Podcasts about ryssland

Vad är grejen med att spela in Musik i Studio?Är det musiken, eller är det människorna som gör upplevelsen?Vi analyserar vinnaren från Intervision song contest Duc Phuc med låten Phu Dong Thien Vuong.BRICS-ländernas version av Eurovision. Moskva och Ryssland är med på nåt sätt här.Kan artister AUTOMATISKT skådespela, och BÖR dessa göra det på scen? Som en Straight man?Eller måste man vara Per Andersson, eller Björn Gustafsson för att klara detta med bravur?Vad är Funky Drummer, och varför har den använts så mycket i moderna Musikproduktioner?Förresten, är det på DIN arbetsplats vi kommer och Poddar härnäst? Maila oss!Varmt välkomna!Vill du ha din låt uppspelad direktmed tillhörande analys.Maila oss låtlänk + info om projektet till: Musiksnacket@iwm.seLänk till Spellista:https://open.spotify.com/playlist/25dSufz7mpKXI0vbMclpgz?si=77c7b74518db43fd#recension #analyser #musik #analys #spotify #Podcast #podd #musiksnacket #Artist #Musiker #scen #studio #AI

Bonnier gör affärer i ett av världens mest press-ofria länder och så besöker vi tidskriften Kvartals nya fräscha lokaler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pekade verkligen allt på Ryssland i Nordstream-sprängningen? I dagarna är det tre år sedan gasledningen Nordstream sprängdes på Östersjöns botten. Nyligen greps ytterligare en efterlyst person med ukrainsk bakgrund misstänkt för inblandning i dådet.Det har i veckan fått oss att fundera på hur bra medier varit på att ge en så uppdaterad och korrekt bild som möjligt av vem som sprängde ledningarna där nere på 80 meters djup i trakten av Bornholm. Många medier, speciellt där i början, framhöll Ryssland – förvisso med hängslen och livrem – som troligaste förövaren. Har medierna lyckats förmedla att bilden nu är helt annorlunda? Lasse Truedson intervjuar Patrik Oksanen, debattör i försvarsfrågor, Hans Liwång, Försvarshögskolan och Jonathan Jeppsson, gräv och samhällschef Aftonbladet.Bonnier gör affärer i land i botten av pressfrihetsindexI veckan stod det klart att Bonnier News ska outsourca delar av sin redigering till Vietnam - ett land som inte direkt är kända som pressfrihetskämpar. Det här berör magasin som ligger under Expressen.Det här har i veckan lett till ramaskri från facket och kommentatorer. Hur väl rimmar det här med Bonniers motto: ”Tillsammans för det fria ordet”?Erik Petersson grillar Klas Granström, chefredaktör på Expressen.Rättelse 4/10-25: Tidigare sa vi att ett av magasinen vars redigering kommer outsourcas till Vietnam är Mama. Det var fel, Mama har la ner sin papperstidning i somras.Kvartal börjar sparra mot de stora drakarnaDen lilla tidskriften med de storvulna public service-ambitionerna men den ständiga högerstämpeln har vuxit från 6 till 25 medarbetare på 3 år. Och nu ska de göra skäl för namnet Mediehuset Kvartal - de har nämligen börjat göra rena nyheter. Nu heter huvudkonkurrenterna snarare Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet än Magasinet Sans. Vi åkte till Kvartals nya, fräscha lokaler i Vasastan i Stockholm för att se vad det är som pågår egentligen.Freddi Ramel intervjuar Jörgen Huitfeldt, chefredaktör Kvartal, Magnus Alselind, redaktionschef Kvartal och Jenny Strindlöv, samhällsredaktör och undersökande reporter Kvartal.

Drönarstörningar och luftrumskränkningar sätter Europas försvar på prov. Hur rustat är Danmark för det som sker och hur svarar Nato? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter en vecka med upprepade drönarstörningar runt bland annat danska flygplatser talar Danmarks statsminister Mette Frederiksen om ”en ny verklighet” för sitt land och för Europa. Samtidigt ska EU:s alla stats- och regeringschefer samlas för toppmöte i just Köpenhamn. Hör om hur Danmark, Nato och EU agerar för att möta situationen med drönarna och om de strategiska vägvalen framåt. När är det rätt att skjuta ner drönare eller flyg som kränker luftrummet och varför gjordes det i Polen men inte i Danmark?Trumps gir om Ukraina ger Europa öppningSamtidigt som Nato och Europa ställs inför nya prövningar har Donald Trump gjort en helomvändning i hur han formulerar sig om kriget i Ukraina. Den amerikanske presidenten pratar nu om Ryssland som en ”papperstiger”. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen uppges också nu ha en direktkontakt med Vita huset. Vad betyder det här för Europa?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Magnus Christiansson, forskare vid Försvarshögskolan.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Den senaste tidens hybridattacker mot flera länder i Europa väcker mer och mer oro. Att Ryssland kränkt både estniskt och polskt luftrum vet vi, men vem som ligger bakom de senaste drönarattackerna i Norge och Danmark är fortfarande oklart. Frågan har också ställts om Ryssland är på väg att invadera fler länder än Ukraina, men har de kapacitet att föra krig på fler håll än ett - eller kommer de satsa mer på ett hybridkrig? Hur förberedda är vi på ett hybridkrig? Är vi redan i krig med Ryssland och hur mycket kan vi lita på USA? Gäst: Wolfgang Hansson, Aftonbladets utrikespolitiska kommentator. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: DW News, CNN. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Om kapplöpningen mellan Kina och USA när rymden militariseras. Nu vill Kina skjuta upp tusentals nya satelliter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kina positioner sig i rymden och vill skjuta upp tiotusentals nya satelliter för att bland annat bygga ut ett eget satellitbaserat internet. Kina koordinerar också sina rymdsatsningar med Ryssland och Kina uppges även bygga ut ett allt effektivare system för att kunna slå ut andra länders satelliter. USA är fortfarande den dominerande aktören i rymden, men Kina knapar in och när rymden nu militariseras utmanar Kina USA:s position. Hör också om hur Kina sedan 1970-talet byggt upp ett eget satellitbaserat navigationssystem, Beidou. För några år sedan lanserades systemet globalt och Xi Jinping försöker nu sälja in Kinas system som ett alternativ till amerikanska GPS.Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinareporter. Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge

talien var det första landet där en fascistisk regim tog makten – i huvudsak med legala medel, även om gatuvåld var en avgörande förutsättning. Fascisterna erbjöd ungdom, glödande nationalism och en masspolitik som ett svar på de ”gamla männens” konservatism och liberalism.De traditionella partierna förmådde inte hantera de hänsynslösa fascisterna, som utnyttjade både nationalism och våld för att nå makten. Skräcken för bolsjevikernas revolution i Ryssland gjorde fascismen till ett brett alternativ bland konservativa jordägare, pressade hantverkare, små butiksägare och delar av arbetarklassen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Eskil Fagerström, journalist och författare, aktuell med boken Fascismens födelse 1918–1926.Fascistledaren Benito Mussolini var en skicklig maktspelare som satte makten före ideologin i det nyligen enade Italien. Han blev utesluten ur socialistpartiet efter sina kampanjer för att Italien skulle gå med i första världskriget. Därefter utnyttjade han besvikelsen över de uteblivna landvinsterna efter kriget, trots att Italien var en av segrarmakterna, samt rädslan för den bolsjevikiska revolutionen.Veteraner från första världskriget kom att spela en framträdande roll inom fasciströrelsen. Den politiska teatern med marschen mot Rom 1922 blev avgörande för hur fascisterna kunde erövra regeringsmakten.Bild: På PNF:s kongress i Neapel i oktober 1922. Till vänster De Bono, den unge Balbo, i mitten Mussolini i svart skjorta med armbindel, bakom De Vecchi och troligen Michele Bianchi. Till höger, med fez på huvudet, Aurelio Padovani.Fotograf: Okänd. Public domain.Musik: Anthem of The P.N.F. – Giovinezza

Fanny Wijk pratar om valet i Moldavien, där EU-vänliga partiet PAS fick majoritet i parlamentet. Trump lovar att något “speciellt” ska hända i Mellanöstern och ska möta Netanyahu i Vita huset. Göteborg har fått ett nytt bibliotek – till vissas glädje och andras ursinne.Linnea Rönnqvist berättar om att Ryssland attackerat Ukraina i helgen med över 600 drönare under 12 timmar. I USA Vita huset återkommande använt Pokémons slogan ”Gotta Catch 'Em All” i samband med sin kampanj mot vad man kallar illegala invandrare. Där pågick också Ryder cup i helgen, där ordväxlingar mellan spelare och publik kallats både ovärdiga och oacceptabla.Dessutom: Kaffe på kvällen, Luffar-Lasses tv-helg och varken stå eller sitta på jobbet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fanny Wijk pratar om valet i Moldavien, där EU-vänliga partiet PAS fick majoritet i parlamentet. Trump lovar att något “speciellt” ska hända i Mellanöstern och ska möta Netanyahu i Vita huset. Göteborg har fått ett nytt bibliotek – till vissas glädje och andras ursinne.Linnea Rönnqvist berättar om att Ryssland attackerat Ukraina i helgen med över 600 drönare under 12 timmar. I USA Vita huset återkommande använt Pokémons slogan ”Gotta Catch 'Em All” i samband med sin kampanj mot vad man kallar illegala invandrare. Där pågick också Ryder cup i helgen, där ordväxlingar mellan spelare och publik kallats både ovärdiga och oacceptabla.Dessutom: Kaffe på kvällen, Luffar-Lasses tv-helg och varken stå eller sitta på jobbet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

innehåll: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Drönare över Danmark har orsakat flygstörningar, vem som ligger bakom är oklart. Misstankar om Ryssland väcker oro kring säkerheten inom EU. Hör Martin Kragh, Centrum för Östeuropastudier, Peter Bennesved, FOI och David Rasmusson, Nordenkorrespondent.Slöjden har glömts bort i beredskapsdebatten, det menar Västerbottens läns hemslöjdsförening som nu släppt ett eget beredskapshäfte. ”I slöjden har vi ett sätt att vara beredda genom att vara kapabla, kapabla människor är beredda människor”, säger Emma Ewadotter från Umeå, brodös och styrelsemedlem i föreningen. / reportage av Ida SvansboRekordstort missnöjet mot Labour - idag inleds deras årliga kongress.Partiet vann en stor majoritet i valet men efter ett år vid makten är missnöjet bland befolkningen rekordstort - och pressen på partiledaren och premiärministern Keir Starmer är hård. / reportage av Nina BennerEtt samhälle utan kontanter - krönika av Agri IsmaïlPanelen om PUT, bondgårdar och TIDÖ2.0Permanenta uppehållstillstånd – ska de omvandlas till tillfälliga?Jordbruk – Färre gårdar, större enheter – bra eller dåligt?Tidö 2.0 – Ny konservativ-liberal önskelista väcker debatt.Göran Greider Dalademokraten, Susanne Nyström, Dagens Nyheter och Mattias Svensson, SvD.timme 2:Moldavien går till val idag och EU följer det med spänning.Ett av Europas fattigaste länder ligger strategiskt till för både Ryssland och EU. Idag är det val till parlamentet och många har kallat det för ett ödesval på grund av kriget. Hör vår korrespondent Fredrik Wadström direkt på plats.Vägtrummor som tickande bomber Forskare kartlägger nu rören med AI.Skyfallet i Västernorrland där många vägar spolades bort satte ljus på hur viktigt det är att de här rören fungerar. / reportage av Magdalena MartinssonI Polen ökar motsättningarna mellan polackerna och dom många ukrainare som bor i landet. Från att med öppna armar ha tagit emot närmare två miljoner flyktingar från grannlandet när Ryssland inledde sin fullskaliga invasionen 2022, så är det nu allt fler polacker som ser problem med det stora flyktingmottagandet. / reportage av Felicia HassanFredsbudskap från ett ökenkloster i Syrien Fader Jihad Youssef från ökenklostret Mar Musa. Han är övertygad om att dialog mellan kristna och muslimer är vägen till verklig fred i Syrien. / reportage av Åsa Furuhagen20 år med bloggen - har Isabella Löwengrips Blondinbella förändrats?Bloggen blev ett företag, en plattform för påverkan och ibland kritik. Hör om offentlighetens pris, influerarens roll och bloggens framtid.Satir med Radioskugga: Rösta mot den man avskyr mestRadioskugga görs av Per Juhlin, Fritte Fritzson och Erland KarlingOm viljan att hjälpa varandra - kåseri av Augustin ErbaProgramledare: Jesper LindauProducent: Anders DiamantTekniker: Nicola Pryke

Dragkampen om det nya Syrien pågår för fullt. Och en liten religiös minoritet har hamnat i fokus när Israel flyttar fram sina positioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en drusisk stad i sydvästra Syrien vajar två israeliska flaggor. Sommaren 2025 blev en vändpunkt här då våld mellan druser och beduiner skördade omkring 1000 personers liv. Regeringsstyrkor som skulle stoppa våldet förvärrade det.Israel har länge odlat kontakten med den lilla religiösa minoriteten för att gynna sina egna intressen. Nu märks resultatet.Och i en annan del av landet, i hamnstaden Tartus, hoppas Ryssland få fotfäste igen. Där har ett ryskt hamnkontrakt tagits över av ett bolag från Förenade Arabemiraten. Men det finns tecken på att Putins män är på väg tillbaka. I höst planerar Syriens president Ahmed al-Sharaa en resa till Moskva.Medverkande: Asher Kaufman, professor i historia och fredskunskap vid Kroc Institutet i Notre Dame, USA, Muhammad al-Fayad, syrisk advokat och folkrättsaktivist, Rana Walid al-Towaresh, vars man nyligen greps av israelisk militär i södra Syrien, Muhammad Mazen Mriyoud, ledare för byn Jubata al-Khashab, Nabih Shahin, andlig ledare för druserna i byn Hader, Aron Lund, Syrienkännare och analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Nikita Smagin, rysk analytiker, författare och Mellanösternexpert som skriver analyser för bland annat Carnegie Endowment, Youssef Arnous, hamnchef i staden Tartus, Kamal Shahin, undersökande journalist från Latakia. Reporter på plats i Syrien: Lina MalérsProgramledare: Viktor Löfgrenviktor.m.lofgren@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Calle Hedlund och Rasmus Håkans.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stridsflyg som invaderat Natos luftrum och drönare som slagit ut flygtrafiken i både Danmark och Norge, det är händelser som skapat stor oro den senaste tiden. Nato markerade och tvingade bort planen ovanför Estland och sedan har diskussioner förts - hur ska militäralliansen agera när Ryssland provocerar gång på gång? I veckan så har också oidentifierade drönare flugit över flygplatserna i Oslo och Köpenhamn - drönare som enligt dansk polis kommer från en kapabel aktör. Samtidigt har Donald Trump gjort uttalanden kring planen och kriget i Ukraina. Kommer Ryssland bara öka sina provokationer mot Nato? Kan militäralliansen hålla huvudet kallt och vad vill Donald Trump med sina uttalanden? Gäst: Niclas Vent, försvars och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: BBC News, Sky News, NBC News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Ingen svensk kung är lika känd och omdiskuterad som Karl XII. Ända sedan hans egen livstid har han varit föremål för stor internationell uppmärksamhet. Voltaire skrev en biografi om honom – där den bevingade sentensen "Detta skall hädanefter bliva min musik" myntades – och intresset har knappast svalnat sedan dess. Skrönorna om Karl XII, liksom både hyllningarna och fördömandena, är otaliga.Karl XII:s historia präglades i hög grad av det stora nordiska kriget, då Sverige tvingades försvara sig mot Fredrik IV av Danmark, August den starke av Sachsen och Polen samt tsar Peter den store av Ryssland. Alla tre gick till angrepp år 1700. Till en början framstod Karl XII som oövervinnerlig. Efter att ha tvingat både den danske och den polske kungen till fred var Sverige sannolikt mäktigare än någonsin tidigare i sin historia.Men snart vände utvecklingen. Efter nederlaget vid Poltava år 1709 rasade stormaktsväldet samman som ett korthus. Karl XII vägrade dock att kompromissa eller kapitulera. Om han inte hade stupat utanför Fredrikstens fästning i Norge 1718 hade kriget förmodligen fortsatt under lång tid. Just kungens död tillhör krigets stora gåtor: fälldes han av en norsk kula – eller mördades han av någon inom det egna ledet?I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Karl XII – från kungens vilda ungdom på 1690-talet, via det stora nordiska krigets strapatser, till hans märkliga eftermäle under 1800- och 1900-talen, då han gick från att hyllas som hjälte till att bli nazistsymbol.Bild: Karl XII iförd sin soldatuniform år 1700. Målning (1706) av David von Krafft. Karl XII var kung av Sverige under den stora nordiska kriget (1700–1721) och är känd för sitt militära ledarskap. Tillskrivs: David von Krafft / Johan David Schwartz – www.nationalmuseum.se. Wikipedia, Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ryssland fortsätter kränka Natos luftrum, nu senast med stridsflyg över Estland, men misstänkta ryska drönare har även upptäckts över flygplatser i Danmark och Norge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör också om Moldavien som går till val på söndag och som står under stark press från Ryssland. Moldavien, en tidigare sovjetrepublik med gräns till Ukraina, har lång erfarenhet av ryska påverkanskampanjer. Men denna gång varnar Moldaviens president Maia Sandu för att ”vår suveränitet, vår självständighet, vår europeiska framtid är satt under hot.”Programledare Johanna MelénProducent Lena BejerotMedverkande:Fredrik Wadström, RysslandskorrespondentLubna El-Shanti, UkrainakorrespondentJakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trump har gjort en helomvändning i frågan om kriget i Ukraina. I ett uttalande igår sa han att Ukraina kan vinna kriget. Gårdagen var dessutom ett busy dygn för presidenten överlag. Förutom att han skärpte tonen mot Ryssland så dissade han också FN och skapade trafikkaos för Macron.Lite senare skvallrar vi – bokstavligen. Är skitsnack på jobbet mobbning eller kan det rent av vara positivt i små doser?

När Moldavien går till val lägger Europa in en högre diplomatisk växel för att mota rysk påverkan. Men hur långt räcker luddiga EU-löften när motståndaren heter Putin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Parlamentsvalet i Moldavien beskrivs som ett val som i förlängningen kan påverka hela Europas säkerhet. Och inför valet i helgen har europeiska ledare och EU lagt in en högre diplomatisk växel, samtidigt som Ryssland trappar upp sina påverkanskampanjer i landet. Hör om den ryska desinformationen, fejkade budskap som sprids och uppgifter om hur röster köps för pengar. Valet i Moldavien äger dessutom rum i ett läge där Ryssland upprepat kränkt EU- och Nato-länders luftrum och där spänningarna mellan Rysslands och väst ökar påtagligt. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent. Linda Borgheden, Östeuropaansvarig på Folke Bernadotteakademien.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Regeringen har släppt en budget och Ryssland har kränkt Europas luftrum. Men podden har varit på ett seminarium om Tidö 2.0 med den liberala tankesmedjan Timbro och den konservativa tankesmedjan Oikos. Henrik Torehammar är upplyft av att äntligen få prata om idéer. Maggie Strömberg har lärt sig hur man utrotar skarvar, hon tipsar i podden (men uppmanar förstås inte till brott). Torbjörn Nilsson undrar om det verkligen är äkta kärlek mellan Timbro och Oikos? På fredag är podden på Bokmässan by night, kom gärna dit!

Två ryska Mig-31-plan kränker Natolandet Estlands luftrum i tolv minuter. Efter den senaste kränkningen vill fler se hårdare tag mot Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I helgen flög två ryska stridsflyg av typen Mig-31 in över Estlands luftrum. Trots att Natoflyg var snabbt uppe för att avvisa planen stannade ryssarna i Estlands luftrum i tolv minuter.Det är tredje gången på kort tid Ryssland kränker ett Natolands luftrum. Nu vill fler att Nato tar i med hårdhandskarna nästa gång det händer, på samma sätt som Turkiet gjorde 2015 när de sköt ner ett ryskt stridsflyg. Men det är skillnad på händelserna och riskerar att öka konfliktnivån, varnar andra.Det var en helt annan situation, skulle jag säga. Det ska man ha i åminnelse när folk nu ropar på att man kanske skulle öka våldet och skjuta ner den här typen av mål i ett sånt här läge, säger Johan Huovinen, som är överstelöjtnant vid Försvarshögskolan.MedverkandeJohan Huovinen är överstelöjtnant och arbetar på Försvarshögskolan.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, producent

I Estland är stämningen fortsättningsvis spänd efter att Ryssland lät tre stridsflyg flyga in i estniskt luftrum i fredags, knappt en vecka efter att Ryssland lät en svärm med drönare flyga in i Polen. Också politiker i andra europeiska länder är spända och endel talar om att kriget nu har kommit närmare. Men vad vinner Ryssland egentligen på sina provocerande flygmanövrar? Är läget nu mer instabilt än tidigare? Och hur ska vi vanliga människor tänka? I Slaget - dagens debatt på måndag möts direktören för Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot Teija Tiilikainen och Johan Huovinen, överstelöjtnant och militär lärare vid Försvarshögskolan i Sverige. Maria Nylund leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

Under en tioårsperiod från starten av KHL och framåt arrangerar Ryssland allt från friidrotts-VM och hockey-VM till vinter-OS och fotbolls-VM. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men mitt i framgångsvågen påbörjas också det som vi idag känner som den fullskaliga invasionen av Ukraina.”Guldåren” är andra delen av tre om svenskarna som varit proffs i Ryssland. En dokumentärserie av Martin Marhlo och Gustav Thoursie.Slutmix: Susanne MartinssonMedverkande:Mattias Weinhandl, fd ishockeyspelarePer Hellmyrs, bandyspelareGustav Svensson, fotbollsspelareVictor Claesson, fotbollsspelareDaniel Widing, Radiosportens hockeyexpertFredrik Wadström, Sveriges Radios RysslandskorrespondentArkivljud: SR, SVT, Al Jazeera English, Aftonbladet TV, rutube.ru, Youtube.

Agnes Cohn på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och Branne Pavlovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På lördagskvällen gick Intervision, Rysslands motsvarighet till Eurovision Song Contest, av stapeln. I musiktävlingen, som president Putin själv bestämt ska hållas, deltog 23 länder. Gemensamt för deltagarländerna är att de inte riktat egna sanktioner mot Ryssland – med undantag för USA. Men precis innan USA skulle kliva upp på scenen meddelade programledarna plötsligt att landet inte längre kommer delta – på grund av ”politiska påtryckningar”.

Aleksej Navalnyj var frihetskämpen som skänkte hopp till de ryssar som ville se ett fritt och demokratiskt Ryssland. Han var den karismatiske oppositionsledaren som med humor, mod och en aldrig sinande energi utmanade makten i Kreml. I ett Ryssland där repressionen blev allt hårdare lyckades han bygga upp en landsomfattande politisk organisation. Dagen då Navalnyjs dödsbesked nådde världen samlades tusentals människor både i och utanför Ryssland för att visa sitt deltagande. Vem var han och hur kommer han att bli ihågkommen?

Dom är splittrade. Många har gått i exil eller sitter i fängelse. Ändå fortsätter Putins motståndare kämpa för ett annat Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur ser motståndet mot Putins regim ut i dag när meningsmotståndarna till största delen tvingats i exil eller sitter i fängelse? Och går det i dag alls att vara kritisk mot Kreml om man fortfarande är kvar inne i Ryssland?Medverkande: Ksenija Fadejeva, rysk lokalpolitiker i Alexey Navalnyjs nätverk, Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Vika Privalova och Ljolja Nordik, ryska Feministiska Antikrigsmotståndsrörelsen, Alexey Karikh, ordförande för organisationen Ryssar mot kriget i Sverige, som är del av the Platform of anti-war initiatives, Julia, rysk aktivist kopplad till bland annat Free Russia Foundation, Olga Shkrygunova, pianist och barndomsvän till pianisten Pavel Kushnir som dog i ett ryskt häkte 28 juli 2023 mflReportrar: Johanna Melén, Fredrik Wadström och Maria Persson LöfgrenProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seTekniker: Lisa Abrahamsson och Calle HedlundProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Den stora rysk-belarusiska militärövningen Zapad 2025 som just avslutats har besökts av höga amerikanska militärer och frågan är varför Donald Trump börjar uppvakta Belarus ledare Lukasjenko. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Både Polen och Rumänien har nyligen drabbats av drönare som utpekats som ryska, och det är inga felflygningar utan rena provokationer menar man i väst. ”Vi har bara sett början på ryska drönarattacker, de är billiga i förhållande till andra vapen och de når allt längre”, säger överstelöjtnant Johan Huovinen.Programledare Johanna MelénProducent Lena BejerotMedverkande: Carolina Vendil Pallin, forskningsledare för Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Maria Persson Löfgren, Sveriges radios tidigare Rysslandskorrespondent.

Rysslands aggressiva agerande blir allt mer omfattande. Utöver det blodiga och hänsynslösa kriget i Ukraina drar man hela tiden hybridhotet mot oss i väst allt längre. Nu senast under förra veckan, i form av drönarna över Polen och därefter även Rumänien. Några som ska hålla koll på Rysslands förehavanden och det militära hotet som de utgör, är den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must, som är en del av Försvarsmakten. I det här avsnittet medverkar chefen för Must, Thomas Nilsson. Han berättar bl.a. om vad Must är, vad de gör och hur de arbetar, om tider i vår nutidshistoria då det har varit extra viktigt med underrättelseinhämtning, om det ryska hydridhotet, om det behövs en ny civil underrättelsetjänst, liksom vilka lärdomar Must drar från Rysslands krig mot Ukraina. I Musts årsöversikter kan du läsa mer om dem och deras verksamhet: https://www.forsvarsmakten.se/sv/om-forsvarsmakten/dokument/must-arsoversikt Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

Det händer märkliga saker i svenska hamnar som är högt prioriterade mål för tänkbara fiender. Nu rustar svenskt försvar för att möta hoten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Antalet oförklarliga incidenter i Skandinaviens största hamn i Göteborg har ökat kraftigt sedan den fullskaliga invasionen i Ukraina 2022. Flera svenska hamnar har stärkt säkerheten senaste åren med exempelvis beväpnade vakter och spaning.Samtidigt satsar Försvarsmakten och civila aktörer för att möta de hot som hamnarna står inför. Hamnarna ska också vara redo för att hjälpa Nato-trupper som kommer till Sverige.Det går att lära sig mycket av Ukraina som lyckats överlista Ryssland i Svarta Havet.MedverkandeThomas Fransson - Säkerhetschef vid Göteborgs hamnHans Liwång - Professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan och forskare i marina systemFredrik Herlitz - Brigadgeneral och Ställföreträdande marinchefErik Froste - Marinexpert för EU i Ukraina och VD för Trafikverkets FärjerederiProgramledare: Claes AronssonReporter: Sylvia DahlénProgramledare och Producent: Kalle GlasLjudkällor: Sveriges RadioText: Sylvia Dahlén, Sveriges Radio

På kort tid har både Polen och Rumänien fått sina luftrum kränkta av Ryssland. I Polens fall upptäcktes så många som runt 20 drönare vid ett och samma tillfälle och några av drönarna sköts ner med hjälp av Nato. Händelserna har väckt starka reaktioner inom Nato och EU – och Polen har åberopat artikel 4 för konsultationer om hotet. Vad vill Ryssland uppnå med provokationerna, hur rustade är Nato och EU för att stå emot och vad innebär det ökade hotet från Ryssland? Gäst: Niclas Vent, reporter med särskilt fokus på försvars- och säkerhetsfrågor. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: Sveriges radio och DW News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

För Vladimir Nabokov handlade Lolita om att erövra det engelska språket. Maria Edström läser en författare som aldrig längtade hem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2025.Som tonåring blev jag helt tagen av Vladimir Nabokovs roman ”Han som spelade schack med livet”. Schackgeniet Luzjins totala oförmåga att leva ett normalt liv utanför spelandet, hans sociala klumpighet och totala hjälplöshet i tillvaron utanför brädet och dess figurer – kändes på något förvånande vis bekant. Då den yttre världen framstår som helt obegriplig för Luzjin vill han desperat hitta ett språk att kunna vistas och navigera i. Själva schackspelet blir hans i stort sett enda språk, som levde han i ett land där detta var modersmålet. Precis som man kan känna när man är mycket ung och är på väg att bli en annan. Eller som när man måste lämna sitt land och sitt språk.Romanen ”Luzjins försvar” som enligt Nabokovs såväl ryska som engelska titel vore riktigare även på svenska, väckte direkt uppmärksamhet. I förordet till romanens svenska utgåva 1936 ansåg Anders Österling att V. Sirin – som Nabokov kallade sig då för att inte förväxlas med sin far – var ett namn att lägga på minnet, och att han ”tillhör den emigrantgeneration, vars känsloliv hunnit frigöra sig från de äldres hjälplösa hemlängtan till ett Ryssland, som blott existerar i deras minnen.” Författaren Maxim Grigoriev skriver insiktsfullt i sitt förord till samlingen ”Ryska romaner”, med flera av de verk som Nabokov skrev på ryska och senare översatte till engelska, att det centrala temat i Nabokovs författarskap är vad som händer när en människa ser världen på ett helt annat sätt än omgivningen. Grigorjev verkar också hålla med Österling, även om hans uttryck är mer drastiskt; Nabokov ägnar sig inte åt ”lökkupolsmasturbation” utan var redan från början var en sofistikerad, modern och kosmopolitisk författare. Men Nabokovs verk skildrar också migrantlivet mer handfast. I ”Han som spelade schack med livet” sitter Ljuzjins svärföräldrar ensamma, isolerade i en utkyld lägenhet i Berlin, fylld av rysk kitsch; samovarer och tavlor av bondkvinnor – i en av migrationens alla distinkta bilder. I ”Masjenka” handlar det om rysk diaspora på ett pensionat i samma stad; ”Pensionatet var både ryskt och otrevligt” som det heter. Huvudpersonen Ganin, som lever ett tröstlöst exil-liv inser plötsligt på väg till tågstationen där han äntligen ska möta sin forna ryska kärlek att hon, Masjenka, bara är en bild ur minnet. ”Det finns ingen Masjenka utom denna bild, kunde inte finnas.” Och Ganin förstår att det inte finns någon väg tillbaka. Och på den vägen är det hos Nabokov - riktningen är inte bakåt, hemåt, utan framåt, bort.Författaren Aris Fioretos som gjort en bragd-insats som översättare av Nabokovs romaner, förvisso från engelska men de låter ryska, skriver i sin elaborerade essä ”Nabokovs ryggrad” mycket om hans stil, zoomar in och ut på detaljer och korrespondenser. Tar fasta på Nabokovs påstående att det måste ”kännas i ryggraden” om något är stor litteratur. Och visst, men är inte detta uttalandet ett typiskt avfärdande från en författare som hatade allt som luktade tolkningar, psykoanalys, politiska budskap eller falsk själfullhet. Fioretos skriver att Nabokov ville skapa ett mönster, en väv av text, av språk som kunde mäta sig med själva skapelsen. En författare som inte speglar utan uppfinner sin egen värld medan han beskriver den – om det så gäller Berlin, Frankrike eller en småstad i USA.För när kriget, som jagat Nabokov och hans hustru runt i hela Europa, till slut tvingar dem över Atlanten så skriver han de två, som jag lite tillspetsat vill påstå, stora migrantromanerna: ”Lolita” och ”Pnin”. ”Lolita” med sin skandalösa pedofil-gestalt Humbert Humbert – en ”sjabbig émigré” trots sina snygga kostymer och europeiska bildning. ”Pnin” är motsatsen – en rörande och ömsint liten rysk professor som omfamnar allt amerikanskt men inte har en susning om hur han ska hävda sig i detta nya. Den onde och den gode migranten. Och en oöverträffad skildring av Amerika fylld av hån och kärlek. Nabokov blev sårad över att ”Lolita” beskylldes för att vara antiamerikansk – blott ett av allt den anklagades för – för honom handlade den om att erövra det engelska språket. Likt en förälskad och vedervärdig våldtäktsman vill han erövra sin ”Lolita” – det engelska/amerikanska språket som gäckar honom i sin barnsliga och vulgära lockelse. Men som han lyckas erövra och inlemma i sin egen språkliga praktik. ”Bilarna stod parkerade som grisar runt ett tråg” som han beskriver parkeringen utanför det hotell där det första övergreppet på Dolores äger rum. Men i memoaren ”Tala minne” utvecklar Nabokov sin fruktan att förlora det enda han räddat med sig från Ryssland – ryskan. Trots att han som barn haft en engelsk guvernant skulle han alltid vara rädd att han aldrig skulle bli i stånd att få sin engelska prosa att komma ens i närheten av den på ryska. Och han skulle fortsätta att översätta från ryska till engelska och från engelska till ryska i hopp om att vara herre över sitt språk. ”Lolita” utkom 1955 och skrevs direkt på engelska, men när Nabokov tio år senare översatte boken till ryska insåg han att det ”underbara ryska modersmålet” – som han inbillade sig ännu väntade på honom någonstans – var en chimär. Fioretos beskriver hur engelskan, övertrumfar modersmålet. Det nya har segrat över det gamla, det språkliga återvändandet blir en bitter återvändsgränd. För Nabokov har inte främst migrerat från en plats, utan från ett språk. Det är inte en lokal hemlöshet utan en existentiell tomhet som bara kan lindras av språkets, stilens, spelets inre räddande karta. Är det för att han är en migrant som vägrar spela den förväntade rollen i att sörja folket, kulturen, jorden eller nationen som hans stil så ofta beskrivs som kylig och ironisk, ja rentav trolös? Men ser inte underströmmarna av ömhet och förtvivlan. I Maxim Grigorievs roman ”Europa” åker huvudpersonen, som på ett gåtfullt vis rymt eller ”hoppat av” från Sovjetunionen under en skolresa i Paris, i nutid som vuxen tillbaka på ett impulsivt besök till barndomsstaden Moskva. Han söker upp sitt gamla hem i ett stort hyreshus där ingen öppnar, bara en sur granne undrar vad fan han gör där. ”Nånting drogs ihop och slöt sig inom mig, som när man knyter ihop en sopsäck”. Precis så skulle Nabokov kunnat formulera det och här, tycker jag, gör Grigoriev ”en Nabokov” – gestaltar det exilens tomrum runt vilket ett helt författarskap kan hovra. Själv slutade Nabokov, som aldrig haft ett riktigt hem någonstans, sitt liv på ett lyxhotell i Schweiz – Europa men ändå inte riktigt Europa, ett flerspråkligt neutralt isolat, en priviligierad tillflykt, en den oheroiska migrantens asyl. Maria Edström kritikerLitteratur:Vladimir Nabokov ”Han som spelade schack med livet” i svensk översättning av Ellen Rydelius med förord av Anders Österling. Albert Bonniers förlag 1936.Vladimir Nabokov ”Ryska romaner”, samlingsutgåva med förord av Maxim Grigoriev. Modernista 2024.Vladimir Nabokov ”Masjenka” i svensk översättning av Aris Fioretos. Norstedts 2001.Aris Fioretos ”Nabokovs ryggrad”, essä. Norstedts 2024..Vladimir Nabokov ”Lolita” i svensk översättning av Aris Fioretos. Albert Bonniers pocket 2007.Vladimir Nabokov ”Pnin” i svensk översättning av Aris Fioretos. Norstedts 2000.Vladimir Nabokov ”Tala, minne” i svensk översättning av Lars Gustav Hellström Albert Bonniers 2012.Maxim Grigoriev ”Europa” Albert Bonniers 2021

En varm julikväll slutar plötsligt en svensk matvarukedjas kassor att fungera. De är utsatta för en ransomware-attack, och spåren leder till Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”It's just business”, är meddelandet som möter de anställda på ett amerikanskt IT-företag en fredag i juli 2021. Ett utpressningsvirus har drabbat varenda digital enhet i sin väg, och slagit ut en mjukvara som används av företag i hela världen. Bland annat den svenska matbutiken Coop.Anna Wennerstrand, dåvarande kommunikationschef för Kooperativa förbundet, är en av dem som sitter i krisledningen, och som ska ta ställning till kravet på lösensumma för att lämna tillbaka den stulna datan; 600 miljoner kronor.– Hur ska vi göra – ska vi betala? Ska vi hoppas att någon annan betalar? Hur hanterar man något sådant här, frågar sig Anna Wennerstrand.Hackare greps av FBI – på gränsenAttacken visar sig inte vara riktad mot matkedjan, utan till en underleverantör i tre led. Och de är inte ensamma. Drygt 1500 företag runtom i världen har drabbats, och en gigantisk, multinationell jakt inleds nu på de skyldiga.Några månader senare ska en gemensam operation mellan USA, Sverige och 15 andra länder leda till ett gripande – på gränsen mellan Ukraina och Polen.I det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Fanny Hedenmo och tidigare kriminalkommissarie Bosse Åström, får du höra om en av de mest omfattande utpressningsoperationerna någonsin, och om hur Sverige hamnade mitt i en global storm.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmenSverigedemokraternas riksdagsledamot Jessica Stegrud får behålla sin plats i partiet, trots kritiken. Här om hur partiet förhåller sig till uteslutningar, med politikreporter Pontus Mattson som har skrivit två böcker om Sverigedemokraterna.Feministiskt anti-krigsnätverk verkar både i exil och inne i Ryssland. Reportage av Fredrik Wadström.Skådespelarparet Julia Dufvenius och Christopher Wollters berättelse om hans otrohet har fått stor uppmärksamhet – men varför vill man skriva om något så privat och tabubelagt? Och vilken typ av litteratur är det egentligen? Hör Torbjörn Forslid, professor i litteraturvetenskap på Lunds Universitet.I veckan fällde man ett av de träd på Kungsträdgården i Stockholm som var centralt för almstriden på 70-talet. Reportage av Lotta Myhrén om aktivisternas sorg.Krönika av Ulrika Knutson.Panelen med Linda Jerneck, Zina Al-Dewany och Fredrik Haage.I andra timmenDen konservativa aktivisten och debattören Charlie Kirk sköts till döds på Utah Valley University i onsdags. USA-korrespondent Ginna Lindberg om vem han var i det amerikanska samtalet. Hur viktig är fikarasten på jobbet? Reportage av Erica Sundén.Efter Israels attack i Qatar och de ryska drönarna i Polen – vilka regler råder i världen? Hör Katarina Engberg, senior rådgivare vid Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps och Magnus Christiansson, Försvarshögskolan.Satir med Radioskugga.Boksamtal med Rysslandskännaren Martin Kragh, av tidigare Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Nicola Pryke

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Polen har skjutit ner ryska drönare och för första gången har Ryssland attackerat det ukrainska regeringshögkvarteret Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör dessutom om Vladimir Putins besatthet av att inte åldras. Putin driver på rysk bioteknikforskning där otaliga transplantationer av mänskliga organ ska kunna leda till evigt liv.Programledare Johanna MelénProducent Lena BejerotMedverkande:Joakim Paasikivi, militärexpert och senior rådgivare på Mannheimer SwartlingFredrik Wadström, RysslandskorrespondentLubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent

I helgen träffades Ukraina av den största attacken från Ryssland sen krigets start. Över 800 drönare och 13 robotar skickades mot Ukraina och minst 4 har bekräftats döda i attackerna, enligt president Zelenskyj. För första gången sen krigsutbrottet attackerade Ryssland en regeringsbyggnad i Kiev – bör det ses som en eskalation från rysk sida, hur är läget vid fronten just nu och vad kan omvärlden göra för att få till en vapenvila mellan länderna? Gäst: Joakim Paasikivi, tidigare överstelöjtnant, idag senior geopolitisk rådgivare på Mannheimer och Svartling. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp ifrån: BBC och Reuters. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

I veckans podd har vi sett första avsnittet av Race across the world.Ryssland försöker konkurrera ut Eurovision med sitt eget Intervision.Gabriel är besatt av serien "Secret lives of mormon wifes".Hur dum får man vara egentligen i programmet "Sveriges dummaste"?Till sist listar vi tre udda saker vi upplevt.Nu kör vi!Kontakt: hello@poddagency.comI säng med Tobias & Gabriel produceras av Poddagency Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kinas största militärparad hittills har ägt rum i Peking. Vladimir Putin och Kim Jong-Un var hedersgäster och nu tas nya steg i samarbetet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var första gången de tre sågs öppet tillsammans – Xi, Putin och Kim. Bilderna från militärparaden kablades ut över världen och frågan är om det är en ny trojka vi ser på världsscenen. Klart är i alla fall att Kina och Ryssland fortsätter stärka sitt redan nära samarbete. En överenskommelse om en ny gasledning genom Sibirien tycks efter förra veckans toppmöte i Peking ett steg närmare. Det skulle innebära att Kina blir en ännu större köpare av rysk energi och att Peking kommer göda den ryska krigskassan ännu mer. Hör också om vad som stack ut under militärparaden där Kina visade upp sina senaste vapen. Moa Kärnstrand berättar om ett massivt säkerhetspådrag inför kommunistpartiets propagandauppvisning och hur en ovanlig protest ändå kunde sippra igenom.Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge

Det som idag är otänkbart på grund av kriget mot Ukraina var då en ny och spännande möjlighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De banade väg för en ny generation utlandsproffs och provade på något som ingen svensk före dem hade testat.”Pionjärerna och morden” är första delen av tre om svenskarna som varit proffs i Ryssland. En dokumentärserie av Martin Marhlo och Gustav Thoursie.Slutmix: Maria StockhausMedverkande:Hasse Johansson, fd landslagsspelare i bandyJoakim Musakka, fd elithockeyspelareJonas Wallerstedt, fd elitfotbollsspelareReine Rauhala, fd elithockeyspelareFredrik Wadström, Sveriges Radios RysslandskorrespondentArkivljud: SR, SVT, TV4

Vladimir Putin stod hand i hand med Xi Jinping och Narendra Modi på Shanghaiorganisationens möte i Kina. Kina och Indien, de två största köparna av rysk olja och gas, är avgörande för Rysslands ekonomi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukrainas drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier har blivit effektivare och har lett till långa bilköer utanför ryska bensinstationer, på sina håll uppges bensinen vara helt slut.För Ryssland är pengarna från oljeindustrin helt avgörande för att kunna fortsätta kriget i Ukraina, säger Torbjörn Becker.Programledare Johanna MelénMedverkande:Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i StockholmFredrik Wadström, Sveriges Radios RysslandskorrespondentMaria Persson Löfgren, Sveriges Radios tidigare MoskvakorrespondentProducent: Stina Fischer

Sionismen – idén att judar i diasporan skulle återvända till Sion, det bibliska namnet för Jerusalem – härstammar så tidigt som från den babyloniska fångenskapen omkring 500 f.Kr. Men det var först i modern tid, under antisemitismens tryckning, som sionismen utvecklades till en nationalistisk rörelse och omvandlade religiös längtan till politisk handling.Rörelsen kombinerade europeiska idéer om folkstyre med en djup kulturell och historisk identitet och lockade både sekulära judar, som sökte trygghet, och religiösa, som såg det som profetisk uppfyllelse. Sionismen bortsåg dock från att kristna och muslimska araber sedan länge bodde i det historiska Israel.I ett avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Göran Rosenberg om sionismens idéhistoriska rötter, legitimitetskamp och vägen till staten Israel 1948. Rosenberg är författare till Det förlorade landet – Israel, en personlig historia.År 1896 publicerade den wienbaserade journalisten Theodor Herzl pamfletten Der Judenstaat ("Den judiska staten") där han föreslog ett judiskt hemland som en politisk nödvändighet, född ur Europas antisemitism. Detta ledde till Baselprogrammet och bildandet av Sionistiska organisationen vid första sionistkongressen 1897.Tidigare hade aliyah-idén vuxit fram genom tänkare som Zvi Hirsch Kalischer och Moses Hess, vilka betonade judars egeninsats för nationell upprättelse snarare än gudomlig frälsning. Rörelser som Ḥovevei Ẓiyyon stödde framväxten av judiska bosättningar i Palestina mellan 1870 och 1897, ofta med hjälp av filantroper såsom Rothschilds.Utvandring skedde i vågor, i takt med antisemitismens svängningar. Stora pogromer i Ryssland väckte den första emigrationsvågen. Under första aliyah (1882–1903) anlände cirka 65 000 judar, främst från Östeuropa, och grundade jordbrukssamhällen som Rishon LeZion och Zikhron Ya'akov. Andra aliyah (1904–1914) präglades av socialistiska pionjärer som betonade hebreiskt arbete och kibbutzrörelsen.År 1917 utfärdade Storbritannien Balfourdeklarationen, som stödde upprättandet av ett judiskt nationellt hem i Palestina. Under det brittiska mandatet (1920–1948) ökade invandringen, men arabiskt motstånd växte, vilket ledde till Peelkommissionens delningsförslag 1937 om arabisk och judisk stat.Efter Förintelsen intensifierades kravet på en judisk stat. FN:s delningsplan 1947 (resolution 181) banade väg för utropandet av staten Israel den 14 maj 1948 av David Ben‑Gurion. Detta följdes av arab‑israeliska kriget och den massflykt eller fördrivning av palestinier som kallas Nakba.Efter statsbildningen omvandlades sionismens roll — från nationellt skapande till konsolidering och statens säkerhet. Det blev allt svårare att förena demokratiska ideal med ambitionen att vara en judisk stat. Efter sexdagarskriget 1967 blev Israel ockupationsmakt; sionismen radikaliserades genom offensiv bosättarpolitik, palestinier tvingades leva under rättslöshet och arabisk mark konfiskerades.Bild: Judiska flyktingar anländer till Haifa, Wikipedia, Public domainMusik: Klezmer Inspired Dance av The Turquoise Moon, Storyblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om det blir fred måste Europa skydda Ukraina mot Ryssland med våld om så krävs, och frågan är om Sverige och andra länder är redo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Europas länder bygger just nu en koalition av villiga som ska ge Ukraina säkerhetsgarantier om en fred förhandlas fram. Uppgiften är att avskräcka Ryssland från att attackera på nytt.För att den fredsbevarande insatsen ska lyckas måste soldaterna på plats få mandat att strida om Ryssland bestämmer sig för att utmana, åtminstone enligt Ulf Henricsson, översten som ledde den svenska FN-insatsen i Bosnien på 90-talet.”Man ska förhandla från en styrkeposition. Det funkar inte att bli otydlig och virrig. Man får sätta ner foten det är min erfarenhet. Titta på Putin. Han får ju det han vill, tyvärr och han använder ju våld”, säger överste av första graden, Ulf Henricsson. Medverkande:Ulf Henricsson, överste av första gradenFredrik Wesslau, forskare vi Utrikespolitiska institutetEva Hagström Frisell, forskningsledare på FOIProgramledare: Claes AronssonReporter: Sylvia DahlénProgramledare och Producent: Kalle GlasText: Kalle Glas

Under måndagen avslutades toppmötet i den kinesiska kuststaden Tianjin. Ett 20-tal länder deltog under mötet, däribland Kina, Ryssland och Indien, alla medlemmar i Shanghai Cooperation Organization eller SCO, som gruppen förkortas. Organisationen har sin bas i Asien och Mellanöstern och har fått fler och fler medlemmar de senaste åren. En av dem är Rysslands president Putin som fick ett extra varmt välkomnande till Kina i form av en röd matta. Den ryska presidentens relation till Kinas ledare Xi Jinping har blivit allt viktigare sen Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina i februari 2022. Vad diskuterade världsledarna under mötet, hur ser Kina och Rysslands relation ut och vad gör USA för att sätta press på Putin? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator, Aftonbladet. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp ifrån: Sky News och CNN. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Hundratals döda i jordbävning. Kina, Ryssland och Indien har möten i Kina. Nu börjar Fritidskortet gälla. Fler personer kan ha rätt till LSS-boende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

läs om hela innehållet här under: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. timme 1:Domstol: Trumps tullar olagliga – Trump varnar för ”katastrof för USA”Hör Ginna Lindberg om presidentens motdrag.Roger Wilson sammanfattar sina 4 år som korrespondent i USAÄnnu en gång föreslås Trump få Nobelpris för sitt fredsarbete. Hör Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet.Brist på bärplockare – trots rekordhöga priser. Reportage av Magdalena Martinsson.Krönikör Agri Ismaïl om vatten som ändlig resursPanelen om telefonförsäljning, höstbudget och kulturkanonKajsa Kettil, Borås tidning, Leonidas Aretakis, Flamman, och Carolin Dahlman, Krönikör NWTtimme 2:Toppmöte mellan Kina och Ryssland i samband med SCO-mötet. Hör Moa Kärnstrand och rysslandkännaren Stig Fredrikson.Varma somrar - en utmaning för äldre personer. Reportage av Karin Wirenhed.På cykel längs fronten i Ukraina : ny bok av diplomaten Lars Peter FredénMusik på finlandssvenska är inte bara KAJ, om 1G3B som blivit ett kultband inom finsk hårdrock. Reportage av Margareta Svensson.satir med radioskugga: snapsfri kräftskiva med Tidöpartiernakåsör Mark Levengood delar ut dryga strafftullar: lyssna, lär och lidprogramledare: Jesper Lindauproducent: Anders Diamanttekniker: Mikael Sarabi

Ukraina firar sin självständighetsdag för fjärde gången sedan den fullskaliga invasionen. Men trots intensiv diplomati verkar ett krigsslut lika avlägset som tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. President Zelenskyj har sagt sig vara redo att träffa Putin. Den ryska utrikesministern Sergej Lavrov säger i en intervju med den amerikanska Tv-kanalen NBC att även Putin är redo för ett möte. Men kommer det verkligen bli av? Hör Sveriges Radios nya Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström, tidigare Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren och Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti. Programledare: Johanna MelénTekniker: Maria StockhausProducent: Stina Fischer

Små och snabba förband och ett nytt drönar-elitförband med namnet Rubicon skapar oreda i Ukrainas försvarslinjer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I sommar lyckades Ryssland, tack vare små och snabba förband på terrängfordon ta sig långt in bakom Ukrainas försvarslinjer i Donetskregionen.I samma område har Ryssland satt in sitt helt nya elitförband: Rubicon, som är specialiserat på drönarstrid. Förutom att trycket på Ukraina ökar, visar offensiven att Ryssland dragit lärdomar från kriget.”Ryssland har en Lessons Identified och Lessons Learn funktion där man tittar på vad som fungerar och inte. Sedan försöker man utveckla en bättre taktik. Det pågår ett sånt arbete. Ett exempel på det är det ryska, drönarspecialförbandet Rubicon”, säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och rådgivare vid advokatbyrån Mannheimer Swartling.MedverkandeJoakim Paasikivi, överstelöjtnant och rådgivare vid advokatbyrån Mannheimer Swartling.Claes Aronsson, programledare.Kalle Glas, programledare och producent.Ljudkällor: AP, SR, X, Youtube, The SunTEXT: Kalle Glas

Den tre år gamla gåtan om vem som sprängde Nord Stream-ledningarna i Östersjön kan vara på väg att lösas. Misstankarna pekar mot Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Serhiy K är 49 år och en före detta officer i den Ukrainska säkerhets- och underrättelsetjänsten SBU. Han greps nyligen i en semesterort i Italien eftersom tyska åklagare menar att han var ombord på den segelbåt som misstänks ha transporterat dykare och sprängmedel ut till Nord Stream hösten 2022.Länge misstänktes Ryssland ligga bakom sprängningen, men den tyska utredningen visar alltså att det är ukrainska medborgare som utfört sabotaget.Nästa fråga är om även den ukrainska staten kan ha varit inblandad. Det finns källor som hävdar det.Medverkande:Hans Livång, professor i försvarssystem på Försvarshögskolan.Programledare Claes Aronsson och Kalle GlasReporter Sylvia Dahlén

Samtalen om den ryska invasionen går in i en ny fas där Ryssland kräver landområden och Ukraina vill ha säkerhetsgarantier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter toppmötet mellan Putin och Trump i Alaska har Zelenskyj varit tillbaka i Vita huset. Vad blir nästa steg för Vladimir Putins vision om det storryska riket?Hör Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren, Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, Östeuropakorrespondent Milan Djelevic och utrikesreporter Johanna Melén. Programledare: Fredrik Wadström Tekniker: Fabian BegnertProducent: Stina FischerInspelat inför publik på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm 19 augusti 2025.

När den brittiska regeringen år 1917 utlovade ett nationellt judiskt hem i Palestina bestod befolkningen i området till 93 procent av araber. Löftet skulle vid staten Israels utropande 1948 innebära att 700 000 araber fördrevs från land de bebott i århundraden.Stora pogromer i Ryssland i slutet på 1800-talet ökade den judiska invandringen till det ottomanska Palestina. En invandring som på 1930-talet ledde till väpnade arabiska uppror i det då brittiska mandatet Palestina. I slutändan var det var en kamp om land mellan judiska sionister och arabiska nationalister som araberna förlorade.I den nymixade reprisen av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingmar Karlsson är författare och tidigare diplomat som skrivit flera böcker om Mellersta Östern. Han är aktuell med boken Folket som inte fick finnas. Palestinierna historia.Israel-Palestina-konflikten har pågått ända sedan den brittiska regeringen lovade ett judiskt hemland i Palestina 1917, utan några större hänsyn till den existerande befolkningen i området.Den palestinska nationalismen väcktes till liv redan under den ottomanska perioden, av den stora judiska invandringen som tog fart i slutet på 1800-talet. Storbritannien kontrollerade Palestina militärt från år 1917 och som mandatmakt åren 1922–48. När britterna gav upp sitt mandat i Palestina efter andra världskriget kunde sionisterna genom diplomatiskt och politiskt arbete säkra FN:s generalförsamlings resolution 1947 om en judisk stat i Palestina.Sionismens främsta mål var uppfyllt när Israel utropades 14 maj 1948. I kriget som följde efter staten Israels utropande år 1948 fördrevs 700 000 araber efter en noga planerad plan och efter att Israel ockuperade Västbanken 1967 har folkrätten åsidosatts med en extensiv judisk bosättning på ockuperad mark.I dagens Israel har invånarna har olika rättigheter och skyldigheter beroende på sin etniska och religiösa bakgrund. Landets judiska befolkning är medborgare i en demokrati, araberna i Israel får delta i allmänna val men har inte samma rättigheter som judar, bosättarna på Västbanken har alla rättigheter men inga skyldigheter och slutligen utsätts palestinierna i de ockuperade områdena dagligen för övergrepp och lever i en rättslös och apartheidliknande tillvaro.Bild: Al-Naqba en palestinsk man 1948 i flyktinglägret Jaramana i Damaskus i Syrien. Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Roten till inbördeskriget i Syrien – den koloniala efterbörden.Musik: Arabic Instrumental av MEDIA MUSIC GROUP, Storyblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att rita om valdistrikt som politisk taktik och Trumps trytande tålamod med Putin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA:s sändebud Steve Witkoff besöker Moskva bara två dagar innan Donald Trumps nya deadline för Ryssland att avsluta kriget i Ukraina löper ut. På fredag får världen se om Trump gör allvar av sina hot om att slå till med tullar och sanktioner mot Ryssland eller om han gör en TACO - Trump Always Chickens Out.I Texas anklagas republikanska politiker för att medvetet rita om valdistriktens gränser för att gynna det egna partiet och försvaga Demokraternas inflytande, kallat ”gerrymandering”. Men även demokratiska politiker i Kalifornien anklagas för att planera en liknande kartkupp och det är långt ifrån första gången det sker. Vad gör den här strategin med förtroendet för politikerna? Nya undersökningar visar bottensiffror för Demokraterna. Hur deppigt är partiet? Och vad gör egentligen Joe Biden och Kamala Harris just nu? Medverkande: Lisa Bergström, Sveriges Radios utsända i San Fransisco, Carl V Andersson, Sveriges Radios utsända i Washington och Karin Henriksson, journalist och författare.Programledare: Simon IsakssonProducent: Stina Fischer och Therese Rosenvinge

Lågkonjunkturen biter sig fast – nya besked från Konjunkturinstitutet. Sudansändebudet: För få ögon på världens värsta humanitära katastrof. Trots Tidösplittringen – därför viker inte KD om Gaza. Och Italien ger grönt ljus för världens längsta hängbro. Programledare: Jörgen Huitfeldt.