Podcasts about Centrum

År 2029 beräknas Öresundsbron vara avbetalad och vi står inför ett vägval. Ska avgifterna tas bort, som på andra svenska broar, eller vara kvar för att finansiera ny infrastruktur i Öresundsregionen? I den senaste infrastrukturpropositionen öppnar regeringen för det senare, vilket bryter mot nuvarande praxis där avgifter tas bort när en bro är betald. Medverkande Björn Hasselgren, senior rådgivare långsiktig planering, Trafikverket Anna Jähnke (M), regionråd i Region Skåne och ordförande för regionala utvecklingsnämnden Johan Nyström, affilierad forskare i nationalekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) samt Nyfou Niels Paarup-Petersen (C), riksdagsledamot Jonas Westin, universitetslektor i nationalekonomi vid Institutionen för matematik och matematisk statistik samt forskare vid Centrum för regionalvetenskap (CERUM) vid Umeå universitet Samtalet leds av Jonas Klarin, forskningsledare, SNS.

Kvůli přesunu K-centra pro drogově závislé v Ústí nad Labem do oblasti s rodinnými domy se zvedla vlna odporu. Z původního sídla ve Velké Hradební dostala organizace od města výpověď.

Na konci 19. století plánovali radní Pardubic výstavbu nového moderního města jako protipól tomu historickému. Záměr přestěhovat tam i samotné centrum východočeské metropole se ale nezdařil.

Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet och docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet. Andreas Ericson intervjuar honom om hans bok “Historiens återkomst” som sätter vår tids utmaningar i historiskt perspektiv.

W audycji przybliżymy programy i projekty Narodowego Centrum Nauki mające na celu wsparcie potencjału naukowego na Ukrainie oraz rozwijanie nowych możliwościwspółpracy między naukowcami z Polski, Ukrainy. Celem programów jest promowanie i stymulowanie integracji ukraińskich badaczy z globalnym środowiskiem naukowymoraz odbudowa potencjału naukowego w Ukrainie po rosyjskiej inwazji w 2022 roku.

In deze aflevering gaan we in gesprek met Carlo Leget. Hij is zorgethicus en hoogleraar aan de Universiteit voor Humanistiek. Samen met de Deense psycholoog Mai-Britt Guldin richtte hij het Centrum voor Rouw en Existentiële Waarden op, schreven ze het artikel “The integrated process model of loss and grief - An interprofessional understanding” en schreven ze het boek “Verlieskunst”. We gaan in gesprek over wat rouw betekent. Wat is de kijk van Carlo op verlies en rouw? Wat het betekent om ruimte te maken voor rouw? En welke rol zorgverleners, naasten en de samenleving daarin spelen?

Frauen und Männer sind nicht nur unterschiedlich, was ihre Lebensrealität betrifft, sondern auch, wenn es um Symptome, Krankheitsverläufe und Therapien geht. Trotzdem richtet sich die medizinische Forschung und Praxis oft immer noch am männlichen Körper als Norm aus. Darüber sprechen wir mit einer ausgewiesenen Expertin: Frau Sanitätsrätin Eva Groterath. Sie ist Fachärztin für Kinder-und Jugendmedizin und Vorsitzende des Frauenrats Saarland e.V. und setzt sich seit vielen Jahren dafür ein, die Besonderheiten von Frauen- und Männergesundheit sichtbarer zu machen und die medizinische Versorgung von Frauen gerechter zu gestalten.Shownotes: Frauenrat Saarland e.V.: https://www.frauenrat-saarland.de/Saarländische Gleichstellungsstrategie: https://www.frauenrat-saarlandZEIT FORUM Gesundheit: "Thema Mann als Maß? – Genderbewusstsein in der Medizin": https://verlag.zeit.de/veranstaltungen/ausblick/zeit-veranstaltungen/zeit-forum-gesundheit-25-10-13/Centrum für geschlechtsspezifische Biologie und Medizin (CGBM) im Saarland: https://www.aerztekammer-saarland.de/index/news/lmpycynt/Fachtag des Frauenrats Saarland e.V. 2024 mit Aufzeichnung der Vorträge: https://www.frauenrat-saarland.de/aktuelles-termine/nachrichten/fachtagung-geschlechtersensible-medizin-gerechte-medizin-fuer-alle-am-15-juni-im-saarbruecker-schloss Infos zu der Modellregion Kärnten: https://www.gendermedizin-kaernten.at/ Instagram-Seite mit dem Podcast Gyncast: https://www.instagram.com/gyncast/?hl=de und https://open.spotify.com/show/5emE9WkGJD5rEzrWW3UfQF Bundestiftung Gleichstellung zum Thema: Geschlechtersensible Medizin - Bundesstiftung GleichstellungBuchempfehlung - für Laien gut erklärte medizinische Information - von der gebürtigen Saarländerin Prof. Dr. Vera Regitz-Zagrosek, früher Berlin Charite , jetzt Zürich: "Die XX-Medizin: Das Gesundheitsbuch für Frauen – Neue Erkenntnisse aus der Gendermedizin Broschiert – 29. Juli 2021" von Prof. Dr. med. Vera Regitz-Zagrosek (Autorin), Dr. med Stefanie Schmid-Altringer (Autorin) Kleine Ergänzung zum Stellenwert der Arbeitsgemeinschaft wissenschaftlicher medizinischer Fachgesellschaft awmf: Leitlinien der AWMF für Ärzt*innen und Gesundheitspersonal |Soroptimist International Deutschland: https://www.soroptimist.de/home

Dos bandos. Mismo control. Farmacéuticas.Triunfers.com

W rozmowie z Radiem Wnet rektor Politechniki Łódzkiej, prof. Krzysztof Jóźwik, tłumaczy, na jakim etapie znajduje się inicjatywa powołania Centrum Kosmiczno-Obronnościowego Europejskiej Agencji Kosmicznej (ESA) w Łodzi. Jak podkreśla, jest to moment kluczowy — miasto oraz lokalne środowiska akademicko-przemysłowe czekają na decyzję premiera.Profesor zaznacza, że projekt nie jest jeszcze w fazie realizacji, ale wszystko zależy od decyzji rządu:„Możliwe na pewno jest i o to właśnie się staramy, natomiast trudno mówić w tej chwili o powstawaniu. Ten nasz apel to apel o to, aby została podjęta taka decyzja. To w najbliższych dniach się stanie”.Do premiera Donalda Tuska został wysłany list poparcia pod którym — jak opisuje — znaleźli się reprezentanci najważniejszych środowisk Łodzi.„Są tam rektorzy wszystkich uczelni, przedstawiciele największych pracodawców, jak i przedstawiciele włodarzy miasta”.Czym ma być Centrum Kosmiczno-Obronnościowe ESA?Profesor wyjaśnia, że chodzi o oddział ESA, który miałby łączyć technologie kosmiczne i obronne. Nie tylko rakiety i nośniki, ale także technologie dual-use — o podwójnym zastosowaniu.„To różne technologie dotyczące badań kosmicznych: łaziki, materiały pracujące w niskich temperaturach, technologie żywności, gospodarka obiegu zamkniętego na wzór stacji kosmicznej”.Badania nad technologiami kosmicznymi mają również zastosowanie militarne:„Nie zawsze mamy możliwość, aby bezpośrednio stosować wodę czy by żywność była dostępna… To może mieć zastosowanie dla żołnierzy i użytkowników na polu walki”.Ważnym elementem są także napędy — w tym tworzone we współpracy z Airbusem systemy zdolne działać w obcej atmosferze.„Pracujemy nad napędem śmigłowym, który mógłby pracować w atmosferze Marsa. Ona jest zupełnie różna”.Dlaczego Łódź?Rektor PŁ jednoznacznie wskazuje, że Łódź ma wyjątkowy potencjał, by stać się centrum polskiej i europejskiej technologii kosmicznej.„To, co w Łodzi powstaje i to, co tworzymy na bieżąco, ma szerokie zastosowanie i jest nastawione na eksplorację kosmosu”.Ale są też powody praktyczne:„Łódź jest położona w centrum Polski, skomunikowana bardzo dobrze… a kolej dużych prędkości jeszcze to wzmocni”.Decyzja o ulokowaniu ESA w Łodzi miałaby też efekt społeczny:„Nasze miasto powoli się wyludnia, średnia wieku jest coraz wyższa. Tego typu centrum pozwoliłoby odmłodzić Łódź i zahamować ten trend”.Politechnika Łódzka już pracuje na zaplecze kosmiczne EuropyRektor przypomina, że uczelnia od lat rozwija technologie kosmiczne i ma absolwentów odnoszących sukcesy na arenie międzynarodowej.„Najważniejszym naszym absolwentem jest dr Sławosz Uznański-Wiśniewski… zawsze mówi, że ta uczelnia dała mu perspektywę i możliwości”.Uczelnia współpracuje z instytucjami zajmującymi się eksploracją kosmosu, w tym z przemysłem.„To wszystko wskazuje na to, że mamy tutaj już znaczące doświadczenia” — podsumowuje.Kiedy poznamy decyzję?Według profesora odpowiedź rządu może nadejść w każdej chwili:„Myślę, że to są dni najbliższe, w których ta decyzja zapadnie”.

(00:00) Szanghaj (03:20) Lot do Chin(10:22) Scam na lotnisku(16:54) Alipay, metro(25:25) Ile płacimy i co jemy w Szanghaju(37:20) Fotografowanie i streamowanie(40:40) Architektura(43:10) Inne ciekawostki(47:25) Ruch uliczny i reszta wrażeńGrupa Rock i Borys na FB - https://www.facebook.com/groups/805231679816756/Podcast Remigiusz "Pojęcia Nie Mam" Maciaszekhttps://tinyurl.com/yfx4s5zzShorty Rock i Boryshttps://www.facebook.com/rockiboryshttps://www.tiktok.com/@borysniespielakSerwer Discord podcastu Rock i Borys!https://discord.com/invite/AMUHt4JEvdSłuchaj nas na Lectonie: https://lectonapp.com/p/rckbrsSłuchaj nas na Spotify: https://spoti.fi/2WxzUqjSłuchaj nas na iTunes: https://apple.co/2Jz7MPSProgram LIVE w niedzielę od osiemnastej - https://jarock.pl/live/rockRock i Borys to program o grach, technologii i życiu

Hoe komt het dat het Oosten en het Westen maar niet door één deur lijken te kunnen? Rusland en het Westen liggen al decennialang op ramkoers. Soms lijkt het conflict wat af te zwakken, maar het laait ook steeds weer op. Zijn beide werelddelen gewoon te verschillend? Of is er een te lange geschiedenis van onderling wantrouwen, spionage, sabotage en bedreigingen? Historicus Laurien Crump vertelt over de vraag of deze vijandschap oneindig is, of dat er een toekomst mogelijk is waarin Oost en West elkaar vinden? Over de spreker Laurien Crump is onderzoeker bij het Centrum voor Parlementaire Geschiedenis aan de Radboud Universiteit. Deze podcast is live opgenomen tijdens wetenschapsfestival Oneindig van de Radboud Universiteit en Radboud Reflects. Ze zijn ook te beluisteren als Radboud Science Snack op Spotify of je favoriete podcast-app. https://edu.nl/m6whe Like deze podcast en abonneer je op dit kanaal. Bekijk ook de agenda voor nog meer verdiepende lezingen: www.ru.nl/radboudreflects Wil je geen enkele verdiepende lezing missen? Schrijf je dan in voor de nieuwsbrief: www.ru.nl/rr/nieuwsbrief

Cztery hale do 230 m długości, zużycie prądu jak Bydgoszcz i wody jak Elbląg. Tak ma wyglądać data center w Regułach. Lokalna społeczność mówi „stop”.Na przedmieściach Warszawy, w Regułach, prywatny inwestor planuje ogromne centrum danych na ponad 20-hektarowej łące pomiędzy osiedlami domów jednorodzinnych. Mają tam stanąć cztery budynki długości od 100 do 230 metrów. Protest podpisało już około 1200 mieszkańców.Prąd jak dla Bydgoszczy, woda jak dla Elbląga– Z dokumentacji inwestora wynika, że obiekt będzie zużywał rocznie tyle prądu, co miasto Bydgoszcz – mówi Marta Tymoszuk ze Stowarzyszenia Aktywnych Sąsiadów w Regułach.Jeszcze większe emocje budzi kwestia wody. – W upalne dni centrum ma zużywać tyle wody, co miasto wielkości Elbląga. Ta woda ma pochodzić z warszawskich wodociągów, które czerpią z Wisły. Jeśli wody zabraknie, kto dostanie ją pierwszy – mieszkańcy czy serwery? – pyta Tymoszuk.„Problem nie jest tylko lokalny”Według społeczników planowany obiekt to część większego „zagłębia” centrów danych na zachód od Warszawy. W samej gminie Michałowice planowane są już kolejne ośrodki, każdy z ogromnym zapotrzebowaniem na moc.– To nie jest tylko nasz lokalny spór. To kwestia energii, wody i środowiska całej aglomeracji – podkreśla przedstawicielka stowarzyszenia.Luka w prawie i walka o skalęW Polsce brak specjalnych przepisów regulujących lokalizację takich inwestycji. Jedynym realnym narzędziem gminy pozostaje miejscowy plan zagospodarowania.– Nie jesteśmy przeciwni centrum danych jako takiemu. Sprzeciwiamy się skali. Między domami jednorodzinnymi nie powinny wyrastać budynki długie na 230 metrów – podsumowuje Tymoszuk.

Cześć! Prowadzisz sklep na PrestaShop i zastanawiasz się, jak oszczędzić czas i pieniądze dzięki automatyzacji procesów? W tym odcinku Rozmów na zapleczu usłyszysz nagranie webinaru, który zrobiliśmy wspólnie z zespołem PrestaShop – pokazujemy 3 realne wdrożenia, które pozwoliły sklepom mocno przyspieszyć pracę, ograniczyć błędy i zwiększyć rentowność.Rozmawiamy o tym, dlaczego automatyzacja to dziś klucz do rentowności, jak wygląda to w praktyce na PrestaShop i co konkretnie można zautomatyzować – od obsługi zamówień, przez pracę biura obsługi klienta i handlowców, aż po algorytm doradzający klientom produkty.W tym odcinku poznasz m.in.:Centrum dowodzenia dla BOK i handlowców – jak jeden dedykowany panel w Prestashop ułatwia obsługę klientów B2B, łączy widok koszyka klienta z panelem back office i pozwala kończyć za niego zamówienia.Jak synchronizacja koszyków w czasie rzeczywistym pomaga ratować porzucone koszyki i domykać sprzedaż jednym telefonem z biura obsługi.Jak rozdzielić role i uprawnienia BOK vs handlowcy, żeby każdy widział tylko „swoich” klientów, a jednocześnie dało się sensownie rozliczać prowizje handlowców.Moduł obsługi zamówień jako alternatywa dla drogiego, zewnętrznego narzędzia – jak przenieść całą obsługę tysięcy zamówień miesięcznie do PrestaShop i przestać płacić wysoki abonament.Jak zbudować wirtualny produkt – płatną analizę skóry i plan pielęgnacji – który raz wdrożony sprzedaje się wielokrotnie i jednocześnie prowadzi klientkę za rękę przez cały proces zakupu.Zapraszam do posłuchania!

I AI-hysterins maniska investeringsboom satsas tusentals miljarder kronor på datacenter och nya språkmodeller. Allting kretsar runt ett enda företag, värt nästan 60 000 miljarder kronor. I veckans avsnitt berättar vi hela historien om Nvidia. Nyhetsbrev: https://www.monopol.se

En montör är på väg till veckans första skift, ett jobb i Handens centrum strax söder om Stockholm. När han går in i byggnaden ser han snart något som måste få det att rusa till i hela kroppen. För där, mitt i en av korridorerna ligger en livlös man. Snart hittas ytterligare två kroppar, även de med skotthål. Någon gång under natten har det skett ett trippelmord i Handens centrum. * Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. *

Waar moet je aan voldoen als Nederlandse minister-president en kan uiteindelijk iedereen premier worden, zoals het volgens onze democratische principes zou moeten? En welke lessen kunnen we uit het verleden trekken hoe we ons internationaal zouden moeten profileren? Jort Kelder vraagt het in de nazit aan prof. dr. Ronald Kroeze, hoogleraar parlementaire geschiedenis aan de Radboud Universiteit en tevens directeur van het Centrum voor Parlementaire Geschiedenis. Kroeze werkte mee aan het onlangs verschenen boek ‘De minister-president. Een ambt in ontwikkeling'.

Konsumenterna har blivit trötta på klimatsnack och litar inte längre på gröna försäljningsargument. Och företagen har börjat smyga med sitt hållbarhetsarbete. Vad beror det här på? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Green fatigue och grönmattade konsumenterFlera studier visar att konsumenter gärna handlar hållbart, men de har samtidigt blivit trötta på att höra skryt och överdrifter och tror inte längre på bolagens klimatpåståenden. ”Greenwashing har lett till cynism och sjunkande förtroende bland konsumenterna”, säger professor Christian Kowalkowski vid Linköpings universitet.Sanktioner och politikOch samtidigt som bolag kan få betala dyrt om de överdriver, har har synen på klimatarbete svängt på många håll. Inte minst i USA. Donald Trump har kallat det för woke och sagt att användningen av fossila bränslen ska öka. Från greenwashing till greenhushingMisstänksamma konsumenter, politiskt tryck och risk för sanktioner, gör att allt fler företag väljer att hålla tyst om sitt hållbarhetsarbete. Men vissa företag smyger med det av andra skäl. ”De väljer att inte kommunicera sitt hållbarhetsarbete, trots att de gör ett väldigt bra jobb. Helt enkelt för att kunderna inte uppfattar det som något positivt”, säger Christian Kowalkowski, som gjort en studie bland europeiska lyxbolag. Producent och programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Christian Kowalkowski, professor industriell marknadsföring Tekniska högskolan vid Linköpings universitet, föreståndare för Centrum för affärsmodellsinnovation (CBMI)Pär Ivarsson, redaktör EkonomiekotMarcus Widén, makroekonom SEBMattias Goldmann, vd 2030-sekretariatetDonald Trump, president USAekonomiekotextra@sverigesradio.se

Viete si predstaviť, že kognitívne vedy, kde sa stretávajú odborné vzdelanie, ľudské poznanie aj psychológia, či výdobytky a budúcnosť umelej inteligencie, môžu mať niečo spoločné s drevenými folklórnymi nástrojmi, ako sú ručne robené píšťaly a fujary? Takýmto spájajúcim prvkom je napríklad aj hosť NP, docent Martin Takáč z Centra pre kognitívnu vedu, vedec a vysokoškolský učiteľ. Martin Takáč vyučuje na Katedre aplikovanej informatiky Fakulty matematiky, fyziky a informatiky UK v Bratislave. Je spolutvorcom virtuálneho dieťaťa s umelou inteligenciou BabyX, zároveň členom Stálej komisie pre etiku a reguláciu umelej inteligencie pri Ministerstve investícií, regionálneho rozvoja a informatizácie SR, či zakladajúcim členom Slovenskej spoločnosti pre kognitívnu vedu. V rozhovore sa dozvieme, čo je kognitívne modelovanie, či má programovanie, niečo spoločné s psychológiou, aký je potenciál um. inteligencie v pozitívnom, i zápornom zmysle.... Rodák z Prievidze nám povie i to, ako získal vzťah k folklórnym nástrojom, čo mu prinášajú, alebo či si na nich aj zahrá... | Hosť: Martin Takáč (vedec, pedagóg, Centrum pre kognitívnu vedu, Katedra aplikovanej informatiky FMFI UK, zaoberá fungovaním ľudskej mysle). | Moderuje: Ľudovít Jakubove - Mravec. | Tolkšou Nočná pyramída pripravuje Slovenský rozhlas, Rádio Slovensko, SRo1.

Waar moet onze nieuwe minister-president aan voldoen? En waarom zijn ze vaak zo visieloos?  Er is een lijn te ontdekken in wat al deze bestuurders gemeenschappelijk hebben. Dus luister goed, Rob Jetten, want zo regeren we in Nederland. Prof. dr. Ronald Kroeze, hoogleraar parlementaire geschiedenis aan de Radboud Universiteit en tevens directeur van het Centrum voor Parlementaire Geschiedenis, werkte mee aan het boek ‘De minister-president. Een ambt in ontwikkeling'. Hij legt uit hoe de functie van premier door de jaren heen is veranderd en waarom iemand als Rutte er, ondanks de kritiek van zijn visieloosheid, precies tussen past. 

Hostem pořadu K věci byl ředitel Středočeského inovačního centra Pavel Jovanovič.

Hostem pořadu K věci byl ředitel Středočeského inovačního centra Pavel Jovanovič.Všechny díly podcastu K věci můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

V naučném středisku ekologické výchovy zvaného Čabárna v Kladně dokončují dělníci nový pavilon. Město ho chtělo mít hotový v prosinci.

Do budoucna má centrum v Hamperku zajistit lepší podmínky pro skladování a hlavně zlevnit celý odpadový systém ve městě.

Gesprek met Geert de Korte. Hij werkt namens het Centrum voor Israëlstudies (www.hetcis.nl) samen met de CHE (Christelijke Hogeschool Ede) en de GZB (Gereformeerde Zendingsbond) in Jeruzalem. Geert heeft theologie gestudeerd in Amsterdam, waar hij ook de leraren­opleiding heeft gevolgd. Hij was docent en sectieleider gods­dienst aan het Driestar-Wartburg College. Zijn website: https://geertdekorte.com/ Website CIS: https://hetcis.nl/over-ons/wat-is

Var kommer rättvisan in under och efter ett krig? Går det att skapa en rättvis fred efter år av död och förödelse? Det är några av de frågor vi ska försöka svara på i det här avsnittet, som är det andra av fyra som vi gör i samarbete med Riksbankens jubileumsfond. Gäst är Karin Aggestam. Hon är professor i statsvetenskap och föreståndare för Centrum för mellanösternstudier vid Lunds universitet. Hon har haft ett flertal internationella uppdrag och skrivit ett tiotal böcker. I RJ:s årsbok skriver hon essän "Israel, Palestina och den rättvisa freden".Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Podle ředitelky kulturních služeb města Marie Blažkové najde teď kulturní stánek v Boršově daleko širší využití. Láká na kulturní akce, knihovnu i prostory k pronájmu.

Omfattande ryska attacker riktas återigen mot Ukrainas elförsörjning, samtidigt som den ukrainska energisektorn skakas av en stor korruptionsskandal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Upptrappade ryska attacker har återigen gjort ukrainska städer strömlösa. Men än så länge har Ryssland misslyckats med att bryta ner den ukrainska motståndskraften, så hur ser strategin ut inför ännu en krigsvinter? Samtidigt riskerar en ny korruptionsskandal i Ukraina att spela Putin i händerna och utplaceringen av ryska reservister tolkas som en möjlig smygmobilisering.Hör Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Maria Persson Löfgren, radions tidigare Rysslandskorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Při loňském zemětřesení se na budově, v níž sídlí Centrum sociálních služeb, objevily praskliny. Technici pak během jejich zkoumání našli v podzemí střepy středověké kachle.

„Cíl je vlastně jasný, vrátit život tomu místu, které už 120 let patří k Mohelnici a které nebylo posledních několik let využívané a bylo opuštěné, chátralo,“ říká předseda spolku Za naši Mohelnici.

Rosyjskie narracje w polskiej literaturze naukowej? Raport Centrum Mieroszewskiego Rosyjskie narracje mogą ukryć się nawet w naukowych tekstach i raportach. Najnowszy raport Centrum Mieroszewskiego ujawnia, jak często i w jakiej formie przekazy w duchu rosyjskiej propagandy znaleźć można w polskich publikacjach. O wynikach mówi współautor raportu i dyrektor Centrum Mieroszewskiego dr Ernest Wyciszkiewicz. Pyta Maks Walewski

Popularizovať vedu na Slovensku znie ako výzva. Na čele Národného centra pre popularizáciu vedy a techniky v spoločnosti (NCP VaT) stojí Štefánia Bartošová, skúsená marketérka, ktorá pretavila dlhoročné skúsenosti do sveta vedy. Teraz sa ju snaží priblížiť ľuďom cez osobnú skúsenosť. Za rok pôsobenia vo vedení NCP VaT sa riaditeľka a jej tím vybrali do regiónov, kde sa zamerali na žiakov s projektom Vedecký ambasádor, a širokej verejnosti sa prihovárajúcez diskusie Zvedavé debaty – Ženy vo vede. V rozhovore sa dozviete, ako podľa nej školstvo reaguje na rýchlo sa meniace prostredie ovplyvnené umelouinteligenciou, prečo vznikla potreba vytvorenia nového zážitkového centra vedy a aké aktivity prináša Týždeň vedy a techniky 2025. Zaspomína si na učiteľov, ktorí v nej prebudili zvedavosť, na to, ako sa snaží k vedeckým témam smerovať svojho syna, aj na najväčšie výzvy pri propagácii vedy a techniky na Slovensku. Ing. Štefánia Bartošová je riaditeľkou Národného centrapre popularizáciu vedy a techniky v spoločnosti. V Centrevedecko-technických informácií zastáva aj funkciu riaditeľky odboru komunikácie.Svoje profesionálne skúsenosti získala pôsobením v oblasti marketingu a PR vo viacerých slovenských a medzinárodných spoločnostiach. Vo voľnom čase sa venuje výchove syna, cestovaniu, umeniu a dlhým prechádzkam v prírode. Zbožňuje dobré jedlo a ľudí. Tento podcast je sprievodným podujatím Týždňa vedy a techniky na Slovensku 2025. Prebieha v období od 10. do 16. novembra 2025. Hlavnými organizátormi podujatia sú Ministerstvo školstva, výskumu, vývoja a mládeže Slovenskej republiky a Centrum vedecko-technických informácií SR.Za podporu ďakujeme partnerom podujatia, ktorými sú Asociácia pre mládež, vedu a techniku AMAVET, Slovenská elektrizačná prenosová sústava, a. s., Slovenské elektrárne, a. s., spoločnosť EPSON, Skyro, n. o.,First Global Slovakia. Mediálnymi partnermi sú magazín Nextech, StartitUp, portál VEDA NA DOSAH, časopis Quark a Zážitkové centrum vedy Aurelium.O podcastePodcast VEDA NA DOSAH vznikol preto, aby sa k slovu dostali naše odborníčky a naši odborníci. Slovenská vedaje plná osobností, ktoré denne objavujú svet, aby sa nám mohlo ľahšie žiť. V epizódach môžete počuť výskumníkov z rôznych vedeckých oblastí.Všetky podcasty VEDA NA DOSAH sú dostupné na stránke vedanadosah.sk, na YouTube CVTI SR, cezaplikácie Spotify a Apple Podcasts a na ďalších streamovacích platformách. Nahrávanie podcastu prebehlo v priestoroch NIVaM. Podcasty z oblasti školstva si môžete vypočuť na https://nivam.sk/?s=podcast. 

Op 1 november 2025 riep Paus Leo XIV de heilige John Henry Newman uit tot kerkleraar.  Slechts 38 personen bekwamen deze titel van “Doctor Ecclesiae”  in de 2000 jaar geschiedenis van onze Kerk. En zo komt kerkleraar Newman te staan naast o.a. Augustinus, Chrysostomus, Hieronymus, Thomas Van Aquino, Theresia van Avila en Catherina van Siena en meer recent met Theresia van Lisieux en Hildegard von Bingen. Tevens vierde het ‘Het internationaal Centrum van Newman's vrienden' in Rome hun 50-jarig bestaan, opgericht na een groot symposium welke plaatsvond in 1975 en waardoor Newman herontdekt werd aan de universiteiten. Met de steun van de congregatie voor heiligverklaringen, en in het bijzonder van paus Benedictus XVI volgden in 2010 de zaligverklaring en onder paus Franciscus in 2019 de heiligverklaring.

Ekonóm a vysokoškolský pedagóg Juraj Stern bol rektorom Ekonomickej univerzity a aktuálne je rektorom Paneurópskej vysokej školy. Je najdlhšie slúžiacim rektorom v dejinách slovenského vysokého školstva. Na Ekonomickej univerzite v Bratislave zriadil Centrum európskych štúdií. Má množstvo domácich a zahraničných ocenení (čestný doktorát od Ekonomickej univerzity v Budapešti, za rozvíjanie vzťahov medzi Slovenskom, Maďarskom a Rakúskom, Dvojitý kríž od Rakúskej republiky (najvyššie štátne vyznamenanie cudzím občanom), či Pribinov kríž II. triedy. V roku 2003 dostal od nemeckého prezidenta Kríž za zásluhy a francúzsky prezident ho vymenoval za Rytiera národného rádu). Pochádza z Bratislavy, má židovský pôvod, holokaust sa jeho rodine podarilo prežiť vďaka priateľom. Jeho manželka je významná stavebná inžinierka Zuzana Sternová. Má dve deti, päť vnúčat. Často navštevuje koncerty klasickej hudby v Slovenskej filharmónii. Participoval na procese prijímania Slovenska do EÚ a NATO. Vyznáva demokratické princípy a princíp spravodlivosti. | Hosť: Juraj Stern (ekonóm, vysokoškolský pedagóg). | Moderuje: Kata Martinková. | Tolkšou Nočná pyramída pripravuje Slovenský rozhlas, Rádio Slovensko, SRo1.

Hostka: Ing. et Bc. Ľubica Bátoryová , hlavný animoterapeut, špecializácia na canisterapiu, senzorickú integráciu Ako vyzerá deň, keď zvieratá pomáhajú deťom? V tejto epizóde sa pozrieme priamo do centra Physio Canis – na miesto, kde sa terapia mení na zážitok a zvieratá na spojencov. Ľubica Bátoryová vysvetľuje, ako prebieha prvý kontakt s rodinou, ako sa vyberajú terapeutické zvieratá, čo všetko dokážu ovplyvniť – od emócií až po motiváciu – a ako sa jednotlivé terapeutické prístupy prepájajú do jedného celku. Nechýbajú silné momenty z terapie, spolupráca s rodičmi a odborníkmi, a pohľad na to, čo všetko sa môže zmeniť, keď do procesu vstúpi zviera.

Luister hier naar de 'Anesthesie droom van Thijs' in Borrelpraat Extra. Ontdek of stroom en gas van Oxxio voordelig voor jou is op Oxxio.nl ⚡️ Geldstress? App met Geldfit: Voor al jouw vragen over geld als je er zelf even niet meer uit komt. Zij helpen je gratis en anoniem, ook na kantooruren. Zonder oordeel. Klik op deze link voor meer informatie.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Centrum Mateřídouška, které v roce 1990 založili Věra a Pavel Bráborcovi, se z malého stacionáře rozrostlo v komplexní síť služeb pro děti i dospělé s mentálním a kombinovaným postižením.

Nu grävs det medeltida Lunds fram av arkeologer och Tobias Svanelid besöker utgrävningarna för att få en bild av Nordens medeltida metropol. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under tidig medeltid var Lund Nordens centrum med sin ärkebiskopskyrka och rika handelskontakter. Resterna av stadens gyllene epok grävs nu fram i den största arkeologiska utgrävningen i Lund på decennier.Minsta frö och pollenkorn avslöjar vardagslivet i medeltidsmetropolen för arkeobotanikern Per Lagerås och krukskärvor, mynt och runristade ben berättar en historia om en mycket speciell plats. Och kanske har lundensarna alltid tyckt att de varit lite märkvärdiga, menar arkeologen Erik Johansson som visar fynd av medeltida skrivdon och kammar.Dessutom spekulerar Dick Harrison om vilka gudar som kan ha dyrkats i närbelägna Uppåkra, Lunds föregångare. Ett stort hednatempel har hittats på platsen, men vad gjorde man egentligen där?Programledare är Tobias Svanelid.

V Plzeňském kraji žijí tisíce cizinců, kteří do Česka přijeli za prací. Pro mnohé z nich je první zastávkou Centrum na podporu integrace cizinců, které pomáhá lidem z Ukrajiny, Filipín, Vietnamu i dalších zemí zvládnout nové prostředí, jazyk i složitý systém úřadů.

V centru bude i podcastové studio a odhlučněné místnosti na online hovory, sídlit bude v areálu kulturního domu. „Je to pro nás velmi zajímavé,“ říká jednatelka Hana Písková.

„Jest więc rzeczą widoczną, że najlepsza wspólnota polityczna składa się z obywateli stanu średniego i że te państwa są najlepiej rządzone, w których stan średni jest liczny, a jeśli to możliwe – silniejszy od obu pozostałych”. Tak pisał o tym dawno temu Arystoteles w „Polityce”, wiążąc obywateli stanu średniego z umiarkowanymi poglądami. Kto rozejrzy się po świecie dzisiaj, może spytać: gdzie są te poglądy? Gdzie one się podziały? Co spowodowało, że wyparowały?Do rozmowy na ten temat zaprosiłem Lejba Fogelmana - prawnika i historyka idei, doktora Columbia University i Uniwersytetu Harvarda, senior partnera w kancelarii Greenberg & Traurig. Rozmawiamy o tym, z jakimi zagrożeniami spotyka się dziś centryzm i o tym, dlaczego wybuchły radykalizmy. Rozmowa, jak na ogół z Fogelmanem, krąży, wpada w dygresje, zmienia stulecia i geograficzne przestrzenie. Zapraszam do jej wysłuchania.Zdjęcie Lejba Fogelmana: Artur Zawadzki REPORTER / Eeast NewsPodcastu „Czas odzyskany” możesz posłuchać na  platformach Spotify, Apple Podcasts oraz YouTube. 

Hostka: Ing. et Bc. Ľubica Bátoryová , hlavný animoterapeut, špecializácia na canisterapiu, senzorickú integráciu Môžu zvieratá skutočne pomáhať pri terapii? Nie je to len milá predstava – je to každodenná realita v centre Physio Canis, ktoré Ľubica Bátoryová spolu s manželomzaložila s víziou, že zvieratá dokážu byť plnohodnotnými terapeutickými partnermi. V tejto epizóde sa dozviete, čo všetko ovplyvňuje úspešnú terapiu, ako sa rodilo centrum, prečo nie je terapia len o psoch, a ako sa slimák či morča môže stať členom humánno-animálneho tímu. Príbeh o odvahe, spolupráci a sile spojenia človeka a zvieraťa.

Toppmötet mellan Vladimir Putin och Donald Trump skjuts på framtiden samtidigt som Europa tar fram en egen plan för fred. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ryssland vägrar att gå med på en vapenvila och vill istället att ”grundorsakerna” till kriget undanröjs. Vad betyder det? Och vilka blir konsekvenserna för Ukraina om Donald Trumps förhandlingsförsök misslyckas ännu en gång?Hör också om problem med att rekryterar nya soldater i Ryssland. Nu värvas 70-åringar till fronten.Och så ställer vi oss frågan varför Putin räds en 18-årig gatumusikant som sjunger kända artisters låtar på Sankt Petersburgs gator.Medverkande:Maria Persson Löfgren Sveriges radios tidigare RysslandskorrespondentJakob Hedenskog analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska InstitutetProgramledare Johanna MelénProducent Lena Bejerot

Od ledna 2026 začne v Karlových Varech fungovat komplexní onkologické centrum, které pacientům přinese rychlejší a dostupnější léčbu přímo v regionu. Kraj také rozvíjí on-line zdravotní pohotovost, řeší nedostatek zubařů a spustil veterinární službu první pomoci.

Polski wiceminister Klimatu i Środowiska Krzysztof Galos wraz z delegacja przedsiebiorców sektora wydobywczego odwiedzają Australię, aby uczestniczyć w IMARC – Międzynarodowej Konferencji i Targach Górnictwa i Zasobów Naturalnych. Na tym największym wydarzeniu branży górniczej w Australii, spotykają sią światowi liderzy sektora górniczego z przedstawicielami z dziedzin technologii i finansów .

Fem kvinnor tar plats vid ett middagsbord. Faten dignar av mat men vännerna tar inte för sig. De har ingen aptit längre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Karin Nygårds är en av gästerna på middagen och hon liksom de andra äter aptitsänkande läkemedel. I hela sitt liv har Karin haft ett komplicerat förhållande till mat. Hon har kämpat med att äta mindre och att gå ner i vikt. Hon har letat förklaringen till sin övervikt i sig själv och trott att det var henne det var fel på. Men när hon får aptithämmande medicin inser hon att det är kemi det handlar om.Det har gått ett par år sedan de aptithämmande läkemedlen mot fetma kom ut på marknaden, men hur påverkar medicinerna livet och personerna som tar medicinen? Är de här läkemedlen lösningen på överviktsproblemen eller är de bara ännu en bantarfluga?Medverkande: Ylva Trolle Largerros, överläkare vid Centrum för obesitas, Erik Hemmingsson, överviktsforskare på Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm, Elisabet Jerlhag, professor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Olivia Sandell

Fortællingen om Bari Weiss er også en fortælling om Trumps kulturkrig, som har vendt op og ned på forholdet mellem magt og medier i USA. Den 41-årige journalist og kommentator forlod The New York Times og stiftede sit eget medie som en protest imod de venstreorienterede og politisk korrekte medier i USA. Men nu er hun tilbage i kernen af den amerikanske medieverden som chefredaktør for det etablerede og traditionsrige CBS News. Har hun vundet kulturkampen i USA? Gæst: Troels Heeger, journalist på Berlingske. Vært: Camille Koeller.See omnystudio.com/listener for privacy information.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmenJust nu råder en bräcklig vapenvila i Gaza. Nödhjälpen ska börja levereras, gisslan ska släppas och de decennier av återuppbyggnad som väntar ska kunna börja. Det är tanken, men ingen vet om det kommer att bli verklighet. Hör Sveriges Radios medarbetare i Gaza Sami Abu Salem, mellanösternkorrespondent Johan Mathias Sommarström, USA-korrespondent Ginna Lindberg och Karin Aggestam, professor i statsvetenskap och föreståndare för Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds Universitet.I fredags tilldelades Nobels Fredspris den venezuelanske oppositionspolitikern Maria Corina Machado. Vår latinamerikakorrespondent Lotten Collin har följt och flera gånger mött Machado genom åren – och tecknar hennes porträtt i ett reportage.Över 100 år gamla inspelningar av svenska dialekter har gjorts tillgängliga i Institutet för språk och folkminnens arkivtjänst. Reportage av Lotta Myhrén.Krönika av Ulrika Knutson.Panelen med Somar Al Naher, Kolumnist Dagens ETC, Adam Cwejman, Göteborgsposten och Anders Lindberg, Aftonbladet.I andra timmenVad var avgörande för fredsöverenskommelsen för Gaza, vilka frågetecken kvarstår och hur är utsikterna för att freden ska hålla? Om det resonerar tidigare moderata utrikesministern och statsministern Carl Bildt tillsammans med tidigare socialdemokratiska utrikesministern och EU-kommissionären Margot Wallström.Följ med ner under ytan när arkeologer och historiker kartlägger byn Njuoravuolle, som sedan 60 år ligger 20 meter under ytan, vid ett av Vattenfalls vattenkraftverk. Reportage av Erica Sundén.Kan Hamlet lära oss något om vår samtid? Hör Dramatenchefen Mattias Andersson som sätter upp Hamlet under hösten, med undertiteln ”The death of theater”.Filippinernas tidigare president Rodrigo Duterte sitter häktad hos Internationella brottmålsdomstolen, men är trots det fortsatt älskad bland delar av befolkningen. inte minst i sina hemtrakter. Reportage av Axel Kronholm, korrespondent i Sydostasien.Satir med Radioskugga.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Andreas Johansson

Centrum pro výzkum online rizik na konci září upozornilo, že stovky propojených anonymních účtů na českém TikToku systematicky šíří ruskou propagandu. Podporují antisystémové strany, jsou anonymní, využívají videa generovaná umělou inteligencí, dosahují na miliony lidí a jejich aktivita roste.

innehåll: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Drönare över Danmark har orsakat flygstörningar, vem som ligger bakom är oklart. Misstankar om Ryssland väcker oro kring säkerheten inom EU. Hör Martin Kragh, Centrum för Östeuropastudier, Peter Bennesved, FOI och David Rasmusson, Nordenkorrespondent.Slöjden har glömts bort i beredskapsdebatten, det menar Västerbottens läns hemslöjdsförening som nu släppt ett eget beredskapshäfte. ”I slöjden har vi ett sätt att vara beredda genom att vara kapabla, kapabla människor är beredda människor”, säger Emma Ewadotter från Umeå, brodös och styrelsemedlem i föreningen. / reportage av Ida SvansboRekordstort missnöjet mot Labour - idag inleds deras årliga kongress.Partiet vann en stor majoritet i valet men efter ett år vid makten är missnöjet bland befolkningen rekordstort - och pressen på partiledaren och premiärministern Keir Starmer är hård. / reportage av Nina BennerEtt samhälle utan kontanter - krönika av Agri IsmaïlPanelen om PUT, bondgårdar och TIDÖ2.0Permanenta uppehållstillstånd – ska de omvandlas till tillfälliga?Jordbruk – Färre gårdar, större enheter – bra eller dåligt?Tidö 2.0 – Ny konservativ-liberal önskelista väcker debatt.Göran Greider Dalademokraten, Susanne Nyström, Dagens Nyheter och Mattias Svensson, SvD.timme 2:Moldavien går till val idag och EU följer det med spänning.Ett av Europas fattigaste länder ligger strategiskt till för både Ryssland och EU. Idag är det val till parlamentet och många har kallat det för ett ödesval på grund av kriget. Hör vår korrespondent Fredrik Wadström direkt på plats.Vägtrummor som tickande bomber Forskare kartlägger nu rören med AI.Skyfallet i Västernorrland där många vägar spolades bort satte ljus på hur viktigt det är att de här rören fungerar. / reportage av Magdalena MartinssonI Polen ökar motsättningarna mellan polackerna och dom många ukrainare som bor i landet. Från att med öppna armar ha tagit emot närmare två miljoner flyktingar från grannlandet när Ryssland inledde sin fullskaliga invasionen 2022, så är det nu allt fler polacker som ser problem med det stora flyktingmottagandet. / reportage av Felicia HassanFredsbudskap från ett ökenkloster i Syrien Fader Jihad Youssef från ökenklostret Mar Musa. Han är övertygad om att dialog mellan kristna och muslimer är vägen till verklig fred i Syrien. / reportage av Åsa Furuhagen20 år med bloggen - har Isabella Löwengrips Blondinbella förändrats?Bloggen blev ett företag, en plattform för påverkan och ibland kritik. Hör om offentlighetens pris, influerarens roll och bloggens framtid.Satir med Radioskugga: Rösta mot den man avskyr mestRadioskugga görs av Per Juhlin, Fritte Fritzson och Erland KarlingOm viljan att hjälpa varandra - kåseri av Augustin ErbaProgramledare: Jesper LindauProducent: Anders DiamantTekniker: Nicola Pryke