Podcasts about ryssland

Det är den 8 juni år 793 och munkarna på den lilla ön Lindisfarne på Englands östkust tror att denna dag ska bli som alla andra dagar: timme efter timme fyllda av bön, missionsarbete och att kopiera de heliga skrifterna för hand. Men det är ingen vanlig dag. Många av de bröder som vaknar upp i klostret kommer inte att leva när solen går ned. För den 8 juni år 793 är dagen då vikingatiden börjar. Allt motstånd mejades ner, som man kan läsa om i den engelska historiekrönikan Historia Regum: ”Och de kom till kyrkan på Lindisfarne och ödelade allting med jämmerlig plundring, trampade ner de heliga platserna med orena steg, grävde upp altarna och tog alla den heliga kyrkans skatter. De dödade en del av bröderna, tog med sig andra i kedjor, många fördrev de, nakna och överlastade med kränkningar, några dränkte de i havet...” Varför uppstod vikingen, vad gjorde han och vart tog han egentligen vägen? I sommar repriserar vi dokumentären Vikingen i världen. Historia Nu Dok är podden som går på djupet i historien. Detta är första delen av Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Programledaren är Kristina Ekerö Eriksson, journalist och arkeolog som har skrivit böcker om vikingatiden och tiden före vikingatiden. I den här dokumentärserien i fyra delar undersöker hon tillsammans med journalisten Urban Lindstedt, vad som tog åt nordborna i slutet av 700-talet. Tillsammans med experter tar vi reda på historien om vikingar i dagens Ryssland och Ukraina, våldsamma begravningsritualer, Odenkrigare och människooffer – men också om vikingatida pilgrimer, läkeörter och arrangerade äktenskap. Det var som att nordborna blivit galna, för det slutade inte här. Åren som följer attackerades flera andra kloster på de brittiska öarna. På den skotska ön Iona dödade vikingarna 68 munkar på stranden och deras kloster brändes ner. Som man kan läsa i en nedteckning: ”De åstadkom att det som tidigare varit så rikt nu var som ingenting”.England kom att attackeras i flera vågor, från år 865 invaderades landet av den stora hedniska armén, vikingafamiljer som rest dit i stora flottor och som så småningom bosatte sig i det som kom att kallas Danelagen – det området där dansk lag gällde. Drygt två hundra år efter anfallet på Lindiafarne satt den danske vikingen Sven Tveskägg på Englands tron.Det mäktiga Frankerriket, en stormakt som ungefär motsvarade dagens Frankrike och Tyskland, skonades inte heller. Några år efter Lindisfarne 793 började Frankerrikets kuster att attackeras och det intensifierades på 830-talet. Den åtråvärda handelsstaden Dorestad, i dagens Nederländerna, plundrades av vikingarna varje år mellan 834 och 837.Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Medverkade gjorde Andreas Hennius. Programledare: Kristina Ekero Eriksson Redaktör: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Ljuddesign och slutmix: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I sann sommaravsnittsanda drar vi ut på uppsnacket så långt det går och pratar lego-kopior och patent, men sen kommer vi igång och pratar om de senaste av Moderaternas säkerhetsskandaler, med en aktivt barn-nazist i Johan Forssells närhet. Martin har också läst en rapport om USAs båtbyggande. För kontakt och uppdateringar med Eld och rörelse […]

Panelen svarar på era frågor om bland annat ukrainsk underrättelsetjänst och när Ryssland kommer inleda en offensiv från Belarus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur arbetar omvärlden för att sprida information i Ryssland om vad som händer i kriget? Vad är det för skick på Rysslands kärnvapen? Hur ser skolgången ut i Ukraina idag? Och vad kommer egentligen hända efter att Vladimir Putin lämnar rollen som president? Detta och mycket mer får ni svar på i denna frågespecial!Hör Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till Mannheimer Swartling, Lubna El-Shanti, radions Ukrainakorrespondent och Maria Persson Löfgren, radions Rysslandskorrespondent. Programledare: Fredrik WadströmProducent: Alice UhlinTekniker: Heinz Wennin

Internationella arktiska forskningssamarbeten med Ryssland går på absolut sparlåga sedan landet invaderade Ukraina 2022, men kanske kan vetenskapsdiplomati öppna en bakväg in till geopolitisk avspänning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 28 januari 2025. För arktisk forskning är det ett jätteproblem att nästan allt samarbete med Ryssland numera ligger nere. Polarforskarna ser ödesfrågor för mänskligheten och planeten bli lidande. Nu när det femte internationella polaråret 2032-33 börjar förberedas, finns en glimt av hopp för den som blickar bakåt – mitt under kalla kriget på 1950-talet bidrog vetenskapsdiplomati till politisk avspänning.Reporter:Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Under kalla kriget kunde Sverige mönstra 800 000 vapenföra män när försvaret var som starkast år 1964. Nästan alla män gjorde värnplikt. Svenska vapenfabriker byggde moderna stridsflyg, ubåtar, stridsfordon, stridsvagnar och mindre vapen som raketgeväret Carl Gustaf.Samtidigt byggde vi mest skyddsrum per capita. Alla människor i Sverige i åldrarna 16 till 65 år hade civilförsvarsplikt med krav på att delta i återkommande övningar.Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den tredje och sista delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Från 1949 till i mitten på 1960-talet ökades Sveriges militära utgifter i kronor och ören till samma summor som under andra världskriget. Därefter spenderade Sverige mer pengar på försvaret än under andra världskriget ända fram till millennieskiftet. Försvarsutgifterna som andel av BNP minskade under kalla kriget främst på grund av den höga tillväxten under efterkrigstiden.Sverige storlek och geografiska läget i Europa gjorde landet sårbart mot ett sovjetiskt anfall. Finland var en naturlig buffert ända sedan Ryssland erövrat vår östra riksdel i finska kriget 1808 till 1809. Sovjetunionen kunde tänkas anfalla över land via norra Finland, via Östersjön från hamnar i Baltikum eller via Polen mot SkåneMen om Sovjetarmén kom via Finland hade Sverige byggt ett system av befästningar och andra hinder för att fördröjningsstriderna skulle ge tid till att förflytta förstärkningar till norra Sverige.Under andra världskriget förberedde sig Sverige för att kunna göra motstånd om vi blev ockuperade. Stay Behind-rörelsen levde sedan vidare under kalla kriget och avslöjades först på 1990-talet för den svenska allmänheten.Stay behind-rörelse skulle träda in om det värsta hade hänt - att Sovjetunionen besegrat Sverige i ett krig. Men det främsta målet var naturligtvis att i samarbete med Nato att slå tillbaka ett Sovjetiskt anfall.Sverige valde också att utveckla ett eget flygvapen. Något som inga andra jämförbara länder utanför supermakterna eller stormakterna gjorde vid samma tid. I Sverige planerade vi för egna kärnvapen redan innan vi visste vad kärnvapen var för något.Sverige har en lång tradition av en utvecklad försvarsindustri, ända sedan stormaktstiden vapensmedjor på 1600-talet. Sverige blev under 1800-talet ett framstående ingenjörsland som utvecklat revolutionerande teknologier som kullager, fyrar, kylskåp och dynamit.Medverkade: Martin Hårdstedt, Peter Bennesved och Wilhelm Agrell.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig LagerkvistBild: Soldater under övning på F11, Södermanlands flygflottilj, i Nyköping. Flygflottiljen var aktiv fram till 1980-talet. Idag känner vi till platsen som Skavsta flygplats. Bilden är troligen tagen någon gång under 60-talet. Foto: Olle Hagelroth, Sörmlands museum, CC BY 4.0 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rysslands attack mot Ukraina har pågått sedan 2014. Många försök har gjorts för att mäkla fred utan att lyckas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I det här sommaravsnittet av Gräns får du höra en längre intervju med freds- och konfliktforskaren Isak Svensson om vad som kan leda fram till att kriget tar slut.

Vi pratar om Socialdemokraternas nya bostadspolitik/tvångsblandning, och om MKBs nya regleringar på Rosengård. Stötta gärna oss på vår Patreon!Handla gärna i vår Webshop!Följ oss gärna på Twitter!

Den säkerhetspolitiska situationen har ju försämrats kraftigt sen Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. En följd av det är det ökande hybridhotet mot Sverige, i form av bland annat misstänkta sabotage mot samhällskritisk infrastruktur och cyberattacker. En mycket viktig del av samhället är de finansiella systemen. Inte minst eftersom så mycket annat är beroende av att de fungerar som de ska. Kanske är det därför som de också löpande utsätts för bland annat just cyberattacker. Bank-ID och Swish är två exempel på det, vilket har påverkat väldigt många. I det här avsnittet medverkar finansmarknadsminister Niklas Wykman för att prata om just de här sakerna, om den statliga e-legitimationen, användningen av kontanter i samhället, liksom hur regeringen tänker framåt kring hotet mot de finansiella systemen. Foto: Ninni Andersson/RegeringskanslietHör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

Detta är en / preview / för ett avsnitt på Radio åt allas Patreon! För att höra hela avsnittet, bli månadsgivare på Radio åt allas Patreon. Stötta gärna oss på vår Patreon!Handla gärna i vår Webshop!Följ oss gärna på Twitter!

Ukraina gör upp med Europa om att ställa Ryssland till svars för krigsbrott under den ryska invasionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har besökt Strasbourg och undertecknat ett nytt avtal med Europarådet om en krigsbrottstribunal som ska utreda vem som ska hållas ansvarig för Rysslands fullskaliga invasion. Samtidigt lämnar Ukraina Ottawafördraget, som förbjuder användandet av personminor. Och Azerbajdzjans relation till Ryssland blir allt sämre efter våldsamma massgripanden av azerier i ryska Jekaterinburg.Hör Stig Fredrikson, journalist och författare med lång erfarenhet av Ryssland och Sovjetunionen, Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till Mannheimer Swartling och Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Alice UhlinTekniker: Mikael SarabiOch så har vi en rättelse:I en tidigare version av det här avsnittet hänvisades till en intervju med en rysk soldat. Intervjun gjordes i rysk tv. I poddavsnittet sas att soldaten påstått att den ryska armén skär av fingrarna på ukrainska krypskyttar. Det var fel. Korrekt är att den ryska soldaten påstod att den ukrainska armén skär av fingrarna på ryska soldater om dessa tas tillfånga. Den här rättelsen är gjord den 3 juli 2025.

Den 25 april 1915 landsteg brittiska, australiska och nyzeeländska trupper på Gallipolihalvön i dagens Turkiet. Redan den 18 mars hade en allierad flottstyrka förgäves försökt forcera Dardanellerna, men tvingats tillbaka med stora förluster på grund av minor och osmanska kustbatterier. I över åtta månader försökte de allierade inta halvön för att öppna vattenvägen mellan Medelhavet och Svarta havet. Operationen blev ett stort misslyckande och kostade 58 000 soldater livet. Den ansvarige Winston Churchill tvingades avgå från sin post i amiralitetet och tog senare befälet över en bataljon på västfronten.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar professor Martin Hårdstedt och idéhistorikernPeter Bennesved en av första världskrigets mest kända operationer. De allierades strategi var att öppna en ny front i södra Europa för att understödja Ryssland och försvaga Tysklands allierade. Operationen misslyckades, inte minst på grund av en kraftig underskattning av det osmanska försvaret. Osmanerna var väl förberedda och stöddes av tysk materiel och militär kompetens. Terrängen på Gallipolihalvön gjorde landstigningar svåra, och det kuperade landskapet gynnade försvararna. Anfallet körde snart fast, och försök att bryta dödläget genom nya landstigningar och frontala attacker ledde bara till mycket stora förluster.Vid Gallipoli gjorde australiska och nyzeeländska soldater stora insatser, och fortfarande firas landstigningsdagen den 25 april som en form av nationell högtid på andra sidan jordklotet – ANZAC Day.Bildtext: Landstigningen vid Gallipoli, april 1915. Nyzeeländska trupper var en del av den allierade styrkan som gick i land vid det som snart kom att kallas ANZAC Cove. I åtta månader utkämpades strider i svår terräng mot hårt motstånd från osmanska styrkor, vilket resulterade i omkring 125 000 döda – däribland 2721 nyzeeländare. Målning av Charles Dixon. Archives New Zealand / Charles Dixon – Landing at Gallipoli CC BY-SA 2.0Länk: warart.archives.govt.nz/node/1085Lyssna också på När Winston Churchill räddade världen.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Brittiske författaren och journalisten Oliver Moody intervjuas av Magnus Thorén. Hur skulle ett ryskt anfallskrig mot Baltikum starta? Hur skulle Europa svara Putin militärt? Och räknar verkligen våra politiker och befälhavare med att USA kommer att hjälpa oss? Oliver Moody har genom samtal med politiker, Nato-befäl och experter försökt ta reda på svaren på de känsliga frågorna som få makthavare talar öppet om. Har beskeden han fått gjort honom mer eller mindre oroad?

Brittiske författaren och journalisten Oliver Moody intervjuas av Magnus Thorén. Hur skulle ett ryskt anfallskrig mot Baltikum starta? Hur skulle Europa svara Putin militärt? Och räknar verkligen våra politiker och befälhavare med att USA kommer att hjälpa oss? Oliver Moody har genom samtal med politiker, Nato-befäl och experter försökt ta reda på svaren på de känsliga frågorna som få makthavare talar öppet om. Har beskeden han fått gjort honom mer eller mindre oroad?

I vårt längsta och mest heltäckande avsnitt hittills går vi igenom Karl X Gustavs alla krig – vilket blir en del eftersom karln hann med – och Stormaktssverige under 1650-talet i allmänhet.Mattis beskriver Sveriges krig mot Polsk-litauiska samväldet, Ryssland, Danmark, Österrike, Brandenburg, tartarer, Nederländerna (m.fl.) samt även alltifrån 1600-talets klimatkatastrof och artillerikonst, till tidens syn på våld och transsylvanska armén. Per tar sig å sin sida an stormaktens ekonomi, tidens ganns och Nederländerna. Därtill ställer han relevanta frågor och försöker hjälpa lyssnaren med att hänga med i Östeuropageografin.Det här avsnittet kom till tack vare våra Patreons. Gillar du det vi gör och vill ha fler liknande avsnitt? Bli vår Patreon idag!Se kartor, bilder m.m. och följ med bättre i krigen på vår hemsida här: krigshistoriepodden.com/Karl-X-Gustavs-alla-krig-i-bilderDet här blev absurt långt, så nedan har du lite timestamps.0:00:00–1:22:06 – inledningOm 1600-talet, det krigiska Europa, Sverige och vägen mot stormakt, Karl X Gustav, Polsk-litauiska samväldet, Smolenskkriget, kosackupproret, Ryssland, ryska armén och hur Sverige beslöt sig att gå i krig.1:22:07–3:25:04 – 1655Om stormaktens ”ekonomi”, finansieringen av kriget, svenska armén, den svenska invasionen av Polen, Karl X Gustav får feeling, polsk-litauisk kollaps och armé, belägringen av Krakow, det polska gerillakriget, kontribution, logistik och plundring.3:25:05–5:11:23 – 1656Om vinteroperationerna i Sandomierz, Karl X Gustav får feeling, DET MEST BADASS SOM SVENSKA ARMÉN GJORT, brandenburgska armén, tredagarsslaget vid Warszawa, eldhandvapen, sjukvård och begravningar, Karl X Gustavs (trattiga) ryska krig, kommendant MADDAFAKKING Bengtsson, generaliserat Östeuropastök, Sverigebilden.5:11:24–7:17:30 – 1657Om det försämrade läget i Polen, transsylvanska armén, besvikelsen till vårfälttåg, det (efterlängtade) danska kriget, det förödda Polen, synen på våld, danska armén, danska missöden, svenskarna stöter på en ointaglig fästning, töntig småskalighet längs norska gränsen, det patetiska ryska kriget fortsätter och avslutas, östeuropeisk anarki, österrikiska armén ingriper/gör sig omöjlig.7:17:31–9:07:09 – 1658Om den svenska meritokratin, svenska armén går på vatten, svenskans vackraste ord – Roskildefreden, än mer anarki i Östeuropa, Sverige invaderar Kurland, Karl X Gustav går till sitt happy place och anfaller Danmark igen, första krigshösten i andra danska kriget, holländarna och deras flotta, svenska flottan, slaget vid Sundet, svenska artilleriet och belägringen av Thorn.9:07:10–10:00:01 – 1659Om fortsatta polska problem, stormningen av Köpenhamn, det kollapsande läget i Danmark, Sverige invaderar Brandenburg x 2, det kollapsande läget i Polen, total anarki på alla krigsskådeplatser, slaget vid Nyborg, soldaten Nils Svenssons öde, Karl X Gustav fortsätter kriget.10:00:02–10:22:06 – 1660 och slutetKarl X Gustavs sista tid, frederna, konsekvenserna, svenska stormaktens förmågor samt begränsningar och en fyraårings promenad. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna svämmar över av krig och kaos. Nyss frågade sig många om vi stod inför ett storkrig i Mellanöstern. Några dagar senare verkar oron vara som bortblåst. Är det rimligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Krig och kaos och stigande börser”Det är så mycket som händer, det är svårt att veta vilken information man ska handla på”, säger en av Financial Times reportrar.Olika syn på framtidenMen det saknas inte sakar att oroa sig för. Tullförhandlingarna är långt ifrån avslutade och försvarsexperter varnar för ett allt aggressivare Ryssland och Kina. ”Vi lever i en förkrigstid”, säger Klas Eklund, ekonom på Dahlgren capital, som tycker att aktiemarknadens reaktion på det som händer i världen är obegriplig.Handlar på rubriker“Jag är orolig på lång sikt. Det är väldigt obehagliga saker som händer och som kan stöpa om världsekonomin”, säger Klas Eklund. “Marknaden är extremt kortsiktig. Man placerar alltför riskfyllt”, säger han.Aktiemarknaden pekar uppåtJonas Olavi, fondförvaltare och allokeringschef på Alpcot, håller inte med. “Jag tycker att marknaden är rationell. Börserna stiger på välmotiverad grund”.Bättre tider i sikteSusanne Spector, chefsekonom på Danske bank, räknar med att den svenska konjunkturen börjar vända uppåt snart. “Men man ska ta höjd för att det är ett osäkert läge”, säger hon.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Susanne Spector, chefekonom Danske bankJonas Olavi, fondförvaltare och allokeringschef AlpcotKlas Eklund, ekonom Dahlgren capitalKristin Magnusson Bernard, vd Första AP-fondenElisabeth Svantesson, (M) finansministerAidan Reiter, journalist Financial timesDonald Trump, president USAJan Hallenberg, USA-expertChristian Kopfer, analytiker Handelsbankenekonomiekotextra@sverigesradio.se

Gräns intervjuar överbefälhavaren Michael Claesson inför publik på Sveriges Radios scen i Almedalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Politikerna har beslutat att lägga 5 procent av BNP på försvarsutgifter, men när pengar inte är ett bekymmer längre finns andra flaskhalsar som försvårare upprustningen av Sverige.Det är svårt att hitta både personal och materiel som behövs när hela västvärlden ska rusta samtidigt, och under tiden blir inte Ryssland mindre hotfullt enligt överbefälhavaren.”Hela Rysslands sätt att förhålla sig till omvärlden handlar om att identifiera och exploatera svaghet och det är ingen hemlighet att inte bara Sverige utan hela Västeuropa kommer från en period vi kallar den eviga fredens era”, säger Michael Claesson.TEXT: Kalle GlasMedverkandeProgramledare: Claes Aronsson och Kalle Glas.Gäst: Michael Claeasson, Överbefälhavare.

Putin tar emot iransk toppolitiker i Kremls gyllene salar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rysslands utrikesministerium kallar USA:s bombningar i Iran för ett grovt övertramp av folkrätten och vill medla fred. Samtidigt som Ryssland självt bedriver ett invasionskrig som bryter mot folkrätten.Hör Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent. Maria Persson Löfgren, radions Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Donald Trump har varit USA:s president sen i januari och har sen dess haft fullt upp. Trump gick bland annat till val på att han inte skulle starta något krig utan istället få slut på krig och konflikter runt om i världen. Under våren har han medlat mellan Ryssland och Ukraina, försökt få Israel att sluta bomba Gaza och nu försökt lugna ner stämningen mellan Israel och Iran. Vad vill Trump med sin inblandning i de olika konflikterna? Har han några långsiktiga strategier och vad händer om han får till vapenvilor på flera håll? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare/producent: Jenny Ågren. Klipp från: Aftonbladet, BBC News, Sky News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Från scen i Almedalen med ÖB Michael Claesson. Nato-länderna tar sats för att rusta upp och Europa måste kunna försvara sig på egen hand. Men flaskhalsar bromsar och kostnader skapar friktion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid det pågående Nato-toppmötet ska förslaget om att lägga 5 procent av BNP på försvarsutgifter klubbas formellt. Men hur och när kan Europas länder nå det nya, högt uppsatta målet och vad krävs? Den nya höga nivån som innebär stora utgifter har ifrågasatts av länder i södra Europa, så är alla europeiska Nato-länder verkligen med på tåget? Natos generalsekreterare Mark Rutte sa nyligen att när det gäller ammunition kan Ryssland på tre månader tillverka vad hela Nato tillverkar på ett år. Hör hur Sveriges överbefälhavare Michael Claesson bedömer Europas möjligheter att komma ikapp.Gäster i Almedalen är också Magnus Christiansson, forskare och lärare vid Försvarshögskolan med särskilt fokus på Nato och Östersjöregionen. Samt Pernilla Trägårdh, chef för enheten för handel och säkerhet på Kommerskollegium. Hör om flaskhalsarna som bromsar Europas möjligheter att rusta upp snabbt och om hur fungerande handelsavtal med omvärlden hänger samman med säkerheten för Europa. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese RosenvingeTekniker: Fabian Begnert

Idén om en unik, rysk nation – avskild från och moraliskt överlägsen Västerlandet – formulerades av ryska filosofer redan i början av 1800-talet. När bolsjevikerna tog makten 1917 cementerades tanken på Ryssland som en avvikare i världen.Men den ryska särarten har en ännu längre historia. När de ryska härskarna valde den ortodoxa kristendomen framför katolicismen avskildes Ryssland från den europeiska idétraditionen. Latinet, som knöt an till antikens idéarv, förenade de lärda i Västeuropa, men denna intellektuella gemenskap stod Ryssland utanför.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Bengt Jangfeldt, docent i slaviska språk och författare till boken Vi och dom – Om Ryssland som idé.När den ryska presidenten Vladimir Putin uttrycker hat och förakt för Europa blir många förvånade. Men Putin knyter an till en flera hundra år gammal tradition, där Västeuropa beskrivs som dekadent och krämaraktigt – i kontrast till den ryska nationens påstådda djup och moraliska överlägsenhet. Den ryska historien har, ända sedan Peter den stores tid på 1700-talet, präglats av en pendelrörelse mot och bort från Europa.Redan 1836 formulerade den första ryska filosofen Pjotr Tjaadajev idén att Ryssland var en nation som stod utanför den universella historiska gemenskapen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Samtidigt som kriget i Ukraina fortsätter med oförminskad styrka ökar det ryska hybridhotet mot oss i Sverige, liksom i övriga västvärlden. Det i form av cyberattacker, desinformationskampanjer och, vad man misstänker, sabotage mot kritisk infrastruktur. De som arbetar mycket med att utföra det här, är de ryska underrättelse- och säkerhetstjänsterna. I det här avsnittet berättar Jörgen Holmlund på Försvarshögskolan om vilka de är. Deras syften. Hur de har arbetat inför och nu under kriget i Ukraina. Vad vi i Sverige behöver göra för att bemöta det här ryska hotet. Liksom hur de ryska underrättelse- och säkerhetstjänsterna kan använda t.ex. kriminella för att uppnå sina mål.Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

Valberedningen lämnade idag in förslaget till ny partiledare. Ryssland ligger lågt i Israel-Irankriget. “Shadi” från Teheran om tillvaron i krigsdrabbade staden. Nytorgsmannen döms till fängelse för nya sexbrott. Och JD Vance stängdes av från Bluesky – efter bara tolv minuter på plattformen. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

Ryssland sägs rusta inför väntad sommaroffensiv men riskerar samtidigt att förlora sitt strategiskt viktiga grepp i Mellanöstern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Oljepriset stiger efter den dramatiska utvecklingen i Mellanöstern, något som kan gynna Rysslands hårt pressade ekonomi. Samtidigt har Ryssland och Iran nyligen ingått ett samarbetsavtal som väntas forma ländernas relation de kommande decennierna. Avtalet fokuserar på kärnenergi, militär förmåga och ekonomi. Hör Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till Mannheimer Swartling. Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östereuropastudier. Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Slaget vid Villmanstrand den 23 augusti 1741, under Finska kriget 1741–1743, är bland de största katastroferna i svensk militärhistoria. Uppfyllda av övermod och med orealistiska mål inledde hattpartiet i riksdagen, de så kallade Hattarna, ett illa förberett anfallskrig mot Ryssland.Konsekvenserna blev ödesdigra: landavträdelser och starkt ryskt inflytande över Sveriges inrikespolitik. Det mänskliga priset betalades av tusentals svenska soldater, som dog utan att resultat uppnåddes.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden berättar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett av Sveriges mest glömda krig. Hattarnas ryska krig inleddes sommaren 1741. Trots franska subventioner och ett avtal med Osmanska riket var förberedelserna bristfälliga. Redan vid Villmanstrand led svenska trupper katastrofala förluster: av Wrangels 4 000 man stupade eller sårades hälften. Flottan drabbades av sjukdomar och i augusti 1742 kapitulerade armén i Helsingfors.Som resultat av förlusten avträddes Sveriges sydöstra delar av Finland till Ryssland, vilket lämnade viktiga gränsfästningar på ryskt territorium. Ryssarna påverkade svensk tronföljd och förde in en rysk styrka på 12 000 man strax utanför Stockholm för att "skydda" landet mot Danmark. Dalkarlarna reste sig och tågade till huvudstaden i den så kallade "daldansen", där den svenska militären gick in på Norrmalmstorg. Sverige befann sig därefter i ett politiskt och militärt svaghetstillstånd, som inte skådats på flera århundraden.Bild: Karta över slaget vid Villmanstrand, 23 augusti 1741 (Public domain, Wikimedia Commons).Lyssna också på Stora ofreden – ryska ockupationen av Finland 1713-21.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rysk strategisk fabrik i lågor. Ytterligare ryska stridsflygplan utslagna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan, Ekots Johanna Melén, tidigare Moskvakorrespondent och Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Manus: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Innehåll:Moderaterna har makten men i opinionen ligger regeringsunderlaget nu 13 procentenheter efter oppositionen, enligt senaste mätningen från SCB.Reportage om arbetsförmedlingen, som mitt i en tid av hög arbetslöshet inte riktigt har blivit som någon tänkt sig. Johanna Melén har mött läraren i Ryssland som spelade in propagandan på sin skola, lämnade landet och nu publicerar allt i en bioaktuell dokumentär.Ny avhandling sätter ljus på det hårda, praktiska arbetet bakom algoritmerna som styr vad vi ser på bland annat sociala medier.Krönika av Amat Levin.Panelen: Carolin Dahlman, Nya Wermlands-Tidningen, Anders Lindberg, Aftonbladet, Adam Cwejman, Göteborgs-Posten.Under veckan blev konflikten mellan den rikaste och den mäktigaste ett faktum, Elon Musk mot Donald Trump. Centralt i bråket är en budget som innehåller en skrivelse som kan påverka hela världens ekonomier.Reportage från Vellinge, som bygger en skyddsvall mot havet för att motverka framtida översvämningar.Satir - ”Radioskugga”Möt Britta Marakatt-Labba, den världshyllade konstnären som ställer ut på Moderna Museet i Stockholm.Reportage om jordbrukarna i södra Libanon, som försöker hitta sätt att fortsätta odla marken trots israeliska attacker.Kåseri Mark Levengood.Programledare: Jesper LindauProducent: Gustav FranzénTekniker: Nicola Pryke

I skuggan av kriget har det sen start pågått försök till fredsförhandlingar mellan Ryssland och Ukraina. Varför lyckas det inte? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Boris Romanov, rysk historielärare och oppositionspolitiker, Dmitrij Tsibirjov, rysk politisk aktivist som driver Telegramkanalen ”Ne norma”, Volodymyr Fesenko, ukrainsk statsvetare, Julia och Olha, Kievbor, Dan Hamilton, expert på amerikansk utrikespolitik och knuten till flera tankesmedjor som Brookings, Marta Rubel och Annelka Saruga, ukrainskamerikaner, Isak Svensson, freds- och konfliktforskare vid Uppsala Universitet mflProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seReportrar: Lubna El-Shanti, Johanna Melén och Johanna Sjöqvist HarlandTekniker: Stina Fagerberg, Lotta Linde-Rahr och Maria StillbergProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Utrikesministern om regeringens skarpare kritik mot Israels agerande i Gaza och om läget i Ukraina, Sveriges mest prioriterade utrikesfråga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan mitten av maj har regeringen gradvis skärpt tonen mot Israels agerande i Gaza, där en svältkatastrof nu hotar efter att Israel blockerat tillgång på mat. Möjligt krigsbrottAtt använda svält som vapen är ett krigsbrott, enligt internationell humanitär rätt och utrikesminister Maria Malmer Stenergard ser allvarligt på Israels agerande. ”När man nu inte har något svar på hur humanitär hjälp ska komma in så att man ska kunna minska risken för svält. Ja, då är det mycket svårt att se att skulle vara förenligt med den internationella rätten,” säger Maria Malmer Stenergard.På frågan om Israel begår krigsbrott när tillgången på mat blockeras i Gaza, svarar utrikesministern att det kan handla om det och att det därför är viktigt att en domstol utreder saken. Namnger israeliska ministrar på sanktionslistaSverige stödjer en granskning av EU:s omfattande samarbetsavtal med Israel och driver också EU-sanktioner mot två extremistiska israeliska ministrar, finansminister Bezalel Smotrich och säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir. Tonen i kritiken mot Israel blir skarpare också i EU-kretsen, enligt Malmer Stenergard.”Jag är lika frustrerad som många andra i Sverige, men också i Europa. Och jag hör en helt annan tongång nu i rådsmötena som jag sitter i. Där finns det en helt annan frustration bland medlemsländerna.”Inget återupptaget stöd till UnrwaDen svenska regeringen stoppade i fjol stödet till FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar, Unrwa. Detta efter att Israel förbjudit organisationen att verka i Gaza. Trots uppmaningar från flera biståndsorganisationer, uppger Maria Malmer Stenergard att det inte finns några planer på att återuppta stödet.”Det handlar ju om att vi ser till det lilla barn som svälter i Gaza. Vad är vår största sannolikhet att få in hjälp till det barnet? Då har vi bedömt att det inte var särskilt sannolikt att det skulle kunna gå via Unrwa, utan det var större sannolikhet att vi skulle kunna nå fram via andra organisationer,” säger Maria Malmer Stenergard.Utrikesministern menar att vi nu står vid en slags vändpunkt. Hur vi kommer att se på Israels agerande mot palestinierna i framtiden avgörs nu, säger utrikesministern och pekar på de senaste veckornas utveckling i Gaza.”Jag hoppas att vi ser en annan utveckling framöver. Men jag är mycket, mycket orolig,” säger Malmer Stenergard. Ryssland vill inte ha fred Regeringen har pekat ut stödet till Ukraina som sin största utrikespolitiska uppgift. Mycket av Ukrainas öde kommer avgöras av vilken linje USA väljer framöver. Utrikesministern är något mer hoppfull över relationen mellan de två länderna nu än för någon månad sen.”Vi ser hur deras samarbete fördjupas. Jag tror att USA, liksom vi, känner stor frustration över att Ryssland tydligt visar att de inte vill ha fred. Att de hela tiden flyttar målstolparna,” säger Maria Malmer Stenergard. En rättelse:I en tidigare version av denna publicering benämndes Storbritannien som ett EU-land. Rätt är att Storbritannien inte är medlem i EU. Rättelsen är gjord den 6 juni 2025.Gäst: Maria Malmer Stenergard (M), utrikesministerProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Johan-Mathias SommarströmProducent: Stina FischerTekniker: Brady JuvierIntervjun spelades in på eftermiddagen, onsdag den 4 juni 2025.

Dramatiska attacker i Ryssland. Broar har attackerats och uppåt 40 ryska stridsflyg ska ha skadats eller förstörts. Nu stoppas alla lastbilar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En omfattande ukrainsk underrättelseoperation gömde ett hundratal drönare i taket på ryska långtradare. På en given signal lyfte allihop runt om i Ryssland och attackerade ryska flygbaser.Nu bildas extrema köer längst med motorvägarna av långtradare som måste kontrolleras.Hör Stig Fredrikson, journalist och författare med lång erfarenhet av Ryssland och Sovjetunionen. Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier. Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Manus programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

Den avancerade specialoperationen kallad ”Operation Spiderweb” chockade Ryssland – och omvärlden – i helgen. En storskalig fjärrstyrd drönarattack mot över fyrtio stridsflygplan på fyra olika militärbaser i Ryssland, som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger var ”perfekt genomförd”. Vad innebär operationen för Ukraina? Hur kunde den genomföras? Och hur kommer Zelenskyjs offensiva drag att påverka samtalen om fred? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Ljudklipp från: CNN, BBC, ABC News och 7News Australia. Avsnittet spelades in under eftermiddagen 2 juni.

Ukraina och Ryssland har haft möte. Vulkanen Etna har fått utbrott. Utredning vill stoppa adoptioner. Barn med funktionsnedsättningar lär sig cykla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Linnea spräcker myten om gjutjärn för män, det du gör i smyg och vill du ha tvål av badvatten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radio Play.David Druid slutar hata på Red Hot Chilli Peppers! Linnea Wikblad förstör gjutjärn för män! Varför finns det inte andra jåpar än snåljåpar? Hur heta är basister? Är du en jåp eller jon? Vad gör du utan din partners vetskap? Sydney Sweeney säljer tvål – av eget badvatten. Biståndsminister Benjamin Dousa (M) pratar om biståndsarbetet under den humanitära krisen i Gaza. Luay Mohageb har hittat en ny grupp som sökt sig till kriminaliteten i en krypterad chatt vid namn "Rusher". Matilda Rånge på P3 Nyheter rapporterar om Ukrainas attack på Ryssland inför ny förhandlingsrunda och de delade åsikterna om "barnmat" på korgen.Tidpunkter i avsnittet:16:14 Nyhetsfördjupning: Ukrainas "spindel"-operation mot Ryssland.45:21 Nyhetsfördjupning: Är det så fel med barnmat på krogen?51:29 Biståndsminister Benjamin Dousa (M).1:19:31 Han avslöjade chatten som chockade polisen.Kapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radio Play.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Två kinesiska krigsfångar visas upp i Ukraina och fallet reser nya frågor om Kinas roll i kriget. Enligt president Zelenskyj krigar fler än 150 kineser på Rysslands sida. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var i april som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj gick ut med att två kinesiska soldater gripits vid fronten i Donetsk. Gripandet blev en världsnyhet och den ukrainska underrättelsetjänsten visade upp fångarna på en presskonferens. Fallet har på nytt aktualiserat frågan om Kinas roll i kriget och hur nära Kina egentligen samarbetar med Ryssland. Krigsfångarna själva beskriver ingående hur de rekryterades via sociala medier i Kina, samtidigt som Peking förnekar all inblandning. För Ukraina blev fallet med de kinesiska krigsfångarna ett tillfälle att öka pressen på både Kina och USA.Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinareporter. Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge

Nu föreslås stopp för internationella adoptioner. Bryssel deppar efter polskt presidentval. Nya tag i fredssamtal mellan Ryssland och Ukraina. Och därför får stockholmarna vänta på gårdsförsäljning av alkohol. Programledare: Magnus Thorén.

Brittisk miljardsatsning på militär upprustning. Istanbulmötet: Ryssland och Ukraina överens om utväxling av krigsfångar. Efter polska presidentvalet - Polens premiärminister utlyser förtroendeomröstning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Donald Trump har tröttnat på Vladimir Putin och kallar honom för galen. Kreml svarar med att kalla Trump känslosam och att attackera Ukraina hårdare än någonsin. När Trump tillträdde lovade han fred i Ukraina inom 24 timmar, men förhandlingarna för att få till fred har misslyckats. Men det är inte bara den amerikanske presidenten som har tröttnat, även senatorer i USA kräver nu kraftiga sanktioner mot Ryssland. Enligt Trump så kan det bli nya sanktioner mot landet de närmaste dagarna. Vad innebär de hårda orden mellan presidenterna? Blir det tuffare sanktioner mot Ryssland och kommer Trump ge upp fredsförhandlingarna? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: CNN, DW News, BBC News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

En svårbehandlad cancer, som nu är tillbaka, drabbade honom mitt i steget. Hur har Martin Kraghs perspektiv på livet och världen förändrats? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han är Rysslandsexperten och forskaren som i samband med krigsutbrottet 2022 var överallt, i tv-soffor och nyhetssändningar.Plötsligt var Martin Kraghs kunskap och expertis det som efterfrågades av alla för att förstå vad som hände, och varför, när Ryssland invaderade Ukraina. Samma år kom hans bok om Rysslands historia – Det fallna imperiet – som blev det årets mest sålda fackbok i Sverige.”Går inte att bli av med sjukdomen”Under hösten 2022 fick han diagnosen cancer i bukspottskörteln.Under nästan tre år med omfattande behandlingar har han ändå fortsatt skriva och till hösten kommer en ny bok, om den nya världsordning som kan växa fram i spåren av vår tids stora konflikter.Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Gröna bubblan är död. Men var inte ledsen för det, nu kan staten investera dina pensionspengar i Northvolt-Peters nästa projekt.0:01:05 Klimat, trasiga strumpor och Sop-Hitler0:09:15 Northvolt lägger ner all tillverkning i Skellefteå0:15:45 Investera i Northvolt-Carlssons nästa projekt?0:27:30 Ökat elbehov inom svensk industri, jaså?0:42:20 Tidögänget föreslår ny public servicelag - Allas lika värde blir kvar0:50:10 Lysande jättemango sprider glädje på Södermalm0:52:55 Vallöfte att minska antalet myndigheter gav 6% fler myndighetsanställda1:09:10 Abortlagstiftning1:10:45 EU:s 17:de sanktionspaket mot Ryssland - nu smäller det!1:25:35 Riksrevisionen: Mångfald är inte styrka, utan sämre personal1:27:55 Försvarsmaktens rymdförmåga! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kallar ryske presidenten galen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter allt intensivare ryska attacker mot Ukraina varnar Donald Trump Rysslands president Vladimir Putin för att ”leka med elden” och kallar honom ”galen”. Kreml svarar med att kalla den amerikanske presidenten ”emotionellt överlastad”. Samtidigt har republikanska senatorer tagit initiativ till sanktioner mot Ryssland. Är den rosiga relationen mellan Trump och Putin över, och vad innebär det i sådant fall för Rysslands krig mot Ukraina?Hör också om Trumps omdebatterade kryptomiddag och nya turer i konflikten mellan Trumpadministrationen och elituniversitetet Harvard.Medverkande: Ginna Lindberg, Sveriges Radios USA-korrespondent samt Fredrik Wadström, Sveriges Radios blivande Rysslandskorrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

Ryktet går om att Putins helikopter skulle ha attackerats. Samtidigt utökar Ryssland attackerna mot ukrainska städer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bilderna av Vladimir Putin är just nu flera. En härförare mitt i striden. En landsfader som skyddar Ryssland och bjuder på kefir.Hör Joakim Paasikivi, militärexpert kopplad till advokatbyrån Mannheimer Swartling. Lubna El- Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent. Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet.Manus programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

EU pressar den ryska ekonomi med nya sanktioner men fortsätter samtidigt att köpa rysk energi. Varför är det så svårt för EU att helt kapa bandet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU har tagit fram nya sanktioner för att pressa Ryssland. Det handlar bland annat om komma åt den så kallade ryska skuggflottan. Samtidigt är svårt att frikoppla sig från det ryska energiberoendet och sluta skicka pengar till Moskvas krigskassa. EU fortsätter att importera stora mängder rysk energi, inte minst LNG, flytande naturgas. Förra året slog LNG-importen från Ryssland till och med rekord.Varför är det så svårt för Europa att helt klippa banden och går det ens att göra det när många europeiska energiföretag sitter fast i långa kontrakt med ryska gasleverantörer? Europas länder behöver mycket gas för att hjulen ska rulla, vem ska leverera den gasen? Blir det Donald Trumps USA som ska fylla europeiska gaslager med LNG?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Elin Akinci, energimarknadsanalytiker på ELS.Programledare: Therese RosenvingeProducent: Mattias Dellert

26 maj. Hur har kriget och sanktionerna påverkat den ryska ekonomin? Hur länge kommer Ryssland ha förmåga att fortsätta kriget? Andreas Ericson gästas av Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan, som skrivit en rapport som nyligen presenterats för EU:s finansministrar.

Det ökade hotet från Ryssland sätter skräck i de närmaste grannarna – och nu rekordrustar Polen. Landet som redan har den tredje största militära markstyrkan i Nato och som lägger 4,12 procent av bnp på försvarsutgifter. Varför trycker Polen så hårt på gasen? Hur tänker de andra grannländerna? Och vem utanför Ukraina borde vara mest rädd för Putin i dagsläget? Gäst: Niclas Vent, reporter på Aftonbladet med fokus på säkerhetsfrågor. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Israel, som siktar på att återerövra Gaza, har kontinuerligt attackerat palestinska mål under veckan. Attackerna får förödande individuella konsekvenser, och de drabbar speciellt barn. Detta samtidigt som svälten är fortsatt svår och kritiken mot Israel tilltar. Hör vår mellanösternkorrespondent Samar Hadrous om veckan som varit. Tyskland står orubbligt fast vid sin solidaritet med Israel, som följd av Förintelsen. Samtidigt genomgår Tyskland ett identitetsskifte 80 år efter krigsslutet. Hur ser relationen ut idag och vad vill Tyskland med sin Israel-politik? Reportage av Tysklandskorrespondent Daniel Alling.Öka handeln mellan USA och Ryssland inom bland annat energi – och häv alla sanktioner som införts mot Ryssland sedan 2014. Det är två av de förslag på eftergifter som Donald Trump har lagt fram för att få till en fred mellan Ryssland och Ukraina. Hur står det till med moralen i internationell handel? Hör Torbjörn Becker vid Östekonomiska institutet på Handelshögskolan.I ett forskningsprojekt vid Solna BB testar forskare vilken effekt det kan ha att låta en sjukhushund vara med vid förlossningen. För bara några dagar sedan födde Jenny Edner dottern Liv och med i salen var sjukhushunden Liona. Reportage av Lotta Myhrén.Höst, vinter och vår har de kämpat – unga orkestermedlemmar. Nu närmar sig sommaren och Sverige fylls av avslutningskonserter. I dag i Berwaldhallen bara ett längre stenkast bort från Radiohuset är det sommaravslutning för Kulturskolans orkesterskola – som är ett sorts ständigt pågående demokratiarbete där unga får ta plats med sin röster på scen och i samhället. En av orkestrarna är Centrala orkestern i Stockholm och Jesper Lindau träffade Eila Stark och Miron Yakob när de repeterade.Krönika Ulrika Knutson.Panelen med Fredrik Haage, Smålandsposten, Frida Wallnor, Dagens Industri och Daniel Swedin, Arbetet.I andra timmen:Kritiken av det Israel gör i Gaza har blivit alltmer intensiv, från bland annat FN, alla stora hjälporganisationer, mänskliga rättighetsorganisationer och en del länder, som till exempel Norge. I veckan rörde sig Sverige – en aning – till mer skarpa ordalag mot Israel. Hör Lisa Strömbom, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet om den svenska regeringens hållning i Gazafrågan.Efter sommaren kommer Trafikverkets förslag till ny nationell plan för vägar och järnvägar de kommande 12 åren. Och just nu vässar politiker runt om i landet argumenten för att just deras önskelista ska kunna infrias. Men hur långt kommer egentligen pengarna räcka? Reportage av Tobias Sandblad.Trumps tullar slår hårt mot Bangladeshs viktiga textilindustri. Reportage av Sydasienkorrespondent Naila Saleem.Satir av Radioskugga.Vad kan poesin betyda i Palestina? Samtal med Ida Börjel vars dokumentärdikter i ”Röd anemon” bygger på samtal med palestinska poeter på Västbanken.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz

Rysslandsgranskaren och en av samtidens mest inflytelserika journalister Christo Grozev intervjuas av Magnus Thorén. Han har avslöjat ryska spioner, Putinregimens kopplingar till mordförsök på oppositionella och hur den ryska säkerhetstjänsten FSB opererar i Väst. För det har Christo Grozev hamnat på Putins dödslista och lever under konstant hot. Hur ser han på framtiden för Ryssland, utvecklingen i USA under Donald Trump och de risker han utsätter sin familj för genom sitt arbete? Känns priset för sanningen ibland för högt?