Podcasts about Vissa

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag tar vi först i reaktionerna efter att statsminister Ulf Kristersson berättat, i en intervju med Dagens Industri, att han använder AI i jobbet. Men hur farligt är det egentligen? Vissa höjer ett varningens finger och menar att man borde vara försiktig. Medan andra tycker inte att det är någon fara på taket.Lite senare pratar vi om ett par som hade sex i Kärlekstunneln på Gröna Lund. Något som nöjesparken inte tycker är okej – oavsett hur kär man är.

Denna veckan har vi bjudit in en gäst, ingen mindre än Mikkel som faktiskt varit med och gästat podden förut. Vissa kanske känner igen honom mer som mannen med hatten eller han som pratar med hästar. Mikkel får presentera sig själv och berätta vad han gör innan vi kommer in på många bra lyssnarfrågor. Förhoppningsvis kan han lösa några av era problem med att tex få tag på hästen i hagen eller spraya den med flugspray… 

Är du en dammråtte-jägare eller står du ut med mer än lite skit i hörnen? Ring in och berätta vad städningen betytt i ditt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa tycker det räcker med en storstädning till jul, andra putsar och fejar varje dag. Vilken typ är du? Och vilket förhållande har du till det ständigt omdiskuterade ämnet städning?Kanske har du en dråplig historia i städ-miljö som du vill berätta.Dela med dig av din berättelse i Karlavagnen, Sveriges största samtalsrum.Ring eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram.

För att få bättre lönsamhet och en mer miljövänlig odling blir dagens bönder mer skärmberoende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20 november 2024. Vi följer med den västgötske bonden Emil upp i traktorhytten. Där sitter han i skenet av tre skärmar och följer hur traktorn rör sig och hur såmaskinen och gödselspridaren potionerar ut gödsel och utsäde. Behovet av gödsel kan variera på ett och samma fält. Vissa delar av fältet behöver mycket medans andra klarar sig med lite mindre gödsel. Emil har med jämna mellanrum över fälten tagit jordprover som analyserats på laboratorium, för att får reda på gödselbehovet, och varje prov har sin exakta gps-punkt.Den här informationen används för att skapa en styrfil, som med satelitpositionering gps, styr gödselpridarens dator så att rätt mängd gödsel hamnar på rätt plats. Camilla Widebeck , programledarecamilla.widebeck@sr.seGustaf Klarin, reportergustaf.klarin@sr.se

Gedda hinkar öl i Polen och känner in pulsen på Gdansks gator. Det stoppar inte Hästen, som lånat in den unge och duktige Albin ”Gnuinvestor” Eriksson. Det blir casesnack i två timmar, då det är det vi gillar mest. Albin bjuder på totalt fem case: Nelly (00:07:39), Avtech (00:25:51), Arla Plast (01:00:22), Unlimited Travel Group (01:34:04) och även Fractal (01:17:52). Nelly (00:07:39) har gjort en fantastisk resa och levererade senast en riktig kioskvältare till rapport. Albin pitchade caset för Hästen för ett år sedan, men han lyssnade inte…. Kursen har gått urstarkt i år, varför detta? Och finns det eventuellt någon uppsida kvar?Albin flyger vidare till lilla fina Avtech (00:25:51) som levererar nya avtal och härlig tillväxt. Vi har dragit caset tidigare, men Albin har gjort hemläxan på riktigt här och ger mer färg till caset. Vissa risker kanske, men stor potential. Ett snabbt skifte till plastskivor och Arla Plast (01:00:22). Bolaget har gjort ett förvärv i Spanien som pressar marginalerna. Bolaget har tidigare lyckats lyfta marginalerna fint i tex Tjeckien och lyckas man med det framåt… ja, då är det EV/EBIT kolgruva ett år ut. Resebyråer är kanske inget på allas läppar, men Unlimited Travel Group (01:34:04) är något som fångat Albins intresse. Någon form av roll-up story i resebranschen med ett nyligen genomfört norrländskt förvärv. Kan detta lyfta lönsamheten och ge lite skjuts till kursen framåt?Sist men inte minst är finfina Fractal som inte är någon nykomling i podden (01:17:52). Albin ger oss en go update här och han tror att 2025 kan bli bolagets år med lyckade produktsläpp i bagaget. Det är också Albins största innehav. Vi avslutar med lite löst snack och sedan tackar vi för oss!Kolla in vår SAVR-portfölj på Twitter/X och Bluesky: @GottTjotAktierMaila in till: gotttjotomaktier@gmail.comFölj oss på Twitter/X och Bluesky: @GottTjotAktier, @MarkusGedda & @aktiehesten-(00:07:39) - Nelly(00:25:51) - Avtech(01:00:22) - Arla Plast(01:17:52) - Fractal Gaming(01:34:04) - Unlimited Travel GroupSupport this show http://supporter.acast.com/nantingomaktier. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Juniornyheterna om att många vänder sig till AI-chattbottar för att känna sig mindra ensamma, om att 16-åringar i Storbritannien ska få rösta i nästa val och om att sälja hästbajs som sommarjobb. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Trumpsmäll, kronrally och lågkonjunktur. Det råder ingen brist på utmaningar för storbolagen, som fungerar som en motor för hela ekonomin. Deras betydelse är enorm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Effekterna av handelskriget syns nu tydligt i flera av börsbolagens kvartalsrapporter. Även den starkare kronan gör avtryck. Bland annat hos Ericsson, SKF och Sandvik. Vin och vatten i kvartalsrapporternaMen trots alla snubbeltrådar som finns där ute just nu beskriver bolagscheferna sina resultat som robusta och starka. Vissa redovisar en rekordhög orderingång. “Det har gått ganska bra”, sammanfattar Lars Söderfjell, aktiechef på Ålandsbanken, kvartalsrapporterna. ”Utfallet har blivit ungefär som väntat, till och med bättre än befarat i vissa fall”.Viktiga för skatteintäkter och anställningarFör Sverige är storföretagens betydelse enorm. Och de har dessutom stärkt sin roll i det svenska näringslivet, både när det gäller andelen anställda och försäljning, säger Tom Johansson, statistiker på SCB.Nedskärningar och besparingarMen nu flaggar flera av dem för ytterligare nedskärningar. Bland annat för att kompensera för valutasmällarna och handelstullarna. ”Jag ser en uppenbar risk framåt”, säger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges ingenjörer.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Lars Söderfjell, aktiechef ÅlandsbankenVictor Jensen, reporter EkonomiekotTom Johansson, statistiker SCBJohan Kreicbergs, samhällspolitisk chef Sveriges ingenjörerBörje Ekholm, vd EricssonStefan Widing, vd SandvikHåkan Samuelsson, vd Volvo CarsJohan Torgeby, vd SEBBenjamin Dousa (M), utrikeshandelsministerElisabeth Svantesson (M), finansministerekonomiekotextra@sverigesradio.se

Långt bortom tidens gräns finns en ö dit stjärnor faller för att dö. Himlen ovan är tom, men marken glöder upplyst av de sista minnena från döende ljus. I detta ljudbrev från en bortglömd resenär möter vi en tyst samlare av stjärnor, hör de sista viskningarna från brinnande själar, och börjar ana vad det innebär att bli ihågkommen när allt annat försvinner. “Vissa stjärnor dör med skam. Andra med tacksamhet. De flesta… dör ensamma.” En berättelse om kosmisk exil, stillsam sorg och minnets sköra skönhet i ett universum som glömmer. Poetisk. Ensam. Djup. Tacksam om man vill prenumerera på podden:) Det betyder mer än va du anar!

Oscar Bergholm på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Branne Pavlovic och Margret Atladottir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spaniens stjärnskott Lamine Yamal fyllde 18 år i veckan och ställde till med fest – och fotbollsspelaren kritiserades efter att han ska ha hyrt in kortväxta som underhållning. Vissa menar att det kan bryta mot en av Spaniens lagar om kräkning mot funktionsnedsatta, och nu har en av underhållarna talat ut. Sen pratar vi om förhållandestandarder och vad som förväntas av en partner. Är trenden "princess treatment” ett hälsosamt sätt att behandla sin partner eller bara en massa orimliga krav?

Under kalla kriget byggdes ett omfattande nätverk av bunkrar och bergrum över hela landet – från dolda kommandocentraler till självförsörjande skyddsrum. Dessa anläggningar var konstruerade för att motstå attacker och möjliggöra liv under jord i veckor, med egna energikällor och vattenreningssystem.Rykten om hemliga tunnlar och aktiva bunkrar lever kvar, och vissa tror att anläggningar än idag står redo vid en ny kris. Dessa konstruktioner har blivit föremål för många myter och konspirationsteorier. Forumet Flashbacks tråd om Riksbunkern har över 8 000 inlägg.I samarbete med Militärhistoriepodden publcierar vi podden Historia Nu samtal med idéhistorikern Peter Bennesved, till vardags verksam vid Totalförsvarets forskningsinsitut.Under andra världskriget byggdes civila och militära anläggningar för att skydda befolkningen. Men under kalla kriget genomsyrade bunkrarna det svenska landskapet – från enkla skyddsrum i stadskärnorna till underjordiska komplex konstruerade för att motstå kärnvapenattacker.Bunkrarna byggdes inte bara av militära skäl utan även för att inge trygghet. Myndigheterna betonade vikten av beredskap men hemlighöll detaljer om de mest strategiska anläggningarna. Detta skapade en dubbel verklighet: en öppen diskussion om civilförsvaret och en hemlig försvarsstruktur.Efter andra världskriget ersattes hotet från Nazityskland av fruktan för Sovjetunionen, vilket ledde till en ny försvarsstrategi där hela samhället skulle kunna motstå en attack. Skyddsrummen blev en integrerad del av stadsbilden och totalförsvaret utvecklades.Under kalla kriget byggdes bunkrar, bergrum och kommandocentraler över hela landet. En del var offentliga skyddsrum, men många var dolda och endast tillgängliga för militära eller statliga funktioner. Bergrumsanläggningar som Hemsö fästning och Aspöanläggningarna var en del av en hemlig försvarsstruktur inför en eventuell sovjetisk invasion.Bunkrarna skulle fungera som självförsörjande enheter under lång tid. Många hade egna energikällor, vattenreningssystem och förråd. Vissa kunde hysa hundratals personer i flera veckor, medan andra var mindre observations- eller sambandscentraler.Många historier om kalla krigets försvarsanläggningar lever kvar. Vissa tror på ett nätverk av tunnlar som förbinder bunkrarna, medan andra spekulerar i att vissa anläggningar fortfarande är operativa.En seglivad myt är att det finns ett dolt tunnelsystem under Stockholm som kopplar samman strategiska byggnader. Enligt vissa teorier skulle det kunna användas av regeringen vid en attack, medan andra tror att det är en kombination av gamla järnvägstunnlar och gångar som med tiden fått en mytisk aura.En av de mest omtalade anläggningarna är Riksbunkern, som enligt rykten skulle fungera som en skyddad plats för regeringen vid krig. Dess exakta plats och funktion är okända, men den sägs vara insprängd i berget någonstans i Stockholmsområdet och utrustad för att hysa landets ledning under en längre tid.Det spekuleras i att bunkern är förbunden med ett tunnelsystem, vilket skulle göra det möjligt för regeringen att förflytta sig utan att gå ut i det öppna. Dessa rykten har aldrig bekräftats, men stärks av att Sverige hade en omfattande beredskap för att skydda sin ledning under kalla kriget.Bildtext: Femörefortet i Oxelösund – en av Sveriges mest avancerade kustförsvarsanläggningar under kalla kriget. Nu museum. Av Xauxa Håkan Svensson - Own work. CC BY-SA 3.0Musik: Underground Bunker av LIVINGFORCE. Storyblock AudioLyssna också på Sverige och det kalla kriget: Den andra stormaktstiden (del 3) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Philip Carlsson på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Assaad Daoudi och Love Lyssarides. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har blossat upp en trend på sociala medier om att man ska dyka upp på dejt ofixad, i mjukiskläder och gärna utan smink - då flera påstår att det är det säkraste kortet för en genuin dejt, rapporterar GP. Vissa tycker till och med att man ska dyka upp så ful som möjligt och i kommentarerna på Tiktok är det spridda åsikter om det här fenomenet.

Det råder ingen brist på e-postbaserade nyhetsbrev. Varje dag väller det in nyhetsbrev från organisationer som vill ha vår uppmärksamhet. Vissa nyhetsbrev är helt fantastiska, andra nyhetsbrev är minst sagt oönskade. Tyvärr har de mindre seriösa nyhetsbrevssändarna gjort det onödigt svårt att lämna deras nyhetsbrev. Länken för att sluta prenumerera kan ta prenumeranterna till en webbsida där de måste knappa in sina mejladresser eller manuellt bocka av sig från en mängd olika listor. Bedragare kan också utnyttja länken för att avprenumerera. Bedragarna kan låta länken leda till en webbsida som försöker lura av prenumeranterna deras inloggningsuppgifter, något säkerhetsföretaget DNS Filter varnade för i en intervju med Wall Street Journal i början av sommaren. Den förhållandevis nya standarden One-click Unsubscribe löser båda problemen. Med ett enda knapptryck kan e-postappar meddela kompatibla nyhetsbrevstjänster att en prenumerant vill lämna en nyhetsbrevslista. I takt med att allt fler nyhetsbrevstjänster får stöd för tekniken lär e-posttjänsterna ställa krav på att tekniken används för att nyhetsbreven ens ska levereras. Google har redan infört ett sådant krav för alla nyhetsbrevssändare som skickar fler än 5 000 mejl per dag till Gmail-mottagare. I veckans podd pratar Peter och Nikka om fördelarna med den nya standarden. Nikka berättar också varför han, trots tillkomsten av One-click Unsubscribe, fortsätter att skapa unika e-postalias för alla nyhetsbrev som han prenumererar på. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd308.

Vad krävs för att en kändis ska ta sig fram i politiken? Medverkan i Robinson, bakgrund i Army of Lovers eller räcker det med att vara kändisadvokat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommarspecial – Den här veckan om kändisarna som vill till riksdagen. Många är kändisarna som har drömt om en politisk karriär, men långt ifrån alla har kommit hela vägen fram. Vissa har gått den långa vägen via kommunpolitiken, andra har glidit in på en räkmacka och blivit statsråd. Helena Gissén och Fredrik Furtenbach tittar närmare på frågan och förklarar om det svenska politiska systemet är bra eller dåligt för kändisar.Medverkande: Fredrik Furtenbach och Helena Gissén, Ekots inrikespolitiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Du har säkert sett dem – de där fulsöta dockorna som folk bokstavligen slåss om och som dinglar från kändisars märkesväskor. En samlarfigur som på kort tid blivit ett globalt fenomen. Vissa säger att framgången handlar om smart marknadsföring, men andra menar att det handlar om något mycket mörkare. För på sociala medier viskas det om en förbannelse. Om att dockorna är mer än bara plast och färg – att de bär på något. En närvaro. Något som inte vill dig väl.Det här är Spöktimmen Short – vårt nya format där vi släpper korta avsnitt om aktuella ämnen.Fall: LabubuMusik”Come out and play” av DesperateMeasurezcreativecommons.org/licenses/by/3.0/ KontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vissa platser går inte att hitta de väntar på att man ska falla ner i dem. I det här avsnittet skriver en före detta medlem i en glömd sekt ett sista brev om gropen som stirrar upp mot natthimlen. Ingen karta leder dit. Inget ljus återvänder. Men för den som kliver ner väntar något uråldrigt i tystnaden inte för att svara, utan för att se. Vad händer när mörkret inte slukar dig… utan förstår dig fullständigt?

Sångaren Joacim Cans är frontfigur i rockbandet Hammerfall. I P4 Extra-gästen berättar han om hur hårdrocken egentligen mår och vad han har i lurarna på löprundan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I detta sommarspecial-avsnitt av 10x gästas vi av Philip Scholtzé, sparekonom på Avanza, som hjälper oss att analysera hur börsens första halvår kan ge ledtrådar om vad som väntar under resten av 2025. Vi går igenom färsk statistik över småspararnas agerande i juni, diskuterar trender inom biotech, AI och försvar – och varför Eli Lilly hittills i år utvecklats starkare än konkurrenten Novo Nordisk.Vi tittar även närmare på vilka branscher som kan leda börsen i höst, från tech och hälsa till storbanker som SEB, Handelsbanken, Swedbank och Nordea. Dessutom: Finns det några potentiella tenbaggers bland mindre bolag på First North, NGM och Spotlight?I andra delen av avsnittet byter vi till engelska för ett bolagsfokus på Pila Pharma. Vd Gustav Gram berättar om bolagets utveckling, deras satsning på en ny pillerbehandling mot fetma och övervikt – och den nyemission som pågår just nu, som är 99% garanterad. Teckningsperioden är 1–15 juli, och erbjudandet finns att läsa här: https://pilapharma.com/rights-issue/Ett avsnitt fyllt av insikter, spaningar och konkreta idéer för dig som vill förstå hur börsens första sex månader sätter tonen för resten av året.Programledare: Joakim BågeLänkar till mer info om medverkande:• https://www.avanza.se/• https://pilapharma.com/rights-issue/Några av aktierna som nämns:Novo Nordisk, Eli Lilly, Pila Pharma, SAAB, Mildef, Astra Zeneca, Astor Group, Handelsbanken, SEB, Swedbank, Nordea, NVIDIA, K33.Disclaimer:Kom ihåg att inget av innehållet i denna podd ska ses som investeringsråd. Alla investeringar i aktier, valutor eller andra värdepapper är förenade med risk. Vissa av bolagen som medverkar i programmet betalar för det i form av sponsorskap, annonsplats eller genom ett tidigare eller pågående rådgivningsuppdrag.

Ett anonymt paket. En gammal VHS-kassett märkt med en enda siffra: 0. När en samlare av gammal skräckfilm spelar upp innehållet tillsammans med sin vän börjar verkligheten rämna. Det som först verkar vara en obskyr konstfilm visar sig vara något mycket äldre och mycket farligare. För varje sekund bandet spelas in, spelar det också in dig. Vissa filmer minns man hela livet. Andra... glömmer man aldrig, för att de fortsätter. Arkivet 606 är en ny poddserie inom Universums hemligheter, där vi utforskar skräckberättelser som kanske aldrig hänt men som inte lämnar dig i fred. Här samlas förlorade röster, förbjudna minnen och platser som officiellt inte existerar.

Natten mellan den första och andra februari 1959 dör nio unga skidåkare på ett mystiskt sätt i norra Uralbergen. Deras tält hittas uppskuret från insidan och kropparna ligger utspridda över fjällsluttningen. Vissa har brutna revben, andra är halvnakna och en saknar tungan. Teorierna är många — kom en lavin? Var det ett militärt experiment? Eller något helt annat?I över 60 år har expeditionen varit ett stort frågetecken för forskare och konspirationsteoretiker — men nu har ny information kommit fram. Och kanske, bara kanske, har vi kommit ett steg närmare sanningen om mysteriet vid Dyatlovpasset.Musik”Requiem Demo (Horror)” av ianchenmusiccreativecommons.org/licenses/by/3.0/ KontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1975 la LO-utredaren Rudolf Meidner fram sitt förslag till löntagarfonder. Tanken var att omfördela övervinsterna, minska förmögenhetsklyftorna och ge löntagarna inflytande i företagen. ”Så ska vi beröva kapitalägarna makten!” skrev LO:s tidning Fackföreningsrörelsen. Men trots att löntagarfonderna med tiden kom att handla mer om kapitalbildning än om socialism gick Svenska arbetsgivarföreningen, SAF, till hård motoffensiv – vilket förändrade Sverige i nyliberal riktning.Programledare och manus: Kent Werne. Podden produceras av Straydog studios på uppdrag av LO, och i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.Medverkande i detta avsnitt: ekonomhistorikern Rikard Westerberg, vars bok ”Sista striden det är – historien om löntagarfonderna” (Fri tanke) ligger till grund för avsnittet. Andra böcker som använts är: ”Sveriges Historia 1965-2012”, utgiven av Norstedts, och Kjell-Olof Feldts ”Alla dessa dagar…”, utgiven av Norstedts. I avsnittet citeras också tidningar som finns tillgängliga digitalt på https://tidningar.kb.se/ eller på Arbetarrörelsens arkiv.Vissa ljudklipp är hämtade från filmer publicerade på Filmarkivet.se, andra har tillhandahållits av Arbetarrörelsens Arkiv och bibliotek. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vissa aktier är sötare än andra – en sådan aktie är Nordeuropas ledande konfektyrbolag Cloetta med några av de starkaste varumärkena på marknaden. För vem har inte hört talas om “tag det rätta, tag Cloetta” från 1921 eller “Go och Gla, Kexchoklad” från 1995. Mina personliga favoriter är Center, Polly och Kexchoklad men faktum är att just choklad faktiskt utgör en mindre del av bolagets produktmix. I höstas fick bolaget en ny vd och det ifrågasatta fabriksbygget lades i malpåse samtidigt som aktien stigit +66% sen ettårslägsta. Därför är det hög tid att spana in bolaget igen. Med mig i avsnittet har jag bolagets nya vd sedan i höstas Katarina Tell som berättar allt vi behöver veta just nu och lite till. Psst... visste du att svenskt lösviktsgodis kan kosta uppemot 500 kr/kilo i USA? Delikat lyssning på dig, Nicklas

Under kalla kriget byggdes ett omfattande nätverk av bunkrar och bergrum över hela landet – från dolda kommandocentraler till självförsörjande skyddsrum. Dessa anläggningar var konstruerade för att motstå attacker och möjliggöra liv under jord i veckor, med egna energikällor och vattenreningssystem.Rykten om hemliga tunnlar och aktiva bunkrar lever kvar, och vissa tror att anläggningar än idag står redo vid en ny kris. Dessa konstruktioner har blivit föremål för många myter och konspirationsteorier. Forumet Flashbacks tråd om Riksbunkern har över 8 000 inlägg.I podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med idéhistorikern Peter Bennesved, till vardags verksam vid Totalförsvarets forskningsinstitut.Under andra världskriget byggdes civila och militära anläggningar för att skydda befolkningen. Men under kalla kriget genomsyrade bunkrarna det svenska landskapet – från enkla skyddsrum i stadskärnorna till underjordiska komplex konstruerade för att motstå kärnvapenattacker.Bunkrarna byggdes inte bara av militära skäl utan även för att inge trygghet. Myndigheterna betonade vikten av beredskap men hemlighöll detaljer om de mest strategiska anläggningarna. Detta skapade en dubbel verklighet: en öppen diskussion om civilförsvaret och en hemlig försvarsstruktur.Efter andra världskriget ersattes hotet från Nazityskland av fruktan för Sovjetunionen, vilket ledde till en ny försvarsstrategi där hela samhället skulle kunna motstå en attack. Skyddsrummen blev en integrerad del av stadsbilden och totalförsvaret utvecklades.Under kalla kriget byggdes bunkrar, bergrum och kommandocentraler över hela landet. En del var offentliga skyddsrum, men många var dolda och endast tillgängliga för militära eller statliga funktioner. Bergrumsanläggningar som Hemsö fästning och Aspöanläggningarna var en del av en hemlig försvarsstruktur inför en eventuell sovjetisk invasion.Bunkrarna skulle fungera som självförsörjande enheter under lång tid. Många hade egna energikällor, vattenreningssystem och förråd. Vissa kunde hysa hundratals personer i flera veckor, medan andra var mindre observations- eller sambandscentraler.Många historier om kalla krigets försvarsanläggningar lever kvar. Vissa tror på ett nätverk av tunnlar som förbinder bunkrarna, medan andra spekulerar i att vissa anläggningar fortfarande är operativa.En seglivad myt är att det finns ett dolt tunnelsystem under Stockholm som kopplar samman strategiska byggnader. Enligt vissa teorier skulle det kunna användas av regeringen vid en attack, medan andra tror att det är en kombination av gamla järnvägstunnlar och gångar som med tiden fått en mytisk aura.En av de mest omtalade anläggningarna är Riksbunkern, som enligt rykten skulle fungera som en skyddad plats för regeringen vid krig. Dess exakta plats och funktion är okända, men den sägs vara insprängd i berget någonstans i Stockholmsområdet och utrustad för att hysa landets ledning under en längre tid.Bildtext: Femörefortet i Oxelösund – en av Sveriges mest avancerade kustförsvarsanläggningar under kalla kriget. Nu museum. Av Xauxa Håkan Svensson - Own work. CC BY-SA 3.0Musik: Underground Bunker av LIVINGFORCE. Storyblock AudioLyssna också på Sverige och det kalla kriget: Den andra stormaktstiden (del 3)Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den andra delen av Sverigedemokraternas vitbok, som bland annat belyser antisemitism inom partiet på 80- och 90-talet, väntas presenteras senare i veckan. Jimmie Åkesson lyfte vitboken i sitt tal i Almedalen igår och bad om ursäkt för partiets tidiga historia. Vissa bedömare menar att det var ett sätt för honom att försöka få undan frågan från den politiska debatten.Lite senare pratar vi om flygande jakob, sill och falafel. Det är förslag på maträtter till den svenska kulturkanon. Men det är inte alla som tycker att mat hör hemma i kulturkanon.

En man stannar till vid en väg han aldrig sett förut. En grind står öppen, som om den väntar på just honom. Och bakom träden tornar en byggnad upp sig – en byggnad som inte finns på någon karta. I fyra ljudbrev berättar han vad han upplever inne i Elmswood Sanatorium: en plats där rummen förändras, där tiden glider och där trapporna bara leder djupare ner. Vissa platser är inte menade att bli hittade. Och vissa… minns dig.

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Källor till amerikanska medier säger att Trump överväger en inblandning av amerikansk militär i kriget mellan Israel och Iran. Men om det blir så vet vi inte än. Vissa menar att Trump står inför sitt svåraste säkerhetspolitiska beslut någonsin. Samtidigt pressas presidenten från olika håll och det är oklart vad hans strategi är. Det har snackats om att det finns tre olika alternativ.Lite senare tar vi i Granskningsnämndens kritik mot SVT:s AI-genererade undertexter. Stridande Hizbollah blev ”ridande husbollar” och Ulrika Bergsten blev ”Ulrika Bajssten”. SVT svarar att de tar kritiken på allvar.

AI kan hjälpa oss att skriva snabbare och smartare – men bara om vi styr den rätt. I den här kursen utforskade vi hur vi får AI att skriva på vårt sätt, med vår röst och tonalitet.

Svingerudsteinen hittades nästan slumpartat hösten 2021 i en gravplats vid Tyrifjorden nordväst om Oslo i Norge. Svingerudsteinens runor ristades så tidigt som år ett till år 250 e. Kr. Det gör den till världens äldsta runsten som vi känner till.De upp till 2 000 år gamla inskriptionerna är från den allra äldsta perioden i runskriftens gåtfulla historia. Runskriften uppstod bland germaner sannolikt utifrån det latinska alfabetet, alternativt det grekiska eller etruskiska.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristel Zilmer, professor i runologi vid Kulturhistoriska museet i Oslo.Runor är skrivtecken som uppstod århundradena efter Kristi födelse och brukades av germaner. "Runraden" kallas futhark på grund av de sex första runornas ordningsföljd: ᚠᚢᚦᚬᚱᚴ (jämför alfabet). De äldsta runfynden härrör från det sena 100-talet e.Kr. Flera olika runrader användes för olika språk, och vissa runtecken införlivades även i varianter av det latinska alfabetet, vilket allteftersom (i Norden på 1000–1200-talet) ersatte runorna, även om spridda bruk av dessa länge levde kvar på sina håll – i Dalarna skrevs det exempelvis runor ända in på 1800-talet.Den rödbruna Svingerudsteinen är inte större än 31x32. De som ristade talade fornnordiska som är moderspråket för de nordiska språk som idag talas i Skandinavien. På stenens framsida framträder åtta runor tydligt bland andra inskriptioner. Omskrivet i bokstäver står det: idiberug. Är stenen gjord "för Idibera"? Eller var det meningen att man skulle skriva namnet "Idibergu" eller släktnamnet "Idiberung"?Stenen har flera typer av gravyrer. Vissa linjer bildar ett rutmönster, det finns små sicksackfigurer och andra intressanta saker. Alla markeringar är inte språkliga, och man kan få intrycket av att någon har imiterat, utforskat eller lekt med att skriva. Kanske höll en eller flera personer på att lära sig att hugga runor.C14-datering av de övriga gravfynden visar att stenen härstammar från en tidpunkt mellan åren 0 och 250 efter Kristus. Epoken är känd som romersk järnålder. På stenen finns en blandning av olika inskrifter, för det mesta tunna streck som påminner om klotter. Den tydligaste inskriptionen är åtta runor som bildar ordet ”idiberug”.Skrivsätten i äldre inskrifter varierade mycket, och språket förändrades mycket från det att dessa runor ristades fram till vikingatiden och medeltiden. Det är därför krävande att tolka budskapet på stenen.Bild: Svingerudsteinen hittades i en flatmarksgrav i Svingerud nordost om Oslo vid utgrävningar som genomfördes av Kulturhistorisk museum i Oslo. Daterad genom andra gravfynd bedöms den vara från år 0- 250 evt. Fotograf: Urban Lindstedt Bild: Urban Lindstedt Musik: Electra to the Baltic Sea av Giuseppe Rizzo, Storyblocks audio. Lyssna också på Ölands fornborgar – kultplatser och försvarsanläggningar. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

95. Sommaren 2025 - lite ljusare på vikariefronten i vissa delar av landet by Birgitta Enblom

Pernilla och John har redan gjort dem åt dig nybörjarmisstagen. Hör hur du snabbt kommer förbi de första vindlande stegen som trädgårdsmänniska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pernilla och John hjälper dig förbi nybörjarstadiet i trädgårdenMåste man gödsla, är det för torrt eller kanske för blött? Hur stor kruka behövs? Vissa växter verkar olyckliga och det kan vara svårt att förstå varför. Pernilla Månsson Colt och trädgårdsmästaren John Taylor går igenom de vanligaste nybörjarmisstagen och förklarar hur du ska göra istället.John svarar också på lyssnarfrågor om perenner som lyfts av frosten, japansk trädgård och var man bäst placerar ett växthus. Har du en trädgårdsfråga? Skriv till tradgarden@sverigesradio.se. Var gärna någorlunda kortfattad och tydlig med vad du undrar över.Producent och redigering: Susanne EhlinRedaktör: Eva RobildLjud och efterbearbetning: Saga Rodrick

I detta avsnitt gästar Henrik Johansson, VD på Unga Aktiesparare, som delar med sig av sina bästa tips för unga investerare. Vi pratar investeringsstrategier, hur du kan tänka kring din portfölj och varför det inte behöver vara fel att ”vara lite ung och dum” om du lär sig av sina misstag och blir en bättre placerare sen. Henrik lyfter också några typer av bolag som han tycker att du ska hålla dig borta från, oavsett ålder! Novo Nordisk har blivit ett av Europas högst värderade bolag – tack vare läkemedel mot diabetes och fetma. I andra delen av podden berättar Gustav Gram, vd för Pila Pharma, noterat på Nasdaq First North, om hur hans bolag utvecklar en ny pillerbaserad behandling mot typ 2-diabetes, och hur biotech kan spela en central roll i jakten på ett längre, friskare liv. Vi pratar innovation, investeringar – och varför longevity är mer än bara ett buzzword för framtidsprofiler som Sverigeaktuella Bryan Johnson.Ett avsnitt fullt av inspiration, konkreta råd och spännande framtidsspaningar – perfekt för dig som vill förstå mer om investeringar och biotech.Programledare: Joakim BågeLänkar till medverkande:Henrik Johansson – Unga AktiesparareGustaf Hanghøj Gram – Pila PharmaNågra av aktierna som nämns:Soltech, Novo Nordisk, Eli Lilly, Investor, SAAB, Tele2, Axfood, Apotea, Atlas Copco, Fortknox, Nibe, Husqvarna, Agaro, Castellum, BalderDisclaimer:Kom ihåg att inget av innehållet i denna podd ska ses som investeringsråd. Alla investeringar i aktier, valutor eller andra värdepapper är förenade med risk. Vissa av bolagen som medverkar i programmet betalar för det i form av sponsorskap, annonsplats eller genom ett tidigare eller pågående rådgivningsuppdrag.

Vissa blandarbyten går på tio minuter – andra tar betydligt längre tid. Och vad tycker egentligen Pablo "Plusgrader" Cabala om blandare från det stora möbelvaruhuset?

Klimatvetenskap avfärdas från officiellt håll och nu skräms klimatforskare i USA till tystnad. Kerstin Bergentz har svårt att se en framtid i landet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trump-administrationen rullar snabbt tillbaka satsningar på miljö och klimat. Vissa forskare talar till och med om att lämna landet. Vad händer i världens största forskningsnation när myndigheterna uppmanas att avbryta nästan allt som har med klimatförändringen att göra?I Klotet hörs: Lasse Edfast, frilansjournalist, Kerstin Bergentz, doktorand vid Scripps Institution of Oceanography, University of California, Johan Nilsson, forskare vid Jet Propulsion Laboratory, NASA, Leif Andersson, professor i funktionsgenomik, Uppsala Universitet, Bethany Ojalehto Mays, klimataktivist och fd forskare vid Cornell University, Margaret Leinen, rektor vid Scripps Institution of Oceanography, University of California.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

I detta avsnitt pratar vi om sorg – och hur olika den kan se ut. Vissa gråter, andra stänger av. Några vill prata, andra behöver tystnad och tid. Hur påverkar våra sätt att sörja relationerna i familjen, och hur kan vi förstå och respektera varandras sätt att hantera förlust?Vi pratar om barn och sorg, vuxna och sorg – och hur vi kan mötas i det som gör ont, även när vi sörjer på helt olika sätt.Ett avsnitt om kärlek, saknad och att få sörja på sitt sätt. Hjälp till att äga din sorg här: https://plus.acast.com/s/utan-dig-ag-din-sorg. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet pratar Olof Lundh, Martin von Knorring och Andreas Sundberg om reaktionerna efter JDT:s senaste presskonferens, den svenska möjliga startelvan ikväll mot Algeriet, lyssnarfrågor med mera.Skicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se andreas.sundberg@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Verket som värker är det lyssnarna som bestämmer vilket verk vi ska lyfta fram. Eva Selin i Stockholm väljer Dmitrij Sjostakovitjs tionde symfoni. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa konstupplevelser förändrar livet. För Eva Selin blev mötet med Dmitrij Sjostakovitjs tionde symfoni för mer än fyrtio år sedan, helt avgörande.För P1 Kulturs reporter Anna Tullberg berättar hon historien om Verket som aldrig slutar värka i henne.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Innehåll:Presidentval i Polen. Vilken roll spelar det för Europa?Reportage om varför vi fortsätter konsumera trots att vi kanske borde sluta?Vilken årstid doftar mest, och vilka dofter förknippar vi med just sommaren?Reportage från Finland där ökad turism innebär påfrestningar för lokalbefolkningenKrönika av Katarina BarrlingPanelen: Stig-Björn Ljunggren, Sydöstran, Olof Ehrenkrona, SvD, Annie Croona, Dagens ETCReportage från Sydkorea där klyftan mellan unga män och unga kvinnor är stor inför presidentvalet 3 juni.En amerikansk domstol för internationell handel meddelade i veckan att Donald Trumps importtullar skulle stoppas, men Trumps administration överklagade snabbt. Hur ser relationen mellan president Trump och domstolarna ut idag i USA?Satir - ”Radioskugga”Rapport från Paris där det blev mycket stökigt efter att fotbollslaget Paris Saint-Germain vunnit Champions League.Om nödläget i Gaza och omvärldens reaktioner.I nästa vecka hålls ett avgörande möte för Natos försvarsministrar. Det blir den sista sammankomsten inför toppmötet i Haag i sommar. Vad står på spel?Kåseri Helena von ZweigbergkProgramledare: Nina BennerProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Nicola Pryke

Internet har länge dominerats av ett fåtal stora bolag. Men nu kan Google och Meta tvingas kapa av några av sina mest lönsamma delar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Techjättar i blåsväder – nu ska framtidens internet avgörasBåde Google och Meta, som äger Facebook och Instagram, fajtas just nu i domstol. Blir det som den amerikanska konkurrensmyndigheten FTC och justitiedepartementet DOJ vill kommer bolagen styckas upp.Trump – en oförutsägbar maktfaktorMen den stora jokern i leken är som vanligt Donald Trump, som länge haft ett hot-and-cold-förhållande med teknikjättarna. Vissa har varnat för att rättssystemet kan rundas genom separata ”deals”.Ny digital verklighet – konkurrensen hårdnarBolagen själva menar det digitala landskapet helt annorlunda ut idag än när monopol-rättegångarna drogs igång. Nu finns starka konkurrenter som ChatGPT, Tiktok och Snapchat som redan skakat om den gamla maktbalansen på nätet.Programledare och producentHanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Katarina Andersson, frilansjournalistSven Carlsson, gräv- och teknikreporter EkotAndrew Ferguson, chef FTCLina Kahn, fd chef FTCDonald Trump, president USAJoe Biden, fd president USAMark Zuckerberg, vd Metaekonomiekotextra@sverigesradio.se

Den 25 december 1119 svär nio riddare munk-eden i Jerusalem och bildar Tempelherreorden, vars uppdrag är att skydda pilgrimer på väg till Israel. Orden växer snabbt och bygger ett framgångsrikt handels- och bankimperium, vilket gör dem till en av tidens rikaste religiösa organisationer. När de upplöses nästan två sekel senare lever myten om deras rikedomar och skatter vidare. Vissa tror till och med att de fortsatte påverka världen i hemlighet.På 1900-talet inspirerar Tempelriddarna två män, Joseph Di Mambro och Luc Jouret, att grunda Soltempelorden, en sekt som börjar som ett självutvecklande community men snart blir en strikt organisation. Den slutar med att 74 personer mister livet.Manusförfattare: Tove VahlneHör alla avsnitt av denna säsong redan nu i podplay-appen eller på podplay.seKällor:Podd - CULTSPodd - SekterDokumentär - WITNESS - The order of the Solar Temple cult documentary (Dailymotion)BritannicaNewreligiousmovementsHistory.comHistoria.nuSo-rummetBBCPopularhistoria.seNyTimesTorontosun

Begreppet propaganda för tankarna till lögner och manipulation, men det började som ett heligt uppdrag att försvara den katolska tron gentemot reformationen. Under världskrigens totalmobilisering på 1900-talet fick propagandan sin moderna karaktär. Radio och film skapade helt nya möjligheter för masspåverkan.Totalitära regimer som Nazityskland och Stalins Sovjet förfinade propagandans estetik och metodik. Affischer, parader, tal och slogans blev verktyg för att forma både verklighetsbild och folkvilja. Och i Sverige och Finland har propagandans verktyg använts för att få oss att dricka mjölk.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Mats Bergman, professor i kommunikation vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet och aktuell med skriften Propaganda. Detta är ett betalt samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.Enligt en etablerad definition är propaganda en avsiktlig, systematisk ansats att utforma perceptioner, manipulera kognitioner och styra handlingar i syfte att gynna sändarens mål. Det centrala är alltså inte nödvändigtvis lögnen, utan ensidigheten och manipulativiteten. Propagandan är inte dialogisk utan monologisk – inte inriktad på att främja förståelse, utan lydnad.Vissa forskare har dock menat att denna syn är för snäv. De menar att propaganda inte bara handlar om vilseledning, utan om att konstruera verklighet – att forma identiteter, offentligheter och hela samhällsnarrativ. Med denna förståelse rör sig propaganda inte bara i informationssfären utan i själva ontologin. Den bygger inte bara falska bilder, utan formar själva det som uppfattas som verkligt.På 1600-talet inrättade påven Gregorius XV myndigheten Sacra Congregatio de Propaganda Fide – en institution med syfte att sprida katolicismen och bekämpa reformationen. Det latinska propagare betyder att sprida, alstra eller utvidga – ett uttryck med både agrikulturella och militära undertoner.Men redan i det antika Egypten och Rom användes reliefer, mynt och texter för att förstärka makthavares legitimitet och militära triumfer. Caesar själv agerade propagandist i sina krigskrönikor, och även Bayeuxtapeten kan ses som ett ideologiskt verk som berättigar en erövring.Propagandans dystopiska potential blev tydlig, inte minst i George Orwells 1984, där språket i sig förvandlades till ett kontrollinstrument. Även efterkrigstidens kalla krig innebar ett ideologiskt mediekrig mellan öst och väst, där inte bara bomber utan också budskap var avgörande vapen.Men propaganda är inte alltid lögn. Flera kända propagandister – såsom Nazitysklands Joseph Goebbels – betonade faktiskt vikten av att hålla sig nära sanningen, om än i selektiv eller manipulerad form. Det är därför mer korrekt att tala om propaganda som en teknik för att forma verkligheten snarare än att alltid direkt förvränga den.Med digitaliseringens framväxt har propagandan återigen genomgått en förvandling. I dag är det inte längre enbart stater eller medier som står för påverkan – alla med en internetuppkoppling kan delta i informationskriget. Den nya propagandan är snabb, ofta automatiserad och gränslös.Bild: Beredskapspropaganda som vykort. Kalmar läns museum, Digitaltmuseum. Public Domain.Musik: Strolling Downtown av New Library Sounds. Storyblock Audio.Lyssna också på Från grötmiddag till ensam-sallad framför tv-n på 50 år.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan samma mjölk bli till så olika ostar? Krämig dessertost eller stark hårdost. Sofia Ågren förklarar i detalj vad som händer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Ost blir det alltid. Men att få osten att bli precis som man vill ha den, varje gång, det är en utmaning, säger hon.Sofia Ågren är branschansvarig för mejeri på Eldrimner, Sveriges resurscentrum för mathantverk. Eldrimner jobbar med att utveckla mathantverket i landet, bland annat genom kurser och rådgivning. Sofia kommer från Västerbotten och började sin ostbana som guide på Västerbottensosten. Men lärde sig göra ost i London. Vi träffas på gårdsmejeriet Sanda i Österhaninge utanför Stockholm. För att förklara ostmakandet utgår Sofia från tre ostar som gjorts där. På dagsfärsk mjölk från samma gård, med bara 30 kor.En lagrad hemost, som är en traditionell syrlig svensk ost. Dessutom en ost, ännu utan namn, mindre syrlig, elastisk och enklare att hyvla och lagrar snabbare. Och så en mjuk, vitmögelost.Men tekniken att göra ost av mjölk är densamma oavsett om man gör det som småskaligt hantverk, eller storskaligt och industriellt. Det är samma samspel mellan mikrobiologi, teknik och ostmästarkunskaper.Vad det kan bli för ost styrs av mjölken. – För varje mjölk, från varje gård, från varje individ, från dag till dag, kommer att skilja sig lite. Vilka fetter och proteiner, mineraler och mikroorganismer.– Osten är resultatet av en komplex värld. Sen har mejeristen sina parametrar att jobba med. Förhårdningstider, mängd löpe, vilka fetter och proteiner, mineraler och mikroorganismer. – En minut extra, en minut mindre, röra lite snabbare. Allt påverkar osten.Mejeristen styr hur osten syras, hur mycket den dräneras, och väljer vilka syrningskulturer och mognadskulturer som ska arbeta i osten. Vissa är bättre på att syra, medan andra skapar olika aromer.Sofia Ågren förklarar i detalj vad som händer när mjölk blir till ost.

Doldisen från ett träskigt vattendrag i Texas bidrog till att forma ljudet av modern musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rap-A-Lot praktikanten blev osannolikt en av hiphophistoriens betydelsefulla bakomscenenspelare genom sina stilbildande samarbeten med bland andra Scarface, Kanye West, Travis Scott ochThe Weeknd. På senare år har Mike Dean ställt sig i strålkastarskenet omringad av synthesizers från olika eror. Utrustning som skapar ljudspåret till festen innan undergången. Ett mörkt och på samma gång hoppfullt sound. Med en hård arbetsdisciplin och inkännande natur har synthguden och screwsonen väglett några av dom mest temperamentsfulla och lynniga perfektionisterna. Vissa kallar Mike Dean för musikindustrins motsvarighet till Tony Montana. Den fiktiva gangsterkaraktären i Brian DePalmas film ”Scarface”. Andra ser honom som hiphopens förklädde David Lynch (Gordon Cole i ”Twin Peaks”).I avsnittet intervjuar Mats Nileskär även Kanye West, The D.O.C, Scarface, Thee Sacred Souls, Bernie Worrell, George Clinton, Hawk och Dan Penn.

En dryck att ta på allvar. Som middagsdryck och alkoholfritt alternativ. Vi provsmakar saft som inte kokat. Och möter saft som vuxendryck i Frankrike. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Oavsett vilken teknik man använder så är det väldigt enkelt att göra saft. Man får mycket smak för lite arbete, säger KC Wallberg.Han är kock och driver schweizerian Gubbhyllan på Skansen i Stockholm. Där serveras KC:s egengjorda saft i en safteria.– Jag lakar ur bären. Låter dem absolut inte koka. Då får man en fin klar saft.Sen kan bären användas till sylt, kakor och glass.Vi smakar på safter gjorda på havtorn, aronia, slånbär och krusbär. Med och utan bubbel.Safter som inte kokats får en elegantare smak. En kokad saft kan ge en bitter, kärv smak. Vissa råvaror är känsligare än andra, t ex krusbär och rabarber.KC Wallberg beskriver de olika teknikerna att göra saft.Med på Skansen är också Martin Ragnar, medlem i Svenska Dryckesakademien, som beskriver sig som ”akademien för främjandet av drycker framställda i Sverige av råvaror från Sverige”. Som saft. I Frankrike har det blivit vanligare att vuxna dricker saft, eller sirop som det heter där, till lunchen eller middagen istället för vin. Vin backar i Frankrike och ersätts bl a av saft.Runtom landet dyker det upp saftbarer, ofta med egen produktion. Vi besöker ett sånt ställe, Alkemisten, som ligger 3 mil sydväst om Paris. Där det bl a kokas en saft på timutpeppar.

Filmer finns ju av olika slag. Vissa tuffar på och underhåller oss på ett eller annat sätt, medan de finns de filmer som lever kvar, fastnålade i våra bakhuvuden, tack vare att de haft något väldigt speciellt. Något som chockat, överraskat eller lurat oss. Vi kallar dessa “något” för twistar. Och en twist.. ja, en... Read more »

I årets första HELT VANLIGA svamppod så blir det spel, bara bra spel. Vissa är bra för att de är komplicerade, andra för att de är enkla. Vi får också höra Niklas Sintors stockholmska, bara en sån sak.

Kerry Lutz and Naresh Vissa critically examined the inefficiencies in government spending, particularly highlighting the waste associated with programs like USAID, Medicare, and Social Security. Naresh emphasized the lack of awareness among taxpayers regarding how their money is spent, advocating for transparency and accountability through zero-based budgeting to eliminate unnecessary expenditures. Both speakers discussed the potential for significant savings that could be redirected towards tax cuts or debt reduction, and they underscored the importance of using technology, including AI, to enhance government efficiency. They also noted bipartisan support for trimming excess spending as a means to reduce the national debt. The conversation further delved into the implications of political changes under the Trump administration, with Naresh expressing optimism about the potential for substantial tax cuts and economic growth. He argued that high taxes on wealthy individuals could harm various sectors, using the Indian wedding industry as an example of how reduced spending impacts the economy. Lutz and Vissa also discussed the adaptability of government workers in the private sector, with differing views on their prospects post-layoffs. Additionally, Naresh proposed increasing tariffs on China and simplifying the tax code to benefit lower-income individuals, while Lutz raised concerns about the feasibility of eliminating income tax. Both acknowledged the complexities of the current tax system and the need for reform. Find Naresh here: http://www.nareshvissa.com/ Find Kerry here: http://financialsurvivalnetwork.com/ and here: https://inflation.cafe

In this episode, Dr. Sriram Vissa, Chief Medical Officer and VP of Medical Affairs at SSM Health DePaul Hospital, shares insights into the hospital's unique initiatives, including tackling food insecurity and improving patient care. Dr. Vissa discusses the hospital's commitment to operational efficiency, employee engagement, and resilience in the face of financial headwinds, with a focus on delivering exceptional care in 2025.

Veckans brevskrivare är lika trött på som fascinerad av ljudterrorister. Skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com. Vill du slippa reklamen? Prenumerera på Dumma Människor för 19 kr/månaden (ink moms). https://plus.acast.com/s/dummamanniskor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är det mänskliga internet på utdöende? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa hävdar att människor av kött och blod redan är i minoritet på internet. Att botar och AI-genererat innehåll redan tagit kontroll över plattformarna.P3 Dystopia lär känna ”räkjesus”, rannsakar både sig själva och redaktionens egna kanaler på sociala medier, och reder ut hur en paranoid konspirationsteori kan kännas så sann.