Podcasts about genom

Penny Parnevik delar sina tydliga kontraster mellan att föda barn i USA, där smärtlindring står i fokus och upplevelsen ofta präglas av snabbhet och teknisk närvaro, och Sverige, där smärtlindring och födselupplevelsen ibland upplevs annorlunda och mer stigmatiserat. Hon öppnar upp om hur dessa skillnader formade hennes egna känslomässiga resa, vad som kändes mest stödjande under förlossningen, och hur hennes föräldraskapsresa började i en kontext av kultur- och vårdskillnader.Vi dyker också in i anknytningens uppbyggnad: vad som händer i de första timmarna och dagarna efter födseln, varför anknytningen ibland tar längre tid än man räknar med, och hur verkliga livet som mamma kan skilja sig från drömmen. Penny delar personliga insikter om hur hon navigerade osäkerheter, iver och oro samtidigt som hon upptäckte hur viktigt det kan vara att tillåta relationen till barnet att utvecklas i sin egen takt. Repris från 2022.Programledare Nina Campioni leder samtalet och belyser hur egna upplevelser och kulturell bakgrund formar våra föräldraskapsresor. Genom samtalet får lyssnaren en nyanserad bild av hur drömmar om moderrollen ibland inte blir exakt som man föreställt sig — och hur man hittar mod, hopp och kraft när verkligheten gör avstickare. Denna episod erbjuder inte bara berättelser utan även praktiska reflektioner kring hur man kan stödja anknytningen i vardagen, oavsett land eller vårdkultur.Prenumerera så du inte missar fler personliga förlossningshistorier. Nyckelord: Penny Parnevik, födsel USA Sverige, smärtlindring födsel, anknytning nyfödda, Nina Campioni, gravidpodd, förlossningspoddenx§Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Finding hope in season of loss  Att finna hopp genom sorgens årstid  Rui de Sousa Psalm 46:1 /Psaltaren 46:2  Ps 23:4  Jes 43:2  Lamentations 3:21-23  Klagovisorna 3:21-23   Joh 11:35  1 Thes 4:13 

I detta avsnitt av Lilla skolan om de nordiska gudinnornas årshjul möter vi våren och eldens element.Efter vinterns stillhet vaknar livet åter till liv och vi bjuds in att ta emot ljuset, kraften och den skapande energin som vill växa genom oss.Vi börjar med gudinnan Sol, även kallad Sunna, som för med sig ljus, värme och läkande kraft.Hon hjälper oss att smälta det som varit och öppna oss för det nya. Precis som vårens första knoppar bryter sig fram kan läkningen ibland vara både vacker och utmanande. Sol påminner oss om att ta emot ljuset, låta våra rötter växa sig starka och ge näring åt det som vill blomma i våra liv.Därefter möter vi gudinnan Syr (Sýr), en kraft som hjälper oss att komma i kontakt med vår egen sanning. Vad vill du egentligen? Vad vill du säga ja till och vad behöver du säga nej till? Syr påminner oss om vikten av att vårda vår inre eld, vår passion och det som får oss att känna oss levande.Slutligen möter vi gudinnan Vanadis, en gudinna som bär på glädje, skaparkraft, njutning och frihet. Här utforskar vi hur kvinnlig kraft genom historien ofta har misstolkats eller förminskats, och hur vi istället kan återta kontakten med vår egen KROPP OCH inre visdom.Vanadis uppmuntrar oss att leva i vår sanning, följa vår glädje och finna våra egna lärare i naturen och livet självt.Avsnittet avslutas med en VÄGLEDNING FÖR HUR DU GÖR EN kraftfull eldceremoni.Genom eldens transformerande kraft får du möjlighet att släppa taget om det du inte längre vill bära, uttrycka tacksamhet för det som varit och formulera dina önskningar för framtiden.När elden brunnit ut och återgått till Moder Jord avslutas ceremonin i vördnad och tacksamhet.Välkommen till en inspirerande resA genom de nordiska gudinnornas årshjul, en resa genom årstiderna, elementen och den visdom som finns inom oss alla.Medverkande: Lina Lanestrand och Katri Kingstedthttps://www.linalanestrand.se/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Så kallade captcha-rutor ska skilja människor från botar. Webbplatser ber besökarna att klicka på rätt bilder eller att tyda förvridna bokstäver. Sådana captcha-rutor har fungerat någorlunda acceptabelt under flera år, men dagens ai-modeller gör dem mindre effektiva. Förr eller senare kommer botarna att bli bättre än människorna på att lösa klassiska captcha-utmaningar. Google börjar nu att testa två nya captcha-metoder. Den ena metoden ber besökaren att skanna en qr-kod med sin mobil. Tyvärr förutsätter det att besökaren har en Android-mobil med Google Play eller en Iphone med Recaptcha-appen. Lösningen fungerar inte på helt Google-fria mobiler, såsom Graphene OS-mobilerna. Den andra nya metoden ber besökaren att slå på sin kamera och utföra en handgest. Genom att analysera handens leder tror sig Google kunna bedöma om användaren utför den riktiga gesten och därmed är en människa. Frågan är hur lämplig metoden är om den vänjer allmänheten vid att slå på sina webbkameror i tid och otid. I veckans poddavsnitt pratar Peter och Nikka om Googles nya captcha-metoder. Utöver de redan nämnda problemen oroar sig Nikka för riskerna som uppstår när det finns för många olika captcha-metoder. Om besökare vänjer sig vid att behöva verifiera sin mänsklighet på alla möjliga sätt spelar det angriparna rakt i händerna. Det blir lättare att övertyga användare att följa de så kallade clickfix-uppmaningarna som lurar användare att infektera sina datorer. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd359.

Daniel, Gustav, Lars och Adam försöker hitta sig själva som män. Genom livsval, relationer och separationer och under en manskväll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Männen samlas i vardagsrummet och ger varandra långa kramar. De sätter sig i en halvcirkel och berättar om det som ligger närmast hjärtat.Det här är en dokumentär om fyra män som söker ny manlighet i en tid då gamla samhällsnormer håller på att luckras upp. Om personlig utveckling, intimitet och att möta sig själv på en sexkurs.Daniel, Gustav, Lars och Adam heter egentligen någonting annat.Reporter: Elin von WrightProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Nima ShamsEn P1 Dokumentär från 2021Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Genom massiva bombningar mot Kiev vill Putin få ryssarna att tro på seger trots att kriget inte alls går enligt plan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På kort tid har Ryssland genomfört omfattande attacker mot bland annat Kiev och bara den senaste veckan har omkring 50 civilpersoner dödats. I Ukraina råder brist på luftvärnsrobotar men under Natos toppmöte i Turkiet fick Ukraina löfte om licens för att på egen hand tillverka robotar till det amerikanska Patriotsystemet. Samtidigt uppges USA ha varnat Polen för en rysk provokation i syfte att testa Natos sammanhållning. ”Putin har hela tiden visat sig ta större risker än vad bedömare i väst har trott”, säger journalisten och Rysslandskännaren Malcolm Dixelius. I veckans avsnitt ställer vi oss också frågan varför Vladimir Putin återigen har visat upp sig i militärkläder och hävdat att ryska styrkor gör stora framsteg vid fronten. Veckans gäster är Malcolm Dixelius, journalist och Rysslandskännare, Sveriges radios utsände Richard Myrenberg, på plats i Kiev och Maria Persson Löfgren, radions tidigare RysslandskorrespondentProgramledare: Johanna MelénProducent: Jon JeppssonUnder sommaren publiceras avsnitten senast 16:00 på torsdagar.

Fotbollsmorgon 9/7Programledare: Axel InsulanderPanel: Dawid Fjäll & Jesper HofmannGäster: Banfa Jawla & MygganGäster på länk: Johanna Frändén_______Tävla och ha chansen att vinna två VIP-biljetter till Manchester United - Atlético Madrid den 1 augusti på Strawberry Arena, 500 kronor presentkort hos Serava Sport samt två biljetter till en allsvensk match: https://seravasports.com/p/fotbollsmo..._______Stötta insamlingen till Christian Zedigs familjhttps://vibackar.se/christian-zedig_______Ansvarig utgivare: Dawid Fjäll_______Följ oss på sociala medier:Fotbollsmorgon Twitter: / fotbollsmorgonDobbTV Twitter: / dobbtvInstagram: / fotbollsmorgonTikTok: / fotbollsmorgon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Längre och reklamfria avsnitt hittar ni på vår Patreon: https://www.patreon.com/c/randommakingmovies Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt reser vi ända till år noll och landar utanför ett litet stall i Betlehem en sval, stjärnklar natt! Kvällens förtrollande saga "Edda och den gömda blomman" är önskad av Edda, 7 år från Teckomatorp.Inuti ett gammalt, knotigt träd hittar Edda en talande, magisk blomma som heter Luma – och får plötsligt grön växtmagi i händerna. Genom en virvel av ljus dras hon till Grönskedalen, där den kalla ishäxan Mirea håller på att frysa allt levande till is. Edda måste våga stoppa henne, och upptäcker att även en häxa kanske bara längtar efter något som får stanna kvar.I studion hjälper gänget trötta herdar att tysta en flock bräkande får så att bebisen i krubban får sova, medan Aida får en liten existentiell kris över att "år noll" faktiskt inte finns i kalendern. Plus fem fakta om vardagslivet för 2 000 år sedan.Stötta podden och få tillgång till nya sagor! Gå med i Magiska Godnattsagor-klubben!Skicka in förslag på kommande sagor via www.magiskagodnattsagor.seSökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, podcast för barn, barnlitteratur, ai, godnatt, betlehem, växtmagi, ishäxa, mod, vänskap, Teckomatorp

I detta avsnitt av Lilla skolan om de nordiska gudinnornas årshjul stiger vi in i vinterns rike och luftens element.Vintern bjuder in oss att lyssna till det osynliga, till själens viskningar och den inre visdom som alltid finns tillgänglig när vi vågar stanna upp och GÅ INÅT.Vi börjar med de tre Nornorna, de uråldriga kvinnorna som väver livets trådar. Urd representerar det förflutna, Verdandi nuet och Skuld framtiden.Genom deras visdom får vi reflektera över vilka mönster vi vill lämna bakom oss, vad vi behöver bevittna i nuet och vilken framtid vi vill skapa. Livet liknas vid ett spindelnät där alla trådar hänger samman, och där vi själva har kraften att påverka vår fortsatta väv.Därefter möter vi vinterns gudinna Skade (Skaði), den starka, raka och fokuserade kraften som hjälper oss att rikta vår energi dit den verkligen behövs. Med pilbågen i handen frågar hon oss: Vad vill du lägga ditt fokus på? VAD VILL DU LÄGGA DIN ENERGI PÅ? Slutligen möter vi Menglöd (Menglöð), den helande gudinnan som hjälper oss att återknyta kontakten med vårt inre barn, vår livsgnista och vår inneboende kraft.Hon bjuder in oss att läka gamla sår, möta våra rädslor med kärlek och finna glädjen i det enkla och vardagliga.Genom hennes energi påminns vi om att den största läkningen ofta börjar inom oss själva.Vintern är en tid för stillhet, reflektion och inre vägledning. En tid att lyssna till själens röst, samla kraft och rikta vår energi mot det liv vi vill skapa.Varmt välkommen att lyssna.Medverkande: Lina Lanestrand och Katri Kingstedthttps://www.linalanestrand.se/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Förändrad markanvändning har skapat ett brännbart Europa nu föreslås naturvård med motorsåg och betesdjur som brandförebyggande åtgärd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från september 2025.Skogsbränderna i södra Europa har blivit allt mer intensiva, farliga och svårsläckta. Ett förändrat landskap med igenväxta jordbruksmarker och tät vegetation har skapat nya förutsättningar för elden att sprida sig snabbt och okontrollerat. I Medelhavsområdet, där klimatet är varmt och torrt, har småskaligt jordbruk och betesmarker ersatts av sammanhängande busklandskap som fungerar som bränsle för megabränder.Forskare och experter pekar nu på behovet av strategisk markanvändning för att minska risken. Genom att återinföra betande djur och röja med maskiner som motorsåg och slaghack kan landskapet göras mindre brandfarligt. I avsnittet beskrivs hur naturvård kan gå från akademi till praktik, och hur insatser som röjning, bete och till och med uthyrning av fårhjordar används för att skapa brandbarriärer.Samtidigt diskuteras den så kallade brandsläckningsfällan – där effektiv släckning har lett till ackumulering av torrt bränsle i naturen. Ett tätbefolkat Europa med många boende i känsliga zoner gör frågan än mer akut. Brandforskare menar att lösningen finns i ett öppnare landskap, där naturvård och jordbruk samverkar för att förebygga katastrofer.Reporter Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Ett gram av hans material kan fånga in en yta stor som en fotbollsplan, och bli en nyckel till hållbar vattenförsörjning. Belönas med 2025 års Nobelpris i kemi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången den 10 december 2025.Omar Yaghis växte upp under enkla förhållanden i Amman i Jordanien. Tillsammans med sina syskon och föräldrar levde de i ett rum där familjens kor också höll till. Föräldrarna jobbade hårt för att de tio barnen skulle kunna få gå i bra skolor.Vid 15 års ålder skickade pappan honom till USA. Där fick han på egen hand hitta ett college och börja sin väg mot Nobelpriset i kemi.Genom att utveckla metallorganiska ramverk, MOF, har Omar Yaghi skapat en teknik som bland annat utvinner vatten ur luft. Genom att enbart sol och nattkylan i öken behövs kan det bli en lösning med enorm betydelse för områden som lider av extrem vattenbrist.Omar Yaghis passion för molekylers skönhet började redan vid 10-års åldern. Allt sen dess har han varit förälskad i molekyler, och varit med och skapat stabila molekyler som kan suga in andra molekyler genom ett spänningsfält. En upptäckt som ledde till ett forskningsgenombrott som inspirerar forskare globalt och öppnar nya vägar för bland annat vattenförsörjning.Det stabila nya materialet med MOF:ar menar Omar Yaghi skapar ett framtidshopp för människor, genom att det går att framställa många märkliga material med hjälp av de infångande molekylerna.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Nils Lundinnils.lundin@sr.se

I det åttonde och sista avsnittet av vår serie om Stockholms blodbad ställer vi den avgörande frågan: vem bar egentligen ansvaret?Var det Kristian II av Danmark själv – eller fanns det fler aktörer bakom besluten? Vi granskar rollerna som spelades av kyrkan, makthavare och rådgivare, och hur skuldfrågan har tolkats genom historien.Genom olika perspektiv och efterhandsbedömningar försöker vi komma närmare sanningen bakom en av Nordens mest ökända händelser.Vem var skyldig? Och går det ens att ge ett enkelt svar?Programledare: Dan Hörning & Cornelia Boberg Manus av Dan Hörning, David Oscarsson, Dino Helmefalk Klippning och ljudbearbetning av Cornelia Boberg Musik av David Oscarsson. Följ oss på instagram, facebook och tiktok: Nu blir det historia Maila oss på zimwaypodcast@gmail.com Följ Dan Hörning på instagram här: https://www.instagram.com/dan_horning/ Följ Cornelia Boberg på instagram här: https://www.instagram.com/corneliaboberg/ Lyssna på mer av Davids musik här: https://open.spotify.com/artist/4TlPapBXUu5nmWfz5Powcx Stöd oss på Patreon för exklusiva och reklamfria avsnitt, dessutom får du tillgång till alla delar om Stockholms Blodbad redan nu: https://www.patreon.com/Nublirdethistoria Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kate började sin karriär inom journalistik i Perth, Australien, men insåg snart att hon sökte något annat. Genom roller inom marknadsföring, reklam och change management har hon byggt en karriär som sträcker sig från Australien till Nya Zeeland och nu till Stockholm. I sitt sommarprat berättar hon om hur man navigerar karriärväxling och hittar sin plats i en global organisation.https://www.deloitte.com/se/sv/careers/deloitte-life/impact-every-day/karriar-pa-deloitte.html Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sir Kenny Dalglish är en av fotbollshistoriens största ikoner. För Liverpool-supportrar är han "King Kenny", klubbens främste spelare genom tiderna. I Skottland är han en nationalhjälte. Därför skakades fotbollsvärlden när det blev känt att Dalglish diagnostiserats med cancer. Men vem är egentligen mannen bakom smeknamnet? Hur bra var Kenny Dalglish som spelare? Hur lyckades han bli en lika framgångsrik tränare? Och vilket avtryck har han lämnat efter sig i Liverpool, Skottland och världsfotbollen? Expert: Patrik Syk Producent och programledare: Albin Andersson Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Under de senaste åren har antalet totalitära stater ökat kontinuerligt. I stora delar av världen är folk skeptiska mot demokrati och föredrar att lyda under starka ledare, även om det sker till priset av personlig frihet och internationell fred. Kort sagt, det våras för diktatorerna.Diktaturer är inget nytt, men basen för, och logiken bakom, envåldshärskarnas maktinnehav har förändrats betydligt under seklernas gång. I det republikanska Rom var ”diktator” en titel som bara fick innehas i som mest ett halvår, när staden befann sig i djupast möjliga kriser – och ju snabbare diktatorn lämnade ifrån sig ämbetet, desto större ära fick han. Några sekler senare utvecklade emellertid de romerska kejsarna allt större ambitioner – de länkade sitt ämbete till himlen, framställde sig som gudomliga viceregenter och krävde all makt på livstid. På medeltiden, 1500-talet och 1600-talet övertog många europeiska kungar dessa pretentioner, men därtill kom nya idéer: tänkare som Thomas Hobbes och 1700-talets ”upplysta despoter” menade att diktatorn härskade i kraft av sitt överlägsna förnuft, att envälde var bästa möjliga statsskick. I nästa fas, på 1800-talet och 1900-talet, tillkom ännu en aspekt: idén att makt är rätt, att makten i sig legitimerar diktatorn. Resultatet av denna utveckling har varit fruktansvärd, något alla med ett minimum av kunskap om det senaste århundradets tragiska historia kan intyga.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om diktatorer och diktaturer från antiken till nutiden. Bildtext: Italiens respektive Tysklands diktatorer, Benito Mussolini och Adolf Hitler, vid Mussolinis ankomst till München den 28 september 1938, på tröskeln till Münchenöverenskommelsen som styckade Tjeckoslovakien och blev en vändpunkt i Europas väg mot krig. Foto: Bundesarchiv, Bild 146-1969-065-24, CC BY-SA 3.0 DE, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Unser Erbgut verrät viel – auch, warum Menschen erkranken, welche Therapien anschlagen und wo Medizin an Grenzen stößt. Die Genommedizin, also die umfassende Analyse des menschlichen Erbguts, eröffnet hier neue Möglichkeiten: Der Humangenetiker und Einstein-Professor Malte Spielmann setzt Genomsequenzierung ein, um vor allem Patient:innen mit seltenen Erkrankungen schneller zur richtigen Diagnose und zu gezielteren Behandlungen zu führen. Was früher einer „diagnostischen Odyssee“ glich, kann heute oft in einem einzigen Test geklärt werden. Doch der Blick ins Genom bringt auch heikle Fragen mit sich: Wie geht man mit den gewonnenen Erkenntnissen um? Wer soll getestet werden – und wer nicht? Und wo verlaufen die roten Linien, wenn Techniken wie die „Genschere“ CRISPR-Cas Eingriffe bis hin zu ungeborenem Leben denkbar machen? Ein Gespräch über medizinische Chancen, historische Erfahrungen und die Zukunft einer verantwortungsvollen Genommedizin.Mehr Podcast-Folgen von #AskDifferent hier auf Spotify oder unter: https://www.einsteinfoundation.de/podcast

Raziskovalci želijo ugotoviti, katere značilnosti našega dednega zapisa so skupne večini prebivalcev Slovenije, katere pa nas delajo genetsko edinstvene; v čem smo si torej enaki, v čem pa se med seboj razlikujemo. Čeprav je genetski zapis dveh ljudi v 99,9 odstotka enak, lahko prav 0,1 odstotka razlik pomembno vpliva na razlike v njunem zdravju. Ta majhen delež lahko namreč vpliva na tveganje za razvoj bolezni, na njihov potek in odziv na zdravljenje. »Razlike so bistvene,« opozarja znanstvenica prof. dr. Damjana Rozman s Centra za funkcijsko genomiko in biočipe Medicinske fakultete v Ljubljani. Katere genetske posebnosti so značilne za prebivalke in prebivalce Slovenije? Zakaj je poznavanje genoma pomembno za zgodnejše odkrivanje bolezni, natančnejšo diagnostiko in razvoj personalizirane medicine? V Ultrazvoku pojasnjujejo prof. dr. Damjana Rozman, asist. dr. Lucija Raspor Dall'Ollio in doc. dr. Cene Skubic. Predstavljamo projekt Slovenski genom. Foto: Od leve proti desni: Damjana Rozman, Cene Skubic, Lucija Raspor Dall'Ollio/ Prvi

När Danmark 1675–1676 försökte ta tillbaka landskapen Skåne, Halland och Blekinge blev det snabbt ett krig som utkämpades både på stigar, gårdsplaner och i skogsbryn mellan skånska friskyttar och svenska trupper som i stora fältslag mellan reguljära danska och svenska trupper.Snapphanarna, eller friskyttarna, bedrev en effektiv gerillakrigföring under skånska kriget med bakhåll, sabotage och stöld av den svenska krigskassan. Men utan kvinnorna hade det varit svårt att hålla igång det skånska motståndet. Gårdarna måste skötas och hemliga budskap transporteras. Och kvinnor kom att författa många protestskrivelser.I detta avsnitt av podden Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Jojan Vadenbring, som skrivit ett stort antal vetenskapliga artiklar om Snapphanarna. Detta är början på ett Historia Nu Premium-avsnitt. Vill du lyssna på hela avsnittet blir du medlem på www.historia.nu/premium. Det kostar 75 kr/mån och då får du två extra avsnitt samt alla vanliga avsnitt reklamfria.Genom freden i Roskilde 1658 blev Skåne, Halland och Blekinge svenska. Danmark tvingades avträda en tredjedel av sitt territorium till den svenska stormakten.För många skånska bönder handlade konflikten mindre om stormaktspolitik och mer om vardagens villkor: skatter, inkvarteringar och övergrepp från soldater som såg bygden som fientlig. När danskarna landsteg 1676 öppnades en möjlighet att återvända till ”den gamla ordningen” – och det gav näring åt ett motstånd som kunde slå till och försvinna.”Snapphane” var i grunden ett svenskt skällsord, använt för att göra motståndet kriminellt och opolitiskt: rövare snarare än kombattanter. Samtidigt fanns mer organiserade förband – friskyttar – som stod på dansk sida och kunde vara formellt knutna till Danmarks krigföring, medan andra grupper bestod av lokala bondeuppbåd eller rena stråtrövare som levde på plundring.Den distinktionen spelar roll när vi ska förstå kvinnornas insats. Kvinnor var sällan formellt inskrivna som soldater – men de var ofta helt avgörande för att gerillakriget skulle fungera i praktiken.Gerillakrig i skog kräver mat, kläder, krut och gömställen. Friskyttarna kunde inte bära allt själva. Kvinnor drev gårdar vidare under extrem press, gömde proviant och såg till att män som levde ”på skogen” kunde komma tillbaka, få mat och utrustning och sedan försvinna igen.Ett konkret exempel finns i material kring ”Sven i Boarp”, där hans hustru enligt domboksuppgifter under en månads tid mältade, gjorde ost och smör och höll gårdens produktion igång – samtidigt som hon bidrog till att förse männen med livsmedel. Det är vardagsarbete som samtidigt blir krigföring: den som kontrollerar maten kontrollerar möjligheten att slå till.I andra fall tycks kvinnor ha agerat som spårare, budbärare och lokala ”nätverk”. Och i den svenska föreställningsvärlden kunde kvinnors rörlighet och kontaktytor vändas mot dem: de kunde misstänkliggöras som spioner – eller till och med som ”spionhäxor”, ett begrepp som lyfts i modern historieskildring om perioden.Kriget skapade en pappersflod. Kvinnor skrev – eller lät skriva – suppliker och brev till myndigheter: om skattelättnader när män dött eller dragit i fält, om nåd för fängslade anhöriga eller om tillstånd att driva verksamhet vidare. Här framträder kvinnor som administrativa aktörer i krigets skuggsamhälle, där familjens överlevnad kunde avgöras av rätt formulering och rätt mottagare.Bild: Snapphanen Svend Poulsen Gønge (t.h.), känd som Göingehövdingen, lockar den svenske översten Sparre i ett bakhåll genom att uppträda förklädd till svensk. Illustration ur Carit Etlars roman Gjøngehøvdingen, 1903. Illustration: Poul Steffensen (1866–1923). Public domain, via Wikimedia Commons. FärglagdMusik: Hybrid March av Boris Skalsky, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt reser vi 250 miljoner år tillbaka till Trias-perioden och superkontinenten Pangea! Kvällens spännande detektivsaga "När alla djur försvann" är önskad av Kajsa, 7 år från Varnhem.En lördagsmorgon kommer Kajsa till djurparken – och den är alldeles tom. Inga elefanter, inga papegojor, inte ett enda pip. Men djuren har lämnat hemliga ledtrådar! Genom att följa den som rör sig långsammast, bubbelmeddelanden på akvariet och en randig fjäder nystar Kajsa upp ett mysterium som gömmer en alldeles underbar överraskning.I avsnittet landar tidsmaskinen på 38-gradiga Pangea, där alla jordens kontinenter satt ihop till ett enda land. Aida varnar för monster – men vi hittar bara pyttesmå dinosaurier och våra egna däggdjursförfäder. Stötta podden och få tillgång till nya sagor! Gå med i Magiska Godnattsagor-klubben!Skicka in förslag på kommande sagor via www.magiskagodnattsagor.seSökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, podcast för barn, barnlitteratur, ai, godnatt, dinosaurier, trias, pangea, djurpark, mysterium, Varnhem

Åke Hodell utbildar sig till stridspilot under andra världskriget, men efter en dramatisk flygkrasch 1941 tar livet en ny riktning. Under den långa vägen tillbaka börjar han omvärdera både sig själv och sin syn på världen. Han blir poet, författare, förläggare, text-ljud-kompositör och multikonstnär – en central gestalt i det svenska avantgardet. Genom språk, ljud och upprepning gör han motstånd mot militarism, kolonialism och auktoriteter.

6Sexmagi6Nu är det dags för sommar och våra magiska sommarpratare. I år har vi ett tema som går under arbetsnamnet “Sexy Summer” och det blir nog där det landar. Genom våra gäster bjuder vi in till samtal gällande allt mellan himmel och jord inom denna sfär. Redaktionen startar själva med en total "clickbait" rubrik och ja, vad ska vi mer säga… Kanske att vi inte tar ansvar för eventuella barn, könssjukdomar, skilsmässor som dessa avsnitt kan resultera i. Vi tar bara ansvar för: The Joyride.Redaktion: Rebecca Tiger, Veronica Näslund, Olof Lindqvist och Emilia BlomKlipp och mix: Theresia Billberg Vill du stötta oss? Bli Patreon: https://www.patreon.com/formodrarsmaktSnacka med likasinnade: Eftersnacksgruppen på FacebookGillar du musiken i podden? Musiken skapad av Eldin Earth WitchKontakt: www.formodrarsmakt.comFörmödrars Makt en Podcast grundad av Rebecca Tiger och Elin Bååth 2020Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt 230 tar avstamp i sommar, sol och grill – och vad passar egentligen bättre än att kombinera det med öl? Vi får följa med in i grillens värld tillsammans med grillprofilen Per Ehrlund, som delar med sig av sin resa från hantverkare till att arbeta heltid med sin passion för mat och grillning.Samtalet kretsar kring grillningens utveckling, som på många sätt liknar ölkulturen – från något enkelt till en värld fylld av prylar, tekniker och nörderi. Tillbehören har exploderat, och precis som inom öl finns det idag en uppsjö av val som kan göra även den mest entusiastiske nybörjaren förvirrad.Vi får också konkreta tips kring grunderna: skillnaden mellan kol och briketter, när man ska använda vad och hur det påverkar resultatet. Här dras paralleller till ölens värld, där val av råvaror och metod gör stor skillnad i slutprodukten.Genom hela avsnittet genomsyras samtalet av passionen för hantverket – både i glaset och på grillen – och hur ett intresse kan växa till något mycket större när man fördjupar sig.Ett somrigt avsnitt om grill, gemenskap och nörderi – där öl och mat möts på bästa sätt.

Den 2 september år 31 f.Kr. avgjordes Romarrikets framtid utanför Actium på Greklands västkust. Det var ett sjöslag som inte bara avgjorde ett inbördeskrig, utan också markerade republikens slut och början på den romerska kejsartiden.Efter mordet på Julius Caesars år 44 f.Kr. kastades republiken åter in i kaos. Ett nytt triumvirat bildades av Octavianus, Marcus Antonius och Lepidus, som delade upp imperiet mellan sig. Men precis som tidigare maktdelningar kunde inte heller denna bestå.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden berättar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om slaget vid Actium – den avgörande uppgörelsen mellan Octavianus och Marcus Antonius i Joniska havet, vid inloppet till Ambrakiska viken.Octavianus, Caesars adoptivson och arvtagare, visade sig vara en mästare i politiskt manövrerande. Med propaganda, allianser och ett skickligt utnyttjande av Caesars eftermäle stärkte han sin ställning, samtidigt som relationen till Antonius gradvis försämrades.När konflikten övergick i öppet krig blev östra Medelhavet den avgörande arenan. Antonius och Kleopatra etablerade sig i västra Grekland, medan Octavianus förfogade över en ovärderlig tillgång: den briljante strategen Marcus Agrippa. Genom en rad amfibieoperationer mot Antonius försörjningslinjer skaffade sig Agrippa initiativet och lyckades successivt pressa in motståndaren i Ambrakiska viken. Samtidigt urholkades Antonius ställning av avhopp, bristande försörjning och ett allt intensivare psykologiskt krig.I avsnittet diskuteras också den romerska sjökrigföringens utveckling, styrkeförhållandena vid Actium och de osäkra källorna kring Kleopatras dramatiska flykt från slagfältet. När striden väl var över återstod bara en segrare. Antonius och Kleopatra tog sina liv, medan Octavianus återvände till Rom och blev princeps – ”den förste medborgaren”. Därmed inleddes en ny epok i romersk historia: kejsardömets tid.Bild: Slaget vid Actium 31 f.Kr., här skildrat i en målning från 1672, där Octavianus flotta besegrar Marcus Antonius och Kleopatra. Segern blev avgörande för slutet på den romerska republiken och början på kejsartiden. Målning: Laureys a Castro, Public domain, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Einiges los! Johannes und Roman werfen wieder ein paar Schlaglichter auf aktuelle Entwicklungen. Es gibt Updates von den Hanta- und Ebola-Virus-Ausbrüchen, Ungereimtheiten bei archivierten Mäusen und erste Tests zum „De-Aging“ bei Menschen (erstmal nur im Auge, um Grünen Star, auch bekannt als Glaukom, zu behandeln). Außerdem philosophieren Roman und Johannes zum Beitrag von Viren in der menschlichen Evolution. Und: Eine neue Genschere verspricht noch präziser im menschlichen Genom herumzuschnippeln und eine neue Studie an menschlichen Embryonen hat die Diskussion über die ethischen Grenzen der Gentechnik wieder neu angefacht. Unsere Hosts gegeben Einblicke, die man nicht überall bekommt, und fassen zusammen, was sie rausbekommen haben. Quellen und weitere Infos sind wie immer unten verlinkt. Um auch die nächste Folge nicht zu verpassen, jetzt abonnieren und weitersagen – überall, wo es Podcasts gibt! Links & Quellen zur Folge: Hanta-VirusLancet-Studie: https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(26)01124-4/fulltextÜbersicht über Impfstoffe und Therapien beim Andes-Virus (u.a. von Floria Krammer): https://www.nature.com/articles/s44298-026-00200-w Ebola / Bundibugyo-VirusBei der WHO: https://www.who.int/emergencies/alert-and-responseScience Interview mit WHO-Offiziellem: https://www.science.org/content/article/working-without-them-painful-who-s-ebola-chief-reflects-u-s-colleagues-absence   Charité – US-Patient und Familie entlassen: https://www.charite.de/service/pressemitteilung/artikel/detail/patient_aus_sonderisolierstation_der_charite_entlassen Podcast-EmpfehlungPandemia-Podcast mit Kai Kupferschmidt und Laura Salm-Reifferscheidt: https://superelektrik.de/pandemia/ HERVs & Friends with BenefitsÜbersichtsartikel (2014) von Roman & Co: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC4212686/HERVs: https://www.laborjournal.de/rubric/hintergrund/hg/hg_22_12_02.php Qualitätssicherung bei Mausstämmen und deren ArchivierungPolicy Proposal vom MMRRC in Science: https://www.science.org/doi/10.1126/science.aec3177 Reaktion von Infrafrontier: https://www.infrafrontier.eu/news/response-to-growing-discussion-on-genetic-quality-control/ MMRRC: https://www.mmrrc.org/EMMA: https://www.infrafrontier.eu/emma/ Longevity & De-AgingLandmark-Study zur viralen OSK-Delivery: https://www.nature.com/articles/s41586-020-2975-4Klinische Studie zum Glaukom / Grüner Star: https://clinicaltrials.gov/study/NCT07290244 Folgen S4E16 & S4E17: „Alter – was geht?“ mit Prof. Christoph Englert vom Leibniz-Institut für Alternsforschung: https://www.tierversuche-verstehen.de/s4e16-alter-was-geht-teil-1/ Human EditingNeuer Ansatz zu genetischen Veränderungen an menschlichen Embryonen (Preprint-Veröffentlichung): https://www.biorxiv.org/content/10.64898/2026.05.30.728989v1    Einordnung in der New York Times: https://www.nytimes.com/2026/06/04/science/embryos-gene-editing-crispr.html (€) Übersichtsportal mit wissenschaftlichen und ethischen Einschätzungen zum Human Gene Editing (dt.: „Genomchirurgie“): https://www.leopoldina.org/themen/genomchirurgie Fragen, Anregungen, Wünsche und Feedback gerne an die Email-Adresse: 3F@tierversuche-verstehen.de oder via Bluesky @TVVde, @ProfBeckers.bsky.social, @neuromancing.bsky.social oder Mastodon @TVV, @NeurRoman_cer@fediscience.org oder via X @TVVde, @JohBeckershttps://www.tierversuche-verstehen.de

På kvällen den 12 augusti inträffar en total solförmörkelse på några platser i Europa. Erik Johansson i Malmö ska resa till Spanien för att se sin 27:e solförmörkelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När månens bana kommer precis i vägen för solljuset och skymmer det för oss, blir det solförmörkelse. Dagsljuset försvinner och gaslagret kring solen, koronan, syns. Någonstans på jorden sker detta med ungefär ett och ett halvt års mellanrum, men på varje plats inträffar det sällan.Genom historien har förmörkelserna gett ett bra tillfälle till vetenskap. Det var till exempel solförmörkelsen 1919 som gav de första beläggen för Einsteins teori om krökt rumtid.Men när dagsljuset plötsligt försvann för Agneta, 11 år, 1914 hade hon ingen aning om vad det var som hände.Hör astronomen Peter Linde, amatörastronomen Erik Johansson, idé- och lärdomshistorikern Johan Kärnfelt och arkeologen Jonathan Lindström om solförmörkelser i vår tid och i historien.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Vi har självklart lyssnat på Frida Svenssons gripande podd-dokumentär i SvD, ”Varför dog Max?”. Den handlar om 13-åriga Max som, trots flertalet akuta mejl och varningar från sina föräldrar, hade det oerhört svårt i skolan. Genom ett omfattande material av dokument och starka samtal med Max föräldrar lyckas Frida lägga ett pussel om vad som faktiskt pågick, mitt framför ögonen på de vuxna som interagerade med honom varje dag. Vi delar våra tankar, känslor och reflektioner kring denna tunga men livsviktiga granskning.Tidigare i vår var vi faktiskt i Ulricehamn för att föreläsa! Det blev en lite annorlunda upplevelse än vad vi kanske är vana vid, och i avsnittet berättar vi allt om varför just den här resan lämnade ett lite extra starkt intryck på oss.Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie HallbergKlippning: Chloé Sommardotter BrandtInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi letar upp årets växt: blåsugan. Och lyssnar på Östersjötumlarens klickljud och hör vad som görs för att rädda den hotade tandvalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Världens minsta tandval, tumlaren, jagar sill och skarpsill i vattnen runt Gotland. Det är den akut hotade Östersjötumlaren, en särskild population av tumlare som lever hela sitt liv i Östersjöns bräckta vatten. Alexandra Colbing, marinbiolog på Länsstyrelsen Gotland, jobbar med Östersjötumlaren längs Gotlands kuster och de stora skyddade vattenområdena Hoburgs bank och Midsjöbankarna. Vi hämtar in en akustisk klickdetektor som samlat in klickljud från tumlare som simmat förbi och hör vad klickljuden berättar om de små valarna som passerat, och pratar om vad som görs för att rädda tumlarna och hur framtiden ser ut för en av Östersjöns mest hotade arter. Fältreporter på plats är Lisa Henkow.Varje år utser Svenska botaniska föreningen en växt som de vill veta mer om. År 2026 är denna växt blåsuga. En lilablå pyramidformad växt som sprids med myror! Joacim Lindwall följer med botanisten Peter Ståhl för att leta efter den lite speciella växten.Jenny Friedl i Karlstad fick häromveckan ett oväntat besök – av en stäpphök. Magnus Hellström, chef på Ottenby fågelstation, berättar mer om denna ovanliga rovfågel som är en kärrhök men ser ut som en smäcker tärna.Och så fick vi ett mejl från Malin Vikström som ”blivit med kråka”, som hon uttrycker det. Den har fått namnet Kalle Två. En dag fanns inget annat än knäckebröd att mata honom med, och då doppade han det i vatten innan han åt upp det. Hur visste kråkan att den skulle göra så? Vi ber etolog Johan Lind förklara.Under två dagar nu i början av juni, 5 och 6 juni, kan alla som vill vara med och rapportera hur långt försommaren har kommit. Det är Sveriges Lantbruksuniversitet och Svenska botaniska föreningen som vill veta om syren, hägg, liten blåklocka, liljekonvalj, prästkrage och rönn blommar just nu på olika platser i landet. Genom att följa växternas blomning kan forskarna se hur naturen svarar på klimatförändringarna. Sofia Åström från Botaniska föreningen i Abisko berättar om Försommarkollen, och också om sommaren är på gång så långt norrut i Sverige.Så här på nationaldagen plockar vi fram Sveriges nationalfågel, tillika det mest önskade reprisinslaget i Naturmorgons historia: Lasse Willéns kråkvinkel om när en koltrast sjöng duett med Ray Charles.Programledare är Mats Ottosson.Veckans naturfråga: En liten kvast för konstnärlig aktivitet finns med i namnet på den art vi söker.Denna decapod upptäcktes i Sverige så sent som 2010 - och glädjen var inte odelad.På sina håll är den nu vanligare än den släkting som somriga barn ofta ses fiska efter.Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter monstera. De tre som vann var: Kajsa Lorenz, Nacka, Enar Bonath, Hyssna och Erik Rosendahl, Umeå. Grattis alla tre!

Om dopet

Varje vaken minut går åt till att försöka mota bort de obehagliga och våldsamma tankarna. Om de stämmer förtjänar jag inte att leva Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om du känner igen dig i Mikaelas berättelse eller är anhörig finns hjälp att få:*Chatt: https://ocdforbundet.se/ocd-chatten*Anhöriglinje: https://ocdforbundet.se/anhoriglinjen/Reporter & ljuddesign: Vincent HanssonProducent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.UTSKRIFT AV DOKUMENTÄREN:– Tänk om jag är pedofil men jag har bara inte insett det förrän nu?För Mikaela går varje vaken minut åt till att försöka mota bort tankarna. Tankar som är obehagliga, våldsamma och ständigt fyllda av tvivel. Hon är rädd för att hon ska övertyga sig själv att vara en fara för dem hon älskar mest. En fara för sin son.– Det enda sättet att skydda mitt barn är att flytta ifrån honom.Jag har sökt upp Mikaela i Onsala utanför Kungsbacka. När jag fick reda på hennes berättelse slog den an i mig personligen. En historia om att brottas med och leva med sina demoner. Går dem att övermannas?Mikaela växer upp i Luxemburg. Hon beskriver sig själv som ett känsligt barn, som upplever mycket ansvar för andras välmående. Och att hon redan som liten börjar ha en stark rädsla för döden. – Jag började få tankar kring döden som alla barn får. Men jag fick verkligen panik av tanken av döden och blev rädd för att sova, för jag tänkte att jag skulle dö när jag sov. Så jag hade väldigt mycket känslor som liten. En dag får Mikaela ta del av en tragisk nyhet. En nära vän till familjen har drabbats av cancer. En hjärntumör. Tillståndet är kritiskt och han mår sämre och sämre för varje dag som går. – Då blev jag ganska ledsen av att höra det. Och så tyckte jag synd om honom för att han led. Då minns jag att jag tänkte: ”jag hoppas att han dör snart så att han inte behöver lida för länge”. Kort efter att Mikaela tänkt den tanken så går familjevännen bort. Mitt i sorgen slår skulden till med full kraft, en fixidé om att hon bär ansvaret –att det är hon som har orsakat hans död. – Det är mitt fel att han dog. För jag tänkte ju tanken, ”jag hoppas att han dör snart så han slipper lida”. Och då minns jag att jag sa det till min mamma. Att det är mitt fel. Och då förklarade hon att man kan inte tänka sig att någon ska dö, och att det är en ganska normal tanke att ha. Och att det kan vara lite fint att hoppas att någon inte ska behöva lida. Hennes mammas ord blir en viss tröst men dessa tankar skulle visa sig bara vara början. En dag när hon hackar grönsaker så dyker en skrämmande bild upp i huvudet.– Då började jag få tankar på att ”tänk om jag tar en kniv och sticker mig själv.” Jag ville absolut inte skada mig själv, men jag var livrädd för att jag skulle tappa kontrollen och bara sticka kniven i min mage. Så jag sa det till min mamma, och hon förklarade för mig att om du är rädd för att du ska skada dig själv, så behöver du inte vara ensam hemma. Men det ledde också till att jag var mycket med min mamma på fritiden. För jag var så rädd för att vara hemma. När Mikaela är 16 år slår en ny, absurd fixering rot. Det är en tanke som trotsar allt sunt förnuft och som för de flesta – även för henne själv – framstår som helt världsfrånvänt. Men trots det känns det som något hon behöver ta på allvar. – Så var jag fortfarande oskuld, och då började jag få tankar kring att jag skulle vara gravid, att jag skulle på något sätt ha lyckats bli gravid ändå. Jag minns att jag tog graviditetstest, trots att jag någonstans förstod att det är klart att du inte är gravid. Men jag var så rädd för det, för den tanken satte sig där också. Lex Jungfru Maria?– Ja. exakt!Det är ingen som ser några varningsflaggor eller snappar upp att det är något problem. För tankarna påverkar ännu inte Mikaela till den grad att det innebär några större bekymmer för henne. Att den starka ansvarskänslan, rädslan för att skada sig själv, rädslan för att vara någon slags jungfruföderska – att det här skulle vara ett tecken på en sjukdom var det ännu ingen som kunde förstå. Mikaela är nu i 20-årsåldern och befinner sig på en fest. Och där mitt bland alla människor så får hon syn på en kille. Det är som att världen stannar upp, och allt folk runt omkring blir bara till en suddig bakgrund. – Direkt fick vi ögonkontakt med varandra och jag kände direkt någon attraktion till honom och han kände likadant. Gnistan mellan dem är omöjlig att ignorera. Så de börjar dejta och blir snabbt ett par. Och för Mikaela känns det helt fantastiskt. Hon har aldrig varit såhär lycklig. – Och då var det, jag svävade bland rosa moln. Jag var så kär. Älskade honom så mycket. Men att känna så starkt får någon har också sina baksidor för Mikaela. För den där starka ansvarskänslan, som genom hela livet har legat i bakgrunden och lurat börjar träda fram. – Jag kände så mycket för honom att det nästan blev jobbigt för mig. Jag ville hellre bara få känna mig lite mer: ”okej, jag älskar dig jättemycket, men jag är inte besatt av dig”. För då märkte jag också att jag fick sådana här tankar om att jag ville skydda honom från allt. Och Mikaela börjar oroa sig. Tänk om hon skulle förstöra allt? Allt det fina de håller på att skapa tillsammans Tänk om hon skulle råka flörta med någon, råka vara otrogen. Eller någonting mycket värre.– Då började jag få tankar om att jag skulle råka döda honom eller någon annan, för jag bodde med min kusin, att jag skulle döda honom eller min kusin i sömnen. Och jag tror att det har att göra med att jag hittade en person som jag började älska jättemycket. Och så blev jag så rädd för att jag skulle råka förstöra det. Och vad är det värsta man kan göra då? Jo, det är att döda någon. Mikaela vet att hon aldrig skulle göra något sånt i ett vaket tillstånd. I ett tillstånd där hon har kontroll. Så hon måste anpassa hemmet för någon annan – den potentiellt sömngående versionen av sig själv. – Började gömma knivarna i lägenheten. Försöka sätta dem högt upp i ett skåp, för då kommer det att vara svårt för mig att komma åt dem när jag sover. Men det är också nu det blir uppenbart, både för henne själv, och folk runtomkring. Det är något som inte står rätt till. Hon behöver hjälp. Så hon tar steget och vänder sig till vården. Mikaela, som levt i skräck för att förlora greppet om verkligheten, får nu äntligen en förklaring på vad det är som pågår. Hon har OCD, eller tvångsyndrom som det också heter. – För jag var har jag en psykos? Nej, du har inte en psykos. Du har tvångstankar och det kändes väldigt skönt att äntligen få ett ord att hänga upp mig på och förstå mer om det. Mikaela hade aldrig kunnat föreställa sig att OCD kunde se ut på det här sättet. För henne, liksom för många andra, var diagnosen förknippad med människor som maniskt tvättar sina händer eller håller saker kliniskt rent. Det kan förstås se ut på det sättet, men långt ifrån hela sanningen.Det centrala i OCD är inte städning, utan de ritualer (fysiska eller mentala) som skapas för att avvärja en katastrof. Hjärnan identifierar ett hot och kräver en motprestation för att lugnet ska infinna sig. Men det är en falsk trygghet. För ju mer Mikaela försöker försäkra sig om att hon inte kommer mörda sin kille sömnen, desto mer utrymme får tvivlet att växa. För att bryta mönstret måste hon sluta söka svar och istället våga stanna kvar i ångesten utan att agera. Så Mikaela får påbörja en KBT-behandling, där hon steg för steg får närma sig det allra läskigaste. – När jag stod där med kniven så kändes det ju ganska läskigt i början, för det kändes verkligen som att jag kommer tappa kontrollen nu. Tänk om jag egentligen vill döda honom? Tänk om det är därför jag tänker de här tankarna. Sen blev det lättare och lättare ju mer jag övade på det. Och så tillslut får Mikaela börja sova med knivar bredvid sig i sovrummet. Den ultimata exponeringen som ska få henne att tolerera osäkerheten kring vad hon gör och inte gör i sömnen. Och det funkar. Rädslan tynar till slut bort. – Titta, du kan sova med en kniv i sovrummet, men du dödar ingen när du sover ändå. Mikaela har äntligen lämnat skräcken bakom sig och börjat blicka framåt mot en ljusare horisont. Relationen är starkare och tryggare än någonsin. De gifter sig och bestämmer sig för att ta det stora steget att skaffa barn. Men drömmen om en växande familj visar sig vara en betydligt snårigare väg än de hade föreställt sig.– Så vi fick genomgå en IVF process, vilket var ganska påfrestande. Sen blev jag gravid och i början av graviditeten började jag märka av att jag blev väldigt orolig för fostret. Jag började bli jättenojig för att någonting skulle hända som jag tänker att många gravida blir. Men jag kanske blev det lite väl mycket. Jag hörde av mig till barnmorskan hela tiden. Sen fortsatte det under graviditeten. Jag började må bättre sen också. Men sen de två sista veckorna så började jag må jättedåligt. Jag kunde inte sova, jag fick skakningar i hela kroppen. Jag mådde illa, jag kunde inte äta och det var på grund av ångest. Och så händer något mer. Oron kring sömnen, som ofta varit en domän för Mikaelas OCD, börjar återigen ta plats. Men än så länge har hon inte gjort kopplingen. Hon ser inte att det är precis samma gamla demon som har börjat hemsöka henne på nytt– Då blev jag jätterädd för att inte kunna sova. Jag minns att jag tänkte om jag tänker den här tanken innan klockan fyra idag, att jag inte kommer kunna sova, då kommer jag inte kunna sova ikväll. Sen brukade jag oftast kunna sova ändå, men jag blev liksom hyperfokuserad på olika klockslag och mina kroppsliga sensationer. Starka sömnmediciner blir hennes enda sätt att uthärda de sista veckorna innan förlossningen. Men det triggar också igång något nytt. För i takt med att den närmar sig, börjar en annan sorts skräck att växa. Det är inte den typiska rädslan som många blivande mammor känner – oron för medicinska komplikationer eller den fysiska smärtan. Utan det är något annat.– Men jag var jätterädd. Inte för att föda barn, men jag var jätterädd för att någon skulle ta mitt barn ifrån mig. Att socialtjänsten skulle komma och ta honom. Jag behövde gå på starka sömnmediciner precis innan min förlossning. Och så tänkte jag nej, men nu kommer jag bli missbrukare. Garanterat. Det finns liksom ingen annan utväg. Och de förklarade att det behöver du absolut inte bli. Det kommer du inte bli. Vi kommer inte fortsätta skriva ut det här hur länge som helst. Men jag mådde jättedåligt. Och sen fick jag min son. Mikaela tittar på sin son. Det finaste hon någonsin har sett. Resultatet av en lång och prövande IVF-resa. Men hon kan inte njuta av det nyblivna föräldraskapet. För hennes besatthet av klockslag, rädslan för att inte kunna sova och att bli ifråntagen sin son fortsätter att hålla i sig. För tänk om någon skulle tycka att hon är en olämplig förälder? – Jag tror att det har att göra med att jag också jobbar med just på socialtjänsten, att jag handlägger sådana här ärenden. Och shade vi nyligen haft något ärende med en mamma också i liknande situation som mig, och då blir jag jätterädd för att det där kommer hända mig också. Så det låg nära till hands. Jag tror det var det. Rädslan för att inte räcka till som förälder börjar mutera och blir till ett inre monster. Den tvingar på henne bilder av ögonblick hon inte kan minnas, scener som aldrig har ägt rum, men som hennes hjärna ändå vill få henne att känna sig skyldig till. – Jag börjar få jättemycket tankar kring att tänk om jag skakar honom, Tänk om jag redan har råkat skaka honom utan att jag har märkt det. Tvångstankar av den här typen, som att skada sitt barn, Där inte något man vill göra, det är inte heller något man kommer göra och det är inte impulser, utan det är tankar som känns främmande och något som inte är i linje med den man är som person. OCD:n är en varelse som attackerar det du värderar allra mest i livet. Att vara en bra förälder, en bra partner och en person som behandlar andra väl. För Mikaela blir varje tvångstanke och varje litet misstag till bränsle. Det är som om hon oavsiktligt fortsätter att mata varelsen, tills den växer sig så stor att den skuggar allt annat.– Och så minns jag en gång när jag råkade, när jag skulle klippa hans naglar. Och så råkar jag klippa honom på hans finger, vilket väldigt många föräldrar har råkat göra någon gång. Men då fick jag panik. Nu kommer någon ta honom. För nu har jag ju till och med råkat skada mitt barn. Ett spädbarn en sårbar liten varelse som kräver konstant tillsyn. Men för Mikaela blir det inte lättare med tiden, snarare tvärtom. För när hennes son lämnar den sköra bebistiden bakom sig och börjar bli några år gammal, så framträder en ännu mer skrämmande tvångstanke. – Tänk om jag egentligen är pedofil? Men att jag bara inte insett det förrän nu. Så då blev jag jätterädd för att jag helt plötsligt skulle vara det. Det var aldrig så att jag var rädd för att jag skulle utsätta honom för någonting, men jag var bara rädd för att de här tankarna skulle bli så påtagliga att jag till sist skulle övertala mig själv att jag är det. Det är egentligen inget ovanligt att ha skrämmande tvångstankar. Tänk om jag puttar ner någon på tågspåret? Tänk om jag kör över någon med bilen? Tänk om jag begår ett övergrepp? Det som gör att det blir sjukligt är vikten man lägger vid dessa tankar. För de allra flesta kan vifta bort dem som obetydliga. En person med OCD tänker att de säger något om vem man är som person. Någon som jobbar på en förskola kanske säger upp sig från sitt jobb, en annan vågar inte sätta sin fot på en tågperrong, och en förälder kanske inte vågar vara ensam med sitt barn. För Mikaela så tar det nu upp hela hennes dagar och hon gör allt för att försöka hindra tankarna från att växa.– Typ om jag skulle lyfta honom, se till att okej, jag får. Jag måste se till att hans ben inte råkar nudda mitt skrev när jag lyfter upp honom. Det är nästan omöjligt kan jag säga när man lyfter upp ett barn om de är nära en. Men då blir jag jätterädd för det och tänkte att jag måste flytta på honom på något konstigt sätt. Så jag kontrollerade alltid hur jag lyfte upp honom. Om jag skulle torka honom. När han gick på toaletten så minns jag att jag tänkte ”tänk inget konstigt, tänk inget konstigt, tänk inget konstigt” när jag skulle torka honom. Då är det nästan omöjligt att inte tänka något konstigt när man försöker säga det till sig själv. Om jag säger “tänk inte på en rosa elefant” Vad händer i ditt huvud då? Sannolikt börjar du nog föreställa dig en rosa elefant. Det är precis så med tvångstankar. Men eftersom de ofta är av obehaglig natur så kan de leda till stresspåslag. – Så hör jag det här ordet olämplig. Olämplig, Olämplig. Så till sist så är det. Jag är olämplig uppenbarligen. För jag tänker ju att jag inte ska tänka olämpliga saker. De är Mikaela och hennes mans femte bröllopsdag. En dag som borde firas. Men precis som vanligt så slås Mikaela av en intensiv ångest så fort hon öppnar ögonen. Men det är ändå någonting annorlunda med den här morgonen. För hon känner nu en känsla av att hon inte klarar det här mer. Att hon inte längre orkar kämpa mot de skrämmande tankarna.– För då var det ju att ifall de tankarna skulle stämma så förtjänar inte jag att leva. Det var liksom det som var grunden till det hela. Jag minns att jag ringde till min kusin, som har jobbat inom psykiatrin, och sa till honom att det känns som att jag måste ta en kniv och skada mig själv. Då sa han: ”Michaela, då är det dags att åka till psykakuten om man känner det.” Hon och hennes man åker till psykakuten. Det är skrämmande för Mikaela, för inom henne mullrar samma gamla farhåga: rädslan för att vårdpersonalen ska se henne som en bristande förälder och bli oroliga för hennes son.– Jag berättade för dem vad det är jag känner och de blev inte oroliga för mitt barn. De blev oroliga för mig. Så de sa att om du vill så kan du bli inlagd nu. Och då kände jag att ja, det måste jag ju bli för jag orkar inte detta längre. Mikaela skrivs in, men tiden i slutenvården skulle visa sig bara bli ett kort andrum. För medan hennes mediciner justeras och en remiss skickas till ett specialistteam för OCD, börjar hon smida planer.– Jag tänkte att enda sättet att skydda mitt barn nu är ju att jag flyttar ifrån honom. Så jag började planera på att jag skulle skaffa en lägenhet någonstans och att flytta ifrån dem. Och det var ju väldigt läskigt för min man, för jag var ju helt bara: ”Men jag måste ju det. Fattar du inte det?”. Och i väntan på specialistbehandling blir Mikaelas mående bara sämre och sämre. – Jag började få tankar kring att inte vilja leva längre. Jag kunde inte äta så jag gick ner typ sju kilo och jag behövde absolut inte gå ner i vikt. Jag började också ha jättesvårt att sova på riktigt denna gången. Så till sist så sökte jag mig till psykakuten igen, och då gjorde man lite mer medicinjusteringar och såg till att det lades på med remissen. När Mikaela vaknar efter sin fjärde natt på sjukhuset är något annorlunda. Den intensiva ångesten, som brukar stå redo så fort hon öppnar ögonen, lyser med sin frånvaro. För första gången är det tyst.– Nu kan jag tänka klart. Nu styr inte de här tankarna mig. Jag fattar nu att allt det här har varit OCD hela tiden och det var nästan en utomkroppslig upplevelse. Det var så skönt och jag bara kände att nu kanske jag kan gå tillbaka och faktiskt njuta av att vara med mitt barn. Den nya kombinationen av mediciner har börjat verka och Mikaela är nu mottaglig för en terapibehandling, som hon påbörjar den direkt efter hon blir utskriven. Hon övar på att sitta stilla med tankarna, låta dem komma och gå utan att börja analysera dem. Hon får skriva ner sina värsta scenarier på papper och läsa dem högt för sig själv. I början bombarderas hon av de klassiska “tänkt om”- tankarna. Men för varje gång hon vägrar gå in i spiralen, börjar något långsamt att skifta.– Till sist blev det bara text på en lapp, och jag kunde bara läsa den utan att gå in i en ond spiral. Så det var en av de väldigt bra övningarna tyckte jag. Och Mikaelas allra största seger har varit modet att bryta tysnaden. Att våga prata om det som pågår i huvudet. Det som många gånger har känts som en mörk hemlighet. – Jag har inte mått så här bra sen innan min son kom och det är helt underbart. Jag delar med mig väldigt mycket på sociala medier om min upplevelse av OCD, vilket jag känner stärker mig också att jag kan vara så öppen om det. För jag märker också att det är så många som känner igen sig. Det har varit en stor del av att jag ska återhämta mig, märker jag. Och att prata öppet om det med folk så att folk också förstår att OCD är inte bara att vilja ha saker och ting rent. Och nu, nu kan jag jobba igen. Jag kan vara med min son utan att känna mig hindrad. Jag kan njuta av att vara med min man utan att vara rädd för att jag är otrogen hela tiden, vilket är väldigt skönt. Så jag känner att jag lever nu. Förut överlevde jag bara. Något som är värt att nämna är jag lever samma typ av OCD som Mikaela. Det variant där tvångshandlingarna främst utspelar sig i huvudet. Genom åren har mina teman skiftat, men oftast kretsar de kring rädslan för att skada andra. Det är anledningen till att jag inte vågar ta körkort, och precis som Mikaela har jag plågats av rädslan för att vara pedofil. Som tur har jag lyckats lämna just det temat bakom mig, men skräcken för att det ska komma tillbaka kan ändå dyka upp ibland.Vad skulle du säga till någon som jag, som är rädd att skaffa barn för att man är rädd för att det kommer blossa upp?– Jag skulle säga att man ska inte låta idén hindra det man vill göra, utan vill man skaffa barn, då ska man absolut göra det. För det är så fantastiskt att ha ett barn, även om det kan vara jättejobbigt ibland och man märker att det kan påverka ens psykiska mående. Så är jag så tacksam för att jag faktiskt vågade skaffa barn, för annars hade mitt liv inte sett ut som det gör idag. Jag har en fantastisk familj och jag tycker det är väldigt viktigt att man inte låter idén ta så mycket plats att man faktiskt hindrar det från från att man skaffar barn. Den ultimata exponeringen? – Kanske? Absolut. Framför allt om man också har pedofili och det där man är rädd för att tänk om jag egentligen är pedofil. Det var jag också rädd för när jag skulle träffa barn. Men jag var bara nej. Fuck that. Jag tänker skaffa barn ändå.

Längre och reklamfria avsnitt hittar ni på vår Patreon: https://www.patreon.com/c/randommakingmovies Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Joseph Goebbels stack ut bland de ledande nazisterna genom att vara disputerad och framstå som intellektuell. Han var en övertygad antisemit som avhumaniserade judar och initierade den första stora pogromen i Tredje riket 1938.Som propagandaminister tog Goebbels ett hårt grepp om kulturen i Tredje riket. Samtidigt var majoriteten av de filmer som producerades under hans ledning breda underhållningsfilmer – ett medvetet sätt att normalisera regimen och styra publikens uppmärksamhet. Han var också tidigt skicklig på att utnyttja ett nytt massmedium: radion.I detta andra av två avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet, om Tredje rikets propagandaminister Joseph Goebbels.I oktober 1926 utnämnde Hitler Goebbels till partichef i Berlin. Som gauleiter fick han ett uppdrag som passade hans temperament: storstadens politiska gatukamp. Här finslipade han en metod som känns igen i modern demagogi:Provokation som strategi: skapa konflikter som genererar rubriker.Personfixerad agitation: peka ut syndabockar och “förrädare”.Möten som teater: ljus, symboler, marscher – en känsla av att historien rör sig nu. Nazismens budskap blev inte bara något man hörde; det blev något man upplevde.En central del i Goebbels framgång i Berlin var hans förmåga att förvandla nederlag till heroiska berättelser. När nazisten Horst Wessel, en ung SA-ledare, sköts i januari 1930 och senare avled i februari, insåg Goebbels omedelbart propagandavärdet och gjorde Wessel till martyr. Texten som Wessel skrivit till en äldre melodi blev “Horst-Wessel-Lied”, som därefter blev NSDAP:s partihymn och – efter 1933 – en av Tysklands nationalsånger i praktiken, sida vid sida med “Deutschlandlied”.Genom massmöten i Sportpalast och andra stora arenor utvecklade Goebbels en ny politisk estetik. Han använde dramatiska ljuseffekter, uniformerade vakter, standar och en noggrant planerad koreografi för att skapa en känsla av oövervinnerlig kraft. Under presidentvalskampanjen 1932 organiserade han kampanjen “Hitler över Tyskland”, där Hitler flögs mellan städer för att tala inför enorma publiker på kort tid. Vid maktövertagandet 1933 hade Goebbels gjort Berlin till en scen för nazistiska triumfer.Efter maktövertagandet inrättades 1933 Rikets ministerium för folkupplysning och propaganda, lett av Goebbels. Ministeriet fick ett ovanligt brett grepp om press, radio, film, teater, litteratur, musik och bildkonst – och blev centralt i regimens kulturella likriktning. Goebbels verkliga makt låg inte i att övertyga varje individ, utan i att göra avvikelse dyr och samstämmighet lätt. När alla kanaler låter likadant blir tystnaden det enda motståndet.Goebbels förstod radion som en politisk genväg in i hemmen. Satsningen på billiga massproducerade mottagare – Volksempfänger – gjorde det enklare att samla nationen kring ledarens röst och regimens nyheter. Här finns en mediehistorisk lärdom som återkommer: teknikens räckvidd är politiskt neutral – men användningen är det inte.När diplomaten Ernst vom Rath sköts i Paris den 7 november 1938 och avled den 9 november utnyttjade regimen händelsen propagandistiskt; den upphetsade rapporteringen bidrog till att bana väg för pogromen Kristallnatten (9–10 november).Under kriget fortsatte Goebbels att driva en retorik som band samman “folkets överlevnad” med fiendens eliminering. Propagandan bidrog därmed till den mentala terräng där massmord kunde framstå som “nödvändigt”.Bild: Propagandaminister Joseph Goebbels talar vid ett offentligt framträdande i Nazityskland, Foto: Georg Pahl, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons (Bundesarchiv, Bild 102-17049).Musik:‘Horst-Wessel-Lied' (‘Die Fahne hoch'), en nazistisk kampsång använd i NSDAP:s propaganda under 1930–40-talen. dirigenten Carl Woitschach. Källa: Internet Archive. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt gästas vi av Felicia, grundaren av initiativet Wake up brother. För flera decennier sedan träffade hon mannen som till slut skulle försöka ta hennes liv. Men vägen dit var inte spikrak; det var en gradvis infasning i en destruktiv relation kantad av manipulation, normalisering och en djup inre konflikt. Under herrans massa år bar Felicia på konsekvenserna av våldet i tystnad, tyngd av skam och sorg över sig själv.Idag har hon brutit tystnaden. Genom att sätta ord på sina upplevelser ord som dissociation, femicid och freeze förändrades allt. Men Felicia är tydlig: problemet handlar inte bara om enskilda "onda" män. Det handlar om en struktur. Vi pratar om den porrifierade kulturen: Hur hänger unga mäns porrkonsumtion ihop med grovt våld mot kvinnor? Och den konservativa nätvågen: Vad riskerar vi att odla fram för unga män i en tid som domineras av figurer som Andrew Tate och en extrem sexuell objektifiering?Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie HallbergKlippning: Sofie HallbergInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Genom att kartlägga svenska fossil så bygger Vivi Vajda upp hur ekosystemen såg ut i Sverige, tex under perioden Jura. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i april 2026. Det är kanske svårt att tänka sig men för cirka 100 miljoner år sedan så vandrade det omkring dinosaurier på den geografiska plats som vi i dag kallar för Sverige. Då var södra Sverige täckt av ett tropiskt hav där det simmade hajar, krokodiler och mosasaurer - en havslevande rovödla med ett enormt gap och en ormliknande kropp - och på land växte det stora barrträd och ormbunkar.Genom att lägga ett pussel av fossiler så har paleontologi-professorn Vivi Vajda, på Naturhistoriska riksmuséet, tillsammans med flera andra forskare lyckats få fram urtida ekosystem från perioder som Krita, Jura och Trias. Något som de har låtit illustrera i boken Sveriges geologi - en resa i tid och rum.Vivi Vajda förklarar hur ett pollen-korn från en urtida växt kan berätta historien om Sveriges "Jurassic Park".Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Dubbelmonarkin Österrike-Ungern hade sina rötter i medeltiden. Denna mulitetniska stadsbildning – med nära femtio miljoner invånare och ett lapptäcke av språk, religioner och lojaliteter – slets sönder efter att Österrike-Ungern hamnade på förlorarsidan i första världskriget. Men idag har statsbildningen omprövats av historiker och ses som en föregångare till EU.Den habsburgska ätten hade sedan medeltiden styrt ett allt större rike. Dubbelmonarkin Österrike-Ungern som upprättades 1867 var ett kompromissbygge för att hålla ihop ett mångnationellt område i nationalismens tidevarv. Men när nationalism och industriellt storkrig pressade systemet till bristningsgränsen blev kompromissen både dess styrka – och dess dödsdom.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Leos Müller, professor i historia vid Stockholms universitet om Österrike-Ungerns sammanbrott. Han är aktuell med boken Europas vändpunkter – 1492, 1914, 1989.Huset Habsburg regerade Centraleuropa under 650 år – från Rudolf I som kröntes 1273 till Karl I som avsattes 1918. Genom giftermål lyckades de bygga upp ett rike som sträckte över kontinenter. Det var ett stort och skiftande välde, sammanhållet av dynastin snarare än av språk och nation.Josef II:s (1741-90) reformiver omfattade religionspolitik, utbildning och rättsväsende. Under 1780-talet ökade religionsfriheten för protestanter och grekisk-ortodoxa, och judarnas ställning förbättrades genom särskilda toleransedikt. Han var ingen 1800-talsliberal, men en statsbyggare som menade att staten blev starkare om människor fick större utrymme att verka – inom statens ramar.Nationalismens idéer växte under 1800-talet och fick explosiv kraft revolutionsåret 1848. Upproret slogs ned – med rysk hjälp – men visade att imperiet måste förändras. Kejsare Franz Josef (1830-1916), som tillträdde 1848, drev på modernisering: likhet inför lagen, avskaffande av livegenskapens sista rester, järnvägar och lärosäten. Gründerzeit-epoken gav många av rikets städer en gemensam, igenkännbar stadsbild.Nationalitetskriserna fortsatte, och nederlagen 1859 och 1866 försvagade monarkin. För att behålla Ungern blev kompromissen 1867 nödvändig. Österrike-Ungern skapades då som två rikshalvor i personalunion. De delade utrikespolitik och krigsmakt och hade gemensamma ministerier för detta, liksom ett gemensamt finansministerium för de gemensamma utgifterna – men saknade ett gemensamt parlament och en gemensam regering i modern mening. Eftersom centrala uppgörelser dessutom behövde omförhandlas återkom kriserna med jämna mellanrum.Kompromissen gav ungrarna en särställning utan att ge motsvarande inflytande till rikets övriga folk. I Ungern drevs dessutom en magyariseringspolitik som ökade bitterheten bland minoriteter. I den österrikiska rikshalvan blev politiken mer pluralistisk, men parlamentet tyngdes ofta av blockeringar.När skotten i Sarajevo 1914 tände stormaktskriget ställdes dubbelmonarkin inför industriellt totalkrig. Kriget mot Serbien och hotet från Ryssland blottade svagheter i ledning och resurser, och beroendet av Tyskland växte.Bild: Militärparad genom Prag omkring år 1900, när staden var en del av Kungariket Böhmen inom Österrike-Ungern. Bilden fångar den kejserliga arméns närvaro i det offentliga rummet – en bakgrund till avsnitt om Centraleuropas politik och nationalism vid sekelskiftet. Målning: Emanuel Salomon Friedberg-Mírohorský. Public domain, via Wikimedia Commons.Musik: 1910-talsinspelning av “Gott erhalte, Gott beschütze” (Kaiserhymne), den österrikiska kejsarhymnen som förknippas med Habsburgmonarkin och Österrike-Ungern. Den skrevs 1797 med musik av Joseph Haydn och text av Lorenz Leopold Haschka som en lojalitets- och patriotisk sång till kejsar Frans II. Public domain, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Så har det blivit dags för Eurovision song contest igen. Felicia ska representera Sverige efter sin vinst i Melodifestivalen men i år har flera länder bojkottat tävlingen på grund av att Israel tillåts vara med. Genom åren har arrangörerna hävdat att tävlingen inte är politisk, men de senaste åren har mycket handlat om Israels medverkan i tävlingen. I år så markerar fem länder mot landets deltagande genom att inte delta; Spanien, Nederländerna, Island, Irland och Slovenien kommer helt enkelt inte vara med. Vad innebär det att flera länder bojkottar? Vad händer om Israel vinner och kan Felicia missa finalen? Gäst: Tobbe Ek, Aftonbladets Eurovisionexpert. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: BBC News, Sky News Australia. Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Den före detta FBI-chefen James Comey har varit sur på Donald Trump i nästan ett decennium. Känslan har varit ömsesidig. De två har bråkat öppet ända sedan Comey fick sparken av presidenten 2017. Nu har Comey blivit åtalad, efter en kryptisk bild på en snäckformation som han lagt upp på Instagram. Snäckorna bildar siffrorna 8647, vilket ska vara kod för att man borde göra sig av med Trump. Genom mord, hävdar justitiedepartementet, som nu åtalat James Comey för bilden. Men Comey själv säger att han inte alls syftade på våld – och menar att hela rättsfallet är politiskt motiverat.Programledare: Elinor Ahlborn. Med Karl Dalén, USA-korrespondent på DN.Producent: Maria Hansson Botin.

Lange, Michael www.deutschlandfunk.de, Forschung aktuell

Ingen annan demokrati i världen besökte Pol Pots Kambodja så många gånger som Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den här dokumentären är en repris och sändes för första gången år 1999.Det var i april 1975 som den kambodjanska befrielserörelsen besegrade USA och intog Phnom Penh. Inom timmar skar de nya makthavarna av alla förbindelser med utlandet. Världen häpnade inför denna mystiska och förvirrande revolution som verkade ha utbrutit. Snart spred sig rykten om avrättningar och blixtsnabb och fullständig utrymning av landets alla städer.De svenska besöken till Kambodja började ett år efter utrymningen av Phnom Penh och ägde rum medan den kambodjanska katastrofen pågick.Vad såg de svenska besökarna, till exempel Jan Myrdal, diplomaterna Jean-Christophe Öberg och Kaj Björk, eller den socialdemokratiske politikern Birgitta Dahl? Och vad berättade de när de kom ut ur det stängda landet?Blev de sanningsvittnen? Eller försenade de upptäckten av vad som pågick?Genom arkiv och i bibliotek, och genom att tala med de som själva var med söker sig Bosse Lindquist fram till svar i den här P1 Dokumentären från 1999.

Rödbetor, polkabetor, gulbetor och vitbetor - så nu för att skörda i sommar. I en liten odling passar det bäst att förodla betor och plantera ut senare. Få tips om hur du odlar betor på bra sätt i en liten odling. Veckans tips från Skillnadens webbutik på www.sarabackmo.se: Jag använder Ferramol i min odling för att bekämpa sniglar. Genom att lägga ut medel över hela tomten tre gånger om året, kan jag odla bra och effektivt utan att lägga tid på att samla sniglar. Handla gärna Ferramol till din trädgård här: https://sarabackmo.se/produkt/ferramol-snigel-effekt/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

„Pořád můžeme něco na řepce změnit, aby třeba odolávala suchu. Přece jen víme, že klimatické změny se odehrávají a jsou čím dál častější,“ říká mladý vědec Pavel Kolodin ze Středoevropského technologického institutu (CEITEC). Jak se dají vylepšit nutriční vlastnosti řepky? Čím se liší editace genomu od šlechtění? A dají se v Brně ochutnat geneticky upravené potraviny? Poslechněte si rozhovor.Všechny díly podcastu Host Radiožurnálu můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

„Pořád můžeme něco na řepce změnit, aby třeba odolávala suchu. Přece jen víme, že klimatické změny se odehrávají a jsou čím dál častější,“ říká mladý vědec Pavel Kolodin ze Středoevropského technologického institutu (CEITEC). Jak se dají vylepšit nutriční vlastnosti řepky? Čím se liší editace genomu od šlechtění? A dají se v Brně ochutnat geneticky upravené potraviny? Poslechněte si rozhovor.Všechny díly podcastu Host Radiožurnálu můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

För drygt 100 år sedan så reste järnvägstjänstemannen Karl Tirén runt i norra Sverige och spelade in samisk jojk - går det att återställa ljudet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur har inspelningstekniken påverkat musiken och musiker från förra sekelskiftet? Och går det att återskapa ljud som spelades in för drygt hundra år sedan? Det är något som de bägge ljud- och musikforskarna Thomas von Wachenfeldt och Berk Sirman, på Högskolan i Dalarna, funderar på.I Sverige finns det unika fonograf-inspelningar som är gjorda av järnvägstjänstemannen Karl Tirén som mellan åren 1909 och 1915 spelade in cirka 300 jojkar från norra Sverige - något som numera är ett svenskt världsminne. Dessutom så finns det inspelningar från Sveriges första riksspelstämma som var på Skansen år 1910.Genom att göra nyinspelningar av folkmusik och samisk jojk, både med fonograf och modern teknik, och sedan jämföra ljuden med de drygt 100 år gamla inspelningar så hoppas de bägge forskarna på att kunna återställa de gamla ljuden med hjälp av AI. Hör de unika inspelningarna och träffa de hängivna forskarna, varav en faktiskt är riksspelman.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Genom att kartlägga svenska fossil så bygger Vivi Vajda upp hur ekosystemen såg ut i Sverige, tex under perioden Jura. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är kanske svårt att tänka sig men för cirka 100 miljoner år sedan så vandrade det omkring dinosaurier på den geografiska plats som vi i dag kallar för Sverige. Då var södra Sverige täckt av ett tropiskt hav där det simmade hajar, krokodiler och mosasaurer - en havslevande rovödla med ett enormt gap och en ormliknande kropp - och på land växte det stora barrträd och ormbunkar.Genom att lägga ett pussel av fossiler så har paleontologi-professorn Vivi Vajda, på Naturhistoriska riksmuséet, tillsammans med flera andra forskare lyckats få fram urtida ekosystem från perioder som Krita, Jura och Trias. Något som de har låtit illustrera i boken Sveriges geologi - en resa i tid och rum.Vivi Vajda förklarar hur ett pollen-korn från en urtida växt kan berätta historien om Sveriges "Jurassic Park".Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Genom liberalisering och avreglering har politiken släppt på kontrollen över samhället i flera decennier, och trots – eller rent av tack vare – detta har vi fått bättre ordning. Fredrik Johansson har skrivit boken "Mer ordning, mindre kontroll", där han går igenom och förklarar utvecklingen. Andreas Ericson intervjuar honom.

En oljeledning ska dras över urfolkets heliga platser i norra USA. Men när bulldozrarna kommer till prärien ställer sig människor i vägen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Teepes och tält står uppställda på grässlätten i North Dakota. Bilar står parkerade, flaggor vajar i vinden och här och var syns hästar stå och beta. Mer än 35 000 människor har samlats för att protestera mot oljeledningen som ska korsa marken som en gång tillhört Standing Rock-reservatet. Men det var innan staten tog över. Nu är det staten som som bestämmer över marken.Sommaren 2016 har oljebolaget Energy Transfer fått grönt ljus av myndigheter för att bygga North Dakota Access Pipeline, DAPL. Politiker vill ha jobbtillfällen och oljeinkomster till delstaten. Genom ledningen ska oljan fraktas från plattformarna i North Dakota, genom fyra delstater, ner till depåerna i Illinois. Planen är att ledningen ska grävas ner under Missourifloden i närheten av reservatet Standing Rock. Lakotafolket som bor där protesterar mot att oljan hotar deras dricksvatten och att ledningen ska dras över deras heliga platser, på marken som en gång var deras.Demonstranter ställer sig i vägen för bulldozrarna När bulldozrarna börjar bearbeta jorden ställer sig 13-åriga Tokata Iron Eyes mamma i vägen.– My mom actually was putting everything on the line, essentially, to be there.Fler följer efter. Människor från olika stammar och urfolk från hela världen reser till Standing Rock för att demonstrera tillsammans med lakotafolket. I lägret uppmanas de tillresta att uppträda fredligt. Men det blir konfrontationer när oljebolagets medarbetare och lokal polis tar till tårgas, hundar och ljudkanoner för att hålla demonstranterna borta från marken som staten äger, där byggarbetet pågår.Omvärlden följer protesterna via livesändningar på Facebook. Och det som börjat som en lokal protest växer till en global rörelse. För 23-åriga Ta'Sina Sapa Win innebär demonstrationerna i Standing Rock att hitta sina rötter, att hitta sig själv. Och att stå upp för sitt folk. – You knew that being there, it meant something. And you were a part of history. Medverkande: Kelly Grotte, potatisodlare, Grotte Farms, North Dakota. Sofia Jannok, samisk artist som var på plats i Standing Rock.Tokata Iron Eyes, demonstrant som tillhör Standing Rock Sioux tribe. Ta'Sina Sapa Win, demonstrant som tillhör Cheyenne River Sioux tribe. Diane Hart, demonstrant som tillhör Bishop Paiute Nation.Dan Nanamkin, demonstrant som tillhör Colville Confederated tribes.Alleen Brown, journalist som granskat säkerhetsföretaget Tiger swan.Adam Hjorthén, universitetslektor i nordamerikastudier vid Uppsala Universitet.En dokumentär av: Irma Eneroth och Lasse Edfast.Producent: Ida Lundqvist.Dokumentären är producerad 2026.

Arkeologen Greer Jarrett seglar i vikingarnas fotspår för att hitta okända hamnar och handelsplatser. Vi lär oss hur man seglade på vikingatiden! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vikingarna navigerade över världshaven, men för att förstå hur deras segelrutter gick behöver man sätta sig i ett vikingaskepp och återskapa resorna. Det menar arkeologen Greer Jarrett som seglat hundratals mil längs Skandinaviens kuster i jakt på vikingatida hamnar och handelsplatser. Genom att använda dåtida segelteknologi och uråldriga berättelser om kusterna hoppas han kunna få ny kunskap om vikingarnas resor.Och så stiftar vi bekantskap med Gudrid Torbjörnsdotter, vikingakvinnan som seglade från Island till Amerika, men vars historia glömts bort. Författaren Kristina Ekero Eriksson berättar om hennes öden och äventyr!

I det här avsnittet möter vi Ari Riabacke i ett djupt och berörande samtal om livet, förluster och konsten att fatta bättre beslut. Med sin bakgrund inom risk- och beslutsanalys väver han samman forskning med egna livserfarenheter och målar upp en bild av livet som både skört och oförutsägbart – men samtidigt fullt av möjligheter till tacksamhet och mening.Han berättar öppet om sitt livs största trauma, när hans fru gick bort i samband med en graviditet, och hur han plötsligt stod ensam kvar med små barn. Sorgen ledde honom in i ett destruktivt alkoholmissbruk som till slut blev ohållbart – men också startpunkten för en avgörande vändning. Genom behandling, självinsikt och enkla men kraftfulla verktyg, som daglig reflektion och tacksamhet, lyckades han steg för steg bygga upp sitt liv på nytt.Samtalet rör sig vidare in på beslutsfattande och ledarskap, där Ari utmanar vår syn på vad som egentligen är ett “bra” beslut. I stället för att jaga perfektion menar han att vi behöver rikta fokus mot det som verkligen spelar roll – och våga prioritera rätt. Vi pratar också om balansen mellan teknik och mänsklighet, och varför tillit, närvaro och genuina relationer blir allt viktigare i en tid präglad av AI och ständig förändring.Han delar dessutom konkreta tankeverktyg för att stanna upp och omvärdera riktningen i livet – enkla men kraftfulla frågor som kan hjälpa oss att leva mer i linje med det som verkligen betyder något.Ett starkt och insiktsfullt avsnitt om att hitta ljus i mörkret, fatta klokare beslut och våga leva mer medvetet.Följ Ari härLäs mer om Ari härKontakta Ari här: ari@riabacke.seLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet möter vi Ari Riabacke i ett djupt och berörande samtal om livet, förluster och konsten att fatta bättre beslut. Med sin bakgrund inom risk- och beslutsanalys väver han samman forskning med egna livserfarenheter och målar upp en bild av livet som både skört och oförutsägbart – men samtidigt fullt av möjligheter till tacksamhet och mening.Han berättar öppet om sitt livs största trauma, när hans fru gick bort i samband med en graviditet, och hur han plötsligt stod ensam kvar med små barn. Sorgen ledde honom in i ett destruktivt alkoholmissbruk som till slut blev ohållbart – men också startpunkten för en avgörande vändning. Genom behandling, självinsikt och enkla men kraftfulla verktyg, som daglig reflektion och tacksamhet, lyckades han steg för steg bygga upp sitt liv på nytt.Samtalet rör sig vidare in på beslutsfattande och ledarskap, där Ari utmanar vår syn på vad som egentligen är ett “bra” beslut. I stället för att jaga perfektion menar han att vi behöver rikta fokus mot det som verkligen spelar roll – och våga prioritera rätt. Vi pratar också om balansen mellan teknik och mänsklighet, och varför tillit, närvaro och genuina relationer blir allt viktigare i en tid präglad av AI och ständig förändring.Han delar dessutom konkreta tankeverktyg för att stanna upp och omvärdera riktningen i livet – enkla men kraftfulla frågor som kan hjälpa oss att leva mer i linje med det som verkligen betyder något.Ett starkt och insiktsfullt avsnitt om att hitta ljus i mörkret, fatta klokare beslut och våga leva mer medvetet.Följ Ari härLäs mer om Ari härKontakta Ari: ari@riabacke.seLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Wie immer starten wir mit einem Rückblick auf einige aktuelle Ereignisse. Wir beginnen mit einer Diskussion über die Weigerung der KI-Firma Anthropic, die Bedingungen des Pentagon für den uneingeschränkten militärischen Einsatz ihres Chatbots Claude zu akzeptieren. Anschließend sprechen wir über eine neue Studie, die zeigt, wie die Social-Media-Plattform X die politische Einstellung von jemandem sehr schnell ins rechte Spektrum verschieben kann. Danach diskutieren wir eine in der Fachzeitschrift Science veröffentlichte Studie, die erklärt, warum Spuren der Neandertaler im Genom des heutigen Menschen ungleichmäßig verteilt sind. Und zum Schluss feiern wir die US-amerikanische Nationale Woche der Prokrastination. Der Rest des Programms ist der deutschen Sprache und Kultur gewidmet. Die heutige Grammatiklektion konzentriert sich auf Latin-Based (-ieren) Verbs: Part 2. Mit dem Nachtzug zu reisen gilt als unbequem und teuer. Viele Menschen entscheiden sich daher lieber fürs Fliegen. Ein Start-Up aus Deutschland entwickelt nun Zugkabinen, die das nächtliche Zugfahren attraktiver machen und eine umweltfreundliche Alternative zum Flugzeug bieten. Die deutsche Regierungspartei CDU unter Kanzler Friedrich Merz hat sich für ein Social-Media-Verbot für Kinder unter 14 Jahren und für Jugendversionen dieser Plattformen für Teenager zwischen 14 und 16 ausgesprochen. Ein solches Verbot in Deutschland ist wahrscheinlich. Aber wird es helfen, wenn Kinder erst einmal Blut geleckt haben? Blut geleckt ist auch die Redewendung dieser Woche. Uneinigkeit zwischen Anthropic und dem Pentagon über den Einsatz von KI im Verteidigungs- und Sicherheitsbereich Algorithmen von X beeinflussen die politischen Ansichten der Nutzer Genetiker untersuchen Paarungsverhalten von Neandertalern und Menschen Der Procrastinators' Club of America feiert die Nationale Woche der Prokrastination Frischer Wind für Nachtzüge CDU-Parteitag: Social-Media-Verbot für Kinder soll kommen