Podcasts about enligt

I det här avsnittet av Allsvenskan (och Svenska Cupen) enligt Lundh och von Knorring diskuterar duon om:Svenska cupens första omgång ”Fascinerande MFF-förlust”BP-konflikten fortsätterSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Finns det tiotusentals nedgrävda dragspel i Dalarna? Rasmus Persson har grävt fram svaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela veckans Morgonpasset i P3 – Gästen hör du i Sveriges Radios app.Enligt myten, ska det finnas tusentals dragspel ligger nergrävda under en parkeringsplats i Älvdalen. Är det verkligen sant? Om så är fallet – varför hamnade de där? Och går de att gräva upp? Rasmus Persson står bakom den nya SVT-dokumentären om precis den här gamla myten och kommer till studion för att reda ut de lösa trådarna.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om följande:Genomgång av svenska cupens alla grupperSå svarar AIK kring insynsmotionenLyssnarfrågorSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är det livsfarligt att åka in i Bermudatriangeln? Finns det gigantiska snömän i Tibet? Existerar Nessie och Storsjöodjuret? Sover det ett lermonster – en golem – på vinden i en synagoga i Prag? Har utomjordingar verkligen landat i Roswell och Ängelholm?Frågorna är många. Och även om de flesta av oss avfärdar berättelserna som fantasifulla myter, fortsätter de att väcka fascination, spekulationer och nya teorier.När vi granskar dessa myter närmare visar det sig att de påfallande ofta är av mycket sent datum. Ett talande exempel är föreställningen om fredagen den 13 som en olycksdag. Enligt en seglivad berättelse går kopplingen tillbaka till Jesu sista måltid, där Judas Iskariot var den trettonde vid bordet – vilket i sin tur skulle ha lett till korsfästelsen på långfredagen. Men faktum är att ingen betraktade fredagen den 13 som otursförföljd före andra hälften av 1800-talet. Den verkliga explosionsartade spridningen av myten skedde först på 1900-talet.Samma sak gäller det berömda Loch Ness-odjuret. Den skotska turistindustrin påstår gärna att observationer av monstret går tillbaka till 500-talet. Men när vi undersöker källorna noggrant visar det sig att intresset för "Nessie" tog fart först på 1930-talet, då massmedier började rapportera om märkliga iakttagelser i sjön.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om moderna myter – fascinerande föreställningar som ofta tas för sanningar, men som i själva verket uppstått först i modern tid.Bildtext: Golem och rabbi Löw avbildad på Madame Tussauds i Prag. Golem är en central gestalt i centraleuropeisk judisk mystik och folklore, ofta kopplad till 1500-talets Prag. Legenden belyser teman som skaparkraft, ansvar och gränsen mellan mänskligt och gudomligt. Foto: Edelmauswaldgeist – Eget arbete, licens: CC BY-SA 4.0.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det skulle bli en roman om den eviga dumheten, men Thomas Steinfeld misstänker att de lustiga figurerna Bouvard och Pécuchet lyckats lura sin skapare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I augusti 1879 satt den franske författaren Gustave Flaubert i sitt hus ovanför floden Seine, tretton mil väster om Paris, och skrev på romanen som han trodde skulle bli hans bästa. Femton år tidigare hade han författat det första utkastet, fem år tidigare hade han börjat skriva, mer än ett tusen femhundra böcker hade han läst innan han på allvar kom igång. ”Det är som att vilja hälla en ocean i en flaska”, skrev han denna sommardag. När Flaubert dog, knappt ett år senare, hade han hunnit med tio kapitel. Om resten finns bara några anteckningar. Man vet hur han hade tänkt sig finalen, men hur många kapitel han hade behövt för att nå slutet – förmodligen två – det kan bara anas.Få romaner från 1800-talet lyckas fortfarande fängsla en större krets av läsare. Gustave Flaubert har skrivit två av dem: Debutromanen Madame Bovary, från 1856, som skildras hur en romantisk förhöjning av livet förstör inte bara hjältinnan, utan också hennes familj. Och Hjärtats fostran från 1869 – en bildningsroman där bildningen framför allt består av en oändlig följd av små misslyckanden. Han skrev flera andra böcker, de flesta halvt glömda idag. Men så är det den där sista romanen. Få har läst den, men den överlever som ett rykte: För oceanen som skulle hällas i en flaska, den skulle bestå av enbart dumheter.”Bouvard et Pécuchet” heter den i original och den berättar om två ensamstående medelålders män från Paris, under 1800-talets första hälft. De har samma yrke – de är kopister, skrivare, och sådana behövdes innan skrivmaskinen och karbonpappret uppfanns, i varje förvaltning, på alla statliga institutioner. De trivs dock inte med sitt jobb. De vill inte kopiera längre, de vill inte bara anteckna vad andra människor har tänkt, de vill skriva själva – och det ska inte vara litteratur, utan vetenskap. En slump för dem samman, de tycker om varandra, de utvecklar sina drömmar i otaliga samtal. Och så får den ene ett arv, medan den andre äntligen får ut sin pension; tillsammans köper de ett stort hus med en tillhörande liten bondgård långt ute på landet, i Normandie för att vara exakt, inte alltför långt från Gustave Flauberts bostad vid floden Seine.Och så sätter de igång. De börjar med jordbruk och trädgårdsodling, de fortsätter med kemi och geologi, de går vidare till litteratur och konst, de sysslar med statskunskap och historia, de vill ta reda på sanningen om kärleken och gör pedagogiska experiment, de ägnar sig åt ockultism och hamnar i konflikt med alla människor runt omkring sig. Men vad de än gör, så går det snett. De har läst all den relevanta facklitteraturen – men salladen skjuter i höjden, laboratoriet exploderar, ett försök att möta kvinnan slutar med en könssjukdom. De tar ett djupt andetag, och så fortsätter de på ett annat håll. Varje nederlag blir början på ett nytt företag. De må ge upp den ena vetenskapen efter den andra, de må förtvivla över filosofins eller moralens brister. Men i sin tilltro till lärdomen i all allmänhet är de oförbätterliga.När Gustave Flaubert skrev ”Bouvard et Pécuchet” arbetade han samtidigt på en encyklopedi som skulle utgöra ett fullständigt register över den mänskliga dumheten: ”L'Encyclopédie de la bêtise humaine”. Också den förblev ett fragment, även om man på nätet kan bläddra genom flera tusen sidor anteckningar till projektet. De båda verken var uppenbart tätt besläktade med varandra. Dumheten, trodde Flaubert – och så trodde de flesta av hans läsare – skulle vara länken mellan romanen och encyklopedin. Att romanens svenska översättning från 2006 bär titeln Den eviga dumheten hänger samman med denna historia.Men frågan är hur dumma de båda männen egentligen är. Med dumhet menar man vanligtvis ett beteende genom vilket en människa mot sunt förnuft skadar sig själv eller andra. Men Bouvard och Pécuchet skadar ingen, inte ens sig själva, bortsett från att experimenten kostar dem en del av förmögenheten. Snarare än om dumhet borde man därför tala om ett milt vansinne eller en förblindelse som alltför väl passar in i 1800-talets gränslösa vördnad för vetenskapen. När upplösningen av alla världens gåtor väntas inträffa i morgon – senast i övermorgon – måste en skildring av en ofantlig tro på vetenskapen vara ett samhällsporträtt, inte en berättelse om dårskap. En övning i lönlöshet vore därför en bättre beteckning för vad romanen handlar om än en övning i dumhet.Att kalla någon annan för dum är en fruktlös gärning. Människan är aldrig så dum som man vill ha henne. Att inte se hennes motiv är blindhet, att inte vilja se dem är arrogans. Och hon lär sig inget av att bli kallad dum. Enligt de anteckningar Gustave Flaubert lämnade om romanens slut, skulle Bouvard och Pécuchet till sist orsaka revolt i sin lilla by, de skulle hamna i fängelse – för att äntligen lära sig något av alla sina misslyckanden: de skulle nämligen gå tillbaka till sin gamla sysselsättning: Att kopiera, denna gång vid ett dubbelt skrivbord. Aldrig mer skulle de försöka ändra världens gång, aldrig mer komma med nya infall och uppfinningar. Ett ofantligt lugn skulle sänka sig över deras värld. Ett sådant slut skulle inte vittna om dumhet – inte alls – utan om en uppgivenhet av filosofiska mått.Och så finns det ett motiv till som motsäger alla teorier om att detta ör en dumhetens roman: vänskapen. Från det första ögonblicket, när Bouvard och Pécuchet råkar sätta sig bredvid varandra på en bänk i Paris, fram till att återgången till kopiering av andras texter, är de förtjusta i varandra. De är vänner, och ju oftare de misslyckas, desto högre reser sig vänskapen över allt som kan kallas dumt eller inskränkt eller banalt. De är i grunden anständiga karlar – egendomliga måhända – men de saknar varken snille eller empati, och de är trogna. I vänskapen överskrider de båda alla gränser som deras författare hade satt upp för dem när han ville skapa en bok om den oändliga dumheten.Med ”Bouvard och Pécuchet” avsåg Flaubert skriva en grym och kall roman, en uppgörelse med det vardagliga vansinnet i alla dess former. Och så blev det kanske också. Men samtidigt blev den – måhända mot författarens vilja – någonting annat: en bok om tröst och lindring. Förstånd, kunskap och insikt är ju inte allt man kan ha här i livet. Det gäller också att ha varandra.Thomas Steinfeldförfattare och professor i kulturvetenskapLitteraturGustave Flaubert: Den eviga dumheten: berättelsen om Bouvard & Pécuchet . Översättning av Monika Lundgren. Bokförlaget H:ström, 2006.

Johannas chatt med vad hon tror är en sexköpare blir starten på ett farligt maktspel. Hon pressas att gå långt över sina gränser men hennes larm blir vändpunkten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är i slutet av mars 2025 när det plingar till i Johannas telefon. Hon säljer sex till och från som självskadebeteende och nu har hon precis lagt upp en annons på en sexköpssida.Från början tror hon att den okända mannen som skriver bara vill köpa sex, fast efter ett tag halkar de in på ett annat spår: att hon ska sälja sex, men han ska styra köpen och ta pengarna som hon drar in.– Sen eskalerade det ganska snabbt att han tog på sig den rollen. Han visste ju hur dåligt jag mådde och jag uppfattade att han inte hade nån empati alls för det, säger Johanna.Som Dr Jekyll och Mr HydeDet här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Lisbeth Hermansson handlar om ett fall med koppleri. Polisens utredning visar att mannen, som senare döms i hovrätten, är läkare och håller på att specialisera sig inom psykiatrin. – Det är anmärkningsvärt. Jag tycker det låter som Dr Jekyll och Mr Hyde, alltså människans förmåga till att göra både gott och ont. Men det här är ju inte bok och fiktion, det här är på riktigt, säger den tidigare polisen och utredaren Lena Ljungdahl.Läkaren anser att han är oskyldig och har överklagat till Högsta domstolen. Enligt honom spelade han och Johanna ett rollspel där han var dominant och hon den undergivna. I början av februari i år drog Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd tillfälligt in mannens läkarlegitimation i väntan på ett slutgiltigt avgörande.Johanna heter egentligen något annat. Reporter: Lisbeth HermanssonProducent: Steffen RenklintExekutiv producent: Jenny GustafssonAnsvarig utgivare: Karin Lindblom

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring diskuterar duon om:Hamberg tar över ElfsborgSka svenska cupen göras om eller inte?Klassisk kamp mellan sportchef och tränare i DjurgårdenLyssnarfrågorSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring diskuterar duon:AIK:s nya ekonomiska rapport”Förvånande att MFF fick så mycket för sin flopp”Hotet för de allsvenska sportchefernaLyssnarfrågorSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nära 45 000 biobesökare såg Skurkarnas skurk under premiärhelgen. När vi gör det vi själva tycker är roligast blir publiken som störst, säger Victor Beer från humorgruppen I Just Want To Be Cool. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Från sketcher i barndomsrummet på youtube till biosuccén som efter den gångna helgen får delar av biobranschen att tillfälligt andas ut. I Just Want To Be Cool har alltså haft premiär för sin största produktion hittills, filmen ”Skurkarnas skurk” som bygger på deras böcker med samma namn. Men det är en sak att få den unga publiken att klicka igång ett klipp på youtube och en annan att betala för en biobiljett. ”Jag har legat sömlös i helgen och undrat om folk ska gilla eller hata filmen”, säger regissören Alain Darborg, som tillsammans med Victor Beer gästar P1 Kulturs studio. ”Vi drömmer om att göra en film till, en del 2”, säger han.INUUTEQ STORCH FOTOGRAFERAR GRÖNLÄNDSK VARDAGBilden av Grönland som en militärstrategisk isbit har dominerat nyheterna dom senaste månaderna. Trots den storpolitiska dragkampen om världens största ö pågår alltjämt ett liv och en vardag. ”Men det är förstås svårt att undgå det olustiga och märkliga i hela situationen”, säger 37-årige fotografen Inuuteq Storch. Han är just nu aktuell med utställningen Rise of The Sunken Sun, på Hasselblad Center i Göteborg. Utställningen visades första gången 2024 framtagen för den Danska paviljongen på Venedigbiennalen. Kulturredaktionens Mina Benaissa har träffat Inuuteq Storch.TROTS BITANDE KRIGSVINTER LEVER DRÖMMARNA I KIEVVilket är läget för det ukrainska kulturlivet när Rysslands fullskaliga invasion snart går in på sitt femte år? Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström har nyligen varit i Kiev och bland annat besökt Garage 33, ett gammalt bilgarage som konstnären Maria Kulikovska nu byggt om till galleri: ”Varje gång jag skulle sova under den där första tiden på flykt så såg jag mitt garage för mitt inre” säger hon.AI-DRIVEN BEDRAGARMASKIN PÅ UPPSALA KONSTMUSEUMPå Uppsala konstmuseum jobbar just nu en AI-driven tecknare för fullt. Det är konstnären Tobias Bradford som ställer ut en mekanisk tecknare tränad på hans egna teckningar, alltifrån telefonklotter till mer ambitiösa skisser. Tecknaren har fått det tvetydiga namnet ”Imposter Machine” – en bedragarmaskin. Mårten Arndtzén har träffat både den mekaniske tecknaren och konstnären Tobias Bradford.OBS-ESSÄ: FRANCIS BACON OCH INDUKTIONENI år för 400 år sedan dog den tidens store tänkare Francis Bacon. Enligt vad som berättas drog han på sig lunginflammation när han ville pröva om en slaktad höna kunde bevaras genom att packas i snö. Bacon förknippas med induktion, den vetenskapliga praktiken att dra generella slutsatser utifrån enskilda observationer. En tanke som dras med vissa filosofiska problem.Över dem - och över induktionens roll i våra liv - funderar Helena Granström.Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det ballade ur i Örebros regionfullmäktige igår. Stämningen blev så pass hätsk att sammanträdet fick avbrytas med hänvisning till att ordningen inte kunde upprätthållas. Det är knappast första gången det bråkas på regionens möten – trots det röstades ett förslag om ordningsregler ned 2022.Sen pratar vi om att svenska skolbarn blir allt sämre på att skriva enligt en undersökning av facktidningen Ämnesläraren. Enligt en högstadielärare som SvD pratat med har många elever problem att forma bokstäver och hålla sig till linjerna.

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:Osäkerhet runt många topPressat läge i KalmarNya spelavtalet på platsLyssnarfrågorSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kronovisorn sägs vara en maskin som kan se genom tiden och avslöja både dåtid och framtid. Enligt konspirationsteorin hålls den gömd djupt inne i Vatikanens arkiv, långt bort från allmänheten. I detta avsnitt berättar vi om denna "tidsmaskin", de teorier som finns och varför Kronovisorn fortfarande väcker oro.Avsnittet finns reklamfritt på Patreon!Mer material finns på vår Instagram Konspirationsteorier och Facebook-grupp Konspirationsteorier - EftersnackLyssna på vår nya true crime-podd Blodspår redan nu!Apple PodcasterSpotifyPodplayPodmePodbeanAmazon MusicCastboxKontakt:Viviann LeAida EngvallPatreon: https://www.patreon.com/KonspirationsteorierYoutube: https://www.youtube.com/watch?v=nBWwpY9_3Dc&t=1sInstagram: https://www.instagram.com/konspirationsteorier/ Konspirationsteorier - Eftersnack: https://m.facebook.com/groups/konspirationsteorierpodcast/ Facebook: https://m.facebook.com/konspirationsteorier/ Källor: https://docs.google.com/spreadsheets/d/1SZ1ovvNZXqqgf7md7NUJTZMIfDBSTeC4Ef857_dUIFc/edit?usp=sharing Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:HBK:s luriga lägeVem tar över Elfsborg?AIK:s nya ekonomiska utmaningLyssnarfrågorSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur många situps kan du göra på raken? Enligt egen utsago kan Patrick Bateman kan göra 1000! Årets andra avsnitt botaniserar i millennium-arkivet och bjuder på poddens hittills brutalaste film, American Psycho (2000). En våldsam berättelse där Christian Bale spelar en investment banker som inte jobbar så hårt på att göra karriär på kontoret, men som är desto vassare på ”Murders & Executions”. Skådisarna briljerar och regissören Mary Harron gör förmodligen sitt livs bästa film. Och till den verkligt stora frågan: Kan man truga in en vildkatt i en bankomat? Medan lyssnaren grubblar så åker Coma Cop och Mike Foxtrot och lämnar tillbaka hyrfilmer.

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fifabossen Gianni Infantinos utspel om att låta Ryssland komma tillbaka till den internationella fotbollen har chockat sportvärlden – både i Ryssland och Ukraina. Den ukrainska idrottsministern kallar uttalandet för infantilt, och nu reagerar även den svenska ministern på utspelet.Sen pratar vi om en änglamålning i Italien som efter en restaurering blivit slående lik Georgia Meloni. Enligt tidningen La Repubblica såg ängeln tidigare ut som en helt vanlig kerub, och nu ska staten och kyrkan utreda vad som hänt.

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:Hiljemarks oväntade Elfsb”Deppig men bra Hammarby-affär”Högt och lågt bland MFF-transfersDiabate och Waltas farvälSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Andakterna den här veckan tar avstamp i de fem världsreligionerna på temat Kyla. Idag med Lama Kha'drön Pamo som utgår från vajrayanabuddhismen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Kylan sveper över landet och biter i huden. Äntligen. Underbart mörkt. Den bitande kylan och den mörka årstiden bär poesi. Jag är tacksam över att leva i Sverige, där jag varje år kan ta del av kyla och mörker – och uppleva verkliga kontraster i naturens skiftande cykler. Verklig kyla är något som många människor aldrig riktigt får erfara.Att irritera sig på kylan tycks vara ett normalt fenomen. Ingen ifrågasätter det när någon utbrister: ”Det är för kallt! Jag hatar det!” Sommaren, däremot, ses som behaglig och komfortabel – då kan man leva och må bra. Detsamma gäller mörkret. Det är socialt accepterat att inte tycka om mörker. Ingen ifrågasätter ”faktumet” att människor inte mår bra när det är mörkt och kallt. Det är fullständigt normalt att ”kalla” dagar är ”dåliga” och att vår och sommar är ”bra”. Under vintermånaderna kan man ha en ”depression” utan att någon ifrågasätter varför. Det är naturligtvis inte så märkligt att påverkas av årets mörkaste och kallaste period – men finns det inte också de som tycker om den? Att förarga sig över kyla och mörker är en starkt betingad reaktion. Enligt buddhismen bör vi dock ifrågasätta all betingning – eftersom social betingning är en aspekt av karmisk betingning. Buddhistisk praktik är avsedd att föra oss bortom betingning. Vi har friheten att förhålla oss till saker på ett annat sätt.Text:Ur Tracts of the SunMusik:Instrumental Guru Padmasambhava Prayer med RaphaelProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtidigt som Liberalerna krisar satan, uppger KD-källor för DN att de inte stänger dörren för att samarbeta med Socialdemokraterna vid en eventuell Tidö-förlust. Enligt källorna öppnade Ebbas flirt med Magda i höstas upp för samtal som tidigare inte vågat hållas.Sen pratar vi om att göra slut med sina föräldrar. Frågan har aktualiserats efter att Brooklyn Beckham sagt att han inte vill ha någon kontakt med sina kända föräldrar, och P4 har frågat en Psykolog när och hur det är dags att dumpa.

I veckan lämnade en internationell grupp in en stämningsansökan mot Meta. Gruppen hävdar att Meta ljuger om totalsträckskrypteringen i meddelandeappen Whatsapp. Enligt påstådda visselblåsare kan medarbetare hos Meta läsa alla meddelanden som skickas. De påstådda visselblåsarna hävdar till och med att Meta-medarbetare kan återställa raderade meddelanden. Meta avfärdar alla dessa påståenden som helt grundlösa. I en kommentar till New York Post förklarar Whatsapps chef att stämningen drivs av samma advokatbyrå som försvarar NSO Group. NSO Group är företaget bakom den ökända spiontrojanen Pegasus som har använts för att spionera på politiker, journalister och människorättsaktivister. Pegasus har bland annat utnyttjat Whatsapp för att få fotfäste på offrens mobiler, vilket har lett till en mångårig tvist mellan Meta och NSO Group. Whatsapps chef hävdar att den påstådda visselblåsarläckan är en ren distraktion från NSO Groups advokaters sida. Elon Musk (X:s ägare) och Pavel Durov (Telegrams grundare) har snabbt dragit nytta av situationen. Musk hävdar att Whatsapp är osäkert och att även Signal är tveksamt. Han uppmanar sina följare att byta till X Chat. Pavel Durov går ett steg längre och säger att alla som tror att Whatsapp är säkert måste vara hjärndöda. I veckans poddavsnitt pratar Peter och Nikka om pajkastningen mellan företagen bakom meddelandeapparna. Nikka poängterar att Metas historiska kontroverser ligger företaget till last. Eftersom Whatsapp saknar öppen källkod kan Meta inte bevisa att Whatsapp är fri från bakdörrar. Det blir upp till Whatsapp-användarna att välja om de litar på Metas ord. Faktumet att Whatsapp baseras på det öppna Signal-protokollet gör varken till eller från i det här fallet. Nikka poängterar samtidigt att de som anklagar Meta saknar bevis och dras med egna trovärdighetsproblem. Musks X Chat har dessutom så allvarliga sårbarheter att X:s anlitade tredjepartsgranskare rekommenderar X att pausa funktionen. Durovs Telegram använder inte totalsträckskryptering som standard och kan därför inte ens jämföras med säkra meddelandeappar. Podduons rekommendation blir den vanliga: välj Signal-appen. Signal använder inte bara det öppna Signal-protokollet. Hela appen har öppen källkod. Signal-användarna behöver inte lita på utfästelser om att appen är bakdörrsfri. Världens säkerhetsforskare kan kontrollera att den faktiskt är det. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd337.

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:Så vill Bajen och supportrar göra upp kring transfersBrist på fair play när klubbar och spelare försöker maxaKör Norge och Danmark i från Sverige?Skicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Många har grubblat över existensens själva existens. Helena Granström ansluter sig skaran. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Om man ska tro filosofen Arthur Schopenhauer, erbjuder universum en lika pockande som gäckande gåta för varje tänkande person: ”Ju lägre stående en människa är i intellektuellt avseende, desto mindre förbryllande och mystisk ter sig själva existensen för henne.” Det vill säga: Har man bara något bakom pannbenet, så inser man att tillvaron är obegriplig: inte bara till sin natur, utan i det att den alls finns.Ska man tro honom? Tja, den som önskar belägg för hans tes kan i alla fall utan svårighet finna en uppsjö av intellektuellt ambitiösa personer som upptagits just av bryderier över existensens själva existens.1700-talstänkaren Gottfried Wilhelm Leibniz, till exempel, som efter att ha fastslagit sin berömda princip att varje sakförhållande också kan ges en fullständig förklaring, konstaterade att den första fråga som därpå infann sig var: ”Varför finns det något, snarare än ingenting?”En formulering som drygt två sekler senare ekade hos hans tyske kollega Martin Heidegger som också han ansattes av frågan: ”Varför är överhuvudtaget något varande, och inte snarare intet?”Han man väl låtit sig upptas av denna undran, bleknar alla andra gåtor bort i dess bländande sken. Som ett annat högstående intellekt vid namn Ludvig Wittgenstein formulerat det är det mystiska ”inte hur världen är, utan att den är”.Och varför är den då?Det visar sig att frågan har minst lika många svar som den har möjliga invändningar mot de givna svaren – som den har möjliga underkännanden av själva frågan.Till att börja med kan man ju undra hur ett tillfredsställande svar skulle kunna se ut? Vilken orsak till världens existens skulle inte i sin tur kräva en orsak, så att man i slutändan inte hade åstadkommit något alls?Leibniz själv tyckte sig kunna besvara frågan så snart han ställt den: Orsaken till världens existens är Gud.Jaha. Men vad är i så fall orsaken till att Gud finns?Jo, svarar Leibniz, det är Gud.Vilket är det som i Leibniz mening skiljer Gud och universum åt: Universum hade lika gärna inte kunnat existera, och därför kräver dess existens en förklaring. Gud, däremot, utgör sin egen nödvändighet: I Guds identitet, ingår egenskapen att han existerar. Orsaken till att Gud finns är Gud.Ett besläktat argument är det som går under det arabiska namnet Kalam, och som gör gällande att universum behöver förklaras eftersom det en gång har uppstått, medan Gud är ett tidlöst väsen som alltid har funnits, och som sådant kan förbli oförklarat.Utifrån ett sådant resonemang kan den kosmologiska teorin om världsalltets födelse i Big Bang för knappt 14 miljarder år sedan med en del god vilja betraktas som belägg för en övernaturlig varelses inblandning. Men å andra sidan kan man invända att de flesta varianter av Big Bang-modellen gör gällande att tiden uppstod först i och med ursmällen, så att universum faktiskt visst alltid har existerat, om man med alltid menar ”vid alla ögonblick i tiden”.Och därmed har man gett sig in på fysikernas försök att besvara den uppenbarligen svårbesvarade frågan om orsaken till världens existens. Varför något snarare än intet? Vad sägs om svaret: ”Därför att ett instabilt vakuum uppstod som en fluktuation i den absoluta intigheten, som i fysikaliska termer kan beskrivas som en sluten fyrdimensionell rumtid med radien noll. Detta vakuum genomsyrades av kvantfält vars fluktuationer i sin tur sådde fröet till det universum vi ser idag”?Ja, det får åtminstone mig att undra om allt ståhej kring frågan om existensens orsak åtminstone till viss del är ett resultat av de högtstående intellektens tendens att intellektualisera lite för mycket?För hur mycket har det intet som enligt Heidegger gör sig påmint i stunder av bottenlös förtvivlan eller oförstörd lycka, egentligen att göra med den teoretiska fysikens bild av ett universum som ännu inte finns? Kanske faktiskt nästan – intet?Men en sak kan man i alla fall säga om fysikernas rumtid utan utsträckning: Den är verkligen intet, mer intet än en tom rumtid, mer intet än ett tomt rum utan tid, mer intet än – ja, det mesta. Det enda som måste sägas ha funnits från början i denna modell är de naturlagar som tillåter ett kvantfält att tunnla fram ur detta totala intet. Men på vilket sätt fanns i så fall de?Frågan om varför det finns något för oss alltså oförhappandes vidare till frågan om huruvida fysikens lagar existerar inte bara oberoende av den mänskliga tanken, utan till och med oberoende av att det finns någon fysikalisk tillvaro som de kan beskriva. Och där har vi hamnat utan att vad det verkar ha kommit så särskilt mycket närmare ett svar på frågan om varför något existerar alls.Och ju mer man tänker på saken, desto mindre uppenbart tycks det att upptagenheten vid denna fråga är tecken på intellektuell finess. Är den i själva verket inte, som redan Immanuel Kant ville göra gällande, bara en effekt av att ha utvidgat idén om orsak och verkan längre än vad som är rimligt? Oavsett hur naturlig kausaliteten ter sig för oss, finns det nämligen mycket som tyder på att den inte gäller på de minsta partiklarnas kvantmekaniska nivå, och att universums födelse var en händelse då kvantmekaniken spelade roll har vi mycket goda skäl att tro. Och dessutom: Om tiden uppstod först i och med den stora smällen, hur är det möjligt att tala om en orsak som föregår den? Är det något som behövs för att orsakssamband ska kunna upprättas är det väl tid.För den som vill gå ännu djupare i sin kritik av frågan om varför något istället för intet, finns inte heller några hinder. Varför tycker vi exempelvis att existensen av något behöver motiveras, men inte existensen av intet? Varför ska intigheten på detta vis betraktas som ett naturligt grundtillstånd? Enligt filosofen Adolf Grünbaum är det ingen slump att frågan började ställas först i den moderna eran: De gamla grekerna upptogs inte av den, och inte heller antika indiska tänkare. Skälet? De var inte fostrade i den kristna tro som postulerar en skapelse ur intet, ex nihilo. Först i och med den kristna läran om en allsmäktig gud som häver existensen upp ur intet och därefter oupphörligt verkar för att upprätthålla den, skulle vi inte vara så övertygade om att varje avvikelse från intigheten kräver en förklaring. Detta alltså enligt Grünbaum. Som matematiker är jag också frestad att inflika att det finns många fler sätt att existera på, än det finns att inte existera på, vilket väl i sig är en sorts statistiskt argument för någontinget. Kanske är frågan om varför världen är i själva verket ett skenproblem?Ja, vem vet. Men hur som helst finns det också, vad Schopenhauer än påstod, tänkande personer som intar en helt annan hållning till problematiken än den djupsinnigt grubblande. Som exempelvis filosofen Sidney Morgenbesser, som när den eviga frågan ställdes till honom helt sonika snäste ifrån: ”Äsch! Även om det fanns intet skulle ni säkert inte vara nöjda ändå!”Helena Granströmförfattare med bakgrund inom fysik och matematikLitteraturJim Holt – Why does the world exist? (Liveright, 2012) Niayesh Afshordi och Phil Halper – Battle of the big bang (University of Chicago Press, 2025) Thomas Hertog – Om tidens uppkomst (Fri Tanke, 2023) Philip Goff – Meningen med universum (Fri Tanke, 2025)

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Flera amerikanska Tiktokare vittnar om att deras ICE-kritiska videor inte kunnat laddas upp eller få spridning på plattformen. Enligt Tiktok beror det på ett tekniskt problem och har ingen koppling till den senaste tidens nyhetshändelser, men kritiker litar inte på de nya amerikanska ägarna.Sen pratar vi om att talmannens resor återigen blivit uppmärksammade, efter DN:s avslöjande om bland annat en inställd resa som kostat Försvarsmakten nästan en och en halv miljon kronor. Enligt talmannen har inga regler brutits, men faktum kvarstår att han oftare tar med familjen än tidigare talmän.

Rent dricksvatten känns som en självklarhet i Sverige. Men i Visby har man behövt hämta eller koka dricksvattnet i två månader då vattnet kontaminerats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kanske har vi varit bortskämda jämfört med andra länder när vi bara behövt öppna kranen för att få friskt och rent vatten. Enligt en FN-rapport är vi inte längre bara i en vattenkris utan delar av jorden är vattenbankrutt. Med ett varmare klimat är rent vatten och tillräckligt med vatten inte längre en självklarhet. Inte ens i Sverige. I Visby på Gotland har invånarna behövt koka sitt vatten sedan 3:e december, då organismer och parasiter upptäckts i vattensystemet. Behöver vi rusta nu för att bevara vårt rena vatten? Efter att programmet sändes har kok-rekommendationen för Visby tagits bort. I Klotet hörs: Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten, Berit Arheimer, professor i hydrologi, SMHI, Daniel Värjö, reporter Klotet. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:Sval transfermarknadStatement av Gais med HolmbergSpännande MFF-motionSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) om veckans tullhot från Donald Trump, den svenska statsskulden och matmomsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) ser allvarligt på att USA:s president Donald Trump i veckan använde hot om höjda tullar för att ta över ett annat lands territorium.”Det här tog ändå saker och ting till en ny nivå. Just att man använder ett hot eller försöker utpressa oss och Danmark, och andra länder för att få Grönland. Det är obehagligt, och jag är glad över att eländet tog slut efter några dagar”, säger Elisabeth Svantesson (M).Finansministern menar att svensk ekonomi är väl rustad inför fortsatt turbulens, och att den tack vare Sveriges låga statsskuld, kapitalmarknad och innovationer är ”Trump-säkrad”, som hon uttrycker det.Hur kan en så exportberoende ekonomi som Sverige någonsin vara Trump-säkrad? USA är Sveriges tredje största handelspartner.”Vi är känsliga för störningar i världshandeln. Det jag menar handlar om de offentliga finanserna”, säger Elisabeth Svantesson.Efter Donald Trumps tullhot mot Sverige och andra europeiska länder behöver Sveriges regering ha en tuffare retorik gentemot Trump, anser finansministern.”Hela situationen är absurd och ledsam att vi har en president som agerar på det här sättet. Vi i regeringen har varit tydligare och skruvat upp tonläget för att den amerikanska presidenten ska förstå att det här är ingenting som vi kan gå med på. Den här tonaliteten och oförutsägbarheten som drabbar oss och många andra, den är inte rimlig”, säger hon.På grund av hotet om tullar pausades i veckan godkännandet av handelsavtalet mellan USA och EU, som blev klart i somras. Trots turbulensen tycker Elisabeth Svantesson att handelsavtalet nu ska godkännas.Den allmänna bilden var att EU gick med på det här i utbyte mot stabilitet och förutsägbarhet. Är den grundtanken fortfarande rimlig?”Jag förstår verkligen att man kan ifrågasätta det här. Man kan tänka sig att det kanske blir en diskussion och eventuellt en paus”, säger Elisabeth Svantesson. Hon fortsätter:”I grunden är det bra med avtal med USA, men man kan ifrågasätta det här läget. Trovärdigheten och tilliten har ju självklart naggats i kanten”. Kritik mot underskott i budgetenRegeringen har kritiserats för att statsskulden ökar på ett sätt som inte går ihop med det finanspolitiska ramverkets nuvarande överskottsmål, och kommande balansmål. På sikt riskerar det att leda till en ohållbar nivå på statsskulden, anser exempelvis Riksrevisionen. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) betonar vikten av det finanspolitiska ramverket, och att Sverige tidigare varit sparsamt nu möjliggör stora satsningar på försvaret och Ukraina. ”Många av kritikerna, Finanspolitiska rådet och Riksrevisionen, tar inte riktigt in verkligheten”, säger Elisabeth Svantesson (M). Det var i juni som riksdagspartierna slöt en överenskommelse om att behovet av nya försvarsutgifter, inklusive stödet till Ukraina tillfälligt ska lånefinansieras. Det innebär att en ökad skuldsättning på som mest 300 miljarder kronor tillåts, även om det gör att budgeten inte lever upp till villkoren i det finanspolitiska ramverket och statsskulden ökar mer än regelverket tillåter. Enligt överenskommelsen ska partierna under 2030 presentera hur balansen i budgeten på nytt ska åstadkommas, och senast 2035 ska det finansiella sparandet åter vara i balans. Har ni en plan för hur ni ska komma tillbaka? ”Till balans? Det är precis det vi jobbar med. Det är självklart att vi ska komma tillbaka. Kriget i Ukraina är förhoppningsvis tillfälligt. Men jag vet inte om svenska folket hade velat att vi lagt det innanför ramen och inte gjort en avvikelse, om vi dessutom tryckt in nya försvarsutgifter, som det bestämdes förra året. Då hade mycket annat fått stå tillbaka. På grund av vår låga statsskuld kan vi göra det här, den kommer inte att öka dramatiskt. Vi kommer fortfarande att ha offentliga finanser i världsklass”, säger Elisabeth Svantesson (M).När ni ska tillbaka till balansmålet, innebär det snålare tider efter valet? ”Jag tror att man måste vara beredd på att det är kärvare tider redan nu, och man ska vara beredd på att det kan bli tufft framöver”, säger finansministern.Kommer höstbudgeten efter valet, oavsett vem som vinner, behöva vara en nedskärningsbudget? ”Nej, det ser jag inte framför mig”.Matmomsen höjs 2028Den första april 2026 sänks matmomsen tillfälligt från tolv till sex procent, en sänkning som sträcker sig till utgången av 2027. Kommer matmomsen att höjas igen om ungefär två år, nyårsdagen 2028? ”Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här [momssänkningen] är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda”, säger Elisabeth Svantesson (M). Men är det verkligen politiskt möjligt för någon finansminister att höja matmomsen?”Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs”, säger finansministern.Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Helena GissénProducent: Johanna PalmströmTekniker: Christer TjernellProgrammet spelades in den 23 januari 2026.

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon:MFF-elvan en signal omVar det taktik bakom Bosses Priske-utspel?”Småaktigt av Mjällby”LyssnarfrågorSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Enligt en utredning föreslås upp till 189 000 permanenta uppehållstillstånd ersättas av tillfälliga. Nödvändigt för att minska utanförskapet, eller något som går det emot grundläggande rättsprinciper? Andreas Ericson diskuterar med Fredrik Kärrholm från Moderaterna och Niels Paarup-Petersen från Centerpartiet.

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon:Nya AIK-spåret cementerat"Mjällbys tapp kommer svida"Vad ska man förvänta sig av Elfsborg 2026?LyssnarfrågorSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Enligt siffror från musiktjänsten Deezer släpps cirka 50 000 AI-genererade låtar dagligen – och de har även hittat till publiken. Just nu ligger till exempel ”Jag vet, du är inte min” med artisten Jacub.högst upp på en av Spotifys topplistor. En låt som till stor del bedöms vara AI-skapad. Vad innebär den här utvecklingen för musikindustrin? Hur ska man veta om låtarna man lyssnar på är AI-genererade? Och är de nåt att ha? Gäst: Markus Larsson, rockjournalist på Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Klipp från: NBC, CBS, Spotify.

I detta avsnitt av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:"Går att förstå alla i Brantlind-gate""Trodde Koskela skulle ryktas till AIK"Sju heta allsvenska nyheterSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jullovet är över och Lagom Kondition är äntligen tillbaka. Enligt tradition summerar vi både juluppehållet (bästa passet, bästa insikten etc) och hela föregående år (antal timmar totalt samt inom respektive träningsform). Och du bjuds på en kort race report från JulKaramellen som skejtades på rullskidor. Dessutom: Vi spekulerar i vad alpinåkare tycker om längdåkare och vice versa. Tack till:

En av världens snabbast växande ekonomier är en kommunistdiktatur som kan ha framtiden för sig. I den nya ekonomiska världen med USA-tullar och allt dominantare Kina kan landet bli en vinnare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Snabbväxande ekonomiDen ekonomiska utvecklingen i Vietnam har gått i rekordfart de senaste decennierna. Under 2024 växte landets ekonomi med 7,1 procent, vilket placerade Vietnam på en 12:e plats i världen när det handlar om tillväxt, enligt Utrikespolitiska Institutet. DiktaturMålet är att Vietnam ska bli ett höginkomstland och det lyfts fram att den här utvecklingen tagit många människor ur fattigdom – samtidigt är det en diktatur.”Flera bedömare att repressionen kanske till och med ökat med den ny generalsekreteraren för kommunistpartiet. Så det går inte åt rätt håll när det gäller politiska friheter”, säger Sveriges Radios Sydostasienkorrespondent Axel Kronholm.Svenska företag vänder blickar ditåtVietnam har blivit ett allt mer intressant land för svenska företag. Enligt organisationen Business Sweden finns i nuläget ett 60-tal svenska företag representerade i Vietnam.”För svenska företag som är lyckosamma i Vietnam så finns det väl kanske inte någon riktigt röd tråd, utan det är de stora bolagen som har lyckats bäst här hittills”, säger Marcus Persson på organisationen.Risker med att handla med en diktatur”Redan i dag finns det exempel på att det kanske inte är så smärtfritt”, säger Örjan Sjöberg, som är professor i ekonomisk geografi vid Handelshögskolan i Stockholm.Programledare och producent:Victor Jensen och Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet är bland annat:Axel Kronholm, Sveriges Radios SydostasienkorrespondentÖrjan Sjöberg, professor vid Handelshögskolan i StockholmMarcus Persson, Business SwedenChristopher Beselin, investerare i Vietnamekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lucas är ursexig i sin Bertman-dräkt, Jonas älskar New York och så får vi äntligen veta hur det gick för Calle i hans jobbiga följ-gate med Edvin Törnblom. * Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. *

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi är omgivna av teknik som bygger på kvantfysik: som kiselchip i mobilerna, LED-lampor, GPS-navigering. Och nu väntar en helt ny nivå av kvantteknik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251104.– Det kommer att vara lite som en industriell revolution, säger Linda Johanson, ansvarig för kvantteknik på forskningsinstitutet RISE om de nya kvantteknologierna. Vi möter också bland andra Göran Johansson på Chalmers, där man utvecklar en kvantdator.Kvantfysiken fyller 100 år 2025 och forskningen har under de allra senaste decennierna trängt så djupt in i materiens mysterier att vi idag kan hantera de små partiklar som kvantfysiken beskriver – atomer, molekyler elektroner eller ljusets fotoner, på ett helt nytt sätt. Det öppnar för nya tekniska möjligheter.Enligt förutsägelserna så kan vi om 20 år få en hälsoundersökning med kvantsensorer, genomgå en strålbehandling precisionsberäknad av en kvantdator, våra bankaffärer skyddas med hjälp av kvantkryptering, och vi använder nya superbatterier som skapats med hjälp av simuleringar i kvantdatorerna.Det här är det andra programmet av två från Vetenskapsradion om kvantfysikens 100 år.Programledare: Tomas LindbladProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om vilka nyårslöften de allsvenska klubbarna borde anta.Skicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

År 73 f.Kr. flydde en grupp gladiatorer från en träningsskola i Capua i södra Italien och inledde antikens största slavuppror. Under ledning av den thrakiske gladiatorn Spartacus växte upproret snabbt till en väpnad rörelse som utmanade den romerska republiken.Spartacus har senare blivit en symbol för revolution och motstånd mot förtryck – men vad ville han egentligen uppnå? Och hur kunde slavar stå emot Roms oövervinnliga legioner i över två års tid?I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med antikforskaren Allan Klynne om Spartacus, slavupproret och den brutala verklighet som slaveriet innebar i Romarriket. Han har skrivit boken Spartacus och slavkriget som skakade Rom.Är du en vanlig prenumerant får du bara lyssna på tio minuter. Vill du höra hela avsnittet blir du premium-medlem via historia.nu/premium. Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Spartacus föddes i Thrakien, i det som idag är Balkan. Enligt antika källor tjänstgjorde han som soldat i den romerska armén innan han förslavades – möjligen som desertör eller krigsfånge. Han såldes till en gladiatorskola i Capua, där han utbildades som murmillo, en tungt utrustad kämpe i arenans brutala skådespel.Slaveriet i Romarriket var grymt och allomfattande. Miljontals människor levde som rättslösa egendomar, utnyttjade i jordbruket, gruvor, hushåll eller som underhållning i gladiatorspel. Deras liv värderades lågt, och brutalt våld upprätthöll systemet.Romarrikets ekonomi och samhälle var i hög grad beroende av slavarbete. Slavar kunde vara födda in i systemet, tagna som krigsfångar eller dömda till slaveri för brott eller skulder. De arbetade på stora jordegendomar – latifundier – i gruvor och hushåll. Högt utbildade slavar kunde även fungera som lärare, läkare eller sekreterare åt sina herrar. Vissa slavar kunde dock friges genom manumissio, ofta efter lång och trogen tjänst, och därigenom erhålla vissa medborgerliga rättigheter som frigivna.Sommaren 73 f.Kr. organiserade Spartacus tillsammans med ett 70-tal gladiatorer en flykt från träningsskolan i Capua. De dödade vakterna och tog sin tillflykt till berget Vesuvius. Där inleddes en av antikens mest oväntade revolter. Till en början betraktade den romerska senaten upproret som en lokal incident och skickade en mindre styrka under befäl av Gaius Claudius Glaber. Han belägrade rebellerna, men besegrades fullständigt när Spartacus ledde en överraskande attack från bergets baksida.Allt fler slavar började ansluta sig till upproret. Inom kort hade Spartacus en rörelse bestående av tiotusentals män och kvinnor. Uppskattningarna varierar, men den växande armén omfattade sannolikt mellan 70 000 och 120 000 personer.Under 72 f.Kr. besegrade Spartacus två romerska konsuler och deras legioner. Rebellerna kontrollerade städer som Nola och Thurii, organiserade sig militärt och försökte skapa någon form av samhällsstruktur. Trots dessa framgångar var målet oklart: avsåg Spartacus att marschera mot Rom, eller ville han enbart fly till frihet utanför rikets gränser?Senaten insåg nu allvaret i situationen. Marcus Licinius Crassus, Roms rikaste man, fick uppdraget att krossa upproret. Han ledde åtta legioner och tillämpade skoningslösa metoder, däribland den fruktade decimeringen, för att upprätthålla disciplinen.Bildtext: Spartacus död av Hermann Vogel, 1882. Målningen skildrar det dramatiska ögonblicket när Spartacus faller i den sista striden mot den romerska armén under ledning av Marcus Licinius Crassus. Källa: Hermann Vogel – AllPosters. Bildfil: Tod des Spartacus by Hermann Vogel.jpg. Public Domain.Musik: Wandering In Ancient Ruins av Saowakhon Media, Storyblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring delar duon ut presenter till samtliga allsvenska lag.Skicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De engelska långbågsskyttarnas dödliga pilregn förknippas ofta med de spektakulära segrarna vid Crécy (1346), Poitiers (1356) och Azincourt (1415) under det utdragna hundraårskriget (1337–1453). Enligt legenden kunde välriktade salvor av pilar fälla hela kavallerianfall av tungt rustade franska riddare. Men hur stor betydelse hade egentligen långbågarna – och vad är myt?I reprisen av Militärhistoriepodden diskuterar historieprofessor Martin Hårdstedt och doktoranden Peter Bennesved långbågens roll i medeltida krigföring. Med egna erfarenheter av bågskytte bidrar Peter till samtalet med praktiska insikter om bågar, dragstyrka och teknik. Diskussionen rör sig också kring frågan: var långbågen verkligen mer effektiv än armborstet?Under hundraårskriget valde engelsmännen att rusta sina trupper med långbågar, medan fransmännen i större utsträckning satsade på armborstet. Båda vapentyperna hade sina styrkor och svagheter – långbågen krävde lång träning men kunde avlossa många pilar snabbt, medan armborstet var enklare att använda men långsammare i eldgivningen.Men det handlar om mer än bara vapen. Hundraårskriget var en av Europas mest utdragna och destruktiva konflikter, där feodala lojaliteter och dynastiska ambitioner formade en lågintensiv men förödande väpnad kamp om kontrollen över det franska kungadömet. Arméerna var små i jämförelse med senare tiders, och kärnan bestod ofta av tungt utrustade riddare, utbildade i den tradition som formats under korstågens tid.De engelska långbågarna symboliserar ett skifte i Västeuropas krigföring: från riddarideal och närstrid till en mer taktisk användning av avståndsvapen. Krigen under denna period speglar också en tid då Europas furstar hade begränsade resurser och militär makt. I många avseenden var krigföringen under medeltiden fortfarande outvecklad, särskilt jämfört med både antiken och den moderna eran som skulle ta form fram till Napoleonkrigen. Bild: Slaget vid Crécy från det illustrerade manuskriptet av Jean Froissants krönika från 1400-talet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Enligt tradition avslutar vi poddåret med en sammanfattning av 2025. Med oss för att ta tempen på tidsandan har vi poddbekantingen Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet på Chalmers.  Vi tar avstamp i de omvärldsfaktorer som präglat både energiomställningen och samhället i stort under året. Med utgångspunkt i långvågsteori -- där ekonomisk och samhällelig utveckling delas upp i flera decennier långa cykler präglade av specifika teknologier -- målar Björn upp en bild där de motsättningar och oroligheter som präglat året skulle kunna härledas till att vi är på väg in i en ny era.  Vi går igenom krisåret i den svenska energisektorn, om Northvolts konkurs, Kinas dominans och den fortsatt kraftiga utbyggnaden av förnybar energi globalt. Vi går även igenom hinder mot den fortsatta utvecklingen såsom kannibalisering, långa tillståndsprocesser och kapacitetsbrist i elnäten. Som röd tråd igenom avsnittet har vi boken Abundance av de amerikanska journalisterna Ezra Klein och Derek Thompson, som både Erik och Björn har läst. Boken används som lins för en bredare diskussion om hur vi kan accelerera energiomställningen och öka samhällets välstånd. Sist men inte minst, tack för i år och god jul!

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Riksbankschefen om styrräntan, omvärldsrisker för svensk ekonomi, och vad det kan få för konsekvenser att Sveriges försvarssatsning finansieras med lån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under hösten har det talats om en kommande vändning för svensk ekonomi. Nu menar riksbankschef Erik Thedéen att den är här.”Vi hade ganska starka kvartalssiffror för BNP-tillväxten, men det stöds av andra indikatorer också under andra halvåret. Man kan säga att konjunkturen har vänt, men vi har fortfarande mycket lediga resurser. Så i någon mening har vi fortfarande lågkonjunktur”, säger Erik Thedéen.Omvärldsrisker för svensk ekonomiI den senaste penningpolitiska rapporten från riksbanken lyfts oförutsägbar amerikansk utrikes- och handelspolitik som en osäkerhetsfaktor för svensk ekonomi. Också tendenser i USA om att vilja ställa penningpolitiken och den amerikanska riksbanken Federal Reserve under större politisk kontroll tas upp som en risk. Kan Donald Trump verkligen ta kontroll över USA:s centralbank? ”Det är en bra fråga. Det är delvis en juridisk fråga, och det är en del rättsfall som nu prövas. Han vill avskeda en av ledamöterna, Lisa Cook, och det är nu uppe för juridisk prövning. Det blir ett test på: Har de ett starkare skydd än andra myndighetschefer likt vi har i Sverige och likt man har i ECB, eller har man inte det?”, säger Erik Thedéen.Erik Thedéen får frågor om hur han skulle göra om det kom liknande politiska påtryckningar mot riksbanken i Sverige.”Jag vet ju vad det står i lagen, och den kommer jag följa till punkt och pricka. Där står det att politiker helt enkelt är förbjudna att ge mig instruktioner, och lika viktigt är att jag och mina kollegor i direktionen är förbjudna att ta emot instruktioner. Så skulle det bli en sån här diskussion, vilket vi inte alls är nära eller ens sett i Sverige, då skulle jag förstås vara väldigt trogen lagen”, säger Erik Thedéen.I sitt sommarprat diskuterade Erik Thedéen ”otänkbara scenarier” med USA som ett potentiellt ekonomiskt hot mot Sverige. Han menar att det med tanke på det geopolitiska läget behövs en försiktighetsprincip, exempelvis vad gäller betalningssystemen. ”Vi har till exempel två kreditkortsutgivare i Sverige som vi använder, Mastercard och Visa. Det är amerikanska bolag. Det fungerar alldeles utmärkt, men det är klokt att tänka att vi också ska ha europeiska system eller svenska system som kan fungera i det fallet att de där inte riktigt fungerar”, säger Erik Thedéen.Risker för det finanspolitiska systemetNästa års statsbudget går med underskott, och många av oppositionens skuggbudgetar följer samma mönster. I juni slöt riksdagspartierna en överenskommelse om att behovet av nya försvarsutgifter, inklusive stödet till Ukraina tillfälligt ska lånefinansieras. Det innebär att en avvikelse från det finanspolitiska ramverkets mål tillåts. Avvikelsen får innebära en ökad skuldsättning på som mest 300 miljarder kronor, och senast 2035 ska det finansiella sparandet åter vara i balans. Enligt överenskommelsen ska partierna under 2030 presentera hur balansen på nytt ska åstadkommas. Det tycker Erik Thedéen är för sent. Dröjer ett besked till dess finns risken att det hinner kommer en ny kris innan dess, säger han. ”Och då blir det nytt skäl att ha tillfälliga upplåningar och sen kan det vara ett sluttande plan. Vi är i väldigt gott utgångsläge idag, men vi ska behålla det utgångsläget och komma tillbaka till den där trovärdiga planen”, säger Erik Thedéen.Om det drar ut på tiden menar Erik Thedéen att det finns en risk att Sverige inte kommer betraktas som lika trovärdiga av finansiella aktörer. ”Återigen, vi är i ett mycket bra utgångsläge. Det är inte någon fara på taket idag, i morgon, kanske inte ens i övermorgon. Men den planen finns inte, och därför har jag liksom Finanspolitiska rådet och även Riksrevisionen varit skeptiska till att man inte är mer tydlig här”, säger Erik Thedéen.Diskussionen vi för är gränslandet mellan finanspolitiken, som är politikernas ansvar och penningpolitiken, som är Riksbankens ansvar. Traditionen bjuder ju att ni inte lägger i varandras områden. Är det rätt att du som riksbankschef resonerar kring hur statsbudgetar ska finansieras på det här sättet?”Ja, det tycker jag att det är, för att det här påverkar möjligheten att bedriva penningpolitik”, säger Erik Thedéen, och exemplifierar med Frankrike där problemen i statsfinanserna gör penningpolitiken verkningslös. ”Det här har en direkt koppling till penningpolitiken på sikt, och därför så tycker jag att det är rimligt att uttala sig om ramverket. Inte om innehållet i finanspolitiken, skatter upp, skatter ner, bidrag eller inte bidrag. Det är helt en politisk fråga”, säger Erik Thedéen.Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Knut Kainz RognerudProducent: Johanna PalmströmTekniker: Fabian Begnert Programmet spelades in fredagen 19 december.

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:Osäkert vad nya MFF blirTungt tapp för MjällbyEkonomiskt tufft besked för klubbarnaDet sticker ut med allsvenska schematSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.