Podcasts about vilket

Vilket är årets VIKTIGASTE astrologiska datum? Välkommen till den känsloladdade fortsättningen med astrologen Sandra Andreis som gäst! ..Berg rörs till tårar av det stjärnorna har att säga. För att höra hela avsnittet, signa upp på Podme! Du signar upp dig här. Använd koden GBFLYTT för en månad gratis Premium, därefter kostar det 99 kr/mån. Koden går att aktivera till och med 26 februari.

I veckans huvudepisod pratar vi den monumentala arresteringen av den före detta prins Andrew, den första gången en engelsk monark har gripits på över 400 år. Kan han bli den första sedan Ghislaine Maxwell att få några rättsliga påföljder för inblandningen i den vidriga Jeffrey Epstein-härvan?I den andra halvan snackar vi den nya Netflix-serien ”Reality Check: America's Next Top Model”. Vad var vår egen relation till programmet? Vilket var det värsta övertrampet? Hur galen är Tyra Banks? Och är det verkligen rättvist att hon ensam får ta skulden för Top Models många skandaler?Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anders har varit på besök på en plats som är så hemlig att han inte kan berätta någonting alls. Vilket han gör här. Och så gör vi återbesök på ett Södermalm som inte längre finns. Samt pratar om vintersport. Och gör som Dan FrickStötta Fyra meter genom patreon.com/fyrameter Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Krishantering, krisberedskap, civilt försvar, totalförsvar, höjd beredskap, skärpt beredskap, högsta beredskap – en djungel av begrepp även för den överintresserade. För närvarande pågår olika initiativ i princip överallt. Vilket ansvar och vilka huvudsakliga uppgifter som ska gälla för kommuner och regioner under fredstida kriser och höjd beredskap har analyserats av den särskilda utredaren Carl Fredrik Graf. I detta avsnitt berättar han om vad som är nytt i lagförslaget som utredningen presenterar. Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig SOU 2024:65 https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/09/sou-202465/ Pågående närliggande arbeten: En ändamålsenlig och effektiv styrning av förvaltningsmyndigheter under krig och krigsrelaterade förhållanden, Dir. 2025:86 https://regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2025/09/dir.-202586 Nationell rådgivare för stärkt privat-offentlig samverkan i totalförsvaret, Dir. 2024:65 https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2024/08/dir.-202465 Så funkar det: Myndigheten för civilt försvar - Det civila beredskapssystemet: https://www.mcf.se/sv/amnesomraden/beredskap-for-kris-och-krig/beredskapssystemet/det-civila-beredskapssystemet/ Krisinformation.se - Höjd beredskap och krig https://www.krisinformation.se/forbered-dig/hojd-beredskap-och-krig/

Jesper är en tältpinne.

Happy Socks-grundaren Mikael Söderlindh är en av Sveriges skönaste entreprenörer, och vi är förstås nyfika på hans viktigaste framgångstips. Lyssna direkt så får du Mikaels svar på: – Vad har alla framgångsrika människor du känner gemensamt?         – Vilken är den bästa investering du gjort?         – Vad skulle du önska att det stod på din gravsten?         – Vilket citat försöker du leva efter?         – Om du fick ge ett budskap till alla människor i världen. Vad hade det varit?         – Vilket är ditt bästa boktips till entreprenörer?          – Vilka är dina viktigaste vanor för att bli en bättre entreprenör och människa?         – Hur ser din morgonrutin ut?         – Om du fick 50 miljoner av mig och fick starta ett det företag som du trodde skulle ha störst chans att bli framgångsrikt i framtiden – vad hade du startat?         – Vilka är de 3-5 viktigaste råd du skulle ge till någon som vill bygga ett lika framgångsrikt entreprenörskap som du? Du hajar – detta vill man höra direkt!    Info: Avsnittet har sänts tidigare i podden Ordinary People who do Badass Things. I Business Hacks får du verktygen och strategierna som tar dig och ditt företag till nästa nivå, levererade av Sveriges absolut främsta experter. Programledare är entreprenören och författaren Gustaf Oscarson. Alla avsnitt och intervjuer på www.driva-eget.se. Business Hacks ges ut av We are Business Nordic AB. Vi samlar och skapar världens bästa kunskap, verktyg, inspiration och nätverk inom företagande. Häng med!

Romantiken lever i några av våra mest älskade barn- och ungdomsböcker. Eva-Lotta Hultén berättar om Maria Gripes filosofiska influenser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.”Allt levande hörer samman.” Orden formuleras på 1700-talet av Linnélärjungen Andreas Wiik, i ett brev till hans hemligt trolovade, Emelie. Deras korrespondens hittas på Selanderska gården i småländska Ringaryd långt senare av tre ungdomar. Av breven framgår att det ska finnas en antik egyptisk staty gömd någonstans på orten.Det finns ingen Linnélärjunge vid namn Andreas Wiik. Och ingen småländsk ort som heter Ringaryd. Men både mannen och platsen lever i Maria Gripes ”Tordyveln flyger i skymningen”.Tillsammans med ”Agnes Cecilia” är det den av hennes berättelser där de mystiska inslagen är starkast. Samhörighet över både tid och rum manifesterar sig och byggnader kan bära minnen och förmedla budskap. Särskilt i ”Tordyveln flyger i skymningen” bistår växter och djur i kommunikationen. Skalbaggar och krukväxter leder protagonisterna till viktiga ledtrådar på gåtans lösning – var finns statyn som Andreas Wiik hemförde från Egypten?Redan tidigare i sitt författarskap, också i sina mer realistiska berättelser, skildrade Maria Gripe en kommunikation med naturen, genom flera av sina karaktärer. Hugo, i ”Hugo och Josefin”, är en trygg skogsvarelse som kommer till människornas värld med ett budskap: skollärarinnan får veta att hon har hållits för lite i skogen och för mycket i skolan och att det är därför hon bekymrar sig så mycket. När Hugos för misshandel fängelsedömda far ­kommer på tal säger Hugo lugnt att ”Skogen ska en inte överge. Då går dä illa.”Också Loella i Pappa Pellerins dotter, är ett sagoväsen som hör ihop med naturen.Gripes biograf Ying Toijer Nilsson beskriver det så här: ”Den spåntäckta stugan är nästan osynlig, insnärjd i slingerväxter och med gräs på taket. Vädrets makter står på hennes sida, blixten laddar ur sig framför barnavårdsnämndens representanter, stigen är villsam och oländig, yrväder hindrar moderns bekanta som kommer för att hämta barnen.”I Gripes värld samspelar vi med naturen och talar med och genom den.Maria Gripe växte upp i Örebro men trivdes inte i stadens flickskola och när det var dags för vidare utbildning fick det bli Enskilda gymnasiet i Stockholm. Hon bodde inackorderad, och i rummet hon hyrde fanns filosofen Friedrich von Schellings samlade verk. Det är hans naturfilosofi som hon klär i Andreas Wiiks ord, och ger gestalt i Tordyveln flyger i skymningen.Schelling var verksam kring sekelskiftet 1800 och framåt och ingick i den intellektuella kretsen i staden Jena. Han räknas till de tyska idealisterna och romantikerna, vars idéer ofta ses som en motreaktion på upplysningen och den vetenskapliga revolutionen. Med den franske 1600-talsfilosofen René Descartes hade uppdelningen mellan den tänkande och den utsträckta substansen fått en strikt formulering. Ande och materia var åtskilda. Men den föreställningen medförde ett antal problem som Schelling noterade. Hur kan ett medvetande uppstå hos materia och hur kan ett levande jag påverka och påverkas av en död omgivning? ”Mellan sinnet och naturen finns en hemlig förbindelse”, menade Schelling. Men han gick längre än så.Mot den mekanistiska värld som upplysningen målat fram, där människor, djur och växter var att betrakta närmast som maskiner, ställde Schelling ett enhetligt världsallt – den ”allsjäl” som Maria Gripe låter Andreas Wiik skriva om i sina brev till Emelie. Schelling drar slutsatsen att allt levande därför kan kommunicera med, och genom allt annat som lever. En idé som han i sin tur kan ha hämtat inspiration till från de indiska vishetstexterna Upanishaderna. Där beskrivs en panteistisk värld där allt har en gemensam ande, brahman. Gud och naturen är ett.Allting, förklarade Schelling, i den andan, ”var förbundet med vartannat och utgjorde en enda universell organism” – från grodor till träd, stenar, insekter, floder och människor. Ande är osynlig natur, medan naturen är synlig ande – en central tes för romantikerna. I stället för total åtskillnad mellan jaget och naturen – dess motsats.Efter sin studentexamen läste Maria Gripe filosofi och religionshistoria vid Stockholms högskola och romantiken intresserade henne särskilt. Också Schiller, Novalis och Fichte går att spåra i hennes böcker. Liksom Atterbom och Schopenhauer. Gripe var beläst och ville få sina unga läsare att reflektera. Vilket breven till henne visar att hon också lyckades med. ”Den där Schopenhauer verkar bra. Var får man tag på hans böcker?”, skrev en ung läsare.I ”Tordyveln flyger i skymningen” låter hon huvudpersonerna Jonas, Annika och David – 13, 15 och 16 år gamla – samtala om de stora idéerna i Andreas Wiik brev. Brev som han hade bett Emelie att förvalta, och som hon gömt under en golvtilja. I ett meddelande till dem som hittar gömman ber hon att de ska lägga tillbaka Andreas skrifter igen, om deras tid är lika oförnuftig och oaktsam om livet som hennes egen. Är tiden mogen nu, funderar David, Jonas och Annika. Kanske är ingen tid redo för sådana tankar? Men kanske kan alla tider öppna sig för dem?Schelling var en oerhört populär föreläsare vid universitetet i Jena men hans idéer har gått stick i stäv med modernitetens förhärskande naturvetenskap och har kritiserats och förlöjligats, från hans egen tid fram till våra dagar. Samtidigt har han inspirerat tänkare över alla spektra. En av dem var Alexander von Humboldt. När Humboldt dog 1859 var han sin tids mest berömde vetenskapsman, med banbrytande forskning inom en hel rad naturvetenskapliga discipliner, och uppfinnare av några nya, som oceanografi och klimatologi. Hans levnadstecknare Andrea Wulf kallar honom för ”naturvetenskapernas Shakespeare.” Humboldt beskrev, i vännen Schellings anda, jorden som en organism som pulserade av liv, ett sammanhängande helt där allting är förbundet med vartannat i ett nät av organiskt liv. Det leder tankarna till James Lovelocks så kallade Gaiahypotes – att hela jorden fungerar som ett levande, sammanhängande system. Idag har denna tanke ett växande stöd inom naturvetenskapen. Samtidigt visar kvantfysiken på märkliga samband på partikelnivå över stora avstånd – och ny forskning på psykedelika, som ger starka upplevelser av att höra ihop med världsalltet, visar att detta har en positiv effekt vid depressioner.Schellings idéer om en förbunden värld tycks i vår tid komma till oss från olika håll. Hans tankar ser också ut att kunna bli ett viktigt verktyg för att finna nödvändiga nya förhållningssätt till, och förståelse av vår omvärld, i klimatkrisens tid. Allt levande hörer samman. Är vi mogna för att ta till oss den tanken? Är vi tillräckligt lyhörda för att följa de spår som tordyveln lägger ut?Eva-Lotta Hulténjournalist och författare

Vi fortsätter vårt samtal med grundaren av Studio 3 och får till oss Andrews idéer om hopp, tillförsikt och självförtroende som tre saker han vill att personer ska få med sig efter genomgången kurs. Andrew berättar också om sina funderingar kring riskerna med en övertro på sig själv, att rädda människor gör farliga saker, om faran med en machokultur och hur svårt det är att få större organisationer att förstå vad Studio 3 verkligen är och innebär. Och som vi poängterade i samband med förra avsnittet så är det bra att ha med sig att Andrews perspektiv i stort sett är globalt. Vilket blir tydligt när han i slutet av avsnittet, genom ett par anekdoter från runt om i världen, delar med sig av sin positiva syn på framtiden för vårt fält. Mycket nöje!  

I veckans Väderpo... nej, Vasapodd! Ja, då blir det en del reklam för egen verksamhet när Laggar är med och blir utfrågad om både vallaservice och kommande stavnyhet. Men framförallt delar han med sig av en första prognos och ett första tips om skidor och vallning inför första helgens lopp. Vilket före blir det och vilken slip kommer gå? Hur är formen på arenan och hur är formen på Laggar? 

Voi-grundaren Douglas Stark är en av Sveriges mest spännande entreprenörer, och vi är förstås nyfika på hans viktigaste framgångstips. Lyssna direkt så får du Douglas svar på: – Vad har alla framgångsrika människor du känner gemensamt?         – Vilken är den bästa investering du gjort?         – Vad skulle du önska att det stod på din gravsten?         – Vilket citat försöker du leva efter?         – Om du fick ge ett budskap till alla människor i världen. Vad hade det varit?         – Vilket är ditt bästa boktips till entreprenörer?          – Vilka är dina viktigaste vanor för att bli en bättre entreprenör och människa?         – Hur ser din morgonrutin ut?         – Om du fick 50 miljoner av mig och fick starta ett det företag som du trodde skulle ha störst chans att bli framgångsrikt i framtiden – vad hade du startat?         – Vilka är de 3-5 viktigaste råd du skulle ge till någon som vill bygga ett lika framgångsrikt entreprenörskap som du? Du hajar – detta vill man höra direkt!  Info: Avsnittet har sänts tidigare i podden Ordinary People who do Badass Things. I Business Hacks får du verktygen och strategierna som tar dig och ditt företag till nästa nivå, levererade av Sveriges absolut främsta experter. Programledare är entreprenören och författaren Gustaf Oscarson. Alla avsnitt och intervjuer på www.driva-eget.se. Business Hacks ges ut av We are Business Nordic AB. Vi samlar och skapar världens bästa kunskap, verktyg, inspiration och nätverk inom företagande. Häng med!

Medverkande i detta bonusavsnitt är: Fredrik, Poki och Odd!När lyssnarfrågan från Sara dök upp kände vi att det kunde bli kul som ett bonusavsnitt. Frågan löd "Ni älskar ju att ranka saker. Kan ni gemensamt ranka vinnarna från The Game Awards i en topplista? Vore roligt".Tack Sara! Här får du och alla er andra ett avsnitt där vi försöker kora vilken av alla forna The Game Awards vinnare, som är absolut bäst - och varför?

Vem av Anders och Johan klarar bäst av en zombieapokalyps? Vilket mästerskap önskar vi att vi fick uppleva? Vilket lag hade vi helst tagit över om vi fick chansen? Löskokta eller hårdkokta ägg? Är fotbollen på väg ner i helvetet? Saknar vi bårbilen?Dessa frågor, och många fler, svarar vi på i veckans avsnitt.ALLA HJÄRTANS DAG-DEAL! Till och med på lördag har du chansen att ge bort Offside till någon du tycker om. Sjukt bra pris dessutom – 3 nummer för 400 spänn.

Språk, men inga ord. Det skrev Tomas Tranströmer om redan 1983, långt innan han förlorade talet. Boel Gerell funderar över skillnaden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Var börjar det? Kanske i andningen, i luften som inte kommer att räcka hela vägen fram och redan när jag startar meningen ser jag ordet i slutet och vet att det kommer att bli svårt. Jag kommer att fastna där, i den där satans bokstaven och bli kvar tills syret tar slut och du ser bort av hänsyn och genans. Medan jag tystnar och drar efter andan djupt och vanmäktigt och börjar om igen, med ett nytt ord.Det har blivit bättre förstås. Exempelvis läser jag ju den här texten utan att beväras av stamningen – peppar, peppar. Jag har hittat strategier för att hantera mina problem och bryr mig också mindre om vad andra tycker, det underlättar. Ändå är jag fortfarande någonstans alltid kvar i den där vibrerande frustrationen som fyller det tysta rummet där ordet inte låter sig sägas. Ett oändligt ensamt rum, skilt från den övriga världen.Trots att mina besvär är jämförelsevis lindriga har de satt prägel på mitt liv. En ovilja till telefonsamtal, en oro för att framträda offentligt tills jag kom på att adrenalinet som rusar genom mig vid sådana tillfällen faktiskt hjälper mig att överbrygga glappet till orden jag vill åt. Säkerligen är problemet större för mig själv än för dem jag möter och även om det kan kännas så i stunden är jag inte ensam.Ungefär en procent av den vuxna befolkningen i Sverige stammar. Bland barn är det betydligt vanligare men besvären försvinner ofta med åren. Exakt vad stamning beror på vet man inte och jag kan bara gå till mig själv för att försöka förstå. I samtal med mina barn exempelvis, stammar jag inte alls. Trötthet försvårar symptomen och om jag av någon anledning känner mig låg eller obekväm i situationen blir det också värre.En stroke eller en hjärntumör kan också utlösa stamning – eller om skadan är särskilt svår – afasi där tillgången till språket helt eller delvis försvinner. Jag försöker föreställa mig tillvaron i det tomma rummet med de blanka väggarna, inte som en tillfällig förvisning utan som ett hem. Vad händer med den som förlorar möjligheten att nå ut med sin röst för alltid?I dikten ”April och tystnad” ur samlingen ”Sorgegondolen” från 1996 beskriver författaren Tomas Tranströmer förlusten av språket som ”silver, som glimmar utom räckhåll hos pantlånaren”.En sån ödets ironi att just han, som hade språket så totalt i sin hand skulle tappa det. Eller, inte alldeles. En fungerande arm hade han kvar efter stroken 1990 och med hjälp av den kunde han fortfarande spela piano. Med orden var det värre, få fraser återstod – ett ja och ett mycket bra och i övrigt gester och blickar som hans livskamrat Monica förstod att tolka och översätta till ett vardagligt samtal och dessutom till litteratur.Så tillkom inte bara ”Sorgegondolen” där hälften av dikterna skrevs efter stroken. Utan också samlingen ”Den stora gåtan” som till största delen bestod av haikudikter. Boken nominerades till Augustpriset med motiveringen att hans ”diktning genomgått oavbruten förtätning och utveckling.”Funktionshindret som initialt tycktes tysta honom hade alltså i praktiken lett till en utveckling eller precisering av hans litterära förmåga. Språket han finner på stranden efter stormen är renspolat från oväsentligheter. Dikterna är oftast bara tre rader och har karaktären av bilder med ord så exakta att de inte kan vara några andra.”Döden, skriver han, lutar sig / över mig, ett schackproblem. / Och har lösningen.På samma vis beskriver författaren Daniel Sjölin sitt medvetande som bilder när språket går förlorat också för honom i sviterna av en gåtfull hjärnsjukdom. För att slippa konfronteras med vidden av katastrofen tiger han sig genom dagarna eller använder de få ord han tror sig kunna leverera obehindrat: tack, tjena, supernajs. Samtidigt är han aldrig helt säker på vad han säger. Som en slumpgenerator väljer hans rådbråkade hjärna andra ord än de han tror och språket kommer ut oförutsägbart och utom kontroll.Just kontrollförlust har varit ett mål för Sjölin i hans tidigare litterära arbete. För att osäkra skrivprocessen har han medvetet skapat hinder för sitt flöde. Som i romanen ”Underskottet” där han liksom företrädarna för den litterära 60-talströrelsen Oulipo begränsar sitt alfabet och skriver halva boken utan bokstaven a. Nu är inte bara a utan hela alfabetet utom räckhåll och kontrollförlusten osäkrar hela hans existens.I det som senare kom att kallas Sapir-Whorf-hypotesen lade den amerikanske lingvisten Edward Sapir 1929 fram teorin att en människas förmåga att förstå världen i hög grad var beroende av det talade språket. Så kom det sig att två människor med skilda modersmål aldrig skulle komma att se saker och ting på samma vis. I orden låg möjligheterna och begränsningarna och som exempel användes hopi-indianerna som påstods sakna ord för tid och därför skulle vara omedvetna om hela tidsbegreppet.Så var det förstås inte och ändå har teorin bildat skola och skrämmer nu den tidigare lingvistikstudenten Sjölin där han ligger stum på sjukbädden. Vilket värde har han som människa – i sina egna och andras ögon – utan sin röst? Tron på språk som värdemätare och indikator på själslig förmåga genomsyrar hela den västerländska världsbilden och präglar inte bara vår syn på varandra utan också på våra medvarelser djuren. Sättet vi behandlar boskap på kan exempelvis bara basera sig på idén att den som saknar röst också saknar känslor, behov och rätt att finnas till. Detta trots att var och en som haft ett djur som vän, vet att det går att föra också mycket nyanserade diskussioner utan mänskligt tal. Själv har jag fört många och långa samtal med hundar och tack vare denna språkliga kompetens slutade jag för snart trettio år sedan att äta kött. I en film på teve fördes svin till slakteriet. Inget våld syntes i bilderna, men i svinens öron och ögon läste jag allt de redan visste om vad som skulle ske. Paniken som spred sig i leden när de tvingades framåt i den trånga passagen, lukten av blod och de avlägsna dödsskriken från vännerna.Det kunde ha varit min hund som berättade om fasorna, språket gick obehindrat att översätta. Det kunde ha varit någon jag känner, älskar och respekterar som föstes in i dödsfabriken. Det kunde ha varit jag. Tal eller skrift är inte enda vägen till djup förståelse varelser emellan, kanske är det inte ens bästa sättet att med precision kommunicera.Ta Tomas Tranströmer och hans vänstra hand, som långt efter att talet berövats honom fortsatte att förmedla hans innersta känslor med samma säkerhet som han tidigare skrev på papper. Själv ler jag lite åt mig själv och situationen när ordet fastnar, tar ett djupt andetag och börjar om igen och i leendet och andetaget möts vi och samtalet går vidare.Boel Gerellförfattare och kritiker LitteraturDaniel Heller-Roazen: Echolalia. Att glömma språk, Bokförlaget Faethon 2019Daniel Sjölin: Underskottet, Norstedts 2022Tomas Tranströmer: Sorgegondolen, Bonniers 1996Tomas Tranströmer: Den stora gåtan, Bonniers 2004

Hur tänker man egentligen? Alltså, på vilket sätt kommer och går tankarna? Ser man bilder, hör ljud, ord eller är det känslor? I veckans avsnitt diskuterar Amanda & Tindra de olika sätten man kan tänka på och delar också med sig av hur dom själva tänker. Samtalet leder vidare in på saker som aggressivt irriterar dom och hur det hör ihop med hur man tänker(och inte). Hur tänker du? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilket år det är! Fredrik fyller 50 och Fiskekompisen fyller 10! Johan kuppar och spelar i hemlighet in ett temaavsnitt där han följer Fredrik från vaggan till den stora 50 års festen! Hade Fredrik skägg när han föddes, spelade han gitarr redan som 2 åring och när uppstod det smått sjukliga fiskeintresset? Vänner och släktingar får säga sitt! Har han några riktigt dåliga sidor? In och lyssna på åren från 1976 till 2026. Fiskekompisen med Johan Malm och Fredrik Löwgren.

Jon Olsson har gått från extremskidåkning till ett otroligt spännande entreprenörskap (nu senast i Akka), och vi är förstås nyfikna på hans viktigaste framgångstips. Lyssna direkt så får du Jons svar på: – Vad har alla framgångsrika människor du känner gemensamt?         – Vilken är den bästa investering du gjort?         – Vad skulle du önska att det stod på din gravsten?         – Vilket citat försöker du leva efter?         – Om du fick ge ett budskap till alla människor i världen. Vad hade det varit?         – Vilket är ditt bästa boktips till entreprenörer?          – Vilka är dina viktigaste vanor för att bli en bättre entreprenör och människa?         – Hur ser din morgonrutin ut?         – Om du fick 50 miljoner av mig och fick starta ett det företag som du trodde skulle ha störst chans att bli framgångsrikt i framtiden – vad hade du startat?         – Vilka är de 3-5 viktigaste råd du skulle ge till någon som vill bygga ett lika framgångsrikt entreprenörskap som du? Du hajar – detta vill man höra direkt! Info: Avsnittet har sänts tidigare i podden Ordinary People who do Badass Things, där hittar du ytterligare avsnitt med Mikael. I Business Hacks får du verktygen och strategierna som tar dig och ditt företag till nästa nivå, levererade av Sveriges absolut främsta experter. Programledare är entreprenören och författaren Gustaf Oscarson. Alla avsnitt och intervjuer på www.driva-eget.se. Business Hacks ges ut av We are Business Nordic AB. Vi samlar och skapar världens bästa kunskap, verktyg, inspiration och nätverk inom företagande. Häng med!

Gillar du meningar som "i tillsatserna finns det tre huvudgrupper" och "jag har pratat med Systembolagets bolagsjurist" så har du just hittat ditt favoritavsnitt. Det kanske inte är det riktiga dragplåstret egentligen. Det är nog vår (andra!) gäst, Ander Melldén. En av Sveriges mest meriterad vinjournalister som har satt tänderna i en uppdatering från just Systembolaget som gått många förbi. Vin måste numera ha en innehållsförteckning. Vilket betyder att du för FÖRSTA gången kan få reda på vad vinproducenter stoppar in i sina viner. Är det bara vin? Nej, det visar sig att det är mycket annat också. Häng med! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fedja Porobic byggde sin första e-handel som 20-åring och har sedan dess hjälpt varumärken som Under Your Skin, Mockberg och Västerbottensåpa att växa och i vissa fall bli 100-miljonersbolag. I det här avsnittet delar han sina personliga insikter – sina bästa tips för framgång, entreprenörskap, hälsa och livet. Lyssna direkt så får du Fedjas svar på: – Vad alla framgångsrika människor han mött har gemensamt – Den bästa investering han gjort – Vad han hoppas att det ska stå på hans gravsten – Vilket citat han försöker leva efter – Vilket budskap han hade skickat ut till alla människor i världen – Hans bästa boktips för entreprenörer – De viktigaste vanorna för att bli en bättre ledare och människa – Hur hans morgonrutin ser ut – Vad han skulle starta om han fick 50 miljoner att bygga ett nytt bolag med – Och de tre–fem råd han tycker är viktigast för att lyckas som entreprenör Du hajar – detta vill du höra direkt! Info: Avsnittet har sänts tidigare i podden Ordinary People who do Badass Things. I Business Hacks får du verktygen och strategierna som tar dig och ditt företag till nästa nivå, levererade av Sveriges absolut främsta experter. Programledare är entreprenören och författaren Gustaf Oscarson. Alla avsnitt och intervjuer på www.driva-eget.se. Business Hacks ges ut av We are Business Nordic AB. Vi samlar och skapar världens bästa kunskap, verktyg, inspiration och nätverk inom företagande. Häng med!

I studion: Fredrik Söderholm, Gurgîn BakirciogluPå länk: Sanna Ghobti Sanna Ghotbi är människorättsaktivist och författare. Gurgin är aktivist och journalist.Varför fruktar man ett folkmord i Rojava just nu? Varför är det så lite medial rapportering från Rojava? Hur samspelar kurdernas frihetskamp med den som sker i Palestina, Iran och andra koloniala frihetskamper? Hur kan man förstå interna konflikter och splittringar inom olika rörelser? Varför är stödet för kurder inte lika stort som för palestinier? Hur kunde ett feministiskt samhälle växa fram i en en region präglad av religösa auktoritära ledare? Vilka medier rapporterar balanserat om kurdernas situation?Vilket väpnat motstånd har använts och hur har det fungerat? Vilka är egentligen kurdernas fiender och varför? Varför är historien och konflikten komplex och svår att förstå? Var Woman life freedom en kurdisk kamp som kapades? Vem är egentligen på kurdernas sida?Vad är kurdernas mål? Stötta oss på patreon.com/gottsnackSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Många har grubblat över existensens själva existens. Helena Granström ansluter sig skaran. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Om man ska tro filosofen Arthur Schopenhauer, erbjuder universum en lika pockande som gäckande gåta för varje tänkande person: ”Ju lägre stående en människa är i intellektuellt avseende, desto mindre förbryllande och mystisk ter sig själva existensen för henne.” Det vill säga: Har man bara något bakom pannbenet, så inser man att tillvaron är obegriplig: inte bara till sin natur, utan i det att den alls finns.Ska man tro honom? Tja, den som önskar belägg för hans tes kan i alla fall utan svårighet finna en uppsjö av intellektuellt ambitiösa personer som upptagits just av bryderier över existensens själva existens.1700-talstänkaren Gottfried Wilhelm Leibniz, till exempel, som efter att ha fastslagit sin berömda princip att varje sakförhållande också kan ges en fullständig förklaring, konstaterade att den första fråga som därpå infann sig var: ”Varför finns det något, snarare än ingenting?”En formulering som drygt två sekler senare ekade hos hans tyske kollega Martin Heidegger som också han ansattes av frågan: ”Varför är överhuvudtaget något varande, och inte snarare intet?”Han man väl låtit sig upptas av denna undran, bleknar alla andra gåtor bort i dess bländande sken. Som ett annat högstående intellekt vid namn Ludvig Wittgenstein formulerat det är det mystiska ”inte hur världen är, utan att den är”.Och varför är den då?Det visar sig att frågan har minst lika många svar som den har möjliga invändningar mot de givna svaren – som den har möjliga underkännanden av själva frågan.Till att börja med kan man ju undra hur ett tillfredsställande svar skulle kunna se ut? Vilken orsak till världens existens skulle inte i sin tur kräva en orsak, så att man i slutändan inte hade åstadkommit något alls?Leibniz själv tyckte sig kunna besvara frågan så snart han ställt den: Orsaken till världens existens är Gud.Jaha. Men vad är i så fall orsaken till att Gud finns?Jo, svarar Leibniz, det är Gud.Vilket är det som i Leibniz mening skiljer Gud och universum åt: Universum hade lika gärna inte kunnat existera, och därför kräver dess existens en förklaring. Gud, däremot, utgör sin egen nödvändighet: I Guds identitet, ingår egenskapen att han existerar. Orsaken till att Gud finns är Gud.Ett besläktat argument är det som går under det arabiska namnet Kalam, och som gör gällande att universum behöver förklaras eftersom det en gång har uppstått, medan Gud är ett tidlöst väsen som alltid har funnits, och som sådant kan förbli oförklarat.Utifrån ett sådant resonemang kan den kosmologiska teorin om världsalltets födelse i Big Bang för knappt 14 miljarder år sedan med en del god vilja betraktas som belägg för en övernaturlig varelses inblandning. Men å andra sidan kan man invända att de flesta varianter av Big Bang-modellen gör gällande att tiden uppstod först i och med ursmällen, så att universum faktiskt visst alltid har existerat, om man med alltid menar ”vid alla ögonblick i tiden”.Och därmed har man gett sig in på fysikernas försök att besvara den uppenbarligen svårbesvarade frågan om orsaken till världens existens. Varför något snarare än intet? Vad sägs om svaret: ”Därför att ett instabilt vakuum uppstod som en fluktuation i den absoluta intigheten, som i fysikaliska termer kan beskrivas som en sluten fyrdimensionell rumtid med radien noll. Detta vakuum genomsyrades av kvantfält vars fluktuationer i sin tur sådde fröet till det universum vi ser idag”?Ja, det får åtminstone mig att undra om allt ståhej kring frågan om existensens orsak åtminstone till viss del är ett resultat av de högtstående intellektens tendens att intellektualisera lite för mycket?För hur mycket har det intet som enligt Heidegger gör sig påmint i stunder av bottenlös förtvivlan eller oförstörd lycka, egentligen att göra med den teoretiska fysikens bild av ett universum som ännu inte finns? Kanske faktiskt nästan – intet?Men en sak kan man i alla fall säga om fysikernas rumtid utan utsträckning: Den är verkligen intet, mer intet än en tom rumtid, mer intet än ett tomt rum utan tid, mer intet än – ja, det mesta. Det enda som måste sägas ha funnits från början i denna modell är de naturlagar som tillåter ett kvantfält att tunnla fram ur detta totala intet. Men på vilket sätt fanns i så fall de?Frågan om varför det finns något för oss alltså oförhappandes vidare till frågan om huruvida fysikens lagar existerar inte bara oberoende av den mänskliga tanken, utan till och med oberoende av att det finns någon fysikalisk tillvaro som de kan beskriva. Och där har vi hamnat utan att vad det verkar ha kommit så särskilt mycket närmare ett svar på frågan om varför något existerar alls.Och ju mer man tänker på saken, desto mindre uppenbart tycks det att upptagenheten vid denna fråga är tecken på intellektuell finess. Är den i själva verket inte, som redan Immanuel Kant ville göra gällande, bara en effekt av att ha utvidgat idén om orsak och verkan längre än vad som är rimligt? Oavsett hur naturlig kausaliteten ter sig för oss, finns det nämligen mycket som tyder på att den inte gäller på de minsta partiklarnas kvantmekaniska nivå, och att universums födelse var en händelse då kvantmekaniken spelade roll har vi mycket goda skäl att tro. Och dessutom: Om tiden uppstod först i och med den stora smällen, hur är det möjligt att tala om en orsak som föregår den? Är det något som behövs för att orsakssamband ska kunna upprättas är det väl tid.För den som vill gå ännu djupare i sin kritik av frågan om varför något istället för intet, finns inte heller några hinder. Varför tycker vi exempelvis att existensen av något behöver motiveras, men inte existensen av intet? Varför ska intigheten på detta vis betraktas som ett naturligt grundtillstånd? Enligt filosofen Adolf Grünbaum är det ingen slump att frågan började ställas först i den moderna eran: De gamla grekerna upptogs inte av den, och inte heller antika indiska tänkare. Skälet? De var inte fostrade i den kristna tro som postulerar en skapelse ur intet, ex nihilo. Först i och med den kristna läran om en allsmäktig gud som häver existensen upp ur intet och därefter oupphörligt verkar för att upprätthålla den, skulle vi inte vara så övertygade om att varje avvikelse från intigheten kräver en förklaring. Detta alltså enligt Grünbaum. Som matematiker är jag också frestad att inflika att det finns många fler sätt att existera på, än det finns att inte existera på, vilket väl i sig är en sorts statistiskt argument för någontinget. Kanske är frågan om varför världen är i själva verket ett skenproblem?Ja, vem vet. Men hur som helst finns det också, vad Schopenhauer än påstod, tänkande personer som intar en helt annan hållning till problematiken än den djupsinnigt grubblande. Som exempelvis filosofen Sidney Morgenbesser, som när den eviga frågan ställdes till honom helt sonika snäste ifrån: ”Äsch! Även om det fanns intet skulle ni säkert inte vara nöjda ändå!”Helena Granströmförfattare med bakgrund inom fysik och matematikLitteraturJim Holt – Why does the world exist? (Liveright, 2012) Niayesh Afshordi och Phil Halper – Battle of the big bang (University of Chicago Press, 2025) Thomas Hertog – Om tidens uppkomst (Fri Tanke, 2023) Philip Goff – Meningen med universum (Fri Tanke, 2025)

Den här veckan i Runars Hörna:  Åkarna går igenom hur det gick till att kamma hem två bronsplatser och ett helt gäng andra fina placeringar i årets Marcialonga. Hur de försökte styra fältet med snö upp till knäna, hur de kämpade sig ikapp tätklungan gång på gång, var skidorna gick bra, hur de ändå blev slagna av två starka och taktiskt slipade löpare och mycket, mycket mer. Håll tillgodo!

Malin har fått en uppenbarelse på tunnelbanan och vi både rantar och sliter vårt hår över detta. Hur kan det vara billigare att köpa ett hus i Piemonte än att köpa en mobiltelefon och varför är vi så uppkopplade hela tiden - och vad gör detta framförallt med våra barn och ungdomar?! Vilket land är det första i världen som vill införa 16-års-gräns på sociala medier, och hade Jessica swipe:at höger om hon och Marcus träffats på en dejtingapp idag? Lyssna, det är viktigt! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Många B2B-bolag (särskilt inom IT, SaaS och tjänster) tittar på offentlig sektor och tänker: för krångligt, för lång säljcykel, för mycket upphandling. Samtidigt är offentlig sektor Sveriges största marknad och för många bolag kan den bli en stabil, långsiktig intäktsbas som dessutom går att skala snabbare än man tror. I det här avsnittet gästas Sälj- och marknadspodden av Mauritz Wahlqvist, grundare av Go Public Sector. Med över 20 års erfarenhet av att sälja mot kommuner, regioner, myndigheter och offentligt ägda bolag hjälper han oss att slå hål på myterna och visar vad som faktiskt krävs för att lyckas. Under avsnittet pratar vi om: Varför offentlig sektor är en av Sveriges mest attraktiva tillväxtmarknader och varför så många ändå väljer bort den. De 5 vanligaste misstagen när bolag testar offentlig sektor (och varför “vi svarar på en upphandling och ser vad som händer” ofta blir dyrt). Hur du kartlägger behovet med hjälp av transparensen: gamla upphandlingar, vinnande anbud, budgetar och befintliga leverantörer. Hur du väljer rätt segment: kommuner, regioner, myndigheter eller kommunala bolag – och vad som skiljer dem åt i praktiken. Varför du måste komma in tidigt: hur du bygger dialog och påverkar innan upphandlingen väl ligger ute (och varför det inte är “förbjudet att prata”). Hur du påverkar “brett” i offentlig sektor: användare, verksamhet, IT, upphandling och ibland även politiken. Hur du skapar en plan som fungerar: content, utbildning, 1-till-1-relationer digitalt och ett varumärke som signalerar stabilitet. Varför offentlig sektor kan ge en snöbollseffekt när du levererar hög kvalitet – och hur du tar det vidare till fler kunder. Lyssna och ta nästa steg Vill du undersöka om offentlig sektor är rätt väg för ditt bolag? Börja med att tänka som Mauritz beskriver i avsnittet: kartlägg behovet, välj segment, bygg relationer och svara först därefter på rätt upphandlingar. Nyfiken på Go Public Sector? Boka ett kostnadsfritt inledande möte och få en snabb bild av potential, segment och nästa steg. Läs mer om deras upplägg: GoPublicNow, GoPublic Sector Marketing och GoPublic Tender. Följ Mauritz på LinkedIn Vill du få fler insikter från oss på Business Reflex? Anmäl dig till vår informationslista för fler case, verktyg och insikter om modern B2B-marknadsföring och försäljning. Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:11]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Säljmarknadspodden från Business Reflex. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i studion idag heter Lars Dahlberg. Dagens avsnitt handlar om hur vi kan växa vår verksamhet mot en marknad som omsätter över tusen miljarder kronor. Det är offentlig sektor i Sverige. Och hur kan det här bli en möjlighet för de som kanske inte har vågat ta steget fullt ut och satsa på den här marknaden? Men jag hoppas också att avsnittet ska kunna inspirera er som har börjat jobba med offentlig sektor men kanske inte lyckats få det till en riktig framgångsfaktor ännu. För att komma till botten med det här intressanta ämnet har jag bjudit in Mauritz Wahlqvist som är en viktig expert inom området. Så jag tänker så här att över till intervjun med Mauritz Wahlqvist. Lars Dahlberg [00:01:09]: Hej och välkommen till Sälj- och marknadspodden Mauritz Wahlqvist. Mauritz Wahlqvist [00:01:14]: Hej! Lars Dahlberg [00:01:15]: Väldigt roligt att ha dig med i podden måste jag säga. Mauritz Wahlqvist [00:01:19]: Ja men det är superkul att få vara med så det är riktigt spännande. Lars Dahlberg [00:01:23]: Ja, och du och jag har ju faktiskt känt varandra ändå i relativt många år i lite affärssammanhang. Men nu befinner du dig i ett litet nytt sammanhang och nu har det varit dags att göra podcast, känner jag med dig. Och innan vi börjar, tänker jag, komma in på dagens ämne så får du nog berätta lite mer för lyssnarna vem du är, för du har ju inte varit med i podden tidigare. Mauritz Wahlqvist [00:01:47]: Ja men gärna Lars. Ja som sagt vi har ju faktiskt jobbat ihop under, eller jag har faktiskt varit en kund i två olika företag, både hos Formpipe och nu senast hos Artvise. Men nu är det som sagt ett annat läge. Så att, nej men Mauritz Wahlqvist som sagt och har jobbat de sista 20 åren inom it-branschen, programvarubolag, SaaS-bolag, tjänstebolag och jobbat väldigt mycket mot offentlig sektor. Jag skulle säga att kanske 80 procent av mitt arbete har varit mot offentlig sektor och jobbat och sålt mot dem och med dem under många år. Så det är väl lite av det som jag har gjort. Lars Dahlberg [00:02:27]: Ja, och du har rätt nyligen gått och startat företaget Go Public Sector. Mauritz Wahlqvist [00:02:32]: Ja, det stämmer. Lars Dahlberg [00:02:35]: Jag tänker att du får berätta lite mer om varför du startar det här företaget. Det har väldigt mycket med dagens ämne att göra. Mauritz Wahlqvist [00:02:42]: Absolut. Kul. Jag har väl sett att det finns ett behov ute på marknaden, framför allt för små och medelstora bolag, att faktiskt ta steget att börja jobba mot offentlig sektor. Det finns väldigt mycket förutfattade meningar om hur det är att sälja mot offentlig sektor och hur det är att jobba med offentlig sektor. Många av de myterna vill jag slå hål på för de är faktiskt fel i många delar. Men det finns också en lite större perspektiv som jag har runt det här när jag har funderat och det är både såklart ur företagsperspektiv. Varför ska man inte jobba mot offentlig sektor? Det finns en hel del tankar jag möter när jag träffar mindre bolag. Det tar för lång tid, det är för krångligt och vi kan inte räkna hem affären. Mauritz Wahlqvist [00:03:33]: Samtidigt behöver offentlig sektor de här lösningarna som finns ute på marknaden. De behöver nya och innovativa lösningar runt digitalisering, effektivisering och att skapa hög kvalitet. Därför tycker jag att bolagen verkligen bör titta på det här. Det är ett stabilt och långsiktigt affär. Det är mindre konjunkturkänsligt och möjligheten till förutsägbar tillväxt är en viktig del. Lars Dahlberg [00:04:02]: Det finns en jätteintressant win-win för våra parter. Både för företaget att satsa mer på det här för att driva sin tillväxt, men också för offentlig sektor att kunna anamma nya typer av tekniker som verkligen behövs för att effektivisera vårt kära samhälle. i dessa tuffa tider. Och vi kommer ägna oss då en hel del åt det här med offentlig sektor och hur man kanske kan tänka runt det här för att få det att bli en viktig tillväxtmotor för den. Och jag tänkte egentligen spela in den frågan till dig nu direkt här. Varför är egentligen offentlig sektor så intressant att titta på men också kanske samtidigt så svår för många skulle du säga? Mauritz Wahlqvist [00:04:49]: Det är en väldigt bra fråga med tanke på att offentlig sektor är Sveriges största marknad. Den upphandlingspliktiga volymen är drygt 1 000 miljarder om året. Det är en enormt stor marknad men ändå är det många mindre och medelstora bolag mer eller mindre aktivt väljer att inte leverera på den marknaden, vilket är lite förvånande. Jag tror att det beror på att man tror att det är mycket svårare och mycket mer komplicerat än vad det egentligen är. Det är också en marknad som inte är särskilt homogen. Du har ju både statliga myndigheter, vi har regioner, det som förut hette landsting, Vi har kommuner och offentliga bolag. Det är en stor bredd på olika verksamheter med många olika typer av behov. Det här borde passa många tillväxtbolag väldigt bra att jobba mot den här branschen. Lars Dahlberg [00:05:52]: Du nämner en helt galen siffra, över 1 000 miljarder. Hur mycket är det i förhållande till Sveriges BNP? Mauritz Wahlqvist [00:06:00]: Det är ungefär 18 procent av Sveriges BNP och på en ganska homogen marknad. Vi har 290 kommuner som alla har exakt samma uppgift att driva egentligen. Vi har 21 regioner som är några av Sveriges största arbetsgivare som också har samma typ av verksamhet som de ska driva. Alla lyder under samma lagar och samma krav på sig och har också I grunden samma utmaning att öka servicen till oss medborgare samtidigt som man måste minska sina kostnader. Lars Dahlberg [00:06:37]: Nu pratar vi om offentlig sektor i Sverige. Vi kanske inte har det som är ett specifikt ämne i podden i dag– –men nu vet jag också lite grann om hur det ser ut i de andra nordiska länderna– –där marknaderna och hur marknaderna fungerar ser ändå likartat ut. De marknaderna är också väldigt stora. Inte lika lätta för ett svenskt bolag att ta sig in på, men i alla fall. Mauritz Wahlqvist [00:07:03]: Ja, och de lyder ju under samma lagstiftning och samma regleringar. Mycket av det här styrs av EU. Även om Norge inte är med i EU så följer de väldigt mycket liknande med offentlighetsprinciper och hur man handlar via offentlig upphandling och de delarna. Så det finns många likheter i Norden, men även i övriga Europa ska i alla fall följa samma lagstiftning. Man vill kanske vara lite mer kreativ ju längre söderut man kommer i Europa. Lars Dahlberg [00:07:31]: Ja, att det här är en stor tillväxtmöjlighet, möjlighet att utveckla sin verksamhet mot den här marknaden, det tror jag alla förstår nu när vi sitter och pratar om det. Men det finns ju, precis som du har varit inne på, många som då inte har gett sig in på det här eller tänker på det här eller inte vågar eller har vågat lite grann men inte liksom vågat ta steget fullt ut. Vad skulle du säga är utmaningarna som de här företagen ser, som står och velar eller har prövat men inte vågat satsa? Mauritz Wahlqvist [00:07:57]: Här ska vi se att det finns fem stora områden som är ett hinder och som gör att man kanske inte riktigt vågar ta steget eller tror att man inte kan ta steget. Och de finns också en del saker som man kanske har bränt sig på då man kanske börjar i fel ända och det är väl egentligen den viktigaste att man ska börja i rätt ända. Det är inte alls ovanligt att man tittar på 17 000 upphandlingar som kommer ut varje år och tycker att det här verkar vara nåt för oss. Och så svarar man på en upphandling utan att riktigt veta vad man ska leverera eller vad kunden vill ha. Så det är inte att rekommendera att börja med att svara på en upphandling. Man måste först ta reda på finns det ett behov och var det behovet egentligen finns för den tjänst och den lösning som jag redan idag gör och säljer för att det är då man kan få en bra effekt där man ser vilket behov man har och finns. egentligen synka det med det erbjudande man har för att faktiskt veta att vad är det jag ska offerera till till offentlig sektor. Här är ju en enorm fördel med den transparens och offentlighetsprincipen som vi har i offentlig sektor. Mauritz Wahlqvist [00:09:18]: Det här går ju att ta reda på ganska lätt. Man kan titta på gamla upphandlingar man kan läsa vinnande anbud man har en bra koll på vilka leverantörer som levererar, det är lätt att få ut budgetar på de här delarna. Allt det här är ju offentliga handlingar som är lätta att komma åt för att faktiskt kunna göra en riktigt bra analys av var man ska. Och det är väl det som blir nästa del. Vem ska jag sälja till? Jag har en lösning som jag tycker är jättebra. Jag vet att behovet finns på offentlig sektor, men vem i offentlig sektor eller vilken del av offentlig sektor ska jag sälja det här till? Lars Dahlberg [00:09:59]: Så man börjar ofta med att gå på fel segment eller man har inte tänkt till kring den här segmentsfrågan? Mauritz Wahlqvist [00:10:03]: Ja, ganska ofta så ramlar man över en kund i offentlig sektor lite grann utan att egentligen ha tänkt till att vilken kund är det som har mest nytta och var kan jag göra bäst affärer, mest lönsamma affärer för mig och bolaget. Vilket också i sin tur brukar bli den mest kostnadseffektiva lösningen för kunden. Så det är viktigt. Vad vidare då? Ett annat klassiskt är ju att man kommer in för sent. Man sitter där och har fått en upphandling och tycker, titta de vill ju precis ha den tjänsten eller den produkten eller den lösningen jag har. egentligen är beslutet redan taget hos myndigheterna. Här finns det ju ett fel tänk eller någonting som väldigt många tror att man får inte prata med offentlig sektor för att då går man förbi lagen om offentlig upphandling och det gör att jag kommer bli diskad och det är helt fel. Man ska prata med kunden innan man svarar på en upphandling. Mauritz Wahlqvist [00:11:07]: Och de får prata med oss leverantörer och vill gärna göra det också. Min erfarenhet är att det är mycket lättare att få till ett möte med en kommun eller en myndighet än ett privat bolag. För de är intresserade av att lyssna på vad vi har och vad vi kan erbjuda. Och det är ju där vi då är inne och kommer in på nästa del som är så viktigt. Det är ju att påverka kunden och påverka dem tillräckligt brett. Lars Dahlberg [00:11:34]: Man förstår inte att det är det man borde göra. Man stämper helt enkelt att göra det. Då blir det en utmaning. Man förstår inte att man ska göra det. Mauritz Wahlqvist [00:11:44]: Man borde inte att man inte förstår att man bara slösar pengar på att marknadsföra sig mot offentlig sektor. Att ha alla möten, att göra all den digitala marknadsföringen till exempel. Men det är A och O för att när upphandlingen kommer ut Då får man inte prata med kunden längre. Då är likabehandlingsprincipen oerhört viktig. Kunden kommer inte att prata med en leverantör under den processen– –för risken att få en överprövning, att hela upphandlingen går i stöpet. Det här måste man göra innan. Då lär man sig också väldigt mycket om vad kunden egentligen efterfrågar. I ett upphandlingsmaterial är det oerhört svårt för kunden att uttrycka vad det egentligen är för problem de vill lösa och för oss som leverantörer att läsa in och förstå vad det egentliga problemet är. Mauritz Wahlqvist [00:12:37]: Det får man ju till sig i dialogen i tidsskedet. Lars Dahlberg [00:12:41]: Ja, och jag tänker att… Är det inte så att det är extra viktigt att tänka brett? Säljer man till privatsektor är det ju också konsensusbeslut och lite så. Men det är extra viktigt att förstå det när det gäller just offentlig sektor, eller hur? Mauritz Wahlqvist [00:13:01]: Det kanske är en av de stora sakerna som skiljer sig– –mellan privata kommersiella bolag och offentlig sektor. Hela DNA i offentlig sektor bygger på demokrati och medbestämmande. Det är kärnan i hela vårt samhällsapparat. Tittar man på kommuner och regioner är de direkt styrda av sina politiker– –men även myndigheterna indirekt. De lyder under riksdag och regering på olika sätt. Demokrati och medbestämmande är en oerhört viktig del i hela verksamheten och då måste vi som leverantör förstå det och också bearbeta på rätt sätt. Vi behöver bearbeta användarna som ska använda systemet, vi behöver bearbeta runt verksamheter, runt omkring som ska vara med. IT måste självklart vara med i en del om man levererar ett IT-projekt eller någon IT-lösning man levererar. Mauritz Wahlqvist [00:13:55]: Upphandlingen, upphandlingsorganisationen, bearbeta dem och förstå hur det fungerar med lagen om offentlig upphandling och hela den delen men även politiker, politiker är en viktig del och framförallt i år när det är valår då är den politiska styrningen extra viktig att komma ihåg att faktiskt ha med i sin. Lars Dahlberg [00:14:16]: Bearbetning Det gäller att skynda sig och ta tag i den här marknaden nu. Mauritz Wahlqvist [00:14:20]: Absolut. Lars Dahlberg [00:14:23]: Det är de här problemen som vi snackar om och utmaningarna här och du touchar lite grann också på hur man kanske ska tänka för att hantera dem. Jag tänker om vi skulle försöka ge oss in på den frågeställningen och lite mer konkret beskriva hur man ska tänka för att hantera de här utmaningarna och faktiskt lyckas med någon satsning mot offentlig sektor. Vad skulle du säga, hur man måste tänka? Mauritz Wahlqvist [00:14:51]: Ja och här är ju en viktig del och det är ju därifrån egentligen beroende av det här som som hela mitt initiativ att starta public sektor kommer att hur ska vi hjälpa faktiskt bolag att ta rätt steg och göra bra affärer och det första är ju att kartlägga behovet innan man gör någonting annat. Det är absolut steg numret och titta sig själv i spegeln. Har vi ett erbjudande som löser ett behov. Och de allra allra flesta har det för att offentlig sektor är så otroligt bred verksamhet så att det är väldigt få bolag som inte har någonting som faktiskt direkt kan lösa ett behov hos offentlig sektor. Och titta på hur ser problemet ut idag. Vilka kan vara potentiella användare av tjänsten eller lösningen? Och hur jobbar man i dag? För det blir ju ett ändringshanteringsprojekt här också ofta. Vi ska ju ändra beteenden för att kanske kunna jobba mer effektivt och på ett annat sätt framöver. Lars Dahlberg [00:15:54]: Ja, och visst är det så, Mauritz också, att det absolut var så att vi kan lösa behov och har lösningar på de här behoven som det inte alls pågår upphandlingar kring just nu. Mauritz Wahlqvist [00:16:07]: Definitivt. Om vi tittar på Sverige och den innovationskraft som finns bland framför allt våra små och medelstora bolag så tas det fram fantastiska nya lösningar som inte ens jag visste att jag hade behov av för bara någon månad sedan. Som ni har sett här förstå att det här har jag ett behov av och det är precis samma sak för offentlig sektor. Det kommer fram så mycket smarta lösningar som löser ett stort problem hos den här marknaden. Men då såklart, då måste vi tala om det för dem. Vi måste få dem att förstå att de har ett behov av den här lösningen, att det hjälper dem. Och det är ju en viktig del i den här processen. Att inte bara tro att nu kommer, nu har jag hittat ett segment, nu kommer sparvarna ramla ner, jag kan fånga in dem. Mauritz Wahlqvist [00:16:53]: Nej, man måste faktiskt se till att gå ut till kunderna och berätta och få dem att förstå att det här löser mina problem. Och på det sättet också hjälpa dem att forma sina kravspesar, sina upphandlingar, så att de får rätt saker när de sedan väl handlar. Lars Dahlberg [00:17:09]: Ja, du har också varit inne och pratat om utmaningen kring segment– –och hur man ska prioritera olika segment. Men kan du ge lite vägledning, lite grovt, hur man bör tänka? Mauritz Wahlqvist [00:17:21]: Absolut. Man delar ofta upp dem i kommuner, regioner, myndigheter och kommunala bolag. Där kan man se framför allt på kommuner. Det är ju en diverse fabrik. De gör allt från biståndshantering till ploga vägar till att bygga skolor till att ta hand om våra nära och kära när de blir äldre. Det är en enorm bredd på den verksamheten. Det finns inget privat bolag som ligger i närheten av att ha den utmaningen i den En bred affärsverksamhet. Verkligen. Mauritz Wahlqvist [00:18:00]: Så här finns det mycket verksamhetsnära lösningar som kan stötta in och göra. Det är nog inte många lösningar som inte kan hjälpa de här kunderna. Det är mycket genomsyrar ju av den demokratiska processen i kommuner och de lyssnar ju mycket på och vill öka sin service mot sina medborgare. Det skulle jag säga är en viktig del. Regioner, ganska stora, ofta stora komplexa processer. Ganska avancerade lösningar kräver de ofta. Stora arbetsgivare med stora ansvar. Självklart hela vården som ligger där är en jätteviktig del för hela vårt samhälle. Mauritz Wahlqvist [00:18:46]: Men mycket andra delar som hanterar kollektivtrafik och de delarna. Ofta komplexa processer och större volymer i enskilda affärer. Myndigheterna däremot, de är ju lite annorlunda, de har ju ett mycket smalare uppdrag. Där har ju en myndighet ett tydligt uppdrag som den ska genomföra, men det finns också stora volymer som de hanterar, vilket gör att det kan vara ganska enkelt att –att få en ROI på effektivisering. Kan man effektivisera Skatteverkets hantering av deklarationer med 2 %– –så är det stora pengar som man kan spara in. Det finns volymdelen där. Och de kommunala bolagen är mer det som många är vana vid. Vanliga bolag som ofta har vinstkrav på sig, precis som vilket bolag som. Lars Dahlberg [00:19:41]: Helst. Ja, typen av sådana här bolag är fastighetsbolag, energibolag och den typen av verksamheter ganska. Mauritz Wahlqvist [00:19:50]: Ofta. Ja, det är ju verksamheter som ligger nära medborgarna som de gör. Av gammal hävd är det många gamla energibolag som har varit kommunallägda och som har varit delar av kommunen som sedan har blivit bolag och är idag en viktig inkomstkälla för många kommuner. Jag vet att Skellefteå Kraft är den största enskilda intäktsdelen för Skellefteå kommun. De är viktiga bolag för kommunerna, för finansieringen av vår. Lars Dahlberg [00:20:20]: Välfärd. Du var inne på att många inte förstår att man faktiskt ska komma in och påverka tidigt. Men hur ska man lyckas med. Mauritz Wahlqvist [00:20:31]: Det? Här är det viktigt att man har en dialog med potentiella kunder. Det här handlar inte om lobby. Det är ett ord som har blivit lite skamfilat i Sverige, lobbyverksamhet. Där handlar det om att bidra med kunskap. och utbilda kunderna för de vill också bli mycket duktigare. De vill bli effektivare. De vill kunna omfördela resurser från administrativa uppgifter till saker som är mycket mera nära medborgarna. Så det finns en stor vilja i offentlig sektor att ta till sig den kunskap och den innovationskraft som finns ute bland alla bolag. Mauritz Wahlqvist [00:21:14]: Viktigt är ju att förstå verksamhetens vardag för oss som leverantörer. Att förstå vilka utmaningar de sitter med och vad de har för utmaningar. För de är annorlunda mot privata aktörer. Här är det inte vinstkrav. Det är inte att maximera intäkterna. Det här är maximera servicen som gäller. Maximera service och bli effektivare. Så att det är en annan typ av vardag ofta de har. Mauritz Wahlqvist [00:21:40]: Men i grunden så är det ju samma sak. Man vill göra mer för mindre pengar. Lars Dahlberg [00:21:45]: Egentligen. Så det visar att man verkligen förstår deras behov och verksamhet och inspirerar dem kring hur de kan tänka nytta annorlunda och med hjälp av den kunskapen bygga relationer helt. Mauritz Wahlqvist [00:21:54]: Enkelt. Precis och hjälper dem att definiera deras behov för att det är ju också viktigt för de måste kunna definiera sina behov för att kunna få ner det i sina upphandlingsunderlag för att sen faktiskt kunna upphandla det här så vi faktiskt sen kan gå in och vinna upphandlingen och bli en leverantör till. Lars Dahlberg [00:22:09]: Dem. Ja, sen är det ju liksom en väldigt speciell process det här ändå, trots allt, när man bara pratar om det här med upphandlingar. Hur tänker du runt det, Mauritz? Du har ju väldigt mycket erfarenhet runt det. Mauritz Wahlqvist [00:22:26]: Här. Ja, och det är helt rätt. Det här är den stora skillnaden- och det som skrämmer många leverantörer i dag- att ta steget in på offentlig sektor. Det är här jag hoppas och vill hjälpa de här bolagen att förstå att det inte är så svårt. Det finns en massa rykten och missförstånd om hur det egentligen är att sälja till offentlig sektor. Men har man förstått behovet, valt ut ett segment man vill jobba med, byggt sina relationer, lyckats påverka användare och beslutsfattare, då är det bara att börja välja ut vilka av de 17 000 upphandlingarna som man ska svara på. Och det är såklart väldigt viktigt att välja rätt. Här gäller det att hitta relevanta upphandlingar, fokusera på de där man redan har en relation med kunden, Men ändå hålla koll på att det kan finnas andra upphandlingar. Mauritz Wahlqvist [00:23:24]: Ofta smittar det av sig. Många myndigheter och kommuner pratar med varandra. Det kan gå ganska fort att få en spridningseffekt. Man kan börja se upphandlingskrav som ligger i linje med den leverans man har, även med kunder man inte har pratat med. typ och segment och geografi för att leverera på sina upphandlingar. Det är. Lars Dahlberg [00:23:50]: Viktigt. Det där är också en väldigt intressant grej du kommer in på tycker jag just att i privatsektor så är det inte så att konkurrenterna kan ju bli påverkade av varandra självklart men här är det på ett helt annat sätt. Här har någon gjort någonting riktigt bra så det är ganska stor sannolikhet att många andra blir influerade av det och faktiskt tar efter och man delar på sina erfarenheter och sådär. Det kan börja rulla på snöbollen ganska bra. Vi säger automatiskt, låter ju kanske lite väl skäftigt kanske. Men ändå, den situationen kan lättare uppstå inom offentlig sektor än vad den kan göra inom privat sektor och i olika. Mauritz Wahlqvist [00:24:32]: Branscher. Ja men så är det ju verkligen. Jag har suttit i många gemensamma utvecklingsprojekt där vi har varit ibland mer än en leverantör och flera kommuner eller myndigheter tillsammans jobbat både finansierat tillsammans men även Jag skulle vilja se den leverantören som lyckas få Swedbank och Handelsbankens kundtjänstchefer i samma rum att prata om hur man ska utveckla en effektiv kundtjänstlösning mot sina kunder. Det kommer aldrig att ske. I offentlig sektor är det nästan vardag att man gör det här och de vill gärna göra det. Plus att det finns ju oerhört mycket nätverk inom offentlig sektor med både lokala nätverk och även nationella nätverk när man pratar med varandra om saker och ting man gör. Så att med att skapa rätt relationer, att se till att få några av de första affärerna leverera med hög kvalitet, då har man satt en otroligt bra grund för en riktigt lönsam tillväxtmaskin framåt i offentlig. Lars Dahlberg [00:25:39]: Sektor. Det låter lite som att man när man väl har bestämt sig att satsa och så vidare, att man behöver skapa någon form av plan för att få till det här på något sätt. Men vad säger du att den sydöstern mest skulle kunna tänkas bestå av? Jag vill toucha på det lite grann, men. Mauritz Wahlqvist [00:25:55]: Ändå. Här tror jag att det är väldigt viktigt med utbildningsdelen. Att utbilda, hjälpa kunderna. De är otroligt kunskapstörstiga i offentlig sektor och kanske också har lite mer tid att ta del av den här typen av information om hur man löser så. Att skapa content för den här kundgruppen som är relevant. Att sätta upp och bygga processer för att bygga en digital relation 1 till 1 mellan leverantörer och kund är oerhört viktigt. Sen är det en viktig del att skapa ett trovärdigt varumärke. Man ska komma ihåg att trovärdighet är jätteviktigt. Mauritz Wahlqvist [00:26:36]: Oerhört viktigt. För offentlig sektor är stabilitet och långsiktighet mycket viktigare än en snabb lösning. Man vill veta att man har en leverantör som kan hjälpa en länge. Och kontrakten är ju ofta långa. Jag har ju varit med och skrivit 20-åriga it-kontrakt med kunder. Nu är inte det det vanliga. Men det vanliga är ett standardavtal. Det brukar vara ett treårsavtal med två plus två års förlängning. Mauritz Wahlqvist [00:27:02]: I stort sett alla kunder förlänger sina avtal. Det har också att göra med… Det är en jobbig process för kommuner och myndigheter att göra upphandlingen. Man kan räkna med att ett avtal är mellan fem och åtta år. Relationen är oftast mycket längre, även om det kanske byter avtalsform under vägens gång. Bygga på den och bygga på kvalitet till de här kunderna så har man en väldigt stabil intäktskälla för lång tid framåt. Sen är det ju så, offentlig sektor går ju inte i konkurs så man behöver inte vara orolig att man inte får betalt. Myndigheter kan läggas ner, men de följer alltid sina avtal även om de läggs ner. Mauritz Wahlqvist [00:27:54]: Det är en oerhört trygg inkomstkälla som faktiskt kan vara med och hjälpa till att finansiera små och mindre entreprenörsbolag att utveckla sina erbjudanden även mot privatsektor. Det är ett ganska billigt riskkapital man kan få in för att få hjälp att utveckla sin lösning genom att få in en. Lars Dahlberg [00:28:16]: Kund. Det känns som det börjar bli dags att knyta ihop säcken kring alla de fördelar det faktiskt kan landa i om man vågar ta steget och satsa och utveckla sin verksamhet mot offentlig sektor. Vad skulle du säga är de största vinsterna om man verkligen gör det här. Mauritz Wahlqvist [00:28:36]: Rätt? Alltså det är ju stabila intäkter och långsiktig tillväxt får man med de här kunderna. Absolut. Låg risk. Som sagt en trygg kund att jobba med offentlig sektor. möjlighet att skala ganska snabbt. Vi har som sagt 290 kommuner. Har du gjort en bra lösning till en kommun så har du väldigt stor möjlighet att skala det här snabbt. Och sedan har du ju med dig i det här att du faktiskt kan utifrån det du gör på offentlig sektor ta med dig och stärka ditt erbjudande mot privat sektor. Mauritz Wahlqvist [00:29:10]: Både att du får finansiellt möjlighet att göra det, men även att du faktiskt kan nyttja den insikt och det samarbete som du har med kunderna på offentlig sektor. Och sen är det ju så att om man använder och nyttjar offentlighetsprincipen på rätt sätt så är det en guldgruva till information som man för ut, som man kan lätt börja följa marknaden, få information, insikter som en privat marknad aldrig kan ge på samma. Lars Dahlberg [00:29:41]: Sätt. Ja, jättebra. Men du, de som sitter och lyssnar här nu och känner att det här skulle jag nog vilja utforska lite mer. Jag skulle nog vilja förstå lite mer och ta någon sorts nästa steg. Vad skulle du säga att man. Mauritz Wahlqvist [00:29:56]: Gör? Alltså det första man gör det är ju såklart att man hör av sig till mig och så bokar vi ett enkelt kostnadsfritt möte där vi tittar på var är ni idag. Jag menar det finns många som har gjort några affärer på offentlig sektor. Det finns några som aldrig har gjort det så man börjar med att titta var är ni idag och hur kan man ta nästa steg. Hur ser lösningen, produkten eller tjänsten ut? Var passar den in hos de olika segmenten? Vilket segment är bäst? Vilket har störst potential? Och finns det ett verkligt behov för det här? När man har fått ihop allt det här, då ska man titta på hur man kan ta nästa steg. Där har vi på GoPublicSector ett antal olika paketerade startpaket. Vi har något som är GoPublicNow som är egentligen att om man inte alls har jobbat med offentlig sektor kunna titta på göra en snabb förstudie för att få hela bilden klar för sig om det här är rätt att satsa på. Har man kommit lite längre och förstått att det är en intressant marknad så har vi paketerat ut erbjuden runt GoPublic Sektor Marketing för att faktiskt på ett bättre och mer effektivt sätt kunna marknadsföra sig mot de här kunderna och påverka dem i rätt riktning. Vi har också GoPublic Tender som är egentligen ett stöd i upphandlingsprocessen att matcha ditt erbjudande mot offentlig sektors upphandlingar för att svara på rätt upphandlingar egentligen. Mauritz Wahlqvist [00:31:32]: Så vi kan hjälpa till i hela den här processen eller bara i delar men det vi vill vara och det som jag känner är viktigt är att få nya små medelstora bolag att ta steget att faktiskt bli en leverantör för offentlig sektor. För det är bra för bolaget. Det är bra för offentlig sektor och det är faktiskt bra för. Lars Dahlberg [00:31:53]: Samhället. Med tanke på din gedigna kunskap om hela den här marknaden och vad de upphandlar och hur marknaden fungerar så är det ganska lätt för dig i ett möte att kunna hjälpa någon att förstå om det här är värt att lägga lite mer tid på att utforska närmare och bygga det här business caset som du är inne på. Så en liten rådgivningsmöte helt enkelt. Hur får man tag på dig då Mauritz om man är nyfiken på det. Mauritz Wahlqvist [00:32:22]: Här? Ja, antingen går man in på LinkedIn och letar upp mig där eller så går man in på gopublicsector.se och läser mer om de olika tjänsterna vi har och skickar en kontaktförfrågan och så bokar vi ett möte så tar vi och tittar på hur just dina förutsättningar ser ut för att bli en leverantör på offentlig sektor. Lars Dahlberg [00:32:44]: Härligt. Mauritz, det är sent fredag eftermiddag när vi spelar in det här, så jag tänker att det börjar nog bli dags att wrap it up och tacka dig så jättemycket för att du har varit med här och förhoppningsvis inspirerat företag som kanske bara provar eller som inte alls har provat att utveckla sin business och offentlig sektor och gör det till en tillväxtmotor. Tack så jättemycket för att du kom att vara med. Mauritz Wahlqvist [00:33:11]: Tack snälla för att jag fick vara med. Jätteroligt. Och jag hoppas att alla ska titta mot offentlig sektor. Sen säger jag att alla ska bli leverantörer. Men titta dit. Det kostar ingenting att åtminstone utforska om det finns en möjlighet. Precis. Lars Dahlberg [00:33:25]: Och till alla som lyssnar så säger jag precis som vanligt oavsett om ni satsar mot offentlig sektor eller inte så ska ni se till att vara relevanta. The post Podd #246 – Hur kan offentlig sektor bli min nästa tillväxtmarknad? appeared first on Business Reflex.

Man ska ju föra hunden fram i ringen med ett koppel. Nog för att det bästa sättet att kommunicera och samarbeta så bra med hunden att kopplet inte fyller nått särskilt stort behov.Vilket utställningskoppel ska man ha till sin hund?Utställningsskolan riktar sig framförallt till de nya i vår hobby.Avsnitt 7: Hur du håller i kopplet - Vinn mer på SpotifyUtställnings och championatregler - SKK

Varför har statsminister Ulf Kristersson höjt tonen mot USA:s president? Och därför upprepar Vänsterpartiet att de inte vill vara sossarnas dörrmatta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det säkerhetspolitiska läget är fortsatt spänt efter en vecka där flera världsledare har gjort utspel från det världsekonomiska forumet som pågått i Davos. USA:s president Donald Trump upprepade först att han vill ha Grönland och hotade flera europeiska länder som motsätter sig hans vilja, däribland Sverige, med strafftullar. Sen ändrade sig Trump och skrotade idéerna om strafftullar. Under veckan har statsminister Ulf Kristersson uttryckt mer kritik än tidigare mot USA, och uttalat ett starkt stöd för Danmark. Är det en ny, tuffare, svensk linje gentemot USA? Kan dramatiken på världsscenen skada svensk konjunktur och varför är arbetsmarknadsminister Johan Britz mycket mer alarmistisk än resten av regeringen?Vid en pressträff nyligen upprepade Vänsterpartiet sina krav om att de vill vara en del av en rödgrön regering om den sidan vinner valet. De vägrar vara dörrmatta åt Socialdemokraterna. Men pressträffen hann knappt sluta innan centerledaren Elisabeth Thand Ringqvist gjorde det klart för alla att Centerpartiet inte vill vara med i Magdalena Anderssons regering om vänstern också ingår. Vad händer egentligen i det rödgröna laget? Blir det ett ”chicken race” mellan Vänsterpartiet och Centerpartiet och vad tycker väljarna om allt?Finns det någon politisk skillnad mellan hundägare och kattägare? Vilket parti lockar flest kattmänniskor och var står hundfolket? Och vilket parti lockar den delen av Sveriges befolkning som verkligen gillar vinter? Fredrik Furtenbach har färska siffor.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Studio Allsvenskan är sponsrade av Snabbare – det okrångliga spelbolaget!Köp en andel till vårt andelsspel på SnabbTipset hos Snabbare.https://www.snabbare.com/snabbtipset-studioallsvenskan18+ | Stödlinjen.se | Spela AnsvarsfulltÅrets bästa sportdealar är här! TV4 och Studio Allsvenskan har ett samarbete där du för endast 249 kr/månaden får TV4:s fotbollspaket (Allsvenskan, Superettan, Serie A, LaLiga, plus massa mer). Ordinarie pris är 449 kr/månaden så detta erbjudande innebär 200 kr rabatt varje månad! Gå in på https://www.tv4play.se/kampanj/studioallsvenskan för att ta del av erbjudandet! Dessutom har vi nu även hockeypaketet där du kan se SHL och Hockeyallsvenskan till halva priset hos TV4. Klickan på länken för mer info: https://www.tv4play.se/kampanj/studiohockeyVi välkomnar Oliver Berg tillbaka till Studio Allsvenskan!Han har nyligen skrivit på för BP – något av en chockövergång.Hur gick den till? Vad var det som lockade med just BP? Och varför blev det inte Kalmar?Vi djupdyker i det som har hänt sedan Oliver var här senaste gången – 2023 när Djurgården precis hade värvat honom.Varför gick det inte som tänkt i Djurgården? Hur summerar han sin tid där? Och hur gick det till när Malmö FF kom in i bilden?Det blir en hel del om tiden i MFF, relationen med Henrik Rydström och vi försöker nysta i varför fjolårssäsongen gick som den gick.Naturligtvis pratar vi även om Allsvenskan generellt. Vilket lag flaggar Oliver för inför 2026? Och vilka kommer få det tuffare?Dessutom kör vi ett gäng lyssnarfrågor.Missa inte när Oliver Berg gästar Studio Allsvenskan.Avsnittet finns ute överallt.Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Studio Allsvenskan är sponsrade av Snabbare – det okrångliga spelbolaget!Köp en andel till vårt andelsspel på SnabbTipset hos Snabbare.https://www.snabbare.com/snabbtipset-studioallsvenskan18+ | Stödlinjen.se | Spela AnsvarsfulltÅrets bästa sportdealar är här! TV4 och Studio Allsvenskan har ett samarbete där du för endast 249 kr/månaden får TV4:s fotbollspaket (Allsvenskan, Superettan, Serie A, LaLiga, plus massa mer). Ordinarie pris är 449 kr/månaden så detta erbjudande innebär 200 kr rabatt varje månad! Gå in på https://www.tv4play.se/kampanj/studioallsvenskan för att ta del av erbjudandet! Dessutom har vi nu även hockeypaketet där du kan se SHL och Hockeyallsvenskan till halva priset hos TV4. Klickan på länken för mer info: https://www.tv4play.se/kampanj/studiohockeyDet är tisdag och vi sätter oss ner för att återigen gå igenom de färskaste och hetaste Silly-nyheterna som har kommit.Det kan låta lustigt – men det kommer så oerhört många nyheter nu att det finns skäl för ytterligare ett Silly-avsnitt.Vi går igenom allt som har hänt – vilka spelare är på väg in, vilka är på väg ut? Och i vilka klubbar?Men det blir inte bara Silly Season.Vi rankar även Allsvenskans fem bästa tränare. Hur lyder listan? Och håller ni med oss om vår ranking? Vilket namn saknar vi?Missa inte Studio Allsvenskans tisdagsavsnitt.Ute överallt.Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Äntligen får vi veta vad Andréas Johansson skriver i sin bok. Vilket osökt förde in snacket på taktik och spelförståelse. Vilket även gjorde en lyssnarfråga aktuell: varför förekommer inte teorilektioner inom padeln?Tävlingssäsongen dundrar igång med årets första SPT. Den snackar vi såklart upp. Och så pratar vi om cannabis! Stötta gärna podden. Swish: 0702955734

Tisdag! Det blir allt mellan baj och doktor.Har du ett skvaller som fler borde få höra? Maila det till kafferepetpod@gmail.comMissa inte vår månatliga systerpodd Cigarrummet. Bli prenumerant på www.underproduktion.se/cigarrummet4:05 - Tuggummibajen10:25 - Dr. Hård13:30 - Världens jävligaste bajskorv

När Stefan Asklöf såg Tyresöspelet i somras och hörde Tyresö teaterförening sjunga om ett skepp som hänger under kyrkans tak i Tyresö kyrka så började han att forska om vilket slags skepp det kunde vara och historien bakom skeppet. Låg det verkligen ett skepp i Breviksmaren? Var det kanske ett flyktskepp för Gustav III? Var det ett galärskepp? Vem var Carl Fredrik Scheffer som anlade den engelska parken? Tillsammans med Ann Sandin-Lindgren ställer de frågor till de som kanske vet mer om detta.

Det årliga avsnittet där vi analyserar och diskuterar tilldelningen av ny starter inom YH från och med hösten 2026. Vilket utbildningsområdet, vilken region och vilken anordnare lyckades bäst? Dessutom utnämner vi vilka anordnare som varit bäst de senaste fem åren. Och mycket mycket mer!Vill du veta med om verktyget YTAN, analysverktyget för tilldelningsstatistik, finns information här: https://www.qlok.se/omraden/yh/tjanster/ytan

Årets första Simpodden Hultén & Jansson innehåller massor med simsnack. Uttagningarna till EM i Paris i sommar, om 100-bästa listan i svensk simning 2025, de kommande tävlingarna Svenska Ungdomsmästerskapen, Amerikanska GP och Svenska GP. Simpodden och SIMMA utser Årets simmare juniorer och seniorer. Vilket träningsläger minns du mest och bäst. Plus en hel del annat. Välkomna att lyssna.

Känner du press av alla nyårslöften? Emma Björndahl och Rebecca Billger delar hur du sätter mål som stöttar din återhämtning från ätstörning - utan strikt disciplin eller hets. Båda delar sina sätt att se och sätta sina mål inför 2026. Vilket gillade du bäst?

Panelsamtal med Andreas Gustavsson, chefredaktör ETC, Magnus Alselind, nyhetschef Kvartal och Cilla Benkö, vd Sveriges Radio. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi pratar om uppstickarna i mediebranschen och om skillnaderna i synen på journalistik mellan de nya aktörerna och de gamla institutionerna. Och så försöker vi förstå: Vilket är respektive mediehus största misstag i år?Samtalet leds av Freddi Ramel.

Vi pratar om djur i krig. Det blir topplistor. För kontakt och uppdateringar med Eld och rörelse kan ni följa oss på Facebook, Instragram eller på Bluesky där vi heter @martinhansson.bsky.social och @myran.bsky.social Vill ni köpa Eld och rörelse-tröjan hittar ni den i Allt åt allas webshopStöd oss genom att bli medlemmar på Patreon och få tillgång till exklusivt content!

Det här är första delen i en serie om sexuella övergrepp mot barn. I det här avsnittet hör du poliserna som arbetar med att försöka identifiera hittills okända offer i övergreppsmaterial. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Vi analyserar bilderna. Kan man se någonting på bilden som man kan identifiera? Ibland så kan det vara att man hittar en chipspåse. Vad kommer den här ifrån? Vilket land kommer den ifrån”, berättar utredaren Jonas Edin. Han är knuten till ISÖB – polisens avdelning för it-relaterade sexualbrott mot barn och ingår också i det nationella expertteamet som startades 2024. Två gånger om året samlas teamet för att hjälpas åt att identifiera okända barn som förekommer i övergreppsmaterial, och som man inte har lyckats hitta i det löpande arbetet ute i polisregionerna. ”Då kan man få hjälp av oss helt enkelt. I och med att vi har ett större kontaktnät, både nationellt och internationellt, att jobba och identifiera”, säger Jonas Edin. Anmälningarna som gäller våldtäkt mot barn har ökat med drygt 75 procent de senaste 10 åren. Sociala medier är den vanligaste brottsplatsen för det polisanmälda sexuella våldet mot barn, enligt Brottsförebyggande rådet. ”Barn som utsätts via sociala medier far illa, riktigt illa, många gånger. De kommer också gå och dras med känslan av att tänk, vem kommer att få se mina bilder”, säger Jonas Edin. I avsnittet hör du också Louise Åhlén, verksamhetsutvecklare på ISÖB vid NOA, polisens Nationella operativa avdelning. Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Fanny Hedenmo och Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Bokavtal har rotts i land och vi firar att 2025 ser ut att sluta väldigt positivt för oss båda! Vilket förlag Stina har skrivit avtal med är hemligt ett tag till och Anneli ger ut fjärde delen i Alva Bergmanserien 2027 digitalt med Gyldendal Astra och i print på sitt eget förlag, som tidigare. Och i avsnittet ger oss på att diskutera böcker som är skrivna på annorlunda sätt än "gängse normer" och vad vi tänker om att bryta mot reglerna :-)  Podden görs av författarna Stina Flodén och Anneli Olsson sedan januari 2021 och till den finns Facebookgruppen Podden skrivvänner som du är varmt välkommen in i om du inte redan är med: https://www.facebook.com/groups/poddenskrivvanner   Stina har skrivit spänningsromanerna Nu dör vi, Släpp mig fri och Död för mig, i Camilla Stensjö-serien och kommer framöver med en ny serie. Stinas webbsida: www.stinafloden.com   Anneli har gett ut Alva Bergman-serien (Fritt fall, Stormsteg och Solkurvor), romanen Tända stjärnor och skriver nu på Alva nr 4 + en thriller. Hon driver också Indieförfattaren - podden om egenutgivning. Annelis webbsidor: www.forfattaranneli.se. och www.storysmedjan.rigel.nu.

I veckans avsnitt går vår favoritbarnmorska igenom de olika hormonella preventivmedelsalternativen (plus kopparspiral), medan Opokua ställer en massa frågor. Vi snackar fördelar och nackdelar, våra egna erfarenheter och svarar på frågan: Vilket hormonellt preventivmedel är bäst? Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad händer när skavet på insidan blir starkare än tryggheten i det du redan gör? ✨ I det här avsnittet möter du Bodil Thyra Pettersson, grundare av Bring Beauty, florist, mönsterdesigner och utbildad inom neurodesign. Hon delar modigt om sin resa genom cancer, längtan efter att omge sig med skönhet – och hur hon idag hjälper människor och företag att skapa miljöer som faktiskt läker, lyfter och ger liv. Vi pratar om: Vad som händer när du vågar ta skavet på insidan på allvar Varför miljön omkring dig påverkar din psykiska och fysiska hälsa mer än du tror Neurodesign, natur och skönhet som "tyst terapi" i hem, kontor och vårdmiljöer Att lämna en trygg anställning för att följa sitt kall – och rädslan för vad andra ska tycka Identitet, tro och insikten: "Jag är inte kallad till alla – och det är befriande." Länkar till Bodil, hennes webshop www.bringbeauty.se , nyhetsbrev och guiden "10 steg till ett mer harmoniskt hem" hittar du också här: https://bit.ly/4f7JQyC Mitt i avsnittet delar jag också en inbjudan till dig som vill skapa konkret momentum och sätta visionen för ett helt år på bara 77 dagar: https://www.ledarskapsakademin.com/live-webinar/vtv77d/register  torsdagen den 11/12 kl. 12.00

Vi pratar om att åka elcykel, bland annat. Om att köpa villa. Anders har blivit kulturadlad och ska få åka till Capri. Vilket leder oss in på sevärdheter i södra europa som man måste se. Har du varit i Peterskyrkan? Nähä? Åk dit! Vi pratar också om den danske filmaren och cykelkommentatorn Jørgen Leth. (Tyvärr kommer vi inte att kunna publicera/läsa upp den utlovade texten, ty den är puts-väck.) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Reklam för Dbet. Här hittar ni våra andelsspel på Supertipsethttps://trk.affiliates.dbet.com/o/NRI1ix?lpage=vWZQ4d&site_id=7012722Fullständiga villkor gäller. +18. Spela ansvarsfullt. Stödlinjen stödlinjen.seÅrets bästa sportdealar är här! TV4 och Studio Allsvenskan har ett samarbete där du för endast 249 kr/månaden får TV4:s fotbollspaket (Allsvenskan, Superettan, Serie A, LaLiga, plus massa mer). Ordinarie pris är 449 kr/månaden så detta erbjudande innebär 200 kr rabatt varje månad! Gå in på https://www.tv4play.se/kampanj/studioallsvenskan för att ta del av erbjudandet! Dessutom har vi nu även hockeypaketet där du kan se SHL och Hockeyallsvenskan till halva priset hos TV4. Klickan på länken för mer info: https://www.tv4play.se/kampanj/studiohockeyVi välkomnar Fotboll Sthlms reporter Anders Lindberg till Studio Allsvenskan!Anders är oerhört initierad och bidrar både som reporter och analytiker med statistik och underliggande siffror. Nästan som en scout också.Därför är det oerhört intressant att höra hans tankar om Allsvenskan och spelare som borde vara aktuella för serien.Men framför allt nystar vi i Stockholmsfotbollen eftersom det är Anders primära bevakningsområde.Vilket lag är bäst i Stockholm? Och hur ser Anders på det som pågår i AIK, Djurgården och Hammarby?Missa inte när Anders Lindberg gästar Studio Allsvenskan.Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!•TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Miljöpartiets språkrör om varför det är så svårt att nå breda överenskommelser om skogen, förslaget om sänkt straffbarhetsålder och regeringsfrågan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige täcks till 68 procent av skog, det finns fler än 300 000 skogsägare i landet, och skogsindustrin står för cirka tio procent av Sveriges export. Skogen är också en plats för rekreation, och har en viktig roll för Sveriges biologiska mångfald samt klimatet, genom att binda koldioxid i marken. Amanda Lind (MP) menar att Sverige behöver en ny inriktning i skogspolitiken för att klara av att förena dessa olika intressen. ”Det forskningen pekar på är att vi behöver se till att skogen får stå lite längre innan man avverkar den. Just nu avverkas skogen allt tidigare, och det är problematiskt för just kolupptaget. Sedan behöver vi också skydda mer skog för att värna den biologiska mångfalden”, säger Amanda Lind (MP). Hon fortsätter: ”Sedan behöver vi också se till att det vi använder skogen till, det vill säga de produkter som faktiskt kan ersätta fossila produkter, blir mer långlivade.”Hur stor avverkning ska det vara tycker ni?”Om man tittar tillbaka och ser vilka avverkningsnivåer vi hade i början av 2000-talet. Ungefär på den nivån skulle vi helt säkert klara LULUCF -målen. Det var inga små avverkningsnivåer det heller. Men vi kan inte bara göra det, utan vi måste också satsa på att stötta de små skogsägarna som vill prova nya metoder och stötta förädlingen inom industrin”, säger Amanda Lind (MP).Vad handlar det om? ”De förslag vi har lagt fram som faktiskt skulle klara LULUCF-målen innebär 15-20 procents mindre avverkning. Det här baseras på att vi de senaste åren har haft en väldigt hög avverkningstakt inom skogen. Det har bidragit till att skogarna i dag inte fångar upp lika mycket koldioxid. Därför är vi i det läge vi är i i dag”, säger Amanda Lind (MP).Vad ser du för konsekvenser för skogsindustrin om avverkningen behöver minska och vara på de nivåerna som du nämner? ”Skogsindustrin har sedan 1990 tappat över 60 procent arbetstillfällen. Det är inte på grund av klimat eller miljöpolitiken utan av andra saker. Därför ser jag att med vår politik finns det potential att öka antalet personer som jobbar inom skogen”, säger Amanda Lind (MP).Amanda Lind (MP) menar att många jobb i branschen försvunnit för att man brukar skogen med mera effektiva metoder, och att där inom industrin där skogsprodukter förädlas som jobben kan öka.Breda överenskommelser om skogspolitiken?Skogspolitiken har utretts vid flera tillfällen under senare år, och många skogsägare saknar tydligare mål och regler för skogsbruket. Amanda Lind (MP) tror att klimatförändringarna är en anledning till att de politiska partierna har svårt att komma överens när det gäller skogspolitiken. ”Status quo i skogspolitiken och i skogsbruket i dag kommer inte att fungera. Inte minst på sikt när klimatförändringarna kommer att leda till mer torka och översvämningar. Mer stormar som gör att vi måste ha en mer robust situation i skogen”, säger Amanda Lind (MP).Vilket ansvar har ditt parti att komma överens och hitta spelregler? Ni kanske behöver kompromissa. ”Så är det inom alla politikområden. När vi satt i regering förra gången förhandlade vi skogspolitiken med S och C och hittade vägar framåt. Jag tror att det kommer att fungera framåt också, men någonstans krävs det också att man måste se över sin egen skogspolitik och inse att man måste vara beredd att ompröva gamla sanningar som har funnits kring skogen”, säger Amanda Lind (MP). Sänkt straffbarhetsålderRegeringens förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år vid grova brott har fått omfattande kritik från en lång rad remissinstanser. Inte heller Miljöpartiet vill sänka straffbarhetsåldern. De anser att unga förövare ska tas om hand av Sis, trots den skarpa kritik som också funnits mot hur Sis-hemmen fungerar. ”Det är väldigt mycket som inte funkar tillräckligt bra när det gäller unga som rekryteras in i kriminalitet. Det man håller på att göra nu med att inrätta ungdomsfängelser är något som vi i grunden var emot. Vi hade velat gå vidare med Sis i stället. Stärka rehabiliteringen, stärka skolan. Vi vet att skolan är jätteviktig. Det ska finnas konsekvenser när du har gjort så grova brott. Men rimligen måste också de konsekvenserna vara sådana som gör att barnen får bäst förutsättningar att inte återfalla i kriminalitet”, säger Amanda Lind (MP).Amanda Lind (MP) menar att regeringen borde lyssna på kritiken och lägga ner förslaget. ”Och lägga all kraft på det som ger effekt, som att stärka Sis”, säger Amanda Lind (MP).Programledare: Marcus Nilsson Kommentar: Helena GissénProducent: Johanna PalmströmTekniker: Jakob Lalér Programmet spelades in på eftermiddagen 4 december.

Vilket var det mest långlivade hellenistiska riket i spåren efter Alexander den Stores erövringar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I dagens avsnitt tittar vi närmare på den europeiska stilen – både i inredning och mode. Finns det någon skillnad på skandinaviskt mode och franskt eller italienskt dito? Vilket rum är lättast att inreda franskt? Missa inte! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kommunstyrelsens ordförande i Eskilstuna Jimmy Jansson (S) intervjuas av Magnus Thorén. Efter 27 år lämnar Jimmy Jansson kommunpolitiken. Bilden av Eskilstuna har de här åren präglats av gängkriminalitet, arbetslöshet och segregation. Växer problemen fortfarande eller håller samhället på att få ordning på utvecklingen? Vilket personligt pris har han fått betala för sitt politiska engagemang? Och hur ser han på S idéer om att minska segregationen med hjälp av en bostadspolitik som fått oppositionen att varna för tvångsblandning av befolkningen?

Kommunstyrelsens ordförande i Eskilstuna Jimmy Jansson (S) intervjuas av Magnus Thorén. Efter 27 år lämnar Jimmy Jansson kommunpolitiken. Bilden av Eskilstuna har de här åren präglats av gängkriminalitet, arbetslöshet och segregation. Växer problemen fortfarande eller håller samhället på att få ordning på utvecklingen? Vilket personligt pris har han fått betala för sitt politiska engagemang? Och hur ser han på S idéer om att minska segregationen med hjälp av en bostadspolitik som fått oppositionen att varna för tvångsblandning av befolkningen?

Mänskligheten står och tittar på när världens korallrev tar sina sista andetag. Den rådande temperaturökningen på 1,4 grader innebär att gränsen är passerad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Korallrev i varma vatten kippar efter andan och närmar sig en total kollaps. Vi frågar oss vad som händer sen. Vad händer med korallerna och alla de djur som finns i ekosystemet kring dem? Vilket liv kommer ta över och kommer några koraller överleva?Det finns en del planer för första hjälpen i form av till exempel påhejad evolution och flyttar av de allra värmetåligaste korallerna. Hur ser prognosen ut för de de här räddningsaktionerna och kommer vi ha någon glädje av den korallbank som finns och byggs ut? Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas Rydberg

Nivå A2-B1 I det här avsnittet pratar vi om en av de mest fascinerande personerna i svensk historia - drottning Kristina. Kristina var en svensk drottning som frivilligt abdikerade (lämnade tronen), vägrade gifta sig, och konverterade till katolicismen. Hon var också känd för sin manliga klädstil och sitt intresse för filosofi, konst och vetenskap. Du får en historisk bakgrund till 1600-talet, Kristinas uppväxt, hennes tid som drottning och hennes senare liv i Rom. För att stödja podden - klicka här Transkript Ja men hallå hallå och välkommen till Simple Swedish Podcast! Och idag ska vi ha ett lite historiskt avsnitt. Vi ska prata om drottning Kristina. En väldigt fascinerande personlighet från Sveriges historia. Så. En liten kort introduktion bara så drottning Kristina. Hon var en svensk drottning som frivilligt valde att abdikera. Att abdikera betyder att man säger jag vill inte vara monark längre. Jag vill inte vara drottning längre. Jag vill inte vara kung längre. Utan jag. Avsäger mig min krona och lämnar tronen. Det är att abdikera. Och det är såklart inte så många som har gjort det genom historien. Men hon är en av få som har abdikerat frivilligt. Hon klädde sig också ofta i ganska manliga kläder. Vilket var ovanligt. Framförallt så ville hon inte gifta sig. Hon vägrade gifta sig. Och hon konverterade till katolicismen. Vilket var inte så bra i Sverige på den tiden. För Sverige var protestantiskt. Och Sverige var i ett krig mot katolikerna, så vi har en drottning som konverterar till fiendens religion. Fienden är alltså de du krigar mot. Det är så, ja, en fascinerande personlighet i svensk historia. Först ska vi då tacka några patrons innan vi börjar att gå igenom hennes liv. Och det är Fadhil, Mari, Edward, Johannes, Marah, Daiana, Danela, Spyros, Silvia, Majid, Barbara och David . Tusen tack till er för att ni stödjer den här podden.   ..för att läsa hela transkriptet, klicka här

Nästan alla har ett det första minnet i livet! Vilket är ditt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Lasse berättade om sitt första minne som var när hans pappa lagade mat åt honom, som nog också var den upplevelsen som gjord att han till slut blev kock. Yasmine mindes ett blöjbyte på lillebrorsan som slutade med att hon fick babypuder över hela sig.I extramaterialet får vi höra om Rasmus kompis som en gång tyckte att golvet funkade utmärkt som tillfällig toalett, och Erika erkänner hennes kärlek för fiskbullar.

Det var en gång en syster till en känd filosof. Elisabeth hette hon. Både Elisabeth och hennes äkta make Bernhard älskade Rickard Wagner. Vid ett tillfälle föreslog den kända kompositören – lite slängigt – att man kanske borde grunda en renrasig och vegetarisk koloni för germaner i Sydamerika.Ni kan aldrig ana vad som hände sedan. Eller, det kan ni kanske. Elisabeth och Bernhard plockar upp Wagners antisemitiska brandfackla. Åker till Paraguay – varpå allting går käpprätt åt skogen.I det här avsnittet pratar vi om den nietzscheanska familjedynamiken, om självupptagna genier och om Sydamerikas fattigaste land. Det är underligt, skvallrigt och mycket fascinerande. Viel Spaß!------Visst vet du att du kan prenumerera på podden? Extra material och ingen reklam? Vilket deal: historiepodden.supercast.com——Läslista:Wästberg, Per, 'Det antisemitiska paradiset', Edith Whartons hemliga trädgård., S. 115-122, 2000Macintyre, Ben, Sökandet efter Elisabeth Nietzsche, Forum, Stockholm, 1994Andersson, Axel ”Nueva Germania” Populär historia 8/2010Ruin, Hand ”Världen behövde en syndabock” DN 2002-09-25Fredriksson, Gunnar, 20 filosofer, Norstedt, Stockholm, 1994 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.