Podcasts about finska

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Mistrovství světa v ledním hokeji ve Švédsku a Dánsku je v plném proudu. A také v pořadu "Na cestách s Petrem Voldánem" zůstaneme jak na ledě, tak u hokeje. Cestovat ale budeme s vyznavači této hry v podobě, která nás vrátí k jejím počátkům nebo možná spíš k tomu, jak si hokej vyzkoušela většina kluků v mládí.

Avsnitt 279.  Schibstedtsägda Podme, en podplattform, kastar sig in i kampen om ljudbokslyssnarna på världens två tuffaste marknader. Fågel eller fisk? Det vet vi kanske om något år men svenska och finska förlag har bestämt sig för att det kan vara något och har skrivit avtal med Podme. Audible satsar tungt på AI för framställning av ljudböcker och för översättningar. De följer sina konkurrenter i spåren men växlar upp ordentligt. Vi resonerar runt effekterna och är kanske inte helt överens. Samtidigt gör de europeiska förläggar-, författar-, och översättarorganisationerna ett gemensamt utspel riktat mot EU där de kräver att alla maskinframställda böcker oavsett format ska vara tydligt märkta samtidigt som de kräver att alla AI-framställda böcker ska hållas utanför alla kulturellt riktade stödinsatser som ska vara förbehållna människor av kött och blod. Och de efterlyser en lagstiftning (?) som ska skydda författare och bokläsare och boklyssnare. Vi följer upp förra veckans inslag om Förläggareföreningens årsstämma i ett kort inslag där vi gör en korrigering men funderar över ett beslut som i praktiken låser styrelsens sammansättning till fyra män och fyra kvinnor i framtiden. Konkurrensverket stoppade, som väntat, inte Storytels uppköp av Bokfabriken. Men i beslutet kan man ana att de börjar lära sig hur ljudboksförlagen och marknaden fungerar. Det kommer att bli svårt att överträffa Thomas Bermans hantering, och i slutändan nedmontering både av litteraturpriset som bär hans namn och sitt kulturella rykte. Vi synar händelserna som ledde fram till att priset i praktiken, åtminstone om ni frågar oss, lades ner. Vi tar ett omtag med Per Gedin. Vi kan inte låta bli. Förläggaren var på ett boksläpp på Manilla för någon vecka sedan där Per Gedin, i samtal med Albert Bonnier, pratade om boken Bäste bokförläggare – från en förläggares vardag. Lyssna och njut till förlagshistoria.   00 22         Podme lanseras i Sverige 04 45         Audible går tungt in i AI 10 05         Krav på märkning av maskinframställda böcker 15 05         Uppföljning av Förläggareföreningens årsstämma 20 04         Konkurrensverket stoppar inte köpet av Bokfabriken 25 03         Bermans litteraturpris imploderar 31 51         Per Gedins boksläpp

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

VM-finalen i 110 graders hetta har pågått i sex minuter. Två finalister är kvar i bastun när domaren avbryter tävlingen, men det är redan för sent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bastu-VM har varit en glad sommartradition i finska Heinola sedan 1999 och lockar varje år bastuentusiaster från hela världen. Den femfaldige världsmästaren Timo Kaukonen är en av favoriterna och har tränat hårt inför mästerskapet 2010.Finalen startar i 110 graders värme. Var trettionde sekund hälls en halvliter vatten på de brännheta stenarna. En efter en lämnar finalisterna bastun – alla utom Timo Kaukonen och en rysk tävlande. De sitter kvar, stilla och tysta, samtidigt som publiken jublar och hejar.Snart börjar många på läktaren oroa sig. Sex minuter in i finalen avbryter arrangörerna tävlingen. Då är den ena mannen redan bortom räddning, medan den andra svävar mellan liv och död.Intervjupersoner: Timo Kaukonen/finalist i bastu-VM 2010Jonas Jaako/svensk mästare i bastubadAnu Tolonen/journalist på SVTProgrammet gjordes av: Hanna SihlmanExekutiv producent på Sveriges Radio Finska: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.seBerättare: Tiina Laitila KälvemarkSlutmix: Magnus KjellssonArkivmaterial: Yle, SVT, Sveriges Radio, AP News, Al Jazeera och SaunaHeinolas Youtube-kanalProgrammet gjordes våren 2025. Lyssna på finska: Sauna-Timo ja tappavat löylyt – MM-kisojen traaginen loppuVad är bastu-VM?Världsmästerskapen i bastubad arrangerades i Heinola i södra Finland årligen 1999–2010. Tävlingen gick ut på att de tävlande skulle hålla ut så länge som möjligt i bastun, samtidigt som het vattenånga fyllde utrymmet. Redan innan dödsolyckan i bastu-VM 2010 hade tävlingens säkerhet blivit ifrågasatt, då en finalist inte kunde ta sig ut ur bastun på egen hand år 2008.

Kristoffer Helle samtalar med Timo Laato om en ny finsk Lutherskola, mot bakgrund av den Lutherskola som växte fram med den finske Luther-forskaren Tuomo Mannermaa (1937-2015). I detta andra avsnitt ligger fokus på den strid som uppstod kring Andreas Osiander (1498-1552) under reformationstiden. Del 1 finns här. Vill du bidra till FFG-podden, ge en gåva […]

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Ljuvliga Babben är på besök den här morgonen och berättar om sin resa till England. Dessutom lurar hon gänget ordentligt i "En sann och en osann". Vi pratar med KAJ live från Basel inför årets Eurovision-semi i kväll och Jonas gör bort sig inför vår Finska systerkanal som är här och sänder under hockey-VM.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Elokuussa 2010 Timo Kaukonen tavoittelee kuudetta saunomisen maailmanmestaruuttaan. Finaalisaunassa istuvat enää vain Timo ja venäläinen kilpailija, kun kaikki menee pahasti pieleen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Löylynheiton MM-kisat ovat olleet osa Suomen Heinolan kesää vuodesta 1999 lähtien, ja kisoista on tullut monelle iloinen kesäperinne. Naapurikaupunki Lahdessa asuva Timo Kaukonen on yksi niistä saunojista, jotka treenaavat määrätietoisesti MM-kisoja varten.– Treenikauden aikana usein kokeiltiin saunoa sykemyyttarin kanssa. En muista, että sainko hölkätessä tai pyöräillessä sykettä lähelle 200, mutta siellä saunassa se meni. Se oli kovaa, mutta kivaa, sanoo Timo.Vuoden 2010 finaali alkaa 110 asteen lämmöstä, ja puolen minuutin välein kiukaalle lasketaan puoli litraa vettä. Övertorneålainen Jonas Jaako on itsekin kilpaillut MM-kisoissa, mutta pudonnut puolivälierissä, ja seuraa vuoden 2010 finaalia katsomosta.Jonas näkee, kuinka yksi kerrallaan finalistit lähtevät saunasta – kaikki paitsi Timo Kaukonen ja venäläiskilpailija, jotka istuvat paikoillaan.– Siellähän oli ihan älytömmän kova kannustus. Musiikki oli päällä ja meteli oli mieletön… En muista, minkä minuutin kohdalla se oli, mutta sitten alkoi ihmiset yleisöstäkin huutamaan, että ottakaa ne pois sieltä saunasta… Mutta eihän kukaan kuullut mitään. Se hälinä, mikä siellä oli, oli niin kova, sanoo Jonas Jaako.Kun finaalia on käyty kuusi minuuttia, järjestäjät keskeyttävät kilpailun. He kiskovat miehet ulos saunasta, ja sekä Timo että venäläisfinalisti lyyhistyvät lavalle yleisön eteen. Paikalle saadaan nopeasti pressu, jotta loukkaantuneita ei nähtäisi, mutta moni on jo ehtinyt huomata, että tilanne on vakava.– Muuten koko tämä laji on ollut parhaita vuosia elämässäni. Mutta tätä en olisi halunnut nähdä, sanoo Jonas Jaako.Jonas miettii hiljaa mielessään, että tästä Timo ei selviä.Haastateltavat: Timo Kaukonen/Saunomisen moninkertainen maailmanmestariJonas Jaako/Ruotsin edustaja saunomisen MM-kisoissaOhjelman on tehnyt Hanna Sihlman. Vastaava tuottaja Sveriges Radio Finskalla: Lotta Hoppu Kertoja: Tiina Laitila Kälvemark Loppumiksaus: Björn Nitzler Arkistoäänet: Yle, SVT, Sveriges Radio, AP News, Al Jazeera, SaunaHeinola youtube-sivu. Ohjelma tehtiin keväällä 2025. Lyssna på svenska: Bastu-VM som slutade i tragedi

Vi peppar kring Kaj som är favorit-tippade i Eurovision. Minns tillbaka på godis från förr som punschkottar och bröstsocker. Avskyr folk som äter glass, och försöker knäcka koden hur man inte ska förgås av stress. Och i föräldrarbikten har pollenhelvetet sitt grepp veckans om biktare. Glad lyssning!!

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Kristoffer Helle samtalar med Timo Laato om en ny finsk Lutherskola, mot bakgrund av den Lutherskola som växte fram med den finske Luther-forskaren Tuomo Mannermaa (1937-2015). Vill du bidra till FFG-podden, ge en gåva på SWISH-nummer 123 100 84 57 (märk “FFG podcast”)

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Finska vinterkriget inleddes med sovjetiska bombningar av Helsingfors i Finland den 30 november 1939 efter att Finland vägrat att acceptera krav på justeringar av gränsen. Sovjetunionens invasion sträckte sig från Barents hav i norr till Östersjön i söder.Röda armén var helt överlägsen i fråga om trupper och material, men de möttes av mycket hårt motstånd av de motiverade finska trupperna som kunde utnyttja terrängen till en gerillakrigsliknande taktik. Finnarna kämpade tappert i väntan på utländsk undsättning som aldrig kom.Detta är andra delen i en serie av sju om andra världskriget. Historia Nu:s programledare Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Josef Stalin ansåg att den sovjetiska industristaden Leningrad var hotad av potentiella militära angrepp genom Finland. Därför krävde Sovjetunionen i oktober 1939 att Finland skulle lämna ifrån sig Karelska näset, förstöra sina försvarsverk i öster och arrendera ut halvön Hangö till en sovjetisk flottbas. Finland avvisade dessa krav, vilket ledde till att Sovjetunionen beslutade att ta dessa områden med våld.Sovjetunionen hade över 500 000 soldater, 30 gånger fler flygplan och 200 gånger fler stridsvagnar än Finland. Finland hade en armé på 275 000 soldater, men saknade nödvändig militär utrustning.Fältmarskalk Mannerheim visste att Finland inte skulle kunna vinna kriget i traditionell mening. Hans strategi var därför att fördröja den sovjetiska invasionen så mycket att omvärlden skulle hinna komma till Finlands undsättning. Denna strategi fokuserade på att skydda Karelska näset och förhindra att Röda armén nådde Helsingfors.Finländarna använde en taktik som kallas "mottitaktiken", vilket innebar att de skar av de sovjetiska styrkornas förbindelser bakåt, anföll dem från sidorna och splittrade deras förband i mindre grupper. Denna taktik visade sig vara mycket framgångsrik och ledde till en rad finska segrar.Sverige förklarade sig icke-neutralt och blev icke-krigförande, vilket möjliggjorde omfattande materiellt stöd till Finland, inklusive vapen. Dessutom organiserade Sverige en frivilligkår för att hjälpa Finland.Trots det hårda motståndet och framgången med mottitaktiken, kunde Finland inte hålla emot den sovjetiska invasionen. Vid utgången av februari 1940 inleddes fredsunderhandlingar i Moskva. Fredsavtalet, även känt som Moskvafreden, undertecknades den 13 mars 1940. I enlighet med detta avtal avträdde Finland flera områden till Sovjetunionen, inklusive Karelska näset, Ladogakarelen och delar av Fiskarhalvön. Dessutom arrenderades Hangö udd till Sovjetunionen på trettio år.Bild: Finska skidsoldater under Vinterkriget 1939-40. Källa:SA-Kuva, Public DomainMusik: Njet Molotoff! Kampsång från finska vinterkriget, Youtube, Public Domain.Lyssna också på De finska soldaternas krigstrauman under andra världskriget. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Globenin jääkiekkokatsomo on loppuunmyyty ja meteli korviahuumaava, mutta Jarmo Myllys ei kuule sitä. Hän keskittyy pian alkavaan finaaliin, josta tulisi historiallinen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Suomen Leijonien ja Ruotsin Tre Kronorin saapuessa Globenin kaukaloon 7. toukokuuta 1995 katsomosta lähtevä meteli on korviahuumaava. Suomen maalivahti Jarmo Myllys ei kuule sitä: hän on täysin keskittynyt pian alkavaan finaalipeliin Ruotsia vastaan.Kun kiekko lähtee liikkeelle, Lea Leskinen on liimautunut tv-ruudun ääreen olohuoneessaan Etelä-Tukholmassa. Vannoutunut Leijonien kannattaja on toiveikas: jospa nyt – viimeinkin – olisi Suomen vuoro?VM 1995 och Jarmo Myllys – målvakten som stoppade SverigeGlobens läktare är fullsatta och närmare 14 000 åskådare är på plats för att se VM-finalen i ishockey. Det är söndagen den 7 maj 1995 – ett datum som kommer att gå till historieböckerna. De Finska Lejonen och Sveriges Tre Kronor kommer ut i rinken till ett öronbedövande jubel från publiken, men Finlands målvakt Jarmo Myllys hör inget: han är helt fokuserad på finalmatchen mot Sverige som snart ska starta.När matchen startar sitter den hängivna supportern Lea Leskinen fastklistrad vid tv-skärmen i sitt vardagsrum i södra Stockholm. Hon är hoppfull: kanske är det Finlands tur att äntligen få lyfta bucklan?Programmet är på finska.Haastateltavat/intervjupersoner: Jarmo Myllys, Lea Leskinen/fani/supporter, Kaj Kunnas/Urheilutoimittaja/sportjournalistOhjelman teki/programmet gjordes av: Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.se Tuottaja/producent: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.seKäsikirjoitus/manus: Tiina Laitila Kälvemark ja Maiju Ristkari Kertoja/berättarröst: Ramin Farzin   Loppumiksaus/slutmix: Björn NitzlerArkistomateriaali: SVT, Yle ja Sveriges Radio Ohjelma tehtiin keväällä 2025  Programmet gjordes under våren 2025.Maalivahti Jarmo MyllysJarmo Myllys on kotoisin Savonlinnasta, Itä-Suomesta. Hänestä tulee jääkiekkoammattilainen 18-vuotiaana. Parikymppisenä Myllys pelaa NHL:ssä useamman kauden. Vuonna 1994 hän siirtyy Ruotsiin, Luleå HF:ään. Kausia Luleå HF:ssä kertyy Myllykselle lopulta seitsemän, ja sinä aikana hän nousee niiden harvalukuisten maalivahtien joukkoon, jotka ovat laukoneet pelissä maalin. Ensin hän tekee sen vieraspelissä – ja sitten Luulajassa, kotiyleisön edessä.Myllyksen paita nostetaan Luulajssa kattoon vuonna 2011, kymmenen vuotta sen jälkeen, kun hän on siirtynyt Luleå HF:stä takaisin Suomeen.Jarmo Myllys on mukana Suomen maajoukkueessa lukemattomia kertoja, ja voittaa useita arvokisamitaleja. Jääkiekkouransa hän lopettaa vuonna 2005, 39-vuotiaana.MM95 – jääkiekon MM-kisat vuonna 1995Miesten jääkiekon MM-turnaus alkaa huhtikuussa 1995. Suomi on edellisvuosina alkanut päästä arvokisoissa mitalisijoille, ja nyt tavoitteena on ensimmäinen MM-kulta. Ruotsalainen valmentaja Curt ”Curre” Lindström on valanut pelaajiin uskoa: Leijonat kyllä pystyisivät siihen.Finaalissa vastakkain ovat rakkaat veriviholliset: Leijonat ja Tre Kronor. Ruotsi on voittanut maailmanmestaruuden jo kuusi kertaa aiemmin, ja tähtäimessä on kulta myös tällä kertaa.Vaikka Ruotsi pyörii kiivaasti Suomen päädyssä, pelin ensimmäisen maalin tekee Leijonat. Jännitysnäytelmä kestää kolmanteen erään saakka, ja lopulta ottelu päättyy luvuin 4–1. Suomi on voittanut ensimmäisen miesten jääkiekon maailmanmestaruuden!Kultajuhlia vietetään ensin Tukholmassa Sergelin torilla ja seuraavana päivänä Suomessa Kauppatorilla. Ihmismassat kerääntyvät hurraamaan Leijonille, Suomen liput liehuvat ja Den Glider In raikaa. Lamasta toipuva Suomi on mennyt sekaisin.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag pratar vi först om svenska influencers som kanske får det lite svettigt. Konsumentverket har nämligen tagit i med hårdhandskarna och granskar drygt 50 stora svenska influencers och företag, efter att det kommit fram att många slarvar med reklammärkning. Lite senare pratar vi om det finska flygbolaget Finnair som dissar det svenska språket. Sedan april har man slutat prata svenska i högtalarna på planet. Bolaget påstår att många passagerare inte tycker att det behövs, men kritiker menar att Finnair marginaliserar svenskan.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Hösten 1944 flyr 55 000 finländare över gränsen till Sverige. På andra sidan älven står Finland i lågor. En av dem, Sirkka, bär på en stor hemlighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sirkka Kokko, 24, bor med sin lilla son Paavo i en liten by i norra Finland. Andra världskriget har härjat i Finland till och från i flera år. En dag i september 1944 kommer evakueringsordern: hela byn ska tömmas, hela Lappland ska evakueras. Ingen vet om de någonsin kommer tillbaka. När Sirkka flyr från Finland bär hon på en stor hemlighet, som kommer att avslöjas först efter hennes död.Intervjupersoner: Åke Marklund/Sirkkas son, Kurt Marklund/Jörnbo, Lars Hansson/historiker, Göteborgs universitetProgrammet gjordes av: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se Producent: Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.seManus: Tiina Laitila Kälvemark och Lotta Hoppu Berättare: Ramin Farzin   Slutmix: Eskil Lövström Arkivmaterial: Sveriges Radio och Yle Programmet gjordes våren 2025.Finskspråkig dokumentär om Lapplandskriget: Katri, Eevi ja Lapin sota – lasten pakomatka RuotsiinVad var Lapplandskriget och den nordfinska evakueringen?Lapplandskriget bryter ut hösten 1944 och är Finlands tredje krig under andra världskriget. När fortsättningskriget mot Sovjetunionen tar slut 1944 kräver fredsvillkoren att norra Finland töms på landets forna vapenbröder – tyskarna. Det finns över 200 000 tyskar i Lappland. De finländska myndigheterna fruktar en ny väpnad konflikt och att tyskarna inte kommer att ge sig av frivilligt. Den finländska staten beslutar därför att omgående evakuera över 100 000 kvinnor, barn och äldre från sina hem.Strax före Lapplandskrigets utbrott beslutar sig Sverige för att hjälpa Finland: på kort tid tar man emot över 50 000 nordfinska flyktingar. En del av dem korsar gränsen till fots, andra med tåg eller bil. Hösten 1944 strömmar människor över gränsen till Sverige. Haparanda är den sydligaste av gränsövergångsställena. Hundratals, ibland tusentals äldre, kvinnor och barn i alla åldrar anländer dit varje dag. Med dem kommer också tusentals kor.De evakuerade flyttas till olika delar av norra Sverige: Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Gävleborg. Även flyktingläger upprättas i Sverige. I Västerbottens län finns två stora läger där hundratals människor bor i baracker: Kusforslägret och Jörn-Lindå-lägret, i folkmun kallade Lilla Helsingfors och Lilla Rovaniemi.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För Pia Herrera har det alltid varit hon och mamma Terttu mot världen. Men sen blir mamma sjuk i cancer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pia Herrera växer upp med sin ensamstående finska mamma i 70- och 80-talets Sverige. Från Pias första stund i livet omger mamma Terttu henne med villkorslös kärlek: hon finns där genom livets alla toppar och dalar.”När jag föds, då äger mamma 14 kronor. Hon har nästan ingenting, men det funkar fint. Jag känner att jag fick en massa annat, massor med uppmärksamhet och bekräftelse”, berättar Pia i dokumentären.Mamma är Pias största trygghet, den som får henne att tro på sig själv. Det blir avgörande för Pia när världen utanför hemmet inte visar sig vara särskilt vacker: hon märker snart att det av vissa inte riktigt anses vara så toppen att vara halvfinsk och halvkubansk.När Terttu blir sjuk i cancer ställs Pia inför en ny framtid utan henne. Hur ska hon klara sig, när mamma inte längre finns?Ett program av: Elizabeth Pouliaki elizabeth.pouliaki@sverigesradio.seProducent: Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.se Manus: Elizabeth Pouliaki, Maiju Ristkari och Tiina Laitila KälvemarkBerättare: Ramin FarzinSlutmix: Björn NitzlerIntervjupersoner: Pia Herrera, Camilla von Below/psykolog, psykoterapeut och lektor i psykologi vid Stockholms universitetArkivklipp: TV4Programmet gjordes våren 2025.Fler dokumentärer från Sveriges Radio FinskaVem är Pia Herrera?Pia Herrera är en svensk journalist och medieprofil. Hon har bland annat jobbat på SVT, TV4 och Sveriges Radio och varit programledare för Go'kväll, Morgonstudion och Karlavagnen. Pia Herrera är född och uppvuxen i Sverige tillsammans med sin finska mamma. Hennes pappa är från Kuba.

Loni čaroval v bráně Motoru v play off proti šampionům z Třince, v tu dobu už Dominik Hrachovina věděl, že nehledě na trvající smlouvu, na jihu Čech musí skončit. Také o tom je další díl Zimáku, který přináší rozhovor s 30letým gólmanem, dvojnásobným mistrem Finska a bývalým hráčem působícím v KHL nebo Švýcarsku. V Zimáku vypráví o nečekané nabídce Vítkovic ve chvíli, kdy chytal za Banskou Bystrici, kde prožíval specifickou, ale příjemnou štaci. Stejně však tajně doufal, že se dostane do ještě lepší soutěže. V tom přišlo laso z Vítkovic od nového kouče Václava Varadi a nutnost ochránit Rideru od pádu do baráže. Jak tuhle náročnou a nervózní misi prožíval? V prémiové části Zimáku dojde detailněji řeč na Hrachovinův nevynucený odchod z Motoru, bývalý reprezentační brankář líčí, co od nadřízených chápal, co ne. A šel by s nimi dnes na pivo? Komentuje ze svého pohledu i hořký konec řady dalších hráčů, zejména pak Lukáše Pecha. Příběh, jenž renomovaný útočník popsal v jednom z dřívějších Zimáků, vzbudil v hokejovém prostředí velkou pozornost. Nakonec se Dominik Hrachovina baví i o své váze, s níž musí neustále bojovat, protože – jak říká – napije se vody s citronem a hned přibere.

Helsingfors grundades år 1550 av Gustav Vasa, som ville skapa en konkurrenskraftig handelsstad vid Finska viken. Trots detta förblev Helsingfors en liten och obetydlig stad under sina första århundraden.Ett lyft kom dock i mitten av 1700-talet då fästningen Sveaborg började byggas. Detta massiva försvarsverk gav Helsingfors en strategisk betydelse och bidrog till ökad befolkning och handel​. Efter rikssprängningen skulle den ryska tsaren Alexander I göra Helsingfors till huvudstad i Storfurstendömet Finland.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren med Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet och aktuell med boken Helsingfors: historien om en stad.Helsingfors födelse var ingen självklarhet. Grundad på Gustav Vasas initiativ 1550 för att utmana den mäktiga hansestaden Reval (Tallinn), mötte staden svårigheter i sin tidiga utveckling och levde länge i skuggan av andra finländska städer som Åbo, Borgå och Viborg.År 1808, under det finska kriget mellan Sverige och Ryssland, brändes Helsingfors av svenska trupper i ett försök att förhindra rysk ockupation. Staden föll ändå i ryska händer och år 1812 utsågs Helsingfors till huvudstad för storfurstendömet Finland.Tsar Alexander I ville bryta Finlands starka band till Sverige och samtidigt skapa en ny administrativ stad som inte hotades av gamla maktstrukturer. Arkitekten Carl Ludvig Engel fick ansvaret för att rita stadens nya ansikte, och Helsingfors omvandlades till en ståtlig huvudstad med klassicistiska byggnader såsom Senatstorget och Helsingfors domkyrka​.Under andra hälften av 1800-talet inleddes Helsingfors industriella expansion. Med järnvägsförbindelser till Tavastehus (1862) och Sankt Petersburg (1870) ökade stadens betydelse som handels- och industristad​. Finlands Bank, Nationalmuseum och Nationalteatern etablerades, vilket gjorde Helsingfors till landets politiska och kulturella centrum. Vid sekelskiftet 1900 hade folkmängden ökat till över 100 000 invånare, och finskan började dominera i en stad som tidigare haft en svenskspråkig majoritet​.Efter Finlands självständighet 1917 fortsatte Helsingfors att växa snabbt. Staden inkorporerade flera förorter 1946, vilket gjorde att befolkningen steg till över en halv miljon invånare. Efter andra världskriget präglades Helsingfors av återuppbyggnad och modernisering, och 1952 stod staden värd för de olympiska spelen, ett symboliskt steg in i den globala gemenskapen​.Bild: Carl Ludvig Engels målning av Stortorget i Helsingfors innan omregleringen till dagens Senatstorget. Till vänster Ulrika Eleonora kyrka och högvakten. Till höger Rådhuset. Tavlan finns hos Helsingfors stadsmuseum. 1816. Källa/fotograf Kerttuli Wessman: Helsinki kehyksis. Wikiamedia Commons. Public Domain.Musik: Finlandia – En låt av Cwmbach Male Choir. Från albumet Legacy (2011). Wikimedia Common. Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0Lyssna också på Finlandisering – Finlands framgångsrika strävan efter nationellt oberoende.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Cirka 730 000 av alla svenskar har finsk bakgrund. Hur tänker de kring sin finskhet, och vad är finskt för dem? Hör lyssnarnas berättelser! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På sverigefinnarnas dag den 24/2 tar Karlavagnen steget ut från radiostudion och sänder live framför publik! Fira sverigefinnarnas dag tillsammans med discodrottningen Meiju Suvas och Samling på Stadsgårdsterminalen i Stockholm.Programledaren Pamela Taivassalo pratar med Karlavagnen-lyssnarna på plats och tar emot samtal i vanlig ordning. Vi pratar om att ha finskt påbrå, och vad lyssnarna bär med sig tack vare det.Hör av dig och berätta du också!Karlavagnen möter publiken med Pamela TaivassaloRing eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21. Programmet startar 21:40.

Seznámili jsme se loni ve Finsku, kde jsme byli na dovolené a kde ona jako žena diplomata žije. Provedla nás po Helsinkách i po finské duši, s nadsázkou řečeno. Petra Horáková je však zároveň úspěšná podnikatelka a také zakladatelka nadačního fondu. Ale pokud znáte její jméno, tak si ho asi spojíte s jejím aktivním angažmá v tzv. aktivních zálohách. O svých zkušenostech záložačky natáčí podcast Deník vojínky a se stejným názvem brzy vyjde i kniha.O tom všem jsme si povídali, a taky o vlastenectví, finské povaze, plastické chirurgii či o tom, jakou má Petra ve skutečnosti hodnost. Příjemný poslech!A jako obvykle si můžete přečíst anotaci, kterou podle záznamu napsala AI (jazyk Claude 3.5 Sonnet).xxxNejsme národ Švejků. Petra Horáková bourá nejeden český stereotypV době, kdy mnozí zpochybňují smysl vlastenectví a potřebu armády, představuje Petra Horáková inspirativní příklad ženy, která spojuje moderní byznys se službou vlasti."Když posloucháte vyprávění našich instruktorů nebo vojáků, kteří byli na zahraničních misích, uvědomíte si, že máme mezi sebou skutečné hrdiny. Akorát o nich nikdo nenatočí film," říká. Právě tento rozpor mezi realitou a veřejným vnímáním české armády ji motivoval k aktivnímu zapojení do vojenských struktur.Její cesta k armádě nebyla přímočará. Začala osobní zdravotní krizí v Bulharsku, která ji přivedla k založení nadačního fondu Apolena. Fond dnes pomáhá modernizovat vybavení gynekologicko-porodnické kliniky U Apolináře. Současně vybudovala úspěšnou aplikaci MAMApp, která poskytuje odborné informace více než 130 000 těhotným ženám, a stala se partnerkou přední kliniky plastické chirurgie.Zlomový moment přišel během pandemie covidu. "Chtěla jsem si to původně jen odškrtnout ze seznamu přání," přiznává o vstupu do aktivních záloh. "Ale během výcviku jsem zjistila, že jsem našla své místo." Dnes pravidelně létá z Finska, kde žije s manželem diplomatem, na vojenská cvičení do České republiky - na vlastní náklady.Její pohled na vlastenectví je stejně pragmatický jako inspirativní: "Stojí za to bránit společnost, která mi dala možnost vystudovat a svobodně žít. Moje děti dnes žijí v systému, kdy můžou svobodně cestovat a studovat. A kdyby přišel někdo, kdo by nám tohle chtěl vzít, tak mi opravdu stojí za to bojovat."Horáková také vyvrací představu o české neochotě k obraně vlasti. "Když se podíváte na naše novodobé mise, ať už v Afghánistánu nebo Jugoslávii, čeští vojáci vždy prokázali mimořádnou profesionalitu a odvahu," zdůrazňuje. "Máme mezi sebou skutečné profesionály, kteří si zaslouží naši podporu a respekt."Jako praporčice v aktivních zálohách aktivně propaguje význam připravenosti k obraně země. "Nejde jen o to být připraven na nejhorší," vysvětluje. "Jde o to ukázat, že jsme schopni se postarat sami o sebe. To je ten nejlepší způsob, jak předejít konfliktu."V době rostoucího mezinárodního napětí její slova nabývají na významu. "Musíme být v obraně soběstační," říká. "Ukazuje se, že ryze profesionální armáda bez záloh není dostatečná pro zajištění bezpečnosti země."Příběh Petry Horákové není jen o armádě - je o změně paradigmatu v českém přístupu k vlastenectví a národní identitě. Ukazuje, že lze být současně úspěšným podnikatelem, aktivním občanem a vlastencem v tom nejlepším slova smyslu. V době, kdy se svět potýká s novými bezpečnostními výzvami, představuje její příklad cestu, jak spojit osobní úspěch se službou společnosti."Až jednou budu ta bába v houpacím křesle na zápraží," uzavírá, "chci být šťastná, že jsem stihla všechno, co jsem chtěla. A služba vlasti je jednou z těch věcí, na které budu nejvíc hrdá."

Malin har kommit hem från en drömsemester i Sri Lanka samtidigt som Jessica har blivit en naturmänniska på hemmafronten och hittat lösningen till att få tyst i hjärnan. Svenska är så stela och vi är överens om att vi behöver fler finska gråterskor i våra liv. Sen var det det där med att du aldrig har varit förälder på riktigt först du har gjort detta! Lyssna det blir kul. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

8 januari. Under julhelgen angreps än en gång viktiga kablar på havsbotten, den här gången i Finska viken. Hur ska Sverige och Nato agera för att skydda viktig infrastruktur i Östersjön? Elisabeth Braw, senior Fellow vid tankesmedjan Atlantic Council, och Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, diskuterar med Andreas Ericson.