Podcasts about jarmo lainio

Opettaja Leena Paalanen kirjoittaa Trollhättanin suomalaisluokan vanhemmille kirjeen. Hän ei aio opettaa lapsille suomea, vaan ruotsinsuomea. Taistelu jatkuu vuosikymmeniä ja sillä on hintansa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Opettaja Leena Paalanen käy Trollhättanissa kielitaistelua 1980- ja 90-luvuilla. Hänen mielestään ruotsinsuomalaisilla lapsilla on oikeus äidinkieleensä, ja se äidinkieli on hänen mukaansa ruotsinsuomi, ei suomi. Hän lakkaa opettamasta oppilailleen suomen kielioppia. Vanhemmat, kollegat ja tutkijat kyseenalaistavat Leenan menetelmät, mutta hän ei aio luovuttaa. Leenan taistelulla on seurauksia sekä oppilaille, että hänelle itselleen.Läraren Leena och striden om sverigefinskanLäraren Leena Paalanen skickar ett brev till föräldrarna i finska klassen på en skola i Trollhättan. Hon tänker inte lära sina elever finska, utan sverigefinska. På 1980-talet påbörjar hon sin kamp, som kommer att vara i årtionden – och som har ett pris både för henne själv och för eleverna.Programmet är på finska.Haastateltavat / intervjupersoner: Karita Lehikoinen-Stedt – Leenan entinen oppilas / f.d. elev till LeenaLeena Paalanen nyk./numera Lindasdotter ent./tidigare Wallenius – opettaja, kieliaktivisti/lärare, språkaktivistJarmo Lainio – Tukholman yliopiston suomen kielen professori/professor i finska vid Stockholms universitetReportteri/reporter: Kalle KinnunenTuottaja/Producent: Lotta HoppuKäsikirjoitustiimi/manus: Kalle Kinnunen, Tiina Laitila Kälvemark & Lotta HoppuLoppumiksaus/slutmix: Jacob GustavssonKertojaääni/berättarröst: Tiina Laitila KälvemarkOtteet teksteistä lukivat/inlästa textutdrag: Jasmine Fooladi, Johan Karlsson & Hanna Sihlman Ohjelman arkistoklipit/Arkivklipp: Sveriges RadioOhjelma tehtiin syksyllä 2023. Programmet gjordes hösten 2023.Lisää Dokumentti-podcasteja löydät Sveriges Radio Play -apista, hakusana on Finska Dokumentti.Fler Dokumentti-poddar hittar du i vår app Sveriges Radio Play – sökordet är Finska Dokumentti.Onko ruotsinsuomi oma kieli?Ruotsinsuomi ei ole tunnustettu kieli. Ruotsinsuomi-termiä voidaan kuitenkin käyttää erottaakseen Ruotsissa puhuttu suomi Suomessa tai muualla puhutusta suomesta, Tukholman yliopiston suomen kielen professorin, Jarmo Lainion, mukaan. Ruotsinsuomalaiset ryhmänä viittaa ihmisiin Ruotsissa, joiden äidinkieli on suomi, sekä heidän jälkeläisiinsä, eli henkilöihin joilla on juuret suomen kielessä. Ruotsin tunnustetut kansalliset vähemmistökielet ovat suomi, saame, meänkieli, romani chib ja jiddiš. Ruotsin tilastokeskuksen tilastojen mukaan ensimmäisen, toisen ja kolmannen sukupolven suomalaistaustaisten määrä Ruotsissa oli vuonna 2019 noin 727 000 henkilöä. Suurin on kolmas sukupolvi, johon kuuluvat ihmiset, joilla on vähintään yksi isovanhempi Suomesta.Onko Ruotsissa kunnallisia suomenkielisiä luokkia?1980-luvulla Ruotsissa oli satoja suomenkielisiä luokkia kunnallisissa kouluissa eri puolilla maata. Huippuvuonna 1981 Ruotsissa toimi yhteensä 468 suomenkielistä luokkaa, ja oppilaita oli 7000-9000, kirjan Tvåspråkighet med förhinder? (Kenneth Hyltenstam, 1996) mukaan. 1980-luvun jälkeen suomenkielisiä luokkia on lakkautettu yksi toisensa jälkeen. Sveriges Radio Finskan tekemän kartoituksen mukaan vuonna 2021 Ruotsissa oli vajaa kourallinen kouluja, joissa oli suomenkielisiä luokkia, ja oppilaita oli yhteensä noin 60.Är sverigefinska ett eget språk?Sverigefinska är inte ett erkänt språk. Däremot kan begreppet sverigefinska användas för att särskilja finskan som talas i Sverige från finskan som talas i Finland eller andra platser, menar Jarmo Lainio, professor i finska vid Stockholms universitet. Med gruppen sverigefinnar åsyftas människor med finska som modersmål i Sverige, samt deras ättlingar, dvs. personer med rötter i det finska språket. Sveriges erkända nationella minoritetsspråk är finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Antalet människor i Sverige med finländsk bakgrund i första, andra och tredje generationen beräknades till 727 000 personer år 2019 enligt statistik från SCB. Störst är den tredje generationen, dit räknas personer med minst en mor eller farförälder från Finland.Finns det kommunala finskspråkiga klasser i Sverige?På 1980-talet fanns hundratals finskspråkiga klasser i kommunala skolor runt om i Sverige. Toppåret 1981 var antalet verksamma klasser totalt 468 med ett elevantal på 7000-9000 elever, enligt boken Tvåspråkighet med förhinder? av Kenneth Hyltenstam (1996). Sedan 1980-talet har de finskspråkiga klasserna lagts ner en efter en. Enligt en kartläggning av Sveriges Radio Finska fanns år 2021 en knapp handfull skolor med finskspråkiga klasser och totalt ca 60 elever i Sverige.

Nyheter på finska. Tema är det sverigefinska språket. Jarmo Lainio, professor i finska vid Stockholms universitet, har forskat om sverigefinska. Han har sett hur språkets status har skiftat från att varit utskällt, till att ses som viktig byggsten för den sverigefinska identiteten. Emma Isoherranen är ordförande för Sverigefinska Ungdomsförbundet och vill se till att barn och unga får fler tillfällen att använda sverigefinska. Programmet avslutas med låten Huomioo av sverigefinska artisten Niilo Heinola.

Sveriges Radio Finskan Kesäpuhujat 2022: Ruotsin ainoa suomen kielen professori kertoo, miten hän on valloittanut kielen toisensa jälkeen myös suomen kielen. Joulukortista se alkoi, polku johti professuuriin ja matkoihin ympäri maailmaa. Jarmoa kiusattiin koulussa suomalaistaustan takia. Hän vaihtoi identiteettinsä ruotsalaiseen, mutta halusi aikuisiässä oppia suomen uudelleen.Kun Jarmon isä kuoli, oli suru niin suuri, että Jarmo uppoutui työn tekoon ja kehitti itselleen työhulluuden taakan vielä tavallisen suomalaisen työhulluuden lisäksi."Kolmekymppisenä sain identiteettini tasapainoon, valitsin molemmista parhaat ilmiöt: sauna, kalastus ja itsepäisyys Suomesta. Urbaani tyyli, Janssonin kiusaus ja kompromissin taito Ruotsista." Tuottaja Soili Huokuna soili.huokuna@sverigesradio.se

Adjes ando programo. O regerigo ando Shvedo rhode te keren jekh investigazia-utredning te shaj zorarolpe o zakono pa e 5 natioanlne minoritetia ando Shvedo pe Filanderia, Samer, Torneldalnigar, Romer thaj Judar. Adjes angla 11 angla mizmeri presentulisardas o professor Jarmo Lainio anda Stockholms univeristet pesko rhodipe, thaj kade phenel vov kana ame anda Radio Romano kherdam lesa intervjucia.

Eurooppalaiset vähemmistökielet näkyvät melko vähän julkisuudessa, poikkeuksena katalaanin kielinen vähemmistöryhmä Espanjassa. - Euroopan neuvoston asiantuntijaryhmän varapuheenjohtaja Jarmo Lainio kertoo kansallisista vähemmistökielistä muissa Euroopan maissa. Kieliä on yhteensä 79 niissä 25:ssä maassa, jotka ovat allekirjoittaneet Euroopan neuvoston vähemmistökielisopimuksen.- Pentti Salmenranta pakinoi siitä miten suomen oppilas voi käsittää sanan suihkukone ja monta muuta hyvinkin yllättävällä tavalla. - Sanan finne käyttö, josta Andreas Jonasson puhui pakinassaan herätti vilkkaan keskustelun somessa.- Isovanhempien nimityksistä on myös tullut palautetta. - Viikon uudissana on monisuorittaminen- Kielenhuoltajat puhuvat mm täytesanojen käytöstä puheessa- Juontajana Merja Laitinen

Heikki Kiviaho var 3 år när familjen flyttade från finska Kinnula till Eskilstuna. Året var 1969. Sirpa Lindelöfs föräldrar arbetade i skift på Bolinder Munktell i Eskilstuna. Hon minns fortfarande de röda traktorer som tillverkades på fabriken. Sverige är finskt är ett program om hur Sverige har påverkats av Finland och finländare. Över 700 000 svenskar har finländsk bakgrund. I runt 700 år var länderna ett och samma. I första programmet är vi i Eskilstuna - sverigefinnarnas huvudstad - och pratar med arbetskraftsinvandringens döttrar och söner. Producenten och musikern Heikki Kiviaho som växte upp i Eskilstuna minns frågan han som treåring ställde under resan till Sverige. Var är dörren till Sverige, mamma, var går man in i Sverige? När båten öppnade sitt bogvisir, sa mamman:  Där är dörren. När Sirpa Lindelöf var ett litet skolbarn i början av 60- talet sprang hon ofta hemifrån och ner hit till Bolinder Munktells fabriksgrind. Hon mötte sin pappa när han gick av skiftet vid svarven eller fräsmaskinen. - På fabriksgolvet pratades det finska överallt. Alla var finnar. Arbetsledarna, de fackliga företrädarna, och man umgicks på fritiden, berättar Sirpa. Idag jobbar hon som finskspråkig koordinator i Eskilstuna kommun. Jarmo Lainio, debattör och professor i finska vid Stockholms universitet, har också sina rötter i Eskilstuna. Han beskriver hur samhället fick snabbt hitta på olika lösningar när 80 000 finländare flyttade till Sverige under åren 1969-70. Programledare och reportrar Virpi Inkeri virpi.inkeri@sverigesradio.se Ramin Farzin ramin.farzin@sverigesradio.se Producent Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sverigesradio.se

Ja, den frågan kan man ställa sig när stavningar som ytterliggare och överrenskommelse är vanliga fynd i texter på nätet. Eller är det så att möjligheterna att lätt publicera sig inneburit att felstavarna syns mera än förr? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar direkta felstavningar men även val mellan två möjliga alternativ. Vi uppmärksammar också att det gått tio år sedan Sverige fick fem officiella minoritetsspråk och ställer frågan vilken status de har vid högskolor och universitet i Sverige. Jarmo Lainio, professor i finska vid Mälardalen högskola, säger att intresset för att studera minoritetsspråken på högre nivå måste grundläggas tidigt och han efterlyser därför mer resurser till skolan i ett samtal med Sanna Posti Sjöman. Samtliga ordfrågor i veckans program: - mera om egna/egen - stavade folk bättre förr? - ytterliggare, med två g - överenskommelse, med två r - ner och ned - äppeljuice eller äpplejuice? - ska eller skall? Läs om Sveriges fem officiella minoritetsspråk på