Podcasts about genom

Hur ska du som chef agera när en medarbetare under alkoholpåverkan beter sig olämpligt? Vad händer om det är du själv som tappar kontrollen? Alkoholens roll i arbetslivet har förändrats – från ett självklart inslag vid konferenser och personalfester, till något som allt fler arbetsgivare reglerar eller helt avstår från. Hör hur du som chef kan hantera situationer där alkohol påverkar arbetsmiljön negativt. Genom ett fiktivt julfest-scenario får du följa hur chefen bör agera när en medarbetare blir överförfriskad och beter sig olämpligt. Tillsammans med Robin Öberg, specialist inom skadligt bruk på Feelgood, diskuterar Ledarnas chefsrådgivare Anna Widing både förebyggande insatser och hur du hanterar akuta situationer. Programleder gör Anki Udd, ledarskapsutvecklare på Ledarna. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 14 maj 1931 marscherade ett fredligt demonstrationståg genom Ådalen i Västernorrlands län. Deltagarna protesterade mot strejkbrytare och arbetsgivarnas hårda åtgärder under en pågående arbetskonflikt.I det röda Ådalen – där den revolutionära vänstern underblåste konflikten mellan industriägare och arbetare – skapade strejkbrytarna en explosiv situation. En inkompetent hantering från civila och militära myndigheter förvandlade en redan laddad konflikt till en tragedi: fem människor sköts ihjäl av svensk militär.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten Jens Nordqvist, författare till boken Skotten i Ådalen (Historiska Media, 2021).Skotten i Ådalen förändrade synen på både militärens roll i samhället och fackföreningarnas rättigheter. Den kan också ses som en vändpunkt – från konfrontativ klasskamp till ett samhällsbygge med kompromiss och jämlikhet i centrum.Ådalen, beläget i Västernorrlands län, var under 1920- och 30-talen starkt industrialiserat. Sågverk, pappersmassefabriker och flottleder utgjorde kärnan i arbetslivet. Den globala lågkonjunkturen efter börskraschen i New York 1929 drabbade den exportberoende regionen särskilt hårt. Massarbetslöshet och lönesänkningar ökade spänningarna mellan arbetare och arbetsgivare.Den fackliga kampen trappades upp när industrimagnaten Gerhard Versteegh försökte sänka löner, höja hyror och använda strejkbrytare. Versteegh vägrade att ansluta sig till Svenska Arbetsgivareföreningen och betraktade fackföreningarna som ett hot mot sin makt. Strejker utbröt vid flera av hans anläggningar, och våren 1931 förvandlades Ådalen till en tryckkokare.Kulmen nåddes när strejkbrytare, eskorterade av det privata vaktsällskapet Svenska Nationella Skyddskåren, anlände till fabrikerna i Lunde. Redan den 13 maj samlades hundratals demonstranter för att blockera transportvägar och attackerade strejkbrytarnas logi. Situationen eskalerade. Polisen fick förstärkning från Stockholm, och militären kallades in från Västernorrlands regemente i Sollefteå.På Kristi himmelsfärdsdag, den 14 maj, deltog över 3 000 personer i ett demonstrationståg som protesterade mot strejkbrytare och militärens närvaro. Demonstrationen var tänkt att vara fredlig, men stämningen var spänd. När tåget närmade sig förläggningen i Lunde öppnade militären eld. Fem personer dödades. Flera andra skadades svårt.Bild: Demonstrationståget i Lunde i Ådalen den 14 maj 1931. Bilden visar arbetare på väg mot färjeläget i Lunde strax före klockan 15, bara minuter innan.Foto: Sten Sjöberg/IBL – via NE.se. Public Domain (fotografisk bild skapad före 1 januari 1969).Musik:Arbetets söner, svensk arbetarsång från 1885 med text av Henrik Menander. År 1916 gav svensk-amerikanen Joel Mossberg ut den. Internet Archive. Public Domain.Stöd Historia Nu. Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nus framtid.Som tack får du:✅ Två extra avsnitt varje månad✅ Alla ordinarie avsnitt helt reklamfriaPriset är bara 60 kr/månaden vid lanseringen - med sju dagars gratis provperiod. Senare 75 kr/mån eller 750 kr/år.

I veckans avsnitt pratar vi gamla fairway­woods, inte vilka som helst, utan de modeller som under de senaste 15 åren verkligen förändrat marknaden och som fortfarande håller måttet. Vi plockar fram favoriterna, pratar teknik, design och varför de fortsätter fungera. vi diskuterar även nyheter på klubbor som släpps 2026, rykten och läckta bilder. Det och mycket mer i veckans avsnitt.

Människan lärde sig tidigt att utnyttja gifter – både för att överleva och för att döda. Redan för 13 000 år sedan använde människor på Zanzibar gift på sina pilar för att fälla byten. I andra delar av världen nyttjades naturliga gifter för att bedöva och fånga fisk i floder.Gifter har sedan dess följt människan genom historien – ofta i det dolda. Osynliga och luktfria ämnen som kolmonoxid har krävt otaliga liv. Arsenik har fått en närmast mytisk status i berättelser om giftmord. Cyanid har använts i allt från avlusning och självmord till massmord.I avsnitt 41 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Olle Mattsson, professor i kemi vid Uppsala universitet och aktuell med boken Allt är gift – Om dödliga ämnen och deras roll i historien .Gifter har använts som vapen, avrättningsmedel och läkemedel. Redan på 1500-talet konstaterade naturvetaren Paracelsus att det är dosen som gör giftet – samma ämne kan vara dödligt eller läkande beroende på mängden. Arsenik visade sig till exempel vara effektivt mot sjukdomar som syfilis.Under antiken användes gifter i kemisk krigsföring och för att avrätta brottslingar och motståndare. Ett av världshistoriens mest kända dödsstraff var när filosofen Sokrates år 399 f.Kr. tvingades dricka en dödlig blandning av odört, opium och vin, efter att ha anklagats för att förleda ungdomen i Aten.I modern tid blev giftet återigen ett verktyg för massmord. Under Förintelsen användes cyanid i form av Zyklon B, ursprungligen ett bekämpningsmedel för insekter, för att döda miljontals människor i nazistiska förintelseläger.Cyanid låg också bakom dödsolyckor i fredstid. Den svenske poeten Dag Andersson omkom 1920 efter att ha andats in giftiga cyanidångor i samband med en misslyckad avlusning av hotellrummet där han bodde.Stöd Historia Nu för att vi ska kunna fortsätta producera avsnitt på denna nivå behöver vi ditt stöd.Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Som tack får du:✅ Två extra avsnitt varje månad✅ Alla ordinarie avsnitt helt reklamfriaPriset är bara 60 kr/månaden vid lanseringen - med sju dagars gratis provperiod. Senare 75 kr/mån eller 750 kr/år.

I detta avsnitt pratar Patric och Jenny om varför det är så svårt att hålla sina löften – både till andra och till sig själv – och hur man kan använda vanor för att lyckas bättre. De diskuterar hur löften ofta bryts för att vi lovar för mycket i stunden, saknar en plan eller glömmer bort vad vi sagt.Genom att införa strukturer som kalenderpåminnelser, små delmål och medveten reflektion kan man bygga upp tilliten till sig själv igen. De tar också upp vikten av att förstå varför man vill genomföra något, och att skapa känslomässig koppling till sina mål.Ett centralt tema är att sänka ribban – börja med små löften som man garanterat kan hålla. Det handlar om att skapa momentum, snarare än att prestera perfekt. På så sätt stärker man självförtroendet och vanan att faktiskt hålla det man lovar.NyckelinsikterLöften till andra hålls oftare än löften till sig själv.Överentusiasm i stunden leder ofta till att man lovar för mycket.Vanor och struktur (t.ex. kalender, påminnelser) hjälper minnet och disciplinen.“Försöka” är ett svagt ord – formulera löften konkret och handlingsinriktat.Bryt ner stora mål till små, mätbara steg.Sätt känslomässig mening bakom dina löften – varför vill du detta?Sänk ribban och börja med små segrar för att bygga tillit till dig själv.Vi erbjuder personliga skräddarsydda coachingprogram så att du kan finna de mest effektiva vanorna för att nå- och upprätthålla dina mål.För företag erbjuder vi mycket effektiva hälsoprogram där varje medarbetare blir coachad att utveckla effektiva vanor som leder till och bibehåller hans eller hennes hälsomål.För föreläsningar, personlig träning, coachingprogram och större hälsoupplägg för företag och organisationer: www.patricfriberg.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Filadelfiakyrkans verksamhet finansieras med frivilliga gåvor. Vill du vara med och bidra att täcka kostnaderna? Bli månadsgivare för 99kr i månaden. https://www.filadelfiakyrkan.se/online#signuptoday Engångsgåva. Swisha: 123 311 76 94 https://www.filadelfiakyrkan.se/bidra

I en av världens största fågelkolonier studeras hur klimatförändringar påverkar mängden fisk och fåglarnas jakt nere i havet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Hudson Bay i nordöstra Kanada häckar omkring 400 000 spetsbergsgrisslor på en enda ö – en av världens största fågelkolonier. Forskare undersöker nu hur klimatförändringar påverkar tillgången på fisk i området och hur det i sin tur påverkar fåglarnas beteende. Med hjälp av en segeldrönare utrustad med ekolod samlas data om fiskbeståndens rörelser och utbredning i det arktiska havet. Genom att jämföra med forskning på sillgrisslor i Östersjön hoppas forskarna få insikt i hur ekosystemen fungerar i en miljö med begränsad mänsklig påverkan. Arktiska Kanada har länge varit svårtillgängligt, men förändrade isförhållanden öppnar nu upp för både forskning och framtida fiske. Följ arbetet på plats, där forskarna kämpar mot strömmar, väder och teknik för att fånga en bild av livet under ytan – innan det förändras i grunden.Reporter Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Hur mår egentligen människan i rymden? I detta avsnitt av Har vi åkt till Mars än? dyker programledarna Marcus Pettersson och Susanna Lewenhaupt ner i de fascinerande och komplexa utmaningarna med rymdresor. Tillsammans med framtidsstrategen och grundaren av Daya Ventures, Jennifer Grönqvist, utforskar de rapporten "The Universe is an Inverted Womb". Denna rapport ställer den tankeväckande frågan: Hur skulle rymden kunna se ut om kvinnor hade varit de första att utforska den? Jennifer belyser hur kvinnohälsa och sårbarhet för sjukdomar är centrala faktorer när vi designar framtida rymdmiljöer. I en tid där rymdmissioner till Mars och andra planeter blir alltmer verkliga, är det avgörande att förstå hur vi kan skapa optimala förutsättningar för astronauter. Vi tar också en närmare titt på rymdmedicin och hur människokroppen påverkas av mikrogravitation. Vi träffar Josephine Maglio, civilingenjör i molekylär bioteknik och nyss hemkommen efter en praktik på NASA där hon studerat hur skelettet bryts ner i mikrogravitation. Josephine berättar om hur rymdforskning kan hjälpa oss att förstå och lösa problem som benskörhet, både i rymden och på jorden. Genom att kombinera spekulativ design och rymdvetenskap kan vi förbereda oss för framtidens rymdprogram och rymdstationer. Har vi åkt till Mars än?  är en populärvetenskaplig podd om rymden, framtiden och människans plats i universum. Med nyfikenhet och humor tar den sig an stora frågor: Hur långt har vi kommit i rymdforskningen? Vad krävs för att åka till Mars? Och varför är vi så fascinerade av den röda planeten? Programledarna intervjuar forskare, ingenjörer och astronauter, och förklarar allt från livets uppkomst till raketmotorer – begripligt och engagerande för alla som någon gång tittat upp mot himlen och undrat. Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

I det här avsnittet dyker vi ner i några av de många företagskulturer som präglar arbetsplatser. Du får lära dig känna igen olika typer av företagskulturer: från förändringskulturen som ständigt jagar nästa stora grej, till den allsmäktige ledarkulturen där allt kretsar kring chefen, den överoptimistiska kulturen som vägrar se problem, och den regelstyrda där ordning råder till varje pris.Genom att förstå mönstren kan du lättare navigera på jobbet, förutse beteenden och undvika att trampa fel. Oavsett om du jobbar i en blomstrande organisation – eller i en som börjar lukta toxisk – så är chansen stor att du kommer att känna igen dig.Det här är en podcast från SNAFU Rescue Advisors, www.snafura.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I en höstspecial av Mediepodden träffar Emanuel Karlsten Lina Livian som skapat Glowaddictions. Ett beauty-magasin med målet att bli ett Råd och rön för beauty. Genom att anlita sina följare som testare kan hon göra unika och enoram hudvårdstester, som sätter avtryck och älskas av målgruppen. Med tre anställda och fler kontrakterade är de på väg att nå målet – och ta steget bort från Instagram. Intervjun har tidigare publicerats i Business region göteborgs podd Business Göteborg. Intervjuare, då som nu, är Emanuel Karlsten. patreon.com/mediepodden

Den danske vikingen Knut den store regerade över tre kungariken – England, Danmark och Norge – och skapade ett maritimt imperium utan motstycke i sin samtid. Det så kallade Nordsjöväldet byggde på en stark personlig makt snarare än gemensamma institutioner, och blev vikingatidens politiska kulmen.Personalunionen mellan de tre rikena varade bara några decennier, men dess historiska avtryck blev djupgående. Skepp, silver och strategi styrde över hav och folk när Knut den store förvandlade Nordsjön till en motorväg för makt och inflytande.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Bo Eriksson och författaren och arkeologen Kristina Ekero Eriksson, som är aktuella med boken Nordsjöimperiet – Vikingarnas välde (Albert Bonniers förlag).Hösten 1015 landsteg Knut med en av de största invasionsflottorna världen dittills skådat. Med omkring 140 skepp och tusentals krigare lämnade han Danmarks kuster för återerövra England efter hans fars död efter en kort tid på engelska tronen. Expeditionen var ett storverk i sig – ett tydligt tecken på det danska kungadömets organisatoriska styrka.Redan året därpå, 1016, besegrade Knut kung Edmund Järnsida vid slaget vid Assandun. Den 30 november kröntes han till kung av England – starten på ett imperium som kom att sträcka sig över större delen av norra Europa.Efter brodern Haralds död blev Knut även kung av Danmark 1018. Genom ett fälttåg år 1028 lade han dessutom Norge under sig. Därmed regerade han över tre kungariken och hade samtidigt inflytande över tributpliktiga områden på Irland, norska bosättningar kring Irlands hav och delar av västkusten, Skåne och Blekinge i nuvarande Sverige.Men Nordsjöväldet var inte en enhetlig stat. Det handlade snarare om en personalunion – ett rike som vilade på Knuts personliga auktoritet. Knut såg sig inte bara som en vikingakung, utan som en kristen härskare i Europas mitt. År 1027 reste han till Rom på pilgrimsfärd för att möta påven och den tysk-romerske kejsaren. Genom sitt äktenskap med Emma av Normandie förstärkte han sin legitimitet ytterligare, både i England och på kontinenten.När Knut dog den 12 november 1035 föll imperiet snabbt sönder. Bildtext: llumination som visar kung Edmund Järnsida (till vänster) och Knut den store (till höger) i slaget vid Assandun år 1016. Slaget blev avgörande i kriget mellan den anglosaxiske Edmund och den danske Knut, som efter segern enade England under sitt välde. Ur Chronica Majora av Matthew Paris (1200–1259), Corpus Christi College, Cambridge. Public domain via Wikimedia Commons.Musik: Voyage To America av Lance Conrad, Storyblock Audio.Stöd Historia Nu för att vi ska kunna fortsätta producera avsnitt på denna nivå behöver vi ditt stöd.Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Som tack får du:✅ Två extra avsnitt varje månad✅ Alla ordinarie avsnitt helt reklamfriaPriset är bara 60 kr/månaden vid lanseringen - med sju dagars gratis provperiod. Senare 75 kr/mån eller 750 kr/år.

Riksteatern turnerar Sverige runt med August Strindbergs Dödsdansen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Strindberg är ju väldigt bra”, erkänner Pia Johansson. Nu har hela Sverige chans att se en av hans mest kända relationsdraman, ”Dödsdansen, med Claes Malmberg, Pia Johansson och Mats Blomgren i huvudrollerna.P1 Kulturs Björn Jansson har gått bakom scenen och träffat skådespelarna i Riksteaterns lokaler.

Det var en gång en flicka med långt gyllene hår som hölls fången i ett högt torn av en ond häxa. En dag hittar en prins fram till tornet. Han klättrar upp för att försöka rädda flickan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lyssningslov i Barnradion 2025: Artister läser klassiska sagorSagan Rapunsel är en del av Barnradions special under läslovet – där fem artister läser varsin klassisk saga. Genom dessa röster och sagor hoppas vi kunna inspirera fler familjer att lyssna, och läsa, tillsammans. Zacke är en rappare från Luleå som debuterade 2010. År 2016 nominerades han till två grammisar. Zacke är känd för att lyfta och skildra norrbottniska perspektiv. Sagans ursprungRapunsel är en klassisk tysk folksaga, mest känd genom Bröderna Grimms version från 1812. MedverkandeBerättare: Zakarias “Zacke” Lekberg Radiobearbetning: Linda JonesMusik: Ludvig JanssonSlutmix: Bjarne JohanssonFoto: Linda JonesIllustrationer: Johanna KristianssonProducenter: Dinah Ahl och Linda Jones, Barnradion

Digerdöden under åren 1347 till 1352 är den största katastrof som drabbat mänskligheten. Århundranden efter digerdöden stod fortfarande tidigare brukade ägor övergivna i Sverige. Europa hade förhärjats av pestpandemier före 1347, men magnituden på digerdöden under medeltiden ställer tidigare farsoter i skuggan. Digerdöden följde de rikt utvecklade handelsvägarna i Europa. Farsoten spreds genom pestsmittade loppor hos svartråttorna som levde nära människorna.Pesten drabbade människorna flera olika former: böldpest och lungpest. Den tredje formen blodpest är egentligen slutstadiet på de två första formerna. I den förstnämnda utvecklades stora svarta bölder och dödligheten låg på runt 60 procent. När det gäller lungpest och blodpest dog så gott som alla. Ännu värre var att de som överlevt pesten inte utvecklade ett skydd mot sjukdomen.Filosofen Petrarca skrev till sin bror i juni 1348: ”Kommer eftervärlden någonsin att tro på dessa ting, när vi som ser det knappast kan tro på dem”.Människorna betraktade pesten som Guds straff och det utlöste panikartade reaktioner. Religiösa fanatiker gick från stad till stad och piskade sig själva och andra. Våldsamma pogromer riktades mot judarna som påstods ha spridit gift.Ibland dog hela städer och byar, medan vissa områden klarade sig undan. Men sannolikt dog mellan en tredjedel och hälften av Europas befolkning. Hela landsändar övergavs och det blev stor brist på arbetskraft.Pesten återkom sedan i i Europa vågor ända fram till 1700-talet, men aldrig i samma utsträckning som i mitten av 1300-talet. I Asien har vi haft pestepidemier så sent som på 1900-talet.I podcasten Historia nu avsnitt 47 samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison om digerdöden. Harrison är professor i historia vid Lunds universitet och har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med boken Digerdöden på Historiska Media och han har skrivit standardverket Stora döden.Inledande musiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort som är släppt under Creative Commons, Attribution 3.0 International License.Bild: Medborgare i Tournai begraver pestoffer i denna miniatyr av Pierart dou Tielt, skapad omkring 1353. Scenen återges i manuskriptet Tractatus quartus av Gilles li Muisit och visar den kollektiva sorg och desperation som präglade staden under digerdöden.Källa: Pierart dou Tielt – ms. 13076–13077, fol. 24v. Public Domain.Stöd Historia Nu för att vi ska kunna fortsätta producera avsnitt på denna nivå behöver vi ditt stöd.Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Som tack får du:✅ Två extra avsnitt varje månad✅ Alla ordinarie avsnitt helt reklamfriaPriset är bara 60 kr/månaden vid lanseringen - med sju dagars gratis provperiod. Senare 75 kr/mån eller 750 kr/år.

Det var en gång en elak häxa som förtrollade alla som kom nära henne. Och varje gång hon trollade växte hennes långa näsa. En dag gick en liten prins och prinsessa förbi Pomperipossas hus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lyssningslov i Barnradion 2025: Artister läser klassiska sagorSagan om Pomperipossa är en del av Barnradions special under läslovet – där fem artister läser varsin klassisk saga. Genom dessa röster och sagor hoppas vi kunna inspirera fler familjer att lyssna, och läsa, tillsammans. Petter är en av Sveriges mest framstående hiphopartister. Han slog igenom på 90-talet med låten “Vinden har vänt” och har sedan dess belönats med flera priser för sin musik. Utöver musiken är han bland annat även författare och föreläsare.Sagans ursprungSagan om Pomperipossa är en folksaga från 1800-talet som skrevs av Axel Wallengren, även känd under signaturen Falstaff, fakir. MedverkandeBerättare: Petter Alexis Askergren Radiobearbetning: Linda JonesMusik: Ludvig JanssonSlutmix: Bjarne JohanssonFoto: Patrycja GajewskaIllustrationer: Johanna KristianssonProducenter: Dinah Ahl och Linda Jones, Barnradion

Det var en gång en tomte som bodde med sin gumma och fyra tomtebarn under en tall i skogen. Tomtebarnen leker med djuren i skogen oh går på äventyr. En saga på rim! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Djupt under tallens rötter en tomte har sitt bo, där bor han med sin gumma i skogens tysta ro.”Lyssningslov i Barnradion 2025: Artister läser klassiska sagorTomtebobarnen är en del av Barnradions special till läslovet – där fem artister läser varsin klassisk saga. Genom dessa röster och sagor hoppas vi kunna inspirera fler familjer att lyssna, och läsa, tillsammans. Klara Hammarström är artist, tv-profil och tidigare tävlingsryttare. Hon har bland annat deltagit i Melodifestivalen fyra gånger.Sagans ursprungTomtebobarnen är en älskad klassiker av Elsa Beskow. Första gången boken gavs ut var 1910. Sedan 2025 är den en del av Sveriges kulturkanon. MedverkandeBerättare: Klara Hammarström Radiobearbetning: Dinah AhlMusik: Ludvig JanssonSlutmix: Bjarne JohanssonFoto: Victor HolmIllustrationer: Johanna KristianssonProducent: Dinah Ahl och Linda Jones, Barnradion

Det var en gång tre små grisar som byggde varsitt hus för att skydda sig från vargen. En byggde med halm, en med kvistar och en med tegel. Men sen kom den stygga vargen och började blåsa... Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lyssningslov i Barnradion 2025: Artister läser klassiska sagorSagan om de tre små grisarna är en del av Barnradions special under läslovet – där fem artister läser varsin klassisk saga. Genom dessa röster och sagor hoppas vi kunna inspirera fler familjer att lyssna, och läsa, tillsammans. Mattias Alkberg är musiker och låtskrivare från Boden med över 30 album bakom sig. Han var tidigare medlem i gruppen The Bear Quartet. 1992 debuterade han som poet och har sedan dess gett ut ett flertal diktsamlingar. Sagans ursprungDe tre små grisarna är en engelsk folksaga från 1800-talet. Den nedtecknades första gången av James Halliwell-Phillipps. MedverkandeBerättare: Mattias Alkberg Radiobearbetning: Linda JonesMusik: Ludvig JanssonSlutmix: Bjarne JohanssonFoto: Dinah AhlIllustrationer: Johanna KristianssonProducenter: Dinah Ahl och Linda Jones, Barnradion

Det var en gång en anka som låg och ruvade på sina ägg. Snart kläcktes gula små ankungar, men ur det största ägget kläcktes en grå unge, som var större än de andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den grå ankungen blev retad och knuffad av de andra ankorna. De tyckte att han såg ful och annorlunda ut.En kväll på hösten såg den fula ankungen en flock stora, vackra fåglar. Det var svanar. De bredde ut sina vingar och flög bort till varmare länder, och den lilla ankungen blev så underlig till mods.Lyssningslov i Barnradion 2025: Artister läser klassiska sagorSagan om Den fula ankungen är en del av Barnradions special under läslovet – där fem artister läser varsin klassisk saga. Genom dessa röster och sagor hoppas vi kunna inspirera fler familjer att lyssna, och läsa, tillsammans. Rapparen Imenella slog igenom med låten Chagga 2018 och vann 2019 en Grammis för “Årets nykomling”. Utöver att sjunga och rappa är hon också dansare och koreograf och under 2025 har hon även släppt sin första bok.Sagans ursprungSagan om Den fula ankungen är en konstsaga skriven av H.C. Andersen och publicerad under mitten av 1800-talet i Danmark. Sagan var då en del av sagosamlingen Nye Eventyr. MedverkandeBerättare: Imen “Imenella” Mohamed Radiobearbetning: Dinah AhlMusik: Ludvig JanssonSlutmix: Bjarne JohanssonFoto: Patrycja GajewskaIllustrationer: Johanna KristianssonProducenter: Dinah Ahl och Linda Jones, Barnradion

I det här avsnittet av Paus guidar Karin Björkigren-Johms dig till en stilla plats inom dig – en plats där oron tystnar och kroppen får landa. Genom lugna andetag och mjuka reflektioner får du hjälp att släppa taget om stress och kaos, och istället hitta trygghet, tillit och ro.Vi utforskar hur acceptans kan bli ett skydd när livet stormar, hur du kan stå stadig i din egen sanning och hur små stunder av tacksamhet kan växa till något stort. Det här är en stund bara för dig.Hitta en plats där du kan vara ostörd. Slut ögonen. Andas. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad var det för hägringar som tidningarna skrev om förr? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Genom århundraden har de gåtfulla synerna i skyn fascinerat och skrämt – men idag är det ingen som talar om dem längre. Men kvarglömda bensindunkar i skogarna visar tecken på att en björn med en märklig törst och en stor jaktmark – om det nu verkligen är en björn. Om detta, och mer, hör ni i veckans Creepypodden. Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller följa oss på Facebook eller Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.

I veckans avsnitt av "Så in i Själen" så är Shoka Åhrman min gäst. – Shoka är en av Sveriges mest engagerade och trovärdiga röster när det gäller privatekonomi och finansiell folkbildning. Hon har en unik förmåga att översätta komplexa ekonomiska frågor till insikter som verkligen når fram till människor – oavsett bakgrund eller kunskapssnivå. Genom återkommande medverkan i TV, radio, poddar och debatter har Shoka gjort privatekonomi tillgängligt för hundratusentals svenskar.På senare tid har hon lyft fram ålderismens konsekvenser, inte bara ur ett mänskligt perspektiv, utan också ur ett samhällsekonomiskt. Shoka visar tydligt hur vårt sätt att värdera – eller snarare undervärdera – äldre arbetskraft leder till enorma kostnader, både för individen och för samhället i stort. Hon har gästat TV4, skrivit i DN, fått stor respons på LinkedIn och även diskuterat frågan direkt med beslutsfattare. Vi ska prata om varför det är så viktigt att belysa ålderism, vilka effekter den får – och hur vi kan förändra våra attityder. Varmt välkomna till "Så in i Själen".Få reklamfria avsnitt tidigare på Supercast: https://sainisjalen.supercast.comProducerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Marcus Tigerdraake Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bibelstudium med Sara Spencer under Led oss vidare 2025. 

År 1809 förändrades livet för alltid för människorna längs Torne älv. Genom freden i Fredrikshamn drogs en ny nationsgräns rakt genom bygder som i århundraden hade delat språk, släktband och kultur.Tornedalingarna, som fram till dess levt i ett gränslöst område mellan Sverige och Finland, blev nu en minoritet i Sverige – ett Sverige som snart skulle försöka forma dem efter en ny och striktare nationalistisk norm. Från att tidigare ha betraktats som en tillgång för rikets nordliga områden blev deras språk – meänkieli – och deras kultur snart betraktade som hinder för modernisering och nationell enhet.I ett avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Klas‑Göran Karlsson, professor emeritus vid Stockholms universitet och tidigare ledamot i Sannings‑ och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset.Under 1800‑ och 1900‑talen utsattes tornedalingar, liksom de närbesläktade grupperna kväner och lantalaiset, för omfattande försvenskningspolitik: svenskspråkig skolgång, namnbyten, förbud mot meänkieli i undervisningen och till och med rasbiologiska undersökningar.Arkeologiska fynd visar att finskspråkiga grupper har levt vid Bottenvikens kust och längs Torne älv i över tusen år. Här utvecklades samhällen präglade av småjordbruk, jakt, fiske och samspel med samiska grupper.På 800‑talet berättade den norske handelsmannen Ottar om folket kvänerna, som levde öster om Norge. På 1200‑talet noterade isländska krönikörer att de fanns vid Bottenviken. Under seklernas lopp kallades deras hemtrakter Tornedalen – ett område med egen språklig och kulturell identitet, men också en plats där gränser, makt och språkpolitik formade vardagen.Under 1500‑ och 1600‑talen uppmuntrade svenska kronan finsk kolonisation i Lappland, bland annat genom skattebefrielse och befrielse från militärtjänst. Finska blev ett dominerande språk i Tornedalen – i hemmet, i kyrkan och ofta i skolan. När Finland hörde till det svenska riket var Torne älvdal en självklar del av den finskspråkiga världen. Kyrkliga och administrativa gränser placerade dock området under Uppsala stift – och därmed i den svenskspråkiga sfären.Förlusten av Finland 1809 blev ett nationellt trauma och en vändpunkt för tornedalingarna. Deras ställning som minoritet förstärktes, och statens politik skiftade gradvis från tolerans till aktiv försvenskning. Under sent 1800‑ och tidigt 1900‑tal infördes svenskspråkig skolgång, och barn straffades för att tala meänkieli. Samtidigt drevs namnbyten och en retorik som framställde finskspråkighet som ett potentiellt säkerhetshot – först från Ryssland, senare under kalla kriget.År 2020 tillsattes Sannings‑ och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Kommissionen överlämnade sitt slutbetänkande, Som om vi aldrig funnits – exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset, till kulturministern den 15 november 2023. Bild: Skolbarn i Övertorneå 1923. Bildkälla: Nordkalottbiblioteket, Public Domain.Lyssna också på När Norrland blir SverigeMusik: På min levnads afton av Hjort-Anders Olsson. Alan Ingall Soundcloud, Creative CommonsKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stressmage – därför får du ont i magen av stress (och så lindrar du den)Känner du av uppblåsthet, oro i magen eller smärta som förvärras när du är stressad? Då är du inte ensam. Många lider av stressmage – ett tillstånd där långvarig stress påverkar hur magen fungerar.I det här avsnittet berättar Björn Rudman, terapeut och stress- och återhämtningsspecialist, om vad stressmage egentligen är, varför den uppstår och vad du kan göra för att börja må bättre.

Kvartal rapporterar från kibbutz Nir Oz. Krismöte och avhopp i Stegra. Palestinaaktivister skrämmer Mårten Schultz. Och sexig Pippi stäms av Astrid Lindgren AB. Programledare: Staffan Dopping.

Plasten runt våra frukter och grönsaker är varken naturlig, hållbar eller nödvändig. Det menar Michael Neuman, som är vd och medgrundare på startupbolaget Kitocoat med bas på KTH i Stockholm. Genom att använda ämnet kitin från skaldjur och svampar har man lyckats ta fram ett pulver som blandas med vatten och bidrar med en beläggning runt produkter som avokado, mango, gurka och ananas. Livslängden tycks öka markant. Nu återstår bara den regulatoriska pusselbiten. Heja Framtiden har ett betalt samarbete med tävlingen Startup 4 Climate som anordnas av Godel och Ellevio för sjätte året i rad. Två vinnande bolag går hem med en miljon kronor vardera efter finalen i Stockholm den 13 november 2025. Samtliga åtta finalister presenteras här i podden, och Kitocoat är först ut.Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet.

I podden Sveriges säkerhetschefer möter vi landets säkerhetschefer för att belysa yrkesrollen nu och framöver. Den här gången berättar Patrik Lundgren, risk- och säkerhetschef för Loomis i Sverige och Norge, om sitt arbete och sina största utmaningar. Ordning och reda är Patrik Lundgrens ledord sedan unga år och han drivs också av sin nyfikenhet. En annan faktor som gått lite som en röd tråd genom hans yrkesliv är retail. I dag är han risk- och säkerhetschef för Loomis, börsnoterat på svenska börsen och ett stort internationellt bolag. Det svenska bolaget är mest känt för att transportera och förvara kontanter men kör även annat skyddsvärt gods, som guld. Bolaget har också värdedepåer på tolv platser i landet. Säkerhet är prioriterat eftersom bolaget lever på att ta andras risker och måste göra det kontrollerat.   Efter att ha arbetat som polis, både ordnings- och närpolis samt vapeninstruktör blev Patrik – mer eller mindre – av en händelse säkerhetschef på Pressbyrån, där han arbetade i fyra intensiva år, präglade av många rån. Nästa steg var Systembolaget, där han ganska omgående hamnade mitt i den stora och omtalade muthärvan där 92 personer åtalades 2012. Nästa steg blev Stadium där han var koncernsäkerhetschef i i nästan 11 år och bland annat satte ett koncept för hur kedjan skulle arbeta med säkerhet. Genom alla de här åren har han landat i att han gillar att jobba nära verksamheten; han ser sig som en generalist och lagbyggare som gillar gott teamwork. Hans drivkraft är att få en verksamhet som fungerar och har trygga medarbetare. Patrik Lundgren tycker att en säkerhetschef ska vara öppen, nyfiken, lyhörd och stå för integritet – men också ha ”dörren öppen oftare än stängd”. Hans tips för att lyckas är kortfattat: Var en lyhörd ledare Ha hög integritet Sätt egna gränser Podden Sveriges säkerhetschefer produceras av Företagsuniversitetet i samarbete med Aktuell Säkerhet, Qnet och Secnet och finns där poddar brukar finnas.

Nyheterna Radio 08.00

Anders C NilssonHopphttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/en-ny-himmel-och-en-ny-jord-ar8heI den här predikan utforskar jag det kristna hoppet om skapelsens framtid – vi ska inte bort från världen, utan väntar på en förvandling av den, en förvandling som redan är på gång. Predikan är uppdelad i tre delar, och vi läser tillsammans ur Romarbrevet 8:18–22, Uppenbarelseboken 21:1–4 och Johannesevangeliet 20:24–29.Jag börjar med en dikt jag skrev förra sommaren, En doft av hopp, där luktärter väcker minnen av barndom, hemkomst och tacksamhet. Den enkla blommans rika doft blir ett tecken på Guds närvaro och en påminnelse om att Eden är vårt hem. Den sinnliga skönheten i skapelsen är inte bara något vi njuter av – den är ett eko av Guds godhet. Men samtidigt bär vi på oro över klimatkris och miljöförstörelse. Vad säger det kristna hoppet om vår jord?Skapelsen som vår hemVi börjar med att återupptäcka jorden som Guds goda skapelse – vårt hem, inte något vi ska lämna bakom oss. Jag talar om hur gnostiska idéer och filosofisk dualism har påverkat synen på den fysiska världen som något lägre och den andliga som något högre. Men Bibeln säger något annat: Gud såg att det var gott. Och det största beviset för att Gud inte har förkastat skapelsen är inkarnationen, att han själv klivit in i den och blivit människa. Vårt hopp handlar om något mycket större än att vår själ ska komma till himlen när vi dör, nämligen om kroppens uppståndelse och hela skapelsens befrielse. Gud söker oss – som han sökte Adam – och kallar oss att ta ansvar för världen. Klimatkrisen är inte bara ett vetenskapligt faktum, utan också ett rop från Gud: "Människa, var är du?" En gammal jord blir som nySedan fördjupar vi oss i mysteriet att himmel och jord ska förnyas. Bibeln talar om en ny jord – inte som något helt annat, utan som en förvandling av det gamla. Det grekiska ordet kainos antyder kvalitet snarare än tidpunkt. Gud är som krukmakaren som omformar leran. Vi ser detta redan i Jesus uppståndelse – en kropp förvandlad med nya förmågor men ändå igenkännbar. Detta är obegripligt för oss, och jag delar bilder som kanske kan hjälpa oss förstå: fröet som blir ett träd, larven som blir en fjäril. Det goda vi upplever i skapelsen idag – smak, färg, doft, skönhet – är bara en försmak av något ännu mer verkligt och förädlat i den nya skapelsen. Genom att förstärka det sinnliga kan vi ana den fullkomliga värld som Gud har lovat. När det gäller den nya skapelsen finns här alltså både en kontinuitet, en koppling till det gamla, och diskontinuitet, något helt nytt. Det lilla ordet och hjälper oss att undvika två diken: å ena sidan att strunta i skapelsen som om den inte spelar någon roll, och andra sidan att tro att vi själva kan rädda världen utan Guds ingripande. Det håller ihop hoppet om förvandling med vårt ansvar här och nu – både Guds kraft och vår medverkan behövs.Den historiska grunden för vårt hoppSlutligen landar vi i det som gör hoppet trovärdigt: historien om Jesus. Hans liv och död är historiska fakta, men uppståndelsen är ett mysterium som kräver tro. Ändå är det just detta som bar den tidiga kyrkan som växte ofattbart – vittnesbörden om den uppståndne Jesus. Paulus skriver att över 500 personer såg honom, och att utan uppståndelsen är vår tro tom. När vi har svårt att tro och hoppet sviktar, då får vi luta oss mot varandra. Tillsammans sitter vi ihop som en enda kropp och det gäller också alla dem som har gått före. Jag avslutar med en dikt där mina erfarenheter och min tro flätas samman med Tomas erfarenhet för 2000 år sedan. Tillsammans får vi stämma in i kyrkans bekännelse: Att Jesus är vår Herre och Gud.SamtalsfrågorPå vilka sätt har du märkt att du – medvetet ell...

I det här korta avsnittet bjuder Angelica in dig till en femminuters guidning tillbaka till närvaro. För dig som känner att livet går fort och att tiden inte alltid räcker till – den här stunden är en påminnelse om att närvaro inte kräver mer tid, bara öppenhet för det som redan är här. Genom denna enkla meditation får du landa i det som är, utan att försöka förändra eller fixa något. Du får vila i tystnaden bakom tankarna, i stillheten som alltid funnits där – den du i grunden är. Låt det här bli en liten paus mitt i dagen, ett ögonblick där du återvänder hem till lugnet inom dig. Även några sekunder av varande gör skillnad.INSIDAN – Medlemsportalen:https://angelica-almqvist-974f.mykajabi.com/insidanHär hittar du meditationer:https://angelicaalmqvist.com/butik/Följ Angelica på sociala medier:Youtube: https://www.youtube.com/@AngelicaAlmqvistInstagram: https://www.instagram.com/angelica_almqvist/TikTok: https://www.tiktok.com/@angelica_almqvistFacebook: https://www.facebook.com/Angelicaalmqvist.aa/ Onlinekurs: ”Den direkta vägen – kom hem till ditt sanna jag”:www.angelicaalmqvist.com/kurs Hemsidan:www.angelicaalmqvist.com Varmt välkommen att mejla:angelica@angelicaalmqvist.com Har du kanske någon fråga, något ämne/ämnen, eller någon du vill att jag kontaktar för att ha med i podden? Hör jättegärna av dig! Är du intresserad av TransformativaSamtal, medlemssidan eller boka mig till ditt företag eller för en grupp? Skicka ett mejl så kan vi boka ett förutsättningslöst möte och se ifall vi kan hitta ett upplägg och kanske jobba tillsammans Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nordpolen, jordens nordligaste punkt har i årtusenden väckt människans nyfikenhet och inspirerat myter, vetenskap och ett otal dödliga expeditioner. Genom seklerna har Nordpolen fungerat som en projektionsyta för det okända — en ouppnåelig plats som ständigt lockat upptäckare, författare och konstnärer.Redan i antiken fantiserades det om vad som kunde dölja sig vid jordens nordligaste punkt. Antika filosofer och medeltida kartografer fyllde kartornas vita områden med berättelser om magnetiska berg, mystiska krafter och paradisiska platser. I senare sekler förlorade många upptäcktsresande livet i den bitande kylan på jakt efter kunskap och ära.I ett avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren, äventyraren och förläggaren Erling Kagge om vad Nordpolen betytt historiskt. Erling Kagge genomförde en expedition till Nordpolen 1990 tillsammans med Børge Ousland och blev därmed den första att nå polen på skidor — utan stöd, hundar eller motorfordon. Den 58 dagar långa resan blev en både fysisk och psykisk prövning.I antik och medeltida litteratur förekom föreställningar om ett mytiskt land vid jordens topp, ofta med ett magnetberg som styrde kompassen. Under renässansen återgav kartografer Nordpolen som ett vitt och ofullständigt område omgivet av berg och varma havsströmmar — ett tecken på tidens ofullständiga geografiska kunskap.Från 1500-talet framstod många expeditioner mot Nordpolen som tragedier; kyla, svält och skörbjugg krävde många liv. Underskattade utmaningar och bristande förberedelser i den arktiska miljön, där is, vatten och isbjörnar ställde höga krav, bidrog till misslyckanden.Nationalistisk iver och tidningsexploatering bidrog ofta till att expeditioner drevs fram — sponsrade av tidningsmagnater som ville sälja lösnummer med berättelser om riskfyllda polarexpeditioner och räddningar.I början av 1900-talet hävdade Frederick Cook att han nått Nordpolen den 21 april 1908, men påståendet förkastades på grund av bristande bevis. Robert Peary och Matthew Henson hävdade att de nådde polen den 6 april 1909 enligt sina mätningar, men detta är fortfarande omstritt.På 1950-talet genomförde en hemlig sovjetisk expedition till Nordpolen som sannolikt var den första som nådde Nordpolen, men expeditionen är fortfarande höjt i ett dunkel. Den första odiskutabla och dokumenterade expeditionen över isen med snöskoter leddes 1968 av amerikanen Ralph Plaisted. Decennier senare genomfördes banbrytande skejt- och skidexpeditioner: 1990 blev Erling Kagge och Børge Ousland de första att nå Nordpolen på skidor utan hundar eller depåer.Bild: Ett fotografi taget av Nils Strindberg under Andrées polarexpedition (1897). Strindberg omkom samma år. Källa: Nils Strindberg – Andrées polarexpedition, Wikipedia (Public Domain).Musik: Arctic Deception av Saowakhon Brown, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nacktmulle haben eine Königin, bekommen keinen Krebs und haben eine auffallend niedrige Körpertemperatur. Zwei Studien in renommierten Fachzeitschriften liefern jetzt neue Erkenntnisse über diese Tiere: In den Kolonien gibt es Fachmulle für bestimmte Arbeiten, etwa den Toilettenputzdienst. Und ihr Genom ist sehr stabil, weshalb sie extrem lange leben. Jochen Steiner im Gespräch mit Veronika Simon, ARD-Wissenschaftsredaktion

Slaget om Visby är ett av Sveriges historias mest mytomspunna slag, samtidigt som det var ett av de mest obetydliga ur ett geopolitiskt perspektiv. Medan slaget i sig har rönt stort intresse från historiker och arkeologer, huvudsakligen på grund av de fynd som gjordes under början av 1900-talet utanför Visbys gamla stadsmur, var slagets konsekvenser relativt små, ur ett vidare perspektiv.Slaget hade sin upptakt i ett danskt försök att utnyttja en politisk oreda i Sverige och samtidigt återta makten från den tyska Hansan. Åren innan invasionen hamnade Kung Magnus Eriksson av Svearike i konflikt med sina söner om hur det växande kungadömet skulle skötas. Den yngre sonen Erik allierade sig med Valdemar Atterdag för att vinna stöd i utbyte mot skånska städer, men när Erik plötsligt dog i pesten och ingångna avtal tappade sin funktion beslutade Valdemar Atterdag att ta saken i egna händer och invadera skånelandskapen samt Gotland.I detta avsnitt av militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om Valdemar Atterdags invasion av Gotland år 1361.Konflikten mellan kungasönerna och den gamle kungen i Sverige gav Valdemar en enkel seger och under juli 1361 kunde han utan något motstånd avsegla mot Gotland för att där lägga under sig staden Visby.En viktig orsak till att Gotland ingick i Valdemars planer var att Visby under denna tid en viktig handelsstation och hade nära band med den tyska Hansan. Tack vare handeln över Östersjön var Visby en av de rikaste och mest folktätaste städerna i hela Skandinavien. Men detta lockade också tyska handelsintressen. Hansan eftersträvade tullfrihet och hade vuxit till sådan grad att den utövade stort inflytande över de nordeuropeiska kungahusen, Danmark och Sverige inkluderat. Genom att ta Gotland och staden Visby i besittning önskade Valdemar därmed få kontroll över den handel som gick i nordöst-sydvästlig riktning från finska viken ner mot Skåne och Öresund och samtidigt minska Hansans inflytande i regionen.22 juli 1361 sägs det att landstigningen genomfördes, och den 27 juli stod Valdemar utanför Visbys murar. Slaget som sådant är relativt enkelt ur ett militärhistoriskt perspektiv. Valdemars här var betydligt mer välutrustad än vad de gotländska bönderna var. Trots detta tycks de ha varit någorlunda jämbördiga i fråga om storlek. Flera frågor kvarstår dock som ser till att slaget om Visby fortsätter att engagera, och mycket har vi att tacka de massgravar som finns kvar. Till exempel finns det frågetecken kring varför de begravdes utan att de avkläddes sina ringbrynjor och hjälmar, huggsåren tycks antyda att många blivit slagna i ryggen, och det finns en del frågor om varför borgarna i staden tycktes lämna saken åt de gotländska bönderna.Bild: Utgrävningarna av massgravarna från slaget i Visby 1361. Wikipedia, Public Domain. (Sök efter Visby i mediearkivet hos Historia.nu)Text: Peters Bennesved Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Daniel Steen predikar om det fantastiska budskapet om hur vi ska se på varandra! Missa inte det!  Se hela Gudstjänsten här: https://www.youtube.com/watch?v=BlUbVcGtFn8 Mer från Livets Ord: https://linktr.ee/livetsord #livetsord

Modeveckorna i New York, London, Milano och Paris är över. Aldrig tidigare har så många designers haft så mycket att bevisa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En historisk modemånad går mot sitt slut och vi sammanfattar några av de mest omtalade visningarna från Chanel, Dior, Jean-Paul Gaultier och Bottega Veneta.

Trots snabba förändringar under 1800‑talet, där segel byggdes om till ånga och trä byttes mot stål, förblev Karlskrona central för Sveriges marina försvar. Nya vapen som minor och torpeder innebar att även mindre fartyg kunde utgöra ett dödligt hot mot stora örlogsskepp.Mot slutet av 1800‑talet revolutionerade jagare och torpedbåtar marinens försvarstänkande. Deras snabbhet och manövrerbarhet passade skärgårdens krav, och Karlskrona blev ett nav för snabba insatser nära kusten.I det tredje av fyra avsnitt om Karlskronas historia i podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med militärhistorikern professor Lars Ericson Wolke från Försvarshögskolan. Han har bland annat skrivit Sjömakt och sjöfolk: Den svenska flottan under 500 år tillsammans med Anna‑Sara Hammar.Under 1800‑talet förändrades sjökrigföringen i grunden, på samma sätt som artilleriet revolutionerade krigföringen under 1400‑ och 1500‑talen. Maskiner ersatte segel och åror, vilket frigjorde fartygen från vindens och vädrets begränsningar. Trä byttes ut mot järn och stål, vilket gav robustare fartyg som bättre stod emot beskjutning. Samtidigt förbättrades artilleriets räckvidd, precision och verkan.Men det gick inte alltid så fort. Segelskeppet Skandinavien började byggas vid Karlskrona örlogsvarv redan 1825, men arbetet fortskred mycket långsamt. Namnet vittnar om en tid när de nordiska länderna, mest i ord, ville hjälpa varandra militärt. Under byggtiden skedde en snabb teknisk utveckling inom örlogsflottan, vilket gjorde att Skandinavien ansågs omodern redan innan hon sjösattes 1860. Och vid den tiden hade också skandinavismen passerat bäst före‑datum.Vid första världskrigets utbrott 1914 stod Karlskrona åter i centrum. Sverige förklarade sig neutralt, men sjötrafiken i Östersjön utsattes för omfattande minfällningar och ubåtskrigföring. Örlogsvarvet och flottstationen i Karlskrona hölls i beredskap för att avvisa intrång och upprätthålla sjöbevakning längs kusten.Sverige var nära att dras in i kriget vid den så kallade "tjurrusningen" av den ryske amiralen Nikolaj von Essen, som den 9 augusti 1914 genomförde en egenmäktig operation med den ryska Östersjöflottan. Han ville förekomma ett förmodat svenskt‑tyskt samarbete och planerade att attackera den svenska flottan vid Gotland och bombardera Stockholms skärgård. Operationen avbröts dock i sista stund av det ryska högkvarteret, vilket räddade Sverige från att dras in i kriget.KällorEricson Wolke, Lars & Hammar, AnnaSara (2022). Sjömakt och sjöfolk: den svenska flottan under 500 år. Lund: Nordic Academic PressHillbom, Rune (1982). Karlskrona 300 år: en återblick i ord och bild. D. 2 1863-1930. Karlskrona: AbrahamsonMusik: Schubert Moment Musical Op 94 No 3 D780 med Michele Nobler; Storyblock Audio.Bild: Skeppsbyggen i världsklass: På 1830-talet sjöd Karlskrona örlogsvarv av aktivitet. I femfingerdockorna växer här tre praktfartyg fram – fregatten Eugenie och linjeskeppen Skandinavien och Stockholm – medan fregatten Göteborg repareras i svajningsrummet innanför de öppna dockportarna. Tonlitografi av Auguste Mayer ur Voyages en Scandinavie… (Paris, 1852). Källa: Auguste Mayer (1805–1890) – Voyages en Scandinavie, en Laponie, au Spitzberg et aux Feröe pendant les années 1838, 1839 et 1849 (1852). Licens: Public Domain.Lyssna också på Krimkriget år 1854-56 inleddes i Östersjön.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans gäst i ”Så in i Själen” är Walter Fischer - Neurokirurg med över trettio års erfarenhet av både hjärnforskning och avancerad hjärnkirurgi. Han har behandlat patienter med komplexa hjärntumörer och svåra hjärnskador och har även varit verksam som handledare för blivande neurokirurger. Utöver sin klinisk expertis har Dr. Fischer ett stort intresse och en vetenskaplig nyfikenhet inför ett av de mest svårfångade forskningsområdena – medvetandets natur. Hur vårt ”jag” (medvetandet, självet, psyket) kan påverka hjärnans aktivitet och funktion. Genom möten med patienter i livshotande situationer har han utvecklat ett intresse för medvetandet och nära-döden-upplevelser. I sina föreläsningar och intervjuer förmedlar han ett perspektiv där medicinsk vetenskap möter existentiella frågor. Välkomna till ”Så in i Själen”.Länk till biljetter för eventet den 19 okt på Scalateatern I Stockholm: Konferens om Medvetandet och Nära-döden upplevelser - ScalateaternBoktips: Eben Alexander – ”Till Himlen och Tillbaka” Raymond A.Moody ”Ljuset ur Tunneln” Melvin Morse ”Förvandlad av Ljuset”.Betty J. Eadie ”Embraced by the Light” Få reklamfria avsnitt tidigare på Supercast: https://sainisjalen.supercast.comProducerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Victoria Tigerdraakevictoria.tigerdraake@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Camilla Akraka är konstnär och före detta elitidrottare. Genom sina konstprojekt utforskar hon frågor om identitet, historia och kulturarv. Inom idrotten fann hon en känsla av värde, något som också har följt med in i hennes konstnärskap. Camilla är känd för sina samhällsengagerade verk, inte minst skulpturen Listen – ett metoo-monument som uppmärksammar de röster som bröt tystnaden under #metoo-upproret.

Sverige spelade en betydande roll som skyddsmakt för 27 stater under andra världskriget. När krigförande länder bröt sina diplomatiska förbindelser trädde Sverige in som neutral mellanhand och ansvarade för deras diplomatiska intressen. Utrikesdepartementets avdelning som hanterade skyddsmaktsärenden växte till nästan 200 personer.Särskilt viktig blev den svenska legationen i Tokyo, som tvingades hyra två extra byggnader för all personal som arbetade med skyddsmaktsärenden. På Hawaii arbetade den svenska konsuln under hård press efter det japanska anfallet mot Pearl Harbor med alla skyddsärenden som rörde japanska medborgare. Sverige fungerade också som mellanhand när representanter för den japanska regeringen ville diskutera kapitulation inför USA.Detta är det andra av två avsnitt om Sverige och Östasien under andra världskriget i podden Historia Nu, med programledaren Urban Lindstedt och historikern Ingemar Ottosson, författare till boken Sverige och andra världskriget i Östasien.Svenska diplomater agerade som skyddsmakt för länder som inte längre kunde ha ambassader i Tokyo, såsom USA, Storbritannien och Nederländerna. Sverige övervakade krigsfångeläger, organiserade utbyten av civila och krigsfångar, och förmedlade diplomatiska meddelanden mellan fiendestater.Stockholm blev under kriget en internationell smältdegel för diplomater, affärsmän – och spioner. Den japanska legationen i Stockholm spelade en nyckelroll i ett underrättelsenätverk som samlade information om den allierade krigsinsatsen, särskilt via kontakter i Tyskland, Finland och det neutrala Sverige.Japanska diplomater och underrättelseofficerare opererade ofta under diplomatisk täckmantel, och kunde tack vare Sveriges neutrala hållning röra sig relativt fritt. Genom att utnyttja pressbevakning, kontakter i näringslivet och förtäckta möten med tyskar, lyckades de samla in viktig information om allt från truppförflyttningar till teknisk utveckling.Samtidigt företrädde Sverige även Japans intressen i vissa västländer, om än i mer begränsad omfattning. En särskilt dramatisk episod inträffade under krigets slutskede i Tokyo, där Sveriges envoyé Widar Bagge, som haft nära kontakter med den japanska politiska eliten, via Bunshiro Suzuki – chefredaktör för dagstidningen Asahi Shimbun – fick reda på att delar av Japans maktapparat ansåg kriget vara förlorat och sökte fred. Genom Sverige försökte man upprätta kanaler till Washington och London för att undersöka möjligheten till ett fredsavtal där kejsarinstitutionen kunde bevaras.Den svenska diplomatiska ledningen vidarebefordrade ett japanskt fredserbjudande till Storbritannien, som i sin tur kontaktade USA. Japan var då berett att överlämna alla erövrade territorier, inklusive Manchukuo. Men USA:s krav på villkorslös kapitulation (unconditional surrender) lämnade inget rum för kompromisser.När Widar Bagge lämnade Tokyo den 13 april 1945 gick även det svenska fredsinitiativet i graven.Bildtext: Sveriges ÖB, general Thörnell, tillsammans med Japans militärattaché i Stockholm, Makoto Onodera som under andra världskriget bedrevs underrättelsearbete i Stockholm.Bilden är hämtad ur nyhetsarkivet hos Högskolan Kristianstad, licens: medieanvändning. MynewsdeskMusik: Japan Taiko av Boomer, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet möter vi Evin Cetin – tidigare advokat som valde att lämna rättssalarna för att istället skildra det hon såg på nära håll: gängkriminalitetens brutala verklighet. Efter otaliga mordfall och möten med föräldrar i bottenlös sorg insåg hon att hon behövde en annan väg för att skapa förändring. Genom sitt författarskap vill hon nu synliggöra en utveckling som påverkar hela vårt samhälle.Vi talar om hur gängen i dag rekryterar allt yngre barn – inte bara i förorter, utan även bland ungdomar i mer privilegierade områden. Barn lockas via Snapchat, Instagram och till och med i spelvärldar som Fortnite, och fastnar snabbt i en tillvaro där vägen tillbaka är nästan obefintlig.Evin delar också insikter om flickornas växande roll i gängen och varför företag och organisationer riskerar att bli sårbara när anställda dras in i missbruk och utpressning.Hennes budskap är tydligt: gängkriminalitet är inte längre något som kan isoleras till ”utsatta områden” – det kan drabba vem som helst. Hotet är digitalt, systematiskt och närmare än många vill tro.Det här är ett ögonöppnande samtal om vad som krävs för att skydda våra barn, våra arbetsplatser och i förlängningen hela vårt samhälle.Följ Evin Cetin här: https://www.instagram.com/evin_cetin/ Köp Evin Cetins böcker här: https://www.bokus.com/cgi-bin/product_search.cgi?authors=Evin%20Cetin&srsltid=AfmBOorxrga1NShFBTyFN3uaKe1lh7hfJtVF84uHu7_GAyAdwUPaXOH8 Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet möter vi Evin Cetin – tidigare advokat som valde att lämna rättssalarna för att istället skildra det hon såg på nära håll: gängkriminalitetens brutala verklighet. Efter otaliga mordfall och möten med föräldrar i bottenlös sorg insåg hon att hon behövde en annan väg för att skapa förändring. Genom sitt författarskap vill hon nu synliggöra en utveckling som påverkar hela vårt samhälle.Vi talar om hur gängen i dag rekryterar allt yngre barn – inte bara i förorter, utan även bland ungdomar i mer privilegierade områden. Barn lockas via Snapchat, Instagram och till och med i spelvärldar som Fortnite, och fastnar snabbt i en tillvaro där vägen tillbaka är nästan obefintlig.Evin delar också insikter om flickornas växande roll i gängen och varför företag och organisationer riskerar att bli sårbara när anställda dras in i missbruk och utpressning.Hennes budskap är tydligt: gängkriminalitet är inte längre något som kan isoleras till ”utsatta områden” – det kan drabba vem som helst. Hotet är digitalt, systematiskt och närmare än många vill tro.Det här är ett ögonöppnande samtal om vad som krävs för att skydda våra barn, våra arbetsplatser och i förlängningen hela vårt samhälle.Följ Evin Cetin här: https://www.instagram.com/evin_cetin/ Köp Evin Cetins böcker här: https://www.bokus.com/cgi-bin/product_search.cgi?authors=Evin%20Cetin&srsltid=AfmBOorxrga1NShFBTyFN3uaKe1lh7hfJtVF84uHu7_GAyAdwUPaXOH8 Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I samarbete med Petgood. I dagens avsnitt möter vi den inspirerande grundaren till Petgood, Pernilla Westergren, som vill revolutionera hund- och kattfoder med insektsbaserade alternativ. Genom att välja Petgood minskar du klimatavtrycket – en hund kan spara upp till 836 kg CO₂ per år och en katt 214 kg, jämfört med köttbaserat foder. Ett litet byte som gör stor skillnad för både djur och planet! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Han var en mästare på att skapa politiska kriser, men också på att överleva dem. Vi bekantar oss med överlevaren Gustav III! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Såväl 1772 som 1789 försökte, och lyckades, Gustav III förändra Sverige och sin politiska position. Genom list, övertygande propaganda och en karismatisk personlighet överlevde Gustav III de kriser som han själv hade skapat och i aktuella boken Överlevaren tecknar historikern Hugo Nordland kungens stormiga politiska liv.Dessutom berättar Dick Harrison om vad som kunde ha hänt om Gustav II Adolf och Sverige aldrig hade gått in i Trettioåriga kriget!

Ett hjärta blir aldrig fulltI det här avsnittet får du ta del av en guidad meditation i Metta Bhavana – meditationen på kärleksfull vänlighet. Det är en klassisk buddhistisk meditation som hjälper dig att öppna hjärtat, odla värme och mjukhet, och möta både dig själv och andra med större omsorg och vänlighet.Metta Bhavana är en del av vår kompletta grundkurs i meditation – en kurs för dig som vill lära dig meditera på ett tryggt, tydligt och hållbart sätt. Genom en kombination av teori och praktik får du verktygen att bygga en stadig egen meditationspraktik, steg för steg.Låt dig guidas av orden, andetaget och tystnaden – och upptäck hur hjärtat alltid har plats för mer.Här hittar du länken för att köpa kursen och börja din resa mot en stabil och djupare meditation. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Augustus grep makten under den utdragna maktkampen i spåren av mordet Julius Caesars genomlevde Rom en djup identitetskris. Republiken hade kollapsat, och ett nytt imperium växte fram – styrt av en man som vägrade titulera sig kung, men ändå utövade envälde i praktiken. För att befästa sin ställning och skapa den långvariga freden – Pax Romana – insåg Augustus att han behövde kontrollera mer än armén och senaten; han måste också forma romarnas värderingar, livsstil och kultur. Men han lyckades inte kontrollera sin egen dotter Julia.I det sjätte och avslutande avsnittet i Historia Nu:s sexdelade serie om Romarriket samtalar Urban Lindstedt med Ida Östenberg, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet.Ett av de tydligaste uttrycken för detta var Augustus försök att kontrollera det privata livet – särskilt äktenskap, sexualitet och kvinnlig dygd. Genom lagar som Lex Iulia de maritandis ordinibus (18 f.Kr.) och Lex Iulia de adulteriis coercendis (17 f.Kr.) ville Augustus återupprätta så kallade romerska dygder. Gifta medborgare – särskilt från överklassen – förväntades föda fler barn och leva moraliskt. Ogifta kunde drabbas av ekonomiska straff, och äktenskapsbrott blev ett offentligt brott. Kvinnor hamnade i fokus för regleringen: lojalitet, trohet och moderskap framhölls som ideal. Ironiskt nog drabbades hans egen dotter Julia – landsförvisad år 2 f.Kr. för påstått omoraliskt leverne – vilket innebar ett officiellt bakslag för hans moralism.Samtidigt kultiverade han en ny kulturell identitet genom att skydda och uppmuntra den latinska poesin – det som kom att kallas "det gyllene århundradet". Poeter som Horatius, Vergilius och, inledningsvis, Ovidius var nära kopplade till hans hov. Aeneiden av Vergilius blev ett epokgörande nationalepos som förenade myt, historia och Augustusrötter och kopplade honom till guden Venus genom Aeneas släktlinje. Ovidius, vars verk som Metamorfoser och Ars Amatoria klantades med kärlek och förförelse, förvisades till Svarta havets kust år 8 e.Kr. – i ett tydligt tecken på kulturens spänning under Augustus regim.En av hans mest konkreta kvarlevor är byggnadsverk. Augustus återuppbyggde gamla tempel, lät uppföra nya offentliga byggnader och förskönade stadens infrastruktur – allt vitalt för att skapa ett värdigt Rom. I Res Gestae Divi Augusti sammanfattar han sin insats: “Jag tog över en stad av tegel och lämnade en av marmor.” Monument som Ara Pacis och Mars Ultors tempel på Forum Augustum manifesterade hans roll som fredsstiftare och Caesars arvtagare – och fyllde stadsrummet med arkitektonisk symbolik, arbetstillfällen och belöningar för lojalitet. Det nya Rom – mjukgatad i marmor – blev ett monument över hans makt.Omslag: Bröderna Tiberius och Gaius Gracchus var romerska folktribuner som verkade för omfattande jord- och samhällsreformer till förmån för de fattiga klasserna. En skulpterad framställning från 1800‑talet föreställande de två bröderna Gracchus, utförd av Jean‑Baptiste Claude Eugène Guillaume. Idag uppställd vid Musée d'Orsay i Paris. Wikipedia. Public Domain.Musik: Cinematic Grand Opening In Rome av Nick Battle, Storyblock AudioLyssna också på Slaget vid Teutoburgerskogen som befriade germanerna.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Förändrad markanvändning har skapat ett brännbart Europa nu föreslås naturvård med motorsåg och betesdjur som brandförebyggande åtgärd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Skogsbränderna i södra Europa har blivit allt mer intensiva, farliga och svårsläckta. Ett förändrat landskap med igenväxta jordbruksmarker och tät vegetation har skapat nya förutsättningar för elden att sprida sig snabbt och okontrollerat. I Medelhavsområdet, där klimatet är varmt och torrt, har småskaligt jordbruk och betesmarker ersatts av sammanhängande busklandskap som fungerar som bränsle för megabränder.Forskare och experter pekar nu på behovet av strategisk markanvändning för att minska risken. Genom att återinföra betande djur och röja med maskiner som motorsåg och slaghack kan landskapet göras mindre brandfarligt. I avsnittet beskrivs hur naturvård kan gå från akademi till praktik, och hur insatser som röjning, bete och till och med uthyrning av fårhjordar används för att skapa brandbarriärer.Samtidigt diskuteras den så kallade brandsläckningsfällan – där effektiv släckning har lett till ackumulering av torrt bränsle i naturen. Ett tätbefolkat Europa med många boende i känsliga zoner gör frågan än mer akut. Brandforskare menar att lösningen finns i ett öppnare landskap, där naturvård och jordbruk samverkar för att förebygga katastrofer.Reporter Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Det romerska imperiets snabba expansion satte press på republikens institutioner. Soldaternas växande lojalitet mot sina generaler snarare än mot staten gjorde hela samhället instabilt.Gaius Marius och Lucius Cornelius Sulla utlöste genom sin personliga rivalitet och maktkamp det första romerska inbördeskriget – en konflikt som bidrog till republikens erosion och banade väg för ett diktatoriskt styre, med brutala utrensningar som följd.I det tredje avsnittet av podden Historia Nu:s serie om Romarriket samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ida Östenberg, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet.Marius och Sulla representerade två diametralt olika politiska världar. Marius, mannen från Arpinum, reformerade armén så att även egendomslösa kunde värvas. Det försköt lojaliteten från staten till den enskilda generalen. Sulla, aristokratins man, gick brutalt till väga – han marscherade mot Rom och införde proskriptioner som rensade ut politiska motståndare.Gaius Marius gjorde sig först känd genom segrar över de germanska stammarna kimbrer och teutoner i slutet av 100-talet f.Kr. Genom att öppna armén för egendomslösa skapade han legioner lojala mot honom personligen – inte mot senaten. Han fick folkets stöd (populares) och valdes till konsul hela sju gånger – en unik bedrift.Lucius Cornelius Sulla, från den patriciska aristokratin, representerade optimaterna. När han som konsul år 88 f.Kr. fick överbefälet i öst mot kung Mithridates VI, drogs detta tillbaka genom senaten efter påtryckningar från Marius. Sulla svarade med att marschera mot Rom – något tidigare otänkbart – och tvingade Marius i exil. Det markerade inbördeskrigets början.Efter Sullas östresa återvände Marius tillsammans med Cinna, tog kontroll över Rom och inledde blodiga utrensningar. Marius dog kort därefter, 86 f.Kr., men Cinna fortsatte styret. När Sulla återvände 83 f.Kr. med sina veteraner utkämpades flera avgörande slag, bland annat vid Sacriportus och Collineporten (82 f.Kr.), där Marius den yngre besegrades och tog sitt liv.Som ensam makthavare utropade sig Sulla till diktator. Hans regim präglades av proskriptioner – offentliga listor över personer dömda till döden eller fredlöshet. Tusentals mördades och senaten rensades. Sulla återgav aristokratin makten och inskränkte folktribunernas inflytande. Även om han senare abdikerade hade han förändrat Roms politiska landskap för alltid.Under republikens förfall spelade slaveriet en central roll. Miljontals slavar – fångade i krig, födda i fångenskap eller sålda i desperation – bar upp det romerska samhället. Samtidigt som Marius, Sulla och senare Caesar kämpade om makten, vilade hela imperiets ekonomi på omfattande tvångsarbete.Omslag: Bröderna Tiberius och Gaius Gracchus var romerska folktribuner som verkade för omfattande jord- och samhällsreformer till förmån för de fattiga klasserna. En skulpterad framställning från 1800‑talet föreställande de två bröderna Gracchus, utförd av Jean‑Baptiste Claude Eugène Guillaume. Idag uppställd vid Musée d'Orsay i Paris. Wikipedia. Public Domain.Lyssna också på Kvinnorna i Rom som utmanade makten.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att en liten stad vid floden Tibern på den italienska halvön kunde förvandlas till ett imperium som sträckte sig från Mesopotamien till Britannien har fängslat oss i årtusenden. Och Romarriket fortsätter att påverka oss genom språk, arkitektur och lagstiftning.Romarrikets ursprung vilar på legenderna om tvillingarna Romulus och Remus och även hjälten Aeneas från Troja. Dessa myter visar vilka ideal Romarriket byggdes på.Detta är det första av sex avsnitt om Romarriket i podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Ida Östenberg, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet.Arkeologiska fynd visar att bosättningar fanns på Palatinen och Roms andra kullar redan under 800-talet f.Kr. Utgrävningar visar ett samhälle i förändring, påverkat av grannar som etruskerna, och med en växande ambition att härska över mer än bara sina egna sju kullar.Den viktigaste faktorn bakom Roms expansion under antiken var dess militära styrka och organisatoriska skicklighet. Genom ett disciplinerat och flexibelt armésystem, strategisk utplacering av kolonier samt effektiv integration av erövrade folk som medborgare eller allierade, kunde Rom snabbt utvidga sitt herravälde.Det geografiska läget vid Tibern möjliggjorde handel och kommunikation, vilket skapade resurser och strategiska fördelar. Handelsvägar och ekonomiska incitament ledde till välstånd och möjliggjorde import av livsmedel och råvaror – avgörande för att försörja den växande befolkningen och försörja armén. Politisk stabilitet och ett fungerande rättssystem, som de tolv tavlornas lag, bidrog till ordning i ett snabbt växande rike.Roms järnåldersbyar växte gradvis samman. På 600-talet f.Kr. dränerades myrmarkerna mellan kullarna med hjälp av Cloaca Maxima, och Forum Romanum började ta form som stadens centrum.Rom utvecklades från ett kungadöme – där sju legendariska kungar regerade till en republik från år 509 f.Kr. Republiken kom att expandera till ett imperium som kom att dominera hela Medelhavsområdet och stora delar av Europa.Under denna tid utövade etruskerna stort inflytande på Rom. Ett tekniskt och konstnärligt lyft märks i övergången från enkla hyddor till tegel- och stenbyggnader, och från lokala kulter till monumentala tempel. Etruskisk stadsplanering, religiösa ritualer och symboler som fasces införlivades i den romerska kulturen.Etruskerna hade ett utvecklat skriftspråk, avancerad teknik och ett rikt religiöst system som påverkade romarna. Gudavärlden förändrades: den tidigare enkla italiska tron ersattes gradvis av en mer antropomorf och hellenistiskt influerad pantheon. Triaden Jupiter, Juno och Minerva blev symboler för romersk makt och ordning.Omslag: Montage med bröderna Tiberius och Gaius Gracchus som var romerska folktribuner som verkade för omfattande jord- och samhällsreformer till förmån för de fattiga klasserna. En skulpterad framställning från 1800‑talet föreställande de två bröderna Gracchus, utförd av Jean‑Baptiste Claude Eugène Guillaume. Idag uppställd vid Musée d'Orsay i Paris. Wikipedia. Public Domain.Musik: Cinematic Grand Opening In Rome av Nick Battle, Storyblock Audio.Lyssna också på Latin – språket som formade Europa.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svenska Klarna har tagit sig till USA och lanserats på New York-börsen. 20 år har gått sen företaget startades av tre handelsstudenter och idag värderas bolaget till omkring 140 miljarder kronor. Genom åren har Klarna haft både upp- och nedgångar men nu hoppas bolaget på en ny succé i och med börspremiären. Var står Klarna idag, vilka risker finns med börsinträdet och varför är den här lanseringen så omtalad? Gäst: Björn Jeffery, techanalytiker på Svenska Dagbladet och en av medlemmarna i podden ”Techbrief”. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: Sveriges Radio, EFN, CNBC, Expressen och TV4. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

I det här avsnittet pratar vi om att fatta små beslut med deadline, t.ex. fredagarna är mötesfria, vi storhandlar på tisdagar, ingen podd i öronen på väg hem från jobbet. Genom att frigöra sig själv från vardagliga småbeslut sparar vi både tid och energi. Maja introducerar konceptet: "vilken dag som helt kan vara fredag" och Peppe skär ner på antalet alternativ. Lyssna gärna!