Podcasts about deras

Ludwig Wittgenstein var omgiven av många av sin tids främsta tänkare, men en av de allra främsta är okänd för allmänheten Frank Ramsey. Helena Granström reflekterar över deras komplicerade vänskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen sänd 2021-03-17.Det är i efterhand inte alltid så lätt att säga exakt hur eller när en vänskap tar sin början, men i det här fallet är det ingen tvekan: Den börjar med ett märkvärdigt och svårgenomträngligt bokmanuskript, författat mer eller mindre nerifrån en av första världskrigets skyttegravar. I denna skrift menar sig författaren, den då knappt trettioårige österrikaren Ludwig Wittgenstein, ge en fullständig redogörelse för relationen mellan språk och verklighet. Texten pekar också mot filosofins begränsningar, och etablerar en distinktion mellan det som kan uttryckas klart och det som enbart kan gestaltas eller visas: ”Om det man inte kan tala måste man tiga.”1921 publiceras det som senare ska bli ”Tractatus logico-philosophicus” för första gången i en tysk tidskrift, och när den ett år senare utkommer på engelska är det tack vare ansträngningarna av Frank Ramsey, en 18-årig universitetsstudent som redan vid denna ålder utmärkt sig i såväl tyska som matematik, logik och filosofi.Och det är alltså här som relationen mellan de båda männen kan sägas få sin inledning: i och med Ramseys översättning av denna närmast oöversättliga lilla traktat, för vilken bokens förläggare väljer att ta åt sig hela äran. Det uteblivna erkännandet tycks emellertid inte bekomma Ramsey. Vad han i första hand tar med sig från arbetet med Wittgensteins Tractatus är filosofiska impulser som han sedan ska komma att ta spjärn emot under hela återstoden av sitt alltför korta liv. Det är emellertid inte ett förhållande präglat av okritisk beundran från Ramseys sida; snarare är det fråga om ett ömsesidigt utbyte mellan de två. Mellan Tractatus briljante men kryptiske och djupt obstinate författare, och det lågmälda och godmodiga underbarnet, som före sin död i sjukdom vid 26 års ålder även hann lämna betydelsefulla bidrag inom logik, matematik och ekonomi.Men, till en början har relationen mellan det kärva österrikiska geniet och hans begåvade brittiske översättare ändå tveklösa drag av kärlekshistoria. När Ramsey i september 1923 för första gången besöker Wittgenstein i den lilla österrikiska bergsby där filosofen, som skänkt bort hela sin del av familjens enorma förmögenhet, tjänar sitt uppehälle som grundskollärare, har rapporterna hem en närmast nyförälskad ton. ”När han förklarar sin filosofi är han upphetsad och gör stela gester”, rapporterar Ramsey, ”men han förlöser spänningen med ett charmerande skratt. Han har blå ögon. … Han är fantastisk.” Vilket inte utesluter att deras gemensamma genomgång av Tractatus var krävande: ”Det är förfärligt när han frågar 'Är det klart?' och jag säger ”nej” och han säger 'För helskotta, det är helt vedervärdigt att behöva gå igenom allt det där igen'. … Han glömmer ofta bort innebörden av saker han skrivit fem minuter tidigare, och drar sig till minnes den igen först senare.”Det är en påfrestning i relationen som för Ramseys del bara kommer att växa sig starkare, så att han under ett besök året därpå i sina brev hem konstaterar att den stora filosofen inte är bra för hans arbete: ”Pekar man på en frågeställning vill han inte höra ens eget svar på den, utan börjar bara genast försöka komma på ett själv. Och det är så enormt hårt jobb för honom, som att knuffa någonting alldeles för tungt uppför ett berg. ”Ännu ett år senare inträder en kris i förhållandet mellan de båda, till stora delar föranledd av Wittgensteins oförsonliga attityd gentemot sin omgivning. När de sammanstrålar hemma hos ekonomen John Maynard Keynes, ett par veckor efter Keynes bröllop och några dagar före Ramseys eget, oroar sig Ramsey för hur han ska underhålla sin krävande vän, eftersom denne bara vill befatta sig med de mest seriösa diskussioner, men dessa å andra sidan tenderar att leda till så våldsamma meningsskiljaktigheter att de blir helt omöjliga. Det mest positiva Ramsey har att rapportera i sina brev är Wittgensteins vana att framföra komplexa operastycken med bara munnen till hjälp: ”Han visslar fantastiskt”.Att Wittgenstein efter mötet hemma hos Keynes plötsligt bryter kontakten med Ramsey har åtminstone delvis att göra med att deras meningar går isär angående psykoanalysens fader Sigmund Freud, som Wittgenstein menade var moraliskt förkastlig: ”Moraliskt sett är Freud ett svin eller något liknande, men det ligger mycket i vad han säger. Förresten är det samma sak med mig. Det ligger mycket i vad jag säger.”.Wittgenstein var, vilket Ramsey alltså fick erfara, en man med ett oerhört strängt moraliskt system som han lät omfatta såväl andra som sig själv; en man förmögen att producera aforismer av typen ”den som inte är beredd att göra sig själv illa kan inte tänka ordentligt”.Vilket möjligen kan läsas som ett avfärdande av den jämförelsevis sorglösa Ramsey; icke desto mindre hittar de två tillbaka till varandra när Wittgenstein efter upprepade övertalningsförsök återvänder till Cambridge 1929. Den förälskade spänningen mellan dem tycks intakt, liksom svårigheterna: Deras samtal är, skriver Wittgenstein, ”som något slags energikrävande sport och genomförs med gott humör. Det är något erotiskt och chevalereskt över dem.” Ramsey å sin sida rapporterar hur Wittgenstein driver honom till vansinne genom att komma in i arbetsrummet och inte säga någonting utom ”jag är så hopplös” – för att därefter starta ett uppslitande filosofiskt gräl, som inte sällan slutar med att båda männen faller i gråt.Ramsey kom allteftersom tiden gick att vända sig mot Tractatus filosofiska system i allt högre grad; han kritiserade Wittgenstein bland annat i frågan om språklig mening, matematiska utsagors innebörd, och sinneserfarenhetens plats i filosofins teoribyggen. Något som tycks ha provocerat Wittgenstein: efter Ramseys död i gulsot år 1930 skriver han att han fann dennes sinne frånstötande och fult, och att hans kritik inte var av den kreativa, stimulerande typen, utan den hämmande.Inte förrän långt senare, i sin skrift Filosofiska undersökningar, ska Wittgenstein vidgå sin yngre kollegas inflytande. Där skriver han att han kommit att inse de misstag han gjorde i Tractatus, och att denna insikt – ”i en utsträckning som [han] knappast själv kan bedöma” – stammar från den kritik som riktades mot dem av Frank Ramsey, som dryftade dem med honom i otaliga samtal under de två sista åren av sitt liv.Och kanske kan man säga att Ramsey därmed gavs erkännande för ett av vänskapens viktigaste element, nämligen integritet, som han förmådde uppvisa också i relation till ett arrogant geni som bestraffade i princip allt som inte var beundran från omgivningen med vrede och fördömanden. Ramsey förblev fast i sin vänskap, men också fast i sin intellektuella övertygelse – ett sätt att beskriva det är att han tog Wittgensteins egen filosofi och vände den emot honom genom att sträva efter att på en gång göra den mer mänsklig, och mer konsekvent. ”Det vi inte kan tala om kan vi faktiskt inte tala om”, påminde han sin vän och fortsatte ”och vi kan inte vissla det heller.”Helena Granströmförfattare med bakgrund inom fysik och matematikLitteraturCheryl Misak, "Frank Ramsey. A Sheer Excess of Powers" (Oxford University Press, 2020)F.P. Ramsey, "Critical Notice: Tractatus Logico-Philosophicus", Mind, vol 32, nr 128 (1923)Ludwig Wittgenstein, "Tractatus Logico-Philosophicus". Översättning av Sten Andersson (Norstedts, 2014)Ludwig Wittgenstein, "Filosofiska undersökningar". Översättning Anders Wedberg (Thales, 1992)Ray Monk, "Ludwig Wittgenstein. The Duty of Genius" (Vintage, 1991)

In this episode, I'm hanging with Paul Deras of Mike Hess Brewing down in North Park—and not only did we tour their killer facility, I even dry hopped a batch for the first time.

Byn Deir el-Medina låg i en isolerad dal, utanför dagens Luxor i Södra Egypten, där några unika arbetare levde under Nya riket (ca 1500–1080 f.Kr.). De var kungagravarnas byggare i Kungarnas dal utanför forntidens Thebe. Deras uppgift var att säkra faraonernas eviga vila, men samtidigt skapade de ett samhälle så ovanligt att det fortfarande fascinerar.Medan bönderna i det övriga Egypten slet, levde invånarna i Deir el-Medina ett skyddat men strikt kontrollerat liv. De var privilegierade hantverkare med statlig lön, egna tempel och tillgång till litteratur – men också föremål för sträng övervakning, maktmissbruk och genomförde också den första dokumenterade strejken i historien.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med egyptologen och museiintendenten Sofia Häggman, aktuell med boken Faraos egna arbetare: Liv och död i Konungarnas dal (Natur och kultur), om livet i hantverkarbyn Deir el-Medina och dess roll i den faraoniska gravkulturen.Deir el-Medina grundades i början av den 18:e dynastin i forntidens Egypten, omkring 1500 f.Kr., som en statligt organiserad bosättning för de arbetare som byggde och dekorerade faraonernas gravar i Konungarnas dal. Här bodde skrivare, målare, stenbrytare, arkitekter och deras familjer i ett samhälle som i praktiken fungerade som en självstyrande enklav.Deir el-Medina var ett strikt organiserat samhälle, styrt av Nekropolens administration. Arbetarna kallades ”kungens egna män” och arbetade i lag under två förmän, medan skrivarna ansvarade för dokumentation, närvarolistor och löner. Lojaliteten till farao formaliserades i en ed, där arbetarna svor att inte stjäla eller avslöja kungliga hemligheter.Byn var en sluten, men livlig värld. Invånarna hade egna hus, mark och tillgång till spannmålslöner från staten. De hade fritid, bedrev hantverk och upprätthöll religiösa kulter, särskilt till gudinnan Hathor. Skrivkunnigheten var exceptionellt hög – upp till 40 procent av befolkningen kunde läsa och skriva, jämfört med bara några få procent i det övriga Egypten.Det unika med Deir el-Medina är överflödet av skriftliga källor: ostraka (lerbitar med text), papyrus och gravinskrifter som avslöjar vardagslivet i detalj. Den framstående skrivaren Butehamon spelade en central roll i byns senare historia. Han ansvarade både för gravbyggen och för räddningsinsatser när gravplundrare hotade den kungliga nekropolen. Genom hans texter får vi inblick i rättssystem, samhällsstruktur och religiös praktik.Arbetarna fick ersättning i form av naturaförmåner – främst matleveranser – från staten. När dessa uteblev utbröt historiens kanske första dokumenterade strejker. Trots sitt isolerade läge hade byn ett aktivt socialt och rättsligt liv. Kvinnor kunde äga egendom, arbeta och spela viktiga roller i kulten. Prästerskapet var i huvudsak lekmannamässigt, men det religiösa livet var intensivt – särskilt kring skyddsgudinnan Meretseger och de årliga festligheterna tillägnade Amenhotep I, byns helgonkung.Bildtext: Gravkammaren tillhörande Nebenmaat i Deir el-Medina (TT219). Graven TT219 tillhör Nebenmaat, en skrivare verksam i den faraoniska dödskultens tjänst. Den ligger i hantverkarbyn Deir el-Medina på Thebens västra sida och är rikt dekorerad, vilket vittnar om Nebenmaats höga status i samhället. Foto: Nova13 – Eget verk, CC BY-SA 4.0.Musik: Oasis av Oleksii Abramovych, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Indiska vandrare visade forskare en hemlig energigivande växt. Det blev starten på ett unikt samarbete som ledde till Nagoyaprotokollet för rättvis vinstdelning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Allt började med att forskaren Palpu Pushpangandan, tidigare chefen för den botaniska trädgården och forskningsinstitutet TBGRI i Thiruvananthapuram i delstaten Kerala i Indien, lyckades komma överens med representanter från ursprungsbefolkningen Kani-folket. De avslöjade sin hemlighet och fick i gengäld löfte om framtida inkomster.Deras uppgörelse blev som en förebild för det som senare kom att kallas Nagoya-protokollet, som handlar om rättvis fördelning av inkomster från kunskaper om bland annat medicinalväxter.Hasrat Arjjummend, som forskat kring effekterna av Nagoya-protokollet, menar att intäkterna sällan kommer enskilda individer till del. Laksmikutty Amma från Kani-folket menar dessutom att det känns som att ett brott har begåtts mot skogen.I Sydafrika har man ändå lyckats med ett avtal med en hel bransch utifrån Nagoya-protokollet. Där har Rooibos-industrin tecknat avtal med ursprungsbefolkningar om att de ska få procentuell ersättning av omsättningen.I Sydafrika jobbar Stephanie Cawood, som professor i Afrikanska studier vid University Free State i Bloemfontein. Hon har på regeringens uppdrag tillsammans med ursprungsbefolkningar startat en databas för att kartlägga kunskap, som senare ska kunna leda till patent. Databasen heter NIKMAS, som är en förkortning av National Indigenous Knowledges Management Systems.Reporter Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.seProducent Lars BroströmLars.Brostrom@sverigesradio. se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vänskap är ett begrepp som har sysselsatt tänkare i åtminstone 2400 år. Mikael Timm ansluter sig till grubblarna och tar hjälp av Martin Scorsese. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen sänd 2020-08-20.Ordet ”vän” behöver ingen förklaring, men det behöver ordet ”vänskap”.Grunden för systematiskt tänkande om begreppet ger Aristoteles som definierar tre olika sorter: sådan vänskap man har nytta av, sådan man har nöje av och så en tredje sorts perfekt vänskap när vännerna delar allt utan egennyttiga intressen. De flesta skulle kanske invända att de tre kan flyta ihop, men låt oss ta det i Aristoteles ordning.Sociologen Pierre Bourdieu slog igenom drygt 2000 år efter Aristoteles med sina studier av vänskap som baseras på utbyte av tjänster, alltså Aristoteles första art av vänskap. Verkligen inget nytt – men det som väckte uppmärksamhet var att Bourdieu hävdade att systemet också gällde inom det kulturella fältet. Vänskap, som vi uppfattar som något mycket individuellt, skulle alltså följa samma mönster överallt.Att det är bra med vänner som kan hjälpa en är självklart men Aristoteles framhåller att det inte gäller att ha för många vänner – för vem hinner med att utföra alla dessa gentjänster? Man bör alltså skaffa sig just så många vänner som man har behov av. Denna första sorts vänskap kräver beräkningar.Den andra sortens vänskap, den som man har nöje av, låter trevligare. Men Aristoteles ser förstås problem. Dels är det svårt att dela känslor och tid med en massa människor, dels bör ju ens vänner också vara vänner sinsemellan. Kan bli krångligt om man också tar hänsyn till den första sortens vänskap med tjänster och gentjänster. Och är det inte något skumt med den som har en massa vänner? Har hen en enda sann vän, är inte vännerna egentligen beundrare, snyltare eller bara festande affärsbekanta?Skummisarna i Martin Scorseses film The Irishman funderar inte på detta. Sheeran, (spelad av Robert de Niro) en lite grovhuggen chaufför som är torped och hans mentor Russell Buffalino (spelad av Joe Pesci) mördar sig igenom decennierna och blir allt bättre vänner. Deras vänskap är visserligen från början nyttoinriktad, alltså kategori ett hos Aristoteles. Men den övergår till nästa nivå – de har roligt tillsammans i pauserna mellan morden. Och mot slutet är de verkligen vänner utan utbyte av tjänster. De befinner sig i den oegennyttiga – och framtidslösa - vänskapens sista stadium som för dem också är livets sista stadium."The Irishmans" storhet är inte intrigen, skildringen av brottlighetens koppling till politiken utan vänskapen som just därför att den omges av grymhet är gripande och öm. Ja, Aristoteles tredje kategori av vänskap ligger inte så långt från kärleken. Så vad skiljer dem åt:Det har sagts att berättelser om kärlek visar hur man kan knyta an till en specifik individ, medan berättelser om vänskap visar hur man kan knyta an till livet självt.Jag vet inte om vi får de vänner vi förtjänar eller får vi kanske de vänner vi inte förtjänar. Hmm…Eller så får vi inga alls. När Jacques Derrida på 80-talet gav en serie föreläsningar om vänskap var det helt i tidens anda. Han var den store dekonstruktören som öppnade välbekanta begrepp som man öppnar konservburkar och tömde ut innehållet på laboratoriebänken. Föreläsningarna blev en bok som Derrida inleder med Aristoteles ord ”Åh vänner, ingen vän”. Eller talspråkligt: ”Oh, mina vänner, det finns ingen vän” Vad menar Aristoteles – finns det ingen verklig vänskap? Eller fanns det inga vänner bland lyssnarna?Derrida utgick från en felöversättning. Aristoteles menade nog helt enkelt att den som har många vänner inte har någon. Men felöversättningen var en bra utgångspunkt för Derrida som var ute efter något annat än att förstå vänskapens psykologi. Han såg vänskap som ett politiskt fenomen och försökte via vänskapen förstå individens plats i kollektivet.Men Derrida var ofta lika mystisk som klarläggande. Texten glimrar vackrast när han belyser hemligheternas betydelse för vänskap – något som varje barn som varit medlem i ett hemligt sällskap känner till och som protagonisterna i The Irishman erfar.De som delar en hemlighet delar sina själar.Derrida påpekar att man ser sig själv i sin vän. Möjligen är det förutsättningen för både hemligheter och vänskap. Men finns där redan från början en önskan om att överleva den andre? Ser vi vännens död i samma ögonblick vi delar något med vännen?Liksom ett barn kan föreställa sig hur de orättvisa föräldrarna gråter vid barnets grav föreställer sig Derrida vännernas mumlande vid graven. Men det räcker inte att sörja den döde vännen. Derrida menar att man måste kunna se framtiden i vänskapen, alltså en framtid utan vännen.Hans bok är skriven i klyftan – låt mig säga avgrunden – mellan samhälle och individ. Då blir den självklara frågan: Kan vänskap vara en modell för hur politiken bör fungera?I så fall bör vi betänka att Aristoteles menade att för att vänskap ska existera måste vännerna vara jämställda. Vänskap mellan människor med alltför olika tillgångar fungerar inte.Den italienske sociologen Francesco Alberoni publicerade i början av 80-talet en bok om Vänskap. Man skulle kunna tro att han som sociolog skulle närma sig ämnet realpolitiskt men begreppet vänskap låter sig inte trivialiseras.”Det är med vänskap som med renhet: det behövs bara en liten dos förorening för att en substans inte längre ska vara ren” menar Alberoni som också säger att det inte går att rädda en förlorad vänskap. När tilltron är förlorad är den förlorad för alltid.Han menar i likhet med Aristoteles att vänskap bygger på jämlikhet. Men Alberoni går längre än Aristoteles och beskriver vänskapen som en ideal form av kärlek eftersom parterna är jämställda vilket de inte är i en kärleksrelation.Undrar just om de italiensktalande gangstrarna i The Irishman hörde talas om Alberoni. Förmodligen inte, de läste nog mest om mord i tidningen. Men de kunde ha instämt i den italienske sociologens synpunkt. Vännerna är viktigare än makarna i filmen. När deras familjer är borta når deras vänskap perfekt balans. När Frank och Russell är gamla, utslagna och maktlösa behöver de inte balansera känslor mot nytta.En som skulle förstått svårigheterna i denna balansakt är Cicero, antikens bäste talare. Cicero såg vänskap inte som psykologi, inte som utbyte av tjänster utan som en form av godhet, nästan en ideologi: goda senatorer skulle tillsammans sträva efter goda mål. Dygden skulle sprida sig och man skulle kunna lita på varandra.Vänskap var alltså för Cicero ett idealtillstånd. Och sann vänskap skulle utmärkas av uppriktighet… Ja, vi kan se var svårigheterna börjar. Inte långt efter att Cicero hade avslutat boken om vänskap blir han mördad. De blir också de flesta i The Irishmans cirkel av vänner. Filmen slutar och börjar på ett ålderdomshem där torpeden minns sitt liv.I Montaignes berömda essä om vänskapen till Etienne de la Boétie minns essäisten sin vän i ett förklarat ljus. Det gör inte Frank Sheeran. Han minns det förflutna med obarmhärtig klarhet.Ingen försoning är möjlig, det goda fanns bara i gemenskapen med Russel Buffalino trots att det var denne som gjorde Frank Sheeran till mördare. Jimmy Hoffa, deras gemensamma vän, en officiell makthavare, var i grunden solospelare och måste därför mördas av vännerna. Som Cicero. De två maktpelarna förstod inte den grundläggande regeln: Utan vänskap inget liv.Mikael Timmkulturjournalist, filmare och författare samt tidigare medarbetare på Sveriges Radios kulturredaktion

I boxningsringen står den välklädda, korta Miss Arona och den långe, mörkhyade Georg Sylvan. Två udda figurer i 30-talets Sverige. Matchen kan börja. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommaren 1935 är det fullsatt på Haga nöjesfält i Stockholm. Alla vill se den ovanliga boxningsmatchen mellan Europas starkaste dam, Miss Arona, och ”sluggern från Paris”, George Sylvan. Han har boxningsshorts med hög midja. Hon är flera huvuden kortare, i avslöjande paljettdräkt.Hon har gjort en karriär som Europas starkaste kvinna där hon sliter av boxerkablar, vrider sjutumsskruvar till korkskruvar och som bravurnummer balanserar tre stora män på sin mage när hon går ner i brygga. Han har mött några av världens största namn i boxningsringen och synts på bioduken. Deras riktiga namn är Ester och Georg Sylvan och de är ett gift par. Två udda figurer i sin tids Sverige som båda vet var det är att stå utanför. Det här är berättelsen om en annorlunda kärlekssaga, mellan Europas starkaste dam och sluggern från Paris och om det våldsamma dåd som kom att ändra deras liv. Medverkar gör parets dotter Ramona Sylvan och barnbarnet Matias Sylvan.Dokumentären är en produktion från Ljudbang AB och gjordes 2025.Reporter: Laura WihlborgProducent: Emma JankeExekutiva producenter på Sveriges Radio: Ola Hemström och Sofia KottorpLjuddesign: Miriam BerhaneSlutmix: David Hellgren

Det här är berättelsen om en grupp som vågade tänja på gränserna och om en tragedi som kom att skaka om musikvärlden i grunden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Journalisterna trängs för att få ställa frågor på Grammisgalan i USA, 1996. Konstanta fotoblixtar lyser upp intervjuområdet. Bland årets vinnare finns stjärnor som Alanis Morisette, Annie Lennox och Seal, men det är inte dem journalisterna väntar på.Gruppen alla vill höra heter TLC. Tre vitklädda kvinnor kliver upp på scenen. Deras kreativt skurna kostymer visar magen enligt typiskt 90-talsmode och de har precis kammat hem två grammisar för bästa R & B-album och bästa R & B-framträdande av en duo eller grupp. T-Boz, Left-Eye och Chili har på bara några år blivit den bäst säljande kvinnliga gruppen någonsin. Med sin banbrytande R'n'B, galna outfits, dyra videor och allvarliga budskap om säkert sex och kvinnlig självständighet har de skakat om en hel genre. Ändå ser de långt ifrån glada ut när de står där på scenen, alla tre med en grammis i varje hand. Deras senaste album “Crazy Sexy Cool” har sålt i flera miljoner exemplar. Gruppen är känd över hela världen och musikvideon till låten “Waterfalls” spelas konstant på MTV. Men Chili, T-Boz och Left-Eye är ändå less på skiten.– We have worked very hard. We have been in this business for five years. And we are broke as broke can be.Medverkande: Mariana Benyamin Sir, Kim Rowland och Jazmine Rowland.Programmet gjordes av Robin Jonsson hösten 2025Producent Siri HillExekutiv producent Lars TruedssonSlutmix Fredrik NilssonP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaLjudklippen i programmet kommer från: MTV (1992, 1995, 1998, 1999, 2002), ABC (1992), NBC (1994), V-103 Atlanta (2013), Arsenio Hall Show (1992), Nightly News (2002) och dokumentärerna TLC Forever (2023) samt Last Days of Left-Eye (2007).

Edith Södergrans postuma diktsamling fyllde 100 år 2025. Maria Küchen läser om en klassiker där själen fattar eld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Flickrumsdikt, fnös någon föraktfullt när jag i tonåren utnämnde Edith Södergran till världens största poet genom tiderna. Det var en lite äldre kille, så där överlägset beläst och världsvan som bara lite äldre killar kunde vara när jag var sjutton år.Flickrummet sågs av de flesta som något att förakta. Idag, flera decennier senare, har det fått upprättelse. Det erkänns som en plats där identitet och uttryck kan växa, en subkulturell praktik för att citera genusvetenskapen.Men läser någon Edith Södergrans dikter i nutida flickrum? Och var står hennes poesi i samtidens unga litterära landskap? Jag är inte säker på att jag vill veta. Kanske avfärdas hon idag som alltför patetisk, överhettad och daterad. Men inte av mig. Aldrig. Jag förblir Edith Södergran trogen.Forskare som Ebba Witt-Brattström och Agneta Rahikainen har gjort upp med myten om modernisten Södergran som naturbarn och ensamt missförstått geni. Visst dog hon i tuberkulos – alldeles för tidigt, hon var bara 31 år – , men hennes dikter var inga feberfantasier. De ingick i ett sammanhang. Deras former och teman speglade ett nytt europeiskt litteraturklimat och bröt mark för det i Norden.Edith Södergran gick i skola i S:t Petersburg, hon behärskade flera språk och hennes Raivola på Karelska näset i Finland var ingen avkrok ute i skogen. Myterna om henne berättar inte mycket om vem hon egentligen var, och det är som det ska. ”Konstnären arbetar alltid i mörker och varje ljusstråle faller på hans arbete”, skrev hennes vän författaren Hagar Olsson 1925, två år efter Södergrans död, i förordet till samlingen ”Landet som icke är”.Varje gång jag läser om den boken, som innehåller Södergrans efterlämnade dikter från 1916 och framåt, tänker jag att den där lite äldre killen hade rätt. Detta är flickrumsdikt. I bästa tänkbara bemärkelse. I kontrast till en värld där lite äldre killar – eller, om man så vill, patriarkatet – hade föreskrivit allt, skapade Södergran en autonom plats.”Landet som icke är”, rymmer prinsessor, krossade hjärtan och en brud vars ring är hennes tankar. ”Min krets är trång”, börjar dikten om henne, men ”det ligger något varmt på grunden av allt det / främmande omkring mig.”Bruden beskrivs som en fånge på en plats där hon inte hör hemma. När flickor blir kvinnor, ”blir de utestängda från ljuset / och kastade i ett mörkt rum”, skriver Södergran. I ett sådant mörkt rum, som i en fängelsecell, befinner sig bruden. Men det är kanske inte Eros som är grundproblemet, när barnet växer upp och måste överge flickrummets frihet, utan maktordningar som spärrar in hennes sexualitet?”Din kärlek förmörkar min stjärna” står det i Landet som icke är. ”Min hand är ej hemma i din. / Din hand är lusta – / min hand är längtan.” Diktens ”du” kan vara en älskare som vill något annat än diktjaget, en människa som för in ett mörker i hennes liv – men kanske finns här också en Gudslängtan som är hopplös eftersom den är erotisk.Många med mig har sett det mystika draget i Södergrans dikt. Gunnar Ekelöf, en annan mystiker i den svenskspråkiga 1900-talslyriken, skrev i sina efterlämnade anteckningar att ”Södergran och jag är lika, parallella. Vi har sett något av samma vision”.Lusta och längtan är inte samma sak. Det är inte bara kroppen som fattar eld när flickebarn blir kvinnor, utan också själen. En olyckligt förälskad tonåring kanske i grund och botten inte alltid trånar efter någon specifik lite äldre kille utan efter överskridande, ett passionerat och hängivet uppgående i något eller Någon bortom allt mänskligt. Flickrummet kan med andra ord vara ett rum för mystik.Mystik litteratur inom religionernas ramar betingas alltför ofta av religiösa dogmer som låser språket, och därmed min läsning och mina tankar. Språkliga schabloner beskriver själens förening med Gud som en prestation, en seger att vinna genom att sökaren följer en bana snitslad av auktoriteter. I kontrast till det, blir dikterna i ”Landet som icke är” uppenbarande följeslagare, eftersom de inte säger hur mystiken borde vara utan enbart speglar vad den kan vara, och vad den faktiskt är.Icke-vetandets totala tids- och rumsupplösning är en kärnpunkt i mystik erfarenhet. Det blir brutalt påtagligt och sant i beskrivningen av en dag som ska komma, när ”helvetet är tomt / och himlen stänges / och allt står stilla – / intet finns då kvar än en sländas kropp i vecket / av ett blad. / Men ingen vet det mer.”Kanske ska en andligt sökande människa inte ta för givet att hon vill uppleva den dagen. Det innebär utmaningar och själsliga risker. För, som det står i Bibeln, ingen kan se Guds ansikte och leva.Genom ”Landet som icke är”, rör sig sagoaktigt arketypiska flickor och kvinnor. Bokens prinsessa är en varelse ”utan nycker, / utan hårdhet, utan slöjor och utan list.” Sådan oförställd nakenhet innebär en utsatthet, mellanmänskligt och själsligt, som jag tror att många kan känna igen. De flesta av oss lyckas dölja den, och kanske kväva den, bakom sociala masker. Men i Edith Södergrans dikt behöver den inte förklä sig. Det sårbara allvaret får en fristad.Flickan i den långa dikten ”Under” möter en nunna, klädd i en dräkt där ”allvaret blickar ur den mörka vecken”, och utbrister: ”Jag blev så glad, då jag såg dig, o syster.” Nunnan leder henne till en kyrka där Gudsmoder är den högsta, en fruktansvärd gestalt, full av nåd men onåbar.Modersmystik avfärdas ibland med samma förakt som flickrummet, men Edith Södergran väjer inte för den. Det är inte moderskapet som stänger in kvinnan på en mörk plats, i en trång krets. I dikten Nattlig madonna får det tvärtom världen att växa ”ut i alla vidder”. Moderskapets mystik beskrivs högstämt och samtidigt konkret: svarta moln drar över himlen, en mor är vaken, ett barn sover, och i nattens tystnad sjunger änglar ”alla världars lov” – en lovsång vars eko den unga modern hör djupast i sitt inre.Patetiskt, skulle nog den där lite äldre killen ha sagt. Men dikten speglar min egen erfarenhet som ung förstagångsmamma: Världen blir inte bara större. Den blir oändlig.Modersmystiken från gärna upprättas, och för min del kan den gärna få definieras som en subkulturell praktik. Och i samtidspoesin hoppas och tror jag på en renässans för begåvad högstämdhet i Edith Södergrans anda – dikt som avsöker existentiella utmarker och bråddjup och menar allvar på liv och död.Maria Küchenförfattare och kritiker __________________ Böcker av Edith Södergran 1916 – Dikter1918 – Septemberlyran1919 – Rosenaltaret1919 – Brokiga iakttagelser (aforismer)1920 – Framtidens skugga1925 – Landet som icke är (postum). Redigerades av vännen och författaren Hagar Olsson och firade alltså 100 år 2025. Övriga källorAgneta Rahikainen: Kampen om Edith – biografi och myt om Edith SödergranEbba Witt-Brattström: Ediths jag – Edith Södergran och modernismens födelseAnders Olsson: ”Du skall vara min åra!” – Gunnar Ekelöfs sena dialog med Edith Södergran Landet som icke är (ur samlingen med samma namn, 1925)Jag längtar till landet som icke är,ty allting som är, är jag trött att begära.Månen berättar mig i silverne runorom landet som icke är.Landet, där all vår önskan blir underbart uppfylld,landet, där alla våra kedjor falla,landet, där vi svalka vår sargade pannai månens dagg.Mitt liv var en het villa.Men ett har jag funnit och ett har jag verkligen vunnit –vägen till landet som icke är.I landet som icke ärdär går min älskade med gnistrande krona.Vem är min älskade? Natten är mörkoch stjärnorna dallra till svar.Vem är min älskade? Vad är hans namn?Himlarna välva sig högre och högre,och ett människobarn drunknar i ändlösa dimmoroch vet intet svar.Men ett människobarn är ingenting annat än visshet.Och det sträcker ut sina armar högre än alla himlar.Och det kommer ett svar: Jag är den du älskar och alltid skall älska.

Dinosaurier med anknäbb, nyheter om massutdöendets orsaker och spännande fynd i Skåne. Den senaste tiden har vi svämmats över av ny kunskap. Dags för dinospecial. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Martin Qvarnström har just fått stora pengar för sin forskning om dinosauriers spillning i fossilform, så kallade koproliter. Han har också nyligen hittat delar av stora rovdinosaurier i Skåne, och vid sidan av det gläds han över alla andra upptäckter kring urtidsdjuren som kommer nu, bland annat nu i tidskriften Science. Ny teknik ger helt nya möjligheter, säger han, vilket förändrar vår bild av dinosaurierna och deras långa tid på vår planet, och fyller i kunskapen om varför de försvann.Nu kommer också en ny bok, Sveriges geologi, där Skåne framstår som vårt eget lands ”Jurassic Park”, fast under krita-perioden. Elisabeth Einarsson, vars forskning har bidragit till boken, berättar om den, om vilka dinosaurier som var vanligast här och om hur hennes utsikt hade sett ut för 100 miljoner år sedan. Dessutom hör vi om ett oväntat sinne som verkar kunna hjälpa hundar att orientera sig. Gäster i podden: Martin Qvarnström, paleontolog vid Institutionen för orgamismbiologi, Uppsala universitet; Elisabeth Einarsson, universitetslektor i geovetenskap inriktning paleontologi och geovetenskapens didaktik på Högskolan i Kristianstad.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

DääämonerI detta avsnitt får redaktionen besök utav Emmian the Witch som även är prästinna till Azazel vars magiska praktik handlar om att jobba med demoner och hon forskar kring varför vissa gudar blev demoniserade och vissa gudaförklarade. Alla våra fördomar om demondyrkare faller pladask, Kpop Demon hunters, Kristendom, Kung Salomon och varifrån kommer hela myten kring att man måste betvinga demoner så de kan lyda människor? Redaktionen undrar ändå varför varje demondyrkande man alltid har ett bockskägg, är butter och aldrig fnittrar ?Shownotes:Shownotes: Forgotten Gods utav Emmy Sollien,Occult Tarot av Travis McHenry - tarotlek uppbyggd kring Kung Salomons betvingade demoner samt deras sigill och betydelse.Ed & Lorraine Warren - kultfigurer inom demonutdrivning. Deras arbete ligger till grund för filmer som ”The Conjuring”, ”Amityville”, ”Annabelle” och ”The Nun”. https://spotify.link/kKNCLEwGFXbhttps://www.emmian.netKlipp och mix: Theresia Billberg Redaktion: Rebecca Tiger, Veronica Näslund, Olof Lindqvist och Emilia BlomVill du stötta oss? Bli Patreon: https://www.patreon.com/formodrarsmaktSnacka med likasinnade: Eftersnacksgruppen på FacebookGillar du musiken i podden? Musiken skapad av Eldin Earth WitchKontakt: www.formodrarsmakt.comFörmödrars Makt en Podcast grundad av Rebecca Tiger och Elin Bååth 2020Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Banjir kembali melanda Desa Ketitangwetan, Kecamatan Batangan, Kabupaten Pati, Jawa Tengah. Enam RT di wilayah ini terendam air dengan ketinggian mencapai 30 hingga 50 sentimeter setelah hujan deras mengguyur kawasan Batangan pada Minggu malam.Warga mengeluh karena tanggul di sekitar Sungai Widodaren belum diperbaiki setelah sebelumnya jebol. Mereka berharap pemerintah segera turun tangan agar banjir tidak terus berulang setiap kali hujan deras turun.#BanjirPati #Batangan #JawaTengah #SungaiWidodaren #BencanaAlam #MetroTV

Generation Z-protester har spridit sig som en löpeld över världen och fått flera regeringar på fall. Men vad händer när dammet har lagt sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I länder som Nepal och Madagaskar jublar ungdomarna nu. Deras protester mot korruption och nepotism har fått landets ledare på fall. Men hur ska de gå vidare nu för att verkligen förändra något? I Serbien drog protesterna igång på allvar när ett tak kollapsade på en järnvägsstation. Nu har det gått snart ett år sedan dess och studenterna kämpar mot sin egen trötthet och mot repressionen.I Thailand möter vi en ledande ung politiker som lyckats ta sig från gatan in i parlamentet. Men snart ska hon avtjäna ett fängelsestraff för ett tal hon höll i samband med protesterna.Medverkande: Yogesh Dumre, ledare för GenZ protesterna i västra Nepal och nyexaminerad ingenjör, Prince Jha, student i Khatmandu som deltog i protesterna i september, Elliot Waldman, chefredaktör för World Politics Review, Mark Beissinger, professor emeritus i statsvetenskap vid Princeton University i USA och författare till boken Revolutionary City, Luca Lisenec, elev vid gymnasieskola 5 i Belgrad som tillsammans med skolkamrater ockuperat skolan i protest mot ledningen, Diana Hrka, mamma till 27-årige Stefan Hrka som omkom när ett stationstak kollapsade i den serbiska staden Novi Sad hösten 2024, Jelena Stankovic, 24-årig musikstudent i Novi Sad som engagerat sig i studentrörelsen, Lookkate, tidigare gatudemonstrant, nu ledamot i det thailändska parlamentet, Anjandriana Andrianavo, talesperson för GenZ demonstranterna på Madagaskar.Reportrar: Axel Kronholm i Bangkok, Mona Ismail Jama i Antananarivo.Programledare: Viktor Löfgrenviktor.m.lofgren@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Rasmus Håkans

Hingga sore ini, kawasan Pantura Kaligawe, Kota Semarang, masih terendam banjir. Banjir dipicu hujan deras yang melanda Kota Semarang dalam beberapa hari terakhir. Berikut liputan jurnalis Metro TV, Ica Ervina, dan juru kamera Nofia Andreana.#BanjirSemarang #PanturaKaligawe #Semarang #BanjirJawaTengah #CuacaEkstrem #MetroTV #IcaErvina #NofiaAndreana #BeritaTerkini #InfoBanjir

År 1809 förändrades livet för alltid för människorna längs Torne älv. Genom freden i Fredrikshamn drogs en ny nationsgräns rakt genom bygder som i århundraden hade delat språk, släktband och kultur.Tornedalingarna, som fram till dess levt i ett gränslöst område mellan Sverige och Finland, blev nu en minoritet i Sverige – ett Sverige som snart skulle försöka forma dem efter en ny och striktare nationalistisk norm. Från att tidigare ha betraktats som en tillgång för rikets nordliga områden blev deras språk – meänkieli – och deras kultur snart betraktade som hinder för modernisering och nationell enhet.I ett avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Klas‑Göran Karlsson, professor emeritus vid Stockholms universitet och tidigare ledamot i Sannings‑ och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset.Under 1800‑ och 1900‑talen utsattes tornedalingar, liksom de närbesläktade grupperna kväner och lantalaiset, för omfattande försvenskningspolitik: svenskspråkig skolgång, namnbyten, förbud mot meänkieli i undervisningen och till och med rasbiologiska undersökningar.Arkeologiska fynd visar att finskspråkiga grupper har levt vid Bottenvikens kust och längs Torne älv i över tusen år. Här utvecklades samhällen präglade av småjordbruk, jakt, fiske och samspel med samiska grupper.På 800‑talet berättade den norske handelsmannen Ottar om folket kvänerna, som levde öster om Norge. På 1200‑talet noterade isländska krönikörer att de fanns vid Bottenviken. Under seklernas lopp kallades deras hemtrakter Tornedalen – ett område med egen språklig och kulturell identitet, men också en plats där gränser, makt och språkpolitik formade vardagen.Under 1500‑ och 1600‑talen uppmuntrade svenska kronan finsk kolonisation i Lappland, bland annat genom skattebefrielse och befrielse från militärtjänst. Finska blev ett dominerande språk i Tornedalen – i hemmet, i kyrkan och ofta i skolan. När Finland hörde till det svenska riket var Torne älvdal en självklar del av den finskspråkiga världen. Kyrkliga och administrativa gränser placerade dock området under Uppsala stift – och därmed i den svenskspråkiga sfären.Förlusten av Finland 1809 blev ett nationellt trauma och en vändpunkt för tornedalingarna. Deras ställning som minoritet förstärktes, och statens politik skiftade gradvis från tolerans till aktiv försvenskning. Under sent 1800‑ och tidigt 1900‑tal infördes svenskspråkig skolgång, och barn straffades för att tala meänkieli. Samtidigt drevs namnbyten och en retorik som framställde finskspråkighet som ett potentiellt säkerhetshot – först från Ryssland, senare under kalla kriget.År 2020 tillsattes Sannings‑ och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Kommissionen överlämnade sitt slutbetänkande, Som om vi aldrig funnits – exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset, till kulturministern den 15 november 2023. Bild: Skolbarn i Övertorneå 1923. Bildkälla: Nordkalottbiblioteket, Public Domain.Lyssna också på När Norrland blir SverigeMusik: På min levnads afton av Hjort-Anders Olsson. Alan Ingall Soundcloud, Creative CommonsKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För 500 år sedan reste sig bönderna i Tyskland mot feodalmakten. De skrev sina krav i tolv artiklar – ord som fortfarande talar till oss. Deras kamp var början. Vår kamp fortsätter.

Vaccinutveckling kräver djurförsök. Under pandemin ökade användningen av apor trots EU:s mål om att minska försöken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Antalet apor som används i svensk forskning har ökat med 88 procent på fem år. Det är en utveckling som går emot EU:s mål om att minska djurförsök – och som till stor del förklaras av pandemin. Makaker har spelat en avgörande roll i utvecklingen av vaccin mot bland annat covid-19, RS-virus och rabies. Deras immunsystem liknar människans, vilket gör dem särskilt värdefulla i de sista stegen innan kliniska prövningar på människor. Samtidigt är acceptansen för primatförsök låg i samhället. Två tredjedelar av svenskarna säger nej till att använda apor i forskning, enligt en undersökning från Vetenskapsrådet. Vetenskapsradion förklarar hur forskningen går till, vilka etiska prövningar som krävs och hur makakerna lever på Karolinska institutets primatlabb. Det handlar om vaccin, vetenskap och värderingar – och om hur pandemin förändrade balansen mellan nytta och lidande i medicinsk forskning.Reporter: Karin Gyllenklevkarin.gyllenklev@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Nominera Magiska Godnattsagor till Guldpodden⁠ och få en personlig hälsning från Aida. ✨I dagens saga får vi höra den magiska och hjärtevärmande berättelsen "Syskonen och det magiska äppelträdet", önskad av Ebbot, 6 år från Fageråk.När två syskon upptäcker att trädgårdens gamla träd håller på att ge upp, bestämmer de sig för att inte vika sig för mörkret. Med vattenkannor, omsorg och en stor dos tålamod väcker de trädet till liv. Deras vänlighet sätter igång en oväntad magi – trädet förvandlas till ett urstarkt äppelträd som kan trotsa blixten, dansa med regnbågen och till och med sväva upp mot himlen! En berättelse om mod, hopp, och om hur naturen kan bli förtrollande när man visar den omtanke.I avsnittet får du också spännande fakta om skuggor! Lär dig hur skuggorna blir långa och korta, hur man gör skuggteater och varför skuggan är din hemliga vän. Kanske testar du själv att berätta en saga med bara skuggor efter det här avsnittet!Stötta podden och få tillgång till nya sagor! Gå med i Magiska Godnattsagor-klubben!Skicka in förslag på kommande sagor via www.magiskagodnattsagor.seFölj oss på Facebook & InstagramSökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, podcast för barn, barnlitteratur, ai, godnatt

Cybersäkerhet kan låta tekniskt, krångligt och kanske till och med lite tråkigt. Men vad händer när två unga kvinnor kliver in i en föreläsningssal, förväntar sig det värsta – och kliver ut med en helt ny passion? I det här avsnittet av Lottapodden möter du Linda och Margarita, rösterna bakom podden Cyber Chats & Chill. Deras mission? Att göra cybersäkerhet begripligt, relevant – och kanske till och med lite kul. Linda och Margarita ger dig dessutom fyra praktiska tips för att stärka din egen cyberhygien. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Trots snabba förändringar under 1800‑talet, där segel byggdes om till ånga och trä byttes mot stål, förblev Karlskrona central för Sveriges marina försvar. Nya vapen som minor och torpeder innebar att även mindre fartyg kunde utgöra ett dödligt hot mot stora örlogsskepp.Mot slutet av 1800‑talet revolutionerade jagare och torpedbåtar marinens försvarstänkande. Deras snabbhet och manövrerbarhet passade skärgårdens krav, och Karlskrona blev ett nav för snabba insatser nära kusten.I det tredje av fyra avsnitt om Karlskronas historia i podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med militärhistorikern professor Lars Ericson Wolke från Försvarshögskolan. Han har bland annat skrivit Sjömakt och sjöfolk: Den svenska flottan under 500 år tillsammans med Anna‑Sara Hammar.Under 1800‑talet förändrades sjökrigföringen i grunden, på samma sätt som artilleriet revolutionerade krigföringen under 1400‑ och 1500‑talen. Maskiner ersatte segel och åror, vilket frigjorde fartygen från vindens och vädrets begränsningar. Trä byttes ut mot järn och stål, vilket gav robustare fartyg som bättre stod emot beskjutning. Samtidigt förbättrades artilleriets räckvidd, precision och verkan.Men det gick inte alltid så fort. Segelskeppet Skandinavien började byggas vid Karlskrona örlogsvarv redan 1825, men arbetet fortskred mycket långsamt. Namnet vittnar om en tid när de nordiska länderna, mest i ord, ville hjälpa varandra militärt. Under byggtiden skedde en snabb teknisk utveckling inom örlogsflottan, vilket gjorde att Skandinavien ansågs omodern redan innan hon sjösattes 1860. Och vid den tiden hade också skandinavismen passerat bäst före‑datum.Vid första världskrigets utbrott 1914 stod Karlskrona åter i centrum. Sverige förklarade sig neutralt, men sjötrafiken i Östersjön utsattes för omfattande minfällningar och ubåtskrigföring. Örlogsvarvet och flottstationen i Karlskrona hölls i beredskap för att avvisa intrång och upprätthålla sjöbevakning längs kusten.Sverige var nära att dras in i kriget vid den så kallade "tjurrusningen" av den ryske amiralen Nikolaj von Essen, som den 9 augusti 1914 genomförde en egenmäktig operation med den ryska Östersjöflottan. Han ville förekomma ett förmodat svenskt‑tyskt samarbete och planerade att attackera den svenska flottan vid Gotland och bombardera Stockholms skärgård. Operationen avbröts dock i sista stund av det ryska högkvarteret, vilket räddade Sverige från att dras in i kriget.KällorEricson Wolke, Lars & Hammar, AnnaSara (2022). Sjömakt och sjöfolk: den svenska flottan under 500 år. Lund: Nordic Academic PressHillbom, Rune (1982). Karlskrona 300 år: en återblick i ord och bild. D. 2 1863-1930. Karlskrona: AbrahamsonMusik: Schubert Moment Musical Op 94 No 3 D780 med Michele Nobler; Storyblock Audio.Bild: Skeppsbyggen i världsklass: På 1830-talet sjöd Karlskrona örlogsvarv av aktivitet. I femfingerdockorna växer här tre praktfartyg fram – fregatten Eugenie och linjeskeppen Skandinavien och Stockholm – medan fregatten Göteborg repareras i svajningsrummet innanför de öppna dockportarna. Tonlitografi av Auguste Mayer ur Voyages en Scandinavie… (Paris, 1852). Källa: Auguste Mayer (1805–1890) – Voyages en Scandinavie, en Laponie, au Spitzberg et aux Feröe pendant les années 1838, 1839 et 1849 (1852). Licens: Public Domain.Lyssna också på Krimkriget år 1854-56 inleddes i Östersjön.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stor i Tyskland och bannad i Sverige, på tvärs mot sin tid och typiskt för densamma. Ann Lingebrandt reflekterar över den motsägelsefulle Ola Hansson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Våren 1901 skriver Ola Hansson ett anklagande brev till prins Ludwig av Bayern, den blivande Ludwig III. Det inleds en utredning, som kommer fram till att brevskrivaren är ”ofarlig”. Men det fortsätter postas klagomål från den skånske författaren och hans hustru Laura Marholm, med beskyllningar om svek, spionage och konspirationer. Kungligheter har gaddat sig samman för att ruinera paret Hansson; ett påvligt sändebud ska rentav ha försökt förgifta författaren. I en polisrapport stämplas både mannen och hustrun som sinnessjuka och det konstateras att de knappt har pengar till mat, men dricker 8 liter öl om dagen. Så småningom, sedan Laura Marholm först tvångsinternerats, utvisas de ur Bayern. Deras folie-a-deux blir föremål för en tysk fallstudie i samtidens psykiatriska litteratur och diagnostiseras som ”kombinatorisk paranoia”.Hur kunde det gå så här illa? Det såg ju ändå ganska ljust ut – efter att Ola Hansson 1889 flytt Sverige och gett sig på att erövra Tyskland. Han lyckades faktiskt bli så inflytelserik att en skeptisk tysk kritiker tog sig för att lansera begreppet ”hanssonism”. Unga beundrare samlades i parets hus i Friedrichshagen i Berlins utkant, där också Strindberg bodde ett tag. Särskilt som essäist gjorde sig Ola Hansson ett namn och han introducerade inte bara skandinaviska författare. Med hjälp av lite fulspel blev han den som sålde in det tyska geniet Nietzsche hos tyskarna.Men den tillbakadragne bondsonen från Hönsinge hade svårt att hålla sig vän med folk särskilt länge. Snart vände vindarna, också i Tyskland fick han allt svårare att publicera sig, och till slut måste han försörja sig på att skriva humoresker.Att vara ett Ola Hansson-fan kan vara en prövning. Visst är det lätt att ömma för en nyskapande författare som gick i otakt med sin samtid. Som hypersensibel stämningslyriker stod Ola Hansson ganska ensam i realismens och samhällsdiskussionernas artonhundraåttiotal. Istället för att, som idealet löd, sätta problem under debatt skrev han svindlande vackra dikter där natur och sinnestillstånd flöt samman. I Notturno hittade han på nya ord, som ”drömsövd” och ”eldstårar”, prövade på fri vers och blommade ut som svensk prosadiktpionjär – och blev som tack hånad av kritikerna. Men han sög också åt sig av tidens allra grumligaste idéer. Den som plöjer hans prosa möter en säregen stilist som kunde skriva mästerliga noveller, men får även vada i svulstiga övermänniskotankar, grova antisemitiska utfall och kvinnofientliga attacker, och det osar ofta av bitterhetens gift.Det går att söka efter sociala och psykologiska förklaringar till Ola Hanssons fall. Men man kan också följa ett litterärt spår. Litteraturhistorien framställs ju ofta som en rak väg framåt, där djärva utmanare på sikt triumferar över konservativa losers. Men den är förstås också full av sidospår, sjaskiga bakgator och – återvändsgränder.För Ola Hansson befann sig den svenska litteraturen hopplöst i bakvattnet och med utblick mot kontinenten hade han ambitionen att modernisera den. Hos franska författare som Guy de Maupassant och Paul Bourget tyckte han sig hitta ”det fundamentalt nya”. En psykologisk konst, som borrar sig ned i individens djupaste schakt. Nu skulle naturalismens människouppfattning, med sin enkla summering av arv och miljö, väck!Den känslige skildraren av senhöstbladens skälvande nerver vände så sina instrument mot människans hemliga inre processer. Och för den uppgiften kunde författaren likna sig vid en vetenskapsman, som lägger upp sina studieobjekt på ett dissektionsbord.Detta gjorde han i den svenska litteraturens kanske mest dekadenta och definitivt mest utskällda verk, Sensitiva amorosa från 1887. Här beslutar sig en relationsfobisk berättare att, istället för att inlåta sig i verkliga förbindelser, på distans ”studera och njuta könet”. ”En litterär smutsfläck”, blev kritikernas dom. Och efter det kunde Hansson inte längre publicera sig i Sverige ens om han betalade ur egen ficka.I sin nästa novellsamling Parias var det de irrationella impulserna till kriminella handlingar han sökte svar på, i en blandning av true crime-spekulation, pseudovetenskaplig protokollprosa och ett starkt stråk av mystik. August Strindberg blev så begeistrad att han skrev en enaktare utifrån en av historierna – typiskt nog blev den mer känd än förlagan.Hansson grunnade på hur han skulle kunna driva sin själsanatomi än längre. Resultatet blev en bukett psykologiska betraktelser, som skrevs 1891 men inte kom på svenska förrän 1914 under titeln ”Tidens kvinnor”. Här vänder han blicken mot före detta vänner och bekanta. Mer eller mindre maskerade skärskådas de moderna kvinnorna som exempel på den fördärvliga tidsandan, med ingående spekulationer kring deras erotiska liv.Tanken var att berättandet skulle fungera som ett ”sänklod” in i personlighetens centrala punkt, och det krävde en radikal estetisk form. Bort med dialog och intrig, men däremot gärna långa utläggningar utifrån en ”psykofysiologisk mystik”: idén att man genom en persons yttre kan avläsa hennes inre historia.Med författaren i rollen som forskare testade Ola Hansson gränsen för hur långt litteraturen kunde sträcka sig in på vetenskapens, och verklighetens, område – han var själv en smula osäker på i hur hög grad han lyckades.Vad han nådde fram till är i en sentida läsares ögon kanske framför allt tidstypiska fördomar, tarvliga fantasier och inte minst ett spritt språngande kvinnohat. Misogynin slår ut i full blom i en grotesk slutvision där kvinnorna, håriga som djur, nakna och jamande, firar häxsabbat.Tiden brukar mildra det skandalösa i litterära personangrepp. Men ”Tidens kvinnor” ångar otäckt efter mer än ett sekel – vilket förstås inte gör den mindre fascinerande. Att Ola Hansson med sitt intresse för psykets irrvägar själv skulle bli föremål för en psykologisk fallstudie är såklart en ödets ironi – eller kanske predestinerat, som han själv skulle ha kunnat anse. Trots sina högt ställda ambitioner skrev han in sig i en både konstnärlig och personlig återvändsgränd. Men med sitt försök att lägga könet under lupp gav han en avslöjande spegelbild av fin-de-sièclets föreställningar om kvinnor på väg mot frigörelse. Och han blickade samtidigt framåt, mot Freuds fallbeskrivningar några år senare, och, med sitt hänsynslösa sätt att använda verkliga personer som litterärt material, rentav mot 2000-talets autofiktion. Ja, hans spekulativa nyckelporträtt kan få vår tids verklighetslitteratur att framstå som finkänsligheten själv. Det ligger i experimentets natur att det kan misslyckas. Ola Hansson försökte tänja litterära gränser och betalade ett högt pris för det. I sin tid blev han en paria, i litteraturhistorien har han hamnat i ett smått undanskymt hörn. Men det är inte alltid den tidlösa och klanderfria konsten som säger mest om det trassliga mänskliga livet.Det finns en hel del att förundras över också i återvändsgrändernas skuggor. Ann Lingebrandt, litteraturkritiker och producent för Dagens dikt i P1

Under hösten 1914 gjorde ubåtarna en spektakulär entré i första världskrigets sjökrigföring. Tysklands sänkning av tre brittiska kryssare utanför Nederländerna i september 1914 blev ett tecken på vad som komma skulle, och snabbt drog Royal Navy öronen åt sig. Tekniskt sett såg det ut som om ubåtar kunde krossa brittisk dominans till havs på ett enda slag – om omständigheterna var rätt.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt första världskrigets ubåtskrig.Delvis hade flottan rätt i sin oro. Introduktionen av ubåtar i krig var avgörande för utvecklingen till sjöss under de följande åren – men kanske inte på det sätt som de strategiska tänkarna först föreställde sig. Rädslan för torpedsprängningar gjorde att amiralerna avstod från riskfyllda sjöstrider. Denna försiktighet blev så småningom ett problem, särskilt för Tyskland, eftersom den undergrävde möjligheten till ett avgörande flottmöte mellan parterna.Som svar utvecklade tyskarna en ny strategi: att använda ubåtar mot civila handelsfartyg för att blockera leveranser till de brittiska öarna. Så föddes det oinskränkta ubåtskriget, vilket till sist skulle få ödesdigra konsekvenser för krigets gång.Under 1915 gjorde teknikerna och befälen misstag, men lärde sig fort – 1916 sänktes stora mängder handelsfartyg på väg till Storbritannien. Problemet var bara att mycket av lasten kom från USA. Den amerikanska presidentadministrationen under Woodrow Wilson växte snabbt missnöjd med utvecklingen. Dessutom sänktes civila passagerarfartyg, med många dödsoffer som följd – vilket till sist bidrog till att USA förklarade krig mot Tyskland. Så trots att den tyska ubåtsstrategin till en början var framgångsrik blev den samtidigt en av huvudorsakerna till Tysklands nederlag.Bildtext: Besättningen på en tysk ubåt av UC-1-klass står på däck under Första världskriget. Dessa ubåtar, introducerade 1915, användes främst för att lägga ut minor och kunde bära upp till tolv stycken. Deras relativt lilla storlek gjorde dem svåra att upptäcka, vilket ökade deras effektivitet i undervattenskrigföring. Mellan februari och april 1917 sänkte tyska ubåtar 1 845 000 ton allierat och neutralt tonnage. UC-1-klassen spelade en strategisk roll i Tysklands marina krigföring, särskilt genom att hota handelsrutter. Fotograf: Okänd / IWM Collections, IWM Photo No.: Q 20220Källa: Wikimedia Commons / Imperial War MuseumsUpphovsrätt: Public Domain (fotografi taget före 1 juni 1957, brittisk kronupphovsrätt har löpt ut)Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har vi åkt till Mars än? följer med den svenska rymdelegationen till Japan i samband med Expo 2025 i Osaka. Vi möter iSpace, företaget som har som mål att bygga en hel månstad – Moon Valley, till  2040. De har redan hunnit med två missioner till månen, även om de inte landade helt som planerat. Men iSpace ser misslyckanden som steg på vägen, och de har redan fler missioner planerade de kommande åren. Deras landare har bland annat burit med sig det svenskakonstverket Moonhouse till månen. Vi pratar med Yu Okajima, Executive Vice President på iSpace, om deras resa hittills, samarbetet med bland andra NASA och SpaceX, och visionen om att skapa en permanent månekonomi byggd på resurser som redan finns på plats. Vi diskuterar också tidigare och kommande svenska samarbeten.Vi fick också med oss röster från världsutställningen i Osaka, där Sverige deltog med en stark rymddelegation:Carsten Grönblad, Business SwedenAnnalena Johansson, GaislerOlle Norberg, Institutet för rymdfysikMarkus Borsand, Beyond GravityFredrik Gisle, SSC – Swedish Space CorporationThomas Engstedt, NanovacElla Carlsson, RymdstyrelsenTillsammans berättar de om affärer, forskning, teknik och visioner – och om varför samarbetet mellan Sverige och Japan i rymden blir allt viktigare, från instrumentering på satelliter till planerna på att byggainfrastrukturen på månen.Har vi åkt till Mars än? är en populärvetenskaplig podd om rymden, framtiden och människans plats i universum. Med nyfikenhet och humor tar den sig an stora frågor: Hur långt har vi kommit i rymdforskningen? Vad krävs för att åka till Mars? Och varför är vi så fascinerade av den röda planeten? Programledarna intervjuar forskare, ingenjörer och astronauter, och förklarar allt från livets uppkomst till raketmotorer – begripligt och engagerande för alla som någon gång tittat upp mot himlen och undrat.Serien berättar inte bara om rymden – den använder rymden för att förstå vad det innebär att vara människa.Förutom ämnen som mörk materia, galaxer, ljusets hastighet, satelliter och odling av mat i rymden så har vi i tidigare avsnitt följt astronauten Marcus Wandts resa mot rymden och hans förberedelser inför uppdraget till ISS – från träning i Sverige och runtom i världen till hur det känns att stå på startplattan. Har vi åkt till Mars än? finns också som en juniorserie för mellanstadiet där barnens egna frågor står i centrum: Hur bygger man en bas på Mars? Vad döljer sig i ett svart hål? Och vad är solen gjord av? Serien har 20 avsnitt med tillhörande lärarhandledningar som gör vetenskapen tillgänglig och rolig.Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Badai Imelda melanda sebagian wilayah Kepulauan Bahama pada Senin sore waktu setempat, membawa angin hingga 140 kilometer per jam dan hujan deras yang menyebabkan banjir di Grand Bahama dan Abaco. Pemerintah setempat menutup sekolah, kantor, dan pusat perbelanjaan, serta mengimbau warga tetap di rumah. Meski belum ada laporan kerusakan rumah atau korban jiwa, sejumlah pohon tumbang menutupi jalan. Badai diperkirakan meninggalkan Bahama dalam 16 jam ke depan, sementara penerbangan dibatalkan hingga kondisi membaik.

Reklam för Dbet. Här hittar ni våra andelsspel på Supertipsethttps://trk.affiliates.dbet.com/o/NRI1ix?lpage=vWZQ4d&site_id=7012722Fullständiga villkor gäller. +18. Spela ansvarsfullt. Stödlinjen stödlinjen.seÅrets bästa sportdealar är här! TV4 och Studio Allsvenskan har ett samarbete där du för endast 249 kr/månaden får TV4:s fotbollspaket (Allsvenskan, Superettan, Serie A, LaLiga, plus massa mer). Ordinarie pris är 449 kr/månaden så detta erbjudande innebär 200 kr rabatt varje månad! Gå in på https://www.tv4play.se/kampanj/studioallsvenskan för att ta del av erbjudandet! Dessutom har vi nu även hockeypaketet där du kan se SHL och Hockeyallsvenskan till halva priset hos TV4. Klickan på länken för mer info: https://www.tv4play.se/kampanj/studiohockeyDet är tisdag och Studio Allsvenskan dunkar vidare med ett avsnitt varje dag!I dag snackar vi ner gårdagens två allsvenska matcher där Djurgården asfalterade Sirius med 8-2.Vad fan var det som hände? Så här får det väl ändå inte se ut i en allsvensk match?Vi sågar Sirius insats längs fotknölarna och diskuterar länge vad det är som gått snett.Dessutom hyllar vi förstås mycket i Djurgården.Därefter snackar vi ner IFK Göteborgs imponerande 2-0-seger borta mot Öster.Vi hyllar naturligtvis Robin Wallinder som räddade allt fram till Max Fengers mål.Blir det Europaplats för Blåvitt nu?Missa inte Studio Allsvenskans tisdagsavsnitt.Ute överallt.Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

IFK Göteborg slog Öster och tog tre viktiga poäng i jakten på en Europaplats – efter en utvisning som blev omdiskuterad. I Expressen Fotboll analyserar vi läget i Blåvitt respektive Öster och konstaterar att det kommer bli en rysaravslutning. Med: Hector Junelind och Markus Wulcan

IFK Göteborg slog Öster och tog tre viktiga poäng i jakten på en Europaplats – efter en utvisning som blev omdiskuterad. I Expressen Fotboll analyserar vi läget i Blåvitt respektive Öster och konstaterar att det kommer bli en rysaravslutning. Med: Hector Junelind och Markus Wulcan

Ett liv näst intill befriat från konsekvenser har vänsterkanten fått åtnjuta. Ett privilegium det röda gänget trodde skulle vara för evigt, och aldrig skulle man någonsin behöva smaka på straffen dessa själva skapat. Deras skott genom yttrandefrihetens hals visade sig dock bli startskottet för slutet på deras privilegium. Nu börjar vänstern avskedas, och man får börja lära sig att stava till orden: ”Som man bäddar får man ligga.” Missa inte detta program!  Att nå ut med sin yttrandefrihet, är inte gratis. Så om vi inte får ekonomisk uppbackning nu efter septembers sista program, så kan vi inte komma tillbaka nästa lördag den 4:e oktober igen, swishnummer: 073 846 37 64 (Johan Widén står på numret)Meddelande: Gåva      Mycket att språkas vid om denna lördag den 27 september 2025:*Skottet som blev vänsterns sista spik i kistan.*Charlie Kirks mord får folk att inse att högern inte är en mordisk sekt.*Oro för nya politikermord i Sverige.*Nödvärnsrätten börjar ÄNTLIGEN tas på allvar.*Unga spårar ur med strypsex.*Inte längre okej för män att sitta kvar i bilen utanför affären.  MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Lennart Matikainen & Elisabeth EngmanVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:ENDAST KVINNOR FÅR RITA FRAMTIDA HUShttps://www.spreaker.com/episode/endast-kvinnor-far-rita-framtida-hus--67828417Alla program: https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 4 oktober 2025 (om vi får omgående ekonomiskt stöd)Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoRUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134iTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPS    LELLE4-Year-Old Horrified After Witnessing Dad's Assassination https://www.youtube.com/watch?v=xQ6kQc-7gsA  LENNART1883 https://www.imdb.com/title/tt13991232/  ELISABETHLittle Disasters https://www.imdb.com/title/tt32591211/

Reklam för Dbet. Här hittar ni våra andelsspel på Supertipsethttps://trk.affiliates.dbet.com/o/NRI1ix?lpage=vWZQ4d&site_id=7012722Fullständiga villkor gäller. +18. Spela ansvarsfullt. Stödlinjen stödlinjen.seÅrets bästa sportdealar är här! TV4 och Studio Allsvenskan har ett samarbete där du för endast 249 kr/månaden får TV4:s fotbollspaket (Allsvenskan, Superettan, Serie A, LaLiga, plus massa mer). Ordinarie pris är 449 kr/månaden så detta erbjudande innebär 200 kr rabatt varje månad! Gå in på https://www.tv4play.se/kampanj/studioallsvenskan för att ta del av erbjudandet! Dessutom har vi nu även hockeypaketet där du kan se SHL och Hockeyallsvenskan till halva priset hos TV4. Klickan på länken för mer info: https://www.tv4play.se/kampanj/studiohockeyÄntligen är det fredag i kvarteret och Studio Allsvenskan dukar återigen upp för ett klassiskt Ringrace!Vi inleder i Spanien och hos Anders Svensson där vi bollar upp de hetaste ämnena inom Allsvenskan just nu.Det vill säga de mest krisande lagen i serien: Malmö FF och Elfsborg.Vad är Anders syn på lagen? Och hur ska de ta sig ur sina respektive kriser?Därefter kopplar vi upp oss mot Sölvesborg och Allsvenskans bästa målvakt Noel Törnqvist.Vad hade ett SM-guld betytt för honom? Går han runt och tänker på det där guldet? Eller flytten till Como?Mycket intressant att höra Törnqvists tankar.Slutligen ringer vi upp IFK Göteborg-profilen Mattias Bjärsmyr för att höra hur han ser på Blåvitts succésäsong.Vad ligger bakom framgångarna? Och hur ska man ta nästa steg härifrån?Allt som allt ett mycket roligt Ringrace!Missa inte Studio Allsvenskans fredagsavsnitt.Ute överallt.Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Julius Caesar korsade floden Rubicon år 49 f.Kr i strid med Romersk lag. inleddes ett inbördeskrig som blev kulmen på konflikten mellan två av republikens mest briljanta gestalter: generalen och populisten Caesar och retorikern och traditionalisten Cicero. Deras relation speglade republiken i sönderfall, där ideal ställdes mot ambition.Både Caesar och Cicero ville rikets storhet, men de hade helt olika visioner. Cicero ville rädda republiken genom lagen och vältaligheten, medan Caesar ville omforma den via personlig makt och folkligt stöd. Deras drama formade hela Roms framtid.Detta är fjärde av sex avsnitt i podden Historia Nu:s serie om Romarriket, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med professor Ida Östenberg professor i antikhistoria vid Göteborgs universitet.Marcus Tullius Cicero, född 106 f.Kr. i Arpinum, föddes i enkla förhållanden men nådde senaten genom sin retorik och övertygelsen att rättsstaten var central för republiken. Julius Caesar, född sex år efter Cicero i en patricierfamilj utan större inflytande, steg via militära segrar, allianser i det första triumviratet och folkligt stöd till medborgarens absoluta topp.Deras väg korsades med både samarbete och konflikt. Cicero beundrade Caesars intellekt men fruktade hans maktambitioner. Caesar såg Ciceros inflytande över opinionen och närmade sig honom mer taktiskt än ideologiskt. Under inbördeskriget försökte Caesar vinna Cicero som allierad, men Cicero valde lojalt republikens institutioner och stödde Pompejus.Cicero stod för mos maiorum – de förfädersbundna traditionerna och en maktbalans kontrollerad av senaten. Caesar använde populistiska medel – direkt folkstöd och arméstyrka – för att kringgå senaten, vilket ledde till att han samlade diktatorisk makt. Efter att ha besegrat Pompejus blev Caesar diktator på livstid 44 f.Kr., och Cicero förlorade gradvis sitt politiska inflytande. Han höll sina berömda Philippicae-tal mot Marcus Antonius, men det var redan för sent: republiken var döende.Cicero mördades brutalt 43 f.Kr. på order av Antonius, medan Caesar tidigare fallit offer för en mordkomplott i senaten. Deras död symboliserade republikens slut. Kort därefter inleddes kejsartiden under Augustus – Caesars adoptivson – och republikens ideal blev historia.Även om de stod på motsatta sidor av historiens vind, har både Caesar och Cicero lämnat ett bestående avtryck. Caesar blev urbilden för den starke ledaren. Cicero inspirerade generationer av jurister och filosofer – särskilt under renässansen och upplysningen – och är en ständig påminnelse om balansen mellan frihet och makt.Omslag: Bröderna Tiberius och Gaius Gracchus var romerska folktribuner som verkade för omfattande jord- och samhällsreformer till förmån för de fattiga klasserna. En skulpterad framställning från 1800‑talet föreställande de två bröderna Gracchus, utförd av Jean‑Baptiste Claude Eugène Guillaume. Idag uppställd vid Musée d'Orsay i Paris. Wikipedia. Public Domain.Musik: Cinematic Grand Opening In Rome av Nick Battle, Storyblock Audio.Lyssna också på Mordet på Julius Caesar den 15 mars 44 f.v.tKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Min syster och min svägerska ger mig ”kränklimanger” i stället för komplimanger. Vari ligger egentligen deras självutnämnda rätt att ha åsikter om hur jag ser ut? Det undrar Mona i veckans brev till Anna-Karin Wyndhamn. Läs här vad hon svarar Mona. Inläsare: Staffan Dopping

Romarrikets växande armé och slaveriet hade eroderat den fria bondens ställning i samhället – och därmed också grunden för republikens stabilitet. Därför ville bröderna Tiberius och Gaius Gracchus stärka de fria bönderna med jordreformer. Men resultatet blev våldsamma konfrontationer, politiskt kaos och de första politiska morden i Roms historia.I eftervärlden har bröderna Gracchus beskrivits både som modiga reformatorer och farliga agitatorer. Oavsett tolkning blev deras reformförsök en vändpunkt i Roms historia. De inledde ett århundrade av våld och inbördeskrig.Detta är det andra avsnittet i Historia Nu:s sexdelade serie om Romarriket, där programledare Urban Lindstedt samtalar med Ida Östenberg, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet.Tiberius (ca 163–133 f.Kr.) och Gaius (ca 154–121 f.Kr.) Gracchus föddes i en familj med både politisk makt och moralisk prestige. Deras mor, Cornelia Africana, dotter till den legendariske fältherren Scipio Africanus, fostrade dem i klassiska dygder, bildning och republikansk idealism. Hon blev under sin livstid en symbol för kvinnlig dygd och inflytande i Rom.När Tiberius valdes till folktribun 133 f.Kr. var republiken i kris. Det fria bondeståndet hade utarmats och ersatts av latifundier – stora gods ägda av aristokrater och brukade av slavar. Tiberius föreslog en reform som begränsade den offentliga jord (ager publicus) en individ fick bruka till 500 jugera (≈125 ha), med överskottet fördelat till jordlösa medborgare.Syftet var att återställa den självförsörjande bonden och stärka arméns rekryteringsbas. Reformen hotade dock den mäktiga jordägande eliten. När Tiberius försökte bli omvald, i strid med politisk sedvana, svarade senaten med våld. Under upplopp på Capitoleum dödades han och hundratals anhängare.Tio år senare, 122 f.Kr., valdes Gaius till folktribun och lanserade ett ännu mer ambitiöst reformprogram. Han återupplivade jordreformerna, grundade kolonier och införde subventionerat spannmål till Roms fattiga. Han minskade senatens makt över rättsväsendet och föreslog medborgarrätt för Roms italienska bundsförvanter – ett särskilt kontroversiellt förslag.År 121 f.Kr. kulminerade motståndet i blodiga upplopp på Aventinen. Gaius tog sitt liv för att undvika fångenskap.Omslag: Montage med bröderna Tiberius och Gaius Gracchus som var romerska folktribuner som verkade för omfattande jord- och samhällsreformer till förmån för de fattiga klasserna. En skulpterad framställning från 1800‑talet föreställande de två bröderna Gracchus, utförd av Jean‑Baptiste Claude Eugène Guillaume. Idag uppställd vid Musée d'Orsay i Paris. Wikipedia. Public Domain.Musik: Cinematic Grand Opening In Rome av Nick Battle, Storyblock Audio.Lyssna också på Kvinnorna i Rom som utmanade makten.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En björnmamma och hennes nyfödda unge vaknar upp till en ny värld efter att ha gått i ide. Deras älskade skog har förvandlats till en stad? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men när de hittar ett litet blåbärsris börjar de minnas sitt gamla hem, och tillsammans med de andra djuren återställer de skogen.En vacker och varm berättelse om vikten av att vårda naturen och inte glömma sina rötter.MedverkandeFörfattare: Lisa MoroniFörlag: Bonnier Carlsen (boken gavs ut 2025)Uppläsare: Anna ÅsdellSkådespelare: Therése Lindberg, Sigrid Castell och Jonas Hellman-DriessenMusik: Ludvig JanssonProducent: Linda Jones, Barnradion

I skymundan har Viveca Ax:son Johnson och Kurt Almqvist blivit ett mäktigt par i kulturvärlden. Deras sfär har starka kopplingar till regeringens kulturkanon. Vissa ser en konservativ oas – andra oroar sig för nycker och dolda agendor.

Boken Ålevangeliet blev en stor framgång, nu kommer Patrik Svensson med en ny fackbok: Den barmhärtige mördaren. En berättelse om de sista statarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den barmhärtige mördaren kretsar kring en mordgåta i släktens historia. Den handlar om Elof Nilsson och hans fru Matilda som tillsammans får hela tretton barn. De är en statarfamilj som under tio år bor och arbetar på herrgården Rosenhäll i Skåne. Deras namn är fingerade på begäran av efterlevande. Boken kastar också ett ljus över det svenska statarsystemet som kom att forma Elof Nilsson och hans familjs livsvillkor. Patrik Svensson är född 1972 och bor i Malmö. Han debuterade 2019 med Ålevangeliet som vann Augustpriset. 2020 kom essäsamlingen Den lodande människan. Den barmhärtige mördaren är hans tredje bok.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell

Efter Ed Sheerans konsert är Kenza kär igen, och Ines är övertygad om att han hittar på saker. Tjejerna tar upp ett hett ämne igen och undrar: är det kärlek eller kontroll när vi stalkar våra barn via appar? Varför är vi mer rädda nu? Har världen blivit farligare?Deras fashionista bjuder även på mode-tips blandat med plagg som borde förbjudas. Och slutligen, den stora frågan inför helgen: är det okej att gå på krogen i sneakers och mjukiströja?!Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lovisa Worge & Camilla Tullberg Wengholm, grundare och VD för ANI Jewels, gästar podden Framtidens E-Handel och ​​pratar om hur de gått från en idé till ett framgångsrikt smyckesvarumärke med global räckvidd. Vi pratar om designprocessen, hur man bygger ett starkt varumärke, marknadsföring via sociala medier, och hur de lyckats växa både online och offline. De delar ärligt med sig av utmaningar, viktiga lärdomar och hur de skapat en affärsmodell som kombinerar kreativitet med lönsamhet.4:12 – Bakgrunden till ANI Jewels och hur idén föddes7:05 – De första stegen från koncept till färdig kollektion10:40 – Utmaningar i att starta smyckesverksamhet och hitta rätt leverantörer14:18 – Hur de byggt ett varumärke som sticker ut i en konkurrensutsatt bransch18:32 – Sociala mediers roll i tillväxten och communitybyggande23:15 – Att balansera kreativ frihet med affärsmässiga beslut27:50 – Expansion utanför Sverige och hur man anpassar sig för olika marknader32:10 – Samarbete med influencers och strategiska partners36:42 – Hur de hanterar produktion, kvalitet och hållbarhet42:08 – Ekonomiska lärdomar och att våga investera i rätt saker48:27 – Största milstolparna och ögonblicken som definierat varumärket53:15 – Deras bästa tips till entreprenörer inom kreativa branscher58:46 – Framtidsplaner för ANI Jewels och kommande satsningarHär hittar du Lovisa, Camilla & ANI Jewels:https://www.instagram.com/lovisaworge/?hl=sv https://www.linkedin.com/in/camilla-tullberg-wengholm/ https://ani-jewels.com/ Sponsor:https://beyondretail.se/ Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt gästas vi av Lisa Göransson, elsystemforskare på Chalmers. I avsnittet pratar vi främst om en rapport från Lisa och hennes kollegor om tre olika potentiella vägval för Sveriges elsystem — och som syftar till att komplettera den konsekvensanalys som gjordes i förra årets kärnkraftsutredning.  I avsnittet djupdyker vi även i Lisas favoritforskningsfråga: variationshantering i elsystem, inte minst i elsystem med stora mängder förnybar el. Helt enkelt: vad gör vi när vinden inte blåser och solen inte skiner? Rapporten “Tre elsystem som kan möta omställningen av industri- och transportsektorerna” hittar du här. I avsnittet pratar vi om illustrationer om variationshantering från en liknande studie från 2023. De hittar du på sida 21 här.

Svenskarna hade nyss anlänt till USA och knappt hunnit rota sig eller lära sig språket. Ändå kom tusentals skandinaver att frivilligt slåss i det amerikanska inbördeskriget. De flesta på unionssidan.Trots språkliga hinder och kulturellt främlingskap drog tusentals skandinaver på sig uniformen. Allt ifrån tjänstlediga adliga officerare som Ernst von Vegesack till utvandrade meniga kavallerister som bröderna Gron från Småland deltog i kriget.Detta är det första av två avsnitt av podden Historia Nu där programledaren Urban Lindstedt samtalar med journalisten och författaren Niclas Sennerteg, aktuell med boken Gettysburg – svenskarna som stred i amerikanska inbördeskriget.Det amerikanska inbördeskriget rasade mellan 1861 och 1865 och är det dödligaste kriget i USA:s historia, med över 750 000 döda. Konflikten bröt ut när elva sydstater bröt sig ur unionen i protest mot att Abraham Lincoln vann presidentvalet och farhågorna om att slaveriet skulle begränsas eller avskaffas. Nordstaterna ville bevara unionen och så småningom även avskaffa slaveriet, medan sydstaterna kämpade för självstyre och bevarandet av en slavbaserad ekonomi.Men kriget handlade om mer än slaveri. Det var också en kamp om ekonomiska intressen, statlig kontra federal makt och en djup kulturell klyfta mellan nord och syd.Tusentals skandinaver deltog i kriget, nästan uteslutande på nordstaternas sida. För många var beslutet att strida långt ifrån självklart. Dessa var människor som nyligen lämnat fattigdom och svält i Sverige för ett bättre liv – och nu stod de inför att riskera livet i ett krig vars orsaker ofta var komplexa och oklara för dem.Ändå drogs de med. Inte bara av plikten eller pengarna, utan av hopp, press och identitet. För vissa var det ett sätt att visa sin lojalitet mot sitt nya land, för andra handlade det om att motverka den växande främlingsfientligheten mot immigranter. Att slåss för unionen blev ett sätt att bevisa att man hörde hemma i det amerikanska samhället.Många svenskar värvade sig frivilligt. Ibland för att få medborgarskap, ibland för att få lön – men också av övertygelse. Slaveriets brutalitet var känd även i Sverige, och för vissa blev kampen mot detta system ett moraliskt kall. Men lika ofta var det praktiska skäl som avgjorde: att ha mat, få ett sammanhang, tjäna pengar eller helt enkelt följa sina kamrater.Det finns också belägg för att en mindre grupp svenskar stred för sydstaterna. De var oftast bosatta i sydliga delstater redan innan kriget och värvades lokalt. Deras motiv kunde variera: socialt tryck, lokal lojalitet eller rädsla att sticka ut. Men deras berättelser är långt färre och mindre dokumenterade än de som stred för unionen.Bildtext: Unionstrupper ur general William T.H. Brooks division, en del av Sedgwicks kår, skyttegravspositionerade vid västra stranden av Rappahannockfloden i Fredericksburg, strax före slaget den 3 maj 1863 under Chancellorsvillekampanjen. Foto: A. J. Russell, National Archives [Public Domain], via archives.govMusik: Ferdinand Himmelreich, Last Hope, kompositör: Louis Moreau Gottschalk, inspelad 16 oktober 1923, Edison Records, katalognummer 51285, matriskod 8773, University of California Santa Barbara, Internet Archive. https://archive.org/details/edison-51285_01_8773Lyssna också på Slavägarna som skrev USA:s konstitution.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Burgerdudes, fyra kompisar som gillar hamburgare så mycket att deras jobb är att åka runt världen och testäta. Vi hänger med på en provsmakning. REPRIS från 19 sept 2024 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Marcus Sjöström, Toby Lee, Selin Safer och Linus Josephson är kompisar som käkat hamburgare ihop sen 2009.Några år senare drog hamburgervågen in över Sverige och gänget började recensera alla nya ställen. De kallar sig Burgerdudes på Youtube, instagram och sin blogg och har blivit en maktfaktor i hamburgervärlden. Enligt dem själva är de världens största webbplats för hamburgerrecensioner med över 800 recensioner i drygt 60 länder.De publicerar listor över de bästa hamburgerställena i Sverige och världen.Vi följer med på en testätning och pumpar gänget på hamburgerkunskap.

Trumpsmäll, kronrally och lågkonjunktur. Det råder ingen brist på utmaningar för storbolagen, som fungerar som en motor för hela ekonomin. Deras betydelse är enorm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Effekterna av handelskriget syns nu tydligt i flera av börsbolagens kvartalsrapporter. Även den starkare kronan gör avtryck. Bland annat hos Ericsson, SKF och Sandvik. Vin och vatten i kvartalsrapporternaMen trots alla snubbeltrådar som finns där ute just nu beskriver bolagscheferna sina resultat som robusta och starka. Vissa redovisar en rekordhög orderingång. “Det har gått ganska bra”, sammanfattar Lars Söderfjell, aktiechef på Ålandsbanken, kvartalsrapporterna. ”Utfallet har blivit ungefär som väntat, till och med bättre än befarat i vissa fall”.Viktiga för skatteintäkter och anställningarFör Sverige är storföretagens betydelse enorm. Och de har dessutom stärkt sin roll i det svenska näringslivet, både när det gäller andelen anställda och försäljning, säger Tom Johansson, statistiker på SCB.Nedskärningar och besparingarMen nu flaggar flera av dem för ytterligare nedskärningar. Bland annat för att kompensera för valutasmällarna och handelstullarna. ”Jag ser en uppenbar risk framåt”, säger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges ingenjörer.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Lars Söderfjell, aktiechef ÅlandsbankenVictor Jensen, reporter EkonomiekotTom Johansson, statistiker SCBJohan Kreicbergs, samhällspolitisk chef Sveriges ingenjörerBörje Ekholm, vd EricssonStefan Widing, vd SandvikHåkan Samuelsson, vd Volvo CarsJohan Torgeby, vd SEBBenjamin Dousa (M), utrikeshandelsministerElisabeth Svantesson (M), finansministerekonomiekotextra@sverigesradio.se

Få svenska poliser har upplevt lika många katastrofer på nära håll som Lars Bröms – Estonia, Stureplansmorden, tsunamin och terrordådet på Drottninggatan. I dag är han insatschef för polisens DVI-enhet: Disaster Victim Identification. Deras uppgift är att identifiera okända dödsoffer efter katastrofer – och att återföra kropparna till sina anhöriga för ett värdigt farväl. Nu senast så ledde han identifieringsarbetet efter skolskjutningen på Risbergska i Örebro. Han beskriver det som den värsta brottsplatsen i sin 37 år långa poliskarriär. Programledare: Kim Malmgren Producent: Anna Westman Swantesson

En kvinna ringer panikslagen till polisen och berättar att hennes man har mördat hennes kusin i deras hem i Lyrestad, och hon har tvingats se på. När polisen anländer grips mannen, men snart riktas misstankarna även mot kvinnan. Deras berättelser om mordnatten går isär, men bådas DNA hittas på mordvapnen.-Förhandslyssna reklamfritt och ta del av över 30 st bonusavsnitt via https://rattegangspodden.supercast.com/Producent: Signe LindbäckExekutiv producent: Nils BergmanAnsvarig utgivare: Jonas HägerMusik licensierad av PremiumBeat, Epidemic sound, Soundstripe och Slipstream. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans huvudavsnitt pratar vi punkduon Bob Vylans uppträdande på Glastonbury-festivalen. Deras skanderande av ”Death to the IDF” har orsakat ramaskri bland politiker och medier. Samma politiker och medier som är oförmögna att fördöma Israels många massakrer på palestinier vid nödcenter. Sen pratar vi SD som nyligen släppte den andra delen av sin vitbok där partiets många kopplingar till nazistiska organisationer slås fast en gång för alla. Vi ger även en uppdatering i Diddy-rättegången, där juryn just nu överlägger och snart kommer att meddela sitt beslut. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Natten mellan den första och andra februari 1959 dör nio unga skidåkare på ett mystiskt sätt i norra Uralbergen. Deras tält hittas uppskuret från insidan och kropparna ligger utspridda över fjällsluttningen. Vissa har brutna revben, andra är halvnakna och en saknar tungan. Teorierna är många — kom en lavin? Var det ett militärt experiment? Eller något helt annat?I över 60 år har expeditionen varit ett stort frågetecken för forskare och konspirationsteoretiker — men nu har ny information kommit fram. Och kanske, bara kanske, har vi kommit ett steg närmare sanningen om mysteriet vid Dyatlovpasset.Musik”Requiem Demo (Horror)” av ianchenmusiccreativecommons.org/licenses/by/3.0/ KontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här är den första delen i berättelsen om en av vår tids största popstjärnor, om vägen till toppen och hur hon överlevde 2007. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här är del 1 av 2 av P3 Musikdokumentär om Britney Spears. Del 2 hittar du exklusivt i appen Sveriges radio Play. Lyssna på del 2 härEn kväll i februari 2007 svänger en svart bil in på parkeringen till en frisörsalong i Tarzana, Los Angeles. Ur bilen kliver en ung kvinna, med hjälp av två stora säkerhetsvakter. På bara några sekunder rusar fyra fotografer fram, redo med objektiven. Deras blixtrar bländar den unga kvinnan, som i skydd av sina vakter tar sig in på salongen. Kvar utanför står de ihärdiga paparazzifotograferna.Inne på salongen ber den unga kvinnan om att få sitt långa, bruna hår avrakat. Frisören säger nej, rädd att bli stämd. För kvinnan framför henne är ingen mindre än världens mest berömda och jagade personer– Britney Spears.Det blixtrar till i Britneys ögon när hon får nej. Hon är trött på att alla säger till henne vad hon ska göra. Hon har stått i rampljuset med ett leende på läpparna sedan hon var gammal nog att gå. Nu dunkar huvudet av hårt festande, en pågående skilsmässa och paparazzikamerornas eviga smatter. Britney har bestämt sig. Apparaten ligger i hennes hand. Hon sätter den mot tinningen och ler. I samma stund uppstår ett av populärkulturens mest ikoniska ögonblick.Medverkande: Alexander Kronlund, Tommie X, Natasha Azarmi och Johan SvenssonDet här avsnittet publicerades första gången i februari 2019. Det här är en uppdaterad version från juni 2025. Del 2, fortsättningen på dokumentären, är helt ny.Programmet är gjort av Mathilda Von Essen i början av 2019Producent Vendela LundbergExekutiv Producent Ulla SvenssonTekniker Fredrik NilssonProgrammer är en produktion från Tredje Statsmakten Media

Din vardag och ditt liv ombord som yachtie kan skilja sig väldigt mycket beroende på vilken typ av yacht du hamnar på. I detta avsnitt reder vi ut alla pros & cons med dom olika typerna av yachts man kan hamna på; Charter eller privat, motoryacht eller segelyacht, stor yacht eller mindre yacht. Does size really matter? Vi berättar om vilka typer av yachts vi jobbat på och vad våra erfarenheter har gett oss för preferenser idag. 

I det här avsnittet möter vi Meira Omar och Oskar Nordstrand – paret som gick från främlingar till förälskade mitt framför hela Sverige. Deras kärlekssaga började i Love Is Blind Sverige, där de förlovade sig utan att ha sett varandra – och bara veckor senare stod de framför altaret. Men vad händer egentligen när kamerorna slocknar och vardagen tar vid?Meira och Oskar delar öppet med sig av den omtumlande resa som förändrade allt: deras syn på kärlek, på relationer – och på sig själva. Vi pratar om modet att släppa taget om gamla föreställningar, om att våga bli sårbar, och om hur oväntade möten kan leda till något djupare än man någonsin kunnat ana.Meira berättar om sin väg från självständig ensamvarg till att våga släppa in någon på riktigt. Oskar reflekterar över hur pandemin fick honom att omvärdera livet – och hur kommunikationen i relationen med Meira utmanat honom att växa.Vi får också en inblick i det vardagliga: hennes behov av återhämtning, hans fullspäckade schema, sms som får vänta – och humorn som håller ihop allt. Genom sina olikheter har de hittat en gemensam grund i ömsesidig respekt, nyfikenhet och emotionell närvaro.Det här är ett avsnitt om att riva murar, bryta gamla mönster och bygga något äkta från grunden. Och om varför kommunikation – på riktigt – kan vara det som gör allt möjligt. Ett samtal du inte vill missa.Följ Meira på Instagram.Följ Oskar på Instagram.Följ den gemensamma kanalen på YouTube.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet möter vi Meira Omar och Oskar Nordstrand – paret som gick från främlingar till förälskade mitt framför hela Sverige. Deras kärlekssaga började i Love Is Blind Sverige, där de förlovade sig utan att ha sett varandra – och bara veckor senare stod de framför altaret. Men vad händer egentligen när kamerorna slocknar och vardagen tar vid?Meira och Oskar delar öppet med sig av den omtumlande resa som förändrade allt: deras syn på kärlek, på relationer – och på sig själva. Vi pratar om modet att släppa taget om gamla föreställningar, om att våga bli sårbar, och om hur oväntade möten kan leda till något djupare än man någonsin kunnat ana.Meira berättar om sin väg från självständig ensamvarg till att våga släppa in någon på riktigt. Oskar reflekterar över hur pandemin fick honom att omvärdera livet – och hur kommunikationen i relationen med Meira utmanat honom att växa.Vi får också en inblick i det vardagliga: hennes behov av återhämtning, hans fullspäckade schema, sms som får vänta – och humorn som håller ihop allt. Genom sina olikheter har de hittat en gemensam grund i ömsesidig respekt, nyfikenhet och emotionell närvaro.Det här är ett avsnitt om att riva murar, bryta gamla mönster och bygga något äkta från grunden. Och om varför kommunikation – på riktigt – kan vara det som gör allt möjligt. Ett samtal du inte vill missa.Följ Meira på Instagram.Följ Oskar på Instagram.Följ den gemensamma kanalen på YouTube.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.