Podcasts about Eller

Mens Trump og USA fører krig mod Iran, så er iranske fans og officials blevet nægtet adgang til det VM i fodbold, som USA samtidig er værter for. Sjældent har fodbold og politik været mere sammenblandet og spørgsmålet om, hvorvidt man overhovedet burde tænde for sit fjernsyn, for at se bolden rulle, truer. Skal vi boykotte dette års VM? Eller skal man kunne nyde fodbolden og tage bind for øjnene når det kommer til storpolitik? Har vores politikere et ansvar? Det er dagens P1 Debat. Du kan blande dig i debatten ved at ringe på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Uffe Elbæk, tidl. kulturminister Jens Rohde, tidl. MF'er og fodbolddommer Stanis Elsborg, head of Play The Game Roger Courage, Courage Institute, tidl. MF'er Kristian Villesen, journalist og lederskribent, Information Leila Stockmarr, kulturordfører, Enhedslisten Vært: Oliver Breum Producer: Mathias Pedersen Tilrettelægger: Gitte Hansen

Mens Trump og USA fører krig mod Iran, så er iranske fans og officials blevet nægtet adgang til det VM i fodbold, som USA samtidig er værter for. Sjældent har fodbold og politik været mere sammenblandet og spørgsmålet om, hvorvidt man overhovedet burde tænde for sit fjernsyn, for at se bolden rulle, truer. Skal vi boykotte dette års VM? Eller skal man kunne nyde fodbolden og tage bind for øjnene når det kommer til storpolitik? Har vores politikere et ansvar? Det er dagens P1 Debat. Du kan blande dig i debatten ved at ringe på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Uffe Elbæk, tidl. kulturminister Jens Rohde, tidl. MF'er og fodbolddommer Stanis Elsborg, head of Play The Game Roger Courage, Courage Institute, tidl. MF'er Kristian Villesen, journalist og lederskribent, Information Leila Stockmarr, kulturordfører, Enhedslisten Vært: Oliver Breum Producer: Mathias Pedersen Tilrettelægger: Gitte Hansen

Om helighet mitt i vardagen handlar veckans Andakten i P1. De hålls av Susanne Dahl, universitetspräst i Umeå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I andakten pratar Susanne om människans behov och lust att skapa.- Lusten och behovet att skapa är en del av människans gudslikhet. Att jag är skapade medskapare. Att mina händer, mina tankar, min fantasi skapar och återförtrollar världen. Eller snarare hjälper mig att komma i kontakt med världen som så den djupast sett är. Genomandad av närvaro, så mycket mer än det jag kan se och ta på, säger Susanne Dahl i andakten.Text1 Moseboken 1:27-27MusikThe poetry of earth – Max RichterProducent Helena Andersson HolmqvistMoskit medialiv@sverigesradio.se

Ines rasar mot ett nytt förbud, medan Kenza försöker knäcka VM-gåtan.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har du noen gang gått inn i et rom og glemt hvorfor du gikk dit? Eller fått flere beskjeder på en gang og bare husket noen av dem? Dette handler ikke alltid bare om konsentrasjon, men om noe vi kaller arbeidsminne.Men hva er egentlig arbeidsminne? Finnes det i det hele tatt? Og går det i så fall an å trene det opp?Svaret får du av Monica Melby-Lervåg, professor i spesialpedagogikk på Universitetet i Oslo.Programleder og produsent er Fredrik Solli Wandem, kommunikasjonsrådgiver i SpedAims.Har du spørsmål eller temaer du vil at vi skal forklare, send oss en melding på Facebook eller til f.s.wandem@isp.uio.no.

Anna Lisa Wärnlöf, alias Claque, har aldrig fått en framträdande plats i den svenska litteraturen. Men hon är en av våra stora stilister, tycker Ulrika Knutson som hyllar Pella-böckernas skapare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2017. Varför är det så svårt att tala om det som betytt allra mest, också böcker? Därför att man är rädd att avslöja sitt innersta, förstås, och finna det banalt. Men om det skulle vara så, så är det inte Anna-Lisa Wärnlöfs fel. Någon sa häromdagen att om Anna-Lisa Wärnlöf, med signaturen Claque, hade varit karl, så hade hon stått ordentligt synlig på klassikerhyllan: avdelningen stilister, mellan Per Rådström och Claes Hylinger. Visst skulle det vara så! Men förklädd till flickbok och kåseri är Claque för alltid utstraffad från den riktiga litteraturen. Ha. På ofattbara sju år, 1958-1965 skriver hon de fyra romanerna om Pella, tre om den buttra Fredrike och hennes krets, och så den märkliga barndomsbiografin ”Boken om Agnes”, 1963. Detta är Claques litterära verk och värld, som nu alltså lever ett rikt liv under klassikerhyllan, under radarn, och älskas hett i hemlighet. Hon går som ett mycel genom bibiotek och antikvariat. Varhelst du minst anar det kan du hitta en läsare flaskmatad med Pella-sentenser. De sitter som slaktstämplar, går aldrig ur. Den som först kom ut ur garderoben som Pella-beroende var Gun-Britt Sundström, ett stilistiskt barn av Sören Kirkegaard – och Claque. Anna-Lisa Wärnlöf – född 1911, död 1987 – var som mest verksam under det tidiga sextiotalet, samtida med miljonprogrammet. Hennes ton gycklar med det andliga rivningsraseriet, den snabba nivelleringen i demokratins namn; en estetisk protest besläktad med Olle Adolphsons visor. Hos Claque finns samma ironiska melankoli, och sinne för ordens poesi. Hos Olle var det "nedisad Volvo med släp", och "kokt kummel med äggsås". Anna-Lisa har samma blick för det konkreta. Majorskan sitter i skymningen och "njuter av att ha två tummar", Pella kräks i duffelkragen vid tanken på att trassla till altaret i tolv meter organza. I fyrtio år övade hon sig som kåsör i Svenska Dagbladet, uppskattad men skygg. På fyrtio år satte hon inte sin fot på redaktionen. Men lilla Pella och farmor Majorskan och tant Signhild levde redan och verkade för fullt i tidningen när Wärnlöf romandebuterade med ”Pellas bok” 1958. När jag mötte Pella i början av sjuttiotalet var de här böckerna bara tio-femton år gamla, ändå speglade de en försvunnen värld, med exotiska inslag av flickskolor, hembiträden och bostadsbrist. Och spridda skurar av borgerlig bildning, som om det hade varit något fullt normalt och ingenting att oroa sig över. Pella själv läste böcker av Proust, Dickens och Cora Sandel – och hon gjorde det med ett självklart välbehag, utan känslor av skam. Detta var inte förenligt med min tonårskultur i början av sjuttiotalet, som utspelade sig i en atmosfär av V-jeans, tristess och symfonisk rock. Om jag hade velat spegla den atmosfären i litteratur så gav Kerstin Thorvall, Sven Wernström och Max Lundgren utmärkta möjligheter, i ungdomsromanens guldålder. Men böckerna om Pella ägnar sig inte bara åt spegling, utan gläntar på kommande liv. De kan man – till stora delar – läsa om, och växa med. Anna-Lisa Wärnlöf låter tonåringens världsbild möta riktigt gamla människors, och mycket små barns. En åtta månaders baby kan vara en stark personlighet hos Claque, som kan väcka dina antipatier också. Att föräldrar och barn, särskilt mödrar och barn, inte självklart finner varandra är en del av Claqueböckernas tidlösa innehåll. Och oavsett ålder får alla inblandade behålla sin integritet – och sina passioner. Passion kan uttryckas av också av det lilla barnet. Som i ”Boken om Agnes”, när småflickorna har skiljts åt och katastrofen ligger i öppen dager. Om hjärtat är krossat spelar det ingen roll om man är sex eller sextio år. Så här uttrycker sig den lilla Anna-Lisa: "Jag var Agneslös, och inte mer med det. Hur gör man när man hänger sig? Jag hade en pilbåge. Kanalen." Humor kan vara hjärtskärande, om den paras med livsinsikt. Att våra personligheter är så oföränderliga, att vi liknar oss själva som barn, är också en drabbande insikt. Inte särskilt behaglig. Det borde vi tänka lite mer på i vår tid, när vi vuxna är så stressade att vi inte står ut med att se barnen ha tråkigt. Eller ens tanken på att de har tråkigt! Hur de egentligen har det orkar vi inte ta reda på. Läste nyss en rubrik om att folk minutplanerar barnkalasen för att för död och pina inte riskera att barnen ser sin egen leda i vitögat. Vad skulle inte Claque kunna ha gjort av det ämnet? Vissa ämnen har hon klokt avstått ifrån – sexualiteten till exempel. Det bidrar till den goda tidlösheten. Erotiken uttrycks mer genom längtan och bilder som man inte glömmer: som Älskar du mig? sa Ulf Jacob. Obetydligt, sa jag, och tänderna mjuknade i min mun. Jag kan inte minnas att jag saknade explicit erotik – den fanns ju att tillgå överallt annars, för den som var läskunnig. Nej, Pella tillfredsställde andra behov. De två avgörande var den moralfilosofiska diskussionen, och stilens narkomani. Anna-Lisa Wärnlöfs stil är beroendeframkallande. Och smittsam. En pretentiös hållning ser jag automatiskt som "ett öde stort som en mössa". Att det inte är min egen bild ha jag glömt för länge sedan. Men ingen når Claques avvägda blandning av under- och överdrifter, och utförda aforismer, som kan rymma en världsbild: "Om ett barn ber om ett snöre, avfärda det inte med en kyss. Ge det ett snöre". Punktens placering är också viktig. Den surt förvärvade slutsatsens markering. Ge det ett snöre. Claque strör gärna ut små hälsningar till egna inspirationskällor. Den märkligaste möter vi i Pellas andra bok, där hon just har blivit kär i Ulf Jacob. På artonårsdagen ger han henne en nött gammal bok: "Läs den tös, du får den. Den är skriven för sådana som du och jag." Den repliken är lömsk, riktad till intellektuella flickstackare med garden nere – den går via trosorna, kan man säga. Men om man ska sublimera den boken får man jobba duktigt. Boken är ”En drömmares dagbok”, av den schweiziske artonhundratalsförfattaren Henri Frederic Amiel. Det blir en ganska rolig effekt när Pella och Ulf Jacob står och smusslar med Amiel, samtidigt som deras kompisar diggar Sinatra och Bill Haley på skivspelaren i rummet intill. Amiels ”En drömmares dagbok” blev på sin tid kult bland hyperkänsliga esteter i hela Europa, kärleksfullt översatt av en av den svenska litteraturens mest ömhudade kritiker, nämligen Klara Johanson; hon som recenserade allt, som inte kunde låta bli att recensera solnedgången. Ett nytt drama varje kväl. Klara Johansons andra stora idol var för övrigt Fredrika Bremer, vars spetsprydliga feminism viftar fram överallt i Pellas farmor Majorskans referenser. Klara Johanson är en av Claques viktiga förebilder bland estetiska ironiker – Oscar Wilde en annan – och så förstås Cora Sandel och Marcel Proust. Anna-Lisa Wärnlöf bakar också Madeleinekakor, med kärlek och smör, och psykiska trauman. En bild som återkommer i flera av böckerna, troligen självupplevd, är när några några clowner fallit i vattnet, och människorna på stranden skrattar av hjärtans lust, men tystnar när en av clownerna bärs bort, drunknad. Barnet grips av en förlamande ödslighet, identiteten brister. Som det står i ”Boken om Agnes”: "Det slog mig att jag kanske inte var någon liten flicka. Kanske var jag en pojke. Kanske var jag ett troll eller möjligen något slags djur." Det är det som alla Claques texter handlar om. Att skrapa ihop de spridda bitarna av sig själv, till ett slags mönster. Ulrika Knutson, journalist och författare Anna Lisa Wärnlöfs bibliografi Kåserier1949 Mans gamman (Bonnier)1954 För läsarens skull (Rabén & Sjögren/Vi, under signaturen Claque)1957 Om Ni behagar (Bonnier, under signaturen Claque)1958 Skaffa julgran (Bonnier, under signaturen Claque)Ungdomsböcker1958 Pellas bok (Svensk läraretidning)1959 Pellas andra bok1960 Pella i praktiken1961 Pojken en trappa upp1962 Fredrikes barn1963 Boken om Agnes1964 Ingkvist1965 Lennerboms: den fjärde boken om PellaÖvrigt"En diktare, en prins och Aldebaran". I: Något att lära av varandra (Relationskonsult, 1974)ÖversättningarElisabeth Janet Gray: Tomi i Tokyo (The cheerful heart) (Svensk läraretidning, 1962)Margaretha Shemin: De små ryttarna (The little riders) (Svensk läraretidning, 1965)Elaine L. Konigsburg: Jennifer och jag (Jennifer, Hecate, Macbeth, William McKinley, and me, Elizabeth) (Svensk läraretidning, 1968)Källa: Wikipedia

Tyresöradions redaktör Ann Sandin-Lindgren tar chansen att återigen sommarprata, fast denna gång utan musik. Hon har under hela sitt liv funderat på var ”makten” finns. Vem bestämmer i ett land eller i en kommun. När hon var ung hade vi stor tillit till alla de auktoriteter vi hade som präster, läkare och lärare. Idag med internet tror vi alla att vi vet bättre. Vem bestämmer i Tyresö kommun? Är det de politiker vi valt eller är det de tjänstemän som sitter på ”expertkompetensen”? Eller är det EU som styr över hälften av alla beslut? Vilken roll har media, filmer och andra aktörer som vill påverka hur vi tänker?

I veckan har det pratats om en ny sommartrend, hot divorcee summer och i kontrast till den estetiken kommer snart en amerikansk bästsäljande bok ut på svenska, en bok om tradwife-kulturen. Hur hänger dessa två kvinnoideal ihop? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Blast from the Past: Har du noen gang fått en melding fra noen du trodde var permanent arkivert i fortiden? Eller lurt på hva som egentlig skjedde med «the one that got away»? I denne episoden mimrer Astrid og Isabelle om tidligere relasjoner, tilfeldige gjenforeninger og mennesker som dukker opp når du minst venter det. Vi snakker også om behovet for closure. En episode om fortid, timing, tilfeldigheter og mennesker som setter spor.

Sunniva Holt er 20 år gammel og kjører Norges største Volvo elektriske kranbil. Vi fikk være med på tur - men var det en snekke eller en knekke vi hadde på planet?Se filmer og hør podcast på vår webside : www.livetpaveien.noFølg oss på FacebookLivet på veien er laget av Go to eleven AS på oppdrag fra Volvo Trucks Norge

Dumhetens tidsalder?Morgenbladet brukte nylig 11 sider på dette spørsmålet.Vår kollektivt målte IQ har nemlig falt de siste 30 årene, etter hundre år med oppgang.Hva om det ikke er en krise, men en kursendring?Hva om det ikke handler om fall, men om et skifte? Fra IQ til EQ. Fra matematisk presisjon til romslig, rotete menneskelighet?I denne episoden får du forskningen bak emosjonell intelligens.Hva om vi omsider er på vei et mer menneske- og naturvennlig samfunn?

Hvad er en god fest for dig? Er det musikken, der rykker? Er det de mennesker, du er sammen med? Skal alkohol være en del af festen? Skal du ud og danse? Eller er det måske alt det ovenstående? Lytterne ringer ind og fortæller om deres erfaringer med den gode fest.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Var nånstans uppfanns fotbollen? Hur såg bollspelen ut runt om i världen under antiken och medeltiden? Tog man det på lika stort allvar som man gör idag? Eller var de till och med ännu värre förr i tiden?Wikipedia säger sitt om fotbollens ursprung. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvis du vil høre den nyeste episode af Bilradio nu, skal du have et abonnement på Jyllands-Posten. Så skynd dig ind og tegn et abonnement for at høre den seneste episode nu. Ellers kan du fortsat høre med gratis fra mandag morgen her i kanalen. Du finder den her Læs mere på jp.dk/lydSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Var finns kvinnan ägg? Hjälper bruna bönor potensen? Frågan om livets uppkomst har lett till många spännande teorier, konstaterar Fredrik Sjöberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2017-09-05.Biologen och rabulisten Bengt Lidforss berättade en gång om ett samtal med Strindberg, om befruktningens mysterier. Det var i Berlin på 1890-talet, på den tiden de och andra av deras kaliber söp skallen av sig på stamkrogen Zum schwarzen Ferkel, den svarta grisen. I essän ”Strindberg som naturforskare” skriver sålunda Lidforss:”Han lutade sig fram över bordet och sänkte rösten till en hemlighetsfull viskning:Ja – och kvinnan! Tänk, när vi börja avslöja henne på allvar! Hur tror du att det är beställt med hennes ägg? Har du sett ett kvinnoägg? Nej! Jag? Nej! Men Buffon, som var en jävla man, har funnit befruktade kvinnoägg i hannarnas sädesledare! Har du mod att tänka ut tanken? Det är mannen som lägger äggen och kvinnan är fågelboet! Hon kan ersättas, undanskaffas! Det gäller blott att hålla en konstant temperatur av 37 grader och bereda ett lämpligt näringsfluidum. Och så är mannen emanciperad! Fullständigt!”Ja, Strindberg hade en enastående förmåga att vara efter sin tid. I slutet av 1800-talet var mysteriet redan löst. Man visste hur befruktningen fungerade, låt vara att själva genetiken ännu var okänd. Men det hade tagit förvånansvärt lång tid. Bara några decennier tidigare hade Strindbergs teorier kunnat passera som tänkvärda. I århundraden hade forskarna famlat i blindo.Hur blir egentligen barn till? Varifrån kommer de? Ingen visste. Jo, alla visste såklart var de brukade dyka upp, och att sex mellan en man och en kvinna på ett eller annat sätt hade med saken att göra. Men sen var det stopp. Förresten var man inte alltid helt säker på att det räckte med en man; bland ursprungsfolken i Sydamerika fanns de som ansåg att en havande kvinna gjorde bäst i att ligga med så många män hon bara orkade, ända fram till nedkomsten, helst män med olika begåvning – en bra jägare, en bra historieberättare, en bra älskare och så vidare. Tanken var att barnet byggdes på undan för undan, ungefär som en snöboll.I den gamla världen var man inte mycket klokare; författaren Edward Dolnick berättar i boken ”The Seeds of life” historien om hur en kvinna i Grenoble, på 1600-talet, födde ett gossebarn vilket var trevligt men ändå lite dumt eftersom hennes man vid det laget hade varit utomlands i fyra år. Otrohet bestraffade hårt, och här fanns dessutom pengar med i spelet; den bortreste mannen var mycket förmögen. Saken hamnade i domstol. Och kvinnan vann målet – pojken fick ärva pengarna – tack vare en färgstark historia om att hon hade legat med sin make i en dröm som var så verklighetstrogen att hon blev med barn.På den tiden var det heller inte ovanligt att en kvinna som hade råkat bli gravid på bygden, ägnade sig åt att stirra på ett porträtt föreställande sin äkta man, dagar i sträck, för det kunde vem som helst räkna ut, att det var så det gick till när ett barn kom att likna sin far. Alla visste ju att modern till ett harmynt barn hade sett en hare. Och redan Aristoteles var för sin del säker på att en man i gott skick, med torrt krut i torpeden, eller vad det nu hette på hans tid, välsignade sin hustru med söner, medan män som i något avseende var undermåliga eller tillfälligt försvagade fick hålla till godo med döttrar. Hur skulle det annars gå till?Studier av könsorganen hjälpte inte heller. Den medicinska vetenskapens fader, Hippokrates, begrep visserligen att mannens testiklar antagligen hörde till pjäsen, men skapade ingen större klarhet med sin teori om att säd från höger testikel gav upphov till söner, medan döttrarnas ursprung var den vänstra.Sådär höll de på, långt in i modern tid. När den vetenskapliga revolutionens hjältar, Copernicus, Newton och de andra, lyckas klarlägga fysikens lagar, står kunskapen om vår egen fortplantning och stampar på samma fläck. Det enda man var helt överens om var att Gud hade hittat på alltihop. Resten var öppet för spekulation. Så sent som på 1670-talet fanns exempelvis de som på fullt allvar trodde att mannens organ vid själva erektionen fylldes av luft, ungefär som en flärpa, en sån där papperstuta som förekommer på barnkalas, och att väderdrivande födoämnen som bruna bönor därför kunde rekommenderas i samband med sex.Och när man vid samma tid upptäckte att sädesvätskan var full av pyttesmå sprattlande spermier, enades vetenskapsmännen om att detta var fråga om helt ointressanta parasiter. Med hjälp det nyligen uppfunna mikroskopet hade man fått syn på mängder av maskar och annan ohyra, så slutsatsen låg nära till hands. Att spermierna skulle ha med befruktningen att göra, det trodde man inte. Möjligen indirekt, genom att vispa den värdefulla vätskan med sina svansar, så att den inte koagulerade.Tidigt formerade sig forskarna i två rivaliserande läger. Dels de som trodde att kvinnan bidrog mest när ett barn blev till, dels de som likt senare Strindberg tänkte sig henne mera som en blomkruka där mannen sådde ett frö som i princip innehöll en komplett människa, låt vara i mikroformat. Grälet pågick ända in på 1800-talet, och alla var i någon mening styrda av den store glädjedödaren Augustinus; hans tröttsamma tankar om att allt som har med lust att göra är syndigt.Edward Dolnick berättar hela denna historia, från urtiden fram till de cellbiologiska genombrotten vid mitten av 1800-talet, när allt slutligen föll på plats, och man kan läsa boken som ett stycke underhållande vetenskapshistoria, men under ytan finns också annat. Reflektioner som pekar mera framåt.Att det tog så lång tid berodde inte i första hand på att man saknade mikroskop och andra tekniska förutsättningar; anledningen var mera själva tänkandet. Man kan inte utforska det man inte kan föreställa sig, och i det här fallet kunde ingen tänka sig en värld utan Gud. Den saken var inget problem för Newton; han kunde revolutionera fysiken utan att ge upp sin tro på en gudomlig plan, och likadant var det som bekant med Linné. De ordnade och räknade, utan att bekymra sig om var allt kom ifrån. Det visste de ju redan.Den inställningen visade sig vara ohållbar i frågan om sex och fortplantning. Legenden om Gud blockerade bara. Det är först med Darwins ”Om arternas uppkomst” – 1859 – som tänkandet blir tillräckligt fritt, och när sedan den digitala och genetiska informationsöverföringen långt senare blev intellektuellt allmängods, försvann de sista hindren för en sann bild av barnens tillblivelse.Men kanske är vi tillbaka på ruta ett. Det finns ett vetenskapligt problem i dag som på många sätt liknar den gamla frågan om befruktningen, ett mysterium som väldigt många forskare sysslar med och skriver lärda böcker om – frågan om vårt medvetande.Hur blir egentligen tankar till? Var kommer de ifrån? Ingen vet. Eller jo, alla vet förstås i vilken kroppsdel de dyker upp, och att evolutionen på ett eller annat sätt har med saken att göra. Men sen är det stopp.Om något blockerar förståelsen, och i så fall vad, vet ingen. Men teorierna är många och fantasifulla. Det finns till och med de som tror att våra idéer är en sorts immateriella parasiter, och vi bara värddjur. Fast det där tror jag inte på. Men ändå, också misslyckade hypoteser kan vara tänkvärda, och vad som är användbart vet man inte förrän efteråt. Vilket påminner mig om att jag är lite hungrig. Jag tror det får bli bruna bönor i dag.Fredrik Sjöberg, författare och biolog LitteraturEdward Dolnick: The Seeds of life – From Aristotle to da Vinci, From Sharks' Teeth to Frogs' Pants, the Long Strange Quest to Discover Where Babies Come From. Basic books, 2017.

Det finns rätt sätt och fel sätt att möta sin partner på flygplatsen efter ett halvår isär, och Isabella valde att svälla upp som en jordnöt. Eller cashew. En kollageninjektion timmar innan homecomingen. Vi pratar också om en sommar så hetsig att den knappt får plats i kalendern, om tre sippar rosé som hälldes tillbaka i kylen, och om vilka vi egentligen är när barnen åker på kollo.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvis du vil høre seneste episode af Kampagnesporet, så snart vi udkommer torsdag morgen, skal du have et abonnement på Jyllands-Posten. Denne uges episode er faktisk allerede udkommet. Så skynd dig ind og tegn et abonnement for at høre seneste episode nu. Ellers kan du fortsat høre med gratis fra søndag her i kanalen. Du finder den her Læs mere på jp.dk/lydSee omnystudio.com/listener for privacy information.

I dette afsnit laver vi en svær øvelse, når vi forsøger at rangere hvidvinsdruer på en skala fra let til mere rig. Hm… Er det muligt? Vi prøver!   Se skalaen fra Wine Folly som vi følger i afsnittet her https://media.winefolly.com/White-Wines-Infographic-lighter-bolder-1200x660-1.jpg     Vi smager   1) Gringet, Imago, Savoie, Frankrig   2) Verdejo, José Pariente, Rueda, Spanien   3) Pinot blanc, Prieler, Burgenland, Østrig   4) Godello, Tormenta, Bierzo, Spanien   5) Airen, Las Tinadas, La Mancha, Spanien   6) Doral, Chablais, Domaine de Trécord, Schweiz   7) Savagnin, Jura, Frankrig    ..................... Køb vores nyeste bog "Bobler for begyndere og øvede" her: https://www.saxo.com/dk/bobler-for-begyndere_bog_9788773396568 Eller vores bog om vin her: https://www.saxo.com/dk/vin-for-begyndere_bog_9788773391303 Støt Vin for begyndere podcast her https://vinforbegyndere.10er.app/ Besøg os på Facebook og Instagram, hvor man kan se billeder af vinene og få tips til vin og mad sammensætning. https://www.facebook.com/vinforbegyndere https://www.instagram.com/vinforbegyndere Web: https://www.radioteket.dk/ Kontakt: radioteket@radioteket.dk Musik: Jonas Landin Lyt vores bog som lydbog her: Køb den her https://www.saxo.com/dk/vin-for-begyndere-og-oevede_lydbog_9788773397374

Trenger vi å risikovurdere alt til enhver tid? Eller finnes det ting som det rett og slett er bare å gjøre? Dette er noe av det Jørgen Dyrhaug og Roar Thon diskuterer i denne ukes podkastepisode. En podkast fra Nasjonal sikkerhetsmyndighet 2026

Det er straks avspark for fotball-VM, og vi kan endelig ta fri fra jus noen uker. Eller? Også i fotball er det kronglete lover og regler med rom for skjønn - som offside og hands. Og jammen er det en verden rundt fotballen også, som fotballen må forholde seg til. Om VM nå er i Qatar eller USA. En verden av både politikk og jus. Hvordan vedtas og håndheves fotballens regler? Og hva er forholdet mellom dem og reglene i verden rundt - når idrettsutøvere utestenges for doping eller hormonnivåer, eller bøtelegges for å si noe politisk korrekt eller ukorrekt på banen? Er idretten unntatt fra menneskerettigheter som privatliv, rettferdig rettergang og ytringsfrihet? Anine spør, hennes tidligere kollega, nå juridisk direktør i Datatilsynet - og vedvarende fotballhistorisk og -juridisk leksikon svarer. Takk&lov! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvordan kan Johannes vinne VM for Norge. Og Jørgen har med seg Business-Corner VM-spesial. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stress och negativa erfarenheter är en del av livet, men mår hästen bra av att vi tillför stress som inte måste vara där? Idag funderar Elna, Karolina och Gaia på om belöningsbaserade hästar kommunicerar att de är obekväma mer eller om vårt träningssätt gör dem mer känsliga för stress än andra hästar. Eller hänger alltihop på oss? Samtalet snurrar även vidare till oss som människor och hur vi uppfattas av både våra stallkompisar och yrkespersoner när vi tillåter våra hästar att ha mer bestämmanderätt över både stort och smått. Frågorna är många! Sätter vi hästar i socialt besvärliga situationer? Och vad får det för effekt om Karolina slänger morötter ut genom fönstret? Vad är din erfarenhet på ämnet och håller du med oss?Vill ni ge oss en extra förstärkare - skriv till oss med idéer, tankar och förslag eller tagga oss i dina inlägg på Modern Hästträning (modern_hasttraning) på instagram och facebook!

Det er nat, og himlen er mørk. Eller er den? Hvad er det, der lyser? Er det…. Et rumskib? Det ER et rumskib! Et rumskib fyldt med små rynkede fætre med noget i brystet, som blinker blændende rødt. Extra-terrestrials kunne man kalde dem. Eller E.T.s. I 1982 landede familiefilmen ‘E.T.' i jordens filmlandskab, og intet har været det samme siden. I anledning af Steven Spielbergs nye film 'Disclosure Day' taler vi i dag om den ikoniske film 'E.T'. 00:04:03 - Ugens nyheder 00:23:18 - E.T 1:36:07 - Anbefalinger Værter: Sofie Rechendorff Andersen, Sarah Eline Nygaard og Amalie Isen

Hur lever man ett autentiskt liv? Sociologen Emma Engdahl om egenintresset som moralisk princip. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd: 2017-11-22.Vem är jag? Var kommer jag ifrån? Vad kan ett bättre liv innebära? Vad bör jag önska och begära? Dessa frågor är nödvändiga att besvara för att vara autentisk, det vill säga sann mot sig själv och sina värderingar. Enligt filosofen Charles Taylor, har vi alla ett unikt sätt att vara människa på. Det är så vi ska leva; inte som en blek kopia av någon annan. Annars går vi miste om innebörden av att vara människa för just oss själva; meningen med vårt liv. Ytterst handlar det om vår förmåga att påverka vår egen, andras och samhällets utveckling från vår personliga förståelsehorisont och sociala position.Mitt svar på vem jag är överensstämmer på ett kusligt sätt med sociologen Luc Boltanski och ekonomen Eve Chiapellos beskrivning av den ”den stora människan” i deras bok ”Den nya kapitalistiska andan”. Jag är aktiv, kreativ och oberoende. Jag är med andra ord en person med egenskaper som är önskvärda i dagens kapitalistiska samhälle, eftersom de går att tjäna pengar på. Som ett barn av min tid har jag också utvecklat vad sociologen Zygmunt Bauman kallar en konsumtionsestetik. Jag har hellre tretton par högklackade skor än 100 000 kronor på banken. Man skulle också kunna säga att jag har övergett värden som förnuft, arbete och framsteg, till fördel för fantasi, skapande och närvaro, vilket sociologen Michel Maffesoli menar är tidstypiskt. När jag läser den skotske upplysningsfilosofen Adam Smiths bok ”Nationernas välstånd”, som fortfarande går att betrakta som det kapitalistiska samhällets bibel, får jag emellertid klart för mig att jag är förhindrad från att förverkliga mig själv. Jag handlar inte egennyttigt på marknaden, det vill säga på ett sätt som ökar min egen och samhällets rikedom. Smith talar i detta sammanhang om något så märkligt som egenintresset som moralisk princip. Denna idé lär vara anledningen till att Margret Thatcher ständigt bar med sig ”Nationernas välstånd” i sin handväska. För Smith var egenintresse inte detsamma som egoism. Han ansåg inte heller att det var det enda motivet bakom människans handlingar. I motsats till vad många tycks tro stod Smith på de utsatta och fattigas sida när han förespråkade en fri ekonomisk marknad, styrd av ensklida individers egenintresse som likt en osynlig hand skulle skapa samhällelig balans. Bland annat noterade han att en euroepisk bonde hade det betydligt bättre ställt än en afrikansk prins, vilket förklarades med hänvisning till den förändrade politiska ekonomin snarare än ett slags immanent europeisk överlägsenhet. Smith menade alltså inte att det ligger i människans natur att handla egennyttigt. Tvärtom motiveras vi spontant av subjektiva intressen och inte av objektiva intressen som privat rikedom och nationellt välstånd. Egentligen är det bara entreprenören som på ett subjektivt plan motiveras till att lägga pengar på hög eller rättare sagt investera dem i företag. Min skofetischism hade alltså fått ge fått ge vika för mina pengars förökning om jag varit mer av en entreprenör och mindre av en estetiskt lagd statligt anställd. Även jag förstår emellertid det problematiska med den ommedelbara lusttillfredställelsen som iögonfallande konsumtion leder till. Jag menar att Smiths tankar om egenintresset som moralisk princip bör ligga till grund för en ny förståelse av demokrati. I praktiken skulle egenintresset kunna lösa de problem vi idag har med att realisera ett samhälle där alla inte enbart är lika inför lagen, utan också har lika goda förmågor att utveckla och förverkliga sig själva. Jag hittar stöd för min tanke i Smiths bok En teori om moraliska känslor som gavs ut 1759, det vill säga sjutton år före utgivningen av Nationernas välstånd. Hans banbrytande idé är att intresset för det egna inte är en individuell, utan en social process. Det är detta som förklarar att egenintresset är ett moraliskt fenomen som med nödvändighet inkluderar andra och samhället. Människan har ingen aning om hon är vacker, god eller rättfärdig i ensamhet. Det finns ingen spegel som talar om vem hon är eller vem hon borde vara. Placeras hon däremot i samhället förses hon genast med den spegel som behövs; andra människors bemötande och uppfatting om henne. De är alltså våra medmänniskor som ursprungligen formar vår självbild. Egentligen uppstår vårt intresse för våra egenheter först när vi inser att andra påverkar oss, precis som vi påverkar dem. Till en början kan detta intresse vara så intensivt att vi fastnar i oss själva eller i föreställningen om hur andra uppfattar oss, med påföljande känslor av stolthet eller skam. Risken är stor att vi förvandlas till slavar under andra människors önskningar och begär. Det är en farlig väg att vandra, inte minst för den moraliska utvecklingen. Ur ett moraliskt perspektiv finns det knappast något beundransvärt i att hoppa för att någon applåderar om man gör det. Moral handlar istället om att sätta sig över människans nyckfulla impulser. Man måste lära sig konsten att bedöma de egna handlingarna utifrån en opartisk åskådares ståndpunkt, det vill säga att dra slutsatser om sig själv och vem man vill vara från en abstrakt samhällelig position eller rättare sagt från ett slags helhetsperspektiv på en själv som människa. Det är också detta som krävs för att handla egennyttigt. Från detta perspektiv är det kapitalistiska samhället behäftat med vissa problem, vilket Smith var väl medveten om trots att han menade att det inte fanns något bättre alternativ för att realisera ett demokratiskt samhälle. Till exempel menade han att den ökande arbetsdelningen som är nödvändig för social och ekonomisk utveckling resulterat i att större delen av vår tid ägnas åt att förfina en försvinnande liten del av våra mänskliga förmågor. Vi mister därmed en möjlighet att se vår fulla potential som människor. Såväl den personliga försåelsehorisonten som medvetenheten om den egna sociala positionen krymper. I ett kapitalistiskt organiserat samhälle måste därför staten träda in som garant för allmänhetens bildning. Endast så kan glappet mellan den enskilda individen som en människa med själ och den enskilda individen som en specialist utan ande överbryggas, menar Smith. Men vi har ett problem till: Idag har arbetsetiken förvandlats till konsumtionsestetik. Vi speglar inte längre varandra i relation till vår profession, utan i relation till våra konsumtionsvanor. En del av oss riskerar att reduceras till de val av varor vi gör på marknaden och det är främst i denna egenskap som samhället engagerar oss. Vi är vad köper. Eller rättare sagt; valet av varor på en aldrig sinande marknad är den enda friheten vi utövar. Vad skulle hända om vi istället vänder oss mot oss själva med hjälp av andra för att skapa en genensam förståelse för vad som är rätt, riktigt och gott? Det är detta Smith föreslår att vi bör göra genom att motiveras av ett intresse för det egna som är förståleseorienterat, snarare än rent ekonomiskt eller instrumentellt. I Smiths mening innebär egenintresset att låta de moraliska känslorna som uppstår i mötet med andra styra våra handlingar på marknaden. Det är så vi kan skapa en bättre och mer demokratisk värld, utan att överge kapitalismen.Emma Engdahl, sociolog Litteratur:Bauman, Zygmunt (2012) Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen. Göteborg: DaidalosBoltanski, L., Chiapello E ( 2005) The New Spirit of Capitalism, London-New York, VersoMaffesoli, M (1996) The Time of the Tribes:The Decline of Individualism in Mass Society. London: SageSmith, Adam (17 59/2010))The Theory of Moral Sentiments Penguin ClassicsSmith, Adam (1776/1976) An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations. Chicago: Chicago University PressTaylor, C. (1991) The Ethics of Authenticity. Cambridge: Harvard University PressMer info om Adam Smith finns t ex på Ne.se:

Send us Fan MailEpisode Summary: In this episode, Kate Ella Murray, founder of Roam Communications, shares deep insights on how organizations can cut through noise, communicate with purpose, and foster trust, especially in the public sector and crisis situations. If you want to elevate your messaging and build credibility, this conversation is packed with practical strategies.Kat's BIO; Kat is a public relations professional with more than 20 years of experience in corporate and technology communications, including 12+ years working specifically with startups. Since founding ROAM Communications in 2013, she has supported nearly 90 companies with their communications programs, ranging from product launches and funding announcements to fractional leadership roles and ongoing strategic counsel.ROAM was recognized as a 2025 Inc. Power Partner Award winner for the second consecutive year, making it the only Oklahoma company on the list. The firm operates as a boutique consultancy with a distinctive model: Kat serves as the sole full-time principal, working alongside a curated network of senior-level independent communications experts rather than traditional staff. This approach has fostered exceptional client relationships, with nine clients returning to work with ROAM at new ventures and nearly two dozen extending or expanding their original projects. ROAM is a WBENC-certified Women's Business Enterprise.Prior to ROAM, Kat served as manager of global communications and public affairs at Google, where she managed product launches and communications strategy for Google Apps and Google+. She also worked as a senior account executive at Fleishman-Hillard International Communications in San Francisco.Kat graduated summa cum laude from Emory University, where she became a member of Kappa Kappa Gamma and rowed on the varsity crew team. She is a native Oklahoman who returned to Tulsa five years ago, where she lives with her husband, Bryce, and their family, including four dogs.Kat is active in community leadership, serving on the i2E Board of Directors, the Human Rights Commission for the City of Tulsa (Mayoral Appointee), and the Board of Trustees for Riverfield Country Day School (Recording Secretary). She is co-founder and board member of The Lemon-Aid Project, a youth entrepreneurship charity that has raised hundreds of thousands of dollars since the 1990s. https://www.roamcomms.com/https://www.linkedin.com/in/kat-eller-murray/Support the showOur premiere sponsor, Social News Desk, has an exclusive offer for PIO Podcast listeners. Head over to socialnewsdesk.com/pio to get three months free when a qualifying agency signs up.

I 2030 skal Danmark have reduceret sin klimabelastning med 70 procent. Det er et helt centralt mål i klimaloven, som et bredt flertal i Folketinget bakker op om. Men nu kommer Klimarådet med nedslående nyt: Vi når det ikke med den nuværende kurs. Spørgsmålet er, om den selverklærede 'grønneste regering nogensinde' kan vende skuden og sikre, at Danmark når sit 2030-mål? Er kursen den rette? Eller skal der andre og nye klimaboller på suppen? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Gæster: Peter Møllgaard, forperson, klimarådet Anders Storgaard, K, klimaordfører Mathilde Bressum, V, klimaordfører Thomas Rohden, RV, politisk ordfører Anna Bjerre, mf, Å, klimaretfærdighedsaktivist Otto Brøns, analysechef, CEPOS Vært: Cecilie Lange Producer/tilrettelægger: Gitte Hansen og Nina Lorenz

Sam Altman ville inte tjäna pengar, utan rädda världen. Nu är hans Open AI, bolaget bakom Chat GPT, på väg mot en av världshistoriens största börsnoteringar. Hur gick det till när AI-racets skapare gick från att verka för mänsklighetens bästa till att kämpa för aktieägarnas intressen?Programledare: Simon Campanello. Med Linus Larsson, techredaktör på DN.Producent: Elinor Ahlborn.

Magnus samlar de tre vise i det vi kallar Curators Of Taste. Alltså den mäktiga smakförsamlingen med  våra tre recensenter på heavyunderground.se: Emil, Ylva och Anders för att prata om vilka skivor som gjort ett intryck hittills i år. Det blir som vanligt en eklektisk blandning av musik som det brukar bli när dessa människor delar med sig.  Eller vad sägs om: Backengrillen, Dimwind, Rome Is Not A Town, Youth Avoiders, Alarm!, Bödel, Xorsist, Hellripper, Joseph Tholl, Neurosis, Monolord, The113 och en hel del annat.  Lyssna på vad som sägs, lyssna och upptäck själv och köp skivorna!

Det er noget af en kæp, der er smidt i det globale erhvervslivs hjul med lukningen af Hormuz-strædet, og selvom ingen synes i stand til at fjerne den her og nu, reagerer finansmarkederne fortsat relativt roligt. Millionærklubben tager bestik af situationen og debatterer verdens tilstand med chefanalytiker Lau Svenssen fra Svenssen & Tudborg og investor og økonomisk kommentator, Steen Jakobsen. Hør også, hvordan de to erfarne finansfolk er kommet igennem året indtil videre. Vært: Bodil Johanne GantzelSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Inside Blågult rapporterar från landslagets öppna träning. Därför kan vi ge en fyllig och detaljrik rapport med startelvor och spelaromdömen. Men podden är orolig – kan vi lita på Potter? *Japanska journalistens tabbe *Kaoset utanför träningen *Charmtrollet Hien Medverkande: Per Bohman, Malin Wahlberg och Linn Nordström Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker Innehåller klipp från Viaplay

Så er det blevet tid til POWER RANKING! Seahawks vandt jo Super Bowl over Patriots tilbage i februar. Men betyder det så, at det også er de to hold, der ser stærkest ud forud for 26-sæsonen? Hvad med Rams og Ravens? Eller hvad med Bills og Broncos? Hvem ser gode ud, og hvem ligger i bunden? Det forsøger vi at give bud på, efter at vi i de to foregående udsendelser har kigget på henholdsvis AFC og NFC og vurderet de 32 holds offseason – både i forhold til draften og Free Agency. Hvilke af de hold, der har ligget nederst i NFL i de seneste år har forbedret sig, og hvilke hold i toppen har måske mistet et skridt eller to? Alt det kan du høre mere om i en udsendelse, hvor vi blandt meget andet også runder et par seriøse widereceiver-kontraktforlængelser, ligesom vi kigger nærmere på en lille krølle på aftalen mellem Browns og Rams i forhold til Myles Garrett-tradet. Og så er Bears måske på vej væk fra Chicago. Vært: Thomas Qvortrup. Medvært: Claus Elming. NFL Showet produceres som altid i samarbejde med www.taffel.dk & www.oddset.dk fra Danske Licens Spil (18+). Og i denne uge også https://aioss.dk - brug vores kode "NFL" og spar op til 300 kroner.

Vi snackar om tränarbytet mellan Kalle Karlsson och Henrik Rydström Support till showen http://supporter.acast.com/bajenpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans Livsråd svarar vi på en fråga från en lyssnare som är ihop med en kille hon verkligen gillar och som vill hennes bästa. MEN han förstår inte hur han ska ge henne stöd och hon vill helst att han instinktivt ska förstå det utan att hon behöver tala om det för honom. Nu funderar hon på att göra slut. Är det rätt beslut? Eller framstressat? Vi har svaret! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En podcast av Joakim och Niklas faerden SWSIH: 0767661991 Eller bli patreon https://www.patreon.com/Faerdenspodcast

Gudstjeneste den 7 juni 2026. Velkommen til en prædiken fra København Vineyard. Tak fordi du lytter med. Dagens taler er Emil Rinddom. Du er altid velkommen til en af vores gudstjenester kl. 10.30. Eller kig forbi i løbet af ugen til en kop kaffe. Vi glæder os til at se dig!

Hör lyssnarna berätta om sina smultronställen och få tips om hur man bäst njuter av sommaren på hemmaplan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De ljusa nätterna är här, temperaturen klättrar uppåt och naturen står i full blom. Tycker du om att påta i trädgården på torpet, fiska från båten eller tälta längs vandringsleden? Eller kanske nöjer du dig med att flanera på stan och observera alla semesterfirare?På måndag vill vi höra dina bästa tips hur man laddar batterierna under semestern.Svensk sommar med Hanna Sihlman i KarlavagnenRing eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21.Programmet startar kl. 21:40.

Hej Somna. Jag sitter här i mörkret och tittar på mina händer. Eller jag ser dem knappt, för det är mörkt i Äventyrsvargen. Men jag känner dem. Det är något med det där att titta på sina händer. Förlåt mig, mina händer, att jag tagit er för givna i snart 51 år. Det är så konstigt med händer. De gör saker utan att jag ber dem.Någon gång i ditt liv höll du någons hand för första gången. Undrar vem du höll hand med. Kanske en förälder, kanske ett syskon. Det finns ett ögonblick precis innan man håller någons hand, när händerna är nära varandra men inte rör. Luften däremellan känns nästan tjock, som vadd. Och sen tar någon det första steget, en millimeter, och sen är det gjort. Tänk om händerna har ett eget minne. Att de minns saker som jag inte kommer ihåg. Här om dagen höll jag en hand. Det var länge sedan jag höll en hand. Det är ensamt att inte ha någon att hålla i handen.Mina händer är inga hantverkarhänder. De är inte gjorda för att skapa saker. Jag funderar på handslag. Jag hörde någonstans att det är för att visa att man inte bär vapen. Jag vet inte om det stämmer. Men man känner väldigt mycket i ett handslag. Det finns en sorts trötthet som sätter sig i händerna. Inte i musklerna, utan något annat. Händerna vill bara vila. Det är nog därför vi håller hand när vi är rädda. För att handen är den del av oss som sträcker sig längst ut från kroppen.Nu vinkar min hand till dig Somna. Godnatt.Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Studentflaken dånar fram på gatorna, svindyra studentmössor kastas i luften och tappas förhoppningsvis inte bort. Vi är mitt i studenttider och pratar studentminnen. Pinfärska och gamla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kanske har du just tagit studenten och det blev precis som du hoppades - eller tvärtom. Kanske har din studentmössa några år på nacken men du minns fortfarande den där komiska, fina, konstiga grejen som hände när ni åkte flak. Eller är du en av alla de som skulle ha tagit studenten 2020, men det ”bidde” inget för Covidpandemin satte stopp och vad gjorde du då?Idag vill vi höra allt om dina studentminnen. Om champagnefrukosten, utspringet, den svettiga studentmottagningen med släkten, om den alternativa bal du ordnade för alla som inte hade råd att skaffa en dyr festblåsa - eller om hur det kändes att stå där bredvid alla lyckliga klasskamrater som hade massor av nallar och medaljer runt halsen medan du inte hade en enda för att ingen kom och firade dig.Ring oss på 020-22 10 30 och berätta om dina bästa, jobbigaste, roligaste studentminnen. Telefonslussen öppnar 21.00 och programmet börjar 21.40. Du kan även skriva till oss på våra sociala medier eller mejla till karlavagnen@sverigesradio.se. Programledare Li Skarin sänder direkt från Piteå.Producent: Helene Almqvist

Øystein bruker votter på sommeren, hvorfor? Det er Danmarks nasjonaldag i dag - vår svenske kokk, Christer feirer med en dansk frokost. I dagens fredagslek prøver Bjørn og Øystein seg på å kjenne igjen himmelsk- eller satans musikk. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Hvordan påvirker en diagnose vores syn på os selv – og måden andre ser os på?I denne episode dykker vi ned i de personlige og relationelle konsekvenser af at få en diagnose som ADHD. Vi taler om den ofte lange og komplekse proces med at forstå sine egne udfordringer og finde ord for dem over for omverdenen. For hvad gør man, når det, der foregår indeni, er svært at forklare til dem omkring én?Samtalen kredser om selvforståelse, selvtilgivelse og behovet for støtte fra mennesker, der er villige til at lytte og være nysgerrige. Vi undersøger også, hvordan en diagnose både kan skabe lettelse, nye spørgsmål og et ønske om at blive mødt som et helt menneske frem for en diagnose.En episode om identitet, forståelse og betydningen af at møde hinanden med åbenhed frem for hurtige forklaringer.I episoden taler vi blandt andet om:Hvordan en diagnose som ADHD kan påvirke selvforståelsenUdfordringerne ved at forklare sine vanskeligheder til andreSelvforståelse, selvtilgivelse og acceptBetydningen af støtte, anerkendelse og valideringHvorfor diagnoseforløb sjældent er enkle eller entydigeHvordan nysgerrighed kan styrke relationer og forståelse#ADHD #Diagnoser #Psykologi #MentalSundhed #Selvforståelse #UngesTrivsel #Radiopsykologerne #PsykologPodcast #Neurodiversitet #Relationer

Avhopp från SVT succén IFS (Invandrare för svenskar) efter att Nick Alinia deltar. Dåligt ledarskap i Morgonstudion och stort quiz på deltagarna i Kanal 5-programmet Kompaniet. Jonas Nilsson och Hasse Brontén välkomnar tillbaka Svea Sigmond från utlandet tillbaka in i Inaktuellt-studion.Mejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.seFölj Inaktuellt på Instagram: inaktuelltpoddLyssna på Inaktuellt måndag och torsdag i Podplay-appen med Jonas Nilsson, Hasse Brontén och Svea Sigmond. De vadar dig genom nyhetsflödet med satir, humor och skärpa.

Vinene i afsnittet er skænket af Jysk Vin https://www.jyskvin.dk/   Smagekasse med de tre vine fra afsnittet https://www.jyskvin.dk/vin-for-begyndere-lagringens-kunst-0-6956093   Se flere smagekasser fra podcasten og Jysk Vin her https://www.jyskvin.dk/podcast   …………..   I dette afsnit skal vi i dybden med forskellige lagringsmetoder på rødvin og selvfølgelig finde ud af, hvad det gør ved strukturen, smagen og lugten i vinen.   Emnet tager os til Manchuela i Spanien og amphora-lagring, Barbaresco i Italien og lagring på slavonsk eg og Rioja i Spanien og lagring på fransk og amerikansk eg.   Det bliver et dyk tilbage i den dybe fortid for at give en grundlæggende forståelse for, hvorfor vin i det hele taget er begyndt at blive opbevaret.   Og så bliver det også nørdet, når vi snakker permeabilitet, ekstraktion, polymerisering, stentøj, lertøj, betonæg, træsorter og MEGET mere!     Vi smager på     1) Fundamentalista, Finca Sandoval, Bobal, Manchuela, 2024https://www.jyskvin.dk/fundamentalista-2024-3185836   2) Barbaresco, Froi, Nebbiolo, Massimo Rivetti, 2021https://www.jyskvin.dk/barbaresco-froi-2021-2387636   3) Imperial Reserva, CVNE, Tempranillo, Rioja, 2019 https://www.jyskvin.dk/imperial-reserva-2019-3183836   ..................... Køb vores nyeste bog "Bobler for begyndere og øvede" her: https://www.saxo.com/dk/bobler-for-begyndere_bog_9788773396568 Eller vores bog om vin her: https://www.saxo.com/dk/vin-for-begyndere_bog_9788773391303 Støt Vin for begyndere podcast her https://vinforbegyndere.10er.app/ Besøg os på Facebook og Instagram, hvor man kan se billeder af vinene og få tips til vin og mad sammensætning. https://www.facebook.com/vinforbegyndere https://www.instagram.com/vinforbegyndere Web: https://www.radioteket.dk/ Kontakt: radioteket@radioteket.dk Musik: Jonas Landin Lyt vores bog som lydbog her: Køb den her https://www.saxo.com/dk/vin-for-begyndere-og-oevede_lydbog_9788773397374      

Sänkt matmoms, elstöd, sänkt bensinskatt och nu rabatt på busskortet. Behöver vi verkligen alla dessa statliga åtgärder? Är det politikens uppgift att alltid rädda medborgarnas plånböcker?  Andreas Ericson intervjuar Johan Paccamonti, planeringschef hos finansminister Elisabeth Svantesson.

Vad hade du gjort om någon snackade skit om dig på ett språk som de inte visste att du förstod? Och vad hade du valt mellan att gå på skolbal eller att bli golfproffs? Skicka in era frågor till oss på Instagram, så kanske de kommer med i framtida avsnitt!

Glenn, Linus och Anna lämnar startgroparna och kör rakt ner i diket. Eller är det bara så här Svamppod är? Glenn skändar en nationalklenod, Linus visar hela röven och Anna är chockad och förfärad, men inte förvånad. Svamppod! Alternativa titlar: Hot take på ett kallt lik, Katja Nyberg är Sverige.

eg blev provokeret, da Mette Frederiksen sagde, at hun hellere ville have, at børn skulle begynde at ryge i stedet for at være på sociale medier. Det var der mange, der blev. Men jeg blev faktisk mere irriteret over, at ingen forholdt sig til, at hun også sagde, at 90 procent af børns mistrivsel skyldes skærmene. Det mener jeg ikke, der er noget godt grundlag for at mene. Slet ikke som fungerende statsminister. Men selvfølgelig er jeg også bekymret for vores digitale liv. Både børn og voksne. Og mig selv. Derfor tager jeg i dagens program et kig på den forskning, der findes på området for jeg er ret sikker på, at det hverken er udelukkende godt eller skidt, men både og, så det skal vi forstå før vi kan lære at leve bedst muligt med vores egen skærmtid. Vært: Svend Brinkmann. Tilrettelægger: Christoffer Heide Høyer. Glæd dig til dagens episode, som du nu kan høre i DR Lyd.

Ifølge influensere skal «mirakelmedisinene» gjøre deg tynn, brun, sterk og smart. Aftenposten har møtt tre norske menn som bruker dem daglig - peptider de får i posten merket «Not for human use». Hva er det? Virker de? Og hvor farlig kan de være? Med journalist Herman Osnes Opdal og kommentator Joacim Lund. Foto: Privat

Tar du med maneter eller finska falskmyntare till hängmattan? Eller vill du hellre dyka ner i det svenska inbördeskriget? Vi ger dig sommarboktipsen! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Traditionsenligt tipsar Urban Björstadius, Kristina Ekero Eriksson och Tobias Svanelid om aktuella historiska böcker som kan falla historiefantasten på läppen och förnöja i sommarbersån. De böcker som vi tipsar om är:Rasputin av Antony BeevorKrigsdagböcker 1939-45 av Astrid LindgrenSvenska inbördeskriget av Lars Ericson WolkeTänka historiskt av Francis J GavinDöda diktares öden av Alexander AndréeLars Wivallius av Lars LindhLivets idéhistoriaMarmor från Finland av Eva JohanssonFörfalskaren Grandells liv och lögner av Kirsi Vaino-Korhonen & Mikael KorhonenEtt flytande kulturarv

Mail: likaolikapodden@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

We dive into the Postlude of Vernard Eller's "The Outward Bound," taken from House Church Central with permission. http://hccentral.com/eller3/index.htmlA huge thanks to Seth White for the awesome music!Thanks to Palmtoptiger17 for the beautiful logo: https://www.instagram.com/palmtoptiger17/Facebook Page: https://www.facebook.com/thewayfourth/?modal=admin_todo_tourYouTube: https://www.youtube.com/channel/UCTd3KlRte86eG9U40ncZ4XA?view_as=subscriberInstagram: https://www.instagram.com/theway4th/ Kingdom Outpost: https://kingdomoutpost.org/My Reading List Goodreads: https://www.goodreads.com/author/show/21940220.J_G_ElliotPurity of Heart is to Will One Thing: https://www.religion-online.org/book/purity-of-heart-is-to-will-one-thing/ Thanks to our monthly supporters J Phillip Mast Laverne Miller Jesse Killion ★ Support this podcast on Patreon ★