Podcasts about Vissa

I detta All Time Best Of gör vi ett återbesök i ett av Framgångspoddens mest gripande avsnitt någonsin, nummer 634 som gästades av Emma Borgström.Vissa av oss behöver vara starkare genom livet än andra. När Emma var åtta år gammal så blev hon sexuellt utnyttjad av en vän till familjen. Hon hamnade snett, kom in i ett drogmissbruk och började med prostitution. Livet blev så mörkt att Emma hade som mål att inte bli äldre än 30. Men när hon en dag blev gravid med Leon så vände livet och hon hittade mening igen.Tyvärr är inte det här avsnittet en lyckosaga. Det här avsnittet handlar om hur Leon, bara 7 år gammal, kom att dö.Vi får höra den hemska berättelsen om hur Leon dog på lägenhetsgolvet. Trots flera försök att få vård på sjukhuset så skickades de hem med enbart laxermedel, trots grova magsmärtor och spyor. När ambulansen väl hunnit fram så hade Leon redan hunnit säga sina sista ord. ”Nu dör jag”. Det här är ett viktigt avsnitt för att Emma ska få berätta sin historia, och för att Leon inte bara ska bli en siffra i statistiken. Tusen tack för att du lyssnar!Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vissa barn översköljs lätt av skam när något blir fel. Hur kan vi som föräldrar stötta barn som skäms, avdramatisera situationen och hjälpa dem att förstå att de inte är fel bara för att de gjort fel? Psykologerna Malin Bergström och Martin Forster pratar om barn som skäms efter utbrott, drar sig undan när de är ledsna eller blir hårda mot sig själva. Hur kan föräldrar bemöta barn utan att skamma?

OS i Italien pågår och det är många olika slags gråt som dyker upp. Här berättar lyssnare om när de senast fick tårar i ögonen! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att gråta handlar om att bearbeta stora känslor som ilska, sorg, eufori eller lättnad. Vissa verkar ha väldigt lätt att ta till lipen medan det för andra sitter långt inne att öppna tårkanalerna. Under OS ser vi detta känslouttryck hos både vinnarna, förlorarna, åskådarna och anhöriga.När kom tårarna senast – var de av glädje, sorg eller både och? Berätta vad som hände och vad de betydde för dig! Blev du rörd till tårar av en fin present? Fick du ett sorgligt besked från en vän? Såg du en stark film - eller var det maten som var alldeles för stark? Här berättar lyssnare om när de senast grät och varför!Min senaste gråt med Annika IlmoniRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar vid 21:00 och programmet startar ca 22.00.

Nu är det inte vår igen men man kan skönja ett och annat tecken ändå. Det blir lite beskärning, pyttelite blomning och en och annan kompost. Välkomna!

Varmare hav hotar korallreven. Men det finns korallrev som inte påverkats lika hårt, så kallade moder-rev som kan hjälpa andra korallrev att repa sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Värmeböljorna i haven de senaste åren har lett till en omfattande korallblekning och koralldöd. Vissa forskare menar nu att korallrevens brytpunkt har passerats. Men andra kallar det ett olyckligt ordval. Risken är att folk ger upp om korallreven när det finns saker vi fortfarande kan göra. Korallrev som visar motståndskraft är särskilt viktigt att bevara, som ett frö till att korallreven ska kunna återhämta sig. I Klotet hörs: Mattias Klum, fotograf och naturfilmare, Magnus Nyström, forskningschef och professor vid Stockholm Resilience Centre, David Wachenfeld, forskningschef på Australiens institut för marin forskning.Reporter: Daniel VärjöProducent: Peter Normark

Podd #247: Tillväxtmodellen I detta avsnitt av Sälj- och marknadspodden dyker Lars Dahlberg och Anders Hermansson djupare in i vad som egentligen krävs för att lyckas med tillväxt i det moderna B2B-landskapet. Med inspiration från en färsk undersökning bland VDar och tillsammans med insikter från David Tegenmark, diskuteras de vanligaste frustrerande hindren för tillväxt – och, viktigast av allt, hur man överbryggar dem. Avsnittet presenterar en modern tillväxtmodell som bygger på två maskiner: en för att skaffa nya kunder och en annan för att långsiktigt utveckla lönsamhet och värde i befintlig kundbas. Genom hela samtalet betonas vikten av samarbete mellan sälj, marknad och produkt – ”treenigheten” som måste jobba mot samma mål för att skapa verklig affärsnytta. Lyssna om du vill få grepp om… – Vad Lifetime Value (LTV) och Customer Acquisition Cost (CAC) egentligen innebär för hela affärsmodellen. – Hur tydliga funnels och mätbarhet kan optimera sälj- och marknadsinsatser. – Varför verklig tillväxt kräver att sälj, marknad och produkt trivs och samarbetar. Missade du att mäta det som faktiskt skapar tillväxt i din egen verksamhet? Då är det här avsnittet för dig! Boka ett möte för en GAP-analys. Vi sa 15 minuter i podden, men det är värt att lägga 30 på detta! Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:06]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Sälj- och marknadspodden. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i studion idag heter Lars Dahlberg och med mig har jag min kära vapendragare Anders Hermansson. Anders Hermansson [00:00:26]: Tja Lasse! Lars Dahlberg [00:00:28]: Det är spännande. Vi ska göra ett nytt spännande avsnitt ihop, du och jag, kring lite nya tankar och idéer. Anders Hermansson [00:00:36]: Ja, exakt. Vi har gjort en undersökning där vi pratade med vdar om deras frustration kring tillväxt och nu har vi klurat här och kommit fram till hur man ska lösa hela problemet. Lars Dahlberg [00:00:49]: Precis, så vi har kallat det här lite grann för någon sorts modern tillväxtmodell och vi ska väl också nämna att det har varit en annan viktig person inblandad i det här arbetet som heter David Tegenmark som driver företaget Certus Growth. Så mycket krudos till David här kopplat till de tankar och idéer som vi tänkte vi skulle ger. Om vi skulle rulla tillbaka lite till den här undersökningen, den här rapporten, så landade väl den egentligen i att det var tre större, vad kan man kalla det för, frustrationer. Det ena handlade väldigt mycket om att vdn var i någon sorts epicentrum kring den här tillväxtfrågan och hade väldigt svårt att hantera den situationen. En annan handlade mycket om det här med att man inser att den här intäktsmaskinen eller tillväxtmaskinen är väldigt oförutsägbar. Och den tredje delen av den här rapporten handlar mycket om att det finns en massa strukturella hinder för att man ska kunna skala och driva tillväxt som man vill. Och det är mycket inspiration nu från den här undersökningen som ligger till grunden för att ta fram det här. De här tankarna och idéerna kring den här tillväxtmodellen som vi ska prata om nu och som du också har nämnt i början. Lars Dahlberg [00:02:03]: Så jag tänkte så här, vi börjar väl lite med, vad är egentligen rotorsaken, Anders skulle du säga, till att det här är ett problem? Anders Hermansson [00:02:15]: Ja, jag tycker så här, jag försökte knåda de här resultaten av den här undersökningen och det jag tycker man kan härleda saker till, det första är att det liksom inte Man ser inte på det här som en riktig process på samma sätt som till exempel en onboarding process med kund. Det är nog en ganska standardiserad process där många olika personer vet vad de ska göra för att det ska bli bra i slutänden. Men man har liksom lite grann känslan av att sälja marknaden nästan som en experimentlåda där man gör saker lite grann med goda avsikter såklart. Man har inte fått till en process. Lars Dahlberg [00:02:55]: Nej, exakt. Det har vi pratat om många gånger att det är för lite process på marknaden. Även på produkt skulle vi vilja säga att det inte finns någon riktigt bra sammanhållen process som involverar alla de här tre parterna för att man ska kunna få fokus på de här tillväxtfrågorna. Anders Hermansson [00:03:13]: Nej, precis. Och sen är det väl det här. Det stormar ju där ute med massa erbjudanden och massa quick fixes. Folk lovar guld och gröna skogar med massmejl. Oj, genererade wow-saker. Det finns mycket shiny objects där ute att testa. Och det gör att det blir ännu rörigare. För man vet inte, man har liksom inget bra sammanhang att sätta in de där små olika testgrejerna. Anders Hermansson [00:03:41]: Vissa grejer kan ju vara jättebra, men just när det bara är en massa lösa tester av grejer som man kör en gång och inte är tillräckligt uthållig för att veta om de egentligen är något nytt eller inte, då blir det ju väldigt svårt att få ordning på saker och ting. Lars Dahlberg [00:03:54]: Ja, jag skulle vilja säga också att det är fortfarande väldigt märkligt, men det är en viktig orsak till de här problemen är att man tänker alldeles för mycket inifrån sig själv istället för att tänka utifrån och in och verkligen anpassa sig efter det, utifrån perspektivet både produkt, marknad och sälj. Och det kanske låter märkligt när vi har pratat om det så många gånger i den här podden, men det är väldigt mycket fortfarande ett grundproblem. Anders Hermansson [00:04:22]: Ja, men jag tror det. Det känns som en mänsklig grej. Det är väl det som håller igång typ 70 procent av all konsultverksamhet. Att det är svårt att se sin egen verksamhet utifrån. Man är liksom, man älskar den och man är ett med den. Och då blir det rätt lätt ett internt perspektiv. Lars Dahlberg [00:04:41]: Och sen var det ju också väldigt tydligt i de här undersökningarna att det här världsläget vi befinner oss i och den här konjunkturen och allt sånt där skapar en väldig massa Massa stress som gör att det blir utmaningar med de här grejerna. Och du och jag pratade bara om det här om dagen, att det faktiskt ser ut som det finns lite ljusglimtar på himlen, i alla fall för det svenska näringslivet. Så det känns ju lovande, för det var länge sedan man hörde. Anders Hermansson [00:05:08]: Verkligen. 2,26 tillväxt under 2026. Det är stor skillnad. Det vore kul om konsumtionen kom igång och att det tripplar över på bit-och-bisidan. Vi får väl se. Lars Dahlberg [00:05:21]: Jag tror ändå att det handlar om att vänja sig vid det här röriga, osäkra läget. Höga risknivåer kommer att fortsätta ändå, även om det ser lite ut och lutar åt rätt håll när vi spelar in den här podden i början på februari 2026. Men du, ska vi hoppa in lite grann på det här med hur man gör då? Det finns ju ett grundläggande tänk här som är väldigt viktigt och som väldigt många inte riktigt har tänker på, tänker jag. Anders Hermansson [00:05:50]: Vill du börja? Om man ska slänga en massa akronymer, men alltså livstidsvärde för en kund, LTV, Lifetime Value och sen hur mycket det kostar att få in en ny kund, alltså Customer Acquisition Cost eller CAC som man då slänger sig med ibland. Min erfarenhet är att det kommer in långt i efterhand så att man inte ser vad det blev, om man tänker så. Istället för att ha det som utgångspunkt i sin strategi och planering. Man måste ha en ekonomisk syn på hela den här processen, vad den ska leverera för någonting och vad den får kosta. Och hur mycket cash den kräver för att hållas igång, så att säga. Det handlar ju om att man ska ju naturligtvis generera nya kunder så man får en ny sån här vad heter det, om man nu har en abonnemangsaffärsmodell så man får in månadsintäkter, årsintäkter, monthly recurring revenue och så. Och sen så handlar det om en annan viktig nyckelpost som har mer att göra med kundbasen, nämligen hur växer intäkten på en kund av sig själv, alltså det här net revenue retention då. Det vi pratar om här är en modell för att… Anders Hermansson [00:07:02]: att man ska få tillväxt. Så det handlar inte bara om nya livs på nya kunder utan det kan mycket väl vara så att den största potentialen man har det är att öka sin net revenue retention, att få mer försäljning på befintlig kund som gör att man växer. Sen så kommer man ju alltid behöva skaffa nya kunder naturligtvis, man har en viss churn såklart. Men det är liksom en första grundläggande sak att man börjar i den änden, i den ekonomiska änden och försöker modellera saker där utifrån. Lars Dahlberg [00:07:29]: Jag brukar säga att det handlar om att tänka att det är två olika maskiner. Den ena som ska skapa nya kunder och som har en kostnad för att göra det. Som också ska generera intäkter kopplat till nya kunder. Och en lönsamhet kopplad till nya kunder. Och det ska finansiera att du skaffar dig nya kunder. Sen när du har kunder. Då ska du ha en annan maskin som skapar lönsamheten i bolaget och hanterar alla andra kostnader i bolaget som utvecklar kunder och utvecklar värdet med kunderna över tid på något sätt. Det kan bli rätt sunt att tänka så. Anders Hermansson [00:08:10]: Och där finns det ju tricket kan man säga. Det är inte en lösning för alla bolag. Men just om man säljer stora komplexa lösningar så är det väldigt intressant att se om man kan få fram en instegsaffär. Och det man ska tänka på prissättning på den här instegsaffären. Den ska täcka kacken. Kostnader för att få in den här instegsaffären. Så att man får plus minus noll resultat där. Man behöver inte gå med jättemycket vinst på den. Anders Hermansson [00:08:36]: För sen måste man ju ha en gedigen process för att konvertera då kunder som har köpt Instex affären till full kunder så att säga så man får den här Lifetime Value som du pratar om och tjäna pengar på sikt. Lars Dahlberg [00:08:47]: Därför att det är det här som väldigt mycket blir grunden i att skapa en ökad lönsamhet i bolaget och att kunna bevisa att man har en process som gör att man kan ta hand om fler kunder in och utveckla fler kunder för att skapa mer kunden över tiden. Och som då i sin tur också på något sätt driver värdet av bolaget. Anders Hermansson [00:09:14]: Nu är det inte alla bolag som är ägardrivna, men jag tycker det finns en sundhet i att tänka som ägare. Att varje kund vi får in här som kommer att växa av sig själv är värd så mycket och beroende på P-tal och andra saker så sätter det ett värde på bolaget. Kan man dessutom först visa att man har en lönsam verksamhet som växer Och sen kan man visa att den gör det på grund av att man har en skalbar modell som går att beskriva och inte bara beroende på att ägaren springer runt som en gallning och gör allting. Då kommer värderingen på bolaget att gå upp väldigt mycket. Lars Dahlberg [00:09:54]: Och det här är väldigt mycket grunden till framgång kopplat till den här modellen nu som vi kommer att prata mer om. Men för att man ska kunna landa i det här som vi precis har pratat om så gäller det att göra ett jobb med sitt erbjudande så att man har liksom ett erbjudande och produkter och ett erbjudande som gör det möjligt att göra det på det här sättet som vi precis har beskrivit. Det har vi pratat om i många andra avsnitt och är en väldigt viktig grund. Man är väldigt noga med att definiera sin idealkund baserat på var man kan addera max värde nånstans. Definiera de personer som man behöver påverka för att det ska bli en affär för en. Och förstå vad det är för grundläggande problem som vi kan lösa med hjälp av en första affär eller instegsaffär. Där vi kan bevisa oss, skapa maximalt värde snabbt och se det mera då kunna ha en grund i att utveckla kunden ifrån. Och det är också liksom en väldigt viktig princip att man tänker så när man då ska leverera sin första affär, sin instegsaffär, att den ska inte bara leverera ett värde utan den ska ju också skapa behov av att vilja köpa mer så att man har goda förutsättningar att kunna utveckla kunden och värdet av kunden långsiktigt över tid och ha en låg körn, alltså en lågt antal förlorade kunder helt enkelt. Anders Hermansson [00:11:24]: Det kan man säga är någon sorts test på om man har lyckats med den här matchen mellan sitt erbjudande och sin ICP-persona. Om man har misslyckats, det vet man, om man ständigt är utsatt för enorm prispress och det är väldigt många konkurrenter som hävdar att de kan erbjuda precis samma sak som dig, då kan man säga, då har du inte gjort ditt jobb när det gäller din målmarknad ICP och ditt erbjudande ur ett värdeperspektiv. Lars Dahlberg [00:11:47]: För att laborera lite runt det här erbjudandet, det är ju en paketeringsfråga. Du har din produkt eller din tjänst och den kanske är samma många gånger när du ska leverera, men du paketerar den på ett väldigt attraktivt sätt och gör ett erbjudande av den. tydligt kopplad till kombination av ICP-personer och tydlig problem och verkligen lägger manken till att få det här att bli så bra och attraktivt som möjligt så att du ska kunna så lätt som möjligt vinna rätt typ av kunder med minsta möjliga motstånd om man säger så. Anders Hermansson [00:12:24]: Exakt. Lars Dahlberg [00:12:25]: Så att det här hur man gör det här och alltihopa ska vi inte doktorera i nu men det är återigen viktiga grundparameter för att få hela den här modellen att fungera och att kunna göra den här typen av beräkningar som vi precis pratade om nyss då med KAK och NetKak Payback och LTV och de här olika kombinerna. Anders Hermansson [00:12:45]: Exakt. Lars Dahlberg [00:12:47]: Ja Anders, nu har vi pratat lite om grunden här och vi har varit inne på det här med erbjudandet lite. Jag tror att det är dags att vi kommer in på en annan väldigt viktig princip för att man ska få den här moderna tillväxtmodellen att fungera och det handlar om att man behöver implementera ett koncept som vi kallar för fandels och man behöver skapa tydliga fandels och de här måste jobba ihop mot samma mål och målet i det här fallet är ju då att styra mot det vi verkligen vill det vill säga att få till de här inställnings affärerna och få till våra nya kunder kopplat till dem för att vi ska kunna utveckla dem så att Det är det det handlar om, men jag tänker att vi kanske måste beskriva det här med Fannes lite närmare först. Hur skulle du definiera det, Anders? Anders Hermansson [00:13:37]: Den stora skillnaden tycker jag är att man… Man tänker efter innan om vad saker och ting ska leda till i nästa steg. Det är ju ganska ofta man hör talas om att man faktiskt är med också. Ja, nu måste vi köra Google Ads liksom. Och så slänger man upp Google Ads och kastar pengar på det och skickar folk till första sidan på webben. Ganska värtlöst. Och man tänker inte på vad som ska hända i nästa steg. Och samma sak också, nu är vi på mässa och så träffar vi folk och sen åker vi hem och glöm bort att vi var på mässa. Anders Hermansson [00:14:09]: Alltså det är så här som här med funnels, det handlar om att rita upp flödet väldigt grafiskt, snyggt och prydligt så man förstår vad en aktivitet ska leda till i nästa steg. Ända till så att det står pengar på banken. Då får man riktiga flöden som man kan laborera med och exekvera på. Det är själva konceptet. Lars Dahlberg [00:14:34]: Vi kan komma in på lite mer exempel sen när vi har pratat om det här lite mer. Du pratade om en sak i inledningen på den här podden och det du då sa det var så här att många provar och hoppar på olika grejer och testar sig fram. Det här blir mer liksom tydlig metod att vi har ett antal olika funders som ser ut på det här sättet och som fungerar på det här viset och de hänger ihop på det här sättet och ska leda till det här. Och så jobbar man som tålmodigt med att se till att de faktiskt fungerar och leder till det vi verkligen vill inte hoppa runt och prova hit och dit utan ett mer systematiskt approach. Anders Hermansson [00:15:14]: Absolut. Man kan ha experimentfunnels. Det är klart att man ska testa nya grejer, men då ska man veta vad det är man testar och förstå hur länge man behöver testa någonting för att veta om det funkar eller inte. Och man ska redan innan man sätter igång och testar definiera om det där funkar. Vad betyder det funkar? Lars Dahlberg [00:15:34]: Just det. Och då kommer man in på det att varje sån här funnel i sig behöver mätas, så man behöver kanske sätta mål på den. De olika ska vara med och bidra på olika sätt och summan av vad fandeln ska bidra till ska leda till målet. I den bästa världen har man x antal olika fandeln som jobbar ihop och man optimerar var och en för sig för att skapa en effektiv helhet. Och då behöver man också kanske sätta lite budget på de här grejerna och förstå vad det faktiskt innebär kopplat till kostnader och sådana saker och vad man förväntar sig att respektive ska resultera i för att man ska kunna slå ihop allihopa och att det ser det mer ledigt i de mål vi har satt upp och som vi har gjort beräkningar runt när det gäller vår kost och hur vi ska konvertera nya kunder på det här och så vidare. Anders Hermansson [00:16:29]: Man blir ju mer mer avancerad naturligtvis börjar ju inte och mäta allting och definiera allting och så där, men vartefter man vänjer sig vid vid att jobba datadrivet kan vi säga och får igång sina processer på ett vettigt sätt, då kan man bli mer och mer avancerad i och hur noga man är och mäter saker och ting och det gör ju att man får ju olika kakt då beroende på olika funnels och då vet man ju efter ett tag vad de här olika investeringarna i både sälj och marknadstid ger i ROI, så att säga. Så då kan man optimera sin resursallokering efter det. Lars Dahlberg [00:17:07]: Ja, jag tycker att många jag har träffat genom åren som håller på och jobbar och försöker själva för att få ordning och fart på sin affärsgenerering och marknadsföring, försäljning och så vidare, att man helt plötsligt inte har koll på vad som faktiskt är orsak och verkan och vad som driver och ger rena och ger andra och så där och man har helt enkelt oordning så man har inte gjort det här jobbet med att rita upp sina fannas och strukturera upp det på det sättet som vi beskriver så struktur här är ju liksom A och O och då gäller det ju också att ha liksom det som sitt fokus och det är ju så det finns ju väldigt mycket teknik och tech och olika typer av grejer runt det här Så man kan tänka sig testa. Det viktiga är att man har koll på strukturen först och sedan så får man se vad man ska applicera för teknik på den, tänker jag. Anders Hermansson [00:17:58]: Exakt. Man ska inte gå på alla löften om alla fantastiska teknikplattformar kan göra och sedan försöka modellera sin process efter det, utan tänk till först, designa flödena först och sedan applicera den teknik som kan hjälpa dig att uppnå det du vill. Lars Dahlberg [00:18:14]: Ja, men sen en grej till, jag tänker att vi skulle lägga till lite kring det här fannestänket, för det är väl ändå här kanske det rör hemma bäst, det är att när man så att säga skapar sin kommunikation och ska driva det här, att man tänker mer B2C än B2B, att man ska träffa människor i maggropen, snarare än att det ska vara relevant utifrån företagets perspektiv som den här specifika personen vi kommunicerar på jobbar på. Anders Hermansson [00:18:40]: Just det, för det är så många som lovar saker som är lite glider unna lätt, alltså mer lids eller kortare tid här, spar lite tid där. Ja, men egentligen, om jag nu känner att jag vill spara tid, då är jag antagligen för att jag är jättestressad eller något sånt där. Då vill man hellre bli av med sin stress, så att säga, istället för att det är lite grann akademiskt att spara tid. Lars Dahlberg [00:19:07]: Ska vi ge några exempel på några vanliga funnels inom Svenska mindre medelstora bolag som jobbar med programvaruteknik och tjänster och sånt. Anders Hermansson [00:19:21]: Ja, men man kan väl… Det finns lite olika sätter att gruppera på, men det finns ju funnels som är direkt to offer. Om man har en sofistikerad marknad som letar efter det man har att sälja, då kan man ju faktiskt ha funnels som går direkt till offer. Lars Dahlberg [00:19:41]: Ja, och för att komplettera det då så kan vi ha en founder som går direkt till någon form av lidmagnet, någon form av väldigt värdefull content man har satt upp som man vill marknadsföra och får man människor bli intresserade och inspirerade av det där och tycka att det är kul så kan ju det sedumera då leda till ens offer, till exempel. Anders Hermansson [00:20:01]: Ja, då kallas det för en indirekt founder. Lars Dahlberg [00:20:04]: Ja, det är väl två exempel. Anders Hermansson [00:20:08]: Vi kanske ska Det är bra om vi tar fler exempel som har med säljare att göra. Det som säljare gör, till exempel en LinkedIn funnel, när man som säljare går ut och letar reda på folk på LinkedIn och försöker skapa dialog och bygga förtroende där, som sedermera då bör leda till möte där man Ja, kanske starta en säljprocess eller göra en discovery meeting eller något sånt. Så det är ju lika mycket säljaktiviteter som också ska beskrivas i den här, i form av funnels. Så man kan mäta konvertering i olika steg i den processen. Lars Dahlberg [00:20:47]: Exakt, det tycker jag också var ett bra exempel du tog upp där, för det är någonting som man gör för lite av, den här typen av relationsskapande funnels. som väldigt ofta är långsiktigt. Ja, här skulle vi kunna sitta och dra massa exempel. Jag tänker att vi går vidare lite grann, för att vi har en väldigt viktig punkt kvar kring det här, som handlar om det här med hur man definierar roller, ansvar och process då, runt hela tänket som vi har pratat om här nu. För lyckas man inte med det, då kommer man inte att nå resultaten, helt enkelt. Anders Hermansson [00:21:23]: Ja, just det, exakt. Så man kan ju säga så att de De tre discipliner som vi ser är väldigt centrala i den här processen för att skapa nya affärer. Det är ju säljmarknad och produkt. Produktutveckling i ett tjänstebolag, tjänsteutveckling, tjänstepaketering, vad det kan vara för någonting och de som knåpar på själva företags erbjudande. Det som man ska leverera för att skapa värde hos kund. Så produkt, sälj och marknad är som en trenighet som måste definitivt gå i takt. Det finns lite utmaningar med det här för att de här tre olika har vant sig vid att tänka lite olika tidsperspektiv när man tänker olika långsiktigt. Det är inte för att någon är bättre än den andra utan det är för att deras traditionella jobb ser ut så. Anders Hermansson [00:22:09]: Men här behöver de här tre komma ihop sig. Lars Dahlberg [00:22:15]: Ja, verkligen. Och det är också när man kombinerar de här tre kompetenserna som man verkligen kan få till också det här som vi har pratat om tidigare, det här med ICPS-personas och verkligen definiera vassa erbjudanden och sådana saker. För den man behöver, den kombinationskompetensen för att lyckas få till den biten skulle jag säga också. Det finns ingen snack om den saken. Man måste beaka att man har olika typer av erfarenheter och kompetenser som behövs. Säljarna vet ofta väldigt mycket om kunderna. Marknaden vet mycket om hur man kommunicerar och skapar bra erbjudanden på många sätt och produkt kan ju faktiskt erbjudas enligt grundprodukten som ska paketeras. Ja, men vad ska man säga så här? Det är liksom lite två huvudprocesser, va Anders, eller? Anders Hermansson [00:23:02]: Ja, exakt. För vi kan ju säga så här, nej men se till nu att produkt, sälj och marknad jobbar ihop. Ja, det var ju lättare sagt än gjort så att säga, eftersom alla de här tre har ju sina viktiga jobb inom sina discipliner. Men om man tittar på, man försöker liksom skära det här på andra ledden, då finns det två huvudprocesser egentligen som vi diskuterar här. Och det är i de här processerna som de här tre disciplinerna ska samarbeta. Och det är då vi kan ta dem i ordning kontent processen alltså den process där man ska ta fram det kontent som krävs för att föda alla fanns som man har designat just det. Lars Dahlberg [00:23:39]: Och kontent hade ju verkligen din vida bemärkelse. Allting egentligen som man behöver för att kommunicera med alla aspekter i alla faser. Anders Hermansson [00:23:48]: Ja precis och det är ju man kan ju säga att majoriteten av digitala assets då det kan vara filmer det kan vara text och lite allt möjligt, men även då om man kör live-webinars så är det ett content och så vidare. Så att allting, precis som du säger, och det här ska vara ett samarbetsprojekt för just när de här tre disciplinerna samarbetar kring det här, det är då man får till den här riktiga kvaliteten i content som krävs för att det ska liksom göra någon skillnad och engagera människor. Så det är den ena processen om man kanske inte behöver gå in vidare på den, men det finns liksom en poäng med att Den här är en lite fristående process som jobbar i batchvis, så man inte hela tiden jobbar med knivet på strupen och bara måste få ut någonting till nästa nyhetsbrev som ska ut i Marbitti, utan man har liksom artiklar på lager och så vidare i bästa fall då. Så det är en annan, så att säga, puls kring den här content-processen. Den andra processen är då promotion, alltså hur man får ut detta content med en massa olika kanaler enligt definitioner som man har gjort i sina funnels. Och där kan man ju säga att där ligger ju tyngdpunkten av arbete på marknad och sälj. Men det finns många sätt, beroende på bransch, det finns många sätt som produkt också kan vara med i promotion processen. Ett exempel är att man till exempel bygger in funktionalitet om man nu är en SaaS. Anders Hermansson [00:25:10]: att man bygger in funktionalitet i produkten som informerar befintliga kunder om nya funktioner till exempel, då är ju det en growth hack då som där produkt är synnerligen involverade i att skapa en möjlighet till promotion. Lars Dahlberg [00:25:25]: Och sen tycker jag det är viktigt att se det här lite grann som att promotion är det som skapar behov av content. Så man skapar content kopplat till de behoven som man definierar kopplat till det där. Inte bara skapa content på någon sorts random sätt. Anders Hermansson [00:25:40]: Exakt. Lars Dahlberg [00:25:41]: Utan det är liksom det som är grunden till behovet. Exakt. Och därmed också förstår man ju också mycket mer om vilken takt och vad som behöver komma ut först och vad som behöver komma ut sen när man väl har bestämt sig för hur man ska jobba med sina fannels och hur de ser ut så att säga. Anders Hermansson [00:25:56]: Ja exakt jag vet när jag pratar med David om det här på Certus så pratar man om att dimensionera upp sin content-maskin baserad på hur många fannels man har och hur intensiva de är så att man vet att man ska producera flera bloggposter i månaden till exempel för det krävs för att vi ska få ut vårt nyhetsbrev och sådana där saker och det ska Så man är väldigt målinriktad på det här sättet då. Det är också så att, det har ju vi märkt du och jag, eller erfarit under alla åren Lasse, att contentprocessen är lite såhär styrmodigt behandlad. Man klämmer ur sig någonting när man har tid typ. Nu krävs det en stor förståelse för att om den där contentprocessen inte funkar, då kommer maskinen att stanna. Lars Dahlberg [00:26:36]: Ja, och om man gör allt det här rätt från grunden och använder AI på ett smart sätt så blir det ju också lättare att producera det här innehållet med bra kvalitet faktiskt, så att man ska kunna klara av att hänga med med produktionen av det innehåll som faktiskt behövs för att stötta det här. som är en väldigt viktig framgångsfaktor. Men när man sen tänker sig vidare, så vi touchar lite grann på den med optimeringen av själva fanden, så optimeringen av själva processen. Vi måste också tänka optimering med sitt content och mäta och se hur content faktiskt fungerar. Och sen så behöver man ju också optimera erbjudandet hela tiden. Och inte bara ligga på latsidan där, utan hela tiden ifrågasätta hur man ska utveckla det och förbättra det och vässa det och skapa kanske nya då som man kanske måste testa och sådär. Anders Hermansson [00:27:29]: Exakt, och det här är viktigt att säga då, kanske sagt det förut, men erbjudandet är ju inte själva produkten. Tänk att man löser några olika problem med sin produkt så omvärlden och livet hos den här ICP eller personen som man vill hjälpa. med sin produkt. Deras verklighet förändras ju, så det kanske är något nytt problem som dyker upp för dem som de prioriterar högst numera. Vi kanske inte var för ett halvår sedan, men nu är det jätteviktigt med compliance helt plötsligt. Ja, då är det ju det problemet vi då lyfter fram i vårt erbjudande. Även om vi har kunnat lösa det hela tiden så var inte det högst prioriterat förut, men nu är det det, så att säga. Man måste hitta olika vinklar för att träffa rätt på ett högt prioriterat problem som man kan lösa hos sin ICP-person. Lars Dahlberg [00:28:23]: Ja, att mäta vad datadriven, det har vi ju pratat om i många år kopplat till det här, men det är ju verkligen A och O för att man ska lyckas och implementera den här modellen. Och går man tillbaka då och tittar på sina beräkningar som man då har gjort kring CAC och NETCAC, Payback och hur man ska utveckla Customer Lifetime Value och sådana saker, så är det ju några grejer som är jätteviktiga. Man måste ju kunna simulera vad man har för konverteringsgrader från en första kontakt på något sätt till ett lid. Man måste förstå vad det kostar att skapa ett lid. Man måste förstå vad det är för konverteringsgrad från ett lid till en steg dessutom kanske till ett första möte och se det med den enda framtiden på sin instegsaffär så att man kan förstå effekten av det här och hela tiden justera sina beräkningar så att de stämmer mer och mer överens med verkligheten. För när man gör det här från första gången då blir det mycket antaganden och sånt förstås. Men sen när man kör på riktigt så lär man sig vad det är för data som det blir och vad man sen då måste kunna räkna med. Anders Hermansson [00:29:31]: Och nu har du sagt en massa saker som man måste göra här och grejen är den att. att prata med någon häromdagen. Jag sa det att om man nu vill ha reda på om man har feber eller inte. Då måste man göra sig omaket och köpa en febertermometer. Alltså investera i någonting som gör att man kan mäta. Och sedan måste man stoppa in den där jäkla febertermometern i fritt valt hål för att sedan använda den så att man kan mäta. Det här gäller samma sak här. Man måste investera så att den här processen blir mätbar och sedan fortsätta investera i de resurser som krävs för att ständigt mäta det här. Anders Hermansson [00:30:05]: Annars är man i det där landet igen när man testar och kastar bollar och lite åt alla håll och kanter, liksom, och ser vad som träffar. Lars Dahlberg [00:30:13]: Ja, i princip kan man säga så här, om du säger att du är vd och lyssnar på det här, som är någon sorts ytterst ansvarig för den här verksamheten, om man inte kan liksom mäta det här och visa på hur det ska leda till de resultaten vi vill, så är det ju faktiskt ingen idé att hälla på en massa pengar på det. Anders Hermansson [00:30:28]: Nej, det är ju väldigt stor chansning då. Det är ju hög risk att man häller pengar på fel ställe. Lars Dahlberg [00:30:35]: Och sen är det liksom en arbetsmetod för att driva processen framåt med lite olika typer av möten. Det här bör man inte nödvändigtvis exakt implementera på det här viset, men det här är i alla fall ett sätt att implementera det på som kommer kunna fungera för väldigt många. Vi har pratat om David här och han har ju varit mycket involverad i att definiera den här grundprocessen. Och den skulle jag säga, den börjar ju med någonting som är extremt centralt. Det är att man tänker growth meeting. Och man verkligen har ett möte som tydligt, så att säga, tittar på hur den här maskinen är designad och hur den fungerar. Och vad den levererar för resultat för att identifiera de områden där man måste göra någonting annorlunda för att få den att fungera bättre. Och den här personen har liksom på något sätt då det övergripande ansvaret för att de här tre ska funka ihop, det vill säga produkt, sälj och marknad och att man hela tiden ska optimera sig i rörelse mot målen. Anders Hermansson [00:31:45]: Ja, precis. Och det här mötet är ju inte ett strategiskt möte, utan det är ner Ner och kolla på dashboards och ner och grotta runt i data och sedan så bestämma hur man ska förändra då en funnel eller lägga till en ny exponent funnel till exempel till sin karta och driftsätta den och man har de här mötena typiskt varje eller varannan vecka. Lars Dahlberg [00:32:10]: Just det, och sen pratar vi om det här med content och att det är så himla viktigt, så man behöver ha kanske ett eget forum då, där man pratar om det och har väldigt mycket fokus på det för att se till att man producerar det som, det som så att säga, maskinen behöver då. Och det kanske man behöver också ha en gång eller varannan vecka, beroende lite på. Anders Hermansson [00:32:31]: Ja, det är också om man ska producera content världsvis, då kanske det är så att man får på något sätt Beställningar från Growth-teamet då som har Growth-mötena, sen kan det vara samma individer, det behöver inte vara en hel horde med människor, men man liksom lägger upp to dos när man har Growth-mötet för att man måste ha ett visst behov av content. Sen kan det ju vara så att den här content-processen som sagt att man gör saker i batch, då kan det mycket väl vara så att ett sådant här content-mässan, det är en synnerligen kreativ session, där alla som ska vara med sedan och skapa content brainstormar tillsammans om hur man ska kunna hitta olika vinklar och sådana där grejer. Och sen så går man ju åt varsitt håll då och gör, producerar texter och andra saker. Men den här processen är ju supercentral för att, som vi sa förut, att maskinen inte ska stanna. Så det gäller att ha kontinuerliga möten. Det är en mötesdriven process det också. Lars Dahlberg [00:33:26]: Sen skulle jag säga att man behöver ha ett mötesform som man kan kalla för Sales Execution Meeting. Beroende lite på vad man har för förutsättningar med halvkomplex till komplex B2B så är det otroligt viktigt att titta på processen från första Discovery Meeting till order förstås. Men det kan också vara att man måste titta specifikt på processen från att ett lead uppstår tills det att ett lead är kvalificerat och det blir ett discovery meeting. Alltså leads management hanteringen. Det är det sak man måste prata om separat och jobba med separat för att få till rätt process och rätt beteenden hos dem som ansvarar för att göra det här. Anders Hermansson [00:34:10]: Ja, jag skulle komplettera det här med att om det är så att man har en outbound, vad heter det, aktivitet som säljarna ska göra, till exempel hänga på LinkedIn eller vad om ni ska göra kallringar för den delen, så ska man gå igenom även de aktiviteterna här så att folk gör det de ska i den volym som krävs och med den kvalitet som krävs då för att se vad man kan skruva på även i den processen. Lars Dahlberg [00:34:33]: Sen är det någon form av styrgrupp eller advisory meeting där man verkligen tittar på de övergripande målen, om de behöver justeras och hur vi lever upp till dem. Själva strategin i sig, erbjudandet definitivt om det behöver skruvas på eller läggas till eller ändras på och att man håller sig inom de givna budgetramarna man har satt upp. Anders Hermansson [00:34:57]: Det här är ju typiskt ett möte som man har lite mer sällan skulle jag säga kvartal kanske och här är det superviktigt att man är med och synka med produkt planerna. För det kan ju vara sådana konkreta saker som att det är någonting som ska lanseras till exempel. Eller vad det nu kan vara för någonting som gör att det kan till exempel vara så att nu ska vi gå in mot ett nytt segment och då kommer ju det om man tar det seriöst och inte bara måla läppstift på grisen utan då kanske det innebär att man behöver tweaka saker i sin produkt. Så det här måste ju synkas naturligtvis. Precis. Lars Dahlberg [00:35:32]: Och om man då skulle försöka sammanfatta det här lite grann. Vad är det egentligen som är är kanske mer viktigt att ta fasta på som är annorlunda nu när vi beskriver det här mot vad många kanske tänker sig att man ska göra eller kanske gör i viss mån för att få det här att funka. Vad skulle du säga Anders i någon sorts sammanfattning på det som är verkligen annorlunda. Anders Hermansson [00:35:56]: Jag tänker mer konkret blir en skillnad rent konkret blir till exempel att man designar sina funnels och beskriver dem utgår från den här kartan när man diskuterar sälj och marknad och hur man ska skapa nya affärer helt enkelt. Det är en väldigt konkret annan aktivitet jämfört med förut. Lars Dahlberg [00:36:20]: Och sen verkligen ta det här med att sätta, på något sätt det är säkert produkt och marknad och sälj. ihop lite grann på något vis, men att man verkligen tar det på allvar och sätter alla i samma process och driver allting gemensamt på samma mål och utnyttjas i gemensamma kompetenser. Det har ju många år pratats om att sälj och marknad inte sitter i samma båt, men här är det ju liksom verkligen också att införa produkt och att se till att det är en verkligt viktig del i att få det här att funka. Det är som tre enheten som är en kritisk som inte många tror jag kanske tar på riktigt allvar. Anders Hermansson [00:36:58]: Ja just det och lösningen på det där ständiga problemet just det är ju att skära den här processen på andra ledden kring en promotion och en kontentprocess då så att det handlar inte om en marknadsprocess, en säljprocess och en produktprocess för det har man ju redan. Det här samarbetet handlar om att skära på andra ledden så att alla blir engagerade i de här två grejerna istället. Lars Dahlberg [00:37:20]: Sen skulle jag nog säga att det för väldigt många är väldigt annorlunda att tänka kring erbjudandet på det sättet som vi beskriver här med en väldigt tydlig instigsaffär som ska lösa ett väldigt tydligt problem för en väldigt tydlig ISP och persona och skapa värde och sedan generera intäkter, absolut, som ska återinvesteras men som framförallt ska skapa grunden för att kunna utveckla rätt kunder med en lönsamhet och en tillväxt över tid. Anders Hermansson [00:37:48]: Och det här med erbjudandet kort bara det är ju om man ska tänka vad betyder skillnaden där och vad är skillnaden med skillnaden? Det är ju ofta så när man tänker på sitt erbjudande så tänker man man börjar meningen med vi har. Om man tänker istället du får så har man kommit en liten bit på vägen i alla fall när det gäller paketering av erbjudandet. Lars Dahlberg [00:38:06]: Precis. Ja, det är väl en bra sammanfattning på de viktigaste skillnaderna. Som vanligt, det kanske låter lite självklart, men det är ju alltid det kritiska framgångsfaktorn i själva exekveringen. Att se till att sätta de här grejerna på plats, men sen att också jobba med att exekvera det konsekvent och fördela roller och ansvar för att få det här att hända. Anders Hermansson [00:38:31]: Och inte gå totalt bananas från dag ett och bara tro att man ska mäta allting i minsta detalj. slänga allt gammalt över bord och sånt utan det här är en förändringsprocess. Det är ett lite nytt sätt att tänka och det kluriga med det är att det finns alltså den stora förändringen och skillnaden här det är liksom små nyansskillnader i tänk. Det är inte något helt nytt revolutionerande. Ungefär som när vi började läsa när man gick liksom från vad heter tejprulle och sax när man höll på med marknadsföring till digitalt. Det var så det var så här det är väldigt binärt. Antingen är man digital eller inte. Här är det inte lika tydligt. Anders Hermansson [00:39:08]: Det finns ett antal nyckelaktiviteter och nyckeltankar man ska ha i huvudet för att det här ska flyga. Lars Dahlberg [00:39:17]: Ja, och jag skulle säga så här att det här med att de som oftast är svagast på ett bolag kopplat till ett procestänk, det är ju ofta marknad, sälj och produkt faktiskt. Jag tror kanske produkt kanske är bäst när det gäller process. Men det är en utmaning att att stöpa det här i liksom ett process, strukturerat process, tänk. Men det är ändå extremt viktig framgångsfaktor att få till. Anders Hermansson [00:39:48]: Om man skulle faktisera vårt erbjudande så är det så här, vi har en metod här, en modell, men du får alltså sinnesro och lite kontroll, lite koll på läget helt enkelt, om vad dina olika marknader och sälj, vad heter det, investeringar ger för utfall och du får liksom ett beslutsunderlag och och kunna styra det här på ett professionellt sätt helt enkelt? Lars Dahlberg [00:40:12]: Ja, vi brukar försöka kläcka ut oss något så här konkret tips att göra. Vi tänker lite spontant tänker jag. Jag tänker så här att det gäller att samla produkt och marknad och sälj såklart. Och då är det ju liksom den här grundsynen på det här med hur vi bygger ihop mixen av det här med idealkund, persona, produkt och erbjudande. Att vi har samma syn på det. Det tror jag ändå är en grundparameter på något sätt. Anders Hermansson [00:40:43]: Ja precis, vi har ju faktiskt en assessment eller inventering man kan göra om man vill boka ett kort möte med oss så kan vi gå igenom hur man tar tempen på nuläget helt enkelt. Vad man har de här olika sakerna som bör vara på plats, om de är inte alls på plats eller om de är lite på plats eller om de är fantastiska. Då får man en liten startpunkt för vilken ända man ska börja. Lars Dahlberg [00:41:08]: Precis. Kan du höra av er till oss så kan vi hjälpa er med temperaturtagningen. Ska vi göra som vanligt då att vi ska försöka tipsa dem om det där vi alltid brukar tipsa dem om när vi avslöjar. Anders Hermansson [00:41:24]: Vi har ju ett riktigt bra tips. Lars Dahlberg [00:41:27]: Det är ju det vi alltid kör på. Men vad ni än gör där ute så ska ni vara relevanta. Anders Hermansson [00:41:34]: Hej då! The post Podd #247: Tillväxtmodellen appeared first on Business Reflex.

Viktor Vesterberg, kocken som blev forskare, tror på lokalt fiske och lokala fiskar. Och undrar om ålens överlevnad kan säkras om vi äter den igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Vi importerar ungefär tre fjärdedelar av den fisk vi äter, säger Viktor Vesterberg. Och vi exporterar ungefär tre fjärdedelar av den fisk vi fiskar.Siffrorna illustrerar hur det svenska fisket övergett småskaligt kustfiske för storskalighet.Det syns också i svenska fiskdiskar. Utbudet är i stort detsamma var man än befinner sig i landet. Samma lax och torsk, som sällan fiskats här.Viktor Vesterberg är kocken som bytte bana och blev forskare. Med intresse för hur livsmedelssystemet ser ut och fungerar.Viktors forskning handlar om svenskt småskaligt kustfiske — som ständigt krymper — och lokala fiskarter — som vi glömt bort.Dels kartlade han vad det är för policy och förvaltning som skapat det storskaliga fiske vi har i Sverige idag.Dels lät han lokala fiskare och kockar mötas. Fiskarna fick i uppdrag att fiska upp allt som vattnen hade att ge. Stjärnkockar som Mathias Dahlgren och Stefan Eriksson fick tillaga och smaka.– Det var långt över 25 fiskarter som normalt inte är matfisk längre i Sverige. Alla var goda. Vissa var fantastiska.Viktors personliga topp fem: nors, siklöja, braxen, svartmunnad smörbult och sutare.Viktor Vesterberg tror att det finns goda möjligheter för en revansch för det svensk småskaliga kustfisket och de bortglömda fiskarna.Nu väntar nästa forskning: skulle det i själva verket vara bra för utrotningshotade ålen om vi bejakade att äta den?

I veckans andakter möter vi Clara Vennman, som är aktiv i Equmeniakyrkan i Göteborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Jag, min man och vår tre barn, är del av en matgemenskap. Vi är tre familjer, som träffas i varandras hem och äter middag tillsammans en gång i veckan.När vi startade för drygt 10 år sedan, så var vi tre par som längtade efter en vardagsgemenskap. Ett sammanhang som inte krävde så mycket av oss, utan dit vi kunde komma som vi var och sätta oss vid ett dukat bord. Så vi började laga mat till varandra en gång i veckan. Och sedan dess gemenskapen uthålligt hängt i, och burit oss genom sju barn, flyttar, jobbyten och livets upp- och nedgångar.Ibland har det varit genomtänkta middagar och sena kvällar, och ibland har det varit makaroner och alldeles för hög ljudnivå. Vissa gånger har vi fört samtal som har stannat kvar, och andra gånger sitter vi mest tysta med varandra. Men vi har fått öva oss i principen att dyka upp och dela gemenskap, oavsett hur lätt eller svårt livet känns den dagen.Och nu kan jag konstatera, att vi behöver vår matgemenskap för att både bära och bäras. Och att det inte längre är vi som bär rytmen av att ses varje vecka, utan att det är rytmen som bär oss.Text: ApostlagärningarnaMusik:A Thousand Years av Christina Perri & David Hodges med Joel GraingerProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Det här är berättelsen om ett av musikhistoriens mest inflytelserika band. Etnisk folkmusik från industriområdet, skapad av tyska robotar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inne på köpcentret Domus studsar jeansklädda ungdomar fram och tillbaka mellan butikerna. En skärm visar reklam för den hypermoderna träningsmetoden aerobics. Det är början av 80-talet och inuti köpcentrets lilla skivbutik har 14-årige Thomas Öberg och hans kompis precis hittat ett album som inte liknar någonting annat.– Omslaget är svart och mörkt och lite information.Skivan heter Radio Activity och är skapad av det mytomspunna, tyska bandet Kraftwerk från Dusseldorf. Uppslukade av nyfikenhet går Thomas och hans vän trevande fram till disken och ber expediten om att få lyssna på albumet. Han vet inte jättemycket om bandet, men det finns gott om rykten som cirkulerar. De bygger sina egna, elektroniska instrument. De vägrar att ge intervjuer. Ibland låter de robotar spela live, medan de själva står i publiken. Thomas är minst sagt förväntansfull när han placerar nålen på skivan.– Och den har bara ett ljud som knäpper. Så vi tittar på varandra. ”Vad fan är detta för något? Nej, men det måste vara hack i skivan”.En besviken Thomas kallar till sig expediten och ber självsäkert om ett annat lyssningsexemplar.– När han tar lurarna, då är låten i full gång och han bara liksom, ”Vad snackar ni om?”En lite mer försynt Thomas får tillbaka hörlurarna. Han tar på sig dem och efter det är allt förändrat. Han har aldrig hört något liknande. På gott och ont.– Alltså, detta var ju på något sätt nästan förbjudet. Det var så enformigt att jag trodde liksom att man kunde bli galen om man lyssnade.Ända sedan tidigt 70-tal har den elektroniska gruppen från Tyskland brutit mot konstens alla regler och därför nått framgång över hela världen. Resten av musikindustrin sjunger om sex och droger, har långt hår och skiter i allt. Kraftwerk skildrar motorvägar, miniräknare och behagliga morgonpromenader. Vissa ser dem som pionjärer. Andra ser dem som obegripligt plink-plonk. Ett hot mot allt vad musik ska representera.Det här är berättelsen om ett av musikhistoriens mest inflytelserika band. Etnisk folkmusik från industriområdet, skapad av tyska robotar.Medverkande: David Buckley, Thomas Öberg och Agnieszka Lewalski.Programmet gjordes av Robin Jonsson vintern 2026Programledare och producent Siri Hill Exekutiv producent Lars TruedssonSlutmix Fredrik NilssonP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaEn viktig källa i programmet är Pop i Fokus (2001).Ljudklippen i programmet kommer från: Pop i Fokus (2001), dokumentären Kraftwerk: Pop Art (2013), WDR TV (1970), BBC (1975) och BBC2 (2009).

Kärleken behöver kanske ingen närmare introduktion. Men trots att vi antagligen har varit förälskade i hundratusentals år är vi också många som tampas med funderingar kring den. Vissa söker också hjälp för att de fastnat i tvivel och ältande kring dejting eller kärleksrelationer.Gäst är Maria Farm, leg psykolog, leg psykoterapeut och författare till ett antal böcker. Hon medverkar regelbundet i media och gör också podcasten Relationsrevolutionen tillsammans med Kalle Norwald. Nu är hon aktuell med ”Är jag verkligen kär - hjälp vid tvivel i relationer”.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonGästfoto: Eva LindbladHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast........................................................Organisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaNågra organisationer som hjälper i Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I djunglerna i Mexiko berättas det om en kvinna som visar sig för dem som gått för långt, stannat ute för länge eller redan börjat tvivla på vägen hem. Hon är vacker, sårbar och har bara ett ben. I detta avsnitt utforskar vi folkloren kring La Patasola, en varelse som lockar ensamma män djupare in i skogen genom röster, löften och igenkänning. Med vittnesmål, försvinnanden och uråldriga varningar försöker vi förstå om hon är ett straff, en psykologisk projektion eller något som fortfarande väntar bland träden. Vissa berättelser överlever inte för att de är falska. Utan för att de fungerar.

Fluent Fiction - Swedish: Trapped in Tradition: A Snowy Day at the Nordiska Museet Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2026-02-07-08-38-20-sv Story Transcript:Sv: Snön föll tätt mot marken när Lennart, Elin och Astrid klev av bussen vid Djurgårdsbron.En: The snow was falling heavily on the ground as Lennart, Elin, and Astrid got off the bus at Djurgårdsbron.Sv: Vinterkylan bet i kinderna och andedräkten lös som rök i den kalla luften.En: The winter chill bit at their cheeks, and their breath shimmered like smoke in the cold air.Sv: Trots vädret var de alla spända inför dagen.En: Despite the weather, they were all excited for the day ahead.Sv: Lennart, en ivrig älskare av historia, hade länge velat besöka Nordiska Museet för att se utställningen om traditionella svenska folkdräkter.En: Lennart, a keen lover of history, had long wanted to visit the Nordiska Museet to see the exhibition on traditional Swedish folk costumes.Sv: "Kom igen, Elin!"En: "Come on, Elin!"Sv: sa Lennart och försökte uppmuntra sin kusin.En: said Lennart, trying to encourage his cousin.Sv: "Du kommer verkligen att gilla det här, jag lovar."En: "You're really going to like this, I promise."Sv: Elin sneglade mot museets mäktiga byggnad.En: Elin glanced at the museum's imposing building.Sv: "Jag vet inte, Lennart," svarade hon tveksamt.En: "I don't know, Lennart," she replied hesitantly.Sv: "Jag vill gärna se mer av Stockholm istället för att spendera hela dagen inne."En: "I'd like to see more of Stockholm instead of spending the whole day indoors."Sv: Astrid log uppmuntrande åt Elin.En: Astrid smiled encouragingly at Elin.Sv: "Vi kan hinna med båda.En: "We can manage both.Sv: Jag vet några bra platser i närheten vi kan utforska efteråt, om du vill."En: I know some great places nearby we can explore afterward, if you'd like."Sv: Inne på museet välkomnades de av den varma luften och doften av gamla träbänkar.En: Inside the museum, they were greeted by the warm air and the smell of old wooden benches.Sv: De stora hallarna var fyllda med färgglada utställningar och ljudet av viskande röster.En: The large halls were filled with colorful exhibitions and the sound of whispering voices.Sv: Väggarna var prydda med berättelser om svenskt liv genom tiderna.En: The walls were adorned with stories of Swedish life throughout the ages.Sv: "Kolla på den här dräkten!"En: "Look at this costume!"Sv: utropade Lennart och pekade på en ståtlig folkdräkt från Dalarna.En: exclaimed Lennart, pointing at a magnificent folk costume from Dalarna.Sv: "Jag älskar hur de har bevarat dessa traditioner."En: "I love how they've preserved these traditions."Sv: Elin lutade sig närmare.En: Elin leaned closer.Sv: "Hur gamla är de här dräkterna egentligen?"En: "How old are these costumes, really?"Sv: Astrid förklarade entusiastiskt, "Vissa av dem är flera hundra år gamla.En: Astrid explained enthusiastically, "Some of them are several hundred years old.Sv: De är ett fönster till vårt förflutna."En: They are a window into our past."Sv: Elin lyssnade intresserat medan snöflingorna utanför täckte staden med ett tjockt vitt täcke.En: Elin listened with interest as snowflakes outside covered the city with a thick white blanket.Sv: Plötsligt tjöt vädret till från utanför fönstret, och en guide meddelade att en snöstorm tvingat museet att stänga sina dörrar tillfälligt.En: Suddenly, the weather howled from outside the window, and a guide announced that a snowstorm had forced the museum to close its doors temporarily.Sv: "Vi är fast här ett tag," sa Astrid med ett leende.En: "We're stuck here for a while," said Astrid with a smile.Sv: "Men vi har god tid att utforska nu."En: "But we have plenty of time to explore now."Sv: De fortsatte turen bland folkdräkter, verktyg och gamla fotografier.En: They continued their tour among the folk costumes, tools, and old photographs.Sv: Tiden flöt på, och till slut fann sig Elin fascinerad av historierna och detaljerna i utställningarna.En: Time passed by, and eventually, Elin found herself captivated by the stories and the details in the exhibitions.Sv: "Jag antar att jag förstår varför du gillar det här, Lennart," medgav hon med ett skratt.En: "I guess I understand why you like this, Lennart," she admitted with a laugh.Sv: När stormen äntligen lugnat sig och museet öppnade sina dörrar igen, steg det trevliga sällskapet ut i friska luften.En: When the storm finally calmed down and the museum reopened its doors, the pleasant company stepped out into the fresh air.Sv: Snön gnistrade som stjärnor mot gatlyktornas sken.En: The snow sparkled like stars against the glow of the streetlights.Sv: "Så, vad sägs om att vi utforskar mer av Stockholm tillsammans?"En: "So, how about we explore more of Stockholm together?"Sv: föreslog Lennart.En: Lennart suggested.Sv: Han såg på Elin som nu hade en ny glöd i ögonen.En: He looked at Elin, who now had a new spark in her eyes.Sv: "Kanske Gamla Stan?"En: "Maybe Gamla Stan?"Sv: "Ja!"En: "Yes!"Sv: svarade Elin ivrigt.En: replied Elin eagerly.Sv: "Jag vill se allt mitt nya intresse kan erbjuda."En: "I want to see everything my new interest can offer."Sv: Astrid hängde på, och tillsammans gick de vidare, berikade av dagens upptäckter och med ett djupare band till varandra och den historia de delade.En: Astrid joined in, and together they moved on, enriched by the day's discoveries and with a deeper bond to each other and the history they shared. Vocabulary Words:falling: föllheavily: tättwinter: vintercheeks: kindernabreath: andedräktenlover: älskareencourage: uppmuntraglanced: snegladeimposing: mäktigahesitantly: tveksamtindoors: inneencouragingly: uppmuntrandeexplore: utforskaexhibition: utställningencostumes: dräkteradorned: pryddamagnificent: ståtligpreserved: bevaratwindow: fönsterblanket: täckehowled: tjötstorm: snöstormtemporarily: tillfälligtcaptivated: fascineradsparkled: gnistradeglow: skeneagerly: ivrigtbond: banddiscoveries: upptäckterenthusiastically: entusiastiskt

Vissa band har stått på önskelistan i flera år för att ha med i podcasten. Rome Is Not A Town är ett sådant. Så äntligen händer det. Kajsa och Emma från bandet gästar podcasten och pratar med Magnus om skrivarprocesser, pauser för att livet händer även fast det inte är en paus, långa vänskaper, att ge ut en skiva helst själv, grundidéer, livespelningar och mycket annat. Den nya skivan Echoes Of Love släpps den 9 februari och du stödjer bandet på bästa sätt genom att köpa plattan via deras Bandcamp: https://romeisnotatown.bandcamp.com

Ska människan skydda bytesdjur och mata tigrar med vegbiffar? Ann-Helen Meyer von Bremen söker balansen mellan djurens rätt och fel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Varje vår fylls stallet och kohagen av nya liv. Då föder våra fem kor sina kalvar. Det är intensiva veckor med vaknätter, stark glädje och ibland dramatik när anknytningen mellan ko och kalv inte fungerar direkt. Om något går fel, finns döden där alldeles runt hörnet. Går allt bra, får döden vänta till hösten. Då ska ungefär lika många liv som har fötts på våren, avslutas.Att driva ett lantbruk är en mycket handfast lektion i planetens gränser. Det finns en gräns för hur många mular som vår gård kan mätta. De växande gräsen och örterna ska inte bara räcka för sommarens betande, utan även som vinterns hö. Platsen har sina begränsningar, precis som det finns gränser för hur mycket mineraler, timmer, bränsle, olja och allt annat som vi människor kan plocka ut, utan att det inkräktar på övriga liv och på framtiden. Ändå lever vi i den här delen av världen som om allt vore gränslöst.Lika glädjefyllt som det är när kalvarna föds, lika tungt är det att senare skicka dem till slakt. Jag försöker rättfärdiga mitt dödande med att djuren har haft rika liv medan de levde. Men hur är det med kalvarna, där några av dem bara hann leva dryga halvåret? Finns det något försvar för det? Den amerikanska filosofen Martha Nussbaum skulle med stor säkerhet säga ett bestämt nej. Hon hör visserligen inte till det mest radikala lägret av djurrättsförespråkare som anser att alla former av djurhållande är slaveri. Tvärtom anser hon att tamdjuren bara frodas i ett partnerskap med människor, men det förutsätter att djuren inte behandlas som egendom utan som ”aktiva beroende medborgare, med sina egna liv att leva”, som hon skriver i sin bok Rättvisa åt djuren, där hon vänder och vrider på människans förhållande till andra arter. Martha Nussbaum kan då tänka sig sällskapsdjur och till och med vissa lantbruksdjur, där människan får ta en del av deras mjölk och ägg. Däremot är hon i princip emot allt dödande av djur, framför allt av unga djur, som mina kalvar, därför att de då inte får ”blomstra” och utvecklas till sin fulla potential, vilket hon anser är vad djuren själva strävar efter.Jag förstår precis vad hon menar, för jag har flera gånger sett den stora utvecklingen från tillvaron som bekymmerslös och lekande kalv i kalvflocken, följd av perioden som hunsad kviga som tvingas inordna sig i den stenhårda hierarkin, förvirringen och sedan den omvälvande upplevelsen när första kalven kommer och så efter ett antal år, äntligen hitta sin plats och sin roll i flocken. Så varför valde jag i år att skicka tre av kalvarna på slakt och inte den trettonåriga gammelkossan Borta? Av rent egoistiska skäl. Borta är en av våra allra första kor och dessutom en stor personlighet. Kalvar må vara gulliga, men deras persona utvecklas först efter ett antal år. Och här är jag helt enig med Nussbaum när hon menar att våra mänskliga liv blir så mycket fattigare utan djuren och att vi därför bör förändra våra liv så att vi i större utsträckning kan leva i samklang med djuren. Inte bara för deras skull utan för vår egen. Alla som delat sin tillvaro med minsta guppy eller hamster vet vad hon pratar om.Men det handlar inte bara om att jag har lärt känna Borta på ett djupare plan än hennes senaste kalv Brorsan. Precis som den svenske filosofen Pär Segerdahl resonerar har vi tillsammans med Borta och de andra vuxna korna, utvecklat en gårdskultur. Vi har lärt av varandra. Det går att forma en kultur tillsammans även om man tillhör olika kön, ålder, klass eller som i det här fallet, arter. Som äldsta ko är Borta viktig för den kulturen. Och det är därför som hon fortfarande lever.Jag är inte ensam om att försöka rättfärdiga mitt dödande och kanske blir dilemmat tydligast vid måltiden. Vissa drar gränsen vid en human djuruppfödning, andra äter bara ”djur som fått leva fritt” eller som ”inte har ögon”. En del blir veganer, andra blir utövare av den indiska religionen jainism och undviker då vegetabilier som kan innehålla insekter eller växer under jord, allt för att undvika att döda djur.Martha Nussbaum drar gränsen vid fisk. Hon anser att fisk, insekter, svampdjur och möjligen även kräftdjur, inte är lika medvetna som andra djur och därmed inte strävar efter att få utvecklas. Får en fisk leva ett bra fiskliv, så lider den inte av en smärtfri död. Jag tycker inte att hennes resonemang håller. Vi har under lång tid lärt oss att djur inte alls är de själlösa automater som Descartes en gång ansåg, utan tvärtom är betydligt mer komplexa varelser som gör det oförsvarbart att behandla dem så illa som exempelvis dagens djurfabriker faktiskt gör. Och numera vet vi också att detta även gäller fiskar. Forskning visar att fiskar har minne, känslor, kan skapa relationer både med den egna och andra arter och anstränger sig för att undvika faror. Vissa av dem kan till och med förändra sitt utseende för att undvika att bli uppätna av andra, större fiskar, som rudor som blir betydligt högre om det finns gäddor i sjön. Nog verkar fiskar ha en stark strävan att fortsätta leva.Snarare tycker jag nog att Martha Nussbaum, precis som jag själv, ägnar sig åt att försvara sitt dödande. Uppfriskande nog så hycklar hon inte, hon vill äta fisk, till och med säger att hon behöver äta fisk för att må bra. Däremot verkar hon blunda för det faktum att hennes strävan efter en smärtfri fiskdöd, utan krok eller nät, innebär att fisken odlas i en nätkasse i havet eller inomhus i en plastbalja. För någon som bryr sig om hur djuren lever är det svårt att förstå hur man kan acceptera dessa oerhört torftiga djurmiljöer, inte minst när det gäller rovfiskar som lax, som vandrar långa sträckor i frihet.Nussbaum har dock stora problem med det vilda livet. Hon tycker det är en fruktansvärd tillvaro för djur, framför allt för bytesdjuren. Hon vill att människan går in och reglerar de vilda djurpopulationerna med hjälp av preventivmedel och utfodrar rovdjuren med labbodlat kött, vegetabiliska proteiner, ja till och med humant dödade djur är bättre än att vargen själv jagar sin hare. Människan som något slags ställföreträdande rovdjur, eller kanske snarare, den mänskliga ingenjören som styr upp även de sista fläckarna av vilt liv. Det är inte bara vår matproduktion som sker på andra varelsers bekostnad, utan även när vi bygger, borrar, gräver, hugger, avverkar och dämmer. Hela vår existens sker på bekostnad av andras liv. Precis som det finns gränser för hur många kor, kalvar och människor som kan födas på ett stycke mark, så finns det gränser för hur många gruvor, vattenkraftverk, vägar och köplador vi kan anlägga. Vore det inte bättre om vi tämjde vårt eget gränslösa begär, snarare än att försöka omskola vargarna till vegetarianer?Ann-Helen Meyer von Bremenjournalist, författare och deltidsbondeLitteraturMartha C. Nussbaum: Rättvisa åt djuren – vårt gemensamma ansvar. Översättare: Anders Hansson. Fri Tanke, 2024.

I det här avsnittet pratar vi om varför många som lär sig ett nytt språk ofta låter som en bok eller en robot istället för att tala naturligt. Det finns två stora anledningar. Jag går igenom varför det händer, och vad vi kan göra åt det. Så att du kan tala naturligt på svenska.  Jag demonstrerar också några av språket jag kan. Det går ganska bra, men när jag ska byta från ryska till portugisiska gick det sådär, haha! Hoppas du lär dig något nytt och att det är trevligt att lyssna på:)) --- Swedish Pro League - start ny månad på måndagen 2/2! Få mer struktur och content varje vecka - utan stress Online-community med andra studenter Live-event varje vecka där alla får prata svenska För en 7 dagars gratis provperiod - klicka här! --- Transkribering Så jag kommer ihåg att jag träffade en kille, jag tror han var ryss. Och han talade väldigt bra engelska. Men han pratade väldigt märklig engelska, väldigt konstig engelska. Alltså, det lät som att han var nyhetsuppläsare på BBC. Alltså, han pratade väldigt, väldigt formellt, väldigt skriftligt. Men flytande, väldigt bra. Men som sagt, det lät konstigt. Och han hade aldrig varit i ett engelskspråkigt land. Han hade inga vänner som han pratade engelska med. Han hade bara lärt sig på. universitetet och studerat liksom. Och det lät väldigt konstigt. Och jag tror det är nånting som ofta händer när man studerar ett språk. Att man har svårt att låta naturlig när man pratar. Alltså, det är lätt att man pratar lite som en bok. Det är ett vanligt problem, och jag ser det med mina elever också. Vissa människor pratar lite som en robot, lite som en bok. Väldigt mycket skriftspråk, väldigt formellt. De personerna har också ofta svårt att förstå när andra pratar. Och så har vi andra personer som talar väldigt naturligt. Jag har till exempel en person som jag coachar privat nu. Han har lärt sig svenska i mindre än ett år. Men han talar väldigt bra och väldigt naturligt. Och förstår också mig väldigt, väldigt bra. Så. Varför är det en sån skillnad mellan olika personer? Vad gör man för att tala naturligt? Jag tror det finns två stycken huvudanledningar till det här.   ..resten av transkriptet kan du läsa om du är patron eller med i Swedish Pro League

Vissa siffror innebär mer av en kalldusch än andra. Hur reagerar Magdalena Andersson och hennes parti på att Jimmie Åkesson gått om i en färsk förtroendemätning? Vad har de för valstrategi och kan de vinna på att försöka knuffa småpartierna över kanten? Expert: My Rohwedder. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Jackpot och spännande omgång där vi har några roliga drag. Kalle är mer neutral, Johan ändrar sig i match 12 och Robban litar på Wrexham. Här hittar du andelarna till poddsystemet: https://spela.svenskaspel.se/spela-tillsammans/ombudslag/117966-direkten-falun/spel/4200008/9309755?returnUrl=/ombudslag   vill du skänka en gåva och bidra till vår utveckling, swisha på 0702749586

Andakterna den här veckan hålls av prästen och psykoterapeuten Albin Tanke från Malmö. Veckans tema är Livets källa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:”Var kommer jag ifrån och vart är jag på väg?” Sådana tankar har jag grubblat mycket på genom åren. ”Varför finns universum? Vem är Gud? Varför finns det överhuvudtaget liv?”Vissa tider har grubblerierna varit mer intensiva, andra tider har de knappt funnits alls. Men visst ligger de där i bakgrunden och utgör en slags fond till livet. Plötsligt så snurrar de upp för mig på nytt: ”Varför finns just jag? Varför blev jag inte någon annan?” Och så vidare.Någon gång har jag delat några av de här tankarna och frågeställningarna med mina vänner. Och då har de sagt: ”Men sluta grubbla sådär”, ”slappna av och lev”. Kanske har de rätt? Ibland låter jag tankarna slå knut på mig själv. Det är lite grann som att inte se skogen för alla träd. Att konstruera grubblerier som inte leder till nyfikenhet, kunskap eller kreativitet utan istället håller tillbaka och kanske till och med ger bränsle åt rädslan – nä, det vill jag ju inte fastna i.Såklart avspeglar dessa tankar också hur jag ibland tänker om Gud. Tankar som gör Gud till något främmande. Som om Gud är ett objekt som jag på distans måste förhålla mig till. Något som jag måste parera eller på olika sätt hitta till eller kanske till och med försöka uppnå? Som om jag är här och Gud är där – och kontakten mellan oss sval och kravfylld, tyngd, distanserad eller helt enkelt bara väldigt svåruppkopplad.Text:Apostlagärningarna 17:27-28Musik:The day before you came av Björn Ulvaeus och Benny Andersson med Benny AnderssonProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

I säsongspremiären av 10x gästas vi av Henrik von Sydow, omvärldsstrateg på DNB Carnegie och programledare för podden Investera & Agera. Vi analyserar händelserna från World Economic Forum i Davos, diskuterar Trump-effekten på marknaderna, Taco-traden, geopolitik och vilka makrofrågor som kan bli avgörande för börsen under 2026.I del 2 av podden får vi ett återbesök av Gustav Gram, VD för Pila Pharma. Med perspektivet av en dansk VD för ett svenskt bioteknikbolag delar han sin syn på omvärldsläget och ger en uppdatering om Pila Pharmas utveckling. Vi pratar om JP Morgan Healthcare Week, den snabbt föränderliga GLP-1-marknaden i USA och vilka milstolpar som väntar för bolaget framåt.Ett avsnitt som tar oss från global makro och politik – hela vägen ner till bolag och investeringsteman.Bolag som nämns i avsnittet:• Investor• Pila Pharma• Novo Nordisk• Eli Lilly• Volvo• Sandvik• Spotify• KlarnaDisclaimer:Inget i denna podd ska ses som investeringsråd. Alla investeringar innebär risk. Vissa medverkande bolag kan ha betalat för sponsring eller rådgivning. Gör alltid din egen analys.

In this episode, Dr. Sriram Vissa, Chief Medical Officer and Vice President of Medical Affairs at SSM Health DePaul Hospital, shares how multidisciplinary teamwork and data driven care progression improved safety, efficiency, and length of stay, while outlining priorities for behavioral health access, workforce stability, and growth in 2026.

Malva Thaning på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Brooklyn Beckham tar familjefejden rakt ut på Instagram. I en lång story beskriver han ”sin sanning” om bråket med sina föräldrar Victoria och David.Sen snackar vi om hur förklädet blivit trendigt i modevärlden. Och det har skapat debatt. Vissa menar att det är en symbol för hemmafruidealet, medan andra tycker att det skulle kunna att stå för kunskap.

Under stora delar av kalla kriget utgjorde den svenskutvecklade Stridsvagn S, tillsammans med den brittiska Centurion-stridsvagnen, ryggraden i de svenska pansarförbanden. Med sin radikala och unika konstruktion utmanade Stridsvagn S den vedertagna bilden av hur en stridsvagn skulle se ut och fungera. Den väckte internationellt intresse och testades av flera länder – ibland med goda resultat. Ändå valde ingen att följa Sveriges exempel. Var Stridsvagn S ett tekniskt mästerverk eller ett strategiskt missgrepp?I reprisen av Militärhistoriepodden djupdyker Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i historien om en av svensk försvarsindustris mest mytomspunna skapelser. Diskussionen rör sig från tekniska detaljer som pansartjocklek, kanonkaliber och mörkersikten till större frågor om taktik, doktrin och försvarspolitik.Stridsvagn S – även kallad "S-vagnen" – var tornlös och låg, vilket gjorde den svår att upptäcka och lättare att skydda. Eldröret riktades genom att hela vagnen lutades eller vridits med bandens hjälp – ett grepp som var lika genialt som omdiskuterat. Vissa bedömare menade att Sverige med S-vagnen hade byggt världens bästa stridsvagn för sin tid. Andra ansåg att den inte ens kunde klassas som en stridsvagn, utan snarare som en självgående pansarvärnspjäs.Kritiker påpekade att Stridsvagn S hade begränsad rörlighet i strid, att den saknade förmåga till eldgivning i rörelse och att den var underlägsen i jämförelse med sovjetiska vagnar som T-62, T-72 och T-80. Förespråkarna svarade att vagnens effektivitet låg i hur den användes: i defensiv terräng, med god planering och i en doktrin anpassad för svensk alliansfrihet och begränsade resurser.Stridsvagn S blev på många sätt ett tekniskt och taktiskt experiment – djupt rotat i Sveriges kalla krigets-försvarstänkande. Men hur ska vi egentligen se på den i efterhand? Som ett lysande exempel på svensk ingenjörskonst och kreativitet – eller som ett dyrt stickspår i utvecklingen av pansarvapnet? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vissa barn kan försvinna in i fantasivärldar i timmar, medan andra snabbt ropar efter vuxnas uppmärksamhet. Varför är det så? Saknas fantasin, eller finns det andra förklaringar? Och när finns det anledning att bli orolig för ett barn som har svårt att skilja på fantasi och verklighet? Psykolog Bo Hejlskov Elvén och psykoterapeut Malin Lindholm svarar på föräldrars frågor om lek och barns fantasi.

Johanna Grüter på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. AI-genererade bilder på vice statsminister Ebba Busch där hon nästan är naken har cirkulerat på X, något som fått bland andra statsminister Ulf Kristersson att reagera. De senaste dagarna har kritiken växt mot AI -verktyget på X, Grok, som sedan i slutet av förra året kan generera AI-porr. Nu utreds Elon Musks AI av flera länder och av EU.Sen pratar vi förnamn, som enligt en ny studie kan påverka hur man uppfattas. Deltagare har fått ranka en lista av 20 olika namn och förknippat dem med olika egenskaper. Vissa namn sticker ut – Victoria anses vara mest ambitiös, attraktiv och intelligent.

Óvissan um hvort lýðræði komist aftur á í Venesúela er mikil þótt vonir almennings hafi vaknað eftir handtökuna á Mudoro. Valdakerfi sósíalista stendur óbreytt. Varaforsetinn, Delcy Rodríguez, hefur tekið við og hún er sannfærður sósíalisti og harður andstæðingur Vesturlanda og Bandaríkjanna sérstaklega. Rodríguez hefur verið í innsta hring valdakerfis sem byggt var upp á valdatíma Hugo Chávez og fest í sessi undir stjórn Nicolás Maduros. Hún er þekkt fyrir að fylgja harðlínu pólitík án málamiðlana. Hún er táknmynd valdhafa sem stendur tryggan vörð um valdakerfi af hugmyndafræðilegri tryggð og andstöðu við vestræn gildi.  

Johanna Grüter på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Branne Pavlovic och Evelina Galli. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tio år efter att folk var galna i fidgetspinners, Pokémon Go och fans fick ett album från Rihanna, så fylls sociala medie-flödena med ”2016-core”. Vissa längtar tillbaka till en enklare tid, och de som inte hann uppleva sin tonår under 2010-talet romantiserar estetiken.

Det är slutet av december, och 2025 går mot sitt slut. Snart kliver vi in i ett nytt år, fyllt av nya möjligheter. Många bär med sig nyårslöften och drömmar inför det som väntar. Hopp om förändring. Om nystart. Men för vissa räcker det inte. Vissa vill ha mer.Tänk om du kunde utföra en dödlig lek — en ritual som ger dig svaret på vilken fråga som helst. Stor eller liten, banal eller livsavgörande. Allt du behöver göra är att tillkalla en varelse så skräckinjagande att blodet i dina ådror fryser till is. Och detta måste ske på självaste nyårsafton.Frågan är: skulle det vara värt det?Fall: Nyårsleken[REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenKontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är dags! Ännu ett år har gått och med det gör vi årets stora bokslut. I sista avsnittet för 2025 följer vi upp våra storslagna planer från våra ett år yngre jag och kalibrerar riktningen för 2026. Spoiler: allt gick inte enligt plan. Vissa mål blev av, andra reviderades något och några lever vidare in i 2026. Ungefär som vanligt med andra ord! Det blir ett nyårsavsnitt om utveckling, sinnesro, aktiva (inte alls passiva) inkomster, yoga som nästan blev av och om varför riktning ibland är viktigare än resultat. Som vanligt kan du som lyssnar också hänga med - våra reflektionsfrågor hittar du i facebookgruppen, som du givetvis ska gå med i NU! Länken hittar du här nedanför. Ett avsnitt att lyssna på med bubbel i handen, självdistans i hjärtat och snälla ögon på dig själv. Gott nytt år alla ljuvliga lyssnare - vi hörs bortom ekorrhjulet nästa år! -------------- FINNS DITT NÄSTA JOBB I DALARNA? Vår samarbetspartner InDalarna har något att berätta för dig: Dalarna är fullt av livskvalitet OCH är en ruskigt het karriärregion. Här kan du inte bara bo och leva närmre naturen, du kan samtidigt förverkliga dina karriärdrömmar inom ny, hållbar teknik & industri. Det finns ett stort behov av kvalificerad kompetens, så kika in på www.indalarna.se och läs mer. Kanske väntar ditt drömliv där? -------------- Gå med i vår grupp! >> www.facebook.com/groups/bortomekorrhjulet -------------- Avsnittet är klippt av Ida Kabel > www.dagnyrecords.com - TACK Ida! -------------- Musik: The search within, Sven Karlsson / @sven-karlsson-1

Tjenare gott folk!Jag hoppas att ni alla har det fint och är omringade av familj, vänner och en massa kärlek oavsett om och vad ni firar. Podden kommer att ta en paus på två veckor och är tillbaka igen den 8 januari med väldigt intressanta gäster och ämnen som MDMA- och psykedelika-assisterad terapi, att vara ung kvinna inom svensk hiphop, övergrepp på SiS-boenden och mycket mer.Eftersom det har tillkommit en hel del nya lyssnare senaste tiden, vilket jag är oerhört tacksam för, så tänkte jag säga några ord om vad Yoshi's Podcast är för något och om mina tre grundprinciper som genomsyrar både den här podden och allting annat jag gör: Fred, Yttrandefrihet och Respekt. Eftersom jag är usel på att sitta själv och prata in i kameran så kommer jag att läsa innantill, jag hoppas att ni har överseende med det.Jag startade podden för att jag ville ha fler samtal i mitt liv. Min ambition är inte att bli känd eller att tjäna pengar på podden. Skulle det råka hända att jag i framtiden kan tjäna en slant på den så toppen, men jag gör i dagsläget ingenting aktivt för att uppnå det. Det enda jag är ute efter är att ha samtal med intressanta människor. Alla gäster som jag bjuder in bjuder jag in för att jag tycker att de verkar intressanta och för att jag tror att jag skulle ha ett givande samtal med dem. Jag blir glad om folk lyssnar och uppskattar samtalen, men ärligt talat är inte det min primära drivkraft. Om jag skulle välja gäster baserat på vad jag tror andra kommer att gilla så hade den här podden blivit något annat än det jag vill att den ska vara. Även om ingen lyssnade skulle jag fortsätta, för det är just samtalen i sig som driver mig - folks uppskattning är en välkommen bonus.Jag gör allt som har att göra med podden själv. Bokar, spelar in, redigerar, publicerar, klipper videor till sociala medier och så vidare. Jag gillar att ha det så, men det innebär en hel del jobb när man publicerar ett avsnitt i veckan som jag nu har gjort i snart tre år. Av den anledningen behöver jag också ha några avsnitt på lager för att kunna upprätthålla det schemat. Därför går det i regel några veckor mellan att ett avsnitt spelas in och att det publiceras. Det är en balansgång då man varken vill att det spannet ska bli för långt eller för kort så att det blir stressigt att fixa allt, men det har väl mestadels gått bra hittills.Som nämnt är det just samtal jag är ute efter, inte intervjuer. Jag förbereder inte specifika frågor eller mallar, utan låter samtalet föra oss framåt och anser att ingenting är tabu att prata om. Ibland har jag gäster med kontroversiella åsikter, idéer eller bakgrunder. Det finns skilda tankar om hur sådant bör hanteras. Vissa tycker att det är mitt ansvar att tillrättavisa eller ta avstånd från någon som uttrycker en osmaklig åsikt i min podcast. Min inställning är en annan. Jag vill förstå hur personen landat i sina åsikter, oavsett hur hemska de må vara i andras, eller mina egna, ögon. Jag tror att respektfulla samtal blir ännu viktigare ju större våra meningsskiljaktigheter är, för alternativet när vi inte pratar med dem vars åsikter vi ogillar är att vi istället löser konflikter på andra, mer destruktiva, sätt. Min inställning är inte för alla och det respekterar jag till fullo. Som tur är finns det många olika poddar att lyssna på.Tack för att du väljer att lyssna på just min!Nu några ord om mina tre grundprinciper.FredIngenting är viktigare än fred. Fred är grundförutsättningen som krävs för att konst, vetenskap, kärlek, filosofi, naturvård och allt annat vi håller kärt ska kunna frodas. Krig är det lägsta tillstånd ett samhälle kan sjunka till. Det tar oss tillbaka till en tid då ordet civilisation inte ens gick att yttra, en tid före ordet i sig. Som ett primitivt djur agerar människan i krig på sina instinkter för att överleva, för att hålla sina barn vid liv. Kriget får oss att bli något mindre än människor, något mycket farligare. Än mer skrämmande är att det bland oss finns de som suktar efter detta tillstånd, ser det som en frigörelse där de får leva ut sina fantasier på sina bröders och systrars bekostnad. Ingenting är viktigare än fred. De mörka avgrunderna i vår natur som kriget exponerar - motvilligt i vissa, med iver i andra - är något vi med allt vi förmår måste hålla borta från att se dagens ljus.Krigets kostnader mäts inte enbart i döda kroppar, förflyttade gränser och förstörd infrastruktur. Det för även med sig misstro och generationer av förgiftade relationer, varaktig ekonomisk avveckling i de drabbade länderna och påfrestande migration till icke drabbade länder, samt osynliga psykologiska och relationella följder som drabbar även de lyckligt lottade som överlever och tar sig till säkerhet. Min familj undvek det värsta när vi flydde från Jugoslaviens kollaps under 90-talet och anlände till Sverige som flyktingar. Mamma, pappa, min bror och jag. Jag är evigt tacksam för att vi som familj fick en ny chans i ett fantastiskt nytt land samtidigt som våra närmaste släktingar överlevde. Vårt släktträd bestod, men kriget slet loss dess grenar och planterade dem som sticklingar på andra sidan kontinenten eller till och med andra sidan Atlanten. Vi har aldrig kunnat samlas för att fira varken jul eller någon annan högtid tillsammans och kommer aldrig att göra det, utan vi är glada om vi lyckas träffa några släktingar i taget en gång om året. Vår berättelse är inte unik och, återigen, en förhållandevis lycklig sådan. Jag kan inte föreställa mig hur det är att vara ett av de stackars barn vars hela släkt utrotas av fallande bomber, som sedan ska navigera resten av livet utan någon anhörig som kan hjälpa, vägleda och älska dem. Vem kan klandra barnet om det växer upp till att hata de skyldiga och slänga nya bomber som fortsätter krigets onda spiral?Ingenting är viktigare än fred. Glöm inte bort det när representanter för en vinstdrivande krigsindustri, ambitiösa politiker och blodtörstiga kommentatorer i media försöker få dig att tro något annat. För det sista vi vill är att få lära oss den hårda vägen hur sant det är.YttrandefrihetJag har tidigare beskrivit yttrandefriheten som något vi människor har hittat på, men jag har sedan dess kommit att ändra min uppfattning. Vi föds med en total yttrandefrihet som vi har fått av gud, universum, naturen eller vad du än väljer att tro på. Det finns inga naturlagar som stoppar oss från att yttra vilka ord vi än vill. Det är endast vi människor som sätter begränsningar för vad vi tillåter oss själva och varandra att yttra.En del begränsningar är kloka, så som förbud mot hot och förtal, men inga begränsningar på vår naturliga yttrandefrihet bör införas utan ordentlig eftertanke eller tas lättsamt. Det fria ordet, och garantin om att inte straffas för att man yttrar det, är bland det vackraste och viktigaste vi har. Från denna frihet mynnar alla andra. Stryp yttrandefriheten och se de övriga raseras. Yttrandefriheten är vår trygghetslina, vårt sätt att hålla tyranni borta. Vi är bortskämda efter decennier av makalös frihet i vår del av världen och har glömt bort att tyranni står för en överväldigande del av vår historia. Vi tror att vi kan tumma på yttrandefriheten utan att falla tillbaka. Vi har fel.Västvärldens respekt för det fria ordet och fri journalistik är idag i ett sorgligt skick. Nya inskränkningar av press- och yttrandefriheten införs med i princip totalt stöd från både regering och riksdag, oavsett färg på slipsen, från utlandsspionerilagen till förbud mot förolämpning av tjänsteman. Inskränkningar som säljs in med ståtliga ord om rikets säkerhet eller skydd av minoriteter, men som riktas mot avsiktligt vagt definierade “förbrytare” och som inom kort börjar användas av de med makt mot alla som utmanar dem. Om vi ger våra ledare makten att tysta oss, så ger vi dem makten att begå vilka brott de vill, som många exempel från vår historia vittnar om.Men vi har något idag som vår historia saknar. Modern teknologi har gjort det fria ordet svårare att kontrollera än någonsin tidigare. Det är anledningen till att så många av dessa lagändringar sker nu. Det är ett fallerande etablissemangs spasmiska försök att kontrollera det vi säger, skriver och tänker. Försök som kommer att misslyckas, men som kommer att orsaka lidande längs vägen och som kräver att vi motverkar dem. Om du som jag värnar om att vi ska få yttra våra tankar, även när de går emot konsensus eller är obekväma, låt dig inte svepas med i hysterin om desinformation och censur - för ingen individ eller grupp kan ha makten att avgöra vad som får och inte får sägas utan att missbruka den. Du föddes med total yttrandefrihet. Tänk väldigt noga innan du tillåter någon annan att begränsa den.RespektIngen kan kräva att du älskar alla dina medmänniskor lika mycket. Ingen kan förvänta sig att du ärligt tycker exakt lika mycket om varje etnicitet, sexuell läggning, religion, ideologi eller annan kategori som vi så flitigt lyckas dela in oss själva i. Det är svårt, om inte omöjligt, för de flesta av oss att göra det. Men att behandla alla människor vi möter med värdighet och respekt är inte svårt. Det är inte svårt att titta en person i ögonen och se individen i stället för kategorin. Tyck vad du vill tycka om de yttre skiljelinjer som separerar oss, men behandla dina medmänniskor med den respekt som våra inre samhörigheter förtjänar, vår delade strävan efter liv, hopp och kärlek. Det är inte för mycket begärt. En vacker dag kan du själv tillhöra fel kategori i din betraktares ögon. När den dagen kommer hoppas jag att ni båda redan har lång erfarenhet av att inte låta det styra hur ni agerar mot varandra.Tack för att du har lyssnat. Jag tar inte för givet en enda sekund av din tid som du väljer att lägga på mig och min podcast.God jul, gott nytt år, glad vad du än firar och vi ses igen 2026! This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit aljosja.substack.com

År 73 f.Kr. flydde en grupp gladiatorer från en träningsskola i Capua i södra Italien och inledde antikens största slavuppror. Under ledning av den thrakiske gladiatorn Spartacus växte upproret snabbt till en väpnad rörelse som utmanade den romerska republiken.Spartacus har senare blivit en symbol för revolution och motstånd mot förtryck – men vad ville han egentligen uppnå? Och hur kunde slavar stå emot Roms oövervinnliga legioner i över två års tid?I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med antikforskaren Allan Klynne om Spartacus, slavupproret och den brutala verklighet som slaveriet innebar i Romarriket. Han har skrivit boken Spartacus och slavkriget som skakade Rom.Är du en vanlig prenumerant får du bara lyssna på tio minuter. Vill du höra hela avsnittet blir du premium-medlem via historia.nu/premium. Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Spartacus föddes i Thrakien, i det som idag är Balkan. Enligt antika källor tjänstgjorde han som soldat i den romerska armén innan han förslavades – möjligen som desertör eller krigsfånge. Han såldes till en gladiatorskola i Capua, där han utbildades som murmillo, en tungt utrustad kämpe i arenans brutala skådespel.Slaveriet i Romarriket var grymt och allomfattande. Miljontals människor levde som rättslösa egendomar, utnyttjade i jordbruket, gruvor, hushåll eller som underhållning i gladiatorspel. Deras liv värderades lågt, och brutalt våld upprätthöll systemet.Romarrikets ekonomi och samhälle var i hög grad beroende av slavarbete. Slavar kunde vara födda in i systemet, tagna som krigsfångar eller dömda till slaveri för brott eller skulder. De arbetade på stora jordegendomar – latifundier – i gruvor och hushåll. Högt utbildade slavar kunde även fungera som lärare, läkare eller sekreterare åt sina herrar. Vissa slavar kunde dock friges genom manumissio, ofta efter lång och trogen tjänst, och därigenom erhålla vissa medborgerliga rättigheter som frigivna.Sommaren 73 f.Kr. organiserade Spartacus tillsammans med ett 70-tal gladiatorer en flykt från träningsskolan i Capua. De dödade vakterna och tog sin tillflykt till berget Vesuvius. Där inleddes en av antikens mest oväntade revolter. Till en början betraktade den romerska senaten upproret som en lokal incident och skickade en mindre styrka under befäl av Gaius Claudius Glaber. Han belägrade rebellerna, men besegrades fullständigt när Spartacus ledde en överraskande attack från bergets baksida.Allt fler slavar började ansluta sig till upproret. Inom kort hade Spartacus en rörelse bestående av tiotusentals män och kvinnor. Uppskattningarna varierar, men den växande armén omfattade sannolikt mellan 70 000 och 120 000 personer.Under 72 f.Kr. besegrade Spartacus två romerska konsuler och deras legioner. Rebellerna kontrollerade städer som Nola och Thurii, organiserade sig militärt och försökte skapa någon form av samhällsstruktur. Trots dessa framgångar var målet oklart: avsåg Spartacus att marschera mot Rom, eller ville han enbart fly till frihet utanför rikets gränser?Senaten insåg nu allvaret i situationen. Marcus Licinius Crassus, Roms rikaste man, fick uppdraget att krossa upproret. Han ledde åtta legioner och tillämpade skoningslösa metoder, däribland den fruktade decimeringen, för att upprätthålla disciplinen.Bildtext: Spartacus död av Hermann Vogel, 1882. Målningen skildrar det dramatiska ögonblicket när Spartacus faller i den sista striden mot den romerska armén under ledning av Marcus Licinius Crassus. Källa: Hermann Vogel – AllPosters. Bildfil: Tod des Spartacus by Hermann Vogel.jpg. Public Domain.Musik: Wandering In Ancient Ruins av Saowakhon Media, Storyblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Juristen som blev artist och av misstag tog över hela Sverige! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela veckans Morgonpasset i P3 – Gästen hör du i Sveriges Radios app.Allt började med några roliga skämtlåtar på studentfest - men i slutet av 90-talet kunde typ ALLA varenda textrad ur Björn Rosenströms låtar. Vissa älskade, andra hatade. Å han hade inte ens tänkt bli artist, utan JURIST. Vi pratar om Björns resa, varför han sällan gör intervjuer och varför musiker ofta ställs still svars för sina låttexter. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Medelklassen har på senare år hamnat i den politiska debattens centrum. Vissa älskar att hata den, politiker gör allt för deras röster. Allt fler identifierar sig som medelklass, men få är stolta att tillhöra den.Men vad innebär egentligen att vara medelklass? Hur kan vi definiera den, hur har den förändrats och hur ser dess framtid ut?Gäst är Lovisa Broström. Hon är doktor i ekonomisk historia och forskare vid Göteborgs universitet och släppte för ett par år sedan boken ”Medelklassen - 200 år i samhällets mitt”. Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast........................................................Organisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaNågra organisationer som hjälper i Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lagom verkar ge bäst odds för nobelpris. Visionära pionjärer som anses för tidiga och forskare som är för mainstream nobbas av nobelkommittéerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medicinhistorikern Nils Hansson, vid universitetet i Düsseldorf, har genom att granska Nobelarkiven sett mönster som visar varför vissa forskare får Nobelpriset medan andra, trots banbrytande idéer, förblir utan. Kommittéernas beslut formas av mer än vetenskaplig excellens. Visionära pionjärer som anses ligga för långt före sin tid får ofta vänta – eller bli utan när det gått för lång tid. Samtidigt missgynnas forskare som rör sig i alltför breda fält där många gör liknande insatser. Det finns helt enkelt för många forskare att välja bland och svårt att hitta de enskilda genombrotten. Arkivstudier avslöjar också hur sociala faktorer, kampanjer och prestige påverkar vilka som belönas. I arkiven hittar de också kontroversiella metoder, obalans mellan könen och hur strategiskt nätverkande använts för att lobba för vissa nominerade forskare. Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se

Lucia och musik hör ihop. I Karlavagnen berättar lyssnarna om sina bästa luciaminnen och vilken musik som hör till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Somliga tänker levande ljus och julsånger medan andra siktar in sig på en utekväll med livekonsert. Vissa fördrar luciarock, andra väljer barnkör.Oavsett vilket vill höra ditt bästa luciaminne. Var det framför tv:n eller på förskolan? Änglalik barnkör eller heavy metal? Säg det med en luciasång!

De flesta vet nog hur den känns. Den där bitterljuva känsla då man längtar tillbaka till något som inte längre finns kvar. Men vad innebär det egentligen att vara nostalgisk? Hur skiljer sig känslan från sentimentalitet och melankoli? Och var kommer ordet ifrån? Vissa hävdar att vår samtid är ovanligt nostalgisk. Vad kan nostalgin säga om vår syn på samhället? Och är nostalgikern nödvändigtvis en bakåtsträvare? Litteraturvetaren Anna Jörngården Galili och sociologen Gabriella Elgenius gästar Bildningspodden. Samtalsledare: Ruhi Tyson. Inspelningsproduktion och klippning: Lars in de Betou. Producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Mer info hittar du på anekdot.se.

Vissa kallar den stay behind-rörelsen, den hemliga svenska motståndsrörelsen, som sjösattes efter andra världskriget, för att i första hand hantera hotet från Sovjetunionen. Internt kallades den något helt annat, något vi får lära oss i avsnittet. Vår expert den här gången heter Johan Wennström. Han är fil. dr i statsvetenskap, säkerhetspolitisk kolumnist i Fokus och forskar sedan 2023 vid Försvarshögskolan. Just nu är han aktuell med den väldigt faktaspäckade och spännande boken ”Sveriges sak var vår”.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonGästfoto: Rickard L. ErikssonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast........................................................Organisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaNågra organisationer som hjälper i Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Matilda och hennes vänner identifierar sig som butchar. Men vad innebär det egentligen? Hur ser de på sig själva och vad betyder andras blickar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 2023.Matilda hittar några bortglömda ljudfiler på en hårddisk från ett läger hon arrangerade 2018 - Butch Camp. Under ett par sommardagar samlades då ett gäng lesbiska deltagare för att samtala om identiteten butch och vad den betydde för dem. När Matilda lyssnar på inspelningarna fem år senare väcks en nyfikenhet – vad har hänt med alla sen sist? Det är dags för en återträff. En viktig gemenskapUnder ett intensivt dygn samlas gruppen igen i ett hus på landet där de umgås, diskuterar, delar insikter, skratt och gråt. Mycket har hunnit hända på fem år. Vissa har fått barn, andra har bytt pronomen och många känner sig tryggare i sig själva nu. – Att jag träffade er, det var så viktigt. Jag kände att jag är butch, och att jag kan få kalla mig det, säger Valeria, en av deltagarna. Men hur viktig är egentligen butchidentiten för alla nu, fem år senare? Och vad betyder gemenskapen med varandra för att orka leva i ett uttryck utanför normen?Reporter: Matilda BerggrenProducent: Frida Fernqvist och Anna ÅkerlundExekutiv producent Sveriges Radio: Anna FreySlutmix: Gustav SondénProgrammet är gjort i samarbete med Third Ear Studio.

Donald Trump älskar balrum så mycket att han nu bygger ett nytt i Vita huset. Här berättar lyssnare om vilket rum i tillvaron som de älskar mest! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är många olika slags rum vi rör oss i när vi lever våra liv - men vilket är favoriten? Vissa älskar kyrkorummet där de finner frid och gemenskap, andra tycker mycket om att stänga in sig i badrummet. Handbollshallen är också ett rum, såklart också ens kontor eller kanske vinden hos mormor. Rum kan också existera i själen, den där platsen man återkommer till i sinnet för att finna ro och frid. I det här avsnittet står alltså lyssnarens favorit-rum i fokus! Rummet jag älskar med Annika IlmoniRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Programmet startar 21:40.

Polisen har kartlagt personerna i kriminella gängen / Flera anställda vid bygge måste lämna Sverige / Många politiker hotas och trakasseras / Vissa har redan börjat fira jul Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

Förväntningarna var upptrissade till max inför den här veckan. Trump lovade en fantastisk deal med Kina. The magnificent seven-bolagen lovade vinstregn. Nu har vi facit men vad innebär det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Tolv av tio!”Donald Trump sätter högt betyg på sitt möte med Xi Jinping. Men inget formellt avtal är påskrivet, och en hel del frågor kvarstår. ”Man vet aldrig hur länge det håller”, säger Gabriel Mellqvist, programledare på EFN, apropå nedtrappningen i handelskriget.Nytt Fed-besked – och nya börsrekordSamtidigt har börsrekorden avlöst varandra. I veckan steg både Apples och Microsofts värdering till över fyra biljoner dollar. Chipjätten Nvidias aktie passerade fem biljoner dollar – så högt har inget börsbolag värderats tidigare.Enorma intäkter – och utgifterDe stora teknikbolagens intäkter ökar också kraftigt. ”Det är ofantliga summor”, säger Gabriel Mellqvist. Även AI-investeringarna ökar kraftigt.BubbelropMen många frågar sig om de så kallade ”magnificent seven”-bolagens framfart är rimlig. Vissa varnar för en AI-bubbla.”Vi måste bli medvetna om riskerna”, säger Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator på Ekot. ”När vi får höra att bolagen drar i bromsen när det gäller AI-investeringarna, den dagen ska man bli orolig”, säger Gabriel Mellqvist. Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotGabriel Mellqvist, programledare EFNDonald Trump, president USAMolly Guggenheimer, aktiestrateg Danske bankAlexis von Sydow, analytiker Nationellt kunskapscentrum om KinaBen Snider, strateg Goldman SachsJerome Powell, chef Federal ReserveTim Cook, vd AppleSundar Pichai, vd AlphabetAndy Jassy, vd Amazonekonomiekotextra@sverigesradio.se

mer om innehållet här nedanför: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur långt är det till fredsförhandlingar mellan Ryssland och Ukraina?Hör Maria Persson Löfgren, SR:s tidigare Rysslandskorrespondent.Hör om komikern som turnerar i Ukraina. Ju närmare fronten desto galnare uppträdande. Reportage av Lubna El-Shanti.Rysslandsexperten Gudrun Persson har skrivit en ny bok om hur den ryska militära strategin har utvecklats genom historien.Vissa kallar det för Sveriges största konstutställning.I skuggan av Göteborgs stora infrastrukturprojekt Västlänken med alla problem, finns ett långt plank som utsmyckats av många konstnärer från olika länder.Reportage av Carina Holmberg.Krönika av Agri Ismaïl om AI:s vägar som äro outgrundligaPanelen om: tuffare tag mot stökiga elever, beskattning av rika och om livstidsstraffHör: Linda Jerneck, Expressen, Leonidas Aretakis, Flamman och Stig-Björn Ljunggren, Sydöstran.timme 2:Vänstervågen inför borgmästarvalet i New York. Zohran Mamdani är progressiv muslim och är demokraternas toppkandidat till posten. Han har rejäl medvind. Reportage: Ginna Lindberg.Om Argentinas president Milei röstas bort får det stora konsekvenser. Idag genomförs det mellanårsval i landet. Hör Lotten Collin, SR:s Latinamerikakorrespondent och Andrés Rivarola Puntigliano, professor i Latinamerikastuider vid Nordiska Latinamerikainstitutet.Tung röst i Gaza vill se Hamas inför rätta. Reportage av Johan-Mathias Sommarström.Sista dagen för Moderaternas arbetsstämma i Västerås. Så vill partiet kraftsamla inför valet.Hör Helena Gissén, Ekots politiska kommentator.Vävstugorna har blivit populära igen, nu firar en i Kirseberg i Malmö 50 år med en utställning.Reportage av Sara Assarsson.Satir med Radioskugga: skoldebatt, industriproblem och SverigekontraktKåseri av Mark Levengood om övergången till vintertidProgramledare: Jesper LindauProducent: Anders Diamant

Under namnet Mammoth gör Wolfgang Van Halen maffig grungerock. Som musiker har han fått vänja sig vid att verka i sin fars skugga. Eddie Van Halen var en av rockhistoriens främsta gitarrister och rekryterade 2006 sin då 15-årige son som basist till det återförenade Van Halen. Vissa fans rasade mot att Eddie Van Halens son tog originalbasisten Michael Anthonys plats. Andra gladde sig åt att det var Wolfgang som lyckades få sångaren David Lee Roth att återvända. Wolfgang mår fortfarande dåligt över hatstormen som riktades mot honom och undviker att göra Van Halen-covers. Hemma hos Strage pratar han om sin oro över att inte räcka till, om att vara introvert, om att hjälpa sin far att bli nykter, om när David Lee Roth råkade nita sig själv med mikrofonstativet och om nya albumet "The end" vars titelspår fått en blodig varulvsvideo regisserad av Robert Rodriguez. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vissa uppdrag är svårare än andra vilket är ditt svåraste uppdrag just nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Inger har hållit på i drygt 40 år med försöka få bort hundhår från madrassen, Helen har jobbat hårt för att få rent skördetröskan inför service och Maria har gett sig i kast med att sortera upp 12 kilo lego!I extramaterialet får vi lära känna en ny röst! Vår praktikant Ramonah!

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vissa saker kan man inte styra över. Som tex att detta avsnitt börjar på ett lite märkligt sätt men det har sina förklaringar som inte var så välkomna. Vi pratar även om hur man hanterar tid olika och vivi förklarar vad ”Ghana-snart” är för något. Dessutom går Carin i taket över ett visst TV-program och dess deltagare.Med: Vivi Wallin & Carin da Silvaviviochcarin.seProduktionsbolag: Polpo Play ABwww.polpoplay.comVill du göra reklam i en Polpo-podd?Maila hello@polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

AI-investeringarna exploderar. Företag och investerare pumpar in tusentals miljarder i datacenter, chip och språkmodeller och i centrum står OpenAI med sin vd Sam Altman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu råder en febrig jakt på framtidens AI-lösningar, där alla vill vara vara först. Men frågan splittrar experterna: är vi i början av den största teknikrevolutionen sedan elektriciteten kom – eller den största bubblan sedan dotcom-eran?Investeringarna tog fart med ChatGPTNär OpenAI lanserade sin tjänst ChatGPT för tre år sen tog AI-satsningarna fart på allvar. Plötsligt förstod företagsledare runt om i världen vad AI handlade om. ”De har populariserat den här teknologin”, säger professor Magnus Mähring.Stora affärer – och stora frågeteckenMen den senaste tiden har bolaget också skapat rubriker med sina enorma affärer med bland annat Oracle och chip-bolagen AMD och Nvidia. ”Det här är den största AI-affären i historien”, sa Nvidias vd Jensen Huang när deras uppgörelse presenterades. OpenAI:s vd Sam Altman sa samtidigt att 100 miljarder dollar är småpotatis, med tanke på den nytta man får för pengarna. ”De gigantiska affärer som görs nu är ett mått på extrem optimism”, säger Björn Jefferey, techanalytiker på Svenska Dagbladet. Och jätteaffärerna får hård kritik från flera håll.”Det är samma pengar som flyttats runt mellan olika parter”, säger Björn Jeffery.”Känns som 1999”Vissa menar att det här är en stor varningsflagga som visar att ekonomin bakom boomen är ohållbar. Både IMF och Bank of England har varnat för en AI-bubbla i veckan. Även AI-profiler och finanskändisar varnar för ny krasch, som den som kom när it-bubblan sprack.Bubbla eller boomAndra menar att fokus bör ligga på den tekniska boomen. Även om vissa företag slås ut kommer tekniken leva kvar och revolutionera världen. Professor Magnus Mähring håller med om att vi bara är i början av AI-revolutionen. Men mycket av tekniken finns redan. En flaskhals finns däremot hos alla de företag som ska använda tekniken. Där går det inte lika fort.”En aspekt på bubblan är; kommer de positiva effekterna tillräckligt snabbt, och kommer investerarna ha tålamod”? , säger Magnus Mähring.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Björn Jeffery, techanalytiker Svenska DagbladetSven Carlsson, gräv- och teknikreporter EkotMagnus Mähring, professor i entreprenörskap och digital innovation Handelshögskolan i StockholmSam Altman, vd OpenAIGreg Brockman, ordf OpenAIJensen Huang, vd NvidiaLisa Su, vd AMDPaul Tudor Jones, hedgefondprofilUrsula von der Leyen, ordf EU-kommissionenekonomiekotextra@sverigesradio.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I skymundan har Viveca Ax:son Johnson och Kurt Almqvist blivit ett mäktigt par i kulturvärlden. Deras sfär har starka kopplingar till regeringens kulturkanon. Vissa ser en konservativ oas – andra oroar sig för nycker och dolda agendor.

Vi spanar efter vanliga gäss vid Marsviken, bland annat 20 vitkindade gäss som försetts med sändare. Och följer med ut på provfiske vid Höga kusten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa får en bekymrad rynka i pannan när det pratas om gäss. Andra, som gåsexperten Niklas Liljebäck, är mest fascinerad över alla deras spännande beteenden.Hur gick det till när gässen blev så många, och hur går det för de olika arterna? Vår fältreporter Lena Näslund spanar efter våra vanligaste gäss - vitkindade gäss, kanadagäss och grågäss - tillsammans med Niklas Liljebäck vid Marsviken i Sörmland. I år har 20 vitkindade gäss i Sörmlands skärgård utrustats med sändare och nu är de på väg att lämna sina vinterkvarter. Vi hör också om en studie som ska undersöka människors inställning till gäss – beroende på var vi ser dem.I över 25 år har Sveriges Lantbruksuniversitet tillsammans med länsstyrelserna följt hur det går för olika fiskarter längs med våra kuster. Vi följer med ut på provfiske vid Höga kusten, och hör också om nya sätt att inventera som inte kräver lika många fiskliv.En fisk som det går riktigt dåligt för i Östersjön är torsken. För ett år sedan sattes därför 50 000 torskyngel ut i Gävlebukten. Nu i veckan har Länsstyrelsen och Baltic Waters varit ute på havet för att undersöka hur det gått för ynglen, och Naturmorgon följde med.I veckan har Sverige fått sin 31:a nationalpark – Nämdöskärgården. Vi åker ut bland kobbar och skär och spanar ner i vattnet efter fisk.Sveriges fågelfauna är i förändring. Anders Wirdheim är en av författarna till nya boken ”Fåglarna i Sverige – antal och förekomst”. Han berättar om färre storspovar och tofsvipor, fler gäss och tranor, och ett knippe nya häckfåglar.En blåmes måste bada ibland för att hålla fjäderdräkten i trim. Men det ser faktiskt ut som att den har kul i bassängen också. I veckans kråkvinkel kan inte Helena Söderlundh slita sig från fågelbadet i trädgården.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vissa är kroniskt försenade, andra håller alltid tiden, och båda grupperna har rätt stora problem med den andra sorten. Men förklaringen är inte så enkel som att vissa är mer fyrkantiga och andra mer slarviga – forskare talar istället om olika "tidspersonligheter" med olika syn på distraktioner, relationer och hur man löser uppgifter.Klipp:15:15 Sagan Om Ringen23:34 Captain Ron32:52 Madagascar39:16 JönssonliganRedigering: Peter Malmqvist.Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.