Podcasts about samtalet

Hur förändras livet när man på riktigt inser att tiden är begränsad?I det här avsnittet möter vi coachen Johanna Hector, författare till boken Konsten att dö ung så sent som möjligt. Sedan 2005 har hon markerat varje avslutad vecka i sitt liv med en cirkel i en kalender med totalt 4 000 veckor – en ständig påminnelse om att livet inte är oändligt. För Johanna handlar det inte om att bli rädd för döden, utan om att bli modigare i livet.Vi pratar om varför hon är mer rädd för att inte ha levt fullt ut än för att dö, och hur medvetenheten om livets ändlighet kan hjälpa oss att släppa självkritik, våga ta större plats och fokusera på det som faktiskt spelar roll. Johanna ifrågasätter också vår tids starka fokus på ”self love” och idén om att vi ständigt måste stärka vårt ego. Istället beskriver hon hur frihet, utveckling och mening ofta uppstår när vi vågar släppa taget om bilden av vilka vi tror att vi måste vara.Samtalet rör sig vidare in på posttraumatisk tillväxt – hur livets svåraste perioder ibland kan bli källan till vår största utveckling. Johanna berättar öppet om sin ätstörning, sin pappas sjukdom och död, och hur dessa erfarenheter har gett henne en djupare tacksamhet och ödmjukhet till livet. Vi pratar också om föräldraskap, motgångar och varför hon vill lära sina döttrar att de är starkare än de tror.Det här är ett samtal om att ta tillvara på livet, om modet att följa sina drömmar och om konsten att inte skjuta upp det som verkligen betyder något.Följ Johanna härLäs mer om Johanna härKöp boken här Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur förändras livet när man på riktigt inser att tiden är begränsad?I det här avsnittet möter vi coachen Johanna Hector, författare till boken Konsten att dö ung så sent som möjligt. Sedan 2005 har hon markerat varje avslutad vecka i sitt liv med en cirkel i en kalender med totalt 4 000 veckor – en ständig påminnelse om att livet inte är oändligt. För Johanna handlar det inte om att bli rädd för döden, utan om att bli modigare i livet.Vi pratar om varför hon är mer rädd för att inte ha levt fullt ut än för att dö, och hur medvetenheten om livets ändlighet kan hjälpa oss att släppa självkritik, våga ta större plats och fokusera på det som faktiskt spelar roll. Johanna ifrågasätter också vår tids starka fokus på ”self love” och idén om att vi ständigt måste stärka vårt ego. Istället beskriver hon hur frihet, utveckling och mening ofta uppstår när vi vågar släppa taget om bilden av vilka vi tror att vi måste vara.Samtalet rör sig vidare in på posttraumatisk tillväxt – hur livets svåraste perioder ibland kan bli källan till vår största utveckling. Johanna berättar öppet om sin ätstörning, sin pappas sjukdom och död, och hur dessa erfarenheter har gett henne en djupare tacksamhet och ödmjukhet till livet. Vi pratar också om föräldraskap, motgångar och varför hon vill lära sina döttrar att de är starkare än de tror.Det här är ett samtal om att ta tillvara på livet, om modet att följa sina drömmar och om konsten att inte skjuta upp det som verkligen betyder något.Följ Johanna härLäs mer om Johanna härKöp boken här Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

— Detta är en repris från Mars 2026 —Samtalet handlar om Martin Modéus i hans roll som ärkebiskop i Svenska kyrkan och rör hans syn på försvars- och säkerhetsfrågor. Intervjun utforskar hur kristen tro och kyrkligt ledarskap kan bidra till fred i en tid präglad av säkerhetspolitiska spänningar. Vi pratar om fredstrappan, om kyrkans roll i totalförsvaret och om man som kristen kan vara för militär upprustning eller huruvida detta går emot den kristna värdegrunden. Vid vilka tillfällen kan Svenska kyrkan bli en politisk aktör för att skydda och stå upp för sina värderingar?Samtalet leds av Lotta Lundmark, programansvarig för globala säkerhetstrender, Folk och Försvar. I formatet Samtal med intervjuar Folk och Försvar en framstående person om hens syn på säkerhet, försvar, fred och frihet. Intervjun går att se på Folk och Försvar youtube-kanal eller lyssna på via Spotify.

Skäms hundar? Kan hästar räkna? Och hur hittar en flyttfågel hela vägen från Stockholm till Moçambique? Etologi är läran om djurs beteende, men också ett ämne som väcker stora frågor om intelligens, instinkt, känslor och medvetande. Hur uppstod etologin som vetenskap? Varför har forskare så ofta tolkat djur genom mänskliga erfarenheter och värderingar? Och vad händer om vi försöker förstå djur på deras egna villkor snarare än våra? Bildningspodden avslutar säsongen med att följa etologins historia från Darwin till dagens kognitionsforskning och vetenskapliga debatter om djurs känsloliv. Gäster i studion är etologen Johan Lind och idéhistorikern Karin Dirke. Samtalet leds av Ruhi Tyson. Ljudproduktion och klippning: Lars in de Betou. Producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet, finaniserat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Läs mer på anekdot.se

I veckans avsnitt gästar tidigare världsspelaren Lars ”Lasse” Jönsson podden för ett långt och uppriktigt samtal om karriären, ledarskap och kulturen i svensk tennis.Lasse berättar om vägen till topp 100 i världen, livet i det legendariska Team Ramlösa och relationen till den mytomspunne tränaren Tim Klein. Hur hård var egentligen miljön? Skulle en sådan satsning fungera idag? Och vilka delar av sitt eget ledarskap har han tagit direkt från Tim?Samtalet kretsar också kring den kommande boken om Tim Klein – ett projekt som väckt både starka känslor och gamla minnen till liv. Lasse berättar om vad han hoppas att dagens tränare, föräldrar och spelare ska ta med sig från boken, men också om vad han själv hade gjort annorlunda om han fått spela om sin karriär med dagens erfarenhet.Dessutom pratar vi om alla åren som både privat coach och Davis Cup-kapten i Kuwait, kulturskillnaderna jämfört med Sverige och vad utlandslivet lärde honom om människor, ledarskap och tennisutveckling.Det blir också en stor och ärlig diskussion om dagens svenska tennis:Varför verkar vissa spelare nästan rädda för att tävla? Har ranking blivit viktigare än utveckling? Hur ska wild cards egentligen delas ut? Och vilka signaler skickar svensk tennis när professionalism och tävlande inte alltid premieras?Lasse ger dessutom sin syn på:– varför beteenden på banan betyder mer än många tror– hur Ullevi Tennisklubb försöker bygga en stark klubbkultur– vad han tittar på hos unga spelare för att se potential– vad som faktiskt blivit bättre de senaste åren– vad som oroar honomEtt avsnitt om vinnarkultur, ledarskap, utveckling och svensk tennis – med en av personerna som upplevt sporten från både världseliten och tränarbänken.Tack till vår huvudpartner! * ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Zenniz – The Smart Tennis Solution:⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠http://www.zenniz.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Samt andra partners:* ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Centaur Sports Foundation ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠* ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Wilson Tennis Camp⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠* ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Aim-X Pure Sports⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠* ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Ölstugan Tullen⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠* Babolat⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Stort tack också till alla föreningspartners, regionpartners och prenumeranter på Baslinjen.com!Intromusik: Mr Smith, Cool Running (Free Music Archive) (CC BY) Outromusik: Mr Smith, The New West (Free Music Archive) (CC BY)

Så tänker investerare när de kliver in i B2B SaaS-bolag – med Erik Syrén från Monterro Hur resonerar en investerare när de utvärderar ett B2B SaaS-bolag? Och vad händer egentligen efter att investeraren har gått in som ägare? I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Anders Hermansson med Erik Syrén, tidigare entreprenör och vd på Lime Technologies och idag verksam på Monterro, där han bland annat sitter i investeringskommittén och är ordförande i flera portföljbolag. Samtalet handlar om vad som kännetecknar starka mjukvarubolag, varför nöjda kunder och låg churn är så centralt, hur ägarresan ser ut efter en investering och varför pengar sällan är den viktigaste produkten en investerare erbjuder. De pratar också om AI:s påverkan på SaaS-branschen, skillnaden mellan lättkopierade funktioner och verklig defensibility, samt varför affärskritisk mjukvara med hög stickiness fortfarande kan vara mycket starka bolag även i en AI-driven värld. Läs transkribering Anders Hermansson (00:06) Hej och hjärtligt välkomna till Sälj och marknadsbådde från Business Reflex. Jag heter Anders Hermansson. Tack för att lyssnar. Idag tar vi vi pratar om hur investerare resonerar när de tittar på bolag att investera i. Och vi pratar även om hur investerare agerar när de väl är inne i bolaget. Svaren på de här frågorna är såklart väldigt olika beroende på vilken typ av investerare man är. Och idag ska jag intervjua en av Sveriges tyngsta entreprenör inom B2B-planbara. Han sitter i en lång rad styrelser och arbetar idag på Montero där han sitter i deras investment board. Montero, för er som inte vet, är ett bolag som investerar i Scalapse, alltså ett bolag som har tagit sig en bit på sin resa men vill komma vidare därifrån. Personen i fråga heter Erik Syrén och han kommer inledningsvis att berätta om sin väldigt intressanta resa från studentrummet till framgångsrikt entreprenör och till investerare. Så häng med nu på en mycket intressant intervju om ur ägarperspektivet. Anders Hermansson (01:16) Erik Syrén, hjärtligt välkommen till Sälj marknadsbotten! Erik (01:20) Tackandes. Anders Hermansson (01:22) Grunt att ha det här jätteroligt med en sådan erfaren tungviktare inom SAS-branschen i podden. Erik (01:29) Vi får se om det blir något innehåll som är värt att lyssna på. Det håller vi tummarna för. Anders Hermansson (01:32) Ja, du är ödmjuk också. Han är Ödmuk också. Det är fantastiskt. Ja, vad roligt. Vi ska ju prata om, titta på det här lite grann ur investerarperspektivet idag och prata om kanske två aspekter. Dels hur det är bolag som du representerar när Montero, hur ni gör när ni tittar efter bolag som ni kan tänka er att in i och sedan även prata lite grann om hur ni agerar när ni väl har gått in i ett bolag. Erik (01:36) Och glimtar i ögat. Anders Hermansson (02:00) Men du har ju en rik och intressant historia inom det här gebitet. Kan inte du berätta lite grann om din resa och så fram till nu? Erik (02:10) Absolut. Så jag i slutet av 90-talet så pluggade jag i Lund och jag satt på ekonomihögskolan i Lund och så tittade ut genom fönstret och utanför dörrarna så hade vi Framtidsfabriken, hade Bord.com, vi hade Ericsson Mobile, vi hade Axis, vi hade Klick och så vidare. Så väldigt fina tech- och mjukvaruföretag och för mig som student Där och då kändes som att jag satt i huvudstaden i dotcom. Allt bara bubblar. fanns alla möjligheter. Medan jag kände själv att jag inte kollade egentligen på vad var på it och it bolag och jag kunde inte se skillnad på ett it konsultbolag eller mjukvaruföretag eller e-commerce bolag utan för mig var det bara en blandning av av det jag lärt mig efteråt är att det ingen annan som kunde det heller på slut 90 talet. De blandade ihop de här typen av bolag men men. Anders Hermansson (03:05) Nej. Erik (03:08) Då blev jag väldigt inspirerad och kände att det där vill jag hålla på med. Jag vill lära mig mer om tech och det kändes som att det hände någonting. En revolution som jag vill vara med på. Så när jag var klar med studierna så letade jag jobb på något litet mindre mjukföretag som jag kunde vara med och driva. Träffade på ett bolag som hette Lundalogik på den tiden. som utvecklar och säljer CRM-system hade de börjat fokusera mer och mer mot. Det var fem, sex stycken i Lund som drev det här företaget. Och tänkte väldigt mycket när de drev bolaget som ett litet mer traditionellt mjukvaruvare. Som ett traditionellt bolag med lönsam tillväxt. När vi har pengar så kan vi växa. Det passade väldigt bra med min småländska bakgrund. Den där typen av bolag känner igen. Anders Hermansson (04:04) Just bootstrapping. Erik (04:05) Ja, numera bootstrappingen. Så jag hoppade på det jobbet, började driva det där bolaget, blev delägare och drev detta med mina kompisar, kollegor, vänner. Och vi drev bolaget fram till 2008, då mina kollegor ville göra något annat i livet. De är lite äldre, så de kände att det kanske är värt att… att titta på en mer strukturerad process och kanske sälja bolaget. Så vi sålde 100 % av bolaget till Bisnode och ingick i ett konglomerat med över 4 000 anställda, en data provider, numera är det ju Danner Bradstreet. De köpte mjukvaruföretag för de kände att priset på data går ner. Det är inte värd så mycket att sälja personlig information, elektritinformation eller företagsinformation. Anders Hermansson (04:47) Ahoj! Erik (05:03) som de hade haft monopol på och varit väldigt starka på att kunna diktera priserna hela tiden. Men nu kände de att det blev mer och mer än… Ja, priserna gick ner och det blev mer än standardvara med uppgift. Så då ville de tänka om att om vi kan ta hand och hålla det i mjukvara inkluderat, då kan vi också skapa större värde för kunderna och därmed kan vi ta högre pris. Så det var tanken att man köpte lite mjukvaruföretag. Anders Hermansson (05:18) Mm. Erik (05:31) Men att vara ett snabbväxande mjukvaruförtag och komma in i ett konglomerat med massa olika bolag, olika varumärken, olika kulturer var helt fel för oss. Där och då ett entreprenörs drivet snabbväxande mjukvaruförtag. Så efter ett par tre år i den strukturen så landade jag tillsammans med management i Bisner och att det är bättre att gå skilda vägar. Så vi gick ut i en strukturerad process. Anders Hermansson (05:41) Mm. Erik (05:57) träffade vi kanske 30 olika private equity bolag, investerare i mjukvaruföretag. Där och då var min känsla när jag sprang runt mellan de här bolagen att jag fick utbilda dem, mer eller mindre, hur det är att riva ett mjukvaruföretag. Och framför allt hur det är att konkurrera med Salesforce och Microsoft som var de stora giganterna på serien marknaden. Och hur man kan, trots att de är stora, globala, så kan man hitta Anders Hermansson (06:15) Mm. Erik (06:26) vatikaler, nischer lokalt där man kan bli marknadsledare och man kan marknaden så pass stor som man kan bli ett stort bolag ändå. Och man kan hitta nya sätt att positionera och differentiera sig. Alla såg bara risker med att konkurrera med de här stora aktörerna. Efter några månader in i den här processen så träffade jag en helt ny spelare på marknaden som heter Montero. Tre stycken. Anders Hermansson (06:35) Mm. Erik (06:54) killar, två stycken med liknande bakgrund som mig som operatörer som har drivit mjukvaruföretag själva och en kille som kommer från Cobrids Finance och Bankvärlden. Och redan i första mötet så hittar vi väldigt väldigt väl. Istället för att prata risken med att konkurrera med Salesforce Microsoft så pratar vi möjligheten att konkurrera och hur vi kunde ta en helt unik position på en lokal marknad. Anders Hermansson (07:03) Mm. Erik (07:23) Så känslan hos mig var ju att vi byggde upp. Vi började diskutera strategier och affärsplanen i första mötet. Och efter mötet så landade vi i att vi gör management buyout tillsammans med Montero. Vi landade där att vi köper bolaget tillsammans. Som hette då Lime Technologies. Efter ett halvår in i den processen så satt jag och Peter, min ordförande, och satt och diskuterade. Anders Hermansson (07:36) Mmm, okej. Erik (07:52) Både högt och lågt. Efter ett och tre landar vi in i hur ett framtida ägande av Lime, hur skulle det kunna se ut? Vad hade varit en bra ägare efter Montero? Och där och då kände jag att jag hade ägt bolaget med mina kollegor, mina partners. Jag hade ingått i ett konglomerat med 4 000 anställda och jag var PE-ägt där och då. För mig fanns det en sak kvar att jag hade velat pröva och det var att notera bolaget. Så då sa vi att låt oss driva ett projekt och en tanke mot att en dag ska vi kunna först notera Lime. Hur skulle bolaget se ut då? Då kan man ju tänka att det är mycket med IFRS och rapportering och policies och sådana saker. Det vi pratade om var mycket mer hur bolaget vilken karaktär på bolaget ska ha vilka marknader ska vi vara på hur mycket recurring revenue hur mycket mycket revenue ska vara utomlands vilka marknader ska vi vara på i så fall hur ska management se ut vilken funktionalitet måste vi ha i produkten vad kan vi göra organiskt vad kan vi göra inorganiskt och sen la vi på rapportering och policies på det och vi jobbade med det ifrån 2014 Anders Hermansson (09:15) Öster. Erik (09:20) fram till 2018 i december. Anders Hermansson (09:23) Vad var drivkraften att notera bolaget? Erik (09:29) Dels så det ju så att om du har en ägare som är private equity så ingår det i spelet att de köper, de utvecklar och de säljer. för en private equity aktör så är det ju att deras syfte är ju att skapa returns till sina investerare. Och gör man driver man ett bolag med en ägarstruktur med majoritetsägare som är PE så kommer du vara till salu. Någon gång när det är en bra avkastning för investerarna. Så syftet var egentligen att skapa att vi behöver göra en ägarförändring och montera och ville sälja. är stora syftet och det stora syfte för min sida var ju att då kan jag gå upp som huvudägare i bolaget. Jag kan fortsätta jag på att sälja någonting. Jag kan fortsätta vara ägare i bolaget i en noterad miljö. Anders Hermansson (10:14) Ja, och tack. Erik (10:27) Och våra anställda kan vara ägare så vi kan äga bolaget tillsammans. Och sen tyckte jag också att fin tanke att då kan vi bygga en Evergreen som kan verka länge länge länge. För det är väldigt stor och viktig del i mitt liv, Lime. Och det vi har byggt tillsammans är det företaget. Så vi gjorde noteringen 2018. Anders Hermansson (10:32) Mm. Mm. Jag fattar. Erik (10:54) Den 6 december och om man vill titta tillbaka på den tiden så var det lite turbulent på aktiemarknaden även då. Under andra halvåret var det lite räntorop marknaden och den dagen vi noterade var den sämsta dagen på Stockholmsbösen det året. Så då fick man ju lite vänta vad vi gjort. Hela Asien föll när vi gick upp och ringde klockan. Sen så blev det väldigt väldigt bra. Hela noteringen och Anders Hermansson (11:10) ⁓ okej. Nej. Erik (11:24) 2019 och sen kom 2020 pandemin. Det har hänt mycket under de här åren men noteringen blev väldigt bra. Det ingick också i planen att när jag var klar med det operativa på Lime så skulle jag joinna Montero. Det hade vi i P1 och jag pratat om länge. Jag hade varit med som rådgivare, investerare och har varit med som bolgplank till många av våra Montero-investeringar vi gjort genom åren. Anders Hermansson (11:30) Alla kan. Erik (11:54) Så jag tyckte det var väldigt spännande att det skulle kunna vara en möjlighet för mig på nästa steg. Sen så kom ju pandemin. Min långväga kollega Nils Olsson som var försäljningschef väldigt länge på Lime, också vice vd och CEO på Lime. Han börjar bli mogen för att ta över. Så när vi såg ljuset tundan efter pandemin 2021 så lämnade jag över staffettpinnen till Nils. och hoppade på Montero fem och ett halvt år sedan ungefär. På Montero så är min roll att jag är ordförande i sex av våra bolag. Jag kan komma in på det vad det betyder men vi är väldigt mycket hands on. Vi jobbar väldigt nära våra management team och våra ledningsgrupper. Så det är min huvudsakliga uppgift. Sen sitter jag på investeringskommittén. Där vi går igenom alla kris och alla investeringar vi gör och vilka bolag vi investerar i. Och sen sitter jag vår styrelse. Så det är min roll på mot här. Anders Hermansson (13:02) Vad saknar du mest från vd-rollen? Erik (13:09) Mm? Dels saknar jag fokuset att vara delaktig i någonting där man känner att man kan bli mätbar varje dag. Det vill säga att blir lite svart, alltså ett och nolla, blir lite svart och vitt. Det vill säga att när man gör affärer går bra, man rekryterar lite folk, man känner att man har releasat några funktioner som varit bra och uppskattade av våra kunder. Anders Hermansson (13:23) Mm. Erik (13:39) Man har skapat ett kundvärde och nöjda användare ute hos på marknaden. Då får man rätt god feeling och en sån här feedback som man bara känner. Det här funkar. Det är bäst. Den är väldigt direkt och å andra sidan så är den ju också lika tung när man tappar en medarbetare som slutar hos dig eller du tappar en affär. Då är vi inte världens bästa CRM-system längre. Vi är inte världens bästa arbetsgivare längre och då mår du lite dåligt. Det blir lite en kris. Anders Hermansson (13:49) Den är direkt. Erik (14:09) Så då kommer du dina dippa också. Men just den där att vara företagsledare, levande med ditt bolag och entreprenör hela tiden. Du blir lite manu-depressiv brukar jag säga. Det går lite upp och ner. Alla duktiga entreprenörer har varit psykolog på något sätt. Eller någon gång. Ibland ligger man under skrivbordet och gråter lite grann och tänker nu gick det åt helsike. Och det kan jag sakna. Anders Hermansson (14:11) Tack Just det. Mm, exakt. Jag med. Exakt. Erik (14:38) Jag saknar de här kickarna när det går jäkligt bra och när man känner att man levererar högt kundvärde och medarbetarna utvecklas eller när man gör en stor affär. Samtidigt kan jag sakna de här dipparna när man bara känner att det gick åt helsike. Det har jag på Montero också för vi driver i vår låda vårt företag. Men vi är så många fler. Anders Hermansson (14:48) Pista. Så man får ta tag i det igen. Mm. Erik (15:05) som delar på den där manor depressiva. har 30, 33, 34 bolag idag som vi är majoritetsägare i. Vi gör mycket add-on förvärv, alltså tilläggsförvärv till våra bolag. Jag har sex, jag är ordförande i. Jag har väl en tre till som jag sitter i styrelsen i. När man ringer runt och tar mina fredagsamtal med alla bolagen. Det är alltid något som går bra, något som går dåligt. Man kan glädjas. Så det jämnar ute lite mer. Så jag får inte likt. Anders Hermansson (15:35) Just det. Men det kanske är lite mer som att på styrelsenivå är det mer som ett sju-punktsmedel än att vara en direkt siffra på varje. Erik (15:45) Ja, men så är det. Så det finns lite för- nackdelar med de här två uppläggen, men jag har kul på jobbet. Det är det viktiga. Anders Hermansson (15:47) Lite smodare kurva på något sätt. Ja, det är väldigt viktigt. väldigt viktigt. Ja, men grymt. Vi kanske skulle komma in lite grann på det här med då kopplat till Investeringskommittén och det här. Hur tittar ni på saker? Och jag måste säga, alltså det är ju nästan fånigt, men det finns väl… Vi har ju faktiskt lyckats prata nu i några minuter utan att nämna AI, men nu kommer det liksom. Det här med att titta på bolag och deras förmåga att skapa värde och sådana saker. Hur gör Montero och du och ni när ni tittar på bolag och också ur perspektivet om det har påverkat ert perspektiv över huvud taget med AI? Erik (16:34) Det enkla svaret är absolut. Vi lever med det här och känner både lugnet och stressen varje dag. Vi insåg väldigt snabbt att det här är en extremt stor möjlighet för våra portföljbolag. Många av de här sakerna vi sitter och kämpar med, att man sitter med en tech… Anders Hermansson (16:37) Ja, eller hur? Erik (17:00) skuld i man sett i produkten eller man behöver migrera en kundbas och behöver lägga in en produkt i harves mode eller man behöver utveckla ny funktionalitet. Länge har ju utvecklingsordning inom bit by software varit en flaskhals. Vi har ju haft långa roadmaps där det har varit diskussioner hur vi ska prioritera roadmapen. Där vi har kommit till ett läge där vi kan åstadkomma väldigt mycket. Mycket mer effektivt och öka produktiviteten i våra utvecklingsavdelningar. Och då gäller det att fånga de här möjligheterna. Fånga den här förändringen. nu kommer vi tillbaka igen till 90-talet här. Det är nästan som jag känner att jag kommer tillbaka till. Då kom eran i slut 90-talet med internet. och alla möjligheter som uppstår med mjukvara, internet och att alla fick en PC på skrivbordet. Och samma känsla har jag här och nu att vi är i en sån stor omställning och jag befinner mig mitt i den omställningen tillsammans med mina bolag. Och stressen är ju att alla bolag Anders Hermansson (18:11) Mm. Hmm. Erik (18:28) måste känna vilka möjligheter som finns här ute och ta vara på den. Samtidigt kan jag inte säga till dem vad best practice är. För vad har hänt sedan november, december med Claude och Claude Cowork till exempel. Alltså det har ju hänt extremt mycket och när det är optimalt Anders Hermansson (18:38) Nej, nej, exter. Erik (18:53) Hur ska jag bygga mitt utvecklingsteam? Hur ska jag jobba inom product management? Hur ska jag jobba med QA inom inom inom inom R &D? Hur ska jag jobba med releaserna och övriga avdelningar? Marketing, sälj, customer support, etc. etc. Så det här förändrar ju hela sättet hur vi driver våra bolag och det skapar sådana möjligheter. Och så var det ju alla de här transformeringarna jag varit inne i. Anders Hermansson (19:08) Exakt. Mm. Erik (19:22) mobil, internet och så vidare så har det alltid uppstått nya möjligheter för nya aktörer. Så det kommer ju att dyka upp nya spelare på marknaden som kan wipe code, kan göra någonting väldigt väldigt snabbt. Det är en enorm möjlighet för nya entreprenörer, för våra barn och ungdomar att driva bolag. De kan ju ta fram en produkt såhär snabbt, alltså mjukvaran i produkten. Anders Hermansson (19:30) Mm. Jag har faktiskt, jag har senaste tre veckorna så har byggt en SaaS-plattform själv. Den tog 30 år att bygga, konstaterar jag. För det är 30 år, 29 år och 11 månaders erfarenheter som på en månad nu är en SaaS-plattform för hela go-to-market-processen inom B2B. Erik (20:06) Du ser där vilka möjligheter nu och jag menar det är också intressant. är ju att precis där du sa 29 30 års erfarenhet domain expertis alla de saker för ofta får man höra här. Vi kodade över konkurrenten då som kommer upp som nytt. Ja men då kanske de kan konkurrera ut Lime eller Pythagoras eller Planema eller Pir. Jo men det man inte får glömma bort är ju att många av här bolagen har levt i 20 år 30 år. Anders Hermansson (20:18) Mm. Erik (20:36) Det är inte bara kod de har genererat. kanske är 20 procent av personalkosten är kod. Det andra handlar ju väldigt mycket om integration, nätverk, att vara compliant, supporten, implementation, domänexpertis. Allt det där är 80-90 procent av övriga erbjudandet som gör att du differentierar dig. Och då gäller det ju att dra nytta av möjligheten att kan göra med kod, att generera bra Anders Hermansson (20:38) Det ses. Erik (21:05) mjukvara och kombinerar det med övriga produkter dutehandhållen. Så i alla de här förändringarna kommer det uppstå nya nya aktörer. Det kommer vara existerande som inte hoppar på tåget som inte förstår förändringen som inte orkar med att göra förändringen som kommer bli utkonkurrerade och det kommer vara en rad befintliga som fattar möjligheten och kommer bli mycket mycket större i morgon. Tack vare AI och de möjligheterna som dyker upp. Och min stress och möjlighet är ju att hjälpa de här bolagen att göra transformationen. Att bli mjukvaruföretag som drar nytta av AI som verktyg och i sina produkter. Det svåra i det här är ju att veta exakt hur ska en utvecklingsavdelning se ut? Hur är den optimal? Vi har inga best practice. Det enda vi gett är att vi måste anamma förändringen. Vi måste vara på de här sakerna. Vi måste utveckla de första funktionerna. Jag kanske inte vet hur ett gränsligt AI-gränssnitt ska se ut optimalt i mjukvaran. Det kanske är så att det ska vara en chat där man chatta och en agent gör saker och ting i mjukvaran. Eller så kan det vara en kombination av det gamla gränssnittet eller något helt nytt. Det enda jag vet är att vi måste vara på det här och om vi gör det så lär vi oss väldigt mycket av våra portföljbolag. Vi träffar ju extremt mycket bit och software bolag. Samtidigt så kan vi ta med oss den erfarenheten in i nya bolag hela tiden. Så det finns väldigt få aktörer som i och att vi fokuserar på bit och software så bygger vi upp mycket erfarenhet kunskap och vi bygger upp en best practice över tid. Om vi bara är på den förändringen. Anders Hermansson (22:53) Och höjst är. Hur är det med bolagen i Köfir? Jag har varit med i många, dels själv i vissa startups men också delaktigt som en marknadspartner till startups. Då har alltid varit att vd måste lägga mycket energi på att leta pengar. och ringer vd-arna runt med hjälp av kassinstytet så att de andas och leta pengar. Står folk i kö utanför Montero och knackar på vill komma eller hur funkar det? Scoutar ni efter bolag på något sätt eller hur ser det ut just nu? Erik (23:33) Man önskar ju det var en kö utanför med de finaste bolagen som står här utanför och säger kom igen hjälp oss. Men men faktum är att vi har blivit större och större och vi har ett ganska bra brand i Norden. Hur har det kommit sig då? Jo men det är ju att vi har långvariga. Vi har vatt på den här marknaden sedan 2012. Anders Hermansson (23:39) Ha Erik (24:03) Det vi gör är väldigt mycket likt ett mjukvaruföretag. Vi är ute och gör olika event. Vi har det som kallas Nordic Software Summit i augusti, den 20 augusti, där vi samlar 1500 entreprenörer och C-level-nivåer i mjukvaruföretag inom B2B Software i en stor summit under en hel dag. Där vi nätverkar, Vi har bra presentatörer som kommer att presentera olika viktiga topics, till exempel AI eller pricing eller liknande ämnen. Och hela syftet är inte att de ska känna att vi säljer till dem, utan hela syftet är att bygga ett varumärke där vi är relevanta inom BTP-software. Sen gör vi på liknande sätt så sätter vi upp en turné, Nordic Software Tour, där vi åker runt i hela Norden. Anders Hermansson (24:51) Mm. Erik (24:58) ut till alla de lokala återna i Oslo, Stavanger, Trondheim, Nordra Finland, södra Danmark och så vidare för att träffa mjukvårdföretagen på sin hemmaplats eller hemmaarena. Vi gör poddar i det här forumet, väldigt viktigt för oss. Vi skriver mjukvårdförebycker, vi frukost och luncher för att hitta forum där vi kan visa vår erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (25:02) Mm. Erik (25:25) Vi kan ge vår erfarenhet kunskap till mjukfart företagen, även nystattade startups. För vi vet att lyckas dem så kommer de växa in i vår ICPA, i vår målgrupp. Våra sellitprocesser varar kanske två till fem år. Det vill säga vi ska träffas ett antal gånger både hos dig och hos oss för att lära känna varandra. Dela med oss av idéer och Anders Hermansson (25:36) Mm. Mm. Erik (25:54) problem vi har utbyta dem. Lite gå tillbaka till 2012 när jag träffade Peter Thomas första gången. I mötena ska vi diskutera strategi och affärsplan och bygga upp saker och ting tillsammans för att kvalificera varandra om vi vill göra någonting tillsammans. Det man kan säga är att många bolag när de träffar oss står inför inflection point där de där de känner att. Men vänta nu. Anders Hermansson (26:03) Mm. Mm. Mm. Erik (26:23) Jag saknar kunskapen att lägga till ett kontor eller gå in på en ny marknad eller hur ska jag göra här pricing projektet eller nu ska jag ta och flytta upp och skapa en ny produkt. Hur gör jag det när man står inför de där skifterna och man tycker att man saknar erfarenhet och kunskap. Det är ofta då vi kommer in och hjälper de här entreprenörerna hjälper management teamet med den erfarenheten och blir. Anders Hermansson (26:50) Okej, det är väldigt långt ifrån dumma pengar låter det som såklart. Erik (26:54) Vi egentligen så här, du behöver ha dumma pengar och behöver ha minoritetsägare där du vet exakt hur du ska driva ditt bolag. Då ska du inte gå med oss, ska du inte, då ska du inte, ska inte vi vara där. Ofta är inte ditt, bolagen vi investerar i är inte perfekta. Det finns inga perfekta bolag som vi investerar i utan ofta har de några stycken röda lampor och gula lampor så någon måste ha hjälp med. Men man kommer ofta tillbaka till att det vi vill ha och det vi söker det är Anders Hermansson (26:58) Mm. ⁓ Nej. Erik (27:24) Nöjda kunder, det är en väldigt bra grej. Och att churn rates är låga. Alla bolag som ligger på över 10 procent och inte riktigt satt den här product market fitten. De försöker vi nog undvika vanligtvis. Nummer två så är det också viktigt med produkterna. Att det är stabila, fina, bra produkter. Anders Hermansson (27:25) Just det. Mm. Erik (27:53) som har en tydlig differensering och då produkter pratar jag både mjukvara men så pratar jag också de andra sakerna runt omkring som differensierar företaget mot sina konkurrenter. Och sen så det tredje det är ju att det finns en kultur ett DNA i bolaget där man är värderingsstyret att vi kan stå för vad bolaget är. Och då kommer man ofta tillbaka till grunderna och entreprenörerna, vilka de är och vilken bakgrund de har och vilken filosofi de har. Och hur de driver bolag helt enkelt. Anders Hermansson (28:22) Mm. Ja, jag fattar. Det låter som att det kan man inte få reda på i pitchdäcket. Det är processen att lära känna varandra som säkerställer det. låter som att är väldigt annorlunda, en lång process som bygger på kvalitet och dialog istället. Erik (28:52) Ja, och tittar du på processen när vi lär känna ett bolag så är det väldigt mycket möten, olika event, olika mötesplatser. Det kan vara på event och kan vara webbinarie och det kan vara fysiska möten på vårt kontor och deras kontor för att lära känna varandra och hitta varandra. Så att absolut, och den ser ju väldigt likt ut. Anders Hermansson (28:57) Hmm. Mm. Erik (29:22) ett vanligt mjuk, alltså om du säljer enterprise mjukvara i en lång komplicerad process, då är det ungefär så. Och vi gör ju det här, vi är fullt medvetna om att entreprenörerna gör ju det här väldigt sällan. Så vårt jobb i den här är att hålla dem i handen och skapa tryggheten i att ja, men det här gör vi tillsammans. Vi hittar det här partnerskapet tillsammans. Och komma tillbaka till det, pengarna. Anders Hermansson (29:29) Mm. Just det. Erik (29:52) Nej, det är det. Det är inte vår produkt. Vår produkt är att vi sitter på massa erfarenheter och kunskap. Att vi har 35 andra bolag i ett nätverk som vi delar kunskapen och erfarenheter med mellan varandra hela tiden. Jag tänkte själv att du har… Ja, istället för att du sitter som CTO i ett bolag så kan du alltid ringa till 35 andra CTO’er och bolla din utmaning. Det är ju en enorm möjlighet. Anders Hermansson (30:17) Mm. Just det. Ja, verkligen. Annars kan man bli lite ensam. Jag fattar. Vad heter det? Behöver man vara lönsam också, Erik (30:29) Det måste man inte alltid vara. Det måste finnas en underliggande lönsamhet. Vanligtvis tittar vi på bolag som har hittat en product market fit. Vi investerar inte i startups utan vi investerar i det vi kallar scale-ups till tillväxtbolag. Om det ligger någonstans mellan 20-30 miljoner i återkommande intäkter upp till 400-500 miljoner i återkommande intäkter. Det är någonstans ett bolag vi investerar i. Och sen har vi då skapat en playbook eller en process eller en metod hur vi driver våra bolag under sju till åtta års tid som är ungefär genomsnittstiden som vi är ägare i våra bolag. Och då har vi lite olika faser och i de här olika faserna så finns det olika delkomponenter vi kan använda. Det kan vara så att du har behov av hjälp med pricing, rekrytering, gå till nymarknad, konvertera dina räkenskaper till IFRS eller ta fram en transfer pricing modell. Alla avdelningarna du har är ett mjukvaruföretag, support, sälj, finans, utveckling, AI. Så alla de specialistområdena har vi också på Montero. Och under de specialistområdena så har du delkomponenter som vi till hand och hålla som vi försöker standardisera. Så vi kan hela tiden plocka från den verktygslådan. så säger vi om okej, nu har vi problem med pricing. Då tar vi in de här två experterna som är duktiga på det och som kan hjälpa er att driva den typen av projekt. Om ni vill det. så, men det viktiga i alla de här i de här projekten är det att Anders Hermansson (32:14) Mm. Mm. Erik (32:21) att man har ägandeskapet, att ägandeskapet ligger hos bolagen. Det får aldrig bli att vi körlar eller att vi håller för mycket bolagen i handen, utan ägandeskapet måste alltid ligga i bolaget. Och det är alltid management som ansvarar för driften av företagen. Och sen blir det att… Anders Hermansson (32:38) För fråga, man tänker så här, de första 100 dagarna, finns det någon sådan liksom, vad händer? Erik (32:45) Vi kommer från en värld där vi säger att de första hundra dagarna måste vi tillsammans med bolaget lära känna varandra och tillsammans bygga upp budget eller vad heter det, affärsplan och strategi för att hitta det här. För bolaget sitter ju på DNA1, sitter ju på marknadskunskapen, de sitter på domänexpertisen, medan vi kommer ju med erfarenheten från från att driva BTP-software. Ibland så har vi lite domänexpertis men inom det området de är inom men framförallt så är det bolag som sitter på det unika där. Och det gäller ju att det smälter samman. Vår erfarenhet och bakgrund tillsammans med deras domänexpertis och bolagsexpertis är det som skapar det här unika. Vi kan ju ha hypoteser när vi köper ett bolag men det Ofta tar det några månader att lära sig och sätta alla de där blocken på plats. Nu är det så att vi träffar i bolagen så länge, alltså två till tre, fyra, fem år innan. Och vi har ju ett antal möter där vi sitter och diskuterar budget eller affärsplan och strategi. Vilket gör ju att ibland får vi lite snabbare stadt. Så vi kan påbörja det här förändringsarbetet redan. dag ett, dag två. Så det beror lite på hur situationen är och vilket bolag vi kommer in i. Likadant så är det så här att vissa bolag måste ha mycket mer action i. Det vill säga att där måste vi kanske göra management komplettering eller förändringar dag ett. Vi kanske måste rekrytera säljare, vi kanske måste bygga en marketingorganisation och då vet vi det. Och då är handlade tiden väldigt viktigt att Anders Hermansson (34:09) Jag fattar. Mm. Mm. Erik (34:37) att agera på det snabbt. andra bolag så kan ju bolagen vara mer mogna. Det kanske redan ha en organisation med 150 anställda och har kommit en bit på vägen. Då handlar det mycket mer om att justera och kanske mer fokusera på några stora grepp. Kanske göra &A eller gå till ny marknad. Så jag tycker det är viktigt att man anpassar sig efter de olika bolagens situation. Anders Hermansson (35:02) Hur ofta? Erik (35:07) Man läser de där, men vi har blivit, om man tittar på de senaste tiden så har blivit mycket mer metodiska även under de första 100 dagarna. Hur vi onbordar och skapar en struktur i bolaget för att kunna växa. Det vill säga att vi sätter många av de här grundinvesteringarna, det är ER, PSS, TIEM eller sätter olika managementfunktioner på plats. Sätter rapporteringen på plats. Ofta de där sakerna måste vi göra de första 100-200 dagarna. Anders Hermansson (35:07) Öster. Just det. Erik (35:38) så att vi kan gasa på skalningen sen med tillväxt. Anders Hermansson (35:41) Jag tänkte fråga lite om styrmodell och sånt där. Har ni en som ni då tycks ha så här? Nu gör vi så här. För det kan ju vara en chock för en vd, en entreprenör som har drivit sin egen låda och sen kommer man P.E. ägd och så smäller det till med rapportering och sånt på ett betydligt mer strukturerat sätt än man kanske gjort förut. Erik (36:02) Det jag lärde mig 2012 när jag ute i min första eller den strukturerade processen där jag träffade 30 olika private equity spelare. var att jag var en entreprenör som körde väldigt mycket på. Jag jobbade ju väldigt mycket i marknaden och bland mina medarbetare, mina kolleger och hade ju väldigt mycket anekdoter. Jag tog ju mycket på kundinformation och medarbetare information. Jag hade full koll på marknaden, men jag hade inte lika bra koll. Anders Hermansson (36:29) Mm. Erik (36:32) Jag var inte lika datadriven, intent. Jag var väldigt fokuserad på kassaflödet och förutom faktura och de där bitarna och det brukar vara så på entreprenörer. Jag hamnade i en dd-process med en private equity och då boomade jag en forecast mitt i det arbetet. Och där jag boomade en del saker jag hade sagt med på anekdotstadie och magkänsla. Och där och då på sommaren svod jag att jag inte skulle hamna i den situationen igen. Så då skapade jag det, jag gick tillbaka och jobbade med mina rådgivare vid den tidpunkten. Jag gjorde modeller, gjorde bottom-up-analyser och gjorde ett ordentligt modellarbete för att ta fram affärsplan. Och det jag landade i var ett fullständigt rapportpaket på alla avdelningar. Så jag blev datadriven. Och det jag lärde mig där och då, det var att… Att kombinera den här kundnärheten, medarbetarnärheten, marknadsnärheten ihop med datan. var det som skapade dynamiken. Det det som skapade margin. Och det är nödvändigt för att ta de här bolagen till nästa nivå. Och ibland kan det vara en liten chock när man kommer in med en rapportpaket och säger, men det här måste vi plocka fram. Det är viktigt att… Men de… Nästan alla säger tack, god gul, att vi gjorde det här. att vi satt den här CIFO på plats, att vi skapade den här styremodellen och vi blev datadrivna. För två år senare när det har jämförelsetalen, du kan verkligen bli datadriven, du kan fatta besluten tillsammans med marknadskunskapen. Det där skapar margin och det skapar en stort värde för de här tillväxtbolagen. Och du måste göra det. Om du ska gå från startup till en scale-up. Du måste ta det steget. Det är en tydlig inflection point. Anders Hermansson (38:32) Just det. Ja, jag fattar. Bra poäng där. Det är väl många som vill bli datadrivna men man behöver nog en extern påverkan för att orka ta steget. För man känner ju att man kanske har örat mot marken i sin egen verksamhet. Det inte riktigt det som prioriteras då. Hur mycket styr och mycket coachar ni? Jag fattar inte situationsdrivet men det måste väl finns någon… Erik (38:54) som brukar vara. Anders Hermansson (39:01) Någon filosofi sådär. Erik (39:04) Jo, men det är väldigt mycket coaching. Jag har ju samtal med alla mina vd-ar flera gånger i veckan, men jag ett strukturerat, inbokat samtal med alla där vi har en tydlig agenda där vi går igenom. Och då är det ju, då kan man tycka att det är väldigt operativa frågor i mångt och mycket vi diskuterar. Men det små bolag, det går inte att säga hur många procent jobbar strategiskt, hur många procent jobbar operativt. Det där blandas hela tiden upp och ner i de här två frågorna. För att kunna vara… Jag brukar säga att lång sikt byggs upp av väldigt många kortsikt. Du måste dela upp det där och leverera mot dina kopier eller datapunkter varje dag. Och ska du få till den här strategiska förändringen så måste du få det hända kortsiktiga. Så att det handlar ju väldigt mycket om att det är mycket coachande där vi bollar saker och ting. Jag hamnat i den här kunds situationen. Vad tycker du? Hur ska vi göra? Lite erfarenhet i kunskap i den. Vi funderar på den här typen av funktionalitet i våra produkter. Hade skapat det här värdet för våra kunder? Ska vi göra det organiskt, inorganiskt? Hur ska vi skapa den förändringen? Och ibland handlar det om som en vd. med det här manodepressivet jag pratade om tidigare. Och för mig som ordförande handlar det ju väldigt mycket om att vara psykologen ibland. Ibland ska jag ju pusha när de känner sig för bekväma och ibland ska jag lugna ner dem när de är stressade. Och hela tiden var den där personliga, anledning till coachen som de kan hålla i handen. Som sitter på erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (40:51) Hmm. Just det. Erik (40:58) Nej, men jag tycker nog att det är extremt mycket kortskning där vi driver ett bolag tillsammans. Den här vi känslan är ju det viktiga. har ju inga tjänstemän som driver våra bolag i management, utan de har instrument, de är delägare i våra bolag. Vi sitter i samma båt, så går det bra för bolaget, så går det bra för dem och det går bra för oss. båtprincipen är jätteviktig för oss att vi gör det här tillsammans. Anders Hermansson (41:05) Mm. Mm. Mm. Erik (41:28) En. Anders Hermansson (41:30) Det är en ganska stor grej ju. De entreprenörer som jag har kontakt med och sådär. Att ge upp majoriteten till någon annan. Hur tänker ni och pratar ni om det där med… Erik (41:46) Det som jag har respekt för, för det är ju ens baby som man har levt med och man har skapat över många många år. Det är inte helt enkelt att överge den frågan. Det som är viktigt i det tycker jag är just det här att det tar tid att vilja känna varandra. Att en sån här process är en kvalificering för båda parter. Anders Hermansson (42:01) Nåååå Erik (42:12) Därför är viktigt att vårt renomi, vårt varumärke ute på marknaden är extremt viktigt för att entreprenörer ska våga släppa in oss i företaget, att lämna nycklarna till oss att vara med och driva det här företaget. sen är det så här, det funkar inte så. Det inte så att en entreprenör lämnar nycklarna till oss, för då har vi nästan failat hela det här. Utan vill inte management och entreprenörer vara med och driva det här bolaget tillsammans. Anders Hermansson (42:24) Mm. Erik (42:41) Då är inte vi heller med, utan det här är väldigt, väldigt mycket ömsesidigt att vi gör någonting tillsammans. Vi driver bolaget i partnerskap tillsammans och därför är så viktigt med den här dynamiken tillsammans så att. Antiponörerna och management de sitter ju på det jag pratar om tidigare. sitter på erfarenheten, domäne, expertisen, kundkontakten, medarbetarna. Allt det som är värdet i bolaget sitter de ju på. Sen. Anledningen till att vi måste ha majoritet är ju framför allt för att vi vill ha en koncentrerad, vi kan inte äga 150 bolag i vår portfölj. För vi har inte en organisation för att hantera det. Jag kan hantera sex bolag som ordförande, jag kan inte hantera fler. Vilket innebär att jag måste ha fler, eller vi måste ha fler liknande profiler som mig hela tiden. Så köper vi två bolag till så måste vi ha en som kan hantera de här två bolagen. På det sättet är inte vår modell särskilt skalbar. Det vill säga att vi måste anställa människor som bygger på det här. Bygger det här företaget. Och det som händer då, det är just den här dynamiken att de sitter på extremt mycket makt trots att de är minoritetsägare. Så det optimala vi söker är att vi äger någonstans mellan 55 till 80 procent. Anders Hermansson (43:50) Mm. Erik (44:09) Och så sitter management och entreprenörerna kvar med stor del. Det viktiga i det är ju att som jag pratade om båtprincipen, men ofta är ju exiten i nästa steg när vi säljer bolaget. När vi har tagit bolaget till 3, 4, 500 miljoner och vi vet hur man säljer ett bolag av den size till. Och vi har byggt upp ett nätverk med massa olika private equity spelare, strategiska köpare. Anders Hermansson (44:28) Mm. Erik (44:39) så knackar på dörren och tittar på våra bolag hela tiden. Vi tror oss veta att vi kan få bättre betalt för den typen av bolag än många andra. Så det är ju ett värde vi också levererar till våra entreprenörer och våra management team. Att man krokar arm och gör en resa tillsammans. Exiten i steg nummer två är minst lika viktig som exiten i steg nummer ett. Och vill man, man… Anders Hermansson (44:50) Mm. Jästän. Mm. Ja. Erik (45:07) Det viktiga är att man lär känna varandra över tiden. Anders Hermansson (45:10) Jag fattar. Om man nu är entreprenör och har sitt bolag och som du säger, hittade lite olika triggersteg inflection points där man började ta ett lite större, så att säga, okänt steg som en tydlig signal på att det kan vara smart att utvärdera i alla fall någon som Montero. Men vad skulle du säga? Vad skulle du ge för tips till en entreprenörer som då kanske äger mycket stor del av sin bolag tillsammans med övrigt management när de börjar tänka på det här med att ta in externa ägare. Erik (45:50) Till att börja med så ska du inte ens innan du börjar tänka tanken så tror jag du ska ändå kanske ta lite luncher och vara på din del event och lära känna lite av de här potentiella köparna som du tänker det hade kunnat vara en bra partner för lite. Kommer tillbaka till det jag sa. Det är en kvalificering för båda parter. Det inte så att du får göra det sex månader innan eller tolv månader innan utan du kan ha en dialog med många. Anders Hermansson (46:08) Mm. Erik (46:20) av oss, även mina kollegor i branschen, två, tre, fyra år och ta lite tips och råd på vägen. det är lite vår grej helt enkelt. Vi delar gärna med oss vår erfarenhet och kunskap för då får man testa lite det här, vilket värde vi levererar, vilket värde vi kan skapa för ditt bolag. Så det är det ena att vara lite mer långsiktig och kvalificera. Sen så tror jag att Anders Hermansson (46:27) Mm. Mm. Erik (46:50) Det låter kanske enkelt att men jag tror att kvalificera vad är det för någonting de kan leverera förutom pengar. För pengar är ganska lätt att få om du har ett fint bolag och det är lätt att lockas av vem som sätter högst prislapp på företaget. Men ofta är ju bolaget mer viktigt än så. Det vill säga Anders Hermansson (47:05) Mm. Ja, ja. Erik (47:20) Vad vill du att bolaget ska ta vägen? Vad vill du att medarbetarna ska ta vägen? Hur vill du att det ska utvecklas? Vill du vara med på resan framåt? Och hur kommer då bolagets andra exit eller hur ska bolaget utvecklas och ta vägen? Att bygga upp den planen tillsammans med en potentiell investerare. Det tror jag är en smart grej att göra. Anders Hermansson (47:35) Mm, jävlar. Just det, så att man inte ser Montero, vad heter det, intåget som ett slutstation, så att säga, utan det är ett steg på vägen någonstans. Erik (47:58) Exakt. Och att värderingarna mellan dig och en potentiell investerare är de är hyfsat likvärdiga och att ni kan funka bra tillsammans. Sen tror jag att ett misstag jag ser väldigt många är att de raisar pengar lite löpande, de tar in lite affärsänglar och så tar du in en affärsängel som köper 5 procent och så tar du in en som köper 7 procent och en 10 procent. Anders Hermansson (48:12) Mm. Ja, exakt. Erik (48:26) Och så VIP så har du en cap table med 60 namn där det inte betyder någonting för dem. Du kanske har fortfarande kontrollen över bolaget. Du kanske har sålt 30 procent eller 40 procent. Men det enda du måste göra är att hantera en massa aktieägavtal och du måste hantera en massa olika affärsänglar. Ska du göra det? Försök göra den här ägarlistan så kort som möjligt och göra det rejält. Det är också någonting jag tror på. Anders Hermansson (48:32) Ja precis. Mm. Mm. Erik (48:56) Återigen, gå inte bara på pengarna eller värderingen utan gå på det långsiktiga. Det kommer att vara värdeskapande för företaget över tid. Anders Hermansson (49:01) Mm. Det är jäkla bra avslutning men jag måste få ta ett varv till runt AI-grejen här. Det finns ju dom som säger att AI då är liksom… vad kallar man för? Sa… Sa… Sa… Gaddon eller någonting. liksom hela… Nej nej, varför ska vi hålla på köra på appar? Jag kan ju som vanlig användare bara promta fram det jag själv vill ha, att säga. Erik (49:17) Mm, stämmer. Anders Hermansson (49:26) Hur ser ni på… Vi pratade mycket om AI. När vi pratade tidigare så är AI en stor möjlighet i form av produktivitetsökning som är helt galen. Jag har ju pratat med andra mjukhårdbolag som säger att vi har slut på idéen nu. Den här product roadmapen åts upp i natt av mina 190 klådagenter som bara tuggar i sig den. Det är ena sidan av det. Fantastiskt. Med den följer ju… Då är en konkurrens situation när andra kan göra likadant om de har huvud på skraft. Men det här med liksom hur ser du att det påverkar möjligheterna för hela SAS-branschen vad det gäller att uppfinna värdeskapande bolag helt enkelt när så mycket av värdet numera inom olika områden kan pluppa ut ur chatgrippet till heliklod. Erik (50:19) Jag tror så här att man ska vara lite försiktig att klumpa B2B-software och SAS och sätta alla i en kamm. Det är väldigt stor skillnad mellan SAP och ett mjukfaderföretag som gör någon form av dashboard. Om man går tillbaka fem till tio år så var det ganska coolt att driva ett SAS-bolag som var Low Touch eller No Touch. Anders Hermansson (50:46) Mm. Erik (50:47) Du marknadsförande på webben, kunde betala mjukvaran med ett kreditkort och så bara drog du den. Och sen så en product led growth modell. Ja, tittar man lite på de bolagen idag som har kanske inte så affärskritiska. De kanske har lite svagt usage. De kanske inte har så många integrationspunkter. Stickiness är ganska lågt. jag pluggade i Lund, om vi går tillbaka till Lundatiden igen, så pratade man om bindningar. Tekniska bindningar, juridiska bindningar, sociala bindningar mellan företag. Antalet bindningar gör ju att man bygger stickiness. S och P, vi kan ta ett exempel med Lime egentligen. 2005 försökte jag sälja till Göteborgs energi. Anders Hermansson (51:26) Mm. Erik (51:41) Vi fick inte göra det. Vi omsatte 30 miljoner. Vi var för små och vi hade inte de processerna och policy som behövdes. 2012 försökte vi sälja till Göteborgsenergi igen. Det gick inte. Vi omsatte 100 miljoner. Vi hade inte isosatveringar eller liknande ITIL-processer på plats. 2026, för ett par månader sen, sålde vi till Göteborgsenergi. Nu omsätter vi över 800 miljoner, 550 anställda och har alla de där sakerna på plats. Att implementera Göteborgsenergi, att sälja till Göteborgsenergi tar flera år. Att implementera produkterna hos dem, alltså mjukvaran, kommer ta tolv månader kanske, 18 månader. Både Microsoft och Salesforce har gått bet på denna implementation, de misslyckats med denna implementation. Samma sak i ett energibolag nere i Tyskland. tar väldigt lång tid, är svåra implementationer, krävs mycket integrationer, mycket folk som är involverade. Och då det inte bara att ta data och migrera data eller att integrera, utan det handlar ju om en förändringsledning. få det här företaget att anamma ett förändringsarbetssätt, processer och rutiner. Och det är ju en jäkla skillnad på det företaget och den typen av produkter. Jämfört med Low Touch produkt. Så när vi sitter och tittar på investeringar och tittar på så försöker vi undvika den här typen av mjukvara som är mycket Low Touch, liten usage, hög könnivå som är lätt att kopiera och när de differenserar sig så pratar de om funktioner i produkten. Ja men funktioner i produkten har aldrig varit lättare att ersätta, att kopiera. Däremot Anders Hermansson (53:19) Mm. Mm. Hej då! Erik (53:37) att konkurrera med den andra delen om du har jobbat med enterprise och implementation, support, att du har andra saker som gör att du differentierar dig. De är ju mycket större mots, mycket större valggrava, mycket svårare att konkurrera mot. Så den typen av affärskritisk mjukvara med många antal bindningar och hög stickiness, den typen av bolag gillar vi. Anders Hermansson (53:51) Mm. Mm. Mm. Jastu. Erik (54:06) och som är affärskritiskt och hög användande i grad i bolagen. Anders Hermansson (54:10) Just det. Och där har man inte utsatt för att bli satt Erik (54:15) Det kommer ta mycket längre tid i alla fall att bygga den typen av företag för att komma tillbaka till det. Du måste bygga upp den erfarenheten kunskapen. måste ha kundreferenserna. Du måste bygga upp de där processerna. Du måste bygga en organisation. Det handlar om att bygga ett bolag och då räcker det inte med att min son sitter hemma och webcoda ett CRM system. Och det kommer det vara en del mindre företag. Anders Hermansson (54:24) Ja. Erik (54:40) kommer ha någon student inne eller någon duktig medarbetare som kan göra ett enkelt CRM system. Ja, och det kan man ju funka för en eller två eller tre användare. Men jag tror att de flesta företag inser att… Tittar du på trenden de senaste 30 åren så har vi gått ifrån att göra egenutvecklade mjukvaror till att köpa standardiserade mjukvara ifrån en leverantör för man vill ha någon som… Alltså så kan man hålla ansvarig för implementation, support, uppgradering och så vidare. Sen så jag tror inte den förändringen kommer svänga tillbaka. Jag tror inte bankerna kommer börja skriva egen ut med egen mjukvara, utan de vill ha en standardleverantör. Däremot kan det vara mindre bolag som lockas och det där för att spara lite pengar. Men jag tror över tid kommer det kosta mer pengar att förvalta den mjukvaran och jag tror att alla bolag Anders Hermansson (55:24) Mm. Erik (55:36) som har en sund affärsidé i grund och botten så kommer det vara mer lönsamt att driva sitt bolag och fokusera på den saken än att göra allt annat som en stödssystem till ens företag. Anders Hermansson (55:48) Ja, just det. Ja, men grymt. Erik, tack så jättemycket för alla bra insikter och inspel här. Det här är jätteinspirerande och jag hoppas att våra lyssnare uppskattar all din klogskap också. Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadspodden, måste jag säga. Erik (56:04) Tack Andes och tack alla ni som lyssnade. Anders Hermansson (56:07) Ja, grymt! Ha det så fint! Erik (56:10) Det samma. Anders Hermansson (56:11) Det var allt vi hade att bjuda på från Sälj och marknadspodden för den här gången. Jag hoppas verkligen att ni tyckte det var lika intressant och inspirerande som jag att lyssna på Erik. Det är alltid härligt med en person som har en så otroligt tung och gedigen erfarenhet och samtidigt är så villig att dela med sig av den. Både the good and the bad and the ugly. att säga. Underbart. Vi vill bara avsluta med vårt ständiga tips som kanske gäller nu mer än någonsin i dessa AI-tider. Vad ni gör där ute så ska ni vara relevanta. Hejdå! The post Podd #251 – Erik Syrén om att investera i bolag appeared first on Business Reflex.

Hur bygger man IT-organisationer som både klarar extrem tillväxt och samtidigt driver innovation i högt tempo? I veckans avsnitt gästar Patrick Olsson, vd för Hedin IT. Samtalet kretsar kring AI i praktiken, varför "no click ops" förändrar hur tekniska team arbetar och hur man leder genom storskaliga migreringar, elektrifiering och snabb förändring. Patrick delar också sina perspektiv på europeisk reglering, framtidens mobilitet och varför drivkraft fortfarande är den viktigaste egenskapen i techbranschen.

Erik Östman och Madeleine Larsson möter Stefan Lundin, chefsjurist på Visita, i ett samtal om besöksnäringen, Stockholms dragningskraft och varför hotell, krogar och upplevelser är mer än bara något man unnar sig på helgen.Vi pratar om hur Stockholm kan locka fler internationella besökare, varför flyg, infrastruktur och bättre marknadsföring spelar stor roll och varför staden har mer potential än vad som faktiskt syns i statistiken. Lundin beskriver också hur restaurangerna pressats av höga kostnader, tuff lönsamhet och regler som ibland verkar ha skrivits med mer kärlek till pärmar än till företagande.Samtalet handlar också om det avskaffade matkravet – en historisk reform som gör det lättare att öppna vinbarer, blomsterbutiker med servering och andra verksamheter som gör Stockholm lite roligare. För mindre krångel kan faktiskt betyda fler jobb, mindre svinn och fler ställen där människor vill mötas.Om du vill följa oss på sociala medier finns vi på ⁠⁠Instagram⁠⁠, ⁠⁠Facebook,⁠⁠ ⁠⁠X⁠⁠ och ⁠⁠TikTok⁠.⁠Om du vill komma i kontakt med oss kan du mejla oss på ⁠⁠stockholm@moderaterna.se⁠Ämnen: Besöksnäring, Restauranger, Hotell, Turism, Stockholm, Tillväxt, Jobb, Regelförenkling, Matkravet, Serveringstillstånd, Företagande, Infrastruktur, Flygplatser, Marknadsföring, Valet 2026

I avsnitt 236 möter vi skådespelerskan, författaren och hälsocoachen Malin Berghagen. I Dagens människa berättar hon om förlusten av sina föräldrar, och om hur deras död har påverkat henne. Samtalet kretsar också kring åldrandet – om att möta livets olika faser med både vemod och tacksamhet. Malin delar dessutom med sig av sin andliga resa och den tro som har blivit en viktig kompass genom livet.  

Avsnitt 230 tar avstamp i sommar, sol och grill – och vad passar egentligen bättre än att kombinera det med öl? Vi får följa med in i grillens värld tillsammans med grillprofilen Per Ehrlund, som delar med sig av sin resa från hantverkare till att arbeta heltid med sin passion för mat och grillning.Samtalet kretsar kring grillningens utveckling, som på många sätt liknar ölkulturen – från något enkelt till en värld fylld av prylar, tekniker och nörderi. Tillbehören har exploderat, och precis som inom öl finns det idag en uppsjö av val som kan göra även den mest entusiastiske nybörjaren förvirrad.Vi får också konkreta tips kring grunderna: skillnaden mellan kol och briketter, när man ska använda vad och hur det påverkar resultatet. Här dras paralleller till ölens värld, där val av råvaror och metod gör stor skillnad i slutprodukten.Genom hela avsnittet genomsyras samtalet av passionen för hantverket – både i glaset och på grillen – och hur ett intresse kan växa till något mycket större när man fördjupar sig.Ett somrigt avsnitt om grill, gemenskap och nörderi – där öl och mat möts på bästa sätt.

I säsongsavslutningen av Påjobbetpodden summerar Maria och Tobias säsongens viktigaste insikter och riktar blicken mot en av arbetslivets mest avgörande frågor: kompetensförsörjning, AI och framtida konkurrenskraft.   Utifrån rapporten Closing the Gap Report 2026, som Wise tagit fram tillsammans med Novus, diskuterar de hur svenska organisationer arbetar med kompetens idag – och varför så få som 4 procent har en långsiktig plan för sin kompetensförsörjning. Vilka risker innebär det? Vilka möjligheter missar vi?   Samtalet kretsar också kring framtidens kompetenser, hur AI förändrar kraven på både medarbetare och ledare, och vilka egenskaper som blir avgörande för att förbli relevant i arbetslivet. Dessutom ställer de en högaktuell fråga: Hur ska nästa generation få möjlighet att bygga erfarenhet när många av de traditionella juniora jobben riskerar att försvinna?   Ett tankeväckande avsnitt om framtidens arbetsmarknad, lärande och konkurrenskraft – och vad organisationer behöver göra redan idag för att stå starka imorgon. Allt detta och mycket mer i säsongens sista avsnitt av Påjobbetpodden!

Shoot The Puck är en podcast av hockeynews.seLucas Wallmark är på väg att få göra sin a-lagsdebut i moderklubben Björklöven och det händer samtidigt som det är 25 år sedan klubben spelade i SHL.30-åringen fortsätter att gå sin egen väg.Han lämnade NHL som 25-åring.Han lämnar nu Schweiz vid 30 års ålder – och många miljoner på bordet för att uppleva drömmen i hemstaden.Hockeynews Henrik Sjöberg har träffat Wallmark i Umeå och gått till botten med beslutet.Och mycket annat: 1.00: GWG-mästare i mäktigt skägg3.00: Faktaruta – lär känna Lucas Wallmark6.15: Avslöjar – så är Rönnberg som coach7.45: Samtalet med Sörensen som låg bakom avgörandet i finalen10.30: ”Rod The Bod” Brind´Amour roll i Wallmarks karriär13.45: Då blev en comeback i Löven verklig15.45: Förhandlingen i Fribourg – och Luleå18.00: Derbyt alla har väntat på – Wallmark om Skellefteå20.35: Spelet bakom sexårskontraktet22.15: Så låg Wallmark bakom stjärnvärvningen23.30: Lövens logga snyggast i SHL?25.00: Därför lämnar han miljoner på bordet: ”Kanske ångrar det”35.00: Synen på lagbygget just nu40.00: Bullen på en travbana nära dig?41.30: Så hanterar han pressen utifrån44.50: Wallmark I sin prime just nu?48.00: Framtidsvisionen

I det här avsnittet återförenas Isabella Löwengrip och Alexander Pärleros för att prata ut om vad som egentligen hände under deras omtalade medverkan i Förrädarna. Vad var det som gick fel? Vilka misstag kostade dem spelet? Och varför tror Isabella att hon faktiskt hade passat utmärkt som sektledare?Samtalet tar snabbt en personlig vändning när Isabella berättar om livet idag. Efter år av extrem press beskriver hon sig själv som genuint lycklig och trygg. Den senaste tiden har hon levt ett fritt "tonårsliv" med sena utekvällar, spontana middagar, shopping och fokus på att bara njuta av tillvaron.Vi pratar också om kontrasten mellan då och nu. Isabella blickar tillbaka på tiden då hon levde ett av Sveriges mest omtalade liv, med en lyxvilla på Lidingö, privatjet, kockar och livvakter. Utåt såg allt perfekt ut, men bakom kulisserna växte känslan av att leva i en verklighet som inte längre var hennes egen. Idag väcker den perioden mer känslor av ångest än nostalgi.Samtalet rör sig vidare till entreprenörskap, politik och samhällsutveckling. Isabella berättar om sin investering i miljardbolaget Natural Cycles, men också om varför hon valt att ta ett steg tillbaka från den politiska debatten. Ett varmt, ärligt och underhållande samtal om framgång, identitet, lycka och modet att välja ett helt annat liv än det man en gång trodde att man ville ha.Följ Isabella härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet återförenas Isabella Löwengrip och Alexander Pärleros för att prata ut om vad som egentligen hände under deras omtalade medverkan i Förrädarna. Vad var det som gick fel? Vilka misstag kostade dem spelet? Och varför tror Isabella att hon faktiskt hade passat utmärkt som sektledare?Samtalet tar snabbt en personlig vändning när Isabella berättar om livet idag. Efter år av extrem press beskriver hon sig själv som genuint lycklig och trygg. Den senaste tiden har hon levt ett fritt "tonårsliv" med sena utekvällar, spontana middagar, shopping och fokus på att bara njuta av tillvaron.Vi pratar också om kontrasten mellan då och nu. Isabella blickar tillbaka på tiden då hon levde ett av Sveriges mest omtalade liv, med en lyxvilla på Lidingö, privatjet, kockar och livvakter. Utåt såg allt perfekt ut, men bakom kulisserna växte känslan av att leva i en verklighet som inte längre var hennes egen. Idag väcker den perioden mer känslor av ångest än nostalgi.Samtalet rör sig vidare till entreprenörskap, politik och samhällsutveckling. Isabella berättar om sin investering i miljardbolaget Natural Cycles, men också om varför hon valt att ta ett steg tillbaka från den politiska debatten. Ett varmt, ärligt och underhållande samtal om framgång, identitet, lycka och modet att välja ett helt annat liv än det man en gång trodde att man ville ha.Följ Isabella härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt av Valspecial möter jag Liberalernas partiledare Simona Mohamsson för ett samtal om jämställdhet, frihet, trygghet och politikens ansvar i ett samhälle där kvinnor och män fortfarande har olika livsvillkor.Vi pratar om kvinnors ställning på arbetsmarknaden, ekonomisk självständighet, föräldraledighet, sjukskrivningar och varför kvinnor fortfarande tar ett större ansvar för det obetalda arbetet i hemmet. Samtalet handlar också om integration, mäns våld mot kvinnor, trygghet, social sammanhållning och vilken roll jämställdhet spelar för ett starkt och motståndskraftigt samhälle.Vilka hinder ser Liberalerna för ett mer jämställt Sverige? Vilka reformer vill partiet prioritera? Och hur ser Simona Mohamsson på kopplingen mellan jämställdhet, demokrati och frihet?Valspecial är en intervjuserie där Sveriges partiledare får svara på samma frågor om jämställdhet. Syftet är inte att debattera, utan att ge lyssnarna möjlighet att förstå hur de olika partierna resonerar kring några av vår tids viktigaste samhällsfrågor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilka reformer vill regeringen se för att stärka finansmarknaden? Vad är de största utmaningarna framåt för EU:s spar- och investeringsunion? Vad är det senaste kring kärnkraftsfinansieringen? Och vilka åtgärder ser Moderaterna som viktigast för att främja långsiktig tillväxt? SNS bjuder in till ett samtal med Niklas Wykman (M), finansmarknadsminister, om regeringens ekonomiska politik och Moderaternas prioriteringar framåt. Samtalet är en del av serien Frukostsamtal på SNS och modereras av Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.

I det här avsnittet möter vi Jenny Lindblad, pitchcoach med bakgrund från Ericsson, där hon tränat allt från entreprenörer och säljteam till ledare, investerare och internationella VIP-kunder i hur man får fram sitt budskap.Samtalet handlar om varför pitch inte bara är något som sker på en scen eller framför investerare — utan något vi gör hela tiden: i möten, i sälj, i ledarskap, i vardagen och när vi vill få andra att förstå, känna och agera.Jenny delar med sig av konkreta insikter om hur man bygger förtroende, skapar en tydlig struktur, använder storytelling, förbereder sig på rätt sätt och undviker de vanligaste misstagen i presentationer och pitchar. Vi pratar också om AI:s roll i framtidens kommunikation — och varför det mänskliga, personliga och äkta blir ännu viktigare när allt fler texter och pitchar låter generiska.Sammanfattningen av boken "Homo Stupido" som AI-pitch: https://app.precisionlink.ai/play/precisionlink/homo-stupido-robert-podcast-book-brief-with-notes00:00:00 Varför du pitchar hela tiden – även när du inte tänker på det00:00:54 Jenny Lindblad: från Ericsson till pitchcoach00:04:29 5 000 presentationer på 5 år – lärdomarna från VIP-kunder00:08:00 Att starta eget och hitta rätt typ av uppdrag00:12:17 Pitch, sälj och kommunikation i en tuffare marknad00:17:38 Tillit i pitch: logik, autenticitet och empati00:20:10 Förberedelse: hemligheten bakom spontanitet på scen00:23:18 Varför du ska skriva manus – men inte låta inövad00:28:00 Så bygger du en stark pitchstruktur00:29:07 Börja aldrig med “Hej, jag heter...” – kraften i storytelling00:31:00 Första dejten-principen: hur mycket ska du berätta?00:34:00 TED Talks, scenen och varför en pitch inte ska sälja för hårt00:37:00 Det korta formatet: varför 5–7 minuter ofta räcker00:40:00 Slides, pitchdeck och misstaget med för mycket text00:43:00 En siffra, ett ord och en bild – Jennys slide-utmaning00:45:46 Webinar, säljpitch och skillnaden mellan Sverige och USA00:49:00 Svensk trovärdighet vs amerikansk FOMO i pitchar00:50:21 Är man pitchcoach bara för att man sett 7 000 pitchar?00:55:00 Investerarpitch: varför kaxighet inte alltid fungerar00:56:46 AI och pitch: hur verktygen förändrar spelplanen00:58:00 Problemet med AI-skrivna pitchar: när orden inte känns äkta01:00:14 Grundare, forskare och vad investerare egentligen tittar på01:03:58 Vanligaste pitchmisstaget: att inte förbereda sig01:06:00 Scen, kläder och målgrupp – detaljerna som gör skillnad01:09:00 Nervositet: publiken är inte där för att döma dig01:11:38 Kladdkakan: en enkel berättelse om att flytta fokus från sig själv01:15:06 Barn, presentationer och varför vi borde träna pitch tidigt01:20:00 Vad är egentligen en bra pitch?01:21:00 Feedback: när ska du lyssna och när ska du stå fast?01:23:17 AI, mänsklighet och varför det personliga fortfarande vinner01:27:00 Automatiserade AI-pitchar, avatarer och framtidens kommunikation01:30:22 Att klona en pitchcoach – möjlighet eller risk?01:32:21 Avslutning med Jenny Lindblad

Vad är egentligen försäljning? Är det att sälja mer eller att hjälpa kunden? Johan Lindahl är gäst och pratar om försäljning, ledarskap och självledarskap. Johan utmanar bilden av säljaren som någon som kränger och visar istället hur försäljning börjar med människan, kundens behov och förmågan att skapa verkligt värde. Samtalet landar i en större fråga: vems liv lever du, ditt eget eller någon annans?    Slutsatser Försäljning handlar inte om produkten, utan om att förstå kunden bättre än kunden förstår sig själv. Ledarskap är inte en popularitetstävling, utan att skapa förutsättningar för människor att prestera och utvecklas. Självledarskap börjar med ärlighet: att förstå vem du är, vad du behöver och vilket liv du vill leva.   Avsnittet spelades in inför publik utomhus på Business Bar. Tack till Anders Björck för arrangemanget. 

I det här specialavsnittet av Politik i Fokus, ett av två program där enbart Liberalerna medverkar, riktar vi blickarna mot kommunvalet 2026 och de frågor som kommer att vara avgörande för Tyresös framtid. Programledaren Mats Lindblom ()L samtalar med Alexander Enkvist (L), Christina Melzén (L) och Heinz Sjögren (L) om Liberalernas vision för ett starkare, tryggare och friare Tyresö. Samtalet kretsar kring hur kommunen ska få en starkare ekonomi, lägre skatt och bättre kontroll över skattemedlen. Vi diskuterar också företagande, nya arbetstillfällen, utvecklingen av Lindalshöjden och hur Tyresö kan bli en ännu attraktivare kommun att leva och verka i. En stor del av programmet ägnas åt bostadsbyggande och samhällsutveckling. Hur ska Tyresö växa med eftertanke och utan att förlora sin karaktär? Vad händer med Barnsjöskogen, Trollbäcken, Tyresö centrum och Östra Tyresö? Och varför är principen att bygga med eftertanke så viktig för Liberalerna? Vi tar även upp framtidens infrastruktur, behovet av bättre framkomlighet på Tyresövägen och Gudöbroleden, infartsparkeringar, kollektivtrafik och vikten av att service, skolor och förskolor byggs ut i takt med att kommunen växer. Ett samtal om frihet, ansvar, framtidstro – och om vilket Tyresö vi vill lämna över till nästa generation. Producent och ansvarig utgivare: Andreas Froby

Vad kan vatten berätta om människans historia? I detta avsnitt möter vi arkeologen Terje Östigård som tar oss från Nilen och Indiens heliga floder till nordiska vinterlandskap. Samtalet handlar om vatten som en kraft som har format samhällen, religioner och människors sätt att förstå världen.

I detta avsnitt av Valspecialen möter jag Amanda Lind, språkrör för Miljöpartiet, för ett fördjupande samtal om jämställdhetspolitik.Samtalet kretsar kring kvinnors ekonomi, arbetsmarknad, deltidsarbete, föräldraförsäkring, mäns våld mot kvinnor, psykisk ohälsa, kvinnohälsa och arbetsmiljö. Vi pratar också om hur jämställdhet påverkar samhällets trygghet, demokrati och motståndskraft i en tid präglad av ökade spänningar både i Sverige och omvärlden.Amanda Lind berättar om Miljöpartiets prioriteringar inför nästa mandatperiod, varför hon ser ekonomisk jämlikhet som en central jämställdhetsfråga och hur partiet vill arbeta för att minska skillnaderna mellan kvinnor och män.Valspecialen är en intervjuserie där Sveriges partiledare och språkrör får utveckla sina tankar om jämställdhet, reformer och samhällsutveckling inför valet 2026. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta samtal träffar jag Carita Krantz igen. Jag blev väldigt lyft av vårt förra samtal (avsnitt 209), och när vi möttes igen fanns samma energi mellan oss. Vi skrattade mycket under inspelningen. Samtalet handlade om Ambres, drömmar, personliga erfarenheter och vardagsögonblick som ibland känns som mirakel. Det blev också djupt på ett sätt som kändes väldigt naturligt och självklart. För mig blev det ännu en gång en påminnelse om hur levande ett möte kan vara när man vågar vara sig själv fullt ut – precis där man är. Gå gärna in på Caritas vackra hemsida: https://www.carita.me

I detta avsnitt av Stressforskningspodden möter vi Ylva Trolle Lagerros för ett samtal om övervikt och obesitas som sjukdom, hur definitioner och trender har förändrats över tid och varför vissa grupper drabbas hårdare än andra. Vi diskuterar hur de nya överviktsmedicinerna, de så kallade GLP-1-analogerna, påverkar hunger- och mättnadssystemet, men även potentiella effekter på andra sug. Samtalet berör också stigma, strukturella hinder i vården, särskilt för patienter med psykossjukdom eller bipolär sjukdom, samt kopplingar mellan sömn, stress och vikt. Vi avslutar med kroppaktivism och hur vårdpersonal kan prata om vikt på ett respektfullt och professionellt sätt. Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander Musik: Mats Lekander Piano: Fredrik Ullén

Ett avsnitt för dig som tror att ett bra jobb säljer sig självt. Det gör det inte. Mikael Weléen och Tomas Tränkner tar upp en av egenkonsultens största utmaningar, att vara skicklig räcker inte om ingen förstår ditt värde. Samtalet handlar om att paketera sitt värde, våga ta betalt, välja bort fel kunder och bygga en position som gör dig tydlig på marknaden. Kunden köper inte din tid, kunden köper förflyttning, trygghet och resultat. Slutsatser Du får inte fler affärer för att du är bäst, du får dem för att kunden förstår ditt värde. Den som säljer timmar fastnar i prisdiskussioner, den som säljer resultat kan ta bättre betalt. Att säga nej till fel kunder är inte att vara kaxig, det är strategi och positionering.

Statsvetaren Daniel Schatz i samtal med Ivar Arpi. I nya boken Från Stockholm till Jerusalem skildrar Daniel Schatz hur Sverige gick från att se Israel som folkhemsdröm, moralisk återupprättelse efter Förintelsen och utsatt demokrati. För att senare byta position helt, till PLO-romantik, Palestinaerkännande och dagens strid om antisemitism. Samtalet börjar i Expressens granskning av Vänsterpartiets kandidater och går via Olof Palme, Göran Persson, Carl Bildt och 7 oktober-attacken. Vi avslutar med frågan om Sverige verkligen vill ha verkligt inflytande i Mellanöstern – eller mest vill ägna sig åt inrikes utrikespolitik.

I veckans avsnitt av Barnet Går gästas Amanda av poddprofilen Victor Sundberg, som är pappa till två söner och aktuell med podden Pappahjärtat. Tillsammans pratar de om dagens papparoll, vikten av närvaro och varför Victor tycker att det är så viktigt att hans söner får växa upp med tryggheten att visa känslor, gråta, vara sig själva och behandla andra med respekt. Samtalet handlar också om skärmtid, förebilder, snällhet, vänskap och hur vi som föräldrar kan hjälpa våra barn att bli trygga människor i en värld som ibland känns allt mer komplex. Hur formar vi nästa generation? Och vad vill vi egentligen att våra barn ska bära med sig när de en dag lämnar boet? Ett varmt, klokt och tankeväckande avsnitt om föräldraskap, känslor och livet med barn. Följ oss gärna på Instagram @vattnetgar Barnet Går, Victor Sundberg, Pappahjärtat, pappa, papparollen, att vara pappa, tvåbarnspappa, söner, pojkar, känslor hos pojkar, känslor hos män, manliga förebilder, uppfostra pojkar, föräldraskap, barnuppfostran, närvarande förälder, anknytning, skärmtid barn, familjeliv, relationen mellan pappa och barn, barns känslor, psykisk hälsa barn, föräldraskap idag, föräldraskapspodd, pappapodd, Amanda Braw.Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stress och negativa erfarenheter är en del av livet, men mår hästen bra av att vi tillför stress som inte måste vara där? Idag funderar Elna, Karolina och Gaia på om belöningsbaserade hästar kommunicerar att de är obekväma mer eller om vårt träningssätt gör dem mer känsliga för stress än andra hästar. Eller hänger alltihop på oss? Samtalet snurrar även vidare till oss som människor och hur vi uppfattas av både våra stallkompisar och yrkespersoner när vi tillåter våra hästar att ha mer bestämmanderätt över både stort och smått. Frågorna är många! Sätter vi hästar i socialt besvärliga situationer? Och vad får det för effekt om Karolina slänger morötter ut genom fönstret? Vad är din erfarenhet på ämnet och håller du med oss?Vill ni ge oss en extra förstärkare - skriv till oss med idéer, tankar och förslag eller tagga oss i dina inlägg på Modern Hästträning (modern_hasttraning) på instagram och facebook!

Erik Östman och Madeleine Larsson möter Katja Werner, kommunikations- och public affairs-ansvarig på Sveriges Bryggerier, i ett samtal om svensk bryggerinäring, alkoholpolitik och varför öl, läsk och vatten också handlar om företagande och politik.Vi pratar om höga skatter, strikta marknadsföringsregler och en näring där marginalerna ibland är tunnare än skummet på en folköl. Werner beskriver varför EU nya lagar om returglas kan bli en riktig kalldusch för små bryggerier, hur Systembolaget fungerar för branschen och varför svenskproducerade drycker borde få bättre förutsättningar.Samtalet handlar också om dryckeskultur, gårdsförsäljning, kall öl på Systembolaget och hur Sverige kan ta små steg mot en mer modern och balanserad alkoholpolitik.Om du vill följa oss på sociala medier finns vi på ⁠Instagram⁠, ⁠Facebook,⁠ ⁠X⁠ och ⁠TikTok⁠.Om du vill komma i kontakt med oss kan du mejla oss på ⁠stockholm@moderaterna.seÄmnen: Bryggerier, Företagande, Alkoholpolitik, Systembolaget, Punktskatter, Marknadsföring, EU, Returglas, Pant, Förpackningar, Gårdsförsäljning, Dryckeskultur, Småföretag, Valet 2026

Nathalies bok "Vägen hem till ditt hjärta" - KLICKA HÄR Nathalies Instagram - SVENSKA & ENGELSKA Nathalies HEMSIDA DEL 2/2I detta andra avsnittet med Nathalie Steffner fortsätter vi om konsten att bygga ett varumärke genom sitt nervsystem snarare än algoritmer, där hon delar med sig av strategier för att bli "sparkad" från sitt eget contentarbete genom smart delegering. Vi utforskar Nathalies koncept "Paid to Exist" och vikten av att dokumentera resan med autenticitet, vilket innebär att våga visa både den professionella studion och den råa vardagen för att skapa ett genuint förtroendekapital. Samtalet tar en djup personlig vändning när Jonathan kliver ur sin "spirituella garderob" och de båda diskuterar hur inre "downloads" och intuition fungerar som en kompass i både livet och businessen. Avslutningsvis får vi en inblick i en livecoaching om den inre konflikten mellan "Äventyraren" och "Pappapartnern", samt spännande framtidsplaner för en exklusiv mastermind-glamping för entreprenörer som vill förena framgång med djupare mening. -- Tack för att du lyssnar! Om du gillar Miljonpodden får du gärna följa oss och ge ditt betyg på Spotify

I detta avsnitt börjar en serie avsnitt som handlar om Bo Giertz (1905-1998), biskop i Göteborgs stift 1949-1970 och känd inte minst för sina böcker (t ex själavårdsromanen Stengrunden). Kristoffer Helle samtalar med Jakob Appell, som nyligen disputerade på en avhandling om just Giertz och hans homiletiska tänkande. Samtalet sträcker sig över flera avsnitt och […]

Hur bygger man teknik som förändrar en hel bransch? I veckans avsnitt gästar Mats Karlsson, CTO och medgrundare på Icomera. Samtalet kretsar kring resan från ett studentprojekt på Chalmers till en global teknikplattform som idag används på tåg och bussar världen över. Vi berör innovation, uthållighet, AI:s påverkan på mjukvaruutveckling och varför många av de mest framgångsrika idéerna kräver betydligt längre tid än de flesta är beredda att vänta.

På Littfest 2022 samtalade översättarna Anna Jansson och Jonathan Morén om utmaningarna med att översätta arabisk litteratur till svenska. I år tar vi en titt bakåt och framåt med hjälp av översättarna Jasim Mohamed, Malin Färdig och Tetz Rooke. Hur ser det ut nu? Nås de svenska läsarna av någon arabiskspråkig litteratur idag? Vilken i så fall? Och framför allt – vilken litteratur missar vi i den svenska litterära offentligheten? Moderator: Niclas Hval, översättare och lektor i litterär gestaltning. Samtalet spelades in på Littfest i Umeå 2026.

I detta spännande avsnitt möter MariaTherese och Uffe paret Hans och Martina i ett djupt samtal om kärlek, relationer och andlig utveckling. Hur är det egentligen att både leva och arbeta tillsammans som par? Kan relationer bli en väg till personlig och själslig utveckling? Vi pratar om tvillingsjälar, själslig igenkänning och hur två människor kan växa tillsammans genom livets utmaningar och möjligheter. Samtalet tar även med oss in på större frågor om universum, tiden, medvetandet och det gudomliga.Hemsida: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠www.mithera.se⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Blogg: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠blogg.mithera.se⁠Hans och Martinas hemsida: www.hansmartinatwinflames.se

Johan Berggren, statssekreterare hos ministern för civilt försvar, kommenterar slutrapporten i SNS Beredskapskommission. Rapporten visar hur avvägningar och prioriteringar kan göras när samhällets krisberedskap ska stärkas. Sverige står inför en verklighet där beredskap inte längre främst handlar om förberedelser inför sällanhändelser, pandemier och klimatkriser. I takt med ett försämrat omvärldsläge har samtalet kommit att handla om totalförsvar och hur samhället ska rustas för krig. Näringslivet lyfts ofta som en förutsättning för fungerande beredskap och totalförsvar. Ändå upplever många företag förväntningarna som oklara. Med rapporten som utgångspunkt diskuteras exempel på när beredskapssystemet satts på prov, och de osäkerheter som kvarstår. Under snart tre år har SNS Beredskapskommission utgjort en viktig mötesplats för beredskapsfrågor. Under konferensen lyfts flera av de viktigaste temana för projektet, som hur den svenska förvaltningsmodellen fungerar i kris, privat-offentlig samverkan och hur kostnaderna för beredskapsåtgärder ska fördelas. Medverkande Caroline Asserup, generaldirektör, Energimyndigheten Johan Belfrage, Director innovation & Business Development på Saab Johan Berggren (M), statssekreterare hos minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin Annemarie Gardshol, vd PostNord och ordförande i referensgruppen till SNS Beredskapskommission Lars Hultkrantz, professor emeritus i nationalekonomi vid Örebro universitet och ordförande för forskargruppen som är knuten till SNS Beredskapskommission. Rådet består även av Henrik Andersson, professor i nationalekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Elina Bryngemark, forskare i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet och Lena Nerhagen, universitetslektor i nationalekonomi vid Högskolan i Dalarna. Erik Lagersten, särskild utredare civilt försvar, Region Stockholm Johan Lindehag, vd, Ellevio Maja Lundbäck (KD), statssekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch Samuel Sköld, biträdande stadsdirektör, Helsingborgs stad Gunilla Svantorp, landshövding i Östergötlands län och civilområdeschef för Sydöstra civilområdet Samtalet modereras av Anna Norén, forskningsledare på SNS.

I detta avsnitt möter vi  Andy Williamsson internationell expert på parlament för ett samtal om hur AI tar plats i parlamentariskt arbete. Vi utforskar hur tekniken kan stärka transparens, effektivisera beslutsprocesser och göra politiken mer tillgänglig för både ledamöter och medborgare. Andy delar insikter från sitt arbete och ger en tydlig bild av hur framtidens demokratiska verktyg kan se ut.  Samtalet förs på engelska  Medverkande: Dr Andy Williamsson FRSA  Anders Nordh, SKR  Samtalsledare: Nils Munthe, SKR 

I det här avsnittet gästar Erik Arvinder och berättar om resan bakom att bygga en ny modell för professionella stråkinspelningar. Vi pratar om hur han samlat några av Nordens främsta musiker, utmaningarna med att kombinera högsta möjliga kvalitet med hållbar ekonomi och varför relationer fortfarande är en av musikbranschens viktigaste tillgångar.Samtalet handlar också om kreativitet, entreprenörskap och framtiden för musikskapande. Erik delar sina tankar om den svenska musikbranschens unika kultur, vikten av att bevara det mänskliga i skapandet och varför han inspireras av nästa generations producenter, låtskrivare och artister.Ett avsnitt om musik, människor och idén som gjorde professionella stråkar mer tillgängliga för fler kreatörer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt av Byggsnack möter Christian Nilsson, Sverigechef på iBinder, Robert Boije, chefsekonom på SBAB, för ett samtal om svensk ekonomi, bostadsmarknaden och de faktorer som just nu påverkar bygg- och fastighetssektorn.Vi pratar om varför bostadsbyggandet fortfarande går trögt trots en viss återhämtning i ekonomin, hur inflation och räntor påverkar investeringsviljan och varför byggsektorn är särskilt känslig för konjunktursvängningar.Samtalet berör också de senaste inflationssignalerna, utvecklingen på bostadsmarknaden och hur globala händelser – från tullkrig till situationen i Hormuzsundet – kan få direkt påverkan på både bygginvesteringar, bostadspriser och framtida ränteutveckling.Robert delar även sina perspektiv på de stigande byggkostnaderna, utmaningarna för unga att ta sig in på bostadsmarknaden och vilka strukturella förändringar som kan behövas för att få fart på bostadsbyggandet igen.Ett avsnitt för dig som vill förstå sambanden mellan ekonomi, bostadsmarknad och samhällsbyggnad – och hur det globala läget påverkar förutsättningarna för svensk bygg- och fastighetssektor.Lyssna!Byggsnack produceras av Avima – en del av iBinder Group. Vi håller ordning på informationen i stora och komplexa projekt inom infrastruktur, samhällsbyggnad och fastighet. Vi ser till att kommunikation och dokumentation fungerar hela vägen, från tidiga skeden till förvaltning.Läs mer om oss på https://avima.se/iBinder Group finns för alla som vill arbeta smartare med information, kommunikation och dokumentation i bygg- och anläggningsprojekt. Med bolag som iBinder, Avima, SokoPro, SundaHus, REQS och Byggnet är vi verksamma i hela Norden. Tillsammans skapar vi lösningar som förenklar hela fastighetens livscykel.

Finns det egentligen bara ett enda medvetande — och lever vi alla i illusionen av att vara separata individer? Professor Maria Strömme är tillbaka i studion för en djupdykning i medvetandets sanna natur, verklighetens illusion och teorin om att vi alla egentligen är delar av samma universella medvetande.Maria Strömme menar att hjärnan inte skapar medvetande, utan fungerar som en mottagare som filtrerar ett större informationsfält. Samtalet rör sig mellan kvantfysik, psykedelika, schizofreni och nära döden-upplevelser. Kan psykoser och psykedeliska substanser tillfälligt stänga av hjärnans filter och ge oss tillgång till något större? Vi pratar om varför tid kanske inte existerar så som vi tror, varför människor som varit nära döden beskriver samma tidlösa tillstånd — och varför små barn ibland verkar veta saker de omöjligt borde kunna veta. Är det möjligt att barn har en närmare koppling till det universella medvetandet innan känslan av separation fullt utvecklats?Mot slutet tar samtalet ännu en oväntad vändning när mörk materia, mörk energi och universums största obesvarade frågor kopplas samman med medvetandet självt. Kanske står mänskligheten inför ett helt nytt vetenskapligt paradigmskifte — där fysik, medvetande och andlighet till slut möts.Ett avsnitt som utmanar allt du trodde att du visste om verkligheten, människan och universum.Läs mer om Maria härLyssna på första avsnittet med Maria härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Finns det egentligen bara ett enda medvetande — och lever vi alla i illusionen av att vara separata individer? Professor Maria Strömme är tillbaka i studion för en djupdykning i medvetandets sanna natur, verklighetens illusion och teorin om att vi alla egentligen är delar av samma universella medvetande.Maria Strömme menar att hjärnan inte skapar medvetande, utan fungerar som en mottagare som filtrerar ett större informationsfält. Samtalet rör sig mellan kvantfysik, psykedelika, schizofreni och nära döden-upplevelser. Kan psykoser och psykedeliska substanser tillfälligt stänga av hjärnans filter och ge oss tillgång till något större? Vi pratar om varför tid kanske inte existerar så som vi tror, varför människor som varit nära döden beskriver samma tidlösa tillstånd — och varför små barn ibland verkar veta saker de omöjligt borde kunna veta. Är det möjligt att barn har en närmare koppling till det universella medvetandet innan känslan av separation fullt utvecklats?Mot slutet tar samtalet ännu en oväntad vändning när mörk materia, mörk energi och universums största obesvarade frågor kopplas samman med medvetandet självt. Kanske står mänskligheten inför ett helt nytt vetenskapligt paradigmskifte — där fysik, medvetande och andlighet till slut möts.Ett avsnitt som utmanar allt du trodde att du visste om verkligheten, människan och universum.Läs mer om Maria härLyssna på första avsnittet med Maria härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt är bokaktuella Christina Stielli tillbaka i studion för ett djupt och ärligt samtal om livets korthet, mod och vikten av att verkligen leva medan vi kan. Tillsammans söker vi svar på frågan: Vad skulle du göra om du bara hade 29 dagar kvar att leva?Samtalet tar oss in på hur lätt det är att fastna i andras förväntningar och långsamt tappa bort sig själv på vägen. Christina berättar öppet om åren då hon levde helt för andra – tills hon en dag inte längre visste vem hon själv var. Vi pratar om modet att sätta gränser, välja sig själv och våga göra det som känns obekvämt, trots rädslan för vad andra ska tycka.Vi dyker också ner i forskning kring åldrande och den så kallade telomereffekten – hur våra tankar, relationer och vardagliga val faktiskt påverkar vårt biologiska åldrande mer än vi tror. Samtidigt pratar vi om sociala mediers ytlighet, jakten på bekräftelse och varför närvaro och tacksamhet kan förändra hela sättet vi upplever livet på.Hur hittar man förundran i vardagen? Vad händer när man börjar fråga sig “vad är det bästa som kan hända?” istället för det värsta? Och hur undviker man att vakna upp en dag och inse att man levt sitt liv för någon annan?Ett varmt, tankeväckande och hoppfullt avsnitt om att våga leva fullt ut – innan det är för sent.Följ Christina här Köp boken 29 dagar här Läs mer om Christina härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt är bokaktuella Christina Stielli tillbaka i studion för ett djupt och ärligt samtal om livets korthet, mod och vikten av att verkligen leva medan vi kan. Tillsammans söker vi svar på frågan: Vad skulle du göra om du bara hade 29 dagar kvar att leva?Samtalet tar oss in på hur lätt det är att fastna i andras förväntningar och långsamt tappa bort sig själv på vägen. Christina berättar öppet om åren då hon levde helt för andra – tills hon en dag inte längre visste vem hon själv var. Vi pratar om modet att sätta gränser, välja sig själv och våga göra det som känns obekvämt, trots rädslan för vad andra ska tycka.Vi dyker också ner i forskning kring åldrande och den så kallade telomereffekten – hur våra tankar, relationer och vardagliga val faktiskt påverkar vårt biologiska åldrande mer än vi tror. Samtidigt pratar vi om sociala mediers ytlighet, jakten på bekräftelse och varför närvaro och tacksamhet kan förändra hela sättet vi upplever livet på.Hur hittar man förundran i vardagen? Vad händer när man börjar fråga sig “vad är det bästa som kan hända?” istället för det värsta? Och hur undviker man att vakna upp en dag och inse att man levt sitt liv för någon annan?Ett varmt, tankeväckande och hoppfullt avsnitt om att våga leva fullt ut – innan det är för sent.Följ Christina här Köp boken 29 dagar här Läs mer om Christina härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet möter Asabea Olga Persson, ordförande för Unizon, i ett samtal om graviditet, trygghet och våldsutsatthet.Graviditet beskrivs ofta som en tid av förväntan, närhet och omsorg. Men för många kvinnor kan det också vara en period då kontroll, hot och våld ökar. Tillsammans pratar Asabea och Olga om varför frågor om trygghet hemma är så viktiga, vilken roll barnmorskan och vården kan spela, och hur omgivningen kan bli bättre på att se, lyssna och agera.Samtalet är en del av Unizons Mors dag-kampanj, som lyfter att mäns våld mot kvinnor ofta eskalerar vid en graviditet.På Mors dag vill Unizon uppmana fler att skriva under för att stoppa mäns våld mot kvinnor.Läs mer och skriv under:https://www.unizonjourer.se (https://www.unizonjourer.se/) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Han är åtalad för olaga hot – samtidigt som han själv står som målsägande i ett fall om hets mot folkgrupp. I veckans avsnitt gästar debattören Aron Flam för ett intensivt samtal om yttrandefrihet, politik, islamism och Sveriges framtid.Aron berättar om tiden efter den sjunde oktober, varför han menar att antisemitismen växer i Sverige och hur han hamnade mitt i två uppmärksammade rättsprocesser samtidigt. Han riktar också skarp kritik mot vänstern, som han anser har allierat sig med islamister i ett gemensamt motstånd mot västvärlden, kapitalismen och liberala värderingar.Samtalet tar vidare avstamp i Mellanöstern, där Aron förutspår att den iranska regimen kan falla inom bara några år – samtidigt som han varnar för hur Iran redan påverkar Sverige genom hot, extremism och våld på svensk mark.Dessutom diskuteras den växande politiska klyftan mellan unga män och kvinnor, biologiska skillnader mellan könen, kvotering, entreprenörskap och varför Aron hoppas på ännu en mandatperiod för Tidöregeringen.Detta är ett högaktuellt och tankeväckande avsnitt om ideologi, makt och kampen om framtidens Sverige.Följ Aron på Instagram härFölj Aron på YouTube härLäs mer om Aron härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Han är åtalad för olaga hot – samtidigt som han själv står som målsägande i ett fall om hets mot folkgrupp. I veckans avsnitt gästar debattören Aron Flam för ett intensivt samtal om yttrandefrihet, politik, islamism och Sveriges framtid.Aron berättar om tiden efter den sjunde oktober, varför han menar att antisemitismen växer i Sverige och hur han hamnade mitt i två uppmärksammade rättsprocesser samtidigt. Han riktar också skarp kritik mot vänstern, som han anser har allierat sig med islamister i ett gemensamt motstånd mot västvärlden, kapitalismen och liberala värderingar.Samtalet tar vidare avstamp i Mellanöstern, där Aron förutspår att den iranska regimen kan falla inom bara några år – samtidigt som han varnar för hur Iran redan påverkar Sverige genom hot, extremism och våld på svensk mark.Dessutom diskuteras den växande politiska klyftan mellan unga män och kvinnor, biologiska skillnader mellan könen, kvotering, entreprenörskap och varför Aron hoppas på ännu en mandatperiod för Tidöregeringen.Detta är ett högaktuellt och tankeväckande avsnitt om ideologi, makt och kampen om framtidens Sverige.Följ Aron på Instagram härFölj Aron på YouTube härLäs mer om Aron härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nadia Jebril gar gärna pa restaurang sjalv. Att inte behova ta hansyn till nagon annan, bara njuta av maten i lugn och ro. Sjalv. Som pinne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ensamgästen kallas i krogbranschen för ”pinne”. – Om jag är nyfiken på ett stället orkar jag inte göra en gallup-undersökning på vem som vill eller inte vill följa med. Jag går dit själv! säger Nadia Jebril.Nyligen skrev hon en krönika i Dagens Nyheter om njutningen med ensam-ätandet. Hon tror att fler skulle vilja äta ensamma på krogen, om de bara vågade.– Det finns ett stigma. Det är känsligt med ensamhet. Och måltiden är så laddad med värden som gemenskap. Kanske kan det vara en solidarisk handling att ibland gå ut och äta själv. Att visa att det är okej att vara ensam. Ensamätandet kan också göras hemma. En lugn stund hemma.– Kanske tända ett ljus och hedra sig själv, säger Nadia.Samtalet handlar också om uppväxten i ett gatukök, om att komma från en stor familj men själv ha en liten kärnfamilj, om matuppfostran, om att inse att ens barn inte alls har arfid utan snarare är en foodie. Och att sorg kan uttryckas i formen av ett bröd som doppas i olivolja och kryddblandningen za'atar. Recept på egen za'atar:2 msk timjan2 msk sumak2 msk rostade sesamfrönEn nypa saltMortla ihop ingredienserna. Doppa bitar av bröd i olivolja och sen i kryddblandningen. Ät.

I veckans avsnitt av Vattnet Går gästar Maria Tholén från Mindful Milk – mindfulnessinstruktör, amningsrådgivare och hjälpmamma via Amningshjälpen – för ett personligt och insiktsfullt samtal om graviditet, förlossning, postpartum och den amningsresa som formade hennes arbete med att stötta andra mammor. Maria delar med sig av sina egna erfarenheter av amningsstress, osäkerhet och hormonella utmaningar, samt hur mindfulness och förståelsen för nervsystemet blev avgörande för att skapa trygghet och bättre fungerande amning. Samtalet berör även oxytocin, självkänsla, moderskap och hur mammor kan hitta tillbaka till sig själva i en omvälvande tid. Ett varmt, ärligt och kunskapshöjande avsnitt om att förstå både kroppen och sinnet genom graviditet, postpartum och moderskap.In och följ @mindful_milk på Instagram för mer tips och råd.Och följ även gärna oss! @vattnetgaramning, postpartum, Maria Tholén, Mindful Milk, Vattnet Går, amningsstress, amningsrådgivning, mindfulness mamma, nybliven mamma, moderskap, förlossning, graviditet, oxytocin, nervsystem, mjölkproduktion, amningshjälp, postpartumhälsa, hormonell balans, mammaliv, trygg amningSupport till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt möter vi Liberalernas partiledare Simona Mohamsson, i ett personligt samtal om press, makt och ansvar.Simona berättar om månaderna när opinionssiffrorna rasade, varför hon fortfarande sover med två telefoner under kudden och hur hon lärde sig att inte bära andra människors oro som sin egen. Vi pratar också om uppväxten som dotter till föräldrar från Libanon och Palestina, om pappans flykt genom Europa och varför han valde att byta efternamn från Mohammed till Mohamsson som ett tack till Sverige.Vi djupdyker i det omtalade Sverige-löftet och de hemliga förhandlingarna med Jimmie Åkesson. Simona berättar om det första mötet bakom stängda dörrar, den omtalade kramen på pressträffen och varför hon står fast vid samarbetet trots den massiva kritiken.Samtalet berör även trygghet, gängkriminalitet och mordet på polisen Andreas på Hisingen – en händelse som kom att förändra hennes syn på politik och ansvar. Och kanske mest av allt: om känslan av att alltid behöva springa dubbelt så snabbt för att bevisa sitt värde.Ett avsnitt om identitet, integration, politiskt mod och viljan att resa sig igen när omvärlden redan räknat ut en.Följ Simona härLäs mer om Liberalerna härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt möter vi Liberalernas partiledare Simona Mohamsson, i ett personligt samtal om press, makt och ansvar.Simona berättar om månaderna när opinionssiffrorna rasade, varför hon fortfarande sover med två telefoner under kudden och hur hon lärde sig att inte bära andra människors oro som sin egen. Vi pratar också om uppväxten som dotter till föräldrar från Libanon och Palestina, om pappans flykt genom Europa och varför han valde att byta efternamn från Mohammed till Mohamsson som ett tack till Sverige.Vi djupdyker i det omtalade Sverige-löftet och de hemliga förhandlingarna med Jimmie Åkesson. Simona berättar om det första mötet bakom stängda dörrar, den omtalade kramen på pressträffen och varför hon står fast vid samarbetet trots den massiva kritiken.Samtalet berör även trygghet, gängkriminalitet och mordet på polisen Andreas på Hisingen – en händelse som kom att förändra hennes syn på politik och ansvar. Och kanske mest av allt: om känslan av att alltid behöva springa dubbelt så snabbt för att bevisa sitt värde.Ett avsnitt om identitet, integration, politiskt mod och viljan att resa sig igen när omvärlden redan räknat ut en.Följ Simona härLäs mer om Liberalerna härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt gästas vi av Cecilia Uddén - en av Sveriges mest erfarna röster från Mellanöstern. Efter 30 år mitt i några av världens mest konfliktfyllda områden delar hon berättelser som rör sig mellan stora, avgörande händelser i världspolitiken och nära, personliga möten med människor.Vi får följa med tillbaka till tiden för Osloavtalet, vardagen i Gaza som ung mamma och mötena med barn i krig som satt djupa spår. Samtalet rör sig också kring kvinnors utsatthet i regionen, där hederskultur ofta styr livsvillkoren. Cecilia delar starka exempel från både Irak och Iran, där hon till och med försökte bli gripen av sedlighetspolisen för att kunna skildra verkligheten inifrån – ett försök som slutade oväntat.Vi pratar även om dagens maktspel, där Donald Trumps utspel, Irans strategiska grepp om Hormuzsundet och Israels agerande formar en allt mer komplex världsbild.Det här är ett avsnitt om mod, närvaro och journalistikens yttersta ansvar – men också om att bära vittnesmål från världens mest utsatta, utan att förlora sig själv på vägen.Köp Cecilias bok härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt gästas vi av Cecilia Uddén - en av Sveriges mest erfarna röster från Mellanöstern. Efter 30 år mitt i några av världens mest konfliktfyllda områden delar hon berättelser som rör sig mellan stora, avgörande händelser i världspolitiken och nära, personliga möten med människor.Vi får följa med tillbaka till tiden för Osloavtalet, vardagen i Gaza som ung mamma och mötena med barn i krig som satt djupa spår. Samtalet rör sig också kring kvinnors utsatthet i regionen, där hederskultur ofta styr livsvillkoren. Cecilia delar starka exempel från både Irak och Iran, där hon till och med försökte bli gripen av sedlighetspolisen för att kunna skildra verkligheten inifrån – ett försök som slutade oväntat.Vi pratar även om dagens maktspel, där Donald Trumps utspel, Irans strategiska grepp om Hormuzsundet och Israels agerande formar en allt mer komplex världsbild.Det här är ett avsnitt om mod, närvaro och journalistikens yttersta ansvar – men också om att bära vittnesmål från världens mest utsatta, utan att förlora sig själv på vägen.Köp Cecilias bok härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.