Podcasts about Vissa

Sötningsmedel är ett av de mest omdebatterade ämnena inom kost och hälsa.Vissa menar att de är ett värdefullt verktyg för att minska sockerintaget, medan andra hävdar att de orsakar allt från ökad hunger till cancer och metabola problem.I det här avsnittet gästas vi av Jacob Gudiol för ett djupt samtal om sötningsmedel, socker, forskning och varför så mycket förvirring verkar finnas kring ämnet. Ett av våra mest omfattande samtal hittills där vi försöker skilja vetenskap från spekulation och ge dig verktygen för att själv kunna navigera kostdebatten.----Timestamps:00:00 – Intro09:34 – Dagens ämne och varför Jacob började prata så mycket om det12:39 – Olika typer av sötningsmedel14:30 – Sockeralkoholer: vad är de och hur fungerar de?17:00 – Kan sockeralkoholer ge magproblem?21:05 – Artificiella sötningsmedel och skillnaderna mellan dem31:26 – Finns det forskning som visar att något sötningsmedel är farligt?34:30 – Varför får aspartam mest kritik?44:40 – Lurar sötningsmedel kroppen?48:00 – Hur fungerar olika studietyper? Styrkor och begränsningar1:00:00 – Hur bemöter man påståenden från hälsogurus online?1:06:00 – Är socker farligt?1:09:00 – Sockersötade drycker, sportdryck och hälsa1:17:00 – Vad bör idrottare tänka på när det gäller socker?1:18:00 – Kan man få i sig för mycket fruktos?1:21:48 – Insulinkänslighet och metabol hälsa1:23:50 – Ökar aspartam hungern?1:30:21 – Måste man verkligen optimera hela livet?1:32:00 – Hur förbättrar man människors hälsa på riktigt?1:39:21 – Bör vi införa skatt på sockersötade drycker?1:45:00 – Avslutning-----Köp våra produkter på https://certan.se/Skriv även upp dig på vår VIP-lista och få tips på mailen om hur du på ett smart sätt kan optimera din träning, kost och hälsa. Som prenumerant på VIP-listan är du dessutom vara först på att få reda på när vi fyller på lagret och släpper nya produkter. Skriv upp dig här: https://certan.se/nyhetsbrev/Prenumerera i din favorit-podcast-app:Apple podcast: https://podcasts.apple.com/se/podcast/smartare-fitness-podden/id1515785181Spotify: https://open.spotify.com/show/1tmubjKyiXpvat6jZJJoCsFölj oss:https://www.instagram.com/certan.sehttps://www.tiktok.com/@certan.sehttps://www.facebook.com/certan.se

Erik Niva om fotbollen som sport i andra hand och kulturfenomen i första hand, Graham Potter om kultur som en del i ett lagbygge och Horace Engdahl om varför fotboll INTE är kultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. NIVA: ”FOTBOLLS-VM ÄR DEN STÖRSTA KULTURFÖRETEELSEN PÅ JORDEN”Han har en bakgrund inom punk- och hardcore-rörelsen, drev bland annat punkfanzinet Benzine i tonåren och har arbetat på skivbolaget Birdnest Records. För de allra flesta är dock Erik Niva känd som fotbollsjournalist - som krönikör i Aftonbladet, som expert i Viasats fotbollssändningar, som författare till en hel drös böcker om fotboll, och som röst i den numera nedlagda podden ”When we were kingds” där han djupdyker i fotbollshistorien tillsammans med Håkan Andreasson.I boken Nationalteatern skriver Erik Niva: ”Fotbollen har länge varit landets största folkrörelse, och på senare år har den även utvecklats till vår nya nationalteater.” Men på vilket sätt är fotbollen vår nationalteater? Och om svensk fotboll är en "nationalteater" blir VM en "världsscen". Erik Niva gästar P1 Kultur för att reda ut kulturfenomenet fotboll.GRAHAM POTTER OM ATT ANVÄNDA KULTUR FÖR ATT GJUTA MOD I SPELARNASvenska landslagets förbundskapten Graham Potter har arbetat med just kultur som en integrerad del av ett lagbygge. När han tränade Östersunds FK implementerade Potter - tillsammans med dåvarande styrelseordföranden Daniel Kindberg - en filosofi där spelarna regelbundet deltog i olika kulturprojekt. Tillsammans med spelarna stod Potter bland annat på teaterscener, sjöng musikal, dansade balett och skrev texter. Vår reporter Anna-Karin Ivarsson fick en pratstund med Graham Potter innan avresan till VM.SUSANNA ANDRÉN FRÅN ”UPPSNACKET” VÄLJER SINA TRE FAVORIT-VM-LÅTARSveriges Radio-podden ”Uppsnacket” leds av Samir Yosufi, som befinner sig på plats i USA, och Radiosportens Susanna Andrén hemma i Sverige. Eftersom många av matcherna spelas nattetid svensk tid sammanfattar podden nattens matcher på morgonen. Medan Samir Yosufi reser till USA passade P1 Kultur på att fråga Susanna Andrén vilka hennes tre favoritlåtar är från årets skörd av VM-låtar.HORACE ENGDAHL: ”NEJ, FOTBOLL ÄR INTE KULTUR”Alla ser inte fram mot fotbolls-VM. Vissa bävar för en månad där medierna och tv-rutan domineras av världsmästerskapet för herrar i fotboll. Vår reporter Emma Engström ringde upp Svenska Akdemiens Horace Engdahl som ger Erik Niva mothugg: ”Fotboll är INTE kultur”. Och han tipsar om en läsupplevelse för den som inte orkar med all fotboll i medierna och i tv-rutan.HANTVERKET: DAMASTVÄVAREN OM FASCINATIONEN FÖR NYMANGLAT LINNEI reportageserien ”Hantverket” möter vi människorna i kulturbranschen där en stor mängd kunskap sitter i själva händerna. Det kan gälla fingerfärdigheten när en stråkmakare surrar ett knippe mongoliska tagelstrån till en fiolstråke eller när en murare gör ett unikt påslag med sin murslev. I det här avsnittet träffar vår reporter Nina Asarnoj, damastvävaren Hans Thomsson i hans mejeri i den lilla orten Äskekärr i Götene kommun, där han har sin verkstad. Lyckligtvis finns det gott om plats i det gamla mejeriet, för han har många vävstolar. Hans Thomssons officiella titel är ”mästare i handvävning” men det är linnedamast som är hans specialitet och livsprojekt.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Michelle Hallström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det stormar kring Vänsterpartiet, efter Expressen avslöjande om att flera kandidater uttryckt stöd för terrorgrupper på olika sätt. Nu har partiet strukit minst 14 kandidater från kommunlistorna. Igår kommenterade Nooshi Dadgostar – om än lite motvilligt – hela grejen för första gången. Lite senare pratar vi om ”Invandrare för svenskar”-gate. SVT har fått hård kritik efter att det blivit känt att ytterhögeraktivisten Nick Alinia ska vara med som gäst i programmet. Vissa deltagare har hoppat av och nu säger programmets ansvariga utgivare att hon hade avrått till att ha med Alinia om hon fått frågan i förväg. P3 Nyheter har sökt Nick Alinia som tackat nej till en bandad intervju.

Om låtarna som går på repeat i huvudet. Vi delar minnen, skratt och allvar kring melodierna som inte släpper taget kanske extra aktuellt nu när sommaren drar igång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vissa låtar släpper aldrig greppet om en. En del melodier sätter sig i huvudet, vare sig man vill eller inte. Vilken refräng dyker upp hos dig när du står i kö, kör bil eller försöker somna?Pianisten Pär Jorsäter gästar dessutom studion och kan spela några av era melodier live i direktsändning.Olof Wretling om hjärnans hitlåtarRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet startar kl. 21:40

Hur låter din trädgård egentligen? Pernilla och John hjälper dig till mer av humlors surr, vattenporl och vindars sus, bort från buller och brus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skapa din bästa ljudmiljö i trädgårdenVärlden är full av olika ljud, men när vi är i trädgården vill vi oftast ha det lugnt och skönt med milda, naturliga ljud runt oss. Vissa ljud och buller kan till och med vara skadliga för oss, så det handlar inte bara om att vi blir irriterade om grannen drar igång sin gräsklippare vid sjutiden en lördagskväll.Det fiffiga är att mycket går att göra, för att få en så behaglig ljudmiljö som möjligt på sin uteplätt. Pernilla Månsson Colt och John Taylor tipsar om hur. John kan tycka att en borrmaskin låter ganska trevligt, men de allra flesta kanske hellre vill ha ett par fågelholkar och blommor som lockar humlor.Avsnittets lyssnarfrågor handlar om att klippa rosor, ta rossticklingar, att ”mata” sin jord och hur man undviker skador av sork i trädgården.Skicka in din fråga till tradgarden@sverigesradio.se. Var gärna någorlunda kortfattad och tydlig med vad du undrar över!Producent och redigering: Susanne EhlinRedaktör: Eva RobildLjudteknik: André Ljungberg

Nordnet har över två miljoner kunder. Det gör plattformen till en av Sveriges mest intressanta temperaturmätare på börshumöret.I veckans avsnitt av 10x gästar Carl-Henrik “Calle” Söderberg, Nordnets nya sparekonom. Vi pratar om vad spararna köper och säljer i maj, vilka aktier som sticker ut, hur kriget i Iran påverkar börsen och hur man bör tänka inför en sommar där nyhetsflödet ofta blir tunnare.I del två kommer David Östblad från Investtech tillbaka. Han har med sig konkreta tekniska case och spaningar på vilka aktier som visar styrka, var varningssignalerna finns och vilka nivåer som kan bli viktiga inför sommaren.Några av aktierna som nämns i podden:Sivers SemiconductorsInvestorLatourBureBilia A AAC Clyde Space Beijer Alma B Haypp Group Humana Swedbank A Handelsbanken A AppleIntel NvidiaOpendoorProgramledare: Joakim BågeDisclaimer:Kom ihåg att inget av innehållet i denna podd ska ses som investeringsråd. Vissa av bolagen som medverkar i programmet betalar för det i form av sponsorskap, annonsplats eller genom ett tidigare eller pågående rådgivningsuppdrag.

Om maskinerna som format lyssnarnas vardag, som de älskar, svär åt eller inte klarar sig utan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vissa maskiner är bara praktiska. Andra blir livskamrater. Ikväll hör vi om maskinerna som format våra liv, från symaskinen och traktorn till datorn, bilen, hjälpmedlet eller den där apparaten som alltid krånglar. Det finns maskiner som bara står där och maskiner som bär minnen. Mopeden du skruvade på som tonåring. Kaffebryggaren som alltid startar morgonen. Hjälpmedlet som gav livet tillbaka. Ikväll pratar vi om maskinerna som gjort skillnad, stora som små.Om maskiner med Hanna Sihlman i KarlavagnenRing eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21.Programmet startar kl. 21:40.

Det så kallade perfekta försvinnandet fortsätter kittla fantasin. Och vi behöver de ouppklarade mysterierna, menar historikern Peter K Andersson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I berättelserna om Sherlock Holmes är fallen som Dr. Watson inte berättar om, ofta mer tankeväckande än de han faktiskt skildrar. Spänningen och uppfinningsrikedomen i romaner och noveller som Baskervilles hund, Det spräckliga bandet eller De rödhårigas förening är icke att förringa. Men när Watson i förbifarten talar om andra fall som Holmes var inblandad i, fall som vi aldrig får veta några detaljer om, så väcks nyfikenheten på ett helt annat sätt.Det mest kända av dessa odokumenterade fall är onekligen det som kretsade kring jätteråttan från Sumatra, som Holmes i all hast talar om som en historia som ännu inte kan berättas, eftersom världen inte är redo för den. Men bland Holmes okända fall finns också den märkliga historien om aluminiumkryckan, historien om Ricoletti med klumpfoten och hans fasansfulla hustru, gripandet av Wilson, den ökände kanariefågelsdressören, eller kardinal Toscas mystiska död, som Holmes utredde på direkt begäran av påven själv.Bland alla dessa korta omnämnanden, som i vissa fall har blivit lika berömda som de utförligt beskrivna historierna, finns det ett som jag alltid har varit särskilt fascinerad av. I kategorin ouppklarade fall, berättar Watson, finns historien om mr James Phillimore, som gick tillbaka in i sitt hus för att hämta sitt paraply och aldrig mer sågs till i denna världen. Mer än så säger inte Watson om just detta fall, förutom att han nämner att det aldrig fick sin förklaring, och att det hör till de få misslyckandena i Holmes karriär. Uppgifterna är retsamt knapphändiga, men just därför också väldigt kittlande. Vad var det som hände egentligen? Herr Phillimore var uppenbarligen på väg ut, men så ångrade han sig. Troligtvis gjorde han bedömning en att det skulle bli regn, och vände tillbaka in i huset för att hämta ett paraply. Och i samma stund som han gick in genom dörren så försvann han.Den enorma uppsjö av författare som skrivit pastischer på Sherlock Holmes, har sedan årtionden spekulerat i möjligheten att det helt enkelt inte gick att ge en naturlig förklaring till mysteriet, och följaktligen skrivit skildringar av fallet som i olika grad hämtat drag från science fiction-genren. I en av de bättre av dessa pastischer flörtar man med eventualiteten att Phillimore gått rakt in i en vortex, det vill säga ett hål i tidrymden, med förmågan att transportera en människa från en punkt i universum till en annan.Men så fort man tar steget mot en förklaring av James Phillimores försvinnande, så förlorar fallet något av sin lockelse. Det är just det faktum att mysteriet är så plötsligt och oförklarligt, samtidigt som det äger rum i en till synes helt vanlig vardagssituation, medelklassherren som ger sig av till sitt kontor, som gör det så fängslande. För många år sedan talade sociologen Johan Asplund om det perfekta försvinnandet. Ett försvinnande som är spårlöst, ouppklarat och framförallt omotiverat. Helt enkelt försvinnanden där det verkar som om personen i fråga bara har gått upp i rök. Genom hela den moderna historien har populärkulturen och folkloren haft en bestående fascination för sådana händelser. I 1800-talets snabbt växande medielandskap fylldes tidningarna med vilda spekulationer så fort någon framstående person gått under jorden.Ett särskilt talande exempel är den engelske kyrkoherden Benjamin Speke, som plötsligt försvann när han var ute och gjorde ärenden i London en januaridag 1868. Tidningarna tävlade med varandra under en dryg vecka i att komma på olika sätt som han kunde ha tagits av daga på, det ena mer makabert än det andra, innan han plötsligt påträffades igen som kofösare på en bondgård i Cornwall. Han hade helt enkelt iscensatt sitt eget försvinnande, förmodligen trött på sitt nuvarande liv.Samma sak hände som bekant Agatha Christie 1926, då hon gick förlorad efter ett gräl med sin make. Och det här är en typ av mysterier vars dragningskraft är stark även i vår tid. Men hur många av verklighetens fall är perfekta försvinnanden enligt Asplunds kriterier? Vissa av de historier som blivit legendariska är inte lika mystiska när man granskar dem närmare. Det berömda fallet med briggen Mary Celeste, som påträffades drivande omkring i havet vid Azorerna 1872, med besättningen spårlöst försvunnen, är nu för gammalt för att få en lösning. Men de uppgifter som man brukar lyfta fram när historien berättas, att maten stod på bordet fortfarande ljummen, att brasan brann i eldstaden och att loggboken var ifylld en timme innan fartyget hittades, är rena påhitt som tidningarna lade till för att göra det hela mer sensationellt.Samma sak gäller diplomaten Benjamin Bathurst som försvann 1809, när han befann sig på resa i Tyskland. Han och hans betjänt stannade till vid ett värdshus, där hans vagn skulle byta hästar. Innan avfärden inspekterade Bathurst de nya hästarna, medan hans betjänt tittade på. Bathurst gick runt hästspannet till andra sidan och sågs sedan aldrig mer. Asplund tar själv upp det här fallet som ett exempel på hans perfekta försvinnande, men kanske var han för ivrig att hitta ett bra exempel. Det visar sig nämligen, när man fördjupar sig i historien, att Bathursts försvinnande inte var tillnärmelsevis så plötsligt och oförklarligt, som det verkar i den version av händelsen som oftast återberättas.Är dessa perfekta försvinnanden då bara en produkt av fantasin, ett uttryck för något slags märklig önskan hos människorna om att det ska finnas något oförklarligt och mystiskt även i moderniteten? De mysterier ur historien som ännu inte fått sin lösning kommer sannolikt alltid att fängsla efterföljande generationer. Man kan lansera hur trovärdiga teorier som helst om vem som var Jack the Ripper, eller vem som sköt Palme. Men när det har gått en viss tid går inga teorier att slutgiltigt bevisa, och då tar historien, eller snarare mytologin, över.Samtidigt vill vi nog också behålla några av våra mysterier. Medan ett fall som Palmemordet fortfarande kan klassas som ett nationellt trauma, och ett pinsamt nederlag för polisväsendet, kommer det troligtvis att med tiden övergå i den distanserade status som Whitechapel-morden, eller Mary Celeste nu har. Det vore kanske väl cyniskt att säga att vi behöver ouppklarade fall. Jag tror knappast att Jackie Kennedy eller Elizabeth Gustavsdotter, Jack the Rippers tredje offer, skulle hålla med mig. Men de gjuter liv i en fantasi som innefattar någonting större och mer existentiellt. En fantasi som återspeglas i tron på kidnappningar utförda av både älvor och utomjordingar.Men även om denna fantasi är stor och mångfaldig, så har den troligtvis kommit till för att bearbeta en omständighet som är gemensam för alla människor. Det egendomliga faktum att vi finns här på jorden ena dagen, för att nästa dag vara borta.Peter K Anderssonhistoriker och författareProducent: Morris WikströmMusiken är av Hans Zimmer från soundtracket Sherlock Holmes (2009)

I detta avsnitt samlas Filmsmakarna för årets mest prestigefyllda och kaotiska tradition: Summer Movie Wager 2026. Med reglerna för tävlingen i ryggen – där man försöker förutspå vilka filmer som blir sommarens största kassasuccéer i rätt ordning – kastar sig panelen in i en intensiv genomgång av sommarens premiärer, franchisejättar, oväntade utmanare och våra egna tveksamma magkänslor. Detta är även en ursäkt för att prata om sommarens kommande filmer och vad vi tror om dessa. Varje medlem presenterar sin lista över vilka filmer som kommer dominera den amerikanska biotoppen mellan 30 april och Labor Day 2026, samma period som används i den officiella tävlingen. Diskussionerna blir snabbt heta när gänget bland annat försöker avgöra: Toy Story 5 – Är Pixars flaggskepp fortfarande en garanterad miljarddragare?  Spider-Man: Brand New Day – Kan Spindelmannen återta tronen efter några år av superhjältetrötthet? The Odyssey – Ett oväntat wildcard som vissa tror kan bli sommarens stora snackis. Mortal Kombat II - Flawless victory eller fatality? Det enda vi vet är att Karl Urban sätter våra filmhjärtan i brand. Minions & Monsters – Illumination fortsätter sin dominans – men hur högt kan de nå? Moana 2 – Disney återvänder med en film där The Rock har hår på huvudet igen. The Mandalorian and Grogu – Star Wars på bioduken igen – men har publiken fortfarande samma hunger? Hiss eller piss?  Supergirl – DC:s framtid är osäker, men kan just denna film överraska? Disclosure Day – En ny sci-fi‑titel från herr Steven Spielberg som väcker både nyfikenhet och skepsis. Scary Movie – Humorens comeback? Vissa tror på en sleeper hit. Panelen väljer också tre filmer som kan smyga sig in på topp‑10, även om oddsen är låga. Dessa diskuteras som potentiella överraskningar – antingen kultsuccéer eller totala magplask. Mycket nöje! Superlänk till alla plattformar: https://linktr.ee/Filmsmakarna   #filmsmakarna #summermoviewager2026 #smw #summermoviewager #mortalkombat #starwars #spiderman #stevenspielberg   

Johanna Grüter på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Linnéa Wikblad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Frankrikes president Emmanuel Macron är på sin så kallade "charmoffensiv" i Östafrika, som beskrivs som ett försök att återställa Frankrikes frostiga relation till regionen. Under ett toppmöte i Nairobi, där 30 afrikanska ledare deltog, rusade Macron upp på scen för att be publiken vara tysta – något som inte gått obemärkt förbi. Vissa frågar sig om Macron hade agerat likadant om det var ett möte med europeiska ledare.

När ska man tacka nej till en kund? I det här avsnittet pratar jag om varför alla affärer inte är bra affärer. Det kan vara en fara i att säga ja till för mycket hur spretighet bromsar tillväxt och varför lönsamhet, paketering och rätt kundrelationer är avgörande för att skapa tillväxt och lönsamhet. Det handlar också om vikten av att våga sätta gränser, undvika detaljstyrande kunder och förstå att varje nej kan öppna dörren till något bättre.    Slutsatser Alla kunder är inte rätt kunder, fel samarbeten kostar både energi, tid och lönsamhet. Ett tydligt paketerat erbjudande gör det lättare att leverera kvalitet och skapa skalbarhet. Att tacka nej till en affär kan  skapa möjligheter för bättre möjligheter.

Sexklubbar, trekanter och utomhusligg i all ära, men det som med enorm majoritet är det som mina klienter, kursdeltagare och poddgäster mest av allt längtar efter i sex, oavsett kön och relationsstatus, är det där vardagssexet. Det som är enkelt, kärleksfullt, lekfullt, nära och liksom bara uppstår friktionsfritt ur tomma intet och lämnar en varm vi-känsla efter sig. Visst känner du hur härligt det skulle vara? Jag hör så många beskriva det här vardagssexet med så mycket längtan, och också sorg över att så sällan få uppleva det. Men grejen är att även det där “det bara hände”-sexet har förutsättningar som behöver finnas på plats. Vissa av dem är universella för oss alla, andra är unika för just dig eller er, och väldigt få av oss får lära oss vilka de är - så vi famlar oss fram och hoppas på turen, typ. Jag fick ett mail för en tid sen, och ur det spräng ett samtal mellan mig och min pojkvän och kollega Kristoffer Lindh, även känd som Sexpedagogen, om hur man gör för att lära sig ta vara på de där tillfällena när de uppstår. Hur vi gör, och vad vi lär ut till våra klienter och kursdeltagare. Så här blev samtalet, och tack till dig som mailade in och inspirerade hela Sverige till sitt drömsex!Väntelista till “Sex för DIG”Digitala sexlektioner i olika ämnenOnlinekursen Sex för DIG - koll på vad DU gillar, vill och behöver i sängenInstagram: Sexinspiration och SexpedagogenSajna upp dig här för mitt nyhetsbrev med unika sextips varje veckaLäs mer om mig på www.sexinspiration.sePrivat coaching för singlar, par och flersamma Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 1 februari 2026 försvann en äldre kvinna spårlöst från sitt hem i Tucson, Arizona. En maskerad person fångades på kamera, och sedan blev allt tyst. Kort därefter började motsägelsefulla lösensummekrav spridas. Vissa hävdade att hon levde. Andra att hon var död. Samtidigt vädjade hennes dotter, TV-profilen Savannah Guthrie, offentligt om svar. Det som började som ett försvinnande växte snabbt till ett av landets mest förbryllande fall.Detta är Fallet Nancy Guthrie.----------Ljudklipp kommer från: CNN, TODAY, ABC NEWS, Inside Edition, Moms For Justice, Scripps News &TMZ.Innehållet i detta avsnitt är baserat på information från nätet och vissa uppgifter kan vara obekräftade. Känsliga lyssnare varnas för eventuellt grovt, grafiskt, och eller stötande innehåll. ----------Vill ni stötta podden och mitt arbete eller bjussa på några koppar kaffe, kan ni göra det här: https://buymeacoffee.com/crimepodden

Välkommen till "Film till fikat"!Där vi varje vecka diskuterar en ny film vi sett, på ett lättsamt sätt till en fika i glada vänners lag.Säsong 6, avsnitt 42:Dagens film blir Night of the Creeps från år 1986...Director: Fred DekkerStars: Jason Lively, Tom Atkins, Steve MarshallHandling:Främmande hjärnparasiter, som kommer in i människor genom munnen, förvandlar deras värd till en dödande zombie. Vissa tonåringar börjar slåss mot dem.Mail: Filmtillfikat@gmail.comhttps://www.patreon.com/FilmTillFikat

Det är otroligt mycket som har hänt i svensk kampsport den senaste veckan, mestadels bra, bombaclaat dåligt. Dessutom väntar Wolf Fight Promotion 14 samt UFC 328 - Khamzat vs Strickland! 0:00 intro 0:17 Sjukt streddag genomgång av dagens ämnen 0:50 Rondvilan News RVN 5:24 Vad har hänt med Adal? 6:48 Ali Faraj blev Sebastian Vendel-Martinez från Temu 9:43 Hur mycket fick Ali betalt av Allstars Sportsbar? 12:03 FCRs main card öppnades av ett lejon som inte bryr sig om benskydd 13:12 Hur hanterar man Tamerlan Akhmadov? 15:04 Viktor Mangs mötte The Dutch Psycho 17:26 Moe Ahmadi vs Mattias Henriksson - var det kontroversiellt? 21:36 Rafael Kveldstad ser BRA ut (no Diddy) 26:10 Ali "Zlatan" Al-Jasim gör kaos 29:05 Fransmannen ville inte slåss på riktigt mot Kevin Munje 30:50 Shoutout Noah Berggren 31:36 Zane Ayaz bara submittar folk hejvilt 34:22 Äcklig fighter sparkas från Wolf - bombaclaat jagar klick 47:06 Wolf Fight Promotion 14 är dock dunderrrrr 50:30 Ali anklagar CM för plagiat 52:30 Presskonferensen kommer bli galen! (Spoilers: den var helt ok) 54:18 UFC 328 är ELD 59:46 Vissa kanske borde ägna sig mer till thailandvloggar ingen tittar på 1:01:28 Kommunistduon är återförenad! 1:02:21 Resten av UFC 328 1:08:04 UFCs besök i Vita Huset var AWKWARD 1:10:57 Kan Strickland påverka Khamzat mentalt? 1:14:56 Team Cigg represent, Carlos Prates gör det igen 1:18:27 Jean-Charles Skarbowsky gick så att Prates kunde springa 1:20:50 MTFL 18 var askul!... Men adal saknades :( 1:21:31 Mo Abdurahman såg BRA ut mot Emil Flystam 1:23:56 Kazem vs Hong - Vilket KRIIIIG 1:26:42 Luca Coker gör wow-ig entré i MTFL 1:28:20 Sandi Delic vinner proffsdebut mot stenhård dansk 1:30:32 Daniella Eshagi och Lilija Havrylyuk bjöd på en banger 1:32:35 Kamil Abdulhadi är tillbaka i vinstkolumnen 1:36:36 Resten av MTFL 18 1:46:28 Snabb känga till arenorna sedan tack och hej! Rondvilan Instagram https://www.instagram.com/rondvilan/ TikTok https://www.tiktok.com/@rondvilan YouTube https://youtube.com/@rondvilan?si=Zr6jLjAdHHnOG0qw   

En våg av åldersverifieringshysteri sveper över världen. Länder runt hela jorden vill att medborgare ska åldersverifiera sig på nätet. Vissa verifieringslösningar är mer ogenomtänkta än andra. Gemensamt för samtliga lösningar är att de kan kringgås. Personer som vill slippa åldersverifieringen skickar sin trafik via VPN-tunnlar till friare länder. Nu talas det därför alltmer om att också begränsa VPN-tjänsterna. I veckan införde den amerikanska delstaten Utah sådana begränsningar. Webbplatser som tillhandahåller material som är skadligt för barn måste nu åldersverifiera alla Utah-besökare. Detta gäller även besökare som befinner sig i Utah men som tunnlar ut sin trafik från delstaten via VPN- eller proxyservrar. Därutöver får inte webbplatserna informera besökarna om VPN-tjänster eller andra lösningar som kan användas för att kringgå kraven på åldersverifiering. Förra veckan anordnade EU-kommissionens viceordförande Henna Virkkunen en presskonferens om EU:s åldersverifieringsapp. Under frågestunden undrade en italiensk journalist hur barn kan hindras från att kringgå kravet på åldersverifiering med hjälp av simpla VPN-tjänster. Virkkunen svarade att det var ”en viktig del av nästa steg att se till att [åldersverifieringen] inte ska kunna kringgås”. I veckans podd pratar Peter och Nikka om de nya VPN-begränsningarna som redan har införts respektive övervägs att införas. Podduon pratar också om Proton Mail som inför kvantsäker kryptering och om Amazon som slutar stödja gamla Kindle-modeller. Det sistnämnda är ett problem eftersom ”köpta” Kindle-böcker är låsta till Amazons plattform. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd350.

Vissa saker från barndomen har bara etsat sig fast i minnet, stora som små, positiva som negativa händelser. I veckans tisdagsavsnitt listar Mathilda och Andrea just sånna, core memories från barndomen! REKLAM FÖR BOOKBEAT - Gå in på bookbeat.se och ange koden mathildaandrea när du skapar ett konto så får du 60 dagar gratis lyssning! Erbjudandet gäller nya kunder. Efter gratisperioden kostar BookBeat från 99 kr/mån. Ingen bindningstid. Böckerna vi pratat om: Den låsta dörren & Förevigt Glömd Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trodde du att ett andligt uppvaknande innebar att sväva på moln och dofta rökelser?Vissa börjar med att mattan dras undan under fötterna.Vi flummar ut ordentligt, pratar om livet utan filter och avslöjar exakt hur man får tag i henne för en bokning – det förklaras VÄLDIGT tydligt i podden!).

Varför uttalas skriftspråkets kronor, kvinnor och mammor ofta som kroner, kvinner och mammer? Hur uttalades orden förr i tiden? Och hur ska vi se på den här typen av variation i språket? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om skillnader mellan tal och skrift.

I det tredje och sista avsnittet av miniserien om Security principles tar sig Mattias Jadesköld och Erik Zalitis tillsammans med Kent Illemann några nya principer. Eller nya och nya. De är ju skapade från mitten av 70-talet så genomgående i serien handlar om ... står de sig idag? Och de som granskas i detta avsnitt är  Least Common Mechanism, Ease of Use, Work Factor och Compromise Recording. Vi pratar också om Claude Mythos och att det finns en mer positiv framtid än vad många förstår. Vad innebär dessa principer? Vissa är helt självklara och vissa är väldigt svåra att tillämpa och måste etableras tidigt i ett arkitekturarbete. Lyssna här:https://www.itsakerhetspodden.se/324-security-principles-del-3/

Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Det är en solig hösteftermiddag i Nacka, en man är ute och joggar bland träden som spricker upp i gult och rött. Så får han syn på något vid vägkanten. När han går närmare och ser vad det är börjar han skrika rakt ut. Vid sidan av vägen ligger en kropp. Vissa av kläderna är avtagna, och när han tittar närmare ser han ett stort sår på halsen.

Regeringens skogsproposition är presenterad. Lever den upp till förväntningarna och till skogsutredningens förslag eller bidde det bara en tumme? Vissa delar kommer att behöva prövas i rätten.I programmet lyfter vi också utmaningarna för Mellanskog i upparbetningen efter stormen Johannes.I studion: Ulf Aronsson, Martin Gustafsson och David Larsson.

Våran pojke är sist ut i Romanprisveckan, och fyra böcker blir två när lyssnarjuryn röstar fram årets finalister! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi närmar oss slutet av Romanprisveckan! Idag diskuterar lyssnarjuryn Mikael Yvesands roman ”Våran pojke”. Den handlar om Johan, som växer upp i namnlös svensk stad på 90-talet. Han är ensam. Mer och mer förlorar han kontakt med omvärlden, tills han en dag mördar två människor.Kulturredaktionens litteraturredaktör Lina Kalmteg håller i samtalen med Lyssnarjuryn som består av Fanny Öhrnell, Noel Ernevad, Emil Andréasson, Linde Wewel och Anna Vilén. Producent är Anna Tullberg.FINAL I ROMANPRISVECKANAlex Schulmans ”17 juni”, Frans Wachtmeisters ”Förlorad mark”, Monika Fagerholms ”Döda trakten/Kvinnor i revolt” och Mikael Yvesands ”Våran pojke” är lästa och färdigdiskuterade. Vissa i juryn är säkra på vilken bok de vill ska vinna – andra måste fundera.Nu sker röstningen: fyra romaner blir två. Imorgon avslöjas vem som vinner Sveriges Radios romanpris 2026!Programledare: Saman BakhtiariProducent: Sara Ek

Slaget vid Farsalos räknas som en av de mest avgörande striderna i det så kallade caesariska inbördeskriget. Det är en episod ur antikens Rom som har förevigats i både teater och film. Här möttes Julius Caesar och Pompejus Magnus efter år av konflikt och rivalitet. Vissa historiker menar att slaget i praktiken blev början till slutet för den romerska senrepubliken – men samma sak har också sagts om flera andra avgörande skeden.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt slaget vid Farsalos 9 augusti 48 f.v.t.Julius Caesar hade varit i Gallien under 50-talet f.v.t., något som Militärhistoriepodden tidigare har skildrat. Efter att ha besegrat den galliska ledaren Vercingetorix fortsatte Caesars fälttåg, och han genomförde även expeditioner till Storbritannien 55 och 54 f.v.t. Men medan Caesar var ute på sin galliska kampanj pågick interna strider i Rom. Republiken präglades av politisk oro, och flera starka konsuler och prokonsuler försökte hantera läget genom en informell maktallians – det så kallade första triumviratet – där Caesar, Pompejus och Crassus ingick.Efter några år föll dock triumviratet samman, och när 40-talet f.v.t. tog sin början övergick motsättningarna i öppet krig mellan Caesar och Pompejus.Inbördeskriget inleddes med att Julius Caesar tågade mot Italien och tog kontroll över Rom. Pompejus, som av senaten hade fått i uppdrag att skydda republiken, flydde då staden och drog sig tillbaka till Grekland. Hans strategi var att utnyttja sitt övertag till havs och därigenom svälta ut Caesar och de Caesar-trogna stadsstaterna på den italienska halvön. Pompejus hade en stark flotta, skickliga sjöbefäl samt lojala styrkor i Spanien, Afrika och på Sicilien. Det övertaget saknade Caesar – men taktiken visade sig ändå inte fungera som tänkt.Efter framgångar mot pompejanska styrkor i väst vände Caesar österut och gick mot Dyrrhachium (Dyrrachium) vid Adriatiska havet, där Pompejus väntade in ett läge som gynnade honom.Väl på plats inleddes en utdragen katt-och-råtta-lek mellan de båda befälhavarna. Caesar hade tiden emot sig: många städer och makthavare i regionen stod på Pompejus sida. Samtidigt växte kritiken i Pompejus läger mot den fördröjande strategin. Enligt de antika källorna pressade senatorerna honom till sist att ta en avgörande strid mot Caesar. Det skedde i augusti 48 f.v.t. – och för Pompejus blev det början på slutet.Bild: En anakronistisk miniatyr från 1300-talet i handskriften De bello civili (Pharsalia), färdigställd i Bologna 1373, som visar Julius Caesar som segrare över Pompejus vid slaget vid Farsalos 48 f.Kr. Bilden speglar hur antikens historia tolkades i medeltida Italien. Miniatyr: Niccolò da Bologna. Public domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

00:00 Intro – Jens Bäckbom om AI, entreprenörskap och lärande04:20 Moonshots vs lokala entreprenörer – två helt olika spel10:01 Varför blir vissa entreprenörer? Agens, trygghet och risk15:03 Idé vs genomförande – vad avgör om ett bolag lyckas?20:01 Nästan två år till genombrott – att sälja in ett SaaS-bolag25:11 Grundarångest, frihet och det mentala spelet i att bygga bolag30:01 AI-klyftan – vilka blir omsprungna och vilka drar ifrån?34:41 Så använder Jens AI – prompting, skrivande och vilka skills som överlever45:05 AI-bubbla 2.0? Cursor, Lovable och galna startupvärderingar49:44 När ska man ge upp? Portföljtänk, kassaflöde och robust entreprenörskap55:01 Marknadsföring som funkar – val, paketering och starka varumärken59:25 Köp bolag i stället för att starta? Search funds, konkurser och generationsskiften1:05:03 Framtidssäkra barnen – vilka mänskliga skills blir viktigast?1:10:36 Alpha School – AI-tutorer, individanpassning och 2 timmars skoldag1:19:50 Vad måste barn faktiskt lära sig? Läsning, matte, logik och omdöme1:25:14 Tar AI juniorjobben? Jurister, upplärning och tröskeln in i arbetslivet1:30:04 Universitetet halkar efter – varför utbildning ofta känns för teoretisk1:35:05 Yttrandefrihet, filterbubblor och varför alla fastnar i åsiktspaket1:41:42 Doomscrolling, LinkedIn och guru-ekonomin1:51:51 Vårdyrken, smärta och dödshjälp – där AI inte räcker till1:59:32 Jens bästa råd – miljö, momentum och att växeldra2:03:57 Var hittar man Jens? Reto School, LinkedIn och avslutning

Storkapitalet räddar den gröna omställningens flaggskepp i Sverige, när Wallenbergsfären blir storägare i krisande Stegra. Men omställningen har tappat fart, vissa vill förändra EU:s klimatpolitik och andra varnar för gröna bubblor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stegras utmaningar framöverPå en presskonferens tidigare i veckan berättade det svenska stålföretaget Stegras vd Henrik Henriksson att bolaget lyckats säkra nya pengar. Det handlar om 15 miljarder kronor som nu kommer in i den sinande kassakistan och där den ledande ägaren kommer bli Wallenberg Investments.– Det är bra för omställningen i stort att det blir tydlig att det finns stora erfarna industrialister som tror på det här, säger John Hassler, professor i nationalekonomi Stockholms universitet med särskilt fokus på miljöekonomi.Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning, säger att beskedet om nya ägare inte innebär att Stegra kommer lyckas.– De är både tekniska och ekonomiska svårigheter som ska övervinnas, säger han.Höga klimatmål från EUEU har höga mål med sin klimatpolitik och för några år sen var förhoppningarna väldigt stora på omställningen. Men de senaste åren har pendeln slagit tillbaka en del. En hel del projekt har fått pausats och ställts in – däribland flera satsningar på just fossilfritt stål.– Om vi går fram väldigt fort och resten, 85 procent av världsekonomin, inte gör det kommer vi att avindustrialiseras, säger Henrekson.Det finns också en kritik mot att omställningen, drabbar vissa delar av befolkningen hårt och slår hårdare mot vissa regioner.– Jag kan hålla med om att det inte funnits tillräckligt mycket tänk kring hur man ska hantera det motståndet som kommer från människor, aktörer och företag, säger Sylvia Schwaag Serger, professor i ekonomisk historia vid Lunds Universitet och vd för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin.”Förödande om det ändras”Oskar Ahnfelt på Vattenfall menar att det är avgörande att EU:s linje ligger fast.– Vissa saker vore förödande om man ändrades, till exempel om man inte håller fast vid utsläppstaket som man sagt. Det ska kosta att släppa ut koldioxid. Om man inte håller fast vid det kommer företag inte vilja ställa om.Det är viktigt att omställningen går snabbt, lyfter flera personer.– Vi jobbar under enorm tidspress, inte bara för klimatets skull utan också för att vi har ett globalt konkurrensläge som vi måste förhålla oss till, säger Schwaag Serger.ProgramledareVictor JensenProducent:Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:John Hassler, professor nationalekonomiSylvia Schwaag Serger, vd för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin IVA och professor i ekonomisk historiaMagnus Henreksson, professor nationalekonomiOskar Ahnfelt, ansvarig för policyfrågor och påverkansarbete på VattenfallLeif Johansson, tillträdande ordförande för StegraHenrik Henriksson, vd för StegraMartin Lundstedt, vd för AB Volvo

Vissa hittar direkt andra går vilse i sitt eget kvarter. Lokalsinnet är en förmåga som vissa har medan andra saknar, samtidigt som digitala hjälpmedel allt oftare tar över uppgiften att visa vägen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lokalsinne beskrivs ofta som en känsla – att veta var man är och hur man tar sig vidare, utan att riktigt kunna förklara hur. För vissa är den självklar, för andra opålitlig eller frånvarande. Samtidigt formas den av hur vi rör oss genom världen och vilka verktyg vi använder för att hitta.Den här veckan undersöker vi lokalsinnet: varför vissa alltid hittar rätt, om det går att träna upp – och vad som händer när det sviktar. Vi pratar om skillnader mellan människor, om myter kring kön och orientering, och om tillstånd där lokalsinnet är så nedsatt att det blir ett handikapp. Är vi på väg att tappa vår inre karta – och går det att hitta tillbaka till den?Medverkande:Hedvig Söderlund, professor psykologi Luleå Universitet, Nils Dahlbäck, professor kognitionsvetenskap Linköpings universitet, Eric Warrant, professor i Zoologi och chef för avdelningen för Sinnesbiologi vid Lunds universitet, vetenskapsjournalisten Per Snaprud och karttläsaren Tina Thörner.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Caroline Mathiasen

Är regeringens syn på ekonomin för positiv med tanke på den väldigt oroliga omvärlden? Och, hur många partiledarintervjuer orkar svenskarna egentligen med? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kriget i Iran har skakat om världsekonomin, inte minst på grund av det höga oljepriset, och även Sverige har dragits med i oron. På måndag presenterar regeringen sin vårändringsbudget och inför det har finansminister Elisabeth Svantesson sagt att den svenska ekonomin står väl rustad för omvärldens mörka moln. Stämmer det eller vill finansministern lugna ner svenskarna för att folk ska öppna plånböckerna och få fart på hjulen? Den här krisen kommer precis när många trodde att svensk ekonomi skulle ta fart igen. Vad innebär den dåliga tajmingen för regeringen när de ska prata plånboksfrågor i valrörelsen, och har oppositionen möjlighet att vinna några poäng i frågan?Den senaste tiden har väldigt många medier, både de gamla drakarna och nya uppstickare, intervjuat partiledare. Vissa följer traditionella mönster och andra skruvar på formatet, men floden av partiledarintervjuer gör att vi ställer frågan: Hur många partiledarintervjuer orkar svenskarna med?Medverkande: Fredrik Furtenbach, politisk kommentator. Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator på Ekot. Elisabeth Marmorstein, inrikespolitisk kommentator på SVT.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Välkomna till ett nytt avsnitt med Billgren Wood där vi denna vecka djupdyker i allt som vi tycker är viktigt och oviktigt i hemmet. Vissa saker verkar vara avgörande för vissa men är mindre väsentligt för andra. Hur högt i kurs står egentligen balkong, lättstädat, ryggstöd, tjusiga badrum och jättestora matbord? Varför är det så provocerande att vilja testa sig fram i trädgården och får man göra sina egna misstag? Är allt logiskt när det kommer till hemmet och finns det egentligen två sorters människor - drömmare och rationella? Häng med i våra tankar, välkomna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fängelsepastorn Olle möter människor när konsekvenserna hunnit ikapp. Innanför murarna berättas det som aldrig sagts högt om skuld, skam och livsval som inte går att göra ogjorda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi bär alla på hemligheter. Vissa skyddar oss, andra tynger oss. Varför håller vi saker för oss själva – och vad händer när vi väl berättar? I en tid där gränsen mellan privat och offentligt suddas ut, utforskar vi behovet av det hemliga rummet.Den här veckan pratar vi om hemligheter, skam och sårbarhet och vad det gör med oss att bära på något ingen annan vet.Medverkande: Siri Helle, psykolog och författare, Johan Eriksson, psykoanalytiker, psykoterapeut och docent i filosof, Katarina Zell, utbildare och coach, Elin Wesslander, specialistpsykolog och författare, häktespastorn Olle Jonasson och Jamie Jakobstam.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReportrar: Caroline Mathiasen och Jonatan Loxdal

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Area 51, månlandningen som aldrig hände och hemliga sällskap som styr världen från kulisserna. Konspirationsteorier finns av alla tänkbara slag. Vissa menar att de aldrig varit vanligare än i vår tid. Men vad är egentligen en konspirationsteori? Vad skiljer teorierna från legitima misstankar? Hur gammalt är egentligen fenomenet? Och vilken betydelse har sekulariseringen och mediealiseringen av samhället haft för deras spridning?  Bildningspodden undersöker konspirationsteoriernas historia, lockelse och funktion. Gäster i studion är socialantropologen Annika Rabo och idéhistorikern Andreas Jahrehorn Önnerfors. Samtalsledare: Ruhi Tyson. Redaktör: Elin Sahlin Klippning: Lars in de Betou. Producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, producerat vid Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Mer info hittar du på anekdot.se

Vissa saker kan man aldrig förbereda sig på riktigt. Hur man ska reagera och känna. Trots att allt är ett känslokaos just nu så vill Tully ändå att du som lyssnar ska få veta vad som hänt och vad som gjort att den senaste tiden varit väldigt tuff och prövande för henne och som också varit orsaken till de uteblivna poddavsnitten.

Slaget vid Verdun inleddes den 21 februari 1916 och pågick i stort sett i tio månader, med varierande intensitet. På en yta av några kvadratkilometer öster och norr om den franska fästningsstaden Verdun drabbade hundratusentals franska och tyska soldater samman i en förintelsekamp som resulterade i enorma förluster och ett mycket stort lidande. Förlusterna i döda, sårade och saknade uppgick sammantaget till över 700 000.I reprisen av avsnitt 22 av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om första världskrigets kanske mest kända slag. Som vanligt står taktiskt tänkande och vapenverkan i centrum, men också det större sammanhanget – och varför slaget kom att utvecklas som det gjorde.Den franska offensivandan konfronterades på ett synnerligen brutalt sätt med tunga artillerispärrar och det moderna skyttegravskrigets verklighet. Hur kunde fransmännen trots allt stå emot det massiva tyska anfallet? I centrum för den diskussionen står inte minst general Philippe Pétain, ofta kallad ”Verduns räddare”.Var slaget vid Verdun det värsta, eller ens det största, under första världskriget? Svaret är nej. Men varför har det ändå blivit så betydelsefullt – inte minst för det franska minnet av kriget? För många soldater blev tjänstgöringen vid Verdun liktydig med att ha deltagit i kriget över huvud taget. Omkring tre fjärdedelar av de franska soldaterna under första världskriget ska under någon period ha fått stå ut med helvetet vid Verdun. ”Jag har gjort Verdun”, sa man efteråt – och möttes alltid av respekt.Upplevelserna vid Verdun var brutala. Området kring staden bär än i dag tydliga spår av striderna. Vissa platser går inte att besöka på grund av alla blindgångare som fortfarande ligger kvar i jorden.Bild: Tyska soldater lämnar sina skyttegravar för att anfalla höjden Le Mort Homme (”Död mans kulle”), 14–15 mars 1916. Foto: Hermann Rex. Public domain (Wikimedia Commons) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vissa människor har särskilt svårt för att ta emot kritik och blir snabbt defensiva – ibland enligt principen anfall är bästa försvar. Men att vara på det sättet ställer till det på många olika sätt. Vilka problembeteenden ska man se upp med? Allt om saken i veckans avsnitt.Klipp:12:47 Scrubs - My Blind Date [S01E12]20:49 Mupparna31:05 Good Morning VietnamRedigering: Peter Malmqvist.Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vid andra världskrigets utbrott i september 1939 stod Sverige inför hotet av en tysk invasion från havet. Och när Nazityskland i april 1940 invaderade Danmark och Norge blev hotbilden mot Sverige akut. Skånes kuster blev ett av rikets mest utsatta områden.Svaret på hotet blev skånelinjen, en över 50 mil lång befästningslinje som sträckte sig från Båstad i nordväst, längs Skånes sydkust och upp till Vieryd i Blekinge. Linjen kom att utgöra ryggraden i det svenska kustförsvaret under mer än ett halvsekel. Men frågan är om den inte var omodern redan när den byggdes?I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Marcus Törner om Skånelinjen – dess taktiska och strategiska betydelse, dess dramatiska tillkomst under andra världskriget och hur linjen levde vidare in i det kalla kriget. Törner är aktuell med boken Operation Rädda Danmark – Sveriges hemliga plan att rädda Danmark.Skånelinjen började planeras redan hösten 1938, som en reaktion på det försämrade säkerhetsläget i Europa efter Nazitysklands expansion. Sommaren därpå inleddes bygget av ett strandförsvar från Båstad i nordväst till Vieryd i Blekinge. Målet var att skydda Sverige mot en möjlig tysk invasion över Östersjön eller Öresund – särskilt efter ockupationen av Danmark och Norge i april 1940.Under bara ett år uppfördes över tusen bunkrar i rekordfart. Linjen, även kallad Per Albin-linjen efter statsministern Per Albin Hansson, blev ett konkret uttryck för Sveriges neutralitetspolitik i praktiken. Här rustade landet för att stå emot – om inte vinna – så åtminstone bromsa en angripare tills mobilisering kunde ske.Försvarslinjen byggdes i flera etapper mellan 1939 och 1940. Under högtrycksperioder göts upp till 16 värn per dag. Totalt uppfördes 1 063 värn i tolv grundmodeller och femton variationer, främst avsedda för kulsprutor, kanoner och observationsändamål. Värnen placerades med maximalt 1 200 meters mellanrum för att möjliggöra korseld längs strandlinjen – så kallad flankerande eldgivning. Endast ett fåtal värn var riktade direkt mot havet.Värnen konstruerades för att stå emot artilleribeskjutning och flygbombning, särskilt i strategiskt utsatta områden som Helsingborgstrakten. I flera fall kompletterades de med skyddsrum, förråd och signalförbindelser. Vissa sektioner fick flera försvarslinjer: en direkt vid stranden, en andra några hundra meter inåt land, och en tredje längre in som skyddslinje.På bara några månader förvandlades stränder, hamnar och kustbyar till en beväpnad mur – en betonglinje med flankerande eldgivning, pansarvärnskanoner och observationsbunkrar. I rekordfart reste Sverige sin sista försvarslinje. Skånelinjen, även kallad Per Albin‑linjen, som är en av de mest omfattande militära befästingsarbetena i svensk historia. Med över tusen bunkrar längs södra kusten var syftet att möta en tysk invasion från havet.Mellan 1939 och 1940 uppfördes 1 063 värn utmed kusten från Båstad i nordväst till Vieryd i östra Blekinge. Under högsommaren 1940 – när krigsrisken ansågs som som störst – färdigställdes upp till 16 värn per dag. Byggandet organiserades i etapper, och upp till åtta olika entreprenörer var engagerade enbart i Blekinge.Värnen byggdes för att tåla 21 cm artilleribeskjutning och flygbomber på upp till 300 kg, med personal inkallad genom beredskapssystemet.Bild: Värn 138 i Skånelinjen, fotograferat 1940 under andra världskriget. Anläggningen uppfördes som en del av det svenska kustförsvaret för att skydda landet mot en befarad invasion. Källa: Regionmuseet Skåne (regionmuseet.se), ”Foto: Okänd, 1940. Värn 138 i Per Albin-linjen i Skåne”. Public Domain.Musik: Musik: Time Is Running Out av Jon Presstone, Storyblock Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För många historieintresserade är 1700-talet nära förknippat med den europeiska upplysningstiden. Det var då, menar många, som människor började vända vidskepelse och okunnighet ryggen och i stället sätta sin tro till förnuft, vetenskap och framtidstro. Upplysningens centrala gestalter – tänkare som Montesquieu, Voltaire och Rousseau – har därför blivit självklara inslag i den historiska allmänbildningen.Men vad var egentligen upplysningen? Här går meningarna isär. Vissa forskare betraktar den som en i huvudsak fransk elitkultur, förankrad i Paris salonger och utan djupare folklig påverkan. Andra ser upplysningen som en bred intellektuell rörelse som genomsyrade hela Europa, med inflytande långt utanför aristokratin – inte minst i borgerliga kretsar i England, Sverige och andra delar av kontinenten.Begreppet upplysning omfattar dessutom en rad samtidiga fenomen: religionskritik och begynnande sekularisering, jordbruksreformer, liberalismens första uttryck, den vetenskapliga revolutionen, naturvetenskapliga upptäckter, politiska idéer om maktdelning och samhällsomvandling – från reformistiska envåldshärskare till utopiska socialister – samt en stark vilja att sprida kunskap, bildning och folkbildning.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar historikern Dick Harrison och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om upplysningstidens komplexitet och mångfacetterade arv – en idérevolution som fortfarande präglar vårt samhälle.Bildtext: Les salons au XVIIIe siècle, målad av Anicet Charles Gabriel Lemonnier, visar en litterär salong i upplysningstidens Frankrike där intellektuella och aristokrater samlas för samtal och idéutbyte. Salongerna spelade en central roll i spridningen av upplysningsidéer och formandet av den offentliga opinionen under 1700-talet. Wikipedia (Public Domain).Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om den så viktiga sömnen handlar det här avsnittet om. Hur sover vi, vad påverkar och vad hjälper oss att komma till ro? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sömnen påverkas av livet vi lever. Småbarnsår, skiftjobb, ensamhet, nyförälskelse, sjukdom eller åldrande kan förändra både hur vi somnar och hur vi sover.Vissa sover tungt, andra vaknar ofta. En del får sina bästa timmar tidigt på morgonen, andra sent på natten. Och drömmarna vi har när vi sover, vad drömmer du om - och minns du vad du drömt? Påverkar drömmarna också hur du mår när du vaknar, eller hur du ser på natten?Ring in och berätta om dina rutiner, dina uppvaknanden, dina knep och dina tankar i mörkret. Kanske har du en kvällsvana du inte vill vara utan. Eller det kanske är just vanorna som skaver. Hur är det för dig?Om att sova med Hanna SihlmanRing eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21.Programmet startar kl. 21:40.

I detta All Time Best Of gör vi ett återbesök i ett av Framgångspoddens mest gripande avsnitt någonsin, nummer 634 som gästades av Emma Borgström.Vissa av oss behöver vara starkare genom livet än andra. När Emma var åtta år gammal så blev hon sexuellt utnyttjad av en vän till familjen. Hon hamnade snett, kom in i ett drogmissbruk och började med prostitution. Livet blev så mörkt att Emma hade som mål att inte bli äldre än 30. Men när hon en dag blev gravid med Leon så vände livet och hon hittade mening igen.Tyvärr är inte det här avsnittet en lyckosaga. Det här avsnittet handlar om hur Leon, bara 7 år gammal, kom att dö.Vi får höra den hemska berättelsen om hur Leon dog på lägenhetsgolvet. Trots flera försök att få vård på sjukhuset så skickades de hem med enbart laxermedel, trots grova magsmärtor och spyor. När ambulansen väl hunnit fram så hade Leon redan hunnit säga sina sista ord. ”Nu dör jag”. Det här är ett viktigt avsnitt för att Emma ska få berätta sin historia, och för att Leon inte bara ska bli en siffra i statistiken. Tusen tack för att du lyssnar!Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

OS i Italien pågår och det är många olika slags gråt som dyker upp. Här berättar lyssnare om när de senast fick tårar i ögonen! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att gråta handlar om att bearbeta stora känslor som ilska, sorg, eufori eller lättnad. Vissa verkar ha väldigt lätt att ta till lipen medan det för andra sitter långt inne att öppna tårkanalerna. Under OS ser vi detta känslouttryck hos både vinnarna, förlorarna, åskådarna och anhöriga.När kom tårarna senast – var de av glädje, sorg eller både och? Berätta vad som hände och vad de betydde för dig! Blev du rörd till tårar av en fin present? Fick du ett sorgligt besked från en vän? Såg du en stark film - eller var det maten som var alldeles för stark? Här berättar lyssnare om när de senast grät och varför!Min senaste gråt med Annika IlmoniRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar vid 21:00 och programmet startar ca 22.00.

Nu är det inte vår igen men man kan skönja ett och annat tecken ändå. Det blir lite beskärning, pyttelite blomning och en och annan kompost. Välkomna!

Viktor Vesterberg, kocken som blev forskare, tror på lokalt fiske och lokala fiskar. Och undrar om ålens överlevnad kan säkras om vi äter den igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Vi importerar ungefär tre fjärdedelar av den fisk vi äter, säger Viktor Vesterberg. Och vi exporterar ungefär tre fjärdedelar av den fisk vi fiskar.Siffrorna illustrerar hur det svenska fisket övergett småskaligt kustfiske för storskalighet.Det syns också i svenska fiskdiskar. Utbudet är i stort detsamma var man än befinner sig i landet. Samma lax och torsk, som sällan fiskats här.Viktor Vesterberg är kocken som bytte bana och blev forskare. Med intresse för hur livsmedelssystemet ser ut och fungerar.Viktors forskning handlar om svenskt småskaligt kustfiske — som ständigt krymper — och lokala fiskarter — som vi glömt bort.Dels kartlade han vad det är för policy och förvaltning som skapat det storskaliga fiske vi har i Sverige idag.Dels lät han lokala fiskare och kockar mötas. Fiskarna fick i uppdrag att fiska upp allt som vattnen hade att ge. Stjärnkockar som Mathias Dahlgren och Stefan Eriksson fick tillaga och smaka.– Det var långt över 25 fiskarter som normalt inte är matfisk längre i Sverige. Alla var goda. Vissa var fantastiska.Viktors personliga topp fem: nors, siklöja, braxen, svartmunnad smörbult och sutare.Viktor Vesterberg tror att det finns goda möjligheter för en revansch för det svensk småskaliga kustfisket och de bortglömda fiskarna.Nu väntar nästa forskning: skulle det i själva verket vara bra för utrotningshotade ålen om vi bejakade att äta den?

Det här är berättelsen om ett av musikhistoriens mest inflytelserika band. Etnisk folkmusik från industriområdet, skapad av tyska robotar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inne på köpcentret Domus studsar jeansklädda ungdomar fram och tillbaka mellan butikerna. En skärm visar reklam för den hypermoderna träningsmetoden aerobics. Det är början av 80-talet och inuti köpcentrets lilla skivbutik har 14-årige Thomas Öberg och hans kompis precis hittat ett album som inte liknar någonting annat.– Omslaget är svart och mörkt och lite information.Skivan heter Radio Activity och är skapad av det mytomspunna, tyska bandet Kraftwerk från Dusseldorf. Uppslukade av nyfikenhet går Thomas och hans vän trevande fram till disken och ber expediten om att få lyssna på albumet. Han vet inte jättemycket om bandet, men det finns gott om rykten som cirkulerar. De bygger sina egna, elektroniska instrument. De vägrar att ge intervjuer. Ibland låter de robotar spela live, medan de själva står i publiken. Thomas är minst sagt förväntansfull när han placerar nålen på skivan.– Och den har bara ett ljud som knäpper. Så vi tittar på varandra. ”Vad fan är detta för något? Nej, men det måste vara hack i skivan”.En besviken Thomas kallar till sig expediten och ber självsäkert om ett annat lyssningsexemplar.– När han tar lurarna, då är låten i full gång och han bara liksom, ”Vad snackar ni om?”En lite mer försynt Thomas får tillbaka hörlurarna. Han tar på sig dem och efter det är allt förändrat. Han har aldrig hört något liknande. På gott och ont.– Alltså, detta var ju på något sätt nästan förbjudet. Det var så enformigt att jag trodde liksom att man kunde bli galen om man lyssnade.Ända sedan tidigt 70-tal har den elektroniska gruppen från Tyskland brutit mot konstens alla regler och därför nått framgång över hela världen. Resten av musikindustrin sjunger om sex och droger, har långt hår och skiter i allt. Kraftwerk skildrar motorvägar, miniräknare och behagliga morgonpromenader. Vissa ser dem som pionjärer. Andra ser dem som obegripligt plink-plonk. Ett hot mot allt vad musik ska representera.Det här är berättelsen om ett av musikhistoriens mest inflytelserika band. Etnisk folkmusik från industriområdet, skapad av tyska robotar.Medverkande: David Buckley, Thomas Öberg och Agnieszka Lewalski.Programmet gjordes av Robin Jonsson vintern 2026Programledare och producent Siri Hill Exekutiv producent Lars TruedssonSlutmix Fredrik NilssonP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaEn viktig källa i programmet är Pop i Fokus (2001).Ljudklippen i programmet kommer från: Pop i Fokus (2001), dokumentären Kraftwerk: Pop Art (2013), WDR TV (1970), BBC (1975) och BBC2 (2009).

Kärleken behöver kanske ingen närmare introduktion. Men trots att vi antagligen har varit förälskade i hundratusentals år är vi också många som tampas med funderingar kring den. Vissa söker också hjälp för att de fastnat i tvivel och ältande kring dejting eller kärleksrelationer.Gäst är Maria Farm, leg psykolog, leg psykoterapeut och författare till ett antal böcker. Hon medverkar regelbundet i media och gör också podcasten Relationsrevolutionen tillsammans med Kalle Norwald. Nu är hon aktuell med ”Är jag verkligen kär - hjälp vid tvivel i relationer”.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonGästfoto: Eva LindbladHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast........................................................Organisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaNågra organisationer som hjälper i Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fluent Fiction - Swedish: Trapped in Tradition: A Snowy Day at the Nordiska Museet Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2026-02-07-08-38-20-sv Story Transcript:Sv: Snön föll tätt mot marken när Lennart, Elin och Astrid klev av bussen vid Djurgårdsbron.En: The snow was falling heavily on the ground as Lennart, Elin, and Astrid got off the bus at Djurgårdsbron.Sv: Vinterkylan bet i kinderna och andedräkten lös som rök i den kalla luften.En: The winter chill bit at their cheeks, and their breath shimmered like smoke in the cold air.Sv: Trots vädret var de alla spända inför dagen.En: Despite the weather, they were all excited for the day ahead.Sv: Lennart, en ivrig älskare av historia, hade länge velat besöka Nordiska Museet för att se utställningen om traditionella svenska folkdräkter.En: Lennart, a keen lover of history, had long wanted to visit the Nordiska Museet to see the exhibition on traditional Swedish folk costumes.Sv: "Kom igen, Elin!"En: "Come on, Elin!"Sv: sa Lennart och försökte uppmuntra sin kusin.En: said Lennart, trying to encourage his cousin.Sv: "Du kommer verkligen att gilla det här, jag lovar."En: "You're really going to like this, I promise."Sv: Elin sneglade mot museets mäktiga byggnad.En: Elin glanced at the museum's imposing building.Sv: "Jag vet inte, Lennart," svarade hon tveksamt.En: "I don't know, Lennart," she replied hesitantly.Sv: "Jag vill gärna se mer av Stockholm istället för att spendera hela dagen inne."En: "I'd like to see more of Stockholm instead of spending the whole day indoors."Sv: Astrid log uppmuntrande åt Elin.En: Astrid smiled encouragingly at Elin.Sv: "Vi kan hinna med båda.En: "We can manage both.Sv: Jag vet några bra platser i närheten vi kan utforska efteråt, om du vill."En: I know some great places nearby we can explore afterward, if you'd like."Sv: Inne på museet välkomnades de av den varma luften och doften av gamla träbänkar.En: Inside the museum, they were greeted by the warm air and the smell of old wooden benches.Sv: De stora hallarna var fyllda med färgglada utställningar och ljudet av viskande röster.En: The large halls were filled with colorful exhibitions and the sound of whispering voices.Sv: Väggarna var prydda med berättelser om svenskt liv genom tiderna.En: The walls were adorned with stories of Swedish life throughout the ages.Sv: "Kolla på den här dräkten!"En: "Look at this costume!"Sv: utropade Lennart och pekade på en ståtlig folkdräkt från Dalarna.En: exclaimed Lennart, pointing at a magnificent folk costume from Dalarna.Sv: "Jag älskar hur de har bevarat dessa traditioner."En: "I love how they've preserved these traditions."Sv: Elin lutade sig närmare.En: Elin leaned closer.Sv: "Hur gamla är de här dräkterna egentligen?"En: "How old are these costumes, really?"Sv: Astrid förklarade entusiastiskt, "Vissa av dem är flera hundra år gamla.En: Astrid explained enthusiastically, "Some of them are several hundred years old.Sv: De är ett fönster till vårt förflutna."En: They are a window into our past."Sv: Elin lyssnade intresserat medan snöflingorna utanför täckte staden med ett tjockt vitt täcke.En: Elin listened with interest as snowflakes outside covered the city with a thick white blanket.Sv: Plötsligt tjöt vädret till från utanför fönstret, och en guide meddelade att en snöstorm tvingat museet att stänga sina dörrar tillfälligt.En: Suddenly, the weather howled from outside the window, and a guide announced that a snowstorm had forced the museum to close its doors temporarily.Sv: "Vi är fast här ett tag," sa Astrid med ett leende.En: "We're stuck here for a while," said Astrid with a smile.Sv: "Men vi har god tid att utforska nu."En: "But we have plenty of time to explore now."Sv: De fortsatte turen bland folkdräkter, verktyg och gamla fotografier.En: They continued their tour among the folk costumes, tools, and old photographs.Sv: Tiden flöt på, och till slut fann sig Elin fascinerad av historierna och detaljerna i utställningarna.En: Time passed by, and eventually, Elin found herself captivated by the stories and the details in the exhibitions.Sv: "Jag antar att jag förstår varför du gillar det här, Lennart," medgav hon med ett skratt.En: "I guess I understand why you like this, Lennart," she admitted with a laugh.Sv: När stormen äntligen lugnat sig och museet öppnade sina dörrar igen, steg det trevliga sällskapet ut i friska luften.En: When the storm finally calmed down and the museum reopened its doors, the pleasant company stepped out into the fresh air.Sv: Snön gnistrade som stjärnor mot gatlyktornas sken.En: The snow sparkled like stars against the glow of the streetlights.Sv: "Så, vad sägs om att vi utforskar mer av Stockholm tillsammans?"En: "So, how about we explore more of Stockholm together?"Sv: föreslog Lennart.En: Lennart suggested.Sv: Han såg på Elin som nu hade en ny glöd i ögonen.En: He looked at Elin, who now had a new spark in her eyes.Sv: "Kanske Gamla Stan?"En: "Maybe Gamla Stan?"Sv: "Ja!"En: "Yes!"Sv: svarade Elin ivrigt.En: replied Elin eagerly.Sv: "Jag vill se allt mitt nya intresse kan erbjuda."En: "I want to see everything my new interest can offer."Sv: Astrid hängde på, och tillsammans gick de vidare, berikade av dagens upptäckter och med ett djupare band till varandra och den historia de delade.En: Astrid joined in, and together they moved on, enriched by the day's discoveries and with a deeper bond to each other and the history they shared. Vocabulary Words:falling: föllheavily: tättwinter: vintercheeks: kindernabreath: andedräktenlover: älskareencourage: uppmuntraglanced: snegladeimposing: mäktigahesitantly: tveksamtindoors: inneencouragingly: uppmuntrandeexplore: utforskaexhibition: utställningencostumes: dräkteradorned: pryddamagnificent: ståtligpreserved: bevaratwindow: fönsterblanket: täckehowled: tjötstorm: snöstormtemporarily: tillfälligtcaptivated: fascineradsparkled: gnistradeglow: skeneagerly: ivrigtbond: banddiscoveries: upptäckterenthusiastically: entusiastiskt

I det här avsnittet pratar vi om varför många som lär sig ett nytt språk ofta låter som en bok eller en robot istället för att tala naturligt. Det finns två stora anledningar. Jag går igenom varför det händer, och vad vi kan göra åt det. Så att du kan tala naturligt på svenska.  Jag demonstrerar också några av språket jag kan. Det går ganska bra, men när jag ska byta från ryska till portugisiska gick det sådär, haha! Hoppas du lär dig något nytt och att det är trevligt att lyssna på:)) --- Swedish Pro League - start ny månad på måndagen 2/2! Få mer struktur och content varje vecka - utan stress Online-community med andra studenter Live-event varje vecka där alla får prata svenska För en 7 dagars gratis provperiod - klicka här! --- Transkribering Så jag kommer ihåg att jag träffade en kille, jag tror han var ryss. Och han talade väldigt bra engelska. Men han pratade väldigt märklig engelska, väldigt konstig engelska. Alltså, det lät som att han var nyhetsuppläsare på BBC. Alltså, han pratade väldigt, väldigt formellt, väldigt skriftligt. Men flytande, väldigt bra. Men som sagt, det lät konstigt. Och han hade aldrig varit i ett engelskspråkigt land. Han hade inga vänner som han pratade engelska med. Han hade bara lärt sig på. universitetet och studerat liksom. Och det lät väldigt konstigt. Och jag tror det är nånting som ofta händer när man studerar ett språk. Att man har svårt att låta naturlig när man pratar. Alltså, det är lätt att man pratar lite som en bok. Det är ett vanligt problem, och jag ser det med mina elever också. Vissa människor pratar lite som en robot, lite som en bok. Väldigt mycket skriftspråk, väldigt formellt. De personerna har också ofta svårt att förstå när andra pratar. Och så har vi andra personer som talar väldigt naturligt. Jag har till exempel en person som jag coachar privat nu. Han har lärt sig svenska i mindre än ett år. Men han talar väldigt bra och väldigt naturligt. Och förstår också mig väldigt, väldigt bra. Så. Varför är det en sån skillnad mellan olika personer? Vad gör man för att tala naturligt? Jag tror det finns två stycken huvudanledningar till det här.   ..resten av transkriptet kan du läsa om du är patron eller med i Swedish Pro League

In this episode, Dr. Sriram Vissa, Chief Medical Officer and Vice President of Medical Affairs at SSM Health DePaul Hospital, shares how multidisciplinary teamwork and data driven care progression improved safety, efficiency, and length of stay, while outlining priorities for behavioral health access, workforce stability, and growth in 2026.

Óvissan um hvort lýðræði komist aftur á í Venesúela er mikil þótt vonir almennings hafi vaknað eftir handtökuna á Mudoro. Valdakerfi sósíalista stendur óbreytt. Varaforsetinn, Delcy Rodríguez, hefur tekið við og hún er sannfærður sósíalisti og harður andstæðingur Vesturlanda og Bandaríkjanna sérstaklega. Rodríguez hefur verið í innsta hring valdakerfis sem byggt var upp á valdatíma Hugo Chávez og fest í sessi undir stjórn Nicolás Maduros. Hún er þekkt fyrir að fylgja harðlínu pólitík án málamiðlana. Hún er táknmynd valdhafa sem stendur tryggan vörð um valdakerfi af hugmyndafræðilegri tryggð og andstöðu við vestræn gildi.  

Det är slutet av december, och 2025 går mot sitt slut. Snart kliver vi in i ett nytt år, fyllt av nya möjligheter. Många bär med sig nyårslöften och drömmar inför det som väntar. Hopp om förändring. Om nystart. Men för vissa räcker det inte. Vissa vill ha mer.Tänk om du kunde utföra en dödlig lek — en ritual som ger dig svaret på vilken fråga som helst. Stor eller liten, banal eller livsavgörande. Allt du behöver göra är att tillkalla en varelse så skräckinjagande att blodet i dina ådror fryser till is. Och detta måste ske på självaste nyårsafton.Frågan är: skulle det vara värt det?Fall: Nyårsleken[REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenKontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Polisen har kartlagt personerna i kriminella gängen / Flera anställda vid bygge måste lämna Sverige / Många politiker hotas och trakasseras / Vissa har redan börjat fira jul Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.