Podcasts about GUD

KI gir oss raske svar, større kapasitet og hjelp til stadig flere oppgaver. Men hva skjer når verktøyet også begynner å forme tålmodigheten, bibellesningen og selve måten vi søker Gud på? Spørsmålet er ikke bare hva kunstig intelligens kan gjøre, men hva bruken gjør med oss.Vi går fra evangeliespredning og skaperforvaltning til Babel, eksistensiell risiko og den nære kampen om oppmerksomheten. Samtalen avviser både teknologisk panikk og naiv begeistring, men ender med en ubehagelig, foreløpig erkjennelse: Teologien må få forme bruken før KI rekker å forme teologien vår. Ingen enkel konklusjon presses frem. Dette krever mer fakta og ærlig selvransakelse.Kontakt oss på post@kulturkrigen.no.

VEM: Shima NiavaraniYRKE: Skådespelare/programledareAVSNITT: 749OM: Åtta premiärer på två år. Nya föreställningen Här vilar Shima Niavarani i fred. Requiem, rave och total självisolering. Att offra hälsa, vardag och ett liv i fas med andra. EKG under repetitionerna. Att planera in kraschen efter premiär. Guldbaggen tre gånger om. Ekonomisk ångest. Musikprojektet som aldrig riktigt blev det stora albumet. Pappans Parkinson. Persisk poesi. Att leva 80 procent i en fiktiv värld. Relationerna, hemmet och den riktiga världen. Och en hel del om varför Gud kanske numera är DJ.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram.P.s Nu finns min nya bok Västerbottens sämsta schaman att förbeställa HÄR Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Myterne om Knud den Store er mange. Den mægtige konge, der i sin samtid blev sammenlignet med Gud, og som regerede både Danmark og England, fik ikke sit navn uden årsag. I dag fortæller Kampen om historien om Slaget ved Helgeå, hvor Knud den Store udkæmpede et stort slag mod sine naboer og undgik at tabe magten. Dermed skabte han fundamentet for den centralmagt, som i de forløbne 1000 år er blevet konsolideret og omtrent 800 år efter blev til en nationalstat med et folk i - nemlig vores nationalstat med vores folk i. Gæst: Anders Lundt Hansen, historiker Vært: Asser Amdisen Redaktør: Thomas Vinther Larsen I redaktionen: Otto Christian Korse Lyddesign: Martha Winther

VEM: Shima NiavaraniYRKE: Skådespelare/programledareAVSNITT: 749OM: Åtta premiärer på två år. Nya föreställningen Här vilar Shima Niavarani i fred. Requiem, rave och total självisolering. Att offra hälsa, vardag och ett liv i fas med andra. EKG under repetitionerna. Att planera in kraschen efter premiär. Guldbaggen tre gånger om. Ekonomisk ångest. Musikprojektet som aldrig riktigt blev det stora albumet. Pappans Parkinson. Persisk poesi. Att leva 80 procent i en fiktiv värld. Relationerna, hemmet och den riktiga världen. Och en hel del om varför Gud kanske numera är DJ.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram.P.s Nu finns min nya bok Västerbottens sämsta schaman att förbeställa HÄR Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bli med på en åndelig reise med 'Jesus Elsker Norge', hvor deltakere samles for lovprisning, bønn og fellesskap. Med et program fullt av sang, vitnesbyrd, og inspirerende prekener, fokuserer arrangementet på å bringe troende sammen og styrke deres forhold til Gud. Fra salmer som priser Herrens godhet til inspirerende taler om åndelig vekst, er dette en kveld fylt med glede og refleksjon. Gjennom dette fellesskapet oppfordres alle til å leve i Jesu kjærlighet og dele hans budskap med verden.

Richard Fosser Minge trodde riktignok at Gud fantes, men forholdt seg ikke personlig til ham. I voksen alder tok han, etter et bønnesvar, valget om å kalle seg kristen. Likevel kjente han fortsatt på en tomhet på innsiden. For over ti år siden begynte familien å reise på den kristne sommerfestivalen Oase. Der vokste lengselen etter å bli bedre kjent med Gud. Fosser Minger likte talene og fellesskapet på stevnet, men likte ikke den lange lovsangsbolken på møtene. Likevel var det nettopp under lovsangen han opplevde å høre en stemme som skulle forandre alt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sálmur: 260 - O, Gud vár, í títt halga hús

Politikerpersonlighetene og kjærestene Sofie Marhaug og Mímir Kristjánsson har lest Bibelen sammen og skrevet bok om det. Boka har solgt som, ja, som en Bibel, og har ligget på bestselgerlistene gjennom sommeren.Funker politikernes teologiske briller? Og yter de Bibelens kompleksitet rettferdighet? Og hva er greia med at kristennorge ikke kan få nok av ateister som snakker om Gud?

Præludium: Jacob Prætorius: Præludium ex F Fra det G.T.: 2. Mosebog 2, 23-25 Salme: 4 "Giv mig, Gud, en salmetunge" Fra det N.T.: Matthæus 13, 31-35 Korvers: Emilius Bangert: Salige ere de, som høre Guds ord (Tekst: Lukas 11, 28) Salme: 156 "Guds rige lignes ved et frø" Postludium: Johann Sebastian Bach: Wir glauben all an einen Gott, BWV 680

En inspirerende religiøs samling fra Norge, hvor troende deler vitnesbyrd, synger lovsanger og søker Guds nærvær. Gjennom bønn, tilbedelse og predikasjon oppmuntres deltakerne til å leve et liv i tjeneste for Gud, og opplever mirakler og helbredelser mens de styrker sitt fellesskap. Dette arrangementet fokuserer på å bringe vekkelse til nasjonen og styrke troen hos de fremmøtte.

I veckans andakter hör du prästen Joakim Hagerius reflektera över kyrkan från olika perspektiv. Idag är rubriken Kyrkan som ger rum. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Den som följer Jesus Kristus är alltid i rörelse, liksom han själv hela tiden är i rörelse i evangeliernas berättelser. Ändå finns en risk att man lite för starkt vill slå fast vad kyrkan är och hur den ska se ut och håller fast vid detta. Ofta kommer det från det man är van vid och kanske uppvuxen med.Det finns en berättelse i Lukasevangeliet som utmanar det invanda – som handlar om gästfrihet. Två lärjungar är på väg bort från Jerusalem. Det är påskdag, men för dem känns det inte som påsk. Deras hopp har gått i kras. Jesus är död. Det som verkade så lovande har slutat i besvikelse. Medan de vandrar kommer en främling och slår följe med dem. Han frågar vad de talar om, lyssnar till deras berättelse och hjälper dem sedan att förstå det som har hänt. Men de känner inte igen honom.När kvällen kommer når de byn Emmaus. Främlingen verkar vilja gå vidare. Då säger de orden som blivit en av kyrkans vackraste böner: ”Stanna kvar hos oss.” De ger främlingen rum. De öppnar sitt hem och måltidsbord för någon som ännu är okänd. Och först då händer det. När de sitter till bords tar gästen brödet, tackar Gud, bryter det och räcker det åt dem. Då öppnas deras ögon. Och de känner igen Jesus.Text:Lukas 24:29, Hebr 13:2Musik:Spiral (Sunrise Session) av och med Olafur ArnaldsProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Bli med på en inspirerende og åndelig sommerkonferanse på Gavelstad Gjestegård i Svarstad. Her samles mennesker for å høre taler, synge, og delta i fellesskap med Jesus. Med forkynnelser fra kjente pastorer som Arnfinn Klemmensen, blir deltakerne oppfordret til å styrke troen og motta Guds ord i sine liv. Konferansen er en blanding av møter, lovsang og fellesskap, hvor troen på Gud står sentralt.

Lyt med, når Line Rudbeck, sygehuspræst ved Horsens Sygehus og hospicepræst ved Gudenå Hospice, tager Lisbeth Kristensen, Stilling Kirke, med ind i sine refleksioner over prædiketeksten til 12. søndag efter trinitatis, hvor Jesus tilgiver os bespottelsen af Menneskesønnen, men vredes over bespottelsen mod Ånden. Det bliver en samtale om, at vi som mennesker har et valg mellem at gå med den livskraft og glæde, Helligånden kommer med, eller stille os med korslagte arme over for Guds godhed og nåde mod andre - og om at det valg og den livskraft lever selv på et hospice.Prædiken på vej er præster, der taler med andre præster og teologer om den kommende prædikentekst - til faglig inspiration og almindelig opbyggelse, til forberedelse for den, der skal prædike på søndag, og til glæde for alle, der vil lytte til en fri og teologisk kvalificeret samtale om de tekster, der skal prædikes over. Podcastserien blev lanceret i 2020 og er siden blevet produceret i skiftende samarbejde med folkekirkens stifter. Der er over 300 afsnit i serien, og der kommer hver uge et nyt til. Prædiken på vej bliver fra palmesøndag 2026 og det kommende år til i et samarbejde mellem Aarhus Stift og Folkekirkens Uddannelses- og Videnscenter.

Inkluderende fellesskap - Plass ved bordet.Til alle tider har Gud oppmuntret sine barn til gjestfrihet. I denne talen forteller Kristoffer Karlsen om måltidets sentralitet for Guds folk, om hvordan han selv er blitt møtt og invitert - og hvordan vi alle kan åpne våre hjerter og hjem!

Fanuel forteller om stolthet, hvordan den sammenligner seg med andre men glemmer Gud, Han som er den ultimate standarden. Bibeltekst: 1. Mos 11.1-9, Ef 2.8-9 Dato: 9. august 2026 Taler: Fanuel Yrgaw Tid: 25 min

I veckans andakter hör du prästen Joakim Hagerius reflektera över kyrkan, som blir till i varje tid och plats. Men hur? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Närmar jag mig kristen tro, så följer kyrkan med – den hör till och kommer liksom på köpet vare sig jag önskar det eller ej. Den här veckan vill jag berätta varför.När jag döper någon finns det ett ögonblick i gudstjänsten som jag tycker särskilt mycket om. Dopet är genomfört i Faderns, och Sonens och den heliga Andens namn. Vattnet har runnit över kroppen. Vi har bett om Andens närvaro, nu och för dagar som kommer. Och så kommer ett moment som alltid måste vara med: ett välkommen till den lokala församlingen, men också till Kristi världsvida kyrka.Den som döps välkomnas inte bara till en lokal församling utan till Kristi världsvida kyrka. Till en gemenskap som sträcker sig över språk, kulturer och generationer. Och välkomnandet sker med kärlek och förväntan.I dopet förenas vi med Gud. Men också med varandra.Text:Joh 15:5Musik:Spiral (Sunrise Session) av och med Olafur ArnaldsProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Bli med på sommerkonferansen ved Gavelstad Gjestegård, hvor vi samles for inspirerende taler og fellesskap i et herlig augustvær. Med talere som Allan Hansen, Remi André Hornes og Inger Øysland, dykker vi ned i troens dyp og utforsker temaer som korset, nåden og Kristi kjærlighet. Opplev et sterkt fellesskap, lovsang og muligheten til å bli styrket i din tro. Konferansen byr på åndelig påfyll for alle som ønsker å komme nærmere Gud.

John Eidering predikar i vår gudstjänstserie En sommar med Psaltaren.

Hvad sker der, når vi nøjes med at stå på afstand af det, der virkelig betyder noget? I denne prædiken reflekterer Jakob V. Olsen over Jesu ord i Matthæus 11,16-24 og over den udfordring, der ligger i at tage tro, relationer og livets store spørgsmål til sig. Prædikenen kredser om forskellen mellem at vide noget om Gud og faktisk leve i tillid til ham. Undervejs berøres temaer som ensomhed, digitale relationer, menneskets længsel efter fællesskab og dåben som et tegn på, at Gud tager det første skridt mod os. Lyt med, hvis du interesserer dig for: • Tro og tillid i hverdagen • Ensomhed og fællesskab • Dåbens betydning • Menneskets længsel efter at høre til • Jesu ord til mennesker dengang og nu

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 9. august 2026Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekster: 1. Samuelsbog kap. 16,10-13 + 17,20-50––––––––Studiemateriale til prædikenen ––––––––Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1) Læs teksten til prædikenen sammen: 1. Samuelsbog kap. 16,10-13 + 17,20-502) Har du hørt prædikenen? --> Hvad lagde du særligt mærke til?3) Hvilke stemmer fylder mest i dit liv for tiden?—> Hvad fortæller de dig om, hvem du er, hvad du kan, eller hvad du ikke er god nok til? Hvor tror du, de stemmer kommer fra?4) David hørte Goliaths ord, men han hørte noget andet end resten af hæren.—> Hvad tror du, Gud siger om dig, som du har sværere ved at høre end de andre stemmer? Er der noget i evangeliet, du har brug for at minde dig selv om lige nu?5) Eliab, Saul og Sauls rustning repræsenterer tre forskellige måder, David kunne være blevet forstyrret på.—> Kan du genkende én af dem i dit eget liv: andres forventninger og vurderinger, mismod og mindreværd – eller sammenligning med andre? Hvordan påvirker det dig?6) Os Guinness siger: "Jeg lever foran én tilskuer.”—> Hvis du virkelig levede med Gud som den eneste, du i sidste ende skulle bevise noget overfor, hvad ville det så ændre i dit liv? Er der noget, du ville gøre anderledes – eller noget, du ville holde op med at gøre?7) David vandt ikke kampen for at bevise, at han var stærk. Han gik ind i kampen, fordi han stolede på Gud – og Jesus har siden vundet den endnu større kamp for os—> Hvor har du lige nu brug for at holde op med at kæmpe for at bevise noget og i stedet læne dig ind i det, Jesus allerede har gjort for dig?BØN (10 MIN)Bed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Siren Godø arbeider som misjonær i Japan. Hun taler denne dagen om å gi hele sitt hjerte til Gud. Hvordan kan overgivelse se ut? Hvordan arbeider Gud med hjertet ditt.

I det här avsnittet svarar vi på frågor om hur man ska komma ihåg att rådfråga Helige Ande, om kommunikationen med Helige Ande helar kroppen och sinnet och vad skillnaden på Helige Ande och Jesus är. Vi undersöker också vad bön har för funktion då Gud inte ens vet att vi är här.

Novalis har kallats romantikens poet, men hans storhet ligger i mötet mellan förnuft och känsla. En gyllene medelväg för vår tid, enligt Torbjörn Elensky. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2020-09-15.I det Första Korinthierbrevet i Nya testamentet kan man läsa följande rader: ”Ännu ser vi en gåtfull spegelbild; då skall vi se ansikte mot ansikte. Ännu är min kunskap begränsad; då ska den bli fullständig som Guds kunskap om mig.”Drömmen om den ogrumlade kunskapen, det rena vetandet, som är så klart att det på något sätt till och med befinner sig bortom orden, följer oss människor. Det är som att det hängde en slöja framför världen. Vi vill lyfta på den, men vet inte om inte sanningen där bakom kommer att förgöra oss. Det var en religiös och mystisk dröm innan det blev en vetenskaplig, att riva av den där slöjan och se sanningen klart. Guds nakna ansikte, den egyptiska gudinnan Isis, eller vårt eget, som stirrar tillbaka mot oss ur avgrunden.Det religiösa, det mystiska och det vetenskapliga sammanstrålar i den tyske romantiske poeten Novalis ofullbordade roman "Lärljungarna i Saïs". Det är en tät, poetisk text, som skildrar en grupp lärljungar som ägnar sig åt att studera naturen, men inte som något kallt vetenskapligt, utan som en sorts bok, en väldig text, skriven med heliga tecken, hieroglyfer, som rymmer hemligheterna bakom själva varat, meningen med allt. Han avslutade aldrig arbetet, som gavs ut några år efter hans död vid 29 års ålder 1801. Men trots att de är ett fragment på drygt 50 sidor, är det en av de mest beundrade och inflytelserika ansatser till roman som skrivits.Novalis är det namn under vilket den sachsiske adelsmannen Friedrich von Hardenberg skrev poesi, filosofiska anteckningar och fragment som detta. Han framställs gärna som urtypen för den romantiske poeten, med sina sköna lockar och blicken som drömskt förlorar sig i fjärran. Att hans ungdomskärlek Sophie von Kühn tragiskt dog ifrån honom då hon bara var 17 år, och att han själv inte hann bli ens 30, har bidragit till myten. Men han var en praktisk man, som studerade till gruvingenjör, liksom hans far före honom, men som intresserade sig för sin samtids tänkande, naturvetenskap och filosofi såväl som den politiska utvecklingen i Frankrike. Det är först vår senare tid som ser motsägelser i denna bredda av intressen. Det praktiska och det svärmiska, religiös mystik och samhällsengagemang gick hand i hand, genom hela upplysningen, och vidare i romantiken.Att Novalis valde den egyptiska orten Saïs som platsen för lärljungarnas studier, berodde på att det där lär ha funnits en staty av gudinnan Isis, med inskriptionen. ”Jag är allt som varit, är och skall vara, ingen dödlig har någonsin lyft min slöja.” Isis som symbol för den ouppnåeliga, absoluta kunskapen var en vanlig bild i 1700-talets europeiska kulturyttringar, som hängde samman med föreställningen att de egyptiska hieroglyferna bar på en ren kunskap, som man kunde få tillgång till om man klarade att tyda dem. Med en ironi, som man kanske skulle kunna kalla romantisk, var det också i Saïs som Rosettastenen 1799 hittades, den flerspråkiga inskriptionen som var den som möjliggjorde Champollions dechiffrerande av hieroglyferna, och därmed också deras avmystifierande ett tjugotal år efter Novalis död.Novalis var en anhängare av upplysningen, men med reservationer. Han såg, liksom flera av hans samtida, den franska revolutionens blodbad som en konsekvens av upplysningens dyrkan av det rena förnuftet, men ställde inte mot detta det rena oförnuftet. Istället ville han ha en upplysning med självreflektion, som inte satte parentes kring vare sig känslan eller tron. Han gjorde i sina skrifter ingen egentlig skillnad på filosofi och poesi, och hans vetenskapliga intressen liksom hans kunskaper om gruvdrift är närvarande likaväl som den ouppnåeliga längtans blå blomma, som han är mest känd för.Hans ideal var en filosofi som inte var ett teoribygge, utan en kritisk aktivitet, i vilken poesi och känsla och självreflektion samspelar i en helhet vars mål är mänsklig mognad, i djupare, och mera ursprunglig mening alltså bildning. Som en tidig prototyp till Wittgensteins yttrande att mitt språks gränser är min världs gränser skriver Novalis, i en kommentar till filosofen Fichte att: ”Känslans gränser är filosofins gränser”. Det handlade för Novalis alltså inte om att sätta känslan över förnuftet, utan om att få dem att samspela. Ett färdigt system kan låsa ens tänkande, men helt utan förutsättningar blir det slumpmässigt istället. I bägge fall blir det meningslöst. Novalis ville läsa, texter såväl som världsalltets hieroglyfer, och uttyda dem i sitt sammanhang, men även låta känslan spela. Hans ideal var filosofi som en aktivitet som sammanfaller med livet. Även i dett för övrigt en föregångare till Wittgenstein.Hans uppväxt i ett pietistiskt hem var säkert en bidragande orsak till detta förhållningssätt. Pietismen var en väckelserörelse inom den tyska lutheranismen, som fick avläggare även här i Sverige. Den var en föregångare till de senare frikyrkorna och betonade personlig fromhet lika mycket som studiet av Bibelns texter. Sedd mot den bakgrunden blir det tydligt att Novalis filosofi, som var ett med hans livsinställning och poesi, i hög grad var ett slags sekulariserad fromhet, i vilken reflektionen över texten och världen skulle samverka med en reflektion över en själv, ens handlingar, känslor och tankar.Den självreflektion det handlar om är alltså inte navelskåderi, inte selfieålderns paradoxalt exhibitionistiska narcissism, utan en sorts självkritisk aktivitet som förutsätter ett engagemang i omvärlden och som i djupare mening handlar om bildning, alltså bildning inte som ansamlande av kunskaper, utan om personlig mognad och andlig växt. Novalis, som var ingenjör och i någon mening vetenskapsman, som rentav själv förde anteckningar med sikte mot en universell, romantisk encyklopedi, var inte heller främmande för systematik i tänkandet, och den vetenskapliga grenen av filosofin jämställde han i hög grad med filologin, den historiskt adekvata närläsningen. Den typ av läsning som utvecklats som ideal inom den protestantiska kristendomens Bibelsyn.Bland Novalis mest älskade verk finns även "Hymner till natten". En dikt som finns i två versioner. En som publicerades år 1800 i bröderna Schlegels tidskrift Athenäum, och en som återfanns efter Novalis död. De skiljer sig åt på flera sätt, varav det intressantaste nog får sägas vara att religionen är så gott som bortredigerad ur den tryckta versionen, medan den är central i det efterlämnade manuskriptet.Diktsviten fördjupar känslan av fördubbling och spegling, där himlens stjärnor återspeglas av gruvans gnistrande kristaller, och allt är en helig text, hieroglyfer som den förstår som vågar lyfta slöjan och se Isis, Gud, sig själv, universum, rakt i ansiktet, inte som i en grumlig spegelbild, utan direkt. Natten är äldre än dagen, mörkret än ljuset, och det gömmer insikter som inte återfinns i solsken. Du måste ha den rätta känslan, gå in i dig själv, men också studera texten, lära dig läsa världen - det han i "Lärjungarna i Saïs" beskriver som: ”... den stora chifferskrift som man varseblir överallt; på vingar, i äggskal, i moln, i snön, i kristaller och stenbildningar, på tillfrysande vatten, i det inre och det yttre av bergarter, växter, djur, människor, i himlens ljus ...”. Det är i mötet mellan tanke och känsla, förflutet och framtida, ljus och mörker, upplysning och romantik, vi finner Novalis, och han pekar vidare, rakt emot oss själva.Torbjörn Elensky, författareLitteraturNovalis: Hymner till natten. Översättning av Gunilla Bergsten, bearbetad och kompletterad av Daniel Pedersen. Faethon, 2020.Novalis: Lärjungarna i Saïs. Översättning av Margaretha Holmqvist. Faethon, 2020.

Sommeren er over, men Møtepunkt går ut i 100 - for Bodhild Fjelltveit er vår gjest! Alle som kjenner Bodhild forstår at dette betyr en episode med trøkk, engasjement og humor - samtidig som vi kretser om seriøs tematikk! Vi kommer inn på trosreise, familieliv, bondeliv og lederliv - og midt oppi dette; ansvaret for å finne gode rytmer i eget liv. Episoden krydres med artige sommerhistorier - vi sier bare: SPILL AV, og takk Gud for slike som Bodhild.

Den här veckan är temat "Nådens gåvor" och bibeltexten är hämtad från Lukasevangeliet kapitel 9, vers 46-48. "5 minuter med Gud" är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund. Anton Ahlmark, pastor i Centrumkyrkan håller i andakten.

Abraham, Jakob, David og Salomo havde flere koner og der findes mange andre eksempler på dette i Bibelen. Men hvor kom flerkoneriet fra og hvorfor holdt det op igen? Og var det overhovedet Gud der forbød det? Tilrettelagt af Kristian Leth og Lauge Hendriksen. Klippet af Nina Vadsholt. Speak: Karen Straarup. Redaktør: Hanne Budtz-Jørgensen. Produceret for DR af Munck Studios København.

Det som Gud förlorade by Citykyrkan Stockholm

Rösten är i fokus i veckans Andakten i P1. Om den egna rösten, andras - och konsten att sortera bland rösterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fredrik Lignell pastor, retreatledare och författare som är bosatt i Linköping håller i Andakten som är en repris från 2025.– Hur uppfattar vi Guds röst mitt i en tillvaro av plikter, intryck och vardag? Dels finns bibeltexterna, där den kristna kyrkan i alla tider uppfattat Guds röst och vägledning. Och dels finns våra erfarenheter, den vardag som är vår. Gud möter oss i det liv vi lever, och inte nödvändigtvis i det extraordinära.Text:Matt 25:37-39Luk 24:13-32Musik:Jag lyfter ögat mot himmelen – Georg WadeniusProducent Lina Hedmark liv@sverigesradio.se

Poeten Håkan Sandell reflekterar över sin kollega Bertil Malmberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2019-11-07.I början av tjugohundratalet stod jag ensam i en mörk kvarterspark i norra München, och stirrade upp mot ett väl upplyst kupolformat fönster på andra sidan. Hustru och barn hade jag lämnat i pensionatsängarna nere vid Leopoldstrasses triumfbåge. Så vad hade väl då jag i en bayersk parkdunge att göra om natten, spionerande in genom andra människors fönster?Bakom dessa rutor levde den svenske poeten Bertil Malmberg under de för honom besvärliga åren 1917 till 1927. Biografierna brukar kalla det en ateljévåning. Det malmbergska hemmet har av slumpen överlevt också nästa världskrig med dess zig-zaggande bombmattor. Vartannat hus står, i ful modern efterkrigsstil, vartannat i gammal skön wilhelminsk och med minnesskylt över Kandinskij eller så. Här bodde Malmberg tillsammans med sin franskfödda flickvän Gabie som han mött på Cabaret Läderlappen.De flesta svenska poeter stannar hemma. Hur hamnade Bertil Malmberg i München, och det mitt under brinnande krig? Torbjörn Kjölstads biografi "Den ensamme resenären" – som försöker att vara den kompletta Malmberg-biografin – mer antyder än serverar svaren. Malmbergs nationellt sinnade lyrik hade visserligen haft sin publik hos den ännu karolinsk-romantiska svenska högern, men vänsterpressen hade hånat honom av hjärtans lust, som en läspande dandy – läspningarna återgivna i pratbubblor – som en som yrade om Gud och fosterland. Mellan storstrejk och bondetåg splittrades Sverige, kanske för alltid, i två politiska läger. Även den egna sidan, med Fredrik Böök, vände sig emot honom. Poeten stod ensam kvar med sina tvivel. I självbiografiska tillbakablickar har han vidrört hur han kom att skämmas över de nationalistiska poserna, hur han använt det nationella till att jaga upp sina ord till det rätta patoset, att det var stämningarna och de stora orden som hade attraherat honom, inte deras idémässiga innehåll.Egentligen, påstår jag, tycks det nationella för honom ha handlat om det personliga, om nostalgi för farmoderns herrgård (betald med sågverkspengar), för det gamla Sverige och för gamla människor generellt. Moder Svea är kanske här just en farmor! En nostalgi för årstidsstämningar och lutande alléträd, för biblioteks tunga hyllor i ek, där i kallfuktiga rader ståtar de guldfolierade bokbandens högtidliga ord, med deras förförande trolldomsmakt, ekon av fornstora dagar. Spökar gör familjegodset, som sålts 1902 när han var tretton. Wäija kallat, känt från barndomskildringen "Åke och hans värld". Ja, så här klingar minnets makt, i "Uppgörelse och löfte", diktsamlingen från 1911:Utanför de djupa fönstren rördesträdfantomerna i spöklikt ljus,och i risigt kala kronor hördessvarta slagregns sagorika brus.I det krigsmörka München bjöds frihet. Den gränslösa friheten under krigs- och revolutionstillstånd har andra skrivit om, andra män vill säga, eftersom gatorna blir otrygga för kvinnor. Här har han kärleken till sin blivande hustru, tillåtelsen att sitta hela nätter på natthaket "Brännässlan". Rilke är i stan. München har hela tre litterära salonger, Bruckmanns, Bernsteins samt Pringsheims, Thomas Manns svärföräldrar. Den kommunistiska rådsrepubliken arresterar honom, men pytt pytt, bara för en dag. Under de kommande efterkrigsåren och inflationsåren håller den svenska valutan familjen flytande som en kork, medan krigsinvaliderna haltar och rullar förbi i gatorna. Det värsta väntar dem än, noterar han, "det att glömmas bort". Poeten har upplevt en värld gå under:Och kejsarkronorna, de sönderbrutna,och kejsarmantlarna, de sönderskurna,och kejsarörnarna med fläkta vingarpå marken ligga och förtrampas alla.Hemkommen till Sverige först 1927, behåller Bertil Malmberg inte minst som översättare sina kulturella band till Tyskland. Hans sympatier förblir på tysk sida. Att den hårda Versailles-freden var orättvis var en vanlig åsikt och som han kom att behålla helt fram under 30-talet. Man närmar sig redan ett nytt världskrig, men vill inte se det. Nordisk socialdemokrati står fortfarande för nedrustning. När skall en Tysklandsvän förstå att Tyskland blivit ett annat? I sin biografi har Torbjörn Kjölstad likt tidigare skribenter svårigheter, och gör stora ansträngningar, att förstå Malmbergs relation till Tyskland under 30-talet, men verkar att ha svårt att acceptera hur en tid medan den utspelas och uppleves är något annat än när samma tid placeras och sammanfattas i historieskrivning. Att det som en gång stod öppet efteråt ges en sluten och avslutad form.Liksom Heidenstams har Bertil Malmbergs 1930-tal getts i överkant dålig press. Malmberg var alltid anti-nazist och anti-Hitler, varnande för "den blinda rasfanatismen", och får likväl inte godkänt. Varför det? Det har med stilen att göra, hans syn på en intellektuell litterär stil är att den inte fick vara entydig, sade han två saker mot Tyskland kände han att han ville säga en för, och hans ironier bär pokeransikte, vädjande till läsarens intelligens.1936 gör Malmberg en stor reportageresa i Tyskland, som bland annat ger honom möjlighet att på nytt bo i München några månader. Ungdomsminnena vaknar, båglamporna lyser ännu över Englische Garten, ölstugorna blomstrar av rostgula glas. Artiklarna står först i Dagens Nyheter, där man var intresserad av de kommande olympiska spelen.Men saker hade förändrats, i närheten av München ligger nu Dachau, koncentrationslägret. Malmberg ges en guidad tur, än så länge ligger dödslägren i framtiden, även en svensk fångvårdsanstalt vid denna tid skulle ha verkat skrämmande på en poet. Om Dachau-fångarna skriver han likafullt det lilla han erfar – vilket enligt Torbjörn Kjölstad skall leda till vidare tyskt reseförbud – att "över dem alla vilade samma fasa... samma fruktansvärt förskrämda intryck: somliga stammade, när man tilltalade dem, andra stötte fram sina svar..."Året efter har han smält reseintrycken. Han varnar i tidskriften Nu, att "det är ett misstag att anse de nordiska folken immuna mot det radikala judehatet", och som föredragshållare på en studentafton i Lund samma år 1937 kallar han Hitler för "en demon från de lägre regionerna". Senare, under kriget, medan de tyska trupperna ännu var på den vinnande sidan, så uppfördes hans Hitler- el. Göring-satir "Excellensen" i Stockholm, tyska diplomater dånar om "en förolämpning mot det tyska riket", och Sveriges utrikesminister Günther får medla igen. Bonniers förlag visar mod och ger ut Excellensen, det är 1942, vid en tysk invasion hade man oavsett stått på listorna.Man kan hålla reservationer vad gäller fel hos människan Bertil Malmberg, men politiska är de inte. Hans poesi kommer att leva vidare, genom dess djupa känsla, även medkänsla, hans gehör för klang, och de metafysiska perspektiv som aldrig varaktigt lånar ut sig till något fast trossystem. En äkta poet påverkas förvisso av sin tid men finner sin symbolik innanför sitt eget väsen.Håkan Sandell, poetLitteraturTorbjörn Kjölstad:Musik: Solo Cello Passion - Doug Maxwell, Media Right Productions https://youtu.be/yMRDC_nFFaQ

Præludium: Peter Lindemann: Ak Fader lad dit ord, din Ånd Fra det G.T.: 2. Mosebog 1,1-7 Salme: 34, vers 1-3 "Gud skal alting mage" Fra det N.T.: Matthæusevangeliet 12,9-14 Korvers: Merete Kuhlmann: Vi tro, vi alle tro på Gud (Tekst: latinsk Nicæum, dansk 1798) Salme: 34, vers 4-6 Postludium: Peter Lindemann: Postludium i e-mol

Andrea Jakobsen ønsket seg bare et helt normalt A4-liv. Hun drømte om mann, barn, hus og jobb, og et sted der hun kunne leve i fred og ro, men Gud hadde andre planer. Det har Andrea fått erfare mer enn en gang. Bli med Cathrine når hun i denne praten får høre mer om hva som kan skje når man overgir livet sitt til Gud.

Ida (38) vokste opp i et kristent hjem, men ble bitter på Gud etter en barndom preget av smerte og utenforskap. Bitterheten førte henne inn i et miljø preget av rus. Senere fant hun sin plass i musikkmiljøet i Oslo, der festing var en naturlig del av hverdagen.Akkurat da livet så ut til å gå hennes vei, og hun var i ferd med å spille inn et musikkalbum, raknet alt. Ida ble utmattet og alvorlig syk. Samtidig ble et nært familiemedlem alvorlig sykt. Selv om noe strittet imot på innsiden, lot hun seg likevel overtale til å bli med på et kristent møte, for første gang siden barndommen.

Andreas Skovbo Meng, præst ved Hornslet Kirke på Djursland, er taget til Hjortshøj for at tale med sognepræst Morten Skovsted. Det blev til en halverotisk samtale om gamle og nye salmers sammenhæng med teksterne, om den levende og bevægelige Gud, der bevæger til handling og om mænd, der ved, hvem skøgerne er. Prædiken på vej er præster, der taler med andre præster og teologer om den kommende prædikentekst - til faglig inspiration og almindelig opbyggelse, til forberedelse for den, der skal prædike på søndag, og til glæde for alle, der vil lytte til en fri og teologisk kvalificeret samtale om de tekster, der skal prædikes over. Podcastserien blev lanceret i 2020 og er siden blevet produceret i skiftende samarbejde med folkekirkens stifter. Der er over 300 afsnit i serien, og der kommer hver uge et nyt til. Prædiken på vej bliver fra palmesøndag 2026 og det kommende år til i et samarbejde mellem Aarhus Stift og Folkekirkens Uddannelses- og Videnscenter.

Vad är Bibelns svar på vårt konsumtionssamhälle?

Ida (38) vokste opp i et kristent hjem, men ble bitter på Gud etter en barndom preget av smerte og utenforskap. Bitterheten førte henne inn i et miljø preget av rus. Senere fant hun sin plass i musikkmiljøet i Oslo, der festing var en naturlig del av hverdagen.Akkurat da livet så ut til å gå hennes vei, og hun var i ferd med å spille inn et musikkalbum, raknet alt. Ida ble utmattet og alvorlig syk. Samtidig ble et nært familiemedlem alvorlig sykt. Selv om noe strittet imot på innsiden, lot hun seg likevel overtale til å bli med på et kristent møte – for første gang siden barndommen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Andreas Hegertun taler om hjemlengsel og hva den egentlig peker mot. Med utgangspunkt i Hebreerbrevets trohelter, Salomos ord i Forkynneren og Abrahams vandring uten å nå frem, utforsker han det kristne paradokset at vi er både hjemme og hjemløse på jorden, skapt til å glede oss over det gode Gud har gitt, men fortsatt ventende på at alt en dag skal bli helt.

Från Ahlsviks hembygdsgård på Svartsö, med Hans Gårdh, Anders Forsslund och Psalmorkestern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I det gamla missionshuset på Svartsö huserar idag en livaktig hembygdsförening. Och sedan 25 år spelar också Psalmorkestern här när Värmdö församling firar gudstjänst i Ahlsviks bygdegård, några gånger om året.Hör en gudstjänst med en tjugofem-mannaorkester som spelar psalmer och en församling som sjunger så väggarna bågnar!Programmet är en repris från 17 augusti 2025”I evangeliernas berättelser om Jesus och lärjungarna möter vi en lärjungaskara som ibland inte förstod någonting, som ibland kivades om vem som var störst, som somnade när det var som svårast, som förnekade när det var som mörkast, men Jesus gav inte upp, Jesus fortsatte tro på lärjungarna, de fick växa i uppdraget.På samma sätt tror Jesus, tror Gud, på oss idag, som Guds avbilder, som Guds medskapare, mitt i den vardag som är vår, där är också Gud, där tror Gud på dig.”(ur Hans Gårdhs predikan) Medverkande:Hans Gårdh: predikanAnette Snejbjerg, Ingrid Ralberg: textäsning, förbönPsalmorkestern, under ledning av Anders ForsslundSvenska lyxorkestern: Anders Forsslund, kontrabasHans Gardemar, piano och dragspelPeter Gardemar, fiolJan Bengtsson, flöjtEllinor Bengtsson, trumpetTexter:Ordspråksboken 3:27-32Efesierbrevet 4:20-28Lukas 12:42-48Musik:SvPs 200: I denna ljuva sommartid (P Gerhardt/N Söderblom)SvPs 11: O store Gud (C Boberg/trad)SvPs 249: Blott en dag (L Sandell/O Ahnfelt)SvPs 231: Oändlig nåd (J Newton, A Frostenson/trad)Sv 251: Var jag går i skogar, berg och dalar (C O Rosenius/O Ahnfelt)Mrs Crawford's Favorite (trad)SvPs 300: O hur saligt att få vandra (J Blomqvist/R Lowry)Överlåtelsebön (liturgisk text/A Forsslund)SvPs 235 Han har öppnat pärleporten (F Bloom/A Dulin)Tibast (A Forsslund, P Gardemar)Producent Katarina JosephssonTekniker Johan Hyttnäs, Mats Landbergliv@sverigesradio.se

I vår månedlige Passion Puls snakker vi om hva som har skjedd og hva som skjer framover i kirken. Vi samtaler om hva Gud gjør iblant oss - både gjennom vitnesbyrd og forkynnelsen. Samt har vi iblant med oss gjester - denne gangen er det staben som deler. Lytt inn å bli informert og inspirert sammen med oss!

Præludium: Elfrida Andrée: Andante Fra det G.T.: Salme 25, 1-5 Salme: 320 "Midt iblandt os er Guds rige" Fra det N.T.: Matthæus 10, 40 - 11,1 Korvers: Thomas Laub: Herren er mit lys og min frelse (Tekst: Salme 27,1 +14) Salme: 314 "Kom, store Gud, o Helligånd" Postludium: Samuel Sebastian Wesley: Choral Song

Præludium: Johann Sebastian Bach: Præludium i e-mol Fra det G.T.: Salme 117 Salme: 751 "Gud ske tak og lov" Fra det N.T.: Matthæus 10, 7-16 Korvers: Thomas Laub: Herren er mit lys og min frelse (Tekst: Salme 27,1 +14) Salme: 633 "Har hånd du lagt på Herrens plov" Postludium: Johann Sebastian Bach: Fuga i e-mol

Och hur ser vårt samhälle på barn? Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Eriksson Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Karin Lübeck ser en trend i samhället där barn får allt större ansvar samtidigt som vuxna beter sig som oansvariga barn. Straffmyndighetsåldern sänks, barn beslutar om juridiskt kön och könsbyte och har tillgång till sin sjukjournal. Vuxna spårar ur i politiska debatter, går runt med gosedjur och gör inte vad som krävs för att säkra klimatet. Vi beter oss som om vi vore avundsjuka på barnen. menar Karin och frågar: Hur ser vårt samhälle på barnet? Finns det en filosofisk/moralisk konflikt mellan juridisk rättvisa och den så kallade folkdomstolen, frågar Sixten Elmstedt. Vissa brott som pedofili eller våldtäkt kan ofta väcka en starkare moralisk vrede och reaktion hos allmänheten än vad domstolarnas straff speglar, medan till exempel ekonomisk brottslighet ibland blir hårdare dömt av domstolen än i folkopinionen.I gyllene bokstäver över ingången till aulan i Universitetshuset i Uppsala står det: ”Tänka fritt är stort men tänka rätt är större”. Orden är ett citat av 1700-talsfilosofen Thomas Thorild. Det här har fått Anton att undra: Vad har man för ansvar för hur och vad man tänker? Och varifrån kommer ens tankar? Nu för tiden kan man ha AI-partner eller -kompis, någon man aldrig träffar fysiskt med som finns i ens medvetande som en tanke. Trots denna fiktiva relation kan det ändå utvecklas en värme och ett förtroende. Överensstämmer inte en relation till en AI-vän exakt med relationen till Gud, undrar Lars som inte är ateist. Medverkande: Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Eriksson LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Anja Stensig er åndelig mentor og forfatter.Vi taler om at følge livets strøm, om dyb depression, om Gud og om at bede.Du kan se mere til Anja på https://shop.anjasteensig.dk/Det spirituelle hjørne er en uafhængig podcast. Du kan støtte podcasten her: https://10er.com/detspirituellehjorne og med et engangsbeløb her: https://www.annasophiapetri.dk/podcastTak til dig der støtter! ❤️❤️Annasophia Petri Holm ©️ 2026 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Præludium: Flor Peeters: Veni Creator Spiritus Fra det G.T.: Salme 86,1-7 Salme: 344 "Højhedens Gud, som kom herned" Fra det N.T.: Matthæus 9,9-13 Korvers: Mark Baumann: Hvis nogen vil følge efter mig (Tekst: Matthæus 16, 24-25) Salme: 31 "Til himlene rækker din miskundhed, Gud" Postludium: Flor Peeters: Fuga over Veni Creator Spiritus

I Stockholm City, på Södermalm, bor Erica Lind. Idag hälsar vi på hemma hos Erica tillsammans med en av hennes bästa vänner, Michaela Blåberg. Det blir ett väldigt ärligt och sårbart samtal om livets alla säsonger, även de tuffaste dagarna och kraften i att ha riktigt nära vänner som kan hjälpa till att bära en när man själv inte orkar. För 16 år sedan gick Erica igenom en skilsmässa. En separation som till en början ledde till tvivlande tankar så som att dagarna då hon kunde vara använd och tjäna Gud var över. Hör om hur hon gick igenom sorgen, skammen och ilskan och hittade ut ännu starkare på andra sidan. Om hur både Gud upprättade, men också vänner som Michaela och andra lyfte hennes perspektiv och självbild. Det blir också ett underbart samtal om barn och barnuppfostran och om Michaelas stora skräck att en dag inte få krama sina barn. Häng med oss varje vecka hela sommaren då vi hälsar på HEMMA HOS människor och pratar om underbara, fantastiska, krångliga men helt livsnödvändiga relationer. Behöver du hjälp eller vill prata med någon. Gå in på Hillsong.se/help

Vi har lært at Gud er entydig, mandlig, konge og far. Men hvad sker der med dét gudebillede, hvis vi læser hvad der faktisk står i Det Gamle Testamente? I denne episode undersøger Lauge og Kristian tekster, der hentyder til, at den selvsamme Gud er langt mere flertydig, end vi har lært. Tilrettelagt af Kristian Leth og Lauge Hendriksen. Klippet af Nina Vadsholt. Speak: Karen Straarup. Redaktør: Hanne Budtz-Jørgensen.

Præludium: Merete Kuhlmann: 'Når fuglesangen sammenslår' Ord til dagen: af Origenes Salme: 15 "Op, al den ting, som Gud har gjort" Fra det N.T.: Matthæus 7, 24-29 Salme: 391 Dit ord, o Gud, som duggen kvæger Postludium: Mads Høck: Op, al den ting, som Gud har gjort

Ett avsnitt från 2021.28 juni 2020. 30-åriga Klara är på Skavlötens badplats i Täby tillsammans med många andra. Vid 18-tiden börjar hon gå hemåt. En mystisk man med bar överkropp, solglasögon och stickad toppluva får henne att reagera. Plötsligt överfaller mannen Klara och våldtar henne. Detta är ett mycket allvarligt fall som får stor uppmärksamhet i Efterlyst och i tidningar. Polisen börjar ana oråd att det kan röra sig om en serievåldtäktsman. Misstankarna riktas mot en familjefar med bakgrund i kyrkan. En man som under en tid känt sig övergiven av Gud och istället vänt sig till djävulen.Hasse Aro träffar Niklas Kraft, gruppchef för sexualbrottsgruppen Nord om jakten på serievåldtäktsmannen.Lyssna på Fallen jag aldrig glömmer innan alla andra - på Podplay på torsdagar!

Änglar som snurrande hjul och tusen ögon eller änglar som röker? Richard Hultmar är pastor i Korskyrkan Uppsala och författare till boken Änglar. Han är med i månadens avsnitt för att prata om just änglar. Änglar i bibeln och änglar i hans och andras erfarenhet. Han och Anton pratar om balansen mellan över- och undermytologisering av änglar, varför Gud använder änglar istället för att göra allt själv och om församlingar kan ha egna änglar?Dessutom funderar Victor och Anton om samer har en furste eller om det bara är Persien. Anton menar att det kanske fungerar mer nerifrån och upp och emergent med furstar och herravälden, men har svårare att få ihop det med änglar. Victor saknar perspektivet på queera människors liv när EFK har samtalat om samkönade relationer de senaste åren och önskar att det vore mindre ängsligt från "EFK-kon"-hållet.

Den svenska kyrkan har ända sedan reformationen haft en viktig roll som kungamaktens verktyg för att sprida information och propaganda. Under stormaktstiden blev propagandan ännu viktigare för att stödja krigsansträngningarna.Kyrkan skulle med krigspropaganda hålla befolkningen på gott humör trots alla umbäranden. Knepet blev att skylla krigen på befolkningens syndighet.Sverige lyckades trots en liten befolkning och knappa resurser bli en stormakt under 1600-talet. Detta medförde stora umbäranden för allmogen i form av höga skatter och utskrivningar till krigsmakten. En halv miljon svenska män förlorade sina liv i krigen mellan 1620 och 1720.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anna Maria Forssberg som är historiker som arbetar på Vasamuseet. Hennes doktorsavhandling Att hålla folket på gott humör – Informationsspridning, krigspropaganda och mobiliering i Sverige 1655-1680 handlar just om kyrkans roll i krigspropagandan under Stormaktstiden. Hon har senare jämfört kyrklig krigspropaganda i Frankrike och Sverige i boken The Story of War – Church and Propaganda in France och Sweden 1610-1710.Krigspropaganda spreds både i krigs- och fredstid. Statsmakten huvudbudskap var att krigen var ett gudomligt straff på grund av den syndiga befolkningen. Och världen var befolkad av onda fiender vars mål var att förstöra Sverige. Regenten var det bästa skyddet mot fienderna och alla måste bidra i krigsansträngningen.Prästerna motsatte sig aldrig rollen som propagandister för kungamakten. Och anfallskrigen beskrevs som försvarskrig. Enligt prästerna var kungen utsedd av Gud och undersåtarna hade absolut trohets­ plikt mot överheten. I predikningar lade prästerna alltid skulden för kriget på undersåtarna.Familjescen med Jonas Olofsson i Vallsta och hustrun Kerstin Jonsdotter med barn, troligen målad omkring 1680 och länge uppsatt i Arbrå kyrka i Hälsingland. Motivets släkttavla och kyrkliga kontext knyter an till avsnittets tema om präster, familj och lokalsamhälle. Foto: Nordiska museet, CC BY-NC-ND, via Nordiska museet.Lyssna också på Gustav Vasas känsla för propaganda.Musik: Nearer My God To Thee Church Organ av Bobby Cole, Soundblock Audio. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I timme ett:Sverige går in i slutskedet av gruppspelet i fotbolls-VM 2026. Vad säger Ayaris gest i samband med målfirandet i matchen mot Tunisien, om religionen inom fotbollen?Nästa match för Sveriges fotbollslandslag är mot Japan. Men hur blev Japan en så stor fotbollsnation på bara något decennium?Fjällstugorna öppnar för sommarens vandringssäsong – och årets nya stugvärdar utbildas. Vad får folk att vilja överge samhället för ett enklare liv bland bergen?Krönika av Ulrika Knutson.Panelen om språkförskola, marknadshyror och livspusselfeminism. I timme två:Upplagt för politisk strid i Labour i Storbritannien. Kommer Starmer överleva utmanaren Burnham?I skuggat av kriget sker en vingårdsboom i Ukraina.Riksdagsvalet i Sverige närmar sig. Hur populistisk är svensk politik?Satir med Radioskugga.Under några år ges alla Shakespeares 38 dramer ut på svenska i ny översättning. Möt den svenska översättaren.Kåseri av Pamela Jaskoviak.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz