Podcasts about finska

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Sveaborgs kapitulation i maj 1808 mitt under kriget mot Ryssland är ett av de mest kända historiemoraliska problemen i svensk historia. Kommendanten Cronstedts kapitulation är ett mysterium ända in i modern tid. I enlighet med den svenska krigsplanen sattes en stark garnison in på Sveaborg utanför Helsingfors och fältarmén retirerade mot norr. Tanken var att när våren kom inleda ett motanfall med Sveaborg som brohuvud i södra Finland. Det blev aldrig så. Fästningen kapitulerade i maj 1808. Ansvarig för beslutet var kommendanten Carl Olof Cronstedt som genom kapitulation kom att gå till historien som förrädaren på Sveaborg. I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden diskuterar historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved Sveaborgs tillkomst och betydelse som fästning i det svenska riket. Finska krigets utbrott i februari 1808 var en konsekvens av de snabba och i många fall oförutsägbara omkastningarna i det storpolitiska spelet under Napoleonkrigen. Fransmännens kejsare Napoleon och den ryske tsaren Alexanders uppgörelse i Tilsit sommaren 1807 bäddade för det ryska anfallet på Sverige som kom vårvintern 1808. Fästningen Sveaborg var på många sätt en unik skapelse med sitt havsnära läge och koppling till skärgårdsflottan som utvecklades vid samma tid. Självklart står kapitulationen och Cronstedt som person i centrum för avsnittet. Varför gav han upp? Var han köpt av ryssarna? Vilka misstag gjorde han? Var situationen hopplös? Hur ska vi bedöma hans val i efterhand? Var kapitulationen ett psykologiskt drama? Fanns det separatister på fästningen som verkade för en finsk anslutning till Ryssland? Frågorna är många. En viktig fråga är vilka konsekvenser fästningens kapitulation egentligen fick. Det går att argumentera för att kriget inte alls var avgjort på grund av fästningens kapitulation. Det fanns goda möjligheter för den svenska krigsmakten att trots förlusten av fästningen vända kriget och tvinga ut ryssarna ur Finland. I efterhand har historikerna sett lite olika på händelsen. En del har betonat att det handlade om ett förräderi. Andra har varit mer förlåtande och till och med uppfattat Cronstedts beslut som klokt och insiktsfullt. För en generation av fennomaner och finsk nationella blev kapitulationen och det svenska nederlaget 1809 som resulterade i att Finland blev ryskt någonting positivt. En början på vägen mot finsk nationell självständighet. Men det synsätt kan ifrågasättas som en grov efterkonstruktion. Lyssna också på Finska Kriget – När Sverige förlorade sin östra rikshalva och Stora ofreden – ryska ockupationen av Finland 1713-21 Bild: Utsikt över Sveaborg av Augustin Ehrensvärd, public domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Sirkka misstänker att det är något lurt med chefen och hans märkliga fakturor. Snart avslöjas skandalen som skakar om hela välgörenhets-Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sirkka Gustafsson jobbar på Svenska Röda Korsets kommunikationsavdelning, när hon en dag 2004 får en ny chef: Johan af Donner. Den nya kommunikationschefen tas emot med öppna armar. Även Sirkka imponeras av den charmige af Donner.Men några år senare gör Sirkka en ovanlig upptäckt på kontoret: hon stöter på en minst sagt märklig faktura – som är skickad till Johan af Donner. Sen händer det igen. Och så en gång till.”Då väcktes alla röda lampor i mitt huvud, att nu är något helt fel.” Men hur allvarlig situationen egentligen är kan Sirkka inte ens föreställa sig än.Intervjupersoner: Sirkka Gustafsson, Bernt Hermele/journalist och författare, och Josefine Karlsson/kommunikationschef på Svenska Röda Korset sedan 2022Ett program av: Elizabeth Pouliaki elizabeth.pouliaki@sverigesradio.seProducent: Hanna Sihlman finska@sverigesradio.se Manus: Elizabeth Pouliaki, Hanna Sihlman och Tiina Laitila KälvemarkBerättare: Ramin FarzinSlutmix: Eskil LövströmArkivklipp: Sveriges RadioSveriges Radio Finska har sökt Johan af Donner för en kommentar, utan framgång.Programmet gjordes hösten 2025.Fler dokumentärer från Sveriges Radio Finska

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

År 1809 förändrades livet för alltid för människorna längs Torne älv. Genom freden i Fredrikshamn drogs en ny nationsgräns rakt genom bygder som i århundraden hade delat språk, släktband och kultur.Tornedalingarna, som fram till dess levt i ett gränslöst område mellan Sverige och Finland, blev nu en minoritet i Sverige – ett Sverige som snart skulle försöka forma dem efter en ny och striktare nationalistisk norm. Från att tidigare ha betraktats som en tillgång för rikets nordliga områden blev deras språk – meänkieli – och deras kultur snart betraktade som hinder för modernisering och nationell enhet.I ett avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Klas‑Göran Karlsson, professor emeritus vid Stockholms universitet och tidigare ledamot i Sannings‑ och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset.Under 1800‑ och 1900‑talen utsattes tornedalingar, liksom de närbesläktade grupperna kväner och lantalaiset, för omfattande försvenskningspolitik: svenskspråkig skolgång, namnbyten, förbud mot meänkieli i undervisningen och till och med rasbiologiska undersökningar.Arkeologiska fynd visar att finskspråkiga grupper har levt vid Bottenvikens kust och längs Torne älv i över tusen år. Här utvecklades samhällen präglade av småjordbruk, jakt, fiske och samspel med samiska grupper.På 800‑talet berättade den norske handelsmannen Ottar om folket kvänerna, som levde öster om Norge. På 1200‑talet noterade isländska krönikörer att de fanns vid Bottenviken. Under seklernas lopp kallades deras hemtrakter Tornedalen – ett område med egen språklig och kulturell identitet, men också en plats där gränser, makt och språkpolitik formade vardagen.Under 1500‑ och 1600‑talen uppmuntrade svenska kronan finsk kolonisation i Lappland, bland annat genom skattebefrielse och befrielse från militärtjänst. Finska blev ett dominerande språk i Tornedalen – i hemmet, i kyrkan och ofta i skolan. När Finland hörde till det svenska riket var Torne älvdal en självklar del av den finskspråkiga världen. Kyrkliga och administrativa gränser placerade dock området under Uppsala stift – och därmed i den svenskspråkiga sfären.Förlusten av Finland 1809 blev ett nationellt trauma och en vändpunkt för tornedalingarna. Deras ställning som minoritet förstärktes, och statens politik skiftade gradvis från tolerans till aktiv försvenskning. Under sent 1800‑ och tidigt 1900‑tal infördes svenskspråkig skolgång, och barn straffades för att tala meänkieli. Samtidigt drevs namnbyten och en retorik som framställde finskspråkighet som ett potentiellt säkerhetshot – först från Ryssland, senare under kalla kriget.År 2020 tillsattes Sannings‑ och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Kommissionen överlämnade sitt slutbetänkande, Som om vi aldrig funnits – exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset, till kulturministern den 15 november 2023. Bild: Skolbarn i Övertorneå 1923. Bildkälla: Nordkalottbiblioteket, Public Domain.Lyssna också på När Norrland blir SverigeMusik: På min levnads afton av Hjort-Anders Olsson. Alan Ingall Soundcloud, Creative CommonsKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På morgonen den 14 september 1808 omkring klockan fyra stötte ryska trupper samman med en svensk förpost strax söder om Oravais kyrkby i Österbotten. Striden utvecklades snabbt i takt med att fler och fler soldater sattes in.Slutligen retirerade de svenska trupperna skyddade av en kanon under befäl av den endast 16 år gamle Wilhelm von Schwerin. Detta blev inledningen på ett slag som slutligen utvecklade sig till ett svenskt nederlag. Var detta den sista chansen att stoppa den ryska erövringen av den östra riksdelen Finland?I detta avsnitt av Militärhistoriepodden ägnar sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved åt att beskriva och diskutera ett av finska krigets mest kända och blodigaste slag.Den svenska armén var hösten 1808 åter på reträtt efter att ha haft vissa framgångar under våren och sommaren. Strax söder om Oravais kyrkby intog Adlercreutz med omkring 5 000 svenska soldater en ganska stark ställning i ett sista försök att stoppa ryssarna. Från söder kom en rysk armé på 5-6 000 man under den ryske befälhavaren Kamenskij.I efterhand har det spekulerats kring vad hade hänt om slaget hade blivit en svensk seger. Under slaget var den svenska armén nära att bryta igenom den ryska linjens center, men ryska förstärkningar förhindrade ett ryskt nederlag. Det är innebörden av strofen ”Det var när Oravais blodiga dag, Till sorg gick opp, När segern själv blev ett nederlag” som återfinns i Runebergs dikt Wilhelm von Schwerin i Fänrik Ståls sägner. Kanske är det dikten som utgavs i mitten av 1800-talet som har färgat vår uppfattning att slaget hade kunnat bli en svensk seger. Frågan är om det hade kunnat vända kriget. Sannolikt inte under hösten 1808.Bildtext: ”Svenskarnas sista attack” är en teckning av Magnus Adlercreutz, publicerad i Carl Otto Nordensvans bok Finska kriget 1808–1809 (Stockholm: Albert Bonniers Förlag, 1898). Bilden visar den dramatiska slutstriden vid slaget vid Oravais, där svenska trupper genomförde ett sista heroiskt anfall innan de besegrades.Källa: Nordensvan, Carl Otto: Finska kriget 1808–1809. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

What is Finska? It's an ancient Finnish throwing game that has spread across the globe including to Australia where it is administered by the Australian Finnish Skittles Organisation. And one of their representatives joined Sam Lane and Lehmo to discuss it's growth. 

SKA VI STÄLLA UPP I FINSKA MELLO??? Också: Kometen, Skidkrasch i Alperna och vi ställer oss den stora frågan: Är Biancas ICK-lista en ICK? Lyssna på Mellan Himmel och Jord med JLC, helt utan reklam, på Podme. Signa upp dig på podme.com - de första 14 dagarna är gratis. Ladda sedan ner Podme-appen i Appstore eller Google Play.