Podcasts about finska

Slaget vid Villmanstrand den 23 augusti 1741, under Finska kriget 1741–1743, är bland de största katastroferna i svensk militärhistoria. Uppfyllda av övermod och med orealistiska mål inledde hattpartiet i riksdagen, de så kallade Hattarna, ett illa förberett anfallskrig mot Ryssland.Konsekvenserna blev ödesdigra: landavträdelser och starkt ryskt inflytande över Sveriges inrikespolitik. Det mänskliga priset betalades av tusentals svenska soldater, som dog utan att resultat uppnåddes.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden berättar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett av Sveriges mest glömda krig. Hattarnas ryska krig inleddes sommaren 1741. Trots franska subventioner och ett avtal med Osmanska riket var förberedelserna bristfälliga. Redan vid Villmanstrand led svenska trupper katastrofala förluster: av Wrangels 4 000 man stupade eller sårades hälften. Flottan drabbades av sjukdomar och i augusti 1742 kapitulerade armén i Helsingfors.Som resultat av förlusten avträddes Sveriges sydöstra delar av Finland till Ryssland, vilket lämnade viktiga gränsfästningar på ryskt territorium. Ryssarna påverkade svensk tronföljd och förde in en rysk styrka på 12 000 man strax utanför Stockholm för att "skydda" landet mot Danmark. Dalkarlarna reste sig och tågade till huvudstaden i den så kallade "daldansen", där den svenska militären gick in på Norrmalmstorg. Sverige befann sig därefter i ett politiskt och militärt svaghetstillstånd, som inte skådats på flera århundraden.Bild: Karta över slaget vid Villmanstrand, 23 augusti 1741 (Public domain, Wikimedia Commons).Lyssna också på Stora ofreden – ryska ockupationen av Finland 1713-21.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

TV-tips! Knepet som skiljer proffsen - från alla oss andra (Ebba vill försöka). Johanna kör och gör - Cissans nya kompis har ett smeknamn Johanna ogillar. Har du koll på halvårs-avstämningen!? Dessutom: Franska smultron, finskt rågbröd, franska öppna - och finska rycket! Aj! Lyssna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

I veckans avsnitt snackar vi bland annat om:Delade meningar om släppfinten – funkar den eller inte?Dennis Olssons inläggsspelSvårigheten att göra mål – ett mål per matchKänslan att Hugo Aviander är på väg tillbaka: "Hans bästa match i år"Samuel Tammivuoris kanoninhopp: "Han flög fram"Till slut fick Malte Hallin starta igen: "Han spelade sig inte ur elvan"Vi spekulerar fritt i att Edvard Carrick kan lånas ut till högre nivåVälkommen med feedback och inspel till lukas.sahlin@st.nu

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Charlotta gick i en finsk klass i 80-talets Jordbro. 40 år senare vill hon veta hur det gick för alla. Slumpen leder henne till Solvallamördaren Janne Raninen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Åren 1985-1991 går Sveriges Radio Finskas reporter Charlotta i en finsk klass i Lundaskolan i Jordbro i Haninge utanför Stockholm. Där lever hon och hennes klasskamrater i en slags finsk bubbla, parallellt med de svenska eleverna. De har sina klasser i en annan byggnad. På rasterna är det svennar mot finnar.De finska klasserna finns över hela Sverige på 80-talet och har tusentals elever. Hur har det gått för Charlotta, Susanna, Janne och de andra? Vilka spår har åren i den finska klassen och uppväxten i Jordbro lämnat hos dem?”Tänk dig hur likadana och oskyldiga vi är här (på skolfotot, reds. anm.) och hur vägarna kan gå så olika”, säger Charlottas skolkamrat Janne Raninen, som i slutet av 90-talet hamnade på löpsedlarna som Solvallamördaren.Intervjupersoner: Susanna, Miia, Janne/fd. elever på Lundaskolan, Erik Olsson/professor emeritus i socialantropologi, Stockholms universitetEtt program av Charlotta HaapakorpiProducent: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se Manus: Charlotta Haapakorpi, Lotta Hoppu och Tiina Laitila Kälvemark   Slutmix: Björn Nitzler Arkivklipp: Sveriges Radio.Programmet gjordes våren 2025.Finska klasser i SverigePå 1980-talet fanns hundratals finskspråkiga klasser i kommunala skolor runt om i Sverige. Toppåret 1981 var antalet verksamma klasser totalt 468 med ett elevantal på 7000-9000 elever, enligt boken Tvåspråkighet med förhinder? av Kenneth Hyltenstam (1996). Sedan 1980-talet har de finskspråkiga klasserna lagts ner en efter en. Enligt en kartläggning av Sveriges Radio Finska återstår år 2025 bara två kommunala skolor med finskspråkiga klasser med ett elevantal på totalt 29 barn.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Att gärningsmän i våldsamma dåd vill använda medier som ett verktyg för att nå ut med sitt budskap är inte ovanligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I finska Birkala skedde i förra veckan just en sån händelse när en 16-årig knivbeväpnad kille gick in i sin skola och högg tre yngre tjejer. Innan attacken skickade han ett manifest till kvällstidningen Iltalehti med sina planer. Gärningsmannen filmade sig själv inne på en skoltoalett precis innan attackerna skedde och la ut klippet i sociala medier. Ett filmklipp som de flesta avstod från att publicera. Men inte alla. Reporter: Martina PierrouI veckan kom Utrikespolitiska institutets utredning om chefen för mellanösternprogrammet Rouzbeh Parsi. Det var i vintras som TV4 berättade att det fanns kopplingar mellan Parsi och ett iranskt påverkansnätverk. Det här ledde efter en del om och men till att UI drog igång en stor utredning. I veckan presenterades den alltså. Den stora anklagelsen i grunden här— att Rouzbeh Parsi på något sätt skulle varit styrd av Iran— ja den frias han från av utredningen— men det är en motstridig bild— för samtidigt får han även skarp kritik i rapporten och lämnar nu sitt uppdrag på utrikespolitiska institutet. Så frågan är: Vad säger rapporten egentligen om TV4:as publiceringar från i vintras?Reporter: Erik PeterssonNästa år går public service in i en ny tillståndsperiod som sträcker sig fram till 2033 - och förra veckan på en pressträff presenterade Tidöpartierna sitt förslag på förändringar i inriktning och finansiering. Det var egentligen inga stora överraskningar, det mesta har varit känt sen ett år tillbaka. SVT, SR och UR kommer få liite mer pengar än tidigare. Budskapet är att alla partier fortfarande är överens om att public service ska vara stort och starkt, sa SVT:s kulturredaktör Per Andersson. Det politiska bråket handlar mest om nyanser.Goda nyheter för programbolagen, kanske du tänker? Nä, då får du tänka om. Från public service-cheferna målades istället mörka hotfulla moln upp på horisonten. Det är allvar nu var deras budskap. Reporter: Freddi Ramel

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

När fascismen växte i Europa på 1930-talet hotades många minoriteter. I Finland blev fascismen aldrig en majoritetsrörelse, men finlandssvenskarna, som kämpade för sin kulturella existens i ett finskdominerat land, kände sig utsatta.Trots svenskans officiella status i Finland ökade trycket från finsknationalistiska rörelser, som såg svensktalande som en rest från det svenska rikets tid. Den finlandssvenska antifascismen var mångfacetterad och påverkades av klass, ideologi och minoritetsstatus. Motståndet sträckte sig från borgerlig kritik av fascismens rättsvidrighet till socialistiska och kommunistiska rörelser.I podden Historia Nu samtalar Urban Lindstedt med historikern Anders Ahlbäck vid Stockholms universitet och litteraturvetaren Ylva Perera vid Åbo Akademi om den finlandssvenska antifascismen. De är aktuella med antologin Finlandssvensk antifascism – Politik, debatt och litteratur 1920–1950. Detta är ett betalt samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.Fascismen är en ultranationalistisk, auktoritär ideologi som betonar statens makt och folkets homogenitet. Historiskt har fascistiska rörelser, som i Mussolinis Italien och Hitlers Tyskland, präglats av militarism och diktatur.Lapporörelsen var den mest framträdande finska fascistiska rörelsen och försökte eliminera vänstern genom kidnappningar, misshandel och påtryckningar. År 1932 kulminerade dess inflytande i Mäntsäläupproret, som misslyckades men visade styrkan i de auktoritära strömningarna.För finlandssvenskarna var Lapporörelsen ett dubbelt hot – dels mot vänstern, där många antifascister var aktiva, dels genom sin finsknationalism, som såg svenskspråkiga som en oönskad minoritet.Författaren Mirjam Tuominen använde litteraturen som ett antifascistiskt verktyg och såg fascismen som präglad av empatilöshet. Hon skildrade den inre kampen mot fascistiska impulser för att blottlägga dess mekanismer och väcka medkänsla.Finska nationalister ville språkligt och kulturellt homogenisera Finland, vilket hotade det svenskspråkiga Finland. För många blev antifascismen ett försvar av svenskans ställning.Den finlandssvenska pressen spelade en central roll i debatten om fascism. Tidningar som Hufvudstadsbladet, Svenska Pressen och Nya Argus gick från avvaktande till uttalad antifascism på 1930-talet, då minoriteters rättigheter hotades och Finland riskerade att bli en auktoritär stat. Arbetarbladet drev en konsekvent antifascistisk linje redan från 1920-talet.Bildtext: Den 4 juni 1930 misshandlas kommunisten Eino Nieminen brutalt av lappoanhängare utanför Vasa tingshus i samband med en rättegång mot Lapporörelsen. (Wikipedia, Public Domain).Lyssna också på: Så försvann Finland ur svensk historia.Musik: Dramatic Strings av Boris Skalsky, Storyblocks Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Finska vinterkriget inleddes med sovjetiska bombningar av Helsingfors i Finland den 30 november 1939 efter att Finland vägrat att acceptera krav på justeringar av gränsen. Sovjetunionens invasion sträckte sig från Barents hav i norr till Östersjön i söder.Röda armén var helt överlägsen i fråga om trupper och material, men de möttes av mycket hårt motstånd av de motiverade finska trupperna som kunde utnyttja terrängen till en gerillakrigsliknande taktik. Finnarna kämpade tappert i väntan på utländsk undsättning som aldrig kom.Detta är andra delen i en serie av sju om andra världskriget. Historia Nu:s programledare Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Josef Stalin ansåg att den sovjetiska industristaden Leningrad var hotad av potentiella militära angrepp genom Finland. Därför krävde Sovjetunionen i oktober 1939 att Finland skulle lämna ifrån sig Karelska näset, förstöra sina försvarsverk i öster och arrendera ut halvön Hangö till en sovjetisk flottbas. Finland avvisade dessa krav, vilket ledde till att Sovjetunionen beslutade att ta dessa områden med våld.Sovjetunionen hade över 500 000 soldater, 30 gånger fler flygplan och 200 gånger fler stridsvagnar än Finland. Finland hade en armé på 275 000 soldater, men saknade nödvändig militär utrustning.Fältmarskalk Mannerheim visste att Finland inte skulle kunna vinna kriget i traditionell mening. Hans strategi var därför att fördröja den sovjetiska invasionen så mycket att omvärlden skulle hinna komma till Finlands undsättning. Denna strategi fokuserade på att skydda Karelska näset och förhindra att Röda armén nådde Helsingfors.Finländarna använde en taktik som kallas "mottitaktiken", vilket innebar att de skar av de sovjetiska styrkornas förbindelser bakåt, anföll dem från sidorna och splittrade deras förband i mindre grupper. Denna taktik visade sig vara mycket framgångsrik och ledde till en rad finska segrar.Sverige förklarade sig icke-neutralt och blev icke-krigförande, vilket möjliggjorde omfattande materiellt stöd till Finland, inklusive vapen. Dessutom organiserade Sverige en frivilligkår för att hjälpa Finland.Trots det hårda motståndet och framgången med mottitaktiken, kunde Finland inte hålla emot den sovjetiska invasionen. Vid utgången av februari 1940 inleddes fredsunderhandlingar i Moskva. Fredsavtalet, även känt som Moskvafreden, undertecknades den 13 mars 1940. I enlighet med detta avtal avträdde Finland flera områden till Sovjetunionen, inklusive Karelska näset, Ladogakarelen och delar av Fiskarhalvön. Dessutom arrenderades Hangö udd till Sovjetunionen på trettio år.Bild: Finska skidsoldater under Vinterkriget 1939-40. Källa:SA-Kuva, Public DomainMusik: Njet Molotoff! Kampsång från finska vinterkriget, Youtube, Public Domain.Lyssna också på De finska soldaternas krigstrauman under andra världskriget. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.