Podcasts about Vissa

Hur leder man ett företag med omkring 40 människor utspridda över flera länder? Vissa medarbetare kan hinna arbeta i ett och ett halvt år innan man träffas fysiskt. Det är Mathias Forss verklighet på GeoPool. När företaget vuxit har en princip blivit allt viktigare: verksamheten får inte bli beroende av en enda person. Om någon blir sjuk, tar semester eller försvinner måste någon annan kunna ta över. Minst två personer ska därför kunna hantera viktiga uppgifter. Det minskar sårbarheten. Men det blir samtidigt ett sätt att utveckla både kompetens och nya affärer. Mathias beskriver också ett ledarskap som bygger på förtroende. Medarbetarna ska förstå uppgiften men få frihet att själva hitta lösningen. Och GeoPool försöker konkurrera om kompetensen med annat än bara lön: flexibilitet, variation och möjligheten att snabbt få erfarenhet från många olika projekt. Men tillväxt skapar nya problem. Hur behåller man kulturen när människor arbetar långt ifrån varandra? Hur mycket frihet kan man ge? Och hur bygger man ett företag som klarar sig även utan grundaren?

Vilka aktier ser starkast ut just nu och vilka bör man vara mer försiktig med?I första delen gästar Jon Arnell, investeringschef på von Euler & Partners, 10x för första gången. Vi pratar om Sverige mot USA, räntor, värderingar, sektorer och hur han ser på marknaden inför resten av hösten.I del två är David Östblad från Investtech tillbaka med teknisk analys. Först tittar vi på index i Sverige och USA. Sedan går vi igenom 10 aktier från sälj till köp:Sivers, Truecaller, Klarna, Smart Eye, Evolution, Hexatronic, Yubico, Kjell Group, Plejd och Sinch.Vi pratar också om Investtechs så kallade lottoaktier, varför vissa högriskaktier historiskt har haft svag utveckling och deras Håll dig undan-portfölj. Dessutom tittar vi på Investtechs nya nordiska Top-down-analys, där Handelsbanken B och NYAB lyfts fram som starka svenska case.Bolag som nämns i avsnittet:Sivers • Truecaller • Klarna • Smart Eye • Evolution • Hexatronic • Yubico • Kjell Group • Plejd • Sinch • Handelsbanken • NYAB • Meta • NVIDIA • Axfood • Samsung • SK Hynix • TSMCProgramledare: Joakim Båge10x är podden om börsen, investeringar och bolagen som kan bli nästa 10x.Disclaimer: Inget i denna podd ska ses som personlig investeringsrådgivning eller som en rekommendation att köpa eller sälja ett visst värdepapper. Alla investeringar är förenade med risk och historisk avkastning är ingen garanti för framtida resultat. Gör alltid din egen analys och utgå från din ekonomi, risktolerans, dina mål och din investeringshorisont. Vissa bolag som nämns eller medverkar i podden kan ha betalat för sponsring eller annonsplats, eller ha ett tidigare eller pågående rådgivningsuppdrag med programledaren eller närstående verksamhet.

Det finns en uppsjö av ai-modeller att välja mellan. Vissa modeller är amerikanska. Andra är kinesiska. Ett fåtal är europeiska. Beroende på vem som har tränat modellerna kan de ge varierande svar, något det svenska företaget Berget har valt att undersöka närmare. I dag (fredag) publicerar Berget sin utvärdering av hur olika ai-modeller tar hänsyn till svenska värderingar. Bergets vd, Christian Landgren, gästar Bli säker-podden för att berätta om resultatet. Enligt deras test är de kinesiska modellerna faktiskt bättre än de amerikanska på att svara ur ett svenskt perspektiv. Att ai-modellerna tar hänsyn till svensk kultur och svenska värderingar handlar inte om huruvida modellerna kan svara rätt på rena faktafrågor. Det handlar snarare om vilka perspektiv som modellerna väger in i sina svar. Christian förklarar att om ett svenskt företag använder ai i rekryteringssammanhang bör deras ai-modeller ha ett svenskt perspektiv på frågor som berör bland annat jämställdhet och medbestämmanderätt. Christian berättar också hur Berget arbetar för att utvärdera ai-modeller ur ett säkerhetsperspektiv och på vilket sätt valet av tjänsteleverantör påverkar allt från dataskydd till censur. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd370.

Vissa tänker på risken orimligt mycket, medan vissa inte ens vet att det är möjlighet. Vi snackar förstås om oplanerade hemfödslar. Eller snarare födslar som oplanerat sker utanför förlossningsavdelningar. Hur vanligt är det? Varför händer det? Och kanske viktigast av allt, vad kan en göra som partner, ambulanspersonal, doula eller annan närvarande person som inte är barnmorska. Det korta svaret är: Ring en barnmorska! Det längre svaret går vi igenom i podden. Detta är avsnittet som vi tror alla önskar att de hade lyssnat på innan det sker. Sanningen är trots allt att när du väntar barn vet du aldrig när och var födseln startar eller hur snabbt det kommer att gå. Absolut oftast har du tillräckligt med tid att ta dig till förlossningen, men när du inte har det lovar vi att det känns bra att ha lite koll på vad som kan behöva göras. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är härliga tider. Tony har träffat Nät-Göran och haft Agro Forestry helg och Peter har köpt vassa batteridrivna hjälpmedel. Vissa beskär för glatta livet, andra har fullt upp att planera växthusteknikerutbildningar. Allt e gott Välkomna!

Skit kommer i klasar.Det ena problemet staplas på det andra, och man hinner sällan reda ut det första innan det andra redan ligger där.Två saker gör mest skillnad.Gå upp i stabsläge. När ett sjukhus gör det skalas allt onödigt bort och resurserna koncentreras till det kritiska. Samma sak här. Vissa saker får helt enkelt vänta.Inventera problembilden. Skriv ner vad problemet faktiskt innebär. Då ser du hur stort det är, vad som bara känns som ett problem, och vad som måste göras först. Där har du en handlingsplan.För oro löser ingenting. Men i samma sekund du börjar strukturera släpper den — för då jobbas det på.Under allt ligger grundplattformen: sömn, mat och rörelse. Den avgör hur mycket du orkar stå emot när det kommer slag i slag.Meningen var aldrig att allting skulle vara perfekt. Men det skulle inte heller bara vara tungt.Mer på bjornnordberg.seOm problemen gör att du inte sover — ta upp det med vårdcentralen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har du en tydlig 4‑årsplan eller tar du livet som det kommer? Hör lyssnarna berätta om sina mål, drömmar och eventuella omvägar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dagen efter valet blickar Karlavagnen framåt. Fyra år kan kännas som en evighet eller passera på ett ögonblick. Vissa sätter upp tydliga mål för livet med nytt jobb, bättre ekonomi, flytt, familj eller ett nytt sätt att leva. Andra planerar inte alls, utan följer magkänslan och tar dagen som den kommer.Hur ser det ut för dig? Ring och berätta om planerna, eller bristen på dem som styr livet, och om allt det oväntade som händer däremellan. Blicka framåt med Hanna SihlmanRing eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21.Programmet startar kl. 21:40. 020-22 10 30Programmet direktsänds i P4 men du kan också lyssna på Karlavagnspodden i appen Sveriges Radio eller på webben.Ansvarig utgivare: Helena Huhta HermansProducent: Pauliina Rinne

Vissa samtal i den här podden blir extra magiska, det här är ett sånt. Vi utgår från genidraget som låter så enkelt men som ändå ändrar så mycket - att låta dig själv njuta av de sidor av dig som du bjuder andra på när du dejtar eller ligger. Men hur gör man det, och vad händer då, mer konkret? Det ska vi prata om idag. Och så händer något oväntat. Dagens gäst Linnea är bra på att ge sig själv härliga dejter och att inte vänta med att göra det hon vill tills hon har en partner. Men sexbiten är lite knepigare - hur kan man skapa färdiga upplägg för sexdejter med sig själv, som man sen kan bjuda in någon annan till den dag det blir aktuellt? Varför är just den här biten svårare? Det pratar vi om idag, så här blev vårt samtal. Och håll i dig, för samtalet får en tydlig vändning efter ett tag - precis så det där sättet jag älskar. Väntelista till Mistressclass om trygghet i sexPrivat coaching för singlar, par och flersammaDigitala sexlektioner i olika ämnenE-kursen och communityt Sex för DIG - koll på vad DU gillar, vill och behöver i sängenInstagram: Sexinspiration Sajna upp dig här för mitt nyhetsbrev med unika sextips varje veckaLäs mer om mig på www.sexinspiration.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Del 1: Joakim BornoldAktieprofilen Joakim Bornold på Levler är tillbaka i 10x och ger sin syn på marknaden just nu. Är det hausse eller baisse, vilka aktier gillar han bäst och var ser han störst risk?Vi följer upp några av Bornolds tidigare aktietips och pratar bland annat småbolag, försvar, banker, USA-börsen och AI. Bornold tror att AI-trenden kommer att fortsätta, men är mer selektiv kring vilka bolag som faktiskt kan leva upp till förväntningarna.Han pekar också ut Tyskland som ett större orosmoln än oljepriset just nu och ger sin syn på vilka delar av börsen som kan påverkas mest.Dessutom blir det tummen upp eller tummen ner på en rad aktier och investeringsteman, och förstås nya aktietips från Bornold. Hur investerar han 100 000 kr idag?Del 2: Christopher Kock, VirtuneChristopher Kock från Virtune gästar studion för att prata Bitcoin och krypto. Bornold är skeptisk, så Christopher får chansen att förklara vad som kan driva Bitcoin härifrån och varför krypto kan ha en plats i en investeringsportfölj.Virtune är en ledande svensk reglerad kapitalförvaltare av kryptotillgångar som förenar traditionell finans med den framväxande kryptovärlden för att erbjuda en enkel och säker väg till kryptoinvesteringar.Läs mer på Virtune: https://www.virtune.com/svAktier, bolag, marknader och tillgångar som nämns i avsnittet:• BHG• Peab• Sandvik• SEB• Klarna• Sivers Semiconductors• NVIDIA• Kinnevik• MilDef• Bitcoin• EthereumProgramledare: Joakim BågeDisclaimer:Kom ihåg att inget i denna podd ska ses som investeringsråd. Alla investeringar är förenade med risk. Vissa av bolagen som medverkar kan ha betalat för sponsring, annonsplats eller genom ett tidigare eller pågående rådgivningsuppdrag. Gör alltid din egen analys.

Dagens poddavsnitt är en specialare där Frej Johnson,klubbchef i Spårvägens TK sedan cirka 6 år tillbaka gör ett återbesök i podden. Frej har skrivit en komparativ flerfallsstudie av organisatoriska förmågor och värdeskapande i svenska tennisföreningar – ”Liknande resurser, olika värdeutfall”. Den grottar vi ner oss i under dagens avsnitt där Frej får berätta vad han upptäckte och kom fram till under sin forskning, samt vadsom kan vara viktigt för föreningar att ta med sig ifrån den och vilka reflektioner han själv gjort under och efter sitt arbete. Ett mycket intressant avsnitt för alla som arbetar inomeller är intresserade av svensk föreningstennis!Tack till vår huvudpartner! * ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Zenniz – The Smart Tennis Solution:⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠http://www.zenniz.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Samt andra partners:* ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Centaur Sports Foundation ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠* ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Wilson Tennis Camp⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠* ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Aim-X Pure Sports⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠* ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Ölstugan Tullen⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠* Babolat⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Stort tack också till alla föreningspartners, regionpartners och prenumeranter på Baslinjen.com!Intromusik: Mr Smith, Cool Running (Free Music Archive) (CC BY) Outromusik: Mr Smith, The New West (Free Music Archive) (CC BY)

Alltid ute i god tid, springa till bussen i sista sekund, eller kanske alldeles fantastiskt precis i tid. Lyssnarna berättar! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många har redan förtidsröstat långt innan valdagen. Vissa vill ha saker gjorda direkt, andra väntar in i det sista. Men hur är du när det gäller tid? Är du personen som kommer tio minuter för tidigt till varje möte? Har du missat något viktigt för att du blev sen? Eller tycker du att människor stressar alldeles för mycket kring punktlighet?Hanna Sihlman vill höra dina berättelser om att komma i tid, och om gångerna det inte gick som planerat. Ring och berätta om stressiga morgnar, missade tåg, väntan på andra eller känslan av att äntligen vara ute i god tid.Om tiden med Hanna SihlmanRing eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21.Programmet startar kl. 21:40.

Vissa beslut kan flytta in i huvudet långt innan vi ens har fattat dem. Plötsligt har vi hunnit föreställa oss flera olika framtider, funderat på allt som kan gå fel och försökt lista ut vilket val vi kommer vara mest nöjda med om fem år.Och kanske är det inte alltid själva beslutet som är så stort.Kanske är det allt vi lägger in i vad vi tror att det kommer att betyda.I det här avsnittet funderar jag över varför vissa beslut känns så enorma, särskilt när sommaren går mot sitt slut och hösten närmar sig som en slags nystart. Varför känns det ibland som att vi måste passa på att förändra något? Byta riktning? Fatta rätt beslut inför det som kommer?Jag funderar också på rädslan för att välja bort, varför vi så gärna vill ha garantier innan vi bestämmer oss och om vi ibland överskattar hur mycket ett enskilt beslut faktiskt kommer att avgöra.För kanske behöver vi inte veta exakt vart ett val kommer att leda.Kanske är vissa beslut inte början på hela vår nya framtid.Kanske är de bara nästa steg. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Visst är det märkligt då människor man fött, klätt och matat tar sitt pick och pack och flyttar hemifrån. Vissa föräldrar blir förlamade av sorg medan andra kan känna att det är ganska skönt att äntligen få lite tid för sig själv. Relationspoddens empty nest-akut till din tjänst!  Relationspodd - Vad grubblar du på?

Hur är det att bära med sig flera språk, traditioner och identiteter genom livet? Lyssnarna berättar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vissa växer upp med flera språk runt middagsbordet. Andra har flyttat mellan länder, kulturer eller traditioner senare i livet. För många blir flera kulturer en naturlig del av vardagen, hemma, på jobbet, i familjen eller i vänskapskretsen.I det här avsnittet vill vi höra dina berättelser om att leva med flera kulturer. Vad har det betytt för dig? Finns det traditioner, maträtter, högtider eller uttryck du bär med dig från olika delar av livet? Har det gjort ditt liv rikare, mer komplicerat eller både och?Kanske känner du dig hemma på flera platser samtidigt. Kanske har du fått skapa din egen blandning av språk, normer och identitet. Eller så vill du berätta om hur det är att ge vidare flera kulturer till nästa generation, eller kanske är du nästa generation. Karlavagnen med Hanna SihlmanRing eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21.Programmet startar kl. 21:40.

Nationalismen står i dag i centrum av mycket av den politiska striden i Europa och så även i Sverige. Tittar man lite närmare är de flesta partierna i praktiken nationalistiska, men på olika sätt. Vissa förordar medborgar­nationalism, där alla blir en del av landet. Andra betonar den kulturella nationalismen, som lyfter fram att de som format landets historia har tolknings­företräde om vad nationen ska vara. Hur ska vi egentligen förhålla oss till det känsliga begreppet nationalism? Det samtalar vi om i veckans Hotspot, som bland annat handlar om definitionen av ett ”vi”, EU:s överstatliga styrning och vem som är svensk.Gäst i programmet är Carl Eos, författare och opinionsbildare.Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17Prova tidningen Världen idag en månad GRATIS: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se⁠

Apropå surströmmingspremiär- här delar lyssnare med sig av saker de aldrig trodde att de skulle gilla men som senare visade sig passa dem perfekt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tanken på surströmming får många människor att rygga tillbaka medan snålvattnet börja rinna bara av tanken på delikatessen hos andra. Vissa saker har man kanske tänkt att det där kommer jag aldrig att gilla- men så testar man och så omvärderas det helt!Hade du aldrig joggat en meter men så plötsligt kändes marathon som ett rimligt mål? Du kanske faktiskt vägrade surströmming under alla år men tog sedan en tugga och blev fast! Vågade du lämna den där relationen som kändes så självklar men där livet sedan blev bra mycket lättare - eller skolade du om dig till något helt annat yrkesmässigt som visade sig bli en succé?När jag ändrade uppfattning med Annika IlmoniRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar vid 21:00 och programmet startar 21:40.

En stickning som alltid följer med, en trädgård som aldrig blir klar eller en fotbollsträning som aldrig missas. Lyssnarna delar med sig av hobbyn och intresset de älskar och aldrig tröttnar på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vissa saker får oss att känna oss som oss själva och att må bra – oavsett om livet är lugnt eller rörigt. I dagens program vill vi höra om hobbyn och intresset du alltid återvänder till, och som ger dig energi, fokus eller bara en skön paus från allt annat. Det kan vara något du gör med händerna, med kroppen, med hjärtat – hemma i köket, ute i skogen, i en föreningslokal, i stallet, vid vattnet eller vid ett skrivbord sent på kvällen.Ibland är det något litet som blir stort: en låt du kan spela om och om igen, en runda på samma stig, doften av sågspån i snickeriet, en tröja du virkat på i veckor, att lägga ett pussel bit för bit, att baka till andra, att nörda ner sig i släktforskning eller att måla när alla andra somnat. Och för många handlar det också om gemenskap – människor man lär känna, platser man hittar till, traditioner och vanor man bygger upp.Vilken är hobbyn eller intresset du aldrig tröttnar på – och varför? Dela med dig av din historia i Karlavagnen.Hobbysnack i Karlavagnen med Sarit MonastyrskiRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar 21.40

Skuggan från solpanelerna kan bromsa uttorkning under värmebölja, men regniga somrar kan ge lägre skörd när marken torkar långsamt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Solpaneler mitt i ett spannmålsfält kan göra att samma hektar ger både solel och skörd. På försöksåkern i Kärrbo utanför Västerås testar Mälardalens universitet solsambruk, eller agrivoltaik, med paneler som står glesare än i en konventionell solpark. Vissa paneler är vertikala, andra sitter högt så att traktor och tröska kan passera. På fältet upptar panelerna omkring 10 procent av ytan, resten är åker med spannmål, vall och andra grödor. Skuggan kan bli en fördel när värmeböljor torkar ut marken och växterna slipper det värsta solgasset, samtidigt som regniga somrar kan ge sämre förutsättningar när marken torkar långsammare. Forskarna mäter mikroklimat och hur ljus fördelas över marken, men också hur grödor kan påverka elproduktionen genom att reflektera ljus. Intresset ökar när stora solparksprojekt stoppas på bördig jord, som på Kullahalvön, och när Sverige ännu saknar tydliga regler för relationen mellan el och skörd. I Tyskland krävs att 66 procent av ursprunglig skördeavkastning finns kvar. I Sverige finns större exempel i Hova där ett 13 hektar stort solsambruk ger el till cirka 1 600 hushåll och lämnar 80 procent av ytan för jordbruk.Reporter: Mats Carlsson-Lénartmats.carlsson-lenart@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Vissa dagar går på autopilot, andra känns direkt i kroppen. Och vissa skeden i livet känns mer än andra. I kvällens program pratar vi om hur vi har det i livet just nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Har du fått flytta hem till föräldrarna igen efter år utomlands? Är du galet nykär? Mitt i en separation? Eller är det en dag i taget som gäller, och försöka hantera hantera småbarn hemma? Vi pratar om livet, dess olika faser och hur vi har det i livet just nu.Livet just nu i Karlavagnen med Sarit MonastyrskiRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar 21.40

Hildegard av Bingen var en av det medeltida Europas mest begåvade personer. Hon är känd som tonsättare och intellektuell, men hon skapade också ett eget språk. Magnus Florin fascineras av projektet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerad första gången den 5 mars mars 2019. Jag minns ett besök hos Willy Kyrklund, författaren, resenären och – inte minst – språkkännaren. Vi hade stämt träff en eftermiddag i hans hem utanför Uppsala och jag kom dit på utsatt tid, ringde på porten, men utan resultat. Dörren var öppen, jag steg in, det var tyst därinne, hade något hänt? Nej, det visade sig att han helt enkelt tog en tupplur och jag beslöt mig för att vänta. Lät blicken vandra längs bokhyllorna, såg Euripides dramatik i grekiskt original och flera persiska verk. På en trave böcker låg ett öppnat litet kuvert med ett brev, handskrivet i stora bokstäver. Man ska inte tjuvtitta, men min nyfikenhet beviljade undantag och jag läste. Avsändaren var en elvaårig pojke som hade sett Kyrklund berätta i tv att han som just elvaåring hade skapat ett alldeles eget språk med nya ord. Och nu undrade den brevskrivande pojken hur Willy hade gjort, för det ville pojken väldigt gärna göra, han också – skapa ett eget språk. Ja, vad är det som är så lockande – inte bara för elvaåringar – i att uppfinna nya språk och nya ord? ”Ranzgia” är ett ord som inte kan hittas i något vanligt lexikon. ”Ranzgia”, det betyder ”tunga” och är uppfunnet av Hildegard av Bingen, den tyska 1100-talsnunnan, berömd för så mycket. I musikvärlden är Hildegard den stora pionjären som skapare av vokalmusik, bortglömd i flera sekler men i våra dagar återupptäckt med ständigt nya uppföranden och inspelningar. För teologer och filosofer är hon den främsta intellektuella kvinnan i sin tid, den benediktinska abbedissan och klostergrundaren som brevväxlade med kejsare och påvar, ibland kallad ”Sibyllan från Rhenlandet”. Konsthistorikerna uttolkar hennes religiösa visioner som hon fångade i praktfulla och färgrika målerier. Och både idéhistoriker och naturmedicinare har näsan i hennes skrifter om örter, mineraler, kosmos och läkekonst. Tidigt sågs hon som helgon i den katolska kyrkan och blev 2012 kanoniserad av påven, med fortsatt och stigande berömmelse som följd. Men mindre berömd, nästan helt obekant, har Hildegard varit som skapare av nya ord. ”Ranzgia” var inte hennes enda ordskapelse. Här är några till ord: ”Zirinz” – ”finger”. ”Scorintz” – hjärta. ”Foscal” – fot. ”Auziel” – Vatten. Jag skulle kunna fortsätta med uppräkningen ganska länge. För Hildegard skapade en helt egen språkvärld med över tusen ord, samlade och bevarade i två samtida handskrifter. Jag läser hennes nyord i en utgåva av den främsta kännaren av denna språkvärld, den amerikanska medeltidsforskaren Sarah Higley. Titeln på hennes bok är ”Hildegard av Bingens okända språk”– och det var just vad Hildegard själv kallade det hon skapat – ”ett okänt språk”, ”Lingua ignota” på latin. Okänt i betydelsen att det var ett nytt språk, annorlunda än alla de kända. Vissa har antagit att Hildegard var i färd med att bygga ett eget gudstjänstspråk Men varför uppfann Hildegard ett eget språk? Egentligen är det inte ett helt språk, utan en mycket lång ordlista med substantiv i obestämd form – som en inventarieförteckning över vad som finns på jorden. Och Hildegard väjer inte för det allra mest jordiska, även det som ansågs lågt, vulgärt och syndfullt: ”Suinz” – svett. ”Maluiza” – prostituerad. ”Menguiz” – avföring. ”Zirzer” – anus. ”Creuviz” – penis. ”Fragizlanz” – slida. Artonhundratalets filologer ville inte tänka att nunnan Hildegard hade befattat sig med sådana ord – så de beslöt att hennes nya språk inte alls var hennes, utan gjort av någon annan. Men dagens forskare är överens om att Hildegard är upphovskvinnan. Och att hon såg som sin avsikt att noga förteckna allt jordiskt, just för att det är en del av skapelsen. I handskrifterna är varje ord försett med en översättning till två språk, latin och tyska, just som i ett lexikon. Fast i det här lexikonet finns de främmande orden ingen annanstans än inom lexikonet. Bara en enda gång låter Hildegard ett nyuppfunnet ord ta plats i den vanliga världen. Det sker i en av hennes sånger: ”O Orzchis Ecclesia”. ”Ecclesia” är lika med kyrka, men ”Orzchis” – det är ett påhittat ord som bara finns hos henne, med betydelsen ”väldig”. Så ”O Orzchis Ecclesia” betyder ”O väldiga kyrka”. Vissa har antagit att Hildegard var i färd med att bygga ett eget gudstjänstspråk, till användning i klostret som hon ledde. Men användning och nytta är inte kärnan i hennes ordskapande. Hon försökte knappast bilda något alternativ till latinet som religiöst ceremonispråk. Inte heller något nytt universellt idealspråk, i stil med esperanto. Vad var då avsikten? Flera har menat att det var ett ”adamitiskt” projekt – att Hildegard avsåg att återskapa Adams tungomål, urspråket i Bibeln, det som den första människan uttalade när han på Guds maning gav namn till alla djuren. Ja, man kan säga att hon gör som Adam - men det verkligt fascinerande är att hon inte alls försöker återskapa, utan vill skapa något alldeles nytt. Hon – en medeltida kvinna – gör sig till en ny Adam, en ny ord- och världmakare. Med den djärva handlingen är Hildegard en magnifik kraft i 1100-talet som förändringens och förvandlingens sekel – då människans vetande och kunnande manifesterade sig i de första universitetens framväxt och i mäktiga katedralbyggen utan motstycke. Hildegard visade att också språket kunde tänkas och skapas på nytt. På så vis har hon blivit en hyllad förebild bland våra dagars språkskapare – och sådana skapare finns i en häpnadsväckande omfattning. ”Conlang” är budordet, ”conlang” som kortform för ”constructed languages” – ”konstruerade språk” – och på internet finns en intensiv trafik mellan hängivna språkskapare från hela världen: lingvister, matematiker, programmerare och filosofer. För dem är J.R.R. Tolkien den ofrånkomliga pionjären, lika mycket en språkskapare som berättelseskapare. Men Hildegard är 800 år före Tolkien. Hon är den verkliga pionjären. Och vill vi förstå vad hon var ute efter kan vi tänka på ett ord som ofta återkommer hos henne – ordet ”grönska”. Hon ville få språket och människan och världen att grönska med de nya orden, ge frisk sav till de jordiska språk som vissnat. bland alla sina över tusen uppfunna ord lät hon just ordet ”dotter” vara tomt. Så blir hon en remarkabel kusin till alla ordvrängande trubadurer och poeter genom tiderna, metaforiker som språkmaterialister - och till alla historiens banditer och barnungar som pratat rövarspråk och fikonspråk. Kort sagt en kusin till alla som inte nöjer sig med det språk som redan finns. Ett ord saknas i hennes lexikon, ett av de allra enklaste - ordet ”dotter”. Orden för ”mor” och ”far” finns med, liksom ”bror”, ”syster” och ”son”. Men inte ”dotter”. Tankarna går till hur Hildegard som åttaårig flicka gavs bort av sina föräldrar till ett kloster. Hon blev ingens dotter. Och bland alla sina över tusen uppfunna ord lät hon just ordet ”dotter” vara tomt. Jag tänker återigen på den där elvaåriga pojken och hans brev till Willy Kyrklund. Medan jag väntade på att Kyrklund skulle vakna från sin tupplur läste jag brevet igen. Med pojkens fråga hur man skapar ett eget språk med nya ord. Hur gör man? Jag tror att Willy Kyrklund kunde ha ett antal goda råd att ge. Men jag vet inte om pojken fick svar. Och jag själv hade inte tillfälle att fråga den gången, för Kyrklund fortsatte att sova och jag beslöt mig för att komma tillbaka en annan gång. Magnus Florin, författare och dramatiker Lästips Om Hildegard av Bingens uppfunna språk: Sarah L. Higley, Hildegard of Bingen's unknown language: an edition, translation, and discussion, Palgrave Macmillan, New York, 2007. Om rövarspråk med mera: Daniel Heller-Roazen, Dark Tongues: The Art of Rogues and Riddlers, Zone Books, New York, 2013.

Andrea har haft en riktig pissvecka och Mathilda har nåtts av information som gjort henne RIKTIGT chockad – visste ni lyssnare om det som Mathilda inte visste.. Mathildas följare på Instagram har tipsat om saker hon borde passa på att göra innan bebisen kommer. Vissa saker kändes fina, medan andra gav Andrea ångest. Vilka saker tror tjejerna att andra ljuger om när de säger att de tycker om dem? Välkomna till avsnitt 651!REKLAM FÖR BOOKBEAT - Gå in på bookbeat.se och ange koden "mathildaandrea" när du skapar ett konto så får du 60 dagar gratis! Erbjudandet gäller nya kunder. Efter gratisperioden kostar BookBeat från 99 kr/mån. Ingen bindningstid. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Personlighet är de varaktiga mönster av tankar, känslor och beteenden som präglar vilka vi är. Frågan är hur mycket av vår personlighet som är medfödd och hur mycket som formas av det liv vi lever. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vissa människor är lugna i kaos, andra reagerar starkare på stress. En del söker förändring och nya upplevelser, medan andra trivs bäst med det välbekanta. Temperament och personlighetsdrag påverkar hur vi hanterar motgångar, bygger relationer och ser på världen omkring oss – men formas också av vår uppväxt, våra erfarenheter och de människor vi möter genom livet.Den här veckan pratar vi om vad som formar våra personligheter och varför vi människor har ett behov av att förstå oss själva och andra genom att dela in personligheter i olika typer. Vi tittar närmare på personlighetsforskningens mest använda modell, Big Five, och de personlighetstester som inte bara finns i självhjälpsböcker och livsstilsmagasin utan också används inom rekrytering.Medverkande:Petri Kajonius, personlighetsforskare vid Lunds universitet och Bo Melin, senior professor och forskare inom kognitiv epidemiologi vid Karolinska Institutet. Vi hör också Magnus Lindwall, professor i psykologi vid Göteborgs universitet och medförfattare till boken Psychobusiness, Sara Henrysson Åkerlund, Lotta Wikström och Rami Kaminski.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Olivia Sandell

I en samtid som tror att lösningen på alla problem är att träna och äta rätt, ses överviktiga lätt som ett samhällsproblem. Men hunger har ofta inte alls med mat att göra, konstaterar Annina Rabe. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän publicerades första gången 2018. Just nu är jag mitt uppe i ett garderobsrensningsprojekt. Det tar ganska lång tid, inte bara för att jag inte gjort det på länge och skåpen därför bågnar av diverse tröjor och klänningar jag inte längre använder. Utan för att det är ganska plågsamt. Plaggen väcker minne till liv, minnen från en tid när jag var en annan person. Den personen som var smal. Den som kunde ha vackra kläder eller för den delen vilka kläder som helst, för hon såg ändå okej ut i allt. En person som ter sig som mer och mer avlägsen från den som jag är idag. Jag tänker att den personen måste ha levt ett bekymmerslöst liv. Ett liv utan kroppshat och dåligt samvete, utan att vara en anomali i omvärldens kritiska ögon. Sedan minns jag, att så var det ju inte alls. Den smala personen mådde tvärtom dåligt för jämnan, och detta trots att hon levde upp till alla samtidens krav på slankhet och åtminstone relativ skönhet. Inte hade jag vett att uppskatta det inte. Den icke-smala personen – jag - är faktiskt generellt gladare och mer harmonisk, om än inte helt nöjd med sitt utseende. Mer eller mindre omedvetet märker jag att jag delar in mitt liv i före och efter den där hösten när jag plötsligt skenade i vikt och blev den jag är idag. Nej, jag är inte sjukligt överviktig. Jag skulle förmodligen inte kvala in till Biggest Loser eller få en gastric bypass om jag önskade det. Men jag väger definitivt mer än vad man bör göra när man är lika lång som jag. Så har det varit de senaste tio-femton åren, och trots flera försök har jag inte lyckats gå ner de där envisa kilona. Medelåldern gör det inte lättare; inte heller att ha ett stillasittande yrke och därtill mat och vin som intresse. Och mitt problem är knappast ovanligt. Om det nu ens är ett problem. För vem är det egentligen som har bestämt att det är ett problem med övervikt? Man stör liksom hela samhällsordningen om man väger för mycket. Man blir den där felande länken. Men om vi nu ändå skulle säga att det är ett problem så skulle det väl i så fall vara mitt eget, och ingen annans? Ändå känner jag mig ständigt utsatt för omvärldens kritiskt granskande blickar – ibland även kommentarer. Vissa dagar känns det som om jag med min lilla övervikt är ett samhällsproblem. Ett välfärdsproblem. I vår gravt kroppsfixerade tid där det entydiga svaret på nästintill varenda fråga är att ”träna och äta rätt” – vad nu ”rätt” kost är just den här säsongen, undvik socker, kolhydrater, fett, eller vänta nu, fett får man väl äta eller var det förra veckan? I en sådan tid finns ingen ursäkt för att vara ett fetto. Lösningen framstår som enkel: det är bara att skärpa sig! Man stör liksom hela samhällsordningen om man väger för mycket. Man blir den där felande länken. Det räcker alltså inte med ens egna känslor av otillräcklighet– man ska dessutom bära samtidens besvikelse på sina axlar. Och i vår tids stora hyckleri ingår dessutom att alla tränings- och kosttrender saluförs som något som ska få oss att rent allmänt ”må bättre”, när det i själva verket nästan uteslutande handlar om att bli smal. Det indirekta budskapet blir: hur ska man kunna må bra om man inte är smal? Om jag, med en förhållandevis ringa övervikt, ofta umgås med alla dessa destruktiva tankar, känner att mitt värde som människa sitter i hur många kilo jag väger – hur skall det då inte vara för dem som enligt alla måttstockar verkligen är feta? Den amerikanska författaren Roxane Gay vet. Större delen av sitt liv har hon varit gravt överviktig, som mest med en vikt på över 250 kilo. I den självbiografiska boken ”Hunger – a memoir of my body” berättar hon om ett liv med en kropp som är allas angelägenhet och allmänt byte för allehanda fördomar. På den feta kroppen är det fritt för var och en att projicera sitt eget narrativ. Fetma, precis som hudfärg, är något som inte går att dölja hur mycket du än försöker. Och som tjock, svart, queer och kvinna hamnar Roxane Gay längst ner på statusskalan i nästan vartenda sammanhang. Främmande människor i matvaruaffärer känner sig nödgade att diskret plocka ut varor ur hennes kundvagn Hon utvecklar diverse strategier för att, som hon skriver, överleva i en värld som har mycket lite tålamod eller medlidande för en kropp som hennes. En metod är att vara rolig; att förekomma omvärldens eventuella hånfulla skratt genom att dra fokus till sin övervikt. Hon beskriver hur en gravt överviktig kropp blir allas rättighet att kommentera; inte bara bland familj och vänner. Hur hon ständigt får lyssna på utläggningar om det farliga i att väga så mycket som hon gör. Som om, skriver Gay, ”jag inte bara var fet utan också fruktansvärt korkad”. Dessa råd är utdelade ”i all välmening”, från människor som anser sig bara tänka på hennes bästa. Främmande människor i matvaruaffärer känner sig nödgade att diskret plocka ut varor ur hennes kundvagn och byta ut dem mot något nyttigare. ”I all välmening.” Hon dissekerar hyckleriet och cynismen kring realityshower som "Biggest Loser" och det överdrivna medieintresset för framför allt kvinnliga kändisars vikt. Allt pekar på samma sak: det är den smala kroppen som är normen, allt annat är en avvikelse. Det är ju inte någon okänd slutsats och hennes tankar kring det är kanske inte så nya, men sällan har det beskrivits så hjärtskärande som här. Allt landar till sist i hungern, den som gett boken sitt namn. Hungern som är både fysisk och psykisk och egentligen handlar om helt andra saker än mat. Allting som har med våra kroppars utseende att göra är komplicerat Att vara en fet kvinna är en paradoxal kombination av att vara osynlig och på samma gång ta alldeles för mycket plats. Roxane Gay beskriver hur hon en gång började äta för mycket för att bokstavligen bygga ett pansar kring sin egen kropp. Som 12-åring blir hon brutalt gruppvåldtagen av en klasskamrat och hans kompisar. En klasskamrat hon dessutom är kär i. Hon känner kraftiga skamkänslor och berättar inte för någon om det inträffade. Hon fortsätter till och med att träffa killen som iscensatte våldtäkten ett bra tag efter det inträffade. Skammen leder till att hon börjar äta. Fetman blir en slags rustning, som gör henne obegärlig och skyddar henne mot att utsättas för våldtäkt igen. Varje gång hon börjar banta och träna bort fettet slutar hon tvärt just när det börjar ge resultat. En smalare kropp gör henne mer ömtålig, både bokstavligt och bildligt. Samtidigt är det ju just fetman som gör henne extra sårbar och till ett villebråd för omgivningens hån och missriktade välvilja. Låter det motsägelsefullt? Ja, det är det också. För är det något som Roxane Gays bok visar med plågsam tydlighet så är det är att detta med kroppen inte är enkelt. Det är inte ”bara att ta sig samman”, sluta äta kolhydrater och gå till gymmet. Allting som har med våra kroppars utseende att göra är komplicerat, inkonsekvent och ofta förenat med en grundångest vi inte alltid är beredda att konfrontera. Och detta i en hurtig samtid som inte basunerar ut något annat budskap än att det är enkelt, bara man tar sig samman. Det finns ingen ursäkt för att vara ett fetto. Annina Rabe, litteraturkritiker Litteratur Roxane Gay: Hunger – a memoir of my body. Harper, 2017.

Ett av andra världskrigets mest framträdande karaktär var terrorbombning av civilbefolkningen med målet att knäcka motståndsviljan. London led svårt under Blitzen och Rotterdam bombades sönder närmast av misstag. Senare i kriget jämnades städer som Hamburg, Berlin, Dresden och Tokyo med marken av enorma bombskvadroner.Militära teoretiker förstod tidigt att flyget skulle förändra kriget i grunden. Naivt trodde man att enstaka bombanfall skulle kunna knäcka ett lands motståndsvilja – när verkligheten var precis tvärt om. Trots civilbefolkningens lidande under bombanfallen ökade bara motståndet.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet, aktuell med boken Bombkriget 1939-45. Detta är del ett av två avsnitt om bombkriget under andra världskriget.Under andra världskriget genomgick bombkriget en betydande utveckling. Bombplanen kunde bära allt fler och tyngre bomber, nya sikten tillät precisionsbombning, och nya strategier som bombmattor utvecklades.Det fälldes miljontals bomber över både militära och civila mål. Förlusterna var stora - både bland de nedskjutna bombplanen och de som blev offer för bombraiderna på marken. Trots att bombsiktena förbättrades väsentligt, övergavs målsättningen att precisionsbomba militära mål till förmån för "area bombing", vilken framför allt drabbade civila.Under andra världskriget blev städer som Rotterdam, London, Hamburg, Dresden, Tokyo samt Hiroshima och Nagasaki mål för massiva bombningar. Dessa bombningar ledde till omfattande förstörelse och stora förluster av människoliv.För de som utsattes för bombanfallen var konsekvenserna ofta katastrofala. Bortsett från de direkta fysiska skadorna och dödsfallen ledde bombningarna till omfattande förstörelse av hem, skolor, sjukhus och annan infrastruktur. Många överlevande led av psykologiskt trauma långt efter krigets slut.Men även att tjänstgöra ombord på ett bombplan var ett farligt och psykiskt krävande arbete. Förlusterna var stora och många besättningsmän upplevde psykiska trauman som följd av deras erfarenheter.Bombningarnas effekt på krigets utgång är ett ämne för debatt bland historiker. Vissa menar att de bidrog till att försvaga Tysklands kampvilja och kapacitet att fortsätta kriget, medan andra hävdar att deras effekt var begränsad jämfört med andra faktorer.Bild: Amerikanska B-17-plan bombar Focke-Wulfs flygplansfabrik i Malbork den 9 oktober 1943. U.S. Office for Emergency Management. Office of War Information, Wikipedia Public Domain.Musik: Sols Dream av Humans Win, Storyblock Audio. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Många tror att svag försäljning beror på för få kundmöten eller för låg aktivitet, men det verkliga problemet kan vara ett otydligt erbjudande. Om kunden inte snabbt förstår vilket problem du löser och varför just du är rätt val blir säljarbetet onödigt tungt och priset blir ofta den avgörande faktorn. Ett starkt erbjudande gör däremot att kunderna lättare ser värdet, fattar snabbare beslut och väljer dig utan att du behöver övertyga dem i varje affär. Innan du ökar antalet samtal eller marknadsföringsinsatser bör du därför granska hur tydligt, relevant och differentierat ditt erbjudande verkligen är. Kan du förklara vad du gör på 30 sekunder, och skulle kunden förstå värdet direkt? Om svaret är nej är det där utvecklingsarbetet ska börja. Ett bättre erbjudande leder ofta till enklare försäljning, högre marginaler och betydligt mindre frustration.   Slutsatser ➡️ Det största säljproblemet är ofta ett otydligt erbjudande – inte för låg aktivitet. ➡️ När kunden förstår värdet blir försäljningen både enklare och snabbare. ➡️ Börja med att förbättra erbjudandet innan du ökar säljarbetet.

När träldomen avskaffades i Norden säkrades arbetskraften åt godsägare och bönder genom en strikt lagstiftning som tvingade alla som inte hade råd att betala skatt att arbeta för en husbonde. En lagstiftning som infördes på 1200-talet levde i någon mån kvar ända till 1920-talet.Med tiden skärptes arbetstvånget med hot om hårda straff och tvångsutskrivningar till armén. Legohjon levde i stor utsatthet därför att våld var påbjudet medel i arbetsledning och pigor utsattes för sexuella övergrepp av sina husbönder. Samtidigt var möjligheten att byta husbonde mycket begränsad och möjligheten att själv starta en gård nästan obefintlig.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Andersson, historiker vid Avdelningen för agrarhistoria vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han är aktuell med boken Från trälar till tjänstefolk - Legofolk i Sverige 1250-1600.Träldomen avskaffades på 1300-talet eftersom legofolk eller tjänstefolk var en mer effektiv organisering av arbetet. Redan på 1200-talet infördes legofolksinstitutionen som tvingade fattiga att arbeta för en husbonde. Syftet var att hålla fast fattiga i en arbetsrelation och att legohjon skulle förbli fattiga. Legan, eller lönen, var sällan mer än mat, husrum och kläder. Men arbetskraftsbristen i digerdödens spår drev upp löner, men också lönereglering från statsmakten som gärna gick bönder och godsherrar till mötes.Under mer än ett halvt årtusende, från tidig medeltid och ända in på 1900-talet, var arbete som legohjon en av de vanligaste sysselsättningarna i Sverige. I de flesta byar i landet fanns såväl år 1300 som år 1800 åtminstone någon dräng eller piga, och detsamma gällde på herrgårdar, vid bruk och i städer. Omyndiga kunde bli legohjon, och även besuttna bönders barn blev legohjon. Vissa legohjon var gifta, och en legoman och hans hustru kunde till och med tänkas arbeta i två olika hushåll.Vid slutet på 1500-talet arbetade de flesta drängar och pigor på gods eller hos rika bönder - de flesta saknade helt möjligheter att själva bli husbonde.Bild: Legomannen misshandlas av sin husbonde för att han stulit mat som svinen skulle haft.Södra Råda gamla kyrka, Fotograf: Pål-Nils Nilsson / Riksantikvarieämbetet, [Creative Commons,](https://en.wikipedia.org/wiki/en:Creative_Commons) [Attribution 2.5 Generic](https://creativecommons.org/licenses/by/2.5/deed.en)Musik: Mercy And Forgiveness av Ananta Kongka; Storyblocks audio.Lyssna också på Trälarnas liv och Tunnes träluppror. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tog du med dig en snäcka hem från stranden i somras? Eller köpte du helt enkel t-shirten? Berätta för oss om souveniren du aldrig ska göra dig av med. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vissa saker funkar helt enkelt inte hemma sen, trots att den verkade så lockande där på hos strandförsäljaren i fjärran land. Medan andra saker blir som din käraste ägodel, en evig påminnelse om en härlig stund/dag i livet. Hör av dig med berättelsen om din bästa souvenir - hur du kom över den och varför du aldrig kommer att göra dig av med den.Ring eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram.

Välkomna till Martinson Möter, podden som drivs av fadderbarnsorganisationen Compassion.Vissa människor samlar på frimärken. Vissa tränar för maraton. Och sedan finns det människor som vaknar på morgonen och tänker: "Hur ska vi egentligen utrota världsfattigdomen idag?" Det är en ganska ovanlig hobby. Kanske till och med lite opraktisk. Men för dagens gäst har det varit en livslång kallelse.Han är författare, föreläsare, teolog, lärare på ALT och forskare med studier inom teologi, kyrkohistoria samt freds och utvecklingsstudier bakom sig. Han är känd för sitt engagemang i frågor som rör kristen tro, fred, social rättvisa, miljö, migration och han driver bloggen Hela Pingsten. För sitt gedigna arbete har han också mottagit flera utmärkelser för sitt freds och opinionsbildande engagemang.Men kanske är det framför allt så här man kan beskriva honom: Han har ägnat större delen av sitt liv åt att påminna oss om sådant som vi andra ibland lyckas gömma någonstans mellan Netflix-serier, mobilscrollande och den tredje koppen kaffe. Han pratar levande och begripligt om människorna bakom statistiken, om orättvisorna bakom rubrikerna och om varför han faktiskt tror och litar på att en annan värld är möjlig, genom Andens kraft och Guds rike.I dag ska vi prata om fattigdomsbekämpning, strukturell orättvisa, utbildning, kvinnors egenmakt och kyrkans roll i en värld där vissa barn föds med nästan alla möjligheter och andra med nästan inga alls. Vi ska prata om varför det ser ut så, och om varför den bästa hjälpen kanske inte alltid börjar med en lösning, utan med en relation.Men det fina med dagens gäst är att han inte bara kommer med dåligt samvete i en snygg förpackning. He kommer med hållbart hopp. Ett heligt hopp som har fått händer och fötter genom lokala kyrkor, organisationer som Compassion och människor som fortsätter arbeta långt efter att kamerateamen åkt hem och katastrofrubrikerna försvunnit från nyhetsflödet.Så under de kommande 45 minuterna ska vi ge oss på det lilla, enkla projektet att försöka lösa världsfattigdomen. Inga konstigheter. Kaffet är påfyllt. Pepsin står redo. Frågorna är stora. Och vi ska ta reda på om det faktiskt går att utrota fattigdom, eller om Micael bara har läst lite för många profetböcker, kanske Amos, Jesaja och Mika, och blivit tillräckligt optimistisk för att faktiskt tro att det går. Oavsett vilket är jag väldigt glad att han är här.Med stor värme och ännu större frågor, varmt välkommen tillbaka hit fem år senare: Micael Grenholm! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sen brexit-omröstningen har ekonomin dalat och motsättningarna ökat. Vissa av de skräckscenarier som målades upp vid skilsmässan från EU har blivit verklighet. Andra har inte det. Vad måste Andy Burnham klara som hans föregångare misslyckats med? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Världens sjätte största ekonomiI veckan fick landet en ny premiärminister igen. Andy Burnham blir den sjunde ledaren sedan britterna röstade fram brexit för tio år sedan. Han vill införa en ny ekonomisk och politisk modell som minskar klyftorna och får ekonomin att blomstra. “Låt det här bli tillfället när framtidshoppet väcks till liv igen”, säger han.Beskrivs som “mjuk vänster””Det finns en politisk kultur av stora ord och stora planer. Många andra har lovat det han lovar”, säger ekonomijournalisten Katrine Kielos.Framförallt ska hans nya regering fokusera på att hjälpa familjer som kämpar med höga kostnader. Och det är många som har det kämpigt, säger James Savage, ansvarig utgivare på The Local. ”Många britter känner sig fattiga”. Lägre tillväxt och lägre investeringar med brexitEnligt en studie från National Bureau of Economic Research är Storbritanniens BNP 6 till 8 procent mindre än den skulle ha varit om landet stannat kvar i EU. Samtidigt har invandringen ökat – tvärtemot vad som lovades inför omröstningen. ”Invandringsfrågan är fortfarande extremt splittrande och har flera bottnar”, säger James Savage.Relationen med Sverige”Storbritannien är fortfarande en viktigt handelspartner, men det är uppenbart att landet har minskat i betydelse för svensk export”, säger Per Altenberg, chefekonom på Kommerskollegium. ”Brexit är ett bra exempel på vad som händer om man vill sluta sig, istället för att handla globalt med varandra”, säger Scanias vd Christian Levin. Men han ser en ljusning i Storbritannien nu. ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Innan semestern bad vi om era fördomar om skönhetsbranschen, och wow, ni levererade! I det här avsnittet går vi igenom allt från om botox betyder att man är osäker till om laser tunnar ut huden, om kollagenpulver tar bort rynkor och varför SPF-myten vägrar dö. Vissa fördomar krossar vi direkt, andra får ett motvilligt "ja, kanske lite".Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I en massa år har ni ställt och vi besvarat fredagsfrågor, och det finns gott om guldklimpar i katalogen. I sommar repriserar vi våra favoriter – fredagsfrågor som verkligen förtjänar en lyssning (till) – på onsdagar. På fredagar kommer helt nya fredagsfrågor som vanligt.Redigering: Peter Malmqvist.Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com.För en reklamfri upplevelse klicka här: https://dummamanniskor.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Och hur ser vårt samhälle på barn? Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Eriksson Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Karin Lübeck ser en trend i samhället där barn får allt större ansvar samtidigt som vuxna beter sig som oansvariga barn. Straffmyndighetsåldern sänks, barn beslutar om juridiskt kön och könsbyte och har tillgång till sin sjukjournal. Vuxna spårar ur i politiska debatter, går runt med gosedjur och gör inte vad som krävs för att säkra klimatet. Vi beter oss som om vi vore avundsjuka på barnen. menar Karin och frågar: Hur ser vårt samhälle på barnet? Finns det en filosofisk/moralisk konflikt mellan juridisk rättvisa och den så kallade folkdomstolen, frågar Sixten Elmstedt. Vissa brott som pedofili eller våldtäkt kan ofta väcka en starkare moralisk vrede och reaktion hos allmänheten än vad domstolarnas straff speglar, medan till exempel ekonomisk brottslighet ibland blir hårdare dömt av domstolen än i folkopinionen.I gyllene bokstäver över ingången till aulan i Universitetshuset i Uppsala står det: ”Tänka fritt är stort men tänka rätt är större”. Orden är ett citat av 1700-talsfilosofen Thomas Thorild. Det här har fått Anton att undra: Vad har man för ansvar för hur och vad man tänker? Och varifrån kommer ens tankar? Nu för tiden kan man ha AI-partner eller -kompis, någon man aldrig träffar fysiskt med som finns i ens medvetande som en tanke. Trots denna fiktiva relation kan det ändå utvecklas en värme och ett förtroende. Överensstämmer inte en relation till en AI-vän exakt med relationen till Gud, undrar Lars som inte är ateist. Medverkande: Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Eriksson LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Det är ju så pinsamt att göra bort sig! Kvällen bjuder på dråpliga händelser och vi undersöker varför vi egentligen tycker det är så jobbigt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vissa gånger vill man bara försvinna, andra, landar man i ett gapskratt och ofta blir det en bra historia i efterhand. Karlavagnen handlar ikväll om att göra bort sig och känna att man bara vill sjunka under jorden när det går fel. Som när man snubblar på en trottoarkant, pruttar i fel miljö eller spiller på sin bordsgranne under en fin middag. Kvällens programledare Sofia Rågenklint kommer själv bjuda på några pinsamma ögonblick och har du också en historia när du gjorde bort dig rejält så ring oss på 020-22 10 30, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar 21.40

En kväll tar kvinnan chansen och flyr, med bara en kappa över sin nakna kropp. Hör poliserna som avslöjade landets hittills största kopplerimål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Till en villa utanför Kramfors, mitt i Höga Kusten, kommer män för att köpa sex av en kvinna i 50-årsåldern. Vissa dagar sker det på löpande band. Det är nästan så att de kan mötas i dörren, vilken tid på dygnet som helst. – Hon tar emot kunder för sexuella tjänster, men det är mannen som har total kontroll över det här, hon ska bara lyda honom, säger Caroline Öster, utredare vid polisen i Västernorrland.Mannen kallar sig själv ”monstret” när han bli arg och våldsam. Han har ett förflutet i Hells Angels, och beskrivs ha ett stort våldskapital. För att han fru ska orka med de många kunderna så ger han henne amfetamin och alkohol. Men en dag rymmer hon hemifrån, och ringer 112.– När jag hör larmsamtalet så blir jag väldigt gripen av den rädsla som hon har i det samtalet, säger åklagare Ida Annerstedt.När poliserna hittar mannens digitala kalender kan de räkna till hundratals bokningar och tusentals filmer, sexträffarna har nämligen spelats in, utan köparnas vetskap. Nu berättar utredarna för första gången om Sveriges hittills största koppleriutredning, och hur de kunde identifiera sexköparna, en efter en.I det här avsnittet hör du också polisutredarna Amanda Eriksson och Kristina Sondell, och Lotta Hagberg Widell, reporter på P4 Västernorrland.I juni dömdes mannen i Ångermanlands tingsrätt till 4,5 års fängelse för bland annat grovt koppleri. Domen har överklagats till hovrätten. När det här avsnittet publiceras har 28 män dömts för att ha köpt sex av kvinnan. Utredningen pågår fortfarande och fler sexköpare kommer att åtalas.Hjälp finns att få för dig som köper sex:Nationella hjälplinjen PrevenTell: 020-66 77 88Runt om i landet finns också lokala KAST-mottagningar.Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlLjud: Johan HörnqvistProducent: Petra BerggrenKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Fältreportern fördjupar sig i dagfjärilarnas ibland mycket kräsna val av barnkammarväxter. Och så handlar det om fågeln med de många dialekterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Backtimjan, käringtand, getväppling och kungsmynta är exempel på värdväxter till några av våra dagfjärilsarter. När det är dags att lägga ägg gör fjärilshonorna detta på eller i närheten av sina värdväxter så larverna sedan kan äta på dem. Vissa dagfjärilsarter har många värdväxter att välja mellan medan andra är mycket kräsna. På lördag tittar vi närmare på det här samspelet mellan fjärilar och växter. Fältreporter Jonatan Martinsson sänder från Gösslunda på södra Öland tillsammans med biologen Pav Johnsson och fjärilsexperten Erik Cederberg med hopp om många lätta och snabba vingar i julimorgonen. Just nu flyger bland annat väpplingblåvinge, sandgräsfjäril och svartfläckig blåvinge över de karga alvarmarkerna.Rödvingetrast är en fågel som framförallt häckar i skogar i norra delen av landet. Sången är oftast en svirrande räcka av toner som faller något i tonhöjd. Men inte alltid. Rödvingetrasten har nämligen många olika dialekter. Thomas Öberg har träffat Hansi Gelter som studerat fenomenet och lätt hör skillnad på en rödvingetrast från Uppsala och en från Piteå.Dessutom tas som vanligt ett antal spännande frågor från lyssnarna upp till behandling. Fiskexperten Jessica Dolk berättar om varför vattnet i strandkanten kokar av småfisk, reptilprofessor Claes Andrén förklarar varför en huggorm klättrat upp till en fågelholk och entomolog Moa Pettersson har svar på en undran om svärmande pingborrar.I veckans kråkvinkel av Mats Ottosson handlar det om varför det verkar finnas så mycket mer motvind än medvind och varför man aktivt behöver lägga märke till medvinden.Programledare: Joacim LindwallVeckans naturfråga: Såväl fisk som fågel frossar gärna på dessa djur som vi har ett sextiotal arter av i vårt land.De har kommit att symbolisera det efemära - man syftar då på tiden som fullbildat flygfä, som sägs vara 24 timmar helt ägnade åt fortplantning.Då svärmas det ofta även i bokstavlig bemärkelse.Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter vildmorot. De tre som vann var: Tobias Okamoto Alm i Bromma, Lars Ahlin i Förslöv och Nina Clausen i Arvika. Grattis alla tre!

Tillfälligt stopp mot ärftlig genredigering skaver när entreprenörer vill gå vidare och etiker resonerar kring barn med förbättrade egenskaper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett internationellt moratorium har satts upp för att stoppa genredigering som kan gå i arv, efter att den molekylära genkniven CRISPR/Cas9 ansetts för osäkert att använda på mänskliga embryon i livmodern. Nu driver röster i genredigeringsindustrin på för att släppa stoppet och få testa tekniken längre i embryon, med målet att barn inte ska födas med svåra monogena, ärftliga sjukdomar. Samtidigt pekar forskare på risker som kvarstår även med mer förfinade metoder som base editing. En uppmärksammad preprint från juni 2026 lyfter att stora oavsiktliga förluster i arvsmassan kan minska, men andra problem finns kvar, som off-target-mutationer och mosaik där inte alla celler i embryot förändras.Debatten handlar också om syftet. Vissa vill begränsa användningen till att behandla ärftliga sjukdomar, medan filosofer argumenterar för förbättringar av egenskaper. Andra pekar på alternativet där embryon testas och friska väljs ut. Detsom kallas PGT, preimplanatorisk genetisk testning vid provrörsbefruktning IVF. Forskare menar att det ofta kan vara mer effektivt och mindre riskfyllt än genredigering.Parallellt diskuteras 14-dagarsgränsen för embryoforskning och framväxten av syntetiska embryon, embryomodeller, som kan utmana lagstiftningens nuvarande ramar.Medverkande är Cathy Tie, VD och grundare av Origin Genomis i New York,USA, Fredrik Lanner, professor i embryonal stamcellsbiologi på Karolinska institutet, Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och tidigare även professor i medicinsk etik vid Karolinska institutet, Nils Eric Sahlin, professor emeritus i medicinsk etik vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: David Hellgren david.hellgren@sr.se

Regeringen har beslutat att ge statligt stöd till ny kärnkraft / Färre ger blod / P4 granskar: Vissa märken av falukorven innehåller lite nötkött / Chips och choklad ska få äldre att dricka mer vatten i värmen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reportrar: Nina Muossa och Peter Al Fakir.

Vissa saker glömmer man bara inte, framförallt inte vissa saker som skedde under ens barndom. Varför ville Mathilda äta råttsvansar? Och VAD sa Andrea's kompis till henne som ger henne magont än idag? Välkomna till avsnitt 638! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om låtarna som går på repeat i huvudet. Vi delar minnen, skratt och allvar kring melodierna som inte släpper taget kanske extra aktuellt nu när sommaren drar igång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vissa låtar släpper aldrig greppet om en. En del melodier sätter sig i huvudet, vare sig man vill eller inte. Vilken refräng dyker upp hos dig när du står i kö, kör bil eller försöker somna?Pianisten Pär Jorsäter gästar dessutom studion och kan spela några av era melodier live i direktsändning.Olof Wretling om hjärnans hitlåtarRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet startar kl. 21:40

Om maskinerna som format lyssnarnas vardag, som de älskar, svär åt eller inte klarar sig utan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vissa maskiner är bara praktiska. Andra blir livskamrater. Ikväll hör vi om maskinerna som format våra liv, från symaskinen och traktorn till datorn, bilen, hjälpmedlet eller den där apparaten som alltid krånglar. Det finns maskiner som bara står där och maskiner som bär minnen. Mopeden du skruvade på som tonåring. Kaffebryggaren som alltid startar morgonen. Hjälpmedlet som gav livet tillbaka. Ikväll pratar vi om maskinerna som gjort skillnad, stora som små.Om maskiner med Hanna Sihlman i KarlavagnenRing eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21.Programmet startar kl. 21:40.

När ska man tacka nej till en kund? I det här avsnittet pratar jag om varför alla affärer inte är bra affärer. Det kan vara en fara i att säga ja till för mycket hur spretighet bromsar tillväxt och varför lönsamhet, paketering och rätt kundrelationer är avgörande för att skapa tillväxt och lönsamhet. Det handlar också om vikten av att våga sätta gränser, undvika detaljstyrande kunder och förstå att varje nej kan öppna dörren till något bättre.    Slutsatser Alla kunder är inte rätt kunder, fel samarbeten kostar både energi, tid och lönsamhet. Ett tydligt paketerat erbjudande gör det lättare att leverera kvalitet och skapa skalbarhet. Att tacka nej till en affär kan  skapa möjligheter för bättre möjligheter.

Vissa saker från barndomen har bara etsat sig fast i minnet, stora som små, positiva som negativa händelser. I veckans tisdagsavsnitt listar Mathilda och Andrea just sånna, core memories från barndomen! REKLAM FÖR BOOKBEAT - Gå in på bookbeat.se och ange koden mathildaandrea när du skapar ett konto så får du 60 dagar gratis lyssning! Erbjudandet gäller nya kunder. Efter gratisperioden kostar BookBeat från 99 kr/mån. Ingen bindningstid. Böckerna vi pratat om: Den låsta dörren & Förevigt Glömd Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Det är en solig hösteftermiddag i Nacka, en man är ute och joggar bland träden som spricker upp i gult och rött. Så får han syn på något vid vägkanten. När han går närmare och ser vad det är börjar han skrika rakt ut. Vid sidan av vägen ligger en kropp. Vissa av kläderna är avtagna, och när han tittar närmare ser han ett stort sår på halsen.

Vissa hittar direkt andra går vilse i sitt eget kvarter. Lokalsinnet är en förmåga som vissa har medan andra saknar, samtidigt som digitala hjälpmedel allt oftare tar över uppgiften att visa vägen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lokalsinne beskrivs ofta som en känsla – att veta var man är och hur man tar sig vidare, utan att riktigt kunna förklara hur. För vissa är den självklar, för andra opålitlig eller frånvarande. Samtidigt formas den av hur vi rör oss genom världen och vilka verktyg vi använder för att hitta.Den här veckan undersöker vi lokalsinnet: varför vissa alltid hittar rätt, om det går att träna upp – och vad som händer när det sviktar. Vi pratar om skillnader mellan människor, om myter kring kön och orientering, och om tillstånd där lokalsinnet är så nedsatt att det blir ett handikapp. Är vi på väg att tappa vår inre karta – och går det att hitta tillbaka till den?Medverkande:Hedvig Söderlund, professor psykologi Luleå Universitet, Nils Dahlbäck, professor kognitionsvetenskap Linköpings universitet, Eric Warrant, professor i Zoologi och chef för avdelningen för Sinnesbiologi vid Lunds universitet, vetenskapsjournalisten Per Snaprud och karttläsaren Tina Thörner.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Caroline Mathiasen

Välkomna till ett nytt avsnitt med Billgren Wood där vi denna vecka djupdyker i allt som vi tycker är viktigt och oviktigt i hemmet. Vissa saker verkar vara avgörande för vissa men är mindre väsentligt för andra. Hur högt i kurs står egentligen balkong, lättstädat, ryggstöd, tjusiga badrum och jättestora matbord? Varför är det så provocerande att vilja testa sig fram i trädgården och får man göra sina egna misstag? Är allt logiskt när det kommer till hemmet och finns det egentligen två sorters människor - drömmare och rationella? Häng med i våra tankar, välkomna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fängelsepastorn Olle möter människor när konsekvenserna hunnit ikapp. Innanför murarna berättas det som aldrig sagts högt om skuld, skam och livsval som inte går att göra ogjorda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi bär alla på hemligheter. Vissa skyddar oss, andra tynger oss. Varför håller vi saker för oss själva – och vad händer när vi väl berättar? I en tid där gränsen mellan privat och offentligt suddas ut, utforskar vi behovet av det hemliga rummet.Den här veckan pratar vi om hemligheter, skam och sårbarhet och vad det gör med oss att bära på något ingen annan vet.Medverkande: Siri Helle, psykolog och författare, Johan Eriksson, psykoanalytiker, psykoterapeut och docent i filosof, Katarina Zell, utbildare och coach, Elin Wesslander, specialistpsykolog och författare, häktespastorn Olle Jonasson och Jamie Jakobstam.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReportrar: Caroline Mathiasen och Jonatan Loxdal

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vissa människor har särskilt svårt för att ta emot kritik och blir snabbt defensiva – ibland enligt principen anfall är bästa försvar. Men att vara på det sättet ställer till det på många olika sätt. Vilka problembeteenden ska man se upp med? Allt om saken i veckans avsnitt.Klipp:12:47 Scrubs - My Blind Date [S01E12]20:49 Mupparna31:05 Good Morning VietnamRedigering: Peter Malmqvist.Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet pratar vi om varför många som lär sig ett nytt språk ofta låter som en bok eller en robot istället för att tala naturligt. Det finns två stora anledningar. Jag går igenom varför det händer, och vad vi kan göra åt det. Så att du kan tala naturligt på svenska.  Jag demonstrerar också några av språket jag kan. Det går ganska bra, men när jag ska byta från ryska till portugisiska gick det sådär, haha! Hoppas du lär dig något nytt och att det är trevligt att lyssna på:)) --- Swedish Pro League - start ny månad på måndagen 2/2! Få mer struktur och content varje vecka - utan stress Online-community med andra studenter Live-event varje vecka där alla får prata svenska För en 7 dagars gratis provperiod - klicka här! --- Transkribering Så jag kommer ihåg att jag träffade en kille, jag tror han var ryss. Och han talade väldigt bra engelska. Men han pratade väldigt märklig engelska, väldigt konstig engelska. Alltså, det lät som att han var nyhetsuppläsare på BBC. Alltså, han pratade väldigt, väldigt formellt, väldigt skriftligt. Men flytande, väldigt bra. Men som sagt, det lät konstigt. Och han hade aldrig varit i ett engelskspråkigt land. Han hade inga vänner som han pratade engelska med. Han hade bara lärt sig på. universitetet och studerat liksom. Och det lät väldigt konstigt. Och jag tror det är nånting som ofta händer när man studerar ett språk. Att man har svårt att låta naturlig när man pratar. Alltså, det är lätt att man pratar lite som en bok. Det är ett vanligt problem, och jag ser det med mina elever också. Vissa människor pratar lite som en robot, lite som en bok. Väldigt mycket skriftspråk, väldigt formellt. De personerna har också ofta svårt att förstå när andra pratar. Och så har vi andra personer som talar väldigt naturligt. Jag har till exempel en person som jag coachar privat nu. Han har lärt sig svenska i mindre än ett år. Men han talar väldigt bra och väldigt naturligt. Och förstår också mig väldigt, väldigt bra. Så. Varför är det en sån skillnad mellan olika personer? Vad gör man för att tala naturligt? Jag tror det finns två stycken huvudanledningar till det här.   ..resten av transkriptet kan du läsa om du är patron eller med i Swedish Pro League

In this episode, Dr. Sriram Vissa, Chief Medical Officer and Vice President of Medical Affairs at SSM Health DePaul Hospital, shares how multidisciplinary teamwork and data driven care progression improved safety, efficiency, and length of stay, while outlining priorities for behavioral health access, workforce stability, and growth in 2026.