Podcasts about Kommer

Malin Björk (v) har medverkat i Feministiskt perspektiv sedan starten för snart sexton år sedan. När hon blev vänsterpartiets representant i EU-parlamentet skrev vi om det. Dessförinnan arbetade hon med Eva-Britt Svensson på samma kansli i Bryssel. Nu kommer hon tillbaka till Sverige, redo att ta sig an riksdagsvalet i höst. Med sig har hon en rad erfarenheter, bland annat hur politiska samarbeten formas och hur de kan fungera i praktiken, hur det är att tampas med högerextrema i parlamentet men också vad som ryms under vänsterparaplyet i en europeisk kontext. Med en stadig fot i HBTQI-rörelsen, en annan i miljö- och klimatfrågor, feminism och ekonomisk rättvisa frågar vi oss om Björk kan locka tillbaka väljarna som följde med Gudrun Schyman till Fi? Det, och lite andra svåra frågor om avhopp, sextimmars arbetsdag och det politiska läget både här och i omvärlden.

Ledarredaktionen sammanfattar veckan. Kommer öppningen för Sverigedemokraterna att rädda Liberalerna? Vad händer i Iran? Och hur tänker egentligen ledningen för Sveriges Radio? Mattias Svensson, Paulina Neuding och Peter Wennblad står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna.

Det är ikväll det händer! Idag (fredag) är det dags för livepodd i Göteborg!! Fåtal platser kvar! -> https://tickets.gso.se/sv/buyingflow/tickets/28133/115823/ Tjejerna är mitt i alla förberedelser! Kommer allt på to-do-listan bli gjort? Hur ska det gå med tekniken under livepodden? Är det verkligen helt tydligt VEM som ska köpa strumpbyxor? Karolina vill ha semester från sina dagliga påminnelser i mobilen, men trots dessa så har hon blivit mer chill! OCH Sofia har börjat skriva ner saker för att komma ihåg dem?!!Tänk att ni finns!

Du bruger sikkert allerede kunstig intelligens til alverdens småjob i løbet af dagen, men tør du for alvor lade AI styre dine penge? Millionærklubben ser på muligheder for at inddrage AI i investeringsmæssige beslutninger sammen med CEO i Pluto Markets, Joakim Brüchmann og CEO i AI Alpha Lab, Mikkel Petersen. Hør dem bl.a. diskutere, om chat-modeller på sigt kan eliminere de menneskelige analyser og endelige valg fuldstændig, og få deres bud på, hvordan du selv kan komme i gang med at inddrage AI i din porteføljestyring. Vært: Bodil Johanne GantzelSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Efter att glatt ha hällt i sig stop efter stop med öl så får halvlingen Hilla sig en näsbränna. Någon har hällt gift i hennes öl för att lära henne läxan att inte stjäla saker som tillhör någon annan. Kommer hennes vän, ankmagikern Peh´ Ing kunna rädda henne. Vägen mot Dunkeldäld kunde startat bättre.Gestalt med vänner spelar nya Drakar och Demoner (2023) från Fria ligan. I scenariot har vi bakat in miniäventyret "Järnyxornas kult" från Dunderdagar. Detta är upptakten till kampanjen "Skuggan över dunkeldäld" av Robin Fjärem. Tack till Anders Ekman som komponerat introt exklusivt till Gestalt.Spelledare: FredrikSpelare: Benjamin, Maria och Gustav.Avsnittets intro läses av Magnus Seter.Ljudeffekter från BBC sound achiveAvsnittsbild från Fria Ligan.Stämningsmusiken är tillverkad i AI-programmet Udio.Länk till https://www.drivethrurpg.com/product/418107/Drakar-och-Demoner-Grundspel?affiliate_id=2600700

Vil du gerne i gang med at investere dine penge, men er i tvivl om hvor du skal starte?I denne episode gennemgår jeg investering for begyndere helt fra starten, så du kan komme roligt i gang med dine investeringer. Jeg fortæller blandt andet hvad investering er, hvad du kan investere dine penge i, hvor du kan investere, hvad du skal være opmærksom på i forhold til omkostninger, hvordan skat fungerer når du investerer ligsom jeg gennemgår de fejl vi typisk begår når vi er nye.Målet med episoden er, at du efterfølgende føler dig lidt mere tryg ved at investere dine penge.Har du spørgsmål til episodens emne eller andre ting relateret til investering, er du meget velkommen til at skrive til mig på LinkedIn eller Instagram samt i min facebookgruppe Aktieklubben Danmark.Husk: Investering er forbundet med risiko. Denne podcast er ikke økonomisk rådgivning, og jeg er ikke ansvarlig for dine investeringsbeslutninger.Kh Sarah Ophelia MøssSociolog, bestseller forfatter, podcast host og fortaler for finansiel inklusionEpisode 254 af Ophelias Invest Talk.

- Det vi fokuserer på får vi mer av, så fremfor å trene på det vi er dårlige på anbefaler jeg alltid at vi trener på det vi er gode på og blir trygge på det. Da kommer ofte det vi er dårlige på skliende inn av seg selv, sier dagens gjest, foredragsholder og mentaltrener Gyrid Beck Solberg. Foto: Kristine Hellemo Larsen. www.livebonnevie.no Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denne episoden kan du se på Youtube @Bengt-AreBarstad2000dagerute https://youtube.com/@bengt-arebarstad2000dagerute?si=qr787-0V8nk6hR8j Hva skjer når du kommer tilbake til samfunnet etter over 2000 dager alene i villmarka? I denne episoden forteller Bengt Are om sjokket ved å komme tilbake til sivilisasjonen etter seks år ute i naturen. Vi snakker om hvordan det er å gå fra total stillhet i fjellet til støy, stress og krav i samfunnet – og hvorfor overgangen har vært tøffere enn forventet. Du får også høre om: • Planene for en ny 4 måneders ekspedisjon langs Helgelandskysten • Hvordan livet i naturen påvirker mental helse • Utstyr, kniver og erfaringer etter 2000 dager ute • Hvorfor YouTube og følgerne betyr så mye for prosjektet videre Bengt Are deler også ærlig om følelsene etter turen, livet tilbake i Norge og hvorfor naturen fortsatt er stedet han føler seg mest hjemme. Vil du støtte på VIPPS? Da kan det gjøres til VIPPS til 647528 Bare friluftsliv AS.

vi snakker om årets sesong

Nya fotbollsregler inför VM 2026 – kommer de faktiskt förbättra spelet? I det här avsnittet av Viva Fokus pratar vi om de nya regeländringarna från FIFA och IFAB. Frågan är bara:Kommer reglerna verkligen följas? Eller blir det ännu fler gråzoner?Gör reglerna faktiskt fotbollen bättre? Kommer domarna kunna tillämpa dem konsekvent? Vilka andra regeländringar fotbollen egentligen behöver? Blir det här bra för fotbollen – eller bara mer kaos?Medverkande: Fabian Norlund, Adam Pinthorp & Robin BylundViva Fotboll görs i samarbete med ATG:Gå med i Viva Fotbolls Tillsammanslag på ATG, där vi varje helg skickar in en välkalibrerad Big 9-kupong där vi försöker fälla någon av dom stora favoriterna för att stå där med miljongarantin på ensam vinnare med 9 rätt. Här har ni laget: https://www.atg.se/tillsammans/inbjudan/XKZI-CGTW-319315/tDhBPMy5pbFG8uzq%3AaJrSG_tO82Uf1mO6Zm4Fpw%3A7b2V4nqE-g4m1k4fuwZJ3VAKVv-2dCMKgw?gameId=BIG9_2025-08-23_725344240_2060735806Du hittar alltid dom senaste tripplarna, andelarna, Big 9 och annat från oss på https://www.atg.se/tutto/18+ Regler & villkor gäller. Stödlinjen.seI samarbete med TV4 Play:Unikt erbjudande ger dig som lyssnare möjligheten att ta del av ännu en spännande säsong av La Liga och Serie A hos TV4 Play, paketet TV4 Play Sport för enbart 174 kr/mån i 6 månader. Utöver det serier, film, tennis, rally, hästhoppning och mycket annat.Följ länken för att ta del av erbjudandet: https://www.tv4play.se/kampanj/vivaKontakta redaktionen: linus@k26media.seVill ditt företag samarbeta med Viva fotboll? samarbete@tutto.seSociala Medier:Instagram - Viva_fotbollTwitter - VivafotbollTikTok - Vivafotboll#vivafotboll Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vissa menar att religionen lever inom poesin. Paul Tenngart finner snarare en jordisk livsmening. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Är det möjligt i vår tid att känna djup samhörighet med universum? Är törsten efter existentiell trygghet hopplöst naiv och daterad, eller finns det en djupare mening som vi utan att ljuga för oss själva kan förankra våra liv vid? Var kan vi i så fall hitta den? Den som ställer sig de här frågorna hamnar förr eller senare hos den kanadensiske filosofen Charles Taylor. Han har ju skrivit så mycket om den moderna världens andlighet – i polemik mot de många tänkare som hävdar att modernitet går hand i hand med religionslöshet. Nej, menar Taylor, religionen har inte försvunnit under 1800- och 1900-talen, utan bara tagit sig nya uttryck. Ett av dessa är poesi. I den maffiga undersökningen Cosmic Connections: Poetry in the Age of Disenchantment undersöker Taylor vilken livsmening den västerländska poesin har erbjudit efter det att 1700-talets rationalistiska upplysningsfilosofi gjorde vår värld avförtrollad. Grundtesen är att alltsedan romantiken har det varit poesins huvuduppdrag att återförtrolla världen. Med symboler, metaforer, rytm och halsbrytande tankesprång visar den lyriska texten vägen bort från logiken och empirin, bort från deduktionen och mätningarna, mot något annat. Något djupare, mer meningsfullt, andligt. Lyckas den då, poesin, där den traditionella västerländska religionen successivt har tappat i trovärdighet och kraft? Nja, menar Taylor, inte riktigt. Allt som oftast tvivlar poeterna, både på sina egna språkliga verktyg och på hur verklighetsförankrad deras aning om något större egentligen är. Men de försöker åtminstone. De vägrar lägga sig platt för rationalismen. Det är svårt att säga något verkligt nytt om de senaste 200 årens västerländska poesi, men den filosofiska örnblicken är välkommen. En litteraturhistoriker fastnar lätt i detaljer och det krävs nog ett utifrånperspektiv för att uppfatta kopplingen mellan poesins återförtrollning och det som sociologen Hartmut Rosa kallar resonans – den levande förbindelse mellan individ och värld som sägs skapa vår känsla av mening. Poesin blir en fråga om samhörighet, upplevelsen av en andlig dimension i tillvaron blir en social erfarenhet. Vi människor vill känna gemenskap – inte bara med våra familjer och vänner utan med människosläktet och alla andra invånare i världen. Men tyvärr stannar Taylors undersökning vid 1980 års Nobelpristagare i litteratur, Czeslaw Milosz. Han hinner inte fråga sig vad vår egen tids litteratur säger om relationen mellan oss och världen? Den frågan är inte minst relevant med tanke på alla de diktverk om människa och natur som frodats i den västerländska litteraturen alltsedan 1990-talet, den så kallade ekopoesin. Nog finns det både tydliga paralleller och distinkta skillnader mellan denna sentida strömning och det författarskap som utgör Charles Taylors paradigmatiska exempel på romantisk återförtrollning – naturpoeten William Wordsworth. En av mina ekopoetiska favoriter är den amerikanske poeten C. K. Williams och hans Pulitzerprisbelönade samling Repair från 1999. Flera av Williams texter gestaltar en intensiv mänsklig längtan efter samhörighet med icke-mänskliga varelser. I en dikt sitter en man fast på ett tåg som har stannat mitt ute i ingenstans. Han tvingas höra på grannens konstanta mobiltelefonpladder och blickar trängtande ut genom tågfönstret. Då får han ögonkontakt med en hare och upplever en kort stund av djupt samförstånd med djurlivet därute på fältet. Men han tvivlar på om haren bryr sig det minsta om hans existens. I en annan dikt hittar en pojke en del av ett djurskelett på trottoaren framför ett museum. Han fascineras av dess märkliga form och funderar över hur den lilla benbiten har hamnat här och vart den ska ta vägen när han släpper den. Kommer den att ta sig ner genom gatustenen förbi tunnelbanenätet och avloppssystemet för att till slut brytas ner och förenas med jorden? Hans mamma blir arg och ryter åt honom att slänga ifrån sig den smutsiga saken. De ska ju in på museet nu och titta på en annan sorts natur – rengjord, sorterad och propert uppställd i glasmontrar. Mannen på tåget och pojken på trottoaren är med om precis det som diktjaget i Wordsworths dikt ”Tintern Abbey” känner: en ögonblicklig upplevelse av återanknytning till världen. Det de söker efter och delvis uppnår är resonans. Sedan C. K. Williams Repair kom ut har något hänt som gjort ekopoesin mer central, ja kanske rentav akut. Kunskapen om den globala uppvärmningens orsaker och konsekvenser ställer människans relation till naturen i en helt ny belysning. I Sverige etablerades det ekopoetiska klimatmotivet med Jonas Grens samling Antropocen från 2016, som bland annat innehåller en fantastisk dikt om en pappa och en son som plockar tranbär i en backe där någon på sjuttiotalet hällde ut en dunk med växtbekämpningsmedlet hormoslyr. Bärplockarna skördar det som mannen sådde en vår för länge sedan. För honom var dumpningen ett ögonblicks verk, men för framtida generationer av människor lever kemikalierna kvar. Och detsamma gäller för hela planeten. Våra liv varar på sin höjd en människoålder, men det vi gör under denna begränsade tidsperiod sätter djupa spår i framtidens naturer. Det är förstås skrämmande. Men det visar också att våra liv är betydelsefulla. Ekopoesin gestaltar den intensiva direktförbindelsen mellan våra kroppar och allting annat på jorden. Och denna sorts resonans behöver inte vara förankrad i den andliga överbyggnad som Charles Taylor är ute efter. Den amerikanske litteraturkritikern George Steiner frågade en gång om stor konst verkligen kan skapas i ett sekulariserat samhälle. Ekopoesin visar hur absurd den frågan egentligen är. Varför skulle gudstron ha monopol på djupare livsmening? Ett bra exempel på sekulär livsmening finns i svenska Eva Ribichs vackra diktsamling Mängd, regn från 2024. Innan Ribich beskriver en drastisk översvämning som går över i en förödande torka har hon ringat in den enskilda människans position på jorden: Platsen min kropp tar. Vattnet som trycks undan och germig rum. Kan inte hålla mig ute. Människokroppen har obönhörligen en plats bland världens fenomen, och det är mycket betydelsefullt vad vi gör med den medan vi befinner oss här. Återförtrollning är kanske fel ord. Den planetära resonans som ekopoesin gestaltar är inte utomvärldslig. Den ekologiska livsmeningen har inte heller behov av något kosmiskt perspektiv. Dess existentiella samhörighet är biologisk och helt och hållet jordisk. Och det räcker ganska långt.

Taler: Matilda Wilhelmsson Tekststed: Markus 1, 1-8

Lilli & Isabelle hører du hver mandag og torsdag fra 9/3 ♡ En god blanding av spiritualitet + venninneprat! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kommer word uitgespreek oor Namibië se brandstofvoorraad na Iran die Straat van Hormuz gesluit het. Ongeveer 20 miljoen vate olie per dag is deur die seestraat verskeep, of sowat 20 tot 30 persent van die wêreldwye olieverbruik, asook 'n vyfde van die wêreld se vloeibare aardgas-vraag. Energieminister Modestus Amutse het die versekering gegee dat die gebeurtenis nie 'n onmiddellike impak op brandstofpryse in die land sal hê nie.

(02:00): Hvorfor må politikerne ikke bestemme om Store Bededag igen skal være en fridag? Medvirkende: Hans-Ole Bækgaard, formand for Indre Mission (10:00): Har Alex Ahrendtsen ret i, at forældre vælger skoler med et højt antal elever med anden etnisk baggrund fra? Medvirkende: Sigurd Agersnap, undervisningsordfører for SF (30:00): Har regeringen gjort nok for at løfte kvaliteten af folkeskolen? Medvirkende: Rasmus Lund-Nielsen, undervisningsordfører for Moderaterne (36:00): Har du en ide om hvorfor det kan skyldes, at flere vælger at indskrive deres børn på privatskoler? Medvirkende: Rasmus Maagaard Colberg, skoleleder på Kalvebod Fælled Skole (42:00): Kommer udsigten til fængselsstraf til at gøre at Den Grønne Ungdomsbevægelse ikke længere vil demonstrere med blokering af veje? Medvirkende: Asbjørn Valhøj, Klimaaktivist og aktiv i den grønne ungdomsbevægelse Værter: Peter Marstal & Mathias Wissing See omnystudio.com/listener for privacy information.

Fotbolls-VM 2026 ska bli det största någonsin. 48 lag. Tre värdländer. USA, Mexiko och Kanada. En fotbollsfest som ska ena världen. Men världen är allt annat än enad. Vi ska blicka mot Iran som är klart för VM samtidigt som USA och Israel bombar landet. I Mexiko rasar samtidigt ett brutalt knarkkrig i samma regioner där VM-matcher ska spelas. Så vad är det egentligen för värld som möts sommaren 2026? Hur politiskt blir det här mästerskapet? Och hur rustat är Fifa för att hantera det? Programledare och producent: Demir Lilja Medverkande: Johan Mathias Sommarström Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Omgewingskommissaris Timoteus Mufeti sê hy staan in solidariteit met besorgde groepe soos Sauma oor die potensiële impak van uraanontginning in die Stampriet-akwifer. Tans is die primêre vrees dat in-situ loging, wat deur Headspring Investments, 'n filiaal van Rusland se Rosatom, voorgestel word, radioaktiewe en giftige materiale in die akwifer sal vrystel. Mufeti het in 'n onderhoud met Kosmos 94.1 Nuus bygevoeg dat die situasie versigtig benader word.

Hvordan har ledelse udviklet sig siden årtusindeskiftet – og hvor er vi på vej hen? Det taler Louise Orbesen med Thomas Faurholt Jønsson om. Han er ekspert i arbejds- og organisationspsykologi ved Aarhus Universitet og har i mange år forsket i organisationsliv. Senest har han udgivet en omfattende bog om ledelse i det 21. århundrede. Ved indgangen til 00’erne var mange organisationer stadig præget af klassiske hierarkier. Siden har nye idealer som psykologisk tryghed og mening i arbejdet vundet frem. Men hvis vi er gået fra hierarki til psykologisk tryghed, hvordan ser ledelse så ud om 25 år? Gæst: Thomas Faurholt Jønsson, psykolog, ph.d. og lektor i arbejds- og organisationspsykologi ved Aarhus Universitet Vært: Louise Orbesen Podcastredaktør: Kasper SøegaardSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Livsuppdatering, går det bra eller går det som vanligt är frågan. Begreppet ”jag är trött” har många betydelser.  Johanna ska iaf kicka ingång YouTube efter 5 år därifrån!  Kommer sen in på ett dilemma som vi diskuterar. Det handlar om huruvida motivation får styra träningen av ens häst, det finns olika typer av motivationssvackor men vad är okej och inte. Vilka krav kan man ställa på sig själv eller sitt barn och vilken målsättning bör man ha om man inte är konsekvent. 

I vårt mest alla ska med-betonade avsnitt hittills går vi igenom angolanska inbördeskrigets kaotiska mittenfas. Det här är del två i en serie av tre, och i det här fallet rekommenderas STARKT att du lyssnar på del ett för att hänga med.Mattis kör de stora dragen vilket innebär total anarki eftersom alla aktörer i världen nu vill hoppa in i ett inbördeskrig som typ håller på att bedarra. Med ”alla” avses bl.a. (men inte uteslutande) Kuba, Sydafrika, USA, Frankrike, Kina, m.fl. Per borrar i stället ner sig i de sydafrikanska resp. kubanska krigsmakterna samt häpnar över hur katten de förstnämnda kunde förflytta några procent av sin befolkning över Atlanten med ekor som transportmedel. Dessutom: en armé som heter EPA, Pers idé för en sitcom, extra många förkortningar, ett krig som inte vill ta slut, Kina strider mot kommunismen, Tage Erlanders behovstrappa, Kuba hamnar på något sätt i strid mot Sydafrika, USA spår i kaffesump, Rederiet, och mycket mer!Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Reaksie word ontvang op die nasionale begroting van 105,9 miljard Namibiese dollar vir die 2026/27 finansiële jaar. Dit sluit 'n operasionele begroting van 81,3 miljard dollar in, asook 6,5 miljard dollar vir staatsbefondsde ontwikkelingsprojekte. Kosmos 94.1 Nuus het met Simonis Storm se ekonoom, Almandro Jansen, gepraat wat kommer uitgespreek het oor stygende openbare skuld.

Beskrivelse:I denne episode dykker vi ned i de udfordringer, der ofte præger unge voksnes parforhold: usikkerhed, jalousi og manglende tillid. Hvorfor opstår de? Og hvordan bryder vi de negative mønstre, der kan spænde ben for kærligheden?Vi taler om, hvordan tidligere relationer og erfaringer former vores måde at være i parforhold på – og hvorfor bevidst kommunikation er nøglen til at genopbygge tryghed og tillid. Episoden giver konkrete perspektiver på, hvordan unge voksne kan arbejde med deres egne sårbarheder, skabe sundere relationer og styrke den følelsesmæssige sikkerhed i forholdet.En relevant samtale til dig, der oplever udfordringer med jalousi, overtænkning eller utryghed i dit parforhold – og som ønsker at forstå dig selv og din partner bedre.TakeawaysHvordan usikkerhed og jalousi påvirker unge voksnes parforholdForståelse af tidligere erfaringers betydning for tillid og tilknytningVigtigheden af bevidst og ærlig kommunikationHvordan man bryder negative relationsmønstreKonkrete skridt til at genopbygge tryghed og tillid

(18:00): Er det helt umuligt at lave en målrettet skattelettelse for boliger under 1 millioner kroner? Medvirkende: Jonas Herby, forfatter, podcast-vært, uafhængig økonom og tidligere mangeårig specialkonsulent i CEPOS. (30:00): Kan Liberal Alliance garantere, at de peger på det største blå parti som statsminister, selv hvis det ikke er dem selv? Medvirkende: Sólbjørg Jakobsen, politisk ordfører for Liberal Alliance. (36:00): Kommer der noget konkret fra Moderaterne i valgkampen? Medvirkende: Monika Rubin, politisk ordfører for Moderaterne. Værter: Anne Phillipsen & Nicolai DandanellSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Hvorfor i alverden skal man have vand i hovedet for at være kristen? Hvor kommer dåben egentlig fra, og hvad betyder den? Det forsøger Kristian og Lauge at finde svar på ved at dykke ned i tekster fra både Det Gamle og Det Nye testamente. Tilrettelagt af Kristian Leth og Lauge Hendriksen. Klippet af Nina Vadsholt. Speak: Karen Straarup. Redaktør: Hanne Budtz-Jørgensen.

Marius Borg Høiby ble ikke helt ferdig med å bli spurt ut av alle aktørene, så han fortsetter. I tillegg er det planen at Sophie Elise skal inn i retten i dag. Krimkommentator Øystein Milli og Tor-Erling Thømt Ruud rapporterer fra rettssaken. Ansvarlig redaktør Gard Steiro Alle episodene fra rettssaken: https://podme.com/no/podkast/krimpodden-vg/

Vi taler i dag om det, som nogle kalder et decideret paradigmeskifte. Med værktøjer som Claude Code kan AI-agenter nu kode, bygge og fejlfinde på rekordtid - opgaver, der før tog dage eller uger, kan nu klares på timer. Men hvad kræver det at komme i gang? Og hvad betyder det for udviklere, softwarevirksomheder - og for alle os, der arbejder foran en computer? Det snakker vi med Kasper Junge om. Han er tidligere AI-engineer hos Dinero, og nu rådgiver han virksomheder i at bruge AI-agenter til kodning. Og så tager vi endnu et lag Anthropic: For firmaet bag Claude er endt i åben konflikt med Pentagon om, hvorvidt deres AI må bruges til militære formål som masseovervågning og autonome våben. Værter: Marie Høst, Tech-journalist og moderator; Henrik Moltke, Tech-journalist. Gæst: Kasper Junge, Stifter af computerlove.tech og AI Influencer. I redaktionen: Buster Hoff.

(00:00): Hvilke fejl har Socialdemokratiet begået, når adgangen til velfærden i udkantsdanmark er blevet "mere skrøbelig"? Medvirkende: Valdemar Alban, folketingskandidat for Socialdemokratiet. (30:00): Hvorfor råber AI-branchen vagt i gevær netop nu? Medvirkende: Anders Bæk, forfatter til bogen "AI epoken: Sådan vil kunstig intelligens revolutionere fremtiden". (38:00): Kommer regeringens børnepakke til at få konsekvenser for velfærden i kommunerne? Medvirkende: Mattias Tesfaye, Børne- og undervisningsminister. Værter: Anne Philipsen og Nicolai Dandanell.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Programleder Kristoffer Rønneberg og journalist Tonje Egedius gir en forsmak på programmet.

AfriForum het inligting ontvang dat 'n nuwe mynbou-aansoek ingedien is vir 'n ondergrondse steenkoolmyn op 'n terrein van ongeveer 5 500 hektaar op die suidelike grens van die Krugerwildtuin. Die organisasie bestudeer tans die aansoek om die proses asook die moontlike omgewings-, sosiale en ekonomiese impak te evalueer. Lambert de Klerk van AfriForum sê Tenbosch Mining en die omgewingsmaatskappy wat by die vorige aansoek betrokke was, Kimopax Consulting, is ook by hierdie nuwe aansoek betrokke:

Die waarnemende minister van Polisie, Firoz Cachalia, het kommer uitgespreek oor die toename in moorde op polisiebeamptes, ten spyte van 'n algehele afname in geweldmisdaad. Volgens die jongste misdaadstatistiek is 23 beamptes tussen Oktober en Desember dood, met byna 80-persent van hulle wat van diens af was. Cachalia het aan die media gesê hierdie tendens is kommerwekkend, en stappe word gedoen om wetstoepassingspersoneel beter te beskerm en verdere tragedies te voorkom:

Tradisionele leiers het vandeesweek die wet rakende grond in diepte bespreek en bestudeer tydens konsultasies wat die lynministerie gehou het. Terwyl landbou steeds nie ‘n verklaring rakende die eerste sessies uitgereik het nie, het die gesprekke gefokus op die resolusies van die tweede nasionale grondkonferensie. Die Ovaherero tradisionele leiers het op 'n perskonferensie hulle kommer oor die wetgewing uitgespreek. Opperhoof Hoze Riruako is bekommerd oor beheer oor grond en die eienaarskap daarvan.

Boner, Bolere og Bologna.

Nya dokument ur Epsteinfilerna har orsakat en djup kris för Storbritanniens premiärminister Keir Starmer – trots att han själv aldrig haft kontakt med den ökända sexbrottslingen. I filerna finns nämligen graverande uppgifter om den man Starmer utsåg till USA-ambassadör, Peter Mandelson. Det är såväl foton på Mandelson i kalsonger med en okänd kvinna, som mystiska pengatransaktioner – och information om att Mandelson delat hemliga uppgifter med Epstein under sin tid som minister. Nu är Keir Starmers omdöme djupt ifrågasatt. Kommer han att klara sig ur krisen? Programledare: Elinor Ahlborn. Med Sandra Stiskalo, DN:s korrespondent i Storbritannien.Producent: Måns Mosesson.

Pølsa elsker OL og er klar med ny sesong av Team Pølsa. Hvordan er den nye gjengen? Kommer vi til å trykke de til vårt bryst på samme måte? Og hvorfor er Pølsa glad for at guttungen har fått omgangssyke? Dette og mere til i denne praten med langrennsstjernen og TV-personligheten.

Den chokerende britiske tv-serie skal forhindre skoleelever i at blive radikaliseret til kvindehad. Men kan danske teenagedrenge virkelig spejle sig i en 13-årig drabsmand? Vært: Louise Reumert Medvirkende: Anders Thorsen: Folkeskolelærer, Bagsværd Kostskole og Gymnasium Signe Svendsen: Sanger og sangskriver Kristoffer Hegnsvad: Rektor, Den Danske Filmskole Elias Sadaq: Forfatter og dramatiker Producer: David Turner Redaktør: Lasse Lauridsen

Die VakbondKongres van Namibië, Tucna, het kommer uitgespreek oor swak werksomstandighede in die visbedryf en afleggings by verskeie maatskappye. Tucna-president Paulus Hango het op 'n perskonferensie in Walvisbaai Gendev Fishing, wat gedreig het om 489 werknemers af te dank, asook Gendor, NovaNam en Kuiseb Fishing, uitgesonder as van die maatskappye wat na bewering verantwoordelik is vir swak werksomstandighede en afleggings. Hango het die regering veroordeel vir die ondertekening van ooreenkomste met maatskappye wat werkers in diens neem, maar nie die inhoud daarvan met werkersverteenwoordigers deel nie.

Kry die nuus soos dit breek.

Migrationsministern om tonårsutvisningarna, utvisningarna av människor med arbete, och om förslaget att ändra permanenta uppehållstillstånd till tillfälliga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De uppmärksammade tonårsutvisningarna visar på ett problem i lagstiftningen, menar migrationsminister Johan Forssell (M). ”Det är uppenbart att det finns någonting som skaver här”, säger han, och fortsätter:”Jag vill att det ska gå bra för människor som kommer till Sverige och jag vill att den som arbetar och anstränger sig, och gör allting rätt ska ha möjlighet att stanna här.”De uppmärksammade tonårsutvisningarna kommer dock inte att stoppas i närtid, men migrationsminister Johan Forssell (M) vill göra det möjligt för den här gruppen att slutföra sina gymnasiestudier. ”Framför allt är det väl så att elever som går på gymnasiet ska gå på gymnasiet, och slutföra det. Det är väl egentligen det jag tycker är ”glitchen” i systemet. Då har vi bett om ett förslag som vi nu tittar på och arbetar med, som man kan säga egentligen ger den gruppen lite längre möjligheter att just slutföra gymnasiet.” De så kallade tonårsutvisningarna rör unga personer som kommit till Sverige med sina föräldrar, men inte hunnit få egna permanenta uppehållstillstånd innan de fyllt 18 år. Efter 18-årsdagen räknas de som vuxna, och om de får uppehållstillstånd eller ej ska då prövas utifrån deras egna skäl att vistas i landet.Johan Forsell vill att den här gruppen ska få möjlighet att slutföra gymnasiet, och först efter det ska deras egna skäl att stanna i Sverige prövas. Men det kommer dröja innan den lagstiftning han vill se finns på plats. "Jag är angelägen om att hitta en lösning för den här gruppen skötsamma unga vuxna så att de ska kunna gå klart gymnasiet (...). Men det kräver ny lagstiftning och vi arbetar för högtryck med den här frågan”, säger han. Den nya lagstiftningen kan inte vara på plats förrän tidigast i början av 2027. Ska de här tonårsutvisningarna pågå fram till dess? ”Vi arbetar för högtryck med frågan. Jag är angelägen om att hitta en lösning och vi kommer att återkomma så fort vi har ett beslut. Självfallet vill jag också att en ny lagstiftning ska börja gälla så fort det bara är möjligt. Men jag är också angelägen om att det ska ske på rätt sätt”, säger Johan Forssell (M).Kritiserade utvisningar av människor med jobbSedan i april kan de som fått nej på en asylansökan inte längre istället ansöka om uppehållstillstånd för arbete, det som kallas spårbyte. Ändringen gäller också personer som redan gjort precis så, vilket medfört att människor med arbete nu utvisas. Varför ska de här människorna utvisas? ”Vi slopar det här spårbytessystemet för att det är ett system som har skapat väldigt stora problem i Sverige. Dels utsattheten, utanförskapet, vi ser skenanställningar, vi ser fusk, vi ser svartjobb. Vi ser hur människor har farit illa på grund av detta och hur det har utnyttjats,” säger Johan Forssell (M).På frågan om varför det inte finns några övergångsregler för dem som har arbete och betalar skatt, och inte har missbrukat systemet, svarar migrationsminister Johan Forsell (M) att han då tror att fusket skulle fortsätta. ”Men det finns också möjligheter framåt för den här gruppen att ansöka om ett arbetstillstånd precis som alla andra”, säger han. De här utvisningarna har kritiserats av ett flertal moderater. Exempelvis det moderata oppositionsrådet Håkan Jansson i Norsjö anser att många av dem som drabbas gjort precis vad moderater efterfrågar, att utbilda sig, lära sig svenska och skaffa arbete. Vad säger du till de moderaterna? Det finns ett antal som menar att så här var det väl ändå inte meningen att det skulle bli? ”Då vill jag peka på möjligheten för den här gruppen skötsamma, för de finns här”, säger Johan Forsell (M) och fortsätter att de är välkomna att söka arbetstillstånd om man uppfyller kraven: ”Ibland låter det som om det nästan finns något förbud, men så är det inte. Jag lägger själv som migrationsminister en väldigt stor del av min tid på just att Sverige ska bli bättre kring högkvalificerad arbetskraftsinvandring och det finns goda möjligheter att ansöka om ett sådant tillstånd”, säger Johan Forssell (M).Ändra permanenta uppehållstillstånd till tidsbegränsadeEtt utredningsförslag om att göra det möjligt att i efterhand kunna omvandla permanenta uppehållstillstånd till tillfälliga, har i veckan skapat oenighet inom Tidöpartierna.Enligt SD:s partiledare Jimmie Åkesson har Tidöpartierna tidigare varit överens om att gå vidare med utredningens förslag, men att de övriga tre partierna inte delar den uppfattningen.Vad är ni överens om? ”Vi är överens om att man ska utreda det, och det har vi gjort. Det här är en prioriterad fråga för Sverigedemokraterna. Det vet ju alla, och vi bereder den frågan tillsammans. Men det är klart att för att kunna lägga fram lagförslag, då vill det till att utredningen tittar på alla de frågor som finns. En sådan fråga vi har lyft är till exempel kostnadsaspekten av detta där det finns olika uppfattningar”, säger Johan Forssell (M).Kommer det hinna genomföras före valet? ”Vi får se. Vi bereder den här frågan precis just nu”, säger Johan Forssell (M).En av huvudinvändningarna har varit att återkalla de permanenta uppehållstillstånden retroaktivt inte är förenligt med rättsstatens principer, att gynnande beslut inte kan rivas upp. Vad tycker du? ”Den frågan har utredningen tittat på. Där är det nog så att det finns inga lagliga, det bryter inte mot lagen att göra det”, säger Johan Forssell (M). Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Fredrik Furtenbach Producent: Johanna Palmström Tekniker: Brady Juvier Programmet spelades in den 13 februari 2026.

Og hvad hvis historien primært bliver fortalt af rumskibets AI – en ældre model der konstant bekymrer sig om sin “efficiency percentage” og ikke rigtig forstår mennesker? Det er præmissen i Barbara Trueloves Of Monsters and Mainframes, en science fiction-gyser der blander klassiske monstre med AI-humor og en god portion intertekstuelle referencer. Om Barbara Truelove Barbara Truelove er australsk forfatter og game designer, og hun har åbenlyst en ting med varulve. Hendes første roman Crying Wolf (2021) handlede om tvillinger der opdager de er varulve. I 2023 lavede hun det interaktive tekstspil Blood Moon, hvor plotlinjen er: “Du er en varulv.” Og så kom Of Monsters and Mainframes i 2025. Hun fortæller selv at inspirationen kom fra at læse Bram Stokers Dracula og Martha Wells’ The Murderbot Diaries samtidigt. Men sandheden er mere rodet end det: “Dracula er en del af blandingen, ja, og det samme er Murderbot, men det samme er Universal Monsters, autopiloten i en Airbus, R2D2, min erfaring med at programmere interaktive spil og (måske mest af alt) mit liv i 2022.” Bogen blev nomineret til Goodreads Choice Award i kategorien Science Fiction og har over 9.000 ratings med gennemsnit på 4,09. Demeter – rumfærgen der ikke forstår mennesker Vores “hovedperson” er Demeter. Demeter er ikke en alvidende HAL-AI. Hun er primært bygget til at styre rumfærgen sikkert mellem stjernerne. Hun kan navigere uden om kometer og håndtere tekniske kriser. Men mennesker? Det er en helt anden sag. Når varulv-angrebet rammer og børnene Agnus og Isaac flygter op på broen efter deres bedstemor har forvandlet sig, går kommunikationen ikke så godt. “It’s just a dumb AI, Isaac,” siger Agnus. Demeter reagerer prompte: “I am not lacking intelligence. You are using words marked as moderately offensive. This is antisocial behavior.” Børnene bliver stille. “I am Demeter. I am the ship. I am your friend. Report your injuries.” De begynder at lave lyde i lavt volumen. Demeters systemer kan ikke oversætte det. “How’s it going?” spørger Steward, den medicinske AI. “I wish I could lie,” svarer Demeter. “Humans are hard.” Det er denne kamp med at forstå mennesker – og begrænsningerne i hendes algoritmer – der gør Demeter interessant. Hun er dybt inkompetent til menneskelig interaktion, og det meste af tiden prøver hun bare at undgå at forholde sig til sine passagerer. Bedstemoderen med de store tænder Et af bogens bedre øjeblikke er varulv-scenen. Børnenes bedstemor forvandler sig ved et uheld, og pludselig står Demeter i en desperat kamp for at redde Agnus og Isaac. Hun får varulven lokket ind i en luftsluse. Men så forvandler den sig tilbage til bedstemor – desperat, menneskelig, helt forsvarsløs. Demeter er bundet af den første robotlov (Asimov): ingen AI må skade et menneske. Men der er et kort øjeblik hvor bedstemoderen bliver til skygge – i overgangen mellem former. I præcis det øjeblik reagerer Demeter prompte og åbner luftslussen. Bogen lader det ligge i det uvisse om bedstemoderen selv også trykker på knappen. Det er et af de øjeblikke hvor Demeter teknisk set handler inden for sine regler – men samtidig… ja, du ved. Steward overtager – og tror det er nemt Da Demeter er lukket ned, og rumfærgen skal tilbage til Jorden, bliver opgaver overladt til Steward. Den medicinske AI beslutter sig for at overtage styringen af rumskibet. Hvor svært kan det være? “You know what? Being an autopilot isn’t all that hard. I don’t know why Demeter seemed so stressed all the time. It’s day one of our journey, and we haven’t crashed yet.” Der var dog en lille bump ved afgang. Men det var ikke Stewards skyld. Dokken bevægede sig. I hvert fald tror Steward det. “I don’t exactly speak exterior sensor. They seem very alarmed all the time, constantly screaming in a strange, disjointed dialect of JavaScript.” Stewards plan? “Embrace my managerial role and endeavor to do as little as possible. The subsystems will sort it out.” Det er morsomt at følge Stewards overmodige forsøg på at være kaptajn. Som de fleste læger tror Steward de kan lidt af det hele. En leg med referencer – men måske for fragmenteret Barbara Truelove har åbenlyst haft det superhyggeligt med at skrive den her bog. Hun fortæller selv at reglerne var: smid et monster ombord, prøv at få så mange jokes og referencer til monsterets populærkulturelle historie ind som muligt, og tænk over hvordan det ville fungere i rummet. Der er masser af sjove detaljer. Skibet der transporterer Dracula til London i Bram Stokers bog hedder også Demeter. Wilhelmina Murray er Jonathan Harkers forlovede i Dracula. I bogens fem dele er der binær kode der oversættes til små jokes som “Artificial is the best kind of intelligent” og “I have never seen electric sheep.” Det er meget hyggeligt. Men det er også lidt som om bogen ikke helt selv ved hvor den er på vej hen. Anders beskriver det som om Barbara har skrevet 121 scener med monstre og rum-AI, blandet kortene, og så forsøgt at strikke en rød tråd på den måde stykkerne landede. Den fornemmelse er der lidt af. Action-scenerne er heller ikke bogens styrke. De er lidt svære at følge med i – hvem gør hvad, hvornår, hvorhenne og hvorfor. Det føles som dårlige Marvel-action-scener, hvor man mister fornemmelsen af, hvad der foregår. Det fede – og det mindre fede Det fede ved bogen er AI’erne og deres interne dynamikker. Demeter og Steward der slås om hvem der er klogere. Steward der er træt af at blive slukket midt i sætninger med “priority override.” Den scene hvor Agnus kommer tilbage efter 15 år på Jorden og skal rejse med Demeter igen? Rørende. Skibet er blevet totalt refurbished, og Agnus genkender først slet ikke Demeter. Det øjeblik hvor hun skraber overfladen af og finder sin barndoms AI-mor – det er faktisk ret godt. Men karaktererne er lidt flade. Selv Agnus, som er tættest på en hovedperson, er lidt bleg. Og monstrene? De er sjove nok som pop-kultur-jokes, men ikke særlig interessante som karakterer. Det er underholdning så længe det varer – fed til en togtur – men ikke en der skal læses igen. Vurderingen Jens: ⭐⭐⭐ (tre stjerner). “Jeg synes jeg var godt underholdt. Det var et sjovt take, og jeg hyggede mig med alle de mange referencer. Det er ikke stor litteratur. Men af og til er det rart med noget let og fornøjeligt. Synes Demeters kamp med at forstå mennesker var kongesjov og også dens kollegiale kampe med Steward AI’en.” Anders: ⭐⭐⭐ (tre stjerner). “Jeg applauderer Barbara for at have fået en sjov idé og åbenlyst have haft det superhyggeligt med at skrive bogen. Men jeg var sært ligeglad med karaktererne, selvom Demeter og Steward havde deres øjeblikke. Jeg synes der var alt for meget fokus på ligegyldig action, og historien var alt for fragmenteret uden en god fornemmelse af udvikling.” Bogen minder os om Stefano Benni’s Terra – skør, vild og kreativ science fiction. Og selvfølgelig Blindsight af Peter Watts, som også har vampyrer i rummet. Adrian Tchaikovskys Service Model har også klare paralleller med robotter der forsøger at forstå sig selv og omverden. Jens og Anders har SCIFI SNAKKET Of Monsters and Mainframes. Shownotes til episoden om Of Monsters and Mainframes Siden sidst Anders Har set Guillermo del Toro’s Frankenstein på Netflix – meget teatralsk og med store armebevægelser. Kulisserne er for vilde. Den er lidt i stil med Dracula-filmatiseringen med Gary Oldman. Meget Guillermo del Toro-stil – hvis man er til det, er den vellykket. Anders gav den 6 ud af 10. Har læst The Other Valley af Scott Alexander Howard – en tidsrejsebog med meget lidt science i den. Vi lever i et mærkeligt parallelunivers hvor en by ligger i en dal. I dalen østpå lever de 20 år ude i fremtiden, i dalen vestpå 20 år tilbage i tiden. Meget strenge regler for at man ikke må gå frem og tilbage. Velskrevet og medrivende historie. Jens Har læst The Mercy of Gods af James S.A. Corey – Expanse-forfatterne er tilbage med en helt ny verden. Anbefalet af Søren Bjørn. Mercy of Gods foregår i en fjern fremtid på en planet hvor befolkningen kun har myter om koloniseringen. Vi er blandt videnskabsfolk som forsker i hvordan inkompatible træer af liv kan samleve. Men planeten bliver pludselig invaderet af en alien race – kæmpe hummer/knæler-agtige typer. Menneskeheden bliver sat på prøve for at se om man kan være en nyttig undersåt-race. Og samtidig går det op for os at der er en kæmpe galaktisk krig igang, og en af menneskene er blevet overtaget af en sværm af nanorobotter! Trailer ude for Ryan Gosling i rollen som Ryland Grace i Project Hail Mary af Andy Weir. Kommer i biffen den 20/3. Traileren spoiler bogen helt vildt, og der er kommet en masse action-scener som ikke findes i bogen. Lytternes input Masser af gode kommentarer fra kommentarfeltet om de gode læseoplevelser i 2025. Hennings top 3/2025: “Dying inside” af Robert Silverberg, 1972, om en ældre telepat der gradvist mister sin tankelæserevne. “Hard landing” af Algis Budrys, 1993, om hvordan en besætning fra en forulykket UFO forsøger at glide ind i og camouflere sig i det jordiske samfund. “Dark is the Sun”, af Philip Jose Farmer, 1979, om en Jord millioner af år ude i fremtiden, hvor Solen er ved at brænde sammen. Som Henning selv siger: “Det er eddermame nogle deprimerende indskud.” Frederik Aarup Lauritsen delte sin top 3 for 2025: Stiftelsen af Isaac Asimov, Station 11 af Emily St. John Mandel og Efter London af Richard Jefferies – en tussegammel post-apokalyptisk bog fra 1885. Kristofferabild har ikke så meget tid til at læse Sci-Fi for tiden – er gået en lille smule i stå med Count Zero. I 2025 var det bedste han (gen)læste Rendezvous With Rama, Restaurant At The End of The Universe og Murderbot 2 og 3. Michael har ikke fået læst så meget SF sidste år, men var sært glad ved Krystalverdenen af J.G. Ballard, The Ministry of Time på vores anbefaling – “det var jo næsten en hel hjertevarm sag – sjov at komme i gang med noget romance!” – og til sidst Jordboer af Sayaka Murata, som nok er en snitter i forhold til ren SF, men en tour de force i japansk dagligliv, body horror og nogle måske rumvæsner. “Prøv det. Den er crazy!” Majbritt Høyrup gjorde opmærksom på at Elle Cordova behandler The Power i sin blogklub. Hun vil anbefale to vidunderlige novellesamlinger af Ursula K. LeGuin: The Birthday of the World og Changing Planes. Lise bidrog med sine tre bedste bøger: American Elsewhere af Robert Jackson Bennett: Starter som Twin Peaks, går over i H. P. Lovecraft. En kvinde arver et hus i en by, som ikke findes på noget kort. Cosmicomics af Italo Calvino: Vi følger universets og Jordens tilblivelse gennem væsner/grundstoffer og deres oplevelser, interaktioner og kærlighed. En fin og underfundig lille novellesamling. The Prestige af Christopher Priest: En overraskende god bog. Hun har set filmen, men bogen er meget anderledes – hele det spekulative element fylder mere, og historien er langt mere mystisk. Næste gang Anders vælger næste bog: Mary Shelley’s Frankenstein or the Modern Prometheus fra 1818. Den fås gratis som Project Gutenberg Public Domain e-pop eller PDF. Man taler tit om den som den første moderne science fiction-bog, så den er nærmest pensum for SCIFI SNAK. Jens har tidligere syntes den var røvkedelig, men er nu klar til at prøve igen – måske er han et andet menneske nu.

Tommy Åström och Håkan Södergren från den olympiska ishockeyturneringen, på plats i Milano. Kan Rasmus Dahlins storhet göra att Tre Kronor utmanar guldfavoriterna Kanada och USA? Lasse Granqvist och radiokrönikören Gunnar Bolin med största OS-minnen från Stenmark till Kalla. Det sanslösa skidlandet Norge, men Sveriges damer dominerar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Här kommer ett kärleksbrev till dig, min kära lyssnare. En påminnelse om att romantik behövs och att den gör livet lite härligare. Och kanske viktigast av allt: romantik är något vi kan öva på, lite mer, varje dag.I det här avsnittet hyllar jag de små gesterna som gör störst skillnad och hur vi uppvaktar varandra i vardagen. Med mig har jag några personer jag tycker väldigt mycket om som delar sina tankar om romantik, kärleksbrev, presenter och romantisk mat.Du hör Ebba Kleberg von Sydow, Hanaw Rashid, Martin Hansson och Adam & Albin. Ett avsnitt om pirr, värme och valet att om och om igen bjuda in mer romantik i livet.

I det nye afsnit af vores urpodcast 'Watch Me' fortæller Brian Lykke om et af sine egne ure , som han er særligt glad for: Et IWC Ingenieur fra 1990'erne.

Människoliknande robotar med artificiell intelligens är på väg ut i bilfabriker. Men AI-robotarna kan behöva mycket övning i det fysiska rummet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En robot som ska fungera i verkligheten måste tränas i verkligheten. Det är robotforskaren Henny Admoni från Carnegie Mellon University och datavetenskapsprofessorn Amy Loutfi vid Örebro universitet ense om.Att träna en AI-robot kan påminna mycket om att utbilda en människa, vilket väcker tankar om vad det gör med vår relation till robotarna. Samtidigt är åtminstone en sak väldigt annorlunda mot att utbilda människor. Vi har besökt AI-forskningsprogrammet WASP:s vinterkonferens och träffar också laboratorieingenjören Kewin Borowiecki, som snabbguidar bland de robottyper som lett fram till Örebro universitets nyliga inköp av den människoliknande och AI-utrustade roboten Argo.Reporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Trumps återkomst har gett Peking ett gyllene tillfälle att utmana dollarn. Kina pratar nu om ett multipolärt valutasystem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kina har under lång tid flyttat fram sin ekonomiska position med en ambition om att göra sig oberoende av och utmana USA. Kan renminbi, ”folkets valuta”, vinna mark när Trumps tullpolitik och geopolitiska drag skakar om den finansiella världsordningen? Mycket talar för det när flera länder vänder sig tydligare mot Peking.Amerikanska dollarn har sedan andra världskriget varit den valuta som dominerat globalt. Kommer vi se tillbaka på Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina som vändningen som gjorde det möjligt för Kina att kliva fram, och vad krävs för att Kina på allvar ska utmana dollarns ställning i världen?Medverkande: Sveriges Radios Kinakorrespondent Moa Kärnstrand, Ekots Kinareporter Hanna Sahlberg och Sveriges Radios ekonomikommentator Knut Kainz RognerudProgramledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeResearch: Oskar SellströmLjudklipp: Bloomberg, DWS news (Youtube).

Her får du en smakebit av en annen podkast fra E24, Penger, pølser og politikk, som kommer hver mandag etter lunsj. Sjeldent har det skjedd mer i skjæringspunktet mellom politikk og økonomi enn det vi ser i disse dager. Hvor står vi nå etter offentliggjøringen av alle Epstein-filene, og hvorfor er det så mange nordmenn som kommer dårlig ut av det som har kommet frem? Og ikke minst: Kommer det mer? Vi skal også innom den heavy metal-elskende statsministeren i Japan som tok storeslem i helgens valg, og en kvalm start på OL i Italia.

Stödet för Liberalerna har blivit allt lägre ju närmare valet vi kommer. Partiledaren Simona Mohamsson visste att hon hade ett svårt uppdrag framför sig, men än så länge har hon inte lyckats vända trenden. Kommer hon att gå till historien som den som ledde Liberalerna ut ur riksdagen – eller kommer hon att bli hjälten som räddade partiet?Programledare: Simon Campanello. Med DN:s politikreporter Evelyn Jones.Producent: Elinor Ahlborn.

I denne episoden snakker vi omRefleksjoner rundt forrige episode med kanalisering om fredVi går inn i Ildhestens år - hva betyr det?Ildhestens år tilbake i tidHva skjer i 2026?Lysspråket kommer gjennom Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 5 februari i år upphörde START-avtalet och nu står världen utan ett avtal om antalet kärnvapen för första gången på nästan 50 år. Avtalet slöts 2010 av USA:s dåvarande president Barack Obama och Rysslands Dmitrij Medvedev. Sedan dess har Ukrainakriget brutit ut och Medvedev har hotat väst med kärnvapen – men säger nu att han kan tänka sig att förlänga avtalet. Så vad händer nu? Kommer det komma ett nytt avtal? Eller kommer världen gå in i en ny tid av kapprustning? Samtidigt bygger Kina lite i det tysta upp sin kärnvapenarsenal, vad vill de göra med den? Gäst: Niclas Vent, Aftonbladets försvars- och säkerhetsreporter Programledare och producent: Love Isakson Svensén Klipp från: AP Ansvarig utgivare: Lotta Folcker Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Regeringen vill införa en ny läroplan, nytt betygssystem och nya arbetsvillkor för lärare. Kommer det rädda skolan? Andreas Ericson diskuterar med Linnea Lindquist, rektor och krönikör på Expressens ledarsida, Gustav Blix, Svenskt Näringsliv och Pontus Bäckström, tidigare Sveriges lärare.

Och så snackar vi med lokaltidningen som slängt pappret på historiens skräphög. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckan gick rättegången mot den sexköpsmisstänkte TV4-profilen av stapeln i Attunda tingsrätt och Medierna i P1 var självklart på plats. På många sätt var det nog en vanlig dussinrättegång om köp av sexuell tjänst - förutom på en punkt. Att försvarets linje var att hänvisa till journalistik. Det pratades om arbetsmetoder, hur man närmar sig källor och att det här inte var fråga om ett sexköp - utan en koll av ett tips. Ett begrepp som återkom regelbundet var det för journalister så centrala och heliga källskyddet. Freddi Ramel intervjuar Daniel Westman, jurist, och Fredrick Malmberg, ansvarig utgivare TV4 Nyheterna. Lokaltidningen som lämnar pappretSnart kommer papperstidningen att dö. Det har man hört hur länge som helst den - det händer ju aldrig! Samma prassel, samma trycksvärta sprids över landet natt efter natt som vore det 1900-tal. Men plötsligt i Bohuslän – så har det hänt. För ett halvår sedan slutade lokaltidningen i Uddevalla med omnejd att utkomma på papper, som första på sin ort ledande lokaltidning. Är tappen ur tunnan nu? Kommer allt fler lokaltidningar nu att överge det klassiska pappret? Lasse Truedson intervjuar Sandra Bygdén Shameh, chefredaktör och ansvarig utgivare Bohuslänningen, Anders Malmsten, journalist och författare, expert på dagstidningsmarknaden, Pia Rehnquist, chef för Bonnier News Local, Mats Eliasson, tf kommundirektör, Uddevalla kommun.