Podcasts about samh

I detta avsnitt möter Samhällspulsen Peter Söderlund, en person vars liv präglats av både djupa fall och starka uppresningar. Uppvuxen i Tyresö under en tid då narkotikan började sprida sig, drogs han tidigt in i kriminalitet men valde senare en annan väg. Efter avtjänat straff byggde han upp en ny tillvaro som engagerad samhällsbyggare: som talare i FN:s generalförsamling, politiker, nämndeman och förespråkare för utsatta grupper. Vi pratar om vad som leder in i ett destruktivt liv och vad som krävs för att ta sig ur det. Om hur svårt det är att få en ny chans i samhället, och varför det är just den chansen som kan förändra allt. En stark berättelse om ansvar, motstånd, förändring och hopp. Programledare: Rachid El Mounacifi

Vi har återigen i serien Samhällspulsen haft nöjet att ha juristen Mattias Walving-Lundberg med oss i studion! Denna gång pratar vi om något högaktuellt, AI och juristyrket. Hur påverkar artificiell intelligens juridikens värld? Kommer AI att ersätta jurister, eller snarare bli deras bästa verktyg? Och vilka etiska och juridiska utmaningar står vi inför när tekniken utvecklas i raketfart? Missa inte det! Programledare: Rachid El Mounacifi

21. Vad vill egentligen Moderaterna, mer än att ”få ordning på Sverige”? Andreas Ericson diskuterar med Douglas Thor, ordförande för Moderata ungdomsförbundet, som skrivit boken ”Nyckeln utanför dörren” där han berättar hur han ser på framtidens samhälle och vägen dit.

I detta avsnitt av serien Samhällspulsen möter vi Kenan Ek, Affärsområdeschef och Kvalitets-chef på Job by Instep, en av Sveriges största aktörer inom Rusta och matcha-programmet. Kenan berättar hur deras arbete hjälper människor att hitta rätt väg till jobb, varför de lyckats bli störst i Stockholm, och hur individanpassat stöd gör verklig skillnad. Ett inspirerande och insiktsfullt samtal om att rusta, matcha och möjligt göra nya chanser på arbetsmarknaden. Programledare: Rachid El Mounacifi

För några år sedan lämnade Evin Cetin advokatyrket, hon kände inte att hon gjorde skillnad längre. Nu försöker hon ge svar på det som hon beskriver som det stora misslyckandet att allt fler unga hamnar i eller drabbas av grov kriminalitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2022 kom hon ut med boken Mitt ibland oss, skriven tillsammans med Jens Liljestrand. Den bygger på intervjuer med unga kriminella och deras anhöriga. Då fick hon kritik när hon använde ordet barnsoldater. ”På den tiden var det ju nästan skräckinjagande att 17, 18, 19, 20, 21-åringar var involverade i det grova våldet”, säger Evin Cetin. Idag är det ingen som höjer på ögonbrynen över det begreppet längre. De unga utförarna är betydligt yngre - 13, 14 år, ibland till och med yngre. I sin nya bok har hon återigen följt många unga i den gängkriminella världen och även deras föräldrar. Förutom att de är yngre så syns också flera andra tydliga förändringar, menar Evin Cetin. ”Vi ser ju att vårt fokus kring storstäderna har ändrats ganska markant. Vi ser hur barn och ungdomar från landsbygden är involverade. Vi ser tjejerna, och också någonting som gängen själva beskriver – de ”svensk-svenska” barnen”. De svensk-svenska barnen, eller de etniskt svenska barnen, där allt ser bra ut på pappret. Skolan fungerar, det finns närvarande föräldrar. Unga personer som inte har gjort några avtryck i myndigheternas register eller är knutna till något nätverk har börjat dyka upp i polisutredningarna. I boken berättar Evin Cetin om sitt möte med en ung kille. Han är bara 15 år men har varit med länge och hans jobb är att rekrytera få tag i nya barn, unga utförare. Gänget måste sprida riskerna, förklarar han, nu när polisen är på dem hela tiden i takt med samhällets åtgärder mot brottsligheten. ”Samhället får inte fastna i dåtiden beskrivning av gängkriminaliteten, alltså ett år eller två år sedan. För den är så rörlig och snabb.”Programledare: Petra Berggren och Fanny HedenmoProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

1920-talets författare sörjde inte bara alla döda, utan främst att mänskligheten gått förlorad. Anna Thulin funderar över hur det påverkade romankonsten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först publicerad 2020-10-01. Texten är inläst av Sofia Strandberg.Hur mäter man förlusten av ett krig? I kroppar: tio miljoner döda, dubbelt så många sårade och skadade. I platser: ödelagda städer, brända landskap och skyttegravar som djupa, blödande sår. Men platser och kroppar rymmer inte allt. Kanske är det tomheten vi istället bör mäta: det outtalade, minnena som trycks undan och förtvinar, den ekande tystnaden efter de ofödda som aldrig blir till.Ja, första världskriget var ett oöverskådligt trauma för stora delar av världen, och så klart för Europa. Vi kan försöka föra räkenskap över synliga och osynliga förluster, men all sorg kommer ändå inte att rymmas. Ur askan reste sig dock något nytt, inte minst inom den europeiska romankonsten. På 1920-talet skrevs några av århundradets främsta böcker – romaner som Thomas Manns ”Bergtagen”, André Gides ”Falskmyntarna”, Virginia Woolfs ”Mrs Dalloway” och Herman Hesses ”Stäppvargen”. Skildringar av väldigt olika slag, men som har gemensamt att de försökte bearbeta krigets trauma och skildra författarens idéer om samhället och människan. Och trots att de är skrivna i 1900-talets början, har dåtidens romaner mer gemensamt med senare författare än vad man först kan tro.Thomas Mann har kallat människan för ”livets sorgebarn”. I så fall är 1920-talets romaner krigets sorgebarn, skriver journalisten och författaren Åke Lundqvist i sin bok med samma namn. Där skildrar han tiden före och under och efter första världskriget, och djupläser sju romaner från efterkrigstiden – romaner som alla söker ett ljus i mörkret. För hur kunde européerna, som stolt tänkt att de burit på humanitetens och förnuftets fana, falla ut i en sådan katastrof? Det måste vara idéerna det var fel på! Inte främst de politiska idéerna, tänkte författarna, utan de mänskliga grundvalarna.Ja, vad innebär det egentligen att vara människa? Känslan på 1920-talet var att allting stod i sönderfall. Nationer, ekonomi och gamla religiösa och vetenskapliga sanningar. Ingenting gick att lita på. Det gav en längtan tillbaka, efter något ursprungligt och meningsfullt. Man sökte sig till andra länder, till vetenskapen, till svunna civilisationer och inåt sig själv. Mann, Gide, Woolf och Hesse deltog inte i några strider och skrev inte uttryckligen om kriget. Men känslan av förlust var ett arv från kriget. Den vilade som en skugga över de överlevande.På samma sätt fortsätter skuggor att vila över oss. Det ger avtryck i litteraturen.Några böcker om första världskriget kom visserligen tidigt, under själva krigsåren, men det var först med Erich Maria Remarques roman ”På västfronten intet nytt”, från 1929, som genombrottet kom för krigslitteraturen. På samma sätt dröjde det innan andra världskrigets vittneslitteratur om Förintelsen nådde fram till läsarnas medvetande. Kanske tog det tid för publiken att mogna. Kanske för författarna att våga skriva, trygga från hot om våld och plötsliga försvinnanden.1920-talets europeiska författare upplevde inte samma hot, men riskerade att utsättas för censur för att de bröt mot konventioner. De sörjde inte i första hand de miljontals liv som gått till spillo under första världskriget – utan att mänskligheten som helhet gått förlorad. Åke Lundqvist uttrycker det fint i sin bok: ”Samhälleliga andliga värden har dödligt skadats i kriget. Men det ljus som brinner i människan är intakt. Dess förmåga att påverka världens gång må vara oviss. Dock finns den där, som en motkraft. Detta är kärnan i den andliga tro som tjugotalets europeiska idéromaner förmedlar.”Det andliga inuti oss själva. Människan istället för gud. Ja, vi lever fortfarande – eller på nytt – i ett famlande efter andliga värden. Den nya världen har visats sig vara mer globaliserad och sammanknuten än någonsin tidigare, och samtidigt mer fragmenterad och upplöst för individen. Inte underligt att man kan känna sig som Clarissa i Virginia Woolfs ”Mrs Dalloway”, där hon går genom staden, totalt uppslukad och förundrad över alla intryck som möter henne – för att i nästa sekund falla ned i modlöst mörker. Livslusten och meningslösheten lever tätt sida vid sida. För att hitta en plats i samtiden dyker man in i sig själv och lägger ihop skärvor av minnen så att man förstår något om världen.Att dyka ned i sig själv och pussla ihop minnen för att förstå sin samtid…. Visst låter det som en annan litterär genre? Jag tänker såklart på autofiktionen, och undrar om inte vågen av självframställningar har en del gemensamt med förra sekelskiftets litteratur. 1920-talets författare upplevde att de förlorat den gamla sanningen om världen, ja, hela den gamla världen dog i första världskriget. Själva försöker vi navigera mellan falska nyheter, företagens storytelling och sociala mediers polerade yta. Vad är autentiskt när sanningen blivit fiktion? Och vad ska egentligen en roman vara, när allt vi omgärdas av är berättelser?Det är svårt att peka ut vad som är nytt, särskilt som man är mitt uppe i ett skeende, säger den norska litteraturprofessorn Toril Moi i en föreläsning om Karl Ove Knausgård på Lunds Universitet 2019. Men hon pekar på förlusten av sanningen som en avgörande drivkraft för autofiktionens pionjärer, från Annie Ernaux till Knausgård: ”Liksom alla stora konstnärliga rörelser tar också den här upp något oroande i vår kultur, nämligen den ökande produktionen av fiktioner, som nu hotar att drunkna oss i det falska, det oäkta och det overkliga.” Genom att skala av lagren av fiktion vill författarna blottlägga sanningen. Inte den torrt objektiva sanningen, utan den mänskliga och meningsskapande. Inte helt olikt vad 1920-talets författare strävade efter.Det sägs att krigets första offer är sanningen. Men exakt hur mäter man förlusten av ett krig? Den går inte att mäta, är det enkla svaret. Varken i kroppar eller platser eller tomhet. Många av oss som själva förskonats hör ekot av släktingar som överlevde eller som inte gjorde det. Soldater som återvände; eller inte gjorde det. Återigen sover många av oss med någon som vaknar upp i ett skrik mitt i natten när minnena tränger sig på. Att dö är inte svårt, nej, att leva är det svåra. Kanske, i bästa fall, kan litteraturen visa oss en väg.Text: Anna Thulin, journalistTal: Sofia StrandbergLäsning och lyssningÅke Lundqvist: ”Krigets sorgebarn: Om 1920-talets europeiska idéromaner”, Carlssons bokförlag, 2018.”Knausgård: In Search of a New Form” av Toril Moi, föreläsning på Lunds universitet 2019.

The Lion has Roared

Varmt välkommen till ett nytt avsnitt av Idrott-och ledarskapspodden. Det är dags för avsnitt 159 och i det här avsnittet får du möta Åse Lunde. Åse är specialist och expert inom kris-och katastrofledning och har en bakgrund som polis, bl.a. som operativ förhandlare i kris- och gisslansituationer. Hon är utbildad och certifierad vid nationella insatsstyrkan och även vid FBI Crisis (hostage) Negotiation School. Hon har även jobbat för FN och varit strategisk rådgivare i krishantering och krisberedskap vid Myndigheten för Samhälsskydd och beredskap och som strategisk rådgivare vid Institutet för Högre Totalförsvarsutbildning vid Försvarshögskolan inom ämnen som resiliens, tidig förvarning & strategisk analys, kriskommunikation mm. Den här bakgrunden har lett till att Åse under större delen av sitt yrkesliv arbetat med några av de mest komplexa och krävande områdena i samhället – kris- och katastrofledning, civilt försvar och totalförsvar, både i Sverige och internationellt. Hon har agerat stabschef i några av de mest uppmärksammade kriserna i Sverige, som under pandemin och bränderna i Trängslet och Kagghamra, och har även arbetat för FN i konfliktzoner och efter naturkatastrofer och som expert för Socialstyrelsens krisledningsorganisation i samband med kriget i Ukraina. I avsnittet berättar Åse om hur man hanterar dessa komplexa situationer, hennes starka drivkraft att utveckla människors förmåga och kunskap, att hjälpa individer och team att växa, fatta beslut under osäkerhet och hitta vägar framåt i komplexa situationer. Åse har en sällsynt förmåga att se helheter, skapa synergier och stärka resiliens – något som är lika viktigt inom idrotten och i det ”vardagliga” ledarskapet som i krisledning. Åse kom tidigt i kontakt med Mental träning och i avsnittet berättar hon hur denna träning bland annat gav henne en viktig grundkunskap gällande vikten av att kunna behålla lugnet i tuffa situationer och varför det är så viktigt att alltid börja med dig själv för att sedan kunna hantera andra. Varmt välkommen till ett mycket spännande avsnitt fyllt av både kunskap och inspiration. Trevlig lyssning! Mer om Åse kan du läsa på https://www.resilientresult.com/ Och vill du veta mer om vad som händer i Jenny's verksamhet så går du in på www.jennyhagman.com eller följ henne på instagram @jenny_hagman Tack till Daily Sports som sponsrar hela säsong 18. Daily Sports är ett företag av kvinnor för kvinnor som producerar högkvalitativa kläder för att stärka kvinnors förmåga och vilja att vara aktiva och samtidigt känna sig bekväma och snygga, på och av golfbanan. Du som lyssnar får 15 % rabatt med koden JENNY15. Gå in på www.dailysports.se för att läsa mer och se de senaste kollektionerna. Tack till Daily Sports Vi önskar dig en fortsatt skön dag och kväll och ta hand om dig och varandra. Varma hälsningar Jenny och Team Train for Balance.

Samhällets hälsofascism har letat sig in i de personliga relationerna, skriver Anna Axfors. En sund relation ses som en där man känner sig trygg, men lidandet kanske är en naturlig del av kärleken? Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Samhällsvetenskapliga forskare har en skyldighet att föra ut sina rön. Både ekonomerna och statsvetarna i USA har misslyckats kapitalt med att föra ut sina grundläggande insikter till väljarkåren, skriver statsvetaren Bo Rothstein. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Vi har haft äran att ha juristen Mattias Walving-Lundberg med oss i studion i serien Samhällspulsen! Denna gång pratar vi om ett ämne som väcker starka känslor, arvstvis-ter. Vad händer när familjemedlemmar inte är överens om ett arv? Hur ser juridiken ut bakom en arvstvist, och vad bör man tänka på för att undvika konflikter? Programledare: Rachid El Mounacifi & Mikael Spreitz.

Veckans avsnitt gästas av Erics som brinner för att förändra samhället och stärka varje individ till att stå i sin egen kraft. Det gör hon både som Energimedicinterapeut & Flödesskapare - som Förändringsledare/konsult på Företag, Föreläsningar, via kurser och podden Soul Business, Inredningsuppdrag och via Nätverk & Event.Mysigt samtal. Som vanligtWebkurs: https://plattform.minawebbkurser.se/courses/floda-med-livetHemsida: www.flowes.seInstagram: @flowes.se@soulbusiness.se@soulfulevents.se (officiell lansering till hösten)

Gäst i avsnittet är Aida Alvinius, professor i ledarskap och ledning vid Försvarshögskolan.  Vi pratar om hur motstånd uppstår, utvecklas och ser ut i det lilla och det stora. Varför uppstår motstånd? Vad är drivkraften till motstånd?  Hur kan vi se på motstånd som något värdefullt och hur kan vi ta tillvara på den energi som uppstår?  Aida är författare till flera böcker kring ledarskap och ledning och den här gången pratar vi utifrån boken "Perspektiv på motstånd i arbetslivet och samhället" som Aida skrivit tillsammans med Arita Holmberg och Maria Fors Brandebo. Boken hittar du bland annat här. https://www.bokus.com/bok/9789144160030/perspektiv-pa-motstand-i-arbetslivet-och-samhallet/ För kontakt med Kristina efter avsnittet kan du mejla till kristina@exist.se

Erik och Jacob diskuterar två debattartiklar denna vecka. Först ut är en artikel i Aftonbladet av Fanny Nilsson med titeln ”Är det lösningen – ska alla ta Ozempic nu?” där hon tar upp det positiva med att det finns fetmamediciner samtidigt som hon kritiserar politiker och samhället för att det inte sker några förändringar av miljön som påverkar så många människor negativt när det gäller hälsa. Efter det diskuteras en artikel i STAT News skriven av lågkolhydratkostförespråkaren David Ludwig där han kritiserar kortsiktiga dietstudier i en debattartikel med titeln ”Short-term diet trials are designed to fail”. Ludwig tycker inte att de väldigt välkontrollerade studierna på några enstaka veckor ger tillräckligt bra information utan istället säger han att man måste samla in pengar nog för att genomföra stora långvariga dietstudier där man testar olika dieter mot varandra. Framför allt eftersöker han studier på lågkolhydratkost över längre tid. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:03:32) Fanny Nilsson om Ozempic och samhällets apati mot att försöka förbättra folkhälsan (00:24:33) David Ludwig tycker inte att korta välkontrollerade studier är bra

Samhället förändras i rasande fart – från tekniska genombrott till en ny världsordning, och parallellt med samhällsförändringar brukar också språket förändras. Men hur mycket påverkas svenskan av det som händer just nu? Och är det i turbulenta tider som vi också behöver förstå våra nordiska grannar lite bättre? På det svarar David Håkansson som är professor i svenska språket vid Uppsala universitet och ledamot i Svenska Akademin. Dessutom pratar Emma och Clara om dialekternas intåg i tv och radio, bespottade danismer och klapperslangar.Klipp och musik:Svenska språket, Örebro universitet inför språktest vid vårdutbildningarP4 Göteborg, Norska språkdissen: Här är felen svenskar alltid görTV4 Nyhetsmorgon, Därför är det så svårt att lära sig svenskaSVT, Värsta språketRadio SMF - Berit hälsarDanske dialekter- Charlotte fra Rønne på BornholmSweden National Anthem (Instrumental)DR P4 BornholmVår tenta i svenska språket hittar du på instagram, @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt av "Samhällspulsen" möter vi Susanne Strandänger, jurist som blev prisbelönt konstnär med världen som arbetsfält. Hon lever mellan Sverige och Marocko och skapar konst som bygger broar mellan kulturer, med fokus på fred, mänskliga rättigheter och andlighet. Vi pratar om konstens kraft, modet att byta väg och viljan att sprida hopp i en splittrad tid. Programledare: Rachid El Mounacifi

Var i kommunen ska det byggas småhus och hur mycket? Hur ska den nya bebyggelsen i verksamhetsområdet Lindalshöjden anpassas till intilliggande villabebyggelse? Och hur blir det med parkeringarna i Norra Tyresö Centrum? Fredrik Bergkuist (M), ordförande i Samhällsbyggnads- och hållbarhetsnämnden berättar för Catarina Johansson Nyman.

Pernilla Leviner är professor i offentlig rätt vid Stockholms universitet. Samhällsvetarpodden fick chans att prata med henne om hur förslag som nu läggs riskerar barns rättigheter och utmanar Barnkonventionen, men även om politiska förslags förändrade syn på alla människors lika värde. Frågorna ställs av Ursula Berge och Monica Engström.

I dag diskuterar vi kring olika aspekter av god samhällsstyrning. Vi fokuserar särskilt på den kommunala förvaltningens betydelse när det gäller att skapa en god samhällsstyrning och att tillämpa den offentliga värdegrunden. Medverkande: Rasmus Broms, docent i statsvetenskap, Göteborgs Universitet, BoPer Larsson, tidigare sektionschef vid SKR, Cecilia Berglin, SKR Samtalsledare: Anders Nordh, SKR

Boken heter "Modearv : essäer om kläder, kulturarv och samhälle" och gäst är Johannes Daun, redaktör och medförfattare.Kläder påverkar hela våra liv. Vi klär oss, iakttar andra, konsumerar och kommunicerar. En del av klädernas betydelse handlar om dess arv – den historia och kultur som hänger ihop med mode, kläder och textil. Och som förmedlas genom normer och traditioner. I boken ger elva forskare och skribenter, inom bland annat textilhistoria och modevetenskap, exempel på hur historiska perspektiv på kläder och mode som kan hjälpa oss att bättre förstå både dåtidens och dagens samhälle. I programmet pratar vi bl.a. om hur användning av olika plagg har förändrats över tid (som slipsen, badkläder m.m.). Vi pratar om plaggens historiska ursprung (som t.ex. från det militära). Och vi pratar om kännetecken för vår tid när det kommer till kläder, mode och kulturarv. Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/larafranlarda så får du tillgång till exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt. https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi har haft äran att intervjua Ramin Wong – företagare och ägare av restaurangen Favo i serien "Samhällspulsen" . Han delar med sig av sin resa, om att växa upp i Sverige med en mamma från Hongkong och en pappa från Iran. Om kulturmöten, stolthet, rasism och att hitta sin plats i samhället. Vi pratar också om mat som identitet, entreprenörsdrömmar, och hur Ramin förvandlade sin bakgrund till en styrka både i livet och i företaget. Programledare: Rachid El Mounacifi

Om dr Rachid El Mounacifis resa, kärlek och integration. I detta avsnitt möter vi den prisbelönta kriminologen, författaren och säkerhetsexperten Dr Rachid El Mounacifi. Han berättar öppenhjärtigt om sin resa från livet i soliga Ibiza till att starta om i Sverige. Allt på grund av kärleken till en svensk kvinna. Vi pratar om kulturella skillnader, utmaningarna med integration, identitet och hur det är att bygga upp ett nytt liv i ett helt annat land. Rachid delar med sig av både personliga erfarenheter och professionella insikter i serien "Samhällspulsen Tyresö" Programledare: Mikael Spreitz.

EP 378 Känslostormarnas samhälle by Ansvarspodden

Välkomna till ett nytt avsnitt av Har vi åkt till Mars än?I detta avsnitt dyker vi ner i den fascinerande världen av rymdverksamhet och de senaste nyheterna från den andra Rymddagen som anordnades av Rymdstyrelsen. Värdarna Susanna Lewenhaupt och Marcus Pettersson tar oss med på en resa där vi utforskar hur rymddata kan användas för samhällsnytta och hur Sverige kan stärka sin position inom rymden.Med ett stort intresse för rymdverksamhet i Sverige har Rymddagen på Rymdstyrelsen blivit en plattform för att samla aktörer från rymdindustrin, forskning och försvar. Ella Carlsson, generaldirektör på Rymdstyrelsen delar med sig av syftet med rymddagen och hur den bidrar till att skapa nätverk och samarbeten.Under avsnittet får vi lyssna på inspirerande samtal med Camilla Jönsson, handläggare på Naturvårdsverket, och Mattias Bengtson, Tf Chef för planeringssektionen på flygstabens rymdavdelning, som belyser hur rymddata kan användas för att skapa samhällsnytta. Vi träffar Karin Holmqvist, Head of Public & Government Affairs på SSC och Gabriella Stenberg Wieser, rymdforskare på Institutet för Rymdfysik, IRF och pratar om svenskt tillträde till rymden och rymdforskning. Med rymdstyrelsens ställföreträdande Generaldirektör Christer Nilsson diskuterar vi rymdstrategi och rymdlag, och så tar vi oss en framtidsspaning med astronaut Marcus Wandt!Har vi åkt till Mars än? Låt oss tillsammans utforska dessa frågor och mer i vår serie. Oavsett om du är en rymdentusiast eller bara nyfiken på rymdprogram och rymdmissioner, kommer du att hitta värdefull insikt och inspiration. Häng med oss på denna spännande resa genom rymden och upptäck hur Sverige kan bli en viktig spelare i den globala rymdekonomin!Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Inläst: Vem vill anställa någon som suttit på rättspsyk? Det var en fråga som Jaquline tvingade ställa sig når hon satt på skolbänken i full färd med att skapa sig ett nytt liv i frihet, utan droger. ”Samhället är inte redo för oss”, säger hon.

”Hade vi gjort väldigt mycket mer preventivt för 15 år sedan hade vi varit i ett annat läge idag” säger justitieministern i Samhällsvetarpodden. Vi fick en fråga från justitieminister Gunnar Strömmer om han fick vara med i Samhällsvetarpodden och förklara sin syn på alla de lagförslag han nu driver fram för att hantera bland annat gängkriminaliteten. Vi svarade så klart ja och fick chansen att få svar på många viktiga frågor. Frågorna ställdes av Ursula Berge och Monica Engström.

Över 60 procent av alla finländare anses ha övervikt och experter har redan länge varnat för att fetma är ett växande samhällsproblem. Samtidigt berättar personer med övervikt att de stöter på fördomar eller får ett dåligt bemötande i vården. Hur ska man egentligen åtgärda övervikt som samhällsproblem? Är bantningsmediciner eller operationer lösningen? Och hur ser attityderna till övervikt ut idag i Finland? I debatten deltar Risto Juusela, gastrokirurg, överviktsexperten och docenten Erik Hemmingsson och bildkonstnären Alexandra Furubacka. Mikaela Löv leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

I en tid där kommunikatörer allt oftare hamnar i skottgluggen varnar DIK:s förbundsordförande Anna Troberg för konsekvenserna av att ifrågasätta yrkesgruppens berättigande. "Det här är ett sätt att underminera tilliten till samhället," säger hon i dagens avsnitt av Kommunikationspodden. Den återkommande debatten om huruvida det finns för många kommunikatörer inom offentlig sektor får kraftig kritik av Anna Troberg, förbundsordförande för DIK – facket för kultur, kommunikation och kreativ sektor. – Man förväntar sig mer kommunikation, den ska vara tillgänglig på flera olika sätt, dygnet runt och kanske på flera olika språk. Det finns många fler kommunikationskanaler. Då kan man inte förvänta sig att klara sig med samma mängd kommunikatörer som för 20 år sedan, säger Troberg. Lyssna på hela intervjun i dagens avsnitt. 

Vi hade den stora glädjen att välkomna Jonathan Eliasson till podden, en inspirerande konversation men en del förklaringen om hur Statens institutionsstyrelse, SiS, arbetar. Vi pratar med Jonathan, institutionschef på SiS, om hur ungdomar hamnar där, vilken hjälp de får och hur deras väg tillbaka till samhället ser ut. Missa inte detta viktiga samtal i serien "Samhällspulsen Tyresö"! Programledare: Rachid El Mounacifi

Vår livsmedelsproduktion och dess beroenden har under de senaste åren fått större utrymme i samhällsdebatten och våra plånböcker. Samhället är inte längre som det var när drömmen om den eviga tillväxten var stark. Vi träffar Arci Pasanen från Omställningsnätverket och pratar om hållbara livsmedel, mjuka landningar och om att Omställningsnätverket inte är en motståndsrörelse utan vill hitta en väg framåt som funkar för oss alla. Shownotes och länkar på https://www.hemberedskap.se/avsnitt406 Stötta oss och lyssna på extra bonusavsnitt på https://www.patreon.com/hemberedskap

#96 ROBUST SAMHÄLLE & LEVANDE LANDSBYGD - Framtagandet av en ny översiktsplan för Ronneby kommun Stadsarkitekt Helena Revelj och planarkitekt Hanna Farming berättar om arbetet med ny översiktsplan för Ronneby kommun. En översiktsplan är ett långsiktig och strategiskt dokument som visar visonen för kommunens utveckling. Här tittar man på den framtida användningen av kommunens mark- och vattenområden med särskild hänsyn till vad som bör värnas. Deras nio fokusområden är robust samhälle, levande landsbygder, hög livskvalité, ett inkluderande samhälle, hållbar bebyggelseutveckling, kokurrenskraft och tillväxt, effektiva infrastruktur, livskraftig natur och höga upplevelsevärden. Fokusområden är framtagna i samarbete med tjänstepersoner, politiker och i dialog med allmänheten. Den nya översiktsplanen är digital och blir därför mer lättillgänglig, flexibel för framtida utmaningar och underlättar ett kontinuerligt arbete och komplettering med detaljplaner. Lyssna till vad invånarna värderar högst i kommunen, vad ungdomarna tycker, om livetperspektivet kring boende, vilka som är huvuddragen i framtida utbyggnadsstråk, användning och utveckling av befintliga och gemensamma miljöer och hur klimatanpassningsplan har seglat upp som mer akut. AVSNITTSINFORMATION Produktion: Cecilia Sterner Musik: Jesper Norda Foto: Cecilia Sterner Ansvarig utgivare: Konst i Blekinge Längd: 25 min 49 sek

Fler småhus, blandad bebyggelse och ökad tillgänglighet för alla trafikslag är några av de saker som styret i Tyresö vill prioritera. Fredrik Bergkuist (M), ordförande i Samhällsbyggnad och hållbarhetsnämnden berättar också om tankarna kring Barnsjön, Östra Tyresö och mycket annat. Programmakare är Catarina Johansson Nyman.

I det här avsnittet läser jag kapitel 42 ur boken Biodlartips – 100 minnesanteckningar för biodlare: “Känna igen ett drottninglöst samhälle”.Hur vet du att något inte står rätt till i kupan? Det finns tydliga tecken – här är vad du ska hålla utkik efter, och hur du kan agera i tid.

Vilka paradigm styr vår tid? Sitter vi fast i ”lagar” om ständigt skärpt lagstiftning och offerhierarkier? Har vi ett förenklat synsätt på våra samhällsinstitutioner som ger en nedbrytande effekt på våra liv? Det är frågor som vi samtalar om veckans Hotspot. Gäst i programmet är Mats Alvesson organisationsforskare och professor i företagsekonomi.Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17

Alla statsskick har sina särskilda egenskaper men sällan diskuteras den heliga representativa demokratins svagheter. Dagens avsnitt åtgärdar denna brist. Vad får man för samhällsutveckling i ett system där det upphöjts till dygd att kriminella, människor som hatar dig, politiker och andra bedragare med röstsedeln får bestämma över ditt liv? Dagens avsnitt är ett svar på en lyssnares önskan. Du kan också önska.0:00:00 Inledning0:01:10 Antistatlighet, författningshot enligt SÄPO - slå ihop med EXPO till SÄXPO0:14:25 Northvolt i konkurs - lidandet äntligen avslutat, men vem betalar?0:23:15 Gästarbetande psykologiprofessor vill ha test för svenskars vapenägande0:27:30 Massaker på alawiter och kristna i Syrien, ISIS-presidenten stöttas av EU0:33:25 Dagens tema: Olika styrelseskick, svagheter och styrkor0:46:55 Sveriges "demokrati" är ett partivälde1:00:15 Samhällskollaps 1:07:40 Ordning eller frihet? Hur kristendomen bidragit till Europas överlägsenhet.1:16:48 Demokratiers korta tidsperspektiv1:32:45 För- och nackdelar med monarki 1:38:00 Gustav VI Adolfs vackra och kloka konungaförsäkran1:40:45 Demokrati med indirekta val1:45:58 Hur håller man en statsmakt i schack? Grundlag fungerar inte. Länkar:Northvolt: det måste göra ont att vara dumMuslimska massmord med EU-stödSå kapade Israel högerpopulismen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ester Nilsson gör efterlängtad comeback i Lena Anderssons nya bok Män och kvinnor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela veckans Morgonpasset i P3 – gästen hör du i Sveriges Radio Play.Varför var det dags för Ester att återvända just nu, och vad har egentligen hänt i hennes liv under de tio år som gått? I den nya boken får män en större plats och skillnaderna mellan män och kvinnor blir tydligare än någonsin. Lena förklarar också varför hela samhället numera bär gul väst, varför folk bör sluta börja meningar med ”Nej men...”, och varför man måste kunna prata i telefon om man ska vara väninna. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Om allt skiter sig, vad fan gör du då? Samir Yosufi om den märkliga sporten powerslap. Hanna briljerar i SPÅD! Vi ska ut på turné! Bland annat till Christophers hemstad Linköping. Sök på En kväll med Sveriges Radio för biljetter och info. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist

Fæðingartíðni hefur lækkað víðast hvar í heiminum á síðustu áratugum. Ari Klængur Jónsson, nýdoktor og verkefnastjóri við Félagsvísindastofnun, kom í þáttinn í dag og sagði okkur frá nýrri rannsókn þar sem rýnt er í fæðingartíðni á Íslandi út frá ýmsum þáttum, þar á meðal tekjum og uppruna. Í rannsókninni er lesið í mögulegar ástæður fyrir fallandi fæðingartíðni á Íslandi og í fyrsta sinn skoðuð fæðingatíðni innflytjenda á Íslandi. Ari Klængur sagði okkur frá þessari merkilegu rannsókn og hversu flókið það er að lesa í niðurstöðurnar. Skimun fyrir krabbameini í ristli og endaþarmi er nú að hefjast og hópur landsmanna mun á næstu dögum fá boð um að taka þátt í skimun. Til að byrja með verður um 200 manns boðin þátttaka í prufuhópi en almennar skimanir munu hefjast um leið og prófunum lýkur. Ristil- og endaþarmskrabbamein er þriðja algengasta krabbameinið sem greinist á Íslandi, um tíu prósent allra krabbameina sem greinast. Ólíkt öðrum skimununum þarf fólk ekki að fara úr húsi, heldur fær það sent sjálfspróf heim og einfaldar leiðbeiningar um hvernig á að taka sýni. Sýnið er sett í póst eða skilað á heilsugæslustöð á höfuðborgarsvæðinu. Við ræddum við Ágúst Inga Ágústsson, yfirlækni Samhæfingarstöðvar krabbameinsskimana hjá Heilsugæslu höfuðborgarsvæðisins, í þættinum. Tónlist í þættinum í dag: Síminn / Halli og Laddi (Scharfenberger, texti Haraldur Sigurðsson) Bara rólegan æsing / Egill Ólafsson (Egill Ólafsson) Where Do You Go to My Lovely / Peter Sarstedt (Peter Sarstedt)

Varje år hamnar 70 000 personer på sjukhus på grund av fallolyckor en typ av olycka som enkelt går att förebygga, även hos sköra äldre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fallolyckor – ett dolt folkhälsoproblemAtt skada sig i samband med att man ramlar är bland de vanligaste olyckshändelserna. WHO har klassat fallolyckor som den tredje största dödsorsaken globalt efter hjärt-kärlsjukdomar och cancer. – Mer än 270 000 personer söker akut sjukvård för fallolyckor i Sverige varje år. Av dem så läggs mer än 70 000 in på vårdavdelning. Så detta är ett stort problem, säger Sölve Elmståhl som är geriatrikprofessor vid Lunds universitet. Trots det saknas ofta förebyggande insatser i vården, vilket leder till stort lidande och miljardkostnader för samhället. Men med enkla förändringar i vardagen, går det att minska risken att falla – dramatiskt.Enkel balansträning som minskar fallrisken Vetenskapsradion besöker en träningsgrupp där äldre deltar i ett forskningsbaserat program för att förbättra balans och benstyrka. Resultaten är överraskande – hos deltagarna som fallit minst tre gånger det senaste halvåret minskade antalet fall med 82 %.Dessutom möter vi forskare på RISE som letar efter fler kreativa lösningar på detta dolda folkhälsoproblem. Kan airbag-byxan blir framtidens mode?Reporter: Björn GunérProducent: Lars Broström

I detta starka och gripande avsnitt möter vi Isabell Tinred, som delar sin hjärtskärande berättelse om den dag som förändrade hennes och hennes sons liv för alltid. Den 10 april 2024 sköts Mikael till döds, mitt framför deras barn – en brutal händelse som lämnat djupa sår. Isabell berättar om relationen till Mikael, och hans starka kärlek till deras gemensamma son. Hon tar oss med genom chocken när hon fick beskedet, den svåra tiden efteråt och hur hon och hennes son hanterat sorgen och traumat.Vi pratar också om rättsprocessen, gärningsmannen och den frustration Isabell känner över att systemet svikit – en 18-åring med tidigare grova våldsbrott på sitt samvete fick möjlighet att begå ännu ett mord. Hur kunde detta ske?Utöver den personliga tragedin belyser vi de större samhällsproblemen som lett till det ökande våldet i Sverige. Isabell delar sina tankar om förebyggande arbete och vad som måste förändras för att skydda framtida generationer. Ett djupt berörande avsnitt om sorg, orättvisa och kampen för en tryggare framtid.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Kontakta Isabell via mail eller besök hennes hemsida.Kontakta stiftelsen via mail. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta starka och gripande avsnitt möter vi Isabell Tinred, som delar sin hjärtskärande berättelse om den dag som förändrade hennes och hennes sons liv för alltid. Den 10 april 2024 sköts Mikael till döds, mitt framför deras barn – en brutal händelse som lämnat djupa sår. Isabell berättar om relationen till Mikael, och hans starka kärlek till deras gemensamma son. Hon tar oss med genom chocken när hon fick beskedet, den svåra tiden efteråt och hur hon och hennes son hanterat sorgen och traumat.Vi pratar också om rättsprocessen, gärningsmannen och den frustration Isabell känner över att systemet svikit – en 18-åring med tidigare grova våldsbrott på sitt samvete fick möjlighet att begå ännu ett mord. Hur kunde detta ske?Utöver den personliga tragedin belyser vi de större samhällsproblemen som lett till det ökande våldet i Sverige. Isabell delar sina tankar om förebyggande arbete och vad som måste förändras för att skydda framtida generationer. Ett djupt berörande avsnitt om sorg, orättvisa och kampen för en tryggare framtid.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Kontakta Isabell via mail eller besök hennes hemsida.Kontakta stiftelsen via mail. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Friday, February 07, 2025 The Dominant Duo – Total Dominance Hour -Sam H. for Jim T., Eagles v Chiefs Sunday, NBA trades, Chet's return tonight, LNC action tomorrow and more. Have a great weekend! Follow the Sports Animal on Facebook, Instagram and X PLUS Jim Traber on Instagram, Berry Tramel on X and Dean Blevins on X Follow Tony Z on Instagram and Facebook Listen to past episodes HERE! Follow Total Dominance Podcasts on Apple, Google and SpotifySee omnystudio.com/listener for privacy information.

Från en brygga i Rättvik till Kungliga operan i Stockholm – gemensamma ansträngningar leder längre än vad enbart det offentliga förmår. Tove Lifvendahl läser sin text "Konsten att bygga bryggor och samhällen", publicerad i SvD 2025-02-02.

Sverige är ett land som är hotat i flera dimensioner. Men valet står inte mellan att förlora tron eller tappa huvudet, utan att se till att samhället fungerar. Tove Lifvendahl läser sin text "Fria samhällen behöver försvara sig", publicerad i SvD 2025-01-12.

Få högtider bryter mot de kristna idealen så tydligt som julen. Men den ökade konsumtionen gör samhället bättre, skriver Klas A. M. Eriksson, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Inläsare: Staffan Dopping

Johann Gutenbergs tryckpress i mitten av 1400-talet gjorde det möjligt för böcker att spridas snabbare, billigare och till en större publik än någonsin tidigare. Resultatet blev en kulturell revolution som bidrog till framväxten av den moderna världen. Boken blev inte bara ett verktyg för individuell kunskapsinhämtning utan också en kraft som formade samhällen, idéströmningar och maktstrukturer.Från reformationens intensiva produktion av pamfletter till 1800-talets sociala rörelser och industrialiseringens accelererade bokflöde fortsatte böcker att spela en central roll i samhällets förändring.Detta är det andra av två avsnitt av podden Historia Nu om hur bokformat format våra samhällen. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan i Stockholm och aktuell med boken Bokens folk – En civilisationshistoria från papyrus till pixlar.Johann Gutenbergs tryckpress möjliggjorde snabb och standardiserad reproduktion av text. Genom att skapa rörliga bokstavstyper i metall kunde boksidor komponerade en gång användas om och om igen, vilket gjorde bokproduktionen både effektivare och billigare. Detta gjorde böcker mer tillgängliga och bidrog till spridningen av kunskap och idéer på ett sätt som aldrig tidigare varit möjligt​​.Boktryckarkonsten hade en omedelbar och djupgående effekt på samhället. Under reformationen använde Martin Luther och hans följare tryckpressen för att massproducera skrifter och pamfletter som spreds över hela Europa. Mellan 1518 och 1525 publicerades 1 465 tryckningar av Luthers skrifter – en produktion som var central för reformationens framgång​. Tryckpressen underminerade kyrkans kunskapsmonopol, och boken blev en symbol för individuell frihet och upplysning​.Under upplysningstiden blev böcker tillgängliga för allt fler samhällsgrupper. Läsningens cirklar vidgades från aristokratin och prästerskapet till borgerskapet, och senare till bönder och arbetare. Böcker blev verktyg för spridning av upplysningens ideal och en alltmer global dialog om mänskliga rättigheter och vetenskap​​.Under denna tid utgjorde boken en brygga mellan lokala kulturer och en framväxande nationell identitet. Böcker och pamfletter bidrog till att skapa en gemensam referensram och lade grunden för nya idéer om politiskt deltagande och demokrati​​.Bild: Detta träsnitt från 1568 visar den vänstra skrivaren som tar bort en sida från pressen medan den till höger färgar textblocken. En sådan duo skulle kunna nå 14 000 handrörelser per arbetsdag, trycka ca. 3 600 sidor på gång. Av Jost Amman - Träsnittsillustration i boken "Ständebuch" från 1568, återgiven i "Meggs, Philip B. A History of Graphic Design. John Wiley & Sons, Inc. 1998. (s. 64)". Wikipedia, Public DomainMusik: "Universi qui te expectant", sjungen på första söndagen i advent. Inspelad privat med medlemmar av Schola Antiqua. 2004-07-12. Mikebrubaker12 Wikipedia. Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Lyssna också på Martin Luthers idéer blev grundstenen till Sveriges välstånd.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.