Podcasts about ryssland

I ett skogsbryn på estniska Dagö finns hundratals enkla kors gjorda av pinnar, löv, stenar och kottar – till minne av den sista gudstjänsten som de svensktalande invånarna höll i augusti 1781, innan de påbörjade en nio månader lång dödsmarsch till det som skulle bli Gammalsvenskbyn i södra Ukraina.Svenskarna från Gammalsvenskby är historien om vanliga människors öde i händerna på mäktiga adelsmän, kejsarinnor, röda tsarer och svensk byråkrati. Men det är också berättelsen om hur en liten etnisk grupp lyckades bevara sin identitet genom sekler av omvälvningar, krig och tvångsförflyttningar.I reprisen av avsnitt 33 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jörgen Hedman – författare, lärare och forskare med särskilt fokus på svenskar i österled: i Finland, Estland, Lettland och Ukraina. Han har fördjupat sig i historien om Gammalsvenskby och dess fascinerande öde.Efter att ha lämnat Dagö genomgick svenskarna en prövande vandring genom Ryssland, där många dukade under av köld, sjukdom och utmattning. När de överlevande nådde södra Ukraina 1782, väntade nya svårigheter: de var fiskare, inte jordbrukare, och hade svårt att anpassa sig till de nya levnadsförhållandena.Ändå lyckades byborna hålla fast vid sitt svenska ursprung, sitt ålderdomliga språk och sina traditioner. Giftermål med ryssar förekom inte. Ursprunget kan spåras tillbaka till 1100-talet, då svenska nybyggare från nuvarande Finland slog sig ner på Dagö. Under 1500-talet levde de under den svenska kronan.Förflyttningen till Ukraina blev verklighet efter en rättslig tvist mellan byborna och den svenske godsägaren Otto Reinhold Stenbock, som gjorde anspråk på deras mark. Den ryska kejsarinnan Katarina II erbjöd dem ny mark i sitt rike – vilket innebar den långa, dödliga marschen söderut.Livet i den nya svenskbyn präglades av svårigheter under både tsarväldet och Sovjetkommunismen. 1929 tilläts hela Gammalsvenskby att emigrera till Sverige. Men det nya landet, som de flesta bara kände till genom berättelser, blev en besvikelse. Många saknade Ukraina, och 1931 återvände 26 familjer – bara för att drabbas av Stalins förföljelser och deportationer.Den 1 augusti 1928 anlände de första svenskbyborna till Trelleborg. Under 1929 fördes cirka 900 personer till Sverige. De flesta slog sig ner på Gotland, medan några fortsatte till Kanada. Ytterligare ett femtiotal lyckades återvända till Sverige 1957.Bildtext: Svenskbyborna anländer till Jönköpings station den 2 augusti 1929 efter århundraden i exil, senast i Ukraina. Totalt 885 personer togs emot i Sverige och inkvarterades bland annat på Ryhov. Foto: Atelier Rylander, 1929. Jönköpings museum, Digitalt museum, Public domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En vecka av krig i Mellanöstern har fått olja och gas att bli mycket dyrare. Kan det här leda till en ny energichock för Europa, precis som när Rysslands storskaliga invasion av Ukraina inleddes? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Konsekvenserna av kriget i Mellanöstern är flera och världen håller andan kring vad det här kan få för effekter för ekonomin, till exempel.”Väldigt många länder är väldigt beroende av olja och gas och om det blir en utdragen konflikt, och priset går upp, så innebär det stora risker för världsekonomin. Både vad gäller energipriser och flygtransporter och andra saker”, säger Ola Olsson, professor i nationalekonomi på Göteborgs Universitet.Dyrare el och drivmedelHär hemma i Sverige har dyrare olja och gas fått konkreta följder. Elpriset i södra Sverige har påverkats och även bensin och diesel har blivit dyrare att tanka.”Ökningen har varit större på diesel jämfört med bensin”, säger Jessica Alenius på branschorganisationen Drivkraft Sverige.Risk för ny energikrisNästan på dagen fyra år innan kriget i Mellanöstern inleddes, så inledde Ryssland den storskaliga invasionen av Ukraina, ett krig som pågår alltjämt. En händelse som påverkade Europa på många sätt, bland annat i form av en energikris.”Vi har absolut inte sett samma paniksituation på marknaden nu. Marknaden verkar inte alls prisa in den här bristen på samma sätt som man gjorde under energikrisen. Men det här handlar väldigt mycket om att hålla koll på hur lång tid den här konflikten håller i sig. För på sikt kan det få liknande effekter, inte på samma drastiska sätt”, säger Elin Akinci, vd på konsultbolaget ELS Analysis.Programledare: Victor JensenProducent: Olof WijnbladhTekniker: Andreas EricssonMedverkande: Ola Olsson, professor nationalekonomi Göteborgs universitetElin Akinci, vd ELS AnalysisJessica Alenius, vd Drivkraft SverigeMagnus Thorstensson, EnergiföretagenErik Hånell, vd Stena Bulk

Kreml har förlorat ytterligare en allierad världsledare, men kan också dra fördelar av det nya kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei dödades försvann ytterligare en av Vladimir Putins vänner i världen. Den ryske ledaren ogillar starkt när USA går in och tar rollen som världspolis, vilket även påminner om risken för att själv råka illa ut. Samtidigt stiger oljepriset och Ukraina oroar sig för sinande vapenleveranser när fokus och resurser flyttas till ett annat krig. Så, är dramatiken i Mellanöstern mest bra eller dålig för Kreml? Vi frågar oss också varför Putin har börjat prata om kärnvapen igen. Veckans gäster är Johan Norberg, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, Maria Persson Löfgren, tidigare korrespondent i Moskva, och Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Johanna Melén.Producent: Åsa Welander.

Välkomna till Martinson Möter – en podcast från Compassion där vi söker de sanna samtalen. Här pratar vi om trofasthet och modet att fortsätta tro när världen brinner, bokstavligt eller bildligt. Inga religiösa genvägar, bara berättelser som doftar liv, svett och nåd.Dagens gäst har inte levt ett stillsamt församlingsliv i trygga hjulspår. Han är en äventyrsmänniska på riktigt. Med över 30 år som pastor, 16 år i Ryssland och humanitärt arbete mitt i krigets Ukraina, har han verkat överallt från Malmö till Kolahalvön – där kylan biter och solen går hem i månader. Mitt i mission, pionjärskap och väckelse har han navigerat smärta, förluster och ett familjeliv som format en tro som vägrar ge upp.Aktuell med den nya boken Våga drömma (Hylleruds förlag), skriven tillsammans med Emanuel Hyllerud, bjuder han på en realism som inte är naiv, utan förankrad i ansvar och lera på skorna. I dag möter vi människan bakom titlarna, med både ärr och segrar i bagaget.Andreas Frankner, varmt välkommen hit! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ända sen Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina - och sanktionerna mot landet, som blir fler och fler - har det diskuterats hur det egentligen står till med Rysslands ekonomi. En del västerländska bedömare säger att Rysslands ekonomi är på väg mot en kollaps, vilket sannolikt skulle innebära slutet för kriget i Ukraina. Andra menar att sanktionerna inte alls biter så hårt och att Ryssland är långt ifrån någon kollaps. Ryssland själva då? De säger att de klarar sig bra trots sanktionerna. Eftersom de i allt högre utsträckning har ändrat fokus från väst till öst. Men vad stämmer egentligen? Och hur påverkar situationen i Mellanöstern Rysslands ekonomi, nu när olje- och gaspriserna stiger. Det ska vi försöka reda ut i det här avsnittet, med hjälp av Torbjörn Becker från Handelshögskolan i Stockholm. Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

Kemiska vapen är förbjudna trots det använder Ryssland det i stor skala i Ukraina och nu gör sig Sverige redo för att möta hotet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan åtminstone 2024 har Ryssland på ett systematiskt sätt använt kemiska vapen för att slå ut ukrainska soldater.– Ukraina har ju rapporterat in ungefär 15 000 fall där det bekräftats att kemikalier används i krigföringen. Det är ju tillbaka på slagfältet i stor skala och på daglig basis, säger Rikard Norlin, expert på kemiska vapen vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Den oberoende organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, har inte kunnat arbeta på plats i Ukraina i den utsträckning som skulle ha behövts på grund av faran, men vid tre tillfällen har man kunnat ta prover och bekräftat användningen av tårgasen CS.Soldater utan skyddsmask tvingas upp ur sina värn ut i den öppna terrängen där de är oskyddade mot drönare, artilleri och kulor.– Alla normalt funtade människor flyr därifrån eller ger sig. Det blir en instinkt att bara slippa smärtan och obehaget, säger Norlin.Tårgas är inte dödligt, men konsekvensen kan ändå bli döden. Tårgas är också förbjudet att använda i krig enligt kemvapenkonventionen, CWC, som Ryssland har ratificerat.Dödliga stridsgaserDet finns många vittnesmål från ukrainska soldater om att de utsätts för annat än bara tårgas.– Det har eskalerat med gasattacker av stridsgas – inte tårgas, utan riktig stridsgas, säger Christer, som är svensk frivillig soldat i Ukraina.Han har varit hemma i Sverige i vinter och fyllt på med materiel som efterfrågas vid fronten. Där har skyddsmasker blivit ett måste. Vad det är för typ av kemisk gas har inte bekräftats, men att något använts vittnar inte minst döda soldater om.– Det är soldater som inte har skottskador eller den typen av trauma. Men de verkar ha dött av någon form av förgiftning. Ukraina kan dock inte med enkla medel vid fronten bestämma vad det är de har avlidit av, säger Rikard Norlin.Flera underrättelsetjänster har offentligt sagt att ämnet klorpikrin använts av Ryssland i Ukraina. Det är att likna vid tårgas, men med skillnaden att den dödar.– Vid låga doser är den väldigt irriterande i luftvägarna, och ju högre dos du får, desto sämre kommer du att må – och till slut är den också dödlig. Det krävs inte superhöga doser för att den ska bli dödlig, säger Per-Anders Enquist vid Försvarsmaktens CBRN-enhet vid Totalförsvarets skyddscentrum.Att Ryssland eskalerar användningen av kemiska vapen i Ukraina borde inte förvåna någon med tanke på landets historik.Ryssland hade tidigare en av världens största arsenaler av kemiska vapen, uppskattningsvis 40 000 ton. Det sista ur den arsenalen ska ha destruerats så sent som 2017, enligt kraven i konventionen mot kemiska vapen som ratificerades 1997.– Enligt kemvapenkonventionen skulle de ha förstört allt det där, men det är tydligt att det finns kvar. Det såg vi med Navalnyj och Skripal. Det finns saker kvar där, säger Enquist.Sverige rustarDet finns många tillfällen då kemiska vapen använts och där civila drabbats.– Händelserna i Irak, i Halabja, var nog några av de värsta gasattackerna som har skett. Över 5 000 civila strök med, säger idéhistorikern Peter Bennesved vid FOI.Och Sveriges civila försvar har börjat förbereda sig på kemiska attacker. Idag finns tillverkning av skyddsmasker i bland annat Kristianstad och Ystad. Ministern för civilt försvar, Carl-Oscar Bolin, presenterade vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen tidigare i år att Myndigheten för civilt försvar köpt in 20 000 skyddsmasker.Förutom inköp av masker hölls förra året en stor övning i Holmsunds hamn utanför Umeå. Scenariot: Ryssland har spridit ut en farlig och frätande syra. Just valet av hamn var ingen slump.– Man får ju titta på vad Sverige har för uppgift och hur en motståndare skulle vilja göra det svårare för oss att utföra den.Sveriges roll i Nato-samarbetet om det blir krig är att fungera som logistisk hubb och skydda transporter till och från andra länder där striderna med större sannolikhet kommer att stå.Därför kommer prioriterade mål i Sverige vara transportinfrastruktur. Och då är kemiska vapen effektiva.– Om någon går och sprejar med en parfymflaska som innehåller något supergiftigt är det ett hot man inte vet omfattningen av i första läget. Resurserna som kopplas på kan bli väldigt dyra för samhället. Återigen: det finns en krigsekonomi bakom också, säger Per-Anders Enquist vid Totalförsvarets skyddscentrumTEXT: Kalle GlasMedverkande:Per-Anders Enquist, kemiskt expert vid Totalförsvarets skyddscentrumRikard Norlin, kemi expert vid Totalförsvarets ForskningsinstitutPeter Bennesved, idéhistoriker vid Totalförsvarets Forskningsinstitut”Christer”, Svensk frivilligsoldat i UkrainaProgramledare: Claes Aronsson & Sylvia DahlénProducent: Kalle GlasLjudkällor: SR, SVT

Socialdemokraternas partisekreterare om den interna kritiken mot partiets migrationspolitik, om expansiv finanspolitik och om att regera med Moderaterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under årets första månader har intern kritik mot Socialdemokraternas migrationspolitik vuxit. Ett av många utvisningsfall som uppmärksammats i medierna är SSU:s ordförande i Köping, Afnan Agha, som ska utvisas efter tio år i Sverige, som Dagens Nyheter har rapporterat om.Socialdemokraterna har stramat åt sin migrationspolitik sedan 2015 och partiet ligger nu nära tidöpartiernas linje. Det första steget tog Löfvenregeringen när man gjorde tillfälliga uppehållstillstånd till huvudregel i stället för permanenta. 2023 röstade Socialdemokraterna för regeringens förslag att ta bort den ventil som gjorde det möjligt att få uppehållstillstånd pga särskilt ömmande omständigheter. När Miljöpartiet och Vänsterpartiet i början av februari skrev ett utskottsinitiativ om att ändra lagen för att stoppa så kallade tonårsutvisningar fick de stöd av Centern, men inte av S. Först var beskedet att den strama migrationspolitiken skulle ligga fast, sedan föreslog S istället en ”stopplag” för att tillfälligt stoppa utvisningar. Var står egentligen partiledningen i frågan?”Vi vill ändra det så att personer som har uppmärksammats i media, att man kommer hit i unga år, har gått utbildning, fått jobb, etablerat sig har vänner här, kan språket, är en del av samhällsgemenskapen, de personerna ska inte kastas ut från vårt land. Det är det fokuset vi vill ha. Men att rulla tillbaka hela vägen tillbaka till för flera år sedan, det är inte vi beredda att göra. Men de här fallen är inte acceptabla och därför vill vi se de här förändringarna. Det behöver ske nu och återigen, det är regeringen som måste göra det, göra det här och nu kliva fram och agera.”Men vill ni ha tillbaka ventilen? Ja eller nej?”Ventilen för att till exempel 18-åringar som etablerar sig inte ska behöva lämna vårt land. Ja, det vill vi ha och det måste till nu och det måste gå snabbt.”Och det är ju i så fall särskilt ömmande fall, eller tänker du på nåt annat?”Jag vet inte om jag ska formulera en lagstiftning som ser exakt ut men det behövs till en stopplag nu, så att man stoppar de här utvisningarna.”, säger Tobias Baudin.Regera med ModeraternaNyligen sade Ardalan Scherabai (S) till Expressen att han helst skulle vilja att S regerar med M efter valet. Partisekreterare Tobias Baudin säger att dörren står öppen till alla partier förutom Sverigedemokraterna.”Jag möter många väljare som säger: 'Vore det inte bättre att ni satte ner med Moderaterna och gjorde upp om de stora samhällsproblemen?', men som sagt, jag tror inte det är möjligt. Ulf Kristersson fick inte ihop en energiöverenskommelse ens, så hur ska han få ihop det? Så det tror jag inte kommer hända. Det måste hända någonting på den sidan. Eller såklart att hela omvärldsläget med läget kring vad händer med Ukraina och Ryssland och osäkerheten skulle hända. Så det är inte realistiskt. Men på riktigt så står dörren öppen till alla utom Sverigedemokraterna.”Men varför skulle Ulf Kristersson vilja ingå i en regering där Magdalena Andersson är statsminister?”Ja, som sagt, jag tror inte det är så realistiskt. Vi menar såklart allvar med det, men jag tror att det är väldigt långt borta. Men det får man förhandla om.”Gäst: Tobias Baudin, partisekreterare Socialdemokraterna Programledare: Ci HolmgrenKommentar: Helena GissénProducent: Maja LagercrantzTekniker: Tim KellermanIntervjun spelades in torsdag den 26 februari.

Kriget i Ukraina är nu inne på sitt femte år. Krigslinjerna står stilla, och nu pågår ett drönarkrig längst fronten. Och det drönardrivna kriget är dyrt. Båda sidorna är beroende av stöd från andra länder, och det rapporteras om att Ukraina nu i princip har helt slut på pengar. Samtidigt blockeras EU:s stöd till Ukraina, och Kina har seglat upp som en allt större handelspartner till Ryssland. Varför gör Kina, och nu även Indien, så stora affärer med Ryssland? Vad händer om Viktor Orbán, som blockerar mycket av EU:s stöd till Ukraina, förlorar det stundande valet i Ungern? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet Programledare och producent: Love Isakson Svensén Klipp från: Sky News, CNN Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Nyheterna Radio 14.00

När Ukraina invaderades av Ryssland ryckte både Valentyna och hennes man ut till landets försvar. Hon som volontär och han som soldat vid fronten. Efter att maken blivit svårt splitterskadad evakuerades de till Sverige för bättre vård. Kort därefter får myndigheterna de första larmen om att Valentyna utsätts för våld och svävar i livsfara.Programledare: Kim MalmgrenGäst: Nina Svanberg, reporterProducent: Arvid HallbergAnsvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB

Vladimir Putin trodde på en snabb och effektiv specialoperation. Nu går kriget in i sitt femte år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För fyra år sedan, den 24 februari 2022, vände sig Vladimir Putin till Ryssland, Ukraina och omvärlden med budskapet att Ryssland hade inlett sin så kallade ”militära specialoperation”. Målet var enligt den ryske presidenten att avmilitarisera och ”avnazifiera” Ukraina. Vad menade Putin egentligen och hur har det gått?För Rysslands del har det storskaliga kriget blivit extremt kostsamt i antalet soldaters liv. Trots det kommer hela tiden nya soldater till fronten. Hur går rekryteringen till och vilka är det som strider på den ukrainska sidan?Med Stig Fredrikson, Rysslandskännare, journalist och författare, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, på plats i Kiev, samt Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström, i den ukrainska hamnstaden Odessa.Programledare: Johanna Melén.Producent: Åsa Welander.Lyssningstips: Hör även Ekonomiekot Extra om de ryska oligarkerna, det finns här.

Fyra år har gått sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. I Kvällspasset svarar Sveriges Radios utrikeskorrespondenter Lubna El-Shanti, på plats i Ukraina, och Fredrik Wadström, med fokus på Ryssland, på lyssnarnas frågor om kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Cecilia undrar vad som hänt med alla husdjur i Ukraina och hur de mår? Ulf undrar vad Putin har för mål med kriget? Och 7-åriga Else undrar hur det är att vara barn i Ukraina just nu?

Fredrik Segerfeldt på tankesmedjan Timbro har skrivit boken ”Den röda tråden: 500 år av rysk imperialism”. Han diskuterar med Mattias Svensson historiens betydelse, varför Ryssland är intellektuellt efterblivet och varför akademiker i väst ofta missar denna imperialism.

Fyra år med krig har inneburit en svåra prövningar för Ukraina och förändrat Europa. Kan ett oenigt EU fortsätta ge Ukraina det stöd som behövs? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det brutala kriget i Ukraina har inte bara inneburit en katastrof för ukrainarna, utan även omformat Europa. Kriget har prövat Europas enighet och de EU-system där enskilda länder kan sätta sig på tvären. Fyra år efter den ryska fullskaliga invasion i Ukraina har EU infört en lång rad sanktioner mot Ryssland och stöttat Ukraina både med pengar och militär utrustning. Men på årsdagen reser EU-ledarna till Kiev tomhänta, varken nya sanktioner eller stödpaket har fått grönt ljus. Frågan är nu hur Bryssel ska komma runt Ungern och Slovakien som bromsar EU-hjälpen och hur stark den europiska viljan att hjälpa Ukraina är?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorresponent. Daniel Alling, internationell korrespondent. Björn Fägersten, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet och vd för analysföretaget PoliteaProgramledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Mattias DellertTekniker: Christian Barter

Militärexpert Joakim Paasikivi och våra korrespondenter Lubna El-Shanti och Fredrik Wadström svarar på lyssnarnas frågor om kriget i Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur är läget egentligen vid fronten? Hur lyckas de ukrainska tågen gå i tid? Vilken roll spelar rysk ekonomi för utgången av kriget och hur stort inflytande har de ryska krigsbloggarna?På fyraårsdagen av Rysslands storskaliga invasion av Ukraina sänder Radiokorrespondenterna Ryssland ett specialavsnitt helt ägnat åt lyssnarnas frågor om kriget.Expertpanelen består av: Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till advokatbyrån Mannheimer Swartling, Lubna El-Shanti, Sveriges radios Ukrainakorrespondent, och Fredrik Wadström, Sveriges radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Ukrainas ambassadör Svitlana Zalisjtjuk gästar studion och berättar om situationen i Ukraina och att Ryssland använder vädret och kylan som vapen.

Radiokorrespondenterna Kina svarar på lyssnarnas frågor i denna frågespecial! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad erbjuds Taiwan i utbyte mot att införlivas i Folkrepubliken Kina? Varför stöttar inte Peking Ukraina i kriget mot Ryssland och hur står det till med jämställdheten och ungdomsarbetslösheten i Kina?Vi får in många bra frågor från lyssnarna till Radiokorrespondenterna Kina och svarar i det här avsnittet på så många av dem som vi hinner.Expertpanel: Kinakorrespondent Moa Kärnstrand och Kinareporter Hanna Sahlberg.Programledare: Björn Djurberg.Producent: Åsa Welander.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Längs floden Isonzo (Soča), i gränslandet mellan nordöstra Italien och dåvarande Österrike-Ungern (i dag främst västra Slovenien), utspelade sig några av första världskrigets mest brutala och utdragna strider.Den italienske överbefälhavaren Luigi Cadorna drev gång på gång sina soldater mot väl befästa höjder i en terräng som gynnade försvararen – och kom senare att bli ihågkommen som en av militärhistoriens mest hänsynslösa generaler.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professor i historia Martin Hårdstedt Italiens inträde i första världskriget och de inledande striderna längs Isonzofronten.När kriget bröt ut 1914 förklarade Italien sig neutralt, trots att landet ingick i Trippelalliansen med Tyskland och Österrike-Ungern. Men en växande italiensk nationalism – och tanken på att samla ”italienskt” territorium under en och samma stat – gjorde det allt mer lockande att byta sida och ansluta sig till ententen (främst Storbritannien, Frankrike och Ryssland). Särskilt hägrade områden som Sydtyrolen och Trieste, som fortfarande tillhörde Österrike-Ungern men som det italienska ledarskapet ansåg borde bli italienska.I april 1915 slöts därför Londonfördraget, ett hemligt avtal där ententemakterna lovade Italien territoriella vinster om landet gick in i kriget på deras sida. Italien förband sig att agera snabbt – men mobiliseringen drog ut på tiden. När de italienska styrkorna väl sattes in under Cadornas ledning inleddes offensiverna vid Isonzo i juni 1915.Den italienska armén var dock knappast rustad för det som väntade. Terrängen var karg, brant och oförlåtande. Att gräva ned sig i bergssluttningarna var ofta nästintill omöjligt, och anfallen tvingades fram i smala passager där försvararna kunde koncentrera sin eld. Fördröjningarna gav dessutom Österrike-Ungern tid att förstärka sina försvarsställningar i höjdlägena. Kombinationen av bristande förberedelser, starka försvarslinjer och en terräng som kanaliserade anfallen skapade en obarmhärtig spiral av förluster – och Cadornas utpräglat offensiva doktrin gjorde priset ännu högre.Det skulle krävas tolv stora slag vid Isonzo mellan 1915 och 1917 innan fronten slutligen bröts – till ett ohyggligt pris i människoliv. Italienska soldater under andra slaget vid Isonzo, 1915. Bilden visar en position för det 20:e kavalleriregementet "Cavalleggeri di Roma" i området Carso, under de intensiva striderna som utspelade sig mellan Italien och Österrike-Ungern under första världskriget. Källa: www.esercito.difesa.it. Licens: CC BY 2.5.Det andra slaget vid Isonzo var en del av en serie offensiver längs Isonzofronten och kännetecknades av svåra terrängförhållanden och höga förluster. Carso-platån var särskilt strategiskt viktig men mycket svår att försvara och anfalla.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De ryska soldaterna förväntas ge upp livet på slagfältet, men vad händer när alla stridsdugliga män redan dött? Nu tvingas istället gamla, sjuka, hemlösa och svagbegåvade män till fronten. Förhoppningen är att de ska dö – så att ett allt fattigare Ryssland slipper betala för deras vård. Erik W. Larsson rapporterar. Inläsare: Magnus Thorén

Trots intensiva attacker mot landets energisystem i hård kyla vägrar ukrainarna att ge upp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ryssland fortsätter att attackera Ukrainas energisystem under den kallaste vintern på länge – men Vladimir Putin verkar återigen ha missbedömt den ukrainska motståndskraften. Nyligen kom också nya uppgifter om oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs död i ryskt fängelse och vi frågar oss hur det ser ut med Putins hämndbehov och om sannolikheten att ställas inför rätta.Dessutom: Om fortsatta fredssamtal och ett Moldavien i förändring. Veckans gäster är Maria Persson Löfgren, tidigare Rysslandskorrespondent, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, på plats i Charkiv, Ukraina, samt Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström, i Chisinau, Moldavien.Programledare: Johanna Melén.Producent: Åsa Welander.

Nyheterna Radio 10:00

Stölder och bedrägerier minskar enligt polisen / Hotet från Ryssland mot Sverige fortsätter öka / Misstänkt gängkriminell utlämnad från Grekland / Idag på fettisdagen säljs flera miljoner semlor i Sverige Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

Linnea Rönnqvist har mycket att stå i som OS-reporter. Hela helgen sammanfattas och det blir skid-fall, skid-fail, bråk om curlingfusk och ett oväntat guld. Hon pratar också om att Sverige tillsammans med fyra andra länder har bevisat att den ryska oppositionspolitkern Aleksander Navalnyj blev förgiftad av Ryssland med ett grodgift. Fanny Wijk berättar om det uppmärksammade fallet med 8 månader gamla Emanuel som nu ska utvisas ur Sverige. Trots att hans föräldrar har rätt att stanna. Hur går det ihop? Sen så berättar hon om knubbsälen Marina som dött i Slottskogen i sviterna av fågelinfluensa. Dessutom: Dyra semlor inför fettisdagen, postmoderna drinkar och en norsk testade på vapen på sig själv. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linnea Rönnqvist har mycket att stå i som OS-reporter. Hela helgen sammanfattas och det blir skid-fall, skid-fail, bråk om curlingfusk och ett oväntat guld. Hon pratar också om att Sverige tillsammans med fyra andra länder har bevisat att den ryska oppositionspolitkern Aleksander Navalnyj blev förgiftad av Ryssland med ett grodgift. Fanny Wijk berättar om det uppmärksammade fallet med 8 månader gamla Emanuel som nu ska utvisas ur Sverige. Trots att hans föräldrar har rätt att stanna. Hur går det ihop? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med Trumps fredsavtal ser det ut som att Ryssland kommer att fortsätta styra det ockuperade Ukraina. Vad betyder det för dom som bor där? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Irina, Natalia, Katia, Olia som berättar hur det är att leva i olika delar av det ockuperade Ukraina, Jakob Hedenskog, forskare vid Utrikespolitiska Institutet, Jade McGlynn, Ukrainaforskare vid Kings College i London,Vladimir Miloff, tidigare rysk politiker som nu lever i exil, Olga som ingått i en spionring i Kherson när staden var ockuperad av Ryssland.Programledare: Filip Kotsambouikidisfilip.kotsambouikidis@sr.seReportrar: Viktor Löfgren och Fredrik WadströmTekniker: Calle HedlundProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Oljeinkomsterna har halverats på ett år samtidigt som budgeten går med underskott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Året har börjat med röda siffror för den ryska ekonomin. EU:s sanktioner är en förklaring och Ukraina fortsätter att rikta in sig på ryska oljeraffinaderier med sina attacker. Dessutom har den ryska storkunden Indien börjat dra öronen åt sig och istället ingått handelsavtal med USA. Vi pratar om vad en sämre rysk ekonomi betyder för kriget och hur Vladimir Putin hanterar en krympande statskassa.Samtidigt kommer det uppgifter om att Ukraina planerar för presidentval och folkomröstning om ett kommande fredsavtal, pressat av USA för att utlovas säkerhetsgarantier.Veckans gäster är Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Hör Sveriges överbefälhavare Michael Claesson om Grönlandskrisen, säkerhetsläget och försvarets upprustning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ÖB Michael Claesson utesluter inte att det allvarliga säkerhetsläge Sverige befinner sig i kan bli sämre.”Det här är ett mycket allvarligt säkerhetsläge totalt sett och det finns fortfarande ett utfallsrum som kan gå åt olika håll”Hur skulle du säga att de militära riskbedömningarna förändrats av att USA:s överbefälhavare, president Trump, faktiskt hotat en Nato-allierad, Danmark, kring Grönland? ”Jag uppfattar nu att en mycket spänd dialog har övergått till någonting annat mer rimligt i fråga om den politiska diskursen. (..) Det militära samtalet har egentligen genom hela processen varit väldigt stabilt och tydligt och bra och har på olika sätt också stöttat den politiska dialogen. Så jag upplever att vi har ett annat tonläge nu”, säger ÖB Michael Claesson.När Sverige, som ett av flera europeiska länder, under Grönlandskrisen skickade tre officerare till Grönland för att delta i en övning reagerade Donald Trump med hot om tullar, och han påstod att svenska och europeiska militärer begett sig till Grönland med okänt syfte.Var det en risk ni kalkylerade med, att USA:s president skulle uppfatta detta som en ovänlig handling? ”Nej, egentligen inte. Hela den här aktiviteten handlade ju om att delta i planeringen av en sedan tidigare förberedd danskledd övning på och kring Grönland. Därmed fanns det ingen anledning att utgå ifrån att det här skulle utlösa någon typ av motreaktion”, säger ÖB Michael Claesson. Så det var en överraskning för er att presidenten reagerade så? ”Ja, i det avseendet måste jag säga det”, säger ÖB Michael Claesson. Han fortsätter: ”I det här sammanhanget så var det faktiskt på det viset att vi informerade, vi informerar ju i NATO-spåret. Där finns ett antal så kallade dubbelhattade chefer som både har befattningar i den amerikanska kommandostrukturen likväl som i Nato. Med det utgår vi ifrån att informationen om både syfte och anledning går vidare, och så småningom når den politiska nivån”, säger ÖB Michael Claesson. Behövs europeiska kärnvapenFör att Europa ska kunna försvara sig mot Ryssland utan stöd av USA menar ÖB Michael Claesson att det behövs en europeisk kärnvapenavskräckning. “Jag tror att ska man vara seriös i resonemangen kring någon form av självständig europeisk förmåga då måste man också väga in den dimensionen, så länge det finns kärnvapen i de miljöer och de länder som utgör det dimensionerande hotet, vilket i vårt fall är Ryssland. Då måste den här dimensionen övervägas och värderas. Svaret är ja, vi behöver kunna ha en sådan dimension. Hur den skapas genom samarbete med de europeiska kärnvapenländerna eller på något annat sätt, det kan inte jag bedöma eller svara på just nu. Men dimensionen måste finnas, ja”, säger ÖB Michael Claesson. I de europeiska Nato-länderna ökar för närvarande satsningarna på försvaret, för att Europa ska ta ett större ansvar för den egna säkerheten. Ett exempel där Europa idag är beroende av USA är avskräckning med kärnvapen, säger ÖB Michael Claesson. I veckan upphörde det “Nya START-avtalet” mellan USA och Ryssland, som reglerar antalet strategiska kärnvapen. Det oroar ÖB Michael Claesson: “Jag skulle säga att alla steg bort ifrån den typen av reglering av kärnvapenbestånd och uppföljning och kontroll av kärnvapenbestånd är naturligtvis inte bra. Det skapar ytterligare osäkerhet. Så jag är naturligtvis oroad av den här typen av utveckling”, säger han.Samtidigt, det du talade om, att Europa kanske på sikt behöver en egen kärnvapenavskräckning, det innebär ju upprustning?”Det innebär ju upprustning i så fall” säger ÖB Michael Claesson, och fortsätter:”Så länge det finns kärnvapen som hotar vår existens så behöver vi, för en nöjaktig avskräckning och en reell försvarsförmåga, tänka in den dimensionen.”Försvarets upprustningI årets budget får det svenska försvaret 175 miljarder kronor. Det är en ökning med 100 miljarder sedan 2022. I våras kom riksdagspartierna överens om att under kommande år låna 300 miljarder för upprustningen. Skulle du säga att du nu har de pengar du behöver för att försvara Sverige, och sköta Sveriges uppgifter i Nato? ”Ja, det tycker jag. Jag har varit med så länge, så jag vet var vi kommer ifrån och hur vi balanserat och koordinerat tar oss framåt mot de ansatta målen”, säger ÖB Michael Claesson. Men ÖB har också uttryckt kritik mot att det upprustningen går för långsamt, och att man inom den egna myndigheten behöver göra mer. Det finns en forskare på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut som heter Per Olsson, som uttryckte det som att i försvarssektorn är vi mer rädda för revisorn än för ryssen. Finns det nån sanning i det? ”Det gör det. 25 år av hårda åtstramningar, nedläggningar och fokus på att inte göra fel sätter naturligtvis sitt spår i kulturen. Det är precis det jag försöker arbeta tillsammans med mina chefer i organisationen för att vända på, och förstå att det är nya tider, nya behov och att Försvarsmaktens roll och uppdrag är satt i ett helt annat ljus än tidigare givet omvärldsutvecklingen”, säger ÖB Michael Claesson.Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Hîwa AbdelzadehProducent: Johanna Palmström Tekniker: Olle Sjöström Programmet spelades in torsdagen den 5 februari 2026.

Hör militärexpert Joakim Paasikivi i senaste avsnittet av Radiokorrespondenterna Ryssland Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I skuggan av nya fredssamtal mellan Ukraina, Ryssland och USA fortsätter striderna längs fronten.Rysk statskontrollerad tv rapporterar dagligen om nya ryska framgångar, men fronten rör sig långsamt och till ett mycket högt mänskligt pris.Elon Musks rymdbolag SpaceX har börjat hindra Ryssland från att använda Starlink för sina drönare, men kan Ukraina lita på att det viktiga satellitnätet kommer att finnas kvar för ukrainsk användning?Hör Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till advokatbyrån Mannheimer Swartling, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Nya mega-avtal med Indien och Latinamerika har pushats över mållinjen. En smart strategi när EU vill stärka sitt geopolitiska inflytande i världen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Alla avtals moder” kallade Ursula von der Leyen EU:s nya uppgörelse med Indien. Det handlar om sänkta tullar, men också utökad samarbete på försvarsområdet. Vad betyder de tätare banden med New Delhi för Europa och varför kom genombrottet just nu? Kan EU påverka Indien bort från Ryssland eller är det en naiv tanke? Även i Latinamerika har EU baxat det historiska handelsavtalet Mercosur över mållinjen. En viktig geopolitisk manöver, men där oro och kritik kvarstår inom unionen. Vi frågar oss om de båda handelsavtalen tillsammans gör Europa och EU starkare och vilka värden EU kanske också måste kompromissa bort.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Alling, internationell korrespondent. Naila Saleem, Sydasienkorrespondent. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Max Villman är tidigare stridspilot i Flygvapnet. Idag är han entreprenör, investerare och driver podcasten ”Max Tänt med Max Villman”. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gustav III:s ryska krig 1788–1790 blev i stort en svensk besvikelse – men slaget vid Svensksund i juli 1790 vände krigslyckan. Sjöslaget, som utkämpades den 9–10 juli, resulterade i en förkrossande svensk seger över den ryska skärgårdsflottan. Den finske nationalskalden Johan Ludvig Runeberg beskrev senare slaget som ”den svenska flottans största glans”.I reprisen av avsnitt 19 av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved det dramatiska slaget vid Svensksund och hur denna seger förändrade krigets utgång.Den svenska skärgårdsflottan, som utvecklats kraftigt under 1700-talet parallellt med uppförandet av fästningen Sveaborg utanför Helsingfors, visade sig vara överlägsen sin ryska motpart. Men vad låg bakom den svenska framgången? Vilken taktik användes? Och varför kunde Sverige åsamka den ryska flottan ett så förkrossande nederlag?Slaget vid Svensksund var en del av ett större händelseförlopp. Bara en dryg vecka före slaget hade både den svenska högsjöflottan och skärgårdsflottan undkommit en potentiellt förödande inneslutning i Viborgska viken, där de varit omringade av ryska styrkor. Sverige var mycket nära en kapitulation – något som hade kunnat innebära slutet på både kriget och Gustav III:s maktställning.Mot sina befälhavares rekommendationer – med ett viktigt undantag: Carl Olof Cronstedt – fattade Gustav III beslutet att möta ryssarna vid Svensksund. Ironiskt nog var det just Cronstedt som senare, år 1808, skulle komma att kapitulera till ryssarna i Sveaborg under Finska kriget.Segern vid Svensksund räddade inte bara krigets utgång – den kan också ha räddat kungens ställning i Sverige.Slaget vid Svensksund (1790), målad av Johan Tietrich Schoultz. Denna dramatiska scen visar det avgörande sjöslaget mellan Sverige och Ryssland under Gustav III:s ryska krig. Striden slutade med en stor svensk seger, en av de största marina triumferna i Sveriges historia. Målningen illustrerar den intensiva kampen i Finska viken där svenska galärflottan övermannade en numerärt överlägsen rysk flotta. Slaget visade effektiviteten i svensk taktik och ledarskap under press.Källa: Försvarsmakten.se Licens: CC BY 4.0 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den starkes rätt används allt oftare för att beskriva världsordningen. Vad innebär det, är det egentligen något nytt och är en annan värld möjlig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Allt fler tongivande röster talar om att världen har förändrats och förflyttat sig från folkrättsliga principer och starka internationella samarbetsorgan. Uttrycket den starkes rätt fick ett uppsving i samband med att Ryssland attackerade Ukraina, och efter Trumps uttalande om att USA skulle ta över Grönland är det många som slår fast att det är det som gäller. Har vi har gått från ordning till djungelns lag?Den som blev mest citerad under World Economic Forum i Davos, förutom Trump, var Kanadas premiärminister Mark Carney. Han beskrev den så kallade regelbaserade världsordningen som delvis falsk; de starkaste har gjort undantag när det passat dem, reglerna för handel är asymmetriskt upprättade och de internationella lagarnas stränghet beror på vem som var anklagad eller offer. Han pekade ut en ny världsordning där små och mellanstora stater bygger allianser utifrån en värdebaserad pragmatism, som vilar på mänskliga rättigheter, staters suveränitet och hållbar utveckling. Har vi levt i en lögn? Är en världsordning utan den starkes rätt möjlig?Medverkande: Filosofen Magnus Jiborn, statsvetaren Kjell Engelbrekt och freds- och utvecklingsforskaren Frida Stranne.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl Veckans tips:Bok:Chinese Statecraft in a Chaning World: Demystifying Enduring Traditions and Dymanic - Jean DongFirst Among Equals: U.S. Foreign Policy in a Multipolar World - Emma AshfordInspiration:Teknikföretag och ingenjörer som löser globala miljöproblem när politiken inte levererar.Bön: Sinnesrobönen - Reinhold Niebuhr

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

USA:s president Donald Trump hotar Iran och har skickat ett hangarfartyg till regionen. Hangarfartyget, atomdrivna USS Abraham Lincoln, har gått in i "spökläge” och uppges vara redo att slå till. Samtidigt fortsätter protesterna inne i landet och risken för en ny konflikt ökar. Vad händer om USA gör verklighet av sina hot och utför en storskalig attack mot Iran? Och skulle Ryssland ta emot ayatollah Ali Khamenei om han väljer att fly dit? Gäst: Johan Mathias Sommarström, utrikeskommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Love Isakson Svensén. Klipp från: CBS, BBC, Sky News Ansvarig utgivare: Lotta Folcker. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

När Ryssland, Ukraina och USA för samtal om fred är det med nya ansikten runt bordet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyheten om återupptagna samtal mellan Ryssland och Ukraina kom helt oväntat under världsekonomiskt forum i Davos. Ingenting tyder på att Ryssland har backat från sina ursprungliga mål, men att Vladimir Putin den här gången låter chefen för den militära underrättelsetjänsten leda förhandlingsdelegationen talar ändå för att han tar samtalen på större allvar än tidigare.Samtidigt fortsätter det ryska anfallskriget mot Ukraina med oförminskad styrka. ”Att intensifiera militära attacker för att tvinga motparten att kapitulera är klassisk rysk förhandlingstaktik”, säger Fredrik Wesslau, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. Hör också Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Rysslands armé växer och är starkare än vid invasionen av Ukraina 2022. Samtidigt varnar Sveriges säkerhets- och underrättelsetjänst för att Putin snart kan komma att omgruppera mot Östersjöländerna – om kriget i Ukraina tar slut. Vad kommer Ryssland, Ukraina och USA komma fram till i fredssamtalen? Skulle Ryssland verkligen omgruppera om kriget tar slut? Och hur förbereder sig i så fall Sverige? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: TV4, The Independent. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Stormen Trump har blåst över och Europa blickar återigen mot Ukraina. Kan nya samtal leda till verklig och hållbar fred? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mötet i Davos kom att kretsa kring Trump, Grönland och hot om tullar, istället för att som tänkt om Ukrainas framtid.Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj visade påtaglig ilska mot EU:s ledare för deras oförmåga att få saker gjorda och uppmanade dem att nu agera.Dom USA-ledda fredssamtalen mellan Ryssland och Ukraina ser ut att gå på sparlåga men i dagarna framkom att ett avtal med USA om säkerhetsgarantier som ska gälla för Ukraina efter ett krigsavslut, nu kan vara nära, dock kvarstår några avgörande punkter.Andreas Liljeheden, BrysselkorrespondentLubna El-Shanti, UkrainakorrespondentGöran von Sydow, statsvetare och chef för SIEPS Svenska institutet för europapolitiska studier Programledare Sharon JåmaProducent Lena Bejerot

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Donald Trump hotar att ta över Grönland lever han upp till Putins dröm om en ny världsordning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Ukraina tilltar oron när Europas ledare har fått mer akuta saker att tänka på än Rysslands krig mot Ukraina. Samtidigt fortsätter de ryska attackerna mot landet och president Volodymyr Zelenskyj vädjar till omvärlden om mer stöd.Dessutom om hur stormaktsspelet har försatt Nato i gungning och vad det betyder för ukrainsk och rysk del.Efter ett år vid makten har Donald Trump misslyckats med löftet om ett snabbt slut på kriget och vi konstaterar att USA:s president fortfarande inte har förstått vad Rysslands ambitioner i själva verket handlar om.Hör Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Fredrik Wadström, Sveriges radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Nya förslag på vad äldre bör äta. Massa snö i Ryssland. En Barbie-docka som har autism. De populäraste namnen på nyfödda 2025. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När den ryske tsaren störtades i revolutionens kaos 1917 satt en polsk socialistledare fängslad på en tysk fästning. Bara ett år senare anlände han till Warszawa som Polens frälsare. Józef Piłsudski (1867-1935) blev arkitekten bakom återupprättandet av den polska staten 1918 – efter 123 år som en slumrande dröm.Med en bakgrund som socialist, konspiratör, fånge, gerillaledare och general blev Piłsudski både nationalhjälte och snart en diktator. Hans liv speglar både revolutionens idealism och maktens kompromisser, med ett arv som ännu formar Polens politiska landskap.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt, om Józef Piłsudskis dramatiska liv – från adelsman i sibirisk exil till marskalk av den återfödda polska republiken. Detta är första minuterna på premium-avsnittet om Pilsudski – vill du lyssna på hela avsnittet måste du bli medlem i Historia Nu Premium för 75 kr/månaden.Józef Klemens Piłsudski föddes 1867 i Zułów (Zalavas), då beläget i det ryska imperiet men historiskt en del av Storhertigdömet Litauen. Familjen tillhörde den polska lågadeln – szlachta – som bar på starka minnen av frihetskampen mot Ryssland, särskilt det blodiga nederlaget i Januariupproret 1863 där fadern deltagit. Modern Maria Billewicz, en kvinna med djup patriotisk övertygelse, kom att forma den unge Józefs hat mot den ryska överheten och kärlek till det förlorade fosterlandet.När familjens gods brann ned 1875 flyttade de till Vilnius. Där upplevde Piłsudski russifieringen av de polska territorierna. Som ung medicinstudent i Kharkiv drogs Piłsudski till radikala kretsar. År 1887 fängslades han, endast 19 år gammal, för inblandning i ett misslyckat attentat mot tsar Alexander III – samma attentat som Vladimir Lenins bror också deltog i. Han dömdes till fem års exil i östra Sibirien, där han umgicks med revolutionärer, bönder och brottslingar. Det var där hans syn på Ryssland cementerades: ett imperium och förtryckarstat som måste krossas.Efter hemkomsten engagerade han sig i den polska socialistiska rörelsen. Men för Piłsudski var socialismen främst ett medel för nationell självständighet.Piłsudski insåg tidigt att endast krig kunde återupprätta Polen. Redan före Första världskriget började han bygga upp paramilitära organisationer i Galizien, då en del av Österrike-Ungern. När kriget bröt ut 1914 ledde han sina "Strzelcy" – polska skytteföreningar – in i ryskt territorium i ett försök att tända en nationell resning.När han 1917 vägrade låta sina soldater svära trohet till den tyske kejsaren i den så kallade edskrisen, fängslades han i Magdeburg. Efter Tysklands kapitulation i november 1918 kunde Piłsudski återvända till Warszawa och utsågs till överbefälhavare, riksföreståndare och statschef. Han tog sig an uppgiften att bygga en ny stat från spillrorna av tre imperier. Det verkliga eldprovet kom under det polsk-sovjetiska kriget 1919–1921. Han marscherade mot Kiev i ett försök att bilda en federation med Ukraina, men Röda armén gick till motoffensiv och nådde Warszawas portar. I augusti 1920 ledde Piłsudski ett våghalsigt motanfall som krossade offensiven. Segern, känd som Miraklet vid Wisła, anses ha räddat Europa från kommunistisk expansion.Hans federationsdröm sveks dock vid fredsförhandlingarna. En mer nationalistisk höger föredrog en etniskt homogen stat, vilket ledde till att stora minoritetsbefolkningar inkorporerades mot sin vilja. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Trump hotar Grönland riktas genast blickarna mot Kinas avsikter och polarplaner. Hör om vad som står på spel när stormakterna möts i ishavet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Enligt USA:s president Donald Trump omgärdas Grönland av mängder av kinesiska fartyg, vilket han pekar på som ett argument för att ta kontroll över området. Även Natos befälhavare i Europa, Alexus Grynkewich, varnar för att Kinas närvaro i Arktis inte sker med fredliga avsikter.Något verkligt myller av kinesiska fartyg runt Grönland kan man knappast prata om, men sedan 2018 har Kina en arktisk strategi, som väckte stor uppmärksamhet när den lanserades. Så vilka är egentligen Kinas intressen i regionen? Dessutom, hur spelar dynamiken mellan Kina och Ryssland in i det som sker i Arktis?Medverkande: Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter, Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent, Niklas Granholm, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeKällor ljudklipp: Folk och Försvar (Youtube), Sky News, Global Times.

Klubbekriget i Finland åren 1596-97 är ett av de största bondeupproret i nordisk historia. I ett land med bara 25 000 gårdar dödades minst 2500 bönder, enligt historikern Heikki Ylikangas. Dessutom svalt många bönder ihjäl efter att deras gårdar grundligt plundrats som straff för upproret. I slutet på 1500-talet var den östra rikshalvan av Sverige präglat av kriget mot Ryssland som pågått i 25 år. Här gick den starkes rätt gick före lagen. Ofta var de egna truppernas övergrepp mot befolkningen mer omfattande än fiendernas härjningståg. I denna repris av avsnitt 102 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt som är professor i historia vid Umeå universitet. Han har bland annat skrivit Finlands svenska historia. Klubbekrigets utlösande faktor var att bönderna i Österbotten tvingades att underhålla trupper i strid mot tidigare förordningar, men bör ses i ett sammanhang där högt skatteuttag tillsammans med olagliga uttag och regelrätt plundring gjorde livet outhärdligt för bönderna. Namnet Klubbekriget kom från att bönderna delvis var beväpnade med stora klubbor som faktiskt var det bästa vapnet mot bepansrade ryttare. Finland som styrdes av den kungatrogne Klas Flemming, var i kölvattnet på det nordiska 25-årskriget mot Ryssland, präglat av laglöshet där adel, ämbetsmän och rusthållare inte bara hänsynslöst drev in höga skatter utan drev in mer än vad lagen krävde med falska mått och regelrätta rån av redan utfattiga bönder. Upproret, som spred sig från Österbotten år 1596, hade föregåtts av en rad oroligheter i Österbottens svenskbygder och i Rautalampi storsocken som slagits ned utan misskund. Klubbekriget utspelade sig mot en politisk bakgrund där Hertig Karl integrerade om kungamakten mot sin egen brorson kung Sigismund. Finlands ståthållare Klas Flemming höll Finland i ett järnbrepp och var trogen kung Sigismund. I november 1596 kom det till oroligheter vid Storkyro kyrka, varefter bönderna uppdelade på tre avdelningar ryckte mot söder. Till upprorsstyrkorna slöt sig bönder från norra Tavastland och Savolax. Huvudstyrkan, anförd av storbonden Jaakko Ilkka, led nederlag vid Nokia gård 31/12, medan andra drabbningar, som även slutade med knektarnas seger, stod vid Padasjoki kyrka i Tavastland och S:t Michels prästgård i Savolax. Bild: Den brända byn, konstnären Albert Edelfelts skildring av klubbekriget. Litteratur: Klubbekriget : det blodiga bondekriget i Finland 1596-97 av Ylikangas, Heikki Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Var fartygets haveri utanför Höganäs äkta eller en rysk provokation? Säkerhetsexperten Elisabeth Braw varnar för fler maritima gråzonshot. Inläsare: Magnus Thorén

Sveriges stöd till Ukraina i kriget mot Ryssland har beskrivits som ”existentiellt”. Men glappet är stort till verkligheten för hemvändande svenska veteraner. – Min pappa slutade prata med mig efter att ha frågat om jag dödade någon där nere, säger Helge, som drabbas av ”arga tankar”. Flera vittnar om tystnad, ekonomiska problem och brist på stöd. – Vi kan inte hjälpa dem, det går emot våra stadgar, säger veteranföreningens ledare. Av Magnus Thorén Inläsare: Magnus Thorén

Den 1 februari 1713 stormade tusentals osmanska och tatariska soldater ett svenskt läger i det som idag är Transnistrien. Mitt i stridens centrum stod en sotig och blodig Karl XII, beväpnad och omgiven av en liten skara karoliner i desperat kamp mot övermakten.Kalabaliken i Bender under det stora nordiska kriget började som en diplomatisk kris, utvecklades till en våldsam konfrontation – och myntade ett nytt svenskt ord: kalabalik. Vad som skulle ha varit en kontrollerad eskort hem för den svenske kungen, förvandlades till en katastrof för både svenskarna och deras värdar. Kalabaliken i Bender formade bilden av Karl XII som en envist okuvlig monark – i Osmanska riket kallad Demirbaş, ”Järnhuvudet”.I detta avsnitt av podden Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Olle Larsson som är aktuell med boken Kalabaliken i Bender. Är du en vanlig prenumerant får du bara lyssna på tio minuter. Vill du höra hela avsnittet blir du premium-medlem via historia.nu/premium. Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Efter kapitulationen vid Perevolotjna flydde Karl XII tillsammans med en liten svensk här och ett antal kosacker till Osmanska riket. I utkanten av staden Bender vid Dnjestrfloden beviljades han asyl av sultan Ahmed III och slog sig ned i vad som kom att kallas Karlopolis – en slags svensk koloni i byn Varnitsa.Trots exilens till synes säkra förhållanden blev Karl snabbt ett politiskt problem för osmanerna. Istället för att återvända till Sverige eller sluta fred, pressade han sultanen att gå i krig mot Ryssland. Under flera år försökte han övertyga Osmanska riket om att inleda ett gemensamt anfall mot tsar Peter I, tillsammans med Sverige och Krimkhanatet. Medan kungen väntade, växte frustrationen i Konstantinopel – både över kostnaderna för hans uppehälle och hans envisa diplomatiska agerande.Karl XII:s vägran att återvända hem, i kombination med hans aggressiva krav på militärt stöd, gjorde honom till en belastning för sultanen. När han inte accepterade erbjudandet om eskort hem – av rädsla för att bli utlämnad till sina fiender – fattade den osmanska ledningen beslutet att använda tvång. Seraskern i Bender fick order: kungen skulle gripas, men inte dödas.Karl, som fått kännedom om planerna, vägrade ge efter. Han lät befästa sitt läger och förberedde sitt lilla följe – omkring 1 000 karoliner – på strid. Hans trotsiga svar till sultanen var karaktäristiskt: om de inte gav sig av, skulle han "sveda eller skära skägget av dem". Situationen var laddad till bristningsgränsen.På morgonen den 1 februari 1713 inledde den osmanska styrkan sitt angrepp. Uppemot 10 000 turkiska och tatariska soldater omringade det svenska lägret och genomförde ett våldsamt stormanfall. Vad som var tänkt som en disciplinerad insats förvandlades snabbt till ett tumultartat slagfält.Karolinerna försvarade sig tappert från sina provisoriska befästningar, men var både numerärt och materiellt underlägsna. Inne i kungshuset försvarade sig Karl XII personligen, beväpnad, sotig och blodig. När han till slut omringades och tillfångatogs, fördes han till seraskerns residens. Trots sin fångenskap vägrade han visa underkastelse och lär ha yttrat det hånfulla ”Bravo! Bravo!” när han erbjöds en plats på en divan.Bild: Karl XII förs bort som fånge till Bender efter kalabaliken, med det brinnande kungshuset i bakgrunden. Målningen skildrar dramatiska slutscener ur Kalabaliken i Bender 1713, där den svenske kungen tvingades kapitulera efter flera års exil i Osmanska riket.Musik: Björneborgarnas marsch med Muntre musikanter, Internet Archive, Public DomainMålning av Allan Egnell (1884–1960), olja på pannå, 29×52 cm. Källa: Metropol Auktioner. Licens: CC BY-SA 4.0. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Allt fler länder dammar av sina kärnvapenarsenaler och det pratas till och med om provsprängningar igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under hösten 2025 nämnde president Donald Trump att USA borde testa sina kärnvapen igen. Många undrar exakt vad han menade - vissa tolkade det som att han pratade om provsprängningar.Ryssland och president Putin svarade med att de också skulle börja testa sina kärnvapen.– Man ska se det som ett mer allmänt spel där både USA och Ryssland försöker känna vart den andra är på väg, säger Karl Sörenson som är forskningsledare på kärnvapenanalysprogrammet på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.Det framstår som att Trump satte snöbollen i rörelse, men det är nog mer sant att han bara reagerade på Rysslands kärnvapenupprustning som pågått en tid.Ryska kärnvapentesterRyssland har testat nya vapensystem som kan bära kärnvapenstridsspetsar. Det ena är långdistansroboten Burevestnik, som drivs av en kärnreaktor och därmed har en enorm räckvidd.Det andra exemplet på att ryssarna testar sin kärnvapenförmåga handlar om den obemannade ubåten Poseidon som kan bestyckas med en kärnvapenstridsspets.– Ryssland har flyttat fram positionerna enormt och det är en väldigt omfattande kärnvapensignalering som de har ägnat sig åt, säger Sörenson.Kinas kärnvapen ökarAtt Donald Trump pratar om att testa USA:s kärnvapen handlar inte bara om Ryssland. Även Kina har i skuggan av de två stora kärnvapenmakterna sakta men säkert rustat upp och skaffat fler kärnvapenstridsspetsar.– Då kan man fråga sig: Varför spelar storleken på de här arsenalerna så stor roll? Det har att göra med vilken typ av strategi ett land med kärnvapen har valt att använda, säger Sörenson.En strategi är att använda kärnvapnen för att slå ut motståndarens kärnvapenarsenal och konventionella vapensystem. Det är den doktrinen som Ryssland och USA använder.I den den andra strategin är syftet med kärnvapnen att kunna hota med vedergällning om man själv blir attackerad. Den här doktrinen har Storbritannien och Frankrike, och fram tills nyligen Kina som nu ser ut att byta strategi.– De förväntas nu gå upp och kanske lägga sig i paritet med USA och det skapar problem för USA. Hur ska de hantera det? Ska de dubbla sin arsenal? Det kanske inte behövs, men de kommer nog sannolikt behöva göra nån typ av upprustning, säger Sörenson.Brutna kärnvapenavtalUnder 90- och 00-talet rustade världens kärnvapenmakter ner. Ett av de viktigare avtalen om nedrustning kallas för Nya start-avtalet där USA och Ryssland lovade att begränsa storleken på sina arsenaler. Det avtalet löper ut i februari 2026 och det är oklart om det kommer förlängas.Ett annat oroväckande tecken i tiden är att det avtal som förbjuder provsprängningar av kärnvapen, provstoppsavtalet CTBT, inte ratificeras av tillräckligt många nationer.– Det återstår nio länder som ska göra det, däribland USA, Kina och Ryssland. Ryssland hade ratificerat, men de drog tillbaka sin ratificering 2023, säger Anders Ringbom på FOI.TEXT: Kalle GlasMedverkande:Karl Sörenson, forskningsledare på kärnvapenanalysprogrammet Totalförsvarets forskningsinstitut Anders Ringbom, forskningschef på FOI på enheten för kärnvapendetektion. Maria Gussarsson docent i militärhistoria på Försvarshögskolan. Programledare: Claes Aronsson och Sylvia DahlénProducent: Kalle GlasResearch och manus: Jimmy Halvarsson

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Timme 1USA har attackerat Venezuela och tillfångatagit landets president Nicolás Maduro. Vilka geopolitiska följder får det och vad händer härnäst?Reportage om brandkatastrofen i skidorten Crans-Montana i schweiziska alperna, som inträffade på 2025 års sista dag.Svenska smeder smider för Ukraina: ”Ska hjälpa tills de vinner”.Krönika av Ulrika Knutson.Panelen om MSB:s namnbyte, Euro i Sverige och valrörelsen 2026 – med Stig-Björn Ljunggren, Sydöstran, Fredrik Haage, Smålandsposten och Lotta Ilona Häyrynen, Dagens ETC.Timme 2Vad innebär USA:s attack i Venezuela för omvärlden? Och hur blir utrikesåret 2026? Fyra korrespondenter som bevakar fyra centrala delar av världen – USA, Mellanöstern, Kina och Ryssland – ger analys och framåtblick.Många lokala partier styr i landet kommuner. Ett exempel är Oberoende realister som styr i värmländska Hagfors.Satir med Radioskugga.Vilka strömningar, intressen och beteenden kommer vi se under det kommande året? Trendanalytikern Stefan Nilsson spanar in i år 2026.Kåseri av Pamela Jaskoviak.Programledare: Hélène BennoProducent: Mårten FärlinTekniker: Nicola Pryke