Podcasts about genom

I det här avsnittet av Paus guidar Karin Björkegren Jones dig genom en lugnande meditation för dig som känner dig stressad, överväldigad eller tyngd av oro. En stund där du får lägga allt åt sidan för en liten stund och bara vila i andetaget.Genom medveten andning och djup avslappning får du möjlighet att släppa taget om tankar kring framtiden, krav, ansvar och sådant som skaver i livet just nu. Du guidas till att hitta tillbaka till kroppens egen rytm och påminns om den kraft som finns i något så enkelt och självklart som ditt andetag.Meditationen utforskar olika former av stress – från vardagens måsten och höga krav till oro för hälsa, familj och framtid. Med varje utandning får du öva på att släppa taget lite mer och skapa plats för lugn, stillhet och återhämtning.Du får också reflektera över allt det som faktiskt fungerar och bär i livet genom en stund av tacksamhet. För ibland finns lugnet inte i att få mer, utan i att uppmärksamma det som redan finns.Ett avsnitt för dig som längtar efter att sakta ner, hitta tillbaka till mellanrummen och påminna dig om att din andning alltid finns där som ett ankare när livet känns som mest intensivt.Nu kan lyssna på Paus utan reklam på Patreon:https://patreon.com/PoddenPaus?utm_medium=unknown&utm_source=join_link&utm_campaign=creatorshare_creator&utm_content=copyLink Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alexander Bica och jag träffades för första gången för några år sedan när jag började få upp ögonen för deras bolag och ville komma in som tidig investerare i en bransch som tagit fart på senare tid. (Longevity) Jag blev nekad tyvärr, men jag har följt bolaget på avstånd och nu fick jag äntligen möjligheten att slå mig ner och höra deras story. Genom bolaget Lyfe Nordic säljer Alexander och hans medgrundare innovativa och världsledande teknologier inom hälsa, återhämtning och longevity. Allt från rödljussängar och hyperbaric chambers till isbad, kroppsscanners och andra avancerade wellness-lösningar. Det blir ett samtal om trender, om att sälja dyra varor innan man har ett etablerat namn, om hur man får förtroende-kapital och hur man hanterat likviditetsproblemen. En äkta entreprenörsresa Enjoy!

Vi har självklart lyssnat på Frida Svenssons gripande podd-dokumentär i SvD, ”Varför dog Max?”. Den handlar om 13-åriga Max som, trots flertalet akuta mejl och varningar från sina föräldrar, hade det oerhört svårt i skolan. Genom ett omfattande material av dokument och starka samtal med Max föräldrar lyckas Frida lägga ett pussel om vad som faktiskt pågick, mitt framför ögonen på de vuxna som interagerade med honom varje dag. Vi delar våra tankar, känslor och reflektioner kring denna tunga men livsviktiga granskning.Tidigare i vår var vi faktiskt i Ulricehamn för att föreläsa! Det blev en lite annorlunda upplevelse än vad vi kanske är vana vid, och i avsnittet berättar vi allt om varför just den här resan lämnade ett lite extra starkt intryck på oss.Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie HallbergKlippning: Chloé Sommardotter BrandtInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet av Paus guidar Karin Björkegren Jones dig genom en varm och inkännande meditation för stunder när ensamheten känns extra närvarande. En stund för dig som längtar efter närhet, gemenskap och kontakt – både med andra och med dig själv.Genom lugn andning och mjuk kroppsnärvaro får du landa i kroppen och släppa taget om kravet att vara stark, duktig eller klara allting på egen hand. Du bjuds in att vila i känslan av att vara buren, hållen och omhändertagen – precis som du är.Meditationen hjälper dig att möta ensamheten med vänlighet istället för motstånd. Du får utforska den längtan som ofta gömmer sig bakom känslan och påminnas om att ensamhet är en mänsklig erfarenhet som vi alla möter ibland. Här finns också en möjlighet att återknyta kontakten med ditt eget hjärta och den vänliga röst inom dig som säger: Jag är här för dig nu.Det här är ett avsnitt för dig som känner dig ensam, utanför eller frånkopplad från livet. En paus där du får vila i vetskapen om att du hör till, att du är värd kärlek och gemenskap, och att du aldrig behöver bära allt ensam.En mjuk stund av tröst, närvaro och hopp. Nu kan lyssna på Paus utan reklam på Patreon:https://patreon.com/PoddenPaus?utm_medium=unknown&utm_source=join_link&utm_campaign=creatorshare_creator&utm_content=copyLink Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kim Brynte Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi letar upp årets växt: blåsugan. Och lyssnar på Östersjötumlarens klickljud och hör vad som görs för att rädda den hotade tandvalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Världens minsta tandval, tumlaren, jagar sill och skarpsill i vattnen runt Gotland. Det är den akut hotade Östersjötumlaren, en särskild population av tumlare som lever hela sitt liv i Östersjöns bräckta vatten. Alexandra Colbing, marinbiolog på Länsstyrelsen Gotland, jobbar med Östersjötumlaren längs Gotlands kuster och de stora skyddade vattenområdena Hoburgs bank och Midsjöbankarna. Vi hämtar in en akustisk klickdetektor som samlat in klickljud från tumlare som simmat förbi och hör vad klickljuden berättar om de små valarna som passerat, och pratar om vad som görs för att rädda tumlarna och hur framtiden ser ut för en av Östersjöns mest hotade arter. Fältreporter på plats är Lisa Henkow.Varje år utser Svenska botaniska föreningen en växt som de vill veta mer om. År 2026 är denna växt blåsuga. En lilablå pyramidformad växt som sprids med myror! Joacim Lindwall följer med botanisten Peter Ståhl för att leta efter den lite speciella växten.Jenny Friedl i Karlstad fick häromveckan ett oväntat besök – av en stäpphök. Magnus Hellström, chef på Ottenby fågelstation, berättar mer om denna ovanliga rovfågel som är en kärrhök men ser ut som en smäcker tärna.Och så fick vi ett mejl från Malin Vikström som ”blivit med kråka”, som hon uttrycker det. Den har fått namnet Kalle Två. En dag fanns inget annat än knäckebröd att mata honom med, och då doppade han det i vatten innan han åt upp det. Hur visste kråkan att den skulle göra så? Vi ber etolog Johan Lind förklara.Under två dagar nu i början av juni, 5 och 6 juni, kan alla som vill vara med och rapportera hur långt försommaren har kommit. Det är Sveriges Lantbruksuniversitet och Svenska botaniska föreningen som vill veta om syren, hägg, liten blåklocka, liljekonvalj, prästkrage och rönn blommar just nu på olika platser i landet. Genom att följa växternas blomning kan forskarna se hur naturen svarar på klimatförändringarna. Sofia Åström från Botaniska föreningen i Abisko berättar om Försommarkollen, och också om sommaren är på gång så långt norrut i Sverige.Så här på nationaldagen plockar vi fram Sveriges nationalfågel, tillika det mest önskade reprisinslaget i Naturmorgons historia: Lasse Willéns kråkvinkel om när en koltrast sjöng duett med Ray Charles.Programledare är Mats Ottosson.Veckans naturfråga: En liten kvast för konstnärlig aktivitet finns med i namnet på den art vi söker.Denna decapod upptäcktes i Sverige så sent som 2010 - och glädjen var inte odelad.På sina håll är den nu vanligare än den släkting som somriga barn ofta ses fiska efter.Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter monstera. De tre som vann var: Kajsa Lorenz, Nacka, Enar Bonath, Hyssna och Erik Rosendahl, Umeå. Grattis alla tre!

Om dopet

Varje vaken minut går åt till att försöka mota bort de obehagliga och våldsamma tankarna. Om de stämmer förtjänar jag inte att leva Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om du känner igen dig i Mikaelas berättelse eller är anhörig finns hjälp att få:*Chatt: https://ocdforbundet.se/ocd-chatten*Anhöriglinje: https://ocdforbundet.se/anhoriglinjen/Reporter & ljuddesign: Vincent HanssonProducent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.UTSKRIFT AV DOKUMENTÄREN:– Tänk om jag är pedofil men jag har bara inte insett det förrän nu?För Mikaela går varje vaken minut åt till att försöka mota bort tankarna. Tankar som är obehagliga, våldsamma och ständigt fyllda av tvivel. Hon är rädd för att hon ska övertyga sig själv att vara en fara för dem hon älskar mest. En fara för sin son.– Det enda sättet att skydda mitt barn är att flytta ifrån honom.Jag har sökt upp Mikaela i Onsala utanför Kungsbacka. När jag fick reda på hennes berättelse slog den an i mig personligen. En historia om att brottas med och leva med sina demoner. Går dem att övermannas?Mikaela växer upp i Luxemburg. Hon beskriver sig själv som ett känsligt barn, som upplever mycket ansvar för andras välmående. Och att hon redan som liten börjar ha en stark rädsla för döden. – Jag började få tankar kring döden som alla barn får. Men jag fick verkligen panik av tanken av döden och blev rädd för att sova, för jag tänkte att jag skulle dö när jag sov. Så jag hade väldigt mycket känslor som liten. En dag får Mikaela ta del av en tragisk nyhet. En nära vän till familjen har drabbats av cancer. En hjärntumör. Tillståndet är kritiskt och han mår sämre och sämre för varje dag som går. – Då blev jag ganska ledsen av att höra det. Och så tyckte jag synd om honom för att han led. Då minns jag att jag tänkte: ”jag hoppas att han dör snart så att han inte behöver lida för länge”. Kort efter att Mikaela tänkt den tanken så går familjevännen bort. Mitt i sorgen slår skulden till med full kraft, en fixidé om att hon bär ansvaret –att det är hon som har orsakat hans död. – Det är mitt fel att han dog. För jag tänkte ju tanken, ”jag hoppas att han dör snart så han slipper lida”. Och då minns jag att jag sa det till min mamma. Att det är mitt fel. Och då förklarade hon att man kan inte tänka sig att någon ska dö, och att det är en ganska normal tanke att ha. Och att det kan vara lite fint att hoppas att någon inte ska behöva lida. Hennes mammas ord blir en viss tröst men dessa tankar skulle visa sig bara vara början. En dag när hon hackar grönsaker så dyker en skrämmande bild upp i huvudet.– Då började jag få tankar på att ”tänk om jag tar en kniv och sticker mig själv.” Jag ville absolut inte skada mig själv, men jag var livrädd för att jag skulle tappa kontrollen och bara sticka kniven i min mage. Så jag sa det till min mamma, och hon förklarade för mig att om du är rädd för att du ska skada dig själv, så behöver du inte vara ensam hemma. Men det ledde också till att jag var mycket med min mamma på fritiden. För jag var så rädd för att vara hemma. När Mikaela är 16 år slår en ny, absurd fixering rot. Det är en tanke som trotsar allt sunt förnuft och som för de flesta – även för henne själv – framstår som helt världsfrånvänt. Men trots det känns det som något hon behöver ta på allvar. – Så var jag fortfarande oskuld, och då började jag få tankar kring att jag skulle vara gravid, att jag skulle på något sätt ha lyckats bli gravid ändå. Jag minns att jag tog graviditetstest, trots att jag någonstans förstod att det är klart att du inte är gravid. Men jag var så rädd för det, för den tanken satte sig där också. Lex Jungfru Maria?– Ja. exakt!Det är ingen som ser några varningsflaggor eller snappar upp att det är något problem. För tankarna påverkar ännu inte Mikaela till den grad att det innebär några större bekymmer för henne. Att den starka ansvarskänslan, rädslan för att skada sig själv, rädslan för att vara någon slags jungfruföderska – att det här skulle vara ett tecken på en sjukdom var det ännu ingen som kunde förstå. Mikaela är nu i 20-årsåldern och befinner sig på en fest. Och där mitt bland alla människor så får hon syn på en kille. Det är som att världen stannar upp, och allt folk runt omkring blir bara till en suddig bakgrund. – Direkt fick vi ögonkontakt med varandra och jag kände direkt någon attraktion till honom och han kände likadant. Gnistan mellan dem är omöjlig att ignorera. Så de börjar dejta och blir snabbt ett par. Och för Mikaela känns det helt fantastiskt. Hon har aldrig varit såhär lycklig. – Och då var det, jag svävade bland rosa moln. Jag var så kär. Älskade honom så mycket. Men att känna så starkt får någon har också sina baksidor för Mikaela. För den där starka ansvarskänslan, som genom hela livet har legat i bakgrunden och lurat börjar träda fram. – Jag kände så mycket för honom att det nästan blev jobbigt för mig. Jag ville hellre bara få känna mig lite mer: ”okej, jag älskar dig jättemycket, men jag är inte besatt av dig”. För då märkte jag också att jag fick sådana här tankar om att jag ville skydda honom från allt. Och Mikaela börjar oroa sig. Tänk om hon skulle förstöra allt? Allt det fina de håller på att skapa tillsammans Tänk om hon skulle råka flörta med någon, råka vara otrogen. Eller någonting mycket värre.– Då började jag få tankar om att jag skulle råka döda honom eller någon annan, för jag bodde med min kusin, att jag skulle döda honom eller min kusin i sömnen. Och jag tror att det har att göra med att jag hittade en person som jag började älska jättemycket. Och så blev jag så rädd för att jag skulle råka förstöra det. Och vad är det värsta man kan göra då? Jo, det är att döda någon. Mikaela vet att hon aldrig skulle göra något sånt i ett vaket tillstånd. I ett tillstånd där hon har kontroll. Så hon måste anpassa hemmet för någon annan – den potentiellt sömngående versionen av sig själv. – Började gömma knivarna i lägenheten. Försöka sätta dem högt upp i ett skåp, för då kommer det att vara svårt för mig att komma åt dem när jag sover. Men det är också nu det blir uppenbart, både för henne själv, och folk runtomkring. Det är något som inte står rätt till. Hon behöver hjälp. Så hon tar steget och vänder sig till vården. Mikaela, som levt i skräck för att förlora greppet om verkligheten, får nu äntligen en förklaring på vad det är som pågår. Hon har OCD, eller tvångsyndrom som det också heter. – För jag var har jag en psykos? Nej, du har inte en psykos. Du har tvångstankar och det kändes väldigt skönt att äntligen få ett ord att hänga upp mig på och förstå mer om det. Mikaela hade aldrig kunnat föreställa sig att OCD kunde se ut på det här sättet. För henne, liksom för många andra, var diagnosen förknippad med människor som maniskt tvättar sina händer eller håller saker kliniskt rent. Det kan förstås se ut på det sättet, men långt ifrån hela sanningen.Det centrala i OCD är inte städning, utan de ritualer (fysiska eller mentala) som skapas för att avvärja en katastrof. Hjärnan identifierar ett hot och kräver en motprestation för att lugnet ska infinna sig. Men det är en falsk trygghet. För ju mer Mikaela försöker försäkra sig om att hon inte kommer mörda sin kille sömnen, desto mer utrymme får tvivlet att växa. För att bryta mönstret måste hon sluta söka svar och istället våga stanna kvar i ångesten utan att agera. Så Mikaela får påbörja en KBT-behandling, där hon steg för steg får närma sig det allra läskigaste. – När jag stod där med kniven så kändes det ju ganska läskigt i början, för det kändes verkligen som att jag kommer tappa kontrollen nu. Tänk om jag egentligen vill döda honom? Tänk om det är därför jag tänker de här tankarna. Sen blev det lättare och lättare ju mer jag övade på det. Och så tillslut får Mikaela börja sova med knivar bredvid sig i sovrummet. Den ultimata exponeringen som ska få henne att tolerera osäkerheten kring vad hon gör och inte gör i sömnen. Och det funkar. Rädslan tynar till slut bort. – Titta, du kan sova med en kniv i sovrummet, men du dödar ingen när du sover ändå. Mikaela har äntligen lämnat skräcken bakom sig och börjat blicka framåt mot en ljusare horisont. Relationen är starkare och tryggare än någonsin. De gifter sig och bestämmer sig för att ta det stora steget att skaffa barn. Men drömmen om en växande familj visar sig vara en betydligt snårigare väg än de hade föreställt sig.– Så vi fick genomgå en IVF process, vilket var ganska påfrestande. Sen blev jag gravid och i början av graviditeten började jag märka av att jag blev väldigt orolig för fostret. Jag började bli jättenojig för att någonting skulle hända som jag tänker att många gravida blir. Men jag kanske blev det lite väl mycket. Jag hörde av mig till barnmorskan hela tiden. Sen fortsatte det under graviditeten. Jag började må bättre sen också. Men sen de två sista veckorna så började jag må jättedåligt. Jag kunde inte sova, jag fick skakningar i hela kroppen. Jag mådde illa, jag kunde inte äta och det var på grund av ångest. Och så händer något mer. Oron kring sömnen, som ofta varit en domän för Mikaelas OCD, börjar återigen ta plats. Men än så länge har hon inte gjort kopplingen. Hon ser inte att det är precis samma gamla demon som har börjat hemsöka henne på nytt– Då blev jag jätterädd för att inte kunna sova. Jag minns att jag tänkte om jag tänker den här tanken innan klockan fyra idag, att jag inte kommer kunna sova, då kommer jag inte kunna sova ikväll. Sen brukade jag oftast kunna sova ändå, men jag blev liksom hyperfokuserad på olika klockslag och mina kroppsliga sensationer. Starka sömnmediciner blir hennes enda sätt att uthärda de sista veckorna innan förlossningen. Men det triggar också igång något nytt. För i takt med att den närmar sig, börjar en annan sorts skräck att växa. Det är inte den typiska rädslan som många blivande mammor känner – oron för medicinska komplikationer eller den fysiska smärtan. Utan det är något annat.– Men jag var jätterädd. Inte för att föda barn, men jag var jätterädd för att någon skulle ta mitt barn ifrån mig. Att socialtjänsten skulle komma och ta honom. Jag behövde gå på starka sömnmediciner precis innan min förlossning. Och så tänkte jag nej, men nu kommer jag bli missbrukare. Garanterat. Det finns liksom ingen annan utväg. Och de förklarade att det behöver du absolut inte bli. Det kommer du inte bli. Vi kommer inte fortsätta skriva ut det här hur länge som helst. Men jag mådde jättedåligt. Och sen fick jag min son. Mikaela tittar på sin son. Det finaste hon någonsin har sett. Resultatet av en lång och prövande IVF-resa. Men hon kan inte njuta av det nyblivna föräldraskapet. För hennes besatthet av klockslag, rädslan för att inte kunna sova och att bli ifråntagen sin son fortsätter att hålla i sig. För tänk om någon skulle tycka att hon är en olämplig förälder? – Jag tror att det har att göra med att jag också jobbar med just på socialtjänsten, att jag handlägger sådana här ärenden. Och shade vi nyligen haft något ärende med en mamma också i liknande situation som mig, och då blir jag jätterädd för att det där kommer hända mig också. Så det låg nära till hands. Jag tror det var det. Rädslan för att inte räcka till som förälder börjar mutera och blir till ett inre monster. Den tvingar på henne bilder av ögonblick hon inte kan minnas, scener som aldrig har ägt rum, men som hennes hjärna ändå vill få henne att känna sig skyldig till. – Jag börjar få jättemycket tankar kring att tänk om jag skakar honom, Tänk om jag redan har råkat skaka honom utan att jag har märkt det. Tvångstankar av den här typen, som att skada sitt barn, Där inte något man vill göra, det är inte heller något man kommer göra och det är inte impulser, utan det är tankar som känns främmande och något som inte är i linje med den man är som person. OCD:n är en varelse som attackerar det du värderar allra mest i livet. Att vara en bra förälder, en bra partner och en person som behandlar andra väl. För Mikaela blir varje tvångstanke och varje litet misstag till bränsle. Det är som om hon oavsiktligt fortsätter att mata varelsen, tills den växer sig så stor att den skuggar allt annat.– Och så minns jag en gång när jag råkade, när jag skulle klippa hans naglar. Och så råkar jag klippa honom på hans finger, vilket väldigt många föräldrar har råkat göra någon gång. Men då fick jag panik. Nu kommer någon ta honom. För nu har jag ju till och med råkat skada mitt barn. Ett spädbarn en sårbar liten varelse som kräver konstant tillsyn. Men för Mikaela blir det inte lättare med tiden, snarare tvärtom. För när hennes son lämnar den sköra bebistiden bakom sig och börjar bli några år gammal, så framträder en ännu mer skrämmande tvångstanke. – Tänk om jag egentligen är pedofil? Men att jag bara inte insett det förrän nu. Så då blev jag jätterädd för att jag helt plötsligt skulle vara det. Det var aldrig så att jag var rädd för att jag skulle utsätta honom för någonting, men jag var bara rädd för att de här tankarna skulle bli så påtagliga att jag till sist skulle övertala mig själv att jag är det. Det är egentligen inget ovanligt att ha skrämmande tvångstankar. Tänk om jag puttar ner någon på tågspåret? Tänk om jag kör över någon med bilen? Tänk om jag begår ett övergrepp? Det som gör att det blir sjukligt är vikten man lägger vid dessa tankar. För de allra flesta kan vifta bort dem som obetydliga. En person med OCD tänker att de säger något om vem man är som person. Någon som jobbar på en förskola kanske säger upp sig från sitt jobb, en annan vågar inte sätta sin fot på en tågperrong, och en förälder kanske inte vågar vara ensam med sitt barn. För Mikaela så tar det nu upp hela hennes dagar och hon gör allt för att försöka hindra tankarna från att växa.– Typ om jag skulle lyfta honom, se till att okej, jag får. Jag måste se till att hans ben inte råkar nudda mitt skrev när jag lyfter upp honom. Det är nästan omöjligt kan jag säga när man lyfter upp ett barn om de är nära en. Men då blir jag jätterädd för det och tänkte att jag måste flytta på honom på något konstigt sätt. Så jag kontrollerade alltid hur jag lyfte upp honom. Om jag skulle torka honom. När han gick på toaletten så minns jag att jag tänkte ”tänk inget konstigt, tänk inget konstigt, tänk inget konstigt” när jag skulle torka honom. Då är det nästan omöjligt att inte tänka något konstigt när man försöker säga det till sig själv. Om jag säger “tänk inte på en rosa elefant” Vad händer i ditt huvud då? Sannolikt börjar du nog föreställa dig en rosa elefant. Det är precis så med tvångstankar. Men eftersom de ofta är av obehaglig natur så kan de leda till stresspåslag. – Så hör jag det här ordet olämplig. Olämplig, Olämplig. Så till sist så är det. Jag är olämplig uppenbarligen. För jag tänker ju att jag inte ska tänka olämpliga saker. De är Mikaela och hennes mans femte bröllopsdag. En dag som borde firas. Men precis som vanligt så slås Mikaela av en intensiv ångest så fort hon öppnar ögonen. Men det är ändå någonting annorlunda med den här morgonen. För hon känner nu en känsla av att hon inte klarar det här mer. Att hon inte längre orkar kämpa mot de skrämmande tankarna.– För då var det ju att ifall de tankarna skulle stämma så förtjänar inte jag att leva. Det var liksom det som var grunden till det hela. Jag minns att jag ringde till min kusin, som har jobbat inom psykiatrin, och sa till honom att det känns som att jag måste ta en kniv och skada mig själv. Då sa han: ”Michaela, då är det dags att åka till psykakuten om man känner det.” Hon och hennes man åker till psykakuten. Det är skrämmande för Mikaela, för inom henne mullrar samma gamla farhåga: rädslan för att vårdpersonalen ska se henne som en bristande förälder och bli oroliga för hennes son.– Jag berättade för dem vad det är jag känner och de blev inte oroliga för mitt barn. De blev oroliga för mig. Så de sa att om du vill så kan du bli inlagd nu. Och då kände jag att ja, det måste jag ju bli för jag orkar inte detta längre. Mikaela skrivs in, men tiden i slutenvården skulle visa sig bara bli ett kort andrum. För medan hennes mediciner justeras och en remiss skickas till ett specialistteam för OCD, börjar hon smida planer.– Jag tänkte att enda sättet att skydda mitt barn nu är ju att jag flyttar ifrån honom. Så jag började planera på att jag skulle skaffa en lägenhet någonstans och att flytta ifrån dem. Och det var ju väldigt läskigt för min man, för jag var ju helt bara: ”Men jag måste ju det. Fattar du inte det?”. Och i väntan på specialistbehandling blir Mikaelas mående bara sämre och sämre. – Jag började få tankar kring att inte vilja leva längre. Jag kunde inte äta så jag gick ner typ sju kilo och jag behövde absolut inte gå ner i vikt. Jag började också ha jättesvårt att sova på riktigt denna gången. Så till sist så sökte jag mig till psykakuten igen, och då gjorde man lite mer medicinjusteringar och såg till att det lades på med remissen. När Mikaela vaknar efter sin fjärde natt på sjukhuset är något annorlunda. Den intensiva ångesten, som brukar stå redo så fort hon öppnar ögonen, lyser med sin frånvaro. För första gången är det tyst.– Nu kan jag tänka klart. Nu styr inte de här tankarna mig. Jag fattar nu att allt det här har varit OCD hela tiden och det var nästan en utomkroppslig upplevelse. Det var så skönt och jag bara kände att nu kanske jag kan gå tillbaka och faktiskt njuta av att vara med mitt barn. Den nya kombinationen av mediciner har börjat verka och Mikaela är nu mottaglig för en terapibehandling, som hon påbörjar den direkt efter hon blir utskriven. Hon övar på att sitta stilla med tankarna, låta dem komma och gå utan att börja analysera dem. Hon får skriva ner sina värsta scenarier på papper och läsa dem högt för sig själv. I början bombarderas hon av de klassiska “tänkt om”- tankarna. Men för varje gång hon vägrar gå in i spiralen, börjar något långsamt att skifta.– Till sist blev det bara text på en lapp, och jag kunde bara läsa den utan att gå in i en ond spiral. Så det var en av de väldigt bra övningarna tyckte jag. Och Mikaelas allra största seger har varit modet att bryta tysnaden. Att våga prata om det som pågår i huvudet. Det som många gånger har känts som en mörk hemlighet. – Jag har inte mått så här bra sen innan min son kom och det är helt underbart. Jag delar med mig väldigt mycket på sociala medier om min upplevelse av OCD, vilket jag känner stärker mig också att jag kan vara så öppen om det. För jag märker också att det är så många som känner igen sig. Det har varit en stor del av att jag ska återhämta mig, märker jag. Och att prata öppet om det med folk så att folk också förstår att OCD är inte bara att vilja ha saker och ting rent. Och nu, nu kan jag jobba igen. Jag kan vara med min son utan att känna mig hindrad. Jag kan njuta av att vara med min man utan att vara rädd för att jag är otrogen hela tiden, vilket är väldigt skönt. Så jag känner att jag lever nu. Förut överlevde jag bara. Något som är värt att nämna är jag lever samma typ av OCD som Mikaela. Det variant där tvångshandlingarna främst utspelar sig i huvudet. Genom åren har mina teman skiftat, men oftast kretsar de kring rädslan för att skada andra. Det är anledningen till att jag inte vågar ta körkort, och precis som Mikaela har jag plågats av rädslan för att vara pedofil. Som tur har jag lyckats lämna just det temat bakom mig, men skräcken för att det ska komma tillbaka kan ändå dyka upp ibland.Vad skulle du säga till någon som jag, som är rädd att skaffa barn för att man är rädd för att det kommer blossa upp?– Jag skulle säga att man ska inte låta idén hindra det man vill göra, utan vill man skaffa barn, då ska man absolut göra det. För det är så fantastiskt att ha ett barn, även om det kan vara jättejobbigt ibland och man märker att det kan påverka ens psykiska mående. Så är jag så tacksam för att jag faktiskt vågade skaffa barn, för annars hade mitt liv inte sett ut som det gör idag. Jag har en fantastisk familj och jag tycker det är väldigt viktigt att man inte låter idén ta så mycket plats att man faktiskt hindrar det från från att man skaffar barn. Den ultimata exponeringen? – Kanske? Absolut. Framför allt om man också har pedofili och det där man är rädd för att tänk om jag egentligen är pedofil. Det var jag också rädd för när jag skulle träffa barn. Men jag var bara nej. Fuck that. Jag tänker skaffa barn ändå.

Amun Abdullahi Mohammed var flyktingen från Somalia som jobbade hårt för drömjobbet på Sveriges Radio. Genom hennes kontakter med källor kunde Ekot avslöja hur terrorgruppen al-Shabaab rekryterade ungdomar från en fritidsgård i Rinkeby.Amun fick pris för sin journalistik och hade en lysande karriär framför sig men blev istället mördad i oktober 2024. Mordet är ouppklarat och i en tredelad dokumentär följer Expressens reporter Anna Gullberg de spår som Amun lämnat efter sig. Du som har eller skaffar Expressen Premium kan lyssna på hela serien redan nu, via Expressen.se eller direkt på Spotify genom att koppla ihop ditt Spotify-konto med Expressen Premium i några snabba steg. Klicka på hänglåset vid avsnitt 2 och 3 på Spotify och följ instruktionerna.Reporter: Anna GullbergProducent: Arvid HallbergLjudmix: Fredrik JohanssonExekutiva producenter: Karin Olsson och Jakob WagnerAnsvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB

I det här avsnittet av Paus guidar Karin Björkegren Jones dig genom en mjuk och läkande meditation om förlåtelse – både gentemot dig själv och andra. En stund för dig som bär på skuld, skam, självkritik eller gamla sår som fortfarande tar energi.Genom lugn andning och djup avslappning får du landa i kroppen och skapa utrymme för det som kanske länge fått bo i det tysta. Meditationen hjälper dig att släppa taget om kravet på perfektion och istället möta dig själv med mer förståelse, medkänsla och värme.Du får utforska vad det innebär att förlåta sig själv för misstag, tillkortakommanden och de gånger livet inte blev som du tänkt. Samtidigt bjuds du in att varsamt reflektera över relationer som skaver och över möjligheten att släppa taget om det som fortfarande binder dig till smärta.Det här är ett avsnitt för dig som längtar efter att bli lite friare, lite mjukare och lite snällare mot dig själv. En påminnelse om att du inte är dina misstag, att du får vara människa och att du är värdefull precis som du är.En stilla paus för läkande, förlåtelse och ett lättare hjärta.Nu kan lyssna på Paus utan reklam på Patreon:https://patreon.com/PoddenPaus?utm_medium=unknown&utm_source=join_link&utm_campaign=creatorshare_creator&utm_content=copyLink Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ibland får vi gå genom tuffa tider och Bibeln beskriver dessa jobbiga passager som en dödskuggans dal. Jesus, vår herde, vandrar med oss genom dessa tuffa tider och hans närvaro tröstar och styrker oss. Jesus dukar ett bord för oss i våra fienders åsyn, han smörjer vårt huvud med fräsch olja och låter vår bägare flöda över. Han omsluter oss med sin godhet och nåd! Här hittar du min podd En Kaffe med Martin: https://open.spotify.com/show/2kOmfKomW78FWlAo8o4q6M?si=815c031348074641 Här kan du köpa mina böcker: www.amazon.com/stores/Martin-Re%C3%A9n/author/B0B34JVCRP?ref=ap_rdr&store_ref=ap_rdr&isDramIntegrated=true&shoppingPortalEnabled=true https://www.adlibris.com/se/sok?q=martin+re%C3%A9n

Längre och reklamfria avsnitt hittar ni på vår Patreon: https://www.patreon.com/c/randommakingmovies Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under merparten av 2000-talet har Googles sökruta varit folkets väg in på webben. Genom åren har Google gjort mindre förändringar, lagt till fler funktioner och ökat mängden reklam. Sökmotorns grundfunktionalitet har ändå förblivit densamma. Det blir det förändring på nu. Tidigare i maj gick Googles årliga utvecklarkonferens av stapeln. Då meddelade Google att de nu rullar ut den ”största uppdateringen av den ikoniska sökrutan sedan dess lansering för 25 år sedan”. Google flyttar fokus från listor med länkar till AI-genererade svar. I veckans podd pratar Peter och Nikka om den stora förändringen. Podduon lyfter tre nackdelar som förändringen medför. Utöver risken för AI-hallucinerade svar kan de annonsrelaterade förändringar bli kännbara. Google-användare behöver vänja sig vid att få sponsrade produktrekommendationer inbakade i de AI-genererade svaren. Världens webbplatsägare bör också oroa sig för sin framtida finansiering. När Google ger svaret i stället för att hänvisa till en webbsida går de reklamfinansierade webbplatserna miste om annonsintäkter. Framtiden får utvisa om Googles storsatsning på AI var rätt eller fel. Konkurrensen från renodlade AI-tjänster såsom Chat GPT är överhängande och Google vet alltför väl vad som händer när användare börjar föredra en annan söktjänst. Det var ju Google själva som för ett kvartssekel sedan petade bort Altavista från tronen. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd353.

Joseph Goebbels stack ut bland de ledande nazisterna genom att vara disputerad och framstå som intellektuell. Han var en övertygad antisemit som avhumaniserade judar och initierade den första stora pogromen i Tredje riket 1938.Som propagandaminister tog Goebbels ett hårt grepp om kulturen i Tredje riket. Samtidigt var majoriteten av de filmer som producerades under hans ledning breda underhållningsfilmer – ett medvetet sätt att normalisera regimen och styra publikens uppmärksamhet. Han var också tidigt skicklig på att utnyttja ett nytt massmedium: radion.I detta andra av två avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet, om Tredje rikets propagandaminister Joseph Goebbels.I oktober 1926 utnämnde Hitler Goebbels till partichef i Berlin. Som gauleiter fick han ett uppdrag som passade hans temperament: storstadens politiska gatukamp. Här finslipade han en metod som känns igen i modern demagogi:Provokation som strategi: skapa konflikter som genererar rubriker.Personfixerad agitation: peka ut syndabockar och “förrädare”.Möten som teater: ljus, symboler, marscher – en känsla av att historien rör sig nu. Nazismens budskap blev inte bara något man hörde; det blev något man upplevde.En central del i Goebbels framgång i Berlin var hans förmåga att förvandla nederlag till heroiska berättelser. När nazisten Horst Wessel, en ung SA-ledare, sköts i januari 1930 och senare avled i februari, insåg Goebbels omedelbart propagandavärdet och gjorde Wessel till martyr. Texten som Wessel skrivit till en äldre melodi blev “Horst-Wessel-Lied”, som därefter blev NSDAP:s partihymn och – efter 1933 – en av Tysklands nationalsånger i praktiken, sida vid sida med “Deutschlandlied”.Genom massmöten i Sportpalast och andra stora arenor utvecklade Goebbels en ny politisk estetik. Han använde dramatiska ljuseffekter, uniformerade vakter, standar och en noggrant planerad koreografi för att skapa en känsla av oövervinnerlig kraft. Under presidentvalskampanjen 1932 organiserade han kampanjen “Hitler över Tyskland”, där Hitler flögs mellan städer för att tala inför enorma publiker på kort tid. Vid maktövertagandet 1933 hade Goebbels gjort Berlin till en scen för nazistiska triumfer.Efter maktövertagandet inrättades 1933 Rikets ministerium för folkupplysning och propaganda, lett av Goebbels. Ministeriet fick ett ovanligt brett grepp om press, radio, film, teater, litteratur, musik och bildkonst – och blev centralt i regimens kulturella likriktning. Goebbels verkliga makt låg inte i att övertyga varje individ, utan i att göra avvikelse dyr och samstämmighet lätt. När alla kanaler låter likadant blir tystnaden det enda motståndet.Goebbels förstod radion som en politisk genväg in i hemmen. Satsningen på billiga massproducerade mottagare – Volksempfänger – gjorde det enklare att samla nationen kring ledarens röst och regimens nyheter. Här finns en mediehistorisk lärdom som återkommer: teknikens räckvidd är politiskt neutral – men användningen är det inte.När diplomaten Ernst vom Rath sköts i Paris den 7 november 1938 och avled den 9 november utnyttjade regimen händelsen propagandistiskt; den upphetsade rapporteringen bidrog till att bana väg för pogromen Kristallnatten (9–10 november).Under kriget fortsatte Goebbels att driva en retorik som band samman “folkets överlevnad” med fiendens eliminering. Propagandan bidrog därmed till den mentala terräng där massmord kunde framstå som “nödvändigt”.Bild: Propagandaminister Joseph Goebbels talar vid ett offentligt framträdande i Nazityskland, Foto: Georg Pahl, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons (Bundesarchiv, Bild 102-17049).Musik:‘Horst-Wessel-Lied' (‘Die Fahne hoch'), en nazistisk kampsång använd i NSDAP:s propaganda under 1930–40-talen. dirigenten Carl Woitschach. Källa: Internet Archive. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet av Paus guidar Karin Björkegren Jones dig hem till dig själv – till den plats inom dig som alltid finns där, även när livet känns rörigt, tungt eller vilsamt långt borta. En mjuk meditation för dig som längtar efter att landa, släppa taget och hitta tillbaka till ditt inre lugn.Genom andetaget och djup avslappning får du steg för steg sjunka ner i stillhet och kontakt med ditt centrum. Du bjuds in till en inre resa där en trappa leder dig ner till ett vackert rum – ditt hemma. En trygg plats inom dig fylld av lugn, värme och närvaro.Där väntar också en spegel och ett budskap bara för dig. Meditationen hjälper dig att lyssna inåt, möta dig själv med öppenhet och påminna dig om att svaren du söker ofta redan finns inom dig.Det här är ett avsnitt för dig som känner dig vilsen, trött eller ur kontakt med dig själv och som behöver en stund av återhämtning och inre vägledning. En paus där du får vila i känslan av att du alltid kan hitta hem igen – andetag för andetag. Nu kan lyssna på Paus utan reklam på Patreon:https://patreon.com/PoddenPaus?utm_medium=unknown&utm_source=join_link&utm_campaign=creatorshare_creator&utm_content=copyLink Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt gästas vi av Felicia, grundaren av initiativet Wake up brother. För flera decennier sedan träffade hon mannen som till slut skulle försöka ta hennes liv. Men vägen dit var inte spikrak; det var en gradvis infasning i en destruktiv relation kantad av manipulation, normalisering och en djup inre konflikt. Under herrans massa år bar Felicia på konsekvenserna av våldet i tystnad, tyngd av skam och sorg över sig själv.Idag har hon brutit tystnaden. Genom att sätta ord på sina upplevelser ord som dissociation, femicid och freeze förändrades allt. Men Felicia är tydlig: problemet handlar inte bara om enskilda "onda" män. Det handlar om en struktur. Vi pratar om den porrifierade kulturen: Hur hänger unga mäns porrkonsumtion ihop med grovt våld mot kvinnor? Och den konservativa nätvågen: Vad riskerar vi att odla fram för unga män i en tid som domineras av figurer som Andrew Tate och en extrem sexuell objektifiering?Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie HallbergKlippning: Sofie HallbergInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Var i livet lär vi oss att samverka och lösa problem tillsammans? Har vi blivit sämre på att organisera oss och inkludera andra i ideella sammanhang? Vilka effekter ger detta på vår förmåga att samarbeta i kriser och vår kapacitet för att bygga upp god hemberedskap i vårt samhälle? Shownotes och länkar på https://www.hemberedskap.se/avsnitt469 Stötta oss och lyssna på extra bonusavsnitt på https://www.patreon.com/hemberedskap

Neue Slowenische Kunst utropade sig till stat och utfärdade pass. Patricia Lorenzoni reflekterar över ett kusligt konstprojekt som sprängde gränser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det tidiga 1990-talet var de nya och nygamla statsbildningarnas tid. Sovjetunionen hade upplösts och flera forna sovjetrepubliker förklarat sig självständiga. På Balkan bröt den jugoslaviska federationen samman i uppslitande krig. Ur konflikterna reste sig sju nya stater: Bosnien/Hercegovina, Kroatien, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien, Slovenien och så småningom också Kosovo.Eller är det åtta? 1992 öppnade i Moskva staten NSK sin första utländska beskickning. NSK står för Neue Slowenische Kunst, ”ny slovensk konst” på tyska, och bildades 1984 av tre slovenska kulturgrupper. Det var teatern Sester Scipion Nasice, bildkonstnärerna i IRWIN och industrisynthbandet Laibach. Dessa sades vara kollektivet NSKs religiösa, kulturellt-historiska samt ideologiska avdelning. Sju år efter sitt bildande tog så NSK steget att utropa sig till stat.Som konstprojekt är det inte unikt. Andra exempel är Lars Vilks Ladonien eller Carl Michael von Hausswolffs och Leif Elggrens Elgaland-Vargaland. Men någonting ger NSK-staten en särställning bredvid liknande statsbildningar, och väcker både oro och en särskild fascination.Den mest kända delen av NSK i Sverige är sannolikt Laibach, och inte självklart positivt. Bandet framträder gärna i uniform, scenestetiken är kraftigt inspirerad av både nazism och stalinism. I 1980-talets Slovenien väckte de skandal. Namnet ”Laibach” är den tyska beteckningen på huvudstaden Ljubljana, och minner om både nazistisk ockupation och slovenskt medlöperi. Under flera år var bandet rent av förbjudet att använda sitt eget namn. I en berömd tv-intervju 1983 får gruppen frågor om sina politiska ståndpunkter. Vid tillfället bär de uniformer och armbindlar prydda med svarta kors, deras svar är kryptiska meningar tonlöst reciterade från ett papper, blickarna stela och uttryckslösa. Effekten är kuslig.Ett ofta citerat uttalande från NSK säger: ”Endast den konst som talar den politiska manipulationens språk kan undkomma manipulation.” Några år innan självständighetsförklaringen vann konstkollektivet en tävling om den officiella affischen till den jugoslaviska ”ungdomens dag”, ett firande kopplat till den store ledaren Titos födelsedag. Först efter att vinnarbidraget offentliggjorts uppmärksammades att affischen var en re-make på en nazitysk propagandabild. Den nazistiska fanan hade bara ersatts med en jugoslavisk, och den tyska örnen med en duva. Händelsen blottade en oroande likhet i estetisk sensibilitet mellan den nazistiska staten och Titos specifikt jugoslaviska form av statssocialism. NSK och Laibach iscensatte en dyrkan av den totalitaristiska staten. När de utropade sig själva till stat var det därför svårtolkat. Var det ett politiskt eller ett konstnärligt projekt? Totalitärt eller frihetligt? Var det ironi eller faktisk fascism? Den slovenske filosofen och psykoanalytiske teoretikern Slavoj Žižek talar om ”överidentifikation” som en strategi bland dissidenter i den europeiska realsocialismens slutfas. Genom att ta realsocialismen på större allvar än den tog sig själv kunde man, säger han, synliggöra systemets förnekade premisser. I detta sammanhang förstår han också NSK och Laibach. Deras iscensättningar är inte parodi, de opererar inte genom förlöjligande. Vad NSK frambesvärjde och har fortsatt att frambesvärja är den moderna statens bortträngda sida, dess spöklika tvilling.Freud beskrev det kusliga som vad som borde ha varit dött, men som likväl rör på sig. Om Laibach och NSK mött frågan om fascism med ett överslätande skratt och en försäkran om att allt bara var spel, hade ordningen återställts och monstret åter motats ner i källaren. Men det var en lugnande gest man vägrade.När NSK-staten utropade sig själv, började den emellertid med entusiastisk generositet dela ut passhandlingar. En retrofuturistisk pastisch på affischen ”Uncle Sam wants you” lockar med medborgarskap i ”universums första globala stat”. En stat utan land, transnationell och placerad i tiden snarare än i rummet. Till en början framställde NSK faktiskt sina pass i samarbete med det unga slovenska inrikesministeriet. Tillverkningsprocessen var alltså identisk. NSK-passen uppfattades lätt som ”autentiska”, det vill säga, som dokument som knöt bäraren till ett visst territorium. Och i krigets kaos, där ett pass över en natt kunde visa sig värdelöst, skedde med just dessa pass någonting förunderligt. Som 1995 när Nationalteatern i det då belägrade Sarajevo under ett två dagar långt evenemang förklarades vara NSK-territorium. Mängder av pass och diplomatpass utfärdades, och med hjälp av dessa lyckades sedan flera Sarajevobor ta sig ut ur staden.En vän med rötter på Balkan påpekar att människor under kriget hjälpte varandra över gränser hela tiden; ibland altruistiskt, ibland mot betalning. Att utgå ifrån att gränsvakterna tog NSK-passen för ”äkta” blir därför förenklande. Lika troligt är att de erbjöd vakten en förevändning, ett verktyg för att öppna gränsen. Men kanske lät sig detta göras just för att passet stod fritt från etniska lojaliteter och gränskonflikter. Här glimrar en utopisk möjlighet; just det pass som inte refererar till ett territorium, blir vad som möjliggör de belägrades väg ut.Kulturteoretikern Alexei Monroe ser i NSK och Laibach också en delförklaring till den slovenska nationalismens relativa avsaknad av militaristisk chauvinism. Hos NSK blev nationen kitsch; en överdådig yta, lika tömd på politiskt innehåll som NSK-staten är tom på territoriella anspråk. På så vis, menar han, föregrep de den paramilitära appropriering av nationen som skedde i andra delar av forna Jugoslavien.Och sannerligen, att betrakta Laibach musikvideor är att bjudas in att frossa i totalitär estetik. Det är varken ironi eller satir, utan något annat och mer. Fascismen dras till sin konsekvens som just blott estetik, tömd på de våldsamma implikationerna av ett territoriellt och biopolitiskt projekt. Ställd invid detta estetiska överdåd måste varje politisk fascism framstå som en blek och menlös kopia.Men fungerar denna överidentifikationens strategi på 2000-talet? Den fascism som opererade i det 1980-tal som födde fram NSK tog sig sannerligen på allvar. Hur skulle den då kunna tåla mer allvar än vad den själv var förmögen till? Under 2000-talet har vi istället sett framväxten av en fascism som gjort det hotfulla pajaseriet till sin paradgren.Kanske är NSK ett delvis föråldrat projekt. Ändå finner jag ett märkligt hopp i detta formulerande av den totala statens totala frihet i det allomfattande medborgarskapet. NSK blåser upp nationalstatens idé tills den sprängs. Det är inte vad som en gång var Jugoslavien som omfattar NSK-staten. Det är NSK-staten som omfattar allt.Patricia Lorenzoniidéhistoriker och författareLitteratur:IRWIN (red): State in Time. Minor Compositions 2014.Alexei Monroe: Interrogation Machine: Laibach and NSK. MIT Press 2005.

I det här avsnittet av Paus guidar Karin Björkegren Jones dig genom en meditation för dig som bär på sorg – kanske tydlig och nära, kanske stilla och svår att sätta ord på. En mjuk och trygg stund där du får möta det som känns, utan krav på att förändra eller förstå allt.Genom lugn andning och varsam kroppsnärvaro får du landa i kroppen och långsamt rikta uppmärksamheten mot det som kanske hållits tillbaka under lång tid. Meditationen hjälper dig att skapa utrymme för känslor, minnen och delar av dig själv som inte alltid fått plats.Här får sorgen existera utan att behöva förklaras bort. Du bjuds in att lyssna inåt och känna efter – inte med prestation eller analys, utan med mjukhet och tillåtelse. Kanske handlar det om ord som aldrig blev sagda, behov som aldrig uttrycktes eller drömmar som stannade kvar inom dig.Det här är ett avsnitt för dig som längtar efter att få andas lite friare, släppa taget om det som hållits spänt och möta dig själv med mer varsamhet. En paus där du får vila i vetskapen om att du inte behöver lämna något bakom dig direkt – ibland räcker det att börja möta det som finns där.

Predikan från Pingstkyrkan Eskilstuna

Byggbranschen har digitaliserats snabbt de senaste åren. Men trots stora investeringar i system, BIM och nya arbetssätt tappar sektorn fortfarande mängder av information mellan olika bolag, projekt och processer.I detta avsnitt av Byggsnack möter Christian Nilsson, Sverigechef på iBinder, Rikard Larsson, VD på BEAst, för ett samtal om standardisering, informationsflöden och varför bygg- och anläggningssektorn fortfarande har svårt att skapa en sammanhängande digital värdekedja.Vi pratar om varför samma information ofta kontrolleras flera gånger, varför byggbranschen fortfarande präglas av dubbelarbete och hur bristande struktur i data påverkar både effektivitet, kvalitet och samverkan i projekt.Samtalet berör också BIM, supply chain, klimatdata och varför AI i byggsektorn är helt beroende av strukturerad och tillgänglig information för att kunna skapa verkligt värde.Rikard förklarar även hur standarden PEPPOL fungerar och varför han jämför utvecklingen med hur Swish förändrade sättet vi skickar pengar mellan privatpersoner.Ett avsnitt för dig som vill förstå varför framtidens byggbransch inte bara handlar om fler digitala verktyg — utan om att få information, system och aktörer att fungera tillsammans på riktigt.Lyssna!Byggsnack produceras av Avima – en del av iBinder Group. Vi håller ordning på din information i stora och komplexa projekt inom infrastruktur, samhällsbyggnad och fastighet. Vi ser till att kommunikationen och dokumentationen funkar hela vägen, från tidiga skeden till förvaltning.Läs mer om oss på https://avima.se/En del av iBinder GroupiBinder Group finns för alla som vill jobba smartare med information, kommunikation och dokumentation i bygg- och anläggningsprojekt. Med bolag som iBinder, Avima, SokoPro, SundaHus, REQS och Byggnet är vi verksamma i hela Norden – och vi växer! Tillsammans skapar vi lösningar som förenklar hela fastighetens livscykel.

I det här avsnittet av Paus guidar Karin Björkegren Jones dig genom meditationen Nystart – en stillsam och reflekterande stund för dig som längtar efter förändring, omstart eller en ny riktning i livet.Genom lugn andning och mjuk guidning får du först landa i kroppen och släppa taget om stress, krav och sådant du inte längre behöver bära med dig. Därefter bjuds du in att rikta uppmärksamheten inåt – till dina drömmar, dina relationer och den där stilla rösten inom dig som vet vad du egentligen längtar efter.Meditationen hjälper dig att utforska vad du vill ha mer av i ditt liv och vad som kanske är dags att förändra eller lämna bakom dig. Vad gör dig glad? Vad vill du bjuda in? Hur vill du att resten av ditt liv ska kännas? Här får du möjlighet att lyssna inåt utan dömande och med nyfikenhet möta dina egna svar.Det här är ett avsnitt för dig som står inför en förändring, söker ny inspiration eller bara vill stanna upp och känna efter vad som verkligen är viktigt. En paus där du får påminna dig om att livet är föränderligt – och att du alltid har möjlighet att börja om, ta nya steg och skapa en nystart. Nu kan lyssna på Paus utan reklam på Patreon:https://patreon.com/PoddenPaus?utm_medium=unknown&utm_source=join_link&utm_campaign=creatorshare_creator&utm_content=copyLink Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det fjärde avsnittet av serien ”djupdykning” tittar Kristoffer Helle och Daniel Johansson närmare på Hebreerbrevet 11:3: ” ”Genom tron förstår vi att universum har skapats genom ett ord från Gud, så att det vi ser inte har blivit till av något synligt.” Den första djupdykningen finns här, den andra här, den tredje här. Vill du bidra […]

Genom att kartlägga svenska fossil så bygger Vivi Vajda upp hur ekosystemen såg ut i Sverige, tex under perioden Jura. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i april 2026. Det är kanske svårt att tänka sig men för cirka 100 miljoner år sedan så vandrade det omkring dinosaurier på den geografiska plats som vi i dag kallar för Sverige. Då var södra Sverige täckt av ett tropiskt hav där det simmade hajar, krokodiler och mosasaurer - en havslevande rovödla med ett enormt gap och en ormliknande kropp - och på land växte det stora barrträd och ormbunkar.Genom att lägga ett pussel av fossiler så har paleontologi-professorn Vivi Vajda, på Naturhistoriska riksmuséet, tillsammans med flera andra forskare lyckats få fram urtida ekosystem från perioder som Krita, Jura och Trias. Något som de har låtit illustrera i boken Sveriges geologi - en resa i tid och rum.Vivi Vajda förklarar hur ett pollen-korn från en urtida växt kan berätta historien om Sveriges "Jurassic Park".Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Det så kallade perfekta försvinnandet fortsätter kittla fantasin. Och vi behöver de ouppklarade mysterierna, menar historikern Peter K Andersson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I berättelserna om Sherlock Holmes är fallen som Dr. Watson inte berättar om, ofta mer tankeväckande än de han faktiskt skildrar. Spänningen och uppfinningsrikedomen i romaner och noveller som Baskervilles hund, Det spräckliga bandet eller De rödhårigas förening är icke att förringa. Men när Watson i förbifarten talar om andra fall som Holmes var inblandad i, fall som vi aldrig får veta några detaljer om, så väcks nyfikenheten på ett helt annat sätt.Det mest kända av dessa odokumenterade fall är onekligen det som kretsade kring jätteråttan från Sumatra, som Holmes i all hast talar om som en historia som ännu inte kan berättas, eftersom världen inte är redo för den. Men bland Holmes okända fall finns också den märkliga historien om aluminiumkryckan, historien om Ricoletti med klumpfoten och hans fasansfulla hustru, gripandet av Wilson, den ökände kanariefågelsdressören, eller kardinal Toscas mystiska död, som Holmes utredde på direkt begäran av påven själv.Bland alla dessa korta omnämnanden, som i vissa fall har blivit lika berömda som de utförligt beskrivna historierna, finns det ett som jag alltid har varit särskilt fascinerad av. I kategorin ouppklarade fall, berättar Watson, finns historien om mr James Phillimore, som gick tillbaka in i sitt hus för att hämta sitt paraply och aldrig mer sågs till i denna världen. Mer än så säger inte Watson om just detta fall, förutom att han nämner att det aldrig fick sin förklaring, och att det hör till de få misslyckandena i Holmes karriär. Uppgifterna är retsamt knapphändiga, men just därför också väldigt kittlande. Vad var det som hände egentligen? Herr Phillimore var uppenbarligen på väg ut, men så ångrade han sig. Troligtvis gjorde han bedömning en att det skulle bli regn, och vände tillbaka in i huset för att hämta ett paraply. Och i samma stund som han gick in genom dörren så försvann han.Den enorma uppsjö av författare som skrivit pastischer på Sherlock Holmes, har sedan årtionden spekulerat i möjligheten att det helt enkelt inte gick att ge en naturlig förklaring till mysteriet, och följaktligen skrivit skildringar av fallet som i olika grad hämtat drag från science fiction-genren. I en av de bättre av dessa pastischer flörtar man med eventualiteten att Phillimore gått rakt in i en vortex, det vill säga ett hål i tidrymden, med förmågan att transportera en människa från en punkt i universum till en annan.Men så fort man tar steget mot en förklaring av James Phillimores försvinnande, så förlorar fallet något av sin lockelse. Det är just det faktum att mysteriet är så plötsligt och oförklarligt, samtidigt som det äger rum i en till synes helt vanlig vardagssituation, medelklassherren som ger sig av till sitt kontor, som gör det så fängslande. För många år sedan talade sociologen Johan Asplund om det perfekta försvinnandet. Ett försvinnande som är spårlöst, ouppklarat och framförallt omotiverat. Helt enkelt försvinnanden där det verkar som om personen i fråga bara har gått upp i rök. Genom hela den moderna historien har populärkulturen och folkloren haft en bestående fascination för sådana händelser. I 1800-talets snabbt växande medielandskap fylldes tidningarna med vilda spekulationer så fort någon framstående person gått under jorden.Ett särskilt talande exempel är den engelske kyrkoherden Benjamin Speke, som plötsligt försvann när han var ute och gjorde ärenden i London en januaridag 1868. Tidningarna tävlade med varandra under en dryg vecka i att komma på olika sätt som han kunde ha tagits av daga på, det ena mer makabert än det andra, innan han plötsligt påträffades igen som kofösare på en bondgård i Cornwall. Han hade helt enkelt iscensatt sitt eget försvinnande, förmodligen trött på sitt nuvarande liv.Samma sak hände som bekant Agatha Christie 1926, då hon gick förlorad efter ett gräl med sin make. Och det här är en typ av mysterier vars dragningskraft är stark även i vår tid. Men hur många av verklighetens fall är perfekta försvinnanden enligt Asplunds kriterier? Vissa av de historier som blivit legendariska är inte lika mystiska när man granskar dem närmare. Det berömda fallet med briggen Mary Celeste, som påträffades drivande omkring i havet vid Azorerna 1872, med besättningen spårlöst försvunnen, är nu för gammalt för att få en lösning. Men de uppgifter som man brukar lyfta fram när historien berättas, att maten stod på bordet fortfarande ljummen, att brasan brann i eldstaden och att loggboken var ifylld en timme innan fartyget hittades, är rena påhitt som tidningarna lade till för att göra det hela mer sensationellt.Samma sak gäller diplomaten Benjamin Bathurst som försvann 1809, när han befann sig på resa i Tyskland. Han och hans betjänt stannade till vid ett värdshus, där hans vagn skulle byta hästar. Innan avfärden inspekterade Bathurst de nya hästarna, medan hans betjänt tittade på. Bathurst gick runt hästspannet till andra sidan och sågs sedan aldrig mer. Asplund tar själv upp det här fallet som ett exempel på hans perfekta försvinnande, men kanske var han för ivrig att hitta ett bra exempel. Det visar sig nämligen, när man fördjupar sig i historien, att Bathursts försvinnande inte var tillnärmelsevis så plötsligt och oförklarligt, som det verkar i den version av händelsen som oftast återberättas.Är dessa perfekta försvinnanden då bara en produkt av fantasin, ett uttryck för något slags märklig önskan hos människorna om att det ska finnas något oförklarligt och mystiskt även i moderniteten? De mysterier ur historien som ännu inte fått sin lösning kommer sannolikt alltid att fängsla efterföljande generationer. Man kan lansera hur trovärdiga teorier som helst om vem som var Jack the Ripper, eller vem som sköt Palme. Men när det har gått en viss tid går inga teorier att slutgiltigt bevisa, och då tar historien, eller snarare mytologin, över.Samtidigt vill vi nog också behålla några av våra mysterier. Medan ett fall som Palmemordet fortfarande kan klassas som ett nationellt trauma, och ett pinsamt nederlag för polisväsendet, kommer det troligtvis att med tiden övergå i den distanserade status som Whitechapel-morden, eller Mary Celeste nu har. Det vore kanske väl cyniskt att säga att vi behöver ouppklarade fall. Jag tror knappast att Jackie Kennedy eller Elizabeth Gustavsdotter, Jack the Rippers tredje offer, skulle hålla med mig. Men de gjuter liv i en fantasi som innefattar någonting större och mer existentiellt. En fantasi som återspeglas i tron på kidnappningar utförda av både älvor och utomjordingar.Men även om denna fantasi är stor och mångfaldig, så har den troligtvis kommit till för att bearbeta en omständighet som är gemensam för alla människor. Det egendomliga faktum att vi finns här på jorden ena dagen, för att nästa dag vara borta.Peter K Anderssonhistoriker och författareProducent: Morris WikströmMusiken är av Hans Zimmer från soundtracket Sherlock Holmes (2009)

I det här avsnittet av Paus guidar Karin Björkegren Jones dig genom en stillsam meditation för dig som behöver släppa taget om stress, krav och alla måsten för en stund.Här får du landa i en plats där inget behöver lösas, presteras eller förändras. Genom lugn andning, mjuka visualiseringar och kroppsnärvaro bjuds du in att sakta ner och vila mitt i livet – precis som du är.Meditationen hjälper dig att släppa taget om det som tynger, som om varje tanke och varje krav får sjunka undan som små stenar i havet. Du får möta kroppen med vänlighet, lyssna till det som behöver uppmärksamhet och påminna dig om att du inte behöver bära allt ensam.Med hjälp av andetaget och ett varmt inre ljus får du skapa kontakt med en stilla plats inom dig – en plats där du får vila, känna dig hållen och komma ihåg att du är nog precis som du är.Det här är ett avsnitt för dig som längtar efter återhämtning, mjukhet och en stund utan krav. En paus där du får andas ut, släppa taget och vila i vetskapen om att du alltid kan återvända till lugnet inom dig.Nu kan lyssna på Paus utan reklam på Patreon:https://patreon.com/PoddenPaus?utm_medium=unknown&utm_source=join_link&utm_campaign=creatorshare_creator&utm_content=copyLink Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi läser ständigt om hur AI ska revolutionera vårt arbetsliv, men hur går man egentligen från storslagna visioner i styrelserummet till praktisk nytta i vardagen? I det här avsnittet utforskar vi idén om att låta medarbetarna själva driva innovationen genom ett internt "Draknäste". De bästa idéerna föds sällan i teorin, utan hos de medarbetare som dagligen hanterar administrativa processer och flaskhalsar. Genom att skapa ett forum där dessa idéer får pitchas och prioriteras, kan organisationen låsa upp en enorm potential och skapa verklig förändring. Varför medarbetarna är de bästa innovatörerna: Det är de som bäst förstår de vardagliga utmaningarna och var AI kan göra störst skillnad. De tre stegen till ett lyckat Draknäste:Identifiera utmaningarna: Hur du uppmuntrar medarbetare att hitta tidstjuvar och repetitiva processer. Pitchen: Att arrangera en energifylld dag där fokus ligger på problembeskrivning och värdeskapande snarare än teknisk färdighet. Investering och genomförande: Varför det är avgörande att avsätta resurser och tid för att de bästa idéerna faktiskt ska bli verklighet. Värdet bortom tekniken: Hur ett internt innovationsinitiativ stärker företagskulturen, skapar engagemang och driver naturlig kompetensutveckling. Är det dags att sluta prata om vad AI kan göra i teorin och börja bygga det i praktiken? Lyssna för att få konkreta tips på hur du kommer igång på din arbetsplats.

Ali Salahnezhad Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dubbelmonarkin Österrike-Ungern hade sina rötter i medeltiden. Denna mulitetniska stadsbildning – med nära femtio miljoner invånare och ett lapptäcke av språk, religioner och lojaliteter – slets sönder efter att Österrike-Ungern hamnade på förlorarsidan i första världskriget. Men idag har statsbildningen omprövats av historiker och ses som en föregångare till EU.Den habsburgska ätten hade sedan medeltiden styrt ett allt större rike. Dubbelmonarkin Österrike-Ungern som upprättades 1867 var ett kompromissbygge för att hålla ihop ett mångnationellt område i nationalismens tidevarv. Men när nationalism och industriellt storkrig pressade systemet till bristningsgränsen blev kompromissen både dess styrka – och dess dödsdom.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Leos Müller, professor i historia vid Stockholms universitet om Österrike-Ungerns sammanbrott. Han är aktuell med boken Europas vändpunkter – 1492, 1914, 1989.Huset Habsburg regerade Centraleuropa under 650 år – från Rudolf I som kröntes 1273 till Karl I som avsattes 1918. Genom giftermål lyckades de bygga upp ett rike som sträckte över kontinenter. Det var ett stort och skiftande välde, sammanhållet av dynastin snarare än av språk och nation.Josef II:s (1741-90) reformiver omfattade religionspolitik, utbildning och rättsväsende. Under 1780-talet ökade religionsfriheten för protestanter och grekisk-ortodoxa, och judarnas ställning förbättrades genom särskilda toleransedikt. Han var ingen 1800-talsliberal, men en statsbyggare som menade att staten blev starkare om människor fick större utrymme att verka – inom statens ramar.Nationalismens idéer växte under 1800-talet och fick explosiv kraft revolutionsåret 1848. Upproret slogs ned – med rysk hjälp – men visade att imperiet måste förändras. Kejsare Franz Josef (1830-1916), som tillträdde 1848, drev på modernisering: likhet inför lagen, avskaffande av livegenskapens sista rester, järnvägar och lärosäten. Gründerzeit-epoken gav många av rikets städer en gemensam, igenkännbar stadsbild.Nationalitetskriserna fortsatte, och nederlagen 1859 och 1866 försvagade monarkin. För att behålla Ungern blev kompromissen 1867 nödvändig. Österrike-Ungern skapades då som två rikshalvor i personalunion. De delade utrikespolitik och krigsmakt och hade gemensamma ministerier för detta, liksom ett gemensamt finansministerium för de gemensamma utgifterna – men saknade ett gemensamt parlament och en gemensam regering i modern mening. Eftersom centrala uppgörelser dessutom behövde omförhandlas återkom kriserna med jämna mellanrum.Kompromissen gav ungrarna en särställning utan att ge motsvarande inflytande till rikets övriga folk. I Ungern drevs dessutom en magyariseringspolitik som ökade bitterheten bland minoriteter. I den österrikiska rikshalvan blev politiken mer pluralistisk, men parlamentet tyngdes ofta av blockeringar.När skotten i Sarajevo 1914 tände stormaktskriget ställdes dubbelmonarkin inför industriellt totalkrig. Kriget mot Serbien och hotet från Ryssland blottade svagheter i ledning och resurser, och beroendet av Tyskland växte.Bild: Militärparad genom Prag omkring år 1900, när staden var en del av Kungariket Böhmen inom Österrike-Ungern. Bilden fångar den kejserliga arméns närvaro i det offentliga rummet – en bakgrund till avsnitt om Centraleuropas politik och nationalism vid sekelskiftet. Målning: Emanuel Salomon Friedberg-Mírohorský. Public domain, via Wikimedia Commons.Musik: 1910-talsinspelning av “Gott erhalte, Gott beschütze” (Kaiserhymne), den österrikiska kejsarhymnen som förknippas med Habsburgmonarkin och Österrike-Ungern. Den skrevs 1797 med musik av Joseph Haydn och text av Lorenz Leopold Haschka som en lojalitets- och patriotisk sång till kejsar Frans II. Public domain, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Så har det blivit dags för Eurovision song contest igen. Felicia ska representera Sverige efter sin vinst i Melodifestivalen men i år har flera länder bojkottat tävlingen på grund av att Israel tillåts vara med. Genom åren har arrangörerna hävdat att tävlingen inte är politisk, men de senaste åren har mycket handlat om Israels medverkan i tävlingen. I år så markerar fem länder mot landets deltagande genom att inte delta; Spanien, Nederländerna, Island, Irland och Slovenien kommer helt enkelt inte vara med. Vad innebär det att flera länder bojkottar? Vad händer om Israel vinner och kan Felicia missa finalen? Gäst: Tobbe Ek, Aftonbladets Eurovisionexpert. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: BBC News, Sky News Australia. Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Den före detta FBI-chefen James Comey har varit sur på Donald Trump i nästan ett decennium. Känslan har varit ömsesidig. De två har bråkat öppet ända sedan Comey fick sparken av presidenten 2017. Nu har Comey blivit åtalad, efter en kryptisk bild på en snäckformation som han lagt upp på Instagram. Snäckorna bildar siffrorna 8647, vilket ska vara kod för att man borde göra sig av med Trump. Genom mord, hävdar justitiedepartementet, som nu åtalat James Comey för bilden. Men Comey själv säger att han inte alls syftade på våld – och menar att hela rättsfallet är politiskt motiverat.Programledare: Elinor Ahlborn. Med Karl Dalén, USA-korrespondent på DN.Producent: Maria Hansson Botin.

Oxytocin könnte auch "Wir gegen die anderen"-Denken fördern +++ New Orleans versinkt +++ Geheimnisse vom Beethoven-Flügel +++ Wie die Kartoffel das Genom formte +++**********Weiterführende Quellen zu dieser Folge:Fachjournal-Studie zum Wettbewerbsfaktor von OxytocinFachjournal-Studie zum Meeresspiegelanstieg in New OrleansInfos zum Forschungsprojekt zum Beethoven-FlügelFachjournal-Studie zu Kartoffel-Verdau-Genen**********Ihr könnt uns auch auf diesen Kanälen folgen: TikTok und Instagram .

Lange, Michael www.deutschlandfunk.de, Forschung aktuell

Ingen annan demokrati i världen besökte Pol Pots Kambodja så många gånger som Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den här dokumentären är en repris och sändes för första gången år 1999.Det var i april 1975 som den kambodjanska befrielserörelsen besegrade USA och intog Phnom Penh. Inom timmar skar de nya makthavarna av alla förbindelser med utlandet. Världen häpnade inför denna mystiska och förvirrande revolution som verkade ha utbrutit. Snart spred sig rykten om avrättningar och blixtsnabb och fullständig utrymning av landets alla städer.De svenska besöken till Kambodja började ett år efter utrymningen av Phnom Penh och ägde rum medan den kambodjanska katastrofen pågick.Vad såg de svenska besökarna, till exempel Jan Myrdal, diplomaterna Jean-Christophe Öberg och Kaj Björk, eller den socialdemokratiske politikern Birgitta Dahl? Och vad berättade de när de kom ut ur det stängda landet?Blev de sanningsvittnen? Eller försenade de upptäckten av vad som pågick?Genom arkiv och i bibliotek, och genom att tala med de som själva var med söker sig Bosse Lindquist fram till svar i den här P1 Dokumentären från 1999.

Rödbetor, polkabetor, gulbetor och vitbetor - så nu för att skörda i sommar. I en liten odling passar det bäst att förodla betor och plantera ut senare. Få tips om hur du odlar betor på bra sätt i en liten odling. Veckans tips från Skillnadens webbutik på www.sarabackmo.se: Jag använder Ferramol i min odling för att bekämpa sniglar. Genom att lägga ut medel över hela tomten tre gånger om året, kan jag odla bra och effektivt utan att lägga tid på att samla sniglar. Handla gärna Ferramol till din trädgård här: https://sarabackmo.se/produkt/ferramol-snigel-effekt/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

„Pořád můžeme něco na řepce změnit, aby třeba odolávala suchu. Přece jen víme, že klimatické změny se odehrávají a jsou čím dál častější,“ říká mladý vědec Pavel Kolodin ze Středoevropského technologického institutu (CEITEC). Jak se dají vylepšit nutriční vlastnosti řepky? Čím se liší editace genomu od šlechtění? A dají se v Brně ochutnat geneticky upravené potraviny? Poslechněte si rozhovor.Všechny díly podcastu Host Radiožurnálu můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

„Pořád můžeme něco na řepce změnit, aby třeba odolávala suchu. Přece jen víme, že klimatické změny se odehrávají a jsou čím dál častější,“ říká mladý vědec Pavel Kolodin ze Středoevropského technologického institutu (CEITEC). Jak se dají vylepšit nutriční vlastnosti řepky? Čím se liší editace genomu od šlechtění? A dají se v Brně ochutnat geneticky upravené potraviny? Poslechněte si rozhovor.Všechny díly podcastu Host Radiožurnálu můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

För drygt 100 år sedan så reste järnvägstjänstemannen Karl Tirén runt i norra Sverige och spelade in samisk jojk - går det att återställa ljudet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur har inspelningstekniken påverkat musiken och musiker från förra sekelskiftet? Och går det att återskapa ljud som spelades in för drygt hundra år sedan? Det är något som de bägge ljud- och musikforskarna Thomas von Wachenfeldt och Berk Sirman, på Högskolan i Dalarna, funderar på.I Sverige finns det unika fonograf-inspelningar som är gjorda av järnvägstjänstemannen Karl Tirén som mellan åren 1909 och 1915 spelade in cirka 300 jojkar från norra Sverige - något som numera är ett svenskt världsminne. Dessutom så finns det inspelningar från Sveriges första riksspelstämma som var på Skansen år 1910.Genom att göra nyinspelningar av folkmusik och samisk jojk, både med fonograf och modern teknik, och sedan jämföra ljuden med de drygt 100 år gamla inspelningar så hoppas de bägge forskarna på att kunna återställa de gamla ljuden med hjälp av AI. Hör de unika inspelningarna och träffa de hängivna forskarna, varav en faktiskt är riksspelman.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Varmt välkommen tillbaka till Idrott-och ledarskapspodden! Det är säsong 19 och podden firar 10-årsjubileum. Det firas bland annat med att du nu kan gå in och fråga podden precis vad du vill. Genom en spelare som du hittar på Jenny's hemsida (www.jennyhagman.com/podcasts) ställer du din fråga och svaret kommer från någon eller några av alla över 150 gäster som gästat podden. Välkommen dit! Och nu till dagens avsnitt. I det här avsnittet berättar Jenny om nuläget inför kvalet till US Senior Women Open i Boston i Juli. Du får lära dig hur du hanterar nervositet som för Jenny uppstod oväntat när hon såg på PGA touren och vikten av att börja i god tid för att få mentala processer i land. Jenny ger dig en andningsövning som fungerar som ett vaccin mot stress och du får fyra viktiga verktyg som hon jobbar med just nu för att förbereda sig inför kvalet. Trevlig lyssning och nästa avsnitt kommer om några veckor! Ny sponsor och partner! Vi välkomnar Hydrate CocoWater som sponsor den här säsongen. Hydrate Cocowater är ett svenskt varumärke skapat av fridykaren Johan Isaksson som gör kolsyrat kokosvatten med elektrolyter och naturliga ingredienser. En dryck utvecklad för återhämtning, prestation och vardaglig hydrering – utan tillsatt socker eller onödiga tillsatser. De kommer att finnas med på flera av Jenny's events och retreats framöver så att du får smaka på denna uppfriskande och nyttiga dryck. Och vill du veta mer om vad som är på gång i Jenny's verksamhet så läser du mer på hemsidan och här kommer några aktuella events: The Whole in one method - The Workshop på Yogamana 25/4: https://yogamana.se/workshops/the-whole-in-one-method-workshop-for-golfare/ Training Camp med Helen Alfredsson - 3 platser kvar i maj: www.jennyhagman.com/traningsresor Kom - igång-kurs golf: Platser kvar 12 maj: https://www.bokadirekt.se/places/train-for-balance-24003 Smådalarö Gård Golf & Yoga retreat för tjejer: https://www.jennyhagman.com/traningsresor/ Ta hand om dig och varandra! Varma hälsningar från Jenny & Team Train for Balance

Genom att kartlägga svenska fossil så bygger Vivi Vajda upp hur ekosystemen såg ut i Sverige, tex under perioden Jura. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är kanske svårt att tänka sig men för cirka 100 miljoner år sedan så vandrade det omkring dinosaurier på den geografiska plats som vi i dag kallar för Sverige. Då var södra Sverige täckt av ett tropiskt hav där det simmade hajar, krokodiler och mosasaurer - en havslevande rovödla med ett enormt gap och en ormliknande kropp - och på land växte det stora barrträd och ormbunkar.Genom att lägga ett pussel av fossiler så har paleontologi-professorn Vivi Vajda, på Naturhistoriska riksmuséet, tillsammans med flera andra forskare lyckats få fram urtida ekosystem från perioder som Krita, Jura och Trias. Något som de har låtit illustrera i boken Sveriges geologi - en resa i tid och rum.Vivi Vajda förklarar hur ett pollen-korn från en urtida växt kan berätta historien om Sveriges "Jurassic Park".Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Lasse Granqvist och Tommy Åström bjuder in närmast legendariska hockeyexperten Håkan Södergren i slutspelstider.Så slutar Stanley Cup och SM-finalserien Skellefteå-Rögle. Största svenska hockeyspelaren just nu - Rasmus Dahlin. Minnesotas målvaktsval Wallstedt, tvärtemot Sam Hallams OS-val. Och därför blir Celebrini ”Captain Canada” som Crosbys arvtagare. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När många saker går fel samtidigt i företagandet är blir man uppgiven. Känslan leder till frustration och till och med hopplöshet. Men ofta är det just bara en känsla. Jag delar mina egna dippar där energi och drivkraft försvinner när många problem kommer på en gång. För att hantera det och ta sig ur det handlar det om att inte fastna självkritik, utan istället ta ansvar och agera. Genom att snabbt åtgärda fel, sätta gränser för ältande och få perspektiv (t.ex. genom rörelse) går det att vända läget. Rutiner och system minskar dessutom risken för framtida problem och skapar trygghet i vardagen.   Slutsatser Problem känns ofta större än de är – agerande minskar stress snabbare än analys. Självkritik gör dig passiv, ansvar gör dig handlingskraftig. Bra rutiner (som backup och struktur) är underskattade verktyg för lugn och kvalitet.

En ljum sommarnatt ligger Kim raklång i gräset och stirrar upp mot stjärnorna. Snart inser han det uppdrag han tillskrivits. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reporter & ljuddesign: Rebecca JardsdotterProducent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.Om du har problem med droger och vill få hjälp, kontakta 1177.se. De kan hjälpa dig att hitta vilken hjälp som finns att få på din ort.

Genom liberalisering och avreglering har politiken släppt på kontrollen över samhället i flera decennier, och trots – eller rent av tack vare – detta har vi fått bättre ordning. Fredrik Johansson har skrivit boken "Mer ordning, mindre kontroll", där han går igenom och förklarar utvecklingen. Andreas Ericson intervjuar honom.

En oljeledning ska dras över urfolkets heliga platser i norra USA. Men när bulldozrarna kommer till prärien ställer sig människor i vägen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Teepes och tält står uppställda på grässlätten i North Dakota. Bilar står parkerade, flaggor vajar i vinden och här och var syns hästar stå och beta. Mer än 35 000 människor har samlats för att protestera mot oljeledningen som ska korsa marken som en gång tillhört Standing Rock-reservatet. Men det var innan staten tog över. Nu är det staten som som bestämmer över marken.Sommaren 2016 har oljebolaget Energy Transfer fått grönt ljus av myndigheter för att bygga North Dakota Access Pipeline, DAPL. Politiker vill ha jobbtillfällen och oljeinkomster till delstaten. Genom ledningen ska oljan fraktas från plattformarna i North Dakota, genom fyra delstater, ner till depåerna i Illinois. Planen är att ledningen ska grävas ner under Missourifloden i närheten av reservatet Standing Rock. Lakotafolket som bor där protesterar mot att oljan hotar deras dricksvatten och att ledningen ska dras över deras heliga platser, på marken som en gång var deras.Demonstranter ställer sig i vägen för bulldozrarna När bulldozrarna börjar bearbeta jorden ställer sig 13-åriga Tokata Iron Eyes mamma i vägen.– My mom actually was putting everything on the line, essentially, to be there.Fler följer efter. Människor från olika stammar och urfolk från hela världen reser till Standing Rock för att demonstrera tillsammans med lakotafolket. I lägret uppmanas de tillresta att uppträda fredligt. Men det blir konfrontationer när oljebolagets medarbetare och lokal polis tar till tårgas, hundar och ljudkanoner för att hålla demonstranterna borta från marken som staten äger, där byggarbetet pågår.Omvärlden följer protesterna via livesändningar på Facebook. Och det som börjat som en lokal protest växer till en global rörelse. För 23-åriga Ta'Sina Sapa Win innebär demonstrationerna i Standing Rock att hitta sina rötter, att hitta sig själv. Och att stå upp för sitt folk. – You knew that being there, it meant something. And you were a part of history. Medverkande: Kelly Grotte, potatisodlare, Grotte Farms, North Dakota. Sofia Jannok, samisk artist som var på plats i Standing Rock.Tokata Iron Eyes, demonstrant som tillhör Standing Rock Sioux tribe. Ta'Sina Sapa Win, demonstrant som tillhör Cheyenne River Sioux tribe. Diane Hart, demonstrant som tillhör Bishop Paiute Nation.Dan Nanamkin, demonstrant som tillhör Colville Confederated tribes.Alleen Brown, journalist som granskat säkerhetsföretaget Tiger swan.Adam Hjorthén, universitetslektor i nordamerikastudier vid Uppsala Universitet.En dokumentär av: Irma Eneroth och Lasse Edfast.Producent: Ida Lundqvist.Dokumentären är producerad 2026.

Det finns inga belägg för att Gustav Vasa eller hertig Karl hade läst Niccolò Machiavellis politiska handbok Fursten - där cynisk hänsynslöshet gjorts till nödvändig dygd. Men deras politiska gärning bär Furstens avtryck. Däremot vet vi att den bildade rikskanslern Axel Oxenstierna (1583-1654) läste Machiavellis fursten och kommenterade verket.I Fursten beskrev Machiavelli hur makt fungerade praktiken – inte hur den borde fungera i en ideal värld. Machiavelli var ingen nordisk rådgivare – hans verklighet var ett Italien präglat av småstater, men hans analys av makt fungerar även i Sverige under tidig modern tid.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historiken Erik Petersson om hur Niccolò Machiavelli kan få oss att förstå svenska kungar. Han är aktuell med boken Machiavelli – Frihet i furstarnas tid.Niccolò Machiavelli, den florentinske diplomaten och tänkaren som levde mellan 1469 och 1527, utgör en brytpunkt i den politiska filosofins historia. Genom sitt mest kända verk, Fursten, bröt han med den medeltida traditionen av "furstespeglar" som betonade härskarens moraliska och kristna dygder som grund för ett gott styre. Istället introducerade han en verklighetsbaserad analys av makten där politikens primära syfte är statens bevarande och furstens maktinnehav, snarare än uppnåendet av ett moraliskt ideal.För Machiavelli handlade politiskt styre inte om vad man vill uppnå i en utopisk mening, utan om hur man får genomslag för sina idéer, utformar genomförbar sakpolitik och säkerställer att beslut faktiskt efterlev. I Fursten säger Machiavelli att han vill hålla sig till ”tingens verksamma sanning” – inte till ”inbillade republiker” som aldrig funnits i verkligheten. Det innebär inte att han älskar grymhet för grymhetens skull. Snarare beskriver han de mekanismer som gör att vissa härskare lyckas och andra går under.Sveriges väg från Kalmarunionens upplösning till stark centralstat och stormaktstid rymmer precis de situationer Machiavelli skriver för: nya regimer, splittrade eliter, ekonomiska flaskhalsar, religiösa konflikter och existentiella hot. Här blir Machiavelli ett analytiskt raster snarare än en ”inspirationskälla”. Frågan blir inte bara om kungen var god, utan: hur säkrade han sin makt – och till vilket pris?Gustav Vasa beskrivs i traditionell svensk historieskrivning ofta som en befriare och landsfader, men moderna historiker som Lars-Olof Larsson har tecknat en bild av en regent som i hög grad agerade i enlighet med Machiavellis principer för hur en furste befäster sin makt. Tveksamt dock om Gustav, som inte behärskade latin, hade läst Fursten.Gustav Vasa bygger en ny ordning efter ett våldsamt uppbrott och tvingas både vinna legitimitet och krossa motstånd. Västerås riksdag 1527 blir en avgörande maktförskjutning från kyrka till krona. I praktiken handlar det också om statsbyggets ekonomi: kyrkans resurser ska in i staten och göra kungamakten mer självständig.Gustav Vasa visar också något Machiavelli indirekt lär ut: makt är handling + föreställning. Det räcker inte att besegra fiender; man måste forma berättelsen om varför man gjorde det. Här passar bilden av Gustav som propagandist väl ihop med ”räven”: den som ser fällorna – och bygger dem.Bilder: Montage, Wikimedia Common.Musik: Verket Monteverdi –Combattimento –Battle music.oggär tillgängligt under licensen Creative Commons Attribution 2.5 Generic (CC BY 2.5). Källa:Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Arkeologen Greer Jarrett seglar i vikingarnas fotspår för att hitta okända hamnar och handelsplatser. Vi lär oss hur man seglade på vikingatiden! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vikingarna navigerade över världshaven, men för att förstå hur deras segelrutter gick behöver man sätta sig i ett vikingaskepp och återskapa resorna. Det menar arkeologen Greer Jarrett som seglat hundratals mil längs Skandinaviens kuster i jakt på vikingatida hamnar och handelsplatser. Genom att använda dåtida segelteknologi och uråldriga berättelser om kusterna hoppas han kunna få ny kunskap om vikingarnas resor.Och så stiftar vi bekantskap med Gudrid Torbjörnsdotter, vikingakvinnan som seglade från Island till Amerika, men vars historia glömts bort. Författaren Kristina Ekero Eriksson berättar om hennes öden och äventyr!

I det här avsnittet möter vi Ari Riabacke i ett djupt och berörande samtal om livet, förluster och konsten att fatta bättre beslut. Med sin bakgrund inom risk- och beslutsanalys väver han samman forskning med egna livserfarenheter och målar upp en bild av livet som både skört och oförutsägbart – men samtidigt fullt av möjligheter till tacksamhet och mening.Han berättar öppet om sitt livs största trauma, när hans fru gick bort i samband med en graviditet, och hur han plötsligt stod ensam kvar med små barn. Sorgen ledde honom in i ett destruktivt alkoholmissbruk som till slut blev ohållbart – men också startpunkten för en avgörande vändning. Genom behandling, självinsikt och enkla men kraftfulla verktyg, som daglig reflektion och tacksamhet, lyckades han steg för steg bygga upp sitt liv på nytt.Samtalet rör sig vidare in på beslutsfattande och ledarskap, där Ari utmanar vår syn på vad som egentligen är ett “bra” beslut. I stället för att jaga perfektion menar han att vi behöver rikta fokus mot det som verkligen spelar roll – och våga prioritera rätt. Vi pratar också om balansen mellan teknik och mänsklighet, och varför tillit, närvaro och genuina relationer blir allt viktigare i en tid präglad av AI och ständig förändring.Han delar dessutom konkreta tankeverktyg för att stanna upp och omvärdera riktningen i livet – enkla men kraftfulla frågor som kan hjälpa oss att leva mer i linje med det som verkligen betyder något.Ett starkt och insiktsfullt avsnitt om att hitta ljus i mörkret, fatta klokare beslut och våga leva mer medvetet.Följ Ari härLäs mer om Ari härKontakta Ari här: ari@riabacke.seLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet möter vi Ari Riabacke i ett djupt och berörande samtal om livet, förluster och konsten att fatta bättre beslut. Med sin bakgrund inom risk- och beslutsanalys väver han samman forskning med egna livserfarenheter och målar upp en bild av livet som både skört och oförutsägbart – men samtidigt fullt av möjligheter till tacksamhet och mening.Han berättar öppet om sitt livs största trauma, när hans fru gick bort i samband med en graviditet, och hur han plötsligt stod ensam kvar med små barn. Sorgen ledde honom in i ett destruktivt alkoholmissbruk som till slut blev ohållbart – men också startpunkten för en avgörande vändning. Genom behandling, självinsikt och enkla men kraftfulla verktyg, som daglig reflektion och tacksamhet, lyckades han steg för steg bygga upp sitt liv på nytt.Samtalet rör sig vidare in på beslutsfattande och ledarskap, där Ari utmanar vår syn på vad som egentligen är ett “bra” beslut. I stället för att jaga perfektion menar han att vi behöver rikta fokus mot det som verkligen spelar roll – och våga prioritera rätt. Vi pratar också om balansen mellan teknik och mänsklighet, och varför tillit, närvaro och genuina relationer blir allt viktigare i en tid präglad av AI och ständig förändring.Han delar dessutom konkreta tankeverktyg för att stanna upp och omvärdera riktningen i livet – enkla men kraftfulla frågor som kan hjälpa oss att leva mer i linje med det som verkligen betyder något.Ett starkt och insiktsfullt avsnitt om att hitta ljus i mörkret, fatta klokare beslut och våga leva mer medvetet.Följ Ari härLäs mer om Ari härKontakta Ari: ari@riabacke.seLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.