Podcasts about Vissa

Och hur ser vårt samhälle på barn? Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Eriksson Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Karin Lübeck ser en trend i samhället där barn får allt större ansvar samtidigt som vuxna beter sig som oansvariga barn. Straffmyndighetsåldern sänks, barn beslutar om juridiskt kön och könsbyte och har tillgång till sin sjukjournal. Vuxna spårar ur i politiska debatter, går runt med gosedjur och gör inte vad som krävs för att säkra klimatet. Vi beter oss som om vi vore avundsjuka på barnen. menar Karin och frågar: Hur ser vårt samhälle på barnet? Finns det en filosofisk/moralisk konflikt mellan juridisk rättvisa och den så kallade folkdomstolen, frågar Sixten Elmstedt. Vissa brott som pedofili eller våldtäkt kan ofta väcka en starkare moralisk vrede och reaktion hos allmänheten än vad domstolarnas straff speglar, medan till exempel ekonomisk brottslighet ibland blir hårdare dömt av domstolen än i folkopinionen.I gyllene bokstäver över ingången till aulan i Universitetshuset i Uppsala står det: ”Tänka fritt är stort men tänka rätt är större”. Orden är ett citat av 1700-talsfilosofen Thomas Thorild. Det här har fått Anton att undra: Vad har man för ansvar för hur och vad man tänker? Och varifrån kommer ens tankar? Nu för tiden kan man ha AI-partner eller -kompis, någon man aldrig träffar fysiskt med som finns i ens medvetande som en tanke. Trots denna fiktiva relation kan det ändå utvecklas en värme och ett förtroende. Överensstämmer inte en relation till en AI-vän exakt med relationen till Gud, undrar Lars som inte är ateist. Medverkande: Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Eriksson LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Vi är fortfarande förkylda, men roar oss med vajpande engelska ekorrar. Annars är det mest hemska djur: helveteslarver, brännmaneter och fågelparasiter. Vi har fått flera bra fikonrecept, tack för det. Nu undrar vi var körsbären är. Det är något konstigt med Irankriget. Varje gång det startar om verkar allt färre bry sig och den stora katastrofen med ransonering och ekonomisk kris har åtminstone inte hänt än. Trump är igång som vanligt. Men svårt att hitta bra analyser av Iran. Nathan Shachar är ett undantag. Medborgarskapsprovet i gång, Svenskan frågar fyra hitflyttade om frågor: de visar sig välintegrerade, eftersom de ger uttryck för det traditionella svenska självföraktet. Will Ferrell, däremot, berömmer svenska mäns förmåga till nästan allt i samtal med Amy Poehler. PM Nilsson listar tre okända fördelar för Ulf Kristersson. Gunilla Kindstrand ger exempel på den typiska svenska kulturdebatten, genom tvärtomtankar. Vissa är sina egna tvärtomare, till exempel Bengt Ohlsson, som intervjuas i Fokus, bland annat om flockbeteende vad gäller Gaza. Magnus Norells nya bok Tunnelseende handlar om just detta, Susanna läser just nu. Och så har Odysséenfilmen premiär. Vi gillar Matt Damion, men måste alla hans filmer handla om att han försöker komma hem? Akta er för smarta glasögon. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är ju så pinsamt att göra bort sig! Kvällen bjuder på dråpliga händelser och vi undersöker varför vi egentligen tycker det är så jobbigt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vissa gånger vill man bara försvinna, andra, landar man i ett gapskratt och ofta blir det en bra historia i efterhand. Karlavagnen handlar ikväll om att göra bort sig och känna att man bara vill sjunka under jorden när det går fel. Som när man snubblar på en trottoarkant, pruttar i fel miljö eller spiller på sin bordsgranne under en fin middag. Kvällens programledare Sofia Rågenklint kommer själv bjuda på några pinsamma ögonblick och har du också en historia när du gjorde bort dig rejält så ring oss på 020-22 10 30, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar 21.40

En kväll tar kvinnan chansen och flyr, med bara en kappa över sin nakna kropp. Hör poliserna som avslöjade landets hittills största kopplerimål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Till en villa utanför Kramfors, mitt i Höga Kusten, kommer män för att köpa sex av en kvinna i 50-årsåldern. Vissa dagar sker det på löpande band. Det är nästan så att de kan mötas i dörren, vilken tid på dygnet som helst. – Hon tar emot kunder för sexuella tjänster, men det är mannen som har total kontroll över det här, hon ska bara lyda honom, säger Caroline Öster, utredare vid polisen i Västernorrland.Mannen kallar sig själv ”monstret” när han bli arg och våldsam. Han har ett förflutet i Hells Angels, och beskrivs ha ett stort våldskapital. För att han fru ska orka med de många kunderna så ger han henne amfetamin och alkohol. Men en dag rymmer hon hemifrån, och ringer 112.– När jag hör larmsamtalet så blir jag väldigt gripen av den rädsla som hon har i det samtalet, säger åklagare Ida Annerstedt.När poliserna hittar mannens digitala kalender kan de räkna till hundratals bokningar och tusentals filmer, sexträffarna har nämligen spelats in, utan köparnas vetskap. Nu berättar utredarna för första gången om Sveriges hittills största koppleriutredning, och hur de kunde identifiera sexköparna, en efter en.I det här avsnittet hör du också polisutredarna Amanda Eriksson och Kristina Sondell, och Lotta Hagberg Widell, reporter på P4 Västernorrland.I juni dömdes mannen i Ångermanlands tingsrätt till 4,5 års fängelse för bland annat grovt koppleri. Domen har överklagats till hovrätten. När det här avsnittet publiceras har 28 män dömts för att ha köpt sex av kvinnan. Utredningen pågår fortfarande och fler sexköpare kommer att åtalas.Hjälp finns att få för dig som köper sex:Nationella hjälplinjen PrevenTell: 020-66 77 88Runt om i landet finns också lokala KAST-mottagningar.Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlLjud: Johan HörnqvistProducent: Petra BerggrenKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Fältreportern fördjupar sig i dagfjärilarnas ibland mycket kräsna val av barnkammarväxter. Och så handlar det om fågeln med de många dialekterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Backtimjan, käringtand, getväppling och kungsmynta är exempel på värdväxter till några av våra dagfjärilsarter. När det är dags att lägga ägg gör fjärilshonorna detta på eller i närheten av sina värdväxter så larverna sedan kan äta på dem. Vissa dagfjärilsarter har många värdväxter att välja mellan medan andra är mycket kräsna. På lördag tittar vi närmare på det här samspelet mellan fjärilar och växter. Fältreporter Jonatan Martinsson sänder från Gösslunda på södra Öland tillsammans med biologen Pav Johnsson och fjärilsexperten Erik Cederberg med hopp om många lätta och snabba vingar i julimorgonen. Just nu flyger bland annat väpplingblåvinge, sandgräsfjäril och svartfläckig blåvinge över de karga alvarmarkerna.Rödvingetrast är en fågel som framförallt häckar i skogar i norra delen av landet. Sången är oftast en svirrande räcka av toner som faller något i tonhöjd. Men inte alltid. Rödvingetrasten har nämligen många olika dialekter. Thomas Öberg har träffat Hansi Gelter som studerat fenomenet och lätt hör skillnad på en rödvingetrast från Uppsala och en från Piteå.Dessutom tas som vanligt ett antal spännande frågor från lyssnarna upp till behandling. Fiskexperten Jessica Dolk berättar om varför vattnet i strandkanten kokar av småfisk, reptilprofessor Claes Andrén förklarar varför en huggorm klättrat upp till en fågelholk och entomolog Moa Pettersson har svar på en undran om svärmande pingborrar.I veckans kråkvinkel av Mats Ottosson handlar det om varför det verkar finnas så mycket mer motvind än medvind och varför man aktivt behöver lägga märke till medvinden.Programledare: Joacim LindwallVeckans naturfråga: Såväl fisk som fågel frossar gärna på dessa djur som vi har ett sextiotal arter av i vårt land.De har kommit att symbolisera det efemära - man syftar då på tiden som fullbildat flygfä, som sägs vara 24 timmar helt ägnade åt fortplantning.Då svärmas det ofta även i bokstavlig bemärkelse.Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter vildmorot. De tre som vann var: Tobias Okamoto Alm i Bromma, Lars Ahlin i Förslöv och Nina Clausen i Arvika. Grattis alla tre!

Tillfälligt stopp mot ärftlig genredigering skaver när entreprenörer vill gå vidare och etiker resonerar kring barn med förbättrade egenskaper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett internationellt moratorium har satts upp för att stoppa genredigering som kan gå i arv, efter att den molekylära genkniven CRISPR/Cas9 ansetts för osäkert att använda på mänskliga embryon i livmodern. Nu driver röster i genredigeringsindustrin på för att släppa stoppet och få testa tekniken längre i embryon, med målet att barn inte ska födas med svåra monogena, ärftliga sjukdomar. Samtidigt pekar forskare på risker som kvarstår även med mer förfinade metoder som base editing. En uppmärksammad preprint från juni 2026 lyfter att stora oavsiktliga förluster i arvsmassan kan minska, men andra problem finns kvar, som off-target-mutationer och mosaik där inte alla celler i embryot förändras.Debatten handlar också om syftet. Vissa vill begränsa användningen till att behandla ärftliga sjukdomar, medan filosofer argumenterar för förbättringar av egenskaper. Andra pekar på alternativet där embryon testas och friska väljs ut. Detsom kallas PGT, preimplanatorisk genetisk testning vid provrörsbefruktning IVF. Forskare menar att det ofta kan vara mer effektivt och mindre riskfyllt än genredigering.Parallellt diskuteras 14-dagarsgränsen för embryoforskning och framväxten av syntetiska embryon, embryomodeller, som kan utmana lagstiftningens nuvarande ramar.Medverkande är Cathy Tie, VD och grundare av Origin Genomis i New York,USA, Fredrik Lanner, professor i embryonal stamcellsbiologi på Karolinska institutet, Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och tidigare även professor i medicinsk etik vid Karolinska institutet, Nils Eric Sahlin, professor emeritus i medicinsk etik vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: David Hellgren david.hellgren@sr.se

Regeringen har beslutat att ge statligt stöd till ny kärnkraft / Färre ger blod / P4 granskar: Vissa märken av falukorven innehåller lite nötkött / Chips och choklad ska få äldre att dricka mer vatten i värmen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reportrar: Nina Muossa och Peter Al Fakir.

Sommaren 2026 inleds med ett personligt, varmt och berörande sommarprat från Felicia Tiri.Vissa människor lämnar avtryck som finns kvar långt efter att de har gått bort. Människor som med sitt engagemang, sin energi och sin omtanke formar både människor och samhällen omkring sig. Charles Tiri var en sådan person.I detta avsnitt berättar Felicia om sin pappa Charles Tiri – mannen som var med och grundade Olofströms IBK och som under många år blev en viktig kraft i både föreningslivet och samhället i Olofström. Det är en berättelse om en pappa, en ledare, en eldsjäl och en vän. Om människan bakom engagemanget, om minnena som lever kvar och om hur en person kan påverka generationer av människor genom sitt sätt att vara.Felicia delar med sig av sina egna minnen, tankar och känslor kring sin pappas liv och arv. Hon berättar om hans passion för innebandyn, hans betydelse för klubben och varför så många fortfarande minns honom med värme och respekt.Det här är inte bara en berättelse om innebandy. Det är en berättelse om gemenskap, drivkraft, familj och om de människor som gör skillnad utan att alltid själva förstå hur stora avtryck de lämnar efter sig.Så om du sitter i sommarstugan, i hängmattan, på stranden eller i solstolen och vill lyssna på en berättelse som berör på djupet, då är detta ett avsnitt för dig.Välkommen till Sommarpodden i Innebandyns Magiska Resa. (Versionen utan musik)Charles Tiri (1961–2025). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sommaren 2026 inleds med ett personligt, varmt och berörande sommarprat från Felicia Tiri.Vissa människor lämnar avtryck som finns kvar långt efter att de har gått bort. Människor som med sitt engagemang, sin energi och sin omtanke formar både människor och samhällen omkring sig. Charles Tiri var en sådan person.I detta avsnitt berättar Felicia om sin pappa Charles Tiri – mannen som var med och grundade Olofströms IBK och som under många år blev en viktig kraft i både föreningslivet och samhället i Olofström. Det är en berättelse om en pappa, en ledare, en eldsjäl och en vän. Om människan bakom engagemanget, om minnena som lever kvar och om hur en person kan påverka generationer av människor genom sitt sätt att vara.Felicia delar med sig av sina egna minnen, tankar och känslor kring sin pappas liv och arv. Hon berättar om hans passion för innebandyn, hans betydelse för klubben och varför så många fortfarande minns honom med värme och respekt.Det här är inte bara en berättelse om innebandy. Det är en berättelse om gemenskap, drivkraft, familj och om de människor som gör skillnad utan att alltid själva förstå hur stora avtryck de lämnar efter sig.Så om du sitter i sommarstugan, i hängmattan, på stranden eller i solstolen och vill lyssna på en berättelse som berör på djupet, då är detta ett avsnitt för dig.Välkommen till Sommarpodden i Innebandyns Magiska Resa. (Versionen utan musik)Charles Tiri (1961–2025). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sommaren 2026 inleds med ett personligt, varmt och berörande sommarprat från Felicia Tiri.Vissa människor lämnar avtryck som finns kvar långt efter att de har gått bort. Människor som med sitt engagemang, sin energi och sin omtanke formar både människor och samhällen omkring sig. Charles Tiri var en sådan person.I detta avsnitt berättar Felicia om sin pappa Charles Tiri – mannen som var med och grundade Olofströms IBK och som under många år blev en viktig kraft i både föreningslivet och samhället i Olofström. Det är en berättelse om en pappa, en ledare, en eldsjäl och en vän. Om människan bakom engagemanget, om minnena som lever kvar och om hur en person kan påverka generationer av människor genom sitt sätt att vara.Felicia delar med sig av sina egna minnen, tankar och känslor kring sin pappas liv och arv. Hon berättar om hans passion för innebandyn, hans betydelse för klubben och varför så många fortfarande minns honom med värme och respekt.Det här är inte bara en berättelse om innebandy. Det är en berättelse om gemenskap, drivkraft, familj och om de människor som gör skillnad utan att alltid själva förstå hur stora avtryck de lämnar efter sig.Så om du sitter i sommarstugan, i hängmattan, på stranden eller i solstolen och vill lyssna på en berättelse som berör på djupet, då är detta ett avsnitt för dig.Välkommen till Sommarpodden i Innebandyns Magiska Resa.Charles Tiri (1961–2025). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vissa saker glömmer man bara inte, framförallt inte vissa saker som skedde under ens barndom. Varför ville Mathilda äta råttsvansar? Och VAD sa Andrea's kompis till henne som ger henne magont än idag? Välkomna till avsnitt 638! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anna Lisa Wärnlöf, alias Claque, har aldrig fått en framträdande plats i den svenska litteraturen. Men hon är en av våra stora stilister, tycker Ulrika Knutson som hyllar Pella-böckernas skapare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2017. Varför är det så svårt att tala om det som betytt allra mest, också böcker? Därför att man är rädd att avslöja sitt innersta, förstås, och finna det banalt. Men om det skulle vara så, så är det inte Anna-Lisa Wärnlöfs fel. Någon sa häromdagen att om Anna-Lisa Wärnlöf, med signaturen Claque, hade varit karl, så hade hon stått ordentligt synlig på klassikerhyllan: avdelningen stilister, mellan Per Rådström och Claes Hylinger. Visst skulle det vara så! Men förklädd till flickbok och kåseri är Claque för alltid utstraffad från den riktiga litteraturen. Ha. På ofattbara sju år, 1958-1965 skriver hon de fyra romanerna om Pella, tre om den buttra Fredrike och hennes krets, och så den märkliga barndomsbiografin ”Boken om Agnes”, 1963. Detta är Claques litterära verk och värld, som nu alltså lever ett rikt liv under klassikerhyllan, under radarn, och älskas hett i hemlighet. Hon går som ett mycel genom bibiotek och antikvariat. Varhelst du minst anar det kan du hitta en läsare flaskmatad med Pella-sentenser. De sitter som slaktstämplar, går aldrig ur. Den som först kom ut ur garderoben som Pella-beroende var Gun-Britt Sundström, ett stilistiskt barn av Sören Kirkegaard – och Claque. Anna-Lisa Wärnlöf – född 1911, död 1987 – var som mest verksam under det tidiga sextiotalet, samtida med miljonprogrammet. Hennes ton gycklar med det andliga rivningsraseriet, den snabba nivelleringen i demokratins namn; en estetisk protest besläktad med Olle Adolphsons visor. Hos Claque finns samma ironiska melankoli, och sinne för ordens poesi. Hos Olle var det "nedisad Volvo med släp", och "kokt kummel med äggsås". Anna-Lisa har samma blick för det konkreta. Majorskan sitter i skymningen och "njuter av att ha två tummar", Pella kräks i duffelkragen vid tanken på att trassla till altaret i tolv meter organza. I fyrtio år övade hon sig som kåsör i Svenska Dagbladet, uppskattad men skygg. På fyrtio år satte hon inte sin fot på redaktionen. Men lilla Pella och farmor Majorskan och tant Signhild levde redan och verkade för fullt i tidningen när Wärnlöf romandebuterade med ”Pellas bok” 1958. När jag mötte Pella i början av sjuttiotalet var de här böckerna bara tio-femton år gamla, ändå speglade de en försvunnen värld, med exotiska inslag av flickskolor, hembiträden och bostadsbrist. Och spridda skurar av borgerlig bildning, som om det hade varit något fullt normalt och ingenting att oroa sig över. Pella själv läste böcker av Proust, Dickens och Cora Sandel – och hon gjorde det med ett självklart välbehag, utan känslor av skam. Detta var inte förenligt med min tonårskultur i början av sjuttiotalet, som utspelade sig i en atmosfär av V-jeans, tristess och symfonisk rock. Om jag hade velat spegla den atmosfären i litteratur så gav Kerstin Thorvall, Sven Wernström och Max Lundgren utmärkta möjligheter, i ungdomsromanens guldålder. Men böckerna om Pella ägnar sig inte bara åt spegling, utan gläntar på kommande liv. De kan man – till stora delar – läsa om, och växa med. Anna-Lisa Wärnlöf låter tonåringens världsbild möta riktigt gamla människors, och mycket små barns. En åtta månaders baby kan vara en stark personlighet hos Claque, som kan väcka dina antipatier också. Att föräldrar och barn, särskilt mödrar och barn, inte självklart finner varandra är en del av Claqueböckernas tidlösa innehåll. Och oavsett ålder får alla inblandade behålla sin integritet – och sina passioner. Passion kan uttryckas av också av det lilla barnet. Som i ”Boken om Agnes”, när småflickorna har skiljts åt och katastrofen ligger i öppen dager. Om hjärtat är krossat spelar det ingen roll om man är sex eller sextio år. Så här uttrycker sig den lilla Anna-Lisa: "Jag var Agneslös, och inte mer med det. Hur gör man när man hänger sig? Jag hade en pilbåge. Kanalen." Humor kan vara hjärtskärande, om den paras med livsinsikt. Att våra personligheter är så oföränderliga, att vi liknar oss själva som barn, är också en drabbande insikt. Inte särskilt behaglig. Det borde vi tänka lite mer på i vår tid, när vi vuxna är så stressade att vi inte står ut med att se barnen ha tråkigt. Eller ens tanken på att de har tråkigt! Hur de egentligen har det orkar vi inte ta reda på. Läste nyss en rubrik om att folk minutplanerar barnkalasen för att för död och pina inte riskera att barnen ser sin egen leda i vitögat. Vad skulle inte Claque kunna ha gjort av det ämnet? Vissa ämnen har hon klokt avstått ifrån – sexualiteten till exempel. Det bidrar till den goda tidlösheten. Erotiken uttrycks mer genom längtan och bilder som man inte glömmer: som Älskar du mig? sa Ulf Jacob. Obetydligt, sa jag, och tänderna mjuknade i min mun. Jag kan inte minnas att jag saknade explicit erotik – den fanns ju att tillgå överallt annars, för den som var läskunnig. Nej, Pella tillfredsställde andra behov. De två avgörande var den moralfilosofiska diskussionen, och stilens narkomani. Anna-Lisa Wärnlöfs stil är beroendeframkallande. Och smittsam. En pretentiös hållning ser jag automatiskt som "ett öde stort som en mössa". Att det inte är min egen bild ha jag glömt för länge sedan. Men ingen når Claques avvägda blandning av under- och överdrifter, och utförda aforismer, som kan rymma en världsbild: "Om ett barn ber om ett snöre, avfärda det inte med en kyss. Ge det ett snöre". Punktens placering är också viktig. Den surt förvärvade slutsatsens markering. Ge det ett snöre. Claque strör gärna ut små hälsningar till egna inspirationskällor. Den märkligaste möter vi i Pellas andra bok, där hon just har blivit kär i Ulf Jacob. På artonårsdagen ger han henne en nött gammal bok: "Läs den tös, du får den. Den är skriven för sådana som du och jag." Den repliken är lömsk, riktad till intellektuella flickstackare med garden nere – den går via trosorna, kan man säga. Men om man ska sublimera den boken får man jobba duktigt. Boken är ”En drömmares dagbok”, av den schweiziske artonhundratalsförfattaren Henri Frederic Amiel. Det blir en ganska rolig effekt när Pella och Ulf Jacob står och smusslar med Amiel, samtidigt som deras kompisar diggar Sinatra och Bill Haley på skivspelaren i rummet intill. Amiels ”En drömmares dagbok” blev på sin tid kult bland hyperkänsliga esteter i hela Europa, kärleksfullt översatt av en av den svenska litteraturens mest ömhudade kritiker, nämligen Klara Johanson; hon som recenserade allt, som inte kunde låta bli att recensera solnedgången. Ett nytt drama varje kväl. Klara Johansons andra stora idol var för övrigt Fredrika Bremer, vars spetsprydliga feminism viftar fram överallt i Pellas farmor Majorskans referenser. Klara Johanson är en av Claques viktiga förebilder bland estetiska ironiker – Oscar Wilde en annan – och så förstås Cora Sandel och Marcel Proust. Anna-Lisa Wärnlöf bakar också Madeleinekakor, med kärlek och smör, och psykiska trauman. En bild som återkommer i flera av böckerna, troligen självupplevd, är när några några clowner fallit i vattnet, och människorna på stranden skrattar av hjärtans lust, men tystnar när en av clownerna bärs bort, drunknad. Barnet grips av en förlamande ödslighet, identiteten brister. Som det står i ”Boken om Agnes”: "Det slog mig att jag kanske inte var någon liten flicka. Kanske var jag en pojke. Kanske var jag ett troll eller möjligen något slags djur." Det är det som alla Claques texter handlar om. Att skrapa ihop de spridda bitarna av sig själv, till ett slags mönster. Ulrika Knutson, journalist och författare Anna Lisa Wärnlöfs bibliografi Kåserier1949 Mans gamman (Bonnier)1954 För läsarens skull (Rabén & Sjögren/Vi, under signaturen Claque)1957 Om Ni behagar (Bonnier, under signaturen Claque)1958 Skaffa julgran (Bonnier, under signaturen Claque)Ungdomsböcker1958 Pellas bok (Svensk läraretidning)1959 Pellas andra bok1960 Pella i praktiken1961 Pojken en trappa upp1962 Fredrikes barn1963 Boken om Agnes1964 Ingkvist1965 Lennerboms: den fjärde boken om PellaÖvrigt"En diktare, en prins och Aldebaran". I: Något att lära av varandra (Relationskonsult, 1974)ÖversättningarElisabeth Janet Gray: Tomi i Tokyo (The cheerful heart) (Svensk läraretidning, 1962)Margaretha Shemin: De små ryttarna (The little riders) (Svensk läraretidning, 1965)Elaine L. Konigsburg: Jennifer och jag (Jennifer, Hecate, Macbeth, William McKinley, and me, Elizabeth) (Svensk läraretidning, 1968)Källa: Wikipedia

Sötningsmedel är ett av de mest omdebatterade ämnena inom kost och hälsa.Vissa menar att de är ett värdefullt verktyg för att minska sockerintaget, medan andra hävdar att de orsakar allt från ökad hunger till cancer och metabola problem.I det här avsnittet gästas vi av Jacob Gudiol för ett djupt samtal om sötningsmedel, socker, forskning och varför så mycket förvirring verkar finnas kring ämnet. Ett av våra mest omfattande samtal hittills där vi försöker skilja vetenskap från spekulation och ge dig verktygen för att själv kunna navigera kostdebatten.----Timestamps:00:00 – Intro09:34 – Dagens ämne och varför Jacob började prata så mycket om det12:39 – Olika typer av sötningsmedel14:30 – Sockeralkoholer: vad är de och hur fungerar de?17:00 – Kan sockeralkoholer ge magproblem?21:05 – Artificiella sötningsmedel och skillnaderna mellan dem31:26 – Finns det forskning som visar att något sötningsmedel är farligt?34:30 – Varför får aspartam mest kritik?44:40 – Lurar sötningsmedel kroppen?48:00 – Hur fungerar olika studietyper? Styrkor och begränsningar1:00:00 – Hur bemöter man påståenden från hälsogurus online?1:06:00 – Är socker farligt?1:09:00 – Sockersötade drycker, sportdryck och hälsa1:17:00 – Vad bör idrottare tänka på när det gäller socker?1:18:00 – Kan man få i sig för mycket fruktos?1:21:48 – Insulinkänslighet och metabol hälsa1:23:50 – Ökar aspartam hungern?1:30:21 – Måste man verkligen optimera hela livet?1:32:00 – Hur förbättrar man människors hälsa på riktigt?1:39:21 – Bör vi införa skatt på sockersötade drycker?1:45:00 – Avslutning-----Köp våra produkter på https://certan.se/Skriv även upp dig på vår VIP-lista och få tips på mailen om hur du på ett smart sätt kan optimera din träning, kost och hälsa. Som prenumerant på VIP-listan är du dessutom vara först på att få reda på när vi fyller på lagret och släpper nya produkter. Skriv upp dig här: https://certan.se/nyhetsbrev/Prenumerera i din favorit-podcast-app:Apple podcast: https://podcasts.apple.com/se/podcast/smartare-fitness-podden/id1515785181Spotify: https://open.spotify.com/show/1tmubjKyiXpvat6jZJJoCsFölj oss:https://www.instagram.com/certan.sehttps://www.tiktok.com/@certan.sehttps://www.facebook.com/certan.se

Erik Niva om fotbollen som sport i andra hand och kulturfenomen i första hand, Graham Potter om kultur som en del i ett lagbygge och Horace Engdahl om varför fotboll INTE är kultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. NIVA: ”FOTBOLLS-VM ÄR DEN STÖRSTA KULTURFÖRETEELSEN PÅ JORDEN”Han har en bakgrund inom punk- och hardcore-rörelsen, drev bland annat punkfanzinet Benzine i tonåren och har arbetat på skivbolaget Birdnest Records. För de allra flesta är dock Erik Niva känd som fotbollsjournalist - som krönikör i Aftonbladet, som expert i Viasats fotbollssändningar, som författare till en hel drös böcker om fotboll, och som röst i den numera nedlagda podden ”When we were kingds” där han djupdyker i fotbollshistorien tillsammans med Håkan Andreasson.I boken Nationalteatern skriver Erik Niva: ”Fotbollen har länge varit landets största folkrörelse, och på senare år har den även utvecklats till vår nya nationalteater.” Men på vilket sätt är fotbollen vår nationalteater? Och om svensk fotboll är en "nationalteater" blir VM en "världsscen". Erik Niva gästar P1 Kultur för att reda ut kulturfenomenet fotboll.GRAHAM POTTER OM ATT ANVÄNDA KULTUR FÖR ATT GJUTA MOD I SPELARNASvenska landslagets förbundskapten Graham Potter har arbetat med just kultur som en integrerad del av ett lagbygge. När han tränade Östersunds FK implementerade Potter - tillsammans med dåvarande styrelseordföranden Daniel Kindberg - en filosofi där spelarna regelbundet deltog i olika kulturprojekt. Tillsammans med spelarna stod Potter bland annat på teaterscener, sjöng musikal, dansade balett och skrev texter. Vår reporter Anna-Karin Ivarsson fick en pratstund med Graham Potter innan avresan till VM.SUSANNA ANDRÉN FRÅN ”UPPSNACKET” VÄLJER SINA TRE FAVORIT-VM-LÅTARSveriges Radio-podden ”Uppsnacket” leds av Samir Yosufi, som befinner sig på plats i USA, och Radiosportens Susanna Andrén hemma i Sverige. Eftersom många av matcherna spelas nattetid svensk tid sammanfattar podden nattens matcher på morgonen. Medan Samir Yosufi reser till USA passade P1 Kultur på att fråga Susanna Andrén vilka hennes tre favoritlåtar är från årets skörd av VM-låtar.HORACE ENGDAHL: ”NEJ, FOTBOLL ÄR INTE KULTUR”Alla ser inte fram mot fotbolls-VM. Vissa bävar för en månad där medierna och tv-rutan domineras av världsmästerskapet för herrar i fotboll. Vår reporter Emma Engström ringde upp Svenska Akdemiens Horace Engdahl som ger Erik Niva mothugg: ”Fotboll är INTE kultur”. Och han tipsar om en läsupplevelse för den som inte orkar med all fotboll i medierna och i tv-rutan.HANTVERKET: DAMASTVÄVAREN OM FASCINATIONEN FÖR NYMANGLAT LINNEI reportageserien ”Hantverket” möter vi människorna i kulturbranschen där en stor mängd kunskap sitter i själva händerna. Det kan gälla fingerfärdigheten när en stråkmakare surrar ett knippe mongoliska tagelstrån till en fiolstråke eller när en murare gör ett unikt påslag med sin murslev. I det här avsnittet träffar vår reporter Nina Asarnoj, damastvävaren Hans Thomsson i hans mejeri i den lilla orten Äskekärr i Götene kommun, där han har sin verkstad. Lyckligtvis finns det gott om plats i det gamla mejeriet, för han har många vävstolar. Hans Thomssons officiella titel är ”mästare i handvävning” men det är linnedamast som är hans specialitet och livsprojekt.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Michelle Hallström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det stormar kring Vänsterpartiet, efter Expressen avslöjande om att flera kandidater uttryckt stöd för terrorgrupper på olika sätt. Nu har partiet strukit minst 14 kandidater från kommunlistorna. Igår kommenterade Nooshi Dadgostar – om än lite motvilligt – hela grejen för första gången. Lite senare pratar vi om ”Invandrare för svenskar”-gate. SVT har fått hård kritik efter att det blivit känt att ytterhögeraktivisten Nick Alinia ska vara med som gäst i programmet. Vissa deltagare har hoppat av och nu säger programmets ansvariga utgivare att hon hade avrått till att ha med Alinia om hon fått frågan i förväg. P3 Nyheter har sökt Nick Alinia som tackat nej till en bandad intervju.

Om låtarna som går på repeat i huvudet. Vi delar minnen, skratt och allvar kring melodierna som inte släpper taget kanske extra aktuellt nu när sommaren drar igång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vissa låtar släpper aldrig greppet om en. En del melodier sätter sig i huvudet, vare sig man vill eller inte. Vilken refräng dyker upp hos dig när du står i kö, kör bil eller försöker somna?Pianisten Pär Jorsäter gästar dessutom studion och kan spela några av era melodier live i direktsändning.Olof Wretling om hjärnans hitlåtarRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet startar kl. 21:40

Hur låter din trädgård egentligen? Pernilla och John hjälper dig till mer av humlors surr, vattenporl och vindars sus, bort från buller och brus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skapa din bästa ljudmiljö i trädgårdenVärlden är full av olika ljud, men när vi är i trädgården vill vi oftast ha det lugnt och skönt med milda, naturliga ljud runt oss. Vissa ljud och buller kan till och med vara skadliga för oss, så det handlar inte bara om att vi blir irriterade om grannen drar igång sin gräsklippare vid sjutiden en lördagskväll.Det fiffiga är att mycket går att göra, för att få en så behaglig ljudmiljö som möjligt på sin uteplätt. Pernilla Månsson Colt och John Taylor tipsar om hur. John kan tycka att en borrmaskin låter ganska trevligt, men de allra flesta kanske hellre vill ha ett par fågelholkar och blommor som lockar humlor.Avsnittets lyssnarfrågor handlar om att klippa rosor, ta rossticklingar, att ”mata” sin jord och hur man undviker skador av sork i trädgården.Skicka in din fråga till tradgarden@sverigesradio.se. Var gärna någorlunda kortfattad och tydlig med vad du undrar över!Producent och redigering: Susanne EhlinRedaktör: Eva RobildLjudteknik: André Ljungberg

Nordnet har över två miljoner kunder. Det gör plattformen till en av Sveriges mest intressanta temperaturmätare på börshumöret.I veckans avsnitt av 10x gästar Carl-Henrik “Calle” Söderberg, Nordnets nya sparekonom. Vi pratar om vad spararna köper och säljer i maj, vilka aktier som sticker ut, hur kriget i Iran påverkar börsen och hur man bör tänka inför en sommar där nyhetsflödet ofta blir tunnare.I del två kommer David Östblad från Investtech tillbaka. Han har med sig konkreta tekniska case och spaningar på vilka aktier som visar styrka, var varningssignalerna finns och vilka nivåer som kan bli viktiga inför sommaren.Några av aktierna som nämns i podden:Sivers SemiconductorsInvestorLatourBureBilia A AAC Clyde Space Beijer Alma B Haypp Group Humana Swedbank A Handelsbanken A AppleIntel NvidiaOpendoorProgramledare: Joakim BågeDisclaimer:Kom ihåg att inget av innehållet i denna podd ska ses som investeringsråd. Vissa av bolagen som medverkar i programmet betalar för det i form av sponsorskap, annonsplats eller genom ett tidigare eller pågående rådgivningsuppdrag.

Om maskinerna som format lyssnarnas vardag, som de älskar, svär åt eller inte klarar sig utan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vissa maskiner är bara praktiska. Andra blir livskamrater. Ikväll hör vi om maskinerna som format våra liv, från symaskinen och traktorn till datorn, bilen, hjälpmedlet eller den där apparaten som alltid krånglar. Det finns maskiner som bara står där och maskiner som bär minnen. Mopeden du skruvade på som tonåring. Kaffebryggaren som alltid startar morgonen. Hjälpmedlet som gav livet tillbaka. Ikväll pratar vi om maskinerna som gjort skillnad, stora som små.Om maskiner med Hanna Sihlman i KarlavagnenRing eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21.Programmet startar kl. 21:40.

Det så kallade perfekta försvinnandet fortsätter kittla fantasin. Och vi behöver de ouppklarade mysterierna, menar historikern Peter K Andersson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I berättelserna om Sherlock Holmes är fallen som Dr. Watson inte berättar om, ofta mer tankeväckande än de han faktiskt skildrar. Spänningen och uppfinningsrikedomen i romaner och noveller som Baskervilles hund, Det spräckliga bandet eller De rödhårigas förening är icke att förringa. Men när Watson i förbifarten talar om andra fall som Holmes var inblandad i, fall som vi aldrig får veta några detaljer om, så väcks nyfikenheten på ett helt annat sätt.Det mest kända av dessa odokumenterade fall är onekligen det som kretsade kring jätteråttan från Sumatra, som Holmes i all hast talar om som en historia som ännu inte kan berättas, eftersom världen inte är redo för den. Men bland Holmes okända fall finns också den märkliga historien om aluminiumkryckan, historien om Ricoletti med klumpfoten och hans fasansfulla hustru, gripandet av Wilson, den ökände kanariefågelsdressören, eller kardinal Toscas mystiska död, som Holmes utredde på direkt begäran av påven själv.Bland alla dessa korta omnämnanden, som i vissa fall har blivit lika berömda som de utförligt beskrivna historierna, finns det ett som jag alltid har varit särskilt fascinerad av. I kategorin ouppklarade fall, berättar Watson, finns historien om mr James Phillimore, som gick tillbaka in i sitt hus för att hämta sitt paraply och aldrig mer sågs till i denna världen. Mer än så säger inte Watson om just detta fall, förutom att han nämner att det aldrig fick sin förklaring, och att det hör till de få misslyckandena i Holmes karriär. Uppgifterna är retsamt knapphändiga, men just därför också väldigt kittlande. Vad var det som hände egentligen? Herr Phillimore var uppenbarligen på väg ut, men så ångrade han sig. Troligtvis gjorde han bedömning en att det skulle bli regn, och vände tillbaka in i huset för att hämta ett paraply. Och i samma stund som han gick in genom dörren så försvann han.Den enorma uppsjö av författare som skrivit pastischer på Sherlock Holmes, har sedan årtionden spekulerat i möjligheten att det helt enkelt inte gick att ge en naturlig förklaring till mysteriet, och följaktligen skrivit skildringar av fallet som i olika grad hämtat drag från science fiction-genren. I en av de bättre av dessa pastischer flörtar man med eventualiteten att Phillimore gått rakt in i en vortex, det vill säga ett hål i tidrymden, med förmågan att transportera en människa från en punkt i universum till en annan.Men så fort man tar steget mot en förklaring av James Phillimores försvinnande, så förlorar fallet något av sin lockelse. Det är just det faktum att mysteriet är så plötsligt och oförklarligt, samtidigt som det äger rum i en till synes helt vanlig vardagssituation, medelklassherren som ger sig av till sitt kontor, som gör det så fängslande. För många år sedan talade sociologen Johan Asplund om det perfekta försvinnandet. Ett försvinnande som är spårlöst, ouppklarat och framförallt omotiverat. Helt enkelt försvinnanden där det verkar som om personen i fråga bara har gått upp i rök. Genom hela den moderna historien har populärkulturen och folkloren haft en bestående fascination för sådana händelser. I 1800-talets snabbt växande medielandskap fylldes tidningarna med vilda spekulationer så fort någon framstående person gått under jorden.Ett särskilt talande exempel är den engelske kyrkoherden Benjamin Speke, som plötsligt försvann när han var ute och gjorde ärenden i London en januaridag 1868. Tidningarna tävlade med varandra under en dryg vecka i att komma på olika sätt som han kunde ha tagits av daga på, det ena mer makabert än det andra, innan han plötsligt påträffades igen som kofösare på en bondgård i Cornwall. Han hade helt enkelt iscensatt sitt eget försvinnande, förmodligen trött på sitt nuvarande liv.Samma sak hände som bekant Agatha Christie 1926, då hon gick förlorad efter ett gräl med sin make. Och det här är en typ av mysterier vars dragningskraft är stark även i vår tid. Men hur många av verklighetens fall är perfekta försvinnanden enligt Asplunds kriterier? Vissa av de historier som blivit legendariska är inte lika mystiska när man granskar dem närmare. Det berömda fallet med briggen Mary Celeste, som påträffades drivande omkring i havet vid Azorerna 1872, med besättningen spårlöst försvunnen, är nu för gammalt för att få en lösning. Men de uppgifter som man brukar lyfta fram när historien berättas, att maten stod på bordet fortfarande ljummen, att brasan brann i eldstaden och att loggboken var ifylld en timme innan fartyget hittades, är rena påhitt som tidningarna lade till för att göra det hela mer sensationellt.Samma sak gäller diplomaten Benjamin Bathurst som försvann 1809, när han befann sig på resa i Tyskland. Han och hans betjänt stannade till vid ett värdshus, där hans vagn skulle byta hästar. Innan avfärden inspekterade Bathurst de nya hästarna, medan hans betjänt tittade på. Bathurst gick runt hästspannet till andra sidan och sågs sedan aldrig mer. Asplund tar själv upp det här fallet som ett exempel på hans perfekta försvinnande, men kanske var han för ivrig att hitta ett bra exempel. Det visar sig nämligen, när man fördjupar sig i historien, att Bathursts försvinnande inte var tillnärmelsevis så plötsligt och oförklarligt, som det verkar i den version av händelsen som oftast återberättas.Är dessa perfekta försvinnanden då bara en produkt av fantasin, ett uttryck för något slags märklig önskan hos människorna om att det ska finnas något oförklarligt och mystiskt även i moderniteten? De mysterier ur historien som ännu inte fått sin lösning kommer sannolikt alltid att fängsla efterföljande generationer. Man kan lansera hur trovärdiga teorier som helst om vem som var Jack the Ripper, eller vem som sköt Palme. Men när det har gått en viss tid går inga teorier att slutgiltigt bevisa, och då tar historien, eller snarare mytologin, över.Samtidigt vill vi nog också behålla några av våra mysterier. Medan ett fall som Palmemordet fortfarande kan klassas som ett nationellt trauma, och ett pinsamt nederlag för polisväsendet, kommer det troligtvis att med tiden övergå i den distanserade status som Whitechapel-morden, eller Mary Celeste nu har. Det vore kanske väl cyniskt att säga att vi behöver ouppklarade fall. Jag tror knappast att Jackie Kennedy eller Elizabeth Gustavsdotter, Jack the Rippers tredje offer, skulle hålla med mig. Men de gjuter liv i en fantasi som innefattar någonting större och mer existentiellt. En fantasi som återspeglas i tron på kidnappningar utförda av både älvor och utomjordingar.Men även om denna fantasi är stor och mångfaldig, så har den troligtvis kommit till för att bearbeta en omständighet som är gemensam för alla människor. Det egendomliga faktum att vi finns här på jorden ena dagen, för att nästa dag vara borta.Peter K Anderssonhistoriker och författareProducent: Morris WikströmMusiken är av Hans Zimmer från soundtracket Sherlock Holmes (2009)

Johanna Grüter på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Linnéa Wikblad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Frankrikes president Emmanuel Macron är på sin så kallade "charmoffensiv" i Östafrika, som beskrivs som ett försök att återställa Frankrikes frostiga relation till regionen. Under ett toppmöte i Nairobi, där 30 afrikanska ledare deltog, rusade Macron upp på scen för att be publiken vara tysta – något som inte gått obemärkt förbi. Vissa frågar sig om Macron hade agerat likadant om det var ett möte med europeiska ledare.

I detta avsnitt samlas Filmsmakarna för årets mest prestigefyllda och kaotiska tradition: Summer Movie Wager 2026. Med reglerna för tävlingen i ryggen – där man försöker förutspå vilka filmer som blir sommarens största kassasuccéer i rätt ordning – kastar sig panelen in i en intensiv genomgång av sommarens premiärer, franchisejättar, oväntade utmanare och våra egna tveksamma magkänslor. Detta är även en ursäkt för att prata om sommarens kommande filmer och vad vi tror om dessa. Varje medlem presenterar sin lista över vilka filmer som kommer dominera den amerikanska biotoppen mellan 30 april och Labor Day 2026, samma period som används i den officiella tävlingen. Diskussionerna blir snabbt heta när gänget bland annat försöker avgöra: Toy Story 5 – Är Pixars flaggskepp fortfarande en garanterad miljarddragare?  Spider-Man: Brand New Day – Kan Spindelmannen återta tronen efter några år av superhjältetrötthet? The Odyssey – Ett oväntat wildcard som vissa tror kan bli sommarens stora snackis. Mortal Kombat II - Flawless victory eller fatality? Det enda vi vet är att Karl Urban sätter våra filmhjärtan i brand. Minions & Monsters – Illumination fortsätter sin dominans – men hur högt kan de nå? Moana 2 – Disney återvänder med en film där The Rock har hår på huvudet igen. The Mandalorian and Grogu – Star Wars på bioduken igen – men har publiken fortfarande samma hunger? Hiss eller piss?  Supergirl – DC:s framtid är osäker, men kan just denna film överraska? Disclosure Day – En ny sci-fi‑titel från herr Steven Spielberg som väcker både nyfikenhet och skepsis. Scary Movie – Humorens comeback? Vissa tror på en sleeper hit. Panelen väljer också tre filmer som kan smyga sig in på topp‑10, även om oddsen är låga. Dessa diskuteras som potentiella överraskningar – antingen kultsuccéer eller totala magplask. Mycket nöje! Superlänk till alla plattformar: https://linktr.ee/Filmsmakarna   #filmsmakarna #summermoviewager2026 #smw #summermoviewager #mortalkombat #starwars #spiderman #stevenspielberg   

När ska man tacka nej till en kund? I det här avsnittet pratar jag om varför alla affärer inte är bra affärer. Det kan vara en fara i att säga ja till för mycket hur spretighet bromsar tillväxt och varför lönsamhet, paketering och rätt kundrelationer är avgörande för att skapa tillväxt och lönsamhet. Det handlar också om vikten av att våga sätta gränser, undvika detaljstyrande kunder och förstå att varje nej kan öppna dörren till något bättre.    Slutsatser Alla kunder är inte rätt kunder, fel samarbeten kostar både energi, tid och lönsamhet. Ett tydligt paketerat erbjudande gör det lättare att leverera kvalitet och skapa skalbarhet. Att tacka nej till en affär kan  skapa möjligheter för bättre möjligheter.

Vissa saker från barndomen har bara etsat sig fast i minnet, stora som små, positiva som negativa händelser. I veckans tisdagsavsnitt listar Mathilda och Andrea just sånna, core memories från barndomen! REKLAM FÖR BOOKBEAT - Gå in på bookbeat.se och ange koden mathildaandrea när du skapar ett konto så får du 60 dagar gratis lyssning! Erbjudandet gäller nya kunder. Efter gratisperioden kostar BookBeat från 99 kr/mån. Ingen bindningstid. Böckerna vi pratat om: Den låsta dörren & Förevigt Glömd Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Det är en solig hösteftermiddag i Nacka, en man är ute och joggar bland träden som spricker upp i gult och rött. Så får han syn på något vid vägkanten. När han går närmare och ser vad det är börjar han skrika rakt ut. Vid sidan av vägen ligger en kropp. Vissa av kläderna är avtagna, och när han tittar närmare ser han ett stort sår på halsen.

Slaget vid Farsalos räknas som en av de mest avgörande striderna i det så kallade caesariska inbördeskriget. Det är en episod ur antikens Rom som har förevigats i både teater och film. Här möttes Julius Caesar och Pompejus Magnus efter år av konflikt och rivalitet. Vissa historiker menar att slaget i praktiken blev början till slutet för den romerska senrepubliken – men samma sak har också sagts om flera andra avgörande skeden.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt slaget vid Farsalos 9 augusti 48 f.v.t.Julius Caesar hade varit i Gallien under 50-talet f.v.t., något som Militärhistoriepodden tidigare har skildrat. Efter att ha besegrat den galliska ledaren Vercingetorix fortsatte Caesars fälttåg, och han genomförde även expeditioner till Storbritannien 55 och 54 f.v.t. Men medan Caesar var ute på sin galliska kampanj pågick interna strider i Rom. Republiken präglades av politisk oro, och flera starka konsuler och prokonsuler försökte hantera läget genom en informell maktallians – det så kallade första triumviratet – där Caesar, Pompejus och Crassus ingick.Efter några år föll dock triumviratet samman, och när 40-talet f.v.t. tog sin början övergick motsättningarna i öppet krig mellan Caesar och Pompejus.Inbördeskriget inleddes med att Julius Caesar tågade mot Italien och tog kontroll över Rom. Pompejus, som av senaten hade fått i uppdrag att skydda republiken, flydde då staden och drog sig tillbaka till Grekland. Hans strategi var att utnyttja sitt övertag till havs och därigenom svälta ut Caesar och de Caesar-trogna stadsstaterna på den italienska halvön. Pompejus hade en stark flotta, skickliga sjöbefäl samt lojala styrkor i Spanien, Afrika och på Sicilien. Det övertaget saknade Caesar – men taktiken visade sig ändå inte fungera som tänkt.Efter framgångar mot pompejanska styrkor i väst vände Caesar österut och gick mot Dyrrhachium (Dyrrachium) vid Adriatiska havet, där Pompejus väntade in ett läge som gynnade honom.Väl på plats inleddes en utdragen katt-och-råtta-lek mellan de båda befälhavarna. Caesar hade tiden emot sig: många städer och makthavare i regionen stod på Pompejus sida. Samtidigt växte kritiken i Pompejus läger mot den fördröjande strategin. Enligt de antika källorna pressade senatorerna honom till sist att ta en avgörande strid mot Caesar. Det skedde i augusti 48 f.v.t. – och för Pompejus blev det början på slutet.Bild: En anakronistisk miniatyr från 1300-talet i handskriften De bello civili (Pharsalia), färdigställd i Bologna 1373, som visar Julius Caesar som segrare över Pompejus vid slaget vid Farsalos 48 f.Kr. Bilden speglar hur antikens historia tolkades i medeltida Italien. Miniatyr: Niccolò da Bologna. Public domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Storkapitalet räddar den gröna omställningens flaggskepp i Sverige, när Wallenbergsfären blir storägare i krisande Stegra. Men omställningen har tappat fart, vissa vill förändra EU:s klimatpolitik och andra varnar för gröna bubblor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stegras utmaningar framöverPå en presskonferens tidigare i veckan berättade det svenska stålföretaget Stegras vd Henrik Henriksson att bolaget lyckats säkra nya pengar. Det handlar om 15 miljarder kronor som nu kommer in i den sinande kassakistan och där den ledande ägaren kommer bli Wallenberg Investments.– Det är bra för omställningen i stort att det blir tydlig att det finns stora erfarna industrialister som tror på det här, säger John Hassler, professor i nationalekonomi Stockholms universitet med särskilt fokus på miljöekonomi.Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning, säger att beskedet om nya ägare inte innebär att Stegra kommer lyckas.– De är både tekniska och ekonomiska svårigheter som ska övervinnas, säger han.Höga klimatmål från EUEU har höga mål med sin klimatpolitik och för några år sen var förhoppningarna väldigt stora på omställningen. Men de senaste åren har pendeln slagit tillbaka en del. En hel del projekt har fått pausats och ställts in – däribland flera satsningar på just fossilfritt stål.– Om vi går fram väldigt fort och resten, 85 procent av världsekonomin, inte gör det kommer vi att avindustrialiseras, säger Henrekson.Det finns också en kritik mot att omställningen, drabbar vissa delar av befolkningen hårt och slår hårdare mot vissa regioner.– Jag kan hålla med om att det inte funnits tillräckligt mycket tänk kring hur man ska hantera det motståndet som kommer från människor, aktörer och företag, säger Sylvia Schwaag Serger, professor i ekonomisk historia vid Lunds Universitet och vd för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin.”Förödande om det ändras”Oskar Ahnfelt på Vattenfall menar att det är avgörande att EU:s linje ligger fast.– Vissa saker vore förödande om man ändrades, till exempel om man inte håller fast vid utsläppstaket som man sagt. Det ska kosta att släppa ut koldioxid. Om man inte håller fast vid det kommer företag inte vilja ställa om.Det är viktigt att omställningen går snabbt, lyfter flera personer.– Vi jobbar under enorm tidspress, inte bara för klimatets skull utan också för att vi har ett globalt konkurrensläge som vi måste förhålla oss till, säger Schwaag Serger.ProgramledareVictor JensenProducent:Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:John Hassler, professor nationalekonomiSylvia Schwaag Serger, vd för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin IVA och professor i ekonomisk historiaMagnus Henreksson, professor nationalekonomiOskar Ahnfelt, ansvarig för policyfrågor och påverkansarbete på VattenfallLeif Johansson, tillträdande ordförande för StegraHenrik Henriksson, vd för StegraMartin Lundstedt, vd för AB Volvo

Vissa hittar direkt andra går vilse i sitt eget kvarter. Lokalsinnet är en förmåga som vissa har medan andra saknar, samtidigt som digitala hjälpmedel allt oftare tar över uppgiften att visa vägen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lokalsinne beskrivs ofta som en känsla – att veta var man är och hur man tar sig vidare, utan att riktigt kunna förklara hur. För vissa är den självklar, för andra opålitlig eller frånvarande. Samtidigt formas den av hur vi rör oss genom världen och vilka verktyg vi använder för att hitta.Den här veckan undersöker vi lokalsinnet: varför vissa alltid hittar rätt, om det går att träna upp – och vad som händer när det sviktar. Vi pratar om skillnader mellan människor, om myter kring kön och orientering, och om tillstånd där lokalsinnet är så nedsatt att det blir ett handikapp. Är vi på väg att tappa vår inre karta – och går det att hitta tillbaka till den?Medverkande:Hedvig Söderlund, professor psykologi Luleå Universitet, Nils Dahlbäck, professor kognitionsvetenskap Linköpings universitet, Eric Warrant, professor i Zoologi och chef för avdelningen för Sinnesbiologi vid Lunds universitet, vetenskapsjournalisten Per Snaprud och karttläsaren Tina Thörner.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Caroline Mathiasen

Är regeringens syn på ekonomin för positiv med tanke på den väldigt oroliga omvärlden? Och, hur många partiledarintervjuer orkar svenskarna egentligen med? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kriget i Iran har skakat om världsekonomin, inte minst på grund av det höga oljepriset, och även Sverige har dragits med i oron. På måndag presenterar regeringen sin vårändringsbudget och inför det har finansminister Elisabeth Svantesson sagt att den svenska ekonomin står väl rustad för omvärldens mörka moln. Stämmer det eller vill finansministern lugna ner svenskarna för att folk ska öppna plånböckerna och få fart på hjulen? Den här krisen kommer precis när många trodde att svensk ekonomi skulle ta fart igen. Vad innebär den dåliga tajmingen för regeringen när de ska prata plånboksfrågor i valrörelsen, och har oppositionen möjlighet att vinna några poäng i frågan?Den senaste tiden har väldigt många medier, både de gamla drakarna och nya uppstickare, intervjuat partiledare. Vissa följer traditionella mönster och andra skruvar på formatet, men floden av partiledarintervjuer gör att vi ställer frågan: Hur många partiledarintervjuer orkar svenskarna med?Medverkande: Fredrik Furtenbach, politisk kommentator. Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator på Ekot. Elisabeth Marmorstein, inrikespolitisk kommentator på SVT.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Välkomna till ett nytt avsnitt med Billgren Wood där vi denna vecka djupdyker i allt som vi tycker är viktigt och oviktigt i hemmet. Vissa saker verkar vara avgörande för vissa men är mindre väsentligt för andra. Hur högt i kurs står egentligen balkong, lättstädat, ryggstöd, tjusiga badrum och jättestora matbord? Varför är det så provocerande att vilja testa sig fram i trädgården och får man göra sina egna misstag? Är allt logiskt när det kommer till hemmet och finns det egentligen två sorters människor - drömmare och rationella? Häng med i våra tankar, välkomna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fängelsepastorn Olle möter människor när konsekvenserna hunnit ikapp. Innanför murarna berättas det som aldrig sagts högt om skuld, skam och livsval som inte går att göra ogjorda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi bär alla på hemligheter. Vissa skyddar oss, andra tynger oss. Varför håller vi saker för oss själva – och vad händer när vi väl berättar? I en tid där gränsen mellan privat och offentligt suddas ut, utforskar vi behovet av det hemliga rummet.Den här veckan pratar vi om hemligheter, skam och sårbarhet och vad det gör med oss att bära på något ingen annan vet.Medverkande: Siri Helle, psykolog och författare, Johan Eriksson, psykoanalytiker, psykoterapeut och docent i filosof, Katarina Zell, utbildare och coach, Elin Wesslander, specialistpsykolog och författare, häktespastorn Olle Jonasson och Jamie Jakobstam.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReportrar: Caroline Mathiasen och Jonatan Loxdal

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Area 51, månlandningen som aldrig hände och hemliga sällskap som styr världen från kulisserna. Konspirationsteorier finns av alla tänkbara slag. Vissa menar att de aldrig varit vanligare än i vår tid. Men vad är egentligen en konspirationsteori? Vad skiljer teorierna från legitima misstankar? Hur gammalt är egentligen fenomenet? Och vilken betydelse har sekulariseringen och mediealiseringen av samhället haft för deras spridning?  Bildningspodden undersöker konspirationsteoriernas historia, lockelse och funktion. Gäster i studion är socialantropologen Annika Rabo och idéhistorikern Andreas Jahrehorn Önnerfors. Samtalsledare: Ruhi Tyson. Redaktör: Elin Sahlin Klippning: Lars in de Betou. Producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, producerat vid Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Mer info hittar du på anekdot.se

Vissa saker kan man aldrig förbereda sig på riktigt. Hur man ska reagera och känna. Trots att allt är ett känslokaos just nu så vill Tully ändå att du som lyssnar ska få veta vad som hänt och vad som gjort att den senaste tiden varit väldigt tuff och prövande för henne och som också varit orsaken till de uteblivna poddavsnitten.

Slaget vid Verdun inleddes den 21 februari 1916 och pågick i stort sett i tio månader, med varierande intensitet. På en yta av några kvadratkilometer öster och norr om den franska fästningsstaden Verdun drabbade hundratusentals franska och tyska soldater samman i en förintelsekamp som resulterade i enorma förluster och ett mycket stort lidande. Förlusterna i döda, sårade och saknade uppgick sammantaget till över 700 000.I reprisen av avsnitt 22 av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om första världskrigets kanske mest kända slag. Som vanligt står taktiskt tänkande och vapenverkan i centrum, men också det större sammanhanget – och varför slaget kom att utvecklas som det gjorde.Den franska offensivandan konfronterades på ett synnerligen brutalt sätt med tunga artillerispärrar och det moderna skyttegravskrigets verklighet. Hur kunde fransmännen trots allt stå emot det massiva tyska anfallet? I centrum för den diskussionen står inte minst general Philippe Pétain, ofta kallad ”Verduns räddare”.Var slaget vid Verdun det värsta, eller ens det största, under första världskriget? Svaret är nej. Men varför har det ändå blivit så betydelsefullt – inte minst för det franska minnet av kriget? För många soldater blev tjänstgöringen vid Verdun liktydig med att ha deltagit i kriget över huvud taget. Omkring tre fjärdedelar av de franska soldaterna under första världskriget ska under någon period ha fått stå ut med helvetet vid Verdun. ”Jag har gjort Verdun”, sa man efteråt – och möttes alltid av respekt.Upplevelserna vid Verdun var brutala. Området kring staden bär än i dag tydliga spår av striderna. Vissa platser går inte att besöka på grund av alla blindgångare som fortfarande ligger kvar i jorden.Bild: Tyska soldater lämnar sina skyttegravar för att anfalla höjden Le Mort Homme (”Död mans kulle”), 14–15 mars 1916. Foto: Hermann Rex. Public domain (Wikimedia Commons) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vissa människor har särskilt svårt för att ta emot kritik och blir snabbt defensiva – ibland enligt principen anfall är bästa försvar. Men att vara på det sättet ställer till det på många olika sätt. Vilka problembeteenden ska man se upp med? Allt om saken i veckans avsnitt.Klipp:12:47 Scrubs - My Blind Date [S01E12]20:49 Mupparna31:05 Good Morning VietnamRedigering: Peter Malmqvist.Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vid andra världskrigets utbrott i september 1939 stod Sverige inför hotet av en tysk invasion från havet. Och när Nazityskland i april 1940 invaderade Danmark och Norge blev hotbilden mot Sverige akut. Skånes kuster blev ett av rikets mest utsatta områden.Svaret på hotet blev skånelinjen, en över 50 mil lång befästningslinje som sträckte sig från Båstad i nordväst, längs Skånes sydkust och upp till Vieryd i Blekinge. Linjen kom att utgöra ryggraden i det svenska kustförsvaret under mer än ett halvsekel. Men frågan är om den inte var omodern redan när den byggdes?I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Marcus Törner om Skånelinjen – dess taktiska och strategiska betydelse, dess dramatiska tillkomst under andra världskriget och hur linjen levde vidare in i det kalla kriget. Törner är aktuell med boken Operation Rädda Danmark – Sveriges hemliga plan att rädda Danmark.Skånelinjen började planeras redan hösten 1938, som en reaktion på det försämrade säkerhetsläget i Europa efter Nazitysklands expansion. Sommaren därpå inleddes bygget av ett strandförsvar från Båstad i nordväst till Vieryd i Blekinge. Målet var att skydda Sverige mot en möjlig tysk invasion över Östersjön eller Öresund – särskilt efter ockupationen av Danmark och Norge i april 1940.Under bara ett år uppfördes över tusen bunkrar i rekordfart. Linjen, även kallad Per Albin-linjen efter statsministern Per Albin Hansson, blev ett konkret uttryck för Sveriges neutralitetspolitik i praktiken. Här rustade landet för att stå emot – om inte vinna – så åtminstone bromsa en angripare tills mobilisering kunde ske.Försvarslinjen byggdes i flera etapper mellan 1939 och 1940. Under högtrycksperioder göts upp till 16 värn per dag. Totalt uppfördes 1 063 värn i tolv grundmodeller och femton variationer, främst avsedda för kulsprutor, kanoner och observationsändamål. Värnen placerades med maximalt 1 200 meters mellanrum för att möjliggöra korseld längs strandlinjen – så kallad flankerande eldgivning. Endast ett fåtal värn var riktade direkt mot havet.Värnen konstruerades för att stå emot artilleribeskjutning och flygbombning, särskilt i strategiskt utsatta områden som Helsingborgstrakten. I flera fall kompletterades de med skyddsrum, förråd och signalförbindelser. Vissa sektioner fick flera försvarslinjer: en direkt vid stranden, en andra några hundra meter inåt land, och en tredje längre in som skyddslinje.På bara några månader förvandlades stränder, hamnar och kustbyar till en beväpnad mur – en betonglinje med flankerande eldgivning, pansarvärnskanoner och observationsbunkrar. I rekordfart reste Sverige sin sista försvarslinje. Skånelinjen, även kallad Per Albin‑linjen, som är en av de mest omfattande militära befästingsarbetena i svensk historia. Med över tusen bunkrar längs södra kusten var syftet att möta en tysk invasion från havet.Mellan 1939 och 1940 uppfördes 1 063 värn utmed kusten från Båstad i nordväst till Vieryd i östra Blekinge. Under högsommaren 1940 – när krigsrisken ansågs som som störst – färdigställdes upp till 16 värn per dag. Byggandet organiserades i etapper, och upp till åtta olika entreprenörer var engagerade enbart i Blekinge.Värnen byggdes för att tåla 21 cm artilleribeskjutning och flygbomber på upp till 300 kg, med personal inkallad genom beredskapssystemet.Bild: Värn 138 i Skånelinjen, fotograferat 1940 under andra världskriget. Anläggningen uppfördes som en del av det svenska kustförsvaret för att skydda landet mot en befarad invasion. Källa: Regionmuseet Skåne (regionmuseet.se), ”Foto: Okänd, 1940. Värn 138 i Per Albin-linjen i Skåne”. Public Domain.Musik: Musik: Time Is Running Out av Jon Presstone, Storyblock Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För många historieintresserade är 1700-talet nära förknippat med den europeiska upplysningstiden. Det var då, menar många, som människor började vända vidskepelse och okunnighet ryggen och i stället sätta sin tro till förnuft, vetenskap och framtidstro. Upplysningens centrala gestalter – tänkare som Montesquieu, Voltaire och Rousseau – har därför blivit självklara inslag i den historiska allmänbildningen.Men vad var egentligen upplysningen? Här går meningarna isär. Vissa forskare betraktar den som en i huvudsak fransk elitkultur, förankrad i Paris salonger och utan djupare folklig påverkan. Andra ser upplysningen som en bred intellektuell rörelse som genomsyrade hela Europa, med inflytande långt utanför aristokratin – inte minst i borgerliga kretsar i England, Sverige och andra delar av kontinenten.Begreppet upplysning omfattar dessutom en rad samtidiga fenomen: religionskritik och begynnande sekularisering, jordbruksreformer, liberalismens första uttryck, den vetenskapliga revolutionen, naturvetenskapliga upptäckter, politiska idéer om maktdelning och samhällsomvandling – från reformistiska envåldshärskare till utopiska socialister – samt en stark vilja att sprida kunskap, bildning och folkbildning.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar historikern Dick Harrison och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om upplysningstidens komplexitet och mångfacetterade arv – en idérevolution som fortfarande präglar vårt samhälle.Bildtext: Les salons au XVIIIe siècle, målad av Anicet Charles Gabriel Lemonnier, visar en litterär salong i upplysningstidens Frankrike där intellektuella och aristokrater samlas för samtal och idéutbyte. Salongerna spelade en central roll i spridningen av upplysningsidéer och formandet av den offentliga opinionen under 1700-talet. Wikipedia (Public Domain).Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om den så viktiga sömnen handlar det här avsnittet om. Hur sover vi, vad påverkar och vad hjälper oss att komma till ro? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sömnen påverkas av livet vi lever. Småbarnsår, skiftjobb, ensamhet, nyförälskelse, sjukdom eller åldrande kan förändra både hur vi somnar och hur vi sover.Vissa sover tungt, andra vaknar ofta. En del får sina bästa timmar tidigt på morgonen, andra sent på natten. Och drömmarna vi har när vi sover, vad drömmer du om - och minns du vad du drömt? Påverkar drömmarna också hur du mår när du vaknar, eller hur du ser på natten?Ring in och berätta om dina rutiner, dina uppvaknanden, dina knep och dina tankar i mörkret. Kanske har du en kvällsvana du inte vill vara utan. Eller det kanske är just vanorna som skaver. Hur är det för dig?Om att sova med Hanna SihlmanRing eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21.Programmet startar kl. 21:40.

I detta All Time Best Of gör vi ett återbesök i ett av Framgångspoddens mest gripande avsnitt någonsin, nummer 634 som gästades av Emma Borgström.Vissa av oss behöver vara starkare genom livet än andra. När Emma var åtta år gammal så blev hon sexuellt utnyttjad av en vän till familjen. Hon hamnade snett, kom in i ett drogmissbruk och började med prostitution. Livet blev så mörkt att Emma hade som mål att inte bli äldre än 30. Men när hon en dag blev gravid med Leon så vände livet och hon hittade mening igen.Tyvärr är inte det här avsnittet en lyckosaga. Det här avsnittet handlar om hur Leon, bara 7 år gammal, kom att dö.Vi får höra den hemska berättelsen om hur Leon dog på lägenhetsgolvet. Trots flera försök att få vård på sjukhuset så skickades de hem med enbart laxermedel, trots grova magsmärtor och spyor. När ambulansen väl hunnit fram så hade Leon redan hunnit säga sina sista ord. ”Nu dör jag”. Det här är ett viktigt avsnitt för att Emma ska få berätta sin historia, och för att Leon inte bara ska bli en siffra i statistiken. Tusen tack för att du lyssnar!Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

OS i Italien pågår och det är många olika slags gråt som dyker upp. Här berättar lyssnare om när de senast fick tårar i ögonen! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att gråta handlar om att bearbeta stora känslor som ilska, sorg, eufori eller lättnad. Vissa verkar ha väldigt lätt att ta till lipen medan det för andra sitter långt inne att öppna tårkanalerna. Under OS ser vi detta känslouttryck hos både vinnarna, förlorarna, åskådarna och anhöriga.När kom tårarna senast – var de av glädje, sorg eller både och? Berätta vad som hände och vad de betydde för dig! Blev du rörd till tårar av en fin present? Fick du ett sorgligt besked från en vän? Såg du en stark film - eller var det maten som var alldeles för stark? Här berättar lyssnare om när de senast grät och varför!Min senaste gråt med Annika IlmoniRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar vid 21:00 och programmet startar ca 22.00.

Nu är det inte vår igen men man kan skönja ett och annat tecken ändå. Det blir lite beskärning, pyttelite blomning och en och annan kompost. Välkomna!

Viktor Vesterberg, kocken som blev forskare, tror på lokalt fiske och lokala fiskar. Och undrar om ålens överlevnad kan säkras om vi äter den igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Vi importerar ungefär tre fjärdedelar av den fisk vi äter, säger Viktor Vesterberg. Och vi exporterar ungefär tre fjärdedelar av den fisk vi fiskar.Siffrorna illustrerar hur det svenska fisket övergett småskaligt kustfiske för storskalighet.Det syns också i svenska fiskdiskar. Utbudet är i stort detsamma var man än befinner sig i landet. Samma lax och torsk, som sällan fiskats här.Viktor Vesterberg är kocken som bytte bana och blev forskare. Med intresse för hur livsmedelssystemet ser ut och fungerar.Viktors forskning handlar om svenskt småskaligt kustfiske — som ständigt krymper — och lokala fiskarter — som vi glömt bort.Dels kartlade han vad det är för policy och förvaltning som skapat det storskaliga fiske vi har i Sverige idag.Dels lät han lokala fiskare och kockar mötas. Fiskarna fick i uppdrag att fiska upp allt som vattnen hade att ge. Stjärnkockar som Mathias Dahlgren och Stefan Eriksson fick tillaga och smaka.– Det var långt över 25 fiskarter som normalt inte är matfisk längre i Sverige. Alla var goda. Vissa var fantastiska.Viktors personliga topp fem: nors, siklöja, braxen, svartmunnad smörbult och sutare.Viktor Vesterberg tror att det finns goda möjligheter för en revansch för det svensk småskaliga kustfisket och de bortglömda fiskarna.Nu väntar nästa forskning: skulle det i själva verket vara bra för utrotningshotade ålen om vi bejakade att äta den?

Det här är berättelsen om ett av musikhistoriens mest inflytelserika band. Etnisk folkmusik från industriområdet, skapad av tyska robotar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inne på köpcentret Domus studsar jeansklädda ungdomar fram och tillbaka mellan butikerna. En skärm visar reklam för den hypermoderna träningsmetoden aerobics. Det är början av 80-talet och inuti köpcentrets lilla skivbutik har 14-årige Thomas Öberg och hans kompis precis hittat ett album som inte liknar någonting annat.– Omslaget är svart och mörkt och lite information.Skivan heter Radio Activity och är skapad av det mytomspunna, tyska bandet Kraftwerk från Dusseldorf. Uppslukade av nyfikenhet går Thomas och hans vän trevande fram till disken och ber expediten om att få lyssna på albumet. Han vet inte jättemycket om bandet, men det finns gott om rykten som cirkulerar. De bygger sina egna, elektroniska instrument. De vägrar att ge intervjuer. Ibland låter de robotar spela live, medan de själva står i publiken. Thomas är minst sagt förväntansfull när han placerar nålen på skivan.– Och den har bara ett ljud som knäpper. Så vi tittar på varandra. ”Vad fan är detta för något? Nej, men det måste vara hack i skivan”.En besviken Thomas kallar till sig expediten och ber självsäkert om ett annat lyssningsexemplar.– När han tar lurarna, då är låten i full gång och han bara liksom, ”Vad snackar ni om?”En lite mer försynt Thomas får tillbaka hörlurarna. Han tar på sig dem och efter det är allt förändrat. Han har aldrig hört något liknande. På gott och ont.– Alltså, detta var ju på något sätt nästan förbjudet. Det var så enformigt att jag trodde liksom att man kunde bli galen om man lyssnade.Ända sedan tidigt 70-tal har den elektroniska gruppen från Tyskland brutit mot konstens alla regler och därför nått framgång över hela världen. Resten av musikindustrin sjunger om sex och droger, har långt hår och skiter i allt. Kraftwerk skildrar motorvägar, miniräknare och behagliga morgonpromenader. Vissa ser dem som pionjärer. Andra ser dem som obegripligt plink-plonk. Ett hot mot allt vad musik ska representera.Det här är berättelsen om ett av musikhistoriens mest inflytelserika band. Etnisk folkmusik från industriområdet, skapad av tyska robotar.Medverkande: David Buckley, Thomas Öberg och Agnieszka Lewalski.Programmet gjordes av Robin Jonsson vintern 2026Programledare och producent Siri Hill Exekutiv producent Lars TruedssonSlutmix Fredrik NilssonP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaEn viktig källa i programmet är Pop i Fokus (2001).Ljudklippen i programmet kommer från: Pop i Fokus (2001), dokumentären Kraftwerk: Pop Art (2013), WDR TV (1970), BBC (1975) och BBC2 (2009).

Kärleken behöver kanske ingen närmare introduktion. Men trots att vi antagligen har varit förälskade i hundratusentals år är vi också många som tampas med funderingar kring den. Vissa söker också hjälp för att de fastnat i tvivel och ältande kring dejting eller kärleksrelationer.Gäst är Maria Farm, leg psykolog, leg psykoterapeut och författare till ett antal böcker. Hon medverkar regelbundet i media och gör också podcasten Relationsrevolutionen tillsammans med Kalle Norwald. Nu är hon aktuell med ”Är jag verkligen kär - hjälp vid tvivel i relationer”.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonGästfoto: Eva LindbladHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast........................................................Organisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaNågra organisationer som hjälper i Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fluent Fiction - Swedish: Trapped in Tradition: A Snowy Day at the Nordiska Museet Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2026-02-07-08-38-20-sv Story Transcript:Sv: Snön föll tätt mot marken när Lennart, Elin och Astrid klev av bussen vid Djurgårdsbron.En: The snow was falling heavily on the ground as Lennart, Elin, and Astrid got off the bus at Djurgårdsbron.Sv: Vinterkylan bet i kinderna och andedräkten lös som rök i den kalla luften.En: The winter chill bit at their cheeks, and their breath shimmered like smoke in the cold air.Sv: Trots vädret var de alla spända inför dagen.En: Despite the weather, they were all excited for the day ahead.Sv: Lennart, en ivrig älskare av historia, hade länge velat besöka Nordiska Museet för att se utställningen om traditionella svenska folkdräkter.En: Lennart, a keen lover of history, had long wanted to visit the Nordiska Museet to see the exhibition on traditional Swedish folk costumes.Sv: "Kom igen, Elin!"En: "Come on, Elin!"Sv: sa Lennart och försökte uppmuntra sin kusin.En: said Lennart, trying to encourage his cousin.Sv: "Du kommer verkligen att gilla det här, jag lovar."En: "You're really going to like this, I promise."Sv: Elin sneglade mot museets mäktiga byggnad.En: Elin glanced at the museum's imposing building.Sv: "Jag vet inte, Lennart," svarade hon tveksamt.En: "I don't know, Lennart," she replied hesitantly.Sv: "Jag vill gärna se mer av Stockholm istället för att spendera hela dagen inne."En: "I'd like to see more of Stockholm instead of spending the whole day indoors."Sv: Astrid log uppmuntrande åt Elin.En: Astrid smiled encouragingly at Elin.Sv: "Vi kan hinna med båda.En: "We can manage both.Sv: Jag vet några bra platser i närheten vi kan utforska efteråt, om du vill."En: I know some great places nearby we can explore afterward, if you'd like."Sv: Inne på museet välkomnades de av den varma luften och doften av gamla träbänkar.En: Inside the museum, they were greeted by the warm air and the smell of old wooden benches.Sv: De stora hallarna var fyllda med färgglada utställningar och ljudet av viskande röster.En: The large halls were filled with colorful exhibitions and the sound of whispering voices.Sv: Väggarna var prydda med berättelser om svenskt liv genom tiderna.En: The walls were adorned with stories of Swedish life throughout the ages.Sv: "Kolla på den här dräkten!"En: "Look at this costume!"Sv: utropade Lennart och pekade på en ståtlig folkdräkt från Dalarna.En: exclaimed Lennart, pointing at a magnificent folk costume from Dalarna.Sv: "Jag älskar hur de har bevarat dessa traditioner."En: "I love how they've preserved these traditions."Sv: Elin lutade sig närmare.En: Elin leaned closer.Sv: "Hur gamla är de här dräkterna egentligen?"En: "How old are these costumes, really?"Sv: Astrid förklarade entusiastiskt, "Vissa av dem är flera hundra år gamla.En: Astrid explained enthusiastically, "Some of them are several hundred years old.Sv: De är ett fönster till vårt förflutna."En: They are a window into our past."Sv: Elin lyssnade intresserat medan snöflingorna utanför täckte staden med ett tjockt vitt täcke.En: Elin listened with interest as snowflakes outside covered the city with a thick white blanket.Sv: Plötsligt tjöt vädret till från utanför fönstret, och en guide meddelade att en snöstorm tvingat museet att stänga sina dörrar tillfälligt.En: Suddenly, the weather howled from outside the window, and a guide announced that a snowstorm had forced the museum to close its doors temporarily.Sv: "Vi är fast här ett tag," sa Astrid med ett leende.En: "We're stuck here for a while," said Astrid with a smile.Sv: "Men vi har god tid att utforska nu."En: "But we have plenty of time to explore now."Sv: De fortsatte turen bland folkdräkter, verktyg och gamla fotografier.En: They continued their tour among the folk costumes, tools, and old photographs.Sv: Tiden flöt på, och till slut fann sig Elin fascinerad av historierna och detaljerna i utställningarna.En: Time passed by, and eventually, Elin found herself captivated by the stories and the details in the exhibitions.Sv: "Jag antar att jag förstår varför du gillar det här, Lennart," medgav hon med ett skratt.En: "I guess I understand why you like this, Lennart," she admitted with a laugh.Sv: När stormen äntligen lugnat sig och museet öppnade sina dörrar igen, steg det trevliga sällskapet ut i friska luften.En: When the storm finally calmed down and the museum reopened its doors, the pleasant company stepped out into the fresh air.Sv: Snön gnistrade som stjärnor mot gatlyktornas sken.En: The snow sparkled like stars against the glow of the streetlights.Sv: "Så, vad sägs om att vi utforskar mer av Stockholm tillsammans?"En: "So, how about we explore more of Stockholm together?"Sv: föreslog Lennart.En: Lennart suggested.Sv: Han såg på Elin som nu hade en ny glöd i ögonen.En: He looked at Elin, who now had a new spark in her eyes.Sv: "Kanske Gamla Stan?"En: "Maybe Gamla Stan?"Sv: "Ja!"En: "Yes!"Sv: svarade Elin ivrigt.En: replied Elin eagerly.Sv: "Jag vill se allt mitt nya intresse kan erbjuda."En: "I want to see everything my new interest can offer."Sv: Astrid hängde på, och tillsammans gick de vidare, berikade av dagens upptäckter och med ett djupare band till varandra och den historia de delade.En: Astrid joined in, and together they moved on, enriched by the day's discoveries and with a deeper bond to each other and the history they shared. Vocabulary Words:falling: föllheavily: tättwinter: vintercheeks: kindernabreath: andedräktenlover: älskareencourage: uppmuntraglanced: snegladeimposing: mäktigahesitantly: tveksamtindoors: inneencouragingly: uppmuntrandeexplore: utforskaexhibition: utställningencostumes: dräkteradorned: pryddamagnificent: ståtligpreserved: bevaratwindow: fönsterblanket: täckehowled: tjötstorm: snöstormtemporarily: tillfälligtcaptivated: fascineradsparkled: gnistradeglow: skeneagerly: ivrigtbond: banddiscoveries: upptäckterenthusiastically: entusiastiskt

I det här avsnittet pratar vi om varför många som lär sig ett nytt språk ofta låter som en bok eller en robot istället för att tala naturligt. Det finns två stora anledningar. Jag går igenom varför det händer, och vad vi kan göra åt det. Så att du kan tala naturligt på svenska.  Jag demonstrerar också några av språket jag kan. Det går ganska bra, men när jag ska byta från ryska till portugisiska gick det sådär, haha! Hoppas du lär dig något nytt och att det är trevligt att lyssna på:)) --- Swedish Pro League - start ny månad på måndagen 2/2! Få mer struktur och content varje vecka - utan stress Online-community med andra studenter Live-event varje vecka där alla får prata svenska För en 7 dagars gratis provperiod - klicka här! --- Transkribering Så jag kommer ihåg att jag träffade en kille, jag tror han var ryss. Och han talade väldigt bra engelska. Men han pratade väldigt märklig engelska, väldigt konstig engelska. Alltså, det lät som att han var nyhetsuppläsare på BBC. Alltså, han pratade väldigt, väldigt formellt, väldigt skriftligt. Men flytande, väldigt bra. Men som sagt, det lät konstigt. Och han hade aldrig varit i ett engelskspråkigt land. Han hade inga vänner som han pratade engelska med. Han hade bara lärt sig på. universitetet och studerat liksom. Och det lät väldigt konstigt. Och jag tror det är nånting som ofta händer när man studerar ett språk. Att man har svårt att låta naturlig när man pratar. Alltså, det är lätt att man pratar lite som en bok. Det är ett vanligt problem, och jag ser det med mina elever också. Vissa människor pratar lite som en robot, lite som en bok. Väldigt mycket skriftspråk, väldigt formellt. De personerna har också ofta svårt att förstå när andra pratar. Och så har vi andra personer som talar väldigt naturligt. Jag har till exempel en person som jag coachar privat nu. Han har lärt sig svenska i mindre än ett år. Men han talar väldigt bra och väldigt naturligt. Och förstår också mig väldigt, väldigt bra. Så. Varför är det en sån skillnad mellan olika personer? Vad gör man för att tala naturligt? Jag tror det finns två stycken huvudanledningar till det här.   ..resten av transkriptet kan du läsa om du är patron eller med i Swedish Pro League

In this episode, Dr. Sriram Vissa, Chief Medical Officer and Vice President of Medical Affairs at SSM Health DePaul Hospital, shares how multidisciplinary teamwork and data driven care progression improved safety, efficiency, and length of stay, while outlining priorities for behavioral health access, workforce stability, and growth in 2026.

Det är slutet av december, och 2025 går mot sitt slut. Snart kliver vi in i ett nytt år, fyllt av nya möjligheter. Många bär med sig nyårslöften och drömmar inför det som väntar. Hopp om förändring. Om nystart. Men för vissa räcker det inte. Vissa vill ha mer.Tänk om du kunde utföra en dödlig lek — en ritual som ger dig svaret på vilken fråga som helst. Stor eller liten, banal eller livsavgörande. Allt du behöver göra är att tillkalla en varelse så skräckinjagande att blodet i dina ådror fryser till is. Och detta måste ske på självaste nyårsafton.Frågan är: skulle det vara värt det?Fall: Nyårsleken[REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenKontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Polisen har kartlagt personerna i kriminella gängen / Flera anställda vid bygge måste lämna Sverige / Många politiker hotas och trakasseras / Vissa har redan börjat fira jul Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.