Podcasts about ryssland

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands krig mot den Ukrainska civilbefolkningen och vilka lärdomar Sverige borde dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har inte bara varit ett militärt krig. Det har också blivit ett krig mot det civila samhället. El, värme, vatten, järnväg och räddningstjänst har gång på gång blivit måltavlor för ryska attacker. Vintern 2026 blev en av de tuffast under det fyra år som gått sedan den fullskaliga invasionen.– Det var ett Kiev i totalt mörker, tjockt islager utomhus, is och kondens inomhus. I perioder fanns ingen värme och ingen el, säger Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-ShantiNär infrastrukturen slogs ut sattes stora värmetält upp i hårt drabbade områden. Dit kunde människor komma för att värma sig, få kaffe, mat och ibland träffa psykologer.– Det var ett väldigt stort civilt engagemang som höll folk vid liv, säger Lubna El-ShantiMänniskor fortsatte också att gå till jobbet, trots kyla, mörker och återkommande attacker. Enligt Lubna El-Shanti är det en viktig del av Ukrainas motståndskraft: att vardagen fortsätter så långt det är möjligt.Snabba reparationer efter attackerVärmetält är en nödlösningen, för att samhället ska fungera måste infrastruktur som bombas lagas snabbt. Det är också nåt Ukraina blivit bra på med tiden.– Man blir verkligen imponerad av Ukrainas förmåga att återställa kritisk infrastruktur, säger Robert Wallén, chef för avdelningen operativ hantering på Myndigheten för civilt försvarÄven järnvägen har blivit ett viktigt mål. Eftersom inget civilt flyg går över Ukraina är tågen avgörande för både människor och varor. När räls skadas kan arbetare ibland laga den på bara några timmar, så att trafiken kan fortsätta.Räddningstjänsten under hotRäddningstjänst och sjukvårdare som rycker ut till raserade hus efter robot- och drönarattacker – riskerar själva att bli måltavlor. Metoden kallas ”doubl tap” och går ut på att Ryssland attackerar samma mål två gånger, men med några minuters mellanrum så att de som ska rädda människor själva riskerar livet. – Många räddningsarbetare har dödats på det här sättet när de försöker rädda civila, säger Lubna El-ShantiLärdomar för SverigeAllt som Ukraina utsatts för är också sådant Sverige måste dra lärdomar ifrån, men ännu viktigare är att lärdomarna omsätts i praktiskt handlande redan nu och att insatser görs när det redan är för sent, menare Robert Wallén chef för avdelningen operativ hantering på Myndigheten för civilt försvar– Det som inte fungerar i vardagen kommer inte fungera bättre när det är krig, säger Robert Wallén.Medverkande: Lubna El-Shanti, Sveriges Radios UkrainakorrespondentRobert Wallén, chef för avdelningen operativ hantering på Myndigheten för civilt försvarProgramledare: Sylvia DahlénTekniker Mats Jonsson.

1810 stod Napoleon på höjden av sin makt. Trots detta möttes den franska ockupationen av hårt motstånd i Spanien och på vissa håll i Italien och Sydtyskland. Det var främst på landsbygden och bland bondebefolkningen som motståndet var störst. Man gillade inte de franska försöken att förändra samhället. Medelklassen i italienska städer var däremot mer positivt inställda till fransmännen.Sakta gick utvecklingen mot en slutlig konfrontation mellan Alexanders Ryssland och Napoleons Frankrike. År 1812 bröt en stor fransk armé in i Ryssland. Inte mindre än 400 000 man marscherade mot Moskva för att en gång för alla tvinga Ryssland till underkastelse.Detta är det andra avsnittet av två om Napoleonkrigen där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet om Napoleonkrigen.Vid Borodino i september bjöd ryssarna hårt motstånd, men fransmännen tog slutligen Moskva. Men Napoleon kunde inte komma åt den ryska armén. Ryssarna backade undan och lät kylan och den brända jordens taktik slita ner den franska armén. Fälttåget blev en katastrof för Napoleon. I början på 1813 linkade de sista resterna av hans Grand Armée tillbaka in i Ostpreussen.Omgående samlades en ny allians mot Napoleon. En av de ledande krafterna var den före detta franske marskalken Bernadotte – sedan 1810 svensk kronprins. Tre arméer ringade in Napoleon vid Leipzig och besegrade honom i det största slaget under kriget som pågick fyra dagar i oktober 1813. Napoleon undslapp med en del av armén till Frankrike men tvingades i april 1814 abdikera och förvisade till den lilla ön Elba.De allierade inledde den stora fredskonferensen – Wienkongressen. Knappt hade gränserna reglerats och ordningen efter årtionden återställts innan budet om Napoleons återkomst nådde de församlade ledarna i Wien. Napoleon hade i mars 1815 undkommit från Elba och inledde hundra nya dagar vid makten. Den nya franska armén som i all hast stampades fram besegrades slutligen av brittiska och preussiska styrkor som i ilmarsch sattes in mot den franske kejsaren vid Waterloo den 18 juni 1815. Detta blev det definitiva slutet för Napoleon. Han fångades och sattes på ön St Helena i Atlanten.Slutligen fick Europa fred. Alla förändringar kunde inte återställas av Wienkongressen även om det fanns ett tydligt antirevolutionärt budskap i fredens slutdokument. De gamla kungadynastieran återinsattes på tronerna med ett egentligt undantag: Bernadotte fick behålla sin ställning som kronprins av Sverige. För Norden innebar Napoloenkrigens slut att embryot till fyra självständiga nationella identiteter skapades. Sverige och Danmark var stympade, men Norge hade fått en egen författning även om man befann sig i en påtvingad union med Sverige. Finland nådde en viss autonomi som storfurstendöme inom det ryska imperiet. Hundra år senare vann Norge 1905 och Finland 1917 sin självständighet, men det hade andra förklaringar.Bild: Napoleon och resterna av la grande armée på reträtt efter det ryska fälttåget. Målning av Adolph Northen ca 1850, Public Domain.Musik: La Marseillaise av Band of the Garde Républicaine med dirigent François-Julien Brun. Inspelad i Théâtre des Champs-Elysée 1950, Wikimedia Commons, Public Domain.Lyssna också på Jacob Walter och katastrofen i Ryssland 1812. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Napoleonkrigen 1803 till 1815 tillhör de mest omvälvande skeendena i historien. Napoleons försök att skapa ett imperium ledde till ett förödande krig som berörde stora delar av världen. Sverige förlorade också Finland till Ryssland med Napoleons goda minne.Mellan 1805 och 1807 besegrade de franska arméerna allt motstånd på kontinenten. Österrikare, ryssar och preussare fick se sig besegrade. I en serie spektakulära fälttåg och slag krossade Napoleon och hans soldater allt motstånd. Det enda Napoleon misslyckades med var att besegra den brittiska flottan.Detta är första avsnittet av två om Napoleonkrigen där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet om Napoleonkrigen.Britterna lyckades under amiralen Nelson förgöra den förenade fransk-spanska flottan vid Trafalgar 1805. Trots denna framgång var det Napoleon som dikterade villkoren på kontinenten. År 1806 infördes blockad av brittiska varor och det tysk-romerska riket upplöstes. Sommarn 1807 träffades tsar Alexander och Napoleon i den lilla ostpreussiska gränsstaden Tilsit och förhandlade fram en fred som även innebar en uppdelning av Europa i två intressesfärer.Det franska militära systemet innebar en utveckling av krigföringen. Arméerna var indelade i självständiga divisioner och kårer. På slagfältet innebar det mindre sårbarhet om en division slogs ut av fienden påverkade det mindre den övriga delen av armén. Under förflyttning marscherade kårerna enskilt och kunde spridas över ett större område vilket innebar att det var enklare att hitta förnödenheter. Dessutom marscherade de franska soldater med minimal packning och sov i bivack eller under bar himmel. Napoleon var en mästare på att koncentrera sina trupper i rätt stund och de franska soldaterna anföll i kolonn eldade av patriotism och understödda av ett kraftfullt artilleri och kavalleri.Sverige och Danmark utsattes från 1807 för ett hårt tryck. Danmark föll för de franska hoten inte minst efter det brittiska anfallet på Köpenhamn. Sverige vägrade underordna sig och fortsatte hårdnackat att understödja britterna. I februari 1808 anföll Ryssland sydöstra Finland. Kriget blev en katastrof och innebar förlusten av Finland i freden i september 1809.Spanien ockuperades av fransmännen, som trots allt inte kunde kontrollera hela den iberiska halvön. Spanska gerillakrigare gjorde hårt motstånd understödda av brittiska soldater under hertigen av Wellington.Österrikes gjorde under intryck av de franska motgångarna i Spanien ett nytt försök att gå i krig med Napoleons Frankrike In ledningsvis vann de österrikiska arméerna vissa framgångar, men slutligen besegrades österrikarna återigen och tvingades acceptera en ännu hårdare freden än 1805.Bild: Slaget vid Austerlitz den 2 december 1805 av François Gérard digital version producerad av Réunion des Musées Nationaux Photographic Agency, Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kriget i Ukraina går in i ännu en hård fas. Ryssland pressar långsamt framåt i öst, Ukraina har brist på soldater och fredssamtalen har tystnat. Samtidigt växer Nordkoreas roll – med både vapen och soldater. Hur ser läget vid fronten ut nu? Vad gör Ukraina åt soldatbristen? Kan samarbetet mellan Putin och Kim Jong-un förändra kriget? Gäst: Johan Mathias Sommarström, utrikeskommentator på Aftonbladet Programledare och producent: Love Isakson Svensén Klipp från: DW News Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Vikingatågen gick inte bara i västerled. I synnerhet från dagens Sverige gick de också till Östeuropa, både till ”Grekland”, det vill säga det bysantinska riket, och till ”Gårdarike”, det vill säga till dagens Ryssland, Belarus och Ukraina. Utvandringen av handelsmän, krigare och hövdingar från Norden till Östeuropa lade grunden till Kievrus, det första ryska riket.Vikingarnas östeuropeiska historia är påfallande väldokumenterad, både genom arkeologiska lämningar och genom redogörelser i skriftliga källor. När en munk i Kiev i början av 1100-talet skrev Nestorskrönikan, den första ryska historieskildringen, kunde han använda sig av flera bevarade handelsavtal från 900-talet, vilka i detalj visar hur ruserna, det vill säga svenskar från Roslagen och deras östslaviska förbundna, tog sig till Konstantinopel (vikingarnas ”Miklagård”) för att handla. I bysantinska verk kan vi detaljanalysera resorna som sådana – vilka vägar vikingarna tog, vilka forsar de måste bemästra och hur fort de färdades. Både nordbor och bysantinare har till råga på allt efterlämnat redogörelser för de skandinaviska krigare som trädde i kejsarens tjänst och stred i väringagardet, en av Europas militära elitkårer. Tack vare detta kan vi följa den blivande norske kungen Harald Hårdrådes spännande liv i exil, först som stridsman i Kievrus, sedan som väringaledare i Italien och på Balkan. I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om vikingatågen i österled, om handel och krig i Gårdarike och Sydösteuropa.Bild: Besökare från andra sidan havet. Skildring av varjagers färd till Kievrus. Oljemålning av Nicholas K. Roerich (1901). Wikipedia, Public Domain. Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historikern Dick Harrison om hur imperier faller och vilken roll krig spelar när stormakter går under. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har gått 35 år sedan några dramatiska augustidagar i Moskva som ledde fram till Sovjetunionens sönderfall. Men tre och ett halvt decennium senare frodas den ryska stormaktsdrömmen igen.Varför sitter imperietanken så djupt rotad i Kreml och vad kan historien lära oss om hur imperier faller?I veckan gästas Radiokorrespondenterna Ryssland av Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet och författare, bland annat till boken ”Imperiernas fall”.Programledare: Johanna MelénProducent: Marina Nilsson Malmström

Under drygt 300 år styrdes Ryssland av ätten Romanov. Dessa tsarer sågs länge som gudomliga av befolkningen, men den bilden kom att förändras. Den siste tsaren Nikolaj II och hela hans familj avrättades kallblodigt i en källare 1918. Wikipedia säger sitt om avrättningen av tsarfamiljen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ring P1 från Stockholm med Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson om bland annat kriminalvården, uppehållstillstånd, tandvård, Ryssland och samerna. Programledare: Emmy Rasper, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Litauen varnar för att Ryssland kan komma att utföra false flag-operationer. Attacker eller sabotage som utformas för att se ut att ha utförts av någon annan. Men vad vill Ryssland uppnå med den här typen av hybridkrigföring? Hur trovärdig är Litauens varning om möjliga false flag-operationer? Och hur går det egentligen till när myndigheter försöker fastställa vem som ligger bakom ett sabotage? Gäst: Wolfgang Hansson, fristående utrikesanalytiker Programledare och producent: Jesper Spanne. Klipp från: Global News Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

I studion: Fredrik Söderholm, August BohlinPå länk: Peo HansenDet låter i media som att Ukraina vinner kriget nu - men hur ser det ut på marken egentligen?Med resonemanget: “Iran har attackerat Ukraina genom att ge vapen till Ryssland, är då Natoländer legitima mål för Ryssland för att dom gett vapen till Ukraina? Är svenska vapenfabriker legitima mål för Ryssland om dom levererar till Ukraina? Hur stor risk är det att Ryssland använder taktiska kärnvapen för att avsluta kriget? Varför har realismen så svag status idag som geopolitisk lins? Vad krävs för att montera ner västs arrogans? Varför är historia en rött skynke för den neokonservativa ideologin och metoden?Vad tror Peo om krigets fortsättning, finns fredsförhandlingar i sikte? Det och mycket mer! Hela avsnittet på patreon.com/gottsnackSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I studion: Fredrik Söderholm, August BohlinPå länk: Peo HansenDet låter i media som att Ukraina vinner kriget nu - men hur ser det ut på marken egentligen?Med resonemanget: “Iran har attackerat Ukraina genom att ge vapen till Ryssland, är då Natoländer legitima mål för Ryssland för att dom gett vapen till Ukraina? Är svenska vapenfabriker legitima mål för Ryssland om dom levererar till Ukraina? Hur stor risk är det att Ryssland använder taktiska kärnvapen för att avsluta kriget? Varför har realismen så svag status idag som geopolitisk lins? Vad krävs för att montera ner västs arrogans? Varför är historia en rött skynke för den neokonservativa ideologin och metoden?Vad tror Peo om krigets fortsättning, finns fredsförhandlingar i sikte? Det och mycket mer! Hela avsnittet på patreon.com/gottsnackSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Repris från 21 april 2025I dagens avsnitt har vi med oss Linda El-Naggar för att dyka ner i BRICS – samarbetet mellan Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. Vad förenar dessa länder, och vilka mål strävar de efter tillsammans? Vi pratar om BRICS:s växande inflytande, deras ambitioner kring expansion, och hur omvärlden, särskilt västvärlden, reagerar på det.Linda El-Naggar är Chief Operating Officer på Consilio International. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Patriotiska lektioner, omskrivna historieböcker och skolliv som filmas med förutbestämda repliker - så formar Putin skolbarnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En skolpedagog i den lilla ryska staden Karabasj i Tjeliabinskregionen får i uppdrag att dokumentera hur skolbarnen marscherar, svarar rätt på frågor om Rysslands specialoperation i Ukraina och undervisas i patriotism. Pedagogen Pavel Talankin gör som han blir tillsagd, men passar samtidigt på att samla på sig material för att visa omvärlden vad som pågår i den ryska skolan. Han lyckas smuggla ut materialet från Ryssland och i samarbete med västerländska filmare klipps en film fram, som vinner en Oscar för bästa dokumentärfilm 2026.I podden går vi djupare in på hur propaganda används i Ryssland, vilka konsekvenser den redan fått och kan få framåt.Vi ställer oss också frågan vad som händer med USA:s president Donald Trumps löfte till Ukraina, att landet ska få licens för att själva kunna tillverka luftvärnssystemet Patriot - har Trump tagit tillbaka sitt löfte, eller finns det fortfarande en chans att Ukraina får licensen?Och vi tar en titt på den nya ryska lagen som stryper möjligheterna för ryssar som bor utomlands och som blivit dömda i sin frånvaro, att göra pass och använda statliga tjänster.Veckans gäster är:Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropa studier vid Utrikespolitiska institutet Trygve Ulriksen Skogseth, Ekot utrikesreporterProgramledare: Monika TitorProducent: Mattias DellertUnder sommaren publiceras avsnitten senast 16:00 på torsdagar.

Idag är USA en global supermakt, och så har det varit ända sedan andra världskrigets slut. Det är ingen överdrift att beteckna presidenten i Vita huset som jordens mäktigaste man. Annat var det i mitten av 1700-talet: då existerade inte USA, och den politiska konstruktion som sedan skulle bli en världsmakt utgjordes av några sinsemellan fristående brittiska kolonier vid den nordamerikanska östkusten.Så sent som 1763 framstod Storbritannien som den stora segraren i kampen om Nordamerika, men redan ett decennium senare bröt det koloniala imperiet samman i ett utdraget krig, i vilket kolonisterna reste upprorsfanan under män som George Washington och Thomas Jefferson. Till en början hade Storbritannien alla trumf på hand: de såg till att kolonisternas slavar gjorde uppror, de fick den nordamerikanska urbefolkningen på sin sida, och de hade betydligt bättre arméer till sitt förfogande, med gott om tyska legosoldater.Men sedan hände något: kolonisterna lyckades förvandla upproret till ett världskrig, i vilket Frankrike och Spanien öppet allierade sig med dem, och i vilket mängder av stater – såväl Ryssland och Sverige som Osmanska riket och Bägge Sicilierna – uttryckligen motsatte sig den brittiska flottan och dess metoder för att kontrollera världshaven. Och därmed öppnades vägen till grundandet av en helt ny stat: United States of America.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om nordamerikanska frihetskriget – varför det bröt ut och hur det utkämpades.Bildtext: Delaware-regementet i slaget vid Long Island den 27 augusti 1776, en tidig och avgörande drabbning under USA:s frihetskrig som tvingade Washingtons armé till reträtt från New York. Målning: Domenick D'Andrea. Public domain, via Flickr (National Guard Bureau).Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur är stämningen inne i Ryssland? Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har landet blivit allt mer slutet mot omvärlden, och utländska journalister har svårt att arbeta fritt. Trots det har Svenska Dagbladets korrespondent Gunilla von Hall nyligen rest i Ryssland. Hur mår den ryska ekonomin? Hur påverkar kriget människors vardag? Och varför vill Putin att ryska kvinnor ska få åtta eller fler barn? Gäst: Gunilla von Hall, utrikeskorrespondent på Svenska dagbladet Programledare och producent: Jesper Spanne. Klipp från: Sky News Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands sjökrig mot Ukraina och vilka lärdomar Sverige borde dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Ryssland inledde sitt fullskaliga anfall mot Ukraina 2022 såg styrkeförhållandena till sjöss ut att vara givna. Den ryska Svartahavsflottan var överlägsen. Ukraina saknade en flotta som kunde mäta sig med Rysslands stora örlogsfartyg.Ändå har kriget i Svarta havet utvecklats till en av de tydligaste symbolerna för Ukrainas förmåga att överraska, anpassa sig och slå mot en militärt starkare motståndare.Den lilla ön som blev en stor symbolEtt av de första avgörande ögonblicken kom vid Ormön, eller Snake Island, i västra Svarta havet. Ön är liten och i sig inte särskilt imponerande. Men dess läge, nära sjöfartslederna och utloppet från Donau, gjorde den strategiskt viktig.När ryska styrkor tog kontroll över ön i början av invasionen blev den också en stark symbol för krigets första dagar. Det var där en ukrainsk gränsvakt enligt uppgifter ska ha svarat ett ryskt örlogsfartyg med orden:– Ryskt krigsfartyg, dra åt helvete.Formuleringen spreds över världen och blev en bild av ukrainskt motstånd.Men Ormöns betydelse var inte bara symbolisk. När Ukraina några månader senare pressade bort Ryssland från ön visade det att rysk kontroll över västra Svarta havet inte var total.– Ön i sig är nog inte viktig, men det faktum att man återerövrade den och tryckte bort Ryssland är viktigt, säger Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan.Enligt honom handlade återtagandet om att Ukraina först lyckats slå ut eller skada de fartyg som skyddade ön, och därefter gjort det omöjligt för Ryssland att stanna kvar.Det blev ett tidigt tecken på något som senare skulle bli tydligt: Ukraina kunde påverka sjökriget utan att möta Rysslands flotta fartyg mot fartyg.Moskvas fall förändrade bildenDen största prestigeförlusten för Ryssland kom när Ukraina sänkte kryssaren Moskva, Svartahavsflottans flaggskepp. Händelsen blev både militärt och psykologiskt viktig.Den visade att stora fartyg inte längre är säkra bara för att motståndaren saknar en traditionell flotta.– Man kan utan att ha en egen flotta sänka ett sånt här stort fartyg, säger Hans Liwång.Sänkningen av Moskva var också ett kvitto på ukrainsk teknisk och industriell förmåga. Fartyget träffades av ukrainska Neptunrobotar, utvecklade och tillverkade i Ukraina.Det blev en påminnelse om att kriget inte bara avgörs av importerade vapensystem, utan också av ett lands egen förmåga att snabbt utveckla, producera och använda ny teknik.– Ukraina har väldigt tydligt visat att deras näringsliv och industri är en viktig kugge i att stå upp mot Ryssland, säger Hans Liwång.Små drönare mot stora fartygDen ukrainska utvecklingen har blivit ännu tydligare genom användningen av sjödrönare. System som Magura V5 och Sea Baby beskrivs i praktiken som obemannade, snabba farkoster, ofta byggda med civila komponenter.De kan fyllas med sprängmedel och styras mot utvalda mål. Jämfört med stora örlogsfartyg är de billiga, men de kan ändå orsaka stor skada.– Det har visat sig att Ryssland är dåliga på att försvara sig mot det, säger Hans Liwång.Sjödrönarna har använts mot fartyg, hamnar och rysk infrastruktur långt från Ukrainas kust. Effekten har blivit att Ryssland tvingats dra tillbaka delar av sin flotta och att hotbilden i Svarta havet förändrats.Det är inte längre självklart att det största fartyget ger störst kontroll.Exporten blev möjlig igenKonsekvenserna märks också civilt. När Ryssland inte längre på samma sätt kunnat dominera västra Svarta havet har Ukraina kunnat återuppta delar av sin export från hamnarna kring Odessa.Spannmål och andra varor har åter börjat lämna landet via sjövägen, trots återkommande ryska attacker mot hamnar och infrastruktur.Erik Froste, expert på sjöfart och rådgivare åt EU i Ukraina, beskriver hur exporten först stoppades nästan helt när kriget bröt ut. Det bidrog till stigande spannmålspriser och oro i länder som är beroende av ukrainsk export.Senare öppnades en spannmålskorridor genom ett avtal mellan FN, Turkiet, Ukraina och Ryssland. När Ryssland lämnade avtalet hittade Ukraina nya sätt att få ut varor, bland annat genom att följa territorialvatten längs västra Svarta havet.– Nu är det de tre stora hamnarna där det är drift varje natt hela tiden. Det tuffar på, säger Erik Froste.Lärdomar för Sveriges nya fregatterKriget i Svarta havet väcker också frågor för Sverige. Regeringen har beslutat att köpa fyra nya fregatter från Frankrike, en affär värd över 40 miljarder kronor.Men lärdomar från kriget i Svarta havet visar att stora fartyg är sårbara, det visar inte minste sänkningen av kryssaren Moskva. Men samtidigt ska man inte dra för långt gånga slutsatser. Till exempel verkar ryska marines förberedelser varit för dåliga. – Det är inte fartyg som är i närheten av det skick de borde vara i. Det är inte besättningar som beter sig i närheten av hur de borde bete sig, säger Hans Liwång. TEXT: Sylvia Dahlén Medverkande: Hans Liwång, professor i försvarssystem vid FörsvarshögskolanErik Froste, expert på sjöfart och rådgivare åt EU i UkrainaProgramledare: Sylvia Dahlén Producent Kalle Glas

När Europas kanoner tystnade efter Napoleonkrigen riktades de västerländska stormakternas hunger österut. Storbritannien behärskade haven, USA pressade sig fram mot Stilla havet – och Kina och Japan stod i vägen för den nya imperiala världsordningen. De ville inte öppna sina marknader, inte underkasta sig främmande handelskrav och inte låta sig styras av västerländska intressen. Svaret blev militärt tvång.I Kina tog konfrontationen formen av opiumkrigen – två krig på 1800-talet där Storbritannien, senare med stöd av Frankrike, tvingade Qingdynastin att acceptera opiumhandel, öppna hamnar och ge västmakterna långtgående handelsrättigheter. Det var början på en förnedrande epok av ojämlika fördrag, utländskt inflytande och inre kriser. I Japan blev trycket ett annat men lika omvälvande: amerikanska örlogsfartyg bröt landets isolering och tvingade fram öppningen mot väst.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden skildras hur smuggling, kanonbåtsdiplomati och modern vapenteknologi bröt upp Östasiens gamla maktordningar. Kina förödmjukades och försvagades, medan Japan svarade med att omforma hela sin samhällsordning – för att snart själv träda fram som en aggressiv militärstat med imperiala ambitioner. Ur dessa våldsamma möten mellan öst och väst föddes konflikter och maktförskjutningar som skulle prägla hela 1900-talets historia.Vid 1800-talets mitt förändrades fokus för många västerländska stater. Napoleonkrigen var över och en relativ fred rådde i Europa. För Storbritannien och för USA var dock förutsättningarna väldigt annorlunda från tidigare. USA var sedan slutet på 1700-talet en självständig stat och hade under 1800-talets början expanderat västerut och snart lagt under sig hela den nordamerikanska kontinenten. Storbritannien hade som en konsekvens av Napoleonkrigen klivit fram som den dominerande sjömakten och i processen tagit besittning av ett antal viktiga sydostasiatiska kolonier.För att vidare expandera och för att konsolidera denna nya situation hamnade nu Kina och Japan i blickfånget. Britterna ville utöka importen av kinesiska varor, och USA ville från sin västkust etablera förbindelser med både Kina och Japan för att själva utmana den brittiska handelshegemonin. Valfisket runt japanska sjön var ytterligare en faktor. Problemet var bara att både Kina och Japan, som sedan urminnes tider fört sin egen agenda och agerat under helt andra geopolitiska förutsättningar, var helt ointresserade av att utveckla samarbete med de stora imperierna. Storbritannien, USA, Ryssland och Frankrike blev visade dörren, och hänvisades till ett fåtal hamnar med begränsat utbud. I längden skulle det visa sig ödesdigert.I slutändan skulle västerländsk teknologi i kombination med skrupelfri smuggling, handelskrig, utpressning och direkta militära aktioner, visa att västerländska imperier var fullkomligt överlägsna. Både Kina och Japan fick se sig själva förnedrade inför brittisk och amerikansk list och vapenskrammel. I kinas fall skulle högmodet kosta dem stor blodspillan, och för japans del blev konsekvensen förnedrande intrång och inhemskt politiskt tumult.Kina och Japan är dock två helt olika typer av stater, och skulle hantera mötet med de västerländska imperierna på olika sätt. Emedan den ena kollapsade under trycket, skulle den andra vända ut och in på sig själv för att själv snart kliva fram som en betydande militärstat med imperiedrömmar. För händelserna under 1900-talet blev dessa utvecklingslinjer, med rötter i europeiska kolonialsträvanden, helt avgörande.Bild: Det 98:e fotregimentet vid attacken mot Chin-Kiang-Foo (Zhenjiang), den 21 juli 1842, som påverkade Manchu-regeringens nederlag. Akvarell av militärillustratören Richard Simkin (1840–1926). Wikipedia, public domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Flottans dag i Ryssland firas i år utan fartyg. Samtidigt fortsätter drönarkapplöpningen på var sin sida om den stillastående frontlinjen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den traditionsenliga och vanligtvis pampiga ceremonin kring ryska flottans dag fick i år hållas utan att några fartyg deltog i uppvisningen. Precis som när Ryssland firade segerdagen i maj var firandet kraftigt reducerat – en direkt konsekvens av säkerhetsläget.Vi diskuterar hur kriget blir allt synligare i den ryska vardagen. Vi ställer oss också frågan hur långt Ukraina respektive Ryssland kommit i drönarkapplöpningen och hur nära man är att få till internationella regler för användning av AI-vapensystem.Veckans gäster är Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till advokatbyrån Mannheimer Swartling, Trygve Ulriksen Skogseth, utrikesreporter på Ekot.Programledare: Monika TitorProducent: Jon JeppssonUnder sommaren publiceras avsnitten senast 16:00 på torsdagar.

Lyssnaren Magnus har mejlat in till podden och undrar hur det ser ut i Ryssland när det kommer till internet och teknik nuförtiden. Björn Jeffery berättar om företaget Yandex, som började som ett slags ryskt Google men numera erbjuder allt från matleveranser till chattbotar. Henning Eklund förklarar den statliga appen Max, ett slags ryskt bankid som du måste använda för alla statliga ärenden. Sophia Sinclair ser en utveckling där man rör sig allt mer mot den kinesiska modellen, att skapa ett helt ryskt internet med en brandvägg mot resten av världen. Med humor och initierade källor tar SvD:s journalister med dig när framtiden skapas. Med Björn Jeffery, Sophia Sinclair och Henning Eklund. Producent och redaktör Tove Friman Leffler.

Nyheterna 12:00

Hur går man från att investera i över 150 bolag, sitta i styrelserum och bygga företag – till att ta över ledarskapet för ett av Sveriges partier? I detta avsnitt gästar Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist podden för ett samtal om makt, entreprenörskap, politik och Sveriges framtid.Vi pratar om de intensiva första månaderna som partiledare, varför hon medvetet valt att stänga ute sociala medier och hur erfarenheterna från startup-världen påverkar hennes sätt att leda ett politiskt parti. Elisabeth berättar också om sina år på McKinsey, lärdomarna som format hennes förmåga att lösa problem och varför hon alltid tror att det finns en väg framåt – även när andra säger att något är omöjligt.Samtalet går vidare till några av Sveriges största samhällsutmaningar: arbetslösheten, integrationen, bostadskrisen och den svaga tillväxten. Elisabeth förklarar varför hon anser att jobb är nyckeln till nästan alla samhällsproblem, varför dagens integrationspolitik har misslyckats och vilka reformer hon vill se för att få fler människor i arbete.Dessutom får hon svara på de stora politiska frågorna inför valet. Vilka partier kan Centerpartiet egentligen samarbeta med? Varför säger hon nej till både Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet? Hur ser hon på Ryssland som säkerhetshot, Nato, migrationen och Sveriges framtida vägval? Ett öppet och djupgående samtal om politik, entreprenörskap och Sveriges framtid. Följ Elisabeth här Läs mer om Centerpartiet här Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur går man från att investera i över 150 bolag, sitta i styrelserum och bygga företag – till att ta över ledarskapet för ett av Sveriges partier? I detta avsnitt gästar Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist podden för ett samtal om makt, entreprenörskap, politik och Sveriges framtid.Vi pratar om de intensiva första månaderna som partiledare, varför hon medvetet valt att stänga ute sociala medier och hur erfarenheterna från startup-världen påverkar hennes sätt att leda ett politiskt parti. Elisabeth berättar också om sina år på McKinsey, lärdomarna som format hennes förmåga att lösa problem och varför hon alltid tror att det finns en väg framåt – även när andra säger att något är omöjligt.Samtalet går vidare till några av Sveriges största samhällsutmaningar: arbetslösheten, integrationen, bostadskrisen och den svaga tillväxten. Elisabeth förklarar varför hon anser att jobb är nyckeln till nästan alla samhällsproblem, varför dagens integrationspolitik har misslyckats och vilka reformer hon vill se för att få fler människor i arbete.Dessutom får hon svara på de stora politiska frågorna inför valet. Vilka partier kan Centerpartiet egentligen samarbeta med? Varför säger hon nej till både Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet? Hur ser hon på Ryssland som säkerhetshot, Nato, migrationen och Sveriges framtida vägval? Ett öppet och djupgående samtal om politik, entreprenörskap och Sveriges framtid. Följ Elisabeth här Läs mer om Centerpartiet här Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter en turbulent vecka i den ukrainska politiken axlar nu en man som är hatad och fruktad i Ryssland posten som landets överbefälhavare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad var det som hände när Zelenskyj avskedade den uppskattade försvarsministern Mykhailo Fedorov? Vilka är de nya topparna inom Ukrainas försvar och hur påverkar det krigföringen?I veckans avsnitt frågar vi oss också om stödet för De villigas koalition knakar i fogarna efter att den bulgariske premiärministern Rumen Radev sagt att han inte längre vill hjälpa Ukraina militärt.Veckans gäster är Fredrik Wesslau, expert på tankesmedjan European Council on Foreign relations, Maria Persson Löfgren, radions tidigare Rysslandkorrespondent och Trygve Ulriksen Skogseth, utrikesreporter på Ekot.Programledare: Monika TitorProducent: Jon JeppssonUnder sommaren publiceras avsnitten senast 16:00 på torsdagar.

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands luftkrig mot Ukraina och vilka lärdomar Sverige borde dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Glidbomber, drönare och attacker långt bakom fronten har förändrat kriget i luften. Nu drar Sverige nya lärdomar om hur ett framtida angrepp kan behöva stoppas långt bortom det egna territoriet.När Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 var målet att snabbt slå ut det ukrainska luftförsvaret.Flygbaser, radarstationer, luftvärn och ledningscentraler attackerades. Men trots ett starkare flygvapen lyckades Ryssland inte ta kontroll över luften.— Ukraina hann sprida sina flygstridskrafter och sitt luftvärn, säger Carl Bergqvist, chef för Luftstridsskolan.Glidbomberna förändrade krigetEn av de stora förändringarna i luftkriget är de ryska glidbomberna.De kan släppas flera mil från målet och orsaka stor förstörelse utan att flygplanet behöver flyga nära fronten. Det gör dem svåra för Ukraina att stoppa.— De är svåra att upptäcka och ännu svårare att skjuta ner, säger Andreas Hörnedal, forskningsledare på FOI.Samtidigt är glidbomberna beroende av satellitnavigering – något som går att störa ut.Drönare långt inne i RysslandUkraina har också visat att kriget i luften inte bara handlar om stridsflyg.I operation Spindelnät attackerades flera ryska flygbaser samtidigt med drönare. Enligt Ukraina förstördes omkring 40 ryska bomb- och spaningsflyg.— Det var ett fantastiskt sätt att kompensera för att man saknade långräckviddiga vapensystem, säger Carl Bergqvist.Sverige vill stoppa hotet tidigareFör Sverige handlar lärdomarna om att kunna sprida flyg och luftvärn, skydda baser och hålla igång ett krig under lång tid.Men också om ett större skifte: att kunna slå mot hotet innan det når Sverige eller Natos territorium.— Det är ingen liten förändring, utan en väldigt stor förändring, säger Carl Bergqvist.Sverige har bland annat påskyndat införandet av kryssningsrobotar till Gripensystemet och tidigarelagt satsningar på egen rymdförmåga.Medverkande:Andreas Hörnedal, forskningsledare på FOI med inriktning mot luftdomänen,och Carl Bergqvist, chef för Luftstridsskolan.Programledare: Klas Aronsson.Producent: Kalle GlasTekniker: Mats Jonsson

Efter tolv år utan att få tävla under den ryska flaggan är Ryssland tillbaka i OS 2028, ett beslut som väcker starka reaktioner. Varför har Internationella olympiska kommittén valt att ändra kurs just nu? Vad ligger bakom beslutet och vilka konsekvenser kan det få för internationell idrott? Gäst: Mats Wennerholm, sportreporter Programledare och producent: Albin Andersson Klipp: ABC News Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Vad hände med Wagnergruppen? Efter att dess ledare Jevgenij Prigozjin omkom i en omdiskuterad flygkrasch har den paramilitära styrkan stöpts om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Wagnergruppen försvann ur världens blickfång efter ett misslyckat myteri mot Putin för tre år sedan. Hur ser gruppens tillvaro ut idag, hur påverkar den det ryska anfallskriget mot Ukraina, och finns den kvar som aktör i Afrika?Samtidigt dyker gamla mönster från Sovjettiden upp igen. När företag i nordvästra Ryssland inte lyckas skydda sig mot ukrainska drönare är det deras eget fel – de har inte rekryterat tillräckligt med personal för att skydda byggnaderna och får betala böter till den ryska staten.I veckans avsnitt ställer vi oss också frågan om varför den ukrainska respektive ryska civilbefolkningen reagerar så olika på de senaste tidens intensifierade anfall.Veckans gäster är Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet, Maria Persson Löfgren, radions tidigare Rysslandkorrespondent och Richard Myrenberg, radions utsände, nyss hemkommen från Ukraina.Programledare: Monika TitorProducent: Jon JeppssonUnder sommaren publiceras avsnitten senast 16:00 på torsdagar.

Den senaste tiden har nya strategier blivit synliga i kriget mellan Ryssland och Ukraina. Bland annat attackerar Ukraina energiinfrastruktur i Ryssland, som oljedepåer. Men hur länge kan utnötningskriget pågå? Och hur ska Ryssland fortsätta rekrytera soldater? Gäst: Wolfgang Hansson, oberoende utrikesanalytiker. Programledare och producent: Jesper Spanne. Klipp från: ABC News Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

I veckan meddelade en appleationsdomstol att högernationalisten och Nationell samlings gruppledare Marine Le Pen döms för att ha förskingrat EU-pengar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så långt allt glasklart. Men vad det här innebär för hennes politiska framtid var inledningsvis minst sagt förvirrande - för den som läste svenska medier. Likt ett vajande kaplatorn så staplades pushnotiser på varann om att Marine Le Pen i och med domen stoppas från att kandidera i presidentvalet en fjärde gång. Men lika snabbt som pushnotiserna kom, så kom också ett pärlband av rättelser. Martina Pierrou har kikat närmare på veckans lilla kollektiva klavertramp. Rättelse: I en tidigare version sa vi att Marine Le Pens parti heter Front National, det är fel. Rätt är att hennes parti heter Nationell samling (Rassemblement National). Poddfilen är utbytt 13 juli 2026.Ända sen Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 så har de varit återkommande i svenska medier. De är arga på Rysslands taktik, analyserar läget vid fronten och delar ocensurerade åsikter. Ja, de “Ryska militärbloggarna” på Telegram kan ge västerländska medier en inblick i ett annars så slutet Ryssland. Men bara förra veckan rapporterade vi på Medierna om hur det kan bli när redaktioner släpper på källkritiks-tyglarna och sprider vidare obekräftade uppgifter från de här kanalerna. Mediernas reporter Edvin Ek har nästlat vidare i det här ekosystemet. Den första delen av Mediernas sommarserie som i år går under rubriken ”dålig stämning i studion”. Vi tar helt enkelt tar avstamp i när det blivit riktigt, riktigt skavig atmosfär i ett livesänt sammanhang. I upptakten till sommarserien så frågade vi runt och undrade vilken intervju folk helst ville höra om. Och det var en som stack ut. Det absolut mest efterfrågade klippet var artisten Nordpolens intervju i TV4 Nyhetsmorgon från 2008. Men det visade sig bli en seg nöt för reporter Robin Jonsson att knäcka.

”Norge kan gå till VM-final.” Lasse Granqvist är inte överens med Jens Fjellström som istället tror att England slår ut Norge i VM-kvartsfinalen som de ska kommentera. Haalands helgjutna harmoni och totala tålamod. Är Argentina för beroende av Messi? ”Fotbollen dör aldrig trots alla skandaler.” Tommy Åström efter Trumps sanslösa FIFA-samtal.Leo Carlsson blir bäst betald i NHL. Linus Weissbach lämnar Frölunda för Putins blodspengar och Ryssland bjuds in till OS.Sporthuset görs i samarbete med Telavox, mobiltelefoni för företag. Läs om sommarens superdeal gällande global roaming på telavox.se/sporthuset Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Genom massiva bombningar mot Kiev vill Putin få ryssarna att tro på seger trots att kriget inte alls går enligt plan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På kort tid har Ryssland genomfört omfattande attacker mot bland annat Kiev och bara den senaste veckan har omkring 50 civilpersoner dödats. I Ukraina råder brist på luftvärnsrobotar men under Natos toppmöte i Turkiet fick Ukraina löfte om licens för att på egen hand tillverka robotar till det amerikanska Patriotsystemet. Samtidigt uppges USA ha varnat Polen för en rysk provokation i syfte att testa Natos sammanhållning. ”Putin har hela tiden visat sig ta större risker än vad bedömare i väst har trott”, säger journalisten och Rysslandskännaren Malcolm Dixelius. I veckans avsnitt ställer vi oss också frågan varför Vladimir Putin återigen har visat upp sig i militärkläder och hävdat att ryska styrkor gör stora framsteg vid fronten. Veckans gäster är Malcolm Dixelius, journalist och Rysslandskännare, Sveriges radios utsände Richard Myrenberg, på plats i Kiev och Maria Persson Löfgren, radions tidigare RysslandskorrespondentProgramledare: Johanna MelénProducent: Jon JeppssonUnder sommaren publiceras avsnitten senast 16:00 på torsdagar.

Ett pressat Europa möter USA på Natotoppmöte i Ankara, där avskräckningsförmågan står på spel. Och mitt i rysk exportskandal tar Irland över ordförandeskapet i EU. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är Natotoppmöte i Ankara. Det talas om ett ”Nato 3.0”, där USA kräver att Europa steppar upp sitt försvar – annars.. Det är hård ton mot europeiska Natoländer och frågan är om Europa kan bevara Natos avskräckningsförmåga när USA drar sig tillbaka.Samtidigt hyllas vissa länder av USA medan andra skälls ut offentligt, kan detta bidra till en splittring i Europa?Irland tar över EU-klubbanIrland har tagit över ordförandeskapet i EU. På samma gång har de hamnat i kläm mellan att vilja stötta Ukraina och exportera aluminiumoxid, som används i vapenindustrin, till Ryssland.Medverkande: Andreas Liljheden, Bryssel- och Natokorrespondent. Nina Benner, Londonkorrespondent.Programledare: Therese RosenvingeProducent: Paulina Monzón

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands landkrig mot Ukraina och vilka lärdomar Sverige borde dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 24 februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina. Målet var att snabbt ta Kiev. Men redan under krigets första dygn kom en händelse som skulle bli avgörande.På Hostomelflygplatsen utanför Kiev försökte ryska luftlandsättningsförband skapa en språngbräda för att flyga in fler soldater och tung materiel. Planen byggde på överraskning, snabbhet och föreställningen att Ukraina skulle vika.Så blev det inte. Ukrainska soldater, logistiker, underhållspersonal och nationalgardister gjorde motstånd. Ryssarna tog sig in på flygplatsen, men kunde inte använda den som tänkt.– Istället för att få den här språngbrädan in mot Kiev så blir det en gravplats för många av de bästa ryska soldaterna, säger Joakim Paasikivi.Även små marginaler spelade in. Ukrainska vinterunderhållsfordon hade ställts tvärs över landningsbanan och en rysk robotattack mot baracker där ukrainska soldater fanns missade sitt mål.– Det är lätt att glömma att under de här första månaderna var det flera tillfällen där det verkligen stod och vägde, säger Jussi Myllyluoma.Ukraina gick på offensivenEfter att Ukraina lyckats försvara Kiev gick kriget in i en ny fas. I september 2022 kom Charkivoffensiven, där ukrainska förband snabbt tog tillbaka stora områden i nordöstra Ukraina.Enligt Joakim Paasikivi handlade framgången inte främst om ett enskilt vapensystem, utan om förmågan att röra sig snabbt och få Ryssland att reagera på ukrainska villkor.– Snabbhet, djärvhet och förmåga, säger Joakim Paasikivi.Han beskriver offensiven som ett exempel på klassisk krigskonst, där Ukraina skapade kaos i den ryska grupperingen och överbelastade det ryska beslutssystemet.Drönarna förändrade frontenEfter den rörliga fasen 2022 blev fronten allt mer stillastående. Drönarna började dominera slagfältet.Jussi Myllyluoma jämför drönarnas roll med molotovcocktailen: något som uppstår ur brist, uppfinningsrikedom och akut behov. När Ukraina saknade ammunition och materiel hittade man sätt att använda enkla drönare tillsammans med till exempel RPG-granater.– Man tar det man har och ser att vi kan sätta ihop A och B och få en pryl som har en verkan på motståndaren, säger Jussi Myllyluoma.Observationsdrönare gjorde det mycket svårare att röra sig utan att bli upptäckt. FPV-drönare och andra system gjorde att soldater, fordon och sjuktransporter kunde angripas snabbt.– Är man upptäckt är det stor risk att man blir dödad, säger Joakim Paasikivi.Ett blodigt stilleståndResultatet är ett krig där frontlinjerna rör sig långsamt, men förlusterna ändå är enorma. Stridssjukvården har också blivit allt svårare, eftersom evakuering från främsta linjen ofta innebär livsfara.– Nu är det näst intill omöjligt att evakuera folk från främsta linjen, säger Joakim Paasikivi.Frågan är hur manöverkriget ska kunna återuppstå. Så länge fordon upptäcks och slås ut nästan direkt blir större offensiver mycket svåra. Därför utvecklas nu olika motmedel mot drönare.Sverige lär av UkrainaFör Sverige och Nato är lärdomarna konkreta. Ukrainska drönarpiloter har bjudits in till övningar för att visa västliga förband vad som inte längre fungerar.– Vi behöver lära oss saker. Ett bra sätt att lära sig är att få smisk, säger Jussi Myllyluoma.Men experterna varnar för att stirra sig blind på Ukraina. Ett krig i Norden skulle inte se likadant ut. Ukrainas öppna landskap skiljer sig från skog, kyla, dimma och terräng i Sverige och Finland.– Vi behöver kunna operera med och utan drönare. Gärna med, men drönare kommer inte alltid att funka, säger Jussi Myllyluoma.Drönare ersätter inte soldaterDrönare är här för att stanna. De blir en ny bottenplatta i krigföringen, något alla förband måste kunna använda och skydda sig mot.Men de ersätter inte allt annat. För att ta och hålla terräng krävs fortfarande soldater, pansar och mekaniserat infanteri.– Du kan inte ta terräng med en drönare, säger Jussi Myllyluoma.Den viktigaste lärdomen är därför inte vilken pryl som är mest avgörande, utan hur snabbt ett försvar kan anpassa sig.– Det centrala är inte prylen, det är processen, säger Joakim Paasikivi.MedverkandeJoakim Paasikivi, överstelöjtnant, geopolitisk rådgivare på Mannheimer Swartling och tidigare lärare på Försvarshögskolan.Jussi Myllyluoma, operativ chef på försvarsinnovationsföretaget Mimicrys.Programledare: Claes AronssonProducent: Kalle GlasTekniker: Mats Jonsson

I årets Sommar i P1 hör du bland andra forskaren och Rysslandskännaren Martin Kragh, om utvecklingen i världspolitiken och den cancerdiagnos han fick 2022. Bland sommarvärdarna i år finns Martin Kragh men också Sveriges Radios USA-korrespondent Ginna Lindberg, författaren Amanda Romare och skådespelaren Alexander Karim.Nya avsnitt av Sommar i P1 släpps varje dag, hela sommaren.Lyssna på, och följ, Sommar & Vinter i P1 i Sveriges Radios app.Hela listan med årets värdar hittar du här.

I Ryssland blir kriget alltmer påtagligt och tron på Putin som stark ledare påverkas negativt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De ukrainska attackerna mot ryska oljeraffinaderier har lett till en svår bränslebrist i stora delar av landet. I flera regioner har bensinpriserna drivits upp och Ryssland behöver nu importera bensin. President Vladimir Putin erkände i en intervju att problem finns men sa att krigets mål ligger fast.Men motgångar i kriget och de ukrainska attackerna påverkar ryssarnas syn på presidenten. ”Tron på Putin som allsmäktig ledare har försvagats”, säger journalisten och författaren Liza Alexandrova Zorina.Samtidigt fortsätter Ryssland slå mot Ukraina med full kraft och vi får en rapport från Kiev morgonen efter vad som beskrivs som den största attacken mot den ukrainska huvudstaden hittills. I veckans avsnitt reder vi också ut hur nära Belarus är att på allvar dras in i kriget.Veckans gäster är Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Sveriges radios utsände Richard Myrenberg, på plats i Kiev och Liza Alexandrova Zorina, författare och journalist – knuten till Svenska Dagbladet.Programledare: Johanna MelénProducent: Jon JeppssonUnder sommaren publiceras avsnitten senast 16:00 på torsdagar.

Vladimir Putin hävdar framgångar på marken men varje framryckning sker till ett stort mänskligt pris Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtidigt som Ukraina fortsätter med omfattande attacker mot mål i Ryssland hävdar den ryske presidenten att hans styrkor går framåt vid fronten. Men enligt militärexpert Roger Djupsjö står frontlinjen i princip still med vissa undantag. Ryska styrkor har lyckats infiltrera den ukrainska staden Kostiantynivka men till ett mycket högt pris.Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att de ukrainska attackerna kommer fortsätta för att tvinga Ryssland till ett avslut på kriget. Men Vladimir Putin är fortsatt bara intresserad av en fred på ryska villkor. Veckans gäster är Roger Djupsjö, lärare vid Försvarshögskolan, Sveriges radios utsände Richard Myrenberg, på plats i Odessa och Sveriges radios tidigare Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Programledare: Johanna MelénProducent: Jon Jeppsson och Marina Nilsson MalmströmUnder sommaren publiceras avsnitten senast 16:00 på torsdagar.

Europapodden med gäster i Almedalen. Om hoten mot Europa och Keir Starmers avgång. Vad händer nu i Storbritannien? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Europa måste hantera flera parallella hot samtidigt. Ett akut säkerhetshot från Ryssland och ovanpå det ett långsiktigt strategiskt och ekonomiskt hot från Kina. Vad behöver EU och Europa göra just nu och vilka blir de starkaste korten framåt? På senare tid har EU skärpt tonen mot Kina och i Europapodden säger EU-minister Jessica Rosencrantz (M) att det behövs åtgärder. Men kommer EU-länderna kunna enas om en Kinalinje? Hör analytiker Kristina Sandklef om risken för ett handelskrig och vad Europa har att sätta emot. Labour-kris i StorbritannienPå måndagen kom beskedet att Keir Starmer avgår som premiärminister i Storbritannien. Vem är Andy Burnham som aspirerar på posten och vad händer nu de kommande veckorna? Morgan Johansson (S) kommenterar avgångsbeskedet i Europapodden.Medverkande: Oscar Jonsson, forskare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Kristina Sandklef, fristående Kinaanalytiker. James Savage, vd The Local. Jessica Rosencrantz (M), EU-minister. Morgan Johansson (S), utrikespolitisk talesperson Socialdemokraterna. Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Susanna Martinsson

När Ukraina riktar in sig på Krim äventyras den strategiska transportkedjan som binder samman Ryssland med den annekterade halvön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Från annekterade Krim rapporteras det om bensinbrist och hotande matransonering när Ukraina försöker isolera halvön. Samtidigt försvagas Krims roll som rysk försörjningsbas i kriget, när ukrainska drönare gör Rysslands landväg till och från halvön oanvändbar.Efter en drönarattack mot Kiev sattes ett kloster med anor från 1000-talet i brand. Vladimir Putin har beskrivit det världsarvsklassade Petjerskaklostret som själva födelseplatsen för ukrainsk och rysk civilisation. I veckans avsnitt ställer vi oss frågan varför en så helig plats angrips, om det nu var ett avsiktligt mål.Veckans gäster är Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Johanna Melén.Producent: Åsa Welander.

Nordkorea är Kinas enda militärallierade och i dagarna besökte Xi Jinping sin vän Kim Jong-un. Hör om samarbetet och hur länderna bildar en mäktig trio ihop med Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På propagandabilderna från statsbesöket i Pyongyang syns hoppande nordkoreanska barn och flaggviftande folkskaror som välkomnar Xi. Informationen från mötet är begränsad och hårt kontrollerad, men enligt en utskrift uttrycker Kina och Nordkorea att man nu vill närma sig varandra militärt. Nordkorea är sedan decennier det enda landet som Kina har en formell militärallians med. Hör om hur det blev så, vad alliansen innebär idag och hur Ryssland ingår maktdynamiken. Faktorerna som triggar alliansenTydligt är att Xi Jinping nu vill visa att han prioriterar relationen med Nordkorea. Besöket förra veckan var Xi Jinpings första utlandsresa sedan oktober och det första besöket i Nordkorea på sju år. Hör om faktorerna som nu triggar närmandet. Enligt vad som är känt från mötet tog Kina inte upp Nordkoreas kärnvapen, vilket kan tyda på att Kina ser med blidare ögon på Nordkoreas kärnvapen. Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinareporter.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge

Hur packar man för ett landslag som ska delta i VM i fotboll? Vad tar man med sig och vad får man absolut inte glömma. Roger Jacobsson var materialare åt herrlandslaget och reste med laget i över 20 år innan han lämnade förbundet. Jag poddintervjuade Jacobsson inför VM 2018 och då talade han om hur man laddar inför ett VM, om hur de tog hand om 4.5 ton material som kom till Ryssland, om hur han jobbade under en matchdag, om vad han absolut inte fick glömma och om att Janne Andersson inte var den första svenska förbundskaptenen som städade i omklädningsrummet.Jacobsson berättade även om hur han visste var spelarna ville sitta i omklädningsrummet, om hur han kontrollerade dem innan de gick ut till match, om vilken spelare som var sist ut, om vem som snackade i pausen och om hur stämningen var vid vinst respektive förlust men även om alla stjärnor som passerade under hans tid i landslaget och om att han inte alltid upplevde att de största spelarna beskrevs på ett korrekt vis. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Våra experter svarar på lyssnarnas frågor i Radiokorrespondenterna Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur har den ryska självbilden påverkats av kriget? Går det att komma åt Rysslands skuggflotta och hur utvecklad är egentligen den ryska underrättelsetjänsten? Det är några av frågorna i veckans specialavsnitt med lyssnarfrågor.Vi får också analyser om sannolikheten för en palatskupp och varför Kertj-bron till Krim fortfarande står kvar.Veckans gäster är Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till advokatbyrån Mannheimer Swartling, Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm, och Maria Persson Löfgren, tidigare korrespondent i Moskva.Programledare: Björn Gunér.Producent: Åsa Welander.

Det som kändes som fantasier föra bara några år sen är idag verklighet och Sverige gör sig redo för att kunna evakuera sin befolkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Våren 2022 är halvmiljonstaden Mariupol i sydöstra Ukraina omringad. Belägringen av staden pågår i två månader och är bland de blodigaste attackerna mot civila i Europa sedan andra världskriget.Röda Korset och FN förhandlar fram så kallade humanitära korridorer som invånarna ska kunna fly genom. Men gång på gång attackeras korridorerna och långt ifrån alla som vill lämna staden lyckas. Hundratusentals ukrainare är i dag fortfarande fast i Mariupol eller har deporterats till Ryssland. Belägringen är ett tydligt exempel på hur farligt det kan vara för civilbefolkningen i krig och visar på att man behöver en plan för hur man snabbt ska massevakuera.– Det var ju fullständigt kaos med en massa olika typer av ad hoc -lösningar, säger Henrik Larsson, tillförordnad chef för avdelningen för befolkningsskydd på Myndigheten för civilt försvar.Sverige har ingen landgräns till Ryssland, så för att ryska styrkor ska kunna slå en järnring runt en svensk stad måste det ha gått riktigt illa. Men det finns andra hot och scenarion där vi kan behöva evakuera.Sverige övar– Det är ändå så att det är inte mer än två och en halv minut ungefär i sju timmar för en Iskander-robot innan den dimper ner här i Blekinge från Kaliningrad. Det här är ett faktum vi behöver prata om, hantera och planera för att skydda oss emot. Det är det som ligger för ögonen och har gjort sen 2022, säger Peter Ryman, som är försvarsdirektör på Länsstyrelsen i Blekinge. Och flera myndigheter och kommuner planerar nu att öva skarpt för hur man ska kunna massevakuera människor i Sverige. I höst ska Gotland genomföra en stor övning och i Blekinge genomförde nyligen ett 100-tal tjänstemän en ledningsövning på hur man ska evakuera 100 000 Blekingebor.– Det här har varit väldigt lärorikt på många olika sätt för här tvingas man in av organisationerna och fatta beslut på. ett osäkert underlag och under tidspress, säger Peter Ryman.128 av Sveriges kommuner har platser som riskerar att attackeras, för dem görs nu upp planer.– I kommun A kanske du har ett objekt och i kommun C har du tio objekt som riskerar att förbekämpas. Den förfiningen håller på nu, säger Henrik Larsson.Övningar tillsammans med FinlandSverige och Finland har ett nära samarbete och planerar tillsammans för eventuella massevakueringar från öst till väst. Och framöver kommer det hållas stora övningar för att få svar på vissa frågor.– Hur skulle gränsövergången se ut, exempelvis mellan Haparanda och Torneå? Att vi övar tillsammans med svensk och finsk tull, finsk gränsbevakning. Hur registrerar vi invånarna som kommer över?Men benägenheten att flytta på oss är inte så stor och det blir inte alltid lyckad. Under andra världskriget anlände 70 000 barn ensamma till Sverige från krigsdrabbade Finland. Men det satte spår av rotlöshet och psykisk ohälsa hos en del av barnen.– Ska du förflytta människor bör det vara med sammanhållna familjer eller släkter så långt det bara är möjligt. Ska du förflytta barn, så ska det vara med en ansvarsfull vuxen. Om inte förälder, så med någon som de kan knyta an till och känner trygghet med, säger David Bergman,doktor i psykologi och arbetar vid Försvarsmakten. Han har forskat på hur människor agerar i krig och kris.Evakuering-sista utvägenI Sverige är det länsstyrelserna som fattar beslut om evakueringar vid höjd beredskap. Och där balanserar myndigheten på en tunn lina mellan att vänta för länge så att folk inte hinner iväg eller att trycka på knappen för tidigt så att folk evakueras i onödan.– Våra kommunikatörer är i det här läget vår första linjens soldater. Det är de som kommer få jobba med att hantera desinformation och se till att rätt information trycks ut till allmänheten om vart man ska ta vägen och vad som gäller just nu. Det är oerhört viktigt att den här informationen har tajming också så att det inte kommer för sent för då blir det kaos och inte för tidigt för då blir det kaos., säger Peter Ryman.Evakuering av människor ska alltså ses som den sista utvägen, för att vi inte mår så bra av det, och inte ens är så benägna att göra det. Då bör man i en del situationer överväga andra alternativ.– Det absolut bästa för både individer och samhälle är att förbereda sig och hantera ökade påfrestningar exakt där man är. och också veta att det är så människor tenderar att hantera det. Man ska så långt som möjligt fortsätta få samhället att fungera även under påfrestande situationer. Krig är ett maratonlopp, inte en sprinterdistanser, säger David Bergman, krigspsykolog vid Försvarsmakten.TEXT: Sylvia DahlénMedverkande:David Bergman, doktor i psykologi vid Försvarsmakten. Henrik Larsson, tillförordnad chef, avdelningen för befolkningsskydd på Myndigheten för civilt försvar.Peter Ryman, försvarsdirektör, Länsstyrelsen i Blekinge.Ljudkällor: SR, TV4, CNN, YLE

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I timme ett:Ännu ett i raden av val som står mellan Europa och Ryssland. Vi är på plats i Armenien. Möt den lilla men aktiva fredsrörelsen i Israel, som försöker förhindra bosättarvåld på Västbanken och protestera mot krig och ockupation. Kungen och Drottningen – är de ett föredöme för svensk familjebildning?Tidigare i veckan delade Michelinguiden ut stjärnor i Norden. Men varför jagar de svenska krögarna stjärnor – och vad spelar det för roll att få en?Krönika av Agri Ismail.Panelen om oppositionens ledning i partisympatimätningar, vänsterpartisters Hamassympatier och om högern har ett hjärta. I timme två:Möt en överlevande från Auschwitz, snart hundra år gammal, om det hon varit med om – och vikten av att berätta.I skuggan av artdöden pågår ett arbete med att göra Europa vildare igen. Vad händer när vi människor slutar kontrollera landskapet och låter naturen ta tillbaka makten? Skådespelaren Olle Sarri om att försöka gå till botten med ett fotbollsmotiv på ett av filmmakaren Johannes Stjärne Nilssons gamla pussel.Satir med Radioskugga.Intervju med den Venezuelanska oppositionsledaren i exil, María Corina Machado.Kåseri av Mark Levengood.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Jacob Gustavsson

Stormaktskungen Karl X Gustavs (1622-60) militära framgångar formade mycket av dagens svenska gränser i kamp mot arvfienden Danmark. Han tog risker som gav utdelning i form av den mest fördelaktiga freden i Sveriges historia freden i Roskilde 1658. Trots detta har han en undanskymd plats i historieskrivning.Redan som ung visade Karl Gustav prov på en administrativ och militär kapacitet, vilket skulle komma att bli avgörande för hans framtida styre. Överviktig och slutkörd dog han i lunginflammation bara 37 år gammal.I denna repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Björn Asker är docent i historia och före detta arkivråd vid Riksarkivet. Han har bland annat skrivit boken Karl X Gustav - En biografi.Karl X Gustav föddes den 8:e november 1622 på Nyköpingshus som son till pfalzgreven Johan Kasimir och prinsessan Katarina av Sverige. Han växte upp i Sverige, och hans uppfostran präglades av en gedigen utbildning där språk, historia, politik och krigiska färdigheter var centrala inslag. Han studerade en kort tid vid universitetet i Uppsala och företog en studieresa i Europa mellan 1638 och 1640. Under sin tid i Paris fick han utbildning vid den ledande riddarakademin.Vid tjugo års ålder reste han till den svenska armén i Tyskland, tjänstgjorde under Lennart Torstensson, befordrades till överste och deltog i flera sammandrabbningar, samt i krigståget mot Danmark 1643–1644. Karl X Gustav blev utnämnd till generalissimus för den svenska armén i Tyskland 1648–1650.Karl Gustav stod nära den svenska tronen som kusin till drottning Kristina, men som son till en tysk greve betraktades han i vissa kretsar som en utländsk inkräktare. Karl Gustavs föräldrar kämpade dock hårt för att ge honom en plats i tronföljden, helst genom äktenskap med drottning Kristina. Karl Gustav hoppades länge på detta giftermål, men till sist avvisade Kristina hans frieri. Trots detta utnämnde hon honom till sin efterträdare, och när hon abdikerade 1654 hyllades och kröntes Karl Gustav till kung samma dag.Karl X Gustavs regeringstid präglades av krig. Ett år efter tronbestigningen, sommaren 1655, ledde han Sverige i krig mot Polen. Karl Gustavs huvudmål med detta krig var att förvärva tullintäkter från Polens hamnar och förhindra Ryssland från att få tillgång till Östersjön. Men kriget gick inte som planerat, och när Sverige attackerades av Danmark vände han sina vapen mot det landet istället.Efter attacken mot Danmark 1657 ledde Karl X Gustav den svenska armén i ett av de mest framgångsrika fälttågen i Sveriges historia. Han tågade över Stora Bält på isen och besegrade den danska armén. Resultatet var Roskildefreden 1658, där Danmark tvingades avträda Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm, Bohuslän och Trondheims län. Därmed regerade Karl X Gustav över ett större rike än någon annan svensk kung, före eller efter honom.Efter Roskildefreden gick Karl X Gustav åter i krig, denna gång med målet att fullständigt eliminera det danska hotet. Om han hade lyckats, skulle Norden ha varit förenat under en enda krona, som under medeltiden. Men Karl X Gustav dog plötsligt 1660, bara 37 år gammal. Hans död kan delvis tillskrivas hans ohälsosamma livsstil, men också den enorma arbetsbörda som hans ambitioner medfört.Bild: Porträtt från 1600-talet på Karl X Gustav i hjälmkrona med plym, blå mantel och kommandostav målad av David Klöcker Ehrenstrahl, Skoklosters slott, Wikipedia, Public Domain.Musik: Claudio Monteverdi-Quel Augelin Che Cantaav, The Tudor Consort, CC BY 3.0, via Wikimedia CommonsLyssna också på Hedvig Eleonora blev rikets första dam under 55 år. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Europa tvistar om fredssamtal med Putin. Dags att kliva fram menar vissa, en rysk fälla varnar andra. Vad krävs för samtal och vem kan pressa Kreml? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ryssland intensifierar sina attacker mot civila mål i Ukraina. Samtidigt beskriver USA:s utrikesminister Marco Rubio de amerikanska samtalen med Ryssland som resultatlösa. Signalerna har lett till diskussion i EU-kretsen om huruvida Europa bör kliva in eller inte. Men åsikterna går isär om vägen framåt och EU:s utrikeschef Kaja Kallas varnar för att debatten om samtal är en ”rysk fälla”.Jakten på en PutinviskareNär fredssamtal ändå diskuteras bubblar en annan fråga upp i Europa: vem kan faktiskt pressa Putin? Namn som nämns är bland andra Alexander Stubb, Sauli Niinistö, Angela Merkel, Mario Draghi och Jean-Claude Juncker. Vladimir Putin har å sin sida pekat på Gerhard Schröder, vilket väcker reaktioner i Europa. I veckan går även Armenien till val, som beskrivs som ett vägval mellan öst och väst. Hör om ryska påverkanskampanjer och hur valet kan avgöra Armeniens fortsatta närmande till EU.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent. Fredrik Löjdquist, säkerhetspolitisk expert och chef vid Centrum för Östeuropastudier, Utrikespolitiska Institutet. Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese Rosenvinge

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Xi Jinpings självförtroende tycks vara på topp efter besök av Trump och Putin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Två toppmöten i Peking inom en vecka gjorde tydligt att såväl USA som Ryssland fortsatt ser Kina som en minst sagt viktig partner. I veckans avsnitt pratar vi om efterspelet till att både Donald Trump och Vladimir Putin besökte Xi Jinping härom veckan.Det handlar om Taiwan, om de eftertraktade halvledarchipen och om vem som i slutändan sitter med trumf på hand. Dessutom blir det nudlar, en omtalad linbana och glimtar från säkerhetskonferensen i Singapore.Medverkande: Kinakorrespondent Moa Kärnstrand, Kinareporter Hanna Sahlberg och Sveriges radios internationelle korrespondent Daniel Alling.Programledare: Björn Djurberg.Producent: Åsa Welander.

Den osmanske diplomaten Mehmed Sadi Efendi genomför år 1732-33 den långa och strapatsrika resan från Istanbul till Stockholm. Uppdraget är att driva in de enorma skulder som Karl XII och hans män drog på sig till det Osmanska riket under vistelsen i Bender år 1709-13. Samtidigt har Sverige och det Osmanska riket gemensamma intressen i kampen mot Ryssland.Sändebudet Mehmed Sadi Efendi, som är en ledande intellektuell i det Osmanska riket, skriver en rapport om resan till Sverige, som kanske säger mer om honom, hans ambitioner och hans världsbild än om de faktiska förhållandena i Sverige år 1733.I reprisen av avsnitt 139 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Joachim Östlund, historiker vid Lunds universitet. Aktuell med boken Vid världens ände – Sultanens sändebud och hans berättelse om 1700-talets Sverige. Lyssna reklamfritt på Historia Nu.Beskickningen som skickats ut av sultanen Mahmud I består av 44 personer och de påbörjar sin resa i november år 1732 genom ett vintrigt Europa. Hela resan kommer att ta 329 dagar.Sannolikt är Mehmed Sadi Efendi inspirerad av romerska författare när han påstår att det snöar i juni i Sverige. Kylan är något som präglar hans diplomatiska rapport som tar sig en del friheter. En hel del litterära knep av Mehmed Sadi Efendi, som också skrev poesi, får oss att fundera på syftet med rapporten.Han beskriver Sverige och svenskarna i betydligt mer positiv dager än vad som var brukligt vid denna tid då Sverige fortfarande är sargat av det stora nordiska kriget. Saids syfte är att Osmanska riket ska närma sig ett Europa där osmanerna med tiden förlorar allt större territorier.Bild: Mehmed Sadi Efendi som ambassadör i Paris 1742, av Joseph Aved, Musée de Versailles, public domain.Musik: World Beat With Middle Eastern Vocals (Instrumental) av Velimir Andreev, Soundblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En natt väcks familjen i Hjo av ett mullrande ljud och snart inleds en biljakt de sent ska glömma. Spåren leder till en lada på landsbygden och till Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Johan Indebetous svarta Dodge RAM stjäls en sommarnatt i juli 2025. Trots att han är tjuvarna hack i häl så kommer de undan men Johan är inte den enda som blir av med sin pickup. De senaste fyra åren har över 200 bilar av det här märket stulits.– Nej men de är proffsiga. De har ju en förmåga att med hjälp av elektronik komma åt bilar utan att bryta sönder tändningslås och annat, säger förre kriminalkommissarie Sven Alhbin som granskat fallet.Smugglas till krigsfrontenPolisens teori är att bilarna smugglas ut ur landet och hamnar i Ryssland där de används i kriget mot Ukraina för att skjuta upp drönare från flaket. Stölderna av den här bilmodellen har ökat kraftigt sedan krigsutbrottet 2022.Flera månader efter bilstölden i Hjo kör en civil polispatrull runt och spanar på den västgötska landsbygden. Det lyser inifrån en lada och de bestämmer sig för att kontrollera den – det blir bingo. – Det här är den största samling utav brottsverktyg som vi har sett av moderna bilar, säger Niclas Antonsson på Larmtjänst som vittnade i en rättegång mot ligan.Reporter: Pernilla Wadebäck, Tredje Statsmakten MediaProducent: Hannah Engberg, Tredje Statsmakten MediaSlutmix: Fredrik Nilsson, Tredje Statsmakten MediaExekutiv producent: Jenny Gustafsson, Sveriges Radio

Ryssland har använt ovanligt vapen mot Ukraina. Anders Evenson hittade en försvunnen pojke. Elin ska testa tillgängligheten i skånskt skyddsrum. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.