Podcasts about ryssland

Stölder och bedrägerier minskar enligt polisen / Hotet från Ryssland mot Sverige fortsätter öka / Misstänkt gängkriminell utlämnad från Grekland / Idag på fettisdagen säljs flera miljoner semlor i Sverige Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

Linnea Rönnqvist har mycket att stå i som OS-reporter. Hela helgen sammanfattas och det blir skid-fall, skid-fail, bråk om curlingfusk och ett oväntat guld. Hon pratar också om att Sverige tillsammans med fyra andra länder har bevisat att den ryska oppositionspolitkern Aleksander Navalnyj blev förgiftad av Ryssland med ett grodgift. Fanny Wijk berättar om det uppmärksammade fallet med 8 månader gamla Emanuel som nu ska utvisas ur Sverige. Trots att hans föräldrar har rätt att stanna. Hur går det ihop? Sen så berättar hon om knubbsälen Marina som dött i Slottskogen i sviterna av fågelinfluensa. Dessutom: Dyra semlor inför fettisdagen, postmoderna drinkar och en norsk testade på vapen på sig själv. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linnea Rönnqvist har mycket att stå i som OS-reporter. Hela helgen sammanfattas och det blir skid-fall, skid-fail, bråk om curlingfusk och ett oväntat guld. Hon pratar också om att Sverige tillsammans med fyra andra länder har bevisat att den ryska oppositionspolitkern Aleksander Navalnyj blev förgiftad av Ryssland med ett grodgift. Fanny Wijk berättar om det uppmärksammade fallet med 8 månader gamla Emanuel som nu ska utvisas ur Sverige. Trots att hans föräldrar har rätt att stanna. Hur går det ihop? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med Trumps fredsavtal ser det ut som att Ryssland kommer att fortsätta styra det ockuperade Ukraina. Vad betyder det för dom som bor där? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Irina, Natalia, Katia, Olia som berättar hur det är att leva i olika delar av det ockuperade Ukraina, Jakob Hedenskog, forskare vid Utrikespolitiska Institutet, Jade McGlynn, Ukrainaforskare vid Kings College i London,Vladimir Miloff, tidigare rysk politiker som nu lever i exil, Olga som ingått i en spionring i Kherson när staden var ockuperad av Ryssland.Programledare: Filip Kotsambouikidisfilip.kotsambouikidis@sr.seReportrar: Viktor Löfgren och Fredrik WadströmTekniker: Calle HedlundProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Oljeinkomsterna har halverats på ett år samtidigt som budgeten går med underskott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Året har börjat med röda siffror för den ryska ekonomin. EU:s sanktioner är en förklaring och Ukraina fortsätter att rikta in sig på ryska oljeraffinaderier med sina attacker. Dessutom har den ryska storkunden Indien börjat dra öronen åt sig och istället ingått handelsavtal med USA. Vi pratar om vad en sämre rysk ekonomi betyder för kriget och hur Vladimir Putin hanterar en krympande statskassa.Samtidigt kommer det uppgifter om att Ukraina planerar för presidentval och folkomröstning om ett kommande fredsavtal, pressat av USA för att utlovas säkerhetsgarantier.Veckans gäster är Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Ryssland ligger etta i IIHF:s ranking trots att de inte spelat internationell hockey på fyra år - "som ett spökskepp som seglar vidare i toppen," säger Calle. 66 ryska NHL-stjärnor tittar på OS hemifrån medan Sverige möter Finland på fredag.Sladjan minns barndomen när pappan alltid höll på motståndarlaget: "När Sverige spelade mot Sovjet höll han på Sovjet, mot Finland på Finland." Men när Sverige kvitterade till 4-4 med 30 sekunder kvar sprang han hem från skolan och jublade medan "gubbarna var förbannade."OS utan Ryssland känns som "en tandlös person som flinar dumt" - men är det roligare att vinna när alla bästa lag är med? Från bojkotter på 80-talet till dagens utfrysningar.Plus: Historien om hur Calles pappa som underhållningschef på SVT svartlistade Jörn Donner på uppdrag av finska regeringen. Jake Paul gråter på läktaren när flickvännen vinner OS-guld. Och varför finlandssvenskar håller på Finland mot Sverige.Lyssna nu - Sverige-Finland väntar på fredag!

Veckans gäst är Alice Teodorescu Måwe, Europaparlamentariker för Kristdemokraterna, tidigare hos Moderaterna och dessförinnan politisk redaktör på Göteborgs-Posten. Adam Cwejman och Alice Teodorescu Måwe arbetade tillsammans i många år, dagens samtal blir därför något av en inblick i hur tankegångarna ofta kunde gå emellan dem under de många diskussioner de hade under åren. I dagens avsnitt pratar de om situationen i Europa, det förändrade geopolitiska läget, hotet från Ryssland som ständigt finns och skilsmässan från USA och den ekonomiska utmaning som Kina utgör. De pratar också om den europeiska migrationspolitiken och hur de förändras de senaste åren och vad vi kan vänta oss i framtiden.Samtal med Cwejman är en podd från Göteborgs-Postens ledarredaktion som är oberoende liberal.Ansvarig utgivare: Christofer Ahlqvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ryssland verkar ha ändrat taktik och siktar nu in sig på att göra livet outhärdligt för civilbefolkningen i Kiev. Temperaturer på under minus tjugo grader gör att livet blir väldigt svårt då el- och vattenförsörjningen är förstörd. Hur länge håller befolkningen ut? Vad kan vi göra mer för att hjälpa Ukrainas invånare? I Slaget medverkar militärexperten Peter Haldén från Försvarshögskolan i Sverige, tidigare ambassadören i Stockholm Maimo Henriksson och Dan Helenius, utrikesreporter på Svenska Yle som har gjort åtskilliga resor till Ukraina de senaste åren. Maria Nylund leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

Hör Sveriges överbefälhavare Michael Claesson om Grönlandskrisen, säkerhetsläget och försvarets upprustning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ÖB Michael Claesson utesluter inte att det allvarliga säkerhetsläge Sverige befinner sig i kan bli sämre.”Det här är ett mycket allvarligt säkerhetsläge totalt sett och det finns fortfarande ett utfallsrum som kan gå åt olika håll”Hur skulle du säga att de militära riskbedömningarna förändrats av att USA:s överbefälhavare, president Trump, faktiskt hotat en Nato-allierad, Danmark, kring Grönland? ”Jag uppfattar nu att en mycket spänd dialog har övergått till någonting annat mer rimligt i fråga om den politiska diskursen. (..) Det militära samtalet har egentligen genom hela processen varit väldigt stabilt och tydligt och bra och har på olika sätt också stöttat den politiska dialogen. Så jag upplever att vi har ett annat tonläge nu”, säger ÖB Michael Claesson.När Sverige, som ett av flera europeiska länder, under Grönlandskrisen skickade tre officerare till Grönland för att delta i en övning reagerade Donald Trump med hot om tullar, och han påstod att svenska och europeiska militärer begett sig till Grönland med okänt syfte.Var det en risk ni kalkylerade med, att USA:s president skulle uppfatta detta som en ovänlig handling? ”Nej, egentligen inte. Hela den här aktiviteten handlade ju om att delta i planeringen av en sedan tidigare förberedd danskledd övning på och kring Grönland. Därmed fanns det ingen anledning att utgå ifrån att det här skulle utlösa någon typ av motreaktion”, säger ÖB Michael Claesson. Så det var en överraskning för er att presidenten reagerade så? ”Ja, i det avseendet måste jag säga det”, säger ÖB Michael Claesson. Han fortsätter: ”I det här sammanhanget så var det faktiskt på det viset att vi informerade, vi informerar ju i NATO-spåret. Där finns ett antal så kallade dubbelhattade chefer som både har befattningar i den amerikanska kommandostrukturen likväl som i Nato. Med det utgår vi ifrån att informationen om både syfte och anledning går vidare, och så småningom når den politiska nivån”, säger ÖB Michael Claesson. Behövs europeiska kärnvapenFör att Europa ska kunna försvara sig mot Ryssland utan stöd av USA menar ÖB Michael Claesson att det behövs en europeisk kärnvapenavskräckning. “Jag tror att ska man vara seriös i resonemangen kring någon form av självständig europeisk förmåga då måste man också väga in den dimensionen, så länge det finns kärnvapen i de miljöer och de länder som utgör det dimensionerande hotet, vilket i vårt fall är Ryssland. Då måste den här dimensionen övervägas och värderas. Svaret är ja, vi behöver kunna ha en sådan dimension. Hur den skapas genom samarbete med de europeiska kärnvapenländerna eller på något annat sätt, det kan inte jag bedöma eller svara på just nu. Men dimensionen måste finnas, ja”, säger ÖB Michael Claesson. I de europeiska Nato-länderna ökar för närvarande satsningarna på försvaret, för att Europa ska ta ett större ansvar för den egna säkerheten. Ett exempel där Europa idag är beroende av USA är avskräckning med kärnvapen, säger ÖB Michael Claesson. I veckan upphörde det “Nya START-avtalet” mellan USA och Ryssland, som reglerar antalet strategiska kärnvapen. Det oroar ÖB Michael Claesson: “Jag skulle säga att alla steg bort ifrån den typen av reglering av kärnvapenbestånd och uppföljning och kontroll av kärnvapenbestånd är naturligtvis inte bra. Det skapar ytterligare osäkerhet. Så jag är naturligtvis oroad av den här typen av utveckling”, säger han.Samtidigt, det du talade om, att Europa kanske på sikt behöver en egen kärnvapenavskräckning, det innebär ju upprustning?”Det innebär ju upprustning i så fall” säger ÖB Michael Claesson, och fortsätter:”Så länge det finns kärnvapen som hotar vår existens så behöver vi, för en nöjaktig avskräckning och en reell försvarsförmåga, tänka in den dimensionen.”Försvarets upprustningI årets budget får det svenska försvaret 175 miljarder kronor. Det är en ökning med 100 miljarder sedan 2022. I våras kom riksdagspartierna överens om att under kommande år låna 300 miljarder för upprustningen. Skulle du säga att du nu har de pengar du behöver för att försvara Sverige, och sköta Sveriges uppgifter i Nato? ”Ja, det tycker jag. Jag har varit med så länge, så jag vet var vi kommer ifrån och hur vi balanserat och koordinerat tar oss framåt mot de ansatta målen”, säger ÖB Michael Claesson. Men ÖB har också uttryckt kritik mot att det upprustningen går för långsamt, och att man inom den egna myndigheten behöver göra mer. Det finns en forskare på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut som heter Per Olsson, som uttryckte det som att i försvarssektorn är vi mer rädda för revisorn än för ryssen. Finns det nån sanning i det? ”Det gör det. 25 år av hårda åtstramningar, nedläggningar och fokus på att inte göra fel sätter naturligtvis sitt spår i kulturen. Det är precis det jag försöker arbeta tillsammans med mina chefer i organisationen för att vända på, och förstå att det är nya tider, nya behov och att Försvarsmaktens roll och uppdrag är satt i ett helt annat ljus än tidigare givet omvärldsutvecklingen”, säger ÖB Michael Claesson.Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Hîwa AbdelzadehProducent: Johanna Palmström Tekniker: Olle Sjöström Programmet spelades in torsdagen den 5 februari 2026.

Hör militärexpert Joakim Paasikivi i senaste avsnittet av Radiokorrespondenterna Ryssland Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I skuggan av nya fredssamtal mellan Ukraina, Ryssland och USA fortsätter striderna längs fronten.Rysk statskontrollerad tv rapporterar dagligen om nya ryska framgångar, men fronten rör sig långsamt och till ett mycket högt mänskligt pris.Elon Musks rymdbolag SpaceX har börjat hindra Ryssland från att använda Starlink för sina drönare, men kan Ukraina lita på att det viktiga satellitnätet kommer att finnas kvar för ukrainsk användning?Hör Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till advokatbyrån Mannheimer Swartling, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Kalle Berg berättar om att världen nu står utan ett kärnvapenavtal – alltså ett avtal mellan USA och Ryssland som begränsar mängden kärnvapen de båda länderna får ha. Han pratar också om att SVT tvingas att spara pengar – för att täcka upp när de nu står ensamma kvar med marknätet. Linnea Rönnqvist har bestämt sig för att vara Nyhetsshowens OS-reporter. Spelen smygstartade med mixed dubbel i curling. En premiär som präglades av strömavbrott och en domarmiss. Sen pratar hon om rättegången mot Marius Borg Høiby. Under onsdagen hördes den misstänkte bonusprinsen. Dessutom: Snö på väg och kulturella hinder för bebisar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fifabossen Gianni Infantinos utspel om att låta Ryssland komma tillbaka till den internationella fotbollen har chockat sportvärlden – både i Ryssland och Ukraina. Den ukrainska idrottsministern kallar uttalandet för infantilt, och nu reagerar även den svenska ministern på utspelet.Sen pratar vi om en änglamålning i Italien som efter en restaurering blivit slående lik Georgia Meloni. Enligt tidningen La Repubblica såg ängeln tidigare ut som en helt vanlig kerub, och nu ska staten och kyrkan utreda vad som hänt.

Fanny Wijk rapporterar från rättegången mot Marius Borg Høiby i Oslo, hon pratar även om bonusprinsens mamma Mette-Marits tuffa vecka som fortsätter i ljuset av Epsteinfilerna. Och så berättar hon att tusentals Epsteinfiler plockas ner från internet eftersom personuppgifter om offer förekommit för allmän beskådan i materialet. Hon blickar även ut mot kontinenten där både Frankrike och Spanien lutar åt att förbjuda sociala medier för barn och begränsa techjättarnas inflytande i landet. Kalle Berg pratar om att Fifas president Gianni Infantino har gläntat på dörren för att släppa in Ryssland i värmen igen och låta landet delta i Fifatävlingar. Den Internationella olympiska kommittén har också öppnat för att släppa in Ryssland i kommande OS. Han pratar också om Moltbook, ett forum för AI-agenter, som oroar och fascinerar forskare. Hur oroliga ska vi vara över detta forum? Det vet vi inte. Dessutom: Så dåliga är mello-låtarna i Göteborg och bryta armarna på gymmet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nya mega-avtal med Indien och Latinamerika har pushats över mållinjen. En smart strategi när EU vill stärka sitt geopolitiska inflytande i världen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Alla avtals moder” kallade Ursula von der Leyen EU:s nya uppgörelse med Indien. Det handlar om sänkta tullar, men också utökad samarbete på försvarsområdet. Vad betyder de tätare banden med New Delhi för Europa och varför kom genombrottet just nu? Kan EU påverka Indien bort från Ryssland eller är det en naiv tanke? Även i Latinamerika har EU baxat det historiska handelsavtalet Mercosur över mållinjen. En viktig geopolitisk manöver, men där oro och kritik kvarstår inom unionen. Vi frågar oss om de båda handelsavtalen tillsammans gör Europa och EU starkare och vilka värden EU kanske också måste kompromissa bort.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Alling, internationell korrespondent. Naila Saleem, Sydasienkorrespondent. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Rapportsäsongen är igång och många ilskna reaktioner därute, men några godbitar finns det. Vi har med oss fina Quanor som huvudsponsor, som är din bästa vän i rapporttider! Kika in https://www.quanor.com/sv idag!Sedvanligt snack om allt och ingenting, bland annat Intellego, Pankreas-cancer och garanter i emissioner.Vi kollar sedan till en rad bolag som börsen straffat i veckan.•⁠ ⁠Swedencare (00:29:52)•⁠ ⁠Paradox (00:35:13)•⁠ ⁠Hemnet (00:42:04)•⁠ ⁠Green Landscaping (00:48:59)•⁠ ⁠LYKO (00:56:53)Sedan en kik på ett bolag som börsen belönade istället:•⁠ ⁠RVRC (01:03:55)Vi glider över och pratar lite valuta. Känns fel, men varför inte. Vilka bolag gynnas och vilka straffas? (01:13:18)Det blir sedan iGaming-nyheter (01:27:11), där vi kikar till en del amerikanska staters 2025 och även Brasilien. Lite löst EVO snack och även lite Ryssland.Gedda avslutar kalaset med att prata USWE (01:46:30) som rapporterat sitt brutna räkenskapsår. Ingen banger tyckte marknaden. Valutan går emot dem men de kämpar på bra och detta lilla case kanske har nått.Det blir sedan Veckans volley (02:05:44) i sedvanligt manér.Vi tipsar också om Quanor. En mycket spännande tjänst för börsnördar, som vi hoppas kommer att utvecklas till ett fantastiskt verktyg. Kika in https://www.quanor.com/sv idag!Kolla in vår portfölj på Twitter/X och Bluesky: @GottTjotAktierMaila in till: gotttjotomaktier@gmail.comFölj oss på Twitter/X och Bluesky: @GottTjotAktier, @MarkusGedda & @aktiehesten-(00:11:00) - Intellego(00:15:39) - Cancerforskning(00:17:59) - Blocket(00:20:10) - Garanter i emissioner(00:29:15) - Rapporter(00:29:52) - Swedencare(00:35:13) - Paradox(00:42:04) - Hemnet(00:48:59) - Green Landscaping(00:56:53) - LYKO(01:03:55) - RVRC(01:13:18) - Valuta(01:27:11) - iGaming-nyheter(01:46:30) - USWE(02:05:44) - Veckans volleySupport this show http://supporter.acast.com/nantingomaktier. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Max Villman är tidigare stridspilot i Flygvapnet. Idag är han entreprenör, investerare och driver podcasten ”Max Tänt med Max Villman”. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gustav III:s ryska krig 1788–1790 blev i stort en svensk besvikelse – men slaget vid Svensksund i juli 1790 vände krigslyckan. Sjöslaget, som utkämpades den 9–10 juli, resulterade i en förkrossande svensk seger över den ryska skärgårdsflottan. Den finske nationalskalden Johan Ludvig Runeberg beskrev senare slaget som ”den svenska flottans största glans”.I reprisen av avsnitt 19 av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved det dramatiska slaget vid Svensksund och hur denna seger förändrade krigets utgång.Den svenska skärgårdsflottan, som utvecklats kraftigt under 1700-talet parallellt med uppförandet av fästningen Sveaborg utanför Helsingfors, visade sig vara överlägsen sin ryska motpart. Men vad låg bakom den svenska framgången? Vilken taktik användes? Och varför kunde Sverige åsamka den ryska flottan ett så förkrossande nederlag?Slaget vid Svensksund var en del av ett större händelseförlopp. Bara en dryg vecka före slaget hade både den svenska högsjöflottan och skärgårdsflottan undkommit en potentiellt förödande inneslutning i Viborgska viken, där de varit omringade av ryska styrkor. Sverige var mycket nära en kapitulation – något som hade kunnat innebära slutet på både kriget och Gustav III:s maktställning.Mot sina befälhavares rekommendationer – med ett viktigt undantag: Carl Olof Cronstedt – fattade Gustav III beslutet att möta ryssarna vid Svensksund. Ironiskt nog var det just Cronstedt som senare, år 1808, skulle komma att kapitulera till ryssarna i Sveaborg under Finska kriget.Segern vid Svensksund räddade inte bara krigets utgång – den kan också ha räddat kungens ställning i Sverige.Slaget vid Svensksund (1790), målad av Johan Tietrich Schoultz. Denna dramatiska scen visar det avgörande sjöslaget mellan Sverige och Ryssland under Gustav III:s ryska krig. Striden slutade med en stor svensk seger, en av de största marina triumferna i Sveriges historia. Målningen illustrerar den intensiva kampen i Finska viken där svenska galärflottan övermannade en numerärt överlägsen rysk flotta. Slaget visade effektiviteten i svensk taktik och ledarskap under press.Källa: Försvarsmakten.se Licens: CC BY 4.0 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Max Villman är tidigare stridspilot i Flygvapnet. Idag är han entreprenör, investerare och driver podcasten ”Max Tänt med Max Villman”. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den starkes rätt används allt oftare för att beskriva världsordningen. Vad innebär det, är det egentligen något nytt och är en annan värld möjlig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Allt fler tongivande röster talar om att världen har förändrats och förflyttat sig från folkrättsliga principer och starka internationella samarbetsorgan. Uttrycket den starkes rätt fick ett uppsving i samband med att Ryssland attackerade Ukraina, och efter Trumps uttalande om att USA skulle ta över Grönland är det många som slår fast att det är det som gäller. Har vi har gått från ordning till djungelns lag?Den som blev mest citerad under World Economic Forum i Davos, förutom Trump, var Kanadas premiärminister Mark Carney. Han beskrev den så kallade regelbaserade världsordningen som delvis falsk; de starkaste har gjort undantag när det passat dem, reglerna för handel är asymmetriskt upprättade och de internationella lagarnas stränghet beror på vem som var anklagad eller offer. Han pekade ut en ny världsordning där små och mellanstora stater bygger allianser utifrån en värdebaserad pragmatism, som vilar på mänskliga rättigheter, staters suveränitet och hållbar utveckling. Har vi levt i en lögn? Är en världsordning utan den starkes rätt möjlig?Medverkande: Filosofen Magnus Jiborn, statsvetaren Kjell Engelbrekt och freds- och utvecklingsforskaren Frida Stranne.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl Veckans tips:Bok:Chinese Statecraft in a Chaning World: Demystifying Enduring Traditions and Dymanic - Jean DongFirst Among Equals: U.S. Foreign Policy in a Multipolar World - Emma AshfordInspiration:Teknikföretag och ingenjörer som löser globala miljöproblem när politiken inte levererar.Bön: Sinnesrobönen - Reinhold Niebuhr

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

USA:s president Donald Trump hotar Iran och har skickat ett hangarfartyg till regionen. Hangarfartyget, atomdrivna USS Abraham Lincoln, har gått in i "spökläge” och uppges vara redo att slå till. Samtidigt fortsätter protesterna inne i landet och risken för en ny konflikt ökar. Vad händer om USA gör verklighet av sina hot och utför en storskalig attack mot Iran? Och skulle Ryssland ta emot ayatollah Ali Khamenei om han väljer att fly dit? Gäst: Johan Mathias Sommarström, utrikeskommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Love Isakson Svensén. Klipp från: CBS, BBC, Sky News Ansvarig utgivare: Lotta Folcker. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Med anledning av det oroliga omvärldsläget där inte minst USA, Ryssland och Kina tar sig allt större friheter har podden bjudit in historikern Ingemar Ottsson som är docent vid Lunds universitet och en av de främsta experterna när det handlar om Japans moderna historia. NYHETER:Japan går mot ett av de mest oförutsägbara parlamentsvalen på flera år när väljarna den 8 februari röstar till parlamentets underhus. Trots osäkerheten visar de senaste opinionsmätningarna att regeringspartiet Liberaldemokraterna LDP under premiärminister Takaichi Sanae har ett försprång och kan återfå egen majoritet.Valdebatten så här långt präglats av oro över stigande levnadsomkostnader, där skatter, elpriser och matpriser kommit att dominera diskussionerna på sociala medier. I kampanjen har Takaichi lyft möjligheten att slopa momsen på mat redan under 2026 . Det är dock oklart hur reformen ska finansieras. Takaichi vill gå lånevägen, alltså genom att ge ut nya statsoblihgationer - en lösning som flera andra partier motsätter sig då den skulle innebära att Japans redan höga statskuld skulle växa ännu mer.En annan fråga som hamnat i fokus gäller utlänningars rättigheter att bo och arbeta i Japan. Högerpopulistiska partier, främst Sanseito driver krav på at minska invandringen och införa striktare kontroller, och även regeringspartiet LDP vill skärpa visumreglerna. Ett förslag går ut på den som har obetalda sjukhusräkningar ska inte ska kunna få förnyat uppehållstillstånd.Officiell statistik visar att endast omkring 1,5 procent av obetalda sjukhusräkningar i Japan gäller utlänningar. Trots detta planerar regeringen alltså hårdare regler för återinresa för personer med obetalda skulder. Bland oppositionspartierna finns ett starkt motstånd mot förslaget då man istället betonar behovet av integration och att utländsk arbetskraft krävs för att det japanska samhället ska fungera.Japansk polis har genomfört 13 hemliga infiltrationsoperationer mot så kallade yami baito – illegala jobbannonser som sprids via sociala medier. Med hjälp av falska identiteter har polisen avslöjat nätverk kopplade till bedrägerier, penningtvätt och våldsbrott. Flera personer har gripits och utredningar pågår. Ofta är det unga i ekonomisk utsatthet som lockas att utföra brott, och kritik riktas nu mot digitala plattformar för bristande kontroll.Ekonomi: Regeringen och den japanska centralbanken försöker hejda en fortsatt försvagning av den japanska yenen. Under det senaste året har yenen försvagats med omkring 15 procent mot dollarn och handlats nära 160 yen per dollar – den lägsta nivån på över tre decennier. Den svaga valutan driver upp priserna på importerad energi och livsmedel, men gynnar samtidigt de japanska exportföretagen, vars produkter blir billigare på den internationella marknaden. Även turister som kommer till Japan gynnas av en svag yen. Inte på många år har man fått lika mycket för sina svenska kronor i Japan som i nuläget.Turismen överlag har blivit en allt viktigare motor i den japanska ekonomin. Under 2024 uppgick turisternas totala konsumtionen till cirka 34 000 miljarder yen, motsvarande 2 300 miljarder svenska kronor eller runt 5,5 procent av Japans totala bruttonationalprodukt. Utländska turister är nu Japans näst största exportnäring efter bilindustrin.I sportens värld har sumobrottaren Aonishiki tagit sin andra raka turneringsseger i och med vinsten i den nyligen avslutade nyårsturneringen i Tokyo. Den 21-årige brottaren som är född i Ukraina ses som en symbol för ett generationsskifte inom sumon samtidigt som sporten satsar stort på att locka ny publik. En strategi som verkar ge resultat då biljetterna sålt slut flera dagar under de senaste turneringarna.Tack för att du lyssnat på Japanpodden.Dela gärna podden med vänner och bekanta och gå gärna in på Japanpoddens kanal på plattformen Substack och teckna dig för en prenumeration. Då får du ett mail varje gång vi publicerar något.Som alltid ett särskilt tack till Sweden-Japan Foundation och Scandinavia-Japan Sasakawa Foundation som bägge är med och stöttar Japanpodden. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit japanpodden.substack.com

Det här är en del i serien Försvarsmaktens återuppbyggnad. Serien där ett flertal av de högsta cheferna i och kring Försvarsmakten medverkar. I det här avsnittet har turen kommit till den allra högsta chefen, Överbefälhavare Michael Claesson. Han pratar bland annat om följderna av de tidigare stora nedskärningarna av Försvarsmakten. Vad som prioriteras, när Försvarsmakten nu ska återuppbyggas, utifrån det omvärldsläge vi har. Om hur arbetet i Nato i går. Risken för att Ryssland kan komma att testa Natos artikel 5 genom att ta territorium, till exempel öar i Finland eller Sverige. Hur det går med rekryteringen av all personal som behövs. Om den skiftande försvarsviljan i olika grupper i samhället. Liksom hur de stora samhällsproblem som finns, i form av bl.a. utanförskapet, kan utnyttjas av fientligt sinnade stater. Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

När Ryssland, Ukraina och USA för samtal om fred är det med nya ansikten runt bordet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyheten om återupptagna samtal mellan Ryssland och Ukraina kom helt oväntat under världsekonomiskt forum i Davos. Ingenting tyder på att Ryssland har backat från sina ursprungliga mål, men att Vladimir Putin den här gången låter chefen för den militära underrättelsetjänsten leda förhandlingsdelegationen talar ändå för att han tar samtalen på större allvar än tidigare.Samtidigt fortsätter det ryska anfallskriget mot Ukraina med oförminskad styrka. ”Att intensifiera militära attacker för att tvinga motparten att kapitulera är klassisk rysk förhandlingstaktik”, säger Fredrik Wesslau, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. Hör också Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Militärtribunalen i Tokyo ställdes inför nya frågor om rätt och rättvisa. Ingemar Ottosson reflekterar över processens framgångar och misslyckanden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Tokyotribunalen. Tjugoåtta män i grådaskiga kläder och med hörlurar sitter och lyssnar med uttryckslösa miner när en åklagare läser upp sin anklagelseakt. Scenen får oss att tänka tillbaka till en ond epok av anfallskrig och hänsynslös krigföring. Japan hade invaderat Kina för att fyra år senare genomföra en samordnad blixtattack mot tre av Asiens vita kolonialmakter, USA, Storbritannien och Nederländerna. Krigsfångar hade fått utstå grymheter, civilpersoner hade slaktats.1946 inkallades Tokyotribunalen, en parallell till Nürnbergrättegångarna i Europa. Nu efterlystes retributiv rättvisa, det vill säga en juridisk reaktion på brott genom lämplig bestraffning. Att hålla en offentlig process kändes tvunget. En rättegång är ett sätt att bearbeta ett traumatiskt skeende, och att den dömer skyldiga kan även verka förebyggande inför framtida krig.Ändå var man inne på ny mark. I gamla tider hade ingen ställts till svars för krig. När Sverige 1658 besegrade sitt västra grannland i det som varit ett danskt anfallskrig kom ingen på tanken att dra kung Fredrik III inför rätta. Däremot behöll Sverige några viktiga danska provinser. Nederlaget var en dom i sig.Kanske var Tokyotribunalen ett uttryck för att världen – som idealisterna tänkte – hade blivit mer organiserad och att det äntligen skapats ett regelverk för staters beteende. Det hade skrivits konventioner i Haag, och många stater (dock inte USA) hade högtidligt anslutit sig till Nationernas förbund i Genève. 1918 hade det funnits krav på att åtala den tyske kejsaren.Vägen framåt tycktes alltså relativt oproblematisk för domstolen, men i själva verket öppnade sig en aveny av problem och hinder. Först och främst ordet ”rättvisa”, ett notoriskt oklart och omstritt begrepp. Skall man eftersträva en högre, moralisk rättvisa gentemot människor som sitter på ”historiens åklagarbänk”? Eller måste man hålla till godo med existerande lagparagrafer i internationell rätt? Och rättvisa för vem? Ett oväldigt domslut acceptabelt för världssamfundet eller segrarnas rättvisa? Skulle det bli en upprepning av gallerhövdingen Brennus svar när han intog Rom år 387 före Kristus: Vae victis! (Ve de besegrade!)En elementär rättsregel säger att den som är part i ett mål är jävig och inte får döma i egen sak. En annan lika välkänd regel fastslår att man inte kan dömas för handlingar som inte ansågs brottsliga när de begicks, i detta fallet att starta krig. Den första punkten lämnades obeaktad – fast det säkert varit möjligt att inkalla kompetenta jurister från neutrala länder som Sverige, Schweiz och Irland. På den andra punkten påminde åklagarna om tidigare internationella avtal mot krig, framförallt den så kallade Kelloggpakten från 1928. Dokumentet säger dock inte uttryckligen att krig är ett brott eller att individer kan straffas. De tyska och japanska ledarna dömdes sålunda enligt retroaktiva lagar.Men var processen rättvis i så måtto att de åtalade via sina advokater fick möjlighet att framlägga sin sak? Ja. De hävdade att det inte fanns något utrymme inom rådande system för att förbättra situationen för en överbefolkad asiatisk nation med akut brist på mark och resurser. Rasistiska invandringslagar i USA och en del andra anglosachsiska länder hade sedan 1920-talet eliminerat möjligheten till japansk emigration. Anfallet på Pearl Harbor hade blivit oundvikligt på grund av amerikanska sanktioner med syfte att strypa landets råvaruförsörjning, hette det. Det hävdades också att man inte kan göra en distinktion mellan human och inhuman krigföring – all krigföring är inhuman.Men det var nog just på den punkten som domstolen gjorde störst nytta. Försvarets argument att krig alltid är grymma hade visserligen resonans, men det fanns konventioner som tydligt kriminaliserade dålig behandling av krigsfångar och övergrepp mot civila, så som hade hänt i Kinas dåvarande huvudstad Nanjing 1937.Gjorde domstolen rätt som nöjde sig med bara 28 åtalade? Var de inte snarare en sorts ställföreträdande syndabockar för ett mycket större antal skyldiga? Dåtida japansk press skrev ofta självkritiskt om allas delaktighet i krigsskulden. En sak som krig gör med människor är ju att de skapar en euforisk nationell solidaritet. I Japan hade de flesta låtit sig ryckas med. Soldater, bankkamrerer, läkare, rörmokare, servitriser, hemmafruar, skolpojkar och skolflickor. Så varför bara åtala ett fåtal för anfallskriget? Svaret är kanske ändå inte förvånande. Just dessa personer hade drivit den utveckling som ledde till kriget, och för det kunde man knappast lasta ”folket”.Men skulle krigets efterspel enbart styras av juridik? Det var otänkbart. Rättsväsendet existerar aldrig i ett vacuum, det är en del av samhället. Japan skulle från nu hållas ockuperat av de allierade, främst USA, och oddsen för en fredlig ockupation verkade inte höga. Juridik mötte politik. Frågan gällde om japanernas vördade kejsare skulle åtalas tillsammans med de militarister som agerat i hans namn. De allierades överbefälhavare, general MacArthur, kände till Abraham Lincolns yttrande på tal om de besegrade sydstaterna: “I have always found that mercy bears richer fruits than strict justice.” Nåd framför rättvisa alltså. MacArthur menade att bara statsmannaskap kan föda försoning mellan segrare och besegrade. Man måste låta minnet vara selektivt. I gengäld förväntades japanerna dra ett streck över atombombningarna, en punkt som aldrig fick dryftas vid tribunalen. Man kan hävda att generalen lyckades: Japan är än idag USA:s främste bundsförvant i Östasien.Alla 28 förklarades skyldiga. Av dem dömdes sju militärer och politiker till avrättning. Det skedde i en atmosfär av djup oenighet mellan de allierades domare. Det kalla kriget hade börjat och samtidigt blåste bildligt talat en tyfon över östra Asien. Mao och hans kommunister höll på att ta över Kina, kolonialmakterna var på god väg att tappa sina kolonier och i Nordkorea etablerades en stalinistisk regim. De allierades triumf tycktes plötsligt ha blivit en pyrrhusseger.Med tanke på allt detta, kom det något gott ur Tokyoprocessen? Ja, trots sina många brister bidrog den ändå till ett viktigt framsteg. Den var en del av den förändringsprocess som gjorde anfallskrig till ett otvetydigt brott mot folkrätten. Den fastslog även att individer kan ställas till svars för grym krigföring. Men den ledde knappast till att man kunde lägga det förflutna bakom sig. Och den förhindrade knappast några framtida anfallskrig. I vår tid finns en ständig internationell brottmålsdomstol i Haag. Den dömer inte någon till döden men den har klara riktlinjer och fasta procedurer. USA och Ryssland erkänner inte domstolens auktoritet, men kanske kommer den en dag att uppfylla det löfte som gavs i Tokyo på 1940-talet: löftet om en värld säkrad åt freden.Ingemar Ottossonhistoriker och professor vid Meijiuniversitetet i TokyoLitteraturGary J Bass: Judgement at Tokyo – World War II on Trial and the Making of Modern Asia. Alfred A. Knopf, 2024.

Rysslands armé växer och är starkare än vid invasionen av Ukraina 2022. Samtidigt varnar Sveriges säkerhets- och underrättelsetjänst för att Putin snart kan komma att omgruppera mot Östersjöländerna – om kriget i Ukraina tar slut. Vad kommer Ryssland, Ukraina och USA komma fram till i fredssamtalen? Skulle Ryssland verkligen omgruppera om kriget tar slut? Och hur förbereder sig i så fall Sverige? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: TV4, The Independent. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Micael Bydén utbildade sig till stridspilot och hade tänkt börja på SAS. Händelserna den 11 september 2001 kom emellan och fjorton år senare kunde han istället titulera sig Sveriges överbefälhavare.Då höjdes också försvarsanslagen för första gången sen kalla kriget. Med tio miljarder. För det kan man köpa ett luftvärnssystem av typen Patriot. Sen dess har försvarsbudgeten tiodubblats.Orsaken är förstås Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Många säger att vi var naiva som inte trodde att Putin skulle anfalla, en beskrivning som Micael Bydén vänder sig mot.Men hur stark är den ryska krigsmakten egentligen? Varför behöver vi rusta upp när Ryssland knappt tar en meter av Ukraina trots enorma insatser och förluster? Och hur starka är vi i Sverige?Och framförallt, vad är det vi vill försvara egentligen och hur får vi alla att känna sig delaktiga i försvaret av Sverige?Vi pratar också om hur det gick till när han blev ÖB och vad som krävs i jobbet, relationen till media, att vi alla är en del av totalförsvaret, varför vi skall ta på oss ett större ledarskap, att Sverige har bäst förutsättningar i hela västvärlden och varför det är så viktigt att bädda sängen ordentligt. Och så klart ställer vi oss frågan om Micael var överbefälhavare hemma också.Det här avsnittet spelades in på Consid, ett företag som kombinerar teknik, strategi och kreativitet för att skapa smarta och hållbara digitala lösningar. Ett stort tack för att vi fick låna ett konferensrum på ert fina kontor i centrala Norrköping. Moderator: Gunnar OesterreichMusik: Mattias Klasson/Daniel OlsenDistribution: AcastSamarbetspartners: Life Genomics, Gröna Gårdar, FunmedHitta allt om podden: Websida: https://spannandemoten.se/Instagram: @spannandemotenFacebook: https://www.facebook.com/spannandemotenLinkedin: https://www.linkedin.com/in/gunnar-oesterreich/Kontakt: gunnar@oesterreich.se eller via sociala medier Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stormen Trump har blåst över och Europa blickar återigen mot Ukraina. Kan nya samtal leda till verklig och hållbar fred? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mötet i Davos kom att kretsa kring Trump, Grönland och hot om tullar, istället för att som tänkt om Ukrainas framtid.Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj visade påtaglig ilska mot EU:s ledare för deras oförmåga att få saker gjorda och uppmanade dem att nu agera.Dom USA-ledda fredssamtalen mellan Ryssland och Ukraina ser ut att gå på sparlåga men i dagarna framkom att ett avtal med USA om säkerhetsgarantier som ska gälla för Ukraina efter ett krigsavslut, nu kan vara nära, dock kvarstår några avgörande punkter.Andreas Liljeheden, BrysselkorrespondentLubna El-Shanti, UkrainakorrespondentGöran von Sydow, statsvetare och chef för SIEPS Svenska institutet för europapolitiska studier Programledare Sharon JåmaProducent Lena Bejerot

Syrien, Davos, Grönland, Carl Bildt, Säpo och Blankspottare som är hjältar. Ämnen har varit många och Rasmus Canbäck känner redan nu utmattning inför året som kommer. Martin Schibbye vill tacka en blankspottare som gjorde en hjälteinsats i sal 34. Brit Stakston funderar på att dissa Almedalen för att bara åka till Davos i framtiden. Dessutom resonerar Rasmus och Martin kring Expressens och Dagens Nyheters publiceringar om fallet kring den avlidne diplomaten Joachim Bergström. Skickade han verkligen dickpics till Ryssland? Året rivstartar med Blankspot! På bilden: batteriet höll på att ta slut för blankspottaren som hjälpte Martin Schibbye. :speaker: Blankspotpodden finns där poddar finns! :earth_africa: Hjälp oss att fortsätta rapportera :arrow_right: Stöd oss: Blankspot.se/insamling

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Donald Trump hotar att ta över Grönland lever han upp till Putins dröm om en ny världsordning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Ukraina tilltar oron när Europas ledare har fått mer akuta saker att tänka på än Rysslands krig mot Ukraina. Samtidigt fortsätter de ryska attackerna mot landet och president Volodymyr Zelenskyj vädjar till omvärlden om mer stöd.Dessutom om hur stormaktsspelet har försatt Nato i gungning och vad det betyder för ukrainsk och rysk del.Efter ett år vid makten har Donald Trump misslyckats med löftet om ett snabbt slut på kriget och vi konstaterar att USA:s president fortfarande inte har förstått vad Rysslands ambitioner i själva verket handlar om.Hör Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Fredrik Wadström, Sveriges radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Nya förslag på vad äldre bör äta. Massa snö i Ryssland. En Barbie-docka som har autism. De populäraste namnen på nyfödda 2025. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När den ryske tsaren störtades i revolutionens kaos 1917 satt en polsk socialistledare fängslad på en tysk fästning. Bara ett år senare anlände han till Warszawa som Polens frälsare. Józef Piłsudski (1867-1935) blev arkitekten bakom återupprättandet av den polska staten 1918 – efter 123 år som en slumrande dröm.Med en bakgrund som socialist, konspiratör, fånge, gerillaledare och general blev Piłsudski både nationalhjälte och snart en diktator. Hans liv speglar både revolutionens idealism och maktens kompromisser, med ett arv som ännu formar Polens politiska landskap.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt, om Józef Piłsudskis dramatiska liv – från adelsman i sibirisk exil till marskalk av den återfödda polska republiken. Detta är första minuterna på premium-avsnittet om Pilsudski – vill du lyssna på hela avsnittet måste du bli medlem i Historia Nu Premium för 75 kr/månaden.Józef Klemens Piłsudski föddes 1867 i Zułów (Zalavas), då beläget i det ryska imperiet men historiskt en del av Storhertigdömet Litauen. Familjen tillhörde den polska lågadeln – szlachta – som bar på starka minnen av frihetskampen mot Ryssland, särskilt det blodiga nederlaget i Januariupproret 1863 där fadern deltagit. Modern Maria Billewicz, en kvinna med djup patriotisk övertygelse, kom att forma den unge Józefs hat mot den ryska överheten och kärlek till det förlorade fosterlandet.När familjens gods brann ned 1875 flyttade de till Vilnius. Där upplevde Piłsudski russifieringen av de polska territorierna. Som ung medicinstudent i Kharkiv drogs Piłsudski till radikala kretsar. År 1887 fängslades han, endast 19 år gammal, för inblandning i ett misslyckat attentat mot tsar Alexander III – samma attentat som Vladimir Lenins bror också deltog i. Han dömdes till fem års exil i östra Sibirien, där han umgicks med revolutionärer, bönder och brottslingar. Det var där hans syn på Ryssland cementerades: ett imperium och förtryckarstat som måste krossas.Efter hemkomsten engagerade han sig i den polska socialistiska rörelsen. Men för Piłsudski var socialismen främst ett medel för nationell självständighet.Piłsudski insåg tidigt att endast krig kunde återupprätta Polen. Redan före Första världskriget började han bygga upp paramilitära organisationer i Galizien, då en del av Österrike-Ungern. När kriget bröt ut 1914 ledde han sina "Strzelcy" – polska skytteföreningar – in i ryskt territorium i ett försök att tända en nationell resning.När han 1917 vägrade låta sina soldater svära trohet till den tyske kejsaren i den så kallade edskrisen, fängslades han i Magdeburg. Efter Tysklands kapitulation i november 1918 kunde Piłsudski återvända till Warszawa och utsågs till överbefälhavare, riksföreståndare och statschef. Han tog sig an uppgiften att bygga en ny stat från spillrorna av tre imperier. Det verkliga eldprovet kom under det polsk-sovjetiska kriget 1919–1921. Han marscherade mot Kiev i ett försök att bilda en federation med Ukraina, men Röda armén gick till motoffensiv och nådde Warszawas portar. I augusti 1920 ledde Piłsudski ett våghalsigt motanfall som krossade offensiven. Segern, känd som Miraklet vid Wisła, anses ha räddat Europa från kommunistisk expansion.Hans federationsdröm sveks dock vid fredsförhandlingarna. En mer nationalistisk höger föredrog en etniskt homogen stat, vilket ledde till att stora minoritetsbefolkningar inkorporerades mot sin vilja. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Trump hotar Grönland riktas genast blickarna mot Kinas avsikter och polarplaner. Hör om vad som står på spel när stormakterna möts i ishavet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Enligt USA:s president Donald Trump omgärdas Grönland av mängder av kinesiska fartyg, vilket han pekar på som ett argument för att ta kontroll över området. Även Natos befälhavare i Europa, Alexus Grynkewich, varnar för att Kinas närvaro i Arktis inte sker med fredliga avsikter.Något verkligt myller av kinesiska fartyg runt Grönland kan man knappast prata om, men sedan 2018 har Kina en arktisk strategi, som väckte stor uppmärksamhet när den lanserades. Så vilka är egentligen Kinas intressen i regionen? Dessutom, hur spelar dynamiken mellan Kina och Ryssland in i det som sker i Arktis?Medverkande: Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter, Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent, Niklas Granholm, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeKällor ljudklipp: Folk och Försvar (Youtube), Sky News, Global Times.

Regimkritiska protester eskalerar i Iran och hotar ännu en av Rysslands allierade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det skakar rejält runt makten i två av Rysslands trogna bundsförvanter. I Venezuela har USA tillfångatagit president Nicolás Maduro och i Iran fortsätter omfattande regimkritiska protester. Vi frågar oss hur Vladimir Putins globala inflytande påverkas av en värld där också USA:s president frångår spelreglerna.Ryssland har för andra gången använt den hypersoniska medeldistansroboten ”Oresjnik”, den här gången mot mål i västra Ukraina. ”Ett sätt att terrorisera den ukrainska civilbefolkningen”, säger Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. Hör också Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström, direkt från ett skyddsrum i ukrainska Kiev.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Klubbekriget i Finland åren 1596-97 är ett av de största bondeupproret i nordisk historia. I ett land med bara 25 000 gårdar dödades minst 2500 bönder, enligt historikern Heikki Ylikangas. Dessutom svalt många bönder ihjäl efter att deras gårdar grundligt plundrats som straff för upproret. I slutet på 1500-talet var den östra rikshalvan av Sverige präglat av kriget mot Ryssland som pågått i 25 år. Här gick den starkes rätt gick före lagen. Ofta var de egna truppernas övergrepp mot befolkningen mer omfattande än fiendernas härjningståg. I denna repris av avsnitt 102 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt som är professor i historia vid Umeå universitet. Han har bland annat skrivit Finlands svenska historia. Klubbekrigets utlösande faktor var att bönderna i Österbotten tvingades att underhålla trupper i strid mot tidigare förordningar, men bör ses i ett sammanhang där högt skatteuttag tillsammans med olagliga uttag och regelrätt plundring gjorde livet outhärdligt för bönderna. Namnet Klubbekriget kom från att bönderna delvis var beväpnade med stora klubbor som faktiskt var det bästa vapnet mot bepansrade ryttare. Finland som styrdes av den kungatrogne Klas Flemming, var i kölvattnet på det nordiska 25-årskriget mot Ryssland, präglat av laglöshet där adel, ämbetsmän och rusthållare inte bara hänsynslöst drev in höga skatter utan drev in mer än vad lagen krävde med falska mått och regelrätta rån av redan utfattiga bönder. Upproret, som spred sig från Österbotten år 1596, hade föregåtts av en rad oroligheter i Österbottens svenskbygder och i Rautalampi storsocken som slagits ned utan misskund. Klubbekriget utspelade sig mot en politisk bakgrund där Hertig Karl integrerade om kungamakten mot sin egen brorson kung Sigismund. Finlands ståthållare Klas Flemming höll Finland i ett järnbrepp och var trogen kung Sigismund. I november 1596 kom det till oroligheter vid Storkyro kyrka, varefter bönderna uppdelade på tre avdelningar ryckte mot söder. Till upprorsstyrkorna slöt sig bönder från norra Tavastland och Savolax. Huvudstyrkan, anförd av storbonden Jaakko Ilkka, led nederlag vid Nokia gård 31/12, medan andra drabbningar, som även slutade med knektarnas seger, stod vid Padasjoki kyrka i Tavastland och S:t Michels prästgård i Savolax. Bild: Den brända byn, konstnären Albert Edelfelts skildring av klubbekriget. Litteratur: Klubbekriget : det blodiga bondekriget i Finland 1596-97 av Ylikangas, Heikki Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Var fartygets haveri utanför Höganäs äkta eller en rysk provokation? Säkerhetsexperten Elisabeth Braw varnar för fler maritima gråzonshot. Inläsare: Magnus Thorén

Utrikesministern om det säkerhetspolitiska läget och USA:s anspråk på Grönland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) menar att det säkerhetspolitiska läget är mycket allvarligt efter USA:s attack mot Venezuela, USA:s anspråk på Grönland och kriget i Ukraina. USA:s agerande i Venezuela är enligt utrikesministern inte förenligt med folkrätten. Hon menar att händelsen utgör ett farligt prejudikat, när den regelbaserade världsordningen utmanas.”Nu skulle jag säga att vi befinner oss vid ett vägskäl där vi måste bestämma om vi ska fortsätta stå upp för folkrätten, vilket jag tycker att vi ska göra. Eller om vi ska öppna upp för någonting annat som jag bedömer är mycket farligare, där det just blir de stora starka makterna som kan ta sig rätt på mindre länders bekostnad”, säger Maria Malmer Stenergard.USA:s anspråk på GrönlandUtrikesministern säger att de amerikanska hoten mot Grönland är mycket allvarliga. Tidigare har hon sagt att det gäller att ha is i magen när USA uttryckt att de vill ta kontroll över Grönland. Men nu säger hon att läget förändrats.“Nu är det inte längre bara ord från den amerikanska administrationen som är annorlunda jämfört med vad vi är vana vid. Vi ser också att de är beredda att snabbt agera. Det såg vi i Venezuela. Det innebär ju att man ska ta det de säger på allvar och agera för att utfallet ska bli i enlighet med vad som är våra intressen”.Men gör det att du ser på hoten på ett annat sätt idag än för ett år sedan med tanke på det som Trump har gjort i Venezuela? ”Jag ser det något annorlunda. Det är baserat på hur man hittills har agerat från den amerikanska administrationen. Jag sprang inte händelserna i förväg då. Jag gör inte det nu, men jag anpassar naturligtvis min politik och mitt agerande utifrån vad vi faktiskt ser”, säger Maria Malmer Stenergard (M). Utrikesministern medger att USA:s krav om Grönland gör Nato-samarbetet mer ansträngt. ”Det är så klart inte så här det ska låta i en försvarsallians”, säger hon. I en intervju med Donald Trump i veckan fick han frågan vilket som är hans högsta prioritet, Grönland eller att bevara Nato? Donald Trump svarar att ”Det kan bli ett val”, och att Nato i princip är värdelöst utan USA. Maria Malmer Stenergard (M) tycker att uttalandet är mycket olyckligt.”Vi vill ju bevara alliansen. Vi vill ha en stark försvarsallians i Nato”, säger hon, och fortsätter:”Det var därför som beslutet vid Haag-toppmötet i somras var så viktigt. Det innebär att europeiska länder och Kanada gör det som USA har bett oss om i otaliga administrationer. Vi ska ta större ansvar för vår egen säkerhet. Det är tråkigt att det har krävts en så tuff retorik från Trump för att vi verkligen ska ta tag i det här”, säger Maria Malmer Stenergard (M).Men om vi hamnar i ett läge där USA menar att det här blir ett val: Vi vill ha Grönland, annars lämnar vi Nato. Vad tänker du om det? ”Återigen är det här ett hypotetiskt scenario, tack och lov, fortfarande. Vi kommer att göra allt i vår makt för att vi inte ska hamna där”, säger utrikesministern.Maria Malmer Stenergard återkommer till vikten att bevara den regelbaserade världsordningen, och de principer som finns där. Men vilket väger tyngst när det samtidigt är viktigt att hålla sig väl med USA? ”Principerna ligger i grunden och vi ska stå upp för dem. Det är också ett svenskt säkerhetspolitiskt intresse. Man brukar säga att folkrätten är den första försvarslinjen. Folkrätten har, även om den inte alltid följs, tjänat oss väl. Jag bedömer att den kan fortsätta göra det, och då måste vi stå upp för den. (...) Men jag måste också säkerställa att Sverige inte sticker ut på ett sätt som skadar oss”, säger hon.Nygammal världsbildUSA:s agerande i Venezuela och Grönland är exempel på att Monroe-doktrinen från början av 1800-talet, nu har fått nytt liv. En återgång till en världsordning där USA skaffar sig inflytande i Nord- och Latinamerika. Det påminner om den multipolära värld som Rysslands president Putin ofta talar om, att stormakterna Ryssland, USA, Kina ska dominera varsin del av världen. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) tycker att en sådan utveckling skulle vara dåligt för Sverige, och hon menar att USA:s intresse för den västra hemisfären påverkar landets sätt att agera. ”Svaret måste vara att fortsätta stå upp för folkrätten, vilket innebär att länder oavsett var man är belägen i världen och oavsett storlek har territoriell integritet och suveränitet”, säger hon.Vad kan små länder göra?”Samarbeta. I Europa måste vi bli starkare. Hotet från öst och signalerna från väst är helt olika, men svaret måste vara detsamma. Vi måste stärka oss själva militärt och det kräver en stärkt konkurrenskraft och ekonomi. Vi måste samarbeta ännu närmare, kanske reformera beslutsfattandet i Europa för att vi ska kunna vara ännu mer på tårna och en maktfaktor att räkna med”, säger Maria Malmer Stenergard (M). Programledare: Erika MårtenssonKommentar: Andreas LiljehedenProducent: Johanna PalmströmTekniker: Leonardo Wehlander Intervjun spelades in den 9 januari.

Med Nicolás Maduro har ytterligare en av Vladimir Putins allierade fallit och Rysslands geopolitiska position i världen försvagas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När en av Rysslands och Vladimir Putins närmsta bundsförvanter nu gripits av USA:s militär ställs flera frågor på sin spets. Hur pinsamt är Putins misslyckande med en snabb militär specialoperation i Ukraina i ljuset av USA:s agerande, vad betyder det att ytterligare en allierad faller och hur rädd är Putin för att själv drabbas av samma öde?Samtidigt fortsätter Rysslands krig mot Ukraina utan uppehåll, trots försök för att få till en fred. Enligt Volodymyr Zelenskyj fattas tio procent för ett fredsavtal och vi resonerar om huruvida 2026 kan bli krigets sista år.Hör Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström och tidigare Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Sveriges stöd till Ukraina i kriget mot Ryssland har beskrivits som ”existentiellt”. Men glappet är stort till verkligheten för hemvändande svenska veteraner. – Min pappa slutade prata med mig efter att ha frågat om jag dödade någon där nere, säger Helge, som drabbas av ”arga tankar”. Flera vittnar om tystnad, ekonomiska problem och brist på stöd. – Vi kan inte hjälpa dem, det går emot våra stadgar, säger veteranföreningens ledare. Av Magnus Thorén Inläsare: Magnus Thorén

Allt fler länder dammar av sina kärnvapenarsenaler och det pratas till och med om provsprängningar igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under hösten 2025 nämnde president Donald Trump att USA borde testa sina kärnvapen igen. Många undrar exakt vad han menade - vissa tolkade det som att han pratade om provsprängningar.Ryssland och president Putin svarade med att de också skulle börja testa sina kärnvapen.– Man ska se det som ett mer allmänt spel där både USA och Ryssland försöker känna vart den andra är på väg, säger Karl Sörenson som är forskningsledare på kärnvapenanalysprogrammet på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.Det framstår som att Trump satte snöbollen i rörelse, men det är nog mer sant att han bara reagerade på Rysslands kärnvapenupprustning som pågått en tid.Ryska kärnvapentesterRyssland har testat nya vapensystem som kan bära kärnvapenstridsspetsar. Det ena är långdistansroboten Burevestnik, som drivs av en kärnreaktor och därmed har en enorm räckvidd.Det andra exemplet på att ryssarna testar sin kärnvapenförmåga handlar om den obemannade ubåten Poseidon som kan bestyckas med en kärnvapenstridsspets.– Ryssland har flyttat fram positionerna enormt och det är en väldigt omfattande kärnvapensignalering som de har ägnat sig åt, säger Sörenson.Kinas kärnvapen ökarAtt Donald Trump pratar om att testa USA:s kärnvapen handlar inte bara om Ryssland. Även Kina har i skuggan av de två stora kärnvapenmakterna sakta men säkert rustat upp och skaffat fler kärnvapenstridsspetsar.– Då kan man fråga sig: Varför spelar storleken på de här arsenalerna så stor roll? Det har att göra med vilken typ av strategi ett land med kärnvapen har valt att använda, säger Sörenson.En strategi är att använda kärnvapnen för att slå ut motståndarens kärnvapenarsenal och konventionella vapensystem. Det är den doktrinen som Ryssland och USA använder.I den den andra strategin är syftet med kärnvapnen att kunna hota med vedergällning om man själv blir attackerad. Den här doktrinen har Storbritannien och Frankrike, och fram tills nyligen Kina som nu ser ut att byta strategi.– De förväntas nu gå upp och kanske lägga sig i paritet med USA och det skapar problem för USA. Hur ska de hantera det? Ska de dubbla sin arsenal? Det kanske inte behövs, men de kommer nog sannolikt behöva göra nån typ av upprustning, säger Sörenson.Brutna kärnvapenavtalUnder 90- och 00-talet rustade världens kärnvapenmakter ner. Ett av de viktigare avtalen om nedrustning kallas för Nya start-avtalet där USA och Ryssland lovade att begränsa storleken på sina arsenaler. Det avtalet löper ut i februari 2026 och det är oklart om det kommer förlängas.Ett annat oroväckande tecken i tiden är att det avtal som förbjuder provsprängningar av kärnvapen, provstoppsavtalet CTBT, inte ratificeras av tillräckligt många nationer.– Det återstår nio länder som ska göra det, däribland USA, Kina och Ryssland. Ryssland hade ratificerat, men de drog tillbaka sin ratificering 2023, säger Anders Ringbom på FOI.TEXT: Kalle GlasMedverkande:Karl Sörenson, forskningsledare på kärnvapenanalysprogrammet Totalförsvarets forskningsinstitut Anders Ringbom, forskningschef på FOI på enheten för kärnvapendetektion. Maria Gussarsson docent i militärhistoria på Försvarshögskolan. Programledare: Claes Aronsson och Sylvia DahlénProducent: Kalle GlasResearch och manus: Jimmy Halvarsson

Den 1 februari 1713 stormade tusentals osmanska och tatariska soldater ett svenskt läger i det som idag är Transnistrien. Mitt i stridens centrum stod en sotig och blodig Karl XII, beväpnad och omgiven av en liten skara karoliner i desperat kamp mot övermakten.Kalabaliken i Bender under det stora nordiska kriget började som en diplomatisk kris, utvecklades till en våldsam konfrontation – och myntade ett nytt svenskt ord: kalabalik. Vad som skulle ha varit en kontrollerad eskort hem för den svenske kungen, förvandlades till en katastrof för både svenskarna och deras värdar. Kalabaliken i Bender formade bilden av Karl XII som en envist okuvlig monark – i Osmanska riket kallad Demirbaş, ”Järnhuvudet”.I detta avsnitt av podden Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Olle Larsson som är aktuell med boken Kalabaliken i Bender. Är du en vanlig prenumerant får du bara lyssna på tio minuter. Vill du höra hela avsnittet blir du premium-medlem via historia.nu/premium. Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Efter kapitulationen vid Perevolotjna flydde Karl XII tillsammans med en liten svensk här och ett antal kosacker till Osmanska riket. I utkanten av staden Bender vid Dnjestrfloden beviljades han asyl av sultan Ahmed III och slog sig ned i vad som kom att kallas Karlopolis – en slags svensk koloni i byn Varnitsa.Trots exilens till synes säkra förhållanden blev Karl snabbt ett politiskt problem för osmanerna. Istället för att återvända till Sverige eller sluta fred, pressade han sultanen att gå i krig mot Ryssland. Under flera år försökte han övertyga Osmanska riket om att inleda ett gemensamt anfall mot tsar Peter I, tillsammans med Sverige och Krimkhanatet. Medan kungen väntade, växte frustrationen i Konstantinopel – både över kostnaderna för hans uppehälle och hans envisa diplomatiska agerande.Karl XII:s vägran att återvända hem, i kombination med hans aggressiva krav på militärt stöd, gjorde honom till en belastning för sultanen. När han inte accepterade erbjudandet om eskort hem – av rädsla för att bli utlämnad till sina fiender – fattade den osmanska ledningen beslutet att använda tvång. Seraskern i Bender fick order: kungen skulle gripas, men inte dödas.Karl, som fått kännedom om planerna, vägrade ge efter. Han lät befästa sitt läger och förberedde sitt lilla följe – omkring 1 000 karoliner – på strid. Hans trotsiga svar till sultanen var karaktäristiskt: om de inte gav sig av, skulle han "sveda eller skära skägget av dem". Situationen var laddad till bristningsgränsen.På morgonen den 1 februari 1713 inledde den osmanska styrkan sitt angrepp. Uppemot 10 000 turkiska och tatariska soldater omringade det svenska lägret och genomförde ett våldsamt stormanfall. Vad som var tänkt som en disciplinerad insats förvandlades snabbt till ett tumultartat slagfält.Karolinerna försvarade sig tappert från sina provisoriska befästningar, men var både numerärt och materiellt underlägsna. Inne i kungshuset försvarade sig Karl XII personligen, beväpnad, sotig och blodig. När han till slut omringades och tillfångatogs, fördes han till seraskerns residens. Trots sin fångenskap vägrade han visa underkastelse och lär ha yttrat det hånfulla ”Bravo! Bravo!” när han erbjöds en plats på en divan.Bild: Karl XII förs bort som fånge till Bender efter kalabaliken, med det brinnande kungshuset i bakgrunden. Målningen skildrar dramatiska slutscener ur Kalabaliken i Bender 1713, där den svenske kungen tvingades kapitulera efter flera års exil i Osmanska riket.Musik: Björneborgarnas marsch med Muntre musikanter, Internet Archive, Public DomainMålning av Allan Egnell (1884–1960), olja på pannå, 29×52 cm. Källa: Metropol Auktioner. Licens: CC BY-SA 4.0. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Timme 1USA har attackerat Venezuela och tillfångatagit landets president Nicolás Maduro. Vilka geopolitiska följder får det och vad händer härnäst?Reportage om brandkatastrofen i skidorten Crans-Montana i schweiziska alperna, som inträffade på 2025 års sista dag.Svenska smeder smider för Ukraina: ”Ska hjälpa tills de vinner”.Krönika av Ulrika Knutson.Panelen om MSB:s namnbyte, Euro i Sverige och valrörelsen 2026 – med Stig-Björn Ljunggren, Sydöstran, Fredrik Haage, Smålandsposten och Lotta Ilona Häyrynen, Dagens ETC.Timme 2Vad innebär USA:s attack i Venezuela för omvärlden? Och hur blir utrikesåret 2026? Fyra korrespondenter som bevakar fyra centrala delar av världen – USA, Mellanöstern, Kina och Ryssland – ger analys och framåtblick.Många lokala partier styr i landet kommuner. Ett exempel är Oberoende realister som styr i värmländska Hagfors.Satir med Radioskugga.Vilka strömningar, intressen och beteenden kommer vi se under det kommande året? Trendanalytikern Stefan Nilsson spanar in i år 2026.Kåseri av Pamela Jaskoviak.Programledare: Hélène BennoProducent: Mårten FärlinTekniker: Nicola Pryke

Rysslandsexperten i samtal om bakgrunden till kriget i Ukraina och sin nya bok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vladimir Putin använder historien för att rättfärdiga sitt krig mot Ukraina och skriver därmed in sig i en tradition av ryskt militärt tänkande som går långt tillbaka i tiden.I ett specialavsnitt av Radiokorrespondenterna Ryssland ger Gudrun Persson, docent vid Stockholms universitet och verksam inom Försvarsmakten, sin syn på vad som ligger bakom dagens ryska krig mot Ukraina.Hon resonerar också om hur väst bör agera gentemot ett alltmer aggressivt Ryssland.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Ryska hökar ser Sibirien som en plats för potentiellt våldsamma krigsveteraner. Erik W. Larsson följer den ryska debatten i frågan. Inläsare: Staffan Dopping

Carl Bildts förslag om att inrätta en ny civil underrättelsetjänst har orsakat en förtroendespricka mellan regeringen och Försvarsmakten. Omorganisationen kan skada hela underrättelsesystemet och utnyttjas av Ryssland, skriver Thom Thavenius, säkerhetsrådgivare och tidigare förste analytiker på Säpo. Inläsare: Magnus Thorén

Krigsdiplomatin går på högvarv och europeiska ledare visar enighet i Berlin. Men hur långt räcker säkerhetsgarantier för Ukraina när frågan om territorier är olöst? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Europa har flyttat fram positionerna i fredssamtalen och under måndagen enades Ukraina, flera europeiska länder och USA om nya bud för en fred. Det handlar om säkerhetsgarantier och en multinationell fredsbevarande styrka till Ukraina. Men vad betyder de nya löftena i praktiken när Putin fortsatt kräver att Ukraina avsäger sig territorium till Ryssland? Zelenskyj har den senaste tiden öppnat för vissa kompromisser och att frysa frontlinjen, men att ge upp hela Donbass fortsätter vara en röd linje.Årets sista EU-toppmöte – ett ödesmöte för KievSamtidigt drar det ihop sig inför årets sista EU-toppmöte i Bryssel. På bordet ligger frågan om de frysta ryska tillgångarna och att använda dessa som säkerhet för att stötta Ukraina finansiellt. Eftersom motståndet mot att använda tillgångarna ökat inom unionen är det bäddat för tuffa förhandlingar. Behoven i Ukraina är enorma och frågan är hur pengar kan lösas om EU-länderna fortsätter köra fast om tillgångarna.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Cecilia Blomberg, korrespondent i Paris. Programledare: Parisa Höglund Producent: Therese Rosenvinge

Samtidigt som Europas ledare åker till Kina och ber om hjälp med Ukraina så stärks Pekings armkrok med Moskva. Vad är Kinas syn på kriget i Ukraina? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Både Frankrikes president och Tysklands utrikesminister har nyligen besökt Kina för att få Pekings hjälp att påverka Ryssland gällande kriget i Ukraina. Båda dessa möten gick så där för européerna. Istället för konstruktiva samtal om Ukraina möttes gästerna av den kinesiska regimens föreläsningar om Taiwan och Kinas infekterade läge med Japan. Wang Yi, Pekings utrikesnestor, besökte också Moskva samtidigt som de amerikanska sändebuden var där för att mäkla fred i kriget i Ukraina. Och Wang Yi fick ett betydligt bekvämare mottagande än amerikanerna. Vad säger det om relationen mellan Kina och Ryssland. Hur hänger kinesernas syn på kriget i Ukraina ihop med deras ambitioner för Taiwan? Använder Peking kriget i Ukraina för stärka den egna maktsfären i Östasien, och är det här bevis på att Kina och Ryssland gemensamt strävar efter en ny multipolär världsordning?Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinareporter. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent.Programledare: Björn DjurbergProducent: Mattias Dellert

För ett år sen tvingades den avskydde diktatorn Bashar al Assad till landsflykt i Ryssland. Hur mycket hopp ska sättas till den nya syriska ledningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Frilansjournalisten Lina Malers besökte Damaskus i samband med firandet på årsdagen av Assadsfall och talade bland annat med Khalida och hennes son Muhammed som förlorat viktiga ungdomsår i fängelse under Assadregimen. Hon träffade också en ung svensksyrier som vi kallar Abdallah som återvänt till sitt gamla hemland för att hjälpa den nya syriska regeringen.Andra medverkande: Orwa Ajjoub, doktorand vid institutionen för Globala Politiska Studier vid Malmö universitet, Migrationsminister Johan Forsell och bistånds- och handelsminister Benjamin Dousa, Muayyad Al -Bunni, ekonom och exilsyrier verksam i Ungern och May Alekthyar, svensksyrier och ingenjör som varit med i Konflikt flera gånger tidigare och kommenterat utvecklingen i sitt gamla hemland.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seReporter: Lina MalersProducent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se