Podcasts about ryssland

Timmar innan Ryssland invaderar Ukraina 2022, slås kritisk satellitkommunikation ut. Tusentals ukrainare och ännu fler i andra europeiska länder lämnas utan internet. I Centraleuropa påverkas nästan 6 000 vindkraftverk. Det är några exempel som visar på sårbarheter som uppstår när ryska cyberattacker gör att vi tappar kontakten med satelliter i rymden. Men det här är bara början. I rymden pågår i dag också en kapprustning där stater tävlar om makt och inflytande.Medverkande:Johan Eriksson, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola.Programledare och redaktör: Annica Ögren.Det här är den sista delen i en sommarserie av Utrikespolitiska institutets podd Utblick, om framtidens krigföring och några av vår tids största säkerhetspolitiska utmaningar. I luften, i vattnet och i rymden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nya europeiska vapenpaket till Ukraina, USA hotar åter Ryssland med sanktioner och Ukrainska drönare stör ryska turister, leder det här till en vapenvila? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den senaste tiden har Ukraina orsakat en rad tågförseningar i Ryssland, stört den ryska flygtrafiken och nu senast sprängt en oljedepå nära det ryska semesterparadiset Sotji vid Svarta havet. Samtidigt ökar den internationella pressen på Ryssland, inte minst från USA:s president Donald Trump. Kan detta innebära att det kan bli tal om en vapenvila?Vi tittar också närmare på i kriget vid Svarta Havet. Där har Ryssland överlägset störst styrkor men Ukraina har ändå lyckats väldigt bra där. Varför?Hör Joakim Paasikivi, militärexpert och senior rådgivare på Mannheimer Swartling, Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier och Björn Gunér, Sveriges Radios reporter som bevakar Ukraina och Ryssland.Programledare: Monika TitorProducent: Mattias DellertTekniker: Nicola Pyrke

Att rita om valdistrikt som politisk taktik och Trumps trytande tålamod med Putin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA:s sändebud Steve Witkoff besöker Moskva bara två dagar innan Donald Trumps nya deadline för Ryssland att avsluta kriget i Ukraina löper ut. På fredag får världen se om Trump gör allvar av sina hot om att slå till med tullar och sanktioner mot Ryssland eller om han gör en TACO - Trump Always Chickens Out.I Texas anklagas republikanska politiker för att medvetet rita om valdistriktens gränser för att gynna det egna partiet och försvaga Demokraternas inflytande, kallat ”gerrymandering”. Men även demokratiska politiker i Kalifornien anklagas för att planera en liknande kartkupp och det är långt ifrån första gången det sker. Vad gör den här strategin med förtroendet för politikerna? Nya undersökningar visar bottensiffror för Demokraterna. Hur deppigt är partiet? Och vad gör egentligen Joe Biden och Kamala Harris just nu? Medverkande: Lisa Bergström, Sveriges Radios utsända i San Fransisco, Carl V Andersson, Sveriges Radios utsända i Washington och Karin Henriksson, journalist och författare.Programledare: Simon IsakssonProducent: Stina Fischer och Therese Rosenvinge

Lågkonjunkturen biter sig fast – nya besked från Konjunkturinstitutet. Sudansändebudet: För få ögon på världens värsta humanitära katastrof. Trots Tidösplittringen – därför viker inte KD om Gaza. Och Italien ger grönt ljus för världens längsta hängbro. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

När Fifa tog beslut om att ge VM 2034 till Saudiarabien var det ett land som gick emot: Norge. Ordförande för det norska fotbollsförbundet är Lise Klaveness och hon fick in ett protestbrev i protokollet från Fifas extrakongress. När jag poddintervjuade henne sommaren 2022 talade hon om reaktionerna efter talet på Fifa-kongressen det året, om varför hon valde att vara så kritisk mot Fifa, om den dåliga stämningen i Doha direkt efteråt, om att man inte kan lägga ansvaret för en bojkott på spelarna och om valet att åka ner till Qatar under VM för att manifestera. Dessutom talade Klaveness om svårigheten för idrottsförbund när Norge handlar med länder som Kina, Förenade Arabemiraten, Qatar, om att det var tystare i Norge kring OS i Peking än kring VM i Qatar, om svårigheten att stänga av Ryssland men tillåta andra krigförande länder att delta i mästerskap och om att det blir fler och fler kvinnliga förbundsordföranden i fotbollsvärlden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Framför mickarna: Sergey Sergeyevich, Fredrik Söderholm. David Thulin, August BohlinÄr Sverige säkrare nu när vi är med i Nato?Vad tänker ambassadören om det som hände i Butja? Vad tycker Ryssland är de bakomliggande orsakerna till kriget? Hela avsnittet oklippt på patreon.com/gottsnackSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ukraina påstår sig veta vart Ryssland kommer rikta sitt fokus i kriget kommande månader. Enligt Ukraina har Putin som mål att ta över hela Donetsk och Luhansk i höst, för att sen skapa en slags buffertzon i norra Ukraina längs den ryska gränsen. I sommar har Rysslands krigföring intensifierats, i slutet av juli träffades till exempel huvudstaden Kiev av den dödligaste attacken på ett år. Hur går det i kriget, var ligger de olika ländernas fokus militärt och kan USA:s hot om sanktioner mot Ryssland få effekt? Gäst: Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant vid Försvarsmakten. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: CNN, DW News, Al Jazeera English. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

När Ryssland invaderar Ukraina möts deras krigsfartyg av ett oväntat svar från en klippa i Svarta havet. En fras som sprids över hela världen – och blir en symbol för motståndet. Mannen bakom orden blir en nationalhjälte – tills han börjar ifrågasätta det egna försvaret. Programledare: Mårten Trofast. Med Anna-Lena Laurén, utrikeskorrespondent på DN. Producent: Sebastian Nowacki.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

30 Juli 2025 skedde en jordbävning utanför Kamtjatkahalvön i Ryssland. I detta avsnitt förklarar jag händelseförloppet.Glöm inte att prenumerera på min Youtube-kanal Snabb Fakta.Instagram: snabb.faktaTIKTOK: riktigasnabbfaktaMail: snabbfakta1@gmail.comMin andra podcast Midnattståget - Creepypastor från internet:https://open.spotify.com/show/2aevEEWb9Bv1KoKvzptUaj Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Trump kortar tidsfristen för fredsatval mellan Ryssland och Ukraina, verkar Ryssland ta det med ro. Men hur länge klarar de av att hålla emot? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Putin och Kreml verkar ständigt återvända till samma taktik – att rycka på axlarna åt hot om sanktioner från väst. Men ekonomin tryter, och kriget sliter på landet. Inte minst befolkningen och dess soldater. Vad gör detta med stridsmoralen?Vi återvänder också till Tjernobylolyckan, och diskuterar inte bara hur katastrofen påverkade Sovjetunionen politiskt, utan frågar oss även om det var en uttänkt taktik som ledde ryska trupper rakt genom området i början av invasionen.Hör Malcolm Dixelius, filmare och tidigare Moskvakorrespondent för både SVT och Sveriges Radio, Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan, och Björn Gunér, Sveriges Radios reporter som bevakar Ukraina och Ryssland.Programledare: Monika TitorProducent: Alice UhlinTekniker: Mikael Sarabi

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Imorse drog en tsunami in över kustområdena kring norra Japan och delar av östra Ryssland. Jordskalvet tros vara det starkaste i världen sedan 2011. Vi går igenom informationen som fanns vid halv åtta-tiden under onsdagen.Lite senare pratar vi om kebabtjafset mellan Turkiet och Tyskland som fortsätter och tagit sig upp till EU-nivå. Turkiet vill få ensamrätt på ordet dönerkebab och det lackar kebab-älskande Tyskland på. Just nu håller EU-kommissionen i Bryssel på att reda i frågan.

Året 2027 nämns allt oftare som tidpunkten för den stora konfrontationen mellan Ryssland, Kina och väst. Är det bara propaganda, eller något vi faktiskt måste förbereda oss på?I Storbritannien har internet nyligen strypts ordentligt genom den nya Online Safety Act, med redan brutala konsekvenser. Men EU ligger inte långt efter. Inom kort lanseras den digitala plånboken, ett verktyg som kan få liknande effekter här.I det här avsnittet blickar vi framåt. Oavsett om vi går mot ett fullskaligt krig mot en yttre fiende eller en allt hårdare järnhäl från en inre, är det vi gör nu avgörande för våra möjligheter i framtiden.Det blir ett samtal om obekväma sanningar, nödvändiga insikter – och strategier för att klara oss i en värld som snabbt förändras.Videoversion: https://www.youtube.com/watch?v=pEo91iukZRIKom på Sommarfesten: https://www.detfriasverige.se/sommarfestBecome a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

Nazityskland och Sovjetunionen mördade under perioden 1933 till 1945 14 miljoner civila i ett område som innefattar östra Polen, Ukraina, Vitryssland, västra Ryssland och Baltikum. De civila offren dog inte pga krigshandlingar utan en genomtänkt mordisk politik. Koloniala ambitioner utifrån två totalitära ideologier slutade med skapad massvält, nackskott och gasning. Den amerikanske historikern Timothy Snyder kallar området för Bloodlands i en bok med samma namn. Han hävdar att vi måste utgå från territoriet för att förstå vad som hände.I samarbete med podden Historia Nu publicerar vi en intervju med professor Martin Hårdstedt utifrån boken Bloodlands av historikern Timothy Snyder.Två totalitära regimers koloniala ambitioner sammanföll i brödboden Ukraina. Sovjetunionens ledare Stalin valde att medvetet svälta ihjäl 3 miljoner ukrainska bönder i kollektiviseringen av jordbruket, som var tänkt att ge ett överskott som kunde användas för att industrialisera samhället. I den stora terrorn 1936 till 1938 var polacker och kulaker särskilt utpekade. 700 000 människor avrättades under två år för att säkerställa revolutionen.Adolf Hitler planerade att låta 30 miljoner människor svälta ihjäl i Bloodlands för att ge utrymme för en jordbrukskolonisation av Ukraina, för att säkerställa Tysklands mattillgång. När krigslyckan satte stopp för planerna inriktades dödandet framförallt mot judar som främst sköts nära sina hem än skickades till dödslägren i Polen.När Tyskland anföll Polen den 1 september var det första steget på vägen att besegra Sovjetunionen. På Östfronten fick tyskarnas fantasier om raskrig fritt spelrum. Massavrättningarna av judar började på hösten 1941 och fortsatte till 1944. Cirka 1,5 miljoner ukrainska judar dödades, och över 800 000 fördrevs österut.Bild: Einsatzgruppe mördar judar i Ivanhorod, Ukraina, 1942. En kvinna försöker skydda ett barn med sin egen kropp precis innan de beskjuts med gevär på nära håll. Wikipedia, Public Domain.Musik: The Comeback Yid Bulgarish av Humans Win, Storyblock AudioLyssna också på Så blev vanliga medelålders män massmördare i Hitlers raskrig samt Holodomor – Josef Stalins terrorsvält för att kuva ukrainarna. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tre ryska ubåtar lyckas pressa sig upp genom den arktiska isen i januari 2021. Det blir en symbolisk styrkedemonstration av Rysslands ökade militära närvaro i Arktis - ett område där nya handelsvägar öppnas upp i takt med att isarna smälter. Nu öppnas en ny del av världen för konkurrens mellan stormakterna. Att tävla om inflytandet över Arktis riskerar att bli en ny konfliktzon, inte bara för Ryssland utan också för USA och Kina.Medverkande: Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Patrik Andersson, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina, UI.Programledare och redaktör: Annica Ögren.Det här är den andra delen i en sommarserie av Utrikespolitiska institutets podd Utblick, om framtidens krigföring och några av vår tids största säkerhetspolitiska utmaningar. I luften, i vattnet och i rymden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under drygt 300 år styrdes Ryssland av ätten Romanov. Dessa tsarer sågs länge som gudomliga av befolkningen, men den bilden kom att förändras. Den siste tsaren Nikolaj II och hela hans familj avrättades kallblodigt i en källare 1918. Wikipedia säger sitt om avrättningen av tsarfamiljen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tusentals samlades på Kievs gator för att högljutt protestera mot regeringens beslut till den grad att parlamentet tillslut fick backa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lagändringen skulle innebära minskat oberoende till landets två antikorruptionsmyndigheter. Internationella röster från bland annat EU-medlemsstater riktade kritik mot det ukrainska parlamentet, och tillslut fick Zelenskyj kliva fram och meddela att de tonar ner beslutet. Men vad skulle en sådan här lagändring innebära inrikes för Ukraina? Och hur påverkar det omvärldens syn på den ukrainska ledningen?Vi återbesöker också Kachovkadammen, som rasade samman i juni 2023. Det ledde inte bara till hundratals döda civila, utan även en naturkatastrof. Hur ser det ut i området nu? Och kan detta leda till nya internationella lagar?Hör Fredrik Wesslau, tidigare biträdande chef för EU-missionen i Ukraina och nu på Centrum för Östeuropastudier, Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till Mannheimer Swartling och Björn Gunér, Sveriges radios reporter som bevakar Ryssland och Ukraina.Programledare: Monika TitorProducent: Alice UhlinTekniker: Martin Seipel

Ukraina attackerades av Ryssland i natt. Så fungerar det i Kievs skyddsrum. Hörselskadade ska kunna chatta med SOS Alarm. Flera varningar för vädret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det svenska riket och det blivande ryska riket konfronterades tidigt när deras målsättningar krockade i det som idag är Finland. Denna tidiga medeltida kamp om inflytandet kom inte till ett definitivt slut, men i och med Nöteborgsfreden 1323 utstakades en gräns i öster Finland.Vi vet idag att Ryssland systematiskt bedriver påverkansoperationer, underrättelseinhämtning och gör militärplanering för ett anfall på Sverige. Historiskt har relationen sett lite annorlunda ut med perioder av krig men också samarbete.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved hotet från Ryssland.Bör vi vara rädda för Ryssland? Mot bakgrund av Ukrainakriget finns det anledning att fräscha upp minnet om de svensk-ryska relationerna.Den kommande historien skulle komma att domineras av konkurrens och många krig. Först med Peter den store fick Ryssland övertaget och kunde tränga fram till Östersjön. År 1703 grundades St Petersburg den blivande huvudstaden – det sannolikt viktigaste åratalet i Sveriges och Finlands historia. Från den tiden skulle Ryssland vilja erövra Finland vilket skedde slutgiltigt 1809.Under första hälften av 1800-talet samarbetade Sverige och Ryssland mot Frankrike och relationerna var förhållandevis goda. Från Krimkriget på 1850-talet och längre fram under 1880-talet ökade spänningarna och ”rysskräcken” spred sig i Sverige. Under 1900-talet har den svenska hållningen varit misstänksam och under kalla kriget stod det ganska klart från vilket håll hotet kom även om det inte sades klart ut. I nuet framstår Ryssland som den enda makt som på allvar skulle kunna utgöra ett hot mot Sverige. Avsnittet avslutas med diskussion kring vad detta konkret innebär och vad vi har att vänta oss i framtiden.Bild: Valaffisch från Högerns ungdomsförbund med texten "Envar som röstar på arbetarepartiet röstar för Moskva". Andrakammarvalet 1928 även kallat Kosackvalet. Nordiska Museet, Digitalt Museum, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ryssland skyddar sin skuggflotta med både stridsflyg och missiler, men den svenska marinen ser ett annat hot. Nu dras nätet åt allt hårdare kring fartygen. Räcker det för att förhindra en katastrof?

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vladimir Putin och Volodymyr Zelenskyj två helt olika ledare med två helt olika ledarstilar. Men vad särskiljer dem, och vad gynnas de av? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA:s president Donald Trump hotar med sanktioner mot Ryssland om man inte lyckas nå ett fredsavtal med Ukraina inom 50 dagar. Samtidigt utlovar han vapenleveranser till Ukraina.Både innan och under Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har respektive ledare gjort de tydligt hur de vill förmedlas i media, både inför sin befolkning men också omvärlden. Vad särskiljer dem, och hur har de gynnats – eller missgynnats – av detta under de senaste åren?Hör Jakob Hedenskog, analytiker på centrum för Östeuropastudier vid utrikespolitiska institutet, Carolina Vendil Pallin, forskningsledare för Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och Björn Gunér, Sveriges radios reporter som bevakar Ryssland och Ukraina.Programledare: Monika TitorProducent: Alice UhlinTekniker: Martin Seipel

Presidenten förföljs av Epstein-filerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Diskussionen om Epstein-filerna har återigen flammat upp. Reaktionerna har varit heta inom Maga-rörelsen efter att FBI och Justitiedepartementet slagit fast att det inte finns något mer att delge allmänheten.Vi pratar även om att Donald Trump har annonserat nya vapenleveranser till Ukraina, som ska finansieras av europeiska Nato-länder. Han hotar också med hårdare tullar och sanktioner som ska straffa Ryssland om inte kriget avslutas inom 50 dagar.Dessutom tar vi upp tullkriget mellan USA och resten av världen som fortsätter. Efter att tullpausen löpte ut skickade Trump signerade brev till en rad länder med besked om nya tullar och en ny deadline. Kommer Trump anklagas för att ”fega ur” igen eller kommer tullarna träda i kraft den här gången?Medverkande: Robin Olin, Sveriges Radios utsända reporter i Washington, Esmeralda Svenningsson, Sveriges Radios utsända reporter i San Fransisco och Britt-Marie Mattsson, USA-expert Göteborgsposten.Programledare: Simon IsakssonProducent: Hedvig Holgersson

Efter kriget börjar Herman Wirths gipsavgjutningar samla damm, men hans teorier vinner nytt gehör i högerextrema kretsar, inte minst i Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid på en vindlande resa bland hällristningar, nazistiska baser på Sydpolen, galna forskare och teorier om ett sjunket germanskt Atlantis i Vetenskapsradion Historias Sommarspecial. I detta sista avsnitt undersöker vi hur SS-organisationen Ahnenerbes och dess förste chef Herman Wirths idéer lever kvar idag.Medverkar gör Luitgard Löw, chef för Västergötlands museum och Mattias Legnér, historiker vid Uppsala universitet och mediehistorikern Eva Kingsepp.

Under vikingatiden kunde människor ägas som egendom. Vikingarna offrade ofria människor som man offrade dyra svärd, djur. Under en period av 5000 år har människooffer existerat i vårt land. Och vikingarna offrade människor för religiös vinning. Krigsoffer ägde rum i krigarnas slutna krets, medan böndernas offerceremonier vara stora folkfester. Bönderna passade på att ha marknad, skipa rättvisa och festa på samma gång. De träffades vid fullmåne, gärna när en ny årstid gjorde entré – därav namnet kalendariska offerfester. Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. Detta är tredje delen av Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media.Programledaren är Kristina Ekerö Eriksson, journalist och arkeolog som har skrivit böcker om vikingatiden och tiden före vikingatiden. I den här dokumentärserien i fyra delar undersöker hon tillsammans med journalisten Urban Lindstedt, vad som tog åt nordborna i slutet av 700-talet. Tillsammans med experter tar vi reda på historien om vikingar i dagens Ryssland och Ukraina, våldsamma begravningsritualer, Odenkrigare och människooffer – men också om vikingatida pilgrimer och slutet på viktingatiden. Vid Orkneyöarna i slutet av 800-talet pågick ett sjöslag mellan två vikingar: norrmannen Einar, som är jarl över ögruppen, och Halfdan som vill ta ifrån honom makten. När Halfdan förstår att han inte kan vinna kampen, hoppar han överbord och försvinner bland vågorna. Dagen därpå seglar Einar och hans män ut till skär och holmar för att leta rätt på utmanaren. För han ska dö och offras till Oden! Till slut finner de Halfdan och Einar får ner honom på mage, tar fram sitt svärd och låter rista blodörn. Ett plågsamt sätt att offra någon till gudarna. Bild hemsida: Midvinterblot av Carl Larssons är en tolkning av den vikingatida offerfesten vid Uppsala tempel. Nationmuseet, Wikipedia, Public Domain. Bilden är beskuren. Medverkade gjorde Klas Wikström af Edholm och Robin Lucas Programledare: Kristina Ekero Eriksson Redaktör: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Ljuddesign och slutmix: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Donald Trump hotar Ryssland. Varma temperaturer i norr. Brist på dricksvatten på flera platser. På Dalbyhemmet har man skaffat hönor och kaniner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vikingarna for öster ut från Mälaren ända bort till Kaspiska havet och Bagdad. Handelsplatsen Birka på Björkön i Mälaren var en del i ett handelsnätverk som sträckte sig långt österut i det nutida Ryssland, Ukraina och ännu längre bort. Handeln sätter spår. Boplatser runt Östersjön får en tydlig närvaro av skandinaver från den polska kusten till dagens Ryssland, Finland och Sverige. Historia Nu Dok är podden som går på djupet i historien. Detta är andra delen av Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Programledaren är Kristina Ekerö Eriksson, journalist och arkeolog som har skrivit böcker om vikingatiden och tiden före vikingatiden. I den här dokumentärserien i fyra delar undersöker hon tillsammans med journalisten Urban Lindstedt, vad som tog åt nordborna i slutet av 700-talet. Tillsammans med experter tar vi reda på historien om vikingar i dagens Ryssland och Ukraina, våldsamma begravningsritualer, Odenkrigare och människooffer – men också om vikingatida pilgrimer och slutet på viktingatider. Det var handeln som skapade rikedomar, att ha kontroll över handelsvaror, handelsrutter och handelsplatser. Det var där de stora förtjänsterna fanns. I de arkeologiska lagerna av Starja Ladoga i dagens Ryssland ser man att skandinaver varit på plats redan från början. Under vikingatid flyttade vikingarna ut egna positioner, skippa mellanhänder och gör resor hela vägen till Kaspiska havet och Bagdad. Bild hemsida: Detalj från bildsten med skepp 800-1099 Tjängvide, Gotland.Foto: Bengt A. Lundberg/SHM, CC BY 2.5 se. Medverkade gjorde Charlotte Hedenstierna Jonsson Programledare: Kristina Ekero Eriksson Redaktör: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Ljuddesign och slutmix: Emanuel Lehtonen Den här dokumentärserien görs av Urban Lindstedt och mig Kristina Ekero Eriksson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är den 8 juni år 793 och munkarna på den lilla ön Lindisfarne på Englands östkust tror att denna dag ska bli som alla andra dagar: timme efter timme fyllda av bön, missionsarbete och att kopiera de heliga skrifterna för hand. Men det är ingen vanlig dag. Många av de bröder som vaknar upp i klostret kommer inte att leva när solen går ned. För den 8 juni år 793 är dagen då vikingatiden börjar. Allt motstånd mejades ner, som man kan läsa om i den engelska historiekrönikan Historia Regum: ”Och de kom till kyrkan på Lindisfarne och ödelade allting med jämmerlig plundring, trampade ner de heliga platserna med orena steg, grävde upp altarna och tog alla den heliga kyrkans skatter. De dödade en del av bröderna, tog med sig andra i kedjor, många fördrev de, nakna och överlastade med kränkningar, några dränkte de i havet...” Varför uppstod vikingen, vad gjorde han och vart tog han egentligen vägen? I sommar repriserar vi dokumentären Vikingen i världen. Historia Nu Dok är podden som går på djupet i historien. Detta är första delen av Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Programledaren är Kristina Ekerö Eriksson, journalist och arkeolog som har skrivit böcker om vikingatiden och tiden före vikingatiden. I den här dokumentärserien i fyra delar undersöker hon tillsammans med journalisten Urban Lindstedt, vad som tog åt nordborna i slutet av 700-talet. Tillsammans med experter tar vi reda på historien om vikingar i dagens Ryssland och Ukraina, våldsamma begravningsritualer, Odenkrigare och människooffer – men också om vikingatida pilgrimer, läkeörter och arrangerade äktenskap. Det var som att nordborna blivit galna, för det slutade inte här. Åren som följer attackerades flera andra kloster på de brittiska öarna. På den skotska ön Iona dödade vikingarna 68 munkar på stranden och deras kloster brändes ner. Som man kan läsa i en nedteckning: ”De åstadkom att det som tidigare varit så rikt nu var som ingenting”.England kom att attackeras i flera vågor, från år 865 invaderades landet av den stora hedniska armén, vikingafamiljer som rest dit i stora flottor och som så småningom bosatte sig i det som kom att kallas Danelagen – det området där dansk lag gällde. Drygt två hundra år efter anfallet på Lindiafarne satt den danske vikingen Sven Tveskägg på Englands tron.Det mäktiga Frankerriket, en stormakt som ungefär motsvarade dagens Frankrike och Tyskland, skonades inte heller. Några år efter Lindisfarne 793 började Frankerrikets kuster att attackeras och det intensifierades på 830-talet. Den åtråvärda handelsstaden Dorestad, i dagens Nederländerna, plundrades av vikingarna varje år mellan 834 och 837.Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Medverkade gjorde Andreas Hennius. Programledare: Kristina Ekero Eriksson Redaktör: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Ljuddesign och slutmix: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I sann sommaravsnittsanda drar vi ut på uppsnacket så långt det går och pratar lego-kopior och patent, men sen kommer vi igång och pratar om de senaste av Moderaternas säkerhetsskandaler, med en aktivt barn-nazist i Johan Forssells närhet. Martin har också läst en rapport om USAs båtbyggande. För kontakt och uppdateringar med Eld och rörelse […]

Panelen svarar på era frågor om bland annat ukrainsk underrättelsetjänst och när Ryssland kommer inleda en offensiv från Belarus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur arbetar omvärlden för att sprida information i Ryssland om vad som händer i kriget? Vad är det för skick på Rysslands kärnvapen? Hur ser skolgången ut i Ukraina idag? Och vad kommer egentligen hända efter att Vladimir Putin lämnar rollen som president? Detta och mycket mer får ni svar på i denna frågespecial!Hör Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till Mannheimer Swartling, Lubna El-Shanti, radions Ukrainakorrespondent och Maria Persson Löfgren, radions Rysslandskorrespondent. Programledare: Fredrik WadströmProducent: Alice UhlinTekniker: Heinz Wennin

Internationella arktiska forskningssamarbeten med Ryssland går på absolut sparlåga sedan landet invaderade Ukraina 2022, men kanske kan vetenskapsdiplomati öppna en bakväg in till geopolitisk avspänning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 28 januari 2025. För arktisk forskning är det ett jätteproblem att nästan allt samarbete med Ryssland numera ligger nere. Polarforskarna ser ödesfrågor för mänskligheten och planeten bli lidande. Nu när det femte internationella polaråret 2032-33 börjar förberedas, finns en glimt av hopp för den som blickar bakåt – mitt under kalla kriget på 1950-talet bidrog vetenskapsdiplomati till politisk avspänning.Reporter:Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Under kalla kriget kunde Sverige mönstra 800 000 vapenföra män när försvaret var som starkast år 1964. Nästan alla män gjorde värnplikt. Svenska vapenfabriker byggde moderna stridsflyg, ubåtar, stridsfordon, stridsvagnar och mindre vapen som raketgeväret Carl Gustaf.Samtidigt byggde vi mest skyddsrum per capita. Alla människor i Sverige i åldrarna 16 till 65 år hade civilförsvarsplikt med krav på att delta i återkommande övningar.Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den tredje och sista delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Från 1949 till i mitten på 1960-talet ökades Sveriges militära utgifter i kronor och ören till samma summor som under andra världskriget. Därefter spenderade Sverige mer pengar på försvaret än under andra världskriget ända fram till millennieskiftet. Försvarsutgifterna som andel av BNP minskade under kalla kriget främst på grund av den höga tillväxten under efterkrigstiden.Sverige storlek och geografiska läget i Europa gjorde landet sårbart mot ett sovjetiskt anfall. Finland var en naturlig buffert ända sedan Ryssland erövrat vår östra riksdel i finska kriget 1808 till 1809. Sovjetunionen kunde tänkas anfalla över land via norra Finland, via Östersjön från hamnar i Baltikum eller via Polen mot SkåneMen om Sovjetarmén kom via Finland hade Sverige byggt ett system av befästningar och andra hinder för att fördröjningsstriderna skulle ge tid till att förflytta förstärkningar till norra Sverige.Under andra världskriget förberedde sig Sverige för att kunna göra motstånd om vi blev ockuperade. Stay Behind-rörelsen levde sedan vidare under kalla kriget och avslöjades först på 1990-talet för den svenska allmänheten.Stay behind-rörelse skulle träda in om det värsta hade hänt - att Sovjetunionen besegrat Sverige i ett krig. Men det främsta målet var naturligtvis att i samarbete med Nato att slå tillbaka ett Sovjetiskt anfall.Sverige valde också att utveckla ett eget flygvapen. Något som inga andra jämförbara länder utanför supermakterna eller stormakterna gjorde vid samma tid. I Sverige planerade vi för egna kärnvapen redan innan vi visste vad kärnvapen var för något.Sverige har en lång tradition av en utvecklad försvarsindustri, ända sedan stormaktstiden vapensmedjor på 1600-talet. Sverige blev under 1800-talet ett framstående ingenjörsland som utvecklat revolutionerande teknologier som kullager, fyrar, kylskåp och dynamit.Medverkade: Martin Hårdstedt, Peter Bennesved och Wilhelm Agrell.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig LagerkvistBild: Soldater under övning på F11, Södermanlands flygflottilj, i Nyköping. Flygflottiljen var aktiv fram till 1980-talet. Idag känner vi till platsen som Skavsta flygplats. Bilden är troligen tagen någon gång under 60-talet. Foto: Olle Hagelroth, Sörmlands museum, CC BY 4.0 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rysslands attack mot Ukraina har pågått sedan 2014. Många försök har gjorts för att mäkla fred utan att lyckas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I det här sommaravsnittet av Gräns får du höra en längre intervju med freds- och konfliktforskaren Isak Svensson om vad som kan leda fram till att kriget tar slut.

Vi pratar om Socialdemokraternas nya bostadspolitik/tvångsblandning, och om MKBs nya regleringar på Rosengård. Stötta gärna oss på vår Patreon!Handla gärna i vår Webshop!Följ oss gärna på Twitter!

Detta är en / preview / för ett avsnitt på Radio åt allas Patreon! För att höra hela avsnittet, bli månadsgivare på Radio åt allas Patreon. Stötta gärna oss på vår Patreon!Handla gärna i vår Webshop!Följ oss gärna på Twitter!

Ukraina gör upp med Europa om att ställa Ryssland till svars för krigsbrott under den ryska invasionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har besökt Strasbourg och undertecknat ett nytt avtal med Europarådet om en krigsbrottstribunal som ska utreda vem som ska hållas ansvarig för Rysslands fullskaliga invasion. Samtidigt lämnar Ukraina Ottawafördraget, som förbjuder användandet av personminor. Och Azerbajdzjans relation till Ryssland blir allt sämre efter våldsamma massgripanden av azerier i ryska Jekaterinburg.Hör Stig Fredrikson, journalist och författare med lång erfarenhet av Ryssland och Sovjetunionen, Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till Mannheimer Swartling och Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Alice UhlinTekniker: Mikael SarabiOch så har vi en rättelse:I en tidigare version av det här avsnittet hänvisades till en intervju med en rysk soldat. Intervjun gjordes i rysk tv. I poddavsnittet sas att soldaten påstått att den ryska armén skär av fingrarna på ukrainska krypskyttar. Det var fel. Korrekt är att den ryska soldaten påstod att den ukrainska armén skär av fingrarna på ryska soldater om dessa tas tillfånga. Den här rättelsen är gjord den 3 juli 2025.

Den 25 april 1915 landsteg brittiska, australiska och nyzeeländska trupper på Gallipolihalvön i dagens Turkiet. Redan den 18 mars hade en allierad flottstyrka förgäves försökt forcera Dardanellerna, men tvingats tillbaka med stora förluster på grund av minor och osmanska kustbatterier. I över åtta månader försökte de allierade inta halvön för att öppna vattenvägen mellan Medelhavet och Svarta havet. Operationen blev ett stort misslyckande och kostade 58 000 soldater livet. Den ansvarige Winston Churchill tvingades avgå från sin post i amiralitetet och tog senare befälet över en bataljon på västfronten.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar professor Martin Hårdstedt och idéhistorikernPeter Bennesved en av första världskrigets mest kända operationer. De allierades strategi var att öppna en ny front i södra Europa för att understödja Ryssland och försvaga Tysklands allierade. Operationen misslyckades, inte minst på grund av en kraftig underskattning av det osmanska försvaret. Osmanerna var väl förberedda och stöddes av tysk materiel och militär kompetens. Terrängen på Gallipolihalvön gjorde landstigningar svåra, och det kuperade landskapet gynnade försvararna. Anfallet körde snart fast, och försök att bryta dödläget genom nya landstigningar och frontala attacker ledde bara till mycket stora förluster.Vid Gallipoli gjorde australiska och nyzeeländska soldater stora insatser, och fortfarande firas landstigningsdagen den 25 april som en form av nationell högtid på andra sidan jordklotet – ANZAC Day.Bildtext: Landstigningen vid Gallipoli, april 1915. Nyzeeländska trupper var en del av den allierade styrkan som gick i land vid det som snart kom att kallas ANZAC Cove. I åtta månader utkämpades strider i svår terräng mot hårt motstånd från osmanska styrkor, vilket resulterade i omkring 125 000 döda – däribland 2721 nyzeeländare. Målning av Charles Dixon. Archives New Zealand / Charles Dixon – Landing at Gallipoli CC BY-SA 2.0Länk: warart.archives.govt.nz/node/1085Lyssna också på När Winston Churchill räddade världen.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Brittiske författaren och journalisten Oliver Moody intervjuas av Magnus Thorén. Hur skulle ett ryskt anfallskrig mot Baltikum starta? Hur skulle Europa svara Putin militärt? Och räknar verkligen våra politiker och befälhavare med att USA kommer att hjälpa oss? Oliver Moody har genom samtal med politiker, Nato-befäl och experter försökt ta reda på svaren på de känsliga frågorna som få makthavare talar öppet om. Har beskeden han fått gjort honom mer eller mindre oroad?

Brittiske författaren och journalisten Oliver Moody intervjuas av Magnus Thorén. Hur skulle ett ryskt anfallskrig mot Baltikum starta? Hur skulle Europa svara Putin militärt? Och räknar verkligen våra politiker och befälhavare med att USA kommer att hjälpa oss? Oliver Moody har genom samtal med politiker, Nato-befäl och experter försökt ta reda på svaren på de känsliga frågorna som få makthavare talar öppet om. Har beskeden han fått gjort honom mer eller mindre oroad?

I vårt längsta och mest heltäckande avsnitt hittills går vi igenom Karl X Gustavs alla krig – vilket blir en del eftersom karln hann med – och Stormaktssverige under 1650-talet i allmänhet.Mattis beskriver Sveriges krig mot Polsk-litauiska samväldet, Ryssland, Danmark, Österrike, Brandenburg, tartarer, Nederländerna (m.fl.) samt även alltifrån 1600-talets klimatkatastrof och artillerikonst, till tidens syn på våld och transsylvanska armén. Per tar sig å sin sida an stormaktens ekonomi, tidens ganns och Nederländerna. Därtill ställer han relevanta frågor och försöker hjälpa lyssnaren med att hänga med i Östeuropageografin.Det här avsnittet kom till tack vare våra Patreons. Gillar du det vi gör och vill ha fler liknande avsnitt? Bli vår Patreon idag!Se kartor, bilder m.m. och följ med bättre i krigen på vår hemsida här: krigshistoriepodden.com/Karl-X-Gustavs-alla-krig-i-bilderDet här blev absurt långt, så nedan har du lite timestamps.0:00:00–1:22:06 – inledningOm 1600-talet, det krigiska Europa, Sverige och vägen mot stormakt, Karl X Gustav, Polsk-litauiska samväldet, Smolenskkriget, kosackupproret, Ryssland, ryska armén och hur Sverige beslöt sig att gå i krig.1:22:07–3:25:04 – 1655Om stormaktens ”ekonomi”, finansieringen av kriget, svenska armén, den svenska invasionen av Polen, Karl X Gustav får feeling, polsk-litauisk kollaps och armé, belägringen av Krakow, det polska gerillakriget, kontribution, logistik och plundring.3:25:05–5:11:23 – 1656Om vinteroperationerna i Sandomierz, Karl X Gustav får feeling, DET MEST BADASS SOM SVENSKA ARMÉN GJORT, brandenburgska armén, tredagarsslaget vid Warszawa, eldhandvapen, sjukvård och begravningar, Karl X Gustavs (trattiga) ryska krig, kommendant MADDAFAKKING Bengtsson, generaliserat Östeuropastök, Sverigebilden.5:11:24–7:17:30 – 1657Om det försämrade läget i Polen, transsylvanska armén, besvikelsen till vårfälttåg, det (efterlängtade) danska kriget, det förödda Polen, synen på våld, danska armén, danska missöden, svenskarna stöter på en ointaglig fästning, töntig småskalighet längs norska gränsen, det patetiska ryska kriget fortsätter och avslutas, östeuropeisk anarki, österrikiska armén ingriper/gör sig omöjlig.7:17:31–9:07:09 – 1658Om den svenska meritokratin, svenska armén går på vatten, svenskans vackraste ord – Roskildefreden, än mer anarki i Östeuropa, Sverige invaderar Kurland, Karl X Gustav går till sitt happy place och anfaller Danmark igen, första krigshösten i andra danska kriget, holländarna och deras flotta, svenska flottan, slaget vid Sundet, svenska artilleriet och belägringen av Thorn.9:07:10–10:00:01 – 1659Om fortsatta polska problem, stormningen av Köpenhamn, det kollapsande läget i Danmark, Sverige invaderar Brandenburg x 2, det kollapsande läget i Polen, total anarki på alla krigsskådeplatser, slaget vid Nyborg, soldaten Nils Svenssons öde, Karl X Gustav fortsätter kriget.10:00:02–10:22:06 – 1660 och slutetKarl X Gustavs sista tid, frederna, konsekvenserna, svenska stormaktens förmågor samt begränsningar och en fyraårings promenad. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna svämmar över av krig och kaos. Nyss frågade sig många om vi stod inför ett storkrig i Mellanöstern. Några dagar senare verkar oron vara som bortblåst. Är det rimligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Krig och kaos och stigande börser”Det är så mycket som händer, det är svårt att veta vilken information man ska handla på”, säger en av Financial Times reportrar.Olika syn på framtidenMen det saknas inte sakar att oroa sig för. Tullförhandlingarna är långt ifrån avslutade och försvarsexperter varnar för ett allt aggressivare Ryssland och Kina. ”Vi lever i en förkrigstid”, säger Klas Eklund, ekonom på Dahlgren capital, som tycker att aktiemarknadens reaktion på det som händer i världen är obegriplig.Handlar på rubriker“Jag är orolig på lång sikt. Det är väldigt obehagliga saker som händer och som kan stöpa om världsekonomin”, säger Klas Eklund. “Marknaden är extremt kortsiktig. Man placerar alltför riskfyllt”, säger han.Aktiemarknaden pekar uppåtJonas Olavi, fondförvaltare och allokeringschef på Alpcot, håller inte med. “Jag tycker att marknaden är rationell. Börserna stiger på välmotiverad grund”.Bättre tider i sikteSusanne Spector, chefsekonom på Danske bank, räknar med att den svenska konjunkturen börjar vända uppåt snart. “Men man ska ta höjd för att det är ett osäkert läge”, säger hon.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Susanne Spector, chefekonom Danske bankJonas Olavi, fondförvaltare och allokeringschef AlpcotKlas Eklund, ekonom Dahlgren capitalKristin Magnusson Bernard, vd Första AP-fondenElisabeth Svantesson, (M) finansministerAidan Reiter, journalist Financial timesDonald Trump, president USAJan Hallenberg, USA-expertChristian Kopfer, analytiker Handelsbankenekonomiekotextra@sverigesradio.se

Gräns intervjuar överbefälhavaren Michael Claesson inför publik på Sveriges Radios scen i Almedalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Politikerna har beslutat att lägga 5 procent av BNP på försvarsutgifter, men när pengar inte är ett bekymmer längre finns andra flaskhalsar som försvårare upprustningen av Sverige.Det är svårt att hitta både personal och materiel som behövs när hela västvärlden ska rusta samtidigt, och under tiden blir inte Ryssland mindre hotfullt enligt överbefälhavaren.”Hela Rysslands sätt att förhålla sig till omvärlden handlar om att identifiera och exploatera svaghet och det är ingen hemlighet att inte bara Sverige utan hela Västeuropa kommer från en period vi kallar den eviga fredens era”, säger Michael Claesson.TEXT: Kalle GlasMedverkandeProgramledare: Claes Aronsson och Kalle Glas.Gäst: Michael Claeasson, Överbefälhavare.

Putin tar emot iransk toppolitiker i Kremls gyllene salar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rysslands utrikesministerium kallar USA:s bombningar i Iran för ett grovt övertramp av folkrätten och vill medla fred. Samtidigt som Ryssland självt bedriver ett invasionskrig som bryter mot folkrätten.Hör Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent. Maria Persson Löfgren, radions Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Donald Trump har varit USA:s president sen i januari och har sen dess haft fullt upp. Trump gick bland annat till val på att han inte skulle starta något krig utan istället få slut på krig och konflikter runt om i världen. Under våren har han medlat mellan Ryssland och Ukraina, försökt få Israel att sluta bomba Gaza och nu försökt lugna ner stämningen mellan Israel och Iran. Vad vill Trump med sin inblandning i de olika konflikterna? Har han några långsiktiga strategier och vad händer om han får till vapenvilor på flera håll? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare/producent: Jenny Ågren. Klipp från: Aftonbladet, BBC News, Sky News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Från scen i Almedalen med ÖB Michael Claesson. Nato-länderna tar sats för att rusta upp och Europa måste kunna försvara sig på egen hand. Men flaskhalsar bromsar och kostnader skapar friktion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid det pågående Nato-toppmötet ska förslaget om att lägga 5 procent av BNP på försvarsutgifter klubbas formellt. Men hur och när kan Europas länder nå det nya, högt uppsatta målet och vad krävs? Den nya höga nivån som innebär stora utgifter har ifrågasatts av länder i södra Europa, så är alla europeiska Nato-länder verkligen med på tåget? Natos generalsekreterare Mark Rutte sa nyligen att när det gäller ammunition kan Ryssland på tre månader tillverka vad hela Nato tillverkar på ett år. Hör hur Sveriges överbefälhavare Michael Claesson bedömer Europas möjligheter att komma ikapp.Gäster i Almedalen är också Magnus Christiansson, forskare och lärare vid Försvarshögskolan med särskilt fokus på Nato och Östersjöregionen. Samt Pernilla Trägårdh, chef för enheten för handel och säkerhet på Kommerskollegium. Hör om flaskhalsarna som bromsar Europas möjligheter att rusta upp snabbt och om hur fungerande handelsavtal med omvärlden hänger samman med säkerheten för Europa. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese RosenvingeTekniker: Fabian Begnert

Idén om en unik, rysk nation – avskild från och moraliskt överlägsen Västerlandet – formulerades av ryska filosofer redan i början av 1800-talet. När bolsjevikerna tog makten 1917 cementerades tanken på Ryssland som en avvikare i världen.Men den ryska särarten har en ännu längre historia. När de ryska härskarna valde den ortodoxa kristendomen framför katolicismen avskildes Ryssland från den europeiska idétraditionen. Latinet, som knöt an till antikens idéarv, förenade de lärda i Västeuropa, men denna intellektuella gemenskap stod Ryssland utanför.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Bengt Jangfeldt, docent i slaviska språk och författare till boken Vi och dom – Om Ryssland som idé.När den ryska presidenten Vladimir Putin uttrycker hat och förakt för Europa blir många förvånade. Men Putin knyter an till en flera hundra år gammal tradition, där Västeuropa beskrivs som dekadent och krämaraktigt – i kontrast till den ryska nationens påstådda djup och moraliska överlägsenhet. Den ryska historien har, ända sedan Peter den stores tid på 1700-talet, präglats av en pendelrörelse mot och bort från Europa.Redan 1836 formulerade den första ryska filosofen Pjotr Tjaadajev idén att Ryssland var en nation som stod utanför den universella historiska gemenskapen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Valberedningen lämnade idag in förslaget till ny partiledare. Ryssland ligger lågt i Israel-Irankriget. “Shadi” från Teheran om tillvaron i krigsdrabbade staden. Nytorgsmannen döms till fängelse för nya sexbrott. Och JD Vance stängdes av från Bluesky – efter bara tolv minuter på plattformen. Programledare: Jörgen Huitfeldt.