Podcasts about ryska

Den ukrainska journalisten Viktoria Rosjtjyna korsade frontlinjen flera gånger för att rapportera om tortyr i de ryskockuperade områdena i Ukraina. I februari 2025 överlämnas 757 kroppar från Ryssland till Ukraina. En av liksäckarna är märkt som ”okänd man” – men det ska visa sig att kroppen tillhör Viktoria Rosjtjyna. Programledare: Sebastian Nowacki. Med Niklas Orrenius, Ukrainakorrespondent på DN. Producent: Elinor Ahlborn.

Nyheterna Radio 07:00

Nyheterna Radio 18.00

Drönare som kan attackera mål med hög precision är en nödvändig förmåga som Sverige saknar. Nu arbetas det febrilt på att ändra det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige har idag inget utvecklat drönarvapen, samtidigt som Ukrainakriget tydligt har visat att framgång på slagfältet är svårt att nå utan drönare.För att Sverige snabbt ska få en drönarförmåga arbetar just nu flera hundra personer på Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarsmakten och Försvarets materielverk gemensamt för att bygga en sådan.– Det är bråttom att identifiera vad det är vi behöver, säger Per Olsson på arméstaben, ansvarig för projektet.Det har visat sig ganska svårt att hitta ett drönarsystem som klarar kyla, vind och snöfall – element där de svenska drönarna främst kommer att användas i händelse av krig.– Vi ska ju hjälpa till uppe i Nordkalotten – norra Sverige och norra Finland – och det är en väldigt speciell miljö. Många av de system som finns på marknaden idag är inte riktigt anpassade för det här extremt kalla klimatet, säger Lars Forssell, som forskar på drönare vid FOI.Det pågår ett arktiskt drönarrace där framför allt Ryssland ligger långt fram tack vare sina lärdomar från Ukraina. Frågan är om Sverige kan hinna ikapp.– Det finns jättegoda förutsättningar. Vi har en tradition av att ha en väldigt kompetent försvarsindustri i Sverige sedan många år tillbaka. Det finns ett driv, det finns en innovationskraft, säger Johan Pakarinen på FMV.Text: Kalle GlasLjudklipp: Försvarsmakten, Sveriges Radio, Rob Lee-X, Jaglavaksoldier, Saab, Defence News, Dung Tran Military channel, Wes O´DonnellMedverkande:Per Olsson på ArméstabenLars Forssell, forskare på FOIJohan Pakarinen på FMV. Claes Aronsson, programledareKalle Glas, programledare och producent

Johanna Grüter på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och Branne Pavlovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trots Rysslands besked om en 30 timmar lång vapenvila fortsätter ryska attacker längs frontlinjen, enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Samtidigt menar experter att vapenvilan är ett sätt för Ryssland att behålla USA:s intresse.

Nya bevis gällande antalet dödade ryska soldater i Ukraina. Samtidigt har USA:s sändebud Keith Kellogg en fredsplan där Ukraina delas in i zoner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För första gången sedan den storskaliga invasionen bevisas nu att över 100 000 ryska soldater har dödats i kriget, men mörkertalet är antagligen högre. Samtidigt pågår efterspelet i Ukraina efter den fruktansvärda attacken i Sumy. Och USA:s särskilda sändebud, Keith Kellogg, föreslår att dela in Ukraina i olika zoner likt efterkrigstidens Berlin. Hör Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Lubna El Shanti, direkt från Ukrainas huvudstad Kiev och Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Mattias Dellert

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Trots att Ryssland upplever sig ha medgång i kriget, saktar framryckningen vid fronten in. Samtidigt tillfångatas kinesiska soldater av Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukrainas grannland skickar upp stridsflygplan som svar på helgens omfattande attacker. En ny rapport att Rysslands framsteg vid fronten minskat sedan i höstas. Samtidigt justerar Ryssland sin taktik i kriget.Hör Lubna El Shanti, direkt från Ukrainas huvudstad Kiev, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent. Johanna Melén, radions tidigare Moskvakorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Historiker utan gränser kämpar för att vinna historiekrig i världens konflikter. Nu står skyttegravarna mellan den ryska och ukrainska historiesynen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I tio år har det finska initiativet Historiker utan gränser med små resurser arbetat för att föra samman historiker från olika sidor i världens konflikter. Ryska och ukrainska. Palestinska och israeliska. För idag har historia blivit ett vapen som används för att rättfärdiga krig och motivera ockupationer menar initiativtagaren Erkki Toumioja och den ukrainske historikern Georgiy Kassianov.Dessutom uppmärksammar vi de fejkade hällristningarna som länge lurade Riksantikvarieämbetet och utmanade den vedertagna bilden av bronsåldern. Arkeologen Mats Burström berättar om hällristningsjägaren som kan ha varit samma person som utfört ristningarna. Allt för att försköna forntiden och lägga historien tillrätta.Programledare är Tobias Svanelid.

Historien om Rysslands framgångsrikaste musikexport någonsin är också en berättelse om ett Ryssland som kunde ha blivit något helt annat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regnet vräker ner från den mörka himlen. Under rader av svarta paraplyer står en anonym, grå folkmassa. Apatiskt stirrar de in genom ett högt, taggtrådsbeklätt stängsel. På andra sidan står två genomblöta tonårstjejer, klädda i skoluniform. Slipsarna är prydligt knutna, men de vita skjortorna har blivit genomskinliga och de rutiga kjolarna är väldigt korta. När regissören ropar action lutar sig den mörkhåriga tjejen fram och kysser sin rödhåriga vän. Det är höst i Moskva år 2000 och 15-åringarna framför kameran har precis skapat historia.Medverkande: Charlotte Nordin Sundberg och Fredrik WadströmProgrammet är gjort och programlett av Joanna Korbutiak i mars 2025Producent Robin JonssonExekutiv producent Lars TruedsonSlutmix Fredrik NilssonP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaLjudklippen i programmet kommer från dokumentärfilmerna Anatomy of t.A.T.u (2003), New Century Ego Interview (TVS, 2002) och t.A.T.u. v Podnebesnoy (STS, 2004). En intervjuspecial gjord av den ryska mediepersonligheten Ksenia Sobtjak (2021), intervjuer hos ryska MTV (2001), Jimmy Kimmel live! (ABC, 2003), The Frank Skinner Show (BBC, 2005) och det ukrainska tv-programmet Lögndetektorn (2014). Samt Neposedys konsert (ryska kanal 1, 1998), Vladimir Putins nyårstal (1999), filmen Fucking Åmål (1998) och Eurovision Song Contest (BBC, 2003 och 2009).

(Ny version pga tidigare ljudstrul) Snart kan kriget vara över. Och vad ska då hända med gasrören från Ryssland till Europa. Inte skulle väl Européerna få för sig att köpa lite gas från Ryssland?

Nu har det gått tre år sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina. Vilka lärdomar har Ryssland dragit av kriget? Och hur skulle en eventuell militär konflikt med Ryssland se ut för svensk del? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot.Gäst i programmet är Jonas Kjellén, Rysslandsanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17

Intervju med den ryska journalisten Jekaterina Glikman på Novaya Gazeta Europe. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För varje dag som Ryssland fortsätter sitt krig mot Ukraina blir det ryska samhället alltmer slutet mot omvärlden. De flesta av landets oberoende journalister har lämnat landet av rädsla för att bli fängslade. P1 Kulturs Fredrik Wadström har träffat en av dem, Jekaterina Glikman, biträdande chefredaktör på den europeiska upplagan av ryska tidningen Novaja Gazeta. På just den tidningen har flera medarbetare mördats genom åren och Glikman säger att hatkampanjerna mot ryska journalister pågått under lång tid.

Sovjetunionen var ett av de största imperier världen skådat, och det upplöstes nästan utan våld i december 1991. Ingen hade förutspått kollapsen, och alla förvånades över hur snabbt och relativt fredligt väldet föll samman.I dag lever vi i en värld där Ryssland, genom en storskalig invasion av Ukraina, försöker återupprätta det som landet förlorade vid kollapsen 1991. Och vi undrar fortfarande vad som egentligen hände för över trettio år sedan.I podcasten Historia Nu, avsnitt 25, samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet, som har skrivit boken Rysslands historia.Redan i början av 1960-talet hade tillväxten avstannat i Sovjetunionen. Tecken på stagnation och letargi hade funnits länge i det sovjetiska samhället, men efter Stalins död 1953 hade åtminstone den värsta terrorn mot den egna befolkningen upphört.Efter att en rad åldrande sovjetledare hade avlöst varandra som generalsekreterare på kort tid, tog den oväntat unge Michail Gorbatjov över makten i mars 1985. Han var kommunist, men efter erfarenheterna av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl var han övertygad om att systemet måste förändras uppifrån. Gorbatjov ville dock reformera kommunismen, inte avskaffa den.Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1979, tillsammans med den amerikanske presidenten Ronald Reagans "Stjärnornas krig"-initiativ, satte stark press på det redan genommilitariserade Sovjetunionen.Gorbatjov bytte åsiktsförtryck mot glasnost – öppenhet – och därmed försvann det kitt som höll samman imperiet. Glasnost öppnade för en explosiv samhällsdebatt, där både de stalinistiska och leninistiska rötterna granskades, kritiserades och förkastades. Kejsaren var naken.Samtidigt skulle den kommandoekonomi, som byggde på tung industri, förändras genom ekonomisk omstrukturering – perestrojka. Men resultatet blev livsmedelsbrist och inflation. Dessutom gjorde Gorbatjovs kampanjer mot det utbredda alkoholmissbruket honom impopulär.Bild: Affisch till fjärde kongressen 1922. Sovjetisk affisch tillägnad femårsjubileet av Oktoberrevolutionen och den fjärde kongressen för Kommunistiska internationalen. Av: Ivan Vasiljevitj Simakov, 1877–1925. Källa: Ryska statliga biblioteket) Wikipedia. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Helsingfors grundades år 1550 av Gustav Vasa, som ville skapa en konkurrenskraftig handelsstad vid Finska viken. Trots detta förblev Helsingfors en liten och obetydlig stad under sina första århundraden.Ett lyft kom dock i mitten av 1700-talet då fästningen Sveaborg började byggas. Detta massiva försvarsverk gav Helsingfors en strategisk betydelse och bidrog till ökad befolkning och handel​. Efter rikssprängningen skulle den ryska tsaren Alexander I göra Helsingfors till huvudstad i Storfurstendömet Finland.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren med Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet och aktuell med boken Helsingfors: historien om en stad.Helsingfors födelse var ingen självklarhet. Grundad på Gustav Vasas initiativ 1550 för att utmana den mäktiga hansestaden Reval (Tallinn), mötte staden svårigheter i sin tidiga utveckling och levde länge i skuggan av andra finländska städer som Åbo, Borgå och Viborg.År 1808, under det finska kriget mellan Sverige och Ryssland, brändes Helsingfors av svenska trupper i ett försök att förhindra rysk ockupation. Staden föll ändå i ryska händer och år 1812 utsågs Helsingfors till huvudstad för storfurstendömet Finland.Tsar Alexander I ville bryta Finlands starka band till Sverige och samtidigt skapa en ny administrativ stad som inte hotades av gamla maktstrukturer. Arkitekten Carl Ludvig Engel fick ansvaret för att rita stadens nya ansikte, och Helsingfors omvandlades till en ståtlig huvudstad med klassicistiska byggnader såsom Senatstorget och Helsingfors domkyrka​.Under andra hälften av 1800-talet inleddes Helsingfors industriella expansion. Med järnvägsförbindelser till Tavastehus (1862) och Sankt Petersburg (1870) ökade stadens betydelse som handels- och industristad​. Finlands Bank, Nationalmuseum och Nationalteatern etablerades, vilket gjorde Helsingfors till landets politiska och kulturella centrum. Vid sekelskiftet 1900 hade folkmängden ökat till över 100 000 invånare, och finskan började dominera i en stad som tidigare haft en svenskspråkig majoritet​.Efter Finlands självständighet 1917 fortsatte Helsingfors att växa snabbt. Staden inkorporerade flera förorter 1946, vilket gjorde att befolkningen steg till över en halv miljon invånare. Efter andra världskriget präglades Helsingfors av återuppbyggnad och modernisering, och 1952 stod staden värd för de olympiska spelen, ett symboliskt steg in i den globala gemenskapen​.Bild: Carl Ludvig Engels målning av Stortorget i Helsingfors innan omregleringen till dagens Senatstorget. Till vänster Ulrika Eleonora kyrka och högvakten. Till höger Rådhuset. Tavlan finns hos Helsingfors stadsmuseum. 1816. Källa/fotograf Kerttuli Wessman: Helsinki kehyksis. Wikiamedia Commons. Public Domain.Musik: Finlandia – En låt av Cwmbach Male Choir. Från albumet Legacy (2011). Wikimedia Common. Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0Lyssna också på Finlandisering – Finlands framgångsrika strävan efter nationellt oberoende.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kriget mot det ukrainska har pågått länge. Torbjörn Elensky funderar hur språk koloniserar och frigör, men litteraturen överskrider gränserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2022-06-07.Det är kanske svårt att tänka sig det idag, men kiltar var länge olagliga, liksom de skotskrutiga mönster, tartan, som kännetecknar dem. Den engelska lagen förbjöd dem under senare delen av 1700-talet, då de förknippades med motståndet mot engelsk övermakt och särskilt det skotska upproret 1745. Det var först 1822, då den skotske författaren Walter Scott, som sedermera blev adlad, tog emot den engelske kungen, som de skotska tygerna och traditionella plaggen blev tillåtna igen – och idag förknippar vi dem med brittisk militär, kungahuset och parader med säckpipor och virveltrummor snarare än med uppror mot centralmakten. Sir Walter Scott var från början poet, innan han tog steget över till att börja skriva något på den tiden så föraktat som historiska äventyrsromaner. I sina dikter hade han ägnat sig mycket åt traditionella skotska motiv. Dessutom samlade han in folklig diktning och var en central företrädare för den romantiska nationalismen redan innan han blev en av 1800-talet bäst säljande romanförfattare, beundrad och imiterad i hela Europa. Samtidigt som han var en skotsk nationalist var han emellertid inte för att Skottland skulle bli självständigt från England. Hans nationalism var kulturell, närmast svärmiskt idylliserande; till skillnad från på de flesta andra håll i Europa efter Napoleonkrigens upprivande av de gamla maktkonstellationerna på kontinenten, där de nationella frihetssträvandena skulle komma att prägla hela seklet.Den ryske författaren Nikolaj Gogol var en stor beundrare av Walter Scott. Eller ryske förresten. Hans förfäder var ukrainska och han debuterade med flera skildringar av ukrainskt liv och leverne, i såväl novellerna med ukrainska motiv som i den lilla historiska romanen Taras Bulba – vilken handlar om ett kosackuppror mot den tidigare polska överheten. Men han skrev på ryska och förknippas numera snarare med 1800-talets ryska nationalism än med den ukrainska. Ryska kritiker kritiserade honom för att han ägnade sig åt ett så litet, marginellt folk, medan somliga ukrainska intellektuella ifrågasatte att han skrev om Ukraina på ryska. Men vad skulle han göra? Att skriva skönlitteratur på ukrainska skulle ha dömt honom till den litterära marginalen. Ryska, fast färgad av ukrainska motiv, uttryck och talesätt, blev hans uttrycksmedel. Både Walter Scott och Nikolaj Gogol verkade som så många författare in i vår tid, i ett spänningsfält mellan språk och makt, periferi och metropol. Och precis som det skotska införlivats och blivit en del av den brittiska ikonografin så har det ukrainska kommit att förknippas med något äkta och ursprungligt ryskt.Ryssland är inte en nationalstat i vår mening. Det är ett rike, snarast, vars självbild bygger på en uppfattning om att man bär på ett ansvar som man givits av ödet, motsvarande den amerikanska idén om 'manifest destiny', att samla omgivande länder i en rysk gemenskap. En kulturell och politisk ordning med en självklar rätt till överhöghet över andra nationer. Om länderna och deras folk själva är med på saken är sekundärt. Ukraina har visserligen en komplicerad historia i relation till Ryssland och inte minst till den ryska statens historiska uppkomst. Men ukrainarnas ryskhet, som de ryska imperialisterna ser som en självklarhet idag, är inte något givet historiskt faktum. Den har tvingats fram genom att ukrainska böcker har bränts, språket har förbjudits och de folkliga sederna har förtryckts. Samtidigt som det ukrainska, inklusive de kosacker som Gogol gärna skrev om, införlivades i det ryska kulturarvet så var det också så att ukrainska skolor stängdes, predikningar på ukrainska förbjöds och ukrainsk litteratur beslagtogs och förstördes ända in på 1900-talet. Denna politik, som syftade till att utplåna all ukrainsk nationalkänsla fördes under flera hundra år, med varierande intensitet, av de ryska makthavarna under såväl kejsardömet som kommunistdiktaturen.Språket är centralt för sammanhållningen i de flesta nationalstater. Konsolideringen av de europeiska nationalstaterna sedan 1500-talet har i hög grad handlat om centralisering inte bara av makten utan minst lika mycket av språket, grammatiken, uttrycksformerna för lagar och religion.Imperier expanderar genom att breda ut sitt språk – det gäller spanska, engelska och franska såväl som ryska, arabiska och kinesiska – ofta i kombination med att personer som etniskt hör till centralmaktens nationalitet flyttar in. Den ryska inflyttningen i ockuperade och annekterade nationer har lett till att det finns betydande ryskspråkiga minoriteter i nästan alla tidigare delar av det ryska och sovjetiska imperiet. I Ukraina utgör de knappt trettio procent. Men att vara rysktalande är inte detsamma som att vara lojal mot Ryssland, lika lite som de människor, inklusive författare, forskare, journalister och intellektuella som valt att arbeta på tidigare kolonialmakters språk i Afrika, Asien och Latinamerika därför är lojala mot dem. Ändå förblir språkfrågan viktig. För hur ska ett land, som varit del av ett imperium i flera århundraden, egentligen förhålla sig om man vill bevara och kanske till och med utveckla sin särart? För utöver de inflyttade har ju vanligen även den inhemska eliten bytt till centralmaktens språk.Tänk om Gogol skrivit på ukrainska, Walter Scott på gaeliska – och tänk om alla de indiska och afrikanska författare som är så viktiga idag skulle välja sina lokala ursprungliga språk hellre än engelska eller franska. Den speciella stil, det laddade förhållande till språket, som bidrar till att göra författare med denna typ av bakgrund särskilt intressanta, skulle vi gå miste om. Men vad skulle vi vinna istället? Provinsiella konstnärskap utan större allmänmänskligt intresse eller en ökad rikedom av uttryck och tankeformer?Språket är alltid centralt för den nationella självständighetssträvan i förhållande till gamla kolonialmakter. Det gäller i Asien, Latinamerika och Afrika såväl som inom Europa. Författare är en del av denna strävan att bygga en egen kultur i resterna av kollapsade imperier. Men litteraturen överskrider också sådana språkliga uppdelningar. Nikolaj Gogol, liksom sir Walter Scott, befann sig i ett spänningsfält där litteraturen fick en särskild laddning och betydelse, just för att den skrevs på tvärs mot de gränser som utgjordes av politiska ambitioner. På det viset går deras verk att förstå som högst aktuella också för att formulera skönlitteraturens potential idag, som en konstform som kan uttrycka den mänskliga erfarenheten just så sammansatt som den verkligen är.Torbjörn Elenskyförfattare och kritikerProducent: Morris WikströmLitteraturNikolaj Gogol: Taras Bulba. Översättning av Carl Elof Svenning. Norstedts, 2015.Nikolaj Gogol: Ukrainska noveller. Översättning av Ellen Rydelius (reviderad av Staffan Dahl). Forum, 1969.Edyta M. Bojanowska: Nikolai Gogol between Ukrainian and Russian nationalism. Harvard University press, 2007.

Vad var det egentligen som hände när en av de mest offentliga ryska krigsmotståndarna i Sverige, Daria Rudneva, blev ett allvarligt säkerhetshot? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikts reportrar får av en slump reda på att den ryska fredsaktivisten och forskaren Daria Rudneva ska utvisas och förbjuds återvända till Sverige och hela Schengenområdet under 20 års tid. Hon är en av grundarna av den svenska antikrigsorganisationen Ryssar mot kriget, men hon uteslöts därifrån i maj 2022.Reportrarna ger sig in i ett gråzonsland, där frågorna är många men svaren svåra, ibland nästintill omöjliga, för journalister att slå fast. Resan tar reportrarna från de ryska fredsaktivisterna, in i Stockholms universitetsvärld och ända upp i den globala forskareliten, i de absoluta frontlinjerna av den mänskliga kunskapen. Vem och vad kan vara en säkerhetsrisk i Sverige idag? Medverkande: Daria Rudneva, fredsaktivist och forskare, Thors Hans Hansson, professor emeritus i teoretisk fysik, tidigare medlem i Nobelkommittén, Sergey Prokhorov, rysk regimkritiker och en av grundarna av Ryssar mot Kriget, Karina Shyrokykh, docent vid Stockholms Universitet, Jonathan Feldman, docent vid Stockholms Universitet, Frank Wilczek, amerikansk professor i teoretisk fysik och nobelpristagare, Galina Arapova, rysk advokat, Marina, medlem i organisationen Ryssar mot kriget som greps och förhördes när hon åkte tillbaka till Ryssland, Fredrik Hallström, operativ chef på SäpoProgramledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seReportrar: Daniel Öhman och Anja Sahlbergdaniel.ohman@sr.se anja.sahlberg@sr.seTekniker: Jakob LalérProducent: Anja Sahlberg

Oron växer för att länder som Ryssland och Iran anlitar gängkriminella för hybridkrigföring mot Sverige. Journalisten Karl Enn har kartlagt en ryskfödd grovt kriminell man i Stockholm som i förhör säger sig arbeta för den statsägda ryska energijätten Gazprom. – Gängkriminella är en del i den ryska statens verktygslåda, säger Oscar Jonsson, forskare vid Försvarshögskolan. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Idag kommenterar vi två aktuella händelser. Först går Andreas in på nyheterna om Rysslands planer på att öppna en flottbas i Sudan vid Röda havet. Vi diskuterar även den uppmärksammade incidenten med en luftballong som flög över Alaska och västra Kanada under 2023, och som senare sköts ner av det amerikanska flygvapnet. Kina har anklagats för att stå bakom ballongerna, och i en ny rapport har det framkommit att ballongen innehöll avancerad teknologi. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En kväll sommaren 2009 hittas Frida, 24, död på en gårdsplan utanför Luleå. Som mordvapen hade expojkvännen Martin använt en slaktmask och mordet skedde mitt framför ögonen på deras gemensamma barn. Tretton år senare är Martin tillbaka på föräldragården. Då inträffar nästa tragedi när Martin attackerar sin egen pappa.Journalisten Niklas Svensson har djupdykt i fallet som nu blir boken Slaktmaskmördaren. I 24Frågor berättar han hur samhällets instanser totalt fallerat. Vi pratar också om karriären som tog fart på Expressen 1993 och som har lett honom till att jaga en misstänkt rysk ubåt med helikopter i skärgården, samtidigt som han sände live: Men också om att leda direktsända partiledardebatter i valrörelsens slutskede 2014 och 2018. Hur är det att intervjua vår makthavare? Hur har han byggt upp det enorma kontaktnätet av källor? Hur galen var hans 40 årsfest som skapade stora rubriker. Och varför hamnade Niklas Svensson och Marcus Birro i bråk med varandra när de jobbade ihop på Expressen? Programledare: Henrik Eriksson & Marcus BirroProducent: Philip De GiorgioFölj oss på Tiktok: https://www.tiktok.com/@24fragorpodcastFölj oss på Instagram: https://www.instagram.com/24fragorpodcast Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 15.00

Nyheterna Radio 08.00

Det har snart gått tre år sedan Ryssland inledde sin storskaliga invasion av Ukraina. Tre år av våld, förödelse och lidande. Men nu, med Donald Trump vid makten, frågar sig många om vi kommer att få se ett slut på kriget. Han som skulle få ett slut på kriget i Ukraina på 24 timmar. Nu pratas det snarare om 100 dagar - eller mer. Och medan ledare pratar, pågår kriget för fullt. Ukraina attackerar allt djupare in på rysk mark, samtidigt som presidenten Volodymyr Zelenskyj säger att landet behöver minst 200 000 allierade soldater för att genomdriva någon typ av fred. Allt fler ryska soldater väljer att desertera, och den nordkoreanska styrkan i Kursk kan snart vara helt utplånad. Hur går det egentligen i kriget? Varför deserterar ryska soldater just nu? Och vad finns det för förväntningar med Trump vid makten? Gäst: Jörgen Elfving, militärexpert och fd överstelöjtnant. Programledare och producent: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: CBS News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

8 januari. Under julhelgen angreps än en gång viktiga kablar på havsbotten, den här gången i Finska viken. Hur ska Sverige och Nato agera för att skydda viktig infrastruktur i Östersjön? Elisabeth Braw, senior Fellow vid tankesmedjan Atlantic Council, och Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, diskuterar med Andreas Ericson.

Flera länder i Centraleuropa har fortsatt köpa gas från Ryssland. Men nu har Ukraina stoppat flödet och EU vill i närtid fasa ut rysk energi helt. Samtidigt utmanas unionen inifrån när Slovakiens premiärminister Fico besöker Putin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medan flera länder i Europa fasat ut rysk olja och gas efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Slovakien, Ungern, Österrike, Tjeckien och Bulgarien fortsatt varit beroende av rysk energi. Men gasen som i decennier transporterats till Centraleuropa via en ledning i Ukraina har nu stoppats och förändringen beskrivs som en milstolpe. Men EU-länderna som påverkas mest tacklar situationen olika och Slovakiens premiärminister Robert Fico utmanar nu EU:s enighet och knyter närmre band med Moskva. Hur djup är den här nya splittringen, vad gör EU för att lösa energifrågan framåt och hur kostsamt är detta för Ryssland? Hör också om den aktuella politiska turbulensen i Österrike och vad det kan betyda om högernationalistiska FPÖ bildar nästa regering i landet.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Henrik Wachtmeister, forskare i globala energisystem vid Uppsala universitet och analytiker vid Utrikespolitiska institutet. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Zoja Fjodorova lever ett kontrasternas liv. Från en framgångsrik skådespelarkarriär, till Gulag-läger och sedan vidare till diamanthandlare med både samhällets toppskick och den undre världen. Så när hon mördas är det inte brist på motiv som är det stora problemet, det är brist på bevis.Skrivet och researchat av Sofie Karlsson. Klippt av David Oscarsson. Berättat av Dan Hörning. Vill du att Olösta mord ska fortsätta att komma ut varje vecka? Du kan påverka genom att dela podden med alla du känner som kan tänkas vara intresserade och/eller sponsra via Patreon; https://www.patreon.com/olostamord Har du teorier om vad som hänt i fallen som vi tagit upp i podden? Skicka dem till: zimwaypodcast@gmail.com så kommer vi ta upp dem i kommande avsnitt. Vill du höra ett specifikt fall i podden? Önska dina fall i det här formuläret: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfDlQxf9SgZyeGS-qFPaB4BP-L59lQhs7BbZACfwk7xSs-AFw/viewform?fbclid=IwAR0astYAY_SJLcst89FwKaPIeHHV9zlfAxEz6Cmrh37bbMwvMHGc8z5cwg4Mail: zimwaypodcast@gmail.comFacebook: https://www.facebook.com/Olostamord/Det här är en podd av Dan Hörning och David Oscarsson.Följ Dan Hörning här:X: @danhorningInstagram: https://www.instagram.com/dan_horning/?hl=enYoutube: https://www.youtube.com/channel/UCV2Qb7SmL9mejE5RCv1chwg Stöd oss med 20 kronor + moms i månaden och i gengäld slipper du all reklam i podden. Lyssna helt reklamfritt direkt! https://plus.acast.com/s/olostamord. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Säpos spanare ser hur topphemliga dokument från ett av Sveriges viktigaste företag lämnas över till en rysk underrättelseofficer dokument som kan skada rikets säkerhet om de kommer ut. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. En jakt som ska bli en av de största spionaffärerna i den svenska historien drar igång 2002. Säkerhetspolisens spanare skuggar en underrättelseofficer från den ryska ambassaden i Stockholm. Spanarna ser hur han värvar en spion, och snart förstår Säpo vad Ryssland är ute efter. I avlyssnade telefonsamtal hör utredarna hur spionen ger medhjälpare på Ericsson i uppdrag att plocka ut topphemlig information om det nya 3G-nätet. Information som kan användas för att spåra och avlyssna samtal –men också för att släcka ner hela det mobila bredbandsnätet och orsaka enorm skada för det svenska samhället.Jakten på spionen – Säpo slår tillI P3 Dokumentär berättar några av spanarna för första gången vad som hände under jakten på Ericsson-spionen. – Hans ögon var stora som tallrikar. Stora, svarta ögon som bara stirrade rakt fram. Han var i tydlig chock, säger spanaren Hans.Medverkande:Gösta Lemne, f.d. teknikansvarig Ericssons radioenhet.Markus Küchler, f.d. anställd på Ericssons säkerhetsavdelning.Tomas Lindstrand, f.d. chefsåklagare. Runar Viksten, f.d. chefsrådman Stockholms tingsrätt.Bengt Nylander, f.d. chef Säpos kontraspionage.Roland Sätradahl, f.d. kriminalinspektör Säpo. Hans, Anders och Jan, f.d. spanare Säkerhetspolisen.Babak, Nouri, Samir, Alexei Smirnov och spanarna heter egentligen något annat.En dokumentär av: Hanna Malmodin.Producent: Paloma Vangpreecha.Dokumentären är producerad 2024.

De har dött en efter en. Ryska oligarker, politiker och framgångsrika affärsmän. Under de 25år som den ryska presidenten Vladimir Putin suttit vid makten har fler än 100 dödsfall med mystiska omständigheter uppmärksammats, och många misstänker att det är Putin och Kreml som bär ansvaret. Flera av de som dött har öppet varit kritiska mot Putin och framförallt kriget i Ukraina. Många har haft statliga positioner i det ryska oljeföretaget Gazprom, eller på något annat sätt haft kopplingar till Kreml. I vissa fall har hela familjer dödats, där flera av offren varit barn. Och nu har ytterligare en rysk oligark dött under mystiska omständigheter. Varför är det så många med kopplingar till president Vladimir Putin som plötsligt dör? Gäst: Niklas Vent, reporter på Aftonbladet. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: NewsNation, A Current Affair, CNN. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter andra världskriget intensifierades det sovjetiska spionaget i Sverige, i synnerhet under kalla krigets mest spända årtionden. Sverige, som geografiskt och strategiskt befann sig i en viktig position mellan öst och väst, blev en arena för hemliga operationer. Här opererade både militära och civila underrättelseagenter under täckmantel av diplomatiska tjänster, journalistik eller affärsverksamhet.Ett av de mest kända fallen av sovjetiskt spionage i Sverige är Stig Wennerström, en överste inom det svenska flygvapnet som under många år läckte känslig information till Sovjetunionen. Hans förräderi, som avslöjades 1963, orsakade en djup kris inom det svenska försvaret. En annan betydande agent var Stig Bergling, en tidigare säkerhetspolis som på 1970-talet spionerade för GRU, den sovjetiska militära underrättelsetjänsten.Detta är det andra av två avsnitt om Moskvas spioneri på Sverige. I podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, som är aktuell med boken "Moskvas spioner – Ryska agenter och svenska förrädare.”Sveriges roll i det sovjetiska underrättelsenätet ska inte underskattas. Landet var inte bara ett mål i sig, utan också en plattform för att spionera på andra västmakter. Via Sverige kunde sovjetiska agenter och kurirer ta sig till och från Västeuropa utan att väcka misstankar. Det neutrala Sverige tillät även ett relativt öppet samhälle, vilket gjorde att spioner kunde verka under täckmantlar som annars skulle ha varit omöjliga i mer kontrollerade länder.I takt med att kalla kriget intensifierades blev den svenska säkerhetstjänsten, Säpo, allt mer medveten om det sovjetiska hotet. Trots detta hade Sovjetunionen under lång tid framgångsrikt lyckats infiltrera svenska institutioner. Under 1980-talet började dock motåtgärderna ge resultat, och flera sovjetiska agenter avslöjades eller kastades ut ur landet.Efter Berlinmurens fall och Sovjetunionens upplösning förändrades förutsättningarna för det ryska spionaget i Sverige. Många av de gamla strukturerna avvecklades, men hotet försvann inte helt. Ryssland fortsatte att bedriva underrättelseverksamhet, även om metoderna anpassades till de nya förhållandena.Bild: Stig Wennerström, svensk överste och en av 1900-talets mest ökända sovjetiska spioner i Sverige. Hans förräderi avslöjades 1963 och orsakade en djup kris inom det svenska försvaret. Stig Wennerström då han häktades i Stockholms tingsrätt sommaren 1963.Källor: Agrell, Wilhelm. Moskvas spioner: Ryska agenter och svenska förrädare. Historiska Media, 2024.Musik: Blue Carnival Harmonica v Yagull Music, Soundblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter framgångarna med boken Minnen av minnet kommer nu Maria Stepanovas roman Flyktpunkten ut på svenska. Boken berättar i sagoform om flykten från en diktatur som startat ett storkrig i Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Maria Stepanovas "Minnen av minnet" som kom på svenska 2019 var hennes internationella genombrott men hon har också gett ut över tio diktsamlingar. När Ryssland 2022 startade den storskaliga invasionen av Ukraina lämnade Stepanova Moskva och lever numera i exil. Precis som många andra ryska författare hade hon länge svårt att skriva efter februari 2022. Men så förra sommaren kom det en berättelse till henne och för första gången var det ren fiktion. Nu kommer romanen "Flyktpunkten" på svenska i översättning av Nils Håkanson. Reporter: Fredrik Wadström

Sverige har utgjort ett viktigt mål för den ryska och sovjetiska underrättelsetjänsten i modern tid. Från det kejserliga Ryssland, till det turbulenta 1920-talet, då bolsjevikerna konsoliderade sin makt efter revolutionen, fram till kalla krigets slut, var svenska förhållanden intressanta för Moskvas agenter.Sovjetunionen byggde upp ett omfattande nätverk av spioner och förrädare i Sverige som på olika sätt samlade in information om militär, politisk och ekonomisk utveckling. Flera väl placerade svenskar förrådde sitt land till den sovjetiska underrättelsetjänsten.Detta är det första av två avsnitt om Moskvas spioneri på Sverige. I podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, som är aktuell med boken "Moskvas spioner – Ryska agenter och svenska förrädare.”Den ryska underrättelsetjänstens historia i Sverige är en berättelse om anpassning och överlevnad. Från tsartidens relativt blygsamma insatser, där mycket information kunde inhämtas från öppna källor, har verksamheten genomgått dramatiska förändringar.Revolutionen 1917 markerade början på en ny era, där ideologi och världsrevolution stod i centrum för spionaget. Från att Sverige varit ett perifert mål för tsarens underrättelsetjänst blev vi central punkt för Sovjetunionens informationsinhämtning och konspirativa operationer under decennierna som följde.Efter revolutionen 1917 befann sig den nybildade sovjetstaten i en utsatt position, omgiven av fientliga makter. För att säkra sin överlevnad började Sovjetunionen använda avancerade underrättelsemetoder som grundlades under tsarregimen men utvecklades och förfinades under de första åren efter revolutionen. Den ökända Tjekan, föregångaren till KGB, använde sig av konspirativa metoder för att bekämpa regimens fiender både inom och utom landets gränser.Under 1920-talet blev Stockholm en av Sovjetunionens viktigaste knutpunkter för underrättelseverksamhet i Västeuropa. Hit flydde ryska oppositionsgrupper och här opererade den sovjetiska säkerhetstjänsten under diplomatisk täckmantel. Efter mordet på den sovjetiske diplomaten Vatslav Vorovskij 1923, och den diplomatiska kris som följde, anpassade Sovjetunionen sin strategi. I stället för att agera öppet började man förlita sig alltmer på illegala agentnätverk och infiltratörer som kunde arbeta utan officiella diplomatiska skydd.Bild: Lenin i Stockholm 1917. Lenin i Stockholm. Lenin (herren med paraply) tillsammans med Ture Nerman (t.h. om Lenin) den 13 april 1917.Källor: Agrell, Wilhelm. Moskvas spioner: Ryska agenter och svenska förrädare. Historiska Media, 2024Musik: Blue Carnival Harmonica v Yagull Music, Soundblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Möt den ukrainska författaren Julia Iljucha en av många röster i det nya temanumret av tidskriften 20-tal med titeln Ukraina blickar framåt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Julia Iljuchas kortnoveller finns med i ett nyutkommet nummer av den litterära tidskriften 20-tal. Temanumret har titeln "Ukraina blickar framåt" och består av 150 sidor i storformat med i första hand samtida ukrainsk litteratur och några historiska tillbakablickar. Dikter och prosa, essäer och intervjuer med och av många av de mest intressanta ukrainska författarna just nu.Det är inte första gången 20-tal tar det stora greppet på litteraturen i Ukraina. 2014, i samband med Majdanrevolutionen och när tidskriften hette 10-tal, gav man ut ett minst lika ambitiöst ukrainskt temanummer som fortfarande står sig trots allt som hänt i Ukraina sedan dess.Julia Iljucha intervjuas av Fredrik Wadström och hennes texter är översatta till svenska av Susanna Witt.

90-talet var en tid då alla ville investera i ryska bolag, och Johan Elmquist var en av de allra första att analysera den ryska börsen på den tiden. Han levde och jobbade i landet under hela den explosionsartade utvecklingen efter kommunismens fall, och från nära håll såg han sen kraschen och nedgången som följde. Vad gjorde att Ryssland blev så hajpat från början? Och vad måste vi lära oss av historien? Det och mycket mer i veckans Sparpodden. Disclaimer: Kom ihåg att investeringar alltid innebär en risk.

Ett kyrkbygge utanför Västerås har koppling till rysk underrättelsetjänst och ligger vid en militärt viktig plats. Och det finns fler exempel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När den nybyggda rysk-ortodoxa kyrkan utanför Västerås står klar reser sig ett 22 meter högt torn med guldig lökkupol mellan trädtopparna. Tornet är betydligt högre än vad detaljplanen tidigare angivit och bland andra Säpo har varit kritiska mot det och varnat för bygget.Församlingen tillhör Moskvapatriarkatet. Det är den del av den rysk-ortodoxa kyrkan som styrs av patriark Kirill. Han kallas Putins påve och är tydligt för kriget i Ukraina. Dessutom har den delen av den rysk-ortodoxa kyrkan långtgående kopplingar till den ryska underrättelsevärlden.– Kyrkan som organisation på toppnivå, och framförallt kyrkans aktiviteter i utlandet – det är någonting som alltid används som ett verktyg av den ryska staten, säger Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier.Därför höjs ögonbrynen när en rysk-ortodox församling, tillhörande Moskvapatriarkatet, fått köpa mark och bygga en stor kyrka vid Västerås flygplats. Det är en av Sveriges beredskapsflygplatser med en erkänt lång och bred landningsbana. Församlingens präst har dessutom belönats med en medalj av SVR - en del av den ryska utrikesunderrättelsetjänsten.– Det finns ju en koppling från företrädare till den rysk-ortodoxa kyrkan här i Sverige och företrädare inom Ryssland och rysk underrättelsetjänst, säger Karl Melin, presschef på Säkerhetspolisen, säpo.Mysteriet på MusköSamtidigt finns det fler exempel där personer eller organisationer med koppling till Ryssland köpt mark nära militärt strategiska platser. I närheten av den stora marinbasen på Muskö håller en rysk affärsman, med kopplingar till den ryska staten, på att bygga en stor lyxvilla.Sverige är inte ensamma om problemet med uppköp av mark och fastigheter som ligger i närheten av skyddsområden.– Det är en ökande trend. Det blir vanligare och vanligare och det sker samtidigt som säkerhetshotet i Europa ökar och säkerhetshotet mot Sverige ökar, säger Henrik Häggström, strategisk rådgivare i totalförsvarsfrågor på Försvarshögskolan.Som det ser ut nu är det inte möjligt att stoppa köp av fastigheter som ligger utanför skyddsområden i Sverige. Men det pågår en diskussion om vad man kan göra för att få bukt med problemet. I Finland – där problematiken är snarlik men mer utbredd – har regeringen nyligen föreslagit en lagändring som gör det omöjligt för ryska medborgare att göra fastighetsaffärer i landet. I Sverige väntas en utredning presenteras i december.– Det som sker i Sverige idag är att det är allt fler som förstår de utmaningar vi står inför, säger Henrik Häggström.Medverkande:Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet.Henrik Häggström, strategisk rådgivare i totalförsvarsfrågor på Försvarshögskolan.Karl Melin, presschef på Säkerhetspolisen, Säpo.Programledare: Claes Aronsson och Sara SundbergProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, Reuters, Telegramkanalen Agency News, DW, Expressen

Ryska oppositionella journalister är självkritiska. Varför väljer svenska medier ofta självcensur före självkritik, frågar sig frilansjournalisten Håkan Lindgren. Inläsare: Staffan Dopping

En ukrainsk drönarvåg in över Ryssland beskrivs som en av de största attackerna under kriget. Bara 17 km från ryska maktens epicentrum Kreml, attackerar Ukraina Moskvas oljeraffinaderi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ryska raffinaderier och oljeterminaler angrips för att försvåra Kremls angrepp. Dessutom går Ukraina ut med nya vapentyper och presenterar en överljudsrobot.I Svarta Havet sänker Ukraina ett av de ryska fartyg som används för att frakta militärt materiel till ockuperade Krim.Men i Ukrainska staden Poltava attackerar Ryssland en militäranläggning och beskrivs som en av de dödligaste attackerna hittills.Hör korrespondent Lubna El-Shanti på plats i Ukraina, Joakim Paasikivi, militärexpert, radions Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Manus: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

Trots sin storlek har Ryssland/Sovjetunionen en lång rad militära misslyckanden bakom sig. I det här avsnittet berättar militärhistorikern Marco Smedberg om några av dem. Vi beger oss till första världskrigets fiasko i Tannenberg, försöket att invadera Polen efter kriget, till Stalins utrensningar under 30-talet och till Afghanistan.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://www.defendukraine.org/donate Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den första augusti i år landar ett chartrat plan från Ankara i Moskva. En barnfamilj tas emot högtidligt av president Vladimir Putin på landningsbanan. Mamman i familjen kastar sig i hans famn. Fram tills nyligen levde familjen ett på ytan vanligt liv i Sloveniens huvudstad, där inte ens deras barn visste att de i själva verket var illegalister, en slags spioner, utsända av Kreml. Nu är de tillbaka i sitt hemland, efter en historisk fångutväxling mellan Ryssland och väst. På en kvart får du veta vad som är känt om hur Ryssland använder sig av illegalister och vilken roll spionparet i Slovenien spelat för Kreml. Med Elham Mohamed, reporter på SvD. Programledare: Yael Seligsohn Producent: Moa Larsson Redaktör: Elin Roumeliotou Klipp från: SR, SVT, NBC News, BBC, Samara report Vi vill ha feedback och önskemål! Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

The High Turnout Wide Margins team recently traveled to Portland, Oregon, for a special workshop on State Associations hosted by the Election Center. While there, we were able to have face-to-face conversations with people working in elections across the country. In this episode, hosts Eric Fey and Brianna Lennon speak with Jackie Beaudry and Melanie Ryska. They're both local clerks in Michigan and leaders of the Michigan Association of Municipal Clerks. They spoke about the implementation of some new election law in the state, how their association works alongside the Michigan Association of County Clerks, and how their association is trying to balance the needs of very large and very small municipalities.

29 maj. I en rapport från tankesmedjan Frivärld uppmärksammas rysk hybridkrigsföring mot Norden och Baltikum. Andreas Ericson gästas av två av rapportförfattarna, Patrik Oksanen, senior fellow vid Frivärld, och Minna Ålander, research fellow vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors.

Connect with Kara, host of The Special Needs Mom Podcast: Instagram: https://www.instagram.com/thespecialneedsmompodcast/ Website: https://www.kararyska.com/ Coaching Opportunities Pathway to Peace {Group Coaching Program}: Schedule a Consult or Contact Me Join The Special Needs Mom Podcast Community FaceBook Group!! Click here to Request to Join