Podcasts about Vissa

Det här är överkursen i gentik, det vill säga hela Emmas intervju med Patrik Magnusson som är genetiker och chef för Svenska tvillingregistret. Patrik berättar bland annat om varför det är så lätt att blanda ihop vad som är arv och vad som är miljö, om hur det går till när man räknar ut hur hög risken är för att drabbas av komplexa sjukdomar och varför han tycker att genetiken ska få större plats när det kommer till hur vi utformar skola och sjukvård.Följ oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

mer om innehållet här nedanför: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur långt är det till fredsförhandlingar mellan Ryssland och Ukraina?Hör Maria Persson Löfgren, SR:s tidigare Rysslandskorrespondent.Hör om komikern som turnerar i Ukraina. Ju närmare fronten desto galnare uppträdande. Reportage av Lubna El-Shanti.Rysslandsexperten Gudrun Persson har skrivit en ny bok om hur den ryska militära strategin har utvecklats genom historien.Vissa kallar det för Sveriges största konstutställning.I skuggan av Göteborgs stora infrastrukturprojekt Västlänken med alla problem, finns ett långt plank som utsmyckats av många konstnärer från olika länder.Reportage av Carina Holmberg.Krönika av Agri Ismaïl om AI:s vägar som äro outgrundligaPanelen om: tuffare tag mot stökiga elever, beskattning av rika och om livstidsstraffHör: Linda Jerneck, Expressen, Leonidas Aretakis, Flamman och Stig-Björn Ljunggren, Sydöstran.timme 2:Vänstervågen inför borgmästarvalet i New York. Zohran Mamdani är progressiv muslim och är demokraternas toppkandidat till posten. Han har rejäl medvind. Reportage: Ginna Lindberg.Om Argentinas president Milei röstas bort får det stora konsekvenser. Idag genomförs det mellanårsval i landet. Hör Lotten Collin, SR:s Latinamerikakorrespondent och Andrés Rivarola Puntigliano, professor i Latinamerikastuider vid Nordiska Latinamerikainstitutet.Tung röst i Gaza vill se Hamas inför rätta. Reportage av Johan-Mathias Sommarström.Sista dagen för Moderaternas arbetsstämma i Västerås. Så vill partiet kraftsamla inför valet.Hör Helena Gissén, Ekots politiska kommentator.Vävstugorna har blivit populära igen, nu firar en i Kirseberg i Malmö 50 år med en utställning.Reportage av Sara Assarsson.Satir med Radioskugga: skoldebatt, industriproblem och SverigekontraktKåseri av Mark Levengood om övergången till vintertidProgramledare: Jesper LindauProducent: Anders Diamant

Under namnet Mammoth gör Wolfgang Van Halen maffig grungerock. Som musiker har han fått vänja sig vid att verka i sin fars skugga. Eddie Van Halen var en av rockhistoriens främsta gitarrister och rekryterade 2006 sin då 15-årige son som basist till det återförenade Van Halen. Vissa fans rasade mot att Eddie Van Halens son tog originalbasisten Michael Anthonys plats. Andra gladde sig åt att det var Wolfgang som lyckades få sångaren David Lee Roth att återvända. Wolfgang mår fortfarande dåligt över hatstormen som riktades mot honom och undviker att göra Van Halen-covers. Hemma hos Strage pratar han om sin oro över att inte räcka till, om att vara introvert, om att hjälpa sin far att bli nykter, om när David Lee Roth råkade nita sig själv med mikrofonstativet och om nya albumet "The end" vars titelspår fått en blodig varulvsvideo regisserad av Robert Rodriguez. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I måndags kom A-kursen i rikedom och nu har det blivit dags för överkursen, det vill säga hela Emmas intervju med Jesper Roine. Om du har lyssnat på A-kursen i rikedom kommer du känna igen en hel del från det som sades då men i denna överkurs hör du dessutom Jesper berätta om varför ett så rikt land som USA ändå har relativt kort medellivslängd, vad Henry Ford kanske hade påmint dagens AI-entreprenörer om och ifall oljepengarna möjligtvis gjort norrmännen latare.Följ oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vissa uppdrag är svårare än andra vilket är ditt svåraste uppdrag just nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Inger har hållit på i drygt 40 år med försöka få bort hundhår från madrassen, Helen har jobbat hårt för att få rent skördetröskan inför service och Maria har gett sig i kast med att sortera upp 12 kilo lego!I extramaterialet får vi lära känna en ny röst! Vår praktikant Ramonah!

Vissa vardagar GÅR inte att hantera genom att skjuta från höften Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vissa saker kan man inte styra över. Som tex att detta avsnitt börjar på ett lite märkligt sätt men det har sina förklaringar som inte var så välkomna. Vi pratar även om hur man hanterar tid olika och vivi förklarar vad ”Ghana-snart” är för något. Dessutom går Carin i taket över ett visst TV-program och dess deltagare.Med: Vivi Wallin & Carin da Silvaviviochcarin.seProduktionsbolag: Polpo Play ABwww.polpoplay.comVill du göra reklam i en Polpo-podd?Maila hello@polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur gör jag för att känna att det räcker med bara mig i sex, att jag inte behöver en partner för att det ska kännas relevant att njuta? Hur blir man sin egen trygga sexpartner, så att man normaliserar lugn och njutning och kan släppa det där som upplevs som spännande men egentligen är en inlärd erotisering av stress och oro att bli övergiven?Vissa avsnitt fastnar lite extra i mitt hjärta, och det här är ett sånt. På under en timme händer en otrolig transformation här i min soffa, där gästen Johannas sexualitet går från att vara styrd av rädsla för att bli ensam och övergiven till att och det enda hon behövde göra, utöver lite prat med mig, var att lägga handen över fittan, utanpå kläderna, och börja prata med henne. För coaching är toppen på många sätt, men det är i kroppen som polletten behöver trilla ner på riktigt. Sajna upp dig här för mitt nyhetsbrev med unika sextips varje veckaLäs mer om mig på www.sexinspiration.sePrivat coaching för singlar, par och flersammaOnlinekurser i alla möjliga sorters sexInstagram: Sexinspiration Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Boken heter "Medelklassen - 200 år i samhällets mitt" och gäst är författaren Lovisa Broström.Medelklassen har länge stått i den politiska debattens centrum. Vissa älskar att hata den och politiker gör allt för deras röster. Allt fler identifierar sig som medelklass, men få är stolta att tillhöra den. I boken synas medelklassens utveckling från 1800-talet och framåt. Olika teorier om medelklassen beskrivs och hur begreppet har skiftat innebörd över tid.Frågor som diskuteras i programmet är bl.a: Hur har medelklassen bildats och formats i Sverige? Vad kännetecknar medelklassen förr och idag? Vilka räknas in i medelklassen? Och vilka anser sig egentligen tillhöra medelklassen?Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

AI-investeringarna exploderar. Företag och investerare pumpar in tusentals miljarder i datacenter, chip och språkmodeller och i centrum står OpenAI med sin vd Sam Altman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu råder en febrig jakt på framtidens AI-lösningar, där alla vill vara vara först. Men frågan splittrar experterna: är vi i början av den största teknikrevolutionen sedan elektriciteten kom – eller den största bubblan sedan dotcom-eran?Investeringarna tog fart med ChatGPTNär OpenAI lanserade sin tjänst ChatGPT för tre år sen tog AI-satsningarna fart på allvar. Plötsligt förstod företagsledare runt om i världen vad AI handlade om. ”De har populariserat den här teknologin”, säger professor Magnus Mähring.Stora affärer – och stora frågeteckenMen den senaste tiden har bolaget också skapat rubriker med sina enorma affärer med bland annat Oracle och chip-bolagen AMD och Nvidia. ”Det här är den största AI-affären i historien”, sa Nvidias vd Jensen Huang när deras uppgörelse presenterades. OpenAI:s vd Sam Altman sa samtidigt att 100 miljarder dollar är småpotatis, med tanke på den nytta man får för pengarna. ”De gigantiska affärer som görs nu är ett mått på extrem optimism”, säger Björn Jefferey, techanalytiker på Svenska Dagbladet. Och jätteaffärerna får hård kritik från flera håll.”Det är samma pengar som flyttats runt mellan olika parter”, säger Björn Jeffery.”Känns som 1999”Vissa menar att det här är en stor varningsflagga som visar att ekonomin bakom boomen är ohållbar. Både IMF och Bank of England har varnat för en AI-bubbla i veckan. Även AI-profiler och finanskändisar varnar för ny krasch, som den som kom när it-bubblan sprack.Bubbla eller boomAndra menar att fokus bör ligga på den tekniska boomen. Även om vissa företag slås ut kommer tekniken leva kvar och revolutionera världen. Professor Magnus Mähring håller med om att vi bara är i början av AI-revolutionen. Men mycket av tekniken finns redan. En flaskhals finns däremot hos alla de företag som ska använda tekniken. Där går det inte lika fort.”En aspekt på bubblan är; kommer de positiva effekterna tillräckligt snabbt, och kommer investerarna ha tålamod”? , säger Magnus Mähring.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Björn Jeffery, techanalytiker Svenska DagbladetSven Carlsson, gräv- och teknikreporter EkotMagnus Mähring, professor i entreprenörskap och digital innovation Handelshögskolan i StockholmSam Altman, vd OpenAIGreg Brockman, ordf OpenAIJensen Huang, vd NvidiaLisa Su, vd AMDPaul Tudor Jones, hedgefondprofilUrsula von der Leyen, ordf EU-kommissionenekonomiekotextra@sverigesradio.se

Elförbrukningen ligger stilla på samma nivå som för 40 år sedan och vi använder nu mindre el än väntat. Elektrifieringen går också långsammare än planerna och det finns mycket osäkerhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tufft för vindkraftenKonsumenter kan glädjas åt ett lågt elpris i norra Sverige, men det slår hårt mot elproducenter, framför allt vindkraften, enligt analytiker.”Just nu finns det ett förkrossande överskott. En riktig producentdräpare i norr. Det är en mycket prekär situation för vindkraftsproducenterna i norr”, säger Arne Bergvik, energistrateg på Sigholm.Elektrifieringen dröjerTotalt sett går omställningen från fossila bränslen till el långsammare än väntat, men prognoserna är fortfarande att den kommer. Frågan är bara när.”Den här elektrifieringen är bra för konkurrenskraften, bra för klimatet och bra av beredskapsskäl. Det gör att den med stor sannolikhet kommer att hända”, säger Gustav Ebenå, avdelningschef på Energimyndigheten.Vissa projekt håller tidsplanenDet är också stor variation bland de olika industriprojekten. Vissa håller tidsramarna, medan andra är kraftigt försenade och det finns en stor osäkerhet kring dem.”Den stora bilden är att kursen står fast, men med lite fördröjning”, säger Malin Strand på Energiforsk.Ingen ny produktionJust nu är elpriset så lågt att det inte byggs någon ny elproduktion vittnar flera bolag om, senast i raden är Fortum.”Det är bara att titta på hur det har sett ut i Sverige. Det fattas inte några nya investeringsbeslut i ny elproduktion i det här landet, för det går inte att räkna hem det. Det är en svår situation”.Programledare:Victor JensenProducent:Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:Gustav Ebenå, avdelningschef på EnergimyndighetenMalin Strand, affärsutvecklingschef på EnergiforskPeter Strannegård, Sverigechef FortumArne Bergvik, energistrateg Sigholmekonomiekotextra@sverigesradio.se

Det tioåriga operativsystemet Windows 10 går snart i pension. Den 14:e oktober slutar Microsoft att förse operativsystemet med kostnadsfria säkerhetsuppdateringar. Privatpersoner och organisationer uppmanas att uppgradera sina datorer till Windows 11 innan dess. Problemet är att långt ifrån alla Windows 10-datorer är kompatibla med Windows 11. På grund av rejält höjda systemkrav saknar många datorer stöd för det nya operativsystemet. Vissa inkompatibla datorer har knappt sju år på nacken. I veckans poddavsnitt pratar Peter och Nikka om vilka lösningar som står till buds för datorer utan Windows 11-stöd. För privatpersoner är det förhållandevis enkelt. I våras meddelade Microsoft att privatpersoner kunde få ytterligare ett år av kostnadsfria säkerhetsuppdateringar om de säkerhetskopierade sina datorer till Microsofts molntjänst. I slutet av september beslutade Microsoft att inte villkora säkerhetsuppdateringarna för europeiska användare. Privatpersoner inom EU behöver bara logga in med ett Microsoft-konto för att få uppdateringarna som håller deras datorer säkra till oktober 2026. När det gäller företag är det desto värre. För det första måste företag betala för säkerhetsuppdateringarna. Priserna börjar på 61 dollar per år och dator. Företagsuppdateringarna erbjuds i tre år, men priserna fördubblas varje år. För det andra saknar många småföretag avtalen som krävs för att köpa säkerhetsuppdateringarna. Nikka avslutar därför veckans podd med att tipsa om en nödlösning som sänker systemkraven för Windows 11 och därmed gör fler datorer uppgraderingsbara. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd320.

Hur är det att vara ryss i Sverige i dag? Gabriel Lindén synar sin kulturella identitet i sömmarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2025.Jag förstår ingenting av det prästen säger. Det har jag aldrig gjort. Trots att jag stått här i drygt 30 år nu. Rökelser och obegripliga psalmer yr omkring mig. När min mormor kom till Stockholm var detta den plats som tog emot henne.Det var här, i en anonym källarlokal på Birgerjarlsgatan i Stockholm, som hon hittade tillbaka till sitt modersmål och samtidigt började navigera genom 1950-talets Sverige. Platsen är även känd som Kristi förklarings ortodoxa kyrka. Eller som vi alltid sagt i min familj: ryska kyrkan.Jag kommer tillbaka hit för att tända ett ljus för mormor ibland. Oftast står jag med huvudet nedböjt mot prästen för det är så alla gör. När jag var liten brukade mormor väsa ”böj” och trycka ned mitt huvud snett uppifrån.Jag sneglar på männen i rummet och ser flera i min egen ålder. Jag slås av hur lika vi är. Skillnaden mellan mig och dem är att jag kan välja när jag vill berätta om mitt ryska arv. Det är en frihet vi har, vi i fjärde generationens diaspora. För de som nyss kommit till Sverige, eller har familj kvar i Ryssland, måste det vara svårare. Jag undrar hur det är att vara ryss i Sverige idag. Tänk på deras middagsdiskussioner till exempel. Vissa är säkert för kriget. Vissa kanske har varit i kriget?Någon, som den unge mannen utan skäggväxt, är säkert underrättelseofficer. FSB, GRU och allt vad de heter måste rimligtvis ha god kunskap om platser som denna – en mötespunkt för Sverigeryssar, som med Natointrädet nu ligger i fiendeland. Andra, kanske hon där borta, har arbetat på en oberoende radiostation och nu tvingats lämna Ryssland efter sin rapportering om en korruptionsskandal djupt inne i den ryska statsapparaten. Min idé om ryssar i Sverige är en rad schablonbilder, och jag är i gott sällskap.Strax efter invasionen 2022 får en vän syn på en ryskregistrerad bil i Stockholm. Hon har lust att repa den med sin hemnyckel, erkänner hon lite stolt för mig. Det behöver hon aldrig. Nästa morgon har någon annan gjort det. Några månader senare äter jag glass med en kollega. En grupp ryska turister passerar oss med hörsnäckor, guide och allt. ”Jag förstår inte hur de kommer in och att vi släpper in dem överhuvudtaget”, säger han uppenbart irriterad.En annan gång sitter jag och äter en smörgås på Kulturhuset i Stockholm. Jag sitter på entréplan. Plötsligt får jag syn på en man i rulltrappan. Han kommer ovanifrån och vinkar mot mig. Det kan inte vara till mig, tänker jag, och ignorerar honom. Han insisterar, fortsätter att vinka och le mot mig. Inte hysteriskt, men tydligt. Jag ler och vinkar tillbaka lite osäkert. Mannen rullar ned på mitt våningsplan och går fram till mig. – Vladimir? – Nej, svarar jag. Mannen börjar tala ryska. – Jag pratar inte ryska, säger jag. Mannen avbryter sig själv och växlar till svenska: – Förlåt, men visst är det du som är Vladimir? – Nej, svarar jag. – Oj förlåt, du är så lik Vladimir som jag brukar spela schack med där uppe. Mannen pekar mot rulltrappan. – Det är inte jag, säger jag. – Okej, ursäkta, säger mannen.Mannen försvinner mot utgången och jag har redan listat ut vad som hänt. Det här handlade inte om en förväxling mellan mig och en rysk schackentusiast. Det var inte ett oskyldigt försök till småprat med en främling. Nej, det här var såklart ett rekryteringsförsök. Mannen – tillika underrättelseofficeren – testade min öppenhet, min vilja att möta honom, bjuda in honom att slå sig ned. Det är ingen slump att han valt just mig eftersom han gjort noggranna efterforskningar. Han vet att jag har ryskt påbrå. Han vet att jag har arbetat i den svenska myndighetsvärlden. Han vet säkert något mer som jag själv inte vet.Det här är inte okej. Jag skriver en incidentrapport till säkerhetsavdelningen hos min tidigare arbetsgivare. Det går några minuter och ganska snart känner jag mig som en tönt. Vem tror jag att jag är? Min flickvän verkar hålla med. Jag skickar ett SMS och berättar vad som hänt. Hon undrar om jag inte läser in lite för mycket.Min vän Oscar brukar skämta om att jag är rysk spion. Det började han med långt innan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Jag tycker det är lite roligt. Nästan värms av hans kärleksfulla retstickeri, eftersom han vet att detta ganska avlägsna ryska arv ändå betyder mycket för mig. Frågan är om allmänhetens rysskräck i Sverige kommer nå en punkt då jag inte tycker det är roligt längre.Flera här inne i kyrkan har säkert redan nått den punkten. Prästen till exempel. Jag föreställer mig vad han utsätts för när han kliver upp på morgonen, går ut från prästbostaden, ned för trapporna och ska öppna kyrkan i samma byggnad. Vad möter honom där? En kyrkport nedklottrad med ”Ryssland ut ur Ukraina”, insmetad i hundbajs? Kanske vill jag inte veta. Det enda jag vet är att prästen känner sig tvungen att sätta upp en skylt. Där står det:”DENNA KYRKA HAR INGENTING MED RYSSLANDS POLITIK ATT GÖRA. VÄNLIGEN KLOTTRA EJ. TACK!”Jag ser mig om i församlingslokalen. En kvinna ställer sig tätt bakom mig. Som vanligt är syret sedan länge på väg att ta slut. Det sticker i näsan av all rökelse. Någon går ut. Fler kommer in. Jag tänker att jag också ska passa på att gå eftersom ryska gudstjänster har en förmåga att aldrig ta slut.Det är då prästen med sitt släptåg av korsbärare och körsångare plötsligt går rakt in i rummet, mitt ibland oss. Alla backar. Det bildas en ring runt prästen som sveper med sina attiraljer i silver, psalmböcker och biblar. Bröd läggs upp på ett bord i höjd med mina knän. Mer rök, fler korstecken, psalmer och huvudböjningar. Någon släcker taklamporna. Stearinljusen börjar fladdra längs väggarna och jag inser att nu, nu kan jag inte gå härifrån.Gabriel Lindén, skribent och diplomat.

Budget, ränta, löning - det är mycket snack om ekonomi just nu! Här berättar lyssnare, oavsett prislapp (eller gratis?), om det lyxigaste de upplevt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Budgeten är presenterad och i samma veva kom nytt räntebesked- det är kort sagt mycket fokus på pengar i olika former. Vissa kopplar samman pengar med lyx men det kan ju vara helt kostnadsfritt att uppleva något riktigt lyxigt.Var det duschen efter ökenvandringen som kändes extra glamorös? Blev du överraskad med en praktfull fest, fällde du din första älg och poppade bubbel- eller lämnade du över ansvaret och unnade du dig en lång joggingtur när småbarnen därhemma pockade som mest på uppmärksamheten?Lyx kan komma i oändligt många olika skepnader och kan kosta massa pengar eller vara helt gratis! Här berättar lyssnare om sina mest minnesvärda extravaganser.Dyr eller själslig flärd med Annika IlmoniRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Programmet startar 21:40.

Ett faktaavsnitt med docent och förlossningsöverläkare Karin Pettersson.Vad är hinnsvepning?Hinnsvepning är en icke-farmakologisk metod som används inom förlossningsvården för att försöka påskynda förlossningsstarten. Metoden innebär att en barnmorska eller läkare för in ett finger genom livmodertappen och med svepande cirkelrörelser lossar fosterhinnorna från livmoderväggen. Detta stimulerar frisättningen av kroppens egna hormoner, prostaglandiner, som kan mjuka upp livmodertappen och öka benägenheten till sammandragningar.När kan hinnsvepning erbjudas?Hinnsvepning kan erbjudas från graviditetsvecka 37+0, och där det finns indikation för igångsättning. Det är vanligt att hinnsvepning görs på barnmorskemottagningen i samband med ett ordinarie besök, men alltid efter individuell bedömning och överenskommelse med barnmorska eller läkare. Kan även göras på förlossningsklinik.Hur går det till?Bedömning: Barnmorskan/läkaren kontrollerar att barnets läge och att livmodertappen är tillräckligt öppen för att ett finger ska kunna föras in.Genomförande: Ett eller två fingrar förs in i livmodertappen och cirkelrörelser görs för att lossa hinnorna från livmoderväggen. Effekt: Förlossningen kan starta spontant när hinnan lossas och livmodertappen blir mer mogen. Ibland kan det behövas upprepade hinnsvepningar med två till tre dagars mellanrum för att uppnå effekt. Vissa kommer igång i värkarbete inom ett par timmar, men effekten kan ta 48-72 timmar efter att en hinnsvepning genomförts.Effektivitet och forskningForskning visar att hinnsvepning kan minska behovet av medicinsk igångsättning. Dock är det vetenskapliga underlaget begränsat när det gäller exakt hur effektivt hinnsvepning är, hur ofta det bör upprepas och vilka kvinnor som har bäst effekt. Effekten kan variera beroende på faktorer som livmodertappens mognad (Bishop Score) och BMI. Fördelar och nackdelarFördelar: Kan påskynda förlossningsstarten och minska behovet av annan igångsättning. Metoden är enkel, kräver ingen medicinering och kan ge den gravida en känsla av kontroll.Nackdelar: Kan upplevas som obehaglig eller smärtsam. Det är vanligt med mindre blödning eller blodtillblandad/brunaktiga flytningar och oregelbundna sammandragningar efteråt. När ska hinnsvepning inte utföras?Hinnsvepning ska inte utföras om det finns kontraindikationer, till exempel lågt sittande placenta, misstänkt infektion, felaktigt fosterläge eller om livmodertappen inte är mogen. Det är viktigt att alltid göra en individuell bedömning och informera om för- och nackdelar innan ingreppet. Vad tycker gravida?Studier visar att många gravida är nöjda med hinnsvepning, även om ingreppet ofta upplevs som obehagligt eller smärtsamt. Det behövs dock mer forskning om optimal tidpunkt och antal hinnsvepningar samt om kvinnors upplevelser. Sammanfattning av rekommendationerSvenska Föreningen för Obstetrik och Gynekologi (SFOG) rekommenderar hinnsvepning i fullgången graviditet som ett första steg vid igångsättning, men inte som rutin för alla gravida. Hinnsvepning kan minska risken för överburenhet och behovet av medicinsk induktion, men ska alltid utföras efter individuell bedömning och med informerat samtycke!Avsnittet är i samarbete FRIDA Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredrik, Kristoffer, och Tobias: åter i samma avsnitt! Först diskuterar vi Goatmire Elixir, vad “'låg nivå” egentligen är för kod, typhantering och injektioner av inspiration. Därifrån glider vi över till AI, entusiasm och inspiration. Visst kan hela AI-blåsten ta glädjen ur kodandet? Man måste inte brinna för sitt jobb, men vad är det som är värdefullt? Att fokusera på annat än koden är väl att göra mindre av det som faktiskt ger en mest i jobbet? Tobias berättar om sina erfarenheter med Copilot - från entusiastisk till skeptisk. Är AI bäst för saker man inte bryr sig om? Vissa av oss har problemet att vi bryr oss om nästan allt. Icke-determinismen i AI en del av det som fångar en och får en att tro att man är produktiv? Med bara ett drag till i den enarmade banditens arm kanske jag får precis rätt resultat?! Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Avsnitt 527 var det förra med Tobias, Kristoffer, och Fredrik samtidigt Lars Wikman Goatmire Elixir och Nervesconf EU Elixir Nerves Webbserver på vape-elektronik BEAM Nervescloud Giocci Actor-modellen Program counter Phoenix Gleam Elixirs kommande typsystem Set theoretic types Waterpark-presentationen Java hotspot 385 - första avsnittet där Lars snackade Elixir Stötta Kodsnack på Ko-fi [Saša Jurić](Saša Jurić) _why _whys introduktion till Ruby Sam Aaron Sonicpi Eurollvm Kvantdatorer Quantum dot Ash José Valim GIS Next.js Server components Lobste.rs Codeberg Gotosocial En bok som heter Kapitalet Det kommunistiska manifestet Titlar I Varberg förra veckan Typ Elixir för embedded En riktig japansk farbror Sin egen PC Väldigt inte effektivt Djup stack Höjden på tallrikssapeln Vad betyder plus egentligen? Andra värden än prestanda Sålt in mig på Elixir många gånger En injektion av inspiration Man förstår de första tre orden Fokusera på Jira Djupare anknytning till koden Alla kopparkablar i Sverige Jag bryr mig om allt Det där kan jag göra med vim Ickedeterministisk autokomplettering All din kod är nu trasig Jag vill ha riktig kunskap Du är en tragisk människa

I veckans avsnitt möter vi Björn Thorngren, vd på Meds, som tar nätapoteket till börsen redan på tisdag nästa vecka. Han berättar om resan från start till miljardbolag, IPO:n, konkurrensen på nätapoteksmarknaden och varför planen framåt är att fortsätta ”gneta”.Sen gör David Östblad från Investtech ett svep över marknaden ur ett tekniskt perspektiv – med fokus på Feds räntesänkning och vilka marknader och aktier som ser ut att ha störst potential framåt. Dessutom går vi igenom flera svenska småspararfavoriter och några kinesiska jättar. 00:01 Intro 00:44 Björn Thorngren 25:46 David Östblad Aktier som nämns i podden:• Investor• Swedencare• Vimian Group• Apotea• Storytel• Novo Nordisk• BHG• Mildef• Plejd• VNV Global• Alibaba• BaiduLänkar till mer info om medverkande och deras bolag:• Meds – https://www.meds.se• Investtech – https://www.investtech.comDisclaimer:Kom ihåg att inget i denna podd ska ses som investeringsråd. Alla investeringar är förenade med risk. Vissa av bolagen som medverkar kan ha betalat för sponsring eller rådgivning. Gör alltid din egen analys.

Sedan OpenAI:s vd Sam Altman varnade för att vi befinner oss i en AI-bubbla har spekulationerna om de eventuella konsekvenserna tagit fart ordentligt. Vissa experter menar att ett ekonomiskt bakslag vilar runt hörnet, medan andra menar att teorierna är överdrivna. I veckans avsnitt undersöker vi vad en sprucken bubbla skulle kunna få för konsekvenser; både för AI-bolag och privatpersoner. Gäster är ekonomijournalisten Gunnar Harrius från Dagens Industri och AI-experten Paulina Modlitba.

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3 Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har brutit ut ett ordkrig mellan statsminister Ulf Kristersson och Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Bakgrunden är ett klipp på X där Orbán bland annat kom med felaktiga siffror om svenska flickors brottslighet. Kristersson kallar utspelet för ”skamlösa lögner”.Lite senare pratar vi bojkottshoten mot Eurovision nästa år. Vissa länder hotar med bojkott om Israel får vara med, samtidigt som andra säger att de inte tänker vara med om Israel utesluts.

Bare Knuckle Boxing och Lethwei. Två av världens mest brutala kampsporter, och som nu börjat sprida sig även i Sverige. Vissa beskriver det som en återgång till rötterna där kampen framställs i sin renaste form, utan handskar och med minimal skyddsutrustning. För andra är det en farlig lek med kropp och hälsa. På vilket sätt skiljer sig Bare Knuckle Boxing och Lethwei från de kampsporter vi redan känner till? Vad är det som gör att både fighters och publik dras till just den här formen? Och vilken plats kan de egentligen få på den svenska kampsportsscenen framöver? Med: Kristoffer Bergström Programledare: Demir Lilja

Avsnitt 288. Svenska förlag och imprint kallar sig digitala men vad betyder det? Inte det vi tror, utom i ett fall. I övrigt handlar det i huvudsak om en omvänd ordning. Eller, om förläggaren får råda, om en onödig fokusering på fel saker. Nextorys årsredovisning ser hårig ut för en, som likt journalisten, inte är insatt i företagets affärer. Små eller inga marginaler och mycket minus. Ändå finns det ljusa tecken där ekonomin trots allt går åt rätt håll enligt streamingtjänstens vd Shadi Bitar. När Bokfabriken gick ut i förra veckan och berättade att de köpt rättigheterna till författaren Anders Nilssons Johan Falk-serie så blottar det en växande trend, enligt journalisten. Vad driver på utvecklingen? Dels en strävan att skydda sina investeringar, dels en vilja att maximera möjligheterna när man får en succé på halsen. Men också ett försök att hitta nya affärsmodeller. EU:s nya lag – avskogningsförordningen – syftar till att förhindra skogsskövling och är nog i allas ögon vällovlig och viktig. Men, men, men... i praktiken är det krångligt och oöverskådligt plus att det retar förläggaren mer än det mesta. Så här försöker journalisten ge er en första skiss över vad det innebär. B-formatet, minns ni journalistens helt misslyckade kampanj för att etablera det i Sverige? Bonniers valde en annan väg och har lyckats introducera formatet helt i skymundan. Vissa samtal är löftesrika redan på planeringsbordet, som det här med Jens Andersson. Så häng med genom alla anekdoter och få berättelsen om Sanatorium förlag längs vägen.   00 21     Digitala förlag är det nya nya men ändå det gamla gamla. Egentligen. 07 09     Nextorys årsredovisning en delvis svettig läsning 15 47     Handeln med IP eller varumärken växer 23 28     Avskogningsförordningen 32 35     B-formatet försiktigt på väg in i Sverige 34 55     Samtal med Jens Andersson

Vissa barn tycker det är extra jobbigt när saker förändras. Det kan visa sig vid övergångar från en aktivitet till en annan eller när något inte är som det brukar. Psykolog Bo Hejlskov Elvén och psykoterapeut Malin Lindholm ger konkreta råd till föräldrar vars barn har svårt att hantera övergångar, nya rutiner eller oväntade situationer. Hur kan man förebygga utbrott och skapa trygghet? Och vad gör man när det ändå blir fel?

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3 Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Igår sköts den konservative aktivisten och debattören Charlie Kirk ihjäl under ett politiskt möte på ett universitet i Utah. Vissa har sett Kirk som en arvtagare till Trump. Dödsskjutningen har även väckt liv i debatten om det ökande politiska våldet i USA.Lite senare snackar vi fotboll. För nu ber Svenska fotbollförbundet om ursäkt efter jättefiaskot i VM-kvalet. Men ursäkten sågas också. Och lever fotbollslandslaget på gamla referenser?

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Oavsett om det är telefonförsäljning, mobilförbud i grundskolan, plastkorkar eller rökning väcker förbuden känslorna i oss. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förbud möter vi i vår vardag dagligen. Vissa väcker stor uppmärksamhet när de införs medan andra passerar obemärkt förbi och landar som en självklar del i vår vardag.Men handen på hjärtat, vi skulle nog kunna addera några förbud till? ”Det där borde förbjudas” eller ”jag förstår inte att det där inte har blivit förbjudet för längesedan” är repliker de flesta av oss kan känna igen oss i. Olof Wretling om förbudRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet startar kl. 21:40.

I skymundan har Viveca Ax:son Johnson och Kurt Almqvist blivit ett mäktigt par i kulturvärlden. Deras sfär har starka kopplingar till regeringens kulturkanon. Vissa ser en konservativ oas – andra oroar sig för nycker och dolda agendor.

Vissa idéer tycks vara för dumma för att dö. Eller så finns det en avsikt bakom. Till exempel idén att Sverige just nu behöver invandring för att "klara oss". Sedan tidernas begynnelse har en population alltid, oavsett storlek, i genomsnitt haft två händer per mun. Därför har vi alltid klarat oss utmärkt med vår egen befolkning. Men just precis år 2025 upphörde detta tydligen att fungera, enligt diverse gästarbetare och centralbankirer. Vi tar upp de vanligaste argumenten och sablar ner dem utan pardon.0:00:00 Inledning0:02:10 Färre "icke-vita" på lokal utan hip-hop0:12:05 Behöver Sverige verkligen invandring?0:23:05 De vanliga argumenten, och varför de är fel0:51:20 Borgerlig planekonomi - ett nytt miljonprogram1:00:53 Krossa centralbankernaTidigare artiklar på ämnethttps://folkungen.se/sverige-behover-inte-invandringhttps://folkungen.se/finns-ingen-brist-pa-arbetskraft Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi spanar efter vanliga gäss vid Marsviken, bland annat 20 vitkindade gäss som försetts med sändare. Och följer med ut på provfiske vid Höga kusten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa får en bekymrad rynka i pannan när det pratas om gäss. Andra, som gåsexperten Niklas Liljebäck, är mest fascinerad över alla deras spännande beteenden.Hur gick det till när gässen blev så många, och hur går det för de olika arterna? Vår fältreporter Lena Näslund spanar efter våra vanligaste gäss - vitkindade gäss, kanadagäss och grågäss - tillsammans med Niklas Liljebäck vid Marsviken i Sörmland. I år har 20 vitkindade gäss i Sörmlands skärgård utrustats med sändare och nu är de på väg att lämna sina vinterkvarter. Vi hör också om en studie som ska undersöka människors inställning till gäss – beroende på var vi ser dem.I över 25 år har Sveriges Lantbruksuniversitet tillsammans med länsstyrelserna följt hur det går för olika fiskarter längs med våra kuster. Vi följer med ut på provfiske vid Höga kusten, och hör också om nya sätt att inventera som inte kräver lika många fiskliv.En fisk som det går riktigt dåligt för i Östersjön är torsken. För ett år sedan sattes därför 50 000 torskyngel ut i Gävlebukten. Nu i veckan har Länsstyrelsen och Baltic Waters varit ute på havet för att undersöka hur det gått för ynglen, och Naturmorgon följde med.I veckan har Sverige fått sin 31:a nationalpark – Nämdöskärgården. Vi åker ut bland kobbar och skär och spanar ner i vattnet efter fisk.Sveriges fågelfauna är i förändring. Anders Wirdheim är en av författarna till nya boken ”Fåglarna i Sverige – antal och förekomst”. Han berättar om färre storspovar och tofsvipor, fler gäss och tranor, och ett knippe nya häckfåglar.En blåmes måste bada ibland för att hålla fjäderdräkten i trim. Men det ser faktiskt ut som att den har kul i bassängen också. I veckans kråkvinkel kan inte Helena Söderlundh slita sig från fågelbadet i trädgården.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vissa partier är bättre än andra på att ta åt sig äran och när Sverigedemokraterna ropar högst vinner de många bollar. Så hur ska de andra Tidöpartierna jonglera det? Och så pratar vi om twitterbråket som också skakar den högra sidan av politiken. Experter: My Rohwedder och Olof Svensson. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Först ut är David Bagge i veckans avsnitt – känd som ”Tenbagger” och analytiker på Marketmate – som bjuder på spaningar om sommarens hetaste aktier, småspararnas jakt på dippar och vilka sektorer som kan stå inför nästa stora resa. Vi pratar psykologi, hype kontra värde, och David avslöjar dessutom sin värsta ”zerobagger” i somras. I del två byter vi språk till engelska när vi får återbesök av Gustav Gram, vd för Pila Pharma. Han berättar om bolagets rejält övertecknade nyemission i somras, hur kapitalet används för att accelerera utvecklingen av en potentiellt revolutionerande viktminskningsmedicin – och ger en uppdatering om pipeline, finansiering och framtidsplaner.00:01 Intro00:55 David Bagge, Marketmate29:40 Gustav Gram, Pila PharmaProgramledare: Joakim BågeLänkar till mer info om medverkande och deras bolag:• Marketmate https://www.marketmate.se• Pila Pharma https://pilapharma.comAktier som nämns i podden:• Novo Nordisk• Eli Lilly• Kinnevik• NVIDIA• Investor• Handelsbanken• Atlas Copco• Saab• Sinch• Actic Group• Ovzon• mySafety Group• SEB• Nordea• Bravida• Inwido• Pila PharmaDisclaimer:Kom ihåg att inget i denna podd ska ses som investeringsråd. Alla investeringar är förenade med risk. Vissa av bolagen som medverkar kan ha betalat för sponsring eller rådgivning. Gör alltid din egen analys.

Vissa är kroniskt försenade, andra håller alltid tiden, och båda grupperna har rätt stora problem med den andra sorten. Men förklaringen är inte så enkel som att vissa är mer fyrkantiga och andra mer slarviga – forskare talar istället om olika "tidspersonligheter" med olika syn på distraktioner, relationer och hur man löser uppgifter.Klipp:15:15 Sagan Om Ringen23:34 Captain Ron32:52 Madagascar39:16 JönssonliganRedigering: Peter Malmqvist.Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är tort och stundtals kallt. Vissa bilar har gått sönder och ersats av nya stordåd, andras potatis blev inte kanon. Vi drömmer om kompost i storformat och om blommor på beställning. Välkomna till Blommar det?

Något har hänt inom spelvärlden, den permanenta döden, den gamla klassiska så kallade Game Overn finns inte längre kvar på samma sätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa tycker att det gjort att de moderna spelen blivit för enkla. Men stämmer det?Vi ringde upp Victor Bankler, adjunkt i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde och ställde frågan:Har det blivit Game Over för Game Overn?Reporter: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Ibland är de största berättelserna inte de som utspelar sig i gudarnas gyllene salar, utan de som viskas av vattnet som flyter genom vårt landskap. Vissa platser är mer än bara geografi. De är levande arkiv, flytande minnen.I detta avsnitt lämnar vi Yggdrasils krona och sätter fötterna på den skånska myllan. Vi ska följa en vattenväg som har varit en livsåder, en gränslinje och ett slagfält i tusentals år. En å vars namn bär på ett eko av en helig, förkristen tid.Låt oss följa Helge å, och lyssna till ån som minns.Detta avsnitt är skrivet och producerat av Linus Borgström för Folkpodden/Frontier Unknown Productions.Musik i avsnittet:Ancient river flow - ATMOS (Linus Borgström)*Wishing Well - Jon BjörkSurge of Snakes - Jon BjörkThe Goths - Bonnie GraceDen Heliga Ån - ATMOS (Linus Borgström)*All musik och ljudeffekter utom * licensierade via Epidemic Sound. * Text skriven av Linus Borgström, musik skapad via Suno.Copyright 2025 Linus Borgström / Folkpodden / Frontier Unknown Productions

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Geting- och insektsplågan är här, och med det olika typer av reaktioner i samband med dessa stick. Vissa livshotande, andra lokala reaktioner. Oscar Berg barnläkare förklarar vad som är viktigt att vara uppmärksam på, och när ditt barn behöver akut vård. Men även tips att tänka på för att undvika stick, samt vilka huskurer och läkemedel som kan lindra.Även om insektsbett inte är farligare för barn än för vuxna, så kan barn inte alltid förklara eller tyda tecken på allergi.Så in och lyssna, inte bara när det surrar runt picknickfilten eller vid fikabordet, utan för att alltid vara förberedd......och för att vi även "sticker" hål på några myter om getingar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är du en dammråtte-jägare eller står du ut med mer än lite skit i hörnen? Ring in och berätta vad städningen betytt i ditt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa tycker det räcker med en storstädning till jul, andra putsar och fejar varje dag. Vilken typ är du? Och vilket förhållande har du till det ständigt omdiskuterade ämnet städning?Kanske har du en dråplig historia i städ-miljö som du vill berätta.Dela med dig av din berättelse i Karlavagnen, Sveriges största samtalsrum.Ring eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram.

För att få bättre lönsamhet och en mer miljövänlig odling blir dagens bönder mer skärmberoende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20 november 2024. Vi följer med den västgötske bonden Emil upp i traktorhytten. Där sitter han i skenet av tre skärmar och följer hur traktorn rör sig och hur såmaskinen och gödselspridaren potionerar ut gödsel och utsäde. Behovet av gödsel kan variera på ett och samma fält. Vissa delar av fältet behöver mycket medans andra klarar sig med lite mindre gödsel. Emil har med jämna mellanrum över fälten tagit jordprover som analyserats på laboratorium, för att får reda på gödselbehovet, och varje prov har sin exakta gps-punkt.Den här informationen används för att skapa en styrfil, som med satelitpositionering gps, styr gödselpridarens dator så att rätt mängd gödsel hamnar på rätt plats. Camilla Widebeck , programledarecamilla.widebeck@sr.seGustaf Klarin, reportergustaf.klarin@sr.se

Trumpsmäll, kronrally och lågkonjunktur. Det råder ingen brist på utmaningar för storbolagen, som fungerar som en motor för hela ekonomin. Deras betydelse är enorm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Effekterna av handelskriget syns nu tydligt i flera av börsbolagens kvartalsrapporter. Även den starkare kronan gör avtryck. Bland annat hos Ericsson, SKF och Sandvik. Vin och vatten i kvartalsrapporternaMen trots alla snubbeltrådar som finns där ute just nu beskriver bolagscheferna sina resultat som robusta och starka. Vissa redovisar en rekordhög orderingång. “Det har gått ganska bra”, sammanfattar Lars Söderfjell, aktiechef på Ålandsbanken, kvartalsrapporterna. ”Utfallet har blivit ungefär som väntat, till och med bättre än befarat i vissa fall”.Viktiga för skatteintäkter och anställningarFör Sverige är storföretagens betydelse enorm. Och de har dessutom stärkt sin roll i det svenska näringslivet, både när det gäller andelen anställda och försäljning, säger Tom Johansson, statistiker på SCB.Nedskärningar och besparingarMen nu flaggar flera av dem för ytterligare nedskärningar. Bland annat för att kompensera för valutasmällarna och handelstullarna. ”Jag ser en uppenbar risk framåt”, säger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges ingenjörer.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Lars Söderfjell, aktiechef ÅlandsbankenVictor Jensen, reporter EkonomiekotTom Johansson, statistiker SCBJohan Kreicbergs, samhällspolitisk chef Sveriges ingenjörerBörje Ekholm, vd EricssonStefan Widing, vd SandvikHåkan Samuelsson, vd Volvo CarsJohan Torgeby, vd SEBBenjamin Dousa (M), utrikeshandelsministerElisabeth Svantesson (M), finansministerekonomiekotextra@sverigesradio.se

Under kalla kriget byggdes ett omfattande nätverk av bunkrar och bergrum över hela landet – från dolda kommandocentraler till självförsörjande skyddsrum. Dessa anläggningar var konstruerade för att motstå attacker och möjliggöra liv under jord i veckor, med egna energikällor och vattenreningssystem.Rykten om hemliga tunnlar och aktiva bunkrar lever kvar, och vissa tror att anläggningar än idag står redo vid en ny kris. Dessa konstruktioner har blivit föremål för många myter och konspirationsteorier. Forumet Flashbacks tråd om Riksbunkern har över 8 000 inlägg.I samarbete med Militärhistoriepodden publcierar vi podden Historia Nu samtal med idéhistorikern Peter Bennesved, till vardags verksam vid Totalförsvarets forskningsinsitut.Under andra världskriget byggdes civila och militära anläggningar för att skydda befolkningen. Men under kalla kriget genomsyrade bunkrarna det svenska landskapet – från enkla skyddsrum i stadskärnorna till underjordiska komplex konstruerade för att motstå kärnvapenattacker.Bunkrarna byggdes inte bara av militära skäl utan även för att inge trygghet. Myndigheterna betonade vikten av beredskap men hemlighöll detaljer om de mest strategiska anläggningarna. Detta skapade en dubbel verklighet: en öppen diskussion om civilförsvaret och en hemlig försvarsstruktur.Efter andra världskriget ersattes hotet från Nazityskland av fruktan för Sovjetunionen, vilket ledde till en ny försvarsstrategi där hela samhället skulle kunna motstå en attack. Skyddsrummen blev en integrerad del av stadsbilden och totalförsvaret utvecklades.Under kalla kriget byggdes bunkrar, bergrum och kommandocentraler över hela landet. En del var offentliga skyddsrum, men många var dolda och endast tillgängliga för militära eller statliga funktioner. Bergrumsanläggningar som Hemsö fästning och Aspöanläggningarna var en del av en hemlig försvarsstruktur inför en eventuell sovjetisk invasion.Bunkrarna skulle fungera som självförsörjande enheter under lång tid. Många hade egna energikällor, vattenreningssystem och förråd. Vissa kunde hysa hundratals personer i flera veckor, medan andra var mindre observations- eller sambandscentraler.Många historier om kalla krigets försvarsanläggningar lever kvar. Vissa tror på ett nätverk av tunnlar som förbinder bunkrarna, medan andra spekulerar i att vissa anläggningar fortfarande är operativa.En seglivad myt är att det finns ett dolt tunnelsystem under Stockholm som kopplar samman strategiska byggnader. Enligt vissa teorier skulle det kunna användas av regeringen vid en attack, medan andra tror att det är en kombination av gamla järnvägstunnlar och gångar som med tiden fått en mytisk aura.En av de mest omtalade anläggningarna är Riksbunkern, som enligt rykten skulle fungera som en skyddad plats för regeringen vid krig. Dess exakta plats och funktion är okända, men den sägs vara insprängd i berget någonstans i Stockholmsområdet och utrustad för att hysa landets ledning under en längre tid.Det spekuleras i att bunkern är förbunden med ett tunnelsystem, vilket skulle göra det möjligt för regeringen att förflytta sig utan att gå ut i det öppna. Dessa rykten har aldrig bekräftats, men stärks av att Sverige hade en omfattande beredskap för att skydda sin ledning under kalla kriget.Bildtext: Femörefortet i Oxelösund – en av Sveriges mest avancerade kustförsvarsanläggningar under kalla kriget. Nu museum. Av Xauxa Håkan Svensson - Own work. CC BY-SA 3.0Musik: Underground Bunker av LIVINGFORCE. Storyblock AudioLyssna också på Sverige och det kalla kriget: Den andra stormaktstiden (del 3) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad krävs för att en kändis ska ta sig fram i politiken? Medverkan i Robinson, bakgrund i Army of Lovers eller räcker det med att vara kändisadvokat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommarspecial – Den här veckan om kändisarna som vill till riksdagen. Många är kändisarna som har drömt om en politisk karriär, men långt ifrån alla har kommit hela vägen fram. Vissa har gått den långa vägen via kommunpolitiken, andra har glidit in på en räkmacka och blivit statsråd. Helena Gissén och Fredrik Furtenbach tittar närmare på frågan och förklarar om det svenska politiska systemet är bra eller dåligt för kändisar.Medverkande: Fredrik Furtenbach och Helena Gissén, Ekots inrikespolitiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Du har säkert sett dem – de där fulsöta dockorna som folk bokstavligen slåss om och som dinglar från kändisars märkesväskor. En samlarfigur som på kort tid blivit ett globalt fenomen. Vissa säger att framgången handlar om smart marknadsföring, men andra menar att det handlar om något mycket mörkare. För på sociala medier viskas det om en förbannelse. Om att dockorna är mer än bara plast och färg – att de bär på något. En närvaro. Något som inte vill dig väl.Det här är Spöktimmen Short – vårt nya format där vi släpper korta avsnitt om aktuella ämnen.Fall: LabubuMusik”Come out and play” av DesperateMeasurezcreativecommons.org/licenses/by/3.0/ KontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Natten mellan den första och andra februari 1959 dör nio unga skidåkare på ett mystiskt sätt i norra Uralbergen. Deras tält hittas uppskuret från insidan och kropparna ligger utspridda över fjällsluttningen. Vissa har brutna revben, andra är halvnakna och en saknar tungan. Teorierna är många — kom en lavin? Var det ett militärt experiment? Eller något helt annat?I över 60 år har expeditionen varit ett stort frågetecken för forskare och konspirationsteoretiker — men nu har ny information kommit fram. Och kanske, bara kanske, har vi kommit ett steg närmare sanningen om mysteriet vid Dyatlovpasset.Musik”Requiem Demo (Horror)” av ianchenmusiccreativecommons.org/licenses/by/3.0/ KontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vissa aktier är sötare än andra – en sådan aktie är Nordeuropas ledande konfektyrbolag Cloetta med några av de starkaste varumärkena på marknaden. För vem har inte hört talas om “tag det rätta, tag Cloetta” från 1921 eller “Go och Gla, Kexchoklad” från 1995. Mina personliga favoriter är Center, Polly och Kexchoklad men faktum är att just choklad faktiskt utgör en mindre del av bolagets produktmix. I höstas fick bolaget en ny vd och det ifrågasatta fabriksbygget lades i malpåse samtidigt som aktien stigit +66% sen ettårslägsta. Därför är det hög tid att spana in bolaget igen. Med mig i avsnittet har jag bolagets nya vd sedan i höstas Katarina Tell som berättar allt vi behöver veta just nu och lite till. Psst... visste du att svenskt lösviktsgodis kan kosta uppemot 500 kr/kilo i USA? Delikat lyssning på dig, Nicklas

Under kalla kriget byggdes ett omfattande nätverk av bunkrar och bergrum över hela landet – från dolda kommandocentraler till självförsörjande skyddsrum. Dessa anläggningar var konstruerade för att motstå attacker och möjliggöra liv under jord i veckor, med egna energikällor och vattenreningssystem.Rykten om hemliga tunnlar och aktiva bunkrar lever kvar, och vissa tror att anläggningar än idag står redo vid en ny kris. Dessa konstruktioner har blivit föremål för många myter och konspirationsteorier. Forumet Flashbacks tråd om Riksbunkern har över 8 000 inlägg.I podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med idéhistorikern Peter Bennesved, till vardags verksam vid Totalförsvarets forskningsinstitut.Under andra världskriget byggdes civila och militära anläggningar för att skydda befolkningen. Men under kalla kriget genomsyrade bunkrarna det svenska landskapet – från enkla skyddsrum i stadskärnorna till underjordiska komplex konstruerade för att motstå kärnvapenattacker.Bunkrarna byggdes inte bara av militära skäl utan även för att inge trygghet. Myndigheterna betonade vikten av beredskap men hemlighöll detaljer om de mest strategiska anläggningarna. Detta skapade en dubbel verklighet: en öppen diskussion om civilförsvaret och en hemlig försvarsstruktur.Efter andra världskriget ersattes hotet från Nazityskland av fruktan för Sovjetunionen, vilket ledde till en ny försvarsstrategi där hela samhället skulle kunna motstå en attack. Skyddsrummen blev en integrerad del av stadsbilden och totalförsvaret utvecklades.Under kalla kriget byggdes bunkrar, bergrum och kommandocentraler över hela landet. En del var offentliga skyddsrum, men många var dolda och endast tillgängliga för militära eller statliga funktioner. Bergrumsanläggningar som Hemsö fästning och Aspöanläggningarna var en del av en hemlig försvarsstruktur inför en eventuell sovjetisk invasion.Bunkrarna skulle fungera som självförsörjande enheter under lång tid. Många hade egna energikällor, vattenreningssystem och förråd. Vissa kunde hysa hundratals personer i flera veckor, medan andra var mindre observations- eller sambandscentraler.Många historier om kalla krigets försvarsanläggningar lever kvar. Vissa tror på ett nätverk av tunnlar som förbinder bunkrarna, medan andra spekulerar i att vissa anläggningar fortfarande är operativa.En seglivad myt är att det finns ett dolt tunnelsystem under Stockholm som kopplar samman strategiska byggnader. Enligt vissa teorier skulle det kunna användas av regeringen vid en attack, medan andra tror att det är en kombination av gamla järnvägstunnlar och gångar som med tiden fått en mytisk aura.En av de mest omtalade anläggningarna är Riksbunkern, som enligt rykten skulle fungera som en skyddad plats för regeringen vid krig. Dess exakta plats och funktion är okända, men den sägs vara insprängd i berget någonstans i Stockholmsområdet och utrustad för att hysa landets ledning under en längre tid.Bildtext: Femörefortet i Oxelösund – en av Sveriges mest avancerade kustförsvarsanläggningar under kalla kriget. Nu museum. Av Xauxa Håkan Svensson - Own work. CC BY-SA 3.0Musik: Underground Bunker av LIVINGFORCE. Storyblock AudioLyssna också på Sverige och det kalla kriget: Den andra stormaktstiden (del 3)Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svingerudsteinen hittades nästan slumpartat hösten 2021 i en gravplats vid Tyrifjorden nordväst om Oslo i Norge. Svingerudsteinens runor ristades så tidigt som år ett till år 250 e. Kr. Det gör den till världens äldsta runsten som vi känner till.De upp till 2 000 år gamla inskriptionerna är från den allra äldsta perioden i runskriftens gåtfulla historia. Runskriften uppstod bland germaner sannolikt utifrån det latinska alfabetet, alternativt det grekiska eller etruskiska.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristel Zilmer, professor i runologi vid Kulturhistoriska museet i Oslo.Runor är skrivtecken som uppstod århundradena efter Kristi födelse och brukades av germaner. "Runraden" kallas futhark på grund av de sex första runornas ordningsföljd: ᚠᚢᚦᚬᚱᚴ (jämför alfabet). De äldsta runfynden härrör från det sena 100-talet e.Kr. Flera olika runrader användes för olika språk, och vissa runtecken införlivades även i varianter av det latinska alfabetet, vilket allteftersom (i Norden på 1000–1200-talet) ersatte runorna, även om spridda bruk av dessa länge levde kvar på sina håll – i Dalarna skrevs det exempelvis runor ända in på 1800-talet.Den rödbruna Svingerudsteinen är inte större än 31x32. De som ristade talade fornnordiska som är moderspråket för de nordiska språk som idag talas i Skandinavien. På stenens framsida framträder åtta runor tydligt bland andra inskriptioner. Omskrivet i bokstäver står det: idiberug. Är stenen gjord "för Idibera"? Eller var det meningen att man skulle skriva namnet "Idibergu" eller släktnamnet "Idiberung"?Stenen har flera typer av gravyrer. Vissa linjer bildar ett rutmönster, det finns små sicksackfigurer och andra intressanta saker. Alla markeringar är inte språkliga, och man kan få intrycket av att någon har imiterat, utforskat eller lekt med att skriva. Kanske höll en eller flera personer på att lära sig att hugga runor.C14-datering av de övriga gravfynden visar att stenen härstammar från en tidpunkt mellan åren 0 och 250 efter Kristus. Epoken är känd som romersk järnålder. På stenen finns en blandning av olika inskrifter, för det mesta tunna streck som påminner om klotter. Den tydligaste inskriptionen är åtta runor som bildar ordet ”idiberug”.Skrivsätten i äldre inskrifter varierade mycket, och språket förändrades mycket från det att dessa runor ristades fram till vikingatiden och medeltiden. Det är därför krävande att tolka budskapet på stenen.Bild: Svingerudsteinen hittades i en flatmarksgrav i Svingerud nordost om Oslo vid utgrävningar som genomfördes av Kulturhistorisk museum i Oslo. Daterad genom andra gravfynd bedöms den vara från år 0- 250 evt. Fotograf: Urban Lindstedt Bild: Urban Lindstedt Musik: Electra to the Baltic Sea av Giuseppe Rizzo, Storyblocks audio. Lyssna också på Ölands fornborgar – kultplatser och försvarsanläggningar. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Innehåll:Presidentval i Polen. Vilken roll spelar det för Europa?Reportage om varför vi fortsätter konsumera trots att vi kanske borde sluta?Vilken årstid doftar mest, och vilka dofter förknippar vi med just sommaren?Reportage från Finland där ökad turism innebär påfrestningar för lokalbefolkningenKrönika av Katarina BarrlingPanelen: Stig-Björn Ljunggren, Sydöstran, Olof Ehrenkrona, SvD, Annie Croona, Dagens ETCReportage från Sydkorea där klyftan mellan unga män och unga kvinnor är stor inför presidentvalet 3 juni.En amerikansk domstol för internationell handel meddelade i veckan att Donald Trumps importtullar skulle stoppas, men Trumps administration överklagade snabbt. Hur ser relationen mellan president Trump och domstolarna ut idag i USA?Satir - ”Radioskugga”Rapport från Paris där det blev mycket stökigt efter att fotbollslaget Paris Saint-Germain vunnit Champions League.Om nödläget i Gaza och omvärldens reaktioner.I nästa vecka hålls ett avgörande möte för Natos försvarsministrar. Det blir den sista sammankomsten inför toppmötet i Haag i sommar. Vad står på spel?Kåseri Helena von ZweigbergkProgramledare: Nina BennerProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Nicola Pryke

Begreppet propaganda för tankarna till lögner och manipulation, men det började som ett heligt uppdrag att försvara den katolska tron gentemot reformationen. Under världskrigens totalmobilisering på 1900-talet fick propagandan sin moderna karaktär. Radio och film skapade helt nya möjligheter för masspåverkan.Totalitära regimer som Nazityskland och Stalins Sovjet förfinade propagandans estetik och metodik. Affischer, parader, tal och slogans blev verktyg för att forma både verklighetsbild och folkvilja. Och i Sverige och Finland har propagandans verktyg använts för att få oss att dricka mjölk.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Mats Bergman, professor i kommunikation vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet och aktuell med skriften Propaganda. Detta är ett betalt samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.Enligt en etablerad definition är propaganda en avsiktlig, systematisk ansats att utforma perceptioner, manipulera kognitioner och styra handlingar i syfte att gynna sändarens mål. Det centrala är alltså inte nödvändigtvis lögnen, utan ensidigheten och manipulativiteten. Propagandan är inte dialogisk utan monologisk – inte inriktad på att främja förståelse, utan lydnad.Vissa forskare har dock menat att denna syn är för snäv. De menar att propaganda inte bara handlar om vilseledning, utan om att konstruera verklighet – att forma identiteter, offentligheter och hela samhällsnarrativ. Med denna förståelse rör sig propaganda inte bara i informationssfären utan i själva ontologin. Den bygger inte bara falska bilder, utan formar själva det som uppfattas som verkligt.På 1600-talet inrättade påven Gregorius XV myndigheten Sacra Congregatio de Propaganda Fide – en institution med syfte att sprida katolicismen och bekämpa reformationen. Det latinska propagare betyder att sprida, alstra eller utvidga – ett uttryck med både agrikulturella och militära undertoner.Men redan i det antika Egypten och Rom användes reliefer, mynt och texter för att förstärka makthavares legitimitet och militära triumfer. Caesar själv agerade propagandist i sina krigskrönikor, och även Bayeuxtapeten kan ses som ett ideologiskt verk som berättigar en erövring.Propagandans dystopiska potential blev tydlig, inte minst i George Orwells 1984, där språket i sig förvandlades till ett kontrollinstrument. Även efterkrigstidens kalla krig innebar ett ideologiskt mediekrig mellan öst och väst, där inte bara bomber utan också budskap var avgörande vapen.Men propaganda är inte alltid lögn. Flera kända propagandister – såsom Nazitysklands Joseph Goebbels – betonade faktiskt vikten av att hålla sig nära sanningen, om än i selektiv eller manipulerad form. Det är därför mer korrekt att tala om propaganda som en teknik för att forma verkligheten snarare än att alltid direkt förvränga den.Med digitaliseringens framväxt har propagandan återigen genomgått en förvandling. I dag är det inte längre enbart stater eller medier som står för påverkan – alla med en internetuppkoppling kan delta i informationskriget. Den nya propagandan är snabb, ofta automatiserad och gränslös.Bild: Beredskapspropaganda som vykort. Kalmar läns museum, Digitaltmuseum. Public Domain.Musik: Strolling Downtown av New Library Sounds. Storyblock Audio.Lyssna också på Från grötmiddag till ensam-sallad framför tv-n på 50 år.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.