Podcasts about ryssland

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Israel, som siktar på att återerövra Gaza, har kontinuerligt attackerat palestinska mål under veckan. Attackerna får förödande individuella konsekvenser, och de drabbar speciellt barn. Detta samtidigt som svälten är fortsatt svår och kritiken mot Israel tilltar. Hör vår mellanösternkorrespondent Samar Hadrous om veckan som varit. Tyskland står orubbligt fast vid sin solidaritet med Israel, som följd av Förintelsen. Samtidigt genomgår Tyskland ett identitetsskifte 80 år efter krigsslutet. Hur ser relationen ut idag och vad vill Tyskland med sin Israel-politik? Reportage av Tysklandskorrespondent Daniel Alling.Öka handeln mellan USA och Ryssland inom bland annat energi – och häv alla sanktioner som införts mot Ryssland sedan 2014. Det är två av de förslag på eftergifter som Donald Trump har lagt fram för att få till en fred mellan Ryssland och Ukraina. Hur står det till med moralen i internationell handel? Hör Torbjörn Becker vid Östekonomiska institutet på Handelshögskolan.I ett forskningsprojekt vid Solna BB testar forskare vilken effekt det kan ha att låta en sjukhushund vara med vid förlossningen. För bara några dagar sedan födde Jenny Edner dottern Liv och med i salen var sjukhushunden Liona. Reportage av Lotta Myhrén.Höst, vinter och vår har de kämpat – unga orkestermedlemmar. Nu närmar sig sommaren och Sverige fylls av avslutningskonserter. I dag i Berwaldhallen bara ett längre stenkast bort från Radiohuset är det sommaravslutning för Kulturskolans orkesterskola – som är ett sorts ständigt pågående demokratiarbete där unga får ta plats med sin röster på scen och i samhället. En av orkestrarna är Centrala orkestern i Stockholm och Jesper Lindau träffade Eila Stark och Miron Yakob när de repeterade.Krönika Ulrika Knutson.Panelen med Fredrik Haage, Smålandsposten, Frida Wallnor, Dagens Industri och Daniel Swedin, Arbetet.I andra timmen:Kritiken av det Israel gör i Gaza har blivit alltmer intensiv, från bland annat FN, alla stora hjälporganisationer, mänskliga rättighetsorganisationer och en del länder, som till exempel Norge. I veckan rörde sig Sverige – en aning – till mer skarpa ordalag mot Israel. Hör Lisa Strömbom, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet om den svenska regeringens hållning i Gazafrågan.Efter sommaren kommer Trafikverkets förslag till ny nationell plan för vägar och järnvägar de kommande 12 åren. Och just nu vässar politiker runt om i landet argumenten för att just deras önskelista ska kunna infrias. Men hur långt kommer egentligen pengarna räcka? Reportage av Tobias Sandblad.Trumps tullar slår hårt mot Bangladeshs viktiga textilindustri. Reportage av Sydasienkorrespondent Naila Saleem.Satir av Radioskugga.Vad kan poesin betyda i Palestina? Samtal med Ida Börjel vars dokumentärdikter i ”Röd anemon” bygger på samtal med palestinska poeter på Västbanken.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den ukrainska journalisten Viktoria Rosjtjyna korsade frontlinjen flera gånger för att rapportera om tortyr i de ryskockuperade områdena i Ukraina. I februari 2025 överlämnas 757 kroppar från Ryssland till Ukraina. En av liksäckarna är märkt som ”okänd man” – men det ska visa sig att kroppen tillhör Viktoria Rosjtjyna. Programledare: Sebastian Nowacki. Med Niklas Orrenius, Ukrainakorrespondent på DN. Producent: Elinor Ahlborn.

Rysslandsgranskaren och en av samtidens mest inflytelserika journalister Christo Grozev intervjuas av Magnus Thorén. Han har avslöjat ryska spioner, Putinregimens kopplingar till mordförsök på oppositionella och hur den ryska säkerhetstjänsten FSB opererar i Väst. För det har Christo Grozev hamnat på Putins dödslista och lever under konstant hot. Hur ser han på framtiden för Ryssland, utvecklingen i USA under Donald Trump och de risker han utsätter sin familj för genom sitt arbete? Känns priset för sanningen ibland för högt?

Journalisten Joakim Medin släppt och på väg hem. Polisen: Rickard Anderssons ville ta sitt liv. Första formella samtalen mellan Ukraina och Ryssland på tre år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Putin föreslog träff med Ukraina. Dök inte upp. Inga samtal på utsatt dag. Detta väntar nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör tidigare Moskvakorrespondent Johanna Melén och programledare Fredrik Wadström.Producent: Marina Nilsson Malmström

Ryssland och Ukraina ska mötas i Istanbul. Två medarbetare utreds för brott är det kris på UD? Schimpanser medicinerar med växter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kallade till pressträff mitt i natten. Vill ha samtal med Ukraina, samma vecka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mötet ska hållas i Istanbul under torsdagen. Ukrainas president kommer vara på plats. Det talas om att USA:s president också kan komma att närvara. Putin kommer ändå att vara där för att träffa Turkiets president. Nu riktas alla blickar mot Putin - kommer Ryssland förhandla med Ukraina?Hör Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent på plats i Kiev, Johanna Melén tidigare Moskvakorrespondent och Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent.Programledare Fredrik WadströmProducent Marina Nilsson Malmström

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

USA:s president Donald Trump har anlänt till Saudiarabien, det första stoppet på hans resa i Mellanöstern. Trumps resa tros framför allt handla om pengar, men många hoppas att han kommer kunna medla i de många konflikter som pågår i området. Vad är egentligen syftet med resan? Vad kan Trump tänkas vinna på besöket? Och hur troligt är det att han dyker upp som medlare i det eventuella mötet mellan Ukraina och Ryssland i Turkiet? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator, Aftonbladet. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: ABC News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Ring P1 från Göteborg om bland annat fiske, Ryssland, skogen och hur vi ser på invandring. Programledare: Tomas Tengby, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Drönare som kan attackera mål med hög precision är en nödvändig förmåga som Sverige saknar. Nu arbetas det febrilt på att ändra det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige har idag inget utvecklat drönarvapen, samtidigt som Ukrainakriget tydligt har visat att framgång på slagfältet är svårt att nå utan drönare.För att Sverige snabbt ska få en drönarförmåga arbetar just nu flera hundra personer på Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarsmakten och Försvarets materielverk gemensamt för att bygga en sådan.– Det är bråttom att identifiera vad det är vi behöver, säger Per Olsson på arméstaben, ansvarig för projektet.Det har visat sig ganska svårt att hitta ett drönarsystem som klarar kyla, vind och snöfall – element där de svenska drönarna främst kommer att användas i händelse av krig.– Vi ska ju hjälpa till uppe i Nordkalotten – norra Sverige och norra Finland – och det är en väldigt speciell miljö. Många av de system som finns på marknaden idag är inte riktigt anpassade för det här extremt kalla klimatet, säger Lars Forssell, som forskar på drönare vid FOI.Det pågår ett arktiskt drönarrace där framför allt Ryssland ligger långt fram tack vare sina lärdomar från Ukraina. Frågan är om Sverige kan hinna ikapp.– Det finns jättegoda förutsättningar. Vi har en tradition av att ha en väldigt kompetent försvarsindustri i Sverige sedan många år tillbaka. Det finns ett driv, det finns en innovationskraft, säger Johan Pakarinen på FMV.Text: Kalle GlasLjudklipp: Försvarsmakten, Sveriges Radio, Rob Lee-X, Jaglavaksoldier, Saab, Defence News, Dung Tran Military channel, Wes O´DonnellMedverkande:Per Olsson på ArméstabenLars Forssell, forskare på FOIJohan Pakarinen på FMV. Claes Aronsson, programledareKalle Glas, programledare och producent

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Om den nya påven Leo XIV och den politiska makten som hör till ämbetet.Reportage om Friedrich Merz, den nya förbundskanslern i Tyskland som fick en både snubblande och springande start på jobbet.Det är 80 år sedan andra världskriget, men trots att så många år har gått är världen knappast överens om vad som faktiskt hände under krigets gång.Reportage från norska gränsen mot Ryssland, där en konstnärsgrupp kämpar för att bibehålla kontakten med sina kollegor på andra sidan gränsen.Krönika av Amat Levin om propagandan kopplad till Burikina Fasos militärledare Ibrahim Traoré.Panelen: Leonidas Aretakis, Flamman, Jonna Sima, Aftonbladet, Kajsa Kettil, Borås Tidning.I andra timmen:Israel vill återockupera Gaza och flytta de dryga två miljoner palestinier som finns kvar, till särskilda ”humanitära” zoner i södra Gaza, enligt uttalanden från säkerhetskabinettet i veckan.Sedan Lorena Delgado Varas (V) ombetts av partistyrelsen att lämna sina politiska uppdrag så har en spricka uppstått i partiet. Reportage om hur Palestinafrågan blivit så känslig för Vänsterpartiet.Warren Buffett, en av världens rikaste män och känd som ”oraklet från Omaha”, har bara ett drygt halvår kvar på posten som vd för ägarbolaget Berkshire Hathaway.Reportage om de som bor i Kashmir, som drabbas när konflikten mellan Pakistan och Indien blossar upp.Satir: Radioskugga.Kåseri Mark Levengood.Programledare: Jesper LindauProducent: Gustav FranzénTekniker: Nicola Pryke

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 12:00

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kreml lider stort nederlag i det geopolitiska spelet medan militär yra dominerar Moskva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör om den bombastiska militärparaden i Moskva och vad det betyder för Ryssland och kriget att det omtalade mineralavtalet nu är undertecknat.Gäster: Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren och radions Ukrainakorrespondent Lubna El Shanti, på väg till Ukraina.Manus programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

Olof Skoog är en av Sveriges mest framstående diplomater och har sedan mars 2025 ett nytt jobb som biträdande generalsekreterare med ansvar för politiska frågor hos EU:s höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik Kaja Kallas. Innan dess var han EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, vilket bland annat inkluderade att observera och arbeta mot krigsbrott i Ukraina. Han har en lång internationell karriär där han arbetat inom FN, EU och som svensk ambassadör. Han har jobbat med frågor om krig och konflikt i bland annat Irak, Syrien och Colombia.Folk och Försvar samtalar med Olof Skoog om hans syn på EU:s roll i världen, relationerna med Ukraina, Ryssland och USA och hur det är att navigera och stabilisera en orolig omvärld.

Hör Tysklandskännaren om kaoset i förbundsdagen. Vänsterpartiets Daniel Riazat hoppar av partistyrelsen i protest. Transportstyrelsens körkortsindragning kritiseras av expert. Ryssland fortsätter intensiva attacker mot ukrainska städer. Och AP-fondchef försvarar Northvolt-investering.

Veckans huvudepisod är här! Vi börjar med att snacka gårdagens partiledardebatt och den tidigare nationella säkerhetsrådgivaren Mike Waltz som fått kicken av Trump för sin inblandning i Signal-läckan. Sen diskuterar vi Spotifys nya AI-dj och frågar oss vem som bett om den, innan vi djupdyker i Burkina Fasos ledare, Ibrahim Traoré, som många nu helt okritisk framhåller som landets eller till och med Afrikas räddning. Vi snackar deepfakes, orkestrerade PR-kampanjer och varför vissa verkar tro att Afrikas framtid måste stå mellan de forna kolonialmakterna eller Ryssland. Enjoy!  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De har träffats över fyrtio gånger. Vad betyder vänskapen mellan Xi och Putin när Kina och Ryssland krokar arm på väg mot en ny världsordning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Premiär för Sveriges Radios nya utrikespodd Radiokorrespondenterna Kina. Hör om hur Xi Jinping och Vladimir Putin odlat sin vänskap under åren och hur Kina och Ryssland knyter allt tajtare band. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina frågade sig många i västvärlden hur Kina skulle ställa sig, men tre år senare har tiden visat att de båda länderna ökat sitt samarbete såväl ekonomiskt som militärt. Men hur viktigt är det personliga bandet när Kina och Ryssland vill göra gemensam sak på världsscenen? Vad betyder det att Xi och Putin firar födelsedagar tillsammans? Radiokorrespondenterna Kina synar en strategisk vänskap där maktbalansen skiftat.Medverkande: Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter. Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeRättelse: I avsnittet sades först att Kina och Ryssland genomfört över 100 militärövningar tillsammans under 2024. Korrekt är att Kina och Ryssland övat tillsammans sammanlagt över 100 gånger mellan åren 2003-2024, med betoning på senare år. Ljudet har uppdaterats den 5 maj 2025.

Geopolitik och maktspel i ny utrikespodd från Ekot. Följ med in i maktspelet mellan öst och väst. Hör analys om Kinas inflytande på bland annat ekonomin, teknikutvecklingen och världspolitiken.Profilerna som hörs i Radiokorrespondenterna Kina, med programledare Björn Djurberg i spetsen, har alla titulerat sig Kinakorrespondent någon gång under karriären. De geopolitiska analyserna ges av Sveriges Radios nuvarande korrespondent i Peking Moa Kärnstrand och Ekots Kinareporter Hanna Sahlberg.Radiokorrespondenterna Kina släpper ett nytt avsnitt varje måndag morgon i appen Sveriges Radio Play.

Vapenvila i tre dagar - det är Rysslands president Vladimir Putins senaste förslag. Men beskedet har inte tagits emot väl av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj som vill ha vapenvila omgående. Sedan Donald Trump tog över som president i USA har han försökt få till förhandlingar mellan Putin och Zelenskyj, utan direkta framgångar. Nu verkar det som att även Trump tröttnat på det spel som han anser att Putin spelar. Vad skulle en tre dagar lång vapenvila innebära? Vad händer om Trump tröttnar på att fredsförhandla och skulle Ryssland vara redo att sluta kriga? Gäst: Joakim Paasikivi, senior rådgivare på Mannheimer och Swartling. Programledare/producent: Jenny Ågren. Klipp från: Sky News Australia. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Putin säger sig vara redo, Trump tror sig ha ett avtal, Zelenskyj kommer med motbud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det psykologiska spelet är högt. Hör Carolina Vendil Palin, forskningsledare för Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet och Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El Shanti.

Första maj till ära… Nej vi glömde visst bort att släppdag skulle vara första maj och missade helt att prata om det! Men hoppas ni alla – likt vi – är ute och firar första maj idag! Här kommer iaf ett avsnitt som handlar om pansartåg, (mycket) löst kopplat till vårt tidigare tåg-snack.

Vid påve Franciskus begravning möttes Trump och Zelenskyj. Vad händer nu med fredssamtalen mellan Ryssland och Ukraina, och vilken roll spelar Europa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många av världens ledare närvarade vid påve Franciskus begravning. Det som skulle bli en religiös sorgehögtid blev också en uppvisning i storpolitik och högoktaniga möten. Öppnade helgens samtal mellan presidenterna Volodymyr Zelenskyj och Donald Trump någon viktig dörr, vilken roll spelar Frankrike och Storbritannien och passade Italiens premiärminister Giorgia Meloni på att ta åt sig äran?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Göran von Sydow, chef för Svenska Institutet för Europapolitiska Studier (Sieps) och Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Trots ukrainska nederlag både på slagfältet och i diplomatin finns det mycket som talar för Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har inte varit speciellt kul för Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sen Trump tillträdde som president i USA för nästan hundra dagar sedan.Förutom att kalla Zelenskyj för diktator och skylla kriget på honom har Trump hunnit både pausa och sedan återuppta det militära stödet till Ukraina. Trots en förhållandevis kort paus hann det få konsekvenser.– När Trump-administrationen frös stödet till Ukraina var det framförallt underrättelsestöd och det gemensamma stabsarbetet med planläggning och måluttag som blev omedelbart lidande på den ukrainska sidan. Och här säger man från Ukrainas håll att det bidrog till att man inte kunde hålla Kursk, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi som är senior rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling. Efter sju månaders strider inne i Kursk tvingades nyligen de ukrainska trupperna retirera och släppa det som länge såg ut att vara Ukrainas viktiga kort i en framtida förhandling med Ryssland. Nu finns en oro över vad som händer i framtiden med USA:s stöd och då främst vad som kommer hända med det så viktiga underrättelsestödet.En annan oro är hur Ukraina ska klara sitt luftförsvar utan USA och det så effektiva Patriot-systemet. I Europa finns ett liknande franskt system, SAMP-T, men det tar tid att få fram tillräckligt mängd robotar.– Medieuppgifter gör gällande att det tar 18 månader att tillverka en robot till SAMP-T-systemet. Så det skulle vara ett avbräck om man tar bort Patriot-systemet eller inte fyller på robotarna. Då kommer ukrainska städer att drabbas hårdare, säger Joakim Paasikivi.Det finns alltså problem på slagfältet, men ännu mer i diplomatin, för det har blivit allt tydligare att USA ser Ryssland som den man ska förhandla med om ett fredsavtal. Zelenskyj verkar vara en sidofigur i Trumpadministrationens ögon. Förklaringen kan ligga i att USA har andra intressen än enbart fred i Ukraina.– Det här gäller nu mycket mer än bara Ukraina, säger Hanna Smith, en finländsk Rysslandsexpert och gästprofessor på College of Europe i Bryssel.Det hon syftar på är bland annat Irans försök att skaffa kärnvapen. Det vill USA stoppa och Ryssland som har goda relationer med Iran kan ha blivit en del även i de förhandlingarna, tror Hanna Smith. Det här skulle också förklara USA:s inställning till Ukraina som skiljer sig så markant från Europas.– Vi ser rollen av Ukraina för europeisk säkerhet och framtid som helt central, men för USA är det inte lika centralt, säger Smith.Trots att mycket inte går Ukrainas väg, så betyder inte det att Ryssland blir starkare, åtminstone inte militärt. Det har ryktats om en större rysk offensiv under våren men vid fronten verkar det tvärtom som att det lilla tryck som Ryssland byggt upp istället ebbar ut. Till exempel skjuter de ryska trupperna färre robotar än tidigare.– Och det måste ju bero på någonting och jag tror inte det beror på snällhet från rysk sida, utan det är nog någon form av brist på komponenter, säger major Roger Djupsjö som arbetar mycket i Ukraina med utbildning och det svenska stödet.Den amerikanska försvarsmakten, som sitter på mer underrättelseinformation än de flesta, pekar också på att Ryssland har problem. Dem amerikanska Natochefen i Europa som har tillgång till mer underrättelseinformation än de flesta säger att Ryssland har färre stridsfordon och svårare att rekrytera soldater till fronten än tidigare. – Ukrainarna är i en väldigt stark försvarsposition just nu och förbättrar vecka för vecka sin förmåga att mobilisera och stärka sina positioner, sade den fyrstjärniga generalen Christopher Cavoli nyligen i den amerikanska senatens försvarsutskott.Ukraina har inte lika stora problem och har därför tiden på sin sida, men den politiska makten agerar trots det som att det vore tvärtom.– Så vad som kommer från Washington och Moskva, från de politiska kretsarna är inte alls samma sak som kommer från de militära kretsarna. Inte ens de amerikanska militära kretsarna. Så även med uteblivet amerikanskt stöd, vilket vore dåligt för Ukraina, så har man en förmåga att fortsätta att försvara landet, säger Joakim Paasikivi.Text: Kalle GlasMedverkande:Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och senior rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling.Roger Djupsjö, major och lärare på Försvarshögskolan.Hanna Smith, finländsk Rysslandsexpert å gästprofessor på College of Europe i Bryssel.Claes Aronsson, programledare.Kalle Glas, programledare och producent.Ljud: CBS, Forbes, X, Youtube, SR, Wilson University, C-span

Onsdagen den 30 april inleds rättegången mot journalisten Joakim Medin som nu suttit fängslad i en månad. Hur påverkar det här journalistiken? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör ett samtal med DN:s kulturchef Björn Wiman och kulturredaktionens Fredrik Wadström som under många år bevakat Östeuropa och Ryssland.

Med anledning av Stina Oscarsons tragiska bortgång publicerar jag på nytt den intervju jag gjorde med henne i slutet av februari 2022, precis innan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.Stina Oscarson var teaterregissör, dramatiker och författare – men kanske främst känd som en envis och självständig samhällsdebattör. Jag såg henne länge som en motpol i debatten, men kom med tiden att allt oftare uppskatta hennes perspektiv. Inte för att vi alltid höll med varandra. Vi gjorde exempelvis helt olika analyser av situationen med Ryssland, där hennes syn på hur fred uppnås var diametralt annorlunda än mitt. Men just därför, inte trots det, var hennes tankar alltid värda att lyssna på. Man behöver höra varför man har fel – inte på ett fientligt sätt kanske, men ärligt menat – även när man är övertygad om att man har rätt. Den sortens samtal är dock ovanliga, men detta var ett av dem, tycker jag.Stina Oscarson var en unik röst. Jag uppfattade aldrig att hon var konträr för sakens skull, eller för att hon tyckte det var roligt att provocera. Om hon någon gång befann sig i opposition var det för att hon följde sitt eget samvete. Hon spelade inte i något lag, men hon var inte heller en individualist som struntade i andra. Hennes lag var mänskligheten. Hon var, utan överdrift, en av de mest mänskliga personer jag träffat. Vi är fattigare utan henne.I dagens avsnitt pratar jag med Stina Oscarson som är teaterregissör, dramatiker och författare. Men hon är även en flitig samhällsdebattör, och det är kanske i den rollen flest känner till henne. Vi spelade in det här innan Ryssland inlett sin invasion av Ukraina, vilket är anledningen till att vi inte pratar mer om det.För mig personligen har Stina Oscarson gått från att vara en av dem som ofta hamnat på motsatt sida från mig i samhällsdebatten, till att jag allt oftare nickar instämmande när jag läser och lyssnar på henne. Det har att göra med att debatten inte är statisk, men också om att hon har ändrat sig i vissa frågor. Och att jag har ändrat mig också. Vi sprang på varandra på en kulturfest SvD hade för sina frilansar, min första gång på en sådan fest, och sedan var hon moderator för en intensiv debatt om migration som jag deltog i. Men detta är första gången jag har haft möjligheten att få prata med henne på tu man hand en längre stund. Jag hoppas att ni tycker att det är lika givande som jag tyckte.Hon är just nu aktuell med boken “Det perfekta plåstret” (Mondial) som jag verkligen kan rekommendera. Vi pratar om den, men också om hennes uppmärksammade intervju med vår socialdemokratiska kulturminister Jeanette Gustafsdotter. Och om vad som egentligen hände efter att en medlem i Nordisk ungdom deltagit i en debatt om demokrati som Stina var moderator för. Rak höger med Ivar Arpi förlitar sig helt på bidrag från läsare och lyssnare. Man kan bli gratisprenumerant eller betalande prenumerant. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Oljepriset dyker och den ryska reservfonden är på rekordlåga nivåer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör: Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska Institutet vid Handelshögskolan i Stockholm. Joakim Paasikivi, militärexpert och senior rådgivare på Mannheimer Swartling. Ekots Johanna Melén, radions tidigare Moskvakorrespondent.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ryssland bedriver ett intensivt hybridkrig mot Moldavien, och flera experter befarar att landet är en experimentverkstad där Putins metoder just nu finslipas. Kvartals Henrik Höjer rapporterar på plats. Detta är den andra av två artiklar. Den första kan du läsa här. Inläsare: Magnus Thorén

Nya bevis gällande antalet dödade ryska soldater i Ukraina. Samtidigt har USA:s sändebud Keith Kellogg en fredsplan där Ukraina delas in i zoner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För första gången sedan den storskaliga invasionen bevisas nu att över 100 000 ryska soldater har dödats i kriget, men mörkertalet är antagligen högre. Samtidigt pågår efterspelet i Ukraina efter den fruktansvärda attacken i Sumy. Och USA:s särskilda sändebud, Keith Kellogg, föreslår att dela in Ukraina i olika zoner likt efterkrigstidens Berlin. Hör Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Lubna El Shanti, direkt från Ukrainas huvudstad Kiev och Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Mattias Dellert

USA:s president Donald Trump kallar den dödliga attacken i ukrainska Sumy för ett misstag. Vad menar presidenten egentligen? Hur nära är Ryssland och USA ett fredsavtal? Och hur mår Zelenskyj? Gäst: Wolfgang Hansson, Aftonbladets utrikespolitiska kommentator. Programledare/producent: Jessica Johansson. Klipp från: CBS, Forbes breaking news, Aftonbladet, Sveriges Radio. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Nu har spår av denisovamänniskan hittats på ytterligare en plats i världen, Taiwan. Svenske nobelpristagaren Svante Pääbo var först att beskriva den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet är en repris från 21 juni 2022."Den grottan är fantastisk. Det är den enda plats i världen där vi vet att denisovaner, neandertalare och sedan moderna människor har levt. Och vi vet att de två första har träffats, för vi har hittat ben från en en individ där mamman är neandertalare och pappan denisovan."Så berättar evolutionsgenetikern Svante Pääbo om Denisova-grottan i Ryssland, som också gett namn åt den nya människotypen som han varit med och upptäckt. Men vad är då en denisovan? Ja det återstår till stor del att förstå. Det är något så fantastiskt som en typ av människa vars existens blev känd först 2010, och som alltså under en lång tid levde sida vid sida med neandertalarna och med oss moderna människor.Denisovanerna var nog ungefär lika utbredda i Asien då som neandertalarna var i Europa, menar Svante Pääbo, trots att deras benrester bara har hittats i Denisovagrottan och på ett eller ett par ställen till. Istället är det dna hos nu levande människor som är det viktigaste spåret.Det här hör vi Svante Pääbo berätta om i Vetenskapsradion På djupet, där vi också får höra om vårt genetiska arv från neandertalarna, och om vilka egenskaper som kan ha lett till att vi blev kvar på jorden och inte de.Medverkande: Svante Pääbo, direktör för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

Trots att Ryssland upplever sig ha medgång i kriget, saktar framryckningen vid fronten in. Samtidigt tillfångatas kinesiska soldater av Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukrainas grannland skickar upp stridsflygplan som svar på helgens omfattande attacker. En ny rapport att Rysslands framsteg vid fronten minskat sedan i höstas. Samtidigt justerar Ryssland sin taktik i kriget.Hör Lubna El Shanti, direkt från Ukrainas huvudstad Kiev, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent. Johanna Melén, radions tidigare Moskvakorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Patrik Oksanen, expert på säkerhetspolitik, diskuterar den ryska hybridkrigföringen mot USA och varför Trump sällan kritiserar Putin.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:I veckan presenterade USA:s president Trump sitt stora tullpaket. Hur ska Europa om omvärlden svara? Hör korrespondent Ginna Lindberg från Washington D.C och Cecilia Malmström, tidigare EU-handelskommissionär.Panamakanalen är Panamas stolthet, och Donald Trumps hot att ta över den har enat landet. Men det finns dem som längtar tillbaka till förr. Reportage av Latinamerikakorrespondent Lotten Collin.Samtal om vårt talspråk, hur det utvecklas och om det ibland kanske inte håller måttet? Undertextare av tv-program får ofta rätta till deltagarnas språk, för att göra det lättare att förstå vad de faktiskt menar. Hör undertextare Sarah Lundin som jobbar på SVT.Krönika av Katarina BarrlingPanelen med Adam Cwejman, Göteborgsposten, Zina Al-Dewany, Aftonbladet och Daniel Swedin, Arbetet.I andra timmen:Sofie Axelsson, Joakim Medins fru, gästar studion. Vilken kontakt har hon haft med sin man nu en vecka efter att han greps i Turkiet?Rapport från Gaza där våldet, enligt många Gazabor, eskalerat och blivit värre än innan vapenvilan. Nyligen dödades 15 ambulanssjukvårdare i Gaza - de hittades i en massgrav, bakbundna och skjutna.Flera protester planeras i Frankrike idag, både till stöd för och emot Marine Le Pen, som i veckan dömdes för korruptionsbrott. Hör korrespondent Cecilia Blomberg från Paris.Det har nu gått två månader sen den värsta masskjutningen i svensk historia då 10 personer mördades på Campus Risbergska i Örebro. Många skolor har sen tidigare varit igång med sitt säkerhetsarbete medan andra nu fått bråttom att börja öva på hur man ska agera vid en skolattack. Men det finns ingen exakt mall på hur man ska gå tillväga och kunskapsnivån skiljer sig runtom i kommunerna. Så hur mycket kan man egentligen förbereda sig, och på vilka sätt kan man öva utan att samtidigt skapa onödig oro? Reportage av Dimitri Lennartsson.På måndag 7 april invigs ett nytt minnesmärke i Stockholm för att hedra de som drabbades av terrordådet på Drottninggatan 2017. Hör konstnären Ann-Sofi Sidén och arkitekten Mats Fahlander som står bakom verket, samt Robert Stasinski, curator och konstskribent, om varför minnesmonument är viktiga för ett samhälle.Reportage från Ukraina om AI-drönare som nu tillverkas i kriget mot Ryssland.Kåseri Helena von ZweigbergkProgramledare: Nina BennerProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Jari Hänninen

Chefen för Försvarets materielverk om hur de ska hinna rusta upp svenskt försvar i tid, om försenade ubåtar och om beroendet av amerikanska vapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Försvarets materielverks uppdrag är att rusta upp det svenska försvaret så att Sverige ska kunna försvara sitt territorium och fungera som Nato-allierad – och att leverera militärt stöd till Ukraina. Göran Mårtensson har varit generaldirektör sedan 2016. Under den perioden har anslagen till Försvarsmakten och FMV ökat år för år, särskilt efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Mellan 2021 och 2024 tredubblade FMV sina beställningar, från 18 till 68 miljarder kronor.Men samtidigt som beställningarna ökat så har andelen materiel som levereras enligt plan minskat. 2022 låg leveransindex på 97 procent, förra året 73 procent, enligt FMV:s årsredovisning, något som Officersutbildningen rapporterat om.Göran Mårtensson säger att den främsta orsaken till förseningarna är att försvarsindustrins produktionskapacitet är för låg. Ett sätt att få industrin att våga skala upp produktionen snabbare än de redan gör är att staten går in med olika former av ekonomiskt stöd. ”Exempelvis, om det inte är tillräckligt med att lägga större och längre beställningar så kan det ju vara att ge garantier för en viss produktion under en viss tid. Det kan ju också vara att gå in och göra investeringar i maskiner i tillverkningsindustrin. Och det kan ju också vara statligt ägande. Men det är som jag sa, det är ju en politisk fråga att ta ställning till.”, säger Göran Mårtensson.Andra länder i Europa har större åtaganden i försvarsindustrin genom exempelvis direkt statligt ägande, påpekar FMV i sitt senaste budgetunderlaget till regeringen. Fyra brigader till 2030Enligt det senaste försvarsbeslutet ska Sverige ha fyra brigader till 2030. Frågan är om allt materiel kommer hinna vara på plats på bara fem år.”Jag bedömer att den organisationsbestämmande materielen kommer att vara på plats för de fyra brigaderna.”, säger Göran Mårtensson.Enligt uppgifter till Ekots lördagsintervju kommer det bland annat att vara svårt att hinna få fram ledningssystem till brigaden i Skåne.”Det finns ju en plan nu på hela ledningssystemet, implementering, och den pågår ju redan nu. Sen finns det ju alltid, det kan uppstå störningar i leveranser, och det får man ju hantera under resans gång. Men det är inte så att de kommer att stå utan ledningssystem. De har ju redan ledningssystem idag, utan det vi gör nu är ju byta ut och förbättra det.”, säger Göran Mårtensson.Beroende av amerikanska vapenEuropa och Sverige är idag starkt sammanflätade med amerikansk försvarsindustri, runt hälften av alla komponenter i ett JAS-plan kommer från USA. Nyligen aviserade EU-kommissionen ett EU-länderna bör köpa mer försvarsmateriel inom unionen och öka vår autonomi på området.Donald Trumps närmande till Ryssland har skapat osäkerhet om USA:s säkerhetspolitiska inriktning och väckt oro kring Sveriges beroende av amerikanska vapen. Göran Mårtensson säger att samarbetet än så länge fungerar väl.”Vi har med USA historisk och lång tid tillbaka ett väldigt gott samarbete. Och de har försett Sverige med teknologi och teknik under hela kalla kriget och även fram till idag. Och de relationerna vi har haft har varit mycket bra. Och de har levererat, även under förra Trump-administrationen, så hade vi inga störningar kopplat till de avtalen som vi har. Och man ska också komma ihåg att det här är ju ett ömsesidigt åtagande. De köper ju också försvarsmateriel från Sverige. Det har fungerat mycket bra så här långt och jag hoppas att det ska göra det framgent också.”Men det är ingenting som ni förändrar i er relation till USA och era utbyten?”Vi har inte gjort det så här långt. Och sen då får ju framtiden utvisa om det skulle utvecklas på ett annat sätt. Då får vi ta ställning till det då. Men relationerna som vi har med USA när det gäller materielsamarbetena har fungerat mycket bra. Och de har levererat.”, säger Göran Mårtensson.Gäst: Göran Mårtensson, generaldirektör Försvarets materielverk, FMV Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Claes Aronsson, programledare för SR-podden GränsTeknik: Maria StillbergProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 4 april kl 10.

Omvärldsläget är osäkert. Det påpekade återigen regeringen, tillsammans med SD, när dom i förra veckan berättade att man lånar 300 miljarder kronor för att rusta försvaret. Även kungen har betonat allvaret och uppmanar svenskarna till förberedelse. Hur stort är egentligen säkerhetshotet mot Sverige? Bidrar den svenska upprustningen till att vi klarar oss från krig? Eller retar vi bara upp Ryssland och Vladimir Putin? Gäst: Niklas Vent, Aftonbladets reporter med fokus på säkerhet och försvarsfrågor. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: Reuters, Aftonbladet. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Hemvärnet har kallats gubbdagis men faktum är att de 23 000 frivilliga soldaterna spelar en allt större roll i skyddet av Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När man hör ordet Hemvärnet kanske ens tankar går till den klassiska filmen Repmånaden. Gubbar som hellre går på krogen än att övar strid.– Jag tror många har den här gamla bilden av Hemvärnet, att vi går omkring med grå uniformer och sliten utrustning, men det är precis tvärtom. Vi har toppmodern utrustning, säger Lars-Gunnar Lundström, ställföreträdande chef i gränsjägarbataljonen i Norrbotten. Det kanske inte är så konstigt att Hemvärnets status och utrustning uppdaterats. För Hemvärnets roll i skyddet av landet har fått en ny och större betydelse i och med Nato-inträdet. För nu kanske en stor del av de svenska förbanden behövs utomlands.– För att nu så bedömer vi att striderna kanske inte kommer att vara på svenskt territorium, utan det är ju mer österut, kanske Finland eller i de baltiska länderna, och då får vi såklart ett mycket större ansvar för territoriet hemma, säger Rikshemvärnschef Laura Swaan Wrede.Att försvaret av Sverige inte längre upphör vid riksgränsen har gjort att Hemvärnet ändrat sitt tankesätt på många olika sätt. Ett tydligt exempel är hur man nu måste omvärdera broförbindelserna över Torneälven som kommer vara viktiga för logistiken österut.– Våran tidigare uppgift med de här broarna var ju att bevaka dem och vara beredd att förstöra dem. Nu ska vi alltså hålla de här broarna till vilket pris som helst, säger Lars-Gunnar Lundström.Hemvärnet viktiga i börjanHemvärnet består till stor del av frivilliga soldater som skrivit kontrakt med försvarsmakten om att få ersättning för att öva fyra till åtta dagar per år. Om det blir krig eller krig måste dock de som gått med i Hemvärnet ställa upp - då gäller plikten.Förutom att hjälpa till vid kriser som skogsbränder är uppgiften att snabbt kunna bevaka och skydda, i strid eller på annat sätt, förutbestämda platser i ens närområde. På den punkten skiljer sig Hemvärnet från det som kallas fältarmén.– Armén rör sig över stora områden. Hemvärnet är mer lokalt och löser uppgifter där det behövs på plats, säger Johan Granholm, lärare vid Försvarshögskolan och även instruktör inom Hemvärnet.Hemvärnet har inte lika tunga vapensystem som armén och det är inte tänkt att de ska lösa lika kvalificerade uppgifter. Styrkan ligger inte i eldkraft utan i att de kan vara på plats snabbt och utföra sitt jobb.– För min del så börjar leda vår bataljon inom en timme och inom 24 timmar så ska hela vår bataljon vara ute på plats för att kunna utföra tilldelade uppgifter. Och det här ska vi ha kraft att lösa den här uppgiften i 90 dagar inledningsvis, säger Lundström.Betydelsen av att snabbt kunna vara på plats blev tydlig vid Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24:e februari 2022. En viktig nyckel i den ryska planen var att ta flygplatsen i Hostomel utanför Kiev för att snabbt kunna flyga in mängder med soldater och stridsfordon i Ukraina, men drygt 200 ukrainska soldater bjöd på hårt motstånd och grusade den ryska planen.– Det var hemvärnet i Ukraina som stoppade framryckning mot Hostomel vilket gav armén tid att tillföra andra förband som slutligen var de som kunde stoppa den stora framryckningen mot Kiev. Det var hemvärnet som stod först och stoppade de första kolonnerna, säger Johan Granholm.Text: Kalle Glas, GränsLjudklipp från: SR, YoutubeMedverkande:Laura Swaan Wrede, RikshemvärnschefLars-Gunnar Lundström, ställföreträdande chef för gränsjägarbataljonen i Norrbotten. Johan Granholm lärare vid Försvarshögskolan och instruktör inom Hemvärnet.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare & Producent

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Har Putin någon hållhake på USA:s president? Tre före detta KGB-agenter hävdar att Donald Trump blev ”kultiverad” och även rekryterad av Moskva redan på 1980-talet. Den tidigare underrättelseofficeren Thom Thavenius går igenom uppgifterna om kodnamn Krasnov och varnar: Det är risk för att information som europeiska underrättelsetjänster nu delar med USA skickas vidare till Ryssland. Inläsare: Staffan Dopping

Historien om Rysslands framgångsrikaste musikexport någonsin är också en berättelse om ett Ryssland som kunde ha blivit något helt annat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regnet vräker ner från den mörka himlen. Under rader av svarta paraplyer står en anonym, grå folkmassa. Apatiskt stirrar de in genom ett högt, taggtrådsbeklätt stängsel. På andra sidan står två genomblöta tonårstjejer, klädda i skoluniform. Slipsarna är prydligt knutna, men de vita skjortorna har blivit genomskinliga och de rutiga kjolarna är väldigt korta. När regissören ropar action lutar sig den mörkhåriga tjejen fram och kysser sin rödhåriga vän. Det är höst i Moskva år 2000 och 15-åringarna framför kameran har precis skapat historia.Medverkande: Charlotte Nordin Sundberg och Fredrik WadströmProgrammet är gjort och programlett av Joanna Korbutiak i mars 2025Producent Robin JonssonExekutiv producent Lars TruedsonSlutmix Fredrik NilssonP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaLjudklippen i programmet kommer från dokumentärfilmerna Anatomy of t.A.T.u (2003), New Century Ego Interview (TVS, 2002) och t.A.T.u. v Podnebesnoy (STS, 2004). En intervjuspecial gjord av den ryska mediepersonligheten Ksenia Sobtjak (2021), intervjuer hos ryska MTV (2001), Jimmy Kimmel live! (ABC, 2003), The Frank Skinner Show (BBC, 2005) och det ukrainska tv-programmet Lögndetektorn (2014). Samt Neposedys konsert (ryska kanal 1, 1998), Vladimir Putins nyårstal (1999), filmen Fucking Åmål (1998) och Eurovision Song Contest (BBC, 2003 och 2009).

Hälften av de amerikanska väljarna uppger nu att de vill se ett snabbt slut på kriget, även om det innebär att Ukraina inte får tillbaka områden som Ryssland intagit. Och en undersökning visar att 62 procent anser att Zelenskyj var oförskämd i Ovala rummet. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Putin vill se vapenvila för att trygga sjöfarten. Hur löst sitter Turkiets Erdoğan? Manifestationer i Stockholm för Gazas barn och för israeliska gisslan. TV4 frias för ljudklipp från Örebroskjutningen. Programledare: Magnus Thorén.