Podcasts about programmet

Emelie Köhler hade svårt att identifiera sig som kvinna. 21 år gammal opererar hon bort brösten och börjar ta testosteron. Idag ångrar hon könskorrigeringen. Efter att ha brottats länge med sin identitet och känslan av att vara annorlunda kommer 19-åriga Emelie Köhler ut som trans. Till en början försöker hon leva med sin manliga identitet i kroppen hon har, utan hormoner eller kirurgiska ingrepp.Men när omvärlden inte ser mannen hon känner sig som på insidan söker hon sig till transvården. Hon blir utredd, men väntetiden för att påbörja en transition är lång. Emelie bestämmer sig för att genomgå en mastektomi - att operera bort sina bröst - på en privat klinik. Det manliga könshormonet testosteron får hon från en transperson i ett forum på nätet.Idag önskar hon att någon hade vågat sätta stopp och hjälpt henne att tänka i andra banor.Om detransition och att ångra sin könskorrigeringAntalet unga som söker sig till transvården har ökat kraftigt de senaste tolv åren. Flickor som vill transitionera till pojkar är överrepresenterade i statistiken. Mikael Scott Bjerkeli, senior rådgivare på transorganisationen Harry Benjamin Resurscenter i Oslo, menar att det är dags för vården att ta ansvar för personerna som ångrar sin könskorrigering.I den här dokumentären får vi även höra Emelies mamma och 28-åriga Juni, som också ångrar sin könskorrigering och är arg på både vården och samhället. Tillsammans med Juni driver Emelie sidan Detransinfo för att informera och stötta andra kring detransition; processen att ångra sin könskorrigering.Programmet gjordes 2022.Reporter: Aleksa LundbergProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Elvira Björnfot

Sverige beräknas få fler översvämningar och skred. Att bygga bostäder eller vägar på mark där det finns kvicklera är särskilt riskfyllt -- den kan snabbt få konsistensen av flytande margarin. Människor har alltid sökt sig till vatten, som ger bland annat transportvägar och livsnödvändigt dricksvatten. Men vatten är också oftast en nyckelfaktor för faror som skred, ras, erosion och förstås översvämningar. Och särskilt stora blir riskerna där det finns kvicklera - som norska Gjerdrum 2020, där tio människor dog.Nu misstänks kvicklera spela en roll även i fallet med raset vid E6 utanför Stenungsund, något som kan bekräftas de närmaste dagarna. Ett sätt att möta de ökande riskerna som kommer med klimatförändringen är ”planerad reträtt”. Men att dra sig tillbaka från vattnet möter stort motstånd. Kan vi använda marken på ett sätt som vi blir nöjda med även om vi i framtiden inte ska bygga nära stränder?I programmet medverkar Hanna Sofie Pedersen och Lisa Van Well från Statens Geotekniska Institut och Staffan Moberg från Svensk försäkring.Programmet är en repris från 11 september 2023, och återutsänds nu med anledning av raset vid E6, under ny rubrik. Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Der er stridigheder i familien Seebach. Rasmus Seebach har nemlig ifølge SE og HØR meddelt storebror Nicolai, at han ikke længere vil dele indtægterne for deres fælles virksomhed. Og selvom Rasmus Seebach har udtalt, at familien betyder alt for ham, har de to brødre angiveligt ikke set hinanden siden.  Suspekt fyldte Parken til en kæmpe koncert sidste fredag. Og blandt publikum blev Prins Christian spottet. Det interessante var dog hans selskab, der i følge Ekstra Bladet var kvindeligt, blondt og meget kærligt over for prinsen.  Og så har Karsten Ree sat Vedbæklund til salg. Med sine 527 kvadratmeter er villaen af de største på Strandvejen, og det foregår ved et diskret salg, hvor prisen på ejendommen kun oplyses til seriøse købere, der henvender sig. Vi ringer til Janni, der håber på, at de to nu skal flytte til noget mindre og tættere på byen.  I studiet sidder Jonas Kuld Rathje, Niels Pinborg og Kristoffer Eriksen.  Din vært er Ditte Okman. Programmet er produceret af Sarah Bech. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Bølgerne går højt i studiet, hvor vi diskuterer sagen om krigsfotografen Jan Grarup, som følge flere kilder er kommet med usandheder i forbindelse med sine ture til krigsramte områder. Men det handler slet ikke om Jan Grarup. For hvordan dælen er det lige, Politiken har håndteret den her sag? I kunstens verden er der nyt om det meget omtalte værk ‘Take The Money and Run', som Jens Haaning skabte for museet Kunsten i Aalborg. Værket fik en masse omtale, fordi det skulle have forestillet en danskers årsløn, svarende til 532.549 kr., i pengesedler. Men rammen var tom, da Haaning afleverede værket, og nu er han altså blevet dømt til at betale en erstatning på 492.549 kr. samt sagens omkostninger på 78.500 kr. Men ifølge Jens Haaning er sagen ikke slut endnu.  Og på et andet museum, nemlig Ordrupgaard, har museumsdirektøren Anne-Birgitte Fonsmark, tidligere fået kritik for sin ledelsesstil, der er blevet kaldt både manipulerende og dominerende. Det fik kulturministeriet til at indlede en kortlægning af arbejdsmiljøet på museet, som nu er afsluttet og viser, at museets nuværende ansatte ikke genkender kritikken. Det er dog alligevel blevet besluttet, at Anne-Birgitte Fonsmark træder tilbage og overtager en mindre fremtrædende stilling på Ordrupgaard.  I studiet sidder Jonas Kuld Rathje, Niels Pinborg, Kristoffer Eriksen og Henrik Qvortrup.  Din vært er Ditte Okman. Programmet er produceret af Sarah Bech. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Unna dig lite fredagsfeeling tillsammans med tre finurliga och kluriga framtidsspejare i Spanarna i P1. Den här veckan har vi bjudit in författaren Agnes Lidbeck och kulturjournalisterna Göran Everdahl och Jessika Gedin som alla ger oss varsina prognoser för vad som väntar bakom morgondagens horisont. Programledare för Spanarna i P1 denna vecka är Per Sinding-Larsen. Veckans panel och spaningar: Göran Everdahl: Kaos är vår tids chockAgnes Lidbeck: Långa ögonblick Jessika Gedin: Vad tänker du på? Samtidsspaning med humor bjuds det på i Spanarna i P1!Spanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.I veckans panel hör du Agnes Lidbeck, Göran Everdahl och Jessika Gedin. Programledare för Spanarna i P1 denna vecka är Per Sinding-Larsen.Programledarskapet kommer växla under hösten med Kattis Ahlström, Johar Bendjelloul, Kristian Luuk, Per Sinding Larsen och Karsten Thurfjell.Om Spanarna:Spanarna började som en programpunkt i det legendariska fredagsprogrammet Metropol i P3. 1994 blev Spanarna ett eget program i P3 och sedan 2002 har programmet sänts i P1. Varje vecka träffas tre skarpsynta personligheter och profiler som försöker avläsa trender i vardagen och ge sina visioner om framtiden. Ingvar Storm var programledare för Spanarna i 35 år och gick i pension från uppdraget sommaren 2023.Spanarna 2023-09-22 programmet görs av:Programledare: Per Sinding-LarsenTekniker: Susanne MartinssonMusikredaktör: Berit NygrenProducent: Ronnie Ritterland

Inled helgen med en leende eller lurig blick mot framtiden tillsammans med Spanarna i P1 där vi hör spaningar från Per Naroskin, Jessika Gedin och Calle Norlén. Det handlar bland annat om framtidens mosesälgar, laddade prylar och så får vi en traditionsenlig genomgång av årets prisutdelning från IG-Nobel där vi lär oss om till exempel elbestick som smakförhöjare. Programledare är Kattis Ahlström. Samtidsspaning med humor bjuds det på i Spanarna i P1!Till denna septemberhelgs fredagssittning med Spanarna i P1 har vi bjudit in psykologen Per Naroskin, kulturjournalisten Jessika Gedin och manusförfattaren Calle Norlén för att ge oss sina tankar om framtidens förunderligheter. Går allt åt pipan eller finns det hopp? Programledare för Spanarna i P1 denna vecka är Kattis Ahlström.Veckans panel och spaningar: Jessika Gedin: Från rappakalja till klarspråkPer Naroskin: Naturliga förrädare Calle Norlén: Kris i vänskapsfråganSpanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.Programledarskapet kommer växla under hösten med Kattis Ahlström, Johar Bendjelloul, Kristian Luuk, Per Sinding Larsen och Karsten Thurfjell.Om Spanarna:Spanarna började som en programpunkt i det legendariska fredagsprogrammet Metropol i P3. 1994 blev Spanarna ett eget program i P3 och sedan 2002 har programmet sänts i P1. Varje vecka träffas tre skarpsynta personligheter och profiler som försöker avläsa trender i vardagen och ge sina visioner om framtiden. Ingvar Storm var programledare för Spanarna i 35 år och gick i pension från uppdraget sommaren 2023.Spanarna 2023-09-15 programmet görs av:Programledare: Kattis AhlströmTekniker: Emilia MartinMusikredaktör: Berit NygrenProducent: Ronnie Ritterland

Allt färre länder i världen är monarkier. Och att ett land idag skulle införa kungadöme verkar inte finnas på kartan. Vad talar för att Sverige ska fortsätta ha en statschef som ärver sin titel, och vad kan göra att sagan tar slut? 500 år efter att Gustav Vasa blev Sveriges kung, och samma år som Carl XVI Gustaf firar 50 år på tronen, ställer vi frågan om hur länge den svenska monarkin kommer bestå.Statsskicket monarki går principiellt inte ihop med demokrati. Men Sverige har gått längst i världen med att reducera monarkens makt, och svenskarna har genom åren velat ha monarkin kvar. Ändå hotas monarkin som fenomen både utifrån, av röster som kritiserar den otidsenliga institutionen, och inifrån, av att framtida prinsar och prinsessor kanske inte vill vara med längre, menar Mikael Alm, historieprofessor vid Uppsala universitet. Men Anders Dybelius, historiker på Högskolan för lärande och kommunikation vid Högskolan i Jönköping, tror att monarkin kan bestå som samlande nationell symbol länge än. Inte minst eftersom monarkin har ett stort reklamvärde för svenska företag.Programmet är en repris från 27 mars 2023.Medverkande: Henrik Wenander, professor offentlig rätt Lunds universitet; Mikael Alm, professor i historia Uppsala universitet; Anders Dybelius, universitetslektor i historia Högskolan för lärande och kommunikation Jönköping.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Stor jordbävning i Marocko Riksdagen öppnade efter sommaren Tonfisk simmar i Öresund Programmet producerades av Ebba Fors och Jenny Pejler.

11 september 1973 tar militären makten i Chile och inför diktatur under ledning av Augusto Pinochet. Mord, tortyr och försvinnanden följer. Hör de inblandade berätta. Reportern Juan Diego Spoerers släkt var inte bara Pinochetanhängare utan deltog även aktivt i kuppen. Några tillhörde också Pinochets inre krets. Spoerer åker tillbaka till sitt hemland för att höra släktens berättelser från båda sidor av barrikaderna.Programmet fick Stora Journalistpriset 1999.Reporter: Juan Diego Spoerer Prooducent: Mikael Cohen

Aktualiteter på finska. Programmets tema är gängkriminalitet. Media rapporterar mycket om ungas utsatthet i spåren av gängkriminaliteten. Vi talar med gymnasiestudenten Liisi Tainio, som berättar om hur hon och hennes vänner tar hand om varandra när de är ute sent. Vi möter också tidigare brottslingen Toni Tuunainen som lämnade sitt kriminella liv och idag hjälper unga att hålla sig borta från problem. Programmet avslutas med låten "Jälkeekään" av rapparen Gettomasa.

Höstsäsongen med Spanarna i P1 är igång! I veckans panel hör du spaningar från Maja Aase, Po Tidholm och Helena von Zweigbergk. Programledare är Johar Bendjelloul. Samtidsspaning med humor bjuds det på i Spanarna i P1!Runt det runda bordet denna omgång hör vi spaningar från kommunikationsstrategen Maja Aase, journalisten Po Tidholm och författaren Helena von Zweigbergk. Programledare denna vecka är Johar Bendjelloul.Maja Aase: Kommunikatörerna kommer starkt!Po Tidholm: Det gamla är det nyaHelena von Zweigbergk: Levererat fjäskSpanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.Programledarskapet kommer växla under hösten med Kattis Ahlström, Johar Bendjelloul, Kristian Luuk, Per Sinding Larsen och Karsten Thurfjell.Om Spanarna:Spanarna började som en programpunkt i det legendariska fredagsprogrammet Metropol i P3. 1994 blev Spanarna ett eget program i P3 och sedan 2002 har programmet sänts i P1. Varje vecka träffas tre skarpsynta personligheter och profiler som försöker avläsa trender i vardagen och ge sina visioner om framtiden. Ingvar Storm var programledare för Spanarna i 35 år och gick i pension från uppdraget sommaren 2023.Spanarna 2023-09-08 programmet görs av:Programledare: Johar BendjelloulTekniker: Matilda ErikssonMusikredaktör: Berit NygrenProducent: Ronnie Ritterland

Spanarna är tillbaka i P1 och tar tempen på samtiden och sikte på framtiden! I säsongsstarten får vi höra spaningar från Jessika Gedin, Patrik Hadenius och Calle Norlén. Programledare är Kattis Ahlström. Välkommen till en härlig höstsäsong med Spanarna i P1! Veckans panel och spaningar:Patrik Hadenius – Spretig svenska. Calle Norlén – Det falska daltandet. Jessika Gedin – Är jag en skitstövel?Spanarna sänds i P1, fredagar kl. 15.04 och på lördagar kl. 9.00. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.Programledarskapet kommer växla under hösten med Kattis Ahlström, Johar Bendjelloul, Kristian Luuk, Per Sinding Larsen och Karsten Thurfjell.Om Spanarna:Spanarna började som en programpunkt i det legendariska fredagsprogrammet Metropol i P3. 1994 blev Spanarna ett eget program i P3 och sedan 2002 har programmet sänts i P1. Varje vecka träffas tre skarpsynta personligheter och profiler som försöker avläsa trender i vardagen och ge sina visioner om framtiden. Ingvar Storm var programledare för Spanarna i 35 år och gick i pension från uppdraget sommaren 2023.Spanarna 2023-09-01 programmet gjordes av:Programledare: Kattis AhlströmTekniker: Mariette ParlingTeknisk producent: Ronnie Ritterland

Vi åbner op for posen med vanvittige tv-produktioner og manipulation af realytydeltagere i dag. De dyre piger i DR-programmet af samme navn kritiserer nemlig produktionen bag programmet for at være unfair og at presse deltagerne. Marlene Weybøll kommer i studiet og deler ud af sine mange vilde historier fra bag kameraet.  Joachim B. Olsen lægger også vejen forbi studiet. Ikke for at tale om politik, men fordi han har fortalt om sin far, der sprang ud som bøsse, da Joachim selv var ti år. Joachim selv tog det pænt, men hans mor blev rasende. Faren holdt sin seksualitet delvist hemmeligt gennem sit liv, men han havde en kæreste som døde af AIDS.  Din vært er Ditte Okman, og i panelet sidder Marlene Weybøll, Jakob Steen Olsen og Per Kuskner. Programmet er produceret af Sarah Bech. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Det var en vild dag i retten i onsdags, hvor sagen om Ahmed Samsam fortsatte. Her smed chefredaktør på 24syv Simon Andersen nemlig en bombe, da han afslørede sin egen rolle i sagen og ikke mindst hvordan, daværende chef for efterretningstjenesten, Lars Findsen, havde opsøgt ham i fortrolighed. Vi udlægger sagens forløb og taler om dens vilde drejning.  Og så taler vi om Mette Frederiksen, der fik en fisk på krogen under et besøg i Grønland. Men den store rødfisk har nu medført et mærkeligt forløb og et spørgsmål om, hvorvidt statsministeren havde fisketegn eller ej.  Din vært er Ditte Okman.  Programmet er produceret af Sarah Bech. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Griselda Records i Buffalo blev något av den sista utposten för klassisk östkusthiphop. Med ett stall bestående av bland andra Conway the Machine, Westside Gunn och Benny the Butcher lyckades de göra 90-tals boombap med gangstersmak relevant igen. Griselda fängslade omvärlden med spöklig, olycksbådande lofihiphop kopplat med intresse för mode och konst. Drömmen om att återskapa känslan hos Wu-Tang Clan och Mobb Deep när de var på sin kreativa topp väckte något till liv hos både äldre och yngre lyssnare. Samtidigt är det ett bolag präglat av det våldshärjade östra Buffalo, en gång Rick James hemvist (punkfunkmästerverket "Street songs"). Stallets mest begåvade rappare Conway the Machine drabbades av ansiktsförlamning efter en skjutning som tvingde honom att förändra sin stil, sitt flyt och sitt liv. Du möter Conway och får historien om Griselda. Programmet innehåller även intervjuer med Raekwon, RZA, Ghostface Killah, Method Man, Prodigy (Mobb Deep), Willie D (Geto Boys) och Alchemist. Del 5 av 5 om den 50-års jubilerande hiphopen.

Henrik Qvortrup var med i sidste uges program, hvor han udtalte, at Jakob Ellemann burde have valgt et mindre sagstungt ministerium end Forsvarsministeriet. Og det var som om, Jakob Ellemann lyttede med, for tirsdag overtog han posten som økonomiminister.  Elleman viser sig dermed som en leder, der kan indrømme sine fejl. Men er det de kvaliteter, der er brug for fra vicestatsminister, som også bejler efter statsministerposten? Det diskuterer Anne Kirstine Cramon og Qvortrup.  Vi taler også om det meget omtalte besøg fra Ukraines præsident, Zelenskyj, der i tirsdags fik nøglerne til 19 danske F16-fly og blev genstand for et utal af selfies. Præsidenten fik udover krigsfly også et hjemmelavet maleri med fra Dronningen.  Og så har Kronprins Frederik og prins Christian været et smut på Christiansborg til en rundvisning. Det blev også til et møde med Ekstra Bladets journalister, som panelet mener, at de royale gæster godt kunne have udnyttet bedre.   I panelet sidder Anne Kirstine Cramon, Per Kuskner og Henrik Qvortrup. Din vært er Nikolaj Vraa. Programmet er produceret af Sarah Bech.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Kåre Quist overvejer at trække SE og HØR i retten, efter bladet i onsdags bragte billeder af tv-værten og en ny reality-babe på forsiden. Vi taler om sagens kerne og Kåres (måske) nye kærlighed. Vi ringer til Niels Pinborg, der fortæller om sine overvejelser og som håber på, at det kan blive en sag for retten.  DR-hittet ‘Gift ved første blik' er tilbage, og torsdag var der premiere på 9. sæson. Men i år er der en række ændringer, f.eks. at parrene ikke skal sove sammen på bryllupsnatten. Med på telefon er Anders Reinholdt Jonssen, der var deltager i forrige sæson. Han ser nemlig positivt på ændringerne i programmet, fordi han selv var ved at bakke ud og syntes, det var for voldsomt. Til sidst vender vi Elon Musks forbrug af ketamin. Utrygt, mener en ekspert, for hvad kan der ikke ske, hvis han får en forkert dosis?  I studiet sidder Per Kuskner og Anne Kirstine Cramon. Din vært er Nikolaj Vraa. Programmet er produceret af Sarah Bech. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Inför säsongspremiären av Spanarna hösten 2023 bjuder vi på ett specialprogram om Spanarna med Ingvar Storm och spanarpanelen. Vad säger Ingvar efter 35 år som programledare och vilka är hans råd till den som tar över? Programmet fortsätter ju med samma intensitet som tidigare. Vad säger spanarna? Ronnie Ritterland och Magnus Viktorin tittar tillbaka på några guldkorn ur arkivet och följer upp. Spanarna Special – fredag 25/8 15.04 – med spanarpanelen och Ingvar Storm om spaningarnas inre och yttre livI Spanarna Special undersöker Ronnie Ritterland och Magnus Viktorin hur man spanar och håller nerverna i schack i direktsändning i Studio 13 varje fredag för en alltid lika entusiastisk och hängiven spanarpublik. Vad säger Ingvar Storm efter 35 år tillsammans med programmet och panelen? Vilka är hans råd till den som tar över när höstsäsongen drar igång den 1 september. Programmet fortsätter ju med samma intensitet som tidigare. Vad säger spanarna? Och måste en spaning slå in för att vara bra? Vi tittar tillbaka på några guldkorn ur arkivet och följer upp. Spanarna i P1 värmer upp inför höstsäsongen och nypremiären med ett specialprogramIngvar Storm har slutat som programledare men själva spanarna och panelen som vi är vana att höra den kommer tillbaka redan nästa fredag 1 september. I detta specialprogram fördjupar vi oss också lite i följande frågeställningar.Hur går det till när man ska sia om framtiden?Kan spanarna lära oss att bli bättre samtalspartners?Vad kännetecknar en bra spaning och måste den slå in för att vara rimlig?Spanarna Special – medverkande i programmet:Agnes Lidbeck Annika SundbergCamilla LivCalle Norlén - ur ett program från år 2000Gabriella Ahlström - ur ett program från 2002Göran EverdahlIngvar Storm Jane Magnusson - ur ett program från år 2000Jessika GedinJonas Hallberg - ur ett program från 2002Johan Helmertz - ur ett program från 1988Jonathan LindströmKatarina BarrlingMaja AaseNiklas KällnerNiklas LevyPatrik HadeniusPer NaroskinStaffan Dopping - ur ett program från 1988Sissela Kyle - ur ett program från 2004 Susanne Ljung - ur ett program från 1988Spanarna special - programmet gjordes av:Tekniker: Calle Hedlund, Christer Tjernell och Jacob GustavssonReporter, redaktör och bisittare: Magnus ViktorinProgramledare och producent: Ronnie RitterlandMusiken som spelades i programmet: Electric Light orchestra – First movementKompositör: Roy WoodInspelningsår: 1971Skivbolag/Lable: HarvestAlbum: You Can Dance The Rock 'N' RollThe Dells – All about the paperKompositör: Clarence Mcdonald, Lowrell SimonInspelningsår: 1980Skivbolag/Label: SouthboundAlbum: I Touched A DreamTextförfattare: Clarence Mcdonald, Lowrell SimonInspelningsland: USAMas Que Nada – Sergio Mendes, Brasil 66Kompositör: Jorge BenInspelningsår: 1966Skivbolag/Label: Hollywood RecordsAlbum: Austin Powers: International Man Of MysteryTextförfattare: Jorge BenInspelningsland: USACarol Saboya – Tres PontasKompositör: Ronaldo Bastos, Milton NascimentoInspelningsår: 2012Skivbolag/Label: AamAlbum: BelezasTextförfattare: Ronaldo Bastos, Milton NascimentoInspelningsland: USANoa Noa – Milton BananaKompositör: Sergio MendesInspelningsår: 1965Skivbolag/Label: Blue NoteAlbum: Blue BrazilInspelningsland: BrasilienHerbie Hancock – Spider Kompositör: Herbie Hancock, Paul Jackson, Melvin RaginInspelningsår: 1976Skivbolag/Label: ColumbiaAlbum: SecretsInspelningsland: USAFrank Foster – Samba BluesKompositör: Frank Foster, Eric Dixon, Al Aarons, John Young, Buddy Catlett, Phil ThomasSkivbolag/Label: Argo JazzAlbum: The Heatin' System - Essential Argo/Cadet Grooves (2)Inspelningsland: USAElectric Light orchestra – First movementKompositör: Roy WoodInspelningsår: 1971Skivbolag/Lable: HarvestAlbum: You Can Dance The Rock 'N' RollFrån och med 1 september 2023 är ordinarie direktsända Spanarna i P1 tillbaka med ny programledare. Vem som tar över programledarrollen avslöjas i början på vecka 35. Missa inte det!

Styrning av grundvatten, att dra gator i rätt väderstreck och att måla tak och fasader i ljusa färger för att minska hettan. Vår klimatkorrespondent berättar om gamla knep som nu kan göra stor nytta när klimatförändringarna ger mer extremväder. När radions globala klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola summerar det senaste årets reportageresor handlar mycket om gammal kunskap som verkar ha gått förlorad, men nu kan göra nytta. Vi hör också om skyfallen i Italien, om hur jordbrukare i Egypten kämpar mot försaltning av marken, och om de franska tevemeteorologerna som nu har ett tydligt klimatförändringsperspektiv med i sina sändningar. Programmet är en direktsändning från Kulturhuset i Stockholm i samband med arrangemanget "Möt radiokorrespondenterna. Medverkande: Marie-Louise KristolaProgramledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Anders Wennerstenanders.wennersten@sr.se

Gustaf Nordenskiöld skulle bli 1900-talets stora svenske upptäcktsresande. Men istället för Antarktis hamnade han i vilda västern, där han blev först med att vetenskapligt utforska en övergiven högkultur. Vilka var det som byggde och bodde i de märkvärdiga fästningsliknande klippboningarna i Colorado för många hundra år sedan, och hur kunde de skapa något så avancerat som de kort därefter övergav?De frågorna kom att bli de viktigaste för Gustaf Nordenskiöld, i stället för att han skulle bli först på Antarktis, som hans polarforskningslegendar till far, Erik Adolf Nordenskiöld, ville.Gustaf Nordenskiöld var begåvad men sjuklig, och det var därför han hamnade i värmen i vilda västern. Där blev han av en tillfällighet först att vetenskapligt undersöka den högkultur som frodades i Mesa Verde runt år 1200. I tidens koloniala anda tog han också med sig mänskliga kvarlevor därifrån hem till Sverige, som nyligen återlämnades till Colorado.Vi hör berättelsen om en bortglömd svensk upptäcktsresande vars karriär tog oväntade vägar och blev både dramatisk och kort.Programmet sändes första gången 20 juni 2023.Medverkande: Janne Lahti, docent i historia, Helsingfors universitet; Judith Reynolds, författare till boken Nordenskiold of Mesa Verde.I programmet hörs utdrag ur Gustaf Nordenskiölds bok Ruiner af klippboningar i Mesa Verdes Canyons.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

"Den svenske indianen", flickan som var med när Abraham Lincoln dog, den svenskamerikanske tidningskungen som byggde ett slott i Minneapolis och så Gustaf II Adolfs universitet. Vi följer spåren i svenskbygderna fram till idag. Inget annat område i USA lockade svenska utvandrare som de delar av Minnesota dit den förste svensken, Jacob Fahlström, kom på 1810-talet. Han hade så nära kontakter med ursprungsbefolkningen att han kallades "den svenske indianen". Vår reporter Mats Carlsson-Lénart söker spåren efter honom och de som kom efter honom. Vi besöker the American Swedish Institute i Minneapolis där besökare kan ta del av svensk och svenskamerikansk kultur, och Gustavus Adolphus college, som länge var en isolerad läroanstalt enbart för svenskamerikaner, men som med tiden öppnat sig för alla som vill komma och studera, och där det svenska arvet är en viktig del.Programmet är en repris från 15 maj 2023.Medverkande: Elisabet Skoglund, frivilligarbetande och Bruce Karstadt, chef, the American Swedish Institute, Minneapolis; Kjerstin Moody, associate professor, Skandinavienstudier; Glenn Kranking, associate professor historia; Philip Bryant, associate professor engelska och Afrikastudier; Sophie Martinez, student; Thomas Young, ansvarig för kontakter med och samarbeten i Sverige; David Jessup, historielärare; Cerise Metz, student, alla vid Gustavus Adolphus College, St Peter, Minnesota.I programmet hörs också delar ur Sven Jerrings intervjuer med amerikasvenskar från 1937.

Gängslagsmål på gatorna mot irländare och en stark kraft inom Ku Klux Klan i nordöstra USA ja inte alla svenskar som for till Amerika hamnade på prärien som bönder. Storstäderna lockade många, till exempel den etniskt polariserade industristaden Worcester i Massachusetts, där som mest ca 20% av befolkningen hade svensk bakgrund, och många av dem arbetade på samma fabrik. Rivalitet och instabilitet baserat på härkomst och religion gjorde att många där valde att gå med i Ku Klux Klan.Den snabbt växande metropolen Chicago var en tid den stad i världen där näst flest svenskar bodde, och där de hade något av en gräddfil i samhället inte minst tack vare sitt utseende. Ännu mer pengar kunde finnas att tjäna för den som reste vidare västerut till städerna vid USA:s Stillahavskust, som Seattle. Men trots gynnsamma förutsättningar så slutade livet i misär för många svenskättlingar i städerna.Programmet är en repris från 17 april 2023.Medverkande: Patrick Dwyer, vicepresident för S:t Gobain som idag äger företaget Norton; Eric Salomonsson, författare som skrivit om Worcesters svenska historia; Erika Jackson, professor i historia vid Colorado Mesa University i Grand Junction och författare till boken Scandinavians in Chicago; Ola Larsmo, författare.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

1638 kom två skepp från Sverige till dagens Delaware och grundade Nya Sverige. Kolonin varade bara i 17 år och framstår lätt som ett stort misslyckande, men det har också lyfts fram som en viktig startpunkt för svenska influenser i USA. President George W Bush fick som vuxen veta att hans förfader kom från Sverige till Amerika på kolonialskeppet Kalmare Nyckel, och Franklin D. Roosevelt berättade 1938 stolt om det svenska blod som rann i hans ådror. Just på 1930-talet verkar uppmärksamheten kring kolonin Nya Sverige faktiskt ha varit som allra störst. Då lyftes Sverige fram som ett politiskt föredöme i USA, och inspirerade svenskättlingen Roosevelt, den legendariske presidenten bakom ”the New Deal”.Programmet sändes första gången 3 april 2023. Medverkande: John Tepe och Joe Matthews, föreningen Swedish Colonial Society, USA; Adam Hjorthén, historiker vid Svenska institutet för Nordamerikastudier, Uppsala universitet; Tracey Beck, chef för American Swedish historical museum, Philadelphia, USA.Reporter: Mats Carlsson-Lénart Producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Proffsboxaren Patricia Berghult ska slåss för världsmästartiteln. Men stormatchen omges av fulspel och en ung boxare dör i ringen. Det är en skoningslös värld där livsdrömmen lätt kan gå i kras. Patricia Berghult, 27, från Malmö tillhör världseliten i proffsboxning. Om hon varit kille, hade hon varit världskändis och ekonomiskt oberoende. Men hon är tjej och nästan okänd och jobbar halvtid på kontor för att kunna försörja sig.Patricias stormatch om WBC-bältetPatricias pappa Jocke har vigt sitt liv åt Patricias karriär. Han är hennes tränare och nu väntar de på att Patricia ska få gå sitt livs match: om WBC-bältet, den största och finaste titel en proffsboxare kan få. Matchen skulle ha arrangerats i Kanada sommaren 2021, men blir uppskjuten två gånger.Första gången på grund av covid, den andra gången efter att en ung mexikanska dör i ringen. Matcharrangören är samma promotor som skulle arrangerat Patricias match.Patricias andrecoach Kamran Kabinejad lyckas till slut få matchen till Sverige och för tredje gången på ett år ska Patricia toppa formen. I november 2021 går hon den tuffaste matchen hittills i sin karriär - och vinner.Dokumentärmakaren och ljuddesignern Catharina Jaunviksna följde Patricia under nästan ett år bakom kulisserna i den hårda verkligheten för kvinnliga proffsboxare. Så här har vi aldrig hört boxning i radio förr.Programmet sändes första gången i januari 2022.Skapad, producerad och mixad av Catharina Jaunviksna, produktionsbolaget RITE. Exekutiv producent: Lotta Malmstedt, Sveriges Radio

Bommen ville ikke gå op, og så gik klappen ned.Dennis Knudsen føler ikke, at han var ved at køre nogen ned i hans nedsmeltning - men en kvinde fortæller, at han ikke kun en gang var ved at påkøre en kvinde, men hele tre gange.Kronprinsen har ikke været med Molslinjen, for han tog Kongeskibet til Smukfest i Skanderborg og aktiverede en horde af ansatte, en chalup og kronebil. Og så har komiker Sofie Hagen fortalt om et mystisk trekantsdrama, hvor hun selv var den anden kvinde.I panelet sidder Anne Kirstine Cramon, Jonas Kuld Rathje og Per Kuskner. Din vært er Ditte Okman. Programmet er produceret af Sarah Bech.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Tirsdag vendte Jakob Ellemann tilbage efter sin sygemelding. Men er Danmarks forsvarsminister og vicestatsminister og Venstres formand tilbage i topform? Og er dansk forsvar på spanden?Den hemmelige rapport om Lizette Risgaard er fremlagt og fastslår, at kun tre episoder ville have været i strid med FH's adfærdskodeks, hvis de havde fundet sted i dag. De krænkede raser.Panelet taler også om koranafbrændinger og en podcast, der handler om en af Danmarks rigeste famliers intriger om penge, magt, bedrag og ondskabI panelet sidder Jonas Kuld Rathje, Henrik Qvortrup, Anne Kirstine Cramon og Peter Ernstved RasmussenDin vært er Ditte Okman. Programmet er produceret af Sarah Bech.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Hur smarta är växterna? Kan man till och med säga att de är intelligenta? I forskning om så kallat växtbeteende upptäcks hela tiden nya saker som växterna kan göra. Nyligen lyckades israeliska forskare spela in ett klickande ljud som tomatplantor ger ifrån sig när de blir stressade av torka eller någon skada. Det är bara ett exempel på hur vi hela tiden lär oss nya saker om hur växterna kommunicerar med och reagerar på sin omgivningVelemir Ninkovic är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet och studerar de molekyler som växterna producerar för att uppfatta och svara på sådant som händer omkring dem. Det ingår i ett forskningsfält som kan kallas för växtbeteende och som har tagit form de senaste 15 till 20 åren, berättar han.Programmet är en repris från 17 april 2023.Medverkande: Velemir Ninkovic, universitetslektor vid Institutionen för ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet och Matthias Erb, professor vid Institutet för växtvetenskaper på Berns universitet. I programmet hörs också den italienske växtforskaren Stefano Mancuso från en TED talk-föreläsning, samt professor Lilach Hadany ur en forskningsvideo från Tel Avivs universitet.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Gnisslande tåg, susande fläktar och bakgrundsbuller gör att tågstationers ljudmiljö lämnar mycket att önska för många. En ny forskningsrapport pekar ut svagheter och föreslår lösningar. I Sverige saknas riktlinjer för ljudnivåer från tåg vid plattformar, konstaterar ingenjörs- och arkitektföretaget SWECO. I deras studie till Trafikverket redovisas lagar, krav och riktlinjer, ljudmätningar på såväl inomhus- som utomhusstationer och resultat av fokusgruppsintervjuer med särskilt utsatta resenärer. Ljudmiljöerna bedöms som allt från ”behagliga” till ”horribla”. Men det finns också många förslag på hur ljudmiljöerna skulle kunna förbättras, för att få fler att kunna och vilja resa kollektivt och hållbart. I programmet medverkar Emma Newman från SWECO, forskaren Jörgen Lundälv vid Göteborgs universitet, Anne Sjökvist och Anne-Marie Persson från Hörselskadades Riksförbund och Christoffer Örnevik från Synskadades Riksförbund.Programmet är en repris från 14 februari 2023.Medverkande: Emma Newman, tillgänglighetsexpert SWECO; Jörgen Lundälv, docent socialt arbete och trafikmedicin Göteborgs universitet; Anne Sjökvist, Hörselskadades Riksförbund; Anne-Marie Persson, Hörselskadades Riksförbund; Christoffer Örnevik Synskadades Riksförbund.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Kan människan leva för evigt? Forskare tror att det är möjligt. Vi har ställt frågan till hjärnspecialisten, framtidsforskaren och AI-experten, och vissa tror att vi faktiskt kan få evigt liv - men på lite olika sätt. Drömmen om evigt liv har funnits i tusentals år hos människan. Med ny teknik tror vissa forskare att det skulle kunna vara möjligt med evigt liv. Det skulle i så fall ske genom att scanna av och ladda upp alla kopplingar från en människas hjärna till en dator. Superdator med kapacitet för hjärnanÄn så länge finns en superdator som har kapacitet till 1.7 miljarders miljarders beräkningar per sekund, och då är det lite mer än vad en mänsklig hjärna klarar av, menar framtidsforskaren Anders Sandberg vid Oxford University i England. Men den datorn kräver oerhört mycket mer kraft än våra mänskliga hjärnor som kanske kan jämföras med några watt i en lampa. Nya perspektiv om evigt livI en vindlande resa i Vetenskapsradion Hälsa säger en forskare saker hon aldrig sagt förut. Det hände Ylva Söderfeldt, idéhistoriker inom medicin och föreståndare för centrum för medicinsk humaniora vid Uppsala universitet.Nya perspektiv ges också av hjärnforskaren Martin Ingvar, Karolinska institutet i Solna, biologen Tom Kirkwood som är brittisk åldringsforskare i New Castle University i Storbritannien, Helga Nowotny, tidigare chef för europeiska forskningsrådet och professor emerita i vetenskapsforskning vid tekniska högskolan i Zurich i Schweiz.Programmet sändes första gången 29 dec 2022. Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Ibland kallas Sverige Landet Lagom. Men i internationella jämförelser är Sverige snarare ett land som sticker ut. I World Values Survey som följer människors värderingar och attityder runtom i världen ligger Sverige främst gällande ”frihetliga värderingar”; som jämställdhet mellan könen, att kunna och våga göra sin röst hörd och att själv få göra sina livsval kring exempelvis äktenskap eller abort. När V-Dem-institutet undersöker graden av demokrati i världens länder är Sverige bland tjugotalet länder i världen som framstår som ”extremt demokratiska”. Är Sverige Landet Lagom, eller snarare extremt? Eller borde vi kanske inte se på länder så?Programmet är en repris från 8 maj 2023.Medverkande: Bi Puranen, docent ekonomisk historia och generalsekreterare World Values Survey; Mikael Hjerm, professor sociologi Umeå universitet och svensk samordnare European Social Survey; Staffan Lindberg, professor statsvetenskap och föreståndare V-Dem-institutet Göteborgs universitet; Sofia Bard, chef enheten för Sverigebildsanalys Svenska Institutet.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Ska man ha chansen att bota prostatacancer så måste man hitta den innan symptomen kommer - och då är det screening som gäller, säger professor Jonas Hugosson, som lett en studie på ny metodik för organiserad testning. Det är nu fem år sedan som Socialstyrelsen senast sade nej till att rekommendera screening för prostatacancer, alltså att alla män i en viss ålder ska bjudas in att bli testade. Motiveringen var att testningen i många fall leder till att män vars cancer var ofarlig i många fall ändå fick behandling, med livslånga problem och sänkt livskvalitet till följd av bieffekter som inkontinens och impotens.Men mycket har hänt sedan 2018. Många regioner har infört så kallad organiserad prostatacancertestning, som ett steg mot en kommande screening, och inte minst har ny teknik gjort att den så kallade överdiagnostiken börjat minska. Vi hör om nya forskningsresultat på denna metodik i den så kallade Göteborg 2-studien, och om hur Socialstyrelsen ställer sig till dem och till att i en nära framtid förorda allmän screening.Programmet sändes första gången 7 februari 2023.Medverkande: Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi vid Göteborgs universitet och ordförande i den nationella arbetsgruppen för organiserad prostatacancertestning; Jonas Hugosson, professor i urologi vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Rebecka Arnsrud Godtman, docent i urologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare på Prostatacancercentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Mathias Fredriksson, enhetschef Socialstyrelsen.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Om man lever i nuet, kan man då förhålla sig till det förflutna och planera för framtiden? Ett samtal mellan historikern Dick Harrison, psykiatern Åsa Nilsonne och Peter Gärdenfors som är filosof och kognitionsvetare. Programledare: Lars Mogensen. Tiden går. Så tycks det i alla fall. Dagarna, veckorna och åren passerar rentav förbi i ett allt högre tempo ju längre vi lever. Matematiskt är det möjligt att förklara den illusionen: Varje år som förflyter utgör en procentuellt mindre del av den sammanlagda tiden man erfarit sen födseln. Varje nytt år upplevs kanske därmed som allt kortare.Hur vi förhåller oss till tiden, den som varit, den som är, den som går och den som förhoppningsvis kommer – är ämnet för Filosofiska rummet, med historikern Dick Harrison, psykiatern Åsa Nilsonne och Peter Gärdenfors som är filosof och kognitionsvetare. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.Programmet sändes första gången den 11 januari 2015.

Risken att drabbas av demens har minskat kraftigt under senaste årtionden, visar forskning från Göteborgs universitet. Genom livsstilsförändringar kan du påverka situationen både innan och även efter en demensdiagnos, visar annan forskning. På ungefär 30 år har förekomsten av demens hos 88-åringar i Sverige minskat från ungefär 40 procent ner till 25 procent. Det handlar om allt från Alzheimer, till Parkinson, vaskulär demens, pannlobsdemens och Lewy Bodys sjukdom. Det visar forskning som doktoranden Hanna Wetterberg jobbar med vid Göteborgs universitet. Forskning som ännu inte har hunnit granskats vetenskapligt och är opublicerad.Antalet som får demens blir flerSamtidigt ökar också antalet personer som blir över 80 år i Sverige. Andelen blir färre med demenssjukdomar, men antalet fler. En utmanande ekvation att få ihop, konstaterar forskare.Under en konferens på Akademiska sjukhuset i Uppsala berättar professor Ingmar Skoog om de här resultaten. Samtidigt som professorn Miia Kivipelto kan visa hur hennes FINGER-studie med livsstilsförändringar har minskat risken för demens för dem med riskfaktorer, och även kan påverka de som fått en lindrig Alzheimerdiagnos. Lidingö först med särskild hjärngympa för 65-plussareLidingö kommun är först i Sverige med att införa den forskningsbaserade metoden för livsstilsförändringar för 65-plussare som har riskfaktorer för Alzheimer. 74-åriga Maria Arwidson tränar därför styrketräning två gånger i veckan och ställer ägguret på ringning för att inte bli stillasittande framför tv:n eller datorn. Medverkar gör Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk geriatrik och föreståndare för centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, doktorand Hanna Wetterberg, vid Göteborgs universitet, Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet, samt 74-åriga Maria Arwidson som deltar i livsstilsförändringsprogrammet för 65-plussare på Lidingö Träna Hjärna. Programmet sändes första gången 4 november 2022. Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Det är skillnad på att känna sig ensam, och att leva ett liv utan sociala kontakter, säger psykologiforskaren George Pavlidis som forskar om äldre och deras sociala relation. Och hur det påverkar hälsan. När man frågar gamla i södra Europa, till exempel i Grekland, är det en större andel som säger att de känner sig ensamma, än i Sverige, trots att de ofta har fler sociala kontakter. I Sverige är det däremot få som säger att de känner sig ensamma, trots att de har väldigt få kontakter. Samtidigt kan de säga att de har väldigt få meningsfulla kontakter och att de är väldigt missnöjda med det. Och i Sverige är det relativt många äldre med depression, som sannolikt är kopplat till det. Men hur kommer det sig då att svenska äldre sällan säger att de känner sig ensamma?Sådant forskar George Pavlidis om, vid Linköpings universitet.I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han också om hur han lämnade livet i proffsbasketen, och vad det var i det som gjorde att han blev just psykologiforskare. Programmet sändes första gången i januari 2023.Lena Nordlundlena.nordlund@sr.se

I Mariestad har planerna på att bygga en batterifabrik för elfordon lett till en ovanlig massevakuering av fridlysta groddjur. Batterifabriken ska hjälpa oss att nå klimatmålet att begränsa den globala uppvärmningen. Samtidigt krockar byggplanerna med ett annat miljömål, det som handlar om art hindra att arter minskar och dör ut. Tusentals skyddsvärda salamandrar har nämligen hittats i området, och för att batterifabriken ska kunna byggas måste djuren flyttas till ett annat ställe. Men går naturen att ersätta på det här sättet?Biologen Petter Bohman och miljökonsulten Sofia Pallander är två av de som jobbar med salamanderflytten. De berättar att det viktigaste med projektet är att ge djuren nya dammar att bo i, i stället för de som ligger mitt i det planerade fabriksområdet.Medverkande: Petter Bohman, biolog på Naturcentrum; Sofia Pallander, miljökonsult på Geosyntec; Bo Siggelin, medarbetare på Farmartjänst i Mariestad; Björn Brovik, miljöchef på Volvo Group.Programmet är en repris från 9 maj 2023.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Nu är det på allvar dags för den odlade torsken. Det kommer sådana signaler från det stora fiskodlingslandet i väster. De norska torskarna har fått en ny mentalitet så att de lämpar sig bättre för ett liv i fångenskap, och producerar större filéer. Men lax och torsk skiljer sig åt på många sätt och torskodling ställer nya krav. En stor utmaning har varit att få torskarna att klara att växa i fångenskap. Nu, efter flera generationers avel, har de norska torskarna på avelsstationen i Tromsö har fått något av en ny lugnare mentalitet, så att de nästan framstår som tama, och dessutom levererar större filéer. Norge är sedan länge världsledande på den lönsamma laxodlingen, men kritiker lyfter risker med övergödning, spridning av sjukdomar och parasiter och risk att odlingsfiskar med tamdjursegenskaper rymmer och fortplantar sig med vild fisk. Nu är debatten i Norge även hård mellan förespråkare och motståndare till den expanderande torskodlingen. Men kanske kan torskodlingen ta en annan väg, säger Öyvind Hansen som leder Nofimas avelsstation i Tromsö.Programmet är en repris från 6 februari 2023.Medverkande: Öyvind Hansen, ansvarig för arbetet vid Nofimas torskavelsstation Tromsö, Ellen Sofie Grefsrud, forskare om risker med fiskodling på Havforskningsinstituttet i Bergen; Max Troell, systemekolog Beijerinstitutet, Stockholm Resilience Centre.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Tar vi en paus för att kunna bli mer effektiva, eller gör vi det för att pausen har ett egenvärde? Bör vi göra något annat eller inget alls när vi pausar? Två av frågorna i veckans samtal. Filosofer har sedan Platon grubblat över varför människor inte så sällan tenderar att veta vad som är rätt och vad som måste göras, för att sedan göra någonting helt annat i stället. Eller inget alls. Det kan vara en mekanism bakom prokrastinering, ett ack så spritt uppskjutande-beteende.En del av oss vill vänta på inspiration innan de sätter igång, medan andra ser den mer som ett resultat av våra handlingar. Passivitet ges oftast en negativ klang, men betänk att det har samma etymologiska bakgrund som passion!Gäster är filosoferna Stina Bäckström vid Södertörns högskola och MartinGustafsson vid Åbo Akademi, samt psykologen Alexander Rozental som forskarvid KI.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.Programmet sändes första gången den 23 maj 2021.

Små bubblor av metan letar sig upp till vattenytan och växthusgasen svävar upp i atmosfären. Nu tyder forskning på att bubblorna skulle kunna motsvara 7 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, och allt fler vill göra något åt källan till bubblorna, de ruttnande fiberbankarna. Fiberbankarna byggdes upp på botten av sjöar, åar och i Östersjön när pappersmassafabriker släppte ut överblivna träfiber ut i vattnet, och med dem även giftiga tungmetaller. Det här har vi känt till länge och industrin har landat i att det är bäst att låta fiberbankarna ligga kvar eftersom exempelvis kvicksilverhalterna i fisken verkar gå ner, något vi berättade om i första delen av den här serien. Men de som bott eller vistats vid vattnen har länge anat att det finns ytterligare ett problem där nere under ytan.– Man kan se att det bubblar vid vattenytan, säger Alizée Lehoux, forskare på Institutionen för geovetenskap på Uppsala Universitet.Det var i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science of the Total Environment, publicerad 2021, som Alizée Lehoux och hennes forskarkollegor presenterade de uppseendeväckande resultaten: att metangasen som bubblar upp från fiberbankarna kan motsvara 7 procent av Sveriges totala klimatgasutsläpp. Artikeln baseras dock på labbresultat och vissa antaganden, så siffran kan i verkligheten vara både lägre och högre. - Det är väldigt många "om" så därför försöker vi vara lite försiktiga med den siffran, det är mycket man behöver undersöka vidare, säger Alizée Lehoux.Programmet är en repris från 14 mars 2023.Medverkande: Alizée Lehoux, forskare på Institutionen för geovetenskap på Uppsala Universitet; Johan Holmén, doktor i fysisk resursteori som forskar om hållbar omställning på Chalmers; Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet; Christer Fält, miljöchef på SCA; Magnus Karlsson, forskare i miljöanalys vid IVL Svenska Miljöinstitutet, Jörgen Berglund (m), riksdagsledamot Sundsvall.Reporter: Lasse EdfastProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

De så kallade fiberbankarna utmed våra kuster är ett miljöproblem som debatterats länge men inte åtgärdats. Nu menar forskare att de bör kunna ses som en resurs och därmed bärgas. De metertjocka, giftiga lagren är rester från Sveriges pappersindustri som sedan mitten av förra århundradet legat och ruttnat på botten av våra sjöar och hav. Nu menar flera forskare tycker att det är dags att åtgärda fiberbankarna, något som får stör i en färsk rapport från Naturvårdsverket.Det var under främst 50- och 60-talet som Sveriges pappersindustri släppte ut stora mängder pappersfibrer, som efterhand byggde upp metertjocka sediment på botten av sjöar, åar och Östersjön, så kallade fiberbankar. Och det var inte bara pappersfibrer som släpptes ut utan även olika tungmetaller som kvicksilver, vilket kunnat märkas i fisk från Östersjön.Exakt hur många eller hur stora fiberbankar det finns vet ingen och 2019 fick ett antal myndigheter ett regeringsuppdrag där de skulle försöka ta reda på mer. Det uppdraget har redovisats nu i år och en av slutsatserna i den rapporten är att mer forskning och samverkan behövs. - Vi behöver fortsätta bygga kunskaper men också komma igång med åtgärder, säger projektledaren Jon Engström vid Naturvårdsverket. Samtidigt försöker forskare vid Mittuniversitetet hitta metoder för att göra kommersiellt gångbara produkter av fiberbankarna.- Det kostar ju pengar att rädda miljön och ett sätt locka till att ta den här kostnaden är att producera något som går att sälja, säger Erik Hedenström, organisk kemist vid Mittuniversitetet, som undersöker möjligheten att göra bl a biobränsle av materialet.Programmet är en repris från 13 mars 2023.Medverkande: Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet; Christer Fält, miljöchef på SCA; Magnus Karlsson, forskare i miljöanalys vid IVL Svenska Miljöinstitutet; Jon Engström, projektledare vid Naturvårdsverket.Reporter: Lasse EdfastProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Ifølge Ekstra Bladet har en eller flere ukendte politikere på Christiansborg svært ved at holde styr på deres hund. I hvert fald er der gentagne gange fundet efterladenskaber fra menneskets bedste ven i Folketingets lokaler. Men det vides ikke, hvem afsenderen er, og derfor kigger vi på listen over mulige syndere.  Vi taler også om Madonnas alvorlige sygdom og en episode fra Las Vegas, hvor Britney Spears fik en lussing af basketstjernen Victor Wembanyamas bodyguard.  I studiet sidder Thomas Heurlin, Per Kuskner og Peer Kaae. Din vært er Nikolaj Vraa.  Programmet er produceret af Sarah Bech. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Er det en kønssygdom? Er det lopper? Lige meget hvad det er, så har en del efterhånden bemærket, at sangeren Tobias Rahim piller sig i skridtet under sine optrædener. Den store mand kan ikke stå på en scene uden at skulle røre ved dilleren - men hvorfor?  Det diskuterer Nikolaj Vraa, Per Kuskner, Thomas Heurlin og Peer Kaae om, når de også undersøger en mærkelig Tik Tok-trend, som Shu-bi-dua har været udsat for i årevis.  VI ringer også til Peter Aalbæk, der har sagt farvel til sin sidste andel i Zentropa. Dansk films største provokatør skal nu fokusere på opførelsen af sin by, Herfølge Bjergby.  Din vært er Nikolaj Vraa.  Programmet er produceret af Sarah Bech. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Språket svarar på publikens frågor direkt från Vetenskapsfestivalen. Hur känns det att bara svara på språkfrågor utan att få tid att förbereda sig?– Lite småläskigt, jag vill ändå framhålla att vi vanligtvis förbereder oss ganska mycket inför Språket, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.– Ja, jag håller med Susanna, jag kan inte heller svara spontant på allt och som forskare vill vi ju vanligtvis kunna stå för det vi säger i radio, så om vi säger fel så är det jobbigt, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Språkfrågor från publiken på VetenskapsfestivalenHar Götaregeln dött ut?Hur borde anglicismer regleras i svenskan?Finns det i Sverige, utöver älvdalskan, dialekter som kan klassas som språk?Hur kommer det sig att wrist (handled) och vrist (fotled) låter så lika men betyder olika saker?Vad betyder hult i ortnamn?Är det troligt att det kommer införas stavningsreformer i nutid?Vad tycker Henrik Rosenkvist om de, dem och dom-debatten?Enligt vissa ska det svischas istället swishas - vad tycker Språket?Om ni magiskt kunde genomföra en språklig förändring vad skulle det vara?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.Programmet spelades in inför publik under Vetenskapsfestivalen i Göteborg den 21 april 2023.

På 1970-talet kunde man fiska torsk från badbryggan och plocka blåmusslor vid strandkanten. Vattnet var klart och sandbottnen fast under fötterna. Sedan rubbades ekosystemet och de grunda vikarna i Bohuslän förändrades i grunden. Nu ska odlade blåmusslor och planterat ålgräs hjälpa till att återställa balansen. Från en ombyggd skördebåt kastas 100 ton odlade blåmusslor ut i Halsefjorden, mellan Orust och Stenungsund. På havsbottnen ska de ersätta musselreven som en gång fanns här. I en vik inte långt därifrån har 80 000 utplanterade skott av ålgräs börjat föröka sig och täcka allt mer av den tidigare kala bottnen. Det är två exempel på åtgärder som ska skapa en bättre livsmiljö för andra organismer och som kanske kan få torsken att trivas igen i fjordarna runt Tjörn och Orust.Programmet är en repris från 16 maj 2023.Medverkande: Niclas Åberg, projektledare för miljöprojektet Åtta fjordar; Beatrice Alenius och Anders Olsson, båda marinbiologer på Länsstyrelsen i Västra Götaland.Reporter: Malin AveniusProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

En liter komælk. Mere skulle der ikke til for at skabe drama imellem Alternativet og Veganerpartiet, da sidstnævnte fandt en liter almindelig mælk i Alternativets køleskab på Folkemødet. Konflikten har nået et niveau, hvor en psykolog skal mediere mellem parterne.  Barbara Bertelsen har deltaget i et hemmeligt sikkerheds-topmøde i København i weekenden. Det kritiseres Statsministeren nu for. Men hvorfor egentlig? Det spørger vi Søs Marie Serup om.  I studiet sidder også Niels Pinborg, Per Kuskner og Jonas Kuld Rathje. Din vært er Ditte Okman.  Programmet produceres af Sarah Bech, Kasper Rising og Alex Brøndbjerg.  See omnystudio.com/listener for privacy information.

Cecilie Hother har delt en god nyhed, for hun har vundet en sag i landsretten. Det mærkelige er bare, at hendes modpart i sagen også mener at have vundet. Vi forsøger at finde og hoved og hale i den juridiske strid.  Og så er der nyt om Jes Dorphs stævning af advokaten bag TV 2s undersøgelse. Flere af Dorphs tidligere TV 2-kollegaer og prominente tv-værter er indkaldt som vidner, heriblandt Morten Ankerdal og Janni Pedersen.  Det fremgår samtidig af et læk, at TV 2s korrespondent Rasmus Tantholdt i redegørelsen har fortalt, at han oplevede Therese Philipsen som grænseoverskridende og at hun gramsede på ham.  I panelet sidder Niels Pinborg, Per Kuskner og Jonas Kuld Rathje. Din vært er Ditte Okman.  Programmet produceres af Sarah Bech, Kasper Rising og Alex Brøndbjerg.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Radioaktiv strålning är en gammal metod för att behandla cancer, som blir alltmer förfinad. Och snart kommer de målsökande radioaktiva molekylerna. Men samtidigt halkar Sverige efter, varnar forskare. En tredjedel av all cancerbehandling i Sverige utförs med radioaktiv strålning. Det betyder att tiotusentals svenskar varje år blir bestrålade, oftast mot bröst- eller prostatacancer. Behandlingen har sina risker eftersom friska organ kan påverkas av strålningen, så tekniken för att uppnå hög exakthet och träffsäkerhet är avancerad. Den bygger på tredimensionella bilder från magnetröntgen av var tumören sitter i kroppen och som via datoralgoritmer ger instruktioner till den apparat som avger strålningen.Nya forskningssatsningar för att utveckla strålterapin har bland annat lett till skapandet av målsökande molekyler som bär på en liten radioaktiv laddning. Molekylerna kan hitta cancercellerna i kroppen och hänga kvar på dem så länge att de dör av den svaga strålningen. På så sätt kan man behandla spridda tumörer i kroppen som man inte ens visste var de fanns. Det här är en teknik som nu utvecklas för ett litet antal specifika och svårbehandlade cancertyper.Men lång tid framöver kommer den mer traditionella strålningen vara den som räddar flest människoliv, och antalet patienter som får sådan behandling fortsätter att växa. Däremot ökar inte alls antalet specialister inom sjukvården i samma takt i Sverige, med risk för att landet missar att dra full nytta av den utveckling som sker inom området. Det menar Kjell Bergfeldt, erfaren cancerläkare som idag arbetar som senior rådgivare inom strålningsvården. Han stödjer sig på en studie han varit med att göra, och på data från Estro, en europeisk organisation för strålbehandling och onkologi.Programmet är en repris från 20 mars 2023.Medverkande: Mattias Hedman, överläkare Karolinska universitetssjukhuset Solna; Eva Onjukka, sjukhusfysiker Karolinska universitetssjukhuset Solna; Lars Johansson, cancerpatient från Åhus; Helena Torsler Andersson, onkologisjuksköterska Cancerfonden, Kjell Bergfeldt, senior konsult och verksamhetsutvecklare; Marika Nestor, docent och cancerforskare Uppsala universitet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Det är Sveriges dyraste enskilda forskningsanläggning i drift för 5 miljarder skattekronor, men hur används den och vad kan den ge? Max IV i Lund är en sorts superröntgenapparat som ska kunna hjälpa till att skapa nya läkemedel, smarta material, batteriteknik och annat till den gröna omställningen.Den kallas för en världsunik föregångare, men när anläggningen nu 7 år efter invigningen är fullt utbyggd, så är det fortfarande inte så lätt att peka ut riktigt handfasta exempel på vad den kan ge. I själva verket kan sådana frågor leda tanken fel, menar forskare i programmet, eftersom det som görs här ofta är ren grundforskning, som snarare bidrar till den stora kunskapsgrund som behövs för att lösa vår tids utmaningar.Vi besöker Max IV och några av de forskare som tillbringar intensiva arbetsveckor i skift vid experimentstationerna, och får veta varför det krävs en anläggning stor som en fotbollsstadion för att skapa den skarpa röntgenstråle som används i forskningen. Programmet är en repris från 6 mars 2023.Medverkande: Olof Karis, tf direktör Max IV; Emelie Hilner, tf kommunikationschef Max IV, Ali Mirazimi, virusforskare Karolinska institutet; Mats Benner, professor i forskningspolitik Lunds Universitet; Tove Ericson, postdoktor vid institutionen för kemi Uppsala Universitet; Erik Thomson, universitetslektor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi Göteborgs universitet; Xiangrui Kong, forskare institutionen för kemi och molekylärbiologi Göteborgs universitet.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

En tidigare försvarsminister står åtalad för landsförräderi i Danmark. I Finland har journalister dömts för att ha röjt statshemligheter. Programmet sändes första gången 1 april 2023. Med ett krig inpå knuten och en ansökan till militäralliansen Nato står Sverige inför nya utmaningar. Elbolag och myndigheter tvingas fundera över vad som nu ska hemlighållas från framför allt Ryssland. Samtidigt läggs allt mer av vår statsbudget på saker som rör Försvarsmakten.De som ska granska makten behöver ha extra koll på var gränsen går mellan vad som är hemligt - för att skydda landet - och vad det går att ifrågasätta och berätta.Hög spionchef inför rätt för landsförräderiDen där gränsen för vad som ska klassas som en statshemlighet testas just nu i våra grannländer. I Danmark träffar vi den tidigare försvarsministern Claus Hjort Frederiksen som nu står åtalad för landsförräderi för att ha bekräftat ett underrättelsesamarbete med USA. Även landets tidigare högste chef för den militära underrättelsetjänsten, FE, står åtalad för att ha röjt statshemligheter till journalister.Och i Finland har två journalister på dagstidningen Helsingin Sanomat dömts skyldiga till samma brott efter att ha skrivit en artikel om motsvarigheten till Försvarets Radioanstalt, FRA.Här i Sverige har vi nu på kort tid fått flera nya lagar som begränsar både pressfriheten och möjligheten för källor att meddela sig till journalister om oegentligheter. Så var går den där gränsen för vad man får prata om och vad som måste hållas hemligt? Mellan öppenhet och rikets säkerhet.Medverkande: Antero Mukka, chefredaktör för tidningen Helsingin Sanomat i Finland, Juuka Rappe, biträdande riksåklagare i Finland, Claus Hjort Frederiksen, tidigare försvarsminister för Venstre i Danmark, Hans Davidsen-Nielsen, författare och journalist på tidningen Politiken i Danmark, Kim Hakkarainen, säkerhetsexpert, Mikael Routsi, lektor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, Jörgen Berglund, moderat riksdagspolitiker i försvarsutskottet, Ulf Holm, miljöpartist i försvarsutskottet, Hanna Gunnarsson, vänsterpartist i försvarsutskottet. Programledare: Lotten Collinlotten.collin@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seReporter: Fernando AriasTekniker: Adam Alvin

Silvio Berlusconi var en berømt og berygtet mand - og lidt af en sælger. Allerede i skolen tilbød han vennerne, at lave deres lektier mod betaling - og lovede pengene tilbage, hvis det ikke levede op til den karakter, de håbede på.Silvio Berlusconi var muligvis ophavsmand til “fuld tilfredshed eller pengene tilbage”.Men han var også ophavsmand til Bunga Bunga-festerne, der blev berygtet for de unge, letpåklædte kvinder, prostitution og sex med en mindreårig, der blev omdrejningspunkt for utallige retsager - på trods af, at Berlusconis tanter ellers forudså, at den unge Silvio ville blive pave.Mafia, utroskab og masser af skandaler. Hør portrættet af Italiens tidligere premiereminister, som døde i en alder af 86 år. Din vært er Ditte Okman. Programmet er produceret af Sarah Bech. See omnystudio.com/listener for privacy information.