Podcasts about Vissa

Skatterna har sänkts rejält under de senaste 25 åren, framförallt för höginkomsttagare. Resultatet ser vi tydligt med skenande ojämlikhet och en välfärd som går på knäna. Vissa frågar vad man får för pengarna. Det är lika rimligt att konstatera att vi får vad vi betalar för. Kan höjda skatter på arbete förbättra samhället – och är det realistiskt politiskt? Elinor Odeberg och Vilgot Österlund från Katalys systertankemedja Arena Idé gästar Starta pressarna för att prata om den första delen av deras stora skatteöversyn. Medverkande: Elinor Odeberg, Vilgot Österlund, Max Jerneck & Daniel Suhonen.

Begreppet propaganda för tankarna till lögner och manipulation, men det började som ett heligt uppdrag att försvara den katolska tron gentemot reformationen. Under världskrigens totalmobilisering på 1900-talet fick propagandan sin moderna karaktär. Radio och film skapade helt nya möjligheter för masspåverkan.Totalitära regimer som Nazityskland och Stalins Sovjet förfinade propagandans estetik och metodik. Affischer, parader, tal och slogans blev verktyg för att forma både verklighetsbild och folkvilja. Och i Sverige och Finland har propagandans verktyg använts för att få oss att dricka mjölk.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Mats Bergman, professor i kommunikation vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet och aktuell med skriften Propaganda. Detta är ett betalt samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.Enligt en etablerad definition är propaganda en avsiktlig, systematisk ansats att utforma perceptioner, manipulera kognitioner och styra handlingar i syfte att gynna sändarens mål. Det centrala är alltså inte nödvändigtvis lögnen, utan ensidigheten och manipulativiteten. Propagandan är inte dialogisk utan monologisk – inte inriktad på att främja förståelse, utan lydnad.Vissa forskare har dock menat att denna syn är för snäv. De menar att propaganda inte bara handlar om vilseledning, utan om att konstruera verklighet – att forma identiteter, offentligheter och hela samhällsnarrativ. Med denna förståelse rör sig propaganda inte bara i informationssfären utan i själva ontologin. Den bygger inte bara falska bilder, utan formar själva det som uppfattas som verkligt.På 1600-talet inrättade påven Gregorius XV myndigheten Sacra Congregatio de Propaganda Fide – en institution med syfte att sprida katolicismen och bekämpa reformationen. Det latinska propagare betyder att sprida, alstra eller utvidga – ett uttryck med både agrikulturella och militära undertoner.Men redan i det antika Egypten och Rom användes reliefer, mynt och texter för att förstärka makthavares legitimitet och militära triumfer. Caesar själv agerade propagandist i sina krigskrönikor, och även Bayeuxtapeten kan ses som ett ideologiskt verk som berättigar en erövring.Propagandans dystopiska potential blev tydlig, inte minst i George Orwells 1984, där språket i sig förvandlades till ett kontrollinstrument. Även efterkrigstidens kalla krig innebar ett ideologiskt mediekrig mellan öst och väst, där inte bara bomber utan också budskap var avgörande vapen.Men propaganda är inte alltid lögn. Flera kända propagandister – såsom Nazitysklands Joseph Goebbels – betonade faktiskt vikten av att hålla sig nära sanningen, om än i selektiv eller manipulerad form. Det är därför mer korrekt att tala om propaganda som en teknik för att forma verkligheten snarare än att alltid direkt förvränga den.Med digitaliseringens framväxt har propagandan återigen genomgått en förvandling. I dag är det inte längre enbart stater eller medier som står för påverkan – alla med en internetuppkoppling kan delta i informationskriget. Den nya propagandan är snabb, ofta automatiserad och gränslös.Bild: Beredskapspropaganda som vykort. Kalmar läns museum, Digitaltmuseum. Public Domain.Musik: Strolling Downtown av New Library Sounds. Storyblock Audio.Lyssna också på Från grötmiddag till ensam-sallad framför tv-n på 50 år.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt pratas det auror rakt igenom. Är aura en känsla, fakta, spirituellt eller bara ännu en anledning att inte tycka om någon? Let's find out!Avslutningsvis blir det svart på vitt att vår självbild inte är helt sanningsenlig med hjälp av the one and only source, TikTok

Alla kommer att påverkas av det teknikskifte som pågår nu. Vissa yrken försvinner och andra tillkommer. Rätt använd kommer AI bli vår nya superkollega på jobbet. Men då gäller det att hänga på AI-boomen och lära sig tekniken. Sverige måste steppa upp för att inte halka efter i den globala kapplöpningen. Ann-Therése Enarsson menar att facken har en viktig roll, både för att lyfta behovet av kompetensutveckling och se till att de mänskliga värdena tillvaratas.

Vissa köper en sportbil när livet skaver, Lotta söker jobb på barnens förskola (och blir vänligt men bestämt nekad), längtar efter kyrkogården och blir nattlig containerdykare. Katta har lite oväntat blivit hotellchef, gillar personalansvar (!) och inser att hon mår bäst av att både ha frihet och ett konferenssällskap att inte spilla mat på. Vi reder i den eventuella trenden att vilja jobba mindre med skärmar och mer med kroppen, vi (Lotta) pratar odlingspepp och, så klart, så får ni veta mer om höstens vildmarksretreat (nej, det blir inga motorsågar – men en eldworkshop!). Vi kanske också svarar på hur man egentligen vet när det är dags att byta riktning. Välkommen till ett avsnitt om att känna efter, att våga byta spår och skita lite i prestigen. Och ja, det finns fortfarande en plats kvar i Lottas frys om du vill bli hennes dumpstringskompis! -------------- ÅK PÅ VILDMARKSRETREAT MED OSS! Vill du låsa in mobilen, tända en brasa och höstbada i magisk fjällmiljö med oss? Och komma fram till hur din väg ut ur ekorrhjulet kan se ut tillsammans med andra runt en lägereld? Vårt skärmfria vildmarksretreat i Navardalen 26-28 september är live - boka din plats här >> https://www.bortomekorrhjulet.com/eventinformation-och-anm-lan/vildmarksretreat-i-navardalen -------------- Avsnittet är klippt av grymma Andreas Viklund / Radiomakaren. www.instagram.com/radiomakaren -------------- Musik: The search within, Sven Karlsson / @sven-karlsson-1 -------------- Följ oss! www.instagram.com/bortomekorrhjulet www.facebook.com/bortomekorrhjulet www.linkedin.com/company/bortom-ekorrhjulet www.bortomekorrhjulet.com -------------- Följ Katta: www.instagram.com/bucketlifese Följ Lotta: www.linkedin.com/in/lotta-nordin-44373a3/

Hur kan samma mjölk bli till så olika ostar? Krämig dessertost eller stark hårdost. Sofia Ågren förklarar i detalj vad som händer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Ost blir det alltid. Men att få osten att bli precis som man vill ha den, varje gång, det är en utmaning, säger hon.Sofia Ågren är branschansvarig för mejeri på Eldrimner, Sveriges resurscentrum för mathantverk. Eldrimner jobbar med att utveckla mathantverket i landet, bland annat genom kurser och rådgivning. Sofia kommer från Västerbotten och började sin ostbana som guide på Västerbottensosten. Men lärde sig göra ost i London. Vi träffas på gårdsmejeriet Sanda i Österhaninge utanför Stockholm. För att förklara ostmakandet utgår Sofia från tre ostar som gjorts där. På dagsfärsk mjölk från samma gård, med bara 30 kor.En lagrad hemost, som är en traditionell syrlig svensk ost. Dessutom en ost, ännu utan namn, mindre syrlig, elastisk och enklare att hyvla och lagrar snabbare. Och så en mjuk, vitmögelost.Men tekniken att göra ost av mjölk är densamma oavsett om man gör det som småskaligt hantverk, eller storskaligt och industriellt. Det är samma samspel mellan mikrobiologi, teknik och ostmästarkunskaper.Vad det kan bli för ost styrs av mjölken. – För varje mjölk, från varje gård, från varje individ, från dag till dag, kommer att skilja sig lite. Vilka fetter och proteiner, mineraler och mikroorganismer.– Osten är resultatet av en komplex värld. Sen har mejeristen sina parametrar att jobba med. Förhårdningstider, mängd löpe, vilka fetter och proteiner, mineraler och mikroorganismer. – En minut extra, en minut mindre, röra lite snabbare. Allt påverkar osten.Mejeristen styr hur osten syras, hur mycket den dräneras, och väljer vilka syrningskulturer och mognadskulturer som ska arbeta i osten. Vissa är bättre på att syra, medan andra skapar olika aromer.Sofia Ågren förklarar i detalj vad som händer när mjölk blir till ost.

Dryga månaden återstår innan årets upplaga av Elitloppet avgörs och den här tiden på året är drömmarna många. Vissa drömmer om att få vara med och vissa drömmer om ett elitlopp att minnas. Det här är årets första avsnitt i vår serie Drömmen om Elitloppet – där vi tagit rygg på Solvallas Anders Malmrot på Enghien.

Doldisen från ett träskigt vattendrag i Texas bidrog till att forma ljudet av modern musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rap-A-Lot praktikanten blev osannolikt en av hiphophistoriens betydelsefulla bakomscenenspelare genom sina stilbildande samarbeten med bland andra Scarface, Kanye West, Travis Scott ochThe Weeknd. På senare år har Mike Dean ställt sig i strålkastarskenet omringad av synthesizers från olika eror. Utrustning som skapar ljudspåret till festen innan undergången. Ett mörkt och på samma gång hoppfullt sound. Med en hård arbetsdisciplin och inkännande natur har synthguden och screwsonen väglett några av dom mest temperamentsfulla och lynniga perfektionisterna. Vissa kallar Mike Dean för musikindustrins motsvarighet till Tony Montana. Den fiktiva gangsterkaraktären i Brian DePalmas film ”Scarface”. Andra ser honom som hiphopens förklädde David Lynch (Gordon Cole i ”Twin Peaks”).I avsnittet intervjuar Mats Nileskär även Kanye West, The D.O.C, Scarface, Thee Sacred Souls, Bernie Worrell, George Clinton, Hawk och Dan Penn.

Vissa är bästisar med sina arbetskamrater medan andra enbart diskuterar jobbrelaterade ärenden med sina kolleger. Hur vänskaplig ska man vara med sina kolleger och finns det risker med att vara för öppen med sitt privatliv på jobbet? Representanter ur bägge läger talar för sin syn på saken.

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Igår slog högsta domstolen i Storbritannien fast att definitionen av en kvinna är en person som biologiskt har fött som flicka. Domen har både sågats och hyllats. Vissa ser den som ett slag i magen för transpersoner, andra menar att det säkrar kvinnors rättigheter. Men HD betonar att domen inte ska ses som en vinst för någon sida.Lite senare snackar vi om ”Den stora älgvandringen”. SVT:s slow tv-show har fått internationella medier att bli riktigt fascinerade. NBC kallar programmet för ”The epic moose migration”.

Efter en turbulent vecka på börsen gästas podden av Niklas Laninge, sparpsykolog på Opti, som delar med sig av konkreta tips på hur man som investerare kan tänka när marknaden präglas av oro och osäkerhet. Hur kan hjärnan lura oss att sälja på botten? Varför är det så svårt att gå emot flocken – och hur gör man för att inte dras med i paniken när det svänger? Det och lite till pratar Niklas om i dagens avsnitt!I andra delen av podden gör David Östblad, teknisk analytiker på Investtech, ett efterlängtat återbesök där han gör ett tekniskt svep över marknaden. Hur står sig USA jämfört med Sverige ur ett tekniskt perspektiv? Vad säger graferna om populära aktier som Apple, NVIDIA och Berkshire Hathaway? Och hur ser läget ut för svenska bolag som Spiltan, H&M, Embracer och Viaplay? Dessutom tittar vi närmare på fastighetsindex och försvarssektorn – bland annat Mildef.Programledare: Joakim BågeLänkar till medverkande bolag:https://opti.sehttps://investtech.comBland bolagen som diskuteras finns:H&MSpiltanAssa AbloyEmbracerPlejdSinchHexagonApotea Surgical Science Viaplay AppleNVIDIAMildefDisclaimer: Kom ihåg att inget av innehållet i denna podd ska ses som investeringsråd. Alla investeringar i aktier, valutor eller andra värdepapper är förenade med risk. Vissa av bolagen som medverkar i programmet betalar för det i form av sponsorskap, annonsplats eller genom ett tidigare eller pågående rådgivningsuppdrag.

År 1976 dog en ung kvinna i Tyskland efter 67 exorcismer. Hon var 23 år. Rösterna i hennes huvud talade med främmande tungor. Hon åt insekter, knäböjde tills hennes knän gick sönder, och vägrade äta – för att sona för världens synder. Vissa säger att hon var sjuk. Andra säger att hon var besatt av Lucifer själv. Det här är den sanna historien om Anneliese Michel fallet som inspirerade The Exorcism of Emily Rose, och som än idag väcker fasa, debatt och rysningar. Vad händer när tron möter vansinne? Och när kroppen ger upp vad är det då som fortfarande pratar? Lyssna på riktiga ljudklippen av Anneliese Michel i slutet av avsnittet. Mer om visdomsjakten: https://open.spotify.com/show/4aar7y9mrtJJvdX22q1RQX?si=1tNhEqLSSCGhpM1CXAgGjg&nd=1&dlsi=928bb605435e423d

Gäst: Adam Droppe, doktor i sociologi, som har forskat om andropausen.Vi pratar om andropausen – det manliga klimakteriet. Vissa säger att det inte existerar. Andra menar att det är lika verkligt som att solen går upp varje morgon – det bara ser annorlunda ut än hos kvinnor. Detta är ett tillstånd som ofta smyger sig på utan att någon riktigt märker det… förrän allt börjar kännas annorlunda. Humörsvängningar, trötthet, minskad sexlust och en känsla av att något har förändrats. I veckans avsnitt går vi igenom tecknen du ska vara uppmärksam på för att veta om din partner är mitt i andropausen. Och viktigast av allt: hur du kan stötta honom när han kanske inte ens själv vet vad som händer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En dryck att ta på allvar. Som middagsdryck och alkoholfritt alternativ. Vi provsmakar saft som inte kokat. Och möter saft som vuxendryck i Frankrike. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Oavsett vilken teknik man använder så är det väldigt enkelt att göra saft. Man får mycket smak för lite arbete, säger KC Wallberg.Han är kock och driver schweizerian Gubbhyllan på Skansen i Stockholm. Där serveras KC:s egengjorda saft i en safteria.– Jag lakar ur bären. Låter dem absolut inte koka. Då får man en fin klar saft.Sen kan bären användas till sylt, kakor och glass.Vi smakar på safter gjorda på havtorn, aronia, slånbär och krusbär. Med och utan bubbel.Safter som inte kokats får en elegantare smak. En kokad saft kan ge en bitter, kärv smak. Vissa råvaror är känsligare än andra, t ex krusbär och rabarber.KC Wallberg beskriver de olika teknikerna att göra saft.Med på Skansen är också Martin Ragnar, medlem i Svenska Dryckesakademien, som beskriver sig som ”akademien för främjandet av drycker framställda i Sverige av råvaror från Sverige”. Som saft. I Frankrike har det blivit vanligare att vuxna dricker saft, eller sirop som det heter där, till lunchen eller middagen istället för vin. Vin backar i Frankrike och ersätts bl a av saft.Runtom landet dyker det upp saftbarer, ofta med egen produktion. Vi besöker ett sånt ställe, Alkemisten, som ligger 3 mil sydväst om Paris. Där det bl a kokas en saft på timutpeppar.

I detta avsnitt pratar vi med aktienestorn Per H Börjesson, VD och grundare av Spiltan Invest. Vi pratar förstås om Trump, tullkring, varför Spiltan nyligen sålt sitt innehav i Berkshire Hathaway, värt 300 Mkr, samt vad han ser för investeringsmöjligheter framåt. Han berättar också om hur han än idag grämer sig över att han inte köpte 3% av Fortnox för 3 Mkr när han hade chansen. I andra delen av podden får vi besök av Analyst Groups operativa chef Gunnar Thörn och VD Alexander Gradin. Det blir både ett snack om uppdragsanalys, marknaden för småbolag och ett par aktietips. Programledare: Joakim Båge Länkat till medverkande bolag:https://www.spiltan.sehttps://analystgroup.se Några av aktierna som nämns:Berkshire HathawayIndustrivärdenInvestorSpiltan InvestParadoxKinnevikNeoviciNosa PlugsCedergrenskaFortnox Disclaimer: Kom ihåg att inget av innehållet i denna podd ska ses som investeringsråd. Alla investeringar i aktier, valutor eller andra värdepapper är förenade med risk. Vissa av bolagen som medverkar i programmet betalar för det i form av sponsorskap, annonsplats eller genom ett tidigare eller pågående rådgivningsuppdrag.

En promenad genom Lunds centrala gator är som att vandra genom historien. Kullerstenstäckta trottoarer leder blicken mot hus med utsmyckade fasader, noga valda material och stilar som speglar en tid då arkitekturens ideal skilde sig från dagens. Sedan modernismens genombrott på 1930-talet så har generationer av arkitekter präglats av ett avskalat och rationellt tänk. Några som tycker att modernismens ideologi tagit allt för stor del av de senaste 100 årens byggande är Arkitekturupproret. Vissa älskar modernismen, andra föraktar den. Organisationen Arkitekturupproret hör till den senare nämnda kategorin. Arkitekturupprorets grundare, Michael Diamant, beskriver sig själv som urbansociolog och startade rörelsen som ett svar på vad han anser är en växande våg av oinspirerad modern arkitektur. Det som började som en Facebookgrupp 2014 har idag vuxit till en organisation med över 60 000 medlemmar och liknande initiativ världen över. Organisationen har riktat skarp kritik mot Sveriges arkitektutbildningar och de ideal som präglar dagens byggande. Onsdag den 12 februari intar Michael Diamant Studentaftons scen för att möta Jesper Magnusson, rektor för arkitektskolan i Lund, i ett samtal om estetik, hållbarhet och framtiden för svensk arkitektur. Moderatorer för kvällen kommer vara arkitektstudenterna Simon Sabel och Unn Arkfelt. Vem bär ansvaret för dagens nybyggnation – arkitekterna, byggföretagen eller samspel mellan flera aktörer? Är det möjligt att förena estetisk kvalitet med ekonomiska och miljömässiga krav? Och hur kan dagens utbildningssystem bidra till att forma en arkitektur som speglar framtidens behov? Välkommen till en Studentafton där det klassiska möter det moderna.

Liberalerna försöker återigen ta sig upp ur den parlamentariska gärdsgårdsserien – denna gång med hjälp av ett internt omdaningsprojekt kallat Projekt Selma. Partiledaren Johan Pehrson har lanserat en ny berättelse om liberalism med "markkontakt", där en starkare stat ska försvara friheten, och där liberalerna slutar vara "fega i värderingsfrågor".Men visionen har fått ett blandat mottagande – både inom och utanför partiet. Medan Pehrson hävdar att staten måste kliva fram och slå vakt om en liberal värdegemenskap, menar kritiker att det hela mest liknar en identitetskris. Vissa tolkar Selma som ett närmande till Socialdemokraterna: mer regleringar, mer stat och avstånd till marknaden. Andra ser det tvärtom som en glidning mot Sverigedemokraternas kultur- och trygghetsagenda – men utan att vilja säga det rakt ut.I veckans Under all kritik diskuterar Anna-Karin Wyndhamn och Ivar Arpi vad Projekt Selma säger om Liberalernas tillstånd – och varför partiet verkar ha lättare att prata om Selma Lagerlöfs ande än att svara på väljarnas verkliga frågor. Vad händer med ett parti som både vill vara mitten och gå åt alla håll samtidigt? Och kan man verkligen bygga ett nytt liberalt samhällsprojekt genom att återuppväcka gamla symboler – utan att först bestämma sig för vilket vägval man vill göra?Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Avsnitt 271. Vissa saker är svåra att hitta på. När vi tror att vi vet så blir vi alltid överraskade. Som det här med den AI-översatta boken i Finland som ledde till en animerad debatt i media med fingrar pekande åt... fel håll  När Norstedts nu köper över författaren Mari Jungstedt från Bonniers i en mångmiljonaffär är vi, självklart, nyfikna på vad som ingår i affären, vad den kostar och hur Norstedts ska ro den i hamn. Så journalisten satte sig ner i ett samtal med förlagschefen Håkan Bravinger. Efteråt vill vi gärna vända och vrida på fler stenar, perspektiv kanske, så då gör vi just det. Slutligen, en liten uppföljning till den kommande kraftmätningen mellan de amerikanska teknikbolagen (med Trump på sin sida) och de copyrightförsvarande organisationerna. Denna gång i USA. Följ gärna länken nedan för en mer insiktsfull redogörelse för situationen just nu: https://publishers.org/wp-content/uploads/2025/03/White-House-AI-Action-Plan-Association-of-American-Publishers.pdf   00 23         Hur var det nu? AI-översatt eller inte? 05 28         Håkan Bravinger ger Norstedts syn på Jungstedt-affären 20 25         Vi vänder och vrider på hur man kan hantera den sortens affärer 29 04         Amerikanska Förläggareföreningen vs. Trump-regimen

Filmer finns ju av olika slag. Vissa tuffar på och underhåller oss på ett eller annat sätt, medan de finns de filmer som lever kvar, fastnålade i våra bakhuvuden, tack vare att de haft något väldigt speciellt. Något som chockat, överraskat eller lurat oss. Vi kallar dessa “något” för twistar. Och en twist.. ja, en... Read more »

I detta avsnitt gästas vi av Felicia Schön, privatekonom på Avanza, som ger en överblick av hur investerare agerat den senaste tiden. Vi pratar om de tydliga trenderna – från ökade köp av försvarsaktier till utförsäljning av teknikbolag i USA. Hur bör man tänka kring sin portfölj framåt? Är det dags att satsa mer på Europa?Vi djupdyker även i deklarationstips, bolåneräntor och nya funktioner hos Avanza. Dessutom gästar Patrik Lundström, vd på Obducat, för att berätta om bolagets affärsmodell, tillväxtplaner och vilken roll de spelar inom försvarsindustrin.Ett fullspäckat avsnitt för alla som vill hänga med i marknadens rörelser och få insikter om framtiden!Programledare: Joakim BågeLänkar till medverkande bolag:https://www.avanza.se/starthttps://www.obducat.com/Några av aktierna som nämns: HandelsbankenRheinmetall SwedbankEvolutionNovo NordiskCastellumLeonardoTesla Palantir technology NvidiaSAABDisclaimer: Kom ihåg att inget av innehållet i denna podd ska ses som investeringsråd. Alla investeringar i aktier, valutor eller andra värdepapper är förenade med risk. Vissa av bolagen som medverkar i programmet betalar för det i form av sponsorskap, annonsplats eller genom ett tidigare eller pågående rådgivningsuppdrag.

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa livsmedelskedjor har kommit med ett litet kaxigt drag mitt under bojkotten och hävdar att de inte är matjättar. Men det är inte alla som köper resonemanget.Lite senare snackar vi Kent. Imorgon är det dags för den första konserten. Men samtidigt finns det en oro för att det ska bli jack-kaos, eftersom arenan inte har någon garderob.

Säsongens första race är avklarat. För de flesta. Men många klarade inte av att köra racet. Vissa klarade inte ens två kurvor. Givetvis har vi massor att babbla om. Norris seger. Hadjars pinsamma krasch. Rookiesarnas svaga insatser. Max Verstappen som gav McLaren en kamp. Lewis Hamiltons första race i Ferrari. Piastris sladd, och backning. Nu är vi äntligen igång!

Vissa känner till honom från Ison och Fille, andra som “Lilla Al Fadji”. Och vissa vet inte att det till och med är samma person. Han heter Felipe Leiva Wenger och är veckans gäst i Nyfiken på. Fille har en lång karriär inom både musiken och humor. I över 25 år har han skrivit låtar sedan starten med “Ison och Fille” och ungefär samtidigt växte karaktären “Lilla Al Fadji” som idag sprider skrattet runt om i vårt land och i alla åldrar. Vi samtalar om uppväxten med 3 bröder som alla hamnat inom kreativa yrken. Om när han själv blev pappa insåg vad hans mamma gjort för honom och bröderna då dom växte upp med en frånvarande pappa. Och vi pratar humor, var alla ideer kommer ifrån och vikten av att både få skriva musik och humor. Ett härligt samtal med en lugn och insiktsfull Fille som berättar om sin karaktär på ett kärleksfullt sätt och om hur Lilla al Fadji har en självförtroende som Fille själv önskar han hade lite mer av. Missa inte veckans avsnitt! Produceras av More Than Words

I årets första HELT VANLIGA svamppod så blir det spel, bara bra spel. Vissa är bra för att de är komplicerade, andra för att de är enkla. Vi får också höra Niklas Sintors stockholmska, bara en sån sak.

Kerry Lutz and Naresh Vissa critically examined the inefficiencies in government spending, particularly highlighting the waste associated with programs like USAID, Medicare, and Social Security. Naresh emphasized the lack of awareness among taxpayers regarding how their money is spent, advocating for transparency and accountability through zero-based budgeting to eliminate unnecessary expenditures. Both speakers discussed the potential for significant savings that could be redirected towards tax cuts or debt reduction, and they underscored the importance of using technology, including AI, to enhance government efficiency. They also noted bipartisan support for trimming excess spending as a means to reduce the national debt. The conversation further delved into the implications of political changes under the Trump administration, with Naresh expressing optimism about the potential for substantial tax cuts and economic growth. He argued that high taxes on wealthy individuals could harm various sectors, using the Indian wedding industry as an example of how reduced spending impacts the economy. Lutz and Vissa also discussed the adaptability of government workers in the private sector, with differing views on their prospects post-layoffs. Additionally, Naresh proposed increasing tariffs on China and simplifying the tax code to benefit lower-income individuals, while Lutz raised concerns about the feasibility of eliminating income tax. Both acknowledged the complexities of the current tax system and the need for reform. Find Naresh here: http://www.nareshvissa.com/ Find Kerry here: http://financialsurvivalnetwork.com/ and here: https://inflation.cafe

In this episode, Dr. Sriram Vissa, Chief Medical Officer and VP of Medical Affairs at SSM Health DePaul Hospital, shares insights into the hospital's unique initiatives, including tackling food insecurity and improving patient care. Dr. Vissa discusses the hospital's commitment to operational efficiency, employee engagement, and resilience in the face of financial headwinds, with a focus on delivering exceptional care in 2025.

Vi lever i en tid där sanningen inte behöver spela någon roll, verkligheten är splittrad, ytan reagerar och kunskap och fasta värden ifrågasätts. Vissa skyller på postmodernismen. Har de rätt eller fel? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Postmodernismens teorier har anklagats för att underminera sanning och kunskap, för att ha förstört skolan och universiteten, och splittrat samhället i olika identitetspolitiska rörelser. Den kritiseras för att vara en rörelse mot förnuft och upplysning. Postmodernismens försvarare menar att postmodernismen har missförståtts, att den beskriver och analyserar en tidsepok och inte skapar den. Vad är postmodernism och varför har den fått en så stor roll i den offentliga debatten långt efter sin storhetstid på 80-, 90-talen?En del hävdar att det postmoderna samhället med medialisering, yta och fragmentisering kan förklara Trump-rörelsens framgångar. Samtidigt kommer alltmer högljudda krav på att fakta ska styra skola och vetenskap. Vad har postmodern teori att säga oss om den tid vi lever i idag? Gäller den postmoderna analysen att det inte finns några stora berättelser om samhället, att allt har blivit varor och att vi har tappat kontakten med verkligheten? Medverkande: Frida Beckman, professor i litteraturvetenskap, Anders Burman, professor i idéhistoria och författaren Lena Andersson.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Låt:Häxprocess - Kjell HöglundBok:Moder natt - Kurt VonnegutKonsertfilm:David Byrne's American utopia - regi Spike LeeBöcker som nämndes i programmet:Postmodernismen - Frida BeckmanTillståndet: om postmodernismen och dess lärdomar - red. Anders Burman och Anna Victoria Hallberg

Som en fortsättning på förra veckans avsnitt där Jacob och Wille diskuterade kosttillskott för prestation så diskuteras nu kosttillskott för hälsa. Det finns en enorm mängd olika tillskott och i det här avsnittet berör vi bara några av de mer populära och mer välstuderade tillskotten. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack - om vår träning (00:04:53) Introsnack - Jacobs son Alex har testat på brottning (00:08:42) Kosttillskott för hälsa (00:10:13) Vissa vitaminer och mineraler behöver vissa ta som tillskott (00:15:06) Multivitamin där du får vitaminerna i små doser är möjligen bra (00:23:34) RDI är satt med en marginal mot de allra flestas behov (00:24:33) D-vitamin - efter den ökade berikningen av våra livsmedel vet vi inte hur behovet ser ut (00:31:03) RDI för intag av D-vitamin är satt med en marginal på något som redan är satt med en marginal (00:34:30) Omega-3 - äter du inte fisk är det nog bra att ta som tillskott (00:43:07) NAD-tillskott - hypen är stor men evidensen är för närvarande osäker (00:51:08) Kroppen har ofta en redundans där påverkan av en sak kompenseras via andra vägar

Vissa har fuldagar utan valar, vissa ska överleva en rumpoperation (pax för Ganni) och andra blir obehagligt glada av att tjäna 1000 kr.Och alla pratar klassiskt umemål i Tromsö. Ka?Tack Nextory för veckans spons!www.nextory.se/louisejulia25

Sprängningar och skjutningar får bostadsköpare att tveka. Bottenplan går bort, och det är svårt att få lägenheterna sålda. Samtidigt har bostadsrättsföreningarna små möjligheter att kasta ut kriminella medlemmar som kan vara måltavlor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På flera av de adresser där det varit sprängningar har det också varit lägenheter till salu. Enligt en tidigare studie från KTH kan värdet på en bostad minska kraftigt om det varit en skjutning i närheten.Trygghet allt viktigare – köpare kollar upp grannarnaSamtidigt visar en annan undersökning att trygghet seglat upp som den allra viktigaste faktorn när man väljer var man ska flytta, och fastighetsmäklare märker också att köparna har börjat kolla upp vilka grannar som bor på adressen innan de kommer på visningen. Begreppet ”läge, läge, läge” har fått en ny innebörd.Räntan sänks igenI veckan sänktes styrräntan igen. Men frågan är om det var för sista gången, och vad det innebär för bostadspriserna i stort. Vissa analytiker tror på kraftig prisuppgång i år, andra är mer skeptiska.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Tor Borg, analyschef CityMark Analys & ByggfaktaThomas Heldmark, reporter P4 StockholmJoakim Lusensky, analys- och kommunikationschef MäklarsamfundetErik Holmberg, analytiker HemnetUlrika Blomqvist, vd BostadsrätternaKonstantin Åström, fastighetsmäklare i AkallaAdi Stukan, fastighetsmäklare i Enskedeekonomiekotextra@sverigesradio.se

Fred Åkerström var en av de ledande vissångarna och trubadurerna i Sverige under 60- och 70-talen. Med en innerlig och djup basröst tolkade han Ruben Nilsson, Birger Sjöberg och framförallt Bellman. Vissa menar att han är vår kanske främsta Bellmantolkare. Fred skrev också den svenska texten till hitten ”Jag ger dig min morgon”. Nu finns en stor biografi om Fred ute. Den är skriven av musikjournalisten Lars Nylin, som gästar podden. Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://war.ukraine.ua/donate/Några organisationer som hjälper Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi mår lite olika. Vissa av oss håller på att bli friska, andra håller på att bli sjuka. Det byggs, renoveras och fixas i vrår och rum och den stora frågan är ju såklart - Blommar det? Möjligen.  Välkomna!

Veckans brevskrivare är lika trött på som fascinerad av ljudterrorister. Skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com. Vill du slippa reklamen? Prenumerera på Dumma Människor för 19 kr/månaden (ink moms). https://plus.acast.com/s/dummamanniskor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Röster som tröstar, peppar eller imponerar! Vissa sångröster blir favoriter, får en speciell plats i hjärtat och följer med genom hela livet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Magnus pratar med lyssnarna om sångrösterna som blivit följeslagare. De där rösterna som man får rysningar av och sångerna som man kan lyssna på hur många gånger som helst. Favoritrösten man alltid återvänder till.Vad är det egentligen med sångröster som gör att man får en speciell relation till dem? Och spelar det någon roll vem artisten bakom rösten är?Om sångröster i Karlavagnen med Magnus BroniRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook eller Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21:40.

Fågelinfluensan av typen H5N1 fortsätter att sprida oro i USA. I mars förra året upptäcktes viruset hos mjölkkor och sedan dess har smittan spridit sig till minst 16 delstater. Nu har landet fått sitt första dödsfall, en man i 60-års åldern som vårdats sedan mitten av december. Men trots att viruset sällan överförs till människor, insjuknade även en 13-årig flicka i Kanada i slutet av november förra året. Hon blev allvarligt sjuk och låg i respirator i 17 dagar. Vissa forskare varnar nu om att fågelinfluensan muterar snabbare än vad man trott, och att konsekvensen av det kan bli en pandemi. Hur ser spridningen av H5N1 ut i USA och resten av världen? Kan Sverige få ett utbrott? Och hur nära är vi en ny pandemi? Gäst: Magnus Gisslén statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och professor för infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin. Producent/Programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: ABC News, 6 ABC Philadelphia, CBS News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Vissa kallar det för snowracer, andra bobb. Mamma Mu tycker det ser roligt ut och vill också susa ner för backen. Kråkan tror inte att det är så kul som det ser ut. Men kanske om han får styra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Det var kul att åka bobb tycker jag. Men det kuligaste var att ramla av."Om serienSagorna om Mamma Mu och Kråkan är en riktig radioklassiker. I många, många program hördes Mamma Mu och Kråkan leka och gnabbas i Barnradion på 1980 och 90-talet. Berättelserna om de båda vännerna skapades från början som radioprogram, ihop med Jujja och Tomas Wieslanders välkända barnvisor. Nu kan ni höra sagorna om Mamma Mu och Kråkan igen.MedverkandeManus och röster: Jujja WieslanderKråkan: Anders ÅgrenLillebror: Måns HjorthProducent: Jan Olof NorbergBild: © Sven Nordqvist / Bildupphovsrätt 2025Programmet skapades 1987.

Är det mänskliga internet på utdöende? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa hävdar att människor av kött och blod redan är i minoritet på internet. Att botar och AI-genererat innehåll redan tagit kontroll över plattformarna.P3 Dystopia lär känna ”räkjesus”, rannsakar både sig själva och redaktionens egna kanaler på sociala medier, och reder ut hur en paranoid konspirationsteori kan kännas så sann.

Vissa dagar är så mörka att 14-åriga Gabriella inte vill leva. En dag ser hon en kille vid järnvägsspåret och tåget närmar sig. Gabriella bestämmer sig för att agera: Det kunde ha varit jag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gabriellas insats uppmärksammades i medier över hela Sverige. Men händelsen ska få konsekvenser ingen hade kunnat förutspå.Reporter och ljuddesign: Alice LööfProducent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.Om du eller någon du känner mår dåligt finns det hjälp att få. Tveka inte att prata med någon, här finns kontaktvägar:Mind Självmordslinjen tel: 90101BUP – barn och ungdomspsykiatri https://www.bup.seBRIS – barnens rätt i samhället, hjälp för barn och ungahttps://www.bris.seJourhavande medmänniskahttps://www.jourhavande-medmanniska.se

Bogi Ágústsson og Þórunn Elísabet Bogadóttir ræddu stöðu alþjóðamála í upphafi nýs árs. Bogi sagði að ekki yrði sagt að 2024 hafi verið gott ár á alþjóðavettvangi: í kosningum fengu popúlskir flokkar víða byr í seglin, umhverfisráðstefna Sameinuðu þjóðanna skilaði engu og stór hluti heimsins virðist kæra sig kollóttan um sífellt hættulegri hamfarahlýnun. 2024 er heitasta ár sem hefur mælst og það berast æ oftar tíðindi af ýmsum öfgafyrirbærum í veðri, illviðrum, flóðum og þurrkum. Þau ræddu horfur fram undan, óvissu um stefnu Donalds Trumps, verðandi Bandaríkjaforseta, bæði í innanríkis- og utanríkismálum sem hefði mikil áhrif á þróun mála í heiminum öllum. Undir lokin ræddu Þórunn og Bogi stöðu Íslands og mat breska tímaritsins The Economist á þróun efnahagsmála. Blaðið birti um áramót töflu þar sem ritstjórn þess metur hvaða lönd stóðu sig best á síðasta ári. Spánn, Írland, Danmörk, Grikkland og Ítalía eru í efstu sætunum á lista blaðsins. Metnir voru þættir á borð við breytingar á þjóðarframleiðslu, hlutabréfaverði, verðbólgu og þróun atvinnuleysis. Samkvæmt þessum mælikvörðum tímaritsins er Ísland í 14. sæti, milli Svíþjóðar og Lúxemborgar. Bandaríkin eru í 20. sæti en Bretland í 31. sæti. Þetta er ekki yfirlit um ástandið heldur breytingar, þegar auðlegð þjóða er metin er Ísland í sjöunda sæti yfir ríkustu þjóðir heims.

Vissa länder i Europa är så självklara att de knappt kräver någon närmare presentation. Spanien, Italien och Grekland – vi svenskar vet på ett ungefär vad som väntar i form av mat, upplevelser och natur. Men vad kan du egentligen förvänta dig av Albanien? Landet som destination har länge varit en snackis och i detta avsnitt av Att resa-podden förklarar vi varför. Den snabba sammanfattningen är att Albanien är ett resmål med natur och kultur i en ultimat blandning. Här väntar […] The post 125: Att resa till Albanien first appeared on Att resa-podden. Inlägget 125: Att resa till Albanien dök först upp på Att resa-podden.

Major, Roger Djupsjö om vilken effekt det svenska vapenstödet till Ukraina haft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Major Roger Djupsjö, lärare vid Försvarshögskolan arbetar i Ukraina med det svenska vapenstödet och att utbilda soldater. Han är en av alla experter som hörs i media som tillbringat mest tid i Ukraina.– Det jag sysslar med är framförallt att se till att de här olika sakerna som skänkts till Ukraina fungerar.Sverige har skickat vapen och ammunition värt omkring 50 miljarder kronor. Det allra värdefullaste som Ukraina fått menar Djupsjö är stöd till luftvärn.– Luftvärn gör att Ukraina fortfarande kan ha ett samhälle och ett land som fungerar, för det handlar inte bara om att skydda trupperna vid fronten utan det handlar ju också om att skydda infrastruktur. Där har vi bidragit en del till den förmågan faktiskt och jag måste säga det är det viktigaste.Sverige har också skickat, bland annat artillerisystemet Archer, stridsfordon 90 och stridsvagn 122. Det har gett Försvarsmakten en unik möjlighet att på riktigt se hur deras vapensystem fungerar på slagfältet.– Även om man testar ett fordon på övningar hemma så blir det ju inte samma sak som när det är på riktigt, när man utsätts för motståndarens artilleri eller motståndarens motåtgärder. Så att man har fått många erfarenheter.När de svenska vapnen används som de ska fungerar de lika bra som det var tänkt på förhand. De har visat sig vara bättre än de ryska motsvarigheterna, men kriget förs inte alltid som i skolboken. Vissa vapen har använts på fel sätt. Ett exempel är stridsvagn 122.– I det här ställningskriget har en del av vagnarna nästan använts mer som artilleripjäser än som stridsvagnar och då är den inte lika överlägsen de ryska vagnarna, men använder de den på det sättet som den är tänkt och den har sina största fördelar så har den varit ett bra vapen för Ukraina.Hopp om framtidenDet pratas allt mer om att kriget kan ta slut eller att någon form av fred kan komma till stånd under 2025. Frågan är på vilka villkor och hur beständig freden kan bli. Vi bad Roger Djupsjö ge tre exempel från historien på fredsavtal som visar att en fred kan bli långvarig. Det första exemplet är Andra världskriget:– Det jag tycker man kan se efteråt är det att man satsar på att bygga upp Tyskland och ge dem hjälp att bygga upp en demokrati. Och den demokratin är ju en av världens starkaste demokratier idag.Det andra exemplet är Syd- och Nordkorea. Där skedde ett stillestånd som delade ett land mitt i tu– Och det är ju inte lyckat att dela ett land men samtidigt så har ju den freden trots allt hållits under alla de här åren. Och med internationell hjälp så har det fortfarande inte genomfört mer krigshandlingar efter det här fredsslutet.Det tredje och sista exemplet Djupsjö bjuder på är freden efter kriget i det forna Jugoslavien, som var ett blodigt inbördeskrig i modern tid.– Det finns många som säkerligen inte är nöjda idag, men trots allt så har ju freden mer eller mindre hållits sedan dess.– Det går att få slut på krig och man kan komma fram till lösningar som ändå kan vara ganska länge. Det kan man väl ändå se som positivt.Kalle Glas, Gränsgrans@sverigesradio.se

Vissa saker borde man helt enkelt inte ha gjort och det är om just detta vi pratar om ikväll! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Vi rekommenderar däremot verkligen att du lyssnar på den här podden! Det blir både skratt, stoj och massor av mera.Självklart kör vi också tävlingen Inte helt fel. Och så gör vi ett återbesök hos Hamsterman. I extramaterialet pratar vi bilbälten – töntigt eller coolt? Anna blir också presenterad för dubbelgångare.

Det är 1993 och turbulenta månader för Sveriges största uttalat nationalistiska band. I texterna hittar en ny generation politiker kraft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På skolor införs Ultima Thule-förbud och i media jagas bandet med frågor om sitt förflutna. Samröret med vitmaktrörelsen, fans som heilar och kritiken som följer tär på bandet.De kopplas ihop med den ökande rasismen som debatteras filtigt. Vissa skivbutiker bojkottar Ultima Thule som ändå lyckas ha tre album på försäljningslistorna samtidigt.Några av dem som lyssnar och tar intryck av de nationalistiska texterna tillhör idag toppskiktet i Sverigedemokraterna. Linus Bylund minns dagen han hör Ultima Thule och kopplar sitt politiska engagemang till kassetten han hittar som tonåring. Mattias Karlsson hör musiken på en grillfest och texterna går rakt in hjärtat. Jimmie Åkesson får ett blandband av en kompis och blir ett stort fan. Ultima Thule ska senare komma att återförenas på hans surtrömmingskiva.För 2012 lägger bandet ner. Sångaren Jan Thörnblom säger att de gjort sitt nu när Sverigedemokraterna har kommit in i riksdagen.Ultima Thules och Sverigedemokraternas band flätas ihop. Idag är trummisen Ulf Hansen lokalpolitiker för partiet i Nyköping.Det här är den tredje och sista delen i en serie om Ultima Thule.P1 Dokumentär om Ultima ThuleFör första gången berättar bandmedlemmar och nyckelpersoner historien om det kontroversiella vikingarockbandet. I tre avsnitt hör du historien om punkarna som blev skinnskallar och kallades "nazisternas favoritband" och som till slut spelade in Sverigedemokraterna i riksdagen.Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt Ultima Thule. Han växte själv upp i Nyköping och såg plötsligt hur killarna på krogen blev rikskändisar i ett band som alla tycktes bråka om. Tillsammans med producenten Magnus Arvidson har Bo Sjökvist gjort den första dokumentären om bandet, en serie i tre delar.Programmet gjordes 2022.Slutmix: Tor Sigvardson.Om bandet Ultima ThuleUltima Thule börjar som punkbandet Rost under slutet av 70-talet. Blir senare Ugly Spots och 1982 Ultima Thule.Bandet skapade och är förgrundsfigurer inom genren "vikingarock" som blandar rock, folkmusik och texter med nationalistiskt budskap.Namnet Ultima Thule ("yttersta Thule") kommer från grekisk-romersk mytologi. "Thule" har ofta tolkats som ett ord för att beskriva den Skandinaviska halvön.Ultima Thules tredje album ”För fäderneslandet” har sålt platina och mer än 100 000 exemplar i Sverige. Skivan innehåller några av deras mest kända låtar, som "Stolt och stark", "Fäderneslandet" och "Du gamla du fria".Bandet blir stora under 90-talet och var under en tid signade på Bert Karlssons skivbolag Mariann Records. När Ultima Thule går ut med att de haft kopplingar till flera rörelse som då klassades som högerextrema, BSS och SD, bryts kontrakter 1993. Sedan dess publicerar de på eget bolag.2012 gick bandet ut och meddelade att de skulle sluta spela tillsammans efter 30 år som verksamma. 2015 hade de en omtalad privatspelning på Jimmy Åkessons kräftskiva. 2022 spelar bandet tillsammans igen. Ulf Hansen är idag SD-politiker lokalt i Nyköping.Ultima Thule har haft samröre med högerextrema BSS och nazistiska vitmaktband och skivbolag. Själva kallar de sig nationalister och svenska patrioter.

En tonårig kille i Kanada har insjuknat i fågelinfluensan av typen H5N1. Idag vårdas han på sjukhus och tillståndet beskrivs som kritiskt. Det som förbryllar experterna är att man hittills inte har hittat några kopplingar till sjuka djur. I Kanada har H5N1 spridit sig till drygt 20 fjäderfäuppfödare, och i USA pågår flera utbrott - där uppemot 50 människor har smittats. Vissa experter uttrycker nu en oro för att viruset ska mutera och börja spridas okontrollerat mellan människor. Hur allvarligt är det här viruset? Vad vet vi om den sjuka tonåringen? Och hur stor är risken för att vi står inför en ny pandemi? Gäst: Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och professor för infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin. Programledare och producent: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: CTV News Toronto, Global News, City News, WDIV Local 4. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Vissa mäktiga kulturkvinnor beter sig som klassiska kulturmän, menar Anna Axfors. Här skriver hon om kvällen då hon provocerade kulturetablissemanget genom att ta upp klassfrågan. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Ett livstidsstraff på 1800-talet kunde innebära 30 år på fästning under mycket svåra förhållanden. Det räckte med tre till fyra domar om stöld för att få livstid på exempelvis Carlstens fästning på Marstrand.På Carlstens fästning skrev sjutton livstidsfångar ner sina historier i mitten på 1800-talet. Trots de hårda straffen ångrade de inte sina livsval och kunde tom skryta om när de lurat och bedragit folk. Många levde ”för dagen” och såg straffarbetet som ett sätt att överleva snarare än som en möjlighet till reform.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Bonnie Clementsson, docent i historia vid Lunds universitet. Hon är aktuell med boken Fängslade öden – Tjuvar och bedragare i 1800-talets Sverige.Journalisten och författaren Carl Fredrik Ridderstad besökte under en resa till Marstrand 1848 Carlstens fästning och bad livstidsfångarna skriva ner sina levnadshistorier. I sjutton biografier beskriver fångarna sina liv från barndom till livstidsdom. Livstidsfångarna kom vanligtvis från en mycket fattig bakgrund, även om det fanns undantag. Konstigt nog visade de sällan ånger för sina livsval när deras berättelser nedtecknades.Fångarna på Carlstens fästning utförde mycket krävande arbete under brutala förhållanden. Deras tunga bojor kunde väga upp till 40 kilo, och arbetet innefattade i regel bygg- och underhållsarbete på fästningen. De stränga arbetsvillkoren speglar den allmänna synen på fångarna som en arbetskraftsresurs snarare än som människor i behov av rehabilitering.Förutom det fysiska arbetet led fångarna ofta av svält, sjukdomar och undermålig hygien. Många fångar dog i fängelserna av sjukdomar som spreds lätt i de trånga och smutsiga cellerna. Den medicinska vården var ytterst begränsad, och när fångarna blev alltför sjuka för att arbeta fick de endast enkel vård i fängelsets sjukhusdel. Fångar som försökte rymma, men ofta snabbt blev infångade igen, fick ännu hårdare bestraffningar som följd.Vissa försökte hålla fast vid en yrkesstolthet och se sitt arbete som en del av sin identitet, även om det var påtvingat. Många levde enligt mottot att ”leva för dagen” och såg straffarbetet som ett sätt att överleva snarare än som en möjlighet till reform.Den allmänna synen på brottslighet under 1800-talet präglades av en kombination av moralisk och social oro. Det fanns en rädsla för att de lägre samhällsskikten, genom fattigdom och dålig moral, hotade att förstöra samhällsordningen. Därför såg många i de styrande klasserna brottslingar som ett resultat av bristande disciplin och dålig karaktär.Samhällets lösning på detta blev att försöka reformera de lägre klasserna genom utbildning, strängare lagar och regler samt införandet av en systematisk fångvård. Man trodde att med rätt disciplin och moraliskt rättesnöre kunde brottslingarna omformas till användbara samhällsmedborgare.Bild: Gruppbild med fångar ur "Photografiskt Album för år 1861 öfver fångar förvarade å Malmö Straff och Arbetsfängelse” Digitalt Museum. Public Domain.Musik: Dark Room av Sleeping Ghost, Storyblock AudioLyssna också på När isoleringscell skulle reformera brottslingarKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Starlink ger teknikentreprenören Elon Musk makt att avgöra vem som får tillgång till satellit-internet. Och vem som ska stängas av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Elon Musks bolag Starlink äger två tredjedelar av alla satelliter som cirklar runt jorden. Vissa talar om honom som en interntgud.Hans nya satellitbundna internet fungerar när annat nät slagits ut som i krigets Ukraina. Och på otillgängliga platser på jorden som regnskogens Amazonas som tidigare inte haft någon uppkoppling.Samtidigt väcker hans kontakt med personer som Trump, Putin och Xi Jingping farhågor kring hur Elon Musk använder sig av den här makten.Följ med till Amazonas i Brasilien, rebellkontrollerade områden i Myanmar och till Donetsk i Ukraina.Medverkande: Milton Mueller, professor i cybersäkerhetspolicy vid Georgia Tech university i Atlanta, USA, Jesse Rodrigues, lokal ledare i Amazonas, Pedro Ekman, ordförande för Intervoces, en organisation som verkar för att fler brasilianare ska få tillgång till internet, Joel Araújo, chef för den brasilianska miljömyndigheten Ibama, Yisou Tzeng chef för cybersäkerhetsavdelningen vid Taiwans Institute for National Defense and Security Research, Saw Tender, Karen-folkets politiske ledare i Myanmar, samt läkare, guldgrävare, lärare, spelande barn och alla andra som använder internet.Reportrar: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent, Axel Kronholm, Sydostasienkorrespondent, Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent, Juliana Faddul, frilansare Brasilien.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Emilia Ström

Skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com. Vill du slippa reklamen? Prenumerera på Dumma Människor för 19 kr/månaden (ink moms). https://plus.acast.com/s/dummamanniskor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jäklar! Nu blir det åka av. I det här språkhistoriska avsnittet sätter vi sökljuset på de ord som människor i alla tider givit extra mening: svordomarna.Vi undersöker heliga eder, kroppsliga funktioner och ärekränkande tillmälen. Vissa saker tycks vara eviga, andra företeelser mycket tidstypiska. När kallade du senast din fiende för jute?Den förbannade läslistan:Mohr, Melissa, Holy shit: a brief history of swearing, Oxford University Press, Oxford, 2013Ljung, Magnus, Svordomsboken: [om svärande och svordomar på svenska, engelska och 23 andra språk], Norstedts akademiska förlag, Stockholm, 2006Inedahl, Petter, Det vulgära och förnäma 1600-talet: slagsmål, krogar, skådespel, Carlsson, Stockholm, 2023 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.