Podcasts about Vissa

Hildegard av Bingen var en av det medeltida Europas mest begåvade personer. Hon är känd som tonsättare och intellektuell, men hon skapade också ett eget språk. Magnus Florin fascineras av projektet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerad första gången den 5 mars mars 2019. Jag minns ett besök hos Willy Kyrklund, författaren, resenären och – inte minst – språkkännaren. Vi hade stämt träff en eftermiddag i hans hem utanför Uppsala och jag kom dit på utsatt tid, ringde på porten, men utan resultat. Dörren var öppen, jag steg in, det var tyst därinne, hade något hänt? Nej, det visade sig att han helt enkelt tog en tupplur och jag beslöt mig för att vänta. Lät blicken vandra längs bokhyllorna, såg Euripides dramatik i grekiskt original och flera persiska verk. På en trave böcker låg ett öppnat litet kuvert med ett brev, handskrivet i stora bokstäver. Man ska inte tjuvtitta, men min nyfikenhet beviljade undantag och jag läste. Avsändaren var en elvaårig pojke som hade sett Kyrklund berätta i tv att han som just elvaåring hade skapat ett alldeles eget språk med nya ord. Och nu undrade den brevskrivande pojken hur Willy hade gjort, för det ville pojken väldigt gärna göra, han också – skapa ett eget språk. Ja, vad är det som är så lockande – inte bara för elvaåringar – i att uppfinna nya språk och nya ord? ”Ranzgia” är ett ord som inte kan hittas i något vanligt lexikon. ”Ranzgia”, det betyder ”tunga” och är uppfunnet av Hildegard av Bingen, den tyska 1100-talsnunnan, berömd för så mycket. I musikvärlden är Hildegard den stora pionjären som skapare av vokalmusik, bortglömd i flera sekler men i våra dagar återupptäckt med ständigt nya uppföranden och inspelningar. För teologer och filosofer är hon den främsta intellektuella kvinnan i sin tid, den benediktinska abbedissan och klostergrundaren som brevväxlade med kejsare och påvar, ibland kallad ”Sibyllan från Rhenlandet”. Konsthistorikerna uttolkar hennes religiösa visioner som hon fångade i praktfulla och färgrika målerier. Och både idéhistoriker och naturmedicinare har näsan i hennes skrifter om örter, mineraler, kosmos och läkekonst. Tidigt sågs hon som helgon i den katolska kyrkan och blev 2012 kanoniserad av påven, med fortsatt och stigande berömmelse som följd. Men mindre berömd, nästan helt obekant, har Hildegard varit som skapare av nya ord. ”Ranzgia” var inte hennes enda ordskapelse. Här är några till ord: ”Zirinz” – ”finger”. ”Scorintz” – hjärta. ”Foscal” – fot. ”Auziel” – Vatten. Jag skulle kunna fortsätta med uppräkningen ganska länge. För Hildegard skapade en helt egen språkvärld med över tusen ord, samlade och bevarade i två samtida handskrifter. Jag läser hennes nyord i en utgåva av den främsta kännaren av denna språkvärld, den amerikanska medeltidsforskaren Sarah Higley. Titeln på hennes bok är ”Hildegard av Bingens okända språk”– och det var just vad Hildegard själv kallade det hon skapat – ”ett okänt språk”, ”Lingua ignota” på latin. Okänt i betydelsen att det var ett nytt språk, annorlunda än alla de kända. Vissa har antagit att Hildegard var i färd med att bygga ett eget gudstjänstspråk Men varför uppfann Hildegard ett eget språk? Egentligen är det inte ett helt språk, utan en mycket lång ordlista med substantiv i obestämd form – som en inventarieförteckning över vad som finns på jorden. Och Hildegard väjer inte för det allra mest jordiska, även det som ansågs lågt, vulgärt och syndfullt: ”Suinz” – svett. ”Maluiza” – prostituerad. ”Menguiz” – avföring. ”Zirzer” – anus. ”Creuviz” – penis. ”Fragizlanz” – slida. Artonhundratalets filologer ville inte tänka att nunnan Hildegard hade befattat sig med sådana ord – så de beslöt att hennes nya språk inte alls var hennes, utan gjort av någon annan. Men dagens forskare är överens om att Hildegard är upphovskvinnan. Och att hon såg som sin avsikt att noga förteckna allt jordiskt, just för att det är en del av skapelsen. I handskrifterna är varje ord försett med en översättning till två språk, latin och tyska, just som i ett lexikon. Fast i det här lexikonet finns de främmande orden ingen annanstans än inom lexikonet. Bara en enda gång låter Hildegard ett nyuppfunnet ord ta plats i den vanliga världen. Det sker i en av hennes sånger: ”O Orzchis Ecclesia”. ”Ecclesia” är lika med kyrka, men ”Orzchis” – det är ett påhittat ord som bara finns hos henne, med betydelsen ”väldig”. Så ”O Orzchis Ecclesia” betyder ”O väldiga kyrka”. Vissa har antagit att Hildegard var i färd med att bygga ett eget gudstjänstspråk, till användning i klostret som hon ledde. Men användning och nytta är inte kärnan i hennes ordskapande. Hon försökte knappast bilda något alternativ till latinet som religiöst ceremonispråk. Inte heller något nytt universellt idealspråk, i stil med esperanto. Vad var då avsikten? Flera har menat att det var ett ”adamitiskt” projekt – att Hildegard avsåg att återskapa Adams tungomål, urspråket i Bibeln, det som den första människan uttalade när han på Guds maning gav namn till alla djuren. Ja, man kan säga att hon gör som Adam - men det verkligt fascinerande är att hon inte alls försöker återskapa, utan vill skapa något alldeles nytt. Hon – en medeltida kvinna – gör sig till en ny Adam, en ny ord- och världmakare. Med den djärva handlingen är Hildegard en magnifik kraft i 1100-talet som förändringens och förvandlingens sekel – då människans vetande och kunnande manifesterade sig i de första universitetens framväxt och i mäktiga katedralbyggen utan motstycke. Hildegard visade att också språket kunde tänkas och skapas på nytt. På så vis har hon blivit en hyllad förebild bland våra dagars språkskapare – och sådana skapare finns i en häpnadsväckande omfattning. ”Conlang” är budordet, ”conlang” som kortform för ”constructed languages” – ”konstruerade språk” – och på internet finns en intensiv trafik mellan hängivna språkskapare från hela världen: lingvister, matematiker, programmerare och filosofer. För dem är J.R.R. Tolkien den ofrånkomliga pionjären, lika mycket en språkskapare som berättelseskapare. Men Hildegard är 800 år före Tolkien. Hon är den verkliga pionjären. Och vill vi förstå vad hon var ute efter kan vi tänka på ett ord som ofta återkommer hos henne – ordet ”grönska”. Hon ville få språket och människan och världen att grönska med de nya orden, ge frisk sav till de jordiska språk som vissnat. bland alla sina över tusen uppfunna ord lät hon just ordet ”dotter” vara tomt. Så blir hon en remarkabel kusin till alla ordvrängande trubadurer och poeter genom tiderna, metaforiker som språkmaterialister - och till alla historiens banditer och barnungar som pratat rövarspråk och fikonspråk. Kort sagt en kusin till alla som inte nöjer sig med det språk som redan finns. Ett ord saknas i hennes lexikon, ett av de allra enklaste - ordet ”dotter”. Orden för ”mor” och ”far” finns med, liksom ”bror”, ”syster” och ”son”. Men inte ”dotter”. Tankarna går till hur Hildegard som åttaårig flicka gavs bort av sina föräldrar till ett kloster. Hon blev ingens dotter. Och bland alla sina över tusen uppfunna ord lät hon just ordet ”dotter” vara tomt. Jag tänker återigen på den där elvaåriga pojken och hans brev till Willy Kyrklund. Medan jag väntade på att Kyrklund skulle vakna från sin tupplur läste jag brevet igen. Med pojkens fråga hur man skapar ett eget språk med nya ord. Hur gör man? Jag tror att Willy Kyrklund kunde ha ett antal goda råd att ge. Men jag vet inte om pojken fick svar. Och jag själv hade inte tillfälle att fråga den gången, för Kyrklund fortsatte att sova och jag beslöt mig för att komma tillbaka en annan gång. Magnus Florin, författare och dramatiker Lästips Om Hildegard av Bingens uppfunna språk: Sarah L. Higley, Hildegard of Bingen's unknown language: an edition, translation, and discussion, Palgrave Macmillan, New York, 2007. Om rövarspråk med mera: Daniel Heller-Roazen, Dark Tongues: The Art of Rogues and Riddlers, Zone Books, New York, 2013.

Andrea har haft en riktig pissvecka och Mathilda har nåtts av information som gjort henne RIKTIGT chockad – visste ni lyssnare om det som Mathilda inte visste.. Mathildas följare på Instagram har tipsat om saker hon borde passa på att göra innan bebisen kommer. Vissa saker kändes fina, medan andra gav Andrea ångest. Vilka saker tror tjejerna att andra ljuger om när de säger att de tycker om dem? Välkomna till avsnitt 651!REKLAM FÖR BOOKBEAT - Gå in på bookbeat.se och ange koden "mathildaandrea" när du skapar ett konto så får du 60 dagar gratis! Erbjudandet gäller nya kunder. Efter gratisperioden kostar BookBeat från 99 kr/mån. Ingen bindningstid. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Personlighet är de varaktiga mönster av tankar, känslor och beteenden som präglar vilka vi är. Frågan är hur mycket av vår personlighet som är medfödd och hur mycket som formas av det liv vi lever. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vissa människor är lugna i kaos, andra reagerar starkare på stress. En del söker förändring och nya upplevelser, medan andra trivs bäst med det välbekanta. Temperament och personlighetsdrag påverkar hur vi hanterar motgångar, bygger relationer och ser på världen omkring oss – men formas också av vår uppväxt, våra erfarenheter och de människor vi möter genom livet.Den här veckan pratar vi om vad som formar våra personligheter och varför vi människor har ett behov av att förstå oss själva och andra genom att dela in personligheter i olika typer. Vi tittar närmare på personlighetsforskningens mest använda modell, Big Five, och de personlighetstester som inte bara finns i självhjälpsböcker och livsstilsmagasin utan också används inom rekrytering.Medverkande:Petri Kajonius, personlighetsforskare vid Lunds universitet och Bo Melin, senior professor och forskare inom kognitiv epidemiologi vid Karolinska Institutet. Vi hör också Magnus Lindwall, professor i psykologi vid Göteborgs universitet och medförfattare till boken Psychobusiness, Sara Henrysson Åkerlund, Lotta Wikström och Rami Kaminski.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Olivia Sandell

I en samtid som tror att lösningen på alla problem är att träna och äta rätt, ses överviktiga lätt som ett samhällsproblem. Men hunger har ofta inte alls med mat att göra, konstaterar Annina Rabe. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän publicerades första gången 2018. Just nu är jag mitt uppe i ett garderobsrensningsprojekt. Det tar ganska lång tid, inte bara för att jag inte gjort det på länge och skåpen därför bågnar av diverse tröjor och klänningar jag inte längre använder. Utan för att det är ganska plågsamt. Plaggen väcker minne till liv, minnen från en tid när jag var en annan person. Den personen som var smal. Den som kunde ha vackra kläder eller för den delen vilka kläder som helst, för hon såg ändå okej ut i allt. En person som ter sig som mer och mer avlägsen från den som jag är idag. Jag tänker att den personen måste ha levt ett bekymmerslöst liv. Ett liv utan kroppshat och dåligt samvete, utan att vara en anomali i omvärldens kritiska ögon. Sedan minns jag, att så var det ju inte alls. Den smala personen mådde tvärtom dåligt för jämnan, och detta trots att hon levde upp till alla samtidens krav på slankhet och åtminstone relativ skönhet. Inte hade jag vett att uppskatta det inte. Den icke-smala personen – jag - är faktiskt generellt gladare och mer harmonisk, om än inte helt nöjd med sitt utseende. Mer eller mindre omedvetet märker jag att jag delar in mitt liv i före och efter den där hösten när jag plötsligt skenade i vikt och blev den jag är idag. Nej, jag är inte sjukligt överviktig. Jag skulle förmodligen inte kvala in till Biggest Loser eller få en gastric bypass om jag önskade det. Men jag väger definitivt mer än vad man bör göra när man är lika lång som jag. Så har det varit de senaste tio-femton åren, och trots flera försök har jag inte lyckats gå ner de där envisa kilona. Medelåldern gör det inte lättare; inte heller att ha ett stillasittande yrke och därtill mat och vin som intresse. Och mitt problem är knappast ovanligt. Om det nu ens är ett problem. För vem är det egentligen som har bestämt att det är ett problem med övervikt? Man stör liksom hela samhällsordningen om man väger för mycket. Man blir den där felande länken. Men om vi nu ändå skulle säga att det är ett problem så skulle det väl i så fall vara mitt eget, och ingen annans? Ändå känner jag mig ständigt utsatt för omvärldens kritiskt granskande blickar – ibland även kommentarer. Vissa dagar känns det som om jag med min lilla övervikt är ett samhällsproblem. Ett välfärdsproblem. I vår gravt kroppsfixerade tid där det entydiga svaret på nästintill varenda fråga är att ”träna och äta rätt” – vad nu ”rätt” kost är just den här säsongen, undvik socker, kolhydrater, fett, eller vänta nu, fett får man väl äta eller var det förra veckan? I en sådan tid finns ingen ursäkt för att vara ett fetto. Lösningen framstår som enkel: det är bara att skärpa sig! Man stör liksom hela samhällsordningen om man väger för mycket. Man blir den där felande länken. Det räcker alltså inte med ens egna känslor av otillräcklighet– man ska dessutom bära samtidens besvikelse på sina axlar. Och i vår tids stora hyckleri ingår dessutom att alla tränings- och kosttrender saluförs som något som ska få oss att rent allmänt ”må bättre”, när det i själva verket nästan uteslutande handlar om att bli smal. Det indirekta budskapet blir: hur ska man kunna må bra om man inte är smal? Om jag, med en förhållandevis ringa övervikt, ofta umgås med alla dessa destruktiva tankar, känner att mitt värde som människa sitter i hur många kilo jag väger – hur skall det då inte vara för dem som enligt alla måttstockar verkligen är feta? Den amerikanska författaren Roxane Gay vet. Större delen av sitt liv har hon varit gravt överviktig, som mest med en vikt på över 250 kilo. I den självbiografiska boken ”Hunger – a memoir of my body” berättar hon om ett liv med en kropp som är allas angelägenhet och allmänt byte för allehanda fördomar. På den feta kroppen är det fritt för var och en att projicera sitt eget narrativ. Fetma, precis som hudfärg, är något som inte går att dölja hur mycket du än försöker. Och som tjock, svart, queer och kvinna hamnar Roxane Gay längst ner på statusskalan i nästan vartenda sammanhang. Främmande människor i matvaruaffärer känner sig nödgade att diskret plocka ut varor ur hennes kundvagn Hon utvecklar diverse strategier för att, som hon skriver, överleva i en värld som har mycket lite tålamod eller medlidande för en kropp som hennes. En metod är att vara rolig; att förekomma omvärldens eventuella hånfulla skratt genom att dra fokus till sin övervikt. Hon beskriver hur en gravt överviktig kropp blir allas rättighet att kommentera; inte bara bland familj och vänner. Hur hon ständigt får lyssna på utläggningar om det farliga i att väga så mycket som hon gör. Som om, skriver Gay, ”jag inte bara var fet utan också fruktansvärt korkad”. Dessa råd är utdelade ”i all välmening”, från människor som anser sig bara tänka på hennes bästa. Främmande människor i matvaruaffärer känner sig nödgade att diskret plocka ut varor ur hennes kundvagn och byta ut dem mot något nyttigare. ”I all välmening.” Hon dissekerar hyckleriet och cynismen kring realityshower som "Biggest Loser" och det överdrivna medieintresset för framför allt kvinnliga kändisars vikt. Allt pekar på samma sak: det är den smala kroppen som är normen, allt annat är en avvikelse. Det är ju inte någon okänd slutsats och hennes tankar kring det är kanske inte så nya, men sällan har det beskrivits så hjärtskärande som här. Allt landar till sist i hungern, den som gett boken sitt namn. Hungern som är både fysisk och psykisk och egentligen handlar om helt andra saker än mat. Allting som har med våra kroppars utseende att göra är komplicerat Att vara en fet kvinna är en paradoxal kombination av att vara osynlig och på samma gång ta alldeles för mycket plats. Roxane Gay beskriver hur hon en gång började äta för mycket för att bokstavligen bygga ett pansar kring sin egen kropp. Som 12-åring blir hon brutalt gruppvåldtagen av en klasskamrat och hans kompisar. En klasskamrat hon dessutom är kär i. Hon känner kraftiga skamkänslor och berättar inte för någon om det inträffade. Hon fortsätter till och med att träffa killen som iscensatte våldtäkten ett bra tag efter det inträffade. Skammen leder till att hon börjar äta. Fetman blir en slags rustning, som gör henne obegärlig och skyddar henne mot att utsättas för våldtäkt igen. Varje gång hon börjar banta och träna bort fettet slutar hon tvärt just när det börjar ge resultat. En smalare kropp gör henne mer ömtålig, både bokstavligt och bildligt. Samtidigt är det ju just fetman som gör henne extra sårbar och till ett villebråd för omgivningens hån och missriktade välvilja. Låter det motsägelsefullt? Ja, det är det också. För är det något som Roxane Gays bok visar med plågsam tydlighet så är det är att detta med kroppen inte är enkelt. Det är inte ”bara att ta sig samman”, sluta äta kolhydrater och gå till gymmet. Allting som har med våra kroppars utseende att göra är komplicerat, inkonsekvent och ofta förenat med en grundångest vi inte alltid är beredda att konfrontera. Och detta i en hurtig samtid som inte basunerar ut något annat budskap än att det är enkelt, bara man tar sig samman. Det finns ingen ursäkt för att vara ett fetto. Annina Rabe, litteraturkritiker Litteratur Roxane Gay: Hunger – a memoir of my body. Harper, 2017.

Ett av andra världskrigets mest framträdande karaktär var terrorbombning av civilbefolkningen med målet att knäcka motståndsviljan. London led svårt under Blitzen och Rotterdam bombades sönder närmast av misstag. Senare i kriget jämnades städer som Hamburg, Berlin, Dresden och Tokyo med marken av enorma bombskvadroner.Militära teoretiker förstod tidigt att flyget skulle förändra kriget i grunden. Naivt trodde man att enstaka bombanfall skulle kunna knäcka ett lands motståndsvilja – när verkligheten var precis tvärt om. Trots civilbefolkningens lidande under bombanfallen ökade bara motståndet.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet, aktuell med boken Bombkriget 1939-45. Detta är del ett av två avsnitt om bombkriget under andra världskriget.Under andra världskriget genomgick bombkriget en betydande utveckling. Bombplanen kunde bära allt fler och tyngre bomber, nya sikten tillät precisionsbombning, och nya strategier som bombmattor utvecklades.Det fälldes miljontals bomber över både militära och civila mål. Förlusterna var stora - både bland de nedskjutna bombplanen och de som blev offer för bombraiderna på marken. Trots att bombsiktena förbättrades väsentligt, övergavs målsättningen att precisionsbomba militära mål till förmån för "area bombing", vilken framför allt drabbade civila.Under andra världskriget blev städer som Rotterdam, London, Hamburg, Dresden, Tokyo samt Hiroshima och Nagasaki mål för massiva bombningar. Dessa bombningar ledde till omfattande förstörelse och stora förluster av människoliv.För de som utsattes för bombanfallen var konsekvenserna ofta katastrofala. Bortsett från de direkta fysiska skadorna och dödsfallen ledde bombningarna till omfattande förstörelse av hem, skolor, sjukhus och annan infrastruktur. Många överlevande led av psykologiskt trauma långt efter krigets slut.Men även att tjänstgöra ombord på ett bombplan var ett farligt och psykiskt krävande arbete. Förlusterna var stora och många besättningsmän upplevde psykiska trauman som följd av deras erfarenheter.Bombningarnas effekt på krigets utgång är ett ämne för debatt bland historiker. Vissa menar att de bidrog till att försvaga Tysklands kampvilja och kapacitet att fortsätta kriget, medan andra hävdar att deras effekt var begränsad jämfört med andra faktorer.Bild: Amerikanska B-17-plan bombar Focke-Wulfs flygplansfabrik i Malbork den 9 oktober 1943. U.S. Office for Emergency Management. Office of War Information, Wikipedia Public Domain.Musik: Sols Dream av Humans Win, Storyblock Audio. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Många tror att svag försäljning beror på för få kundmöten eller för låg aktivitet, men det verkliga problemet kan vara ett otydligt erbjudande. Om kunden inte snabbt förstår vilket problem du löser och varför just du är rätt val blir säljarbetet onödigt tungt och priset blir ofta den avgörande faktorn. Ett starkt erbjudande gör däremot att kunderna lättare ser värdet, fattar snabbare beslut och väljer dig utan att du behöver övertyga dem i varje affär. Innan du ökar antalet samtal eller marknadsföringsinsatser bör du därför granska hur tydligt, relevant och differentierat ditt erbjudande verkligen är. Kan du förklara vad du gör på 30 sekunder, och skulle kunden förstå värdet direkt? Om svaret är nej är det där utvecklingsarbetet ska börja. Ett bättre erbjudande leder ofta till enklare försäljning, högre marginaler och betydligt mindre frustration.   Slutsatser ➡️ Det största säljproblemet är ofta ett otydligt erbjudande – inte för låg aktivitet. ➡️ När kunden förstår värdet blir försäljningen både enklare och snabbare. ➡️ Börja med att förbättra erbjudandet innan du ökar säljarbetet.

När träldomen avskaffades i Norden säkrades arbetskraften åt godsägare och bönder genom en strikt lagstiftning som tvingade alla som inte hade råd att betala skatt att arbeta för en husbonde. En lagstiftning som infördes på 1200-talet levde i någon mån kvar ända till 1920-talet.Med tiden skärptes arbetstvånget med hot om hårda straff och tvångsutskrivningar till armén. Legohjon levde i stor utsatthet därför att våld var påbjudet medel i arbetsledning och pigor utsattes för sexuella övergrepp av sina husbönder. Samtidigt var möjligheten att byta husbonde mycket begränsad och möjligheten att själv starta en gård nästan obefintlig.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Andersson, historiker vid Avdelningen för agrarhistoria vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han är aktuell med boken Från trälar till tjänstefolk - Legofolk i Sverige 1250-1600.Träldomen avskaffades på 1300-talet eftersom legofolk eller tjänstefolk var en mer effektiv organisering av arbetet. Redan på 1200-talet infördes legofolksinstitutionen som tvingade fattiga att arbeta för en husbonde. Syftet var att hålla fast fattiga i en arbetsrelation och att legohjon skulle förbli fattiga. Legan, eller lönen, var sällan mer än mat, husrum och kläder. Men arbetskraftsbristen i digerdödens spår drev upp löner, men också lönereglering från statsmakten som gärna gick bönder och godsherrar till mötes.Under mer än ett halvt årtusende, från tidig medeltid och ända in på 1900-talet, var arbete som legohjon en av de vanligaste sysselsättningarna i Sverige. I de flesta byar i landet fanns såväl år 1300 som år 1800 åtminstone någon dräng eller piga, och detsamma gällde på herrgårdar, vid bruk och i städer. Omyndiga kunde bli legohjon, och även besuttna bönders barn blev legohjon. Vissa legohjon var gifta, och en legoman och hans hustru kunde till och med tänkas arbeta i två olika hushåll.Vid slutet på 1500-talet arbetade de flesta drängar och pigor på gods eller hos rika bönder - de flesta saknade helt möjligheter att själva bli husbonde.Bild: Legomannen misshandlas av sin husbonde för att han stulit mat som svinen skulle haft.Södra Råda gamla kyrka, Fotograf: Pål-Nils Nilsson / Riksantikvarieämbetet, [Creative Commons,](https://en.wikipedia.org/wiki/en:Creative_Commons) [Attribution 2.5 Generic](https://creativecommons.org/licenses/by/2.5/deed.en)Musik: Mercy And Forgiveness av Ananta Kongka; Storyblocks audio.Lyssna också på Trälarnas liv och Tunnes träluppror. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tog du med dig en snäcka hem från stranden i somras? Eller köpte du helt enkel t-shirten? Berätta för oss om souveniren du aldrig ska göra dig av med. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vissa saker funkar helt enkelt inte hemma sen, trots att den verkade så lockande där på hos strandförsäljaren i fjärran land. Medan andra saker blir som din käraste ägodel, en evig påminnelse om en härlig stund/dag i livet. Hör av dig med berättelsen om din bästa souvenir - hur du kom över den och varför du aldrig kommer att göra dig av med den.Ring eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram.

Välkomna till Martinson Möter, podden som drivs av fadderbarnsorganisationen Compassion.Vissa människor samlar på frimärken. Vissa tränar för maraton. Och sedan finns det människor som vaknar på morgonen och tänker: "Hur ska vi egentligen utrota världsfattigdomen idag?" Det är en ganska ovanlig hobby. Kanske till och med lite opraktisk. Men för dagens gäst har det varit en livslång kallelse.Han är författare, föreläsare, teolog, lärare på ALT och forskare med studier inom teologi, kyrkohistoria samt freds och utvecklingsstudier bakom sig. Han är känd för sitt engagemang i frågor som rör kristen tro, fred, social rättvisa, miljö, migration och han driver bloggen Hela Pingsten. För sitt gedigna arbete har han också mottagit flera utmärkelser för sitt freds och opinionsbildande engagemang.Men kanske är det framför allt så här man kan beskriva honom: Han har ägnat större delen av sitt liv åt att påminna oss om sådant som vi andra ibland lyckas gömma någonstans mellan Netflix-serier, mobilscrollande och den tredje koppen kaffe. Han pratar levande och begripligt om människorna bakom statistiken, om orättvisorna bakom rubrikerna och om varför han faktiskt tror och litar på att en annan värld är möjlig, genom Andens kraft och Guds rike.I dag ska vi prata om fattigdomsbekämpning, strukturell orättvisa, utbildning, kvinnors egenmakt och kyrkans roll i en värld där vissa barn föds med nästan alla möjligheter och andra med nästan inga alls. Vi ska prata om varför det ser ut så, och om varför den bästa hjälpen kanske inte alltid börjar med en lösning, utan med en relation.Men det fina med dagens gäst är att han inte bara kommer med dåligt samvete i en snygg förpackning. He kommer med hållbart hopp. Ett heligt hopp som har fått händer och fötter genom lokala kyrkor, organisationer som Compassion och människor som fortsätter arbeta långt efter att kamerateamen åkt hem och katastrofrubrikerna försvunnit från nyhetsflödet.Så under de kommande 45 minuterna ska vi ge oss på det lilla, enkla projektet att försöka lösa världsfattigdomen. Inga konstigheter. Kaffet är påfyllt. Pepsin står redo. Frågorna är stora. Och vi ska ta reda på om det faktiskt går att utrota fattigdom, eller om Micael bara har läst lite för många profetböcker, kanske Amos, Jesaja och Mika, och blivit tillräckligt optimistisk för att faktiskt tro att det går. Oavsett vilket är jag väldigt glad att han är här.Med stor värme och ännu större frågor, varmt välkommen tillbaka hit fem år senare: Micael Grenholm! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sen brexit-omröstningen har ekonomin dalat och motsättningarna ökat. Vissa av de skräckscenarier som målades upp vid skilsmässan från EU har blivit verklighet. Andra har inte det. Vad måste Andy Burnham klara som hans föregångare misslyckats med? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Världens sjätte största ekonomiI veckan fick landet en ny premiärminister igen. Andy Burnham blir den sjunde ledaren sedan britterna röstade fram brexit för tio år sedan. Han vill införa en ny ekonomisk och politisk modell som minskar klyftorna och får ekonomin att blomstra. “Låt det här bli tillfället när framtidshoppet väcks till liv igen”, säger han.Beskrivs som “mjuk vänster””Det finns en politisk kultur av stora ord och stora planer. Många andra har lovat det han lovar”, säger ekonomijournalisten Katrine Kielos.Framförallt ska hans nya regering fokusera på att hjälpa familjer som kämpar med höga kostnader. Och det är många som har det kämpigt, säger James Savage, ansvarig utgivare på The Local. ”Många britter känner sig fattiga”. Lägre tillväxt och lägre investeringar med brexitEnligt en studie från National Bureau of Economic Research är Storbritanniens BNP 6 till 8 procent mindre än den skulle ha varit om landet stannat kvar i EU. Samtidigt har invandringen ökat – tvärtemot vad som lovades inför omröstningen. ”Invandringsfrågan är fortfarande extremt splittrande och har flera bottnar”, säger James Savage.Relationen med Sverige”Storbritannien är fortfarande en viktigt handelspartner, men det är uppenbart att landet har minskat i betydelse för svensk export”, säger Per Altenberg, chefekonom på Kommerskollegium. ”Brexit är ett bra exempel på vad som händer om man vill sluta sig, istället för att handla globalt med varandra”, säger Scanias vd Christian Levin. Men han ser en ljusning i Storbritannien nu. ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Innan semestern bad vi om era fördomar om skönhetsbranschen, och wow, ni levererade! I det här avsnittet går vi igenom allt från om botox betyder att man är osäker till om laser tunnar ut huden, om kollagenpulver tar bort rynkor och varför SPF-myten vägrar dö. Vissa fördomar krossar vi direkt, andra får ett motvilligt "ja, kanske lite".Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vissa nöjer sig med en vigsel i stadshuset, andra flyger hela släkten till Medelhavet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Emma Lundgren planerar ett tredagars destinationsbröllop i Kroatien, medan Jonna Granberg har satt en stenhård budget på 5 000 kronor, inklusive ringar, kläder, tårta och dryck. Hur mycket behöver ett bröllop egentligen kosta? Plånboken möter två brudar som gjort helt olika budgetar inför den stora dagen.Mari Kråkenes Loewen, chefredaktör på Bröllopsmagasinet, berättar mer om vilka ekonomiska beslut man kan behöva fatta.Och så om att hyra bil i sommar - här får du de bästa tipsen.Programledare är Anna Berg. Producent: Kajsa Linderoth och Mattias Hansson.

I en massa år har ni ställt och vi besvarat fredagsfrågor, och det finns gott om guldklimpar i katalogen. I sommar repriserar vi våra favoriter – fredagsfrågor som verkligen förtjänar en lyssning (till) – på onsdagar. På fredagar kommer helt nya fredagsfrågor som vanligt.Redigering: Peter Malmqvist.Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com.För en reklamfri upplevelse klicka här: https://dummamanniskor.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Och hur ser vårt samhälle på barn? Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Eriksson Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Karin Lübeck ser en trend i samhället där barn får allt större ansvar samtidigt som vuxna beter sig som oansvariga barn. Straffmyndighetsåldern sänks, barn beslutar om juridiskt kön och könsbyte och har tillgång till sin sjukjournal. Vuxna spårar ur i politiska debatter, går runt med gosedjur och gör inte vad som krävs för att säkra klimatet. Vi beter oss som om vi vore avundsjuka på barnen. menar Karin och frågar: Hur ser vårt samhälle på barnet? Finns det en filosofisk/moralisk konflikt mellan juridisk rättvisa och den så kallade folkdomstolen, frågar Sixten Elmstedt. Vissa brott som pedofili eller våldtäkt kan ofta väcka en starkare moralisk vrede och reaktion hos allmänheten än vad domstolarnas straff speglar, medan till exempel ekonomisk brottslighet ibland blir hårdare dömt av domstolen än i folkopinionen.I gyllene bokstäver över ingången till aulan i Universitetshuset i Uppsala står det: ”Tänka fritt är stort men tänka rätt är större”. Orden är ett citat av 1700-talsfilosofen Thomas Thorild. Det här har fått Anton att undra: Vad har man för ansvar för hur och vad man tänker? Och varifrån kommer ens tankar? Nu för tiden kan man ha AI-partner eller -kompis, någon man aldrig träffar fysiskt med som finns i ens medvetande som en tanke. Trots denna fiktiva relation kan det ändå utvecklas en värme och ett förtroende. Överensstämmer inte en relation till en AI-vän exakt med relationen till Gud, undrar Lars som inte är ateist. Medverkande: Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Eriksson LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Vi är fortfarande förkylda, men roar oss med vajpande engelska ekorrar. Annars är det mest hemska djur: helveteslarver, brännmaneter och fågelparasiter. Vi har fått flera bra fikonrecept, tack för det. Nu undrar vi var körsbären är. Det är något konstigt med Irankriget. Varje gång det startar om verkar allt färre bry sig och den stora katastrofen med ransonering och ekonomisk kris har åtminstone inte hänt än. Trump är igång som vanligt. Men svårt att hitta bra analyser av Iran. Nathan Shachar är ett undantag. Medborgarskapsprovet i gång, Svenskan frågar fyra hitflyttade om frågor: de visar sig välintegrerade, eftersom de ger uttryck för det traditionella svenska självföraktet. Will Ferrell, däremot, berömmer svenska mäns förmåga till nästan allt i samtal med Amy Poehler. PM Nilsson listar tre okända fördelar för Ulf Kristersson. Gunilla Kindstrand ger exempel på den typiska svenska kulturdebatten, genom tvärtomtankar. Vissa är sina egna tvärtomare, till exempel Bengt Ohlsson, som intervjuas i Fokus, bland annat om flockbeteende vad gäller Gaza. Magnus Norells nya bok Tunnelseende handlar om just detta, Susanna läser just nu. Och så har Odysséenfilmen premiär. Vi gillar Matt Damion, men måste alla hans filmer handla om att han försöker komma hem? Akta er för smarta glasögon. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är ju så pinsamt att göra bort sig! Kvällen bjuder på dråpliga händelser och vi undersöker varför vi egentligen tycker det är så jobbigt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vissa gånger vill man bara försvinna, andra, landar man i ett gapskratt och ofta blir det en bra historia i efterhand. Karlavagnen handlar ikväll om att göra bort sig och känna att man bara vill sjunka under jorden när det går fel. Som när man snubblar på en trottoarkant, pruttar i fel miljö eller spiller på sin bordsgranne under en fin middag. Kvällens programledare Sofia Rågenklint kommer själv bjuda på några pinsamma ögonblick och har du också en historia när du gjorde bort dig rejält så ring oss på 020-22 10 30, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar 21.40

En kväll tar kvinnan chansen och flyr, med bara en kappa över sin nakna kropp. Hör poliserna som avslöjade landets hittills största kopplerimål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Till en villa utanför Kramfors, mitt i Höga Kusten, kommer män för att köpa sex av en kvinna i 50-årsåldern. Vissa dagar sker det på löpande band. Det är nästan så att de kan mötas i dörren, vilken tid på dygnet som helst. – Hon tar emot kunder för sexuella tjänster, men det är mannen som har total kontroll över det här, hon ska bara lyda honom, säger Caroline Öster, utredare vid polisen i Västernorrland.Mannen kallar sig själv ”monstret” när han bli arg och våldsam. Han har ett förflutet i Hells Angels, och beskrivs ha ett stort våldskapital. För att han fru ska orka med de många kunderna så ger han henne amfetamin och alkohol. Men en dag rymmer hon hemifrån, och ringer 112.– När jag hör larmsamtalet så blir jag väldigt gripen av den rädsla som hon har i det samtalet, säger åklagare Ida Annerstedt.När poliserna hittar mannens digitala kalender kan de räkna till hundratals bokningar och tusentals filmer, sexträffarna har nämligen spelats in, utan köparnas vetskap. Nu berättar utredarna för första gången om Sveriges hittills största koppleriutredning, och hur de kunde identifiera sexköparna, en efter en.I det här avsnittet hör du också polisutredarna Amanda Eriksson och Kristina Sondell, och Lotta Hagberg Widell, reporter på P4 Västernorrland.I juni dömdes mannen i Ångermanlands tingsrätt till 4,5 års fängelse för bland annat grovt koppleri. Domen har överklagats till hovrätten. När det här avsnittet publiceras har 28 män dömts för att ha köpt sex av kvinnan. Utredningen pågår fortfarande och fler sexköpare kommer att åtalas.Hjälp finns att få för dig som köper sex:Nationella hjälplinjen PrevenTell: 020-66 77 88Runt om i landet finns också lokala KAST-mottagningar.Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlLjud: Johan HörnqvistProducent: Petra BerggrenKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Fältreportern fördjupar sig i dagfjärilarnas ibland mycket kräsna val av barnkammarväxter. Och så handlar det om fågeln med de många dialekterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Backtimjan, käringtand, getväppling och kungsmynta är exempel på värdväxter till några av våra dagfjärilsarter. När det är dags att lägga ägg gör fjärilshonorna detta på eller i närheten av sina värdväxter så larverna sedan kan äta på dem. Vissa dagfjärilsarter har många värdväxter att välja mellan medan andra är mycket kräsna. På lördag tittar vi närmare på det här samspelet mellan fjärilar och växter. Fältreporter Jonatan Martinsson sänder från Gösslunda på södra Öland tillsammans med biologen Pav Johnsson och fjärilsexperten Erik Cederberg med hopp om många lätta och snabba vingar i julimorgonen. Just nu flyger bland annat väpplingblåvinge, sandgräsfjäril och svartfläckig blåvinge över de karga alvarmarkerna.Rödvingetrast är en fågel som framförallt häckar i skogar i norra delen av landet. Sången är oftast en svirrande räcka av toner som faller något i tonhöjd. Men inte alltid. Rödvingetrasten har nämligen många olika dialekter. Thomas Öberg har träffat Hansi Gelter som studerat fenomenet och lätt hör skillnad på en rödvingetrast från Uppsala och en från Piteå.Dessutom tas som vanligt ett antal spännande frågor från lyssnarna upp till behandling. Fiskexperten Jessica Dolk berättar om varför vattnet i strandkanten kokar av småfisk, reptilprofessor Claes Andrén förklarar varför en huggorm klättrat upp till en fågelholk och entomolog Moa Pettersson har svar på en undran om svärmande pingborrar.I veckans kråkvinkel av Mats Ottosson handlar det om varför det verkar finnas så mycket mer motvind än medvind och varför man aktivt behöver lägga märke till medvinden.Programledare: Joacim LindwallVeckans naturfråga: Såväl fisk som fågel frossar gärna på dessa djur som vi har ett sextiotal arter av i vårt land.De har kommit att symbolisera det efemära - man syftar då på tiden som fullbildat flygfä, som sägs vara 24 timmar helt ägnade åt fortplantning.Då svärmas det ofta även i bokstavlig bemärkelse.Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter vildmorot. De tre som vann var: Tobias Okamoto Alm i Bromma, Lars Ahlin i Förslöv och Nina Clausen i Arvika. Grattis alla tre!

Tillfälligt stopp mot ärftlig genredigering skaver när entreprenörer vill gå vidare och etiker resonerar kring barn med förbättrade egenskaper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett internationellt moratorium har satts upp för att stoppa genredigering som kan gå i arv, efter att den molekylära genkniven CRISPR/Cas9 ansetts för osäkert att använda på mänskliga embryon i livmodern. Nu driver röster i genredigeringsindustrin på för att släppa stoppet och få testa tekniken längre i embryon, med målet att barn inte ska födas med svåra monogena, ärftliga sjukdomar. Samtidigt pekar forskare på risker som kvarstår även med mer förfinade metoder som base editing. En uppmärksammad preprint från juni 2026 lyfter att stora oavsiktliga förluster i arvsmassan kan minska, men andra problem finns kvar, som off-target-mutationer och mosaik där inte alla celler i embryot förändras.Debatten handlar också om syftet. Vissa vill begränsa användningen till att behandla ärftliga sjukdomar, medan filosofer argumenterar för förbättringar av egenskaper. Andra pekar på alternativet där embryon testas och friska väljs ut. Detsom kallas PGT, preimplanatorisk genetisk testning vid provrörsbefruktning IVF. Forskare menar att det ofta kan vara mer effektivt och mindre riskfyllt än genredigering.Parallellt diskuteras 14-dagarsgränsen för embryoforskning och framväxten av syntetiska embryon, embryomodeller, som kan utmana lagstiftningens nuvarande ramar.Medverkande är Cathy Tie, VD och grundare av Origin Genomis i New York,USA, Fredrik Lanner, professor i embryonal stamcellsbiologi på Karolinska institutet, Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och tidigare även professor i medicinsk etik vid Karolinska institutet, Nils Eric Sahlin, professor emeritus i medicinsk etik vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: David Hellgren david.hellgren@sr.se

Regeringen har beslutat att ge statligt stöd till ny kärnkraft / Färre ger blod / P4 granskar: Vissa märken av falukorven innehåller lite nötkött / Chips och choklad ska få äldre att dricka mer vatten i värmen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reportrar: Nina Muossa och Peter Al Fakir.

Almedalsveckan samlar politiker, näringsliv, opinionsbildare och investerare i Visby. Det gör veckan till en intressant temperaturmätare på vilka politiska vindar som kan påverka ekonomin, företagen och börsen framåt.I veckans avsnitt av 10x gästar Erik Zsiga, ledarskribent på Dagens industri, och Henrik von Sydow, omvärldsstrateg på DNB Carnegie. Avsnittet är inspelat från "10x-trädgården" i Visby under Almedalsveckan.Erik kommenterar de politiska utspelen ur ett näringslivsperspektiv. Vi pratar bland annat om ISK, höjda barnbidrag, sänkt statlig inkomstskatt och vilka frågor som kan få verklig betydelse för företag, hushåll och svensk ekonomi. Henrik hjälper oss sedan tolka vad politiken och det geopolitiska läget kan betyda för privata investerare och deras placeringar framåt. Samtalet rör sig från USA och Iran till Ukraina, Ryssland och Kina, och vidare till Europas behov av att bli mer självständigt inom försvar, AI, energi och tech.Vi diskuterar också hur man kan positionera sig inför sommarbörsen, vilka risker marknaden underskattar och vilka branscher och bolag som kan gynnas av dagens politiska klimat och ekonomiska vindar.Vi får slutligen Erik och Henriks prognos över hur valresultatet skulle se ut om Sverige gick till val idag.Några av bolagen som nämns i podden:SaabRheinmetallAlphabetMicrosoftSpaceXAlibabaBaiduProgramledare: Joakim BågeDisclaimer:Kom ihåg att inget av innehållet i denna podd ska ses som investeringsråd. Vissa av bolagen som medverkar i programmet betalar för det i form av sponsorskap, annonsplats eller genom ett tidigare eller pågående rådgivningsuppdrag.

Sommaren 2026 inleds med ett personligt, varmt och berörande sommarprat från Felicia Tiri.Vissa människor lämnar avtryck som finns kvar långt efter att de har gått bort. Människor som med sitt engagemang, sin energi och sin omtanke formar både människor och samhällen omkring sig. Charles Tiri var en sådan person.I detta avsnitt berättar Felicia om sin pappa Charles Tiri – mannen som var med och grundade Olofströms IBK och som under många år blev en viktig kraft i både föreningslivet och samhället i Olofström. Det är en berättelse om en pappa, en ledare, en eldsjäl och en vän. Om människan bakom engagemanget, om minnena som lever kvar och om hur en person kan påverka generationer av människor genom sitt sätt att vara.Felicia delar med sig av sina egna minnen, tankar och känslor kring sin pappas liv och arv. Hon berättar om hans passion för innebandyn, hans betydelse för klubben och varför så många fortfarande minns honom med värme och respekt.Det här är inte bara en berättelse om innebandy. Det är en berättelse om gemenskap, drivkraft, familj och om de människor som gör skillnad utan att alltid själva förstå hur stora avtryck de lämnar efter sig.Så om du sitter i sommarstugan, i hängmattan, på stranden eller i solstolen och vill lyssna på en berättelse som berör på djupet, då är detta ett avsnitt för dig.Välkommen till Sommarpodden i Innebandyns Magiska Resa. (Versionen utan musik)Charles Tiri (1961–2025). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sommaren 2026 inleds med ett personligt, varmt och berörande sommarprat från Felicia Tiri.Vissa människor lämnar avtryck som finns kvar långt efter att de har gått bort. Människor som med sitt engagemang, sin energi och sin omtanke formar både människor och samhällen omkring sig. Charles Tiri var en sådan person.I detta avsnitt berättar Felicia om sin pappa Charles Tiri – mannen som var med och grundade Olofströms IBK och som under många år blev en viktig kraft i både föreningslivet och samhället i Olofström. Det är en berättelse om en pappa, en ledare, en eldsjäl och en vän. Om människan bakom engagemanget, om minnena som lever kvar och om hur en person kan påverka generationer av människor genom sitt sätt att vara.Felicia delar med sig av sina egna minnen, tankar och känslor kring sin pappas liv och arv. Hon berättar om hans passion för innebandyn, hans betydelse för klubben och varför så många fortfarande minns honom med värme och respekt.Det här är inte bara en berättelse om innebandy. Det är en berättelse om gemenskap, drivkraft, familj och om de människor som gör skillnad utan att alltid själva förstå hur stora avtryck de lämnar efter sig.Så om du sitter i sommarstugan, i hängmattan, på stranden eller i solstolen och vill lyssna på en berättelse som berör på djupet, då är detta ett avsnitt för dig.Välkommen till Sommarpodden i Innebandyns Magiska Resa. (Versionen utan musik)Charles Tiri (1961–2025). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nästa år firar Historier från Hälsingland tio år vilket vi såklart under jubileumsåret 2027 skall fira på flera olika sätt. Men redan nu drar vi igång vår programserie ”En tillbakablick i arkivet”. Med över 200 avsnitt av podden Historier från Hälsingland fördelade på närapå tio år har många historier, livsöden och teman avhandlats genom åren. Vissa avsnitt mer älskade än andra. Under åren har också många nya lyssnare tillkommit och som inte alltid hunnit med att ta del av de första historierna. Därför kommer vi då och då släppa några av de mest efterfrågade avsnitten igen så att fler kan ta del av dem. Först ut är avsnittet om byn Los kändaste dam Tyra Persén.  En gång i tiden var Tyra Persén från Los Hälsinglands rikaste kvinna. Rikedomarna bestod att tusentals hektar skog som hon ärvt av sin far. Tyra brann för alla djur och skrev både insändare och medverkade i intervjuer rörande djurens väl. En dag skulle ett par från Norge läsa om Tyra i dagstidningen, vilket skulle göra den gamla damen på sin ålderns höst utfattig och skuldsatt...  Avsnittet släpptes för första gången i januari 2018.  Kommande berättarkvällar   6 juli kl. 10-15 Historier från Hälsingland arrangerar varje måndag i juli (6, 13, 20 och 27:e) guidade turer i Albert Vikstens Kojby, Lassekrog. Hör historien om hur kojbyn blev till, om Lassekrog och Laforsens tusenåriga historia och berättelser om både vardag och vidskepelse kring det så viktiga skogsbruket i Hälsingland, Dalarna och Härjedalen. Varje tur startar med en rundvandring i kojbyn där besökaren får lära sig mer om de stugor och redskap som finns på platsen. Turen avslutas med kokkaffe, te och kaka (festis för barnen) som intages vid en brasa, samtidigt som några sägner från trakten berättas. Turen tar ca 1 tim.  Tider för turer: kl. 10, 12 och 14  Pris: vuxen 150 kr. Ungdom (7-15 år) 100 kr. Barn  upp till 6 år gratis.  Begränsat antal per tur. Förboka gärna via SWISH 1235672431 Skriv i meddelanderuntan förnamn på den/de som kommer samt datum och tid. Exempel: ”6 juli kl. 12 Pelle Anna”. Givetvis kan du också boka en tur direkt på plats.     8 juli kl. 18 Sägenvandring upp på Hårgaberget, Kilafors. Onsdagen den 8 juli är det dags för sägenvandring upp på Hårgaberget tillsammans med Historier från Hälsingland. Strax innan kl. 18 träffas vi nedanför berget för att i grupp vandrar i maklig takt cirka 1,5 km upp på berget. Under promenaden gör vi flera stopp för att få lyssna till lokala sägner, inte minst de kring Hårgaberget, blandat med kusliga berättelser från Hälsinglands alla hörn. Väl uppe på berget samlas vi i ring vid ”dansplatsen” och fortsätter berättandet. Pris: 150 kr per person. Förköp gärna via SWISH 1235672431 Skriv i meddelanderuntan förnamn på den/de som kommer samt datum. Exempel: ”8 juli Pelle Anna”.    9 juli kl. 18 ”Djävulskontrakt, rånda och småfolk” – sägenafton vid Styggforsen i Boda, Rättvik. Pris: 150 kr per person.  Torsdagen den 9 juli gästar Robert och Fredrik från succépoddarna Historier från Dalarna och Historier från Hälsingland en av Dalarnas mest mytomspunna platser – Styggforsen.  Under aftonen tar vi oss ann sägner från Styggforsen och Boda med omnejd, men beger oss också till andra platser i landskapet. Flera av historierna har vi aldrig berättat inför publik. Vi får möta väsen som troll, vittra, tomtar, skogsrå och självaste Hin Håle. Dessutom delger vi er några moderna memorat d.v.s. möten med väsen i nutid. När brasan falnar avslutar vi kvällen med några spökhistorier.  Pris: 150 kr per person. Förköp gärna via SWISH 1235672431 Skriv i meddelanderuntan förnamn på den/de som kommer samt datum. Exempel: ”9 juli Pelle Anna”.    11 juli kl 15 ”Trolldom, häxeri och farliga väsen” – berättarstund Andtjärabovallen, Ovanåker.  Lördagen den 11 juli avslutar Robert och Fredrik från succépodden Historier från Hälsingland fotoutställningen ”Av Rök, Rot och Eld” på Andtjärabo med en berättarstund om trolldom, häxeri och farliga väsen. Under eftermiddagen tar vi oss igenom ett antal häxerianklagelser med hälsingeanknytning, lär oss några trollformler samt möta några av alla de väsen som sades leva i skogarna i Ovanåker. Vi avslutar berättarstunden med några moderna möten med väsen samt tar er med på några närliggande hemsökta platser. Pris: 150 kr per person. Förköp gärna via SWISH 1235672431 Skriv i meddelanderuntan förnamn på den/de som kommer samt datum. Exempel: ”11 juli Pelle Anna”.  För mer info om respektive berättarkväll besök www.historierfranhalsingland.se samt sociala medier Facebook och Instagram.   

Sommaren 2026 inleds med ett personligt, varmt och berörande sommarprat från Felicia Tiri.Vissa människor lämnar avtryck som finns kvar långt efter att de har gått bort. Människor som med sitt engagemang, sin energi och sin omtanke formar både människor och samhällen omkring sig. Charles Tiri var en sådan person.I detta avsnitt berättar Felicia om sin pappa Charles Tiri – mannen som var med och grundade Olofströms IBK och som under många år blev en viktig kraft i både föreningslivet och samhället i Olofström. Det är en berättelse om en pappa, en ledare, en eldsjäl och en vän. Om människan bakom engagemanget, om minnena som lever kvar och om hur en person kan påverka generationer av människor genom sitt sätt att vara.Felicia delar med sig av sina egna minnen, tankar och känslor kring sin pappas liv och arv. Hon berättar om hans passion för innebandyn, hans betydelse för klubben och varför så många fortfarande minns honom med värme och respekt.Det här är inte bara en berättelse om innebandy. Det är en berättelse om gemenskap, drivkraft, familj och om de människor som gör skillnad utan att alltid själva förstå hur stora avtryck de lämnar efter sig.Så om du sitter i sommarstugan, i hängmattan, på stranden eller i solstolen och vill lyssna på en berättelse som berör på djupet, då är detta ett avsnitt för dig.Välkommen till Sommarpodden i Innebandyns Magiska Resa.Charles Tiri (1961–2025). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vissa saker glömmer man bara inte, framförallt inte vissa saker som skedde under ens barndom. Varför ville Mathilda äta råttsvansar? Och VAD sa Andrea's kompis till henne som ger henne magont än idag? Välkomna till avsnitt 638! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anna Lisa Wärnlöf, alias Claque, har aldrig fått en framträdande plats i den svenska litteraturen. Men hon är en av våra stora stilister, tycker Ulrika Knutson som hyllar Pella-böckernas skapare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2017. Varför är det så svårt att tala om det som betytt allra mest, också böcker? Därför att man är rädd att avslöja sitt innersta, förstås, och finna det banalt. Men om det skulle vara så, så är det inte Anna-Lisa Wärnlöfs fel. Någon sa häromdagen att om Anna-Lisa Wärnlöf, med signaturen Claque, hade varit karl, så hade hon stått ordentligt synlig på klassikerhyllan: avdelningen stilister, mellan Per Rådström och Claes Hylinger. Visst skulle det vara så! Men förklädd till flickbok och kåseri är Claque för alltid utstraffad från den riktiga litteraturen. Ha. På ofattbara sju år, 1958-1965 skriver hon de fyra romanerna om Pella, tre om den buttra Fredrike och hennes krets, och så den märkliga barndomsbiografin ”Boken om Agnes”, 1963. Detta är Claques litterära verk och värld, som nu alltså lever ett rikt liv under klassikerhyllan, under radarn, och älskas hett i hemlighet. Hon går som ett mycel genom bibiotek och antikvariat. Varhelst du minst anar det kan du hitta en läsare flaskmatad med Pella-sentenser. De sitter som slaktstämplar, går aldrig ur. Den som först kom ut ur garderoben som Pella-beroende var Gun-Britt Sundström, ett stilistiskt barn av Sören Kirkegaard – och Claque. Anna-Lisa Wärnlöf – född 1911, död 1987 – var som mest verksam under det tidiga sextiotalet, samtida med miljonprogrammet. Hennes ton gycklar med det andliga rivningsraseriet, den snabba nivelleringen i demokratins namn; en estetisk protest besläktad med Olle Adolphsons visor. Hos Claque finns samma ironiska melankoli, och sinne för ordens poesi. Hos Olle var det "nedisad Volvo med släp", och "kokt kummel med äggsås". Anna-Lisa har samma blick för det konkreta. Majorskan sitter i skymningen och "njuter av att ha två tummar", Pella kräks i duffelkragen vid tanken på att trassla till altaret i tolv meter organza. I fyrtio år övade hon sig som kåsör i Svenska Dagbladet, uppskattad men skygg. På fyrtio år satte hon inte sin fot på redaktionen. Men lilla Pella och farmor Majorskan och tant Signhild levde redan och verkade för fullt i tidningen när Wärnlöf romandebuterade med ”Pellas bok” 1958. När jag mötte Pella i början av sjuttiotalet var de här böckerna bara tio-femton år gamla, ändå speglade de en försvunnen värld, med exotiska inslag av flickskolor, hembiträden och bostadsbrist. Och spridda skurar av borgerlig bildning, som om det hade varit något fullt normalt och ingenting att oroa sig över. Pella själv läste böcker av Proust, Dickens och Cora Sandel – och hon gjorde det med ett självklart välbehag, utan känslor av skam. Detta var inte förenligt med min tonårskultur i början av sjuttiotalet, som utspelade sig i en atmosfär av V-jeans, tristess och symfonisk rock. Om jag hade velat spegla den atmosfären i litteratur så gav Kerstin Thorvall, Sven Wernström och Max Lundgren utmärkta möjligheter, i ungdomsromanens guldålder. Men böckerna om Pella ägnar sig inte bara åt spegling, utan gläntar på kommande liv. De kan man – till stora delar – läsa om, och växa med. Anna-Lisa Wärnlöf låter tonåringens världsbild möta riktigt gamla människors, och mycket små barns. En åtta månaders baby kan vara en stark personlighet hos Claque, som kan väcka dina antipatier också. Att föräldrar och barn, särskilt mödrar och barn, inte självklart finner varandra är en del av Claqueböckernas tidlösa innehåll. Och oavsett ålder får alla inblandade behålla sin integritet – och sina passioner. Passion kan uttryckas av också av det lilla barnet. Som i ”Boken om Agnes”, när småflickorna har skiljts åt och katastrofen ligger i öppen dager. Om hjärtat är krossat spelar det ingen roll om man är sex eller sextio år. Så här uttrycker sig den lilla Anna-Lisa: "Jag var Agneslös, och inte mer med det. Hur gör man när man hänger sig? Jag hade en pilbåge. Kanalen." Humor kan vara hjärtskärande, om den paras med livsinsikt. Att våra personligheter är så oföränderliga, att vi liknar oss själva som barn, är också en drabbande insikt. Inte särskilt behaglig. Det borde vi tänka lite mer på i vår tid, när vi vuxna är så stressade att vi inte står ut med att se barnen ha tråkigt. Eller ens tanken på att de har tråkigt! Hur de egentligen har det orkar vi inte ta reda på. Läste nyss en rubrik om att folk minutplanerar barnkalasen för att för död och pina inte riskera att barnen ser sin egen leda i vitögat. Vad skulle inte Claque kunna ha gjort av det ämnet? Vissa ämnen har hon klokt avstått ifrån – sexualiteten till exempel. Det bidrar till den goda tidlösheten. Erotiken uttrycks mer genom längtan och bilder som man inte glömmer: som Älskar du mig? sa Ulf Jacob. Obetydligt, sa jag, och tänderna mjuknade i min mun. Jag kan inte minnas att jag saknade explicit erotik – den fanns ju att tillgå överallt annars, för den som var läskunnig. Nej, Pella tillfredsställde andra behov. De två avgörande var den moralfilosofiska diskussionen, och stilens narkomani. Anna-Lisa Wärnlöfs stil är beroendeframkallande. Och smittsam. En pretentiös hållning ser jag automatiskt som "ett öde stort som en mössa". Att det inte är min egen bild ha jag glömt för länge sedan. Men ingen når Claques avvägda blandning av under- och överdrifter, och utförda aforismer, som kan rymma en världsbild: "Om ett barn ber om ett snöre, avfärda det inte med en kyss. Ge det ett snöre". Punktens placering är också viktig. Den surt förvärvade slutsatsens markering. Ge det ett snöre. Claque strör gärna ut små hälsningar till egna inspirationskällor. Den märkligaste möter vi i Pellas andra bok, där hon just har blivit kär i Ulf Jacob. På artonårsdagen ger han henne en nött gammal bok: "Läs den tös, du får den. Den är skriven för sådana som du och jag." Den repliken är lömsk, riktad till intellektuella flickstackare med garden nere – den går via trosorna, kan man säga. Men om man ska sublimera den boken får man jobba duktigt. Boken är ”En drömmares dagbok”, av den schweiziske artonhundratalsförfattaren Henri Frederic Amiel. Det blir en ganska rolig effekt när Pella och Ulf Jacob står och smusslar med Amiel, samtidigt som deras kompisar diggar Sinatra och Bill Haley på skivspelaren i rummet intill. Amiels ”En drömmares dagbok” blev på sin tid kult bland hyperkänsliga esteter i hela Europa, kärleksfullt översatt av en av den svenska litteraturens mest ömhudade kritiker, nämligen Klara Johanson; hon som recenserade allt, som inte kunde låta bli att recensera solnedgången. Ett nytt drama varje kväl. Klara Johansons andra stora idol var för övrigt Fredrika Bremer, vars spetsprydliga feminism viftar fram överallt i Pellas farmor Majorskans referenser. Klara Johanson är en av Claques viktiga förebilder bland estetiska ironiker – Oscar Wilde en annan – och så förstås Cora Sandel och Marcel Proust. Anna-Lisa Wärnlöf bakar också Madeleinekakor, med kärlek och smör, och psykiska trauman. En bild som återkommer i flera av böckerna, troligen självupplevd, är när några några clowner fallit i vattnet, och människorna på stranden skrattar av hjärtans lust, men tystnar när en av clownerna bärs bort, drunknad. Barnet grips av en förlamande ödslighet, identiteten brister. Som det står i ”Boken om Agnes”: "Det slog mig att jag kanske inte var någon liten flicka. Kanske var jag en pojke. Kanske var jag ett troll eller möjligen något slags djur." Det är det som alla Claques texter handlar om. Att skrapa ihop de spridda bitarna av sig själv, till ett slags mönster. Ulrika Knutson, journalist och författare Anna Lisa Wärnlöfs bibliografi Kåserier1949 Mans gamman (Bonnier)1954 För läsarens skull (Rabén & Sjögren/Vi, under signaturen Claque)1957 Om Ni behagar (Bonnier, under signaturen Claque)1958 Skaffa julgran (Bonnier, under signaturen Claque)Ungdomsböcker1958 Pellas bok (Svensk läraretidning)1959 Pellas andra bok1960 Pella i praktiken1961 Pojken en trappa upp1962 Fredrikes barn1963 Boken om Agnes1964 Ingkvist1965 Lennerboms: den fjärde boken om PellaÖvrigt"En diktare, en prins och Aldebaran". I: Något att lära av varandra (Relationskonsult, 1974)ÖversättningarElisabeth Janet Gray: Tomi i Tokyo (The cheerful heart) (Svensk läraretidning, 1962)Margaretha Shemin: De små ryttarna (The little riders) (Svensk läraretidning, 1965)Elaine L. Konigsburg: Jennifer och jag (Jennifer, Hecate, Macbeth, William McKinley, and me, Elizabeth) (Svensk läraretidning, 1968)Källa: Wikipedia

Om låtarna som går på repeat i huvudet. Vi delar minnen, skratt och allvar kring melodierna som inte släpper taget kanske extra aktuellt nu när sommaren drar igång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vissa låtar släpper aldrig greppet om en. En del melodier sätter sig i huvudet, vare sig man vill eller inte. Vilken refräng dyker upp hos dig när du står i kö, kör bil eller försöker somna?Pianisten Pär Jorsäter gästar dessutom studion och kan spela några av era melodier live i direktsändning.Olof Wretling om hjärnans hitlåtarRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet startar kl. 21:40

Om maskinerna som format lyssnarnas vardag, som de älskar, svär åt eller inte klarar sig utan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vissa maskiner är bara praktiska. Andra blir livskamrater. Ikväll hör vi om maskinerna som format våra liv, från symaskinen och traktorn till datorn, bilen, hjälpmedlet eller den där apparaten som alltid krånglar. Det finns maskiner som bara står där och maskiner som bär minnen. Mopeden du skruvade på som tonåring. Kaffebryggaren som alltid startar morgonen. Hjälpmedlet som gav livet tillbaka. Ikväll pratar vi om maskinerna som gjort skillnad, stora som små.Om maskiner med Hanna Sihlman i KarlavagnenRing eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21.Programmet startar kl. 21:40.

När ska man tacka nej till en kund? I det här avsnittet pratar jag om varför alla affärer inte är bra affärer. Det kan vara en fara i att säga ja till för mycket hur spretighet bromsar tillväxt och varför lönsamhet, paketering och rätt kundrelationer är avgörande för att skapa tillväxt och lönsamhet. Det handlar också om vikten av att våga sätta gränser, undvika detaljstyrande kunder och förstå att varje nej kan öppna dörren till något bättre.    Slutsatser Alla kunder är inte rätt kunder, fel samarbeten kostar både energi, tid och lönsamhet. Ett tydligt paketerat erbjudande gör det lättare att leverera kvalitet och skapa skalbarhet. Att tacka nej till en affär kan  skapa möjligheter för bättre möjligheter.

Vissa saker från barndomen har bara etsat sig fast i minnet, stora som små, positiva som negativa händelser. I veckans tisdagsavsnitt listar Mathilda och Andrea just sånna, core memories från barndomen! REKLAM FÖR BOOKBEAT - Gå in på bookbeat.se och ange koden mathildaandrea när du skapar ett konto så får du 60 dagar gratis lyssning! Erbjudandet gäller nya kunder. Efter gratisperioden kostar BookBeat från 99 kr/mån. Ingen bindningstid. Böckerna vi pratat om: Den låsta dörren & Förevigt Glömd Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Det är en solig hösteftermiddag i Nacka, en man är ute och joggar bland träden som spricker upp i gult och rött. Så får han syn på något vid vägkanten. När han går närmare och ser vad det är börjar han skrika rakt ut. Vid sidan av vägen ligger en kropp. Vissa av kläderna är avtagna, och när han tittar närmare ser han ett stort sår på halsen.

Slaget vid Farsalos räknas som en av de mest avgörande striderna i det så kallade caesariska inbördeskriget. Det är en episod ur antikens Rom som har förevigats i både teater och film. Här möttes Julius Caesar och Pompejus Magnus efter år av konflikt och rivalitet. Vissa historiker menar att slaget i praktiken blev början till slutet för den romerska senrepubliken – men samma sak har också sagts om flera andra avgörande skeden.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt slaget vid Farsalos 9 augusti 48 f.v.t.Julius Caesar hade varit i Gallien under 50-talet f.v.t., något som Militärhistoriepodden tidigare har skildrat. Efter att ha besegrat den galliska ledaren Vercingetorix fortsatte Caesars fälttåg, och han genomförde även expeditioner till Storbritannien 55 och 54 f.v.t. Men medan Caesar var ute på sin galliska kampanj pågick interna strider i Rom. Republiken präglades av politisk oro, och flera starka konsuler och prokonsuler försökte hantera läget genom en informell maktallians – det så kallade första triumviratet – där Caesar, Pompejus och Crassus ingick.Efter några år föll dock triumviratet samman, och när 40-talet f.v.t. tog sin början övergick motsättningarna i öppet krig mellan Caesar och Pompejus.Inbördeskriget inleddes med att Julius Caesar tågade mot Italien och tog kontroll över Rom. Pompejus, som av senaten hade fått i uppdrag att skydda republiken, flydde då staden och drog sig tillbaka till Grekland. Hans strategi var att utnyttja sitt övertag till havs och därigenom svälta ut Caesar och de Caesar-trogna stadsstaterna på den italienska halvön. Pompejus hade en stark flotta, skickliga sjöbefäl samt lojala styrkor i Spanien, Afrika och på Sicilien. Det övertaget saknade Caesar – men taktiken visade sig ändå inte fungera som tänkt.Efter framgångar mot pompejanska styrkor i väst vände Caesar österut och gick mot Dyrrhachium (Dyrrachium) vid Adriatiska havet, där Pompejus väntade in ett läge som gynnade honom.Väl på plats inleddes en utdragen katt-och-råtta-lek mellan de båda befälhavarna. Caesar hade tiden emot sig: många städer och makthavare i regionen stod på Pompejus sida. Samtidigt växte kritiken i Pompejus läger mot den fördröjande strategin. Enligt de antika källorna pressade senatorerna honom till sist att ta en avgörande strid mot Caesar. Det skedde i augusti 48 f.v.t. – och för Pompejus blev det början på slutet.Bild: En anakronistisk miniatyr från 1300-talet i handskriften De bello civili (Pharsalia), färdigställd i Bologna 1373, som visar Julius Caesar som segrare över Pompejus vid slaget vid Farsalos 48 f.Kr. Bilden speglar hur antikens historia tolkades i medeltida Italien. Miniatyr: Niccolò da Bologna. Public domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Storkapitalet räddar den gröna omställningens flaggskepp i Sverige, när Wallenbergsfären blir storägare i krisande Stegra. Men omställningen har tappat fart, vissa vill förändra EU:s klimatpolitik och andra varnar för gröna bubblor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stegras utmaningar framöverPå en presskonferens tidigare i veckan berättade det svenska stålföretaget Stegras vd Henrik Henriksson att bolaget lyckats säkra nya pengar. Det handlar om 15 miljarder kronor som nu kommer in i den sinande kassakistan och där den ledande ägaren kommer bli Wallenberg Investments.– Det är bra för omställningen i stort att det blir tydlig att det finns stora erfarna industrialister som tror på det här, säger John Hassler, professor i nationalekonomi Stockholms universitet med särskilt fokus på miljöekonomi.Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning, säger att beskedet om nya ägare inte innebär att Stegra kommer lyckas.– De är både tekniska och ekonomiska svårigheter som ska övervinnas, säger han.Höga klimatmål från EUEU har höga mål med sin klimatpolitik och för några år sen var förhoppningarna väldigt stora på omställningen. Men de senaste åren har pendeln slagit tillbaka en del. En hel del projekt har fått pausats och ställts in – däribland flera satsningar på just fossilfritt stål.– Om vi går fram väldigt fort och resten, 85 procent av världsekonomin, inte gör det kommer vi att avindustrialiseras, säger Henrekson.Det finns också en kritik mot att omställningen, drabbar vissa delar av befolkningen hårt och slår hårdare mot vissa regioner.– Jag kan hålla med om att det inte funnits tillräckligt mycket tänk kring hur man ska hantera det motståndet som kommer från människor, aktörer och företag, säger Sylvia Schwaag Serger, professor i ekonomisk historia vid Lunds Universitet och vd för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin.”Förödande om det ändras”Oskar Ahnfelt på Vattenfall menar att det är avgörande att EU:s linje ligger fast.– Vissa saker vore förödande om man ändrades, till exempel om man inte håller fast vid utsläppstaket som man sagt. Det ska kosta att släppa ut koldioxid. Om man inte håller fast vid det kommer företag inte vilja ställa om.Det är viktigt att omställningen går snabbt, lyfter flera personer.– Vi jobbar under enorm tidspress, inte bara för klimatets skull utan också för att vi har ett globalt konkurrensläge som vi måste förhålla oss till, säger Schwaag Serger.ProgramledareVictor JensenProducent:Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:John Hassler, professor nationalekonomiSylvia Schwaag Serger, vd för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin IVA och professor i ekonomisk historiaMagnus Henreksson, professor nationalekonomiOskar Ahnfelt, ansvarig för policyfrågor och påverkansarbete på VattenfallLeif Johansson, tillträdande ordförande för StegraHenrik Henriksson, vd för StegraMartin Lundstedt, vd för AB Volvo

Vissa hittar direkt andra går vilse i sitt eget kvarter. Lokalsinnet är en förmåga som vissa har medan andra saknar, samtidigt som digitala hjälpmedel allt oftare tar över uppgiften att visa vägen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lokalsinne beskrivs ofta som en känsla – att veta var man är och hur man tar sig vidare, utan att riktigt kunna förklara hur. För vissa är den självklar, för andra opålitlig eller frånvarande. Samtidigt formas den av hur vi rör oss genom världen och vilka verktyg vi använder för att hitta.Den här veckan undersöker vi lokalsinnet: varför vissa alltid hittar rätt, om det går att träna upp – och vad som händer när det sviktar. Vi pratar om skillnader mellan människor, om myter kring kön och orientering, och om tillstånd där lokalsinnet är så nedsatt att det blir ett handikapp. Är vi på väg att tappa vår inre karta – och går det att hitta tillbaka till den?Medverkande:Hedvig Söderlund, professor psykologi Luleå Universitet, Nils Dahlbäck, professor kognitionsvetenskap Linköpings universitet, Eric Warrant, professor i Zoologi och chef för avdelningen för Sinnesbiologi vid Lunds universitet, vetenskapsjournalisten Per Snaprud och karttläsaren Tina Thörner.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Caroline Mathiasen

Är regeringens syn på ekonomin för positiv med tanke på den väldigt oroliga omvärlden? Och, hur många partiledarintervjuer orkar svenskarna egentligen med? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kriget i Iran har skakat om världsekonomin, inte minst på grund av det höga oljepriset, och även Sverige har dragits med i oron. På måndag presenterar regeringen sin vårändringsbudget och inför det har finansminister Elisabeth Svantesson sagt att den svenska ekonomin står väl rustad för omvärldens mörka moln. Stämmer det eller vill finansministern lugna ner svenskarna för att folk ska öppna plånböckerna och få fart på hjulen? Den här krisen kommer precis när många trodde att svensk ekonomi skulle ta fart igen. Vad innebär den dåliga tajmingen för regeringen när de ska prata plånboksfrågor i valrörelsen, och har oppositionen möjlighet att vinna några poäng i frågan?Den senaste tiden har väldigt många medier, både de gamla drakarna och nya uppstickare, intervjuat partiledare. Vissa följer traditionella mönster och andra skruvar på formatet, men floden av partiledarintervjuer gör att vi ställer frågan: Hur många partiledarintervjuer orkar svenskarna med?Medverkande: Fredrik Furtenbach, politisk kommentator. Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator på Ekot. Elisabeth Marmorstein, inrikespolitisk kommentator på SVT.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Välkomna till ett nytt avsnitt med Billgren Wood där vi denna vecka djupdyker i allt som vi tycker är viktigt och oviktigt i hemmet. Vissa saker verkar vara avgörande för vissa men är mindre väsentligt för andra. Hur högt i kurs står egentligen balkong, lättstädat, ryggstöd, tjusiga badrum och jättestora matbord? Varför är det så provocerande att vilja testa sig fram i trädgården och får man göra sina egna misstag? Är allt logiskt när det kommer till hemmet och finns det egentligen två sorters människor - drömmare och rationella? Häng med i våra tankar, välkomna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fängelsepastorn Olle möter människor när konsekvenserna hunnit ikapp. Innanför murarna berättas det som aldrig sagts högt om skuld, skam och livsval som inte går att göra ogjorda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi bär alla på hemligheter. Vissa skyddar oss, andra tynger oss. Varför håller vi saker för oss själva – och vad händer när vi väl berättar? I en tid där gränsen mellan privat och offentligt suddas ut, utforskar vi behovet av det hemliga rummet.Den här veckan pratar vi om hemligheter, skam och sårbarhet och vad det gör med oss att bära på något ingen annan vet.Medverkande: Siri Helle, psykolog och författare, Johan Eriksson, psykoanalytiker, psykoterapeut och docent i filosof, Katarina Zell, utbildare och coach, Elin Wesslander, specialistpsykolog och författare, häktespastorn Olle Jonasson och Jamie Jakobstam.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReportrar: Caroline Mathiasen och Jonatan Loxdal

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Area 51, månlandningen som aldrig hände och hemliga sällskap som styr världen från kulisserna. Konspirationsteorier finns av alla tänkbara slag. Vissa menar att de aldrig varit vanligare än i vår tid. Men vad är egentligen en konspirationsteori? Vad skiljer teorierna från legitima misstankar? Hur gammalt är egentligen fenomenet? Och vilken betydelse har sekulariseringen och mediealiseringen av samhället haft för deras spridning?  Bildningspodden undersöker konspirationsteoriernas historia, lockelse och funktion. Gäster i studion är socialantropologen Annika Rabo och idéhistorikern Andreas Jahrehorn Önnerfors. Samtalsledare: Ruhi Tyson. Redaktör: Elin Sahlin Klippning: Lars in de Betou. Producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, producerat vid Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Mer info hittar du på anekdot.se

Vissa saker kan man aldrig förbereda sig på riktigt. Hur man ska reagera och känna. Trots att allt är ett känslokaos just nu så vill Tully ändå att du som lyssnar ska få veta vad som hänt och vad som gjort att den senaste tiden varit väldigt tuff och prövande för henne och som också varit orsaken till de uteblivna poddavsnitten.

Slaget vid Verdun inleddes den 21 februari 1916 och pågick i stort sett i tio månader, med varierande intensitet. På en yta av några kvadratkilometer öster och norr om den franska fästningsstaden Verdun drabbade hundratusentals franska och tyska soldater samman i en förintelsekamp som resulterade i enorma förluster och ett mycket stort lidande. Förlusterna i döda, sårade och saknade uppgick sammantaget till över 700 000.I reprisen av avsnitt 22 av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om första världskrigets kanske mest kända slag. Som vanligt står taktiskt tänkande och vapenverkan i centrum, men också det större sammanhanget – och varför slaget kom att utvecklas som det gjorde.Den franska offensivandan konfronterades på ett synnerligen brutalt sätt med tunga artillerispärrar och det moderna skyttegravskrigets verklighet. Hur kunde fransmännen trots allt stå emot det massiva tyska anfallet? I centrum för den diskussionen står inte minst general Philippe Pétain, ofta kallad ”Verduns räddare”.Var slaget vid Verdun det värsta, eller ens det största, under första världskriget? Svaret är nej. Men varför har det ändå blivit så betydelsefullt – inte minst för det franska minnet av kriget? För många soldater blev tjänstgöringen vid Verdun liktydig med att ha deltagit i kriget över huvud taget. Omkring tre fjärdedelar av de franska soldaterna under första världskriget ska under någon period ha fått stå ut med helvetet vid Verdun. ”Jag har gjort Verdun”, sa man efteråt – och möttes alltid av respekt.Upplevelserna vid Verdun var brutala. Området kring staden bär än i dag tydliga spår av striderna. Vissa platser går inte att besöka på grund av alla blindgångare som fortfarande ligger kvar i jorden.Bild: Tyska soldater lämnar sina skyttegravar för att anfalla höjden Le Mort Homme (”Död mans kulle”), 14–15 mars 1916. Foto: Hermann Rex. Public domain (Wikimedia Commons) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vissa människor har särskilt svårt för att ta emot kritik och blir snabbt defensiva – ibland enligt principen anfall är bästa försvar. Men att vara på det sättet ställer till det på många olika sätt. Vilka problembeteenden ska man se upp med? Allt om saken i veckans avsnitt.Klipp:12:47 Scrubs - My Blind Date [S01E12]20:49 Mupparna31:05 Good Morning VietnamRedigering: Peter Malmqvist.Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vid andra världskrigets utbrott i september 1939 stod Sverige inför hotet av en tysk invasion från havet. Och när Nazityskland i april 1940 invaderade Danmark och Norge blev hotbilden mot Sverige akut. Skånes kuster blev ett av rikets mest utsatta områden.Svaret på hotet blev skånelinjen, en över 50 mil lång befästningslinje som sträckte sig från Båstad i nordväst, längs Skånes sydkust och upp till Vieryd i Blekinge. Linjen kom att utgöra ryggraden i det svenska kustförsvaret under mer än ett halvsekel. Men frågan är om den inte var omodern redan när den byggdes?I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Marcus Törner om Skånelinjen – dess taktiska och strategiska betydelse, dess dramatiska tillkomst under andra världskriget och hur linjen levde vidare in i det kalla kriget. Törner är aktuell med boken Operation Rädda Danmark – Sveriges hemliga plan att rädda Danmark.Skånelinjen började planeras redan hösten 1938, som en reaktion på det försämrade säkerhetsläget i Europa efter Nazitysklands expansion. Sommaren därpå inleddes bygget av ett strandförsvar från Båstad i nordväst till Vieryd i Blekinge. Målet var att skydda Sverige mot en möjlig tysk invasion över Östersjön eller Öresund – särskilt efter ockupationen av Danmark och Norge i april 1940.Under bara ett år uppfördes över tusen bunkrar i rekordfart. Linjen, även kallad Per Albin-linjen efter statsministern Per Albin Hansson, blev ett konkret uttryck för Sveriges neutralitetspolitik i praktiken. Här rustade landet för att stå emot – om inte vinna – så åtminstone bromsa en angripare tills mobilisering kunde ske.Försvarslinjen byggdes i flera etapper mellan 1939 och 1940. Under högtrycksperioder göts upp till 16 värn per dag. Totalt uppfördes 1 063 värn i tolv grundmodeller och femton variationer, främst avsedda för kulsprutor, kanoner och observationsändamål. Värnen placerades med maximalt 1 200 meters mellanrum för att möjliggöra korseld längs strandlinjen – så kallad flankerande eldgivning. Endast ett fåtal värn var riktade direkt mot havet.Värnen konstruerades för att stå emot artilleribeskjutning och flygbombning, särskilt i strategiskt utsatta områden som Helsingborgstrakten. I flera fall kompletterades de med skyddsrum, förråd och signalförbindelser. Vissa sektioner fick flera försvarslinjer: en direkt vid stranden, en andra några hundra meter inåt land, och en tredje längre in som skyddslinje.På bara några månader förvandlades stränder, hamnar och kustbyar till en beväpnad mur – en betonglinje med flankerande eldgivning, pansarvärnskanoner och observationsbunkrar. I rekordfart reste Sverige sin sista försvarslinje. Skånelinjen, även kallad Per Albin‑linjen, som är en av de mest omfattande militära befästingsarbetena i svensk historia. Med över tusen bunkrar längs södra kusten var syftet att möta en tysk invasion från havet.Mellan 1939 och 1940 uppfördes 1 063 värn utmed kusten från Båstad i nordväst till Vieryd i östra Blekinge. Under högsommaren 1940 – när krigsrisken ansågs som som störst – färdigställdes upp till 16 värn per dag. Byggandet organiserades i etapper, och upp till åtta olika entreprenörer var engagerade enbart i Blekinge.Värnen byggdes för att tåla 21 cm artilleribeskjutning och flygbomber på upp till 300 kg, med personal inkallad genom beredskapssystemet.Bild: Värn 138 i Skånelinjen, fotograferat 1940 under andra världskriget. Anläggningen uppfördes som en del av det svenska kustförsvaret för att skydda landet mot en befarad invasion. Källa: Regionmuseet Skåne (regionmuseet.se), ”Foto: Okänd, 1940. Värn 138 i Per Albin-linjen i Skåne”. Public Domain.Musik: Musik: Time Is Running Out av Jon Presstone, Storyblock Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta All Time Best Of gör vi ett återbesök i ett av Framgångspoddens mest gripande avsnitt någonsin, nummer 634 som gästades av Emma Borgström.Vissa av oss behöver vara starkare genom livet än andra. När Emma var åtta år gammal så blev hon sexuellt utnyttjad av en vän till familjen. Hon hamnade snett, kom in i ett drogmissbruk och började med prostitution. Livet blev så mörkt att Emma hade som mål att inte bli äldre än 30. Men när hon en dag blev gravid med Leon så vände livet och hon hittade mening igen.Tyvärr är inte det här avsnittet en lyckosaga. Det här avsnittet handlar om hur Leon, bara 7 år gammal, kom att dö.Vi får höra den hemska berättelsen om hur Leon dog på lägenhetsgolvet. Trots flera försök att få vård på sjukhuset så skickades de hem med enbart laxermedel, trots grova magsmärtor och spyor. När ambulansen väl hunnit fram så hade Leon redan hunnit säga sina sista ord. ”Nu dör jag”. Det här är ett viktigt avsnitt för att Emma ska få berätta sin historia, och för att Leon inte bara ska bli en siffra i statistiken. Tusen tack för att du lyssnar!Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här är berättelsen om ett av musikhistoriens mest inflytelserika band. Etnisk folkmusik från industriområdet, skapad av tyska robotar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inne på köpcentret Domus studsar jeansklädda ungdomar fram och tillbaka mellan butikerna. En skärm visar reklam för den hypermoderna träningsmetoden aerobics. Det är början av 80-talet och inuti köpcentrets lilla skivbutik har 14-årige Thomas Öberg och hans kompis precis hittat ett album som inte liknar någonting annat.– Omslaget är svart och mörkt och lite information.Skivan heter Radio Activity och är skapad av det mytomspunna, tyska bandet Kraftwerk från Dusseldorf. Uppslukade av nyfikenhet går Thomas och hans vän trevande fram till disken och ber expediten om att få lyssna på albumet. Han vet inte jättemycket om bandet, men det finns gott om rykten som cirkulerar. De bygger sina egna, elektroniska instrument. De vägrar att ge intervjuer. Ibland låter de robotar spela live, medan de själva står i publiken. Thomas är minst sagt förväntansfull när han placerar nålen på skivan.– Och den har bara ett ljud som knäpper. Så vi tittar på varandra. ”Vad fan är detta för något? Nej, men det måste vara hack i skivan”.En besviken Thomas kallar till sig expediten och ber självsäkert om ett annat lyssningsexemplar.– När han tar lurarna, då är låten i full gång och han bara liksom, ”Vad snackar ni om?”En lite mer försynt Thomas får tillbaka hörlurarna. Han tar på sig dem och efter det är allt förändrat. Han har aldrig hört något liknande. På gott och ont.– Alltså, detta var ju på något sätt nästan förbjudet. Det var så enformigt att jag trodde liksom att man kunde bli galen om man lyssnade.Ända sedan tidigt 70-tal har den elektroniska gruppen från Tyskland brutit mot konstens alla regler och därför nått framgång över hela världen. Resten av musikindustrin sjunger om sex och droger, har långt hår och skiter i allt. Kraftwerk skildrar motorvägar, miniräknare och behagliga morgonpromenader. Vissa ser dem som pionjärer. Andra ser dem som obegripligt plink-plonk. Ett hot mot allt vad musik ska representera.Det här är berättelsen om ett av musikhistoriens mest inflytelserika band. Etnisk folkmusik från industriområdet, skapad av tyska robotar.Medverkande: David Buckley, Thomas Öberg och Agnieszka Lewalski.Programmet gjordes av Robin Jonsson vintern 2026Programledare och producent Siri Hill Exekutiv producent Lars TruedssonSlutmix Fredrik NilssonP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaEn viktig källa i programmet är Pop i Fokus (2001).Ljudklippen i programmet kommer från: Pop i Fokus (2001), dokumentären Kraftwerk: Pop Art (2013), WDR TV (1970), BBC (1975) och BBC2 (2009).

Kärleken behöver kanske ingen närmare introduktion. Men trots att vi antagligen har varit förälskade i hundratusentals år är vi också många som tampas med funderingar kring den. Vissa söker också hjälp för att de fastnat i tvivel och ältande kring dejting eller kärleksrelationer.Gäst är Maria Farm, leg psykolog, leg psykoterapeut och författare till ett antal böcker. Hon medverkar regelbundet i media och gör också podcasten Relationsrevolutionen tillsammans med Kalle Norwald. Nu är hon aktuell med ”Är jag verkligen kär - hjälp vid tvivel i relationer”.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonGästfoto: Eva LindbladHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast........................................................Organisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaNågra organisationer som hjälper i Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet pratar vi om varför många som lär sig ett nytt språk ofta låter som en bok eller en robot istället för att tala naturligt. Det finns två stora anledningar. Jag går igenom varför det händer, och vad vi kan göra åt det. Så att du kan tala naturligt på svenska.  Jag demonstrerar också några av språket jag kan. Det går ganska bra, men när jag ska byta från ryska till portugisiska gick det sådär, haha! Hoppas du lär dig något nytt och att det är trevligt att lyssna på:)) --- Swedish Pro League - start ny månad på måndagen 2/2! Få mer struktur och content varje vecka - utan stress Online-community med andra studenter Live-event varje vecka där alla får prata svenska För en 7 dagars gratis provperiod - klicka här! --- Transkribering Så jag kommer ihåg att jag träffade en kille, jag tror han var ryss. Och han talade väldigt bra engelska. Men han pratade väldigt märklig engelska, väldigt konstig engelska. Alltså, det lät som att han var nyhetsuppläsare på BBC. Alltså, han pratade väldigt, väldigt formellt, väldigt skriftligt. Men flytande, väldigt bra. Men som sagt, det lät konstigt. Och han hade aldrig varit i ett engelskspråkigt land. Han hade inga vänner som han pratade engelska med. Han hade bara lärt sig på. universitetet och studerat liksom. Och det lät väldigt konstigt. Och jag tror det är nånting som ofta händer när man studerar ett språk. Att man har svårt att låta naturlig när man pratar. Alltså, det är lätt att man pratar lite som en bok. Det är ett vanligt problem, och jag ser det med mina elever också. Vissa människor pratar lite som en robot, lite som en bok. Väldigt mycket skriftspråk, väldigt formellt. De personerna har också ofta svårt att förstå när andra pratar. Och så har vi andra personer som talar väldigt naturligt. Jag har till exempel en person som jag coachar privat nu. Han har lärt sig svenska i mindre än ett år. Men han talar väldigt bra och väldigt naturligt. Och förstår också mig väldigt, väldigt bra. Så. Varför är det en sån skillnad mellan olika personer? Vad gör man för att tala naturligt? Jag tror det finns två stycken huvudanledningar till det här.   ..resten av transkriptet kan du läsa om du är patron eller med i Swedish Pro League

In this episode, Dr. Sriram Vissa, Chief Medical Officer and Vice President of Medical Affairs at SSM Health DePaul Hospital, shares how multidisciplinary teamwork and data driven care progression improved safety, efficiency, and length of stay, while outlining priorities for behavioral health access, workforce stability, and growth in 2026.

Det är slutet av december, och 2025 går mot sitt slut. Snart kliver vi in i ett nytt år, fyllt av nya möjligheter. Många bär med sig nyårslöften och drömmar inför det som väntar. Hopp om förändring. Om nystart. Men för vissa räcker det inte. Vissa vill ha mer.Tänk om du kunde utföra en dödlig lek — en ritual som ger dig svaret på vilken fråga som helst. Stor eller liten, banal eller livsavgörande. Allt du behöver göra är att tillkalla en varelse så skräckinjagande att blodet i dina ådror fryser till is. Och detta måste ske på självaste nyårsafton.Frågan är: skulle det vara värt det?Fall: Nyårsleken[REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenKontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.