Podcasts about deras

DAVID BEKÄNNER FÄRG. "Alla" älskar djup färg på whisky, men vad är det egentligen som ger whiskyn kulör? Era poddare sätter tänderna i Davids senaste text i ämnet, pratar torktider på ek, portvin, och till Mathias ohöljda förtjusning (not): En ny skala signerad Edinburgh Whisky Academy. Men det är lugnt: skalan har bara 21 steg. Eller 22. Lite kaffekask-cask-whisky på det? Vad var det i glaset? Mathias smakade något som han inte tror var whisky, tack till Ulf Thorman och kom gärna med facit; David drack en fegis, det vill säga en folköl; Jeroen hade även han en blind från Ulf Thorman. Färg i whisky! Davids långa bloggtext om färger i whisky: http://tjederswhisky.se/farger-i-whisky/ Citatet från det gamla avsnittet Hennes färger var E150a som ni kan lyssna på här: https://www.entreawhisky.se/3 Edinburgh whisky academy: https://www.edinburghwhiskyacademy.com/ Deras bild på färgskalan är faktiskt mest högupplöst på Davids blogg: http://tjederswhisky.se/wp-content/uploads/2026/06/EWA_Colour-Guide_page-0001-2048x914.jpg Rejält eknördig artikel för den skogstokige: Prida, Andrei, Alexis Ducousso A, Rémy J. Petit, Gérard Nepveu & Jean-Louis Puech, ”Variation in wood volatile compounds in a mixed oak stand: strong species and spatial differentiation in whisky-lactone content”, Annals of Forest Science 64 (2007), s. 313–320. De mycket likartade färgerna på de tre portvinslagringarna kan man studera här – är inte till och med Amruts fyraåring något mörkare än de andra…?: http://tjederswhisky.se/wp-content/uploads/2026/06/Port-10-11-4-scaled.jpg Det där med gobelängerna och Erasmus av Rotterdam kan man läsa om i historikern Norbert Elias mycket inflyteslerika tvåbandsverk Sedernas historia. Julmust cask finish : http://tjederswhisky.se/santa-18/; de gjorde sedan om konceptet i en senare utgåva, se http://tjederswhisky.se/santa-20-21-22-23/ Kaffekask cask finish: http://tjederswhisky.se/bergslagens-kaffekask-cask-finish/ Nya etiketter visar storytelling? Snygga etiketter på nya Glenfiddich men jösses jävlar vilken mundiarré i pressreleasen: https://www.mynewsdesk.com/se/nigab/news/vaerldens-mest-prisbeloenta-whisky-faar-ny-identitet-509915 Här når du oss: En trea whisky på Facebook Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

Han har blivit ansiktet utåt för en omdiskuterad livsstil, där yta är allt. Men hur mår egentligen looksmaxxingrörelsens stora kändis Clavicular? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Braden Peters började hata sitt utseende i de tidiga tonåren. Han hittade lösningen i obskyra internetforum, och påbörjade extrem kemisk makeover.20 år gammal har amerikanen blivit ambassadören som har tagit begreppet looksmaxxing från en nischad del av nätet in i den bredare allmänhetens medvetande.Det handlar om en värld där mänskliga relationer är en marknadsplats, där utseendet är mätbart, och där unga män gör allt för att bättra på sitt yttre och därigenom höja sin status.Deras metoder sträcker sig från grundläggande insatser som att bättra på ens personliga hygien, till mer drastiska åtgärder som kirurgiska skönhetsingrepp, och självmedicinering med hormonbehandlingar och fettlösande ämnen.Därför har rörelsen också blivit utskälld av medicinska experter, som varnar för att allvarliga konsekvenser kan uppstå när tonåringar experimenterar med hormontillskott, eller slår sig själva i ansiktet för att kindbenen ska bli mer framträdande.Men det är inte bara på grund av sin vilja att öka på sin fysiska attraktionskraft som Braden Peters, mer känd under sitt alias Clavicular, har blivit känd – eller ökänd.Sedan hösten 2025 tjänar han stora pengar på direktsända sin vardag på nätet, något som han medger kräver att han regelbundet tar psykoaktiva substanser för att orka interagera med människor.Och i sin jakt på att skapa innehåll som tränger genom bruset har Clavicular börjat liera sig med personer som är kända för misogyni och högerextrema åsikter. Samtidigt ökar hans följarantal stadigt.Det här är en berättelse om besatthet, status, makt, noppade ögonbryn, och om hur en nischad del av internet börjar tränga in i mainstreamen.Medverkande: Myrna Lorentzson, kulturjournalist, Erik Galli, journalist, Stefan Arver, docent och överläkare, Aron, svensk looksmaxxare.Programledare och producent: Vendela LundbergAvsnittsförfattare och reporter: Patrick StaneliusTekniker: Fredrik NilssonAvsnittet gjordes våren 2026 av produktionsbolaget DISTKlippen i programmet är hämtade från Kick, NBC, The Michael Knowles Show, Raw Talk, Channel 5, New York Times, clavicular.org, Fresh and Fit, 60 Minutes Australia, Uncensored, Livy Alex Youtubekanal.

När bankerna arbetar allt intensivare för att förhindra bedrägerier händer det att bankkunder hamnar i kläm. Deras bankkonton stängs helt enkelt ner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När korsfarare, sultaner och kalifer kämpade om makten i Mellanöstern växte en liten rörelse fram i skuggorna. Från bergsfästet Alamut byggde Hassan ibn Sabbah och hans anhängare ett nätverk av infiltratörer, agenter och lönnmördare som spred skräck genom hela regionen. Deras fiender kallade dem assassiner.I det här avsnittet av Historiepodden följer vi den verkliga historien bakom myten. Om attentat, korståg, propaganda och psykologisk krigföring i en medeltid där ingen kunde känna sig säker – inte ens kungar och sultaner. Och till slut: den katastrof som inte ens assassinerna kunde överleva. Mongolerna kommer.---Läslista (b la)Britannica. “Nizārī Ismāʿīliyyah.” Encyclopaedia Britannica. Senast uppdaterad 2 mars 2025. Hämtad 11 mars 2026.Jørgensen, Lise. “Fruktad lönnmördarsekt fick kämpa för livet.” Världens Historia, 2 augusti 2024. Hämtad 11 mars 2026. Kumm, Björn. Terrorismens historia. Lund: Historiska Media, 2006. Nordberg, Michael. Profetens folk: stat, samhälle och kultur i islam under tusen år. Ny utg. Stockholm: Pan, 2001.“Mordisk sekt spred skräck i Mellanöstern.” Världens Historia 1 (2007) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu gör vi det, vi slutar! I detta avsnitt har Lena och Mats gett sig ut på stan och besökt Sofia och Gustav på Jobnet. Sofia och Gustav såg samma sak som många i traditionella branscher brottas med: processer som var för krångliga, för långsamma och som inte längre skapade affärsvärde. Efter att misslyckats med att få med sin arbetsgivare på tåget till att våga tänka i helt nya banor tog de steget, de slutade. I stället började de bygga något helt nytt i en gammal bransch. Jobnet är i dag en sann entreprenör som bryter ny is och utmanar invanda beteenden hos dem som rekryterar. Deras ambition är tydlig: att göra alla med rekryteringsbehov till rekryteringsproffs. I dagens samtal pratar vi om mod, strategisk potential och vad som händer när människor vågar göra annorlunda – på riktigt. Lyssna på avsnittet och låt dig utmanas till nya perspektiv. #Ledarskap #Entreprenörskap #Affärsvärde #Utveckling #PodcastTips #Jobnet

Författaren Ulf Peter Hallberg vandrar genom Tiergarten i Berlin, minns sina möten med Allen Ginsberg och känner hur livet måste förändras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2021.Den här berättelsen utspelar sig under den så kallade coronakrisen år 2020, när du som lyssnar hör den så befinner du dig kanske i någon mutation av samma kris eller så har den avlösts av en helt ny. Kanske upplever du någon form av lättnad, en lite ljusare tid. Vår tillvaro är en pendel mellan dessa poler som inte kan existera utan varandra. En oväntad händelse utlöser en kris, hela planeten ligger i spasmer. Hur ska vi höra ihop, om allt är kaos? Vi drar i nödbromsen, resten beror på oss.Lärdomarna i denna berättelse är inte nya, de är alla erfarenheter som många gjorde detta år: Vi behöver våra minnen, vi behöver poesin – och vi behöver träden. Men varje människa har sina egna hågkomster, dikter och parker. Detta är mina.När president Macron släckte ner Paris på kvällen torsdagen den 12 mars 2020 kände jag mig som den amerikanske poeten Allen Ginsberg. Denne var överallt när han levde, över hela jordklotet, och han tyckte om att undervisa. Och så älskade han livet. Jag identifierade mig med honom som lärare och författare. Därför var jag på Sorbonne, mot alla odds.Trots varningar från omvärlden hade jag tagit mig till Paris och mådde som alltid bättre än de flesta, den vita yang-pricken i den svarta yin-halvan, det är Pariseffekten. I Luxembourgträdgården, min viktigaste plats på jorden, höll jag och mina elever på med ett skrivprojekt som var en reaktion på situationen, smittan: hur man berättar en historia när allting är hotat, när allt står på spel, när man inte kan tro på nånting längre. Undantagstilltåndet! Plötsligt var grindarna till parken låsta. Alla kaféer och mötesplatser – ja, hela staden! – nedstängd. Ett enda tal från Macron till franska nationen; alla hade förstått, det är sista chansen.Ginsberg hade sprungit omkring i Luxembourgträdgården 1957-58 när han bodde på The Beat Hotel. Sommaren 1980 besökte jag honom några dagar i Boulder, Colorado, där han undervisade om de engelska romantikerna för unga studenter som ville lära sig skriva. Han lärde mig något som han kallade ”negativ kapacitet”. Hur man kommer vidare med det osäkra, mysteriet. I mars 2020, stod vi plötsligt inför ett osynligt virus, en kallhamrad egoist. Covid-19, partikeln utan spegelbild, en trojansk häst på bröstet till varje människa.Några dagar senare kom jag iväg från Paris med ett av de sista planen som lämnade staden just då, mot Berlin. Paris var stängt, Luxembourgträdgården stängd. Jag sökte mig till Berlins stora park, Tiergarten och började gå runt en timme före mörkrets inbrott. Nästa dag gjorde jag samma sak och nästa samma igen. Det skulle pågå hela året och fortsätta nästa.Tiergarten skapades som jaktmark 1527 och när jag går där så tänker jag på allt de här träden har sett sedan 1945. Äldre än så är de inte. Vid andra världskrigets slut fälldes nämligen nästan alla träd och förvandlades till ved; av 200 000 praktfulla träd på 210 hektar återstod 700 ensamma, brandskadade små dvärgträd lite här och där.Tanken på att träden i Tiergarten planterades och växte ur ruinstaden Berlin hjälper mig. Om jag inte går dit varje dag känner jag mig sjuk.Jag har upptäckt att jag inte är ensam. Bland de många träd som talar till mig finns också människor som lyssnar till samma budskap, bara en bit bort, vid nästa träd. Efter några veckors kringströvande urskiljer jag återkommande par och enstöringar som jag, på samma platser, unga människor som tränar, gör gymnastiska övningar, vid ett speciellt träd, varenda dag. Barn som följer sina föräldrar genom parken på väg hem. Alltid samma väg.När jag går på gångarna hör jag hela tiden fragment av samtal mellan vänner och kärlekspar, om ditt och datt. Dessa samtal återskapar betydelsen av vänskap, promenader, förtroende och förhoppningar. Det låga ljudet av två vänner som samtalar förtroligt om någon detalj i livet på en av parkens gångar talar samma språk som Allen Ginsbergs poesi.I Colorado 1980 deklamerade Ginsberg Shelleys ”Hymn to Intellectual Beauty” för att lära oss att älska konsten och livet. Vi pratade om allt under sena eftermiddagar i hans trähus i Boulder.När han talade lät det som dikten Sång i ”Howl och andra dikter”, här i översättning av Per Planhammar:Världens tyngd är kärlek.Under ensamhetens börda,under missnöjets börda så är tyngden,tyngden vi bär kärlek.Beatpoeten Allen Ginsbergs poesi var uppmärksamhet på livet, utvecklad ur inre osäkerhet, ”nederlagets vrål” som William Carlos Williams skrev i förordet till ”Howl”.I den mediokra aggressionens tid, när existensen har satts inom parentes och allt präglas av sönderfall, ensamhet och skyddsanordningar, då går jag bland de kraftfulla trädstammarna i Tiergarten och tänker på vad Allen Ginsberg sa på verandan till trähuset i Boulder 1980:”Det som gör en till författare är förmågan till inlevelse i chocktillstånden. Som Virginia Wolf skrev: konsten är ett dolt mönster, vi är alla delar av ett konstverk. Hamlet och Beethovens stråkkvartetter är sanningar om det vi kallar världen. Det finns ingen Shakespeare, ingen Beethoven, och ingen Gud; vi är orden; vi är musiken; vi är tinget i sig.”Sen satt vi tysta och rökte, och så sa Allen:”Det bästa i oss uppstår ur vår sårbarhet.””Ingen vila utan kärlek – ”Jag tänker i Tiergarten:Katastrofen är att historien förlorar sin mening om var och en bara arbetar på sin historia,söker kontakt utan förpliktelser –Beatpoeterna ville se allt i den amerikanska natten, ingen människa var för liten –Deras anslag var gemenskap, visioner, Baudelaires korrespondenser:Deras store fotograf och filmare Robert Frank sa att han kunde se Big Ben i London från Coney Island.När han var ung kunde han se timvisarna också.Ferlinghetti vill som poet rädda alla bortsprungna katter, han säger att poesin är det sista fyrtornet på ett stormigt hav.Krisen är uppfostraren, utvecklaren av det nya jaget.När Allen Ginsberg fick reda på att han hade kort tid kvar att leva ville han bygga en inspelningsstudio i sin lägenhet så att hans vänner Bob Dylan och Paul McCartney skulle ha professionell utrustning att spela på när de kom förbi.När min mamma fick en inoperabel hjärntumör så sa hon:”I det mörkaste finns bättringen. Jag tar operationen.”. Vad menade hon? Ginsberg visste.Han gjorde t'ai chi i sitt kök och tackade gud för att poeten Rimbaud blickade ner på honom från ovanför diskbänken.Min mamma levde elva år till efter operationen.När de sista solstrålarna får Victoria att lysa klart i guld över mig och alla andra som släntrar genom Tiergarten, deklamerar jag för träden och de förbipasserande en rad skriven av Lawrence Ferlinghetti till vännen Allen Ginsberg, och lovar mig själv att bli en bättre människa:”Poesin är själens energi, om själen existerar.”Då hör jag plötsligt någon säga:”Du glömde oss.”Så jag tillägger:”Träden är livets energi, och ni existerar.””Danke!” säger träden Yin och Yang, med en och samma röst.Ulf Peter Hallberg, författare och översättare

Neue Slowenische Kunst utropade sig till stat och utfärdade pass. Patricia Lorenzoni reflekterar över ett kusligt konstprojekt som sprängde gränser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det tidiga 1990-talet var de nya och nygamla statsbildningarnas tid. Sovjetunionen hade upplösts och flera forna sovjetrepubliker förklarat sig självständiga. På Balkan bröt den jugoslaviska federationen samman i uppslitande krig. Ur konflikterna reste sig sju nya stater: Bosnien/Hercegovina, Kroatien, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien, Slovenien och så småningom också Kosovo.Eller är det åtta? 1992 öppnade i Moskva staten NSK sin första utländska beskickning. NSK står för Neue Slowenische Kunst, ”ny slovensk konst” på tyska, och bildades 1984 av tre slovenska kulturgrupper. Det var teatern Sester Scipion Nasice, bildkonstnärerna i IRWIN och industrisynthbandet Laibach. Dessa sades vara kollektivet NSKs religiösa, kulturellt-historiska samt ideologiska avdelning. Sju år efter sitt bildande tog så NSK steget att utropa sig till stat.Som konstprojekt är det inte unikt. Andra exempel är Lars Vilks Ladonien eller Carl Michael von Hausswolffs och Leif Elggrens Elgaland-Vargaland. Men någonting ger NSK-staten en särställning bredvid liknande statsbildningar, och väcker både oro och en särskild fascination.Den mest kända delen av NSK i Sverige är sannolikt Laibach, och inte självklart positivt. Bandet framträder gärna i uniform, scenestetiken är kraftigt inspirerad av både nazism och stalinism. I 1980-talets Slovenien väckte de skandal. Namnet ”Laibach” är den tyska beteckningen på huvudstaden Ljubljana, och minner om både nazistisk ockupation och slovenskt medlöperi. Under flera år var bandet rent av förbjudet att använda sitt eget namn. I en berömd tv-intervju 1983 får gruppen frågor om sina politiska ståndpunkter. Vid tillfället bär de uniformer och armbindlar prydda med svarta kors, deras svar är kryptiska meningar tonlöst reciterade från ett papper, blickarna stela och uttryckslösa. Effekten är kuslig.Ett ofta citerat uttalande från NSK säger: ”Endast den konst som talar den politiska manipulationens språk kan undkomma manipulation.” Några år innan självständighetsförklaringen vann konstkollektivet en tävling om den officiella affischen till den jugoslaviska ”ungdomens dag”, ett firande kopplat till den store ledaren Titos födelsedag. Först efter att vinnarbidraget offentliggjorts uppmärksammades att affischen var en re-make på en nazitysk propagandabild. Den nazistiska fanan hade bara ersatts med en jugoslavisk, och den tyska örnen med en duva. Händelsen blottade en oroande likhet i estetisk sensibilitet mellan den nazistiska staten och Titos specifikt jugoslaviska form av statssocialism. NSK och Laibach iscensatte en dyrkan av den totalitaristiska staten. När de utropade sig själva till stat var det därför svårtolkat. Var det ett politiskt eller ett konstnärligt projekt? Totalitärt eller frihetligt? Var det ironi eller faktisk fascism? Den slovenske filosofen och psykoanalytiske teoretikern Slavoj Žižek talar om ”överidentifikation” som en strategi bland dissidenter i den europeiska realsocialismens slutfas. Genom att ta realsocialismen på större allvar än den tog sig själv kunde man, säger han, synliggöra systemets förnekade premisser. I detta sammanhang förstår han också NSK och Laibach. Deras iscensättningar är inte parodi, de opererar inte genom förlöjligande. Vad NSK frambesvärjde och har fortsatt att frambesvärja är den moderna statens bortträngda sida, dess spöklika tvilling.Freud beskrev det kusliga som vad som borde ha varit dött, men som likväl rör på sig. Om Laibach och NSK mött frågan om fascism med ett överslätande skratt och en försäkran om att allt bara var spel, hade ordningen återställts och monstret åter motats ner i källaren. Men det var en lugnande gest man vägrade.När NSK-staten utropade sig själv, började den emellertid med entusiastisk generositet dela ut passhandlingar. En retrofuturistisk pastisch på affischen ”Uncle Sam wants you” lockar med medborgarskap i ”universums första globala stat”. En stat utan land, transnationell och placerad i tiden snarare än i rummet. Till en början framställde NSK faktiskt sina pass i samarbete med det unga slovenska inrikesministeriet. Tillverkningsprocessen var alltså identisk. NSK-passen uppfattades lätt som ”autentiska”, det vill säga, som dokument som knöt bäraren till ett visst territorium. Och i krigets kaos, där ett pass över en natt kunde visa sig värdelöst, skedde med just dessa pass någonting förunderligt. Som 1995 när Nationalteatern i det då belägrade Sarajevo under ett två dagar långt evenemang förklarades vara NSK-territorium. Mängder av pass och diplomatpass utfärdades, och med hjälp av dessa lyckades sedan flera Sarajevobor ta sig ut ur staden.En vän med rötter på Balkan påpekar att människor under kriget hjälpte varandra över gränser hela tiden; ibland altruistiskt, ibland mot betalning. Att utgå ifrån att gränsvakterna tog NSK-passen för ”äkta” blir därför förenklande. Lika troligt är att de erbjöd vakten en förevändning, ett verktyg för att öppna gränsen. Men kanske lät sig detta göras just för att passet stod fritt från etniska lojaliteter och gränskonflikter. Här glimrar en utopisk möjlighet; just det pass som inte refererar till ett territorium, blir vad som möjliggör de belägrades väg ut.Kulturteoretikern Alexei Monroe ser i NSK och Laibach också en delförklaring till den slovenska nationalismens relativa avsaknad av militaristisk chauvinism. Hos NSK blev nationen kitsch; en överdådig yta, lika tömd på politiskt innehåll som NSK-staten är tom på territoriella anspråk. På så vis, menar han, föregrep de den paramilitära appropriering av nationen som skedde i andra delar av forna Jugoslavien.Och sannerligen, att betrakta Laibach musikvideor är att bjudas in att frossa i totalitär estetik. Det är varken ironi eller satir, utan något annat och mer. Fascismen dras till sin konsekvens som just blott estetik, tömd på de våldsamma implikationerna av ett territoriellt och biopolitiskt projekt. Ställd invid detta estetiska överdåd måste varje politisk fascism framstå som en blek och menlös kopia.Men fungerar denna överidentifikationens strategi på 2000-talet? Den fascism som opererade i det 1980-tal som födde fram NSK tog sig sannerligen på allvar. Hur skulle den då kunna tåla mer allvar än vad den själv var förmögen till? Under 2000-talet har vi istället sett framväxten av en fascism som gjort det hotfulla pajaseriet till sin paradgren.Kanske är NSK ett delvis föråldrat projekt. Ändå finner jag ett märkligt hopp i detta formulerande av den totala statens totala frihet i det allomfattande medborgarskapet. NSK blåser upp nationalstatens idé tills den sprängs. Det är inte vad som en gång var Jugoslavien som omfattar NSK-staten. Det är NSK-staten som omfattar allt.Patricia Lorenzoniidéhistoriker och författareLitteratur:IRWIN (red): State in Time. Minor Compositions 2014.Alexei Monroe: Interrogation Machine: Laibach and NSK. MIT Press 2005.

Hujan deras dengan intensitas ekstrem melanda sejumlah wilayah di China Tengah dan Timur, memicu banjir bandang, evakuasi massal, hingga melumpuhkan aktivitas publik. Otoritas China melaporkan satu orang tewas dan dua lainnya hilang di Kabupaten Shimen, Provinsi Hunan. Akibat bencana ini, lebih dari 18 ribu warga terpaksa dievakuasi ke tempat yang lebih aman sementara tim penyelamat terus melakukan operasi pencarian korban. Dampak parah juga dirasakan di Provinsi Hubei, khususnya Kota Jingzhou dan Zhijiang, di mana genangan banjir memaksa pemerintah setempat menghentikan sementara kegiatan perkantoran, sekolah, bisnis, hingga operasional transportasi umum.

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Linnéa Wikblad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ebolautbrottet i Kongo-Kinshasa har lett till att WHO utlyst ett internationellt nödläge. Det har också rapporterats fall i Uganda. Experter tror att smittan kan ha gått under radarn i flera veckor.Lite senare pratar vi om något helt annat – nämligen om att sova med hörlurar. Är det så fel? Enligt öronspecialister finns det några viktiga saker att tänka på. Deras hemliga vapen verkar dessutom vara hårfönen.

I veckans andakter hör vi prästen Joakim Hagerius närma sig tron på olika sätt - som en gåva, som en erfarenhet som uppstår på vägen och som en hemkomst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Ibland börjar tron inte i en tanke – utan i en rörelse.Idag tänker jag på några människor som sökte sig till kyrkan där jag arbetade för att de ville bidra i den sociala verksamheten. De engagerade sig i integrationskaféet för kvinnor som kom från olika länder. Det var inte tron som gjorde att de sökte sig till kyrkan, berättade dom, det var behoven och en vilja att bidra. Men det blev en resa till tro. Deras reflektion över utvecklingen gjorde intryck på mig och blev en påminnelse om att tron inte behöver börja i tanken, i något man ska säga och bekänna. Ingången kan lika gärna vara genom kroppen. Genom det man gör.”När vi kom hit var vi inte troende, men det var som att vi gjorde tron när vi var här” berättade de. ”Och det gjorde oss troende.” Man kan tro med kroppen också.I vår del av världen har tro kommit att innebära att hålla med om något, att stämma in i bekännelser och omfatta varje del. I andra delar av världen är tron inte så mycket en lära som ett liv att leva. Man firar gudstjänst, tänder ljus, tar emot bröd och vin, sjunger, ber och gör tron genom sociala insatser och ett liv som ser människorna omkring med kärlek. Av detta har vi mycket att lära. Man kan också tro med kroppen först.Andakten sändes första gången 2025.Text:Lukasevangeliet 10:3-4, 16-17, 20Musik:Song for Benedikte av och med Frøydis GrorudProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Camilla Elfving och Frida-Louise Mikula delar med sig av sina tankar kring holistisk hälsa och healing. Deras personliga erfarenheter av att balansera kroppens energiflöde, minska stress och aktivera kroppens naturliga förmåga att reparera sig själv.Frida-Louise berättar om sin cancerresa och hur hennes tumör krympte på ett oförklarligt sätt. Om healing, självhealing och vilken roll vår mentala inställning spelar i hälsofrågor. Tips, tekniker och goda råd. Detta och mer.God lyssning önskar Mediumpodden, Vivi och Camilla Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Durango, Accra, China och Svea är fast på planeten Mars. Deras raket är trasig och syret räcker inte så länge som det är tänkt. Del 5 av 5. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kan Sydney på något sätt hjälpa sina kompisar?Hör femte och sista delen av den spännande rymdserien "Resan till Mars".Om serienResan till Mars är en spännande serie i fem delar för alla som gillar rymden och drömmer om att åka till andra planeter.Serien passar för ca 5-9 år.MedverkandeIdé och manus: Lova Eriksson och Roger DackegårdBerättare: Lova ErikssonRegi: Roger DackegårdLjudmix: Roger DackegårdSkådespelare: Rita Liljegren Victorin, John Österlund, Anna Åkerlund, Erik Roll, Lova Eriksson, Lova ErikssonIllustratör: Emily RyanProducent: Roger Dackegård, filtExekutiv producent: Dinah Ahl, Barnradion

Under sommaren och hösten 2025 utsätts flera mammor och deras döttrar i Alingsås för systematiska sextrakasserier via sociala medier. En okänd person skickar mycket hotfulla och pornografiska meddelanden till både vuxna och barn, vilket leder till stor rädsla i flera familjer. Trakasserierna pågår i månader, påverkar deras vardag och flera av barnen får sådan ångest att de slutar gå till skolan. Polisen kopplas in, men vad ingen av de drabbade vet är att de faktiskt känner till vem den anonyma gärningsmannen är.Programledare: Kim MalmgrenReporter och producent: Anna Westman Swantesson Ansvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB

Under kontinentalplattorna finns en fråga som ändrat politiken i Sverige och världen i grunden. Att arbetarklassen som tidigare röstat på arbetarpartier gått åt höger. Men vad beror det på? Karla Backlund och Stefan Sjöberg gjorde det få gjort – de frågade SD-väljarna själva. Svaren de fick är ämnet för detta avsnitt av Starta pressarna. Deras undersökning är också grunden till boken ”Det handlade aldrig om invandrarna” som släpps idag av Katalys och Arkiv förlag.

På 1960-talet flyttar en familj in i ett hus i Pontefract, England. Kort därefter börjar oförklarliga saker hända – föremål kastas, dörrar öppnas av sig själva, och en av familjemedlemmarna blir attackerad. Det som gör fallet unikt… är att flera vittnen, inklusive polis, säger att de upplevde samma sak. Och vissa hävdar att de inte bara kände det. De såg det.

En flaskpost hittas utanför Sicilien. Brevet är skrivet av en ung svensk sjöman och når 15-åriga Paolina. Det blir starten på en oväntad kärlekssaga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En flaskpost vid Siciliens strandPaolina är ett av familjens 11 syskon. Familjen är fattig och bor på Sicilien. En dag 1955 när hennes pappa är ute och fiskar för att få mat till familjen ser han en flaskpost guppa på vågorna. Med prästens hjälp kan han tyda meddelandet som är skrivet på engelska. Det är en svensk ung sjöman vid namn Åke Viking som skickat ett brev med hjälp av en flaskpost. Han söker en flicka att brevväxla med.Pappan beslutar att det får bli Paolinas storasyster Maria som ska svara Åke. Han hoppas att Maria på det här sättet ska få ett bättre liv. Men Paolinas mormor skickar med ett foto också på Paolina, och det är det fotot som Åke fastnar för.Storslaget bröllop i SyrakusaÅke och Paolina börjar brevväxla och känslorna spirar. Storasyster Maria förlåter aldrig sin lillasyster Paolina men Paolinas och Åkes kärlek kan inte stoppas. När de möts för första gången friar Åke till Paolina. Åke är då 22 år och Paolina 17 år.Deras kärlekssaga blir en världsnyhet och en rik dam i Italien bekostar ett storslaget bröllop mot att hon får vara med på festen. Bröllopet blir det största i Italien sedan Svenska skådespelerskan Anita Ekberg gifte sig två år tidigare. En vecka efter bröllopsfesten går färden till Istrum i Sverige där Åke och Paolinas nya liv väntar.Dokumentären är gjord 2026.Reporter: Jakob OdelstadProducenter: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: David Hellgren

Paus Leo XIV resmi mengakhiri rangkaian perjalanan apostoliknya di benua Afrika setelah bertolak dari Guinea Khatulistiwa pada Kamis waktu setempat. Selama 11 hari, Paus mengunjungi empat negara yakni Aljazair, Angola, Kamerun, dan Guinea Khatulistiwa dengan menempuh jarak lebih dari 17.700 kilometer. Kunjungan ini ditutup dengan misa emosional di Stadion Malabo yang dihadiri 30.000 jemaat di tengah hujan deras, di mana Paus secara khusus mendesak transparansi penyelidikan atas kematian misterius panitia tur, Romo Fortunato Nsue.

April kan bli en privatekonomisk supermånad. Det är första månaden med ny lön, skatteåterbäringen kommer in på kontot, matmomsen har sänkts och prisökningstakten är låg. Men de glada dagarna kan vara över snart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Nu måste vi ner!” Samtidigt som det här årets lönesamtal knappt är avklarade har det blåst upp till strid om nästa stora lönestrid. För om ett år ska det finnas ett nytt vägledande avtal på plats. Arbetsgivarna varnar för en Kina-chock och kräver att facken håller igen på sina lönekrav. ”De kan inte vara på de här nivåerna”, säger Svenskt Näringslivs Sven-Olof Daunfeldt.Miljardutdelningar till ägarnaDet här året landar löneökningarna på runt 3 procent. Det är lägre än förra året. Däremot får storbolagens aktieägare mer än tidigare. För vinstutdelningarna ökar bland OMXS30-bolagen. ”Vi lyssnar noga på ledningen hur man bedömer framtiden”, sa AB Volvos ordförande Pär Boman, efter att ägarna klubbat igenom förslaget på 26 miljarder i utdelning i veckan.Vinnare vs förlorareBland de yrkesgrupper som haft bäst löneökningar de senaste åren hittar man framförallt kvinnodominerade akademikeryrken, som lärare och sjuksköterskor. ”Deras löner har utvecklats positivt jämfört med andras”, säger Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet.Tips för högre lönMen för den som vill höja sin egen lön finns en del att tänka på.Programledare och producentHanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Irene Wennemo, gd MedlingsinstitutetKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotAnna Hagman, teamchef UnionenPär Boman, ordförande AB VolvoSimon Petersson, avtalssekreterare IF MetallSven-Olof Daunfeldt, chefekonom Svenskt NäringslivAndreas Wallström, prognoschef Swedbankekonomiekotextra@sverigesradio.se

Under 2010-talet växte en ny typ av medieprojekt fram inom den svenska extremhögern. Med statligt stöd i ryggen byggde man plattformar med målet att utmana etablerade medier – och förändra det offentliga samtalet. För att nå ut och påverka tog man intryck av etablerade mediers tilltal och form samtidigt som man utmanade pressetiken. Men i dag har metoderna förändrats. Pressetiken har man helt lämnat bakom sig och en mer aggressiv aktivism har tagit plats. Bakom publiceringarna finns såväl provokationer som trakasserier och förföljelser. Vad händer när politiska aktivister kallar sig journalister? Vilka är de här aktörerna? Var kommer metoderna ifrån? Vad vill de uppnå? Och hur har det här förändrat extremhögerns propagandaapparat i Sverige? Gäster i studion är Anders Dalsbro, reporter på Expo och Expos vd Daniel Poohl. Programledare: Anna Fröjd Ställ en fråga till oss! Skicka in din lyssnarfråga som ett röstmeddelande till oss: https://www.speakpipe.com/studioexpo Vill du hellre mejla så skicka din fråga till studioexpo@expo.se  Läs mer: Jonathan Leman: Gränslös medieaktivism (2023): https://expo.se/kommentar/granslos-medieaktivism/ Alternativmedier ökar pressen på SD (Erik Glaad, 2022): https://expo.se/fordjupning/alternativmediernas-alternativ-till-hoger/  Här deltar Jessica Stegrud (SD) i högerextremistens konfrontation (Glaad, Leman, 2025): https://expo.se/granskning/har-deltar-jessica-stegrud-sd-i-hogerextremistens-konfrontation/  Finansiärerna (Erik Glaad, 2023): https://expo.se/fordjupning/finansiarerna/  Expo behöver ditt stöd Bli poddvän här: https://expo.se/stod-expo/bli-poddvan/  Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Stöd vår verksamhet genom att bli månadsgivare eller swisha en slant till 123 271 02 59.

Just strid i bebyggelse är en utmanande typ av strid där soldaterna behöver tänka i tre dimensioner. Fienden kan vara en meter ifrån dig eller dyka upp oväntat. För de västallierade under andra världskriget blev slaget om Ortona ett riktigt eldprov när två kanadensiska bataljoner ställdes mot enheter från  den erfarna tyska 1:a fallskärmsjägardivisionen. För att lyckas med sitt uppdrag blev de kanadensiska trupperna tvungna att på nolltid uppfinna ny taktik och nya metoder för att ta staden, rum för rum, hus för hus och kvarter för kvarter. Deras lärdomar togs till vara och användes sedan i utbildningen i strid i bebyggelse för andra allierade förband. Det intressanta är att flera av de slutsatser som kanadensarna drog dyker upp även i vår moderna SoldF!

Hujan deras mengguyur Republik Dagestan di Rusia selatan, menyebabkan banjir bandang yang merusak infrastruktur dan memicu gangguan lalu lintas. Sejumlah kendaraan terseret arus deras banjir, sementara tanah longsor dan salju bercampur memperburuk situasi di daerah pegunungan. Pemadaman listrik melanda 139 permukiman akibat cuaca buruk ini. Simak laporan lengkapnya.

Litteraturen skapas av berättaren. Jimmy Vulovic funderar på om inte litteraturens ursprung finns hos de kvinnor som i sin klagosång om döden berättade historien om livet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2022-03-30.Det var väldigt varmt den dagen, säkert 35 grader. En svartklädd släkt stod samlad på byns kyrkogård. Ansiktena var sammanbitna. Genom kvävda snyftningar hördes tre kvinnoröster klart och tydligt. De låg på knä bredvid en grav, vaggade sorgset och ropade klagande ner i den. Joj, Milosave. Joj, Bože. Joj, Milosave, joj. Där nere i mörkret låg min farbror, en av de människor som jag har älskat allra mest i livet. Jag såg kvinnornas ryggar och svarta sjaletter, vaggande över graven, hörde deras klagande röster berätta om den döde. Och ja, tänkte jag instämmande, han var verkligen den snällaste av oss och den mest saknade. Sedan mindes jag allt roligt som vi hade gjort och allt han lärt mig. Kvinnorna berättade även om släkten som var där och att jag och min Maria hade kommit från Sverige för att besöka honom. Jag vet inte om han hörde dem eller om han var någon annanstans. När tårarna kom tittade jag på bergen. De låg där kring byn, tysta och vackra precis som vanligt. Ändå var inget sig likt.När Walter Benjamin i sin essä ”Berättaren” berättar om den ryske författaren Nikolaj Leskov, skisserar han även själva berättandets natur, berättarens ofrånkomliga koppling till livserfarenheten och till döden. Han ser ett mönster. Med det moderna livet har döden i allt högre grad osynliggjorts i våra liv och medvetande. Förr, skriver han, fanns det inte ett hem, knappt ens ett rum, där någon inte hade dött. Nu lever vi i hem varifrån döden schasats bort, i rum där den flyttats ut för att istället sändas till ålderdomshem och sjukhus. Det är förstås skönt att slippa se och därmed tänka på döden, slippa påminnas om ett oundvikligt slut. Men glömskan har ett pris. Det kan liknas vid inflation. Då en riksbank trycker så mycket pengar att den bortre gränsen för våra ekonomiska möjligheter hamnar långt bortom vårt synfälts horisont, händer det något även med de surt förvärvade pengarna i vår näve. De förlorar i värde och på samma sätt kan livet förlora en del av sitt värde när döden glöms bort. Kanske är det därför som ett ordspråk säger att en frisk människa har tusen önskningar medan en sjuk bara har en.Livet, det verkliga livet alltså, är aldrig så värdefullt som då döden visar sig. I den stunden slutar vi bry oss om meningslösheter i sociala medier och alla erbjudanden om hur vi kan bli lyckliga. Vi inser då att lycka också kan vara något så enkelt som att få se ytterligare några sandkorn falla ner genom timglaset. Det är för att tala om detta som berättaren finns, enligt Walter Benjamin, åtminstone i berättande som följer i den muntliga berättartraditionens spår från episk diktning och vidare in i sagan, legenden och andra kortare berättelser utan den moderna romanens komplexitet. Och till de genrer han listar skulle nog även gråterskors sorgesång kunna läggas. För en tydligare illustration av berättandets natur och mening finns väl inte. En människas liv, förklarar Walter Benjamin, kan berättas först efter att det har tagit slut. Döden sätter både punkt för och bemyndigar orden om det liv som var. Gråterskor har sedan länge varit de första att berätta den berättelsen.Jag förstår nu att klagosången över min farbror hördes långt bortom den lilla kyrkogård där vi stod samlade. De vaggande rösterna som vid gravens rand ekade mellan nu och då, mellan de levande och de döda, har hörts genom årtusenden. Jelena Šaulić förklarar i ”The Oral Women Poets of the Serbs”, publicerad 1963 i The Slavonic and East European Review, att gråterskor tidigare har förekommit i många kulturer. Efterhand har den folkliga berättartraditionen emellertid försvunnit alltmer, inte minst därför att kyrkan velat stoppat den. Men på en del ställen, till exempel vissa områden på Balkan, har man hållit fast vid traditionen. Gråterskorna, menar hon, både markerar en gräns mellan och förenar livet och döden. Deras sorgesånger om hur den döde som en gång levde här hos oss och nu lever där på den andra sidan anger en tydlig gräns. Samtidigt slår deras budbärande ord, speciellt då de riktar sig direkt till den döde, en bro mellan livets ändlighet och dödens oändlighet. Ritualen synliggör existensens villkor.Margaret Alexiou menar i boken The Ritual Lament in Greek Tradition, publicerad 1974, att de gråterskor som ännu finns kvar i vår del av världen är en skärva som har ärvts från den hedniska antikens kultur. Även om både ritualer och konventioner kring gråterskornas poesi har förändrats så kan man fortfarande höra en tydlig resonans från antikens sorgesånger. Ekot leder oss bland annat in i den klassiska litteraturen. I exempelvis Iliadens tjugofjärde och avlutande sång, då det står klart att Troja är bortom all hjälp, sörjer den fallne hjälten Hektors hustru Andromache vid sin makes grav. Hon inleder med orden: ”O min make, så ung du dog! Och jag blev änka här i ditt hus.” Sedan berättar hon bland annat att hans död innebär Trojas fall, eftersom han ju var ”dess bålverk” och ”murarnas värn, beskyddet för barn och för kvinnor”.Efter Andromache tar Hektors mor Hekabe vid. Hon berättar att Hektor dödat Akilles högt älskade vän Patrokolos och att Akilles i sin tur dödat Hektor och skändat kroppen. Därefter tar den fallne hjältens svägerska Helena till orda över graven. Hon var tidigare kung Manelaos hustru och anledningen till, eller åtminstone förevändningen för, att Troja attackerades. Av hennes sorgesång framgår bland annat att hon hade kärleksflytt till Troja med Hektors bror, ”den gudaliknande Paris”. För att göra en lång historia kort kan vi konstatera att kvinnorna sammantaget berättar följande: Helena flydde med Paris till Troja. Det ledde till att trojanerna hamnade i krig med grekerna. Hektor dödade Akilles nära vän Patrokolos. Akilles hämnades genom att döda Hektor i vredesmod och sorg. Troja besegrades. På så vis ramar kvinnornas gemensamma berättelse in Iliadens intrig.”Vreden, gudinna, besjung som brann hos Peliden Akilles”. Med den invokationen inleds Iliaden. I den avslutande sången sluts sedan cirkeln då de tre kvinnorna berättar om de spår som den vreden lämnat. Berättaren, menar Walter Benjamin, står alltid med blicken riktad bakåt i tidens verklighet och myter. Det är via retrospektion som berättaren rapporterar om erfarenheter, antingen egna eller andras, till sina åhörare eller läsare. En berättelse är därför alltid ett eko från svunna tider, såväl upplevda som påhittade. Om vi tror honom så förstår vi även att den eller de rapsoder som vi brukar kalla Homeros egentligen bara broderat vidare på kvinnornas berättelse. Broderiet är visserligen mycket stilsäkert och vackert, det ska villigt erkännas, men det förändrar emellertid inte att den västerländska litteraturens viktigaste och ursprungliga berättare mycket väl kan ha varit tre kvinnor som vid en grav bemyndigats av döden att tala om livet.Jimmy VuloviclitteraturforskareProducent: Morris Wikström

Ingenting berör som bilder på utsatta barn. Men vem gråter vi egentligen över, och vad blir medkänslans resultat? undrar Anna Nachman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. När människor säger att det var bättre förr, tänker jag på de gamla judiska begravningsplatserna på Kungsholmen i centrala Stockholm, anlagda i slutet av 1700-talet. Mer än en tredjedel av dem som är begravda där, är barn under arton år. De yngre barnens gravar är omärkta, i bästa fall har en liggande sten placerats på marken, knappt större än en gatsten - med en davidsstjärna inhuggen. Inga namn eller datum. Barn skulle inte sörjas, livet snabbt gå vidare.När begravningsplatserna på Kungsholmen blev fullbelagda i mitten av 1800-talet så anlades Norra judiska i Solna. Där ligger barnen tätt tillsammans, i fem olika barnkvarter. Även här finns liggande namnlösa stenar som minnesmärken, men då och då har någon förälder trotsat traditionen och låtit resa en riktig, stående gravvård, med namn och datum tydligt uthuggna.1944 infördes det allmänna barnvaccinationsprogrammet i Sverige. Därefter behövde inga fler barnkvarter anläggas. Fram till dess var verkligheten sådan, att den som fick ett barn aldrig kunde räkna med att det skulle nå vuxen ålder. Det måste ha gjort något med psyket, anlagt en känslomässig stumhet, förhärdat föräldrahjärtat. En människa klarar inte hur mycket sorg som helst, och det finns ingen djupare förtvivlan än den att förlora sitt barn.Barn är små och sköra. Att överleva sin avkomma är varje förälders största mardröm. Men alla har vi också varit barn. Vi behöver inte föreställa oss – vi minns hur det var att vara liten och värnlös.Som barn var jag ofta rädd, malplacerad och utlämnad. Mina föräldrar var invandrare, jag kunde inte språket, hade inga vänner. För att lära mig svenska lämnades jag – femåringen som aldrig hade umgåtts med andra barn eller satt min fot på dagis – i en förskoleklass med sexåringar. Jag minns ännu när dragkedjan i den blå plyschoverallen kärvade och hur jag kissade på mig. Jag visste inte hur jag skulle uttrycka mig för att få hjälp, men något barn såg och sa till fröken. Skratt, tissel och tassel. Jag lärde mig svenska fort.Alla har något sådant minne brännande längst bak i hjärnbarken. Det är alltid synd om barnen. När lidande barn kommer på tal slår det an något djupt inom oss. I mig vaknar den lilla flickan i blå sammets-dräkt, känslorna tar överhanden, logiken tryter.Ändå är barnen ett dåligt argument. De användes som slagträn i videovåldsdebatten på 1980-talet och filmcensuren blev absurt hård i de oskyldiga barnens namn. När porrdiskussionerna gick höga skulle vi för barnens skull sätta upp otympliga, dyra porrfilter på skolor och hemmanätverk. Att de inte fungerade kvittade lika. Rysk hbtq-propaganda hänvisar till barnen, liksom de som tror att sagoläsande drag queens ska göra ungar till bögar och ickebinära.Samtidigt är tänk på barnen-argument tacksam journalistik. Blodiga, gråtande barn ger starka bilder som sätter hjärtan i brand, säljer lösnummer och ger klick. Dramaturgin används även hos den som vill vinna krig. Bjud in journalister, rassla fram hungriga och ledsna barn, och halva slaget är vunnet.Den kanadensiska forskaren Leeat Granek undersöker hur förlust påverkar människors hälsa och psyke. Hon menar att sorg kan främja solidaritet och föra människor samman, men att den också aktivt används och manipuleras av regeringar och politiska påverkansgrupper för att främja nationella, militära och ekonomiska agendor.Sorg är en av de starkaste känslorna vi kan uppleva, den överträffar ibland både kärlek, ilska och begär. Eftersom den gör oss känslomässigt vidöppna och sårbara, är den särskilt effektiv att manipulera för politiska syften. En naken flicka täckt av napalm, en drunknad tvååring med ansiktet begravt i den våta sanden. Sådana bilder kan spraka i gång ett vanvettigt raseri.När vi ser lidande vill vi skylla det på någon. Vi behöver rationalisera döden, hitta en syndabock. Insikten att någon dör förgäves är för plågsam att ta in. Vi pådyvlas konspirationsteorier eller luras att bidra med pengar som ska lindra nöd, men som i fel händer kan nyttjas så att lidandet i stället ökar.Lidande barn på bild växer aldrig upp. Nya tillkommer hela tiden, som sprungna ur en outsinlig källa. Rädda och gråtande, utmärglade och skadade dör de om och om igen inför våra ögon. Barn blir en handelsvara och ett vapen. De exploateras – liksom vi som gråter över dem.Kanske finns det ingen underliggande agenda, bara journalistisk lättja. Med bilder på vackra, gärna söta flickor i rosa jumprar med håret uppsatt i välkammade tofsar, stjärnögda och leende så som de såg ut innan döden tog dem eller kriget släckte glittret i deras ögon, säljs känslosamma snyftreportage om hemska krig som aldrig borde ha startats. Mätta journalister rapar självklarheter och utan att blinka exploaterar de barnen, och föräldrarnas sorg. För dessa sentimentaliteter får de ryggdunkar och tar emot priser. Att skriva om lidande ger mycket respons. Det är journalistikens hötorgskonst.Om barnens lidande framgångsrikt utnyttjas i propagandasyften kommer fler barn att drabbas. Mina tårar blir den växtnäring som driver upp nya barn att begråta.Det är inte konstigt att drabbas emotionellt av barn i nöd. Människan är byggd empatisk, vår överlevnad hänger på det. Vi är skapade så att vi inte kan ignorera barn som gråter. Det är en styrka – så länge den inte utnyttjas.Den som sörjer namnlösa gråtande barn ser sig själv som en god människa. Precis som vi är programmerade att reagera på barngråt är vi byggda att uppfatta oss själva som goda. Det är alltid den andre som är omoralisk och ond, aldrig jag själv. Det finns en paradox i empatin för de namnlösa barnen långt borta. Ju ledsnare vi blir för deras skull, desto godare känner vi oss.”Svältande barn är huvudrätten på protestmenyerna i London och Paris” som journalisten Amjad Taha har sagt.Men för vems skull gråter jag? Barnens? Eller min egen?Vilka barn begråts – och vilka ignoreras? När vi köper kläder eller en ny mobiltelefon, tänker vi sällan att barnen i smutsig textilindustri och livsfarliga gruvor möjliggör våra inköp. Begäret trumfar moralen, det slår till och med tjusningen att få känna sig god.Vårt intresse för de lidande barnen är helt beroende av att det finns en tydlig förövare. Det spelar också roll vem vi föreställer oss att förövaren är.Säg mig vilka barn du begråter, och jag ska säga dig vem du är.Kan man beskriva lidande barn utan att utnyttja dem? I romanen ”Tid att älska, dags att dö”, i en scen som utspelar sig i ett tyskt skyddsrum under andra världskriget skriver Erich Maria Remarque:"En kvinna och två barn satt ihopkrupna mittemot honom. Deras ansikten var platta och uttryckslösa, liksom stelfrusna. Endast ögonen levde. /…/ Barnen var inte längre tillräckligt små för att sakna uppfattning om faran, och ännu inte tillräckligt stora för att hyckla ett meningslöst mod. De var vakna och värnlösa och utelämnade".Anna NachmanjournalistProducent: Mårten ArndtzénLitteraturLeeat Granek, Bottled Tears: The Pathologization, Psychologization and Privatization of Grief. York University, 2008.Erich Maria Remarque, Tid att älska, dags att dö. I svensk översättning av Knut Stubbendorf. Bonnier, 1975.

Det är tisdag – veckans bästa dag – och med det ett nytt avsnitt av MK Podden. I dagens avsnitt får du lyssna till systrarna och tillika kollegorna Mariann och Linda Sletten när de berättar om hur det är att vara både systrar och kollegor. För fem år sedan bestämde sig Mariann för att avsluta sitt arbete med Mary Kay. Linda inte bara fortsatte, utan har sedan dessa kontinuerligt också utvecklat sin Unit till att idag vara en av de mest framgångsrika i Norden. Idag är hon inte hellre längre den enda av de två som arbetar med Mary Kay och återigen är de också kollegor. Deras är den inspirerande och också känslomässiga historien om både systerskap och entreprenörskap – om att säga upp sin dröm och att sakna sin syster – om återförening, att aldrig ge upp och att börja om på nytt – både med och utan sin syster.

I avsnitt 216 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob och Erik den debattartikel publicerad i tidskriften The Journal of Physiology med titeln Increasing protein intake without increased physical activity is unlikely to improve muscle health: the new U.S. dietary guidelines. I den problematiserar tre forskare de nya högre råden för proteinintag i de senaste amerikanska kostråden. Deras poäng är att mer protein utan träning av musklerna inte lär förbättra muskelkvaliten hos äldre. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:01:08) Fibermaxing och filosiferande kring generalister vs specialister (00:07:19) Debatt kring förhöjda proteinråd för äldre och hela amerikanska befolkningen (00:35:00) Fiber eller protein - vad ska man tänka mest på?

I dagens avsnitt får vi höra den fina sagan "Prinsen som älskade att städa", önskad av Nea, 8 år från Västerås.Följ med hem till en mamma och hennes barn som bor tillsammans med de två busiga katterna Prick och Fläck. Deras lilla hus är fyllt till bredden med saker, och det är så stökigt att de bara får plats att sitta på en enda, pytteliten fläck i soffan. Men en helt vanlig tisdag knackar det plötsligt på dörren. Utanför står ingen mindre än en livs levande prins med en glimmande guldkrona – och det visar sig att han älskar att städa mer än något annat i hela världen! En hjärtvärmande och magisk berättelse om glädjen i att hjälpa till och hur skönt det är att äntligen få plats att dansa på vardagsrumsgolvet igen.I kvällens avsnitt firar vi dessutom St. Patrick's Day! Vi drar på oss våra grönaste kläder för att undvika att bli nypna av listiga pysslingar (leprechauns), och lär oss spännande fakta om varför Irlands nationalhelgon egentligen inte alls var irländare och hur man färgar en hel flod i Chicago knallgrön.Stötta podden och få tillgång till nya sagor! Gå med i Magiska Godnattsagor-klubben!Skicka in förslag på kommande sagor via www.magiskagodnattsagor.seSökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, podcast för barn, barnlitteratur, ai, godnatt

Fluent Fiction - Swedish: Finding Home: Elin's Journey of Friendship and Belonging Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2026-03-12-07-38-19-sv Story Transcript:Sv: Elin promenerade längs de smala kullerstensgatorna i Gamla Stan.En: Elin walked along the narrow cobblestone streets in Gamla Stan.Sv: Solen var på väg upp, och vårens första blommor lyste i fönsterlådorna.En: The sun was rising, and the first flowers of spring shone in the window boxes.Sv: Hon kände sig fortfarande främmande i Stockholm.En: She still felt like a stranger in Stockholm.Sv: Staden var så stor och människor rörde sig snabbt.En: The city was so big and people moved quickly.Sv: Sedan Elin flyttade hit hade hon känt en längtan efter hemma.En: Since Elin had moved here, she felt a longing for home.Sv: Lite som när man har en klump i magen.En: A bit like having a lump in your stomach.Sv: Hon saknade sina vänner och sina familjära platser.En: She missed her friends and familiar places.Sv: Fast beslutsam om att klara det, kände hon sig ibland osäker.En: Determined to manage, she sometimes felt unsure.Sv: En dag när hon utforskade en liten butiks skyltfönster stötte hon oväntat in i Johan.En: One day, while she was exploring a little shop's display window, she unexpectedly bumped into Johan.Sv: ”Elin!” utropade den välbekanta rösten glatt.En: “Elin!” exclaimed the familiar voice happily.Sv: Hon vände sig om och mötte hans leende ansikte.En: She turned around and met his smiling face.Sv: Johan, hennes gamla vän från hemstaden, hade alltid varit optimistisk.En: Johan, her old friend from her hometown, had always been optimistic.Sv: Nu stod han framför henne med samma energi och livsglädje.En: Now he stood in front of her with the same energy and zest for life.Sv: ”Vad gör du här?” frågade Johan, skrattandes.En: “What are you doing here?” asked Johan, laughing.Sv: ”Jag bor här nu”, svarade Elin, och försökte låta bestämd.En: “I live here now,” replied Elin, trying to sound determined.Sv: Johan log bredare.En: Johan smiled wider.Sv: ”Perfekt!En: “Perfect!Sv: Vi måste ta en fika.” De gick till ett litet kafé med utsikt över Stortorget.En: We have to grab a coffee.” They went to a small café overlooking Stortorget.Sv: Johan pratade om gamla minnen.En: Johan talked about old memories.Sv: Hur de brukade sitta på parkbänkar och prata hela natten.En: How they used to sit on park benches and talk all night long.Sv: ”Jag känner mig lite vilse här,” erkände Elin.En: “I feel a little lost here,” Elin admitted.Sv: Hon ville dela sin osäkerhet med någon som kunde förstå hennes bakgrund.En: She wanted to share her uncertainty with someone who could understand her background.Sv: Johan lyssnade noga och sa sedan: ”Du har alltid varit stark, Elin.En: Johan listened carefully and then said, “You have always been strong, Elin.Sv: Du kommer hitta din plats här också.” Deras kaffe kom, och de fortsatte prata.En: You will find your place here too.” Their coffee arrived, and they continued talking.Sv: Elin kände att en del av henne började slappna av.En: Elin felt a part of her beginning to relax.Sv: Det var så enkelt att prata med Johan, fast de inte setts på så länge.En: It was so easy to talk to Johan, even though they hadn't seen each other for so long.Sv: Han fick henne att skratta och känna sig hemma i sitt nya liv.En: He made her laugh and feel at home in her new life.Sv: Efter deras samtal, medan de promenerade tillbaka ut i solen, insåg Elin att hon kunde ha båda delarna.En: After their conversation, as they walked back out into the sunshine, Elin realized she could have both parts.Sv: Hennes historia fanns fortfarande med henne i denna nya stad.En: Her history was still with her in this new city.Sv: Johan var ett levande bevis på att gamla och nya liv kunde flätas samman.En: Johan was living proof that old and new lives could be woven together.Sv: När de sa adjö, lovade Elin att ringa honom snart.En: As they said goodbye, Elin promised to call him soon.Sv: Hon såg på den gamla staden med nya ögon.En: She looked at the old town with new eyes.Sv: För första gången kände hon en liten gnista av tillhörighet.En: For the first time, she felt a small spark of belonging.Sv: Elin vandrade nerför gatan med ett lättare hjärta.En: Elin wandered down the street with a lighter heart.Sv: Hon visste att hon kunde blanda det gamla med det nya, och att vänskapens styrka kunde få vilken plats som helst att kännas som hemma.En: She knew she could mix the old with the new and that the strength of friendship could make any place feel like home.Sv: Med en nyvunnet säkerhet mötte hon framtiden med ett leende.En: With newfound confidence, she faced the future with a smile. Vocabulary Words:cobblestone: kullerstenswindow boxes: fönsterlådornastranger: främmandelonging: längtanlump: klumpdetermined: beslutsambumped: stötteexclaimed: utropadefamiliar: välbekantaoptimistic: optimistiskzest: livsglädjegrab: taoverlooking: utsiktadmitted: erkändeuncertainty: osäkerhetlistened: lyssnadeproof: beviswoven: flätasgoodbye: adjöspark: gnistabelonging: tillhörighetwandered: vandrademix: blandastrength: styrkanewfound: nyvunnetconfidence: säkerhetexploring: utforskadedisplay window: skyltfönstercarefully: nogarelax: slappna av

De är ett band. De är ett konstprojekt. De är en självhatande organisation. De är en wannabe-folkrörelse som tvångsansluter alla lyssnare. De är en del av det svenska totalförsvaret. De söker beredskapsstöd. De skriver många manifest. De vill inte visa sina ansikten eller berätta vad de heter. De bojkottar Spotify och driver sin egen streamingtjänst. De gillar drum'n'bass. De gillar nittiotalet eftersom de slapp vara med på den tiden. De gjorde fjolårets mest omtalade svenska debutalbum ("En man utan referenser"). Deras affärsidé är att göra dumma grejer snabbt. Nu har de splittrats, det står i alla fall så i deras senaste manifest, och eventuellt startat ett "riddarband". Men innan Civil Polis lägger av gästar två av deras språkrör "Hemma hos Strage". Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På morgonen den 11 oktober 2024 får Camilla och Oskar Engström besök av polisen i Arvika. Patrullen har ett besked som chockerar paret: deras 21-åriga son Lowe Engström har hittats död i Bangkok, Thailand. Han ska ha fallit från 56:e våningen från ett hotell. Föräldrarna förstår inte vad de får höra. Deras son? Han har precis börjat studera på universitet och befinner sig ju just nu i Örebro?Detta är upptakten på ett märkligt fall som tar Spår till Bangkok för att söka reda på sanningen bakom Lowe Engströms död. Är det verkligen hans kropp som skickats hem till Sverige? Varför befann sig Lowe i Bangkok ochvar han verkligen ensam?Första två avsnitten släpps 18 mars.För att få tillgång till den här serien och alla avsnitt av Spår - prenumerera på Dokland+ eller Spår Supercast. Det gör du på dokland.se eller spar.supercast.com. Som betalande prenumerant får du exklusiv tillgång till den här serien och alla avsnitt av Spår.Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trots hårda sanktioner och frysta konton fortsätter många av oligarkerna att leva lyxliv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckan var det fyra år sedan Putin inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina. Sedan dess har bland annat EU och USA infört hårda sanktioner och ryska tillgångar för hundratals miljarder har frysts. Det handlar om bankkonton, värdepapper, villor och båtar.Fortsatt lyxlivMen många av oligarkerna fortsätter att leva lyxliv. ”Många av dem har fört över tillgångar till sina fruar och sina barn”, säger ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud.Svårt att stoppa alla betalningarFörsök att kringgå internationella sanktioner är ”ett känt och återkommande problem globalt”, enligt Finansinspektionen.Miljonbetalning till SverigeHär i Sverige misstänker SEB att ett konto använts för att kringgå sanktionerna. En av oljekoncernen Gazproms toppar, Olga Pavlova, har kunnat flytta tiotals miljoner till en släkting som bor i Sverige och har konto i banken. Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Carl V Andersson, reporter Ekonomiekot och EkotKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotMaria Persson Löfgren, fd RysslandskorrespondentHalszka Onozsko, avdelningschef för penningtvättstillsyn FinansinspektionenJoe Biden, fd president USAUrsula von der Leyen, ordf EU-kommissionenAntonio Guterres, FN:s generalsekreterareGrant Shapps, fd transportminister Storbritannienekonomiekotextra@sverigesradio.se

Sjukstuga deluxe, Paris som snabb energiboost och en Alla hjärtans dag där Leon gick full florist-mode med handplockade blommor och stenhjärta. Sen: hockeylogistik, städpsykos och den eviga kampen mot “mack-kaos” i köket. Veckan rundas av med bästa/sämsta, p-pillors-blödkaos och två tips: chokladdoppade vindruvor + New Balance 204L som vårens räddning.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har Tidöpartierna varit slösaktiga med statskassan och kan norska socialdemokrater lära sina svenska kollegor hur de kan få regera utan andra partier? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Finanspolitiska rådet ger sin syn på Tidöpartiernas finanspolitik är kritiken svidande. Bland annat menar rådet att regeringen inte respekterar de finanspolitiska ramverken, till exempel pekar rådet på de stora summor pengar som lånats för att rusta upp försvaret. Är regeringen ovanligt slösaktig? Socialdemokraterna är inte sena med sin kritik, men de var ju med på att satsa på försvaret med lånade pengar. Så varför kastar man sten i glashus?Samtidigt söker sig Socialdemokraterna västerut, partisekreterare Tobias Baudin har åkt hela vägen till Oslo för att inspireras av systerpartiet Arbeidepartiet. Deras framgångar och den nya S-färgade enpartiregeringen lockar de svenska socialdemokraterna, men går det att dra några lärdomar alls? Är ”själv är bäste dräng” ett vinnarrecept för sossarna i Sverige?Och har du undrat hur dag- och kvällsmänniskor röstar? Då finns svaret i veckans avsnitt!Medverkande: Fredrik Furtenbach, politisk kommentator. Elisabeth Marmorstein, inrikespolitisk kommentator på SVT.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Det är på dagen ett år sedan masskjutningen på Risbergska skolan i Örebro, där 10 personer mördades. P1 Kulturs reporter Mina Benaissa undersöker kulturens roll efter tragedin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Örebro läns museum börjar bli klara med insamlingen av material och berättelser efter masskjutningen. Bland föremålen finns en mjuk enhörning, ett handgjort träkors och ett paket druvsocker, märkt med namnet Aziza, en av de tio mördade.Utöver föremål har museipedagog Johanna Björck även samlat in ett tjugotal intervjuer som kommer sparas för framtida forskning.Mina Benaissa besöker även Örebro konserthus som fick en oväntad roll efter masskjutningen - det blev ett kriscenter och Svenska kammarorkestern efterfrågades i sorgearbetet. Deras styrelseordförande var dessutom lärare på SFI och inrymd på skolan under attentatet.På onsdagskvällen anordnar Örebro konserthus en minneskonsert där bland andra poeten Michael Horvath medverkar. Hans dikt, ”När orden tog slut”, som blev en symbol för sorgen efter masskjutningen, har nu blivit musikverket ”Quid est vita” av Göran Fröst.Reporter: Mina Benaissa.

Indiska vandrare visade forskare en hemlig energigivande växt. Det blev starten på ett unikt samarbete som ledde till Nagoyaprotokollet för rättvis vinstdelning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251111.Allt började med att forskaren Palpu Pushpangandan, tidigare chefen för den botaniska trädgården och forskningsinstitutet TBGRI i Thiruvananthapuram i delstaten Kerala i Indien, lyckades komma överens med representanter från ursprungsbefolkningen Kani-folket. De avslöjade sin hemlighet och fick i gengäld löfte om framtida inkomster.Deras uppgörelse blev som en förebild för det som senare kom att kallas Nagoya-protokollet, som handlar om rättvis fördelning av inkomster från kunskaper om bland annat medicinalväxter.Hasrat Arjjummend, som forskat kring effekterna av Nagoya-protokollet, menar att intäkterna sällan kommer enskilda individer till del. Laksmikutty Amma från Kani-folket menar dessutom att det känns som att ett brott har begåtts mot skogen.I Sydafrika har man ändå lyckats med ett avtal med en hel bransch utifrån Nagoya-protokollet. Där har Rooibos-industrin tecknat avtal med ursprungsbefolkningar om att de ska få procentuell ersättning av omsättningen.I Sydafrika jobbar Stephanie Cawood, som professor i Afrikanska studier vid University Free State i Bloemfontein. Hon har på regeringens uppdrag tillsammans med ursprungsbefolkningar startat en databas för att kartlägga kunskap, som senare ska kunna leda till patent. Databasen heter NIKMAS, som är en förkortning av National Indigenous Knowledges Management Systems.Reporter Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.seProducent Lars BroströmLars.Brostrom@sverigesradio. se

Ida-Lova, KAJ, Victor Leksell och Anderz Wrethov är årets vinnare när Svensktoppen summerar 2025. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Svagare än jag” är Ida-Lovas första låt på Svensktoppen. Låten har legat etta och är med sina 30 veckor på listan en av två låtar som hållit sig kvar längst under året.– Jag blir så otroligt glad! Det är den första låten som jag skrivit själv. Det är ett fint kvitto på att jag kan skriva musik, säger Ida-Lova, som gratuleras till priset i Svensktoppstudion.Det är inte ofta en debutant gör sådan succé.– Jag minns att jag träffade Ida-Lova när hon jobbade extra i garderoben under Kent-konserterna i mars. Några veckor senare står hon i fotoblixtarnas sken på röda mattan på Grammis och framåt sommaren exploderar det för ”Svagare än jag”. Ett sådant genombrott ser man inte ofta! säger Carolina Norén, programledare och producent för Svensktoppen.KAJ vinner flest utmärkelser Humortrion KAJ vinner flest utnämningar på Svensktoppen 2025. De utses till Årets nykomlingar och vinner även det nyinstiftade priset Årets Melodifestivalsuccé.– Efter 15 år i branschen stod äntligen planeterna rätt – och då var vi redo! Vi har aldrig trott att vi skulle bli stora på Svensktoppen, det här är helt galet, säger Kevin, Axel och Jakob.Trion berättar också att de följt och lyssnat på Svensktoppen sedan de var små. Deras hit ”Bara bada bastu” lyckades också hålla sig kvar i 30 veckor på listan. Anderz Wrethov är en av låtskrivarna till låten och vinner utnämningen Årets kompositör.Victor Leksell blir Årets artist Victor Leksell tar hem titeln Årets Artist för låtarna ”Lys På mig”, ”Lost And Found” och ”Skriker Mitt Namn”. Det är andra gången han får utnämningen. – Jag blir lika glad varje gång – det här är en barndomsdröm! säger Victor Leksell. Alla vinnare på Svensktoppen 2025Årets låt: Svagare än jag – Ida-LovaÅrets artist: Victor Leksell (Lys på mig, Lost and found, Skriker mitt namn)Årets nykomlingar: KAJ (Bara bada bastu, Mosquito)Årets Melodifestivalsuccé: KAJ (Bara bada bastu)Årets kompositör: Anderz Wrethov (Bara bada bastu, Hush Hush, Sweet'n Psycho)Sändningstid Årets Svensktoppsmelodier presenteras i P4 på Nyårsdagen, torsdag 1 Januari 2026 kl. 15.03. Programmet finns även i Sveriges Radio Play. Årets Svensktoppsmelodier – totalpoäng Topp 10Svagare än jag – Ida-Lova: 4 770Bara bada bastu – KAJ: 4 742Tusen spänn – Tjuvjakt & Fanny Avonne: 4 244Lys på mig – Victor Leksell: 3 736On and on and on – Klara Hammarström: 3 558Genom eld & vatten – Medina: 3 543Mimosa – Darin: 3 215På måndag – Miss Li: 3 032Hush Hush – Meira Omar: 2 846Lost and found – Victor Leksell & Molly Sandén: 2 430Precis utanför11. Believe me – Greczula: 2 234 12. Trophy – Molly Sandén: 1 995 13. Hate you so much – Saga Ludvigsson: 1 894 14. Angela – Benjamin Ingrosso: 1 868 15. Kamikaze life – Maja Ivarsson: 1 858

År 73 f.Kr. flydde en grupp gladiatorer från en träningsskola i Capua i södra Italien och inledde antikens största slavuppror. Under ledning av den thrakiske gladiatorn Spartacus växte upproret snabbt till en väpnad rörelse som utmanade den romerska republiken.Spartacus har senare blivit en symbol för revolution och motstånd mot förtryck – men vad ville han egentligen uppnå? Och hur kunde slavar stå emot Roms oövervinnliga legioner i över två års tid?I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med antikforskaren Allan Klynne om Spartacus, slavupproret och den brutala verklighet som slaveriet innebar i Romarriket. Han har skrivit boken Spartacus och slavkriget som skakade Rom.Är du en vanlig prenumerant får du bara lyssna på tio minuter. Vill du höra hela avsnittet blir du premium-medlem via historia.nu/premium. Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Spartacus föddes i Thrakien, i det som idag är Balkan. Enligt antika källor tjänstgjorde han som soldat i den romerska armén innan han förslavades – möjligen som desertör eller krigsfånge. Han såldes till en gladiatorskola i Capua, där han utbildades som murmillo, en tungt utrustad kämpe i arenans brutala skådespel.Slaveriet i Romarriket var grymt och allomfattande. Miljontals människor levde som rättslösa egendomar, utnyttjade i jordbruket, gruvor, hushåll eller som underhållning i gladiatorspel. Deras liv värderades lågt, och brutalt våld upprätthöll systemet.Romarrikets ekonomi och samhälle var i hög grad beroende av slavarbete. Slavar kunde vara födda in i systemet, tagna som krigsfångar eller dömda till slaveri för brott eller skulder. De arbetade på stora jordegendomar – latifundier – i gruvor och hushåll. Högt utbildade slavar kunde även fungera som lärare, läkare eller sekreterare åt sina herrar. Vissa slavar kunde dock friges genom manumissio, ofta efter lång och trogen tjänst, och därigenom erhålla vissa medborgerliga rättigheter som frigivna.Sommaren 73 f.Kr. organiserade Spartacus tillsammans med ett 70-tal gladiatorer en flykt från träningsskolan i Capua. De dödade vakterna och tog sin tillflykt till berget Vesuvius. Där inleddes en av antikens mest oväntade revolter. Till en början betraktade den romerska senaten upproret som en lokal incident och skickade en mindre styrka under befäl av Gaius Claudius Glaber. Han belägrade rebellerna, men besegrades fullständigt när Spartacus ledde en överraskande attack från bergets baksida.Allt fler slavar började ansluta sig till upproret. Inom kort hade Spartacus en rörelse bestående av tiotusentals män och kvinnor. Uppskattningarna varierar, men den växande armén omfattade sannolikt mellan 70 000 och 120 000 personer.Under 72 f.Kr. besegrade Spartacus två romerska konsuler och deras legioner. Rebellerna kontrollerade städer som Nola och Thurii, organiserade sig militärt och försökte skapa någon form av samhällsstruktur. Trots dessa framgångar var målet oklart: avsåg Spartacus att marschera mot Rom, eller ville han enbart fly till frihet utanför rikets gränser?Senaten insåg nu allvaret i situationen. Marcus Licinius Crassus, Roms rikaste man, fick uppdraget att krossa upproret. Han ledde åtta legioner och tillämpade skoningslösa metoder, däribland den fruktade decimeringen, för att upprätthålla disciplinen.Bildtext: Spartacus död av Hermann Vogel, 1882. Målningen skildrar det dramatiska ögonblicket när Spartacus faller i den sista striden mot den romerska armén under ledning av Marcus Licinius Crassus. Källa: Hermann Vogel – AllPosters. Bildfil: Tod des Spartacus by Hermann Vogel.jpg. Public Domain.Musik: Wandering In Ancient Ruins av Saowakhon Media, Storyblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I vårt mest fjällvandrande avsnitt hittills går vi – på vår arbetsgivare Hans Sannes begäran – igenom logistikplaneringen för Armfeldts karoliners fjällmarsch. Det fanns faktiskt en sån.Per är den som drar ner på kcal-intaget den här gången och beskriver på ett rätt sobert sätt den logistiska uppbyggnaden för invasionen av Norge, hur den var tänkt att fungera, hur den funkade och hur den till sist slutade att funka. Mattis roll är den här gången att konstatera att krig är rätt dumt. Stort tack till Hans! Det här är hans personliga expressavsnitt.Vill du också ha ett personligt expressavsnitt? Bli då vår patreon på tier Gustav II Adolfs livvaktsstyrka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under frihetstidens första decennier var det stor brist på män i Sverige. Över 200 000 svenska och finska män hade stupat i det stora nordiska kriget, och på många gårdar och gods var det kvinnorna som tog över ansvaret – inte av ambition, utan av nödvändighet. Sverige blev knektänkornas land. Bland dessa kvinnor fanns också driftiga och målmedvetna entreprenörer som byggde upp betydande jordbruks- och manufakturimperier. Ingen var mer framgångsrik än Christina Piper.Christina kom från en borgerlig uppkomlingsfamilj. Hon och maken Carl Piper hade rötter i borgerskapet, men tack vare begåvning och skicklighet avancerade båda till höga positioner vid Karl XII:s hov. Deras framgångssaga fick dock ett abrupt avbrott efter nederlaget vid Poltava 1709, då Carl tillfångatogs av ryssarna. Kvar i Sverige tvingades Christina ensam försvara och bevara familjens maktställning i en politiskt turbulent tid, omgiven av misstänksamhet och avund.Med imponerande handlingskraft och strategisk skärpa lyckades hon inte bara säkra familjens position utan också bygga ett omfattande företagsimperium. Hon investerade i gods och bruk, och i Andrarum i Skåne organiserade hon ett av Sveriges största och mest lönsamma företag – en industri för alunproduktion. Christina lät även uppföra och renovera flera slott, däribland det praktfulla Christinehof på Österlen, som fortfarande vittnar om hennes insatser. Hennes ättlingar förvaltar än idag stora markområden.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Christina Piper – det svenska 1700-talets mäktigaste företagarfurste.Bild: Grevinnan Christina Piper som ung, målad av David Klöcker Ehrenstrahl år 1698. Christina Piper (1673–1752) var en inflytelserik grevinna och affärskvinna under stormaktstiden, känd för sitt politiska nätverk och sitt omfattande byggande, bland annat av Christinehofs slott. Wikimedia Common, Public domain (CC0)Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt nummer 463 av Arsenal Göteborg Podcast! Filjp och Tobbe är tillbaka efter en halvannan vecka och en hel del har hänt! Men innan de går igenom de senaste matcherna så fortsätter följetongen med uttal. Deras så snackas det och njuuuuuuuuuuts av vinsten i North London Derby, i form av en “garnnystan diskussion". Efter det är det dock dags att plocka upp den röda tråden igen och fokusera på Arsenal-Bayern Munchen 3-1! Det snackas Timber och regler. Det snackas om Rice, och som det pratas om Rice! Sedan snackas det om Mustafi, Madueke och hans målgest. Det snackas om statiskt, byten och frågor. Filip tar ut topp3 från matchen innan det snackas om kommande matcher. Detta och mycket mer i detta avsnitt!

Fluent Fiction - Swedish: Heartbeats of Hope: Elsa's Courageous Journey to New Beginnings Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2025-11-18-23-34-01-sv Story Transcript:Sv: Solens varma strålar sken in genom de stora fönstren i den moderna sjukhussalen.En: The sun's warm rays shone in through the large windows of the modern hospital room.Sv: Utanför kunde man se höstens färgade löv fladdrande i vinden.En: Outside, one could see the fall's colored leaves fluttering in the wind.Sv: Elsa satt på sängkanten och stirrade ut med en blandning av oro och beslutsamhet i blicken.En: Elsa sat on the edge of the bed, staring out with a mix of worry and determination in her eyes.Sv: Magnus, hennes storebror, stod bredvid, hans närvaro en stadig pelare i den storm av känslor hon kände.En: Magnus, her older brother, stood beside her, his presence a steady pillar in the storm of emotions she felt.Sv: Sjukhuset i Stockholms förort kändes minst sagt bekant.En: The hospital in the suburb of Stockholm felt all too familiar.Sv: Här hade Elsa varit flera gånger för att träffa sin läkare.En: Elsa had been here several times to meet her doctor.Sv: Den kommande hjärtoperationen skulle kanske vara nyckeln till ett nytt kapitel för henne.En: The upcoming heart surgery might be the key to a new chapter for her.Sv: Trots detta kunde inte den lilla rädslan försvinna.En: Despite this, the small fear couldn't vanish.Sv: Minnet av tidigare sjukbesök skakade om henne, men längtan efter att delta i välgörenhetsmaratonen skötte på henne att fortsätta.En: The memory of previous medical visits shook her, but the longing to participate in the charity marathon drove her to continue.Sv: Hon ville känna hjärtat dansa av energi, inte skräck.En: She wanted to feel her heart dance with energy, not fear.Sv: ”Elsa, du klarar det här,” sa Magnus med en trygg röst, vars ton hjälpte till att jaga bort några av de mörkare tankarna.En: “Elsa, you can do this,” Magnus said with a reassuring voice, whose tone helped to chase away some of the darker thoughts.Sv: ”Du har alltid varit stark.” Deras samtal höll rädslan i schack en stund, och Elsa visste att hon hade fattat rätt beslut.En: “You've always been strong.” Their conversation kept the fear in check for a while, and Elsa knew she had made the right decision.Sv: Även om Magnus' ord var lugnande, var tanken på att ligga på det kalla operationsbordet fortfarande skrämmande.En: Even though Magnus' words were calming, the thought of lying on the cold operating table was still frightening.Sv: Sjuksköterskorna kom snart för att rulla henne mot operationssalen.En: The nurses soon came to roll her toward the operating room.Sv: Magnus följde med, så långt som han tilläts.En: Magnus followed as far as he was allowed.Sv: När hon rullades genom de sterila korridorerna, möttes hon av leenden från andra patienter och personal.En: As she was rolled through the sterile corridors, she was met with smiles from other patients and staff.Sv: Trots höstens krispiga kyla ute, kände Elsa värmen som stödet omkring henne gav.En: Despite the crisp fall chill outside, Elsa felt the warmth that the support around her gave.Sv: Operationssalen var ljus och kylig.En: The operating room was bright and chilly.Sv: Elsas hjärta slog snabbare, men hon slöt ögonen och andades djupt.En: Elsa's heart beat faster, but she closed her eyes and breathed deeply.Sv: När hon öppnade dem igen, såg hon Magnus' ansikte för sitt inre öga och hörde hans ord: ”Du är stark, Elsa.” Det var dessa ord hon tänkte på när hon vaknade, nu åter i sin sal.En: When she opened them again, she saw Magnus' face in her mind's eye and heard his words: “You are strong, Elsa.” It was these words she thought of when she woke up, now back in her room.Sv: Ljuset genom fönstret kändes varmare, nästan som en omfamning.En: The light through the window felt warmer, almost like an embrace.Sv: Läkaren, en vänlig kvinna med mörkt hår, stod bredvid.En: The doctor, a friendly woman with dark hair, stood beside her.Sv: ”Det gick bra, Elsa,” sa läkaren mjukt.En: “It went well, Elsa,” the doctor said softly.Sv: "Nu kan du se fram emot ditt lopp."En: "Now you can look forward to your race."Sv: Elsa kände en våg av lättnad skölja över sig.En: Elsa felt a wave of relief wash over her.Sv: Hjärtat, som tidigare var en källa till oro, skulle nu bli hennes styrka.En: The heart, which had previously been a source of worry, would now be her strength.Sv: Med nyvunnet mod och en känsla av seger log hon svagt mot Magnus, som hade återvänt till hennes sida.En: With newfound courage and a sense of victory, she smiled faintly at Magnus, who had returned to her side.Sv: Den här gången handlade livet om mer än bara överlevnad.En: This time, life was about more than just survival.Sv: Nu fanns det en ny säsong att omfamna, precis som hösten som sakta vandrade genom Stockholm.En: Now there was a new season to embrace, just like the fall slowly wandering through Stockholm.Sv: Elsa visste att framtiden var fylld med möjligheter, och rädslan hade blivit en historia från det förflutna.En: Elsa knew that the future was filled with possibilities, and the fear had become a story from the past. Vocabulary Words:determination: beslutsamhetpillar: pelarefamiliar: bekantsurgery: operationfear: rädslamemory: minnelonging: längtancharity: välgörenhetmarathon: maratonreassuring: tryggfrightening: skrämmandenurses: sjuksköterskornasterile: sterilacorridors: korridorernachilly: kyligbreathed: andadesrelief: lättnadcourage: modpossibilities: möjligheteremotions: känslorchapter: kapitelvanish: försvinnavisits: besöksupport: stödwarmed: värmdeembrace: omfamnavictory: segerwandering: vandraseason: säsongsurvival: överlevnad

In this episode, I'm hanging with Paul Deras of Mike Hess Brewing down in North Park—and not only did we tour their killer facility, I even dry hopped a batch for the first time.

Byn Deir el-Medina låg i en isolerad dal, utanför dagens Luxor i Södra Egypten, där några unika arbetare levde under Nya riket (ca 1500–1080 f.Kr.). De var kungagravarnas byggare i Kungarnas dal utanför forntidens Thebe. Deras uppgift var att säkra faraonernas eviga vila, men samtidigt skapade de ett samhälle så ovanligt att det fortfarande fascinerar.Medan bönderna i det övriga Egypten slet, levde invånarna i Deir el-Medina ett skyddat men strikt kontrollerat liv. De var privilegierade hantverkare med statlig lön, egna tempel och tillgång till litteratur – men också föremål för sträng övervakning, maktmissbruk och genomförde också den första dokumenterade strejken i historien.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med egyptologen och museiintendenten Sofia Häggman, aktuell med boken Faraos egna arbetare: Liv och död i Konungarnas dal (Natur och kultur), om livet i hantverkarbyn Deir el-Medina och dess roll i den faraoniska gravkulturen.Deir el-Medina grundades i början av den 18:e dynastin i forntidens Egypten, omkring 1500 f.Kr., som en statligt organiserad bosättning för de arbetare som byggde och dekorerade faraonernas gravar i Konungarnas dal. Här bodde skrivare, målare, stenbrytare, arkitekter och deras familjer i ett samhälle som i praktiken fungerade som en självstyrande enklav.Deir el-Medina var ett strikt organiserat samhälle, styrt av Nekropolens administration. Arbetarna kallades ”kungens egna män” och arbetade i lag under två förmän, medan skrivarna ansvarade för dokumentation, närvarolistor och löner. Lojaliteten till farao formaliserades i en ed, där arbetarna svor att inte stjäla eller avslöja kungliga hemligheter.Byn var en sluten, men livlig värld. Invånarna hade egna hus, mark och tillgång till spannmålslöner från staten. De hade fritid, bedrev hantverk och upprätthöll religiösa kulter, särskilt till gudinnan Hathor. Skrivkunnigheten var exceptionellt hög – upp till 40 procent av befolkningen kunde läsa och skriva, jämfört med bara några få procent i det övriga Egypten.Det unika med Deir el-Medina är överflödet av skriftliga källor: ostraka (lerbitar med text), papyrus och gravinskrifter som avslöjar vardagslivet i detalj. Den framstående skrivaren Butehamon spelade en central roll i byns senare historia. Han ansvarade både för gravbyggen och för räddningsinsatser när gravplundrare hotade den kungliga nekropolen. Genom hans texter får vi inblick i rättssystem, samhällsstruktur och religiös praktik.Arbetarna fick ersättning i form av naturaförmåner – främst matleveranser – från staten. När dessa uteblev utbröt historiens kanske första dokumenterade strejker. Trots sitt isolerade läge hade byn ett aktivt socialt och rättsligt liv. Kvinnor kunde äga egendom, arbeta och spela viktiga roller i kulten. Prästerskapet var i huvudsak lekmannamässigt, men det religiösa livet var intensivt – särskilt kring skyddsgudinnan Meretseger och de årliga festligheterna tillägnade Amenhotep I, byns helgonkung.Bildtext: Gravkammaren tillhörande Nebenmaat i Deir el-Medina (TT219). Graven TT219 tillhör Nebenmaat, en skrivare verksam i den faraoniska dödskultens tjänst. Den ligger i hantverkarbyn Deir el-Medina på Thebens västra sida och är rikt dekorerad, vilket vittnar om Nebenmaats höga status i samhället. Foto: Nova13 – Eget verk, CC BY-SA 4.0.Musik: Oasis av Oleksii Abramovych, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Indiska vandrare visade forskare en hemlig energigivande växt. Det blev starten på ett unikt samarbete som ledde till Nagoyaprotokollet för rättvis vinstdelning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Allt började med att forskaren Palpu Pushpangandan, tidigare chefen för den botaniska trädgården och forskningsinstitutet TBGRI i Thiruvananthapuram i delstaten Kerala i Indien, lyckades komma överens med representanter från ursprungsbefolkningen Kani-folket. De avslöjade sin hemlighet och fick i gengäld löfte om framtida inkomster.Deras uppgörelse blev som en förebild för det som senare kom att kallas Nagoya-protokollet, som handlar om rättvis fördelning av inkomster från kunskaper om bland annat medicinalväxter.Hasrat Arjjummend, som forskat kring effekterna av Nagoya-protokollet, menar att intäkterna sällan kommer enskilda individer till del. Laksmikutty Amma från Kani-folket menar dessutom att det känns som att ett brott har begåtts mot skogen.I Sydafrika har man ändå lyckats med ett avtal med en hel bransch utifrån Nagoya-protokollet. Där har Rooibos-industrin tecknat avtal med ursprungsbefolkningar om att de ska få procentuell ersättning av omsättningen.I Sydafrika jobbar Stephanie Cawood, som professor i Afrikanska studier vid University Free State i Bloemfontein. Hon har på regeringens uppdrag tillsammans med ursprungsbefolkningar startat en databas för att kartlägga kunskap, som senare ska kunna leda till patent. Databasen heter NIKMAS, som är en förkortning av National Indigenous Knowledges Management Systems.Reporter Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.seProducent Lars BroströmLars.Brostrom@sverigesradio. se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I boxningsringen står den välklädda, korta Miss Arona och den långe, mörkhyade Georg Sylvan. Två udda figurer i 30-talets Sverige. Matchen kan börja. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommaren 1935 är det fullsatt på Haga nöjesfält i Stockholm. Alla vill se den ovanliga boxningsmatchen mellan Europas starkaste dam, Miss Arona, och ”sluggern från Paris”, George Sylvan. Han har boxningsshorts med hög midja. Hon är flera huvuden kortare, i avslöjande paljettdräkt.Hon har gjort en karriär som Europas starkaste kvinna där hon sliter av boxerkablar, vrider sjutumsskruvar till korkskruvar och som bravurnummer balanserar tre stora män på sin mage när hon går ner i brygga. Han har mött några av världens största namn i boxningsringen och synts på bioduken. Deras riktiga namn är Ester och Georg Sylvan och de är ett gift par. Två udda figurer i sin tids Sverige som båda vet var det är att stå utanför. Det här är berättelsen om en annorlunda kärlekssaga, mellan Europas starkaste dam och sluggern från Paris och om det våldsamma dåd som kom att ändra deras liv. Medverkar gör parets dotter Ramona Sylvan och barnbarnet Matias Sylvan.Dokumentären är en produktion från Ljudbang AB och gjordes 2025.Reporter: Laura WihlborgProducent: Emma JankeExekutiva producenter på Sveriges Radio: Ola Hemström och Sofia KottorpLjuddesign: Miriam BerhaneSlutmix: David Hellgren

Det här är berättelsen om en grupp som vågade tänja på gränserna och om en tragedi som kom att skaka om musikvärlden i grunden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Journalisterna trängs för att få ställa frågor på Grammisgalan i USA, 1996. Konstanta fotoblixtar lyser upp intervjuområdet. Bland årets vinnare finns stjärnor som Alanis Morisette, Annie Lennox och Seal, men det är inte dem journalisterna väntar på.Gruppen alla vill höra heter TLC. Tre vitklädda kvinnor kliver upp på scenen. Deras kreativt skurna kostymer visar magen enligt typiskt 90-talsmode och de har precis kammat hem två grammisar för bästa R & B-album och bästa R & B-framträdande av en duo eller grupp. T-Boz, Left-Eye och Chili har på bara några år blivit den bäst säljande kvinnliga gruppen någonsin. Med sin banbrytande R'n'B, galna outfits, dyra videor och allvarliga budskap om säkert sex och kvinnlig självständighet har de skakat om en hel genre. Ändå ser de långt ifrån glada ut när de står där på scenen, alla tre med en grammis i varje hand. Deras senaste album “Crazy Sexy Cool” har sålt i flera miljoner exemplar. Gruppen är känd över hela världen och musikvideon till låten “Waterfalls” spelas konstant på MTV. Men Chili, T-Boz och Left-Eye är ändå less på skiten.– We have worked very hard. We have been in this business for five years. And we are broke as broke can be.Medverkande: Mariana Benyamin Sir, Kim Rowland och Jazmine Rowland.Programmet gjordes av Robin Jonsson hösten 2025Producent Siri HillExekutiv producent Lars TruedssonSlutmix Fredrik NilssonP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaLjudklippen i programmet kommer från: MTV (1992, 1995, 1998, 1999, 2002), ABC (1992), NBC (1994), V-103 Atlanta (2013), Arsenio Hall Show (1992), Nightly News (2002) och dokumentärerna TLC Forever (2023) samt Last Days of Left-Eye (2007).

Generation Z-protester har spridit sig som en löpeld över världen och fått flera regeringar på fall. Men vad händer när dammet har lagt sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I länder som Nepal och Madagaskar jublar ungdomarna nu. Deras protester mot korruption och nepotism har fått landets ledare på fall. Men hur ska de gå vidare nu för att verkligen förändra något? I Serbien drog protesterna igång på allvar när ett tak kollapsade på en järnvägsstation. Nu har det gått snart ett år sedan dess och studenterna kämpar mot sin egen trötthet och mot repressionen.I Thailand möter vi en ledande ung politiker som lyckats ta sig från gatan in i parlamentet. Men snart ska hon avtjäna ett fängelsestraff för ett tal hon höll i samband med protesterna.Medverkande: Yogesh Dumre, ledare för GenZ protesterna i västra Nepal och nyexaminerad ingenjör, Prince Jha, student i Khatmandu som deltog i protesterna i september, Elliot Waldman, chefredaktör för World Politics Review, Mark Beissinger, professor emeritus i statsvetenskap vid Princeton University i USA och författare till boken Revolutionary City, Luca Lisenec, elev vid gymnasieskola 5 i Belgrad som tillsammans med skolkamrater ockuperat skolan i protest mot ledningen, Diana Hrka, mamma till 27-årige Stefan Hrka som omkom när ett stationstak kollapsade i den serbiska staden Novi Sad hösten 2024, Jelena Stankovic, 24-årig musikstudent i Novi Sad som engagerat sig i studentrörelsen, Lookkate, tidigare gatudemonstrant, nu ledamot i det thailändska parlamentet, Anjandriana Andrianavo, talesperson för GenZ demonstranterna på Madagaskar.Reportrar: Axel Kronholm i Bangkok, Mona Ismail Jama i Antananarivo.Programledare: Viktor Löfgrenviktor.m.lofgren@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Rasmus Håkans

År 1809 förändrades livet för alltid för människorna längs Torne älv. Genom freden i Fredrikshamn drogs en ny nationsgräns rakt genom bygder som i århundraden hade delat språk, släktband och kultur.Tornedalingarna, som fram till dess levt i ett gränslöst område mellan Sverige och Finland, blev nu en minoritet i Sverige – ett Sverige som snart skulle försöka forma dem efter en ny och striktare nationalistisk norm. Från att tidigare ha betraktats som en tillgång för rikets nordliga områden blev deras språk – meänkieli – och deras kultur snart betraktade som hinder för modernisering och nationell enhet.I ett avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Klas‑Göran Karlsson, professor emeritus vid Stockholms universitet och tidigare ledamot i Sannings‑ och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset.Under 1800‑ och 1900‑talen utsattes tornedalingar, liksom de närbesläktade grupperna kväner och lantalaiset, för omfattande försvenskningspolitik: svenskspråkig skolgång, namnbyten, förbud mot meänkieli i undervisningen och till och med rasbiologiska undersökningar.Arkeologiska fynd visar att finskspråkiga grupper har levt vid Bottenvikens kust och längs Torne älv i över tusen år. Här utvecklades samhällen präglade av småjordbruk, jakt, fiske och samspel med samiska grupper.På 800‑talet berättade den norske handelsmannen Ottar om folket kvänerna, som levde öster om Norge. På 1200‑talet noterade isländska krönikörer att de fanns vid Bottenviken. Under seklernas lopp kallades deras hemtrakter Tornedalen – ett område med egen språklig och kulturell identitet, men också en plats där gränser, makt och språkpolitik formade vardagen.Under 1500‑ och 1600‑talen uppmuntrade svenska kronan finsk kolonisation i Lappland, bland annat genom skattebefrielse och befrielse från militärtjänst. Finska blev ett dominerande språk i Tornedalen – i hemmet, i kyrkan och ofta i skolan. När Finland hörde till det svenska riket var Torne älvdal en självklar del av den finskspråkiga världen. Kyrkliga och administrativa gränser placerade dock området under Uppsala stift – och därmed i den svenskspråkiga sfären.Förlusten av Finland 1809 blev ett nationellt trauma och en vändpunkt för tornedalingarna. Deras ställning som minoritet förstärktes, och statens politik skiftade gradvis från tolerans till aktiv försvenskning. Under sent 1800‑ och tidigt 1900‑tal infördes svenskspråkig skolgång, och barn straffades för att tala meänkieli. Samtidigt drevs namnbyten och en retorik som framställde finskspråkighet som ett potentiellt säkerhetshot – först från Ryssland, senare under kalla kriget.År 2020 tillsattes Sannings‑ och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Kommissionen överlämnade sitt slutbetänkande, Som om vi aldrig funnits – exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset, till kulturministern den 15 november 2023. Bild: Skolbarn i Övertorneå 1923. Bildkälla: Nordkalottbiblioteket, Public Domain.Lyssna också på När Norrland blir SverigeMusik: På min levnads afton av Hjort-Anders Olsson. Alan Ingall Soundcloud, Creative CommonsKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vaccinutveckling kräver djurförsök. Under pandemin ökade användningen av apor trots EU:s mål om att minska försöken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Antalet apor som används i svensk forskning har ökat med 88 procent på fem år. Det är en utveckling som går emot EU:s mål om att minska djurförsök – och som till stor del förklaras av pandemin. Makaker har spelat en avgörande roll i utvecklingen av vaccin mot bland annat covid-19, RS-virus och rabies. Deras immunsystem liknar människans, vilket gör dem särskilt värdefulla i de sista stegen innan kliniska prövningar på människor. Samtidigt är acceptansen för primatförsök låg i samhället. Två tredjedelar av svenskarna säger nej till att använda apor i forskning, enligt en undersökning från Vetenskapsrådet. Vetenskapsradion förklarar hur forskningen går till, vilka etiska prövningar som krävs och hur makakerna lever på Karolinska institutets primatlabb. Det handlar om vaccin, vetenskap och värderingar – och om hur pandemin förändrade balansen mellan nytta och lidande i medicinsk forskning.Reporter: Karin Gyllenklevkarin.gyllenklev@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Trots snabba förändringar under 1800‑talet, där segel byggdes om till ånga och trä byttes mot stål, förblev Karlskrona central för Sveriges marina försvar. Nya vapen som minor och torpeder innebar att även mindre fartyg kunde utgöra ett dödligt hot mot stora örlogsskepp.Mot slutet av 1800‑talet revolutionerade jagare och torpedbåtar marinens försvarstänkande. Deras snabbhet och manövrerbarhet passade skärgårdens krav, och Karlskrona blev ett nav för snabba insatser nära kusten.I det tredje av fyra avsnitt om Karlskronas historia i podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med militärhistorikern professor Lars Ericson Wolke från Försvarshögskolan. Han har bland annat skrivit Sjömakt och sjöfolk: Den svenska flottan under 500 år tillsammans med Anna‑Sara Hammar.Under 1800‑talet förändrades sjökrigföringen i grunden, på samma sätt som artilleriet revolutionerade krigföringen under 1400‑ och 1500‑talen. Maskiner ersatte segel och åror, vilket frigjorde fartygen från vindens och vädrets begränsningar. Trä byttes ut mot järn och stål, vilket gav robustare fartyg som bättre stod emot beskjutning. Samtidigt förbättrades artilleriets räckvidd, precision och verkan.Men det gick inte alltid så fort. Segelskeppet Skandinavien började byggas vid Karlskrona örlogsvarv redan 1825, men arbetet fortskred mycket långsamt. Namnet vittnar om en tid när de nordiska länderna, mest i ord, ville hjälpa varandra militärt. Under byggtiden skedde en snabb teknisk utveckling inom örlogsflottan, vilket gjorde att Skandinavien ansågs omodern redan innan hon sjösattes 1860. Och vid den tiden hade också skandinavismen passerat bäst före‑datum.Vid första världskrigets utbrott 1914 stod Karlskrona åter i centrum. Sverige förklarade sig neutralt, men sjötrafiken i Östersjön utsattes för omfattande minfällningar och ubåtskrigföring. Örlogsvarvet och flottstationen i Karlskrona hölls i beredskap för att avvisa intrång och upprätthålla sjöbevakning längs kusten.Sverige var nära att dras in i kriget vid den så kallade "tjurrusningen" av den ryske amiralen Nikolaj von Essen, som den 9 augusti 1914 genomförde en egenmäktig operation med den ryska Östersjöflottan. Han ville förekomma ett förmodat svenskt‑tyskt samarbete och planerade att attackera den svenska flottan vid Gotland och bombardera Stockholms skärgård. Operationen avbröts dock i sista stund av det ryska högkvarteret, vilket räddade Sverige från att dras in i kriget.KällorEricson Wolke, Lars & Hammar, AnnaSara (2022). Sjömakt och sjöfolk: den svenska flottan under 500 år. Lund: Nordic Academic PressHillbom, Rune (1982). Karlskrona 300 år: en återblick i ord och bild. D. 2 1863-1930. Karlskrona: AbrahamsonMusik: Schubert Moment Musical Op 94 No 3 D780 med Michele Nobler; Storyblock Audio.Bild: Skeppsbyggen i världsklass: På 1830-talet sjöd Karlskrona örlogsvarv av aktivitet. I femfingerdockorna växer här tre praktfartyg fram – fregatten Eugenie och linjeskeppen Skandinavien och Stockholm – medan fregatten Göteborg repareras i svajningsrummet innanför de öppna dockportarna. Tonlitografi av Auguste Mayer ur Voyages en Scandinavie… (Paris, 1852). Källa: Auguste Mayer (1805–1890) – Voyages en Scandinavie, en Laponie, au Spitzberg et aux Feröe pendant les années 1838, 1839 et 1849 (1852). Licens: Public Domain.Lyssna också på Krimkriget år 1854-56 inleddes i Östersjön.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.