Podcasts about ryssland

Vi har sett en ökad aktivitet längs med Natos östra gränser. Professor Stefan Hedlund ser risk för fortsatt eskalering. Inläsare: Nathalie Rothschild

Ukrainas nya ambassadör i Sverige, Svitlana Zalisjtjuk, om JAS Gripen, vad som kan sätta press på Putin, och Ukrainas framtid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 22 oktober besökte Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj Sverige, och undertecknade en avsiktsförklaring mellan Sverige och Ukraina om att Ukraina på sikt ska få köpa stridsflygplanet JAS Gripen. Ambassadör Svitlana Zalisjtjuk menar att affären skulle vara en investering i europeisk säkerhet, inte enbart ukrainsk, med tanke på exempelvis ryska sabotage i EU-området.”Gripenavtalet handlar det om hur vi ska skapa en luftsköld, inte bara för Ukraina, utan också för EU, och för Sverige. Det handlar om att stärka vår förmåga så att vi kan skydda vårt luftrum, vilket också innebär att ni kan skydda ert”, säger Svitlana Zalisjtjuk, som tillträdde som Ukrainas ambassadör i Sverige i september.När och hur JAS Gripen eventuellt skulle kunna börja levereras till Ukraina är oklart i nuläget, och enligt ambassadören diskuteras när en första leverans kan äga rum.Enligt Ulf Kristersson skulle det första JAS-planet kunna levereras tidigast om tre år, är det tillräckligt snabbt för Ukraina?”Vi skulle vilja att det sker tidigare, och vi förhandlar om att andra JAS-plan skulle kunna levereras snabbare”, säger Svitlana Zalisjtjuk.Även hur ett eventuellt köp av JAS-plan ska finansieras är oklart. Svitlana Zalisjtjuk vill att det ska finansieras genom lån med säkerhet i ryska frysta tillgångar i EU.Vi har hört rapporter om att Saab, som tillverkar JAS Gripen, planerar att bygga en fabrik i Ukraina där delar av JAS Gripen skulle kunna monteras. ”Jag kan bara säga att det har diskuterats av min president, er statsminister och Saabs vd”...”Men det är för tidigt att offentliggöra något av innehållet i dessa förhandlingar”, säger Svitlana Zalisjtjuk.Det är många detaljer som är oklara. Är du säker på att Ukraina faktiskt kommer att få JAS-stridsflygplanen? ”Jag är säker. På samma sätt som jag är säker på många andra saker som inte kunde hända men som ändå har hänt”, säger Svitlana Zalisjtjuk.Situationen i UkrainaNyligen har Ryssland intensifierat attackerna från luften och siktar in sig på att skada Ukrainas infrastruktur och energisystem. Svitlana Zalisjtjuk anser att Ryssland har lagt om sin strategi för att de inte når framgångar vid fronten.”De är maktlösa på frontlinjen, och därför bombar de våra städer för att skrämma civila. De har faktiskt”...”ökat sina attacker mot den civila infrastrukturen för att beröva människor dessa nödvändiga tjänster.” säger hon.”Vi arbetar just nu tillsammans med internationella partners för att få den utrustning vi behöver för att ta oss igenom vintern”, fortsätter Svitlana Zalisjtjuk. För att försvara sig i nuläget behöver Ukraina först och främst luftvärnssystem, enligt Svitlana Zalisjtjuk. Men även gas, sedan ryska attacker förstört delar av den ukrainska gasproduktionen, och reservdieselgeneratorer.”Vi behöver dieselgeneratorer för att driva skolor, förskolor och så vidare. Och vi ber människor, de som kan, att hjälpa oss med detta”, säger Svitlana Zalisjtjuk.USA:s och EU:s stödAmbassadör Svitlana Zalisjtjuk säger att USA:s stöd förblir avgörande för Ukraina, och hon medger att samarbetet inte varit helt enkelt.Skulle du säga att USA är en pålitlig allierad? ”Jag tycker att det går i rätt riktning”...”Kommunikationen mellan min president och president Trump har blivit mycket bättre” säger hon.De nyligen utfärdade amerikanska sanktionerna mot de ryska oljebolagen Rosneft och Lukoil anser Svitlana Zalisjtjuk är det bästa Donald Trump gjort. Enligt henne kommer sanktionerna kosta Ryssland fem miljarder dollar per månad.De pågående förhandlingarna inom EU om att använda de frysta ryska tillgångarna för att säkra Ukrainas finansieringsbehov sätter ytterligare press på Putin, anser Svitlana Zalisjtjuk.”Jag tror att Putin försöker matta ut Ukraina finansiellt. Om ryska frysta tillgångar – och kanske borde jag säga när ryska frysta tillgångar – kommer till Ukraina, får Putin ett tydligt budskap att Ukraina är finansierat för de tre kommande åren, att väst stöder dess kamp, och att Putin därför inte kommer att få det han vill”, säger hon.Ukrainas framtidPresident Zelenskyjs femåriga mandatperiod löpte ut 2024, men i enlighet med Ukrainas konstitution hålls inga val i krigstider. Svitlana Zalisjtjuk menar att det också skulle vara omöjligt rent praktiskt att hålla val under krig.”För att kunna hålla rättvisa val måste man dra tillbaka trupper, och ge även armén rätt att delta. Och se till att väljarna har säkerhet när de röstar. Tyvärr har vi inte den lyxen just nu”, säger hon.Behöver president Zelenskyj på något sätt förnya sin legitimitet som Ukrainas politiska ledare? ”Jag tycker att vi måste följa mitt lands konstitution, och vår lag säger mycket tydligt att val inte kan genomföras under krig. Eftersom kriget pågår kan landet inte säkerställa rättvisa och rättfärdiga val”, säger Svitlana Zalisjtjuk. Hur Ryssland och Ukrainas relation kommer se ut när kriget är över har Svitlana Zalisjtjuk svårt att föreställa sig.”Det kommer att ta hundra år innan vi kan titta åt det hållet med någon annan känsla än hat”, säger honInnan Ryssland blir en demokrati ser inte Svitlana Zalisjtjuk hur relationen mellan Ryssland och Ukraina skulle kunna förändras.Hur förbereder sig Ukraina för en möjlig tid när Vladimir Putin inte längre är vid makten i Ryssland? ”Efter Vladimir Putin kommer det en ny Vladimir Putin. Det är åtminstone så jag ser den samhälleliga utvecklingen i Ryssland. Jag är inte säker på att Ryssland kommer att bli demokratiskt inom överskådlig framtid”, säger Svitlana Zalisjtjuk. Programledare: Johar BendjelloulKommentator: Lubna El-Shanti Producent: Johanna Palmström Tekniker: Brady Juvier och Fabian Begnert Programmet spelades in på eftermiddagen torsdagen 30 oktober.

I vårt mest patrullerande avsnitt hittills besvarar vi – på vår arbetsgivare Gustaf Ljungnés begäran – frågan ”vad gjorde Gustafs pappa utanför Kaliningrad strax efter murens fall?”. Visst lösskäggeri utlovas.Per är den som sätter sig vid signalspaningsutrustningen den här gången och därmed även den som intervjuat Gustafs pappa. Det blir sålunda skojsig spaning utanför Kaliningrad, men även en lovsång till den lilla och tungt beväpnade Kaparen-klassen. Mattis roll är den här gången att längta tillbaka till ett äldre Ryssland. Stort tack till Gustaf! Det här är hans personliga expressavsnitt.Vill du också ha ett personligt expressavsnitt? Bli då vår patreon på tier Gustav II Adolfs livvaktsstyrka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Panelen svarar på lyssnarnas frågor om bland annat Putins hälsa och om Ukrainas egen vapenproduktion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur många kvinnor strider vid fronten? Går det fortfarande att semestra på Krim? Har Ryssland soldater nog för en större offensiv och hur står det till med korruptionen i Ukraina? Detta och mycket mer får ni svar på i denna frågespecial av Radiokorrespondenterna Ryssland.Medverkande:Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till Mannheimer Swartling, Fredrik Wadström, radions Rysslandskorrespondent, Maria Persson Löfgren, radions tidigare Moskvakorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

På sociala medier i Ryssland diskuteras kriget, och allt fler ser det som meningslöst. Erik W. Larsson tar tempen på stridsviljan. Inläsare: Staffan Dopping

Sverige ska leda Natos försvar i norr och det innebär att svenska officerare återigen kan hamna i strid mot ryska trupper på finsk mark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 2026 har Sverige uppdraget att bygga upp Natos frontstyrka, FLF, i norra Finland som utgör Natos norra flank. Ett område där hotnivån höjs allt mer.Ryssland har värdefulla ubåtsbaser på Nordkalotten som man i händelse av krig kommer vilja skydda, till exempel genom att skapa en buffertzon in i Finland och Norge.– Risken är att Ryssland tidigt i en konflikt kommer att behöva skydda den ultimata avskräckaren det vill säga de kärnvapenbestyckade u-båtarna, säger Magnus Christiansson, vid Försvarshögskolan.MedverkandeMagnus Christiansson - Lektor i krigsvetenskap, FörsvarshögskolanJohan Althén - Överstelöjtnant, stabschef på K4, Norrlands dragonregementeRobin Häggblom - Försvarsanalytiker, Senior rådgivare på säkerhetsföretaget Risk IntelligenceProgramledare: Claes Aronsson och Sylvia DahlénProducent: Kalle GlasLjudkällor: Sveriges Radio, Försvarsmakten, Aftonbladet.

Ring P1 från Göteborg om bland annat NPF-diagnoser i skolan, diplomati med Ryssland och om samarbetet mellan Liberalerna och Sverigedemokraterna. Programledare: Tomas Tengby, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sjuårskriget 1756-63 utkämpades på tre kontinenter och har därför kallats det första världskriget. I Nordamerika och Indien konfronterades Storbritannien och Frankrike i en kamp om kolonier och kontroll över världshaven. I Europa slogs Fredrick den stores Preussen på liv och död mot franska, ryska och habsburgska arméer.Krigföringen på den europeiska kontinenten innebar något av en höjdpunkt för linjetaktiken och inte minst de välexercerade infanteribataljonerna och deras muskötsalvor.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om Sjuårskrigets orsaker, förlopp och konsekvenser främst i Nordamerika och Europa.Konfliktens förhistoria är komplicerad och handlade om den tidens snabba skiftningar och nycker i utrikespolitiken. Preussen ställdes mot en överväldigande koalition av stater bestående av Habsburg, Frankrike, Ryssland och till och med Sverige. I botten på motsättningarna fanns Preussens uppkomst som militärmakt och seger över Habsburg under 1740-talet. På många sätt var det frågan om en maktuppgörelse inom det tyskromerska riket mellan kejsarmaktens Habsburg och utmanaren Preussen. Stöd fick Preussen endast av Storbritannien.Till konflikten på kontinenten hörde även en uppgörelse mellan Storbritannien och Frankrike om kolonier och kontroll över handelsvägar över hela jordklotet. Främst kom kriget att föras i Nordamerika och i Indien. Britterna visade sig i slutänden överlägsna och kunde med kriget slutligen etablera sig som den främsta kolonialmakten på Frankrikes bekostnad.På kontinenten kämpade preussarna mot övermakten och lyckades trots allt rida ut kriget utan att krossas. Inte minst berodde detta på deras militära förmåga och Fredrick den stores ledarskap även om segrar blandades med blodiga nederlag. Med sin taktiska förmåga och inte minst sin flexibilitet och ”sneda slagordning” vann Fredrick spektakulära segrar som vid Rossbach och Leuthen 1757 mot numerärt överlägsna arméer.Litteraturtips är två titlar ur Ospreys serie: Simon Miller Rossback och Leuthen 1757 (2002) och Daniel Marston The Seven Year´s War (2001).Bild: General Wolfes död (1771), på Abrahams slätter, nära Quebec av Benjamin West; wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

mer om innehållet här nedanför: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur långt är det till fredsförhandlingar mellan Ryssland och Ukraina?Hör Maria Persson Löfgren, SR:s tidigare Rysslandskorrespondent.Hör om komikern som turnerar i Ukraina. Ju närmare fronten desto galnare uppträdande. Reportage av Lubna El-Shanti.Rysslandsexperten Gudrun Persson har skrivit en ny bok om hur den ryska militära strategin har utvecklats genom historien.Vissa kallar det för Sveriges största konstutställning.I skuggan av Göteborgs stora infrastrukturprojekt Västlänken med alla problem, finns ett långt plank som utsmyckats av många konstnärer från olika länder.Reportage av Carina Holmberg.Krönika av Agri Ismaïl om AI:s vägar som äro outgrundligaPanelen om: tuffare tag mot stökiga elever, beskattning av rika och om livstidsstraffHör: Linda Jerneck, Expressen, Leonidas Aretakis, Flamman och Stig-Björn Ljunggren, Sydöstran.timme 2:Vänstervågen inför borgmästarvalet i New York. Zohran Mamdani är progressiv muslim och är demokraternas toppkandidat till posten. Han har rejäl medvind. Reportage: Ginna Lindberg.Om Argentinas president Milei röstas bort får det stora konsekvenser. Idag genomförs det mellanårsval i landet. Hör Lotten Collin, SR:s Latinamerikakorrespondent och Andrés Rivarola Puntigliano, professor i Latinamerikastuider vid Nordiska Latinamerikainstitutet.Tung röst i Gaza vill se Hamas inför rätta. Reportage av Johan-Mathias Sommarström.Sista dagen för Moderaternas arbetsstämma i Västerås. Så vill partiet kraftsamla inför valet.Hör Helena Gissén, Ekots politiska kommentator.Vävstugorna har blivit populära igen, nu firar en i Kirseberg i Malmö 50 år med en utställning.Reportage av Sara Assarsson.Satir med Radioskugga: skoldebatt, industriproblem och SverigekontraktKåseri av Mark Levengood om övergången till vintertidProgramledare: Jesper LindauProducent: Anders Diamant

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 12:00

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Toppmötet mellan Vladimir Putin och Donald Trump skjuts på framtiden samtidigt som Europa tar fram en egen plan för fred. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ryssland vägrar att gå med på en vapenvila och vill istället att ”grundorsakerna” till kriget undanröjs. Vad betyder det? Och vilka blir konsekvenserna för Ukraina om Donald Trumps förhandlingsförsök misslyckas ännu en gång?Hör också om problem med att rekryterar nya soldater i Ryssland. Nu värvas 70-åringar till fronten.Och så ställer vi oss frågan varför Putin räds en 18-årig gatumusikant som sjunger kända artisters låtar på Sankt Petersburgs gator.Medverkande:Maria Persson Löfgren Sveriges radios tidigare RysslandskorrespondentJakob Hedenskog analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska InstitutetProgramledare Johanna MelénProducent Lena Bejerot

Nyheterna Radio 06:00

I dagens Geopodden Kommenterar riktar vi blicken mot Venezuela 2025 – ett land där staten, kartellerna och stormakterna flyter samman. USA trappar upp sin närvaro i Karibien, samtidigt som Kina, Ryssland och Iran fördjupar sina band till Caracas. Vi analyserar hur Venezuela har blivit en symbol för vår tids globala maktskifte – och varför regionen nu står i centrum för ett nytt geopolitiskt spel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

År 1809 förändrades livet för alltid för människorna längs Torne älv. Genom freden i Fredrikshamn drogs en ny nationsgräns rakt genom bygder som i århundraden hade delat språk, släktband och kultur.Tornedalingarna, som fram till dess levt i ett gränslöst område mellan Sverige och Finland, blev nu en minoritet i Sverige – ett Sverige som snart skulle försöka forma dem efter en ny och striktare nationalistisk norm. Från att tidigare ha betraktats som en tillgång för rikets nordliga områden blev deras språk – meänkieli – och deras kultur snart betraktade som hinder för modernisering och nationell enhet.I ett avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Klas‑Göran Karlsson, professor emeritus vid Stockholms universitet och tidigare ledamot i Sannings‑ och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset.Under 1800‑ och 1900‑talen utsattes tornedalingar, liksom de närbesläktade grupperna kväner och lantalaiset, för omfattande försvenskningspolitik: svenskspråkig skolgång, namnbyten, förbud mot meänkieli i undervisningen och till och med rasbiologiska undersökningar.Arkeologiska fynd visar att finskspråkiga grupper har levt vid Bottenvikens kust och längs Torne älv i över tusen år. Här utvecklades samhällen präglade av småjordbruk, jakt, fiske och samspel med samiska grupper.På 800‑talet berättade den norske handelsmannen Ottar om folket kvänerna, som levde öster om Norge. På 1200‑talet noterade isländska krönikörer att de fanns vid Bottenviken. Under seklernas lopp kallades deras hemtrakter Tornedalen – ett område med egen språklig och kulturell identitet, men också en plats där gränser, makt och språkpolitik formade vardagen.Under 1500‑ och 1600‑talen uppmuntrade svenska kronan finsk kolonisation i Lappland, bland annat genom skattebefrielse och befrielse från militärtjänst. Finska blev ett dominerande språk i Tornedalen – i hemmet, i kyrkan och ofta i skolan. När Finland hörde till det svenska riket var Torne älvdal en självklar del av den finskspråkiga världen. Kyrkliga och administrativa gränser placerade dock området under Uppsala stift – och därmed i den svenskspråkiga sfären.Förlusten av Finland 1809 blev ett nationellt trauma och en vändpunkt för tornedalingarna. Deras ställning som minoritet förstärktes, och statens politik skiftade gradvis från tolerans till aktiv försvenskning. Under sent 1800‑ och tidigt 1900‑tal infördes svenskspråkig skolgång, och barn straffades för att tala meänkieli. Samtidigt drevs namnbyten och en retorik som framställde finskspråkighet som ett potentiellt säkerhetshot – först från Ryssland, senare under kalla kriget.År 2020 tillsattes Sannings‑ och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Kommissionen överlämnade sitt slutbetänkande, Som om vi aldrig funnits – exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset, till kulturministern den 15 november 2023. Bild: Skolbarn i Övertorneå 1923. Bildkälla: Nordkalottbiblioteket, Public Domain.Lyssna också på När Norrland blir SverigeMusik: På min levnads afton av Hjort-Anders Olsson. Alan Ingall Soundcloud, Creative CommonsKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad innebär det att Putin bjuds in till möte med Trump i Ungern trots protester från andra EU-länder? Samtidigt ska EU rusta på grund av Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU:s enighet sätts på prov när USA:s president Donald Trump meddelar att han ska möta den ryske presidenten Vladimir Putin i Budapest. Värd för mötet blir Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Nyheten har mötts av kritik från flera EU-länder som menar att Putin är en efterlyst krigsförbrytare som inte ens ska tillåtas att flyga i EU:s luftrum. Kommer mötet bli av och vad tycker egentligen Bryssel om det? Samtidigt har EU lanserat en plan för snabb militär upprustning för att möta hotet från Putins Ryssland, är det en reaktion i elfte timmen eller kommer EU:s satsningar innebära bättre försvar av unionen?Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har varit i USA för ett möte med Donald Trump. Ett möte som inte resulterade i några Tomahawk-missiler, något Ukraina har efterfrågat. Det här sker efter en period med ryggdunkningar mellan USA och Ukraina. Har den amerikanske presidenten ändrat inställning och vad innebär det för EU?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Källor till Washington Post uppger att Vladimir Putin i ett samtal med Trump krävt att Ukraina ska avstå Donetsk för att få slut på kriget. Trump säger nu att Ryssland ska få behålla de områden man redan ockuperat. Vad innebär det? Kommer Trump ändra sig igen – och kan Zelenskyj tänka sig att ge upp delar av Ukraina för fred? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Love Isakson Svensén. Klipp från: The Guardian, NBC. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Den ryska tsaren Peter den store (1672-1725) moderniserade Ryssland och gjorde ett kaotisk och inåtblickande land till en stormakt som sträckte sig från Östersjön till Svarta havet. Han umgicks hellre med västerlänningar och arrangerade orgastiska fester där regeringsmedlemmar inte fick utebli än ägnades sig åt ålderdomliga mystiska hovritualer.Peter den store, Peter I, föddes i ett land där livegenskapen infördes av hans far 1649. Som tioåring tvingades han se sin morbror slaktas av trupper i Kreml. Maktkampen om tronen gjorde att han växte upp utanför Moskva på slottet Preobrazjneskole där han skapade en låtsasarmé med vänner och tjänare.Han blev en ovanligt lång man på över två meter, med outtröttlig energi för praktiska göromål, men mindre intresse för boklig bildning. Han gjorde dock långa bildningsresor för att exempelvis lära sig skeppsbyggarkonst i Holland.Han gifte sig med tvätterskan Marta Elena Skowronska, som tog över makten efter hans död som Katarina I.Peter den store moderniserade Ryssland uppifrån och besegrade stormakten Sverige. Allt under ett hejdlöst supande. Hans egna traditionella undersåtar trodde han var antikrist.I podden Historia Nu avsnitt 31 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristian Gerner är professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Rysslands historia.Porträtt av Peter I av Godfrey Kneller (1698). Målningen föreställer den ryske tsaren Peter den store och skänktes av honom till Englands kung Vilhelm III under hans besök i London. Källa: Godfrey Kneller – Royal Collection Trust. Licens: Public domain (offentlig ägo).Porträttet målades under Peter den stores "stora sändebud", en diplomatisk resa till Västeuropa 1697–98. Hans intresse för engelsk och nederländsk skeppsbyggnad var starkt, då han nyligen påbörjat skapandet av en rysk flotta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans program: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör unga röster från Västbanken. Korrespondent Love Lyssarides är på plats och har frågat unga om de tror att vapenvilan i Gaza kommer att hålla.Reportage om djurs betydelse för läkande och sorg. Katten Luna har blivit viktig på kyrkogården i Harplinge.Om hur det är att aldrig ha haft sex, även långt upp i vuxen ålder. Ny studie från KI ger svar.Hör sexolog Suzanne Larsdotter.Om hur minoritetsgrupper i Ryssland mår - aktivister slår larm om att förtrycket av minoritetsfolken ökar.Krönika Katarina BarrlingPanelen: Lisa Pelling, Dagens Arena, Erik Helmersson, Dagen, Kajsa Kettil, Borås Tidning.Hör från Madagaskar, där ungdomsprotester bidrog till att presidenten flydde landet. De så kallade Gen Z protesterna har också spridits globalt.Hör korrespondent Mona Ismail Jama tillsammans med Katrin Uba, docent vid Uppsala universitet.Reportage om åldrande. Varför är det så svårt att acceptera eget åldrande?Satir med RadioskuggaSvenska herrlandslaget i fotboll ska få ny förbundskapten. Men vad säger forskningen om vilken effekt tränarbyten kan få och hur bygger man ett framgångsrikt lag? Hör två forskare inom idrottspsykologi.Reportage från Afghanistan där ny bevattningskanal väcker hopp i Afghanistan men också oro i grannländerna.Kåseri Helena von ZweigbergkProgramledare: Cecilia KhavarProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Leonardo Wehlander

Shoot the Puck är en podcast av hockeynews.seEfter förra veckans avsnitt när Leo Carlsson gästade podden så så är det dags för Magnus Hellberg att göra sin debut i Hockeynews-podden Shoot The Puck.Efter 13 år i Ryssland och Nordamerika har Hellberg flyttat hem och han levererar just nu storartat i Djurgården och Hellberg är utan tvekan en av de allra största anledningarna bakom framgångarna i klubben under hösten.I podcasten berättar han bland annat om sin annorlunda resa till NHL och topphockeyn i Europa – utan att ha gått på hockeygymnasium i sina unga år.Dessutom:✓ Tankarna på nya livet som väntar✓ Staring goalie i Madison Square Garden✓ Levde unikt hockeyliv i Shanghai✓ Skrev tradehistoria i NHL✓ Fick komma nära Sidney Crosby✓ Lurades av SVT och Klingberg✓ Orden om Frondell✓ Vildsvin, rådjur och älgar

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har nu pågått i tre och ett halvt år och visar ännu inga tecken på att mattas av. Som en direkt följd av kriget har stora delar av Ukraina blivit täckt av minor och odetonerad ammunition. Det i sin tur innebär livsfara för alla de människor och djur som fortfarande bor i krigsområdet och gör också stora delar av Ukrainas bördiga jord obrukbar. I det här avsnittet medverkar företaget Disarmament Solutions, som genom att bidra med modern utrustning och kunskap försöker hjälpa till att röja undan minorna och ammunitionen. Hela det här avsnittet är sponsrat av företaget Disarmament Solutions. Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

I avsnitt 200 av Radiokorrespondenterna Ryssland minns våra korrespondenter hur allting startade och pekar ut faktorerna som spelat en avgörande roll för kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj reser till Washington för nya samtal med Donald Trump. Vi analyserar den amerikanske presidentens möjligheter att få till en fredsuppgörelse mellan Ryssland och Ukraina. Och hur reagerar Vladimir Putin när Trump hotar med den amerikanska kryssningsroboten Tomahawk?Vi ställer oss också frågan varför Putin krupit till korset och erkänt att det var Ryssland som sköt ner ett passagerarplan från Azerbajdzjan.Programledare Johanna MelénProducent Lena BejerotMedverkande:Fredrik Wadström, RysslandskorrespondentLubna El-Shanti, UkrainakorrespondentMaria Person Löfgren, tidigare Rysslandskorrespondent

Hör om hur Peking använder andra världskrigets historia för att mobilisera Kinas politiska kapital i det globala maktspelet idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historia kan vara ett mäktigt verktyg och Kinas styrande kommunistparti lyfter idag allt oftare fram landets historia under andra världskriget. En historieskrivning uppifrån där en stor del av tyngdpunkten nu läggs på relationerna med Ryssland. Varför pratar Xi Jinping idag om en kinesisk-rysk evig vänskap stöpt i blod och om hur ryssar och kineser slogs sida vid sida och segrade över fascismen? Och hur allvarligt är det att kommunistpartiets språkrör Folkets Dagblad publicerat en artikel där organisationer i Taiwan liknas vid nazister.Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinareporter. Programledare & producent: Björn Djurberg

Ryssland tar sig in i polskt och estländskt luftrum, och drönare stänger flygplatsen i Köpenhamn. De senaste veckorna har Europas luftrum kränkts gång på gång, och nu vill EU bygga en så kallad drönarmur som ska skydda himlen mot angrepp från öst. Men hur väl skulle skyddet i så fall fungera – och kommer Sverige bli en del av projektet? Programledare: Simon Campanello. Med DN:s försvarsreporter Bo Torbjörn Ek. Producent: Måns Mosesson.

Putin hävdar att historien visar att Ukraina och Ryssland alltid varit ett och samma land. Stämmer det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad är grejen med att spela in Musik i Studio?Är det musiken, eller är det människorna som gör upplevelsen?Vi analyserar vinnaren från Intervision song contest Duc Phuc med låten Phu Dong Thien Vuong.BRICS-ländernas version av Eurovision. Moskva och Ryssland är med på nåt sätt här.Kan artister AUTOMATISKT skådespela, och BÖR dessa göra det på scen? Som en Straight man?Eller måste man vara Per Andersson, eller Björn Gustafsson för att klara detta med bravur?Vad är Funky Drummer, och varför har den använts så mycket i moderna Musikproduktioner?Förresten, är det på DIN arbetsplats vi kommer och Poddar härnäst? Maila oss!Varmt välkomna!Vill du ha din låt uppspelad direktmed tillhörande analys.Maila oss låtlänk + info om projektet till: Musiksnacket@iwm.seLänk till Spellista:https://open.spotify.com/playlist/25dSufz7mpKXI0vbMclpgz?si=77c7b74518db43fd#recension #analyser #musik #analys #spotify #Podcast #podd #musiksnacket #Artist #Musiker #scen #studio #AI

Varje vecka attackeras ryska oljeraffinaderier samtidigt som ukrainska gasanläggningar brinner på andra sidan gränsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör också militärexpert Joakim Paasikivi berätta om sina intryck från resan till den ukrainska fronten.Och varför firade Vladimir Putin sin födelsedag i en kyrka tillsammans med militärer?Vi ställer oss även frågan hur det står till med Georgiens demokrati efter nya gripanden av oppositionella.Programledare Johanna MelénProducent Lena BejerotMedverkande:Fredrik Wadström, RysslandskorrespondentJoakim Paasikivi, militärexpert och senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling

Efter den senaste tidens drönarlarm finns det en oro för att Vladimir Putin ska trappa upp hotet mot Europa. Samtidigt ser Donald Trump ut att ha tröttnat på Putin, svängt i frågan om vapenstöd till Ukraina, och öppnat upp för att tillåta Ukraina att använda amerikanska Tomahawk-robotar. Varför har Donald Trump bytt åsikt? Vad händer om Ukraina faktiskt får robotarna och vad kommer det ge för effekt i kriget? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Love Isakson Svensén. Klipp från: The Times, Youtube shorts. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Krigen mot Ryssland under 1700-talet ledde till att flottbasen i Karlskrona förlorade i betydelse. Fokus flyttades istället till skärgårdsflottan och Sveaborg. Staden drabbades dessutom hårt av epidemier under århundradet.Trots motgångarna gick Karlskronas örlogsvarv in i en glansperiod tack vare skeppsbyggaren Fredrik Henrik af Chapman. Under 1780-talet inleddes en modern varvsepok när af Chapman införde serietillverkning och standardiserade ritningar, vilket förvandlade Karlskrona till ett av Europas mest avancerade varv.Detta är det andra avsnittet i en serie om fyra i podden Historia Nu, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Karlskronas strategiska och politiska betydelse under Sveriges krig från 1740-tal till början av 1800-talet. Avsnittet är ett betalt samarbete med Destination Karlskrona.Under frihetstiden stod de politiska grupperingarna hattarna och mössorna i konflikt om vem som var Sveriges främsta fiende – hattarna pekade på Ryssland, mössorna på Danmark. Eftersom Karlskrona byggts för att försvara riket mot danskarna blev staden ett naturligt fäste för mössorna.Sverige, då en stormakt, besegrades under det stora nordiska kriget, men ambitionerna kvarstod. Hattarnas ryska krig 1741–1743 drevs av revanschlust snarare än realistisk planering. Trots flottans betydelse drabbades insatserna av bristfällig logistik och svag ledning.Efter katastrofen 1743 inleddes en period av återuppbyggnad och modernisering. Under 1750-talet samarbetade af Chapman – senare varvschef i Karlskrona (1782–1793) – med skärgårdsflottans befälhavare Augustin Ehrensvärd och utvecklade nya fartygstyper: skärgårdsfregatterna udema, pojama, hemmema och turuma, uppkallade efter finska landskap. Samtidigt förbättrades infrastruktur i Karlskrona: 1758 påbörjades byggandet av de berömda “Fem fingerdockorna”, täckta torrdockor enligt Ehrensvärds förslag.Under Gustav III:s ryska krig (1788–1790) stod Karlskrona återigen i centrum för upprustningen. Högsjöflottan, baserad i Karlskrona, konkurrerade om resurser med den nybildade skärgårdsflottan, vilket skapade organisatorisk splittring. Kriget inleddes med att flottan kastade loss från Karlskrona i juni 1788 under hertig Karls befäl – denna gång betydligt bättre förberedd än under hattarnas krig. Slaget vid Svensksund 1790 resulterade i en överväldigande seger där över 40 ryska fartyg förstördes.KällorEricson Wolke, Lars & Hammar, AnnaSara (2022). Sjömakt och sjöfolk: den svenska flottan under 500 år. Lund: Nordic Academic PressHillbom, Rune (1979). Karlskrona 300 år: en återblick i ord och bild. [D. 1] 1679-1862. Karlskrona: Abrahamson.Karlskronafebern - den stora epidemin 1788-1790, Av MarinmuseumFemfingerdockan. En av varvets märkligaste byggnader som byggdes under åren 1758-1856.Bild: Fredrik Henrik af Chapman, Sveriges store skeppsbyggnadsförnyare, skildras här vid sitt arbetsbord omkring 1778. Med fartygsritningar i handen och Vasaorden på bröstet speglar porträttet hans avgörande roll i moderniseringen av örlogsvarvet i Karlskrona. Porträtt i olja av Lorens Pasch den yngre. Källa: Nationalmuseum Licens: Public Domain.Ett montage på en av Chapmans ritningar från 1789 av skeppet Venus.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 sökte Pelle Ossler efter ett musikaliskt uttryck för att gestalta känslan i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alla försök blev banala, han drabbades av skrivkramp. Men när han började rota i musik han tidigare skapat tillsammans med Christian Gabel hittade han det han sökte. Resultatet är albumet ”Gabel/Ossler”.

Det som under nästan två decennier är en ekonomiskt gynnsam och populär karriärväg är efter den 24 februari 2022 inte längre ett alternativ. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Majoriteten av de svenska idrottarna i de ryska proffsligorna flyr landet. Men några väljer att stanna.”Kriget” är den tredje och sista delen om svenskarna som varit proffs i Ryssland. En dokumentärserie av Martin Marhlo och Gustav Thoursie.Slutmix: Tobias CarlssonMedverkande:Victor Claesson, fotbollsspelareSead Haksabanovic, fotbollsspelareJohan Esk, sportjournalist Dagens NyheterFredrik Wadström, Sveriges Radios RysslandskorrespondentSzymon Szemberg, tidigare informationschef Internationella Ishockeyförbundet, samt fd VD europeiska klubballiansen EHC.Olof Lundh, sportjournalist TV4/FotbollskanalenUffe Bodin, sportjournalist hockeysverige.seArkivljud: Sveriges Radio, SVT, Bandypuls Podcast, Hockeypuls, Expressen TV, NBC News, Arirang News, uefa.com.

Bonnier gör affärer i ett av världens mest press-ofria länder och så besöker vi tidskriften Kvartals nya fräscha lokaler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pekade verkligen allt på Ryssland i Nordstream-sprängningen? I dagarna är det tre år sedan gasledningen Nordstream sprängdes på Östersjöns botten. Nyligen greps ytterligare en efterlyst person med ukrainsk bakgrund misstänkt för inblandning i dådet.Det har i veckan fått oss att fundera på hur bra medier varit på att ge en så uppdaterad och korrekt bild som möjligt av vem som sprängde ledningarna där nere på 80 meters djup i trakten av Bornholm. Många medier, speciellt där i början, framhöll Ryssland – förvisso med hängslen och livrem – som troligaste förövaren. Har medierna lyckats förmedla att bilden nu är helt annorlunda? Lasse Truedson intervjuar Patrik Oksanen, debattör i försvarsfrågor, Hans Liwång, Försvarshögskolan och Jonathan Jeppsson, gräv och samhällschef Aftonbladet.Bonnier gör affärer i land i botten av pressfrihetsindexI veckan stod det klart att Bonnier News ska outsourca delar av sin redigering till Vietnam - ett land som inte direkt är kända som pressfrihetskämpar. Det här berör magasin som ligger under Expressen.Det här har i veckan lett till ramaskri från facket och kommentatorer. Hur väl rimmar det här med Bonniers motto: ”Tillsammans för det fria ordet”?Erik Petersson grillar Klas Granström, chefredaktör på Expressen.Rättelse 4/10-25: Tidigare sa vi att ett av magasinen vars redigering kommer outsourcas till Vietnam är Mama. Det var fel, Mama har la ner sin papperstidning i somras.Kvartal börjar sparra mot de stora drakarnaDen lilla tidskriften med de storvulna public service-ambitionerna men den ständiga högerstämpeln har vuxit från 6 till 25 medarbetare på 3 år. Och nu ska de göra skäl för namnet Mediehuset Kvartal - de har nämligen börjat göra rena nyheter. Nu heter huvudkonkurrenterna snarare Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet än Magasinet Sans. Vi åkte till Kvartals nya, fräscha lokaler i Vasastan i Stockholm för att se vad det är som pågår egentligen.Freddi Ramel intervjuar Jörgen Huitfeldt, chefredaktör Kvartal, Magnus Alselind, redaktionschef Kvartal och Jenny Strindlöv, samhällsredaktör och undersökande reporter Kvartal.

USA:s president Donald Trump har utmålat Ryssland som en papperstiger och hävdat att Ukraina kan vinna kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtidigt kommer signaler om att Ukraina kan få använda amerikanska långdistansrobotar mot mål inne i Ryssland. Vad innebär egentligen en seger i kriget och hur ska vi förstå att Ryssland både kan beskrivas som ett existentiellt hot och som en ”papperstiger”?”Det är någonting både och, för det här storskaliga kriget kräver saker som ryssarna har allt svårare att få fram”, säger analytikern Stefan Ingvarsson. Programledare Johanna MelénProducent Lena BejerotMedverkande:Ukrainakorrespondent Lubna El-ShantiMaria Persson Löfgren, tidigare RysslandskorrespondentStefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet.

Vi pratar om varför Trump kallade tillbaka alla sina generaler till en stor kommunal kick-off, huruvida Ryssland är på väg in i en ekonomisk kris eller inte, och vad det egentligen är som händer med alla drönare i Europa.

Drönarstörningar och luftrumskränkningar sätter Europas försvar på prov. Hur rustat är Danmark för det som sker och hur svarar Nato? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter en vecka med upprepade drönarstörningar runt bland annat danska flygplatser talar Danmarks statsminister Mette Frederiksen om ”en ny verklighet” för sitt land och för Europa. Samtidigt ska EU:s alla stats- och regeringschefer samlas för toppmöte i just Köpenhamn. Hör om hur Danmark, Nato och EU agerar för att möta situationen med drönarna och om de strategiska vägvalen framåt. När är det rätt att skjuta ner drönare eller flyg som kränker luftrummet och varför gjordes det i Polen men inte i Danmark?Trumps gir om Ukraina ger Europa öppningSamtidigt som Nato och Europa ställs inför nya prövningar har Donald Trump gjort en helomvändning i hur han formulerar sig om kriget i Ukraina. Den amerikanske presidenten pratar nu om Ryssland som en ”papperstiger”. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen uppges också nu ha en direktkontakt med Vita huset. Vad betyder det här för Europa?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Magnus Christiansson, forskare vid Försvarshögskolan.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Den senaste tidens hybridattacker mot flera länder i Europa väcker mer och mer oro. Att Ryssland kränkt både estniskt och polskt luftrum vet vi, men vem som ligger bakom de senaste drönarattackerna i Norge och Danmark är fortfarande oklart. Frågan har också ställts om Ryssland är på väg att invadera fler länder än Ukraina, men har de kapacitet att föra krig på fler håll än ett - eller kommer de satsa mer på ett hybridkrig? Hur förberedda är vi på ett hybridkrig? Är vi redan i krig med Ryssland och hur mycket kan vi lita på USA? Gäst: Wolfgang Hansson, Aftonbladets utrikespolitiska kommentator. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: DW News, CNN. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Om kapplöpningen mellan Kina och USA när rymden militariseras. Nu vill Kina skjuta upp tusentals nya satelliter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kina positioner sig i rymden och vill skjuta upp tiotusentals nya satelliter för att bland annat bygga ut ett eget satellitbaserat internet. Kina koordinerar också sina rymdsatsningar med Ryssland och Kina uppges även bygga ut ett allt effektivare system för att kunna slå ut andra länders satelliter. USA är fortfarande den dominerande aktören i rymden, men Kina knapar in och när rymden nu militariseras utmanar Kina USA:s position. Hör också om hur Kina sedan 1970-talet byggt upp ett eget satellitbaserat navigationssystem, Beidou. För några år sedan lanserades systemet globalt och Xi Jinping försöker nu sälja in Kinas system som ett alternativ till amerikanska GPS.Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinareporter. Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge

talien var det första landet där en fascistisk regim tog makten – i huvudsak med legala medel, även om gatuvåld var en avgörande förutsättning. Fascisterna erbjöd ungdom, glödande nationalism och en masspolitik som ett svar på de ”gamla männens” konservatism och liberalism.De traditionella partierna förmådde inte hantera de hänsynslösa fascisterna, som utnyttjade både nationalism och våld för att nå makten. Skräcken för bolsjevikernas revolution i Ryssland gjorde fascismen till ett brett alternativ bland konservativa jordägare, pressade hantverkare, små butiksägare och delar av arbetarklassen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Eskil Fagerström, journalist och författare, aktuell med boken Fascismens födelse 1918–1926.Fascistledaren Benito Mussolini var en skicklig maktspelare som satte makten före ideologin i det nyligen enade Italien. Han blev utesluten ur socialistpartiet efter sina kampanjer för att Italien skulle gå med i första världskriget. Därefter utnyttjade han besvikelsen över de uteblivna landvinsterna efter kriget, trots att Italien var en av segrarmakterna, samt rädslan för den bolsjevikiska revolutionen.Veteraner från första världskriget kom att spela en framträdande roll inom fasciströrelsen. Den politiska teatern med marschen mot Rom 1922 blev avgörande för hur fascisterna kunde erövra regeringsmakten.Bild: På PNF:s kongress i Neapel i oktober 1922. Till vänster De Bono, den unge Balbo, i mitten Mussolini i svart skjorta med armbindel, bakom De Vecchi och troligen Michele Bianchi. Till höger, med fez på huvudet, Aurelio Padovani.Fotograf: Okänd. Public domain.Musik: Anthem of The P.N.F. – Giovinezza

innehåll: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Drönare över Danmark har orsakat flygstörningar, vem som ligger bakom är oklart. Misstankar om Ryssland väcker oro kring säkerheten inom EU. Hör Martin Kragh, Centrum för Östeuropastudier, Peter Bennesved, FOI och David Rasmusson, Nordenkorrespondent.Slöjden har glömts bort i beredskapsdebatten, det menar Västerbottens läns hemslöjdsförening som nu släppt ett eget beredskapshäfte. ”I slöjden har vi ett sätt att vara beredda genom att vara kapabla, kapabla människor är beredda människor”, säger Emma Ewadotter från Umeå, brodös och styrelsemedlem i föreningen. / reportage av Ida SvansboRekordstort missnöjet mot Labour - idag inleds deras årliga kongress.Partiet vann en stor majoritet i valet men efter ett år vid makten är missnöjet bland befolkningen rekordstort - och pressen på partiledaren och premiärministern Keir Starmer är hård. / reportage av Nina BennerEtt samhälle utan kontanter - krönika av Agri IsmaïlPanelen om PUT, bondgårdar och TIDÖ2.0Permanenta uppehållstillstånd – ska de omvandlas till tillfälliga?Jordbruk – Färre gårdar, större enheter – bra eller dåligt?Tidö 2.0 – Ny konservativ-liberal önskelista väcker debatt.Göran Greider Dalademokraten, Susanne Nyström, Dagens Nyheter och Mattias Svensson, SvD.timme 2:Moldavien går till val idag och EU följer det med spänning.Ett av Europas fattigaste länder ligger strategiskt till för både Ryssland och EU. Idag är det val till parlamentet och många har kallat det för ett ödesval på grund av kriget. Hör vår korrespondent Fredrik Wadström direkt på plats.Vägtrummor som tickande bomber Forskare kartlägger nu rören med AI.Skyfallet i Västernorrland där många vägar spolades bort satte ljus på hur viktigt det är att de här rören fungerar. / reportage av Magdalena MartinssonI Polen ökar motsättningarna mellan polackerna och dom många ukrainare som bor i landet. Från att med öppna armar ha tagit emot närmare två miljoner flyktingar från grannlandet när Ryssland inledde sin fullskaliga invasionen 2022, så är det nu allt fler polacker som ser problem med det stora flyktingmottagandet. / reportage av Felicia HassanFredsbudskap från ett ökenkloster i Syrien Fader Jihad Youssef från ökenklostret Mar Musa. Han är övertygad om att dialog mellan kristna och muslimer är vägen till verklig fred i Syrien. / reportage av Åsa Furuhagen20 år med bloggen - har Isabella Löwengrips Blondinbella förändrats?Bloggen blev ett företag, en plattform för påverkan och ibland kritik. Hör om offentlighetens pris, influerarens roll och bloggens framtid.Satir med Radioskugga: Rösta mot den man avskyr mestRadioskugga görs av Per Juhlin, Fritte Fritzson och Erland KarlingOm viljan att hjälpa varandra - kåseri av Augustin ErbaProgramledare: Jesper LindauProducent: Anders DiamantTekniker: Nicola Pryke

Dragkampen om det nya Syrien pågår för fullt. Och en liten religiös minoritet har hamnat i fokus när Israel flyttar fram sina positioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en drusisk stad i sydvästra Syrien vajar två israeliska flaggor. Sommaren 2025 blev en vändpunkt här då våld mellan druser och beduiner skördade omkring 1000 personers liv. Regeringsstyrkor som skulle stoppa våldet förvärrade det.Israel har länge odlat kontakten med den lilla religiösa minoriteten för att gynna sina egna intressen. Nu märks resultatet.Och i en annan del av landet, i hamnstaden Tartus, hoppas Ryssland få fotfäste igen. Där har ett ryskt hamnkontrakt tagits över av ett bolag från Förenade Arabemiraten. Men det finns tecken på att Putins män är på väg tillbaka. I höst planerar Syriens president Ahmed al-Sharaa en resa till Moskva.Medverkande: Asher Kaufman, professor i historia och fredskunskap vid Kroc Institutet i Notre Dame, USA, Muhammad al-Fayad, syrisk advokat och folkrättsaktivist, Rana Walid al-Towaresh, vars man nyligen greps av israelisk militär i södra Syrien, Muhammad Mazen Mriyoud, ledare för byn Jubata al-Khashab, Nabih Shahin, andlig ledare för druserna i byn Hader, Aron Lund, Syrienkännare och analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Nikita Smagin, rysk analytiker, författare och Mellanösternexpert som skriver analyser för bland annat Carnegie Endowment, Youssef Arnous, hamnchef i staden Tartus, Kamal Shahin, undersökande journalist från Latakia. Reporter på plats i Syrien: Lina MalérsProgramledare: Viktor Löfgrenviktor.m.lofgren@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Calle Hedlund och Rasmus Håkans.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stridsflyg som invaderat Natos luftrum och drönare som slagit ut flygtrafiken i både Danmark och Norge, det är händelser som skapat stor oro den senaste tiden. Nato markerade och tvingade bort planen ovanför Estland och sedan har diskussioner förts - hur ska militäralliansen agera när Ryssland provocerar gång på gång? I veckan så har också oidentifierade drönare flugit över flygplatserna i Oslo och Köpenhamn - drönare som enligt dansk polis kommer från en kapabel aktör. Samtidigt har Donald Trump gjort uttalanden kring planen och kriget i Ukraina. Kommer Ryssland bara öka sina provokationer mot Nato? Kan militäralliansen hålla huvudet kallt och vad vill Donald Trump med sina uttalanden? Gäst: Niclas Vent, försvars och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: BBC News, Sky News, NBC News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

När Moldavien går till val lägger Europa in en högre diplomatisk växel för att mota rysk påverkan. Men hur långt räcker luddiga EU-löften när motståndaren heter Putin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Parlamentsvalet i Moldavien beskrivs som ett val som i förlängningen kan påverka hela Europas säkerhet. Och inför valet i helgen har europeiska ledare och EU lagt in en högre diplomatisk växel, samtidigt som Ryssland trappar upp sina påverkanskampanjer i landet. Hör om den ryska desinformationen, fejkade budskap som sprids och uppgifter om hur röster köps för pengar. Valet i Moldavien äger dessutom rum i ett läge där Ryssland upprepat kränkt EU- och Nato-länders luftrum och där spänningarna mellan Rysslands och väst ökar påtagligt. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent. Linda Borgheden, Östeuropaansvarig på Folke Bernadotteakademien.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Två ryska Mig-31-plan kränker Natolandet Estlands luftrum i tolv minuter. Efter den senaste kränkningen vill fler se hårdare tag mot Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I helgen flög två ryska stridsflyg av typen Mig-31 in över Estlands luftrum. Trots att Natoflyg var snabbt uppe för att avvisa planen stannade ryssarna i Estlands luftrum i tolv minuter.Det är tredje gången på kort tid Ryssland kränker ett Natolands luftrum. Nu vill fler att Nato tar i med hårdhandskarna nästa gång det händer, på samma sätt som Turkiet gjorde 2015 när de sköt ner ett ryskt stridsflyg. Men det är skillnad på händelserna och riskerar att öka konfliktnivån, varnar andra.Det var en helt annan situation, skulle jag säga. Det ska man ha i åminnelse när folk nu ropar på att man kanske skulle öka våldet och skjuta ner den här typen av mål i ett sånt här läge, säger Johan Huovinen, som är överstelöjtnant vid Försvarshögskolan.MedverkandeJohan Huovinen är överstelöjtnant och arbetar på Försvarshögskolan.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, producent

Dom är splittrade. Många har gått i exil eller sitter i fängelse. Ändå fortsätter Putins motståndare kämpa för ett annat Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur ser motståndet mot Putins regim ut i dag när meningsmotståndarna till största delen tvingats i exil eller sitter i fängelse? Och går det i dag alls att vara kritisk mot Kreml om man fortfarande är kvar inne i Ryssland?Medverkande: Ksenija Fadejeva, rysk lokalpolitiker i Alexey Navalnyjs nätverk, Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Vika Privalova och Ljolja Nordik, ryska Feministiska Antikrigsmotståndsrörelsen, Alexey Karikh, ordförande för organisationen Ryssar mot kriget i Sverige, som är del av the Platform of anti-war initiatives, Julia, rysk aktivist kopplad till bland annat Free Russia Foundation, Olga Shkrygunova, pianist och barndomsvän till pianisten Pavel Kushnir som dog i ett ryskt häkte 28 juli 2023 mflReportrar: Johanna Melén, Fredrik Wadström och Maria Persson LöfgrenProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seTekniker: Lisa Abrahamsson och Calle HedlundProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmenSverigedemokraternas riksdagsledamot Jessica Stegrud får behålla sin plats i partiet, trots kritiken. Här om hur partiet förhåller sig till uteslutningar, med politikreporter Pontus Mattson som har skrivit två böcker om Sverigedemokraterna.Feministiskt anti-krigsnätverk verkar både i exil och inne i Ryssland. Reportage av Fredrik Wadström.Skådespelarparet Julia Dufvenius och Christopher Wollters berättelse om hans otrohet har fått stor uppmärksamhet – men varför vill man skriva om något så privat och tabubelagt? Och vilken typ av litteratur är det egentligen? Hör Torbjörn Forslid, professor i litteraturvetenskap på Lunds Universitet.I veckan fällde man ett av de träd på Kungsträdgården i Stockholm som var centralt för almstriden på 70-talet. Reportage av Lotta Myhrén om aktivisternas sorg.Krönika av Ulrika Knutson.Panelen med Linda Jerneck, Zina Al-Dewany och Fredrik Haage.I andra timmenDen konservativa aktivisten och debattören Charlie Kirk sköts till döds på Utah Valley University i onsdags. USA-korrespondent Ginna Lindberg om vem han var i det amerikanska samtalet. Hur viktig är fikarasten på jobbet? Reportage av Erica Sundén.Efter Israels attack i Qatar och de ryska drönarna i Polen – vilka regler råder i världen? Hör Katarina Engberg, senior rådgivare vid Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps och Magnus Christiansson, Försvarshögskolan.Satir med Radioskugga.Boksamtal med Rysslandskännaren Martin Kragh, av tidigare Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Nicola Pryke