturens fält skapades klassiker som Robinson Crusoe, Gullivers resor och Tom Jones – verk som fortfarande fascinerar läsare världen över.Och just under denna expansiva epok skrevs den patriotiska sång som kommit att symbolisera britternas maritima självbild mer än någon annan: Rule, Britannia!I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar historikern Dick Harrison och författaren Katarina Harrison Lindbergh om Storbritannien under 1700-talets första hälft – en tid av imperiebygge, kulturrevolution och politisk förändring.Bildtext: The Assembly at Wanstead House av William Hogarth, visar Richard Child, 1st Earl Tylney, tillsammans med sin familj i förgrunden under ett elegant sällskap på 1700-talet. Målningen fångar aristokratins sociala liv och statusmarkörer under Georgiansk tid i England (Public Domain). Källa: Wikimedia CommonsKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

The Kingdom of God is at Hand

Vår plastanvändning är ett stort globalt miljöproblem, men i Eskilstuna undersöks ett sätt att komma bort ifrån den mest ohållbara plastkonsumtionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Eskilstuna kommer matlådorna i engångsplast som används i hemtjänsten att bytas ut mot flergångslådor i plast på försök. Det är ett projekt där kommunen, plasttillverkaren Mälarplast och Linköpings universitet deltar. I ett storkök på Rekarneskolan berättar Johan Hellfeldt på kommunens måltidsservice om vilka särskilda krav hemtjänsten har på flergångslådorna. Mattias Lindahl vid Linköpings universitet förklarar hur projektet passar in i den större bilden av att ställa om till ett samhälle som är mindre beroende av plast.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

När människor går samman kan de inte bara förändra sina egna liv, utan de kan faktiskt förändra hela samhällen – det menar Beatrice Ramnerö, lantbrukare och vice ordförande i biståndsorganisationen We Effect. Hör henne berätta i Lantbrukspodden om hur arbetet med att stödja bondeorganisationer och producentkooperativ går till och vad hon lärt sig från senaste resan som gick till Kenya. Har du synpunkter eller förslag till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se

Katja Nyberg lämnar Sverigedemokraterna efter beskedet om att hon hade kört bil med narkotika i blodet. Regeringen lägger i en ny växel i insatserna för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. EU terrorklassar Irans revolutionsgarde, men vad har president Trump i kikaren? Norden diskuterar egna kärnvapen, och Svenska Akademien slungar ut gamla ord ur ordlistan men kastar också in nya. Veckopanelen med Vesna Prekopic, Roland Poirier Martinsson och Maria Ferm under ledning av Staffan Dopping.

Katja Nyberg lämnar Sverigedemokraterna efter beskedet om att hon hade kört bil med narkotika i blodet. Regeringen lägger i en ny växel i insatserna för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. EU terrorklassar Irans revolutionsgarde, men vad har president Trump i kikaren? Norden diskuterar egna kärnvapen, och Svenska Akademien slungar ut gamla ord ur ordlistan men kastar också in nya. Veckopanelen med Vesna Prekopic, Roland Poirier Martinsson och Maria Ferm under ledning av Staffan Dopping.

Kort smakprov, för att höra detta avsnitt bli prenumerant för 39 kr i månaden på https://underproduktion.se/stormensutveckling Om det uppstår problem mejla support@underproduktion.seLiv tror att fenomenet hemmasittare till 98 procent beror på en enda sak.Ola om att vi har varit med om det dummaste som någonsin hänt och därför behöver röra oss från begäret till driften.Bok som refereras:Todd McGowan - The Cambridge introduction to Jacques Lacan

Wisdom for the New Year

Det här är inte rätt tillfälle att skräda orden. Moraliskt klarspråk är vår enda plikt denna mörka dag. Det som hände på Bondi Beach i Sydney var ett utslag av fascistiskt barbari, skriver den brittiske opinionsbildaren Brendan O'Neill. Inläsare: Staffan Dopping

Veckopanelen med Håkan Juholt, Hanna Mattsson Wagenius och Ronie Berggren under ledning av Staffan Dopping. Stor upprördhet över män som mördar kvinnor och som själva vill behandlas som kvinnor efter styckmordet i Rönninge. Donald Trump låter övertygad om snar fred efter mötet med Ukrainas president. SVT står ännu bakom Gina Dirawi som Melodifestivalens ansikte. Varför blir utländska nonsensuttryck svenska nyord, och hur ska advokater hinna granska alla nya Epstein-dokument?

Veckopanelen med Håkan Juholt, Hanna Mattsson Wagenius och Ronie Berggren under ledning av Staffan Dopping. Stor upprördhet över män som mördar kvinnor och som själva vill behandlas som kvinnor efter styckmordet i Rönninge. Donald Trump låter övertygad om snar fred efter mötet med Ukrainas president. SVT står ännu bakom Gina Dirawi som Melodifestivalens ansikte. Varför blir utländska nonsensuttryck svenska nyord, och hur ska advokater hinna granska alla nya Epstein-dokument?

Samhällsspaning med humor och glimten i ögat. Tre skarpsynta personligheter tolkar tecken i tiden och ger oss sina personliga visioner om framtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De värsta pandemier som drabbat mänskligheten var när européerna på 1500-talet tog med sig en dödlig cocktail av sina vanligaste smittsamma sjukdomar till Amerika. Idag tror man att 90 procent av urbefolkningen strök med i sjukdomar de saknade immunitet mot. Hela kulturer gick under.Under 1700-talet började de växande nationalstaterna i Europa att utveckla metoder för att hantera pandemier – trots att den tidens läkevetenskap ofta missförstod hur smittor spreds. Samtidigt som böldpesten i stort sett försvann, uppstod nya pandemier till följd av industrialismens trånga, osanitära städer.Detta är det andra av två avsnitt av podden Historia Nu om pandemier, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Stockholms universitet, om hur farsoter har påverkat samhällen genom tiderna – från medeltidens pest till spanska sjukan.När européerna anlände till Amerika på 1500-talet förde de med sig sjukdomar som smittkoppor, mässling och influensa – sjukdomar som den amerikanska ursprungsbefolkningen saknade immunitet mot. Resultatet blev en demografisk kollaps: upp till 90 procent av urbefolkningen dog inom ett sekel.Denna ”mikrobiella erövring” möjliggjorde den europeiska kolonisationen av Nord- och Sydamerika. Avfolkningen ledde till omfattande återförskogning, vilket i sin tur påverkade koldioxidnivåerna i atmosfären – ett exempel på hur pandemier kan få långtgående konsekvenser bortom människans hälsa.Det är först på 1800-talet som vetenskapen gradvis börjar förstå smittspridningens mekanismer. Kolera blev århundradets mest fruktade pandemi – men också den som ledde till avgörande förändringar i folkhälsopolitik och stadsplanering.På 1800-talet svepte koleraepidemier fram över världen. Flera pandemier startade i Asien och nådde Europa via handelsvägar. Koleran var vattenburen och slog särskilt hårt mot tätbefolkade städer med bristfällig sanitet. Under perioden 1834–73 drabbades Sverige av nio koleraepidemier. Vid den största av dessa, 1834, insjuknade mer än 25 000 personer, av vilka drygt hälften dog.Den engelske läkaren John Snow revolutionerade smittspårningen 1854 när han identifierade en förorenad vattenpump som kolerans källa i London – en insats som lade grunden för modern epidemiologi. Hans upptäckt blev en katalysator för utvecklingen av moderna avloppssystem, säkrare dricksvatten och en ny syn på urban hygien. Koleran blev med andra ord en drivkraft bakom avgörande samhällsreformer.Mellan 1918 och 1920 dödade spanska sjukan mellan 25 och 100 miljoner människor världen över – fler än första världskriget. Pandemin slog särskilt hårt mot unga vuxna, vilket bröt det klassiska U-formade dödlighetsmönstret för influensa. Trots dess enorma påverkan föll sjukdomen snabbt i glömska – kanske för att samhället redan var traumatiserat av krigets fasor.Senare forskning har visat att pandemin lämnade djupa men ofta osynliga spår. Barn till mödrar som varit sjuka under graviditeten löpte högre risk för kroniska sjukdomar senare i livet – en påminnelse om att pandemiers effekter kan vara långvariga, subtila och påverka generationer framåt.Bild: Smittkoppor under den spanska erövringen, ur bok XII i Florentinska kodexen (1540–1585). Illustration av en okänd konstnär från 1500-talet, Originalet återfinns i Biblioteca Medicea Laurenziana, Florens. Reproduktion i: Fields, Sherry (2008). Pestilence and Headcolds: Encountering Illness in Colonial Mexico. New York: Columbia University Press. Wikipedia, Public Domain.Musik: Fauré – Requiem – I. Introït et Kyrie, framförd av Orchestre national de l'Opéra de Monte-Carlo under ledning av Louis Frémaux, med Chorale Philippe Caillard och solisten Bernard Kruysen. Utgiven av Erato Records den 10 augusti 1962. Fotograf: Denis Thilliez. Ingen upphovsrätt gäller för denna ljudinspelning inom EU enligt direktiv 2006/116/EG.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Paulina Neuding är journalist, jurist och samhällsdebattör. Hon är sedan många år knuten till Svenska Dagbladets ledarsida och har skrivit en rad uppmärksammade artiklar om den svenska samhällsutvecklingen. Paulina är aktuell med boken Igår kväll i Sverige som skildrar Sveriges nedgång mot gängkriminalitet och social oro.OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se.

Liubov Tsybulska intervjuas av Magnus Thorén. Hon var med och grundade Ukrainas statliga organisation CSCIS med uppgift att skydda landet mot rysk propaganda. Idag beskrivs hon ofta som en av Ukrainas främsta experter på rysk informationskrigföring. Hur ser ryska taktiken för att försvaga och förvirra Ukrainas befolkning ut idag? Hur slår man tillbaka för att skada Kreml och vad borde Sverige och Väst dra för lärdomar av det som sker i ukrainska sociala medier och Telegramchattar?