Podcasts about enligt

Fågelsångsnatten 2026 i kortformat, del 4 När ljuset kommer vaknar rödhakar och trastar i både Siggefora i Uppland och i Brånsjön i Västerbotten. Klockan är strax efter tre på natten den 9 maj. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klippt ur Fågelsångsnatten 2026. Hela natten går att höra här och här.

Fågelsångsnatten 2026 i kortformat, del 3 Klockan är 02.40 natten till 9 maj. Vi lyssnar på fågelsjön Tåkern, hör om fåglars mörkeranpassning i Blekinge och tar oss sedan till Halland där Lena Näslund och Didrik Vanhoenacker cyklat ner till havet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klippt ur Fågelsångsnatten 2026. Hela natten går att höra här och här.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Matilda får kontakt med en släkting som har flyttat utomlands. Han bjuder in henne till en grupp på Telegram Samuraibarnen där morduppdrag läggs ut. Hon ser att släktingen är drivande i det som sker i gruppen, och till slut får hon nog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Matilda heter egentligen någonting annat. Nu väljer hon att berätta om vad som fick henne att göra det som för många är helt otänkbart – att anmäla sin släkting, en 29-årig man, till polisen och samarbeta i utredningen.– Det är inte bara att att han lägger upp annonser som han sa till mig, det är liksom att han faktiskt är involverad, berättar Matilda.Enligt polisen går släktingen under aliaset ”Samurai Z” som har en drivande roll i Telegramgruppen ”Samuraibarnen” under våren och sommaren 2024. Det var en av de första och största grupperna för jobbannonser om grova våldsbrott. I många fall var det ungdomar som tog uppdrag mot betalning i Sverige och Danmark. När den stängdes ned i september 2024 hade den nästan 11 000 medlemmar.– Det är nästan lite gigekonomi över annonserna. Det kunde vara till exempel: ”Stockholm – jappning 350K. Allt som behövs är bara en klivare med cojones”, det kan vara en annons. Eller så har vi ännu mer uppenbart insäljande: ”Just nu har vi Danmark – 500 k, skjuta mot skallen 500”, berättar Andreas Wulff, chef för polisens aktionsgrupp i Malmö.I ett fall som kopplas till gruppen sköt en 13-årig pojke en 24-åring i benen i Malmö. Det mordförsöket är ett av två brott som släktingen dömdes till 14 år och 10 månaders fängelse för förra veckan. Han har nekat till brott och kommer att överklaga domen.Det var med dubbla känslor som Matilda tog emot domen.– Men hellre lever jag med det här, att jag har gjort det här och sagt det jag sagt än att leva hela livet med att jag hade så mycket att säga och kunde ha fått rättvisa men inte vågat. Det känns som att det nästan hade varit jobbigare.I avsnittet medverkar också Theodor Smedius, polisintendent på nationella operativa avdelningen och Måns Christensson som är släktingens advokat.Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlLjud: Fredrik Nilsson Producent: Linus LindahlKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Den här veckan möter vi församlingsmusiker Lisa Tilling från Norrköping i Andakten i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Att vara hjälpsam är ett tyst beslut, ett beslut om vem du väljer att vara när ingen annan tittar på. När du väljer vänlighet och hjälpsamhet så skyddar du något väldigt viktigt, din inre frid.Att hjälpa andra utan förbehåll är för mig ett kännetecken på sann kristenhet. Jesus hjälpte många under sin tid på jorden och uppmuntrar oss som efterföljare att göra detsamma. När vi hjälper andra tjänar vi Gud och vi blir välsignade.Enligt bibeln är grunden för alla goda gärningar det dubbla kärleksbudet som Jesus ger oss i Matteusevangeliet:”Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd. Detta är det största och främsta budet. Sedan kommer ett som liknar det: Du skall älska din nästa som dig själv.”Text:Fil 2:4, Matt. 7 och 22:37-40 och 25Musik:From The Lit Sea Beneath av och med Fredrik TörnvallProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Agnes Cohn på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och Branne Pavlovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Begravningen av Irans tidigare högste ledare, Ayatollah Ali Khamenei, har inletts i Teheran. Ceremonin har lockat miljontals människor och nu menar flera experter att begravningen kan användas som en slags styrkedemonstration för den iranska regimen.Senare pratar vi om att Fifa valt att häva avstängningen av en amerikansk spelare, som fick rött kort efter en stämpling. Enligt uppgifter togs beslutet efter ett telefonsamtal från Donald Trump. Beskedet upprör på flera håll, men det finns en åtminstone person som backar Fifa.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dagens Industri klandras för felaktigt utpekande av bankkvinna Förra sommaren publicerade Dagens Industri ett avslöjande som satte skräck i den svenska bankvärlden. På en pixlad spaningsbild från polisen kunde tidningen visa en bankanställd kvinna gå i armkrok med en knarkgrossist med nära kopplingar till den ökända gängtoppen Ismail Abdo. Enligt tidningen hade paret en “nära relation” och i artikeln skrev de ut både vilken bank kvinnan jobbade på och att hennes tjänst handlade om just brottsbekämpning.En pang-story såklart. Om den hade stämt. Men nu, ett år senare, klandrar Mediernas Etiknämnd Dagens Industri för artikeln. Det var inte bara fel att bankkvinnan skulle ha haft en relation med den gängkriminella mannen, eller huvud taget någon form av samröre med honom. Det var dessutom en helt annan kvinna på bilden som DI publicerade. Martina Pierrou har träffat den uthängda kvinnan och intervjuar Medieombudsmannen Caspar Opitz och Dagens Industris redaktionschef Mikael Stengård. Stämmer det att ryska soldater dör efter 30 minuter vid fronten?I veckan har svenska medier brassat på med rubriker om kriget i Ukraina. Det nya för den här gången är de spektakulära uppgifterna om att en rysk soldat vid fronten i snitt bara överlever i 20 till 35 minuter.“Putins usla facit – frontsoldaterna dör nästan direkt”, var rubriken i Expressen. “Ryska soldater dör inom 30 minuter på slagfältet”, skrev Svenska Dagbladet. Edvin Ek har kollat närmare på den här anmärkningsvärda siffran och intervjuar frilansjournalisten Jack Werner och den för kriget i Ukraina återkommande kommentatorn Joakim Paasikivi. Svårt att mäta journalistikens opartiskhetAtt svenska medier är systematiskt vänstervridna och partiska har länge varit en återkommande kritik hos alternativmedier till höger. Men idag hörs den här kritiken allt mer även från företrädare för etablerade högerpartier i riksdagen.Svaret från svenska publicister brukar vara att forskningen visar att kritiken inte stämmer. Ofta hänvisas till en studie från Göteborgs Universitet, som sen 1979 studerat svenska mediers bevakning av valrörelser.Men vad är det egentligen forskarna studerar i den studien? Och minst lika viktigt: Vad är det de inte undersöker? Johan Cedersjö har pratat med Bengt Johansson, professor vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.

Läsning ur En Kurs i Mirakler - de vanligaste frågorna av Gloria och Kenneth Wapnick. Vi får svaret på frågan om fysisk odödlighet finns enligt Kursen.

Sverige har fått sin första nationella klimat- och sårbarhetsanalys. Rapporten beskriver de viktigaste klimatriskerna för Sverige, nu och i framtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Värmeböljor, skyfall och skred kan utgöra stora risker för människor, miljö och samhälle i Sverige, redan idag.Men under de kommande decennierna förväntas de här och andra effekter av klimatförändringen bli både vanligare och mer intensiva. Det slås fast i Sveriges första nationella klimat- och sårbarhetsanalys som tagits fram av 125 experter från 80 olika organisationer.Enligt analysen går klimatanpassningen i Sverige alldeles för långsamt för att kunna möta de eskalerande klimatriskerna. Men samtidigt finns det mycket vi kan göra redan idag för att stå bättre rustade.Programledare: Marie-Louise Kristolamarie-louise.kristola@sr.seProducent: Michael Borgertmichael.borgert@sr.se

Fågelsångsnatten 2026 i kortformat, del 2. Vi startar hos programledarna vid Tåkern och tar oss sedan till måsfåglarna i Björköby i Finland. Klockan är cirka 00.45 den 9 maj 2026. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klippt ur Fågelsångsnatten 2026. Hela natten går att höra här och här.

Den svenska kyrkan har ända sedan reformationen haft en viktig roll som kungamaktens verktyg för att sprida information och propaganda. Under stormaktstiden blev propagandan ännu viktigare för att stödja krigsansträngningarna.Kyrkan skulle med krigspropaganda hålla befolkningen på gott humör trots alla umbäranden. Knepet blev att skylla krigen på befolkningens syndighet.Sverige lyckades trots en liten befolkning och knappa resurser bli en stormakt under 1600-talet. Detta medförde stora umbäranden för allmogen i form av höga skatter och utskrivningar till krigsmakten. En halv miljon svenska män förlorade sina liv i krigen mellan 1620 och 1720.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anna Maria Forssberg som är historiker som arbetar på Vasamuseet. Hennes doktorsavhandling Att hålla folket på gott humör – Informationsspridning, krigspropaganda och mobiliering i Sverige 1655-1680 handlar just om kyrkans roll i krigspropagandan under Stormaktstiden. Hon har senare jämfört kyrklig krigspropaganda i Frankrike och Sverige i boken The Story of War – Church and Propaganda in France och Sweden 1610-1710.Krigspropaganda spreds både i krigs- och fredstid. Statsmakten huvudbudskap var att krigen var ett gudomligt straff på grund av den syndiga befolkningen. Och världen var befolkad av onda fiender vars mål var att förstöra Sverige. Regenten var det bästa skyddet mot fienderna och alla måste bidra i krigsansträngningen.Prästerna motsatte sig aldrig rollen som propagandister för kungamakten. Och anfallskrigen beskrevs som försvarskrig. Enligt prästerna var kungen utsedd av Gud och undersåtarna hade absolut trohets­ plikt mot överheten. I predikningar lade prästerna alltid skulden för kriget på undersåtarna.Familjescen med Jonas Olofsson i Vallsta och hustrun Kerstin Jonsdotter med barn, troligen målad omkring 1680 och länge uppsatt i Arbrå kyrka i Hälsingland. Motivets släkttavla och kyrkliga kontext knyter an till avsnittets tema om präster, familj och lokalsamhälle. Foto: Nordiska museet, CC BY-NC-ND, via Nordiska museet.Lyssna också på Gustav Vasas känsla för propaganda.Musik: Nearer My God To Thee Church Organ av Bobby Cole, Soundblock Audio. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fågelsångsnatten 2026 i kortformat, del 1. Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson finns vid fågelsjön Tåkern och lyssnar efter vattenrall strax efter midnatt. Dessutom en tur till Morups tånge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klippt ur Fågelsångsnatten 2026. Hela natten går att höra här och här.

I detta avsnitt av Lilla skolan om de nordiska gudinnornas årshjul stiger vi in i höstens energi och vattnets element.Hösten bjuder in oss att sakta ner, reflektera och våga möta våra känslor på djupet.Först möter vi gudinnan Ran, havets och känslornas gudinna. Hon hjälper oss att utforska våra innersta känslor och förstå de budskap som finns gömda under ytan. Precis som havet rymmer både skatter och djupa strömmar får vi lära oss att möta allt från lust, passion och sensualitet till ILSKA, sorg och det som kroppen vill göra sig av med.Ran påminner oss om vikten av att sätta gränser och att våga känna fullt ut. Enligt myterna hade hon nio döttrar som sägs representera olika känslor och havets många uttryck.Därefter möter vi gudinnan Hel, en av de mest missförstådda gestalterna i den nordiska mytologin. Här får vi upptäcka en annan sida av Hel, inte som skrämmande utan som en kraftfull gudinna för transformation, läkning och återfödelse. Hon hjälper oss att släppa taget om det som har tjänat ut sin roll och att låta kärlekens eld förvandla det gamla till nytt liv.Slutligen möter vi gudinnan Natt, mörkrets urmoder och moder till både dag och natt. Hon bjuder in oss att vila, gå inåt och låta oss hållas av mörkrets läkande famn. I den stillhet som hösten och vintern för med sig finns möjligheten till djup läkning, visdom och återhämtning.Lina delar också med sig av egna erfarenheter och berättar om den magiska kraft hon upplever i mötet med b la gudinnan Natt.Välkommen till ett avsnitt om känslornas djup, transformationens kraft och mörkrets läkande visdom.Ran hjälper oss att känna VÅRA KÄNSLOR och våga dyka under ytan.Hel hjälper oss att transformera det som VI KALLAS ATT lämnA bakom oss.Natt håller oss varsamt medan förändringen får sjunka in och nytt liv förbereds i det tysta.Medverkande: Lina Lanestrand och Katri Kingstedthttps://www.linalanestrand.se/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför det är så mysigt att läsa om mord? Vad döljer techmiljardärerna i sitt hemliga elitnätverk? Och framförallt, när börjar egentligen semestern? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Avsnittsbeskrivning: Vi blir oroliga när knepiga dofter dyker upp, både studion i radiohuset och i Karlstad. Frölundas årsmöte utvecklades till en het ordväxling mellan två, minst sagt äldre män. Vem hade vunnit i en fight mellan Christopher och Hanna? Christopher fick i helgen återigen uppleva en nygammal typ av homofobi. RIP Staffan Westerberg - en vacker anekdot, signerat Hanna om när hon intervjuade Staffan för två år sedan. Emelie Rosenqvist berättar för oss om pusseldeckaren – varför är det mysigt att läsa och lösa mord? Vi ringer upp Max V Karlsson som spiller hemligheterna som har läckt om värlsledare och megakändisar i elitnätverket Dialog. Ahmet fick panik när hans kompis skickade skärmdumpar från Ahmets egna, privata anteckningar på mobilen - VMA: dubbelkolla era delade anteckningar. Hannas gårdsprojekt fortsätter och cement, sand och vatten har blivit en vacker mur runt rabatten.Programledare: Christopher Garplind & Hanna Hellquist

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Två dagar efter får Felix syn på två av de män som slog ner honom. Nu står han blåslagen framför dem. Vad ska han göra? Konfrontera eller förlåta? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reporter & ljuddesign: Leontine OlsbjörkProducent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.UTSKRIFT AV AVSNITTET:– Och jag kände först en ångest av att gå ut för att jag. Ja, jag har precis varit med om någonting väldigt traumatiskt och jag ser ut som jag gör. Men tänker väl ändå att det här ska jag ska inte skämmas eller jag ska väl inte behöva stanna inne för att jag har varit med om det här.Felix är blåslagen i ansiktet. Två dagar tidigare har han blivit misshandlad på en nattbuss.När han sa ifrån mot några unga män som uttryckte sig rasistiskt.– Jag står där och värmer mig vid en eld och ser då två av de här. Killarna kommer gåendes.jag säger då till min familj att där är de ju.Nu står han mitt emot två av dom unga män som misshandlade honom. Nu, ska han konfrontera killarna – och förlåta dem.***Första gången jag ser Felix är i TV4 Nyhetsmorgon. Jag står i green room och pillar nervöst på en kaffekopp. Om en liten stund ska jag intervjuas i direktsändning.Du kanske har hört min berättelse. För Verkligheten har jag berättat om när jag tog ett DNA-test och hittade över 30 halvsyskon. Och den här morgonen ska jag prata om det i Nyhetsmorgon. Det är december och i sminket pratas det om det stundande luciatåget. Framför mig sitter flera tv-skärmar uppsatta på väggen. I dem ser jag Felix.Han sitter i en soffa inne i studion. Drygt två veckor tidigare har han blivit misshandlad på en nattbuss, efter att ha sagt ifrån mot några unga män som uttryckt sig rasistiskt. Jag har fått pushnotiser om misshandeln tidigare, men nu ser jag Felix berätta om kvällen. Fortfarande med blåmärken under ögonen. Och det är en sak jag fastnar för. För Felix säger att han har förlåtit dem.Intervjun tar slut och innan Felix försvinner vidare genom korridoren och jag in i studionhinner vi hälsa snabbt. Men det är något som jag inte riktigt kan släppa.Några månader senare sitter jag på ett tidigt morgontåg norrut, mot Vännäs i Västerbotten. Jag ska träffa Felix, igen. Felix möter mig upp vid tågstationen– Här har vi Myranparken.Vi går genom den lilla bruksorten några mil utanför Umeå.– Min farfar bodde i det här gula huset där. Då såg parken lite annorlunda ut när vi var små.Felix och hans syskon brukade leka här som barn.– Det var ganska mycket mer växtlighet här, så man kunde klättra i några träd-ish buskar och sådär. Och så har man ett starkt minne av en rutschkana som var lite farlig, men det är lite andra regler idag.Han växer upp i en annan liten ort, Rundvik, men han var ofta i Vännäs som barn. Och som vuxen flyttar han hit.– Pappa var väl inget stort fan av Vännäs. Han sa till mig innan han gick bort till 2020. Han sa att du får fan inte flytta till Vännäs. Men då träffade jag en Vännäs-bo. Så han får vända sig graven om han vill.När Felix är liten separerar hans föräldrar. Hans pappa missbrukar och kontakten är sporadisk.– Han var också en klok man. Var också närvarande när vi väl var där. Mycket starka minnen om att vi hittade på saker. Så man såg upp det handeln då. Fick mycket från honom i just hur jag är som person. Väldigt, väldigt... Jag analyserar mycket, jag tänker, reflekterar. Och det har inte alltid heller varit lätt.Felix mamma är från Brasilien och familjen är den första med invandrarbakgrund i byn.– Man fick höra mycket när man växte upp. Väldigt mycket glåpord. Och i och med att min familj inte jobbade heller och skaffade många barn så var man ganska utsatt på grund av det. Det var många som visste vilka vi var utan att man hade pratat med dem. Och mycket fördomar.De har det tufft ekonomiskt. Felix och hans syskon går ofta klädda i ärvda kläder och det händer att dom går i fel kläder för säsong. De sticker ut.– ´Det var en inre stress hela tiden. Man skämdes för att vi hade så mycket syskon som levde om och inte kunde sköta sig. Enligt en själv då. Idag var ni ju barn så det är svårt att klandra dem. Men det var så man tänkte då i alla fall.På skolgården fortsätter fortsätter glåporden.– Men det var ju mycket på skolan. Man fick ju höra diverse. Allt från svartskalle till turkjävel.Ibland säger han ifrån och andra gånger skrattar han bara med– Men många gånger svalde man det också. Det var som att bita ihop och hantera det. Jag har svårt att använda ordet rasism. Jag vet inte varför. Men det var helt klart rasistiskt och det var helt klart okunskap.Felix känner sig utanför. I ett försök att passa in bleker han sitt mörkbruna hår.– Det slutade inte så bra för att det blev orange. Det var ytterligare en sak som var såsynlig att man gjorde ett försök som inte slutade bra.Hemma får Felix och hans syskon höra att det är viktigt att de sköter sig i skolan och bland vuxna.– Jag var väldigt mån om att följa regler och hjälpa till där det behövdes städa undan och respektera de äldre. Upplevelserna när jag var liten, det har ju absolut format mig idag. Jag har noll tolerans emot mobbning generellMen skolan var också en plats där Felix blev sedd och även om det stundtals var tufft hemma,så kommer han från en kärleksfull familj. Vi spolar fram till en fredagskväll i november förra året, då utanförskapet och hatet gör sig påmint igen. För Felix växer upp. Han är social och utåtriktad. Han brinner för barn och unga, jobbar på fritidsgård och som ungdomstränare. Han börjar plugga till lärare med hoppar av och börjar jobba inom skogsindustrin.– Jag hade precis varit på en AW.På en arkadhall i Umeå står Felix och hans kollegor bland blinkande pinball-maskiner och gamla retrospel.– Så jag hade bokat det och så hade jag fixat pizzor till alla och så där. Så vi hade varit där hela kvällen och umgåtts och haft jättekul.Det är en trevlig kväll. Men så börjar samtalen förändras.– En sak som som kom upp i samtalet där under kvällen var just politik. Där jag blev lite förvånad över folks åsikter och värderingar och så där. Men vi valde sedan att gå vidare då.AW:n fortsätter. Felix är på gott humör när han skiljs från sina kollegor. Han ska ta nattbussenhem till Vännäs och beger sig till busshållplatsen.– Jag hade börjat prata med två med två kvinnor där på busshållplatsen och skrattat och skämtat och haft kul. Men det där låg lite grann i bakhuvudet också, just över den politiska den diskussionen vi hade Det var väl därför jag kanske också initierade i det här samtalet med de här kvinnorna.Kvällens samtal gnager fortfarande i honom när han börjar prata med kvinnorna. De går på bussenoch sätter sig långt fram där fortsätter samtalen.– De sätter sig ganska nära mig så att jag vänder mig och börjar prata med de här två kvinnorna. Och ja, vi pratar om allt möjligt och jag frågar hur länge de har bott här i Vännäs och hur de ser på på klimatet här i kommunen. Vi delar lite åsikter och tankar och sådär då. Och vi sitter och pratar egentligen hela vägen från från Umeå till Vännäs by där de hoppar av.Men när kvinnorna kliver av bussen förändras stämningen snabbt Felix hör några killar längre bak i bussen prata han hör att de säger något som slår an i honom. De säger n-ordet flera gånger– Så jag går bak och sätter mig och sätter mig och sätter mig och sätter mig framför dem och hälsar och säger såhär till grabbar. Så här kan ni inte uttrycka er. Ni måste tänka er för på hur ni pratar och hur ni uttrycker det, för det här är inte okej. Jag blir väl bemött ganska ignorant, de tycker att de får säga vad de vill och de har inte sagt någonting som inte är lämpligt.Några säten längre fram sitter en kvinna och lyssnar. Hon vänder sig om.– Och också säger till den här kvinnan är ju då svart. Så hon har ju slutat höra på allt det här vad de har sagt, så hon vänder sig om också och säger, säger åt dem. En av de här personerna blir då ganska, störig. Han tycker, han försöker liksom provocera mig och så där. Och så efter lite, lite fram och tillbaka så är vi då framme i Vännäs näst sista hållplatsen och då säger de ”ska vi kliva av här”?Varför jag svarar ja, det kan vi göra.Felix reser sig upp och går mot bussens utgång.– Men då upptäcker jag att jag har glömt min väska på mitt säte.Han vänder tillbaka in genom bussen– Var på den här personen skriker “vad fan gör du” och tar stryptag på mig. Och jag ramlar som över honom där han satt och då slår han mig två gånger. Felix blir slagen med knytnävsslag i ansiktet. Han försöker hålla fast killen för att avvärja slagen och skydda sig. – Och jag säger till honom att att är det bra nu? Var på det någon bakifrån börjar slå mig. Och då tar jag tag i honom också och håller fast de två. Och så började en tredje slå mig. Ingen säger någonting. Jag blir slagen, slagen, slagen.Killarna fortsätter slå Felix medan bussen åker vidare mot ändhållplatsen– När bussen stannar så släpper jag sista personen som jag håller i. Killarna försvinner iväg. Felix halvligger över sätena längst bak i bussen. Ingen på bussen hjälper Felix. Och jag sätter mig upp och känner hur det rinner blod från ansiktet. Så till slut så ställer jag mig upp och tittar upp och då ser jag busschauffören stå där och han säger ingenting. Så jag kliver av bussen och bussen kör iväg.Skärrad och blodig står Felix på busshållplatsen mitt i natten. Han plockar upp sin mobil och slår numret till 112. Efter en stund kommer både polis och ambulans, polisen ställer frågor och ambulanspersonalen undersöker Felixs ansikte och hals. Han förs till akuten i Umeå. Samtidigt försöker Felix på tag på sin sambo, men hon svarar inte. – Så jag skickade en bild i en familjegrupp vi har. Och förklarade vad som hade hänt lite snabbt. och att de måste försöka få tag på henne. På bilden är hans högra öga igensvullet. Ansiktet är blodigt och rödflammigt.– Jag grät och jag fick panik. Hur ska jag berätta det här för min sambo? Mina barn ska se mig också.Felix har fått flera frakturer i ansiktet, i kindbenen och näsan. Först framåt morgonen får han tag på sin sambo.– Jag kommer ihåg att jag sa till henne att jag var på en säker plats och ändå mådde bra. Det gör det jobbigt nu också när jag säger det högt att jag inte kommer ihåg hur hon reagera.samtidigt går tankarna på högvarv.– Jag var också så chockad över att det var ett sådant våldskapital. Det är inte första gången jag sitter på den här bussen hem efter en utekväll och har haft samtal med diverse personer och stoppat bråk mellan andra personer. Jag brukar kunna se var saker och ting är på väg. Här hade jag ingen aning. Jag förstod mig inte alls. Jag kunde inte se det framför mig. Jag kände ingenting som att det skulle bli sådant här våld. och så tyckte jag synd om dem för just av den anledning, att det va var verkligen så oväntat så det gjorde ont i mig att unga människor är så arga.Det har gått två dagar sedan misshandeln. Det är skyltsöndag. Byn är full av människor. Det är ponnyridning, marknad och tomtebesök.– Jag kände först en ångest av att gå ut. Jag har precis varit med om något väldigt traumatiskt och jag ser ut som jag gör. Jag tänker att jag inte ska skämmas för att jag har varit med om det här.Trots att han är synligt blåslagen i ansiktet följer Felix med sin familj till byns torg.– Jag står där och värmer mig vid en eld och står och pratar med min mamma och min syster. Då ser jag två av de här killarna komma gående. De ser att jag ser dem och då vänder de ganska fort. Jag säger till min familj att där är de. Mamma säger åt mig att inte följa efter.Men Felix följer efter dem. De skyndar iväg till en parkerad bil.– De hinner sätta sig i bilen men jag går fram och knackar på förarfönstret. Jag sätter mig på huk och hälsar och säger hej känner ni igen mig Killarna nekar. Och Felix blir allt mer irriterad.– Så ni känner inte igen mig? Från bussen i fredags. Då säger de att, nej, vilken buss? Det här är samma attityd ni hade då som nu. Det är inte okej. Okej, ja, men hur ska vi lösa det här nu då? Jag säger något i stil att de ska se på mig och titta vad de har gjort med mig. Då mjuknar de lite och ber dem ursäkt för det de gjorde. Då säger jag till dem att de gärna får be sina kompisar ringa mig också. Jag lämnar mitt nummer och mitt namn. Sen kör de därifrån.Men Felix känner sig inte klar. Han söker på bilens registreringsnummer. han får fram adressen, men hejdar sig.– Jag kände att jag inte kan träffa honom eller dem ensamma. Det kändes inte bra. Istället tar han reda på var hans föräldrar bor.– Jag åker dit och parkerar bilen. Jag tänker nog inte så mycket på vad jag ska säga annat än att presentera mig och berätta vad som har hänt. Jag knackar på dörren och så öppnar en man.Det visar sig att mannen som öppnar är styvfar till en av killarna i bilen– Jag hälsar och säger hej. Jag heter Felix. Jag berättar att jag har blivit misshandlad på bussen denna fredags. Jag frågar om jag får komma in. Han bjuder in mig och vi sätter oss i deras vardagsrum.Det får han. Styvpappan bjuder felix på en kopp kaffe, och de sätter sig ned i vardagsrummetoch pratar.– Och jag säger väl att jag inte vet hur jag ska hantera det här på något annat sätt än vad jag gör just nu. Jag frågar om det var konstigt att jag var där och han tyckte att det inte var det. Vilket jag har varit tacksam för.En stund senare kommer mamman till en av killarna hem.– Hon frågar mig då om hon ska ringa hem grabbarna igen då. Så de kommer dit också.Nu möter Felix två av killarna igen. De sätter sig ned och pratar.– Jag ville visa att så här ser jag ut idag. Jag åkte dit av känslan att. Jag tänker inte gömma mig för det här. Utan personerna måste verkligen få se vad de har gjort och vad... Det finns en person på andra sidan här också. Och att saker får konsekvenser.Killarna ber om ursäkt igen och den här gången svarar han att han förlåter dem– Jag känner väl en sorg över att, att de valde det här, för det är också någonting de gjorde.Men att de inte har haft samma möjligheter kanske eller samma förutsättningar för att kunna reglera sig själv eller hantera sig själv. Eller fått stöd och hjälp i just känslor.– För jag har också varit i den åldern och jag var också ganska arg. Men jag var inte arg på... Men jag var mer arg på var jag kommer ifrån. Jag kommer själv från förhållanden som... Som har varit långt ifrån optimala. Jag kommer från ett kärleksfullt hem, absolut.Men jag kommer ifrån mycket och stora utmaningar.Felixs val att förlåta killarna tas emot med blandande känslor och en vän till honom är orolig att han inte kommer medverka i polisutredningen.– Och han har också sagt till mig rakt upp och ner. Att... Varför ska du vara så här för? Varför ska du... Varför ska du ens förlåta dem? Du är inte bättre än oss andra. Han har sagt. Och det är jag inte. Inte alls. Men sen kanske man också måste tillåta sig själv att få vara. Arg då eller ledsen eller sårad eller utsatt.Och såhär ett halvår senare märker han att misshandeln, precis som uppväxten, har satt sina spår– Och jag har ju fått frågan tidigare om jag kommer fortsätta ingripa och säga ifrån. Och jag har väldigt tryggt sagt ja, det här kommer inte förändra mig. Och ja, det har det gjort. Jag är mer osäker nu än tidigare. Att ha allt det där i ryggsäcken och så får man växa upp i en mindre ort med mycket fördomar och rasism. Det skapar ett annat förhållningssätt till livet än vad många här i Sverige kanske förstår.– Jag är supertacksam för det Sverige jag har växt upp i. Hela skyddsnätet som vi har haft är därför jag sitter här idag. Jag hade kunnat vara på en helt annan plats om jag inte hade haft det. Det måste vi värna om, att vi tar hand om våra medmänniskor som inte har allt på det torra.Efter misshandeln samlas människor i Vännäs i en manifestation mot våld och rasism. När de tågar genom byn hörs ropen: “Alla hjärtan har samma färg.”– All den kärlek och värme jag fick från hela Sverige, från olika människor. Det var personer som skrev brev till mig och personer som hörde av sig på alla möjliga olika medier. Och det visar ju på att det finns en kraft och att det finns människor där ute som på riktigt bryr sig. Och det är lätt man glömmer det, tänker jag. Det är lätt att man glömmer bort att det här berör så många. Det har jag inte tänkt på länge nu så det kanske jag ska försöka tänka på oftare. Just att den värmen och kärlek jag fick efter allt det här. Jag ska med mig det och att det kanske också kan få andra att agera i framtiden också. Om de ser eller hör eller upplever någonting.

Nordkorea är Kinas enda militärallierade och i dagarna besökte Xi Jinping sin vän Kim Jong-un. Hör om samarbetet och hur länderna bildar en mäktig trio ihop med Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På propagandabilderna från statsbesöket i Pyongyang syns hoppande nordkoreanska barn och flaggviftande folkskaror som välkomnar Xi. Informationen från mötet är begränsad och hårt kontrollerad, men enligt en utskrift uttrycker Kina och Nordkorea att man nu vill närma sig varandra militärt. Nordkorea är sedan decennier det enda landet som Kina har en formell militärallians med. Hör om hur det blev så, vad alliansen innebär idag och hur Ryssland ingår maktdynamiken. Faktorerna som triggar alliansenTydligt är att Xi Jinping nu vill visa att han prioriterar relationen med Nordkorea. Besöket förra veckan var Xi Jinpings första utlandsresa sedan oktober och det första besöket i Nordkorea på sju år. Hör om faktorerna som nu triggar närmandet. Enligt vad som är känt från mötet tog Kina inte upp Nordkoreas kärnvapen, vilket kan tyda på att Kina ser med blidare ögon på Nordkoreas kärnvapen. Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinareporter.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge

Agnes Cohn på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Michelle Hallström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Flera svenska bibliotek har utsatts för ett cyberangrepp, där hackare lyckats ta sig in på tusentals lånekonton. Syftet verkar bara ha varit att låna mängder med e-böcker – men det kan också handla om att visa att inloggningssystemet är svagt. Kan man då säga att hackaren är någon typ av hjälte?Sedan pratar vi om Kim Kardashian, som var på plats under helgens Monaco Grand Prix för att stötta pojkvännen och F1-föraren Lewis Hamilton. Enligt flera F1-fans gjorde hon flera tabbar och anklagas nu för att inte känns till ”F1-etikett”.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Studio Allsvenskan är sponsrade av Snabbare – det okrångliga spelbolaget!Köp en andel till vårt andelsspel på SnabbTipset hos Snabbare.https://www.snabbare.com/snabbtipset-studioallsvenskan18+ | Stödlinjen.se | Spela AnsvarsfulltStudio Allsvenskan sponsras av Cancerfonden. Var med och bidra till vår poddbössa här: https://www.cancerfonden.se/insamlingar/studio-allsvenskans-bossaÅrets bästa sportdeal är här! TV4 Play och Studio Allsvenskan har ett samarbete där du kan se Allsvenskan, Superettan, La Liga och Serie A plus massa mer med ett galet vasst erbjudande – för enbart 349 kronor i månaden i sex månader. Gå in på https://www.tv4play.se/kampanj/studioallsvenskan för att ta del av erbjudandet!Vi välkomnar TV4-experten Nordin Gerzic tillbaka till Studio Allsvenskan! Det är alltid lika trevligt och intressant när Nordin gästar oss. Enligt oss är han allsvenskans bästa expert med de mest initierade och ärliga analyserna av alla lag i serien. Därför passar vi såklart på genom att ställa varenda fråga vi kan komma på om alla lag i Allsvenskan i stort sett. Vi går igenom toppen, botten och mitten av tabellen där Nordin får ge sina analyser av hur spelet har sett ut hittills, vad det är som har stämt och inte stämt. Missa inte när Nordin Gerzic gästar Studio Allsvenskan igen. Avsnittet finns ute överallt.Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Medeltiden är ständigt närvarande i vår fantasi – men ofta på helt fel premisser. Vi ser en en munk med rakad hjässa och känner lukten av smutsiga människor. Italienska renässansmänniskor påstod att medeltiden varit mörk – men medeltiden av en period av banbrytande uppfinningar som exempelvis glasögonen och boktryckarkonsten.Professor Dick Harrison svarar på våra premium-lyssnares frågor och broderar ut om helgonhundar, städer som fastnat i tiden och människor som försöker få vardagen att fungera i en värld utan avlopp och utan modern stat – men med gott om konflikter, kreativitet och överraskande lösningar.I det här avsnittet av podden Historia Nu Premium svarar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet på premiumlyssnares frågor. För att kunna lyssna på hela avsnittet måste du vara medlem i Historia Nu Premium som ger dig två extra avsnitt i månaden och alla vanliga avsnitt reklamfria. Läs mer och beställ här.När vi föreställer oss medeltida munkar ser vi ofta munkar i kåpa, sandaler – och en prydligt rakad ring på hjässan. Men tonsuren var långt ifrån enhetlig. Harrison påminner om att frisyren kunde se olika ut beroende på tid och plats. I den grekisk-ortodoxa världen förekom till exempel varianter där man rakade främre delen av huvudet, medan andra områden utvecklade egna former.”Den ovanligt ohygieniska medeltiden” är en av populärkulturens segaste myter. Harrison vänder på perspektivet: nästan allt var ohygieniskt före de moderna badrummen, men medeltiden sticker inte ut som särskilt mycket värre än några andra perioder.Tvärtom kan renligheten i vissa miljöer ha varit bättre under medeltiden än under 1500- och 1600-talen, när en puritansk rekyl slog mot badstugor – som ofta också fungerade som bordeller och därför hamnade i moralisk skottlinje. När badstugor förbjöds eller lades ned kunde människor bli mindre rena, inte mer.Ett av Harrisons kärnbudskap är att medeltiden var kreativ. Glasögon och energilösningar som vatten- och väderkvarnar är exempel på innovationer som förändrade Europa och lade grund för senare utveckling.Men kanske ännu mer konkret: titta ut genom fönstret. Många av våra städer, byar, kyrkor och kulturlandskap har medeltida rötter. Även när husen är ombyggda och gatorna asfalterade går vi ofta bokstavligen ovanpå medeltidens struktur.Det är därför Harrison gillar städer som ”stannat i växten” – där senare seklers rivningar och moderniseringar inte suddat ut allt. Han nämner Visby och – i Nordeuropa – särskilt Brygge, vars ekonomiska nedgång paradoxalt nog blev en historisk vinstlott för framtiden.Bildtext: En munk med tydlig tonsur i en senmedeltida altartavlescen av Carlo Crivelli (ca 1430–1495). Den rakade hjässan markerar hans klostertillhörighet. Public domain via Wikimedia CommonsMusik: Medieval World Video Game av Aparat Blue, Storyblock Audio. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det dagas i ekhagen i Blekinge. Taltrast, koltrast, svarthätta, gransångare och bofink dominerar. Ringduva, skogsduva och bräkande får hörs också. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inspelat av Christian Jangegård på Tromtö under Fågelsångsnatten 2026.

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:Sirius dilemma inför somHur löst hänger Ramirez i MFF?Röriga derbyt i GöteborgSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Väderfenomenet El Niño riskerar att utlösa rekordvärme världen över. Nu visar färska prognoser att sannolikheten för att en kraftfull El Niño under hösten 2026 ökat den senaste tiden. Enligt vissa experter kan det bli den kraftfullaste El Niñon som någonsin uppmätts. Hur kan världen påverkas om väderfenomenet slår till? Kan det bli lika illa som på 1800-talet? Och hur påverkas Sverige? Gäst: Jonathan Jeppsson, Aftonbladets grävchef och klimatkolumnist Programledare och producent: Jesper Spanne Klipp från: ABC News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Flera profilavhopp från SVT hör Bengt Norborg ta bladet från munnen, och så får vi följa med in bakom TikTok-kulisserna hos två partier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Listjournalistik – klickbete eller ambitiös valjournalistik?Om du prenumererar på en lokaltidning känner du nog igen den, en genre som emellanåt når närmast epidemiska nivåer i vårt avlånga land: listjournalistiken! Ett litet axplock: “LISTA: Här är alla som sökt bygdemedel i Ånge”, “LISTA: De unga som tjänade mest i Nora” eller varför inte VLT:s “JÄTTELISTA: Stans renaste restauranger”. Men om du trodde att den listan var en jättelista, så har du fel, för i förra veckan slog Ystads Allehanda listrekord när de publicerade en gigantisk lista över hela 3033 kommunalt anställdas löner. Nästan 10 % av hela kommunens befolkning.Freddi Ramel undrar varför och ringer upp Ystads Allehandas chefredaktör Lars Mohlin, samt en av de listade, stadsantikvarien Karl Ekberg.Bengt Norborg lämnar SVT och oroar sig över utvecklingenMed anledning av det sparpaket som just nu genomförs på SVT, har flera profiler i veckan meddelat att de nu lämnar TV-huset på Gärdet. Enligt facket har SVT kommit överens om avgångsvederlag med 85 personer, varav ungefär hälften kommer från nyhetsdivisionen. En av de som nu väljer att lämna SVT är utrikesreporter Bengt Norborg. Och han är kritisk mot den journalistiska väg som SVT under de senare åren valt att vandra. Johan Cedersjö nådde Bengt Norborg i Kiev, där han under de senaste åren bevakat både vardagen och krigetPartiernas kamp på TikTokOm rapporteringen om den hyfsat nya plattformen för några år sen dominerades av hur dess avancerade algoritm brände hål i unga människors hjärnor, och huruvida den kinesiska staten kunde använda appen för att spionera på oss. Så handlar det nu om hur riksdagsvalet 2026 kan bli TikTok-valet. Spaltmeter har skrivits om hur viktig plattformen blivit för att nå de så attraktiva och svårnåbara förstagångsväljarna. Men hur kommer det sig att partierna verkar landa i så olika strategier?Joanna Korbutiak träffar Centerpartiets partisekreterare Hannes Hervieu och Hugo Silfverskiöld, som jobbar med Moderaternas TikTok-konto.

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:* Intressant sportchefsläge i allsvenskan* Finns det ett titelspöke, Hammarby?* VM-miljoner regnar inSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar Olof Lundh och Martin von Knorring om:Ämnen:Röror hos SvFF Degerfors satsar på egen vägKan Blåvitt-Jansson hålla vad han lovar?Skicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Paranoian sprider sig i Kreml och Rysslands president uppges vara rädd också för den egna kretsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Enligt en underrättelserapport från ett icke angivet europeiskt land och som citeras av bland andra CNN och Financial Times räds Vladimir Putin ett myteri. Tidigare försvarsminister Sergej Sjojgu pekas ut som möjlig upprorsmakare.Oavsett om uppgifterna stämmer är det tydligt att Vladimir Putin tänker alltmer på sin säkerhet, säger radions Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström. Det inte minst efter USA:s och Israels attacker mot Iran som visade hur oskyddad landets högsta ledning var.I veckans avsnitt tittar vi också närmare på tillståndet för den ryska ekonomin. Trots ett skyhögt oljepris ser läget bekymmersamt ut. Samtisigt ska EU:s utlovade miljardstöd till Ukraina börja betalas ut. Hur avgörande är de pengarna för landets möjligheter att fortsatt försvara sig mot Ryssland?Veckans gäster är Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Säkerheten kring Rysslands president Vladimir Putin har stärkts de senaste månaderna. Enligt en ny underrättelserapport så har hotbilden mot den ryske presidenten ökat den senaste tiden. En av orsakerna, till den höjda säkerheten, tros vara en händelse i december förra året, då en rysk general dödades i en bilexplosion. Ett attentat om man misstänker att Ukraina låg bakom. Men det är inte bara hot från Ukraina som presidenten är orolig för. Det finns också oro för kuppförsök på hemmaplan, att någon i hans närhet ska försöka mörda eller avsätta honom. Hur allvarligt är hotet mot Putin? Vilka skulle kunna genomföra en kupp och vilka konsekvenser skulle det få för kriget om han dödades? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: Firstpost. Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:Christiansens utspel efter AIK”SvFF borde se värdet i fullsatt cupfinal”Prövning för Kalle KarlssonSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En småländsk betesmark en tidig morgon i maj. Trädgårdssångaren porlar och koltrasten flöjtar. Bofink och ringduva är andra framträdande solister. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inspelningen är gjord under Fågelsångsnatten i P1 29 maj 2021 av Martin Tuomolin. Platsen är Osaby i Småland.

Den skånska natten är knäpptyst, sånär som på en enda röst: en näktergal som just anlänt från Afrika. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inspelad av Christian Jangegård nära Krankesjön i Skåne under Fågelsångsnatten i P1 år 2023 .

Det är tidig morgon i maj på en strandäng på östra Öland. Mot en fond av sånglärkesång hörs bland annat storspov, rödspov, tofsvipa, strandskata. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inspelningen är gjord under Fågelsångsnatten i P1 29 maj 2021 av Sofie Ward/Sveriges Radio.

Skogen runt en liten tjärn i Uppland har just vaknat. Rödhakar och trastar och en gök på avstånd får efterhand sällskap av allt fler fågelröster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inspelat under Fågelsångsnatten i P1 år 2024 av biologen och ljudinspelaren Bo Söderström.

Enligt en ny rapport från Svenskt Näringsliv har vården i Region Stockholm blivit både sämre och dyrare sedan de rödgröna tog över 2022. Är det sant? Och sköts välfärd bäst i privat eller offentlig regi? Andreas Ericson diskuterar med rapportförfattaren Stefan Stern och Lisa Pelling från Arena Idé.

I detta avsnitt möter vi professor Maria Strömme – nanoteknolog, forskare och en av Sveriges mest tankeväckande röster just nu. Vi pratar om hälsa, rutiner och långlevnad. Maria delar med sig av sina egna rutiner för att optimera både kropp och sinne, där periodisk fasta, daglig träning och noggrant utvalda kosttillskott spelar en central roll. Hon lyfter särskilt fram kreatin som ett underskattat verktyg för hjärnhälsa och potentiellt skydd mot demens. På kort tid har Maria skakat om både forskarvärlden och den bredare debatten med en idé som utmanar vår mest grundläggande bild av verkligheten: att medvetandet inte skapas i hjärnan – utan existerar oberoende av den. Enligt henne är hjärnan snarare en mottagare än en producent av medvetande.Vi dyker ner i fascinerande fenomen som nära-döden-upplevelser, savant-syndrom och experiment där människor tycks kunna påverka slumpen. Kan detta vara tecken på att medvetandet sträcker sig bortom kroppen? Och de stora frågorna ligger hela tiden i bakgrunden: Vad är tid – egentligen? Vad händer när vi dör? Och är vi verkligen separata individer… eller något mycket större?Ett tankeväckande och ögonväckande avsnitt som kan förändra hur du ser på både livet – och verkligheten.Läs mer om Maria härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt möter vi professor Maria Strömme – nanoteknolog, forskare och en av Sveriges mest tankeväckande röster just nu. Vi pratar om hälsa, rutiner och långlevnad. Maria delar med sig av sina egna rutiner för att optimera både kropp och sinne, där periodisk fasta, daglig träning och noggrant utvalda kosttillskott spelar en central roll. Hon lyfter särskilt fram kreatin som ett underskattat verktyg för hjärnhälsa och potentiellt skydd mot demens. På kort tid har Maria skakat om både forskarvärlden och den bredare debatten med en idé som utmanar vår mest grundläggande bild av verkligheten: att medvetandet inte skapas i hjärnan – utan existerar oberoende av den. Enligt henne är hjärnan snarare en mottagare än en producent av medvetande.Vi dyker ner i fascinerande fenomen som nära-döden-upplevelser, savant-syndrom och experiment där människor tycks kunna påverka slumpen. Kan detta vara tecken på att medvetandet sträcker sig bortom kroppen? Och de stora frågorna ligger hela tiden i bakgrunden: Vad är tid – egentligen? Vad händer när vi dör? Och är vi verkligen separata individer… eller något mycket större?Ett tankeväckande och ögonväckande avsnitt som kan förändra hur du ser på både livet – och verkligheten.Läs mer om Maria härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Socialdemokraternas partiledare om problemen med minoritetsregeringar, om bränslepriser och om hur hon skulle hantera den ekonomiska krisen som hotar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kriget i Mellanöstern har kastat in världen i en energikris som enligt bedömare är värre än 70-talets oljekriser. Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson tycker att regeringen nu ska genomföra ett förslag om korttidsarbete, likt det under pandemin då företag fick statligt stöd för att behålla anställda när efterfrågan i ekonomin snabbt bromsade in.”Något som regeringen snabbt kan göra är att genomföra det här uppdaterade systemet för korttidsarbete för att kunna skydda svenska jobb och företag i en allvarligare kris”, säger Magdalena Andersson.I slutet av mars föreslog Socialdemokraterna att regeringen skulle sänka bränsleskatterna för att skydda konsumenterna mot höga priser på bensin och diesel, något som regeringen gör med start 1 maj. Åtgärden har fått kritik från flera remissinstanser som pekar på problem med att stimulera efterfrågan på fossila bränslen när de snart kan behöva ransoneras. Ekonomiprofessorn Lars Calmfors har kallat det ”mycket dålig politik” han skriver att det ger oljeproducerande länder som Putins Ryssland utrymme att höja sina priser. Hur ser Magdalena Andersson på den konsekvensen?”Världsmarknadspriset på olja bestäms ju av utbud och efterfrågan. En skatteförändring i Sverige kommer inte att ha jättestor effekt på världsmarknadspriset på olja. En av anledningarna till att man har punktskatt på bensin och diesel är just för att försöka styra, att man ska ha bensinsnålare bilar till ladd och elhybrider. Men det är ju inte skattenivån som styr människors beteende utan priset vid pump, och priset vid pump är ju skyhögt som det är idag”, säger Magdalena Andersson.Konjunkturinstitutet är en av remissinstanserna till skatteförslaget om den sänkta skatten, de menar att tillfälliga sänkningar skapar förväntningar om att staten ska rycka ut och kompensera om priserna skulle stiga också i framtiden, vilket underminerar skattens legitimitet och prissignalernas styrande funktion i ekonomin.”Det är fullt rimligt att i ett läge där svenska folket är helt beroende av bil för att kunna köra till jobbet, att en regering på olika sätt försöker vidta akuta åtgärder för att skydda svenska hushåll”, säger Magdalena Andersson.”Minoritetsregering fungerar inte”Magdalena Andersson vill bli statminister om oppositionen vinner valet i höst, men hon har inte velat ge besked om vilka partier som ska ingå i hennes regering. Kan det bli en minoritetsregering med bara Socialdemokraterna?”Vi går ju till val som enskilt parti. Jag är beredd att samarbeta med alla partier utom Sverigedemokraterna. Jag kan tänka mig olika former av samarbeten med olika partier.”Det är ju det allvarligaste säkerhetsläget sedan andra världskriget, brukar man säga. Borde Sverige därför ha en regering med stabil parlamentarisk grund?”Att det behövs en stabil parlamentarisk grund, så är det ju. Det parlamentariska skyddet för en budget som läggs fram av en minoritetsregering är ju utraderat i Sveriges riksdag utifrån det agerandet som har varit under de senaste tolv åren. Så där behöver man ha en annan ordning än vad man kunde ha 2014–2018, till exempel.”Det Tidöpartierna nu lovar, det är ju en parlamentarisk stabilitet i en fyrpartiregering efter valet om deras sida då får majoritet. Hur viktigt är det för dig att få till en parlamentarisk trygghet så att du säkert får igenom dina budgetar?”Jag kommer ju att bilda en regering där vi är säkra på att få igenom budgeten. Där förändrades spelreglerna under de senaste mandatperioderna. Där vi tidigare tyckt att det varit viktigt i Sverige med en minoritetsregering fungerar inte svensk politik längre, så det har ändrat logiken.”Öppnar för fortsatt sänkt matmoms1 april sänktes matmomsen tillfälligt från 12 till 6 procent. Enligt planen ska matmomsen höjas igen i januari 2028. Nu öppnar Magdalena Andersson för att matmomsen kanske behöver ligga kvar på den lägre nivån även därefter, om energikrisen håller i sig länge.”Mitt fokus är på vad priset är i kassan. Är det ett riktigt tufft läge i världen och vi har väldigt höga matpriser är det klart att vi måste kunna titta på momsen.”Det är ju en dyr reform, kanske 20 miljarder om året. Var ska de pengarna komma ifrån då?”Ja, det kanske man ska fråga finansministern om. Men jag ska svara. Det handlar ju om man är i ett krisläge. Om man är i ett läge där matpriserna är väldigt höga och då är det ju mycket annat i ekonomin som är tufft. Då finns det också andra marginaler att arbeta med i en statsbudget. Och där är det ju bra att Sverige inte har en högre statsskuld än som vi har, även om den har ökat mycket under de senaste åren”, säger Magdalena Andersson.Gäst: Magdalena Andersson, partiledare Socialdemokraterna Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Helena GissénProducent: Maja Lagercrantz och Johanna PalmströmTekniker: Lo PetterssonIntervjun spelades in torsdag 23 april 2026.

I detta avsnitt av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:Sirius kan vinna SM-guldSvag start för domarnaSportchefsjakt på flera fronter”Inte professionellt, SvFF”Skicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fler och fler väljare missnöjda med USA:s president. Live från Washington DC. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Enligt en ny opinionsmätning från nyhetsbyrån AP är sju av tio amerikaner missnöjda med hur Donald Trump hanterar ekonomin. Samtidigt kommer kritik från republikanska strateger som menar att Trump måste bli bättre på att lyfta fram sina ekonomiska framgångar och sluta med vad de ser som sidospår, såsom att bråka med påven.Natten till onsdag blev det känt att USA förlänger vapenvilan med Iran. Donald Trump skrev på sociala medier att han godkänt en förlängning efter en uppmaning från medlarlandet Pakistan. Vad betyder förlängningen? Är en lösning nära?Vi pratar också om Washington DC och hur Donald Trump förändrat staden sedan han tillträdde i januari 2020. Sara och Roger är på plats och det är slående hur stort avtryck presidenten har gjort på huvudstaden.Medverkande: Ginna Lindberg, Sveriges Radios Washingtonkorrespondent, Roger Wilson, programledare på P1 Kultur och tidigare USA-korrespondent samt Göran Eriksson, USA-korrespondent för Svenska Dagbladet.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Ludvig Matz

En oktoberkväll ringer en uppjagad kvinna till 112. Hon säger att hon bara har jacka och skor på sig, och att hon just har flytt från sitt eget hem. Där ska hennes man under flera år ha fått henne att sälja sex – till över 120 män. Nu pågår rättegången, där mannen åtalas för bland annat grovt koppleri och våldtäkt. En nyckel i historien är en flock av åtta gatuhundar, som bott i en plåtinhägnad på parets gård. Enligt åklagaren har mannen utnyttjat kvinnans kärlek till hundarna, för att få henne att göra som han vill.Programledare: Elinor Ahlborn. Med Gustav Olsson, reporter på DN.Producent: Sabina Marmullakaj.

Calle Dernulf om sveriges första svartklubb, Nicole Amiri om prostitutionshärvan inom italiensk fotboll och ifrågasätt inte Hannas verklighet! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Avsnittsbeskrivning:Drinkarna som blivit uppkallade efter Hanna. Christopher berättar två historier från svartklubbar, bland annat när han inte vågade avvisa en man i rullstol så han flydde till högre höjder. Hanna äter en lakritsglass.Ingeborgs jobbcrush Calle Dernulf berättar om svartklubbens historia och det som brukar kallas för ”den första svenska svartklubben” Grotta Azzura.Nicole Amiri från Fotbollskanalen om den stora prostitutionshärvan som skakar italiensk fotboll. Enligt uppgifter är omkring 70 Serie A-spelare, med bland annat klubbadresser som Inter, Milan och Juventus inblandade.Hanna visar sitt stora och grova sår högt upp på insida lår.Flera kommunstyren i Sverige är positiva till förlängda serveringstillstånd av alkohol i sommar. Bland annat Stockholm som säger ja till förlängt serveringstillstånd med anledning av kommande fotbolls-VM.Hanna: ”Ifrågasätt inte mig och min verklighet!”.Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:”Bra Yeboah-friande”Klubbarna måste ta större ansvar kring provspelareViktiga matcher för tre lagSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Försten till månen vinner! Stormakternas kapplöpning till månen handlar om makt och prestige. Men också om framtida baser, gruvor och kärnkraftverk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Både USA och Kina vill sätta människor på månen inom några år. USA har ringat in 2028 och Kina har sagt ”innan 2030”. Chefen för Nasa pratade nyligen om att USA står inför en ny utmanare när det gäller att nå månen och att skillnaden mellan succé och misslyckande kommer att räknas i månader. Hör vad som kan tala för att Kina faktiskt hinner före USA i den nya månkapplöpningen.En framtid med gruvor på månen?För både USA och Kina handlar racet om betydligt mer än att kunna sätta en flagga på månens yta. Båda stormakterna vill bygga baser på månen och har siktet inställt på viktiga naturresurser. Enligt gällande regelverk för rymden är det den som kommer först som får förtur till ytan, något som kan bädda för framtida dispyter menar FOI-forskaren Anna Maria Wårlind. Hör också om hur visionerna för månen hänger ihop med en ökad militarisering av rymden och hur Kina gör gemensam sak med Ryssland. Moa Kärnstrand har också för poddens räkning besökt ett rymdmuseum i Peking och pratat med besökare där.Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinareporter. Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Anna Maria Wårlind, forskare och tf enhetschef för avdelningen Rymddomän vid FOI.Programledare: Björn Djurberg Producent: Therese Rosenvinge

Rans sameby överklagar rallysträckor i Umeå, sen hittas tre renar dödade i skogen. Renägaren Johan Andersson misstänker hatbrott, men det ser inte polisen ut att ha utrett. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tre renar hittas döda på en skogsbilväg strax utanför Umeå i februari 2025, bara dagar före att Svenska rallyt ska dra igång. För medlemmar i Rans sameby ser det ut som ett riktat angrepp: debatten om rallyts påverkan på renbetesmark har varit hård och flera medlemmar har fått ta emot hat och hot.När Johan Andersson kommer fram till platsen ser han att hans renar inte bara är påkörda – deras halsar är avskurna. Han misstänker direkt att det rör sig om ett hatbrott.– Det är ju bara vissa som får ha renar. Går man på dem, då är det ju ett direkt angrepp mot ägarna, säger han.Saknar hatbrott i utredningenPolisen får snabbt ett avgörande spår: brottet ska ha filmats. Ett klipp som sprids i forum och sociala medier blir centralt i utredningen och en man i 20-årsåldern pekas ut, misstänkt för grovt djurplågeri – men inte hatbrott.Enligt åklagaren finns det inget stöd för misstanken om hatbrott i polisutredningen, men i det här avsnittet av Brottsutredarna kan Freja Lantto Heldebro och tidigare kriminalkommissarie Sven Alhbin avslöja att polisen inte ser ut att ha utrett hatbrott, vare sig i förundersökningsprotokoll eller i den så kallade slasken.– Eftersom det är en så pass viktig del i den här problematiken som finns med just renar och samer och eventuella hatbrott så tycker jag ändå att man borde ha noterat att man har jobbat efter den utredningslinjen också. Jag tycker inte man ska bara låta det vara, säger Sven Alhbin.Producent: Steffen RenklintExekutiv producent: Jenny GustafssonSlutmix: Magnus KjellssonAnsvarig utgivare: Karin Lindblom

En fnyser, en låter som en plastkam och en som en rymdpistol. Lär känna överraskande läten från gruppen simänder plus gravand. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fågelsångpedagog: Mats OttossonLjudinspelningarna från xeno-canto.org är gjorda av Lars Edenius, Patrik Åberg och Stanislas Wroza.

Dags för ett antal dykänder, med fokus på läten som sticker ut och är särskilt arttypiska från sjungande ejder-diftonger till knip-knirk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fågelsångpedagog: Mats OttossonFågelinspelningar från xeno-canto.org av Lars Edenius, Thomas Bergman, Patrik Åberg, Ulf Larsson, Hans Norelius, Magnus Wadstein och Simon Elliott.

Enligt en ny rapport från institutet V-dem vid Göteborgs universitet har den globala demokratin gått bakåt och befinner sig nu på samma nivå som 1978. Vad är det som har hänt? Andreas Ericson intervjuar Staffan I. Lindberg, professor i statsvetenskap och föreståndare för V-dem.