Podcasts about ocks

Avsnitt 323. I och med att den danska mediekoncernen Egmont köper Studentlitteratur får Sveriges största utbildningsföretag förutsättningar att bli mer offensiva än de varit de senaste åren. Författarförbundets stämma nyligen blev en intensiv historia med en stark opposition bland medlemmar om förbundets hantering av WASP-projektet, om skapandet av en svensk språkmodell, och författarnas eventuella deltagande i det projektet. Samtidigt. KB bygger svenska språkmodeller och använder sig av författares och journalisters pliktexemplar och gör det med stöd av ett undantag i den svenska upphovsrättslagen. Det har hittills skett i skymundan trots stark opposition från Förläggareföreningen och Författarföreningen. Det är dags för regeringen att komma ut och försvara eller förklara sitt agerande samtidigt som kritiska författare bör ge sig in i debatten tycker Förlagspodden. Storytel sparkade 45 anställda och hamnade i Arbetsdomstolen där de efter två år förlorade målet mot Unionen och åkte på en kostnad på två miljoner kronor. Vi funderar över varför de drev det så långt. När den gamle bokhandlaren och mångårige ordföranden i Bokhandlarföreningen valde att skriva en debattartikel i Svensk Bokhandel där han ifrågasatte föreningens agerande när de valde in Adlibris vd och lät, enligt Klackenberg, den mest engagerade bokhandlaren lämna föreningen ifrågasätter han om den nuvarande organisationen är i nivå med den lokala bokhandlarens intressen. Fortsättning lär följa. Slutligen, Norges största förlagsgrupp Cappelen Damm tvingades nyligen dra tillbaka en bok eftersom den är delvis skriven med hjälp av AI. När förlaget ska försvara sig väljer de att fega ut enligt förläggaren som anar vad som hänt vilket skiljer sig en del ifrån vad journalisterna antar har hänt.   00 23         Studentlitteratur får danska ägare i Egmont 09 30         Samtal med Anja Gatu om läget i Författarförbundet 16 45         KB slirar med upphovsrätten 24 46         Varför hamnade Storytel i Arbetsdomstolen? 29 27         Dag Klackenberg 33 04         Cappelen Damm gör bort sig två gånger

LG närmar sig pensionen – och vad passar då bättre än att snacka lite sportglasögon och träning! Erik från Goodr gästar, och Szacke berättar lite om Stockholm Marathon. Vi spanar också in löparvärlden, rekordtider och hur snabbt det egentligen går att springa. Välkomna!

Anna-Maja har träffat kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Också energiklustret i Vasaregionen har varit i rampljuset i Bryssel i veckan. Svenska folkpartiet firar sitt 120-årsjubileum i år och inkommande veckoslut går partidagen av stapeln. Anna-Maja kommenterar också Nils Torvalds insändare om SFP. Podden modereras denna gång av Anna-Majas medarbetare Alexander Junell.

Därför har svenska räntor stigit mycket mindre än andra under kriget i Mellanöstern, pusselbiten som saknas för att arbetsmarknaden ska lyfta och den kommande japaniseringen av den svenska bostadsmarknaden. Också: en gång är ingen gång – Riksbanken kan inte räkna med att parterna ska fixa inflationsmålet. I studion Susanne Spector och Claes Måhlén.

I dagens morronrock snackades det om jordskalv i skåne, stockholmarna är sämst på att ge och att Sverige köper in nytt till flottan. I Hasses 3a ger får vi koll på vilka män som anses vara snyggast i världen. Linda berättar om en häftig händelse på Disneyland i USA och så klart är vi inte klara med bajs-kanalerna i Malmö.... Allt detta och mycket mer hör du i dagens avsnitt av Morronrock med Jonas, Hasse och Linda!

Var kom den svenske poliskonstapeln ifrån och vart tog han vägen? Thomas Steinfeld är dagens essäist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Om någon idag säger Bengt Berg så går kanske tankarna först och främst till den värmländske poeten. Men under första halvan av 1900-talet fanns en Bengt Berg hemmahörande i Hallstorp utanför Kalmar samt senare också på godset Eriksberg i Blekinge – som var en internationell berömdhet. Han var författare, fotograf och filmare och ägnade sitt liv åt att dokumentera djurens liv. Till allmän beundran kom han dem så nära som ingen annan på hans tid – havsörnen till exempel, eller träskonäbben, eller grågåsen. Störst var hans rykte i Tyskland, där han under trettio- och fyrtiotalen, vid sidan av Sven Hedin och Zara Leander, var den mest berömde svensken över huvud taget. Och liksom Hedin hyste också Bengt Berg stora och stadiga sympatier för den tyska fascismen. Så täta blev förbindelserna till ledande nationalsocialister som Heinrich Himmler och Hermann Göring att Säkerhetspolisen i november 1939 satte fågelskådaren under bevakning. Det finns en akt om Bengt Berg i Riksarkivet, där vissa delar är sekretessbelagda. I de omaskade passagerna blir man upplyst om att Säkerhetspolisen registrerade hans brev och telefonsamtal, särskilt de som kom från utlandet. Dessutom fick en poliskonstapel från Kalmar i uppdrag att hålla ett öga på den misstänkte, även om konstapeln meddelade att han ”personligen kände Berg och var övertygad om att denne ej hade något politiskt fuffens för sig”. Men Konstapeln hörde sig för bland folk i närheten av doktor Berg. Och visserligen fick han höra intressanta saker: Berg hade frågat de lokala fiskarna om vattendjupet i skärgården, han hade samlat uppgifter om kustbefästningarnas styrka, han hade lärt sig om kanonernas kaliber. Under ”fågelskyddets täckmantel”, som det heter i akten, hade han agerat som en spion som skulle förbereda en tysk landstigning i Blekinge. Konstapeln antecknade. Men som framgår i säkerhetspolisens akt var han inte främst intresserad av det militära. Polismannen följde den misstänktes utomäktenskapliga äventyr. Nyfikenheten gällde framför allt en kvinna från arbetsförmedlingen i Kalmar, ägarinnan till en pälskappa som hon enligt konstapeln knappast hade råd med. Yrket konstapel har en lång historia. Det finns redan i den romerska antiken, som comes stabuli, officeraren som höll uppsikt över hästarna. Sedan dess spökar han runt i historien, fram till att han – först i England, sedan också i andra europeiska länder – blev en polisman, oftast av lägre grad. Som sådan är han en figur från en övergångstid. Han uppstår med den liberala rättsstatens utveckling, och han försvinner i samma tid som yrket blir en statlig tjänst. En polisman ingår i en nationell myndighet; en konstapel däremot var en medborgare som bland annat utförde vissa statliga uppgifter. Framför allt på landsbygden kunde en konstapel anlitas för att driva in skatter, kontrollera främlingar eller avbryta ett slagsmål i krogen.Fram till långt in på 1800-talet arbetade en konstapel ofta bara på deltid. Och eftersom han skulle kunna gå tillbaka till sina andra uppgifter – att vara lärare, krämare eller, ofta, hemvärnsman – fick han smidigt växla från rollen som lagman till vanlig granne. Och även när yrket blev en heltidssysselsättning i början av 1900-talet, behöll konstapeln sin fasta förankring bland folket – så som konstapeln i Kalmar. Fördelen med konstapeln var att han kände till de lokala förhållandena, att han hade träffat de misstänkta redan när de var barn, att han var förtrogen med deras vanor och vägar. Nackdelen var att han inte hade råd att lämna den lokala gemenskapen för att enbart gå i lagens ärenden.Det tog alltså tid att frigöra konstapeln från resten av samhället, och eftersom det inte fanns några allmängiltiga föreställningar om vad som var ett brott, så gällde framför allt lokala normer – med följden att små illdåd som hade begåtts av fattigt eller kringdrivande folk ofta följdes av drastiska straff, medan förmögna och välkända medborgare kunde gå fria efter mycket värre förbrytelser. Också misstänksamheten måste professionaliseras, så att den kunde riktas mot var och en, utan respekt för vare sig makt eller rikedom. Därför förutsatte det nya yrket en statlig tjänst med en egen utbildning. Av samma anledning ´är det i staden som polismannen föds – inte på landsbygden.Övergången mellan den gamla, personliga ordningen till en allmän ordningsmakt med långtgående befogenheter tog mer än hundra år, fram till inrättandet av en enhetlig statlig myndighet under 1960-talet. Under mellantiden prövades många åtgärder för att jämna ut motsättningen mellan konstapelns brist på tillförlitlighet och nödvändigheten i att få kontroll över hela samhället. I Europa – framför allt i städernas mörka kvarter, där makten var svag och livet farligt – gjorde man som i Vilda västern: När en brottsling skulle gripas hängde man upp affischer med utlovade belöningar. Problemet blev förstås att angivaren, liksom förbrytaren, ofta kom från samma miljö – så att man aldrig kunde veta om belöningen gick till en ännu större bov.Polisens professionalisering medförde ett nytt problem och bevarade ett gammalt : För det första försvann, så klart, polismannens förtrogenhet med de lokala förhållandena. För det andra undkom man fortfarande inte svårigheterna att ta itu med överklassen. En rättsstat tillåter ingen olikbehandling. De flesta polismän kommer dock från en enkel bakgrund. Konstapeln kunde vika sig för makten. Den moderna polisen får i bästa fall blunda. I kriminalromanerna finns en lösning: privatdetektiven, som med största möjliga diskretion ger sig i kast med de mest komplicerade fallen. Men varken Kalmar eller Karlshamn förfogade över en kriminalitet stor nog för att livnära en professionell snok.I fallet Bengt Berg var konstapeln förmodligen den enda möjligheten att ta itu med en europeisk celebritet på landsbygden, som misstänktes vara förrädare. Som tur var gick den besvärliga situationen till slut över – genom att det ”Tredje riket” försvann. När bevakningen av Bengt Berg avslutades författade Säkerhetspolisen en sammanställning som avslutas med följande mening: ”Som slutomdöme torde kunna antagas, att Berg är (varit) tyskorienterad, men synes icke ha företagit någon illegal handling – i varje fall icke känd sådan.” Den sista meningen får man läsa långsamt. Den döljer en avgrund av möjligheter.

Tre faktorer som har tryckt ned Sveriges inflation till 30-årslägsta, Aino Bunges nya roll som vågmästare i Riksbanken, betyget på Jerome Powells åtta år som Fed-chef, efterträdaren Kevin Warshs mardrömsuppdrag och Kina som potentiell propplösare i Persiska viken. Också: hushållens diskreta skuldbantning ger Sverige slagläge. I studion Anna Hammer och Olof Manner.

Linnea Rönnqvist och Karl Jansson pratar om presskonferensen om hantaviruset och om Keir Starmers framtid som premiärminister efter usla valsiffrorna. De pratar också om att hushållspapper kan innehålla gifter och om "din stora goda glass" i GVFÖ. Dessutom: Katja Nyberg åtalas, solstolsjakt gav skadestånd och heja kungsörnen! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linnea Rönnqvist och Karl Jansson pratar om presskonferensen om hantaviruset, om att hushållspapper kan innehålla gifter och att riksdagsledamoten och polisen Katja Nyberg åtalas. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

WeChat används till meddelanden och samtal, du betalar med den, den har sociala medie-funktioner och du behöver den dessutom när du ska åka taxi, buss eller boka en läkartid. Den kallas ofta för en superapp. En trogen Tech brief- lyssnare undrar om detta är något som kommer att komma till väst och Europa också? Och i så fall hur? Björn Jeffery funderar på om AI kommer att bli en slags superapp. Henning Eklund spår en appfri framtid. Med humor och initierade källor tar SvD:s journalister med dig när framtiden skapas. Med Björn Jeffery, Sophia Sinclair och Henning Eklund. Producent och redaktör Tove Friman Leffler.

Vasapodden checkar läget med Emil som blickar framåt efter en motig säsong, mestadels på bänken. Nu finns det både hopp och tro om det, när Anton hinner fånga Emil strax innan ett träningspass. Men vi får höra lite om hur det kan vara att behöva lägga misstankarna om att vara osårbar åt sidan och istället tvingas stå och titta på när lagkompisarna visar vad de går för. Och om vilka nya perspektiv en roll i serviceteamet kan ge. 

Varför övergav Sossarna arbetarklassen? Johan Alfonsson reder ut saken. Samtidigt kommer Katalys med en bok med djupintervjuer med sossar som gick till SD, Kjell Östberg ed en historia från Palm till Andersson och Payam Moula på Tiden med en om vart sossarna bör ta vägen. Första maj firas stort i år, utom i DN, där Timbros Segerfeldt får skriva en rött barnslig artikel om att allt vore bättre om S och LO inte hade funnits. *Är det någonsin intressant med sådant ointresse för det som faktiskt hänt? Mycket förståelse och många erkännanden för och till kungen på 80-årsdagen. Utom i Svenskan som, vanan trogen, måste tala om hur illa de tycker om sina kärnläsare genom att publicera en pueril kolumn av Ali Alonzo om att vi måste ha republik. Bra av Alexandra von Schwerin att lyfta frågan om hormonplåster och bristen därpå. Klimakteriekvinnor röstar också. Vi har sett ett par avsnitt av At Madison. Kul med skådisar — Kurt Russell och Michelle Pfeiffer — som blir betydligt bättre som äldre. Också intressant tema, som pekar på en längtan tillbaka bland amerikaner till en tid före woke och Trump. Bra stridsrop av riksantikvarien Susanne Thedéen mot utförsäljningar av kulturbyggnader. Kung Charles gör succé i USA och drottning Camilla har med sig en av Christoffer Robins dockor som saknats. Vi recenserar London efter förra veckans besök. Sedan reder vi ut bakgrunden till Mats Svegfors "öppna brev" i syfte at sänka Ulf Kristersson. Köpenhamn har en bar för neurodivergenta som vi vill besöka. Och sopgalenskaperna kostar hundratals miljoner. När ska någon ta strid med "hållbarhetssamordnarna". Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Frukt. Bär. Grönsaker. Bra grejer. Och Öl. Också bra grejer! Så, vad händer om man blandar bra grejer med bra grejer? Blir det då dubbelt så bra grejer? Det hoppas vi kunna utröna i dagens avsnitt. Och, så dricker vi öl!Om du vill nå oss kan du göra det på hembryggning.halleluja@gmail.com eller på @hembryggninghalleluja på Instagram. Du kan också stötta oss på Patreon här (tack på förhand): ⁠⁠⁠⁠⁠⁠patreon.com/hembryggninghalleluja

Trots allt: återhämtningen i den svenska ekonomin fortsätter. Och hushållen har aldrig haft det så bra som nu. Någon svensk räntehöjning blir det inte heller i närtid. Men räkna med stramare tongångar när världens viktigaste centralbanker de närmaste dagarna kommer med räntebesked. Också: därför öppnar Förenade Arabemiratens chockbesked för billigare bensin och mjukare penningpolitik när Hormuzsundet väl öppnar.

Om en förälder eller nära släkting får en minnessjukdom är det lätt att undra om det är jag som står näst på tur. Är det jag själv som är sjuk kan det innebära en stor oro för att mina egna barn i framtiden också kommer drabbas. Men hur stor betydelse har egentligen arvet och hur mycket kan jag själv påverka? I detta avsnitt borrar vi oss ner i ärftligheten för den vanligaste minnessjukdomen – Alzheimers sjukdom. Medverkar i samtalet gör Charlotte Magnusson, tidigare byggnadsingenjör som fick en alzheimerdiagnos när hon var 56 år. Nu bygger hon ett sommarhus på Gotland, har skaffat hund och vill leva livet, så länge hon bara kan. Charlotte är orolig för sina vuxna barn. Kommer även de att få sjukdomen? Maria Cavalli, anhörig och grundare av kunskapsportalerna En bra plats, Demenslotsen Alzheimerguiden och Lewyguiden. Marias pappa blev sjuk i alzheimer när hon bara var femton år och hon har flera i sin släkt som är drabbade. Själv har Maria valt att inte ta reda på mer om sitt arv. Varför då? Karin Hållsten, journalist som gjort radiodokumentären ”Du som brukade vara min mamma”, där vi får följa Karin och hennes mamma när hon insjuknar i alzheimer. Karin vill veta allt om sitt arv. Men vad händer om hon, som står mitt i livet, får veta att hon också kommer bli sjuk? Sara García-Ptacek, docent i neurovetenskap och specialistläkare på Karolinska Institutet. I sitt arbete möter hon många patienter med alzheimer och hjälper oss reda ut snårigheterna kring ärftligheten. Samtalsledare är Johanna Hinteregger, själv anhörig. Podden görs i samarbete med Demensförbundet.

Vi går in i en värld av Biopics. Johnny Cash, Michael Jackson, Ray Charles, Bohemian Rhapsody, Elvis Presley och många fler.... men också dom vi önskar men kanske inte får se?Prince? Pino Palladino? Whitney Houston? Madonna? Jaco Pastorius?I detta späckade avsnitt går vi också igenom "A hard day's night"-ackordet av Beatles,Zara Larssons trummis, Amerikanska Bröllopsband, Don Blackman, Hip-Hop på gatan,Brasset på The Beach Boys och låtar som slutar på 4:an (Subdominanten)Gick vi OCKSÅ igenom nu äntligen vad ”Rock and Roll” faktiskt betyder?Du hör ju själv hur maxat detta avsnitt är.Förbannat kul att just du lyssnar!Vill du ha din låt uppspelad direktmed tillhörande analys.Maila oss låtlänk + info om projektet till: Musiksnacket@iwm.seLänk till Spellista:https://open.spotify.com/playlist/25dSufz7mpKXI0vbMclpgz?si=77c7b74518db43fdYoutubekanal:https://www.youtube.com/channel/UCRWilvJuy0i6VnwoPj2mjjAoch Patreon:www.patreon.com/musiksnacket#recension #analyser #musik #analys #spotify #Podcast #podd #musiksnacket #Artist #Musiker #scen #studio #AI

Vad är det som lockar med skrivandet? Är det att bära författarhatten, gå på releaser, eller är det själva texten och tillgången till andra världar? Också: hur livet förändras (eller inte) av att vinna Årets bok, och den nya författarekonomin. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Två-tre eller noll höjningar från Riksbanken i år? Susanne Spector och Claes Måhlén ser helt olika på utsikterna. Är finansmarknadens tro på en snar lösning i Mellanöstern alltför optimistisk? Börsen och räntemarknaden skickar olika signaler. Också: omvärldens diskreta hyllning av Sveriges statsfinanser, en känga till Svantessons vårbudget och en kritisk genomgång av vinterns svaga konjunktursignaler.

Vi får besök av ÖIS succéman Chinaka Jerome "CJ" Tibbling Ugwo, ringer till Gais nyss tillbakakomna Mergim Krasniqi och Häckens Johan Hammar. Också kommer Robert Laul in och berättar om GP:s senaste granskning "Handelsvara: Fotbollspojkar".Det och mycket mer får du i veckans avsnitt av Inga dönare, en fotbollspodd från Göteborgs-Posten.Ansvarig utgivare: Christofer Ahlqvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bara för att det är vår-uppehåll för förarna så betyder inte det att vi tar ledigt, nejnej vi släpper avsnitt i vanlig ordning! Också i vanlig ordning så är denna veckans avsnitt en kombination av skitsnack, kaos och dåliga skämt. Vi snackar om We Are Checking, vårt nya arkiv för feta motorsportklipp på patreon, som är gratis för alla! Det är egentligen bara en plats för oss att visa er lyssanare sånt vi brukar skicka till varanda, och eftersom vi inte kan dma er alla så kan ni istället själva gå in på patreon.com/poddracing för att hitta alla feta klipp. Men mer om det nästa vecka!Utöver att vi är fantastiska så blir det också mycket tjöt om de förslagna regelförändringarna som F1 kommer disskutera i veckan, och exakt hur mycket långsammare bilarna behöver vara för att de inte ska superklippa.Support the showSveriges Snabbaste Podcast!

Avsnitt 314. En författare säljer reklamutrymme i sin nya bok och får massor av egen reklam i media, ett förfarande vi ser för femtiotolfte gången. Snark säger vi. Storytel och Harper Collins avskedar folk. I en liten bransch som bokbranschen är det tillräckligt intressant att syna för att spåra förändringar i de nämnda organisationerna. Det är uppenbart att bokbranschen i de flesta länder inte har en aning om hur man ska hantera frågan om AI. Vad är tillåtet? Vad är inte tillåtet? Vi ger er tre konfliktytor i tre olika länder som visar hur osäker framtiden kommer att bli. Det kom ut minst fyra miljoner nya titlar i USA i fjol. Siffror svåra att famna. Vi reder ut vad som är vad. Hachette har siktet inställt på Afrika och Latinamerika. De ska växa med hjälp av digitala utgåvor. Vi funderar över hur mycket de förstår av lokal kultur och hur snabbt de tror sig kunna förändra kulturmönstren i ett land. I vår serie med att lyfta fram mindre förlag är turen kommen till Bokförlaget Faethon där en av tre delägare, Daniel Pedersen, ger oss konturerna av förlaget och dess utgivning.   00 27         En författare produktplacerar sin identitet 04 26         Harper Collins och Storytel avskedar personal 10 22         Osäkerheten runt AI-användning växer internationellt 21 14         Omöjliga tal och imperialistiska drömmar 32 18         Samtal med Daniel Pedersen, Faethon förlag

Marcus Nordgren har en liten förädlingsverksamhet i norra Bohuslän. Djurfodret åkerböna visar sig vara en prima råvara för människor. Vi testar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Marcus Nordgren lilla verkstad ligger i Bottna i norra Bohuslän. Där förädlar han råvaror och experimenterar. Han skalar, rostar, maler och fermenterar bönor och olika kulturspannmål.En favorit är lokalodlad åkerböna. Åkerböna förknippas så mycket som foderprodukt att det tog Marcus lång tid att konstatera att den också går att äta av människor. Marcus visar hur hans förädling går till och vad åkerbönan kan användas till. Han berättar också om andra råvaror och vad man kan göra med dem.Om du vill göra hans pannkakor utan ägg så har du recepten här:Mjölblandning:75% siktat fullkornsvetemjöl15% ärtmjöl10% bönmjölPannkakssmet:1,5 dl mjölmix1,25 dl vatten1 tsk olja0,5 tsk socker1 kryddmått saltLåt stå och vila minst 20 min. men gärna en timma eller mer innan du börjar steka med olja i het stekpanna.Smeten ska vara lite tjockare än en med ägg.Syra gärna smeten för god smak och mer tillgänglig näring genom att tillsätta en tsk surdeg och låt vila minst 4 timmar, eller över natt.

Även om kriget tar slut nu blir det berg och dal-bana på marknaderna ett tag till och högre energipriser framöver. Men att Riksbanken höjer räntan så mycket som marknaden prisar in är osannolikt. Också: kan Europa omvandla Mellanösternkriget till en konkurrensfördel och vad händer när en kvarts miljard kineser försvinner? Bonus: ett år sedan Liberation Day. Hur blev det? I studion Anna Hammer och Olof Manner.

Matdrottningen och influencern (?) Frida Lund i Godmorgon! Om kärleken till pulverbea, hennes barns knepiga relation till falukorv och vad som är hennes guilty pleasure inom mat. Också om drömmen om att vara 26 (som Viktor Elsnitz!), den knepiga relationen till pengar samt ett gäng rollspel i äktenskapet som eventuellt är på gGodmorgon på Instagram: https://www.instagram.com/godmorgonpodd/

Ta höjd för oljepriser på 150-180 dollar fatet, räkna med centralbanker som slår till snabbare än under förra energikrisen och se upp för värderingar som rasar när den globala spelplanen ändras. Också: därför är den dramatiska förändringen i den svenska befolkningspyramiden mumma för grillförsäljare (men ytterst få andra).Medverkande: Susanne Spector, chefsekonom på Danske bank.Claes Måhlén, chefsstrateg på Handelsbanken.

Vill du ha konkreta exempel på vad du skulle kunna automatisera? I veckans avsnitt av Klart! får du just det, för idag berättar jag om 10 automatiseringar som hjälper mig nästan varje dag. Vilken automatisering du har ordnat tänker du på när du ser min lista? Berätta om den för mig. Jag vill höra och inspireras till att testa fler automatiseringar än jag har gjort hittills.  Hur vet dina kollegor om det "är läge" att fråga dig något när de behöver hjälp? Klart! finns också som veckobrev till din mejl, för dig som hellre läser än lyssnar (eller gör både och!). David Stiernholm är struktör. Han hjälper människor och företag att bli mer effektiva genom att skapa bättre ordning och struktur. Hans motto: allting kan göras enklare! David är flitigt anlitad som föreläsare av allt från väletablerade storföretag till entreprenörsföretag i stark tillväxt. Han utmärker sig genom sina superkonkreta verktyg och metoder som du direkt kan använda på jobbet och hemma. Under en föreläsning med David Stiernholm upptäcker du att struktur är både befriande och roligt. Och att du blir mindre stressad och mer effektiv.

Nietzsche var ensamheten som människa, men är också ett omistligt sällskap. Poeten Ingela Strandberg berättar om sin mest uppmuntrande följeslagare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Om han kom gående uppför vägen skulle jag genast känna igen honom. Inte för den mörka buskiga mustaschen, inte för de spänstiga ivriga stegen, inte för stoltheten i gången, inte heller för den mörka rocken med det blå sidenfodret.Nej, jag skulle känna igen honom på den lodande ensamheten. Han har ju själv sagt det: ”Jag är ensamheten som människa”.Om han verkligen skulle komma gående mot mig skulle jag kunna se hans ensamhet som en form, som dels omger kroppens alla sidor, dels lägger sig framför honom som en skugga över gruset. Han skulle, bokstavligt talat, stiga in i sin egen skugga, rakt in i ensamheten och där låta den bestämma riktningen och målet.Om han verkligen kom, om han plötsligt stod där halvvägs uppe på gården… Å, det skulle vara en sen vårkväll! De få återkommande lärkorna skulle ännu hålla sig kvar i skyn med sina darrande kroppar. Jag tänker mig att han skulle stanna till på vägen mellan åkrarna och se ut över det landskap jag kallar mitt. Kanske skulle han lyssna på lärksången.Jag skulle gå mot honom och säga ”Välkommen herr Nietzsche! ”, och han skulle se rakt in i mig, han, genomskådaren, som lärt mig så mycket om människan. Om ”det hyckleri som kallas moral”, hans egna ord. Om makten, viljan, illusionerna. Om smärtan. Ingen har förklarat allts motsatser för mig så bra som han.Jag skulle visa honom in i den gamla ladugården så vackert förfallen, men varifrån man ännu kan höra kornas råmanden utanför tiden, höra tjudrens klang, påminnande oss om det ständiga uppbindandet, om det eviga tillfångatagandet av människa och djur.Jag skulle visa honom ladan, där det fortfarande ligger hö från sextiotalet. Jag skulle visa honom hästräfsan och den röda såningsmaskinen, slåttermaskinen och lien som nu saknar sitt bett.Därinne i halvmörkret satt jag ibland som tonåring och tänkte. Jag hade läst Nietzsche och hittat en mening som jag tyckte stämde in på mig; den om den ”obekväma egenskapen att finna alla ting djupa”.Jag kände denna obekväma dragning mot djupen vad det än gällde. En vetgirig iver att förstå, att undersöka, att inte stanna i det likgiltiga, i det allmänna. Nietzsche lärde mig tidigt att värja mig, för mig själv och för omgivningen, kanske allra mest för omgivningen. Inne i flocken fick jag så småningom se hur farligt det kan vara att lyda. Hur lydnaden kan föra en långt bort från en själv.Att födas är att infinna sig. Till en plats. Till ett klockslag. Till fostrare, anpassning och korrektion. Det var mitt i denna korrektion jag upptäckte Nietzsche. Om han kom till mig i vårkvällen skulle jag berätta det för honom. Vi skulle sitta under den hundraåriga lönnen och jag skulle säga att det under oss i jorden ligger kedjor som klirrat runt vaderna på mina förfäder, inte för att de var slavar men för att de bundits av fattigdom, av herremän, av sedlighet, av lust. Kanske också av skräck för det okända. För kreaturet i sig. Genom Nietzsche lärde jag känna mitt kreatur, hur det vältrar sig och söker sitt.Han lärde mig också att vara försiktig med blygsamheten. ”Att alltför tidigt anpassa sig till en miljö”, skriver han, och ger exempel på vad man ska akta sig för: att anpassa sig till sällskap eller arbetsordningar. Han ger rådet att skaffa sig det han kallar ”vrår och oanade ensamheter för stunder av tröst tills man är stark nog att gå sin väg”.En sån vrå var ladan för mig när vinden for rakt igenom den och det bara var huggormen och jag i livet med nyskördad klöver och ljusa doftande fält av nattvioler utanför väggarna. Jag håller inte med Nietzsche i allt, men han är min mest uppmuntrande följeslagare när jag känner vanmakt inför civilisationen, inför maktmänniskor, inför livslögnerna, förställningarna. förfalskningarna.Jag har svårt för hans eviga återkomst. Ibland tror jag på den, ibland inte. Skulle allt lidande all grymhet, all förtvivlan uppstå igen och igen i samma själ i en aldrig sinande evighet?Om genomskådaren kom, om han satt där med mig under lönnen, skulle nuet vara alldeles uppfläkt, alla svar synliga, flocken utom synhåll.Vi skulle tala om det meningslösa och om det enda riktigt värdefulla. Vi skulle ha olika åsikter om värdena och om rangordningen. Om tro och otro. Jag skulle förhöra honom om vad han menar med skapandet, om konsten. Också om skapandet av oss själva.Han hade inte mycket till övers för diktare, men jag tror att han ändå skulle respektera mig.Vi skulle tala mycket om ensamheten. På ett ställe skriver han: ”Ensamheten dödar om den inte läker…”Hur ska man då tyda ensamheten, undrar jag. Hur blir människan en fri ande?Filosofen, genomskådaren, har själv lika många frågor som bestämda vassa svar. Han talar om oss som djur med drifter och affekter. ”Kanske är det bara ett sken när vi följer moralen?”, säger han. Vad är moral, undrar jag då, och han svarar ”ett teckenspråk för våra drifter”.Jag blir knappast en bättre människa av att följa Nietzsche, snarare tvärtom, och friare, kanske en aning mera på min vakt inför all yta.En sak är vi i alla fall eniga om, Nietzsche och jag, jag citerar: ”Konsten och ingenting annat än konsten är livets stora möjliggörare, den stora förförerskan till liv, den stora stimulansen till liv… ”Där skulle vi tystna. Liksom insekterna i lönnen. Vi skulle skiljas åt av skymningen. Ordlöst skulle vi gå åt var sitt håll, han tillbaka nerför vägen för att upplösas i sin ensamhet och mörkret över landsvägen.Jag skulle bli sittande och tänka på hans grymma öde, hur han, som talat så mycket om frihet, fängslades av vansinnet. Jag går in och läser om hur hans vårdare reste med honom på tåg mot dårhuset, hur de lugnade honom med kloral. Och jag tänker på när jag stod med Ulf Linde framför Nietzsches dödsmask på Thielska Galleriet i Stockholm, vi stod tysta först, lutade över den sista bilden av geniet, men så knackade Ulf på skyddshöljet och sa: ” Dom har pratat mycket strunt om dig, men du klarar dig nog lilla gubben!”Ingela Strandbergpoet

Vi ringer helgens huvudperson Axel Brönner och pratar med honom om matchen mot Landskrona. målet (målen?), starten på året, nya unga Snoka, Franssons betydelse och hur bra mycket känns. Också lite om förra året och allt vad det innebar. Dessutom snackar vi såklart ner matchen och upp årsmötet.

Vad tar vi oss till om vår energiförsörjning skulle hotas av yttre makter? I Sverige har myndigheter uppmanat till större vaksamhet kring kraftnät och kraftverk på grund av ett ökat hot mot energisförsörjningen. Det här är en reaktion på den omfattande cyberattack som Polen utsattes för vid årsskiftet. Också energiförsörjningen i Finland kan hotas tror man. Mängden sabotage och olika hybridattacker har ökat betydligt runt om i Europa de senaste åren. Ska vi bara titta på, eller hur borde vi agera? I Slaget möts säkerhetspolitiska analytikern Patrik Oksanen, cybersäkerhetsexperten Catharina Candolin och tidigare försvarsministern Carl Haglund. Maria Nylund leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

Insamlingsspanet är tillbaka! Henrik och Ted summerar det vi inte kan släppa i flödet just nu: OS-reklam på hal is, smarta mikro-gåvor, färska givarsiffror och varför insamling bara blir viktigare och viktigare, oavsett politik och konjunktur. Vi grottar ner oss i siffror kring insamlingsåret 2025. Stabil total men Henrik och Ted ser tydliga rörelser under ytan. Vi ringer upp War Child mitt i resan ut i världen och får facit på hur Warsalongen gick. Också drar vi igång säsongens nya segment: Insamlingslabbet med Kivra, där Disa Jernudd kliver in i studion och berättar hur Kivra funkar, varför de snackar “happy-happy” och hur de vill hjälpa fler organisationer att samla in pengar.

Ett litet teams-samtal denna måndagmorgon. Det är sjuka och det är död-läge utan kontor och poddstudio men här är ändå ett samtal om Diamant Salihus senaste granskning “Jakten”. Om stolta pedofiler och polisens jakt efter att både gripa sexualförbrytare men också hitta alla dom offer som göms i dom filerna som sprids på nätet. Också om DNs granskning av hur liknande män befinner sig på second-hand-apparna för att få kontakt med unga tjejer. Uppdrag granskning kan ni se här: https://www.svtplay.se/uppdrag-granskning-jaktenDN's granskning kan ni läsa här: https://www.dn.se/sverige/unga-tjejer-vittnar-man-skickar-sexuella-meddelanden-pa-vinted/Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie HallbergKlippning: Sofie HallbergInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det skulle bli en roman om den eviga dumheten, men Thomas Steinfeld misstänker att de lustiga figurerna Bouvard och Pécuchet lyckats lura sin skapare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I augusti 1879 satt den franske författaren Gustave Flaubert i sitt hus ovanför floden Seine, tretton mil väster om Paris, och skrev på romanen som han trodde skulle bli hans bästa. Femton år tidigare hade han författat det första utkastet, fem år tidigare hade han börjat skriva, mer än ett tusen femhundra böcker hade han läst innan han på allvar kom igång. ”Det är som att vilja hälla en ocean i en flaska”, skrev han denna sommardag. När Flaubert dog, knappt ett år senare, hade han hunnit med tio kapitel. Om resten finns bara några anteckningar. Man vet hur han hade tänkt sig finalen, men hur många kapitel han hade behövt för att nå slutet – förmodligen två – det kan bara anas.Få romaner från 1800-talet lyckas fortfarande fängsla en större krets av läsare. Gustave Flaubert har skrivit två av dem: Debutromanen Madame Bovary, från 1856, som skildras hur en romantisk förhöjning av livet förstör inte bara hjältinnan, utan också hennes familj. Och Hjärtats fostran från 1869 – en bildningsroman där bildningen framför allt består av en oändlig följd av små misslyckanden. Han skrev flera andra böcker, de flesta halvt glömda idag. Men så är det den där sista romanen. Få har läst den, men den överlever som ett rykte: För oceanen som skulle hällas i en flaska, den skulle bestå av enbart dumheter.”Bouvard et Pécuchet” heter den i original och den berättar om två ensamstående medelålders män från Paris, under 1800-talets första hälft. De har samma yrke – de är kopister, skrivare, och sådana behövdes innan skrivmaskinen och karbonpappret uppfanns, i varje förvaltning, på alla statliga institutioner. De trivs dock inte med sitt jobb. De vill inte kopiera längre, de vill inte bara anteckna vad andra människor har tänkt, de vill skriva själva – och det ska inte vara litteratur, utan vetenskap. En slump för dem samman, de tycker om varandra, de utvecklar sina drömmar i otaliga samtal. Och så får den ene ett arv, medan den andre äntligen får ut sin pension; tillsammans köper de ett stort hus med en tillhörande liten bondgård långt ute på landet, i Normandie för att vara exakt, inte alltför långt från Gustave Flauberts bostad vid floden Seine.Och så sätter de igång. De börjar med jordbruk och trädgårdsodling, de fortsätter med kemi och geologi, de går vidare till litteratur och konst, de sysslar med statskunskap och historia, de vill ta reda på sanningen om kärleken och gör pedagogiska experiment, de ägnar sig åt ockultism och hamnar i konflikt med alla människor runt omkring sig. Men vad de än gör, så går det snett. De har läst all den relevanta facklitteraturen – men salladen skjuter i höjden, laboratoriet exploderar, ett försök att möta kvinnan slutar med en könssjukdom. De tar ett djupt andetag, och så fortsätter de på ett annat håll. Varje nederlag blir början på ett nytt företag. De må ge upp den ena vetenskapen efter den andra, de må förtvivla över filosofins eller moralens brister. Men i sin tilltro till lärdomen i all allmänhet är de oförbätterliga.När Gustave Flaubert skrev ”Bouvard et Pécuchet” arbetade han samtidigt på en encyklopedi som skulle utgöra ett fullständigt register över den mänskliga dumheten: ”L'Encyclopédie de la bêtise humaine”. Också den förblev ett fragment, även om man på nätet kan bläddra genom flera tusen sidor anteckningar till projektet. De båda verken var uppenbart tätt besläktade med varandra. Dumheten, trodde Flaubert – och så trodde de flesta av hans läsare – skulle vara länken mellan romanen och encyklopedin. Att romanens svenska översättning från 2006 bär titeln Den eviga dumheten hänger samman med denna historia.Men frågan är hur dumma de båda männen egentligen är. Med dumhet menar man vanligtvis ett beteende genom vilket en människa mot sunt förnuft skadar sig själv eller andra. Men Bouvard och Pécuchet skadar ingen, inte ens sig själva, bortsett från att experimenten kostar dem en del av förmögenheten. Snarare än om dumhet borde man därför tala om ett milt vansinne eller en förblindelse som alltför väl passar in i 1800-talets gränslösa vördnad för vetenskapen. När upplösningen av alla världens gåtor väntas inträffa i morgon – senast i övermorgon – måste en skildring av en ofantlig tro på vetenskapen vara ett samhällsporträtt, inte en berättelse om dårskap. En övning i lönlöshet vore därför en bättre beteckning för vad romanen handlar om än en övning i dumhet.Att kalla någon annan för dum är en fruktlös gärning. Människan är aldrig så dum som man vill ha henne. Att inte se hennes motiv är blindhet, att inte vilja se dem är arrogans. Och hon lär sig inget av att bli kallad dum. Enligt de anteckningar Gustave Flaubert lämnade om romanens slut, skulle Bouvard och Pécuchet till sist orsaka revolt i sin lilla by, de skulle hamna i fängelse – för att äntligen lära sig något av alla sina misslyckanden: de skulle nämligen gå tillbaka till sin gamla sysselsättning: Att kopiera, denna gång vid ett dubbelt skrivbord. Aldrig mer skulle de försöka ändra världens gång, aldrig mer komma med nya infall och uppfinningar. Ett ofantligt lugn skulle sänka sig över deras värld. Ett sådant slut skulle inte vittna om dumhet – inte alls – utan om en uppgivenhet av filosofiska mått.Och så finns det ett motiv till som motsäger alla teorier om att detta ör en dumhetens roman: vänskapen. Från det första ögonblicket, när Bouvard och Pécuchet råkar sätta sig bredvid varandra på en bänk i Paris, fram till att återgången till kopiering av andras texter, är de förtjusta i varandra. De är vänner, och ju oftare de misslyckas, desto högre reser sig vänskapen över allt som kan kallas dumt eller inskränkt eller banalt. De är i grunden anständiga karlar – egendomliga måhända – men de saknar varken snille eller empati, och de är trogna. I vänskapen överskrider de båda alla gränser som deras författare hade satt upp för dem när han ville skapa en bok om den oändliga dumheten.Med ”Bouvard och Pécuchet” avsåg Flaubert skriva en grym och kall roman, en uppgörelse med det vardagliga vansinnet i alla dess former. Och så blev det kanske också. Men samtidigt blev den – måhända mot författarens vilja – någonting annat: en bok om tröst och lindring. Förstånd, kunskap och insikt är ju inte allt man kan ha här i livet. Det gäller också att ha varandra.Thomas Steinfeldförfattare och professor i kulturvetenskapLitteraturGustave Flaubert: Den eviga dumheten: berättelsen om Bouvard & Pécuchet . Översättning av Monika Lundgren. Bokförlaget H:ström, 2006.

Sveriges radiodrottning Annika Lantz i Godmorgon! Om ett liv med radion, relationen till poddar, att inte lyckas bli skådis, det tråkiga med Parlamentet och när reklamradion blev Bingolotto för att locka över henne. Också om att landa i livet, vad tuffa perioder ger och mycket mer. Dessutom: Hennes alter ego Sexy SandraFölj Godmorgon på Instagram: https://www.instagram.com/godmorgonpodd/

Den här veckan är temat "Kärlekens väg" och bibeltexten är hämtad från Markusevangeliet kapitel 10, vers 32-45. "5 minuter med Gud" är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund. Denna vecka håller Sebastian Stakset, evangelist och artist andakten.

Nytt avsnitt av podden efter försäljningarna av Max Nilsson och Rassa Rahmani. Hur ser behovet av nyförvärv ut när de försvinner och vad går egentligen att täcka i truppen? Också ett längre segment kring sportchefstjänsten och vilken typ av rekrytering vi ser framför oss.  Heja BoIS!

Gud är inte plåstret   Ett samtal med artisten, musikern, låtskrivaren och musikjournalisten Tomas Andersson Wij i ett välfyllt Skillinge Missionshus medan snön yr över vägarna på Österlen.   Om barndomens ovillkorade paradis Ebeneserkyrkan på söder i Stockholm som plötsligt villkorades, åren i Allhelgonakyrkan och om att lita på intuitionens timning genom livet. Också kyrkturnén som fortsätter genom Sverige 2026 och Kyrkans behov av sårbarhet och närhet.   Tack att du lyssnar! 

Nytt färskt avsnitt från Beijer i Bromma! Vi träffar snickarna Simon och Mattias som berättar otroliga historier om märkliga finsnickerier som hamnar i karantän, folk som har bråttom hem till sängkammarn… och hur det kom sig att en av gästerna, istället för att snickra, behövde handmjölka kor istället.

Veckopanelen med Inga-Britt Ahlenius, Thomas Mattsson och Elsa Alm under ledning av Staffan Dopping. Också riksdagen kan få tittarsiffror om partiledardebatten förläggs till kvällstid. Bävar SVT nu? Magdalena Andersson verkar inte lita på Kvartal. Moderaterna vill undersöka om nya könstillhörighetslagen fungerar som den borde, och Socialdemokraterna svänger om att dra medborgarskap från gängledare. Grönland är ännu i skottgluggen för president Trump, och Iran räknar sina dödade demonstranter i tusental.

Veckopanelen med Inga-Britt Ahlenius, Thomas Mattsson och Elsa Alm under ledning av Staffan Dopping. Också riksdagen kan få tittarsiffror om partiledardebatten förläggs till kvällstid. Bävar SVT nu? Magdalena Andersson verkar inte lita på Kvartal. Moderaterna vill undersöka om nya könstillhörighetslagen fungerar som den borde, och Socialdemokraterna svänger om att dra medborgarskap från gängledare. Grönland är fortfarande i skottgluggen för president Trump, och Iran räknar sina dödade demonstranter i tusental.

Grisen är intimt förknippad med julen, och inte bara som julskinka. Svinet har en lång och vindlande kulturhistoria, från Odysséen till Hollwood. Också som djur är de ovanligt intressanta, enligt många djurforskare. Men vad vet vi egentligen om grisar? Vad har den fått symbolisera genom historien? Varför har de varit så baktalade? Och hur kommer det sig att grisar är bättre än hundar på att spela tv-spel? Historikern Dolly Jørgensen och djurforskaren Per Jensen gästar Bildningspoddens julspecial. Dolly Jørgensen är professor i historia vid Universitetet i Stavanger, specialiserad på miljöhumaniora och bland annat författare till boken "The Medieval Pig" (Boydel & Brewer, 2024). I höstas tilldelades hon det prestigefulla Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning vid Kungl. Vitterhetsakademien. Per Jensen är professor i etologi vid Linköpings universitet. Han är författare till en mängd böcker om djurs beteende, bland annat den aktuella "Hundens inre värld" (Natur & Kultur), och disputerad på en avhandling om just grisars beteende. Samtalsledare: Ruhi Tyson Klippning: Lars in de Betou Producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, finaniserat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond.

Riksbankschefen om styrräntan, omvärldsrisker för svensk ekonomi, och vad det kan få för konsekvenser att Sveriges försvarssatsning finansieras med lån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under hösten har det talats om en kommande vändning för svensk ekonomi. Nu menar riksbankschef Erik Thedéen att den är här.”Vi hade ganska starka kvartalssiffror för BNP-tillväxten, men det stöds av andra indikatorer också under andra halvåret. Man kan säga att konjunkturen har vänt, men vi har fortfarande mycket lediga resurser. Så i någon mening har vi fortfarande lågkonjunktur”, säger Erik Thedéen.Omvärldsrisker för svensk ekonomiI den senaste penningpolitiska rapporten från riksbanken lyfts oförutsägbar amerikansk utrikes- och handelspolitik som en osäkerhetsfaktor för svensk ekonomi. Också tendenser i USA om att vilja ställa penningpolitiken och den amerikanska riksbanken Federal Reserve under större politisk kontroll tas upp som en risk. Kan Donald Trump verkligen ta kontroll över USA:s centralbank? ”Det är en bra fråga. Det är delvis en juridisk fråga, och det är en del rättsfall som nu prövas. Han vill avskeda en av ledamöterna, Lisa Cook, och det är nu uppe för juridisk prövning. Det blir ett test på: Har de ett starkare skydd än andra myndighetschefer likt vi har i Sverige och likt man har i ECB, eller har man inte det?”, säger Erik Thedéen.Erik Thedéen får frågor om hur han skulle göra om det kom liknande politiska påtryckningar mot riksbanken i Sverige.”Jag vet ju vad det står i lagen, och den kommer jag följa till punkt och pricka. Där står det att politiker helt enkelt är förbjudna att ge mig instruktioner, och lika viktigt är att jag och mina kollegor i direktionen är förbjudna att ta emot instruktioner. Så skulle det bli en sån här diskussion, vilket vi inte alls är nära eller ens sett i Sverige, då skulle jag förstås vara väldigt trogen lagen”, säger Erik Thedéen.I sitt sommarprat diskuterade Erik Thedéen ”otänkbara scenarier” med USA som ett potentiellt ekonomiskt hot mot Sverige. Han menar att det med tanke på det geopolitiska läget behövs en försiktighetsprincip, exempelvis vad gäller betalningssystemen. ”Vi har till exempel två kreditkortsutgivare i Sverige som vi använder, Mastercard och Visa. Det är amerikanska bolag. Det fungerar alldeles utmärkt, men det är klokt att tänka att vi också ska ha europeiska system eller svenska system som kan fungera i det fallet att de där inte riktigt fungerar”, säger Erik Thedéen.Risker för det finanspolitiska systemetNästa års statsbudget går med underskott, och många av oppositionens skuggbudgetar följer samma mönster. I juni slöt riksdagspartierna en överenskommelse om att behovet av nya försvarsutgifter, inklusive stödet till Ukraina tillfälligt ska lånefinansieras. Det innebär att en avvikelse från det finanspolitiska ramverkets mål tillåts. Avvikelsen får innebära en ökad skuldsättning på som mest 300 miljarder kronor, och senast 2035 ska det finansiella sparandet åter vara i balans. Enligt överenskommelsen ska partierna under 2030 presentera hur balansen på nytt ska åstadkommas. Det tycker Erik Thedéen är för sent. Dröjer ett besked till dess finns risken att det hinner kommer en ny kris innan dess, säger han. ”Och då blir det nytt skäl att ha tillfälliga upplåningar och sen kan det vara ett sluttande plan. Vi är i väldigt gott utgångsläge idag, men vi ska behålla det utgångsläget och komma tillbaka till den där trovärdiga planen”, säger Erik Thedéen.Om det drar ut på tiden menar Erik Thedéen att det finns en risk att Sverige inte kommer betraktas som lika trovärdiga av finansiella aktörer. ”Återigen, vi är i ett mycket bra utgångsläge. Det är inte någon fara på taket idag, i morgon, kanske inte ens i övermorgon. Men den planen finns inte, och därför har jag liksom Finanspolitiska rådet och även Riksrevisionen varit skeptiska till att man inte är mer tydlig här”, säger Erik Thedéen.Diskussionen vi för är gränslandet mellan finanspolitiken, som är politikernas ansvar och penningpolitiken, som är Riksbankens ansvar. Traditionen bjuder ju att ni inte lägger i varandras områden. Är det rätt att du som riksbankschef resonerar kring hur statsbudgetar ska finansieras på det här sättet?”Ja, det tycker jag att det är, för att det här påverkar möjligheten att bedriva penningpolitik”, säger Erik Thedéen, och exemplifierar med Frankrike där problemen i statsfinanserna gör penningpolitiken verkningslös. ”Det här har en direkt koppling till penningpolitiken på sikt, och därför så tycker jag att det är rimligt att uttala sig om ramverket. Inte om innehållet i finanspolitiken, skatter upp, skatter ner, bidrag eller inte bidrag. Det är helt en politisk fråga”, säger Erik Thedéen.Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Knut Kainz RognerudProducent: Johanna PalmströmTekniker: Fabian Begnert Programmet spelades in fredagen 19 december.

Kort smakprov, för att höra detta avsnitt bli prenumerant för 39 kr i månaden på https://underproduktion.se/stormensutveckling Om det uppstår problem mejla support@underproduktion.seVeckans tema är, hör och häpna, Joakim Lundell-dokumentären.Ola om modern fandom-kultur.Liv om problemet att offerskap är enda vägen till legitimitet i vår kultur.Olas artikel i Aftonbladet om "Blank space" av W David Marx: https://www.aftonbladet.se/kultur/a/OknEgq/blank-space-av-w-david-marx-kommentar-av-ola-soderholm

Liknar BBC:s kritiserade redigering. Nytt bråk och ny flirt mellan KD och S. Han förutsåg slakten i Darfur. Och vad ser Centern i Thand Ringqvist? Programledare: Nathalie Rothschild.

This week Giles and Esther record the pod in front of a live audience at the Cheltenham Literary festival.Giles regales the crowd with tales of his prostate cancer diagnosis, taps up an off-duty doctor for some opinions and wonders what would get Jane Austin cancelled.Esther demonstrates her grasps of veganism, her unwillingness to read out loud and knows what would get her cancelled.Special thanks to ‘The Nook on Five' for hosting us. And as always please do get in touch: noidea@thetimes.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans odpod: Juvelkuppen på Louvren, den slappa Fermi-paradoxen, fusionspepp, 50-talsstjärnor och Burning Chrome-cirkeln. Om du kan, stöd oss på http://patreon.com/odpod

Sofia har druckit lite och det leder till diverse skryt om olika kändisar, bland andra: Veronica Maggio, Thomas Stenström, Filip Dikmen, Annica Andersson, Linnea Wikblad, KAJ samt Jan Guillou. Karolina vill ha en uppföljare på vattenläckan, har Sofia fått en offentlig ursäkt? Också om SAOL, BAO och Bao Bun. OCH glöm inte att kan bli vad du vill!!! Tänk att ni finns

Botvid föddes runt år 1090 som hedning på gården Hammarby i dagens Botkyrka. På en handelsresa till England konverterade han till kristendomen - och kom senare att missionera runt Mälaren. Botvid blev mördades av en tidigare träl, som han själv friköpt, och helgonförklarades.När andra svenska helgon var kungar, biskopar eller adelskvinnor, blev bondsonen Botvid folkets egna helgon. Kungar och stormän skulle dra nytta av den tidiga kyrkan i sin strävan efter makt. Också helgonkulten var viktigt för att stärka kungamakten och lokala stormän.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och dokumentärfilmaren Maja Hagerman om Botvid, som föddes i Södermanland för nästan tusen år sedan. Hon är aktuell med boken Botvid – Den första svensken.Botvid var den första svensken utanför kungamakten och biskopsämbetet som trädde fram som individ i historiska källor. Botvid blev ett viktigt helgon i det katolska Sverige.Botvids historia är Sveriges äldsta bevarade helgonlegend, spridd under 1100- och 1200-talen. Legenden användes för att symbolisera Sveriges kristna enande som kungarike och spreds under ärkebiskopen Stefan (från 1164). Botvid – ett "folkets helgon" snarare än ett kungligt – firades den 28 juli över hela landet.Kristnandet av Sverige var en förutsättning för att landskapen Uppland, Sörmland, Östergötland och Västergötland skulle kunna enas under en kungamakt, enligt europeisk modell. I detta skede spelade helgonkulten en viktig roll.Botvid föddes omkring år 1090 som hedning på gården Hammarby i norra Södermanland, i nuvarande Botkyrka. Hans föräldrar, Sven och Bänkfrida, tillhörde den lokala bondeeliten.Som ung reste Botvid till England, där han döptes av en präst. Väl hemma i Sverige blev han missionär i Södermanland och Västmanland, tillsammans med Sankt Eskil och David av Munktorp. En berömd legend berättar om ett mirakulöst fiskafänge i Bornsjön – Botvids böner fyllde båtarna med fisk när andra fiskare gick lottlösa.Enligt traditionen mördades Botvid omkring år 1120 på ön Rågö av en träl som han själv hade frigjort och undervisat. På platsen där mordet skedde ska en källa ha uppstått – Sankt Botvids källa vid Bornsjön.Efter en första begravning i Salems kyrka lät hans bror Björn bygga en kyrka på gården Hammarby. År 1129 fördes Botvids reliker i procession till Botkyrka kyrka – där ytterligare en källa sägs ha uppstått. Orten fick därmed namnet Botkyrka – ”Botvids kyrka”. Hans grav blev en plats för mirakler och vallfärder. Under 1200-talet tillkom Botvidsofficiet – liturgin och sångerna till hans ära. I kyrkor avbildas han ofta med fisk och yxa.Idag lever hans minne kvar i Botkyrka kyrka, i ortnamn, kommunvapnet och i konst. Under 2000-talet har gregorianska sånger från 1200-talet, tillägnade Botvid, framförts på nytt – bevarade fragment finns i Riksarkivet. Han är ett av få svenska helgon vars medeltida musik vi fortfarande kan höra.Bild: St Botvid i altarskåpet i Salems kyrka från 1400-talet. Tillskrivet Hermann Rohde.Riksantikvarieämbetet. Public Domain.Musik: O beate Botvide framförd av musikhistoriker Karin Lagergren ur en handskrift från 1200-talet.Lyssna också på Sankta Elin av Skövde – vendettan som blev en helgonkult.Rättelse: I podden sägs att Botkyrka kyrka invigdes år 1174 men är år 1176.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Emilias trendspaning - kommer ta plats i allas garderober inom kort! Ebba rödmarkerar HELA november, det finns ett (hyfsat rimligt) skäl, lyssna! London-planen och en filmstjärna vars stil vi vill ha. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bengt Gustafsson är professor i astrofysik i Uppsala och har spanat på rymden sedan han byggde sitt första teleskop vid 11 års ålder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet är en repris från mars 2025. Som ung funderade Bengt Gustafsson på att bli musiker eller arkitekt, men barndomsintresset astronomi tog över. Vid 81 års ålder är han fortfarande verksam som stjärnfysiker - i en tid som inte alls liknar den där han började, med fotoplåtar och med räknemaskiner på små sidendynor.Också vår bild av universum har ändrats genom åren – och många nya sätt att studera rymden har tillkommit.Programledare: Camilla WidebeckProducent: Lars Broström