Podcasts about varifr

• Apologias kvällsbibelskola och 3 andra distanskurser börjar 3 februari. Anmäl dig nu! • Ray Baker är i studion för att svara på en lyssnarfråga om kyrkomötet i Jerusalem som beskrivs i Apostlagärningarna 15. Varifrån kommer de fyra bud som anges, varför handlar tre av dem om mat – och betyder ett av dem att det är slut med blodpudding? Programledare: Martin Helgesson • Skicka in din egen lyssnarfråga! Mejla podd@apologia.se. • Podden och allt annat Apologia gör är beroende av gåvor. Bli månadsgivare eller Swisha en engångsgåva till 123 312 51 92.

Vem släppte ut den olja som bildat en vit massa på stränderna i Hangö? Varifrån kommer mängderna med död fisk? Hur jobbar kommunerna vid miljökatastrofer, och vem betalar städinsatserna? Frågorna är många då brandchefen Clas Tallberg, miljöskyddschefen Maria Degerlund, WWF:s marinexpert Vanessa Ryan samt biologen Ilse Klockars diskuterar i Hangö casino. Programledare: Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Antikens goter är mytomspunna, men var hade de sitt urhem? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Är hormonhälsan det nya tarmhälsan? Varifrån kommer behovet av att ta kommande över varenda minsta molekyl kroppen? Man talar ofta om hur antidepressiva "mixtrar med hjärnan". Det gör man ju, till viss del, vilket man även gör när man dricker tex alkohol. Den nya kontrollen verkar vara kvinnors hormoner. Vi vet sedan länge att det finns biverkningar på p-piller som faktiskt påverkar på ett negativt sätt, men HUR vanligt är det, egentligen? Nu sprids en våg av anledningar till varför man inte ska äta p-piller och barnmorskor vittnar om att mycket av det som sprids är desinformation. Varför funkar dom här argumenterande videosen så bra? Varför är dom så lätta att relatera till? Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Alex Dahlbäck @ stockholmsoundscapes.comInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallberg Facebook: Ångestpodden TikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden? Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon? mind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För att lyssna på hela avsnittet och andra exklusiva avsnitt - bli medlem på https://www.patreon.com/larafranlarda för 30 kr/mån. Du kan när som helst avsluta prenumerationen. Boken heter "Latin - handbok i odödlighet" och gäst är författaren Karin Westin Tikkanen.Att hänvisa till ord på latin kan ge ett bildat intryck. Men varför är det så? Varifrån kommer latin och är det några som talar latin idag? I denna bok ges en exposé över latinets spännande utveckling. Det är en berättelse som flätar samman 2 500 års historia om språk, litteratur, politik och religion - från antiken fram till idag.Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Vad är latinets ursprung? Hur ser kopplingen ut till Rom, romarriket och kristendomen? Vad händer med latinet idag? Kommer det fortfarande nya ord? Varför har latin kommit att förknippas med kunskap och bildning? Och hur kommer det sig att latinet har lyckas överleva genom historien? Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/larafranlarda och få tillgång till alla exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt, eller stötta podden på SWISH på 0737719037.Instagram: https://www.instagram.com/larafranlarda/Hemsida: https://larafranlarda.comSupport till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/larafranlarda så får du tillgång till exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt. https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gränsen mellan förhistoria och historia brukar ofta anses löpa mellan de epoker då människan bara har efterlämnat arkeologiska fynd och den era då hon lärt sig skriva. Skrivkonsten har ofta framställts som en vattendelare i utvecklingen mot avancerade civilisationer. Det faktum att vissa högkulturer – till exempel Inkariket och andra imperier i Sydamerika, samt mängder av afrikanska välden – inte utvecklade skriften har i regel ignorerats. Faktum kvarstår att något väsentligt hände när vi började använda abstrakta tecken för att bevara och förmedla kunskap.I det fjärde avsnittet av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare, om våra äldsta skriftsystem, om den långa vägen från bilder till alfabet.Varför skedde detta? Hur, när och var tog människan steget över till att rita, knacka och trycka fram budskap på lerplattor, stenar, djurhudar och andra material som föregick papperet? Hur kom det sig att våra europeiska och västasiatiska förfäder – till skillnad från kineserna – vidareutvecklade och rationaliserade skriften till dagens bokstäver? Varifrån gick influenserna, och vilka samhällskrav låg bakom våra första kommunikationstekniska revolutioner? Minst lika intressant är frågan hur länge det dröjde innan vi lärde oss tolka de gamla hieroglyferna och kilskriftstecknen. Väl att märka är alla forntida skriftsystem ännu inte dechiffrerade och avkodade. Varför är det ännu omöjligt att läsa vad bronsåldersmänniskorna skrev på det minoiska Kreta och i induskulturens Pakistan?Bild: Kontrakt om försäljning av en åker och ett hus i den kilformade kilskriften anpassad för lertavlor, Shuruppak, ca 2600 f.Kr, Wikipedia, Creative Commons.Klippning: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mordförsöket på Donald Trump skakar världen – och röjer ett allt våldsammare samhällsklimat.   Vem bär ansvaret för denna utveckling? Varifrån kommer de flesta explicita våldsbudskapen?   Och vad händer med ett samhälle som tillämpar dubbla måttstockar rörande våld – beroende på vem det riktas mot?   Dessa frågor tar jag upp i veckans video om “HATET mot TRUMP”.

Vad behöver du träna på för att ge maximalt värde på ditt jobb? Vet du hur man förbereder sig inför viktiga samtal? Varifrån hämtar du kraft och inspiration för att våga ta nästa steg? I det här avsnittet ger Johannes dig verktygen att klara av att ta samtalet för att utveckla din karriär och ta nästa steg i din löneutveckling. ⭐ Det här avsnittet är en utvald favorit från en tidigare säsong.

Sebbe är bakis och Happy ska flytta men vi är ändå tillbaka som vanligt! Idag snackar de om Garrick Olivander och hans förfäder men även deras livsverk, trollstavskunskap. Varifrån kommer Olivander familjen? Har trollstavar känslor? Kan man ha vad som helst i en trollstav och hur skulle en svenska sådan se ut! Allt detta och mycket mer kommer i veckans Harry Podden! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mattias har ett problem, han ska skapa en paginerings komponent. Därför ringer han in Kalle och Petrus.Man ska väl inte koden den själv från scratch?Men varifrån ska man sno kod?ChatGPT, Medium, Den andra overflow, använd ett bibliotek, bara göra det själv?Accessability i pagineringHeadlessUIOpenUIQuillRxDB Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alla har säkert någon gång frågat sig "var kommer jag ifrån" eller "var kommer livet ifrån"? För en del är frågan för stor så man låter bli att grubbla över den, och för andra så är evolutionsteorin ett tillräckligt svar. Problemet är bara att även om evolutionsteorin skulle stämma så förklarar den inte hur livet har kommit till utan bara hur livet har utvecklats.Forskningen har gjort stora framsteg de senaste 100 åren och gjort upptäckter kring människans DNA som pekar på att livet kan ha kommit från en intelligent designer. I det här avsnittet pratar vi om detta och och går igenom vad Bibeln säger om livet och livets ursprung.Bibelställen som tas upp:Psalm 139:13-161 Mosebok 1:27Saker att reflektera över:Var tror du att livet kommer ifrån?Om du och jag skulle vara resultatet av en slump - vilket är osannolikt, men vi leker ändå med tanken - vad skulle det få för konsekvenser när det gäller saker som människovärde, fri vilja, moral och att kunna förklara vad kärlek är.Bibeln pratar om att det finns en mening och ett syfte med varje människa. Har du nån gång känt att livet är meningslöst?Idag finns ingen definition på vad liv är. Om du skulle få resonera lite, hur skulle du definiera liv? Vad är det som skiljer människan från t ex en krukväxt?

När du går där längs strandkanten och blickar ut över vattnet kan det kännas så självklart att din favoritsjö finns just där. Men har du funderat på hur den här sjön egentligen fyllts på med vatten? I det här avsnittet av SMHI-podden dyker vi tillsammans med hydrologen Kristin Röja ner i våra vattendrag. Kristin förklarar hur vattnets kretslopp fungerar, hur våra vattendrag fylls på med vatten och hur lätt (eller svårt) det är att nya vattendrag skapas. Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varifrån kommer dopet? Varför måste man bli döpt? Spelar mängden vatten roll? Kan man döpa spädbarn? Detta och mer därtill samtalar Hans, Berno och Paulus om i detta program.#dop #bibelstudium #magasinet #maranatabudskapethttps://youtu.be/bNar31PCQTM Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt av Empower Her gästas Sanne av profilen och entreprenören Ida Warg och pratar om den ekonomiska strategi hon haft i livet, om vardagen i Marbella och att bygga varumärke. 5 min - Vem är Ida?10 min - Vad dansen har gett henne i livet13 min - Vart kommer hennes mod ifrån?,14:30 min - Vart befinner sig Ida just nu i livet?17 min - Hur ser en perfekt dag ut?21 min - När mår hon som bäst?26 min - Hur hittar hon balans i livet?30 min - Varifrån kom idén till Ida Warg Beauty?37 min - Hur mycket går hon på sin magkänsla?46 min - Hur ser hennes relation till ekonomi ut?Vill du veta mer om Female Fund hittar du deras hemsida på femalefund.eu eller @femalefund på Instagram och LinkedIn.Hemsida:femalefund.euInstagram:https://www.instagram.com/femalefund/Linkedin:https://www.linkedin.com/company/female-fund-ballerina-umbrella-holding-s-a/Följ Ida här:https://www.instagram.com/idawarg/?hl=en https://www.linkedin.com/in/ida-warg-0510a36b/ https://idawargbeauty.com/Här hittar du Sanne:https://www.linkedin.com/in/sanne-alexandra-josefson-93257294/?originalSubdomain=sehttps://www.instagram.com/sannealexandra/https://sannealexandra.com/Poddens klippare:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ Tack snälla för att ni lyssnar! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredrik snackar med Andreas och Ruben från grannpodden Käck-tech om Research in motion. Och lite andra kul prylar. Som uppvärmning: En släng av VR, gamla surfplattor, och att bli hackad (nåja). Vilka var Blackberry? Varför minns vissa var de var när de hörde talas om Blackberry för första gången? Varifrån kom de och vart tog de vägen? Skulle några av dagens stora företag kunna försvinna lika snabbt och totalt? Och vore det inte lite skönt med ett fysiskt tangentbord på telefoner? Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Käck-tech Andreas Ruben Industriell IOT Android auto Bitwarden 1password Yubikey Passkeys Samsung galaxy tab S6 Lineageos Dream router Jocke - kompisen som uppdaterar servrar under podd Vision pro Quest 2 Immersed Meta remote display Playstation VR Research in motion Blackberry K510i The register Personsökare BBM - Blackberry messenger Webos-telefoner Sony Xperia X10 mini pro Lean QNX Håkan Lans Why did we love Blackberrys so much? Palm Windows mobile Poddserie om Blackberry Filmen och Blackberry Clicks K810 och K811 - finfina blåtandstangentbord Titlar Stoppa linan! Femton miljoner av dina bästa vänner Med omvärlden i svartvitt När man hörde talas om Blackberry första gången Telefonen alla blev beroende av De gjorde en Nokia Det plingar och det finns där Telefoner från ett parallellt universum Långedragsgänget Meddelandetelefonen Silvertejp och drömmar Allting är minst tre klick bort

Finns det bevis för Jesu uppståndelse? Varifrån kom de första lärjungarnas tro på Jesu uppståndelse? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När den socialdemokratiske partiledaren Pär Albin Hansson använde begreppet folkhemmet i en riksdagsdebatt år 1928 för att beskriva det goda samhället utifrån bilden av en familj var han långt ifrån först att använda ordet. För att beskriva sin vision lånade Pär Albin Hansson begreppet från borgerliga politiker.Men det skulle dröja över 50 år från Pär Albin Hanssons folkhemstal tills det blev ett centralt politiskt begrepp i den svenska debatten. Folkhemmets fick sin betydelse först under 1980-talet när socialdemokraterna ville försvara välfärdsstaten när hela samhällsbygget börjat ifrågasättas under parollen systemskifte.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Nils Edling, professor i historia vid Stockholms universitet som in en rad artiklar diskuterat begreppet folkhemmet samt begreppet välfärdsstatens ursprung. Just nu arbetar han på en bok om begreppet Folkhemmet.Folkhemmet har blivit en kraftfull metafor för välfärdssamhället där jämlikhet och rättvisa råder. Men när välfärdspolitiken formulerades på 1930-talet nämndes folkhemmet knappt.Pär Albin Hansson (s) använde begreppet folkhemmet för att beskriva det goda samhället utifrån bilden av en familj var han långt ifrån först att använda ordet. Socialdemokraterna ville reformera samhället och Hansson lånade ett begrepp som tidigare används av borgliga politiker för att beskriva sin vision:”Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffas sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage, I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet. Tillämpat på det stora folk- och medborgarhemmet skulle detta betyda nedbrytandet av alla sociala och ekonomiska skrankor, som nu skilja medborgarna i privilegierade och tillbakasatta, i härskande och beroende, plundrare och plundrade.”, sade Per Albin Hansson i riksdagen.Men folkhemmet blev aldrig ett centralt begrepp under 1930-talet. Inte heller under rekordåren efter kriget användes folkhemmet i debatten. Folkhemmets fick sin betydelse först under 1980-talet när socialdemokraterna ville försvara välfärdsstaten när hela samhällsbygget börjat ifrågasättas under parollen systemskifte.Begreppet välfärdsstat har en gammal historia som började långt före den moderna välfärdsstatens första staplande steg under den tyska rikskanslern Otto von Bismarck som föreslog ett socialförsäkringssystem (Sozialgesetzgebung) redan 1878. Förslaget innehöll statlig olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring, försäkring mot invaliditet och åldersarmod, det vill säga en slags ålderspension för behövande. Sjukförsäkring kom också att införas 1883 och olycksfallsförsäkring 1884. År 1889 infördes obligatorisk ålderdoms- och invaliditetsförsäkring. Lyssna också på Sockenbarnets August Theodors livsresa i det moderna Sverige. Bild: Statsminister Per Albin Hansson. 1943 FOTOGRAF Carl Erik Sunesson, Miliseum, public domain.Läs mer: Varifrån kommer välfärdsstaten? Om ett modernt nyckelbegrepps långa historia av Nils Edling och Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi har druckit öl i tusentals år och antagligen diskuterat öl lika länge. Följ med på krogen och hör hur sunkhak ska definieras och om det finns motsvarigheter till en stor stark i andra språk? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ordet öl är urgammalt och ingen vet exakt var det kommer ifrån.– Det är ett mystiskt ord, vi säger det men vi vet inte var det kommer ifrån, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.Språkfrågor om ölVarifrån kommer ordet öl?Varför säger en del “långburk” om 50 cl ölburkar?Är flak, lock, karta och platta olika dialektala ord för samma sak, nämligen en kartong med 24 ölburkar?Finns det motsvarigheter till uttrycket “en stor stark” i andra språk?Hur ska ett sunkhak definieras?Varifrån kommer ordet sylta?Varför kan öl kalla för bärs?Vad finns det för slangord för folköl?Varför heter nya öl så långa konstiga namn? Lär dig mer ölspråkKrönika Låt oss vara öppna med sunkhakselitismen av Jenny Högström, (från GP november 2023).Artikel om Ölets historia från Matkult.se från Institutet för språk och folkminne.Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Jenny Högström, Göteborg-Postens idé- och kritikredaktör. Programledare Emmy Rasper.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina fortsätter väcka frågor så också bland våra lyssnare och i det här avsnittet sätter vår expertpanel tänderna i några av dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varifrån får ryska soldater sin stridsmoral? Hur vanligt är det med ukrainska desertörer? Varför sätter inte FN in fredsbevarande styrkor på gränsen mellan Ukraina och Belarus om nu president Lukasjenko är så orolig, och hur bra funkar de där sanktionerna mot Ryssland egentligen? Hör om lyxbilar med elfel, segerparader utan något att fira och säkerhetshot lika sannolika som en attack från mars.Dessutom tipsar lyssnaren Jörgen i Göteborg om spännande forskning från Totalförsvarets forskningsinstitut, om hur ett väderfenomen kan ha hjälpt ukrainarna att sänka robotkryssaren Moskva förra året. Medverkande: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på UI och Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Anna Roxvall

Var fick de första svenska prästerna sin utbildning? Och hur gammalt är det här med huvudstäder? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ungern är ett sentida rike präglat av migration, menar Dick Harrison. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att ett samtal mellan två människor flyter beror på att vi medvetet eller omedvetet sänder ut signaler om vems tur det är att prata. Men vad händer när nån bryter mot samtalets trafikregler? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Om vi inte hade haft trafikregler så hade vi krockat för ingen hade vetat vem som skulle väja i en korsning. I samtalet finns också regler för hur vi pratar med varandra, säger Susanna Karlsson docent i nordiska språk.Vi kan förutspå om någon snart har pratat klart genom att läsa av till exempel intonation och kroppsspråk.Språkfrågor om att prata, avbryta och samtalsanalysGår det att avbryta någon på ett trevligt sätt?Varifrån kommer uttrycket att ”hålla låda”?Hur kommer det sig att deltagarna i Språket så sällan avbryter varandra?Hur kan eh-ljudet användas för att avbryta eller hålla kvar ordet?Kan det anses trevlig att avbryta i vissa språkkulturer?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

I decennier har han tagit strid i frågan om adoptioner, om gulinghumor, om ras och rasism. Ibland har historien gett honom rätt. Men varifrån kommer vreden, Tobias Hübinette? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hans avhandling 2005 blev en av de mest nedladdade någonsin. ”Comforting an orphaned nation” – banbrytande forskning om det nationella trauma som Tobias Hübinette kallar Sydkoreas enorma adoptionsverksamhet.Han skrev indignerade texter där han gav sig på sina egna forskarkollegor, och kritiserade den ”kolonialt färgade människohandel” som han såg som systematisk. För det blev han både isolerad och stigmatiserad. Idag, nästan två decennier senare, har vinden vänt. I Sverige, såsom i flera andra länder, pågår statliga utredningar om oegentligheter i adoptionerna.Hur känns det att ha fått rätt?”Jag minns att jag slog sönder saker”Som barn adopteras han från Sydkorea till Motala, och möter där tidigt rasism och förlöjligande för sitt asiatiska utseende. En ilska väcks i honom, och en känslighet för orättvisa. Som ung engagerar han sig inom den autonoma vänstern, kartlägger och förföljer nazister och drar på sig flera domar. Hur ser han på de våldsamma metoderna han använde som ung, och hur går det ihop med hans akademiska bana? Varifrån kommer den där vreden som finns i honom, den där filosofin om att vissa ägg måste knäckas för att omeletten ska lagas?Och varför tycker Tobias Hübinette att vi borde återuppväcka ordet ”ras” i det svenska språket?Programledare: Martin WicklinProducent: Fanny HedenmoKontakt: sondagsintervjun@sr.se

11 år gammal tittade hon sig i spegeln och insåg att ingen i världen kunde hjälpa henne. Bara hon. Nu vill rapparen Fatima Jelassi, 25, ge andra unga det hon själv hade behövt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon kallar sig hellre konstnär än rappare. Hennes starka, självutlämnande texter får kulturjournalister att gråta, och har öppnat dörrar in i finkulturens rum. Låtarna är som berättelser, små vykort från ett maskrosbarns uppväxt i Farsta, och i pappans hemland Tunisien.Hon har utsetts till framtidens artist på P3 Guld, och nu senast nominerats till Årets textförfattare av Musikförläggarna. Men för Fatima Jelassi är hyllningarna och recensionerna inte så viktiga. Om hon gjort något bra, så vet hon det.Varifrån kommer den starka självkänslan?”Jag är inte klar med mitt trauma”2019 placerar hon sig på kartan i hiphopsverige med ep:n Port 43. En musikalisk berättelse som tar lyssnaren till hennes port. På debutalbumet ”Dom har bara gett mig ett namn” från 2023 får vi följa med hela vägen hem. Till en blodig hallmatta, till oron för en mamma och till ensamheten som uppstår när ingen i vuxenvärlden verkar bry sig.Som artist vill hon sprida ljus i mörkret – och inspirera andra maskrosbarn att inte känna sig lika ensamma. Samtidigt tampas hon fortfarande med sina demoner, och är inte klar med sitt eget trauma. Hur funkar den balansen?Programledare: Martin WicklinProducent: Fanny HedenmoKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Röv i korsstygn så kan ett nutida broderi se ut. Men att brodera, väva och sy är gamla textila hantverk med över 1000 år gamla ord och termer. Välkommen till en språklig syslöjdslektion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att brodera budskap är en tradition som förändrats över tid, från sedliga citat på väggbonader, via 70-talets diskussioner om förspilld kvinnokraft till nutidens broderade aktivism.Fler avsnitt av Språket i P1 hittar du i Sveriges Radio Play.Var alla broderade budskap förr av typen ”Hem ljuva hem”?– Nej, kvinnor har använt broderande för att göra sina röster hörda under flera hundra år. Det har varit ett sätt för kvinnor att säga vad de ville under en tid då de i övrigt var belagda med en politisk och social munkavle och skulle tiga i församlingen, säger Karin Milles, professor i svenska vid Södertörns högskola som forskat om broderade budskap förr och nu.Språkfrågor om broderi och andra textil hantverkVad är skillnaden på broderi och brodyr?Hur används uttrycket att ”brodera ut texten”?Varifrån kommer de olika betydelserna av mönster?Vad betyder ”singlade” i singlade bollar?Varifrån kommer vävningstermerna sked, varp och skyttel?Läs och lyssna mer om broderade budskap och textilt hantverkLyssna! Så mår broderiet 2020 – Instagramtrend, mjuk aktivism och kafferep P1 Kultur reportage från 2020.Läs! Älskad, ratad reportage från tidningen Hemslöjd om broderade bonaden från 2018Se! Bilder på singlade bollar från DigitaltMuseum.Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Karin Milles, professor i svenska vid Södertörns högskola. Programledare Emmy Rasper.

Hans filmer har hyllats och kultförklarats, men själv har regissören och manusförfattaren Lukas Moodysson aldrig sökt etablissemangets gunst. Varför inte? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I sin senaste film, ”Tillsammans 99”, låter han karaktärerna från kollektivkomedin Tillsammans (2000) återse varandra 24 år senare. Idén lockade Lukas Moodysson, 54, som själv är i en särskild fas i livet. En fas där allt skulle kunna omprövas. Eller inte.1998 debuterade han med tonårsskildringen Fucking Åmål, som rev ner hyllningar och kammade hem flera tunga priser. Som svar klev Lukas Moodysson upp på scenen iklädd kaninöron och ägnade sitt tacktal åt ”några personliga vendettor”. En strulig och bångstyrig röst i filmsverige som alltid gått sin egen väg. Hur kommer det sig?”Jag orkar inte vara i mörkret för länge”I flera av hans filmer är det ungdomens blick på en oförstående, ibland rovdjurslik, vuxenvärld som står i fokus. Och även de mest plågade och felande karaktärerna behandlas med omsorg och kärlek. Varifrån kommer den förlåtande blicken på människan? Och varför ligger humorn alltid så nära till hands för honom, även i de mörkaste av historier?Hör Söndagsintervjun med Lukas Moodysson om att vara punk men kanske inte riktigt så punk, om passionen for nose work, och om att drabbas av skriv-, och livskramp och lyckas ta sig ur den.Programledare: Martin WicklinProducent: Fanny HedenmoKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Att inte finna orden, staka sig och glömma bort namn kan vara tecken på att språket har påverkats av mycket stress. Men det finns stress som gör dig till en bättre och mer kvicktänkt talare. – Vid kortvarig stress fungerar vi lite bättre, har snabbare associationer och koncentrerar oss på det som är viktigt, säger Mats Lekander, professor i psykologi vid Stressforskningsinstitutet.För att den språkliga förmågan ska gynnas av stress gäller det att vara lagom stressad, om stressreaktionen blir för stark uteblir de positiva effekterna. Tester visar att människor som är långvarigt stressade och har utmattningssyndrom har svårare att finna orden och är sämre på att komma på ord på en specifik bokstav jämfört med människor utan utmattningsdiagnos.Ordet stress – en nykomling med för bred definitionOrdet stress började användas av läkaren och stressforskaren Hans Selye på 1940-talet och var då ett medicinskt fackord.– Det första belägget jag hittar på svenska är från 1950 men då sätter man stress inom citationstecken och det visar att det är nytt och att man inte förväntar sig att allmänheten förstår det. De här första beläggen är främst medicinska, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Idag har ordet en bred definition och det tycker psykologiprofessor Mats Lekander är olyckligt.– Det blir en ihopsmetning av de olika betydelserna av stress. I vardagligt tal skiljer vi inte på långvarig eller kortvarig stress och blandar ihop vardaglig stress med diagnoser och då associeras stress med något farligt. Men vi behöver stress i form av vardagliga utmaningar för att nå mål. Språkfrågor om stress och ord för att skynda sigVarifrån kommer ordet stress och när började det användas i svenskan?Betyder ultrarapid att något går snabbt eller långsamt?Hur påverkas språket av stress?Varifrån kommer ordet hasta och har det något med hastati att göra?Hur gammalt är uttrycket att få raptus i betydelsen att bli rastlös?Varifrån kommer uttrycket i full kareta i betydelsen i full fart?I gotländskan kan man säga ”snäll di nå da!” som betyder ”skynda dig nu då!”. Har snäll någon koppling till det tyska ordet schnell?Läs och lyssna mer om ordet stressArtikel om ordet stress och Hans Selye: Stressbegreppets historia av Marie Åsberg, senior professor i psykiatri, (från Mind, september 2017).Artikel och radioavsnitt, på engelska, om hur stress som begrepp uppkom och vad tobaksindustrin hade med saken att göra (från NPR juli 2014).Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Mats Lekander, professor i psykologi, vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet och vid Karolinska Institutet. Programledare Emmy Rasper.

Blås upp ballonger, poppa popcorn, skär upp tårta. Språket ger sig in födelsedagsfirandets språkliga dans. Dessutom om namnsdagarnas vilda historia och nutida bestämmelser. Flera lyssnare tycker att grattishälsningarna “grattis på födelsedagen önskar” och “ha den äran” är språkligt inkorrekta. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, förklarar uttryckens ursprung och hur de har förändrats. Men påpekar samtidigt att det inte betyder att uttrycken är felaktiga idag. – Bara för att man kan nysta upp vad ett uttryck har för ursprungsingredienser betyder det inte att vi måste förhålla oss till det idag. “Grattis önskar moster” anses helt etablerat och accepterat, säger Susanna Karlsson.Namnsdagar förr och idagFörr var det vanligare att fira sin namnsdag än att fira sin födelsedag.– På 1800-talet var det vilda namnsdagsfiranden, det kunde vara som karnevalståg och man gick från hus till hus till exempel på Kristinadagen, säger namnforskaren Katharina Leibring.Idag är namnsdagsfirande ofta en lugnare tillställning och en av anledningarna kan vara att det finns många fler namn i Sverige idag och att alla inte får plats i den namnlängd som används i de flesta svenska almanackor. Finns ingen officiell namnlängdDet finns ingen officiell namnlängd i Sverige men den som oftast finns i kalendrar förvaltas av en kommitté med ledamöter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen. – Vi har slutat ta bort namn för folk blir så ledsna då, men i fjol plockade vi in sju nya namn och det var ganska mycket för att vara oss, säger Katharina Leibring ledamot i Namnlängdskommittén med ansvar för att förvalta och utveckla namnlängden.Språkfrågor om födelsedagar och namnsdagarVarifrån kommer ordet kalas?Hur har “jag har den äran att gratulera” blivit “ha den äran”? Hur ska man förstå uttrycket “ha den äran” - vem har äran och varför?Är det korrekt att säga “grattis önskar”, man kan väl inte säga “gratulerar önskar”?Varifrån kommer begreppet “födelsedagsgrisen” och är det bara ett skånskt fenomen?Vem bestämmer vilka namn som ska ha namnsdag?Läs mer om födelsedagar och namnsdagarArtikel om när namnlängden förändrades 1901: 50 namn åkte ut och 177 nya namn fick en namnsdag. (Från Isof, september 2021)Artikel om utvecklingen av namnlängden under 1900-talet. (Från Isof, maj 2022).Artikel om firandet av födelsedagar historiskt i Sverige. (Från Isof maj 2020)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Katharina Leibring, docent i nordiska språk, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen och ledamot i Namnlängdskommittén. Programledare Emmy Rasper.

I höst både manus- och regidebuterar han med långfilmen "En dag och en halv". Men hos Fares Fares anas ingen nervositet. Varifrån kommer hans tilltro till sin egen förmåga? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Runt millennieskiftet var det inte ovanligt att folk skrek "Jalla Jalla!" efter honom på stan. Lillebror Josefs kulturkrockskomedi som gjorde Fares Fares till den frihetstörstande Roro med hela svenska folket, och som fick honom att kallas lika betydelsefull för integrationen som Zlatan.Idag är han en av Sveriges mest framstående skådespelare på den internationella scenen, med filmer som Safe House och Zero Dark Thirty, och tv-serier som Westworld och Chernobyl på meritlistan. De senaste åren har han spelat huvudroller på arabiska i vännen Tarik Salehs hyllade filmer, The Nile Hilton Incident och Boy from heaven.Nu tar han för första gången steget bakom kameran. Ändå finns inga premiärnerver. Varför inte?"Livet sattes hela tiden på paus"Sommaren 1987 flydde familjen Fares Sverige från krigets Libanon, efter att redan fyra gånger nekats uppehållstillstånd och utvisats. 14 år gammal blir Fares Fares nya projekt att bli svensk, så fort som möjligt. Lära sig språket och förstå den nya ungdomskulturen i ett Örebro där Depeche Mode och U2 är det enda som gäller.Ändå har han aldrig tvivlat på sig själv och sin förmåga. Och aldrig ångrat valet att vaska skolan, och låta sig slukas av teatern.Programledare: Martin WicklinProducent: Fanny HedenmoKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Huvudet på skaft, fingerfärdig, magkänsla och gå på knäna är bara några av många uttryck i svenskan som har med kroppen att göra. Men varför gillar vi att använda kroppen som metafor? – Kroppen är så primär, vi har den med oss överallt. Så vi har mycket metaforik i språket som kommer från kroppen, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.Språkfrågor om kroppenVarför säger man muskulös om någon som har mycket muskler? Varifrån kommer uttrycket “på rak arm”?Hur gamla är uttrycken “mellan tummen och pekfingret”, “att höfta” och “tumma på kvalitén”?Varför säger vi ögonvrå men mungipa? “Han har fina mustascher” eller “han har fin mustasch” - vad är rätt?Flatulens betyder att någon har problem med gaser, men vad kan en person som lider av flatulens kallas? Flatulist, flatulatör eller flatulant?Läs mer om kroppen och språketSe bilder på män som lyfter stolar på rak arm (från Svenska YLE, 2015)Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Varifrån kommer den svenska enhetssträvan? Vilken påverkan har Sveriges kungar och drottningar haft på samtalsklimatet? Och ligger det i oss att ständigt försöka hitta nya saker att enas kring? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot, som handlar om konsensuskultur, friktion och konflikter. Gäst i programmet är Torbjörn Aronson, fil dr i statskunskap och docent i kyrkohistoria. Lästips: Sveriges kyrkohistoria – Del 3: Reformationstid, Åke Andrén (Verbum), Sveriges kyrkohistoria – Del 4: Enhetskyrkans tid, Ingun Montgomery (Verbum), Sveriges kyrkohistoria – Del 6: Romantikens och liberalismens tid, Anders Jarlert (Verbum), ”Samvetets röst. Om mötet mellan luthersk ortodoxi och konservativ pietism i 1720-talets Sverige”, Carola Nordbäck Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17

Vi undviker nätt och jämt en självförvållad global ekonomisk katastrof. Varifrån kommer det hatade ordet “woke?” Nya påföljder för sjätte januari.Länkar och källorU.S. National Debt Clock : Real TimeLate Bronze Age collapse - WikipediaBiden's Debt-Ceiling Strategy: Win in the Fine Print - The New York Times

Kränkande språk kan vara skällsord som luder, pucko, fikus eller stolle. Men också att säga din idiot, ditt as eller din jävel. Hör om grammatiken och historien bakom några vanliga tillmälen. Förolämpningar är ett känsligt ämne men det är också själva tanken med förolämpningar, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.– Skällsorden har sin funktion i språket. När man är arg på någon och vill säga något nedsättande då måste man ha vissa ord för det. Måste de vara förnedrande?– Ja. Precis som att vi har ord för att hylla någon så har vi ord för att berätta hur illa vi tycker om någon. Språket har vi för att uttrycka alla våra känslor, inte bara de fina känslorna, säger Henrik Rosenkvist.Språkfrågor om skällsord och förolämpningarVarifrån kommer ordet "stolle" i betydelsen en dum person och har det något med den tyska kakan "stollen" att göra?Varför säger man din eller ditt istället för du i förolämpningar? Som till exempel ditt as, din idiot eller ditt rövhål. På andra språk använder man formen du, som “you asshole” på engelska eller “du Arschloch” på tyska.Varifrån kommer skällsordet "fikus" för en homosexuell man?Hur har ordet "luder" bytt betydelse över tid?Har det skånska nedsättande ordet "fyle", i betydelsen "en grupp människor", något att göra med "fyle" från den antika grekiskan, som betydde stam?Varifrån kommer skällsordet "pucko" och kan det ha någon koppling till den persiska förolämpningen "kalepook" som betyder ungefär dumhuvud?Läs mer om tillmälen, skällsord och kränkande ordBok: Kapten Haddocks ordbok, från alabasterskalle till ökenråtta, författare Björn Wahlberg (från 2020)Video: Tennisspelaren Jonas Björkman skriker "luder" med mera till en domare (från 2007)Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.

Vad är skönare än långa och säkra lösenord? Vad sägs om inga lösenord alls? Och att hanteringen kan vara både säkrare och smidigare än att ha lösenord, engångskoder och andra gammaldags processer? Emil Lundberg gästar podden och berättar om passkeys - det nya trevliga och säkra sättet att logga in på webben utan att behöva bekymra sig om lösenord. Varifrån kommer det, hur funkar det, hur är upplevelsen för användare, och inte minst vad behöver du som utvecklare tänka på? Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @tobiashieta, @oferlund, och @bjoreman på Twitter, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Emil Yubico Yubikey - har nämnts i några tidigare avsnitt Webauthn Emil på Jfokus 2022 om Webauthn Passkeys Prova på passkeys - demo av Yubico W3C Tvåfaktorautentisering Noll kontostölder hos Google sedan de införde säkerhetsnycklar för anställda Phising as a service PGP Windows hello Dashlane 1password Yubicos javabibliotek för passkeys Githubs bibliotek webauthn-json U2F - universal 2nd factor User verification - tvåfaktor utan lösenord Enterprise attestation Autofill-UI:t Titlar En kryptografisk nyckel med en USB-kontakt Säkrare tvåfaktorautentisering på webben Som Bankid, fast ännu enklare Lättare än de sämre alternativen Phishing as a service En väldigt tekniskt korrekt term Egentligen inte konstigare än Bankid En unik identitet för varje sajt Mellan din webbläsare och din server Jag har verifierat en extra faktor Ett kryptografiskt bevis Det säkraste som också är smidigast

Symtom: Du får akut klåda av anglicismer. Det skär i öronen varje gång nån säger eh. Du får kramp i språknerven av "tack snälla". Diagnos: Du lider av språklig irritation. – En sak som har visat sig funka är att lära sig lite mer om fenomenet som man irriterar sig på, säger Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket.Språkfrågor som irriterar Varifrån kommer uttrycket "Tack snälla!" och kan det verkligen användas i alla sammanhang?Varför säger en del "Varsågoda" till en person, är det inte fel?Varför skriver svenska butiker sale?Är "konklusion" en anglicism?Varför använder människor eh-ljud i sitt tal?Läs och lyssna mer om språket som störSpråket som stör mest artikel från Språktidningen (från april 2022)Särskrivningar och hen irriterar mest i svenska språket poddavsnitt 36 från Språktidningens podd (från april 2022).Ibland har man inte mycket annat val än att ge upp, krönika av Mikael Parkvall från Svenska Dagbladet (från maj 2023)Svar på en massa språkfrågor som irriterarVarför säger folk tänker istället för tycker? Svar: I avsnittet Sommarens språkliga godisskål (lyssna från 24:18).Varför besvarar vissa ett tack med "ingen fara"?Svar: I avsnittet Hur besvarar man ett tack (lyssna från 05:10).Varför säger många säger "Ja men.." eller "Nej men..." i början av en mening?Svar: I avsnittet: Det är lätt att säga nej. Inte (lyssna från 14:45), i avsnittet Så förstår du politikens språk (lyssna från 18:05) och i avsnittet Nä men, vi är elva man på plan (lyssna från 05:35).Har distinktionen mellan själv och ensam helt försvunnit?Svar: I avsnittet Gnällprogrammet – lyssnarnas största språkliga irritationsmoment (lyssna från 07:20).Varför blandar folk ihop personliga possessiva och reflexiva pronomen, till exempel hans och sin?Svar: I avsnittet Här är svaren på de klassiska språkriktighetsfrågorna (lyssna från 6:33) och i avsnittet Det är bara take it or leave it (lyssna från 15:24)Varför säger folk öppna upp och stänga ner?Svar: I avsnittet: Öppna upp och stänga ner (lyssna från 00:40)Varför används ordet kontext, är det inte samma sak som sammanhang?Svar: I avsnittet I vilken kontext kan ordet kontext användas? (lyssna från 08:39)Varför säger folk liksom?Svar: I avsnittet Skräporden som gör kommunikationen bättre (lyssna från 23:00) och i avsnittet Jag säger liksom oftast ejenkligen (lyssna från 01:35). Varför uttalar en del egentligen som ejenkligen?Svar: I avsnittet Jag säger liksom oftast ejenkligen (lyssna från 13:44)Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Gränsen mellan förhistoria och historia brukar ofta anses löpa mellan de epoker då människan bara har efterlämnat arkeologiska fynd och den era då hon lärt sig skriva. Skrivkonsten har ofta framställts som en vattendelare i utvecklingen mot avancerade civilisationer. Det faktum att vissa högkulturer – till exempel Inkariket och andra imperier i Sydamerika, samt mängder av afrikanska välden – inte utvecklade skriften har i regel ignorerats. Faktum kvarstår att något väsentligt hände när vi började använda abstrakta tecken för att bevara och förmedla kunskap.I det fjärde avsnittet av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare, om våra äldsta skriftsystem, om den långa vägen från bilder till alfabet.Varför skedde detta? Hur, när och var tog människan steget över till att rita, knacka och trycka fram budskap på lerplattor, stenar, djurhudar och andra material som föregick papperet? Hur kom det sig att våra europeiska och västasiatiska förfäder – till skillnad från kineserna – vidareutvecklade och rationaliserade skriften till dagens bokstäver? Varifrån gick influenserna, och vilka samhällskrav låg bakom våra första kommunikationstekniska revolutioner? Minst lika intressant är frågan hur länge det dröjde innan vi lärde oss tolka de gamla hieroglyferna och kilskriftstecknen. Väl att märka är alla forntida skriftsystem ännu inte dechiffrerade och avkodade. Varför är det ännu omöjligt att läsa vad bronsåldersmänniskorna skrev på det minoiska Kreta och i induskulturens Pakistan?Bild: Kontrakt om försäljning av en åker och ett hus i den kilformade kilskriften anpassad för lertavlor, Shuruppak, ca 2600 f.Kr, Wikipedia, Creative Commons.Klippning: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ända sedan 1500-talet har människor varit språkligt kreativa när det kommer till att namnge godis. Hör om godisnamnens historia och olika regionala ord för godis som gass, käk och karra. – Det finns väldigt gamla namn på godis som har med formen att göra. Redan på 1500-talet fanns sockerråttor, säger Ulrika Torell, forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm som undersökt socker och godis förr.Under 1800-talet gav man godis namn som speglade den tidens nymodigheter och du kunde bli bjuden på ånglok, kometer eller luftballonger i form av godis. På 1960- och 70-talet var godisnamnen inspirerade av efterkrigstiden och det bjöds på bilar, flygande tefat, raketer och chokladcigaretter. – Godisnamnen blir en spegel av samtiden, säger Ulrika Torell.Språkfrågor om godisVarför heter det godis och när började ordet användas?Hur fick godissorter sina namn förr och idag och finns det trender i godisnamn?Varifrån kommer orden gott, käk, gass och karra, som är andra ord för godis?Har det dialektala träjakäl, som betyder lakritsstång, något att göra med det engelska ordet treacle?Vad har ordet krokofant för bakgrund och fanns ordet innan en godissort fick namnet?Varför säger människor i Östra Göinge att de ska gå och kladda när de ska gå och köpa godis?Läs och lyssna mer om godisMer om socker från Nordiska Museet Från medicin och lyx till vardagsvara och dilemmaSocker och söta saker: en kulturhistorisk studie av sockerkonsumtionen i Sverige , en bok av Ulrika Torell. Artikel: 20 godisar som inte alls heter vad du trodde (från Café november 2014)P1 dokumentär: Vipeholmsanstalten (från november 2022)P3 dokumentär: Vipeholmsexperimenten (från 2010)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Gäst: Ulrika Torell, forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm som undersökt socker och godis förr.Programledare Emmy Rasper.

Vad behöver du träna på för att ge maximalt värde på ditt jobb? Vet du hur man förbereder sig inför viktiga samtal? Varifrån hämtar du kraft och inspiration för att våga ta nästa steg? I veckans måndagsavsnitt ger Johannes dig verktygen att klara av att ta samtalet för att utveckla din karriär och ta nästa steg i din löneutveckling. Mer från Johannes:

Snusa, röka och vejpa är verb och olika sätt att idag få i sig nikotin. I flera tusen år har människan använt tobak och det har satt spår i språket. Ordet nikotin kommer från det franska ordet "nicotine" och från namnet på den franska ambassadören i Portugal Jean Nicot, som nån gång under 1500-talet tog tobaken till Frank­rike.Men nu har det svenska snuset kommit till Frankrike, unga människor har börjat snusa och fransmännen pratar om trenden "le snus". De som själva använder snus säger "le snus" men gemene man säger nog fortfarande "tabac à priser" alltså tuggtobak, säger Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Men den franska medierapporteringen om det svenska snuset kan göra att ordet får fäste i språket. Det är mycket möjligt att det svenska inlånet fäster sig i franskan och vinner mark på bekostnad av "tabac à priser", säger Ylva Byrman.Språkfrågor om snus och cigaretterFransmän har börjat prata om le snus, men hur bra funkar det svenska ordet snus i franska språket?Snus är fuktigt så varför säger man snustorr?Vad gör ordet snus i ordet snusförnuftig?Vad betyder snus i orden snusnäsduk, snusbordslitteratur, snusmumrik, snuspedant och snusmoral?Varifrån kommer uttrycket en pris snus och har det blivit mindre vanligt?Har fimpa något med det franska fume pas att göra?Vad betyder luffarbloss och hur har det använts?Vad finns det för olika slangord för den sista biten på en cigarett?Varifrån kommer uttrycket att bomma en cigg?Varifrån kommer vejpa som betyder att röka e-cigaretter ?Läs och lyssna mer om tobak, snus och vejpandeCaroline Kernen, Sveriges Radios korrespondent med fokus på unga rapporterar som det franska "le snus" (19 januari 2023)Artikel: Nya populära tobaksprodukten bland unga i Frankrike: Snus (från Göteborgs-Posten 6 januari 2023)Tv-inslag från franska BFMTV om snus (från 5 januari 2023)Inslag från Sveriges Radio Göteborg om vejpande: Rektorerna larmar: Mellanstadiebarn använder e-cigaretter (från 2 februari 2023) Språkvetare: Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Anitha har fått en sjukdomsdiagnos och därmed sin humor tillbaka! Vi djupanalyserar männen och hittar den yttersta paragrafryttaren: reflexvästmannen. Varifrån får han sina befogenheter och vad har hänt med människan, titeln och ansvaret? Hur går men från nörd till nishat powercouple? Kungen pratar inte om döden och det gör han nog rätt i. Männen i Hotell Romantik har stora problem med ansvar och moral och skilsmässor när vardagen kopplas på igen. Vi är besvikna Claudio! Nu kör vi! Bli medlem i Lillelördag klubben och få ta del av specialpoddar och ofiltrerade analyser! https://plus.acast.com/s/lillelordag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inflationen har fått priserna att stiga och har gjort att många vill veta mer om pengar och ekonomi. Men det ekonomiska språket kan vara svårt att förstå. Fackspråk och svengelska kan ställa till det när människor från börsen, banker och finansvärlden kommunicerar med personer utanför ekonomins område. Men det är inte bara ord och uttryck som momentum, "risken är på uppsida" och "vi ska växa bolaget" som ställer till det. Aktie är ett otroligt ogenomskinligt ord, om vi bara ser det på en boksida utan förkunskap är det helt omöjligt att förstå vad det betyder, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Språkfrågor om ekonomispråketVad betyder momentum som används i ekonomirapporteringen?Varifrån kommer orden bank, saldo och konto?Vad har ordet skatt för ursprung och kan det ha någon koppling till arabiska ordet zakat?Varifrån kommer ordet inflation och uttrycket att det kan "gå inflation i" något?Varför används uttrycket "vi ska växa företaget med..." eller "vi ska växa vinster med..."?Har ordet räkenskap något med skåp att göra?Vad ordet aktie för bakgrund?Rättelse: I avsnittet sägs att ordet "aktie" inte finns på norska och danska. Det är fel. Ordet aktie finns både i danska (aktie) och norska (aksje). Henrik Rosenkvist hälsar "Också en språkexpert kan ibland bli vilseledd av föråldrade ordböcker och opålitliga nätsidor."Ekonomiska ord och begrepp som förklaras i programmetmomentum"risken är på uppsidan""underliggande affär"produktportföljmanageralågkonjunkturbankkontosaldoskattinflation"växa företaget"räkenskapaktieLyssna och läs mer om ekonomispråkInslag från Ekonomiekot: Hur mycket förstår du av ekonomispråket? (från juni 2011)Analyser och rapportering från Kristian Åström, ekonomikommentator på Ekot.Gäst: Kristian Åström, ekonomikommentator Sveriges Radio. Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Jaktlagen är vår "kanske mest konservativa språkmiljö", enligt Språkets expert, med bl a många bevarade dialektformer. Hör jaktuttryck som har färgat allmänspråket samt om olika syn på dagens jaktspråk. Veckans språkfrågorVilken är bakgrunden till ordet skåre, alltså ett skydd eller kamouflage vid stränder när man jagar sjöfågel?Att skamma ett vildsvin innebär att skadeskjuta det. Varifrån kommer ordet?Varför kallas samma jaktaktivitet pass i södra Sverige, men post i norra delen av landet?Vilka jaktuttryck har sökt sig in i allmänspråket?Vilka typiska exempel finns på hur icke-jägare missförstår ord eller uttryck kring jakt?Vad betyder vildnaden?Hör en diskussion om olika syn på jaktbegrepp som viltvård och populationsbegränsning.I södra Östergötland finns äldre jägare som använder ordet fredja. Vilket är ordets ursprung och hur och var det använts?På engelska betyder ordet endling den sista individen av en art som är på väg att försvinna. Vilket ord kan använda för detta på svenska?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Magnus Rydholm, kommunikationschef på Svenska Jägareförbundet. Camilla Bergvall, ordförande för Djurens Rätt. Programledare Jens Möller.

- När jag reser någonstans är hemresan det första jag tänker på när jag kommit fram. Varifrån, exakt vilken hållplats, ska jag kliva på flygbussen när jag ska återvända hem? Om Sven Teglund:Sven Teglund är konstnär och pensionerad socionom bosatt i Luleå. Utställningar av hans akvarellmåleri visas återkommande runt om i landet. Sven har gett ut boken  "Ensamheten värst" med sin mors dagboksanteckningar och medverkar även i podcasten "Hemmafru".Producent: Camilla Blomqvist tankar@sverigesradio.se

Vi har få svenska ord för att beskriva dofter, något fler för smaker. Kanske är en utveckling på gång? Språket handlar även om en ny bok som samlar hundratals språkliga uttryck kring mat och dryck. Veckans språkfrågorSvenska språket saknar ord för att berätta hur det luktar. Hur kan man få veta mer om språk och dofter samt vilka ord man i svenskan använder för att gestalta luktsinnet?Om man har svagt luktsinne kan man knappast säga att man luktar dåligt utan att bli missförstådd. Varför finns det inget verb för förmågan att känna dofter?I vilken mån pågår arbete för att utveckla den språkliga terminologin kring smaker och dofter?Det finns olika åsikter huruvida det är bra eller dåligt om något "smakar fågel". Vad finns det för bakgrund till uttrycket och hur används det idag?Varifrån kommer ordet kantarell, och vad kallades svampen i Sverige innan Linné gav den sitt vetenskapliga namn**?Vissa filmjölksprodukter sägs ha "spritsig smak". Kan man använda ordet spritsig på det sättet?I förordet till nya boken Maten i vårt språk står att det är "lätt att skapa nya metaforiska uttryck utifrån mat som ämnesområde". Om det stämmer, varför är det så?På vilket sätt är matuttryck intressanta, rent språkligt?I uttrycket mums filibaba betyder ju mums att något smakar gott. Men vad betyder filibaba?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Carl Ahlstrand, författare och språkkonsult. Programledare Jens Möller.** OBS! I programmet nämns att Linné gav kantarellen ett vetenskapligt namn. Namnet idag är Cantharellus cibarius. Linné kallade dock den gula svampen Agaricus cantharellus. Det nuvarande namnet uppkom först på 1800-talet. Språket beklagar den delvis felaktiga uppgiften.

Språket bjuder in till nordiskt mästerskap i dialekter. Bland annat undrar vi i vilket nordiskt land man kan hitta de flesta och mest särpräglade dialekterna. Vi tar även upp en riktig skitfråga. Veckans språkfrågorVilken kan sägas vara den nordiska dialektfrågan nummer 1 just nu?Hur kan det komma sig att grannländerna Sverige och Norge har så diametralt olika syn på dialekter, och vad gör det för folksjälen?En lyssnare pekar på att man i Norge kan höra många olika dialekter på tv/radio, vilket fallet inte är på samma sätt i Sverige. Samtidigt finns i Sverige särpräglade dialekter som bondska. Är det Norge eller Sverige som har flest speciella dialekter?I vilket av de nordiska länderna finns de flesta och mest särpräglade dialekterna?Hur mycket finns av dialekter inom det finska språket?En lyssnare från Värnamo-trakten noterade att hennes mormor i sin dialekt använde ord som finns i danska och norska. Är detta ett personligt drag eller finns det småländska dialekter som har plockat en hel del från våra grannspråk?Vad är skillnaden mellan en dialekt och ett språk?I vården i Umeå kan anställda hjälpa äldre människor "på klo", alltså toaletten. Dessutom finns det dialektala uttrycket "gubba", vilket betyder att bajsa. Varifrån kommer detta?Älvdalska klassas i Sverige som en dialekt, men en expertgrupp inom Europarådet sade häromåret att älvdalskan bör klassas som ett språk. Finns några tecken på faktisk förändring när det gäller älvdalskans officiella status i Sverige?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. I helgen går Sverige till val, och även om den politiska bevakningen förstås intensifierats under de senaste veckorna, så är den nu för tiden en genre som redaktionerna satsar hårt på även under mandatperioderna. Hör Jan Helin berätta om SVT:s satsning på engagerande politisk bevakning.Och så tar Medierna tempen på valrörelsens kanske hetaste fråga: energin. Varifrån ska den komma och hur mycket ska den få kosta? Vi besöker kvinnan som blivit ansiktet utåt för höga elräkningar och följer en omstridd uppgift om utsläpp, från universitetet i Kalifornien till den svenska valrörelsen.

I Språkbiten, "Språkets lillasyster", besvaras språkfrågor hela sommaren i P1. Här kan du redan nu ta del av samlade språkliga samtal kring t ex hen, regimer och att få en kvinna på fall. SpråkfrågorVad är orsaken till att alla inte pratar samma språk?Var går gränsen mellan en regering och en regim?Varifrån kommer uttrycket "att få en kvinna på fall"?Finns språkligt samband mellan att klippa på skrå, dvs diagonalt i tyg, och skrå som i hantverksskrå?Hur ser ordningen ut i alfabet som inte är latinska?Finns en ny betydelse i "sukta"?Håller "tänker" på att ta över från "tycker" och "tror"?Hur översätter man ordet hen till t ex engelska, tyska och franska?Hur stora är möjligheterna att avslöja en persons identitet genom att räkna frekvensen av vissa ord och uttryck som vederbörande använder?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

Vissa vill absolut värna ordet järnväg. Andra vill undvika det negativa uttrycket "att vara ute och cykla". Vi pratar om trafikens språk, ett ämne som engagerar många av Språkets lyssnare. Veckans språkfrågorVad är ursprunget till hållplats som benämning för stopp för buss och annan kollektivtrafik?Varifrån kommer det negativt laddade uttrycket "att vara ute och cykla"?Finns det transportrelaterade uttryck som riskerar att snart gå ur tiden?Hur väl passar verbet "köra" när man framför en båt eller ett flygplan?Enligt lyssnare hörs dagligen i radio uttryck som tågstation och tågräls. Är ordet järnväg på väg att utrotas?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet samt Anica Stenberg vid Sveriges Radios trafikredaktion. Programledare Jens Möller.

Vissa vill absolut värna ordet järnväg. Andra vill undvika det negativa uttrycket "att vara ute och cykla". Vi pratar om trafikens språk, ett ämne som engagerar många av Språkets lyssnare. Veckans språkfrågorVad är ursprunget till hållplats som benämning för stopp för buss och annan kollektivtrafik?Varifrån kommer det negativt laddade uttrycket "att vara ute och cykla"?Finns det transportrelaterade uttryck som riskerar att snart gå ur tiden?Hur väl passar verbet "köra" när man framför en båt eller ett flygplan?Enligt lyssnare hörs dagligen i radio uttryck som tågstation och tågräls. Är ordet järnväg på väg att utrotas?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet samt Anica Stenberg vid Sveriges Radios trafikredaktion. Programledare Jens Möller.

När är man för gammal för snapchat? Varifrån kommer uttrycket "Ute och Cyklar"? Och när slutar en lögn räknas som en vit lögn? Ha nu en Baila Chiki Chiki-vecka och ställ dina frågor på @thefragaratenkompisofficial på instagram