Podcasts about GUD

Domenico Scandella, mer känd som Menocchio (1532-1599), var mjölnare i byn Montereale i Friulien, nordöstra Italien. Genom samtal och läsning av icke auktoriserade biblar, koranen och fantasifulla reseskildringar hade han utvecklat en egenartad syn på världen och Gud – idéer han mer än gärna delade med sin omgivning.I Menocchios skapelseberättelse hade världen uppstått ur en ostmassa där maskarna blev änglar. I motreformationens Italien fanns inget utrymme för fritänkare som Menocchio, som var mycket kritisk till kyrkan och dess prelater. Trots varningar från familj och vänner kunde han inte låta bli att utförligt redogöra för sina uppfattningar inför inkvisitorn samt knappt kunde tro att Menecchio tänkt ut allting själv.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren, historikern och dokumentärfilmaren Maja Hagerman om Menocchios världsbild i det sena 1500-talets Italien.Genom inkvisitionens rättegångsprotokoll kunde den italienske historikern Carlo Ginzburg komma nära Menocchios tankevärld i sin banbrytande bok Osten och maskarna (1976), som nyligen utkommit i ny svensk översättning. Boken visar hur folklig kultur, tryckt kunskap och religiös kontroll kolliderade i det tidigmoderna Europa – och hur en enskild individ kunde tänka självständigt, men också riskera livet för det.Menocchio utmärkte sig genom sin vilja att öppet resonera om religion, skapelsen och samhällets ordning. Han diskuterade gärna med grannar, präster och främlingar och blev känd som en person med avvikande och provocerande idéer. Det var inte ett enskilt uttalande som väckte inkvisitionens intresse, utan hans ihärdiga spridande av sina tankar.Kärnan i Menocchios världsbild var en radikalt okonventionell skapelseberättelse. Han beskrev hur världen uppstått ur ett slags urkaos, likt mjölk som blir till ost, ur vilken maskar spontant framträder. Dessa maskar identifierade han med änglarna – och i vissa versioner även med Gud själv. Hos Menocchio var Gud inte en allsmäktig och avlägsen skapare, utan en del av naturens utveckling.Hans gudsbild var starkt naturalistisk och antihierarkisk. Han förnekade jungfrufödseln, ifrågasatte Kristi gudomlighet och avvisade kyrkans sakrament, helgonkult och prästerskapets särställning. För honom var religion främst en moralisk fråga: att leva rättfärdigt, inte förtrycka de fattiga och behandla andra med rättvisa.Han förespråkade också religiös tolerans. Menocchio menade att olika folk trodde på Gud på olika sätt och att ingen religion hade monopol på sanningen – en farlig tanke i motreformationens Italien, där trosenhet betraktades som grundläggande för samhällsordningen.Menocchio tillhörde inte samhällets allra fattigaste, utan var en relativt självständig hantverkare och småbrukare. Han kunde läsa och skriva, hade innehaft lokala förtroendeuppdrag och deltog aktivt i byns sociala liv.Ginzburg visar att Menocchios idévärld inte kan reduceras till enkel folktro eller direkt påverkan från enskilda böcker. Hans tankar uppstod i ett komplext samspel mellan muntlig bondekultur och tryckt skrift.Bildtext: Mjölnaren Menocchio kom att brännas på bål för sina egensinniga tankar om världen och gud. En mjölnare avbildad i arbete på en gravyr från 1500-talet. Verktyg och kläder ger en inblick i dåtidens hantverk och sociala miljö.Gravyr av Jost Amman, återgiven av Paul Lacroix. Foto: J Amman/Paul Lacroix. Wikimedia Commons Public domain.Musik: Claudio Monteverdi – Vespro della Beata Vergine (1610) – Antifona ”Deus in adiutorium” Framförd av: Cantica Symphonia, dir. G. Maletto Liveinspelning, Kyrkan San Filippo, Turin i Italeien 3 oktober 2000. Wikimedia Common, Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Proactive Ruth finds work in the field of a man named Boaz - but can he be trusted? Not everyone in Israel is a friend to those from Moab, and without a male to look after them, will Ruth and Naomi survive on their own?This is part 2 of a 4-part miniseries about Ruth.Today we read from Ruth 2 in the NKJV.Questions to ponder:+ Have you been a 'Ruth' to someone?+ Has anyone been a 'Ruth' in your life and have you told them?Medvirkende: Maysie Keye (afd.-leder for Teens) and Kimberley Nelson.

Kolla på Simon Ahlstrands predikan om att vandra i tro där han bland annat tar upp varför tro behagar Gud!   Se hela Gudstjänsten här: https://www.youtube.com/live/bBPfUOeV2y4   Mer från Livets Ord: https://linktr.ee/livetsord   #livetsord

På andra missionsresan grundades många församlingar trots stora svårigheter, men Gud verkade.

Øyvind Hansen forkynner første del (av fem) i taleserien “Leve i tro”. Troen begynner hos Gud. Han taler og vi hører. Han gir oss troens gave, og vi responderer ved å tale troen ut.

På andra missionsresan grundades många församlingar trots stora svårigheter, men Gud verkade.

"Fryd deg over henne, du Himmel, og dere hellige apostler og profeter, for Gud har dømt henne for dere med en rettferdig dom!" (Åp. 18,20)Dette kapittelet handler om dommen over verdens Kirke. I vesen og oppførsel skilt ifra Guds menighet, som en prostituert versus bruden. I verdens øyne er hun rik og attraktiv, kan vi lese (v. 9-19). Denne kirken har latt seg bruke av de med makt og enhver som kunne tjene på en forbindelse, men ingen hjelper når undergangen kommer. I stedet sørger de over egne tap. Hun er blitt en bolig for det urene og har forført mange, derfor blir dommen symbolisert med kvernsteinen som slippes i havet, kan vi lese (v. 2-3; 21; Matt. 18,67). Det verste med denne verdens Kirke er at hun har drept, eller latt drepe, både profeter og hellige. Det er disse som nå kan fryde seg over at hevnen, som de overlot til Herren, nå er blitt oppfylt (v. 24; 6,9-11; Rom.12,19).Så annerledes da med den ekte Kirken, Bruden! Hun er rik på håp, på åndsgaver, på nåde, rik på takk og gode gjerninger, sier Bibelen (Rom. 15,13; 1. Kor. 14,12; 2.Kor. 9,14; Kol. 2,7; 1.Tim. 6,18). Og hun får se at Gud kjemper for henne!Ja, la oss være klar over disse to sidene her og være obs på det som skjer, slik at vi velger den ekte Kirken og være med i den. Den som holder fast ved troen, ved bekjennelsen, ved Ordet, ved Jesus, Sannheten, Han som er hellig. Og som venter på Ham, og som bruker tiden aktivt med å forberede seg til Han skal komme igjen.Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

▬ Om Klippan - Falun ▬▬▬▬Klippan Falun är en plats där du kan möta och uppleva Jesus, ta del av vår välkomnande gemenskap, höra och delta i upplyftande lovsång och ta del av en predikan som både inspirerar och utmanar dig att bli den Gud avsett att du ska vara.Vi ser Klippan Falun som en autentisk, andefylld, gospelcentrerad församling som påverkar vår stad och vårt land genom att förkunna och leva det fulla evangeliet om Jesus Kristus.Klippan Falun är aktiv i Sverige och en del av UPCS (United Pentecostal Church of Scandinavia).▬ Sociala Medier ▬▬▬▬► Facebook: https://www.facebook.com/klippanfalun/► Instagram:https://www.instagram.com/forsamlingenklippan/► Youtube: youtube.com/@forsamlingenklippanfalun► Hemsida: https://www.forsamlingenklippan.se/

Varför valde Gud just Ramadan för fastan?Svaret är djupare än hunger och törst.Ramadan är månaden då Koranen uppenbarades.Fastan är inte frikopplad från Koranen – den är vägen till den.I detta avsnitt utforskar vi:

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 22. februar 2026Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekster: Lukasevangeliet kap. 22,24-32––––––––Studiemateriale til prædikenen ––––––––Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1) Læs teksten til prædikenen sammen: Lukasevangeliet kap. 22,24-322) Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til?3) Hvor opdager jeg i mit eget liv ønsket om at være den største?Ikke kun i de store ting, men i hverdagen: i relationer, arbejde, familie, kirke eller i mit indre tankeliv.—> Hvad afslører det om, hvad jeg længes efter?4) Hvilke blinde vinkler har jeg svært ved at anerkende hos mig selv?—> Er der mønstre af stolthed, forsvar, misundelse eller behov for anerkendelse, som jeg ofte undskylder eller bortforklarer?—>Hvad sker der i mig, når jeg bliver konfronteret med dem?5) Lever jeg grundlæggende som én, der skal fortjene, eller som én, der har modtaget?—> Hvordan præger det min måde at gå til Gud på — i bøn, gudstjeneste, nadver og skyld?—> Har jeg mere tendens til at agere som medarbejder for Gud, end som et barn, der bliver budt velkommen hjem?6) Hvor oplever jeg lige nu, at Jesus siger til mig: “sådan skal du ikke være” — og hvad beskytter han mig imod? Ikke som en hård dom, men som en kærlig befaling.—> Hvilken frihed eller heling kalder han mig ind i gennem det?7) Hvem kalder Gud mig konkret til at styrke og tjene, når jeg selv er blevet mødt af nåde?Ikke fra et sted af overlegenhed, men som én, der selv er faldet, rejst og båret.—> Hvordan kunne det se ud i denne uge?BØN (10 MIN)Bed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Predikan från Waldemar Sjögren on 2026-02-22

Är din fasta bara hunger och törst – eller är den något mer?I detta avsnitt utforskar vi fastans tre nivåer:

Gudstjänst med Magnus Boäng och Arvid Svenungsson och församlingens körer Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Det här är verkligen allmänmänskligt. Vi måste gå igenom en massa prövningar för att nå fram till målet. Tänk på hur många folksagor som handlar om just det här. Den fattige lille pojken som genom godhet och list lyckas övervinna alla faror och svårigheter, till exempel rida uppför det omöjliga glasberget, för att sen vinna prinsessan och halva kungariket.Men är då allting jobbigt vi möter riktiga prövningar? Det vet vi inte. Vi kan aldrig göra en heltäckande teori om det här. Och vi kan aldrig säga till en medmänniska ”det där är en prövning” eller ”det där är inte en prövning”. För vi vet inte.”(ur Magnus Boängs predikan)Medverkande:Magnus Boäng, prästArvid Svenungsson, piano, orgel, körledningJärvsö kyrkokörJärvsö vokalensembleAnna-Kristina Widell, nyckelharpa och fiolHillevi Hertzberg, solosångYlva Timan Olofsson, solosångStina Nordin och Sune Hall, textläsning och bönTexter:1 Mosebok 3:1-13Hebréerbrevet 5:7-10Markus 1:12-13Musik:I den stora sorgens famn (K Gärdestad/T Gärdestad)SvPs 271 Närmare Gud till dig (S F Adams/L Mason)Stjärnorna (K Boye/E Sundberg)Låt till far (Pers Erik Olsson)SvPs 267 Bed för mig, Herre kär (A Frostenson/O Lindberg)Kan detta vara himlen (J Olsson)SvPs 249 Blott en dag (L Sandell/O Ahnfelt)Änglavingar (K af Klintberg/Magnus Johansson, A SvenungssonProducent Katarina JosephssonTekniker Jakob Knabäck, Ove Jönssonliv@sverigesradio.se

Tale av Daniel Sæbjørnsen om å nyte det som Gud har gitt oss. En viktig del av vårt forhold til penger er å kunne nyte det på en god måte. Få med deg denne talen som setter det i et godt perspektiv. SPØRSMÅL TIL SMÅGRUPPEOPPLEGG: 1. Hvordan påvirker ditt bilde av Gud måten du forholder deg til livets gaver på – tror du virkelig at han gir rikelig for at du skal nyte? Hva opplever du oftest stjeler din glede i møte med å nyte guds gode gaver? Evangeliet er den største rikdommen vi har blitt gitt. Klarer du å nyte Guds overveldende godhet og nåde mot ditt liv? PRAKSISUTFORDRING - Kjøp en ting eller opplevelse som du/dere har lengtet etter i lenger tid, og glede deg over det med et takknemlig hjerte. (Selvsagt med ev ektefelle sin godkjenning;)

Vi starter en ny taleserie med utgangspunkt i Salmenes bok - Jesu bønnebok. Denne uken taler Martin om å kunne klage til Gud ut fra Salme 42. Denne talen ble holdt på en internasjonal gudstjeneste og er derfor på engelsk.

John Eidering predikar om prövningar i vår predikoserie om fastan.  

Kurt undervisar utifrån Nehemja bok om att lita på Gud och leva nära honom i vardagen

Predikan från Waldemar Sjögren on 2026-02-22

Vem är Gud i ditt liv? Sätter du dig själv på den platsen eller finns andra saker som har Guds plats?

Den här veckan är temat "Bön och fasta" och bibeltexten är hämtad från Lukasevangeliet kapitel 5, vers 33-39. "5 minuter med Gud" är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund. Denna vecka håller Anton Ahlmark, pastor i Centrumkyrkan andakten.

Alt er muligt for den, der tror, siger Jesus, men er det muligt for et moderne menneske at forlade sig på tro og tillid alene? I denne samtale om teksterne til 2. søndag i fasten besøger sogne- og hospicepræst Camilla Valentinussen Hou provst i Bogense Provsti Keld Balmer Hansen. Det handler om guddommelig indsigt og menneskelige vilkår, om tro og fortryllelse, og så får de også en snak om både nye og ældre salmer. Prædiken på vej er præster, der taler med andre præster og teologer om den kommende prædikentekst - til faglig inspiration og almindelig opbyggelse, til forberedelse for den, der skal prædike på søndag, og til glæde for alle, der vil lytte til en fri og teologisk kvalificeret samtale om de tekster, der skal prædikes over. Podcastserien blev lanceret i 2020 og er siden blevet produceret i skiftende samarbejde med folkekirkens stifter. Der er over 300 afsnit i serien, og der kommer hver uge et nyt til. Prædiken på vej bliver fra palmesøndag 2025 og det kommende år til i et samarbejde mellem Fyens Stift og Folkekirkens Uddannelses- og Videnscenter.

I ord til ettertanke denne veka deler Oddrun Malum Bjørdal fem verb som er sentrale i vårt forhold til Gud. Å komme, å vere, å sjå , å lytte og å gå. Høyr heile intervjuet med Bjørdal om tanken bak vekas ord til ettertanke.

Dagens andakt hålls av Prima Singh diakon i Equmeniakyrkan i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten: ”Bara för att jag råkar ha en krage på mig innebär det inte att jag är felfri eller att jag är mer älskad av Gud. Han älskar oss alla lika mycket- i hans värld behöver ingen förtjäna kärlek och beröm. I hans värld är vi ovillkorligt älskade med våra tillkortakommanden och trots våra misslyckanden.”Text:1 Joh 4:16Musik: Concerning Hobbits – Howard Shore, London Philharmonic Orchestra, Nya Zeelands Symfoniorkester (Wellington)ProducentLina Hedmarkliv@sverigesradio.se

Få filosofiska texter har ett så personligt tilltal och temperament. Torbjörn Elensky slår ett slag för renässansens manifest och dess upphovsman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna står det: All human beings are born free and equal in dignity and rights, vilket på svenska översatts till Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Ordet för värdighet har alltså översatts med värde. Spelar detta roll för hur vi pratar om människor och deras fri- och rättigheter? Är ett värde inte något annat än värdighet? Det förra är något man har i kraft av att bara vara människa. Mördaren och offret, civilisten och soldaten, det nyfödda barnet och 100-åringen har alla exakt samma, principiella människovärde. När något är så allmänt utbrett riskerar det att bli likgiltigt. Ditt värde kräver inget av mig. Värdigheten däremot är något som innebär ömsesidighet. Oavsett vem du är och vad du gjort kan du förtjäna att behandlas med värdighet. Men värdigheten är inget du har, det är något du gör, och jag, och vi tillsammans. Varför tycks det vara svårare på svenska att prata om människans värdighet än hennes värde? Beror det på att ordet låter föråldrat, att vi tänker oss att en värdig person är lite uppblåst, en farbror Blå med hatt och käpp? Eller beror just på att det kräver något av oss, att det snarare än en egenskap är en aktivitet?Det engelska dignity kommer från latinets dignitas. Från det kommer också orden dignitet, något som har en viss tyngd, och dignitär, högre tjänsteman, även denna med viss tyngd, i symbolisk mening naturligtvis. För romarna var dignitas både något man kunde inneha i kraft av sitt ämbete och ett inre värde i en person. Cicero använder det över tusen gånger i sina bevarade verk – vilket är hälften av samtliga förekomster av dignitas i romersk litteratur. Med kristendomen blev begreppet något för alla människor, som vi innehar i egenskap av att vara skapade efter Guds avbild. Dessutom användes det som beteckning på själens avspegling av treenigheten, för liksom den består av fadern, sonen och den helige ande, tre dignitates, värdigheter, i en Gud, består själen av tre värdigheter: intellekt, vilja och minne.Men den som gjorde värdighet till det begrepp det blivit idag var den italienske renässansfilosofen Pico della Mirandola. Han var 1400-talets filosofiska underbarn, vars ”Tal om människans värdighet” har kallats renässansens manifest. I det träder individen för första gången fram med alla sina rättigheter, anspråk och friheten som högsta värde och mål. Pico föddes 1463 i en furstlig familj och skickades som 14-åring för att studera juridik i Bologna. Men efter bara något år lämnade han universitetets begränsade miljö för att istället studera kabbala, judisk mystik. Han fortsatte till Florens där han läste Platon tillsammans med den några år äldre Marsilio Ficino, som höll på att översätta dialogerna till latin. På grund av sina språkkunskaper, filosofiska kommentarer och mångfacetterade lärdom betraktades ”Mirakelpojken” Pico redan som 22-åring som stor filosof och universalgeni. Men hans liv blev allt annat än en ordnad tillvaro vid något lärosäte. Efter en kort sväng till Paris, där Aristoteles fortfarande dominerade undervisningen, återvände han till Florens, rymde med en ung adelskvinna och åkte runt i Italien på flykt undan både rättvisan och pesten.Samtidigt med dessa äventyr fortsatte han med sina studier. Hans mål var att förena all kunskap han skaffat sig till ett enda system: inte bara europeisk filosofi, utan framför allt sådant som kyrkan förbjöd, som judisk mystik och arabiska tänkare. Han ansåg att eftersom sanningen är en, men spridd i flera olika traditioner, gällde det bara att kombinera dem för att förstå allt. När han var 24 år ville han ordna en konferens i Rom, där han skulle presentera sin syntes av all världens kunskap i 900 teser. Påven Innocentius VIII förklarade genast att 13 av teserna var kätterska och flera andra suspekta. Det var för mycket som utmanade kristendomen i Picos teorier. Dessutom ansågs han vara för ung för att kunna tas på allvar. Men han blev bara triggad av motståndet. Det var som svar på kyrkans förbud som han skrev det korta, kärnfulla och medryckande talet om människans värdighet. Inte heller det tilläts han framföra, men det trycktes och spreds och har fortsatt att inspirera ända sedan dess.Filosofin, skriver han i sitt tal, har lärt honom att lita på sitt eget samvete, inte på vad andra tycker. Han frågar: vad lönar det sig att bara läsa latinsk filosofi och utesluta grekerna och araberna, när allt från början kom från barbarerna? Det är en bildad och självsäker, utmanande 25-åring som talar, men också någon frustrerad av att inte bli tagen på allvar. Upprepat påpekar han att hans ungdom inte borde hållas emot honom, för han kan mer än de flesta andra. Få filosofiska texter från historien har ett sådant personligt tilltal och tydligt temperament som. Han är den ursprungliga förebilden för alltifrån revolutionärerna och poeterna under romantiken till James Dean i Ung rebell och rockens många frihetsälskande upprorsmakare.Människans värdighet bygger för Pico på hennes förmåga att välja sitt liv, något som skiljer henne från alla andra varelser. Djuren såväl som änglarna har i 1400-talets världsbild fasta egenskaper, i en orubblig hierarki som sträcker sig från de lägsta krypen hela vägen upp till Gud själv. De kan inte förändras. Människan däremot befinner sig i mitten av allt, utan några utmärkande egenskaper, men med intellekt och fri vilja. Människans värdighet består ytterst i hennes frihet.Pico är unik i det att han inte sätter det antika idealet främst, utan tar upp alla möjliga kunskapstraditioner. Han inleder sina 900 teser med att fastslå att han använder kaldeiska, arabiska, hebreiska, grekiska, egyptiska och latinska påståenden, utan inbördes rangordning, för att lägga ut texten, allmängiltigt och universellt, om dialektik, moral, matematik, metafysik, magi och kabbalism. När han i sitt tal säger att människan är fri att välja sig själv menar han det verkligen radikalt: sanningen tillhör inte någon viss tradition utan finns hos alla och är tillgänglig för alla.Det låter modernt. Men vi måste vara vaksamma. Det är alltid svårare än man tror att läsa historiska texter. Ord skiftar mening genom historien och vår vilja att spegla oss själva kan göra oss blinda för vad texten egentligen uttrycker. Pico della Mirandola var verkligen en renässansmänniska, med allt vad det innebär. Hans text är full av esoteriska referenser till magi, mystik och kabbalism som har lite med det vanliga, moderna livet att göra. Men ändå, vill jag påstå, återstår kärnan, och den är den mänskliga värdigheten: Här står en ung människa och vill bli tagen på allvar. Och är inte det vad den mänskliga värdigheten ytterst går ut på: att bli tagen på allvar, att bli lyssnad på, att bli respekterad. Och det är inte något man kan göra själv, utan något vi gör tillsammans för varandra.Torbjörn Elenskyförfattare och kritikerLitteraturOm människans värdighet, Giovanni Pico della Mirandola, 1486, på svenska i övers. av Rolf Lindborg, Bokförlaget Atlantis 2012Magic and the Dignity of Man: Pico della Mirandola and His Oration in Modern Memory, Brian P. Copenhaver, Belknap Press 2019

Världen var fylld av tecken att tolka för 1600-talets människor. När ett barn föddes med missbildningar under 1600-talet sågs det inte främst som ett biologiskt fel – utan som ett budskap från Gud. På samma sätt som missväxt var ett tecken på människornas syndfullhet.Den moderna uppdelningen mellan natur och kultur, kropp och själ, eller individ och samhälle fanns inte – allt ingick i ett sammanhållet kosmiskt mönster. Individen var sin tilldelade roll inom sitt stånd och samhället var en kropp, där varje människa hade sin plats.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Karin Sennefelt, professor i historia och författare till boken Livet enligt 1600-talet (Natur & Kultur). Samtalet kretsar kring människors grundläggande livsvillkor i tidigmodernt Sverige – hur de förstod sig själva, sin plats i samhället och världen omkring dem.Visionärer som Lars Ekrot, som påstod sig ha sett Karl XI:s död och slottsbranden i Stockholm i sina syner under piprökning, togs på allvar. De betraktades inte automatiskt som galningar – utan som möjliga mottagare av gudomlig sanning.Naturen var inte neutral utan betraktades som ett språk: Guds bok. Åskväder var inte meteorologiska fenomen utan Guds röst. Svält, missväxt och kyla under lilla istiden tolkades som tecken på gudomlig vrede. Skogen var en plats av både faror och mirakel – där barn kunde räddas av "vita hundar" eller änglar, som bevis på Guds närvaro även i det vildaste landskap.Att förstå 1600-talets tankevärld är att bli främling i sin egen tid. Det påminner oss om att våra mest självklara föreställningar – om kropp, makt, individ och natur – är historiska konstruktioner. För 1600-talsmänniskan var världen inte något man förstod genom vetenskaplig objektivitet, utan genom tolkning. Naturens skiftningar, kroppens signaler och samhällets strukturer uppfattades som uttryck för Guds plan. Gud var närvarande i vardagen: han kunde sända blixtar som straff, låta barn dö för att påminna om synd, och tala genom drömmar eller syner.Ståndssamhället var organiserat som en kropp: kungen var huvudet, prästerna hjärtat, adeln armarna och bönderna benen. Hierarkierna var inte mänskliga konstruktioner, utan gudagivna ordningar. Att överskrida sin plats sågs som ett hot mot hela den kosmiska balansen. Samtidigt fanns viss social rörlighet, ofta genom något man kallade fortun – individens möjlighet att finna lycka. Officiellt sågs all framgång som ett uttryck för Guds vilja. Att vara "ärlig" innebar inte bara moralisk hederlighet, utan också flit och samhällsnytta.Identiteten var inte ett inre psykologiskt jag, utan något som manifesterades genom kläder, titlar och föremål. Ett ärvt lakan kunde vara bevis på kvinnlig dygd. Berättelsen om den falska lantgrevinnan i Karlskrona visar hur identitet kunde "bäras" – och avslöjas. När hon inte längre kunde försvara sin status blev ett ärr på kroppen hennes fall.Men vid 1700-talets början sker ett epistemologiskt brott. Kunskap börjar organiseras utifrån skillnad snarare än likhet. Religion, vetenskap och politik blir separata sfärer. Världsbilden fragmenteras.Kroppen betraktades både som ett förgängligt skal och ett heligt kärl för själen. Den styrdes av humoralpatologin, där de fyra kroppsvätskorna – blod, slem, gul och svart galla – måste hållas i balans. Obalanser sågs inte bara som sjukdom, utan som tecken på moraliskt eller andligt förfall.Bildtext: Landskap med figurer, cirka 1625–1635, tillskrivs Joos de Momper den yngre tillhörande Östergötlands museum Fotograf: Östergötlands museum. Licens: Public Domain, Digitalt muséumMålningen visar ett dramatiskt bergslandskap där tre vandrare tar paus vid en slingrande stig. Verket är ett exempel på 1600-talets flamländska landskapsmåleri, där naturens storhet kontrasteras mot människans litenhet.Musik: Claudio Monteverdi-Quel Augelin Che Cantaav, The Tudor Consort, CC BY 3.0, via Wikimedia CommonsKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Når Hiskia blir konge blir endelig offerhaugene nedlagt! Han stoler også på Gud når assyrerne angriper og unngår derfor å bli tatt, som omtrent den eneste i midtøsten på den tiden. Hans sønn Manasse er derimot stikk motsatt og bygger opp igjen offerhaugene. Manasse forsegler dommen over Juda, og nå kan den ikke unngås. Hans […]

Menelik utfordrer verdens bilde av lykke og viser at sann salighet handler om nærhet til Gud. Han løfter frem tilgivelse, oppriktighet og hvile i Guds løfter, og peker på at prøvelser og tukt kan forme oss. Lykken bæres av håpet og livet med Gud.Episode fra 16. februar 2026  Logos samles på Ebeneser Ganddal mandager i partallsuker kl. 19 Alle episodene finner du med bilder på YouTube @logosoffisiell @logossandnes FB-Logossandnes FB-Logospodden

Menelik utfordrer verdens bilde av lykke og viser at sann salighet handler om nærhet til Gud. Han løfter frem tilgivelse, oppriktighet og hvile i Guds løfter, og peker på at prøvelser og tukt kan forme oss. Lykken bæres av håpet og livet med Gud.Episode fra 16. februar 2026  Logos samles på Ebeneser Ganddal mandager i partallsuker kl. 19 Alle episodene finner du med bilder på YouTube @logosoffisiell @logossandnes FB-Logossandnes FB-Logospodden

Bli med på et kraftfullt bønnemøte sendt direkte fra studio 15. februar 2026. Dette programmet fokuserer på bønn, lovsang og gudstjeneste, med et spesielt fokus på Norges åndelige tilstand. Med deltakelse fra forskjellige troende blir det bedt for nasjonen, familier og individers frelse. Gjennom en blanding av musikk, bønn og forkynnelse, er formålet å oppmuntre troende til å stå sammen i tro og tilbe Gud.

Om skrikande gatupredikanter, hur gudstro uppstår och om Gud är på vinnarnas eller förlorarnas sida.  I den nya säsongen av Ingen Hinner Fram är Pontus och Ludvig tillbaka i poddform med 10 nya avsnitt om 10 Guds bud. I första avsnittet går de igenom det första budet: "Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig." 

Varmt välkomna till Martinson Möter – en podcast producerad av fadderbarnsorganisationen Compassion.Dagens underbara gäst hade sitt liv prydligt uppställt i raka led. Utbildad vid Eton College. Skolad i juridik vid University of Cambridge. Blivande advokat. Och övertygad ateist – trygg i att kristendomen antingen var förlegad, missförstådd… eller bäst att hålla på säkert avstånd från.Sedan begick han ett ödesdigert misstag.Han plockade upp ett Nya testamente. Inte för att tro. Inte för att bli omvänd. Utan bara för att “kontrollera sanningshalten” och tillrättavisa några kompisar.Och allt gick, som man säger, fullständigt fel.Idag är han en av sin generations mest inflytelserika kristna ledare. En före detta advokat som aldrig riktigt nådde rättssalen - utan istället hamnade i kyrkan. Han blev kyrkoherde i Holy Trinity Brompton i London, där omkring 4 000 personer samlas varje söndag, och varifrån nya församlingar har planterats över hela landet. Någon tog uppenbarligen “fel” avfart - och fortsatte köra i exakt rätt riktning.Han är också arkitekten bakom Alpha Course - en tio veckor lång introduktion till kristen tro som över 38 miljoner människor världen över har gått, inklusive hundratusentals fångar. Ett stillsamt bevis på att ärliga frågor över en middag kan vara mer omvälvande än de flesta predikningar.Tillsammans med sin fru Pippa står han bakom "The Bible with Nicky and Pippa Gumbel" - en app som laddats ner av miljoner. Och trots allt detta bor han fortfarande i prästgård, cyklar runt i London, badar dagligen i Serpentine-sjön i Hyde Park och kallas kärleksfullt av sina kollegor för “Humble Gumbel” - vilket möjligen är ett av få smeknamn i kristenheten som faktiskt har överlevt.Alpha börjar inte med färdiga svar. Det börjar med mat, nyfikenhet och tillåtelsen att tvivla.I det här avsnittet av Martinson Möter får vi höra om Nickys dramatiska återupptäckt av sitt judiska arv - och om den stora familjehemlighet som följt honom sedan barndomen, efter att hans pappa lämnat Tyskland. Vi talar om nyfikenhet som trumfar visshet, om tro utan påtryckningar, och om varför livets största frågor fortfarande spelar roll - särskilt för dem som känner sig längst bort från kyrkan.Det är ett samtal om tvivel, tro och upptäckt. Om lyssnandets kraft. Och om en Gud som verkar betydligt mer intresserad av inbjudningar än av argument.Och Nickys tydliga svar på varför alla borde bli faddrar? Det är lika enkelt som det är utmanande.Så varmt välkomna till Martinson Möter - och ett extra varmt, något försenat men djupt tacksamt välkomnande till dig, Nicky Gumbel.Tack för att du är här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Romantiken lever i några av våra mest älskade barn- och ungdomsböcker. Eva-Lotta Hultén berättar om Maria Gripes filosofiska influenser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.”Allt levande hörer samman.” Orden formuleras på 1700-talet av Linnélärjungen Andreas Wiik, i ett brev till hans hemligt trolovade, Emelie. Deras korrespondens hittas på Selanderska gården i småländska Ringaryd långt senare av tre ungdomar. Av breven framgår att det ska finnas en antik egyptisk staty gömd någonstans på orten.Det finns ingen Linnélärjunge vid namn Andreas Wiik. Och ingen småländsk ort som heter Ringaryd. Men både mannen och platsen lever i Maria Gripes ”Tordyveln flyger i skymningen”.Tillsammans med ”Agnes Cecilia” är det den av hennes berättelser där de mystiska inslagen är starkast. Samhörighet över både tid och rum manifesterar sig och byggnader kan bära minnen och förmedla budskap. Särskilt i ”Tordyveln flyger i skymningen” bistår växter och djur i kommunikationen. Skalbaggar och krukväxter leder protagonisterna till viktiga ledtrådar på gåtans lösning – var finns statyn som Andreas Wiik hemförde från Egypten?Redan tidigare i sitt författarskap, också i sina mer realistiska berättelser, skildrade Maria Gripe en kommunikation med naturen, genom flera av sina karaktärer. Hugo, i ”Hugo och Josefin”, är en trygg skogsvarelse som kommer till människornas värld med ett budskap: skollärarinnan får veta att hon har hållits för lite i skogen och för mycket i skolan och att det är därför hon bekymrar sig så mycket. När Hugos för misshandel fängelsedömda far ­kommer på tal säger Hugo lugnt att ”Skogen ska en inte överge. Då går dä illa.”Också Loella i Pappa Pellerins dotter, är ett sagoväsen som hör ihop med naturen.Gripes biograf Ying Toijer Nilsson beskriver det så här: ”Den spåntäckta stugan är nästan osynlig, insnärjd i slingerväxter och med gräs på taket. Vädrets makter står på hennes sida, blixten laddar ur sig framför barnavårdsnämndens representanter, stigen är villsam och oländig, yrväder hindrar moderns bekanta som kommer för att hämta barnen.”I Gripes värld samspelar vi med naturen och talar med och genom den.Maria Gripe växte upp i Örebro men trivdes inte i stadens flickskola och när det var dags för vidare utbildning fick det bli Enskilda gymnasiet i Stockholm. Hon bodde inackorderad, och i rummet hon hyrde fanns filosofen Friedrich von Schellings samlade verk. Det är hans naturfilosofi som hon klär i Andreas Wiiks ord, och ger gestalt i Tordyveln flyger i skymningen.Schelling var verksam kring sekelskiftet 1800 och framåt och ingick i den intellektuella kretsen i staden Jena. Han räknas till de tyska idealisterna och romantikerna, vars idéer ofta ses som en motreaktion på upplysningen och den vetenskapliga revolutionen. Med den franske 1600-talsfilosofen René Descartes hade uppdelningen mellan den tänkande och den utsträckta substansen fått en strikt formulering. Ande och materia var åtskilda. Men den föreställningen medförde ett antal problem som Schelling noterade. Hur kan ett medvetande uppstå hos materia och hur kan ett levande jag påverka och påverkas av en död omgivning? ”Mellan sinnet och naturen finns en hemlig förbindelse”, menade Schelling. Men han gick längre än så.Mot den mekanistiska värld som upplysningen målat fram, där människor, djur och växter var att betrakta närmast som maskiner, ställde Schelling ett enhetligt världsallt – den ”allsjäl” som Maria Gripe låter Andreas Wiik skriva om i sina brev till Emelie. Schelling drar slutsatsen att allt levande därför kan kommunicera med, och genom allt annat som lever. En idé som han i sin tur kan ha hämtat inspiration till från de indiska vishetstexterna Upanishaderna. Där beskrivs en panteistisk värld där allt har en gemensam ande, brahman. Gud och naturen är ett.Allting, förklarade Schelling, i den andan, ”var förbundet med vartannat och utgjorde en enda universell organism” – från grodor till träd, stenar, insekter, floder och människor. Ande är osynlig natur, medan naturen är synlig ande – en central tes för romantikerna. I stället för total åtskillnad mellan jaget och naturen – dess motsats.Efter sin studentexamen läste Maria Gripe filosofi och religionshistoria vid Stockholms högskola och romantiken intresserade henne särskilt. Också Schiller, Novalis och Fichte går att spåra i hennes böcker. Liksom Atterbom och Schopenhauer. Gripe var beläst och ville få sina unga läsare att reflektera. Vilket breven till henne visar att hon också lyckades med. ”Den där Schopenhauer verkar bra. Var får man tag på hans böcker?”, skrev en ung läsare.I ”Tordyveln flyger i skymningen” låter hon huvudpersonerna Jonas, Annika och David – 13, 15 och 16 år gamla – samtala om de stora idéerna i Andreas Wiik brev. Brev som han hade bett Emelie att förvalta, och som hon gömt under en golvtilja. I ett meddelande till dem som hittar gömman ber hon att de ska lägga tillbaka Andreas skrifter igen, om deras tid är lika oförnuftig och oaktsam om livet som hennes egen. Är tiden mogen nu, funderar David, Jonas och Annika. Kanske är ingen tid redo för sådana tankar? Men kanske kan alla tider öppna sig för dem?Schelling var en oerhört populär föreläsare vid universitetet i Jena men hans idéer har gått stick i stäv med modernitetens förhärskande naturvetenskap och har kritiserats och förlöjligats, från hans egen tid fram till våra dagar. Samtidigt har han inspirerat tänkare över alla spektra. En av dem var Alexander von Humboldt. När Humboldt dog 1859 var han sin tids mest berömde vetenskapsman, med banbrytande forskning inom en hel rad naturvetenskapliga discipliner, och uppfinnare av några nya, som oceanografi och klimatologi. Hans levnadstecknare Andrea Wulf kallar honom för ”naturvetenskapernas Shakespeare.” Humboldt beskrev, i vännen Schellings anda, jorden som en organism som pulserade av liv, ett sammanhängande helt där allting är förbundet med vartannat i ett nät av organiskt liv. Det leder tankarna till James Lovelocks så kallade Gaiahypotes – att hela jorden fungerar som ett levande, sammanhängande system. Idag har denna tanke ett växande stöd inom naturvetenskapen. Samtidigt visar kvantfysiken på märkliga samband på partikelnivå över stora avstånd – och ny forskning på psykedelika, som ger starka upplevelser av att höra ihop med världsalltet, visar att detta har en positiv effekt vid depressioner.Schellings idéer om en förbunden värld tycks i vår tid komma till oss från olika håll. Hans tankar ser också ut att kunna bli ett viktigt verktyg för att finna nödvändiga nya förhållningssätt till, och förståelse av vår omvärld, i klimatkrisens tid. Allt levande hörer samman. Är vi mogna för att ta till oss den tanken? Är vi tillräckligt lyhörda för att följa de spår som tordyveln lägger ut?Eva-Lotta Hulténjournalist och författare

Skammen lever godt i mørket. Den franske kvinde - og efterhånden feministiske ikon - Gisèle Pelicot er netop udkommet med en bog om de overgreb, hendes ægtemand begik mod hende. Vi dykker ned i skammens anatomi og Gisèle Pelicots indflydelse på det franske samfund. I ugens Popsmart skal det handle om Gud, som lige nu trender overalt på sociale medier, hitlister, i avisspalter og i glittede magasiner. For "ham Gud, han er eddermame svær at få smidt ud", som Trille ville have sagt. Medvirkende: Karin Mørch, udlandsjournalist Henrik Reintoft Christensen, religionsforsker Josva Rosenkilde, influencer og tømrerlærling Carsten Stage, professor i kultur og medier ved Institut for Kommunikation og Kultur ved Aarhus Universitet Vært: Linnea Albinus Lande Producer: Anna Correll Redaktør: Lasse Lauridsen

I kvardagspraten denne veka får vi høyre om en Gud som ikkje gløymer oss på lik linje med ei mor som ikkje gløymer sitt nyfødde born. Vi får høyre om ein fantastisk basar på Alnes, og om eit flott møte på Emblem. Også arbeide i Bedehuskanalen byr på spanande ting dette året. Høyr kvardagspraten med Irene Krokeide Alnes.

När Gud faktorn slår till! Då öppnas dörrar vi inte visste fanns. Då händer saker ingen förutsett. När vi ibland har gjort allt vi kan, när vi stått i tro, bett, arbetat och kämpat, kommer Gud som han kom till Mose och säger: ”Nu skall du få se vad jag kan göra”. Det är detta som är Gudfaktorn. Gud träder in i bilden och ditt sammanhang. En predikan av Tommy Lilja. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ann Kristin Allaico - Denne våren går vi gjennom det som er blitt beskrevet som et av de viktigste brevene som noensinne er skrevet. Romerbrevet er fylt med dype sannheter om evangeliet, og utdyper Guds frelsesplan og hva det vil si å leve i tro på Kristus. Paulus' brev til menigheten i Roma er like transformerende i dag som det var for to tusen år siden, og tar opp de dypeste spørsmålene om menneskets eksistens og vårt forhold til Gud.

Med en gps i varje ficka har människan blivit förkartade. Nils Markus Karlsson älskar kartor, men funderar på om de lett oss vilse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Vi tar det från början. För att komma rätt in till ämnet är det nödvändigt att tänka sig en värld utan kartor – men också utan allt annat som gjort världen överskådlig, som tåg, telegrafer, luftballonger, automobiler, asfalt, uppslagsverk, massmedier, flygplan och satelliter. Tänk en värld där alla resor är krångliga och långsamma, och de går från en känd punkt till en annan. Emellan dem finns mycket som är okänt. Sånt som man hört talas om, kanske, men inte mer än så. Så man lever i det lokala och omfattningen av det som finns utanför är oklar. Hur tänker sig en sådan människa världen? Det är inte så lätt att föreställa sig.En lykta är tänd, i dess upplysta krets rör man sig. Men ljuset blir snabbt skummare då man rör sig bort från centrum.I kontrast till detta är en kartlagd värld något enastående. Åskådligt. Klart.Bland de äldsta kända världskartorna finns de som är strikt geometriska och med exempelvis Babylon eller Jerusalem i dess absoluta mitt. På andra syns fantastiska djur och monster, människor med tre ögon – eller Babels torn, den strandade Noaks ark och paradiset. (Paradiset antogs ligga i öster och högt upp.) Det låter kanske löjligt men självklart måste allt som man trodde fanns i världen vara med. Och hur kunde man veta vad en långt ifrån känd värld innehöll? Det kunde man inte.Staffan Bergwik påpekar i den skönt illustrerade boken ”Terranauterna” att i kartografins barndom fanns två skilda paradigm, två helt olika syften. En del kartor var narrativa – dessa skulle berätta om världen som helhet. Och så fanns kartor som var praktiska, inriktade på navigerande – de skulle hjälpa någon, ett skepp, att nå en viss plats. Då det handlade om att berätta om världen hade europeiska kartritare Gud att förhålla sig till. Men i takt med att kartorna blev bättre och kraftfullare blev konflikten med en omnipotent allvetare skarpa. Frågan var: Har Gud ensamrätt att se och förstå världen – eller är det människan som samlar information och sätter samman den utifrån dessa bitar? Under 1500-talet då långa resor blev fler ökade också kunskaperna om kulturer, växter, djur och landmassor. Sjökaptener och officerare som kom i land i Europas viktigaste hamnstad, Sevilla, fick under ed berätta om vad de sett. 1529 sammanställdes uppgifterna i Padron real, det kungliga kartregistret, i form av en spansk världskarta som visade sjövägar till kolonierna. Under de stora upptäckternas sekler var kartan en realpolitisk resurs, mer värd än guld. Den övertrumfade hundra laddade kanoner, den kunde leda en forskningsresande till världens yttersta gräns, och längre ändå...Men så fanns också de allomfattande anspråken. På 1500-talet kallades kartritare för ”kosmografer”, ”världsskrivare”, och detta värv var både visionärt och idealistiskt. Flamländarna Gerardus Mercators och Abraham Ortelius kartor gjorde dem till tidens superstjärnor. Mercator var först med en Atlas – han namngav konceptet efter guden som bär världen på sina axlar. Det revolutionerande med hans kartbok var att den gick från det hela till det lokala. Så vändes på all mänsklig erfarenhet – nämligen att börja i det egna. Med fantasin eller föreställningsförmågan gick det att zooma in och ut, och så gå från en bild till en annan. Helheter blev för första gången greppbara.Vi tar tidens tåg fram till sekelskiftet 1900. Fin-du-siècle känner många till. Men frånvaron av vita fläckar gjorde att man också talade om fin-du-globe. Att ett forskningsfält stängs är inte vanligt men det var så man såg på saken. Pusslet var klart. Jorden gick från att vara utforsknings- och koloniserbar till att beskrivas som ”ett inhägnat schackbräde”.Sen dess har de geografiska upptäckterna inte varit många men kartans betydelse för människorna har exploderat – från atlaser i varje hem till GPS-tjänster i mobiltelefoner där allt är utmärkt på förhand: smultronställen, betygsatta restauranger och rekommenderad färdväg. Man skulle kunna hävda att vi har slutat vandra i världen och istället förhåller oss till avbildningen. Människorna har blivit ”förkartade”. Jag har otaliga gånger varit med om det i sällskap med en avbildningsfixerad bekant. Vi ska hitta ett ställe och jag ser det först eftersom jag ser mig omkring. Människor ringer till människor som står precis framför dem. Det verkar på något sätt säkrare.I ”Terranauterna” poängteras kartritandets utopiska sida– idealismen som har återkommit genom historien. Genombrotten i överblick har gått arm i arm med tankar om ett globalt broderskap. Atlaser, luftballongfärder, enorma georamor och sfäriska byggnader – som Great Globe vid världsutställningen i London 1851 – har omvärvts av en retorik som hävdat att med upplysning och överblick kommer inte bara demokratisering utan också fred och en helt ny förståelse av vår värld.Det är inte svårt att hitta moteld. Kartor har genom historien varit intimt förknippat med staters besittningstagande av land som de egentligen inte har haft rätt till. Kartor är exploateringens bäste vän. Att alla tvådimensionella kartor har skevheter är också uppenbart: Det finns ett godtycke i vad som är centrum och vad som är upp och vad som är ner. Och nej, Grönland är inte jämförbart med Afrika storleksmässigt – även om många kartor påstår det.På 60-talet var det dags igen. De första bilderna av jorden från rymden väckte enorm entusiasm. Denna utifrån-syn på vår värld skulle förändra oss till det bättre, det var helt säkert! Överblick och sanning hade förenats. Kartritarnas tusenåriga visonära strävan var uppnådd. Den tyske filosofen Martin Heidegger var skeptisk, han menade att det som visades var en abstraktion som gjorde människor främmande för livets grund: att finnas till på en plats, att vara rotad. Feministiskt färgad kritik har också riktats mot överblickstanken – då den har kopplats till kontroll och en manlig blick. ”Gudstricket” kallar Donna Haraway det – anspråket att kunna se allt, bortom enskilda perspektiv. Och ja, här finns en möjlig och djup problematisering som även en kartälskare som undertecknad kan förstå.Själva ordet ”världen” bytte innebörd under århundraden då kartläggningen av den gick framåt – från att omfatta allt som finns till att användas om det vi kan visa med kartor. Så har människornas värld krympt. Och kartor är onekligen ett torrt sätt att se på världen, och det är att se – inte höra, inte lukta, inte känna. Tiden ryms inte i en karta. Allt är stabilt, statiskt. Kartor säger: Att veta något, det gör man med ett utifrånperspektiv. Men vad får kartor oss att inte se? Och vad får de oss att tro om världen? Har kartografins utveckling sprungit iväg med oss så att vi inte längre vet var vi är? För en människa är inte utifrån.Kanske skulle man ställa till med ett kartbål. Men ja, till sist skulle ingen hitta dit. Eller jo, man skulle känna röken i näsborrarna, hur den tjocknade då vinden låg på.Nils Markus Karlssonkulturarbetare LitteraturStaffan Bergwik, Terranauterna, Norstedts, 2024Bayerische Staatsbibliothek, Die Karte als Kunstwerk, Verlag Dr. Alfons Uhl, Unterschneidheim 1979Phillip Allen, The Atlas of Atlases, 1988

"Da Moses gikk inn i Åpenbaringsteltet for å tale med Ham, hørte han Røsten tale til seg fra nådestolen over Vitnesbyrdets ark. Ut fra stedet mellom de to kjerubene talte Røsten til ham." (4. Mos. 7,8-9)Moses hadde vært sammen med Herren oppe på fjellet og hørt Ham snakke der. Nå var Åpenbaringsteltet, eller Tabernaklet som det het, ferdig laget og reist, og prestene hadde ofret gaver og innviet alteret, alt slik som Herren hadde sagt de skulle. Spenningen var kanskje stor da Moses gikk inn i teltet. Ville Herren møte ham også der?Også der hørte Moses den kjente stemmen, Røsten. For en lettelse! Den kom fra nådestolen, et merkelig navn på lokket til kista med lovtavlene i. Det får meg til å tenke på Jesu tronstol.Den står i nådens tronsal, hvor Han som Øversteprest møter oss med medlidenhet, forteller Bibelen (Hebr. 4,15-16). Der kan vi få komme med frimodighet, få miskunn og finne nåde som gir hjelp i rette tid. For Gud er ikke en Gud bare når vi er på høydene, Han er der også i dalene, hver dag på hele livsreisa vår (1. Kong. 20,28)!Ja, tenk det, at vi kan få komme fram i nådens tronsal, fram for nådestolen der Gud lar sin stemme høre! Og vi kan få komme med frimodighet og finne nåde som gir hjelp i rette tid. Det er stort, det!Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Gud har reddet sitt folk på mange måter gjennom historien, men i Jesus kommer høydepunktet. I denne talen får du høre hva som gjør Jesu frelse så stor og hva den bør vekke i våre liv Bibeltekst: Heb 2.1-9, Gal 3.19, Matt 25.46, Mark 4.18-19 Dato: 15. februar 2026 Taler: Magnus Nebdal Tid: 38 min

Marita Segerlind predikar om kyrkoårets tema Kärlekens väg. 

OKS er en kirke for alle mennesker, og spesielt for deg som ikke pleier å gå i kirken. En kirke for folk som deg - Vi ønsker å være et sted der gode vennskap bygges og livet med Gud utvikles!Vi møtes rundt om i landet, finn en avdeling i nærheten av deg på oks.no

Digger du menn? Digger du Gud? Digger du at menn som digger Gud har et sted hvor de, og kun de, kan digge Gud i fred? På munkerepublikken Athos er det ikke lov med hverken kvinner eller hunnkjønnete dyr, alt handler om den G'en: GUTTA, GUTTA, GUTTA!Digger du derimot en sunnere kjønnsfordeling og inkludering? Da finner du det i landepisodene på podimo.no/198landProdusert av Martin Oftedal, PLAN-B Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gud kobler generasjonene sammen | Ann-Helen Sperrud | Søndagsgudstjeneste 8.2.2026 by Salem Bergen

Disciple är en ny predikoserie från SOS Church Stockholm. Under de kommande veckorna utforskar vi vad det verkligen innebär att vara en Jesu lärjunge.I detta fjärde budskap fokuserar vi på ”C” för Community (Gemenskap). Gud skapade oss för gemenskap. Ett starkt och vackert budskap av Pastor Esther Amritzer.

Hun ga to små mynter. Jesus kalte det mest av alle. Midt i en verden der penger lover trygghet og hvisker «bare litt til», avslører Jesus hva som bor i hjertene våre. Dette er en tale om penger, makt og den radikale friheten som finnes i å stole mer på Gud enn på oss selv.Bibelreferanser: Markus 12,41–44 og Matteus 6,21 og 24.

Præludium: Johann Sebastian Bach: Præludium i e-mol Ord til dagen: af Origines Salme: 753 "Gud, du, som lyset og dagen oplod" Fra det N.T.: Markus 10,46-52 Korvers: Walter Bjerborg: Som vintergrene i afmagt rækker (arr. Hanne Kuhlmann, tekst: Jørgen Michaelsen) Salme: 173 "Ét vidste han om vejen frem" Postludium: Johann Sebastian Bach: Fuga i e-mol

Salomo blir konge etter David og regjerer i Israels gullalder. Han bygger tempelet i Jerusalem og mange andre byggverk. Men hvor overgitt er han egentlig til Gud? YouTube: https://youtu.be/x2tTyT4MPK8 PDF: https://bibelnerden.no/onewebmedia/1-2_Kongebok.pdf

En 25-årig Kanye slår øjnene op. Han sidder på førersædet i en totalsmadret bil. Ansigtet, der kigger tilbage fra bakspejlet, ligner ikke ham selv. Med et knust kæbeparti fuld af ståltråd fremfører han to uger senere de linjer, der skal give ham gennembrud som rapper, han i de foregående år har kæmpet for. Med ét går alle hans drømme i opfyldelse. I Grammy-talen takker han Gud for uheldet. Men er Gud overhovedet på Kanyes side? Vært: Pelle Peter Jencel. Gæst: Kristian Karl. Tilrettelæggelse: Mads Bjørn Lundsgaard. Lyddesign: Jonas Johs Andersen. Redaktør: Morten Narvedsen.

Hvis man først begynder at kigge efter det, er de overalt: Kendte mennesker, der taler, skriver og synger om Gud. Politiken har endda konkluderet, at det nu er 'de seje', der er blevet kristne: Casper Christensen, Rosalía, Lily Allen. Samtidig viser tallene, at flere unge tror på noget i dag, end deres forældre gjorde, og i England slår bibelsalget rekord. Er tro blevet moderne igen? Og hvad er det, den lover? Det spørger vi digter, sanger og præst Nikolaj Zeuthen om. Vært: Simon Stefanski. Program publiceret i DR Lyd d. 25. januar 2026.

Pastor Helge Fossmo mener han blir angrepet av demoner og barnepiken Sara får i oppgave av menigheten å være Helges hjelper og skjold. Når ondskapens krefter er drevet tilbake for natten, blir seieren feiret med samleie. Samtidig får lederen i menigheten en helt spesiell beskjed fra Gud. Hvis du vil høre hele serien så kan du bli Svarttrost-medlem her: https://www.svarttrost.no/bli-medlemSerien er laget av Ingar Johnsrud og Haakon Lange. Lyddesign ved Tom Henley. Ansvarlig redaktør i Svarttrost er Kari Hesthamar. Serien er fra 2026.