Podcasts about ryssland

Kalle Berg har sett första avsnittet av den nya SVT-dokumentären om Joakim Lundell: "Hatet". Det är mycket att reda i både vad gäller innehållet i dokumentären, och reaktionerna. Han berättar också om hur Spotify-topplistorna översvämmas av AI-musik, och om att skryta om att vara stressad. Fanny Wijk berättar vem som blir årets göteborgare. USA och Ryssland har haft fredsförhandlingar i Kreml. Och så en uppföljning om Socialdemokraternas kritiserade sociala-medier konton.Dessutom: Att betala 5000 kronor för en ananaspizza och om Vita Husets överdådiga julpynt. 00:00:00 Start00:01:23 Läget?00:04:40 Årets göteborgare00:11:49 Fredsförhandlingarna i "magnifika" Moskva00:17:11 SVT och Joakim Lundell00:37:23 AiP:s chefredaktör lämnar00:43:16 Är du en busy bragger?00:50:39 Pizzaskämt om frukt viralt – men är det kul?00:55:40 AI-musiken på topplistorna01:04:07 Etikett 12 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Europa har återigen hamnat vid sidlinjen av fredssamtalen där USA förhandlar med Ryssland. Samtidigt går åsikterna isär om framtida europeisk trupp till Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Donald Trumps sändebud åker till Moskva för att möta Vladimir Putin är det återigen tydligt att USA håller i taktpinnen och Europa hamnar vid sidan av. Samtidigt fortsätter Europas tungviktare att betona vikten av europeiskt inflytande och säkerhetsgarantier för Ukraina, men frågan om framtida fredsbevarande europeisk trupp till Ukraina splittrar. Frankrike och Emmanuel Macron har varit drivande i diskussionen tillsammans med Storbritannien, men för Tyskland och Friedrich Merz är frågan om att skicka soldater utomlands känslig. Både Tyskland och Frankrike är just nu samtidigt i färd med att införa ny frivillig militärtjänst för att stärka sina respektive försvarsmakter. Hör om hur det står till med försvarsviljan i de båda länderna och hur diskussionen låter när fler unga fransmän och tyskar nu ska motiveras till att vilja göra militärtjänst. Tyskland inspireras uttryckligen av Sverige och försvarsminister Pistorius pratar om ”den svenska modellen” som en förebild.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, korrespondent i Paris. Katarina von Arndt, korrespondent i Berlin. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Martin Schibbye har efter att ha lyssnat till nestorn Kjetil Tronvoll tänkt om sedan specialpodden om ett möjligt krig mellan Etiopien och Eritrea spelades in förra veckan: konflikten följer alla mönster för en upptrappning. Men mest läsning förra veckan var en nyhet om att eritreanska regimanhängare kan förlora sina medborgarskap i Norge. Rasmus Canbäck under varför just resurser läggs ner på eritreaner när de verkliga hoten kommer från Ryssland, Iran och Kina. Är eritreaner ett tacksamt mål för symbolpolitik? Brit har å sin sida varit ledande i debatten om mediesatsningen 100 procent. Kan de verkligen säga sig konkurrera med public service om de inte ens skapar nyheter? Läs nyheten om de indragna medborgarskapen här: https://blankspot.se/norge-aterkallar-medborgarskap-for-eritreaner-oppnar-for-liknande-process-i-sverige/ Läs Brit Stakstons debattartikel här: https://www.dn.se/kultur/brit-stakston-logner-och-overdrifter-ar-de-nya-medieprofilernas-affarside/ :speaker:Blankspotpodden finns där poddar finns! :earth_africa: Hjälp oss att fortsätta rapportera :arrow_right: Stöd oss: Blankspot.se/insamling

Martin Schibbye har efter att ha lyssnat till nestorn Kjetil Tronvoll tänkt om sedan specialpodden om ett möjligt krig mellan Etiopien och Eritrea spelades in förra veckan: konflikten följer alla mönster för en upptrappning. Men mest läsning förra veckan var en nyhet om att eritreanska regimanhängare kan förlora sina medborgarskap i Norge. Rasmus Canbäck under varför just resurser läggs ner på eritreaner när de verkliga hoten kommer från Ryssland, Iran och Kina. Är eritreaner ett tacksamt mål för symbolpolitik? Brit har å sin sida varit ledande i debatten om mediesatsningen 100 procent. Kan de verkligen säga sig konkurrera med public service om de inte ens skapar nyheter? Läs nyheten om de indragna medborgarskapen här: https://blankspot.se/norge-aterkallar-medborgarskap-for-eritreaner-oppnar-for-liknande-process-i-sverige/ Läs Brit Stakstons debattartikel här: https://www.dn.se/kultur/brit-stakston-logner-och-overdrifter-ar-de-nya-medieprofilernas-affarside/ :speaker:Blankspotpodden finns där poddar finns! :earth_africa: Hjälp oss att fortsätta rapportera :arrow_right: Stöd oss: Blankspot.se/insamling

Samtidigt som kriget mellan Ukraina och Ryssland går in på sitt fjärde år och europeiska ledare pendlar fram och tillbaka till Washington, har EU och USA lyckats enas om ett nytt handelsavtal. Det råder ingen tvekan om att mycket händer - både inom och utanför EU.Historiskt har EU visat att unionen förmår hantera kriser: finanskrisen, migrationskrisen och Covid-19-pandemin. Men många menar att dessa utmaningar utspelade sig i en helt annan omvärld än dagens, där USA, Kina och Ryssland agerar efter nya spelregler. Det väcker frågan: Vad betyder detta för Europas framtid?I det här poddavsnittet diskuterar Göran von Sydow, direktör för Svenska institutet för Europapolitiska studier, och Björn Fägersten, seniorforskare vid UI och chef för analysföretaget Politea, hur EU egentligen mår och vilka centrala vägval unionen står inför. Samtalet leds av Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik vid Folk och Försvar.

Just nu pågår hårda förhandlingar om de ryska miljarder som finns på frysta konton i väst. Moskva har sagt att vi kommer känna av konsekvenserna för evigt om vi rör pengarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nya fredsdiskussioner – och nya bombningarTrycket ökar på att få fram en fredsplan och nästa vecka ska Trump skicka sitt sändebud till Moskva för att träffa Putin. Samtidigt fortsätter bombningarna mot Ukraina, och kostnaderna för att bygga upp landet igen beräknas bli enorma. ”Nästa år kan Ukrainas statsfinanser ta slut. Det är därför det är så stor diskussion nu kring hur man ska få in nytt kapital”, säger Calle Håkansson, forskare vid FOI:s enhet för internationell säkerhetspolitik.Stor oenighet inom EUEtt förslag är att använda den ryska centralbankens pengar som finns på frysta konton i Belgien. ”Vi måste sätta press på Ryssland”, säger EU:s utrikeschef Kaja Kallas. Men frågan är extremt känslig och vissa menar att konsekvenserna skulle bli katastrofala.Programledare:Hanna MalmodinProducent:Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:Calle Håkansson, forskare FOI internationell säkerhetspolitikKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Ulrik Tideström, Sveriges sändebud för återuppbyggnad av UkrainaVidar Gothenby, enhetschef internationella sanktioner och penningtvättstillsyn FITorbjörn Becker, chef östekonomiska institutet HHS Kaja Kallas, EU:s utrikeschef Donald Trump, president USA Bart De Wever, premiärminister Belgien Grant Shapps, fd transportminister i Storbritannien ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Varmt välkommen till ett nytt avsnitt av Idrott och ledarskapspodden! I det här avsnittet får du möta Angelica Adamski. Angelica har över 25 års erfarenhet av att bygga, skala och transformera globala organisationer på olika marknader och kontinenter, med fokus på kundnära arbetssätt, digitalisering och social påverkan. Hon har lett projekt och verksamheter i bland annat Kina, Brasilien, Ryssland, Afrika och Indien, och har erfarenhet av att sitta i flera styrelser som både ordförande och ledamot. Idag är hon CEO för GrowTheFuture AB, ett företag som arbetar med att skapa hållbara lösningar för framtidens näringsliv och samhälle ,men till största delen jobbar Angelica som coach. Hon är Professionellt Certifierad Coach (PCC) och Executive Leadership Coach vid IMD – en av världens främsta business schools i Lausanne – där hon idag coachar ledare och chefer världen över att frigöra sin potential, möta komplexa utmaningar och växa i sitt ledarskap. Med en bakgrund som internationell ledare och entreprenör kombinerar Angelica affärsmässig skärpa med djup mänsklig förståelse. Hon är särskilt skicklig på att bygga broar mellan kulturer och utveckla nästa generations ledare, alltid med fokus på hållbarhet, mod och autenticitet. Hon talar sex språk och är känd för sitt transformerande arbetssätt, där hon hjälper människor att hitta sin inre styrka, våga mer och leda med både hjärta och hjärna. I avsnittet får du lära dig mer om hur man gör för att gå från ledare till coach, vilka gemensamma utmaningar hon ser hos ledare globalt, oavsett kultur och hur man hittar balans mellan återhämtning och arbete på den allra högsta nivån. Angelica berättar också hur man gör för att leda helt autentiskt och med en god självkänsla och hur man bygger upp en hållbar självtillit och inre styrka och mycket mer. Varmt välkommen till ett avsnitt fyllt av både kunskap och inspiration och trevlig lyssning! Mer om Angelica hittar du på: https://www.angelicaadamski.com/ och följ henne gärna på Linked in (Angelica Adamski) eller på Instagram @angelicaadamski_ Tips! Jenny's Julshop 2025 är nu öppen! Passa på och beställ julklappar som ger dig eller någon du bryr dig om verktyg för inre lugn och mental styrka under hela 2026. I julshopen hittar du något för alla. Välkommen och här är länken: https://www.jennyhagman.com/jennys-julshop-2025/ Ta hand om dig och varandra! Kram från Jenny och Team Train for Balance

Jacob pratar med investeraren Mathias Eklöf, som bott och verkat i Ryssland och Ukraina under många år. I dag driver han Hype Ventures, som bland annat investerar i den ukrainska försvarsindustrin åt en rad namnkunniga investerare.

Relationen mellan Kina och Ryssland är viktig för båda länderna, men är ständigt stadd i förändring och har med tiden blivit mindre jämlik till rysk nackdel. Hur utvecklas den och vilken geopolitisk betydelse får det? Andreas Ericson diskuterar med Hugo von Essen, analytiker vid Utrikespolitiska institutet.

Intensiva förhandlingar pågår om en omdiskuterad fredsplan för Ukraina. Världens ledare kämpar för att få Zelenskyj och Putin att komma överens samtidigt som Ryssland attackerar Ukraina. Är det nu vi ser ett slut på kriget? Är det möjligt att få presidenterna att komma överens? Och hur frustrerad är Trump? Gäst: Johan Mathias Sommarström, utrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: DW News, Sky news, AP. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

USA:s 28-punktsplan för Ukraina såg misstänkt lik ut en önskelista från Vladimir Putin. Rådgivare nära presidenten sägs ligga bakom att den alls kom till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Enligt USA:s ursprungliga fredsplan skulle Ukraina tvingas lämna ifrån sig hela Donetskregionen och stänga dörren till Nato permanent, samtidigt som Ryssland skulle välkomnas tillbaka in i den globala värmen för handel och internationellt samarbete. Volodymyr Zelenskyj såg ut att balansera på en tunn tråd, tills det plötsligt kom bud om ett reviderat förslag.Hör Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till advokatbyrån Mannheimer Swartling, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Maria Persson Löfgren, radions tidigare Rysslandskorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Fanny Wijk berättar om varför Knutby-dramat blivit aktuellt igen, drygt 20 år senare. Men också om notan när försvaret satsar på luftvärnssystem. Hon reder också kritiken mot SVT, som trampat i klaveret och visat AI-genererat innehåll i Agenda.Kalle Berg pratar om fredsförhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland och om den kände Youtubern Mr Beast, som öppnat nöjesparken "Beast Land" – i Saudiarabien. Men också om Göteborgs kulturkalas, som ska byta namn, och tar hjälp av allmänheten och om nyrenoverade spårvagnar som rullar på Göteborgs gator, men vad tycker entusiasterna?Dessutom: JLC plankar och nyord från Cambridge.00:00:00 Start00:02:48 Det stora Knutby-avslöjandet00:13:04 Zelenskyj vill träffa Trump00:20:33 Uppföljning: Kristi brud i På Spåret00:24:06 SD vill kalla upp SVT00:33:06 Mr Beast och Saudiarabien00:40:57 Sveriges nya luftförsvar00:46:18 Göteborgska Göteborgsnyheter00:57:59 Nyordstider – här är det senaste01:01:57 Plankar-ilskan mot JLC Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Europa försöker hävda sin position i de pågående förhandlingarna om fredsplaner för Ukraina. Hur påverkas utsikterna framåt av att Trumps ursprungliga förslag gav Ryssland stora fördelar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Felicia Hassan, Östersjökorrespondent. Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Frenetisk aktivitet pågår för att få till stånd ett fredsavtal mella Ryssland och Ukraina. Och det är många kockar i soppan - först var det USA som lade fram en plan, sedan blandade sig Europa i leken. Så vem är det som håller i taktpinnen då Ukrainas framtid avgörs? Kan Ukraina få ett rättvist avtal? Charly Salonius-Pasternak, forskare och verkställande direktör för Nordic West Office, och den tidigare europaparlamentarikern Nils Torvalds (SFP) diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Sveaborgs kapitulation i maj 1808 mitt under kriget mot Ryssland är ett av de mest kända historiemoraliska problemen i svensk historia. Kommendanten Cronstedts kapitulation är ett mysterium ända in i modern tid. I enlighet med den svenska krigsplanen sattes en stark garnison in på Sveaborg utanför Helsingfors och fältarmén retirerade mot norr. Tanken var att när våren kom inleda ett motanfall med Sveaborg som brohuvud i södra Finland. Det blev aldrig så. Fästningen kapitulerade i maj 1808. Ansvarig för beslutet var kommendanten Carl Olof Cronstedt som genom kapitulation kom att gå till historien som förrädaren på Sveaborg. I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden diskuterar historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved Sveaborgs tillkomst och betydelse som fästning i det svenska riket. Finska krigets utbrott i februari 1808 var en konsekvens av de snabba och i många fall oförutsägbara omkastningarna i det storpolitiska spelet under Napoleonkrigen. Fransmännens kejsare Napoleon och den ryske tsaren Alexanders uppgörelse i Tilsit sommaren 1807 bäddade för det ryska anfallet på Sverige som kom vårvintern 1808. Fästningen Sveaborg var på många sätt en unik skapelse med sitt havsnära läge och koppling till skärgårdsflottan som utvecklades vid samma tid. Självklart står kapitulationen och Cronstedt som person i centrum för avsnittet. Varför gav han upp? Var han köpt av ryssarna? Vilka misstag gjorde han? Var situationen hopplös? Hur ska vi bedöma hans val i efterhand? Var kapitulationen ett psykologiskt drama? Fanns det separatister på fästningen som verkade för en finsk anslutning till Ryssland? Frågorna är många. En viktig fråga är vilka konsekvenser fästningens kapitulation egentligen fick. Det går att argumentera för att kriget inte alls var avgjort på grund av fästningens kapitulation. Det fanns goda möjligheter för den svenska krigsmakten att trots förlusten av fästningen vända kriget och tvinga ut ryssarna ur Finland. I efterhand har historikerna sett lite olika på händelsen. En del har betonat att det handlade om ett förräderi. Andra har varit mer förlåtande och till och med uppfattat Cronstedts beslut som klokt och insiktsfullt. För en generation av fennomaner och finsk nationella blev kapitulationen och det svenska nederlaget 1809 som resulterade i att Finland blev ryskt någonting positivt. En början på vägen mot finsk nationell självständighet. Men det synsätt kan ifrågasättas som en grov efterkonstruktion. Lyssna också på Finska Kriget – När Sverige förlorade sin östra rikshalva och Stora ofreden – ryska ockupationen av Finland 1713-21 Bild: Utsikt över Sveaborg av Augustin Ehrensvärd, public domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalle Berg pratar om det förvirrande mötet mellan Zohran Mamdani och Donald Trump i fredags. Han rapporterar också om avslutningen av klimattoppmötet i Brasilien.Fanny Wijk har tittat närmare på Sverigedemokraternas landsdagar– ett möte som präglades av medvind och glädje. Sen ger hon oss också en bild av ett annat, något mindre muntert möte – Liberalernas landsdagar. Hon ger oss det senaste om fredsavtalet mellan Ryssland och Ukraina efter möten i Geneve i helgen.Dessutom: Vad är ett pappaskämt? Varför är Isaks nya hund så dyr? Och overkliga julmustdetaljen. 00:00:00 Start00:01:13 Läget?00:10:52 Trump mötte Mamdani00:20:27 Fortsättningen för fredssamtalen00:28:06 Det sågade klimatavtalet00:37:28 SD:s landsdagar 00:48:20 Ny studie om pappaskämt00:54:44 Alexander Isaks svindyra vakthund00:59:40 Julmust-"mysterium" löst 01:09:01 Vinnaren av Miss Universum Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige rustar upp militärt och är numera en del av Nato. Blir vi säkrare? Och vad är det vi försvarar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige har inte lagt så mycket pengar på försvaret sedan kalla krigets dagar. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är Sverige nu fullvärdig medlem i Nato. Runt om i världen sker militär upprustning i takt med att den storpolitiska maktbalansen ändras. Blir Sverige och världen säkrare eller gör stridsberedskapen att det blir närmare till krig? Vilka alternativa vägar till säkerhet finns det för att stärka freden?Hotet från Ryssland beskrivs som ett existentiellt hot mot Sverige och Europa. Det är därför vi stöttar Ukraina, stärker våra gränser och rustar upp. Men vad är det vi försvarar? De territoriella gränserna, demokratin, Nato, folkrätten…?När Sverige efter över 200 år som alliansfritt går med i Nato förändras vårt lands identitet. Det neutrala Sverige självbild var en röst för fred och internationellt samarbete. Vad kommer Sveriges nya identitet vara? Kan ett stärkt försvar öka gemenskapen?Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier, Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, Ulrika Möller, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips:Böcker:To run the world - Sergej RadchenkoHennes excellens Agda Rössel - Elin JägerströmSport:AikidoPsykoanalys:Jaqcues LacanBöcker och texter som nämns i programmet:Är Sverige säkert nu? - Perspektiv på Nato och svensk säkerhetspolitik - Redaktör Linus HagströmNational security as an ambiguos symbol - artikel av Arnold WolfersHell of Good Intentions - America's Foreign Policy Elite and the Decline of U.S. Primacy - Stephen Walt

Ledarredaktionen sammanfattar veckan och pratar om Liberalernas kris, granskar det nya amerikanska fredsförslaget mellan Ukraina och Ryssland och diskuterar om barn ska kunna dömas till fängelse. Tove Lifvendahl, Paulina Neuding och Mattias Svensson står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna.

Ny plan för fred i Ukraina får kritik för att gynna Ryssland mer än Ukraina. I tv-programmet Frågan är fri får kändisar ovanliga frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ny plan för fred i Ukraina får kritik för att gynna Ryssland mer än Ukraina. I tv-programmet Frågan är fri får kändisar ovanliga frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Författaren och journalisten Åsne Seierstad intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Hon har en säregen förmåga att skriva om ämnen precis när läsarnas sug efter mer information är som störst. Bland de senaste årens böcker finns ”En av oss” om massmördaren Breivik och ”Två systrar” om ungdomar som reste för att ansluta sig till IS i Syrien. Nu tar hon sig an Ryssland och hur jättelandets befolkning egentligen upplever kriget mot broderlandet Ukraina och positionen som internationell paria. I en tid där alla nyanser riskerar att försvinna bidrar Åsne Seierstad med en nyttig påminnelse: Även i Ryssland är de allra flesta offer för Putinväldet.

Författaren och journalisten Åsne Seierstad intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Hon har en säregen förmåga att skriva om ämnen precis när läsarnas sug efter mer information är som störst. Bland de senaste årens böcker finns ”En av oss” om massmördaren Breivik och ”Två systrar” om ungdomar som reste för att ansluta sig till IS i Syrien. Nu tar hon sig an Ryssland och hur jättelandets befolkning egentligen upplever kriget mot broderlandet Ukraina och positionen som internationell paria. I en tid där alla nyanser riskerar att försvinna bidrar Åsne Seierstad med en nyttig påminnelse: Även i Ryssland är de allra flesta offer för Putinväldet.

USA:s sanktioner mot den ryska oljan kan slå hårt mot landets ekonomi och aktualiserar frågan om hur länge Ryssland har råd att fortsätta kriget i Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Även Ukrainas attacker mot den ryska oljesektorn får effekter och inifrån Ryssland hörs nu röster om hur illa ställt det är med den ryska ekonomin. Hör Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm, Liza Alexandrova-Zorina, journalist och författare och Fredrik Wadström, Sveriges radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

I veckans avsnitt gräver vi ner oss i varför de traditionella biltillverkarna inte får till mjukvaran i sina bilar. Vi pratar om Fords kräftgång på elbilsfronten, och snackar humanoida robotar – nu när Ryssland visat upp sin ambitiösa robot-satsning. Och så har vi svaret på vad du kommer åka dit för på besiktningen nästa gång! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Författaren Åsne Seierstad är tillbaka med sin nya bok Ofred. I P4 Extra berättar Seierstad om arbetet med boken som tog henne till Ryssland åtta gånger, mötet med den avhoppande Wagnersoldaten och när hon blev utfrågad av säkerhetstjänsten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför är kultur ett oumbärligt redskap för nationer som vill ha mer makt och inflytande i världen? Hör Martin Gelin, aktuell med boken Mjuk makt! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Begreppet soft power – mjuk makt – myntades 1990 av statsvetaren Joseph Nye, men själva strategin, att använda kultur för att stärka sin makt, är flera tusen år gammal. Dagens P1 Kultur gästas av journalisten och författaren Martin Gelin, som i dag ger ut "Mjuk makt – kultur och propaganda i den nya världsordningen". Boken pekar på hur kultur både kan användas för att stärka demokratier, men också för att undergräva dem. I en orolig värld, med krig och konflikter, kan kultursatsningar framstå som mindre viktiga, men faktum är att i dag satsar till exempel Ryssland och Kina stora resurser på att stärka sitt globala inflytande med hjälp av kultur. Vad står på spel och vad kan hända om den demokratiska världen inte hänger med?SYDKOREAS MJUKA MAKTEtt tydligt exempel på ett land som använder sin kultur för att bygga relationer, skapa förståelse och stärka sitt inflytande internationellt är Sydkorea. För genom bland annat serier, K-drama, koreansk mat och mode och inte minst popmusik, K-pop, har Sydkorea lyckat sprida sin kultur till en stor internationell publik. Idag är Sydkorea världens sjunde största musikmarknad. Och för svenska låtskrivare kan den koreanska musikmarknaden vara en stor möjlighet att slå igenom globalt och tjäna pengar. Hör Maria Askerfjord Sundebys reportage om hur Sydkorea blev en kulturell stormakt.ACTION OCH HEMBRÄNT I NYA FINSKA FILMERDen här veckan har två finska filmer premiär på svenska biografer. Dels är det uppföljaren till den stenhårda actionfilmen och internationella succén ”Sisu” från 2022 – "Sisu": Road to revenge" – och dels komedin "100 liter guld" som är Finlands Oscarsbidrag. P1 Kulturs Emma Engström har sett båda.ZARA LARSSONS FORMTOPPDet är mycket nu för artisten Zara Larsson! I somras gav hon ut "Midnight sun" och det var första gången hon var med och skrev all musik till ett album. För första gången har hon också blivit Grammy-nominerad – albumets titellåt är med i kategorin "Bästa danspoplåt” och i morgon 20 november släpps dokumentären "Zara Larsson. Up close". Nu är hon på turné och det har blivit dags för tre spelningar på hemmaplan, senare i vinter väntar en lång turné i USA. P1 Kulturs Björn Jansson har träffat Zara Larsson.RADIOESSÄ: KINAKROGAR I VÄRLDENI Sveriges har det funnits kinarestauranger i drygt 60 år och den typiska maten kommer från det kantonesiska köket. Rätterna, som anpassades till det svenska 70-talets råvaror och smaker, har blivit kritiserad för att inte var tillräckligt "äkta". Men, faktum är att det i hela världen finns kinakrogar som tagit intryck av lokala förutsättningar och i dagens OBS berättar sinologen och författaren Lin Herngren om hur de tillsammans bildar de en fascinerande historia av matkultur, tillhörighet och främlingskap.Programledare Lisa BergströmProducent Maria Götselius

Kriget mellan milisstyrkan RSF och Sudans armé har lett till en av de värsta humanitära kriserna i modern tid. De senaste veckorna är det framförallt staden al-Fashir i regionen Darfur som drabbats hårt och skoningslöst – med massakrer, övergrepp och tusentals döda som följd. Vad handlar konflikten om? Vilka är de rivaliserande generalerna? Hur ser kontakterna med Ryssland ut? Och finns det någon lösning i sikte? Gäst: Johan Mathias Sommarström, utrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ljudklipp från: Reuters, BBC.

Om vår mest populära visa genom tiderna, två kejserliga dödsfall under samma månad och katastrofen i Vilmanstrand.Support this show http://supporter.acast.com/vigartillhistorien. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Flera döda då buss körde in i en busshållplats. Ryssland gjorde flera stora attacker mot Ukraina natten till idag. Tingvallagymnasiets anpassade skola i Karlstad samlar in pengar till Musikhjälpen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Samtidigt som Ryssland fortsätter sitt anfallskrig i Ukraina ökar de nu också trycket på Nato. I norra ishavet, norr om Sverige, har de nyligen sjösatt en ny atomdriven ubåtstyp, tänkt att bland annat kunna slå ut Natos försörjningslinjer mellan Nordamerika och Europa. Hur svarar Nato på det ökande ryska ubåtshotet? Och vad händer med Sveriges nya ubåtar, som både blivit kraftigt försenade och dragit iväg i pris? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Love Isakson Svensén. Klipp från: DW News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Omfattande ryska attacker riktas återigen mot Ukrainas elförsörjning, samtidigt som den ukrainska energisektorn skakas av en stor korruptionsskandal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Upptrappade ryska attacker har återigen gjort ukrainska städer strömlösa. Men än så länge har Ryssland misslyckats med att bryta ner den ukrainska motståndskraften, så hur ser strategin ut inför ännu en krigsvinter? Samtidigt riskerar en ny korruptionsskandal i Ukraina att spela Putin i händerna och utplaceringen av ryska reservister tolkas som en möjlig smygmobilisering.Hör Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Maria Persson Löfgren, radions tidigare Rysslandskorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Ryska styrkor är på väg att ta över den strategiskt viktiga staden Pokrovsk i östra Ukraina. Striden har pågått i över ett år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ryska styrkor är på väg att ta över den strategiskt viktiga staden Pokrovsk i Donetskregionen i östra Ukraina. Vad skulle ett övertagande betyda för Ryssland och vad har slaget kostat? Dessutom om Vladimir Putins kärnvapenhot.Hör Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent, och Fredrik Wadström, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Ryssland har utvecklat en ny sorts missil. ”Burevestnik”, som betyder stormsvala på ryska, är den första roboten någonsin som drivs av kärnkraft, och kan därför flyga betydligt längre än andra moderna robotar. Vad ska de göra med den? Hur har Ryssland haft råd att utveckla det här nya, komplicerade vapnet? Och hur svarar Donald Trump? Gäst: Niclas Vent, Aftonbladets försvars- och säkerhetsreporter. Programledare och producent: Love Isakson Svensén. Klipp från: DW News, The New York Post. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Vi har sett en ökad aktivitet längs med Natos östra gränser. Professor Stefan Hedlund ser risk för fortsatt eskalering. Inläsare: Nathalie Rothschild

Ukrainas nya ambassadör i Sverige, Svitlana Zalisjtjuk, om JAS Gripen, vad som kan sätta press på Putin, och Ukrainas framtid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 22 oktober besökte Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj Sverige, och undertecknade en avsiktsförklaring mellan Sverige och Ukraina om att Ukraina på sikt ska få köpa stridsflygplanet JAS Gripen. Ambassadör Svitlana Zalisjtjuk menar att affären skulle vara en investering i europeisk säkerhet, inte enbart ukrainsk, med tanke på exempelvis ryska sabotage i EU-området.”Gripenavtalet handlar det om hur vi ska skapa en luftsköld, inte bara för Ukraina, utan också för EU, och för Sverige. Det handlar om att stärka vår förmåga så att vi kan skydda vårt luftrum, vilket också innebär att ni kan skydda ert”, säger Svitlana Zalisjtjuk, som tillträdde som Ukrainas ambassadör i Sverige i september.När och hur JAS Gripen eventuellt skulle kunna börja levereras till Ukraina är oklart i nuläget, och enligt ambassadören diskuteras när en första leverans kan äga rum.Enligt Ulf Kristersson skulle det första JAS-planet kunna levereras tidigast om tre år, är det tillräckligt snabbt för Ukraina?”Vi skulle vilja att det sker tidigare, och vi förhandlar om att andra JAS-plan skulle kunna levereras snabbare”, säger Svitlana Zalisjtjuk.Även hur ett eventuellt köp av JAS-plan ska finansieras är oklart. Svitlana Zalisjtjuk vill att det ska finansieras genom lån med säkerhet i ryska frysta tillgångar i EU.Vi har hört rapporter om att Saab, som tillverkar JAS Gripen, planerar att bygga en fabrik i Ukraina där delar av JAS Gripen skulle kunna monteras. ”Jag kan bara säga att det har diskuterats av min president, er statsminister och Saabs vd”...”Men det är för tidigt att offentliggöra något av innehållet i dessa förhandlingar”, säger Svitlana Zalisjtjuk.Det är många detaljer som är oklara. Är du säker på att Ukraina faktiskt kommer att få JAS-stridsflygplanen? ”Jag är säker. På samma sätt som jag är säker på många andra saker som inte kunde hända men som ändå har hänt”, säger Svitlana Zalisjtjuk.Situationen i UkrainaNyligen har Ryssland intensifierat attackerna från luften och siktar in sig på att skada Ukrainas infrastruktur och energisystem. Svitlana Zalisjtjuk anser att Ryssland har lagt om sin strategi för att de inte når framgångar vid fronten.”De är maktlösa på frontlinjen, och därför bombar de våra städer för att skrämma civila. De har faktiskt”...”ökat sina attacker mot den civila infrastrukturen för att beröva människor dessa nödvändiga tjänster.” säger hon.”Vi arbetar just nu tillsammans med internationella partners för att få den utrustning vi behöver för att ta oss igenom vintern”, fortsätter Svitlana Zalisjtjuk. För att försvara sig i nuläget behöver Ukraina först och främst luftvärnssystem, enligt Svitlana Zalisjtjuk. Men även gas, sedan ryska attacker förstört delar av den ukrainska gasproduktionen, och reservdieselgeneratorer.”Vi behöver dieselgeneratorer för att driva skolor, förskolor och så vidare. Och vi ber människor, de som kan, att hjälpa oss med detta”, säger Svitlana Zalisjtjuk.USA:s och EU:s stödAmbassadör Svitlana Zalisjtjuk säger att USA:s stöd förblir avgörande för Ukraina, och hon medger att samarbetet inte varit helt enkelt.Skulle du säga att USA är en pålitlig allierad? ”Jag tycker att det går i rätt riktning”...”Kommunikationen mellan min president och president Trump har blivit mycket bättre” säger hon.De nyligen utfärdade amerikanska sanktionerna mot de ryska oljebolagen Rosneft och Lukoil anser Svitlana Zalisjtjuk är det bästa Donald Trump gjort. Enligt henne kommer sanktionerna kosta Ryssland fem miljarder dollar per månad.De pågående förhandlingarna inom EU om att använda de frysta ryska tillgångarna för att säkra Ukrainas finansieringsbehov sätter ytterligare press på Putin, anser Svitlana Zalisjtjuk.”Jag tror att Putin försöker matta ut Ukraina finansiellt. Om ryska frysta tillgångar – och kanske borde jag säga när ryska frysta tillgångar – kommer till Ukraina, får Putin ett tydligt budskap att Ukraina är finansierat för de tre kommande åren, att väst stöder dess kamp, och att Putin därför inte kommer att få det han vill”, säger hon.Ukrainas framtidPresident Zelenskyjs femåriga mandatperiod löpte ut 2024, men i enlighet med Ukrainas konstitution hålls inga val i krigstider. Svitlana Zalisjtjuk menar att det också skulle vara omöjligt rent praktiskt att hålla val under krig.”För att kunna hålla rättvisa val måste man dra tillbaka trupper, och ge även armén rätt att delta. Och se till att väljarna har säkerhet när de röstar. Tyvärr har vi inte den lyxen just nu”, säger hon.Behöver president Zelenskyj på något sätt förnya sin legitimitet som Ukrainas politiska ledare? ”Jag tycker att vi måste följa mitt lands konstitution, och vår lag säger mycket tydligt att val inte kan genomföras under krig. Eftersom kriget pågår kan landet inte säkerställa rättvisa och rättfärdiga val”, säger Svitlana Zalisjtjuk. Hur Ryssland och Ukrainas relation kommer se ut när kriget är över har Svitlana Zalisjtjuk svårt att föreställa sig.”Det kommer att ta hundra år innan vi kan titta åt det hållet med någon annan känsla än hat”, säger honInnan Ryssland blir en demokrati ser inte Svitlana Zalisjtjuk hur relationen mellan Ryssland och Ukraina skulle kunna förändras.Hur förbereder sig Ukraina för en möjlig tid när Vladimir Putin inte längre är vid makten i Ryssland? ”Efter Vladimir Putin kommer det en ny Vladimir Putin. Det är åtminstone så jag ser den samhälleliga utvecklingen i Ryssland. Jag är inte säker på att Ryssland kommer att bli demokratiskt inom överskådlig framtid”, säger Svitlana Zalisjtjuk. Programledare: Johar BendjelloulKommentator: Lubna El-Shanti Producent: Johanna Palmström Tekniker: Brady Juvier och Fabian Begnert Programmet spelades in på eftermiddagen torsdagen 30 oktober.

I vårt mest patrullerande avsnitt hittills besvarar vi – på vår arbetsgivare Gustaf Ljungnés begäran – frågan ”vad gjorde Gustafs pappa utanför Kaliningrad strax efter murens fall?”. Visst lösskäggeri utlovas.Per är den som sätter sig vid signalspaningsutrustningen den här gången och därmed även den som intervjuat Gustafs pappa. Det blir sålunda skojsig spaning utanför Kaliningrad, men även en lovsång till den lilla och tungt beväpnade Kaparen-klassen. Mattis roll är den här gången att längta tillbaka till ett äldre Ryssland. Stort tack till Gustaf! Det här är hans personliga expressavsnitt.Vill du också ha ett personligt expressavsnitt? Bli då vår patreon på tier Gustav II Adolfs livvaktsstyrka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Panelen svarar på lyssnarnas frågor om bland annat Putins hälsa och om Ukrainas egen vapenproduktion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur många kvinnor strider vid fronten? Går det fortfarande att semestra på Krim? Har Ryssland soldater nog för en större offensiv och hur står det till med korruptionen i Ukraina? Detta och mycket mer får ni svar på i denna frågespecial av Radiokorrespondenterna Ryssland.Medverkande:Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till Mannheimer Swartling, Fredrik Wadström, radions Rysslandskorrespondent, Maria Persson Löfgren, radions tidigare Moskvakorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Halloween infaller ÄNTLIGEN på en fredag och vi passar på att beta igenom 6 olika hemsökta platser! Vi reser runt i USA, Ryssland, Irland Skottland och avslutar i Västerbotten!  Stöd Oknytt på Patreon för att öka kvalitén på avsnitten och ta del av bonusmaterial: https://www.patreon.com/oknytt Följ Oknytt på sociala medier!  Insta: @oknyttpod Facebook: https://www.facebook.com/Oknyttpod  Har du en berättelse du vill att vi ska ta upp? Maila den till: oknyttpod@gmail.com

På sociala medier i Ryssland diskuteras kriget, och allt fler ser det som meningslöst. Erik W. Larsson tar tempen på stridsviljan. Inläsare: Staffan Dopping

Sverige ska leda Natos försvar i norr och det innebär att svenska officerare återigen kan hamna i strid mot ryska trupper på finsk mark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 2026 har Sverige uppdraget att bygga upp Natos frontstyrka, FLF, i norra Finland som utgör Natos norra flank. Ett område där hotnivån höjs allt mer.Ryssland har värdefulla ubåtsbaser på Nordkalotten som man i händelse av krig kommer vilja skydda, till exempel genom att skapa en buffertzon in i Finland och Norge.– Risken är att Ryssland tidigt i en konflikt kommer att behöva skydda den ultimata avskräckaren det vill säga de kärnvapenbestyckade u-båtarna, säger Magnus Christiansson, vid Försvarshögskolan.MedverkandeMagnus Christiansson - Lektor i krigsvetenskap, FörsvarshögskolanJohan Althén - Överstelöjtnant, stabschef på K4, Norrlands dragonregementeRobin Häggblom - Försvarsanalytiker, Senior rådgivare på säkerhetsföretaget Risk IntelligenceProgramledare: Claes Aronsson och Sylvia DahlénProducent: Kalle GlasLjudkällor: Sveriges Radio, Försvarsmakten, Aftonbladet.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

mer om innehållet här nedanför: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur långt är det till fredsförhandlingar mellan Ryssland och Ukraina?Hör Maria Persson Löfgren, SR:s tidigare Rysslandskorrespondent.Hör om komikern som turnerar i Ukraina. Ju närmare fronten desto galnare uppträdande. Reportage av Lubna El-Shanti.Rysslandsexperten Gudrun Persson har skrivit en ny bok om hur den ryska militära strategin har utvecklats genom historien.Vissa kallar det för Sveriges största konstutställning.I skuggan av Göteborgs stora infrastrukturprojekt Västlänken med alla problem, finns ett långt plank som utsmyckats av många konstnärer från olika länder.Reportage av Carina Holmberg.Krönika av Agri Ismaïl om AI:s vägar som äro outgrundligaPanelen om: tuffare tag mot stökiga elever, beskattning av rika och om livstidsstraffHör: Linda Jerneck, Expressen, Leonidas Aretakis, Flamman och Stig-Björn Ljunggren, Sydöstran.timme 2:Vänstervågen inför borgmästarvalet i New York. Zohran Mamdani är progressiv muslim och är demokraternas toppkandidat till posten. Han har rejäl medvind. Reportage: Ginna Lindberg.Om Argentinas president Milei röstas bort får det stora konsekvenser. Idag genomförs det mellanårsval i landet. Hör Lotten Collin, SR:s Latinamerikakorrespondent och Andrés Rivarola Puntigliano, professor i Latinamerikastuider vid Nordiska Latinamerikainstitutet.Tung röst i Gaza vill se Hamas inför rätta. Reportage av Johan-Mathias Sommarström.Sista dagen för Moderaternas arbetsstämma i Västerås. Så vill partiet kraftsamla inför valet.Hör Helena Gissén, Ekots politiska kommentator.Vävstugorna har blivit populära igen, nu firar en i Kirseberg i Malmö 50 år med en utställning.Reportage av Sara Assarsson.Satir med Radioskugga: skoldebatt, industriproblem och SverigekontraktKåseri av Mark Levengood om övergången till vintertidProgramledare: Jesper LindauProducent: Anders Diamant

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

År 1809 förändrades livet för alltid för människorna längs Torne älv. Genom freden i Fredrikshamn drogs en ny nationsgräns rakt genom bygder som i århundraden hade delat språk, släktband och kultur.Tornedalingarna, som fram till dess levt i ett gränslöst område mellan Sverige och Finland, blev nu en minoritet i Sverige – ett Sverige som snart skulle försöka forma dem efter en ny och striktare nationalistisk norm. Från att tidigare ha betraktats som en tillgång för rikets nordliga områden blev deras språk – meänkieli – och deras kultur snart betraktade som hinder för modernisering och nationell enhet.I ett avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Klas‑Göran Karlsson, professor emeritus vid Stockholms universitet och tidigare ledamot i Sannings‑ och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset.Under 1800‑ och 1900‑talen utsattes tornedalingar, liksom de närbesläktade grupperna kväner och lantalaiset, för omfattande försvenskningspolitik: svenskspråkig skolgång, namnbyten, förbud mot meänkieli i undervisningen och till och med rasbiologiska undersökningar.Arkeologiska fynd visar att finskspråkiga grupper har levt vid Bottenvikens kust och längs Torne älv i över tusen år. Här utvecklades samhällen präglade av småjordbruk, jakt, fiske och samspel med samiska grupper.På 800‑talet berättade den norske handelsmannen Ottar om folket kvänerna, som levde öster om Norge. På 1200‑talet noterade isländska krönikörer att de fanns vid Bottenviken. Under seklernas lopp kallades deras hemtrakter Tornedalen – ett område med egen språklig och kulturell identitet, men också en plats där gränser, makt och språkpolitik formade vardagen.Under 1500‑ och 1600‑talen uppmuntrade svenska kronan finsk kolonisation i Lappland, bland annat genom skattebefrielse och befrielse från militärtjänst. Finska blev ett dominerande språk i Tornedalen – i hemmet, i kyrkan och ofta i skolan. När Finland hörde till det svenska riket var Torne älvdal en självklar del av den finskspråkiga världen. Kyrkliga och administrativa gränser placerade dock området under Uppsala stift – och därmed i den svenskspråkiga sfären.Förlusten av Finland 1809 blev ett nationellt trauma och en vändpunkt för tornedalingarna. Deras ställning som minoritet förstärktes, och statens politik skiftade gradvis från tolerans till aktiv försvenskning. Under sent 1800‑ och tidigt 1900‑tal infördes svenskspråkig skolgång, och barn straffades för att tala meänkieli. Samtidigt drevs namnbyten och en retorik som framställde finskspråkighet som ett potentiellt säkerhetshot – först från Ryssland, senare under kalla kriget.År 2020 tillsattes Sannings‑ och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Kommissionen överlämnade sitt slutbetänkande, Som om vi aldrig funnits – exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset, till kulturministern den 15 november 2023. Bild: Skolbarn i Övertorneå 1923. Bildkälla: Nordkalottbiblioteket, Public Domain.Lyssna också på När Norrland blir SverigeMusik: På min levnads afton av Hjort-Anders Olsson. Alan Ingall Soundcloud, Creative CommonsKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad innebär det att Putin bjuds in till möte med Trump i Ungern trots protester från andra EU-länder? Samtidigt ska EU rusta på grund av Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU:s enighet sätts på prov när USA:s president Donald Trump meddelar att han ska möta den ryske presidenten Vladimir Putin i Budapest. Värd för mötet blir Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Nyheten har mötts av kritik från flera EU-länder som menar att Putin är en efterlyst krigsförbrytare som inte ens ska tillåtas att flyga i EU:s luftrum. Kommer mötet bli av och vad tycker egentligen Bryssel om det? Samtidigt har EU lanserat en plan för snabb militär upprustning för att möta hotet från Putins Ryssland, är det en reaktion i elfte timmen eller kommer EU:s satsningar innebära bättre försvar av unionen?Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har varit i USA för ett möte med Donald Trump. Ett möte som inte resulterade i några Tomahawk-missiler, något Ukraina har efterfrågat. Det här sker efter en period med ryggdunkningar mellan USA och Ukraina. Har den amerikanske presidenten ändrat inställning och vad innebär det för EU?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

I veckans program: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör unga röster från Västbanken. Korrespondent Love Lyssarides är på plats och har frågat unga om de tror att vapenvilan i Gaza kommer att hålla.Reportage om djurs betydelse för läkande och sorg. Katten Luna har blivit viktig på kyrkogården i Harplinge.Om hur det är att aldrig ha haft sex, även långt upp i vuxen ålder. Ny studie från KI ger svar.Hör sexolog Suzanne Larsdotter.Om hur minoritetsgrupper i Ryssland mår - aktivister slår larm om att förtrycket av minoritetsfolken ökar.Krönika Katarina BarrlingPanelen: Lisa Pelling, Dagens Arena, Erik Helmersson, Dagen, Kajsa Kettil, Borås Tidning.Hör från Madagaskar, där ungdomsprotester bidrog till att presidenten flydde landet. De så kallade Gen Z protesterna har också spridits globalt.Hör korrespondent Mona Ismail Jama tillsammans med Katrin Uba, docent vid Uppsala universitet.Reportage om åldrande. Varför är det så svårt att acceptera eget åldrande?Satir med RadioskuggaSvenska herrlandslaget i fotboll ska få ny förbundskapten. Men vad säger forskningen om vilken effekt tränarbyten kan få och hur bygger man ett framgångsrikt lag? Hör två forskare inom idrottspsykologi.Reportage från Afghanistan där ny bevattningskanal väcker hopp i Afghanistan men också oro i grannländerna.Kåseri Helena von ZweigbergkProgramledare: Cecilia KhavarProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Leonardo Wehlander

Vad är grejen med att spela in Musik i Studio?Är det musiken, eller är det människorna som gör upplevelsen?Vi analyserar vinnaren från Intervision song contest Duc Phuc med låten Phu Dong Thien Vuong.BRICS-ländernas version av Eurovision. Moskva och Ryssland är med på nåt sätt här.Kan artister AUTOMATISKT skådespela, och BÖR dessa göra det på scen? Som en Straight man?Eller måste man vara Per Andersson, eller Björn Gustafsson för att klara detta med bravur?Vad är Funky Drummer, och varför har den använts så mycket i moderna Musikproduktioner?Förresten, är det på DIN arbetsplats vi kommer och Poddar härnäst? Maila oss!Varmt välkomna!Vill du ha din låt uppspelad direktmed tillhörande analys.Maila oss låtlänk + info om projektet till: Musiksnacket@iwm.seLänk till Spellista:https://open.spotify.com/playlist/25dSufz7mpKXI0vbMclpgz?si=77c7b74518db43fd#recension #analyser #musik #analys #spotify #Podcast #podd #musiksnacket #Artist #Musiker #scen #studio #AI