Symbolspråk

Sinnebild för kvinnors bortglömda insatser inom vetenskapen Ada Lovelace (1815-1852) var dotter till poeten Lord Byron och grevinna, men framför allt en mycket kompetent matematiker. Hon kallade sitt arbete för "poetisk vetenskap". Redan i början av 1800-talet förutspådde hon en framtid där maskinerna skulle få en stor inverkan på samhället. Hennes arbete var så banbrytande att det skulle dröja nästan ett helt århundrade innan man förstod storheten i hennes texter. I dag lever vi mitt i en tid som hon bara kunde ana. Vad händer med vårt symboliska sätt att tänka när vi kommunicerar med en allt mer intelligent artificiell intelligens? Det här är det sista avsnittet av Symbolspråk. Seriens tio program finns tillgängliga här på webbplatsen.

Stornäbbad symbol för föräldrakärlek och vatten Fåglar av olika arter förekommer ofta i symbolernas värld. Deras flygförmåga har fascinerat mänskligheten genom alla tider och de har ofta setts som en länk mellan himlen och jorden. Veckans Symbolspråk fokuserar på pelikanen, en stor sjöfågel med säregen näbb. I det antika Peru symboliserade den vatten och inom kristendomen stod den för Jesus själv. Programmet handlar också om de medeltida så kallade bestiarierna. Rikt illustrerade böcker som innehöll sedelärande berättelser med olika djur i huvudrollerna. Programledare: Tor Billgren och Frida Anund

Ett kryss med många betydelser Andreaskorset bär sitt namn efter aposteln Andreas, som korsfästes på ett sådant kors kring år 60. Men egentligen är det ju ett helt vanligt kryss. Eller ett X. Tio med romerska siffror. Tecknet vi använder på valsedlar om vi vill personrösta, eller som den som inte kan skriva använder för att underteckna ett dokument. Tecknets enkelhet gör att det har använts i skriftspråk runt hela jorden: I de kyrilliska och grekiska alfabetena, i hieroglyferna och runorna. När andreaskorset förekommer i svenska stadsvapen anspelar det ofta på vägkorsningar och järnvägar. Det är med andra ord en symbol med många, vitt skilda betydelser. Programledare: Tor Billgren och Frida Anund

Ljudet som symbol Ljud går inte att värja sig från på samma sätt som bilder. En bild kan man välja att inte se, men ljudet ljuder varesig man vill eller ej. I veckans program fördjupar vi oss i olika signaler och ljud, som genom seklerna har laddats med betydelser och symbolisk tyngd, till exempel kyrkklockor, Hesa Fredrik och svenskt lösen. Och så tystnaden, det kanske mest laddade "ljudet" som finns ... Programledare: Tor Billgren och Frida Anund

Heraldik, avsnitt 2 av 2 Den heraldiska liljan, Fleur-de-lis, har förekommit som dekoration på spiror och kronor i det som idag är Frankrike sedan 400-talet. Den symboliserar Jungfru Maria och treenigheten, och kopplingen till Frankrike gör att den också kallas fransk lilja. Den associeras också med de franskspråkiga delarna av Kanada och Florens i Italien. När Robert Baden-Powell grundade scoutrörelsen 1907, antog han liljan som symbol, bland annat för att den markerar norr på kompasser och därmed skulle påminna om rätt väg. Det här programmet är också det andra avsnittet om heraldik. Vi tittar närmare på hur vapenkonsten växte fram och konstaterar att våra vägmärken ofta följer heraldikens lagar om färgsättning. Programledare: Tor Billgren och Frida Anund Litteratur: F. Dahlby: De heliga tecknens hemlighet A. C. Fox-Davies: A complete guide to Heraldry M. Bäckmark och J. Wasling: Heraldiken i Sverige

Heraldik, avsnitt 1 av 2 Vapensköldar har använts för att uttrycka identitet i nästan tusen år. Det kan vara identitet för en familj, ett rike, en kommun, församling eller annan sammanslutning. Och heraldik är den lära och det system som vuxit fram kring symbolerna och mönstren inom vapenkonsten. Heraldiken är ett mycket symboltätt område, så därför gör vi två program om detta ämne. Det första kretsar kring gripen, en hybrid mellan ett lejon och en örn, som har sina rötter i länderna kring sydöstra Medelhavet. I Sverige förekommer den bland annat i Malmös, Skånes, Södermanlands och Östergötlands vapen. Programledare: Tor Billgren och Frida Anund

Runorna i mobilen I fjärde avsnittet av Symbolspråk berättar vi historien om hur den danske vikingakungen Harald Blåtand blev inspirationskälla för Bluetooth-teknologin, mer än tusen år efter sin död.

Från melankoli och smärta till det mest värdefulla. Vi lever på den Blå Planeten, men ändå är blått den mest sällsynta  färgen i naturen. Det har bland annat gjort att det  genom historien har varit komplicerat och resurskrävande för konstnärer att få fram blåa pigment till sina målningar. Den dyrbara färgen sparades således i regel till de mest värdefulla motiven. Men färgen associeras också till melankoli. Blues, blåa toner och depression Tredje avsnittet av Symbolspråk tar sig an en färg som i symbolernas värld väcker både positiva och negativa associationer.

Noll och intet eller evigheten? Cirkeln är en av de äldsta och mest grundläggande symbolerna. I sin enklaste form kan den t.ex. fungera som en avbild av solen, och på ett mer abstrakt plan symbolisera företeelser kopplade till denna, som dag, tid och kraft. En av de mest mystiska cirkelsymbolerna är ormen som biter sig själv i svansen, ouroborus. Har den samma betydelse och laddning för oss i Nordeuropa idag, som den hade för till exempel de gamla egyptierna för 3500 år sedan? Programledare: Frida Anund och Tor Billgren

Vad döljs i molnet? Gud, oändliga mängder megabyte eller människan själv? Första avsnittet av Symbolspråk riktar blicken mot skyn. Genom historien har molnet fått symbolisera så vitt skilda företeelser som Gud, människans begränsade fattningsförmåga och massförstörelse. Idag är molnsymbolen mer spridd än någonsin. Programledare: Frida Anund och Tor Billgren