POPULARITY
Categories
Nya möten väntar nom Grönlands säkerhet. Informationen om hur man förbereder sig för kris och krig ska förbättras för personer med olika funktionsnedsättningar. Ryska flaggan får åter användas inom para-sporten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Nya möten väntar nom Grönlands säkerhet. Informationen om hur man förbereder sig för kris och krig ska förbättras för personer med olika funktionsnedsättningar. Ryska flaggan får åter användas inom para-sporten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Rysslandsexperten i samtal om bakgrunden till kriget i Ukraina och sin nya bok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vladimir Putin använder historien för att rättfärdiga sitt krig mot Ukraina och skriver därmed in sig i en tradition av ryskt militärt tänkande som går långt tillbaka i tiden.I ett specialavsnitt av Radiokorrespondenterna Ryssland ger Gudrun Persson, docent vid Stockholms universitet och verksam inom Försvarsmakten, sin syn på vad som ligger bakom dagens ryska krig mot Ukraina.Hon resonerar också om hur väst bör agera gentemot ett alltmer aggressivt Ryssland.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander
Ryska hökar ser Sibirien som en plats för potentiellt våldsamma krigsveteraner. Erik W. Larsson följer den ryska debatten i frågan. Inläsare: Staffan Dopping
Nyheterna Radio 08:00
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Sveriges herrlandslag i fotboll besegrar Italien och kvalar in till VM i Ryssland 2018. Miraklet i Milano refereras av Christian Olsson, som säger hej till ryska björnar och den transsibiriska järnvägen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett avsnitt av Alexander Lundholm, 2025.Medverkande: Christian Olsson, Radiosporten. Richard Henriksson, f.d. expert Radiosporten.Arkiv: SR
För första gången sedan invasionen av Ukraina står ryska skidåkare på världscupens startlinje igen. I helgen tävlar två ryssar i schweiziska Davos under så kallad neutral flagg. Men hur neutrala är de egentligen? Hur ska skidvärlden förhålla sig till Rysslands dopningsrykte och långa historik av fusk? Och hur viktig är just den här helgen för åkarnas OS-chanser? Gäst: Johan Olsson, OS-medaljör, expert hos Viaplay. Programledare: Maja Andersson.
Malin vill åka på Häxläger, Jessica följer med så länge hon slipper offra massa oskulder. Jessica har knäckt koden med tonåringen och ber Norge dra åt helvete. Sen var det det där med Tequilan och terapin också, lyssna det blir kul. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I flera år har EU grubblat på hur man ska kunna lägga rabarber på de frusna ryska tillgångarna som finns inlåsta i europeiska banker. Pengarna sägs vara av absolut central betydelse för Ukrainas. Nu är armbrytningen om pengarna inne på slutrakan. Frågan är om Europa har det mod som krävs för att fatta de beslut som behövs? I Slaget möts europaparlamentariker Ville Niinistö (De gröna), forskaren Emil Wannheden från Totalförsvarets forskningsinstitut i Sverige och Svenska Yles Brysselkorrespondent Rikhard Husu. Maria Nylund leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Stark kritik mot biståndsorganet. AiP Medias chefredaktör lämnar uppdrag. Ljuger Joakim Lundell om övergreppen? Ryska idrottare tillåts tävla i OS. UD avråder från resor till Venezuela efter USA-attackerna. Och Luay Mohageb är ny profil på Kvartal. Programledare: Staffan Dopping.
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Markus Allard är partiledare för Örebropartiet och satsar på riksdagen i valet 2026. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Markus Allard är partiledare för Örebropartiet och satsar på riksdagen i valet 2026. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Nyheterna Radio 15:00
Ryska styrkor är på väg att ta över den strategiskt viktiga staden Pokrovsk i östra Ukraina. Striden har pågått i över ett år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ryska styrkor är på väg att ta över den strategiskt viktiga staden Pokrovsk i Donetskregionen i östra Ukraina. Vad skulle ett övertagande betyda för Ryssland och vad har slaget kostat? Dessutom om Vladimir Putins kärnvapenhot.Hör Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent, och Fredrik Wadström, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander
För knappt två veckor fängslades ryska Stoptimes unga bandmedlemmar för att ha spelat antikrigs-musik på Sankt Petersburgs gator, nu väntar fler straff. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bandmedlemmarna i ryska Stoptime greps tidigare i oktober, när de framförde låtar av andra musiker på gatan i Sankt Petersburg – låtar som är kritiska mot makten i Kreml och anfallskriget i Ukraina. På en mobilfilm som spridits i sociala medier ser man de tre unga gatumusikerna spela inför hundratals sjungande ungdomar och kort därefter dömdes de till tretton dagars arrest. Nu har de snart suttit av tiden, men nya straff har redan utdömts. Fredrik Wadström, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent, medverkar i dagens P1 Kultur.VART ÄR VI PÅ VÄG? SARA GRANÉR GÖR KONST OM JÄRNVÄGENSara Granér är en av Sveriges främsta serieskapare och satirtecknare – nu är hon aktuell på Bildmuseet i Umeå med utställningen ”Räls oss ifrån ondo”, där hon utforskare vår relation till järnvägen och hur den tar plats i våra kollektiva erfarenheter. Till utställningen har hon skapat en lätt absurd modelljärnväg, omgiven hennes karakteristiska figurer gjorda i skrot och keramik. Varför är hon så fascinerad av järnvägar och tåg? P1 Kulturs Joakim Silverdal har träffat Sara Granér!NÄR SKRÄCKEN FLYTTAR IN PÅ ÄLDREBOENDETNu är det premiär för den svenska skräckfilmen "Hemmet" som bygger på Mats Strandbergs roman med samma namn, i regi av Mattias J Skoglund. Huvudrollerna spelas av Gizem Erdogan och Philip Oros och filmen hyllades vid världspremiären i mars på SXSW i Austin, Texas. Hur bra är den? P1 Kulturs filmkritiker Joakim SIlverdal har sett "Hemmet"."GÖRA FATTBART OCH FÖRNIMBART" PÅ VÄSTERÅS KONSTMUSEUMKonstnärerna Sophie Tottie och Johan Widén har samarbetat och ställt ut tillsammans tidigare, men nu har det gått flera decennier sedan sist. Astrid Olsson har träffat de två konstnärerna för ett samtal om utställningen "Göra fattbart och förnimbart" – vilka beröringspunkter har deras konst och uttryck i dag jämfört med 1992?BARNRADIONS BOKPRIS: JURYN OM "NU ÄR DET JUL IGEN...OCH IGEN!"I dag diskuterar juryn Martin Jerns och Kalle Landgrens "Nu är det jul igen...Och igen!" Den handlar om julälskaren Adam som har sitt livs sämsta julafton – om och om och om igen. Hur sjutton ska han fixa den? Är det den roligaste boken av årets fem nominerade böcker? Juryn är splittrad!Juryn, som består av Atle Thorén, Lisa Müntzing Brolin, Astrid Knape, Latifa Esmailian Malm och Majken Wetterstrand från Möllevångsskolan i Malmö, pratar om alla nominerade böcker i varsitt avsnitt under vecka 44 och utser sen den bästa av dem alla. Vinnaren avslöjas i den stora finalen söndag 2 november kl. 12:03 i P4.Programledare Mårten ArndtzénProducent Maria Götselius
Belgien håller emot när EU vill använda frysta ryska tillgångar för att stötta Ukraina. Finns en plan B? Och så val i Nederländerna ett test för Europas ytterhöger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förväntningarna var höga när EU:s stats- och regeringschefer samlades till toppmöte förra veckan. Tanken var att man skulle besluta om att använda de ryska frysta tillgångarna i Europa för låna pengar till Ukraina. Men toppmötet slutade i ett bakslag och med en urvattnad skrivning om att ta fram alternativ. Hör om varför Belgien blockerar beslutet om de ryska tillgångarna och varför frågan är så känslig och svår att komma överens om. Nu pratas det om ett nytt gemensamt EU-lån som en plan B för att stötta Ukraina framåt. Men inte heller det tycker alla EU-länder är en bra idé. Geert Wilders suktar efter makten – men isolerasEfter Geert Wilders hoppade av den nederländska koalitionsregeringen i somras går nu landet till nyval. Wilders och hans parti PVV leder i opinionen, men andra partier säger nej till samarbete. Valet ses som ett test för Europas ytterhöger. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Calle Håkansson, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut samt vid Utrikespolitiska institutets Europaprogram. Nina Benner, korrespondent på plats i Nederländerna.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Varje vecka attackeras ryska oljeraffinaderier samtidigt som ukrainska gasanläggningar brinner på andra sidan gränsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör också militärexpert Joakim Paasikivi berätta om sina intryck från resan till den ukrainska fronten.Och varför firade Vladimir Putin sin födelsedag i en kyrka tillsammans med militärer?Vi ställer oss även frågan hur det står till med Georgiens demokrati efter nya gripanden av oppositionella.Programledare Johanna MelénProducent Lena BejerotMedverkande:Fredrik Wadström, RysslandskorrespondentJoakim Paasikivi, militärexpert och senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling
Under de senaste veckorna har Ryssland vid upprepade tillfällen kränkt luftrummet i flera Natoländer, däribland Estland och Polen. Vad vill Ryssland åstadkomma med kränkningarna, hur bör Natoländerna svara och finns det någon koppling mellan dessa händelser och drönarincidenterna i Danmark? Gäst: Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan Programledare: Jon Andersson
Rysslands aggression mot Europa trappas upp. Under bara några veckor har ryska stridsflyg och drönare upprepade gånger kränkt Natos luftrum. Nu ökar pressen på försvarsalliansen - som kritiseras för att reagera alltför svagt. Vad vill Ryssland uppnå egentligen? Och hur bör Europa och Nato agera nu för att inte tappa trovärdighet?Medverkande:Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, UI.Calle Håkansson, forskare i europeisk säkerhet, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Support this show http://supporter.acast.com/vigartillhistorien. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Roks: Patriarkatet bakom myndighetens studie. Ryska protester att vänta i Moldavien. Teslas aktie skjuter åter i höjden. Inget Uefa-krismöte om Israel. Sverige skickar drönarförsvar till Danmark. Och efter pedofilskandalerna: Hårdare bakgrundskontroller för skolpersonal. Programledare: Magnus Thorén.
Nato utlovar robust respons. Åström: ”Bäst om Riksbanken får fel”. Forskare: Trump vilseleder om autism. Klappar Dadgostar fel ko? Och så påverkas ”Hassan” av att talibanerna stängt ner internet i delar av Afghanistan. Programledare: Staffan Dopping.
Två ryska Mig-31-plan kränker Natolandet Estlands luftrum i tolv minuter. Efter den senaste kränkningen vill fler se hårdare tag mot Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I helgen flög två ryska stridsflyg av typen Mig-31 in över Estlands luftrum. Trots att Natoflyg var snabbt uppe för att avvisa planen stannade ryssarna i Estlands luftrum i tolv minuter.Det är tredje gången på kort tid Ryssland kränker ett Natolands luftrum. Nu vill fler att Nato tar i med hårdhandskarna nästa gång det händer, på samma sätt som Turkiet gjorde 2015 när de sköt ner ett ryskt stridsflyg. Men det är skillnad på händelserna och riskerar att öka konfliktnivån, varnar andra.Det var en helt annan situation, skulle jag säga. Det ska man ha i åminnelse när folk nu ropar på att man kanske skulle öka våldet och skjuta ner den här typen av mål i ett sånt här läge, säger Johan Huovinen, som är överstelöjtnant vid Försvarshögskolan.MedverkandeJohan Huovinen är överstelöjtnant och arbetar på Försvarshögskolan.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, producent
P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmenSverigedemokraternas riksdagsledamot Jessica Stegrud får behålla sin plats i partiet, trots kritiken. Här om hur partiet förhåller sig till uteslutningar, med politikreporter Pontus Mattson som har skrivit två böcker om Sverigedemokraterna.Feministiskt anti-krigsnätverk verkar både i exil och inne i Ryssland. Reportage av Fredrik Wadström.Skådespelarparet Julia Dufvenius och Christopher Wollters berättelse om hans otrohet har fått stor uppmärksamhet – men varför vill man skriva om något så privat och tabubelagt? Och vilken typ av litteratur är det egentligen? Hör Torbjörn Forslid, professor i litteraturvetenskap på Lunds Universitet.I veckan fällde man ett av de träd på Kungsträdgården i Stockholm som var centralt för almstriden på 70-talet. Reportage av Lotta Myhrén om aktivisternas sorg.Krönika av Ulrika Knutson.Panelen med Linda Jerneck, Zina Al-Dewany och Fredrik Haage.I andra timmenDen konservativa aktivisten och debattören Charlie Kirk sköts till döds på Utah Valley University i onsdags. USA-korrespondent Ginna Lindberg om vem han var i det amerikanska samtalet. Hur viktig är fikarasten på jobbet? Reportage av Erica Sundén.Efter Israels attack i Qatar och de ryska drönarna i Polen – vilka regler råder i världen? Hör Katarina Engberg, senior rådgivare vid Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps och Magnus Christiansson, Försvarshögskolan.Satir med Radioskugga.Boksamtal med Rysslandskännaren Martin Kragh, av tidigare Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Nicola Pryke
In this powerful episode, I sit down with life coach and special needs mom, Kara Ryska, for a raw, real and uplifting conversation about navigating unexpected life changes, resilience and redefining identity.Kara opens up about her son's brain cancer diagnosis, the challenges of parenting a child with special needs and the deep transformation that came from stepping into coaching and personal development. Together we explore:
I helgen träffades Ukraina av den största attacken från Ryssland sen krigets start. Över 800 drönare och 13 robotar skickades mot Ukraina och minst 4 har bekräftats döda i attackerna, enligt president Zelenskyj. För första gången sen krigsutbrottet attackerade Ryssland en regeringsbyggnad i Kiev – bör det ses som en eskalation från rysk sida, hur är läget vid fronten just nu och vad kan omvärlden göra för att få till en vapenvila mellan länderna? Gäst: Joakim Paasikivi, tidigare överstelöjtnant, idag senior geopolitisk rådgivare på Mannheimer och Svartling. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp ifrån: BBC och Reuters. Kontakt: podcast@aftonbladet.se
Vladimir Putin stod hand i hand med Xi Jinping och Narendra Modi på Shanghaiorganisationens möte i Kina. Kina och Indien, de två största köparna av rysk olja och gas, är avgörande för Rysslands ekonomi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukrainas drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier har blivit effektivare och har lett till långa bilköer utanför ryska bensinstationer, på sina håll uppges bensinen vara helt slut.För Ryssland är pengarna från oljeindustrin helt avgörande för att kunna fortsätta kriget i Ukraina, säger Torbjörn Becker.Programledare Johanna MelénMedverkande:Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i StockholmFredrik Wadström, Sveriges Radios RysslandskorrespondentMaria Persson Löfgren, Sveriges Radios tidigare MoskvakorrespondentProducent: Stina Fischer
Den ryska framfarten i Galizien under första världskriget liknar på många sätt ockupationen av ukrainska territorier som skett sedan 2014, och än mer 2022, skriver historikern Piotr Wawrzeniuk. Inläsare: Magnus Thorén
Ryska hjältar som ”krigar mot ukrainska nazister”. Nu ska historien om kriget i Ukraina skrivas om för främst ryska skolbarn. SvD har besökt landets senaste propagandaprojekt mitt i Moskva.
Det svenska riket och det blivande ryska riket konfronterades tidigt när deras målsättningar krockade i det som idag är Finland. Denna tidiga medeltida kamp om inflytandet kom inte till ett definitivt slut, men i och med Nöteborgsfreden 1323 utstakades en gräns i öster Finland.Vi vet idag att Ryssland systematiskt bedriver påverkansoperationer, underrättelseinhämtning och gör militärplanering för ett anfall på Sverige. Historiskt har relationen sett lite annorlunda ut med perioder av krig men också samarbete.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved hotet från Ryssland.Bör vi vara rädda för Ryssland? Mot bakgrund av Ukrainakriget finns det anledning att fräscha upp minnet om de svensk-ryska relationerna.Den kommande historien skulle komma att domineras av konkurrens och många krig. Först med Peter den store fick Ryssland övertaget och kunde tränga fram till Östersjön. År 1703 grundades St Petersburg den blivande huvudstaden – det sannolikt viktigaste åratalet i Sveriges och Finlands historia. Från den tiden skulle Ryssland vilja erövra Finland vilket skedde slutgiltigt 1809.Under första hälften av 1800-talet samarbetade Sverige och Ryssland mot Frankrike och relationerna var förhållandevis goda. Från Krimkriget på 1850-talet och längre fram under 1880-talet ökade spänningarna och ”rysskräcken” spred sig i Sverige. Under 1900-talet har den svenska hållningen varit misstänksam och under kalla kriget stod det ganska klart från vilket håll hotet kom även om det inte sades klart ut. I nuet framstår Ryssland som den enda makt som på allvar skulle kunna utgöra ett hot mot Sverige. Avsnittet avslutas med diskussion kring vad detta konkret innebär och vad vi har att vänta oss i framtiden.Bild: Valaffisch från Högerns ungdomsförbund med texten "Envar som röstar på arbetarepartiet röstar för Moskva". Andrakammarvalet 1928 även kallat Kosackvalet. Nordiska Museet, Digitalt Museum, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Flera händelser under kalla kriget i Sveriges visar att kriget var närmre än vad många tror idag. Sovjetiska ubåtar kränkte svenska vatten under långa perioder. Flera väl placerade spioner avslöjades och Sovjetiskt stridsflyg drogs sig inte för att skjuta ner svenska flygplan.Sverige ska under det 40 åriga kalla kriget uppleva fler kriser och hotande konfrontationer med Sovjetunionen. Kriser som fick spridning utanför eliterna med hjälp av allt mer frispråkiga medier som gärna ifrågasatte eliternas bild av händelser.Hur involverade var Sverige i det kalla kriget? Var vi passiva observatörer som studerade supermakternas kamp? Eller var vi i själva verket involverade? Och om så var fallet, när skulle vi då ha dragits in i det?Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den andra delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Sveriges roll i kalla kriget etablerades tidigt genom vårt lands geografiska läge mellan Sovjetunionen och Västmakterna. Redan under andra världskriget har Sverige i samarbete med Finland bedrivit en framgångsrik signalspaning på Sovjetunionen - en som så småningom kommer dra Sverige närmare kriget än vad vi tidigare trott.Fredagen den 13 juni 1952 försvinner ett av flygvapnens signalspaningsplan av typen DC3-a. Besättningen lämnar sitt sista livstecken klockan 11:23. Sovjetunionen förnekar all inblandning. De ansvariga inom flygvapnet förstår säkert vad som hänt DC3-an. Tidigare har sovjetiskt jaktflyg skjutit ner amerikanska signalspaningsflyg. Måndagen 16 juni 1952, tre dagar senare, befinner sig två svenska sjöräddningsplan av typen Tp 47 Catalina på Östersjön för att lokalisera det nedskjutna DC3-an. Uppdraget avbryts när ett av de två planen blir beskjutna av sovjetiskt jaktflyg och tvingas till en livsfarlig nödlandning.Sovjetunionen var lika intresserad av att spionera på Sverige som Sverige var intresserad av att spionera på Sovjetunionen. Ryska långtradare dök upp på ställen de rimligen inte borde vara på och polska tavelförsäljare misstänkliggjordes. Sverige byggde upp hemliga utrikesunderrättelseorganisationer utan riksdagens vetskap som 1973 avslöjades som IB-affären.Men den allvarligaste spionaffären under kalla kriget var flygöverste Stig Wennerström. Han är den farligaste spionen mot Sverige som avslöjas under kalla kriget.Samtidigt var Sverige i allra högsta grad redo för krig och attacker. Sverige var ett av världens mest militariserade samhällen i fråga om hur mycket vi satsade på vårt försvar, med förmågan att mönstra en armé på 800 000 man. Och trots att vi inte var mer än drygt 7 miljoner invånare under 1950-talet och 1960-talet utvecklade vi stridsflygplan, stridsvagnar, stridsfordon, ubåtar och en atombomb.Flera händelser i Sveriges 1900-talshistoria – däribland ubåtar som går på grund, ertappade spioner och nedskjutna flygplan – visar att kriget var närmre än vad många tror idag.Medverkade: Martin Hårdstedt och Wilhelm Agrell.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig Lagerkvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ukraina gör upp med Europa om att ställa Ryssland till svars för krigsbrott under den ryska invasionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har besökt Strasbourg och undertecknat ett nytt avtal med Europarådet om en krigsbrottstribunal som ska utreda vem som ska hållas ansvarig för Rysslands fullskaliga invasion. Samtidigt lämnar Ukraina Ottawafördraget, som förbjuder användandet av personminor. Och Azerbajdzjans relation till Ryssland blir allt sämre efter våldsamma massgripanden av azerier i ryska Jekaterinburg.Hör Stig Fredrikson, journalist och författare med lång erfarenhet av Ryssland och Sovjetunionen, Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till Mannheimer Swartling och Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Alice UhlinTekniker: Mikael SarabiOch så har vi en rättelse:I en tidigare version av det här avsnittet hänvisades till en intervju med en rysk soldat. Intervjun gjordes i rysk tv. I poddavsnittet sas att soldaten påstått att den ryska armén skär av fingrarna på ukrainska krypskyttar. Det var fel. Korrekt är att den ryska soldaten påstod att den ukrainska armén skär av fingrarna på ryska soldater om dessa tas tillfånga. Den här rättelsen är gjord den 3 juli 2025.
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Idén om en unik, rysk nation – avskild från och moraliskt överlägsen Västerlandet – formulerades av ryska filosofer redan i början av 1800-talet. När bolsjevikerna tog makten 1917 cementerades tanken på Ryssland som en avvikare i världen.Men den ryska särarten har en ännu längre historia. När de ryska härskarna valde den ortodoxa kristendomen framför katolicismen avskildes Ryssland från den europeiska idétraditionen. Latinet, som knöt an till antikens idéarv, förenade de lärda i Västeuropa, men denna intellektuella gemenskap stod Ryssland utanför.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Bengt Jangfeldt, docent i slaviska språk och författare till boken Vi och dom – Om Ryssland som idé.När den ryska presidenten Vladimir Putin uttrycker hat och förakt för Europa blir många förvånade. Men Putin knyter an till en flera hundra år gammal tradition, där Västeuropa beskrivs som dekadent och krämaraktigt – i kontrast till den ryska nationens påstådda djup och moraliska överlägsenhet. Den ryska historien har, ända sedan Peter den stores tid på 1700-talet, präglats av en pendelrörelse mot och bort från Europa.Redan 1836 formulerade den första ryska filosofen Pjotr Tjaadajev idén att Ryssland var en nation som stod utanför den universella historiska gemenskapen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
One of the worst pieces of news a mother can receive: your child has cancer. Our friend, Kara Ryska, knows how that feels, her family has lived and continues to live with that life changing diagnosis. We discuss the shift from one expectation for your family to a completely different frame of mind. We can change and grow and alter our perspectives AND we can thrive in our new life! Kara's journey has shaped the work she does today: a life coach and community leader for other special needs moms. She also has an amazing podcast (we've been guests on there!) Go check it out and send us your feedback on how her story has touched your life. Kara's Website Kara's Instagram Kara's Podcast We Are Brave Together Find us on Patreon! (The full video is here!) Contact Moms Talk Autism: hello@momstalkautism.com
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den ukrainska journalisten Viktoria Rosjtjyna korsade frontlinjen flera gånger för att rapportera om tortyr i de ryskockuperade områdena i Ukraina. I februari 2025 överlämnas 757 kroppar från Ryssland till Ukraina. En av liksäckarna är märkt som ”okänd man” – men det ska visa sig att kroppen tillhör Viktoria Rosjtjyna. Programledare: Sebastian Nowacki. Med Niklas Orrenius, Ukrainakorrespondent på DN. Producent: Elinor Ahlborn.
Drönare som kan attackera mål med hög precision är en nödvändig förmåga som Sverige saknar. Nu arbetas det febrilt på att ändra det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige har idag inget utvecklat drönarvapen, samtidigt som Ukrainakriget tydligt har visat att framgång på slagfältet är svårt att nå utan drönare.För att Sverige snabbt ska få en drönarförmåga arbetar just nu flera hundra personer på Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarsmakten och Försvarets materielverk gemensamt för att bygga en sådan.– Det är bråttom att identifiera vad det är vi behöver, säger Per Olsson på arméstaben, ansvarig för projektet.Det har visat sig ganska svårt att hitta ett drönarsystem som klarar kyla, vind och snöfall – element där de svenska drönarna främst kommer att användas i händelse av krig.– Vi ska ju hjälpa till uppe i Nordkalotten – norra Sverige och norra Finland – och det är en väldigt speciell miljö. Många av de system som finns på marknaden idag är inte riktigt anpassade för det här extremt kalla klimatet, säger Lars Forssell, som forskar på drönare vid FOI.Det pågår ett arktiskt drönarrace där framför allt Ryssland ligger långt fram tack vare sina lärdomar från Ukraina. Frågan är om Sverige kan hinna ikapp.– Det finns jättegoda förutsättningar. Vi har en tradition av att ha en väldigt kompetent försvarsindustri i Sverige sedan många år tillbaka. Det finns ett driv, det finns en innovationskraft, säger Johan Pakarinen på FMV.Text: Kalle GlasLjudklipp: Försvarsmakten, Sveriges Radio, Rob Lee-X, Jaglavaksoldier, Saab, Defence News, Dung Tran Military channel, Wes O´DonnellMedverkande:Per Olsson på ArméstabenLars Forssell, forskare på FOIJohan Pakarinen på FMV. Claes Aronsson, programledareKalle Glas, programledare och producent
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Historiker utan gränser kämpar för att vinna historiekrig i världens konflikter. Nu står skyttegravarna mellan den ryska och ukrainska historiesynen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I tio år har det finska initiativet Historiker utan gränser med små resurser arbetat för att föra samman historiker från olika sidor i världens konflikter. Ryska och ukrainska. Palestinska och israeliska. För idag har historia blivit ett vapen som används för att rättfärdiga krig och motivera ockupationer menar initiativtagaren Erkki Toumioja och den ukrainske historikern Georgiy Kassianov.Dessutom uppmärksammar vi de fejkade hällristningarna som länge lurade Riksantikvarieämbetet och utmanade den vedertagna bilden av bronsåldern. Arkeologen Mats Burström berättar om hällristningsjägaren som kan ha varit samma person som utfört ristningarna. Allt för att försköna forntiden och lägga historien tillrätta.Programledare är Tobias Svanelid.
Historien om Rysslands framgångsrikaste musikexport någonsin är också en berättelse om ett Ryssland som kunde ha blivit något helt annat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regnet vräker ner från den mörka himlen. Under rader av svarta paraplyer står en anonym, grå folkmassa. Apatiskt stirrar de in genom ett högt, taggtrådsbeklätt stängsel. På andra sidan står två genomblöta tonårstjejer, klädda i skoluniform. Slipsarna är prydligt knutna, men de vita skjortorna har blivit genomskinliga och de rutiga kjolarna är väldigt korta. När regissören ropar action lutar sig den mörkhåriga tjejen fram och kysser sin rödhåriga vän. Det är höst i Moskva år 2000 och 15-åringarna framför kameran har precis skapat historia.Medverkande: Charlotte Nordin Sundberg och Fredrik WadströmProgrammet är gjort och programlett av Joanna Korbutiak i mars 2025Producent Robin JonssonExekutiv producent Lars TruedsonSlutmix Fredrik NilssonP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaLjudklippen i programmet kommer från dokumentärfilmerna Anatomy of t.A.T.u (2003), New Century Ego Interview (TVS, 2002) och t.A.T.u. v Podnebesnoy (STS, 2004). En intervjuspecial gjord av den ryska mediepersonligheten Ksenia Sobtjak (2021), intervjuer hos ryska MTV (2001), Jimmy Kimmel live! (ABC, 2003), The Frank Skinner Show (BBC, 2005) och det ukrainska tv-programmet Lögndetektorn (2014). Samt Neposedys konsert (ryska kanal 1, 1998), Vladimir Putins nyårstal (1999), filmen Fucking Åmål (1998) och Eurovision Song Contest (BBC, 2003 och 2009).
Vad var det egentligen som hände när en av de mest offentliga ryska krigsmotståndarna i Sverige, Daria Rudneva, blev ett allvarligt säkerhetshot? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikts reportrar får av en slump reda på att den ryska fredsaktivisten och forskaren Daria Rudneva ska utvisas och förbjuds återvända till Sverige och hela Schengenområdet under 20 års tid. Hon är en av grundarna av den svenska antikrigsorganisationen Ryssar mot kriget, men hon uteslöts därifrån i maj 2022.Reportrarna ger sig in i ett gråzonsland, där frågorna är många men svaren svåra, ibland nästintill omöjliga, för journalister att slå fast. Resan tar reportrarna från de ryska fredsaktivisterna, in i Stockholms universitetsvärld och ända upp i den globala forskareliten, i de absoluta frontlinjerna av den mänskliga kunskapen. Vem och vad kan vara en säkerhetsrisk i Sverige idag? Medverkande: Daria Rudneva, fredsaktivist och forskare, Thors Hans Hansson, professor emeritus i teoretisk fysik, tidigare medlem i Nobelkommittén, Sergey Prokhorov, rysk regimkritiker och en av grundarna av Ryssar mot Kriget, Karina Shyrokykh, docent vid Stockholms Universitet, Jonathan Feldman, docent vid Stockholms Universitet, Frank Wilczek, amerikansk professor i teoretisk fysik och nobelpristagare, Galina Arapova, rysk advokat, Marina, medlem i organisationen Ryssar mot kriget som greps och förhördes när hon åkte tillbaka till Ryssland, Fredrik Hallström, operativ chef på SäpoProgramledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seReportrar: Daniel Öhman och Anja Sahlbergdaniel.ohman@sr.se anja.sahlberg@sr.seTekniker: Jakob LalérProducent: Anja Sahlberg
Oron växer för att länder som Ryssland och Iran anlitar gängkriminella för hybridkrigföring mot Sverige. Journalisten Karl Enn har kartlagt en ryskfödd grovt kriminell man i Stockholm som i förhör säger sig arbeta för den statsägda ryska energijätten Gazprom. – Gängkriminella är en del i den ryska statens verktygslåda, säger Oscar Jonsson, forskare vid Försvarshögskolan. Inläsare: Jörgen Huitfeldt