Podcasts about ryssland

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmenSverigedemokraternas riksdagsledamot Jessica Stegrud får behålla sin plats i partiet, trots kritiken. Här om hur partiet förhåller sig till uteslutningar, med politikreporter Pontus Mattson som har skrivit två böcker om Sverigedemokraterna.Feministiskt anti-krigsnätverk verkar både i exil och inne i Ryssland. Reportage av Fredrik Wadström.Skådespelarparet Julia Dufvenius och Christopher Wollters berättelse om hans otrohet har fått stor uppmärksamhet – men varför vill man skriva om något så privat och tabubelagt? Och vilken typ av litteratur är det egentligen? Hör Torbjörn Forslid, professor i litteraturvetenskap på Lunds Universitet.I veckan fällde man ett av de träd på Kungsträdgården i Stockholm som var centralt för almstriden på 70-talet. Reportage av Lotta Myhrén om aktivisternas sorg.Krönika av Ulrika Knutson.Panelen med Linda Jerneck, Zina Al-Dewany och Fredrik Haage.I andra timmenDen konservativa aktivisten och debattören Charlie Kirk sköts till döds på Utah Valley University i onsdags. USA-korrespondent Ginna Lindberg om vem han var i det amerikanska samtalet. Hur viktig är fikarasten på jobbet? Reportage av Erica Sundén.Efter Israels attack i Qatar och de ryska drönarna i Polen – vilka regler råder i världen? Hör Katarina Engberg, senior rådgivare vid Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps och Magnus Christiansson, Försvarshögskolan.Satir med Radioskugga.Boksamtal med Rysslandskännaren Martin Kragh, av tidigare Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Nicola Pryke

I helgen träffades Ukraina av den största attacken från Ryssland sen krigets start. Över 800 drönare och 13 robotar skickades mot Ukraina och minst 4 har bekräftats döda i attackerna, enligt president Zelenskyj. För första gången sen krigsutbrottet attackerade Ryssland en regeringsbyggnad i Kiev – bör det ses som en eskalation från rysk sida, hur är läget vid fronten just nu och vad kan omvärlden göra för att få till en vapenvila mellan länderna? Gäst: Joakim Paasikivi, tidigare överstelöjtnant, idag senior geopolitisk rådgivare på Mannheimer och Svartling. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp ifrån: BBC och Reuters. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Kinas största militärparad hittills har ägt rum i Peking. Vladimir Putin och Kim Jong-Un var hedersgäster och nu tas nya steg i samarbetet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var första gången de tre sågs öppet tillsammans – Xi, Putin och Kim. Bilderna från militärparaden kablades ut över världen och frågan är om det är en ny trojka vi ser på världsscenen. Klart är i alla fall att Kina och Ryssland fortsätter stärka sitt redan nära samarbete. En överenskommelse om en ny gasledning genom Sibirien tycks efter förra veckans toppmöte i Peking ett steg närmare. Det skulle innebära att Kina blir en ännu större köpare av rysk energi och att Peking kommer göda den ryska krigskassan ännu mer. Hör också om vad som stack ut under militärparaden där Kina visade upp sina senaste vapen. Moa Kärnstrand berättar om ett massivt säkerhetspådrag inför kommunistpartiets propagandauppvisning och hur en ovanlig protest ändå kunde sippra igenom.Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge

I veckans podd har vi sett första avsnittet av Race across the world.Ryssland försöker konkurrera ut Eurovision med sitt eget Intervision.Gabriel är besatt av serien "Secret lives of mormon wifes".Hur dum får man vara egentligen i programmet "Sveriges dummaste"?Till sist listar vi tre udda saker vi upplevt.Nu kör vi!Kontakt: hello@poddagency.comI säng med Tobias & Gabriel produceras av Poddagency Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det som idag är otänkbart på grund av kriget mot Ukraina var då en ny och spännande möjlighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De banade väg för en ny generation utlandsproffs och provade på något som ingen svensk före dem hade testat.”Pionjärerna och morden” är första delen av tre om svenskarna som varit proffs i Ryssland. En dokumentärserie av Martin Marhlo och Gustav Thoursie.Slutmix: Maria StockhausMedverkande:Hasse Johansson, fd landslagsspelare i bandyJoakim Musakka, fd elithockeyspelareJonas Wallerstedt, fd elitfotbollsspelareReine Rauhala, fd elithockeyspelareFredrik Wadström, Sveriges Radios RysslandskorrespondentArkivljud: SR, SVT, TV4

Framför mickarna: Sergey Sergeyevich, Fredrik Söderholm. David Thulin, August BohlinÄr Sverige säkrare nu när vi är med i Nato?Vad tänker ambassadören om det som hände i Butja? Vad tycker Ryssland är de bakomliggande orsakerna till kriget?Båda delarna är redan nu ute på patreon.com/gottsnack Del två kommer gratis lördag den 13:e septemberSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vladimir Putin stod hand i hand med Xi Jinping och Narendra Modi på Shanghaiorganisationens möte i Kina. Kina och Indien, de två största köparna av rysk olja och gas, är avgörande för Rysslands ekonomi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukrainas drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier har blivit effektivare och har lett till långa bilköer utanför ryska bensinstationer, på sina håll uppges bensinen vara helt slut.För Ryssland är pengarna från oljeindustrin helt avgörande för att kunna fortsätta kriget i Ukraina, säger Torbjörn Becker.Programledare Johanna MelénMedverkande:Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i StockholmFredrik Wadström, Sveriges Radios RysslandskorrespondentMaria Persson Löfgren, Sveriges Radios tidigare MoskvakorrespondentProducent: Stina Fischer

Sionismen – idén att judar i diasporan skulle återvända till Sion, det bibliska namnet för Jerusalem – härstammar så tidigt som från den babyloniska fångenskapen omkring 500 f.Kr. Men det var först i modern tid, under antisemitismens tryckning, som sionismen utvecklades till en nationalistisk rörelse och omvandlade religiös längtan till politisk handling.Rörelsen kombinerade europeiska idéer om folkstyre med en djup kulturell och historisk identitet och lockade både sekulära judar, som sökte trygghet, och religiösa, som såg det som profetisk uppfyllelse. Sionismen bortsåg dock från att kristna och muslimska araber sedan länge bodde i det historiska Israel.I ett avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Göran Rosenberg om sionismens idéhistoriska rötter, legitimitetskamp och vägen till staten Israel 1948. Rosenberg är författare till Det förlorade landet – Israel, en personlig historia.År 1896 publicerade den wienbaserade journalisten Theodor Herzl pamfletten Der Judenstaat ("Den judiska staten") där han föreslog ett judiskt hemland som en politisk nödvändighet, född ur Europas antisemitism. Detta ledde till Baselprogrammet och bildandet av Sionistiska organisationen vid första sionistkongressen 1897.Tidigare hade aliyah-idén vuxit fram genom tänkare som Zvi Hirsch Kalischer och Moses Hess, vilka betonade judars egeninsats för nationell upprättelse snarare än gudomlig frälsning. Rörelser som Ḥovevei Ẓiyyon stödde framväxten av judiska bosättningar i Palestina mellan 1870 och 1897, ofta med hjälp av filantroper såsom Rothschilds.Utvandring skedde i vågor, i takt med antisemitismens svängningar. Stora pogromer i Ryssland väckte den första emigrationsvågen. Under första aliyah (1882–1903) anlände cirka 65 000 judar, främst från Östeuropa, och grundade jordbrukssamhällen som Rishon LeZion och Zikhron Ya'akov. Andra aliyah (1904–1914) präglades av socialistiska pionjärer som betonade hebreiskt arbete och kibbutzrörelsen.År 1917 utfärdade Storbritannien Balfourdeklarationen, som stödde upprättandet av ett judiskt nationellt hem i Palestina. Under det brittiska mandatet (1920–1948) ökade invandringen, men arabiskt motstånd växte, vilket ledde till Peelkommissionens delningsförslag 1937 om arabisk och judisk stat.Efter Förintelsen intensifierades kravet på en judisk stat. FN:s delningsplan 1947 (resolution 181) banade väg för utropandet av staten Israel den 14 maj 1948 av David Ben‑Gurion. Detta följdes av arab‑israeliska kriget och den massflykt eller fördrivning av palestinier som kallas Nakba.Efter statsbildningen omvandlades sionismens roll — från nationellt skapande till konsolidering och statens säkerhet. Det blev allt svårare att förena demokratiska ideal med ambitionen att vara en judisk stat. Efter sexdagarskriget 1967 blev Israel ockupationsmakt; sionismen radikaliserades genom offensiv bosättarpolitik, palestinier tvingades leva under rättslöshet och arabisk mark konfiskerades.Bild: Judiska flyktingar anländer till Haifa, Wikipedia, Public domainMusik: Klezmer Inspired Dance av The Turquoise Moon, Storyblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om det blir fred måste Europa skydda Ukraina mot Ryssland med våld om så krävs, och frågan är om Sverige och andra länder är redo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Europas länder bygger just nu en koalition av villiga som ska ge Ukraina säkerhetsgarantier om en fred förhandlas fram. Uppgiften är att avskräcka Ryssland från att attackera på nytt.För att den fredsbevarande insatsen ska lyckas måste soldaterna på plats få mandat att strida om Ryssland bestämmer sig för att utmana, åtminstone enligt Ulf Henricsson, översten som ledde den svenska FN-insatsen i Bosnien på 90-talet.”Man ska förhandla från en styrkeposition. Det funkar inte att bli otydlig och virrig. Man får sätta ner foten det är min erfarenhet. Titta på Putin. Han får ju det han vill, tyvärr och han använder ju våld”, säger överste av första graden, Ulf Henricsson. Medverkande:Ulf Henricsson, överste av första gradenFredrik Wesslau, forskare vi Utrikespolitiska institutetEva Hagström Frisell, forskningsledare på FOIProgramledare: Claes AronssonReporter: Sylvia DahlénProgramledare och Producent: Kalle GlasText: Kalle Glas

Under måndagen avslutades toppmötet i den kinesiska kuststaden Tianjin. Ett 20-tal länder deltog under mötet, däribland Kina, Ryssland och Indien, alla medlemmar i Shanghai Cooperation Organization eller SCO, som gruppen förkortas. Organisationen har sin bas i Asien och Mellanöstern och har fått fler och fler medlemmar de senaste åren. En av dem är Rysslands president Putin som fick ett extra varmt välkomnande till Kina i form av en röd matta. Den ryska presidentens relation till Kinas ledare Xi Jinping har blivit allt viktigare sen Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina i februari 2022. Vad diskuterade världsledarna under mötet, hur ser Kina och Rysslands relation ut och vad gör USA för att sätta press på Putin? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator, Aftonbladet. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp ifrån: Sky News och CNN. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

När Ryssland invaderade Ukraina 2022 syntes Martin Kragh flitigt som expert i radio, tv och tidningar. Samtidigt blev Kragh allvarligt sjuk i bukspottkörtelcancer. I P4 Extra Gästen berättar han om sjukdomen, skrivandet och DJ-karriären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hundratals döda i jordbävning. Kina, Ryssland och Indien har möten i Kina. Nu börjar Fritidskortet gälla. Fler personer kan ha rätt till LSS-boende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

läs om hela innehållet här under: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. timme 1:Domstol: Trumps tullar olagliga – Trump varnar för ”katastrof för USA”Hör Ginna Lindberg om presidentens motdrag.Roger Wilson sammanfattar sina 4 år som korrespondent i USAÄnnu en gång föreslås Trump få Nobelpris för sitt fredsarbete. Hör Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet.Brist på bärplockare – trots rekordhöga priser. Reportage av Magdalena Martinsson.Krönikör Agri Ismaïl om vatten som ändlig resursPanelen om telefonförsäljning, höstbudget och kulturkanonKajsa Kettil, Borås tidning, Leonidas Aretakis, Flamman, och Carolin Dahlman, Krönikör NWTtimme 2:Toppmöte mellan Kina och Ryssland i samband med SCO-mötet. Hör Moa Kärnstrand och rysslandkännaren Stig Fredrikson.Varma somrar - en utmaning för äldre personer. Reportage av Karin Wirenhed.På cykel längs fronten i Ukraina : ny bok av diplomaten Lars Peter FredénMusik på finlandssvenska är inte bara KAJ, om 1G3B som blivit ett kultband inom finsk hårdrock. Reportage av Margareta Svensson.satir med radioskugga: snapsfri kräftskiva med Tidöpartiernakåsör Mark Levengood delar ut dryga strafftullar: lyssna, lär och lidprogramledare: Jesper Lindauproducent: Anders Diamanttekniker: Mikael Sarabi

Trots så kallade fredssamtal fortsätter Rysslands krig mot Ukraina med oförminskad styrka. Nu har den fullskaliga invasionen pågått i tre och ett halvt år och en som redan från början kände att han ville göra nåt för att hjälpa Ukraina var Jonas. Vilket han också gjorde. Nu har han kört ner en mängd bilar och utrustning dit sen dess. I det här avsnittet får du höra hans historia. Om hur han reagerade när han fick höra vad Ryssland gjort. Varför han ville hjälpa Ukraina. Om skicket på vägarna och hur det är att köra bil i en krigszon. Vilken utrustning de ukrainska soldaterna är i behov av. Liksom hur situationen är i Ukraina för de som bor där. Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

Ukraina firar sin självständighetsdag för fjärde gången sedan den fullskaliga invasionen. Men trots intensiv diplomati verkar ett krigsslut lika avlägset som tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. President Zelenskyj har sagt sig vara redo att träffa Putin. Den ryska utrikesministern Sergej Lavrov säger i en intervju med den amerikanska Tv-kanalen NBC att även Putin är redo för ett möte. Men kommer det verkligen bli av? Hör Sveriges Radios nya Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström, tidigare Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren och Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti. Programledare: Johanna MelénTekniker: Maria StockhausProducent: Stina Fischer

Små och snabba förband och ett nytt drönar-elitförband med namnet Rubicon skapar oreda i Ukrainas försvarslinjer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I sommar lyckades Ryssland, tack vare små och snabba förband på terrängfordon ta sig långt in bakom Ukrainas försvarslinjer i Donetskregionen.I samma område har Ryssland satt in sitt helt nya elitförband: Rubicon, som är specialiserat på drönarstrid. Förutom att trycket på Ukraina ökar, visar offensiven att Ryssland dragit lärdomar från kriget.”Ryssland har en Lessons Identified och Lessons Learn funktion där man tittar på vad som fungerar och inte. Sedan försöker man utveckla en bättre taktik. Det pågår ett sånt arbete. Ett exempel på det är det ryska, drönarspecialförbandet Rubicon”, säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och rådgivare vid advokatbyrån Mannheimer Swartling.MedverkandeJoakim Paasikivi, överstelöjtnant och rådgivare vid advokatbyrån Mannheimer Swartling.Claes Aronsson, programledare.Kalle Glas, programledare och producent.Ljudkällor: AP, SR, X, Youtube, The SunTEXT: Kalle Glas

Nyheterna Radio 08:00

Den tre år gamla gåtan om vem som sprängde Nord Stream-ledningarna i Östersjön kan vara på väg att lösas. Misstankarna pekar mot Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Serhiy K är 49 år och en före detta officer i den Ukrainska säkerhets- och underrättelsetjänsten SBU. Han greps nyligen i en semesterort i Italien eftersom tyska åklagare menar att han var ombord på den segelbåt som misstänks ha transporterat dykare och sprängmedel ut till Nord Stream hösten 2022.Länge misstänktes Ryssland ligga bakom sprängningen, men den tyska utredningen visar alltså att det är ukrainska medborgare som utfört sabotaget.Nästa fråga är om även den ukrainska staten kan ha varit inblandad. Det finns källor som hävdar det.Medverkande:Hans Livång, professor i försvarssystem på Försvarshögskolan.Programledare Claes Aronsson och Kalle GlasReporter Sylvia Dahlén

Samtalen om den ryska invasionen går in i en ny fas där Ryssland kräver landområden och Ukraina vill ha säkerhetsgarantier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter toppmötet mellan Putin och Trump i Alaska har Zelenskyj varit tillbaka i Vita huset. Vad blir nästa steg för Vladimir Putins vision om det storryska riket?Hör Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren, Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, Östeuropakorrespondent Milan Djelevic och utrikesreporter Johanna Melén. Programledare: Fredrik Wadström Tekniker: Fabian BegnertProducent: Stina FischerInspelat inför publik på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm 19 augusti 2025.

När den brittiska regeringen år 1917 utlovade ett nationellt judiskt hem i Palestina bestod befolkningen i området till 93 procent av araber. Löftet skulle vid staten Israels utropande 1948 innebära att 700 000 araber fördrevs från land de bebott i århundraden.Stora pogromer i Ryssland i slutet på 1800-talet ökade den judiska invandringen till det ottomanska Palestina. En invandring som på 1930-talet ledde till väpnade arabiska uppror i det då brittiska mandatet Palestina. I slutändan var det var en kamp om land mellan judiska sionister och arabiska nationalister som araberna förlorade.I den nymixade reprisen av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingmar Karlsson är författare och tidigare diplomat som skrivit flera böcker om Mellersta Östern. Han är aktuell med boken Folket som inte fick finnas. Palestinierna historia.Israel-Palestina-konflikten har pågått ända sedan den brittiska regeringen lovade ett judiskt hemland i Palestina 1917, utan några större hänsyn till den existerande befolkningen i området.Den palestinska nationalismen väcktes till liv redan under den ottomanska perioden, av den stora judiska invandringen som tog fart i slutet på 1800-talet. Storbritannien kontrollerade Palestina militärt från år 1917 och som mandatmakt åren 1922–48. När britterna gav upp sitt mandat i Palestina efter andra världskriget kunde sionisterna genom diplomatiskt och politiskt arbete säkra FN:s generalförsamlings resolution 1947 om en judisk stat i Palestina.Sionismens främsta mål var uppfyllt när Israel utropades 14 maj 1948. I kriget som följde efter staten Israels utropande år 1948 fördrevs 700 000 araber efter en noga planerad plan och efter att Israel ockuperade Västbanken 1967 har folkrätten åsidosatts med en extensiv judisk bosättning på ockuperad mark.I dagens Israel har invånarna har olika rättigheter och skyldigheter beroende på sin etniska och religiösa bakgrund. Landets judiska befolkning är medborgare i en demokrati, araberna i Israel får delta i allmänna val men har inte samma rättigheter som judar, bosättarna på Västbanken har alla rättigheter men inga skyldigheter och slutligen utsätts palestinierna i de ockuperade områdena dagligen för övergrepp och lever i en rättslös och apartheidliknande tillvaro.Bild: Al-Naqba en palestinsk man 1948 i flyktinglägret Jaramana i Damaskus i Syrien. Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Roten till inbördeskriget i Syrien – den koloniala efterbörden.Musik: Arabic Instrumental av MEDIA MUSIC GROUP, Storyblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Striderna vid Sävar och Ratan den 19-20 september 1809 är de hittills sista inom det nuvarande Sveriges gränser. Kriget mot Ryssland som hade pågått sedan februari 1808 hade utvecklats katastrofalt för Sverige. Finland var ockuperat och fredsförhandlingarna med Ryssland redan igång i Fredrikshamn.För att vinna fördelar i de pågående förhandlingarna bestämde sig den svenska krigsledningen för att försöka besegra den ryska armékår som stod i Umeåtrakten i Västerbotten. En svensk expeditionsstyrka som utgjorde rikets sista reserver landsteg vid Ratan norr om Umeå den 17 augusti 1809. När den svensk kåren marscherade söderut träffade den på ryssarna vid Sävar och ett av krigets blodigaste slag utkämpades. Striderna fortsatte vid Ratan dagen efter.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden ger sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i kast med en riktigt klassisk militärhistorisk händelse. Expeditionen till Västerbotten 1809 och de båda slagen vid Sävar och Ratan tillhör vår svenska militärhistorias mest intressanta händelser. Det betyder inte att slagen är kända hos en bred allmänhet utanför södra Västerbotten.Expeditionen till Västerbotten och landstigningen vid Ratan var en prestation. En landstigning är alltid ett vågspel och en komplicerad typ av militära operationer. Den 17 augusti landsteg mellan 5 000 och 6 000 svenska soldater i den lilla kustbyn Ratan några mil norr om Umeå. Landstigningskåren marscherade söderut och möttes av en rysk kår på morgonen den 19 augusti. Ett förvirrat slag utvecklade sig som den svenske befälhavaren Wachtmeister beslutade att dra sig ur. Han fruktade att ryssarna var på väg att gå runt honom och falla honom i flanken eller ryggen. Den efterföljande striden vid Ratan den 20 augusti lade Ratans by i spillror. Ryssarna undkom norrut och kriget var de facto över. I de avslutande fredsförhandlingarna i september 1809 drogs gränsen vid Torneå älv.Bild: Slaget vid Sävar norr om Umeå var ett av krigets blodigaste slag. Striderna fortsatte vid Ratan dagen efter. Bilden visar slaget vid Ratan av Carl Gustag Gillberg. Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det var ett historiskt möte mellan Trump och Putin i Alaska i fredags. Den amerikanska presidenten hade rullat ut röda mattan för sin ryske kollega och stämningen verkade god. Trump påstådde att ambitionen var att mäkla fred mellan Ukraina och Ryssland. Men slutade det i fiasko? Och kommer deras samtal betyda något för Ukrainas framtid? Programledare: Sabina Marmullakaj. Med Björn af Kleen, DN:s USA-korrespondent. Producent: Sebastian Nowacki.

Drömläge för Vladimir Putin när Donald Trump bjuder in till möte i Alaska men vägen är lång till ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den gamla ryska provinsen Alaska, som såldes till USA på 1800-talet, är mötesplats för Putins och Trumps första möte sedan Ryssland inledde den storskaliga invasionen av Ukraina 2022. Hur ser möjligheterna ut på lång sikt att komma närmare en fred, också efter mötet i Alaska?Dessutom har Armenien och Azerbajdzjan efter nära fyra decennier av krig skrivit under ett avtal om att fortsätta fredsförhandlingar med USA som medlare.Medverkande:Stig Fredrikson, journalist och författareMagnus Christiansson, lektor på FörsvarshögskolanJohanna Melén, EkotProgramledare: Fredrik Wadström

Ring P1 från Luleå om bland annat digital tillgänglighet, Alzheimers sjukdom, Alaskamötet mellan Ryssland och USA och om NATO:s ammunition. Programledare: Nicke Nordmark, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nya europeiska vapenpaket till Ukraina, USA hotar åter Ryssland med sanktioner och Ukrainska drönare stör ryska turister, leder det här till en vapenvila? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den senaste tiden har Ukraina orsakat en rad tågförseningar i Ryssland, stört den ryska flygtrafiken och nu senast sprängt en oljedepå nära det ryska semesterparadiset Sotji vid Svarta havet. Samtidigt ökar den internationella pressen på Ryssland, inte minst från USA:s president Donald Trump. Kan detta innebära att det kan bli tal om en vapenvila?Vi tittar också närmare på i kriget vid Svarta Havet. Där har Ryssland överlägset störst styrkor men Ukraina har ändå lyckats väldigt bra där. Varför?Hör Joakim Paasikivi, militärexpert och senior rådgivare på Mannheimer Swartling, Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier och Björn Gunér, Sveriges Radios reporter som bevakar Ukraina och Ryssland.Programledare: Monika TitorProducent: Mattias DellertTekniker: Nicola Pyrke

Att rita om valdistrikt som politisk taktik och Trumps trytande tålamod med Putin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA:s sändebud Steve Witkoff besöker Moskva bara två dagar innan Donald Trumps nya deadline för Ryssland att avsluta kriget i Ukraina löper ut. På fredag får världen se om Trump gör allvar av sina hot om att slå till med tullar och sanktioner mot Ryssland eller om han gör en TACO - Trump Always Chickens Out.I Texas anklagas republikanska politiker för att medvetet rita om valdistriktens gränser för att gynna det egna partiet och försvaga Demokraternas inflytande, kallat ”gerrymandering”. Men även demokratiska politiker i Kalifornien anklagas för att planera en liknande kartkupp och det är långt ifrån första gången det sker. Vad gör den här strategin med förtroendet för politikerna? Nya undersökningar visar bottensiffror för Demokraterna. Hur deppigt är partiet? Och vad gör egentligen Joe Biden och Kamala Harris just nu? Medverkande: Lisa Bergström, Sveriges Radios utsända i San Fransisco, Carl V Andersson, Sveriges Radios utsända i Washington och Karin Henriksson, journalist och författare.Programledare: Simon IsakssonProducent: Stina Fischer och Therese Rosenvinge

Lågkonjunkturen biter sig fast – nya besked från Konjunkturinstitutet. Sudansändebudet: För få ögon på världens värsta humanitära katastrof. Trots Tidösplittringen – därför viker inte KD om Gaza. Och Italien ger grönt ljus för världens längsta hängbro. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

När Fifa tog beslut om att ge VM 2034 till Saudiarabien var det ett land som gick emot: Norge. Ordförande för det norska fotbollsförbundet är Lise Klaveness och hon fick in ett protestbrev i protokollet från Fifas extrakongress. När jag poddintervjuade henne sommaren 2022 talade hon om reaktionerna efter talet på Fifa-kongressen det året, om varför hon valde att vara så kritisk mot Fifa, om den dåliga stämningen i Doha direkt efteråt, om att man inte kan lägga ansvaret för en bojkott på spelarna och om valet att åka ner till Qatar under VM för att manifestera. Dessutom talade Klaveness om svårigheten för idrottsförbund när Norge handlar med länder som Kina, Förenade Arabemiraten, Qatar, om att det var tystare i Norge kring OS i Peking än kring VM i Qatar, om svårigheten att stänga av Ryssland men tillåta andra krigförande länder att delta i mästerskap och om att det blir fler och fler kvinnliga förbundsordföranden i fotbollsvärlden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ukraina påstår sig veta vart Ryssland kommer rikta sitt fokus i kriget kommande månader. Enligt Ukraina har Putin som mål att ta över hela Donetsk och Luhansk i höst, för att sen skapa en slags buffertzon i norra Ukraina längs den ryska gränsen. I sommar har Rysslands krigföring intensifierats, i slutet av juli träffades till exempel huvudstaden Kiev av den dödligaste attacken på ett år. Hur går det i kriget, var ligger de olika ländernas fokus militärt och kan USA:s hot om sanktioner mot Ryssland få effekt? Gäst: Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant vid Försvarsmakten. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: CNN, DW News, Al Jazeera English. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

När Ryssland invaderar Ukraina möts deras krigsfartyg av ett oväntat svar från en klippa i Svarta havet. En fras som sprids över hela världen – och blir en symbol för motståndet. Mannen bakom orden blir en nationalhjälte – tills han börjar ifrågasätta det egna försvaret. Programledare: Mårten Trofast. Med Anna-Lena Laurén, utrikeskorrespondent på DN. Producent: Sebastian Nowacki.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

30 Juli 2025 skedde en jordbävning utanför Kamtjatkahalvön i Ryssland. I detta avsnitt förklarar jag händelseförloppet.Glöm inte att prenumerera på min Youtube-kanal Snabb Fakta.Instagram: snabb.faktaTIKTOK: riktigasnabbfaktaMail: snabbfakta1@gmail.comMin andra podcast Midnattståget - Creepypastor från internet:https://open.spotify.com/show/2aevEEWb9Bv1KoKvzptUaj Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Trump kortar tidsfristen för fredsatval mellan Ryssland och Ukraina, verkar Ryssland ta det med ro. Men hur länge klarar de av att hålla emot? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Putin och Kreml verkar ständigt återvända till samma taktik – att rycka på axlarna åt hot om sanktioner från väst. Men ekonomin tryter, och kriget sliter på landet. Inte minst befolkningen och dess soldater. Vad gör detta med stridsmoralen?Vi återvänder också till Tjernobylolyckan, och diskuterar inte bara hur katastrofen påverkade Sovjetunionen politiskt, utan frågar oss även om det var en uttänkt taktik som ledde ryska trupper rakt genom området i början av invasionen.Hör Malcolm Dixelius, filmare och tidigare Moskvakorrespondent för både SVT och Sveriges Radio, Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan, och Björn Gunér, Sveriges Radios reporter som bevakar Ukraina och Ryssland.Programledare: Monika TitorProducent: Alice UhlinTekniker: Mikael Sarabi

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nazityskland och Sovjetunionen mördade under perioden 1933 till 1945 14 miljoner civila i ett område som innefattar östra Polen, Ukraina, Vitryssland, västra Ryssland och Baltikum. De civila offren dog inte pga krigshandlingar utan en genomtänkt mordisk politik. Koloniala ambitioner utifrån två totalitära ideologier slutade med skapad massvält, nackskott och gasning. Den amerikanske historikern Timothy Snyder kallar området för Bloodlands i en bok med samma namn. Han hävdar att vi måste utgå från territoriet för att förstå vad som hände.I samarbete med podden Historia Nu publicerar vi en intervju med professor Martin Hårdstedt utifrån boken Bloodlands av historikern Timothy Snyder.Två totalitära regimers koloniala ambitioner sammanföll i brödboden Ukraina. Sovjetunionens ledare Stalin valde att medvetet svälta ihjäl 3 miljoner ukrainska bönder i kollektiviseringen av jordbruket, som var tänkt att ge ett överskott som kunde användas för att industrialisera samhället. I den stora terrorn 1936 till 1938 var polacker och kulaker särskilt utpekade. 700 000 människor avrättades under två år för att säkerställa revolutionen.Adolf Hitler planerade att låta 30 miljoner människor svälta ihjäl i Bloodlands för att ge utrymme för en jordbrukskolonisation av Ukraina, för att säkerställa Tysklands mattillgång. När krigslyckan satte stopp för planerna inriktades dödandet framförallt mot judar som främst sköts nära sina hem än skickades till dödslägren i Polen.När Tyskland anföll Polen den 1 september var det första steget på vägen att besegra Sovjetunionen. På Östfronten fick tyskarnas fantasier om raskrig fritt spelrum. Massavrättningarna av judar började på hösten 1941 och fortsatte till 1944. Cirka 1,5 miljoner ukrainska judar dödades, och över 800 000 fördrevs österut.Bild: Einsatzgruppe mördar judar i Ivanhorod, Ukraina, 1942. En kvinna försöker skydda ett barn med sin egen kropp precis innan de beskjuts med gevär på nära håll. Wikipedia, Public Domain.Musik: The Comeback Yid Bulgarish av Humans Win, Storyblock AudioLyssna också på Så blev vanliga medelålders män massmördare i Hitlers raskrig samt Holodomor – Josef Stalins terrorsvält för att kuva ukrainarna. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Året 2027 nämns allt oftare som tidpunkten för den stora konfrontationen mellan Ryssland, Kina och väst. Är det bara propaganda, eller något vi faktiskt måste förbereda oss på?I Storbritannien har internet nyligen strypts ordentligt genom den nya Online Safety Act, med redan brutala konsekvenser. Men EU ligger inte långt efter. Inom kort lanseras den digitala plånboken, ett verktyg som kan få liknande effekter här.I det här avsnittet blickar vi framåt. Oavsett om vi går mot ett fullskaligt krig mot en yttre fiende eller en allt hårdare järnhäl från en inre, är det vi gör nu avgörande för våra möjligheter i framtiden.Det blir ett samtal om obekväma sanningar, nödvändiga insikter – och strategier för att klara oss i en värld som snabbt förändras.Videoversion: https://www.youtube.com/watch?v=pEo91iukZRIKom på Sommarfesten: https://www.detfriasverige.se/sommarfestBecome a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

Tusentals samlades på Kievs gator för att högljutt protestera mot regeringens beslut till den grad att parlamentet tillslut fick backa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lagändringen skulle innebära minskat oberoende till landets två antikorruptionsmyndigheter. Internationella röster från bland annat EU-medlemsstater riktade kritik mot det ukrainska parlamentet, och tillslut fick Zelenskyj kliva fram och meddela att de tonar ner beslutet. Men vad skulle en sådan här lagändring innebära inrikes för Ukraina? Och hur påverkar det omvärldens syn på den ukrainska ledningen?Vi återbesöker också Kachovkadammen, som rasade samman i juni 2023. Det ledde inte bara till hundratals döda civila, utan även en naturkatastrof. Hur ser det ut i området nu? Och kan detta leda till nya internationella lagar?Hör Fredrik Wesslau, tidigare biträdande chef för EU-missionen i Ukraina och nu på Centrum för Östeuropastudier, Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till Mannheimer Swartling och Björn Gunér, Sveriges radios reporter som bevakar Ryssland och Ukraina.Programledare: Monika TitorProducent: Alice UhlinTekniker: Martin Seipel

Ukraina attackerades av Ryssland i natt. Så fungerar det i Kievs skyddsrum. Hörselskadade ska kunna chatta med SOS Alarm. Flera varningar för vädret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ryssland skyddar sin skuggflotta med både stridsflyg och missiler, men den svenska marinen ser ett annat hot. Nu dras nätet åt allt hårdare kring fartygen. Räcker det för att förhindra en katastrof?

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Presidenten förföljs av Epstein-filerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Diskussionen om Epstein-filerna har återigen flammat upp. Reaktionerna har varit heta inom Maga-rörelsen efter att FBI och Justitiedepartementet slagit fast att det inte finns något mer att delge allmänheten.Vi pratar även om att Donald Trump har annonserat nya vapenleveranser till Ukraina, som ska finansieras av europeiska Nato-länder. Han hotar också med hårdare tullar och sanktioner som ska straffa Ryssland om inte kriget avslutas inom 50 dagar.Dessutom tar vi upp tullkriget mellan USA och resten av världen som fortsätter. Efter att tullpausen löpte ut skickade Trump signerade brev till en rad länder med besked om nya tullar och en ny deadline. Kommer Trump anklagas för att ”fega ur” igen eller kommer tullarna träda i kraft den här gången?Medverkande: Robin Olin, Sveriges Radios utsända reporter i Washington, Esmeralda Svenningsson, Sveriges Radios utsända reporter i San Fransisco och Britt-Marie Mattsson, USA-expert Göteborgsposten.Programledare: Simon IsakssonProducent: Hedvig Holgersson

Efter kriget börjar Herman Wirths gipsavgjutningar samla damm, men hans teorier vinner nytt gehör i högerextrema kretsar, inte minst i Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid på en vindlande resa bland hällristningar, nazistiska baser på Sydpolen, galna forskare och teorier om ett sjunket germanskt Atlantis i Vetenskapsradion Historias Sommarspecial. I detta sista avsnitt undersöker vi hur SS-organisationen Ahnenerbes och dess förste chef Herman Wirths idéer lever kvar idag.Medverkar gör Luitgard Löw, chef för Västergötlands museum och Mattias Legnér, historiker vid Uppsala universitet och mediehistorikern Eva Kingsepp.

Under vikingatiden kunde människor ägas som egendom. Vikingarna offrade ofria människor som man offrade dyra svärd, djur. Under en period av 5000 år har människooffer existerat i vårt land. Och vikingarna offrade människor för religiös vinning. Krigsoffer ägde rum i krigarnas slutna krets, medan böndernas offerceremonier vara stora folkfester. Bönderna passade på att ha marknad, skipa rättvisa och festa på samma gång. De träffades vid fullmåne, gärna när en ny årstid gjorde entré – därav namnet kalendariska offerfester. Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. Detta är tredje delen av Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media.Programledaren är Kristina Ekerö Eriksson, journalist och arkeolog som har skrivit böcker om vikingatiden och tiden före vikingatiden. I den här dokumentärserien i fyra delar undersöker hon tillsammans med journalisten Urban Lindstedt, vad som tog åt nordborna i slutet av 700-talet. Tillsammans med experter tar vi reda på historien om vikingar i dagens Ryssland och Ukraina, våldsamma begravningsritualer, Odenkrigare och människooffer – men också om vikingatida pilgrimer och slutet på viktingatiden. Vid Orkneyöarna i slutet av 800-talet pågick ett sjöslag mellan två vikingar: norrmannen Einar, som är jarl över ögruppen, och Halfdan som vill ta ifrån honom makten. När Halfdan förstår att han inte kan vinna kampen, hoppar han överbord och försvinner bland vågorna. Dagen därpå seglar Einar och hans män ut till skär och holmar för att leta rätt på utmanaren. För han ska dö och offras till Oden! Till slut finner de Halfdan och Einar får ner honom på mage, tar fram sitt svärd och låter rista blodörn. Ett plågsamt sätt att offra någon till gudarna. Bild hemsida: Midvinterblot av Carl Larssons är en tolkning av den vikingatida offerfesten vid Uppsala tempel. Nationmuseet, Wikipedia, Public Domain. Bilden är beskuren. Medverkade gjorde Klas Wikström af Edholm och Robin Lucas Programledare: Kristina Ekero Eriksson Redaktör: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Ljuddesign och slutmix: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Donald Trump hotar Ryssland. Varma temperaturer i norr. Brist på dricksvatten på flera platser. På Dalbyhemmet har man skaffat hönor och kaniner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vikingarna for öster ut från Mälaren ända bort till Kaspiska havet och Bagdad. Handelsplatsen Birka på Björkön i Mälaren var en del i ett handelsnätverk som sträckte sig långt österut i det nutida Ryssland, Ukraina och ännu längre bort. Handeln sätter spår. Boplatser runt Östersjön får en tydlig närvaro av skandinaver från den polska kusten till dagens Ryssland, Finland och Sverige. Historia Nu Dok är podden som går på djupet i historien. Detta är andra delen av Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Programledaren är Kristina Ekerö Eriksson, journalist och arkeolog som har skrivit böcker om vikingatiden och tiden före vikingatiden. I den här dokumentärserien i fyra delar undersöker hon tillsammans med journalisten Urban Lindstedt, vad som tog åt nordborna i slutet av 700-talet. Tillsammans med experter tar vi reda på historien om vikingar i dagens Ryssland och Ukraina, våldsamma begravningsritualer, Odenkrigare och människooffer – men också om vikingatida pilgrimer och slutet på viktingatider. Det var handeln som skapade rikedomar, att ha kontroll över handelsvaror, handelsrutter och handelsplatser. Det var där de stora förtjänsterna fanns. I de arkeologiska lagerna av Starja Ladoga i dagens Ryssland ser man att skandinaver varit på plats redan från början. Under vikingatid flyttade vikingarna ut egna positioner, skippa mellanhänder och gör resor hela vägen till Kaspiska havet och Bagdad. Bild hemsida: Detalj från bildsten med skepp 800-1099 Tjängvide, Gotland.Foto: Bengt A. Lundberg/SHM, CC BY 2.5 se. Medverkade gjorde Charlotte Hedenstierna Jonsson Programledare: Kristina Ekero Eriksson Redaktör: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Ljuddesign och slutmix: Emanuel Lehtonen Den här dokumentärserien görs av Urban Lindstedt och mig Kristina Ekero Eriksson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är den 8 juni år 793 och munkarna på den lilla ön Lindisfarne på Englands östkust tror att denna dag ska bli som alla andra dagar: timme efter timme fyllda av bön, missionsarbete och att kopiera de heliga skrifterna för hand. Men det är ingen vanlig dag. Många av de bröder som vaknar upp i klostret kommer inte att leva när solen går ned. För den 8 juni år 793 är dagen då vikingatiden börjar. Allt motstånd mejades ner, som man kan läsa om i den engelska historiekrönikan Historia Regum: ”Och de kom till kyrkan på Lindisfarne och ödelade allting med jämmerlig plundring, trampade ner de heliga platserna med orena steg, grävde upp altarna och tog alla den heliga kyrkans skatter. De dödade en del av bröderna, tog med sig andra i kedjor, många fördrev de, nakna och överlastade med kränkningar, några dränkte de i havet...” Varför uppstod vikingen, vad gjorde han och vart tog han egentligen vägen? I sommar repriserar vi dokumentären Vikingen i världen. Historia Nu Dok är podden som går på djupet i historien. Detta är första delen av Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Programledaren är Kristina Ekerö Eriksson, journalist och arkeolog som har skrivit böcker om vikingatiden och tiden före vikingatiden. I den här dokumentärserien i fyra delar undersöker hon tillsammans med journalisten Urban Lindstedt, vad som tog åt nordborna i slutet av 700-talet. Tillsammans med experter tar vi reda på historien om vikingar i dagens Ryssland och Ukraina, våldsamma begravningsritualer, Odenkrigare och människooffer – men också om vikingatida pilgrimer, läkeörter och arrangerade äktenskap. Det var som att nordborna blivit galna, för det slutade inte här. Åren som följer attackerades flera andra kloster på de brittiska öarna. På den skotska ön Iona dödade vikingarna 68 munkar på stranden och deras kloster brändes ner. Som man kan läsa i en nedteckning: ”De åstadkom att det som tidigare varit så rikt nu var som ingenting”.England kom att attackeras i flera vågor, från år 865 invaderades landet av den stora hedniska armén, vikingafamiljer som rest dit i stora flottor och som så småningom bosatte sig i det som kom att kallas Danelagen – det området där dansk lag gällde. Drygt två hundra år efter anfallet på Lindiafarne satt den danske vikingen Sven Tveskägg på Englands tron.Det mäktiga Frankerriket, en stormakt som ungefär motsvarade dagens Frankrike och Tyskland, skonades inte heller. Några år efter Lindisfarne 793 började Frankerrikets kuster att attackeras och det intensifierades på 830-talet. Den åtråvärda handelsstaden Dorestad, i dagens Nederländerna, plundrades av vikingarna varje år mellan 834 och 837.Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Medverkade gjorde Andreas Hennius. Programledare: Kristina Ekero Eriksson Redaktör: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Ljuddesign och slutmix: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Internationella arktiska forskningssamarbeten med Ryssland går på absolut sparlåga sedan landet invaderade Ukraina 2022, men kanske kan vetenskapsdiplomati öppna en bakväg in till geopolitisk avspänning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 28 januari 2025. För arktisk forskning är det ett jätteproblem att nästan allt samarbete med Ryssland numera ligger nere. Polarforskarna ser ödesfrågor för mänskligheten och planeten bli lidande. Nu när det femte internationella polaråret 2032-33 börjar förberedas, finns en glimt av hopp för den som blickar bakåt – mitt under kalla kriget på 1950-talet bidrog vetenskapsdiplomati till politisk avspänning.Reporter:Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sr.se