Podcasts about medelhavet

Sju dagar i paradiset med obegränsad tillgång till alkohol. Följ med ett kompisgäng från Ystad på deras studentresa till Magaluf. Varje sommar reser tusentals svenska studenter till olika partyorter runt Medelhavet. 18-åriga Minnea, som går sista året på hotell- och turistlinjen i Ystad, har ett dilemma inför avresan. Hon har precis träffat en kille.– Det är det största problemet om man ska åka på studentresa. Ryktet säger att alla ligger med alla, säger hon. Minnea längtar efter resan. Det ska bli ett sista farväl till alla skolkompisar innan vuxenlivet börjar på riktigt. Men hon har också hört vandringshistorier om vad som kan hända på barerna i Magaluf. – Min killkompis berättade om en tjej som hade vaknat upp och inte visste var hon var, och så hade någon tagit hennes njure, säger Minnea.Expressen Dok har tagit rygg på fyra tonåringar från Ystad: inför, under och efter det som ska bli deras livs resa. ”Studentresan” är en berättelse om frihet, dekadens och villkorslöst festande. Häng med in i dimman. Du som har eller skaffar Expressen Premium kan lyssna på hela serien redan nu, via Expressen.se eller direkt på Spotify genom att koppla ihop ditt Spotify-konto med Expressen Premium i några snabba steg. Klicka på hänglåset vid avsnitt 2 på Spotify och följ instruktionerna.Är du 18-25 år? Lyssna och läs gratis i ett år! Prenumerationen avslutas automatiskt. Skapa gratis konto här och koppla sedan ihop det med Spotify genom att klicka på hänglåset. En dokumentär av Simon Moser.Producent: Sigge Dabrowski.Exekutiva producenter: Karin Olsson och Jakob Wagner.Mix och originalmusik: Patricio Samuelsson.Arkivklipp: Aftonbladet och Nordic Invasions sociala medier. Ansvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB.

Den 2 september år 31 f.Kr. avgjordes Romarrikets framtid utanför Actium på Greklands västkust. Det var ett sjöslag som inte bara avgjorde ett inbördeskrig, utan också markerade republikens slut och början på den romerska kejsartiden.Efter mordet på Julius Caesars år 44 f.Kr. kastades republiken åter in i kaos. Ett nytt triumvirat bildades av Octavianus, Marcus Antonius och Lepidus, som delade upp imperiet mellan sig. Men precis som tidigare maktdelningar kunde inte heller denna bestå.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden berättar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om slaget vid Actium – den avgörande uppgörelsen mellan Octavianus och Marcus Antonius i Joniska havet, vid inloppet till Ambrakiska viken.Octavianus, Caesars adoptivson och arvtagare, visade sig vara en mästare i politiskt manövrerande. Med propaganda, allianser och ett skickligt utnyttjande av Caesars eftermäle stärkte han sin ställning, samtidigt som relationen till Antonius gradvis försämrades.När konflikten övergick i öppet krig blev östra Medelhavet den avgörande arenan. Antonius och Kleopatra etablerade sig i västra Grekland, medan Octavianus förfogade över en ovärderlig tillgång: den briljante strategen Marcus Agrippa. Genom en rad amfibieoperationer mot Antonius försörjningslinjer skaffade sig Agrippa initiativet och lyckades successivt pressa in motståndaren i Ambrakiska viken. Samtidigt urholkades Antonius ställning av avhopp, bristande försörjning och ett allt intensivare psykologiskt krig.I avsnittet diskuteras också den romerska sjökrigföringens utveckling, styrkeförhållandena vid Actium och de osäkra källorna kring Kleopatras dramatiska flykt från slagfältet. När striden väl var över återstod bara en segrare. Antonius och Kleopatra tog sina liv, medan Octavianus återvände till Rom och blev princeps – ”den förste medborgaren”. Därmed inleddes en ny epok i romersk historia: kejsardömets tid.Bild: Slaget vid Actium 31 f.Kr., här skildrat i en målning från 1672, där Octavianus flotta besegrar Marcus Antonius och Kleopatra. Segern blev avgörande för slutet på den romerska republiken och början på kejsartiden. Målning: Laureys a Castro, Public domain, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej Somna. Hej ska du ha, välkommen till en timma av mig. Jag är lugn för första gången idag. Hela dagen har gått i ett slags puls-flow, och när jag kom hem pep och tjöt det i hela kroppen. Dels för att jag har tinnitus. Varför stod jag så nära högtalaren på den där konserten i Göteborg 1997? Jag blir lite irriterad på mig själv, lite så som Odysseus måste ha känt sig.Det är svårt att inte tänka på Odysseus när man tänker på berättelser och sagor. När jag gick scenskolan sa någon att sagor är hälsosamt, att de hjälper oss bygga ställningar på insidan där vi kan fästa våra liv som annars är så tumultartade och fragmentariska. Och Odysséen är ju något man kan kalla en riktig hjältesaga.En grotta, en cyklop, stormar, en förargad Poseidon, lejon, en besättning som blir förtrollad till grisar, sju år hos en nymf, ett sund med två faror, en resa till dödsriket och flera andra motgångar. Tjugo år för någonting som skulle ha tagit några veckor. Man skulle kunna säga att hela Odysséen handlar om ett gäng karlar som åker över Medelhavet och försöker undvika att bli uppätna på det ena eller andra sättet.Följ med så får du höra historien om Odysseus och hans äventyr. Godnatt.Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fartygspodden har varit ute på kryssning! Den här gången har vi testat MSC Cruises största fartygsklass och deras MSC World Europa i Medelhavet. Hör om specialrestaurangerna, underhållningen, hur det funkar med en hytt som har en infinitybalkong och självklart om den hemliga baren! Välkomna ombord!  Patrik & Christopher

Konstantinopels fall 1453 innebar slutet för det bysantinska riket – en kristen statsbildning med rötter i det östromerska imperiet. Samtidigt blev erövringen ett avgörande steg i det osmanska rikets etablering, där Konstantinopel (dagens Istanbul) snart blev centrum och huvudstad.Utanför murarna samlades en osmansk här på minst 60 000 soldater, understödd av ett effektivt artilleri. Stadens försvar uppgick till omkring 8 000 man. Belägringen pågick från den 7 april till den 29 maj, då Konstantinopel till slut föll. Striderna utkämpades inte bara man mot man, utan också genom tung artilleribeskjutning, underjordiska mineringsoperationer och sjöstrider.I reprisen av avsnitt 24 av Militärhistoriepodden samtalar historikern Martin Hårdstedt med idéhistorikern Peter Bennesved om Konstantinopels fall.Konstantinopel hade varit huvudstad i ett rike som existerat i mer än 1 000 år, beroende på hur man räknar. Det bysantinska riket var arvtagaren till Romarriket och var under århundraden den största och starkaste kristna makten i Europa och östra Medelhavet, innan de västeuropeiska rikena etablerades på allvar under tidig medeltid.Vid mitten av 1400-talet var Bysans i praktiken ett krympt kejsardöme. Kejsaren i Konstantinopel kontrollerade främst ett begränsat område på den europeiska sidan av Bosporen samt vissa delar av sydvästra Grekland och ett antal öar. Riket var nu i stort sett omgivet av det expanderande osmanska riket.Sultan Mehmet II behövde visa sin styrka som härskare i ett rike där makten ännu inte var helt konsoliderad. En erövring av det mytomspunna Konstantinopel skulle stärka hans ställning inrikespolitiskt och undanröja ett kristet brohuvud mitt i den osmanska intressesfären. När snaran drogs åt vädjade den bysantinske kejsaren Konstantin XI om hjälp, men svaren blev svaga eller uteblev. Påven, Ungern, Genua och Venedig hade begränsade resurser och var upptagna av egna konflikter.Den som vill läsa mer kan ta del av David Nicolle, Constantinople 1453: The End of Byzantium (Osprey, 2000), samt Judith Herrin, Det bysantinska riket (Höör: Agering, 2009).Bild:Belägringen av Konstantinopel, av Philippe de Mazerolles - Bibliothèque nationale de France Manuscript Français 2691 folio CCXLVI v [2] Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Slaget vid Lepanto är 1571 utkämpades mellan galärfartyg i en tid då sjökrigföringen sakta var på utveckling mot bredsidesfartyg och linjetaktik. Med i slaget fanns på den kristna sidan sex större venetianska bredsidesfartyg som kanske kom att spela en avgörande roll i slaget.I övrigt utkämpades striden på traditionellt sätt med melée-taktik där ramning och ändring av motståndaren utgjorde tungpunkten i striden. Över vattnet utvecklades en ”bro” av hundratals fartyg som kopplats samman i ett kaos av närkamp. Fartyg erövrades och återerövrades. Tusentals sjömän och soldater stupade och lemlästades.I avsnitt 23 av Militärhistoriepodden fördjupar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sig i det mytomspunna slaget vid Lepanto som i århundraden har givit upphov till många tolkningar och diskussioner. Frågan om slagets verkliga betydelse på lite längre sikt är en av frågorna som tas upp. Kristenheten samlades i en allians, den så kallade Heliga ligan, men var egentligen ganska splittrade av religiösa och maktpolitiska motsättningar.Utanför den grekiska kusten i Patrasbukten möttes en allierad kristen flotta den osmanska flottan den 7 oktober 1571. Det slag som kom att utspela sig är en av sjöhistoriens största drabbningar och ett av de allra sista slagen mellan i huvudsak roddrivna fartyg eller galärflottor.Striden hade i många avseenden väldiga dimensioner när nästan 400 fartyg med mer än 100 000 roddare och soldater ombord möttes i en hänsynslös kamp. Men vad handlade slaget egentligen om? En strid mellan kristenheten och islam?Slaget stoppade knappast fullständigt det osmanska inflytandet i Medelhavet, men gav kanske ändå de kristna Medelhavsstaterna ett andrum och kontroll över västar Medelhavet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett te som inte är ett te. Vi provsmakar. Hur är det att jobba som privatkock, i Sverige och i USA? Och en japansk roman med väldigt mycket mat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Leo Rehnfeldt åker till Argentina för att utforska den beska nationaldrycken yerba mate. Drycken är populär i flera Latinamerikanska länder, och i delar av östra Medelhavet. Leo berättar om yerba mates historia och om dess sociala roll. Tess Medina blev Sveriges mästerkock 2024. Nu jobbar hon som privatkock, både i Sverige och i USA. I Sverige lagar hon mat på ett företag och för en familj. I USA jobbade hon nyligen för en familj i Florida, några hus bort från Trumps Mar-A-Lago.Dessutom berättar vi om en japansk roman med mycket mat. På engelska heter den Butter. När den snart kommer ut på svenska kallas den Smör. Författare är Asako Yuzuki.

Med indutrialiseringen steg koldioxidhalten i atmosfären, men det var efter andra världskriget det verkligen tog fart. Ann-Sofi Ljung Svensson funderar över sin del. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Mars 1958.Charles Keeling gör sin första mätning av koldioxidhalten i atmosfären på Mauna Loa, Hawaii. Mätvärdet är 315 ppm/parts per million. Värdet ligger 35 enheter högre än under förindustriell tid, då halten beräknats ligga runt 280. Kurvan stiger svagt under hela 1800-talet, men efter andra världskriget går lutningen skarpt uppåt.Några månader efter Keelings första mätning – i mitten av juli 1958 – lämnar en liten cell bland miljontals andra explosivt min pappas kropp för att målmedvetet leta sig fram till den väntande värmen i min mammas mage. Det är en het sommar. Kanske var det en tidig, lite sval morgon i vindsrummet på Brunnsgatan i Nyköping precis innan pappa skulle ta bussen till flygflottiljen där han just blivit stamanställd. Mamma skulle kanske strax därefter promenera till dispensären på lasarettet där hon arbetade. Eller så var det semester och de var på besök ute hos det som skulle bli min farmor och farfar i torpet och sov över i utdragssoffan av trä under älgbonaden och oljetrycken med skyddsänglar.Torsdagen den 16 april 1959 föds jag på barnbördshuset på Nyköpings lasarett. Mamma har haft havandeskapsförgiftning – stor, svullen – med en vikt lika hög som tungviktaren Ingemar Johansson. Några månader senare skulle han gå sin berömda match mot Floyd Patterson.Maj 1959, Mauna Loa, koldioxidhalten har stigit till 316 ppm under mammas graviditet.Nu börjar mitt liv på den allt brantare Keelingkurvan. Vi flyttar. Först från rummet med kokplatta, till enrummaren med sovalkov. Sen till tvårummaren med balkong i tvåvåningshuset från 1940-talet. Min bror anländer. Mamma tar oss varje förmiddag till det nyöppnade snabbköpet. En tetrapack med mjölk, havregryn, lite blandfärs, några morötter. Allt får plats i nätkassen. Plastkassar tillhandahålls inte i butikerna förrän i mitten av 1960-talet.1963. Pappa köper familjens första bil, en Vauxhall Victor. Röd och vit. Begagnad såklart, mer räcker inte pengarna till.Pappa gör som alla andra. Bilköp ligger i tiden. Under 1950-talet ökade antalet bilar i Sverige från 250 000 till en miljon. Tio år senare har antalet fördubblats. Och pappa har bytt till en Ford Zephyr. I de sörmländska skogarna ligger de uttjänta bilarna redan tätt.April 1965, Mauna Loa, 320 ppm.Vi flyttar igen. Nybyggt miljonprogram. Fjärde våningen i ett höghus i utkanten av stan. Nu tre rum. Pappa har just sålt insatslägenheten. Det kändes alldeles för osäkert. Tänk om man inte får sina pengar tillbaka? Under höststormen natten den 17 oktober 1967 ligger vi alla i pappas och mammas säng och tittar ut mot himlen. Strömmen har gått, vi har ett värmeljus i fönstret. Dagen efter ligger höghusens takplåtar på marken.På somrarna åker vi och badar i Stavsjön, spelar dart och plockar blåbär. Eller så fiskar vi i Brobyån. Vi har sommarhus nu, hyr en gammal uttjänt statarlänga. Sommarstugeägandet ökar. Ödetorpen är många där ute på landsbygden. Allt fler har ju flyttat till stan.Sjuttiotalet. Mamma läser Tyst vår av Rachel Carson, röstar på Fälldin och talar om 'glada grisar'. Men pappa skakar på huvudet och skrattar när mamma inte vill dricka vattnet i sommarhuset. Pumpen står mitt ute på åkern och godsägaren har just låtit flygbespruta fältet med bekämpningsmedel.Nu bor vi i en fyrarummare, ovanpå ett konditori där man köper lördagsgodis genom att peka genom glasdisken. En sån. Och en sån.1975. 331 ppm. Jag gör min första flygresa. Åker till Lindau am Bodensee med ett gäng svenska ungdomar. Det kallas språkresa och alla vill göra det. ”Det är så bra för språkutvecklingen”, säger Ingegerds mamma. Min mamma nickar instämmande. Det är klart flickan ska få en god utbildning. I den tyska småstadens gränder lär jag mig nattetid en hel del tyska, men också att dricka Jägermeister och dansa bump. I hemstaden öppnar Hennes & Mauritz butik. De expanderar nationellt efter börsintroduktionen 1974. Jag köper en beige täckjacka. Alla andra har likadana.Åttiotalet. Det är nu det händer. Jag har flyttat hemifrån. Min konsumtion ökar drastiskt: resor till London och Italien, linneklänningar och Allessobryggare. Yuppivännerna omkring mig börja inreda sina hem medvetet och metodiskt. Jag hänger inte riktigt med, fattar inte att vi gått in i en samhällelig situation, som släppt pengarna loss. Jag missbedömer allt och tror att det handlar om en individuell utvecklingsfas. Fast jobb, bostadsrätt. Bäbis på väg.Men alla gör likadant. 1987. Nu går det fort. 350 ppm.Det blir äldre villa utanför Malmö, två barn, flytt, tre barn, flytt. Bil, ny större bil, ny bil igen. Nittiotalet och millenieskiftet rusar förbi. Resor till Medelhavet, New York, San Fransisco. Familjen studsar med flyg mellan Paris och Malmö, maken flygpendlar till Stockholm ett par gånger i veckan.Jag planerar mina pensionsfonder. Alla andra gör ju det. Rysslandsfonderna rusar, jag hänger på. Naivt, omedvetet. Stöder Gazprom med mina placeringar, men besinnar mig så småningom, och känner en lättnad när det sent omsider visar sig att värdet är noll och fonderna kraschat.2013: koldioxidhalten passerar 400 ppm. 2016: 403 ppm.Jag står bland uttjänta möbler och flyttkartonger och sorterar efter 23 år i samma lägenhet ett avvecklat familjeliv. Barnen har flyttat. Ett helt liv ska sorteras, säljas, skänkas bort, slängas. En lägenhet, ett vindsförråd, tre källarförråd. När auktionsfirmorna och secondhandorganisationerna fått sitt kommer ett företag som specialiserat sig på att forsla bort det ingen vill ha. 1,1 ton går till tippen. En och en halv lastbil.Jag rannsakar mig själv. Biktar mig. Gråter en del. Räkningen på de 1,1 tonnen är 10 000 kronor. Jag ser det som en rättmätig skuldsedel.Är jag skyldig?Självklart är jag skyldig.Jag tillhör den del av jordens befolkning som levt hela sina liv i en ständigt accelererande välståndsökning som passerat rimlighetens gräns och landat i en förgörande överkonsumtion. Min skuld kan jag inte skaka av mig. Skuld handlar om verifierbara fakta. Har jag medverkat till de stigande utsläppen av växthusgaser – eller har jag inte medverkat till dom?Men skammen då? Ska jag skämmas nu när eftertankens kranka blekhet inträtt.Nej, jag kan inte skämmas över det jag gjort. Jag visste inte bättre. Jag var en kugge i ett samhällsmaskineri. Jag kan givetvis skämmas över min aningslöshet. Jag borde nog vetat bättre.Men jag gjorde som alla andra. Så jag blir villkorligt frigiven.Villkoret, då? Jag måste skämmas för det jag gör idag. Jag kan inte med rent samvete låtsas som att jag inte är med om att bära skulden. Jag kan inte med rent samvete fortsätta som att ingenting har hänt, eller som att ingenting kommer att hända. Jag har en individuell skyldighet – som en liten del av mänskligheten – att ta mitt ansvar. Allt annat är bortförklaringar.Våren 2025, då jag fyllde 66 år, passerade koldioxidhalten i atmosfären för första gången 430 ppm. Under mina år på jorden hade halten då ökat med 114 enheter.Det är ingen slump.Det är jag som är Keelingkurvan.Säg det högt för dig själv:Det är jag som är Keelingkurvan.Ann-Sofi Ljung Svenssonlitteraturforskare

Nytt lägeravsnitt med det senaste från iberiska halvön! Fredrik Janlind tycker sig se skillnad på August Erlingmark efter att han utsetts till kapten, Sanna Sundberg resonerar kring om eran ”Gnälliga Häcken” är över nu. Och så har Philip Trollér grillat Gais tekniske direktör Magnus Sköldmark om vårens truppbygge. Dessutom berättar Trollér om Gais stackars nyförvärv Andreas Hermansen som blev sjösjuk på Medelhavet.Ansvarig utgivare: Christofer Ahlqvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Från romerska pestvågor till spanska sjukan har samhällen reagerat, förändrats och ibland kollapsat under trycket från smittsamma sjukdomar. Pandemier har satt djupa spår i allt från demografi och ekonomi till krig, religion, vetenskap och politik.Den mest ikoniska pandemin i europeisk historia är digerdöden, som svepte över Europa mellan 1347 och 1352. Länge antogs att upp till hälften av Europas befolkning – cirka 50 miljoner människor – dog i pesten. Men ny forskning visar att delar av Centraleuropa och Östeuropa fortfarande hade växande jordbruk efter 1350.Detta är det första av två avsnitt av podden Historia Nu om pandemier, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Stockholms universitet, om hur farsoter har påverkat samhällen genom tiderna – från medeltidens pest till spanska sjukan.Pandemier tenderar att påskynda redan pågående trender – som urbanisering, migration eller maktförskjutningar – snarare än att skapa helt nya utvecklingslinjer. De fungerar också gång på gång som påminnelser om mänsklighetens sårbarhet och vikten av att bygga robusta samhällsstrukturer.Pandemiernas historia i Europa inleds med den så kallade atenska pesten. Under Peloponnesiska kriget (431–404 f.Kr.) förlorade Aten uppåt hälften av sin befolkning i en farsot som snabbt spreds i den tättbefolkade staden. Katastrofen underminerade det politiska ledarskapet och försvagade Atens ställning i kriget mot Sparta.Romarriket drabbades av två stora epidemier under kejsartiden: den antoninska pesten (165–180 e.Kr.) och den cyprianska pesten (249–262 e.Kr.). Båda tros ha orsakats av smittkoppor. Effekterna var förödande: metallproduktionen minskade, vilket har dokumenterats genom isborrkärnor från glaciärer, och ett urholkat skatteunderlag försvårade försvaret av rikets gränser. Cyprianska pesten har till och med beskrivits som början till slutet för Västrom.År 541 slog den justinianska pesten till – den första pandemin som med säkerhet kopplats till pestbakterien Yersinia pestis. DNA-analyser har i modern tid bekräftat bakterien i massgravar. Pesten orsakade omfattande avfolkning kring Medelhavet och ledde till minskad handel och återförskogning. I kombination med kraftiga vulkanutbrott under 530-talet, som orsakade global nedkylning, blev konsekvenserna förödande för samhällena i södra Europa och delar av Asien.Digerdöden (1347–1352) sägs ha utplånat upp till hälften av Europas befolkning. Men ny forskning, särskilt baserad på pollenanalyser och arkeologi, nyanserar denna bild. I en omfattande studie av 1 634 pollenprover från hela Europa har forskare visat att dödligheten varierade kraftigt regionalt. Medan västra Europa – bland annat Italien, Frankrike och Skandinavien – drabbades hårt, fortsatte befolkningen att växa i stora delar av Central- och Östeuropa.Bild: Dödens triumf (ca. 1562) av Pieter Brueghel den äldre visar en apokalyptisk scen där döden härjar obarmhärtigt över människan. Målningen ingår i Museo del Prados samling.

AVSNITT 6: Åsskar är i en storm mitt ute på Medelhavet, men blir räddad av ett skepp med en ovanlig last. Han har åkt ännu längre bakåt i tiden och lär känna Bernardo Buontalenti, en konstnär från Florens med uppdrag att utveckla en ny dessert. Ni kan nog gissa vad Åsskar tycker han ska göra för något och tillsammans hjälps dom åt att skapa historiens första glass! Det tar Åsskar vidare till Republiken Genua, där en tidig version av bingo spelas för att välja nya ämbetsmän. Men folket reagerar inte som han först hade trott...  I avsnittet berättar Gabriel även om Kylskåpsradionbingo som du kan spela själv eller tillsammans med dina vänner när du lyssnar på podden! HÄR FINNS KYLSKÅPSRADIONBINGO: https://kylskapsradion.short.gy/bingo www.kylskåpsradion.se Produceras av Frälsningsarmén

Dykarens grav tillhör den antika konstens juveler. Lars Rydbeck funderar över vilket meddelande om liv och död som försöker nå fram genom årtusendena. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det är nog så att den som vigt sitt liv åt att utforska antiken utvecklar en speciell känsla för vår västerländska civilisations bräcklighet.I juni 1992 stod jag för första gången under de tre monumentala doriska templen i Paestum-Poseidonia cirka tio mil söder om Neapelbukten.Grekerna är så närvarande med sin litteratur och kultur att det ibland kan kännas att som att de existerar här bland oss. Men vid åsynen av dessa tempel känner man på djupet hur de endast är skapelser för ett kort ögonblick i tiden.Även Poseidon, havsguden, som dyrkades här nere på havsstranden med blodiga brännoffer, har lämnat sitt heliga tempel.Ändå känner jag mig förbunden med dessa dyrkare av Poseidon som överlämnade sina liv åt havsguden och som trodde på hans hjälp. Jag skyggar för att säga att de blev bländade, förda bakom ljuset. De visste i alla fall inte att gudar dör precis som människor, att de inte är eviga.Före kristendomens inträde på arenan, drömde de gamla grekerna om ungdom och eros, ofta i samband med havet som alltid var närvarande. Deras bosättningar ligger som bekant alltid nära kusten och vattnet.Ett grekiskt ordspråk, som citeras av Platon i hans ålderdomsverk Lagarna lyder:”Han kan varken läsa eller simma”. Båda färdigheterna hörde till de förmågor som unga män, och för övrigt också unga kvinnor, utvecklade.Men nu satt jag alltså där vid en av dessa mäktiga kolonner i Paestum och såg ut mot Medelhavet. Min enkla måltid bestod av bröd, oliver och vin (i en termos).Mina vägledare, två kunniga stockholmsdocenter, sa att nu var det tid att uppsöka det lilla lokala museet. Det låg tio minuters promenad uppåt land.Och där väntade en total överraskning. Mina ciceroner tog mig omedelbart till en väl bevarad grav. Den lådformade interiören i kalksten mäter 1,93 meter gånger 0,96 meter vid basen och 0,79 meter på höjden. Men här är det inte storleken som betyder något.Av den grekiska konstens färgprakt återstår mest marmor, lergods och brons. Det är som i Fellinis film ”Satyricon” där huvudpersonerna stiger ner underjordisk gravkammare där de upptäcker väggmålningar, skulpturer och kroppar — men i samma ögonblick som luft och ljus kommer in i rummet börjar målningarna och färgerna försvinna, som om tiden plötsligt tar ut sin rätt. Luften – syret, livet, nuet – förstör det förgångna.I Fellinis film ”Satyricon” stiger huvudpersonerna ner underjordisk gravkammare där de upptäcker väggmålningar, skulpturer och kroppar — men i samma ögonblick som luft och ljus kommer in i rummet börjar målningarna och färgerna försvinna, som om tiden plötsligt tar ut sin rätt. Luften – syret, livet, nuet – förstör det förgångna i samma ögonblick som det avslöjas.Så inte här. Gravens väggar och tak är dekorerade med unika al fresco-målningar. Fresker som lyser klart med en kvalitet jag tidigare inte upplevt. Färgerna är utomordentligt väl bevarade.I själva locket ser man en vig ung man, med tydligt markerat kön, dyka ner mot böljorna. Han dyker från något som ser ut som våra moderna hopptorn. På de andra tre sidorna av gravens insida pågår ett symposium. Gamla män och ynglingar dricker och fröjdas. Det sker närmanden mellan de äldre och yngre, i höviska former, såsom seden bjöd. Dryckesfat, instrument och kransar i en erotiskt laddad scen. Glädjen tycks allt annat än gravlik. Det är storartat, men man måste också fråga sig: Vad betyder det? Freskernas placering på insidan av en grav ger dem en särskild laddning. Inför det yttersta var det dessa bilder som en gång skulle framhävas. Vad är det för meddelande om liv och död som försöker nå fram till oss genom årtusendena?Jag gör inte längre långa resor. När jag ser bilder som någon bekant på sociala medier lägger upp från en grekisk kvarlämning jag aldrig besökt så tänker jag: Dit kom jag aldrig.Men lyckligtvis är jag inte för gammal för att resa och till och med dyka ner i böljorna från min fåtölj. Jag återser Paestum och dess mystiske dykare genom Tonio Hölscher, en ansedd tysk professor emeritus i klassisk arkeologi. I boken som på engelska fått titeln ”The Diver of Paestum” gör han upp med standardtolkningen av motivet, en tolkning som i praktiken varit allenarådande sedan graven upptäcktes den 3 juni 1968. Den säger att dykaren dyker från ett liv Här och Nu ner i Dödens Hav. Symposiet blir då närmast ett slags ”gravöl”.Men som Hölscher visar är inte Paestum-dykaren ensam i den antika bildvärlden. Liknande dykscener förekommer på vasmålningar så väl som i steninristningar vid havet, framför allt på ön Thasos. Grekiska pojkar (och även flickor) har tyckt om att dyka. Så manifesterar de sin glädje över att leva och över att kunna behärska sin kropp.Hölscher framför sin tolkning med en sådan glädje i formuleringarna att åtminstone jag blir helt övertygad om att de tidigare forskarna missletts och låtit vår moderna uppfattning om vad för slags bilder som passar en gravplats styra tolkningen.Så skiftar den allvarliga stämningen runt kalkstensplattorna i Paestum. Och när den sorgsna symboliken i dödens närhet skingras, framträder livet självt som prisas i klara färger. Och även symposiescenen blir till vad den först framstått som: En hyllning till livet och en protest mot dödens oundviklighet.Den grekiska litteraturen är full av dystra påstående om den futila existens som tilldelats oss endagsvarelser. Det allra bästa vore att inte bli född; och näst bäst att dö så fort som möjligt efter att man fötts, som den mytiske Silenos ska ha uttryckt saken. Men den grekiska kulturen visar på något annat. Skönhet och omsorg i varje detalj, konst och musik i varje element av tillvaron. I stället för ett hopp i dödens hav: Det perfekta dyket – rakt ner i livet.Lars Rydbeckantikforskare med Nya testamentets grekiska som specialitetLitteraturTonio Hölscher: The diver of Paestum – youth, eros, and the sea in Ancient Greece. Översättning från tyska: Robert Savage. John Wiley and sons ltd, 2025.

Syrakusa – en ständigt omstridd stad. Sedan antiken har dess historia kantats av stora slag och episka belägringar. Imperier och tyranner har kommit och gått, men få perioder är lika dramatiska som den muslimska invasionen av Sicilien under 800-talet.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden samtalar idéhistorikern Peter Bennesved och historieprofessorn Martin Hårdstedt om Siciliens historia – med särskilt fokus på Syrakusas roll i kraftmätningen mellan den muslimska expansionen och det bysantinska imperiets nedgång.Invasionen av Sicilien inleddes år 827 och var en utdragen process som först avslutades 902. Belägringen och det slutgiltiga fallet av Syrakusa år 878 var en av de mest avgörande milstolparna i denna kampanj. Som en av Siciliens största och bäst befästa städer var Syrakusa också det viktigaste bysantinska fästet på ön.Syrakusa låg strategiskt placerad – både som västlig utpost i det bysantinska riket och som kontrollpunkt över handelslederna söderut och genom Messinasundet i öst. Dess fall signalerade inte bara en lokal förlust, utan också början på slutet för det grekisk-romerska inflytandet i västra Medelhavet.Efter Syrakusas fall följde Taorminas erövring år 902, vilket definitivt satte punkt för bysantinskt styre på Sicilien. Under de följande två århundradena kom istället Palermo att växa fram som det nya maktcentrumet på ön – ett tydligt tecken på den nya eran i Medelhavets historia.Bildtext: Miniatyren skildrar den arabiska erövringen av Syracuse år 878, ett centralt skeende i Medelhavets medeltida maktkamp. Ur Madrid Skylitzes, en bysantinsk krönika illustrerad på 1100-talet av okända konstnärer. Public domain via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En färja som blivit bro, en annan före detta färja som nu ska få nytt liv som polarkryssningsfartyg och så en klassisk Göteborgsfärja som ser ut att vara på väg till Medelhavet. Det handlar veckans avsnitt av Fartygspodden om där den ena halvan kan ha hittat den ultimata platsen för att spela in en nördig fartyspodd - puben The Ferryman i Dublin! Välkomna ombord! /Christopher & Patrik

Det romerska riket var antikens största och mest inflytelserika imperium. Från att ha varit en liten stadsstat på några kullar vid Tibern, omgiven av etruskiska grannar, utvecklades Rom under 300‑ och 200‑talen f.Kr. till en stormakt i sydvästra Europa och Nordafrika. Därefter växte det till ett kejsardöme som sträckte sig från Skottland i nordväst till Mesopotamien i sydöst – Medelhavet blev i praktiken en romersk insjö.Men hur började det? Byggdes Rom verkligen på sju kullar? Fanns det någon sanning bakom sagan om Romulus och Remus, bebisarna räddade av en varginna, som sedan växte upp till hämndlystna och modiga stadsgrundare? Vem var Lucretia, vars självmord gjorde henne till en kvinnlig förebild för romarna vid Tibern? Hur kunde det lilla Rom underkasta alla grannstäder och skapa ett politiskt system som möjliggjorde expansion åt alla håll? Hur utvecklades strategin "söndra och härska"? Och vilka sanningar finns i Asterix-albumen?I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och Katarina Harrison Lindbergh, fackboksförfattare, om det äldsta Rom. Vi möter både tveksamma hjältedramer och historiska analyser av Forum Romanum, en skildring av det ursprungliga proletariatet och det dödliga nätverket som romarnas stormän utvecklade kring sina residens.Bild: Romulus och Remus diar vargen vid en flodstrand (eftert. Justus van Egmont). Bild donerad till Wikimedia Commons som del av Metropolitan Museum of Art‑projekt.Wikimedia Commons.Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det tredje puniska kriget startade med att Kartago anföll Numidierna och Kung Masinissa i ett försök att stävja deras sakta maktövertagande i regionen. Trots att anfallet mot Numidierna blev ett fiasko, togs händelsen av Rom som intäkt för ett traktatsbrott, vilket ledde till att den romerska senaten beslutade att skicka militär bestraffningsexpedition till Karthago.Allt var nu upplagt för ett tredje, och för Kartagos del, avgörande krig mot Rom. Målet, den här gången, var inte att sätta Karthago på plats, utan att för sista gången helt och hållet slå ut den Kartagiska ekonomiska maktbasen, inkluderat själva staden i sig.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt det tredje puniska kriget och Kartagos förstörelse.Efter att det andra puniska kriget hade avslutats år 201 fvt. var den Karthagiska staten underkuvad den Romerska republiken. Det överenskomna fredstraktatet innebar att Karthago inte längre fick föra anfallskrig mot andra stater, och inte heller var de tillåtna att hålla sig med fler än tio krigsskepp. I praktiken innebar det att den Romerska republiken styrde landets utrikespolitik. Situationen utnyttjades snart av Numidierna, ett kungarike som kontrollerade stora delar av nordvästra Afrika och som tidigare varit allierat med Kartago.Kartagerna ville dock tillfredsställa Rom initialt, och önskade ingen konfrontation. År 149, när den romerska flottan anlände till Utica straxt norr om staden Kartago, erbjöd Kartagerna därför sina vapen och sina återstående skepp i en fredsgest. Efter att konsulerna krävde stadens evakuering insåg dock de styrande i Kartago vilka motiv som egentligen styrde Roms agerande – d.v.s. total förintelse. Nu påbörjades förhandlingar för att rädda staden. Slutligen övergick detta till en romersk attack och hårdknackat kartagiskt motstånd.År 148 tog Hasdrubal över ledningen i Kartago, en ättling till Hannibal, känd från det andra Puniska kriget. Under denna tid allierar sig Hasdrubal med Andriscus i Grekland, som snart kommer att kröna sig själv till Kung över Makedonien och motståndet stärks ytterligare. Det skulle ta tre år innan belägringen av Kartago avslutades och staden raserades. Mot Rom fanns lite inte mycket att göra. Händelsernas dramatiska skede överträffades endast av den samtidiga belägringen av Korinth i Grekland samma år.Kartagos förstörelse, men även utvecklingen i Grekland under samma tid, vittnar om en omläggning av Romersk politik mot en tydligare imperialistisk riktning under denna period. Kartago, precis som resterande grekiska stadsstater, skulle inom kort förlora sin relativa självständighet och istället införlivas i den Romerska republiken som en provins styrd av en romersk prokonsul. I och med Kartagos förstörelse bildades nu provinsen ”Afrika”, och något självständigt Kartago upphörde att existera. Det tredje puniska kriget vittnar således om en intressant övergång från kontroll över klientstater, ”söndra och härska” och politiskt inflytande, till faktiska provinser kontrollerade från Rom.Bild: Romerska soldater som bemannar en katapult för en attack mot Kartagos murar, under belägringen som slutade i förstörelsen av Kartago 146 f.Kr. Cato den äldres berömda kommando, "Delenda est Carthago" (citerad i Pultarchs "Life of Cato") är huggen i träet på den enorma katapulten. Av Edward Poynter 1868, Public Domain.Lyssna också på Det första puniska kriget och Det andra puniska kriget – Hannibals revansch Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fluent Fiction - Swedish: After the Storm: A Love Story Born on Sardinian Cliffs Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2025-07-26-22-34-02-sv Story Transcript:Sv: På en solig dag i ett litet kustsamhälle på Sardinien, svepte vinden mjukt över klipporna.En: On a sunny day in a small coastal community on Sardinien, the wind softly swept over the cliffs.Sv: Klipporna betade ner mot det glittrande Medelhavet.En: The cliffs grazed down toward the sparkling Medelhavet.Sv: Himlen var klarblå, men vid horisonten samlades mörka moln.En: The sky was clear blue, but on the horizon, dark clouds gathered.Sv: Elin och Sven gick hand i hand längs stigen.En: Elin and Sven walked hand in hand along the path.Sv: Det var deras sista dag på ön.En: It was their last day on the island.Sv: De hade vandrat tillsammans många gånger, men idag kändes annorlunda.En: They had hiked together many times, but today felt different.Sv: Elin kände hur tankarna snurrade.En: Elin felt her thoughts spinning.Sv: Sven log och talade om framtiden, var säker och hoppfull.En: Sven smiled and talked about the future, confident and hopeful.Sv: Inom sig bar han en liten ring, gömd.En: Inside, he carried a small ring, hidden.Sv: Plötsligt blåste vinden starkare, och molnen rullade in snabbare än väntat.En: Suddenly, the wind blew stronger, and the clouds rolled in faster than expected.Sv: Ett oväntat sommaroväder hade kommit.En: An unexpected summer storm had arrived.Sv: Regndroppar föll tungt, och vinden skakade träden.En: Raindrops fell heavily, and the wind shook the trees.Sv: Elin och Sven sökte skydd under en klippa.En: Elin and Sven sought shelter under a cliff.Sv: Stormen tvingade dem nära.En: The storm forced them close.Sv: Sven höll om Elin, och hon kände sig både trygg och osäker.En: Sven held Elin, and she felt both safe and uncertain.Sv: Hon tänkte: "Borde jag fråga honom nu?En: She thought, "Should I ask him now?Sv: Är jag redo för ett liv tillsammans?En: Am I ready for a life together?"Sv: "När stormen plötsligt lugnade ner sig, såg Sven sin chans.En: When the storm suddenly calmed down, Sven saw his chance.Sv: Han drog ut ringen och föll på knä.En: He pulled out the ring and fell to one knee.Sv: "Elin," började han, men precis då började Elin tala.En: "Elin," he began, but just then, Elin started to speak.Sv: Hennes röst låg nära tårar.En: Her voice was close to tears.Sv: "Sven, jag.En: "Sven, I...Sv: jag vet inte om jag är redo.En: I don't know if I'm ready."Sv: "Ett ögonblick stannade världen.En: For a moment, the world stood still.Sv: Men Sven tog Elins hand.En: But Sven took Elin's hand.Sv: "Jag vet att du är osäker, men jag tror på oss.En: "I know you're uncertain, but I believe in us.Sv: Tillsammans.En: Together."Sv: "De satt tysta medan stormens sista vindpustar dog ut.En: They sat silently as the storm's last gusts died out.Sv: Då såg de ut över havet, nu lugnt och solbelyst, och Elin kände något förändras.En: Then they looked out over the sea, now calm and sunlit, and Elin felt something change.Sv: Hennes tvivel skingrades i takt med molnen.En: Her doubts dissipated along with the clouds.Sv: Hon visste nu svaret.En: She now knew the answer.Sv: Hon tittade på Sven och log.En: She looked at Sven and smiled.Sv: "Jag älskar dig, Sven.En: "I love you, Sven.Sv: Ja, jag vill svara ja.En: Yes, I want to say yes."Sv: " Sven satte ringen på hennes finger, och de kramade om varandra, lättade och glada.En: Sven placed the ring on her finger, and they embraced, relieved and happy.Sv: Efter stormen var världen ny.En: After the storm, the world was new.Sv: Elin kände en inre styrka.En: Elin felt an inner strength.Sv: Hennes tvekan var borta, och hon visste att framtiden var deras att dela.En: Her hesitation was gone, and she knew the future was theirs to share.Sv: Hon såg på Sven och såg allt hon behövde.En: She looked at Sven and saw everything she needed.Sv: Sardiniens klippor, havet och vilda blommor hade blivit vittnen till en ny början.En: Sardinien's cliffs, the sea, and wildflowers had become witnesses to a new beginning. Vocabulary Words:coastal: kustcommunity: samhälleswept: sveptecliffs: klippornagrazed: betadesparkling: glittrandehorizon: horisontengathered: samladeshiked: vandratspinning: snurradeconfident: säkerhidden: gömdshelter: skydduncertain: osäkerhesitation: tvekandissipated: skingradesembraced: kramaderelieved: lättadeinner: inrestrength: styrkawitnesses: vittnenpath: stigenraindrops: regndropparshook: skakadeforced: tvingadecalmed: lugnadeknee: knägusts: vindpustarwildflowers: vilda blommorbeginning: början

Upptäck kaoset bakom Yoghurtens Sommarfägring och skratta åt Magges oväntade inköpslista!

I går sände vi Under all kritik live för andra gången, vilket var lika givande som förra gången. Detta fortsätter vi alldeles säkert med, även om det inte blir varje avsnitt.Temat var bland annat det internationella asylsystemet: ett regelverk från 1951 som idag mest liknar en punkterad livbåt. Vad betyder det att det liberala flaggskeppet The Economist nu (12 juli) dödförklarar systemet och vill ersätta det med kvoter och hjälp i närområdet? Kommer det ha en dominoeffekt, eller har den redan skett?Vi diskuterar hur asylrätten fortfarande lockar migranter att riskera livet över Medelhavet – och vad som egentligen driver Europas politiker: idealism, rädsla eller ren inkompetens?Och så har Anna-Karin varit i Italien och bränt sig på ena sidan av kroppen, och Ivar har varit på stranden och inte blivit bjuden på invandrarnas grillfest i år heller. Med mera, med mera.Ett stort tack till er i publiken som ställde kloka frågor, och vi hoppas att vi lyckades besvara dem någorlunda.Fortsätt gärna skicka era frågor och tankar till underallkritikpodd@gmail.com, så kan vi ta upp dem i nästa livepodd!Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Ring P1 från Luleå om bland annat barnafödande, solkräm och massturismen i Medelhavet. Programledare: Nicke Nordmark, ansvarig utgivare: Magnus Gylje Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den 25 april 1915 landsteg brittiska, australiska och nyzeeländska trupper på Gallipolihalvön i dagens Turkiet. Redan den 18 mars hade en allierad flottstyrka förgäves försökt forcera Dardanellerna, men tvingats tillbaka med stora förluster på grund av minor och osmanska kustbatterier. I över åtta månader försökte de allierade inta halvön för att öppna vattenvägen mellan Medelhavet och Svarta havet. Operationen blev ett stort misslyckande och kostade 58 000 soldater livet. Den ansvarige Winston Churchill tvingades avgå från sin post i amiralitetet och tog senare befälet över en bataljon på västfronten.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar professor Martin Hårdstedt och idéhistorikernPeter Bennesved en av första världskrigets mest kända operationer. De allierades strategi var att öppna en ny front i södra Europa för att understödja Ryssland och försvaga Tysklands allierade. Operationen misslyckades, inte minst på grund av en kraftig underskattning av det osmanska försvaret. Osmanerna var väl förberedda och stöddes av tysk materiel och militär kompetens. Terrängen på Gallipolihalvön gjorde landstigningar svåra, och det kuperade landskapet gynnade försvararna. Anfallet körde snart fast, och försök att bryta dödläget genom nya landstigningar och frontala attacker ledde bara till mycket stora förluster.Vid Gallipoli gjorde australiska och nyzeeländska soldater stora insatser, och fortfarande firas landstigningsdagen den 25 april som en form av nationell högtid på andra sidan jordklotet – ANZAC Day.Bildtext: Landstigningen vid Gallipoli, april 1915. Nyzeeländska trupper var en del av den allierade styrkan som gick i land vid det som snart kom att kallas ANZAC Cove. I åtta månader utkämpades strider i svår terräng mot hårt motstånd från osmanska styrkor, vilket resulterade i omkring 125 000 döda – däribland 2721 nyzeeländare. Målning av Charles Dixon. Archives New Zealand / Charles Dixon – Landing at Gallipoli CC BY-SA 2.0Länk: warart.archives.govt.nz/node/1085Lyssna också på När Winston Churchill räddade världen.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skogsdungen bakom barndomslägenheten, en strand vid Medelhavet, en bullrig storstad, farmors kök, fjällen, AA-lokalen. Vilken är din plats på jorden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns mycket som kan vara ens plats på jorden. En bänk i parken, en hemstad du flytt ifrån, en avskild strand vid ett hav, en bullrig myllrande storstad dit du gärna reser, lokalen där AA-mötena hålls, köket hemma hos en vän, skogsdungen bakom höghuskvarteret du bodde i som barn, en kyrka, ett landskap du alltid återvänder till.Många av oss har minst en sådan plats, ett betydelseladdat ställe som vi längtar till, känner oss hemma i, ofta återvänder till, bor på.Så här när sommaren anlänt och många börjar göra korta eller långa utflykter till olika ställen, så undrar vi vilken din plats på jorden är?Om våra mest speciella platser i Karlavagnen med Helene Almqvist.Ring oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar klockan 21:00 och programmet börjar kl 21:40.

⁠Klicka HÄR för att börja prenumera på alla avsnitt!Tjena Frankies! Avsnitt 84 har landat – som ett väderlöfte från en app: svajigt, full av falska förhoppningar och oundvikligen blött.I det här avsnittet:

Hanna, 20, jobbar som däcksman på en lyxbåt i Medelhavet. Under huden sprider sig en livsfarlig mördarbakterie. Nu börjar Hannas kamp för överlevnad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reporter och ljuddesign: Caroline MathiasenProducent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.

Följ med Tobias Svanelid, Richard Holmgren och Hannibal på en vådlig marsch över Alperna i det andra puniska kriget - antikens supermaktskonflikt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter sekler av ökade spänningar bröt det första av tre krig mellan Rom och Karthago ut år 264 f Kr. Vetenskapsradion Historia återvänder till en av krigsskådeplatserna - krigshamnen i Karthago varifrån enorma flottor skeppades ut för att kämpa med romerska skepp om makten över Medelhavet. Hör också om de ikoniska nordafrikanska elefanterna och deras vådliga marsch över Alperna, om Hannibals krigslister på den Italiska halvön och om Karthagos undergång vid slaget vid Zama år 202 f Kr.I del 2 av Expedition Karthago fokuserar arkeologen Richard Holmgren och Tobias Svanelid på det första och andra av de Puniska krigen, stormaktsdrabbningarna som omformade maktbalansen i Medelhavsområdet.

Följ med Vetenskapsradion Historia till Karthago, antikens supermakt som utmanade Rom om herraväldet över Medelhavet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tobias Svanelid tar med arkeologen Richard Holmgren, Sveriges Indiana Jones, till antikens Karthago för att skildra storkonfliken mellan antikens supermakter. I detta första avsnitt söker vi Karthagos rötter och diskuterar feniciska sjöfarare, värdefulla purpursnäckor, otäcka barnoffer och myterna om Karthagos grundande av prinsessan Elissa från Tyre. Följ med till den urgamla Byrsakullen och de otäcka barngravarna i Tofet där guden Molok svalde småbarn med sina brinnande käftar.

EU ligger efter i AI-kapplöpningen - men i veckan presenterades svaret: Gigafabriker för AI ska stå till förfogande för forskare och företag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var på ett globalt möte i Paris Ursula von der Leyen presenterade satsningen. Vi hör också om aktiva förpackningar – med tonfiskburken som drar gift ur fisken som exempel. Och så om den pyttelilla neutrinon med hög energi – så gick det till när den upptäcktes i Medelhavet. Programledare och producenter:Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Romerska rikets nedgång och fall i Västeuropa har ända sedan renässansens dagar varit föremål för ändlösa diskussioner mellan lärda européer. Fler än 170 orsaksmodeller har konstruerats, av vitt skilda slag. Frågan om vad som fick det gigantiska imperiet vid Medelhavet att erodera och kollapsa är en av världshistoriens största gåtor.Var det så enkelt att ”barbarerna” på andra sidan gränsen – germanerna, hunnerna och de andra – helt enkelt var bättre soldater, att de mördade imperiet genom hänsynslösa plundringståg? Eller bör vi söka efter ekonomiska förklaringar, till exempel i dålig penningpolitik, alltför dyra slavar och misskötta lantegendomar? Eller ligger gåtans lösning snarare i obarmhärtiga externa faktorer, som pandemier och klimatförändringar? På 1700-talet menade upplysningsfilosofer att imperiet fick en dolkstöt i ryggen av kristendomen, och i 1900-talets kommunistländer skyllde man på klasskamp. Nazisterna menade att det var judarnas fel. Och så vidare, i oändlighet. Nya förslag presenteras ständigt. Vad tror forskningen idag? Vad tror vi själva?I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om romerska rikets undergång, den händelseutveckling som utmynnade i att antiken gled över i medeltiden.Bild: Förstörelse av Thomas Cole (1836), Wikipedia, Public Domain.Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban LindstedtRepris Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sidenvägarna länkade samman Romarriket med Mittens rike genom handel med siden och kryddor, samtidigt spreds idéer och religioner via handelsvägarna. Men få människor reste längs hela det 6500 km långa nätverket av vägar från Xian i Kina via Centralasien och Persien till Medelhavet.Handeln inleddes redan under andra århundradet före vår tidräkning och började tappa i betydelse på 1200-talet för att upphöra med det ottomanska imperiets uppgång i mitten på 1400-talet. Efter att européerna 1498 upptäckte sjövägen till Kina via Godahoppsudden i södra Afrika kom handeln med Kina främst bedrivas via sjövägen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingemar Ottosson docent i historia vid Lunds universitet.Romarna blev som galna i siden och silkestyper kom att leta sig ända upp till våra breddgrader. Det finns arkeologiska fynd från 800-talet av siden gravar i Birka av sidentyg från Tang-dynastin. Kineserna lyckades behålla hemligheten kring silkestillverkning fram till runt år 550 när bysantinska agenter stal hemligheten.Men handelsvarorna på Sidenvägarna bestod av mer än siden. Här transporterades guld och kryddor som ingefära och kanel. Handelsvägens guldålder inföll under Tangdynastin på 600-800-talen. Under sina 1500 år lyckades Sidenvägarna överleva både pesten och mongolinvasionen.Begreppet Sidenvägen uppfanns av den tyske geologen och upptäcktsresanden Baron Ferdinand von Richthofen år 1877 Sedan dess har Sidenvägen använts som en metafor för europeiskt och asiatiskt kulturutbyte. Även om den till stor del var kommersiell, blev Sidenvägarna en plattform för alla typer av kreativt utbyte mellan väldigt olika folk och kulturer.Bild: Marco Polos karavan på Sidenvägen 1380. Gallica Digital Library. Public Domain. WikipediaMusik: China Spirit av Gushito, Storyblocks Audio  Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I mitten av oktober hissas en italiensk flagga över ett asylläger som ligger i Albanien. En del av de migranter som räddas på Medelhavet ska skeppas dit, till Albanien, för att söka italiensk asyl där. Italiens premiärminister Giorgia Meloni är nöjd. Det här lägret har varit hennes hjärteprojekt. Men snart stöter hon på problem – och nu pågår en hård strid om lägrets framtid. Programledare: Linnéa Hjortstam. Med Lina Lund, DN:s korrespondent i Bryssel. Producent: Elinor Ahlborn.

Från 2021. Kryssningsfartyget Costa Concordia börjar sjunka utanför Italiens kust med 4000 personer ombord. Snart riktas hela världens uppmärksamhet mot kaptenen. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Det är fredag den 13 januari 2012 när det enorma kryssningsfartyget Costa Concordia kastar loss från hamnen i Rom och seglar ut på Medelhavet. Men snart börjar det enorma skeppet ta in vatten.Costa Concordia-olyckan får katastrofala konsekvenser och 32 personer dör.Journalisten Jan Mosander och hans fru Ingalill är på semester. De sitter i den stora teatersalongen och tittar på trollkaren Maurizio Di Martino, och njuter av showen när de märker att nåt är fel.- Plötsligt skrapar det till och mullrar där vi sitter och så börjar ljuset flimra, säger Jan.Trollkarlen springer ner från scenen och försvinner och Jan och Ingalill går till hytten och hämtar sina värdesaker och flytvästar. Då blir allt kolsvart.Snart börjar fartyget sjunka men kaptenen syns inte till, rykten säger att han ska ha lämnat skeppet i en livbåt.Medverkande:Jan Mosander, turist ombord.Rose Metcalf, dansare som jobbade på Costa Concordia.Maurizio Di Martino, trollkarl/illusionist.Gregorio De Falco, sambandskapten på italienska kustbevakningen.Vittoriana Abate, journalist som träffat och intervjuat kaptenen.Elisa Fanciulli, boende på ön Giglio där fartyget förliste.Danilo Blanda, dykare som jobbade inne i vraket.Svenska röster: Pelle Grytt (De Falco), Pia Lille (Abate), Alex Maxia (Di Martino).En dokumentär av: Alex Maxia och Jon Jordås.Producent: Erik Hedtjärn.Dokumentären producerades 2021.

Efter ett brutalt knivdåd drabbas Storbritannien av kravaller på flera håll i landet. Moskéer och hotell för asylsökande stormas. Framför allt en högerextrem influerare anklagas för att ha eldat på upploppen: Tommy Robinson, en rödlätt 41-åring med nästan en miljon följare på X, som manade på sina anhängare från ett lyxhotell i Cypern. Var sommarens upplopp ett tecken på ett polariserat Storbritannien – eller handlar det om en liten grupp radikaliserade unga män? Programledare: Evelyn Jones. Med Erik de la Reguera, DN:s korrespondent som bevakar Storbritannien. Producent: Elinor Ahlborn.

5 tips för en lyckad festlook. Packning för drömresan. Klädkod: STALL, vad bär jag!? Pushpresenten, kan inte välja! Du frågar Ebba & Emilia svarar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hettan sprider sig i världen, samtidigt slås värmerekord på värmerekord. Aldrig tidigare har en lika hög global medeltemperatur uppmätts på jorden under juni månad som den här sommaren. Medeltemperaturen har dessutom legat på rekordnivåer i 13 månader i sträck, enligt EU:s klimattjänst Copernicus. Men trots värmeböljor så väljer många ändå att åka till populära resmål runt Medelhavet. Hur påverkas vi av hettan? Hur oroväckande är värmerekorden? Och kan det här vara början på slutet för medelhavsresorna? Gäst: Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Programledare och producent: Julia Fredriksson. Klipp i avsnittet: CBS News, France24, Euronews. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Bronsålderskulturen i Norden är unik med sina gåtfulla hällbilder och utsökta bronsfynd. Hällristningarna berättar om en tid när långväga handel knöt ihop Norden med samhällen i Storbritannien och Medelhavet. Det var det eftersträvansvärda bronset som fick våra förfäder att med små båtar paddla ut i Europa.Det finns över tusentals kända hällristningar där i huvudsak män med stora fallosar tillsammans med båtar, skålgropar, fotspår, djur, lurar, yxor och svärd berättar om bronsåldern (1800 fvt-300 fvt). Det är en maritim kultur före skriftspråket. Dessa hällbilder är samtida med slaget om Troja och Alexander den stores marsch mot Syrien och Egypten.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Johan Ling, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet. Han är aktuell med boken Hällristningarnas värld.Jakten efter koppar och tenn för att kunna tillverka bronsyxor och andra föremål, i denna hållfasta legering, skapade denna första period av långväga handel. Hällristningarna i Bohuslän har stora likheter med den mykenska bildvärlden i dagens Grekland.Hällristningarna är ofta huggna i närhet av vattenfarleder. De visar på mobilitet och konflikter tillsammans med rituella scener. Bilderna skapade troligen vid särskilda sociala och rituella aktiviteter.Bronsåldern i Nordeuropa inleddes omkring 1800 fvt och varade till cirka 300 fvt. Vid denna tid fanns runt 500 000 människor i Norden på 75 000 gårdar som behövde runt ett kilo brons per gård. Och eftersom bronsyxorna slets ut skapades det en stor efterfrågan på brons.Samhället blev mer stratifierat och ojämlikt än tidigare, med stora hus, gårdar och gravhögar som indikerade en social elit. Maritim transport utvecklades starkt under bronsåldern, vilket ökade handeln över haven och förde med sig nya kulturella influenser till den nordiska regionen.Bronsåldern i Norden startade senare än i Medelhavsländerna. Runt 2000 fvt hade nomadiska, hästburna erövrare från söder och öster spridit sig över Norden, troligen indo-européer. Unetice-kulturen, som hade kontrollerat Europas kopparbaserade ekonomi, föll samman på grund av ett ökat behov av tenn, som de inte hade kontroll över. Nordborna var snabba att dra nytta av situationen och etablerade en central position i kontinentens handel genom att byta koppar från södra Tyskland och Italien mot tenn från de brittiska öarna. Jylland blev den rikaste regionen i Europa tack vare sitt bärnsten, som byttes mot de bästa råmaterialen för att producera brons.Musik: A Mystic Heart Pulses av Sinsai Jasila, Storyblock Audio.Bild: Tanum av Tulipasylvestris. Wikipedia,  Creative CommonsLyssna också på Människorna som befolkade Europa.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nooshi Dadgostar, Vänsterpartiets nyvalda ledare om partiets ändrade inställning till EU och förhållandet till den möjliga samarbetspartnern Magdalena Andersson (S). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under Vänsterpartiets kongress förra helgen antogs det första nya partiprogrammet på 20 år. Förändringsarbetet väckte het debatt inom partiet med över 1000 invändningar mot partiledningens förslag. Men Nooshi Dadgostar säger att processen varit positiv och att stödet för förändringsarbetet var stort, trots att många partimedlemmar tycker olika.”Jag hade väntat mig ännu fler motioner. Det är så det fungerar i Vänsterpartiet och det är därför det är så roligt att vara med.”Het debatt om avskaffandet av kapitalismEn av tankarna med det nya partiprogrammet är att bredare väljargrupper ska lockas med ett nytt tilltal. Istället för marxistiska termer som profit och produktionsmedel så talar man till exempel om sammanhållning och trygghet.”Människor måste begripa det vi säger och fler måste känna sig hemma i Vänsterpartiet” säger Dadgostar.En av de nya formuleringar som diskuterades mest på stämman var att Vänsterpartiet inte längre vill avskaffa kapitalismen, utan istället frigöra sig från den. Men i det nya partiprogrammet står också att “på samma sätt som kungar och drottningar inte längre styr världen kommer också kapitalismen en dag att vara historia”.Vill inte längre lämna EUSnart stundar det första EU-valet där Vänsterpartiet inte längre vill verka för att Sverige ska lämna unionen. Istället vill Vänsterpartiet fortsätta förändra EU inifrån. Nooshi Dadgostar anser att det finns flera frågor som idag kräver ett överstatligt samarbete, bland annat miljöfrågan.”Där ser ju vi att det är bra att EU sätter tydliga mål”, säger hon.Tecken på nytt samarbete med SocialdemokraternaAtt Magdalena Anderssons (S) besökte Vänsterpartiets kongress har väckt frågan om ett nytt samarbete inför nästa riksdagsval. Dadgostar var besviken på att Magdalena Andersson inte samlade laget inför riksdagsvalet 2022. Men nu ser hon signaler att Socialdemokraternas partiledare kommer vilja agera annorlunda inför valet 2026.”Jag tror att även hon har funderingar kring att göra något annat än det som hände 2022. Hon skulle redan nu behöva ta initiativ till den typen av samtal”, säger Nooshi Dadgostar.From the river to the seaPalestinafrågan har historiskt varit en viktig fråga för Vänsterpartiet. På kongressen var det flera partiföreningar som ville att partiet skulle öppna för andra alternativ än en tvåstatslösning. En av motionerna hade namnet ”From the river to the sea”. Uttrycket är laddat och kan enligt vissa palestinska aktivister uppmana till fred och frihet för alla palestinier i området mellan Jordanfloden och Medelhavet, medan andra tolkar slagordet som att man vill utplåna Israel. På frågan om vad Nooshi Dadgostar tycker om att vänsterpartistiska partiföreningar använder sig av så laddade uttryck säger hon sig känna till för lite om uttryckets bakgrund för att kunna svara. ”Om det skapar misstolkningar så är det inte bra”, säger hon. Vänsterpartiet stödjer fortsatt en tvåstatslösning. Gäst: Nooshi DadgostarProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Helena GissénTekniker: Ludvig MatzProducent: Stina Fischer

Analyserar du mig??? När Jenny och Victoria minns de härliga dagarna på den franska rivieran och växter som Blåregn och Nerium, frågar de sig själva hur man kan ta med sig en bit av Medelhavet hem till Sverige på ett hållbart sätt. Kan ett avokadoträd leva på våra kalla och torra breddgrader?Jenny har genomgått en ögonoperation och efter att ha bett om en engelsk dos av lugnande, lämnar hon sitt gamla liv med kontaktlinser och flottiga glasögon bakom sig. Victoria erkänner att hon inte känner igen sin vän Jenny när hon intar rollen som programledare i tv - är det en främling hon ser i rutan?Dessutom blir det yviga ligist-katter, Pamela Anderson och pest eller kolera. Mejla till oss: rosavitarosenpodden@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hällristarna kan ha tillhört ett hemligt sällskap där båtbygge och handelskontakter gav en maktposition i bronsålderns Skandinavien. En makt som förevigades i berghällar vid havsstranden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Skepp, människor och märkliga symboler pryder Skandinaviens berghällar. Hur de ska tolkas har gäckat vetenskapsmän i hundratals år och nu sammanfattar arkeologen Johan Ling vad vi vet om hällristningarna och de som knackade in bilderna i boken Hällristningarnas värld.Enligt honom kan många av ristningarna ha gjorts av ett hemligt sällskap som med ristningarna velat manifestera sin maktposition i bronsålderssamhället. En position byggd på handeln med koppar och tenn och kunskapen om handelsvägar ut i Europa.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om andra sjöresande skandinaver - vikingarna. Var det till och med så att vikingaättlingar bland normanderna och i den bysantinske kejsarens väringagarde faktiskt stred mot varandra i Medelhavet?Programledare är Tobias Svanelid.

Den 20 november år 1662 skickar åtta svenskar en supplik till rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie och ber om hjälp att bli friköpta från slaveri i Alger i Nordafrika. De berättar att det finns över hundra svenska slavar som lider i staden.I mitten på 1600-talet började svenskarna själva att importera det viktiga saltet från Medelhavsområdet. Priset för de pressade importpriserna betalades av hundratals svenska sjömän som blev förslavade efter att deras skepp överfallits av korsarer.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Joachim Östlund vid Lunds universitet. Han har bland annat skrivit boken Saltets pris – Svenska slavar i Nordafrika och handeln i Medelhavet 1650-1770.Hundratals svenska sjömän hamnade i slaveri i Nordafrika från mitten av 1600-talet till slutet av 1700-talet. De föll offer för kapare på jakt efter kristna att sälja som slavar i Nordafrika. Korsarna hade sin bas i Medelhavet, men kunde röva bort människor så långt bort som från Island och Färöarna.De svenskar om hade riktig otur blev de fastkedjade galärslavar på osmanernas krigsskepp eller levde i fängelser och arbetade med skeppsbyggeri. De som blev hushållslavar kunde få en något drägligare tillvaro. Vissa slavar kunde själva arbeta ihop pengar till friköpning.För osmanerna var slavarna mer värda som friköpningsobjekt än som vanliga slavar. Och det kom att utvecklas system med friköpningsagenter för att köpa loss europeiska slavar i Nordafrika. Men de flesta levde och dog som slavar för resten av sina liv.Det första historiska belägget att svenska staten lyckats friköpt svenska slavar är från 1682. Men på samma sätt som osmanerna värderade unga yrkesskickliga slavar högre än äldre med mindre yrkeskunskaper var den svenska staten mer intresserad av att friköpa unga yrkesskickliga män som kom från kärnlandet Sverige.Lyssna också på Sultanens sändebuds resa till Sverige 1733.Bild omslag. Osmaner med kristna slavar avbildade i en gravyr 1608 publicerad i Salomon Schweiggers redogörelse för en resa 1578, Wikipedia, Public DomainBild hemsida Slavmarknad i Algér 1684, Amsterdam historiska museum, Wikipedia, Public domain.Musik: World Beat With Middle Eastern Vocals av Velimir Andreev, Soundblock Audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Besättningen på räddningsfartyget Ocean Viking spanar med kikare över horisonten. De är mitt ute på Medelhavet, deras uppdrag är att rädd liv. Plötsligt dyker en vit båt, överlastad med människor, upp i deras synfält. Människorna ombord saknar skyddsutrustning och båten kan sjunka när som helst. År 2015 flydde runt en miljon människor till Europa. I dag flyr en fjärdedel så många – men det är fler som dör på Medelhavet nu än då. Varför? Programledare: Evelyn Jones. Med Alexander Mahmoud, bildjournalist på DN. Producent: Linnéa Hjortstam.

Bab-el-Mandeb eller Tårarnas port , är ett sund mellan Yemen och Arabiska halvön - Djibouti och Eritrea på Afrikas horn . Den förbinder Röda havet med Adenbukten och i förlängningen Indiska oceanen. Sundet har fått sitt namn från farorna med dess navigering eller, enligt en arabisk legend, från antalet som drunknade av en jordbävning som skilde den arabiska halvön från Afrikas horn. Bab-el-Mandeb fungerar som en strategisk länk mellan Indiska oceanen och Medelhavet via Röda havet och Suezkanalen . Den största delen av exporten av petroleum och naturgas från Persiska viken som passerar Suezkanalen eller SUMED-rörledningen passerar både genom Bab el-Mandeb och Hormuzsundet. Chokepoints är smala kanaler längs allmänt använda globala sjövägar som är avgörande för global energisäkerhet. Bab el-Mandeb-sundet är 26 kilometer (14 nautiska mil) brett på den smalaste punkten, vilket begränsar tanktrafiken till två 2 mil breda kanaler för inkommande och utgående transporter. Stängning av Bab el-Mandeb-sundet kan hindra tankfartyg med ursprung i Persiska viken från att passera Suezkanalen eller nå SUMED-rörledningen, vilket tvingar dem att avleda runt Afrikas södra spets, vilket skulle öka transittiden och fraktkostnaderna. Under 2006 passerade uppskattningsvis 3,3 miljoner fat (520 000 m 3 ) olja genom sundet per dag, av en världsumma på cirka 43 miljoner fat per dag (6 800 000 m 3 / d) som transporterades av tankfartyg. Varför vi påminner oss i kronologisk ordning! Försvarsmakten skickar personal till insats i Röda havet stod klart den 22/2, där svenska officerare kommer att delta i den EU-ledda insatsen Aspides. Operationen ska skydda civila fartyg i Röda havet mot attacker från bland annat Huthirebellerna sägs det. Inledningsvis planerar Försvarsmakten för att ha tre stabsofficerare på det operativa högkvarteret i Larissa i Grekland. En stabsofficer kommer också att placeras på styrkans ledningsfartyg ute till havs. Ambitionen är att ha dem på plats i början av mars. Den 21/3 kommer Kina och Ryssland överens med de Jemen-baserade houthierna att deras fartyg kan segla genom Röda havet och Adenbukten utan att bli attackerade. Den 29/3 dvs idag har Ryska krigsfartyg officiellt gått in i Röda havet, med möjlig sjökonfrontation med NATO. Deras ryska Stillahavsflottan gick in i Röda havet och är på väg mot Jemen där amerikanska och brittiska fartyg har genomfört attacker mot houthierna. Den ena parten är mao mer eller mindre inbjudna, den andra inte lika mycket! De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Striderna i Nordafrika under andra världskriget åren 1941-42 pendlade fram och tillbaka. Italienska katastrofer och tyska framgångar varvades med brittiska segrar och bakslag. Tyskarna leddes av den legendariske ”ökenräven” Rommel som fick uppgiften att hjälpa italienarna och krossa de brittiska styrkorna i Egypten.Men britterna förstärkte sina trupper och skickade fältmarskalken Montgomery och i oktober 1942 utkämpades det veckolånga slaget vid el-Alamein som slutligen ledde till ett tysk-italienskt nederlag.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved krigföringen i Nordafrika från hösten 1941 till vändpunkten i oktober 1942. Kriget fördes i huvudsak i den smala Nordafrikanska kustremsan och längs kustvägen som förband de mindre och större hamnstäderna mellan Alexandria och Kairo i öster och Tripoli i väster.Kriget i Nordafrika hade i och med det vänt och britterna kunde notera sin första verkliga seger till lands efter två år av svåra motgångar. Detta var inte ”början på slutet eller ens slutet på början” som Churchill uttryckte saken, men ändå ett viktigt steg mot det som de allierade fast trodde på – den slutliga segern över Hitlertyskland.Manöverutrymmet var litet. Kriget fördes med pansarkolonner på kustvägen. Taktiken var att vid sidan om vägen försöka kringgå motståndaren och kom in bakom en stor del av den fientliga styrkan. Problemet var att dessa försök oftast misslyckades och den som riskerade att ringas in helt enkelt bara retirerade.Slaget vid el-Alamein i oktober 1942 skapade förutsättningar för britterna att för första gången låsa fast de tyska och italienska trupperna och besegra dem innan de hann retirera. Slaget blev därför ett en lång utdragen kamp som krävde stora förluster på båda sidor. Till slut lyckades Rommel lösgöra sina trupper som kraftig decimerade retirerade västerut. Britterna följde efter och det skulle visa sig att detta var vändpunkten i kriget i Nordafrika.Krigföringen ställde även stora krav på införsel av förnödenheter, ammunition och förstärkningar sjövägen till hamnarna på Afrikas nordkust. Både de allierade (britter och trupper från samväldet) och axelmakterna var beroende av de sårbara konvojerna över Medelhavet. Kriget i Nordafrika var därför en del av andra världskriget i hela medelhavsområdet. En förutsättning för britternas slutliga seger i oktober 1942 var att de lyckats slå ut de italienska flottstridskrafterna och dessutom de franska örlogsfartyg som fanns i Medelhavet – de senare hotade att falla i tyskarnas händer efter Frankrikes fall.Kriget i Nordafrika understöddes även av amerikanerna som från december 1941 var i krig med Tyskland. Det var med amerikanska stridsvagnar som britterna vann segern vid el-Alamein. Nästa fas i kriget i Nordafrika var en gemensam landstigning som slutligen kastade ut tyskarna och möjliggjorde landstigningen på Sicilien.De som vill fördjupa sig kan med fördel läsa Ken Fords El Alamein 1942: the turning of the tide i den välillustrerade Osprey-serien. På svenska finns Karl-Gunnar Noréns El Alamein: vändpunkten i Nordafrika under andra världskriget (2005). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hände det att vikingaättlingar drabbade samman i Medelhavet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För hundra år sedan reste sig det moderna Turkiet ur askan av det sönderfallna Osmanska imperiet. Tobias Svanelid diskuterar händelsen, och vad som finns kvar av osmansk historia i dagens Turkiet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I oktober 1923 utropades det moderna Turkiet. Men landet bar redan på en stolt månghundraårig historia då turkiska sultaner dominerat östra Medelhavet allt sedan medeltiden. Historikern Olof Heilo och turkietkännaren Paul Levin berättar om det Osmanska rikets uppkomst och expansion och hur det multietniska och mångreligiösa riket expanderade ända till Wiens portar. Men också hur det kom att krackelera och efter Första världskriget närmast förintades. I ruinerna av imperiet skulle dock det moderna Turkiet resa sig, ett land som än idag bär på många spår ifrån imperiets dagar.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om de turkiska elitkrigarna - janitsjarerna.

I dagens Klartext handlar det om bränderna runt Medelhavet. Vi träffar också Jenny som tagit VM-guld.

David Druid skapar en ny svensk visklassiker! Linnea Wikblad riktar fokus mot livets goda: pinnar! Jan Emanuel tittar förbi och berättar om hänget med Dan Bilzerian och varför han inte släpper en självbiografi! Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, förklarar Wagnerupproret. Linnea Beijer på P3 Nyheter rapporterar om dödsolyckan på Gröna Lund, valet i Grekland och döden på Medelhavet. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

I dagens avsnitt pratar vi om Oceangate och den försvunna djuphavsubåtens kamp mot klockan. Men även om det fruktansvärda katastrofen på Medelhavet där omkring 700 flyktingar befaras ha drunknat. En av dessa tragedier har fått betydligt mer uppmärksamhet. Gissa vilken? Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. I timme 1:Sveriges väg fram i Natoprocessen. Vad betyder limboläget vi befinner oss i för Sveriges försvarsförmåga och planering?Om nyrekrytering av unga till de kriminella nätverken. Hur går det till och hur kan det stoppas?Reportage från Svalbard, ett av världens mest vapentäta samhällen men utan grovt vapenvåldOm svenskars simkunnighet och en folkrörelse som försvannKrönika av Nina WormbsPanelen med Lisa Pelling, Aftonbladet, Mattias Svensson, SvD, Andreas Gustavsson, Dagens ETC.I timme 2:Reportage från Västergötland om torkan som slår hårt mot lantbruketVägen framåt för Miljöpartiet när språkrör Per Bolund kliver avSatir med Public ServiceStor tragedi i Medelhavet i veckan där flera hundra migranter tros ha drunknat. Hur vill EU jobba med asylsystemet vid Europas gräns?Reportage från kanalbåtslivet i StorbritannienKåseri Pamela JaskoviakProgramledare: Katarina Von ArndtProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Matilda Eriksson

Om ett Europa vars gränser flyttas söderut, bortom Medelhavet, ner mot ekvatorn. EU satsar stort på att migranterna ska hanteras av andra. Vi följer en mans försök att ta sig från Sydsudan till Europa. Längs vägen mot Medelhavet finns många hinder, smugglare, miliser och gränsvakter. Och vissa av de här hindren är finansierade av EU - som den libyska kustbevakningen som varje år lyckas hindra tiotusentals migranter från att ta sig över havet mot Europa. I Libyen riskerar de övergrepp och kan säljas som slavar.EU-fonder, som Sverige bidrar till, har gynnat icke-demokratiska regimer som Sudan och Libyen. Och den libyska kustbevakningen försöker nu dra tillbaka migrantbåtarna innan de når europeiskt vatten.Räddningsflyg hotas med luftvärnsrobotarVi följer med räddningsflyget Seabird som vakar över vattnen men hotas av luftvärnsrobotar när den libyska kustbevakningen tycker att de stör. Räddningsfartygen är få utanför den italienska ön Lampedusa, flera hjälporganisationer har skrämts iväg av rättsprocesser, hot och trakasserier.Men migranter och flyktingar fortsätter att komma över havet. Europas politiker förbereder sig för en situation som liknar den stora flyktingsommaren 2015. Gränserna stärks. Samtidigt som livräddarna uppgivet fortsätter att bärga både levande och döda.Medverkande: Puot från Sydsudan på flykt i Nordafrika, Jorrit Rijpma, juridikprofessor vid Europa Institute of Leiden Law School i Nederländerna, Olivier Wilmart, pilot för den räddningsorganisationen Seawatch, Tamino Böhm, koordinator för Seawatch, Ingo Werth som är kapten på ett av frivilligorganisationen ResQships fartyg, Giovanni d'Ambrosio och Emma Giacomo vid den katolska organisationen Mediterranean Hope, Migrationsminister Maria Malmer Stenergard, moderaterna.Reportrar: Anna Roxvall och Johan Persson.Programledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Jacob Gustavsson

Jessica befinner sig vid Medelhavet och har precis morgonjoggat längs stranden. Vi får inte veta i exakt vilket land hon befinner sig (på grund av TV-hemlighetsmakeri) men vi får en analys av hur hennes löpning har utvecklats under årens lopp. Lovisa å sin sida är såklart glad över att snön är tillbaka i stora delar av Sverige, för längdskidorna står och skriker hennes namn. Men hon har åter igen hunnit med att testa nya träningsformer. Denna gång är det ”Megaformer” och nu ger hon en redig utvärdering av detta trendiga pass, som kräver både dyra strumpor, tålamod och att man klarar av att släppa kontrollen. Och så berättar Lovisa om en föreläsning som hon precis varit på som handlade om kost. Målgruppen var unga idrottare och deras föräldrar. Hon berättar om syftet med den här kostföreläsningen och tillsammans med Jessica diskuterar hon hur vuxna idag pratar med ungdomar om mat och ätande. - Vad kan en stor utmaning vara för många föräldrar när det gäller just detta ämne? Dessutom så tas de kontroversiella ämnena “mjölk” och “mellanmål” upp. Nu blir ni nyfikna va? Välkomna till veckans avsnitt av Träningspodden! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.