Podcasts about ocks

Helena Granström undersöker vår tids tro på att vi kan kontrollera vår hälsa. En myt som riskerar distansera oss från livet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2018-08-27.De stunder i mitt liv som jag har känt att jag verkligen har levt, har alla ett gemensamt: Att jag har förmått att släppa kontrollen. Vari denna kontroll består, och vad det innebär att släppa den, är inte alldeles tydligt för mig, men effekten har varit en sorts öppenhet inför världen – en öppenhet som jag blir allt mer övertygad om är ensamhetens enda bot.den kontroll som skulle skydda oss från döden [...] ställer sig emellan oss och livet.När den amerikanska journalisten Barbara Ehrenreich i sin bok ”Natural causes – Life, death and the illusion of control” skriver om den samtida människans ambition att motverka sjukdom och åldrande genom att utöva kontroll över den egna varelsen, tänker jag mig att hon skriver om just detta. Den industri som idag har vuxit fram kring strävan att behärska människokroppens oöverblickbara processer – från cancerscanning och hälsokontroller till meditations-appar och psykologiska självförbättringsmetoder – utgör förstås ytterst ett försvar mot döden. Men kanske gäller detsamma alla former av kontroll, även de som skenbart riktar sig mot mer subtila mål. Och kanske är effekten nästan alltid densamma, nämligen den motsatta mot den som eftersöktes: att den kontroll som skulle skydda oss från döden, istället ställer sig emellan oss och livet.Vetenskap och rationellt tänkande har skänkt människan många goda ting, men på samma gång berövat henne nästan alla de betydelsebärande ritualer som en gång ledsagade henne genom livet. I deras frånvaro kanaliserar den moderna människan istället sitt otillfredsställda behov av ritual in i omsorg om det egna välmåendet.Med en kättares klarsyn fäster Ehrenreich vår uppmärksamhet vid det prästerskap som utgör de främsta bärarna av denna sekulära form av ritualism, nämligen läkarkåren. Med kritisk blick granskar hon det skådespel som försiggår i undersökningsrummet, där patienten möter den medicinska auktoriteten, den senare inte sällan skrudad i en vetenskapsmans respektingivande vita rock. För ett skådespel, menar Ehrenreich, är just vad det är; baserat på en omförhandling av de sociala villkoren som till exempel gör gällande att den fysiska beröring som i vilket annat sammanhang som helst skulle upplevas som intim, i denna kontext helt antas sakna laddning för såväl läkare som patient.Men läkarens auktoritet är väl ändå väl underbyggd? Hans eller hennes metoder är väl, som det brukar heta, vetenskapligt bevisade? Svaret på den frågan, menar Ehrenreich, varierar kraftigt, och är i många fall:Nej. I en mängd olika medicinska sammanhang är gränsen mellan ritual – det vill säga betydelsebärande form utan direkt funktion – och verksamt ingrepp flytande. Detta ger den medicinska praktiken dess dubbla identitet; ett rituellt förfarande som lånar sin tyngd från den vetenskap som avfärdar varje form av ritualism.Din kropp är ett tempel, som det står i första Korinthierbrevet, men inte för den helige ande, utan för det till gudom upphöjda – och oändligt ensamma – jaget.Lika rituellt präglade är de omsorger om den fysiska kroppen som tar sig uttryck i outtröttligt upprepade övningar – de tre gånger femton axelpressarna lika samvetsgrant utförda som den muslimska bönens bugningar mot Mecka – och i kostföreskrifter vars motsvarigheter till halal och haram efterlevs med en inom religionen sällan skådad stränghet.Och givetvis måste den som söker ta makten över sin egen hälsa också ta makten över sitt eget inre: som skaparen av det mindfulness-program som företaget Google numera erbjuder sina anställda uttrycker det handlar det om ”fitness för sinnet”, eller – med en formulering lånad av en annan mindfulness-entreprenör – ”ett själens gym-medlemskap”.De religiösa undertonerna i strävan efter såväl inre som yttre förbättring av jaget är omöjliga att undgå. Än tydligare framträder de när man betraktar dess historiska rötter, i framväxten av samtidens förståelse av individen. De uppmaningar som idag riktas till oss – älska dig själv, tro på dig själv – har samma uppfordrande klang som forna tiders religiösa krav, men med den skillnaden att ingen vidare gemenskap av troende delar ens strävan: den enda tillbedjaren av ditt egna jag, är du själv. Din kropp är ett tempel, som det står i första Korinthierbrevet, men inte för den helige ande, utan för det till gudom upphöjda – och oändligt ensamma – jaget.Om ritualer tidigare i mänsklighetens historia har markerat övergångar och cykler, utveckling eller återkomst, syftar hälsokultens ritualer alla i slutändan till samma sak, nämligen att upprätthålla illusionen av stillastående: Att förneka den obönhörliga rörelse mot döden som livet i grunden är.Om Sigmund Freuds banbrytande psykologiska teorier brukar sägas att de detroniserade jaget, som visade sig inte vara herre i sitt eget hus. Intressant nog tycks något liknande gälla för den fysiska kroppen, där de mikroskopiska agenter som tidigare har förståtts uteslutande i termer av sin funktion för organismen som helhet, nu har visat sig kunna uppträda både oförutsägbart och skenbart självsvåldigt, ofta till direkt skada för den kropp som härbärgerar dem. Detta, menar Barbara Ehrenreich, är ett otvetydigt argument för omöjligheten i projektet att fullt ut kontrollera sin egen hälsa och sitt åldrande – att försöka hålla ordning på sig själv är svårt nog, än svårare då att försöka styra över ett otal motspänstiga celler som lika gärna kan vara i färd med att öppna passager för metastaserande cancersvulster, som att bekämpa oönskade inkräktare. Frågan om möjligheten att påverka sin egen hälsa är, skriver Ehrenreich, djupast en fråga om huruvida världen är död, eller i grunden levande.också en hjärna minutiöst skulpterad av mindfulness och självkontroll kommer, strax efter att hjärtat slutat slå, att förvätskas, och rinna, bubblande, ut genom öron och mun.I själva verket tycks kroppens celler alltså praktisera en svårbestämbar men icke desto mindre otvetydig form av självbestämmande, inte olik den hos de kvantmekaniska partiklar som på lägsta nivå bygger upp dessa celler, och allting annat. Inte heller dessa partiklar tycks följa några deterministiska lagar, utan besitter en sorts grundläggande nyckfullhet, som lika gärna kan beskrivas i termer av autonomi som i termer av slump. Om vi överhuvudtaget styr över oss själva, gör vi det på samma sätt som en självutnämnd envåldshärskare styr över ett folk av upproriska och inbördes stridande undersåtar.Detta konstaterande skulle kunna upplevas som hotfullt – men är det inte egentligen en sorts befrielse? Det egna jaget har ett slut som det inte står i vår makt att påverka, liksom säkerligen också mänskligheten, liksom till sist även det biologiska livet. Också den mest vältrimmade kropp kan på bråkdelen av ett ögonblick slås i spillror, och också en hjärna minutiöst skulpterad av mindfulness och självkontroll kommer, strax efter att hjärtat slutat slå, att förvätskas, och rinna, bubblande, ut genom öron och mun.Den upplöses, tillsammans med alla våra ambitioner och all vår längtan, i ett outgrundligt kosmos. Att föregripa denna upplösning genom att – medan vi ännu lever – släppa något av vårt krampaktiga grepp om oss själva, vore inte att ta ett steg närmare döden. Tvärtom kunde det vara ett sätt att bli fria från vår intensiva fruktan för den – en fruktan som tycks närmast inbyggd i tillbedjan av den bräckliga gud vi kallar ”jag”.Helena Granström, författare med bakgrund inom fysik och matematik

Carina inleder med att berätta för Jossan att hon hade förberett sig i två dygn för en PRP‑behandling i Stockholm. När hon kommer dit så visar det sig att hon är där fel dag. Eftersom Jossan inte hade tid att podda just då, tröstshoppade Carina på Slettvoll istället. Veckans stora katastrof var ändå Jossans telefon. Hon tvättade bilen och pratade i öronsnäcka och lade mobilen på taket. Sen körde hon iväg – i 70 blås – tills hon i backspegeln såg något som föll av från bilen och samtalet försvann ur högtalarna. Hon fick tvärstanna på påfarten, i sport‑BH och korta shorts, och stoppa trafiken för att hämta mobilen som låg mitt på körbanan. Den överlevde mirakulöst, men iPhonenen trodde att hon varit med om en bilolycka och skickade SOS till Jossans nödkontakter. "Bilolycka detekterad, SOS!" stod det i meddelandet som fick nödkontakterna att få hjärtstillestånd. Och som om det inte räckte åkte hon på en spahelg från helvetet. Strömavbrott, ingen incheckning, ficklampa i omklädningsrummet, ingen dryck i baren för att kassasystemet låg nere, personal som inte kunde öppna en vinflaska utan digitalt stöd. Hon fick utbilda dem i krishantering och hur man skriver upp beställningar på papper. Middagen var droppen. 45 minuters försening, en halvtimme innan någon ens tog beställningen, ytterligare väntan på dryck, förrätter som hamnade vid fel bord och en varmrätt som var very, very, very well done trots att hon beställt rare. Till slut fick hon en köttbit som var åtminstone medium rare, efter att ha väntat i en och en halv timme. Desserten? Det som beställdes var maräng och jordgubbar. De kom ut med crème brûlée. Då bröt Jossan ihop av skratt. Det var som att befinna sig i ett avsnitt av Fawlty Towers. De reklamerade hela vistelsen, och betalade inte en krona för maten. Resten av avsnittet rundade vi av med lyssnarfrågor om förbränning efter 45, sommarkost i familjen AB, enkla proteinkällor, pastasallader, grilltips och hemmaträning. Och såklart en fredagsfräckis som avslutning. Om podden Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Alhambra är inte bara en vacker del av kulturhistorien, utan en dagsaktuell påminnelse om den islamiska kärleken till förnuft, vetenskap och skönhet, skriver konsthistorikern Linda Fagerström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen sänd 2017-02-13.Vi hetsdricker alldeles för varmt kaffe och stampar på stället för att höja kroppstemperaturen. Till och med i Spanien kan det vara kallt, åtminstone i januari, när kylan från Sierra Nevada sveper över Andalusiens sluttningar. En rad mörka pinjeträd sträcker sig mot den ljusnande morgonhimlen. En bit fram skymtar ett valv i en sandfärgad tegelmur. Någonstans ännu längre bort ruvar hon i diset: Alhambra.Historierna berättar om gyllene serviser, slösande siden och dignande apelsinlundar. Oliver, granatäpplen och honungsdränkta bakverk på silverbrickor och kryddigt te. Numer är all sådan lyx borta. Förtäring i Alhambra är förbjuden, men vakten låter tydligen den som halsar sitt kaffe vid entrén passera.Al hambra är arabiska för ”den röda” och beskrev från början klippans och citadellets rostfärgade sidor. Platsen har varit befäst sedan 880-talet, då emirerna i den muslimska Umayyad-dynastin styrde över nästan hela iberiska halvön. Några sekel senare, då nasrid-dynastin var sultaner av Granada, blev Alhambra residens och furstepalats.Ändå handlar det knappast om ett slott i strikt byggnadsteknisk mening. Labyrint är ett mer adekvat ord: ett gytter av mottagningssalar och atriumgårdar, förbundna med trånga passager där stjärnformade öppningar i taket bara fläckvis låter himlen sippra in. I dunklet svänger jag runt ett hörn och möts av dagsljus. Solstrålar reflekteras i en grund, långsträckt bassäng omgiven av låga, tättklippta buskar: Myrtengården.Det sägs att författaren Washinton Irving brukade ta simturer här på sommaren 1829, då han helt sonika flyttade in på Alhambra för att skriva en bok om stället. Hans rum låg nära prinsessan Aishas – en sal som då, likt hela anläggningen, var fullständigt övergiven. Irvings Berättelser från Alhambra, som nyöversatts till svenska av Ulla Ericson, lockade resenärer från hela Europa att upptäcka platsen. Alhambras lekfullt spröda stuckaturer och vindlande, kakelklädda kolonnader satte fantasin i rörelse. I en tid färgad av romantikens vurm för mystik och känslor fanns ett stort sug efter bortglömda medeltida sagopalats i vackert förfall.Numer vet vi, att Alhambra lika gärna kan betraktas som ett tempel över geometrin. Arkitekturen baserar sig på intrikata uträkningar av ytors förhållande till varandra. Kolonnerna runt Lejongården, palatsets sägenomspunna hjärta, har en höjd som i harmoniskt avvägd proportion korresponderar med måttet för gårdens kortsida, som i sin tur motsvarar kvadratroten ur långsidan – eller om det var tvärtom. Matematiskt finstämd exakthet döljer sig hursomhelst överallt här. Pythagoras sats har styrt utformningen av de minsta detaljer. Arkitekten och hans assistenter visste allt om Arkimedes konstant och gyllene snittet. Lejongården är också en raffinerad gestaltning av den islamiska föreställningen om det himmelska paradiset. Fontänen mitt på gården, som bärs av tolv skulpterade lejon, är en symbol för livets källa som enligt Koranen, men också Bibeln, är upphov till de fyra livgivande floder som genomkorsar paradiset. Vattnet från Lejonbrunnen leds ut mot kolonnaderna längs gårdens sidor i fyra stenlagda fåror, för att påminna om de fyra paradisfloderna som ibland beskrivs som fyllda med vatten, vin, mjölk och honung. I utrymmena mellan rännorna stod en gång apelsinträd tätt planterade i djupt nedsänkta bäddar, så att endast de blommande kronorna skulle synas för den som strosade längs vattenkanalerna. Doften av blomstrande fruktträd, ljudet av porlande och plaskande vatten, hudens möte med sval luft och upplevelsen av arkitekturens harmoni – alltihop samverkade för att låta sultanen och hans familj uppleva himmelrikets välsignelse, om så bara för en stund. Också jag förväntade mig att uppleva något alldeles särskilt på Alhambra. Inte nödvändigtvis med paradisiska dimensioner, men ändå. På väg till Andalusien läste jag den skotska författaren Ali Smiths roman The Accidental, eller Jag är allt du drömt som den heter på svenska, där Alhambra är en mystisk kvinna som utan förvarning dyker upp och fullständigt rubbar den skenbart välordnade vardagslunken i en brittisk akademikerfamilj. Ett möte med det faktiska Alhambra, hoppades jag, skulle skaka också mig – fast mer i form av en konsthistorisk katharsis, åtminstone för något ögonblick.Jag hade förberett mig på att knockas av den symmetriska arkitekturen, gripas av den komplicerade logiken i hundratals meter av slingrande arabesker, låta mig överväldigas vid åsynen av Lejonbrunnen. Men vattnet var avstängt. Reparation pågick och inget himmelskt porlande var tillgängligt. Det där med sval luft mot huden var förstås en påtaglig upplevelse, men inte orsakad av paradisets floder utan vanligt januariväder.Istället blev kontrasten mellan historien och dagspolitiska konflikter det starkaste intrycket. Alhambra, så uppenbart en manifestation över islam som en religion där förnuft och vetenskap styr, förmedlar en bild av islamisk kultur som är helt väsensskild från den vi får genom nyhetsrapporter om extremistiska terrorattentat och Islamiska statens galenskap. Kärleken till skönhet, så påtaglig i omsorgen om varje kakelplattas exakta placering i varje hörn av Alhambras välvda salar – det är islam. IS som bulldozrar ned antika tempel och massakrerar tusenåriga skulpturer är något helt annat. I jämförelse med vår tids dystra nyhetsrapporter från Israel-Palestinakonflikten, påminner Alhambra också om ett slags arabiskt Arkadien, då judar och muslimer åtminstone periodvis samsades sida vid sida på den Iberiska halvön. Så snart de spanska regenterna Isabella och Ferdinand övertagit makten 1492, ställdes judarna inför valet att konvertera till kristendom eller fly. Med pekfingret följer jag den sjuhundraåriga kalligrafin i marmorn som utgör passagen mellan prinsessan Aishas rum och Lejongården. Tänker på Washington Irvings ord om Alhambra: ”en elegant påminnelse om ett tappert, begåvat och skönhetsälskande folk, som segrade, härskade, blomstrade och försvann.”Linda Fagerström, konsthistoriker och konstkritiker LitteraturWashington Irving: Berättelser från Alhambra, översättning Ulla Ericson, Alhambra förlag, 2016.Ali Smith: Jag är allt du drömt, översättning Molle Kanmert Sjölander, Albert Bonniers förlag, 2006.

En inställd podd är också en podd, som Ulf Lundell hade sagt.Har du ett dilemma som du vill att vi tar upp? Skicka ett DM till oss på Instagram! Där heter vi @dilemmapodd

Live i Almedalen. SD-ledaren Jimmie Åkesson om var man egentligen ska kunna bygga hyresrätter – om alla kan säga nej? Också om hur orolig han är för Ebba Busch och varför Gunnar Strömmer inte borde leda landslaget. Intervju med Viktor Barth-Kron på Expressens scen i Visby.

When we're facing uncertainty, most of us have a version of 'safe' we go back to. The job. The title. The comfortable path that makes sense to everyone else. In this episode, Colleen Porter shares her reinvention story — after a transition that ended a decades-long career in male-dominated industries, she tried to go back to what she knew. That's when everything changed. It was the confirmation she needed that she'd outgrown the safe path for good. That 'failure' became the launch pad she needed to finally give herself permission to fully own her next chapter — and move forward on her  terms. If you've ever talked yourself back into something that stopped fitting — this one is for you. If this episode resonates, leave us a 5-star rating and written review telling us what landed. Screenshot your review, send it to jennifer@oldchicksknowshit.com, and get an OCKS hat shipped directly to your door."

Johan Knaust, vd och medgrundare av K2A, gästar Bopolpodden för ett samtal om hållbart byggande, trä som byggmaterial och varför klimatfrågan borde få större plats i bostadspolitiken. Han talar om studentbostäder som både klassfråga och kompetensförsörjningsfråga – och om varför bättre samordning mellan kommuner, lärosäten och bostadsaktörer krävs för att lösa bostadsbristen. Dessutom: fastighetssektorns pressade börsvärdering och varför bolaget nu växer mer försiktigt än under nollränteåren. Programledare: Anna Bellman. Expertkommentator: Viktor Mandel.

Den italienska 1300-talsförfattaren Francesco Petrarca levde i en brytningstid, med en fot i medeltiden och en i renässansen. Latinforskaren Anna Blennow följer honom under några av hans många resor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2017-06-08.”Jag befinner mig mycket långt från alla böcker för tillfället, och det är mitt enda bekymmer på den här resan.” Orden är Francesco Petrarcas, hämtade ur ett brev till en vän som frågat om var Thule egentligen låg, platsen som utpekades av antika författare som världens ände. Petrarca beklagar att han inte kan svara utförligt, eftersom han är på resande fot och inte omges av de böcker han brukar samtala med. Och eftersom ingen talar latin där han befinner sig, har han inte ens någon att prata med: ”Mitt enda sällskap är mitt minne”, skriver han. Året är 1337.Brevet ingår i boken ”Överallt främling”, åtta brev av Petrarca på temat resor, nyöversatta från latin till svenska av Lars-Håkan Svensson. Petrarcas latin kan vara invecklat och en aning uppstyltat, men Svenssons översättning är elegant och lättläst. Bokens titel anspelar på de latinska ord, peregrinus ubique, som Petrarca använder för att beskriva sig själv. Alltsedan familjens tidiga exil från Florens, följd av uppväxt i Avignon och vistelser i bland annat Bologna, Vaucluse och Parma, hade han en känsla av att varken höra hemma i tid eller rum. ”Jag har till och med rest mer än Odysseus”, skriver han.Petrarca föddes 1304, och är främst känd för sin italienska poesi och sin sonettkonst, men han författade under sitt 70-åriga liv också en hel del på latin, inklusive en mängd brev till vänner och bekanta. Han var djupt influerad av den klassiska antiken, och på alla resor han företog var det först och främst det förgångna han sökte. Många resor hade som mål att spåra upp antika handskrifter i bibliotek och arkiv, som länge fallit i glömska men som nu, under den begynnande renässansen, skulle återfinnas, beundras och noggrant kopieras.Petrarca ses ofta som en av de första humanisterna. Men tydliga gränsdragningar mellan epoker är bedrägliga i övergångsperioder som 1300-talet. Petrarca är snarare ett slags tvehövdad Janus-gestalt med ansiktet vänt både mot medeltiden och den stundande renässansen. Samtidigt är han i resebreven märkligt frånvarande i sin egen samtid. Detaljerade beskrivningar av 1300-talets Europa skymtar sporadiskt. Petrarca befinner sig oftast någon helt annanstans: i böckerna och i historien.Och det var Petrarca som i Verona 1345 hittade en handskrift med Ciceros sedan länge förlorade brev, något som skulle inspirera honom att själv samla sin korrespondens enligt antikt mönster. Nu kunde han som den förste på sekler läsa Ciceros brev till Atticus, Brutus och Quintus. Han blev djupt besviken. Hur kunde Cicero, som han föreställt sig som en upphöjd, vis filosof, blotta så mycket tvivel och tvekan i sina brev?Också på det praktiska planet vållade fyndet problem i denna tid före boktryckarkonstens revolution. Petrarca skrev själv av de omfångsrika brevvolymerna, eftersom han hyste en ständig misstro mot samtidens senfärdiga kopister. I ett brev till poeten Boccaccio beklagar han att det gått tio år sedan han utlovade ett exemplar av sin senaste bok till en vän, men att han ännu inte fått den kopierad. En kopia av Iliaden som han får med posten måste han först skriva av och sedan returnera till avsändaren.Petrarcas nära förhållande till antiken genomsyrar brevet till mecenaten och vännen Giovanni Colonna, där han erinrar sig deras gemensamma vandringar i Rom. ”Vi strövade tillsammans runt i denna stora stad som i förhållande till sin utsträckning förefaller folktom”, skriver han. 1300-talets Rom måste ha varit en ödslig syn. Påven residerade i Avignon och i Rom rasade maktstrider mellan adelssläkter, som omvandlat de antika monumenten till fästningar medan staden förföll. Roms alltför stora antika kostym föll samman runt den lilla återstoden av liv i staden. Giovanni Colonna tillhörde just en av dessa släkter, som nyligen byggt in sig i Augustus mausoleum.Men Rom självt är knappast synligt i Petrarcas beskrivning, trots att han redogör för varje steg han tar: ”Här tog sig Remus över muren – här störtade sig Lucretia på svärdet – här triumferade Caesar.” Det låter som om Petrarca läser ur en historiebok snarare än beskriver verkligheten, vilket är typiskt för medeltidens anekdotiska topografi – vilken ruin som helst kan bli bärare av de antika historierna, som alltmer förvandlas till legender. Kontakten med antiken hade nu ovillkorligen brutits, såväl fysiskt som kunskapsmässigt. ”Vem är nuförtiden okunnigare om romersk historia än romerska medborgare? Ingenstans vet man mindre om Rom än i Rom,” klagar Petrarca.Men plötsligt bränner närvaron till när han påminner vännen om hur de ofta brukade stanna till vid Diocletianus termer, trötta efter sina vandringar. Där klättrade de upp på de höga ruinvalven i det jättelika antika badhuset, och luften var frisk och sikten fri. Men istället för att begrunda och beskriva utsikten över 1300-talsstaden, försjunker de genast i historiska drömmerier. Renässansens noggranna måttstudium av antikens fysiska lämningar är ännu inte här. Blicken vänds inåt, bortåt.Det berömda brevet till Petrarcas biktfader Dionigi erbjuder också ett ögonblick av direktkontakt. Han skriver: ”Idag besteg jag, enbart av lust att se en plats berömd för sin exceptionella höjd, traktens högsta berg.” Berget är franska Mont Ventoux, antikens Mons Ventosus, ”det blåsiga berget”. För stunden glömsk av historia bestämmer han sig för att tillsammans med sin bror bestiga berget som han så ofta sett på avstånd under uppväxten i Avignon. Den mödosamma vandringen, den lätta luften och den vida utblicken på bergets topp gör Petrarca bedövad av sinnesupplevelse: molnen långt därnere, Italiens himmel långt därborta.Men så slås han av existentiella betänkligheter, och plågas av det förgångnas felsteg och framtidens ovisshet. Och Petrarca söker svar där han brukar – i en bok som han bär med sig. Han hade lämnat överflödiga persedlar hos en herde halvvägs upp på berget, men kopian av Augustinus ”Bekännelser” var för viktig för att vara utan. I boken beskriver Augustinus hur han i ett centralt ögonblick slår upp Bibeln på måfå, och finner de vägledande orden för sin religiösa omvändelse. Och tusen år senare söker Petrarca efter råd genom att slå upp Augustinus bok. Och han hittar dessa ord: ”Men människorna går ut för att förundras över bergstoppar … sig själva lämnar de.” Omvärlden och samtiden försvinner åter. Petrarca besteg berget med renässansens upptäckarlust, men nedstigningen blir ett återfall i medeltidens tankevärld, där verkligheten blott är allegori för det andliga, och svaren finns i det inre, inte i det yttre.Är det verkligen resebrev som Petrarca skriver? Han förflyttar sig visserligen i geografin, till Paris, Aachen, Köln. Men hans verklighet består av böcker, tankar och förgångenhet. ”En lång resa berövar oss den tröst som böckerna ger”, skriver han. Ständigt längtar han till sitt bibliotek, och det är till böckerna hans tanke alltid vandrar, vad han än upplever. Och hur var det nu med frågan om Thule? Petrarca svarar: ”Låt oss inte lägga ner för mycket möda på att söka denna plats som vi kanske skulle vilja lämna så fort vi hittade den.”Anna Blennow, doktor i latin och skribent LitteraturFrancesco Petrarca: Överallt främling – åtta brev om resor. Översättning Lars-Håkan Svensson. Bokförlaget Faethon, 2017.

Religionshistorikern David Thurfjell berättar om vad vi slängde ut med badvattnet när svenskarna blev världens mest sekulariserade folk, och kommer med förslag på hur andlighet kan se ut istället. Ett samtal om viktiga stenbumlingar i Australien, att se sin ångest som en demon och att komma närmare någon sorts gud genom våra relationer till andra människor- eller helt enkelt bara genom en granskog.

Avsnitt 323. I och med att den danska mediekoncernen Egmont köper Studentlitteratur får Sveriges största utbildningsföretag förutsättningar att bli mer offensiva än de varit de senaste åren. Författarförbundets stämma nyligen blev en intensiv historia med en stark opposition bland medlemmar om förbundets hantering av WASP-projektet, om skapandet av en svensk språkmodell, och författarnas eventuella deltagande i det projektet. Samtidigt. KB bygger svenska språkmodeller och använder sig av författares och journalisters pliktexemplar och gör det med stöd av ett undantag i den svenska upphovsrättslagen. Det har hittills skett i skymundan trots stark opposition från Förläggareföreningen och Författarföreningen. Det är dags för regeringen att komma ut och försvara eller förklara sitt agerande samtidigt som kritiska författare bör ge sig in i debatten tycker Förlagspodden. Storytel sparkade 45 anställda och hamnade i Arbetsdomstolen där de efter två år förlorade målet mot Unionen och åkte på en kostnad på två miljoner kronor. Vi funderar över varför de drev det så långt. När den gamle bokhandlaren och mångårige ordföranden i Bokhandlarföreningen valde att skriva en debattartikel i Svensk Bokhandel där han ifrågasatte föreningens agerande när de valde in Adlibris vd och lät, enligt Klackenberg, den mest engagerade bokhandlaren lämna föreningen ifrågasätter han om den nuvarande organisationen är i nivå med den lokala bokhandlarens intressen. Fortsättning lär följa. Slutligen, Norges största förlagsgrupp Cappelen Damm tvingades nyligen dra tillbaka en bok eftersom den är delvis skriven med hjälp av AI. När förlaget ska försvara sig väljer de att fega ut enligt förläggaren som anar vad som hänt vilket skiljer sig en del ifrån vad journalisterna antar har hänt.   00 23         Studentlitteratur får danska ägare i Egmont 09 30         Samtal med Anja Gatu om läget i Författarförbundet 16 45         KB slirar med upphovsrätten 24 46         Varför hamnade Storytel i Arbetsdomstolen? 29 27         Dag Klackenberg 33 04         Cappelen Damm gör bort sig två gånger

LG närmar sig pensionen – och vad passar då bättre än att snacka lite sportglasögon och träning! Erik från Goodr gästar, och Szacke berättar lite om Stockholm Marathon. Vi spanar också in löparvärlden, rekordtider och hur snabbt det egentligen går att springa. Välkomna!

Anna-Maja har träffat kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Också energiklustret i Vasaregionen har varit i rampljuset i Bryssel i veckan. Svenska folkpartiet firar sitt 120-årsjubileum i år och inkommande veckoslut går partidagen av stapeln. Anna-Maja kommenterar också Nils Torvalds insändare om SFP. Podden modereras denna gång av Anna-Majas medarbetare Alexander Junell.

Därför har svenska räntor stigit mycket mindre än andra under kriget i Mellanöstern, pusselbiten som saknas för att arbetsmarknaden ska lyfta och den kommande japaniseringen av den svenska bostadsmarknaden. Också: en gång är ingen gång – Riksbanken kan inte räkna med att parterna ska fixa inflationsmålet. I studion Susanne Spector och Claes Måhlén.

I dagens morronrock snackades det om jordskalv i skåne, stockholmarna är sämst på att ge och att Sverige köper in nytt till flottan. I Hasses 3a ger får vi koll på vilka män som anses vara snyggast i världen. Linda berättar om en häftig händelse på Disneyland i USA och så klart är vi inte klara med bajs-kanalerna i Malmö.... Allt detta och mycket mer hör du i dagens avsnitt av Morronrock med Jonas, Hasse och Linda!

Var kom den svenske poliskonstapeln ifrån och vart tog han vägen? Thomas Steinfeld är dagens essäist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Om någon idag säger Bengt Berg så går kanske tankarna först och främst till den värmländske poeten. Men under första halvan av 1900-talet fanns en Bengt Berg hemmahörande i Hallstorp utanför Kalmar samt senare också på godset Eriksberg i Blekinge – som var en internationell berömdhet. Han var författare, fotograf och filmare och ägnade sitt liv åt att dokumentera djurens liv. Till allmän beundran kom han dem så nära som ingen annan på hans tid – havsörnen till exempel, eller träskonäbben, eller grågåsen. Störst var hans rykte i Tyskland, där han under trettio- och fyrtiotalen, vid sidan av Sven Hedin och Zara Leander, var den mest berömde svensken över huvud taget. Och liksom Hedin hyste också Bengt Berg stora och stadiga sympatier för den tyska fascismen. Så täta blev förbindelserna till ledande nationalsocialister som Heinrich Himmler och Hermann Göring att Säkerhetspolisen i november 1939 satte fågelskådaren under bevakning. Det finns en akt om Bengt Berg i Riksarkivet, där vissa delar är sekretessbelagda. I de omaskade passagerna blir man upplyst om att Säkerhetspolisen registrerade hans brev och telefonsamtal, särskilt de som kom från utlandet. Dessutom fick en poliskonstapel från Kalmar i uppdrag att hålla ett öga på den misstänkte, även om konstapeln meddelade att han ”personligen kände Berg och var övertygad om att denne ej hade något politiskt fuffens för sig”. Men Konstapeln hörde sig för bland folk i närheten av doktor Berg. Och visserligen fick han höra intressanta saker: Berg hade frågat de lokala fiskarna om vattendjupet i skärgården, han hade samlat uppgifter om kustbefästningarnas styrka, han hade lärt sig om kanonernas kaliber. Under ”fågelskyddets täckmantel”, som det heter i akten, hade han agerat som en spion som skulle förbereda en tysk landstigning i Blekinge. Konstapeln antecknade. Men som framgår i säkerhetspolisens akt var han inte främst intresserad av det militära. Polismannen följde den misstänktes utomäktenskapliga äventyr. Nyfikenheten gällde framför allt en kvinna från arbetsförmedlingen i Kalmar, ägarinnan till en pälskappa som hon enligt konstapeln knappast hade råd med. Yrket konstapel har en lång historia. Det finns redan i den romerska antiken, som comes stabuli, officeraren som höll uppsikt över hästarna. Sedan dess spökar han runt i historien, fram till att han – först i England, sedan också i andra europeiska länder – blev en polisman, oftast av lägre grad. Som sådan är han en figur från en övergångstid. Han uppstår med den liberala rättsstatens utveckling, och han försvinner i samma tid som yrket blir en statlig tjänst. En polisman ingår i en nationell myndighet; en konstapel däremot var en medborgare som bland annat utförde vissa statliga uppgifter. Framför allt på landsbygden kunde en konstapel anlitas för att driva in skatter, kontrollera främlingar eller avbryta ett slagsmål i krogen.Fram till långt in på 1800-talet arbetade en konstapel ofta bara på deltid. Och eftersom han skulle kunna gå tillbaka till sina andra uppgifter – att vara lärare, krämare eller, ofta, hemvärnsman – fick han smidigt växla från rollen som lagman till vanlig granne. Och även när yrket blev en heltidssysselsättning i början av 1900-talet, behöll konstapeln sin fasta förankring bland folket – så som konstapeln i Kalmar. Fördelen med konstapeln var att han kände till de lokala förhållandena, att han hade träffat de misstänkta redan när de var barn, att han var förtrogen med deras vanor och vägar. Nackdelen var att han inte hade råd att lämna den lokala gemenskapen för att enbart gå i lagens ärenden.Det tog alltså tid att frigöra konstapeln från resten av samhället, och eftersom det inte fanns några allmängiltiga föreställningar om vad som var ett brott, så gällde framför allt lokala normer – med följden att små illdåd som hade begåtts av fattigt eller kringdrivande folk ofta följdes av drastiska straff, medan förmögna och välkända medborgare kunde gå fria efter mycket värre förbrytelser. Också misstänksamheten måste professionaliseras, så att den kunde riktas mot var och en, utan respekt för vare sig makt eller rikedom. Därför förutsatte det nya yrket en statlig tjänst med en egen utbildning. Av samma anledning ´är det i staden som polismannen föds – inte på landsbygden.Övergången mellan den gamla, personliga ordningen till en allmän ordningsmakt med långtgående befogenheter tog mer än hundra år, fram till inrättandet av en enhetlig statlig myndighet under 1960-talet. Under mellantiden prövades många åtgärder för att jämna ut motsättningen mellan konstapelns brist på tillförlitlighet och nödvändigheten i att få kontroll över hela samhället. I Europa – framför allt i städernas mörka kvarter, där makten var svag och livet farligt – gjorde man som i Vilda västern: När en brottsling skulle gripas hängde man upp affischer med utlovade belöningar. Problemet blev förstås att angivaren, liksom förbrytaren, ofta kom från samma miljö – så att man aldrig kunde veta om belöningen gick till en ännu större bov.Polisens professionalisering medförde ett nytt problem och bevarade ett gammalt : För det första försvann, så klart, polismannens förtrogenhet med de lokala förhållandena. För det andra undkom man fortfarande inte svårigheterna att ta itu med överklassen. En rättsstat tillåter ingen olikbehandling. De flesta polismän kommer dock från en enkel bakgrund. Konstapeln kunde vika sig för makten. Den moderna polisen får i bästa fall blunda. I kriminalromanerna finns en lösning: privatdetektiven, som med största möjliga diskretion ger sig i kast med de mest komplicerade fallen. Men varken Kalmar eller Karlshamn förfogade över en kriminalitet stor nog för att livnära en professionell snok.I fallet Bengt Berg var konstapeln förmodligen den enda möjligheten att ta itu med en europeisk celebritet på landsbygden, som misstänktes vara förrädare. Som tur var gick den besvärliga situationen till slut över – genom att det ”Tredje riket” försvann. När bevakningen av Bengt Berg avslutades författade Säkerhetspolisen en sammanställning som avslutas med följande mening: ”Som slutomdöme torde kunna antagas, att Berg är (varit) tyskorienterad, men synes icke ha företagit någon illegal handling – i varje fall icke känd sådan.” Den sista meningen får man läsa långsamt. Den döljer en avgrund av möjligheter.

Tre faktorer som har tryckt ned Sveriges inflation till 30-årslägsta, Aino Bunges nya roll som vågmästare i Riksbanken, betyget på Jerome Powells åtta år som Fed-chef, efterträdaren Kevin Warshs mardrömsuppdrag och Kina som potentiell propplösare i Persiska viken. Också: hushållens diskreta skuldbantning ger Sverige slagläge. I studion Anna Hammer och Olof Manner.

Linnea Rönnqvist och Karl Jansson pratar om presskonferensen om hantaviruset och om Keir Starmers framtid som premiärminister efter usla valsiffrorna. De pratar också om att hushållspapper kan innehålla gifter och om "din stora goda glass" i GVFÖ. Dessutom: Katja Nyberg åtalas, solstolsjakt gav skadestånd och heja kungsörnen! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linnea Rönnqvist och Karl Jansson pratar om presskonferensen om hantaviruset, om att hushållspapper kan innehålla gifter och att riksdagsledamoten och polisen Katja Nyberg åtalas. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

WeChat används till meddelanden och samtal, du betalar med den, den har sociala medie-funktioner och du behöver den dessutom när du ska åka taxi, buss eller boka en läkartid. Den kallas ofta för en superapp. En trogen Tech brief- lyssnare undrar om detta är något som kommer att komma till väst och Europa också? Och i så fall hur? Björn Jeffery funderar på om AI kommer att bli en slags superapp. Henning Eklund spår en appfri framtid. Med humor och initierade källor tar SvD:s journalister med dig när framtiden skapas. Med Björn Jeffery, Sophia Sinclair och Henning Eklund. Producent och redaktör Tove Friman Leffler.

Vasapodden checkar läget med Emil som blickar framåt efter en motig säsong, mestadels på bänken. Nu finns det både hopp och tro om det, när Anton hinner fånga Emil strax innan ett träningspass. Men vi får höra lite om hur det kan vara att behöva lägga misstankarna om att vara osårbar åt sidan och istället tvingas stå och titta på när lagkompisarna visar vad de går för. Och om vilka nya perspektiv en roll i serviceteamet kan ge. 

Varför övergav Sossarna arbetarklassen? Johan Alfonsson reder ut saken. Samtidigt kommer Katalys med en bok med djupintervjuer med sossar som gick till SD, Kjell Östberg ed en historia från Palm till Andersson och Payam Moula på Tiden med en om vart sossarna bör ta vägen. Första maj firas stort i år, utom i DN, där Timbros Segerfeldt får skriva en rött barnslig artikel om att allt vore bättre om S och LO inte hade funnits. *Är det någonsin intressant med sådant ointresse för det som faktiskt hänt? Mycket förståelse och många erkännanden för och till kungen på 80-årsdagen. Utom i Svenskan som, vanan trogen, måste tala om hur illa de tycker om sina kärnläsare genom att publicera en pueril kolumn av Ali Alonzo om att vi måste ha republik. Bra av Alexandra von Schwerin att lyfta frågan om hormonplåster och bristen därpå. Klimakteriekvinnor röstar också. Vi har sett ett par avsnitt av At Madison. Kul med skådisar — Kurt Russell och Michelle Pfeiffer — som blir betydligt bättre som äldre. Också intressant tema, som pekar på en längtan tillbaka bland amerikaner till en tid före woke och Trump. Bra stridsrop av riksantikvarien Susanne Thedéen mot utförsäljningar av kulturbyggnader. Kung Charles gör succé i USA och drottning Camilla har med sig en av Christoffer Robins dockor som saknats. Vi recenserar London efter förra veckans besök. Sedan reder vi ut bakgrunden till Mats Svegfors "öppna brev" i syfte at sänka Ulf Kristersson. Köpenhamn har en bar för neurodivergenta som vi vill besöka. Och sopgalenskaperna kostar hundratals miljoner. När ska någon ta strid med "hållbarhetssamordnarna". Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Frukt. Bär. Grönsaker. Bra grejer. Och Öl. Också bra grejer! Så, vad händer om man blandar bra grejer med bra grejer? Blir det då dubbelt så bra grejer? Det hoppas vi kunna utröna i dagens avsnitt. Och, så dricker vi öl!Om du vill nå oss kan du göra det på hembryggning.halleluja@gmail.com eller på @hembryggninghalleluja på Instagram. Du kan också stötta oss på Patreon här (tack på förhand): ⁠⁠⁠⁠⁠⁠patreon.com/hembryggninghalleluja

Trots allt: återhämtningen i den svenska ekonomin fortsätter. Och hushållen har aldrig haft det så bra som nu. Någon svensk räntehöjning blir det inte heller i närtid. Men räkna med stramare tongångar när världens viktigaste centralbanker de närmaste dagarna kommer med räntebesked. Också: därför öppnar Förenade Arabemiratens chockbesked för billigare bensin och mjukare penningpolitik när Hormuzsundet väl öppnar.

Om en förälder eller nära släkting får en minnessjukdom är det lätt att undra om det är jag som står näst på tur. Är det jag själv som är sjuk kan det innebära en stor oro för att mina egna barn i framtiden också kommer drabbas. Men hur stor betydelse har egentligen arvet och hur mycket kan jag själv påverka? I detta avsnitt borrar vi oss ner i ärftligheten för den vanligaste minnessjukdomen – Alzheimers sjukdom. Medverkar i samtalet gör Charlotte Magnusson, tidigare byggnadsingenjör som fick en alzheimerdiagnos när hon var 56 år. Nu bygger hon ett sommarhus på Gotland, har skaffat hund och vill leva livet, så länge hon bara kan. Charlotte är orolig för sina vuxna barn. Kommer även de att få sjukdomen? Maria Cavalli, anhörig och grundare av kunskapsportalerna En bra plats, Demenslotsen Alzheimerguiden och Lewyguiden. Marias pappa blev sjuk i alzheimer när hon bara var femton år och hon har flera i sin släkt som är drabbade. Själv har Maria valt att inte ta reda på mer om sitt arv. Varför då? Karin Hållsten, journalist som gjort radiodokumentären ”Du som brukade vara min mamma”, där vi får följa Karin och hennes mamma när hon insjuknar i alzheimer. Karin vill veta allt om sitt arv. Men vad händer om hon, som står mitt i livet, får veta att hon också kommer bli sjuk? Sara García-Ptacek, docent i neurovetenskap och specialistläkare på Karolinska Institutet. I sitt arbete möter hon många patienter med alzheimer och hjälper oss reda ut snårigheterna kring ärftligheten. Samtalsledare är Johanna Hinteregger, själv anhörig. Podden görs i samarbete med Demensförbundet.

Vi går in i en värld av Biopics. Johnny Cash, Michael Jackson, Ray Charles, Bohemian Rhapsody, Elvis Presley och många fler.... men också dom vi önskar men kanske inte får se?Prince? Pino Palladino? Whitney Houston? Madonna? Jaco Pastorius?I detta späckade avsnitt går vi också igenom "A hard day's night"-ackordet av Beatles,Zara Larssons trummis, Amerikanska Bröllopsband, Don Blackman, Hip-Hop på gatan,Brasset på The Beach Boys och låtar som slutar på 4:an (Subdominanten)Gick vi OCKSÅ igenom nu äntligen vad ”Rock and Roll” faktiskt betyder?Du hör ju själv hur maxat detta avsnitt är.Förbannat kul att just du lyssnar!Vill du ha din låt uppspelad direktmed tillhörande analys.Maila oss låtlänk + info om projektet till: Musiksnacket@iwm.seLänk till Spellista:https://open.spotify.com/playlist/25dSufz7mpKXI0vbMclpgz?si=77c7b74518db43fdYoutubekanal:https://www.youtube.com/channel/UCRWilvJuy0i6VnwoPj2mjjAoch Patreon:www.patreon.com/musiksnacket#recension #analyser #musik #analys #spotify #Podcast #podd #musiksnacket #Artist #Musiker #scen #studio #AI

Vad är det som lockar med skrivandet? Är det att bära författarhatten, gå på releaser, eller är det själva texten och tillgången till andra världar? Också: hur livet förändras (eller inte) av att vinna Årets bok, och den nya författarekonomin. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Två-tre eller noll höjningar från Riksbanken i år? Susanne Spector och Claes Måhlén ser helt olika på utsikterna. Är finansmarknadens tro på en snar lösning i Mellanöstern alltför optimistisk? Börsen och räntemarknaden skickar olika signaler. Också: omvärldens diskreta hyllning av Sveriges statsfinanser, en känga till Svantessons vårbudget och en kritisk genomgång av vinterns svaga konjunktursignaler.

Vi får besök av ÖIS succéman Chinaka Jerome "CJ" Tibbling Ugwo, ringer till Gais nyss tillbakakomna Mergim Krasniqi och Häckens Johan Hammar. Också kommer Robert Laul in och berättar om GP:s senaste granskning "Handelsvara: Fotbollspojkar".Det och mycket mer får du i veckans avsnitt av Inga dönare, en fotbollspodd från Göteborgs-Posten.Ansvarig utgivare: Christofer Ahlqvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bara för att det är vår-uppehåll för förarna så betyder inte det att vi tar ledigt, nejnej vi släpper avsnitt i vanlig ordning! Också i vanlig ordning så är denna veckans avsnitt en kombination av skitsnack, kaos och dåliga skämt. Vi snackar om We Are Checking, vårt nya arkiv för feta motorsportklipp på patreon, som är gratis för alla! Det är egentligen bara en plats för oss att visa er lyssanare sånt vi brukar skicka till varanda, och eftersom vi inte kan dma er alla så kan ni istället själva gå in på patreon.com/poddracing för att hitta alla feta klipp. Men mer om det nästa vecka!Utöver att vi är fantastiska så blir det också mycket tjöt om de förslagna regelförändringarna som F1 kommer disskutera i veckan, och exakt hur mycket långsammare bilarna behöver vara för att de inte ska superklippa.Support the showSveriges Snabbaste Podcast!

Avsnitt 314. En författare säljer reklamutrymme i sin nya bok och får massor av egen reklam i media, ett förfarande vi ser för femtiotolfte gången. Snark säger vi. Storytel och Harper Collins avskedar folk. I en liten bransch som bokbranschen är det tillräckligt intressant att syna för att spåra förändringar i de nämnda organisationerna. Det är uppenbart att bokbranschen i de flesta länder inte har en aning om hur man ska hantera frågan om AI. Vad är tillåtet? Vad är inte tillåtet? Vi ger er tre konfliktytor i tre olika länder som visar hur osäker framtiden kommer att bli. Det kom ut minst fyra miljoner nya titlar i USA i fjol. Siffror svåra att famna. Vi reder ut vad som är vad. Hachette har siktet inställt på Afrika och Latinamerika. De ska växa med hjälp av digitala utgåvor. Vi funderar över hur mycket de förstår av lokal kultur och hur snabbt de tror sig kunna förändra kulturmönstren i ett land. I vår serie med att lyfta fram mindre förlag är turen kommen till Bokförlaget Faethon där en av tre delägare, Daniel Pedersen, ger oss konturerna av förlaget och dess utgivning.   00 27         En författare produktplacerar sin identitet 04 26         Harper Collins och Storytel avskedar personal 10 22         Osäkerheten runt AI-användning växer internationellt 21 14         Omöjliga tal och imperialistiska drömmar 32 18         Samtal med Daniel Pedersen, Faethon förlag

Marcus Nordgren har en liten förädlingsverksamhet i norra Bohuslän. Djurfodret åkerböna visar sig vara en prima råvara för människor. Vi testar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Marcus Nordgren lilla verkstad ligger i Bottna i norra Bohuslän. Där förädlar han råvaror och experimenterar. Han skalar, rostar, maler och fermenterar bönor och olika kulturspannmål.En favorit är lokalodlad åkerböna. Åkerböna förknippas så mycket som foderprodukt att det tog Marcus lång tid att konstatera att den också går att äta av människor. Marcus visar hur hans förädling går till och vad åkerbönan kan användas till. Han berättar också om andra råvaror och vad man kan göra med dem.Om du vill göra hans pannkakor utan ägg så har du recepten här:Mjölblandning:75% siktat fullkornsvetemjöl15% ärtmjöl10% bönmjölPannkakssmet:1,5 dl mjölmix1,25 dl vatten1 tsk olja0,5 tsk socker1 kryddmått saltLåt stå och vila minst 20 min. men gärna en timma eller mer innan du börjar steka med olja i het stekpanna.Smeten ska vara lite tjockare än en med ägg.Syra gärna smeten för god smak och mer tillgänglig näring genom att tillsätta en tsk surdeg och låt vila minst 4 timmar, eller över natt.

Även om kriget tar slut nu blir det berg och dal-bana på marknaderna ett tag till och högre energipriser framöver. Men att Riksbanken höjer räntan så mycket som marknaden prisar in är osannolikt. Också: kan Europa omvandla Mellanösternkriget till en konkurrensfördel och vad händer när en kvarts miljard kineser försvinner? Bonus: ett år sedan Liberation Day. Hur blev det? I studion Anna Hammer och Olof Manner.

Matdrottningen och influencern (?) Frida Lund i Godmorgon! Om kärleken till pulverbea, hennes barns knepiga relation till falukorv och vad som är hennes guilty pleasure inom mat. Också om drömmen om att vara 26 (som Viktor Elsnitz!), den knepiga relationen till pengar samt ett gäng rollspel i äktenskapet som eventuellt är på gGodmorgon på Instagram: https://www.instagram.com/godmorgonpodd/

Ta höjd för oljepriser på 150-180 dollar fatet, räkna med centralbanker som slår till snabbare än under förra energikrisen och se upp för värderingar som rasar när den globala spelplanen ändras. Också: därför är den dramatiska förändringen i den svenska befolkningspyramiden mumma för grillförsäljare (men ytterst få andra).Medverkande: Susanne Spector, chefsekonom på Danske bank.Claes Måhlén, chefsstrateg på Handelsbanken.

Ett litet teams-samtal denna måndagmorgon. Det är sjuka och det är död-läge utan kontor och poddstudio men här är ändå ett samtal om Diamant Salihus senaste granskning “Jakten”. Om stolta pedofiler och polisens jakt efter att både gripa sexualförbrytare men också hitta alla dom offer som göms i dom filerna som sprids på nätet. Också om DNs granskning av hur liknande män befinner sig på second-hand-apparna för att få kontakt med unga tjejer. Uppdrag granskning kan ni se här: https://www.svtplay.se/uppdrag-granskning-jaktenDN's granskning kan ni läsa här: https://www.dn.se/sverige/unga-tjejer-vittnar-man-skickar-sexuella-meddelanden-pa-vinted/Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie HallbergKlippning: Sofie HallbergInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gud är inte plåstret   Ett samtal med artisten, musikern, låtskrivaren och musikjournalisten Tomas Andersson Wij i ett välfyllt Skillinge Missionshus medan snön yr över vägarna på Österlen.   Om barndomens ovillkorade paradis Ebeneserkyrkan på söder i Stockholm som plötsligt villkorades, åren i Allhelgonakyrkan och om att lita på intuitionens timning genom livet. Också kyrkturnén som fortsätter genom Sverige 2026 och Kyrkans behov av sårbarhet och närhet.   Tack att du lyssnar! 

Nytt färskt avsnitt från Beijer i Bromma! Vi träffar snickarna Simon och Mattias som berättar otroliga historier om märkliga finsnickerier som hamnar i karantän, folk som har bråttom hem till sängkammarn… och hur det kom sig att en av gästerna, istället för att snickra, behövde handmjölka kor istället.

Veckopanelen med Inga-Britt Ahlenius, Thomas Mattsson och Elsa Alm under ledning av Staffan Dopping. Också riksdagen kan få tittarsiffror om partiledardebatten förläggs till kvällstid. Bävar SVT nu? Magdalena Andersson verkar inte lita på Kvartal. Moderaterna vill undersöka om nya könstillhörighetslagen fungerar som den borde, och Socialdemokraterna svänger om att dra medborgarskap från gängledare. Grönland är ännu i skottgluggen för president Trump, och Iran räknar sina dödade demonstranter i tusental.

Veckopanelen med Inga-Britt Ahlenius, Thomas Mattsson och Elsa Alm under ledning av Staffan Dopping. Också riksdagen kan få tittarsiffror om partiledardebatten förläggs till kvällstid. Bävar SVT nu? Magdalena Andersson verkar inte lita på Kvartal. Moderaterna vill undersöka om nya könstillhörighetslagen fungerar som den borde, och Socialdemokraterna svänger om att dra medborgarskap från gängledare. Grönland är fortfarande i skottgluggen för president Trump, och Iran räknar sina dödade demonstranter i tusental.

Grisen är intimt förknippad med julen, och inte bara som julskinka. Svinet har en lång och vindlande kulturhistoria, från Odysséen till Hollwood. Också som djur är de ovanligt intressanta, enligt många djurforskare. Men vad vet vi egentligen om grisar? Vad har den fått symbolisera genom historien? Varför har de varit så baktalade? Och hur kommer det sig att grisar är bättre än hundar på att spela tv-spel? Historikern Dolly Jørgensen och djurforskaren Per Jensen gästar Bildningspoddens julspecial. Dolly Jørgensen är professor i historia vid Universitetet i Stavanger, specialiserad på miljöhumaniora och bland annat författare till boken "The Medieval Pig" (Boydel & Brewer, 2024). I höstas tilldelades hon det prestigefulla Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning vid Kungl. Vitterhetsakademien. Per Jensen är professor i etologi vid Linköpings universitet. Han är författare till en mängd böcker om djurs beteende, bland annat den aktuella "Hundens inre värld" (Natur & Kultur), och disputerad på en avhandling om just grisars beteende. Samtalsledare: Ruhi Tyson Klippning: Lars in de Betou Producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, finaniserat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond.

Riksbankschefen om styrräntan, omvärldsrisker för svensk ekonomi, och vad det kan få för konsekvenser att Sveriges försvarssatsning finansieras med lån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under hösten har det talats om en kommande vändning för svensk ekonomi. Nu menar riksbankschef Erik Thedéen att den är här.”Vi hade ganska starka kvartalssiffror för BNP-tillväxten, men det stöds av andra indikatorer också under andra halvåret. Man kan säga att konjunkturen har vänt, men vi har fortfarande mycket lediga resurser. Så i någon mening har vi fortfarande lågkonjunktur”, säger Erik Thedéen.Omvärldsrisker för svensk ekonomiI den senaste penningpolitiska rapporten från riksbanken lyfts oförutsägbar amerikansk utrikes- och handelspolitik som en osäkerhetsfaktor för svensk ekonomi. Också tendenser i USA om att vilja ställa penningpolitiken och den amerikanska riksbanken Federal Reserve under större politisk kontroll tas upp som en risk. Kan Donald Trump verkligen ta kontroll över USA:s centralbank? ”Det är en bra fråga. Det är delvis en juridisk fråga, och det är en del rättsfall som nu prövas. Han vill avskeda en av ledamöterna, Lisa Cook, och det är nu uppe för juridisk prövning. Det blir ett test på: Har de ett starkare skydd än andra myndighetschefer likt vi har i Sverige och likt man har i ECB, eller har man inte det?”, säger Erik Thedéen.Erik Thedéen får frågor om hur han skulle göra om det kom liknande politiska påtryckningar mot riksbanken i Sverige.”Jag vet ju vad det står i lagen, och den kommer jag följa till punkt och pricka. Där står det att politiker helt enkelt är förbjudna att ge mig instruktioner, och lika viktigt är att jag och mina kollegor i direktionen är förbjudna att ta emot instruktioner. Så skulle det bli en sån här diskussion, vilket vi inte alls är nära eller ens sett i Sverige, då skulle jag förstås vara väldigt trogen lagen”, säger Erik Thedéen.I sitt sommarprat diskuterade Erik Thedéen ”otänkbara scenarier” med USA som ett potentiellt ekonomiskt hot mot Sverige. Han menar att det med tanke på det geopolitiska läget behövs en försiktighetsprincip, exempelvis vad gäller betalningssystemen. ”Vi har till exempel två kreditkortsutgivare i Sverige som vi använder, Mastercard och Visa. Det är amerikanska bolag. Det fungerar alldeles utmärkt, men det är klokt att tänka att vi också ska ha europeiska system eller svenska system som kan fungera i det fallet att de där inte riktigt fungerar”, säger Erik Thedéen.Risker för det finanspolitiska systemetNästa års statsbudget går med underskott, och många av oppositionens skuggbudgetar följer samma mönster. I juni slöt riksdagspartierna en överenskommelse om att behovet av nya försvarsutgifter, inklusive stödet till Ukraina tillfälligt ska lånefinansieras. Det innebär att en avvikelse från det finanspolitiska ramverkets mål tillåts. Avvikelsen får innebära en ökad skuldsättning på som mest 300 miljarder kronor, och senast 2035 ska det finansiella sparandet åter vara i balans. Enligt överenskommelsen ska partierna under 2030 presentera hur balansen på nytt ska åstadkommas. Det tycker Erik Thedéen är för sent. Dröjer ett besked till dess finns risken att det hinner kommer en ny kris innan dess, säger han. ”Och då blir det nytt skäl att ha tillfälliga upplåningar och sen kan det vara ett sluttande plan. Vi är i väldigt gott utgångsläge idag, men vi ska behålla det utgångsläget och komma tillbaka till den där trovärdiga planen”, säger Erik Thedéen.Om det drar ut på tiden menar Erik Thedéen att det finns en risk att Sverige inte kommer betraktas som lika trovärdiga av finansiella aktörer. ”Återigen, vi är i ett mycket bra utgångsläge. Det är inte någon fara på taket idag, i morgon, kanske inte ens i övermorgon. Men den planen finns inte, och därför har jag liksom Finanspolitiska rådet och även Riksrevisionen varit skeptiska till att man inte är mer tydlig här”, säger Erik Thedéen.Diskussionen vi för är gränslandet mellan finanspolitiken, som är politikernas ansvar och penningpolitiken, som är Riksbankens ansvar. Traditionen bjuder ju att ni inte lägger i varandras områden. Är det rätt att du som riksbankschef resonerar kring hur statsbudgetar ska finansieras på det här sättet?”Ja, det tycker jag att det är, för att det här påverkar möjligheten att bedriva penningpolitik”, säger Erik Thedéen, och exemplifierar med Frankrike där problemen i statsfinanserna gör penningpolitiken verkningslös. ”Det här har en direkt koppling till penningpolitiken på sikt, och därför så tycker jag att det är rimligt att uttala sig om ramverket. Inte om innehållet i finanspolitiken, skatter upp, skatter ner, bidrag eller inte bidrag. Det är helt en politisk fråga”, säger Erik Thedéen.Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Knut Kainz RognerudProducent: Johanna PalmströmTekniker: Fabian Begnert Programmet spelades in fredagen 19 december.

Kort smakprov, för att höra detta avsnitt bli prenumerant för 39 kr i månaden på https://underproduktion.se/stormensutveckling Om det uppstår problem mejla support@underproduktion.seVeckans tema är, hör och häpna, Joakim Lundell-dokumentären.Ola om modern fandom-kultur.Liv om problemet att offerskap är enda vägen till legitimitet i vår kultur.Olas artikel i Aftonbladet om "Blank space" av W David Marx: https://www.aftonbladet.se/kultur/a/OknEgq/blank-space-av-w-david-marx-kommentar-av-ola-soderholm

Liknar BBC:s kritiserade redigering. Nytt bråk och ny flirt mellan KD och S. Han förutsåg slakten i Darfur. Och vad ser Centern i Thand Ringqvist? Programledare: Nathalie Rothschild.

This week Giles and Esther record the pod in front of a live audience at the Cheltenham Literary festival.Giles regales the crowd with tales of his prostate cancer diagnosis, taps up an off-duty doctor for some opinions and wonders what would get Jane Austin cancelled.Esther demonstrates her grasps of veganism, her unwillingness to read out loud and knows what would get her cancelled.Special thanks to ‘The Nook on Five' for hosting us. And as always please do get in touch: noidea@thetimes.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans odpod: Juvelkuppen på Louvren, den slappa Fermi-paradoxen, fusionspepp, 50-talsstjärnor och Burning Chrome-cirkeln. Om du kan, stöd oss på http://patreon.com/odpod

Sofia har druckit lite och det leder till diverse skryt om olika kändisar, bland andra: Veronica Maggio, Thomas Stenström, Filip Dikmen, Annica Andersson, Linnea Wikblad, KAJ samt Jan Guillou. Karolina vill ha en uppföljare på vattenläckan, har Sofia fått en offentlig ursäkt? Också om SAOL, BAO och Bao Bun. OCH glöm inte att kan bli vad du vill!!! Tänk att ni finns

Botvid föddes runt år 1090 som hedning på gården Hammarby i dagens Botkyrka. På en handelsresa till England konverterade han till kristendomen - och kom senare att missionera runt Mälaren. Botvid blev mördades av en tidigare träl, som han själv friköpt, och helgonförklarades.När andra svenska helgon var kungar, biskopar eller adelskvinnor, blev bondsonen Botvid folkets egna helgon. Kungar och stormän skulle dra nytta av den tidiga kyrkan i sin strävan efter makt. Också helgonkulten var viktigt för att stärka kungamakten och lokala stormän.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och dokumentärfilmaren Maja Hagerman om Botvid, som föddes i Södermanland för nästan tusen år sedan. Hon är aktuell med boken Botvid – Den första svensken.Botvid var den första svensken utanför kungamakten och biskopsämbetet som trädde fram som individ i historiska källor. Botvid blev ett viktigt helgon i det katolska Sverige.Botvids historia är Sveriges äldsta bevarade helgonlegend, spridd under 1100- och 1200-talen. Legenden användes för att symbolisera Sveriges kristna enande som kungarike och spreds under ärkebiskopen Stefan (från 1164). Botvid – ett "folkets helgon" snarare än ett kungligt – firades den 28 juli över hela landet.Kristnandet av Sverige var en förutsättning för att landskapen Uppland, Sörmland, Östergötland och Västergötland skulle kunna enas under en kungamakt, enligt europeisk modell. I detta skede spelade helgonkulten en viktig roll.Botvid föddes omkring år 1090 som hedning på gården Hammarby i norra Södermanland, i nuvarande Botkyrka. Hans föräldrar, Sven och Bänkfrida, tillhörde den lokala bondeeliten.Som ung reste Botvid till England, där han döptes av en präst. Väl hemma i Sverige blev han missionär i Södermanland och Västmanland, tillsammans med Sankt Eskil och David av Munktorp. En berömd legend berättar om ett mirakulöst fiskafänge i Bornsjön – Botvids böner fyllde båtarna med fisk när andra fiskare gick lottlösa.Enligt traditionen mördades Botvid omkring år 1120 på ön Rågö av en träl som han själv hade frigjort och undervisat. På platsen där mordet skedde ska en källa ha uppstått – Sankt Botvids källa vid Bornsjön.Efter en första begravning i Salems kyrka lät hans bror Björn bygga en kyrka på gården Hammarby. År 1129 fördes Botvids reliker i procession till Botkyrka kyrka – där ytterligare en källa sägs ha uppstått. Orten fick därmed namnet Botkyrka – ”Botvids kyrka”. Hans grav blev en plats för mirakler och vallfärder. Under 1200-talet tillkom Botvidsofficiet – liturgin och sångerna till hans ära. I kyrkor avbildas han ofta med fisk och yxa.Idag lever hans minne kvar i Botkyrka kyrka, i ortnamn, kommunvapnet och i konst. Under 2000-talet har gregorianska sånger från 1200-talet, tillägnade Botvid, framförts på nytt – bevarade fragment finns i Riksarkivet. Han är ett av få svenska helgon vars medeltida musik vi fortfarande kan höra.Bild: St Botvid i altarskåpet i Salems kyrka från 1400-talet. Tillskrivet Hermann Rohde.Riksantikvarieämbetet. Public Domain.Musik: O beate Botvide framförd av musikhistoriker Karin Lagergren ur en handskrift från 1200-talet.Lyssna också på Sankta Elin av Skövde – vendettan som blev en helgonkult.Rättelse: I podden sägs att Botkyrka kyrka invigdes år 1174 men är år 1176.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Emilias trendspaning - kommer ta plats i allas garderober inom kort! Ebba rödmarkerar HELA november, det finns ett (hyfsat rimligt) skäl, lyssna! London-planen och en filmstjärna vars stil vi vill ha. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bengt Gustafsson är professor i astrofysik i Uppsala och har spanat på rymden sedan han byggde sitt första teleskop vid 11 års ålder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet är en repris från mars 2025. Som ung funderade Bengt Gustafsson på att bli musiker eller arkitekt, men barndomsintresset astronomi tog över. Vid 81 års ålder är han fortfarande verksam som stjärnfysiker - i en tid som inte alls liknar den där han började, med fotoplåtar och med räknemaskiner på små sidendynor.Också vår bild av universum har ändrats genom åren – och många nya sätt att studera rymden har tillkommit.Programledare: Camilla WidebeckProducent: Lars Broström

Nivå: B1-B2 (del 1/2) Jag går igenom länderna där den här podden är som mest populär, och berättar vad jag kan om dessa länder. Hur bra kunskap har jag om ditt land? För att läsa mer om bootcampet - klicka här För att registrera dig för ett gratis Q&A-webbinarium: Söndag 16/3 15:00 - registrera dig här Måndag 17/3 19:00 - registrera dig här I dessa möten träffar du mig och kan ställa frågor direkt till mig om bootcampet! --- Transkript Hallå, hallå! Välkommen, välkommen till Simple Swedish Podcast.   Och idag så ska vi göra en liten spontan idé som jag fick nu.   För jag satt och kollade på statistik över liksom vilka länder mina lyssnare kommer ifrån.   Så, ja, du som lyssnar på den här podden, alltså personer som dig, vilka länder kommer ni ifrån?   För ja, jag kan se statistik på det. Och jag var nyfiken, så jag kollade lite på det.   Och jag tänkte att jag skulle gå igenom topp 10 och berätta vad jag vet om det landet.   Och jag har inte kollat upp någonting i förväg.   Så det kommer bli ett litet test för att kolla min geografiska kunskap.   Och jag ser mig själv som ganska bra på geografi.   Så, ja, jag är lite nervös att det inte ska gå bra.   Men såklart, först av allt ska jag tacka några patrons..och jag ska stänga av ljudet på min telefon också.   Sätta den på ljudlös, det kan vara bra när man spelar in poddar.   Så, nya patrons är Vic, Ronja..Ronja, trevligt namn. Gillar det namnet.. Наталья, Julia, Wesley och Friederike.   Också bra namn, Friederike. Nästan som jag, Fredrik. Och ja, tack till er för att ni stödjer podden.   Alla som stödjer podden på Patreon får ju transkript till alla avsnitt och kan också känna sig stolta över att de stödjer podden såklart.   Om någon annan vill det så är det www.patreon.com/swedishlinguist.   Och sen har ju vi öppnat ansökningarna också för sommarens Language Lock In Boot Camp.   Och jag tänkte bara berätta de tre sakerna som jag personligen gillar mest med bootcampet.   Eller kanske snarare de tre aktiviteterna som jag tycker bäst om, och som folk också brukar säga att det är det som de gillar mest.   Och det är ju dels att vi paddlar en vikingabåt.   Så vi sitter allihopa i en och samma båt.   Lite som en metafor för själva bootcampet. Att vi alla sitter i samma båt, att vi lär oss svenska allihopa.   Inte jag då, men alla deltagarna.   Och man måste vara synkroniserade när man paddlar den här båten.   Och det är lite svårt i början men det brukar gå bra till slut, och det brukar vara väldigt uppskattat. Det är en kul grej.   Och det kommer vi absolut göra i bootcampet i sommar också. Om det inte blir så att det blir..det kan ju hända saker med vädret som det alltid kan i Sverige.   Men det har vi alltid på schemat på sommarbootcampet.   En annan grej är att vi bjuder in pensionärer från den lokala pensionärsföreningen på fika i lock-in-villan.   Och det gör vi mot slutet av upplevelsen.   Och det är lite som ett test för att man ska förstå att man faktiskt kan prata svenska med svenskar.   Och det brukar vara jättekul, uppskattat både av deltagarna och av pensionärerna som kommer. Ja, jättetrevligt.   Och sen den tredje saken..okej det är ingen aktivitet men det är själva den här familjekänslan som vi bygger upp.   Att det är en väldigt trygg plats.   Så ja, ansökningarna är öppna för Language Lock-in Boot Camp.   Så gå in på www.languagelockin.com och ansök till bootcampet om du är intresserad av det.   Vi har redan folk som har börjat anmäla sig så se till att göra det snabbt om du vill ha din plats.   Okej, så jag tänkte faktiskt att jag skulle prata lite snabbare idag som lite variation. Så som sagt så tänkte jag att jag skulle prata om topp 10 länder där jag har flest lyssnare.   Alltså där flest människor lyssnar på den här podden.   Och det finns ju två sätt att räkna på det här.   Dels i absoluta tal. Så att liksom.. Och då skulle Sverige..Sverige är såklart överst.   Så att flest lyssnare har jag i Sverige.   Det är..43% av alla lyssnare till den här podden är i Sverige.   ..om du vill läsa hela transkriptet, klicka här!