Genetic material of organism
POPULARITY
Categories
67 episodes with genom
77 episodes with genom
45 episodes with genom
43 episodes with genom
51 episodes with genom
40 episodes with genom
31 episodes with genom
19 episodes with genom
20 episodes with genom
22 episodes with genom
28 episodes with genom
25 episodes with genom
18 episodes with genom
20 episodes with genom
15 episodes with genom
12 episodes with genom
11 episodes with genom
14 episodes with genom
17 episodes with genom
18 episodes with genom
13 episodes with genom
13 episodes with genom
8 episodes with genom
10 episodes with genom
168 episodes with genom
21 episodes with genom
15 episodes with genom
18 episodes with genom
9 episodes with genom
14 episodes with genom
11 episodes with genom
13 episodes with genom
8 episodes with genom
10 episodes with genom
13 episodes with genom
12 episodes with genom
12 episodes with genom
9 episodes with genom
16 episodes with genom
11 episodes with genom
8 episodes with genom
24 episodes with genom
6 episodes with genom
8 episodes with genom
10 episodes with genom
14 episodes with genom
7 episodes with genom
9 episodes with genom
8 episodes with genom
10 episodes with genom
5 episodes with genom
9 episodes with genom
9 episodes with genom
10 episodes with genom
6 episodes with genom
8 episodes with genom
8 episodes with genom
8 episodes with genom
5 episodes with genom
7 episodes with genom
14 episodes with genom
7 episodes with genom
7 episodes with genom
4 episodes with genom
3 episodes with genom
10 episodes with genom
5 episodes with genom
5 episodes with genom
5 episodes with genom
7 episodes with genom
67 episodes with genom
4 episodes with genom
4 episodes with genom
6 episodes with genom
6 episodes with genom
9 episodes with genom
4 episodes with genom
6 episodes with genom
6 episodes with genom
6 episodes with genom
4 episodes with genom
8 episodes with genom
5 episodes with genom
5 episodes with genom
6 episodes with genom
4 episodes with genom
4 episodes with genom
3 episodes with genom
51 episodes with genom
5 episodes with genom
5 episodes with genom
5 episodes with genom
5 episodes with genom
7 episodes with genom
8 episodes with genom
3 episodes with genom
9 episodes with genom
3 episodes with genom
3 episodes with genom
3 episodes with genom
2 episodes with genom
3 episodes with genom
8 episodes with genom
41 episodes with genom
6 episodes with genom
4 episodes with genom
4 episodes with genom
4 episodes with genom
4 episodes with genom
4 episodes with genom
4 episodes with genom
4 episodes with genom
4 episodes with genom
4 episodes with genom
3 episodes with genom
3 episodes with genom
3 episodes with genom
3 episodes with genom
3 episodes with genom
2 episodes with genom
5 episodes with genom
8 episodes with genom
4 episodes with genom
6 episodes with genom
2 episodes with genom
4 episodes with genom
2 episodes with genom
7 episodes with genom
2 episodes with genom
2 episodes with genom
2 episodes with genom
2 episodes with genom
5 episodes with genom
6 episodes with genom
2 episodes with genom
5 episodes with genom
3 episodes with genom
2 episodes with genom
2 episodes with genom
31 episodes with genom
6 episodes with genom
4 episodes with genom
2 episodes with genom
2 episodes with genom
I decennier har Jim Carrey fått världen att skratta. Bakom masken har han kämpat mot psykisk ohälsa och längtat efter att få vara någon annan än sig själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Genom ikoniska roller i filmer som Den galopperande detektiven, Dum & dummare och The Mask fick han människor över hela världen att vrida sig av skratt och blev Hollywoods bäst betalda skådespelare.I Truman show och Eternal sunshine of the spotless mind visade han att han även kan gestalta mer allvarsamma rollfigurer och som den julhatande Grinchen blev han dessutom ett återkommande inslag i många familjers julfirande.På senare år har Jim Carrey sökt sig allt längre bort från Hollywood och strålkastarljuset och pratar allt oftare om hur han kämpar med depressioner och inte längre är personen som väröden känner som Jim Carrey. När han våren 2026 tilldelades hederspriset på den prestigefulla franska filmgalan César gick människor på sociala medier i spinn. Vad har hänt med Jim Carrey? Och var det ens han som var där och tog emot priset?Hör bland andra komikern Henrik Nyblom, kulturjournalisten Lisa Bergström och nöjesreportern Magnus Sundholm, som vid flera tillfällen har intervjuat Carrey. Avsnittet gjordes av Sally HenrikssonProgramledare och producent: Vendela LundbergSlutmix: Fredrik NilssonProgrammet publicerades i augusti 2026 och gjordes av produktionsbolaget DIST för Sveriges Radio.Ljudklippen kommer från Sveriges Radio, CNN, BBC, NBC, Variety, ABC, Toronto International Film Festival (TIFF), Jim & Andy (Netflix), Youtube och Black tree tv.
I det här avsnittet av Paus guidar Karin Björkegren Jones dig genom en mjuk och rofylld meditation som hjälper dig att ta med semesterlugnet in i vardagen. En stund för dig som vill behålla känslan av närvaro, frihet och återhämtning – även när kalendern börjar fyllas igen.Genom lugn andning och vackra visualiseringar får du vandra längs solvarma stigar, stanna upp vid blommor, känna solen mot huden, ta ett svalkande dopp i en stilla sjö och påminnas om hur det känns när livet får gå i ett lite långsammare tempo. Du får upptäcka att semesterlugnet inte handlar om att vara ledig – utan om att vara närvarande i de små ögonblicken.Meditationen hjälper dig att skapa ett inre lugn som du kan bära med dig, oavsett om du är på väg till jobbet, sitter i ett möte eller står mitt i vardagens alla måsten. Du får påminna dig om att stanna upp, ta ett medvetet andetag och välja ett lugnare tempo – även när världen omkring dig rusar.Det här är ett avsnitt för dig som vill göra övergången från semester till vardag lite mjukare och hitta tillbaka till det som verkligen ger energi. En paus där du får känna att lugnet inte är något du lämnar bakom dig – det är något du alltid kan bära med dig, andetag för andetag. Nu kan lyssna på Paus utan reklam på Patreon:https://patreon.com/PoddenPaus?utm_medium=unknown&utm_source=join_link&utm_campaign=creatorshare_creator&utm_content=copyLink Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Få skolämnen väcker så starka känslor som matematik. Antingen älskar man siffrorna eller så hatar man dem. Men alla behöver inte kunna Pythagoras sats på sina fem fingrar. Matematikern Marcus Näslunds poäng är att alla behöver ha förståelse för siffror och statistik för att inte bli manipulerade och lurade av valundersökningar och tvärsäkra påståenden. Att matematik dessutom öppnar dörren till några av arbetsmarknadens mest attraktiva jobb är en bonus.
Morgonen drar igång med “Genom helg och natten” och glada nyheter som faktiskt ger gåshud: pianisten Stefan får spela igen tack vare en granne med murarsnöre, kalsongresår och ren MacGyver-energi. Vi kollar vad Sverige googlar (fotboll i topp!), pratar med morgonens första lyssnare Stina i Ö-vik och snackar förskolepanik, skogsräkning och om man någonsin får gömma sig för barnen. Dessutom: 10 000-kronorsmixen med Matte, killars hemliga “partner-listor” som bekräftas av hela Sverige, kändisskvaller om Usher-klon och Joel Kinnamans stoppade Sommarprat, dagens dilemma om närhet vs swingers-tankar – och ett varmt (och lite sorgligt) studiebesök av Pipistrello.
Sussie och Jens berättar om hur deras intresse för fiske ledde dem till Storsjö, där naturen och bygemenskapen fick dem att känna sig hemma. Genom sitt engagemang i fiskevård och föreningsliv vill de bidra till ett hållbart fiske och en levande landsbygd. I dag drömmer de om att en dag lämna Karlskrona och bosätta sig… Läs mer »
Följ med på en musikalisk och andlig resa genom livets stora frågor, där mina egna texter får möta musiken och bli kapitel i en berättelse om sökande, uppvaknande och människans längtan efter mening.Vi börjar under stjärnhimlen med frågorna som många av oss bär inom oss: Var kommer vi ifrån? Finns det en mening med livet? Är vi bara en del av en slump, eller finns det en större berättelse?Genom musik och reflektioner berör vi själens väg, att hitta sin egen röst, Lilith som symbol för frihet och inre kraft, människor som kämpat i det fördolda, högkänslighetens gåva och frågan om vem som egentligen äger sanningen.Ett sommarprat om mörker och ljus, om att våga söka, våga känna och våga stå tillsammans.Mellan stjärnorna och själen – en resa genom musik, andlighet och det mänskliga hjärtat.Följande låtar spelas i detta podd avsnitt:Sommarvindens valsDrömmaren vid havetVem skrev min berättelseLiliths döttrarHittar min vägEn kontinent av tomhetSöker frid och förståelse (Att känna)Ingen äger sanningenVi står tillsammansFör denna gång säger jag adjöSamtliga låtar:Text och musik Anders Ahlin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Ingvar Holmbergs predikan om Omvändelsens stig, Lydnadens stig, Lärjungaskapets och Gudsrikets stig samt Pilgrimens stig. Ingvar sång "Jag tar på mig högtidskläder" inleder predikan. Från Pingstkyrkan, Norrköping 260802
För drygt 100 år sedan så reste järnvägstjänstemannen Karl Tirén runt i norra Sverige och spelade in samisk jojk - går det att återställa ljudet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 28 april 2026.Hur har inspelningstekniken påverkat musiken och musiker från förra sekelskiftet? Och går det att återskapa ljud som spelades in för drygt hundra år sedan? Det är något som de bägge ljud- och musikforskarna Thomas von Wachenfeldt och Berk Sirman, på Högskolan i Dalarna, funderar på.I Sverige finns det unika fonograf-inspelningar som är gjorda av järnvägstjänstemannen Karl Tirén som mellan åren 1909 och 1915 spelade in cirka 300 jojkar från norra Sverige - något som numera är ett svenskt världsminne. Dessutom så finns det inspelningar från Sveriges första riksspelstämma som var på Skansen år 1910.Genom att göra nyinspelningar av folkmusik och samisk jojk, både med fonograf och modern teknik, och sedan jämföra ljuden med de drygt 100 år gamla inspelningar så hoppas de bägge forskarna på att kunna återställa de gamla ljuden med hjälp av AI. Hör de unika inspelningarna och träffa de hängivna forskarna, varav en faktiskt är riksspelman.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
Åren runt sekelskiftet 1900 var en motstridig epok. En tid för sexuella experiment, men också djup misogyni och antisemitism. Motsägelserna beskrivs tydligast av Colette, menar Ulrika Kärnborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd: 2022-02-22.Det är få författare från förra sekelskiftet som fortfarande har förmågan att uppröra. Sidonie-Gabrielle Colette, här för enkelhetens skull kallad Colette, är en av dem.Pocketutgåvorna av hennes böcker står i min bokhylla, tummade och med spruckna ryggar, prydda av sliskiga omslag som fortfarande gör mig genererad. Titlar som "Vagabonden", "I bojor", "Sido" och "Chéri" väcker associationer till mörka budoarer och åldrade kokotter som fläktar sig med dyrbara solfjädrar. Alla är de skrivna i en stil som jag trots det upplever som omedelbart tilltalande: fräsch, passionerad och engagerad."Kärlek är ingen hedervärd känsla". Så lyder en av Colettes mer kända sentenser. Av allt att döma är den en krass sammanfattning av hennes första äktenskap med den notoriskt otrogna journalisten och författaren av bortglömda skandalböcker, M. Willy. Med denne tvivelaktige, medelålders person flyttar Colette som tjugoåring till Paris. Där presenterar han henne för modernistiskt sex och låter henne träffa alla som "betyder något", det vill säga folk som Balzac, Marcel Proust, Claude Debussy, Jean Cocteau, men också legendariska kurtisaner som la belle Otero.Genom Willys försorg får hon stifta bekantskap med hela spektrumet av sexuella avvikelser. Priset blir högt – Colette har sagt att Willy för alltid korrumperade hennes förhållande till kärleken – men i gengäld vinner hon insikter som ska visa sig användbara. Framför allt lär han henne om sinnlighet och hur hon ska förmedla sina egna intryck i skrift. Colette är nämligen redan från början starkt påverkad av hur ting och människor ser ut och doftar, hon äger en överkänslighet som gör att hon kan höra ett löv falla; hon faller i extas över hur en tomat smakar eller de rosa skiftningarna på småkrabbornas ryggsköldar. Hos Colette är driften alltid sublimerad, omdirigerad till en nästan mystisk upplevelse av samhörighet med tingen, växterna och djuren – men nästan aldrig med männen.I fyrtioårsåldern sätter hon sig ner och påbörjar ett slags sexuellt bokslut, "Pur et l'impur", enligt henne själv det närmaste hon kom en uppriktig självbiografi. "Det rena och det orena", blir en upprörande och subversiv bok om de eskortflickor, prostituerade bögar, flamboyanta lesbiska och professionella förförare som hon själv umgicks och låg med under sina första stormiga Paris-år. Jag förstår varför den inte fick någon svensk förläggare, innehållet är rena dynamiten. Romanen är skriven i dialogform där kärleken reduceras till ett spel, en affärstransaktion, där det gäller att inte tappa masken. Kvinnorna som Colette respekterar mest är cynikerna, de som försvarar sin kurtisanmoral och skryter med att de aldrig någonsin sagt vad de egentligen kände. Allt är skildrat med den sensuella pragmatism som är Colettes signum och anledningen till att jag alltid återvänder till hennes författarskap.En av de mest slående aspekterna av Colettes liv och verk är hur hårt hon kämpade för att hitta sitt eget uttryck. Hon föddes i obemärkthet på landsbygden 1873 och dog världsberömd i Paris 1954. Efter succédebuten skrev hon en lång rad romaner, noveller, essäer och självbiografier. Som journalist skildrade hon allt från kvinnomisshandel och mode till gastronomi och fejkade orgasmer. Hon var en av de första kvinnorna som rapporterade direkt från fronten under första världskriget. Samtidigt var hon oavbrutet sysselsatt med att spränga genregränserna. Hon skapade stumfilmsintriger och skrev librettot till en opera av Ravel. Vid sidan av gjorde hon koreografier till pantomimteater – och extraknäckte själv framgångsrikt som mimare och dansare.Den konservative författaren och kulturpersonligheten Henry de Montherlant kallade Colette "den största naturliga franska författaren". Suzanne Brøgger, den nordiska författare som mest liknar Colette, har beskrivit hennes språk som såpbubble-fjärilvingelätt: "Som om skrivandet var det naturligaste av allt för denna språkgourmet, alltid på jakt efter ett bättre ord, utan att syntaxen röjer det hårda slitet, de oändliga rättelserna och omskrivningarna". Även om det hon skrev om, alla interiörerna från Paris undre värld, kunde te sig skandalöst höll hon sig stilistiskt innanför det tolerablas gränser. Det gällde inte i lika hög utsträckning hennes erotiska testamente.Colette blev tvingad att revidera "Det rena och det orena" när hon var i sjuttioårsåldern. Boken kom ut 1941, i ett kulturklimat som på grund av kriget skilde sig kraftigt från det som en gång format Colettes konstnärskap. Ändå är framför allt om ungdomens könsroller och umgänge hon vill berätta. Därför är det inte rösterna från mellankrigstidens radikala kulturliv som når oss, utan det mer avlägsna sorlet från la belle époque. Det var en era då den europeiska misogynin nådde en höjdpunkt. Männen kände sin auktoritet och ställning hotad, inte bara av den skrämmande varelse som gick under namnet "Den nya kvinnan", utan även av två andra mytologiska väsen. "Juden" och "den homosexuelle" var två kulturella projektioner som underminerade den patriarkala ordningen.Även om Colettes feministiska kritik inskränker sig till det som pågår i sängkammaren, framstår hon som en pionjär. Och hon blir, skriver den amerikanska kritikern och författaren Judith Thurman, en av de första som sanningsenligt skildrar den nyligen frigjorda kvinnans situation i ett mansdominerat samhälle. Genom sin osentimentala, för att inte säga iskalla blick på relationer och sexuella identiteter, vågar hon visa att "kvinnligt" och "manligt" är kulturella konstruktioner. Alla samhällen som delar upp individer i sådana som "ger" och sådana som "tar emot" sexuell njutning, fördärvar sina unga. De flesta, oavsett biologiskt kön, föds med behov av att dominera såväl som att underkasta sig, säger Colette med en blinkning. Ur förtrycket av de naturliga drifterna föds perversionerna, och det är de som Colette med en sådan framgång har lyckats skildra. Hennes skarpa iakttagelser av det som en gång kallades "onatur" gör att "Det rena och det orena" numera ses som ett viktigt bidrag till HBTQ-litteraturen.Men författare lever som vi alla vet sällan som de lär. Judith Thurman skriver i sitt förord till the Pure and the Impure att Colette ironiskt nog skrev "Det rena och det orena" under en period då hon själv, efter att i flera decennier ha levt i olyckliga relationer, hade funnit en stadig partner. Äkta maken nummer tre, Maurice Goudeket, tycks ha skänkt Colette den trygghet hon letat efter. Och även om deras förhållande var stormigt och de fick uthärda rejäla smockor från båda hållen, var det ändå en relation mellan jämlikar.Och som Judith Thurman sammanfattar det:"'Det är inte förrän man blivit frisk som man upptäcker att man varit sjuk', skrev Colette en gång till Maurice. En sanning som bekräftas av hennes egen lovsång till ett sårat och splittrat Eros, författat av en kvinna som för första gången kände sig hel".Ulrika Kärnborg, författare
Rädsla är sällan det verkliga hindret. Det är hur vi väljer att agera trots rädslan som avgör vår utveckling. Genom att ta små steg utanför komfortzonen bygger vi mod, erfarenhet och ett större självförtroende. Misslyckanden, motgångar och nej är inte tecken på att du är på fel väg, utan en naturlig del av att utvecklas och bli bättre. Att ständigt undvika det som känns obekvämt gör istället att komfortzonen krymper och möjligheterna blir färre. Genom att ställa frågorna "Vad är det värsta som kan hända?" och "Vad kostar det att inte göra något?" blir det ofta lättare att fatta modiga beslut. Den största risken är många gånger inte att försöka och misslyckas, utan att aldrig ge sig själv chansen. Mod är ingen medfödd egenskap. Det är en vana som byggs genom handling, en liten utmaning i taget. Slutsatser ➡️ Mod är att agera trots rädsla ➡️ Komfortzonen växer bara när du lämnar den. ➡️ Det du inte vågar göra idag kan bli en begränsning imorgon.
I detta avsnitt pratar Benny och Helena-Magdalena om inre resor.De resor vi gör inom oss själva för att lära känna och förstå oss själva på ett inre plan.Genom meditation så når vi en djupare del av oss själva och där kan vi också finna svaren.Våra drömmar och visioner om framtiden bär vi också inom oss.Under detta avsnitt så handlar det om att stanna upp och att möta sig själv på ett djupare plan.henrik@svenskradioreklam.comwww.svenskradioreklam.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Sapfo levde på ön Lesbos i Egeiska havet omkring 500 år före vår tideräkning och räknades redan i antiken som en av de största grekiska lyrikerna. Hon skrev om åtrå, separation, svartsjuka och längtan – ofta riktad mot andra kvinnor. Genom historien har hennes dikter därför både censurerats, feltolkats och blivit en viktig symbol för lesbisk kärlek och lesbisk kultur. Men Sapfo är mer än en ikon. I hennes poesi finns också några av de tidigaste litterära skildringarna av människans inre liv: kroppen som reagerar, känslorna som tar över och jaget som försöker förstå sig självt. Med hjälp av papyrusfragment, antika vittnesmål och de få dikter som bevarats försöker Bildningsbyrån komma nära en poet vars röst fortfarande hörs, trots alla tomrum. Programmet är en bearbetad version från 2025.
Äntligen är ordningen återställd! Efter vad som kändes som en evighet av "sommarlovspoddar" var det fantastiskt att träffa Jossan i studion igen för första gången på nästan en månad. Jossan står inför sin NPC-debut i september och hennes fysik tog faktiskt andan ur mig! Vi dök rakt in i ett fitnesssnack kring hur hon anpassat sin träning efter vårens skador i knän och rygg. Genom att tvingas sänka vikterna i benträningen har buktrycket minskat, vilket snävat åt midjan. Det är en viktig läxa för tävlande: för tunga lyft bygger breda midjor, medan domarna faktiskt vill se en tajt silhuett! Vi pratade även om de klassiska "hjärnspökarna" under en diet. Alla känner sig "pomfrittsmala" eller svullna ibland, särskilt under kalla eller kolhydratlåga dagar – det gäller bara att stå ut och inte döma kroppen i provrum med elakt ljus (som på H&M)! Sedan passade jag på att berätta om min två veckor långa, helt underbara bilsemester genom Europa. Vi bockade av kultur och historia: bland annat mötet mellan Skagerrak och Kattegatt i Danmark, rökiga och vackra kanaler i Amsterdam, motorcykel med sidovagn i Normandie och besök på D-dagsstränderna. Vi avrundade avsnittet med att svara på några lyssnarfrågor, bland andra: Kost under resan: Ett hett tips på semestern är att köpa färdiga proteinshakes på mackar eller packa en påse proteinpulver i väskan för att säkra intaget. Träningsupplägg: Vi diskuterade hur ofta man bör variera repsintervaller för muskeltillväxt och konstaterade att perioder på 8–12 veckor ofta är lagom. Om podden Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
Den som kan producera, leverera och hålla sina lager fulla har en klar fördel i ett krig. Men när Europas försvarsindustri nu skalar upp sin verksamhet märks tydliga flaskhalsar i systemet. Hör FOI:s analytiker Ann Lundberg och Maria Hultqvist berätta mer om produktionskapacitet och varför samarbete kan bli avgörande om vi ska skala upp och möta de utmaningar som vi står inför.
Den här veckan följs ett riktigt matnyttigt uppsnack upp av Haalands kost ohälsoregim.Veckans presenterande partners: Apollo Sportshttps://www.apollo.se/resor/traningsresorColting Wetsuitswww.coltingwetsuits.comColting Coachinghttps://www.coltingcoaching.se
Allt fler oinbjudna besökare tar sig in i våra hem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skadedjur har alltid krupit vid människans sida. Forskare tror att de blodtörstiga vägglössen fanns redan i stenålderns grottboningar. Genom historien har olika typer av ohyra inte bara gett oss kliande bett och förstört våra matförråd, utan också orsakat några av mänsklighetens mest förödande sjukdomsepidemier.Under några decennier på 1900-talet, när en rad nya och kraftfulla bekämpningsmedel gjorde entré, såg det ut som att människan äntligen höll på att vinna den tusenåriga kampen mot krypen.Men segervittringen blev kortvarig. Skadedjuren är tillbaka. De blir fler, de sprider sig till nya platser – och de har blivit allt svårare att bekämpa.Programledare och producent: Anna Lillkung och Wendela AntepohlOrdlistaVektor – en organism, till exempel en råtta eller en kackerlacka, som för över smittämnen mellan varelser.Patogen – ett sjukdomsframkallande smittämne, till exempel ett virus eller en bakterie.Mikrob – en organism som är så liten att den inte syns med blotta ögat, till exempel ett virus eller en bakterie.Resistens – en organisms förmåga att stå emot yttre påfrestningar, till exempel en bakterie som utvecklat motståndskraft mot en eller flera typer av antibiotika.KällförteckningMedverkandeThomas Persson Vinnersten – Biolog och entomolog på AnticimexLisa Sarasohn – Historiker och författare till Getting Under Our Skin: The Cultural and Social History of VerminBobby Corrigan – Skadedjursbiolog med fokus på gnagareÅke Lundkvist – Professor i virologi vid Uppsala universitetTuomas Aivelo – Assisterande professor i biodiversitet och samhälle vid Leiden University i Nederländerna och grundare till Helsinki Urban Rat ProjectJose Pietri – Docent i mikrobiologi och entomologi vid Purdue UniversityBöckerGetting Under Our Skin: The Cultural and Social History of Vermin (Lisa T. Sarasohn, 2021)Rats : A Year With New York's Most Unwanted Inhabitants (Robert Sullivan, 2004)Plagues, Poisons, and Dead Rats: A Multispecies History (Lucinda Cole, ur boken The Palgrave Handbook of Animals and Literature, 2020)Never Home Alone (Rob Dunn, 2020)Artiklar/källor i urvalSkadedjur i byggnader – en kunskapssammanställning (Malmö universitet på uppdrag av Boverket, 2025)Challenges in current pest management practices: Navigating problems and a way forward by integrating controlled release system approach (Singh et al., Chemical Engineering Journal, 2024)How pest control has changed in 100 years (Rentokil, 2025)Studie: Myror lika bra som gifter mot skadedjur (SvD, 2022)“They're always there”: resident experiences of living with rats in a disadvantaged urban neighbourhood (BMC Public Health, 2019)Increasing rat numbers in cities are linked to climate warming, urbanization, and human population (Science Advances, 2025)Reconsidering the “War on Rats”: What We Know From Over a Century of Research Into Municipal Rat Management (Corrigan, Himsworth, Byers, m.fl, Frontiers in Ecology and Evolution, 2022)Surveillance of Emerging Rodent-Borne Pathogens in Wastewater in Taiwan: A One Health Approach (Tropical Medicine and Infectious Disease, 2024)Bedbugs Could Be More Horrifying Than You Think. They might be capable of spreading disease, recent research shows. (The Atlantic, 2024)Anticoagulant rodenticides and resistance development in rodent pest species – A comprehensive review (Journal of Stored Products Research, 2020)Public Health Significance of Urban Pests (World Health Organization, 2008)Rodenticide Toxicity (StatPearls Publishing, 2026)Increasing rat numbers in cities are linked to climate warming, urbanization, and human population (ScienceAdvances, 2025)Public and media interest in bed bugs – Europe 2023 (Current Research in Insect Science, 2024)Large-scale structure of brown rat (Rattus norvegicus) populations in England: effects on rodenticide resistance (PeerJ, 2015)”Hysterisk” ökning av klädesmal (Sveriges Radio, 2015)Second hand–trend bidrar till att fler har problem med pälsmal i hemmen: ”Var extra noga om du köper möbler” (Smålandsposten, 2023)De äter på mattor och kläder – så blir du av med klädmal (Göteborgs-Posten, 2024)Revenge of the clothes moths: as numbers boom, can they be stopped? (The Guardian, 2019)High prevalence of hepatitis E and rat hepatitis E viruses in wastewater in Gothenburg, Sweden (One Health, 2024)Lessons learned from bat and rodent reservoir hosts of zoonotic viruses (Trends in microbiology, 2026)Human ectoparasites and the spread of plague in Europe during the Second Pandemic (Proc Natl Acad Sci U S A, 2018)Yersinia pestis: the Natural History of Plague (Clinical Microbiology Reviews, 2020)Disruption of the microbiota affects physiological and evolutionary aspects of insecticide resistance in the German cockroach, an important urban pest (PloS one, 2018)Case not closed: arguments for new studies of the interactions between bed bugs and human pathogens (The American Journal of Tropical Medicine and Hygiene, 2020)Microbiome differences between human head and body lice ecotypes revealed by 16S RRNA gene amplicon sequencing (The Journal of Parasitology, 2020)Do bed bugs transmit human viruses, or do humans spread bed bugs and their viruses? A worldwide survey of the bed bug RNA virosphere (Virus Research, 2024)Competence of Cimex lectularius Bed Bugs for the Transmission of Bartonella quintana, the Agent of Trench Fever (PLoS Negl Trop Dis., 2015)Ratmageddon: Why rats are overrunning our cities (BBC, 2025)‘Perfect rat storm': urban rodent numbers soar as the climate heats, study finds (The Guardian, 2025)Global population divergence and admixture of the brown rat (Rattus norvegicus) (Biological Sciences, 2016)Highly Pathogenic Leptospira Found in Urban Brown Rats (Rattus norvegicus) in the Largest Cities of Sweden. (Vector Borne and Zoonotic Disease, 2015)First evidence of Seoul hantavirus in the wild rat population in the Netherlands (Infection Ecology & Epidemiology, 2015)Pet rat harbouring Seoul hantavirus in Sweden (Eurosurveillence, 2013)Seoul Hantavirus Frequently Asked Questions (Wisconsin department of health services)Leptospira Status in Sweden during the Past Century, Neglected and Re-Emerging? (Microorganisms, 2023)Bed bug infestations: prevalence, correlates, and cross-sectional association with psychological symptoms in a large sample of tenants in Montreal, Canada (BMC Public Health, 2025)Anticimex: Trendbrott för vägglöss – 19 procent fler saneringar 2025 (Anticimex, 2026)Rats infest Gaza's tent camps, biting children and spreading disease (Reuters, 2026)Reconsidering the “War on Rats”: What We Know From Over a Century of Research Into Municipal Rat Management (Frontiers in ecology and evolution, 2022)Cockroaches as urban pests: Challenges, public health implications, and management strategies (One Health, 2026)HURP: Helsinki Urban Rat ProjectHow did the cruise ship hantavirus outbreak start? Scientists are investigating new scenarios (Science, 2026)A timeline of the hantavirus outbreak on cruise ship (AP, 2026)Hantavirus outbreak linked to cruise ship travel, Multi-locations (World Health Organization, 2026)Sjukdomsinformation om hantavirusinfektion (Folkhälsomyndigheten)Mjölbaggar erövrar studentboendet: ”Inte mitt hem längre” (SVT, 2025)Silent Carriers: The Role of Rodents in the Emergence of Zoonotic Bacterial Threats (Pathogens, 2025)8 av 10 stockholmare har sett råttor (Anticimex, 2019)Silverfiskar vanligast men inte så farliga (Hem & Hyra, 2017)MusikGeoff Barrow, Ben Salisbury – Dream RealityCristobal Tapia De Veer – Pain SpeedballKid Loco – Theme from the Graffiti ArtistMarcus Bagalà – Duco in Mara's RoomCliff Martinez – I'm in the PinkMarcus Bagalà – Frets: Problem, After ProblemMartin D Fowler – 1 Ships VIIRamin Djawadi – Winter is ComingAlberto Iglesias – TreasureCliff Martinez – Save Some For UsJocelyn Pook – Driving to PrisonCliff Martinez – I'm SickAlice Cooper – PoisonCliff Martinez – Placental RepairJessica Dannheisser, Adele Roberts – Parade of the GeeseCliff Martinez – Speight Lived HereOchre – Midsummer Nice DreamMarcus Bagalà – Wires: WinchimesMichael Andrews – Peter and SylvieK2 – Bexar BexarCliff Martinez – Navy FuneralMike Patton – Murder is WorkMartin D Fowler – 1 Ships XIITrent Reznor, Atticus Ross – Empty Places (Reprise)Cliff Martinez – Same SweatpantsCristobal Tapia De Veer – The PublicJeff Beal – I think I Smell GasTrentemöller – Take Me Into Your SkinTrent Reznor, Atticus Ross – Clue OneKyle Dixon, Michael Stein – ElevenStar Hopper – Through the HeliopausePaul Leonard-Morgan – Anderson's ThemeMartin D Fowler – 1 Ships IIIJon Brion – You LearnThe Mariachis – La Cucaracha
Upptäckare, kolonister, riksbildare och köpmän i all ära, men det vi spontant associerar till när vi visualiserar vikingatiden är trots allt krigarna – såväl de lejda och edsvurna stridsmännen som stred för kejsare, kungar och furstar i hela Europa som de frilansande sjörövare och plundrare som gjorde Västeuropa osäkert mellan 700-talet och 1000-talet. Vad vet vi egentligen om dem?Ett stort problem är att vi ofta har valt att glömma de riktiga krigarna – de som uttryckligen nämns med namn i samtida annaler och runstenstexter – och istället minnas de sagohjältar som diktades ihop flera sekler senare. Vad händer om vi skalar bort det medeltida fiktionshöljet och söker efter historiskt belagda stridsmän? Under vilka perioder var de verksamma? Vilka strategier och taktiker använde de sig av när de gick till angrepp mot sina fiender? Hur mindes de efterlevande dem, när sorgebudet kom att de fallit i främmande land? Hur barbariska var de? Fanns det bärsärskar, alltså vilda krigare som drogade sig med flugsvamp och trodde att de var osårbara? Genom att ställa den här typen av frågor tvingas vi pränta ned besvärande frågetecken framför legendariska hjältar som Gånge-Rolf, samtidigt som vi möter fullt historiska men bortglömda hövdingar som Sibbe Foldarsson – den danske sjökungen vars död i Kalmarsund ännu ger ekon i Ölands kulturlandskap.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om de verkligt blodiga sidorna av vikingatidens historia, om epokens krig och plundring.Bild: "Ein Wikingerüberfall", konstnärlig skildring av en vikingaräd. Oljemålning av Ferdinand Leeke (1901). Wikipedia, Public Domain. Klippning: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Nu har polisen runtom i landet börjat nätpatrullera för att nå ut till nya målgrupper, få in tips och fånga upp dem som riskerar att hamna i klorna på kriminella. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Man rekryterade aktivt till att man skulle skjuta en större profil i Sverige Och då letade man framför allt unga och skickade ut frågan ”Är det någon som vill tjäna 150 000 för en jappning?” Det här är ett av tipsen som polisen Patrik Widell i Värnamo fått in när han patrullerat på nätet. Genom att stärka sin närvaro på olika sociala plattformar vill polisen nå ut till yngre målgrupper som annars kanske aldrig hört av sig.– Det är en tröskel att lyfta luren och ringa oss. Särskilt yngre personer idag som skriver uttryckligen att jag vill inte ringa så absolut att det har sänkt tröskeln, säger Emma Lindkvist som också ingår i Värnamopolisens nätpatrullgrupp. Även om mycket handlar om att informera och fånga upp frågor som rör grooming och gängrekrytering så finns det ett ämne som nätpatrullgruppen inte var riktigt beredda på. Flera unga som mår psykiskt dåligt har kontaktat polisen online.– Det känns ju jätteviktigt att de personerna faktiskt har vågat skriva till oss, säger Emma Lindkvist, polis i Värnamo.Nätpatrulleringsgrupper finns nu i flera polisområden i landet med konton på Facebook och Instagram. Polisen i region Syd finns även på Tik Tok.I det här avsnittet hör du också Annie Aniés och Maria Bossius, samordnare för pilotprojektet Nätpatrullering i Polisregion Stockholm där man även finns på gaming-plattformen Twitch.Programledare: Jenny Hellström och Linus LindahlReportrar: Pernilla Wadebäck och Josefin LodenmoLjud: Fredrik NilssonProducent: Jenny HellströmKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)
Madame Bovarys problem brukar ofta härledas till hennes romanläsande, oförmågan att skilja fiktion från verklighet. Men det är som skuldsatt konsument vi kan börja förstå henne, säger Jimmy Vulovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2019-12-04.Innan Emma Bovary dör ber hon om att få sin spegel. Blicken riktas in i den kallt ärliga ytan. En människas viktigaste allierade är den som förr eller senare visar sig i spegeln. Det tror jag hon inser där och då. Tårarna faller. Sedan kastar hon sig tillbaka i sängen för att med en djup suck slutligen dö. Arsenik. Hon tog giftet för att fly ett liv som hon aldrig fick men länge låtsades leva. Och liksom fordringarna för det illusoriska liv hon levt kom döden till slut, obevekligt, likt ett fult ansikte upphöjt ”som en skräckbild i de eviga mörkren”. Emma dör mycket olycklig. ”Känn dig själv”, viskar hennes tragiska historia fortfarande mellan raderna i Gustave Flauberts Madame Bovary från 1856.Visdomen stod ristad i förhallen till Apollontemplet i Delfi. Därifrån har den ekat genom vår historia. Sokrates, den ogudaktige förledaren av ungdomen, gjorde filosofi av den. Inför Atens anklagande blickar så insisterade han på att självkännedom och ett rättfärdigt liv var allt han någonsin önskat uppnå. Sokrates vägrade under rättegången att be om nåd, vägrade att anpassa sig efter vad den dömande staden förväntade sig. Dödsstraff. Och giftkalken som han svepte tydliggjorde en konfliktlinje mellan individens vilja och samhällets krav. Sokrates var ett undantag. Han var ett tvärtom jämfört med oss andra. Ekot av hans visdom passerar därför, trots alla våra goda intentioner och instämmande nickningar, oftast förbi döva öron.Madame Bovarys problem brukar ofta härledas till hennes romanläsande, oförmågan att skilja fiktion från verklighet. Ännu ett eko av den vises röst i hennes exempel. Det är i verkligheten, inte i fiktioner och nedtecknade ord, som svaren finns. Så sade Sokrates. Men Emmas problem är större än romaner, mycket större. Hela hennes liv är konsumism, en fiktion så god som någon annan. Hon lånar liv istället för att leva sitt eget. Romanläsning är bara en del i det livsmönstret. När Emma Bovary dag efter dag ser på Game of Thrones och olika feelgood-serier, nej, så är det naturligtvis inte, men om romanen skrivits idag skulle hon nog ha gjort det. Men väl när hon läser de historiska romanerna av Walter Scott och alla möjliga kärleksromaner, så gör hon det inte för att få se och känna sig själv utan tvärtom för att fly bort från sig själv.De återkommande äktenskapsbrotten är också en del i det konsumtionsmönstret. Med exempelvis den unge älskaren Léon konsumerar hon helt ohämmat kärleken, eller i alla fall en bild av kärlek och bekräftelse som står skriven i böckerna, tills hon känner att han tröttnat på henne. Då tröttnar också Emma på honom och möter ”i äktenskapsbrottet den tristess som hör äktenskapet till”. Deras konsumtionsvärde för varandra minskar helt enkelt. Men allt det där är hanterbart. Det är bara att gå vidare. Emma vet att maken Charles förlåter. Hon kan hantera honom. Däremot förmår hon inte att hantera det mest konkreta och ödesdigra resultatet av sin konsumentnatur: krediter, skuldebrev och reverser.Då Emma går under beror det inte på romaner eller på att någon älskare har avslöjats, utan på att konsumtionslånens fälla till slut slår igen. Berättarrösten ger uttryckligen med orden ”det vill säga pengarna” läsaren den egentliga orsaken till hennes ohållbara situation. Romanen är en studie i skuldsättning, en berättelse om ett liv i lånta fjädrar. Och då återbetalningskraven hopar sig bortom all hanterbarhet tar Emma till den för skuldsatta lika ofta använda som desperata strategin att förtränga allt. Men kroppen minns: ”Hon kände nu som en molande och allomfattande värk i kroppen. Och det hände ofta att Emma fick stämningshandlingar, papper med stämplar, som hon knappt tittade på. Hon hade helst inte levt längre, eller fått sova ständigt.”Romanen Madame Bovary kan litteraturhistoriskt delvis beskrivas som en tidig naturalistisk fallstudie om vad som händer då en människa med vissa givna individuella förutsättningar hamnar i en specifik miljö. I det här fallet en av konstromantiken präglad drömmare som får den moderna kapitalistiska ordningens alla kreditmöjligheter till sitt förfogande. Om vi istället beskriver berättelsen med en mer välbekant senkapitalistisk terminologi skulle den kunna liknas vid det tidiga konsumtionssamhällets Lyxfällan. Fast utan hopp i slutet förstås. Emma Bovary är ett exempel på det som socialpsykologen Erich Fromm har kallat homo consumens, alltså den människa som i den kapitalistiska världens ständigt ökande och till synes oändliga konsumtionsvalmöjligheter lever sitt liv, eller i alla fall iscensätter det, genom konsumtion av berättelser och varor.Berättarrösten fångar träffsäkert, genom den unge älskaren Léons blick under ett hett kärleksmöte, hur Emma både iscensätter sig själv och också tolkas som något annat än den hon egentligen är: ”Tack vare sitt skiftande humör, ömsom hemlighetsfullt, ömsom glättigt, pladdrigt, tystlåtet, hänfört, nonchalant, kunde hon väcka minnet av tusen lustar hos honom, frammana instinkter och hågkomster. Hon var den förälskade kvinnan i alla romaner, hjältinnan i alla dramer, det obestämda hon i alla diktböcker.” Ett obestämt hon är väl så långt bort man någonsin kan komma ifrån det själv som både Sokrates och Gustave Flaubert vill att vi ska lära känna. Författaren visar sig vara visare än den vise då han illustrerar att det inte ens behövs någon litteratur för att fångas i fiktioner. Emma Bovary är nämligen långt ifrån ensam om oförmågan att se världen för vad den är och att hantera den därefter. Romanen är full av illusioner och det resulterar i slutänden alltid i mycket smärta. Exempelvis förmår heller inte Charles att se Emma för den hon är och de behov hon har. Hans ständiga idealisering av henne, upphöjandet av henne på piedestal, kan vid en första anblick få honom att framstå som underlägsen. Så ser inte Emma det. Istället inser hon att de ständiga förlåtelserna tvingar henne att ”underkasta sig hans storsinthet” och det gör henne rasande. Hon är hjälplöst fångad i den roll som hon har tilldelats i livet, fångad i äktenskapet och i den bild av henne som maken Charles gärna konsumerar.Homo consumens föds ur fångenskap, otillfredsställelse och passivitet. Det som först framstår som aktivitet, det vill säga att välja mellan likartade saker, ger konsumenten en illusion av frihet och makt samtidigt som det på ett behagligt vis döljer inre tomhet och ensamhet. Emma Bovary passar in i mönstret. Läsaren kan ana det djupa mörkret under hennes agerande. Men hon är inte ensam om det. Från och med den realistiska romanen är skönlitteraturen full av personer som, liksom de flesta av oss, är storkonsumenter av varor och drömmar, fiktioner. Den är full av personer som egentligen bara gör det som konsumtionssamhället förväntar sig av dem. Genom romanerna kan vi, trots den vises varning för litteraturen, ta lärdom. Sokrates och Emma närmar sig visserligen giftet från skilda håll, den ene för att hålla fast vid sin individ och den andre för att fly sin individ. Ändå förenas de då priset för att leva i ett samhälle präglat av illusioner till slut måste betalas.Jimmy Vulovic, litteraturforskare
Vi sänder från två platser längs Rönne å: Natthall och Billingemölla. I och längs med ån trivs många arter. Även människan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En å ringlar sig sakta genom landskapet. Här och var får den mer fart och porlet byts mot ett forsande ljud. Genom årtusenden har vi människor sökt oss till vatten, och så gör även naturguiden och biologen Britta Levin. Hon har bott många år vid Billingemölla vid skånska Rönne å, och beskriver hur hon så ofta gått ner till ån för att hämta lugn och kraft. Och kanske möta en kungsfiskare som flyger blixtsnabbt över vattnet, eller några kanotister som ska försöker ta sig förbi den lilla forsen.Den här lördagsmorgonen finns fältreporter Helena Söderlundh tillsammans med Britta Levin vid Billingemölla, som ligger i ett naturreservat där Rönne å omsluts av svämskogar och betade strandängar. Och så sänder vi från ytterligare en plats en bit nedströms – Natthall. Uppe på klippan har programledare Jenny Berntson Djurvall utsikt över den meandrande ån och dess dalgång. Här kring Natthall har biologen Linda Birkedal hittat flera spännande arter av både mossor och trollsländor. Vi hoppas få se exempelvis glanslungmossa, stenflodtrollslända, flodflickslända och blåbandad jungfruslända.Vi söker också svaret på varför en gök betedde sig konstigt efter att Gabriella Nilsson slog gräset runt sin fjällstuga i Bruksvallarna. Göken verkade spana efter något och var orolig. Den har ju inget bo att övervaka. Vad var det som hände? Vi ringer upp ekologiprofessor Susanne Åkesson för att få svar.Och så ska det handla om en dagfjäril som blivit allt vanligare i Sverige. Elisabeth Sandberg i Simlångsdalen såg en mörk stor fjäril sitta i en buske och undra vad det var. Biologen och fjärilskännaren Bo Söderström förklarar vad det är och hur den spridit sig norrut de senaste åren.I veckans kråkvinkel tar Mats Ottosson sig en tupplur och blir så osynlig att fåglar, fjärilar och trollsländor kommer alldeles nära.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.Veckans naturfråga: De är bara två bokstäver ifrån långsamma, slemmiga blötdjur på land, som de också så smått liknar. Men djurgruppen vi söker lever som rovdjur och parasiter. På menyn står t.ex. snäckor eller syrerik kroppsvätska.Till den efterfrågade underklassen, hör nästan 30 svenska arter. De är simkunniga och utrustade med sugproppar.Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter tångspigg. De tre som vann var: Anneli Anderbjörk, Vallentuna, Malin Kjell, Tävelsås och Sven Henningsson, Halltorp. Grattis alla tre!
Många väntar på motivation innan de agerar, men sanningen är ofta den motsatta, det är handling som skapar motivation. Prokrastinering handlar sällan om lathet utan oftare om osäkerhet och en hjärna som vill spara energi. Genom att bryta ner stora uppgifter i små, enkla steg blir det lättare att komma igång och skapa momentum. Varje handling ger erfarenhet, erfarenhet bygger självförtroende och självförtroende gör det lättare att fortsätta. Därför är det sällan motivation du saknar, det är ett första steg som känns tillräckligt enkelt att ta. Vänta inte på rätt känsla eller perfekt tajming, utan börja där du är med det du kan göra idag. Motivation är ofta resultatet av handling, inte förutsättningen för den. Slutsatser ➡️ Handling skapar motivation, inte tvärtom. ➡️ Små steg är ofta nyckeln till stora resultat. ➡️ Momentum slår motivation varje gång.
Penny Parnevik delar sina tydliga kontraster mellan att föda barn i USA, där smärtlindring står i fokus och upplevelsen ofta präglas av snabbhet och teknisk närvaro, och Sverige, där smärtlindring och födselupplevelsen ibland upplevs annorlunda och mer stigmatiserat. Hon öppnar upp om hur dessa skillnader formade hennes egna känslomässiga resa, vad som kändes mest stödjande under förlossningen, och hur hennes föräldraskapsresa började i en kontext av kultur- och vårdskillnader.Vi dyker också in i anknytningens uppbyggnad: vad som händer i de första timmarna och dagarna efter födseln, varför anknytningen ibland tar längre tid än man räknar med, och hur verkliga livet som mamma kan skilja sig från drömmen. Penny delar personliga insikter om hur hon navigerade osäkerheter, iver och oro samtidigt som hon upptäckte hur viktigt det kan vara att tillåta relationen till barnet att utvecklas i sin egen takt. Repris från 2022.Programledare Nina Campioni leder samtalet och belyser hur egna upplevelser och kulturell bakgrund formar våra föräldraskapsresor. Genom samtalet får lyssnaren en nyanserad bild av hur drömmar om moderrollen ibland inte blir exakt som man föreställt sig — och hur man hittar mod, hopp och kraft när verkligheten gör avstickare. Denna episod erbjuder inte bara berättelser utan även praktiska reflektioner kring hur man kan stödja anknytningen i vardagen, oavsett land eller vårdkultur.Prenumerera så du inte missar fler personliga förlossningshistorier. Nyckelord: Penny Parnevik, födsel USA Sverige, smärtlindring födsel, anknytning nyfödda, Nina Campioni, gravidpodd, förlossningspoddenx§Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Daniel, Gustav, Lars och Adam försöker hitta sig själva som män. Genom livsval, relationer och separationer och under en manskväll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Männen samlas i vardagsrummet och ger varandra långa kramar. De sätter sig i en halvcirkel och berättar om det som ligger närmast hjärtat.Det här är en dokumentär om fyra män som söker ny manlighet i en tid då gamla samhällsnormer håller på att luckras upp. Om personlig utveckling, intimitet och att möta sig själv på en sexkurs.Daniel, Gustav, Lars och Adam heter egentligen någonting annat.Reporter: Elin von WrightProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Nima ShamsEn P1 Dokumentär från 2021Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
Genom massiva bombningar mot Kiev vill Putin få ryssarna att tro på seger trots att kriget inte alls går enligt plan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På kort tid har Ryssland genomfört omfattande attacker mot bland annat Kiev och bara den senaste veckan har omkring 50 civilpersoner dödats. I Ukraina råder brist på luftvärnsrobotar men under Natos toppmöte i Turkiet fick Ukraina löfte om licens för att på egen hand tillverka robotar till det amerikanska Patriotsystemet. Samtidigt uppges USA ha varnat Polen för en rysk provokation i syfte att testa Natos sammanhållning. ”Putin har hela tiden visat sig ta större risker än vad bedömare i väst har trott”, säger journalisten och Rysslandskännaren Malcolm Dixelius. I veckans avsnitt ställer vi oss också frågan varför Vladimir Putin återigen har visat upp sig i militärkläder och hävdat att ryska styrkor gör stora framsteg vid fronten. Veckans gäster är Malcolm Dixelius, journalist och Rysslandskännare, Sveriges radios utsände Richard Myrenberg, på plats i Kiev och Maria Persson Löfgren, radions tidigare RysslandskorrespondentProgramledare: Johanna MelénProducent: Jon JeppssonUnder sommaren publiceras avsnitten senast 16:00 på torsdagar.
Längre och reklamfria avsnitt hittar ni på vår Patreon: https://www.patreon.com/c/randommakingmovies Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Förändrad markanvändning har skapat ett brännbart Europa nu föreslås naturvård med motorsåg och betesdjur som brandförebyggande åtgärd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från september 2025.Skogsbränderna i södra Europa har blivit allt mer intensiva, farliga och svårsläckta. Ett förändrat landskap med igenväxta jordbruksmarker och tät vegetation har skapat nya förutsättningar för elden att sprida sig snabbt och okontrollerat. I Medelhavsområdet, där klimatet är varmt och torrt, har småskaligt jordbruk och betesmarker ersatts av sammanhängande busklandskap som fungerar som bränsle för megabränder.Forskare och experter pekar nu på behovet av strategisk markanvändning för att minska risken. Genom att återinföra betande djur och röja med maskiner som motorsåg och slaghack kan landskapet göras mindre brandfarligt. I avsnittet beskrivs hur naturvård kan gå från akademi till praktik, och hur insatser som röjning, bete och till och med uthyrning av fårhjordar används för att skapa brandbarriärer.Samtidigt diskuteras den så kallade brandsläckningsfällan – där effektiv släckning har lett till ackumulering av torrt bränsle i naturen. Ett tätbefolkat Europa med många boende i känsliga zoner gör frågan än mer akut. Brandforskare menar att lösningen finns i ett öppnare landskap, där naturvård och jordbruk samverkar för att förebygga katastrofer.Reporter Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
Ett gram av hans material kan fånga in en yta stor som en fotbollsplan, och bli en nyckel till hållbar vattenförsörjning. Belönas med 2025 års Nobelpris i kemi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången den 10 december 2025.Omar Yaghis växte upp under enkla förhållanden i Amman i Jordanien. Tillsammans med sina syskon och föräldrar levde de i ett rum där familjens kor också höll till. Föräldrarna jobbade hårt för att de tio barnen skulle kunna få gå i bra skolor.Vid 15 års ålder skickade pappan honom till USA. Där fick han på egen hand hitta ett college och börja sin väg mot Nobelpriset i kemi.Genom att utveckla metallorganiska ramverk, MOF, har Omar Yaghi skapat en teknik som bland annat utvinner vatten ur luft. Genom att enbart sol och nattkylan i öken behövs kan det bli en lösning med enorm betydelse för områden som lider av extrem vattenbrist.Omar Yaghis passion för molekylers skönhet började redan vid 10-års åldern. Allt sen dess har han varit förälskad i molekyler, och varit med och skapat stabila molekyler som kan suga in andra molekyler genom ett spänningsfält. En upptäckt som ledde till ett forskningsgenombrott som inspirerar forskare globalt och öppnar nya vägar för bland annat vattenförsörjning.Det stabila nya materialet med MOF:ar menar Omar Yaghi skapar ett framtidshopp för människor, genom att det går att framställa många märkliga material med hjälp av de infångande molekylerna.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Nils Lundinnils.lundin@sr.se
Hur skaffar man kunder när man startar ett konsultföretag, och hur bygger man sedan ett företag där försäljningen nästan sker av sig själv? I det här avsnittet berättar Anneli Liljemark om hur Liljemark Consulting gick från ett första lunchmöte med en potentiell kund till långsiktiga ramavtal och några av företagets viktigaste affärer. Vi pratar om varför relationer är viktigare än kalla säljsamtal, hur man väljer rätt kunder i stället för alla kunder, hur prissättning och lönsamhet hänger ihop och varför ett tydligt strategiskt fokus gör det lättare att säga nej. Dessutom delar Anneli med sig av hur företaget använder nätverk, konferenser, seminarier och kunskapsdelning som en del av sin säljstrategi, och varför den bästa marknadsföringen ofta är ett väl utfört uppdrag och en nöjd kund som rekommenderar dig vidare. Slutsatser Relationer säljer bättre än reklam. De mest värdefulla kunderna kommer genom förtroende, rekommendationer och långsiktiga relationer snarare än traditionell försäljning. Välj kunder strategiskt. En tydlig målbild gör det enklare att prioritera uppdrag som stärker företagets position och lönsamhet på lång sikt. Kunskap är en del av marknadsföringen. Genom seminarier, konferenser och att dela med sig av expertis bygger företaget både sitt varumärke och nya affärsmöjligheter.
Under de senaste åren har antalet totalitära stater ökat kontinuerligt. I stora delar av världen är folk skeptiska mot demokrati och föredrar att lyda under starka ledare, även om det sker till priset av personlig frihet och internationell fred. Kort sagt, det våras för diktatorerna.Diktaturer är inget nytt, men basen för, och logiken bakom, envåldshärskarnas maktinnehav har förändrats betydligt under seklernas gång. I det republikanska Rom var ”diktator” en titel som bara fick innehas i som mest ett halvår, när staden befann sig i djupast möjliga kriser – och ju snabbare diktatorn lämnade ifrån sig ämbetet, desto större ära fick han. Några sekler senare utvecklade emellertid de romerska kejsarna allt större ambitioner – de länkade sitt ämbete till himlen, framställde sig som gudomliga viceregenter och krävde all makt på livstid. På medeltiden, 1500-talet och 1600-talet övertog många europeiska kungar dessa pretentioner, men därtill kom nya idéer: tänkare som Thomas Hobbes och 1700-talets ”upplysta despoter” menade att diktatorn härskade i kraft av sitt överlägsna förnuft, att envälde var bästa möjliga statsskick. I nästa fas, på 1800-talet och 1900-talet, tillkom ännu en aspekt: idén att makt är rätt, att makten i sig legitimerar diktatorn. Resultatet av denna utveckling har varit fruktansvärd, något alla med ett minimum av kunskap om det senaste århundradets tragiska historia kan intyga.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om diktatorer och diktaturer från antiken till nutiden. Bildtext: Italiens respektive Tysklands diktatorer, Benito Mussolini och Adolf Hitler, vid Mussolinis ankomst till München den 28 september 1938, på tröskeln till Münchenöverenskommelsen som styckade Tjeckoslovakien och blev en vändpunkt i Europas väg mot krig. Foto: Bundesarchiv, Bild 146-1969-065-24, CC BY-SA 3.0 DE, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
När Danmark 1675–1676 försökte ta tillbaka landskapen Skåne, Halland och Blekinge blev det snabbt ett krig som utkämpades både på stigar, gårdsplaner och i skogsbryn mellan skånska friskyttar och svenska trupper som i stora fältslag mellan reguljära danska och svenska trupper.Snapphanarna, eller friskyttarna, bedrev en effektiv gerillakrigföring under skånska kriget med bakhåll, sabotage och stöld av den svenska krigskassan. Men utan kvinnorna hade det varit svårt att hålla igång det skånska motståndet. Gårdarna måste skötas och hemliga budskap transporteras. Och kvinnor kom att författa många protestskrivelser.I detta avsnitt av podden Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Jojan Vadenbring, som skrivit ett stort antal vetenskapliga artiklar om Snapphanarna. Detta är början på ett Historia Nu Premium-avsnitt. Vill du lyssna på hela avsnittet blir du medlem på www.historia.nu/premium. Det kostar 75 kr/mån och då får du två extra avsnitt samt alla vanliga avsnitt reklamfria.Genom freden i Roskilde 1658 blev Skåne, Halland och Blekinge svenska. Danmark tvingades avträda en tredjedel av sitt territorium till den svenska stormakten.För många skånska bönder handlade konflikten mindre om stormaktspolitik och mer om vardagens villkor: skatter, inkvarteringar och övergrepp från soldater som såg bygden som fientlig. När danskarna landsteg 1676 öppnades en möjlighet att återvända till ”den gamla ordningen” – och det gav näring åt ett motstånd som kunde slå till och försvinna.”Snapphane” var i grunden ett svenskt skällsord, använt för att göra motståndet kriminellt och opolitiskt: rövare snarare än kombattanter. Samtidigt fanns mer organiserade förband – friskyttar – som stod på dansk sida och kunde vara formellt knutna till Danmarks krigföring, medan andra grupper bestod av lokala bondeuppbåd eller rena stråtrövare som levde på plundring.Den distinktionen spelar roll när vi ska förstå kvinnornas insats. Kvinnor var sällan formellt inskrivna som soldater – men de var ofta helt avgörande för att gerillakriget skulle fungera i praktiken.Gerillakrig i skog kräver mat, kläder, krut och gömställen. Friskyttarna kunde inte bära allt själva. Kvinnor drev gårdar vidare under extrem press, gömde proviant och såg till att män som levde ”på skogen” kunde komma tillbaka, få mat och utrustning och sedan försvinna igen.Ett konkret exempel finns i material kring ”Sven i Boarp”, där hans hustru enligt domboksuppgifter under en månads tid mältade, gjorde ost och smör och höll gårdens produktion igång – samtidigt som hon bidrog till att förse männen med livsmedel. Det är vardagsarbete som samtidigt blir krigföring: den som kontrollerar maten kontrollerar möjligheten att slå till.I andra fall tycks kvinnor ha agerat som spårare, budbärare och lokala ”nätverk”. Och i den svenska föreställningsvärlden kunde kvinnors rörlighet och kontaktytor vändas mot dem: de kunde misstänkliggöras som spioner – eller till och med som ”spionhäxor”, ett begrepp som lyfts i modern historieskildring om perioden.Kriget skapade en pappersflod. Kvinnor skrev – eller lät skriva – suppliker och brev till myndigheter: om skattelättnader när män dött eller dragit i fält, om nåd för fängslade anhöriga eller om tillstånd att driva verksamhet vidare. Här framträder kvinnor som administrativa aktörer i krigets skuggsamhälle, där familjens överlevnad kunde avgöras av rätt formulering och rätt mottagare.Bild: Snapphanen Svend Poulsen Gønge (t.h.), känd som Göingehövdingen, lockar den svenske översten Sparre i ett bakhåll genom att uppträda förklädd till svensk. Illustration ur Carit Etlars roman Gjøngehøvdingen, 1903. Illustration: Poul Steffensen (1866–1923). Public domain, via Wikimedia Commons. FärglagdMusik: Hybrid March av Boris Skalsky, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
6Sexmagi6Nu är det dags för sommar och våra magiska sommarpratare. I år har vi ett tema som går under arbetsnamnet “Sexy Summer” och det blir nog där det landar. Genom våra gäster bjuder vi in till samtal gällande allt mellan himmel och jord inom denna sfär. Redaktionen startar själva med en total "clickbait" rubrik och ja, vad ska vi mer säga… Kanske att vi inte tar ansvar för eventuella barn, könssjukdomar, skilsmässor som dessa avsnitt kan resultera i. Vi tar bara ansvar för: The Joyride.Redaktion: Rebecca Tiger, Veronica Näslund, Olof Lindqvist och Emilia BlomKlipp och mix: Theresia Billberg Vill du stötta oss? Bli Patreon: https://www.patreon.com/formodrarsmaktSnacka med likasinnade: Eftersnacksgruppen på FacebookGillar du musiken i podden? Musiken skapad av Eldin Earth WitchKontakt: www.formodrarsmakt.comFörmödrars Makt en Podcast grundad av Rebecca Tiger och Elin Bååth 2020Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Den 2 september år 31 f.Kr. avgjordes Romarrikets framtid utanför Actium på Greklands västkust. Det var ett sjöslag som inte bara avgjorde ett inbördeskrig, utan också markerade republikens slut och början på den romerska kejsartiden.Efter mordet på Julius Caesars år 44 f.Kr. kastades republiken åter in i kaos. Ett nytt triumvirat bildades av Octavianus, Marcus Antonius och Lepidus, som delade upp imperiet mellan sig. Men precis som tidigare maktdelningar kunde inte heller denna bestå.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden berättar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om slaget vid Actium – den avgörande uppgörelsen mellan Octavianus och Marcus Antonius i Joniska havet, vid inloppet till Ambrakiska viken.Octavianus, Caesars adoptivson och arvtagare, visade sig vara en mästare i politiskt manövrerande. Med propaganda, allianser och ett skickligt utnyttjande av Caesars eftermäle stärkte han sin ställning, samtidigt som relationen till Antonius gradvis försämrades.När konflikten övergick i öppet krig blev östra Medelhavet den avgörande arenan. Antonius och Kleopatra etablerade sig i västra Grekland, medan Octavianus förfogade över en ovärderlig tillgång: den briljante strategen Marcus Agrippa. Genom en rad amfibieoperationer mot Antonius försörjningslinjer skaffade sig Agrippa initiativet och lyckades successivt pressa in motståndaren i Ambrakiska viken. Samtidigt urholkades Antonius ställning av avhopp, bristande försörjning och ett allt intensivare psykologiskt krig.I avsnittet diskuteras också den romerska sjökrigföringens utveckling, styrkeförhållandena vid Actium och de osäkra källorna kring Kleopatras dramatiska flykt från slagfältet. När striden väl var över återstod bara en segrare. Antonius och Kleopatra tog sina liv, medan Octavianus återvände till Rom och blev princeps – ”den förste medborgaren”. Därmed inleddes en ny epok i romersk historia: kejsardömets tid.Bild: Slaget vid Actium 31 f.Kr., här skildrat i en målning från 1672, där Octavianus flotta besegrar Marcus Antonius och Kleopatra. Segern blev avgörande för slutet på den romerska republiken och början på kejsartiden. Målning: Laureys a Castro, Public domain, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
På kvällen den 12 augusti inträffar en total solförmörkelse på några platser i Europa. Erik Johansson i Malmö ska resa till Spanien för att se sin 27:e solförmörkelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången den 12 juni 2026.När månens bana kommer precis i vägen för solljuset och skymmer det för oss, blir det solförmörkelse. Dagsljuset försvinner och gaslagret kring solen, koronan, syns. Någonstans på jorden sker detta med ungefär ett och ett halvt års mellanrum, men på varje plats inträffar det sällan.Genom historien har förmörkelserna gett ett bra tillfälle till vetenskap. Det var till exempel solförmörkelsen 1919 som gav de första beläggen för Einsteins teori om krökt rumtid. Men när dagsljuset plötsligt försvann för Agneta, 11 år, 1914 hade hon ingen aning om vad det var som hände. Hör astronomen Peter Linde, amatörastronomen Erik Johansson, idé- och lärdomshistorikern Johan Kärnfelt och arkeologen Jonathan Lindström om solförmörkelser i vår tid och i historien. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se
På kvällen den 12 augusti inträffar en total solförmörkelse på några platser i Europa. Erik Johansson i Malmö ska resa till Spanien för att se sin 27:e solförmörkelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När månens bana kommer precis i vägen för solljuset och skymmer det för oss, blir det solförmörkelse. Dagsljuset försvinner och gaslagret kring solen, koronan, syns. Någonstans på jorden sker detta med ungefär ett och ett halvt års mellanrum, men på varje plats inträffar det sällan.Genom historien har förmörkelserna gett ett bra tillfälle till vetenskap. Det var till exempel solförmörkelsen 1919 som gav de första beläggen för Einsteins teori om krökt rumtid.Men när dagsljuset plötsligt försvann för Agneta, 11 år, 1914 hade hon ingen aning om vad det var som hände.Hör astronomen Peter Linde, amatörastronomen Erik Johansson, idé- och lärdomshistorikern Johan Kärnfelt och arkeologen Jonathan Lindström om solförmörkelser i vår tid och i historien.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se
Vi har självklart lyssnat på Frida Svenssons gripande podd-dokumentär i SvD, ”Varför dog Max?”. Den handlar om 13-åriga Max som, trots flertalet akuta mejl och varningar från sina föräldrar, hade det oerhört svårt i skolan. Genom ett omfattande material av dokument och starka samtal med Max föräldrar lyckas Frida lägga ett pussel om vad som faktiskt pågick, mitt framför ögonen på de vuxna som interagerade med honom varje dag. Vi delar våra tankar, känslor och reflektioner kring denna tunga men livsviktiga granskning.Tidigare i vår var vi faktiskt i Ulricehamn för att föreläsa! Det blev en lite annorlunda upplevelse än vad vi kanske är vana vid, och i avsnittet berättar vi allt om varför just den här resan lämnade ett lite extra starkt intryck på oss.Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie HallbergKlippning: Chloé Sommardotter BrandtInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vi letar upp årets växt: blåsugan. Och lyssnar på Östersjötumlarens klickljud och hör vad som görs för att rädda den hotade tandvalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Världens minsta tandval, tumlaren, jagar sill och skarpsill i vattnen runt Gotland. Det är den akut hotade Östersjötumlaren, en särskild population av tumlare som lever hela sitt liv i Östersjöns bräckta vatten. Alexandra Colbing, marinbiolog på Länsstyrelsen Gotland, jobbar med Östersjötumlaren längs Gotlands kuster och de stora skyddade vattenområdena Hoburgs bank och Midsjöbankarna. Vi hämtar in en akustisk klickdetektor som samlat in klickljud från tumlare som simmat förbi och hör vad klickljuden berättar om de små valarna som passerat, och pratar om vad som görs för att rädda tumlarna och hur framtiden ser ut för en av Östersjöns mest hotade arter. Fältreporter på plats är Lisa Henkow.Varje år utser Svenska botaniska föreningen en växt som de vill veta mer om. År 2026 är denna växt blåsuga. En lilablå pyramidformad växt som sprids med myror! Joacim Lindwall följer med botanisten Peter Ståhl för att leta efter den lite speciella växten.Jenny Friedl i Karlstad fick häromveckan ett oväntat besök – av en stäpphök. Magnus Hellström, chef på Ottenby fågelstation, berättar mer om denna ovanliga rovfågel som är en kärrhök men ser ut som en smäcker tärna.Och så fick vi ett mejl från Malin Vikström som ”blivit med kråka”, som hon uttrycker det. Den har fått namnet Kalle Två. En dag fanns inget annat än knäckebröd att mata honom med, och då doppade han det i vatten innan han åt upp det. Hur visste kråkan att den skulle göra så? Vi ber etolog Johan Lind förklara.Under två dagar nu i början av juni, 5 och 6 juni, kan alla som vill vara med och rapportera hur långt försommaren har kommit. Det är Sveriges Lantbruksuniversitet och Svenska botaniska föreningen som vill veta om syren, hägg, liten blåklocka, liljekonvalj, prästkrage och rönn blommar just nu på olika platser i landet. Genom att följa växternas blomning kan forskarna se hur naturen svarar på klimatförändringarna. Sofia Åström från Botaniska föreningen i Abisko berättar om Försommarkollen, och också om sommaren är på gång så långt norrut i Sverige.Så här på nationaldagen plockar vi fram Sveriges nationalfågel, tillika det mest önskade reprisinslaget i Naturmorgons historia: Lasse Willéns kråkvinkel om när en koltrast sjöng duett med Ray Charles.Programledare är Mats Ottosson.Veckans naturfråga: En liten kvast för konstnärlig aktivitet finns med i namnet på den art vi söker.Denna decapod upptäcktes i Sverige så sent som 2010 - och glädjen var inte odelad.På sina håll är den nu vanligare än den släkting som somriga barn ofta ses fiska efter.Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter monstera. De tre som vann var: Kajsa Lorenz, Nacka, Enar Bonath, Hyssna och Erik Rosendahl, Umeå. Grattis alla tre!
Varje vaken minut går åt till att försöka mota bort de obehagliga och våldsamma tankarna. Om de stämmer förtjänar jag inte att leva Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om du känner igen dig i Mikaelas berättelse eller är anhörig finns hjälp att få:*Chatt: https://ocdforbundet.se/ocd-chatten*Anhöriglinje: https://ocdforbundet.se/anhoriglinjen/Reporter & ljuddesign: Vincent HanssonProducent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.UTSKRIFT AV DOKUMENTÄREN:– Tänk om jag är pedofil men jag har bara inte insett det förrän nu?För Mikaela går varje vaken minut åt till att försöka mota bort tankarna. Tankar som är obehagliga, våldsamma och ständigt fyllda av tvivel. Hon är rädd för att hon ska övertyga sig själv att vara en fara för dem hon älskar mest. En fara för sin son.– Det enda sättet att skydda mitt barn är att flytta ifrån honom.Jag har sökt upp Mikaela i Onsala utanför Kungsbacka. När jag fick reda på hennes berättelse slog den an i mig personligen. En historia om att brottas med och leva med sina demoner. Går dem att övermannas?Mikaela växer upp i Luxemburg. Hon beskriver sig själv som ett känsligt barn, som upplever mycket ansvar för andras välmående. Och att hon redan som liten börjar ha en stark rädsla för döden. – Jag började få tankar kring döden som alla barn får. Men jag fick verkligen panik av tanken av döden och blev rädd för att sova, för jag tänkte att jag skulle dö när jag sov. Så jag hade väldigt mycket känslor som liten. En dag får Mikaela ta del av en tragisk nyhet. En nära vän till familjen har drabbats av cancer. En hjärntumör. Tillståndet är kritiskt och han mår sämre och sämre för varje dag som går. – Då blev jag ganska ledsen av att höra det. Och så tyckte jag synd om honom för att han led. Då minns jag att jag tänkte: ”jag hoppas att han dör snart så att han inte behöver lida för länge”. Kort efter att Mikaela tänkt den tanken så går familjevännen bort. Mitt i sorgen slår skulden till med full kraft, en fixidé om att hon bär ansvaret –att det är hon som har orsakat hans död. – Det är mitt fel att han dog. För jag tänkte ju tanken, ”jag hoppas att han dör snart så han slipper lida”. Och då minns jag att jag sa det till min mamma. Att det är mitt fel. Och då förklarade hon att man kan inte tänka sig att någon ska dö, och att det är en ganska normal tanke att ha. Och att det kan vara lite fint att hoppas att någon inte ska behöva lida. Hennes mammas ord blir en viss tröst men dessa tankar skulle visa sig bara vara början. En dag när hon hackar grönsaker så dyker en skrämmande bild upp i huvudet.– Då började jag få tankar på att ”tänk om jag tar en kniv och sticker mig själv.” Jag ville absolut inte skada mig själv, men jag var livrädd för att jag skulle tappa kontrollen och bara sticka kniven i min mage. Så jag sa det till min mamma, och hon förklarade för mig att om du är rädd för att du ska skada dig själv, så behöver du inte vara ensam hemma. Men det ledde också till att jag var mycket med min mamma på fritiden. För jag var så rädd för att vara hemma. När Mikaela är 16 år slår en ny, absurd fixering rot. Det är en tanke som trotsar allt sunt förnuft och som för de flesta – även för henne själv – framstår som helt världsfrånvänt. Men trots det känns det som något hon behöver ta på allvar. – Så var jag fortfarande oskuld, och då började jag få tankar kring att jag skulle vara gravid, att jag skulle på något sätt ha lyckats bli gravid ändå. Jag minns att jag tog graviditetstest, trots att jag någonstans förstod att det är klart att du inte är gravid. Men jag var så rädd för det, för den tanken satte sig där också. Lex Jungfru Maria?– Ja. exakt!Det är ingen som ser några varningsflaggor eller snappar upp att det är något problem. För tankarna påverkar ännu inte Mikaela till den grad att det innebär några större bekymmer för henne. Att den starka ansvarskänslan, rädslan för att skada sig själv, rädslan för att vara någon slags jungfruföderska – att det här skulle vara ett tecken på en sjukdom var det ännu ingen som kunde förstå. Mikaela är nu i 20-årsåldern och befinner sig på en fest. Och där mitt bland alla människor så får hon syn på en kille. Det är som att världen stannar upp, och allt folk runt omkring blir bara till en suddig bakgrund. – Direkt fick vi ögonkontakt med varandra och jag kände direkt någon attraktion till honom och han kände likadant. Gnistan mellan dem är omöjlig att ignorera. Så de börjar dejta och blir snabbt ett par. Och för Mikaela känns det helt fantastiskt. Hon har aldrig varit såhär lycklig. – Och då var det, jag svävade bland rosa moln. Jag var så kär. Älskade honom så mycket. Men att känna så starkt får någon har också sina baksidor för Mikaela. För den där starka ansvarskänslan, som genom hela livet har legat i bakgrunden och lurat börjar träda fram. – Jag kände så mycket för honom att det nästan blev jobbigt för mig. Jag ville hellre bara få känna mig lite mer: ”okej, jag älskar dig jättemycket, men jag är inte besatt av dig”. För då märkte jag också att jag fick sådana här tankar om att jag ville skydda honom från allt. Och Mikaela börjar oroa sig. Tänk om hon skulle förstöra allt? Allt det fina de håller på att skapa tillsammans Tänk om hon skulle råka flörta med någon, råka vara otrogen. Eller någonting mycket värre.– Då började jag få tankar om att jag skulle råka döda honom eller någon annan, för jag bodde med min kusin, att jag skulle döda honom eller min kusin i sömnen. Och jag tror att det har att göra med att jag hittade en person som jag började älska jättemycket. Och så blev jag så rädd för att jag skulle råka förstöra det. Och vad är det värsta man kan göra då? Jo, det är att döda någon. Mikaela vet att hon aldrig skulle göra något sånt i ett vaket tillstånd. I ett tillstånd där hon har kontroll. Så hon måste anpassa hemmet för någon annan – den potentiellt sömngående versionen av sig själv. – Började gömma knivarna i lägenheten. Försöka sätta dem högt upp i ett skåp, för då kommer det att vara svårt för mig att komma åt dem när jag sover. Men det är också nu det blir uppenbart, både för henne själv, och folk runtomkring. Det är något som inte står rätt till. Hon behöver hjälp. Så hon tar steget och vänder sig till vården. Mikaela, som levt i skräck för att förlora greppet om verkligheten, får nu äntligen en förklaring på vad det är som pågår. Hon har OCD, eller tvångsyndrom som det också heter. – För jag var har jag en psykos? Nej, du har inte en psykos. Du har tvångstankar och det kändes väldigt skönt att äntligen få ett ord att hänga upp mig på och förstå mer om det. Mikaela hade aldrig kunnat föreställa sig att OCD kunde se ut på det här sättet. För henne, liksom för många andra, var diagnosen förknippad med människor som maniskt tvättar sina händer eller håller saker kliniskt rent. Det kan förstås se ut på det sättet, men långt ifrån hela sanningen.Det centrala i OCD är inte städning, utan de ritualer (fysiska eller mentala) som skapas för att avvärja en katastrof. Hjärnan identifierar ett hot och kräver en motprestation för att lugnet ska infinna sig. Men det är en falsk trygghet. För ju mer Mikaela försöker försäkra sig om att hon inte kommer mörda sin kille sömnen, desto mer utrymme får tvivlet att växa. För att bryta mönstret måste hon sluta söka svar och istället våga stanna kvar i ångesten utan att agera. Så Mikaela får påbörja en KBT-behandling, där hon steg för steg får närma sig det allra läskigaste. – När jag stod där med kniven så kändes det ju ganska läskigt i början, för det kändes verkligen som att jag kommer tappa kontrollen nu. Tänk om jag egentligen vill döda honom? Tänk om det är därför jag tänker de här tankarna. Sen blev det lättare och lättare ju mer jag övade på det. Och så tillslut får Mikaela börja sova med knivar bredvid sig i sovrummet. Den ultimata exponeringen som ska få henne att tolerera osäkerheten kring vad hon gör och inte gör i sömnen. Och det funkar. Rädslan tynar till slut bort. – Titta, du kan sova med en kniv i sovrummet, men du dödar ingen när du sover ändå. Mikaela har äntligen lämnat skräcken bakom sig och börjat blicka framåt mot en ljusare horisont. Relationen är starkare och tryggare än någonsin. De gifter sig och bestämmer sig för att ta det stora steget att skaffa barn. Men drömmen om en växande familj visar sig vara en betydligt snårigare väg än de hade föreställt sig.– Så vi fick genomgå en IVF process, vilket var ganska påfrestande. Sen blev jag gravid och i början av graviditeten började jag märka av att jag blev väldigt orolig för fostret. Jag började bli jättenojig för att någonting skulle hända som jag tänker att många gravida blir. Men jag kanske blev det lite väl mycket. Jag hörde av mig till barnmorskan hela tiden. Sen fortsatte det under graviditeten. Jag började må bättre sen också. Men sen de två sista veckorna så började jag må jättedåligt. Jag kunde inte sova, jag fick skakningar i hela kroppen. Jag mådde illa, jag kunde inte äta och det var på grund av ångest. Och så händer något mer. Oron kring sömnen, som ofta varit en domän för Mikaelas OCD, börjar återigen ta plats. Men än så länge har hon inte gjort kopplingen. Hon ser inte att det är precis samma gamla demon som har börjat hemsöka henne på nytt– Då blev jag jätterädd för att inte kunna sova. Jag minns att jag tänkte om jag tänker den här tanken innan klockan fyra idag, att jag inte kommer kunna sova, då kommer jag inte kunna sova ikväll. Sen brukade jag oftast kunna sova ändå, men jag blev liksom hyperfokuserad på olika klockslag och mina kroppsliga sensationer. Starka sömnmediciner blir hennes enda sätt att uthärda de sista veckorna innan förlossningen. Men det triggar också igång något nytt. För i takt med att den närmar sig, börjar en annan sorts skräck att växa. Det är inte den typiska rädslan som många blivande mammor känner – oron för medicinska komplikationer eller den fysiska smärtan. Utan det är något annat.– Men jag var jätterädd. Inte för att föda barn, men jag var jätterädd för att någon skulle ta mitt barn ifrån mig. Att socialtjänsten skulle komma och ta honom. Jag behövde gå på starka sömnmediciner precis innan min förlossning. Och så tänkte jag nej, men nu kommer jag bli missbrukare. Garanterat. Det finns liksom ingen annan utväg. Och de förklarade att det behöver du absolut inte bli. Det kommer du inte bli. Vi kommer inte fortsätta skriva ut det här hur länge som helst. Men jag mådde jättedåligt. Och sen fick jag min son. Mikaela tittar på sin son. Det finaste hon någonsin har sett. Resultatet av en lång och prövande IVF-resa. Men hon kan inte njuta av det nyblivna föräldraskapet. För hennes besatthet av klockslag, rädslan för att inte kunna sova och att bli ifråntagen sin son fortsätter att hålla i sig. För tänk om någon skulle tycka att hon är en olämplig förälder? – Jag tror att det har att göra med att jag också jobbar med just på socialtjänsten, att jag handlägger sådana här ärenden. Och shade vi nyligen haft något ärende med en mamma också i liknande situation som mig, och då blir jag jätterädd för att det där kommer hända mig också. Så det låg nära till hands. Jag tror det var det. Rädslan för att inte räcka till som förälder börjar mutera och blir till ett inre monster. Den tvingar på henne bilder av ögonblick hon inte kan minnas, scener som aldrig har ägt rum, men som hennes hjärna ändå vill få henne att känna sig skyldig till. – Jag börjar få jättemycket tankar kring att tänk om jag skakar honom, Tänk om jag redan har råkat skaka honom utan att jag har märkt det. Tvångstankar av den här typen, som att skada sitt barn, Där inte något man vill göra, det är inte heller något man kommer göra och det är inte impulser, utan det är tankar som känns främmande och något som inte är i linje med den man är som person. OCD:n är en varelse som attackerar det du värderar allra mest i livet. Att vara en bra förälder, en bra partner och en person som behandlar andra väl. För Mikaela blir varje tvångstanke och varje litet misstag till bränsle. Det är som om hon oavsiktligt fortsätter att mata varelsen, tills den växer sig så stor att den skuggar allt annat.– Och så minns jag en gång när jag råkade, när jag skulle klippa hans naglar. Och så råkar jag klippa honom på hans finger, vilket väldigt många föräldrar har råkat göra någon gång. Men då fick jag panik. Nu kommer någon ta honom. För nu har jag ju till och med råkat skada mitt barn. Ett spädbarn en sårbar liten varelse som kräver konstant tillsyn. Men för Mikaela blir det inte lättare med tiden, snarare tvärtom. För när hennes son lämnar den sköra bebistiden bakom sig och börjar bli några år gammal, så framträder en ännu mer skrämmande tvångstanke. – Tänk om jag egentligen är pedofil? Men att jag bara inte insett det förrän nu. Så då blev jag jätterädd för att jag helt plötsligt skulle vara det. Det var aldrig så att jag var rädd för att jag skulle utsätta honom för någonting, men jag var bara rädd för att de här tankarna skulle bli så påtagliga att jag till sist skulle övertala mig själv att jag är det. Det är egentligen inget ovanligt att ha skrämmande tvångstankar. Tänk om jag puttar ner någon på tågspåret? Tänk om jag kör över någon med bilen? Tänk om jag begår ett övergrepp? Det som gör att det blir sjukligt är vikten man lägger vid dessa tankar. För de allra flesta kan vifta bort dem som obetydliga. En person med OCD tänker att de säger något om vem man är som person. Någon som jobbar på en förskola kanske säger upp sig från sitt jobb, en annan vågar inte sätta sin fot på en tågperrong, och en förälder kanske inte vågar vara ensam med sitt barn. För Mikaela så tar det nu upp hela hennes dagar och hon gör allt för att försöka hindra tankarna från att växa.– Typ om jag skulle lyfta honom, se till att okej, jag får. Jag måste se till att hans ben inte råkar nudda mitt skrev när jag lyfter upp honom. Det är nästan omöjligt kan jag säga när man lyfter upp ett barn om de är nära en. Men då blir jag jätterädd för det och tänkte att jag måste flytta på honom på något konstigt sätt. Så jag kontrollerade alltid hur jag lyfte upp honom. Om jag skulle torka honom. När han gick på toaletten så minns jag att jag tänkte ”tänk inget konstigt, tänk inget konstigt, tänk inget konstigt” när jag skulle torka honom. Då är det nästan omöjligt att inte tänka något konstigt när man försöker säga det till sig själv. Om jag säger “tänk inte på en rosa elefant” Vad händer i ditt huvud då? Sannolikt börjar du nog föreställa dig en rosa elefant. Det är precis så med tvångstankar. Men eftersom de ofta är av obehaglig natur så kan de leda till stresspåslag. – Så hör jag det här ordet olämplig. Olämplig, Olämplig. Så till sist så är det. Jag är olämplig uppenbarligen. För jag tänker ju att jag inte ska tänka olämpliga saker. De är Mikaela och hennes mans femte bröllopsdag. En dag som borde firas. Men precis som vanligt så slås Mikaela av en intensiv ångest så fort hon öppnar ögonen. Men det är ändå någonting annorlunda med den här morgonen. För hon känner nu en känsla av att hon inte klarar det här mer. Att hon inte längre orkar kämpa mot de skrämmande tankarna.– För då var det ju att ifall de tankarna skulle stämma så förtjänar inte jag att leva. Det var liksom det som var grunden till det hela. Jag minns att jag ringde till min kusin, som har jobbat inom psykiatrin, och sa till honom att det känns som att jag måste ta en kniv och skada mig själv. Då sa han: ”Michaela, då är det dags att åka till psykakuten om man känner det.” Hon och hennes man åker till psykakuten. Det är skrämmande för Mikaela, för inom henne mullrar samma gamla farhåga: rädslan för att vårdpersonalen ska se henne som en bristande förälder och bli oroliga för hennes son.– Jag berättade för dem vad det är jag känner och de blev inte oroliga för mitt barn. De blev oroliga för mig. Så de sa att om du vill så kan du bli inlagd nu. Och då kände jag att ja, det måste jag ju bli för jag orkar inte detta längre. Mikaela skrivs in, men tiden i slutenvården skulle visa sig bara bli ett kort andrum. För medan hennes mediciner justeras och en remiss skickas till ett specialistteam för OCD, börjar hon smida planer.– Jag tänkte att enda sättet att skydda mitt barn nu är ju att jag flyttar ifrån honom. Så jag började planera på att jag skulle skaffa en lägenhet någonstans och att flytta ifrån dem. Och det var ju väldigt läskigt för min man, för jag var ju helt bara: ”Men jag måste ju det. Fattar du inte det?”. Och i väntan på specialistbehandling blir Mikaelas mående bara sämre och sämre. – Jag började få tankar kring att inte vilja leva längre. Jag kunde inte äta så jag gick ner typ sju kilo och jag behövde absolut inte gå ner i vikt. Jag började också ha jättesvårt att sova på riktigt denna gången. Så till sist så sökte jag mig till psykakuten igen, och då gjorde man lite mer medicinjusteringar och såg till att det lades på med remissen. När Mikaela vaknar efter sin fjärde natt på sjukhuset är något annorlunda. Den intensiva ångesten, som brukar stå redo så fort hon öppnar ögonen, lyser med sin frånvaro. För första gången är det tyst.– Nu kan jag tänka klart. Nu styr inte de här tankarna mig. Jag fattar nu att allt det här har varit OCD hela tiden och det var nästan en utomkroppslig upplevelse. Det var så skönt och jag bara kände att nu kanske jag kan gå tillbaka och faktiskt njuta av att vara med mitt barn. Den nya kombinationen av mediciner har börjat verka och Mikaela är nu mottaglig för en terapibehandling, som hon påbörjar den direkt efter hon blir utskriven. Hon övar på att sitta stilla med tankarna, låta dem komma och gå utan att börja analysera dem. Hon får skriva ner sina värsta scenarier på papper och läsa dem högt för sig själv. I början bombarderas hon av de klassiska “tänkt om”- tankarna. Men för varje gång hon vägrar gå in i spiralen, börjar något långsamt att skifta.– Till sist blev det bara text på en lapp, och jag kunde bara läsa den utan att gå in i en ond spiral. Så det var en av de väldigt bra övningarna tyckte jag. Och Mikaelas allra största seger har varit modet att bryta tysnaden. Att våga prata om det som pågår i huvudet. Det som många gånger har känts som en mörk hemlighet. – Jag har inte mått så här bra sen innan min son kom och det är helt underbart. Jag delar med mig väldigt mycket på sociala medier om min upplevelse av OCD, vilket jag känner stärker mig också att jag kan vara så öppen om det. För jag märker också att det är så många som känner igen sig. Det har varit en stor del av att jag ska återhämta mig, märker jag. Och att prata öppet om det med folk så att folk också förstår att OCD är inte bara att vilja ha saker och ting rent. Och nu, nu kan jag jobba igen. Jag kan vara med min son utan att känna mig hindrad. Jag kan njuta av att vara med min man utan att vara rädd för att jag är otrogen hela tiden, vilket är väldigt skönt. Så jag känner att jag lever nu. Förut överlevde jag bara. Något som är värt att nämna är jag lever samma typ av OCD som Mikaela. Det variant där tvångshandlingarna främst utspelar sig i huvudet. Genom åren har mina teman skiftat, men oftast kretsar de kring rädslan för att skada andra. Det är anledningen till att jag inte vågar ta körkort, och precis som Mikaela har jag plågats av rädslan för att vara pedofil. Som tur har jag lyckats lämna just det temat bakom mig, men skräcken för att det ska komma tillbaka kan ändå dyka upp ibland.Vad skulle du säga till någon som jag, som är rädd att skaffa barn för att man är rädd för att det kommer blossa upp?– Jag skulle säga att man ska inte låta idén hindra det man vill göra, utan vill man skaffa barn, då ska man absolut göra det. För det är så fantastiskt att ha ett barn, även om det kan vara jättejobbigt ibland och man märker att det kan påverka ens psykiska mående. Så är jag så tacksam för att jag faktiskt vågade skaffa barn, för annars hade mitt liv inte sett ut som det gör idag. Jag har en fantastisk familj och jag tycker det är väldigt viktigt att man inte låter idén ta så mycket plats att man faktiskt hindrar det från från att man skaffar barn. Den ultimata exponeringen? – Kanske? Absolut. Framför allt om man också har pedofili och det där man är rädd för att tänk om jag egentligen är pedofil. Det var jag också rädd för när jag skulle träffa barn. Men jag var bara nej. Fuck that. Jag tänker skaffa barn ändå.
Längre och reklamfria avsnitt hittar ni på vår Patreon: https://www.patreon.com/c/randommakingmovies Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Joseph Goebbels stack ut bland de ledande nazisterna genom att vara disputerad och framstå som intellektuell. Han var en övertygad antisemit som avhumaniserade judar och initierade den första stora pogromen i Tredje riket 1938.Som propagandaminister tog Goebbels ett hårt grepp om kulturen i Tredje riket. Samtidigt var majoriteten av de filmer som producerades under hans ledning breda underhållningsfilmer – ett medvetet sätt att normalisera regimen och styra publikens uppmärksamhet. Han var också tidigt skicklig på att utnyttja ett nytt massmedium: radion.I detta andra av två avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet, om Tredje rikets propagandaminister Joseph Goebbels.I oktober 1926 utnämnde Hitler Goebbels till partichef i Berlin. Som gauleiter fick han ett uppdrag som passade hans temperament: storstadens politiska gatukamp. Här finslipade han en metod som känns igen i modern demagogi:Provokation som strategi: skapa konflikter som genererar rubriker.Personfixerad agitation: peka ut syndabockar och “förrädare”.Möten som teater: ljus, symboler, marscher – en känsla av att historien rör sig nu. Nazismens budskap blev inte bara något man hörde; det blev något man upplevde.En central del i Goebbels framgång i Berlin var hans förmåga att förvandla nederlag till heroiska berättelser. När nazisten Horst Wessel, en ung SA-ledare, sköts i januari 1930 och senare avled i februari, insåg Goebbels omedelbart propagandavärdet och gjorde Wessel till martyr. Texten som Wessel skrivit till en äldre melodi blev “Horst-Wessel-Lied”, som därefter blev NSDAP:s partihymn och – efter 1933 – en av Tysklands nationalsånger i praktiken, sida vid sida med “Deutschlandlied”.Genom massmöten i Sportpalast och andra stora arenor utvecklade Goebbels en ny politisk estetik. Han använde dramatiska ljuseffekter, uniformerade vakter, standar och en noggrant planerad koreografi för att skapa en känsla av oövervinnerlig kraft. Under presidentvalskampanjen 1932 organiserade han kampanjen “Hitler över Tyskland”, där Hitler flögs mellan städer för att tala inför enorma publiker på kort tid. Vid maktövertagandet 1933 hade Goebbels gjort Berlin till en scen för nazistiska triumfer.Efter maktövertagandet inrättades 1933 Rikets ministerium för folkupplysning och propaganda, lett av Goebbels. Ministeriet fick ett ovanligt brett grepp om press, radio, film, teater, litteratur, musik och bildkonst – och blev centralt i regimens kulturella likriktning. Goebbels verkliga makt låg inte i att övertyga varje individ, utan i att göra avvikelse dyr och samstämmighet lätt. När alla kanaler låter likadant blir tystnaden det enda motståndet.Goebbels förstod radion som en politisk genväg in i hemmen. Satsningen på billiga massproducerade mottagare – Volksempfänger – gjorde det enklare att samla nationen kring ledarens röst och regimens nyheter. Här finns en mediehistorisk lärdom som återkommer: teknikens räckvidd är politiskt neutral – men användningen är det inte.När diplomaten Ernst vom Rath sköts i Paris den 7 november 1938 och avled den 9 november utnyttjade regimen händelsen propagandistiskt; den upphetsade rapporteringen bidrog till att bana väg för pogromen Kristallnatten (9–10 november).Under kriget fortsatte Goebbels att driva en retorik som band samman “folkets överlevnad” med fiendens eliminering. Propagandan bidrog därmed till den mentala terräng där massmord kunde framstå som “nödvändigt”.Bild: Propagandaminister Joseph Goebbels talar vid ett offentligt framträdande i Nazityskland, Foto: Georg Pahl, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons (Bundesarchiv, Bild 102-17049).Musik:‘Horst-Wessel-Lied' (‘Die Fahne hoch'), en nazistisk kampsång använd i NSDAP:s propaganda under 1930–40-talen. dirigenten Carl Woitschach. Källa: Internet Archive. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I veckans avsnitt gästas vi av Felicia, grundaren av initiativet Wake up brother. För flera decennier sedan träffade hon mannen som till slut skulle försöka ta hennes liv. Men vägen dit var inte spikrak; det var en gradvis infasning i en destruktiv relation kantad av manipulation, normalisering och en djup inre konflikt. Under herrans massa år bar Felicia på konsekvenserna av våldet i tystnad, tyngd av skam och sorg över sig själv.Idag har hon brutit tystnaden. Genom att sätta ord på sina upplevelser ord som dissociation, femicid och freeze förändrades allt. Men Felicia är tydlig: problemet handlar inte bara om enskilda "onda" män. Det handlar om en struktur. Vi pratar om den porrifierade kulturen: Hur hänger unga mäns porrkonsumtion ihop med grovt våld mot kvinnor? Och den konservativa nätvågen: Vad riskerar vi att odla fram för unga män i en tid som domineras av figurer som Andrew Tate och en extrem sexuell objektifiering?Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie HallbergKlippning: Sofie HallbergInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Genom att kartlägga svenska fossil så bygger Vivi Vajda upp hur ekosystemen såg ut i Sverige, tex under perioden Jura. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i april 2026. Det är kanske svårt att tänka sig men för cirka 100 miljoner år sedan så vandrade det omkring dinosaurier på den geografiska plats som vi i dag kallar för Sverige. Då var södra Sverige täckt av ett tropiskt hav där det simmade hajar, krokodiler och mosasaurer - en havslevande rovödla med ett enormt gap och en ormliknande kropp - och på land växte det stora barrträd och ormbunkar.Genom att lägga ett pussel av fossiler så har paleontologi-professorn Vivi Vajda, på Naturhistoriska riksmuséet, tillsammans med flera andra forskare lyckats få fram urtida ekosystem från perioder som Krita, Jura och Trias. Något som de har låtit illustrera i boken Sveriges geologi - en resa i tid och rum.Vivi Vajda förklarar hur ett pollen-korn från en urtida växt kan berätta historien om Sveriges "Jurassic Park".Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
Dubbelmonarkin Österrike-Ungern hade sina rötter i medeltiden. Denna mulitetniska stadsbildning – med nära femtio miljoner invånare och ett lapptäcke av språk, religioner och lojaliteter – slets sönder efter att Österrike-Ungern hamnade på förlorarsidan i första världskriget. Men idag har statsbildningen omprövats av historiker och ses som en föregångare till EU.Den habsburgska ätten hade sedan medeltiden styrt ett allt större rike. Dubbelmonarkin Österrike-Ungern som upprättades 1867 var ett kompromissbygge för att hålla ihop ett mångnationellt område i nationalismens tidevarv. Men när nationalism och industriellt storkrig pressade systemet till bristningsgränsen blev kompromissen både dess styrka – och dess dödsdom.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Leos Müller, professor i historia vid Stockholms universitet om Österrike-Ungerns sammanbrott. Han är aktuell med boken Europas vändpunkter – 1492, 1914, 1989.Huset Habsburg regerade Centraleuropa under 650 år – från Rudolf I som kröntes 1273 till Karl I som avsattes 1918. Genom giftermål lyckades de bygga upp ett rike som sträckte över kontinenter. Det var ett stort och skiftande välde, sammanhållet av dynastin snarare än av språk och nation.Josef II:s (1741-90) reformiver omfattade religionspolitik, utbildning och rättsväsende. Under 1780-talet ökade religionsfriheten för protestanter och grekisk-ortodoxa, och judarnas ställning förbättrades genom särskilda toleransedikt. Han var ingen 1800-talsliberal, men en statsbyggare som menade att staten blev starkare om människor fick större utrymme att verka – inom statens ramar.Nationalismens idéer växte under 1800-talet och fick explosiv kraft revolutionsåret 1848. Upproret slogs ned – med rysk hjälp – men visade att imperiet måste förändras. Kejsare Franz Josef (1830-1916), som tillträdde 1848, drev på modernisering: likhet inför lagen, avskaffande av livegenskapens sista rester, järnvägar och lärosäten. Gründerzeit-epoken gav många av rikets städer en gemensam, igenkännbar stadsbild.Nationalitetskriserna fortsatte, och nederlagen 1859 och 1866 försvagade monarkin. För att behålla Ungern blev kompromissen 1867 nödvändig. Österrike-Ungern skapades då som två rikshalvor i personalunion. De delade utrikespolitik och krigsmakt och hade gemensamma ministerier för detta, liksom ett gemensamt finansministerium för de gemensamma utgifterna – men saknade ett gemensamt parlament och en gemensam regering i modern mening. Eftersom centrala uppgörelser dessutom behövde omförhandlas återkom kriserna med jämna mellanrum.Kompromissen gav ungrarna en särställning utan att ge motsvarande inflytande till rikets övriga folk. I Ungern drevs dessutom en magyariseringspolitik som ökade bitterheten bland minoriteter. I den österrikiska rikshalvan blev politiken mer pluralistisk, men parlamentet tyngdes ofta av blockeringar.När skotten i Sarajevo 1914 tände stormaktskriget ställdes dubbelmonarkin inför industriellt totalkrig. Kriget mot Serbien och hotet från Ryssland blottade svagheter i ledning och resurser, och beroendet av Tyskland växte.Bild: Militärparad genom Prag omkring år 1900, när staden var en del av Kungariket Böhmen inom Österrike-Ungern. Bilden fångar den kejserliga arméns närvaro i det offentliga rummet – en bakgrund till avsnitt om Centraleuropas politik och nationalism vid sekelskiftet. Målning: Emanuel Salomon Friedberg-Mírohorský. Public domain, via Wikimedia Commons.Musik: 1910-talsinspelning av “Gott erhalte, Gott beschütze” (Kaiserhymne), den österrikiska kejsarhymnen som förknippas med Habsburgmonarkin och Österrike-Ungern. Den skrevs 1797 med musik av Joseph Haydn och text av Lorenz Leopold Haschka som en lojalitets- och patriotisk sång till kejsar Frans II. Public domain, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Så har det blivit dags för Eurovision song contest igen. Felicia ska representera Sverige efter sin vinst i Melodifestivalen men i år har flera länder bojkottat tävlingen på grund av att Israel tillåts vara med. Genom åren har arrangörerna hävdat att tävlingen inte är politisk, men de senaste åren har mycket handlat om Israels medverkan i tävlingen. I år så markerar fem länder mot landets deltagande genom att inte delta; Spanien, Nederländerna, Island, Irland och Slovenien kommer helt enkelt inte vara med. Vad innebär det att flera länder bojkottar? Vad händer om Israel vinner och kan Felicia missa finalen? Gäst: Tobbe Ek, Aftonbladets Eurovisionexpert. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: BBC News, Sky News Australia. Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.
Lange, Michael www.deutschlandfunk.de, Forschung aktuell
Ingen annan demokrati i världen besökte Pol Pots Kambodja så många gånger som Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den här dokumentären är en repris och sändes för första gången år 1999.Det var i april 1975 som den kambodjanska befrielserörelsen besegrade USA och intog Phnom Penh. Inom timmar skar de nya makthavarna av alla förbindelser med utlandet. Världen häpnade inför denna mystiska och förvirrande revolution som verkade ha utbrutit. Snart spred sig rykten om avrättningar och blixtsnabb och fullständig utrymning av landets alla städer.De svenska besöken till Kambodja började ett år efter utrymningen av Phnom Penh och ägde rum medan den kambodjanska katastrofen pågick.Vad såg de svenska besökarna, till exempel Jan Myrdal, diplomaterna Jean-Christophe Öberg och Kaj Björk, eller den socialdemokratiske politikern Birgitta Dahl? Och vad berättade de när de kom ut ur det stängda landet?Blev de sanningsvittnen? Eller försenade de upptäckten av vad som pågick?Genom arkiv och i bibliotek, och genom att tala med de som själva var med söker sig Bosse Lindquist fram till svar i den här P1 Dokumentären från 1999.
„Pořád můžeme něco na řepce změnit, aby třeba odolávala suchu. Přece jen víme, že klimatické změny se odehrávají a jsou čím dál častější,“ říká mladý vědec Pavel Kolodin ze Středoevropského technologického institutu (CEITEC). Jak se dají vylepšit nutriční vlastnosti řepky? Čím se liší editace genomu od šlechtění? A dají se v Brně ochutnat geneticky upravené potraviny? Poslechněte si rozhovor.Všechny díly podcastu Host Radiožurnálu můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.
För drygt 100 år sedan så reste järnvägstjänstemannen Karl Tirén runt i norra Sverige och spelade in samisk jojk - går det att återställa ljudet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur har inspelningstekniken påverkat musiken och musiker från förra sekelskiftet? Och går det att återskapa ljud som spelades in för drygt hundra år sedan? Det är något som de bägge ljud- och musikforskarna Thomas von Wachenfeldt och Berk Sirman, på Högskolan i Dalarna, funderar på.I Sverige finns det unika fonograf-inspelningar som är gjorda av järnvägstjänstemannen Karl Tirén som mellan åren 1909 och 1915 spelade in cirka 300 jojkar från norra Sverige - något som numera är ett svenskt världsminne. Dessutom så finns det inspelningar från Sveriges första riksspelstämma som var på Skansen år 1910.Genom att göra nyinspelningar av folkmusik och samisk jojk, både med fonograf och modern teknik, och sedan jämföra ljuden med de drygt 100 år gamla inspelningar så hoppas de bägge forskarna på att kunna återställa de gamla ljuden med hjälp av AI. Hör de unika inspelningarna och träffa de hängivna forskarna, varav en faktiskt är riksspelman.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
Genom att kartlägga svenska fossil så bygger Vivi Vajda upp hur ekosystemen såg ut i Sverige, tex under perioden Jura. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är kanske svårt att tänka sig men för cirka 100 miljoner år sedan så vandrade det omkring dinosaurier på den geografiska plats som vi i dag kallar för Sverige. Då var södra Sverige täckt av ett tropiskt hav där det simmade hajar, krokodiler och mosasaurer - en havslevande rovödla med ett enormt gap och en ormliknande kropp - och på land växte det stora barrträd och ormbunkar.Genom att lägga ett pussel av fossiler så har paleontologi-professorn Vivi Vajda, på Naturhistoriska riksmuséet, tillsammans med flera andra forskare lyckats få fram urtida ekosystem från perioder som Krita, Jura och Trias. Något som de har låtit illustrera i boken Sveriges geologi - en resa i tid och rum.Vivi Vajda förklarar hur ett pollen-korn från en urtida växt kan berätta historien om Sveriges "Jurassic Park".Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
En oljeledning ska dras över urfolkets heliga platser i norra USA. Men när bulldozrarna kommer till prärien ställer sig människor i vägen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Teepes och tält står uppställda på grässlätten i North Dakota. Bilar står parkerade, flaggor vajar i vinden och här och var syns hästar stå och beta. Mer än 35 000 människor har samlats för att protestera mot oljeledningen som ska korsa marken som en gång tillhört Standing Rock-reservatet. Men det var innan staten tog över. Nu är det staten som som bestämmer över marken.Sommaren 2016 har oljebolaget Energy Transfer fått grönt ljus av myndigheter för att bygga North Dakota Access Pipeline, DAPL. Politiker vill ha jobbtillfällen och oljeinkomster till delstaten. Genom ledningen ska oljan fraktas från plattformarna i North Dakota, genom fyra delstater, ner till depåerna i Illinois. Planen är att ledningen ska grävas ner under Missourifloden i närheten av reservatet Standing Rock. Lakotafolket som bor där protesterar mot att oljan hotar deras dricksvatten och att ledningen ska dras över deras heliga platser, på marken som en gång var deras.Demonstranter ställer sig i vägen för bulldozrarna När bulldozrarna börjar bearbeta jorden ställer sig 13-åriga Tokata Iron Eyes mamma i vägen.– My mom actually was putting everything on the line, essentially, to be there.Fler följer efter. Människor från olika stammar och urfolk från hela världen reser till Standing Rock för att demonstrera tillsammans med lakotafolket. I lägret uppmanas de tillresta att uppträda fredligt. Men det blir konfrontationer när oljebolagets medarbetare och lokal polis tar till tårgas, hundar och ljudkanoner för att hålla demonstranterna borta från marken som staten äger, där byggarbetet pågår.Omvärlden följer protesterna via livesändningar på Facebook. Och det som börjat som en lokal protest växer till en global rörelse. För 23-åriga Ta'Sina Sapa Win innebär demonstrationerna i Standing Rock att hitta sina rötter, att hitta sig själv. Och att stå upp för sitt folk. – You knew that being there, it meant something. And you were a part of history. Medverkande: Kelly Grotte, potatisodlare, Grotte Farms, North Dakota. Sofia Jannok, samisk artist som var på plats i Standing Rock.Tokata Iron Eyes, demonstrant som tillhör Standing Rock Sioux tribe. Ta'Sina Sapa Win, demonstrant som tillhör Cheyenne River Sioux tribe. Diane Hart, demonstrant som tillhör Bishop Paiute Nation.Dan Nanamkin, demonstrant som tillhör Colville Confederated tribes.Alleen Brown, journalist som granskat säkerhetsföretaget Tiger swan.Adam Hjorthén, universitetslektor i nordamerikastudier vid Uppsala Universitet.En dokumentär av: Irma Eneroth och Lasse Edfast.Producent: Ida Lundqvist.Dokumentären är producerad 2026.
© 2020-2026 Ivy Podcast Discovery LLC
