Podcasts about ryssland

Sverige rustar upp militärt och är numera en del av Nato. Blir vi säkrare? Och vad är det vi försvarar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige har inte lagt så mycket pengar på försvaret sedan kalla krigets dagar. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är Sverige nu fullvärdig medlem i Nato. Runt om i världen sker militär upprustning i takt med att den storpolitiska maktbalansen ändras. Blir Sverige och världen säkrare eller gör stridsberedskapen att det blir närmare till krig? Vilka alternativa vägar till säkerhet finns det för att stärka freden?Hotet från Ryssland beskrivs som ett existentiellt hot mot Sverige och Europa. Det är därför vi stöttar Ukraina, stärker våra gränser och rustar upp. Men vad är det vi försvarar? De territoriella gränserna, demokratin, Nato, folkrätten…?När Sverige efter över 200 år som alliansfritt går med i Nato förändras vårt lands identitet. Det neutrala Sverige självbild var en röst för fred och internationellt samarbete. Vad kommer Sveriges nya identitet vara? Kan ett stärkt försvar öka gemenskapen?Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier, Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, Ulrika Möller, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips:Böcker:To run the world - Sergej RadchenkoHennes excellens Agda Rössel - Elin JägerströmSport:AikidoPsykoanalys:Jaqcues LacanBöcker och texter som nämns i programmet:Är Sverige säkert nu? - Perspektiv på Nato och svensk säkerhetspolitik - Redaktör Linus HagströmNational security as an ambiguos symbol - artikel av Arnold WolfersHell of Good Intentions - America's Foreign Policy Elite and the Decline of U.S. Primacy - Stephen Walt

Ledarredaktionen sammanfattar veckan och pratar om Liberalernas kris, granskar det nya amerikanska fredsförslaget mellan Ukraina och Ryssland och diskuterar om barn ska kunna dömas till fängelse. Tove Lifvendahl, Paulina Neuding och Mattias Svensson står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna.

Ny plan för fred i Ukraina får kritik för att gynna Ryssland mer än Ukraina. I tv-programmet Frågan är fri får kändisar ovanliga frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ny plan för fred i Ukraina får kritik för att gynna Ryssland mer än Ukraina. I tv-programmet Frågan är fri får kändisar ovanliga frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Författaren och journalisten Åsne Seierstad intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Hon har en säregen förmåga att skriva om ämnen precis när läsarnas sug efter mer information är som störst. Bland de senaste årens böcker finns ”En av oss” om massmördaren Breivik och ”Två systrar” om ungdomar som reste för att ansluta sig till IS i Syrien. Nu tar hon sig an Ryssland och hur jättelandets befolkning egentligen upplever kriget mot broderlandet Ukraina och positionen som internationell paria. I en tid där alla nyanser riskerar att försvinna bidrar Åsne Seierstad med en nyttig påminnelse: Även i Ryssland är de allra flesta offer för Putinväldet.

Författaren och journalisten Åsne Seierstad intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Hon har en säregen förmåga att skriva om ämnen precis när läsarnas sug efter mer information är som störst. Bland de senaste årens böcker finns ”En av oss” om massmördaren Breivik och ”Två systrar” om ungdomar som reste för att ansluta sig till IS i Syrien. Nu tar hon sig an Ryssland och hur jättelandets befolkning egentligen upplever kriget mot broderlandet Ukraina och positionen som internationell paria. I en tid där alla nyanser riskerar att försvinna bidrar Åsne Seierstad med en nyttig påminnelse: Även i Ryssland är de allra flesta offer för Putinväldet.

USA:s sanktioner mot den ryska oljan kan slå hårt mot landets ekonomi och aktualiserar frågan om hur länge Ryssland har råd att fortsätta kriget i Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Även Ukrainas attacker mot den ryska oljesektorn får effekter och inifrån Ryssland hörs nu röster om hur illa ställt det är med den ryska ekonomin. Hör Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm, Liza Alexandrova-Zorina, journalist och författare och Fredrik Wadström, Sveriges radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

I veckans avsnitt gräver vi ner oss i varför de traditionella biltillverkarna inte får till mjukvaran i sina bilar. Vi pratar om Fords kräftgång på elbilsfronten, och snackar humanoida robotar – nu när Ryssland visat upp sin ambitiösa robot-satsning. Och så har vi svaret på vad du kommer åka dit för på besiktningen nästa gång! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Författaren Åsne Seierstad är tillbaka med sin nya bok Ofred. I P4 Extra berättar Seierstad om arbetet med boken som tog henne till Ryssland åtta gånger, mötet med den avhoppande Wagnersoldaten och när hon blev utfrågad av säkerhetstjänsten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför är kultur ett oumbärligt redskap för nationer som vill ha mer makt och inflytande i världen? Hör Martin Gelin, aktuell med boken Mjuk makt! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Begreppet soft power – mjuk makt – myntades 1990 av statsvetaren Joseph Nye, men själva strategin, att använda kultur för att stärka sin makt, är flera tusen år gammal. Dagens P1 Kultur gästas av journalisten och författaren Martin Gelin, som i dag ger ut "Mjuk makt – kultur och propaganda i den nya världsordningen". Boken pekar på hur kultur både kan användas för att stärka demokratier, men också för att undergräva dem. I en orolig värld, med krig och konflikter, kan kultursatsningar framstå som mindre viktiga, men faktum är att i dag satsar till exempel Ryssland och Kina stora resurser på att stärka sitt globala inflytande med hjälp av kultur. Vad står på spel och vad kan hända om den demokratiska världen inte hänger med?SYDKOREAS MJUKA MAKTEtt tydligt exempel på ett land som använder sin kultur för att bygga relationer, skapa förståelse och stärka sitt inflytande internationellt är Sydkorea. För genom bland annat serier, K-drama, koreansk mat och mode och inte minst popmusik, K-pop, har Sydkorea lyckat sprida sin kultur till en stor internationell publik. Idag är Sydkorea världens sjunde största musikmarknad. Och för svenska låtskrivare kan den koreanska musikmarknaden vara en stor möjlighet att slå igenom globalt och tjäna pengar. Hör Maria Askerfjord Sundebys reportage om hur Sydkorea blev en kulturell stormakt.ACTION OCH HEMBRÄNT I NYA FINSKA FILMERDen här veckan har två finska filmer premiär på svenska biografer. Dels är det uppföljaren till den stenhårda actionfilmen och internationella succén ”Sisu” från 2022 – "Sisu": Road to revenge" – och dels komedin "100 liter guld" som är Finlands Oscarsbidrag. P1 Kulturs Emma Engström har sett båda.ZARA LARSSONS FORMTOPPDet är mycket nu för artisten Zara Larsson! I somras gav hon ut "Midnight sun" och det var första gången hon var med och skrev all musik till ett album. För första gången har hon också blivit Grammy-nominerad – albumets titellåt är med i kategorin "Bästa danspoplåt” och i morgon 20 november släpps dokumentären "Zara Larsson. Up close". Nu är hon på turné och det har blivit dags för tre spelningar på hemmaplan, senare i vinter väntar en lång turné i USA. P1 Kulturs Björn Jansson har träffat Zara Larsson.RADIOESSÄ: KINAKROGAR I VÄRLDENI Sveriges har det funnits kinarestauranger i drygt 60 år och den typiska maten kommer från det kantonesiska köket. Rätterna, som anpassades till det svenska 70-talets råvaror och smaker, har blivit kritiserad för att inte var tillräckligt "äkta". Men, faktum är att det i hela världen finns kinakrogar som tagit intryck av lokala förutsättningar och i dagens OBS berättar sinologen och författaren Lin Herngren om hur de tillsammans bildar de en fascinerande historia av matkultur, tillhörighet och främlingskap.Programledare Lisa BergströmProducent Maria Götselius

Kriget mellan milisstyrkan RSF och Sudans armé har lett till en av de värsta humanitära kriserna i modern tid. De senaste veckorna är det framförallt staden al-Fashir i regionen Darfur som drabbats hårt och skoningslöst – med massakrer, övergrepp och tusentals döda som följd. Vad handlar konflikten om? Vilka är de rivaliserande generalerna? Hur ser kontakterna med Ryssland ut? Och finns det någon lösning i sikte? Gäst: Johan Mathias Sommarström, utrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ljudklipp från: Reuters, BBC.

Om vår mest populära visa genom tiderna, två kejserliga dödsfall under samma månad och katastrofen i Vilmanstrand.Support this show http://supporter.acast.com/vigartillhistorien. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Flera döda då buss körde in i en busshållplats. Ryssland gjorde flera stora attacker mot Ukraina natten till idag. Tingvallagymnasiets anpassade skola i Karlstad samlar in pengar till Musikhjälpen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Samtidigt som Ryssland fortsätter sitt anfallskrig i Ukraina ökar de nu också trycket på Nato. I norra ishavet, norr om Sverige, har de nyligen sjösatt en ny atomdriven ubåtstyp, tänkt att bland annat kunna slå ut Natos försörjningslinjer mellan Nordamerika och Europa. Hur svarar Nato på det ökande ryska ubåtshotet? Och vad händer med Sveriges nya ubåtar, som både blivit kraftigt försenade och dragit iväg i pris? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Love Isakson Svensén. Klipp från: DW News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Omfattande ryska attacker riktas återigen mot Ukrainas elförsörjning, samtidigt som den ukrainska energisektorn skakas av en stor korruptionsskandal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Upptrappade ryska attacker har återigen gjort ukrainska städer strömlösa. Men än så länge har Ryssland misslyckats med att bryta ner den ukrainska motståndskraften, så hur ser strategin ut inför ännu en krigsvinter? Samtidigt riskerar en ny korruptionsskandal i Ukraina att spela Putin i händerna och utplaceringen av ryska reservister tolkas som en möjlig smygmobilisering.Hör Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Maria Persson Löfgren, radions tidigare Rysslandskorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Anna-Maja har träffat en ukrainsk journalist som suttit fängslad i Ryssland över tre år och redogör för hans fruktansvärda erfarenheter. Hon framhåller att det nu är viktigt att sätta allt hårdare press på Ryssland och vill att EU ska ta i bruk de frysta ryska miljarderna för att stöda Ukraina. Anna-Maja har också bjudits in till kafferep med Europaparlamentets talman Roberta Metsola i Strasbourg. Anna-Maja återger också sina senaste resor, från Slovakien till Syd-Österbotten. Det bjuds också på lite skvaller från SF-klubbens jubileumsårsfest i Åbo. Podden modereras av Anna-Majas medarbetare Oscar Byman.

Ryska styrkor är på väg att ta över den strategiskt viktiga staden Pokrovsk i östra Ukraina. Striden har pågått i över ett år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ryska styrkor är på väg att ta över den strategiskt viktiga staden Pokrovsk i Donetskregionen i östra Ukraina. Vad skulle ett övertagande betyda för Ryssland och vad har slaget kostat? Dessutom om Vladimir Putins kärnvapenhot.Hör Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent, och Fredrik Wadström, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Vi dyker ned i veckans affär mellan Ryssland och det svenskkopplade oljebolaget Gunvor. Nyhetsbrev och prenumeration på https://www.monopol.se

När EU presenterade sina senaste sanktioner mot Ryssland vad det de nittonde (!) i ordningen. Varje nytt paket har innehållit ännu hårdare tag mot det finansiella systemet, mot enskilda företag och mot oljeindustrin. Ändå fortsätter Ryssland att finansiera sitt anfallskrig i Ukraina. Hur är det möjligt? Torbjörn Becker och Rebecca Harding förklarar vilka av sanktionerna som funkat, hur grekiska redare kom att spela en nyckelroll i att undvika sanktionerna, och hur en bortglömd Nato-paragraf kan rädda hela Europas ekonomi.

Ryssland har utvecklat en ny sorts missil. ”Burevestnik”, som betyder stormsvala på ryska, är den första roboten någonsin som drivs av kärnkraft, och kan därför flyga betydligt längre än andra moderna robotar. Vad ska de göra med den? Hur har Ryssland haft råd att utveckla det här nya, komplicerade vapnet? Och hur svarar Donald Trump? Gäst: Niclas Vent, Aftonbladets försvars- och säkerhetsreporter. Programledare och producent: Love Isakson Svensén. Klipp från: DW News, The New York Post. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Vi har sett en ökad aktivitet längs med Natos östra gränser. Professor Stefan Hedlund ser risk för fortsatt eskalering. Inläsare: Nathalie Rothschild

Ukrainas nya ambassadör i Sverige, Svitlana Zalisjtjuk, om JAS Gripen, vad som kan sätta press på Putin, och Ukrainas framtid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 22 oktober besökte Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj Sverige, och undertecknade en avsiktsförklaring mellan Sverige och Ukraina om att Ukraina på sikt ska få köpa stridsflygplanet JAS Gripen. Ambassadör Svitlana Zalisjtjuk menar att affären skulle vara en investering i europeisk säkerhet, inte enbart ukrainsk, med tanke på exempelvis ryska sabotage i EU-området.”Gripenavtalet handlar det om hur vi ska skapa en luftsköld, inte bara för Ukraina, utan också för EU, och för Sverige. Det handlar om att stärka vår förmåga så att vi kan skydda vårt luftrum, vilket också innebär att ni kan skydda ert”, säger Svitlana Zalisjtjuk, som tillträdde som Ukrainas ambassadör i Sverige i september.När och hur JAS Gripen eventuellt skulle kunna börja levereras till Ukraina är oklart i nuläget, och enligt ambassadören diskuteras när en första leverans kan äga rum.Enligt Ulf Kristersson skulle det första JAS-planet kunna levereras tidigast om tre år, är det tillräckligt snabbt för Ukraina?”Vi skulle vilja att det sker tidigare, och vi förhandlar om att andra JAS-plan skulle kunna levereras snabbare”, säger Svitlana Zalisjtjuk.Även hur ett eventuellt köp av JAS-plan ska finansieras är oklart. Svitlana Zalisjtjuk vill att det ska finansieras genom lån med säkerhet i ryska frysta tillgångar i EU.Vi har hört rapporter om att Saab, som tillverkar JAS Gripen, planerar att bygga en fabrik i Ukraina där delar av JAS Gripen skulle kunna monteras. ”Jag kan bara säga att det har diskuterats av min president, er statsminister och Saabs vd”...”Men det är för tidigt att offentliggöra något av innehållet i dessa förhandlingar”, säger Svitlana Zalisjtjuk.Det är många detaljer som är oklara. Är du säker på att Ukraina faktiskt kommer att få JAS-stridsflygplanen? ”Jag är säker. På samma sätt som jag är säker på många andra saker som inte kunde hända men som ändå har hänt”, säger Svitlana Zalisjtjuk.Situationen i UkrainaNyligen har Ryssland intensifierat attackerna från luften och siktar in sig på att skada Ukrainas infrastruktur och energisystem. Svitlana Zalisjtjuk anser att Ryssland har lagt om sin strategi för att de inte når framgångar vid fronten.”De är maktlösa på frontlinjen, och därför bombar de våra städer för att skrämma civila. De har faktiskt”...”ökat sina attacker mot den civila infrastrukturen för att beröva människor dessa nödvändiga tjänster.” säger hon.”Vi arbetar just nu tillsammans med internationella partners för att få den utrustning vi behöver för att ta oss igenom vintern”, fortsätter Svitlana Zalisjtjuk. För att försvara sig i nuläget behöver Ukraina först och främst luftvärnssystem, enligt Svitlana Zalisjtjuk. Men även gas, sedan ryska attacker förstört delar av den ukrainska gasproduktionen, och reservdieselgeneratorer.”Vi behöver dieselgeneratorer för att driva skolor, förskolor och så vidare. Och vi ber människor, de som kan, att hjälpa oss med detta”, säger Svitlana Zalisjtjuk.USA:s och EU:s stödAmbassadör Svitlana Zalisjtjuk säger att USA:s stöd förblir avgörande för Ukraina, och hon medger att samarbetet inte varit helt enkelt.Skulle du säga att USA är en pålitlig allierad? ”Jag tycker att det går i rätt riktning”...”Kommunikationen mellan min president och president Trump har blivit mycket bättre” säger hon.De nyligen utfärdade amerikanska sanktionerna mot de ryska oljebolagen Rosneft och Lukoil anser Svitlana Zalisjtjuk är det bästa Donald Trump gjort. Enligt henne kommer sanktionerna kosta Ryssland fem miljarder dollar per månad.De pågående förhandlingarna inom EU om att använda de frysta ryska tillgångarna för att säkra Ukrainas finansieringsbehov sätter ytterligare press på Putin, anser Svitlana Zalisjtjuk.”Jag tror att Putin försöker matta ut Ukraina finansiellt. Om ryska frysta tillgångar – och kanske borde jag säga när ryska frysta tillgångar – kommer till Ukraina, får Putin ett tydligt budskap att Ukraina är finansierat för de tre kommande åren, att väst stöder dess kamp, och att Putin därför inte kommer att få det han vill”, säger hon.Ukrainas framtidPresident Zelenskyjs femåriga mandatperiod löpte ut 2024, men i enlighet med Ukrainas konstitution hålls inga val i krigstider. Svitlana Zalisjtjuk menar att det också skulle vara omöjligt rent praktiskt att hålla val under krig.”För att kunna hålla rättvisa val måste man dra tillbaka trupper, och ge även armén rätt att delta. Och se till att väljarna har säkerhet när de röstar. Tyvärr har vi inte den lyxen just nu”, säger hon.Behöver president Zelenskyj på något sätt förnya sin legitimitet som Ukrainas politiska ledare? ”Jag tycker att vi måste följa mitt lands konstitution, och vår lag säger mycket tydligt att val inte kan genomföras under krig. Eftersom kriget pågår kan landet inte säkerställa rättvisa och rättfärdiga val”, säger Svitlana Zalisjtjuk. Hur Ryssland och Ukrainas relation kommer se ut när kriget är över har Svitlana Zalisjtjuk svårt att föreställa sig.”Det kommer att ta hundra år innan vi kan titta åt det hållet med någon annan känsla än hat”, säger honInnan Ryssland blir en demokrati ser inte Svitlana Zalisjtjuk hur relationen mellan Ryssland och Ukraina skulle kunna förändras.Hur förbereder sig Ukraina för en möjlig tid när Vladimir Putin inte längre är vid makten i Ryssland? ”Efter Vladimir Putin kommer det en ny Vladimir Putin. Det är åtminstone så jag ser den samhälleliga utvecklingen i Ryssland. Jag är inte säker på att Ryssland kommer att bli demokratiskt inom överskådlig framtid”, säger Svitlana Zalisjtjuk. Programledare: Johar BendjelloulKommentator: Lubna El-Shanti Producent: Johanna Palmström Tekniker: Brady Juvier och Fabian Begnert Programmet spelades in på eftermiddagen torsdagen 30 oktober.

I vårt mest patrullerande avsnitt hittills besvarar vi – på vår arbetsgivare Gustaf Ljungnés begäran – frågan ”vad gjorde Gustafs pappa utanför Kaliningrad strax efter murens fall?”. Visst lösskäggeri utlovas.Per är den som sätter sig vid signalspaningsutrustningen den här gången och därmed även den som intervjuat Gustafs pappa. Det blir sålunda skojsig spaning utanför Kaliningrad, men även en lovsång till den lilla och tungt beväpnade Kaparen-klassen. Mattis roll är den här gången att längta tillbaka till ett äldre Ryssland. Stort tack till Gustaf! Det här är hans personliga expressavsnitt.Vill du också ha ett personligt expressavsnitt? Bli då vår patreon på tier Gustav II Adolfs livvaktsstyrka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Halloween infaller ÄNTLIGEN på en fredag och vi passar på att beta igenom 6 olika hemsökta platser! Vi reser runt i USA, Ryssland, Irland Skottland och avslutar i Västerbotten!  Stöd Oknytt på Patreon för att öka kvalitén på avsnitten och ta del av bonusmaterial: https://www.patreon.com/oknytt Följ Oknytt på sociala medier!  Insta: @oknyttpod Facebook: https://www.facebook.com/Oknyttpod  Har du en berättelse du vill att vi ska ta upp? Maila den till: oknyttpod@gmail.com

Panelen svarar på lyssnarnas frågor om bland annat Putins hälsa och om Ukrainas egen vapenproduktion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur många kvinnor strider vid fronten? Går det fortfarande att semestra på Krim? Har Ryssland soldater nog för en större offensiv och hur står det till med korruptionen i Ukraina? Detta och mycket mer får ni svar på i denna frågespecial av Radiokorrespondenterna Ryssland.Medverkande:Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till Mannheimer Swartling, Fredrik Wadström, radions Rysslandskorrespondent, Maria Persson Löfgren, radions tidigare Moskvakorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

På sociala medier i Ryssland diskuteras kriget, och allt fler ser det som meningslöst. Erik W. Larsson tar tempen på stridsviljan. Inläsare: Staffan Dopping

Sverige ska leda Natos försvar i norr och det innebär att svenska officerare återigen kan hamna i strid mot ryska trupper på finsk mark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 2026 har Sverige uppdraget att bygga upp Natos frontstyrka, FLF, i norra Finland som utgör Natos norra flank. Ett område där hotnivån höjs allt mer.Ryssland har värdefulla ubåtsbaser på Nordkalotten som man i händelse av krig kommer vilja skydda, till exempel genom att skapa en buffertzon in i Finland och Norge.– Risken är att Ryssland tidigt i en konflikt kommer att behöva skydda den ultimata avskräckaren det vill säga de kärnvapenbestyckade u-båtarna, säger Magnus Christiansson, vid Försvarshögskolan.MedverkandeMagnus Christiansson - Lektor i krigsvetenskap, FörsvarshögskolanJohan Althén - Överstelöjtnant, stabschef på K4, Norrlands dragonregementeRobin Häggblom - Försvarsanalytiker, Senior rådgivare på säkerhetsföretaget Risk IntelligenceProgramledare: Claes Aronsson och Sylvia DahlénProducent: Kalle GlasLjudkällor: Sveriges Radio, Försvarsmakten, Aftonbladet.

Ring P1 från Göteborg om bland annat NPF-diagnoser i skolan, diplomati med Ryssland och om samarbetet mellan Liberalerna och Sverigedemokraterna. Programledare: Tomas Tengby, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sjuårskriget 1756-63 utkämpades på tre kontinenter och har därför kallats det första världskriget. I Nordamerika och Indien konfronterades Storbritannien och Frankrike i en kamp om kolonier och kontroll över världshaven. I Europa slogs Fredrick den stores Preussen på liv och död mot franska, ryska och habsburgska arméer.Krigföringen på den europeiska kontinenten innebar något av en höjdpunkt för linjetaktiken och inte minst de välexercerade infanteribataljonerna och deras muskötsalvor.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om Sjuårskrigets orsaker, förlopp och konsekvenser främst i Nordamerika och Europa.Konfliktens förhistoria är komplicerad och handlade om den tidens snabba skiftningar och nycker i utrikespolitiken. Preussen ställdes mot en överväldigande koalition av stater bestående av Habsburg, Frankrike, Ryssland och till och med Sverige. I botten på motsättningarna fanns Preussens uppkomst som militärmakt och seger över Habsburg under 1740-talet. På många sätt var det frågan om en maktuppgörelse inom det tyskromerska riket mellan kejsarmaktens Habsburg och utmanaren Preussen. Stöd fick Preussen endast av Storbritannien.Till konflikten på kontinenten hörde även en uppgörelse mellan Storbritannien och Frankrike om kolonier och kontroll över handelsvägar över hela jordklotet. Främst kom kriget att föras i Nordamerika och i Indien. Britterna visade sig i slutänden överlägsna och kunde med kriget slutligen etablera sig som den främsta kolonialmakten på Frankrikes bekostnad.På kontinenten kämpade preussarna mot övermakten och lyckades trots allt rida ut kriget utan att krossas. Inte minst berodde detta på deras militära förmåga och Fredrick den stores ledarskap även om segrar blandades med blodiga nederlag. Med sin taktiska förmåga och inte minst sin flexibilitet och ”sneda slagordning” vann Fredrick spektakulära segrar som vid Rossbach och Leuthen 1757 mot numerärt överlägsna arméer.Litteraturtips är två titlar ur Ospreys serie: Simon Miller Rossback och Leuthen 1757 (2002) och Daniel Marston The Seven Year´s War (2001).Bild: General Wolfes död (1771), på Abrahams slätter, nära Quebec av Benjamin West; wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

mer om innehållet här nedanför: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur långt är det till fredsförhandlingar mellan Ryssland och Ukraina?Hör Maria Persson Löfgren, SR:s tidigare Rysslandskorrespondent.Hör om komikern som turnerar i Ukraina. Ju närmare fronten desto galnare uppträdande. Reportage av Lubna El-Shanti.Rysslandsexperten Gudrun Persson har skrivit en ny bok om hur den ryska militära strategin har utvecklats genom historien.Vissa kallar det för Sveriges största konstutställning.I skuggan av Göteborgs stora infrastrukturprojekt Västlänken med alla problem, finns ett långt plank som utsmyckats av många konstnärer från olika länder.Reportage av Carina Holmberg.Krönika av Agri Ismaïl om AI:s vägar som äro outgrundligaPanelen om: tuffare tag mot stökiga elever, beskattning av rika och om livstidsstraffHör: Linda Jerneck, Expressen, Leonidas Aretakis, Flamman och Stig-Björn Ljunggren, Sydöstran.timme 2:Vänstervågen inför borgmästarvalet i New York. Zohran Mamdani är progressiv muslim och är demokraternas toppkandidat till posten. Han har rejäl medvind. Reportage: Ginna Lindberg.Om Argentinas president Milei röstas bort får det stora konsekvenser. Idag genomförs det mellanårsval i landet. Hör Lotten Collin, SR:s Latinamerikakorrespondent och Andrés Rivarola Puntigliano, professor i Latinamerikastuider vid Nordiska Latinamerikainstitutet.Tung röst i Gaza vill se Hamas inför rätta. Reportage av Johan-Mathias Sommarström.Sista dagen för Moderaternas arbetsstämma i Västerås. Så vill partiet kraftsamla inför valet.Hör Helena Gissén, Ekots politiska kommentator.Vävstugorna har blivit populära igen, nu firar en i Kirseberg i Malmö 50 år med en utställning.Reportage av Sara Assarsson.Satir med Radioskugga: skoldebatt, industriproblem och SverigekontraktKåseri av Mark Levengood om övergången till vintertidProgramledare: Jesper LindauProducent: Anders Diamant

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Toppmötet mellan Vladimir Putin och Donald Trump skjuts på framtiden samtidigt som Europa tar fram en egen plan för fred. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ryssland vägrar att gå med på en vapenvila och vill istället att ”grundorsakerna” till kriget undanröjs. Vad betyder det? Och vilka blir konsekvenserna för Ukraina om Donald Trumps förhandlingsförsök misslyckas ännu en gång?Hör också om problem med att rekryterar nya soldater i Ryssland. Nu värvas 70-åringar till fronten.Och så ställer vi oss frågan varför Putin räds en 18-årig gatumusikant som sjunger kända artisters låtar på Sankt Petersburgs gator.Medverkande:Maria Persson Löfgren Sveriges radios tidigare RysslandskorrespondentJakob Hedenskog analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska InstitutetProgramledare Johanna MelénProducent Lena Bejerot

År 1809 förändrades livet för alltid för människorna längs Torne älv. Genom freden i Fredrikshamn drogs en ny nationsgräns rakt genom bygder som i århundraden hade delat språk, släktband och kultur.Tornedalingarna, som fram till dess levt i ett gränslöst område mellan Sverige och Finland, blev nu en minoritet i Sverige – ett Sverige som snart skulle försöka forma dem efter en ny och striktare nationalistisk norm. Från att tidigare ha betraktats som en tillgång för rikets nordliga områden blev deras språk – meänkieli – och deras kultur snart betraktade som hinder för modernisering och nationell enhet.I ett avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Klas‑Göran Karlsson, professor emeritus vid Stockholms universitet och tidigare ledamot i Sannings‑ och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset.Under 1800‑ och 1900‑talen utsattes tornedalingar, liksom de närbesläktade grupperna kväner och lantalaiset, för omfattande försvenskningspolitik: svenskspråkig skolgång, namnbyten, förbud mot meänkieli i undervisningen och till och med rasbiologiska undersökningar.Arkeologiska fynd visar att finskspråkiga grupper har levt vid Bottenvikens kust och längs Torne älv i över tusen år. Här utvecklades samhällen präglade av småjordbruk, jakt, fiske och samspel med samiska grupper.På 800‑talet berättade den norske handelsmannen Ottar om folket kvänerna, som levde öster om Norge. På 1200‑talet noterade isländska krönikörer att de fanns vid Bottenviken. Under seklernas lopp kallades deras hemtrakter Tornedalen – ett område med egen språklig och kulturell identitet, men också en plats där gränser, makt och språkpolitik formade vardagen.Under 1500‑ och 1600‑talen uppmuntrade svenska kronan finsk kolonisation i Lappland, bland annat genom skattebefrielse och befrielse från militärtjänst. Finska blev ett dominerande språk i Tornedalen – i hemmet, i kyrkan och ofta i skolan. När Finland hörde till det svenska riket var Torne älvdal en självklar del av den finskspråkiga världen. Kyrkliga och administrativa gränser placerade dock området under Uppsala stift – och därmed i den svenskspråkiga sfären.Förlusten av Finland 1809 blev ett nationellt trauma och en vändpunkt för tornedalingarna. Deras ställning som minoritet förstärktes, och statens politik skiftade gradvis från tolerans till aktiv försvenskning. Under sent 1800‑ och tidigt 1900‑tal infördes svenskspråkig skolgång, och barn straffades för att tala meänkieli. Samtidigt drevs namnbyten och en retorik som framställde finskspråkighet som ett potentiellt säkerhetshot – först från Ryssland, senare under kalla kriget.År 2020 tillsattes Sannings‑ och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Kommissionen överlämnade sitt slutbetänkande, Som om vi aldrig funnits – exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset, till kulturministern den 15 november 2023. Bild: Skolbarn i Övertorneå 1923. Bildkälla: Nordkalottbiblioteket, Public Domain.Lyssna också på När Norrland blir SverigeMusik: På min levnads afton av Hjort-Anders Olsson. Alan Ingall Soundcloud, Creative CommonsKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad innebär det att Putin bjuds in till möte med Trump i Ungern trots protester från andra EU-länder? Samtidigt ska EU rusta på grund av Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU:s enighet sätts på prov när USA:s president Donald Trump meddelar att han ska möta den ryske presidenten Vladimir Putin i Budapest. Värd för mötet blir Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Nyheten har mötts av kritik från flera EU-länder som menar att Putin är en efterlyst krigsförbrytare som inte ens ska tillåtas att flyga i EU:s luftrum. Kommer mötet bli av och vad tycker egentligen Bryssel om det? Samtidigt har EU lanserat en plan för snabb militär upprustning för att möta hotet från Putins Ryssland, är det en reaktion i elfte timmen eller kommer EU:s satsningar innebära bättre försvar av unionen?Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har varit i USA för ett möte med Donald Trump. Ett möte som inte resulterade i några Tomahawk-missiler, något Ukraina har efterfrågat. Det här sker efter en period med ryggdunkningar mellan USA och Ukraina. Har den amerikanske presidenten ändrat inställning och vad innebär det för EU?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Källor till Washington Post uppger att Vladimir Putin i ett samtal med Trump krävt att Ukraina ska avstå Donetsk för att få slut på kriget. Trump säger nu att Ryssland ska få behålla de områden man redan ockuperat. Vad innebär det? Kommer Trump ändra sig igen – och kan Zelenskyj tänka sig att ge upp delar av Ukraina för fred? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Love Isakson Svensén. Klipp från: The Guardian, NBC. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Den ryska tsaren Peter den store (1672-1725) moderniserade Ryssland och gjorde ett kaotisk och inåtblickande land till en stormakt som sträckte sig från Östersjön till Svarta havet. Han umgicks hellre med västerlänningar och arrangerade orgastiska fester där regeringsmedlemmar inte fick utebli än ägnades sig åt ålderdomliga mystiska hovritualer.Peter den store, Peter I, föddes i ett land där livegenskapen infördes av hans far 1649. Som tioåring tvingades han se sin morbror slaktas av trupper i Kreml. Maktkampen om tronen gjorde att han växte upp utanför Moskva på slottet Preobrazjneskole där han skapade en låtsasarmé med vänner och tjänare.Han blev en ovanligt lång man på över två meter, med outtröttlig energi för praktiska göromål, men mindre intresse för boklig bildning. Han gjorde dock långa bildningsresor för att exempelvis lära sig skeppsbyggarkonst i Holland.Han gifte sig med tvätterskan Marta Elena Skowronska, som tog över makten efter hans död som Katarina I.Peter den store moderniserade Ryssland uppifrån och besegrade stormakten Sverige. Allt under ett hejdlöst supande. Hans egna traditionella undersåtar trodde han var antikrist.I podden Historia Nu avsnitt 31 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristian Gerner är professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Rysslands historia.Porträtt av Peter I av Godfrey Kneller (1698). Målningen föreställer den ryske tsaren Peter den store och skänktes av honom till Englands kung Vilhelm III under hans besök i London. Källa: Godfrey Kneller – Royal Collection Trust. Licens: Public domain (offentlig ägo).Porträttet målades under Peter den stores "stora sändebud", en diplomatisk resa till Västeuropa 1697–98. Hans intresse för engelsk och nederländsk skeppsbyggnad var starkt, då han nyligen påbörjat skapandet av en rysk flotta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans program: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör unga röster från Västbanken. Korrespondent Love Lyssarides är på plats och har frågat unga om de tror att vapenvilan i Gaza kommer att hålla.Reportage om djurs betydelse för läkande och sorg. Katten Luna har blivit viktig på kyrkogården i Harplinge.Om hur det är att aldrig ha haft sex, även långt upp i vuxen ålder. Ny studie från KI ger svar.Hör sexolog Suzanne Larsdotter.Om hur minoritetsgrupper i Ryssland mår - aktivister slår larm om att förtrycket av minoritetsfolken ökar.Krönika Katarina BarrlingPanelen: Lisa Pelling, Dagens Arena, Erik Helmersson, Dagen, Kajsa Kettil, Borås Tidning.Hör från Madagaskar, där ungdomsprotester bidrog till att presidenten flydde landet. De så kallade Gen Z protesterna har också spridits globalt.Hör korrespondent Mona Ismail Jama tillsammans med Katrin Uba, docent vid Uppsala universitet.Reportage om åldrande. Varför är det så svårt att acceptera eget åldrande?Satir med RadioskuggaSvenska herrlandslaget i fotboll ska få ny förbundskapten. Men vad säger forskningen om vilken effekt tränarbyten kan få och hur bygger man ett framgångsrikt lag? Hör två forskare inom idrottspsykologi.Reportage från Afghanistan där ny bevattningskanal väcker hopp i Afghanistan men också oro i grannländerna.Kåseri Helena von ZweigbergkProgramledare: Cecilia KhavarProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Leonardo Wehlander

I avsnitt 200 av Radiokorrespondenterna Ryssland minns våra korrespondenter hur allting startade och pekar ut faktorerna som spelat en avgörande roll för kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj reser till Washington för nya samtal med Donald Trump. Vi analyserar den amerikanske presidentens möjligheter att få till en fredsuppgörelse mellan Ryssland och Ukraina. Och hur reagerar Vladimir Putin när Trump hotar med den amerikanska kryssningsroboten Tomahawk?Vi ställer oss också frågan varför Putin krupit till korset och erkänt att det var Ryssland som sköt ner ett passagerarplan från Azerbajdzjan.Programledare Johanna MelénProducent Lena BejerotMedverkande:Fredrik Wadström, RysslandskorrespondentLubna El-Shanti, UkrainakorrespondentMaria Person Löfgren, tidigare Rysslandskorrespondent

Hör om hur Peking använder andra världskrigets historia för att mobilisera Kinas politiska kapital i det globala maktspelet idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historia kan vara ett mäktigt verktyg och Kinas styrande kommunistparti lyfter idag allt oftare fram landets historia under andra världskriget. En historieskrivning uppifrån där en stor del av tyngdpunkten nu läggs på relationerna med Ryssland. Varför pratar Xi Jinping idag om en kinesisk-rysk evig vänskap stöpt i blod och om hur ryssar och kineser slogs sida vid sida och segrade över fascismen? Och hur allvarligt är det att kommunistpartiets språkrör Folkets Dagblad publicerat en artikel där organisationer i Taiwan liknas vid nazister.Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinareporter. Programledare & producent: Björn Djurberg

Ryssland tar sig in i polskt och estländskt luftrum, och drönare stänger flygplatsen i Köpenhamn. De senaste veckorna har Europas luftrum kränkts gång på gång, och nu vill EU bygga en så kallad drönarmur som ska skydda himlen mot angrepp från öst. Men hur väl skulle skyddet i så fall fungera – och kommer Sverige bli en del av projektet? Programledare: Simon Campanello. Med DN:s försvarsreporter Bo Torbjörn Ek. Producent: Måns Mosesson.

Putin hävdar att historien visar att Ukraina och Ryssland alltid varit ett och samma land. Stämmer det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad är grejen med att spela in Musik i Studio?Är det musiken, eller är det människorna som gör upplevelsen?Vi analyserar vinnaren från Intervision song contest Duc Phuc med låten Phu Dong Thien Vuong.BRICS-ländernas version av Eurovision. Moskva och Ryssland är med på nåt sätt här.Kan artister AUTOMATISKT skådespela, och BÖR dessa göra det på scen? Som en Straight man?Eller måste man vara Per Andersson, eller Björn Gustafsson för att klara detta med bravur?Vad är Funky Drummer, och varför har den använts så mycket i moderna Musikproduktioner?Förresten, är det på DIN arbetsplats vi kommer och Poddar härnäst? Maila oss!Varmt välkomna!Vill du ha din låt uppspelad direktmed tillhörande analys.Maila oss låtlänk + info om projektet till: Musiksnacket@iwm.seLänk till Spellista:https://open.spotify.com/playlist/25dSufz7mpKXI0vbMclpgz?si=77c7b74518db43fd#recension #analyser #musik #analys #spotify #Podcast #podd #musiksnacket #Artist #Musiker #scen #studio #AI

Efter den senaste tidens drönarlarm finns det en oro för att Vladimir Putin ska trappa upp hotet mot Europa. Samtidigt ser Donald Trump ut att ha tröttnat på Putin, svängt i frågan om vapenstöd till Ukraina, och öppnat upp för att tillåta Ukraina att använda amerikanska Tomahawk-robotar. Varför har Donald Trump bytt åsikt? Vad händer om Ukraina faktiskt får robotarna och vad kommer det ge för effekt i kriget? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Love Isakson Svensén. Klipp från: The Times, Youtube shorts. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Krigen mot Ryssland under 1700-talet ledde till att flottbasen i Karlskrona förlorade i betydelse. Fokus flyttades istället till skärgårdsflottan och Sveaborg. Staden drabbades dessutom hårt av epidemier under århundradet.Trots motgångarna gick Karlskronas örlogsvarv in i en glansperiod tack vare skeppsbyggaren Fredrik Henrik af Chapman. Under 1780-talet inleddes en modern varvsepok när af Chapman införde serietillverkning och standardiserade ritningar, vilket förvandlade Karlskrona till ett av Europas mest avancerade varv.Detta är det andra avsnittet i en serie om fyra i podden Historia Nu, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Karlskronas strategiska och politiska betydelse under Sveriges krig från 1740-tal till början av 1800-talet. Avsnittet är ett betalt samarbete med Destination Karlskrona.Under frihetstiden stod de politiska grupperingarna hattarna och mössorna i konflikt om vem som var Sveriges främsta fiende – hattarna pekade på Ryssland, mössorna på Danmark. Eftersom Karlskrona byggts för att försvara riket mot danskarna blev staden ett naturligt fäste för mössorna.Sverige, då en stormakt, besegrades under det stora nordiska kriget, men ambitionerna kvarstod. Hattarnas ryska krig 1741–1743 drevs av revanschlust snarare än realistisk planering. Trots flottans betydelse drabbades insatserna av bristfällig logistik och svag ledning.Efter katastrofen 1743 inleddes en period av återuppbyggnad och modernisering. Under 1750-talet samarbetade af Chapman – senare varvschef i Karlskrona (1782–1793) – med skärgårdsflottans befälhavare Augustin Ehrensvärd och utvecklade nya fartygstyper: skärgårdsfregatterna udema, pojama, hemmema och turuma, uppkallade efter finska landskap. Samtidigt förbättrades infrastruktur i Karlskrona: 1758 påbörjades byggandet av de berömda “Fem fingerdockorna”, täckta torrdockor enligt Ehrensvärds förslag.Under Gustav III:s ryska krig (1788–1790) stod Karlskrona återigen i centrum för upprustningen. Högsjöflottan, baserad i Karlskrona, konkurrerade om resurser med den nybildade skärgårdsflottan, vilket skapade organisatorisk splittring. Kriget inleddes med att flottan kastade loss från Karlskrona i juni 1788 under hertig Karls befäl – denna gång betydligt bättre förberedd än under hattarnas krig. Slaget vid Svensksund 1790 resulterade i en överväldigande seger där över 40 ryska fartyg förstördes.KällorEricson Wolke, Lars & Hammar, AnnaSara (2022). Sjömakt och sjöfolk: den svenska flottan under 500 år. Lund: Nordic Academic PressHillbom, Rune (1979). Karlskrona 300 år: en återblick i ord och bild. [D. 1] 1679-1862. Karlskrona: Abrahamson.Karlskronafebern - den stora epidemin 1788-1790, Av MarinmuseumFemfingerdockan. En av varvets märkligaste byggnader som byggdes under åren 1758-1856.Bild: Fredrik Henrik af Chapman, Sveriges store skeppsbyggnadsförnyare, skildras här vid sitt arbetsbord omkring 1778. Med fartygsritningar i handen och Vasaorden på bröstet speglar porträttet hans avgörande roll i moderniseringen av örlogsvarvet i Karlskrona. Porträtt i olja av Lorens Pasch den yngre. Källa: Nationalmuseum Licens: Public Domain.Ett montage på en av Chapmans ritningar från 1789 av skeppet Venus.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bonnier gör affärer i ett av världens mest press-ofria länder och så besöker vi tidskriften Kvartals nya fräscha lokaler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pekade verkligen allt på Ryssland i Nordstream-sprängningen? I dagarna är det tre år sedan gasledningen Nordstream sprängdes på Östersjöns botten. Nyligen greps ytterligare en efterlyst person med ukrainsk bakgrund misstänkt för inblandning i dådet.Det har i veckan fått oss att fundera på hur bra medier varit på att ge en så uppdaterad och korrekt bild som möjligt av vem som sprängde ledningarna där nere på 80 meters djup i trakten av Bornholm. Många medier, speciellt där i början, framhöll Ryssland – förvisso med hängslen och livrem – som troligaste förövaren. Har medierna lyckats förmedla att bilden nu är helt annorlunda? Lasse Truedson intervjuar Patrik Oksanen, debattör i försvarsfrågor, Hans Liwång, Försvarshögskolan och Jonathan Jeppsson, gräv och samhällschef Aftonbladet.Bonnier gör affärer i land i botten av pressfrihetsindexI veckan stod det klart att Bonnier News ska outsourca delar av sin redigering till Vietnam - ett land som inte direkt är kända som pressfrihetskämpar. Det här berör magasin som ligger under Expressen.Det här har i veckan lett till ramaskri från facket och kommentatorer. Hur väl rimmar det här med Bonniers motto: ”Tillsammans för det fria ordet”?Erik Petersson grillar Klas Granström, chefredaktör på Expressen.Rättelse 4/10-25: Tidigare sa vi att ett av magasinen vars redigering kommer outsourcas till Vietnam är Mama. Det var fel, Mama har la ner sin papperstidning i somras.Kvartal börjar sparra mot de stora drakarnaDen lilla tidskriften med de storvulna public service-ambitionerna men den ständiga högerstämpeln har vuxit från 6 till 25 medarbetare på 3 år. Och nu ska de göra skäl för namnet Mediehuset Kvartal - de har nämligen börjat göra rena nyheter. Nu heter huvudkonkurrenterna snarare Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet än Magasinet Sans. Vi åkte till Kvartals nya, fräscha lokaler i Vasastan i Stockholm för att se vad det är som pågår egentligen.Freddi Ramel intervjuar Jörgen Huitfeldt, chefredaktör Kvartal, Magnus Alselind, redaktionschef Kvartal och Jenny Strindlöv, samhällsredaktör och undersökande reporter Kvartal.

Drönarstörningar och luftrumskränkningar sätter Europas försvar på prov. Hur rustat är Danmark för det som sker och hur svarar Nato? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter en vecka med upprepade drönarstörningar runt bland annat danska flygplatser talar Danmarks statsminister Mette Frederiksen om ”en ny verklighet” för sitt land och för Europa. Samtidigt ska EU:s alla stats- och regeringschefer samlas för toppmöte i just Köpenhamn. Hör om hur Danmark, Nato och EU agerar för att möta situationen med drönarna och om de strategiska vägvalen framåt. När är det rätt att skjuta ner drönare eller flyg som kränker luftrummet och varför gjordes det i Polen men inte i Danmark?Trumps gir om Ukraina ger Europa öppningSamtidigt som Nato och Europa ställs inför nya prövningar har Donald Trump gjort en helomvändning i hur han formulerar sig om kriget i Ukraina. Den amerikanske presidenten pratar nu om Ryssland som en ”papperstiger”. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen uppges också nu ha en direktkontakt med Vita huset. Vad betyder det här för Europa?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Magnus Christiansson, forskare vid Försvarshögskolan.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Dragkampen om det nya Syrien pågår för fullt. Och en liten religiös minoritet har hamnat i fokus när Israel flyttar fram sina positioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en drusisk stad i sydvästra Syrien vajar två israeliska flaggor. Sommaren 2025 blev en vändpunkt här då våld mellan druser och beduiner skördade omkring 1000 personers liv. Regeringsstyrkor som skulle stoppa våldet förvärrade det.Israel har länge odlat kontakten med den lilla religiösa minoriteten för att gynna sina egna intressen. Nu märks resultatet.Och i en annan del av landet, i hamnstaden Tartus, hoppas Ryssland få fotfäste igen. Där har ett ryskt hamnkontrakt tagits över av ett bolag från Förenade Arabemiraten. Men det finns tecken på att Putins män är på väg tillbaka. I höst planerar Syriens president Ahmed al-Sharaa en resa till Moskva.Medverkande: Asher Kaufman, professor i historia och fredskunskap vid Kroc Institutet i Notre Dame, USA, Muhammad al-Fayad, syrisk advokat och folkrättsaktivist, Rana Walid al-Towaresh, vars man nyligen greps av israelisk militär i södra Syrien, Muhammad Mazen Mriyoud, ledare för byn Jubata al-Khashab, Nabih Shahin, andlig ledare för druserna i byn Hader, Aron Lund, Syrienkännare och analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Nikita Smagin, rysk analytiker, författare och Mellanösternexpert som skriver analyser för bland annat Carnegie Endowment, Youssef Arnous, hamnchef i staden Tartus, Kamal Shahin, undersökande journalist från Latakia. Reporter på plats i Syrien: Lina MalérsProgramledare: Viktor Löfgrenviktor.m.lofgren@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Calle Hedlund och Rasmus Håkans.