Podcasts about enligt

Nytt avsnitt av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring där duon pratar om:Viktig seger för MFF utan RydströmBlåvitts arenaplan förvånarHur ska Sirius resa sig? Skicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Emily Dickinson (18301886) är berömd för sitt instängda liv och sin vidöppna poesi. Ulf Karl Olov Nilsson tolkar mångtydigheten i hennes slutord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det är maj månad 1886 och amerikanska poeten Emily Dickinson ligger på sitt yttersta. Hon har just skrivit sitt livs allra sista brev. Det består av några ynka ord och skickas med postgången till hennes kusiner, systrarna Norcross. Brevet lyder i sin helhet: ”Dear Cousins, Called back, Emily”.Called back, hur översätter man det? ”Kallad tillbaka” kanske, även om det saknar all poetisk finess. Samma två ord är för övrigt inristade på poetens enkla gravsten. Kallad tillbaka till vad? Och från vad? Kände hon sig i ett vitalt ögonblick kallad tillbaka till jordelivet efter att ha närmat sig eftervärlden? Eller ville hon meddela kallelsen tillbaka till oändligheten, det tillstånd som finns innan livet? Till och med i sina sista stunder hade poeten öga för det flertydiga.Men orden Called back har också en populärkulturell förlaga. Det är titeln på en bästsäljande romantisk deckare skriven 1883 av pseudonymen Hugh Conway. Den handlar om en blind man som blir vittne till ett mord och sedan gifter sig med en kvinna som lider minnesförlust. Båda blir called back i bemärkelsen att mannen återfår synen och kvinnan sitt minne. Dessutom löser de i god Sherlock Holmes-anda mordmysteriet. Dickinson läste boken och var, som hon skriver i ett brev, ”mycket imponerad” av denna ”gripande |haunting] berättelse”.Emily Dickinson föddes 1830 i Amherst, Massachusets, och dog på samma plats. Under sitt liv publicerade hon endast nio korta dikter, de flesta mot sin vilja. Efter hennes död hittade systern Lavinia fyrtio häften med Dickinsons poesi i en kista, okänd för omvärlden. Först fyra år efter hennes död publicerades ett första urval av de sammanlagt 1789 dikterna från hennes penna.Dickinson kom från en välbärgad familj med en socialt och politiskt betydelsefull plats i det lilla puritanska samhället. Hon läste exceptionellt mycket: naturvetenskap, King James Bibel, Shakespeare, dagstidningar och samtida skönlitteratur – favoriter var Elizabeth Barrett Browning, systrarna Brontë, George Eliot och Wilkie Collins roman The Woman in White – till en av många myter om den tillbakadragna och excentriska Dickinson hör att hon alltid gick klädd i vitt. Emily Dickinson kom att leva som ogift i sitt fäderneshem, men när hon var i 20-års åldern blev hon djupt fäst vid, och sannolikt förälskad i, sin väninna Susan Gilbert, som emellertid gifte sig med Austin Dickinson, poetens egen bror.Med tiden kom hon att isolera sig alltmer, hon stannade på sitt rum för att läsa och skriva och gick endast ut på nätterna för att vattna blommor i trädgården. Samtidigt upprätthöll hon en omfattande korrespondens – förunderligt vackra och förtätade brev – med vänner och litterärt betydelsefulla personer i trakten, tidskriftsredaktörer, präster, politiker, författare.Emily Dickinson levde ytterligare en vecka efter sitt allra sista brev. Hennes syster satt troget med henne vid dödsbädden. Brodern kom och gick. Hennes läkare Dr Bigelow gav henne den förmodligen felaktiga diagnosen Brights disease, en diffus njursjukdom. Sannolikt dog Dickinson av högt blodtryck vilket bland annat ledde till stroke. Enligt hennes brorsdotter Martha Dickinson Bianchi blev hennes sista ord: ”I must go in; the fog is rising”. ”Jag måste gå in; dimman stiger, dimman väller in.”Dessa slutord är vid närmare betraktelse nästan ordagrant hämtade ur ett brev som Dickinson skrev till samma kusiner, systrarna Norcross, två år tidigare. Där berättar hon om hur hon svimmat för första gången i sitt liv. Hon skriver: ”För åtta lördagkvällar sedan bakade jag en kaka med Maggie när ett stort mörker kom över mig. När jag vaknade stod Lavinia och Austin och en underlig läkare böjda över mig och jag antog att jag höll på att dö, eller att jag redan var död. Alla var snälla och vördnadsfulla och doktorn sa att sjukdomen var 'nervernas hämnd'.”Men sedan byter Dickinson helt utan förklaring spår i brevet och skriver: ”Den lille pojken vi la i jorden viker aldrig från min sida, hans dunkla sällskap är med mig, ännu. Men daggen kommer och jag måste gå in. Minnets dimma väller in.” Här kan vi alltså höra hennes slutord. ”I must go in. Memory's fog is rising.” Och omständigheterna är inte oviktiga.Den lille pojke som omtalas i brevet hette Gilbert och var son till brodern Austin och den älskade Susan Gilbert Dickinson. Dickinson själv var på intet sätt känd för att ha varit speciellt intresserad av barn, inte ens sina syskonbarn, men just lille Gilbert kom hon att älska djupt. Men det ohyggliga inträffar, gossen insjuknar åtta år gammal, i tyfoidfeber och natten han dör lyckas den hembundne Emily med en enorm kraftansträngning ta sig till huset där Susan och Austin bor. Trots att de är grannar har hon inte varit där på femton år! På natten drabbas hon av ohygglig huvudvärk och kräks. Efter pojkens död blir hon sängliggande i två månader och får diagnosen ”nervös utmattning”. Hon är förkrossad, hennes hälsa återhämtar sig aldrig.Varför kom den lille gossen att betyda så mycket för henne? Och hur kunde hans död så till den grad bryta ned hennes livskraft? Den lika freudianske som amerikanske psykiatern John Cody föreslår i en psykobiografi från 1971, After great pain, the inner life of Emily Dickinson, att det hade med poetens egen mor att göra: Gilbert föddes i samband med att modern fick en förlamande hjärnblödning och moderns hjälplöshet och behov av omvårdnad, argumenterar Cody, gjorde att Dickinson själv för första gången kunde känna moderliga känslor. Själv vill jag snarare tro att det, förutom gossens omvittnat obestridliga charm, också hade med hans namn att göra, alltså Gilbert, som alltså var den älskade Susan Gilberts flicknamn.I de sista orden ”I must go in; the fog is rising”, som jag tolkar det, ligger alltså en hälsning fylld av kärlekssorg till pojken och hans mor. I sin tillgivenhet till gossen fick Dickinson utrymme för en ren, och denna gång enklare, kärlek till den adressat som hon skrivit så många förtätade brev, och skickat så många dikter. Ja, till Susan Gilbert skickade hon fler dikter än till någon annan, 276 stycken. Och i ett brev från 1875 fick Gilbert den kanske största kärlekshyllning som överhuvudtaget går att tänka sig, åtminstone om man är poet på allvar: ”Med undantag av Shakespeare, har du skänkt mig mer kunskap än någon levande varelse”.Ulf Karl Olov Nilssonförfattare, psykoanalytiker och översättare av bland annat Emily Dickinsons poesi

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” så har jag bjudit in Emelie Eriksson. Emelie är utbildad inom Human Design och har kurser och utbildar även andra i systemet. Emelie har gästat mig tidigare - I avsnitt 129 som släpptes den 10 april 2023 så berättar hon om vad Human design är och hur systemet är uppbyggt och kan användas. I det här avsnittet ska vi pratar om det stora skifte som pågår just nu och blicka fram mot 2027 – ett år som enligt Human Design markerar början på en helt ny epok. Världen befinner sig i en tid av omställning, där gamla strukturer och sätt att leva gradvis tappar greppet, samtidigt som nya energier och medvetandenivåer växer fram. Det handlar inte bara om yttre förändringar, utan om en djup inre förflyttning där vi som individer kallas att bli mer autentiska, följa vår unika väg och leva i större samklang med vårt sanna jag. I samtalet utforskar vi hur Human Design kan hjälpa oss att förstå den här övergången, vad som kännetecknar den tid vi lämnar bakom oss och vad som öppnar sig framför oss. Hur kan vi förbereda oss på ett skifte som påverkar både vårt inre och det kollektiva? Och hur kan 2027 bli en katalysator för en ny sorts mänsklig gemenskap? Det här är ett avsnitt för dig som vill förstå de djupare strömmarna i vår tid och hitta din plats i dem. Välkomna till ”Så in i Själen”. Emelie Eriksson hemsida: https://www.emelieshumandesign.no/sv/om-meg/Få reklamfria avsnitt tidigare på Supercast: https://sainisjalen.supercast.comProducerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Victoria Tigerdraakevictoria.tigerdraake@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under 1980 och 1990-talen exploderade rapport­eringen av satanistiska rituella övergrepp. Enligt media och anklagelser i rätte­gångar förekom mängder av sexuella och sadistiska orgier under kult­liknande former. Men vad är egentligen sant? Vad visade egentligen forskningen? Wikipedia säger sitt om Satanistiska rituella övergrepp. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:Rydströms framtid i MFFLedningens - och spelarnas - roll i Malmös fiaskoPolischefen Per Engström slutar Skicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har varit drönare över flygplatser i Danmark i natt. Det händer bara två dygn efter drönarflygningarna som fick Kastrup flygplats att stänga sitt luftrum. Men man vet inte var drönarna kommer ifrån eller vem som ligger bakom det hela.Lite senare pratar vi om konsten att avsluta saker, som ett långt förhållande eller säga upp sig från ett jobb. Enligt en gestaltterapeut som SvD pratat med så är vi rätt usla på det.

I allt yngre åldrar delas unga idrottare in enligt vilken nivå de befinner sig på. I vems intresse är det att göra det - är det för att barnen ska utvecklas eller är det för att skapa en elit? Vad gör det med barnens motivation att bli bortvalda och vad gör det för de barn som blir valda till det bättre laget? Henrik Dettmann, sportchef för Basketförbundet och Christoffer Kloo, sportchef för Wasa fotbollsakademi diskuterar under ledning av Sofi Nordmyr.

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:Nya rörigheter runt IFK GöteborgHaveriet HäckenSvårläst Europa-stridSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:ALLT kring maskeringskaosetHellbergs frustration i Hammarby”Sorgligt för Cibicki - lär inte spela mer om han döms”Skicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När den folkkära Pippi föddes för 80 år sedan beskrevs hon bland annat som vulgär och opassande. Vem är Pippi-figuren nu? P1 Kultur tar upp frågan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pippi Långstrump är Astrid Lindgrens populäraste karaktär. Nu fyller hon år och firas på Skansen. Men hur mår egentligen Pippi idag? Enligt litteraturvetaren Louise Almqvist mår Pippi ”väldigt bra”.Kulturredaktionens kritiker Jenny Teleman menar att Pippi åldrats väl och kan tolkas på olika sätt. ”På något sätt passar hon in i Tiktokvärlden”, säger Jenny Teleman.

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:”Brutalt för Värnamo”*Vem ska utvärdera vem i Malmö?Grattis till SM-guldet, MjällbySkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Enligt en känd psykolog kännetecknas skapande av att ett möte sker mellan konstnären och världen. Men om man inte är med om några möten då? Då får man skapa bäst man kan och poddavsnittet blir därefter.@arvas4https://www.patreon.com/c/MedArvasicentrum

Enligt strängteorin består tillvarons minsta delar av vibrerande strängar. Den anger att det finns tio dimensioner. Ändå håller många fast vid den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Allting består av vibrerande strängar. Det finns tio rumsdimensioner. Kanske är vi själva och allting hologram?En del av de påståenden som strängteorin resulterar i eller öppnar för är ganska häpnadsväckande. Ändå jobbar fysikerna vidare med den. De beskriver den som den bästa vägen just nu mot en lösning på en svår utmaning inom fysiken: Att få å ena sidan Einsteins allmänna relativitetsteori, om gravitationen, och å andra sidan kvantmekaniken, som beskriver partiklarnas värld, att gå ihop med varann. Vi möter Sameer Murthy från King's College London, Magdalena Larfors från Uppsala universitet, och tre unga forskare från Leuvens universitet i Belgien.Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:”Sista chansen för Hammarby”Harmoniskt Blåvitt kan gå för EuropaOviss framtid för SefSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Äta svamp? Länge ansågs svamp vara flugföda i Sverige, numera är det en delikatess som odlas i garderober. Johan Landgren följer svamphatets historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Även om jag generellt sett har ett bedrövligt minne, finns det en sak jag aldrig glömmer: ett svampställe. Som svampentusiast är det frestande att förklara det evolutionärt, som ett bevis på svampens betydelse för människan som art. Mycket lite tyder dock på att så varit fallet. Under historien har svamp, i många kulturer, snarare betraktats med avsmak. Mykologen Merlin Sheldrake går i sin bok Ett sammanvävt liv så långt som att tala om en utbredd mykofobi, en närmast sjuklig rädsla för svampar, som gränsar till hat.Det gäller inte minst här i Sverige. ”Gräs och löv, sågspån och jord, snart sagt allt möjligt, kunde den gamle svenske bonden äta, blott icke svamp; förr svalt han ihjäl”, heter det i en etnologisk skrift från början av 1900-talet. Enligt folktron var dessa ”paddehattar” farliga bara att vidröra. Och för den som gick igenom en så kallad häxring väntade olycka och allvarlig sjukdom.Också inom vetenskapen höll man sig länge på avstånd. Till och med Carl von Linné, den store systematikern, gav upp sina försök att förstå sig på svamparnas plats och funktion i ekosystemet. Hämndlystet benämnde han dem ”Floras vandrande pack” och menade att de var ”mer tjänliga såsom näring åt flugor än åt människor”.Men varifrån kommer då detta svamphat? Sheldrake hänvisar till en teori från 1957, framförd av Gordon och Valentina Wasson, vilka delar upp kulturer i mykofila och mykofoba, svampälskande eller svamprädda. Den huvudsakliga vattendelaren menar de är huruvida respektive kultur haft tradition av att använda, eller sky, psykedeliska svampar.Sheldrake är visserligen inte helt övertygad om teorins allmängiltighet, men menar att den har en poäng. Inställningen till svamp har historiskt varit mer positiv i länder där schamanistiska kulturer, med en tradition av andliga svamptrippar, tidigare haft fäste, som i Ryssland och delar av Sydamerika. I andra kulturer har attityden däremot varit direkt fientlig, till den grad att all svampanvändning betraktats som något omoraliskt och djävulskt. Ett sådant exempel hittar vi i det viktorianska England, och här stöter vi på en annan av biologins stora pionjärer, Charles Darwin, i en biroll.Enligt historien var Darwins dotter, Henrietta Litchfield, orolig över vilken inverkan stinksvampen, med det talande latinska namnet Phallus impudicus, kunde tänkas ha på sina tjänsteflickors moral. I smyg gav hon sig därför återkommande ut i skogen och plockade stinksvampar som hon sen brände upp i en av herrgårdens kaminer.I sin kamp mot omoralen missade hon dock en viktig detalj: genom att bära runt den vulgära svampen hjälpte hon till att sprida dess sporer. Som så ofta är fallet med svampar visar det sig att de ligger ett par steg före människan. Och inte konstigt är väl det, med tanke på att de tros ha existerat i åtminstone 2,4 miljarder år. Det vill säga runt tiotusen gånger längre än vi.Indelningen i svamprädda och svampälskande kulturer verkar ha visst fog för sig, men det finns också många undantag. I länder som Italien och Frankrike har svampplockning, utan koppling till schamanism, länge varit en självklar del av mathållningen. Det franska köket är därtill orsak till att åtminstone en svamp började ätas av allt fler svenskar redan under 1800-talet. När vi 1818 importerade en ny kung därifrån, Jean Bernadotte, vid kröningen omdöpt till Karl XIV Johan, fick vi nämligen hans svampfäbless på köpet. Särskilt stor var hans smak för stensoppen, vilken numera ofta går under hans namn: Karl Johan-svamp.Under det senaste århundradet har den svenske bondens motstånd mot svamp långsamt malts ned. I svenska mykofilers svampkorgar slinker numera inte bara kantareller och stensoppar ner, utan också kremlor, musslingar och skivlingar. Och i garderober, grottor och på stockar i trädgårdar odlas delikatesser från det asiatiska köket, som shiitake och shimeji.Samtidigt är vår relation till svamparna kluven. Vi äter och pysslar om dem, men kan samtidigt inte riktigt lita på dem på samma sätt som vi kan lita på en morot eller ett äppelträd. De skrämmer oss med sin nyckfullhet, potentiella giftighet och sina hallucinatoriska egenskaper. Ibland beter de sig också kontraintuitivt, som den svampart som frodas på en av jordens mest förorenade platser, Tjernobyl. Forskarna vet inte hur, men på något sätt tycks den kunna använda strålningen för att öka sin egen tillväxt.Kanske kan man säga att svampen till sin natur är bångstyrig? Den skyr våra kategoriseringar, vilket gör det förståeligt att många av oss håller den på ett visst avstånd. Men samtidigt är det mycket vi går miste om när vi gör det. Inte bara kulinariskt och näringsmässigt, utan också på ett vetenskapligt och filosofiskt plan.Det menar åtminstone Sheldrake, som i sin bok främst diskuterar svamp utifrån ett filosofiskt perspektiv. Han tar avstamp i en frågeställning filosofen Thomas Nagel 1974 väckte i sin vetenskapliga artikel: ”What Is It Like to Be a Bat?”. Hur känns det att vara en fladdermus? Vad Sheldrake frågar sig är: ”Hur känns det att vara en svamp?”.Under ett vetenskapligt experiment med intag av LSD, en hallucinogen drog ursprungligen utvunnen ur svampen mjöldryga, prövar han frågan, och kommer till samma slutsats som Nagel. Det går förstås att föreställa sig hur det är, men det är omöjligt att faktiskt veta. Bara fladdermusen kan uppleva hur det är att vara fladdermus, och svampen hur det är att vara svamp.Men kanske, funderar Sheldrake vidare, kan svamparna säga oss något om hur det är att vara människa? Han skriver: ”Min utforskning av svamparnas värld har fått mig att ompröva mycket av vad jag trodde mig veta. Evolution, ekosystem, individualitet, intelligens, liv – inget är riktigt vad jag trodde det var”.En tanke slår mig: Är inte minnen lite som svampar? Liksom mycelet i jorden kan minnestrådar ligga dolda i det undermedvetna under många år, för att när rätt omständigheter uppstår, dyka upp som från ingenstans. För svampar gäller det, bland annat, att temperaturen och fuktigheten ska vara den rätta. För minnen är det snarare en särskild plats, en lukt, eller ett oväntat möte som är av vikt.Det är kittlande att jämföra ett mycelnätverk med hjärnan och nervsystemet. Sheldrake gör det gärna, då de har många likheter. Men lika viktigt, påpekar han, är att inte fastna i liknelserna, utan att också se skillnaderna, som är minst lika många.När man försöker förstå en svamp, kommer man till slut nå en gräns som inte går att passera: upplevelsen av att vara människa. För den som är på jakt efter absoluta svar är det frustrerande. Det visar inte minst Linnés griniga inställning. Men för den som är mer intresserad av öppna frågor är den gränsen snarare en viktig startpunkt. Människor är, liksom svampar, komplexa organismer som växer på både djupet och höjden. Bångstyriga, svårkategoriserade, men också med potential att styra om riktningen för hela kulturer.Johan Landgren, litteraturvetare och poetProducent: Ann LingebrandtLitteratur:Thomas Nagel: What Is It Like to Be a Bat? The Philosophical Review, 83 (4), 1974, 435–450. https://doi.org/10.2307/2183914Jesper Nyström: Svamparnas planet: det uråldriga nätverket som bryter ner och bygger upp vår värld. Bonnier fakta, 2020.Merlin Sheldrake: Ett sammanvävt liv: hur svamparna förenar vår värld, förändrar våra sinnen och formar vår framtid. Översättning: Jim Jakobsson, Volante, 2021.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På tisdagskvällen upptäckte förbipasserande två livlösa män i en bil på en parkering i Lunden i östra Göteborg. Männen hade skjutits bakifrån inne i bilen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Enligt uppgifter till P3 Krim kan de båda dödsoffren, båda i 25-30-årsåldern, kopplas till nätverket Norra Biskopsgården som är i en långvarig med Södra Biskopsgården. Idag gästade P3 Krims producent Jenny Hellström P4 Extra för att berätta det vi vet om det som hänt just nu.Uppdatering: På torsdagen bekräftar polisen i Göteborg att man har en misstänkt för morden, det handlar om en man i 30-40-årsåldern som är norsk medborgare. Den mannen greps i Oslo på tisdagskvällen.

Nytt avsnitt av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring där duon pratar om:Så var transferfönstrets sista dagar ”Rädd att det blir en omöjlig ekvation för allsvenska matcher”Lagen som har mest att förlora i Europa-stridenLyssnarfrågorSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Boktryckarkonst, radio, tv och internet nya medier förändrar världen. Joel Halldorf funderar över hur de både banar vägen för frihet och förtryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.På 1100-talet skedde en av historiens lite bortglömda medierevolutioner. Det började med att kinesiskt papper nådde Europa via den muslimska världen. Det tillverkades av lump och tyg, vilket gjorde det betydligt billigare än det pergament man dittills använt. När priset på papper sjönk, sköt bokproduktionen i höjden.Samtidigt förändrades bokens form. Innehållsförteckningar och register infördes, och det blev lättare att hitta i böckerna. Det här efterfrågades av de framväxande universiteten, där man organiserade kunskapen i växande bibliotek.Men den nya tekniken användes inte bara av forskare, utan också av en annan institution: Inkvisitionen – de kyrkliga domstolar som vakade över trons renhet. Tack vare billigt papper och förbättrad layout kunde inkvisitionens män föra protokoll och bygga upp arkiv. Det drabbade bonden Guillaume Bonet, som inkvisitionen hämtade in för förhör i juli 1246. Han fick frågan om han haft kontakt med katharerna, en förbjuden grupp i trakten, och svarade att han stött på dem, men aldrig deltagit i deras samlingar.Oturligt nog kunde förhörsledaren då visa upp ett trettio år gammalt protokoll, där Bonet medgav att han hört till katharerna. Konfronterad med sina egna ord tvingades han bekänna.Detta låter självklart för oss, men att makten kunde samla in och arkivera material om enskilda medborgare var en senmedeltida nymodighet.Vi tänker oftast att utveckling är något positivt, inte minst för att större frihet följer i dess spår. Men historien är mer mångtydig. Visst underlättar informationstekniska språng kommunikation – men de stärker också maktens möjlighet att kontrollera oss. Det här är ett historiskt mönster.Med hjälp av informationsteknologi kan centralmakten göra två saker: samla in information om sina medborgare, och sända ut budskap för att påverka oss. Tryckpressen gav 1500-talets furstar möjlighet att sprida propaganda och massproducera lagar. Tack vare en effektivare byråkrati kunde staten ta ut mer skatt och skriva ut fler soldater.Nästa stora mediatekniska revolution var radion, som blev ett massmedium på 1920-talet. BBC började sända 1922, och tre år senare var det Sveriges Radios tur: den 1 januari 1925 annonserade Sven Jerring högmässan från Sankt Jacobs kyrka i Stockholm till 40 000 potentiella lyssnare.I dag förknippas radion knappast med kontroll, men annat var det vid 1900-talets början. En regim som effektivt använde sig av den här tekniken var nazisterna. Radion var, menade Joseph Goebbels, för 1900-talet vad tidningarna varit för 1800-talet. Därför tog han fram en Folkmottagare (Volksempfänger) – en radio så billig att de flesta hade råd med den. År 1941 fanns den i två tredjedelar av de tyska hushållen.Det gav Hitler en direktkanal till folket. Han var närmare sina medborgare än vad någon härskare dittills kunnat drömma om. Mediet passade nazisterna väl, eftersom radion förmedlade stämningarna från deras massmöten – retoriken, entusiasmen och de rytmiska slagorden – rakt in i tyska vardagsrum. Det var nästan omöjligt att värja sig.Det senaste stora tekniksprånget lever vi mitt uppe i: digitaliseringen. När internet slog upp sina portar förkunnade teknikapostlarna att denna teknologi skulle förena mänskligheten. Demokratin skulle stärkas och friheten växa.Men i stället har vi sett ett hur ett bekant mönster upprepas: tekniken har ökat maktens förmåga att sända ut och samla in information.Förmågan att sända blev tydlig 2016, när påverkanskampanjer via sociala medier användes under flera demokratiska val. Konsultfirman Cambridge Analytica köpte information om Facebooks användare, skapade psykologiska profiler av dem och kalibrerade kampanjerna därefter.Även informationsinsamlingen har effektiviserats, inte minst genom AI. 1900-talets auktoritära stater kunde avlyssna individer, men för att övervaka alla medborgare hade de behövt ha en spion för varje hushåll. Det var naturligtvis inte möjligt – men i dag kan det skötas av AI-botar som samlar in, sorterar och analyserar vår digitala kommunikation.Denna digital auktoritarism praktiseras redan. Under den arabiska våren 2009 hoppades många att Twitter skulle skapa en folklig resning i Iran. Men regimen svarade med teknik och slog snart ner upproret.Vad entusiasterna missade är att informationsteknologi är ett tveeggat svärd, som också kan svingas av repressiva regimer.Men inte bara av dem. Påverkan kan också ske mer subtilt i öppna demokratier. Nätjättarna har skördat vår data och kan förutse våra preferenser. Därför skräddarsyr de påverkanskampanjer och skickar budskap till oss när vi är som mest mottagliga. Reklam för nya kläder dyker upp i våra flöden precis när vi ska gå och lägga oss, eftersom företagen vet att vi lätt lockas till impulsköp när vi är trötta.Tanken var att tekniken skulle befria oss – men vad betyder frihet när alla kan utsättas för personligt utformad propaganda? Som individer är det svårt, för att inte säga omöjligt, att stå emot ett tryck som kanaliseras via algoritmer rakt in i våra privata skärmar.I väst har vi betraktat frihet som rätten att få följa sin egen vilja och längtan utan några hinder. Men om det finns krafter som, nästan utan att jag märker det, formar min längtan – vad är då en sådan frihet värd?Enligt en mer klassisk syn är frihet något mer än att kunna göra vad som faller en in. Frihet, menade de gamla filosoferna, är att veta vad som är gott och ha förmågan att göra det. En alkoholist med pengar på fickan framför ett öppet systembolag är inte fri, utan fångad av sitt beroende. Det räcker alltså inte att vara fri från yttre begränsningar, om vi inte har förmågan använda den friheten till att göra val som berikar våra liv.Vi har satt vår tillit till tekniken som befriare, men kanske handlar frihet mer om kultur än teknik? Individer kan inte göra motstånd mot system, utan det kräver kulturer – och sådana bygger vi tillsammans. Isolerade är vi chanslösa, men tillsammans med andra kan vi hålla distans till det digitala bruset och hjälpa varandra att se klarare. Det enda som kan motverka manipulativa algoritmer är en stark frihetskulturFrihet vinner vi alltså inte genom oberoende, utan i gemenskap. Vi tänker i ibland på friheten som en ensamseglats, där vi styr skutan dit vi själva vill. Men i dagens digitala värld fångas ensamseglare snart av vindar som de inte kan kontrollera.Oberoende leder inte till frihet, utan till att vi styrs av osynliga krafter. I stället är det bättre att tänka på friheten som att uppföra en symfoni eller spela en fotbollsmatch. Inte frihet från gemenskap, utan frihet genom gemenskap. Goda gemenskaper ger oss stöd, skydd och riktning – men också utrymme för personlig kreativitet.Tillsammans med andra blir vi då fria att skapa ett liv som är större och vackrare än något vi skulle kunna åstadkomma på egen hand.Joel Halldorfkyrkohistoriker, författare och skribent

Linnéa Beijer på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3 David Druid och Linnéa Wikblad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi börjar med att prata om arbetsförmedlingens nya knep för att upptäcka fusk. Enligt reglerna är det ett ”big no” att åka utomlands och samtidigt få A-kassa eller annan ersättning. Nu ska myndigheten spåra detta med hjälp av IP-adresser.Sen går vidare och då ska det handla om Greta Thunberg som gör ett nytt försök att ta sig till Gaza. Hon och flera andra gav sig igår iväg till sjöss med målet att bryta Israels blockad och frågan är vad som kommer att hända denna gång.

Regeringspartierna sätter sig ner för att bryta arm om kommande budget. Mer sparåtgärder är att vänta, men sannolikt också skattelättnader. Enligt färska beräkningar är det drygt 200 miljonärer i Finland som i pengar mätt får de största skattelättnaderna. Hur gynnas Finlands offentliga finanser av skattesänkningarna? Och är det rimligt? I debattprogrammet Slaget möts på måndag professorn i nationalekonomi Markus Jäntti från Stockholms universitet och Penna Urrila, som är chefsekonom för arbetsgivarorganisationen EK. Maria Nylund leder debatten. Korrigering: I debatten använder Maria Nylund sig själv som exempel, och konstaterar att med hennes inkomstnivå så leder skattesänkningarna inte till någon förändring alls, eller "eventuellt till en skattesänkning på 30 euro per månad". Det korrekta ska vara att marginalskattesänkningarna ger en skattesänkning på 4 euro per år. För att nå upp till en skattesänkning på 30 euro per månad, alltså 360 euro per år, så krävs inkomstnivåer på över 100 000 per år. E-post: slaget@yle.fi

En inspirationsföreläsning om att ta emot ur En Kurs i Miraklers perspektiv. Att ta emot är att erkänna det som redan är givet.För dig som vill gå djupare i begreppet acceptans, som hör samman med att ta emot: https://kurser.ekimtillsammans.se/products/courses/acceptansFör dig som vill ha lite sol i vinter och gå djupare i begreppet ta emot enligt En Kurs i Mirakler: https://kurser.ekimtillsammans.se/products/courses/puertodemogan

I det här avsnittet av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:Svettiga dagar för sportcheferna ”På väg att koka över runt Foyston”Oatly-gate i MFF förvånar Skicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Botvid föddes runt år 1090 som hedning på gården Hammarby i dagens Botkyrka. På en handelsresa till England konverterade han till kristendomen - och kom senare att missionera runt Mälaren. Botvid blev mördades av en tidigare träl, som han själv friköpt, och helgonförklarades.När andra svenska helgon var kungar, biskopar eller adelskvinnor, blev bondsonen Botvid folkets egna helgon. Kungar och stormän skulle dra nytta av den tidiga kyrkan i sin strävan efter makt. Också helgonkulten var viktigt för att stärka kungamakten och lokala stormän.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och dokumentärfilmaren Maja Hagerman om Botvid, som föddes i Södermanland för nästan tusen år sedan. Hon är aktuell med boken Botvid – Den första svensken.Botvid var den första svensken utanför kungamakten och biskopsämbetet som trädde fram som individ i historiska källor. Botvid blev ett viktigt helgon i det katolska Sverige.Botvids historia är Sveriges äldsta bevarade helgonlegend, spridd under 1100- och 1200-talen. Legenden användes för att symbolisera Sveriges kristna enande som kungarike och spreds under ärkebiskopen Stefan (från 1164). Botvid – ett "folkets helgon" snarare än ett kungligt – firades den 28 juli över hela landet.Kristnandet av Sverige var en förutsättning för att landskapen Uppland, Sörmland, Östergötland och Västergötland skulle kunna enas under en kungamakt, enligt europeisk modell. I detta skede spelade helgonkulten en viktig roll.Botvid föddes omkring år 1090 som hedning på gården Hammarby i norra Södermanland, i nuvarande Botkyrka. Hans föräldrar, Sven och Bänkfrida, tillhörde den lokala bondeeliten.Som ung reste Botvid till England, där han döptes av en präst. Väl hemma i Sverige blev han missionär i Södermanland och Västmanland, tillsammans med Sankt Eskil och David av Munktorp. En berömd legend berättar om ett mirakulöst fiskafänge i Bornsjön – Botvids böner fyllde båtarna med fisk när andra fiskare gick lottlösa.Enligt traditionen mördades Botvid omkring år 1120 på ön Rågö av en träl som han själv hade frigjort och undervisat. På platsen där mordet skedde ska en källa ha uppstått – Sankt Botvids källa vid Bornsjön.Efter en första begravning i Salems kyrka lät hans bror Björn bygga en kyrka på gården Hammarby. År 1129 fördes Botvids reliker i procession till Botkyrka kyrka – där ytterligare en källa sägs ha uppstått. Orten fick därmed namnet Botkyrka – ”Botvids kyrka”. Hans grav blev en plats för mirakler och vallfärder. Under 1200-talet tillkom Botvidsofficiet – liturgin och sångerna till hans ära. I kyrkor avbildas han ofta med fisk och yxa.Idag lever hans minne kvar i Botkyrka kyrka, i ortnamn, kommunvapnet och i konst. Under 2000-talet har gregorianska sånger från 1200-talet, tillägnade Botvid, framförts på nytt – bevarade fragment finns i Riksarkivet. Han är ett av få svenska helgon vars medeltida musik vi fortfarande kan höra.Bild: St Botvid i altarskåpet i Salems kyrka från 1400-talet. Tillskrivet Hermann Rohde.Riksantikvarieämbetet. Public Domain.Musik: O beate Botvide framförd av musikhistoriker Karin Lagergren ur en handskrift från 1200-talet.Lyssna också på Sankta Elin av Skövde – vendettan som blev en helgonkult.Rättelse: I podden sägs att Botkyrka kyrka invigdes år 1174 men är år 1176.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nytt avsnitt av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring där duon pratar om:”SM-guldet är Mjällbys att förlora”Rörigt runt Hiljemark i ElfsborgSirius uppsving i bottenstridenSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nytt avsnitt av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring där duon pratar om:Europa-hösten på väg att räddasSöderberg försöker stå stadig i AIK-stormSå ska Gais hantera sitt lägeSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Professor Karl Ekdahl backar Magnus Gisslén i kritiken mot Folkhälsomyndigheten. Rysslandskännaren: Ett möte mellan Putin och Zelenskyj “osannolikt”. SVT-profils inlägg om husförsäljning blev viralt, får kritik av tidigare public service-chef. En person gripen misstänkt för mord efter skjutning vid moské. Och välsignad kyrkflytt i Kiruna blir slow-tv-hit. Programledare: Staffan Dopping.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nytt avsnitt av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring där duon pratar om:Hade Degerfors bytt sits med Värnamo?”Tung, tung smäll för Bajen”Kan Daniel Andersson bli MFF-vd? Skicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nytt avsnitt av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring:Mörka Europa-veckanTränarkarusell på gång i allsvenskanDjurgårdens udda Mjällby-matchSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Regeringen förbereder vad som kallas en expansiv höstbudget för att stimulera Sveriges ekonomi, som har svårt att ta fart efter en utdragen lågkonjunktur. Enligt finansminister Elisabeth Svantesson kan hushållen räkna med stöd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. HushållenI budgetförslaget för 2026 väntas regeringen prioritera mellan skattesänkningar och höjda ersättningar. Hushållens konsumtion lyfts fram som en nyckelfaktor för ekonomisk återhämtning. Enligt Elisabeth Svantesson kommer hushåll och familjer få stöd. Förslag som finns med i budgetförhandlingarna mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna är sänkt skatt på arbete, sänkt elskatt och höjda bostadsbidrag eller barnbidrag — men exakt vilka åtgärder som de kan komma att enas kring är ännu oklart.Oppositionen kritiserar regeringen för bristande konjunkturpolitik och pekar på ökande arbetslöshet och nedskrivna tillväxtprognoser som tecken på misslyckande.KonjunkturlägetNyligen skrev statliga Konjunkturinstitutet ned sin prognos för tillväxten i år och nästa år. I programmet resonerar generaldirektör Albin Kainelainen om möjliga vägar att stödja hushållen, genom regeringens finanspolitik eller riksbankens penningpolitik.Flera ekonomer tror och hoppas att regeringen kommer ha ett större reformutrymme i budgeten än det antagande KI gjorde i prognosen på 34 miljarder kronor i ofinansierade åtgärder. Handelsbanken och Nordea räknar med 60-70 miljarder och även Svenskt Näringsliv och LO ser behov av stimulanser.Programledare och producent:Anders JelminMedverkande och röster i programmet:Elisabeth Svantesson (M), finansministerAlbin Kainelainen, generaldirektör KonjunkturinstitutetHelena Gissén, inrikespolitisk kommentator EkotSven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt NäringslivTorbjörn Hållö, chefsekonom LOChristina Nyman, chefsekonom HandelsbankenTorbjörn Isaksson, chefsanalytiker NordeaMikael Damberg (S), ekonomisk-politisk talespersonProgrammet spelades in 15 augusti 2025.ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring är tillbaka efter sommarpausen. Duon pratar om följande:Så går det för svenska lagen i EuropaAvbrottet i Stockholmsderbyt Kan Mjällby ens missa SM-guldet med det spelschemat?Skicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.seAnsvarig utgivare: Olof Lundh Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ökad riskvilja talar för att den amerikanska köparen kan lyckas. EU-krismöte inför Trumps och Putins träff i Alaska. Journalistorganisationer fördömer dödlig attack mot Al-Jazeeras medarbetare. Här är villaområdena som kan få ge plats åt hyresrätter, enligt Hyresgästföreningen. Och Landerholms kvarglömda dokument innehöll information om hemligt Nato-möte, rapporterar DN. Programledare: Magnus Thorén.

I Göteborgs tingsrätt pågår en ovanlig rättegång. En anställd ska ha smugglat ut brev, och deras innehåll har fått svåra konsekvenser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jana är åtalad för grovt tjänstefel för att hon ska smugglat ut brev från en livstidsdömd gängledare på häktet där hon arbetade som kriminalvårdare.Enligt polis och åklagaren har gängledaren gett instruktioner inför sin egen rättegång i breven, något som lett till att personer på utsidan råkat mycket illa ut.Umgås i kriminella kretsarJanas fall med de utsmugglade breven är långt ifrån det enda exemplet på insiders inom Kriminalvården. Det finns misstankar om kriminalvårdare som tjänar pengar på att sälja och smuggla in mobiler till intagna, men också kriminalvårdare som umgås i kriminella kretsar på sin fritid. Hemma hos en kvinnlig kriminalvårdare hittas en pistol gömd i en golvbrunn och ett gäng kriminalvårdare drar i sig kokain på en after work. -Aktivt umgänge i kriminella kretsar ska man ju inte ha. Då har man sårbarheter som kan komma att utnyttjas eller att det rentav kan vara så att man är en infiltratör från första början, säger Michael Melin, tf chef på Kriminalvårdens Särskilda Utredningar. Insiders och infiltratörer är ett hot mot hela rättssamhället - men går de att stoppa? Kriminalvårdens insiders är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024.Jana heter egentligen någonting annat.Producent: Anna FreySlutmix: Fredrik Nilsson Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio som gjordes 2024.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Teach me Sweden är en podcast om svensk historia med komikerna Jonathan Rollins (US) och Erik Broström (SE). Varje vecka läser en av dem för den andra om en händelse i svensk historia som förmodligen ingen av dem hört tidigare.In this episode, Erik & Jon allow AI (ChatGPT & Gemini, respectively) to teach them about how Sweden has viewed personal health and nutrition throughout the years. The evolution is astounding. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När 17-årige Omar är på dejt i Uppsala slits han in i en skåpbil. I nästa stund sitter han fången i en källarlokal - priset för att han ska släppas är femton miljoner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dejten visar sig vara en fälla och under fem dygn i juni 2024 hålls Omar fången. Kidnapparna hotar honom till livet och han misshandlas och filmas under förnedrande former. Men bland kidnapparna finns en infiltratör som kommer bli hans räddning.Omar ännu ett brottsoffer i en växande skara kidnappningsfall - ett brott som ökar i Sverige. Enligt researchföretaget Acta Publica har antalet domar som gäller människorov ökat med en tredubbling de senaste tio åren.”Vi har verkligen förvånats över hur våldsamma kidnappningar kan vara. Man filmar eller fotar personen i en väldigt förnedrande situation. Man spottar på offret. Man kissar på offret”, säger Erika Nekham som är kriminalreporter på Acta Publica.Omar heter i verkligheten något annatProgramledare: Fanny Hedenmo och Jenny HellströmReporter: David Ohlsson Producent: Jenny HellströmLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

En dryg halvtimme fågelsång, utan mänskligt prat, från Strömbäck-Kont utanför Umeå. Fångat under Fågelsångsnatten 17 maj 2025. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Så här lät det när vi ställde upp våra mikrofoner i Strömbäck-Kont utanför Umeå, natten mot den 17 maj 2025.Då sändes Fågelsångsnatten från en rad platser i Sverige, och Strömbäck-Kont var en. Dominant i förgrunden är bland annat en sjungande gärdsmyg, en upprörd taltrast, en sjungande rödhake och på slutet en sjungande taltrast. På lite håll hörs även till exempel grönsiska, trädpiplärka, lövsångare, bofink, göktyta och kungsfågel. Från vattnet hörs skrattmås och då och då drillsnäppa och grågås. En stillsam och finstämd – och ibland något blåsig – konsert.Ljudtekniker i fält: Eskil Lövström.Mixat av: Magnus Larsson.På plats i Strömbäck-Kont fanns också fågelexpert Lars Edenius och reporter Joacim Lindwall. För att höra dem kommentera, lyssna på Fågelsångsnatten 2025 i sin helhet. Du hittar alla Fågelsångsnätter här.

En timmes fågelsång utan prat fångat av mikrofonerna i en kanot som färdades i Storån och Lillån i Färnebofjärdens nationalpark under Fågelsångsnatten 2025. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ljudtekniker i kanot: Andreas Tosting.I den åtta timmar långa sändningen av Fågelsångsnatten 2025 kan du också höra reporter Lena Näslund och fågelexpert Didrik Vanhoenacker kommentera det som hörs. Men här är det en timmes rena fågelljud från kanotfärden. Bland fågelrösterna du kan höra finns exempelvis skogssnäppa, vattenrall, enkelbeckasin, sävsparv, taltrast, koltrast, talgoxe, gärdsmyg, bofink, lövsångare och (på slutet) spelande orrar.Hela Fågelsångsnatten 2025 och alla tidigare Fågelsångsnätter kan du höra här.

Teach me Sweden är en podcast om svensk historia med komikerna Jonathan Rollins (US) och Erik Broström (SE). Varje vecka läser en av dem för den andra om en händelse i svensk historia som förmodligen ingen av dem hört tidigare.In this episode the guys use AI to learn about the "fast food" pizza and its history in Sweden. Enjoy!Support this podcast at www.patreon.com/teachmesweden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

20-årige Petar mördas i en attack med automatvapen mot en restaurang i Biskopsgården. Spåret efter smugglarna och vapnet leder ut i Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under ett år har vi följt vapnen och narkotikans vägar in i Sverige, för att förstå hur den grova internationella brottsligheten leder till skjutningar och mord på svenska gator. I den här serien träffar du dem som sällan pratar men som har försett gängen med narkotika och vapen – smugglarna.Gängkriget i BiskopsgårdenI Biskopsgården i Göteborg har ett av de blodigaste gängkrigen i Sverige utspelat sig de tio senaste åren. Enligt vår granskning: minst 23 mord med koppling till den pågående konflikten mellan gängen från norra och södra Biskopsgården. I serien ska vi utgå från det här området för att spåra några av mordvapnen som använts men även följa narkotikans väg.”Min son är offer för samhällets oansvar, kriminella finns i området med vapen. Hur kan vapen komma in? Det är på grund av det han dog,” säger Miroslav Petrovic, vars son mördades.Av: Karwan Faraj och Martin JönssonProducent: Magnus ArvidsonSlutmix: Tor SigvardssonSkådespelare: ”Alex” - Dennis FrancoSå gjorde vi serien SmuggelsverigeArbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London. Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.

Burgerdudes, fyra kompisar som gillar hamburgare så mycket att deras jobb är att åka runt världen och testäta. Vi hänger med på en provsmakning. REPRIS från 19 sept 2024 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Marcus Sjöström, Toby Lee, Selin Safer och Linus Josephson är kompisar som käkat hamburgare ihop sen 2009.Några år senare drog hamburgervågen in över Sverige och gänget började recensera alla nya ställen. De kallar sig Burgerdudes på Youtube, instagram och sin blogg och har blivit en maktfaktor i hamburgervärlden. Enligt dem själva är de världens största webbplats för hamburgerrecensioner med över 800 recensioner i drygt 60 länder.De publicerar listor över de bästa hamburgerställena i Sverige och världen.Vi följer med på en testätning och pumpar gänget på hamburgerkunskap.

Jan Emanuel gästar podden och yttrar sina åsikter kring allt från hur män skall behandla kvinnor, huruvida urringade tröjor och muskorta kjolar är okej eller inte, och avslöjar vem han egentligen var som ung.Följ oss på instagram och Tiktok @mandagsvibe, gå med i facebookgruppen "Måndagsvibbare" och skicka frågor, dilemman, am I the asshole och fuckboy or not till mandagsvibepodd@gmail.com. Hadeee!

Under kalla kriget byggdes ett omfattande nätverk av bunkrar och bergrum över hela landet – från dolda kommandocentraler till självförsörjande skyddsrum. Dessa anläggningar var konstruerade för att motstå attacker och möjliggöra liv under jord i veckor, med egna energikällor och vattenreningssystem.Rykten om hemliga tunnlar och aktiva bunkrar lever kvar, och vissa tror att anläggningar än idag står redo vid en ny kris. Dessa konstruktioner har blivit föremål för många myter och konspirationsteorier. Forumet Flashbacks tråd om Riksbunkern har över 8 000 inlägg.I samarbete med Militärhistoriepodden publcierar vi podden Historia Nu samtal med idéhistorikern Peter Bennesved, till vardags verksam vid Totalförsvarets forskningsinsitut.Under andra världskriget byggdes civila och militära anläggningar för att skydda befolkningen. Men under kalla kriget genomsyrade bunkrarna det svenska landskapet – från enkla skyddsrum i stadskärnorna till underjordiska komplex konstruerade för att motstå kärnvapenattacker.Bunkrarna byggdes inte bara av militära skäl utan även för att inge trygghet. Myndigheterna betonade vikten av beredskap men hemlighöll detaljer om de mest strategiska anläggningarna. Detta skapade en dubbel verklighet: en öppen diskussion om civilförsvaret och en hemlig försvarsstruktur.Efter andra världskriget ersattes hotet från Nazityskland av fruktan för Sovjetunionen, vilket ledde till en ny försvarsstrategi där hela samhället skulle kunna motstå en attack. Skyddsrummen blev en integrerad del av stadsbilden och totalförsvaret utvecklades.Under kalla kriget byggdes bunkrar, bergrum och kommandocentraler över hela landet. En del var offentliga skyddsrum, men många var dolda och endast tillgängliga för militära eller statliga funktioner. Bergrumsanläggningar som Hemsö fästning och Aspöanläggningarna var en del av en hemlig försvarsstruktur inför en eventuell sovjetisk invasion.Bunkrarna skulle fungera som självförsörjande enheter under lång tid. Många hade egna energikällor, vattenreningssystem och förråd. Vissa kunde hysa hundratals personer i flera veckor, medan andra var mindre observations- eller sambandscentraler.Många historier om kalla krigets försvarsanläggningar lever kvar. Vissa tror på ett nätverk av tunnlar som förbinder bunkrarna, medan andra spekulerar i att vissa anläggningar fortfarande är operativa.En seglivad myt är att det finns ett dolt tunnelsystem under Stockholm som kopplar samman strategiska byggnader. Enligt vissa teorier skulle det kunna användas av regeringen vid en attack, medan andra tror att det är en kombination av gamla järnvägstunnlar och gångar som med tiden fått en mytisk aura.En av de mest omtalade anläggningarna är Riksbunkern, som enligt rykten skulle fungera som en skyddad plats för regeringen vid krig. Dess exakta plats och funktion är okända, men den sägs vara insprängd i berget någonstans i Stockholmsområdet och utrustad för att hysa landets ledning under en längre tid.Det spekuleras i att bunkern är förbunden med ett tunnelsystem, vilket skulle göra det möjligt för regeringen att förflytta sig utan att gå ut i det öppna. Dessa rykten har aldrig bekräftats, men stärks av att Sverige hade en omfattande beredskap för att skydda sin ledning under kalla kriget.Bildtext: Femörefortet i Oxelösund – en av Sveriges mest avancerade kustförsvarsanläggningar under kalla kriget. Nu museum. Av Xauxa Håkan Svensson - Own work. CC BY-SA 3.0Musik: Underground Bunker av LIVINGFORCE. Storyblock AudioLyssna också på Sverige och det kalla kriget: Den andra stormaktstiden (del 3) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under kalla kriget byggdes ett omfattande nätverk av bunkrar och bergrum över hela landet – från dolda kommandocentraler till självförsörjande skyddsrum. Dessa anläggningar var konstruerade för att motstå attacker och möjliggöra liv under jord i veckor, med egna energikällor och vattenreningssystem.Rykten om hemliga tunnlar och aktiva bunkrar lever kvar, och vissa tror att anläggningar än idag står redo vid en ny kris. Dessa konstruktioner har blivit föremål för många myter och konspirationsteorier. Forumet Flashbacks tråd om Riksbunkern har över 8 000 inlägg.I podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med idéhistorikern Peter Bennesved, till vardags verksam vid Totalförsvarets forskningsinstitut.Under andra världskriget byggdes civila och militära anläggningar för att skydda befolkningen. Men under kalla kriget genomsyrade bunkrarna det svenska landskapet – från enkla skyddsrum i stadskärnorna till underjordiska komplex konstruerade för att motstå kärnvapenattacker.Bunkrarna byggdes inte bara av militära skäl utan även för att inge trygghet. Myndigheterna betonade vikten av beredskap men hemlighöll detaljer om de mest strategiska anläggningarna. Detta skapade en dubbel verklighet: en öppen diskussion om civilförsvaret och en hemlig försvarsstruktur.Efter andra världskriget ersattes hotet från Nazityskland av fruktan för Sovjetunionen, vilket ledde till en ny försvarsstrategi där hela samhället skulle kunna motstå en attack. Skyddsrummen blev en integrerad del av stadsbilden och totalförsvaret utvecklades.Under kalla kriget byggdes bunkrar, bergrum och kommandocentraler över hela landet. En del var offentliga skyddsrum, men många var dolda och endast tillgängliga för militära eller statliga funktioner. Bergrumsanläggningar som Hemsö fästning och Aspöanläggningarna var en del av en hemlig försvarsstruktur inför en eventuell sovjetisk invasion.Bunkrarna skulle fungera som självförsörjande enheter under lång tid. Många hade egna energikällor, vattenreningssystem och förråd. Vissa kunde hysa hundratals personer i flera veckor, medan andra var mindre observations- eller sambandscentraler.Många historier om kalla krigets försvarsanläggningar lever kvar. Vissa tror på ett nätverk av tunnlar som förbinder bunkrarna, medan andra spekulerar i att vissa anläggningar fortfarande är operativa.En seglivad myt är att det finns ett dolt tunnelsystem under Stockholm som kopplar samman strategiska byggnader. Enligt vissa teorier skulle det kunna användas av regeringen vid en attack, medan andra tror att det är en kombination av gamla järnvägstunnlar och gångar som med tiden fått en mytisk aura.En av de mest omtalade anläggningarna är Riksbunkern, som enligt rykten skulle fungera som en skyddad plats för regeringen vid krig. Dess exakta plats och funktion är okända, men den sägs vara insprängd i berget någonstans i Stockholmsområdet och utrustad för att hysa landets ledning under en längre tid.Bildtext: Femörefortet i Oxelösund – en av Sveriges mest avancerade kustförsvarsanläggningar under kalla kriget. Nu museum. Av Xauxa Håkan Svensson - Own work. CC BY-SA 3.0Musik: Underground Bunker av LIVINGFORCE. Storyblock AudioLyssna också på Sverige och det kalla kriget: Den andra stormaktstiden (del 3)Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.