Podcasts about GUD

"Herren talte til Moses og Aron og sa: 'Alle Israels barn skal slå leir under sitt eget banner, ved tegnene for sin fars hus. De skal slå leir rundt Åpenbaringsteltet, et stykke unna.'" (4. Mos. 2, 1-2)Jakobs sønner var nå et stort folk. Levi stamme ble tatt ut for å være prester, mens Josefs sønner, både Efraim og Manasse, fikk arverett og ble en stamme hver. Og til sammen var det da 12 stammer + prestene. Prestene skulle slå leir innerst mot teltet som et vern for de andre, mens de andre stammene slo leir utenfor der igjen på alle fire sider av teltet, kan vi lese (1,52-53). Fra hver sin vinkel så de sin side av presteleiren og teltet. For meg ble det et bilde på oss som tror.Vi tilhører ulike trosretninger og menigheter eller forsamlinger, og vi har ulike uttrykk. Vi samles hver for oss, men om et felles punkt, Den Hellige Gud. Ingen mennesker kan komme nær Ham og leve, men vi har presten Jesus som mellommann, sier Bibelen (Hebr. 8,6). Vi ser ulike sider, vi ser stykkevis, men sammen forstår vi summen og er ett folk med én Gud, én tro og så videre, som det står i Bibelen (1. Kor.13,12; Ef.3,17-19;4,4-6)!Ja, kanskje kan vi ha med oss dette bildet når vi møter folk fra andre menigheter med andre typer uttrykk; sang, musikk, væremåte, hva som helst. Det å huske at vi er en del av et folk, og at vi ser Jesus fra ulike vinkler. Og så kan vi lære av hverandre, og så kan det sammen danne seg et stort bilde. Og la oss være ydmyke overfor andre, at vi ikke ser den ene rette siden.Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Digger du menn? Digger du Gud? Digger du at menn som digger Gud har et sted hvor de, og kun de, kan digge Gud i fred? På munkerepublikken Athos er det ikke lov med hverken kvinner eller hunnkjønnete dyr, alt handler om den G'en: GUTTA, GUTTA, GUTTA!Digger du derimot en sunnere kjønnsfordeling og inkludering? Da finner du det i landepisodene på podimo.no/198landProdusert av Martin Oftedal, PLAN-B Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gud kobler generasjonene sammen | Ann-Helen Sperrud | Søndagsgudstjeneste 8.2.2026 by Salem Bergen

Den norske kirke har sagt unnskyld til skeive, og nå kommer kravlista. I denne episoden går vi inn i de fem punktene fra Skeivt kristent nettverk: ny undervisning i barne og ungdomsarbeid, obligatorisk opplæring i hele kirken, pride symboler inn i kirkerommet, inkluderende språk om Gud og full omforming av gudstjenestelivet. Det er ikke plass til bibelsk tro i DNK når klassisk forkynnelse stemples som uevangelisk.I andre halvdel tar vi dobbelstandardene i norsk offentlighet på kornet. Rød løper for Abbas, ramaskrik mot Israel. Stillhet om Irans brutale nedslakting, voldsomt trykk når Israel er involvert. BBC omtaler holocaust uten å nevne jødene, og Hamas får spre konspirasjoner. Vi peker på ideologiske skylapper, manglende ærlighet og et medielandskap som langt fra er nøytralt.

"Vær ydmyke, ta dere ikke til rette, strekk dere langt så dere bærer over med hverandre i kjærlighet." (Ef. 4, 2)Dette er gode og viktige ord som handler om oss kristne imellom, og slik sett overfor alle andre mennesker også. Men glemmer vi det kanskje litt i forhold til ektefellen vår? Det er ingen hemmelighet at kjærlighet med tiden kan kjølne og bli lat, det forteller også Bibelen om (Høys. 5,2-3). Da er man ikke like interessert i å strekke seg for den andre. Kanskje syns man det er den andre som heller trenger å strekke seg.Lenge ba jeg om at Gud skulle forandre mannen min slik som jeg ville eller mente at jeg trengte. Fokuset var altså meg. Langt om lenge skjønte jeg at det var feil bønn, og at jeg kanskje heller ikke hadde likt resultatet om jeg fikk viljen min. Da begynte jeg å be om at Gud skulle gi mannen min det han trenger for å leve det livet Gud vil han skal leve. Overraskende nok var en av de tingene, at jeg var villig til å være mer ydmyk og strekke meg litt – eller ganske - langt for å komme han i møte! Jeg var altså svaret på min egen bønn, og Gud velsignet villigheten så mye!Det kan smerte å strekke seg så langt, men du verden, så mye vi kan få tilbake!Så kanskje er det det vi trenger i dag, å huske at når vi leser i Bibelen om hvordan vi skal oppføre oss mot andre, hva som er bra å gjøre, at vi husker at dét gjelder også ektefellen vår. At vi tar med de ordene inn i ekteskapet, og lar de prege oss også der. Vær ydmyke, ta dere ikke til rette, strekk dere langt, så dere bærer over med hverandre i kjærlighet!Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

8.febr 2026 - Dag Grande deler sitt vitnesbyrd om at Gud vet og Han hører bønn

When famine hits the land, one family makes the decision to move to a foreign land. But was that the right decision? After 10+ years, 3 widows are all that are left to carry on the family name and only 2 of them decide to travel back to the land of Israel to start over. This is part 1 of a 4-part miniseries about Ruth.Today we read from Ruth 1 in the NKJV.Medvirkende: Maysie Keye (afd.-leder for Teens) and Kimberley Nelson.

Har du noen gang vært på leir/konferanse, og hatt et møte med Gud, men så kommer du hjem og så “svinner” livet ditt med Gud bort? Hvordan ser det ut å leve et liv der Jesus kan møte oss like sterkt i hverdagen som på konferanse?  I denne episoden snakker vi om hvordan livet har vært etter vi begge hadde sterke opplevelser med Gud da vi var på tur sammen, og hvordan vi kan leve et liv hvor Guds nærvær er en sentral ting, og en prioritet i hverdagen som disippel av Jesus.

En samling av bønn og lovsang rettet mot en åndelig oppvåkning i Norge. Videoen inneholder taler og sanger som oppmuntrer til fornyelse av troen, med fokus på viktigheten av Guds ord og bønn for nasjonen. Det norske flagget og landets kristne arv fremheves som symboler på et land bygget på troen på Jesus Kristus.

Den här veckan möter vi Clara Vennman, aktiv i Equmeniakyrkan i Göteborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:För visst möter vi de människorna ibland – de som verkar ha en förundrans blick? Som är först med att utbrista: ”oj, knopparna slog ut den här våren också!” eller som stannar upp på trottoaren bara för att känna hur gott det luktar när regnet slår mot varm asfalt. Dom människor somåterigen läser en tummad bok: ”bara för att se om det kommer upp några nya perspektiv”Förundrans blick är ingen påklistrad känsla. Det verkar vara en djupt rotad attityd till livet.Och det finns en förundran nedlagd i själva skapelsen. I första mosebok läser vi om hur jorden i begynnelsen var öde och tom, men att Gud skapar både himmel och jord. Han skapar grönska, fröbärande örter och träd. Han skapar ljus och mörker och stjärnorna att lysa över himlavalvet. Och sen står det att Gud ville att vattnet skulle vimla av levande varelser och att fåglar skulle fylla hela himlen och flyga under himlavalvet. Han skapade ett myller av liv!Och till sist skapade han också människan till sin egen avbild och välsignade alltsammans.Text:1 MosMusik:A Thousand Years av Christina Perri & David Hodges med Joel GraingerProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Disciple är en ny predikoserie från SOS Church Stockholm. Under de kommande veckorna utforskar vi vad det verkligen innebär att vara en Jesu lärjunge.I detta fjärde budskap fokuserar vi på ”C” för Community (Gemenskap). Gud skapade oss för gemenskap. Ett starkt och vackert budskap av Pastor Esther Amritzer.

Hun ga to små mynter. Jesus kalte det mest av alle. Midt i en verden der penger lover trygghet og hvisker «bare litt til», avslører Jesus hva som bor i hjertene våre. Dette er en tale om penger, makt og den radikale friheten som finnes i å stole mer på Gud enn på oss selv.Bibelreferanser: Markus 12,41–44 og Matteus 6,21 og 24.

Præludium: Johann Sebastian Bach: Præludium i e-mol Ord til dagen: af Origines Salme: 753 "Gud, du, som lyset og dagen oplod" Fra det N.T.: Markus 10,46-52 Korvers: Walter Bjerborg: Som vintergrene i afmagt rækker (arr. Hanne Kuhlmann, tekst: Jørgen Michaelsen) Salme: 173 "Ét vidste han om vejen frem" Postludium: Johann Sebastian Bach: Fuga i e-mol

”Hur kan du säga så Jakob, att du vandrar osedd av Herren?” Alla har ett naturligt behov av att bli sedda, om behovet skadats, kan vi gå hur långt som helst för att uppmärksammas. Men Gud ser dig. Varje steg, varje andetag och varje situation. Den förste som såg dig var Gud och hans ögon vilar fortfarande på dig. Uppmuntrande från Karins eget liv och från Bibeln. En predikan av Karin Wennerlöf Lilja. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denna predikoserie om tron börjar Per-Arne Imsen tala om tron är inget man spänner sig för att producera. Det är inget "name it and claim it" utan det är en gåva från Gud.Om du vill ta kontakt:info@pilgrim.mediawww.pilgrim.mediaBesök Församlingen Agape i Göteborg:Möten varje vecka - aktuell info på www.agape.nuVill du upptäcka mer om Jesus:Besök www.befriad.nu#tro #perarneimsen #bibeln #undervisning Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

OKS er en kirke for alle mennesker, og spesielt for deg som ikke pleier å gå i kirken. En kirke for folk som deg - Vi ønsker å være et sted der gode vennskap bygges og livet med Gud utvikles!Vi møtes rundt om i landet, finn en avdeling i nærheten av deg på oks.no

John Eidering predikar om kyrkoårets tema Uppenbarelsens ljus.

På søndag begynte vi vår nye prekenserie hvor vi i vår vil se på Jesus sine syv «JEG ER»-utsagn i Johannes evangeliet. Første utsagn er «Jeg er livets brød». I preken hørte vi hvordan Jesus utfordret perspektivet til sine samtidige fra: konge  Gud; nåtid  framtid; jord  himmel; fysisk brød  åndelig brød. Jesus vil gi oss en kostholdsendring som tilfredsstiller våre dypeste behov. For både menneskelig og åndelig vil vår «føde» avgjøre vår «framtid». Jesu ønskede framtid for oss er at vi skal tro på ham – og slik «spise» dette livets brød – slik at vi kan få evig liv. ____Hovedtekst: Joh 6,22-40Tilleggstekster: Mark 7,27; Joh 6,54-54; Joh 6,47____Spørsmål:1.     Les dagens tekst (gjerne også hele kapittel 6). Hva er det første som står ut for deg etter å ha hørt talen og lest teksten? 2.     De fire perspektivendringene Jesus utfordret på – hvilken av dem treffer deg mest? 3.     Er det områder av ditt liv hvor du trenger at Jesus tilfredsstiller?4.     Avslutt med å be for hverandre inn i de områdene.

I denne prædiken udfolder Jakob V. Olsen, hvordan Gud ofte virker dér, hvor vi mennesker mindst forventer det: i det små, det oversete og det uperfekte. Gennem billederne om kornet og sennepsfrøet bliver vi mindet om, at noget vigtigt kan vokse frem – også når vi ikke selv kan se det endnu. Lyt med, hvis du har brug for et ord, der giver håb, tålmodighed og et andet blik på både dit eget liv og på menneskerne omkring dig.

På kyndelsmässodagen sänds en gudstjänst med predikan av pastor André Jakobsson och sång av kören Pax. Från Hedlundakyrkan i Umeå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. André Jakobsson, pastor och kyrkoledare i Region Nord i Equmeniakyrkan, pratar i gudstjänsten om hur det stora och viktiga kan rymmas i det till synes lilla.- Den minsta lilla ljusstrimma in i ett totalt mörker bryter mörkret. Men jag är rädd att vi ofta missar detta i vår högljudda och ljusstarka tid. Bildligt talat är det hög volym på nästan allt som görs, och väldigt mycket artificiellt ljus. Tänk om denna höga ljudnivå, detta polariserande, är orsaken till att så många mår dåligt? Tänk om vi är skapade för mer nyanser, mer tid för reflektion och eftertanke, och på grund av att detta uteblir så missar vi mycket av det ljus som är tänkt att lysa upp våra liv, säger Andre Jakobsson i gudstjänsten.TexterLukasevangeliet 2:22-40Apostlagärningarna 2:41-47Matteusevangeliet 13:31-33MusikDet är gott att tacka Herren (M Strand)Barn och stjärnor (Psalmer och sånger 818)Psaltaren 138 (Ps 138, A Jakobsson)Kristus är världens ljus (Psalmer och sånger 37)Gud, för dig är allting klart (Psalmer och sånger 217, arr A Jakobsson)Hur dyrbar är inte din nåd (M Strand)Vem kan förstå (J Sandén)Badar i ljus (Psalmer i 2000-talet 822)Fader vår (E Hammarberg)Högt i stjärnehimlen (Psalmer och sånger 25)Psaltaren 67 (Ps 67, A Jakobsson)Säll är den som hoppas uppå Herren (trad.)MedverkandeAndré Jakobsson – predikan, piano och orgelJohanna Sinclair – mötesledareJohannes Karlsson – textläsning och förbönKören Pax – sångMalin Ärlebrandt – körledningJakob Forslund – basMikael Korsbäck – djembeProducent Helena Andersson HolmqvistTekniker Magnus Kjellsson och Johannes Oscarssonliv@sverigesradio.se

När ropar du till Gud? Vad ber du om och känner du att du får svar? Om inte, vad beror det på tror du?

"Derfor skal dere holde Mine bud og gjøre etter dem. (..) Jeg er Herren som helliggjør dere. Det var Jeg som førte dere ut av landet Egypt for å være deres Gud. Jeg er Herren." (3. Mos. 22, 31-33)3. Mosebok er full av lover og regler. Noe er uforståelig og rart, noe gir mening. Men igjen og igjen peker Gud på meningen bak alle reglene. Han er hellig, Han fridde dem ut av slaveriet, Han helliggjør dem og vil være deres Gud. Det var ikke for å være kjip Han ga dem reglene, men for å hjelpe dem å leve. De forstod ikke alt, i alle fall ikke at det var skyggebilder av det som skulle åpenbares i Det nye testamentet. Men kunne de ikke stole på at Han som fridde dem ut, ville dem vel?Vi forstår heller ikke alt som står i Nytestamentet om de troendes liv, samliv og menighetsliv. Noe av dét er skyggebilder av det som skal åpenbares i Himmelen. Noe virker rart. Kan Han virkelig mene det? Han som fridde oss ut av mørket og satte oss inn i Lysets rike, Han er hellig (Kol. 1, 9-23). Han helliggjør oss. Han vil oss vel og at vi skal leve! Stoler vi på det selv når vi ikke forstår?Det er egentlig et sterkt uttrykk for tro når en sier at «Jeg skjønner det ikke helt, men jeg velger å stole på at Han vil meg vel med dette.» Gud ber oss slik sett ikke om å forstå, Han ber oss om å følge Ham. Det betyr ikke at vi skal legge vekk fornuften. Vi skal elske Ham med all vår kraft og all vår forstand, men Han ønsker også at vi skal bøye oss for Hans vilje. For det er Han som har fridd oss ut. Det er Han som har gitt oss liv!Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Sexolog Kristian Andersen, som taler om seksualitet i parforholdet. Vi lader vi os nemlig inspirere af foreningen Sex og Samfund og sætter fokus sex op til uge 6. Selv om kirken ikke er sat i verden med det primære formål at lave seksualundervisning, er vi alligevel ret stolte over, at Gud har opfundet sex og givet seksualitetens gave til mennesket.

Rickard Lundgren predikar på missionsgudstjänsten 2026.

I vår månedlige Passion Puls snakker vi om hva som har skjedd og hva som skjer framover i kirken. Vi samtaler om hva Gud gjør iblant oss - både gjennom vitnesbyrd og forkynnelsen. Samt har vi iblant med oss gjester - denne gangen er det staben som deler. Lytt inn å bli informert og inspirert sammen med oss!

"Flykt fra hor! Enhver synd et menneske gjør, er utenfor kroppen. Men den som lever i hor, synder mot sin egen kropp." (1. Kor. 6,18)Ja, hvor ofte hører vi noen preke over dette? Ved å peke så tydelig på kroppen, er Paulus veldig klar på at han ikke snakker om hor i åndelig forstand, men fysisk. Ordet for "hor" som er brukt her er pornevô og betyr å bedrive ulike former for illegitim sex. Da snakker vi illegitim i forhold til Guds Ord, ikke i forhold til hva samtiden eller jussen sier er legitimt. Korint på Paulus sin tid var en liberal og rik by med stort mangfold, men også sterkt preget av avgudsdyrkelse og umoral. Ikke så ulikt landet vårt i dag. Og til de troende her kom altså Paulus med denne sterke advarselen.Det var ikke for å være prippen eller vrang, han sa det. Han minner om at nettopp kroppen vår er blitt et tempel for Guds hellige Ånd (v. 19). Som troende er vi blitt nye mennesker, født på ny til et nytt og annerledes liv, sier Bibelen (2. Kor. 5,17)! "Dere ble kjøpt med en høy pris. Gi derfor Gud ære med deres kropp og i deres ånd, for begge hører Gud til.", sier Paulus (v. 20)!Ja, la oss dvele ved disse ordene i dag og løfte fram dette temaet. Gud bryr seg om alle områdene av livet vårt. Han bryr seg fordi at Hans plan er god for oss. Da spiller det faktisk en rolle hva jeg gjør med kroppen min, hva jeg bruker den til og hvordan jeg behandler den. Må Han hjelpe oss til å framheve kroppen som det templet den er, og behandle kroppen vår deretter.Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

"Denne overkjortelen skal Aron ha på seg når han gjør tjeneste, og lyden av den skal høres når han går inn i helligdommen for Herrens ansikt, og når han kommer ut, så han ikke skal dø." (2. Mos. 28,35)Lyden som er nevnt her, den kom fra mange små gullbjeller rundt den nedre kanten, som klinget når Aron beveget seg (v. 33-34). De minnet Gud på at øverstepresten hadde lov til å komme og derfor ikke skulle dø. Og for folket som ventet utenfor var lyden en bekreftelse på at soningsofferet var godtatt og de tilgitt. Derfor lyttet de ivrig etter lyden av øversteprestens kjortel, og derfor var nok folk urolige da Sakarja drøyde på grunn av englebesøket (Luk.1,21).Jesus er vår øversteprest som gikk inn i helligdommen med offeret sitt, og det ble godtatt! Han kom levende ut av grava igjen! Vi er tilgitt! Evangeliets budskap klinger like nydelig som gullbjeller, for den som lytter. Nå er Jesus i Guds Himmel, det sanne Tabernaklet, men Han skal komme tilbake derfra og hente oss, forteller Bibelen (Matt. 28,6; Joh.14,1-3; Hebr. 8,2; 9,24-28). La oss lytte etter lyden av Hans trinn, som det står i en sang! La oss lytte etter gullbjellene!Ja, og den lyden er kanskje ikke like lett å høre i all støyen i verden. Men jeg syns jeg hører det litt, eller hører et gjenklang i alle fall, når jeg hører om folk som blir frelst, når jeg hører om evangeliet som går fram i verden, når jeg hører om forvandlede liv og når jeg merker at Gud er virksom i mitt liv. Og vi vet at Jesus sa, at Han kom snart. La oss være oppmerksomme og vente med forventning!Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Jesus föddes in i världen, till ”det yttre” lik en människa. Men på insidan var han Gud! Folket såg en människa, men demonerna skrek, för de såg vem han verkligen var!”Hela världen ligger i den ondes våld”, skriver Johannes och den stora massan flyter med i den hypnotiska rytmen, ett verk av den ”laglöses ankomst”. Men ljuset kom för att öppna dörren hem till Gud. Det var inte en gullig händelse i Betlehem, det var en krigsförklaring! Gud själv trädde in i världen för att befria dig och mig! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

“Den muslimske Jesus” betyder att Jesus, likt alla Guds profeter, är undergiven Guds vilja. Att han i sin kärlek till Gud gör sitt yttersta för att följa Guds påbud. Han är Guds tjänare, inte Gud själv.

Kathy Venås Celi taler om det å tilbe gjennom raushet og gir gode bibelske prinsipp rundt dette. Spørsmål til smågruppeopplegg: 1. Når det kommer til å være en sjenerøs giver, hva betyr det egentlig å gi det først og beste til Gud? 2. Det å gi er et område som kan skape mye forvirring. På hvilken måte er det å gi, påvirket av erfaringer du har hatt tidligere i livet? Hvordan hører du utfordringer om å gi i lys av det du har erfart fra tidligere? 3. Tiende er ikke en avslutning, men begynnelsen på et raust liv. Hva tenker du om denne påstanden? 4. Les 2 Kor 8,1-4. Hva ønsket de å gjøre selv med begrensede økonomiske midler? Har du erfart det å gi slik at det har kostet eller var et stort offer? Del gjerne en historie med noen andre om dette. PRAKSISUTFORDRING Matteus 5,40-42 "Vil noen saksøke deg og ta skjorten din, så la ham få kappen også. Om noen tvinger deg til å følge med én mil, så gå to med ham. Gi til den som ber deg, og vend ikke ryggen til den som vil låne av deg." På hvilken måte utfordrer denne bibelteksten deg i ditt liv? Hva ønsker du å gjøre helt praktisk i ditt liv ut fra det du utfordres på her?

Gudstjenesten fra Gjellerup Kirke, Viborg stift. Septuagesima Medvirkende: Prædikant: Inge Marie Kirketerp Hansen Organist: Maria Lydia Østergård Vært: Malene Fenger-Grøndahl Salmer: DDS 753: Gud, du som lyset DDS 370: Menneske, din egen magt DDS 367: Vi rækker vore hænder frem DDS 518: På Guds nåde Musik: Præludium: Se, nu stiger solen Komponist: Marcus Nygaard Pedersen Postludium: Largo in D Komponist: Natalia Jespersen

OKS er en kirke for alle mennesker, og spesielt for deg som ikke pleier å gå i kirken. En kirke for folk som deg - Vi ønsker å være et sted der gode vennskap bygges og livet med Gud utvikles!Vi møtes rundt om i landet, finn en avdeling i nærheten av deg på oks.no

Præludium: Erling D. Bjerno: Op, al den ting, som Gud har gjort Davidssalme: 145, 15-181 Salme: 3, vers 1-5 "Lovsynger Herren, min mund og mit indre" Fra det N.T.: Apostlenes Gerninger 17,22-34 Trosbekendelsen Salme: 3, vers 6-10 Postludium: Michael Praetorius: Min sjæl, du Herren love

En 25-årig Kanye slår øjnene op. Han sidder på førersædet i en totalsmadret bil. Ansigtet, der kigger tilbage fra bakspejlet, ligner ikke ham selv. Med et knust kæbeparti fuld af ståltråd fremfører han to uger senere de linjer, der skal give ham gennembrud som rapper, han i de foregående år har kæmpet for. Med ét går alle hans drømme i opfyldelse. I Grammy-talen takker han Gud for uheldet. Men er Gud overhovedet på Kanyes side? Vært: Pelle Peter Jencel. Gæst: Kristian Karl. Tilrettelæggelse: Mads Bjørn Lundsgaard. Lyddesign: Jonas Johs Andersen. Redaktør: Morten Narvedsen.

Præludium: Jens Ramsing: Gud, du som lyset og dagen oplod Fra det G.T.: Salme 86,8-13 Salme: 753 "Gud, du, som lyset og dagen oplod" Fra det N.T.: Markusevangeliet 9,33-37 Korvers: Johann Sebastian Bach: O, kommer hid dog til Guds Søn (Tekst: Grundtvig) Salme: 449 "Vor Herre tar de små i favn" Postludium: Joseph Bonnet: Songe d'Enfant

"Jeg skal gi deg skatter i mørket og rikdommer skjult på hemmelige steder, for at du skal kjenne at Jeg, Herren, som kalte deg ved navn, er Israels Gud." (Jes. 45,3)I Dresden er der en utstilling av fyrsters juveler, blant annet et stort jernegg som en gang ble gitt som forlovelsesgave til en prinsesse. Hun ble så skuffet og sint av det stygge egget, at hun slengte det i gulvet. Da åpnet det seg, og et sølvegg kom til syne. Hun tok sølvegget, og det åpnet seg, og der var en gullblomst som inneholdt en gullfugl som igjen inneholdt ei lita gullkrone. Og i den var der en nydelig diamantring!Slik har egentlig Bibelen vært for meg og mange andre! Sett utenifra er den uforståelig, mørk og kjedelig, uten bilder. Når vi åpner den og leser med hjelp av Helligånden, oppdager vi skatt på skatt! Og den som fortsetter å lese, vil også se og finne Guds kjærlighetserklæring dypt inni der! Da er jo spørsmålet, tar vi imot budskapet og setter ringen på fingen? Den som gjør det, kan vite at disse gavene er små i forhold til den herlighet og rikdom som Han eier, Han som frir til oss (Ef. 3,16-21; Fil. 4,19)!Ja, tenk det, alt det gode som Gud gir til oss gjennom Jesus, med Jesus og ved å gi seg selv, så er det bare en forsmak på all den rikdommen som Han eier og som vi skal få ta del i i evigheten. Hvem vil ikke gifte seg med kongenes Konge? La oss ta imot skattene! La oss åpne Bibelen og oppdage skattene. Vi vil stadig bli overrasket over rikdommen!Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

En 25-årig Kanye slår øjnene op. Han sidder på førersædet i en totalsmadret bil. Ansigtet, der kigger tilbage fra bakspejlet, ligner ikke ham selv. Med et knust kæbeparti fuld af ståltråd fremfører han to uger senere de linjer, der skal give ham gennembrud som rapper, han i de foregående år har kæmpet for. Med ét går alle hans drømme i opfyldelse. I Grammy-talen takker han Gud for uheldet. Men er Gud overhovedet på Kanyes side? Vært: Pelle Peter Jencel. Gæst: Kristian Karl. Tilrettelæggelse: Mads Bjørn Lundsgaard. Lyddesign: Jonas Johs Andersen. Redaktør: Morten Narvedsen.

Eskatologi! Helvetet! Tusenårsriket! Och människan som har form av ett vinglas!Där har du några teman när vi träffar jesuitpatern och rektorn för Newmaninstitutet: Philip Geister. Med vän stämma guidar han oss kring de yttersta tingen: kan jag f*cka upp mitt liv så mycket att jag hamnar i ett helvete? Är man lite småborgerlig om man inte tror på tusenårsriket? Och på vilket sätt är egentligen Gud den som kommer oss till mötes? Ni hör, kul!Dessutom, Annika avslöjar vem hon är mest lik av systrarna Bennett och Anton tycker att det är för mycket fatshaming i Love, Actually. ---Gilla oss på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Följ oss på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagram⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Skriv till oss på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠atenochjerusalem@gmail.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Stöd oss på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Patreon⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠!

Du kan ikke føle Gud, men du kan mærke ham. Jeg taler om hvordan man ikke kan mærke Guds nærvær i det indre følelsesliv, men kun ved det ydre sanseapparat. Dvs., at sanse er at tage imod noget udefra. At føle emotionelt, er at reagerer på impulser.I videoen beskæftiger jeg mig specifikt med skyld og skam.Skriftemålet taler særligt ind i skyld-problematikken og velsignelsen særligt ind i skammen.

Hvis man først begynder at kigge efter det, er de overalt: Kendte mennesker, der taler, skriver og synger om Gud. Politiken har endda konkluderet, at det nu er 'de seje', der er blevet kristne: Casper Christensen, Rosalía, Lily Allen. Samtidig viser tallene, at flere unge tror på noget i dag, end deres forældre gjorde, og i England slår bibelsalget rekord. Er tro blevet moderne igen? Og hvad er det, den lover? Det spørger vi digter, sanger og præst Nikolaj Zeuthen om. Vært: Simon Stefanski. Program publiceret i DR Lyd d. 25. januar 2026.

Många har grubblat över existensens själva existens. Helena Granström ansluter sig skaran. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Om man ska tro filosofen Arthur Schopenhauer, erbjuder universum en lika pockande som gäckande gåta för varje tänkande person: ”Ju lägre stående en människa är i intellektuellt avseende, desto mindre förbryllande och mystisk ter sig själva existensen för henne.” Det vill säga: Har man bara något bakom pannbenet, så inser man att tillvaron är obegriplig: inte bara till sin natur, utan i det att den alls finns.Ska man tro honom? Tja, den som önskar belägg för hans tes kan i alla fall utan svårighet finna en uppsjö av intellektuellt ambitiösa personer som upptagits just av bryderier över existensens själva existens.1700-talstänkaren Gottfried Wilhelm Leibniz, till exempel, som efter att ha fastslagit sin berömda princip att varje sakförhållande också kan ges en fullständig förklaring, konstaterade att den första fråga som därpå infann sig var: ”Varför finns det något, snarare än ingenting?”En formulering som drygt två sekler senare ekade hos hans tyske kollega Martin Heidegger som också han ansattes av frågan: ”Varför är överhuvudtaget något varande, och inte snarare intet?”Han man väl låtit sig upptas av denna undran, bleknar alla andra gåtor bort i dess bländande sken. Som ett annat högstående intellekt vid namn Ludvig Wittgenstein formulerat det är det mystiska ”inte hur världen är, utan att den är”.Och varför är den då?Det visar sig att frågan har minst lika många svar som den har möjliga invändningar mot de givna svaren – som den har möjliga underkännanden av själva frågan.Till att börja med kan man ju undra hur ett tillfredsställande svar skulle kunna se ut? Vilken orsak till världens existens skulle inte i sin tur kräva en orsak, så att man i slutändan inte hade åstadkommit något alls?Leibniz själv tyckte sig kunna besvara frågan så snart han ställt den: Orsaken till världens existens är Gud.Jaha. Men vad är i så fall orsaken till att Gud finns?Jo, svarar Leibniz, det är Gud.Vilket är det som i Leibniz mening skiljer Gud och universum åt: Universum hade lika gärna inte kunnat existera, och därför kräver dess existens en förklaring. Gud, däremot, utgör sin egen nödvändighet: I Guds identitet, ingår egenskapen att han existerar. Orsaken till att Gud finns är Gud.Ett besläktat argument är det som går under det arabiska namnet Kalam, och som gör gällande att universum behöver förklaras eftersom det en gång har uppstått, medan Gud är ett tidlöst väsen som alltid har funnits, och som sådant kan förbli oförklarat.Utifrån ett sådant resonemang kan den kosmologiska teorin om världsalltets födelse i Big Bang för knappt 14 miljarder år sedan med en del god vilja betraktas som belägg för en övernaturlig varelses inblandning. Men å andra sidan kan man invända att de flesta varianter av Big Bang-modellen gör gällande att tiden uppstod först i och med ursmällen, så att universum faktiskt visst alltid har existerat, om man med alltid menar ”vid alla ögonblick i tiden”.Och därmed har man gett sig in på fysikernas försök att besvara den uppenbarligen svårbesvarade frågan om orsaken till världens existens. Varför något snarare än intet? Vad sägs om svaret: ”Därför att ett instabilt vakuum uppstod som en fluktuation i den absoluta intigheten, som i fysikaliska termer kan beskrivas som en sluten fyrdimensionell rumtid med radien noll. Detta vakuum genomsyrades av kvantfält vars fluktuationer i sin tur sådde fröet till det universum vi ser idag”?Ja, det får åtminstone mig att undra om allt ståhej kring frågan om existensens orsak åtminstone till viss del är ett resultat av de högtstående intellektens tendens att intellektualisera lite för mycket?För hur mycket har det intet som enligt Heidegger gör sig påmint i stunder av bottenlös förtvivlan eller oförstörd lycka, egentligen att göra med den teoretiska fysikens bild av ett universum som ännu inte finns? Kanske faktiskt nästan – intet?Men en sak kan man i alla fall säga om fysikernas rumtid utan utsträckning: Den är verkligen intet, mer intet än en tom rumtid, mer intet än ett tomt rum utan tid, mer intet än – ja, det mesta. Det enda som måste sägas ha funnits från början i denna modell är de naturlagar som tillåter ett kvantfält att tunnla fram ur detta totala intet. Men på vilket sätt fanns i så fall de?Frågan om varför det finns något för oss alltså oförhappandes vidare till frågan om huruvida fysikens lagar existerar inte bara oberoende av den mänskliga tanken, utan till och med oberoende av att det finns någon fysikalisk tillvaro som de kan beskriva. Och där har vi hamnat utan att vad det verkar ha kommit så särskilt mycket närmare ett svar på frågan om varför något existerar alls.Och ju mer man tänker på saken, desto mindre uppenbart tycks det att upptagenheten vid denna fråga är tecken på intellektuell finess. Är den i själva verket inte, som redan Immanuel Kant ville göra gällande, bara en effekt av att ha utvidgat idén om orsak och verkan längre än vad som är rimligt? Oavsett hur naturlig kausaliteten ter sig för oss, finns det nämligen mycket som tyder på att den inte gäller på de minsta partiklarnas kvantmekaniska nivå, och att universums födelse var en händelse då kvantmekaniken spelade roll har vi mycket goda skäl att tro. Och dessutom: Om tiden uppstod först i och med den stora smällen, hur är det möjligt att tala om en orsak som föregår den? Är det något som behövs för att orsakssamband ska kunna upprättas är det väl tid.För den som vill gå ännu djupare i sin kritik av frågan om varför något istället för intet, finns inte heller några hinder. Varför tycker vi exempelvis att existensen av något behöver motiveras, men inte existensen av intet? Varför ska intigheten på detta vis betraktas som ett naturligt grundtillstånd? Enligt filosofen Adolf Grünbaum är det ingen slump att frågan började ställas först i den moderna eran: De gamla grekerna upptogs inte av den, och inte heller antika indiska tänkare. Skälet? De var inte fostrade i den kristna tro som postulerar en skapelse ur intet, ex nihilo. Först i och med den kristna läran om en allsmäktig gud som häver existensen upp ur intet och därefter oupphörligt verkar för att upprätthålla den, skulle vi inte vara så övertygade om att varje avvikelse från intigheten kräver en förklaring. Detta alltså enligt Grünbaum. Som matematiker är jag också frestad att inflika att det finns många fler sätt att existera på, än det finns att inte existera på, vilket väl i sig är en sorts statistiskt argument för någontinget. Kanske är frågan om varför världen är i själva verket ett skenproblem?Ja, vem vet. Men hur som helst finns det också, vad Schopenhauer än påstod, tänkande personer som intar en helt annan hållning till problematiken än den djupsinnigt grubblande. Som exempelvis filosofen Sidney Morgenbesser, som när den eviga frågan ställdes till honom helt sonika snäste ifrån: ”Äsch! Även om det fanns intet skulle ni säkert inte vara nöjda ändå!”Helena Granströmförfattare med bakgrund inom fysik och matematikLitteraturJim Holt – Why does the world exist? (Liveright, 2012) Niayesh Afshordi och Phil Halper – Battle of the big bang (University of Chicago Press, 2025) Thomas Hertog – Om tidens uppkomst (Fri Tanke, 2023) Philip Goff – Meningen med universum (Fri Tanke, 2025)

Gjester: Andreas og Åsne Nordli

. Vi har helgebesøk fra Hamar, og får en fin og livsnær prat med et par som betyr mye for mange. De forteller fra sine unge år og om de første møtene med Jesus, UIO og hverandre! Vi snakker også om tro i hjemmet, livet i utlandet og hjertet for misjon. Reisen har vært rik, men tøff – livet har rommet både vakker sang og vanskelig sykdom. Midt i alt forblir relasjonen til Gud nær og vital; en nøkkel i dette synes å være hvilket gudsbilde man har!

Hur hanterar man att ens dotter blivit dömd för det värsta tänkbara? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela veckans Morgonpasset i P3 – Gästen hör du i Sveriges Radios app.2022 häktas Görgen Hellmans dotter och en annan tjej - misstänkta för mordet på Tove i Vetlanda. Hans dotter frias senare för mord i hovrätten men döms till fängelse för grovt gravfridsbrott. Hur hanterar man en sån här händelse som pappa? Och hur påverkar det relationen till sitt barn, till sin omgivning och i hans fall - Gud?Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Välkommen till premiäravsnittet för säsong 15. Som ung kristen kände hon sig utanför då hon inte upplevde de extatiska, känslomässiga upplevelserna av Gud som andra beskrev. Istället fann hon Guds närvaro i det konkreta och observerbara, som naturens komplexitet.I detta samtal får du lyssna på min intervju med Leyla som berättar om sin kristna tro. Hon berättar om kristna dogmer som inte blev logiska för henne. Hon hittade det naturliga och autentiska i islam.

Præludium: Peter Møller: Himlene, Herre, fortælle din ære Fra det G.T.: Salme 19,2-7 Salme: 392 "Himlene, Herre, fortælle din ære" Fra det N.T.: Markusevangeliet 3,1-6 Korvers: Christoph Ernst Friedrich Weyse: Dejlig er den himmel blå (Tekst: N.F.S. Grundtvig) Salme: 490, vers 6-7 "O søde Gud, din kærlighed" Postludium: Théodore Salomé: Offertoire

Bedst som landets monark afsluttede sin nytårstale med ordene "Gud bevare Danmark", løb en klimaaktivist ind foran kameraerne på slotspladsen med sit banner og en garder handlede resolut ved at skubbe aktivisten omkuld. Både aktivisten og garderen er efter episoden blevet politianmeldt, og danskerne er splittede. Nogle hylder garderen. Andre hylder aktivisten for at fremme et budskab, mange er enige i. Klimaet har det skidt. Noget skal gøres. I dagens P1 Debat spørger vi: Var Garderens skub heltemodigt eller over stregen? Er kritikken af klimaaktivisten på sin plads eller KAN civil ulydighed være nødvendig i en god sags tjeneste? Og hvorfor bliver danske politikere og meningsdannere egentlig så sure, når aktivister afbryder og stjæler scenen? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Gæster: Steffen Larsen, retsordfører LA, Jarl Cordua, liberal-borgerlig politisk kommentator, Sebastian Dorset, komiker og skribent, Esben Mac Sloth, Chef for Greenpeace Danmark, Camma Okotie, musiker og BA i psykologi, Petra Sanggard, aktivist i gruppen Nødbremsen Vært: Cecilie Lange Tilrettelægger/producer: Mathias Pedersen

Fra bedehusets røtter til et landsdekkende bønnens år: Gud kaller sitt folk tilbake til det enkle og kraftfulle.Jesus river ned det som stenger for bønn – slik at de fattige i ånd, tro og håp igjen får plass.Dette er ikke et år for ekspertene, men for vanlige mennesker som vil leve for noe større enn seg selv.Bibelreferanser: Matt 21:12–13 og Joh 5:19

Om monader och Gud och lite om lycka

Bonus! Det blir en extra nyårshälsning, där Edward Blom och Mats Ryd summerar sitt 2025 och funderar över vad det kommande året kan tänkas föra med sig – både i godsaksväg och vad gäller mindre världsliga prövningar samt vad som kan tänkas dyka upp i podden.Mats berättar vilken allvarlig åkomma som fick honom att i början av det gångna året åkalla Gud. Han förklarar sin kärlek till sunkpizzerior i mitten av ingenstans, typ Tärnsjö, och Edward avslöjar vad hans drömpizza skulle få innehålla. De minns hur de hackat ut vickningsanktungor ur Edwards frys, och hur de höll på att bränna ner hans hus genom att grilla anklever i blåsigt väder. Edward planerar att resa till Madeira och sjunger om att dricka Malaga.Skicka gärna kommentarer och frågor till redaktionen: podden@edwardblom.seSupport- och prenumerationsfrågor till: support@underproduktion.se"Edward Bloms smörgåsbord" vill gärna ha dig som prenumerant, vilket innebär tillgång till alla avsnitt, inklusive det gedigna arkivet! Teckna en prenumeration på: https://underproduktion.se/edwardblomssmorgasbord (från 39:-/månad).

Veckans spanare är Patrik Hadenius, Dilan Apak och Niklas Källner. Programledare Jossan Johansson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans panel 12 december 2025Dilan Apak: Är Chrippa en grekisk Gud? Patrik Hadenius: En omedveten vi-reformNiklas Källner: Dricksandet smyger sig in överallt Programmet görs av:Programledare: Josefin Jossan JohanssonProducent: Märta MyrstenerTekniker: Maria StillbergMusikredaktör: Berit NygrenSpanarna i P1 är ett underhållningsprogram för dig som är nyfiken på samtiden och framtiden. Här spekuleras med glimten i ögat.