Podcasts about vilket

I det här avsnittet kan vi verkligen snacka om ett rejält uppvaknande för sjuksköterskan Ylva Hidmark som idag håller i kurser online för alla dem som har kommit en bra bit på sin egen resa. Söker ni på Soulseed44 så finner ni henne även om hon snart tar sitt pick och pack och drar till Thailand. I podden får ni veta hur hon hamnar just där.... Vi som älskar manifestation myser när vi hör henne berätta! Tänk er själva att ha det Galaktiska Förbundet som din arbetsgivare! Det blev ett riktigt smaskigt avsnitt!

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nya attacker i Iran. Hör om senaste läget från Ekots utsände i Mellanöstern Lorin Ibrahim.Vid årets Natotoppmöte handlade mycket om stödet till Ukraina och många pekar på att Ukraina idag befinner sig i en ny styrkeposition. Hör analys efter veckans toppmöte i Ankara.Reportage om Mark Ruttes inställsamma smicker mot Donald Trump. Natos generalsekreterare Rutte har fått kritik för sin ledarstil, men funkar den?Reportage om vilket föredöme årets fotbolls-VM är för barn och unga som följer detta VM.Krönika Ulrika Knutson.Panelen: Malin Siwe, Expressen, Gabriella Kärnekull Wolfe, Dagens ETC, Kajsa Stålhammar, Borås Tidning.Vad betyder en vapenvila i praktiken? Hör från Mellanöstern, USA samt analys av freds- och konfliktforskaren Isak Svensson.Reportage om det nya medborgarskapsprovet. Tusen personer som vill bli svenska medborgare ska skriva provet i Stockholm i augusti. Vilka kunskaper om det svenska samhället är rimliga att kräva av någon som vill bli medborgare?Satir Radioskugga.Den bara överkroppen väcker känslor och på flera orter i Europa, bland annat i Varenna vid Comosjön, kan man få böter om man går runt i bar överkropp eller bikini. Hör etnolog Jonas Engman om den nakna hudens roll i vår vardag och på semestern.Kåseri Augustin Erba.Programledare: Jesper LindauProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Martin Seipel

Alla civilisationer, alla politiska och sociala system går under, förr eller senare. Men Oswald Spenglers beskrivning av Västerlandets fall känns ruggigt bekant, säger Dan Jönsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2018-08-23.Ibland när jag får syn på spåren av ett flygplan på en molnfri himmel, eller snarare när jag får syn på två sådana där vita kondensationsstrimmor som korsar varann som två kritstreck, brukar jag fundera på hur en människa på till exempel medeltiden eller stenåldern skulle ha reagerat på ett sådant himlafenomen. Med fasa och bävan antagligen – om vi nu ett ögonblick bortser från det anakronistiska i själva tanken – och om jag då gjorde ett försök att förklara hur det faktiskt hänger ihop skulle väl denna medeltids- eller stenåldersmänniska ha tyckt att jag borde spärras in på dårhus. Flygande maskiner? Med människor i? Vilket ogudaktigt övermod! Nej, det där järtecknet är förstås ett förebud om världens undergång. Och det lustiga är ju att vi båda två skulle ha i stort sett lika rätt.I själva verket har den västerländska kulturen ända sedan romantiken odlat fantasier om sitt förestående utslocknandeVårt tids järtecken är av ett annat slag än stenålderns. Smältande inlandsisar till exempel. Eller gulhåriga politiker: faktum är att sedan Donald Trump blev president i USA har den internationella marknaden för järtecken exploderat. Inte för att det direkt rådde någon stiltje innan heller. Efter den senaste finanskrisen har tänkare och debattörer producerat den ena historiska klass 3-varningen efter den andra – klimatförändringar, peak oil, växande klassklyftor, vattenbrist, högerpopulism och en ny finansiell skuldkris: snarare förr än senare kommer något av detta, eller allt, att leda till att världen, som vi känner den, går under. Precis som stenåldersmänniskans järtecken är varningssignalerna lika uppenbara som de verkar hopplösa att göra någonting åt.Som den engelske författaren Edward Luce sammanfattar saken i en typisk bok från 2017, ”The Retreat of Western Liberalism”: västerlandet har förlorat sin optimism. Jag vet inte hur många sådana melankoliska tidsdiagnoser jag har läst de senaste fem, tio åren. Hos Edward Luce består järtecknen ungefär som vanligt av skenande ojämlikhet, politisk polarisering, Kinas ekonomiska uppsving och en förlorad tilltro till de demokratiska institutionerna – och tillsammans har de alltså fått västvärlden att tappa tron på framtiden. Troligen med all rätt – för så här är det ju: alla civilisationer, alla politiska och sociala system går under, förr eller senare. Frågan är bara när, frågan är bara hur – och även om mängden undergångsvisioner redan i sig nog är ett tecken på att slutet närmar sig, så tror jag det vanligaste misstaget bland dessa visionärer är att de utropar apokalyps nu. Sådant slår nästan alltid fel. I själva verket har den västerländska kulturen ända sedan romantiken odlat fantasier om sitt förestående utslocknande, och åtminstone sedan hundra år tillbaka finns det dessutom kyligt förutskickat på ett sätt som jag lovar ställer alla dagens domedagsprofeter i skuggan. Det är bara att bege sig till närmsta bibliotek, snällt be personalen gå ner i magasinen och blåsa bort dammet från Oswald Spenglers ”Västerlandets undergång”.”Västerlandets undergång” handlar inte alls om västerlandets undergång; den handlar om vad kultur och civilisation i grunden är för någotNej, Oswald Spengler hör inte precis till samtidens intellektuella husgudar. Och har nog aldrig gjort det; när första bandet av hans bok kom ut 1918 väckte det visserligen sensation i en tid som efter världskriget behärskades av en djup civilisationströtthet. Men också av en rastlös vilja till något nytt och bättre – och vad Spengler hade att komma med var något helt annat, en historiefilosofisk vision med ett tiotusenårsperspektiv som får samtidens futila projekt och konflikter att likna regndropparna i ett mäktigt lågtryck, eller fotnoterna hos Foucault eller… ja, ni förstår. ”Västerlandets undergång” handlar inte alls om västerlandets undergång; den handlar om vad kultur och civilisation i grunden är för något, hur en kultur byggs upp och blomstrar och en civilisation bryts ner. Att vår egen västerländska civilisation är dömd till samma öde som den egyptiska eller antika är för Spengler mer en logisk självklarhet än en kulturkritisk provokation.Att läsa detta verk är fortfarande efter hundra år en svindlande upplevelse. Som Spengler ser det är varje kultur en skapelse av en viss mentalitet, som förhåller sig till omvärlden utifrån denna mentalitets grundläggande drag, orienterade kring en stark symbol. Till exempel skiljer Spengler mellan den antika kulturen, med vad han kallar en apollinsk mentalitet som kretsar kring den mänskliga kroppen som grundsymbol – och vår egen västerländska, eller faustiska där det oändliga rummet blir den ordnande principen. Så här i sammandrag låter det kanske spekulativt och rentav lite kufiskt. Men Spengler fyller sitt schema med en lärdom och en överblick som ger den ena märkliga parallellen, och den ena slående iakttagelsen efter den andra. Hur kom det sig till exempel att Aristarchos heliocentriska världsbild knappt fick någon betydelse alls under antiken, medan Kopernikus blev början till en intellektuell revolution? Svaret är att de tillhörde skilda kulturer, med helt olika tänkesätt och världsuppfattning. Varje kultur, varje mentalitet skapar bokstavligen sin egen värld, sitt sätt att se på naturen och tiden: sin egen konst, matematik och fysik. Det vi uppskattar i en antik skulptur var helt enkelt inte det antiken såg.det är när Spengler följer de parallella mönstren i civilisationens utveckling mot sitt ödesbestämda slut som han blir nästan kusligt profetiskSpengler beskriver hur varje högkultur, med sin speciella mentalitet, följer en organisk livscykel där vissa faser hela tiden återkommer. Förr eller senare uppnår kulturen en mognad när den med Spenglers begrepp övergår i civilisation – där stadens livsmönster slår ut landsbygdens, ekonomin andligheten, och kulturen och politiken blir alltmer komplex och konfliktfylld. Vi befinner oss ungefär sedan franska revolutionen i det stadiet, och det är när Spengler följer de parallella mönstren i civilisationens utveckling mot sitt ödesbestämda slut som han blir nästan kusligt profetisk. Han ser hur hans egen tid, från Napoleonkrigen fram till första världskriget, motsvarar den epok som i den kinesiska historien kallas ”de stridande staterna”, eller inbördeskrigen under den romerska republikens sista tid, och beskriver med kylig självklarhet hur den på samma sätt så småningom kommer att leda fram till en epok av ”caesarism”, när den kapitalistiska demokratin ersätts av en auktoritär maktpolitik. Med samma häpnadsväckande örnblick förutser han hur konsten efter nittonhundratalets snabba modeväxlingar kommer att övergå i ett eklektiskt lånande från äldre stilepoker där gränsen mot konsthantverket blir alltmer flytande. Och hur filosofin glider över i ett skeptiskt metaperspektiv där allt tänkande ses som en historisk konstruktion.Den västerländska civilisationens slutliga borttynande förlägger Spengler till någonstans två-trehundra år fram i tiden. Ingen panik alltså. Vi har fortfarande hela kejsartiden kvar att gå igenom, med allt den innebär av despotism och korruption, imperiebyggande och kitschigt överdåd. Klen tröst, kan man tycka, men i så fall får vi väl helt enkelt börja spana efter förebuden till det som en gång ska komma efter oss, framtidens frökapslar: vår tids kristna urkyrka, vår tids Mykene. Järtecknen vi ser, de är när allt kommer omkring både tecken och verklighet. De förändrar atmosfären, visst. Men de som ritar dem däruppe är på väg någonstans.Dan Jönsson, författare och kritikerLitteraturOswald Spengler: "Västerlandets undergång 1 – Gestalt och verklighet" (1996) och "Västerlandets undergång 2 – Världshistoriska perspektiv" (2013), översättning Martin Tegen, Bokförlaget Atlantis.

Studio Allsvenskan är sponsrade av Snabbare – det okrångliga spelbolaget!Köp en andel till vårt andelsspel på SnabbTipset hos Snabbare.https://www.snabbare.com/snabbtipset-studioallsvenskan18+ | Stödlinjen.se | Spela AnsvarsfulltStudio Allsvenskan sponsras av Cancerfonden. Var med och bidra till vår poddbössa här: https://www.cancerfonden.se/insamlingar/studio-allsvenskans-bossaÅrets bästa sportdeal är här! TV4 Play och Studio Allsvenskan har ett samarbete där du kan se Allsvenskan, Superettan, La Liga och Serie A plus massa mer med ett galet vasst erbjudande – för enbart 349 kronor i månaden i sex månader.Det är lördag och vi har en hel allsvensk omgång framför oss – vilken dröm!Vi börjar med att rätta förra veckans resultattips, där vi har en debutant som kan gå rakryggad.Sedan skiftar vi snabbt fokus mot det viktigaste, omgång 12!Vilken är den hetaste matchen? Vad tror vi om matchbilderna? Vilket lag kan skrälla till sig en poäng?Ni kan konceptet!Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt tre av Leksands IF podden sommarspecial är här, denna vecka träffar vi herrlagets Arvid Eljas. Vi går igenom hans resa, från Björbo till Leksand. En lite utflykt till Malmö där han spela med barndomsidolen Fredrik Händemark. Vilket är egentligen Arvid favoritord på björbomål? Vilka är dem bästa han mött? Jo de och massa annat i detta avsnittet av Leksands IF podden. Trevlig lyssning men framförallt trevlig sommar! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Oro inför framtiden, sorgen över att vara klar med barn och den hemska känslan på kvällen om att SUGA TOTALT på att vara mamma. Samt: Kenza och Ines dör imorn, vill de att Aleks och Daniel ska hitta (en yngre….snyggare…bättre) kärlek igen? Vilket tv-program vill ha med Ines? Och vad, förutom en ny graviditet, hade gått snett om tjejerna bytte liv för en dag?Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med hjälp av författaren Kathy Acker, youtubern Logan Paul och en dödlig sjukdom som liknats vid en blomma, reflekterar Elis Burrau över det som nästan dödar en, och får en att överleva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2018-08-30.Nyheten om youtubern Logan Pauls makabra reality show-promenad genom den japanska ”självmordsskogen” Aokigahara, når mig samtidigt som jag avslutar Chris Kraus biografi över den experimentella författaren Kathy Acker. Hans groteska fnitter vid åsynen av liket. De blanka sidorna i slutet. Jag ligger i en säng i Tokyo. En mindre jordbävning får hela lägenhetskomplexet att skaka.Det blottas en avgrund varje gång en människa förhåller sig till döden. Jag tänker inte närma mig självmordet nu, men kanske sen. Via den lilla döden. Och nej, jag syftar inte på orgasmen nu. Jag tänker på det som dödar kroppen ”litegrann” med överlevnad som motiv. Döden som får dig att överleva.Cancer är ett paraplybegrepp, men vi som befinner oss inuti koncernen får generalisera. Jag läser ut Chris Kraus biografi ”After Kathy Acker” motvilligt. Den är ljuvligt skvallrig. Det är årets första dag, i den aggressivt luftkonditionerade lägenheten vi hyr i Togoshi-Ginza, och jag läser ut den motvilligt eftersom jag inte vill att hon ska dö i cancer. Det etableras redan i början av biografin: hon ska dö i cancer. Och det etablerades i ”det verkliga livet”. Hon dog i cancer 1997 i Tijuana, Mexiko. Det var ingen överraskning. 22 dagar efter De dödas dag. Hon dog omgiven av s.k. vetenskapsvidrig alternativ medicin och skolbarnsanteckningsblock som hon var alldeles för svag för att skriva i. Omgiven av s.k. vänner. Olika skelett. Varierande grader av skörhet. Redaktörer. Älskare. Helare. All död är stringent. Och den alternativa medicinen var väl inte särskilt vetenskapsvidrig när jag tänker efter. Den var lojt vetenskapsvidrig och den injicerade hopp.Jag återkommer ofta till Kathy Acker vars författarskap jag kanske läst lite för respektlöst, med en bristande koncentration och stor rastlöshet (ibland irritation). Hennes böcker har verkligen stört och inspirerat mig. Det visionära användandet av lögnen och biografin har ofta rört mig till tårar. Respekten inför hennes gärning är liksom grundmurad och lika stor som respektlösheten i min läsning. Allt det där som ekar. Det är ekot från en ängel. Men nu ska det inte handla om ett komplext författarskaps storvulna intelligens. Det ska handla litegrann om att vilja döda sin kropp med ”goda intentioner”. Goda elakartade intentioner. Göra sin kropp starkare. Förgöra det sjuka och det friska. Förföra det sjuka och det friska. Metodiskt. Det ska handla om det som återkommer. Det ska absolut inte handla om självmordet, men kanske lite. Döden är bara en barnsjukdom. Så kommer det vara tills våra barnbarnsbarn är döda. Därefter blir det andra bullar. Så kommer det att vara och så kommer det att bli. Jag läser orden ”stiliserad bild av harakirisituation”, det är en bildtext, research. Det är svårt att inte tänka på Harry Martinsson. Med ett visst referensbibliotek i ryggmärgen är det svårt att inte tänka på Harry Martinsson. Cancer är ett paraplybegrepp, men vi som befinner oss inuti koncernen får generalisera. Jag tycker verkligen att jag får skämta om barncancer eftersom jag haft cancer som barn. Det låter kanske märkligt. Min enda stoiska övertygelse. När det verkligen gäller. Jag återkommer ofta till Kathy Acker men också till cancer, rent tematiskt, i min egen litterära praktik och det har jag faktiskt slutat skämmas för. Det är kanske det enda tolkningsföreträdet av ”värde” jag äger med någorlunda gott samvete. Och jag har bestämt mig för att vattna ur det. Nu har jag bestämt mig! Jag bestämde mig nyss. Jag skäms fortfarande för skämten, men jag måste välja en riktning. Jag ska vattna ur sjukdomen som naturligtvis förändrade mitt liv, mest på grund av hur människor i min omgivning agerade (mer än de ”galopperande cystorna” i min lekamen). Jag ska vattna ur sjukdomen som tog livet av Kathy Acker. Hon visste att kroppen behövde krossas för att kunna resa sig. Dödas lite. Det handlade om upprepning.De så kallade vännerna (bredvid min sjuksäng) var verkligen bra vänner. Fina vänner. Goda vänner med snygg benstomme. Som jag illa kvickt sa upp all kontakt med. Sen började jag skildra. Det finns en inbyggd ära i självmordet. Missförstå mig rätt. Jag inbillar mig detta eftersom Thomas Bernhard skriver att äran är pervers. Med ett visst referensbibliotek i ryggmärgen är det svårt att inte tänka på Thomas Bernhards priser i tider som dessa. Kathy Acker var för en nedbrytning av kroppen när det kom till träning. Hon ”lyfte skrot” stundtals besatt. Hennes metod var att systematiskt förstöra kroppen så att den tvingas bygga upp sig själv igen, starkare. Hon visste att kroppen behövde krossas för att kunna resa sig. Dödas lite. Det handlade om upprepning. Tappa bort sig själv som en aktiv handling bland repetitioner. I matematik. Ett hypnotiserat subjekt i dödkött som fortsätter när räkningen gått förlorad. Man kan tycka att hon enligt samma rationella doktrin borde varit för den skenbart kontrollerade nedbrytningen av kroppen, eller förgiftningen, i medicinskt syfte. Jag talar om cellgift. Det var hon inte. Hon ville inte utnyttja samma princip för att överleva. Att göra kroppen starkare, okej, men att överleva… nej, Kathy Acker ville hellre få i uppdrag av självutnämnda helare att hitta ett specifikt barndomstrauma, en orsak till cancern, ”då skulle den försvinna” – vilket den gjorde. Vilket den inte gjorde. Men hon trodde det. Att den gjorde det. Personligen gillade jag cellgift när jag fick det insprutat i kroppen. Indroppat. I ryggmärgen och bröstet. Mest på grund av hela gift-grejen. Illamåendet. Viktraset, min spegelbild. Inte så mycket på grund av det injicerade hoppet. Det var mer av en positiv bieffekt. Men jag gillade verkligen giftet på ett konceptuellt plan. Rent konceptuellt. Smutsigt.Kathy Acker var inte konsekvent och det gillar jag. Jag är inte konsekvent och det gillar jag, ibland. En annan tanke är att Thomas Bernhard hade haft lika lite att säga om Svenska Akademin kris som om Aviciis död. Lika lite kan betyda ganska mycket. Förlåt, det är ryggmärgens referensbibliotek som läcker sin giftiga spekulation.Jag har beskrivit cancer som en blomma i en dikt. Det är jag stolt över. Den stringenta döden slår ut det mesta.I en annan värld hade självmordsskogen varit en skog för självmord och löpning och det hade varit lika sorgligt men lika sant. Youtubern Logan Paul hade kanske sprungit utan att filma. Han hade kanske sprungit mot sin död. Vilken monumental respekt. Jag läser att han ska sluta posta videor på daglig basis. Den japanska poeten Hiromi Itō har skrivit en dikt som heter ”Killing Kanoko”, i engelsk översättning. Kanoko är Hiromi Itōs dotter. Det är research. Jag har beskrivit cancer som en blomma i en dikt. Det är jag stolt över. Den stringenta döden slår ut det mesta. I dagsläget: allt. Blomman som slår ut i alla som finns, när alla är borta. Du kollar på en dokumentär om ”självmordsskogen”. På andra sidan sängen. Det är långt bort. Sängen delas av en spricka. Vi var med om en liten jordbävning igår. Hela lägenhetskomplexet skakade.Jag tänker på en utslagen blomma, helt utslagen. En avslagen blomma, helt avslagen. Som cancerogen lightläsk. När jag varit nära döden har jag bara kunnat skämta. Jag har bara kunnat skämta om mig själv.Elis Monteverde Burrau, författare

Att sitta ner med krögaren Christopher Lööb är ett nöje. Vi får en grundlig genomgång om nyöppnade restauranger och Uffe fick ställa sina 3 tuffa frågor. Malin och Janne testade smårätter. Vilket kanonavsnitt :) Avsnittet presenteras av www.houseofcomedy.se

Varför vill inte fler vara singel? & Lyssnare: ”Är olyckligt kär i upptagen kvinna, bör jag försöka få henne?” & Den perfekta tjejen… Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

(Detta är bara en preview! För att höra hela avsnittet, reklamfritt och allt, måste du stötta oss på patreon! Det gör du på  http://patreon.com/mandag. Gör det nu!) Det är Måndag! Armann, Petrina och Jofi snackar värmebölja, fallskärmshoppare, gravida människor på badplatser, betting, flaggfejs, och en massa annat. Dessutom svarar vi på lyssnarfrågor, bland annat om senaste gången vi varit i bråk.  Världens ballaste ståuppklubb ligger i Malmö och heter Under Jord! Vårsäsongen är avslutad, men du kan och bör ändå besöka underjord.nu för att ha koll på läget! Där kommer du se att nu i sommar kan och bör du gå på SOMRIG STÅUPP PÅ CIRKUS onsdag 8 juli och onsdag 22 juli. På den mycket somriga scenen som är tältet på Grand Cirkus Hotel i Malmö. FRAM TILL TILLBAKATIDEN med ÅRET ÄR 1986, ÅRET ÄR 1994 och ÅRET ÄR 2001 har varit lide balla, men nu är vi tillbaka i nuet för en stund. Vilket nu? Jo, underjord.nu. Den 15 juli ståuppar hela Måndagsgänget, alltså Armann, Jofi och Petrina, på Ölhallen i Karlshamn! Biljett köper du på https://billetto.se/en/e/standup-olhallen-biljetter-1910608 Håll koll på grejer Petrina gör på http://petrina.se Nu finns ståuppföreställningen ÅRET ÄR 2025 med Johannes Finnlaugsson att se gratis på YouTube! Gör det på https://youtu.be/J9-c6RE__aM?si=k5TQtpSq2nn8Pus0 Mel Brooks har fyllt 100 år! Detta firades med ett avsnitt av podden KOMIKERNAS KOMIKER där Jofi gästades av Jonatan Unge för att snacka om just Mel. Det kan du lyssna på t ex här: https://poddtoppen.se/podcast/1729010691/komikernas-komiker Glöm inte att ställa en fråga om precis vad som helst som vi besvarar i podden bara för er patrons. Detta gör du här: https://www.patreon.com/posts/151373721

Vilket parti är bäst på att driva socialdemokratisk politik och hur mycket ansvar för den egna hälsan ska läggas på individen? Det svarar Jan Emanuel på i veckans avsnitt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Pontus försökte använda sitt presentkort i i flera år. Vilket ansvar har företag att leverera vad de säljer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Drömmen om att få köra sportbil gick upp i rök för Pontus Bergfeldt. I flera år försökte han använda sitt presentkort från upplevelseföretaget Happy Day men kunde inte boka en tid. Vad har företag att vinna på att göra det svårt för kunderna?Vi svarar också på lyssnarnas frågor om juridik. Går det att skriva äktenskapsförord i efterhand? Och vad kan man göra om exet vägrar släppa hyreskontraktet? Programledare: Linda AkténProducent: Lisa Nord

Två dagar efter får Felix syn på två av de män som slog ner honom. Nu står han blåslagen framför dem. Vad ska han göra? Konfrontera eller förlåta? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reporter & ljuddesign: Leontine OlsbjörkProducent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.UTSKRIFT AV AVSNITTET:– Och jag kände först en ångest av att gå ut för att jag. Ja, jag har precis varit med om någonting väldigt traumatiskt och jag ser ut som jag gör. Men tänker väl ändå att det här ska jag ska inte skämmas eller jag ska väl inte behöva stanna inne för att jag har varit med om det här.Felix är blåslagen i ansiktet. Två dagar tidigare har han blivit misshandlad på en nattbuss.När han sa ifrån mot några unga män som uttryckte sig rasistiskt.– Jag står där och värmer mig vid en eld och ser då två av de här. Killarna kommer gåendes.jag säger då till min familj att där är de ju.Nu står han mitt emot två av dom unga män som misshandlade honom. Nu, ska han konfrontera killarna – och förlåta dem.***Första gången jag ser Felix är i TV4 Nyhetsmorgon. Jag står i green room och pillar nervöst på en kaffekopp. Om en liten stund ska jag intervjuas i direktsändning.Du kanske har hört min berättelse. För Verkligheten har jag berättat om när jag tog ett DNA-test och hittade över 30 halvsyskon. Och den här morgonen ska jag prata om det i Nyhetsmorgon. Det är december och i sminket pratas det om det stundande luciatåget. Framför mig sitter flera tv-skärmar uppsatta på väggen. I dem ser jag Felix.Han sitter i en soffa inne i studion. Drygt två veckor tidigare har han blivit misshandlad på en nattbuss, efter att ha sagt ifrån mot några unga män som uttryckt sig rasistiskt. Jag har fått pushnotiser om misshandeln tidigare, men nu ser jag Felix berätta om kvällen. Fortfarande med blåmärken under ögonen. Och det är en sak jag fastnar för. För Felix säger att han har förlåtit dem.Intervjun tar slut och innan Felix försvinner vidare genom korridoren och jag in i studionhinner vi hälsa snabbt. Men det är något som jag inte riktigt kan släppa.Några månader senare sitter jag på ett tidigt morgontåg norrut, mot Vännäs i Västerbotten. Jag ska träffa Felix, igen. Felix möter mig upp vid tågstationen– Här har vi Myranparken.Vi går genom den lilla bruksorten några mil utanför Umeå.– Min farfar bodde i det här gula huset där. Då såg parken lite annorlunda ut när vi var små.Felix och hans syskon brukade leka här som barn.– Det var ganska mycket mer växtlighet här, så man kunde klättra i några träd-ish buskar och sådär. Och så har man ett starkt minne av en rutschkana som var lite farlig, men det är lite andra regler idag.Han växer upp i en annan liten ort, Rundvik, men han var ofta i Vännäs som barn. Och som vuxen flyttar han hit.– Pappa var väl inget stort fan av Vännäs. Han sa till mig innan han gick bort till 2020. Han sa att du får fan inte flytta till Vännäs. Men då träffade jag en Vännäs-bo. Så han får vända sig graven om han vill.När Felix är liten separerar hans föräldrar. Hans pappa missbrukar och kontakten är sporadisk.– Han var också en klok man. Var också närvarande när vi väl var där. Mycket starka minnen om att vi hittade på saker. Så man såg upp det handeln då. Fick mycket från honom i just hur jag är som person. Väldigt, väldigt... Jag analyserar mycket, jag tänker, reflekterar. Och det har inte alltid heller varit lätt.Felix mamma är från Brasilien och familjen är den första med invandrarbakgrund i byn.– Man fick höra mycket när man växte upp. Väldigt mycket glåpord. Och i och med att min familj inte jobbade heller och skaffade många barn så var man ganska utsatt på grund av det. Det var många som visste vilka vi var utan att man hade pratat med dem. Och mycket fördomar.De har det tufft ekonomiskt. Felix och hans syskon går ofta klädda i ärvda kläder och det händer att dom går i fel kläder för säsong. De sticker ut.– ´Det var en inre stress hela tiden. Man skämdes för att vi hade så mycket syskon som levde om och inte kunde sköta sig. Enligt en själv då. Idag var ni ju barn så det är svårt att klandra dem. Men det var så man tänkte då i alla fall.På skolgården fortsätter fortsätter glåporden.– Men det var ju mycket på skolan. Man fick ju höra diverse. Allt från svartskalle till turkjävel.Ibland säger han ifrån och andra gånger skrattar han bara med– Men många gånger svalde man det också. Det var som att bita ihop och hantera det. Jag har svårt att använda ordet rasism. Jag vet inte varför. Men det var helt klart rasistiskt och det var helt klart okunskap.Felix känner sig utanför. I ett försök att passa in bleker han sitt mörkbruna hår.– Det slutade inte så bra för att det blev orange. Det var ytterligare en sak som var såsynlig att man gjorde ett försök som inte slutade bra.Hemma får Felix och hans syskon höra att det är viktigt att de sköter sig i skolan och bland vuxna.– Jag var väldigt mån om att följa regler och hjälpa till där det behövdes städa undan och respektera de äldre. Upplevelserna när jag var liten, det har ju absolut format mig idag. Jag har noll tolerans emot mobbning generellMen skolan var också en plats där Felix blev sedd och även om det stundtals var tufft hemma,så kommer han från en kärleksfull familj. Vi spolar fram till en fredagskväll i november förra året, då utanförskapet och hatet gör sig påmint igen. För Felix växer upp. Han är social och utåtriktad. Han brinner för barn och unga, jobbar på fritidsgård och som ungdomstränare. Han börjar plugga till lärare med hoppar av och börjar jobba inom skogsindustrin.– Jag hade precis varit på en AW.På en arkadhall i Umeå står Felix och hans kollegor bland blinkande pinball-maskiner och gamla retrospel.– Så jag hade bokat det och så hade jag fixat pizzor till alla och så där. Så vi hade varit där hela kvällen och umgåtts och haft jättekul.Det är en trevlig kväll. Men så börjar samtalen förändras.– En sak som som kom upp i samtalet där under kvällen var just politik. Där jag blev lite förvånad över folks åsikter och värderingar och så där. Men vi valde sedan att gå vidare då.AW:n fortsätter. Felix är på gott humör när han skiljs från sina kollegor. Han ska ta nattbussenhem till Vännäs och beger sig till busshållplatsen.– Jag hade börjat prata med två med två kvinnor där på busshållplatsen och skrattat och skämtat och haft kul. Men det där låg lite grann i bakhuvudet också, just över den politiska den diskussionen vi hade Det var väl därför jag kanske också initierade i det här samtalet med de här kvinnorna.Kvällens samtal gnager fortfarande i honom när han börjar prata med kvinnorna. De går på bussenoch sätter sig långt fram där fortsätter samtalen.– De sätter sig ganska nära mig så att jag vänder mig och börjar prata med de här två kvinnorna. Och ja, vi pratar om allt möjligt och jag frågar hur länge de har bott här i Vännäs och hur de ser på på klimatet här i kommunen. Vi delar lite åsikter och tankar och sådär då. Och vi sitter och pratar egentligen hela vägen från från Umeå till Vännäs by där de hoppar av.Men när kvinnorna kliver av bussen förändras stämningen snabbt Felix hör några killar längre bak i bussen prata han hör att de säger något som slår an i honom. De säger n-ordet flera gånger– Så jag går bak och sätter mig och sätter mig och sätter mig och sätter mig framför dem och hälsar och säger såhär till grabbar. Så här kan ni inte uttrycka er. Ni måste tänka er för på hur ni pratar och hur ni uttrycker det, för det här är inte okej. Jag blir väl bemött ganska ignorant, de tycker att de får säga vad de vill och de har inte sagt någonting som inte är lämpligt.Några säten längre fram sitter en kvinna och lyssnar. Hon vänder sig om.– Och också säger till den här kvinnan är ju då svart. Så hon har ju slutat höra på allt det här vad de har sagt, så hon vänder sig om också och säger, säger åt dem. En av de här personerna blir då ganska, störig. Han tycker, han försöker liksom provocera mig och så där. Och så efter lite, lite fram och tillbaka så är vi då framme i Vännäs näst sista hållplatsen och då säger de ”ska vi kliva av här”?Varför jag svarar ja, det kan vi göra.Felix reser sig upp och går mot bussens utgång.– Men då upptäcker jag att jag har glömt min väska på mitt säte.Han vänder tillbaka in genom bussen– Var på den här personen skriker “vad fan gör du” och tar stryptag på mig. Och jag ramlar som över honom där han satt och då slår han mig två gånger. Felix blir slagen med knytnävsslag i ansiktet. Han försöker hålla fast killen för att avvärja slagen och skydda sig. – Och jag säger till honom att att är det bra nu? Var på det någon bakifrån börjar slå mig. Och då tar jag tag i honom också och håller fast de två. Och så började en tredje slå mig. Ingen säger någonting. Jag blir slagen, slagen, slagen.Killarna fortsätter slå Felix medan bussen åker vidare mot ändhållplatsen– När bussen stannar så släpper jag sista personen som jag håller i. Killarna försvinner iväg. Felix halvligger över sätena längst bak i bussen. Ingen på bussen hjälper Felix. Och jag sätter mig upp och känner hur det rinner blod från ansiktet. Så till slut så ställer jag mig upp och tittar upp och då ser jag busschauffören stå där och han säger ingenting. Så jag kliver av bussen och bussen kör iväg.Skärrad och blodig står Felix på busshållplatsen mitt i natten. Han plockar upp sin mobil och slår numret till 112. Efter en stund kommer både polis och ambulans, polisen ställer frågor och ambulanspersonalen undersöker Felixs ansikte och hals. Han förs till akuten i Umeå. Samtidigt försöker Felix på tag på sin sambo, men hon svarar inte. – Så jag skickade en bild i en familjegrupp vi har. Och förklarade vad som hade hänt lite snabbt. och att de måste försöka få tag på henne. På bilden är hans högra öga igensvullet. Ansiktet är blodigt och rödflammigt.– Jag grät och jag fick panik. Hur ska jag berätta det här för min sambo? Mina barn ska se mig också.Felix har fått flera frakturer i ansiktet, i kindbenen och näsan. Först framåt morgonen får han tag på sin sambo.– Jag kommer ihåg att jag sa till henne att jag var på en säker plats och ändå mådde bra. Det gör det jobbigt nu också när jag säger det högt att jag inte kommer ihåg hur hon reagera.samtidigt går tankarna på högvarv.– Jag var också så chockad över att det var ett sådant våldskapital. Det är inte första gången jag sitter på den här bussen hem efter en utekväll och har haft samtal med diverse personer och stoppat bråk mellan andra personer. Jag brukar kunna se var saker och ting är på väg. Här hade jag ingen aning. Jag förstod mig inte alls. Jag kunde inte se det framför mig. Jag kände ingenting som att det skulle bli sådant här våld. och så tyckte jag synd om dem för just av den anledning, att det va var verkligen så oväntat så det gjorde ont i mig att unga människor är så arga.Det har gått två dagar sedan misshandeln. Det är skyltsöndag. Byn är full av människor. Det är ponnyridning, marknad och tomtebesök.– Jag kände först en ångest av att gå ut. Jag har precis varit med om något väldigt traumatiskt och jag ser ut som jag gör. Jag tänker att jag inte ska skämmas för att jag har varit med om det här.Trots att han är synligt blåslagen i ansiktet följer Felix med sin familj till byns torg.– Jag står där och värmer mig vid en eld och står och pratar med min mamma och min syster. Då ser jag två av de här killarna komma gående. De ser att jag ser dem och då vänder de ganska fort. Jag säger till min familj att där är de. Mamma säger åt mig att inte följa efter.Men Felix följer efter dem. De skyndar iväg till en parkerad bil.– De hinner sätta sig i bilen men jag går fram och knackar på förarfönstret. Jag sätter mig på huk och hälsar och säger hej känner ni igen mig Killarna nekar. Och Felix blir allt mer irriterad.– Så ni känner inte igen mig? Från bussen i fredags. Då säger de att, nej, vilken buss? Det här är samma attityd ni hade då som nu. Det är inte okej. Okej, ja, men hur ska vi lösa det här nu då? Jag säger något i stil att de ska se på mig och titta vad de har gjort med mig. Då mjuknar de lite och ber dem ursäkt för det de gjorde. Då säger jag till dem att de gärna får be sina kompisar ringa mig också. Jag lämnar mitt nummer och mitt namn. Sen kör de därifrån.Men Felix känner sig inte klar. Han söker på bilens registreringsnummer. han får fram adressen, men hejdar sig.– Jag kände att jag inte kan träffa honom eller dem ensamma. Det kändes inte bra. Istället tar han reda på var hans föräldrar bor.– Jag åker dit och parkerar bilen. Jag tänker nog inte så mycket på vad jag ska säga annat än att presentera mig och berätta vad som har hänt. Jag knackar på dörren och så öppnar en man.Det visar sig att mannen som öppnar är styvfar till en av killarna i bilen– Jag hälsar och säger hej. Jag heter Felix. Jag berättar att jag har blivit misshandlad på bussen denna fredags. Jag frågar om jag får komma in. Han bjuder in mig och vi sätter oss i deras vardagsrum.Det får han. Styvpappan bjuder felix på en kopp kaffe, och de sätter sig ned i vardagsrummetoch pratar.– Och jag säger väl att jag inte vet hur jag ska hantera det här på något annat sätt än vad jag gör just nu. Jag frågar om det var konstigt att jag var där och han tyckte att det inte var det. Vilket jag har varit tacksam för.En stund senare kommer mamman till en av killarna hem.– Hon frågar mig då om hon ska ringa hem grabbarna igen då. Så de kommer dit också.Nu möter Felix två av killarna igen. De sätter sig ned och pratar.– Jag ville visa att så här ser jag ut idag. Jag åkte dit av känslan att. Jag tänker inte gömma mig för det här. Utan personerna måste verkligen få se vad de har gjort och vad... Det finns en person på andra sidan här också. Och att saker får konsekvenser.Killarna ber om ursäkt igen och den här gången svarar han att han förlåter dem– Jag känner väl en sorg över att, att de valde det här, för det är också någonting de gjorde.Men att de inte har haft samma möjligheter kanske eller samma förutsättningar för att kunna reglera sig själv eller hantera sig själv. Eller fått stöd och hjälp i just känslor.– För jag har också varit i den åldern och jag var också ganska arg. Men jag var inte arg på... Men jag var mer arg på var jag kommer ifrån. Jag kommer själv från förhållanden som... Som har varit långt ifrån optimala. Jag kommer från ett kärleksfullt hem, absolut.Men jag kommer ifrån mycket och stora utmaningar.Felixs val att förlåta killarna tas emot med blandande känslor och en vän till honom är orolig att han inte kommer medverka i polisutredningen.– Och han har också sagt till mig rakt upp och ner. Att... Varför ska du vara så här för? Varför ska du... Varför ska du ens förlåta dem? Du är inte bättre än oss andra. Han har sagt. Och det är jag inte. Inte alls. Men sen kanske man också måste tillåta sig själv att få vara. Arg då eller ledsen eller sårad eller utsatt.Och såhär ett halvår senare märker han att misshandeln, precis som uppväxten, har satt sina spår– Och jag har ju fått frågan tidigare om jag kommer fortsätta ingripa och säga ifrån. Och jag har väldigt tryggt sagt ja, det här kommer inte förändra mig. Och ja, det har det gjort. Jag är mer osäker nu än tidigare. Att ha allt det där i ryggsäcken och så får man växa upp i en mindre ort med mycket fördomar och rasism. Det skapar ett annat förhållningssätt till livet än vad många här i Sverige kanske förstår.– Jag är supertacksam för det Sverige jag har växt upp i. Hela skyddsnätet som vi har haft är därför jag sitter här idag. Jag hade kunnat vara på en helt annan plats om jag inte hade haft det. Det måste vi värna om, att vi tar hand om våra medmänniskor som inte har allt på det torra.Efter misshandeln samlas människor i Vännäs i en manifestation mot våld och rasism. När de tågar genom byn hörs ropen: “Alla hjärtan har samma färg.”– All den kärlek och värme jag fick från hela Sverige, från olika människor. Det var personer som skrev brev till mig och personer som hörde av sig på alla möjliga olika medier. Och det visar ju på att det finns en kraft och att det finns människor där ute som på riktigt bryr sig. Och det är lätt man glömmer det, tänker jag. Det är lätt att man glömmer bort att det här berör så många. Det har jag inte tänkt på länge nu så det kanske jag ska försöka tänka på oftare. Just att den värmen och kärlek jag fick efter allt det här. Jag ska med mig det och att det kanske också kan få andra att agera i framtiden också. Om de ser eller hör eller upplever någonting.

UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-0")); Hej kära läsareNu så är då vårsäsongen till ända och sommaren är här. Är du nöjd med vad du fått till än så länge i år? Hur mycket gillade du din upplevelse medan du gjorde det? Om du känner att det kunde varit bättre så kan det nu vara en bra idé att fundera på hur du kan få till något ännu bättre efter sommaren och fram nyår. Något som jag hoppas att veckans coachbrev kan hjälpa dig med. En lite annorlunda idé om hur du kan tänka negativt för att få fram något riktigt positivt. Väl värd sina fem minuter av läsning… Dessutom kan du se en gratis video som ger en bra känsla för hur du kan må bättre i vardagen. Du hittar den HÄR. Fortsätt läsa… Ditt liv är ett Mästerverk, Anders Haglund Alla Veckobrev Nothing found. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-1"));Veckans citat ”Alla är avundsjuka på vad du har,men ingen är avundsjuk på hur du fick det.”- Jimmy Carr UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-2"));Positivt KatastroftänkandeUNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-3"));Det händer ganska ofta att jag får höra att en klient eller företag vill ha hjälp med att ”tänka utanför lådan”. Vad de menar är så klart att de vill ha nya lösningar när det känns som att de sitter fast på något vis. Mitt svar på det är att det inte är vad jag gör. Vilket brukar mötas av lite lätt höjda ögonbryn, men bytas mot ett leende när jag följer upp det med: Det jag gör är att visa att det inte finns någon låda… För begränsningen är ju satt av samma tänkande som nu ska försöka lösa den. Så det vi snarare behöver är att titta i en ny riktning. Ett bra sätt att få till det som du kan testa är reverserat tänkande (kallas även för inversion). Vad det innebär är att du, istället för att fundera på nya lösningar, grunnar på hur du kan få det att misslyckas – spektakulärt. För att ta ett praktiskt exempel så säg att du vill höja din energi och hälsonivå. Börja då istället med att fundera på hur du kan köra dig själv i botten riktigt rejält. Du vet håglös, trött, sjuk och en känsla av att livet är meningslöst. Vad skulle du göra för att fixa det så snabbt och effektivt som möjligt? Fundera lite på det och du upptäcker att svaren kommer ganska enkelt. För vårt nervsystem är utvecklat för att undvika allt som kan skada oss och vi har därmed lättare att upptäcka faror. Svaren för mig är saker som: Drick mängder med alkohol Ta droger och mediciner så snart det skaver någonstans Sov väldigt lite och på oregelbundna tider Titta mycket på en skärm istället för att umgås med andra människor (gärna det första du gör på morgonen och det sista du gör på kvällen) Sitt still så mycket du kan och träna absolut aldrig Ät ultraprocessad mat och undvik frukt & grönt som pesten Älta dina problem och tänk mycket på dig själv Jobba inte med något meningsfullt som du känner att du gör nytta med … Du kan säkert komma på en hel del annat också, men när du väl har din lista med vad du skulle göra för att snabbt köra din kropp och ditt sinne ner i botten, så framträder lösningen ganska klart eller hur? Undvik alkohol och droger, se till att prioritera bra och regelbunden sömn, motionera och träna dagligen, ät frukt & grönt och ”ren” mat som innehåller ett minimum av färgämnen och tillsatser, fundera på hur du kan vara till nytta för andra, gör något varje dag som faktiskt är värt att anstränga sig för att lösa. Har du egen firma kan du på samma sätt fundera på hur du snabbast möjligt får dig själv att gå i konkurs. Kanske se till att ingen vet att du finns eller vilket värde du bidrar med, avskeda alla säljare, var otrevlig mot de kunder som ändå dyker upp, minska på alla resurser som kan göra din produkt eller service bättre och gör det sedan svårt att leverera den till kund utan misstag och förseningar … Är du anställd kan du fundera på hur du ser till att bli avskedad. Är du i ett förhållande brainstorma hur du snabbast får den andra personen att vilja göra slut. Oavsett vad du vill förbättra, så pröva gärna nästa gång reverserat tänkande. För jag tror du blir glatt överraskad av hur värdefullt positivt katastroftänkande kan vara när du vänder på det och tänker utan någon låda. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-4"));Veckans BoktipsUNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-5")); Köp BokenLose Your Mindav Josh Pais Blev fascinerad av författarens bakgrund där pappans kontakt med Einstein blandas med mammans artisteri och hollywood. Tycker ju ofta att det är just i en persons skärningspunkt som man hittar magi. Det här är inget undantag. Riktigt bra skriven och lätt att läsa är den här boken både underhållande och tankeväckande. Du kommer vara glad att du tog dig tid att läsa den. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-6"));Lyssna på CoachbrevetSpotify Apple Podcast UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-7"));DelaDela gärna med dig av nyhetsbrevet via Facebook, Twitter eller e-post genom att klicka på ikonerna.Copyright©Innehållet i detta veckobrev får kopieras och distribueras för icke kommersiella skäl, så länge som författarens namn och kontaktinformation medföljer. Copyrighten upprätthålles av din personliga ärlighet och integritet. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-8")); Prenumerera Varje vecka skickar jag ut ett gratis coachbrev. I det delar jag med mig av tankar och idéer som jag tror kan hjälpa dig att få ut ännu mer av livet. Skulle du vilja ha det direkt till din inkorg så kan du anmäla dig här. E-post Förnamn Efternamn UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-9"));

Vilket är egentligen bästa vädret för att dricka på midsommar?   Vi pratar om våra olika midsomrar i det aktiva, och Roger kommer inte ihåg så många men en fest stod ut, Beds are burning var på topplistan och Roger fann gud ute på ett fält. Vi pratar om förväntan på fest och att den nästan är bättre än själva festen. Om midsommar som en liten mini-festival och att begränsningarna monteras ner.  Vi minns tillbaka guldgrävandet i USA 1994 och festerna då. Vi diskuterar midsomrar i modern tid och att de tidigare sakerna som har känts som hinder nu idag känns som gåvor i nykterheten.  Vi nämner även strategier att tänka på inför midsommarfirande, tex att ha en enkel exit-plan, ha kontakt med människor i programmet etc och om att våga testa nykterheten och programmet.  Och, vad dricker man egentligen om man inte dricker alkohol? Svaret får ni i veckans avsnitt!  Glad midsommar alla kära lyssnare!  Kram, Johan och Roger

Midsommar står för dörren. Vilket samtidigt betyder att årets upplaga av TV-veckan öppnar sina portar för allmänheten. Och premiären av denna anrika samling av analyser inleds med den klassiska såpan SKILDA VÄRLDAR (1996-2002) som tillverkades i hela 500 avsnitt. 96-06 podcast har i sin djupdykning valt att fokusera på den första säsongens andra avsnitt där Daniel Toivonen och Sandra Bovallius eskapader kring Villa Björkudden fortsätter att fascinera tittaren i mångt och mycket. Så också Coma Cop och Mike Foxtrot. Välkomna med på allehanda plattformar att åter uppleva alla tvära kast i denna odödliga såpopera. Blå valvets dörrar står på vid gavel, och du är bjuden!

Kan man verkligen ta Gotlandsbåten och kryssa mellan Oslo och Köpenhamn? Jajamän, Fartygspodden har testat! I det här avsnittet kliver vi ombord på Nordic Pearl, ett fartyg med en fascinerande historia. Från hemmahamn i Slite på Gotland, via Asien och DFDS, till att idag åter vara i gotländsk ägo genom Go Nordic Cruise Line. Vi går igenom maten, hytterna, underhållningen och aktiviteterna för barn. Dessutom ger vi oss på den stora frågan som alla kryssningsentusiaster vill ha svar på: Vilket fartyg är bäst mellan Oslo och Köpenhamn, Nordic Pearl eller Nordic Crown? Välkomna ombord! /Patrik och Christopher 

Så tänker investerare när de kliver in i B2B SaaS-bolag – med Erik Syrén från Monterro Hur resonerar en investerare när de utvärderar ett B2B SaaS-bolag? Och vad händer egentligen efter att investeraren har gått in som ägare? I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Anders Hermansson med Erik Syrén, tidigare entreprenör och vd på Lime Technologies och idag verksam på Monterro, där han bland annat sitter i investeringskommittén och är ordförande i flera portföljbolag. Samtalet handlar om vad som kännetecknar starka mjukvarubolag, varför nöjda kunder och låg churn är så centralt, hur ägarresan ser ut efter en investering och varför pengar sällan är den viktigaste produkten en investerare erbjuder. De pratar också om AI:s påverkan på SaaS-branschen, skillnaden mellan lättkopierade funktioner och verklig defensibility, samt varför affärskritisk mjukvara med hög stickiness fortfarande kan vara mycket starka bolag även i en AI-driven värld. Läs transkribering Anders Hermansson (00:06) Hej och hjärtligt välkomna till Sälj och marknadsbådde från Business Reflex. Jag heter Anders Hermansson. Tack för att lyssnar. Idag tar vi vi pratar om hur investerare resonerar när de tittar på bolag att investera i. Och vi pratar även om hur investerare agerar när de väl är inne i bolaget. Svaren på de här frågorna är såklart väldigt olika beroende på vilken typ av investerare man är. Och idag ska jag intervjua en av Sveriges tyngsta entreprenör inom B2B-planbara. Han sitter i en lång rad styrelser och arbetar idag på Montero där han sitter i deras investment board. Montero, för er som inte vet, är ett bolag som investerar i Scalapse, alltså ett bolag som har tagit sig en bit på sin resa men vill komma vidare därifrån. Personen i fråga heter Erik Syrén och han kommer inledningsvis att berätta om sin väldigt intressanta resa från studentrummet till framgångsrikt entreprenör och till investerare. Så häng med nu på en mycket intressant intervju om ur ägarperspektivet. Anders Hermansson (01:16) Erik Syrén, hjärtligt välkommen till Sälj marknadsbotten! Erik (01:20) Tackandes. Anders Hermansson (01:22) Grunt att ha det här jätteroligt med en sådan erfaren tungviktare inom SAS-branschen i podden. Erik (01:29) Vi får se om det blir något innehåll som är värt att lyssna på. Det håller vi tummarna för. Anders Hermansson (01:32) Ja, du är ödmjuk också. Han är Ödmuk också. Det är fantastiskt. Ja, vad roligt. Vi ska ju prata om, titta på det här lite grann ur investerarperspektivet idag och prata om kanske två aspekter. Dels hur det är bolag som du representerar när Montero, hur ni gör när ni tittar efter bolag som ni kan tänka er att in i och sedan även prata lite grann om hur ni agerar när ni väl har gått in i ett bolag. Erik (01:36) Och glimtar i ögat. Anders Hermansson (02:00) Men du har ju en rik och intressant historia inom det här gebitet. Kan inte du berätta lite grann om din resa och så fram till nu? Erik (02:10) Absolut. Så jag i slutet av 90-talet så pluggade jag i Lund och jag satt på ekonomihögskolan i Lund och så tittade ut genom fönstret och utanför dörrarna så hade vi Framtidsfabriken, hade Bord.com, vi hade Ericsson Mobile, vi hade Axis, vi hade Klick och så vidare. Så väldigt fina tech- och mjukvaruföretag och för mig som student Där och då kändes som att jag satt i huvudstaden i dotcom. Allt bara bubblar. fanns alla möjligheter. Medan jag kände själv att jag inte kollade egentligen på vad var på it och it bolag och jag kunde inte se skillnad på ett it konsultbolag eller mjukvaruföretag eller e-commerce bolag utan för mig var det bara en blandning av av det jag lärt mig efteråt är att det ingen annan som kunde det heller på slut 90 talet. De blandade ihop de här typen av bolag men men. Anders Hermansson (03:05) Nej. Erik (03:08) Då blev jag väldigt inspirerad och kände att det där vill jag hålla på med. Jag vill lära mig mer om tech och det kändes som att det hände någonting. En revolution som jag vill vara med på. Så när jag var klar med studierna så letade jag jobb på något litet mindre mjukföretag som jag kunde vara med och driva. Träffade på ett bolag som hette Lundalogik på den tiden. som utvecklar och säljer CRM-system hade de börjat fokusera mer och mer mot. Det var fem, sex stycken i Lund som drev det här företaget. Och tänkte väldigt mycket när de drev bolaget som ett litet mer traditionellt mjukvaruvare. Som ett traditionellt bolag med lönsam tillväxt. När vi har pengar så kan vi växa. Det passade väldigt bra med min småländska bakgrund. Den där typen av bolag känner igen. Anders Hermansson (04:04) Just bootstrapping. Erik (04:05) Ja, numera bootstrappingen. Så jag hoppade på det jobbet, började driva det där bolaget, blev delägare och drev detta med mina kompisar, kollegor, vänner. Och vi drev bolaget fram till 2008, då mina kollegor ville göra något annat i livet. De är lite äldre, så de kände att det kanske är värt att… att titta på en mer strukturerad process och kanske sälja bolaget. Så vi sålde 100 % av bolaget till Bisnode och ingick i ett konglomerat med över 4 000 anställda, en data provider, numera är det ju Danner Bradstreet. De köpte mjukvaruföretag för de kände att priset på data går ner. Det är inte värd så mycket att sälja personlig information, elektritinformation eller företagsinformation. Anders Hermansson (04:47) Ahoj! Erik (05:03) som de hade haft monopol på och varit väldigt starka på att kunna diktera priserna hela tiden. Men nu kände de att det blev mer och mer än… Ja, priserna gick ner och det blev mer än standardvara med uppgift. Så då ville de tänka om att om vi kan ta hand och hålla det i mjukvara inkluderat, då kan vi också skapa större värde för kunderna och därmed kan vi ta högre pris. Så det var tanken att man köpte lite mjukvaruföretag. Anders Hermansson (05:18) Mm. Erik (05:31) Men att vara ett snabbväxande mjukvaruförtag och komma in i ett konglomerat med massa olika bolag, olika varumärken, olika kulturer var helt fel för oss. Där och då ett entreprenörs drivet snabbväxande mjukvaruförtag. Så efter ett par tre år i den strukturen så landade jag tillsammans med management i Bisner och att det är bättre att gå skilda vägar. Så vi gick ut i en strukturerad process. Anders Hermansson (05:41) Mm. Erik (05:57) träffade vi kanske 30 olika private equity bolag, investerare i mjukvaruföretag. Där och då var min känsla när jag sprang runt mellan de här bolagen att jag fick utbilda dem, mer eller mindre, hur det är att riva ett mjukvaruföretag. Och framför allt hur det är att konkurrera med Salesforce och Microsoft som var de stora giganterna på serien marknaden. Och hur man kan, trots att de är stora, globala, så kan man hitta Anders Hermansson (06:15) Mm. Erik (06:26) vatikaler, nischer lokalt där man kan bli marknadsledare och man kan marknaden så pass stor som man kan bli ett stort bolag ändå. Och man kan hitta nya sätt att positionera och differentiera sig. Alla såg bara risker med att konkurrera med de här stora aktörerna. Efter några månader in i den här processen så träffade jag en helt ny spelare på marknaden som heter Montero. Tre stycken. Anders Hermansson (06:35) Mm. Erik (06:54) killar, två stycken med liknande bakgrund som mig som operatörer som har drivit mjukvaruföretag själva och en kille som kommer från Cobrids Finance och Bankvärlden. Och redan i första mötet så hittar vi väldigt väldigt väl. Istället för att prata risken med att konkurrera med Salesforce Microsoft så pratar vi möjligheten att konkurrera och hur vi kunde ta en helt unik position på en lokal marknad. Anders Hermansson (07:03) Mm. Erik (07:23) Så känslan hos mig var ju att vi byggde upp. Vi började diskutera strategier och affärsplanen i första mötet. Och efter mötet så landade vi i att vi gör management buyout tillsammans med Montero. Vi landade där att vi köper bolaget tillsammans. Som hette då Lime Technologies. Efter ett halvår in i den processen så satt jag och Peter, min ordförande, och satt och diskuterade. Anders Hermansson (07:36) Mmm, okej. Erik (07:52) Både högt och lågt. Efter ett och tre landar vi in i hur ett framtida ägande av Lime, hur skulle det kunna se ut? Vad hade varit en bra ägare efter Montero? Och där och då kände jag att jag hade ägt bolaget med mina kollegor, mina partners. Jag hade ingått i ett konglomerat med 4 000 anställda och jag var PE-ägt där och då. För mig fanns det en sak kvar att jag hade velat pröva och det var att notera bolaget. Så då sa vi att låt oss driva ett projekt och en tanke mot att en dag ska vi kunna först notera Lime. Hur skulle bolaget se ut då? Då kan man ju tänka att det är mycket med IFRS och rapportering och policies och sådana saker. Det vi pratade om var mycket mer hur bolaget vilken karaktär på bolaget ska ha vilka marknader ska vi vara på hur mycket recurring revenue hur mycket mycket revenue ska vara utomlands vilka marknader ska vi vara på i så fall hur ska management se ut vilken funktionalitet måste vi ha i produkten vad kan vi göra organiskt vad kan vi göra inorganiskt och sen la vi på rapportering och policies på det och vi jobbade med det ifrån 2014 Anders Hermansson (09:15) Öster. Erik (09:20) fram till 2018 i december. Anders Hermansson (09:23) Vad var drivkraften att notera bolaget? Erik (09:29) Dels så det ju så att om du har en ägare som är private equity så ingår det i spelet att de köper, de utvecklar och de säljer. för en private equity aktör så är det ju att deras syfte är ju att skapa returns till sina investerare. Och gör man driver man ett bolag med en ägarstruktur med majoritetsägare som är PE så kommer du vara till salu. Någon gång när det är en bra avkastning för investerarna. Så syftet var egentligen att skapa att vi behöver göra en ägarförändring och montera och ville sälja. är stora syftet och det stora syfte för min sida var ju att då kan jag gå upp som huvudägare i bolaget. Jag kan fortsätta jag på att sälja någonting. Jag kan fortsätta vara ägare i bolaget i en noterad miljö. Anders Hermansson (10:14) Ja, och tack. Erik (10:27) Och våra anställda kan vara ägare så vi kan äga bolaget tillsammans. Och sen tyckte jag också att fin tanke att då kan vi bygga en Evergreen som kan verka länge länge länge. För det är väldigt stor och viktig del i mitt liv, Lime. Och det vi har byggt tillsammans är det företaget. Så vi gjorde noteringen 2018. Anders Hermansson (10:32) Mm. Mm. Jag fattar. Erik (10:54) Den 6 december och om man vill titta tillbaka på den tiden så var det lite turbulent på aktiemarknaden även då. Under andra halvåret var det lite räntorop marknaden och den dagen vi noterade var den sämsta dagen på Stockholmsbösen det året. Så då fick man ju lite vänta vad vi gjort. Hela Asien föll när vi gick upp och ringde klockan. Sen så blev det väldigt väldigt bra. Hela noteringen och Anders Hermansson (11:10) ⁓ okej. Nej. Erik (11:24) 2019 och sen kom 2020 pandemin. Det har hänt mycket under de här åren men noteringen blev väldigt bra. Det ingick också i planen att när jag var klar med det operativa på Lime så skulle jag joinna Montero. Det hade vi i P1 och jag pratat om länge. Jag hade varit med som rådgivare, investerare och har varit med som bolgplank till många av våra Montero-investeringar vi gjort genom åren. Anders Hermansson (11:30) Alla kan. Erik (11:54) Så jag tyckte det var väldigt spännande att det skulle kunna vara en möjlighet för mig på nästa steg. Sen så kom ju pandemin. Min långväga kollega Nils Olsson som var försäljningschef väldigt länge på Lime, också vice vd och CEO på Lime. Han börjar bli mogen för att ta över. Så när vi såg ljuset tundan efter pandemin 2021 så lämnade jag över staffettpinnen till Nils. och hoppade på Montero fem och ett halvt år sedan ungefär. På Montero så är min roll att jag är ordförande i sex av våra bolag. Jag kan komma in på det vad det betyder men vi är väldigt mycket hands on. Vi jobbar väldigt nära våra management team och våra ledningsgrupper. Så det är min huvudsakliga uppgift. Sen sitter jag på investeringskommittén. Där vi går igenom alla kris och alla investeringar vi gör och vilka bolag vi investerar i. Och sen sitter jag vår styrelse. Så det är min roll på mot här. Anders Hermansson (13:02) Vad saknar du mest från vd-rollen? Erik (13:09) Mm? Dels saknar jag fokuset att vara delaktig i någonting där man känner att man kan bli mätbar varje dag. Det vill säga att blir lite svart, alltså ett och nolla, blir lite svart och vitt. Det vill säga att när man gör affärer går bra, man rekryterar lite folk, man känner att man har releasat några funktioner som varit bra och uppskattade av våra kunder. Anders Hermansson (13:23) Mm. Erik (13:39) Man har skapat ett kundvärde och nöjda användare ute hos på marknaden. Då får man rätt god feeling och en sån här feedback som man bara känner. Det här funkar. Det är bäst. Den är väldigt direkt och å andra sidan så är den ju också lika tung när man tappar en medarbetare som slutar hos dig eller du tappar en affär. Då är vi inte världens bästa CRM-system längre. Vi är inte världens bästa arbetsgivare längre och då mår du lite dåligt. Det blir lite en kris. Anders Hermansson (13:49) Den är direkt. Erik (14:09) Så då kommer du dina dippa också. Men just den där att vara företagsledare, levande med ditt bolag och entreprenör hela tiden. Du blir lite manu-depressiv brukar jag säga. Det går lite upp och ner. Alla duktiga entreprenörer har varit psykolog på något sätt. Eller någon gång. Ibland ligger man under skrivbordet och gråter lite grann och tänker nu gick det åt helsike. Och det kan jag sakna. Anders Hermansson (14:11) Tack Just det. Mm, exakt. Jag med. Exakt. Erik (14:38) Jag saknar de här kickarna när det går jäkligt bra och när man känner att man levererar högt kundvärde och medarbetarna utvecklas eller när man gör en stor affär. Samtidigt kan jag sakna de här dipparna när man bara känner att det gick åt helsike. Det har jag på Montero också för vi driver i vår låda vårt företag. Men vi är så många fler. Anders Hermansson (14:48) Pista. Så man får ta tag i det igen. Mm. Erik (15:05) som delar på den där manor depressiva. har 30, 33, 34 bolag idag som vi är majoritetsägare i. Vi gör mycket add-on förvärv, alltså tilläggsförvärv till våra bolag. Jag har sex, jag är ordförande i. Jag har väl en tre till som jag sitter i styrelsen i. När man ringer runt och tar mina fredagsamtal med alla bolagen. Det är alltid något som går bra, något som går dåligt. Man kan glädjas. Så det jämnar ute lite mer. Så jag får inte likt. Anders Hermansson (15:35) Just det. Men det kanske är lite mer som att på styrelsenivå är det mer som ett sju-punktsmedel än att vara en direkt siffra på varje. Erik (15:45) Ja, men så är det. Så det finns lite för- nackdelar med de här två uppläggen, men jag har kul på jobbet. Det är det viktiga. Anders Hermansson (15:47) Lite smodare kurva på något sätt. Ja, det är väldigt viktigt. väldigt viktigt. Ja, men grymt. Vi kanske skulle komma in lite grann på det här med då kopplat till Investeringskommittén och det här. Hur tittar ni på saker? Och jag måste säga, alltså det är ju nästan fånigt, men det finns väl… Vi har ju faktiskt lyckats prata nu i några minuter utan att nämna AI, men nu kommer det liksom. Det här med att titta på bolag och deras förmåga att skapa värde och sådana saker. Hur gör Montero och du och ni när ni tittar på bolag och också ur perspektivet om det har påverkat ert perspektiv över huvud taget med AI? Erik (16:34) Det enkla svaret är absolut. Vi lever med det här och känner både lugnet och stressen varje dag. Vi insåg väldigt snabbt att det här är en extremt stor möjlighet för våra portföljbolag. Många av de här sakerna vi sitter och kämpar med, att man sitter med en tech… Anders Hermansson (16:37) Ja, eller hur? Erik (17:00) skuld i man sett i produkten eller man behöver migrera en kundbas och behöver lägga in en produkt i harves mode eller man behöver utveckla ny funktionalitet. Länge har ju utvecklingsordning inom bit by software varit en flaskhals. Vi har ju haft långa roadmaps där det har varit diskussioner hur vi ska prioritera roadmapen. Där vi har kommit till ett läge där vi kan åstadkomma väldigt mycket. Mycket mer effektivt och öka produktiviteten i våra utvecklingsavdelningar. Och då gäller det att fånga de här möjligheterna. Fånga den här förändringen. nu kommer vi tillbaka igen till 90-talet här. Det är nästan som jag känner att jag kommer tillbaka till. Då kom eran i slut 90-talet med internet. och alla möjligheter som uppstår med mjukvara, internet och att alla fick en PC på skrivbordet. Och samma känsla har jag här och nu att vi är i en sån stor omställning och jag befinner mig mitt i den omställningen tillsammans med mina bolag. Och stressen är ju att alla bolag Anders Hermansson (18:11) Mm. Hmm. Erik (18:28) måste känna vilka möjligheter som finns här ute och ta vara på den. Samtidigt kan jag inte säga till dem vad best practice är. För vad har hänt sedan november, december med Claude och Claude Cowork till exempel. Alltså det har ju hänt extremt mycket och när det är optimalt Anders Hermansson (18:38) Nej, nej, exter. Erik (18:53) Hur ska jag bygga mitt utvecklingsteam? Hur ska jag jobba inom product management? Hur ska jag jobba med QA inom inom inom inom R &D? Hur ska jag jobba med releaserna och övriga avdelningar? Marketing, sälj, customer support, etc. etc. Så det här förändrar ju hela sättet hur vi driver våra bolag och det skapar sådana möjligheter. Och så var det ju alla de här transformeringarna jag varit inne i. Anders Hermansson (19:08) Exakt. Mm. Erik (19:22) mobil, internet och så vidare så har det alltid uppstått nya möjligheter för nya aktörer. Så det kommer ju att dyka upp nya spelare på marknaden som kan wipe code, kan göra någonting väldigt väldigt snabbt. Det är en enorm möjlighet för nya entreprenörer, för våra barn och ungdomar att driva bolag. De kan ju ta fram en produkt såhär snabbt, alltså mjukvaran i produkten. Anders Hermansson (19:30) Mm. Jag har faktiskt, jag har senaste tre veckorna så har byggt en SaaS-plattform själv. Den tog 30 år att bygga, konstaterar jag. För det är 30 år, 29 år och 11 månaders erfarenheter som på en månad nu är en SaaS-plattform för hela go-to-market-processen inom B2B. Erik (20:06) Du ser där vilka möjligheter nu och jag menar det är också intressant. är ju att precis där du sa 29 30 års erfarenhet domain expertis alla de saker för ofta får man höra här. Vi kodade över konkurrenten då som kommer upp som nytt. Ja men då kanske de kan konkurrera ut Lime eller Pythagoras eller Planema eller Pir. Jo men det man inte får glömma bort är ju att många av här bolagen har levt i 20 år 30 år. Anders Hermansson (20:18) Mm. Erik (20:36) Det är inte bara kod de har genererat. kanske är 20 procent av personalkosten är kod. Det andra handlar ju väldigt mycket om integration, nätverk, att vara compliant, supporten, implementation, domänexpertis. Allt det där är 80-90 procent av övriga erbjudandet som gör att du differentierar dig. Och då gäller det ju att dra nytta av möjligheten att kan göra med kod, att generera bra Anders Hermansson (20:38) Det ses. Erik (21:05) mjukvara och kombinerar det med övriga produkter dutehandhållen. Så i alla de här förändringarna kommer det uppstå nya nya aktörer. Det kommer vara existerande som inte hoppar på tåget som inte förstår förändringen som inte orkar med att göra förändringen som kommer bli utkonkurrerade och det kommer vara en rad befintliga som fattar möjligheten och kommer bli mycket mycket större i morgon. Tack vare AI och de möjligheterna som dyker upp. Och min stress och möjlighet är ju att hjälpa de här bolagen att göra transformationen. Att bli mjukvaruföretag som drar nytta av AI som verktyg och i sina produkter. Det svåra i det här är ju att veta exakt hur ska en utvecklingsavdelning se ut? Hur är den optimal? Vi har inga best practice. Det enda vi gett är att vi måste anamma förändringen. Vi måste vara på de här sakerna. Vi måste utveckla de första funktionerna. Jag kanske inte vet hur ett gränsligt AI-gränssnitt ska se ut optimalt i mjukvaran. Det kanske är så att det ska vara en chat där man chatta och en agent gör saker och ting i mjukvaran. Eller så kan det vara en kombination av det gamla gränssnittet eller något helt nytt. Det enda jag vet är att vi måste vara på det här och om vi gör det så lär vi oss väldigt mycket av våra portföljbolag. Vi träffar ju extremt mycket bit och software bolag. Samtidigt så kan vi ta med oss den erfarenheten in i nya bolag hela tiden. Så det finns väldigt få aktörer som i och att vi fokuserar på bit och software så bygger vi upp mycket erfarenhet kunskap och vi bygger upp en best practice över tid. Om vi bara är på den förändringen. Anders Hermansson (22:53) Och höjst är. Hur är det med bolagen i Köfir? Jag har varit med i många, dels själv i vissa startups men också delaktigt som en marknadspartner till startups. Då har alltid varit att vd måste lägga mycket energi på att leta pengar. och ringer vd-arna runt med hjälp av kassinstytet så att de andas och leta pengar. Står folk i kö utanför Montero och knackar på vill komma eller hur funkar det? Scoutar ni efter bolag på något sätt eller hur ser det ut just nu? Erik (23:33) Man önskar ju det var en kö utanför med de finaste bolagen som står här utanför och säger kom igen hjälp oss. Men men faktum är att vi har blivit större och större och vi har ett ganska bra brand i Norden. Hur har det kommit sig då? Jo men det är ju att vi har långvariga. Vi har vatt på den här marknaden sedan 2012. Anders Hermansson (23:39) Ha Erik (24:03) Det vi gör är väldigt mycket likt ett mjukvaruföretag. Vi är ute och gör olika event. Vi har det som kallas Nordic Software Summit i augusti, den 20 augusti, där vi samlar 1500 entreprenörer och C-level-nivåer i mjukvaruföretag inom B2B Software i en stor summit under en hel dag. Där vi nätverkar, Vi har bra presentatörer som kommer att presentera olika viktiga topics, till exempel AI eller pricing eller liknande ämnen. Och hela syftet är inte att de ska känna att vi säljer till dem, utan hela syftet är att bygga ett varumärke där vi är relevanta inom BTP-software. Sen gör vi på liknande sätt så sätter vi upp en turné, Nordic Software Tour, där vi åker runt i hela Norden. Anders Hermansson (24:51) Mm. Erik (24:58) ut till alla de lokala återna i Oslo, Stavanger, Trondheim, Nordra Finland, södra Danmark och så vidare för att träffa mjukvårdföretagen på sin hemmaplats eller hemmaarena. Vi gör poddar i det här forumet, väldigt viktigt för oss. Vi skriver mjukvårdförebycker, vi frukost och luncher för att hitta forum där vi kan visa vår erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (25:02) Mm. Erik (25:25) Vi kan ge vår erfarenhet kunskap till mjukfart företagen, även nystattade startups. För vi vet att lyckas dem så kommer de växa in i vår ICPA, i vår målgrupp. Våra sellitprocesser varar kanske två till fem år. Det vill säga vi ska träffas ett antal gånger både hos dig och hos oss för att lära känna varandra. Dela med oss av idéer och Anders Hermansson (25:36) Mm. Mm. Erik (25:54) problem vi har utbyta dem. Lite gå tillbaka till 2012 när jag träffade Peter Thomas första gången. I mötena ska vi diskutera strategi och affärsplan och bygga upp saker och ting tillsammans för att kvalificera varandra om vi vill göra någonting tillsammans. Det man kan säga är att många bolag när de träffar oss står inför inflection point där de där de känner att. Men vänta nu. Anders Hermansson (26:03) Mm. Mm. Mm. Erik (26:23) Jag saknar kunskapen att lägga till ett kontor eller gå in på en ny marknad eller hur ska jag göra här pricing projektet eller nu ska jag ta och flytta upp och skapa en ny produkt. Hur gör jag det när man står inför de där skifterna och man tycker att man saknar erfarenhet och kunskap. Det är ofta då vi kommer in och hjälper de här entreprenörerna hjälper management teamet med den erfarenheten och blir. Anders Hermansson (26:50) Okej, det är väldigt långt ifrån dumma pengar låter det som såklart. Erik (26:54) Vi egentligen så här, du behöver ha dumma pengar och behöver ha minoritetsägare där du vet exakt hur du ska driva ditt bolag. Då ska du inte gå med oss, ska du inte, då ska du inte, ska inte vi vara där. Ofta är inte ditt, bolagen vi investerar i är inte perfekta. Det finns inga perfekta bolag som vi investerar i utan ofta har de några stycken röda lampor och gula lampor så någon måste ha hjälp med. Men man kommer ofta tillbaka till att det vi vill ha och det vi söker det är Anders Hermansson (26:58) Mm. ⁓ Nej. Erik (27:24) Nöjda kunder, det är en väldigt bra grej. Och att churn rates är låga. Alla bolag som ligger på över 10 procent och inte riktigt satt den här product market fitten. De försöker vi nog undvika vanligtvis. Nummer två så är det också viktigt med produkterna. Att det är stabila, fina, bra produkter. Anders Hermansson (27:25) Just det. Mm. Erik (27:53) som har en tydlig differensering och då produkter pratar jag både mjukvara men så pratar jag också de andra sakerna runt omkring som differensierar företaget mot sina konkurrenter. Och sen så det tredje det är ju att det finns en kultur ett DNA i bolaget där man är värderingsstyret att vi kan stå för vad bolaget är. Och då kommer man ofta tillbaka till grunderna och entreprenörerna, vilka de är och vilken bakgrund de har och vilken filosofi de har. Och hur de driver bolag helt enkelt. Anders Hermansson (28:22) Mm. Ja, jag fattar. Det låter som att det kan man inte få reda på i pitchdäcket. Det är processen att lära känna varandra som säkerställer det. låter som att är väldigt annorlunda, en lång process som bygger på kvalitet och dialog istället. Erik (28:52) Ja, och tittar du på processen när vi lär känna ett bolag så är det väldigt mycket möten, olika event, olika mötesplatser. Det kan vara på event och kan vara webbinarie och det kan vara fysiska möten på vårt kontor och deras kontor för att lära känna varandra och hitta varandra. Så att absolut, och den ser ju väldigt likt ut. Anders Hermansson (28:57) Hmm. Mm. Erik (29:22) ett vanligt mjuk, alltså om du säljer enterprise mjukvara i en lång komplicerad process, då är det ungefär så. Och vi gör ju det här, vi är fullt medvetna om att entreprenörerna gör ju det här väldigt sällan. Så vårt jobb i den här är att hålla dem i handen och skapa tryggheten i att ja, men det här gör vi tillsammans. Vi hittar det här partnerskapet tillsammans. Och komma tillbaka till det, pengarna. Anders Hermansson (29:29) Mm. Just det. Erik (29:52) Nej, det är det. Det är inte vår produkt. Vår produkt är att vi sitter på massa erfarenheter och kunskap. Att vi har 35 andra bolag i ett nätverk som vi delar kunskapen och erfarenheter med mellan varandra hela tiden. Jag tänkte själv att du har… Ja, istället för att du sitter som CTO i ett bolag så kan du alltid ringa till 35 andra CTO’er och bolla din utmaning. Det är ju en enorm möjlighet. Anders Hermansson (30:17) Mm. Just det. Ja, verkligen. Annars kan man bli lite ensam. Jag fattar. Vad heter det? Behöver man vara lönsam också, Erik (30:29) Det måste man inte alltid vara. Det måste finnas en underliggande lönsamhet. Vanligtvis tittar vi på bolag som har hittat en product market fit. Vi investerar inte i startups utan vi investerar i det vi kallar scale-ups till tillväxtbolag. Om det ligger någonstans mellan 20-30 miljoner i återkommande intäkter upp till 400-500 miljoner i återkommande intäkter. Det är någonstans ett bolag vi investerar i. Och sen har vi då skapat en playbook eller en process eller en metod hur vi driver våra bolag under sju till åtta års tid som är ungefär genomsnittstiden som vi är ägare i våra bolag. Och då har vi lite olika faser och i de här olika faserna så finns det olika delkomponenter vi kan använda. Det kan vara så att du har behov av hjälp med pricing, rekrytering, gå till nymarknad, konvertera dina räkenskaper till IFRS eller ta fram en transfer pricing modell. Alla avdelningarna du har är ett mjukvaruföretag, support, sälj, finans, utveckling, AI. Så alla de specialistområdena har vi också på Montero. Och under de specialistområdena så har du delkomponenter som vi till hand och hålla som vi försöker standardisera. Så vi kan hela tiden plocka från den verktygslådan. så säger vi om okej, nu har vi problem med pricing. Då tar vi in de här två experterna som är duktiga på det och som kan hjälpa er att driva den typen av projekt. Om ni vill det. så, men det viktiga i alla de här i de här projekten är det att Anders Hermansson (32:14) Mm. Mm. Erik (32:21) att man har ägandeskapet, att ägandeskapet ligger hos bolagen. Det får aldrig bli att vi körlar eller att vi håller för mycket bolagen i handen, utan ägandeskapet måste alltid ligga i bolaget. Och det är alltid management som ansvarar för driften av företagen. Och sen blir det att… Anders Hermansson (32:38) För fråga, man tänker så här, de första 100 dagarna, finns det någon sådan liksom, vad händer? Erik (32:45) Vi kommer från en värld där vi säger att de första hundra dagarna måste vi tillsammans med bolaget lära känna varandra och tillsammans bygga upp budget eller vad heter det, affärsplan och strategi för att hitta det här. För bolaget sitter ju på DNA1, sitter ju på marknadskunskapen, de sitter på domänexpertisen, medan vi kommer ju med erfarenheten från från att driva BTP-software. Ibland så har vi lite domänexpertis men inom det området de är inom men framförallt så är det bolag som sitter på det unika där. Och det gäller ju att det smälter samman. Vår erfarenhet och bakgrund tillsammans med deras domänexpertis och bolagsexpertis är det som skapar det här unika. Vi kan ju ha hypoteser när vi köper ett bolag men det Ofta tar det några månader att lära sig och sätta alla de där blocken på plats. Nu är det så att vi träffar i bolagen så länge, alltså två till tre, fyra, fem år innan. Och vi har ju ett antal möter där vi sitter och diskuterar budget eller affärsplan och strategi. Vilket gör ju att ibland får vi lite snabbare stadt. Så vi kan påbörja det här förändringsarbetet redan. dag ett, dag två. Så det beror lite på hur situationen är och vilket bolag vi kommer in i. Likadant så är det så här att vissa bolag måste ha mycket mer action i. Det vill säga att där måste vi kanske göra management komplettering eller förändringar dag ett. Vi kanske måste rekrytera säljare, vi kanske måste bygga en marketingorganisation och då vet vi det. Och då är handlade tiden väldigt viktigt att Anders Hermansson (34:09) Jag fattar. Mm. Mm. Erik (34:37) att agera på det snabbt. andra bolag så kan ju bolagen vara mer mogna. Det kanske redan ha en organisation med 150 anställda och har kommit en bit på vägen. Då handlar det mycket mer om att justera och kanske mer fokusera på några stora grepp. Kanske göra &A eller gå till ny marknad. Så jag tycker det är viktigt att man anpassar sig efter de olika bolagens situation. Anders Hermansson (35:02) Hur ofta? Erik (35:07) Man läser de där, men vi har blivit, om man tittar på de senaste tiden så har blivit mycket mer metodiska även under de första 100 dagarna. Hur vi onbordar och skapar en struktur i bolaget för att kunna växa. Det vill säga att vi sätter många av de här grundinvesteringarna, det är ER, PSS, TIEM eller sätter olika managementfunktioner på plats. Sätter rapporteringen på plats. Ofta de där sakerna måste vi göra de första 100-200 dagarna. Anders Hermansson (35:07) Öster. Just det. Erik (35:38) så att vi kan gasa på skalningen sen med tillväxt. Anders Hermansson (35:41) Jag tänkte fråga lite om styrmodell och sånt där. Har ni en som ni då tycks ha så här? Nu gör vi så här. För det kan ju vara en chock för en vd, en entreprenör som har drivit sin egen låda och sen kommer man P.E. ägd och så smäller det till med rapportering och sånt på ett betydligt mer strukturerat sätt än man kanske gjort förut. Erik (36:02) Det jag lärde mig 2012 när jag ute i min första eller den strukturerade processen där jag träffade 30 olika private equity spelare. var att jag var en entreprenör som körde väldigt mycket på. Jag jobbade ju väldigt mycket i marknaden och bland mina medarbetare, mina kolleger och hade ju väldigt mycket anekdoter. Jag tog ju mycket på kundinformation och medarbetare information. Jag hade full koll på marknaden, men jag hade inte lika bra koll. Anders Hermansson (36:29) Mm. Erik (36:32) Jag var inte lika datadriven, intent. Jag var väldigt fokuserad på kassaflödet och förutom faktura och de där bitarna och det brukar vara så på entreprenörer. Jag hamnade i en dd-process med en private equity och då boomade jag en forecast mitt i det arbetet. Och där jag boomade en del saker jag hade sagt med på anekdotstadie och magkänsla. Och där och då på sommaren svod jag att jag inte skulle hamna i den situationen igen. Så då skapade jag det, jag gick tillbaka och jobbade med mina rådgivare vid den tidpunkten. Jag gjorde modeller, gjorde bottom-up-analyser och gjorde ett ordentligt modellarbete för att ta fram affärsplan. Och det jag landade i var ett fullständigt rapportpaket på alla avdelningar. Så jag blev datadriven. Och det jag lärde mig där och då, det var att… Att kombinera den här kundnärheten, medarbetarnärheten, marknadsnärheten ihop med datan. var det som skapade dynamiken. Det det som skapade margin. Och det är nödvändigt för att ta de här bolagen till nästa nivå. Och ibland kan det vara en liten chock när man kommer in med en rapportpaket och säger, men det här måste vi plocka fram. Det är viktigt att… Men de… Nästan alla säger tack, god gul, att vi gjorde det här. att vi satt den här CIFO på plats, att vi skapade den här styremodellen och vi blev datadrivna. För två år senare när det har jämförelsetalen, du kan verkligen bli datadriven, du kan fatta besluten tillsammans med marknadskunskapen. Det där skapar margin och det skapar en stort värde för de här tillväxtbolagen. Och du måste göra det. Om du ska gå från startup till en scale-up. Du måste ta det steget. Det är en tydlig inflection point. Anders Hermansson (38:32) Just det. Ja, jag fattar. Bra poäng där. Det är väl många som vill bli datadrivna men man behöver nog en extern påverkan för att orka ta steget. För man känner ju att man kanske har örat mot marken i sin egen verksamhet. Det inte riktigt det som prioriteras då. Hur mycket styr och mycket coachar ni? Jag fattar inte situationsdrivet men det måste väl finns någon… Erik (38:54) som brukar vara. Anders Hermansson (39:01) Någon filosofi sådär. Erik (39:04) Jo, men det är väldigt mycket coaching. Jag har ju samtal med alla mina vd-ar flera gånger i veckan, men jag ett strukturerat, inbokat samtal med alla där vi har en tydlig agenda där vi går igenom. Och då är det ju, då kan man tycka att det är väldigt operativa frågor i mångt och mycket vi diskuterar. Men det små bolag, det går inte att säga hur många procent jobbar strategiskt, hur många procent jobbar operativt. Det där blandas hela tiden upp och ner i de här två frågorna. För att kunna vara… Jag brukar säga att lång sikt byggs upp av väldigt många kortsikt. Du måste dela upp det där och leverera mot dina kopier eller datapunkter varje dag. Och ska du få till den här strategiska förändringen så måste du få det hända kortsiktiga. Så att det handlar ju väldigt mycket om att det är mycket coachande där vi bollar saker och ting. Jag hamnat i den här kunds situationen. Vad tycker du? Hur ska vi göra? Lite erfarenhet i kunskap i den. Vi funderar på den här typen av funktionalitet i våra produkter. Hade skapat det här värdet för våra kunder? Ska vi göra det organiskt, inorganiskt? Hur ska vi skapa den förändringen? Och ibland handlar det om som en vd. med det här manodepressivet jag pratade om tidigare. Och för mig som ordförande handlar det ju väldigt mycket om att vara psykologen ibland. Ibland ska jag ju pusha när de känner sig för bekväma och ibland ska jag lugna ner dem när de är stressade. Och hela tiden var den där personliga, anledning till coachen som de kan hålla i handen. Som sitter på erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (40:51) Hmm. Just det. Erik (40:58) Nej, men jag tycker nog att det är extremt mycket kortskning där vi driver ett bolag tillsammans. Den här vi känslan är ju det viktiga. har ju inga tjänstemän som driver våra bolag i management, utan de har instrument, de är delägare i våra bolag. Vi sitter i samma båt, så går det bra för bolaget, så går det bra för dem och det går bra för oss. båtprincipen är jätteviktig för oss att vi gör det här tillsammans. Anders Hermansson (41:05) Mm. Mm. Mm. Erik (41:28) En. Anders Hermansson (41:30) Det är en ganska stor grej ju. De entreprenörer som jag har kontakt med och sådär. Att ge upp majoriteten till någon annan. Hur tänker ni och pratar ni om det där med… Erik (41:46) Det som jag har respekt för, för det är ju ens baby som man har levt med och man har skapat över många många år. Det är inte helt enkelt att överge den frågan. Det som är viktigt i det tycker jag är just det här att det tar tid att vilja känna varandra. Att en sån här process är en kvalificering för båda parter. Anders Hermansson (42:01) Nåååå Erik (42:12) Därför är viktigt att vårt renomi, vårt varumärke ute på marknaden är extremt viktigt för att entreprenörer ska våga släppa in oss i företaget, att lämna nycklarna till oss att vara med och driva det här företaget. sen är det så här, det funkar inte så. Det inte så att en entreprenör lämnar nycklarna till oss, för då har vi nästan failat hela det här. Utan vill inte management och entreprenörer vara med och driva det här bolaget tillsammans. Anders Hermansson (42:24) Mm. Erik (42:41) Då är inte vi heller med, utan det här är väldigt, väldigt mycket ömsesidigt att vi gör någonting tillsammans. Vi driver bolaget i partnerskap tillsammans och därför är så viktigt med den här dynamiken tillsammans så att. Antiponörerna och management de sitter ju på det jag pratar om tidigare. sitter på erfarenheten, domäne, expertisen, kundkontakten, medarbetarna. Allt det som är värdet i bolaget sitter de ju på. Sen. Anledningen till att vi måste ha majoritet är ju framför allt för att vi vill ha en koncentrerad, vi kan inte äga 150 bolag i vår portfölj. För vi har inte en organisation för att hantera det. Jag kan hantera sex bolag som ordförande, jag kan inte hantera fler. Vilket innebär att jag måste ha fler, eller vi måste ha fler liknande profiler som mig hela tiden. Så köper vi två bolag till så måste vi ha en som kan hantera de här två bolagen. På det sättet är inte vår modell särskilt skalbar. Det vill säga att vi måste anställa människor som bygger på det här. Bygger det här företaget. Och det som händer då, det är just den här dynamiken att de sitter på extremt mycket makt trots att de är minoritetsägare. Så det optimala vi söker är att vi äger någonstans mellan 55 till 80 procent. Anders Hermansson (43:50) Mm. Erik (44:09) Och så sitter management och entreprenörerna kvar med stor del. Det viktiga i det är ju att som jag pratade om båtprincipen, men ofta är ju exiten i nästa steg när vi säljer bolaget. När vi har tagit bolaget till 3, 4, 500 miljoner och vi vet hur man säljer ett bolag av den size till. Och vi har byggt upp ett nätverk med massa olika private equity spelare, strategiska köpare. Anders Hermansson (44:28) Mm. Erik (44:39) så knackar på dörren och tittar på våra bolag hela tiden. Vi tror oss veta att vi kan få bättre betalt för den typen av bolag än många andra. Så det är ju ett värde vi också levererar till våra entreprenörer och våra management team. Att man krokar arm och gör en resa tillsammans. Exiten i steg nummer två är minst lika viktig som exiten i steg nummer ett. Och vill man, man… Anders Hermansson (44:50) Mm. Jästän. Mm. Ja. Erik (45:07) Det viktiga är att man lär känna varandra över tiden. Anders Hermansson (45:10) Jag fattar. Om man nu är entreprenör och har sitt bolag och som du säger, hittade lite olika triggersteg inflection points där man började ta ett lite större, så att säga, okänt steg som en tydlig signal på att det kan vara smart att utvärdera i alla fall någon som Montero. Men vad skulle du säga? Vad skulle du ge för tips till en entreprenörer som då kanske äger mycket stor del av sin bolag tillsammans med övrigt management när de börjar tänka på det här med att ta in externa ägare. Erik (45:50) Till att börja med så ska du inte ens innan du börjar tänka tanken så tror jag du ska ändå kanske ta lite luncher och vara på din del event och lära känna lite av de här potentiella köparna som du tänker det hade kunnat vara en bra partner för lite. Kommer tillbaka till det jag sa. Det är en kvalificering för båda parter. Det inte så att du får göra det sex månader innan eller tolv månader innan utan du kan ha en dialog med många. Anders Hermansson (46:08) Mm. Erik (46:20) av oss, även mina kollegor i branschen, två, tre, fyra år och ta lite tips och råd på vägen. det är lite vår grej helt enkelt. Vi delar gärna med oss vår erfarenhet och kunskap för då får man testa lite det här, vilket värde vi levererar, vilket värde vi kan skapa för ditt bolag. Så det är det ena att vara lite mer långsiktig och kvalificera. Sen så tror jag att Anders Hermansson (46:27) Mm. Mm. Erik (46:50) Det låter kanske enkelt att men jag tror att kvalificera vad är det för någonting de kan leverera förutom pengar. För pengar är ganska lätt att få om du har ett fint bolag och det är lätt att lockas av vem som sätter högst prislapp på företaget. Men ofta är ju bolaget mer viktigt än så. Det vill säga Anders Hermansson (47:05) Mm. Ja, ja. Erik (47:20) Vad vill du att bolaget ska ta vägen? Vad vill du att medarbetarna ska ta vägen? Hur vill du att det ska utvecklas? Vill du vara med på resan framåt? Och hur kommer då bolagets andra exit eller hur ska bolaget utvecklas och ta vägen? Att bygga upp den planen tillsammans med en potentiell investerare. Det tror jag är en smart grej att göra. Anders Hermansson (47:35) Mm, jävlar. Just det, så att man inte ser Montero, vad heter det, intåget som ett slutstation, så att säga, utan det är ett steg på vägen någonstans. Erik (47:58) Exakt. Och att värderingarna mellan dig och en potentiell investerare är de är hyfsat likvärdiga och att ni kan funka bra tillsammans. Sen tror jag att ett misstag jag ser väldigt många är att de raisar pengar lite löpande, de tar in lite affärsänglar och så tar du in en affärsängel som köper 5 procent och så tar du in en som köper 7 procent och en 10 procent. Anders Hermansson (48:12) Mm. Ja, exakt. Erik (48:26) Och så VIP så har du en cap table med 60 namn där det inte betyder någonting för dem. Du kanske har fortfarande kontrollen över bolaget. Du kanske har sålt 30 procent eller 40 procent. Men det enda du måste göra är att hantera en massa aktieägavtal och du måste hantera en massa olika affärsänglar. Ska du göra det? Försök göra den här ägarlistan så kort som möjligt och göra det rejält. Det är också någonting jag tror på. Anders Hermansson (48:32) Ja precis. Mm. Mm. Erik (48:56) Återigen, gå inte bara på pengarna eller värderingen utan gå på det långsiktiga. Det kommer att vara värdeskapande för företaget över tid. Anders Hermansson (49:01) Mm. Det är jäkla bra avslutning men jag måste få ta ett varv till runt AI-grejen här. Det finns ju dom som säger att AI då är liksom… vad kallar man för? Sa… Sa… Sa… Gaddon eller någonting. liksom hela… Nej nej, varför ska vi hålla på köra på appar? Jag kan ju som vanlig användare bara promta fram det jag själv vill ha, att säga. Erik (49:17) Mm, stämmer. Anders Hermansson (49:26) Hur ser ni på… Vi pratade mycket om AI. När vi pratade tidigare så är AI en stor möjlighet i form av produktivitetsökning som är helt galen. Jag har ju pratat med andra mjukhårdbolag som säger att vi har slut på idéen nu. Den här product roadmapen åts upp i natt av mina 190 klådagenter som bara tuggar i sig den. Det är ena sidan av det. Fantastiskt. Med den följer ju… Då är en konkurrens situation när andra kan göra likadant om de har huvud på skraft. Men det här med liksom hur ser du att det påverkar möjligheterna för hela SAS-branschen vad det gäller att uppfinna värdeskapande bolag helt enkelt när så mycket av värdet numera inom olika områden kan pluppa ut ur chatgrippet till heliklod. Erik (50:19) Jag tror så här att man ska vara lite försiktig att klumpa B2B-software och SAS och sätta alla i en kamm. Det är väldigt stor skillnad mellan SAP och ett mjukfaderföretag som gör någon form av dashboard. Om man går tillbaka fem till tio år så var det ganska coolt att driva ett SAS-bolag som var Low Touch eller No Touch. Anders Hermansson (50:46) Mm. Erik (50:47) Du marknadsförande på webben, kunde betala mjukvaran med ett kreditkort och så bara drog du den. Och sen så en product led growth modell. Ja, tittar man lite på de bolagen idag som har kanske inte så affärskritiska. De kanske har lite svagt usage. De kanske inte har så många integrationspunkter. Stickiness är ganska lågt. jag pluggade i Lund, om vi går tillbaka till Lundatiden igen, så pratade man om bindningar. Tekniska bindningar, juridiska bindningar, sociala bindningar mellan företag. Antalet bindningar gör ju att man bygger stickiness. S och P, vi kan ta ett exempel med Lime egentligen. 2005 försökte jag sälja till Göteborgs energi. Anders Hermansson (51:26) Mm. Erik (51:41) Vi fick inte göra det. Vi omsatte 30 miljoner. Vi var för små och vi hade inte de processerna och policy som behövdes. 2012 försökte vi sälja till Göteborgsenergi igen. Det gick inte. Vi omsatte 100 miljoner. Vi hade inte isosatveringar eller liknande ITIL-processer på plats. 2026, för ett par månader sen, sålde vi till Göteborgsenergi. Nu omsätter vi över 800 miljoner, 550 anställda och har alla de där sakerna på plats. Att implementera Göteborgsenergi, att sälja till Göteborgsenergi tar flera år. Att implementera produkterna hos dem, alltså mjukvaran, kommer ta tolv månader kanske, 18 månader. Både Microsoft och Salesforce har gått bet på denna implementation, de misslyckats med denna implementation. Samma sak i ett energibolag nere i Tyskland. tar väldigt lång tid, är svåra implementationer, krävs mycket integrationer, mycket folk som är involverade. Och då det inte bara att ta data och migrera data eller att integrera, utan det handlar ju om en förändringsledning. få det här företaget att anamma ett förändringsarbetssätt, processer och rutiner. Och det är ju en jäkla skillnad på det företaget och den typen av produkter. Jämfört med Low Touch produkt. Så när vi sitter och tittar på investeringar och tittar på så försöker vi undvika den här typen av mjukvara som är mycket Low Touch, liten usage, hög könnivå som är lätt att kopiera och när de differenserar sig så pratar de om funktioner i produkten. Ja men funktioner i produkten har aldrig varit lättare att ersätta, att kopiera. Däremot Anders Hermansson (53:19) Mm. Mm. Hej då! Erik (53:37) att konkurrera med den andra delen om du har jobbat med enterprise och implementation, support, att du har andra saker som gör att du differentierar dig. De är ju mycket större mots, mycket större valggrava, mycket svårare att konkurrera mot. Så den typen av affärskritisk mjukvara med många antal bindningar och hög stickiness, den typen av bolag gillar vi. Anders Hermansson (53:51) Mm. Mm. Mm. Jastu. Erik (54:06) och som är affärskritiskt och hög användande i grad i bolagen. Anders Hermansson (54:10) Just det. Och där har man inte utsatt för att bli satt Erik (54:15) Det kommer ta mycket längre tid i alla fall att bygga den typen av företag för att komma tillbaka till det. Du måste bygga upp den erfarenheten kunskapen. måste ha kundreferenserna. Du måste bygga upp de där processerna. Du måste bygga en organisation. Det handlar om att bygga ett bolag och då räcker det inte med att min son sitter hemma och webcoda ett CRM system. Och det kommer det vara en del mindre företag. Anders Hermansson (54:24) Ja. Erik (54:40) kommer ha någon student inne eller någon duktig medarbetare som kan göra ett enkelt CRM system. Ja, och det kan man ju funka för en eller två eller tre användare. Men jag tror att de flesta företag inser att… Tittar du på trenden de senaste 30 åren så har vi gått ifrån att göra egenutvecklade mjukvaror till att köpa standardiserade mjukvara ifrån en leverantör för man vill ha någon som… Alltså så kan man hålla ansvarig för implementation, support, uppgradering och så vidare. Sen så jag tror inte den förändringen kommer svänga tillbaka. Jag tror inte bankerna kommer börja skriva egen ut med egen mjukvara, utan de vill ha en standardleverantör. Däremot kan det vara mindre bolag som lockas och det där för att spara lite pengar. Men jag tror över tid kommer det kosta mer pengar att förvalta den mjukvaran och jag tror att alla bolag Anders Hermansson (55:24) Mm. Erik (55:36) som har en sund affärsidé i grund och botten så kommer det vara mer lönsamt att driva sitt bolag och fokusera på den saken än att göra allt annat som en stödssystem till ens företag. Anders Hermansson (55:48) Ja, just det. Ja, men grymt. Erik, tack så jättemycket för alla bra insikter och inspel här. Det här är jätteinspirerande och jag hoppas att våra lyssnare uppskattar all din klogskap också. Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadspodden, måste jag säga. Erik (56:04) Tack Andes och tack alla ni som lyssnade. Anders Hermansson (56:07) Ja, grymt! Ha det så fint! Erik (56:10) Det samma. Anders Hermansson (56:11) Det var allt vi hade att bjuda på från Sälj och marknadspodden för den här gången. Jag hoppas verkligen att ni tyckte det var lika intressant och inspirerande som jag att lyssna på Erik. Det är alltid härligt med en person som har en så otroligt tung och gedigen erfarenhet och samtidigt är så villig att dela med sig av den. Både the good and the bad and the ugly. att säga. Underbart. Vi vill bara avsluta med vårt ständiga tips som kanske gäller nu mer än någonsin i dessa AI-tider. Vad ni gör där ute så ska ni vara relevanta. Hejdå! The post Podd #251 – Erik Syrén om att investera i bolag appeared first on Business Reflex.

Maria inleder en serie av sommarpratare här i Andliga Klubben under sommaren 2026. Avsnittet handlar bland annat om hur det är att vara Vädur.Vilket motto kan en Vädur ha och varför retar sig andra på Väduren?Maria dyker också ner i den långa djupa historien kring planeternas cykler och varför vi nu står inför en energimässig uppgradering.Och hur kommer det sig att horoskopet kan säga något om en persons liv?Lyssna på avsnittet för att höra en magisk tolkning av vad som sker på himlen och på Jorden sommaren 2026.En viktig sak att påpeka: Bara för att man är Jungfru behöver man inte vara snål! Det Maria glömde berätta är att hennes dotter också har placeringar i 2/8 huset vilket påverkar tolkningen såklart ;-)Vill du veta mer om kursen Din Väg Inåt? - kanske knipa sista platsen? Eller köpa guiden Det stora kosmiska skiftet, som förklarar hur de yttre planeterna påverkar just dig? Kika då in på Marias hemsida: maria.dupal.se Guiden finner du i webbshopen.Kika in på nya samarbetet: AWA - Awaken Wisdom Academy på awaworld.oneEn engelskspråkig plattform för lärande om andlighet baserad på böckerna i serien Helig Design.Musiken i avsnittet är producerad av Anders Elmén. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

“Om kvinnor väljer lågavlönade yrken, då är det ju så.” Kvinnor tjänar miljoner mindre än män under ett liv. Men hur mycket av det är politikens ansvar att lösa? När Oscar Sjöstedt får frågan om ekonomisk jämställdhet, kvinnors lägre inkomster och hur familjer ska fördela ansvar och föräldraledighet återkommer han till samma tanke: politiken kan inte lösa allt. I det här avsnittet av Pengapeppen möter Moa Tyborn Sverigedemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt i ett samtal som rör sig långt bortom skatter, inflation och statsbudgetar. Vi pratar om varför han tycker att privatekonomi borde få en självklar plats i skolan, varför han vill försvara kontanter i ett allt mer digitalt samhälle och varför han menar att människor behöver få större frihet att fatta sina egna ekonomiska beslut. För hur mycket ska politiken egentligen lägga sig i människors liv? Ska staten styra hur familjer delar på föräldraledigheten, eller är det upp till varje hushåll att hitta sina egna lösningar? Vi pratar om ekonomisk jämställdhet, familjens ansvar kontra politikens, och om varför Oscar tror att samhället ibland underskattar människors förmåga att fatta kloka beslut själva. Men vi pratar också om unga som oroar sig för bostäder, jobb och framtid, och om hur fler människor ska få möjlighet att bygga ekonomisk trygghet i en tid då många upplever att marginalerna krymper. Dessutom berättar han om sitt eget dyrköpta ekonomiska misstag som student, varför han aldrig skulle låna till en semesterresa, varför han tycker att det bästa sparandet är det som faktiskt blir av och varför han anser att Sveriges sparmodell med ISK är något som resten av Europa försöker kopiera. Ett nära, rakt och personligt samtal om frihet, ansvar och vem som egentligen ska lösa våra ekonomiska utmaningar, individen, familjen eller staten? Det här är ett avsnitt du inte vill missa.    Höjdpunkter:  03:58 – Kontanter är frihet och integritet. Om ekonomiskt våld, finansiellt utanförskap och varför kontanter fortfarande behövs. 08:00 – “Det bästa sparandet är det som blir av.” Oscars bästa privatekonomiska råd. 09:01 – Ska människor få leva för dagen eller borde fler spara? Om frihet, upplevelser och ekonomiska val. 10:04 – Skulle du låna pengar till en semester? Oscar om konsumtionskrediter och varför han själv aldrig skulle göra det. 10:38 – Privatekonomi borde vara ett skolämne. Om sparande, aktier, skulder och varför kunskap om pengar är livsviktigt. 12:33 – Socioekonomiskt arv och ekonomisk kunskap. Ska föräldrar eller skolan lära barn om pengar? 14:21 – Inflationen slog mot alla. Oscar om hushållens ekonomi, drivmedelspriser och varför staten ska hjälpa till när världen skakar. 18:00 – Vilket vallöfte påverkar plånboken mest? Oscar pekar ut elskatten som nästa stora fråga. 20:00 – AI, arbetsmarknaden och ungas framtid. Vilka jobb är säkrast när tekniken förändrar samhället? 21:04 – Hur ska unga ha råd med sin första bostad? Om bolånetak, amorteringskrav och vägen in på bostadsmarknaden. 23:00 – Kvinnor tjänar sex miljoner mindre än män under ett liv. Vems ansvar är det att förändra det? 24:28 – Delad pension mellan föräldrar. Ett konkret förslag för att minska de ekonomiska konsekvenserna av familjebildning. 25:20 – Ska politiken bestämma hur familjer delar på föräldraledigheten? “Snacka med din partner.” 29:08 – ISK-sparandet. Varför Oscar tycker att resten av Europa försöker kopiera den svenska modellen. 34:45 – Den vanligaste missuppfattningen om Sverigedemokraternas ekonomiska politik. 36:08 – Om du bara får ge ett enda ekonomiskt råd: “Det bästa sparandet är det som blir av.”

Näringslivsprofilen om energikrisen, behovet av en energiöverenskommelse, EU:s relation till USA och Kina och generationsskiftet i familjen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jacob Wallenberg är styrelseordförande i Wallenbergsfärens investmentbolag Investor, som i sin tur är delägare i flera svenska storbolag som Saab, Electrolux, Atlas Copco, ABB och SEB. Sedan 2022 är Jacob Wallenberg också ordförande för arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. ”Risk att man sätter sig på händerna”Kriget i Iran och blockaden av Hormuzsundet har lett till en global energikris. För näringslivet innebär det mer ovisshet, vilket gör det svårare att fatta långsiktiga beslut – och osäkerheten sträcker sig bortom kriget i Iran, säger Jacob Wallenberg. ”På en högre nivå har vi ju en geopolitisk situation med friktion mellan USA och Kina, ett EU som letar sin roll i det här sammanhanget. Vi kommer från en era av globalisering när vi skulle ut och resa i världen och företag skulle resa över gränser, nya marknader, tillväxt, till en situation med ökad protektionism och tullar, som vi ofta talar om. Sammantaget så betyder det här att vi går ifrån en tid när man visste ungefär hur saker och ting fungerade, förutsägbarhet, till en tid när det är stor oförutsägbarhet och det är svårt att fatta långsiktiga beslut”, säger Jacob Wallenberg. Ja, men det måste man ju ändå göra som företagsledare?”Precis så är det, men det betyder trots allt en risk för att man sätter sig på händerna och avvaktar och tittar. Det är väl det som oroar mig mest. Vi är inne i en era som är mer svårbearbetad för företagare och för individer i stort”, säger Jacob Wallenberg. Ny relation till USA och KinaI det nya geopolitiska läget menar Jacob Wallenberg att EU behöver förändra relationen till Kina och USA:”Det viktiga är att EU mejslar ut en ny strategi i sitt förhållande till USA. Det ska vara en djup relation, men vi måste stå upp raka i ryggen och stå för våra värderingar, etc. Samma sak vad gäller Kina. Där har vi historiskt stått lite i skuggan av USA och gjort ganska mycket som de har gjort. Det tycker jag uppenbarligen inte att vi ska göra idag utan vi måste mejsla ut våra egna tankar i och kring relationen med Kina. Så att EU har väldigt hög grad att, inom citationstecken, ännu mer ta hand om sig själv” säger Jacob Wallenberg. Efterlyser energiöverenskommelse I sin egenskap av ordförande för Svenskt Näringsliv har Jacob Wallenberg tillsammans med organisationens vd nyligen skrivit en debattartikel i SvD med en önskelista på vad nästa regering behöver göra för att öka tillväxten i svensk ekonomi. Den första punkten är en politisk överenskommelse över blocken om stabil elförsörjning, för att näringslivet ska investera i ny kärnkraft. ”När man går in och satsar på det här så vill vi gärna se att näringslivet är engagerade, tar en del av risken, är med och investerar för att göra detta möjligt. Ur det perspektivet blir det här väldigt angeläget, att ju säkrare förutsättningar det finns att jobba med – läs politiken, politiska regler – ju lägre risk och större chans att man kommer att investera. Det är vi ute efter”, säger Jacob Wallenberg.När det gäller det blocköverskridande, statsministern brukar hävda att det redan finns en slags de facto-energiöverenskommelse politiskt i det att det fattats en rad beslut om kärnkraften som Socialdemokraterna är med på i stora delar. De politiska beslut i energifrågan som redan är fattade, räcker de?”Inriktningen är väldigt positiv, men de facto så har vi inte en bred överenskommelse idag. Jag hoppas att vi kommer att få det, men vi har det inte idag.”Vilken sorts politisk överenskommelse om energin krävs för att få till de där långsiktiga spelreglerna som ni efterlyser?”I grunden, och det har jag sagt tidigare, så handlar det om ett handslag mellan ledarna för respektive sida i den svenska politiken. Det är för mig trovärdigt”, säger Jacob Wallenberg. Regeringen har tagit fram en rad förslag som innebär att staten ska ta en större del av kostnaden och den ekonomiska risken för ny kärnkraft. I det kärnkraftsprojekt som kommit längst, planerna på nya reaktorer vid Ringhals, så ska staten tillsammans med det statliga energibolaget Vattenfall stå för 80 procent av ägandet och risken. Resterande 20 procent ska ett konsortium av privata företag stå för, där ingår även Wallenberg-bolag. Vad tycker Jacob Wallenberg om den balansen? ”Det är väl i alla fall en fantastiskt bra början att det finns privatkapital med där. Vilket då pekar på att det finns förutsättningar att driva detta på kommersiell basis och att det inte bara är staten som går in och tar hela risken. Jag ser det som väldigt positivt”, säger Jacob Wallenberg.Om uppluckrad klimatpolitik: ”Vore väldigt olyckligt”Nyligen investerade familjen Wallenberg i ståltillverkaren Stegra, ett av de stora men osäkra projekten i den svenska gröna omställningen.”Vi tror att grön omställning är nånting som efterfrågas av kunder. Vi upplever att du har ett moraliskt ansvar att tänka i de termerna. Vi tror att när du ska anställa unga människor så förväntar de sig att deras nya arbetsgivare har grönt i sin tanke. Det här är saker som vi tycker är grundläggande”, säger Jacob Wallenberg.Stegras affärsmodell bygger till stor del på EU:s utsläppshandelssystem, ETS, alltså att politiska beslut gör det så dyrt med utsläpp att det blir lönsamt med grönt stål. Det finns vissa tecken nu på att EU:s klimatpolitik rullas tillbaka, att beslutade tuffa klimatregler luckras upp. Hur ser du på den utvecklingen?”Jag tycker att det vore väldigt olyckligt. De så kallade ETS-reglerna, södra Europa vill backa, norra delen av Europa vill fortsätta. Många i norra Europa, många företag har redan investerat i teknologier som adresserar det här. Det skulle vara investeringar som inte går i hamn om ETS-reglerna skulle ändras. Jag tror på att vi måste gå åt det här hållet. Därför skulle jag inte önska att EU genomförde de här förändringarna”, säger Jacob Wallenberg. Generationsskifte i familjen WallenbergJacob Wallenberg ingår den femte generationen Wallenberg. Han har nyligen fyllt 70 år. Sedan i fjol har medlemmar ur nästa generation fått ledande positioner i familjens företag.”Det finns ett stort antal personer i nästa generation som utbildas, får sin egen arbetslivserfarenhet, etcetera. Några av dem har kommit in i mer centrala roller i styrelser etcetera. Det har gått bra. Jag hoppas att det ska fortsätta att gå bra”, säger Jacob Wallenberg. Är ambitionen att det i nästa generation ska bli lika tydligt som idag med tre, nu är det ju du, din bror Peter Wallenberg och din kusin Marcus Wallenberg?”Nej, det finns inget egenvärde i ett exakt antal. Men det är ganska uppenbart att det är ett stort ansvarsområde. Att vi kan vara tre den här gången istället för en eller två som det har varit historiskt ser vi som en stor styrka. Jag hoppas att det kommer att vara ännu fler i framtiden som har framträdande roller”, säger Jacob Wallenberg. Gäst: Jacob Wallenberg Programledare Johar BendjelloulKommentar Knut Kainz RognerudProducent: Maja LagercrantzTekniker: Peter BerglundIntervjun spelades in torsdag den 11 juni 2026.

Europa vill satsa på egna datahallar för att säkra framtidens AI. Samtidigt hemlighålls hur mycket det kostar i form av vatten och el. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Pierre Welander, platschef EcoDataCenter Falun, Alex de Vries-Gao, forskare Vrije-universitetet i Nederländerna, José Miguel, lantbrukare i Aragonien, Alonso Llorente, lärare i Aragonien, Christina, aktivist från platformen “No es Sequía, es Saqueo”, Eva Valle, minister för Partido Popular i regionstyret i Aragonien, Ella Joyner, journalist Investigate Europe i Belgien, John Wernvik, kommunikations- och hållbarhetschef EcoDataCenter, Erik Slottner, civilminister, kd.Reportar: Fanny Hedenmo och Babak Parham.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Två plattformspel "made-in-Japan" till Segas 8-bitare. Vilket av dem är bäst egentligen?   

Var finns kvinnan ägg? Hjälper bruna bönor potensen? Frågan om livets uppkomst har lett till många spännande teorier, konstaterar Fredrik Sjöberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2017-09-05.Biologen och rabulisten Bengt Lidforss berättade en gång om ett samtal med Strindberg, om befruktningens mysterier. Det var i Berlin på 1890-talet, på den tiden de och andra av deras kaliber söp skallen av sig på stamkrogen Zum schwarzen Ferkel, den svarta grisen. I essän ”Strindberg som naturforskare” skriver sålunda Lidforss:”Han lutade sig fram över bordet och sänkte rösten till en hemlighetsfull viskning:Ja – och kvinnan! Tänk, när vi börja avslöja henne på allvar! Hur tror du att det är beställt med hennes ägg? Har du sett ett kvinnoägg? Nej! Jag? Nej! Men Buffon, som var en jävla man, har funnit befruktade kvinnoägg i hannarnas sädesledare! Har du mod att tänka ut tanken? Det är mannen som lägger äggen och kvinnan är fågelboet! Hon kan ersättas, undanskaffas! Det gäller blott att hålla en konstant temperatur av 37 grader och bereda ett lämpligt näringsfluidum. Och så är mannen emanciperad! Fullständigt!”Ja, Strindberg hade en enastående förmåga att vara efter sin tid. I slutet av 1800-talet var mysteriet redan löst. Man visste hur befruktningen fungerade, låt vara att själva genetiken ännu var okänd. Men det hade tagit förvånansvärt lång tid. Bara några decennier tidigare hade Strindbergs teorier kunnat passera som tänkvärda. I århundraden hade forskarna famlat i blindo.Hur blir egentligen barn till? Varifrån kommer de? Ingen visste. Jo, alla visste såklart var de brukade dyka upp, och att sex mellan en man och en kvinna på ett eller annat sätt hade med saken att göra. Men sen var det stopp. Förresten var man inte alltid helt säker på att det räckte med en man; bland ursprungsfolken i Sydamerika fanns de som ansåg att en havande kvinna gjorde bäst i att ligga med så många män hon bara orkade, ända fram till nedkomsten, helst män med olika begåvning – en bra jägare, en bra historieberättare, en bra älskare och så vidare. Tanken var att barnet byggdes på undan för undan, ungefär som en snöboll.I den gamla världen var man inte mycket klokare; författaren Edward Dolnick berättar i boken ”The Seeds of life” historien om hur en kvinna i Grenoble, på 1600-talet, födde ett gossebarn vilket var trevligt men ändå lite dumt eftersom hennes man vid det laget hade varit utomlands i fyra år. Otrohet bestraffade hårt, och här fanns dessutom pengar med i spelet; den bortreste mannen var mycket förmögen. Saken hamnade i domstol. Och kvinnan vann målet – pojken fick ärva pengarna – tack vare en färgstark historia om att hon hade legat med sin make i en dröm som var så verklighetstrogen att hon blev med barn.På den tiden var det heller inte ovanligt att en kvinna som hade råkat bli gravid på bygden, ägnade sig åt att stirra på ett porträtt föreställande sin äkta man, dagar i sträck, för det kunde vem som helst räkna ut, att det var så det gick till när ett barn kom att likna sin far. Alla visste ju att modern till ett harmynt barn hade sett en hare. Och redan Aristoteles var för sin del säker på att en man i gott skick, med torrt krut i torpeden, eller vad det nu hette på hans tid, välsignade sin hustru med söner, medan män som i något avseende var undermåliga eller tillfälligt försvagade fick hålla till godo med döttrar. Hur skulle det annars gå till?Studier av könsorganen hjälpte inte heller. Den medicinska vetenskapens fader, Hippokrates, begrep visserligen att mannens testiklar antagligen hörde till pjäsen, men skapade ingen större klarhet med sin teori om att säd från höger testikel gav upphov till söner, medan döttrarnas ursprung var den vänstra.Sådär höll de på, långt in i modern tid. När den vetenskapliga revolutionens hjältar, Copernicus, Newton och de andra, lyckas klarlägga fysikens lagar, står kunskapen om vår egen fortplantning och stampar på samma fläck. Det enda man var helt överens om var att Gud hade hittat på alltihop. Resten var öppet för spekulation. Så sent som på 1670-talet fanns exempelvis de som på fullt allvar trodde att mannens organ vid själva erektionen fylldes av luft, ungefär som en flärpa, en sån där papperstuta som förekommer på barnkalas, och att väderdrivande födoämnen som bruna bönor därför kunde rekommenderas i samband med sex.Och när man vid samma tid upptäckte att sädesvätskan var full av pyttesmå sprattlande spermier, enades vetenskapsmännen om att detta var fråga om helt ointressanta parasiter. Med hjälp det nyligen uppfunna mikroskopet hade man fått syn på mängder av maskar och annan ohyra, så slutsatsen låg nära till hands. Att spermierna skulle ha med befruktningen att göra, det trodde man inte. Möjligen indirekt, genom att vispa den värdefulla vätskan med sina svansar, så att den inte koagulerade.Tidigt formerade sig forskarna i två rivaliserande läger. Dels de som trodde att kvinnan bidrog mest när ett barn blev till, dels de som likt senare Strindberg tänkte sig henne mera som en blomkruka där mannen sådde ett frö som i princip innehöll en komplett människa, låt vara i mikroformat. Grälet pågick ända in på 1800-talet, och alla var i någon mening styrda av den store glädjedödaren Augustinus; hans tröttsamma tankar om att allt som har med lust att göra är syndigt.Edward Dolnick berättar hela denna historia, från urtiden fram till de cellbiologiska genombrotten vid mitten av 1800-talet, när allt slutligen föll på plats, och man kan läsa boken som ett stycke underhållande vetenskapshistoria, men under ytan finns också annat. Reflektioner som pekar mera framåt.Att det tog så lång tid berodde inte i första hand på att man saknade mikroskop och andra tekniska förutsättningar; anledningen var mera själva tänkandet. Man kan inte utforska det man inte kan föreställa sig, och i det här fallet kunde ingen tänka sig en värld utan Gud. Den saken var inget problem för Newton; han kunde revolutionera fysiken utan att ge upp sin tro på en gudomlig plan, och likadant var det som bekant med Linné. De ordnade och räknade, utan att bekymra sig om var allt kom ifrån. Det visste de ju redan.Den inställningen visade sig vara ohållbar i frågan om sex och fortplantning. Legenden om Gud blockerade bara. Det är först med Darwins ”Om arternas uppkomst” – 1859 – som tänkandet blir tillräckligt fritt, och när sedan den digitala och genetiska informationsöverföringen långt senare blev intellektuellt allmängods, försvann de sista hindren för en sann bild av barnens tillblivelse.Men kanske är vi tillbaka på ruta ett. Det finns ett vetenskapligt problem i dag som på många sätt liknar den gamla frågan om befruktningen, ett mysterium som väldigt många forskare sysslar med och skriver lärda böcker om – frågan om vårt medvetande.Hur blir egentligen tankar till? Var kommer de ifrån? Ingen vet. Eller jo, alla vet förstås i vilken kroppsdel de dyker upp, och att evolutionen på ett eller annat sätt har med saken att göra. Men sen är det stopp.Om något blockerar förståelsen, och i så fall vad, vet ingen. Men teorierna är många och fantasifulla. Det finns till och med de som tror att våra idéer är en sorts immateriella parasiter, och vi bara värddjur. Fast det där tror jag inte på. Men ändå, också misslyckade hypoteser kan vara tänkvärda, och vad som är användbart vet man inte förrän efteråt. Vilket påminner mig om att jag är lite hungrig. Jag tror det får bli bruna bönor i dag.Fredrik Sjöberg, författare och biolog LitteraturEdward Dolnick: The Seeds of life – From Aristotle to da Vinci, From Sharks' Teeth to Frogs' Pants, the Long Strange Quest to Discover Where Babies Come From. Basic books, 2017.

VM 2026 är alldeles strax igång – och det är dags för våra stora predictions!I dagens avsnitt går vi igenom hela mästerskapet och svarar på de stora frågorna:

Karlavagnen är på plats på Sweden rock festival i Norje i Blekinge tillsammans med ca 40 000 besökare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vem har världens bästa rockröst? Vad betyder hårdrockskulturen för dig? Vilket är ditt bästa rockminne?Precis som vanligt ringer lyssnarna in och delar sina berättelser, men i detta avsnitt pratar vi även med publiken på plats på festivalen.Magnus Broni tankar upp Karlavagnen med rockbränsle från lyssnare över hela Sverige.Säg det med en sång på temat hårdrock, med Magnus Broni i KarlavagnenRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook eller Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21:40

Ännu en studentexamen är avklarad. Många firar sina resultat , men till vilket pris? När unga systematiskt riskerar att bränna ut sig för att nå toppresultat - är det verkligen eftersträvansvärt? Och vad säger det om vårt samhälle? I debatten deltar Ylva Perera, litteraturredaktör på Hbl, och som skrev 7 laudatur i sin studentexamen, Inka Halkivaha som är studiehandledare på Katedralskolan i Åbo samt Mar Porres, ordförande för Finland svenska skolungdomsförbund, och ska ta studenten nästa vår. Diskussionen leds av Pontus Nyqvist. E-post: slaget@yle.fi

Anders & Måns läser lyssnarfrågor och tänker högt. Podden publiceras lördagar 08.00. Skriv en fråga till programmet: fraga@andersochmans.se Prenumerera och slipp reklam: fragaandersochmans.supercast.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Morgonklubben är tillbaka med ett nytt avsnitt där Per Bohman när tillbaka i studion. Tillsammans med Malin Wahlberg och Pontus Wernbloom djupdyker han i vårsäsongen. Vilket lag har varit bäst? Vilka åker ut? Får Kalle Karlsson sparken i Hammarby? Och vem blir ny tränare i Malmö ff? Dessutom delar Wernbloom ut presenter till allsvenska lagen – vilket får Bohman att reagera.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Här är Veckans Onödiga Vetande (VOV) från avsnitt 310 den 28 maj.   Vilket försök är bäst och vem har tjänat minst inför en Elitloppsstart? Ola har koll på Elitloppsstatistiken.   Solvalla Podcast presenteras av Stall Courant   Programledare: Ola Lernå och Markus Myron

Studio Allsvenskan är sponsrade av Snabbare – det okrångliga spelbolaget!Köp en andel till vårt andelsspel på SnabbTipset hos Snabbare.https://www.snabbare.com/snabbtipset-studioallsvenskan18+ | Stödlinjen.se | Spela AnsvarsfulltStudio Allsvenskan sponsras av Cancerfonden. Var med och bidra till vår poddbössa här: https://www.cancerfonden.se/insamlingar/studio-allsvenskans-bossaÅrets bästa sportdeal är här! TV4 Play och Studio Allsvenskan har ett samarbete där du kan se Allsvenskan, Superettan, La Liga och Serie A plus massa mer med ett galet vasst erbjudande – för enbart 349 kronor i månaden i sex månader. Gå in på https://www.tv4play.se/kampanj/studioallsvenskan för att ta del av erbjudandet!Vi välkomnar Elsa Alm tillbaka till Studio Allsvenskan!Vi ber om ursäkt till Elsa för att hon inte fick en inbjudan hit när det gick så bra förra året – utan enbart nu när det inte går som tåget igen.Det blir förstås en hel del om läget i Blåvitt – men dock inte bara negativt.Vilket vore drömmotståndet i Europa sett till resa, upplevelse och sportsliga möjligheter?Hur ser Elsa på säsongsinledningen hittills? Är Billborn och Björklund rätt tränare för Blåvitt fortsatt?Det blir även en hel del snack om polisens agerande i just Göteborg – eftersom Elsa sitter i styrelsen i SFSU så lägger hon ut texten om läget där.Och självklart blir det en del om Allsvenskan generellt.Vi avslutar även med ett gäng lyssnarfrågor.Missa inte när Elsa Alm gästar Studio Allsvenskan igen.Avsnittet finns ute överallt.Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Malin är med i en "hemlig klubb" där allt delas. Jessica skulle kunna vara intresserad av att vara med i en bokklubb om det bjuds på vin. Vilket sätt är egentligen bäst för att träffa nya vänner? Och hur kommer det sig att det blir sån otrolig power när kvinnor möts? Sen var det det där med att ta tillbaka kafferepen. Lyssna det blir kul! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Solen skiner, fåglarna kvittrar. Tomas är uppe med tuppen och Anders har gjort ett inhopp i cykelklungan, för den goda sakens skull. Vilket såklart föranleder ett nytt rykande aktuell podcastavsnitt. Ryktet om vår död är, med andra ord, överdrivet! Vill du vinna i vår tävling, behöver du lyssna på hela avsnittet och sedan maila svaret … Fortsätt läsa ”122. Ett nytt avsnitt, redan?”

Debatten är i hamn och vi försöker samla ihop oss. Vi är så stolta, glada och nöjda men känner samtidigt en viss bitterhet efter denna historiska partidebatt. Vilket parti har egentligen den bästa politiken för ungas psykiska hälsa? Om flera partier är överens om så mycket, varför går det då så långsamt? Vilken roll har dom stora mediehusen i vilken plats dom här frågorna egentligen får ta? Och dumförklarar SVT unga? Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie HallbergKlippning: Sofie HallbergInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vill Maria fortsätta som ordförande i Skidförbundet - svaret får du i veckans #snabbanan som gästas av Maria Krafft Helgesson - tf ordförande i Svenska Skidförbundet. Är media det tråkigaste med jobbet? Varför man inte skulle haft 12 idrotter i samma förbund om man fick börja om. Hur hanterar Skidförbundet och Maria den internationella delen, och varför är hon inte mer involverad? Är det fortfarande turbulent och folk som slåss om styrelseplatser och ordföranderoller? Ett av Sveriges rikaste förbund - men saknar pengar? Hur läskigt med VM i Falun nästa år när VM i Trondheim förlorade mer än 40 miljoner? Vilket avtryck vill hon göra? Varför är hon avis på basketen? ...detta och mer i podden #snabbanan 

Studio Allsvenskan är sponsrade av Snabbare – det okrångliga spelbolaget!Köp en andel till vårt andelsspel på SnabbTipset hos Snabbare.https://www.snabbare.com/snabbtipset-studioallsvenskan18+ | Stödlinjen.se | Spela AnsvarsfulltStudio Allsvenskan sponsras av Cancerfonden. Var med och bidra till vår poddbössa här: https://www.cancerfonden.se/insamlingar/studio-allsvenskans-bossaÅrets bästa sportdeal är här! TV4 Play och Studio Allsvenskan har ett samarbete där du kan se Allsvenskan, Superettan, La Liga och Serie A plus massa mer med ett galet vasst erbjudande – för enbart 349 kronor i månaden i sex månader. Gå in på https://www.tv4play.se/kampanj/studioallsvenskan för att ta del av erbjudandet!Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Det är onsdag och ni vet vad det innebär – Björn Wesström valsar in i Studio Allsvenskan för att snacka ner veckans hetaste ämnen.Vi diskuterar Sveriges VM-trupp.Varför petades Roony Bardghji? Och varför är vi så besvikna?Vi försöker sätta oss in i Graham Potters huvud och hur han tänker.Därefter pratar vi om Philip Berglund-gate som lämnar Hammarby för Malmö FF som sportchef.Varför har det väckt så många reaktioner? Och hur ser vi på det hela?Vi snackar självklart upp finalen i Svenska cupen mellan Mjällby och Hammarby som spelas i morgon.Vilket lag vinner cupen?Sedan pratar vi även lite om det stundande sommarfönstret och vilka som kan bli dyra försäljningar.Missa inte Studio Allsvenskans onsdagspanel.Avsnittet finns ute överallt.Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Studio Allsvenskan är sponsrade av Snabbare – det okrångliga spelbolaget!Köp en andel till vårt andelsspel på SnabbTipset hos Snabbare.https://www.snabbare.com/snabbtipset-studioallsvenskan18+ | Stödlinjen.se | Spela AnsvarsfulltStudio Allsvenskan sponsras av Cancerfonden. Var med och bidra till vår poddbössa här: https://www.cancerfonden.se/insamlingar/studio-allsvenskans-bossaÅrets bästa sportdeal är här! TV4 Play och Studio Allsvenskan har ett samarbete där du kan se Allsvenskan, Superettan, La Liga och Serie A plus massa mer med ett galet vasst erbjudande – för enbart 349 kronor i månaden i sex månader. Gå in på https://www.tv4play.se/kampanj/studioallsvenskan för att ta del av erbjudandet!Det är lördag och Tim och Hugo håller sin vana trogen genom att snacka upp den kommande omgången i Allsvenskan.Vi går igenom match för match i kronologisk ordning och spekulerar i både laguttagningar men även hur matchbilden kommer att se ut.Vilket lag kommer gynnas av matchbilden? Och framför allt – hur slutar matchen?Vi tippar resultat i samtliga fajter.Missa inte Studio Allsvenskans lördagspodd där vi snackar upp den kommande omgången.Avsnittet finns ute överallt.Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

❓

Hej Somna. Jag är inte bitter. Dagens avsnitt ska handla om att kämpa sig upp för en backe. Eller nej, det ska det inte alls. Vilket tråkigt tema. Det handlar om att jag har svårt att säga nej. Jag köpte merch i fel storlek för att jag inte klarade av att stå i kassakön och inte köpa någonting. Jag giggade på en Finlandsfärja med höggravida Nina, ingen loge, en bakfull ljudtekniker som konsekvent presenterade mig som Markus, och en publik som till stor del inte förstod svenska. På taxfreen var jag den sekunden ifrån att köpa en whiskyflaska som kostade 30 000 kronor, för jag ville inte säga nej.Ibland känner jag att jag har slösat bort mina unga år. Men sen tänker jag: jag vill faktiskt inte bli ung igen. Jag har kämpat mig hit. Att behöva börja om utan den verktygslåda jag har idag, det låter inte lockande.Min morfar förstod sig nog inte riktigt på mig. Jag lekte så mycket, och det gjorde inte han. Han hade arbetarhänder fast att han jobbade i restaurangvärlden, och han hade gärna berättat för mig hur jag skulle leva mitt liv. Han var väldigt noga med att man skulle göra rätt för sig. Min mormor var 100 & närvarande i mitt liv. Det var hon fram tills den dagen hon dog, när jag var 28 år. Jag lovade mig själv att aldrig börja röka. Jag håller fortfarande det löftet.Tack Somna för att du finns.Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Wow! Vilket avsnitt. Vi lärde oss en hel del och det tror vi att ni också kommer att göra. Vi snackar födande, IVOs häxjakt på hembarnmorskor och framförallt Forskning med stort F. Idag är det viktigare än någonsin att vara källkritisk och vår gäst Malin Dufour hjälper oss att förstå forskningsläget kring födande och beslutsfattandet kring hemfödslar ännu lite bättre. Snart är hon klar med en hemsida som skall kunna informera människor om hur hemfödslar fungerar i Sverige, vad forskningen säger om det och konkret hur en kan gå tillväga om en önskar föda hemma. Länk kommer i beskrivningen när sidan är klar. Tills dess får ni njuta av detta fullmatade avsnitt. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför det är viktigt med ett bra mindset och hur du kan träna dig till en bättre ekonomi. Tips om budget, sparande, pension och att få pengarna att räcka längre. Vilket ekonomiskt beslut kan du ta idag som ditt framtida jag kommer tacka dig för?

Ekorren Deez Nuts är hög på meth, vårens stora filmsnackis: edgelord-komedin The Drama och är vapenvilan mellan USA och Iran en Trumpseger eller en TACO? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Avsnittsbeskrivning:En man i Alabama, USA, anklagas för att äga en attackekorre med namnet Deez Nuts som sägs vara hög på metamfetamin. Vilket leder oss in på lyssnarfrågan om era liknande berättelser om djur.Hanna börjar göra någon slags poesi och Christopher vill bara därifrån.Vårens stora filmsnackis har anlänt! Det handlar om den norska regissören Kristoffer Borglis edgelord-komedi The Drama. Filmen har blivit en riktig vattendelare då vissa älskar skiten, och vissa inte kan se klart den på grund av grova obehagskänslor. Filmkritikern Joakim Silverdal berättar om provokatören och regissören Kristoffer Borgli, som gjort filmen.Efter att Donald Trump igår hotat Iran med att en "hel civilisation kommer att dö i natt" pustar världen tillfälligt ut efter beskedet om vapenvila mellan USA och Iran. Är det en Trumpseger eller har han gjort en TACO (Trump Always Chickens Out)?Samtidigt är det många som riktar kritik mot Demokraterna för att de inte visat tillräckligt starkt motstånd till Trumps hot. Sara Stenholm från USApodden förklarar.Hanna minns Ulf Buller i Saltsjöbo, som fann vitsen med livet!Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist

Hur leder man högpresterande människor i en grupp som inte valt varandra? I det här avsnittet möter vi Rickard Grip – tidigare chef för det svenska längdlandslaget och idag chef för Svenskt Skidskytte. Med erfarenhet från OS, VM och några av de mest pressade miljöerna inom elitidrott delar han med sig av sina viktigaste insikter om ledarskap, prestation och gruppdynamik. "Att behandla alla lika är inte rättvist – för att få ut det bästa av varje individ måste du behandla dem olika." Vi pratar bland annat om: Varför konflikträdsla är en av de största bromsklossarna i både idrott och näringsliv, Hur man leder starka individualister som inte ens valt varandra, Vad som egentligen hände bakom kulisserna i Sotji 2014 – och varför den magin är nästan omöjlig att kopiera, Hur man vänder energi mitt i ett mästerskap som håller på att gå åt fel håll, Och varför små saker – som att “gå rak i ryggen till frukost” – kan sätta tonen för en hel organisation, Många undrar - vad är skillnaden mellan längdlandslaget och skidskyttar kulturellt? Vilket jobb drömmer han om efter det han har nu? Rickard delar också konkreta exempel från sin egen resa – från misstag och lärdomar till små beteenden i vardagen som kan göra stor skillnad i ett ledarskap. Avsnittet riktar sig till dig som är intresserad av ledarskap, prestation och hur man bygger starka team – oavsett om det är inom idrott eller näringsliv. Lyssna och ta del av insikter från en av Sveriges mest erfarna ledare inom elitidrott.

I det här avsnittet får du lära dig alla ord du behöver för att prata om din familj och din släkt. Vilket ord var nytt för dig? --- Joina oss i programmet Lev Svenskan på Simple Swedish Center och få community, content, podd-transkript, uppgifter och live-event med konversationsträning varje vecka för bara 29€ i månaden. Klicka här för en gratis 7 dagars provperiod.

Vi har grävt i det som Svenskarna engagerar i sig MEST av allt och landar i en diskussion som slutar med att vi kommer vara med Sveriges mest kända reklamfilmer! Hur är det att planera en fest när man inte kan planera alls? Och hur kommer det sig att Jessica lägger över ansvar på Malin i tron att det kommer bli bra? Vilket syndrom lider vi av och vad är det vi ska ta efter Finnarna för att bli lyckliga? Sen var det det där med ifall Jessica ska lämna Mitt i livet podden? Lyssna det blir kul! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Socialdemokraterna går till val på att avskaffa karensavdraget – ett beslut som enligt Christian Ekström, vd för Skattebetalarnas Förening, kan få allvarliga konsekvenser för svensk ekonomi. Varför verkar sjukfrånvaron öka under vinter-OS, älgjakten och fotbolls-VM? Veckans avsnitt går till botten med frågan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt får ni lyssnare följa med från början till slut under Andrea's "night out routine". Hur gör hon sig i ordning? Vilket är det viktigaste första steget för henne i hennes rutin? Vilket snacks är ett måste inför en festlig kväll och vilka produkter vill hon inte leva utan? Varmt välkomna till avsnitt 608! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans huvudepisod pratar vi den monumentala arresteringen av den före detta prins Andrew, den första gången en engelsk monark har gripits på över 400 år. Kan han bli den första sedan Ghislaine Maxwell att få några rättsliga påföljder för inblandningen i den vidriga Jeffrey Epstein-härvan?I den andra halvan snackar vi den nya Netflix-serien ”Reality Check: America's Next Top Model”. Vad var vår egen relation till programmet? Vilket var det värsta övertrampet? Hur galen är Tyra Banks? Och är det verkligen rättvist att hon ensam får ta skulden för Top Models många skandaler?Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.