Podcasts about Kommer

I denne episode dykker jeg ned i forskellige årsager til angst. Angst er den mest udbredte psykiske lidelse i Danmark (og i verden), og mange diskuterer, hvad årsagen kan være til den store stigning. Her får du et nuanceret indblik i årsagerne til angst.I episoden kommer jeg bl.a. ind på:En oversigt over kapitlerne i min nye bog om angstHvorfor det giver mening at lave et trappeopdelt overblik over årsager til angstDe samfundsmæssige, psykologiske og fysiologiske årsager til stress og, hvordan vores livsstil spiller en stor rolleHvorfor viden om angst er godt, men ikke nok>>> Link til bestilling af min bog "Fri af angst, mod på livet">>> Link til blogindlæg, hvor du kan læse hele indholdet

I dag er det 10 år siden, at briterne stemte for at forlade EU.»Et nyt Storbritannien rejser sig fra lænkerne,« skrev tabloidavisen The Sun, og håbet blandt de EU-kritiske briter var, at Storbritannien igen ville rejse sig, og blive en storslået stat.Men virkeligheden har været en anden, og de nu syv forskellige britiske premierministre siden brexit er tegn på et land i politisk kaos, og et land, hvor flertallet nu gerne vil tilbage ind i EU. Så hvad har briterne fået ud af brexit? Gæst: Mads Bonde Broberg, journalist for Jyllands-Posten og tidligere korrespondent i StorbritannienVært: Mathias BondeProduktion: Kasper Nesheim Risgaard Foto: Jakob Jørgensen / Ritzau ScanpixSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Die Walvisbaai-korridorgroep waarsku dat verkeersopeenhopings by die Katima Mulilo-grenspos die mededingendheid van een van Suider-Afrika se belangrikste handelsroetes kan ondermyn. Belanghebbendes wat in Walvisbaai vergader, sê vertragings word vererger deur die onderbenutting van voorafklaringstelsels, wat lei tot lang vragmotorrye, langer transito-tye en stygende bedryfskoste langs die Walvisbaai-Ndola-Lubumbashi-ontwikkelingskorridor. Die groep se woordvoerder, O'Brein Simasiku.

Die DA in Gauteng sê talle gemeenskappe loop steeds deur onder ʼn kommerwekkende toename in ernstige misdaad, ondanks ʼn algemene afname in sekere belangrike kategorieë in die vierde kwartaal van die huidige boekjaar. Dit sluit in ontvoering, vragmotorkapings, voertuig-verwante misdaad en seksuele oortredings. Woordvoerder Crezane Bosch sê premier Panyaza Lesufi moet met die waarnemende minister van Polisie, Firoz Cachalia, beraadslaag om intelligensie-geleide operasies te verskerp om ontvoering- en vragmotorkaping-sindikate te ontbloot:

I detta avsnitt berörs flera samhällsekonomiskt laddade ämnen med rötter i både historia och samtid. Prinsessan Desirées bouppteckning öppnar en diskussion om fideikomissinstitutet och arvsrättens roll för långsiktig kapitalbevaring. Medan vanligt folk uppmanas dö med noll på kontot, fortsätter adeln att förvalta slott och tillgångar värda miljarder genom aktiebolagskonstruktioner. Är det här en struktur som borde finnas kvar — eller är det en dubbelmoral som ingen vågar erkänna?CIA-agenten David Rush greps med 303 guldtackor och miljontals dollar i kontanter hemma. Det officella narrativet pekar på intern korruption, men historien väcker frågor om hur underrättelsetjänster opererar med guld och kontanter utan transparent redovisning. Kommer vi någonsin att få veta vad som egentligen hände — eller är detta bara toppen av ett isberg?Den brittiska yxflickan, som greps för att ha försvarat sig mot sexuella närmanden, visar hur polis, media och politiker kollektivt tystade sanningen i ett år. När systemet skyddar förövare och straffar de oskyldiga, hur länge kan samhällstilliten hålla? Det brittiska valet i Makersfield blir en temperaturmätare för Reform och Rupert Lowes Restore — partier som utmanar etablissemanget.Keir Starmers ålderskrav på sociala medier pekar mot ett framtida digitalt ID-system. Sybil-attacker och spam kan minska, men vilka friheter offras på vägen — och vilka aktörer (CIA, plattformar, byråkratier) kommer ändå att skapa falska identiteter obehindrat?Donera månadsvis: www.underorion.se/stottaSwish: 123 696 24 43För att skriva lyssnarbrev, ställa frågor eller annat så använd kontaktformuläret på: https://underorion.se/about/Hjälp podcasten genom att donera månadsvis, swisha eller skicka krypto!Donationer ger oss möjligheten att kunna fortsätta utan reklam och utan annan finansiering som gör oss mindre oberoende.Donera månadsvis via https://www.underorion.se/stottaSwisha till: 123 696 24 43Bitcoinbc1qemxd23jleknkg9jcrlvve300whfd9a3zt3mzyyktober 2025Avsnittet spelades in torsdag tors 18 juni 2026.

Glad midsommar! Låt oss snabbt sticka emellan med lite information och ett axplock från den digra samling av djupare intervjuer med Hockeyettan-profiler som väntar i den här podden den kommande dryga månaden. Här kommer intervjusommaren! Missa heller inte vår nya Facebook-grupp “Trashtalk lyssnarsnack“, en community där ni kan snacka om avsnitten med oss och varandra. För alla som stöttar podden via Patreon släpper vi flera extra poddavsnitt även under sommaren. I den kanalen hittar ni till exempel kontinuerligt avsnitt om de viktiga nyhetshändelserna så länge intervjusommaren pågår och kan till exempel följa programserien “Lagbygget“. För mer info om möjligheten att stödja oss via Patreon, läs här, https://www.patreon.com/mjornbergstrashtalk

Lige nu venter tusindvis af mennesker på svar om, hvornår de kan få et rødbedefarvet pas i hånden. Mens uddelingen af nye statsborgerskaber har vakt stor debat i Folketinget, står der overraskende lidt om udlændinge i det nye regeringsgrundlag. Allerede på første arbejdsdag rammer kritikken den nye udlændinge- og integrationsminister, Morten Bødskov. Kommer han til at være stram nok? For stram? Undersøgende journalist på Zetland Mathias Mencke, fortæller om en sag, der splitter både folketinget og den spritnye regering. Vært: Simon Stefanski. Program publiceret i DR Lyd d. 15. juni 2026.

Så tänker investerare när de kliver in i B2B SaaS-bolag – med Erik Syrén från Monterro Hur resonerar en investerare när de utvärderar ett B2B SaaS-bolag? Och vad händer egentligen efter att investeraren har gått in som ägare? I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Anders Hermansson med Erik Syrén, tidigare entreprenör och vd på Lime Technologies och idag verksam på Monterro, där han bland annat sitter i investeringskommittén och är ordförande i flera portföljbolag. Samtalet handlar om vad som kännetecknar starka mjukvarubolag, varför nöjda kunder och låg churn är så centralt, hur ägarresan ser ut efter en investering och varför pengar sällan är den viktigaste produkten en investerare erbjuder. De pratar också om AI:s påverkan på SaaS-branschen, skillnaden mellan lättkopierade funktioner och verklig defensibility, samt varför affärskritisk mjukvara med hög stickiness fortfarande kan vara mycket starka bolag även i en AI-driven värld. Läs transkribering Anders Hermansson (00:06) Hej och hjärtligt välkomna till Sälj och marknadsbådde från Business Reflex. Jag heter Anders Hermansson. Tack för att lyssnar. Idag tar vi vi pratar om hur investerare resonerar när de tittar på bolag att investera i. Och vi pratar även om hur investerare agerar när de väl är inne i bolaget. Svaren på de här frågorna är såklart väldigt olika beroende på vilken typ av investerare man är. Och idag ska jag intervjua en av Sveriges tyngsta entreprenör inom B2B-planbara. Han sitter i en lång rad styrelser och arbetar idag på Montero där han sitter i deras investment board. Montero, för er som inte vet, är ett bolag som investerar i Scalapse, alltså ett bolag som har tagit sig en bit på sin resa men vill komma vidare därifrån. Personen i fråga heter Erik Syrén och han kommer inledningsvis att berätta om sin väldigt intressanta resa från studentrummet till framgångsrikt entreprenör och till investerare. Så häng med nu på en mycket intressant intervju om ur ägarperspektivet. Anders Hermansson (01:16) Erik Syrén, hjärtligt välkommen till Sälj marknadsbotten! Erik (01:20) Tackandes. Anders Hermansson (01:22) Grunt att ha det här jätteroligt med en sådan erfaren tungviktare inom SAS-branschen i podden. Erik (01:29) Vi får se om det blir något innehåll som är värt att lyssna på. Det håller vi tummarna för. Anders Hermansson (01:32) Ja, du är ödmjuk också. Han är Ödmuk också. Det är fantastiskt. Ja, vad roligt. Vi ska ju prata om, titta på det här lite grann ur investerarperspektivet idag och prata om kanske två aspekter. Dels hur det är bolag som du representerar när Montero, hur ni gör när ni tittar efter bolag som ni kan tänka er att in i och sedan även prata lite grann om hur ni agerar när ni väl har gått in i ett bolag. Erik (01:36) Och glimtar i ögat. Anders Hermansson (02:00) Men du har ju en rik och intressant historia inom det här gebitet. Kan inte du berätta lite grann om din resa och så fram till nu? Erik (02:10) Absolut. Så jag i slutet av 90-talet så pluggade jag i Lund och jag satt på ekonomihögskolan i Lund och så tittade ut genom fönstret och utanför dörrarna så hade vi Framtidsfabriken, hade Bord.com, vi hade Ericsson Mobile, vi hade Axis, vi hade Klick och så vidare. Så väldigt fina tech- och mjukvaruföretag och för mig som student Där och då kändes som att jag satt i huvudstaden i dotcom. Allt bara bubblar. fanns alla möjligheter. Medan jag kände själv att jag inte kollade egentligen på vad var på it och it bolag och jag kunde inte se skillnad på ett it konsultbolag eller mjukvaruföretag eller e-commerce bolag utan för mig var det bara en blandning av av det jag lärt mig efteråt är att det ingen annan som kunde det heller på slut 90 talet. De blandade ihop de här typen av bolag men men. Anders Hermansson (03:05) Nej. Erik (03:08) Då blev jag väldigt inspirerad och kände att det där vill jag hålla på med. Jag vill lära mig mer om tech och det kändes som att det hände någonting. En revolution som jag vill vara med på. Så när jag var klar med studierna så letade jag jobb på något litet mindre mjukföretag som jag kunde vara med och driva. Träffade på ett bolag som hette Lundalogik på den tiden. som utvecklar och säljer CRM-system hade de börjat fokusera mer och mer mot. Det var fem, sex stycken i Lund som drev det här företaget. Och tänkte väldigt mycket när de drev bolaget som ett litet mer traditionellt mjukvaruvare. Som ett traditionellt bolag med lönsam tillväxt. När vi har pengar så kan vi växa. Det passade väldigt bra med min småländska bakgrund. Den där typen av bolag känner igen. Anders Hermansson (04:04) Just bootstrapping. Erik (04:05) Ja, numera bootstrappingen. Så jag hoppade på det jobbet, började driva det där bolaget, blev delägare och drev detta med mina kompisar, kollegor, vänner. Och vi drev bolaget fram till 2008, då mina kollegor ville göra något annat i livet. De är lite äldre, så de kände att det kanske är värt att… att titta på en mer strukturerad process och kanske sälja bolaget. Så vi sålde 100 % av bolaget till Bisnode och ingick i ett konglomerat med över 4 000 anställda, en data provider, numera är det ju Danner Bradstreet. De köpte mjukvaruföretag för de kände att priset på data går ner. Det är inte värd så mycket att sälja personlig information, elektritinformation eller företagsinformation. Anders Hermansson (04:47) Ahoj! Erik (05:03) som de hade haft monopol på och varit väldigt starka på att kunna diktera priserna hela tiden. Men nu kände de att det blev mer och mer än… Ja, priserna gick ner och det blev mer än standardvara med uppgift. Så då ville de tänka om att om vi kan ta hand och hålla det i mjukvara inkluderat, då kan vi också skapa större värde för kunderna och därmed kan vi ta högre pris. Så det var tanken att man köpte lite mjukvaruföretag. Anders Hermansson (05:18) Mm. Erik (05:31) Men att vara ett snabbväxande mjukvaruförtag och komma in i ett konglomerat med massa olika bolag, olika varumärken, olika kulturer var helt fel för oss. Där och då ett entreprenörs drivet snabbväxande mjukvaruförtag. Så efter ett par tre år i den strukturen så landade jag tillsammans med management i Bisner och att det är bättre att gå skilda vägar. Så vi gick ut i en strukturerad process. Anders Hermansson (05:41) Mm. Erik (05:57) träffade vi kanske 30 olika private equity bolag, investerare i mjukvaruföretag. Där och då var min känsla när jag sprang runt mellan de här bolagen att jag fick utbilda dem, mer eller mindre, hur det är att riva ett mjukvaruföretag. Och framför allt hur det är att konkurrera med Salesforce och Microsoft som var de stora giganterna på serien marknaden. Och hur man kan, trots att de är stora, globala, så kan man hitta Anders Hermansson (06:15) Mm. Erik (06:26) vatikaler, nischer lokalt där man kan bli marknadsledare och man kan marknaden så pass stor som man kan bli ett stort bolag ändå. Och man kan hitta nya sätt att positionera och differentiera sig. Alla såg bara risker med att konkurrera med de här stora aktörerna. Efter några månader in i den här processen så träffade jag en helt ny spelare på marknaden som heter Montero. Tre stycken. Anders Hermansson (06:35) Mm. Erik (06:54) killar, två stycken med liknande bakgrund som mig som operatörer som har drivit mjukvaruföretag själva och en kille som kommer från Cobrids Finance och Bankvärlden. Och redan i första mötet så hittar vi väldigt väldigt väl. Istället för att prata risken med att konkurrera med Salesforce Microsoft så pratar vi möjligheten att konkurrera och hur vi kunde ta en helt unik position på en lokal marknad. Anders Hermansson (07:03) Mm. Erik (07:23) Så känslan hos mig var ju att vi byggde upp. Vi började diskutera strategier och affärsplanen i första mötet. Och efter mötet så landade vi i att vi gör management buyout tillsammans med Montero. Vi landade där att vi köper bolaget tillsammans. Som hette då Lime Technologies. Efter ett halvår in i den processen så satt jag och Peter, min ordförande, och satt och diskuterade. Anders Hermansson (07:36) Mmm, okej. Erik (07:52) Både högt och lågt. Efter ett och tre landar vi in i hur ett framtida ägande av Lime, hur skulle det kunna se ut? Vad hade varit en bra ägare efter Montero? Och där och då kände jag att jag hade ägt bolaget med mina kollegor, mina partners. Jag hade ingått i ett konglomerat med 4 000 anställda och jag var PE-ägt där och då. För mig fanns det en sak kvar att jag hade velat pröva och det var att notera bolaget. Så då sa vi att låt oss driva ett projekt och en tanke mot att en dag ska vi kunna först notera Lime. Hur skulle bolaget se ut då? Då kan man ju tänka att det är mycket med IFRS och rapportering och policies och sådana saker. Det vi pratade om var mycket mer hur bolaget vilken karaktär på bolaget ska ha vilka marknader ska vi vara på hur mycket recurring revenue hur mycket mycket revenue ska vara utomlands vilka marknader ska vi vara på i så fall hur ska management se ut vilken funktionalitet måste vi ha i produkten vad kan vi göra organiskt vad kan vi göra inorganiskt och sen la vi på rapportering och policies på det och vi jobbade med det ifrån 2014 Anders Hermansson (09:15) Öster. Erik (09:20) fram till 2018 i december. Anders Hermansson (09:23) Vad var drivkraften att notera bolaget? Erik (09:29) Dels så det ju så att om du har en ägare som är private equity så ingår det i spelet att de köper, de utvecklar och de säljer. för en private equity aktör så är det ju att deras syfte är ju att skapa returns till sina investerare. Och gör man driver man ett bolag med en ägarstruktur med majoritetsägare som är PE så kommer du vara till salu. Någon gång när det är en bra avkastning för investerarna. Så syftet var egentligen att skapa att vi behöver göra en ägarförändring och montera och ville sälja. är stora syftet och det stora syfte för min sida var ju att då kan jag gå upp som huvudägare i bolaget. Jag kan fortsätta jag på att sälja någonting. Jag kan fortsätta vara ägare i bolaget i en noterad miljö. Anders Hermansson (10:14) Ja, och tack. Erik (10:27) Och våra anställda kan vara ägare så vi kan äga bolaget tillsammans. Och sen tyckte jag också att fin tanke att då kan vi bygga en Evergreen som kan verka länge länge länge. För det är väldigt stor och viktig del i mitt liv, Lime. Och det vi har byggt tillsammans är det företaget. Så vi gjorde noteringen 2018. Anders Hermansson (10:32) Mm. Mm. Jag fattar. Erik (10:54) Den 6 december och om man vill titta tillbaka på den tiden så var det lite turbulent på aktiemarknaden även då. Under andra halvåret var det lite räntorop marknaden och den dagen vi noterade var den sämsta dagen på Stockholmsbösen det året. Så då fick man ju lite vänta vad vi gjort. Hela Asien föll när vi gick upp och ringde klockan. Sen så blev det väldigt väldigt bra. Hela noteringen och Anders Hermansson (11:10) ⁓ okej. Nej. Erik (11:24) 2019 och sen kom 2020 pandemin. Det har hänt mycket under de här åren men noteringen blev väldigt bra. Det ingick också i planen att när jag var klar med det operativa på Lime så skulle jag joinna Montero. Det hade vi i P1 och jag pratat om länge. Jag hade varit med som rådgivare, investerare och har varit med som bolgplank till många av våra Montero-investeringar vi gjort genom åren. Anders Hermansson (11:30) Alla kan. Erik (11:54) Så jag tyckte det var väldigt spännande att det skulle kunna vara en möjlighet för mig på nästa steg. Sen så kom ju pandemin. Min långväga kollega Nils Olsson som var försäljningschef väldigt länge på Lime, också vice vd och CEO på Lime. Han börjar bli mogen för att ta över. Så när vi såg ljuset tundan efter pandemin 2021 så lämnade jag över staffettpinnen till Nils. och hoppade på Montero fem och ett halvt år sedan ungefär. På Montero så är min roll att jag är ordförande i sex av våra bolag. Jag kan komma in på det vad det betyder men vi är väldigt mycket hands on. Vi jobbar väldigt nära våra management team och våra ledningsgrupper. Så det är min huvudsakliga uppgift. Sen sitter jag på investeringskommittén. Där vi går igenom alla kris och alla investeringar vi gör och vilka bolag vi investerar i. Och sen sitter jag vår styrelse. Så det är min roll på mot här. Anders Hermansson (13:02) Vad saknar du mest från vd-rollen? Erik (13:09) Mm? Dels saknar jag fokuset att vara delaktig i någonting där man känner att man kan bli mätbar varje dag. Det vill säga att blir lite svart, alltså ett och nolla, blir lite svart och vitt. Det vill säga att när man gör affärer går bra, man rekryterar lite folk, man känner att man har releasat några funktioner som varit bra och uppskattade av våra kunder. Anders Hermansson (13:23) Mm. Erik (13:39) Man har skapat ett kundvärde och nöjda användare ute hos på marknaden. Då får man rätt god feeling och en sån här feedback som man bara känner. Det här funkar. Det är bäst. Den är väldigt direkt och å andra sidan så är den ju också lika tung när man tappar en medarbetare som slutar hos dig eller du tappar en affär. Då är vi inte världens bästa CRM-system längre. Vi är inte världens bästa arbetsgivare längre och då mår du lite dåligt. Det blir lite en kris. Anders Hermansson (13:49) Den är direkt. Erik (14:09) Så då kommer du dina dippa också. Men just den där att vara företagsledare, levande med ditt bolag och entreprenör hela tiden. Du blir lite manu-depressiv brukar jag säga. Det går lite upp och ner. Alla duktiga entreprenörer har varit psykolog på något sätt. Eller någon gång. Ibland ligger man under skrivbordet och gråter lite grann och tänker nu gick det åt helsike. Och det kan jag sakna. Anders Hermansson (14:11) Tack Just det. Mm, exakt. Jag med. Exakt. Erik (14:38) Jag saknar de här kickarna när det går jäkligt bra och när man känner att man levererar högt kundvärde och medarbetarna utvecklas eller när man gör en stor affär. Samtidigt kan jag sakna de här dipparna när man bara känner att det gick åt helsike. Det har jag på Montero också för vi driver i vår låda vårt företag. Men vi är så många fler. Anders Hermansson (14:48) Pista. Så man får ta tag i det igen. Mm. Erik (15:05) som delar på den där manor depressiva. har 30, 33, 34 bolag idag som vi är majoritetsägare i. Vi gör mycket add-on förvärv, alltså tilläggsförvärv till våra bolag. Jag har sex, jag är ordförande i. Jag har väl en tre till som jag sitter i styrelsen i. När man ringer runt och tar mina fredagsamtal med alla bolagen. Det är alltid något som går bra, något som går dåligt. Man kan glädjas. Så det jämnar ute lite mer. Så jag får inte likt. Anders Hermansson (15:35) Just det. Men det kanske är lite mer som att på styrelsenivå är det mer som ett sju-punktsmedel än att vara en direkt siffra på varje. Erik (15:45) Ja, men så är det. Så det finns lite för- nackdelar med de här två uppläggen, men jag har kul på jobbet. Det är det viktiga. Anders Hermansson (15:47) Lite smodare kurva på något sätt. Ja, det är väldigt viktigt. väldigt viktigt. Ja, men grymt. Vi kanske skulle komma in lite grann på det här med då kopplat till Investeringskommittén och det här. Hur tittar ni på saker? Och jag måste säga, alltså det är ju nästan fånigt, men det finns väl… Vi har ju faktiskt lyckats prata nu i några minuter utan att nämna AI, men nu kommer det liksom. Det här med att titta på bolag och deras förmåga att skapa värde och sådana saker. Hur gör Montero och du och ni när ni tittar på bolag och också ur perspektivet om det har påverkat ert perspektiv över huvud taget med AI? Erik (16:34) Det enkla svaret är absolut. Vi lever med det här och känner både lugnet och stressen varje dag. Vi insåg väldigt snabbt att det här är en extremt stor möjlighet för våra portföljbolag. Många av de här sakerna vi sitter och kämpar med, att man sitter med en tech… Anders Hermansson (16:37) Ja, eller hur? Erik (17:00) skuld i man sett i produkten eller man behöver migrera en kundbas och behöver lägga in en produkt i harves mode eller man behöver utveckla ny funktionalitet. Länge har ju utvecklingsordning inom bit by software varit en flaskhals. Vi har ju haft långa roadmaps där det har varit diskussioner hur vi ska prioritera roadmapen. Där vi har kommit till ett läge där vi kan åstadkomma väldigt mycket. Mycket mer effektivt och öka produktiviteten i våra utvecklingsavdelningar. Och då gäller det att fånga de här möjligheterna. Fånga den här förändringen. nu kommer vi tillbaka igen till 90-talet här. Det är nästan som jag känner att jag kommer tillbaka till. Då kom eran i slut 90-talet med internet. och alla möjligheter som uppstår med mjukvara, internet och att alla fick en PC på skrivbordet. Och samma känsla har jag här och nu att vi är i en sån stor omställning och jag befinner mig mitt i den omställningen tillsammans med mina bolag. Och stressen är ju att alla bolag Anders Hermansson (18:11) Mm. Hmm. Erik (18:28) måste känna vilka möjligheter som finns här ute och ta vara på den. Samtidigt kan jag inte säga till dem vad best practice är. För vad har hänt sedan november, december med Claude och Claude Cowork till exempel. Alltså det har ju hänt extremt mycket och när det är optimalt Anders Hermansson (18:38) Nej, nej, exter. Erik (18:53) Hur ska jag bygga mitt utvecklingsteam? Hur ska jag jobba inom product management? Hur ska jag jobba med QA inom inom inom inom R &D? Hur ska jag jobba med releaserna och övriga avdelningar? Marketing, sälj, customer support, etc. etc. Så det här förändrar ju hela sättet hur vi driver våra bolag och det skapar sådana möjligheter. Och så var det ju alla de här transformeringarna jag varit inne i. Anders Hermansson (19:08) Exakt. Mm. Erik (19:22) mobil, internet och så vidare så har det alltid uppstått nya möjligheter för nya aktörer. Så det kommer ju att dyka upp nya spelare på marknaden som kan wipe code, kan göra någonting väldigt väldigt snabbt. Det är en enorm möjlighet för nya entreprenörer, för våra barn och ungdomar att driva bolag. De kan ju ta fram en produkt såhär snabbt, alltså mjukvaran i produkten. Anders Hermansson (19:30) Mm. Jag har faktiskt, jag har senaste tre veckorna så har byggt en SaaS-plattform själv. Den tog 30 år att bygga, konstaterar jag. För det är 30 år, 29 år och 11 månaders erfarenheter som på en månad nu är en SaaS-plattform för hela go-to-market-processen inom B2B. Erik (20:06) Du ser där vilka möjligheter nu och jag menar det är också intressant. är ju att precis där du sa 29 30 års erfarenhet domain expertis alla de saker för ofta får man höra här. Vi kodade över konkurrenten då som kommer upp som nytt. Ja men då kanske de kan konkurrera ut Lime eller Pythagoras eller Planema eller Pir. Jo men det man inte får glömma bort är ju att många av här bolagen har levt i 20 år 30 år. Anders Hermansson (20:18) Mm. Erik (20:36) Det är inte bara kod de har genererat. kanske är 20 procent av personalkosten är kod. Det andra handlar ju väldigt mycket om integration, nätverk, att vara compliant, supporten, implementation, domänexpertis. Allt det där är 80-90 procent av övriga erbjudandet som gör att du differentierar dig. Och då gäller det ju att dra nytta av möjligheten att kan göra med kod, att generera bra Anders Hermansson (20:38) Det ses. Erik (21:05) mjukvara och kombinerar det med övriga produkter dutehandhållen. Så i alla de här förändringarna kommer det uppstå nya nya aktörer. Det kommer vara existerande som inte hoppar på tåget som inte förstår förändringen som inte orkar med att göra förändringen som kommer bli utkonkurrerade och det kommer vara en rad befintliga som fattar möjligheten och kommer bli mycket mycket större i morgon. Tack vare AI och de möjligheterna som dyker upp. Och min stress och möjlighet är ju att hjälpa de här bolagen att göra transformationen. Att bli mjukvaruföretag som drar nytta av AI som verktyg och i sina produkter. Det svåra i det här är ju att veta exakt hur ska en utvecklingsavdelning se ut? Hur är den optimal? Vi har inga best practice. Det enda vi gett är att vi måste anamma förändringen. Vi måste vara på de här sakerna. Vi måste utveckla de första funktionerna. Jag kanske inte vet hur ett gränsligt AI-gränssnitt ska se ut optimalt i mjukvaran. Det kanske är så att det ska vara en chat där man chatta och en agent gör saker och ting i mjukvaran. Eller så kan det vara en kombination av det gamla gränssnittet eller något helt nytt. Det enda jag vet är att vi måste vara på det här och om vi gör det så lär vi oss väldigt mycket av våra portföljbolag. Vi träffar ju extremt mycket bit och software bolag. Samtidigt så kan vi ta med oss den erfarenheten in i nya bolag hela tiden. Så det finns väldigt få aktörer som i och att vi fokuserar på bit och software så bygger vi upp mycket erfarenhet kunskap och vi bygger upp en best practice över tid. Om vi bara är på den förändringen. Anders Hermansson (22:53) Och höjst är. Hur är det med bolagen i Köfir? Jag har varit med i många, dels själv i vissa startups men också delaktigt som en marknadspartner till startups. Då har alltid varit att vd måste lägga mycket energi på att leta pengar. och ringer vd-arna runt med hjälp av kassinstytet så att de andas och leta pengar. Står folk i kö utanför Montero och knackar på vill komma eller hur funkar det? Scoutar ni efter bolag på något sätt eller hur ser det ut just nu? Erik (23:33) Man önskar ju det var en kö utanför med de finaste bolagen som står här utanför och säger kom igen hjälp oss. Men men faktum är att vi har blivit större och större och vi har ett ganska bra brand i Norden. Hur har det kommit sig då? Jo men det är ju att vi har långvariga. Vi har vatt på den här marknaden sedan 2012. Anders Hermansson (23:39) Ha Erik (24:03) Det vi gör är väldigt mycket likt ett mjukvaruföretag. Vi är ute och gör olika event. Vi har det som kallas Nordic Software Summit i augusti, den 20 augusti, där vi samlar 1500 entreprenörer och C-level-nivåer i mjukvaruföretag inom B2B Software i en stor summit under en hel dag. Där vi nätverkar, Vi har bra presentatörer som kommer att presentera olika viktiga topics, till exempel AI eller pricing eller liknande ämnen. Och hela syftet är inte att de ska känna att vi säljer till dem, utan hela syftet är att bygga ett varumärke där vi är relevanta inom BTP-software. Sen gör vi på liknande sätt så sätter vi upp en turné, Nordic Software Tour, där vi åker runt i hela Norden. Anders Hermansson (24:51) Mm. Erik (24:58) ut till alla de lokala återna i Oslo, Stavanger, Trondheim, Nordra Finland, södra Danmark och så vidare för att träffa mjukvårdföretagen på sin hemmaplats eller hemmaarena. Vi gör poddar i det här forumet, väldigt viktigt för oss. Vi skriver mjukvårdförebycker, vi frukost och luncher för att hitta forum där vi kan visa vår erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (25:02) Mm. Erik (25:25) Vi kan ge vår erfarenhet kunskap till mjukfart företagen, även nystattade startups. För vi vet att lyckas dem så kommer de växa in i vår ICPA, i vår målgrupp. Våra sellitprocesser varar kanske två till fem år. Det vill säga vi ska träffas ett antal gånger både hos dig och hos oss för att lära känna varandra. Dela med oss av idéer och Anders Hermansson (25:36) Mm. Mm. Erik (25:54) problem vi har utbyta dem. Lite gå tillbaka till 2012 när jag träffade Peter Thomas första gången. I mötena ska vi diskutera strategi och affärsplan och bygga upp saker och ting tillsammans för att kvalificera varandra om vi vill göra någonting tillsammans. Det man kan säga är att många bolag när de träffar oss står inför inflection point där de där de känner att. Men vänta nu. Anders Hermansson (26:03) Mm. Mm. Mm. Erik (26:23) Jag saknar kunskapen att lägga till ett kontor eller gå in på en ny marknad eller hur ska jag göra här pricing projektet eller nu ska jag ta och flytta upp och skapa en ny produkt. Hur gör jag det när man står inför de där skifterna och man tycker att man saknar erfarenhet och kunskap. Det är ofta då vi kommer in och hjälper de här entreprenörerna hjälper management teamet med den erfarenheten och blir. Anders Hermansson (26:50) Okej, det är väldigt långt ifrån dumma pengar låter det som såklart. Erik (26:54) Vi egentligen så här, du behöver ha dumma pengar och behöver ha minoritetsägare där du vet exakt hur du ska driva ditt bolag. Då ska du inte gå med oss, ska du inte, då ska du inte, ska inte vi vara där. Ofta är inte ditt, bolagen vi investerar i är inte perfekta. Det finns inga perfekta bolag som vi investerar i utan ofta har de några stycken röda lampor och gula lampor så någon måste ha hjälp med. Men man kommer ofta tillbaka till att det vi vill ha och det vi söker det är Anders Hermansson (26:58) Mm. ⁓ Nej. Erik (27:24) Nöjda kunder, det är en väldigt bra grej. Och att churn rates är låga. Alla bolag som ligger på över 10 procent och inte riktigt satt den här product market fitten. De försöker vi nog undvika vanligtvis. Nummer två så är det också viktigt med produkterna. Att det är stabila, fina, bra produkter. Anders Hermansson (27:25) Just det. Mm. Erik (27:53) som har en tydlig differensering och då produkter pratar jag både mjukvara men så pratar jag också de andra sakerna runt omkring som differensierar företaget mot sina konkurrenter. Och sen så det tredje det är ju att det finns en kultur ett DNA i bolaget där man är värderingsstyret att vi kan stå för vad bolaget är. Och då kommer man ofta tillbaka till grunderna och entreprenörerna, vilka de är och vilken bakgrund de har och vilken filosofi de har. Och hur de driver bolag helt enkelt. Anders Hermansson (28:22) Mm. Ja, jag fattar. Det låter som att det kan man inte få reda på i pitchdäcket. Det är processen att lära känna varandra som säkerställer det. låter som att är väldigt annorlunda, en lång process som bygger på kvalitet och dialog istället. Erik (28:52) Ja, och tittar du på processen när vi lär känna ett bolag så är det väldigt mycket möten, olika event, olika mötesplatser. Det kan vara på event och kan vara webbinarie och det kan vara fysiska möten på vårt kontor och deras kontor för att lära känna varandra och hitta varandra. Så att absolut, och den ser ju väldigt likt ut. Anders Hermansson (28:57) Hmm. Mm. Erik (29:22) ett vanligt mjuk, alltså om du säljer enterprise mjukvara i en lång komplicerad process, då är det ungefär så. Och vi gör ju det här, vi är fullt medvetna om att entreprenörerna gör ju det här väldigt sällan. Så vårt jobb i den här är att hålla dem i handen och skapa tryggheten i att ja, men det här gör vi tillsammans. Vi hittar det här partnerskapet tillsammans. Och komma tillbaka till det, pengarna. Anders Hermansson (29:29) Mm. Just det. Erik (29:52) Nej, det är det. Det är inte vår produkt. Vår produkt är att vi sitter på massa erfarenheter och kunskap. Att vi har 35 andra bolag i ett nätverk som vi delar kunskapen och erfarenheter med mellan varandra hela tiden. Jag tänkte själv att du har… Ja, istället för att du sitter som CTO i ett bolag så kan du alltid ringa till 35 andra CTO’er och bolla din utmaning. Det är ju en enorm möjlighet. Anders Hermansson (30:17) Mm. Just det. Ja, verkligen. Annars kan man bli lite ensam. Jag fattar. Vad heter det? Behöver man vara lönsam också, Erik (30:29) Det måste man inte alltid vara. Det måste finnas en underliggande lönsamhet. Vanligtvis tittar vi på bolag som har hittat en product market fit. Vi investerar inte i startups utan vi investerar i det vi kallar scale-ups till tillväxtbolag. Om det ligger någonstans mellan 20-30 miljoner i återkommande intäkter upp till 400-500 miljoner i återkommande intäkter. Det är någonstans ett bolag vi investerar i. Och sen har vi då skapat en playbook eller en process eller en metod hur vi driver våra bolag under sju till åtta års tid som är ungefär genomsnittstiden som vi är ägare i våra bolag. Och då har vi lite olika faser och i de här olika faserna så finns det olika delkomponenter vi kan använda. Det kan vara så att du har behov av hjälp med pricing, rekrytering, gå till nymarknad, konvertera dina räkenskaper till IFRS eller ta fram en transfer pricing modell. Alla avdelningarna du har är ett mjukvaruföretag, support, sälj, finans, utveckling, AI. Så alla de specialistområdena har vi också på Montero. Och under de specialistområdena så har du delkomponenter som vi till hand och hålla som vi försöker standardisera. Så vi kan hela tiden plocka från den verktygslådan. så säger vi om okej, nu har vi problem med pricing. Då tar vi in de här två experterna som är duktiga på det och som kan hjälpa er att driva den typen av projekt. Om ni vill det. så, men det viktiga i alla de här i de här projekten är det att Anders Hermansson (32:14) Mm. Mm. Erik (32:21) att man har ägandeskapet, att ägandeskapet ligger hos bolagen. Det får aldrig bli att vi körlar eller att vi håller för mycket bolagen i handen, utan ägandeskapet måste alltid ligga i bolaget. Och det är alltid management som ansvarar för driften av företagen. Och sen blir det att… Anders Hermansson (32:38) För fråga, man tänker så här, de första 100 dagarna, finns det någon sådan liksom, vad händer? Erik (32:45) Vi kommer från en värld där vi säger att de första hundra dagarna måste vi tillsammans med bolaget lära känna varandra och tillsammans bygga upp budget eller vad heter det, affärsplan och strategi för att hitta det här. För bolaget sitter ju på DNA1, sitter ju på marknadskunskapen, de sitter på domänexpertisen, medan vi kommer ju med erfarenheten från från att driva BTP-software. Ibland så har vi lite domänexpertis men inom det området de är inom men framförallt så är det bolag som sitter på det unika där. Och det gäller ju att det smälter samman. Vår erfarenhet och bakgrund tillsammans med deras domänexpertis och bolagsexpertis är det som skapar det här unika. Vi kan ju ha hypoteser när vi köper ett bolag men det Ofta tar det några månader att lära sig och sätta alla de där blocken på plats. Nu är det så att vi träffar i bolagen så länge, alltså två till tre, fyra, fem år innan. Och vi har ju ett antal möter där vi sitter och diskuterar budget eller affärsplan och strategi. Vilket gör ju att ibland får vi lite snabbare stadt. Så vi kan påbörja det här förändringsarbetet redan. dag ett, dag två. Så det beror lite på hur situationen är och vilket bolag vi kommer in i. Likadant så är det så här att vissa bolag måste ha mycket mer action i. Det vill säga att där måste vi kanske göra management komplettering eller förändringar dag ett. Vi kanske måste rekrytera säljare, vi kanske måste bygga en marketingorganisation och då vet vi det. Och då är handlade tiden väldigt viktigt att Anders Hermansson (34:09) Jag fattar. Mm. Mm. Erik (34:37) att agera på det snabbt. andra bolag så kan ju bolagen vara mer mogna. Det kanske redan ha en organisation med 150 anställda och har kommit en bit på vägen. Då handlar det mycket mer om att justera och kanske mer fokusera på några stora grepp. Kanske göra &A eller gå till ny marknad. Så jag tycker det är viktigt att man anpassar sig efter de olika bolagens situation. Anders Hermansson (35:02) Hur ofta? Erik (35:07) Man läser de där, men vi har blivit, om man tittar på de senaste tiden så har blivit mycket mer metodiska även under de första 100 dagarna. Hur vi onbordar och skapar en struktur i bolaget för att kunna växa. Det vill säga att vi sätter många av de här grundinvesteringarna, det är ER, PSS, TIEM eller sätter olika managementfunktioner på plats. Sätter rapporteringen på plats. Ofta de där sakerna måste vi göra de första 100-200 dagarna. Anders Hermansson (35:07) Öster. Just det. Erik (35:38) så att vi kan gasa på skalningen sen med tillväxt. Anders Hermansson (35:41) Jag tänkte fråga lite om styrmodell och sånt där. Har ni en som ni då tycks ha så här? Nu gör vi så här. För det kan ju vara en chock för en vd, en entreprenör som har drivit sin egen låda och sen kommer man P.E. ägd och så smäller det till med rapportering och sånt på ett betydligt mer strukturerat sätt än man kanske gjort förut. Erik (36:02) Det jag lärde mig 2012 när jag ute i min första eller den strukturerade processen där jag träffade 30 olika private equity spelare. var att jag var en entreprenör som körde väldigt mycket på. Jag jobbade ju väldigt mycket i marknaden och bland mina medarbetare, mina kolleger och hade ju väldigt mycket anekdoter. Jag tog ju mycket på kundinformation och medarbetare information. Jag hade full koll på marknaden, men jag hade inte lika bra koll. Anders Hermansson (36:29) Mm. Erik (36:32) Jag var inte lika datadriven, intent. Jag var väldigt fokuserad på kassaflödet och förutom faktura och de där bitarna och det brukar vara så på entreprenörer. Jag hamnade i en dd-process med en private equity och då boomade jag en forecast mitt i det arbetet. Och där jag boomade en del saker jag hade sagt med på anekdotstadie och magkänsla. Och där och då på sommaren svod jag att jag inte skulle hamna i den situationen igen. Så då skapade jag det, jag gick tillbaka och jobbade med mina rådgivare vid den tidpunkten. Jag gjorde modeller, gjorde bottom-up-analyser och gjorde ett ordentligt modellarbete för att ta fram affärsplan. Och det jag landade i var ett fullständigt rapportpaket på alla avdelningar. Så jag blev datadriven. Och det jag lärde mig där och då, det var att… Att kombinera den här kundnärheten, medarbetarnärheten, marknadsnärheten ihop med datan. var det som skapade dynamiken. Det det som skapade margin. Och det är nödvändigt för att ta de här bolagen till nästa nivå. Och ibland kan det vara en liten chock när man kommer in med en rapportpaket och säger, men det här måste vi plocka fram. Det är viktigt att… Men de… Nästan alla säger tack, god gul, att vi gjorde det här. att vi satt den här CIFO på plats, att vi skapade den här styremodellen och vi blev datadrivna. För två år senare när det har jämförelsetalen, du kan verkligen bli datadriven, du kan fatta besluten tillsammans med marknadskunskapen. Det där skapar margin och det skapar en stort värde för de här tillväxtbolagen. Och du måste göra det. Om du ska gå från startup till en scale-up. Du måste ta det steget. Det är en tydlig inflection point. Anders Hermansson (38:32) Just det. Ja, jag fattar. Bra poäng där. Det är väl många som vill bli datadrivna men man behöver nog en extern påverkan för att orka ta steget. För man känner ju att man kanske har örat mot marken i sin egen verksamhet. Det inte riktigt det som prioriteras då. Hur mycket styr och mycket coachar ni? Jag fattar inte situationsdrivet men det måste väl finns någon… Erik (38:54) som brukar vara. Anders Hermansson (39:01) Någon filosofi sådär. Erik (39:04) Jo, men det är väldigt mycket coaching. Jag har ju samtal med alla mina vd-ar flera gånger i veckan, men jag ett strukturerat, inbokat samtal med alla där vi har en tydlig agenda där vi går igenom. Och då är det ju, då kan man tycka att det är väldigt operativa frågor i mångt och mycket vi diskuterar. Men det små bolag, det går inte att säga hur många procent jobbar strategiskt, hur många procent jobbar operativt. Det där blandas hela tiden upp och ner i de här två frågorna. För att kunna vara… Jag brukar säga att lång sikt byggs upp av väldigt många kortsikt. Du måste dela upp det där och leverera mot dina kopier eller datapunkter varje dag. Och ska du få till den här strategiska förändringen så måste du få det hända kortsiktiga. Så att det handlar ju väldigt mycket om att det är mycket coachande där vi bollar saker och ting. Jag hamnat i den här kunds situationen. Vad tycker du? Hur ska vi göra? Lite erfarenhet i kunskap i den. Vi funderar på den här typen av funktionalitet i våra produkter. Hade skapat det här värdet för våra kunder? Ska vi göra det organiskt, inorganiskt? Hur ska vi skapa den förändringen? Och ibland handlar det om som en vd. med det här manodepressivet jag pratade om tidigare. Och för mig som ordförande handlar det ju väldigt mycket om att vara psykologen ibland. Ibland ska jag ju pusha när de känner sig för bekväma och ibland ska jag lugna ner dem när de är stressade. Och hela tiden var den där personliga, anledning till coachen som de kan hålla i handen. Som sitter på erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (40:51) Hmm. Just det. Erik (40:58) Nej, men jag tycker nog att det är extremt mycket kortskning där vi driver ett bolag tillsammans. Den här vi känslan är ju det viktiga. har ju inga tjänstemän som driver våra bolag i management, utan de har instrument, de är delägare i våra bolag. Vi sitter i samma båt, så går det bra för bolaget, så går det bra för dem och det går bra för oss. båtprincipen är jätteviktig för oss att vi gör det här tillsammans. Anders Hermansson (41:05) Mm. Mm. Mm. Erik (41:28) En. Anders Hermansson (41:30) Det är en ganska stor grej ju. De entreprenörer som jag har kontakt med och sådär. Att ge upp majoriteten till någon annan. Hur tänker ni och pratar ni om det där med… Erik (41:46) Det som jag har respekt för, för det är ju ens baby som man har levt med och man har skapat över många många år. Det är inte helt enkelt att överge den frågan. Det som är viktigt i det tycker jag är just det här att det tar tid att vilja känna varandra. Att en sån här process är en kvalificering för båda parter. Anders Hermansson (42:01) Nåååå Erik (42:12) Därför är viktigt att vårt renomi, vårt varumärke ute på marknaden är extremt viktigt för att entreprenörer ska våga släppa in oss i företaget, att lämna nycklarna till oss att vara med och driva det här företaget. sen är det så här, det funkar inte så. Det inte så att en entreprenör lämnar nycklarna till oss, för då har vi nästan failat hela det här. Utan vill inte management och entreprenörer vara med och driva det här bolaget tillsammans. Anders Hermansson (42:24) Mm. Erik (42:41) Då är inte vi heller med, utan det här är väldigt, väldigt mycket ömsesidigt att vi gör någonting tillsammans. Vi driver bolaget i partnerskap tillsammans och därför är så viktigt med den här dynamiken tillsammans så att. Antiponörerna och management de sitter ju på det jag pratar om tidigare. sitter på erfarenheten, domäne, expertisen, kundkontakten, medarbetarna. Allt det som är värdet i bolaget sitter de ju på. Sen. Anledningen till att vi måste ha majoritet är ju framför allt för att vi vill ha en koncentrerad, vi kan inte äga 150 bolag i vår portfölj. För vi har inte en organisation för att hantera det. Jag kan hantera sex bolag som ordförande, jag kan inte hantera fler. Vilket innebär att jag måste ha fler, eller vi måste ha fler liknande profiler som mig hela tiden. Så köper vi två bolag till så måste vi ha en som kan hantera de här två bolagen. På det sättet är inte vår modell särskilt skalbar. Det vill säga att vi måste anställa människor som bygger på det här. Bygger det här företaget. Och det som händer då, det är just den här dynamiken att de sitter på extremt mycket makt trots att de är minoritetsägare. Så det optimala vi söker är att vi äger någonstans mellan 55 till 80 procent. Anders Hermansson (43:50) Mm. Erik (44:09) Och så sitter management och entreprenörerna kvar med stor del. Det viktiga i det är ju att som jag pratade om båtprincipen, men ofta är ju exiten i nästa steg när vi säljer bolaget. När vi har tagit bolaget till 3, 4, 500 miljoner och vi vet hur man säljer ett bolag av den size till. Och vi har byggt upp ett nätverk med massa olika private equity spelare, strategiska köpare. Anders Hermansson (44:28) Mm. Erik (44:39) så knackar på dörren och tittar på våra bolag hela tiden. Vi tror oss veta att vi kan få bättre betalt för den typen av bolag än många andra. Så det är ju ett värde vi också levererar till våra entreprenörer och våra management team. Att man krokar arm och gör en resa tillsammans. Exiten i steg nummer två är minst lika viktig som exiten i steg nummer ett. Och vill man, man… Anders Hermansson (44:50) Mm. Jästän. Mm. Ja. Erik (45:07) Det viktiga är att man lär känna varandra över tiden. Anders Hermansson (45:10) Jag fattar. Om man nu är entreprenör och har sitt bolag och som du säger, hittade lite olika triggersteg inflection points där man började ta ett lite större, så att säga, okänt steg som en tydlig signal på att det kan vara smart att utvärdera i alla fall någon som Montero. Men vad skulle du säga? Vad skulle du ge för tips till en entreprenörer som då kanske äger mycket stor del av sin bolag tillsammans med övrigt management när de börjar tänka på det här med att ta in externa ägare. Erik (45:50) Till att börja med så ska du inte ens innan du börjar tänka tanken så tror jag du ska ändå kanske ta lite luncher och vara på din del event och lära känna lite av de här potentiella köparna som du tänker det hade kunnat vara en bra partner för lite. Kommer tillbaka till det jag sa. Det är en kvalificering för båda parter. Det inte så att du får göra det sex månader innan eller tolv månader innan utan du kan ha en dialog med många. Anders Hermansson (46:08) Mm. Erik (46:20) av oss, även mina kollegor i branschen, två, tre, fyra år och ta lite tips och råd på vägen. det är lite vår grej helt enkelt. Vi delar gärna med oss vår erfarenhet och kunskap för då får man testa lite det här, vilket värde vi levererar, vilket värde vi kan skapa för ditt bolag. Så det är det ena att vara lite mer långsiktig och kvalificera. Sen så tror jag att Anders Hermansson (46:27) Mm. Mm. Erik (46:50) Det låter kanske enkelt att men jag tror att kvalificera vad är det för någonting de kan leverera förutom pengar. För pengar är ganska lätt att få om du har ett fint bolag och det är lätt att lockas av vem som sätter högst prislapp på företaget. Men ofta är ju bolaget mer viktigt än så. Det vill säga Anders Hermansson (47:05) Mm. Ja, ja. Erik (47:20) Vad vill du att bolaget ska ta vägen? Vad vill du att medarbetarna ska ta vägen? Hur vill du att det ska utvecklas? Vill du vara med på resan framåt? Och hur kommer då bolagets andra exit eller hur ska bolaget utvecklas och ta vägen? Att bygga upp den planen tillsammans med en potentiell investerare. Det tror jag är en smart grej att göra. Anders Hermansson (47:35) Mm, jävlar. Just det, så att man inte ser Montero, vad heter det, intåget som ett slutstation, så att säga, utan det är ett steg på vägen någonstans. Erik (47:58) Exakt. Och att värderingarna mellan dig och en potentiell investerare är de är hyfsat likvärdiga och att ni kan funka bra tillsammans. Sen tror jag att ett misstag jag ser väldigt många är att de raisar pengar lite löpande, de tar in lite affärsänglar och så tar du in en affärsängel som köper 5 procent och så tar du in en som köper 7 procent och en 10 procent. Anders Hermansson (48:12) Mm. Ja, exakt. Erik (48:26) Och så VIP så har du en cap table med 60 namn där det inte betyder någonting för dem. Du kanske har fortfarande kontrollen över bolaget. Du kanske har sålt 30 procent eller 40 procent. Men det enda du måste göra är att hantera en massa aktieägavtal och du måste hantera en massa olika affärsänglar. Ska du göra det? Försök göra den här ägarlistan så kort som möjligt och göra det rejält. Det är också någonting jag tror på. Anders Hermansson (48:32) Ja precis. Mm. Mm. Erik (48:56) Återigen, gå inte bara på pengarna eller värderingen utan gå på det långsiktiga. Det kommer att vara värdeskapande för företaget över tid. Anders Hermansson (49:01) Mm. Det är jäkla bra avslutning men jag måste få ta ett varv till runt AI-grejen här. Det finns ju dom som säger att AI då är liksom… vad kallar man för? Sa… Sa… Sa… Gaddon eller någonting. liksom hela… Nej nej, varför ska vi hålla på köra på appar? Jag kan ju som vanlig användare bara promta fram det jag själv vill ha, att säga. Erik (49:17) Mm, stämmer. Anders Hermansson (49:26) Hur ser ni på… Vi pratade mycket om AI. När vi pratade tidigare så är AI en stor möjlighet i form av produktivitetsökning som är helt galen. Jag har ju pratat med andra mjukhårdbolag som säger att vi har slut på idéen nu. Den här product roadmapen åts upp i natt av mina 190 klådagenter som bara tuggar i sig den. Det är ena sidan av det. Fantastiskt. Med den följer ju… Då är en konkurrens situation när andra kan göra likadant om de har huvud på skraft. Men det här med liksom hur ser du att det påverkar möjligheterna för hela SAS-branschen vad det gäller att uppfinna värdeskapande bolag helt enkelt när så mycket av värdet numera inom olika områden kan pluppa ut ur chatgrippet till heliklod. Erik (50:19) Jag tror så här att man ska vara lite försiktig att klumpa B2B-software och SAS och sätta alla i en kamm. Det är väldigt stor skillnad mellan SAP och ett mjukfaderföretag som gör någon form av dashboard. Om man går tillbaka fem till tio år så var det ganska coolt att driva ett SAS-bolag som var Low Touch eller No Touch. Anders Hermansson (50:46) Mm. Erik (50:47) Du marknadsförande på webben, kunde betala mjukvaran med ett kreditkort och så bara drog du den. Och sen så en product led growth modell. Ja, tittar man lite på de bolagen idag som har kanske inte så affärskritiska. De kanske har lite svagt usage. De kanske inte har så många integrationspunkter. Stickiness är ganska lågt. jag pluggade i Lund, om vi går tillbaka till Lundatiden igen, så pratade man om bindningar. Tekniska bindningar, juridiska bindningar, sociala bindningar mellan företag. Antalet bindningar gör ju att man bygger stickiness. S och P, vi kan ta ett exempel med Lime egentligen. 2005 försökte jag sälja till Göteborgs energi. Anders Hermansson (51:26) Mm. Erik (51:41) Vi fick inte göra det. Vi omsatte 30 miljoner. Vi var för små och vi hade inte de processerna och policy som behövdes. 2012 försökte vi sälja till Göteborgsenergi igen. Det gick inte. Vi omsatte 100 miljoner. Vi hade inte isosatveringar eller liknande ITIL-processer på plats. 2026, för ett par månader sen, sålde vi till Göteborgsenergi. Nu omsätter vi över 800 miljoner, 550 anställda och har alla de där sakerna på plats. Att implementera Göteborgsenergi, att sälja till Göteborgsenergi tar flera år. Att implementera produkterna hos dem, alltså mjukvaran, kommer ta tolv månader kanske, 18 månader. Både Microsoft och Salesforce har gått bet på denna implementation, de misslyckats med denna implementation. Samma sak i ett energibolag nere i Tyskland. tar väldigt lång tid, är svåra implementationer, krävs mycket integrationer, mycket folk som är involverade. Och då det inte bara att ta data och migrera data eller att integrera, utan det handlar ju om en förändringsledning. få det här företaget att anamma ett förändringsarbetssätt, processer och rutiner. Och det är ju en jäkla skillnad på det företaget och den typen av produkter. Jämfört med Low Touch produkt. Så när vi sitter och tittar på investeringar och tittar på så försöker vi undvika den här typen av mjukvara som är mycket Low Touch, liten usage, hög könnivå som är lätt att kopiera och när de differenserar sig så pratar de om funktioner i produkten. Ja men funktioner i produkten har aldrig varit lättare att ersätta, att kopiera. Däremot Anders Hermansson (53:19) Mm. Mm. Hej då! Erik (53:37) att konkurrera med den andra delen om du har jobbat med enterprise och implementation, support, att du har andra saker som gör att du differentierar dig. De är ju mycket större mots, mycket större valggrava, mycket svårare att konkurrera mot. Så den typen av affärskritisk mjukvara med många antal bindningar och hög stickiness, den typen av bolag gillar vi. Anders Hermansson (53:51) Mm. Mm. Mm. Jastu. Erik (54:06) och som är affärskritiskt och hög användande i grad i bolagen. Anders Hermansson (54:10) Just det. Och där har man inte utsatt för att bli satt Erik (54:15) Det kommer ta mycket längre tid i alla fall att bygga den typen av företag för att komma tillbaka till det. Du måste bygga upp den erfarenheten kunskapen. måste ha kundreferenserna. Du måste bygga upp de där processerna. Du måste bygga en organisation. Det handlar om att bygga ett bolag och då räcker det inte med att min son sitter hemma och webcoda ett CRM system. Och det kommer det vara en del mindre företag. Anders Hermansson (54:24) Ja. Erik (54:40) kommer ha någon student inne eller någon duktig medarbetare som kan göra ett enkelt CRM system. Ja, och det kan man ju funka för en eller två eller tre användare. Men jag tror att de flesta företag inser att… Tittar du på trenden de senaste 30 åren så har vi gått ifrån att göra egenutvecklade mjukvaror till att köpa standardiserade mjukvara ifrån en leverantör för man vill ha någon som… Alltså så kan man hålla ansvarig för implementation, support, uppgradering och så vidare. Sen så jag tror inte den förändringen kommer svänga tillbaka. Jag tror inte bankerna kommer börja skriva egen ut med egen mjukvara, utan de vill ha en standardleverantör. Däremot kan det vara mindre bolag som lockas och det där för att spara lite pengar. Men jag tror över tid kommer det kosta mer pengar att förvalta den mjukvaran och jag tror att alla bolag Anders Hermansson (55:24) Mm. Erik (55:36) som har en sund affärsidé i grund och botten så kommer det vara mer lönsamt att driva sitt bolag och fokusera på den saken än att göra allt annat som en stödssystem till ens företag. Anders Hermansson (55:48) Ja, just det. Ja, men grymt. Erik, tack så jättemycket för alla bra insikter och inspel här. Det här är jätteinspirerande och jag hoppas att våra lyssnare uppskattar all din klogskap också. Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadspodden, måste jag säga. Erik (56:04) Tack Andes och tack alla ni som lyssnade. Anders Hermansson (56:07) Ja, grymt! Ha det så fint! Erik (56:10) Det samma. Anders Hermansson (56:11) Det var allt vi hade att bjuda på från Sälj och marknadspodden för den här gången. Jag hoppas verkligen att ni tyckte det var lika intressant och inspirerande som jag att lyssna på Erik. Det är alltid härligt med en person som har en så otroligt tung och gedigen erfarenhet och samtidigt är så villig att dela med sig av den. Både the good and the bad and the ugly. att säga. Underbart. Vi vill bara avsluta med vårt ständiga tips som kanske gäller nu mer än någonsin i dessa AI-tider. Vad ni gör där ute så ska ni vara relevanta. Hejdå! The post Podd #251 – Erik Syrén om att investera i bolag appeared first on Business Reflex.

I säsongens sista Bilar med sladd pratar vi om vad som kanske är början på slutet av Tesla-strejken? Anders har läst på om alla lovande bolag som bygger små elektriska flygplan för att övertyga oss andra om att framtiden flyger. Och så har vi återigen talat med Transportstyrelsen om när vi kan få självkörande Teslor i Sverige efter att FSD nu blivit godkänt i Danmark. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 28:e februari i år inledde USA kriget mot Iran. Nu, över 100 dagar senare, kan kriget vara slut. Senare i veckan ska parterna skriva på ett fredsavtal i Schweiz - men än så länge är detaljerna kring avtalet inte kända. En av de främsta orsakerna till att USA inledde kriget mot Iran var för att stoppa Irans kärnvapenprogram. Iran har svarat genom att stoppa det extremt viktiga Hormuzsundet, vilket har påverkat hela världens ekonomi och tillgången till olja. Kommer det bli fred nu? Var det här kriget verkligen nödvändigt och vad händer när Hormuzsundet öppnar igen? Gäst: Johan Mathias Sommarström, utrikeskommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: BBC News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Får vi fred i Mellemøsten? Er Trump`s fredsaftale med Iran fup eller fakta? Får præstestyret mere magt? Taber de civile iranere og Vesten? Kommer olien til at flyde frit, som USA´s præsident skriver på sit medie Truth Social? Får vi igen billig olie og benzin i Danmark? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Salar Saroneh, ingeniør, talsperson, Voice of Iran Simi Jan, journalist og forfatter til bøger om Afghanistan og Iran Naser Khader, teolog, tidl medlem af FT Thomas Rohden RV, politisk ordfører Trine Pertou Mach, Ø, udenrigsordfører Matias Seidelin, USA-kender, skribent netmediet Olfi Tilrettelægger: Frederikke Ernst Producer: Mathias Pedersen Vært: Gitte Hansen

Efter Barcelonas GP blir det här nästan ett Lewis Hamilton special. Det blir allt om 40-plussarens första seger för Ferrari. Kommer vi få en titelfajt mellan Kimi Antonelli och Lewis Hamilton nu? Vad händer med Leclerc? Vad händer med Russel? Är Hamilton ”The GOAT” nu?!

Kommer fotbolls-VM i USA att bli en propagandaseger för Donald Trump och har de auktoritära krafterna vunnit då ytterligare ett VM läggs i en gulfstat känd för modernt slavarbete? Det sista avsnittet av Magasinet innan sommaruppehållet handlar om de politiska aspekterna av fotbolls-VM som just nu pågår. Gäst: Ekim Caglar , författare och skribent som skrivit flera böcker om fotboll och politik. Programledare: Jon Andersson

Får vi fred i Mellemøsten? Er Trump`s fredsaftale med Iran fup eller fakta? Får præstestyret mere magt? Taber de civile iranere og Vesten? Kommer olien til at flyde frit, som USA´s præsident skriver på sit medie Truth Social? Får vi igen billig olie og benzin i Danmark? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Salar Saroneh, ingeniør, talsperson, Voice of Iran Simi Jan, journalist og forfatter til bøger om Afghanistan og Iran Naser Khader, teolog, tidl medlem af FT Thomas Rohden RV, politisk ordfører Trine Pertou Mach, Ø, udenrigsordfører Matias Seidelin, USA-kender, skribent netmediet Olfi Tilrettelægger: Frederikke Ernst Producer: Mathias Pedersen Vært: Gitte Hansen

Får vi fred i Mellemøsten? Er Trump`s fredsaftale med Iran fup eller fakta? Får præstestyret mere magt? Taber de civile iranere og Vesten? Kommer olien til at flyde frit, som USA´s præsident skriver på sit medie Truth Social? Får vi igen billig olie og benzin i Danmark? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Salar Saroneh, ingeniør, talsperson, Voice of Iran Simi Jan, journalist og forfatter til bøger om Afghanistan og Iran Naser Khader, teolog, tidl medlem af FT Thomas Rohden RV, politisk ordfører Trine Pertou Mach, Ø, udenrigsordfører Matias Seidelin, USA-kender, skribent netmediet Olfi Tilrettelægger: Frederikke Ernst Producer: Mathias Pedersen Vært: Gitte Hansen

Bestuursdeskundige Pius Dunaiski het ernstige kommer uitgespreek oor die ouditeur-generaal se bevindinge dat 'n toenemende aantal dorps-, stads- en streeksrade versuim om hul finansiële state in te dien, en waarsku dat dié neiging 'n beduidende ineenstorting van aanspreeklikheid binne Namibië se openbare administrasie verteenwoordig. Hy sê aan Kosmos 94.1 Nuus dat finansiële verslagdoening 'n sleutelmeganisme bly om die bestuur van openbare fondse te monitor en te bepaal of belastingbetalers waarde vir geld ontvang.

Mange, der ønsker en veltrænet form til sommer, tror at vejen dertil handler om at sulte sig tynd.Men lige meget, hvor tynd du bliver, så er du først og fremmest nødt til at have muskelmasse, for at se veltrænet ud.Så hvordan kommer du i "sommerform"? I denne podcast deler Vanja og Nikolaj deres dos and don'ts.Få en helt uforpligtende snak om personlig træning i hele landet:https://styrkmig.dk/booking/Bliv medlem af Træningstimens gruppe på FB, og få svar på dine spørgsmål om træning og kost:https://www.facebook.com/groups/traeningstimen

Robert berättar om vad som är på gång för Historier från Hälsingland samt tipsar om en kommande unik berättarkväll som går av stapeln redan nu på onsdag.    Kommande berättarkvällar Skogens väsen - rysliga berättelser vid lägerelden i kojbyn, Lassekrog* Onsdagen den 17 juni kl. 18 gör Robert och Fredrik från succépodden Historier från Hälsingland en unik kväll framför brasan i Kojbyn, Lassekrog. Temat är "Skogens väsen". Under aftonen bjuds åhörarna på historier hämtade från de djupa skogarna i Hälsingland och Härjedalen med omnejd, varav flertalet aldrig berättats av någon inför en större publik.Arbetet i skogen var under 1800-talet både slitsamt och bitvis farligt, det gällde att hålla sig väl med skogens makter. För många skogsarbetare, kolare och flottare var skrock och vidskepelse en del av vardagen.Under berättarkvällen får du höra om möten med väsen både i dåtid och nutid samt ta del av äldre tider sägner. Vi besöker också några hemsökta platser samt får möta några av de mindre kända brottslingarna som en gång i tiden härjade i gränstrakterna mellan Hälsingland och Härjedalen. Innan berättarkvällen startar bjuds besökaren på en kopp rykande färskt kaffe kokt över öppen eld samt kaka till (festis för de som inte dricker kaffe finns). Naturligtvis får ni gärna ta med en fikakorg! OBS! Då vi kommer att hålla till i en av kojorna är antalet platser ytterst begränsade.Bokas via SWISH 1235672431 Skriv förnamn på den/de som kommer + datum exempel ”Bertil Sara 17 juni”.Pris: 150 kr per person (barn upp till 10 år går gratis i målsmans sällskap). Har du inte SWISH funkar också Bankgiro 5111-9261. Köpt biljett återköpes ej men givetvis kan du ge bort/sälja den vidare till någon.För frågor ring 073-993 74 51 eller mejla på historierfranhalsingland@gmail.com Varmt välkomna till en unik afton i Albert Vikstens kojby, Lassekrog!   Fler berättarkvällar hittar ni på vår hemsida www.historierfranhalsingland.se samt sociala medier Facebook och Instagram. 

Du kan godt glæde dig, for vi har to helt nye historier med til dig.Den første kræver lidt en trigger-warning. Det er nok den største spejdertragedie i Danmark, hvor flere unge spejdere omkom på tragisk vis under besættelsen. Det er lang tid siden, men hvis det ikke er noget for dig, kan du springe til vores anden historie 20 minutter inde i podcasten.Hvor kommer råbet Tjikkerlikker fra? Det kan du få svar på som en af de første i Danmark. Steen har researchet og som noget helt nyt fundet ud af at du skal have fat i pom-pom'erne og rejse til det store udland for at finde ud af hvor det kendte råb kommer fra. Det er en fed historie, den vil du ikke gå glip af.Her er et youtube-link til der viser Tjikkerlikkers oprindelse: https://youtu.be/PcNbHbFswJk?t=10Find os som altid på Instagram og Facebook.

I dag kommer domen mot den norska så kallade bonusprinsen Marius Borg Høiby. Åklagaren yrkar på att bonusprinsen ska dömas till fängelse i sju år och sju månader. Han själv nekar till de allvarligaste anklagelserna: fyra fall av våldtäkt och misshandel mot en tidigare flickvän. I det här avsnittet, som är en repris från i februari 2026, precis när rättegången börjat, får du höra om hur skandalerna satt det norska kungahuset i gungning.Programledare: Sebastian Nowacki. Med Karin Eriksson, DN:s Nordenreporter.Producent: Måns Mosesson.

Pastor Sebastian Lee Mehlen preken: «Når Guds rike kommer nær.» Opptak fra gudstjeneste i Jesus Church 14.06.2026 https://jesuschurch.no

Gudstjeneste 2. søndag efter TrinitatisPrædiken ved Peter Kofoed Herbst

AfriForum sê die vertraging met die vrystelling van die nasionale wateraksieplan toon die regering se traagheid om op te tree terwyl die waterkrisis voortduur. Die organisasie beweer die plan is volgens berigte gefinaliseer en is selfs in die Parlement voorgelê, maar steeds nie bekend gemaak nie. Marais de Vaal van AfriForum sê die vertraging ondermyn die openbare vertroue en toon 'n mislukking om planne te implementeer ten spyte van maatreëls oor instandhouding, aanspreeklikheid en anti-korrupsie:

Gustav träffar Elinor Odeberg, chefsekonom för fackförbundet Handels. Att ojämlikhet och utanförskap är ett växande problem är de båda överens om, men vad beror det på?

Die kantoor van die ouditeur-generaal het kommer uitgespreek oor die toenemende versuim deur dorps-, stads- en streekrade om finansiële verslae in te dien. Tydens die Interne Ouditbewustheidsdag wat deur die Bank van Namibië aangebied is, sê die direkteur van die aanwasgebaseerde ouditdirektoraat, Blessing Nyandoro, dat die nie-indiening van finansiële state deur plaaslike owerhede die afgelope vyf jaar bestendig toegeneem het, wat kommer oor aanspreeklikheid laat ontstaan.

Die vakbond Giwusa is bekommerd oor 'n daling van 0,8-persent in die vervaardigingsektor in die eerste kwartaal van vanjaar. Die vakbond se president, Mametlwe Sebei, sê elke persentasiepunt-daling in vervaardiging lei regstreeks tot werkverliese in voorsieningskettings, vervoer, groothandel, instandhouding, veiligheid, skoonmaakdienste en spyseniering. Hy sê die daling van 0,8-persent in 'n enkele kwartaal, wat oor jare voortduur, het reeds tot die verlies van honderde-duisende nywerheidsposte gelei:

I detta avsnitt gästar Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson podden för ett samtal om teknikutvecklingen som skakar om arbetsmarknaden, den ekonomiska oron och de politiska beslut som kan forma nästa generation.Vi går också in på Sveriges konkurrenskraft, om islamisering hotar vår demokrati och varför hon anser att motståndet mot ny teknik riskerar att kosta Sverige både jobb och tillväxt. Dessutom berättar hon hur hon ser på makten efter nästa val och vilka regeringssamarbeten hon kan tänka sig.Vi får även svar på frågor som vilken som är den vanligaste fördomen om henne? Om hon har någon politisk förebild? Och vem skulle hon helst ta en öl med – Jimmie Åkesson eller Nooshi Dadgostar?Ett avsnitt om Sveriges framtid och de beslut som kan förändra landet i lång tid framöver.Följ Magdalena härLäs mer om Socialdemokraterna härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

25-åriga Stina hittas död, i hennes telefon finns mängder av meddelanden från pojkvännen. Två år senare ska han dömas för att ha uppmanat henne till självmord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag pushade på att hon skulle lämna och till slut blev hon less på att höra det, så då slutade hon dela med sig istället, det berättar Stinas syster Petra. Hon beskriver den destruktiva relationen mellan sin syster Stina, som vi kallar henne, och Stinas pojkvän. Först berättar Stina om bråken men när systern tycker att hon ska bryta upp sluter hon sig. I maj 2024 tar Stina sitt liv. Familjen ställer sig frågande till varför, Stina mådde dåligt i tonåren men nu var allt bra sedan ganska lång tid. När familjen går igenom hennes telefon hittas tusentals meddelanden mellan henne och pojkvännen. De vittnar om ständiga bråk och misstro – och så någonting mer: uppmaningar från honom att hon ska ta sitt liv. Det här blir starten på en rättsprocess där pojkvännen till slut – i mars i år – döms, mot sitt nekande, för uppmaning till självmord. I det här avsnittet hör du Stinas familj och också Tova Bennet, forskare i straffrätt vid Lunds universitet. Hon berättar om de uppmärksammade rättsfall som ledde fram till den här lagen och också hur den ska tolkas. – Att uppmana människor att ta sitt liv är ett skadligt och riskfyllt beteende i sig, oavsett om det faktiskt leder till någonting eller inte, säger Tova Bennet. Mår du dåligt eller har du någon i din närhet som gör det: hjälp finns att få: Självmordslinjen har öppet dygnet runt, varje dag: 90101 https://suicidezero.se/Vid akut fara ring 112. Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlLjud: Fredrik NilssonProducent: Jenny HellströmKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Midt i regeringsforhandlingerne blev Venstres formand, Troels Lund Poulsen, kongelig undersøger. Efter små to uger måtte han kaste håndklædet i ringen, men ifølge Troels Lund var dét ikke nødvendigvis en dårlig ting. I dagens afsnit taler Troels Lund ud om det vilde forløb, og så spørger vi, hvad hans planer er for at ‘smadre’ den røde regering, så den næste kan blive blå. Vært: Joachim B. Olsen, debatredaktør på B.T. Gæst: Troels Lund Poulsen, formand for Venstre Journalist: Maria Asmine Dam Producer: Teis Zacho og Maria Asmine Dam Er du tvivl om, hvad du skal mene om aktuelle emner, så tilmeld dig nyhedsbrevet Borgerlig Tabloid fra Joachim B. Olsen - så får du borgerlig argumenter direkte i din indbakke: https://www.bt.dk/debat/borgerlig-tabloid-faa-borgerlig-debat-direkte-i-din-indbakke Der kan være sponsoreret indhold og reklame i podcasten.See omnystudio.com/listener for privacy information.

(00:00): Kan man kun lave politik på områder man har direkte berøring med? Medvirkende: Sascha Faxe, tidligere medlem af Folketinget for Alternativet. (15:00): Kommer ligheden med sikkerhed til at stige under firkløverregeringen? Medvirkende: Sofie Lippert, finansordfører for SF. (45:00): Er det problematisk at danske pensionskasser har investeret 300 millioner i verdens to største betting- og gamblingvirksomheder? Medvirkende: Anders Schelde, investeringsdirektør for AkademikerPension. Værter: Mathias Wissing og Anne PhillipsenSee omnystudio.com/listener for privacy information.

(02:00): Er regeringen nye sikkerhedspolitiske linje med til at svække NATO og EU? Medvirkende: Anne Ingemann Johansen, adjunkt hos Center for War Studies på Syddansk Universitet. (11:00): Kommer angrebene i nat mellem det amerikanske militær og den iranske Revolutionsgarde til at eskalere situationen? Medvirkende: David Vestenskov, Centerchef og chefkonsulent på Center for Stabiliseringsindsatser ved Forsvarsakademiet. (17:00): Hvem har besluttet at trække Irans billettildeling tilbage og er det i strid med reglerne? Medvirkende: Jan Jensen, journalist, der i mange år har dækket FIFA tæt, og aktuel i den nye RADIO IIII-podcast Aftalt spil. (31:00): Hvornår er det okay som underviser på KU at vise et billede med teksten Death to the IDF? Medvirkende: Jakob Holtermann, lektor i retsfilosofi ved det juridiske fakultet på Københavns Universitet - har forsket i undervisningsfriheden og dens grænser. (42:00): Hvordan kan man kontrollere, at der ikke kommer russiske soldater, som har kæmpet i Ukraine, ind i EU? Medvirkende: Niels Fuglsang, medlem af Europa-Parlamentet for Socialdemokratiet. Værter: Mathias Wissing og Anne PhillipsenSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Har den förre landslagsmittfältaren Albin Ekdal en gudfar med väldigt bra pigment? Klickar hans pappa inte med ”Granens” pappa? Och stod han på samma studentflak som en kille som senare skulle komma att dömas för ekobrott? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Die Suid-Afrikaanse Plaaslike Regeringsvereniging vra jong Suid-Afrikaners om Jeugmaand as 'n oomblik van aksie te gebruik en te registreer om in November in die komende plaaslike verkiesing te kan stem. Die voorsitter van SALGA se Jeugkommissie, Lucky Sele, sê hulle mobiliseer jongmense om aan die verkiesing deel te neem. Dit volg te midde van groeiende kommer oor 'n toenemende kiesersdeelname-gaping en 'n vertrouenstekort wat daartoe lei dat al hoe minder mense aan toekomstige verkiesings sal deelneem:

8 Junie 2026: Ons ontleed die president se plan oor die xenofobiese drukpot. Kommer oor die groot getal polisiewapens wat in misdadigers se hande beland. Fitch het Suid-Afrika opgradeer - 'n ekonoom verduidelik watter voordele dit vir die land inhou.

Studio Allsvenskan är sponsrade av Snabbare – det okrångliga spelbolaget!Köp en andel till vårt andelsspel på SnabbTipset hos Snabbare.https://www.snabbare.com/snabbtipset-studioallsvenskan18+ | Stödlinjen.se | Spela AnsvarsfulltStudio Allsvenskan sponsras av Cancerfonden. Var med och bidra till vår poddbössa här: https://www.cancerfonden.se/insamlingar/studio-allsvenskans-bossaÅrets bästa sportdeal är här! TV4 Play och Studio Allsvenskan har ett samarbete där du kan se Allsvenskan, Superettan, La Liga och Serie A plus massa mer med ett galet vasst erbjudande – för enbart 349 kronor i månaden i sex månader. Gå in på https://www.tv4play.se/kampanj/studioallsvenskan för att ta del av erbjudandet!Vi välkomnar Besard Sabovic tillbaka till Studio Allsvenskan!I dag spelar Besard fotboll i Austin i USA och MLS. Hur är livet där borta?Kommer han att följa Sverige i VM på plats?Det blir en hel del om tiden i USA och hur fotbollslivet är där.Men självklart en hel del inför VM där Besard får ta ut sin svenska landslagselva han vill se.Och hur går det för oss i VM?Han flaggar även för vilket lag som kan floppa och vilka som vinner mästerskapet.Dessutom snackar vi självklart om Allsvenskan också där Besard följer serien från distans.Missa inte när Besard Sabovic gästar Studio Allsvenskan.Avsnittet finns ute överallt.Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Studio Allsvenskan är sponsrade av Snabbare – det okrångliga spelbolaget!Köp en andel till vårt andelsspel på SnabbTipset hos Snabbare.https://www.snabbare.com/snabbtipset-studioallsvenskan18+ | Stödlinjen.se | Spela AnsvarsfulltStudio Allsvenskan sponsras av Cancerfonden. Var med och bidra till vår poddbössa här: https://www.cancerfonden.se/insamlingar/studio-allsvenskans-bossaÅrets bästa sportdeal är här! TV4 Play och Studio Allsvenskan har ett samarbete där du kan se Allsvenskan, Superettan, La Liga och Serie A plus massa mer med ett galet vasst erbjudande – för enbart 349 kronor i månaden i sex månader. Gå in på https://www.tv4play.se/kampanj/studioallsvenskan för att ta del av erbjudandet!Äntligen måndag, äntligen Studio Allsvenskan!Och vi har en ny panelmedlem med oss i form av agenten/rådgivaren Michael Kallbäck för att få hans perspektiv på Silly season som är igång på riktigt nu.Vi pratar om Kallbäcks spelare som Edvardsen, Layouni och Wallinder där alla förstås undrar vad som händer med deras situationer.Vart drar Layouni? Och vad händer med Edvardsen till IFK Göteborg? Vad hänger det på? Kommer det bli av?Självklart drar vi igenom ALLA Silly-nyheter som har kommit.AIK har gjort en rekordförsäljning där Zadok Yohanna lämnar för Brighton. Vi lyfter på hatten för en superförsäljning.Malmö FF uppges vara på väg att landa Eirik Horneland som ny tränare. Hur är han? Och hur skulle det passa MFF?Dessutom kommenterar vi Henrik Rydström till Hammarby.Plus massa mer.Avsnittet finns ute överallt.Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ola Kamara kjenner fotballen i USA fra innsiden. I løpet av karrieren har han spilt for tre ulike amerikanske klubber. Nå tror han at tiden er inne for å gjøre fotball til en skikkelig folkesport også over there. Men vil sporten klare å konkurrere med baseball og det amerikanerne kaller football? Hvor viktig er det at de i stor grad mangler løkker å spille på som barn? Klarer amerikanerne å venne seg til 45 minutter uten reklamepause? Og vil de noen gang akseptere at sporten ikke heter soccer? Vi stiller både store og små spørsmål i denne tredje episoden i VM-serien vår. Med kommentatorene Christina Pletten og Daniel Røed-Johansen, eks-fotballproff Ola Kamara og programleder Kristoffer Rønneberg. Produsent: Peter Daatland

Jørgen Vig Knudstorp er ofte blevet betegnet som Legos redningsmand, da han som topchef rejste klodsen fra en truende konkurs. Men som bestyrelsesformand erkender han, at han fejlede. Nu har han fundet formlen. Hør dommen over Knudstorps erkendelser, og hør hvorfor Arla er så meget bedre til at forkæle sine ejere med vækst og fortjeneste, mens Danish Crown stadig leder efter formlen til succes. Alt sammen i denne uges udgave af Lunde & Linding. Medvirkende: Niels Lunde, erhvervskommentator, Finans Søren Linding, erhvervskommentator, Finans. Vært: Mads Ring. Foto/Grafik: Thomas Lekfeldt/Anders Thykier. See omnystudio.com/listener for privacy information.

De cryptomarkt beleeft een lijdensweg. Bitcoin staat rond de 64.000 dollar, omgerekend 55.150 euro, een min van bijna 14 procent op de week en ruim 20 procent op de maand. Ethereum zakte mee naar 1.785 dollar en de Fear & Greed Index, die het sentiment meet, staat weer op 12: extreme angst. Volgens analist Jim Ferraioli van Charles Schwab verliest bitcoin de momentumtrade: het geld stroomt nu naar AI en naar beursgangen zoals die van SpaceX en Anthropic, niet meer naar crypto. Uit de bitcoin ETFs liep de afgelopen tien dagen een recordbedrag van zo'n 3 miljard dollar weg. Op zoek naar een zondebok komt Michael Saylor in beeld. Zijn bedrijf Strategy, met ruim 843.000 bitcoins de grootste houder ter wereld, verkocht voor het eerst sinds 2022 bitcoin: 32 stuks voor 2,5 miljoen dollar. Een schijntje, maar het breekt met de heilige mantra never sell. Saylor kondigde de verkoop zelf aan om de markt te laten wennen, maar het werkte averechts. Beleggers schrokken vooral toen bleek dat hij 1,4 miljard dollar uit zijn dividendpot gebruikte om een lening af te lossen. In die pot zit nu nog 900 miljoen, terwijl de dividenden op zijn preferente aandelen oplopen tot 1,6 miljard per jaar. De angst: dat Saylor vaker moet verkopen om die dividenden te betalen. In Washington liep de vete tussen banken en de cryptosector hoog op. JPMorgan baas Jamie Dimon noemde Coinbase baas Brian Armstrong full of shit en haalde uit naar de Clarity Act, de wet die de spelregels voor de cryptomarkt moet vastleggen. Dimon vindt dat die wet nauwelijks juridische bescherming biedt en wil rente op stablecoins volledig verbieden. De wet ligt klaar voor een stemming in de Senaat, ergens deze maand. Deze week in de Cryptocast Een nieuwe Deep Dive-aflevering, met Bert Slagter en Veronique Estié. Dit keer over de vraag of we Bitcoin nog wel 'freedom money' kunnen noemen? En of die rol inmiddels niet weggelegd is voor stablecoins. Charles Schwab analist over bitcoin dat de momentumtrade verliest aan AI en beursgangen Recorduitstroom uit bitcoin ETFs versnelt de koersdaling Strategy verkoopt bitcoin en wil de markt laten wennen aan het idee Aandeel Strategy daalt tweede dag op rij na bitcoinverkoop Jamie Dimon haalt uit naar Coinbase en de Clarity Act Met Daniël Mol (BNR Cryptocast) of Bart Mol (Satoshi Radio) bespreken we elke week de stand van de cryptomarkt. Luister live donderdagochtend rond 8:50 in De Ochtendspits, of wanneer je wilt via bnr.nl/podcast/cryptocastSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Nyligen blev det känt att AI-bolaget Anthropic tagit in 65 miljarder dollar i en ny finansieringsrunda. Detta är bara ett i raden av AI-bolag som plockar in astronomiska summor. Men var kommer pengarna ifrån? Det undrar Tech brief-lyssnaren Buskträd på X. Björn Jeffery berättar om en del kreativa sätt för att få till pengarna – exempelvis att belåna sina Open AI-aktier för att köpa ännu mer Open AI-aktier. Henning Eklund drar sig till minnes något han lärde sig som ung ekonomijournalist, nämligen att mycket av de där pengarna faktiskt inte finns på riktigt. Med humor och initierade källor tar SvD:s journalister med dig när framtiden skapas. Med Björn Jeffery, Sophia Sinclair och Henning Eklund. Producent och redaktör Tove Friman Leffler.

In dieser Samstagsfolge von “Alles auf Aktien” reden wir mit dem, der zwei echte Fonds-Ikonen seit vielen Jahren lenkt. Mehr als 30 Milliarden Euro verwaltet unser Gast. Thelen, Beckers oder Kommer sind Zwerge gegen ihn. Selbst Wassili Papas kommt nicht an diese Dimensionen heran. Doch wie ist das, in so wilden Zeiten wie diesen, das Geld so vieler Anleger erfolgreich vermehren zu müssen? Er kann es uns erklären, denn es gelingt ihm bravourös. Und so berichtet er von der Hantel-Theorie, dem Colgate-Phänomen, seinem Silicon-Valley-Trick und den Erlebnissen auf dem Nvidia-Campus. Außerdem verrät der Mega-Manager seine TSMC-Theorie und wie er 2 Bücher pro Monat schafft. Dann warnt er Holger vor dem gefährlichen Satz, nimmt uns hinter die Kulissen der koreanischen Chaebols und liefert einen DRAM-Deep-Dive. Ein Gespräch mit Andre Köttner. Wir freuen uns an Feedback über aaa@welt.de. Noch mehr "Alles auf Aktien" findet Ihr bei WELTplus und Apple Podcasts – inklusive aller Artikel der Hosts. Hier bei WELT: https://www.welt.de/podcasts/alles-auf-aktien/plus247399208/Boersen-Podcast-AAA-Bonus-Folgen-Jede-Woche-noch-mehr-Antworten-auf-Eure-Boersen-Fragen.html. Hier könnt ihr den AAA-Newsletter abonnieren: https://www.welt.de/newsletter/article232797673/Alles-auf-Aktien-Der-taegliche-Boersen-Newsletter-fuer-WELTplus-Abonnenten.html Und - ganz neu: AAA gibt es jetzt auch auf Instagram: https://www.instagram.com/alles_auf_aktien/ Disclaimer: Die im Podcast besprochenen Aktien und Fonds stellen keine spezifischen Kauf- oder Anlage-Empfehlungen dar. Die Moderatoren und der Verlag haften nicht für etwaige Verluste, die aufgrund der Umsetzung der Gedanken oder Ideen entstehen. Hörtipps: Für alle, die noch mehr wissen wollen: Holger Zschäpitz können Sie jede Woche im Finanz- und Wirtschaftspodcast "Deffner&Zschäpitz" hören. +++ Werbung +++ Du möchtest mehr über unsere Werbepartner erfahren? Hier findest du alle Infos & Rabatte! https://linktr.ee/alles_auf_aktien Impressum: https://www.welt.de/services/article7893735/Impressum.html Datenschutz: https://www.welt.de/services/article157550705/Datenschutzerklaerung-WELT-DIGITAL.html

Han är åtalad för olaga hot – samtidigt som han själv står som målsägande i ett fall om hets mot folkgrupp. I veckans avsnitt gästar debattören Aron Flam för ett intensivt samtal om yttrandefrihet, politik, islamism och Sveriges framtid.Aron berättar om tiden efter den sjunde oktober, varför han menar att antisemitismen växer i Sverige och hur han hamnade mitt i två uppmärksammade rättsprocesser samtidigt. Han riktar också skarp kritik mot vänstern, som han anser har allierat sig med islamister i ett gemensamt motstånd mot västvärlden, kapitalismen och liberala värderingar.Samtalet tar vidare avstamp i Mellanöstern, där Aron förutspår att den iranska regimen kan falla inom bara några år – samtidigt som han varnar för hur Iran redan påverkar Sverige genom hot, extremism och våld på svensk mark.Dessutom diskuteras den växande politiska klyftan mellan unga män och kvinnor, biologiska skillnader mellan könen, kvotering, entreprenörskap och varför Aron hoppas på ännu en mandatperiod för Tidöregeringen.Detta är ett högaktuellt och tankeväckande avsnitt om ideologi, makt och kampen om framtidens Sverige.Följ Aron på Instagram härFölj Aron på YouTube härLäs mer om Aron härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Europa kokar. Det är ovanligt varmt med temperaturer som i vanliga fall bara registreras när det är högsommar. Det är en värmekupol med värme från norra Afrika som ligger bakom hettan, samtidigt som klimatförändrigar gör extrema väderhändelser mer intensiva. Varför är det så? Kommer vi att kunna resa utomlands sommar? Och hur blir det med hettan här i Sverige under semestern? Gäst: Lasse Rydqvist, meteorolog på Klart. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: DW News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Hör hela om du blir prenumerant på underproduktion.se/dellamonde

Hur tar man egentligen de där samtalen som alla chefer bävar inför? I det här avsnittet pratar Nicklas Hermansson med erfarna chefen Halsho Rostam och Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen om tuff feedback, uppsägningar och starka känslor på jobbet. Ett ärligt samtal om varför svåra samtal aldrig blir enkla – men varför de ändå går att göra mänskligt, tydligt och bra. Och om varför det finns mer hjälp att få än många chefer tror.

Die minister in die Presidensie, Khumbudzo Ntshavheni, sê die vraagstuk van vreemdelingehaat en onwettige immigrasie moet beslissend hanteer word. Veldtogte van groepe wat teen onwettige immigrasie en misdaad gekant is, het die afgelope paar maande in felheid toegeneem. Verskeie politieke partye en burgerlike organisasies, soos March and March, het Woensdag 'n betoging teen ongedokumenteerde buitelanders gelei in Pinetown, KwaZulu-Natal. Ntshavheni sê owerhede tree strenger op teen onwettige immigrante:

Die direkteur-generaal van die Wêreldgesondheidsorganisasie, Tedros Adhanom Ghebreyesus, is bekommerd oor die spoed en omvang van die Ebola-epidemie in die Demokratiese Republiek die Kongo en Uganda. Daar was 131 sterftes wat met die uitbreking verband hou. Die WGO het die uitbreking tot 'n internasionale noodgeval verklaar. Ghebreyesus sê die aantal gevalle en sterftes sal verminder namate veldbedrywighede verskerp word, insluitend die versterking van toesig, kontakopsporing en laboratoriumtoetse:

Die DA in Gauteng sê meer as 3 000 operasies is sedert Januarie verlede jaar by die Charlotte Maxeke Akademiese Hospitaal in Johannesburg gekanselleer. Volgens die party is een uit elke vier geskeduleerde operasies afgelas, wat pasiënte met lang vertragings en groeiende agterstande laat. Jack Bloom van die DA sê Ortopediese dienste het die grootste agterstand, met meer as 1 000 pasiënte wat tot 18 maande wag, terwyl byna 500 kinders ook steeds op die waglys is:

Die omgewingsminister het die finale verslag ontvang van die Internasionale Atoomenergie-agentskap oor die beplande insitu-loging mynaktiwiteit deur Headspring Investments in die Stampriet-bekken. Kommer is deur lede van die publiek en die SAUMA-groep uitgespreek van die moontlike besoedeling van die kritieke waterbron. Kosmos 94.1 Nuus het met die woordvoerder van die ministerie, Vilho Hangula, gepraat. Die publiek sal eers later hoor wat die bevindings is.

I veckans andra Livsrådet svarar vi på en fråga från en lyssnare som har börjat dejta en man som mycket stämmer med. Men nu visar det sig att han är riktigt snål (trots att han tjänar mycket pengar) samt saknar initiativförmåga. Är det värt att försöka ”lära upp” honom eller ska hon bara gå vidare? Vi har svaret! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.