Podcasts about enligt

Lucas är ursexig i sin Bertman-dräkt, Jonas älskar New York och så får vi äntligen veta hur det gick för Calle i hans jobbiga följ-gate med Edvin Törnblom. * Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. *

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I det här avsnittet gästas vi av dietisten Evelina Mölleborg för ett samtal om nyårslöften och vad forskningen faktiskt säger om beteendeförändring. Vi pratar om varför viljestyrka inte räcker, hur ambivalens påverkar våra val och varför realistiska, tydligt formulerade mål håller längre än snabba nyårslöften. Evelina delar evidensbaserade strategier för motivation och vanor som verkligen fastnar. Ett avsnitt för dig som vill starta året med hållbara rutiner och inte tillfälliga löften.

Vi är omgivna av teknik som bygger på kvantfysik: som kiselchip i mobilerna, LED-lampor, GPS-navigering. Och nu väntar en helt ny nivå av kvantteknik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251104.– Det kommer att vara lite som en industriell revolution, säger Linda Johanson, ansvarig för kvantteknik på forskningsinstitutet RISE om de nya kvantteknologierna. Vi möter också bland andra Göran Johansson på Chalmers, där man utvecklar en kvantdator.Kvantfysiken fyller 100 år 2025 och forskningen har under de allra senaste decennierna trängt så djupt in i materiens mysterier att vi idag kan hantera de små partiklar som kvantfysiken beskriver – atomer, molekyler elektroner eller ljusets fotoner, på ett helt nytt sätt. Det öppnar för nya tekniska möjligheter.Enligt förutsägelserna så kan vi om 20 år få en hälsoundersökning med kvantsensorer, genomgå en strålbehandling precisionsberäknad av en kvantdator, våra bankaffärer skyddas med hjälp av kvantkryptering, och vi använder nya superbatterier som skapats med hjälp av simuleringar i kvantdatorerna.Det här är det andra programmet av två från Vetenskapsradion om kvantfysikens 100 år.Programledare: Tomas LindbladProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om vilka nyårslöften de allsvenska klubbarna borde anta.Skicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

År 73 f.Kr. flydde en grupp gladiatorer från en träningsskola i Capua i södra Italien och inledde antikens största slavuppror. Under ledning av den thrakiske gladiatorn Spartacus växte upproret snabbt till en väpnad rörelse som utmanade den romerska republiken.Spartacus har senare blivit en symbol för revolution och motstånd mot förtryck – men vad ville han egentligen uppnå? Och hur kunde slavar stå emot Roms oövervinnliga legioner i över två års tid?I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med antikforskaren Allan Klynne om Spartacus, slavupproret och den brutala verklighet som slaveriet innebar i Romarriket. Han har skrivit boken Spartacus och slavkriget som skakade Rom.Är du en vanlig prenumerant får du bara lyssna på tio minuter. Vill du höra hela avsnittet blir du premium-medlem via historia.nu/premium. Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Spartacus föddes i Thrakien, i det som idag är Balkan. Enligt antika källor tjänstgjorde han som soldat i den romerska armén innan han förslavades – möjligen som desertör eller krigsfånge. Han såldes till en gladiatorskola i Capua, där han utbildades som murmillo, en tungt utrustad kämpe i arenans brutala skådespel.Slaveriet i Romarriket var grymt och allomfattande. Miljontals människor levde som rättslösa egendomar, utnyttjade i jordbruket, gruvor, hushåll eller som underhållning i gladiatorspel. Deras liv värderades lågt, och brutalt våld upprätthöll systemet.Romarrikets ekonomi och samhälle var i hög grad beroende av slavarbete. Slavar kunde vara födda in i systemet, tagna som krigsfångar eller dömda till slaveri för brott eller skulder. De arbetade på stora jordegendomar – latifundier – i gruvor och hushåll. Högt utbildade slavar kunde även fungera som lärare, läkare eller sekreterare åt sina herrar. Vissa slavar kunde dock friges genom manumissio, ofta efter lång och trogen tjänst, och därigenom erhålla vissa medborgerliga rättigheter som frigivna.Sommaren 73 f.Kr. organiserade Spartacus tillsammans med ett 70-tal gladiatorer en flykt från träningsskolan i Capua. De dödade vakterna och tog sin tillflykt till berget Vesuvius. Där inleddes en av antikens mest oväntade revolter. Till en början betraktade den romerska senaten upproret som en lokal incident och skickade en mindre styrka under befäl av Gaius Claudius Glaber. Han belägrade rebellerna, men besegrades fullständigt när Spartacus ledde en överraskande attack från bergets baksida.Allt fler slavar började ansluta sig till upproret. Inom kort hade Spartacus en rörelse bestående av tiotusentals män och kvinnor. Uppskattningarna varierar, men den växande armén omfattade sannolikt mellan 70 000 och 120 000 personer.Under 72 f.Kr. besegrade Spartacus två romerska konsuler och deras legioner. Rebellerna kontrollerade städer som Nola och Thurii, organiserade sig militärt och försökte skapa någon form av samhällsstruktur. Trots dessa framgångar var målet oklart: avsåg Spartacus att marschera mot Rom, eller ville han enbart fly till frihet utanför rikets gränser?Senaten insåg nu allvaret i situationen. Marcus Licinius Crassus, Roms rikaste man, fick uppdraget att krossa upproret. Han ledde åtta legioner och tillämpade skoningslösa metoder, däribland den fruktade decimeringen, för att upprätthålla disciplinen.Bildtext: Spartacus död av Hermann Vogel, 1882. Målningen skildrar det dramatiska ögonblicket när Spartacus faller i den sista striden mot den romerska armén under ledning av Marcus Licinius Crassus. Källa: Hermann Vogel – AllPosters. Bildfil: Tod des Spartacus by Hermann Vogel.jpg. Public Domain.Musik: Wandering In Ancient Ruins av Saowakhon Media, Storyblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring delar duon ut presenter till samtliga allsvenska lag.Skicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De engelska långbågsskyttarnas dödliga pilregn förknippas ofta med de spektakulära segrarna vid Crécy (1346), Poitiers (1356) och Azincourt (1415) under det utdragna hundraårskriget (1337–1453). Enligt legenden kunde välriktade salvor av pilar fälla hela kavallerianfall av tungt rustade franska riddare. Men hur stor betydelse hade egentligen långbågarna – och vad är myt?I reprisen av Militärhistoriepodden diskuterar historieprofessor Martin Hårdstedt och doktoranden Peter Bennesved långbågens roll i medeltida krigföring. Med egna erfarenheter av bågskytte bidrar Peter till samtalet med praktiska insikter om bågar, dragstyrka och teknik. Diskussionen rör sig också kring frågan: var långbågen verkligen mer effektiv än armborstet?Under hundraårskriget valde engelsmännen att rusta sina trupper med långbågar, medan fransmännen i större utsträckning satsade på armborstet. Båda vapentyperna hade sina styrkor och svagheter – långbågen krävde lång träning men kunde avlossa många pilar snabbt, medan armborstet var enklare att använda men långsammare i eldgivningen.Men det handlar om mer än bara vapen. Hundraårskriget var en av Europas mest utdragna och destruktiva konflikter, där feodala lojaliteter och dynastiska ambitioner formade en lågintensiv men förödande väpnad kamp om kontrollen över det franska kungadömet. Arméerna var små i jämförelse med senare tiders, och kärnan bestod ofta av tungt utrustade riddare, utbildade i den tradition som formats under korstågens tid.De engelska långbågarna symboliserar ett skifte i Västeuropas krigföring: från riddarideal och närstrid till en mer taktisk användning av avståndsvapen. Krigen under denna period speglar också en tid då Europas furstar hade begränsade resurser och militär makt. I många avseenden var krigföringen under medeltiden fortfarande outvecklad, särskilt jämfört med både antiken och den moderna eran som skulle ta form fram till Napoleonkrigen. Bild: Slaget vid Crécy från det illustrerade manuskriptet av Jean Froissants krönika från 1400-talet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Enligt tradition avslutar vi poddåret med en sammanfattning av 2025. Med oss för att ta tempen på tidsandan har vi poddbekantingen Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet på Chalmers.  Vi tar avstamp i de omvärldsfaktorer som präglat både energiomställningen och samhället i stort under året. Med utgångspunkt i långvågsteori -- där ekonomisk och samhällelig utveckling delas upp i flera decennier långa cykler präglade av specifika teknologier -- målar Björn upp en bild där de motsättningar och oroligheter som präglat året skulle kunna härledas till att vi är på väg in i en ny era.  Vi går igenom krisåret i den svenska energisektorn, om Northvolts konkurs, Kinas dominans och den fortsatt kraftiga utbyggnaden av förnybar energi globalt. Vi går även igenom hinder mot den fortsatta utvecklingen såsom kannibalisering, långa tillståndsprocesser och kapacitetsbrist i elnäten. Som röd tråd igenom avsnittet har vi boken Abundance av de amerikanska journalisterna Ezra Klein och Derek Thompson, som både Erik och Björn har läst. Boken används som lins för en bredare diskussion om hur vi kan accelerera energiomställningen och öka samhällets välstånd. Sist men inte minst, tack för i år och god jul!

Video och annat bara på SpotifySten Lindgrens ufoseminarium, Peace in mind, 28e-30e okt 1994 på medborgarhuset Södermalm Stockholm. Ljudkvalitén må va medioker men originalet var mycket sämre.Hans Christian Petersen Grundade SUFOI (Skandinavisk UFO Information) den 17 december 1957 (ursprungligen under namnet Sydjysk UFO Investigation).H.C. Petersen var major inom det danska flygvapnet (Flyvevåbnet).Han var en av de mest framträdande figurerna inom dansk ufologi under 1950- och 60-talen. Han var till en början en varm anhängare av kontaktpersonen George Adamski (som påstod sig ha mött varelser från Venus), vilket senare ledde till en splittring inom SUFOI när föreningen "rörde sig mot en mer vetenskaplig och skeptisk inställning." ... blev infiltrerad av IC.Född 1923 i Odense, och gick bort 2017.Han skrev även flera böcker i ämnet, bland annat "UFO - sandheden om de flyvende tallerkener" som kom ut 1958.Gry Jannicke Jarlum (ofta bara kallad Jannicke) är en norsk-svensk popartist, författare och ufo-profil som blev ett fenomen i hela Skandinavien under tidigt 80-tal.Född 1962 i Oslo. Hon slog igenom som popstjärna 1981 med dunderhiten "Svake mennesker", som låg etta på de norska listorna i många veckor.UFO-upplevelsen: År 1992 förändrades hennes liv och karriär dramatiskt när hon klev fram och berättade att hon haft närkontakt med utomjordiska varelser. Enligt egen utsago blev hon bortförd till ett rymdskepp på fjället i Norge.Boken "Du er jeg": År 1994 gav hon ut boken Du er jeg, som hon hävdade var "nedskriven" genom automatisk skrift under ledning av utomjordingar. Boken väckte enorm uppmärksamhet i media och hon medverkade i otaliga debattprogram (bland annat hos Robert Aschberg i Sverige).Andlighet och musik: Efter sitt ufopridande lämnade hon den traditionella popmusiken och fokuserade på budskap om rymden, fred och andlighet. Hon har genom åren berättat att hon har en kontinuerlig kontakt med varelser från andra planetsystem.I offentligheten: Jannicke har blivit en ikon inom den mer "spirituella" delen av ufo-rörelsen. Hon är känd för sin karismatiska och kompromisslösa stil, där hon aldrig har gett vika från sin berättelse trots hånfullhet från skeptiker.Stötta via Swish ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠0722330843⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Tack till dig som lyssnar, sprider och skriver en recension i Spotify, apple podcaster och andra ställen, tips, feedback. Extra tack till dig som prenumererar på extrainnehåll. ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠För bonusmaterial och prenumeration på extrainnehåll följ denna länk (Alt. klicka på låst avsnitt i spotify) ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠OCH följ länk i bekräftelsemejlet som du sparar. (Kan krångla flera timmar. Vänta en stund, ladda om) ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://podcasters.spotify.com/pod/show/ufobrt/subscribe⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ETPersson@protonmail.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

I veckans avsnitt pratar jag med Emelie Eriksson, min Human Design-lärare om det paradigmskifte vi är inne i och som går in i sin mest intensiva fas 2027. Vilken basenergi har vi varit i de senaste 412 åren och vad är vi på väg in i? Vad innebär det för oss kollektivt och individuellt? Vi filosoferar också en del kring vad som är viktigt för oss som människor att kultivera i dessa tider. Vi hoppas att ni gillar avsnittet! Du hittar allt om Emelie och hennes kurser här: https://www.emelieshumandesign.no/sv/Följ henne på Instagram för inspo kring Human Design: https://instagram.com/emelieshumandesign.seHaka på Det autentiska lederskapet, självstudiedelen är nu släppt: https://helenaonneby.com/ledarskapLäs mer om mig och coaching: https://helenaonneby.comSprider du mitt arbete och är intreserad av att vara med i utlottningen för en coachingtimme, maila mig hur du sprider ordet på helena@onneby.comTesta Mindfully gratis i 30 dagar: https://mindfully.nu/det-inre-skiftetSigna upp dig för mina love letters: https://helenaonneby.com/subscribeFölj mig på Instagram: https://instagram.com/helenaonneby

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Riksbankschefen om styrräntan, omvärldsrisker för svensk ekonomi, och vad det kan få för konsekvenser att Sveriges försvarssatsning finansieras med lån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under hösten har det talats om en kommande vändning för svensk ekonomi. Nu menar riksbankschef Erik Thedéen att den är här.”Vi hade ganska starka kvartalssiffror för BNP-tillväxten, men det stöds av andra indikatorer också under andra halvåret. Man kan säga att konjunkturen har vänt, men vi har fortfarande mycket lediga resurser. Så i någon mening har vi fortfarande lågkonjunktur”, säger Erik Thedéen.Omvärldsrisker för svensk ekonomiI den senaste penningpolitiska rapporten från riksbanken lyfts oförutsägbar amerikansk utrikes- och handelspolitik som en osäkerhetsfaktor för svensk ekonomi. Också tendenser i USA om att vilja ställa penningpolitiken och den amerikanska riksbanken Federal Reserve under större politisk kontroll tas upp som en risk. Kan Donald Trump verkligen ta kontroll över USA:s centralbank? ”Det är en bra fråga. Det är delvis en juridisk fråga, och det är en del rättsfall som nu prövas. Han vill avskeda en av ledamöterna, Lisa Cook, och det är nu uppe för juridisk prövning. Det blir ett test på: Har de ett starkare skydd än andra myndighetschefer likt vi har i Sverige och likt man har i ECB, eller har man inte det?”, säger Erik Thedéen.Erik Thedéen får frågor om hur han skulle göra om det kom liknande politiska påtryckningar mot riksbanken i Sverige.”Jag vet ju vad det står i lagen, och den kommer jag följa till punkt och pricka. Där står det att politiker helt enkelt är förbjudna att ge mig instruktioner, och lika viktigt är att jag och mina kollegor i direktionen är förbjudna att ta emot instruktioner. Så skulle det bli en sån här diskussion, vilket vi inte alls är nära eller ens sett i Sverige, då skulle jag förstås vara väldigt trogen lagen”, säger Erik Thedéen.I sitt sommarprat diskuterade Erik Thedéen ”otänkbara scenarier” med USA som ett potentiellt ekonomiskt hot mot Sverige. Han menar att det med tanke på det geopolitiska läget behövs en försiktighetsprincip, exempelvis vad gäller betalningssystemen. ”Vi har till exempel två kreditkortsutgivare i Sverige som vi använder, Mastercard och Visa. Det är amerikanska bolag. Det fungerar alldeles utmärkt, men det är klokt att tänka att vi också ska ha europeiska system eller svenska system som kan fungera i det fallet att de där inte riktigt fungerar”, säger Erik Thedéen.Risker för det finanspolitiska systemetNästa års statsbudget går med underskott, och många av oppositionens skuggbudgetar följer samma mönster. I juni slöt riksdagspartierna en överenskommelse om att behovet av nya försvarsutgifter, inklusive stödet till Ukraina tillfälligt ska lånefinansieras. Det innebär att en avvikelse från det finanspolitiska ramverkets mål tillåts. Avvikelsen får innebära en ökad skuldsättning på som mest 300 miljarder kronor, och senast 2035 ska det finansiella sparandet åter vara i balans. Enligt överenskommelsen ska partierna under 2030 presentera hur balansen på nytt ska åstadkommas. Det tycker Erik Thedéen är för sent. Dröjer ett besked till dess finns risken att det hinner kommer en ny kris innan dess, säger han. ”Och då blir det nytt skäl att ha tillfälliga upplåningar och sen kan det vara ett sluttande plan. Vi är i väldigt gott utgångsläge idag, men vi ska behålla det utgångsläget och komma tillbaka till den där trovärdiga planen”, säger Erik Thedéen.Om det drar ut på tiden menar Erik Thedéen att det finns en risk att Sverige inte kommer betraktas som lika trovärdiga av finansiella aktörer. ”Återigen, vi är i ett mycket bra utgångsläge. Det är inte någon fara på taket idag, i morgon, kanske inte ens i övermorgon. Men den planen finns inte, och därför har jag liksom Finanspolitiska rådet och även Riksrevisionen varit skeptiska till att man inte är mer tydlig här”, säger Erik Thedéen.Diskussionen vi för är gränslandet mellan finanspolitiken, som är politikernas ansvar och penningpolitiken, som är Riksbankens ansvar. Traditionen bjuder ju att ni inte lägger i varandras områden. Är det rätt att du som riksbankschef resonerar kring hur statsbudgetar ska finansieras på det här sättet?”Ja, det tycker jag att det är, för att det här påverkar möjligheten att bedriva penningpolitik”, säger Erik Thedéen, och exemplifierar med Frankrike där problemen i statsfinanserna gör penningpolitiken verkningslös. ”Det här har en direkt koppling till penningpolitiken på sikt, och därför så tycker jag att det är rimligt att uttala sig om ramverket. Inte om innehållet i finanspolitiken, skatter upp, skatter ner, bidrag eller inte bidrag. Det är helt en politisk fråga”, säger Erik Thedéen.Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Knut Kainz RognerudProducent: Johanna PalmströmTekniker: Fabian Begnert Programmet spelades in fredagen 19 december.

Programledare: Jesper HofmannPanel: Fabian Ahlstrand & Sabri SuvakciGäster: Daniel Setterwall, Johan Porsborn, Olof Lundh, Alexander Milosevic & Johan GunterbergGäst på länk: Alvaro SantosLägg ut en eller flera Tradera-annonser med kampanjkoden "godjulfotbollsmorgon" så är du automatiskt med och tävlar om ett presentkort värde 5000 kr.Redaktion: Oliver Tommos Jernberg, Carl Hultin, Victor Enberg & William ÅbergAnsvarig utgivare: Dawid Fjäll Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:Osäkert vad nya MFF blirTungt tapp för MjällbyEkonomiskt tufft besked för klubbarnaDet sticker ut med allsvenska schematSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:Sabetkars skifte till BP”Sirius behöver planera för en tid utan Ederström”LISTA: Möjliga free transfers i allsvenskanSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför fungerar det inte? Jan Henrik Swahn reflekterar över parkeringarnas expansion och över den enda gång han lyckades fickparkera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Redan för tio år sedan satte min långe och kutryggige granne ord på problemet. Efter fem decennier och lika många restauranger hade han övertalats av sin fru att flytta hem till Samos igen med henne. På ön såg han till att trädgården cementerades och att en grind i gjutjärn monterades. Vi förstod ingenting. Gatan utanför huset var smal och brant. Hur skulle han ens kunna drömma om att köra in en bil där. Till slut måste polletten ha trillat ner för plötsligt utbrast han: ”Vad tusan ska man med ett hus till om man inte kan parkera sin bil utanför?”Jag hade god lust att svara honom: ”Vad ska man med en bil till om man inte kan parkera?” Bara en enda gång i livet, under min första uppkörning, har jag lyckats med det, i en isig och brant uppförsbacke där min bilskollärare upptäckt en ledig parkeringsficka. Att jag lyckades få in bilen där gjorde mig så omskakad att jag körde över på fel sida av vägen, varvid dödstystnad rådde under återstoden av uppkörningen.Händelsen har följt mig genom åren. En gång fick jag i uppdrag att köra hem en jättelik Citroën, en så kallad padda. Uppdraget skulle utmynna i en fickparkering, om jag inte hunnit krocka innan dess vill säga. Så skedde inte. Det hade annars räddat mig från fickparkeringen. Nu saktade jag ner vid den enda lediga rutan i hela den delen av stan och en snabb bedömning sade mig att det skulle gå men knappast på första försöket. Efter fyra misslyckade ansatser hade det bildats folksamling på båda trottoarerna.Det här var före mobiltelefonernas tid, annars är jag övertygad om att samtliga församlade kring paddan skulle filma mig med sina små löjliga smarttelefoner och göra mig viral på sociala medier.På något sätt måste jag ha tagit mig levande ur situationen men jag minns inte längre hur. Bara den krypande paniken i början. Var det den som folk luktade sig till eller var det storleken på rutan? När min fru letar parkering i Aten och hittar en ledig ruta är det alltid någon bilist som stannar precis bakom henne i hopp om att sno åt sig platsen om hon skulle misslyckas och åka därifrån. Vad det kan göra med en människa är lätt att förstå.Men varför ska det behöva vara så? Varför kan man inte bara göra parkeringsrutorna större? Lite asfalt mer eller mindre spelar väl ingen roll.För min granne på Samos fick bristen på yta stora konsekvenser. Som den amerikan han var blev han deprimerad och har sedan dess inte satt sin fot på ön. Han flyttade tillbaka till New York, satte på teven och parkerade sig själv i soffan. Därmed hade parkeringslobbyn på Manhattan förlorat en av sina varmaste förespråkare. Den är visserligen inte lika högröstad som på annat håll, närmast beskedlig jämfört med städer som Chicago eller Boston där filosofin varit att det måste finnas lika många parkeringsplatser som det finns människor. Enligt denna kan det finnas väldigt många människor på vissa platser vid vissa tidpunkter och då måste det finnas många parkeringsplatser tillgängliga, på en väldigt liten yta. Smärtgränsen för hur långt amerikaner kan tänkas stå ut med att promenera lär ha bestämts till tvåhundra meter. Det kan ha lett till att väldigt många hus som inte ansetts absolut nödvändiga har rivits här för att ge plats att bygga bilgarage på höjden.Den svenska plan- och bygglagen rymmer ett antal förordningar gällande antalet parkeringsplatser som måste till för att ett bygglov ska beviljas. De verkar förnuftigt formulerade, ingenting att gå i taket över. Samtidigt har jag svårt att hitta uppgifter om vilka konsekvenserna skulle bli om man struntade i dem. Så jag prövar att jämföra lite med USA i stället. I Henry Grabars bok ”Paved Paradise”, (”Det stensatta paradiset”) drivs tesen att det är filosofin om fri parkering åt alla som har kört landet i botten. Lagarna för nybyggnation är i USA precis som i Sverige skrivna så att för varje kvadratmeter boyta krävs en viss parkeringsyta. Vill man då bygga på en tomt som förefaller rimligt stor för ett trevåningshus måste man se till att huset förses med ett visst antal parkeringsplatser på själva tomten för att inte öka risken för att folk parkerar på gatan. Antalet parkeringsplatser riskerar bli så pass stort att byggkostnaderna framstår som orimligt höga och kräver arkitektoniska lösningar helt och hållet anpassade efter antalet inhysta bilar. En entreprenör som vill bygga lägenheter för lågavlönade kan inte kringgå villkoren för bygglov utan måste skapa lika mycket parkeringsyta som för all annan nybyggnation. Parkeringsplatser i två källarplan skulle motsvara kraven men då höjs priserna för bygget så mycket att de tilltänkta familjerna inte längre har råd att flytta in. Ingen av dem har för övrigt någon bil. Minimikraven på parkeringsutrymmen har av amerikanska kommuner helt frankt använts i rasdiskriminerande syfte. Genom att slaviskt följa förordningar som tillkommit för att skapa frihet åt alla amerikanska bilister har man kunnat säkerställa att inga billiga bostäder byggs någonstans i samhället. Med matematisk exakthet krävs en inomhusparkering för varje anställd, en för varje utsatt bord i en simhall, en för var fjärde sittplats i en teater, en för var sjätte sittplats i en religiös byggnad, tre parkeringsplatser för en bokhandel, två parkeringsplatser för tre anställda i en fabrik och så vidare. Är företagen tillräckligt stora blir det stipulerade antalet parkeringsplatser så pass högt att många kommer att ligga mer än de tidigare nämnda tvåhundra metrarna från huvudingången. En anställds befordringsgång kan då enkelt avläsas i avancemanget på parkeringsplatsen.Den som funderar på att bosätta sig i en amerikansk förort bör känna till att garage ingår och har man garage bör man rimligtvis ställa en bil i det. Men att alla amerikaner har bil gäller inte längre. Enligt Grabar har tiotusentals garage illegalt gjorts om till bostäder i USA. Överkomliga hyror överväger behovet av plats för bilar man inte har råd med. Även i Sverige finns förstås problem med höga hyror och även här ser vi en mängd rättsfall rörande folk som utan lov gjort om sina garage till sovrum eller bostäder för uthyrning.Att informera sig om denna värld av expanderande asfalt kan nog försätta läsaren i en lätt dystopisk stämning, men för den panikslagne fickparkeraren i mig väcks ett visst hopp. Grabar spår att självkörande elbilar snart kommer att släppa av oss utanför kontoret eller mataffären varefter de själva letar upp en parkeringsplats, tills det är dags att köra oss tillbaka hem. Det är nästan så att jag ser fram emot att sätta mig bakom ratten igen. En ledig ruta uppenbarar sig, min bil passerar just lagom långt, lägger i backen och sätter på blinkern. Med roat lugn tittar jag snett bakåt – och låter mig fickparkeras.Jan Henrik Swahnöversättare och författareLitteraturHenry Grabar: Paved Paradise – How Parking Explains the World. Penguin books, 2024.

Emmanuel BäckrydFristående predikningarhttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/tacksamhet-enligt-psaltaren-103-ar9j3

Veckans ord är biofobi. Om man ogillar naturen, som vi gör, är det tydligen en psykisk åkomma. Folkhälsan kräver behandling. Jonas Bonnier ska bli kolumnist i Expressen, där Bonniersläktingen Cecilia Hagen nästan är den ende icke-anställda kolumnisten nu. Måste man vara en Bonnier för att få kolumnplats nu (säger sparkade Johan surt)? Claes de Faires nya roman "Att gå på teater" är rolig och skickligt retsam. Den ogina (Johan använder mot sin vana ett riktigt fult ord) recensionen i SvD avslöjar recensenten, Ylva Lagercrantz Spindler, som en humorlös försvarare av ett tunnhudat kulturetablissemang. Varför är metallstavar nitade i golvet på Centralen. Den som vet, berätta. SvD:s fotograf Magnus Hjalmarson Neideman för Tomas Oneborgs vana vidare att lätta upp trista bilder med en hund. Tingsrätten säger att det är OK att klimataktivister vandaliserar konst - dags att skippa politiska nämndemän. Krister Thelin, göt din plikt. Vi var på den betydligt mer exklusiva Fokus julmiddag, inte Nobelfesten, men vad var det för "värdebaserat budskap" som fanns på Nooshi Dadgostars klänning, som gjorde att hon till sist valde en annan klänning? Amnesty International har till sist kommit på att Hamas begår övergrepp. Grattis. Varför flabbar folk så mycket i andra poddar? Borde vi också göra det? Åsa Wigforss, akademiledamot, flabbar å andra sidan inte alls. Hon påminner Johan om vad som en gång sades om Karl Popper, apropå hans klassiker "The open society and its enemies": "The open society by one of its enemies". PM Nilsson går i clinch med henne i DN. Och DN går till generalangrepp på Fokus i dag: Fokus är något slags nazistiska sionister, tydligen. De är så fasligt arga över att världen inte ser ut som de önskar att den gjorde. Det blir rätt trist debatt av det. Thomas Friedman, däremot, intressant när han lyfter fram antropologi och psykologi, snarare än politik och ekonomi, som verktyg för att förstå världen. Katarina Barrling gjorde något liknande i sin fortfarande djupt intressanta doktorsavhandling. Trump vill knäcka Europa och Skatteverket förmanar oss att köpa rätt gran. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:Trist svensk Europa-höstStark tränarsignering av MjällbySå är läget i alla allsvenska klubbarSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. USA vill ändra reglerna för turister som reser in via det internetbaserade ESTA-systemet. Bland annat ska det enligt förslaget bli obligatoriskt att ange sina sociala medier-konton, som myndigheterna ska få kolla igenom fem år tillbaka. Frågan är vad detta gör med viljan att resa dit.Sen pratar vi om att det italienska köket hamnat på Unescos lista över immateriella kulturarv. Enligt italienarna består deras kök av mer än bara en samling recept, och nu hoppas de att deras matkultur ska få ett ytterligare skydd.

En fredagkväll i slutet av november stormar insatsstyrkan den illegala spelklubben Krukan i Stockholm. Enligt polisen kopplas klubben till Södertäljenätverket och den uppskattas omsätta många miljoner varje år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Vi har tydligt utkristalliserade misstänkta, som har en koppling till verksamheten. Vi har en bild av att det här är en spelklubb som drivs och ägs av kriminella aktörer”, säger Rickard Holz, insatsledare. Det blev stora rubriker häromveckan efter polisens tillslag mot spelklubben Krukan på Södermalm i Stockholm. Rubrikerna handlade både om insatsens omfattning, runt 150 poliser arbetade med det här, men också kritiken mot tillvägagångssättet. På klubben fanns runt hundra personer, många fick ett omskakande slut på kvällen när insatsstyrkan stormade in. ”När de börjar vifta med vapen så tar jag ner huvudet och sätter upp armarna i nacken eller bakom huvudet och tittar ner”, berättar pokerspelaren ”Peter”. Att spela om pengar är inte olagligt i sig men den som arrangerar en sådan verksamhet måste ha licens för det – och det har inte den här klubben. Enligt polisen kopplas klubben till Södertäljenätverket och uppskattas ha omsatt drygt 200 miljoner kronor per år. I avsnittet medverkar kriminalinspektör Rickard Holz vid polisen i Södertälje, Mauritz Altikardes, ordförande för pokerförbundet och spelaren ”Peter”, vars namn och röst är utbytt.Programledare: Petra Berggren och Jenny HellströmProducent: Jenny HellströmReportrar: Linus Lindahl och Fanny HedenmoLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

I podden Sveriges säkerhetschefer möter vi landets säkerhetschefer för att belysa yrkesrollen nu och framöver. Den här gången har vi fokus på säkerhetskultur och säkerhet för människor i ständig rörelse. Vi får många kloka tankar och tips från Eva Dickner, som arbetar som koncernsäkerhetschef på Nobina Europe. Hur skapar man en gemensam förståelse för säkerhet i en verksamhet som finns i flera länder, med tusentals medarbetare och miljoner resenärer varje vecka? Hur bygger man en säkerhetskultur på riktigt? Det är något Eva Dickner, koncernsäkerhetschef på Nobina Europe sedan 2,5 år, brinner för och dagligen arbetar med. Nobina är Nordens största kollektivtrafikföretag med totalt 15 000 medarbetare och en miljon bussresenärer om dagen. Evas uppdrag är att sy ihop det koncerngemensamma säkerhetsarbetet - som består av trafiksäkerhet, brandskydd, trygghet på arbetsplatsen, fysisk säkerhet, incidenthantering, kontinuitetshantering och brottsförebyggande arbete. Eva, som har arbetat med säkerhet inom SJ, Skandia, Dagab och Ikea tidigare, anser att säkerhetskultur i grunden handlar om människor, relationer, beteenden och dagliga val. Enligt hennes synsätt måste säkerhetskulturen börja med ledningen för att sedan sippra nedåt i alla led. Hon vurmar också för kontinuitetshantering och drivs utifrån struktur och systematik men också resultatfokus i arbetet. Säkerhet rör och berör alla och måste inkluderas i kärnverksamheten och verka som ett fundament, menar hon. Här ger Eva sin syn på säkerhetskultur men också råd och tips för både nya och erfarna säkerhetsansvariga! Podden Sveriges säkerhetschefer produceras av Företagsuniversitetet i samarbete med Aktuell Säkerhet, Qnet och Secnet och finns där poddar brukar finnas.

I veckans avsnitt av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:Karlssons intåg i HammarbyInnebär Takkulas ja att Ederström sa nej till AIK?Omtagsläge i HäckenLyssnarfrågorSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:”SvFF borde vilja något med svensk fotboll i FCK-gate”Frågetecken runt MFF:s nye tränareSuperettan skulle bli hetare med Championship-uppläggSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att terrorism inte definieras av FN är ett problem. Det menar Henrik Lagerlund som funderar över några försök att nagla fast begreppet. Bland andra Benjamin Netanyahus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det sägs ofta att den enes frihetskämpe är den andres terrorist. Yasser Arafat, grundaren av PLO och själv kallad terrorist av både Israel och USA, sa i FN 1974 att: “Skillnaden mellan en revolutionär och en terrorist ligger i anledningen till att var och en kämpar. Den som står upp för en rättvis sak och kämpar för sitt lands frihet och befrielse ... kan omöjligen kallas terrorist.” Men riktigt så enkelt är det förstås inte.Orden “terrorism” eller “terrorist” härstammar från det sena 1700-talets franska revolution och terrorvälde. Terrorn beskrevs då som något som infördes uppifrån för att folket skulle kunna återfödas, eller, som de själva sa, för att etablera “en generell tendens mot det goda”. Orden användes på liknande sätt om den så kallade “röda terrorn” av bolsjevikerna under det ryska inbördeskriget 1918. Det var också en sorts statsterror riktad mot medlemmarna i kontrarevolutionen; den så kallade “vita rörelsen”. Terrorismen bestod av massdeportationer och arresteringar av så kallade dissidenter.Terrorism som vi känner den idag och som begås av enskilda personer mot stater eller statens invånare är ett mycket senare fenomen som började växa fram omkring andra världskriget. På 60- och 70-talen framträder många av de sammanslutningar som kom att associeras med begreppet, grupper som PLO, ETA, IRA, RAF, FLQ och så vidare. Deras motiv var främst nationalistiska eller ideologiska.En av den första organisationerna av den här typen var den paramilitära sionistiska rörelsen Irgun som angrep både araber och britter i ett försök att etablera en judisk stat på båda sidor om Jordanfloden. 1938 sprängde de landminor på en fruktmarknad i Haifa och dödade 74 människor, 1946 sprängde de King David hotellet i Jerusalem och dödade 91 personer och 1948 anföll de tillsammans med Sternligan den arabiska byn Deir Yassin och dödade 254 av dess invånare. Båda dessa terroristgrupper absorberades i den israeliska armén 1948. Och Irguns ledare Menachem Begin blev senare Israels premiärminister 1977—1983 och fick dela på Nobels fredspris.Idag är nog den religiöst motiverade terrorismen mest spridd. Exempel på sådan är attacken mot Tokyos tunnelbana 1995 av den buddhistiska sekten Aum Shinrikyo. Enligt polisen var attacken ett sätt att påskynda apokalypsen, men enligt åklagaren var avsikten att störta regeringen och installera sektledaren Shoko Asahara. Ingen vet säkert. Ett annat exempel är bombdådet i Oklahoma City 1995. Enligt Timothy McVeigh var bombningen ett sätt att hämnas på FBI för belägringen i Waco, Texas. En brand uppstod då FBI försökte storma en bondgård där en sekt känd som Davidianernas vistades. 76 personer, varav 26 barn, dog i branden. Det mest kända terrordådet med religiöst motiv är naturligtvis attacken på World Trade Center i New York av al-Qaida den 11 september 2001.Än idag finns det ingen vedertagen definition av terrorism inom FN utan istället en rad olika konventioner och deklarationer som fördömer terrorism som en kriminell handling. Ett problem med det är att begreppet ständigt politiseras och sålunda används på olika sätt världen över. Under en intervju med ABC News 1998 sade Osama bin Laden att: “Terrorism kan vara lovvärt och det kan vara förkastligt. Att skrämma en oskyldig person och terrorisera dem är förkastligt och orättvist […] Den terrorism vi utövar är av det lovvärda slaget, för den är riktad mot tyrannerna och angriparna och Allahs fiender […] som begår förräderi mot sina egna länder och sin egen tro och sin egen profet och sin egen nation.” I ett senare brev till det amerikanska folket publicerat i den brittiska tidningen Observer 2002 rättfärdigade han 11 september-attackerna på vanliga människor med att de själva valt den regering som stöder Israel och de på så sätt kan anses vara medskyldiga till den amerikanska statens handlingar. Demokratin användes alltså som ett sätt göra ”oskyldiga” människor till skyldiga, vilket skulle trolla bort begreppet terrorisms relevans.Tanken att det är just oskyldiga som attackeras är nämligen avgörande i alla försök att definiera terrorism. Det är en attack på vanliga människor och inte soldater eller personer som direkt deltar i en konflikter. I en av sina böcker om terrorism skriver en annan av Israels senare premiärministrar – Benjamin Netanyahu – att terrorism är en ny form av organiserat våld mot demokratiska stater som vuxit fram sedan 1960-talet. Han ger också följande definition: ”Terrorism är ett medvetet och systematiskt angrepp på civila för att ingjuta rädsla för politiska syften.”Med politiska syften avser han även ideologiska och religiösa motiv. 11 september-attackerna faller inom denna definition. Det var en medveten attack på civila. Den var religiöst motiverat och den ingöt mycket rädsla. Det är svårt att säga om motivet var att ingjuta rädsla eller om det var att åstadkomma en politisk förändring i USA:s politik. Kanske är det en svaghet med definitionen att den är oklar, men den innehåller den centrala idén att den verkliga måltavlan inte är den direkta, det vill säga de civila som attackeras direkt inte är de egentliga målen. Det är kanske det som är så fruktansvärt med terrorism. De dödade eller skadade bara är medel för något annat mål som är politiskt eller religiöst.Filosofer har främst fastnat för två frågor när det gäller terrorism: dels hur den ska definieras, dels om den under vissa omständigheter går att rättfärdiga. Nästan alla verkar dock överens om att det senare inte är möjligt, just på grund av att det förutsätts att offren är civila. Som i den australiensiske filosofen Tony Codys inflytelserika definition där terrorism beskrivs som ”en organiserad användning av våld för att angripa icke-stridande eller deras egendom för politiska ändamål.” Med ”icke-stridande” menas personer som inte deltar i själva konflikten och sålunda är oskyldiga.Ett av skälen till att detta betonas är att terrorism inte bara är något som riktas emot demokratier som Netanyahu hävdar utan också förekommer i krig och även kan begås av stater. Vanliga exempel i diskussionen är de allierades terrorbombningar av Tyskland, framför allt Dresden, under andra världskriget, eller atombomben över Nagasaki. Enligt många filosofer exempel på statsterrorism.I mitten av 2020-talet, i samband med den intensiva diskussionen om huruvida den laddade termen folkmord beskrev Israels agerande i Gaza, fanns alltså redan ett annat begrepp som i etablerade definitioner mer än väl kunde förklara allvaret i handlingarna: Terrorism. Som jag tolkar skeendet faller det under Codys definition, men kanske rent av under Netanyahus egen.Henrik Lagerlundprofessor i filosofiLitteraturBenjamin Netanyahu: Fighting Terrorism: How Democracies Can Defeat Domestic and International Terrorists. Farrar, Strauss & Giroux, 2005. (Reviderad upplaga efter 11 september).C.A.J. Coady: The Meaning of Terrorism. Oxford University Press, 2021.

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:Öis vägval inför allsvenskan”Viss optimism i Norrköping”Läge att investera mer i tränareLyssnarfrågorSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På torsdagen kom hovrättens dom i fallet med de två 14-åriga pojkarna Mohamed och Layth som hittades döda sommaren 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sommaren 2023 försvinner Mohamed och Layth från sina socialtjänstplaceringar i Nyköping. En tid senare hittas de döda i olika skogsområden utanför Stockholm. Motivet tros vara att Foxtrotnätverket anklagade dem för att ha stulit två vapen. I tingsrätten dömdes tre män till livstids fängelse för inblandning i mordet på Mohamed men ingen dömdes för mordet på Layth. Enligt rätten räckte inte bevisen för att slå fast när, hur och var han dog. Men hovrätten gör nu en helt annan bedömning, efter att åklagaren Hanna Cardell lagt fram ny bevisning i form av expertyttranden av de bilder gärningsmännen tog på Layth i skogsområdet.Familjehemsmamman, där Layht bodde i runt ett år, har följt den rättsliga processen och också haft kontakt med Layths anhöriga. Vi har sökt dem men inte fått svar. ”Det känns väldigt skönt att de har fått upprättelse”, säger hon.Programledare: Petra Berggren Producent: Jenny HellströmKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:Förutsättningarna inför kvalavgörandetSenaste nytt kring tränar- och ledarkarusellenBekymmer för allsvenska lag i jakt på utländska stjärnorLyssnarfrågorLyssna på hela avsnittet i spelaren ovan eller i din poddspelare.Skicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:Turkish-miljoner kan vara på väg in i allsvenskanFCK-storm på gångDet talar för stor Peking-krisLyssna på hela avsnittet i spelaren ovan eller i din poddspelare.Skicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:Utmaning för Bajen att tappa HellbergNy vd - och ekonomisk dipp - i MFFDags för rysarkvalSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I det här avsnitt av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:Därför åkte Öster ur allsvenskanMFF genomför utredningHär är alla möjliga ledarskiften i allsvenskan Lyssna på hela avsnittet i spelaren ovan eller i din poddspelare.Skicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:Så går det i slutomgångenNytt AIK till 2026Mörker i SkåneLyssnarfrågorSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans odpod: Autonoma bussar, gisslanekonomi, drömmen om Fallout, biografens öde och Burning Chrome-cirkeln. Om du kan, stöd oss på http://patreon.com/odpod

Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!Jan Guillou har i decennier byggt sin egen hjältesaga – från IB-avslöjaren till fängelsekungen på Österåker, åtminstone enligt honom själv. I det nya avsnittet av Rak höger – Jabb pratar Ivar Arpi och Per Lindgren om Guillous senaste utspel i Aftonbladet, där han kallar Carl-Oskar Bohlin (M) för en nybörjarminister med skägg och ”dominansbeteende”.Samtalet handlar om hur Sveriges kanske mest mytomaniske skribent fortfarande tillåts glida mellan fakta och fantasi utan mothugg – om hans gamla kontakter i Palestinarörelsen, och om varför Aftonbladet gång på gång låter honom karaktärsmörda sina meningsmotståndare.Läs Per Lindgrens text:Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Kan det vara prostatacancer som gör att jag måste kissa på natten? Det undrade en lyssnare. Enligt docent Lars Henningsohn finns ingen sådan koppling, däremot kan det bero på förstorad prostata, vilket de flesta män får. Hör honom berätta mer om vanliga urineringsbesvär hos män. Gå inte och kissa för ofta och stå gärna upp om du vill, är två av hans tips  

Vi är omgivna av teknik som bygger på kvantfysik: som kiselchip i mobilerna, LED-lampor, GPS-navigering. Och nu väntar en helt ny nivå av kvantteknik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det kommer att vara lite som en industriell revolution, säger Linda Johanson, ansvarig för kvantteknik på forskningsinstitutet RISE om de nya kvantteknologierna. Vi möter också bland andra Göran Johansson på Chalmers, där man utvecklar en kvantdator. Kvantfysiken fyller 100 år 2025 och forskningen har under de allra senaste decennierna trängt så djupt in i materiens mysterier att vi idag kan hantera de små partiklar som kvantfysiken beskriver – atomer, molekyler elektroner eller ljusets fotoner, på ett helt nytt sätt. Det öppnar för nya tekniska möjligheter.Enligt förutsägelserna så kan vi om 20 år få en hälsoundersökning med kvantsensorer, genomgå en strålbehandling precisionsberäknad av en kvantdator, våra bankaffärer skyddas med hjälp av kvantkryptering, och vi använder nya superbatterier som skapats med hjälp av simuleringar i kvantdatorerna.Det här är det andra programmet av två från Vetenskapsradion om kvantfysikens 100 år. Programledare: Tomas LindbladProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Liberalernas Nina Larsson kräver åldersverifiering på porrsajter. Israel griper chefsjurist efter videoläcka. Utredning: Skrota kritiserade Millennium. Doku avslöjar judehat och terrorhyllningar. Och Jennifer Lawrence ångrar Trump-utspelen. Programledare: Kristian Åström.

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:Rysare i allsvenska bottenstridenKan Hiljemark fortsätta i Elfsborg?Agera, svensk fotbollSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ukrainas nya ambassadör i Sverige, Svitlana Zalisjtjuk, om JAS Gripen, vad som kan sätta press på Putin, och Ukrainas framtid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 22 oktober besökte Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj Sverige, och undertecknade en avsiktsförklaring mellan Sverige och Ukraina om att Ukraina på sikt ska få köpa stridsflygplanet JAS Gripen. Ambassadör Svitlana Zalisjtjuk menar att affären skulle vara en investering i europeisk säkerhet, inte enbart ukrainsk, med tanke på exempelvis ryska sabotage i EU-området.”Gripenavtalet handlar det om hur vi ska skapa en luftsköld, inte bara för Ukraina, utan också för EU, och för Sverige. Det handlar om att stärka vår förmåga så att vi kan skydda vårt luftrum, vilket också innebär att ni kan skydda ert”, säger Svitlana Zalisjtjuk, som tillträdde som Ukrainas ambassadör i Sverige i september.När och hur JAS Gripen eventuellt skulle kunna börja levereras till Ukraina är oklart i nuläget, och enligt ambassadören diskuteras när en första leverans kan äga rum.Enligt Ulf Kristersson skulle det första JAS-planet kunna levereras tidigast om tre år, är det tillräckligt snabbt för Ukraina?”Vi skulle vilja att det sker tidigare, och vi förhandlar om att andra JAS-plan skulle kunna levereras snabbare”, säger Svitlana Zalisjtjuk.Även hur ett eventuellt köp av JAS-plan ska finansieras är oklart. Svitlana Zalisjtjuk vill att det ska finansieras genom lån med säkerhet i ryska frysta tillgångar i EU.Vi har hört rapporter om att Saab, som tillverkar JAS Gripen, planerar att bygga en fabrik i Ukraina där delar av JAS Gripen skulle kunna monteras. ”Jag kan bara säga att det har diskuterats av min president, er statsminister och Saabs vd”...”Men det är för tidigt att offentliggöra något av innehållet i dessa förhandlingar”, säger Svitlana Zalisjtjuk.Det är många detaljer som är oklara. Är du säker på att Ukraina faktiskt kommer att få JAS-stridsflygplanen? ”Jag är säker. På samma sätt som jag är säker på många andra saker som inte kunde hända men som ändå har hänt”, säger Svitlana Zalisjtjuk.Situationen i UkrainaNyligen har Ryssland intensifierat attackerna från luften och siktar in sig på att skada Ukrainas infrastruktur och energisystem. Svitlana Zalisjtjuk anser att Ryssland har lagt om sin strategi för att de inte når framgångar vid fronten.”De är maktlösa på frontlinjen, och därför bombar de våra städer för att skrämma civila. De har faktiskt”...”ökat sina attacker mot den civila infrastrukturen för att beröva människor dessa nödvändiga tjänster.” säger hon.”Vi arbetar just nu tillsammans med internationella partners för att få den utrustning vi behöver för att ta oss igenom vintern”, fortsätter Svitlana Zalisjtjuk. För att försvara sig i nuläget behöver Ukraina först och främst luftvärnssystem, enligt Svitlana Zalisjtjuk. Men även gas, sedan ryska attacker förstört delar av den ukrainska gasproduktionen, och reservdieselgeneratorer.”Vi behöver dieselgeneratorer för att driva skolor, förskolor och så vidare. Och vi ber människor, de som kan, att hjälpa oss med detta”, säger Svitlana Zalisjtjuk.USA:s och EU:s stödAmbassadör Svitlana Zalisjtjuk säger att USA:s stöd förblir avgörande för Ukraina, och hon medger att samarbetet inte varit helt enkelt.Skulle du säga att USA är en pålitlig allierad? ”Jag tycker att det går i rätt riktning”...”Kommunikationen mellan min president och president Trump har blivit mycket bättre” säger hon.De nyligen utfärdade amerikanska sanktionerna mot de ryska oljebolagen Rosneft och Lukoil anser Svitlana Zalisjtjuk är det bästa Donald Trump gjort. Enligt henne kommer sanktionerna kosta Ryssland fem miljarder dollar per månad.De pågående förhandlingarna inom EU om att använda de frysta ryska tillgångarna för att säkra Ukrainas finansieringsbehov sätter ytterligare press på Putin, anser Svitlana Zalisjtjuk.”Jag tror att Putin försöker matta ut Ukraina finansiellt. Om ryska frysta tillgångar – och kanske borde jag säga när ryska frysta tillgångar – kommer till Ukraina, får Putin ett tydligt budskap att Ukraina är finansierat för de tre kommande åren, att väst stöder dess kamp, och att Putin därför inte kommer att få det han vill”, säger hon.Ukrainas framtidPresident Zelenskyjs femåriga mandatperiod löpte ut 2024, men i enlighet med Ukrainas konstitution hålls inga val i krigstider. Svitlana Zalisjtjuk menar att det också skulle vara omöjligt rent praktiskt att hålla val under krig.”För att kunna hålla rättvisa val måste man dra tillbaka trupper, och ge även armén rätt att delta. Och se till att väljarna har säkerhet när de röstar. Tyvärr har vi inte den lyxen just nu”, säger hon.Behöver president Zelenskyj på något sätt förnya sin legitimitet som Ukrainas politiska ledare? ”Jag tycker att vi måste följa mitt lands konstitution, och vår lag säger mycket tydligt att val inte kan genomföras under krig. Eftersom kriget pågår kan landet inte säkerställa rättvisa och rättfärdiga val”, säger Svitlana Zalisjtjuk. Hur Ryssland och Ukrainas relation kommer se ut när kriget är över har Svitlana Zalisjtjuk svårt att föreställa sig.”Det kommer att ta hundra år innan vi kan titta åt det hållet med någon annan känsla än hat”, säger honInnan Ryssland blir en demokrati ser inte Svitlana Zalisjtjuk hur relationen mellan Ryssland och Ukraina skulle kunna förändras.Hur förbereder sig Ukraina för en möjlig tid när Vladimir Putin inte längre är vid makten i Ryssland? ”Efter Vladimir Putin kommer det en ny Vladimir Putin. Det är åtminstone så jag ser den samhälleliga utvecklingen i Ryssland. Jag är inte säker på att Ryssland kommer att bli demokratiskt inom överskådlig framtid”, säger Svitlana Zalisjtjuk. Programledare: Johar BendjelloulKommentator: Lubna El-Shanti Producent: Johanna Palmström Tekniker: Brady Juvier och Fabian Begnert Programmet spelades in på eftermiddagen torsdagen 30 oktober.

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:Här är årets tränare i allsvenskanSå borde näst sista omgången göras omÄr allsvenskan tråkig eller inte?Skicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:Holmbergs svar kan oroa Gais-supportrar”Starkt av Goitom och Werner - allt tryck på Öster”Det talar för tuff allsvenska 2026LyssnarfrågorSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:Vilka kan vara aktuella för Malmö FF?Ovisshet i BPAllsvenska spelpengar hänger löstSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Står män och kvinnor längre ifrån varandra än någonsin? Det och mycket mer reder vi ut tillsammans med författaren Lena Andersson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.