Podcasts about ryssland

I dagens kommenterar pratar vi om hur Europa redan befinner sig i ett slags krig med Ryssland – genom sabotage, cyberangrepp, påverkansoperationer och ekonomisk krigföring. I avsnittet argumenterar vi för varför Europa måste sluta reagera för sent. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Königsberg var en gång Preussens huvudstad där två kungar krönts. Men efter att fästningsstaden kapitulerade för Röda armén den 9 april 1945 kom stadens tyska historia att utplånas. Efter kriget bytte staden namn, befolkning, språk och nationell tillhörighet.Sovjetunionen ville inte bevara Ostpreussens tyska historia. Königsberg blev det sovjetiska Kaliningrad. I dag är staden centrum i en rysk exklav mellan Polen och Litauen. Gamla stadsportar, Immanuel Kants grav och den restaurerade domkyrkan påminner om Königsberg, medan sovjetiska bostadsområden och ryska militäranläggningar berättar om det samhälle som skapades efter 1945.I detta avsnitt av podden Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt om Königsberg. Detta är början på ett Historia Nu Premium-avsnitt. Vill du lyssna på hela avsnittet blir du medlem på www.historia.nu/premium. Det kostar 75 kr/mån och då får du två extra avsnitt samt alla vanliga avsnitt reklamfria.År 1255 reste korsriddare en borg på ruinerna av en baltisk bosättning vid floden Pregel. Den fick namn efter en böhmisk kung och blev utgångspunkt för krig mot Europas sista hedniska folk. Senare skulle Königsberg bli berömt genom filosofen Immanuel Kant. När det tyska kejsardömet bildades 1871 var Königsberg Ostpreussens ekonomiska, kulturella och administrativa centrum. Första världskriget förändrade stadens läge. Genom Versaillesfreden skapades en polsk korridor till Östersjön, vilket skilde Ostpreussen från övriga Tyskland. Königsberg blev centrum i en tysk exklav. Ekonomiska problem, arbetslöshet och en känsla av politisk utsatthet bidrog till att nazismen fick starkt stöd i regionen – 56 procent röstade på Nazisterna 1932.Den medeltida stadskärnan, slottet, universitetet och domkyrkan skadades svårt i augusti 1944 av brittiskt bombflyg i två omfattande anfall. När Röda armén ryckte in i Ostpreussen vintern 1945 försökte hundratusentals människor fly västerut genom kyla och kaos.Hitler hade förklarat Königsberg som en fästning som skulle försvaras till varje pris. Den 6 april 1945 inleddes det sovjetiska slutanfallet. Tre dagar senare kapitulerade den tyske befälhavaren Otto Lasch. De civila som fanns kvar drabbades av hunger, sjukdomar, tvångsarbete och övergrepp.Vid Potsdamkonferensen sommaren 1945 ställdes norra Ostpreussen under sovjetisk kontroll. Året därpå döptes Königsberg om till Kaliningrad efter den sovjetiske politikern Michail Kalinin, som saknade anknytning till staden. Den kvarvarande tyska befolkningen fördrevs huvudsakligen 1947–1948. I dess ställe anlände människor från Ryssland, Belarus, Ukraina och andra delar av Sovjetunionen. På bara några år genomfördes ett nästan fullständigt befolkningsutbyte.De sovjetiska myndigheterna ville skapa en ny socialistisk stad, inte återuppbygga det tyska Königsberg. Gamla gatunamn ersattes, ruiner revs och breda trafikleder samt stora bostadsområden anlades. Königsbergs slott sprängdes slutligen under 1960-talet. Domkyrkan bevarades däremot som ruin, delvis eftersom Kants grav låg intill.Under kalla kriget blev Kaliningrad en viktig bas för den sovjetiska Östersjöflottan. Regionen var starkt militariserad och i stor utsträckning stängd för utländska besökare. Den officiella historien betonade Röda arméns seger, medan stadens tyska och preussiska förflutna tonades ned.Bild: Sprängningen av tornet på Königsbergs slott i Kaliningrad 1959. Rivningen blev en del av den sovjetiska omvandlingen av den tidigare östpreussiska staden efter andra världskriget. Foto: okänd fotograf, ur Heinrich Langes samling. CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.Musik: Ostpreußenlied, ”Land der dunklen Wälder”. Sången, komponerad av Herbert Brust med text av Erich Hannighofer, blev under 1930-talet en regional hymn för Ostpreussen. Inspelningens ursprung okänd. Public domain via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Också det introverta kan vara omstörtande. Anna Victoria Hallberg söker motståndets estetik i vardagens små handlingar och poesins gråljus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Framför en smal spegelskärva, som lutats mot en putsad tegelvägg, står en kvinna i femtioårsåldern och målar ögonfransarna. Kaffet kokar ovanpå den lilla gaslågan i det enkla köket. Hon bär en mohairtröja i ljusblått. Hennes dag ska just börja, det är tidig morgon, så gott som gryning. Inramningen är påver, men nyhetsreportaget visar också att det är något som inte stämmer med inredningen. Allt är omkullkastat i huset efter de bombningar hennes by utsatts för, möblerna och växterna ligger huller om buller.I vardagens uppgivna klarhet lägger hon omsorgsfullt en make-up. Hon befinner sig någonstans i Ukraina, kameran följer henne nära, och i den anspråkslösa fåfänga som hon manifesterar tycker jag mig ana en protest, ett tyst uppror.Konsten att utöva motstånd – vad är det? När jag söker bland akademiska avhandlingar och essäer, eller exempel från den samtida offentliga debatten, så tycks idén om att göra motstånd ofta grundas i en maktlogik: konstnärer gör motstånd genom sin konst, aktivister genom sin aktivism och en rad professioner – vårdpersonal, tjänstemän, statsanställda - utövar också olika typer av motstånd genom att vägra underordna sig direktiv eller bestämmelser. Protesten riktas uppåt, mot den man uppfattar är överordnad.Motståndshandling – det ligger i själva ordets innebörd att vi kan iaktta ett handlande, ett subjekt med agens som med kropp, ord, och värderingsstyrd intention väljer opposition framför underkastelse eller bifall. Vi föreställer oss att en motståndshandling ska vara observerbar, den ingår i något som kan liknas vid en rit, en akt vi med blotta ögat kan iaktta och lätt känna igen.Men att utöva motstånd behöver inte alltid ske i det tydligt och igenkännbart manifesta. En protest kan framträda i andra former.Den ukrainska poeten Olena Herasymjuk är född 1991 och i verket Osynliga dikter undrar hon vem som kommer vilja bo här nu, vem kommer att återvända i våra spår till dessa trakter? Kommer de inte att gå vilse, kommer de fortfarande att kunna urskilja de gamla inristningarna i träden och de osynliga spåren i gräsets djup? Vilka ”de” egentligen är blir upp till läsaren att begrunda, för Herasymjuks frågor löper ur människans eviga ovisshet och poesins förmåga att fånga det outgrundliga i en obetingad detalj.Vi befinner oss alla på en specifik plats, där vi ofrivilligt rotas. När platsen förstörs eller erövras laddas vår forna position med nya betydelser, den omvandlas framför våra ögon. Någon annan än de vi kan föreställa oss kommer återvända i våra spår, men kommer de att se det vi ser? Är våra avtryck utan mening för dem? Det finns ett stråk av realistisk men utdragen melankoli i Harasymjuks bilder, det drömska grundas i en saklighet. Samtidigt bjuder hon in något annat, något som gör att dikterna lyfter – det mjuka motståndets estetik.Hon skriver i sitt efterord, i Mikael Nydahls översättning:När du har läst ut denna bok vill jag att du ska känna hur värdefull den frihet och den fred som omger dig är. Jag vill att du ska se på världen på ett nytt sätt, min käre läsare. Inte som en skör struktur som man måste gå runt och vara rädd att ta sönder, utan som ett system av mänskliga värderingar som måste försvaras i varje stund.Jag vill att mina texter ska motivera dig att hitta just de värderingar som det är värt att offra allt för. De kan aldrig vara särskilt många, välj bara ut det som får plats i din minsta ficka.Det är det som är meningen med livet.Det är alltså först när allt det vi tar för givet försvinner som vi tvingas börja leva vaket. Och litteraturen kan göra oss starka. Poesi lär oss tolka - inte bara komplexa texter utan även situationer. Litteraturläsning är den stora övningen för livets kriser, livets oväntade tillfällen, livets slut. All god litteratur inverkar nämligen på oss, och – som litteraturprofessorn Christopher Newfield påpekar så kan vi genom att läsa fiktion utveckla initiativkraft. Kanske är konstens tyngd en insikt som möter vårt existentiella bråddjups sanna erkännande först när allt är förlorat och måste erövras igen.”Allt kommer att avgöras i gryningen” skriver Olena Herasymjuk i en av sina dikter. När jag läser den raden påminns jag om kvinnan i ljusblå mohair-tröja, från tv-reportaget jag såg, hon som sminkar sig tidigt om morgonen som för att säga ”jag viker inte ner mig”, ”jag tänker inte hasa runt och vänta på ondskan, utan möter denna dag som vilken annan kylslagen tisdag som helst”. I hennes motstånd bor en övertygelse, som lågmält men konkret vittnar om att i civilisationens skugga finns strimmor av ljus, och det är vi människor och våra vardagsvanor som upprätthåller delar av civilsamhällets betydelsefulla fernissa. Kanske är denna polityr just tunn, men den säger att vi inte ger upp, det kommer en ny dag.I det mellanljus som följer på skymning och föregår gryning vilar en annan författares ande, den rysk-judiske poeten Osip Mandelstam. Det ljus som han använder i sin lyrik och prosa har vackert översatts till gråljus på svenska, av Bengt Jangfeldt och Göran Sonnevi. Mandelstam är en av 1900-talets stora poeter, och han fängslades, angavs, levde i exil, under den blodiga och omvälvande tid som inleddes med att kejsardömet föll samman i Ryssland, 1917. Hans politiska motstånd och längtan efter frihet i dikterna, frihetens gråljus, gjorde honom impopulär bland de styrande men ovälkommen också bland intellektuella, skrivande kollegor. Motståndet sammanföll i det politiska och poetiska. ”Det som är sant om en poet”, sa Mandelstam, ”är sant om alla. Det är ingen idé att skapa några skolor. Det är ingen idé att skapa någon egen poetik”. På så vis utövade han motstånd inte bara genom sin poesi utan också mot poesin själv.Och kanske är det så att det vi behöver mest i vår tid, i form av motståndskraft, kräver en ny slags uppmärksamhet. Poesin exponerar konstens inbjudande men mångtydiga gest – är vi observanta hittar vi till människans villkor i ett gråljus. Det lite mer introverta motståndets estetik är omstörtande för att det bekräftar allt vi redan vet men inte visste att vi kunde lära oss igen. Och om hoppet är det sista som överger människan kanske fåfängan, eller omsorgen om det yttre, sviker oss först när vi inte orkar längre.Om vi läser och förstår litteratur som en förberedelse, som ett sätt att överträda gränser, som en form av motstånd i vilken vi kan betrakta minnet, platsen och tiden genom återkomster - där det som står bär fram just konstens sanning, en sanning som aldrig är ute efter att bevisa något, utan som ställer frågor om sanningen – då kan vi vara kvar här, i denna hemska vackra värld, och med Herasymjuks ord lägga det som betyder allt i vår minsta ficka.Anna Victoria Hallbergförfattare och litteraturvetareLitteratur:Olena Herasymjuk, Osynliga dikter, övers. Mikael Nydahl, (Ariel/Ellerströms, 2025)Christopher Newfield, Ivy and Industry: Business and the Making of the American University, 1880-1980, (Duke University Press, 2004)Osip Mandelstam, Frihetens gråljus, övers. Bengt Jangfeldt och Göran Sonnevi, (Tiden, 1979)

Rysk-japanska kriget 1904–1905 är för många i dag en relativt okänd konflikt, trots att det i sin samtid uppfattades som ett av de mest betydelsefulla krigen sedan Napoleonkrigen. Japans seger väckte enorm uppmärksamhet världen över. En asiatisk stat hade besegrat en europeisk stormakt i ett modernt storkrig och därmed rubbat föreställningar om den europeiska militärens självklara överlägsenhet.Japan hade sedan Meijirestaurationen 1868 genomgått en snabb politisk, industriell och militär modernisering. Nu visade landet vad denna omvandling hade åstadkommit både på land och till sjöss. Efter hårda strider i Manchuriet och belägringen av Port Arthur kom det avgörande sjöslaget vid Tsushima i maj 1905, där den japanska flottan i praktiken krossade den ryska 2:a Stillahavseskadern, som huvudsakligen hade sänts från Östersjön.För Ryssland blev nederlaget en svår prestigeförlust. Samtidigt skakades tsarväldet av den revolutionära oro som kulminerade under 1905 och som krigets motgångar bidrog till att förstärka.I avsnitt 49 av Militärhistoriepodden tar sig idéhistorikern Peter Bennesved och historikern Martin Hårdstedt an rysk-japanska kriget och dess betydelse för 1900-talets militära och politiska utveckling.Kriget har ofta beskrivits som en föregångare till första världskriget. Det var ett tidigt exempel på industriell krigföring i stor skala. Under belägringen av Port Arthur mötte anfallande soldater skyttegravar, taggtråd, kulsprutor och tungt artilleri – företeelser som senare skulle komma att prägla västfronten under första världskriget. Även sjökriget gav en föraning om framtidens konflikter. Moderna slagskepp spelade huvudrollen, samtidigt som torpedbåtar och sjöminor fick stor betydelse. Vapnen var inte nya, men rysk-japanska kriget visade tydligt vilken effekt de kunde få i ett modernt sjökrig.Mest känt är slaget vid Tsushima den 27–28 maj 1905. Under amiral Heihachirō Tōgō besegrade den japanska flottan den ryska eskadern genom bättre beredskap, effektiv eldgivning och skicklig manövrering. Bara ett fåtal ryska fartyg lyckades nå Vladivostok. Trots segern fick Japan också erfara att en militär triumf inte nödvändigtvis gav alla de politiska vinster som befolkningen väntade sig. I freden i Portsmouth erkändes Japans starka ställning i Korea, landet övertog ryska rättigheter kring Port Arthur och södra Manchuriska järnvägen och fick den södra delen av Sachalin. Däremot fick Japan inget krigsskadestånd, vilket utlöste omfattande protester och upplopp i Tokyo. Rysk-japanska kriget innebar därmed inte bara slutet på en konflikt utan början på en ny maktordning i Östasien. Japan hade etablerat sig som stormakt, men motsättningarna kring landets växande inflytande i Korea, Manchuriet och Kina skulle fortsätta att skärpas under de följande årtiondena. Tillsammans med Japans fortsatta expansion och de växande motsättningarna till USA bidrog denna utveckling så småningom till den konflikt som kulminerade i Stillahavskriget och anfallet mot Pearl Harbor 1941. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Studio Allsvenskan är sponsrade av Snabbare – det okrångliga spelbolaget!Köp en andel till vårt andelsspel på SnabbTipset hos Snabbare.https://www.snabbare.com/snabbtipset-studioallsvenskan18+ | Stödlinjen.se | Spela AnsvarsfulltÅrets bästa sportdeal är här! TV4 Play och Studio Allsvenskan har ett samarbete där du kan se Allsvenskan, Superettan, La Liga och Serie A plus massa mer med ett galet vasst erbjudande – för enbart 349 kronor i månaden i sex månader. Gå in på https://www.tv4play.se/kampanj/studioallsvenskan för att ta del av erbjudandet!Tim och Hugo har tagit sig till Eleda stadion i Malmö för en längre sittning med MFF-stjärnan Sead Haksabanovic.Eftersom Sead har gästat Studio Allsvenskan tidigare så tar vi vid sedan dess, Norrköping 2019.Vad har hänt sedan dess? Vad har Sead gjort i Ryssland, Djurgården, Celtic, Stoke och nu Malmö FF?Han berättar om den tuffa tiden förra året fram till nu med hans pappas bortgång och vad det har gjort med honom.Och självklart blir det en stor genomgång av Malmö FF. Blir det guld nästa år? Vad krävs i så fall? Vad gick snett under Miguel Ramirez som tränare? Och varför är det så bra under Gaute Helstrup nu?Vi går igenom allt med Sead Haksabanovic.Och detta vill ni absolut inte missa.Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En ny ung generation oppositionella i Ryssland förvånar experterna när de utmanar staten trots stora personliga risker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Ivan Nechepurenko, New Yorks Times reporter i Moskva, Maxim Reznik, rysk oppositionspolitiker i exil, Alexander Novikov, 21-årik kandidat till Dumavalet, Andrei Kolesnikov, rysk författare och analytiker och ”Aleksej”, ”Anastasija” och ”Mikhail”, unga ryska krigsmotståndare mflProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seReporter: Johanna MelénTekniker: Victor Bortas RydbergProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

VEM: Birgitta OhlssonYRKE: Politiker (Centerpartiet) och författareAVSNITT: 754OM: Aggressiv bröstcancer. Sedan akut leukemi. Att börja skriva avskedsbrev till sina barn. Livet mellan provsvaren. Tårarna hos Kristian Luuk. Donald Trumps USA där grannarna slutar prata spanska på gatan. Hemresan över Atlanten och den politiska comebacken. Att slowdejta Centerpartiet och göra slut med Liberalerna. Om att hålla sig vid liv för att få se döttrarna ta studenten och Ryssland bli en demokrati.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfKLIPPNING: Magnus Silfvenius ÖhmanPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram.FOTO OMSLAGSBILD: Thron UllbergP.s Nu finns min nya bok Västerbottens sämsta schaman att beställa HÄR.Läs mer om Birgittas bok Hon jag en gång var HÄR. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

VEM: Birgitta OhlssonYRKE: Politiker (Centerpartiet) och författareAVSNITT: 754OM: Aggressiv bröstcancer. Sedan akut leukemi. Att börja skriva avskedsbrev till sina barn. Livet mellan provsvaren. Tårarna hos Kristian Luuk. Donald Trumps USA där grannarna slutar prata spanska på gatan. Hemresan över Atlanten och den politiska comebacken. Att slowdejta Centerpartiet och göra slut med Liberalerna. Om att hålla sig vid liv för att få se döttrarna ta studenten och Ryssland bli en demokrati.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfKLIPPNING: Magnus Silfvenius ÖhmanPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram.FOTO OMSLAGSBILD: Thron UllbergP.s Nu finns min nya bok Västerbottens sämsta schaman att beställa HÄR.Läs mer om Birgittas bok Hon jag en gång var HÄR. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sommaren 2026 inleder Ukraina en kampanj av attacker mot ett ryskt e-handelsbolag som bland annat säljer kläder och husgeråd. Varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På ort efter ort från Uralbergen till St Petersburg brinner nätjätten Wildberries varulager i Ryssland. Drönare från Ukraina har svept in i tusental och släppt sina sprängladdningar.Ukrainas nya strategi riktas mot företag som stöttar den ryska krigsekonomin men slår också hål på vanliga ryssars bekvämlighetsbubbla.Experter varnar för att kriget nu gått in i en ny fas som kräver fler civila offer - på båda sidor.Medverkande: Trygve Ulriksen Skogseth, utrikesreporter på Ekot, Fredrik Wadström, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent, Mark Galeotti, brittisk historiker, och författare till flera böcker om Ryssland, Fabrice Pothier tidigare stoppanalytiker på Nato och är numera VD på konsultfirman Rasmussen Global, Orysia Ludsevitj, biträdande chef för Rysslands- och Eurasiaprogrammet samt chef för Ukrainaforumet vid den brittiska tankesmedjan Chatham House,Programledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Rasmus Håkans

Aleksandr Litvinenko kände den ryska säkerhetsapparaten inifrån genom sitt tidigare arbete inom säkerhetstjänsten FSB. När han senare vände sig mot systemet blev han en skarp kritiker av Putin och lämnade Ryssland för att söka skydd i Storbritannien. Han blev plötsligt svårt sjuk i London. Hösten 2006 försökte läkarna på ett sjukhus i London att förstå vad som hänt med Litvinenko. Hans tillstånd försämrades snabbt, men orsaken var länge ett mysterium.

SD-tjänstemannen Polina Malaberg har deltagit i en rysk bjudresa till Moskva och rör sig i ett diasporanätverk med kopplingar till den ryska ambassaden och myndigheter i Ryssland. Parallellt med sitt arbete i riksdagen har hon spridit ryska propagandanarrativ i sociala medier. Men Malaberg befinner sig också nära den politiska maktens centrum. Hon är politisk tjänsteman för SD i konstitutionsutskottet och lever tillsammans med Gustav Gellerbrant, en av Sverigedemokraternas tyngsta tjänstemän, som är en central länk mellan partiet och regeringen inom Tidösamarbetet.  Experter som Expo talat med beskriver omständigheterna som säkerhetsmässigt allvarliga. Och fallet sätter på nytt ljuset på ett återkommande problem för Sverigedemokraterna.  Varför fortsätter Rysslandsfrågan att dyka upp i och omkring SD? Och vad innebär det när ett parti med ambitionen att sitta i regering återigen tvingas hantera frågor om ryska kontaktytor nära den politiska makten? Gäster i studion är Maria Georgieva, frilansjournalist, och Jonathan Leman, researcher på Expo. Programledare är Anna Fröjd. --- Inför valet vill vi veta vad du undrar över! I ett extrainsatt frågeavsnitt vill vi svara på frågor relaterade till valet. Prata in din lyssnarfråga som ett röstmeddelande till oss: https://www.speakpipe.com/studioexpo Vill du hellre mejla så skicka din fråga till studioexpo@expo.se  Läs mer: Granskningen: Den okända sekreteraren "Elena" (Georgieva, Leman, 2026): https://expo.se/fordjupning/den-okanda-sekreteraren-elena/ Anna Fröjd: Varför placerar SD en prorysk tjänsteman i KU?: https://expo.se/kommentar/varfor-placerar-sd-en-prorysk-tjansteman-i-ku/ Niclas Nilsson: SD duckar för det verkliga Rysslansproblemet: https://expo.se/kommentar/sd-duckar-for-det-verkliga-rysslandsproblemet/ Studio Expo: SD:s eviga Rysslandsproblem (2026) https://expo.se/podcasts/sds-eviga-rysslandsproblem/ SD-ldemot i försvarsutskottet: tackar Ryssland för invasionen (Vergara, 2022): https://expo.se/nyhet/sd-ledamot-i-forsvarsutskottet-sprider-film-som-tackar-ryssland-for-invasionen/ Expo behöver ditt stöd Bli poddvän här: https://expo.se/stod-expo/bli-poddvan/  Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Ansvarig utgivare: Daniel Poohl

I veckans avsnitt pratar Axel Walle och Måns Kjellsson omexportstoppet från Ryssland och Ukraina som håller upp priserna, och olika scenarier för hur vetepriset kan utvecklas framåt när marknaden drivs av rubriker. Medverkande: Måns Kjellsson, marknadsanalytiker påLantmännen och Axel Walle, ansvarig extern försäljning av spannmål på Lantmännen. Denna marknadsinformation har tagits fram av Lantmännenek för, Division Lantbruk. Syftet med marknadsinformationen är att ge allmän information till våra kunder och utgör inte något investeringsråd eller personlig rekommendation.

Det fria internet är ett hot mot världens diktaturer. Regimernas kontroll minskar när befolkningen har tillgång till internationella medier och ges möjlighet att kommunicera utan att bli avlyssnade. De stora diktaturerna, däribland Kina, Ryssland och Iran, försöker därför att begränsa medborgarnas åtkomst till internet med hjälp av flera olika metoder. Iran begränsar utländska webbtjänster hastighetsmässigt så att de blir snudd på oanvändbara. Ryssland tvingar folket att använda den statliga mobilappen Max. Kina har lyckats få folket att anamma inhemska motsvarigheter till de internationella plattformarna, vilket därigenom har minskat befolkningens intresse av att nå det globala internet. Veckans specialavsnitt av Bli säker-podden gästas av Marcin de Kaminski, Senior Vice President of Programs på Open Technology Fund. Han berättar om metoderna som diktaturer utnyttjar för att censurera och avlyssna internet. Han berättar också om öppen källkodsprojekten som har fått investeringar från Open Technology Fund för att hjälpa världens befolkning att kringgå internetbegränsningar och kommunicera säkrare. Han lyfter bland att fram tre av poddens frekvent omnämnda projekt: Signal, Let's Encrypt och Wireguard. Veckans poddavsnitt ger inte bara en inblick i hur det är att leva i ett land som begränsar internet. Avsnittet är också en välbehövlig påminnelse om att vi aldrig får ta det fria internet för givet. Flera demokratiska länder har redan börjat diskutera införandet av bakdörrskrav i säkra meddelandeappar och begränsningar av vpn-tjänster. Tack till Linköping Science Park som bistod med lokal för inspelningen av avsnittet. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd367.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tyskland pekar ut Ryssland som ansvarigt för drönarattacken mot Leipzig flygplats. Hur påverkas det säkerhetspolitiska läget i Europa? Och hur påverkas den svenska valrörelsen? Andreas Ericson gästas av Erik Thyselius  från Svenska Nyhetsbyrån och Amanda Wollstad från Svensk Tidskrift.

Davids Guldörat-nominering, nytt förslag på partiernas blom-loggor och tunnbröds-ilska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radios app.Babs syskonskara och Davids klök-råbiff. Psyko-Fanny som åker till flerdagars-dejter i Storbritannien skriver in igen. P3 Nyheters Babs Drougge om att Sverige nu kallar upp Rysslands ambassadör efter Tysklands utpekande av Ryssland för att vara ansvariga för bombdrönarincidenten på flygplatsen i Leipzig. Vår politikreporter Emilia Aro tar oss genom alla snackisar som präglat Centerpartiets mandatperiod. Sedan träffar vi C:s partiledare Elisabeth Thand Ringqvist och frågar henne vilket Sverige hon lovar väljarna. Efteråt analyserar Ekots politikreporter Lova Olsson intervjun. I Babs hål idag: Varför är tunnbrödet så litet när du köper hem det? Vad har hänt med den svenska traditionen med att alla partier ska ha en blomma i sina loggor? Netflix gör dokumentär om Matthew Perry. Hotet gubbar i jeansjacka. Vår egen David Druid är nominerad till årets programledare i radio och tävlar nu mot hans egen kollega Katherine Zimmerman.Tidpunkter i avsnittet:13.18 Nyhetsfördjupning: Tysklands utpekande av Ryssland.17.09 Så mår Centerpartiet just nu.28.10 Elisabeth Thand Ringqvist.01.04.37 Lova Olsson analyserar partiledarintervjun. 01.16.04 Babs privata hål.Kapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radios app.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige har köpt fyra nya krigsfartyg av Frankrike. Notan är mer än vad ett helt års försvarsbudget låg på för bara nåra år sen och gör köpet till en av dom dyraste försvarsaffärer någonsin. Samtidigt som fregatterna lyfts fram som nödvändiga riktas kritik mot investeringen. Hur viktig är satsningen? Vad säger Ryssland om det svensk-franska samarbetet? Och hur stor är risken att vi hamnar i krig? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: Sveriges Radio, TV4. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Med elva dagar till valet är statsministern gäst hos Viktor Barth-Kron i Expressens intervjustudio. Hur långt behöver Ryssland gå innan vi får en samlingsregering? Har Sverige pratat kärnvapen med Marine Le Pen? Och finns det en hemlig plan om att locka över Centerpartiet till högern igen?

CIA kan ha försökt stoppa rysk attack. Tyskland pekar ut Ryssland för sprängladdning på flygplats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför var CIA-chefen John Ratcliffe på blixtvisit i Moskva efter att en sprängladdning hittats på en tysk flygplats? Nu sluter land efter land upp bakom Tyskland som pekar ut Ryssland som skyldig. Samtidigt höjer både Vladimir Putin och Volodomyr Zelenskyj tonläget.Hör Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan, Lubna El-Shanti Ukrainakorrespondent och Fredrik Wadström Rysslandskorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Marina Nilsson Malmström

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den tyska regeringen har nu officiellt gått ut och anklagat Ryssland för att ligga bakom ett misstänkt attentatsförsök vid Leipzigs flygplats i augusti. Liknande drönarincidenter har inträffat på flera platser i Europa den senaste tiden, men det är första gången ett land så tydligt pekar ut Ryssland som skyldiga.

En gång föll Sovjetunionen samman i femton delar. Går Ryssland samma öde till mötes? I detta samtal får vi höra Stefan Hedlund, professor emeritus i öststatsforskning vid Uppsala universitet, prata om innehållet i sin nya bok Moskvastatens återkomst och undergång. Medverkar gör även Carolina Vendil Pallin, forskare inom Rysslandsstudier, Bo Hugemark, överste och säkerhetspolitisk kommentator och Joakim Paasikivi, Senior Geopolitical Advisor vid Mannheimer Swartling samt utbildad officer. Samtalet leds av Fredrik Segerfeldt, Timbro, och spelades in under lanseringen i augusti 2026.

Med den så kallade polarsidenvägen vill Kina stärka sin position inom världshandeln och säkra en strategisk rutt till Europa. Nu går trafiken tätare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett varmare klimat öppnar upp för en ny kinesisk handelsrutt norr om Ryssland. För Kinas del handlar det om kortare transportsträckor till Europa och en pålitligare passage då världspolitisk oro gjort de konventionella sjöfartslederna osäkra. Nu startar ett kinesiskt rederi för första gången regelbunden containerfrakt från Kina via den nya passagen och fraktfartyget ”Dubai tower” väntas ankomma till Storbritannien i början på september. Även Göteborg är listat som tilltänkt framtida hamn för rederiet.Fördjupar Kinas armkrok med RysslandDen kommersiella potentialen är i dagsläget begränsad och den nya rutten kommer med en rad osäkerheter. Men den nya farvägen understryker Kinas närvaro i ett Arktis som alltfler stater pekat ut som strategiskt betydelsefullt. Och trafiken stärker bandet mellan Kina och Ryssland. Lyssna på Radiokorrespondenterna Kina om vad den nya handelsrutten innebär för maktbalansen i Arktis och vilka konsekvenser det kan få för världshandeln.Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinareporter. Johan Woxenius, professor i sjöfartens transportekonomi och logistik vid Göteborgs universitet.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeKällor ljudklipp: PBS, CCTV, Sveriges Radio.

Idag kommenterar vi på risken att Ryssland öppnar en begränsad ”andra front” mot NATO – inte för att erövra territorium, utan för att splittra Europa och försvaga stödet till Ukraina. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter Wildberries nu riktar Ukraina in sig på Rysslands äldsta E-handelsjätte Ozon. Brandröken över storstäderna pressar Putin inför kommande val. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtidigt blev juli den dödligaste månaden i Ukraina för civila sedan början av Rysslands storskaliga invasion.I veckans avsnitt analyserar vi också varför Vladimir Putin slår ner på de sista resterna av rysk opposition inför ett parlamentsval där utgången är avgjord på förhand. Hör Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Lubna El-Shanti, radions Ukrainakorrespondent och Fredrik Wadström, radions Rysslandskorrespondent Programledare: Johanna MelénProducent: Marina Nilsson Malmström

Ukraina har ett nytt supervapen, kryssningsroboten Flamingo. Den kan bära över 1000 kilo sprängämnen och med en räckvidd på 300 mil är den är framtagen för att nå mål långt in i Ryssland. Vad blir Rysslands nästa drag? Hur skraj är Putin för Ukrainas nya anfallsrobot? Och hur långt är vi från en fred mellan länderna? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: Daily Mail World, Tpt World, Preston Stewart/Youtube. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Säsongens första Kommenterar handlar om CIA-chefen John Ratcliffes oväntade besök i Moskva och vad som kan ligga bakom det. Andreas diskuterar möjliga amerikanska varningar till Ryssland och vad de kan innebära för Nato, Europa och Sverige. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ryska industrier i brand, ryska raffinaderier attackeras och bilköerna är långa för att få tag i bensin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtidigt som Vladimir Putins fullskaliga krig mot Ukraina fortsätter har det på 4,5 år ännu inte uppnått sina uttalade mål. Hör om bakslagen för Putins imperialistiska drömmar och om att dominera sina grannar.Livepodd från evenemanget ”Möt Radiokorrespondenterna”, inspelat på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.Hör Lubna El-Shanti Ukrainakorrespondent, Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent och Felicia Hassan Östersjökorrespondent.Programledare Johanna MelénProducent Marina Nilsson Malmström

1810 stod Napoleon på höjden av sin makt. Trots detta möttes den franska ockupationen av hårt motstånd i Spanien och på vissa håll i Italien och Sydtyskland. Det var främst på landsbygden och bland bondebefolkningen som motståndet var störst. Man gillade inte de franska försöken att förändra samhället. Medelklassen i italienska städer var däremot mer positivt inställda till fransmännen.Sakta gick utvecklingen mot en slutlig konfrontation mellan Alexanders Ryssland och Napoleons Frankrike. År 1812 bröt en stor fransk armé in i Ryssland. Inte mindre än 400 000 man marscherade mot Moskva för att en gång för alla tvinga Ryssland till underkastelse.Detta är det andra avsnittet av två om Napoleonkrigen där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet om Napoleonkrigen.Vid Borodino i september bjöd ryssarna hårt motstånd, men fransmännen tog slutligen Moskva. Men Napoleon kunde inte komma åt den ryska armén. Ryssarna backade undan och lät kylan och den brända jordens taktik slita ner den franska armén. Fälttåget blev en katastrof för Napoleon. I början på 1813 linkade de sista resterna av hans Grand Armée tillbaka in i Ostpreussen.Omgående samlades en ny allians mot Napoleon. En av de ledande krafterna var den före detta franske marskalken Bernadotte – sedan 1810 svensk kronprins. Tre arméer ringade in Napoleon vid Leipzig och besegrade honom i det största slaget under kriget som pågick fyra dagar i oktober 1813. Napoleon undslapp med en del av armén till Frankrike men tvingades i april 1814 abdikera och förvisade till den lilla ön Elba.De allierade inledde den stora fredskonferensen – Wienkongressen. Knappt hade gränserna reglerats och ordningen efter årtionden återställts innan budet om Napoleons återkomst nådde de församlade ledarna i Wien. Napoleon hade i mars 1815 undkommit från Elba och inledde hundra nya dagar vid makten. Den nya franska armén som i all hast stampades fram besegrades slutligen av brittiska och preussiska styrkor som i ilmarsch sattes in mot den franske kejsaren vid Waterloo den 18 juni 1815. Detta blev det definitiva slutet för Napoleon. Han fångades och sattes på ön St Helena i Atlanten.Slutligen fick Europa fred. Alla förändringar kunde inte återställas av Wienkongressen även om det fanns ett tydligt antirevolutionärt budskap i fredens slutdokument. De gamla kungadynastieran återinsattes på tronerna med ett egentligt undantag: Bernadotte fick behålla sin ställning som kronprins av Sverige. För Norden innebar Napoloenkrigens slut att embryot till fyra självständiga nationella identiteter skapades. Sverige och Danmark var stympade, men Norge hade fått en egen författning även om man befann sig i en påtvingad union med Sverige. Finland nådde en viss autonomi som storfurstendöme inom det ryska imperiet. Hundra år senare vann Norge 1905 och Finland 1917 sin självständighet, men det hade andra förklaringar.Bild: Napoleon och resterna av la grande armée på reträtt efter det ryska fälttåget. Målning av Adolph Northen ca 1850, Public Domain.Musik: La Marseillaise av Band of the Garde Républicaine med dirigent François-Julien Brun. Inspelad i Théâtre des Champs-Elysée 1950, Wikimedia Commons, Public Domain.Lyssna också på Jacob Walter och katastrofen i Ryssland 1812. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands krig mot den Ukrainska civilbefolkningen och vilka lärdomar Sverige borde dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har inte bara varit ett militärt krig. Det har också blivit ett krig mot det civila samhället. El, värme, vatten, järnväg och räddningstjänst har gång på gång blivit måltavlor för ryska attacker. Vintern 2026 blev en av de tuffast under det fyra år som gått sedan den fullskaliga invasionen.– Det var ett Kiev i totalt mörker, tjockt islager utomhus, is och kondens inomhus. I perioder fanns ingen värme och ingen el, säger Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-ShantiNär infrastrukturen slogs ut sattes stora värmetält upp i hårt drabbade områden. Dit kunde människor komma för att värma sig, få kaffe, mat och ibland träffa psykologer.– Det var ett väldigt stort civilt engagemang som höll folk vid liv, säger Lubna El-ShantiMänniskor fortsatte också att gå till jobbet, trots kyla, mörker och återkommande attacker. Enligt Lubna El-Shanti är det en viktig del av Ukrainas motståndskraft: att vardagen fortsätter så långt det är möjligt.Snabba reparationer efter attackerVärmetält är en nödlösningen, för att samhället ska fungera måste infrastruktur som bombas lagas snabbt. Det är också nåt Ukraina blivit bra på med tiden.– Man blir verkligen imponerad av Ukrainas förmåga att återställa kritisk infrastruktur, säger Robert Wallén, chef för avdelningen operativ hantering på Myndigheten för civilt försvarÄven järnvägen har blivit ett viktigt mål. Eftersom inget civilt flyg går över Ukraina är tågen avgörande för både människor och varor. När räls skadas kan arbetare ibland laga den på bara några timmar, så att trafiken kan fortsätta.Räddningstjänsten under hotRäddningstjänst och sjukvårdare som rycker ut till raserade hus efter robot- och drönarattacker – riskerar själva att bli måltavlor. Metoden kallas ”doubl tap” och går ut på att Ryssland attackerar samma mål två gånger, men med några minuters mellanrum så att de som ska rädda människor själva riskerar livet. – Många räddningsarbetare har dödats på det här sättet när de försöker rädda civila, säger Lubna El-ShantiLärdomar för SverigeAllt som Ukraina utsatts för är också sådant Sverige måste dra lärdomar ifrån, men ännu viktigare är att lärdomarna omsätts i praktiskt handlande redan nu och att insatser görs när det redan är för sent, menare Robert Wallén chef för avdelningen operativ hantering på Myndigheten för civilt försvar– Det som inte fungerar i vardagen kommer inte fungera bättre när det är krig, säger Robert Wallén.Medverkande: Lubna El-Shanti, Sveriges Radios UkrainakorrespondentRobert Wallén, chef för avdelningen operativ hantering på Myndigheten för civilt försvarProgramledare: Sylvia DahlénTekniker Mats Jonsson.

Napoleonkrigen 1803 till 1815 tillhör de mest omvälvande skeendena i historien. Napoleons försök att skapa ett imperium ledde till ett förödande krig som berörde stora delar av världen. Sverige förlorade också Finland till Ryssland med Napoleons goda minne.Mellan 1805 och 1807 besegrade de franska arméerna allt motstånd på kontinenten. Österrikare, ryssar och preussare fick se sig besegrade. I en serie spektakulära fälttåg och slag krossade Napoleon och hans soldater allt motstånd. Det enda Napoleon misslyckades med var att besegra den brittiska flottan.Detta är första avsnittet av två om Napoleonkrigen där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet om Napoleonkrigen.Britterna lyckades under amiralen Nelson förgöra den förenade fransk-spanska flottan vid Trafalgar 1805. Trots denna framgång var det Napoleon som dikterade villkoren på kontinenten. År 1806 infördes blockad av brittiska varor och det tysk-romerska riket upplöstes. Sommarn 1807 träffades tsar Alexander och Napoleon i den lilla ostpreussiska gränsstaden Tilsit och förhandlade fram en fred som även innebar en uppdelning av Europa i två intressesfärer.Det franska militära systemet innebar en utveckling av krigföringen. Arméerna var indelade i självständiga divisioner och kårer. På slagfältet innebar det mindre sårbarhet om en division slogs ut av fienden påverkade det mindre den övriga delen av armén. Under förflyttning marscherade kårerna enskilt och kunde spridas över ett större område vilket innebar att det var enklare att hitta förnödenheter. Dessutom marscherade de franska soldater med minimal packning och sov i bivack eller under bar himmel. Napoleon var en mästare på att koncentrera sina trupper i rätt stund och de franska soldaterna anföll i kolonn eldade av patriotism och understödda av ett kraftfullt artilleri och kavalleri.Sverige och Danmark utsattes från 1807 för ett hårt tryck. Danmark föll för de franska hoten inte minst efter det brittiska anfallet på Köpenhamn. Sverige vägrade underordna sig och fortsatte hårdnackat att understödja britterna. I februari 1808 anföll Ryssland sydöstra Finland. Kriget blev en katastrof och innebar förlusten av Finland i freden i september 1809.Spanien ockuperades av fransmännen, som trots allt inte kunde kontrollera hela den iberiska halvön. Spanska gerillakrigare gjorde hårt motstånd understödda av brittiska soldater under hertigen av Wellington.Österrikes gjorde under intryck av de franska motgångarna i Spanien ett nytt försök att gå i krig med Napoleons Frankrike In ledningsvis vann de österrikiska arméerna vissa framgångar, men slutligen besegrades österrikarna återigen och tvingades acceptera en ännu hårdare freden än 1805.Bild: Slaget vid Austerlitz den 2 december 1805 av François Gérard digital version producerad av Réunion des Musées Nationaux Photographic Agency, Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kriget i Ukraina går in i ännu en hård fas. Ryssland pressar långsamt framåt i öst, Ukraina har brist på soldater och fredssamtalen har tystnat. Samtidigt växer Nordkoreas roll – med både vapen och soldater. Hur ser läget vid fronten ut nu? Vad gör Ukraina åt soldatbristen? Kan samarbetet mellan Putin och Kim Jong-un förändra kriget? Gäst: Johan Mathias Sommarström, utrikeskommentator på Aftonbladet Programledare och producent: Love Isakson Svensén Klipp från: DW News Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Vikingatågen gick inte bara i västerled. I synnerhet från dagens Sverige gick de också till Östeuropa, både till ”Grekland”, det vill säga det bysantinska riket, och till ”Gårdarike”, det vill säga till dagens Ryssland, Belarus och Ukraina. Utvandringen av handelsmän, krigare och hövdingar från Norden till Östeuropa lade grunden till Kievrus, det första ryska riket.Vikingarnas östeuropeiska historia är påfallande väldokumenterad, både genom arkeologiska lämningar och genom redogörelser i skriftliga källor. När en munk i Kiev i början av 1100-talet skrev Nestorskrönikan, den första ryska historieskildringen, kunde han använda sig av flera bevarade handelsavtal från 900-talet, vilka i detalj visar hur ruserna, det vill säga svenskar från Roslagen och deras östslaviska förbundna, tog sig till Konstantinopel (vikingarnas ”Miklagård”) för att handla. I bysantinska verk kan vi detaljanalysera resorna som sådana – vilka vägar vikingarna tog, vilka forsar de måste bemästra och hur fort de färdades. Både nordbor och bysantinare har till råga på allt efterlämnat redogörelser för de skandinaviska krigare som trädde i kejsarens tjänst och stred i väringagardet, en av Europas militära elitkårer. Tack vare detta kan vi följa den blivande norske kungen Harald Hårdrådes spännande liv i exil, först som stridsman i Kievrus, sedan som väringaledare i Italien och på Balkan. I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om vikingatågen i österled, om handel och krig i Gårdarike och Sydösteuropa.Bild: Besökare från andra sidan havet. Skildring av varjagers färd till Kievrus. Oljemålning av Nicholas K. Roerich (1901). Wikipedia, Public Domain. Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historikern Dick Harrison om hur imperier faller och vilken roll krig spelar när stormakter går under. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har gått 35 år sedan några dramatiska augustidagar i Moskva som ledde fram till Sovjetunionens sönderfall. Men tre och ett halvt decennium senare frodas den ryska stormaktsdrömmen igen.Varför sitter imperietanken så djupt rotad i Kreml och vad kan historien lära oss om hur imperier faller?I veckan gästas Radiokorrespondenterna Ryssland av Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet och författare, bland annat till boken ”Imperiernas fall”.Programledare: Johanna MelénProducent: Marina Nilsson Malmström

Ring P1 från Stockholm med Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson om bland annat kriminalvården, uppehållstillstånd, tandvård, Ryssland och samerna. Programledare: Emmy Rasper, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Litauen varnar för att Ryssland kan komma att utföra false flag-operationer. Attacker eller sabotage som utformas för att se ut att ha utförts av någon annan. Men vad vill Ryssland uppnå med den här typen av hybridkrigföring? Hur trovärdig är Litauens varning om möjliga false flag-operationer? Och hur går det egentligen till när myndigheter försöker fastställa vem som ligger bakom ett sabotage? Gäst: Wolfgang Hansson, fristående utrikesanalytiker Programledare och producent: Jesper Spanne. Klipp från: Global News Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Idag är USA en global supermakt, och så har det varit ända sedan andra världskrigets slut. Det är ingen överdrift att beteckna presidenten i Vita huset som jordens mäktigaste man. Annat var det i mitten av 1700-talet: då existerade inte USA, och den politiska konstruktion som sedan skulle bli en världsmakt utgjordes av några sinsemellan fristående brittiska kolonier vid den nordamerikanska östkusten.Så sent som 1763 framstod Storbritannien som den stora segraren i kampen om Nordamerika, men redan ett decennium senare bröt det koloniala imperiet samman i ett utdraget krig, i vilket kolonisterna reste upprorsfanan under män som George Washington och Thomas Jefferson. Till en början hade Storbritannien alla trumf på hand: de såg till att kolonisternas slavar gjorde uppror, de fick den nordamerikanska urbefolkningen på sin sida, och de hade betydligt bättre arméer till sitt förfogande, med gott om tyska legosoldater.Men sedan hände något: kolonisterna lyckades förvandla upproret till ett världskrig, i vilket Frankrike och Spanien öppet allierade sig med dem, och i vilket mängder av stater – såväl Ryssland och Sverige som Osmanska riket och Bägge Sicilierna – uttryckligen motsatte sig den brittiska flottan och dess metoder för att kontrollera världshaven. Och därmed öppnades vägen till grundandet av en helt ny stat: United States of America.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om nordamerikanska frihetskriget – varför det bröt ut och hur det utkämpades.Bildtext: Delaware-regementet i slaget vid Long Island den 27 augusti 1776, en tidig och avgörande drabbning under USA:s frihetskrig som tvingade Washingtons armé till reträtt från New York. Målning: Domenick D'Andrea. Public domain, via Flickr (National Guard Bureau).Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Patriotiska lektioner, omskrivna historieböcker och skolliv som filmas med förutbestämda repliker - så formar Putin skolbarnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En skolpedagog i den lilla ryska staden Karabasj i Tjeliabinskregionen får i uppdrag att dokumentera hur skolbarnen marscherar, svarar rätt på frågor om Rysslands specialoperation i Ukraina och undervisas i patriotism. Pedagogen Pavel Talankin gör som han blir tillsagd, men passar samtidigt på att samla på sig material för att visa omvärlden vad som pågår i den ryska skolan. Han lyckas smuggla ut materialet från Ryssland och i samarbete med västerländska filmare klipps en film fram, som vinner en Oscar för bästa dokumentärfilm 2026.I podden går vi djupare in på hur propaganda används i Ryssland, vilka konsekvenser den redan fått och kan få framåt.Vi ställer oss också frågan vad som händer med USA:s president Donald Trumps löfte till Ukraina, att landet ska få licens för att själva kunna tillverka luftvärnssystemet Patriot - har Trump tagit tillbaka sitt löfte, eller finns det fortfarande en chans att Ukraina får licensen?Och vi tar en titt på den nya ryska lagen som stryper möjligheterna för ryssar som bor utomlands och som blivit dömda i sin frånvaro, att göra pass och använda statliga tjänster.Veckans gäster är:Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropa studier vid Utrikespolitiska institutet Trygve Ulriksen Skogseth, Ekot utrikesreporterProgramledare: Monika TitorProducent: Mattias DellertUnder sommaren publiceras avsnitten senast 16:00 på torsdagar.

Hur är stämningen inne i Ryssland? Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har landet blivit allt mer slutet mot omvärlden, och utländska journalister har svårt att arbeta fritt. Trots det har Svenska Dagbladets korrespondent Gunilla von Hall nyligen rest i Ryssland. Hur mår den ryska ekonomin? Hur påverkar kriget människors vardag? Och varför vill Putin att ryska kvinnor ska få åtta eller fler barn? Gäst: Gunilla von Hall, utrikeskorrespondent på Svenska dagbladet Programledare och producent: Jesper Spanne. Klipp från: Sky News Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands sjökrig mot Ukraina och vilka lärdomar Sverige borde dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Ryssland inledde sitt fullskaliga anfall mot Ukraina 2022 såg styrkeförhållandena till sjöss ut att vara givna. Den ryska Svartahavsflottan var överlägsen. Ukraina saknade en flotta som kunde mäta sig med Rysslands stora örlogsfartyg.Ändå har kriget i Svarta havet utvecklats till en av de tydligaste symbolerna för Ukrainas förmåga att överraska, anpassa sig och slå mot en militärt starkare motståndare.Den lilla ön som blev en stor symbolEtt av de första avgörande ögonblicken kom vid Ormön, eller Snake Island, i västra Svarta havet. Ön är liten och i sig inte särskilt imponerande. Men dess läge, nära sjöfartslederna och utloppet från Donau, gjorde den strategiskt viktig.När ryska styrkor tog kontroll över ön i början av invasionen blev den också en stark symbol för krigets första dagar. Det var där en ukrainsk gränsvakt enligt uppgifter ska ha svarat ett ryskt örlogsfartyg med orden:– Ryskt krigsfartyg, dra åt helvete.Formuleringen spreds över världen och blev en bild av ukrainskt motstånd.Men Ormöns betydelse var inte bara symbolisk. När Ukraina några månader senare pressade bort Ryssland från ön visade det att rysk kontroll över västra Svarta havet inte var total.– Ön i sig är nog inte viktig, men det faktum att man återerövrade den och tryckte bort Ryssland är viktigt, säger Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan.Enligt honom handlade återtagandet om att Ukraina först lyckats slå ut eller skada de fartyg som skyddade ön, och därefter gjort det omöjligt för Ryssland att stanna kvar.Det blev ett tidigt tecken på något som senare skulle bli tydligt: Ukraina kunde påverka sjökriget utan att möta Rysslands flotta fartyg mot fartyg.Moskvas fall förändrade bildenDen största prestigeförlusten för Ryssland kom när Ukraina sänkte kryssaren Moskva, Svartahavsflottans flaggskepp. Händelsen blev både militärt och psykologiskt viktig.Den visade att stora fartyg inte längre är säkra bara för att motståndaren saknar en traditionell flotta.– Man kan utan att ha en egen flotta sänka ett sånt här stort fartyg, säger Hans Liwång.Sänkningen av Moskva var också ett kvitto på ukrainsk teknisk och industriell förmåga. Fartyget träffades av ukrainska Neptunrobotar, utvecklade och tillverkade i Ukraina.Det blev en påminnelse om att kriget inte bara avgörs av importerade vapensystem, utan också av ett lands egen förmåga att snabbt utveckla, producera och använda ny teknik.– Ukraina har väldigt tydligt visat att deras näringsliv och industri är en viktig kugge i att stå upp mot Ryssland, säger Hans Liwång.Små drönare mot stora fartygDen ukrainska utvecklingen har blivit ännu tydligare genom användningen av sjödrönare. System som Magura V5 och Sea Baby beskrivs i praktiken som obemannade, snabba farkoster, ofta byggda med civila komponenter.De kan fyllas med sprängmedel och styras mot utvalda mål. Jämfört med stora örlogsfartyg är de billiga, men de kan ändå orsaka stor skada.– Det har visat sig att Ryssland är dåliga på att försvara sig mot det, säger Hans Liwång.Sjödrönarna har använts mot fartyg, hamnar och rysk infrastruktur långt från Ukrainas kust. Effekten har blivit att Ryssland tvingats dra tillbaka delar av sin flotta och att hotbilden i Svarta havet förändrats.Det är inte längre självklart att det största fartyget ger störst kontroll.Exporten blev möjlig igenKonsekvenserna märks också civilt. När Ryssland inte längre på samma sätt kunnat dominera västra Svarta havet har Ukraina kunnat återuppta delar av sin export från hamnarna kring Odessa.Spannmål och andra varor har åter börjat lämna landet via sjövägen, trots återkommande ryska attacker mot hamnar och infrastruktur.Erik Froste, expert på sjöfart och rådgivare åt EU i Ukraina, beskriver hur exporten först stoppades nästan helt när kriget bröt ut. Det bidrog till stigande spannmålspriser och oro i länder som är beroende av ukrainsk export.Senare öppnades en spannmålskorridor genom ett avtal mellan FN, Turkiet, Ukraina och Ryssland. När Ryssland lämnade avtalet hittade Ukraina nya sätt att få ut varor, bland annat genom att följa territorialvatten längs västra Svarta havet.– Nu är det de tre stora hamnarna där det är drift varje natt hela tiden. Det tuffar på, säger Erik Froste.Lärdomar för Sveriges nya fregatterKriget i Svarta havet väcker också frågor för Sverige. Regeringen har beslutat att köpa fyra nya fregatter från Frankrike, en affär värd över 40 miljarder kronor.Men lärdomar från kriget i Svarta havet visar att stora fartyg är sårbara, det visar inte minste sänkningen av kryssaren Moskva. Men samtidigt ska man inte dra för långt gånga slutsatser. Till exempel verkar ryska marines förberedelser varit för dåliga. – Det är inte fartyg som är i närheten av det skick de borde vara i. Det är inte besättningar som beter sig i närheten av hur de borde bete sig, säger Hans Liwång. TEXT: Sylvia Dahlén Medverkande: Hans Liwång, professor i försvarssystem vid FörsvarshögskolanErik Froste, expert på sjöfart och rådgivare åt EU i UkrainaProgramledare: Sylvia Dahlén Producent Kalle Glas

När Europas kanoner tystnade efter Napoleonkrigen riktades de västerländska stormakternas hunger österut. Storbritannien behärskade haven, USA pressade sig fram mot Stilla havet – och Kina och Japan stod i vägen för den nya imperiala världsordningen. De ville inte öppna sina marknader, inte underkasta sig främmande handelskrav och inte låta sig styras av västerländska intressen. Svaret blev militärt tvång.I Kina tog konfrontationen formen av opiumkrigen – två krig på 1800-talet där Storbritannien, senare med stöd av Frankrike, tvingade Qingdynastin att acceptera opiumhandel, öppna hamnar och ge västmakterna långtgående handelsrättigheter. Det var början på en förnedrande epok av ojämlika fördrag, utländskt inflytande och inre kriser. I Japan blev trycket ett annat men lika omvälvande: amerikanska örlogsfartyg bröt landets isolering och tvingade fram öppningen mot väst.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden skildras hur smuggling, kanonbåtsdiplomati och modern vapenteknologi bröt upp Östasiens gamla maktordningar. Kina förödmjukades och försvagades, medan Japan svarade med att omforma hela sin samhällsordning – för att snart själv träda fram som en aggressiv militärstat med imperiala ambitioner. Ur dessa våldsamma möten mellan öst och väst föddes konflikter och maktförskjutningar som skulle prägla hela 1900-talets historia.Vid 1800-talets mitt förändrades fokus för många västerländska stater. Napoleonkrigen var över och en relativ fred rådde i Europa. För Storbritannien och för USA var dock förutsättningarna väldigt annorlunda från tidigare. USA var sedan slutet på 1700-talet en självständig stat och hade under 1800-talets början expanderat västerut och snart lagt under sig hela den nordamerikanska kontinenten. Storbritannien hade som en konsekvens av Napoleonkrigen klivit fram som den dominerande sjömakten och i processen tagit besittning av ett antal viktiga sydostasiatiska kolonier.För att vidare expandera och för att konsolidera denna nya situation hamnade nu Kina och Japan i blickfånget. Britterna ville utöka importen av kinesiska varor, och USA ville från sin västkust etablera förbindelser med både Kina och Japan för att själva utmana den brittiska handelshegemonin. Valfisket runt japanska sjön var ytterligare en faktor. Problemet var bara att både Kina och Japan, som sedan urminnes tider fört sin egen agenda och agerat under helt andra geopolitiska förutsättningar, var helt ointresserade av att utveckla samarbete med de stora imperierna. Storbritannien, USA, Ryssland och Frankrike blev visade dörren, och hänvisades till ett fåtal hamnar med begränsat utbud. I längden skulle det visa sig ödesdigert.I slutändan skulle västerländsk teknologi i kombination med skrupelfri smuggling, handelskrig, utpressning och direkta militära aktioner, visa att västerländska imperier var fullkomligt överlägsna. Både Kina och Japan fick se sig själva förnedrade inför brittisk och amerikansk list och vapenskrammel. I kinas fall skulle högmodet kosta dem stor blodspillan, och för japans del blev konsekvensen förnedrande intrång och inhemskt politiskt tumult.Kina och Japan är dock två helt olika typer av stater, och skulle hantera mötet med de västerländska imperierna på olika sätt. Emedan den ena kollapsade under trycket, skulle den andra vända ut och in på sig själv för att själv snart kliva fram som en betydande militärstat med imperiedrömmar. För händelserna under 1900-talet blev dessa utvecklingslinjer, med rötter i europeiska kolonialsträvanden, helt avgörande.Bild: Det 98:e fotregimentet vid attacken mot Chin-Kiang-Foo (Zhenjiang), den 21 juli 1842, som påverkade Manchu-regeringens nederlag. Akvarell av militärillustratören Richard Simkin (1840–1926). Wikipedia, public domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lyssnaren Magnus har mejlat in till podden och undrar hur det ser ut i Ryssland när det kommer till internet och teknik nuförtiden. Björn Jeffery berättar om företaget Yandex, som började som ett slags ryskt Google men numera erbjuder allt från matleveranser till chattbotar. Henning Eklund förklarar den statliga appen Max, ett slags ryskt bankid som du måste använda för alla statliga ärenden. Sophia Sinclair ser en utveckling där man rör sig allt mer mot den kinesiska modellen, att skapa ett helt ryskt internet med en brandvägg mot resten av världen. Med humor och initierade källor tar SvD:s journalister med dig när framtiden skapas. Med Björn Jeffery, Sophia Sinclair och Henning Eklund. Producent och redaktör Tove Friman Leffler.

Flottans dag i Ryssland firas i år utan fartyg. Samtidigt fortsätter drönarkapplöpningen på var sin sida om den stillastående frontlinjen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den traditionsenliga och vanligtvis pampiga ceremonin kring ryska flottans dag fick i år hållas utan att några fartyg deltog i uppvisningen. Precis som när Ryssland firade segerdagen i maj var firandet kraftigt reducerat – en direkt konsekvens av säkerhetsläget.Vi diskuterar hur kriget blir allt synligare i den ryska vardagen. Vi ställer oss också frågan hur långt Ukraina respektive Ryssland kommit i drönarkapplöpningen och hur nära man är att få till internationella regler för användning av AI-vapensystem.Veckans gäster är Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till advokatbyrån Mannheimer Swartling, Trygve Ulriksen Skogseth, utrikesreporter på Ekot.Programledare: Monika TitorProducent: Jon JeppssonUnder sommaren publiceras avsnitten senast 16:00 på torsdagar.

Hur går man från att investera i över 150 bolag, sitta i styrelserum och bygga företag – till att ta över ledarskapet för ett av Sveriges partier? I detta avsnitt gästar Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist podden för ett samtal om makt, entreprenörskap, politik och Sveriges framtid.Vi pratar om de intensiva första månaderna som partiledare, varför hon medvetet valt att stänga ute sociala medier och hur erfarenheterna från startup-världen påverkar hennes sätt att leda ett politiskt parti. Elisabeth berättar också om sina år på McKinsey, lärdomarna som format hennes förmåga att lösa problem och varför hon alltid tror att det finns en väg framåt – även när andra säger att något är omöjligt.Samtalet går vidare till några av Sveriges största samhällsutmaningar: arbetslösheten, integrationen, bostadskrisen och den svaga tillväxten. Elisabeth förklarar varför hon anser att jobb är nyckeln till nästan alla samhällsproblem, varför dagens integrationspolitik har misslyckats och vilka reformer hon vill se för att få fler människor i arbete.Dessutom får hon svara på de stora politiska frågorna inför valet. Vilka partier kan Centerpartiet egentligen samarbeta med? Varför säger hon nej till både Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet? Hur ser hon på Ryssland som säkerhetshot, Nato, migrationen och Sveriges framtida vägval? Ett öppet och djupgående samtal om politik, entreprenörskap och Sveriges framtid. Följ Elisabeth här Läs mer om Centerpartiet här Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur går man från att investera i över 150 bolag, sitta i styrelserum och bygga företag – till att ta över ledarskapet för ett av Sveriges partier? I detta avsnitt gästar Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist podden för ett samtal om makt, entreprenörskap, politik och Sveriges framtid.Vi pratar om de intensiva första månaderna som partiledare, varför hon medvetet valt att stänga ute sociala medier och hur erfarenheterna från startup-världen påverkar hennes sätt att leda ett politiskt parti. Elisabeth berättar också om sina år på McKinsey, lärdomarna som format hennes förmåga att lösa problem och varför hon alltid tror att det finns en väg framåt – även när andra säger att något är omöjligt.Samtalet går vidare till några av Sveriges största samhällsutmaningar: arbetslösheten, integrationen, bostadskrisen och den svaga tillväxten. Elisabeth förklarar varför hon anser att jobb är nyckeln till nästan alla samhällsproblem, varför dagens integrationspolitik har misslyckats och vilka reformer hon vill se för att få fler människor i arbete.Dessutom får hon svara på de stora politiska frågorna inför valet. Vilka partier kan Centerpartiet egentligen samarbeta med? Varför säger hon nej till både Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet? Hur ser hon på Ryssland som säkerhetshot, Nato, migrationen och Sveriges framtida vägval? Ett öppet och djupgående samtal om politik, entreprenörskap och Sveriges framtid. Följ Elisabeth här Läs mer om Centerpartiet här Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands luftkrig mot Ukraina och vilka lärdomar Sverige borde dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Glidbomber, drönare och attacker långt bakom fronten har förändrat kriget i luften. Nu drar Sverige nya lärdomar om hur ett framtida angrepp kan behöva stoppas långt bortom det egna territoriet.När Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 var målet att snabbt slå ut det ukrainska luftförsvaret.Flygbaser, radarstationer, luftvärn och ledningscentraler attackerades. Men trots ett starkare flygvapen lyckades Ryssland inte ta kontroll över luften.— Ukraina hann sprida sina flygstridskrafter och sitt luftvärn, säger Carl Bergqvist, chef för Luftstridsskolan.Glidbomberna förändrade krigetEn av de stora förändringarna i luftkriget är de ryska glidbomberna.De kan släppas flera mil från målet och orsaka stor förstörelse utan att flygplanet behöver flyga nära fronten. Det gör dem svåra för Ukraina att stoppa.— De är svåra att upptäcka och ännu svårare att skjuta ner, säger Andreas Hörnedal, forskningsledare på FOI.Samtidigt är glidbomberna beroende av satellitnavigering – något som går att störa ut.Drönare långt inne i RysslandUkraina har också visat att kriget i luften inte bara handlar om stridsflyg.I operation Spindelnät attackerades flera ryska flygbaser samtidigt med drönare. Enligt Ukraina förstördes omkring 40 ryska bomb- och spaningsflyg.— Det var ett fantastiskt sätt att kompensera för att man saknade långräckviddiga vapensystem, säger Carl Bergqvist.Sverige vill stoppa hotet tidigareFör Sverige handlar lärdomarna om att kunna sprida flyg och luftvärn, skydda baser och hålla igång ett krig under lång tid.Men också om ett större skifte: att kunna slå mot hotet innan det når Sverige eller Natos territorium.— Det är ingen liten förändring, utan en väldigt stor förändring, säger Carl Bergqvist.Sverige har bland annat påskyndat införandet av kryssningsrobotar till Gripensystemet och tidigarelagt satsningar på egen rymdförmåga.Medverkande:Andreas Hörnedal, forskningsledare på FOI med inriktning mot luftdomänen,och Carl Bergqvist, chef för Luftstridsskolan.Programledare: Klas Aronsson.Producent: Kalle GlasTekniker: Mats Jonsson

Efter tolv år utan att få tävla under den ryska flaggan är Ryssland tillbaka i OS 2028, ett beslut som väcker starka reaktioner. Varför har Internationella olympiska kommittén valt att ändra kurs just nu? Vad ligger bakom beslutet och vilka konsekvenser kan det få för internationell idrott? Gäst: Mats Wennerholm, sportreporter Programledare och producent: Albin Andersson Klipp: ABC News Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

I veckan meddelade en appleationsdomstol att högernationalisten och Nationell samlings gruppledare Marine Le Pen döms för att ha förskingrat EU-pengar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så långt allt glasklart. Men vad det här innebär för hennes politiska framtid var inledningsvis minst sagt förvirrande - för den som läste svenska medier. Likt ett vajande kaplatorn så staplades pushnotiser på varann om att Marine Le Pen i och med domen stoppas från att kandidera i presidentvalet en fjärde gång. Men lika snabbt som pushnotiserna kom, så kom också ett pärlband av rättelser. Martina Pierrou har kikat närmare på veckans lilla kollektiva klavertramp. Rättelse: I en tidigare version sa vi att Marine Le Pens parti heter Front National, det är fel. Rätt är att hennes parti heter Nationell samling (Rassemblement National). Poddfilen är utbytt 13 juli 2026.Ända sen Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 så har de varit återkommande i svenska medier. De är arga på Rysslands taktik, analyserar läget vid fronten och delar ocensurerade åsikter. Ja, de “Ryska militärbloggarna” på Telegram kan ge västerländska medier en inblick i ett annars så slutet Ryssland. Men bara förra veckan rapporterade vi på Medierna om hur det kan bli när redaktioner släpper på källkritiks-tyglarna och sprider vidare obekräftade uppgifter från de här kanalerna. Mediernas reporter Edvin Ek har nästlat vidare i det här ekosystemet. Den första delen av Mediernas sommarserie som i år går under rubriken ”dålig stämning i studion”. Vi tar helt enkelt tar avstamp i när det blivit riktigt, riktigt skavig atmosfär i ett livesänt sammanhang. I upptakten till sommarserien så frågade vi runt och undrade vilken intervju folk helst ville höra om. Och det var en som stack ut. Det absolut mest efterfrågade klippet var artisten Nordpolens intervju i TV4 Nyhetsmorgon från 2008. Men det visade sig bli en seg nöt för reporter Robin Jonsson att knäcka.

Ett pressat Europa möter USA på Natotoppmöte i Ankara, där avskräckningsförmågan står på spel. Och mitt i rysk exportskandal tar Irland över ordförandeskapet i EU. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är Natotoppmöte i Ankara. Det talas om ett ”Nato 3.0”, där USA kräver att Europa steppar upp sitt försvar – annars.. Det är hård ton mot europeiska Natoländer och frågan är om Europa kan bevara Natos avskräckningsförmåga när USA drar sig tillbaka.Samtidigt hyllas vissa länder av USA medan andra skälls ut offentligt, kan detta bidra till en splittring i Europa?Irland tar över EU-klubbanIrland har tagit över ordförandeskapet i EU. På samma gång har de hamnat i kläm mellan att vilja stötta Ukraina och exportera aluminiumoxid, som används i vapenindustrin, till Ryssland.Medverkande: Andreas Liljheden, Bryssel- och Natokorrespondent. Nina Benner, Londonkorrespondent.Programledare: Therese RosenvingeProducent: Paulina Monzón