Podcasts about genom

I det här specialavsnittet tar vi dig med till Qliros event i Göteborg, där några av branschens mest erfarna röster delade insikter om framtidens betalningar, AI och konsumentbeteenden. Jacob Lovén pratar tillsammans med gästerna om hur kassaupplevelsen blivit en avgörande konkurrensfördel, varför kundernas förväntningar ökar snabbare än företagens system - hur rätt betalstrategi kan avgöra konvertering, lojalitet och marginal, och hur AI förändrar riskhantering, kreditbedömning och personalisering i realtid.https://qliro.com/for-merchants03:00 – Konsumentbeteende 2025 – snabbhet, trygghet, tillgänglighet07:45 – Data: så påverkar betalmetod konverteringen10:20 – AI i betalflöden – från riskanalys till personalisering15:45 – Små friktionspunkter – stora intäktsförluster18:00 – Generationsskillnader i betalvanor21:10 – Personalisering i checkout och UI-design24:00 – Säkerhet vs enkelhet – den eviga balansen26:45 – Förtroende i sista steget – checkouten som lojalitetsmoment29:00 – ROI på kassaupplevelse – hur man mäter effekten34:10 – Open banking & framtidens regleringar37:00 – Partnerskap: fintech, retail och data i samspel42:30 – Panelens slutsats: betalning = nyckeln till tillväxtHär hittar du Jacob & gästerna:https://www.linkedin.com/in/jacob-lov%C3%A9n-49091319/ https://www.linkedin.com/in/evelin-kaup-792a0a27/ https://www.linkedin.com/in/christoffer-rutgersson-7ab7a611/ https://www.linkedin.com/in/martin-kamphav-4742a611/ https://www.linkedin.com/in/erika-johansson-53486b65/ https://www.linkedin.com/in/erik-wickman-6266381/ https://www.linkedin.com/in/erikssonhanna/ https://www.linkedin.com/in/charlotte-nord%C3%A9n-2512b921/ https://www.linkedin.com/in/sofia-sandberg-72b726197/ https://www.linkedin.com/in/magnus-pettersson-5578851/ https://www.linkedin.com/in/jespermellberg/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducenter Michaela Dorch & Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt lyfter vi fram den amerikanska konstnären Joan Semmel, en konstnär som många i USA känner till, men som ännu inte fått sitt genombrott i Sverige. Under våra resor har vi sett hennes verk på flera av de stora museerna och blivit allt mer fascinerade av hennes konstnärskap. Därför kändes det helt rätt att ägna ett avsnitt åt hennes konst. Joan Semmel föddes 1932 i New York, där hon fortfarande är verksam. Hon inledde sin bana som abstrakt expressionist men blev snart en av de tidiga feministiska konstnärerna som utmanade den traditionella bilden av den kvinnliga kroppen i konsten. Under sina mer än sex decennier som konstnär har kroppen, ofta hennes egen, varit ett återkommande motiv.I avsnittet fördjupar vi oss i ett av hennes senare, introspektiva självporträtt: ”Skin Patterns” från 2013. Här utforskar Semmel kroppens förändring över tid och hur dessa förändringar påverkar självbild och identitet. I målningen möter hon, och låter oss möta, den åldrande kroppen utan försköning, men med en stark estetisk närvaro.Genom att rikta blicken mot den äldre kvinnokroppen utmanar hon samtidens skönhetsideal, där det finns en fixering vid ungdomlighet och åldrandets fysiska spår länge varit tabubelagda. I sin konst återtar Joan Semmel blicken på kvinnokroppen, som inte finns till för att behagar, samtidigt som hon ger det levda livet och tidens spår på kroppen värdighet och kraft. I USA räknas Joan Semmel som en central gestalt inom den feministiska konsthistorien och hon har ställt ut på några av landets mest betydelsefulla institutioner, bland annat MoMA PS1 och The Whitney Museum of American Art.Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Bewar Bashori övertog sin restaurang Toscanini var den ett utpräglat steak house där han stod vid kolgrillen hela dagarna. Han förvandlade den till ett familjevänligt matställe som lockar alla kategorier. Alla rätter lagas från grunden ofta av svenska råvaror. För Dagens lunch betalar man 145 kr som på andra lunchrestaurangen i området. Genom att köpa rabattkort/lunchkupong kan man minska sina kostnader en del. På kvällarna serveras goda italienskinspirerade läckerheter fram till kl 22. Öppet alla dagar. Välkomna hälsar Bewar. Programmakare Gunnel Agrell Lundgren.

Predikan 30 november 2025 Matt 21:1-9 Textläsning: Eva Beckung Ta del av hela gudstjänsten på www.youtube.com/betlehemskyrkangöteborg.

Vad skulle egentligen hända om UFO:n inte bara visade sig, utan stannade? Om de inte kom som fiender, utan som något mycket farligare: grannar. I detta avsnitt av Universums hemligheter utforskar vi den dag då mänskligheten tvingas konfrontera sin största existentiella skräck beviset på att vi inte längre är ensamma i universum. Genom psykologiska reaktioner, samhällskollaps, hemliga avtal, teknologisk underlägsenhet och den långsamma förlusten av mänsklig betydelse, följer vi vad som händer när det onormala blir vardag. Det här är inte en berättelse om invasion. Det är en berättelse om anpassning. Och om priset vi kanske betalar när framtiden inte längre behöver oss. I slutet lämnas du med en fråga som saknar svar: Om vi inte längre är måttstocken för allt – vad är vi då?

Idag ska vi ägna oss åt ett litet, men laddat, plagg, förklädet. Som blivit lite av en vattendelare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har länge fungerat som ett okontroversiellt skydd för smuts och stänk på olika arbetsplatser, inte minst på restauranger. Men under senare tid har förkläden även dykt i sociala medier där de bärs av unga kvinnor som lajvar traditionella hemmafruar, ”så kallade ”tradwives”. Kvinnor som sköter för hushållet, medan mannen står för försörjningen.Förklädet har även börjat synas på catwalken. Flera olika modemärken, som The Row, Hermès, Phoebe Philo och Dior har alla lekt med förklädet och dess former, den senaste tidenMen nyligen tog det italienska märket Miu Miu ledningen genom att under sin visning av modet för våren och sommaren 2026 klä alla sina modeller i olika typer av just förkläden.Genom historien har förklädet förekommit i många olika modeller, färger och former, men de har också haft olika funktioner. Reportage med dräkthistorikern Toni Lewenhaupt som berättar om förklädet historia. När förklädet inte gör gästspel på modehusens runways, så hör det oftast hemma i – just det – restaurangköken. Bland skärbrädor, knivar, ugnar och eld driver kocken Niklas Ekstedt flera krogar i Stockholm och har sedan länge varit ögonvittne till förklädets utveckling som statusmarkör. Vi tar också en titt på just det som förklädet ska skydda oss från smutsen. En aktuell utställning i London på kulturcentret Barbican skärskådar den komplicerade relationen mellan just mode och smuts, vi ringer upp curatorn Karen Van Godtsenhoven.

Under fyra decennier på 1700-talet styrde Maria Teresia stora delar av Centraleuropa, Italien och nuvarande Belgien. Få individer har haft ett lika avgörande inflytande på Europas historia. Hennes avtryck märks inom såväl krigföring som fredlig reformpolitik. Genom en målmedveten politik och strategiska äktenskapsallianser blev hon en stormaktsledare som alla Europas makter var tvungna att förhålla sig till.När hon år 1740 efterträdde sin far, kejsare Karl VI, var situationen akut. Hennes tron bestreds av flera europeiska makter, och hon tvingades försvara sitt arv i det österrikiska tronföljdskriget. Genom diplomati, beslutsamhet och genom att vinna stöd från de ungerska stormännen lyckades hon inte bara rädda sin krona utan också befästa sin ställning.Efter krigen vidtog en omfattande reformperiod. Maria Teresia moderniserade rättssystemet, skatteuppbörden, myntväsendet och skolväsendet. Hon förbättrade jordägandets struktur och utvecklade sjukvården. Resultatet blev ett effektivare statsbygge, som gjorde Habsburgarnas rike till ett föregångsland i många avseenden.Utöver sitt politiska och administrativa arv var Maria Teresia även familjens strateg. Hon födde sexton barn, däribland drottning Marie-Antoinette av Frankrike. Genom genomtänkta giftermål stärkte hon Habsburgs dynastiska nätverk i hela Europa.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Maria Teresia – den mäktigaste kvinnan i 1700-talets Europa.Bildtext: Oljemålning som visar Maria Teresia som förlänad grevinna av Flandern under ett besök i Gent, utförd av hovmålaren Martin van Meytens. Målning av Martin van Meytens. Public Domain via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På julafton för två år sedan blev Lotta 42 år nykter. Två år tidigare kom hon i kontakt med kokain för första gången. Det var i samband med en Tinderdejt som övergick i ett övergrepp. Från att hennes tre barn inte ens sett henne dricka alkohol fick de bevittna en misshandlad mamma med minnesluckor i djupt förfall. Ju mer kokain Lotta tog desto mindre intresse fick hon för allt annat. Hon fick problem med hjärtat, började mixa preparat och försökte avsluta sitt liv.  När hon väl kom in på sin första behandling krockade hon med sin förövare där. I dag kämpar Lotta med att reparera sitt liv och sina relationer igen. Genom sitt engagemang i Gatans lag stärker hon sig själv och andra som varit i samma situation. Lyssna på samtalet med Lotta och Jessica i avsnitt 117 av Narkopodden!   Tack till dig som lyssnar och delar våra avsnitt! Stöd gärna Narkopodden genom att swisha oss på 123 532 09 57  Programledare: Jessica Vikberg narkopodden@rns.se Speakerröst: Ulf Elfving Vinjettmusik: Magnus Rosén @magnusrosenofficial Klipp & mix: Tjarls Metzmaa, Styrelsepost.se

– Orden är våra plankor som vi bygger husen med – advokat Fredrik Engström visar hur rätt kommunikation förvandlar konflikter från problem till möjligheter. I kommunikationsbranschen där kreativitet möter deadlines och olika visioner krockar, blir kommunikation det avgörande verktyget för framgång. Fredrik Engström, som utsetts till Årets konflikthanterade av Medlingscentrum, menar att kommunikation inte bara löser konflikter – den förhindrar att de uppstår. – Vi använder språket som vårt verktyg hela tiden. Genom att sätta ord på ett händelseförlopp kan vi visa olika perspektiv och hitta lösningar", säger Engström i podcasten Kommunikationspodden. Kommunikation som första försvarslinje Som advokat ser Engström dagligen hur ord kan förändra utfall av tvister. Samma principer gäller för marknadsförare och kommunikatörer: – Utan orden så kan vi ju inte kommunicera våra intressen. Genom att välja rätt ord kan vi visa att vårt projekt, vår idé eller vårt team har betett sig på ett konstruktivt sätt. Tre kommunikationsstrategier för konfliktlösning Nyfiken kommunikation över dömande språk "Min utgångspunkt är alltid att vara nyfiken. Nyfikenhet handlar om att vara öppen, att man inte har bestämt sig på förhand. Bara genom att ställa nyfikna frågor får man ofta bättre svar och mer öppna samtal." Kommunicera förväntningar tydligt "Vi måste analysera utgående från vad vi tror på lång sikt är bäst för verksamheten. Kommunicera tydligt vad målet är – inte bara att alla ska vara nöjda, utan att projektet ska lyckas." Skapa kommunikationsstrukturer "Det behöver finnas forum där vi kan lyssna på varandra. Inte bara när problem uppstår, utan regelbundet. Vi har sådana möten på byrån och det lyfts ofta upp saker som jag inte har sett, som ofta ganska lätt går att åtgärda." För branschen, där varje projekt är unikt och team ofta sätts samman tillfälligt, blir denna kommunikativa grundsyn särskilt viktig. Som Engström sammanfattar: – Det är inte konflikten i sig som är problemet – det är hur vi kommunicerar genom den som avgör om vi gör något bra av situationen. Vill du lära dig mer? Lyssna på hela asvsnittet av Kommunikationspodden här.

I dagens avsnitt möter vi dramatikern och regissören Malin Axelsson, en av Sveriges mest betydande röster inom samtida scenkonst. Hon har varit konstnärlig ledare för både Ung scen/öst och Sveriges Radio Drama och är nu verksam vid Riksteatern Barn & Unga. Malin har under många år skapat nyskapande berättelser för både teater, radio och litteratur, ofta med ett djupt mänskligt och existentiellt tilltal. Vi pratar om hennes egna erfarenheter av reumatisk sjukdom har format hennes berättande. Dessutom berättar hon om sin nya pjäs En berättelse om smärta, som tar avstamp i just dessa erfarenheter.Om du är intresserad av coaching kan du boka en kostnadsfri första session med mig på carolinenorbelie.com för att se om jag är rätt coach för dig.Nästa retreat Deia 19-23 maj.Boka Breathwork med mig på onsdag den 10 dec 19.00 Almlöfsgatan: carolinenorbelie.comFölj mig gärna på Instagram: @carolinenorbeliecoachingOm du letar efter en duktig klippare rekommenderar jag varmt Daniel. Du kan kontakta honom på daniel@lejon.se.Kom ihåg att prenumerera på Prestationspodden för att hålla dig uppdaterad om kommande avsnitt!Ha en härlig vecka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt diskuterar Petter och Ken vikten av att ha en bra struktur på företagets data för att optimera användningen av AI-verktyg som Copilot. De förklarar hur språkmodeller fungerar och betonar behovet av att organisera information för att få bättre resultat från AI-sökningar.

Fotografen och konstnären Lena Granefelt har med hjälp av en ny fotografisk metod gett nytt liv åt Carl von Linnés växtsamlingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Linnés herbarium. Växtarkens dolda historia” heter en ny fotobok av Lena Granefelt med texter av Sverker Sörlin och formgiven av Nina Ulmaja. Boken berättar historien om världens kanske mest kända växtsamlare: Carl von Linné, född 1707 i Småland och död 1778 i Uppsala. Läkare och botaniker och besatt av att ordna och sortera all världens växter och djur i ett logiskt system ”Systema Naturae”.Genom en helt ny fotografisk metod har Lena Granefelt gett de flera hundra år gamla växtarken i Linnés herbarium nytt liv. Genom att blixtbelysa arken underifrån och fotografera uppifrån, stående på en stege, får de gulnade arken och de trötta växtdelarna färg, form och struktur. Bladnerver och frön framträder och även botaniska anteckningar och vattenstämplar.P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj stämde träff med Lena Granefelt och Johannes Lundberg, intendent vid enheten för botanik på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, där delar av Linnés herbarium förvaras i ett kassaskåp…Just nu går det att se några av bilderna på utställningen ”Natura Obscura” på Linköpings konsthall, ”Passagen”, fram till den 17 januari. I vår kommer de också att finnas med på Waldemarsuddes utställning ”Det blommande – Konst & botanik”. Den öppnar på Prins Eugenes Waldemarsudde i Stockholm den 14 mars 2026 och pågår till den 13 september.

När verkligt våld blir till konst finns en risk att lidande exploateras. Lejla Cato undersöker strategier för att avbilda det som inte kan avbildas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Våren 2017 är den jamaicansk-amerikanska poeten Claudia Rankine först ut på scen under en feministisk forskningskonferens i New York. Rankine inleder sitt föredrag med att visa en videoessä som hon gjort tillsammans med maken, tillika filmskaparen John Lucas. Filmen Situation 8 består av videomaterial som visar polisbrutalitet, våld och mord på svarta amerikanska medborgare. Klipp som cirkulerat i media och vars övergrepp flera i publiken ansträngt sig för att undvika.När filmen är slut läser Claudia Rankine ett brev från en kvinnlig professor som sett filmen vid en liknande tillställning några månader tidigare i Montréal. Hon berättar om hur de få svarta akademikerna i publiken dröjt sig kvar efter filmvisningen och sökt varandras stöd. Arga, ledsna och förbluffade frågade de sig hur Rankine kunde visa filmen utan en ynka varning. Var Rankine blind inför hur våldsscenerna återuppväcker kollektiva trauman? Brevförfattaren ber Rankine att fortsättningsvis informera publiken om vad de är i färd med att få se eller, allra helst, avstå från att visa filmen över huvud taget.Scenen beskrivs i den amerikanska författaren och teoretikern Christina Sharpes bok Ordinary notes från 2023. Christina Sharpe var på plats under konferensen i New York och precis som publiken i Montréal lämnades hon mållös av Rankines tilltag. Rankines val att rätt upp och ner visa det brutala våldet är ett sätt att återge en fruktansvärd verklighet. Men det väcker starka känslor och många reaktioner.Under 2000-talet har det förts en livlig debatt om hur konst och journalistik exploaterar lidande människor. I och med Susan Sontags reflektioner över krigsfotografiets etik i essäboken Att se andras lidande från 2003 uppmärksammades även vilka kroppar som vanligtvis avbildas i sin utsatthet. Till exempel är nyhetsmedier försiktigare och tar större hänsyn till personlig integritet när de som lider är vita, västerländska och heterosexuella. Medan bruna eller svarta personer oftare skildras i mer explicit våldsamma situationer. Så hur kan konsten representera våld utan att samtidigt exploatera och reproducera förtryckta gruppers lidande?Ett svar hittade jag i den internationella grupputställningen Oläkt som visades på Moderna Museet i Malmö under våren 2024. Utställningen kretsade kring upproren och revolutionerna som svepte över arabvärlden med start 2010. I ett rakt igenom svart rum fastnade jag framför en videoinstallation av albansk-syriska Adrian Paci. I hans verk ”Broken Words” berättar fem människor som har flytt från hemlandet Syrien om inbördeskriget, men istället för att avbilda den specifika tragedin riktar Paci uppmärksamheten mot det som inte sägs. På fem storbildsskärmar ser och hör man de inzoomade ansiktena treva efter ord, svälja, hämta andan. Paci har klippt bort själva orden och berättelsen, kvar är bara tystnaden däremellan. Närbilderna av människornas ansikten skapar en direkt och stundvis outhärdlig intimitet. I det mörka rummet tvingas besökaren se rakt in i ögon som knips ihop av minnena. Eller vänta nu, minnen av vad? Det får betraktaren aldrig veta.Inte heller i den tysk-schweiziske målaren Paul Klees verk ”Angelus Novus” från 1920 får betraktaren veta vad som sker. Målningen i naivistisk stil föreställer en ängel som har ansiktet vänt mot betraktaren. Ögonen är uppspärrade, munnen öppen. Vad som orsakar detta uttryck av fasa förblir okänt, eftersom skeendet är förlagt utanför verkets ram.Filosofen Walter Benjamin står för den mest kända tolkningen av vad ”Angelus Novus” egentligen ser. I essän Historiefilosofiska teser som publicerades postumt 1942 skriver Benjamin att ängeln är vänd mot det förgångna och där ”ser han en enda katastrof som oavlåtligt hopar ruiner på ruiner”. Ängeln bevittnar katastrofen, men är för evigt oförmögen att ingripa. En vind blåser ängeln bort från det förflutna och mot framtiden. Vad än ängeln har framför sig – nazismens frammarsch under Benjamins livstid eller 2000-talets alla krig och nedslagna revolutioner– så existerar det enbart som en spegling i figurens uttryck. Ett uttryck som får betydelse först i mötet med betraktaren.Valet att inte visa det fasansfulla har förstås med etik att göra. Och aldrig är avbildningens etiska aspekter så uppenbara som i frågan om Förintelsen. På den hypotetiska frågan om vad han hade gjort om han fått tag på en film inifrån en gaskammare svarade filmskaparen Claude Lanzmann: Förstört den. I sin nio timmar långa dokumentärfilm Shoah från 1985, som har kallats för den viktigaste filmen om Förintelsen, intervjuas överlevare, vittnen och bödlar. Ingenstans i filmen visas arkivbilder eller lidande kroppar. Lanzmanns hållning är glasklar: Konsten varken kan eller bör försöka att direkt avbilda Förintelsen. Det är nog de flesta beredda att hålla med om.Ändå fortsätter Förintelsen att ta plats i konsten. En metod som går igen hos filmskapare är att rikta uppmärksamheten mot sidan av det som inte kan, men måste, skildras. Den Oscarsprisade The Zone of Interest från 2023 är ett exempel. I filmen följer tittaren en familjs vardagsbestyr med att äta frukost, leka med barnen i trädgården och ordna bjudningar. Gräset är grönt, huset stort; allt liknar en borgerlig idyll, om det inte vore för att huset ligger alldeles intill Auschwitz där maken jobbar som kommendant.I en särskilt stark scen har frun i hushållet besök av sin mamma. Under natten väcks mamman av ett rött ljus som fyller gästrummet. Hon letar sig fram till fönstret och drar bort gardinerna. I nästa scen fokuserar kameran på mammans ansikte, men nu sett utifrån. Genom fönstret ser tittaren hur mammans ögon spärras upp och munnen öppnas; samtidigt syns reflektionen av det som orsakar fasan. En skorsten som sprutar eld och rök.Detta är vad tittaren som mest får se av lägret. Ändå är nazismens brott fullt påtagligt i The Zone of Interest. Under nästan hela filmen är koncentrationslägret närvarande i form av ett obehagligt bakgrundsljud i nazistfamiljens till synes gemytliga vardag. I det kolossala glappet mellan ljud och bild, mellan mammans uppspärrade ögon och familjens trädgårdsfest, lämnas ett tomrum som betraktaren får fylla i.Ibland kan det vara nödvändigt att konfronteras med våldet utan filter, så som i Claudia Rankines film om polisbrutalitet mot svarta amerikaner. Även då konsten avbildar det fruktansvärda som avsaknad, genom att helt enkelt utesluta delar av verkligheten, framträder våldet genom betraktarens fantasi. Frågan är om den indirekta skildringen är mindre exploaterande, då vår förståelse blir än mer beroende av en verklighetsuppfattning som ofta formas av förutfattade meningar. För vare sig det går att föreställa sig gaskammarens fasa eller inte, och vare sig man vill det eller inte, blir betraktaren medskapare till en annan berättelse, bortom det som berättas.Lejla Catopoet och litteraturvetareProducent: Ann Lingebrandt

Under andra världskriget valde tusentals unga män från Norden att ta värvning i Tredje rikets nazistiska militära enhet - Waffen-SS. De lockades av antikommunism, äventyrslust och rasideologiska motiv. För SS-ledaren Heinrich Himmler var rekryteringen av ”de rasmässigt rena” svenskarna, norrmännen och danskarna viktig.Waffen-SS skulle växa från Hitlers livvaktsstyrka till en självständig militär styrka om 950 000 man. Waffen-SS blev ansvarig för massakrer på civila och systematiska krigsbrott som avrättning av krigsfångar. De spelade också en central roll i förintelsen.I detta avsnitt av podden Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt om hur unga män från Sverige, Norge, Danmark och Finland drogs in i en av 1900-talets mest brutala krigsmaskiner.Är du en vanlig prenumerant för du bara lyssna på tio min. Vill du höra resten av avsnittet blir du premium-medlem via historia.nu/premium. Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Som tack får du:✅ Två extra avsnitt varje månad✅ Alla ordinarie avsnitt helt reklamfriaPriset är bara 75 kr/månaden - med sju dagars gratis provperiod eller 750 kr/år. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lektioner om lidande från berättelsen om Josef. Predikan av Alf LundgrenOm du vill ta kontakt:info@pilgrim.mediawww.pilgrim.mediaBesök Församlingen Agape i Göteborg:Möten varje vecka - aktuell info på www.agape.nuVill du upptäcka mer om Jesus:Besök www.befriad.nu Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Genom åren har många pratat om att skapa alternativ till public service och tidningsdrakarna. En del försök har gjorts, vissa mer lyckade än andra, men på senare tid har den teknologiska utvecklingen också bidragit till att göra mer av det genomförbart. Ett av de mest intressanta initiativen står 100 procent för. Så heter den nya medieplattform som med liten förvarning lanserades i lördags på webbadressen 100.se . Det är mer ambitiöst än det mesta som försökts på senare år.Bakom den står Henrik Jönsson – youtuber, entreprenör, opinionsbildare, med mera med mera – och Marie Söderqvist – skribent och mediestrateg med lång erfarenhet av både politik och PR. Jag ville veta mer och åkte därför till Stockholm för att prata med dem båda om det hela. Jag fick se deras nybyggda studio och övriga kontor, och jag måste säga att det hela är mycket imponerande. Och mycket lovande. Man har knutit till sig namn som Per Gudmundson (som skriver på Rak höger), Anna Björklund, Hanif Bali, Viktor Klemming, Jan Emanuel, Klara Klingspor, med flera. Det ska bli spännande att följa!Dagens samtal handlar om 100 procent, vilka de riktar sig till, om var det passar in i det svenska medielandskapet och om framtiden. Som sagt, kolla in dem på 100.seOberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Christian Gustafsson och Jesper Hallberg är tillbaka i etern. Denna vecka med:• Lista – Kalmar läns tio bästa spelare genom tiderna• Nybros tillfälliga (?) metamorfos• Allt om fredagsderbyt: IK Oskarshamn–Kalmar HC

I det här avsnittet av Poddenpaus guidar Karin Björkegren Jones dig genom en stillsam och läkande hjärtmeditation. Du får möjlighet att landa i kroppen, släppa taget om dagens brus och rikta uppmärksamheten inåt – till ditt andetag, din kropp och ditt hjärta.Genom långsamma, medvetna andetag hjälper Karin dig att mjukna i varje kroppsdel och hitta en rytm som lugnar både kropp och sinne. Du får utforska sambandet mellan magen och hjärtat, känslornas två centrum, och låta ett inre ljus växa och spridas inom dig.Meditationen öppnar upp för värme, tillit och kärlek – till dig själv, till livet och till andra. En påminnelse om att hjärtat inte bara är en pump utan en plats för glädje, sårbarhet, helande och connection.Perfekt att lyssna på när du vill stilla dig, återhämta dig eller komma närmare ditt innersta.Välkommen in i en mjuk stund med ditt hjärta.Nu finns den här podden utan reklam på Patreon: PoddenPaushttps://patreon.com/PoddenPaus?utm_medium=unknown&utm_source=join_link&utm_campaign=creatorshare_creator&utm_content=copyLink Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt följer vi hur Maya såg på döden, vad som väntade själen efter livet och varför resan genom underjorden var fylld av prövningar, symboler och mörker. Vi går igenom ritualerna som öppnade vägen, tron på balans mellan världarna och de spår som fortfarande lever kvar i dagens samhällen. Avsnittet avslutas med en unik ceremoniell sång skriven på ett fiktivt språk som låter som ett forntida mayaspråk Låt titel "Tzáh Ku'nal"

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” har jag bjudit in Agneta Wahlström. Agneta är energimedicinterapeut, coach och guide för introverta och högkänsliga kvinnor. Hon hjälper dem att driva företag som är i linje med själ och integritet, där energiarbete, reflektion och praktiska steg får samverka. Genom shamansk energimedicin och inre processer bygger hon den trygghet och styrka som behövs för att kunna följa sin egen väg i livet – och göra sin grej, på sitt sätt.Agneta använder AI som ett konkret stödverktyg, och lär ut hur du laddar in information om dig själv, ditt företag och din vision i AI:n. Därifrån får du stöd med struktur, klarhet, skrivande, prioriteringar och vägledning. "Aligned Intelligence", som hon kallar det, blir en av nycklarna till frihet och något hon idag guidar andra kvinnor att upptäcka. Välkomna till ”Så in i Själen”.Här hittar ni Agneta Wahlström: www.introvert.seFå reklamfria avsnitt tidigare på Supercast: https://sainisjalen.supercast.comProducerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Victoria Tigerdraakevictoria.tigerdraake@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Följ med ombord på det nya franska forskningsfartyget Tara Polar Station, som är byggt för att driva fastfrusen i Arktisisen genom hela polarnatten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nästan lika isolerad som en rymdstation ska forskningsfartyget Tara Polar Station driva med isen i Arktis i minst åtta månader. Med en internationell besättning på tolv personer, blir fartyget basen för forskning om biodiversitet, atmosfär, is, hav och föroreningar i Arktis under den allra mest svårtillgängliga årstiden. Första vinterexpeditionen börjar i september 2026, och sedan ska Tara Polar Station återkommande följa de arktiska vintrarna fram till år 2045.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Dagens ETC:s chefredaktör Andreas Gustavsson anklagar Kvartal för att ”leka viskleken” och dölja någon slags politisk ambition. För säkerhets skull saltar han soppan med den obligatoriska SD-kopplingen. Denna gång mer långsökt än vanligt. Genom sina försök att kategorisera Kvartal på detta sätt sällar han sig till en snart decennielång tradition. Men högerstämpeln fäster aldrig och jag ska förklara varför, skriver Kvartals chefredaktör Jörgen Huitfeldt. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Angripare behöver inte besitta någon större teknisk kompetens för att utföra sofistikerade nätfiskeattacker. Kriminella aktörer säljer färdiga nätfiskeverktyg som angriparna kan utnyttja för att försöka stjäla inloggningsuppgifter. Under hösten har det rapporterats om hur två kommersiella nätfiskeverktyg har lagt till stöd för så kallade browser-in-the-browser-attacker. Det är en attacktyp där en webbsida skapar en ruta som ser ut som ett riktigt webbläsarfönster. I själva verket är rutan bara grafik som visas ovanpå resten av webbsidans innehåll. Eftersom den falska rutan inte är något äkta webbläsarfönster kan angriparna anpassa allt som visas däri, inklusive domänen i rutans falska adressfält. Den här typen av attack går att avslöja genom att försöka dra det falska webbläsarfönstret ut från webbsidan som det visas ovanpå. Om webbläsarfönstret är falskt är det omöjligt. Genom att använda en lösenordshanterare minimeras risken för att falla offer. En lösenordshanterare föreslår bara inloggningsuppgifter som är kopplade till domänen för webbsidan som visas. Eftersom det falska webbläsarfönstret är en del av en aldrig tidigare besökt webbsida har lösenordshanteraren inga sparade inloggningsuppgifter att föreslå. Microsoft har också noterat att de så kallade Clickfix-attackerna blir alltmer sofistikerade. Angripare har bland annat börjat dra nytta av webbsidor som visar falska blåskärmar. Webbsidorna efterliknar de blå Windows Update-skärmarna och öppnas i helskärmsläge. För ovana datoranvändare är det svårt att se skillnad på en riktig Windows Update-skärm och en webbsida som simulerar en sådan men i själva verket instruerar användaren att infektera sin egen dator. I veckans podd pratar Peter och Nikka om de innovativa webbläsarattackerna och vad användare bör göra för att inte falla offer. Podduon pratar också om vad som orsakade tisdagens stora internetproblem. Nikka går även igenom Nordpass lista över Sveriges vanligaste lösenord och konstaterar att listan är helt orimlig. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd327.

Ellen Greenberg hittas död den 26 januari 2011. Hennes kropp har mottagit 20 knivhugg, bland annat mot nacken, magen och hjärtat. Samma kväll som Ellen hittas avskriver polisen hennes död som självmord. Men hennes föräldrar, Josh och Sandee Greenberg, vägrar acceptera att polisen inte utreder fallet som mord. Skrivet av Sofie Karlsson. Klippt av David Oscarsson. Berättat av Dan Hörning. Vill du att Olösta mord ska fortsätta att komma ut varje vecka? Du kan påverka genom att dela podden med alla du känner som kan tänkas vara intresserade och/eller sponsra via Patreon; https://www.patreon.com/olostamordHar du teorier om vad som hänt i fallen som vi tagit upp i podden? Skicka dem till: zimwaypodcast@gmail.com så kommer vi ta upp dem i kommande avsnitt.Vill du höra ett specifikt fall i podden? Önska dina fall i det här formuläret: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfDlQxf9SgZyeGS-qFPaB4BP-L59lQhs7BbZACfwk7xSs-AFw/viewform?fbclid=IwAR0astYAY_SJLcst89FwKaPIeHHV9zlfAxEz6Cmrh37bbMwvMHGc8z5cwg4Mail: zimwaypodcast@gmail.comFacebook: https://www.facebook.com/Olostamord/Det här är en podd av Dan Hörning och David Oscarsson.Följ Dan Hörning här:X: @danhorningInstagram: https://www.instagram.com/dan_horning/?hl=enYoutube: https://www.youtube.com/channel/UCV2Qb7SmL9mejE5RCv1chwg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vem har egentligen tillträde till konsten? I Malmö konsthalls nya utställning uppmärksammas sex konstnärer med normbrytande funktionalitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Linjerna tycks rinna direkt ur handen när konstnären Mattias Johansson arbetar - stora, abstrakta teckningar. Tidigare har hans verk visats i Japan och New York. På Malmö konsthall möter vi också David Cheung, aktuell med ett verk på 20 meter. För David Cheung är konsten ett sätt att sträcka ut en hand till andra som har haft det tufft, precis som han själv. P1 Kulturs Eskil Krogh Larsson upplever konsten på plats och frågar: vad betyder det egentligen att ställa ut för konstnärerna, för publiken och för livet bortom konsthallen?

Astma är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos både barn och vuxna. I Sverige lever 1 av 10 förskolebarn med astma. Amanda Skog Andreasson har därför i egenskap av mamma till ett barn med astma, dessutom som doktor i medicinsk vetenskap, skrivit den pedagogiska boken "Pirat-Elsa och astman". Barnboken om astma som är viktig eftersom den ökar förståelsen hos både barn och vuxna, minskar oro och missförstånd kring sjukdomen samt ger barn med astma möjlighet att känna igen sig i någon annans vardag. "Pirat-Elsa och astman" är en kombinerad bilder- och faktabok skapad för just det syftet. Den riktar sig till barn i åldern 3–8 år, både de med och utan astma. Genom berättelsen får barnen hjälp att förstå sjukdomen och se att de inte är ensamma. Samtidigt ökar boken förståelsen för astma bland syskon, kompisar, föräldrar, pedagoger och andra i barnens närhet. I avsnittet hör du en intressant intervju med Amanda Skog Andreasson, så TUNE IN!”Pirat-Elsa och astman” finns att köpa via nätbokhandlar som Adlibris, Bokus och Akademibokhandeln eller via:https://www.vistoforlag.se/bok/pirat-elsa-och-astman/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är inte bara de svenska KInakrogarna som anpassats till lokala förutsättningar. Lin Herngren berättar en fascinerande global historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I öppningsscenen av Ang Lees film ”Mat, dryck, man, kvinna” från 1994 möter vi mästerkocken Chu, som förlorat sina smaklökar. Han förbereder familjens söndagsmiddag och hanteringen av råvarorna sker under rituella former – som i en dans rör han sig i det välutrustade köket. Med den breda kniven finhackas grönsaker, skärs kött och fileas fisk. Rytmiskt slår knivbladet mot skärbrädan medan oljan fräser i wokpannan och locket darrar på bambutråget. Mitt i tillagningen ringer telefonen. Chu svarar och yttrar filmens första replik: ”Chi le ma?”Har du ätit?Råkar du i samtal med någon bekant kring lunch- eller middagstid i en kinesiskspråkig miljö är detta en vanlig fråga. Men den grundar sig inte i nyfikenhet utan är närmast en hälsningsfras: Att fråga om du ätit är det samma som att fråga hur du mår. Maten – och måltiden – har en central plats i det kinesiska medvetandet.På 1990-talet fanns två kinarestauranger i Trelleborg där jag växte upp. Och det såg liknande ut runt om i landet. I dag är den klassiska kinakrogen en raritet. Jag kan fortfarande se skyltarna med deras namn framför mig men jag minns inte längre hur de såg ut inuti. När jag fantiserar om att kliva in genom dörrarna smälter inredningen ihop till en röra av detaljer. Jag passerar akvarium med slöa guldfiskar. I hörnen står porslinsvaser med blå dekor. Musiken som spelas låter som droppande vatten och på borden ligger tjocka menyer med inplastade sidor.Den nostalgiska känslan får en personlig och samhällelig klangbotten i Lap-See Lams konstnärskap. Med hjälp av en 3D-scanner har hon dokumenterat flera Stockholmsrestauranger innan de bytt skepnad eller slagit igen. Bland annat den restaurang som öppnades av av Lams mormor på 1970-talet. Inscanningen har gjorts om till en animation som kan upplevas i virtual reality, men tekniken har inte riktigt varit anpassad för att återge en levande miljö. Så när människor rör sig genom rummet uppstår visuellt sönderfall. Det glappar mellan verklighet och avbild och konstverket förmedlar en kuslig stämning av deja vu; av att vara fast mellan olika rum.Och är inte det just vad kinakrogen är? Ett slags mellanrum. Restaurangerna är en plats för möten mellan öst och väst; en sorts illusion som en gång stillade besökarens begär efter något annat, lagom främmande, men som i en mer globaliserad tid i stället anklagas för att inte vara tillräckligt autentisk.Vårrullar, friterade räkor i sötsur sås, fyra små rätter… den typiska maten som serveras på våra kinakrogar kommer från det kantonesiska köket, men är anpassad till råvaror och smaker i 1970-talets Sverige. Då lämnade många Hongkong eftersom de var trötta på det sociala och politiska tumult som spillt över från det kommunistiska fastlandet efter kulturrevolutionen. På samma sätt har andra politiska skeenden bidragit till den kinesiska migrationen, och spridningen av dess olika kök runt om i världen. I USA kan man äta chop suey, en slags såsig pyttipanna på ris som uppfanns av de kineser som emigrerade kring förra sekelskiftet för att finna guld och bygga järnvägar. Turkiets äldsta kinarestaurang serverar inte fläskkött och alkohol eftersom den grundades av en man som var hui – kinesisk muslim – och som tog sig till fots från Xinjiang när Nationalistpartiet retirerade till Taiwan.Dokumentärfilmaren Cheuk Kwan besöker och berättar om alla dessa platser i boken som heter just ”har du ätit”: ”Have you eaten yet? – Stories from Chinese Restaurants Around the World” Likt Lam använder sig Cheuk av kinakrogen som utgångspunkt för att berätta om diasporan, men i skildringarna är det snarare maten än det faktiska rummet som fungerar som utgångpunkt för att undersöka vad som är autentiskt och kinesiskt.Det är svårt, rent av omöjligt, att vara entydig när man pratar om 'kinesisk mat'. På fastlandet bor mer än 1 miljard människor. Vid sidan om majoriteten hankineser finns 55 minoritetsfolk. Störst är zhuang som räknar över 16 miljoner. Andra stora grupper innefattar manchuer, hui, miao, uigurer, mongoler och tibetaner. Utanför fastlandet, Hongkong och Taiwan bor mer är 40 miljoner kineser, som ofta har flera nationaliteter, kulturer och språk. Själv har Cheuk rötter i Kina men är född i Hongkong. Innan han emigrerade till Kanada var han bosatt i Singapore och Japan. Kanske är det därför hans inställning till autenticitet är så flexibel. För honom är maten kinesisk om den framkallar ett minne från måltiderna han åt under uppväxten.Äkthetstestet får mig att tänka på när jag själv som 20-någonting flyttade till Shanghai. Då fick jag för första gången smaka förlagan till den strimlade biffen med grön paprika som jag alltid beställde på krogarna i Trelleborg. Shanghairätten var kanske rikare i smakerna, men den hakade också i barndomens upplevelse av balansen mellan sälta och sötma, mellan de krispiga grönsakerna och det fluffiga riset.De flesta ställena som Cheuk besöker är familjeägda. Precis som i Sverige anpassar de sina menyer efter lokala förutsättningar för att verksamheten ska gå runt. I Kenya beställer han wokad biff med vattenmelon. I Brasilien får mapo-tofun hetta från en lokal superchili i stället för sichuanesisk blompeppar. På flera platser har den kinesiska maten transformerats genom råvaror eller tillredningstekniker och blivit del av andra kök. I Peru finns exempelvis chifa-köket, där gränserna mellan det kantonesiska och peruanska suddats ut. En typisk rätt är den wokade biffgrytan lomo saltado. Köket är så välintegrerat att det i dag finns 20–30 000 chifa-restauranger runt om i Peru, vilka även spridit sig till närliggande länder som Ecuador, Chile och Bolivia.Den sista söndagsmiddagen i filmen ”Mat, dryck, man, kvinna” är inte lagad av stjärnkocken Chu utan av hans distanserade, karriärdrivna mellandotter. När han för skeden till munnen känner han för första gången på länge smaken av ingefära. Genom att återskapa moderns kycklingsoppa har dottern inte bara väckt hans smaklökar till liv, utan också påmint honom om en annan tid. Även om de två nu lever helt olika liv växte dottern upp i Chus kök. De delar erfarenheter och är av samma kött och blod. På samma sätt är maten som serveras på kinesiska restauranger runt om i världen en spegling av tillhörigheter och identiteter. Beroende på vem som äter den, när eller var den äts blir den uttryck för samhörighet eller främlingskap.Lin Herngrenförfattare och sinologLitteraturCheuk Kwan: Have you eaten yet? Stories from Chinese Restaurants Around the World. Pegasus books, 2023.

I detta avsnitt möter MariaTherese och Ulf den karismatiske Pehr, som redan som barn fick kontakt med andevärlden. Pehr delar med sig av sin fascinerande livsresa och berättar om hur andligheten alltid funnits som en röd tråd genom livet. Tillsammans samtalar vi om djurkommunikation, tidigare liv och astrologi – tre ämnen som på olika sätt speglar vår själs utveckling och vårt samspel med både jord och himmel.Hemsida: www.mithera.sePehrs hemsida: www.trollsveden.com

Vad är tro? I veckans andakter hör vi prästen Joakim Hagerius närma sig tron på olika sätt - som en gåva, som en erfarenhet som uppstår på vägen och som en hemkomst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Ibland börjar tron inte i en tanke – utan i en rörelse.Idag tänker jag på några människor som sökte sig till kyrkan där jag arbetade för att de ville bidra i den sociala verksamheten. De engagerade sig i integrationskaféet för kvinnor som kom från olika länder. Det var inte tron som gjorde att de sökte sig till kyrkan, berättade dom, det var behoven och en vilja att bidra. Men det blev en resa till tro. Deras reflektion över utvecklingen gjorde intryck på mig och blev en påminnelse om att tron inte behöver börja i tanken, i något man ska säga och bekänna. Ingången kan lika gärna vara genom kroppen. Genom det man gör.”När vi kom hit var vi inte troende, men det var som att vi gjorde tron när vi var här” berättade de. ”Och det gjorde oss troende.” Man kan tro med kroppen också.I vår del av världen har tro kommit att innebära att hålla med om något, att stämma in i bekännelser och omfatta varje del. I andra delar av världen är tron inte så mycket en lära som ett liv att leva. Man firar gudstjänst, tänder ljus, tar emot bröd och vin, sjunger, ber och gör tron genom sociala insatser och ett liv som ser människorna omkring med kärlek. Av detta har vi mycket att lära. Man kan också tro med kroppen först.Text:Lukasevangeliet 10:3-4, 16-17, 20Musik:Song for Benedikte av och med Frøydis GrorudProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

I det här avsnittet av Paus guidar Karin Björkegren-Jones dig genom en lugn och närvarande meditation hon kallar Pausa nu. Det är en mjuk inbjudan att släppa taget, landa i kroppen och upptäcka kraften i de små mellanrummen – de där stunderna precis mellan en inandning och en utandning, eller mellan två aktiviteter i vardagen.Du får möjlighet att sakta ner, släppa spänningar och låta både kropp och sinne hitta tillbaka till ett tillstånd av vila. Genom medveten andning, stillhet och korta mikropauser skapas utrymme för återhämtning, klarhet och ny energi.Det här är en meditation för dig som behöver en paus – just nu.Luta dig tillbaka, slut ögonen och låt Karin guida dig hem till ett lugnare tempo.Nu finns den här podden utan reklam på Patreon: PoddenPaushttps://patreon.com/PoddenPaus?utm_medium=unknown&utm_source=join_link&utm_campaign=creatorshare_creator&utm_content=copyLink Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Byn Deir el-Medina låg i en isolerad dal, utanför dagens Luxor i Södra Egypten, där några unika arbetare levde under Nya riket (ca 1500–1080 f.Kr.). De var kungagravarnas byggare i Kungarnas dal utanför forntidens Thebe. Deras uppgift var att säkra faraonernas eviga vila, men samtidigt skapade de ett samhälle så ovanligt att det fortfarande fascinerar.Medan bönderna i det övriga Egypten slet, levde invånarna i Deir el-Medina ett skyddat men strikt kontrollerat liv. De var privilegierade hantverkare med statlig lön, egna tempel och tillgång till litteratur – men också föremål för sträng övervakning, maktmissbruk och genomförde också den första dokumenterade strejken i historien.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med egyptologen och museiintendenten Sofia Häggman, aktuell med boken Faraos egna arbetare: Liv och död i Konungarnas dal (Natur och kultur), om livet i hantverkarbyn Deir el-Medina och dess roll i den faraoniska gravkulturen.Deir el-Medina grundades i början av den 18:e dynastin i forntidens Egypten, omkring 1500 f.Kr., som en statligt organiserad bosättning för de arbetare som byggde och dekorerade faraonernas gravar i Konungarnas dal. Här bodde skrivare, målare, stenbrytare, arkitekter och deras familjer i ett samhälle som i praktiken fungerade som en självstyrande enklav.Deir el-Medina var ett strikt organiserat samhälle, styrt av Nekropolens administration. Arbetarna kallades ”kungens egna män” och arbetade i lag under två förmän, medan skrivarna ansvarade för dokumentation, närvarolistor och löner. Lojaliteten till farao formaliserades i en ed, där arbetarna svor att inte stjäla eller avslöja kungliga hemligheter.Byn var en sluten, men livlig värld. Invånarna hade egna hus, mark och tillgång till spannmålslöner från staten. De hade fritid, bedrev hantverk och upprätthöll religiösa kulter, särskilt till gudinnan Hathor. Skrivkunnigheten var exceptionellt hög – upp till 40 procent av befolkningen kunde läsa och skriva, jämfört med bara några få procent i det övriga Egypten.Det unika med Deir el-Medina är överflödet av skriftliga källor: ostraka (lerbitar med text), papyrus och gravinskrifter som avslöjar vardagslivet i detalj. Den framstående skrivaren Butehamon spelade en central roll i byns senare historia. Han ansvarade både för gravbyggen och för räddningsinsatser när gravplundrare hotade den kungliga nekropolen. Genom hans texter får vi inblick i rättssystem, samhällsstruktur och religiös praktik.Arbetarna fick ersättning i form av naturaförmåner – främst matleveranser – från staten. När dessa uteblev utbröt historiens kanske första dokumenterade strejker. Trots sitt isolerade läge hade byn ett aktivt socialt och rättsligt liv. Kvinnor kunde äga egendom, arbeta och spela viktiga roller i kulten. Prästerskapet var i huvudsak lekmannamässigt, men det religiösa livet var intensivt – särskilt kring skyddsgudinnan Meretseger och de årliga festligheterna tillägnade Amenhotep I, byns helgonkung.Bildtext: Gravkammaren tillhörande Nebenmaat i Deir el-Medina (TT219). Graven TT219 tillhör Nebenmaat, en skrivare verksam i den faraoniska dödskultens tjänst. Den ligger i hantverkarbyn Deir el-Medina på Thebens västra sida och är rikt dekorerad, vilket vittnar om Nebenmaats höga status i samhället. Foto: Nova13 – Eget verk, CC BY-SA 4.0.Musik: Oasis av Oleksii Abramovych, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur förändras livet när man förlorar synen? Näääk gästar podden och berättar om sitt liv idag. Musiken, familjen och synskadan som gjort honom nästintill blind.

Johan III (1537–1592) har fått ett tveksamt eftermäle som usurpator, brodermördare, krigshetsare och religiöst vankelmodig. Men han var kanske vår främst renässansfurste – bildad och en byggmästare av rang.Johan III verkade i en religiös brytningstid i ett rike med stormaktsambitioner. Det är också en tid när furstemaktens stärks i Europa där maktkampen inom familjen Vasa kom resultera i brodermord och inbördeskrig. Johan III var en kung som försökte kombinera centraliserad makt med religiös tolerans och konstnärlig vision.I detta premium-avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Lars Ericson Wolke, författare till Johan III en biografi. Vill du höra resten av avsnittet blir du premium-medlem via historia.nu/premium. Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Som tack får du:✅ Två extra avsnitt varje månad✅ Alla ordinarie avsnitt helt reklamfriaPriset är bara 60 kr/månaden vid lanseringen - med sju dagars gratis provperiod. Senare 75 kr/mån eller 750 kr/år.Bild: Kung Johan III porträtterad 1582 av Johan Baptista van Uther, iförd dåtidens senaste spanska hovmode med detaljer som spetskrage och rikt broderad dräkt. Målningen speglar inte bara kungens makt och status utan även Sveriges kulturella orientering mot kontinentala ideal under 1500-talet.Efter Johan Baptista van Uther – www.nationalmuseum.se. Wikipedia,Public Domain.Musik: Musik: Claudio Monteverdi-Quel Augelin Che Cantaav, The Tudor Consort, CC BY 3.0, via Wikimedia Commons Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Genom sitt egensinne och sin envishet lyckades Alvin Lamar Worthy, det vill säga Westside Gunn, justera modern hiphop. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medan trap dominerade och traditionell hiphop föll i bitar skapade hans bolag Griselda ett eget universum där våldsamma historier från gatan kolliderade med konst och mode.Westside Gunns egna utspel skilde sig från det som kom från brodern Conway The Machine och kusinen Benny The Butcher. Istället för att koncentrera sig på mörkret från ett kriminellt förflutet var Gunn abstrakt och närmast impressionistisk. Han strödde populärmusikreferenser över svajig och spöklik boombap designad av bland andra husproducenten Daringer som tog fasta på det dystra i Buffalo (placeringen vid de stora sjöarna ger långa, kalla vintrar) i sina olycksbådande slowmotion produktioner. Du möter även Benny The Butcher känd för sina kärva gatuberättelser på verk som ”Tana talk 3”. Gangstrar som blandar smuts och prakt i smart boombap har alltid uppskattats. Men ingen gjorde det som Griselda. Benny är aktuell för en spelning i Göteborg 26 november.

Den 14 maj 1931 marscherade ett fredligt demonstrationståg genom Ådalen i Västernorrlands län. Deltagarna protesterade mot strejkbrytare och arbetsgivarnas hårda åtgärder under en pågående arbetskonflikt.I det röda Ådalen – där den revolutionära vänstern underblåste konflikten mellan industriägare och arbetare – skapade strejkbrytarna en explosiv situation. En inkompetent hantering från civila och militära myndigheter förvandlade en redan laddad konflikt till en tragedi: fem människor sköts ihjäl av svensk militär.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten Jens Nordqvist, författare till boken Skotten i Ådalen (Historiska Media, 2021).Skotten i Ådalen förändrade synen på både militärens roll i samhället och fackföreningarnas rättigheter. Den kan också ses som en vändpunkt – från konfrontativ klasskamp till ett samhällsbygge med kompromiss och jämlikhet i centrum.Ådalen, beläget i Västernorrlands län, var under 1920- och 30-talen starkt industrialiserat. Sågverk, pappersmassefabriker och flottleder utgjorde kärnan i arbetslivet. Den globala lågkonjunkturen efter börskraschen i New York 1929 drabbade den exportberoende regionen särskilt hårt. Massarbetslöshet och lönesänkningar ökade spänningarna mellan arbetare och arbetsgivare.Den fackliga kampen trappades upp när industrimagnaten Gerhard Versteegh försökte sänka löner, höja hyror och använda strejkbrytare. Versteegh vägrade att ansluta sig till Svenska Arbetsgivareföreningen och betraktade fackföreningarna som ett hot mot sin makt. Strejker utbröt vid flera av hans anläggningar, och våren 1931 förvandlades Ådalen till en tryckkokare.Kulmen nåddes när strejkbrytare, eskorterade av det privata vaktsällskapet Svenska Nationella Skyddskåren, anlände till fabrikerna i Lunde. Redan den 13 maj samlades hundratals demonstranter för att blockera transportvägar och attackerade strejkbrytarnas logi. Situationen eskalerade. Polisen fick förstärkning från Stockholm, och militären kallades in från Västernorrlands regemente i Sollefteå.På Kristi himmelsfärdsdag, den 14 maj, deltog över 3 000 personer i ett demonstrationståg som protesterade mot strejkbrytare och militärens närvaro. Demonstrationen var tänkt att vara fredlig, men stämningen var spänd. När tåget närmade sig förläggningen i Lunde öppnade militären eld. Fem personer dödades. Flera andra skadades svårt.Bild: Demonstrationståget i Lunde i Ådalen den 14 maj 1931. Bilden visar arbetare på väg mot färjeläget i Lunde strax före klockan 15, bara minuter innan.Foto: Sten Sjöberg/IBL – via NE.se. Public Domain (fotografisk bild skapad före 1 januari 1969).Musik:Arbetets söner, svensk arbetarsång från 1885 med text av Henrik Menander. År 1916 gav svensk-amerikanen Joel Mossberg ut den. Internet Archive. Public Domain.Stöd Historia Nu. Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nus framtid.Som tack får du:✅ Två extra avsnitt varje månad✅ Alla ordinarie avsnitt helt reklamfriaPriset är bara 60 kr/månaden vid lanseringen - med sju dagars gratis provperiod. Senare 75 kr/mån eller 750 kr/år.

Människan lärde sig tidigt att utnyttja gifter – både för att överleva och för att döda. Redan för 13 000 år sedan använde människor på Zanzibar gift på sina pilar för att fälla byten. I andra delar av världen nyttjades naturliga gifter för att bedöva och fånga fisk i floder.Gifter har sedan dess följt människan genom historien – ofta i det dolda. Osynliga och luktfria ämnen som kolmonoxid har krävt otaliga liv. Arsenik har fått en närmast mytisk status i berättelser om giftmord. Cyanid har använts i allt från avlusning och självmord till massmord.I avsnitt 41 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Olle Mattsson, professor i kemi vid Uppsala universitet och aktuell med boken Allt är gift – Om dödliga ämnen och deras roll i historien .Gifter har använts som vapen, avrättningsmedel och läkemedel. Redan på 1500-talet konstaterade naturvetaren Paracelsus att det är dosen som gör giftet – samma ämne kan vara dödligt eller läkande beroende på mängden. Arsenik visade sig till exempel vara effektivt mot sjukdomar som syfilis.Under antiken användes gifter i kemisk krigsföring och för att avrätta brottslingar och motståndare. Ett av världshistoriens mest kända dödsstraff var när filosofen Sokrates år 399 f.Kr. tvingades dricka en dödlig blandning av odört, opium och vin, efter att ha anklagats för att förleda ungdomen i Aten.I modern tid blev giftet återigen ett verktyg för massmord. Under Förintelsen användes cyanid i form av Zyklon B, ursprungligen ett bekämpningsmedel för insekter, för att döda miljontals människor i nazistiska förintelseläger.Cyanid låg också bakom dödsolyckor i fredstid. Den svenske poeten Dag Andersson omkom 1920 efter att ha andats in giftiga cyanidångor i samband med en misslyckad avlusning av hotellrummet där han bodde.Stöd Historia Nu för att vi ska kunna fortsätta producera avsnitt på denna nivå behöver vi ditt stöd.Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Som tack får du:✅ Två extra avsnitt varje månad✅ Alla ordinarie avsnitt helt reklamfriaPriset är bara 60 kr/månaden vid lanseringen - med sju dagars gratis provperiod. Senare 75 kr/mån eller 750 kr/år.

I en av världens största fågelkolonier studeras hur klimatförändringar påverkar mängden fisk och fåglarnas jakt nere i havet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Hudson Bay i nordöstra Kanada häckar omkring 400 000 spetsbergsgrisslor på en enda ö – en av världens största fågelkolonier. Forskare undersöker nu hur klimatförändringar påverkar tillgången på fisk i området och hur det i sin tur påverkar fåglarnas beteende. Med hjälp av en segeldrönare utrustad med ekolod samlas data om fiskbeståndens rörelser och utbredning i det arktiska havet. Genom att jämföra med forskning på sillgrisslor i Östersjön hoppas forskarna få insikt i hur ekosystemen fungerar i en miljö med begränsad mänsklig påverkan. Arktiska Kanada har länge varit svårtillgängligt, men förändrade isförhållanden öppnar nu upp för både forskning och framtida fiske. Följ arbetet på plats, där forskarna kämpar mot strömmar, väder och teknik för att fånga en bild av livet under ytan – innan det förändras i grunden.Reporter Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Den danske vikingen Knut den store regerade över tre kungariken – England, Danmark och Norge – och skapade ett maritimt imperium utan motstycke i sin samtid. Det så kallade Nordsjöväldet byggde på en stark personlig makt snarare än gemensamma institutioner, och blev vikingatidens politiska kulmen.Personalunionen mellan de tre rikena varade bara några decennier, men dess historiska avtryck blev djupgående. Skepp, silver och strategi styrde över hav och folk när Knut den store förvandlade Nordsjön till en motorväg för makt och inflytande.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Bo Eriksson och författaren och arkeologen Kristina Ekero Eriksson, som är aktuella med boken Nordsjöimperiet – Vikingarnas välde (Albert Bonniers förlag).Hösten 1015 landsteg Knut med en av de största invasionsflottorna världen dittills skådat. Med omkring 140 skepp och tusentals krigare lämnade han Danmarks kuster för återerövra England efter hans fars död efter en kort tid på engelska tronen. Expeditionen var ett storverk i sig – ett tydligt tecken på det danska kungadömets organisatoriska styrka.Redan året därpå, 1016, besegrade Knut kung Edmund Järnsida vid slaget vid Assandun. Den 30 november kröntes han till kung av England – starten på ett imperium som kom att sträcka sig över större delen av norra Europa.Efter brodern Haralds död blev Knut även kung av Danmark 1018. Genom ett fälttåg år 1028 lade han dessutom Norge under sig. Därmed regerade han över tre kungariken och hade samtidigt inflytande över tributpliktiga områden på Irland, norska bosättningar kring Irlands hav och delar av västkusten, Skåne och Blekinge i nuvarande Sverige.Men Nordsjöväldet var inte en enhetlig stat. Det handlade snarare om en personalunion – ett rike som vilade på Knuts personliga auktoritet. Knut såg sig inte bara som en vikingakung, utan som en kristen härskare i Europas mitt. År 1027 reste han till Rom på pilgrimsfärd för att möta påven och den tysk-romerske kejsaren. Genom sitt äktenskap med Emma av Normandie förstärkte han sin legitimitet ytterligare, både i England och på kontinenten.När Knut dog den 12 november 1035 föll imperiet snabbt sönder. Bildtext: llumination som visar kung Edmund Järnsida (till vänster) och Knut den store (till höger) i slaget vid Assandun år 1016. Slaget blev avgörande i kriget mellan den anglosaxiske Edmund och den danske Knut, som efter segern enade England under sitt välde. Ur Chronica Majora av Matthew Paris (1200–1259), Corpus Christi College, Cambridge. Public domain via Wikimedia Commons.Musik: Voyage To America av Lance Conrad, Storyblock Audio.Stöd Historia Nu för att vi ska kunna fortsätta producera avsnitt på denna nivå behöver vi ditt stöd.Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Som tack får du:✅ Två extra avsnitt varje månad✅ Alla ordinarie avsnitt helt reklamfriaPriset är bara 60 kr/månaden vid lanseringen - med sju dagars gratis provperiod. Senare 75 kr/mån eller 750 kr/år.

Riksteatern turnerar Sverige runt med August Strindbergs Dödsdansen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Strindberg är ju väldigt bra”, erkänner Pia Johansson. Nu har hela Sverige chans att se en av hans mest kända relationsdraman, ”Dödsdansen, med Claes Malmberg, Pia Johansson och Mats Blomgren i huvudrollerna.P1 Kulturs Björn Jansson har gått bakom scenen och träffat skådespelarna i Riksteaterns lokaler.

Det var en gång en anka som låg och ruvade på sina ägg. Snart kläcktes gula små ankungar, men ur det största ägget kläcktes en grå unge, som var större än de andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den grå ankungen blev retad och knuffad av de andra ankorna. De tyckte att han såg ful och annorlunda ut.En kväll på hösten såg den fula ankungen en flock stora, vackra fåglar. Det var svanar. De bredde ut sina vingar och flög bort till varmare länder, och den lilla ankungen blev så underlig till mods.Lyssningslov i Barnradion 2025: Artister läser klassiska sagorSagan om Den fula ankungen är en del av Barnradions special under läslovet – där fem artister läser varsin klassisk saga. Genom dessa röster och sagor hoppas vi kunna inspirera fler familjer att lyssna, och läsa, tillsammans. Rapparen Imenella slog igenom med låten Chagga 2018 och vann 2019 en Grammis för “Årets nykomling”. Utöver att sjunga och rappa är hon också dansare och koreograf och under 2025 har hon även släppt sin första bok.Sagans ursprungSagan om Den fula ankungen är en konstsaga skriven av H.C. Andersen och publicerad under mitten av 1800-talet i Danmark. Sagan var då en del av sagosamlingen Nye Eventyr. MedverkandeBerättare: Imen “Imenella” Mohamed Radiobearbetning: Dinah AhlMusik: Ludvig JanssonSlutmix: Bjarne JohanssonFoto: Patrycja GajewskaIllustrationer: Johanna KristianssonProducenter: Dinah Ahl och Linda Jones, Barnradion

Digerdöden under åren 1347 till 1352 är den största katastrof som drabbat mänskligheten. Århundranden efter digerdöden stod fortfarande tidigare brukade ägor övergivna i Sverige. Europa hade förhärjats av pestpandemier före 1347, men magnituden på digerdöden under medeltiden ställer tidigare farsoter i skuggan. Digerdöden följde de rikt utvecklade handelsvägarna i Europa. Farsoten spreds genom pestsmittade loppor hos svartråttorna som levde nära människorna.Pesten drabbade människorna flera olika former: böldpest och lungpest. Den tredje formen blodpest är egentligen slutstadiet på de två första formerna. I den förstnämnda utvecklades stora svarta bölder och dödligheten låg på runt 60 procent. När det gäller lungpest och blodpest dog så gott som alla. Ännu värre var att de som överlevt pesten inte utvecklade ett skydd mot sjukdomen.Filosofen Petrarca skrev till sin bror i juni 1348: ”Kommer eftervärlden någonsin att tro på dessa ting, när vi som ser det knappast kan tro på dem”.Människorna betraktade pesten som Guds straff och det utlöste panikartade reaktioner. Religiösa fanatiker gick från stad till stad och piskade sig själva och andra. Våldsamma pogromer riktades mot judarna som påstods ha spridit gift.Ibland dog hela städer och byar, medan vissa områden klarade sig undan. Men sannolikt dog mellan en tredjedel och hälften av Europas befolkning. Hela landsändar övergavs och det blev stor brist på arbetskraft.Pesten återkom sedan i i Europa vågor ända fram till 1700-talet, men aldrig i samma utsträckning som i mitten av 1300-talet. I Asien har vi haft pestepidemier så sent som på 1900-talet.I podcasten Historia nu avsnitt 47 samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison om digerdöden. Harrison är professor i historia vid Lunds universitet och har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med boken Digerdöden på Historiska Media och han har skrivit standardverket Stora döden.Inledande musiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort som är släppt under Creative Commons, Attribution 3.0 International License.Bild: Medborgare i Tournai begraver pestoffer i denna miniatyr av Pierart dou Tielt, skapad omkring 1353. Scenen återges i manuskriptet Tractatus quartus av Gilles li Muisit och visar den kollektiva sorg och desperation som präglade staden under digerdöden.Källa: Pierart dou Tielt – ms. 13076–13077, fol. 24v. Public Domain.Stöd Historia Nu för att vi ska kunna fortsätta producera avsnitt på denna nivå behöver vi ditt stöd.Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Som tack får du:✅ Två extra avsnitt varje månad✅ Alla ordinarie avsnitt helt reklamfriaPriset är bara 60 kr/månaden vid lanseringen - med sju dagars gratis provperiod. Senare 75 kr/mån eller 750 kr/år.

Det var en gång en elak häxa som förtrollade alla som kom nära henne. Och varje gång hon trollade växte hennes långa näsa. En dag gick en liten prins och prinsessa förbi Pomperipossas hus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lyssningslov i Barnradion 2025: Artister läser klassiska sagorSagan om Pomperipossa är en del av Barnradions special under läslovet – där fem artister läser varsin klassisk saga. Genom dessa röster och sagor hoppas vi kunna inspirera fler familjer att lyssna, och läsa, tillsammans. Petter är en av Sveriges mest framstående hiphopartister. Han slog igenom på 90-talet med låten “Vinden har vänt” och har sedan dess belönats med flera priser för sin musik. Utöver musiken är han bland annat även författare och föreläsare.Sagans ursprungSagan om Pomperipossa är en folksaga från 1800-talet som skrevs av Axel Wallengren, även känd under signaturen Falstaff, fakir. MedverkandeBerättare: Petter Alexis Askergren Radiobearbetning: Linda JonesMusik: Ludvig JanssonSlutmix: Bjarne JohanssonFoto: Patrycja GajewskaIllustrationer: Johanna KristianssonProducenter: Dinah Ahl och Linda Jones, Barnradion

Det var en gång en tomte som bodde med sin gumma och fyra tomtebarn under en tall i skogen. Tomtebarnen leker med djuren i skogen oh går på äventyr. En saga på rim! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Djupt under tallens rötter en tomte har sitt bo, där bor han med sin gumma i skogens tysta ro.”Lyssningslov i Barnradion 2025: Artister läser klassiska sagorTomtebobarnen är en del av Barnradions special till läslovet – där fem artister läser varsin klassisk saga. Genom dessa röster och sagor hoppas vi kunna inspirera fler familjer att lyssna, och läsa, tillsammans. Klara Hammarström är artist, tv-profil och tidigare tävlingsryttare. Hon har bland annat deltagit i Melodifestivalen fyra gånger.Sagans ursprungTomtebobarnen är en älskad klassiker av Elsa Beskow. Första gången boken gavs ut var 1910. Sedan 2025 är den en del av Sveriges kulturkanon. MedverkandeBerättare: Klara Hammarström Radiobearbetning: Dinah AhlMusik: Ludvig JanssonSlutmix: Bjarne JohanssonFoto: Victor HolmIllustrationer: Johanna KristianssonProducent: Dinah Ahl och Linda Jones, Barnradion

Det var en gång en flicka med långt gyllene hår som hölls fången i ett högt torn av en ond häxa. En dag hittar en prins fram till tornet. Han klättrar upp för att försöka rädda flickan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lyssningslov i Barnradion 2025: Artister läser klassiska sagorSagan Rapunsel är en del av Barnradions special under läslovet – där fem artister läser varsin klassisk saga. Genom dessa röster och sagor hoppas vi kunna inspirera fler familjer att lyssna, och läsa, tillsammans. Zacke är en rappare från Luleå som debuterade 2010. År 2016 nominerades han till två grammisar. Zacke är känd för att lyfta och skildra norrbottniska perspektiv. Sagans ursprungRapunsel är en klassisk tysk folksaga, mest känd genom Bröderna Grimms version från 1812. MedverkandeBerättare: Zakarias “Zacke” Lekberg Radiobearbetning: Linda JonesMusik: Ludvig JanssonSlutmix: Bjarne JohanssonFoto: Linda JonesIllustrationer: Johanna KristianssonProducenter: Dinah Ahl och Linda Jones, Barnradion

Det var en gång tre små grisar som byggde varsitt hus för att skydda sig från vargen. En byggde med halm, en med kvistar och en med tegel. Men sen kom den stygga vargen och började blåsa... Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lyssningslov i Barnradion 2025: Artister läser klassiska sagorSagan om de tre små grisarna är en del av Barnradions special under läslovet – där fem artister läser varsin klassisk saga. Genom dessa röster och sagor hoppas vi kunna inspirera fler familjer att lyssna, och läsa, tillsammans. Mattias Alkberg är musiker och låtskrivare från Boden med över 30 album bakom sig. Han var tidigare medlem i gruppen The Bear Quartet. 1992 debuterade han som poet och har sedan dess gett ut ett flertal diktsamlingar. Sagans ursprungDe tre små grisarna är en engelsk folksaga från 1800-talet. Den nedtecknades första gången av James Halliwell-Phillipps. MedverkandeBerättare: Mattias Alkberg Radiobearbetning: Linda JonesMusik: Ludvig JanssonSlutmix: Bjarne JohanssonFoto: Dinah AhlIllustrationer: Johanna KristianssonProducenter: Dinah Ahl och Linda Jones, Barnradion

Vad var det för hägringar som tidningarna skrev om förr? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Genom århundraden har de gåtfulla synerna i skyn fascinerat och skrämt – men idag är det ingen som talar om dem längre. Men kvarglömda bensindunkar i skogarna visar tecken på att en björn med en märklig törst och en stor jaktmark – om det nu verkligen är en björn. Om detta, och mer, hör ni i veckans Creepypodden. Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller följa oss på Facebook eller Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.

I veckans avsnitt av "Så in i Själen" så är Shoka Åhrman min gäst. – Shoka är en av Sveriges mest engagerade och trovärdiga röster när det gäller privatekonomi och finansiell folkbildning. Hon har en unik förmåga att översätta komplexa ekonomiska frågor till insikter som verkligen når fram till människor – oavsett bakgrund eller kunskapssnivå. Genom återkommande medverkan i TV, radio, poddar och debatter har Shoka gjort privatekonomi tillgängligt för hundratusentals svenskar.På senare tid har hon lyft fram ålderismens konsekvenser, inte bara ur ett mänskligt perspektiv, utan också ur ett samhällsekonomiskt. Shoka visar tydligt hur vårt sätt att värdera – eller snarare undervärdera – äldre arbetskraft leder till enorma kostnader, både för individen och för samhället i stort. Hon har gästat TV4, skrivit i DN, fått stor respons på LinkedIn och även diskuterat frågan direkt med beslutsfattare. Vi ska prata om varför det är så viktigt att belysa ålderism, vilka effekter den får – och hur vi kan förändra våra attityder. Varmt välkomna till "Så in i Själen".Få reklamfria avsnitt tidigare på Supercast: https://sainisjalen.supercast.comProducerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Marcus Tigerdraake Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

År 1809 förändrades livet för alltid för människorna längs Torne älv. Genom freden i Fredrikshamn drogs en ny nationsgräns rakt genom bygder som i århundraden hade delat språk, släktband och kultur.Tornedalingarna, som fram till dess levt i ett gränslöst område mellan Sverige och Finland, blev nu en minoritet i Sverige – ett Sverige som snart skulle försöka forma dem efter en ny och striktare nationalistisk norm. Från att tidigare ha betraktats som en tillgång för rikets nordliga områden blev deras språk – meänkieli – och deras kultur snart betraktade som hinder för modernisering och nationell enhet.I ett avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Klas‑Göran Karlsson, professor emeritus vid Stockholms universitet och tidigare ledamot i Sannings‑ och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset.Under 1800‑ och 1900‑talen utsattes tornedalingar, liksom de närbesläktade grupperna kväner och lantalaiset, för omfattande försvenskningspolitik: svenskspråkig skolgång, namnbyten, förbud mot meänkieli i undervisningen och till och med rasbiologiska undersökningar.Arkeologiska fynd visar att finskspråkiga grupper har levt vid Bottenvikens kust och längs Torne älv i över tusen år. Här utvecklades samhällen präglade av småjordbruk, jakt, fiske och samspel med samiska grupper.På 800‑talet berättade den norske handelsmannen Ottar om folket kvänerna, som levde öster om Norge. På 1200‑talet noterade isländska krönikörer att de fanns vid Bottenviken. Under seklernas lopp kallades deras hemtrakter Tornedalen – ett område med egen språklig och kulturell identitet, men också en plats där gränser, makt och språkpolitik formade vardagen.Under 1500‑ och 1600‑talen uppmuntrade svenska kronan finsk kolonisation i Lappland, bland annat genom skattebefrielse och befrielse från militärtjänst. Finska blev ett dominerande språk i Tornedalen – i hemmet, i kyrkan och ofta i skolan. När Finland hörde till det svenska riket var Torne älvdal en självklar del av den finskspråkiga världen. Kyrkliga och administrativa gränser placerade dock området under Uppsala stift – och därmed i den svenskspråkiga sfären.Förlusten av Finland 1809 blev ett nationellt trauma och en vändpunkt för tornedalingarna. Deras ställning som minoritet förstärktes, och statens politik skiftade gradvis från tolerans till aktiv försvenskning. Under sent 1800‑ och tidigt 1900‑tal infördes svenskspråkig skolgång, och barn straffades för att tala meänkieli. Samtidigt drevs namnbyten och en retorik som framställde finskspråkighet som ett potentiellt säkerhetshot – först från Ryssland, senare under kalla kriget.År 2020 tillsattes Sannings‑ och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Kommissionen överlämnade sitt slutbetänkande, Som om vi aldrig funnits – exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset, till kulturministern den 15 november 2023. Bild: Skolbarn i Övertorneå 1923. Bildkälla: Nordkalottbiblioteket, Public Domain.Lyssna också på När Norrland blir SverigeMusik: På min levnads afton av Hjort-Anders Olsson. Alan Ingall Soundcloud, Creative CommonsKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kvartal rapporterar från kibbutz Nir Oz. Krismöte och avhopp i Stegra. Palestinaaktivister skrämmer Mårten Schultz. Och sexig Pippi stäms av Astrid Lindgren AB. Programledare: Staffan Dopping.