Podcasts about Vissa

Det är slutet av december, och 2025 går mot sitt slut. Snart kliver vi in i ett nytt år, fyllt av nya möjligheter. Många bär med sig nyårslöften och drömmar inför det som väntar. Hopp om förändring. Om nystart. Men för vissa räcker det inte. Vissa vill ha mer.Tänk om du kunde utföra en dödlig lek — en ritual som ger dig svaret på vilken fråga som helst. Stor eller liten, banal eller livsavgörande. Allt du behöver göra är att tillkalla en varelse så skräckinjagande att blodet i dina ådror fryser till is. Och detta måste ske på självaste nyårsafton.Frågan är: skulle det vara värt det?Fall: Nyårsleken[REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenKontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tjenare gott folk!Jag hoppas att ni alla har det fint och är omringade av familj, vänner och en massa kärlek oavsett om och vad ni firar. Podden kommer att ta en paus på två veckor och är tillbaka igen den 8 januari med väldigt intressanta gäster och ämnen som MDMA- och psykedelika-assisterad terapi, att vara ung kvinna inom svensk hiphop, övergrepp på SiS-boenden och mycket mer.Eftersom det har tillkommit en hel del nya lyssnare senaste tiden, vilket jag är oerhört tacksam för, så tänkte jag säga några ord om vad Yoshi's Podcast är för något och om mina tre grundprinciper som genomsyrar både den här podden och allting annat jag gör: Fred, Yttrandefrihet och Respekt. Eftersom jag är usel på att sitta själv och prata in i kameran så kommer jag att läsa innantill, jag hoppas att ni har överseende med det.Jag startade podden för att jag ville ha fler samtal i mitt liv. Min ambition är inte att bli känd eller att tjäna pengar på podden. Skulle det råka hända att jag i framtiden kan tjäna en slant på den så toppen, men jag gör i dagsläget ingenting aktivt för att uppnå det. Det enda jag är ute efter är att ha samtal med intressanta människor. Alla gäster som jag bjuder in bjuder jag in för att jag tycker att de verkar intressanta och för att jag tror att jag skulle ha ett givande samtal med dem. Jag blir glad om folk lyssnar och uppskattar samtalen, men ärligt talat är inte det min primära drivkraft. Om jag skulle välja gäster baserat på vad jag tror andra kommer att gilla så hade den här podden blivit något annat än det jag vill att den ska vara. Även om ingen lyssnade skulle jag fortsätta, för det är just samtalen i sig som driver mig - folks uppskattning är en välkommen bonus.Jag gör allt som har att göra med podden själv. Bokar, spelar in, redigerar, publicerar, klipper videor till sociala medier och så vidare. Jag gillar att ha det så, men det innebär en hel del jobb när man publicerar ett avsnitt i veckan som jag nu har gjort i snart tre år. Av den anledningen behöver jag också ha några avsnitt på lager för att kunna upprätthålla det schemat. Därför går det i regel några veckor mellan att ett avsnitt spelas in och att det publiceras. Det är en balansgång då man varken vill att det spannet ska bli för långt eller för kort så att det blir stressigt att fixa allt, men det har väl mestadels gått bra hittills.Som nämnt är det just samtal jag är ute efter, inte intervjuer. Jag förbereder inte specifika frågor eller mallar, utan låter samtalet föra oss framåt och anser att ingenting är tabu att prata om. Ibland har jag gäster med kontroversiella åsikter, idéer eller bakgrunder. Det finns skilda tankar om hur sådant bör hanteras. Vissa tycker att det är mitt ansvar att tillrättavisa eller ta avstånd från någon som uttrycker en osmaklig åsikt i min podcast. Min inställning är en annan. Jag vill förstå hur personen landat i sina åsikter, oavsett hur hemska de må vara i andras, eller mina egna, ögon. Jag tror att respektfulla samtal blir ännu viktigare ju större våra meningsskiljaktigheter är, för alternativet när vi inte pratar med dem vars åsikter vi ogillar är att vi istället löser konflikter på andra, mer destruktiva, sätt. Min inställning är inte för alla och det respekterar jag till fullo. Som tur är finns det många olika poddar att lyssna på.Tack för att du väljer att lyssna på just min!Nu några ord om mina tre grundprinciper.FredIngenting är viktigare än fred. Fred är grundförutsättningen som krävs för att konst, vetenskap, kärlek, filosofi, naturvård och allt annat vi håller kärt ska kunna frodas. Krig är det lägsta tillstånd ett samhälle kan sjunka till. Det tar oss tillbaka till en tid då ordet civilisation inte ens gick att yttra, en tid före ordet i sig. Som ett primitivt djur agerar människan i krig på sina instinkter för att överleva, för att hålla sina barn vid liv. Kriget får oss att bli något mindre än människor, något mycket farligare. Än mer skrämmande är att det bland oss finns de som suktar efter detta tillstånd, ser det som en frigörelse där de får leva ut sina fantasier på sina bröders och systrars bekostnad. Ingenting är viktigare än fred. De mörka avgrunderna i vår natur som kriget exponerar - motvilligt i vissa, med iver i andra - är något vi med allt vi förmår måste hålla borta från att se dagens ljus.Krigets kostnader mäts inte enbart i döda kroppar, förflyttade gränser och förstörd infrastruktur. Det för även med sig misstro och generationer av förgiftade relationer, varaktig ekonomisk avveckling i de drabbade länderna och påfrestande migration till icke drabbade länder, samt osynliga psykologiska och relationella följder som drabbar även de lyckligt lottade som överlever och tar sig till säkerhet. Min familj undvek det värsta när vi flydde från Jugoslaviens kollaps under 90-talet och anlände till Sverige som flyktingar. Mamma, pappa, min bror och jag. Jag är evigt tacksam för att vi som familj fick en ny chans i ett fantastiskt nytt land samtidigt som våra närmaste släktingar överlevde. Vårt släktträd bestod, men kriget slet loss dess grenar och planterade dem som sticklingar på andra sidan kontinenten eller till och med andra sidan Atlanten. Vi har aldrig kunnat samlas för att fira varken jul eller någon annan högtid tillsammans och kommer aldrig att göra det, utan vi är glada om vi lyckas träffa några släktingar i taget en gång om året. Vår berättelse är inte unik och, återigen, en förhållandevis lycklig sådan. Jag kan inte föreställa mig hur det är att vara ett av de stackars barn vars hela släkt utrotas av fallande bomber, som sedan ska navigera resten av livet utan någon anhörig som kan hjälpa, vägleda och älska dem. Vem kan klandra barnet om det växer upp till att hata de skyldiga och slänga nya bomber som fortsätter krigets onda spiral?Ingenting är viktigare än fred. Glöm inte bort det när representanter för en vinstdrivande krigsindustri, ambitiösa politiker och blodtörstiga kommentatorer i media försöker få dig att tro något annat. För det sista vi vill är att få lära oss den hårda vägen hur sant det är.YttrandefrihetJag har tidigare beskrivit yttrandefriheten som något vi människor har hittat på, men jag har sedan dess kommit att ändra min uppfattning. Vi föds med en total yttrandefrihet som vi har fått av gud, universum, naturen eller vad du än väljer att tro på. Det finns inga naturlagar som stoppar oss från att yttra vilka ord vi än vill. Det är endast vi människor som sätter begränsningar för vad vi tillåter oss själva och varandra att yttra.En del begränsningar är kloka, så som förbud mot hot och förtal, men inga begränsningar på vår naturliga yttrandefrihet bör införas utan ordentlig eftertanke eller tas lättsamt. Det fria ordet, och garantin om att inte straffas för att man yttrar det, är bland det vackraste och viktigaste vi har. Från denna frihet mynnar alla andra. Stryp yttrandefriheten och se de övriga raseras. Yttrandefriheten är vår trygghetslina, vårt sätt att hålla tyranni borta. Vi är bortskämda efter decennier av makalös frihet i vår del av världen och har glömt bort att tyranni står för en överväldigande del av vår historia. Vi tror att vi kan tumma på yttrandefriheten utan att falla tillbaka. Vi har fel.Västvärldens respekt för det fria ordet och fri journalistik är idag i ett sorgligt skick. Nya inskränkningar av press- och yttrandefriheten införs med i princip totalt stöd från både regering och riksdag, oavsett färg på slipsen, från utlandsspionerilagen till förbud mot förolämpning av tjänsteman. Inskränkningar som säljs in med ståtliga ord om rikets säkerhet eller skydd av minoriteter, men som riktas mot avsiktligt vagt definierade “förbrytare” och som inom kort börjar användas av de med makt mot alla som utmanar dem. Om vi ger våra ledare makten att tysta oss, så ger vi dem makten att begå vilka brott de vill, som många exempel från vår historia vittnar om.Men vi har något idag som vår historia saknar. Modern teknologi har gjort det fria ordet svårare att kontrollera än någonsin tidigare. Det är anledningen till att så många av dessa lagändringar sker nu. Det är ett fallerande etablissemangs spasmiska försök att kontrollera det vi säger, skriver och tänker. Försök som kommer att misslyckas, men som kommer att orsaka lidande längs vägen och som kräver att vi motverkar dem. Om du som jag värnar om att vi ska få yttra våra tankar, även när de går emot konsensus eller är obekväma, låt dig inte svepas med i hysterin om desinformation och censur - för ingen individ eller grupp kan ha makten att avgöra vad som får och inte får sägas utan att missbruka den. Du föddes med total yttrandefrihet. Tänk väldigt noga innan du tillåter någon annan att begränsa den.RespektIngen kan kräva att du älskar alla dina medmänniskor lika mycket. Ingen kan förvänta sig att du ärligt tycker exakt lika mycket om varje etnicitet, sexuell läggning, religion, ideologi eller annan kategori som vi så flitigt lyckas dela in oss själva i. Det är svårt, om inte omöjligt, för de flesta av oss att göra det. Men att behandla alla människor vi möter med värdighet och respekt är inte svårt. Det är inte svårt att titta en person i ögonen och se individen i stället för kategorin. Tyck vad du vill tycka om de yttre skiljelinjer som separerar oss, men behandla dina medmänniskor med den respekt som våra inre samhörigheter förtjänar, vår delade strävan efter liv, hopp och kärlek. Det är inte för mycket begärt. En vacker dag kan du själv tillhöra fel kategori i din betraktares ögon. När den dagen kommer hoppas jag att ni båda redan har lång erfarenhet av att inte låta det styra hur ni agerar mot varandra.Tack för att du har lyssnat. Jag tar inte för givet en enda sekund av din tid som du väljer att lägga på mig och min podcast.God jul, gott nytt år, glad vad du än firar och vi ses igen 2026! This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit aljosja.substack.com

År 73 f.Kr. flydde en grupp gladiatorer från en träningsskola i Capua i södra Italien och inledde antikens största slavuppror. Under ledning av den thrakiske gladiatorn Spartacus växte upproret snabbt till en väpnad rörelse som utmanade den romerska republiken.Spartacus har senare blivit en symbol för revolution och motstånd mot förtryck – men vad ville han egentligen uppnå? Och hur kunde slavar stå emot Roms oövervinnliga legioner i över två års tid?I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med antikforskaren Allan Klynne om Spartacus, slavupproret och den brutala verklighet som slaveriet innebar i Romarriket. Han har skrivit boken Spartacus och slavkriget som skakade Rom.Är du en vanlig prenumerant får du bara lyssna på tio minuter. Vill du höra hela avsnittet blir du premium-medlem via historia.nu/premium. Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Spartacus föddes i Thrakien, i det som idag är Balkan. Enligt antika källor tjänstgjorde han som soldat i den romerska armén innan han förslavades – möjligen som desertör eller krigsfånge. Han såldes till en gladiatorskola i Capua, där han utbildades som murmillo, en tungt utrustad kämpe i arenans brutala skådespel.Slaveriet i Romarriket var grymt och allomfattande. Miljontals människor levde som rättslösa egendomar, utnyttjade i jordbruket, gruvor, hushåll eller som underhållning i gladiatorspel. Deras liv värderades lågt, och brutalt våld upprätthöll systemet.Romarrikets ekonomi och samhälle var i hög grad beroende av slavarbete. Slavar kunde vara födda in i systemet, tagna som krigsfångar eller dömda till slaveri för brott eller skulder. De arbetade på stora jordegendomar – latifundier – i gruvor och hushåll. Högt utbildade slavar kunde även fungera som lärare, läkare eller sekreterare åt sina herrar. Vissa slavar kunde dock friges genom manumissio, ofta efter lång och trogen tjänst, och därigenom erhålla vissa medborgerliga rättigheter som frigivna.Sommaren 73 f.Kr. organiserade Spartacus tillsammans med ett 70-tal gladiatorer en flykt från träningsskolan i Capua. De dödade vakterna och tog sin tillflykt till berget Vesuvius. Där inleddes en av antikens mest oväntade revolter. Till en början betraktade den romerska senaten upproret som en lokal incident och skickade en mindre styrka under befäl av Gaius Claudius Glaber. Han belägrade rebellerna, men besegrades fullständigt när Spartacus ledde en överraskande attack från bergets baksida.Allt fler slavar började ansluta sig till upproret. Inom kort hade Spartacus en rörelse bestående av tiotusentals män och kvinnor. Uppskattningarna varierar, men den växande armén omfattade sannolikt mellan 70 000 och 120 000 personer.Under 72 f.Kr. besegrade Spartacus två romerska konsuler och deras legioner. Rebellerna kontrollerade städer som Nola och Thurii, organiserade sig militärt och försökte skapa någon form av samhällsstruktur. Trots dessa framgångar var målet oklart: avsåg Spartacus att marschera mot Rom, eller ville han enbart fly till frihet utanför rikets gränser?Senaten insåg nu allvaret i situationen. Marcus Licinius Crassus, Roms rikaste man, fick uppdraget att krossa upproret. Han ledde åtta legioner och tillämpade skoningslösa metoder, däribland den fruktade decimeringen, för att upprätthålla disciplinen.Bildtext: Spartacus död av Hermann Vogel, 1882. Målningen skildrar det dramatiska ögonblicket när Spartacus faller i den sista striden mot den romerska armén under ledning av Marcus Licinius Crassus. Källa: Hermann Vogel – AllPosters. Bildfil: Tod des Spartacus by Hermann Vogel.jpg. Public Domain.Musik: Wandering In Ancient Ruins av Saowakhon Media, Storyblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Juristen som blev artist och av misstag tog över hela Sverige! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela veckans Morgonpasset i P3 – Gästen hör du i Sveriges Radios app.Allt började med några roliga skämtlåtar på studentfest - men i slutet av 90-talet kunde typ ALLA varenda textrad ur Björn Rosenströms låtar. Vissa älskade, andra hatade. Å han hade inte ens tänkt bli artist, utan JURIST. Vi pratar om Björns resa, varför han sällan gör intervjuer och varför musiker ofta ställs still svars för sina låttexter. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Det finns en del romerska kejsare som har dött, ja alla av dem faktiskt. Vissa av dem ska ha sagt några ytterst väl valda ord innan de gick ur tiden medans andra mest råkat säga något mindre väl valt. Följ oss på Instagramkontakt: historiaforidioterpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Årets sista avsnitt. Vi lyssnar tillbaka på ett avsnitt från fem år sedan om rädslor i karriären – och frågar oss: stämmer det fortfarande? Vissa rädslor har vi släppt, andra har tillkommit.. Lets wrap up 2025! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Medelklassen har på senare år hamnat i den politiska debattens centrum. Vissa älskar att hata den, politiker gör allt för deras röster. Allt fler identifierar sig som medelklass, men få är stolta att tillhöra den.Men vad innebär egentligen att vara medelklass? Hur kan vi definiera den, hur har den förändrats och hur ser dess framtid ut?Gäst är Lovisa Broström. Hon är doktor i ekonomisk historia och forskare vid Göteborgs universitet och släppte för ett par år sedan boken ”Medelklassen - 200 år i samhällets mitt”. Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast........................................................Organisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaNågra organisationer som hjälper i Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lagom verkar ge bäst odds för nobelpris. Visionära pionjärer som anses för tidiga och forskare som är för mainstream nobbas av nobelkommittéerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medicinhistorikern Nils Hansson, vid universitetet i Düsseldorf, har genom att granska Nobelarkiven sett mönster som visar varför vissa forskare får Nobelpriset medan andra, trots banbrytande idéer, förblir utan. Kommittéernas beslut formas av mer än vetenskaplig excellens. Visionära pionjärer som anses ligga för långt före sin tid får ofta vänta – eller bli utan när det gått för lång tid. Samtidigt missgynnas forskare som rör sig i alltför breda fält där många gör liknande insatser. Det finns helt enkelt för många forskare att välja bland och svårt att hitta de enskilda genombrotten. Arkivstudier avslöjar också hur sociala faktorer, kampanjer och prestige påverkar vilka som belönas. I arkiven hittar de också kontroversiella metoder, obalans mellan könen och hur strategiskt nätverkande använts för att lobba för vissa nominerade forskare. Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se

Lucia och musik hör ihop. I Karlavagnen berättar lyssnarna om sina bästa luciaminnen och vilken musik som hör till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Somliga tänker levande ljus och julsånger medan andra siktar in sig på en utekväll med livekonsert. Vissa fördrar luciarock, andra väljer barnkör.Oavsett vilket vill höra ditt bästa luciaminne. Var det framför tv:n eller på förskolan? Änglalik barnkör eller heavy metal? Säg det med en luciasång!

I veckans avsnitt av 10x gästas vi av Alexander Gradin, VD på Analyst Group, och Mattias Vahlne, chef för Direkt Studios. Vi spelar in direkt från Kapitalmarknadsdagen på Kungsgatan i Stockholm, där nio svenska småbolag presenterat sina utsikter inför 2026.Vi pratar om marknadsläget, sentimentet för småbolag, dagens kursraketer och vilka megatrender som blir viktigast nästa år.I del 2 av podden möter vi Filip Lundquist, VD för Umida Group, som berättar om utvecklingen för energidrycken Joluca, deras internationella expansionsplaner och hur Umida positionerar sig inför 2026.00:01 Intro01:00 Panel med Alexander & Mattias16:55 Intervju med Filip Lundquist, VD Umida GroupBolag som nämns i avsnittet:• Novo Nordisk• Eli Lilly• Mahvie Minerals• ReFuels• SciBase• Zenith Energy• Leading Edge Materials• Modus Therapeutics• Pila Pharma• QBIM• Tellusgruppen• Umida GroupLänkar till mer info om medverkande och deras bolag:• Analyst Group – https://analystgroup.se• Direkt Studios – https://direktstudios.se• Umida Group – https://umidagroup.com• Mahvie Minerals – https://mahvieminerals.se• ReFuels – https://refuels.com• SciBase – https://scibase.com• Zenith Energy – https://zenithenergy.ca• Leading Edge Materials – https://leadingedgematerials.com• Modus Therapeutics – https://modustx.com• Pila Pharma – https://pilapharma.com• QBIM – https://qbim.ai• Tellusgruppen – https://tellusgruppen.seDisclaimer:Inget i denna podd ska ses som investeringsråd. Alla investeringar innebär risk. Vissa medverkande bolag kan ha betalat för sponsring eller rådgivning. Gör alltid din egen analys.

De flesta vet nog hur den känns. Den där bitterljuva känsla då man längtar tillbaka till något som inte längre finns kvar. Men vad innebär det egentligen att vara nostalgisk? Hur skiljer sig känslan från sentimentalitet och melankoli? Och var kommer ordet ifrån? Vissa hävdar att vår samtid är ovanligt nostalgisk. Vad kan nostalgin säga om vår syn på samhället? Och är nostalgikern nödvändigtvis en bakåtsträvare? Litteraturvetaren Anna Jörngården Galili och sociologen Gabriella Elgenius gästar Bildningspodden. Samtalsledare: Ruhi Tyson. Inspelningsproduktion och klippning: Lars in de Betou. Producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Mer info hittar du på anekdot.se.

Jonny Boström från Move by Numbers visar hur dans kan förvandla torra ekonomiska begrepp till engagerande kommunikation – och ge konkreta resultat När redovisningskonsulten Jonny Boström klev upp på Talang-scenen 2021 hade han inte bara ett dansnummer att presentera. Han hade en vision om att revolutionera hur företag kommunicerar komplexa budskap genom kreativ storytelling och kroppsligt uttryck. Idag driver Boström ekonomibyrån Move by Numbers som specialiserat sig på att hjälpa artister, föreläsare och coacher med sin ekonomi – men också på att visa andra företag hur kreativitet kan förvandla marknadsföringskommunikation. Från scen till social media-succé – Vi har byggt hela företagskulturen kring dans i våra sociala medier, framförallt på LinkedIn och TikTok", berättar Boström i podcasten Kommunikationspodden. På företagets YouTube-kanal dansar han ekonomiska begrepp som "verklig huvudman", "balansräkning" och "kassaflödesanalys" – och metoderna ger konkreta resultat. –Vissa klipp på LinkedIn, speciellt när jag dansar med ett brev från Skatteverket, ger mig en eller två nya kunder varje gång jag publicerar, säger han. Från ångest till glädje genom storytelling Boströms metod handlar om att förvandla negativa känslor till positiva upplevelser. När han dansar fram hur det känns att få brev från Skatteverket visar han först ångesten – och sedan glädjen när byrån hjälper till. – Jag visar först hur det känns om du är en artist som får ett brev från Skatteverket och bara får ångest. Sedan ser man när vi kommer och öppnar det och det blir en dans av glädje. Tre nycklar för eventmarknadsförare För kommunikatörer och eventmarknadsförare lyfter Boström tre viktiga lärdomar: Tydligt fokus: "Vad är budskapet du ska föra fram? Vart ska fokus vara? Det gäller samma sak oavsett om det är en dans, ett mejl eller ett möte." Förenkla språket: "Man måste översätta till vardagsspråk så att vem som helst förstår, inte slänga sig med fackuttryck." Använd hela kroppen: "Jag använder både höger och vänster hjärnhalva samtidigt och uttrycker något svårt på ett enkelt sätt." Från Företagarnas kickoff till egen metod Boströms genombrott kom när han blev inbjuden att dansa Företagarnas affärsplan på deras kickoff. Där illustrerade han genom dans begrepp som "gemensamma mål"; "fokusera på rätt saker" och "lära av misstag". – Om du kan lyckas förvandla ett budskap till en dans, då har du verkligen lyckats förenkla och tagit fram essensen, förklarar han. För eventbranschen visar Boströms framgång hur kreativ kommunikation inte bara engagerar – den driver också affärsresultat. Hans råd: våga vara annorlunda, förenkla det komplexa och använd hela kroppen för att förmedla budskap som fastnar. Vill du veta mer? Lyssna på hela avsnittet av Kommunikationspodden här

Många svenska B2B‑bolag sitter just nu fast mellan två verkligheter. Å ena sidan: tuffare marknad, dyrare kapital, osäker omvärld. Å andra sidan: ägare, styrelse och team som förväntar sig fortsatt tillväxt. Under hösten 2025 har vi på Business Reflex intervjuat ett 30-tal svenska B2B‑VD:ar. En röd tråd är tydlig: självförtroendet kring tillväxt har fått sig en rejäl törn. Man vågar inte investera, har svårt att fokusera och upplever att kapitalet dragit sig undan samtidigt som AI både lockar och skrämmer. I det här avsnittet av Sälj‑ och marknadspodden går vi på djupet i den här nya verkligheten tillsammans med Peter Almberg och Anders Dahlgren från Katalysen ett investeringsbolag som i nio år jobbat hands‑on med entreprenörsledda bolag som kört fast, och hjälpt dem ta sig vidare genom att lösa de verkliga problemen bakom tillväxten. Under avsnittet pratar vi om: Varför osäkerheten i omvärlden gjort att många VD:ar förlorat modet att satsa och hur du som entreprenör faktiskt har ett försprång jämfört med stora bolag. Hur du kan tänka kring risk och investeringar: när är det rätt läge att trycka på gasen, även när vattenytan bara precis är över näsan? Varför så många bolag tappar fokus och exekvering och konkret hur du kan använda styrelse, ledningsgrupp och veckovisa avstämningar för att hålla kursen. Den nya kapitallogiken: det är inte brist på pengar, men kraven har ändrats från “tillväxt till varje pris” till kassaflöde, robust modell och tydligt definierade problem. Hur du bör prata med investerare idag: radikal transparens kring dina problem och hur du visar exakt vad deras kapital ska användas till för att lösa dem. Hur du som VD ska förhålla dig till AI – friend eller foe?: var AI faktiskt kan ge effekt i din kärnaffär, och var marginalerna riskerar att försvinna. Varför samarbeten och partnerskap ofta är den snabbaste vägen till ett unikt erbjudande och hur du kan “lösa varandras problem” istället för att bara jaga nästa kund ensam. Det kanske viktigaste av allt: varför ärlighet kring problem och vilja till samarbete är två av de starkaste tillväxtmuskel­rna du kan bygga nu. Lyssna och ta nästa steg: Anmäl dig till vår informationslista för fler insikter, case och verktyg framåt. Håll dig uppdaterad – anmäl dig här → Vill du ta del av vår rapport som bygger på djupintervjuer med över 30 svenska B2B-VD:ar och avslöjar varför intäktsmaskinen hackar och vad som faktiskt fungerar idag. Läs mer och hämta undersökningen kostnadsfritt här → Vill du komma i kontakt med Katalysen gör du det enklast här. Du kan också följa Anders och Peter på LinkedIn: Anders Dahlgren Peter Almberg Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:10]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Säljmarknadspodden från Business Reflex. Det här är podcaster för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsfolk säljer till den moderna business-to-business-köparen. Under hösten 2025 så har vi varit med och gjort en undersökning som handlar om utmaningar kring tillväxt för svenska B2B-bolag. I den här undersökningen så är det tydligt att många har tappat kontrollen och framförallt självförtroende kopplat till tillväxt. Jag har därför valt att idag bjuda in två personer till podden som har väldigt mycket erfarenhet kring det här med att stötta bolag som kört fast i sin tillväxt och som också har varit med och bidragit med mycket tankar och input i undersökningen. Vi hoppar över till intervjun med Peter Almberg och Anders Dahlgren från Katalysen. Lars Dahlberg [00:01:00]: Hej och välkomna till Sälj- och marknadspodden. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:01:04]: Hej, hej, hej. Lars Dahlberg [00:01:06]: Härligt. Nu vaknar det till. Jätteroligt att ha er här, Peter och Anders. Vi träffades i samband med att vi genomförde en undersökning under hösten 2025. där vi intervjuade er och en massa vd här i Sverige kring utmaningarna runt tillväxt för svenska B2B-bolag. Nu är den här rapporten släppt. Den heter Tillväxtens nya verklighet. Insikter varje B2B-vd behöver veta nu. Lars Dahlberg [00:01:44]: Man kan ladda ner den på Business Reflex hemsida. Ni hade så otroligt intressant input in till den här undersökningen. Lars Dahlberg [00:01:55]: Riktigt kul att ni är här. Anders Dahlgren [00:01:57]: Kul att höra. Vi är tacksamma att vi får chansen att ställa upp och vara med. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:02:02]: Stort tack. Lars Dahlberg [00:02:04]: Ni har inte varit med i podden tidigare. Det här är första gången som ni är med. Vi har haft en del återkommande gäster. Det finns säkert en del av våra lyssnare som känner till er. För säkerhetsskull behöver ni göra en liten introduktion. Vem av er vill börja? Introducera er och företaget som ni jobbar för. Anders Dahlgren [00:02:25]: Jag kan börja. Anders Dahlgren heter jag och är i dag vd för Katalysen. Katalysen är ett svenskt investeringsbolag med internationell koppling. Grundat för nio år sedan, så vi har tioårsjubileum nästa år. Anders Dahlgren [00:02:47]: Vi är ett bolag som jobbar med kort och gott med att lösa problem. Vi hjälper entreprenörer att bygga sina bolag och när man är entreprenör så ställs man inför många utmaningar genom hela sitt byggande. I början så är det väldigt många små och med tiden så blir det färre men kanske större. Och det är väl inte där vårt fokus har skiftat också från att jobba med bolag i väldigt tidiga skeden, där de har massa små utmaningar och behöver stöttning på flera håll, till att idag jobba med lite större eller medelstora bolag som kanske står inför två stora problem. Där vi tillsammans med investerare och experter i ett kollektiv hjälper till att lösa de här problemen. Och på så sätt så bygger vi en portfölj. Och idag har vi en portfölj bestående av 24 bolag. Anders Dahlgren [00:03:48]: Och med mig här har jag Peter Almberg och Anders Dahlgren, min kollega, styrelseordförande och även grundare tillika. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:03:55]: Tack, tack. Som Anders sa så heter jag Peter Almberg och jag har egentligen jobbat hela mitt liv med ungefär det jag jobbar med idag, sedan mitten på 80-talet. I stort sett alltid entreprenörsledda bolag, där jag ändå har varit entreprenören själv. eller hjälpt en annan entreprenör att bygga sitt bolag. Vi startade som Anders sa Katalysen för nio år sedan och Anders har ju berättat att vi har egentligen i stort sett 100 procentigt fokus på att lösa problem. En del av problemet som många känner till- är att det ofta finns ett kapitalbehov. Men ofta döljer sig andra problem- som kan innebära att det är svårt att hitta- de pengarna man behöver för till exempel tillväxt. Då har vi väldigt mycket fokus på det andra problemet. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:04:58]: För om man löser det andra problemet- så är det mycket enklare att hitta det kapitalet som behövs, som också behövs. Så vi har lite grann nischat oss mot problemlösning och vänder oss framför allt emot entreprenörsledda bolag. Vi jobbar, som Anders sa, ihop med experter och investerare och entreprenörer och i den gruppen så finns det väldigt mycket olika erfarenheter och kunskaper och resurser som om de används på rätt sätt och om folk jobbar tillsammans med till exempel ett konkret problem så brukar det bli ett väldigt bra resultat. Men just det här med att man jobbar tillsammans är en väldigt viktig En väldigt viktig aspekt och väldigt ovanligt, tyvärr. Lars Dahlberg [00:06:02]: Man har nästan inte så svårt att tänka sig det. Nu har jag haft lite prat med er innan, när vi gjorde undersökningen, så jag har blivit lite upplyst. Jag tror att många av lyssnarna nu är väldigt spända på det här poddavsnittet. Vi kommer att komma in på ett antal av de här stora problemen. Vi kommer att ha en del resonemang runt de möjliga lösningarna. Jag känner att det här är kopplat till den typen av bolag ni jobbar med. Men jag tror att alla lyssnare förstår vad det är för företag vi pratar om med tanke på er fina introduktion. Jag tänker mig så här. Lars Dahlberg [00:06:48]: Att vi kastar oss vidare in i det här poddavsnittet och så som jag tänker lite det var att när vi gjorde undersökning och ni var med och bidrog så var det fyra grejer som jag tog fasta vid och de här fyra sakerna det var tänkt att vi skulle borra lite grann i under avsnittet. Den första Det är intressant att bolag inte vågar investera och satsa. Det har blivit svårare att få till modet nu än vad det var förr. Sen har man den andra frågan. Man kanske inte lyckas få rätt fokus för att kunna klara av att exekvera. Sen kommer vi naturligtvis in på den frågan som Peter belyste, kopplat till brist på kapital och tillväxt och de för tillväxt och så vidare. Sen tänkte jag att vi skulle gå in på det här ämnet som handlar om det här med AI och hur det påverkar på olika sätt. Jag vet att ni har väldigt intressanta tankar att bidra med. Lars Dahlberg [00:07:59]: Hur känns det? Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:08:01]: Det känns toppen. Anders Dahlgren [00:08:03]: Det låter bra. Det låter spännande. Lars Dahlberg [00:08:05]: Bra. Då kör vi igång. Ska vi ta det första ämnet först? Eller ska vi ändå på ordningen? Vi kör på. Bra. Då kastar vi oss in på frågan om att man tappar självförtroendet– –och inte vågar investera och inte vågar satsa. Vad gör ni där ute när det gäller det här? Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:08:25]: En sak… Ett problem rent allmänt sett, kanske i livet, men också… för företagen är ju osäkerhet. Osäkerhet är alltid ett stort problem när det råder osäkerhet. För det innebär att man var i sig kanske säger ja eller nej till saker. Man har svårt att sätta ner foten och bestämma sig. Man är rädd för att var man än tar för beslut så blir det fel beslut. Jag brukar säga nu för tiden att hela världen är egentligen som ett stort venture nu. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:09:13]: De senaste kanske året har det liksom förvandlats från till någonting nytt av många olika skäl och ett venture är ju egentligen… Ett av kännetecknerna för ett venture är ju nånstans osäkerhet. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:09:35]: Jag tror att många är ovana vid det. Men jag tror att det är en övergående. Jag tror att det är nånting som är övergående. För om det är nånting människor är, så är vi duktiga på att anpassa oss. Till slut har vi anpassat oss efter den här… osäkerheten som vi har omkring oss och är beredda att fatta beslut även om det råder osäkerhet. Jag kan tänka mig att vi är där snart eller kanske redan nu. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:10:10]: Det är väl en aspekt som jag vill lyfta fram. Lars Dahlberg [00:10:15]: Vi är vana med den här risk-situationen. Det är ett helt annorlunda sätt. Allting förändrar sig så snabbt hela tiden. Det är nya förutsättningar och spelplaner. Nu börjar vi förstå att vi måste klara av att tackla den typen av situation. Vi kan inte bara sitta där och inte agera. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:10:37]: Jag tycker att man ser det. Till och med ser man att vissa politiker… Till och med inom politiken. De är ju ofta ganska långsamma med att… att visa upp sådana sidor. Det värsta har vi bakom oss i varje fall vad gäller säkerheten som många känner. att de flesta har accepterat det faktumet nu. Anders Dahlgren [00:11:12]: Sen är ju liksom en entreprenör och entreprenörskap är i osäkerhet från grunden. Vågar man satsa på sin dröm eller sin idé? Oftast har man ju idéer som man tror ska ta över världen eller bidra väldigt mycket i alla fall till samhället på olika sätt. Och det vet man om att när man släpper kajen så kommer det bli en turbulent resa. Det kommer vara väldigt mycket upp och ner. Och det är ju så vi jobbar med våra bolag från och till. Det kan vara att man jobbar med ett bolag intensivt i ett halvår, ett år eller till och med två år och sen håller man bara månadlig, vecklig kontakt och stämmer av under några år och sen kanske det kommer en ny resa som påbörjas. Men det som också påverkar de här entreprenörerna, det är ju vad som händer runt om i världen. Är det turbulent? Var är nyhetsflöden som det har varit? Som Peter sa det sista året har det varit en otrolig berg- och dalbana. Anders Dahlgren [00:12:10]: Det är klart att det påverkar ens vilja att liksom, okej, nu behöver vi äntligen komma så vi går runt eller kommer till ytan eller nu behöver vi äntligen generera vinst. Ska vi satsa allt, vända upp och ner på det här, satsa nu för den stora tillväxten och kanske Ta in nya pengar eller låna pengar eller vad man nu väljer att göra. Man tar ju ett nytt risktagande. Ska man göra det när man egentligen kommit ut med näsan över vattenytan? Så det är klart det är jättesvårt. Det är jättestora frågor. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:12:39]: En annan grej också att entreprenörer är ju oftast mer, anpassar sig ju snabbare. till saker än vad stora företag gör så är man då i ett entreprenörsledt bolag och så har man stora kunder och så tycker man att det är svårt att sälja till de här stora kunderna så beror det väldigt mycket på att de stora kunderna det tar längre tid för dem att anpassa sig så att entreprenörerna är snabbare helt enkelt och de stora företagen är långsammare. Så det har också en väldigt stor inverkan. Det är ändå kunderna som är en väldigt viktig del av tillväxten. Alltid. Lars Dahlberg [00:13:28]: Entreprenörerna har ju en fördel här. De är vana att tänka på att man måste anpassa sig. Man behöver vara mer agil och snabbfotad och sånt. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:13:40]: En stor fördel, till och med. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:13:44]: Men de stora bolagen har ju den fördelen att de ofta har De kan överleva längre eftersom de har en stabilare bas och en uthållighet på ett annat sätt än en entreprenör. De flesta entreprenörer är inte lika. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:14:07]: Välfinansierade som de stora bolagen. Självklart finns det undantag. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:14:13]: Precis. Lars Dahlberg [00:14:15]: Det finns en massa möjligheter och fördelar. Lars Dahlberg [00:14:19]: Bygghänslingar och sånt som gör att man kanske inte vågar. Även om man egentligen är bättre positionerad för att göra det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:14:28]: Jag skulle tro att stora bolag i framtiden kommer att ledas mycket mer som entreprenörsledda bolag leds idag. De kommer att vara tvungna att bli mer entreprenöriella i storbolagen för att Förmågan att anpassa sig är otroligt viktig i en värld som förändras snabbt. Och det kan vi vara säkra på att den här världen kommer att göra. Det kommer att ske mycket saker här framåt. Lars Dahlberg [00:15:08]: Jag tycker det låter som att den här tanken du hinner på, Peter, handlar mycket om att tänka Tänk på sin kund och sin kundskund. Titta på vad som händer på marknaden väldigt aktivt– –för att vara aktivt anpassningsbar. De större bolagen, och framför allt bolag i traditionella branscher– –som jobbar och lever där, är jätteviktiga med tanke på när förändringarna väl kommer. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:15:42]: Jag håller med. Om man ser sig själv som ett B2B-bolag till exempel, men ens egen kund har kunder. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:16:02]: Och de kunderna är konsumenter, så måste man till och med tänka på hela vägen till konsumenten. Så det blir någonstans B2B2C. Det är otroligt viktigt att tänka utifrån och inte inifrån sin egen verklighet man lever i. Anders Dahlgren [00:16:26]: Det handlar ju om att förstå sin grund. Och kundens kund. Förstår du din kund, då förstår du vad kundens kund är. Så det är jätteviktigt. Och därmed också örat mot rälsen och förstå vad är det som, vad behöver de och vad behöver jag leverera till dem eller bli levererad till dem. Och därmed, det är det som din fördel som entreprenören har, att man kan vara lite snabb. Givetvis ska man behålla fokus på det man tror på, men ändå vara ganska lyrad för att se vad som händer. Lars Dahlberg [00:16:55]: Alltså det är ungefär så här. Kära entreprenörer som lyssnar på den här podden. Ni ska inte bara sitta där och inte våga satsa. Nu är det värsta läget. Tänk utifrån er och utnyttja era fördelar. Var smidiga och agila och våga satsa. Det är väl någon slags summa man kan tjäna på diskussionen? Anders Dahlgren [00:17:19]: Så är det och det är många som tänker så och då kanske man får hitta en bra partner. Nu pratar jag inte bara om konsulter utan någon som är inom samma genre som kompletterar som man kan satsa tillsammans med. Man är ju sedan själv, om man har det motigt själv så finns det många andra som har det motigt. Det är lite så vi på Katalysen jobbar tillsammans med vårt nätverk och det vi kallar experter och investerare. Om vi hittar nånting där vi kan ha samma intressen, gemensamt mål, då blir det ingen konkurrens utan då blir det istället att vi jobbar alla tillsammans. Lars Dahlberg [00:17:55]: Just det, för att hitta kombinationen av olika förutsättningar kring kapital och andra kompetenser och synergier och ge en mer råg i ryggen och våga satsa kopplat till den typen av resonemang. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:18:07]: Ja, man kan också tänka i termer av det handlar ju alltid och alltid gjort om paketering. Och kan man till exempel med hjälp av en partner sätta ihop ett paket som är unikt jämfört med konkurrenternas? Eftersom man då har ett partnerskap med någon som har en kompletterande tjänst kanske eller produkt. så har man något unikt att komma med till kunden tack vare att man har slutit ett partnerskap med någon. Det är ett typexempel också på hur man kan skapa ett grymt bra erbjudande utan att utveckla något nytt själv. Lars Dahlberg [00:18:48]: Exakt. Hitta smarta vägar fram. Då tänkte jag att vi skulle ta och byta ämne. Min nästa lilla spaning, som vi pratade om i videoundersökningen, var att man inte lyckas att klara av att fokusera och exekvera. Utan det flyter iväg, det far iväg. Och att det är ett stort problem. Speaker B [00:19:17]: Vad vill ni kommentera för det här? Anders Dahlgren [00:19:19]: Det där kan väl ta sig olika vägar. Dels olika vägar i form av att man säger att man har en tjänst som man utvecklar eller som man erbjuder och som entreprenör som är alltid väldigt många idéer så man måste plocka ner de viktigaste och det är svårt och får man då dessutom någon form av gensvar och önskan från både sina ägare men kanske från marknaden, då tror man att det är vägen att gå. Och då kan man ju fastna i det här att vi saknar någonting som man fortsätter utveckla, utveckla, utveckla utan att kunna komma… Det blir aldrig riktigt färdigt kanske. Man gör så många u-turns till exempel. Lars Dahlberg [00:20:06]: Precis, det kommer saker som påverkar. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:20:08]: Vissa människor tycker att det är roligt och stimulerande att jobba med nya, att ta fram nya produkter och ta fram drivs av det och tycker att det blir lite tråkigt när man har. Lars Dahlberg [00:20:28]: Är. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:20:29]: Färdig med något, då vill man snabbt hoppa på nästa grej. Så vissa människor är ju sådana. Andra människor är ju sådana att de aldrig blir färdiga med något. För det är ju läskigt att gå ut till marknaden med något. Så man blir inte riktigt klar. Man väljer att finslipa för länge innan man vågar gå ut. Och sen är ju vissa människor jäkligt duktiga på att få saker gjorda. Och andra människor är inte så bra på det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:21:00]: De är bra på något annat istället. Ibland handlar det bara om att behålla fokus. Se till att man behåller fokus. Och det är mycket enklare att göra om det finns andra i ens närhet som hjälper en att behålla fokus. En aktiv styrelse eller ett management team som består av lite olika individer eller en partner. Vi jobbar ofta så att vi har veckovisa möten med de bolag vi jobbar med och det handlar Jag vet inte, men till det största värdet av de här veckovisa mötena är egentligen att man ser till att man behåller fokus. Att alla inblandade behåller fokus och blir påminda om vad fokuset är och inte fladdrar iväg och tycker att någonting annat är roligare för stunden. Anders Dahlgren [00:21:58]: Eller viktigare, skulle jag säga. Det är också ett vanligt problem med det man har erfarit själv när man är entreprenör. Att du får en förfrågan eller en kund. Anders Dahlgren [00:22:09]: Vill ha något specifikt. Eller bara att det räcker om man inte är en stor kund. Och då ser du potentialen. Fast ingenting är färdigt men du får den här förfrågan och du börjar titta på den. Och du gör allt du kan för att möta ut på att kunna försöka vinna det här. Men sen har det gått två månader och du har lagt alldeles mycket fokus och glömt vardagsaffären. Som Peter säger, det här med att stötta ledningen i bolag som ofta är en styrelsefråga, men det kanske finns någon form av ledningsgrupp också där man kan hjälpa till så att man håller fokus. Bra med nya affärer, men 80 procent är den vardagliga businessen för det är den som gör att vi överlever. Anders Dahlgren [00:22:52]: Det är klart att vi ska titta på viktiga affärer. förfrågningar som kommer in. Men det kan inte vara det enda vi gör. Det är ganska vanligt att man fastnar i det där. Lars Dahlberg [00:23:01]: Min känsla är just det här som du är inne på. Det är otroligt viktigt att entreprenören har den här tajta partnern som är duktig på exekveringen. Att vi gör det som behövs för att det ska kunna bli någon sorts business av det. Inte bara massa härliga fantastiska idéer. Men sen tycker jag också lite grann att Man märker att det kommer spännande saker som entreprenörer vill springa på. Men man har inte koll på att det kanske inte är så bra business om man ska räkna resultat. Det är en kul grej, men det måste bli verkstad och ekonomi gör det här också. Aktieägare och man själv ska i slutänden också bli nöjd. Lars Dahlberg [00:23:45]: Det är lätt att tappa bort det i all jäkla givet att det finns en sådan verklighet. Anders Dahlgren [00:23:50]: Ett bra råd är att tidigt försöka få delar eller en engagerad styrelse. De är oftast billiga, framför allt i relativt unga bolag, om man lyckas få in dem i styrelsen. Då är de engagerade och ett väldigt viktigt bollplank. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:24:15]: Jag håller med om det. Det du tog upp med att det är lätt att tro att gräset är grönare på andra sidan. Det är ett skyddsmekanism som människor har. Men ofta är det inte det. Det handlar om att göra nånting bra med det man har. Anders Dahlgren [00:24:40]: Och göra jobbet själv. Man har själv gjort misstaget att tagit in någon form av expert i något fall, konsulter som man skrapat ihop och så tänker man att det här kommer att bli bra och då förväntar man också en ganska snabb return on investment på det där, vilket oftast tar längre tid och man har kanske inte uthålligheten och då istället får göra det själv nu när man är expert. Men man måste nog se helheten och förstå. Dels måste du förstå det själv, men vad vill du göra jobbet? Lars Dahlberg [00:25:14]: Ja, vi hoppar vidare till den tredje punkten här. Det är väldigt klart för väldigt många att det har blivit mycket tuffare att få tillgång till kapital för att jobba och driva tillväxt. Det kan ses som ett stort hinder och en stor utmaning. Hur ska man tänka här? Anders Dahlgren [00:25:38]: I grunden kanske det inte är brist på kapital. Förutsättningarna för att få tillgång till kapitalet har väl förändrats hos investerarna. Från kanske för tio år sen en speciell marknad en väldigt speciell marknad fram till 2022 där pengar var gratis och alla var rädda för att missa nästa stora unicorn eller missa opportunity. Inflationen ökade så man behövde någonstans investera pengarna för att de inte skulle minska i värde oavsett om det var en stor eller liten investerare eller bara en privat investerare som hade pengar på banken. Det brände lite i fickan om du hade lite koll på ekonomi. Det fanns mycket kapital att tillgå från de flesta, från väldigt många bolag. Det har förändrats avsevärt idag. En bra idé som har kommit över kassaflödespositivt, även om det är lite, har enormt mycket större chanser idag att få kapital än tidigare. Anders Dahlgren [00:26:48]: Tidigare pratade man om tillväxt, nu pratar man inte om tillväxt på samma sätt. Nu vill man säga att det finns ett fundament att stå på. Då är man villig att stå på in pengar. Sen kanske inte lika billigt som tidigare, men ändå till en rimligare värdering. Lars Dahlberg [00:27:03]: Just det. Så man måste ha kommit längre… i sitt bevis av sin affär i dag? Anders Dahlgren [00:27:10]: Om det finns nåt generellt så skulle jag säga ja. Om vi tittar på hur vi jobbar så jobbar vi, som vi sa inledningsvis, mot bolag som besitter ett eller två, oftast två, större problem. Ett finansiellt problem och kanske ett operationellt problem. Om vi kommer till en investerare och säger att vi har ett spännande case, är ni synliga på att investera? De ska göra det här och det här. Då kan det vara ganska svårt, rent av iskallt. Men när vi kommer till samma investerare och presenterar att vi har ett spännande case, de har ett finansiellt behov, men framför allt har de det här problemet. De har även en fungerande modellprodukt som de har hamnat i en svår situation på grund av något annat än produkten. Om vi löser det, och ni är med och finansierar det här. Anders Dahlgren [00:28:02]: Vad tror ni om det? Det låter jättespännande. Det blir en helt annan dialog, för det finns ju någonting som man kan lita sig mot direkt när man har löst det finansiella och operationella. Man ska inte… Man finansierar inte de här… Det kanske händer om fem eller tio år, för det kan hända ganska mycket snabbare. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:28:23]: Ja, men man vill… Jag tror att det här med… Vad pengarna ska användas till. Vad investerarens pengar ska användas till är väldigt mycket viktigare nu än förut. Lars Dahlberg [00:28:37]: Man måste ha det mycket mer konkret. Det här som är problemet är att pengarna ska användas till att lösa det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:28:43]: Man ska inte vara rädd för att prata om problem med investerare. Jag tror att investerare uppskattar Raka rör. Det har de alltid gjort, men mer än nånsin. Anders Dahlgren [00:28:55]: –Transparens. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:28:56]: –Ja, transparens. Om man har ett problem… Eller om man, som Anders sa, har två problem… Det ena är att man behöver tillväxtkapital och det andra är att man har nåt annat problem. Då ska man inte vara rädd för att berätta det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:29:16]: Och kan man gå till en investerare och säga hur man ska lösa det där problemet med investerarens pengar så är sannolikheten att man får in kapitalet mycket högre än om man mer generellt bara säger att man behöver kapital. Lars Dahlberg [00:29:33]: Ja, det kan jag känna när ni tar upp det här. Vi har jobbat mycket med entreprenörer också. De vill inte se problemen så mycket. De ser bara möjligheter. Problemen är ganska lätta att lösa. Det är bara att lösa dem. Men det där ska man ha en helt annan inställning. Man ska definiera problemen, ta problemen på allvar- och prata med investerarna om att det här är problemen. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:30:02]: Om man vill göra det lite enkelt för sig och förstå psykologin i det hela så kan man se det som att som entreprenör man går till en investerare, man ber investeraren att fixa det som investeraren kan fixa, det vill säga pengarna. Men mot det ska man fixa det andra problemet själv. Aktionären fixar det ena problemet och investeraren fixar det andra problemet. Då förstår man lite grann… Vad ska vi säga? Lars Dahlberg [00:30:33]: Man får också kroka arm med perspektiv på det här. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:30:35]: Lite så. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:30:38]: Det är en stor skillnad för investerare att köpa aktier på börsen jämfört med att köpa aktier i ett privat bolag. Köper man aktier på börsen så finns det inget kött och blod. När man köper aktier i ett privat bolag så finns det kött i människor man investerar i. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:31:07]: Det är en väldig skillnad på många sätt. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:31:14]: Man ska tänka mycket på vilka problem man har som man kan lösa själv. Och så ska man bli investerare att hjälpa till med pengar. Anders Dahlgren [00:31:28]: Och vara transparens med de här utmaningarna. För idag gillar inte investerare, eller väl ingen, som gillar osäkerhet. Och det är så osäkert ändå i hela makroklimatet som alla bolag befinner sig i. När man själv har varit entreprenör har man inte tänkt på det från det hållet. Man vill inte blotta sig. Man vill visa sig stark. Men vara tydlig med det problem som finns och varför du behöver hjälp och hur investeringar ska användas. Du vinner mycket mer på det. Anders Dahlgren [00:31:57]: Du får förtroende direkt. Lars Dahlberg [00:31:58]: Jag kände det också väldigt starkt. Just det här med transparensen, att man vågar vara transparent. Lars Dahlberg [00:32:07]: Ja hörni, det var treanden. Nu har vi det här jättestora som horar över oss alla. Det här med AI. Är det liksom, vad säger man, friend eller foe? Och framförallt, hur ska man se till att det faktiskt levererar någon sorts värde? Eller ROI, vad man så kallar det för. Jag tycker att det snurrar en hel del runt det där. Men man måste ju faktiskt kunna räkna hem det också så att det leder till nånting. Hur känner vi? Hur ska man tänka här? Det här är ju liksom både ett hinder… Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:32:43]: För att börja med så tror jag att man ska se att i stort sett alla, både företag och människor, bör se på AI som någonting som är positivt och någonting som är negativt. Det har ingen betydelse om man är människa eller om man är bolag. Det har fördelar och nackdelar. Det har fördelar och nackdelar i världen som sådan, men också för bolaget man kanske äger och för individen som man är. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:33:26]: Och så ska man välja, och det gäller alla tror jag, och så ska man då kanske då titta på sig själv specifikt och sitt bolag specifikt. Vilka för- och nackdelar har jag, så att säga, eller mitt bolag? och göra någon form av analys. Och då ska man väl ta hjälp, lite hjälp eftersom AI ändå är ganska komplicerat och det är både enkelt… Antagligen ska man ta någon form av hjälp. Anders Dahlgren [00:33:57]: Det är så brett och du har någon relation till det privata eller du bara använder det som en language model och skriver texter eller vad det än är. Men det är så otroligt brett så man måste koka ner det och nästan få någon form av Om inte annat prata med många olika parter kring det hela för att förstå det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:34:17]: Prata kanske med kolleger i branschen. Prata med andra branscher. Prata med. –affärsvänner och prata med såna som talar sanning. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:34:32]: Men nånstans kommer man nog att kunna komma fram till en lista för- och nackdelar– –för sitt eget bolag. Baserat på för- och nackdelar kan man skapa en strategi– –skulle jag säga, relaterat till AI. Om man knyter den till det här med investerare, som vi pratade om innan– –så är det också en väldigt bra grej att kunna ta upp. Lars Dahlberg [00:35:03]: För det är också så att man kan bli inspirerad av många andra i andra branscher. sätt för möjligheter och för hot. Vad kan jag dra för paralleller av det? Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:35:18]: Det är också en sak som spökar i alla branscher. Även hos investerarna spökar det här. Vissa investerare ställer inte frågan. Som du sa, det är nästan lite tjatigt med AI nu. Om man kan presentera en väldigt enkel AI-strategi för sitt eget bolag– som är enkel att förstå och som det är enkelt att hålla med om. Det kommer en investerare att tycka väldigt bra om. För då behöver de inte ställa frågan och så förstår de att man har tänkt efter som bolag. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:36:04]: Och alla bolag… Det är för- och nackdelar för alla bolag. Det har ingen betydelse vem man är, det är både för- och nackdelar. Anders Dahlgren [00:36:13]: Jag tror man måste förstå hur man ska förhålla sig till AI. Är du inte ett bolag som utvecklar en form av AI-modell utan du är ett e-commerce-bolag eller något annat? Då ska du förstå, okej hur kan AI användas i min core business för att förstärka, förbättra, göra oss tydligare och bättre i grundupplevelsen eller vad det är. Många tror nog att vi måste bli mycket mer AI Vi måste få in mer AI i vår business. Och då vet man inte hur man ska förhålla sig till det. Utan utgås det från vad är det vi gör, vad gör vi bra, kan vi effektivisera någonting. Och välj den AI-modellen, strategin som passar din core. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:36:57]: Exakt. Jag håller med. Det är precis det jag försökte säga, fast Anders gjorde det mer tydligt. Precis. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:37:08]: På ett väldigt konkret sätt. Vilka för- och nackdelar har mitt bolag? Och inte en AI-strategi för att locka till sig… Inte som en pappersprodukt, utan det verkliga värdet. De verkliga fördelarna och de verkliga nackdelarna. Anders Dahlgren [00:37:33]: Om vi pratar om investerare vill de förstå hur man förhåller sig till AI. Många slänger in det i att man är AI-powered i sin businessmodell. Men det där skjuts hål på ganska fort. Anders Dahlgren [00:37:50]: Förstå själv, då kan du förklara det för, nu kanske inte investerarna är den viktigaste målgruppen, men i och med att vi jobbar mot dem så ser vi de frågor som kommer upp och de vill ha de svaren. Men det är ju viktigt för den som driver bolaget också, entreprenörerna, att förstå. Lars Dahlberg [00:38:08]: Jag kan säga såhär, jag personligen har kanske mest kommit in med kunder och sådär att diskutera hur det kan effektivisera arbetet, framförallt inom de änden marknadsföring, försäljning och sådana saker. Men det man ofta gör när man börjar prata om det är att man ganska enkelt kan leda in det också på att få kunden att fundera lite i vad det är. Ja, men vänta nu lite grann. Det här kanske kan också leda till att ni kan faktiskt förändra ert eget erbjudande och göra det ni gör idag så att säga. Det finns mitt erbjudande-aspekten där AI kan tillföra mycket. Du kan erbjuda nya saker till kunder. Men det är också hur du utför ditt arbete. Det finns hot och möjligheter på båda sidorna. Lars Dahlberg [00:38:55]: Jag känner att många tänker mer inåt. Vi kan göra saker smartare och effektivare- snarare än att använda det för att förbättra vårt erbjudande och värdet av vår affär. Anders Dahlgren [00:39:09]: Jag tror det är nog lättare för en AI-modell att effektivisera inåt än utåt. För du kan ju din målgrupp och din marknad bäst. AI kan ha en tanke, men den kanske tar tvärsnitt av hela branschen utan att förstå produkten eller tjänsten och ska bygga ett erbjudande på det. Så när du vänder utåt så tror du måste hålla AI väldigt hårt i handen och moderera det åt rätt håll. Vilket är rimligt. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:39:39]: Men det kan också vara ett sätt att när man väl gräver i det här och funderar på de här för- och nackdelarna så kan det mycket väl vara så att man kommer på någonting väldigt intressant. som inte har med AI att göra men som har med kunderbjudandet att göra mer generellt och prissättning kanske. För att en sak är säker och det är ju det att inom de områden där AI har enklast, där det är enklast att applicera AI Det är områden där man inte kommer att ha några marginaler i framtiden. Det kommer att bli… Det blir för enkelt, helt enkelt. Då kanske det är nåt annat som man ska prissätta på ett annat sätt än vad man gör i dag för att klara av den… Vad ska vi kalla det för? Den förändringen som AI leder till i just den bransch man är i. Och fokusera på någonting som AI inte klarar av att hantera. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:40:57]: Och bli bra på det. Lars Dahlberg [00:40:59]: Hitta det som sin nisch. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:41:01]: Ja, lite så. Men man tar definitivt hjälp av Om det är då något bolag man känner till som till exempel har automatiserat sin support, för det vet jag är ganska vanligt med hjälp av AI, då ska man ju prata med, om man känner en sådan entreprenör eller ett sådant företag så ska man ju prata med dem och höra vad de gjorde, hur gjorde de, till exempel. För då får man Då lär man sig jättemycket och förstår mycket bättre hur svårt eller enkelt det är att göra det själv. Lars Dahlberg [00:41:40]: Jag tänker knyta tillbaka till det ni var inne på inledningsvis i podden. Det finns två stora problem. Kapital och ett stort problem som hindrar oss att kunna växa snabbare. Vi måste lösa för att kunna växa snabbare. och få mer fall på tillväxt, så att se hur AI kan bidra till det problemet specifikt, konkret och så där. Ja hörni, man pratar mycket här om kära ämnen, men jag känner att vi kanske skulle behöva rulla av lite grann här. Vad skulle ni säga Om vi ska försöka summera det till något konkret tips på slutet. Kanske inte så jätteenkelt, men om vi har någonting att komma med för att… Lars Dahlberg [00:42:25]: Ja, något konkret som folk kan ta med sig som ni sa på podden. Kanske kan hjälpa dem lite. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:42:31]: Jag tycker att en… I varje fall för dem… företagen som behöver riskkapital, vilket är ganska vanligt. Så tror jag det här vi pratade om med att man ska vara ärlig kring sina problem är en jätteviktig aspekt. Man ska inte vara rädd för det. Alla har problem och den som talar om sina egna problem upplevs som självsäker. Det vill jag påstå, inte som osäker, utan som självsäker. Och vill man investera i någon som är självsäker och ärlig? Ja, det vill man. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:43:18]: Vill man investera i någon som inte är självsäker och känns lite oärlig? Nej. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:43:25]: Jag tror att problem och tillgång till kapital är en väldigt viktig del. Lars Dahlberg [00:43:32]: En viktig del. Med tanke på allt vi har pratat om här– –så kanske den absolut viktigaste grejen för lyssnaren att ta med sig– –är att vara väldigt ärlig med problemen. Det är mycket nyckeln till framgång, framför allt i den värld vi lever i just nu. Anders Dahlgren [00:43:48]: Jag håller med och jag borde tillägga en sak som vi har lärt oss väldigt mycket av för att hantera både allting runt omkring oss och det är samarbete. Var aldrig rädd för samarbete, för då har. Anders Dahlgren [00:44:08]: Man gemensamma intressen och gemensamma mål. Så man behöver det. Framförallt om man är ett relativt ungt bolag. För du har svårt, och kanske om du har konkurrenter som har kommit längre, det blir svårt att stå emot dem själv. Men som Peter var inne på tidigare, det kanske finns en konkurrent eller komplement som kämpar lika mycket som man själv gör. Se om man kan göra någonting tillsammans, man kan samarbeta. Ring upp dem och fråga, ska vi göra en bra affär tillsammans? För att gå liksom one to one mot konkurrenten eller någon annan. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:44:46]: Precis så tror jag. Alltså vi, om det är någonting som jag tycker är, som Anders och jag har varit med om, som jag tycker är jätte, jag vet inte, var en ögonöppnare för mig här på sistone. Det var i vissa möten som vi har haft, där vi har pratat om våra problem och sen har vi ställt frågan till dem vi har pratat med, har ni några problem? Och då brukar de berätta om sina problem eftersom vi berättar om våra. Och sen så avslutar vi med att säga, kan vi inte fundera lite grann på hur vi kan lösa varandras problem? Det brukar bli väldigt bra diskussion och skapa värde. Just det här med samarbete, jag tror att det kommer vara centralt också relaterat till allt det här som händer inom AI. AI är väldigt bra i alla stuprör. om vi nu kallar alla verksamheter för något form av stuprör. Men AI kommer inte bli bra på att hantera två stuprör samtidigt. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:45:57]: Det tar tid. Och om det är tre stuprör samtidigt så kommer det ta ändå längre tid. Så om man tillsammans med ett annat företag kan paketera ett erbjudande som ingen annan har i ens egen bransch. Man har nånting unikt att sälja tack vare ett samarbete. Det tror jag kan vara… Om du frågar mig så är det oerhört intressant. Lars Dahlberg [00:46:35]: Jag skulle också vilja sammanfatta det här lite grann. Lars Dahlberg [00:46:40]: Det är kanske inte de här två grejerna som entreprenörer har sett sig bäst på. Att vara väldigt ärlig med sina problem och tydliga med det. Och vara väldigt duktiga på att söka samarbeten. Man kan lite bäst själv. Man ska generalisera lite här. Men hörrni, tack så jättemycket för att ni var med i Säljmarknadspodden. Tack för ett jätteviktigt bidrag till den här undersökningen jag har jobbat med och nu även det här poddavsnittet. Jag tänkte avsluta med att om man vill komma i kontakt med er här Peter och Anders, på Katalysen. Lars Dahlberg [00:47:12]: Vad hittar man i det enklaste? Anders Dahlgren [00:47:14]: Absolut det enklaste är att gå in på vår hemsida katalysen.com. Där finns alla våra kontaktuppgifter och vi är alltid intresserade av att lyssna på problem och se om vi kan hjälpa till. Det har framgått. Nej, men närligt. Det vi pratade om senast är att det låter så enkelt, men det är inte så enkelt. Men när man har gjort det några gånger så är det inte så svårt heller. Så våga stå på dig och vara transparent och blottna lite grann. Så blir det bra. Anders Dahlgren [00:47:43]: Toppen. Vi. Lars Dahlberg [00:47:43]: Kommer att lägga med en länk till er webb så klart så att ni kan hitta er ganska lätt. Och sen så länkar vi till er på LinkedIn om man vill konnekta på LinkedIn om det är okej för er. Jättebra. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:47:55]: Det är toppen. Tack. Lars Dahlberg [00:47:57]: Så jättemycket. Med det vill jag säga till alla lyssnare– –det vi alltid säger i Säljmarknadspodden. Vad ni än gör där ute ska ni se till att vara relevanta. Tack och hej! The post Podd #243 – Så hittar du mod, kapital och fokus i tillväxtens nya verklighet appeared first on Business Reflex.

Varmare hav hotar korallreven. Men det finns korallrev som inte påverkats lika hårt, så kallade moder-rev som kan hjälpa andra korallrev att återhämta sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Värmeböljorna i haven de senaste åren har lett till en omfattande korallblekning och koralldöd. Vissa forskare menar nu att korallrevens brytpunkt har passerats. Men andra kallar det ett olyckligt ordval. Risken är att folk ger upp om korallreven när det finns saker vi fortfarande kan göra. Korallrev som visar motståndskraft är särskilt viktigt att bevara, som ett frö till att korallreven ska kunna återhämta sig. I Klotet hörs: Mattias Klum, fotograf och naturfilmare, Magnus Nyström, forskningschef och professor vid Stockholm Resilience Centre, David Wachenfeld, forskningschef på Australiens institut för marin forskning.Reporter: Daniel VärjöProducent: Peter Normark

Den här veckan med en ovanlig inblick i en hjälpryttares värld. Nils gästar podden och får beskriva hur det är att vara den viktiga kuggen i laget som sällan får så mycket uppmärksamhet utifrån. Hur fungerar det att bära på drömmen om seger i Vasaloppet och samtidigt motiveras av lagkompisarnas framgångar i resultatlistan? Han berättar också om fingertoppskänslan för taktik, i stort sett medfödd får vi nog tolka  det som. Om vikten av att tävla aktivt men även om hjälpsamhet utanför tävlingsarenan. Och så om den där gången i Orsa. 

Vissa kallar den stay behind-rörelsen, den hemliga svenska motståndsrörelsen, som sjösattes efter andra världskriget, för att i första hand hantera hotet från Sovjetunionen. Internt kallades den något helt annat, något vi får lära oss i avsnittet. Vår expert den här gången heter Johan Wennström. Han är fil. dr i statsvetenskap, säkerhetspolitisk kolumnist i Fokus och forskar sedan 2023 vid Försvarshögskolan. Just nu är han aktuell med den väldigt faktaspäckade och spännande boken ”Sveriges sak var vår”.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonGästfoto: Rickard L. ErikssonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast........................................................Organisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaNågra organisationer som hjälper i Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Matilda och hennes vänner identifierar sig som butchar. Men vad innebär det egentligen? Hur ser de på sig själva och vad betyder andras blickar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 2023.Matilda hittar några bortglömda ljudfiler på en hårddisk från ett läger hon arrangerade 2018 - Butch Camp. Under ett par sommardagar samlades då ett gäng lesbiska deltagare för att samtala om identiteten butch och vad den betydde för dem. När Matilda lyssnar på inspelningarna fem år senare väcks en nyfikenhet – vad har hänt med alla sen sist? Det är dags för en återträff. En viktig gemenskapUnder ett intensivt dygn samlas gruppen igen i ett hus på landet där de umgås, diskuterar, delar insikter, skratt och gråt. Mycket har hunnit hända på fem år. Vissa har fått barn, andra har bytt pronomen och många känner sig tryggare i sig själva nu. – Att jag träffade er, det var så viktigt. Jag kände att jag är butch, och att jag kan få kalla mig det, säger Valeria, en av deltagarna. Men hur viktig är egentligen butchidentiten för alla nu, fem år senare? Och vad betyder gemenskapen med varandra för att orka leva i ett uttryck utanför normen?Reporter: Matilda BerggrenProducent: Frida Fernqvist och Anna ÅkerlundExekutiv producent Sveriges Radio: Anna FreySlutmix: Gustav SondénProgrammet är gjort i samarbete med Third Ear Studio.

Avsnittet är i betalt samarbete med Certan.se Mind-muscle connection har blivit ett magiskt ord i fitnessvärlden. Vissa säger att det är helt avgörande för muskeltillväxt, andra att det är totalt överdrivet. I det här avsnittet går vi igenom vad som faktiskt händer i kroppen när du ”aktiverar” en muskel, vad forskningen säger om intern vs extern fokus, varför nybörjare ofta borde strunta i MMC – och när det faktiskt kan vara ett kraftfullt verktyg för mer kontakt, bättre pump och ökad hypertrofi. Vi reder ut allt bullshit, alla missförstånd och exakt hur du kan använda MMC smart istället för att slösa tid på det.

Kometer har i alla tider väckt både fruktan och fascination. Men vad är de egentligen? Jo,rymdens isberg som driver in från solsystemets bakgård. Vissa är till och med budbärare från andra stjärnor. Och de kan ha spelat en avgörande roll för att jordens hav och liv över huvud taget uppstod. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vissa avsnitt skakar om mer än andra. Och frågan är om inte veckans avsnitt är något av det starkaste i den här poddens historia. Dragstjärnan Adam Risberg även kallad "Admira Thunderpussy" gästar men här vi får VERKLIGEN lära känna människan bakom alter egot.. Och OJ vilken omskakande och gripande livshistoria vi får ta del av!Från den kaotiska barndomen till hur en överdos nästan kostade honom livet för 2 år sedan (ja, EFTER Dragrace Sweden-segern). Detta blev ett avsnitt fyllt av tårar, starka känslor och tacksamhet med en helt fantastisk människa. Lyssna, skakas om, hänförs och inspireras. Jag ger er Adam Risberg!Biljetter till livepodden finner ni här:https://billetto.se/e/bara-en-till-livepodd-avsnitt-100-biljetter-1680570?bref=eyJzIjoib3JnYW5pc2VyIiwibSI6InNoYXJlIiwiYyI6Im1hbmFnZV92aXNpdCIsImNvIjoiMSIsInQiOjE3NjM0NDM5MTR9 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Donald Trump älskar balrum så mycket att han nu bygger ett nytt i Vita huset. Här berättar lyssnare om vilket rum i tillvaron som de älskar mest! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är många olika slags rum vi rör oss i när vi lever våra liv - men vilket är favoriten? Vissa älskar kyrkorummet där de finner frid och gemenskap, andra tycker mycket om att stänga in sig i badrummet. Handbollshallen är också ett rum, såklart också ens kontor eller kanske vinden hos mormor. Rum kan också existera i själen, den där platsen man återkommer till i sinnet för att finna ro och frid. I det här avsnittet står alltså lyssnarens favorit-rum i fokus! Rummet jag älskar med Annika IlmoniRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Programmet startar 21:40.

I veckans avsnitt av 10x möter vi Lars Frick, analyschef på Aktiespararna och tvåfaldigt rankad som en av Sveriges bästa börsjournalister. Vi pratar om börsläget just nu, rapportsäsongen och hans syn på både svenska och internationella marknader. Dessutom får vi höra historien bakom Lars tatueringar och några filosofiska utläggningar om analysstil och investeringar.Sen gör David Östblad från Investtech ett svep över marknaden ur ett tekniskt perspektiv – med fokus på Stockholmsbörsen, USA och vilka aktier som visar styrka eller varnar för rekyl. Han guidar oss genom formationer, stödnivåer och potentiella tecken på vidare uppgång eller nedgång.00:01 Intro00:51 Lars Frick38:40 David ÖstbladAktier som nämns i podden:• Novo Nordisk• Eli Lilly• Sinch• NVIDIA• Nokia• Palantir• Plejd• Fortnox• Medicover• Xvivo Perfusion• Vitrolife• Cellavision• Truecaller• Munthers• Microsoft• Tesla• Tomra• Volvo Cars• Scandic Hotels• Boozt• Svedbergs• TeliaLänkar till mer info om medverkande och deras bolag:• Aktiespararna – https://www.aktiespararna.se• Investtech – https://www.investtech.comDisclaimer:Kom ihåg att inget i denna podd ska ses som investeringsråd. Alla investeringar är förenade med risk. Vissa av bolagen som medverkar kan ha betalat för sponsring eller rådgivning. Gör alltid din egen analys.

Þórarinn ræðir við Jónas Atla Gunnarsson, hagfræðing og teymisstjóra Húsnæðis- og mannvirkjastofnunar um húsnæðispakka ríkisstjórnarinnar og framtíðarhorfur á fasteignamarkaði.Rætt er um hvaða áhrif húsnæðispakkinn kann að hafa á næstunni og hvernig það mun koma til með að birtast í efnahagskerfinu og á hinum pólitíska vettvangi.Fjallað er um leiguverð, fasteignaverð, óhagnaðardrifin úrræði, eftirlit og óháðar byggingarúttektir, hvort að fasteignir munu leita á kennitölur lögaðila, hlutdeildarlán, vaxtadóm hæstaréttar og stýrivexti.- Mun fasteigna- og leiguverð hækka á næstunni?- Hvaða pólitísku áhrif mun húsnæðispakkinn koma til með að hafa?- Er pólitískur vilji fyrir niðurgreiddu húsnæði óhagnaðardrifna leigufélaga?- Hvaða áhrif mun vaxtadómur hæstaréttar hafa á framtíðina?Þessum spurningum er svarað hér.Til að fá þætti hlaðvarpsins án auglýsinga og undan öðrum má fara inn á: www.pardus.is/einpaeling eða Leggja málstaðnum lið með því að greiða inn á:  Rkn. 0370-26-440408Kt. 4404230270  Samstarfsaðilar:  Poulsen  Happy Hydrate  Bæjarins Beztu Pylsur  Alvörubón  FiskhúsiðDrifa.isPalssonfasteignasala.isHeitirpottar.is

Polisen har kartlagt personerna i kriminella gängen / Flera anställda vid bygge måste lämna Sverige / Många politiker hotas och trakasseras / Vissa har redan börjat fira jul Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

Vissa event är mer lyckade än andra. Det blir podduon varse i veckans avsnitt. I övrigt har Ebba börjat på en ny bana mot kreativ frihet och Karin är trött på modern dejting.

Förväntningarna var upptrissade till max inför den här veckan. Trump lovade en fantastisk deal med Kina. The magnificent seven-bolagen lovade vinstregn. Nu har vi facit men vad innebär det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Tolv av tio!”Donald Trump sätter högt betyg på sitt möte med Xi Jinping. Men inget formellt avtal är påskrivet, och en hel del frågor kvarstår. ”Man vet aldrig hur länge det håller”, säger Gabriel Mellqvist, programledare på EFN, apropå nedtrappningen i handelskriget.Nytt Fed-besked – och nya börsrekordSamtidigt har börsrekorden avlöst varandra. I veckan steg både Apples och Microsofts värdering till över fyra biljoner dollar. Chipjätten Nvidias aktie passerade fem biljoner dollar – så högt har inget börsbolag värderats tidigare.Enorma intäkter – och utgifterDe stora teknikbolagens intäkter ökar också kraftigt. ”Det är ofantliga summor”, säger Gabriel Mellqvist. Även AI-investeringarna ökar kraftigt.BubbelropMen många frågar sig om de så kallade ”magnificent seven”-bolagens framfart är rimlig. Vissa varnar för en AI-bubbla.”Vi måste bli medvetna om riskerna”, säger Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator på Ekot. ”När vi får höra att bolagen drar i bromsen när det gäller AI-investeringarna, den dagen ska man bli orolig”, säger Gabriel Mellqvist. Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotGabriel Mellqvist, programledare EFNDonald Trump, president USAMolly Guggenheimer, aktiestrateg Danske bankAlexis von Sydow, analytiker Nationellt kunskapscentrum om KinaBen Snider, strateg Goldman SachsJerome Powell, chef Federal ReserveTim Cook, vd AppleSundar Pichai, vd AlphabetAndy Jassy, vd Amazonekonomiekotextra@sverigesradio.se

mer om innehållet här nedanför: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur långt är det till fredsförhandlingar mellan Ryssland och Ukraina?Hör Maria Persson Löfgren, SR:s tidigare Rysslandskorrespondent.Hör om komikern som turnerar i Ukraina. Ju närmare fronten desto galnare uppträdande. Reportage av Lubna El-Shanti.Rysslandsexperten Gudrun Persson har skrivit en ny bok om hur den ryska militära strategin har utvecklats genom historien.Vissa kallar det för Sveriges största konstutställning.I skuggan av Göteborgs stora infrastrukturprojekt Västlänken med alla problem, finns ett långt plank som utsmyckats av många konstnärer från olika länder.Reportage av Carina Holmberg.Krönika av Agri Ismaïl om AI:s vägar som äro outgrundligaPanelen om: tuffare tag mot stökiga elever, beskattning av rika och om livstidsstraffHör: Linda Jerneck, Expressen, Leonidas Aretakis, Flamman och Stig-Björn Ljunggren, Sydöstran.timme 2:Vänstervågen inför borgmästarvalet i New York. Zohran Mamdani är progressiv muslim och är demokraternas toppkandidat till posten. Han har rejäl medvind. Reportage: Ginna Lindberg.Om Argentinas president Milei röstas bort får det stora konsekvenser. Idag genomförs det mellanårsval i landet. Hör Lotten Collin, SR:s Latinamerikakorrespondent och Andrés Rivarola Puntigliano, professor i Latinamerikastuider vid Nordiska Latinamerikainstitutet.Tung röst i Gaza vill se Hamas inför rätta. Reportage av Johan-Mathias Sommarström.Sista dagen för Moderaternas arbetsstämma i Västerås. Så vill partiet kraftsamla inför valet.Hör Helena Gissén, Ekots politiska kommentator.Vävstugorna har blivit populära igen, nu firar en i Kirseberg i Malmö 50 år med en utställning.Reportage av Sara Assarsson.Satir med Radioskugga: skoldebatt, industriproblem och SverigekontraktKåseri av Mark Levengood om övergången till vintertidProgramledare: Jesper LindauProducent: Anders Diamant

Under namnet Mammoth gör Wolfgang Van Halen maffig grungerock. Som musiker har han fått vänja sig vid att verka i sin fars skugga. Eddie Van Halen var en av rockhistoriens främsta gitarrister och rekryterade 2006 sin då 15-årige son som basist till det återförenade Van Halen. Vissa fans rasade mot att Eddie Van Halens son tog originalbasisten Michael Anthonys plats. Andra gladde sig åt att det var Wolfgang som lyckades få sångaren David Lee Roth att återvända. Wolfgang mår fortfarande dåligt över hatstormen som riktades mot honom och undviker att göra Van Halen-covers. Hemma hos Strage pratar han om sin oro över att inte räcka till, om att vara introvert, om att hjälpa sin far att bli nykter, om när David Lee Roth råkade nita sig själv med mikrofonstativet och om nya albumet "The end" vars titelspår fått en blodig varulvsvideo regisserad av Robert Rodriguez. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vissa uppdrag är svårare än andra vilket är ditt svåraste uppdrag just nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Inger har hållit på i drygt 40 år med försöka få bort hundhår från madrassen, Helen har jobbat hårt för att få rent skördetröskan inför service och Maria har gett sig i kast med att sortera upp 12 kilo lego!I extramaterialet får vi lära känna en ny röst! Vår praktikant Ramonah!

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vissa saker kan man inte styra över. Som tex att detta avsnitt börjar på ett lite märkligt sätt men det har sina förklaringar som inte var så välkomna. Vi pratar även om hur man hanterar tid olika och vivi förklarar vad ”Ghana-snart” är för något. Dessutom går Carin i taket över ett visst TV-program och dess deltagare.Med: Vivi Wallin & Carin da Silvaviviochcarin.seProduktionsbolag: Polpo Play ABwww.polpoplay.comVill du göra reklam i en Polpo-podd?Maila hello@polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

AI-investeringarna exploderar. Företag och investerare pumpar in tusentals miljarder i datacenter, chip och språkmodeller och i centrum står OpenAI med sin vd Sam Altman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu råder en febrig jakt på framtidens AI-lösningar, där alla vill vara vara först. Men frågan splittrar experterna: är vi i början av den största teknikrevolutionen sedan elektriciteten kom – eller den största bubblan sedan dotcom-eran?Investeringarna tog fart med ChatGPTNär OpenAI lanserade sin tjänst ChatGPT för tre år sen tog AI-satsningarna fart på allvar. Plötsligt förstod företagsledare runt om i världen vad AI handlade om. ”De har populariserat den här teknologin”, säger professor Magnus Mähring.Stora affärer – och stora frågeteckenMen den senaste tiden har bolaget också skapat rubriker med sina enorma affärer med bland annat Oracle och chip-bolagen AMD och Nvidia. ”Det här är den största AI-affären i historien”, sa Nvidias vd Jensen Huang när deras uppgörelse presenterades. OpenAI:s vd Sam Altman sa samtidigt att 100 miljarder dollar är småpotatis, med tanke på den nytta man får för pengarna. ”De gigantiska affärer som görs nu är ett mått på extrem optimism”, säger Björn Jefferey, techanalytiker på Svenska Dagbladet. Och jätteaffärerna får hård kritik från flera håll.”Det är samma pengar som flyttats runt mellan olika parter”, säger Björn Jeffery.”Känns som 1999”Vissa menar att det här är en stor varningsflagga som visar att ekonomin bakom boomen är ohållbar. Både IMF och Bank of England har varnat för en AI-bubbla i veckan. Även AI-profiler och finanskändisar varnar för ny krasch, som den som kom när it-bubblan sprack.Bubbla eller boomAndra menar att fokus bör ligga på den tekniska boomen. Även om vissa företag slås ut kommer tekniken leva kvar och revolutionera världen. Professor Magnus Mähring håller med om att vi bara är i början av AI-revolutionen. Men mycket av tekniken finns redan. En flaskhals finns däremot hos alla de företag som ska använda tekniken. Där går det inte lika fort.”En aspekt på bubblan är; kommer de positiva effekterna tillräckligt snabbt, och kommer investerarna ha tålamod”? , säger Magnus Mähring.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Björn Jeffery, techanalytiker Svenska DagbladetSven Carlsson, gräv- och teknikreporter EkotMagnus Mähring, professor i entreprenörskap och digital innovation Handelshögskolan i StockholmSam Altman, vd OpenAIGreg Brockman, ordf OpenAIJensen Huang, vd NvidiaLisa Su, vd AMDPaul Tudor Jones, hedgefondprofilUrsula von der Leyen, ordf EU-kommissionenekonomiekotextra@sverigesradio.se

Elförbrukningen ligger stilla på samma nivå som för 40 år sedan och vi använder nu mindre el än väntat. Elektrifieringen går också långsammare än planerna och det finns mycket osäkerhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tufft för vindkraftenKonsumenter kan glädjas åt ett lågt elpris i norra Sverige, men det slår hårt mot elproducenter, framför allt vindkraften, enligt analytiker.”Just nu finns det ett förkrossande överskott. En riktig producentdräpare i norr. Det är en mycket prekär situation för vindkraftsproducenterna i norr”, säger Arne Bergvik, energistrateg på Sigholm.Elektrifieringen dröjerTotalt sett går omställningen från fossila bränslen till el långsammare än väntat, men prognoserna är fortfarande att den kommer. Frågan är bara när.”Den här elektrifieringen är bra för konkurrenskraften, bra för klimatet och bra av beredskapsskäl. Det gör att den med stor sannolikhet kommer att hända”, säger Gustav Ebenå, avdelningschef på Energimyndigheten.Vissa projekt håller tidsplanenDet är också stor variation bland de olika industriprojekten. Vissa håller tidsramarna, medan andra är kraftigt försenade och det finns en stor osäkerhet kring dem.”Den stora bilden är att kursen står fast, men med lite fördröjning”, säger Malin Strand på Energiforsk.Ingen ny produktionJust nu är elpriset så lågt att det inte byggs någon ny elproduktion vittnar flera bolag om, senast i raden är Fortum.”Det är bara att titta på hur det har sett ut i Sverige. Det fattas inte några nya investeringsbeslut i ny elproduktion i det här landet, för det går inte att räkna hem det. Det är en svår situation”.Programledare:Victor JensenProducent:Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:Gustav Ebenå, avdelningschef på EnergimyndighetenMalin Strand, affärsutvecklingschef på EnergiforskPeter Strannegård, Sverigechef FortumArne Bergvik, energistrateg Sigholmekonomiekotextra@sverigesradio.se

Budget, ränta, löning - det är mycket snack om ekonomi just nu! Här berättar lyssnare, oavsett prislapp (eller gratis?), om det lyxigaste de upplevt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Budgeten är presenterad och i samma veva kom nytt räntebesked- det är kort sagt mycket fokus på pengar i olika former. Vissa kopplar samman pengar med lyx men det kan ju vara helt kostnadsfritt att uppleva något riktigt lyxigt.Var det duschen efter ökenvandringen som kändes extra glamorös? Blev du överraskad med en praktfull fest, fällde du din första älg och poppade bubbel- eller lämnade du över ansvaret och unnade du dig en lång joggingtur när småbarnen därhemma pockade som mest på uppmärksamheten?Lyx kan komma i oändligt många olika skepnader och kan kosta massa pengar eller vara helt gratis! Här berättar lyssnare om sina mest minnesvärda extravaganser.Dyr eller själslig flärd med Annika IlmoniRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Programmet startar 21:40.

Ett faktaavsnitt med docent och förlossningsöverläkare Karin Pettersson.Vad är hinnsvepning?Hinnsvepning är en icke-farmakologisk metod som används inom förlossningsvården för att försöka påskynda förlossningsstarten. Metoden innebär att en barnmorska eller läkare för in ett finger genom livmodertappen och med svepande cirkelrörelser lossar fosterhinnorna från livmoderväggen. Detta stimulerar frisättningen av kroppens egna hormoner, prostaglandiner, som kan mjuka upp livmodertappen och öka benägenheten till sammandragningar.När kan hinnsvepning erbjudas?Hinnsvepning kan erbjudas från graviditetsvecka 37+0, och där det finns indikation för igångsättning. Det är vanligt att hinnsvepning görs på barnmorskemottagningen i samband med ett ordinarie besök, men alltid efter individuell bedömning och överenskommelse med barnmorska eller läkare. Kan även göras på förlossningsklinik.Hur går det till?Bedömning: Barnmorskan/läkaren kontrollerar att barnets läge och att livmodertappen är tillräckligt öppen för att ett finger ska kunna föras in.Genomförande: Ett eller två fingrar förs in i livmodertappen och cirkelrörelser görs för att lossa hinnorna från livmoderväggen. Effekt: Förlossningen kan starta spontant när hinnan lossas och livmodertappen blir mer mogen. Ibland kan det behövas upprepade hinnsvepningar med två till tre dagars mellanrum för att uppnå effekt. Vissa kommer igång i värkarbete inom ett par timmar, men effekten kan ta 48-72 timmar efter att en hinnsvepning genomförts.Effektivitet och forskningForskning visar att hinnsvepning kan minska behovet av medicinsk igångsättning. Dock är det vetenskapliga underlaget begränsat när det gäller exakt hur effektivt hinnsvepning är, hur ofta det bör upprepas och vilka kvinnor som har bäst effekt. Effekten kan variera beroende på faktorer som livmodertappens mognad (Bishop Score) och BMI. Fördelar och nackdelarFördelar: Kan påskynda förlossningsstarten och minska behovet av annan igångsättning. Metoden är enkel, kräver ingen medicinering och kan ge den gravida en känsla av kontroll.Nackdelar: Kan upplevas som obehaglig eller smärtsam. Det är vanligt med mindre blödning eller blodtillblandad/brunaktiga flytningar och oregelbundna sammandragningar efteråt. När ska hinnsvepning inte utföras?Hinnsvepning ska inte utföras om det finns kontraindikationer, till exempel lågt sittande placenta, misstänkt infektion, felaktigt fosterläge eller om livmodertappen inte är mogen. Det är viktigt att alltid göra en individuell bedömning och informera om för- och nackdelar innan ingreppet. Vad tycker gravida?Studier visar att många gravida är nöjda med hinnsvepning, även om ingreppet ofta upplevs som obehagligt eller smärtsamt. Det behövs dock mer forskning om optimal tidpunkt och antal hinnsvepningar samt om kvinnors upplevelser. Sammanfattning av rekommendationerSvenska Föreningen för Obstetrik och Gynekologi (SFOG) rekommenderar hinnsvepning i fullgången graviditet som ett första steg vid igångsättning, men inte som rutin för alla gravida. Hinnsvepning kan minska risken för överburenhet och behovet av medicinsk induktion, men ska alltid utföras efter individuell bedömning och med informerat samtycke!Avsnittet är i samarbete FRIDA Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredrik, Kristoffer, och Tobias: åter i samma avsnitt! Först diskuterar vi Goatmire Elixir, vad “'låg nivå” egentligen är för kod, typhantering och injektioner av inspiration. Därifrån glider vi över till AI, entusiasm och inspiration. Visst kan hela AI-blåsten ta glädjen ur kodandet? Man måste inte brinna för sitt jobb, men vad är det som är värdefullt? Att fokusera på annat än koden är väl att göra mindre av det som faktiskt ger en mest i jobbet? Tobias berättar om sina erfarenheter med Copilot - från entusiastisk till skeptisk. Är AI bäst för saker man inte bryr sig om? Vissa av oss har problemet att vi bryr oss om nästan allt. Icke-determinismen i AI en del av det som fångar en och får en att tro att man är produktiv? Med bara ett drag till i den enarmade banditens arm kanske jag får precis rätt resultat?! Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Avsnitt 527 var det förra med Tobias, Kristoffer, och Fredrik samtidigt Lars Wikman Goatmire Elixir och Nervesconf EU Elixir Nerves Webbserver på vape-elektronik BEAM Nervescloud Giocci Actor-modellen Program counter Phoenix Gleam Elixirs kommande typsystem Set theoretic types Waterpark-presentationen Java hotspot 385 - första avsnittet där Lars snackade Elixir Stötta Kodsnack på Ko-fi [Saša Jurić](Saša Jurić) _why _whys introduktion till Ruby Sam Aaron Sonicpi Eurollvm Kvantdatorer Quantum dot Ash José Valim GIS Next.js Server components Lobste.rs Codeberg Gotosocial En bok som heter Kapitalet Det kommunistiska manifestet Titlar I Varberg förra veckan Typ Elixir för embedded En riktig japansk farbror Sin egen PC Väldigt inte effektivt Djup stack Höjden på tallrikssapeln Vad betyder plus egentligen? Andra värden än prestanda Sålt in mig på Elixir många gånger En injektion av inspiration Man förstår de första tre orden Fokusera på Jira Djupare anknytning till koden Alla kopparkablar i Sverige Jag bryr mig om allt Det där kan jag göra med vim Ickedeterministisk autokomplettering All din kod är nu trasig Jag vill ha riktig kunskap Du är en tragisk människa

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Oavsett om det är telefonförsäljning, mobilförbud i grundskolan, plastkorkar eller rökning väcker förbuden känslorna i oss. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förbud möter vi i vår vardag dagligen. Vissa väcker stor uppmärksamhet när de införs medan andra passerar obemärkt förbi och landar som en självklar del i vår vardag.Men handen på hjärtat, vi skulle nog kunna addera några förbud till? ”Det där borde förbjudas” eller ”jag förstår inte att det där inte har blivit förbjudet för längesedan” är repliker de flesta av oss kan känna igen oss i. Olof Wretling om förbudRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet startar kl. 21:40.

I skymundan har Viveca Ax:son Johnson och Kurt Almqvist blivit ett mäktigt par i kulturvärlden. Deras sfär har starka kopplingar till regeringens kulturkanon. Vissa ser en konservativ oas – andra oroar sig för nycker och dolda agendor.

Vissa idéer tycks vara för dumma för att dö. Eller så finns det en avsikt bakom. Till exempel idén att Sverige just nu behöver invandring för att "klara oss". Sedan tidernas begynnelse har en population alltid, oavsett storlek, i genomsnitt haft två händer per mun. Därför har vi alltid klarat oss utmärkt med vår egen befolkning. Men just precis år 2025 upphörde detta tydligen att fungera, enligt diverse gästarbetare och centralbankirer. Vi tar upp de vanligaste argumenten och sablar ner dem utan pardon.0:00:00 Inledning0:02:10 Färre "icke-vita" på lokal utan hip-hop0:12:05 Behöver Sverige verkligen invandring?0:23:05 De vanliga argumenten, och varför de är fel0:51:20 Borgerlig planekonomi - ett nytt miljonprogram1:00:53 Krossa centralbankernaTidigare artiklar på ämnethttps://folkungen.se/sverige-behover-inte-invandringhttps://folkungen.se/finns-ingen-brist-pa-arbetskraft Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi spanar efter vanliga gäss vid Marsviken, bland annat 20 vitkindade gäss som försetts med sändare. Och följer med ut på provfiske vid Höga kusten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa får en bekymrad rynka i pannan när det pratas om gäss. Andra, som gåsexperten Niklas Liljebäck, är mest fascinerad över alla deras spännande beteenden.Hur gick det till när gässen blev så många, och hur går det för de olika arterna? Vår fältreporter Lena Näslund spanar efter våra vanligaste gäss - vitkindade gäss, kanadagäss och grågäss - tillsammans med Niklas Liljebäck vid Marsviken i Sörmland. I år har 20 vitkindade gäss i Sörmlands skärgård utrustats med sändare och nu är de på väg att lämna sina vinterkvarter. Vi hör också om en studie som ska undersöka människors inställning till gäss – beroende på var vi ser dem.I över 25 år har Sveriges Lantbruksuniversitet tillsammans med länsstyrelserna följt hur det går för olika fiskarter längs med våra kuster. Vi följer med ut på provfiske vid Höga kusten, och hör också om nya sätt att inventera som inte kräver lika många fiskliv.En fisk som det går riktigt dåligt för i Östersjön är torsken. För ett år sedan sattes därför 50 000 torskyngel ut i Gävlebukten. Nu i veckan har Länsstyrelsen och Baltic Waters varit ute på havet för att undersöka hur det gått för ynglen, och Naturmorgon följde med.I veckan har Sverige fått sin 31:a nationalpark – Nämdöskärgården. Vi åker ut bland kobbar och skär och spanar ner i vattnet efter fisk.Sveriges fågelfauna är i förändring. Anders Wirdheim är en av författarna till nya boken ”Fåglarna i Sverige – antal och förekomst”. Han berättar om färre storspovar och tofsvipor, fler gäss och tranor, och ett knippe nya häckfåglar.En blåmes måste bada ibland för att hålla fjäderdräkten i trim. Men det ser faktiskt ut som att den har kul i bassängen också. I veckans kråkvinkel kan inte Helena Söderlundh slita sig från fågelbadet i trädgården.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vissa är kroniskt försenade, andra håller alltid tiden, och båda grupperna har rätt stora problem med den andra sorten. Men förklaringen är inte så enkel som att vissa är mer fyrkantiga och andra mer slarviga – forskare talar istället om olika "tidspersonligheter" med olika syn på distraktioner, relationer och hur man löser uppgifter.Klipp:15:15 Sagan Om Ringen23:34 Captain Ron32:52 Madagascar39:16 JönssonliganRedigering: Peter Malmqvist.Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är tort och stundtals kallt. Vissa bilar har gått sönder och ersats av nya stordåd, andras potatis blev inte kanon. Vi drömmer om kompost i storformat och om blommor på beställning. Välkomna till Blommar det?

Något har hänt inom spelvärlden, den permanenta döden, den gamla klassiska så kallade Game Overn finns inte längre kvar på samma sätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa tycker att det gjort att de moderna spelen blivit för enkla. Men stämmer det?Vi ringde upp Victor Bankler, adjunkt i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde och ställde frågan:Har det blivit Game Over för Game Overn?Reporter: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Ibland är de största berättelserna inte de som utspelar sig i gudarnas gyllene salar, utan de som viskas av vattnet som flyter genom vårt landskap. Vissa platser är mer än bara geografi. De är levande arkiv, flytande minnen.I detta avsnitt lämnar vi Yggdrasils krona och sätter fötterna på den skånska myllan. Vi ska följa en vattenväg som har varit en livsåder, en gränslinje och ett slagfält i tusentals år. En å vars namn bär på ett eko av en helig, förkristen tid.Låt oss följa Helge å, och lyssna till ån som minns.Detta avsnitt är skrivet och producerat av Linus Borgström för Folkpodden/Frontier Unknown Productions.Musik i avsnittet:Ancient river flow - ATMOS (Linus Borgström)*Wishing Well - Jon BjörkSurge of Snakes - Jon BjörkThe Goths - Bonnie GraceDen Heliga Ån - ATMOS (Linus Borgström)*All musik och ljudeffekter utom * licensierade via Epidemic Sound. * Text skriven av Linus Borgström, musik skapad via Suno.Copyright 2025 Linus Borgström / Folkpodden / Frontier Unknown Productions

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För att få bättre lönsamhet och en mer miljövänlig odling blir dagens bönder mer skärmberoende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20 november 2024. Vi följer med den västgötske bonden Emil upp i traktorhytten. Där sitter han i skenet av tre skärmar och följer hur traktorn rör sig och hur såmaskinen och gödselspridaren potionerar ut gödsel och utsäde. Behovet av gödsel kan variera på ett och samma fält. Vissa delar av fältet behöver mycket medans andra klarar sig med lite mindre gödsel. Emil har med jämna mellanrum över fälten tagit jordprover som analyserats på laboratorium, för att får reda på gödselbehovet, och varje prov har sin exakta gps-punkt.Den här informationen används för att skapa en styrfil, som med satelitpositionering gps, styr gödselpridarens dator så att rätt mängd gödsel hamnar på rätt plats. Camilla Widebeck , programledarecamilla.widebeck@sr.seGustaf Klarin, reportergustaf.klarin@sr.se

Du har säkert sett dem – de där fulsöta dockorna som folk bokstavligen slåss om och som dinglar från kändisars märkesväskor. En samlarfigur som på kort tid blivit ett globalt fenomen. Vissa säger att framgången handlar om smart marknadsföring, men andra menar att det handlar om något mycket mörkare. För på sociala medier viskas det om en förbannelse. Om att dockorna är mer än bara plast och färg – att de bär på något. En närvaro. Något som inte vill dig väl.Det här är Spöktimmen Short – vårt nya format där vi släpper korta avsnitt om aktuella ämnen.Fall: LabubuMusik”Come out and play” av DesperateMeasurezcreativecommons.org/licenses/by/3.0/ KontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Natten mellan den första och andra februari 1959 dör nio unga skidåkare på ett mystiskt sätt i norra Uralbergen. Deras tält hittas uppskuret från insidan och kropparna ligger utspridda över fjällsluttningen. Vissa har brutna revben, andra är halvnakna och en saknar tungan. Teorierna är många — kom en lavin? Var det ett militärt experiment? Eller något helt annat?I över 60 år har expeditionen varit ett stort frågetecken för forskare och konspirationsteoretiker — men nu har ny information kommit fram. Och kanske, bara kanske, har vi kommit ett steg närmare sanningen om mysteriet vid Dyatlovpasset.Musik”Requiem Demo (Horror)” av ianchenmusiccreativecommons.org/licenses/by/3.0/ KontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.