P1 Specialprogram

1775 fick den tysken juden Aaron Isaac tillåtelse att stanna i Sverige. Här börjar en spännande historia om Sveriges äldsta invandrargrupp med annan religion än kristendomen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programledare Åsa Furuhagen samtalar med historiker Carl Henrik Carlsson som skrivit flera böcker om svensk judisk historia och Anneli Rådestad, journalist och chefredaktör för tidskriften Judisk krönika som började ges ut 1932.På många sätt är det en historia om en lyckad integration, samtidigt som antisemitismen i Sverige varit en följeslagare som skapat en utsatthet för många svenska judar genom historien. På Judiska Muséet berättar museichef Erika Hedenström om Judereglementet, en lag som gällde framtill 1838 som slog fast villkor för de judar om ville slå sig ner i Sverige.- Dokumentet berättar om att det inte är självklart med lika rättigheter för alla och att det kräver en kamp för att uppnå medborgerliga rättigheter. Här och på andra håll i världen.Följ också med till Norrköping, en stad med många spår av judiskt liv. Bland annat i den lilla synagogan som uppfördes i mitten av 1800 talet. Daniel Leviathan som skriver en avhandling om svenska synagogor beskriver hur synagogan lånade form och uttryck från dåtidens kyrkor. Bland annat satte man in en stor orgel på en läktare bakom församlingen- precis som i en kyrka. I Norrköping finns också tydliga spår av judiska industrialister som byggde upp sina fabriker runt Motala ström, berättar Kjell Örtorf som skriver en bok om judarnas historia i Norrköping.

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

År 2000 lämnade Sverige systemet med statskyrka - ett historisk beslut. Men hur skilda är stat och kyrka idag och hur mår Svenska kyrkan 25 år efter skilsmässan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programledare Åsa Furuhagen och kyrkohistoriker Joel Halldorf ser tillbaka på en spännande historik process. Frågan om Svenska kyrkans förhållande till staten var en långkörare i den politiska debatten. Eftersom Svenska kyrkan varit en självklar del av kungariket Sverige under århundraden var det en komplicerad process. Men också en smärtsam förändring eftersom det handlar om identitet.- Det handlar inte bara om Svenska kyrkans identitet utan om hela svenskheten. När kyrkan skilde sig från staten år 2000 får vi ett nytt samhällskontrakt och en ny idé om att vara svensk, säger kyrkohistorikern Joel Halldorf. I programmet besöker vi också församlingar i Svenska kyrkan som brottas med dagens utmaningar. Kyrkoherde Johan Bonander berättar om prästbrist i värmländska Fryksände. I Järfälla församling, norr om Stockholm, möter kyrkoherde Hanna Lönneborg, prästen Omar Ud-Din och diakonen Björn Malmborg nya grupper som söker sig till Svenska kyrkan.

Tommy Johansson bjuder på personliga favoriter från Sveriges Radios arkiv och fördjupar sig i radiodrottningen Maud Reuterswärds livsgärning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tommy Johansson har varit radiojournalist i över 40 år. Inför Sveriges Radios 100-årsjubileum har han grävt i arkiven och gjort många reportage för programmet Radiofynd.Här plockar han ut klassiker och radiopärlor från Sveriges Radios historia, som gjort intryck. Det är allt från krigsrapporteringar och ungdomsradions tillblivelse till oförglömliga röster som Sven Jerring, Lennart Hyland, Margareta Krok och Åke Strömmer. Han lyfter också fram radioprogram som blivit lyssnar-favoriter, t.ex Ring så spelar vi och Sommar i P1.En stor del av programmet tillägnas Maud Reuterswärd, en numera nästan bortglömd radioprofil som producerat hundratals radiotimmar för Sveriges Radio. Hon gjorde t ex 34 sommarprogram och 22 ”Endast mamma är vaken”, en uppesittarkväll dagen före julafton. Hon lät också radiolyssnarna få vara med på sin egen förlossning.Programmet gjordes december 2025.Reporter: Tommy JohanssonProducenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp

Antalet personer som fått en autism- eller ADHD-diagnos har mångdubblats under 2000-talet. Hur blev det så? Och vilka konsekvenser har det fått? Del 3 av 3. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Går det att bli av med sin ADHD-diagnos? Och har vi för mycket fokus på just själva diagnosen? De frågorna ställer sig reporter Lasse Edfast sig i det sista avsnittet.Medverkande: Johanna Olofsson, som ville bli av med sin ADHD-diagnos, Sebastian Lundström, psykolog och docent i barn- och ungdomspsykiatri, Charlotte Bergström, psykolog, Emma, som blev av med jobbet på grund av sin diagnos, Anki Sandberg, tidigare ordförande för Riksförbundet Attention och Gunilla Granholm på Nationellt system för kunskapsstyrning.Diagnosinflationen görs av produktionsbolaget SMT.Reporter: Lasse EdfastProducent: Erik Laquist

Antalet personer som fått en autism- eller ADHD-diagnos har mångdubblats under 2000-talet. Hur blev det så? Och vilka konsekvenser har det fått? Del 2 av 3. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I det andra programmet av tre undersöker reporter Lasse Edfast skolans roll när det gäller barn med autism och ADHD.Medverkande: Sara, vars son Nils inte går till skolan, Mona Liljedahl, specialpedagog, Danijel Lukic på Specialpedagogiska skolmyndigheten, Max, som har ADHD och hans mamma Erika, Simona Mohamsson, utbildningsminister, och Anki Sandberg, tidigare ordförande för Riksförbundet Attention. Sara, Nils och Max heter egentligen någonting annat.Diagnosinflationen görs av produktionsbolaget SMT.Reporter: Lasse EdfastProducent: Erik Laquist

Antalet personer som fått en autism- eller ADHD-diagnos har mångdubblats under 2000-talet. Hur blev det så? Och vilka konsekvenser har det fått? Del 1 av 3. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I den första delen av tre söker reporter Lasse Edfast svar på hur det kommer sig att så många barn diagnosticerats med ADHD och autism. Det handlar också om hur det är att leva med en NPF-diagnos.Medverkande: Max, som har ADHD, och hans mamma Erika, Sebastian Lundström, psykolog och docent i barn- och ungdomspsykiatri, Charlotte Bergström, psykolog, och Anki Sandberg, tidigare ordförande för Riksförbundet Attention. Max heter egentligen någonting annat.Diagnosinflationen görs av produktionsbolaget SMT.Reporter: Lasse EdfastProducent: Erik Laquist

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. H.M. Konungens jultal 2025Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige!Nu när julen är här och året går mot sitt slut samlas många av oss med familj och vänner. Vi tänder ljus i vintermörkret och tar vara på gamla traditioner. Vi ser tillbaka, men blickar också framåt.Trots konflikter, krig och terrordåd i världen måste vi hålla fast vid hoppet om framtiden.Det ukrainska folkets uthållighet och vilja att försvara sitt land ger oss hopp om att Ukrainas frihet och suveränitet ska respekteras. Samtidigt är det viktigt att vi i Europa fortsätter att ge vårt fulla stöd till Ukraina.Under året har jag bland annat besökt Sveriges militära förband i Lettland och Natos högkvarter i Bryssel. Jag har också deltagit i FN:s 80-årsjubileum i New York och i klimatkonferensen COP30 i Brasilien.Dessa möten har stärkt mig i min övertygelse om att dialog och samarbete mellan länder är den enda vägen till stabilitet och säkerhet. Och att gemensamma insatser är avgörande för att möta en av vår tids största utmaningar: klimatförändringarna. Som vi alla vet tar klimatet inte hänsyn till landsgränser.Sverige har goda möjligheter att bidra och vara ett föredöme i det internationella samarbetet, inte minst genom vårt engagemang för fred, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter. Låt oss hoppas på en bestående vapenvila i Gaza och en fredlig utveckling i Mellanöstern. Även om osäkerheten är stor och motsättningarna kvarstår. Att vilja fred är ett första steg. Att skapa varaktig fred förutsätter samtal och försoning.Hoppet föds också ur nya upptäckter, och vetenskapen gör stora framsteg. Sverige har länge värnat forskning och innovation. Ett exempel är Nobelpriset som varje år uppmärksammar vetenskapliga genombrott världen över. Dessa framgångar möjliggörs i hög grad av globala kunskapsutbyten mellan universitet och högskolor.När Drottningen och jag i våras välkomnade presidenten från Island och i höstas var i Kanada på statsbesök, blev det tydligt hur våra länder förenas i tilltron till utbildning och forskning. Och insikten om att kunskap är nyckeln till mänsklig utveckling.Kära svenskar,I början av året drabbades Sverige och Örebro av ett fruktansvärt dåd. Elva personer miste livet och många skadades. Denna förfärliga händelse kommer att finnas med oss under en lång tid, särskilt för de överlevande, och anhöriga och vänner till offren.Men ur sorgen växte något fram - en känsla av gemenskap och vilja att hjälpa. Hela Sverige slöt upp bakom polis, räddningstjänst, och sjukvårdspersonal, som arbetade hårt för att rädda liv. Människor stöttade varandra och visade att medmänsklighet är en bärande kraft även i svåra stunder.Den kraften finns överallt i vårt land.Hos frivilliga som engagerar sig i olika organisationer. Jag tänker till exempel på Scoutrörelsen, där ledstjärnan är att varje människa kan göra skillnad. Att även en liten god gärning har betydelse. Med mod, omtanke och handlingskraft, kan vi ändra på mycket.Den medmänskligheten finner vi också hos grannar som hjälper varandra.Hos lärare som dagligen inspirerar sina elever.Hos klasskamrater som stöttar den som känner sig utanför.Hos kollegor som sträcker ut en hjälpande hand.Hos äldre som delar med sig av sin livserfarenhet.Och i en kram eller ett varmt ord på vägen av en god vän.I de ögonblicken finns den värme och omtanke som världen behöver mer av.Kära svenskar,Julens budskap är hopp och försoning, att mörkret aldrig får sista ordet. För i mörkret vilar ljuset.Precis där, mitt i det svåra, kan något nytt börja gro. Precis där kan ett ljus tändas.Med de orden vill jag tillsammans med min familj önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år 2026!

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under slutet av 70-talet utspelas ett krig om dansgolven runtom i landet. Dansbanden, som länge blomstrat, börjar få konkurrens från nya strömningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Spelplanen har förändrats, kartan har ritats om.Efter att Socialdemokraterna har förlorat makten i Sverige för första gången på mer än 40 år, och den så kallade musikrörelsen, eller proggarnas, kulturella inflytande har svalnat, ger sig framtiden tillkänna även på dansgolven. Levande musik och dansband är gamla nyheter. Det som lockar den danstörstande publiken är disco – och den nya kulturens inflytelserikaste profil är discjockeyn.Medverkande: Bjarne Lundqvist, dansbandsmusikerTjia Torpe, medarbetare på skivbolaget MNWOla Håkansson, popsångare Andres Lokko, popkritikerClaes Af Geijerstam, popmusiker och dj Christer Sjögren, sångareJörgen Arnemar, dansbandsmusiker Elisabeth Lindqvist, doktor i ekonomisk historia och utredare på tankesmedjan KatalysCarl Johan de Geer, konstnär och proggmusikerTorkel Rasmusson, sångare och proggmusikerLeif Schulman, journalistBert Karlsson, skivbolagsdirektörPM Nilsson, VD på Stiftelsen Fritt Näringsliv som bland annat driver tankesmedjan Timbro.Programmet gjordes av Carl-Johan Ulvenäs på produktionsbolaget DIST under hösten 2025.Producent: Patrick Stanelius Assisterande klippning: Alexander AsplundTekniker: Fredrik NilssonArkivmaterialet är från Sveriges Radio och Sveriges Television.I arbetet med programmen har böckerna Anna Gavanas – Från diskofeber till rejvhysteri: den svenska dansmusikhistorien, Lasse Ermalm & Håkan Lagher – Hög standard: berättelsen om Sonet, Jan Gradvall – Vemod undercover, Bert Karlsson & Johan Rylander – Bert Karlsson: så blir du miljonär, P. M. Nilsson (red.) – Kramgoa texter, Håkan Hjulström – Diskoteken i Sverige och Christer Sjögren & Per Berg – Får jag lov att berätta? Kramgoa minnen från Christers garage varit till stor hjälp.

Under slutet av 70-talet utspelas ett krig om dansgolven runtom i landet. Dansbanden, som länge blomstrat, börjar få konkurrens från nya strömningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är 70-tal och de svenska dansbanden genomlever en guldålder. Men samtidigt växer motståndet mot det som upplevs vara innehållslös trallmusik. Svensktoppen och musiken den är associerad till idiotförklaras, och uppfattningen om att musik och konst utan ett politiskt budskap är skräp växer sig starkare. Den rådande tidsandan gör storpolitik av Eurovision Song Contest, och Abba blir ett skällsord i vissa kretsar, under en tid där åsikten om vad som anses vara dålig smak dikteras ända upp på toppnivå i landets public service-kanaler.Medverkande: Bjarne Lundqvist, dansbandsmusikerTjia Torpe, medarbetare på skivbolaget MNWOla Håkansson, popsångareClaes Af Geijerstam, popmusiker och dj Christer Sjögren, sångareJörgen Arnemar, dansbandsmusiker Elisabeth Lindqvist, doktor i ekonomisk historia och utredare på tankesmedjan KatalysCarl Johan de Geer, konstnär och proggmusikerTorkel Rasmusson, sångare och proggmusikerLeif Schulman, journalistBert Karlsson, skivbolagsdirektörPM Nilsson, VD på Stiftelsen Fritt Näringsliv som bland annat driver tankesmedjan Timbro.Christer Eklund, musiker och tidigare P3-medarbetare Carolina Norén, framtida svensktoppsprogramledare Programmet gjordes av Carl-Johan Ulvenäs på produktionsbolaget DIST under hösten 2025.Producent: Patrick Stanelius Assisterande klippning: Alexander AsplundTekniker: Fredrik NilssonArkivmaterialet är från Sveriges Radio och Sveriges Television.I arbetet med programmen har böckerna Anna Gavanas – Från diskofeber till rejvhysteri: den svenska dansmusikhistorien, Lasse Ermalm & Håkan Lagher – Hög standard: berättelsen om Sonet, Jan Gradvall – Vemod undercover, Bert Karlsson & Johan Rylander – Bert Karlsson: så blir du miljonär, P. M. Nilsson (red.) – Kramgoa texter, Håkan Hjulström – Diskoteken i Sverige och Christer Sjögren & Per Berg – Får jag lov att berätta? Kramgoa minnen från Christers garage varit till stor hjälp.

Under slutet av 70-talet utspelas ett krig om dansgolven runtom i landet. Dansbanden, som länge blomstrat, börjar få konkurrens från nya strömningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under det svenska 60-talets rekordår växer en skog av ny musik fram. En ny konsumtionsstark generation unga människor skapar nya förutsättningar för ett “vi” och ett “dem”.Den allt mer politiskt medvetna unga generationen har väldigt starka känslor kring väldigt mycket och tycker inte att den populärkultur som får brett genomslag rimmar med läget i omvärlden. Samtidigt börjar nya möteslokaler introduceras, där levande musik börjar ersättas av en DJ.I tre delar berättar Dansbandsdöden om dansbandens framväxt, guldålder och överlevnadskamp, i ett Sverige som samtidigt genomgår stora förändringar. Medverkande: Bjarne Lundqvist, dansbandsmusikerTjia Torpe, medarbetare på skivbolaget MNWOla Håkansson, popsångareClaes Af Geijerstam, popmusiker och dj Christer Sjögren, sångareJörgen Arnemar, dansbandsmusiker Inger Flyckt, discjockey och radioprofil Elisabeth Lindqvist, doktor i ekonomisk historia och utredare på tankesmedjan KatalysCarl Johan de Geer, konstnär och proggmusikerTorkel Rasmusson, sångare och proggmusikerLeif Schulman, journalistBert Karlsson, skivbolagsdirektörCarolina Norén, framtida svensktoppsprogramledareProgrammet gjordes av Carl-Johan Ulvenäs på produktionsbolaget DIST under hösten 2025.Producent: Patrick Stanelius Assisterande klippning: Alexander AsplundTekniker: Fredrik NilssonArkivmaterialet är från Sveriges Radio och Sveriges Television.I arbetet med programmen har böckerna Anna Gavanas – Från diskofeber till rejvhysteri: den svenska dansmusikhistorien, Lasse Ermalm & Håkan Lagher – Hög standard: berättelsen om Sonet, Jan Gradvall – Vemod undercover, Bert Karlsson & Johan Rylander – Bert Karlsson: så blir du miljonär, P. M. Nilsson (red.) – Kramgoa texter, Håkan Hjulström – Diskoteken i Sverige och Christer Sjögren & Per Berg – Får jag lov att berätta? Kramgoa minnen från Christers garage varit till stor hjälp.

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 101-årige Torsten Wiesel tilldelades Nobelpriset i medicin 1981 för upptäckter om hur synbarken fungerar. Torsten bor i USA sedan 1950-talet men växte upp i Stockholm, där hans far var chefspsykiater på ett mentalsjukhus och hela familjen bodde inne på sjukhusområdet. ”De innanför staketet var ibland klokare än oss”, säger Torsten, som alltid har brunnit för personer som av olika anledningar inte passar in i samhällets normer. Här hör ni Torsten Wiesels julhälsning till de svenska radiolyssnarna.Och hur gick det med Lena Nordlunds julkort till rockikonen Iggy Pop? Lyckades hon förmå honom att prata in en julhälsning till det svenska folket? Jo, det skickades faktiskt en digital ljudfil till Sveriges Radio ... Lenas julafton i P1 avslutas med en stämningsfull och intim inspelning av Jul, jul, strålande jul i regi av Grant och Esther. God jul, kära lyssnare!Julvärd: Lena NordlundLjudtekniker: Johan HyttnäsProducent: Tommie Jönsson

Alla vet hur julen doftar men vet du hur själva molekylerna ser ut? Kemiprofessorn Ulf Ellervik berättar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Jag ser molekyler framför mig hela tiden när det är lukter”, säger Ulf Ellervik när han samtalar med Lena Nordlund om julhelgen – en riktig högtid för näsan.

Karsten Thurfjell berättar historien bakom Ingrid Luterkorts mästerliga inläsning av denna julklassiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Karsten Thurfjells och Gunnar Bolins uppesittarkvällar var under många år en kär tradition i P1. Efter midnatt, när dan-före-dan övergick i julafton, hördes alltid teaterlegendaren Ingrid Luterkorts inläsning av alla verser i Viktor Rydbergs Tomten från 1881. Lena Nordlund träffar Karsten för att få höra hur det gick till.

När alla andra tittar på Kalle Ankas jul uppstår en alldeles särskild form av ensamhet. Klas Östergren berättar om hur han fångade känslan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Klas Östergrens novellsamling Julrevy i Jonseryd och andra berättelser finns en skildring av två personer som står på en bergsknalle klockan klockan kvart i fyra på julafton och ser det synkroniserade tv-flimret i lägenhetsfonstren. Detta är det ensammaste klockslaget på hela julafton – men hur beskriver man den utan att bli sentimental? Om detta berättar Klas för P1:s julvärd Lena Nordlund.

Lena Nordlund jagar efter ett perfekt julkort att skicka till Iggy Pop och pratar om småtomtar med författaren Klas Östergren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns ett märkligt ljus som uppstår en kort stund i midvinterskymningen. Ibland kan man se det på gamla julbonader där man ofta ser en gråklädd småtomte blicka ut över en röd stuga i snön. Om detta pratar Klas Östergren med Lena Nordlund, som också är på jakt efter ett passande julkort att posta till den barbröstade rocksångaren Iggy Pop.

Julmusik handlar inte alltid bjällerklang och glädje. Weeping Willows sångare Magnus Carlson förklarar varför sorgliga jullåtar känns mer i hjärtat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För Magnus Carlson är julen en högtid att ta på allvar – och det märks inte minst i hans favoritjulsånger. Över några sånger av Roy Orbison, Frank Sinatra, Ramones och Stevie Wonder samtalar han med Lena Nordlund om julmusik med en lite bitterljuvare klang. Programledare: Lena NordlundProducent: Tommie Jönsson

Gyllene träskor, femkamp i korridoren och nyfödda som delar födelsedag med Jesus hur är stämningen på en förlossningsavdelning på själva julafton? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lena Nordlund pratar med barnmorskan Anna-Karin Cullberg Sjösten om händelser och stämningar på en förlossningsavdelning när nästan alla andra är hemma och firar jul.

Julaftonens värdinna Lena Nordlund skärskådar en myt om julbordets näst populäraste rätt och bjuder på levande musik av popartisterna Grant och Esther. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Janssons frestelse kopplas ofta ihop med Per Janzon, populär och matglad operasångare under sent 1800-tal. I själva verket namngavs rätten långt efter sångarens död. Så vad är sant och vad är falskt i myterna kring Janssons frestelse? Lenas gamle medarbetare Karsten Thurfjell hjälper oss att räta ut frågetecknen. Dessutom kommer indiepop-artisterna Grant och Esther till studion och sjunger två modernt melankoliska jullåtar, den egna kompositionen As the Right Bell Sounds och Hard Candy Christmas.Programledare: Lena NordlundProducent: Tommie Jönsson

Kulturredaktionen tar sig an julens scenografi och ingredienser från glittriga julkrubbor till högläsningstips och omistlig julfilm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kulturredaktionen spänner julmusklerna! Varför ser julkrubborna i polska Krakow ut som de gör och vilken roll spelar egentligen tomten? Joakim Silverdal porträtterar en märkligt undflyende huvudperson. Katarina Wikars inventerar sin mammas gamla skänk som är full av gammalt julpynt, Nina Asarnoj går en masterclass i att odla julblommor och Anna Tullberg berättar den osannolika historien om julmusikens första popalbum – ”A christmas gift for you” från 1963.Men hur berättar vi om julen och vad är det vi försöker komma åt? Lina Kalmteg och Emma Engström har med sig både böcker och film till studion i sökandet efter julens känsla och kärna. Programledare: Jenny Teleman och Gunnar BolinProducent: Maria Götselius

Nyligen publicerade SVT:s Agenda ovetandes en AI-film, ett misstag som de sen bad om ursäkt för. Teknikutvecklingen gör det allt svårare att se om en film är äkta eller AIskapad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För vissa har scrollandet tappat sin tjusning när man inte längre vet vad som är sant och vad som är falskt. Hör bland andra AI-experten Paulina Modlitba och Internetstiftelsens Jannike Tillå.Reportaget sändes första gången i Godmorgon Världen i P1 den 9 november i år.

Våren 2026 ska P1 att sända en programserie om livsinsikter. Nu efterlyser vi lyssnare som vill dela med sig av sina egna insikter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi letar inte efter långa berättelser, utan korta, kärnfulla insikter eller visdomar som drabbat dig i olika faser av livet. Insikterna kan vara stora eller små, djupa eller ytliga. De kan vara nya eller ha flera år på nacken. Tema för programmen:Att få barn/föräldraskap – det kan handla om vad du insett om vad en människa är genom att få barn, eller vad du lärt dig om dig själv genom att bli förälder, eller något helt annat Att komma in i medelåldern – kanske har du fått en ny syn på livet när det inte längre känns oändligt, vilka insikter fick/får du? Kärlek – vad har livet lärt dig om kärlek? Att närma sig döden – när du vet att det inte är långt kvar av livet ser du det kanske i ett nytt ljus?Är du intresserad av att delta? Skriv till mig! Intervjuer kommer att genomföras digitalt - på Teams, Zoom eller liknande - under november och december.Du behöver inte framträda med namn i programmet, men din röst kommer att höras.Tack på förhand!/Maja Lagercrantz, producent Kontakt: maja.lagercrantz@sr.se

Är medier i allmänhetens tjänst ett utdöende koncept? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varje år får svenska folket kort stifta bekantskap med public service-bolag från hela Europa när Eurovision song contest går av stapeln. Någon representant för jurygruppen i respektive land kliver in i bild, berättar hur fantastisk kvällen har varit och delar skrikande ut ”douze points” till sitt favoritbidrag. Där och då ser det ut som att alla länder på kontinenten har varsitt välmående mediebolag som agerar i allmänhetens tjänst - men skenet bedrar. En majoritet av länderna i Europa har inte radio och tv i allmänhetens, utan i regeringens och statens, tjänst. I det här avsnittet får ni höra om kampen om kontrollen över public service i länderna i Öst, central- och Sydeuropa - men också om hur väl vi, i det så uppburna Väst- och Nordeuropa, hanterar vårt uppdrag att göra media i allmänhetens tjänst.Och så försöker vi svara på frågan om framtiden. Kommer public service att överleva, eller går vi en oundviklig död till mötes? Omöjligt uppdrag är en serie i tre delar om public service födelse, strider och framtid i Europa. Programmet görs av Freddi Ramel tillsammans med Martin Wicklin och Anna Johannessen, Tredje Statsmakten Media AB. Slutmix Johan Hörnqvist.

Kemikalier är oumbärliga, men vi vet för lite om de hundratusentals som används. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela tiden tillkommer det nya kemikalier, och gång på gång kommer också larm om faror med kemikalier omkring oss.Nu ser EU över sina kemikalieregler. Det pågår en dragkamp mellan säkrare miljö och en stark industri som slåss för sin konkurrenskraft.

Med Jack Lantz - om det som en gång kunde ses som en svensk nationalsymbol. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kan KAJ:s framgångar i Melodifestivalen leda till ett uppsving för dragspelet? Programledare Jack Lantz bjuder in experter, världsmästare och en elev för att uppmärksamma - och ta tempen på - ett anrikt instrument. I programmet medverkar:Bosse Nyberg - dragspelshistoriker, författare och tidigare musikantikvarie vid Dalarnas museumToivo Burlin - fil. dr, universitetslektor, forskare musikvetenskap, Stockholms universitetMarie Selander - musiker, författare och kompositörLeo Florin - världsmästare i dragspelDaria Rimkuté - dragspelareMagnus Jonsson - dragspelslärareIngvar, Lars och Sven Karlsson - dragspelsbutiksinnehavareAxel Åhman - A:et i gruppen KAJ

Vilken roll har public service när bomberna faller över storstäderna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Public service är förstås en viktig källa till myndighetsinformation i krig - där man kan höra vad som gäller, vad man ska ta vägen. Och i krig blir ju också tillgången till opartiska nyheter extra viktiga. Eller? Vad händer om public service skulle påverka krigsmoralen eller försvarsförmågan negativt? I det här avsnittet får ni höra om andra världskriget, och om fronten i etern. Om hur den tyska radion togs över och blev en nazistisk propagandamaskin, och BBC tog sina första steg mot att bli ett av världens största mediebolag. Omöjligt uppdrag är en serie i tre delar om public service födelse, strider och framtid i Europa. Programmet görs av Freddi Ramel tillsammans med Martin Wicklin och Anna Johannessen, Tredje Statsmakten Media AB. Slutmix Johan Hörnqvist.

Den generativa AI:n har gett de kriminella ett nytt verktyg. Din röst kan kapas och lura någon anhörig att skicka pengar, bara ett exempel av många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Generativ AI har blivit en ny guldgruva för de kriminella.Hur ska du göra när du inte längre vet vem det är du talar med i telefon, till exempel?Och hur ska rättsväsendet förhålla sig till teknisk bevisning som till exempel foton och SMS-konversationer när det inte är så självklart att det är äkta?(programmet sändes första gången hösten 2024)”Först tror jag inte på SMS:n men när jag hör rösten, då svänger jag totalt! Jag blev så engagerad när jag hörde rösten.”Ann-Lis Hake, som trodde att det var dottern som ringde men det var det inte”Man tjänar normalt inte något på att misstänka andra men jag tror att behovet av att verifiera interaktion med någon kommer att öka jättemycket.”Lars-Olof Johansson, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, som fördjupat sig i varför människor blir lurade.”Vi har fått in anmälningar om AI-genererade röster men vi har inte kunnat fastslå att det är så, men med tanke på den tekniken som finns är det ju inte otroligt att det skulle kunna vara så.”Lotta Mauritzson, brottsförebyggare på Polisens nationella bedrägericentrum i Stockholm.”Vi har nog i Sverige en av världens mest digitaliserade kriminella.”Charlotta Kronblad, doktor i digital transformation. Forskar om gränslandet mellan juridik och teknologi vid avdelningen för informatik vid Göteborgs Universitet Har jobbat som, jurist i flera år.”Kan man längre lita på den tekniska bevisningen, det som hittills varit fundamentet i bevisprövningen.”Henrik Olsson Lilja, försvarsadvokat”Allt har plötsligt ändrats i grunden, nu kan alla göra det här mot alla andra. Den tekniska utvecklingen har demokratiserat det här.”Stefan Axelsson, professor i digital forensik och cybersäkerhet vid Stockholms universitet”Om man allt oftare ifrågasätter äkthet då belastar man forensiska laboratorier med fel uppgifter, och det är i slutänden ett hot mot demokratin.”Lena Klasén, professor i digital forensik vid Linköpings universitet och direktör på nationella operativa avdelningen hos Polismyndigheten.

När blicken får fritt spelrum. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En kväll om våren på valborgsmässoafton lyfter blicken mot natthimlen.Från Romeleåsens höjd samtalar vi om insikter med utsikter, om hur ljuset kan skymma mörkret och om naturupplevelser när skymningen har fallit. Vi hör också hur långt våren kommit i vårt avlånga land. Gäster: Fredrik Silow, ordförande i Svensk amatörastronomisk förening, Ulrik Alm, naturguide och Johan Wiksten, meteorolog på SMHI. Programledare: Anna Hanspers.

Är public service en högmodig idé, en relik från en annan tid - eller är det viktigare än någonsin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första delen av Omöjligt uppdrag får vi höra om hur radion förändrade allt. Plötsligt kunde röster och musik färdas kors och tvärs över jorden. Det var spännande, men också läskigt. Vad kommer det här innebära egentligen? Domedagsprofeter såg hjärntvätt och politiskt kaos framför sig, medan idealister såg potential för upplysning och världsfred när människor plötsligt kunde höra varann.I skarven mellan de här två framtidsvisionerna formas en idé om radio i allmänhetens tjänst. Och det är en man som ser till att den blir verklighet: Den allvarsamma skotten John Reith. När han tar över rodret för det nystartade sändningsbolaget BBC är målsättningen tydlig - med ”monopolets råa kraft” ska BBC informera, utbilda och underhålla.Men funkar det verkligen att ha ett statsägt bolag med monopol som samtidigt ska stå oberoende från staten och politiken, eller är det ett omöjligt uppdrag? Omöjligt uppdrag är en serie i tre delar om public service födelse, strider och framtid i Europa. Programmet görs av Freddi Ramel tillsammans med Martin Wicklin och Anna Johannessen, Tredje Statsmakten Media AB. Slutmix Johan Hörnqvist.

Vi lever i en cocktail av kemikalier - hur kommer det sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Om fiskar som blivit alltför sturska efter att ha fått i sig rester av ångestdämpande läkemedel, om reningsverk som nu ska vässas , och om dammet som kan vittna om dolda miljörisker som nedärvs till våra barn.

AI i journalistiken: Så har chatbottarna kommit att förändra journalisternas arbete Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medier har kommit olika långt i hur mycket de vill använda sig av den generativa AI:n. Olika publicistiska måttstockar har redan lett till en viss variation, från att ett nummer av Nöjesguiden helt gjordes av ChatGPT till en mer återhållen linje för att inte riskera det viktigaste man har: trovärdigheten.(Programmet sändes första gången under hösten 2024.)”Det är skönt att ha en AI-kompis som hjälper en lite på traven.” Elin Wieslander, redaktör på Aftonbladets AI-nav”Jag har blivit en mycket effektivare journalist än vad jag var tidigare, men jag kommer aldrig att kopiera något rakt av.” Kalle Kovacs, digital redaktör på Sveriges Radios digitala hubb, P4 Blekinge”Ironiskt nog blev det här numret av Nöjesguiden som helt gjordes av AI ett av de mest uppmärksammade numrena.” Frasse Levinsson, chefredaktör för Nöjesguiden”Gränserna har väl flyttats genom att vi har visat vad som går att göra men också kanske vad som inte går att göra.”Jonas Källgren, ansvarig utgivare för Nöjesguiden”Vi ska vara nyfikna, vi ska vara innovativa men samtidigt kritiska och skeptiska mot en del saker.”Olle Zachrison, chef för AI och nyhetsstrategi på Sveriges Radio”Förtroendet är det främsta kapitalet som mediebranschen har och därför är man mer försiktig än många andra branscher när man använder sig av AI.” Jenny Wiik, driver ett forskningsprojekt om journalistik och AI knutet till en innovationsplattform som heter Media och demokrati, vid Lindholmen Science Park i Göteborgproducent och reporter: Anders Diamantanders.diamant@sverigesradio.se

Hur ser arbetsvillkoren ut för gigjobbare idag? Och hur vill politikerna komma till rätta med de som problem som finns inom den här sektorn? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den andra delen av två fortsätter vi att följa upp de programserier om gigekonomin som vi gjorde 2019 och 2022. Vad har hänt sen dess? Och vilka lösningar ser politikerna på problemen inom den här typen av låglönearbete i tjänstesektorn?Medverkande:Nina Larsson, jämställdhets- och arbetslivsministerArdalan Shekarabi, arbetsmarknadspolitisk talesperson för SocialdemokraternaAnnamaria Westregård, forskare på Institutionen för handelsrätt, Lunds Universitet.Reportrar: Oskar Lodin, Anna Frey och Anna Berg.Programledare: Linda AkténProducenter: Anna Iversen och Erik LaquistTeknik och slutmix: Daniel Högberg

Om Köpingebro och sockerbruket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2006 läggs sockerbruket i Köpingebro ner. Det är då ett av de sista kvarvarande sockerbruken i hela Sverige. Det fanns en tid när var och varannan by i Skåne hade ett eget sockerbruk - och bönderna runt omkring levererade betor dit. När lantbruksarsonen Birger, i mitten av 70-talet ska välja yrkesbana är sockerproduktionen i Sverige fortfarande en av de stora näringarna i Sverige. Birger blir växtodlare ut i fingerspetsarna med sockerbetor som specialitet. Som liten fick han höra att villkoren för bönder aldrig kommer att förändras så mycket som när man gick från att dra upp betorna för hand till att maskiner hjälpte till. Under Birgers yrkesliv kommer dock det mesta inom jordbruket att drastiskt förändras. År av effektiviseringar och teknikutveckling har lett fram till färre och färre, men större och större jordbruk.Mats och Gunnar börjar sina dagar på Köpingebros sockerburk i en slamrande och illaluktande, men samtidigt spännande och utvecklande arbetsmiljö under 1970- och 80-talet. I takt med att datorer intar deras arbetsplats och gör sysslorna bekvämare går bruket mot sina sista dagar. Vad har hänt med Köpingebro sen de sista lastbilarna med färskt strösocker slutade rulla ut från området?I programmet följer vi förutom Birger, Mats och Gunnar de som nu befolkar Köpingebro och de som framöver ska komma att odla vår mat på åkrarna.Min del av världen är en programserie om arbete, identitet och om vad som händer med människor när en arbetsplats försvinner.Medverkande i programmet; Gunnar Stensson, Mats Persson, Birger Olsson, Leila Andersson, Peter Nilsson, Agnes Åkesson och Filip BjörkI programmet hörs klipp från Ekot.Reporter: Sandra Neergaard-PetersenProducent: Fredrik PålssonLjud och form: Julia Öjbrandt Programmet är producerat av Umami produktion 2025.

När digitala plattformar förmedlar uppdrag åt gigjobbare uppstår en gråzon på svensk arbetsmarknad. Hur ser fack och arbetsgivare på det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den första delen av två följer vi upp de programserier om gigekonomin som vi gjorde 2019 och 2022. Vad har hänt sen dess? Hur ser gigjobbarnas arbetsvillkor ut idag? Och hur hanterar arbetsmarknadens parter den här typen av låglönearbete i tjänstesektorn?Medverkande:Tommy Wreeth förbundsordförande på TransportarbetareförbundetMarcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega Linda Weidenstedt, sociolog och forskare på forskningsinstitutet RatioReportrar: Oskar Lodin, Anna Frey och Anna BergProgramledare: Linda AkténProducenter: Anna Iversen och Erik LaquistTekniker: Daniel Högberg

Hallucinationer är vanligare än vi tror. Varför ser och hör vi sådant som inte finns? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad händer i hjärnan när vi hallucinerar? Hur ska vi tolka intryck som inte har någon grund i världen utanför? Och hur förklarar man det till synes oförklarliga?Utifrån neurologen och författaren Oliver Sacks bok ”Hallucinations” från 2012 diskuterar vi allt från nära döden-upplevelser till LSD-trippar och hypnopompa uppenbarelser.Gäster är Lena Nordlund - vetenskapsradion, Pontus Wasling - neurolog och författare, och Rickard Sjöberg - professor i neurokirurgi och författare.Producent och programledare är Viktor Hariz.

När den generativa AI:n blev tillgänglig för alla kunde vem som helst skriva in en text och få fram en bild på bara någon sekund. Det har nu radikalt förändrat förutsättningarna för illustratörerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Så förändrar AI verkligheten för illustratörerna och animatörerna.(Programmet sändes första gången i september 2024.)Josefine Engström, ordförande Svenska Tecknare: ”AI-plattformarna använder våra verk för att sen producera snarlika verk, det är ju fel, vi konkurreras ut! Bakom varje bild ligger det ju år av utbildning, blod svett och tårar.”David Sandström global marknadschef på betalningstjänsten Klarna: ”Det här kommer att förändra världen! Vi ska undvika att försöka vara bättre än AI på det en AI är bra på.”Arvid Tappert, animatör som använder AI: ”Jag ser fram emot att fler animatörer vågar testa. Jag är mittemellan AI-hatarna och AI-älskarna.”Jonathan Dahl, animatör som inte använder AI: ”Om allt ska gå så snabbt hela tiden så förlorar man glädjen i att skapa saker.”producent och reporter: Anders Diamantanders.diamant@sr.se

Ullakarin Nyberg möter Lolo Tode Palm, som följde sin man Uno under hela hans cancerresa Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lolo Tode Palm följde sin man Uno under de nästan fyra år det tog från att han fick sin cancerdiagnos, tills han dog. Det var en resa i kärlek och sorg. - Ibland var det Uno som behövde gråta, ibland var det jag. Men oftast handlade trösten om att bara finnas där, i det vardagliga, säger Lolo Tode Palm, som skrivit om sina erfarenheter i boken ”I kärlek och sorg”. I den sista delen av Cancerresan sätter vi fokus på den anhöriga. Hur gör man för att orka stå kvar, när det är som allra svårast?Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige - varje år får omkring 11 000 män diagnosen. Trots att överlevnaden är hög så är prostatacancer den cancerform som orsakar flest dödsfall bland män. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg, psykiater och onkolog som själv fick cancer, män som alla lever med prostatacancer. För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med, ring Cancerlinjen på 010 -199 10 10 eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Du kan också söka upp Prostatacancerförbundet på www.prostatacancerforbundet.seProducent: Siri Ambjörnsson, Klippan Produktionsiri@klippanproduktion.se

Ullakarin Nyberg möter Per Gulbrandsen, som efter sin prostatacancerbehandling tycker att han fått ett rikare sexliv Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Att prata om sexuella hälsa för män är fortfarande skambelagt, säger Per Gulbrandsen, som var 67 år när han fick veta att han hade prostatacancer. Efter operationen sökte han hjälp med sin sexuella rehabilitering men från vården var stödet knapphändigt. Istället hittade han sina egna vägar och idag, sex år senare, är han en flitigt anlitad föreläsare och bloggare inom området erektil dysfunktion. Och själv tycker han att hans sexliv faktiskt har blivit rikare, efter cancern. - Jag har lärt mig att kroppen vill hjälpa oss att njuta och läka, säger Per. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige - varje år får omkring 11 000 män diagnosen. Trots att överlevnaden är hög så är prostatacancer den cancerform som orsakar flest dödsfall bland män. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg, psykiater och onkolog som själv fick cancer, män som alla lever med prostatacancer. För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med, ring Cancerlinjen på 010 -199 10 10 eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Du kan också söka upp Prostatacancerförbundet på www.prostatacancerforbundet.seProducent: Siri Ambjörnsson, Klippan Produktion

Ullakarin Nyberg möter Anders Hansson, som drabbades av dödsångest när han fick sitt cancerbesked trots att prognosen var god Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Anders Hansson som 57-åring fick veta att han hade prostatacancer tänkte han att han bara hade månader kvar att leva. Anders pappa hade då precis gått bort i prostatacancer och Anders hade följt honom under den sista tuffa tiden. - Jag kunde inte ta in det som läkarna sa, att jag själv hade en god prognos, berättar Anders. I stället var jag övertygad om att jag hade metastaser överallt, till och med i hjärtat. Till slut fick Anders hjälp genom en kurator för att bearbeta sin dödsångest. Men det tog flera år för honom att inse att han faktiskt kunde leva ett gott liv, trots sin sjukdom. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige - varje år får omkring 11 000 män diagnosen. Trots att överlevnaden är hög så är prostatacancer den cancerform som orsakar flest dödsfall bland män. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg, psykiater och onkolog som själv fick cancer, män som alla lever med prostatacancer. För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med, ring Cancerlinjen på 010 -199 10 10 eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Du kan också söka upp Prostatacancerförbundet på www.prostatacancerforbundet.seProducent: Siri Ambjörnsson, Klippan Produktion

Allt oftare beskrivs mäktiga personer med stort inflytande i USA som oligarker. En benämning som betyder: några få människor med makt och med stora förmögenheter.Som exempel nämns ofta tech-miljardärerna Elon Musk, Mark Zuckerberg och Jeff Bezoz. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En förklaring är att de blivit betydligt synligare än för några år sen.Hör om vad det kan få för konsekvenser. Jeffrey A Winters är professor i statsvetenskap vid Northwestern University och har fördjupad sig i fenomenet oligarker.Reportage av Anders Diamant.

Ullakarin Nyberg möter Henrik Frenkel, som som lever med spridd prostatacancer Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Henrik Frenkel, 75, hade inte tänkt tanken tidigare – att han skulle kunna dö av sin cancer. Inte förrän hans son sade ”pappa, det här är dödligt”. Henrik tillhör de tio procent män med prostatacancer, vars sjukdom är spridd i kroppen redan då den upptäcks. Hur lever man ett gott liv, när man samtidigt vet att man har en obotlig sjukdom? För Henrik har öppenheten varit vägen framåt. Han skriver, han gör podd och han träffar andra män som är samma situation. - Många med prostatacancer blir ju botade, säger Henrik. Men det blir ju inte vi. Om det behöver vi prata. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige - varje år får omkring 11 000 män diagnosen. Trots att överlevnaden är hög så är prostatacancer den cancerform som orsakar flest dödsfall bland män. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg, psykiater och onkolog som själv fick cancer, män som alla lever med prostatacancer. För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med, ring Cancerlinjen på 010 -199 10 10 eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Du kan också söka upp Prostatacancerförbundet på www.prostatacancerforbundet.seProducent: Siri Ambjörnsson, Klippan Produktion