POPULARITY
Islams plats i Sverige är under debatt. Är Sverige ett muslimskt land? Finns det en svensk islam? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På hundra år har antalet muslimer i Sverige vuxit från ett fåtal till att vara en stor del av vår befolkning. Islam har kommit till Sverige med människor från olika delar av världen och har formats både i mötet med det svenska samhället och impulser utifrån. Den islam som uppmärksammats mest, utan att vara den dominerade, är salafismen, en fundamentalistisk lära som förespråkar att man ska leva som på profeten Muhammeds tid, och politisk islam eller islamism som vill att islams regler ska styra samhället. Hur har islam utvecklats i Sverige? Vad är det som styr utvecklingen?De senaste tio åren har det talat som “svenska värderingar” i svensk politik. Kristdemokraternas Ebba Busch menar att de är sprungna ur kristen etik och att de ska genomsyra det svenska samhället, men att de hotas av politisk islam. Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson tycker att det är svårt att förena att vara aktivt troende muslim och samtidigt vara svensk. Finns det en motsättning mellan “svenska” värderingar och “muslimska” värderingar? Gagnar debatten om svenska värderingar muslimer i Sverige eller spär den på islamofobi och utanförskap?Medverkande: Nalin Baksi, sjuksköterska och debattör och aktuell med boken Mina Strider, Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap och aktuell med boken Öppna era hjärtan, Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teori och filosofi. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie Liljedahl.Veckans tips:Böcker:Vassflöjtens sång - Jalal al-din Rumi (översättning: Ashk Dahlén)Flaskpostens vilja : Ordlekar på djupaste allvar - Abdussalaam NordenhökTV-serie: Hatırla Sevgili Musik:Eye Make The Horizon
Hans framställning består inte minst av kortfattade biografier över olika mästare på vardera området och deras tänkesätt och upplevelser. Den ger därför en enastående rik bild av persisk kulturhistoria under 900-, 1000- och 1100-talet. Ashk Dahlén, docent i iranska språk vid Uppsala universitet och översättare av klassisk persisk litteratur, samtalar med Peter Luthersson.
Journalisten Özgür Karlidag porträtterar en av den persiska litteraturens mest lysande poeter, Jalal al-din Rumi. Rumi, eller Mevlana som han också kallas i Mellanöstern, skrev på 1200-talet om livets och kärlekens mysterier. Han lämnar inte någon oberörd, varken då eller nu. En av dem som har ryckts med av Rumis idéer är författaren Carl Göran Ekerwald. En annan är Simon Sorgenfrei, religionshistoriker vid Södertörns högskola. Och en tredje, Ashk Dahlén, som har översatt Rumis dikter och är expert på sufisk poesi.
Journalisten Özgür Karlidag porträtterar en av den persiska litteraturens mest lysande poeter, Jalal al-din Rumi. Rumi, eller Mevlana som han också kallas i Mellanöstern, skrev på 1200-talet om livets och kärlekens mysterier. Han lämnar inte någon oberörd, varken då eller nu. En av dem som har ryckts med av Rumis idéer är författaren Carl Göran Ekerwald. En annan är Simon Sorgenfrei, religionshistoriker vid Södertörns högskola. Och en tredje, Ashk Dahlén, som har översatt Rumis dikter och är expert på sufisk poesi.
Nizami Aruzi föddes kort före år 1100 i Samarkand och levde och verkade huvudsakligen vid hovet i staden Bamiyan i det som nu är Afghanistan. Hans litterära rykte kommer sig av den 1156 eller däromkring tillkomna furstespegeln Fyra skrifter, där han presenterar de fyra kunskapsområden som tiden ansåg viktigast: skrivarkonst, diktkonst, läkekonst och astrologi. Hans framställning består inte minst av kortfattade biografier över olika mästare på vardera området och deras tänkesätt och upplevelser. Den ger därför en enastående rik bild av persisk kulturhistoria under 900-, 1000- och 1100-talet. Ashk Dahlén, docent i iranska språk vid Uppsala universitet och översättare av klassisk persisk litteratur, samtalar med Peter Luthersson.
Idag är det premiär för Språkets nya programledare Emmy Rasper, men precis som vanligt besvaras frågor från er lyssnare. Idag är det Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk som svarar. Vi funderar också på hur persiskan har påverkat det svenska språket. Det är 35 år sedan den islamska revolutionen i Iran och nu 2014 är Iran det femte vanligaste landet, förutom Sverige, att vara född i om du bor här. Vilka persiska låneord använder vi dagligen? Och har vi fått några nya persiska ord de senaste 35 åren? Ashk Dahlén, docent i persiska vid Uppsala universitet ger svar. Veckans lyssnarfrågor: - finns det motsatsord till alla o-ord? - varifrån kommer uttrycken "att någon har posse" och "att någon äger" och har de något samband? - är en skjuten älg död? - varifrån kommer ordet inälvor?
Det är på en balkong i Kairo som Dina El Mahi för första gången förstår att det inte bara är hon och mamma. Att hon har ett folk. Ett stort folk. - Jag stod där och såg alla människor som strömmade till moskén. Hörde bönerna, sången, bilarna och rösterna och tänkte: wow, vi är ju riktigt många! Idag firar miljontals muslimer över hela världen Id al-Fitr, avslutningen på den en månad långa fastetiden Ramadan. Id al-Fitr är en dag av fest och glädje, men också en dag då vi påminns om vad det innebär att vara människa. - När fastan bryts blir man varse hur bräcklig man är som människa. Vad det betyder att ha - och att inte ha. Ramadan och Id al-Fitr är en slags övning i att känna med den andre, säger Ozan Sunar. I programmet läses dikten ”Ramadan” av Jalal al-din Rumi, i översättning av Ashk Dahlén. Programmet är gjort av Siri Ambjörnsson på Klippan Produktion.