Podcasts about Centrum

W najnowszym odcinku wideokastu „Temat tygodnia” Karolina Lewicka rozmawia z redaktorem naczelnym tygodnika „Polityka”. Jerzy Baczyński komentuje najnowsze wydarzenia w polskiej polityce: czym dokładnie jest program SAFE, czy jest korzystny dla Polski i jak działa? Jednocześnie zwraca uwagę na związki unijnych pożyczek z programem KPO, który odbił się szerokim echem w 2025 r. Co łączy SAFE i politykę zagraniczną naszego kraju, dlaczego SAFE budzi tyle kontrowersji na linii Nawrocki kontra Tusk? W „Temacie tygodnia” omawiamy również ostatnie weto prezydenta Karola Nawrockiego, który zatrzymał ustawę o Krajowej Radzie Sądownictwa, ale jednocześnie zapowiedział, że złoży w Sejmie własny projekt dotyczący wymiaru sprawiedliwości – jak wyglądają ustawy Nawrockiego i co myśli prezydent Nawrocki o sędziach, czy praworządność w Polsce jest zagrożona?
W odcinku także tematy ostatnich dni, czyli co może klub parlamentarny Centrum, który powstał po rozłamie w Polsce 2050, oraz czwarta rocznica wojny w Ukrainie.
Posłuchaj, żeby dowiedzieć się więcej!

För 150 år sedan uppfann Bell telefonen, men han missade att få patent i Sverige, vilket gav L M Ericsson chansen att utveckla ett världsföretag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Urban Björstadius och Tobias Svanelid besöker Krister Hillerud på Centrum för Näringslivshistorias milslånga arkiv för att leta efter L M Ericssons tidiga historia och försöka förstå det svenska telefonundret. För det var en miss av telefonens uppfinnare, Alexander Graham Bell, att 1876 strunta i att få patent för uppfinningen i Sverige, som skapade möjligheten för Lars Magnus Ericsson att utveckla ett eget telefonbolag och på kort tid göra Stockholm till världens telefontätaste stad!Dessutom reder Dick Harrison ut röran med det Tysk-romerska riket, lapptäcket av tyska småstater som dominerade Centraleuropa under nära 1000 år, men som vår lyssnare tycker är krångligt att förstå sig på hur det fungerade.

Prezydent, byli premierzy i setki wystawców – paryski salon rolniczy ponownie stał się miejscem debaty o kryzysie wsi, umowie MERCOSUR i zbliżających się wyborach samorządowych.

23 lutego obchodzimy Dzień Walki z Depresją.Przy tej okazji chcemy Wam opowiedzieć o depresji, która jest coraz częstsza wśród nas, a bardzo łatwo ją przeoczyć – bo jest perfekcyjnie ukryta. Jeśli Ty lub ktoś z Twoich bliskich potrzebuje pomocy, możecie skorzystać z bezpłatnych telefonów zaufania:800 70 2222 –Centrum wsparcia dla osób w stanie kryzysu psychicznego116 123 – Telefon zaufania dla osób dorosłych w kryzysie emocjonalnym116 111 – Telefon zaufania dla dzieci i młodzieżyNa naszej stronie www.moznazwariowac.pl znajdziesz też dużo darmowych materiałów psychoedukacyjnych._________Autopromocja:

Ponad połowa badanych uważa, że rząd Donalda Tuska dotrwa do wyborów w 2027 roku – mimo trzęsienia ziemi w Polsce 2050. W nowym odcinku podcastu „Rzecz w tym” Marzena Tabor-Olszewska rozmawia z Michałem Kolanką o rozpadzie klubu, powstaniu Centrum, napięciach w koalicji oraz możliwych scenariuszach politycznych na najbliższe 20 miesięcy.Kup subskrypcję „Rzeczpospolitej” pod adresem: https://czytaj.rp.pl

V této epizodě SecurityCastu rozebíráme vyšetřování platformy X kvůli nástroji Grok, který měl generovat sexualizované obrázky skutečných osob. Podíváme se také na AI-asistovaný útok, při kterém bylo bez použití zero-day kompromitováno přes 600 FortiGate firewallů, na kritickou zranitelnost CVE-2026-22769 v Dell RecoverPoint s maximálním skóre 10.0 a na problém s tím, že přibližně 40 % Android telefonů už nedostává bezpečnostní aktualizace. Nechybí ani novinka od Anthropic, která nasazuje AI nástroj pro hledání zranitelností v kódu.

Mówiąc szczerze, twórcy słuchowiska politycznego „Stan Wyjątkowy" nie wierzą, że Jarosław Kaczyński ma już w głowie jedno nazwisko kandydata PiS na premiera. Bawi nas, gdy prezes mówi, że już wie, ale jeszcze nie powie. No to my powiemy — Kaczyński rozważa Tobiasza Bocheńskiego lub Przemysława Czarnka. I, mówiąc szczerze, niezbyt to nas porusza. Z jednego powodu — prezes zachowuje się, jakby nie rozumiał, że skończyły się czasy, gdy to on jednoosobowo wskazywał kandydata na premiera. Dziś scena polityczna wygląda inaczej — Kaczyński traci wpływy na prawicy kosztem Konfederacji i Korony Brauna. Najpierw więc PiS musi dobrze wypaść w wyborach, potem znaleźć koalicjantów, a dopiero w finale ustalić z nimi nazwisko premiera — a do tego droga daleka. Komunikatu Kaczyńskiego nie można jednak lekceważyć. I nie chodzi tu o namaszczenie Bocheńskiego czy Czarnka, tylko topienie Mateusza Morawieckiego. Prezes otóż jednoznacznie dał do zrozumienia, że dla Morawieckiego nie widzi miejsca na czele rządu PiS w razie powrotu do władzy. Ten komunikat to polityczny sygnał dla Morawieckiego i jego frakcji „harcerzy", że w PiS nic dobrego już ich nie czeka. I właśnie to może mieć kolosalne konsekwencje dla sceny politycznej — łącznie z ich wyjściem z PiS. Na razie rozpada się Polska 2050 Szymona Hołowni — biorąc pod uwagę datę zapisaną w jej nazwie, upada co najmniej ćwierć wieku za wcześnie. Politycy partii, która miała zmienić oblicze tej ziemi, wyzywają się od „bydlaków", zarzucając sobie oszustwa i defraudacje. Jednocześnie, jak przystało na demokratów, dzielą się na pół. Jedna grupa tworzy klub Centrum, a druga chce być „wyrazistym centrum". Ale rozpad Polski 2050 wcale nie musi oznaczać, że Hołownia zniknie z polityki. Bo zostało przy nim to, co ważniejsze od połowy straconego klubu — grube miliony w partyjnej kasie. To dobre wiano, żeby negocjować koalicję przed kolejnymi wyborami. Z kim? Może z PSL? Może z Morawieckim? Pewne jest jedno — nie z Tuskiem, bo Hołownia uważa, że premier chce go wykończyć. Panie Szymonie, nie potrzeba Tuska — pan się sam wykańcza.

Under Covid19-pandemin tog vissa forskare tydliga initiativ. Landets största covidtestning skapades med influgna maskiner, uppskalad personalstyrka och pressade tidsramar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När pandemins första vår 2020 drog in över Sverige saknades storskalig testkapacitet och osäkerheten var stor. På Karolinska Institutet växte ett forskningslabb snabbt till landets största testcenter, drivet av akut behov och ett intensivt omställningsarbete.– Det är bland det häftigaste jag har varit med om. Att stå mitt i stormens öga, säger Jessica Alm, som blev enhetschef för det som under krisen kom att bli Nationellt pandemicenter.Nu jobbar hon som expertkoordinator för laboratorie- och diagnostikberedskap på Centrum för hälsokriser vid Karolinska institutet . Centrum för hälsokriser är en enhet på Karolinska institutet som bildades under pandemin för att ta vara på lärdomar, och utveckla universitet och högskolors roll under hälsokriser.Nya lokaler byggdes upp i rekordfart och avancerad utrustning flögs in när hela världen samtidigt jagade samma maskiner och reagenser. Personalstyrkan expanderade från ett tjugotal forskare till över tvåhundra anställda som arbetade treskift för att möta trycket från tiotusentals inkommande prover.Arbetet präglades av logistiska hinder, manuella lösningar och ständiga justeringar när streckkoder inte gick att läsa, leveranser fastnade i andra länder och provvolymerna ökade snabbare än någon kunnat förutse. Samtidigt krävdes hög precision i varje steg, eftersom varje prov representerade en orolig person som väntade på ett besked.När viruset senare började förändras byggdes diagnostiken om till ett sekvenseringslabb som tog emot tiotusentals prover i veckan för att identifiera nya varianter. Resultatet blev en unik nationell provsamling och en arbetsinsats som visade hur snabbt ett universitet kunde möta ett nationellt behov under extrem press.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas-Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se

Gościem Rozmowy Dnia był Rafał Kasprzyk, świętokrzyski poseł klubu parlamentarnego Centrum.

Rozpad Polski 2050 i powstanie nowego klubu parlamentarnego Centrum może przetasować scenę polityczną. W rozmowie z Bogusławem Chrabotą analizujemy przyczyny upadku projektu Szymona Hołowni, personalne ambicje liderów oraz możliwe konsekwencje dla rządu Donalda Tuska. Czy to początek nowego politycznego rozdania?Kup subskrypcję „Rzeczpospolitej” pod adresem: https://czytaj.rp.pl

 Rozłam w ugrupowaniu założonym przez Szymona Hołownię stał się faktem. Część parlamentarzystów utworzyła nowy klub „Centrum”, a reszta pozostaje w okrojonym klubie Polska 2050. Choć formalnie większość rządowa nie jest dziś zagrożona, sytuacja znacząco komplikuje pozycję premiera.Prof. Norbert Maliszewski w Popołudniu Radia Wnet nie pozostawia złudzeń co do skutków politycznego przesilenia.„Dla Donalda Tuska rozpad Polski 2050 oznacza ogromne problemy, chaos i coraz trudniejsze warunki do rządzenia”Jego zdaniem pojawienie się nowej, kilkunastoosobowej grupy parlamentarzystów oznacza dodatkowy ośrodek negocjacyjny wewnątrz koalicji.„Pojawia się duża grupa posłów, która może negocjować, która będzie starała się pokazać w kontrze do Donalda Tuska, po to, żeby zachować swoją tożsamość”Maliszewski ocenia, że projekt Polska 2050 w wymiarze społecznym jest już mocno osłabiony.„Jeżeli chodzi o poparcie społeczne, to Polski 2050 praktycznie już nie ma i nie wydaje się, żeby ten projekt miał szansę na to, żeby był realizowany” Jednocześnie zaznacza, że realna siła ugrupowania wciąż wynika z liczby mandatów w Sejmie, a nie z notowań sondażowych.„Ta Polska 2050 istnieje jako siła w parlamencie i bardziej się liczy, jeżeli chodzi o posłów, niż jeżeli chodzi o poparcie społeczne”Nowy pomnijeszony klub może – zdaniem profesora – budować swoją tożsamość wokół postulatów ważnych dla klasy średniej.„Na pewno Katarzyna Pełczyńska-Nałęcz będzie odwoływać się do kwestii związanych z polityką mieszkaniową (…) będzie krytykiem rządu Donalda Tuska w tych kwestiach, które mogą być niepopularne” Wśród tematów wymienia m.in. ceny energii i podwyższenie kwoty wolnej od podatku.Najmocniejsza teza rozmowy dotyczy jednak strategii premiera.„Wydaje się, że Donald Tusk to, co zrobił, to dokonał swoistego rozbioru Polski 2050”Według niego premier kalkuluje, że projekt Hołowni nie ma przyszłości i może próbować stworzyć „koncesjonowaną” formę polityczną w centrum sceny, która zbierze liberalnych wyborców niezadowolonych z rządu, ale nieprzechodzących do opozycji.„Ten klub oczywiście czeka taki swoisty czyściec (…) Donald Tusk będzie musiał szachować niejako te dwa kluby” Ekspert podkreśla, że do wyborów pozostaje około półtora roku, a w tym czasie może dojść do dalszych przetasowań. Każde głosowanie będzie wymagało dodatkowych negocjacji, a proces rządzenia stanie się bardziej skomplikowany./fa

Opereren met een hologram voor je ogen. In het Amsterdam UMC werd onlangs een hersenoperatie uitgevoerd terwijl de neurochirurg door een Augmented Reality-bril keek. Het is een technologische ontwikkeling die in meerdere Nederlandse ziekenhuizen in volle gang is. In deze aflevering van BNR Beter bespreekt presentator Nina van den Dungen met twee experts wat Virtual Reality (VR) en Augmented Reality (AR) nu écht betekenen voor de chirurgie, en of dit de operatiekamer fundamenteel gaat veranderen. Te gast zijn: Maarten Bot – neurochirurg bij het Amsterdam UMC, die met een Microsoft HoloLens een drain in de hersenen plaatste op basis van een 3D-hologram. Lideke van der Steeg – kinderchirurg bij het Prinses Máxima Centrum en leider van de onderzoeksgroep die AR inzet om operaties bij kinderen nauwkeuriger te maken, onder meer met de Apple Vision Pro. Bot gebruikt AR bij (spoed)operaties in de neurochirurgie. Op basis van een MRI of CT-scan projecteert hij een hologram van de hersenen direct op het hoofd van de patiënt. Zo ziet hij tijdens het opereren precies waar structuren in de diepte liggen, met als doel het aantal misplaatsingen van drains, nu nog zo’n 20 procent, verder terug te dringen. Van der Steeg experimenteert in Utrecht met AR bij kinderen met ribtumoren. Door een 3D-model van de borstkas op de patiënt te projecteren, kan ze mogelijk een extra kijkoperatie overslaan. Minder ingrepen betekent minder complicaties en minder belasting voor het kind. In de uitzending hoor je ook een reportage uit de operatiekamer van het Wilhelmina Kinderziekenhuis, waar verslaggever Stijn Goossens zelf een demo krijgt van promovendus en technisch geneeskundige Nick de Groot en postdoctoraal onderzoeker Matthijs Fitski, die als levend proefpersoon meewerkt in het experiment. Nick en Matthijs werken bij het Prinses Máxima Centrum aan de ontwikkeling van de 3D-technologie. Stijn ervaart wat je ziet met de Apple Vision Pro op en waar de technologie nog verder in moet doorontwikkelen. Vragen of opmerkingen over deze aflevering? Mail de redactie: Stijn GoossensSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Česko na olympijských hrách v Itálii reprezentují nejen sportovci, ale také umělci. České centrum v Miláně otevřelo výstavu s názvem Hry zimních obrazů, kde vystavuje 23 děl inspirovaných hrami. V dalším díle olympijského zápisníku se vydáme nejen na prohlídku této výstavy, ale taky na cestu časem do roku 1998 a na hokejové Nagano.

De Europese leiders praten in het Belgische Alden Biesen over de concurrentiekracht en de interne markt van de EU. De leiders roepen dat we moeten hervormen met het Draghi-rapport in de hand, maar twee jaar na het verschijnen ervan is er nog weinig gebeurd, ziet oud-diplomaat en econoom Ron Keller. 'We lopen op alle terreinen achter.' Dat zegt hij in de nieuwste aflevering van BNR De Wereld met Bernard Hammelburg. Luister ook | ‘Wapenstilstand wordt voor Rusland met de dag minder aanlokkelijk' Dat Europa geen krachtige geopolitieke speler is, ook op economisch vlak speelt ons parten volgens Keller. 'De oorlog in Oekraïne is voor een groot deel ontstaan omdat Europa een vacuüm heeft laten vallen geopolitiek gezien. Daar zijn de Amerikanen en de Russen ingesprongen en daar is Oekraïne het slagveld.' Daarom is het volgens hem noodzakelijk dat we wel een machtsfactor worden. Al is het maar voor onze veiligheid. Europa-verslaggever Geert Jan Hahn is in Alden Biesen en sprak met enkele regeringsleiders. Ondre wie Merz, Macron, Orbán, De Wever, en onze eigen demissionair premier Dick Schoof. Lees ook | Cuba in diepe crisis na Amerikaanse ingreep in Venezuela, ‘toerisme krijgt knauw’ Cuba in crisis Cuba heeft te maken met een grote economische crisis nu het land bijna volledig is afgesneden van olie. Dat komt door druk van Amerika op omringende landen en na de inval in Venezuela gaat er geen druppel olie meer naar het communistische land. Trump wil een regime change uitlokken, maar volgens Barbara Hogenboom, hoogleraar Latijns-Amerikastudies en directeur van het Centrum voor Studie en Documentatie van Latijns-Amerika aan de Universiteit van Amsterdam, is dat niet iets wat de Cubanen snel zullen proberen te bewerkstelligen. Luister ook | Amerika Podcast Theater met Pam Bondi | Postma in Amerika Minister van Justitie Pam Bondi moest zich verantwoorden voor het Huis van Afgevaardigden. Daarbij ging het vooral over Jeffrey Epstein. Bondi wist veel theater te maken om vooral geen antwoord te geven op de vragen. Het leverde vuurwerk op, zag ook Amerika-correspondent Jan Postma. Over BNR De Wereld BNR De Wereld is het beste binnenlandse programma over het buitenland. We brengen je scherpe analyses over de internationale politiek van de beste experts. Elke donderdag om 15:00 uur op BNR. En altijd in je podcastapp. Wil je reageren op de uitzending? Stuur dan een mail naar dewereld@bnr.nl. Over de makers Bernard Hammelburg is buitenlandcommentator en columnist voor BNR Nieuwsradio en het FD, en presentator van BNR De Wereld. Als oorlogsverslaggever was hij o.a. ooggetuige van de Culturele Revolutie in China, de revolutie in Iran en de oorlogen in Vietnam, het Midden-Oosten en Afghanistan. Hij was twintig jaar correspondent in de VS. Hij verdeelt zijn tijd tussen zijn woonplaatsen Amsterdam en New York. Redactie Michaël Roele, buitenlandredacteur bij BNR Nieuwsradio.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Česko na olympijských hrách v Itálii reprezentují nejen sportovci, ale také umělci. České centrum v Miláně otevřelo výstavu s názvem Hry zimních obrazů, kde vystavuje 23 děl inspirovaných hrami. V dalším díle olympijského zápisníku se vydáme nejen na prohlídku této výstavy, ale taky na cestu časem do roku 1998 a na hokejové Nagano.Všechny díly podcastu Seriál Radiožurnálu můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Slováci v Nemecku: Kristína Paulin, baletka a choreografka už niekoľko rokov žije v nemeckom Karlsruhe, kde pôsobí v Badenskom štátnom divadle. Jej choreografie nepoznajú hranice a nedávno si ich mohli pozrieť aj nadšenci baletu v Kazachstane či Estónsku; Slováci v Rumunsku: Nadlak – centrum slovenského spoločenského a vzdelanostného života v Rumunsku; (2 časť 4- dielného cyklu) Slovenské lektoráty vo svete: Slovenčina v Pittsburghu – na pensylvanskej univerzite sa slovenčina vyučuje 5 rokov, vyučuje ju profesorka Renáta Kamenárová; predstavujú mesto, univerzitu, približuje výuku o ktorú majú záujem aj potomkovia slovenských emigrantov, hovorí o poslednej návšteve jej študentov na Slovensku; (5. časť 6- dielného cyklu)

Chrudim prozatím odložila stavbu velkého centra na zpracování odpadu v průmyslové zóně. A odmítne také skoro padesátimilionovou dotaci, kterou na ni měla slíbenou.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De versafdeling in jouw supermarkt is meestal goed gevuld. Maar waar je waarschijnlijk nooit bij stilstaat, is dat er achter het groenteschap een heuze wapenwedloop tussen plantenziektes en veredelaars plaatsvindt. Van cruciaal belang bij het gevuld houden van onze schappen zijn een stel gigantische vriesruimtes tussen de Wageningse weilanden van het Centrum voor Genetische Bronnen Nederland (CGN). Zonder dit centrum had het spinazievak in jouw buurtsuper zomaar eens leeg kunnen zijn. Hoe hebben wetenschappers van het CGN dit kunnen voorkomen? En hoe is het om tienduizenden zaadjes van verschillende gewassen te conserveren? Verslaggever Syb Faes gaat langs bij conservator Lana de Bruijn met een dikke winterjas en een eigen bijdrage in de vorm van een zakje snackwortelen. Wat er nodig is om de voedselzekerheid van de toekomst veilig te stellen?

Obec Řehlovice má zhruba 1500 obyvatel, ale na jaře a v létě se rozrůstá o uměleckou komunitu. Bývalý poplužní dvůr a pivovar se totiž přerodil v kulturní centrum, které si dalo za cíl pořádat zejména česko-německé akce.Všechny díly podcastu Host Dopoledního expresu můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Obec Řehlovice má zhruba 1500 obyvatel, ale na jaře a v létě se rozrůstá o uměleckou komunitu. Bývalý poplužní dvůr a pivovar se totiž přerodil v kulturní centrum, které si dalo za cíl pořádat zejména česko-německé akce.

Jak se na zahájení zimních olympijských her připravuje vlajkonoška české výpravy Lucie Charvátová? Co říká český dobrovolník těm, kteří nevěří zprávám z Ukrajiny? A jak bude vypadat nové centrum dětské psychiatrické pomoci, které má za půl miliardy korun vzniknout v pražských Bohnicích?Všechny díly podcastu Hlavní zprávy - rozhovory a komentáře můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Byłem na kongresie PiS, pojechałbym też na kongres KO. Trzeba nieść kaganek oświaty wszędzie – powiedział dr hab. Robert Gwiazdowski, ekspert ds. podatków w Centrum im. Adama Smitha i wykładowca, pytany przez Jacka Nizinkiewicza o swój udział w KINGS, wydarzeniu programowym Konfederacji Korony Polskiej Grzegorza Brauna. Gwiazdowski przekonywał też, że w Polsce za mało jest wolności gospodarczej oraz że lepiej byłoby, gdyby Donald Tusk i Jarosław Kaczyński już nie rządzili.Kup subskrypcję „Rzeczpospolitej” podadresem: https://czytaj.rp.pl

Slováci v Rumunsku: Nadlak – centrum slovenského spoločenského a vzdelanostného života v Rumunsku; (1časť 4- dielného cyklu) Slovenské lektoráty vo svete: Slovenský lektorát v bulharskej Sofii oslavuje v tomto roku 35-te výročie založenia; študeni po osvojení základov nášho jazyka cestujú aj na Slovensko; o výuke nášho jazyka hovorí Vladimíra Géčová, ktorá v Sofii vyučovala osem rokov; (4. časť 6- dielného cyklu) Slovensko: Vyhodnotenie ankety termínu Pamätného Dňa Slovákov žijúcich v zahraničí;

Prof. MUDr. Dušan Hamar je lekár, ktorý si v oblasti funkčnej diagnostiky si získal svetové meno. Bývalý vedúci oddelenia telovýchovného lekárstva Ústavu vied o športe pri FTVŠ UK v Bratislave. Na medzinárodnej úrovni je členom predsedníctva EÚ komisie univerzitných športov. Od roku 2016 je predsedom jej Lekárskej komisie. Je členom Výkonného výboru a predseda Vedeckej komisie Medzinárodnej federácie športového lekárstva. Profesionálne sa venuje najmä funkčnej diagnostike. Je autorom vyše tridsiatich diagnostických systémov a postupov na posudzovanie špeciálnej trénovanosti a funkčného stavu športovcov a pacientov. Pri FTVŠ UK vybudoval Centrum aktívneho starnutia, zariadenie poskytujúce pohybové programy na zlepšenie kvality života seniorov. Venuje sa témam, ako sú problémy s nadváhou, športovanie v prírode, ako si udržiavať primeranú fyzickú výkonnosť, či vhodné športy pre rôzne vekové kategórie. Rodák z Považskej Bystrice, je sám športovec, bývalý atletický reprezentant vo vrhu guľou, bývalý slovenský, aj československý šampión. Športu sa venuje aj v seniorskom veku, veď napríklad so súčasným Vedúcim Slovenskej olympijskej výpravy, Romanom Bučekom majú na bicykloch prejazdenú takmer celú Európu. Prof. Dušan Hamar v tejto epizóde NP, kde sa s ním rozprávaĽudovít Jakubove - Mravec. | Hosť: Dušan Hamar (lekár, emeritný profesor, bývalý vedúci oddelenia telovýchovného lekárstva Ústavu vied o športe pri FTVŠ UK). | Moderuje: Ľudovít Jakubove - Mravec. | Tolkšou Nočná pyramída pripravuje Slovenský rozhlas, Rádio Slovensko, SRo1.

Det pågår en duell mellan Sverige och USA om att få sälja stridsflygplan till Kanada. Det självklara valet borde vara USA men inte längre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter en flera år lång process bestämde Kanada 2022 att landets nya stridsflygplan skulle bli amerikanska F‑35 från tillverkaren Lockheed Martin. På förlorarsidan stod svenska Saab med sitt JAS Gripen, som gick miste om en affär värd runt 250 miljarder kronor.Sedan dess har Trump inlett ett handelskrig mot grannen i norr med höga importtullar, vilket slår hårt mot den kanadensiska ekonomin som är tätt sammanflätad med den amerikanska.– Det är tre fjärdedelar av Kanadas export som går till den amerikanska marknaden, säger Christophe Premat, föreståndare för Centrum för Kanadastudier vid Stockholms universitet. Trump har också en fientlig ton mot Kanada och har antytt att grannlandet borde ingå i USA om de vill slippa tullarna. Ett av motdragen från Kanada blev därför att göra en översyn av det tidigare beslutet att köpa amerikanska stridsflygplan. Det här har öppnat upp för Saabs JAS Gripen‑E.– Saabs nackdel har blivit en enorm fördel. Nu utvärderar länder sin försvarsmateriel baserat på hur bra respektive produkt är, och dessutom är det en fantastisk fördel att vara ett land som Sverige, som är pålitligt och aldrig skulle göra ett annat land förnär, säger Elisabeth Braw, seniorforskare vid tankesmedjan Atlantic Council där hon bland annat följer svensk vapenexport.Kill switchMen det handlar inte bara om politik. Det finns en oro i flera länder som köpt F‑35‑plan att USA i framtiden kan göra deras stridsflygsflotta i princip obrukbar. Det har till och med talats om att det finns en inprogrammerad avstängningsknapp i F‑35 som USA kan använda mot länder som trilskas. Men riktigt så illa verkar det inte vara.– The problem of having something like a kill switch that's remotely operated is that it creates a very big attack surface for a cyber attack… what if an adversary gets access to the kill switch? So I think that's a major objection to the idea that such a thing exists, säger Bill Sweetman, amerikansk analytiker med fokus på stridsflyg.Men det finns andra sätt USA kan göra F‑35 i princip obrukbara. Bill Sweetman– The critical software that allows the aircraft to identify threats and develop tactics and navigate accordingly, that critical software is only updated in a lab in Florida that is under US control.Det här beroendet har alltid funnits och oroat länder som köpt F‑35. Men det har ändå accepterats. Fast oron för Trump och vad som händer efter honom gör att allt fler röster nu hörs om att välja andra plan.Skulle Kanada riva kontraktet med Lockheed Martin och i stället välja Gripen kommer det beslutet att sända chockvågor över världen.– När man köper ett stridsflyg är det på riktigt ett strategiskt val som har återverkningar decennier efteråt. Det skulle verkligen vara ett blytungt strategiskt val och en stor kursändring som Kanada skulle göra i så fall, säger Andreas Hörnedal, forskningsledare på avdelningen för försvarsteknik vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Gripen-E vs F-35JAS Gripens fördel är att beroendet av USA minskar. Men F‑35‑förespråkarna säger att det är värt att behålla beroendet eftersom Gripen är ett sämre plan. Och nyligen fick de vatten på sin kvarn. I november publicerades en hemlig rapport som läckt till media, och den visade att F‑35 sopade mattan med Gripen när det kanadensiska flygvapnet utvärderade planen 2021.Men när experter i sin tur granskar rapporten ser den märklig ut.– Med risk för att framstå som en dålig förlorare från svensk sida, så var det ett lite mystiskt testresultat, säger Andreas Hörnedal på FOI.En sak som stack ut var att Gripen‑E fick låga poäng när det gäller förmågan att uppdateras med ny mjukvara över tid och att man inte är bunden till Saabs egenutvecklade programvara.– Gripen‑E:s största fördel är just att den är förberedd för att kunna göra uppgraderingar enkelt. F‑35 är gjord för att kunna uppgraderas också, men det man har sett hittills är att uppgraderingar i regel blir ganska dyra, säger Hörnedal.En annan märklig sak med rapporten är att den över huvud taget blev offentlig, i och med att den är topphemlig.– It was a deliberate move to sabotage any plan to acquire the Gripen. I think there's no other way to put it, säger Bill Sweetman.Saabs chanserF‑35‑förespråkarna är beredda att ta till oschyssta metoder. Men Sverige lägger sig inte heller platt.I höstas reste en stor delegation med kungen i spetsen till Kanada och besökte bland annat den kanadensiska flygplanstillverkaren Bombardiers fabrik. Och vice statsminister Ebba Busch (KD) lyfte i tv fram Gripens alla fördelar, men också alla jobb det skulle skapa i Kanada. Det här oblyga sättet att marknadsföra vapen utomlands är helt nytt, menar Elisabeth Braw vid tankesmedjan Atlantic Council:– Det har skett ett, tycker jag, väldigt märkbart skifte inom Sveriges tillvägagångssätt.Om det funkar återstår att se. Ännu pågår inga formella förhandlingar mellan Kanada och Saab, men kanadensiska myndigheter har bett Saab svara på en del frågor. Och vid sidan av F‑35 verkar det inte finnas något annat alternativ än Saabs.– I Kanada talas det idag mer om JAS Gripen än under större delen av 2010‑talet, och Gripen nämns som det mest realistiska europeiska alternativet. Det är bra nyheter för Sverige, skulle jag säga, säger professor Christophe Premat vid Centrum för Kanadastudier på Stockholms universitet.TEXT: KALLE GLASMedverkandeElisabeth Braw, seniorforskare vid tankesmedjan Atlantic CouncilBill Sweetman, analytiker med fokus på stridsflygChristophe Premat, professor och föreståndare på Centrum för Kanadastudier vid Stockholms UniversitetAndreas Hörnedal, forskningsledare på avdelningen för försvarsteknik på Totalförsvarets forskningsinstitutClaes Aronsson och Sylvia Dahlén, programledareKalle Glas, producentLjudkällor: CBC, CTV, CNBC, CNN

Unia Europejska i Indie podpisały umowę o wolnym handlu. Po jej stopniowym wejściu w życie powstanie strefa niemal bezcłowa, licząca ponad 2 miliardy ludzi. Unia Europejska była również gościem specjalnym 77. obchodów Dnia Republiki, co jest w indyjskiej tradycji wyjątkowym przywilejem. Skąd bierze się tak bliska współpraca Indii i Europy w ostatnich miesiącach? Czy europejsko-indyjska przyjaźń jest wynikiem doraźnych politycznych kalkulacji, czy wyborem strategicznym obu stron?Stany Zjednoczone gromadzą siły wojskowe w regionie Zatoki Perskiej przed ewentualnym atakiem na Iran, a Arabia Saudyjska i Zjednoczone Emiraty Arabskie toczą spór polityczny wokół Jemenu i nie tylko. Czy na Półwyspie Arabskim zaczyna się walka o prymat wśród krajów, które dotychczas unikały konfrontacji?Wokół klasztoru Świętej Katarzyny na Synaju, najstarszego chrześcijańskiego monasteru, powstaje ogromne centrum turystyczno-biznesowe. Czy za rozwój należy płacić każdą cenę i ile gotowi są zapłacić lokalni mieszkańcy?W Afryce Zachodniej Rosja wspomaga militarne reżimy zwalczające islamskich radykałów. Jak działa Africa Corps, czyli nowe wcielenie Grupy Wagnera?Mała dziewczynka uwięziona w samochodzie zbombardowanym przez Izraelczyków w Strefie Gazy błaga o ratunek. To punkt wyjścia niezwykłego filmu o dylematach moralnych, cierpieniu cywilów i przemocy politycznej w czasie wojny w Gazie. W programie rozmowa z reżyserką filmu „Głos Hind Rajab”.A także: o tym, czy da się rozwiązywać problemy świata przez zaklejanie spornych terenów na mapie.Rozkład jazdy: (03:00) Patryk Kugiel: Europa i Indie - sojusz na czas Trumpa(31:07) Łukasz Wójcik: Arabia Saudyjska w sporze ze Zjednoczonymi Emiratami Arabskimi(56:09) Grzegorz Dobiecki: Świat z boku - Zakleić Grenlandię. I co by tu jeszcze?(1:02:54) Podziękowania(1:09:25) Anna Dudzińska: Centrum turystyczno-biznesowe na środku Synaju(1:30:00) Monika Prończuk: Africa Corps, czyli Rosja ciągle w Afryce(1:53:39) Khaouter Ben Hania: reżyserka o filmie "Głos Hind Rajab"(2:14:24) Do usłyszenia---------------------------------------------Raport o stanie świata to audycja, która istnieje dzięki naszym Patronom, dołącz się do zbiórki ➡️ ⁠https://patronite.pl/DariuszRosiak⁠Subskrybuj newsletter Raportu o stanie świata ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠➡️ ⁠https://dariuszrosiak.substack.com⁠Koszulki i kubki Raportu ➡️ ⁠https://patronite-sklep.pl/kolekcja/raport-o-stanie-swiata/⁠ [Autopromocja]

Dagens avsnitt tar oss med till Transkulturellt centrum, där vi möter Linnéa Soldén Lindström, sjuksköterska och samordnare för migration, och Fatuma Mohamed, folkhälsovetare, hälsokommunikatör och samordnare för hälsoinformation. Tillsammans dyker vi ner i vad kultur egentligen är – bortom stereotyper och förenklingar – och utforskar begrepp som kulturell kompetens och den fascinerande akvariefilosofin. Hur påverkar våra egna "osynliga akvarier" mötet med patienter? Vad innebär det att vara kulturellt lyhörd i praktiken? Och varför är just dessa perspektiv avgörande i dagens vård? Intervjuar gör Anna Akselsson, samordningsbarnmorska.

Mitt i rusningstid skakas Bryssel av två terrordåd. När allt är över visar det sig att flera svenskar är inblandade, både som offer och förövare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De svenska tjejerna Jaana och My befinner sig på olika platser i Bryssels tunnelbana när en bomb smäller. Kort före har en annan svensk tjej, Anna, hamnat mitt i ytterligare ett attentat på flygplatsen.I terrordåden på morgonen den 22 mars 2016 skadas över 300 personer och 32 dör, varav två svenskar. Tre koordinerade explosioner sker, först på stadens flygplats Zaventem och senare vid tunnelbanestationen Maalbeek. Islamiska staten tar på sig ansvaret för attackerna.Explosioner på flygplatsen och tunnelbanan skapar panikMen två av terroristerna utlöser aldrig sin sprängladdning och är på fri fot. Risken för nya attentat är överhängande. Nu inleds jakten på gärningsmännen, dels den mystiske ”mannen i hatten”, dels en viss Naim al Hamed vars bild sprids i nyhetskanaler. Men det ska visa sig vara en falsk identitet. Bakom den döljer sig en svensk 23-åring född i Malmö: Osama Krayem.Medverkande:Jaana Mettala, överlevande från tunnelbanan.Anna Benson, överlevande från flygplatsen.Marika Atlegrim, mamma till My som dog i explosionen i tunnelbanan.Jan Hägglund, Marikas make.Fredrik Meiton, mellanösternforskare och utredare vid Centrum mot våldsbejakande extremism.Henrik Olin, vice chefsåklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål.Caroline Van den Berghe, journalist på belgiska VRT NWS.En dokumentär av: Josephine Schneider.Producent: Gustav Asplund / Produktionsbolaget Filt.Exekutiv producent: Viktor Papini.Dokumentären är producerad 2026.

När Ryssland, Ukraina och USA för samtal om fred är det med nya ansikten runt bordet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyheten om återupptagna samtal mellan Ryssland och Ukraina kom helt oväntat under världsekonomiskt forum i Davos. Ingenting tyder på att Ryssland har backat från sina ursprungliga mål, men att Vladimir Putin den här gången låter chefen för den militära underrättelsetjänsten leda förhandlingsdelegationen talar ändå för att han tar samtalen på större allvar än tidigare.Samtidigt fortsätter det ryska anfallskriget mot Ukraina med oförminskad styrka. ”Att intensifiera militära attacker för att tvinga motparten att kapitulera är klassisk rysk förhandlingstaktik”, säger Fredrik Wesslau, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. Hör också Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

 Kolejne kryzysy nie stały się dla Unii Europejskiej impulsem do wzmocnienia projektu integracyjnego. Przeciwnie, jak przekonuje Tomasz Grosse, są one zarządzane w sposób, który systematycznie osłabia Unię i zwiększa ryzyko dezintegracji.Problemy są raczej zamiatane pod dywan niż traktowane jako okazja, żeby pójść do przodu i wzmocnić Unię Europejską– mówił profesor.Metafora „sterowania Titanikiem”, która stała się tytułem jego najnowszej książki, nie jest literacką przesadą. Zdaniem profesora elity unijne widzą zagrożenia, ale nie zmieniają kursu. Zamiast tego reagują w sposób schematyczny: wzmacniają centralizację władzy w Brukseli.Kompetencje są cały czas przesuwane z poziomu narodowego, z narodowych demokracji, do Brukseli– podkreślał.W tym procesie kluczową rolę odgrywają najsilniejsze państwa członkowskie. Według profesora zmienił się wewnętrzny układ sił w Unii.Jeszcze niedawno mówiliśmy o osi niemiecko-francuskiej, a dziś coraz bardziej są to po prostu Niemcy– zaznaczył.Centralizacja odbywa się kosztem mniejszych państw, a także kosztem zasad prawnych, na których opiera się wspólnota.Obchodzenie traktatów stało się w zasadzie normą po stronie instytucji unijnych– mówił Grosse, wskazując na sankcje, naciski i metody pozaprawne jako stały element zarządzania kryzysowego.Profesor zwracał uwagę, że o ile w okresie stabilności integracja przynosiła korzyści, o tyle w czasie kryzysów ich podział stał się wyraźnie nierówny.Najwięcej korzystają te państwa, które mają największy wpływ na Unię, które są w jądrze decyzyjnym. Koszty kryzysów są przesuwane na najsłabszych– ocenił.Problemem nie jest sam fakt występowania kryzysów, lecz brak refleksji po stronie elit europejskich.Brakuje takiej refleksji, która rzeczywiście mogłaby zmienić kurs i przesunąć ten liniowiec w bardziej optymalną stronę– dodał.Zdaniem Gros­sego Unia Europejska znajduje się dziś w momencie, w którym sygnały ostrzegawcze są widoczne dla wszystkich. Mimo to dominująca narracja pozostaje optymistyczna, a polityczna praktyka sprowadza się do dalszego „inwestowania w projekt” bez jego głębokiej korekty.Mamy alarm, mamy czerwone lampki, a muzyka dalej gra– podsumował.Jeżeli sposób zarządzania kryzysami się nie zmieni, Unia – ostrzega profesor – będzie coraz bardziej niestabilna, podatna na wstrząsy geopolityczne i wewnętrzne konflikty interesów./fa

Światowe Forum Ekonomiczne w Davos miało być kolejnym przewidywalnym spotkaniem globalnych elit. Tym razem było inaczej. Nad Alpami unosiło się napięcie związane z powrotem Donalda Trumpa i jego ostrą retoryką wobec europejskich sojuszników, w tym Danii i Grenlandii. Media mówiły o końcu relacji transatlantyckich i o NATO na krawędzi rozpadu.W podcaście z serii PB Wywiad Andrew Michta – profesor studiów strategicznych na Uniwersytecie Florydy i Senior Fellow Atlantic Council – studzi emocje. Jego zdaniem nie mamy do czynienia z amerykańskim izolacjonizmem, lecz z repriorytetyzacją: USA porządkują swoje interesy, zaczynając od własnej hemisfery (czyli półkuli), następnie Azji i dopiero potem Europy. To nie oznacza porzucenia sojuszników, ale zmianę oczekiwań wobec nich.Michta tłumaczy, dlaczego Grenlandia ma kluczowe znaczenie dla obrony USA i Arktyki, czemu Niemcy przestały być strategicznym centrum NATO oraz dlaczego Polska coraz wyraźniej przejmuje rolę, jaką w czasie zimnej wojny pełniła ówczesna RFN. Rozmowa schodzi też na bardzo konkretne tory: infrastruktura wojskowa, stała obecność wojsk USA, zdolności przemysłowe Europy i realne odstraszanie, a nie deklaracje.Polecamy również artykuł naszego Gościa: Andrew A. Michta: 2026: rok pogłębiającej się niestabilności

Det här avsnittet handlar om AI, artificiell intelligens – en teknik som genom att analysera stora mängder data gör att datorer kan utföra uppgifter som vanligtvis kräver mänsklig intelligens, som att förstå språk, känna igen mönster och fatta beslut. Vårt fokus i dag är något som både forskare och säkerhetsföretag varnar mer och mer för, nämligen vilken roll AI har i dagens – och framtidens – cyberhot. Medverkar gör Pontus Johnson, professor på KTH där han forskar på cybersäkerhet – och föreståndare för Centrum för cyberförsvar och informationssäkerhet. I avsnittet pratar han bland annat om hur ett försämrat geopolitiskt läge gör att stater lägger mycket större resurser på offensiva cyberoperationer. Han berättar om tre – och nu en fjärde – faktor till att cyberhoten ökar idag. Vi gör en historisk återblick på tonårshackare och han tittar dessutom framåt 5, 10 år – men också betydligt närmare i tid än så. Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

De opluchting overheerst in Europa nu de Groenland-crisis niet verder lijkt te escaleren. Maar voor hoelang? President Trump liet deze week, zacht gezegd, een opmerkelijke vorm van internationale diplomatie zien. Ook lijkt hij de Verenigde Naties te passeren door de oprichting van zijn eigen 'Board of Peace'. Wie een miljard dollar betaalt mag meedoen. In Bureau Buitenland voormalig topdiplomaat Robert Serry over de nieuwe wereldorde waar de Amerikaanse president hard aan bouwt. *In de uitzending zeggen we dat Poetin al deel uit maakt van de board of peace, maar hij heeft enkel niet afwijzend gereageerd op de uitnodiging.  (16:23) Belangrijk handelsverdrag Europa weer ter discussie Het is de zoveelste keer dat het Mercosur-verdrag uitgesteld dreigt te worden. Het verdrag, dat de handel tussen Zuid-Amerikaanse landen en de EU moet stimuleren, zou volgens critici Europese boeren in de weg zitten en hebben daarom gepleit dat rechters van het Europees Hof zich nog een keer buigen over de inhoud van de deal. Staat de EU nog voor het verdrag is ingegaan al bekend als onbetrouwbare partner? En hoe verstandig is dat, in deze tijd dat Europa nieuwe bondgenoten goed gebruiken kan? Daarover Barbara Hogenboom, directeur van het Centrum voor LatijnsAmerikastudies van de UvA.   Presentatie: Nadia Moussaid

De komende dagen zal op het jaarlijkse Economische Wereldforum in Davos vooral één onderwerp de agenda's beheersen: de toekomst van de relatie tussen Europa en de VS. Uit alles blijkt dat de Europese landen klaar zijn met het Amerikaanse machtsvertoon, maar wat kan Europa doen? Te gast zijn politicoloog Hendrik Vos, directeur van het Centrum voor EU-studies aan de Gentse Universiteit, en Europarlementslid Ingeborg ter Laak van het CDA, lid van de delegatie voor de VS van de buitenlandcommissie.  Presentatie: Nadia Moussaid.

Regimkritiska protester eskalerar i Iran och hotar ännu en av Rysslands allierade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det skakar rejält runt makten i två av Rysslands trogna bundsförvanter. I Venezuela har USA tillfångatagit president Nicolás Maduro och i Iran fortsätter omfattande regimkritiska protester. Vi frågar oss hur Vladimir Putins globala inflytande påverkas av en värld där också USA:s president frångår spelreglerna.Ryssland har för andra gången använt den hypersoniska medeldistansroboten ”Oresjnik”, den här gången mot mål i västra Ukraina. ”Ett sätt att terrorisera den ukrainska civilbefolkningen”, säger Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. Hör också Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström, direkt från ett skyddsrum i ukrainska Kiev.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Związki romantyczne coraz rzadziej się udają. Gdy wyidealizowana formuła wyczerpuje się, wiele osób podejmuje decyzję, by spędzić życie w platonicznym, partnerskim układzie. Czy przyjaźń to nowa miłość, a najlepsze przyjaciółki zastępują nam chłopaków? Autorka: Angelika Kucińska Artykuł przeczytasz pod linkiem: https://www.vogue.pl/a/przyjazn-zamiast-milosci-przyjaciolki-zamiast-chlopakow-tendencja-spoleczna

Med Nicolás Maduro har ytterligare en av Vladimir Putins allierade fallit och Rysslands geopolitiska position i världen försvagas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När en av Rysslands och Vladimir Putins närmsta bundsförvanter nu gripits av USA:s militär ställs flera frågor på sin spets. Hur pinsamt är Putins misslyckande med en snabb militär specialoperation i Ukraina i ljuset av USA:s agerande, vad betyder det att ytterligare en allierad faller och hur rädd är Putin för att själv drabbas av samma öde?Samtidigt fortsätter Rysslands krig mot Ukraina utan uppehåll, trots försök för att få till en fred. Enligt Volodymyr Zelenskyj fattas tio procent för ett fredsavtal och vi resonerar om huruvida 2026 kan bli krigets sista år.Hör Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström och tidigare Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

De Amerikaanse uitlatingen over Groenland zijn zeer zorgwekkend, zegt oud-NAVO-baas Jaap de Hoop Scheffer in BNR De Wereld. 'Als je het diplomatiek bekijkt kan een eventueel militair ingrijpen de grootste crisis binnen de NAVO worden. Als je het ondiplomatiek bekijkt kan het een redelijke doodsteek zijn.' Wat De Hoop Scheffer betreft is Europa te voorzichtig richting Amerika. Luister ook | 'Rusland is doodsbang voor het twintigpuntenplan' 'Ik zou mij kunnen voorstellen dat wij binnen NAVO/Europese Unie een strategie ontwerpen voor het hoge noorden, het Arctische gebied', zegt De Hoop Scheffer na een vraag van Europa-verslaggever Geert Jan Hahn. Hij vervolgt: 'Ook moet Mark Rutte als secretaris-generaal achter de schermen de Amerikaanse president bij de les houden, al denk ik dat hij dat wel doet. En Europese leden en NAVO-leden zouden allemaal de Amerikaanse ambassadeurs moeten ontbieden', betoogt De Hoop Scheffer. Ook wijst hij erop dat er binnen het Amerikaanse Congres een groot draagvlak is voor de NAVO. Hier moeten Europese politici wat hem betreft op inzetten. De aanval op Venezuela van de VS kwam voor De Hoop Scheffer toch als een verrassing. 'Er gaat dan toch een enorme schokgolf door je hoofd. En mijn tweede gedachte was dat ik mij afvroeg hoor hier in Peking en Moskou naar worden gekeken.' Luister ook | Trump voert druk op Venezolaanse vicepresident Delcy Rodriguez op Amerikaanse strategie met Venezuela 'weinig hoopgevend' Veel Venezolanen zijn blij dat Nicolas Maduro weg is, maar sprake van optimisme is er niet. Zeker niet nu Maduro – al dan niet tijdelijk – wordt opgevolgd door zijn vicepresident. Amerika is ondertussen met een driestappenplan gekomen voor de toekomst van Venezuela. En Amerika neemt de controle over de olie-export over. Volgens president Trump kan de Amerikaanse aanwezigheid in Venezuela nog jaren duren. 'Het is allemaal niet hoopgevend', zegt Barbara Hogenboom, hoogleraar Latijns-Amerikastudies en directeur van het Centrum voor Studie en Documentatie van Latijns-Amerika aan de Universiteit van Amsterdam. Luister ook | Amerika Podcast Zelfs Trump schrikt wel eens van hardliner Stephen Miller | Postma in Amerika Met de Amerikaanse aanval op Venezuela, en de dreiging van een aanval op Groenland, popt één naam vaker op: Stephen Miller. Deze adviseur van Trump is heel erg belangrijk op het gebied van Trumps buitenlandbeleid, ziet Amerika-correspondent Jan Postma.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Park v Dukelské ulici v Českých Budějovicích býval zahradou, na jejímž konci se rozkládala městská plovárna. Tam, kde vede nyní hlavní silnice, bývaly tenisové kurty a hřiště.

Polska odchodzi od tradycji Solidarności i dziwi mnie, że robią to właściwie wszystkie główne nurty polityczne - mówi TOK FM Basil Kerski. Dyrektor Europejskiego Centrum Solidarności w Gdańsku kończy swoją misję w ECS. Rozmawiamy o wartościach, zawłaszczanych dziś m.in. przez skrajną prawicę i o tym, jak to jest być "nielegalnym migrantem" w Polsce

Bonne Reijn is kledingontwerper en pakkenmaker. Hij is oprichter van ‘Bonne Suits', dat onlangs zijn tiende jubileum vierde. Met het merk wil Reijn mode terugbrengen naar een nulpunt: één goed, uniform-achtig pak dat alle mensen kunnen dragen, ongeacht gender, leeftijd en gelegenheid. Daarnaast bedacht hij de Warmoesstraat Biënnale, die onderdeel is van Reclaim het Centrum. Met dit artistieke initiatief wil hij de Amsterdammer weer in contact te brengen met het Centrum door verder te kijken dan de schreeuwerigheid van de monocultuur. De eerste editie van de Warmoesstraat Biënnale zal in het voorjaar van 2026 plaatsvinden. Femke van der Laan gaat met Bonne Reijn in gesprek.

„Bezprostřední reakce na ten objekt vypadá skoro jako pochvala, to při Vánocích sedne,“ říká starosta.

It's no coincidence that Jonathan Martinez, Haleon's Head of U.S. Federal Affairs, serves on CHLI's Advisory Council. With deep roots in Washington, D.C., Jonathan brings decades of public policy experience and a shared commitment to service that aligns seamlessly with Haleon's mission to advance everyday health. As the inaugural sponsor of the Purple Line Podcast, Haleon continues to demonstrate its dedication to community well-being through trusted consumer brands like Sensodyne, Aquafresh, Centrum, and Benefiber—empowering healthier lives at every stage. Tune in as Jonathan highlights the company's impactful initiatives supporting oral health in underserved communities. CHLI is proud to partner with Haleon and celebrate the meaningful work they do to give back.

Fenomenet biofobi handlar om att äcklas, känna avsky eller vara rädd för naturen. Känslor som allt fler av oss verkar känna, enligt en ny studie från Lunds universitet. Forskarna tror att effekterna av biofobi kan bli stora. Inte bara på individnivå, utan för samhället i stort. På vilket sätt? Går det att vända trenden? Gäst: Johan Kjellberg Jensen, forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: TikTok, P4 Malmöhus. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet och docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet. Andreas Ericson intervjuar honom om hans bok “Historiens återkomst” som sätter vår tids utmaningar i historiskt perspektiv.

(00:00) Szanghaj (03:20) Lot do Chin(10:22) Scam na lotnisku(16:54) Alipay, metro(25:25) Ile płacimy i co jemy w Szanghaju(37:20) Fotografowanie i streamowanie(40:40) Architektura(43:10) Inne ciekawostki(47:25) Ruch uliczny i reszta wrażeńGrupa Rock i Borys na FB - https://www.facebook.com/groups/805231679816756/Podcast Remigiusz "Pojęcia Nie Mam" Maciaszekhttps://tinyurl.com/yfx4s5zzShorty Rock i Boryshttps://www.facebook.com/rockiboryshttps://www.tiktok.com/@borysniespielakSerwer Discord podcastu Rock i Borys!https://discord.com/invite/AMUHt4JEvdSłuchaj nas na Lectonie: https://lectonapp.com/p/rckbrsSłuchaj nas na Spotify: https://spoti.fi/2WxzUqjSłuchaj nas na iTunes: https://apple.co/2Jz7MPSProgram LIVE w niedzielę od osiemnastej - https://jarock.pl/live/rockRock i Borys to program o grach, technologii i życiu

En montör är på väg till veckans första skift, ett jobb i Handens centrum strax söder om Stockholm. När han går in i byggnaden ser han snart något som måste få det att rusa till i hela kroppen. För där, mitt i en av korridorerna ligger en livlös man. Snart hittas ytterligare två kroppar, även de med skotthål. Någon gång under natten har det skett ett trippelmord i Handens centrum. * Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. *

Waar moet je aan voldoen als Nederlandse minister-president en kan uiteindelijk iedereen premier worden, zoals het volgens onze democratische principes zou moeten? En welke lessen kunnen we uit het verleden trekken hoe we ons internationaal zouden moeten profileren? Jort Kelder vraagt het in de nazit aan prof. dr. Ronald Kroeze, hoogleraar parlementaire geschiedenis aan de Radboud Universiteit en tevens directeur van het Centrum voor Parlementaire Geschiedenis. Kroeze werkte mee aan het onlangs verschenen boek ‘De minister-president. Een ambt in ontwikkeling'.

Waar moet onze nieuwe minister-president aan voldoen? En waarom zijn ze vaak zo visieloos?  Er is een lijn te ontdekken in wat al deze bestuurders gemeenschappelijk hebben. Dus luister goed, Rob Jetten, want zo regeren we in Nederland. Prof. dr. Ronald Kroeze, hoogleraar parlementaire geschiedenis aan de Radboud Universiteit en tevens directeur van het Centrum voor Parlementaire Geschiedenis, werkte mee aan het boek ‘De minister-president. Een ambt in ontwikkeling'. Hij legt uit hoe de functie van premier door de jaren heen is veranderd en waarom iemand als Rutte er, ondanks de kritiek van zijn visieloosheid, precies tussen past.