Podcasts about ryssland

Fall från balkonger och berg. Mystiska drunkningsolyckor. Två ”självmord” på två dagar. Bara i juli och augusti i år har nio ryska höjdare dött under diffusa omständigheter. Ryssland slukas nu sakta av en malström som är starkare än vid Sovjets undergång, skriver säkerhetsrådgivaren Vilhelm Konnander. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vete och valfeber ser ut att kunna äventyra Polens stöd till Ukraina. Utspelet från bundsförvanten om att sluta skicka vapen oroar Kiev. Har Polen vänt Ukraina ryggen nu? Ryssland framstår som vinnare när bandet mellan Ukraina och Polen ser ut att krackelera. Hör om vetet, som Ukraina är beroende av att exportera men som Polen inte vill ha på sin marknad. Spannmålet har nu slagit en kil mellan grannländerna, men i bakgrunden osar den polska valrörelsen. Lantbrukarnas och landsbygdens röster kan bli avgörande för det styrande partiet Lag och Rättvisa och det är tydligt att den sittande regeringen vill visa att man sätter polska intressen i första rummet. Ukraina å sin sida har dragit Polen och Ungern inför WTO på grund av spannmålshanteringen och när president Zelenskyj talade inför FN förra veckan anklagade han de europeiska grannarna för att bereda en scen för Moskva. Nu försöker Ukraina delvis backa och dra ner konfliktnivån, men det höjda tonläget och den nya kalla tonen mellan Polen och Ukraina sätter ändå fingret på en bräcklighet i grannrelation. Ovanpå den polska osäkerheten kommer nu ett val i Slovakien som kan kullkasta stödet till Ukraina därifrån. Medverkande: Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Revolvrar och vakthundar skulle skydda 1800-talets lärarinnor mot våldet i skolan. Idag ser lösningarna annorlunda ut, men skolvåldet är alltjämt ett stort problem för både lärare och elever. Våldet i skolan drabbar både lärare och elever och blir vanligare och grövre år för år. För hundra år sedan hette lösningen revolvrar som lärarinnorna skulle beväpna sig med i syfte att kunna freda sig, i första hand mot män som våldgästade de ensliga skolhusen på landet, berättar historikern Sara Backman Prytz. Idag är lösningarna andra, men problemet gammalt, menar Vesna Prekopic, aktuell med boken ”Brottsplats: Skolan”.Dessutom berättar Dick Harrison om i vilka skolor som Sveriges första präster fick sin utbildning. Frankrike och England tycks de flesta av de första svenska prästerna studerat i, men kanske kom en och annan präst också från det ortodoxa Ryssland.Programledare är Tobias Svanelid.

Kinas handel med Ryssland slår nya rekord och Kina blir allt viktigare för den ryska krigsekonomin. Samtidigt har ett klipp med en kinesisk operasångare i Mariupol väckt stor ilska i Ukraina. Väst lägger sanktion på sanktion för att torrlägga den ryska krigskassan. Men där västvärlden lämnat har Kina klivit in och Kina handlar nu med sin krigande granne som aldrig förr. Den totala handeln mellan Ryssland och Kina har ökat med 36 procent under det här årets sju första månader jämfört med samma period 2022. Hör om Kinas sug efter rysk olja till reapris och om de tekniska komponenterna från Kina som kan användas i Rysslands krig.Xi som metallgubbe på gågata i MoskvaI Ryssland välkomnas nu kinesiska turistgrupper utan visum och på en gågata i Moskva står två stora metallfigurer föreställandes Xi Jinping och Vladimir Putin. Att Kina tagit flera stora kliv på den ryska marknaden efter den fullsakliga invasionen syns även i försäljningen av nya bilar. Kina har tagit över flera bilfabriker i Ryssland där det tidigare tillverkades europeiska modeller. Hör även i Kinapodden om Kinas försvarsminister Li Shangfu som inte synts till på två veckor. Efter att utrikesminister Qin Gang försvann i somras och sedan ersattes väcker den nya ministerfrånvaron frågor om vad det är som just nu pågår i kommunistpartiets toppskikt.Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm. Programledare: Karin TöttermanProducent: Therese RosenvingeTekniker: Tobias Karlsson

Åtta statskupper på tre år i forna franska kolonier. Europas inflytande i Afrika krymper efter årtionden av misslyckad politik. Hör om konsekvenserna och hur Ryssland eldar på misstron mot Frankrike. En epidemi av kupper. Så beskrev Emmanuel Macron nyligen utvecklingen i Sahel i Afrika. I samband med kupperna har misstro och ilska mot den forna kolonialmakten Frankrike framträtt tydligt, samtidigt som Ryssland är aktivt med en omfattande påverkanskampanj. Frankrike har under Emmanuel Macron strävat efter en ny roll, en mer jämlik relation till länderna i Afrika. Men i de gamla kolonierna har inflytandet i många avseenden bestått och i Europapodden konstaterar Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg att Ryssland för närvarande framstår som vinnaren i det pågående propagandakriget. EU:s utrikeschef sågar unionens politik i AfrikaI Paris finns nu en stor oro för vad som händer om kupperna fortsätter att sprida sig och når länder som affärsmässigt och strategiskt är ännu mer av nyckelländer för Frankrike. En annan farhåga i Europa är att ökad instabilitet i regionen kan medföra ett ytterligare ökat islamistiskt terrorhot. EU:s utrikeschef Josep Borrell har med anledning av kupperna i Niger och Gabon uttalat sig självkritiskt och flaggat för att EU nu måste förändra sin strategi och politik gentemot Afrika. Niger har sedan många år varit en viktig samarbetspartner till EU för stoppa migrantströmmar till Europa. Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Richard Myrenberg, Afrikakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

I veckans avsnitt fördjupar vi oss i vad Andrew Tate faktiskt är misstänkt för, kriget mellan Ukraina och Ryssland!? Enligt Daki är det någon som springer runt bland vinande kulor och plockar upp vapen från marken för att sälja till obehöriga. Vill man höra detta och alla kommande avsnitt i sin helhet så är man varmt välkommen att klicka på denna länk https://www.patreon.com/handenpahjartatGenom att bli Patreon stöttar du vårt arbete med podden. Tusen tack.Support this show http://supporter.acast.com/handen-pa-hjartat. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Parallellt med kriget i Ukraina stryps all opposition i Ryssland. Protester är inte längre möjliga så återstår nu bara en revolution? I veckans Konflikt går vi tillbaka till en tid då Ryssland sjöd av protester och då hoppet levde om en annan, mer demokratisk utveckling. Men proteströrelsen 2011 – 2012 slogs ner och istället följde en tilltagande repression – och krig. Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent Johanna Melén återvänder till människor som var med då och finner dem antingen i exil - eller i fängelse.Vi hör journalisten Jevgenija Albats som säger att ingen annan utveckling var att vänta, med en president fostrad i den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB. Från sin exil försöker oppositionspolitikern och tidigare dumaledamoten Dmitrij Gudkov planera för en tid efter kriget och Putinregimens fall. Från en fängelsecell skriver oppositionspolitikern Ilja Jasjin att Ryssland mycket väl kan stå på randen till en tid av svåraste oreda. Dramatikern och regissören Dmitri Plax läser in Jasjins svar.Den politiske analytikern Dmitrij Oresjkin menar att sommarens upprorsförsök, signerat Jevgenij Prigozjin, var ett första tecken på en maktkamp som bara kommer att tillta. I en park i Moskva träffar Sveriges Radios nuvarande Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren reklamarbetaren Lev som säger att när dagen väl kommer vill han vara med och bygga ett nytt, demokratiskt Ryssland. Programledare: Lotten Collinlotten.collin@sverigesradio.seProducent och reporter: Johanna Melénjohanna.melen@sverigesradio.seTekniker: Maria Stillberg

Finns det ett annat Ryssland, frågar sig medicinprofessorn och författaren Johan Frostegård, som betraktar ett land där han varit reseledare med historiska och naturvetenskapliga ögon. Hur spelar historien roll, och varför är kollektivismen så stark? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett flygplan kraschade i Ryssland på onsdagskvällen. Flera av ledarna till den privata armén Wagnergruppen dog i kraschen. Klartexts reporter förklarar mer. I kvällens sändning berättar även Andrea Andersson och Moha Friberg om att de blev mobbade i skolan. Nu ger de råd till elever och lärare.

I slutet av 1300-talet stred sjörövare, korsriddare och drottning Margaretas unionstrupper om herraväldet på Gotland. Vid Gullborg stod flera strider och nu har platsen kartlagts av arkeologer. Följ med Tobias Svanelid till piratborgen Gullborg på Gotland. Länge har kullen vid den lilla sjön på södra Gotland misstänkts ha varit medeltidens mytomspunna sjörövarfäste, då östersjöpiraterna Vitalianerna ockuperade Gotland i slutet av 1300-talet. Nu har arkeologen Niklas Eriksson kartlagt borglämningarna och daterat träpålar som avslöjar att myterna är sanna.Dessutom berättar Dick Harrison om freden vid Nöteborg 1323 – den första kända fredstraktaten mellan Sverige och Ryssland som för en tid bilade gränstvisterna länderna emellan. Men oklarheten om var den nya gränsen egentligen gick gjorde freden bräcklig…Och så berättar arkeologiprofessorn Peter Fischer om de enastående guldfynden ifrån Cypern där svenska arkeologer nu gräver fram vad man menar är Medelhavsområdets rikaste gravar.

21 augusti. Hur påverkas Ryssland av västvärldens sanktioner? Nationalekonomen Anders Åslund, adjungerad professor vid Georgetown University och fellow vid tankesmedjan Frivärld intervjuas av Andreas Ericson.

Hotet från Ryssland får Nato att skala upp sin beredskap. I Vilnius antogs nya planer för hur Europa ska försvaras. Samtidigt trappar Moskvas allierade upp provokationer vid den polska gränsen. Det beskrivs som de mest omfattande försvarsplanerna sedan kalla kriget, fyra tusen hemligstämplade sidor som Nato enats om och som handlar om hur medlemsstaternas territorier ska försvaras. Hör om hur Nato-området i Europa delas upp i regioner och om osäkerheten kring var Sverige kommer att ingå. Från de nordiska ländernas försvarsmakterna finns önskemål om en samordnad ledning av Östersjöregionen när Sverige kommer med i alliansen, säger Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.– Ska man snabbt kunna förstärka Natos närvaro i Finland och de baltiska staterna och säkra försörjningslinjer, då är det praktiskt om man kan operera från svenskt territorium, säger Jacob Westberg i Europapodden.Polens svar på provokationerna österifrånHör också korrespondent Samuel Larsson om de senaste veckornas upptrappade provokationer från Belarus och hur Polen svarar. Det handlar bland annat om en kraftig förstärkning vid gränsområdena. Nu talas det i Polen om 10 000 soldater i gränsregionen som ska hantera den säkerhetspolitiska utmaningen och även stoppa migranter som pressas över gränsen. Samtidigt fortsätter Polen att sin historiska utbyggnad av försvaret och landet får en allt tyngre roll inom Nato.Medverkande: Samuel Larsson, korrespondent i Polen. Susanne Palme, EU-kommentator. Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Han har gått från fattig pojke i efterkrigstidens Västtyskland till förbundskansler, Putins bästa vän och slutligen paria i sitt eget parti. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. I dag om Gerhard Schröder. Den tidigare tyska förbundskanslern växte upp på en bondgård i delstaten Nordrhein-Westfalen med en arbetslös styvfar och en mamma som försörjde familjen med städjobb. Efter skolan lärde han upp sig som butiksbiträde för att kunna hjälpa den fattiga familjen ekonomiskt men på kvällarna läste han upp sina betyg och så småningom tog han juristexamen. Som 19-åring gick han med i de tyska socialdemokraterna och under åren arbetade han sig enträget uppåt i partihierarkin. När det var dags för val till förbundsdagen 1998 var han socialdemokraternas kanslerkandidat och han kom att styra Tyskland i sju år innan han förlorade makten till CDU:s Angela Merkel i ett nyval han själv utlyste. Bara 17 dagar efter att han lämnade kanslerposten blev Gerhard Schröder ordförande för det nygrundade, ryska aktiebolaget Nord Stream. Vad dominerade hans tid som Tysklands förbundskansler? Varför tog egentligen han jobbet som Putins lobbyist i Europa? Och hade Tysklands beroende av gas från Ryssland sett annorlunda ut utan Gerhard Schröder?IrakkrigetTrots att de flesta idag förknippar Gerhard Schröder med just naturgasledningen Nord Stream så var det helt andra utrikespolitiska frågor som dominerade agendan under Schröders tid som förbundskansler - inte minst Irakkriget. Den 18 mars 2003, två dagar innan USA:s invasion, vände sig Gerhard Schröder direkt till tyska folket tog tydligt avstånd från det annalkande kriget. Hur togs motståndet emot i resten av världen då? Och hur framstår hans tidiga ställningstagande mot Irakkriget idag?EftermäletLänge hölls Gerhard Schröder, trots sin vänskap med Vladimir Putin och sina roller i ryska bolag, om ryggen av ett nätverk affärsmän och partikollegor men när han efter inledningen av den fullskaliga invasionen av Ukraina förra året vägrade lägga skulden där den hör hemma, på Ryssland, och lämna alla uppdrag i Kreml-nära energibolag med motiveringen att “mea culpa” inte är hans grej så blev det snabbt ensamt omkring honom. Hans femte fru i ordningen, So-yeon Schröder-Kim, står visserligen vid hans sida och följer med honom på sina besök till Moskva men för de forna partikollegorna är Gerhard Schröder idag framförallt en pinsam belastning. Han har dessutom blivit av med sitt hedersmedborgarskap i staden Hannover och i flera fotbollsklubbar. Så kommer hans eftermäle helt att överskuggas av kopplingarna till Ryssland eller vilket blir egentligen Gerhard Schröders främsta avtryck i Europa?Medverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator för Sveriges radio och tidigare Tysklandskorrespondent och Carl Tham, tidigare minister i både socialdemokratiska- och borgerliga regeringar och före detta ambassadör i Berlin.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Felicia Hassan

För första gången sedan kalla kriget har Nato antagit storskaliga planer på hur man tänker försvara sig mot en rysk attack. Det handlar om 4 000 sidor topphemliga dokument. När Nato-medlemsländerna möts i Vilnius i juli 2023 handlar mycket om Rysslands krig i Ukraina, om det fortsatta stödet till Ukraina och om hur det ska gå med Sveriges Nato-ansökan.I skuggan av allt det spikas beslut som beskrivs som historiska. Det handlar om tusentals sidor topphemliga dokument med planer på hur Natos försvar ska stärkas. Och för första gången sedan kalla kriget har man nu tagit fram detaljerade regionala planer.– Det är ingen offensiv kampanj mot Ryssland. Å andra sidan så kan det tolkas som ett säkerhetsdilemma, att Ryssland ser det här, eller väljer att se det här, som ett som ett direkt hot, säger Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Återstår problemNatos nya planer är ambitiösa, men det behövs både militärer och materiel. Det kommer bli en stor uppgift för Nato att snabbt kunna nå upp till de nya målen. Och det kostar pengar.– Vi rör oss inte lika fort som den farliga värld vi lever i rasar, säger Nato-chefen Jens Stoltenberg som uppmanar medlemsländerna att skjuta till mer pengar till försvaret.Tidigare har Natos krav varit att medlemsländerna ska lägga två procent av sin BNP på försvaret, något som betraktats som ett tak av flera länder. Efter toppmötet i Vilnius är tvåprocentsmålet snarare ett golv, ett minimikrav, medlemsländerna måste uppnå. Men olika länder räknar olika.– Om en soldat går på en mina i Afghanistan – en del länder räknar det som en försvarskostnad, sjukhuskostnad, hemma. Men i andra länder så är det som en vilken civil sjukvård som helst, säger Håkan Gunneriusson, docent i krigsvetenskap vid Mittuniversitetet.Medverkande:Niklas Granholm, forskningsledare, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Håkan Gunneriusson, docent i krigsvetenskap, Mittuniversitetet.Mikael Wassdahl, överstelöjtnant och chef för Fältjägargruppen i Östersund.Programledare: Jimmy Halvarsson och Sara SundbergProducent: Jimmy HalvarssonTekniker: Kalle AnderssonLjud från Sveriges Radio, Reuters, Youtubekanalen Nato News, Folk och försvar

I Radiokorrespondenterna Ryssland hör du Sveriges Radios Rysslandskorrespondenter Johanna Melén och Maria Persson Löfgren tillsammans med experter på Ryssland och Ukraina. Programledare: Fredrik Wadström Spannmålsavtalet mellan Ryssland och Ukraina förnyas inte, meddelade Kreml i veckan. Avtalet har gjort det möjligt för Ukraina att säkert frakta säd genom Svarta havet och nå bland annat länder i Afrika med livsviktigt spannmål. Och Turkiet, som var avgörande för att driva igenom avtalet verkar inte kunna medla efter att Turkiets president Recep Tayyip Erdogans vänskap med Rysslands president Vladimir Putin verkar ha tagit slut. Vad hände?Dessutom om Vatikanen som skickat en kardinal på medlingsresa till Moskva, Kiev och Washington för att förhandla om de bortrövade ukrainska barnhemsbarnen. Medverkar gör Maria Georgieva, journalist och under många år verksam i Ryssland, överstelöjtnant Johan Huovinen, lärare Försvarshögskolan, och Sveriges radios Trygve Ulriksen Skogseth, nyss hemkommen från Ukraina.Tekniker: Brady JuvierProgramledare: Edgar MannheimerProducent: Anna Pandolfi

Polinas mamma är på besök från Ryssland och hänger med gänget en liten stund.Det här är ett bonusklipp som släpps gratis för alla. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden.Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Attack mot bron mellan Krim och det ryska fastlandet. Spannmålsavtalet mellan Ryssland och Ukraina löper ut. Rasismskandal skakar finska regeringen. Bärplockarnas situation. Minskat bistånd till de fattigaste länderna. Val i Spanien på söndag. Reportage om Zambias damlandslag i fotboll. Miljardbelopp borta i momsbedrägeri. Kärnvapnens roll idag.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Äntligen dags för sommarföljetong! För oss är detta något av årets höjdpunkt. För precis 80 år sedan rasade fruktansvärda strider på gränsen mellan dagens Ryssland och Ukraina. Det känns lite sorgset att namn som Charkov och Belgorod åter igen är så bekanta... av samma anledning.Men även om synen av stridsvagnar som dammar fram i dammet är bekant så är allt annat annorlunda. 22 juni 1941 hade Operation Barbarossa rullat igång. Nazityskland avsåg att krossa Sovjetunionen.I vårt första avsnitt börjar vi på just den ödesdigra dagen och följer utvecklingen till våren 1943. Det blir alltså Moskva, Stalingrad, Hitlers tjack och Stalins familjeproblem i ett och samma avsnitt (!).--LäslistaFrankson, Anders & Zetterling, Niklas (2002). ”Slaget om Kursk: historiens största pansarslag”. Stockholm: NorstedtSchüle, Walter, ”Pansarslaget vid Prochorovka”, Svenskt militärhistoriskt bibliotek, Stockholm, 2009Fest, Joachim, ”Hitler: en biografi” [Uppdaterad utg.] Fischer & Co, Stockholm, 2008”Decisive Battles of the 20th Century” [red Frankland & Dowling]”Stalinorgeln räddade Röda armén” Rasmus Kjaerbye Petersen i Militär historia april 2019”Myter om Kursk” & ”Segern över Tyskland kostade mycket blod” Frankson, Anders i ”Pennan och svärdet””Historien om Östfronten” ur magasinet ”Spännande historia””Andra världskriget i färg” Dokumentär Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inför mötet i Vilnius twittrade Ukrainas president ilsken kritik. Några dagar senare uttryckte han stor tacksamhet. Hör om Zelenskyj är nöjd eller frustrerad efter toppmötet. Ukrainas väg till ett eventuellt medlemskap i militäralliansen var den hetaste politiska frågan inför Natos toppmöte. Radiokorrespondenterna Ryssland analyserar mötet och reaktionerna i Ryssland och Ukraina.Medverkande:Sveriges Radios Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden och Ekots Nato-reporter Jan Andersson, båda på plats i Vilnius. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren, direkt från en tågstation i Sankt Petersburg, och Ekots utsände Trygve Ulriksen Skogseth, på en rastplats någonstans i Polen. Programledare: Nina BennerProducent: Anna HolmTekniker: Linus Sjöholm

Det är sommar – men det har aldrig stoppat Eld och rörelse förut. Däremot har det stoppat sand i Martins mat, och mellan hans tår. Vi pratar också om kärnkraftsverks-sprängnings-buzz, och också ganska mycket om ifall det är bra eller dåligt att Ukraina ska få multipelvapen av USA. För kontakt och uppdateringar med Eld och […]

När Wagnergruppen plötsligt vänder sig mot den ryska armén och tågar mot Moskva blir det uppenbart att Putin har problem i sina egna led. Wagnergruppens ledare, oligarken och krögaren, Jevgenij Prigozjin har varit kritisk mot den ryska armén den här våren. I sin kanal på Telegram har han skällt ut försvarsminister Sergej Sjojgu och generalstabschefen Valerij Gerasimov flera gånger och pekat på antalet döda soldater vid fronten i Ukraina. Under midsommarhelgen tar han sin privatarmé och tågar in i södra Ryssland, intar miljonstaden Rostov och tar sig vidare mot Moskva.– Så bestämde han sig för att kräva Sjojgus och Gerasimos huvud på ett fat. Och så marscherar han mot Moskva via Rostov, säger journalisten och Rysslandskännaren Per Enerud.Överstelöjtnant Johan Huovinen utesluter inte att Prigozjin fick stöd inifrån den ryska militären i och med att de mötte förhållandevis lite motstånd under kuppförsöket.– Att det kunde ske indikerar kanske någonstans att det fanns ett medgivande från någon att det här skulle ske. Att det har utgått någon typ av order, säger Johan Huovinen.Kommer Prigozjin avrättas?Wagnergruppen har nära band till den ryska militära underrättelsetjänsten GRU och grundades av GRU-officeren Dimitrij Utkin.– Han kommer från Spetsnaz och har gjort hela sin militära karriär inom Ryska Försvarsmaktens elitförband. Så på det sättet är det han som är själva kniven i lådan medan Prigozjin är entreprenören och företagaren som ser till att det här kan expandera och växa, säger Johan Huovinen på Försvarshögskolan.Jevgenij Prigozjin sägs ha blivit vän med president Putin när han drev restauranger och cateringfirma i Moskva. Efter kuppförsöket spekuleras det i hans framtida öde eftersom den ryska regimen har en historik av att göra sig av med sina motståndare genom förgiftningar, bilkrascher eller andra typer av mystiska olyckor.Medverkande:Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid FörsvarshögskolanHanna Smith, Rysslandsexpert och professor vid College of Europe i BelgienPer Enerud, Rysslandskännare, journalist och författareProgramledare: Karin Hållsten och Jimmy HalvarssonProducenter: Karin Hållsten och Jimmy HalvarssonTekniker: Glate ÖhmanLjud från Sveriges Radio, Reuters, Prigozjin press, PBS, The Telegraph, Euronews

Han har gått från liberal frihetsförespråkare till konservativ nationalist. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. Idag om Viktor Orbán. Viktor Orbàn föddes den 31 maj 1963. Han växte upp under enkla förhållanden och har senare beskrivit hänförelsen när han som 15-åring för första gången använde ett handfat med rinnande vatten. Som 25-åring var han med och grundade partiet han idag leder, Fidesz, och 1989 höll han ett anförande som skulle göra honom känd i hela Ungern. Inför en kvarts miljon människor krävde han fria val och att de sovjetiska trupperna skulle ge sig av från landet. På bilder från den här tiden har Viktor Orbán skägg, halvlångt hår och uppknäppt skjorta. Roxettes "Listen to your heart" var partiets kampanjlåt. Kort därpå fick Viktor Orbán ett stipendium för att studera i Oxford av en man han senare kom att demonisera - den ungersk-amerikanske finansmannen George Soros. När Orban återvände till Ungern propagerade han för liberala reformer, mot nationalistisk och populistisk retorik. Men efter en valförlust bytte han fot och 1998 vann han valet med en konservativ och nationalistisk agenda. Idag har Orbán styrt Ungern i 13 år. Vad var det som fick honom att gå från frihetskämpe till auktoritär ledare? Och vem är egentligen Viktor Orbán?Den illiberala demokratinIdag har Viktor Orbán styrt Ungern knappt halva tiden som gått sedan kommunismens fall och landet har genomgått stora förändringar under hans tid vid makten. Stora delar av hans politiska projekt redogjordes i ett berömt tal 2014 där han myntar begreppet som ska bli hans mest citerade; det Ungern han vill bygga ska vara en “illiberal demokrati”. Men vad ligger i det begreppet? Och hur har han fört Ungern i den illiberala riktning han förespråkar?Stora ambitionerFörutom att göra ett stort avtryck på sitt eget land har Viktor Orbán ambitioner som sträcker sig utanför Ungerns gränser. Inte sällan syns med stor-Ungerns symboler och talar nostalgiskt om fornstora dar. I EU är han den ständiga nageln i ögat som kämpar inifrån för att unionen ska ha mindre makt över sina medlemsländer och till skillnad från andra tidigare Sovjetstater vägrar Viktor Orbán ta avstånd från Ryssland och Vladimir Putin. Vilken är hans långsiktiga politiska plan? Vad är det som driver honom? Och hur kommer man egentligen att minnas Viktor Orbán?Medverkande: Sara Svensson, statsvetare vid högskolan i Halmstad, Anamaria Dutceac Segesten, statsvetare och lektor i Europastudier vid Lunds universitet och Alf Svensson, före detta partiledare för Kristdemokraterna.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Felicia Hassan

Ulf Kristersson träffar Erdogan. President Biden träffar Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak. Vad säger Ryssland om Natos toppmöte i Vilnius? AI och antibiotikaresistens. Fjärilsprojekt i Stockholm. Natos splittring. Sydafrikas syn på Ryssland. Sjöfyllerilagen. Ruinturism.

Kampen om Bachmut är en av de mest långdragna och blodiga sedan kriget i Ukraina började. Ändå saknar staden strategisk betydelse för Ryssland. På en kvart får du veta varför president Putin offrar tusentals liv för Bachmut och varför striderna blivit ett första världskrig i miniatyr. Med Jesper Sundén och Mathias Ståhle, reportrar på SvD. Under sommaren repriserar Dagens story några av vårens mest lyssnade avsnitt. Vi är tillbaka igen som vanligt med nya avsnitt den 7 augusti.

År 2019 står Säpos spanare utanför en restaurang i centrala Stockholm och följer två män. När ett vitt kuvert fyllt med pengar lämnas över gör sig Säpo reda att ingripa. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. De misstänker att ingenjören ”Alexander” precis har sålt hemlig information till en rysk underrättelseofficer.I flera år har Säpo haft span på en känd underättelseofficer från Ryssland. Jevgenij Umerenko är här som diplomat, men hans jobb är att värva spioner i Sverige. Målet han siktar in sig på är en medelålders man från Borås. ”Alexander” jobbar som ingenjör på fordonsföretaget Scania och Säpo misstänker att han säljer hemlig information som kan skada Sverige.För första gången på nästan 20 år kan en svensk åtalas för spioneri.Medverkande:Mats Ljungqvist, åklagare Riksenheten för säkerhetsmål.Daniel Stenling, chef kontraspionage Säpo.Lisa, spanare på Säpo."Gustaf", gruppchef kontraspionage Säpo.Erik, fd doktorandkollega och vän.Jenny Hellström, reporter Sveriges Radio.Christian Levin, vd Scania.Jim Rowan, vd Volvo Cars.Av: Hanna Malmodin.Producent: Hanna Frelin.Inläsningar är gjorda av: Ahmet Yaraman och Jonas Fredén.Producerad: 2023.

Hon har kommit att symbolisera baltstaternas knivskarpa linje mot Ryssland men den kompromisslösa hållningen mot Kreml ligger i släkten. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. Idag om Kaja Kallas. Kaja Kallas föddes den 18 juni 1977 i ett Estland under sovjetisk ockupation. Hennes familj var starkt präglad av det kommunistiska förtrycket efter att hennes mormors mor, mormor och hennes då sex månader gamla mamma efter andra världskriget deporterades till Sibirien i en boskapsvagn. När Sovjetimperiet började krackelera hade Kaja Kallas just fyllt tonåring och i familjen Kallas hem smeds planer för ett nytt, självständigt och demokratiskt Estland. Pappa Siim Kallas var en tongivande figur i det estländska samhället, bland annat i rollerna som riksbankschef, utrikesminister, premiärminister och EU-kommissionär, och runt köksbordet samlades de som snart skulle styra det nya Estland. Dotter Kaja Kallas fick sitta med och lyssna. Så småningom blev hon jurist innan hon 2010 gick in i politiken och åtta år senare blev hon partiledare för Reformpartiet. När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina hade Kaja Kallas varit Estlands premiärminister i lite mer än ett år och när landet gick till val tidigare i år blev Reformpartiet den stora vinnaren och Kaja Kallas slog nytt estnisk rekord i personliga röster. Hur präglar den estländska premiärministerns bakgrund hennes politiska gärning idag? Och hur kommer det sig att en ledare för ett land med bara 1,3 miljoner invånare, det tredje minsta landet i EU, har hela världens öron riktade mot sig?Vad var det jag saMed sin historiska erfarenhet av sovjetisk ockupation har Estland länge varnat för Rysslands imperialistiska drömmar och när den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes i februari förra året var det många som gav Kaja Kallas rätt. Bland andra har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen erkänt att man borde ha lyssnat på baltstaterna när de varnade för Putin och också den finländska ledningen har gett esterna rätt för sin stenhårda linje mot Ryssland. Få länder kan helt enkelt säga “vad var det jag sa” med sådan trovärdighet som Estland. Men hur gick det egentligen till när Estland befriade sig från Sovjet och närmade sig väst? Och hur ser det ryska inflytandet ut i landet idag?Stödet till UkrainaKaja Kallas har genomgående varit otvetydig i sitt stöd till Ukraina, mot den ryska invasionen, och Estland var bland de allra första länderna att skicka offensiva vapen till den ukrainska armén. I förhållande till sin egen storlek är Estland dessutom det land som har skickat flest vapen till Ukraina och samtidigt som andra Nato-länder brottas med att nå upp till försvarsalliansens tvåprocentsmål så lägger Estland hela tre procent av sin BNP på försvaret. Vilken betydelse har Estlands orubbliga stöd till Ukraina haft för kriget? Hur viktig har Kaja Kallas varit som spjutspets för hela EU:s stöd till Ukraina? Och var hade vi egentligen varit utan familjen Kallas mångåriga och ihärdiga kamp mot den ryska imperialismen?Medverkande: Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker på Svenska Dagbladet, Hasse Svens, mångårig Finlands- och Baltikumkorrespondent för SVT och Dag Hartelius, tidigare ambassadör i Estland.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Felicia Hassan

Rysk regimkritisk journalist överfallen i Tjetjenien. Om oroligheterna på västbanken. Läget i Ryssland. Sommarinbrott. Kristersson på väg till USA och Ulf Dageby tilldelas Cornelispriset.

Om oroligheterna på västbanken, första halvåret med Lula da Silva som Brasiliens president, brevets betydelse, Sveriges enda doktor i Redesign, läget i Ryssland, sommarinbrott, Kristersson påväg till USA, Ulf Dageby tilldelas Cornelispriset och om Toppmöte i Indien.

Kriget i Ukraina fortsätter och det rapporteras om hårda strider längs frontlinjen. Ryssland attackerar intensivt i flera riktningar, enligt Ukrainas vice försvarsminister Hanna Maljar. Samtidigt kommer det uppgifter om att de ukrainska trupperna har avancerat i den sydöstra delen av landet. Från Ryssland saknas generalen Sergej Surovikin, som även kallas för ”General Armageddon”. Han har varit försvunnen sen kuppen i hans hemland och dokument har avslöjat hans nära band med Wagnergruppen. Hur påverkas Ryssland av upproret som skakade om landet under midsommarhelgen? Hur går det för Ukraina med motoffensiven? Och vem är egentligen "General Armageddon"? Gäst: Wolfgang Hansson, Aftonbladets utrikespolitiska kommentator. Programledare: Ellen Lundström. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

I Rysslands aggression mot Ukraina är informationskrigföringen ett mycket viktigt inslag. Redan från början insåg Ukraina att detta skulle bli avgörande och har därför rustat sig för att hantera trollfabriker och desinformationskampanjer varhelst de dyker upp. Hur svår motståndare är Ryssland på detta område? Hur arbetar Ukraina för att stå emot? Och hur framgångsrika har de varit? Journalisten Liubov Tsybulska är expert på informationskrigföring och har varit rådgivare åt såväl Ukrainas UD som den högsta militärledningen. Hon intervjuas av Magnus Thorén. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Rysslands aggression mot Ukraina är informationskrigföringen ett mycket viktigt inslag. Redan från början insåg Ukraina att detta skulle bli avgörande och har därför rustat sig för att hantera trollfabriker och desinformationskampanjer varhelst de dyker upp. Hur svår motståndare är Ryssland på detta område? Hur arbetar Ukraina för att stå emot? Och hur framgångsrika har de varit? Journalisten Liubov Tsybulska är expert på informationskrigföring och har varit rådgivare åt såväl Ukrainas UD som den högsta militärledningen. Hon intervjuas av Magnus Thorén. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens avsnitt börjar med att vi pratar om efterspelet kring den imploderade Oceangate-ubåten. Sen diskuterar vi revolten som blåstes av i Ryssland. Sist pratar vi om olyckan på Gröna Lund där en person förlorade livet. Vi snackar rutiner, ansvar, hanteringen och huruvida bergochdalbanan kan vara kvar.  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Ryssland försöker slå tillbaka Ukrainas motoffensiv. Nu har kriget gått in i en fas där naturen förvandlas till vapen. Natten till den 6 juni 2023 brister Kachovkadammen efter en kraftfull explosion. Både Ryssland och Ukraina slår ifrån sig, men det finns misstankar om ett ryskt sabotage.Flodvågen sveper ner mot samhällen efter rapporter om att den ukrainska motoffensiven startat, och bedömare kopplar ihop händelserna.När den uppdämda naturkraften i floden Dnjepr blir fri skapas stora, långvariga sår i det ukrainska samhället. Miljöskador, civilt lidande och skador på byggnader och infrastruktur.Minor ska stoppa motoffensivRyssland försöker samtidigt forma om landskapet mot ukrainska styrkor med hjälp av massiva mineringar, som kommer ligga kvar länge och skada landet.– Man gör ju naturen till ett vapen. Och att man är beredd att gå så långt i både försvar och anfall, det är ganska ovanligt, säger Peter Haldén, forskare på Försvarshögskolan.I Sverige gäller skärpt uppmärksamhet vid dammar på grund av omvärldsläget. Här vill man skydda sig mot cyberangrepp och spioneri som skulle kunna leda till sabotage.Medverkande:Peter Haldén, docent i krigsvetenskap på FörsvarshögskolanPer Åkerblom, överste och regementschef på Göta ingenjörregemente, Ing 2Ann-Sofie Fahlgren, chef för dammsäkerhet på Svenska kraftnätMarina Buskas, som flytt från Nova Kachovka till GotlandProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Karin HållstenProducenter: Karin Hållsten och Bo Torbjörn EkTekniker: Bjarne JohanssonLjud från Sveriges Radio, Reuters, Sky News, YouTube

Finalvecka för Sveriges EU-ordförandeskap. Hör hur Sverige klarat uppgiften i Bryssel och om vårens viktigaste beslut. Dessutom om uppgörelserna som uteblev och det svenska PR-arbetet. Under det svenska ordförandeskapet har EU stiftat ett 50-tal lagar, träffat ett 40-tal uppgörelser och organiserat ett 30-tal ministermöten. Europapodden summerar Sveriges 26 veckor med EU:s ledartröja och ringar in de viktigaste händelserna. Hör om sanktionerna mot Ryssland, stödet till Ukraina och vad som varit Sveriges roll för att hålla ihop enigheten inom unionen. Vidare om den historiska migrationspakten och om EU:s stora klimatpaket. Sverige har haft flera klara framgångar, men det finns också kritiska punkter och uppgörelser som inte blivit av. Hur rimmar leveransen med de prioriteringar som sattes upp i början? Saftiga köttbullar och tafatta PR-filmerI slutbetyget väger vi också in det svenska PR-arbetet. Hör om köttbulltallrikarna i Bryssel och om det svenska ordförandeskapets Youtube-kanal. Samtidigt återstår ännu ett par dagar innan Spanien tar vid och just som Europapoddens medverkande satt sina slutbetyg kommer en nyhet som får Andreas Liljeheden att rusa. En påminnelse om att sista ordet sällan är sagt i EU-sammanhang.Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Ylva Nilsson, EU-journalist och fristående kolumnist hos Expressen. Programledare: Jan AnderssonProducent: Therese Rosenvinge

Män dömda till fängelse efter våldsvåg. Ryssland och Belarus. Är Almedalen passé? Persiskt vin i Sverige. Tortyr på Guantanamo-lägret. Har Almedalen blivit för dyrt? Lobbyister i register. Tysklands energipolitik. Allt flera av fjärsingar - havets huggormar.

Ryssland och Belarus. Män dömda till fängelse efter våldsvåg. Tortyr på Guantanamo-lägret. Har Almedalen blivit för dyrt?

Utrikesministermöte i EU och helgens dramatiska upplopp i Ryssland, Gröna Lund och haverikommissionen, skyfall att vänta, innebandy på Salomonöarna, läget i Ukraina - hur påverkar de senaste dagarna krigsutvecklingen?, Sveriges EU-ordförandeskap - så var det, fackförbundet Vision presenterar en rapport om arbetsmiljön bland sina medlemmar inom socialtjänsten.

26 juni. Wagnergruppens uppror är en konsekvens av det korrumperade system som Putin och hans anhängare har byggt upp. Det menar Olof Ehrenkrona när han diskuterar den senaste utvecklingen i Ryssland med Fredrik Löjdquist, chef för Centrum för Östeuropastudier. Andreas Ericson leder samtalet.

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin utmanade den ryska statsledningen, men fick lägga sig. Vad betyder det för Putins maktställning, och hur kan det påverka kriget som Ryssland för mot Ukraina?Vilnius förbereder historiskt Nato-möteOm drygt två veckor dags för Natos toppmöte i Litauens huvudstad Vilnius. I Sverige har vi framför allt sett mötet som en möjlig slutanhalt för den svenska Nato-ansökan.Men för Nato-länderna finns många andra frågor på agendan. För Vilnius, bara tre mil från Natos gräns österut, har säkerhetsfrågan - och toppmötet - stor betydelse.Timme ett:Risk för ökad repression i Ryssland efter helgens dramatiska utveckling. Hör Rysslandskännaren Gudrun Persson m fl om vad som kan ske härnäst. Rika i storstan orsakar störst klimatutsläpp, enligt ny modell för att räkna ut klimatavtryck bland konsumenter i Sverigekrönika av Ulrika KnutsonPanelenTimme två:Överstelöjtnant Joakim Paasikivi om den militära utvecklingen i Ryssland.Nato-toppmötet i juli sker tre mil från alliansens östgräns - så förbereder sig VilniusPublic Service halvårskrönika - extra lång satirKåseri av Emil JensenProgramledare Åsa FuruhagenProducent Nina BennerTekniker Jacob Gustavsson

En tidigare försvarsminister står åtalad för landsförräderi i Danmark. I Finland har journalister dömts för att ha röjt statshemligheter. Programmet sändes första gången 1 april 2023. Med ett krig inpå knuten och en ansökan till militäralliansen Nato står Sverige inför nya utmaningar. Elbolag och myndigheter tvingas fundera över vad som nu ska hemlighållas från framför allt Ryssland. Samtidigt läggs allt mer av vår statsbudget på saker som rör Försvarsmakten.De som ska granska makten behöver ha extra koll på var gränsen går mellan vad som är hemligt - för att skydda landet - och vad det går att ifrågasätta och berätta.Hög spionchef inför rätt för landsförräderiDen där gränsen för vad som ska klassas som en statshemlighet testas just nu i våra grannländer. I Danmark träffar vi den tidigare försvarsministern Claus Hjort Frederiksen som nu står åtalad för landsförräderi för att ha bekräftat ett underrättelsesamarbete med USA. Även landets tidigare högste chef för den militära underrättelsetjänsten, FE, står åtalad för att ha röjt statshemligheter till journalister.Och i Finland har två journalister på dagstidningen Helsingin Sanomat dömts skyldiga till samma brott efter att ha skrivit en artikel om motsvarigheten till Försvarets Radioanstalt, FRA.Här i Sverige har vi nu på kort tid fått flera nya lagar som begränsar både pressfriheten och möjligheten för källor att meddela sig till journalister om oegentligheter. Så var går den där gränsen för vad man får prata om och vad som måste hållas hemligt? Mellan öppenhet och rikets säkerhet.Medverkande: Antero Mukka, chefredaktör för tidningen Helsingin Sanomat i Finland, Juuka Rappe, biträdande riksåklagare i Finland, Claus Hjort Frederiksen, tidigare försvarsminister för Venstre i Danmark, Hans Davidsen-Nielsen, författare och journalist på tidningen Politiken i Danmark, Kim Hakkarainen, säkerhetsexpert, Mikael Routsi, lektor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, Jörgen Berglund, moderat riksdagspolitiker i försvarsutskottet, Ulf Holm, miljöpartist i försvarsutskottet, Hanna Gunnarsson, vänsterpartist i försvarsutskottet. Programledare: Lotten Collinlotten.collin@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seReporter: Fernando AriasTekniker: Adam Alvin

Veckopanelen med Myra Åhbeck-Öhrman, Stefan Stern och Inga-Britt Ahlenius. Programledare: Staffan Dopping. Det grova våldet fortsätter att vara ett trätoämne, men vem har det bästa receptet? Ryssland är det mest direkta hotet, enligt försvarsberedningen. Regeringen och SD vill tysta oppositionen, säger Socialdemokraterna om kommande utredningar om partifinansiering och politiska lotterier. Nordens näringsexperter avråder ännu mer än tidigare från att äta rött kött, och världen följer ubåtsdramat vid Titanics vrak. RÄTTELSE: I samtalet om Socialdemokraternas lotterier gör jag mig skyldig till ett felaktigt påstående om Bingolotto och undantaget från kreditförbudet. Det är Myra Åhbeck Öhrman som har rätt. Bingolotto m fl "allmännyttiga" har samma privilegium. Jag beklagar felet. /Staffan Dopping Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckopanelen med Myra Åhbeck-Öhrman, Stefan Stern och Inga-Britt Ahlenius. Programledare: Staffan Dopping. Det grova våldet fortsätter att vara ett trätoämne, men vem har det bästa receptet? Ryssland är det mest direkta hotet, enligt försvarsberedningen. Regeringen och SD vill tysta oppositionen, säger Socialdemokraterna om kommande utredningar om partifinansiering och politiska lotterier. Nordens näringsexperter avråder ännu mer än tidigare från att äta rött kött, och världen följer ubåtsdramat vid Titanics vrak. RÄTTELSE: I samtalet om Socialdemokraternas lotterier gör jag mig skyldig till ett felaktigt påstående om Bingolotto och undantaget från kreditförbudet. Det är Myra Åhbeck Öhrman som har rätt. Bingolotto m fl "allmännyttiga" har samma privilegium. Jag beklagar felet. /Staffan Dopping Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bojkotten blev nästan total när det blev känt att Marabous ägare fortfarande gör affärer i Ryssland. Ukrainas “skamlista” med företag som beskrivs som “ryska krigssponsorer” nu skapar stor ilska mellan länderna i EU. På en kvart får du veta hur “skamlistan” används som utpressning när EU ska diskutera nya sanktioner mot Putin. Med Johan Carlström, ekonomireporter och Teresa Küchler, Brysselkorrespondent på SvD.

Om ett år ska Ungern ta över ordförandeklubban i EU. Men delar av unionen vill nu dra i nödbromsen. Gång på gång sabbar Ungern EU:s enighet om Ukraina och bryter mot unionens grundläggande värden. I Bryssel växer oron allt eftersom Ungerns ordförandeskap kryper närmre i EU-kalendern. Enligt det roterande schemat ska Ungern ta över och fronta EU-samarbetet under andra halvåret 2024. EU-parlamentet antog nyligen en resolution som ifrågasatte om Ungern verkligen är lämpligt som ordförandeland, detta mot bakgrund av att Ungern inte håller sig till EU:s grundläggande värderingar. Banden till Ryssland anses göra frågan än mer akut. Hör om argumenten för- och emot, vilka möjligheter EU har att agera och hur Ungern självt slår tillbaka mot kritiken.Nya sprickan mellan Polen och UngernNär det kommer till den utdragna konflikten om rättsstatens principer och EU:s grundläggande värden har Polen och Ungern konsekvent hållit varandra om ryggen. Länderna förenas i kritik mot vad man anser är Bryssels inblandning i inre angelägenheter. Men Rysslands krig har varit uppslitande för vänskapen. Hör om hur bilden av Polen förändrats i EU och om den polska ilskan över att Ungern återkommande blockerar nya EU-sanktioner mot Ryssland. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Göran von Sydow, statsvetare och chef för Sieps.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Vill du ha sällskap av en nedsupen björn i hängmattan? Hör Vetenskapsradion Historia bläddra bland 1700-talsfiskar, Edith Södergrans fotografier och ryska krigsplaner i sommarens boktipsprogram! Luta dig tillbaka i solstolen och låt Vetenskapsradion Historia tipsa dig om sommarens bästa historiska böcker. Historienördarna Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid bläddrar bland drottningar, runristare och nedsupna björnar för att vaska fram guldkornen i vårens historieboksutgivning. Böckerna som tipsas om är:Hedvig Eleonora och hennes tid av Eva Helen UlvrosHotet från Ryssland av Oscar JonssonFienden av Dick HarrisonEn annan Edith av Nina UlmajaKvinnorna, makten, religionen av Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel SöderholmBaltikums befrielse av Tobias Berglund och Niclas SennertegFinlands svenska historia av Martin HårdstedtGunila Axén av Jelena ZetterströmPetrus Artedi Ichtyologia av Jakob ChristenssonNationens avskum, militärens elit av Lars Ericson WolkeTyde den som kan av Torun Zachrisson och Magnus KällströmPromenerandets historia av Kekke Stadin

Flera företag i Sverige har slutat sälja choklad från Marabou. Anledningen är att företaget som äger Marabou har godisfabriker i Ryssland. Klartexts reporter förklarar mer. I nyheterna berättar även författaren Marit Grenersen om sin nya barnbok. Den handlar om pojken Jasse, som har en funktionsnedsättning.

Rekordmycket narkotika i hamn i Skåne Ryssland utvisar svenska diplomater Sverige har åkt ur VM i ishockey Programledare Jenny Pejler, reporter Jenny Toresson.