P1 Specialprogram

Vilken roll har public service när bomberna faller över storstäderna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Public service är förstås en viktig källa till myndighetsinformation i krig - där man kan höra vad som gäller, vad man ska ta vägen. Och i krig blir ju också tillgången till opartiska nyheter extra viktiga. Eller? Vad händer om public service skulle påverka krigsmoralen eller försvarsförmågan negativt? I det här avsnittet får ni höra om andra världskriget, och om fronten i etern. Om hur den tyska radion togs över och blev en nazistisk propagandamaskin, och BBC tog sina första steg mot att bli ett av världens största mediebolag. Omöjligt uppdrag är en serie i tre delar om public service födelse, strider och framtid i Europa. Programmet görs av Freddi Ramel tillsammans med Martin Wicklin och Anna Johannessen, Tredje Statsmakten Media AB. Slutmix Johan Hörnqvist.

Den generativa AI:n har gett de kriminella ett nytt verktyg. Din röst kan kapas och lura någon anhörig att skicka pengar, bara ett exempel av många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Generativ AI har blivit en ny guldgruva för de kriminella.Hur ska du göra när du inte längre vet vem det är du talar med i telefon, till exempel?Och hur ska rättsväsendet förhålla sig till teknisk bevisning som till exempel foton och SMS-konversationer när det inte är så självklart att det är äkta?(programmet sändes första gången hösten 2024)”Först tror jag inte på SMS:n men när jag hör rösten, då svänger jag totalt! Jag blev så engagerad när jag hörde rösten.”Ann-Lis Hake, som trodde att det var dottern som ringde men det var det inte”Man tjänar normalt inte något på att misstänka andra men jag tror att behovet av att verifiera interaktion med någon kommer att öka jättemycket.”Lars-Olof Johansson, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, som fördjupat sig i varför människor blir lurade.”Vi har fått in anmälningar om AI-genererade röster men vi har inte kunnat fastslå att det är så, men med tanke på den tekniken som finns är det ju inte otroligt att det skulle kunna vara så.”Lotta Mauritzson, brottsförebyggare på Polisens nationella bedrägericentrum i Stockholm.”Vi har nog i Sverige en av världens mest digitaliserade kriminella.”Charlotta Kronblad, doktor i digital transformation. Forskar om gränslandet mellan juridik och teknologi vid avdelningen för informatik vid Göteborgs Universitet Har jobbat som, jurist i flera år.”Kan man längre lita på den tekniska bevisningen, det som hittills varit fundamentet i bevisprövningen.”Henrik Olsson Lilja, försvarsadvokat”Allt har plötsligt ändrats i grunden, nu kan alla göra det här mot alla andra. Den tekniska utvecklingen har demokratiserat det här.”Stefan Axelsson, professor i digital forensik och cybersäkerhet vid Stockholms universitet”Om man allt oftare ifrågasätter äkthet då belastar man forensiska laboratorier med fel uppgifter, och det är i slutänden ett hot mot demokratin.”Lena Klasén, professor i digital forensik vid Linköpings universitet och direktör på nationella operativa avdelningen hos Polismyndigheten.

När blicken får fritt spelrum. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En kväll om våren på valborgsmässoafton lyfter blicken mot natthimlen.Från Romeleåsens höjd samtalar vi om insikter med utsikter, om hur ljuset kan skymma mörkret och om naturupplevelser när skymningen har fallit. Vi hör också hur långt våren kommit i vårt avlånga land. Gäster: Fredrik Silow, ordförande i Svensk amatörastronomisk förening, Ulrik Alm, naturguide och Johan Wiksten, meteorolog på SMHI. Programledare: Anna Hanspers.

Är public service en högmodig idé, en relik från en annan tid - eller är det viktigare än någonsin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första delen av Omöjligt uppdrag får vi höra om hur radion förändrade allt. Plötsligt kunde röster och musik färdas kors och tvärs över jorden. Det var spännande, men också läskigt. Vad kommer det här innebära egentligen? Domedagsprofeter såg hjärntvätt och politiskt kaos framför sig, medan idealister såg potential för upplysning och världsfred när människor plötsligt kunde höra varann.I skarven mellan de här två framtidsvisionerna formas en idé om radio i allmänhetens tjänst. Och det är en man som ser till att den blir verklighet: Den allvarsamma skotten John Reith. När han tar över rodret för det nystartade sändningsbolaget BBC är målsättningen tydlig - med ”monopolets råa kraft” ska BBC informera, utbilda och underhålla.Men funkar det verkligen att ha ett statsägt bolag med monopol som samtidigt ska stå oberoende från staten och politiken, eller är det ett omöjligt uppdrag? Omöjligt uppdrag är en serie i tre delar om public service födelse, strider och framtid i Europa. Programmet görs av Freddi Ramel tillsammans med Martin Wicklin och Anna Johannessen, Tredje Statsmakten Media AB. Slutmix Johan Hörnqvist.

Vi lever i en cocktail av kemikalier - hur kommer det sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Om fiskar som blivit alltför sturska efter att ha fått i sig rester av ångestdämpande läkemedel, om reningsverk som nu ska vässas , och om dammet som kan vittna om dolda miljörisker som nedärvs till våra barn.

AI i journalistiken: Så har chatbottarna kommit att förändra journalisternas arbete Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medier har kommit olika långt i hur mycket de vill använda sig av den generativa AI:n. Olika publicistiska måttstockar har redan lett till en viss variation, från att ett nummer av Nöjesguiden helt gjordes av ChatGPT till en mer återhållen linje för att inte riskera det viktigaste man har: trovärdigheten.(Programmet sändes första gången under hösten 2024.)”Det är skönt att ha en AI-kompis som hjälper en lite på traven.” Elin Wieslander, redaktör på Aftonbladets AI-nav”Jag har blivit en mycket effektivare journalist än vad jag var tidigare, men jag kommer aldrig att kopiera något rakt av.” Kalle Kovacs, digital redaktör på Sveriges Radios digitala hubb, P4 Blekinge”Ironiskt nog blev det här numret av Nöjesguiden som helt gjordes av AI ett av de mest uppmärksammade numrena.” Frasse Levinsson, chefredaktör för Nöjesguiden”Gränserna har väl flyttats genom att vi har visat vad som går att göra men också kanske vad som inte går att göra.”Jonas Källgren, ansvarig utgivare för Nöjesguiden”Vi ska vara nyfikna, vi ska vara innovativa men samtidigt kritiska och skeptiska mot en del saker.”Olle Zachrison, chef för AI och nyhetsstrategi på Sveriges Radio”Förtroendet är det främsta kapitalet som mediebranschen har och därför är man mer försiktig än många andra branscher när man använder sig av AI.” Jenny Wiik, driver ett forskningsprojekt om journalistik och AI knutet till en innovationsplattform som heter Media och demokrati, vid Lindholmen Science Park i Göteborgproducent och reporter: Anders Diamantanders.diamant@sverigesradio.se

Hur ser arbetsvillkoren ut för gigjobbare idag? Och hur vill politikerna komma till rätta med de som problem som finns inom den här sektorn? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den andra delen av två fortsätter vi att följa upp de programserier om gigekonomin som vi gjorde 2019 och 2022. Vad har hänt sen dess? Och vilka lösningar ser politikerna på problemen inom den här typen av låglönearbete i tjänstesektorn?Medverkande:Nina Larsson, jämställdhets- och arbetslivsministerArdalan Shekarabi, arbetsmarknadspolitisk talesperson för SocialdemokraternaAnnamaria Westregård, forskare på Institutionen för handelsrätt, Lunds Universitet.Reportrar: Oskar Lodin, Anna Frey och Anna Berg.Programledare: Linda AkténProducenter: Anna Iversen och Erik LaquistTeknik och slutmix: Daniel Högberg

Om Köpingebro och sockerbruket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2006 läggs sockerbruket i Köpingebro ner. Det är då ett av de sista kvarvarande sockerbruken i hela Sverige. Det fanns en tid när var och varannan by i Skåne hade ett eget sockerbruk - och bönderna runt omkring levererade betor dit. När lantbruksarsonen Birger, i mitten av 70-talet ska välja yrkesbana är sockerproduktionen i Sverige fortfarande en av de stora näringarna i Sverige. Birger blir växtodlare ut i fingerspetsarna med sockerbetor som specialitet. Som liten fick han höra att villkoren för bönder aldrig kommer att förändras så mycket som när man gick från att dra upp betorna för hand till att maskiner hjälpte till. Under Birgers yrkesliv kommer dock det mesta inom jordbruket att drastiskt förändras. År av effektiviseringar och teknikutveckling har lett fram till färre och färre, men större och större jordbruk.Mats och Gunnar börjar sina dagar på Köpingebros sockerburk i en slamrande och illaluktande, men samtidigt spännande och utvecklande arbetsmiljö under 1970- och 80-talet. I takt med att datorer intar deras arbetsplats och gör sysslorna bekvämare går bruket mot sina sista dagar. Vad har hänt med Köpingebro sen de sista lastbilarna med färskt strösocker slutade rulla ut från området?I programmet följer vi förutom Birger, Mats och Gunnar de som nu befolkar Köpingebro och de som framöver ska komma att odla vår mat på åkrarna.Min del av världen är en programserie om arbete, identitet och om vad som händer med människor när en arbetsplats försvinner.Medverkande i programmet; Gunnar Stensson, Mats Persson, Birger Olsson, Leila Andersson, Peter Nilsson, Agnes Åkesson och Filip BjörkI programmet hörs klipp från Ekot.Reporter: Sandra Neergaard-PetersenProducent: Fredrik PålssonLjud och form: Julia Öjbrandt Programmet är producerat av Umami produktion 2025.

När digitala plattformar förmedlar uppdrag åt gigjobbare uppstår en gråzon på svensk arbetsmarknad. Hur ser fack och arbetsgivare på det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den första delen av två följer vi upp de programserier om gigekonomin som vi gjorde 2019 och 2022. Vad har hänt sen dess? Hur ser gigjobbarnas arbetsvillkor ut idag? Och hur hanterar arbetsmarknadens parter den här typen av låglönearbete i tjänstesektorn?Medverkande:Tommy Wreeth förbundsordförande på TransportarbetareförbundetMarcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega Linda Weidenstedt, sociolog och forskare på forskningsinstitutet RatioReportrar: Oskar Lodin, Anna Frey och Anna BergProgramledare: Linda AkténProducenter: Anna Iversen och Erik LaquistTekniker: Daniel Högberg

Hallucinationer är vanligare än vi tror. Varför ser och hör vi sådant som inte finns? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad händer i hjärnan när vi hallucinerar? Hur ska vi tolka intryck som inte har någon grund i världen utanför? Och hur förklarar man det till synes oförklarliga?Utifrån neurologen och författaren Oliver Sacks bok ”Hallucinations” från 2012 diskuterar vi allt från nära döden-upplevelser till LSD-trippar och hypnopompa uppenbarelser.Gäster är Lena Nordlund - vetenskapsradion, Pontus Wasling - neurolog och författare, och Rickard Sjöberg - professor i neurokirurgi och författare.Producent och programledare är Viktor Hariz.

När den generativa AI:n blev tillgänglig för alla kunde vem som helst skriva in en text och få fram en bild på bara någon sekund. Det har nu radikalt förändrat förutsättningarna för illustratörerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Så förändrar AI verkligheten för illustratörerna och animatörerna.(Programmet sändes första gången i september 2024.)Josefine Engström, ordförande Svenska Tecknare: ”AI-plattformarna använder våra verk för att sen producera snarlika verk, det är ju fel, vi konkurreras ut! Bakom varje bild ligger det ju år av utbildning, blod svett och tårar.”David Sandström global marknadschef på betalningstjänsten Klarna: ”Det här kommer att förändra världen! Vi ska undvika att försöka vara bättre än AI på det en AI är bra på.”Arvid Tappert, animatör som använder AI: ”Jag ser fram emot att fler animatörer vågar testa. Jag är mittemellan AI-hatarna och AI-älskarna.”Jonathan Dahl, animatör som inte använder AI: ”Om allt ska gå så snabbt hela tiden så förlorar man glädjen i att skapa saker.”producent och reporter: Anders Diamantanders.diamant@sr.se

Ullakarin Nyberg möter Lolo Tode Palm, som följde sin man Uno under hela hans cancerresa Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lolo Tode Palm följde sin man Uno under de nästan fyra år det tog från att han fick sin cancerdiagnos, tills han dog. Det var en resa i kärlek och sorg. - Ibland var det Uno som behövde gråta, ibland var det jag. Men oftast handlade trösten om att bara finnas där, i det vardagliga, säger Lolo Tode Palm, som skrivit om sina erfarenheter i boken ”I kärlek och sorg”. I den sista delen av Cancerresan sätter vi fokus på den anhöriga. Hur gör man för att orka stå kvar, när det är som allra svårast?Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige - varje år får omkring 11 000 män diagnosen. Trots att överlevnaden är hög så är prostatacancer den cancerform som orsakar flest dödsfall bland män. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg, psykiater och onkolog som själv fick cancer, män som alla lever med prostatacancer. För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med, ring Cancerlinjen på 010 -199 10 10 eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Du kan också söka upp Prostatacancerförbundet på www.prostatacancerforbundet.seProducent: Siri Ambjörnsson, Klippan Produktionsiri@klippanproduktion.se

Ullakarin Nyberg möter Per Gulbrandsen, som efter sin prostatacancerbehandling tycker att han fått ett rikare sexliv Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Att prata om sexuella hälsa för män är fortfarande skambelagt, säger Per Gulbrandsen, som var 67 år när han fick veta att han hade prostatacancer. Efter operationen sökte han hjälp med sin sexuella rehabilitering men från vården var stödet knapphändigt. Istället hittade han sina egna vägar och idag, sex år senare, är han en flitigt anlitad föreläsare och bloggare inom området erektil dysfunktion. Och själv tycker han att hans sexliv faktiskt har blivit rikare, efter cancern. - Jag har lärt mig att kroppen vill hjälpa oss att njuta och läka, säger Per. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige - varje år får omkring 11 000 män diagnosen. Trots att överlevnaden är hög så är prostatacancer den cancerform som orsakar flest dödsfall bland män. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg, psykiater och onkolog som själv fick cancer, män som alla lever med prostatacancer. För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med, ring Cancerlinjen på 010 -199 10 10 eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Du kan också söka upp Prostatacancerförbundet på www.prostatacancerforbundet.seProducent: Siri Ambjörnsson, Klippan Produktion

Ullakarin Nyberg möter Anders Hansson, som drabbades av dödsångest när han fick sitt cancerbesked trots att prognosen var god Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Anders Hansson som 57-åring fick veta att han hade prostatacancer tänkte han att han bara hade månader kvar att leva. Anders pappa hade då precis gått bort i prostatacancer och Anders hade följt honom under den sista tuffa tiden. - Jag kunde inte ta in det som läkarna sa, att jag själv hade en god prognos, berättar Anders. I stället var jag övertygad om att jag hade metastaser överallt, till och med i hjärtat. Till slut fick Anders hjälp genom en kurator för att bearbeta sin dödsångest. Men det tog flera år för honom att inse att han faktiskt kunde leva ett gott liv, trots sin sjukdom. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige - varje år får omkring 11 000 män diagnosen. Trots att överlevnaden är hög så är prostatacancer den cancerform som orsakar flest dödsfall bland män. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg, psykiater och onkolog som själv fick cancer, män som alla lever med prostatacancer. För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med, ring Cancerlinjen på 010 -199 10 10 eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Du kan också söka upp Prostatacancerförbundet på www.prostatacancerforbundet.seProducent: Siri Ambjörnsson, Klippan Produktion

Allt oftare beskrivs mäktiga personer med stort inflytande i USA som oligarker. En benämning som betyder: några få människor med makt och med stora förmögenheter.Som exempel nämns ofta tech-miljardärerna Elon Musk, Mark Zuckerberg och Jeff Bezoz. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En förklaring är att de blivit betydligt synligare än för några år sen.Hör om vad det kan få för konsekvenser. Jeffrey A Winters är professor i statsvetenskap vid Northwestern University och har fördjupad sig i fenomenet oligarker.Reportage av Anders Diamant.

Ullakarin Nyberg möter Henrik Frenkel, som som lever med spridd prostatacancer Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Henrik Frenkel, 75, hade inte tänkt tanken tidigare – att han skulle kunna dö av sin cancer. Inte förrän hans son sade ”pappa, det här är dödligt”. Henrik tillhör de tio procent män med prostatacancer, vars sjukdom är spridd i kroppen redan då den upptäcks. Hur lever man ett gott liv, när man samtidigt vet att man har en obotlig sjukdom? För Henrik har öppenheten varit vägen framåt. Han skriver, han gör podd och han träffar andra män som är samma situation. - Många med prostatacancer blir ju botade, säger Henrik. Men det blir ju inte vi. Om det behöver vi prata. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige - varje år får omkring 11 000 män diagnosen. Trots att överlevnaden är hög så är prostatacancer den cancerform som orsakar flest dödsfall bland män. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg, psykiater och onkolog som själv fick cancer, män som alla lever med prostatacancer. För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med, ring Cancerlinjen på 010 -199 10 10 eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Du kan också söka upp Prostatacancerförbundet på www.prostatacancerforbundet.seProducent: Siri Ambjörnsson, Klippan Produktion

Syskonen Lundberg växte upp inom frikyrkan. Storasyster Karin blev pastor medan lillebror Per blev schaman och asatroende. Nu ger de varandra råd. Men det finns saker de har svårt att prata om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Syskonen Karin och Per växte upp i en frikyrklig värld. I klassrummet, hemma vid matbordet och på sommarlägren – överallt fanns Gud med.Storasyster Karin fick kallelsen och blev pastor men hennes bror Pers andliga sökande tog helt andra vägar. Han blev schaman och Gode, motsvarigheten till präst bland asatroende.Som pastor har Karin Wieczorek varit orolig för sin bror. Som syster är hon stolt över honom. Nuförtiden ger de varandra råd inför bröllop och gudstjänster. Men det finns saker de har svårt att prata om. Hur ska Karin se på de många gudarna i asatron? Hur kan brorsan vara så fascinerad av den opålitlige guden Loke? Och Per har besökt Karins gudstjänster, men kan hon besöka hans blot?Programmet gjordes 2017 av Lollo Collmar.

Natten till den 8 januari 2005 slog stormen Gudrun till, den största naturkatastrofen i Sverige i modern tid. I den strömlösa byn Lyngsåsa väntar en familj på sin dotter. Hon är fast i stormskogen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tsunamikatastrofen har just inträffat och bilderna av katastrofen fyller TV-sändningar och tidningarna när svenskarna släcker lampan kvällen den 7 januari 2005. Så, under natten, sveper stormen Gudrun in över Sverige och fäller 75 miljoner kubikmeter skog. På morgonen vaknar människor på landsbygden upp i en nytt och sargat landskap. Utan kontakt med omvärlden. I den lilla byn Lyngsåsa i Småland är familjen Lind ensamma i mörkret. Mobiler och elnät har slutat fungera och vägarna är blockerade av fallna träd. Och deras dotter Sofi är försvunnenProgrammet är en bearbetning av ett program gjort för Tendens i P1, Vi möter familjen bara några dagar efter stormen 2005. En kväll för 20 år sen. Reporter: Ola Hemström ola.hemstrom@sverigesradio.se

Lyssnaren Klara har större behov av egentid än sin partner, men är rädd att han skulle bli för ensam om hon lämnade honom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi pratar även om hur olika behov man kan ha i en kärleksrelation utan att förhållandet tar slut. – Det vanligaste är kommunikationsproblem, att man inte möts kring konflikter. Och att livsmålen inte riktigt matchar, säger Hana Jamali, psykolog.Hon menar också att ett vanligt problem är att man vill ha olika mycket egentid i ett förhållande - eller att man tror att det är det man behöver.– I längre relationer är det inte ovanligt att man har skapat en rutinmässig vardag ihop, och då är man kanske inte varandras källa till glädje och spontanitet längre. Så ibland är önskan om egentid bara ett uttryck för att man egentligen skulle vilja ha mer av det goa tillsammans. Psykolog Hana Jamali.Programledare: Emmy Rasper.Producent: Erika Hedman.

Lyssnaren David är 41 år, singel och har inga barn. Han undrar om han har för höga krav och förväntningar på relationer eller varför han inte har lyckats träffa någon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi samtalar också om normen av tvåsamhet och önskan om kärlek vid första ögonkastet.– Det måste inte känns jätterätt från början. Och det man går igång på och blir attraherad av är tyvärr inte alltid det som har bäst förutsättningar att fungera i en relation, säger Per Naroskin, psykolog.– Jag tror i väldig begränsad utsträckning på den här typen av matchningstänkande. Jag tror att det innebär att vi tänker att ”det kanske finns någon bättre där ute”. Psykolog: Per Naroskin.Programledare: Emmy Rasper.Producent: Erika Hedman.

Lyssnaren Anna har en problematisk relation till sin syster och oroar sig över hur de ska kunna samarbeta när föräldrarna blir gamla. Psykolog Stina Hindström svarar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Relationerna är inte något vi ”har”, det är något vi ”gör”, säger Stina Hindström. En relation innebär en ömsesidighet och ett utbyte där man är intresserad av varandra. Lyssnaren Anna får rådet att hon inte behöver ”göra” relation med sin syster, och att hon då faktiskt kan ha kontakt om praktiska saker.Dessutom diskuterar vi relationen till ursprungsfamiljen och lyssnaren Evas påstående om att det aldrig tidigare varit så inne att skylla det mesta på sin barndom.– Det är ett sätt som vi förstår oss själva på. Men att man som barn få exakt det man behöver hela tiden är en fullständig mardröm. Det vore rakt av skadligt, säger Stina Hindström, psykolog.– Vi behöver under vår uppväxt få prova att inte få det vi vill, vi behöver få uppleva riktigt svåra känslor och vi behöver få komma i kontakt med fula sidor hos oss själva.Psykolog: Stina Hindström.Programledare: Emmy Rasper.Producent: Erika Hedman.

1969 kom 17-åriga Paula och Maila till Borås för att tjäna pengar i syindustrin. Sedan skulle de flytta tillbaks till Finland, tänkte de då. Men de blev kvar, trots förslitningsskador och utanförskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. -Vad hade hänt med alla fabriker här i Borås om inte vi från Finland hade kommit? Många hade säkert fått slå igen, säger Maila Piuva.-Har du finskt påbrå, kommer du i andra hand. Det var något vi fick lära oss från början, säger Paula Wendell.Idag har de levt större delen av sina liv i Borås och rotat sig, med familj - barn och barnbarn här.Under rekordåren för arbetskraftsinvandringen till Sverige, mellan 1968 och 1971, kom tusentals människor från Finland för att arbeta inom textilindustrin i Sjuhäradsbygden. Många av dem var kvinnor.-I Finland fanns fler industriarbetare än i Sverige och lönerna här var ungefär dubbelt så höga som i Finland, så det måste vara något man vägde in när man valde att komma hit och jobba, säger Johannes Daun, historiker och antikvarie på Textilmuseet i Borås.Idag har var tionde boråsare finska rötter. Ändå är Borås finska arv okänt för många.Programmet är gjort av Cecilia Ekman.Producent: Lotta MalmstedtSlutmix: Viktor TjernellArkivljud: Sveriges Radio och SF

2015 genomgick Sverige och Europa den största migrationsströmmen sedan andra världskriget. Det har gått ett decennium, hur har Sveriges och EU:s migrationspolitik förändrats? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den tredje och sista delen av Europas nya ansikte landar vi i dagens och framtidens migrationspolitik. Till sist har EU-länderna enats om en migrations- och asylpakt, efter många års förhandlingar, men kommer den att fungera i praktiken? Synen på EU:s åldrande befolkning och arbetskraftsinvandringen – vem är välkommen? Och den skärpta migrationspolitiken där flyktingfrågan har fått ett allt större fokus i hela EU. Nu talas det om asylprocesser i tredje land, åtgärder för att få fler att återvända och “ordning och reda” vid Europas gräns. Vi återvänder till ”Adnan” i södra Stockholm som nyligen fått permanent uppehållstillstånd, och som snart varit i Sverige i tio år, men fortfarande väntar på att bli svensk medborgare. Vi hör också bland andra migrationsminister Johan Forssell (M), Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling, tidigare EU-parlamentarikern Malin Björk (V) och tidigare EU-kommissionären Ylva Johansson (S). Europas nya ansikte gjordes av Alice Petrén, Sally Henriksson och Carl-Johan Ulvenäs, produktionsbolaget Dist, hösten och vintern 2024. Slutmix Fredrik Nilsson. Ljudklippen är hämtade från Sveriges Radio, Seawatch, The Guardian, CBS, TV4 och SVT.

2015 genomgick Sverige och Europa den största migrationsströmmen sedan andra världskriget. Det har gått ett decennium, hur har Sveriges och EU:s migrationspolitik förändrats? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den andra delen av P1-serien Europas nya ansikte gör vi nedslag i de dödliga resorna över Medelhavet, det hav som förknippas med badande semesterfirare men som genom åren blivit till en massgrav för migranter.Medelhavet är en del av EU:s yttre gräns. Atlanten en annan. Men det finns också landgränser, såväl yttre som inre. EU:s största myndighet Frontex är den organisation som ansvarar för att bevaka EU:s gräns. På ett par decennier har Frontex budget vuxit lavinartat, från 6 miljoner euro till närmare en miljard euro. Vad får vi för pengarna?Och vad hänger med Schengen när allt fler inre gränskontroller införs?I del 2 hör vi bland andra Frontex chef för grundläggande rättigheter Jonas Grimheden, Adal som nästan dog när han flydde över Medelhavet till Italien, kustbevakaren Helen Karlsson, EU-parlamentarikerna Tomas Tobé (M) och Charlie Weimers (SD), tidigare EU-parlamentarikern Malin Björk (V) och före detta kommissionären Ylva Johansson (S). Alice Petrén, som under många år var Sveriges Radios Migratiosnkorrespondent, tar oss genom politiska beslut och gränser, och besöker Sicilien.Europas nya ansikte gjordes av Alice Petrén, Sally Henriksson och Carl-Johan Ulvenäs, produktionsbolaget Dist, hösten och vintern 2024. Slutmix Fredrik Nilsson. Ljudklippen är hämtade från Sveriges Radio, Seawatch, The Guardian, CBS, TV4 och SVT.

2015 genomgick Sverige och Europa den största migrationsströmmen sedan andra världskriget. Det har gått decennium, hur har Sveriges och Europas migrationspolitik förändrats? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den första delen av P1-serien Europas nya ansikte tas vi tillsammans med Sveriges Radios tidigare migrationskorrespondent Alice Petrén tillbaka till 2015. Ett år tidigare har Moderaternas dåvarande partiledare hållit sitt berömda ”Öppna era hjärtan-tal” på Norrmalmstorg i Stockholm.Hösten 2015 kommer det flyktingar till Europa från framförallt Syrien och Afghanistan i ett antal ingen hade räknat med, och de flesta söker sig till Sverige och Tyskland. Vi hör bland andra dåvarande statsminister Stefan Löfven (S), Moderaternas dåvarande partisekreterare Tomas Tobé, Migrationsverkets före detta generaldirektör Mikael Ribbenvik, ”Adnan” som flydde från Syrien till Sverige och Rasmus Carlsson som kastades in i ett intensivt volontärarbete.Europas nya ansikte gjordes av Alice Petrén, Sally Henriksson och Carl-Johan Ulvenäs, produktionsbolaget Dist, hösten och vintern 2024. Slutmix Fredrik Nilsson. Ljudklippen är hämtade från Sveriges Radio, Seawatch, The Guardian, CBS, TV4 och SVT.

En damfrisering från 60-talet. Helt i rosa. I skyltfönstret ett korallhalsband. En elegant kvinna med svinrygg viker handdukar därinne. Jobbar hon här? Vilka klipper hon? Och har tiden stått stilla? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Vi har funnits här i 56 år. Bland kunderna som varit med från början är det ”naturlig avgång” men några är över hundra och kommer fortfarande. Pigga och käcka, säger Astrid Svensson, hårfrisörska.Astrid är ensam i salongen numera, men säger ändå ”vi”, av gammal vana. Och salongen ser ut precis som den gjorde när den invigdes, med cocktailparty, 1960.– Ska man ändra så får man ändra alltihopa, annars liknar det ingenting, därför har vi kvar den här nostalgin, säger Astrid, 80.Hon har inga planer på att sluta jobba, hon tar en dag i taget, säger hon.– Titta på Kamprad, han är 90 och jobbar fortfarande!Programmet gjordes 2016. Astrid Svensson är nu avliden och salongen finns inte längre kvar.Programmet är gjort av Lotta Malmstedt.

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. H.M. Konungens jultal 2024Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige!Julen är gemenskap och tradition. En tid för eftertanke och lugn. Kanske är det viktigare nu än på länge. I en värld av konflikter, snabba förändringar, och ovisshet.När vi känner oro, blir behovet av trygghet större. Men trygghet är ingen självklarhet. Det är något vi måste skapa tillsammans. Genom att hålla ihop, känna stolthet och ta ansvar för Sverige, står vi starka när det blåser hårt. Det pågår ett krig i vår närhet som dagligen påminner oss om den oroliga tid vi lever i. Våra tankar går även denna jul till Ukraina och dess strävan efter ett fritt land. Samtidigt har Mellanöstern drabbats av ett enormt mänskligt lidande. Ofattbart många civila har förlorat livet. Låt oss innerligt hoppas att vi snart får se ett slut på krigets fasor.Kära svenskar,i mars blev Sverige medlem i Nato. Syftet med försvarsalliansen är att länderna tillsammans ska vara så starka att det avskräcker andra från att angripa oss. Efter 200 år av alliansfrihet är det ett av de största säkerhetspolitiska besluten i svensk historia.Medlemskapet ger Sverige nya möjligheter att fördjupa samarbetet med andra länder, inte minst i vårt närområde. Det blev tydligt när Drottningen och jag under våren välkomnade Finlands presidentpar och Danmarks kungapar till Sverige på deras första statsbesök. De nordiska länderna har alltid varit viktiga för oss, men banden har vuxit sig starkare nu när hela Norden ingår i Nato. I slutet av oktober fick Drottningen och jag ta emot nyutgåvan av ”Om krisen eller kriget kommer”, som därefter skickades ut till alla hushåll i Sverige. Har ni inte redan läst den, rekommenderar jag er att göra det!Skriften lyfter fram vikten av beredskap i en osäker värld. Förbereder vi oss minskar oron och vi känner oss tryggare. Det är ett rättesnöre för mig i många situationer i livet. Till exempel när jag vandrar i fjällen vid ett plötsligt väderomslag. Då gäller det att ha packat ryggsäcken ordentligt!Kära svenskar,året har – trots utmaningar i vår omvärld - bjudit på glädjeämnen. En av höjdpunkterna var i somras när Drottningen och jag hade nöjet att besöka OS i Paris. Strax därefter åkte Prinsessan Estelle med sin mamma och mormor till Paralympics.Olympiska spelen betyder särskilt mycket för vår familj. Utan OS i München 1972 hade Drottningen och jag kanske aldrig mötts. Sedan dess har vi inte bara delat livet med varandra, vi delar också glädjen – i gott sällskap med våra barn och barnbarn – när vi hejar oss hesa för Sverige.Under året har jag även haft äran att förläna kungliga ordnar till svenska medborgare, för första gången på 50 år. Ordensväsendet – som återkommit efter bred enighet i riksdagen – belönar framstående insatser för Sverige. Min förhoppning är att mottagarnas gärningar kan tjäna som inspiration för många generationer framöver.Kära svenskar,Denna julhelg är det 20 år sedan tsunamin drabbade Sydostasien – en av de största naturkatastroferna i modern tid. För många i vårt land är annandag jul sedan dess förknippad med sorg och saknad. I morgon besöker Drottningen och jag Uppsala domkyrka för att hedra dem som inte kom hem.Sorgen över dem vi förlorat är något som många av oss delar. Min kära syster, Prinsessan Birgitta, gick nyligen bort. Det gjorde mig personligen påmind om hur viktigt det är att samlas och minnas.Precis som vi mår bra av att känna att vi är en del av en gemenskap, behöver vi också hopp om en ljusare framtid. Och vi måste tro på framtiden – trots krig, klimatförändringar och krafter som hotar vår trygghet. Vi människor har, gång på gång, mött utmaningar och funnit vägar framåt. Med respekt för varandra, tilltro till forskning och vetenskap, och genom mod att tänka nytt, kan vi skapa en bättre värld.Jag skulle vilja avsluta med att läsa den första versen i en av våra mest älskade julsånger.Jul, jul, strålande jul, glans över vita skogar,himmelens kronor med gnistrande ljus,glimmande bågar i alla Guds hus,psalm, som är sjungen från tid till tid, eviga längtan till ljus och frid!Orden minner om ett arv som binder samman dåtid med nutid, och vår önskan att finna ro. Jag hoppas att de kommande helgerna ger er ett välbehövligt avbrott i vardagen. Och att ni kan hämta kraft och styrka i julens budskap om hopp och glädje.Tillsammans med min familj önskar jag er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år, 2025!

Om Ängersjö och skogsbruket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Yngve Eliasson börjar arbeta i skogen är han 17 år. Då är året 1971 och han får jobb i skogen med att köra barkmaskin. Men det är inte som skogsarbetare han kommer att tillbringa större delen av sitt yrkesliv, utan som snickare.Yngve är född och uppvuxen i Ängersjö, en by som ligger på gränsen mellan Härjedalen och Hälsingland. Här växer också Göte Pålsson upp. Till skillnad från Yngve ägnar Göte sitt arbetsliv åt skogen, som maskinförare och arbetsledare för ett skogsbolag. I det här programmet får vi också träffa Malte Lindberg, som är 17 år och går i skolan. Men på sin fritid är han i skogen, och arbetar med att registrera arter med stort skyddsbehov i skogar med höga naturvärden.Det här programmet handlar om skogens värde och vad vi ser när vi tittar på den. Det är en berättelse om de olika arbeten som skogen ger upphov till och hur dessa förändras i takt med att vår syn på skogen gör det.I programmet hörs ljudklipp från Ekot, Sveriges Radio.Medverkande i programmet: Yngve Eliasson, Ruth Eliasson, Malte Lindberg och Göte Pålsson.Reporter: Lisen DäldborgProducent: Fredrik PålssonLjud och form: Julia ÖjbrandtOm du tyckte om programmet och vill lära dig mer om Ängersjö, svensk skogsindustri och dess historia, tipsar redaktionen om vidare läsning: ”Skogarnas fria söner: maskulinitet och modernitet i norrländskt skogsarbete” Ella Johansson”Periferins landskap” Ella Johansson”Skogslandet” Lisa Röstlund”Nya Norrland” Mats Jonsson

För barn är autonomi utan tvekan lek. Eftersom det är så många begränsningar i den analoga världen. Då blir den digitala leken en väg där man är friare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bland forskare och politiker är meningarna delade om varför så många unga mår psykiskt dåligt nu. Om skärmande och sociala medier har en roll är man oense om vad som bör göras åt saken. I del två av serien undersöker vi olika förslag på lösningar. Bland andra hör vi lekforskaren Suzanne Axelsson, som menar att barn är för begränsade i den fysiska världen idag:”Vill man utesluta eller minska den digitala leken för att man är orolig, då måste man se till att den analoga leken finns på riktigt.”Bland andra medverkar också: Tara Thiagarajan, Sapien Labs, Ulrik Hoffman, Ungdomsbarometern, Jessica och Magnus Björk, föräldrar, Helena Frielingsdorf, Folkhälsomyndigheten, Marcus Willershausen, liberal politiker, Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, Roland Paulsen, sociolog.Skärmad och orolig görs av SMT.Reporter, Petra CaviniProducent, Anna Iversen

Det kom en bil som körde på honom, och det kom en massa blod och allt. Men jag scrollade vidare typ. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Majoriteten av svenska barn har idag fått sin första smartphone före 10 års ålder. Många skaffar konton i sociala medier innan de uppnått plattformarnas åldersgräns på 13 år. Nu varnar forskare för att ju tidigare man får en skärm, desto sämre mår man psykiskt. I två program undersöker vi hur det kan påverka samhället i stort.I den första delen av serien möter vi bland andra Jessica och Magnus Björk. Deras dotter Moa gick bort i suicid, endast 13 år gammal.”De hade ju retat henne för hennes tänder bland annat. De hade skickat meddelande till henne via både Instagram och TikTok. Där var det då äldre män som utsatt henne på sexuella sätt. Skickat rena rama porrbilder till henne.”Hit kan du som har självmordstankar eller mår dåligt vända dig:Vårdguiden 1177, ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård.Hjälplinjen på telefon 0771 22 00 60Jourhavande medmänniska 08 702 16 80Bris - Barnens rätt i samhället för dig under 18 år på telefonnummer 116 111 eller chatt.Medverkar i serien gör bland andra Tara Thiagarajan, Sapien Labs, Helena Frielingsdorf, Folkhälsomyndigheten, Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, Roland Paulsen, sociolog.Skärmad och orolig görs av SMT.Reporter, Petra CaviniProducent, Anna Iversen

Lisa Bergström samtalar med Johan Mattias Sommarström, Sveriges Radios internationella korrespondent. Bandet Sunnan bjuder på den nyskrivna jullåten Ghosts of Christmas Past. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Enligt gammal svensk bondesed måste man rimma innan man får smak på gröten. Årets julvärd Lisa Bergström bjuder in några väl valda gäster som bjuder på rim och kryddar med några favoriter ur arkiven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P1:s julvärd ringer upp USA-korrespondenten Roger Wilson som berättar om sina julgranskulor och hur det amerikanska kulturkriget numera även finns i granen. Ökensoulbandet Sunnan bjuder på livemusik i studion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ingen jul i P1 utan kulturredaktionens Gunnar Bolin och Karsten Thurfjell! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lisa Bergström berättar julminnen av morfar Alvar som varje juldagsmorgon körde längs oplogade vägar för att hämta upp körkamraterna som skulle sjunga i Skedevi kyrka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Elsa Beskows saga Petter och Lottas jul och Viktor Rydbergs dikt Tomten är omistliga delar i vårt julfirande. Nuförtiden ser vi på dessa verk som höjden av tradition. Men Rydberg samt paret Elsa och Natanael Beskow var på sin tid kulturradikaler, och de hade flera beröringspunkter.P1:s julvärd Lisa Bergström samtalar med Annika Persson och Anders Burman, bokaktuella med Elsa och Natanael Beskow: en kärlekshistoria respektive Den sista idealisten – Viktor Rydberg och hans tid för att prata om Beskows och Rydbergs mindre kända sidor och hur deras tankar har format vårt sätt att skildra julen.

Julaftonsmorgon i P1 med Johar Bendjelloul och gästerna Mischa Billing, Dick Harrison med flera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Julaftonsmorgonen i P1 bjuder på både julfröjd och julfred. Hör bland annat om det mytomspunna vapenstilleståndet i jultid, på västfronten i Europa, i första världskrigets början. Medverkar gör Dick Harrison, författare och historieprofessor, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Mika Akkanen, protokollchefen i Åbo, Finland, som vid lunchtid på julafton utlyser julfred över staden för tolfte året i rad, och är stolt över att vara en länk i en månhundraårig kedja.Dessutom: Julens dofter och smaker med måltidsexperten, sommelieren och Vinter i P1-värden Mischa Billing och den konstigaste julmusiken med skivsamlarna Anna-Lena Lodenius och Fredrik Af Trampe.Programledare: Johar BendjelloulProducent: Thella Johnson

Kulturredaktionens Karsten Thurfjell guidar lyssnaren genom Svenska akademiens årliga högtidssammankomst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tack mamma, pappa och ChatGPT - Så förändrar generativ AI elevernas lärande Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. (Repris från augusti 2024, sänds i P1 igen kl 18.30 måndag 6/1 2025)Lärare och elever har börjat använda sig av så kallade chattbotar, som t ex ChatGPT, både i skolan och privat. Det finns många fördelar men även en del farhågor med den nya tekniken.Vad får det för konsekvenser för själva lärandet och vad är egentligen bildning för något?Hör elever, lärare, biträdande rektor, Skolverket och en forskare.”Det är väl kanske inte jättebra men jag ska vara ärlig och säga att jag använder mig mycket av den texten som man får av GPT. Många gör det idag.”Viggo, som nyss tagit studenten.”Ska du kunna tänka svårare tankar då måste du ha kunskap att bygga de på, annars blir det bara löst tyckande.” Annelie Stupalo, biträdande rektor vid Kungsholmens västra gymnasium i Stockholm.”Vi som lärare har utbildat oss i ett system som inte var i närheten av AI, och om skolan ska stå för det här då krävs det rejält med fortbildning. Vad ska skolan lära ut egentligen?”Anders Dahlin, engelskalärare på Kungsholmens västra gymnasium”Alla verktyg vi använder, använder vi för att slippa anstränga oss själva. Vi kan komma att bli sämre på att analysera och resonera, något som gör oss mer utlämnade till tekniken.”Johan Falk, undervisningsråd på Skolverket”Problemet med den här typen av teknik är att eleverna kanske gör ett fint skolarbete men de har inte lagt ner så lång tid på det och då har de inte lärt sig någonting.” Erik Winerö forskar vid Göteborgs universitet om hur lärarnas bedömningspraktik påverkas av generativ AIproducent och reporter: Anders Diamantanders.diamant@sverigesradio.se

Nu tar socialsekreterare i Helsingborg hjälp av generativ AI för att både spara tid och göra ett bättre arbete. Samtidigt har Karlshamns kommun valt att stoppa all användning av samma teknik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Genom att använda sig av generativ AI kan 20 tjänstemän i Helsingborg nu underlätta sitt arbete genom att låta den nya tekniken skriva ner samtalet och också göra en sammanställning. Istället kan socialsekreterarna ägna mer tid till själva samtalet.I Karlshamn har man tills vidare valt att pausa all användning av generativ AI för de kommunanställda.”Skrivandet har alltid tagit så lång tid så man har alltid varit efter.” Marie Cederberg har jobbat som socialsekreterare i 20 år, numera sakkunnig inom socialtjänsten i Helsingborgs kommun”Vi tror att AI kommer att frigöra mycket tid som kan läggas på att utföra det sociala arbetet.” Martina Avasoo-Barte, innovationsledare vid socialförvaltningen i Helsingborg”Vi vill få koll på rättsläget och informationssäkerheten runt AI för att kunna föra in det på ett arbetsrättsligt sätt. Det finns möjligheter att personuppgifter läcker när man för in de i de här modellerna.” Martin Blomqvist, IT- och Digitaliseringschef i Karlshamn”Man ska inte springa för fort utan först ställa sig frågorna: på vilket sätt det här kan innebära effektivitet och vilka kostnader det medför.” Katarina Hillertz, IT-jurist ”AI har en enorm potential men det finns också många sätt som man kan göra det här dåligt på, något som kan underminera allmänhetens förtroende för den här teknologin.” Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier”Vissa beslut kan vi överlämna till den digitala tekniken och vissa beslut är det viktigt att människor fortfarande fattar.” Lupita Svensson, docent i socialt arbete på socialhögskolan vid Lunds universitetProducent och reporter: Anders Diamantanders.diamant@sverigesradio.se

I fredags var det säsongspremiär för det populära TV-programmet På Spåret som ju spelats in i förväg och där de inblandade redan vet hur det har gått, varför är det ingen som läcker något? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad är det som gör att det så sällan läcks när en grupp människor känner till en hemlighet som kommer att offentliggöras senare?Anders Diamant ställde sig frågan för sju år sen i programmet Godmorgon världen, en fråga som fortfarande är aktuell, även om några av de som medverkar i reportaget har fått andra titlar.Först till Börshuset i Gamla Stan där vinnaren av Nobels litteraturpris skulle presenteras 2017...Hör På Spåret-vinnaren Kristin Lundell, Nobelmuseets Olov Amelin, På Spårets projektledare Christina von Sydow och Heléne Thomsson, doktor i psykologi.reporter: Anders Diamantanders.diamant@sverigesradio.se

Ullakarin Nyberg möter Lillian, 77, som fick cancerbeskedet på sin sista mammografi Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Jag kunde inte tro att det var sant, säger Lillian. Jag hade ju ätit bra och levt sunt i hela mitt liv, inte kunde väl jag ha cancer?Det var sommar och varmt och Lillian bröt ihop, totalt. I trädgården stod en hammock och i den låg hon, hela sommaren, under en stickad, rutig filt.- Jag förmådde inte göra någonting alls, berättar Lillian. Jag blev som ett barn. Och filten, den blev min trygghet.I sista avsnittet av Cancerresan hör du Lillians berättelse, om den första förlamande chocken som sedan, med stöd och hjälp av anhöriga och vänner, vändes till en ganska ljus upplevelse, fylld av tillit och nya lärdomar.Varje dag får omkring 25 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg fyra av dem, i drabbande samtal om att tappa hår och förlora bröst, om orkeslöshet och kraftfullhet, om förtvivlan och om tröst.För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med så kan du ringa Cancerlinjen på 010 -199 10 10. Är du ung och drabbad finns föreningen Ung Cancer och Bröstcancerförbundet erbjuder också stöd i olika former.Producent: Siri Ambjörnsson Klippan Produktionsiri@klippanproduktion.se