Podcasts about GUD

Var finns kvinnan ägg? Hjälper bruna bönor potensen? Frågan om livets uppkomst har lett till många spännande teorier, konstaterar Fredrik Sjöberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2017-09-05.Biologen och rabulisten Bengt Lidforss berättade en gång om ett samtal med Strindberg, om befruktningens mysterier. Det var i Berlin på 1890-talet, på den tiden de och andra av deras kaliber söp skallen av sig på stamkrogen Zum schwarzen Ferkel, den svarta grisen. I essän ”Strindberg som naturforskare” skriver sålunda Lidforss:”Han lutade sig fram över bordet och sänkte rösten till en hemlighetsfull viskning:Ja – och kvinnan! Tänk, när vi börja avslöja henne på allvar! Hur tror du att det är beställt med hennes ägg? Har du sett ett kvinnoägg? Nej! Jag? Nej! Men Buffon, som var en jävla man, har funnit befruktade kvinnoägg i hannarnas sädesledare! Har du mod att tänka ut tanken? Det är mannen som lägger äggen och kvinnan är fågelboet! Hon kan ersättas, undanskaffas! Det gäller blott att hålla en konstant temperatur av 37 grader och bereda ett lämpligt näringsfluidum. Och så är mannen emanciperad! Fullständigt!”Ja, Strindberg hade en enastående förmåga att vara efter sin tid. I slutet av 1800-talet var mysteriet redan löst. Man visste hur befruktningen fungerade, låt vara att själva genetiken ännu var okänd. Men det hade tagit förvånansvärt lång tid. Bara några decennier tidigare hade Strindbergs teorier kunnat passera som tänkvärda. I århundraden hade forskarna famlat i blindo.Hur blir egentligen barn till? Varifrån kommer de? Ingen visste. Jo, alla visste såklart var de brukade dyka upp, och att sex mellan en man och en kvinna på ett eller annat sätt hade med saken att göra. Men sen var det stopp. Förresten var man inte alltid helt säker på att det räckte med en man; bland ursprungsfolken i Sydamerika fanns de som ansåg att en havande kvinna gjorde bäst i att ligga med så många män hon bara orkade, ända fram till nedkomsten, helst män med olika begåvning – en bra jägare, en bra historieberättare, en bra älskare och så vidare. Tanken var att barnet byggdes på undan för undan, ungefär som en snöboll.I den gamla världen var man inte mycket klokare; författaren Edward Dolnick berättar i boken ”The Seeds of life” historien om hur en kvinna i Grenoble, på 1600-talet, födde ett gossebarn vilket var trevligt men ändå lite dumt eftersom hennes man vid det laget hade varit utomlands i fyra år. Otrohet bestraffade hårt, och här fanns dessutom pengar med i spelet; den bortreste mannen var mycket förmögen. Saken hamnade i domstol. Och kvinnan vann målet – pojken fick ärva pengarna – tack vare en färgstark historia om att hon hade legat med sin make i en dröm som var så verklighetstrogen att hon blev med barn.På den tiden var det heller inte ovanligt att en kvinna som hade råkat bli gravid på bygden, ägnade sig åt att stirra på ett porträtt föreställande sin äkta man, dagar i sträck, för det kunde vem som helst räkna ut, att det var så det gick till när ett barn kom att likna sin far. Alla visste ju att modern till ett harmynt barn hade sett en hare. Och redan Aristoteles var för sin del säker på att en man i gott skick, med torrt krut i torpeden, eller vad det nu hette på hans tid, välsignade sin hustru med söner, medan män som i något avseende var undermåliga eller tillfälligt försvagade fick hålla till godo med döttrar. Hur skulle det annars gå till?Studier av könsorganen hjälpte inte heller. Den medicinska vetenskapens fader, Hippokrates, begrep visserligen att mannens testiklar antagligen hörde till pjäsen, men skapade ingen större klarhet med sin teori om att säd från höger testikel gav upphov till söner, medan döttrarnas ursprung var den vänstra.Sådär höll de på, långt in i modern tid. När den vetenskapliga revolutionens hjältar, Copernicus, Newton och de andra, lyckas klarlägga fysikens lagar, står kunskapen om vår egen fortplantning och stampar på samma fläck. Det enda man var helt överens om var att Gud hade hittat på alltihop. Resten var öppet för spekulation. Så sent som på 1670-talet fanns exempelvis de som på fullt allvar trodde att mannens organ vid själva erektionen fylldes av luft, ungefär som en flärpa, en sån där papperstuta som förekommer på barnkalas, och att väderdrivande födoämnen som bruna bönor därför kunde rekommenderas i samband med sex.Och när man vid samma tid upptäckte att sädesvätskan var full av pyttesmå sprattlande spermier, enades vetenskapsmännen om att detta var fråga om helt ointressanta parasiter. Med hjälp det nyligen uppfunna mikroskopet hade man fått syn på mängder av maskar och annan ohyra, så slutsatsen låg nära till hands. Att spermierna skulle ha med befruktningen att göra, det trodde man inte. Möjligen indirekt, genom att vispa den värdefulla vätskan med sina svansar, så att den inte koagulerade.Tidigt formerade sig forskarna i två rivaliserande läger. Dels de som trodde att kvinnan bidrog mest när ett barn blev till, dels de som likt senare Strindberg tänkte sig henne mera som en blomkruka där mannen sådde ett frö som i princip innehöll en komplett människa, låt vara i mikroformat. Grälet pågick ända in på 1800-talet, och alla var i någon mening styrda av den store glädjedödaren Augustinus; hans tröttsamma tankar om att allt som har med lust att göra är syndigt.Edward Dolnick berättar hela denna historia, från urtiden fram till de cellbiologiska genombrotten vid mitten av 1800-talet, när allt slutligen föll på plats, och man kan läsa boken som ett stycke underhållande vetenskapshistoria, men under ytan finns också annat. Reflektioner som pekar mera framåt.Att det tog så lång tid berodde inte i första hand på att man saknade mikroskop och andra tekniska förutsättningar; anledningen var mera själva tänkandet. Man kan inte utforska det man inte kan föreställa sig, och i det här fallet kunde ingen tänka sig en värld utan Gud. Den saken var inget problem för Newton; han kunde revolutionera fysiken utan att ge upp sin tro på en gudomlig plan, och likadant var det som bekant med Linné. De ordnade och räknade, utan att bekymra sig om var allt kom ifrån. Det visste de ju redan.Den inställningen visade sig vara ohållbar i frågan om sex och fortplantning. Legenden om Gud blockerade bara. Det är först med Darwins ”Om arternas uppkomst” – 1859 – som tänkandet blir tillräckligt fritt, och när sedan den digitala och genetiska informationsöverföringen långt senare blev intellektuellt allmängods, försvann de sista hindren för en sann bild av barnens tillblivelse.Men kanske är vi tillbaka på ruta ett. Det finns ett vetenskapligt problem i dag som på många sätt liknar den gamla frågan om befruktningen, ett mysterium som väldigt många forskare sysslar med och skriver lärda böcker om – frågan om vårt medvetande.Hur blir egentligen tankar till? Var kommer de ifrån? Ingen vet. Eller jo, alla vet förstås i vilken kroppsdel de dyker upp, och att evolutionen på ett eller annat sätt har med saken att göra. Men sen är det stopp.Om något blockerar förståelsen, och i så fall vad, vet ingen. Men teorierna är många och fantasifulla. Det finns till och med de som tror att våra idéer är en sorts immateriella parasiter, och vi bara värddjur. Fast det där tror jag inte på. Men ändå, också misslyckade hypoteser kan vara tänkvärda, och vad som är användbart vet man inte förrän efteråt. Vilket påminner mig om att jag är lite hungrig. Jag tror det får bli bruna bönor i dag.Fredrik Sjöberg, författare och biolog LitteraturEdward Dolnick: The Seeds of life – From Aristotle to da Vinci, From Sharks' Teeth to Frogs' Pants, the Long Strange Quest to Discover Where Babies Come From. Basic books, 2017.

"Og han gikk inn til Hagar, og hun ble med barn. Men da hun så at hun var blitt med barn, foraktet hun sin frue." (1. Mos. 16,4)Sarai følte at hun stod i veien for Guds løfte til Abram om en sønn, siden hun ikke ble gravid (v.2-3; 15,4). Og nå hastet det. Skulle løftet bli oppfylt før Abram ble for gammel, var slavekvinnen Hagar løsningen. Det kostet Sarai mye å oppgi sin rett, men i dette trekantdramaet var det ingen vinnere (v. 5-6).Hagar hadde ingen fri vilje. Det er godt mulig hun hadde hørt om løftes-sønnen og visste hvor kjærkommen han var. Men i takt med at barnet i magen vokste, vokste også forakten for Sarai. Det var menneskelige følelser som kan forstås og forklares, men likevel ingen holdbar situasjon.Bibelen forteller at det kan være vanskelig for en undertrykt å håndtere en maktposisjon på en klok måte. Og det samme for en som plutselig får stor rikdom i hendene (Ord. 30,21-23, Luk. 15,12-13). Det trengs et møte med Gud og indre legedom først. Hagar trengte det, og hun skulle få oppleve begge deler!Også vi kan ha sår og vanskelige følelser fordi noen har gjort noe vondt mot oss, tråkka på grensene våre eller ikke respektert oss. Løsningen er aldri å la det gå ut over andre. Vi trenger hjelp. Gode mennesker kan hjelpe oss gjennom rydde-prosessen, og Gud kan lege de dypeste sår! La oss søke til Ham og til den hjelpa som finns!Ja, måtte disse ordene minne oss på det, om at uansett hva vondt vi har opplevd, så er ikke løsningen å la det gå ut over andre. La oss ta det med til Gud og til gode mennesker som kan hjelpe, slik at dette kan bli forvandlet, og slik at det kan bli til noe godt.Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Ärkebiskop Martin Modéus om fred, tvivel, hopp och varför kyrkan ber för dem som inte vågar hoppas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den här veckan möter vi Joanna Kölsch, präst i Askims församling i Göteborg. Idag om att få vägledning inifrån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:En dag var min bil på verkstaden och jag fick en hyrbil. På morgonen när jag körde på vägbanan på väg mot Askims kyrka, väg 158, skulle jag svänga in mot kyrkan och då tog bilen över och styrde åt motsatt håll. Någon säkerhetsinställning hade slagit till och den tyckte av någon anledning att det inte passade att svänga just då. Är det du eller jag som kör? sa jag för mig själv till bilen. Jag letade efter inställningen för att stänga av detta.Så tror jag att Gud jobbar med oss, det finns en medfödd inställning i dig redan från då är barn. När vi är på väg att handla på ett visst vis, viskar Gud i vårt inre att vi borde ta av lite mer åt ett annat håll. Men jag tror att vi ganska snabbt hittar funktionen för att tysta denna inställning och köra vidare. När vi kanske behöver vila, när vi behöver tänka efter, när vi behöver gråta, när vi behöver bli arga, när vi behöver skratta... vi lär oss i inträdet i vuxenvärlden att tysta denna meddelandefunktion.Text:Joh. 14: 26-28, Psalm 275Musik:Reiseslått av och med Gjermund LarsenProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Det finnes en synd vi alle har, men som nesten ingen ser hos seg selv. I denne talen får du vite hva den er, hvordan den arter seg og hvordan Gud setter oss fri fra den. Bibeltekst: Luk 18.9-14, Rom 3.23-25, 1. Joh 2.2 Dato: 7. juni 2026 Taler: Magnus Nebdal Tid: 39 min

Elisabeth Ellidotter är högt uppsatt S-tjänsteman. Samtidigt håller hon i seanser. Snart uppstår en frontalkrock mellan andarna och politiken. Elisabeth är beredd att satsa allt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reporter & ljuddesign: Jonatan Loxdal.Producent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.UTSKRIFT AV DOKUMENTÄREN:– Jag såg liksom döda människor. Andar som stod bredvid. Tänk att man kan vara så, jag säger ond. Elisabeth är tjänsteman hos Socialdemokraterna. Men vid sidan av det håller hon i seanser – där hon säger sig få kontakt med de döda. Nu uppstår en frontalkrock mellan andarna och politiken, där Elisabeth är beredd att satsa allt. – Jag skulle aldrig utge mig för att vara någonting som jag inte är. De vill ju att du ska göra något. Och det var då jag bestämde mig. Du lyssnar på Verkligheten med mig Jonatan Loxdal och det här är Elisabeths berättelse. –––Jag minns när nyheten först kom om Elisabeth Ellidotter. Den som slog ned som en bomb i det andliga Sverige. Det handlade om en politisk tjänsteman som pratar med andar. Nyhetsrubrikerna talade om en sällan skådad rättsprocess. ”S-tjänsteman fick inte vara spiritualist – stämde partiet” (Aftonbladet)”Elisabeth stämmer S – pekades ut som 'medial risk''' (Expressen)“Får man vara precis vad som helst utom andlig? Det vi ser är en modern häxprocess” (Aftonbladet Debatt)Bakom de där orden anade jag en större berättelse. en arbetsplatsthriller, en konflikt mellan byråkratin och hjärtan som är hungriga på något större. Vad händer när gråsossesverige krockar med spiritualism? Och varför är en andetalare beredd att stämma sin arbetsgivare? Är hon en bluff – eller en kämpe för religionsfriheten? För att få svar på mina frågor har jag tagit mig till stormens öga – Elisabeth Ellidotters kontor där hon jobbar som medium, i hälsans hus på Södermalm i Stockolm. Först hittar jag inte Elisabeth. En kvinna jag möter i korridoren försöker hjälpa mig rätt. Och till slut ser vi varandra i ögonen, jag och Elisabeth. Elisabeth visar sitt kontor, där högar av böcker om tarotkort tronar intill religiösa motiv. Jag vill att Elisabeth ska läsa av mig. Hon blundar en stund och tittar mig sen i ögonen. Det hon säger stämmer, men skulle nog lika gärna kunna handla om henne. – Jag känner att du har stort behov av Att få vara i lugn och ro. Du tycker inte om att folk ska tala om för dig hur du ska göra. Det är viktigt för dig att du får säga din mening. Att du inte blir avbruten. Det är viktigt för dig att. Göra det som känns värdefullt. För när det inte finns, när det inte är värdefullt så känns det som att. Då känns det som en tomhet. Du vill göra saker som är på riktigt.Elisabeth ser ut som vilken medelålders kvinna som helst. Men hon bär på ett mysterium. Hon påstår att hon varit medial så länge hon kan minnas. Hon säger sig få kontakt med andar – och kan se de döda. Något som senare totalt kommer att krocka med hennes andra kall. – Jag upptäckte att jag kan se döda människor. Några exempel från Elisabeths liv. När Elisabeth är liten, ska familjen hyra ett hus i finska Vasa på semestern. Inför resan får Elisabeth en vision av en död kvinna i huset, säger hon.– Jag såg henne ligga i en säng och jag såg hennes ansikte och vad hon hade på sig. Och så väldigt detaljerat.När familjen kommer fram får hon veta att husets ägare mycket riktigt har dött – i huset. – Så mycket sådana där varsel fick jag som liten. Och det var ju kanske inte alla gånger så roligt och inte någonting som jag kunde direkt prata med någon om. Så det var. Både fascinerande och obehagligt. För jag var ju ett barn. Elisabeth har fler berättelser. Som tonåring får hon på känn att hennes farbror är döende – hon ser begravningen. sen får hon veta att han har cancer. Men hon möter också döda öga mot öga, säger hon. Som i ett semesterhus familjen hyr, där anden från en död man stör Elisabeth och hennes syskon på natten. Han spelar piano och går runt med ett träben på vinden.– Så då gick jag upp och nu räcker det. Vi försöker sova.Såg du honom gå runt där med sitt träben? – Ja, jag ser så att jag såg honom. Ja, jag skulle bli jätterädd om jag såg döda personer gå omkring. – Ja, jag hade väl inte förstånd nog att bli det då. Jag var inte så gammal.Många som hör det här skulle nog inte tro på det du säger, de tror inte på att man får budskap från andar. Vad säger du till dem? – Jag kan förstå att det kan verka väldigt konstigt, men jag är helt övertygad, jag har haft med mig det hela livet. Det finns fler andligt sökande i Elisabeths släkt. Hon minns att hennes farmor hade en egen kristallkula. Men Elisabeths föräldrar är med i Jehovas Vittnen, en rörelse som inte accepterar andar från något annat håll än Gud. Elisabeth gör bäst i att hålla tyst om vad hon ser när hon befinner sig i kyrkolokalen, Rikets sal. – Då trodde man att den som då gick upp och pratade, den som kallades för äldste, att den gick upp och pratade trodde jag att det var Gud. Och då var det ju så att om man då ägnade sig åt någonting som inte var rumsrent, det sa de ju inte så. Men man förstod att det inte var. Man pratade inte om det, skulle vara tyst.Det är tufft att ha för barn. – Det är tufft att höra för ett barn. Och det får sina konsekvenser att man blir. Att man får bära någonting. En gåva som man har som man inte kunde prata om. Men Elisabeths upplevelse av att tala med andar, kommer inte att försvinna. Tvärtom – den blir starkare. Som vuxen, utbildar sig Elisabeth åt ett helt annat håll. Hon är teoretiskt lagd. Bor i Stockholm, väljer att plugga ekonomi och , och jobbar med personalfrågor. Hon kommer in i den fackliga världen och jobbar på olika förbund: LO, kommunal, IF metall. – Jag jobbade med statistik och gjorde välfärdsrapporter, statistiska beräkningar och så. Jag tyckte det var väldigt intressant och spännande att se de här klyftorna i samhället och hur man kunde beräkna det och få ut information.Och en dag får Elisabeth tips om att söka jobb hos Socialdemokraterna i riksdagen. Elisabeth är tjänsteman, inte politiker. Men hon har inget emot att jobba med partiet – som chefsassistent. Hon får jobbet.– Och då började jag som assistent till gruppledaren för gruppledaren för socialdemokraterna i riksdagen. Och då var det Anders Ygeman som var gruppledare. – Jag har ju jobbat väldigt mycket i alla mina jobb, så det har inte varit någon semester när man har jobbat, utan man har jobbat hårt. Jag är väldigt ambitiös och plikttrogen Det är alltid mycket att göra i Sveriges största parti, på riksdagen på Helgeandsholmen i Stockholm.– Hade hand om nomineringar till utskott. Det var väldigt mycket ansvar. Vi riggade stora konferenser. Det är en tuff miljö att jobba i. med korta deadlines. Och det är ju det. Den ena dagen är inte den andra lik. Så det är ju väldigt mycket som man måste.Vilka politiker Elisabeth jobbar för beror hur det går för Socialdemokraterna i valen. Till slut blir Elisabeth chefsassistent under toppolitikern Mikael Damberg. Hon skulle kunna låta det här viktiga jobbet i partiet, och sin andliga sida vara helt separerade.– När jag har varit på mitt arbete så har man varit full kontroll på det som är i huvudet då. Sen har jag haft haft andligheten vid sidan av. Men då händer något som kommer göra Elisabeths mediala sida mer offentlig. Elisabeth är med om en fruktansvärd händelse. Hon befinner sig med sin make i ett hus ute i skärgården när hon får en obehaglig känsla. Hon säger att det knakar och rör på sig i huset. Och hon får en omedelbar aning av att något har hänt en ung släkting till henne. – Och då började det. Dörrar öppnades och det gick i trappen och det var. Täcket rycktes bort. Då sa min man att det måste ju vara någonting som har hänt. Och då så sa jag namnet på den här anhöriga. Så sa jag. Men det är det. Du har hänt någonting, sa jag. Elisabeth kontaktar mamman till släktingen.– Och så försökte jag ringa då till den som är mamma till honom. Jag försökte ringa henne och hon svarade inte, men sen ringde hon upp mig och när hon ringde så förstod jag. Släktingen har dött , alldeles för ung. Det är en stor sorg förstås. Men inte bara det. Efter dödsfallet upplever Elisabeth att hon inte blir lämnad ifred av andevärldens oväsen. Hennes liv präglas av andarnas närvaro.– Det var ju allt som händer runt omkring hemmavid. Så var det att det knackade stod. Jag såg andar som stod bredvid. Min morgonrock flög i luften som min man sa. Men hallå Elisabeth, nu får du göra något åt det här. Det är ju de vill ju att du ska göra någonting. [00:34:42][17.8]Nu känner Elisabeth ett kall. Hon vill förstå det hon upplever som sin spirituella förmåga. Hon ska utbilda sig. Hon får kontakt med en kvinna som utbildar medier. Enligt Elisabeth är det ingen enkel utbildning. – Så det var ju höga krav så man kan ju inte bara. Det var ju inte som att du går en helgkurs och sen är du klar utan hennes utbildning var i tre år. Men eftersom hon tyckte att jag kunde så mycket så gick jag två år med så mycket hemarbete och också mycket övningsklienter för att kunna bli certifierad. När Elisabeth är färdig börjar hon själv ta emot klienter. Klienter som exempelvis vill ha kontakt med döda anhöriga. För den tjänsten tar hon 1000 kronor, för en sittning på 45 minuter,ett pris ungefär som för ett psykologbesök. Hon skaffar en hemsida, där skriver hon “Det är en stund för återförening, vägledning och förmedling av budskap i ljus och kärlek”.– Som ett klart vetande.Historien är full av bluffmakare som har tagit betalt för att tala med döda, men de har bara bluffat. Hur vet man att du inte är en sån? – Jag skulle aldrig utge sig för att vara någonting som jag inte är. Som i alla branscher, det finns charlataner och de som verkligen brinner för det här.Samtidigt sliter Elisabeth i maktens korridorer i Sveriges riksdag. Elisabeth säger att hon inte pratar öppet på arbetstid om sin sidoverksamhet, men att hon är ärlig om någon frågar. En dag frågar hennes chef.– Ja, vad ska folk tro? Så försökte jag förklara vad jag gör och vad det innebär. Att det inte inkräktar alls på mitt arbete som chefsassistent till Mikael Damberg.Arbetet som medium är blygsamt när det kommer till inkomster, men eftersom det räknas som en bisyssla måste Elisabeth ansöka om det. Det gör hon, och sen följer en lång tids väntan. Till slut har dagen kommit. Elisabeth blir inkallad till chefens kontor. Hon ska få veta om hennes bisyssla som medium är godkänd. – Det är ett vanligt riksdagsledamots rum, så det är då, när man är chef som riksdagsledamöterna har en soffa, ett skrivbord, en bokhylla.Och hon har har vissa förväntningar. Hon som gör ett så bra jobb, tänker hon, borde inte få problem.– Jag tänkte nog faktiskt att det här går nog bra, för de vet ju att jag verkligen gör precis allt. Jag ger allt för mitt jobb, att jag är lojal. Och så sa hon. Men det blir inte godkänt. Då får jag fråga Varför sa jag nej? Det anses som en medial risk det du gör.Det blir ett nej. Elisabeth får inte fortsätta med sin verksamhet. Hon anses vara en medial risk – kanske i dubbel bemärkelse. Beskedet kommer som en chock. Elisabeth säger att hon försöker lirka fram kompromisser, att exempelvis plocka ned sin hemsida. – Och då försökte jag. Men om jag skulle tänka att jag gör så här, att jag kan göra si eller så. Jag försökte förklara mig. Om jag kan. Nej, men det är bara att gilla läget. Och då sa jag att jag är medium. Att jag har en andlighet. Jag tror på en Gud. Jag är en spiritualistiskt medium. Det är en religion. Men din uppgift är att se till att Socialdemokraterna vinner nästa val. Då sa jag, jag är ju inte livegen. Jag har ju rätt till min fritid. Elisabeth lämnar mötet med en mycket dålig känsla. Det var inte så här det skulle bli.– Jag var så sårad och så kränkt så det var i flera samtal så att när jag gick därifrån skakade jag för att man var i hela kroppen, för att man var så ledsen. Men blev du verkligen förvånad? – Jag blev förvånad av att jag blev så hånad. Men kan du förstå att de känner att det är olämpligt att någon som har som bisyssla att tala med döda, jobbar åt Socialdemokraterna på hög nivå?– Jag kan förstå att de kan tycka att bisysslan var olämplig. Men det var ju inte bara det det handlade om. Det handlade ju om min tro. För Elisabeth handlar det nu om religionsfrihet. Hon kan acceptera att bisysslan avslås, men vill kunna vara offentlig med att hon är ett medium, exempelvis på olika mässor. För henne är det inte konstigare än att vara aktiv i en kyrka. Och själv har hon börjat tycka att partiet, där hon jobbat i åratal, är något av en sekt. – Jag vet när jag var med på någon konferens första gången att vi skulle sjunga Internationalen och ta armkrok. Oj, det här är creepy, tänkte jag. Men det du säger om att hålla armkrok och sjunga Internationalen. Det är också en slags andlighet. – Ja, så här i efterhand så kan man väl säga att det är väl en sekt. Är det så? Det är grovt. – Det är grovt, men det är en sanning. Hurdå?– För om man inte passar in i normen, om man går emot då blir man ju bestraffad. Ja, det var väl då som jag tänkte att det här är att jämföra med en sekt, eftersom jag har erfarenhet av en sekt. Elisabeth upplever att stämningen på jobbet är svår när konflikten pågår. Hon känner sig utfryst, säger att cheferna undviker att över huvud taget prata med henne. Efter varje arbetsdag känner hon sig dränerad på energi. – Jag satt på mitt rum för jag satt jag avskilt bakom en glasdörr, så det var inte någon som gick där. Så det var väldigt ensamt. Men jag gjorde ju mitt jobb. Det var ingen som kom till mig till sist, utan jag fick vara helt isolerad. Totalt utmattad. Är helt slut. Så ibland så var man ju så trött att det var. Man orkar knappt gå till tunnelbanan eller till bussen för att kroppen var så trött av anspänning.Elisabeth blir sjukskriven och känner sig till sist tvungen att själv säga upp sig. Elisabeth går nu till en advokat. De kommer överens om att hon ska stämma sin forna arbetsgivare Socialdemokraterna – i Arbetsdomstolen. – Ja, det blev en stämningsansökan. Vi försökte lösa det på annat sätt. Att få till ett samtal och så, men det gick inte utan det var verkligen tvärhanden. I stämningsansökan skriver de att Socialdemokraterna har diskriminerat Elisabeth genom att missgynna henne på grund av hennes religiösa övertygelse. Diskrimineringen har bland annat bestått i vägran att godkänna bisyssla, kränkande uttalanden samt andra ageranden. Samtidigt har storyn börjat synas i tidningar. Man kan läsa om hur Elisabeth föklarat krig mot sin arbetsgivare Socialdemokraterna, som hon jobbat hos i nio år. – Det är inte roligt. Men jag gör ju det här för min rätt. För jag vet ju att jag har rätt. Jag vet ju min sanning och de vet vad de har gjort. Men kände du någonsin att det kanske är bäst att bara inse att vi funkar inte ihop? Nu går jag vidare utan att göra någon sak av det här. – Ja, visst har den tanken kommit upp, men då hade du ju redan gått till domstol. Så tänker jag att vi fortsätter väl ett tag och så. Advokaten sa också att det är ett starkt case. Det är ett politiskt case. Om man ska vara lite kategorisk. Socialdemokraterna, et är liksom ett betongparti. Jättestort. Raka rör, inte så andligt. Kan du fatta att det inte funkar att jobba åt dem som är liksom betongsossar och att tala med andar? – Nej, jag kan faktiskt inte det. Alla ska med, alla lika värde. Det är ju då inte allas lika värde. Om jag då som spiritualist inte anses det anses inte att jag passar in i normerna.Elisabeth har gott hopp om att vinna den rättsliga striden. Och hon känner hela tiden att hon har andevärlden bakom sig. Även om hon står ensam mot en stor organisation.– Så jag har litat på processen att det som sker av en anledning. Det som har varit så. Så andarna står inte på socialdemokraternas sida? – Det kan jag väl inte säga att de. Det kan jag inte tänka mig att de gör, i alla fall inte de som är med mig.Men Socialdemokraterna, de köper inte Elisabeths inställning. De vill inte gå med på någon förlikning. De kommenterar inte detaljerna i ärendet, men säger sig vara redo att möta henne i rätten. Elisabeth, som redan känner sig pressad, vill samtidigt inte bli skuldsatt för livet. – Det var som att få en kniv i bröstet, att betyder inte mer. Mina nio år jag har jobbat, slitit, vara anträffbar, semestrar, kvällar och helger. Då tänkte jag att det gjorde faktiskt ont. Och blev jag riktigt ledsen tänker jag. Ja, tänk att man kan vara så jag säger Ond. För jag tycker faktiskt det är. Det handlar inte om någonting annat. Och då kände jag att ska jag riskera att stå där, att få betala rättegångskostnaderna, deras rättegångskostnader, socialdemokraternas. Hur ska jag göra? Men då tänkte jag att nej. Jag blev pressad till att tacka ja till förlikning.Elisabeth drar tillbaka stämningsansökan. Socialdemokraterna skriver i mejl till Verkligheten att man generellt inte kan kan ha bokningsbara tider för en bisyssla under arbetstid som anställd hos Socialdemokraterna. Elisabeth förnekar att det varit så. Frågan om att sluta med bisysslan men “vara öppen i vissa andra sammanhang” har aldrig varit uppe för diskussion, skriver de. Detta säger Elisabeth är ren lögn. Vidare menar Socialdemokraterna att de inte gör någon skillnad på någon som har en andetro och någon som går i en kyrka. De betraktar frågan som ett avslutat kapitel. På ett sätt tar historien slut nu. Det blir en dyr historia. Elisabeth uppskattar att hon hunnit lägga ned 250 000 kronor på advokatkostnader. Men på ett sätt har ett nytt kapitel i hennes liv börjat. För nu kan hon göra precis vad hon känner för. – Den utveckling som jag har fått gå igenom under den här tiden. Den har ju verkligen vridit och vänt på. Vem är jag? Hur vill jag vara? Hur vill jag leva mitt liv? Vad är viktigt i livet på riktigt? Så att det finns? Det har varit mycket. Var det väldigt mycket frågeställningar så det var bra. – Jag tar emot klienter här. Ja, det stämmer. Är det en ikon där?– Ja, det är energier, så är det i andlighet. Elisabeth Ellidotter visar runt på sitt kontor. Där tar hon emot för andlig och medial vägledning. Hon håller bland annat i seanser där hon söker kontakt med döda anhöriga. Hon, utbildad ekonom, som jobbat med HR och som tjänsteman i Socialdemokraterna, har släppt alla sarger – hon ska vara medium på heltid. – Ja, jag har ju inget annat jobb nu så jag har satsat på det på heltid. Jag har sökt andra jobb också, men det är lite svårt när man ser i media vem jag är.Vi går genom Hälsans hus och de olika verksamheterna som finns där. – Helande händer. Ja precis. Det är klangmassage. Så här är det. Biodynamisk kran och kraniosakralterapi vet jag inte riktigt vad det är, men det finns och det är många psykologer och psykoterapeuter.Men då kanske det här passar mycket bättre för dig än att jobba på ett parti? – Ja, det gör det ju. Men jag insåg det kanske väldigt sent i livet. Men nu är jag här. Jag tänker på konflikten mellan den hårda politiken och den fluffiga andligheten, om det verkligen måste vara en så tuff gräns – åt båda hållen. Så jag frågar Elisabeth om hon har något förlåtande att säga om sin gamla arbetsgivare. – Nej, jag har inget förlåtande, men jag har ingen bitterhet. Jag lämnar det bakom mig och de vet vad de har gjort. Det har du ingen bitterhet för. Du låter ändå. Du säger att de är onda och det känns som att det är något som hänger kvar. – Ja, men det är ju det ju. Om jag ska beskriva vad som jag har råkat ut för så är det. jag har ingen bitterhet, för då skulle jag ha en bitterhet. Då skulle jag gå och bära på det här resten av mitt liv. Och det är jag inte intresserad av, utan jag vill vara fri och få vara den jag är. Och en bitterhet är ju en energi som är lågfrekvens, och jag vill vara i höga, rena frekvenser och vara i min sanning.

Hovedpastor Knut Moholt taler om at vi roter det til i livet. Hva gjør vi da? Håper at ingen så oss og skjuler det? Eller våger vi å gå til Gud med våre feil og mangler?

"Sarai, Abrams kone, fødte ham ikke barn. Men hun hadde en egyptisk trellkvinne som het Hagar." (1. Mos. 16,1)Allerede her kan vi ane vi at noe kom til å skje med Hagar. Ante hun noe? Og hvordan havnet hun her?Abram og Sarai dro til Egypt på grunn av hungersnød i Kanaan. Vakre Sarai ble presentert som Abrams søster, og det var bare halve sannheten (20,12). Farao tok henne til haremet sitt og betalte Abram godt, blant annet med slaver. Og her kom Hagar inn i deres hushold, og ble med det tatt vekk fra hjemlandet sitt og alt som var kjent, kan vi lese (12,10-13,2). Hvilken bagasje bar hun på i alt det som skjedde?Bibelen sier at Abram var rik og hadde tjenere og slaver (12,16; 14,14). Hagar ble husfruens høyre hånd, antagelig en "ære" for en slave. Kanskje gjorde hun seg bemerket som sterk, dyktig og smart? Kanskje var Sarai god mot henne og ble som en morsfigur for Hagar midt i alt det ukjente?Livet skulle likevel by på flere vonde opplevelser før utfrielsen kom for Hagar. Hun visste det ikke enda, men Gud brydde seg også om henne og ønsket å gi henne framtid og håp (16,10-12; Jer. 29,11)!Er det slik for deg også at du føler du fikk en dårlig start på livet? Var noe vondt, og så ble det bare enda verre? Da skal du vite at Gud ser deg og bryr seg! Og han trenger ikke et godt utgangspunkt for å lage et godt sluttresultat. Uansett hvordan livet ditt har vært til nå, så kan og ønsker Han å gi deg mer enn du drømmer om!Ja, det kan være godt å ta med seg i dag, ikke minst ordene om at det som har vært historien din, trenger ikke å være det som blir historien din videre. Gud ser det når vi opplever vonde ting, og Han bryr seg, og så ønsker Han å hjelpe oss til et nytt liv, til frihet og med framtid. Det fikk Hagar, og det kan vi få!Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Kor finn vi kvile når livet er fullt av uro, krav, bekymringar og rastløyse?I denne talen frå IMF Stord tek Edvard Thormodsæter oss med inn i Hebrearbrevet kapittel 4 og den sterke invitasjonen frå Jesus til menneske som strevar og ber tunge byrder. Med utgangspunkt i Augustins kjende ord om at hjartet vårt er rastlaust til det finn kvile i Gud, peikar han på den djupaste kvila vi alle lengtar etter. Gjennom forteljingane om Israelsfolket, den bortkomne sonen, Salme 23 og eigne erfaringar frå retreat og stillheit, utfordrar Edvard oss til å spørja kva det er vi eigentleg set vår lit til. Er det kontroll, prestasjonar og eigne løysingar – eller vågar vi å kvila i det Gud alt har gjort?

OKS er en kirke for alle mennesker, og kanskje spesielt for deg som ikke pleier å gå i kirken. En kirke for folk som deg - Vi ønsker å være et sted der gode vennskap bygges og livet med Gud utvikles!Vi møtes rundt om i landet, finn en avdeling i nærheten av deg på oks.no

Gud har kalt alle kristne til delta i oppfyllelsen av misjonsbefalingen. Guds trenger ikke oss, men vi trenger misjon – fordi vi trenger å leve for noe større enn oss selv. Lone tar oss inn i grunnleggende tankegang om misjon og hvordan vi kan respondere på misjonsbefalingen. The post Misjon til folkeslageme appeared first on Hamar Frikirke.

"I Gibeon viste Herren seg for Salomo i en drøm om natten og sa: 'Be Meg! Hva skal Jeg gi deg?'" (1. Kong. 3,5)Det minner altså litt om ånden i lampen, som gir deg ett ønske. Hva ville du bedt om hvis Gud sa det til deg? En bibel-kommentar sier: "Dette er det store privilegiet Guds barn har. Hvert enkelt liv forteller hva man har bedt om" (AMP). Oi! Ja, nå er det jo ikke slik at noen ber om lidelse, men - gjenspeiler livene våre at vi ber Guds vilje skje, og at Gud skal få ære? Det er ord til ettertanke.Salomo ba om visdom for å kunne utføre den oppgaven han var satt til. Han fikk det og masse annet på kjøpet, kan vi lese (v. 9-13). Jesus sa: "Søk først Guds rike og Hans rettferdighet! Så skal alt dette bli gitt dere i tillegg." (Matt. 6,33). Vi trenger ikke å gruble på hva vi skulle ha svart på et slikt spørsmål. Jesus ga oss svaret, og Han ER svaret. Han er Guds rettferdighet, og sammen med Ham, får vi også alt anna vi trenger for å utføre den oppgaven vi har foran oss, sier Bibelen (Matt.12,42; Apg. 1,8; Rom. 8,32). Det er bedre enn Salomo og mye bedre enn ånden i lampen. For vi har Ånden i hjertet!Så kan vi jo likevel ta med oss disse ordene i dag, og se for oss at Gud står foran oss og sier: Hva skal Jeg gi deg i dag? Kanskje trenger vi å tenke litt før vi svarer? Kanskje vet vi det veldig godt. Kanskje kan vi også snu på det og si: "Gud, jeg vil ha det Du vil gi meg. Hva vil Du gi meg?" Og så kan vi gi Ham ære og takk og pris tilbake!Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

John Eidering predikar i vår gudstjänstserie En sommar med Psaltaren. 

Pastor Joakim taler siste talen i vår serie om møter med Jesus, denne gangen om Nikodemus – en lærd mann som likevel må erkjenne at han trenger Jesus. Til sammenligning møter vi kvinnen ved brønnen i kap 4, som står i en helt annen livssituasjon, men som også trenger ham. Begge viser at alle mennesker trenger nytt liv fra Gud. (Joh 3,1–17)

Hvornår er der egentlig nok? I denne prædiken fra Emdrup Kirke tager sognepræst Jóannis Fonsdal fat i en erfaring, mange kender: følelsen af, at det, vi har, ikke helt er nok. Men prædikenen bevæger sig dybere og stiller et andet spørgsmål: Hvad vil det sige at være rig hos Gud? Med billedet af et spejl inviteres du til at se lidt nærmere på dig selv: Hvad er det egentlig, der bærer dit liv – og hvor finder du din tryghed? Du vil høre om: - hvorfor “nok” ikke handler om, hvor meget vi har - hvordan vi let kan komme til at stole på det forkerte - hvad det betyder at leve af noget, der gives – ikke noget, vi selv skal sikre En prædiken for både troende og dig, der bare er optaget af livets store spørgsmål.

I vår månedlige Passion Puls snakker vi om hva som har skjedd og hva som skjer framover i kirken. Vi samtaler om hva Gud gjør iblant oss - både gjennom vitnesbyrd og forkynnelsen. Samt har vi iblant med oss gjester - denne gangen er vi så heldig å ha med vår misjonær Linda Gisnås, som til daglig arbeider i Kenya. Lytt inn å bli informert og inspirert sammen med oss!

Præludium: Arcangelo Corelli: Fuga D-dur Fra det N.T.: Jeremias 23, 25-29 Salme: 753 "Gud, du som lyset og dagen oplod" Fra det N.T.: Matthæusevangeliet 4,12-17 Korvers: Franz Schubert: Hellig, hellig, hellig (tekst: Johan Philipp Neumann/Poul Pedersen) Salme: 784 "Altid frejdig, når du går" Postludium: Johann Sebastian Bach: In dir ist Freude

Idun Mjølhus | Felleskap med Gud by Froland Misjonskirke taler

Den här veckan möter vi Clara Vennman, folkhögskolelärare och aktiv i Equmeniakyrkan i Göteborg. Hon tar sin utgångspunkt i hoppet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:För det är så - vi människor behöver något att tro och hoppas på. Om det är de goda nyheterna som tar vår uppmärksamhet - så är det också det som vi sedan vill dela med andra.Evangelium kommer från det grekiska ordet “evangelion” och betyder ungefär “gott budskap” eller “glädjebudskap”. Det är grunden för hela kyrkan och den kristna församlingen - de goda nyheterna som ska spridas världen över. Och att vi ska få höra det om och om igen. Berättelsen om hur Gud genom historien, och än idag, visar sin kärlek till hela mänskligheten. Att det aldrig är ute med oss, vare sig Dig eller med Mig. Det är berättelser som ger både hopp, mening och sammanhang.Musik:Kom Du Källa med Erik Tilling och Michael Jeff Johnson, komponerad av Shane Bernard, Paul Biktor Börjesson och Robert RobinsonProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Den här veckan är temat "Vårt dop" och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet kapitel 3, vers 11-12. "5 minuter med Gud" är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund. Anton Ahlmark, pastor i Centrumkyrkan håller i andakten.

I eit intervju med Arnold Eidslott i 2005, som aldri før har vore publisert, fortel han om tru og om diktninga si, som gjorde han til ein av landets fremste poetar. -Grunnmotivet i all min diktning er mennesket og det evige, enklare sagt mennesket og dets skapande hemmelige skapar. Eg kan ikkje forstå at folk ikkje tror på Gud. Det er det mest latterlige eg høyrer. Då seier eg til dei; - kven trur du former dine ben i din mors liv, var det blinde molekylære forbindelser eller var det ein skapande ånd, seier Arnold Eidslott i eit intervju gjort i 2005. Den 10. juni i år er det 100 år sidan den kristne poeten og ålesundaren Arnold Eidslott vart fødd. Han høyrer til ein av dei fremste poetane i Noreg og døydde i 1018. Radio Sunnmøre har motteke eit intervju gjort av Johan Behrentz som aldri tidlegare har vore publisert. I helga merkarst jubileet med konsert i Volda kyrkje laurdag, og i Spjelkavik kyrkje søndag.

Den här veckan möter vi Clara Vennman, folkhögskolelärare och aktiv i Equmeniakyrkan i Göteborg. Hon tar sin utgångspunkt i hoppet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Bibeln berättar om att Gud ser på oss människor, på Dig och Mig, med samma varma blick. Redan i Första Mosebok så berättas det om hur Gud skapar hela världen och allt levande. Han skapar grönska, fröbärande örter och träd - och ser att det är gott. Han skapar ljus och mörker och stjärnorna att lysa över himlavalvet. Och Gud skapade alla dom levande varelserna: fyllde vattnet med liv och fåglar som skulle flyga över jorden. Och han såg att det var gott. Och till sist skapade han också människan, till sin egen avbild och välsignade dem.Sedan beskrivs det hur Gud såg allt han gjort, och se, det var mycket gott. Redan i skapelsen placerade Gud sin varma blick på sin mänsklighet.Text:Psaltaren 139:7-12Musik:Kom Du Källa med Erik Tilling och Michael Jeff Johnson, komponerad av Shane Bernard, Paul Biktor Börjesson och Robert RobinsonProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

John Eidering predikar om psalm 72 i vår gudstjänstserie En sommar med Psaltaren. 

"Men Åndens frukt er kjærlighet, glede, fred, tålmodighet, vennlighet, godhet, trofasthet, saktmodighet og selvtukt. Dette er ikke loven imot." (Gal. 5,22-23)I Det nye testamentet kan vi lese om Åndens gaver. Like viktig er Åndens frukt. De står i kontrast til egenviljens onde handlinger. Åndens frukt er egenskaper som vi finner igjen hos Ham som Ånden kommer fra. Et tre kjennes på fruktene, sa Jesus (Luk. 6,43-45). Ser vi epler på et tre, vet vi at det er et epletre. Slik skal også vi kjennes på fruktene. Når Åndens frukt får prege oss og livene våre, er det et vitnesbyrd om opphavet, om Gud.Åndens frukt er enkelt sagt uegoistiske. Mer enn følelser, handler det om holdninger. Det er å være oppmerksomme på Gud, og vår neste som oss selv. Det handler om at livene våre ikke styres av lystene våre, men preges av omsorg for Guds sak og våre medmennesker.Vi skal bære frukt, ikke prestere frukt. Og frukten, den vokser fram når relasjonen med Kilden får plass i hjerte og sinn. Han ønsker at vi skal bære frukt, mer frukt og frukt som varer, sier Bibelen (Joh. 15,1-5 &16).Ja, la oss ta med oss de ordene i dag, om at Åndens frukt som er ramset opp, det er egenskaper som vi finner hos Gud. Og når vi bruker tid med Ham og lever sammen med Ham, så vil vi påvirkes av Ham og forvandles. Og så vil dette være egenskaper som vokser fram i våre liv, til et vitnesbyrd om hvem vi er koblet på; at vi er koblet på Gud, og at det er Hans Ånd som får virke i oss.Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Välkomna till ett ovanligt, och väldigt personligt, avsnitt av Martinson Möter, det är nämligen första gången i historien som Therese Martinson är med i podden, som görs tillsammans med fadderbarnsorganisationen Compassion.Hon är min livskamrat. Mamma till våra tre barn. Sångpedagog, sångerska och dragspelerska. En av de klokaste människor jag känner. Som jag har längtat efter att ni ska få möta henne.Kanske är det här någon slags reseskildring i samtalsform. Ett försök att fånga vad som händer med människor när man kliver rakt in i berättelser som förändrar en.Följ med oss bakom kulisserna på en resa som skakat om, berört och stannat kvar långt efter att vi kommit hem. För det här avsnittet handlar om mycket mer än bara en resa. Det handlar om människor och möten. Om hopplöshet och heligt hopp. Om trotsig tro som fortsätter sjunga mitt i verkligheter som egentligen borde tysta den.Det här är vår första resa till Afrika och vi landade i Nairobi, Kenya. Ett land fullt av liv, musik, skratt och framtid. Men också ett land där många barn växer upp i extrem utsatthet, där drömmar ofta riskerar att stanna vid just drömmar.Och mitt i allt detta: den lokala kyrkan. I över 40 år har Compassion arbetat genom lokala församlingar i Kenya. Inte för att bygga ett namn, utan för att bygga Guds rike. Idag når arbetet omkring 140 000 barn genom utbildning, mat, sjukvård, trygghet, tröst och tro.Men det starkaste vi mötte var faktiskt hoppet. Hopp som sjunger och dansar. Hopp som vägrar ge upp.I det här avsnittet får ni följa med oss när vi dansar med mammor och barn i slummen, äter banan och pannkakor till lunch varje dag, möter fadderbarn ansikte mot ansikte, gråter, skrattar, kramas och ber tillsammans med människor vars berättelser gått rakt in i våra hjärtan, och gång på gång får vi förundras över vad stort Gud faktiskt kan göra genom helt vanliga människor som säger ett litet ja.Det här blev ett samtal som stannade kvar hos oss, långt efter att mikrofonerna stängts av.Så lyssna in. Följ med oss till Kenya. Och möt människorna bakom siffrorna.Varmt välkommen till Martinson Möter - Therese Martinson! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

OKS er en kirke for alle mennesker, og kanskje spesielt for deg som ikke pleier å gå i kirken. En kirke for folk som deg - Vi ønsker å være et sted der gode vennskap bygges og livet med Gud utvikles!Vi møtes rundt om i landet, finn en avdeling i nærheten av deg på oks.no

Jonatan Osland og Martinius Rendedal er to unge menn som har startet en ny podcast på Sennep.net. Den heter Vers for Vers og har som mål at du skal bli smittet med en kjærlighet for Guds ord, og at du ser hvilke skatter Gud har lagt ned i Bibelen. Det er ikke småtteri!Sennep-podden tar en prat med de ferske podcastvertene og lurer på; hvor kommer denne lidenskapen for Bibelen fra? Hvordan har det seg at Jonatan som nesten alltid har vært kristen, fant Martinius som ble frelst bare for et par år siden? Og kan to så unge menn ha noe klokt å si til oss som er sånn ordentlig voksne?

"Men den ene og samme Ånd virker alle disse forskjellige nådegavene og deler ut til hver enkelt slik Han vil." (1. Kor. 12,11)Til hver enkelt, står det! Det betyr at enhver som tror på Jesus, er blitt gitt noe som et resultat av nåden. Både du og jeg har fått noe. Men det gis slik som Ånden vil. Han spør altså ikke om vi er enige. Vi blir gitt noe, vi blir gitt det av bare nåde, og vi blir gitt det for en hensikt: nemlig for å bidra til å utruste andre troende til deres tjeneste og til å spre evangeliet videre ut, så Guds rike og Kristi kropp kan vokse (Ef. 4,12). Det er lov å vite hvilken gave vi er blitt gitt, og vi kan få være bevisste og frimodige i bruken av den.Det avhenger litt av fellesskapet vi er med i. Er der undervisning om og åpenhet for de ulike gavene? Men vi har også et ansvar selv for å forvalte det som vi er blitt gitt (Matt.25,14-27). Er du usikker, kan du lese om nådegaver, ta tester, snakke med andre, be Gud vise deg din gave og, ikke minst, muligheter til å bruke den. For vi trenger deg og din nådegave!Så er det jo også mulig å faktisk bruke gaven uten at vi har tenkt over det, uten at det er så avklart. Og det er bra. Men la oss ikke være en som skjuler gaven, eller lar være å bruke den, men ta ansvaret og øve oss i det, og la det få vokse fram. For det er til stor hjelp for alle oss andre!Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Præludium: Sigfrid Karg-Elert: Herre Jesus, vi er her Ord til dagen: af Birgitta af Vadstena Salme: 418 "Herre Jesus, kom at røre" Fra det N.T.: Matthæusevangeliet 3, 1-6 Vekselsang Dit ord består, Herre (Sl. 119, 89-90 & 23, 1-2) Salme: 11 "Nu takker alle Gud" Postludium: Sigfrid Karg-Elert: Nu takker alle Gud

Søndagens preken tok utgangspunkt i historien om kong Josjafat i 2. Krønikebok 20 og oppfordringen: «Løft ditt blikk!» Når livet stormer, er vårt første kall ikke panikk, men å vende oss til Gud. Vi så hvordan «teologi» minner oss om hvem Gud er, «tro» lar oss feste vår tillit til Ham, og «tilbedelse» løfter blikket fra problemene til Guds storhet. Josjafat og folket tilba ikke etter seieren kom, men midt i kampen – fordi de stolte på at Herren allerede var med dem. Lovsang ble et uttrykk for tro, og Gud svarte med «triumf». Derfor er det kristne håpet at Jesus allerede har vunnet den endelige seieren, og at vi kan leve med løftet blikk selv når vi står i krevende sesonger. «Worship wins the war» – tilbedelse gjør Gud større i våre liv og setter alt annet i riktig perspektiv.____Hovedtekst: 2. Krønikebok 20,1-26Tilleggstekster: 2 Tim 1,12; Rom 10,17; 2 Kor 5,7; Rom 4,18-21; Sal 34,4; 2 Kor 2,14____Spørsmål:1.     Les dagens tekst (og evt. tilleggstekster) – hva står ut for deg?2.     Hva gjør du konkret i hverdagen for å minne deg på hvem Gud er? 3.     Står du i noe nå, hvor du trenger å se at Gud er større?4.     Avslutt med å takke Gud sammen, selv midt i det du måtte stå i. 

Kva handlar eigentleg pinsen om? Var Den heilage ande borte før pinsedag – eller skjer det noko heilt nytt når Anden kjem over disiplane i Apostelgjerningane 2?I denne talen frå pinse i ImF Stord tek Tor Espen Kristensen oss med inn i dei store linjene i Bibelen – frå skapinga og Edens hage, via tabernakelet og tempelet, til Jesus og pinsedagen. Han viser korleis pinsen ikkje berre handlar om vind, eld og overnaturlege teikn, men om at Gud kjem nær med sitt heilage nærvær.Gjennom talen får vi sjå korleis Jesus oppfyller det tempelet peika fram mot, og korleis Guds folk no er eit tempel for Den heilage ande. Pinsen handlar difor både om fellesskap med Gud, kraft frå Anden og starten på den store misjonsrørsla ut til heile verda.Dette er ei tale om Guds nærvær, kvile, misjon og evangeliet om Jesus – og ei påminning om at den som trur på Jesus, er Guds barn og har fått Den heilage ande.

Predikan från Jenny Young Zayed on 2026-05-31

Når Gud slår til

Sergey og Vika Lysak er menighetsplantere i krigsrammede Kyiv. Med humor og pasjon forkynner han hvordan Gud har ledet og forsørget, midt i krigens brutalitet. Gjennom deres relasjoner har 352 containerhus og 3 menigheter blitt bygd, siden krigens start, han demonstrerer hvordan vi kan se Guds muligheter, midt i motgangen.

Jesus stiller oss det samme spørsmålet som han stiller Marta: «Tror du dette?» Han spør ikke om vi har alle svarene eller om vi har sterk tro. Nei, han spør bare: Stoler du på Ham som er Livet? Stoler du på Gud som er ren kjærlighet, som ble menneske i Jesus Kristus og somgjennom Ånden lever og virker i mennesker? Tør du å stole på at Guds løfter også gjelder deg?I det øyeblikket kan Martas ord bli våre ord: «Ja, jeg tror!»Og kanskje er det nettopp der, når vi sier vårt «ja» til Gud, at mirakelet kan skje – og vi kan gå fra å overleve til virkelig å leve. For der Kristus er, der er liv – der du og jeg kan leve i et evig «Guds nå».Velkommen til å lytte til våre tanker før søndagen!___________________________________________TreenighetssøndagBetania ligger like ved Jerusalem, omtrent femten stadier fra byen, og mange av jødene var kommet til Marta og Maria for å trøste dem i sorgen over broren. Da Marta hørte at Jesus kom, gikk hun for å møte ham. Maria ble sittende hjemme. Marta sa til Jesus: «Herre, hadde du vært her, var ikke broren min død. Men også nå vet jeg at alt det du ber Gud om, vil han gi deg.» «Din bror skal stå opp», sier Jesus. «Jeg vet at han skal stå opp i oppstandelsen på den siste dag», sier Marta. Jesus sier til henne: «Jeg er oppstandelsen og livet. Den som tror på meg, skal leve om han enn dør. Og hver den som lever og tror på meg, skal aldri i evighet dø. Tror du dette?» «Ja, Herre», sier hun, «jeg tror at du er Den salvede, Guds Sønn, han som skal komme til verden.»Johannes 11:18-27

Om livets Gud

Præludium: Helmut Walcha: Nu bede vi den Helligånd Fra det G.T.: Ezekiel 34,12-16 Salme: 675 "Gud, vi er i gode hænder" Fra det N.T.: Apostlenes Gerninger 5, 17-32 Korvers: Bo Holten: Opfyld, stem os, Helligånd (tekst: Jørgen Gustava Brandt) Salme: 724 "Solen stråler over vang" Postludium: Paul Ayres: Here comes the Sun

Var det for at drille Gud at slangen forførte Eva i Paradis? Eller fordi den er ondskaben selv? Lauge og Kristian prøver at finde ud af hvem denne slange egentlig er. Tilrettelagt af Kristian Leth og Lauge Hendriksen. Klippet af Nina Vadsholt. Speak: Karen Straarup. Redaktør: Hanne Budtz-Jørgensen. Produceret for DR af Munck Studios København.

Menelik utforsker hva det vil si å være Guds barn – ikke bare i tittel, men i karakter. Med den bortkomne sønnens bror som speil viser han faren ved å bli i hjemmet uten å vokse opp. Han utfordrer til å gå fra melk til fast føde: fra passiv tro til lydighet og modenhet som barn av Gud.Episode fra 25. mai 2026 Logos samles på Ebeneser Ganddal mandager i partallsuker kl. 19 Alle episodene finner du med bilder på YouTube @logosoffisiell @logossandnes FB-Logossandnes FB-Logospodden

Menelik utforsker hva det vil si å være Guds barn – ikke bare i tittel, men i karakter. Med den bortkomne sønnens bror som speil viser han faren ved å bli i hjemmet uten å vokse opp. Han utfordrer til å gå fra melk til fast føde: fra passiv tro til lydighet og modenhet som barn av Gud.Episode fra 25. mai 2026 Logos samles på Ebeneser Ganddal mandager i partallsuker kl. 19 Alle episodene finner du med bilder på YouTube @logosoffisiell @logossandnes FB-Logossandnes FB-Logospodden

Med bara tre dagar kvar i fängelset lyser ett starkt sken över Betz cell. Gud har något att säga honom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reporter & ljuddesign: Rebecca JardsdotterProducent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.

Præludium: Johann Pachelbel: Kom, sandheds Ånd! og vidne giv Davidssalme: 85, 9-14 Salme: 282 "Apostlene sad i Jerusalem" Fra det N.T.: Apostlenes Gerninger 2, 1-11 Vekselsang: Ånden selv vidner med vor ånd (Rom. 8, 16 - 17 & 26) Salme: 285 "Hør himmelsus i tredje time" Postludium: Jesper Madsen: Du, som går ud fra den levende Gud

Om den nya ersättningsfonden för personer som utsatts för rättsligt maktmissbruk, och om maktkampen i Los Angeles som tar fart med hjälp av AI. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I måndags kom det uppseendeväckande beskedet från justitiedepartementet att man skapar en 1,8 miljarder dollar stor kompensationsfond för att ersätta offer för rättsligt maktmissbruk och politiskt motiverad myndighetutövning. Nu väcks farhågor om att det blir en fond för våldsamma Trump-anhängare att söka pengar ur. Bara timmar senare kom nästa överraskning: presidenten drog tillbaka sin stämning på tio miljarder dollar mot skattemyndigheten och finansdepartementet, efter en lång tvist om utlämnade skattedokument.Realityprofilen Spencer Pratt har tar tagit valkampanjandet till en ny nivå. Nu utmanar han det demokratiska styret i Los Angeles och vill bli näste borgmästare där. Och han gör det med hjälp av AI-genererade superhjältevideos, där han figurerar som allt från Batman till Luke Skywalker som ska bekämpa de korrupta, onda - demokraterna - i stadenI helgen bevakade Ginna ett stort bönemöte arrangerat av administrationen, där man talade om att ”återinviga Amerika till Gud” inför landets 250-årsjubileum. Det sätter strålkastarljuset på det starka bandet mellan evangelikala kristna och det republikanska partiet – en relation som blivit allt mer central under MAGA-eran.Medverkar gör Ginna Lindberg, Sveriges Radios USA-korrespondent och Roger Wilson, programledare P1 Kultur och tidigare USA-korrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Anna Iversen

Om att våga närma sig Gud

Hva er gudsfrykt, og hvorfor er det nyttig til alt? Sølve Salte svarer med Bibelen som veiviser: gudsfrykt gir intimitet med Gud, frigjør fra menneskefrykt og er begynnelsen til visdom. Han utfordrer også ledere spesielt til å leve og lære dette videre. Episode fra 11. mai 2026 Logos samles på Ebeneser Ganddal mandager i partallsuker kl. 19 Alle episodene finner du med bilder på YouTube @logosoffisiell @logossandnes FB-Logossandnes FB-Logospodden

Hva er gudsfrykt, og hvorfor er det nyttig til alt? Sølve Salte svarer med Bibelen som veiviser: gudsfrykt gir intimitet med Gud, frigjør fra menneskefrykt og er begynnelsen til visdom. Han utfordrer også ledere spesielt til å leve og lære dette videre. Episode fra 11. mai 2026 Logos samles på Ebeneser Ganddal mandager i partallsuker kl. 19 Alle episodene finner du med bilder på YouTube @logosoffisiell @logossandnes FB-Logossandnes FB-Logospodden

Repris. Avsnittet publicerades första gången den 15 februari 2025.I dagens podd pratar jag med Katarina Barrling. I en intervju med Tidningen Curie kallade hon sig själv gårdfarihandlare, en resande med väskan full av idéer. Vilken fantastisk beskrivning, tänkte jag. Mycket bättre än det anskrämliga ordet konsult, som mest för tankarna till IT-bubblan. Nåväl. Till det här samtalet har gårdfarihandlare Barrling med sig idéer som sätter ord på det man anat men kanske inte riktigt har kunnat artikulera.Som docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet har Barrling länge studerat svensk kultur och politik, och i sin nya bok Världens mest protestantiska land (Stolpe 2024) beskriver hon hur det lutherska arvet lever kvar i det sekulära Sverige. Vi talar om hur protestantismen har format vårt sätt att tänka, känna och organisera oss – även när vi tror att vi lämnat den bakom oss.Sverige är ett land där individuell frihet är närmast helig – men där avvikelse ändå straffas hårt. Vi har en sekulär religion, men utan Gud, och därmed inga tydliga vägar till nåd eller förlåtelse. Resultatet? Ett samhälle som på en gång är mer tillåtande och mer fördömande. Där vi hyllar öppenhet, men samtidigt är besatta av att alla ska tänka och tycka rätt. Där det är viktigare att tänka och känna rätt än att göra rätt.Man ska bekänna den sanna tron, även om lilla katekesen innehåller andra läror i dag. Vår lutheranism fortsätter att prägla oss, menar Barrling, även om vi gärna inbillar oss att vi blivit så moderna och rationella att vi knappast behöver någon tro. Annat än tron på framsteget, förstås.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Lovsang er lyden av tilbedelse.Avgjørende for vår tilbedelse er å vokse i forståelsen av hvem Gud er, hvordan Gud ser på meg, og hvordan jeg velger å forholde meg til dette.  

I veckans avsnitt är det hemkomst från Japan, tullpanik på Arlanda och en Celine-keps som nästan blir huvudperson. Men resan tar snabbt en oväntad vändning: från Tokyo-shopping och Michelin-mat ingen kunde äta, till danska miljardärer, psykedelika, Gud, investeringar och frågan som fastnar – är människor i din närhet genuint glada när det går bra för dig?Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En frikirke er de seneste år kommet på alles læber. For pludselig er der dukket videoer og artikler frem, hvor kendte mennesker som Casper Christensen og Remee fortæller, at de nu har fundet Gud. Den kirke, der har åbnet deres sind for Guds kærlighed, hedder Hillsong. Men bag dens skinnende og positive ydre gemmer sig også en historie om utro præster og en kirke, der er imod abort og synes, at homoseksualitet er en synd. Så hvordan endte kendisserne i kirken, hvordan er det at være medlem af Hillsong, og hvordan har en stærkt konservativ kirke fået så godt fat i et sekulært land som Danmark, at den samler flere tusinde mennesker hver søndag? Det kan du få svar på i serien 'Hillsong indefra', hvor journalist Jonas Schrøder-Andreasen tager dig langt med ind i Hillsongs verden. Og her i Du lytter til Politiken kan du høre første afsnit af serien. Hvis du vil lytte til alle syv afsnit, skal du være abonnent på Politiken Lyd. Det kan du nemt blive lige her. See omnystudio.com/listener for privacy information.