Podcasts about finska

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

År 1809 förändrades livet för alltid för människorna längs Torne älv. Genom freden i Fredrikshamn drogs en ny nationsgräns rakt genom bygder som i århundraden hade delat språk, släktband och kultur.Tornedalingarna, som fram till dess levt i ett gränslöst område mellan Sverige och Finland, blev nu en minoritet i Sverige – ett Sverige som snart skulle försöka forma dem efter en ny och striktare nationalistisk norm. Från att tidigare ha betraktats som en tillgång för rikets nordliga områden blev deras språk – meänkieli – och deras kultur snart betraktade som hinder för modernisering och nationell enhet.I ett avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Klas‑Göran Karlsson, professor emeritus vid Stockholms universitet och tidigare ledamot i Sannings‑ och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset.Under 1800‑ och 1900‑talen utsattes tornedalingar, liksom de närbesläktade grupperna kväner och lantalaiset, för omfattande försvenskningspolitik: svenskspråkig skolgång, namnbyten, förbud mot meänkieli i undervisningen och till och med rasbiologiska undersökningar.Arkeologiska fynd visar att finskspråkiga grupper har levt vid Bottenvikens kust och längs Torne älv i över tusen år. Här utvecklades samhällen präglade av småjordbruk, jakt, fiske och samspel med samiska grupper.På 800‑talet berättade den norske handelsmannen Ottar om folket kvänerna, som levde öster om Norge. På 1200‑talet noterade isländska krönikörer att de fanns vid Bottenviken. Under seklernas lopp kallades deras hemtrakter Tornedalen – ett område med egen språklig och kulturell identitet, men också en plats där gränser, makt och språkpolitik formade vardagen.Under 1500‑ och 1600‑talen uppmuntrade svenska kronan finsk kolonisation i Lappland, bland annat genom skattebefrielse och befrielse från militärtjänst. Finska blev ett dominerande språk i Tornedalen – i hemmet, i kyrkan och ofta i skolan. När Finland hörde till det svenska riket var Torne älvdal en självklar del av den finskspråkiga världen. Kyrkliga och administrativa gränser placerade dock området under Uppsala stift – och därmed i den svenskspråkiga sfären.Förlusten av Finland 1809 blev ett nationellt trauma och en vändpunkt för tornedalingarna. Deras ställning som minoritet förstärktes, och statens politik skiftade gradvis från tolerans till aktiv försvenskning. Under sent 1800‑ och tidigt 1900‑tal infördes svenskspråkig skolgång, och barn straffades för att tala meänkieli. Samtidigt drevs namnbyten och en retorik som framställde finskspråkighet som ett potentiellt säkerhetshot – först från Ryssland, senare under kalla kriget.År 2020 tillsattes Sannings‑ och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Kommissionen överlämnade sitt slutbetänkande, Som om vi aldrig funnits – exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset, till kulturministern den 15 november 2023. Bild: Skolbarn i Övertorneå 1923. Bildkälla: Nordkalottbiblioteket, Public Domain.Lyssna också på När Norrland blir SverigeMusik: På min levnads afton av Hjort-Anders Olsson. Alan Ingall Soundcloud, Creative CommonsKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

På morgonen den 14 september 1808 omkring klockan fyra stötte ryska trupper samman med en svensk förpost strax söder om Oravais kyrkby i Österbotten. Striden utvecklades snabbt i takt med att fler och fler soldater sattes in.Slutligen retirerade de svenska trupperna skyddade av en kanon under befäl av den endast 16 år gamle Wilhelm von Schwerin. Detta blev inledningen på ett slag som slutligen utvecklade sig till ett svenskt nederlag. Var detta den sista chansen att stoppa den ryska erövringen av den östra riksdelen Finland?I detta avsnitt av Militärhistoriepodden ägnar sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved åt att beskriva och diskutera ett av finska krigets mest kända och blodigaste slag.Den svenska armén var hösten 1808 åter på reträtt efter att ha haft vissa framgångar under våren och sommaren. Strax söder om Oravais kyrkby intog Adlercreutz med omkring 5 000 svenska soldater en ganska stark ställning i ett sista försök att stoppa ryssarna. Från söder kom en rysk armé på 5-6 000 man under den ryske befälhavaren Kamenskij.I efterhand har det spekulerats kring vad hade hänt om slaget hade blivit en svensk seger. Under slaget var den svenska armén nära att bryta igenom den ryska linjens center, men ryska förstärkningar förhindrade ett ryskt nederlag. Det är innebörden av strofen ”Det var när Oravais blodiga dag, Till sorg gick opp, När segern själv blev ett nederlag” som återfinns i Runebergs dikt Wilhelm von Schwerin i Fänrik Ståls sägner. Kanske är det dikten som utgavs i mitten av 1800-talet som har färgat vår uppfattning att slaget hade kunnat bli en svensk seger. Frågan är om det hade kunnat vända kriget. Sannolikt inte under hösten 1808.Bildtext: ”Svenskarnas sista attack” är en teckning av Magnus Adlercreutz, publicerad i Carl Otto Nordensvans bok Finska kriget 1808–1809 (Stockholm: Albert Bonniers Förlag, 1898). Bilden visar den dramatiska slutstriden vid slaget vid Oravais, där svenska trupper genomförde ett sista heroiskt anfall innan de besegrades.Källa: Nordensvan, Carl Otto: Finska kriget 1808–1809. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Teini-iässä Riitta saa tietää, että hänen isänsä on saksalainen sotilas. Mutta koko totuus isästä selviää Riitalle vasta lähes 70 vuotta myöhemmin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Syksyllä 2024 Riitta on 81-vuotias. Hän istuu pyörätuolissa ja kärsii jatkuvista säryistä. Mutta menneisyys ei päästä otteestaan: kuka oli hänen saksalaisisänsä ja miksi äiti ei puhunut isästä liki koskaan?Upplands Väsbyssä asuva Riitta on aiemmin yrittänyt saada selville isänsä kohtalon, tuloksetta. Nyt hänelle tarjoutuu vielä kerran mahdollisuus selvittää totuus – Sveriges Radio Finskan avulla. Min pappa var en tysk soldat – Riittas historiaI tonåren får Riitta veta att hennes riktiga pappa är en tysk soldat.Nästan 70 år senare sitter Riitta i rullstol och lider av ständiga smärtor, men kan inte släppa tankarna på det förflutna: vem var hennes tyska pappa, och varför pratade mamman nästan aldrig om honom?Riitta har tidigare inte lyckats ta reda på sin pappas öde, men får nu en till chans att få reda på sanningen – med hjälp av Sveriges Radio Finska.Programmet är på finska.Medverkande/Mukana olevatHaastateltavat/intervjupersoner: Riitta Jylhä, Anu Heiskanen/poliittisen historian tutkija Helsingin yliopisto/forskare i politisk historia vid Helsingfors universitet, Irja Wendisch/saksansuomalainen toimittaja/tysk-finsk journalist, Helmut Henseler/saksalainen eläkeläinen/tysk pensionär, Sandra Henseler/Helmutin tytär/Helmuts dotterDokumentin teki/Dokumentären gjordes av: Maiju RistkariTuottaja/producent: Lotta Hoppu Käsikirjoitustoimittaja/manusredaktör: Tiina Laitila KälvemarkLoppumiksaus/slutmix: Magnus KjellssonOhjelmaa varten on myös haastateltu/Övriga medverkande: Lars Westerlund/Amanuenssi Forum Marinum/Amanuens Forum MarinumOhjelma tehtiin syksyllä 2024 ja keväällä 2025.Programmet gjordes hösten 2024 och våren 2025.Lisää Dokumentti-podcasteja löydät myös Sveriges Radio -apista, hakusana on ”Dokumentti”. Fler Dokumentti-avsnitt hittar du också i appen Sveriges Radio – sökordet är ”Dokumentti”.Saksalaisten sotilaiden lapset SuomessaSuomi ja Saksa ovat aseveljiä toisen maailmansodan aikana, vuodesta 1941 syksyyn 1944. Maat sotivat yhdessä Neuvostoliittoa vastaan, ja yli 200 000 Saksan armeijan sotilasta on sijoitettu Pohjois-Suomeen.Aseveljeyden aikana moni suomalainen suhtautuu myönteisesti saksalaisiin. Syntyy tuttavuus-, ystävyys- ja seurustelusuhteita.On arvioitu, että suomalaisten naisten ja saksalaisten sotilaiden suhteista syntyi Suomessa satoja lapsia. Määrää on kuitenkin mahdoton tarkkaan arvioida.Suomi solmii Neuvostoliiton kanssa rauhansopimuksen vuonna 1944. Sopimuksen ehtona on, että Suomen pitää katkaista kaikki suhteet Saksaan. Aseveljestä ja yhteistyökumppanista tulee yhtäkkiä vihollinen. Lapin sota alkaa. Saksalaiset perääntyvät Lapista, mutta taistellen. He polttavat mennessään taloja jopa ja kokonaisia kyliä, vain piiput jäävät jäljelle. Lapin suurin kaupunki Rovaniemi palaa melkein maan tasalle.Saksalaisisä ei sen jälkeen ole mikään ylpeydenaihe. Monet saksalaissotilaiden lapsista eivät koskaan tapaa isäänsä.”Kaikkia heitä yhdistää syvä kaipuu, voisi sanoa. Sellainen, että kun saisin vihdoinkin tietää, kuka minun isäni oli”, kertoo saksansuomalainen toimittaja Irja Wendisch.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Välkomna till trollskogen! Skogen gömmer bråd död och ändlös sorg men också en oerhört stor portion glädje och trolldans. Denna gång återbesöker vi 16-åriga Axels gamla festivaler och Jonis tar oss igenom sin första fylla tillsammans med sina vilda släktingar.Finntroll är gudfadern till Humppa-Metal men det finns så mycket mer där i kitteln, blastbeats, punk och såklart det mest nordiska av allt- folkmusiken! Och vet ni vad, lyssnar man tillräckligt koncentrerat så ligger det med ett helt unikt erbjudande på nåt oerhört kul som  bara gäller här och nu. 

What is Finska? It's an ancient Finnish throwing game that has spread across the globe including to Australia where it is administered by the Australian Finnish Skittles Organisation. And one of their representatives joined Sam Lane and Lehmo to discuss it's growth. 

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

SKA VI STÄLLA UPP I FINSKA MELLO??? Också: Kometen, Skidkrasch i Alperna och vi ställer oss den stora frågan: Är Biancas ICK-lista en ICK? Lyssna på Mellan Himmel och Jord med JLC, helt utan reklam, på Podme. Signa upp dig på podme.com - de första 14 dagarna är gratis. Ladda sedan ner Podme-appen i Appstore eller Google Play.

Hannas pappas speciella jultradition. Mondos festnatt efter vm-guldet. Max V Karlsson om Charlie Kirks påverkan på debattkulturen. FN-utredare: Israel begår folkmord i Gaza, Maria Bornhöft från P3 Nyheter berättar. Vi minns Robert Redford. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Samir Yosufi och Hanna Hellquist