Podcasts about GUD

Adin Vrevas bok Gud var aldrig död: människan slutade leva behandlar filosofiska ämnen så som epistemologi, etik och metafysik på ett tillgängligt och läsvänligt sätt, allt för att ge läsaren de bästa verktygen för att förstå både sig själv och sin omvärld bättre. Adin Vreva | Filosofin hjälpte mig upptäcka Gud Gud var aldrig död : människan slutade leva Hans Baba Arvidsson

Lurer du på hva som skjer når mennesker kommer til tro? Marianne Eide er programleder i podkasten Vendepunkt, der hun snakker med ulike folk som har erfart livsforvandlende møter med Gud.Etter å ha oppdaget tarotkort ble Henrikke raskt fascinert og begynte å bruke dem aktivt til veiledning og spådom. Da en kunde introduserte henne for Jesus, ble hun nysgjerrig og begynte å be til ham før tarotlesningene sine. Kort tid senere opplevde hun at noe var galt. Idet hun ryddet bort tarotkortene etter en lesning, ble hun møtt av et uforklarlig alvor. Det som skjedde videre skulle bli et avgjørende vendepunkt i livet hennes. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I teksten med Peter bekendelse er både Satan og nøglemagten på spil; der er alvor, trøst og håb til os, selv når vi er fatsvage som Peter, modvillige som Jeremias eller råber ”tag mig – tag mig”, og helt glemmer, at det ikke er vores egne ord, men Guds ord der bliver lagt i munden på profeten. Kirsten Søgaard Kjær, sognepræst i Birkerød i samtale med Ane Bisgaard LaBranche om teksten til 5. søndag efter trinitatis.Prædiken på vej er præster, der taler med andre præster og teologer om den kommende prædikentekst - til faglig inspiration og almindelig opbyggelse, til forberedelse for den, der skal prædike på søndag, og til glæde for alle, der vil lytte til en fri og teologisk kvalificeret samtale om de tekster, der skal prædikes over. Podcastserien blev lanceret i 2020 og er siden blevet produceret i skiftende samarbejde med folkekirkens stifter. Der er over 300 afsnit i serien, og der kommer hver uge et nyt til. Prædiken på vej bliver fra palmesøndag 2026 og det kommende år til i et samarbejde mellem Aarhus Stift og Folkekirkens Uddannelses- og Videnscenter.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I timme ett:Sverige går in i slutskedet av gruppspelet i fotbolls-VM 2026. Vad säger Ayaris gest i samband med målfirandet i matchen mot Tunisien, om religionen inom fotbollen?Nästa match för Sveriges fotbollslandslag är mot Japan. Men hur blev Japan en så stor fotbollsnation på bara något decennium?Fjällstugorna öppnar för sommarens vandringssäsong – och årets nya stugvärdar utbildas. Vad får folk att vilja överge samhället för ett enklare liv bland bergen?Krönika av Ulrika Knutson.Panelen om språkförskola, marknadshyror och livspusselfeminism. I timme två:Upplagt för politisk strid i Labour i Storbritannien. Kommer Starmer överleva utmanaren Burnham?I skuggat av kriget sker en vingårdsboom i Ukraina.Riksdagsvalet i Sverige närmar sig. Hur populistisk är svensk politik?Satir med Radioskugga.Under några år ges alla Shakespeares 38 dramer ut på svenska i ny översättning. Möt den svenska översättaren.Kåseri av Pamela Jaskoviak.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz

Elin Lycklund predikar på vår ekumeniska gudstjänst vi har ihop med Svenska kyrkan och Pingstkyrkan. 

Predikan från Waldemar Sjögren on 2026-06-21

"Hvis det her bliver ved, begynder jeg at gå i kirke!" Ali mærker det spirituelle og religiøse presse sig på i ham. Er det Gud eller noget andet, som trækker i hans tanker? Eller er følelserne en illusion skabt af en personlig brydningstid? Når de stærke, uvirkeligt sanselige oplevelser af noget større lokker sindet imod det overnaturlige, spirituelle eller ligefrem religiøse - who you gonna call? Ali har valgt den videnskabelige metode og opsøgt skeptikeren Anders for at trykteste hypotesen om, at noget guddommeligt er på spil i ham. 

"Og Hagar fødte Abram en sønn, og Abram kalte sin sønn som Hagar fødte, Ismael." (1. Mos. 16,15)Bibelen er altså veldig tydelig på opphavet til Ismael! Det var Abrams sønn, og det var Hagar som fødte ham. Hagar har fortalt hvordan Herren møtte henne i ørkenen, og Abram følger opp med å kalle sønnen Ismael, Gud hører. Ennå trodde de nok at dette var løftes-sønnen, så navnet passet jo (v. 11; 15,2-4). Hagar adlød altså Herren om å gå tilbake til Sarai, men vi vet ikke hvordan møtet eller relasjonen ble.Den ble uansett satt på prøve da Sarai selv ble gravid og fødte Isak. Hagar kjente nok på frykt og sjalusi ved den nye babyen, noe som vel også Ismael kjente på. Tenåringen hånte og spottet smågutten, står det. Det var ingen holdbar situasjon, som igjen førte til brudd (v. 9-14). Men denne gangen flyktet ikke Hagar, nå ble hun gitt den friheten hun lengtet etter!Det ble en tøff start. Både hun og sønnen holdt på å gå til grunne i ørkenen. Men Gud var med. Han møtte henne på ny, og Ismael vokste opp til å bli et stort og sterkt folk, slik som Gud hadde sagt (v. 15-21; 16,12; 25,12-18). Gud holder løftene sine!Kanskje du også har opplevd å få det du lenge lengtet etter, bare for å oppdage at det  var ikke så svært som du hadde trodd. Da er det lett å bli forvirret og mismodig. La Hagars historie minne deg om at Gud fortsatt er med, og at Han vil hjelpe deg med å leve det nye livet. Stol på Ham!Ja, det er godt at vi kan få gå til Gud med alt det som ikke ble slik som vi hadde tenkt. Og så kan vi vite at Han møter oss der, og så vil Han hjelpe oss. Hjelpe oss med dette nye, og hjelpe oss slik at det blir slik som Han hadde tenkt. Det gir håp og er en stor trøst!Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 21. juni 2026Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekster: Lukasevangeliet kap. 15,11-32––––––––Studiemateriale til prædikenen ––––––––Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1) Læs teksten til prædikenen sammen: Lukasevangeliet kap. 15,11-322) Har du hørt prædikenen? --> Hvad lagde du særligt mærke til?3. Hvor i fortællingen befinder du dig lige nu?—> Hvis du skulle være helt ærlig, identificerer du dig mest med den yngre søn, den ældre søn – eller måske med ingen af dem lige nu? Hvorfor?4. Hvad betyder det for dig, at den yngre søn kommer hjem af sult mere end af fromhed?—> Hvordan påvirker det din forståelse af omvendelse og det at komme til Gud, at sønnen ikke først får styr på alle sine motiver?5. Hvornår har du oplevet, at Gud tog imod dig, selvom du ikke følte dig værdig til det?—> Del gerne en erfaring fra dit eget liv, hvor du oplevede nåde, tilgivelse eller en ny begyndelse.6. Kan du genkende noget af den ældre bror i dig selv?—> Er der situationer, hvor du har haft svært ved at glæde dig over andre menneskers velsignelser, succes eller nye muligheder? Hvad tror du ligger bag?7. Hvad vil det sige for dig, at dit vigtigste tilhørsforhold er at være Guds barn?—> Hvordan ville dit liv se anderledes ud, hvis du hver dag levede ud fra den identitet frem for det, du præsterer, lykkes med eller fejler i?8. Hvordan kan vi efterligne faderen i denne uge?—> Er der en person, du kan møde med mere nåde, mere tålmodighed eller mere åbenhed? Hvad kunne det konkret se ud som?9. Henri Nouwen skriver i sin bog "Den fortabte søn vender hjem": "Spørgsmålet er ikke: Hvordan finder jeg Gud? Men: Hvordan lader jeg mig finde af ham?”—> Hvad tror du, det betyder helt konkret i dit liv lige nu at lade dig finde af Gud?BØN (10 MIN)Bed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Anders viser oss fra Guds ord at vi er rettferdiggjort på grunn av Jesu verk, og at vi blir mer og mer helliggjort ved Den Hellige Ånds verk, og at målet er herliggjørelse sammen med Gud i himmelen. Bibeltekst: Heb 11.33-34, Jak 4.6, Fil 4.13, Apg 13.39, Rom 3.28, 5.1, 8.26, Luk 18.14, 1. kor 6.11, Ef 6.16, Sal 25.4, Heb 12.1-2, 1. kor 8.3, Åp 21.21-23 Dato: 21. juni 2026 Taler: Anders Undheim Tid: 32 min

Älskade psalmer sjungna av Lutherska Missionskyrkans kör och församlingen i Annedalskyrkan på gudstjänsten från Psalmgalan våren 2025. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gudstjänsten är en repris från 2025.Körsång förenar väldigt många människor i Sverige, inte minst inom kyrkorna. Både församling och kör är sångare när Annedalskyrkan fylls för att sjunga psalmer i nya musikaliska dräkter.Sjung för livet är titeln på denna återkommande Psalmgala med Lutherska Missionskyrkans kör och orkester under ledning av Sven och Johanna Fridolfsson, i år för sjunde året i rad. EFS gör galan till stöd för en lokal humanitär organisation i Somaliland.Det är samtidigt en gudstjänst med allt vad det innebär av reflektion, bön och välsignelse. Så dagens gudstjänst är en förkortad version av psalmgalan i Annedalskyrkan i Göteborg 2025 med Rebecka Bramsved som ciceron och predikant.TextLukasevangeliet kapitel 21:1-4MusikPs1 Gud, vår Gud, vi lovar dig (Sagan, /O Hartman)Ps 90 Blott i det öppna (O Widestrand/BG Hallqvist) Solist: Marie-Louise HildingPs 74 Du som gick före oss (S-E Bäck/O HartmanPs 779. När livet inte blir som vi har tänkt oss (I Wendschlag /Y Eggehorn) Solist: Helena WestinPs 256 Var inte rädd (L Moberg/Y EggehornPs 762 Du är en bön (I Johánsson) Solist: Niclas SamsioePs 210 Jag lyfter ögat mot himmelen (O Lindberg/JL Runeberg)Hur länge? (J Fridolfsson även arr/Psaltaren 13) Solister: Elin Karlsson och Per-Johan Thörn WistrandPs 767 Möt mig nu som den jag är (JL Bell/V Rudebark)Ödmjukhetens konung (B Brown/M Martinson)Ps 744 Barn och stjärnor (H Nyberg/Y Eggehorn)Ps 702 Jag vill ge dig, o Herre, min lovsång (C Hultgren) Solist: Alma FridolfssonPs 297 Härlig är jorden (trad, arr Öhrwall,Fridolfsson/C Bååth-Holmberg)All musik i arrangemang av Sven Fridolfsson(utom Hur länge och Ps 767)MedverkandeLutherska Missionskyrkans kör och orkester under ledning av Sven och Johanna FridolfssonPresentatör och predikant Rebecka BramsvedBöner och välsignelse av Olof Abrahamsson, präst i Lutherska Missionskyrkan och Johanna OlanderTekniker för Psalmgalan Martin HärenstamProducent Neta NorrmoTekniker Thobias Sandinför Sveriges Radio P1liv@sverigesradio.se

Georg Philipp Telemann (1681 - 1767) – “Die Auferstehung" (La Resurrezione), TWV 6:7 oratorio01. Du tiefe, tote graunvalle Stille ums heilige Grab Accompagnato Coro 3:5802. Der Engel Gottes furh herab-Acompagnato Coro 3:5803. Was Schalt aus allen Tiefen-Acompagnato 0:4304. Es ist Verzweifewlung, so brullet die Verzweifewlung 0:4305. Asl sich der Sieger itst aus seinem Grabe-Recitativo 2:4006. Preis ihm! Dem Starken, der des Raubes-Coro 2:2007. Welch eine herrliche Gestalt kömmt-Acompagnato 1:1208. O laßmich hier zu dainen Füßen-Aria 6:0909. Mit Kaltem Schauder bebt ich sons-Accompagnato 2:0910. Auch ich bin Satub, auch ich –Accompagnato 2:4311. Und o des großen Tags –Accompagnato 0:5412. Laß mich nicht Unerbittlicher-Aria Coro 2:1713. Ao bist du auch für mich erstandem-Recitativo 0:2814. Jauchtz Lieder de Herrn –Coro 2:1615.  Sinfonia 1:1116. Lyksalig –Recitativo 0:4117. Gid vel og læge at leve-Aria 1:4018. Gud det give vor allernaadigste Konge-Recitativo 0:2319. Hav Tak o store for denne –Coro 2:2620. Dag gud glæde skal vor Konges Hierte-Recitativo 0:3921. Store Fyrste! Konge-Aria 1:4322. Ja Konge de Selv er lykkelig-Recitativo 0:5423. Vor Tiid Velsignet er-Coro 1:4624. Hører alle I, som nu her – Recitativo 0:3925. her har ey varet storre Fryd-Aria 1:1926. Saa er det – Coro 0:5827. Das hiesige Gymnasium mit Schmuck besteht-Recitativo 0:2928. Seth auf, steh auf, o große Gott! – Aria 1:3229. Salve pacis amans, Regum Rex maxime! – Aria 1:5330. Esto inmortalis, Pater patriae – Recitativo 0:4631. Tuum est Symbolum, uti perpetuum –Aria 2:5232. O! quam laeta est dies illa – Coro 1:5633. O, quam grata illa erit gratia – Duet 2:3734. Stet inconcussa Pietas – Coro 1:38 Dorothee Mields (Soprano)Britta Schwarz (Contralto)Andreas Post (Tenore)Klaus Mertens (Baritono/Basso)Reinhard Decker (Basso) Magdeberger KammerchorTelemann-Kammerorchester MichaelsteinLudger Remy, conductor

Den här veckan är temat "Den Högstes profet" och bibeltexten är hämtad från Lukasevangeliet kapitel 1, vers 67-80. "5 minuter med Gud" är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund. Julia Forsberg, pastor och föreståndare, Centrumkyrkan i Finspång håller i andakten.

Præludium: Alexandre Guilmant: Élévation F-dur Fra det G.T.: Salme 31,1-6 Salme: 727 "Gud, du fra dine de herlige højeloftssale" Fra det N.T.: Matthæusevangeliet 5, 33-37 Korvers: Jakob Lorentzen: Ren som et guld er den lov du har givet (tekst: N.F.S. Grundtvig 1837) Salme: 301 "Kom, Helligånd, Gud Herre from" Postludium: Georg Friedrich Händel: Fuga c-mol

Finns det en tro som förenar naturvetenskapen med religionen? Helena Granström reflekterar över religiös ateism och tron bakom varje sökande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2017-06-05.”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.Jorden var öde och tom, djupet täcktes av mörker och en gudsvind svepte fram över vattnet. Gud sade: ”Ljus, bli till!” Och ljuset blev till. Gud såg att ljuset var gott, och han skilde ljuset från mörkret.Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den första dagen.””Nä”, säger ateisten. ”Så var det inte alls. Faktum är att allting tog sin början i en singularitet för 13,8 miljarder år sedan; strax efter sin födelse utgjordes universum av ett extremt tätt och varmt område, som expanderade ofantligt snabbt, och därigenom gav upphov till det vi idag känner som tid och rum.”Givet att man läser dem båda bokstavligt, är det uppenbart att det finns en konflikt mellan naturvetenskapens och kristendomens skapelseberättelser. Låt vara att berättelsen om kosmos födelse i en ursmäll, en Big Bang, har klart mytologiska kvalitéer, och faktiskt ursprungligen formulerades av en fysiker som också var katolsk präst – faktum kvarstår att när det gäller sakförhållanden låter sig vetenskap och religion svårligen förenas.Universums uppkomst utgör, tillsammans med frågor om livets och människans ursprung, den kanske tydligaste konfliktytan mellan naturvetenskapen och framförallt de monoteistiska religionerna.Motsättningarna tycks också ha skärpts under senare år – delvis genom vad som kan tyckas vara ökade politiska och vetenskapliga anspråk från religiöst håll, men också genom den polemiska attityden hos inflytelserika ateister som Richard Dawkins.I ett sådant läge är en röst som Philip Claytons välgörande. I boken ”Religion och naturvetenskap”, som utkom på svenska våren 2017, presenterar han potentiella konflikter mellan vetenskap och tro, och hur de skulle kunna lösas. Inför mötet med naturvetenskapens resultat står, menar Clayton, flera vägar öppna för religionen. En är förstås att avvisa vetenskapen, och försöka övervinna den på dess egen arena; på detta är den påstått vetenskapliga teorin om så kallad intelligent design ett tydligt exempel.En motsatt väg skulle vara att ödmjukt revidera sin tro utifrån forskningsläget; att bibehålla de delar som är förenliga med nya vetenskapliga rön, och att i övrigt välja en metaforisk tolkning av de religiösa myterna. Kanske kan skapandet av världen på sju dagar förstås som en grov kronologi? Kanske sker evolutionen precis som i Darwins teorier, men osynligt vägledd av en gudomlig hand?Men möjligen är sakfrågorna överhuvudtaget inte det mest väsentliga, tycks Clayton anse: När man klär av religionens dess vetenskapliga anspråk, finner man en kärna som är mer angelägen än dessa. Denna religionens märg är på intet sätt oförenlig med den moderna vetenskapens resultat, utan utgör ett komplement, som kan tillhandahålla redskap för att tänka kring de frågor som vetenskapen lämnar obesvarade.En liknande distinktion görs i vad som kom att bli filosofen Ronald Dworkins sista bok, utgiven på svenska år 2014, med titeln ”Religion utan Gud”. Hur en religiös tradition framställer sakförhållanden eller historiska fakta saknar, menar Dworkin, relation till vilka normer och värderingar den förespråkar: Gud kan ha skapat världen på sju dagar eller inte, men detta har ingen bäring på huruvida man skall älska sin nästa såsom sig själv. Baserat på detta föreslår Dworkin en klart vidare definition av begreppet religion än den konventionella:Religion är övertygelsen om att det spelar roll hur en människa lever sitt liv, och att världen besitter skönhet och ett inneboende värde.Den konflikt Clayton hanterar är med Dworkins språkbruk, snarare än en motsättning mellan religion och vetenskap, en motsättning mellan teister och ateister; mellan dem som tror på gud, och dem som inte gör det. Särskilt akut är konflikten mellan teisterna, och de så kallade naturalister som är övertygade om vetenskapens förmåga att omfatta allt. Dworkins begreppsförståelse hjälper oss att se det fundamentala skikt av tro som ligger dolt under religionens vetenskapliga anspråk.Men ännu mer intressant är att den blottlägger ett skikt av tro också under vetenskapens vetenskapliga anspråk; vad Dworkin kallar religiös ateism. Det handlar om tron att universum i sin helhet är begripligt, och således möjligt att beskriva i termer av en slutgiltig, allomfattande teori; en tro som ofta beledsagas av övertygelsen att denna teori också kommer att, i någon bemärkelse, vara vacker.Att som Dworkin kalla de övertygelser som driver naturvetenskaplig forskning religiösa, innebär inte att likställa vetenskapen med vilken tro som helst. Snarare är det att hävda att den uppfattning om världen som gör vetenskapen begriplig i sista instans inte är möjlig att belägga med den vetenskapliga metodens hjälp: Det finns inget vetenskapligt faktum som inte kräver någon form av utomvetenskapligt antagande för att vara meningsfullt, om det så bara är antagandet att det är möjligt för människan att förstå sin omvärld.Den religiösa ateismen utgör, menar Dworkin, motivation för det sökande som just nu pågår efter en fysikalisk teori som förenar kvantmekanikens beskrivning av det allra minsta, med relativitetsteorins beskrivning av det allra största. Av denna teori förväntar sig forskarna inte enbart korrekta förutsägelser av observationer och experimentresultat, utan dessutom att den skall vara koncis och matematiskt elegant; med andra ord, vacker. Denna fysikens estetik, som för Dworkin alltså är ett exempel på religiös ateism, har länge utgjort en kompass för forskningen, och inte sällan väglett valet mellan två potentiellt riktiga teoribyggen: Det är den som får oss att vilja tro på E=mc^2, men också den som får somliga att tveka inför strängteorins komplicerade approximationer eller den skenbart godtyckliga partikelkatalogen i partikelfysikens standardmodell. Hur skönhet skall förstås i det här sammanhanget är dock inte uppenbart:Symmetri framhålls ofta som centralt, men att något är symmetriskt innebär inte med nödvändighet att det är vackert, inte heller inom matematiken.I den fysiska världen är detta uppenbart: Vi tilltalas av det ansikte som ser likadant ut i en spegel som när det betraktas direkt, men tycker knappast bättre om en öken, där utsikten är densamma i alla riktningar, än ett varierat skogslandskap.Låt oss då anta att vi en dag, i enlighet med många vetenskapsutövares förhoppningar, finner en vacker och matematiskt konsistent teori som tycks beskriva verkligheten fullständigt. Hur kan vi då vara säkra på att det är den enda möjliga? Det är få teorier som har förmågan att producera argument för sin egen giltighet.Att hantera de frågor som ligger utanför teoriernas räckvidd är en utmaning som såväl naturvetenskapen som religionen har levt med länge:Liksom kyrkofadern Augustinus en gång hävdade att Gud själv skapade tiden, och att frågan om vad som kom före Gud således är nonsens, har frågan på vad som kom före universum under lång tid besvarats med att det var först i Big Bang som den dimension vi kallar tid uppstod.Först på senare år, då teorier om så kallad evig inflation där lokala universa ständigt uppstår i olika delar av rymden, har denna förklaring kommit att ifrågasättas – vilket egentligen bara innebär en förflyttning av problematiken, för vad var det då som satte igång inflationen? Att föreställa sig ett vetenskapligt experiment som kan ge svar på den frågan är svårt – kanske lika svårt som att tänka sig ett som kan påvisa existensen av en allsmäktig gud.Helena Granström, författare med bakgrund inom fysik och matematik LitteraturPhilip Clayton: Naturvetenskap och religion. Översättning Christoffer Skogholt. Dialogos förlag, 2017.Ronald Dworkin: Religion utan Gud. Översättning Henrik Gundenäs. Daidalos förlag, 2014.

"Og Herren som talte til henne, kalte hun ved navnet: "Du er Gud, den som ser." For hun sa: Har jeg her virkelig fått se ham som ser meg?" (1. Mos. 16,13)Disse kjente ordene til Hagar inneholder et dobbelt vitnesbyrd. Det ene er opplevelsen av at Gud så henne. Det andre er at hun fikk se Gud. Hun forstod at Herrens engel var Gud selv, slik som Jesus jo er (Joh. 1,1; Kol. 1,15). Men Gud ikke bare så henne, Han hørte henne også, står det (v. 11). Han er altså en Gud som både hører og ser den som lider. Det står at Han hørte og så også israelsfolket da de led (2. Mos. 3,7; Sal. 106,44). Og Han hører og ser oss i all vår nød. Ser vi Ham?Herren møtte Hagar da hun var ved en kilde i ørkenen, som også blir beskrevet som en oase (v. 7+14; 24,62). Han møter også oss når vi er ved Kilden: Jesus, Guds Ord og Ånd. Og kanskje særlig i tøffe tider. Der ved Kilden kan Gud få vise oss hvem Han er, at Han ser og hører oss, og vi kan forstå og kjenne Ham (Joh. 7,37-39; 10,14; Ef. 1,17-19). Slike stunder er virkelig som en oase i hverdagen!Jeg håper du føler deg sett av Gud! Han ser deg uansett, og Han ønsker å gi seg til kjenne for alle som søker Ham, og Han gjør det på den måten Han velger og som Han ser er best for oss. La oss aldri stoppe å søke Ham, i Bibelen, i bønn og lovsang. Han vil lønne oss for det!Ja, det er godt at vi har dette vitnesbyrdet til Hagar, at i den vanskelige uløste situasjonen, så opplevde hun seg likevel sett av Gud. Det er godt for oss også å vite, og en påminnelse om at vi må ikke ha et perfekt liv – ikke i det hele tatt - for å kunne møte Gud. Han møter oss der vi er. Og det er stort å få oppleve seg sett av Gud!Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

LYDEN ER FIKSET! Det forrige opptaket var ikke helt synkronisert, men nå er det i ordne.Juni er ikke bare juni lenger når skoler, arbeidsplasser, treningssentre og offentlige institusjoner forventer aktiv Pride-støtte. Vi snakker om regnbueflagget, Utdanningsdirektoratets nye ærlighet om verdier, og hvorfor det ikke lenger holder å være stille. Når «inkludering» betyr at konservative kristne, muslimer og andre får bevisbyrden for hvorfor de ikke deltar, avsløres noe dypt problematisk i norsk konsensuskultur.Samtidig peker Marsj for livet på et håp: Abortkampen er ikke over. Etter 40 års stillhet reiser nye stemmer seg for livet, og vi spør hvorfor kristne har vært så tause om 12.000-13.000 aborter i året. Stillhet virker ikke. Gud er livets Gud, og kampen for barn, familie, skaperordning og frimodighet hører sammen.Kontakt oss på post@kulturkrigen.no.

-Vi elsker denne historia, og vi trur det er viktig å fortelle andre kva Gud har gjort her. Det er veldig viktig fordi vi er kristne. Og vi elsker, elsker, elsker å gjere det, seier Mickey Bambrick om kvifor dei kjem til Norge kvart år for å guide i Waldehuset gratis.  Sidan 2018 har ekteparet Kåre Slaathaug (83) og Mickey Bambrick komt til Noreg for å guide på Waldehuset tre dagar i veka i tre månader. Slaathaug er utvandra nordmann til USA då han var 9 år gamal, og mor til Mickey er norsk. Dei møttes i USA og forlova seg nyårsafta i Noreg i 1990. I år har det vore gift i 35 år. Når Kåre får brunost og sveler på tunga, då kjem det norske språket med ein gong, fortel han til Radio Sunnmøre med eit smil. Høyr heile intervjuet med ekteparet Kåre Slaathaug og Mickey Bambrick.

"Da sa Herrens engel til henne: Gå tilbake til din frue, og bøy deg under hennes hånd." (1. Mos. 16,11)Herrens engel, alias Jesus, møtte Hagar i ørkenen da hun flyktet fra husfruen Sarai. Men Han oppmuntret ikke til videre flukt. Han ba henne å gå tilbake og underordne seg Sarai på ny. Det kan virke rart for oss. Noe av forklaringen er kanskje at Gud er en ordens og rettens Gud. Vi ser i alle fall samme holdning i Nytestamentet om slaver og deres herrer (1. Kor. 7,20-22; 1. Tim. 6,1-2; Tit. 2,9-10; 1. Pet. 2,18-19).Men Hagar vendte ikke tomhendt tilbake. Jesus sendte henne tilbake med løfter som vitnet om at hun skulle klare det og om en ny framtid. Sønnen skulle vokse opp og bli sterk og fri, et villesel av en mann (v. 11-12). Ikke alle av oss ville syns at det var et kompliment, nødvendigvis, men for Hagar var det kanskje det ultimate bildet på friheten som hun lengtet etter selv (Job. 39,8-11).Hagar opplevde seg sett og forstått (v. 13). Og med sannheten om ikke bare seg selv, men også om framtida si, kunne hun gå tilbake til hverdagen igjen. For nå hadde hun håp!Ja, slik kan det være for oss også. Det er ikke alltid Gud løfter oss ut av en vanskelig situasjon med det første. Men når Han møter oss, er det med håp og trøst som gjør det mulig for oss å fortsette. Han forvandler gjerne oss før Han forvandler situasjonen!Ta med deg de ordene i dag, hvis du står fast i noe vanskelig og vondt. Og vit at du er sett! Og vit at Gud elsker deg! Og at Han kan gjøre mye i ditt liv og i deg, og også i situasjonen. Jeg ber om at Han skal møte deg og gi deg håp, håp mens du venter!Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Matt Medd - Denne våren går vi gjennom det som er blitt beskrevet som et av de viktigste brevene som noensinne er skrevet. Romerbrevet er fylt med dype sannheter om evangeliet, og utdyper Guds frelsesplan og hva det vil si å leve i tro på Kristus. Paulus' brev til menigheten i Roma er like transformerende i dag som det var for to tusen år siden, og tar opp de dypeste spørsmålene om menneskets eksistens og vårt forhold til Gud.

Bli med på en inspirerende episode av Studio Direkte fra Visjon Norge, der vi feirer troens kraft og fellesskap. Vi tar del i gripende vitnesbyrd om hvordan Gud påvirker liv, fra trosopplæring til ektepararbeid. Engasjerte gjester deler sine erfaringer med å spre evangeliet og bygge sterke familier i utfordrende tider. Programmet inkluderer også en innsamlingsaksjon for å støtte TV-kanalens misjon. En kveld fylt med bønn, lovsang og oppmuntring til å leve et liv med Jesus i sentrum.

Folk har en religiøs overbevisning fordi de mener den inneholder fundamentale sannheter, og ofte løfte om forløsning fra livets vanskeligheter. Dermed stiller ofte religioner med sannhetspåstander som konkurrerer med hverandre, og slikt blir det gjerne blodige religionskriger av.For eksempel - i Umberto Ecos roman “I rosens navn” er det stor splid om spørsmålet om Jesus eide sine klær. Dette virker kanskje trivielt, men dreide seg om noe viktig, nemlig om munkeordeners ed om fattigdom. Dermed blir folk ofte forvirret: hvis jøder mener at de har en sann religion, hvorfor vil de ikke at andre skal slutte seg til den? Vi må tilbake til historien igjen – jødedommen oppsto i en tid da ulike kulturer levde side om side. Jødedommen var faktisk radikal i sin tid, fordi avgudsdyrkelse ble forkastet, fordi jøder dyrket én Gud med ett formål (og ikke et panteon med guder som lå i konflikt med hverandre og brukte mennesker som brikker).Men jøder var opptatt av å kunne dyrke Gud på sin måte og ikke overbevise andre om at de tok feil.***Programserien Jødiskhet er en samproduksjon mellom Dr. Leif Knutsen ved B'emet og Henrik Beckheim.Det motsatte av hat er ikke kjærlighet. Det er nysgjerrighet.– Dara Horn.I jødisk kultur er ofte spørsmålene viktigere enn svarene, og i denne serien kan jeg love deg at det blir mange spørsmål, men vi forsøker også å gi en god del svar.Hva er Jødiskhet? Hva er det jødiske folket, og hva er det å ha en jødisk identitet? Er jødedommen en religion, og hvorfor misjonerer ikke jøder?Hva går det ut på ha status som jøde, og er Eretz Israel jødenes hjemland?Er egentlig jødedommen en “lovreligion”? Hva er rabbinisk litteratur, og hvorfor er det så viktig? Hva er det viktigste brytningspunktene i jødisk historie? Og hvordan har jødene greid seg og overlevd i minst 3000-4000 år? Hva er sionisme? Hva vil det si å være jøde i Norge? Og hva er egentlig dette her med antisionisme?Dette, og mere til, vil jeg og Dr. Leif Knutsen forsøke å stille spørsmål ved, og kanskje klare å besvare. Formålet med serien er å fylle åpenbare kunnskapshull om jødisk liv i norsk offentlig debatt.Som en klok person sa (Mark Twain får ofte æren): “Det er ikke hva du ikke vet som er problemet; det er du er helt sikker på, som simpelthen ikke stemmer".Hvordan kan du som lytter og seer bidra?- Først og fremst: anbefal serien til andre, så mange som mulig- Send inn spørsmål til B'emet her: bemetinorge@gmail.com- Fortsett å lær!Abonnér på B'emet: https://www.bemet.noBidra økonomisk på Vippsnummer: #823278 og merk overføringen med "Jødiskhet"

Et vanlig tema i Bibelen er at Gud tar svake mennesker og gjør store ting gjennom deres liv. Slik er Han fortsatt. I denne talen fra 2 Kor 12,7-10 får du høre hva Gud ønsker å gjøre gjennom svakheten i ditt liv. Bibeltekst: 2. Kor 12.7-10, Heb 11.34, Joh 11.4, 15.1-5, Fil 2.5-12, 1. Kor 15.42-43 Dato: 14. juni 2026 Taler: Magnus Nebdal Tid: 33 min

Jenny Dobers predikar i vår gudstjänstserie En sommar med Psaltaren.    

Predikan från Waldemar Sjögren on 2026-06-14

"Og han sa: Hagar, Sarais trellkvinne! Hvor kommer du fra, og hvor akter du deg hen? Hun svarte: Jeg har flyktet fra min frue Sarai." (1. Mos. 16,8)Gravid med Abrams sønn foraktet Hagar Sarai, som igjen svarte med hardhet, en ond spiral som sendte Hagar på flukt, kan vi lese (v. 3-6). Og navnet Hagar kan bety flukt. Vi vet ikke om betydningen kom av historien, eller levde hun opp til navnet sitt? Kanskje hun alltid hadde flyktet? Fra den harde virkeligheten, fra vonde følelser og sannheten. Hun drømte om å være fri, kanskje som et vill-esel (Job. 39,8-11)?Midt i dette møtte Herrens engel henne, med sannhet! Antagelig var det Jesus i Det gamle testamentes skikkelse som møtte henne. Han var klar på identiteten hennes, og stilte spørsmål som krevde ærlighet. Ikke så ulikt slik Jesus møtte kvinnen ved brønnen, som vi kan lese om i Johannes 4 (15-19). Slik møter Jesus også oss. Ikke der vi skulle ønske vi var i livet, eller den vi prøver å være. Han kjenner oss, bedre enn vi gjør selv, sier Bibelen (Sal. 139,1-6). Han møter oss der vi er, som den vi er. Sannheten, om Jesus og om oss, setter oss fri (Joh. 8,32-36). Det skulle Hagar også få erfare!Kanskje du også flykter fra noe som du egentlig trenger å bearbeide. Vi lurer oss selv ved å fortsette og flykte. Gud vet det. Da er det godt at Han stanser oss i å flykte. Og når Han møter oss i dette, er det alltid med sannhet. Sannheten om oss, om Ham, nåtida, fortida, framtida, alt. Det kan være tøft, men også frigjørende. Velg å stanse!Og kanskje har du erfart det, slik som jeg, å bli stanset i livet, fordi vi var på feil spor. Og det takker jeg Gud for i dag, for at Han kom med sannheten og fikk sette meg i frihet. Og det ønsker jeg for deg også, at du skal få erfare slik som du trenger det. Han vil oss vel, og Han har ei framtid for oss.Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

OKS er en kirke for alle mennesker, og kanskje spesielt for deg som ikke pleier å gå i kirken. En kirke for folk som deg - Vi ønsker å være et sted der gode vennskap bygges og livet med Gud utvikles!Vi møtes rundt om i landet, finn en avdeling i nærheten av deg på oks.no

I det här specialavsnittet av Politik i Fokus, ett av två program där enbart Liberalerna medverkar, riktar vi blickarna mot kommunvalet 2026 och de frågor som kommer att vara avgörande för Tyresös framtid. Programledaren Mats Lindblom ()L samtalar med Alexander Enkvist (L), Christina Melzén (L) och Heinz Sjögren (L) om Liberalernas vision för ett starkare, tryggare och friare Tyresö. Samtalet kretsar kring hur kommunen ska få en starkare ekonomi, lägre skatt och bättre kontroll över skattemedlen. Vi diskuterar också företagande, nya arbetstillfällen, utvecklingen av Lindalshöjden och hur Tyresö kan bli en ännu attraktivare kommun att leva och verka i. En stor del av programmet ägnas åt bostadsbyggande och samhällsutveckling. Hur ska Tyresö växa med eftertanke och utan att förlora sin karaktär? Vad händer med Barnsjöskogen, Trollbäcken, Tyresö centrum och Östra Tyresö? Och varför är principen att bygga med eftertanke så viktig för Liberalerna? Vi tar även upp framtidens infrastruktur, behovet av bättre framkomlighet på Tyresövägen och Gudöbroleden, infartsparkeringar, kollektivtrafik och vikten av att service, skolor och förskolor byggs ut i takt med att kommunen växer. Ett samtal om frihet, ansvar, framtidstro – och om vilket Tyresö vi vill lämna över till nästa generation. Producent och ansvarig utgivare: Andreas Froby

Eivind Galdal taler om hvordan vi begrenser Gud

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 10. maj 2026Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekster: Johannesevangeliet kap. 17,1-11––––––––Studiemateriale til prædikenen ––––––––Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1) Læs teksten til prædikenen sammen: Johannesevangeliet kap. 17,1-112) Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til?3) Jesus beskriver livet med Gud som en invitation til en fest — gratis og båret af hans nåde.—> Hvordan påvirker det din måde at tænke om Gud og discipelskab på? Har du en tendens til at tænke, at du skal gøre dig fortjent til hans kærlighed?4) Jesus udfordrer skaren på, om de vil være fans eller efterfølgere.—> Hvor mærker du forskellen i dit eget liv mellem at beundre Jesus på afstand og faktisk følge ham tæt på?5) Prædikenen beskriver korset som en død over det, der holder os væk fra livet med Gud.—> Er der noget i dit liv lige nu, som du oplever, at Gud kalder dig til at give slip på, overgive eller lade dø?6) “Du kan ikke leve af andres åndelighed.”—> Hvordan ser dit eget personlige liv med Jesus ud for tiden? Hvad hjælper dig til at komme tættere på ham i hverdagen?7) Jesus spørger i teksten: “Vil du følge mig?”—> Hvad tror du kunne være dit næste konkrete skridt i efterfølgelse af Jesus — et sted hvor han kalder dig til større tillid, lydighed eller overgivelse?BØN (10 MIN)Bed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Hva er egentlig dåpen? Det enkle svaret er at dåpen er veien inn i kirkens fellesskap, handlingen som gjør at vi blir en del av en verdensvid kristen kirke som ikke har noen grenser i tid og rom. Samtidig er dåpen ett av den lutherske kirkes to sakramenter, altså hellige handlinger.Men det var de enkle svarene. Dåpen er jo så mye mer.Dåpen er en pakt mellom mennesket og Gud, et usynlig bånd som forener oss uansett hva som skjer.Dåpen er en gave som gis til hver og en av oss, helt uten krav om motytelse.Samtidig utgjør dåpen en absolutt skillelinje – det finnes et før og et etter – og denne skillelinjen følger oss gjennom hele livet. Det går ikke an å «avdøpe» seg, og uansett hva vi gjør eller hvor lang tid som går, kan dåpen aldri miste sin kraft.Dåpen er der. Som et punkt vi alltid kan vende tilbake til, som en kilde til guddommelig kjærlighet som vi kan hente styrke og mening fra, og som aldri, aldri tørker ut.Dåpen er mer og større enn noe menneske fullt ut kan forstå eller forklare. Likevel må vi forsøke å forklare hva gevinsten ved dåpen er, og hva gevinsten ved en levende relasjon til Gud er. For hvis ikke vi gjør det – hvem skal da gjøre det?Velkommen til å lytte til våre tanker før søndagen!_______________________________________3. søndag i treenighetstidenEn engel fra Herren talte til Filip og sa: «Gjør deg klar og dra sørover på veien fra Jerusalem til Gaza.» Dette er en øde strekning. Filip gjorde seg i stand og dro av sted. Han fikk se en etiopisk mann som var evnukk og embetsmann hos Kandake, dronningen av Etiopia. Han hadde tilsyn med formuen hennes. Nå hadde han vært i Jerusalem for å tilbe. Nå var han på vei hjem og satt i vognen sin og leste fra profeten Jesaja. Da sa Ånden til Filip: «Gå bort til vognen og hold deg tett opptil den.» Filip sprang bort, og da han hørte at han leste fra profeten Jesaja, spurte han: «Forstår du det du leser?» «Hvordan skal jeg kunne forstå», sa han, «når ingen forklarer det for meg?» Så ba han Filip komme opp i vognen og sette seg ved siden av ham. Det stykket i skriftet han holdt på å lese, var dette:Lik en sau som føres bort for å slaktes,lik et lam som tier når det klippes,åpnet han ikke sin munn.Da han var fornedret,ble dommen over ham opphevet.Hvem kan fortelle om hans ætt?For hans liv er tatt bort fra jorden.Evnukken sa da til Filip: «Si meg, hvem er det profeten taler om her? Er det om seg selv eller om en annen?» Da tok Filip til orde. Han begynte med dette skriftstedet og forkynte evangeliet om Jesus for ham. Mens de kjørte langs veien, kom de til et sted hvor det var vann, og evnukken sa: «Se, her er vann. Hva er til hinder for at jeg blir døpt?» [Filip svarte: «Hvis du tror av hele ditt hjerte, kan det skje.» Da sa han: «Jeg tror at Jesus Kristus er Guds Sønn.»] Så lot han vognen stanse, og de steg ned i vannet, både Filip og evnukken, og Filip døpte ham. Da de steg opp av vannet, rykket Herrens Ånd Filip bort, og evnukken så ham ikke lenger. Han fortsatte lykkelig videre på sin vei.Apg 8:26-39

Var finns kvinnan ägg? Hjälper bruna bönor potensen? Frågan om livets uppkomst har lett till många spännande teorier, konstaterar Fredrik Sjöberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2017-09-05.Biologen och rabulisten Bengt Lidforss berättade en gång om ett samtal med Strindberg, om befruktningens mysterier. Det var i Berlin på 1890-talet, på den tiden de och andra av deras kaliber söp skallen av sig på stamkrogen Zum schwarzen Ferkel, den svarta grisen. I essän ”Strindberg som naturforskare” skriver sålunda Lidforss:”Han lutade sig fram över bordet och sänkte rösten till en hemlighetsfull viskning:Ja – och kvinnan! Tänk, när vi börja avslöja henne på allvar! Hur tror du att det är beställt med hennes ägg? Har du sett ett kvinnoägg? Nej! Jag? Nej! Men Buffon, som var en jävla man, har funnit befruktade kvinnoägg i hannarnas sädesledare! Har du mod att tänka ut tanken? Det är mannen som lägger äggen och kvinnan är fågelboet! Hon kan ersättas, undanskaffas! Det gäller blott att hålla en konstant temperatur av 37 grader och bereda ett lämpligt näringsfluidum. Och så är mannen emanciperad! Fullständigt!”Ja, Strindberg hade en enastående förmåga att vara efter sin tid. I slutet av 1800-talet var mysteriet redan löst. Man visste hur befruktningen fungerade, låt vara att själva genetiken ännu var okänd. Men det hade tagit förvånansvärt lång tid. Bara några decennier tidigare hade Strindbergs teorier kunnat passera som tänkvärda. I århundraden hade forskarna famlat i blindo.Hur blir egentligen barn till? Varifrån kommer de? Ingen visste. Jo, alla visste såklart var de brukade dyka upp, och att sex mellan en man och en kvinna på ett eller annat sätt hade med saken att göra. Men sen var det stopp. Förresten var man inte alltid helt säker på att det räckte med en man; bland ursprungsfolken i Sydamerika fanns de som ansåg att en havande kvinna gjorde bäst i att ligga med så många män hon bara orkade, ända fram till nedkomsten, helst män med olika begåvning – en bra jägare, en bra historieberättare, en bra älskare och så vidare. Tanken var att barnet byggdes på undan för undan, ungefär som en snöboll.I den gamla världen var man inte mycket klokare; författaren Edward Dolnick berättar i boken ”The Seeds of life” historien om hur en kvinna i Grenoble, på 1600-talet, födde ett gossebarn vilket var trevligt men ändå lite dumt eftersom hennes man vid det laget hade varit utomlands i fyra år. Otrohet bestraffade hårt, och här fanns dessutom pengar med i spelet; den bortreste mannen var mycket förmögen. Saken hamnade i domstol. Och kvinnan vann målet – pojken fick ärva pengarna – tack vare en färgstark historia om att hon hade legat med sin make i en dröm som var så verklighetstrogen att hon blev med barn.På den tiden var det heller inte ovanligt att en kvinna som hade råkat bli gravid på bygden, ägnade sig åt att stirra på ett porträtt föreställande sin äkta man, dagar i sträck, för det kunde vem som helst räkna ut, att det var så det gick till när ett barn kom att likna sin far. Alla visste ju att modern till ett harmynt barn hade sett en hare. Och redan Aristoteles var för sin del säker på att en man i gott skick, med torrt krut i torpeden, eller vad det nu hette på hans tid, välsignade sin hustru med söner, medan män som i något avseende var undermåliga eller tillfälligt försvagade fick hålla till godo med döttrar. Hur skulle det annars gå till?Studier av könsorganen hjälpte inte heller. Den medicinska vetenskapens fader, Hippokrates, begrep visserligen att mannens testiklar antagligen hörde till pjäsen, men skapade ingen större klarhet med sin teori om att säd från höger testikel gav upphov till söner, medan döttrarnas ursprung var den vänstra.Sådär höll de på, långt in i modern tid. När den vetenskapliga revolutionens hjältar, Copernicus, Newton och de andra, lyckas klarlägga fysikens lagar, står kunskapen om vår egen fortplantning och stampar på samma fläck. Det enda man var helt överens om var att Gud hade hittat på alltihop. Resten var öppet för spekulation. Så sent som på 1670-talet fanns exempelvis de som på fullt allvar trodde att mannens organ vid själva erektionen fylldes av luft, ungefär som en flärpa, en sån där papperstuta som förekommer på barnkalas, och att väderdrivande födoämnen som bruna bönor därför kunde rekommenderas i samband med sex.Och när man vid samma tid upptäckte att sädesvätskan var full av pyttesmå sprattlande spermier, enades vetenskapsmännen om att detta var fråga om helt ointressanta parasiter. Med hjälp det nyligen uppfunna mikroskopet hade man fått syn på mängder av maskar och annan ohyra, så slutsatsen låg nära till hands. Att spermierna skulle ha med befruktningen att göra, det trodde man inte. Möjligen indirekt, genom att vispa den värdefulla vätskan med sina svansar, så att den inte koagulerade.Tidigt formerade sig forskarna i två rivaliserande läger. Dels de som trodde att kvinnan bidrog mest när ett barn blev till, dels de som likt senare Strindberg tänkte sig henne mera som en blomkruka där mannen sådde ett frö som i princip innehöll en komplett människa, låt vara i mikroformat. Grälet pågick ända in på 1800-talet, och alla var i någon mening styrda av den store glädjedödaren Augustinus; hans tröttsamma tankar om att allt som har med lust att göra är syndigt.Edward Dolnick berättar hela denna historia, från urtiden fram till de cellbiologiska genombrotten vid mitten av 1800-talet, när allt slutligen föll på plats, och man kan läsa boken som ett stycke underhållande vetenskapshistoria, men under ytan finns också annat. Reflektioner som pekar mera framåt.Att det tog så lång tid berodde inte i första hand på att man saknade mikroskop och andra tekniska förutsättningar; anledningen var mera själva tänkandet. Man kan inte utforska det man inte kan föreställa sig, och i det här fallet kunde ingen tänka sig en värld utan Gud. Den saken var inget problem för Newton; han kunde revolutionera fysiken utan att ge upp sin tro på en gudomlig plan, och likadant var det som bekant med Linné. De ordnade och räknade, utan att bekymra sig om var allt kom ifrån. Det visste de ju redan.Den inställningen visade sig vara ohållbar i frågan om sex och fortplantning. Legenden om Gud blockerade bara. Det är först med Darwins ”Om arternas uppkomst” – 1859 – som tänkandet blir tillräckligt fritt, och när sedan den digitala och genetiska informationsöverföringen långt senare blev intellektuellt allmängods, försvann de sista hindren för en sann bild av barnens tillblivelse.Men kanske är vi tillbaka på ruta ett. Det finns ett vetenskapligt problem i dag som på många sätt liknar den gamla frågan om befruktningen, ett mysterium som väldigt många forskare sysslar med och skriver lärda böcker om – frågan om vårt medvetande.Hur blir egentligen tankar till? Var kommer de ifrån? Ingen vet. Eller jo, alla vet förstås i vilken kroppsdel de dyker upp, och att evolutionen på ett eller annat sätt har med saken att göra. Men sen är det stopp.Om något blockerar förståelsen, och i så fall vad, vet ingen. Men teorierna är många och fantasifulla. Det finns till och med de som tror att våra idéer är en sorts immateriella parasiter, och vi bara värddjur. Fast det där tror jag inte på. Men ändå, också misslyckade hypoteser kan vara tänkvärda, och vad som är användbart vet man inte förrän efteråt. Vilket påminner mig om att jag är lite hungrig. Jag tror det får bli bruna bönor i dag.Fredrik Sjöberg, författare och biolog LitteraturEdward Dolnick: The Seeds of life – From Aristotle to da Vinci, From Sharks' Teeth to Frogs' Pants, the Long Strange Quest to Discover Where Babies Come From. Basic books, 2017.

I veckans avsnitt: ✔ Så splittrar Tiktoks algoritm unga väljare. ✔ Hur vet man vad som är algoritmen och vad som är de egna tankarna? ✔ Ferraris senaste bilmodell är den första algoritmbilen. ✔ Därför har algoritmen ersatt sexualiteten… ✔ … och kanske till och med Gud. ✔ Nu tar podden midsommaruppehåll och är tillbaka igen med en Almedalenspecial den 24:e juni!Medverkande: Amanda Törner, Alicia Price och Billy Andersson. Producent: Julia Siwertz. Ansvarig utgivare: Andreas Rågsjö Thorell. Podden görs av: Resumé och Bonnier News.

Ärkebiskop Martin Modéus om fred, tvivel, hopp och varför kyrkan ber för dem som inte vågar hoppas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Og han gikk inn til Hagar, og hun ble med barn. Men da hun så at hun var blitt med barn, foraktet hun sin frue." (1. Mos. 16,4)Sarai følte at hun stod i veien for Guds løfte til Abram om en sønn, siden hun ikke ble gravid (v.2-3; 15,4). Og nå hastet det. Skulle løftet bli oppfylt før Abram ble for gammel, var slavekvinnen Hagar løsningen. Det kostet Sarai mye å oppgi sin rett, men i dette trekantdramaet var det ingen vinnere (v. 5-6).Hagar hadde ingen fri vilje. Det er godt mulig hun hadde hørt om løftes-sønnen og visste hvor kjærkommen han var. Men i takt med at barnet i magen vokste, vokste også forakten for Sarai. Det var menneskelige følelser som kan forstås og forklares, men likevel ingen holdbar situasjon.Bibelen forteller at det kan være vanskelig for en undertrykt å håndtere en maktposisjon på en klok måte. Og det samme for en som plutselig får stor rikdom i hendene (Ord. 30,21-23, Luk. 15,12-13). Det trengs et møte med Gud og indre legedom først. Hagar trengte det, og hun skulle få oppleve begge deler!Også vi kan ha sår og vanskelige følelser fordi noen har gjort noe vondt mot oss, tråkka på grensene våre eller ikke respektert oss. Løsningen er aldri å la det gå ut over andre. Vi trenger hjelp. Gode mennesker kan hjelpe oss gjennom rydde-prosessen, og Gud kan lege de dypeste sår! La oss søke til Ham og til den hjelpa som finns!Ja, måtte disse ordene minne oss på det, om at uansett hva vondt vi har opplevd, så er ikke løsningen å la det gå ut over andre. La oss ta det med til Gud og til gode mennesker som kan hjelpe, slik at dette kan bli forvandlet, og slik at det kan bli til noe godt.Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Den här veckan möter vi Joanna Kölsch, präst i Askims församling i Göteborg. Idag om att få vägledning inifrån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:En dag var min bil på verkstaden och jag fick en hyrbil. På morgonen när jag körde på vägbanan på väg mot Askims kyrka, väg 158, skulle jag svänga in mot kyrkan och då tog bilen över och styrde åt motsatt håll. Någon säkerhetsinställning hade slagit till och den tyckte av någon anledning att det inte passade att svänga just då. Är det du eller jag som kör? sa jag för mig själv till bilen. Jag letade efter inställningen för att stänga av detta.Så tror jag att Gud jobbar med oss, det finns en medfödd inställning i dig redan från då är barn. När vi är på väg att handla på ett visst vis, viskar Gud i vårt inre att vi borde ta av lite mer åt ett annat håll. Men jag tror att vi ganska snabbt hittar funktionen för att tysta denna inställning och köra vidare. När vi kanske behöver vila, när vi behöver tänka efter, när vi behöver gråta, när vi behöver bli arga, när vi behöver skratta... vi lär oss i inträdet i vuxenvärlden att tysta denna meddelandefunktion.Text:Joh. 14: 26-28, Psalm 275Musik:Reiseslått av och med Gjermund LarsenProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Elisabeth Ellidotter är högt uppsatt S-tjänsteman. Samtidigt håller hon i seanser. Snart uppstår en frontalkrock mellan andarna och politiken. Elisabeth är beredd att satsa allt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reporter & ljuddesign: Jonatan Loxdal.Producent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.UTSKRIFT AV DOKUMENTÄREN:– Jag såg liksom döda människor. Andar som stod bredvid. Tänk att man kan vara så, jag säger ond. Elisabeth är tjänsteman hos Socialdemokraterna. Men vid sidan av det håller hon i seanser – där hon säger sig få kontakt med de döda. Nu uppstår en frontalkrock mellan andarna och politiken, där Elisabeth är beredd att satsa allt. – Jag skulle aldrig utge mig för att vara någonting som jag inte är. De vill ju att du ska göra något. Och det var då jag bestämde mig. Du lyssnar på Verkligheten med mig Jonatan Loxdal och det här är Elisabeths berättelse. –––Jag minns när nyheten först kom om Elisabeth Ellidotter. Den som slog ned som en bomb i det andliga Sverige. Det handlade om en politisk tjänsteman som pratar med andar. Nyhetsrubrikerna talade om en sällan skådad rättsprocess. ”S-tjänsteman fick inte vara spiritualist – stämde partiet” (Aftonbladet)”Elisabeth stämmer S – pekades ut som 'medial risk''' (Expressen)“Får man vara precis vad som helst utom andlig? Det vi ser är en modern häxprocess” (Aftonbladet Debatt)Bakom de där orden anade jag en större berättelse. en arbetsplatsthriller, en konflikt mellan byråkratin och hjärtan som är hungriga på något större. Vad händer när gråsossesverige krockar med spiritualism? Och varför är en andetalare beredd att stämma sin arbetsgivare? Är hon en bluff – eller en kämpe för religionsfriheten? För att få svar på mina frågor har jag tagit mig till stormens öga – Elisabeth Ellidotters kontor där hon jobbar som medium, i hälsans hus på Södermalm i Stockolm. Först hittar jag inte Elisabeth. En kvinna jag möter i korridoren försöker hjälpa mig rätt. Och till slut ser vi varandra i ögonen, jag och Elisabeth. Elisabeth visar sitt kontor, där högar av böcker om tarotkort tronar intill religiösa motiv. Jag vill att Elisabeth ska läsa av mig. Hon blundar en stund och tittar mig sen i ögonen. Det hon säger stämmer, men skulle nog lika gärna kunna handla om henne. – Jag känner att du har stort behov av Att få vara i lugn och ro. Du tycker inte om att folk ska tala om för dig hur du ska göra. Det är viktigt för dig att du får säga din mening. Att du inte blir avbruten. Det är viktigt för dig att. Göra det som känns värdefullt. För när det inte finns, när det inte är värdefullt så känns det som att. Då känns det som en tomhet. Du vill göra saker som är på riktigt.Elisabeth ser ut som vilken medelålders kvinna som helst. Men hon bär på ett mysterium. Hon påstår att hon varit medial så länge hon kan minnas. Hon säger sig få kontakt med andar – och kan se de döda. Något som senare totalt kommer att krocka med hennes andra kall. – Jag upptäckte att jag kan se döda människor. Några exempel från Elisabeths liv. När Elisabeth är liten, ska familjen hyra ett hus i finska Vasa på semestern. Inför resan får Elisabeth en vision av en död kvinna i huset, säger hon.– Jag såg henne ligga i en säng och jag såg hennes ansikte och vad hon hade på sig. Och så väldigt detaljerat.När familjen kommer fram får hon veta att husets ägare mycket riktigt har dött – i huset. – Så mycket sådana där varsel fick jag som liten. Och det var ju kanske inte alla gånger så roligt och inte någonting som jag kunde direkt prata med någon om. Så det var. Både fascinerande och obehagligt. För jag var ju ett barn. Elisabeth har fler berättelser. Som tonåring får hon på känn att hennes farbror är döende – hon ser begravningen. sen får hon veta att han har cancer. Men hon möter också döda öga mot öga, säger hon. Som i ett semesterhus familjen hyr, där anden från en död man stör Elisabeth och hennes syskon på natten. Han spelar piano och går runt med ett träben på vinden.– Så då gick jag upp och nu räcker det. Vi försöker sova.Såg du honom gå runt där med sitt träben? – Ja, jag ser så att jag såg honom. Ja, jag skulle bli jätterädd om jag såg döda personer gå omkring. – Ja, jag hade väl inte förstånd nog att bli det då. Jag var inte så gammal.Många som hör det här skulle nog inte tro på det du säger, de tror inte på att man får budskap från andar. Vad säger du till dem? – Jag kan förstå att det kan verka väldigt konstigt, men jag är helt övertygad, jag har haft med mig det hela livet. Det finns fler andligt sökande i Elisabeths släkt. Hon minns att hennes farmor hade en egen kristallkula. Men Elisabeths föräldrar är med i Jehovas Vittnen, en rörelse som inte accepterar andar från något annat håll än Gud. Elisabeth gör bäst i att hålla tyst om vad hon ser när hon befinner sig i kyrkolokalen, Rikets sal. – Då trodde man att den som då gick upp och pratade, den som kallades för äldste, att den gick upp och pratade trodde jag att det var Gud. Och då var det ju så att om man då ägnade sig åt någonting som inte var rumsrent, det sa de ju inte så. Men man förstod att det inte var. Man pratade inte om det, skulle vara tyst.Det är tufft att ha för barn. – Det är tufft att höra för ett barn. Och det får sina konsekvenser att man blir. Att man får bära någonting. En gåva som man har som man inte kunde prata om. Men Elisabeths upplevelse av att tala med andar, kommer inte att försvinna. Tvärtom – den blir starkare. Som vuxen, utbildar sig Elisabeth åt ett helt annat håll. Hon är teoretiskt lagd. Bor i Stockholm, väljer att plugga ekonomi och , och jobbar med personalfrågor. Hon kommer in i den fackliga världen och jobbar på olika förbund: LO, kommunal, IF metall. – Jag jobbade med statistik och gjorde välfärdsrapporter, statistiska beräkningar och så. Jag tyckte det var väldigt intressant och spännande att se de här klyftorna i samhället och hur man kunde beräkna det och få ut information.Och en dag får Elisabeth tips om att söka jobb hos Socialdemokraterna i riksdagen. Elisabeth är tjänsteman, inte politiker. Men hon har inget emot att jobba med partiet – som chefsassistent. Hon får jobbet.– Och då började jag som assistent till gruppledaren för gruppledaren för socialdemokraterna i riksdagen. Och då var det Anders Ygeman som var gruppledare. – Jag har ju jobbat väldigt mycket i alla mina jobb, så det har inte varit någon semester när man har jobbat, utan man har jobbat hårt. Jag är väldigt ambitiös och plikttrogen Det är alltid mycket att göra i Sveriges största parti, på riksdagen på Helgeandsholmen i Stockholm.– Hade hand om nomineringar till utskott. Det var väldigt mycket ansvar. Vi riggade stora konferenser. Det är en tuff miljö att jobba i. med korta deadlines. Och det är ju det. Den ena dagen är inte den andra lik. Så det är ju väldigt mycket som man måste.Vilka politiker Elisabeth jobbar för beror hur det går för Socialdemokraterna i valen. Till slut blir Elisabeth chefsassistent under toppolitikern Mikael Damberg. Hon skulle kunna låta det här viktiga jobbet i partiet, och sin andliga sida vara helt separerade.– När jag har varit på mitt arbete så har man varit full kontroll på det som är i huvudet då. Sen har jag haft haft andligheten vid sidan av. Men då händer något som kommer göra Elisabeths mediala sida mer offentlig. Elisabeth är med om en fruktansvärd händelse. Hon befinner sig med sin make i ett hus ute i skärgården när hon får en obehaglig känsla. Hon säger att det knakar och rör på sig i huset. Och hon får en omedelbar aning av att något har hänt en ung släkting till henne. – Och då började det. Dörrar öppnades och det gick i trappen och det var. Täcket rycktes bort. Då sa min man att det måste ju vara någonting som har hänt. Och då så sa jag namnet på den här anhöriga. Så sa jag. Men det är det. Du har hänt någonting, sa jag. Elisabeth kontaktar mamman till släktingen.– Och så försökte jag ringa då till den som är mamma till honom. Jag försökte ringa henne och hon svarade inte, men sen ringde hon upp mig och när hon ringde så förstod jag. Släktingen har dött , alldeles för ung. Det är en stor sorg förstås. Men inte bara det. Efter dödsfallet upplever Elisabeth att hon inte blir lämnad ifred av andevärldens oväsen. Hennes liv präglas av andarnas närvaro.– Det var ju allt som händer runt omkring hemmavid. Så var det att det knackade stod. Jag såg andar som stod bredvid. Min morgonrock flög i luften som min man sa. Men hallå Elisabeth, nu får du göra något åt det här. Det är ju de vill ju att du ska göra någonting. [00:34:42][17.8]Nu känner Elisabeth ett kall. Hon vill förstå det hon upplever som sin spirituella förmåga. Hon ska utbilda sig. Hon får kontakt med en kvinna som utbildar medier. Enligt Elisabeth är det ingen enkel utbildning. – Så det var ju höga krav så man kan ju inte bara. Det var ju inte som att du går en helgkurs och sen är du klar utan hennes utbildning var i tre år. Men eftersom hon tyckte att jag kunde så mycket så gick jag två år med så mycket hemarbete och också mycket övningsklienter för att kunna bli certifierad. När Elisabeth är färdig börjar hon själv ta emot klienter. Klienter som exempelvis vill ha kontakt med döda anhöriga. För den tjänsten tar hon 1000 kronor, för en sittning på 45 minuter,ett pris ungefär som för ett psykologbesök. Hon skaffar en hemsida, där skriver hon “Det är en stund för återförening, vägledning och förmedling av budskap i ljus och kärlek”.– Som ett klart vetande.Historien är full av bluffmakare som har tagit betalt för att tala med döda, men de har bara bluffat. Hur vet man att du inte är en sån? – Jag skulle aldrig utge sig för att vara någonting som jag inte är. Som i alla branscher, det finns charlataner och de som verkligen brinner för det här.Samtidigt sliter Elisabeth i maktens korridorer i Sveriges riksdag. Elisabeth säger att hon inte pratar öppet på arbetstid om sin sidoverksamhet, men att hon är ärlig om någon frågar. En dag frågar hennes chef.– Ja, vad ska folk tro? Så försökte jag förklara vad jag gör och vad det innebär. Att det inte inkräktar alls på mitt arbete som chefsassistent till Mikael Damberg.Arbetet som medium är blygsamt när det kommer till inkomster, men eftersom det räknas som en bisyssla måste Elisabeth ansöka om det. Det gör hon, och sen följer en lång tids väntan. Till slut har dagen kommit. Elisabeth blir inkallad till chefens kontor. Hon ska få veta om hennes bisyssla som medium är godkänd. – Det är ett vanligt riksdagsledamots rum, så det är då, när man är chef som riksdagsledamöterna har en soffa, ett skrivbord, en bokhylla.Och hon har har vissa förväntningar. Hon som gör ett så bra jobb, tänker hon, borde inte få problem.– Jag tänkte nog faktiskt att det här går nog bra, för de vet ju att jag verkligen gör precis allt. Jag ger allt för mitt jobb, att jag är lojal. Och så sa hon. Men det blir inte godkänt. Då får jag fråga Varför sa jag nej? Det anses som en medial risk det du gör.Det blir ett nej. Elisabeth får inte fortsätta med sin verksamhet. Hon anses vara en medial risk – kanske i dubbel bemärkelse. Beskedet kommer som en chock. Elisabeth säger att hon försöker lirka fram kompromisser, att exempelvis plocka ned sin hemsida. – Och då försökte jag. Men om jag skulle tänka att jag gör så här, att jag kan göra si eller så. Jag försökte förklara mig. Om jag kan. Nej, men det är bara att gilla läget. Och då sa jag att jag är medium. Att jag har en andlighet. Jag tror på en Gud. Jag är en spiritualistiskt medium. Det är en religion. Men din uppgift är att se till att Socialdemokraterna vinner nästa val. Då sa jag, jag är ju inte livegen. Jag har ju rätt till min fritid. Elisabeth lämnar mötet med en mycket dålig känsla. Det var inte så här det skulle bli.– Jag var så sårad och så kränkt så det var i flera samtal så att när jag gick därifrån skakade jag för att man var i hela kroppen, för att man var så ledsen. Men blev du verkligen förvånad? – Jag blev förvånad av att jag blev så hånad. Men kan du förstå att de känner att det är olämpligt att någon som har som bisyssla att tala med döda, jobbar åt Socialdemokraterna på hög nivå?– Jag kan förstå att de kan tycka att bisysslan var olämplig. Men det var ju inte bara det det handlade om. Det handlade ju om min tro. För Elisabeth handlar det nu om religionsfrihet. Hon kan acceptera att bisysslan avslås, men vill kunna vara offentlig med att hon är ett medium, exempelvis på olika mässor. För henne är det inte konstigare än att vara aktiv i en kyrka. Och själv har hon börjat tycka att partiet, där hon jobbat i åratal, är något av en sekt. – Jag vet när jag var med på någon konferens första gången att vi skulle sjunga Internationalen och ta armkrok. Oj, det här är creepy, tänkte jag. Men det du säger om att hålla armkrok och sjunga Internationalen. Det är också en slags andlighet. – Ja, så här i efterhand så kan man väl säga att det är väl en sekt. Är det så? Det är grovt. – Det är grovt, men det är en sanning. Hurdå?– För om man inte passar in i normen, om man går emot då blir man ju bestraffad. Ja, det var väl då som jag tänkte att det här är att jämföra med en sekt, eftersom jag har erfarenhet av en sekt. Elisabeth upplever att stämningen på jobbet är svår när konflikten pågår. Hon känner sig utfryst, säger att cheferna undviker att över huvud taget prata med henne. Efter varje arbetsdag känner hon sig dränerad på energi. – Jag satt på mitt rum för jag satt jag avskilt bakom en glasdörr, så det var inte någon som gick där. Så det var väldigt ensamt. Men jag gjorde ju mitt jobb. Det var ingen som kom till mig till sist, utan jag fick vara helt isolerad. Totalt utmattad. Är helt slut. Så ibland så var man ju så trött att det var. Man orkar knappt gå till tunnelbanan eller till bussen för att kroppen var så trött av anspänning.Elisabeth blir sjukskriven och känner sig till sist tvungen att själv säga upp sig. Elisabeth går nu till en advokat. De kommer överens om att hon ska stämma sin forna arbetsgivare Socialdemokraterna – i Arbetsdomstolen. – Ja, det blev en stämningsansökan. Vi försökte lösa det på annat sätt. Att få till ett samtal och så, men det gick inte utan det var verkligen tvärhanden. I stämningsansökan skriver de att Socialdemokraterna har diskriminerat Elisabeth genom att missgynna henne på grund av hennes religiösa övertygelse. Diskrimineringen har bland annat bestått i vägran att godkänna bisyssla, kränkande uttalanden samt andra ageranden. Samtidigt har storyn börjat synas i tidningar. Man kan läsa om hur Elisabeth föklarat krig mot sin arbetsgivare Socialdemokraterna, som hon jobbat hos i nio år. – Det är inte roligt. Men jag gör ju det här för min rätt. För jag vet ju att jag har rätt. Jag vet ju min sanning och de vet vad de har gjort. Men kände du någonsin att det kanske är bäst att bara inse att vi funkar inte ihop? Nu går jag vidare utan att göra någon sak av det här. – Ja, visst har den tanken kommit upp, men då hade du ju redan gått till domstol. Så tänker jag att vi fortsätter väl ett tag och så. Advokaten sa också att det är ett starkt case. Det är ett politiskt case. Om man ska vara lite kategorisk. Socialdemokraterna, et är liksom ett betongparti. Jättestort. Raka rör, inte så andligt. Kan du fatta att det inte funkar att jobba åt dem som är liksom betongsossar och att tala med andar? – Nej, jag kan faktiskt inte det. Alla ska med, alla lika värde. Det är ju då inte allas lika värde. Om jag då som spiritualist inte anses det anses inte att jag passar in i normerna.Elisabeth har gott hopp om att vinna den rättsliga striden. Och hon känner hela tiden att hon har andevärlden bakom sig. Även om hon står ensam mot en stor organisation.– Så jag har litat på processen att det som sker av en anledning. Det som har varit så. Så andarna står inte på socialdemokraternas sida? – Det kan jag väl inte säga att de. Det kan jag inte tänka mig att de gör, i alla fall inte de som är med mig.Men Socialdemokraterna, de köper inte Elisabeths inställning. De vill inte gå med på någon förlikning. De kommenterar inte detaljerna i ärendet, men säger sig vara redo att möta henne i rätten. Elisabeth, som redan känner sig pressad, vill samtidigt inte bli skuldsatt för livet. – Det var som att få en kniv i bröstet, att betyder inte mer. Mina nio år jag har jobbat, slitit, vara anträffbar, semestrar, kvällar och helger. Då tänkte jag att det gjorde faktiskt ont. Och blev jag riktigt ledsen tänker jag. Ja, tänk att man kan vara så jag säger Ond. För jag tycker faktiskt det är. Det handlar inte om någonting annat. Och då kände jag att ska jag riskera att stå där, att få betala rättegångskostnaderna, deras rättegångskostnader, socialdemokraternas. Hur ska jag göra? Men då tänkte jag att nej. Jag blev pressad till att tacka ja till förlikning.Elisabeth drar tillbaka stämningsansökan. Socialdemokraterna skriver i mejl till Verkligheten att man generellt inte kan kan ha bokningsbara tider för en bisyssla under arbetstid som anställd hos Socialdemokraterna. Elisabeth förnekar att det varit så. Frågan om att sluta med bisysslan men “vara öppen i vissa andra sammanhang” har aldrig varit uppe för diskussion, skriver de. Detta säger Elisabeth är ren lögn. Vidare menar Socialdemokraterna att de inte gör någon skillnad på någon som har en andetro och någon som går i en kyrka. De betraktar frågan som ett avslutat kapitel. På ett sätt tar historien slut nu. Det blir en dyr historia. Elisabeth uppskattar att hon hunnit lägga ned 250 000 kronor på advokatkostnader. Men på ett sätt har ett nytt kapitel i hennes liv börjat. För nu kan hon göra precis vad hon känner för. – Den utveckling som jag har fått gå igenom under den här tiden. Den har ju verkligen vridit och vänt på. Vem är jag? Hur vill jag vara? Hur vill jag leva mitt liv? Vad är viktigt i livet på riktigt? Så att det finns? Det har varit mycket. Var det väldigt mycket frågeställningar så det var bra. – Jag tar emot klienter här. Ja, det stämmer. Är det en ikon där?– Ja, det är energier, så är det i andlighet. Elisabeth Ellidotter visar runt på sitt kontor. Där tar hon emot för andlig och medial vägledning. Hon håller bland annat i seanser där hon söker kontakt med döda anhöriga. Hon, utbildad ekonom, som jobbat med HR och som tjänsteman i Socialdemokraterna, har släppt alla sarger – hon ska vara medium på heltid. – Ja, jag har ju inget annat jobb nu så jag har satsat på det på heltid. Jag har sökt andra jobb också, men det är lite svårt när man ser i media vem jag är.Vi går genom Hälsans hus och de olika verksamheterna som finns där. – Helande händer. Ja precis. Det är klangmassage. Så här är det. Biodynamisk kran och kraniosakralterapi vet jag inte riktigt vad det är, men det finns och det är många psykologer och psykoterapeuter.Men då kanske det här passar mycket bättre för dig än att jobba på ett parti? – Ja, det gör det ju. Men jag insåg det kanske väldigt sent i livet. Men nu är jag här. Jag tänker på konflikten mellan den hårda politiken och den fluffiga andligheten, om det verkligen måste vara en så tuff gräns – åt båda hållen. Så jag frågar Elisabeth om hon har något förlåtande att säga om sin gamla arbetsgivare. – Nej, jag har inget förlåtande, men jag har ingen bitterhet. Jag lämnar det bakom mig och de vet vad de har gjort. Det har du ingen bitterhet för. Du låter ändå. Du säger att de är onda och det känns som att det är något som hänger kvar. – Ja, men det är ju det ju. Om jag ska beskriva vad som jag har råkat ut för så är det. jag har ingen bitterhet, för då skulle jag ha en bitterhet. Då skulle jag gå och bära på det här resten av mitt liv. Och det är jag inte intresserad av, utan jag vill vara fri och få vara den jag är. Och en bitterhet är ju en energi som är lågfrekvens, och jag vill vara i höga, rena frekvenser och vara i min sanning.

Præludium: Arcangelo Corelli: Fuga D-dur Fra det N.T.: Jeremias 23, 25-29 Salme: 753 "Gud, du som lyset og dagen oplod" Fra det N.T.: Matthæusevangeliet 4,12-17 Korvers: Franz Schubert: Hellig, hellig, hellig (tekst: Johan Philipp Neumann/Poul Pedersen) Salme: 784 "Altid frejdig, når du går" Postludium: Johann Sebastian Bach: In dir ist Freude

Præludium: Sigfrid Karg-Elert: Herre Jesus, vi er her Ord til dagen: af Birgitta af Vadstena Salme: 418 "Herre Jesus, kom at røre" Fra det N.T.: Matthæusevangeliet 3, 1-6 Vekselsang Dit ord består, Herre (Sl. 119, 89-90 & 23, 1-2) Salme: 11 "Nu takker alle Gud" Postludium: Sigfrid Karg-Elert: Nu takker alle Gud

Om livets Gud

Præludium: Helmut Walcha: Nu bede vi den Helligånd Fra det G.T.: Ezekiel 34,12-16 Salme: 675 "Gud, vi er i gode hænder" Fra det N.T.: Apostlenes Gerninger 5, 17-32 Korvers: Bo Holten: Opfyld, stem os, Helligånd (tekst: Jørgen Gustava Brandt) Salme: 724 "Solen stråler over vang" Postludium: Paul Ayres: Here comes the Sun

Var det for at drille Gud at slangen forførte Eva i Paradis? Eller fordi den er ondskaben selv? Lauge og Kristian prøver at finde ud af hvem denne slange egentlig er. Tilrettelagt af Kristian Leth og Lauge Hendriksen. Klippet af Nina Vadsholt. Speak: Karen Straarup. Redaktør: Hanne Budtz-Jørgensen. Produceret for DR af Munck Studios København.

Menelik utforsker hva det vil si å være Guds barn – ikke bare i tittel, men i karakter. Med den bortkomne sønnens bror som speil viser han faren ved å bli i hjemmet uten å vokse opp. Han utfordrer til å gå fra melk til fast føde: fra passiv tro til lydighet og modenhet som barn av Gud.Episode fra 25. mai 2026 Logos samles på Ebeneser Ganddal mandager i partallsuker kl. 19 Alle episodene finner du med bilder på YouTube @logosoffisiell @logossandnes FB-Logossandnes FB-Logospodden

Menelik utforsker hva det vil si å være Guds barn – ikke bare i tittel, men i karakter. Med den bortkomne sønnens bror som speil viser han faren ved å bli i hjemmet uten å vokse opp. Han utfordrer til å gå fra melk til fast føde: fra passiv tro til lydighet og modenhet som barn av Gud.Episode fra 25. mai 2026 Logos samles på Ebeneser Ganddal mandager i partallsuker kl. 19 Alle episodene finner du med bilder på YouTube @logosoffisiell @logossandnes FB-Logossandnes FB-Logospodden

Med bara tre dagar kvar i fängelset lyser ett starkt sken över Betz cell. Gud har något att säga honom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reporter & ljuddesign: Rebecca JardsdotterProducent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.

Præludium: Johann Pachelbel: Kom, sandheds Ånd! og vidne giv Davidssalme: 85, 9-14 Salme: 282 "Apostlene sad i Jerusalem" Fra det N.T.: Apostlenes Gerninger 2, 1-11 Vekselsang: Ånden selv vidner med vor ånd (Rom. 8, 16 - 17 & 26) Salme: 285 "Hør himmelsus i tredje time" Postludium: Jesper Madsen: Du, som går ud fra den levende Gud

Om den nya ersättningsfonden för personer som utsatts för rättsligt maktmissbruk, och om maktkampen i Los Angeles som tar fart med hjälp av AI. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I måndags kom det uppseendeväckande beskedet från justitiedepartementet att man skapar en 1,8 miljarder dollar stor kompensationsfond för att ersätta offer för rättsligt maktmissbruk och politiskt motiverad myndighetutövning. Nu väcks farhågor om att det blir en fond för våldsamma Trump-anhängare att söka pengar ur. Bara timmar senare kom nästa överraskning: presidenten drog tillbaka sin stämning på tio miljarder dollar mot skattemyndigheten och finansdepartementet, efter en lång tvist om utlämnade skattedokument.Realityprofilen Spencer Pratt har tar tagit valkampanjandet till en ny nivå. Nu utmanar han det demokratiska styret i Los Angeles och vill bli näste borgmästare där. Och han gör det med hjälp av AI-genererade superhjältevideos, där han figurerar som allt från Batman till Luke Skywalker som ska bekämpa de korrupta, onda - demokraterna - i stadenI helgen bevakade Ginna ett stort bönemöte arrangerat av administrationen, där man talade om att ”återinviga Amerika till Gud” inför landets 250-årsjubileum. Det sätter strålkastarljuset på det starka bandet mellan evangelikala kristna och det republikanska partiet – en relation som blivit allt mer central under MAGA-eran.Medverkar gör Ginna Lindberg, Sveriges Radios USA-korrespondent och Roger Wilson, programledare P1 Kultur och tidigare USA-korrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Anna Iversen

Om att våga närma sig Gud

Repris. Avsnittet publicerades första gången den 15 februari 2025.I dagens podd pratar jag med Katarina Barrling. I en intervju med Tidningen Curie kallade hon sig själv gårdfarihandlare, en resande med väskan full av idéer. Vilken fantastisk beskrivning, tänkte jag. Mycket bättre än det anskrämliga ordet konsult, som mest för tankarna till IT-bubblan. Nåväl. Till det här samtalet har gårdfarihandlare Barrling med sig idéer som sätter ord på det man anat men kanske inte riktigt har kunnat artikulera.Som docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet har Barrling länge studerat svensk kultur och politik, och i sin nya bok Världens mest protestantiska land (Stolpe 2024) beskriver hon hur det lutherska arvet lever kvar i det sekulära Sverige. Vi talar om hur protestantismen har format vårt sätt att tänka, känna och organisera oss – även när vi tror att vi lämnat den bakom oss.Sverige är ett land där individuell frihet är närmast helig – men där avvikelse ändå straffas hårt. Vi har en sekulär religion, men utan Gud, och därmed inga tydliga vägar till nåd eller förlåtelse. Resultatet? Ett samhälle som på en gång är mer tillåtande och mer fördömande. Där vi hyllar öppenhet, men samtidigt är besatta av att alla ska tänka och tycka rätt. Där det är viktigare att tänka och känna rätt än att göra rätt.Man ska bekänna den sanna tron, även om lilla katekesen innehåller andra läror i dag. Vår lutheranism fortsätter att prägla oss, menar Barrling, även om vi gärna inbillar oss att vi blivit så moderna och rationella att vi knappast behöver någon tro. Annat än tron på framsteget, förstås.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I veckans avsnitt är det hemkomst från Japan, tullpanik på Arlanda och en Celine-keps som nästan blir huvudperson. Men resan tar snabbt en oväntad vändning: från Tokyo-shopping och Michelin-mat ingen kunde äta, till danska miljardärer, psykedelika, Gud, investeringar och frågan som fastnar – är människor i din närhet genuint glada när det går bra för dig?Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.