Responspodden – Tidskriften Respons

Antikvariatens plats i svenskt kulturliv Hur mår egentligen våra antikvariat? Vissa förespådde bokens död för några år sedan som en följd av digitalisering och förändrade läsvanor, men i dag finns det ändå anledning till optimism inom antikvariatsbranschen. I detta avsnitt av Responspodden diskuterar vi tillståndet för svenska antikvariat, deras roll i kulturlivet både historiskt och i dag, samt vilka utmaningar som branschen möter. Samtalsledare: Kay Glans, chefredaktör för Tidskriften Respons Ragni Svensson, bokhistoriker och lärare i förlagskunskap vid Stockholms universitet Peter Bodén, antikvariatshandlare som bland annat driver Antikvariat Hundörat

Lena Andersson och folkhemmet Synen på folkhemmet har varit negativ i den offentliga debatten i Sverige de senaste decennierna. Men håller inställningen på att förändras? I detta avsnitt av Responspodden diskuteras Lena Andersson senaste roman Sveas son – en berättelse om folkhemmet. Genom Sveas son Ragnar skildras det svenska folkhemmets utveckling och fall. Hur förhåller sig Anderssons roman till historieskrivningen? Vilka idéer och konflikter kommer fram i romanen? Hur trovärdig är hennes skildring? Samtalsledare: Kay Glans, chefredaktör för Tidskriften Respons Lisa Öberg, historiker Torbjörn Elensky, författare och kritiker Litteratur som nämns under samtalet Lena Andersson, Sveas son – en berättelse om folkhemmet (Bokförlaget Polaris, 2018) Lena Andersson, Duck City (Natur & Kultur, 2006) Lena Andersson, Verkligheten och resten (Bokförlaget Polaris, 2018) Henrik Berggren och Lars Trägårdh, Är svensken människa? – Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige (Norstedt, 2006) Yvonne Hirdman, Att lägga livet tillrätta (Carlsson, 1989) Maija Runcis, Steriliseringar i folkhemmet (Ordfront, 1998) Lisa Öberg, Barnmorskan och läkaren – Kompetens och konflikt i svensk förlossningsvård 1870-1920 (Ordfront, 1996)

Vad säger forskningen om ryska revolutionen i dag? I och med den ryska revolutionen 1917 störtades tsarväldet och det kommunistiska bolsjevikpartiet tog över. Arkivmaterial som blev tillgängligt efter Kalla krigets slut har stimulerat forskningen om den sovjetiska kommunismen. Vilka nya perspektiv har kommit fram? Hur har bolsjevikernas maktövertagande påverkat den politiska utvecklingen i Europa under 1900-talet och hur ser man på revolutionen i Ryssland i dag? Samtalet ägde rum vid Kungliga biblioteket 6 december 2017. Samtalsledare: Kay Glans, chefredaktör för Tidskriften Respons Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet Gudrun Persson, docent vid Slaviska institutionen vid Stockholms universitet Podcasten är gjord av Tidskriften Respons i samarbete med Språkstudion, Stockholms universitet. Inspelad av KB.

Maoismen var en viktig del av vänsterns uppsving på 1960-talet och en rad framträdande kulturpersonligheter och akademiker uttryckte att på olika sätt sin beundran för det kinesiska kommunistpartiet, inte minst under kulturrevolutionen. I podden diskuteras bland annat hur svenska maoister lockades av de auktoritära dragen, längtan efter traditionella värden förknippade med bondelivet och motvilja till det moderna samhällets framtidsoptimism. Kay Glans diskuterar maoismen i Sverige med Ingrid Wållgren, idéhistoriker i Lund, Lars Fredén, före detta ambassadör i Peking och Henrik Lundberg, vetenskapssociolog vid Göteborgs universitet. Detta med anledning av att Wållgren nyligen publicerat boken Mao i Sverige – Den svenska maoismen 1963–1986.