Podcasts about ryssland

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands luftkrig mot Ukraina och vilka lärdomar Sverige borde dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Glidbomber, drönare och attacker långt bakom fronten har förändrat kriget i luften. Nu drar Sverige nya lärdomar om hur ett framtida angrepp kan behöva stoppas långt bortom det egna territoriet.När Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 var målet att snabbt slå ut det ukrainska luftförsvaret.Flygbaser, radarstationer, luftvärn och ledningscentraler attackerades. Men trots ett starkare flygvapen lyckades Ryssland inte ta kontroll över luften.— Ukraina hann sprida sina flygstridskrafter och sitt luftvärn, säger Carl Bergqvist, chef för Luftstridsskolan.Glidbomberna förändrade krigetEn av de stora förändringarna i luftkriget är de ryska glidbomberna.De kan släppas flera mil från målet och orsaka stor förstörelse utan att flygplanet behöver flyga nära fronten. Det gör dem svåra för Ukraina att stoppa.— De är svåra att upptäcka och ännu svårare att skjuta ner, säger Andreas Hörnedal, forskningsledare på FOI.Samtidigt är glidbomberna beroende av satellitnavigering – något som går att störa ut.Drönare långt inne i RysslandUkraina har också visat att kriget i luften inte bara handlar om stridsflyg.I operation Spindelnät attackerades flera ryska flygbaser samtidigt med drönare. Enligt Ukraina förstördes omkring 40 ryska bomb- och spaningsflyg.— Det var ett fantastiskt sätt att kompensera för att man saknade långräckviddiga vapensystem, säger Carl Bergqvist.Sverige vill stoppa hotet tidigareFör Sverige handlar lärdomarna om att kunna sprida flyg och luftvärn, skydda baser och hålla igång ett krig under lång tid.Men också om ett större skifte: att kunna slå mot hotet innan det når Sverige eller Natos territorium.— Det är ingen liten förändring, utan en väldigt stor förändring, säger Carl Bergqvist.Sverige har bland annat påskyndat införandet av kryssningsrobotar till Gripensystemet och tidigarelagt satsningar på egen rymdförmåga.Medverkande:Andreas Hörnedal, forskningsledare på FOI med inriktning mot luftdomänen,och Carl Bergqvist, chef för Luftstridsskolan.Programledare: Klas Aronsson.Producent: Kalle GlasTekniker: Mats Jonsson

Efter tolv år utan att få tävla under den ryska flaggan är Ryssland tillbaka i OS 2028, ett beslut som väcker starka reaktioner. Varför har Internationella olympiska kommittén valt att ändra kurs just nu? Vad ligger bakom beslutet och vilka konsekvenser kan det få för internationell idrott? Expert: Mats Wennerholm Programledare och producent: Albin Andersson Klipp från ABC News Australia Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Vad hände med Wagnergruppen? Efter att dess ledare Jevgenij Prigozjin omkom i en omdiskuterad flygkrasch har den paramilitära styrkan stöpts om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Wagnergruppen försvann ur världens blickfång efter ett misslyckat myteri mot Putin för tre år sedan. Hur ser gruppens tillvaro ut idag, hur påverkar den det ryska anfallskriget mot Ukraina, och finns den kvar som aktör i Afrika?Samtidigt dyker gamla mönster från Sovjettiden upp igen. När företag i nordvästra Ryssland inte lyckas skydda sig mot ukrainska drönare är det deras eget fel – de har inte rekryterat tillräckligt med personal för att skydda byggnaderna och får betala böter till den ryska staten.I veckans avsnitt ställer vi oss också frågan om varför den ukrainska respektive ryska civilbefolkningen reagerar så olika på de senaste tidens intensifierade anfall.Veckans gäster är Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet, Maria Persson Löfgren, radions tidigare Rysslandkorrespondent och Richard Myrenberg, radions utsände, nyss hemkommen från Ukraina.Programledare: Monika TitorProducent: Jon JeppssonUnder sommaren publiceras avsnitten senast 16:00 på torsdagar.

Den senaste tiden har nya strategier blivit synliga i kriget mellan Ryssland och Ukraina. Bland annat attackerar Ukraina energiinfrastruktur i Ryssland, som oljedepåer. Men hur länge kan utnötningskriget pågå? Och hur ska Ryssland fortsätta rekrytera soldater? Gäst: Wolfgang Hansson, oberoende utrikesanalytiker. Programledare och producent: Jesper Spanne. Klipp från: ABC News Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

I veckan meddelade en appleationsdomstol att högernationalisten och Nationell samlings gruppledare Marine Le Pen döms för att ha förskingrat EU-pengar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så långt allt glasklart. Men vad det här innebär för hennes politiska framtid var inledningsvis minst sagt förvirrande - för den som läste svenska medier. Likt ett vajande kaplatorn så staplades pushnotiser på varann om att Marine Le Pen i och med domen stoppas från att kandidera i presidentvalet en fjärde gång. Men lika snabbt som pushnotiserna kom, så kom också ett pärlband av rättelser. Martina Pierrou har kikat närmare på veckans lilla kollektiva klavertramp. Rättelse: I en tidigare version sa vi att Marine Le Pens parti heter Front National, det är fel. Rätt är att hennes parti heter Nationell samling (Rassemblement National). Poddfilen är utbytt 13 juli 2026.Ända sen Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 så har de varit återkommande i svenska medier. De är arga på Rysslands taktik, analyserar läget vid fronten och delar ocensurerade åsikter. Ja, de “Ryska militärbloggarna” på Telegram kan ge västerländska medier en inblick i ett annars så slutet Ryssland. Men bara förra veckan rapporterade vi på Medierna om hur det kan bli när redaktioner släpper på källkritiks-tyglarna och sprider vidare obekräftade uppgifter från de här kanalerna. Mediernas reporter Edvin Ek har nästlat vidare i det här ekosystemet. Den första delen av Mediernas sommarserie som i år går under rubriken ”dålig stämning i studion”. Vi tar helt enkelt tar avstamp i när det blivit riktigt, riktigt skavig atmosfär i ett livesänt sammanhang. I upptakten till sommarserien så frågade vi runt och undrade vilken intervju folk helst ville höra om. Och det var en som stack ut. Det absolut mest efterfrågade klippet var artisten Nordpolens intervju i TV4 Nyhetsmorgon från 2008. Men det visade sig bli en seg nöt för reporter Robin Jonsson att knäcka.

”Norge kan gå till VM-final.” Lasse Granqvist är inte överens med Jens Fjellström som istället tror att England slår ut Norge i VM-kvartsfinalen som de ska kommentera. Haalands helgjutna harmoni och totala tålamod. Är Argentina för beroende av Messi? ”Fotbollen dör aldrig trots alla skandaler.” Tommy Åström efter Trumps sanslösa FIFA-samtal.Leo Carlsson blir bäst betald i NHL. Linus Weissbach lämnar Frölunda för Putins blodspengar och Ryssland bjuds in till OS.Sporthuset görs i samarbete med Telavox, mobiltelefoni för företag. Läs om sommarens superdeal gällande global roaming på telavox.se/sporthuset Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Genom massiva bombningar mot Kiev vill Putin få ryssarna att tro på seger trots att kriget inte alls går enligt plan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På kort tid har Ryssland genomfört omfattande attacker mot bland annat Kiev och bara den senaste veckan har omkring 50 civilpersoner dödats. I Ukraina råder brist på luftvärnsrobotar men under Natos toppmöte i Turkiet fick Ukraina löfte om licens för att på egen hand tillverka robotar till det amerikanska Patriotsystemet. Samtidigt uppges USA ha varnat Polen för en rysk provokation i syfte att testa Natos sammanhållning. ”Putin har hela tiden visat sig ta större risker än vad bedömare i väst har trott”, säger journalisten och Rysslandskännaren Malcolm Dixelius. I veckans avsnitt ställer vi oss också frågan varför Vladimir Putin återigen har visat upp sig i militärkläder och hävdat att ryska styrkor gör stora framsteg vid fronten. Veckans gäster är Malcolm Dixelius, journalist och Rysslandskännare, Sveriges radios utsände Richard Myrenberg, på plats i Kiev och Maria Persson Löfgren, radions tidigare RysslandskorrespondentProgramledare: Johanna MelénProducent: Jon JeppssonUnder sommaren publiceras avsnitten senast 16:00 på torsdagar.

Agnes Cohn på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och Branne Pavlovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Internationella olympiska kommittén har beslutat att ryska idrottare får tävla i OS igen, oavsett hur de ställer sig till anfallskriget i Ukraina. Men det här har väckt starka reaktioner, även i Sverige. Bland andra idrottsminister Jakob Forssmed menar att det här normaliserar kriget.Sedan pratar vi om att den forne One Direction-stjärnan Louis Tomlinson följde en VM-match från scenen på sin konsert i helgen. Nu anklagas han bland annat för att vara arrogant och oproffsig.

Ett pressat Europa möter USA på Natotoppmöte i Ankara, där avskräckningsförmågan står på spel. Och mitt i rysk exportskandal tar Irland över ordförandeskapet i EU. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är Natotoppmöte i Ankara. Det talas om ett ”Nato 3.0”, där USA kräver att Europa steppar upp sitt försvar – annars.. Det är hård ton mot europeiska Natoländer och frågan är om Europa kan bevara Natos avskräckningsförmåga när USA drar sig tillbaka.Samtidigt hyllas vissa länder av USA medan andra skälls ut offentligt, kan detta bidra till en splittring i Europa?Irland tar över EU-klubbanIrland har tagit över ordförandeskapet i EU. På samma gång har de hamnat i kläm mellan att vilja stötta Ukraina och exportera aluminiumoxid, som används i vapenindustrin, till Ryssland.Medverkande: Andreas Liljheden, Bryssel- och Natokorrespondent. Nina Benner, Londonkorrespondent.Programledare: Therese RosenvingeProducent: Paulina Monzón

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands landkrig mot Ukraina och vilka lärdomar Sverige borde dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 24 februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina. Målet var att snabbt ta Kiev. Men redan under krigets första dygn kom en händelse som skulle bli avgörande.På Hostomelflygplatsen utanför Kiev försökte ryska luftlandsättningsförband skapa en språngbräda för att flyga in fler soldater och tung materiel. Planen byggde på överraskning, snabbhet och föreställningen att Ukraina skulle vika.Så blev det inte. Ukrainska soldater, logistiker, underhållspersonal och nationalgardister gjorde motstånd. Ryssarna tog sig in på flygplatsen, men kunde inte använda den som tänkt.– Istället för att få den här språngbrädan in mot Kiev så blir det en gravplats för många av de bästa ryska soldaterna, säger Joakim Paasikivi.Även små marginaler spelade in. Ukrainska vinterunderhållsfordon hade ställts tvärs över landningsbanan och en rysk robotattack mot baracker där ukrainska soldater fanns missade sitt mål.– Det är lätt att glömma att under de här första månaderna var det flera tillfällen där det verkligen stod och vägde, säger Jussi Myllyluoma.Ukraina gick på offensivenEfter att Ukraina lyckats försvara Kiev gick kriget in i en ny fas. I september 2022 kom Charkivoffensiven, där ukrainska förband snabbt tog tillbaka stora områden i nordöstra Ukraina.Enligt Joakim Paasikivi handlade framgången inte främst om ett enskilt vapensystem, utan om förmågan att röra sig snabbt och få Ryssland att reagera på ukrainska villkor.– Snabbhet, djärvhet och förmåga, säger Joakim Paasikivi.Han beskriver offensiven som ett exempel på klassisk krigskonst, där Ukraina skapade kaos i den ryska grupperingen och överbelastade det ryska beslutssystemet.Drönarna förändrade frontenEfter den rörliga fasen 2022 blev fronten allt mer stillastående. Drönarna började dominera slagfältet.Jussi Myllyluoma jämför drönarnas roll med molotovcocktailen: något som uppstår ur brist, uppfinningsrikedom och akut behov. När Ukraina saknade ammunition och materiel hittade man sätt att använda enkla drönare tillsammans med till exempel RPG-granater.– Man tar det man har och ser att vi kan sätta ihop A och B och få en pryl som har en verkan på motståndaren, säger Jussi Myllyluoma.Observationsdrönare gjorde det mycket svårare att röra sig utan att bli upptäckt. FPV-drönare och andra system gjorde att soldater, fordon och sjuktransporter kunde angripas snabbt.– Är man upptäckt är det stor risk att man blir dödad, säger Joakim Paasikivi.Ett blodigt stilleståndResultatet är ett krig där frontlinjerna rör sig långsamt, men förlusterna ändå är enorma. Stridssjukvården har också blivit allt svårare, eftersom evakuering från främsta linjen ofta innebär livsfara.– Nu är det näst intill omöjligt att evakuera folk från främsta linjen, säger Joakim Paasikivi.Frågan är hur manöverkriget ska kunna återuppstå. Så länge fordon upptäcks och slås ut nästan direkt blir större offensiver mycket svåra. Därför utvecklas nu olika motmedel mot drönare.Sverige lär av UkrainaFör Sverige och Nato är lärdomarna konkreta. Ukrainska drönarpiloter har bjudits in till övningar för att visa västliga förband vad som inte längre fungerar.– Vi behöver lära oss saker. Ett bra sätt att lära sig är att få smisk, säger Jussi Myllyluoma.Men experterna varnar för att stirra sig blind på Ukraina. Ett krig i Norden skulle inte se likadant ut. Ukrainas öppna landskap skiljer sig från skog, kyla, dimma och terräng i Sverige och Finland.– Vi behöver kunna operera med och utan drönare. Gärna med, men drönare kommer inte alltid att funka, säger Jussi Myllyluoma.Drönare ersätter inte soldaterDrönare är här för att stanna. De blir en ny bottenplatta i krigföringen, något alla förband måste kunna använda och skydda sig mot.Men de ersätter inte allt annat. För att ta och hålla terräng krävs fortfarande soldater, pansar och mekaniserat infanteri.– Du kan inte ta terräng med en drönare, säger Jussi Myllyluoma.Den viktigaste lärdomen är därför inte vilken pryl som är mest avgörande, utan hur snabbt ett försvar kan anpassa sig.– Det centrala är inte prylen, det är processen, säger Joakim Paasikivi.MedverkandeJoakim Paasikivi, överstelöjtnant, geopolitisk rådgivare på Mannheimer Swartling och tidigare lärare på Försvarshögskolan.Jussi Myllyluoma, operativ chef på försvarsinnovationsföretaget Mimicrys.Programledare: Claes AronssonProducent: Kalle GlasTekniker: Mats Jonsson

Nyheterna 18

I årets Sommar i P1 hör du bland andra forskaren och Rysslandskännaren Martin Kragh, om utvecklingen i världspolitiken och den cancerdiagnos han fick 2022. Bland sommarvärdarna i år finns Martin Kragh men också Sveriges Radios USA-korrespondent Ginna Lindberg, författaren Amanda Romare och skådespelaren Alexander Karim.Nya avsnitt av Sommar i P1 släpps varje dag, hela sommaren.Lyssna på, och följ, Sommar & Vinter i P1 i Sveriges Radios app.Hela listan med årets värdar hittar du här.

I Ryssland blir kriget alltmer påtagligt och tron på Putin som stark ledare påverkas negativt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De ukrainska attackerna mot ryska oljeraffinaderier har lett till en svår bränslebrist i stora delar av landet. I flera regioner har bensinpriserna drivits upp och Ryssland behöver nu importera bensin. President Vladimir Putin erkände i en intervju att problem finns men sa att krigets mål ligger fast.Men motgångar i kriget och de ukrainska attackerna påverkar ryssarnas syn på presidenten. ”Tron på Putin som allsmäktig ledare har försvagats”, säger journalisten och författaren Liza Alexandrova Zorina.Samtidigt fortsätter Ryssland slå mot Ukraina med full kraft och vi får en rapport från Kiev morgonen efter vad som beskrivs som den största attacken mot den ukrainska huvudstaden hittills. I veckans avsnitt reder vi också ut hur nära Belarus är att på allvar dras in i kriget.Veckans gäster är Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Sveriges radios utsände Richard Myrenberg, på plats i Kiev och Liza Alexandrova Zorina, författare och journalist – knuten till Svenska Dagbladet.Programledare: Johanna MelénProducent: Jon JeppssonUnder sommaren publiceras avsnitten senast 16:00 på torsdagar.

Nyheterna 10

Vladimir Putin hävdar framgångar på marken men varje framryckning sker till ett stort mänskligt pris Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtidigt som Ukraina fortsätter med omfattande attacker mot mål i Ryssland hävdar den ryske presidenten att hans styrkor går framåt vid fronten. Men enligt militärexpert Roger Djupsjö står frontlinjen i princip still med vissa undantag. Ryska styrkor har lyckats infiltrera den ukrainska staden Kostiantynivka men till ett mycket högt pris.Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att de ukrainska attackerna kommer fortsätta för att tvinga Ryssland till ett avslut på kriget. Men Vladimir Putin är fortsatt bara intresserad av en fred på ryska villkor. Veckans gäster är Roger Djupsjö, lärare vid Försvarshögskolan, Sveriges radios utsände Richard Myrenberg, på plats i Odessa och Sveriges radios tidigare Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Programledare: Johanna MelénProducent: Jon Jeppsson och Marina Nilsson MalmströmUnder sommaren publiceras avsnitten senast 16:00 på torsdagar.

Europapodden med gäster i Almedalen. Om hoten mot Europa och Keir Starmers avgång. Vad händer nu i Storbritannien? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Europa måste hantera flera parallella hot samtidigt. Ett akut säkerhetshot från Ryssland och ovanpå det ett långsiktigt strategiskt och ekonomiskt hot från Kina. Vad behöver EU och Europa göra just nu och vilka blir de starkaste korten framåt? På senare tid har EU skärpt tonen mot Kina och i Europapodden säger EU-minister Jessica Rosencrantz (M) att det behövs åtgärder. Men kommer EU-länderna kunna enas om en Kinalinje? Hör analytiker Kristina Sandklef om risken för ett handelskrig och vad Europa har att sätta emot. Labour-kris i StorbritannienPå måndagen kom beskedet att Keir Starmer avgår som premiärminister i Storbritannien. Vem är Andy Burnham som aspirerar på posten och vad händer nu de kommande veckorna? Morgan Johansson (S) kommenterar avgångsbeskedet i Europapodden.Medverkande: Oscar Jonsson, forskare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Kristina Sandklef, fristående Kinaanalytiker. James Savage, vd The Local. Jessica Rosencrantz (M), EU-minister. Morgan Johansson (S), utrikespolitisk talesperson Socialdemokraterna. Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Susanna Martinsson

När Ukraina riktar in sig på Krim äventyras den strategiska transportkedjan som binder samman Ryssland med den annekterade halvön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Från annekterade Krim rapporteras det om bensinbrist och hotande matransonering när Ukraina försöker isolera halvön. Samtidigt försvagas Krims roll som rysk försörjningsbas i kriget, när ukrainska drönare gör Rysslands landväg till och från halvön oanvändbar.Efter en drönarattack mot Kiev sattes ett kloster med anor från 1000-talet i brand. Vladimir Putin har beskrivit det världsarvsklassade Petjerskaklostret som själva födelseplatsen för ukrainsk och rysk civilisation. I veckans avsnitt ställer vi oss frågan varför en så helig plats angrips, om det nu var ett avsiktligt mål.Veckans gäster är Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Johanna Melén.Producent: Åsa Welander.

Nordkorea är Kinas enda militärallierade och i dagarna besökte Xi Jinping sin vän Kim Jong-un. Hör om samarbetet och hur länderna bildar en mäktig trio ihop med Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På propagandabilderna från statsbesöket i Pyongyang syns hoppande nordkoreanska barn och flaggviftande folkskaror som välkomnar Xi. Informationen från mötet är begränsad och hårt kontrollerad, men enligt en utskrift uttrycker Kina och Nordkorea att man nu vill närma sig varandra militärt. Nordkorea är sedan decennier det enda landet som Kina har en formell militärallians med. Hör om hur det blev så, vad alliansen innebär idag och hur Ryssland ingår maktdynamiken. Faktorerna som triggar alliansenTydligt är att Xi Jinping nu vill visa att han prioriterar relationen med Nordkorea. Besöket förra veckan var Xi Jinpings första utlandsresa sedan oktober och det första besöket i Nordkorea på sju år. Hör om faktorerna som nu triggar närmandet. Enligt vad som är känt från mötet tog Kina inte upp Nordkoreas kärnvapen, vilket kan tyda på att Kina ser med blidare ögon på Nordkoreas kärnvapen. Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinareporter.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge

Hur packar man för ett landslag som ska delta i VM i fotboll? Vad tar man med sig och vad får man absolut inte glömma. Roger Jacobsson var materialare åt herrlandslaget och reste med laget i över 20 år innan han lämnade förbundet. Jag poddintervjuade Jacobsson inför VM 2018 och då talade han om hur man laddar inför ett VM, om hur de tog hand om 4.5 ton material som kom till Ryssland, om hur han jobbade under en matchdag, om vad han absolut inte fick glömma och om att Janne Andersson inte var den första svenska förbundskaptenen som städade i omklädningsrummet.Jacobsson berättade även om hur han visste var spelarna ville sitta i omklädningsrummet, om hur han kontrollerade dem innan de gick ut till match, om vilken spelare som var sist ut, om vem som snackade i pausen och om hur stämningen var vid vinst respektive förlust men även om alla stjärnor som passerade under hans tid i landslaget och om att han inte alltid upplevde att de största spelarna beskrevs på ett korrekt vis. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Våra experter svarar på lyssnarnas frågor i Radiokorrespondenterna Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur har den ryska självbilden påverkats av kriget? Går det att komma åt Rysslands skuggflotta och hur utvecklad är egentligen den ryska underrättelsetjänsten? Det är några av frågorna i veckans specialavsnitt med lyssnarfrågor.Vi får också analyser om sannolikheten för en palatskupp och varför Kertj-bron till Krim fortfarande står kvar.Veckans gäster är Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till advokatbyrån Mannheimer Swartling, Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm, och Maria Persson Löfgren, tidigare korrespondent i Moskva.Programledare: Björn Gunér.Producent: Åsa Welander.

Det som kändes som fantasier föra bara några år sen är idag verklighet och Sverige gör sig redo för att kunna evakuera sin befolkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Våren 2022 är halvmiljonstaden Mariupol i sydöstra Ukraina omringad. Belägringen av staden pågår i två månader och är bland de blodigaste attackerna mot civila i Europa sedan andra världskriget.Röda Korset och FN förhandlar fram så kallade humanitära korridorer som invånarna ska kunna fly genom. Men gång på gång attackeras korridorerna och långt ifrån alla som vill lämna staden lyckas. Hundratusentals ukrainare är i dag fortfarande fast i Mariupol eller har deporterats till Ryssland. Belägringen är ett tydligt exempel på hur farligt det kan vara för civilbefolkningen i krig och visar på att man behöver en plan för hur man snabbt ska massevakuera.– Det var ju fullständigt kaos med en massa olika typer av ad hoc -lösningar, säger Henrik Larsson, tillförordnad chef för avdelningen för befolkningsskydd på Myndigheten för civilt försvar.Sverige har ingen landgräns till Ryssland, så för att ryska styrkor ska kunna slå en järnring runt en svensk stad måste det ha gått riktigt illa. Men det finns andra hot och scenarion där vi kan behöva evakuera.Sverige övar– Det är ändå så att det är inte mer än två och en halv minut ungefär i sju timmar för en Iskander-robot innan den dimper ner här i Blekinge från Kaliningrad. Det här är ett faktum vi behöver prata om, hantera och planera för att skydda oss emot. Det är det som ligger för ögonen och har gjort sen 2022, säger Peter Ryman, som är försvarsdirektör på Länsstyrelsen i Blekinge. Och flera myndigheter och kommuner planerar nu att öva skarpt för hur man ska kunna massevakuera människor i Sverige. I höst ska Gotland genomföra en stor övning och i Blekinge genomförde nyligen ett 100-tal tjänstemän en ledningsövning på hur man ska evakuera 100 000 Blekingebor.– Det här har varit väldigt lärorikt på många olika sätt för här tvingas man in av organisationerna och fatta beslut på. ett osäkert underlag och under tidspress, säger Peter Ryman.128 av Sveriges kommuner har platser som riskerar att attackeras, för dem görs nu upp planer.– I kommun A kanske du har ett objekt och i kommun C har du tio objekt som riskerar att förbekämpas. Den förfiningen håller på nu, säger Henrik Larsson.Övningar tillsammans med FinlandSverige och Finland har ett nära samarbete och planerar tillsammans för eventuella massevakueringar från öst till väst. Och framöver kommer det hållas stora övningar för att få svar på vissa frågor.– Hur skulle gränsövergången se ut, exempelvis mellan Haparanda och Torneå? Att vi övar tillsammans med svensk och finsk tull, finsk gränsbevakning. Hur registrerar vi invånarna som kommer över?Men benägenheten att flytta på oss är inte så stor och det blir inte alltid lyckad. Under andra världskriget anlände 70 000 barn ensamma till Sverige från krigsdrabbade Finland. Men det satte spår av rotlöshet och psykisk ohälsa hos en del av barnen.– Ska du förflytta människor bör det vara med sammanhållna familjer eller släkter så långt det bara är möjligt. Ska du förflytta barn, så ska det vara med en ansvarsfull vuxen. Om inte förälder, så med någon som de kan knyta an till och känner trygghet med, säger David Bergman,doktor i psykologi och arbetar vid Försvarsmakten. Han har forskat på hur människor agerar i krig och kris.Evakuering-sista utvägenI Sverige är det länsstyrelserna som fattar beslut om evakueringar vid höjd beredskap. Och där balanserar myndigheten på en tunn lina mellan att vänta för länge så att folk inte hinner iväg eller att trycka på knappen för tidigt så att folk evakueras i onödan.– Våra kommunikatörer är i det här läget vår första linjens soldater. Det är de som kommer få jobba med att hantera desinformation och se till att rätt information trycks ut till allmänheten om vart man ska ta vägen och vad som gäller just nu. Det är oerhört viktigt att den här informationen har tajming också så att det inte kommer för sent för då blir det kaos och inte för tidigt för då blir det kaos., säger Peter Ryman.Evakuering av människor ska alltså ses som den sista utvägen, för att vi inte mår så bra av det, och inte ens är så benägna att göra det. Då bör man i en del situationer överväga andra alternativ.– Det absolut bästa för både individer och samhälle är att förbereda sig och hantera ökade påfrestningar exakt där man är. och också veta att det är så människor tenderar att hantera det. Man ska så långt som möjligt fortsätta få samhället att fungera även under påfrestande situationer. Krig är ett maratonlopp, inte en sprinterdistanser, säger David Bergman, krigspsykolog vid Försvarsmakten.TEXT: Sylvia DahlénMedverkande:David Bergman, doktor i psykologi vid Försvarsmakten. Henrik Larsson, tillförordnad chef, avdelningen för befolkningsskydd på Myndigheten för civilt försvar.Peter Ryman, försvarsdirektör, Länsstyrelsen i Blekinge.Ljudkällor: SR, TV4, CNN, YLE

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I timme ett:Ännu ett i raden av val som står mellan Europa och Ryssland. Vi är på plats i Armenien. Möt den lilla men aktiva fredsrörelsen i Israel, som försöker förhindra bosättarvåld på Västbanken och protestera mot krig och ockupation. Kungen och Drottningen – är de ett föredöme för svensk familjebildning?Tidigare i veckan delade Michelinguiden ut stjärnor i Norden. Men varför jagar de svenska krögarna stjärnor – och vad spelar det för roll att få en?Krönika av Agri Ismail.Panelen om oppositionens ledning i partisympatimätningar, vänsterpartisters Hamassympatier och om högern har ett hjärta. I timme två:Möt en överlevande från Auschwitz, snart hundra år gammal, om det hon varit med om – och vikten av att berätta.I skuggan av artdöden pågår ett arbete med att göra Europa vildare igen. Vad händer när vi människor slutar kontrollera landskapet och låter naturen ta tillbaka makten? Skådespelaren Olle Sarri om att försöka gå till botten med ett fotbollsmotiv på ett av filmmakaren Johannes Stjärne Nilssons gamla pussel.Satir med Radioskugga.Intervju med den Venezuelanska oppositionsledaren i exil, María Corina Machado.Kåseri av Mark Levengood.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Jacob Gustavsson

Stormaktskungen Karl X Gustavs (1622-60) militära framgångar formade mycket av dagens svenska gränser i kamp mot arvfienden Danmark. Han tog risker som gav utdelning i form av den mest fördelaktiga freden i Sveriges historia freden i Roskilde 1658. Trots detta har han en undanskymd plats i historieskrivning.Redan som ung visade Karl Gustav prov på en administrativ och militär kapacitet, vilket skulle komma att bli avgörande för hans framtida styre. Överviktig och slutkörd dog han i lunginflammation bara 37 år gammal.I denna repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Björn Asker är docent i historia och före detta arkivråd vid Riksarkivet. Han har bland annat skrivit boken Karl X Gustav - En biografi.Karl X Gustav föddes den 8:e november 1622 på Nyköpingshus som son till pfalzgreven Johan Kasimir och prinsessan Katarina av Sverige. Han växte upp i Sverige, och hans uppfostran präglades av en gedigen utbildning där språk, historia, politik och krigiska färdigheter var centrala inslag. Han studerade en kort tid vid universitetet i Uppsala och företog en studieresa i Europa mellan 1638 och 1640. Under sin tid i Paris fick han utbildning vid den ledande riddarakademin.Vid tjugo års ålder reste han till den svenska armén i Tyskland, tjänstgjorde under Lennart Torstensson, befordrades till överste och deltog i flera sammandrabbningar, samt i krigståget mot Danmark 1643–1644. Karl X Gustav blev utnämnd till generalissimus för den svenska armén i Tyskland 1648–1650.Karl Gustav stod nära den svenska tronen som kusin till drottning Kristina, men som son till en tysk greve betraktades han i vissa kretsar som en utländsk inkräktare. Karl Gustavs föräldrar kämpade dock hårt för att ge honom en plats i tronföljden, helst genom äktenskap med drottning Kristina. Karl Gustav hoppades länge på detta giftermål, men till sist avvisade Kristina hans frieri. Trots detta utnämnde hon honom till sin efterträdare, och när hon abdikerade 1654 hyllades och kröntes Karl Gustav till kung samma dag.Karl X Gustavs regeringstid präglades av krig. Ett år efter tronbestigningen, sommaren 1655, ledde han Sverige i krig mot Polen. Karl Gustavs huvudmål med detta krig var att förvärva tullintäkter från Polens hamnar och förhindra Ryssland från att få tillgång till Östersjön. Men kriget gick inte som planerat, och när Sverige attackerades av Danmark vände han sina vapen mot det landet istället.Efter attacken mot Danmark 1657 ledde Karl X Gustav den svenska armén i ett av de mest framgångsrika fälttågen i Sveriges historia. Han tågade över Stora Bält på isen och besegrade den danska armén. Resultatet var Roskildefreden 1658, där Danmark tvingades avträda Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm, Bohuslän och Trondheims län. Därmed regerade Karl X Gustav över ett större rike än någon annan svensk kung, före eller efter honom.Efter Roskildefreden gick Karl X Gustav åter i krig, denna gång med målet att fullständigt eliminera det danska hotet. Om han hade lyckats, skulle Norden ha varit förenat under en enda krona, som under medeltiden. Men Karl X Gustav dog plötsligt 1660, bara 37 år gammal. Hans död kan delvis tillskrivas hans ohälsosamma livsstil, men också den enorma arbetsbörda som hans ambitioner medfört.Bild: Porträtt från 1600-talet på Karl X Gustav i hjälmkrona med plym, blå mantel och kommandostav målad av David Klöcker Ehrenstrahl, Skoklosters slott, Wikipedia, Public Domain.Musik: Claudio Monteverdi-Quel Augelin Che Cantaav, The Tudor Consort, CC BY 3.0, via Wikimedia CommonsLyssna också på Hedvig Eleonora blev rikets första dam under 55 år. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Snart åker Sveriges herrlandslag till USA för den sista uppladdning inför fotbolls-VM 2026. Med på resan finns analytikern Christoffer Bernspång som jobbat med de tre senaste förbundskaptenerna. När jag poddintervjuade honom i mars 2021 talade Bernspång om jobbet med att kartlägga motståndare, om att han inte vill räkna efter antalet timmar som går åt, om lärdomarna från VM i Ryssland, om hur man hjälper spelare som vill ha information om specifika motståndare och om svårigheten att nå ut med information under matchen. Dessutom berättade Bernspång om utbildningen i Örebro, om vägen till jobbet på fotbollsförbundet, om tacksamheten gentemot Håkan Ericson och Tony Gustavsson, om revolutionen inom fotboll med teknik och statistik, om att ha del i en rad svenska medaljer på 2010-talet, om var han hämtar inspiration från och om rädslan man kan känna som analytiker. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ryssland försöker än en gång påverka valutgången i en tidigare sovjetstat i prorysk riktning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ovanligt stora ryska attacker har riktats mot Kiev och andra ukrainska städer de senaste dagarna, med över 650 drönare och ett 70-tal robotar bara under natten till tisdag. Minst 22 civila dödades och över 100 skadades. Var det här angreppet som Ryssland hade varnat för?Vi pratar också om vad som händer med Rysslands inflytande när ännu en av de forna sovjetstaterna närmar sig Europa. Inför söndagens val i Armenien kommer rapporter om omfattande försök till valpåverkan i prorysk riktning. Putin drar själv hotfulla paralleller till Ukraina och antyder att det var dess vilja att gå med i EU som låg bakom den storskaliga invasionen.Vilka likheter finns mellan Ukraina och ett land som Armenien och vad kan valutgången få för följder – för relationen till Ryssland och för det krig som pågår?Veckans gäster är Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, och Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, med från Kiev, Ukraina.Programledare: Björn Gunér.Producent: Åsa Welander.

Europa tvistar om fredssamtal med Putin. Dags att kliva fram menar vissa, en rysk fälla varnar andra. Vad krävs för samtal och vem kan pressa Kreml? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ryssland intensifierar sina attacker mot civila mål i Ukraina. Samtidigt beskriver USA:s utrikesminister Marco Rubio de amerikanska samtalen med Ryssland som resultatlösa. Signalerna har lett till diskussion i EU-kretsen om huruvida Europa bör kliva in eller inte. Men åsikterna går isär om vägen framåt och EU:s utrikeschef Kaja Kallas varnar för att debatten om samtal är en ”rysk fälla”.Jakten på en PutinviskareNär fredssamtal ändå diskuteras bubblar en annan fråga upp i Europa: vem kan faktiskt pressa Putin? Namn som nämns är bland andra Alexander Stubb, Sauli Niinistö, Angela Merkel, Mario Draghi och Jean-Claude Juncker. Vladimir Putin har å sin sida pekat på Gerhard Schröder, vilket väcker reaktioner i Europa. I veckan går även Armenien till val, som beskrivs som ett vägval mellan öst och väst. Hör om ryska påverkanskampanjer och hur valet kan avgöra Armeniens fortsatta närmande till EU.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent. Fredrik Löjdquist, säkerhetspolitisk expert och chef vid Centrum för Östeuropastudier, Utrikespolitiska Institutet. Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese Rosenvinge

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Xi Jinpings självförtroende tycks vara på topp efter besök av Trump och Putin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Två toppmöten i Peking inom en vecka gjorde tydligt att såväl USA som Ryssland fortsatt ser Kina som en minst sagt viktig partner. I veckans avsnitt pratar vi om efterspelet till att både Donald Trump och Vladimir Putin besökte Xi Jinping härom veckan.Det handlar om Taiwan, om de eftertraktade halvledarchipen och om vem som i slutändan sitter med trumf på hand. Dessutom blir det nudlar, en omtalad linbana och glimtar från säkerhetskonferensen i Singapore.Medverkande: Kinakorrespondent Moa Kärnstrand, Kinareporter Hanna Sahlberg och Sveriges radios internationelle korrespondent Daniel Alling.Programledare: Björn Djurberg.Producent: Åsa Welander.

En natt väcks familjen i Hjo av ett mullrande ljud och snart inleds en biljakt de sent ska glömma. Spåren leder till en lada på landsbygden och till Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Johan Indebetous svarta Dodge RAM stjäls en sommarnatt i juli 2025. Trots att han är tjuvarna hack i häl så kommer de undan men Johan är inte den enda som blir av med sin pickup. De senaste fyra åren har över 200 bilar av det här märket stulits.– Nej men de är proffsiga. De har ju en förmåga att med hjälp av elektronik komma åt bilar utan att bryta sönder tändningslås och annat, säger förre kriminalkommissarie Sven Alhbin som granskat fallet.Smugglas till krigsfrontenPolisens teori är att bilarna smugglas ut ur landet och hamnar i Ryssland där de används i kriget mot Ukraina för att skjuta upp drönare från flaket. Stölderna av den här bilmodellen har ökat kraftigt sedan krigsutbrottet 2022.Flera månader efter bilstölden i Hjo kör en civil polispatrull runt och spanar på den västgötska landsbygden. Det lyser inifrån en lada och de bestämmer sig för att kontrollera den – det blir bingo. – Det här är den största samling utav brottsverktyg som vi har sett av moderna bilar, säger Niclas Antonsson på Larmtjänst som vittnade i en rättegång mot ligan.Reporter: Pernilla Wadebäck, Tredje Statsmakten MediaProducent: Hannah Engberg, Tredje Statsmakten MediaSlutmix: Fredrik Nilsson, Tredje Statsmakten MediaExekutiv producent: Jenny Gustafsson, Sveriges Radio

Den osmanske diplomaten Mehmed Sadi Efendi genomför år 1732-33 den långa och strapatsrika resan från Istanbul till Stockholm. Uppdraget är att driva in de enorma skulder som Karl XII och hans män drog på sig till det Osmanska riket under vistelsen i Bender år 1709-13. Samtidigt har Sverige och det Osmanska riket gemensamma intressen i kampen mot Ryssland.Sändebudet Mehmed Sadi Efendi, som är en ledande intellektuell i det Osmanska riket, skriver en rapport om resan till Sverige, som kanske säger mer om honom, hans ambitioner och hans världsbild än om de faktiska förhållandena i Sverige år 1733.I reprisen av avsnitt 139 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Joachim Östlund, historiker vid Lunds universitet. Aktuell med boken Vid världens ände – Sultanens sändebud och hans berättelse om 1700-talets Sverige. Lyssna reklamfritt på Historia Nu.Beskickningen som skickats ut av sultanen Mahmud I består av 44 personer och de påbörjar sin resa i november år 1732 genom ett vintrigt Europa. Hela resan kommer att ta 329 dagar.Sannolikt är Mehmed Sadi Efendi inspirerad av romerska författare när han påstår att det snöar i juni i Sverige. Kylan är något som präglar hans diplomatiska rapport som tar sig en del friheter. En hel del litterära knep av Mehmed Sadi Efendi, som också skrev poesi, får oss att fundera på syftet med rapporten.Han beskriver Sverige och svenskarna i betydligt mer positiv dager än vad som var brukligt vid denna tid då Sverige fortfarande är sargat av det stora nordiska kriget. Saids syfte är att Osmanska riket ska närma sig ett Europa där osmanerna med tiden förlorar allt större territorier.Bild: Mehmed Sadi Efendi som ambassadör i Paris 1742, av Joseph Aved, Musée de Versailles, public domain.Musik: World Beat With Middle Eastern Vocals (Instrumental) av Velimir Andreev, Soundblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I augusti 1920 utkämpades slaget om Warszawa mellan en sovjetisk invasionsarmé och den polska armén under generalen Pilsudski. Utgångsläget för polackerna var inte bra. Försvaret runt den polska huvudstaden sviktade.I detta läge genomförde den polska armén en omfattade omgruppering och därefter en snabb motoffensiv. De sovjetiska arméerna krossades och ringades in 16-25 augusti 1920 i ett slag som har kallats ”undret vid Visla”. Den polska segern räddade den unga polska republiken och stoppade en eventuell sovjetiska fortsatt frammarsch mot Tyskland.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden berättar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett måhända lite mindre känt krig. Som en direkt följd av första världskriget inleddes i Östeuropa ett antal militära konflikter frammanade av olika nationella strävanden. Polacker, balter, ukrainare, rumäner och så vidare försökte skapa egna nationer och vinna så stort territorium som möjligt. Samtidigt rasade inne i Ryssland ett inbördeskrig 1918-22.Polens ledare Pilsudski hade en vision om att skapa en federation av stater under polsk ledning som motsvarade det gamla Pols-Litauiska samväldet som slutade att existera 1795. Polska trupper kom under 1919 att ockupera stora områden i både dagens östra Ukraina – provinsen Galicien – och flytta gränsen mot Sovjet österut mot Minsk. Den sovjetiska motoffensiven i augusti 1920 tillintetgjorde dessa erövringar och det var först efter segern i slaget om Warszawa som den polsk-sovjetiska gränsen kunde stabiliseras i och med freden i Riga i mars 1921. Polen hade vi det laget även lagt sig till med de östra delarna av dagens Litauen i vilket Pilsudskis hemstad Vilnius ingick.För Lenin och bosjevikerna var nederlaget framför Warszawa en stor katastrof. Drömmarna om att tränga längre västerut och understödja en tysk kommunistisk revolution grusades. Vision om en världsrevolution fick ett abrupt slut i augusti 1920.Bild: Polska soldater bemannar en kulspruteställning vid försvarslinjerna nära Miłosna i byn Janki utanför Warszawa, augusti 1920, under polsk-sovjetiska kriget och striderna om Polens självständighet. Foto: okänd, Public Domain, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Enligt Ukraina har flera ryska militäranläggningar på ockuperad mark träffats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kreml hotar med omfattande attacker mot Kiev och uppmanar alla utländska medborgare att lämna staden. Detta efter att Ukraina slagit till mot flera byggnader på ryskockuperad mark, bland annat mot vad som från ukrainskt håll beskrivs som en träningsanläggning för drönaroperatörer, men som Ryssland hävdar var en vanlig skola.”Om attackerna har varit så som Zelenskyj och den ukrainska sidan säger så är det en katastrof för den ryska sidan”, säger Fredrik Wadström.Hör också om hur Ryssland verkar störa ut ukrainska drönare in i övriga Europa och om varför det ryska kommunistpartiets ledare varnar för en ny revolution.Veckans gäster är Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Björn Gunér.Producent: Åsa Welander.

Sen Rysslands första större cyberangrepp för snart 20 år sedan har hotet bara ökat, och idag finns nya kraftfullare vapen i cyberrymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Våren 2007 utbryter upplopp i Estlands huvudstad Tallinn. Det är rysktalande estländare som protesterar mot att ett sovjetiskt monument ska flyttas, men på nätet skrivs det att monumentet ska förstöras. Protesterna är våldsamma. En person dör.I det här kaoset får banker problem och folk kan inte ta ut pengar och inhemska mediers webbplatser slås ut. Världen har nu fått skåda en helt ny typ av krigföring.– Det var ett av de första exemplen på cyberkrigföring där det var en kampanj orkestrerad av den ryska staten där man ville skapa samhällsstörning och destabilisering med hjälp av olika cyberattacker, säger Sarah Backman, doktor i internationella relationer på Försvarshögskolan med fokus på cybersäkerhet och cyberkrigföring. Sedan den här våren i Tallinn för nästan 20 år sedan har Ryssland bara trappat upp sina angrepp i cyberrymden. Och trots att det faktiskt handlar om attacker, orkestrerade av den ryska staten så är Natos hållning att det inte samma sak som en väpnad attack.– Det är inte en enskild cyberattack eller enskild händelse som skulle kunna leda till att Natos artikel 5 aktiveras, säger Sarah BackmanGråzonDet som gör cyberkrig svårt är att mycket sker genom personer och grupper som bara indirekt kan knytas till ryska staten.– I Ryssland finns det kopplingar mellan den organiserade brottsligheten och staten. Det vet vi sen tidigare. Vid konflikter har ryska kriminella organisationer ställt upp och anfallit Rysslands motståndare, säger David Lindahl som är cyberforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. De ryska hackergruppernas paradgren är så kallade lösensummeattacker där man tar sig in i system och krypterar allt, och enda sättet att få tillbaka kontrollen över sin IT-miljö är att betala en lösensumma.I Sverige har vi sett flera exempel på det här, där hackare antingen lyckats låsa, eller varit väldigt nära att lyckas låsa ett datorsystem. En kommun som drabbats är Kalmar. Där upptäcktes angreppet innan hackarna kunde låsa systemet. Men kommunen fick vara utan sina servrar i flera veckor. Så effekten blev nästan densamma, i alla falla i några veckor.– Vi har vår hemtjänst, den är sjukt viktig. De har inte tillgång till vilket schema och vilka adresser (brukarna, red.anm.) har, det är alltid i ett digitalt schema. Vi har inte information om vilka mediciner som är ordinerade på individnivå i vår omsorg, säger Anna Flink som är säkerhetschef på Kalmar kommun.Ryssland trappar uppKalmar-exemplet visar att lösensummeattacker eller överbelastningsattacker kan få svåra konsekvenser indirekt. Men det finns en oroande trend att angreppen får en karaktär av rena sabotage.– En angripare som går in och försöker ta sönder industrin utan vinning, då har man ett annat fokus, säger David Lindahl, cyberforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Ett sådant exempel inträffade 2014. Det som misstänks vara ryska hackare tog sig då in i datorsystemen vid den tyska jätten ThyssenKrupps stålverk i Duisburg. Inne i systemet stängde angriparna av kylvattnet till den stora masugnen och det slutade med att anläggningen drabbades av en omfattade brand.Och i Sverige skedde ett liknade angrepp förra året i ett värmeverk i Västsverige, men som stoppades.– Den som oroar mig personligen mest är värmeverk-fallet förra året. Därför att gå in och aktivt försöka ge sig på kritisk infrastruktur och industrier. Det har inte skett särskilt mycket här uppe tidigare. Det har varit angrepp mot industrier och liknande men det mesta som drabbats av tidigare har varit utpressning, säger David Lindahl.MythosTidigare i år kom nyheten att företaget Anthropic byggt ett AI-program som ska hitta och testa sårbarheter i mjukvara, men också helt på egen hand utnyttja de sårbarheterna. Programmet heter Claude Mythos och stället för att släppa det fritt på marknaden, valde Anthropic att bara släppa det till några särskilt utvalda företag som tex Google och Microsoft så att de kan laga sårbarheterna som Mythos hittade. Men i fel händer skulle det här kunna bli ett potent cybervapen. – Ju mer sofistikerad AI blir, desto mer kommer det att påverka de här dynamikerna och attacker kanske kommer bli alltmer automatiserade. Men samtidigt är det svårt att säga exakt vilken påverkan det här kommer få. I slutändan kan man kanske använda AI både för att skydda sig och att attackera, säger Sarah Backman på Försvarshögskolan.TEXT: Kalle GlasMedverkandeSarah Backman, doktor i internationella relationer på Försvarshögskolan med fokus på cybersäkerhet och cyberkrigföring. David Lindahl, cyberforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. David Idermark, administrativ chef på Mörbylånga kommun.Anna Flink, säkerhetschef på Kalmar Kommun.Erik, chef på ett av dom här tre cyberförsvarsförbanden inom FörsvarsmaktenLjudkällor: SR, BBC, CBS

Ryssland har använt ovanligt vapen mot Ukraina. Anders Evenson hittade en försvunnen pojke. Elin ska testa tillgängligheten i skånskt skyddsrum. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den ryska attacken på Ukrainas huvudstad Kiev i helgen är en av de största och värsta sedan kriget började. Attacken mot Kiev ska vara en hämndattack efter drönarattacker som Ukraina utförde förra veckan. Den här gången så använde Ryssland sig av det som kallas för skräckvapnet; Oresjnik. Det är en form av robot som är extremt snabb och svår att stoppa. Häromveckan sa Rysslands president Vladimir Putin att kriget kan vara på väg att ta slut, så vad vill man med den här typen av attacker? Vilken väg kan kriget ta nu och hur kommer Ukraina svara? Gäst: Johan Mathias Sommarström, utrikeskommentator Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: DW News, ABC News Australia, CNN. Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Qatar är ett av världens rikaste länder per capita. Det är ett litet land med omkring 300 000 invånare – resten är gästarbetare. Samtidigt har de ett BNP som motsvarar cirka en tredjedel av Sveriges BNP. Uppskattningsvis använder de tiotals miljarder kronor per år till att sprida sin politiska och religiösa agenda, som ligger nära Muslimska brödraskapets. Detta gör de via gåvor till universitet, moskébyggen och medial påverkan. Många ser de tre stora statliga subversiva hoten mot Sverige som Ryssland, Kina och Iran. Men går lilla Qatar under radarn, fast de är relativt potenta för sin storlek när det kommer till att sprida radikal islam i väst? Det samtalar vi om i veckans Hotspot.Gäst i programmet är Aron Flam, komiker och samhällsdebattör.Tittartips: Disinformation: The Secret Strategy to Destroy the West – https://youtu.be/LF9-xdj_8oQ?si=yM6UJ9blmrFUaCnESe programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se

Mystiska drönare runt flygplatser och militärbaser. Attentatsmän som försöker sätta eld på IKEA-varuhus.I Baltikum rapporteras det allt oftare om den här typen av incidenter — och mycket tyder på att Ryssland ligger bakom.Senast på onsdagen gick ett drönarlarm i Litauens huvudstad Vilnius, som fick flygtrafiken att stoppas.Hur långt är Putin beredd att gå i sitt hybridkrig mot grannländerna — och var går gränsen för vilket sabotage som NATO faktiskt svarar på? Gäst: Wolfgang Hansson, oberoende utrikesanalytiker. Programledare och producent: Jesper Spanne. Klipp från: TV4. Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Rysslands ledare riskerar att tappa ansiktet när Ukraina bombarderar Moskva med drönare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad som beskrivs som ett av de mest omfattande angreppen mot Moskva sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina väcker frågor om vad president Vladimir Putin egentligen har att sätta emot. Kärnvapenhotet skrämde omvärlden i början av kriget, men verkar inte längre fungera.Samtidigt dödas fortfarande långt fler ukrainare i ryska luftangrepp. Bara dagar innan attacken mot Moskva dödades 24 människor i Kiev av en rysk kryssningsrobot.I veckans avsnitt pratar vi även om varför Putin åker till Kina – precis efter att USA:s president Donald Trump har varit där.Veckans gäster är Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Johanna Melén.Producent: Åsa Welander.

Kriget i Ukraina är inne på sitt femte år. Den senaste veckan har det rapporterats om massiva attacker från båda håll. Ryssland har skickat in tusentals drönare över Kiev och Ukraina har svarat på samma sätt, med massvis drönare in över Moskva. Att Ukrainas drönare nu kommer så långt är ovanligt enligt experter och något som ska oroa Kreml. Samtidigt så kan Krimhalvön vara på väg att isoleras. Ukraina har med hjälp av drönare kunnat attackera vägar in och ut från Krim - vilket nu kan komma att leda till att halvön blir utan mat. Hur är läget i kriget just nu? Har drönarna tagit över hur länderna attackerar varandra och så frågan vi ställer gång på gång; kan kriget ta slut i år? Med: Johan Mathias Sommarström, utrikeskommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: ABC News, TV4, DW News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Radiokorrespondenterna Kina svarar på lyssnarnas frågor i ett specialavsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Finns det några teknologiska hållhakar i kinesiska elbilar? Hur hållbar är utvinningen av sällsynta jordartsmetaller i Inre Mongoliet och Xinjiang? Vad tycker Peking egentligen om Ryssland och vad ska utländska ledare undvika för att inte göra bort sig på statsbesök i Kina?Det har blivit dags för en ny frågepodd, där Kinakorrespondent Moa Kärnstrand och Kinareporter Hanna Sahlberg gör sitt bästa för att svara på lyssnarnas frågor om högt och lågt.Programledare: Björn Djurberg.Producent: Åsa Welander.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den ryska skuggflottan är på tapeten. Sedan i mars har den svenska kustbevakningen bordat fem fartyg utanför Skånes kust med misstänkt koppling till Ryssland. Skuggflottan består av en mängd fartyg under falskt flagg och den används för att kringgå västvärldens sanktioner och pristak på olja som infördes efter invasionen av Ukraina. Går det att stoppa Rysslands olagliga export av olja? Varför har inte kustbevakningen ingripit tidigare? Och hur går bordningarna av fartygen till? Gäst: Niclas Vent, Aftonbladets försvars- och säkerhetsreporter. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: TV4, Sveriges Radio. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Putins uttalande om ett möjligt slut på kriget gav rubriker men frågan är om han menar allvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För ovanlighetens skull har Vladimir Putin nämnt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vid namn och öppnat för ett möte, men bara om ett slutgiltigt fredsavtal finns på plats. I veckans avsnitt pratar vi om hur Putins olika uttalanden den senaste tiden ska tolkas och om ett krigsslut faktiskt kommit närmare. I Kreml sägs i alla fall ett dokument finnas om hur en fred ska säljas in som en seger till ryssarna, trots att de ursprungliga målen inte har uppnåtts.Veckans gäster är Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström och direkt från Kiev, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.Programledare: Johanna Melén.Producent: Åsa Welander.

Dubbelmonarkin Österrike-Ungern hade sina rötter i medeltiden. Denna mulitetniska stadsbildning – med nära femtio miljoner invånare och ett lapptäcke av språk, religioner och lojaliteter – slets sönder efter att Österrike-Ungern hamnade på förlorarsidan i första världskriget. Men idag har statsbildningen omprövats av historiker och ses som en föregångare till EU.Den habsburgska ätten hade sedan medeltiden styrt ett allt större rike. Dubbelmonarkin Österrike-Ungern som upprättades 1867 var ett kompromissbygge för att hålla ihop ett mångnationellt område i nationalismens tidevarv. Men när nationalism och industriellt storkrig pressade systemet till bristningsgränsen blev kompromissen både dess styrka – och dess dödsdom.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Leos Müller, professor i historia vid Stockholms universitet om Österrike-Ungerns sammanbrott. Han är aktuell med boken Europas vändpunkter – 1492, 1914, 1989.Huset Habsburg regerade Centraleuropa under 650 år – från Rudolf I som kröntes 1273 till Karl I som avsattes 1918. Genom giftermål lyckades de bygga upp ett rike som sträckte över kontinenter. Det var ett stort och skiftande välde, sammanhållet av dynastin snarare än av språk och nation.Josef II:s (1741-90) reformiver omfattade religionspolitik, utbildning och rättsväsende. Under 1780-talet ökade religionsfriheten för protestanter och grekisk-ortodoxa, och judarnas ställning förbättrades genom särskilda toleransedikt. Han var ingen 1800-talsliberal, men en statsbyggare som menade att staten blev starkare om människor fick större utrymme att verka – inom statens ramar.Nationalismens idéer växte under 1800-talet och fick explosiv kraft revolutionsåret 1848. Upproret slogs ned – med rysk hjälp – men visade att imperiet måste förändras. Kejsare Franz Josef (1830-1916), som tillträdde 1848, drev på modernisering: likhet inför lagen, avskaffande av livegenskapens sista rester, järnvägar och lärosäten. Gründerzeit-epoken gav många av rikets städer en gemensam, igenkännbar stadsbild.Nationalitetskriserna fortsatte, och nederlagen 1859 och 1866 försvagade monarkin. För att behålla Ungern blev kompromissen 1867 nödvändig. Österrike-Ungern skapades då som två rikshalvor i personalunion. De delade utrikespolitik och krigsmakt och hade gemensamma ministerier för detta, liksom ett gemensamt finansministerium för de gemensamma utgifterna – men saknade ett gemensamt parlament och en gemensam regering i modern mening. Eftersom centrala uppgörelser dessutom behövde omförhandlas återkom kriserna med jämna mellanrum.Kompromissen gav ungrarna en särställning utan att ge motsvarande inflytande till rikets övriga folk. I Ungern drevs dessutom en magyariseringspolitik som ökade bitterheten bland minoriteter. I den österrikiska rikshalvan blev politiken mer pluralistisk, men parlamentet tyngdes ofta av blockeringar.När skotten i Sarajevo 1914 tände stormaktskriget ställdes dubbelmonarkin inför industriellt totalkrig. Kriget mot Serbien och hotet från Ryssland blottade svagheter i ledning och resurser, och beroendet av Tyskland växte.Bild: Militärparad genom Prag omkring år 1900, när staden var en del av Kungariket Böhmen inom Österrike-Ungern. Bilden fångar den kejserliga arméns närvaro i det offentliga rummet – en bakgrund till avsnitt om Centraleuropas politik och nationalism vid sekelskiftet. Målning: Emanuel Salomon Friedberg-Mírohorský. Public domain, via Wikimedia Commons.Musik: 1910-talsinspelning av “Gott erhalte, Gott beschütze” (Kaiserhymne), den österrikiska kejsarhymnen som förknippas med Habsburgmonarkin och Österrike-Ungern. Den skrevs 1797 med musik av Joseph Haydn och text av Lorenz Leopold Haschka som en lojalitets- och patriotisk sång till kejsar Frans II. Public domain, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sommaren 1943 stod östfronten i ett kritiskt läge. Efter Stalingrad var det tyska fälttåget i Sovjetunionen hårt prövat, men ännu inte krossat. Adolf Hitler ville återta initiativet i ett avgörande slag vid Kursk i södra Ryssland som omfattade två miljoner man och nästan 6000 stridsvagnar.Operation Zitadelle blev historiens största planerade pansaroffensiv, där tiotusentals stridsvagnar, tusentals flygplan och miljoner soldater ställdes mot varandra i en strid som skulle avgöra kriget på östfronten. Trots tysk teknisk förmåga och initial framgång stelnade offensiven mot de sovjetiska försvarslinjerna. När dammet lagt sig hade Nazityskland förlorat sin sista realistiska chans till offensiv seger i öst.I denna teaser av avsnitt av Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med militärhistorikern Anders Frankson. Anders Frankson har bland annat skrivit standardverket Slaget om Kursk : historiens största pansarslag (2002) tillsammans med Niklas Zetterling. Frankson är aktuell med Achtung panzer! Stalingrad och Charkov – två slag som förändrade andra världskriget. Vill du höra hela avsnittet blir du medlem på https://historianu.supercast.com/Slaget vid Kursk var inte bara ett nederlag i markstrid för Nazityskland – det var en strategisk kollaps. Efter juli 1943 skulle Tyskland aldrig mer kunna genomföra en större offensiv på östfronten. Initiativet låg nu hos Röda armén, som metodiskt började pressa tyskarna västerut – hela vägen till Berlin.Den 22 juni 1941 inledde Nazityskland invasionen av Sovjetunionen under kodnamnet Operation Barbarossa. Offensiven förde Wehrmacht djupt in på sovjetiskt territorium, men logistiska problem, det ryska vintervädret och hårt motstånd bromsade framryckningen. Slaget vid Stalingrad (augusti 1942–februari 1943) blev en katastrof för tyskarna och visade att kriget i öst inte längre kunde vinnas snabbt.Trots detta planerade Hitler en ny sommarsatsning år 1943. Målet var att slå ut den utbuktning i frontlinjen runt Kursk och därmed omringa stora delar av Röda armén. Operation Zitadelle var resultatet av en kompromiss mellan fältmarskalk Erich von Mansteins mer försiktiga strategi och Hitlers krav på ett kraftfullt offensivt genombrott. Idén var enkel: Armégrupp Nord skulle anfalla söderifrån och Armégrupp Syd norrifrån och därefter mötas öster om Kursk för att sluta en kniptång runt de sovjetiska styrkorna.Men beslutet att fördröja anfallet för att invänta leveranser av nya tyska vapen som Tiger- och Panther-stridsvagnar gav sovjeterna tid att bygga upp ett omfattande försvar i djupet med lager av minor, skyttegravar, flera motståndslinjer och stora reserver.Bildtext: Sovjetiska soldater från Voronezjfronten genomför en motoffensiv bakom T-34-stridsvagnar vid Prochorovka den 12 juli 1943, under slaget vid Kursk. Slaget vid Kursk är känt som ett av historiens största pansarslag och markerade en vändpunkt på östfronten under andra världskriget. Prochorovka blev särskilt beryktat för de intensiva striderna mellan sovjetiska och tyska pansarförband. Bild: Mil.ru Wikipedia / CC BY 4.0Musik: Red Army 25th Anniversary Song framförs av Röda arméns kör under ledning av A. V. Alexandrov. Sången är ett exempel på patriotisk sovjetisk musik under andra världskriget, där Röda arméns kör spelade en viktig roll i att höja moralen. Kompositören Alexandrov är även känd för att ha skrivit Sovjetunionens nationalsång. Skivan (katalognummer 3005-B, matrisnummer ST-103) spelades in i Sovjetunionen 1943 och digitaliserades av George Blood, L.P. Källhänvisning: Internet Archive, public domain – ingen känd upphovsrätt gäller. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Drönare har gjort Kina till en spelare i kriget i Ukraina. Men nu växlar Taiwan upp och utmanar Kinas drönar-dominans. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Både Ryssland och Ukraina har använt sig av kinesiska drönare på slagfältet. Och när Ukraina skalat upp sin egen drönarproduktion har landet fortsatt vara beroende av kinesiska komponenter. På sikt vill Ukraina dock stå på helt egna ben och nu kliver även Taiwan fram som ett alternativ till Kina. Taiwan erbjuder Europa så kallade ”icke-röda” leveranskedjor, drönare helt fria från kinesiska komponenter. Kan drönarexporten bli Taiwans nya sköld?Lubna El-Shanti beskriver hur drönarna påverkar både vid fronten och vardagslivet i Ukraina. Men hur påverkas då globala styrkeförhållanden när Kinas dominans på drönarfronten utmanas? Hör också om Taiwans strategi att använda drönare, inte bara för sitt eget försvar, utan även för att knyta till sig och stärka banden till länder i Europa. Kan nya drönarallianser rentav bli del av Taiwans sköld mot Kina? Och hur ser Peking på det i så fall?Medverkande: Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeResearch: Oskar SellströmKällor ljudklipp: 60 minutes, C-SPAN, PTS, APT, TVP.Lubna El-Shantis tidigare reportage från Ukraina, ur P1 Morgon: Maria drömmer om fotboll i krigets skugga

mer om innehållet: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. innehåll:USA:s möjliga militära tillbakadragande från EuropaUSA kommer flytta "betydligt fler än" 5 000 soldater från Tyskland, efter kritik mot Trumps Iran-krig, och hot om fler trupptillbakadraganden skakar Nato.Det lokala motståndet mot USA:s militärbas på SicilienUSA:s MOUS-bas på Sicilien verkar vara central i kriget i Iran, men väcker starkt lokalt motstånd i Niscemi.Kinas enorma exportindustri konkurrerar kraftigt med omvärldenXi och Trump ska snart mötas i Peking efter tullbråket, med fokus på Kinas export och storsatsningar på elbilar och AI.Sveriges förmåga att producera mer lammköttMer svenskt lamm på tallriken, nu vill fårbranschen dubbla produktionen när nästan 80 procent i dag importeras.Krönika av Katarina Barrling: Mohamsson och besserwissrarnaGrundlagsmissen som blev en spegel av oss: om besserwissrar, rättelsernas hydra och lättnaden över att det inte var vi som satt i strålkastarljuset.Panelen om: kvittningssystemet, alla partiledarintervjuer och när kungen borde lämna över tronen.Hör Linda Jerneck, Expressen, Henrik Jalalian, ETC och Kajsa Kettil, Borås Tidningtimme 2:Det ryska konstnärskollektivet Pussy Riot turnerar och vill göra skillnadExtremistklassad i Ryssland; nu lever gruppen i exil och möter publiken med “Riot Days” när turnén passerar Stockholm.Kryptovalutors roll i världspolitiken och inom den kriminella världenKidnappningar och rån kopplas till kryptolösensummor, samtidigt blir krypto en allt mer geopolitisk fråga när stater bygger kryptoreserver.Turism som stärker naturen: ekologisk pilgrimsfärdKan vandring föra tillbaka naturen i våra liv och samtidigt stärka biologisk mångfald? Följ med på en ekologisk pilgrimsfärd vid Rödån norr om Umeå.Satir med RadioskuggaVärdet av brännboll ifrågasätts av gymnastiklärareÄr brännboll i skolan förlegad? Blir spelet för pressande, eller kan det göras inkluderande och stärkande?Kåseri av Helena von Zweigbergk: När relationer blir transaktionerRelationer som företag, vissa förväntar sig avkastningprogramledare: Cecilia Khavarproducent: Anders Diamanttekniker: Olof Wallgren

Ett pärlband av europeiska ledare har åkt till Peking under 2026. Är det ett skifte inom EU och glömmer Europa det kinesiska säkerhetshotet på kuppen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Macron, Starmer, Merz och Sanchez möts av finmiddagar och robotshower när kommunistpartiet och Xi Jinping välkomnar dem till Kina. Våren 2026 har europeiska ledare åkt till Peking på löpande band och flera av besöken kommer efter många års uppehåll. Vi synar nya geopolitiska vindar och vad de innebär för Europa. För Europas industrier pressas hårt av kinesisk export när bland annat elbilar, solceller och teknik-komponenter sköljer in över kontinenten. I Tyskland vägs bilindustrins ”Kina-smocka” mot behovet av investeringar när tillväxtprognosen halverades så sent som förra veckan. Frågan blir om Kina ses som problemet eller som en del av lösningen när EU:s industriella överlevnad ska säkras.Systemrival och de-riskingEU-kommissionen beskriver sedan ett antal år Kina som en systemrival och driver en ”de-risking-agenda” för att minska beroenden och skydda strategiskt viktiga sektorer. Man hoppas att tullar och industripolitiska verktyg ska bromsa trycket, men den nya osäkerheten kring USA ändrar EU:s kalkyl och gör linjen svårare att hålla ihop. I bakgrunden finns också Kinas stöd till Ryssland och brister i respekt för mänskliga rättigheter. Hur mycket lyfter de europeiska ledarna kritik när röda mattor rullas ut i Peking och ärendet är affärer och investeringar?Medverkande: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent.Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter. Katarina von Arndt, Sveriges Radios Tysklandskorrespondent.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeResearch: Oskar Sellström