Podcasts about Vissa

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Oavsett om det är telefonförsäljning, mobilförbud i grundskolan, plastkorkar eller rökning väcker förbuden känslorna i oss. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förbud möter vi i vår vardag dagligen. Vissa väcker stor uppmärksamhet när de införs medan andra passerar obemärkt förbi och landar som en självklar del i vår vardag.Men handen på hjärtat, vi skulle nog kunna addera några förbud till? ”Det där borde förbjudas” eller ”jag förstår inte att det där inte har blivit förbjudet för längesedan” är repliker de flesta av oss kan känna igen oss i. Olof Wretling om förbudRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet startar kl. 21:40.

I skymundan har Viveca Ax:son Johnson och Kurt Almqvist blivit ett mäktigt par i kulturvärlden. Deras sfär har starka kopplingar till regeringens kulturkanon. Vissa ser en konservativ oas – andra oroar sig för nycker och dolda agendor.

Vissa idéer tycks vara för dumma för att dö. Eller så finns det en avsikt bakom. Till exempel idén att Sverige just nu behöver invandring för att "klara oss". Sedan tidernas begynnelse har en population alltid, oavsett storlek, i genomsnitt haft två händer per mun. Därför har vi alltid klarat oss utmärkt med vår egen befolkning. Men just precis år 2025 upphörde detta tydligen att fungera, enligt diverse gästarbetare och centralbankirer. Vi tar upp de vanligaste argumenten och sablar ner dem utan pardon.0:00:00 Inledning0:02:10 Färre "icke-vita" på lokal utan hip-hop0:12:05 Behöver Sverige verkligen invandring?0:23:05 De vanliga argumenten, och varför de är fel0:51:20 Borgerlig planekonomi - ett nytt miljonprogram1:00:53 Krossa centralbankernaTidigare artiklar på ämnethttps://folkungen.se/sverige-behover-inte-invandringhttps://folkungen.se/finns-ingen-brist-pa-arbetskraft Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi spanar efter vanliga gäss vid Marsviken, bland annat 20 vitkindade gäss som försetts med sändare. Och följer med ut på provfiske vid Höga kusten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa får en bekymrad rynka i pannan när det pratas om gäss. Andra, som gåsexperten Niklas Liljebäck, är mest fascinerad över alla deras spännande beteenden.Hur gick det till när gässen blev så många, och hur går det för de olika arterna? Vår fältreporter Lena Näslund spanar efter våra vanligaste gäss - vitkindade gäss, kanadagäss och grågäss - tillsammans med Niklas Liljebäck vid Marsviken i Sörmland. I år har 20 vitkindade gäss i Sörmlands skärgård utrustats med sändare och nu är de på väg att lämna sina vinterkvarter. Vi hör också om en studie som ska undersöka människors inställning till gäss – beroende på var vi ser dem.I över 25 år har Sveriges Lantbruksuniversitet tillsammans med länsstyrelserna följt hur det går för olika fiskarter längs med våra kuster. Vi följer med ut på provfiske vid Höga kusten, och hör också om nya sätt att inventera som inte kräver lika många fiskliv.En fisk som det går riktigt dåligt för i Östersjön är torsken. För ett år sedan sattes därför 50 000 torskyngel ut i Gävlebukten. Nu i veckan har Länsstyrelsen och Baltic Waters varit ute på havet för att undersöka hur det gått för ynglen, och Naturmorgon följde med.I veckan har Sverige fått sin 31:a nationalpark – Nämdöskärgården. Vi åker ut bland kobbar och skär och spanar ner i vattnet efter fisk.Sveriges fågelfauna är i förändring. Anders Wirdheim är en av författarna till nya boken ”Fåglarna i Sverige – antal och förekomst”. Han berättar om färre storspovar och tofsvipor, fler gäss och tranor, och ett knippe nya häckfåglar.En blåmes måste bada ibland för att hålla fjäderdräkten i trim. Men det ser faktiskt ut som att den har kul i bassängen också. I veckans kråkvinkel kan inte Helena Söderlundh slita sig från fågelbadet i trädgården.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vissa partier är bättre än andra på att ta åt sig äran och när Sverigedemokraterna ropar högst vinner de många bollar. Så hur ska de andra Tidöpartierna jonglera det? Och så pratar vi om twitterbråket som också skakar den högra sidan av politiken. Experter: My Rohwedder och Olof Svensson. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Först ut är David Bagge i veckans avsnitt – känd som ”Tenbagger” och analytiker på Marketmate – som bjuder på spaningar om sommarens hetaste aktier, småspararnas jakt på dippar och vilka sektorer som kan stå inför nästa stora resa. Vi pratar psykologi, hype kontra värde, och David avslöjar dessutom sin värsta ”zerobagger” i somras. I del två byter vi språk till engelska när vi får återbesök av Gustav Gram, vd för Pila Pharma. Han berättar om bolagets rejält övertecknade nyemission i somras, hur kapitalet används för att accelerera utvecklingen av en potentiellt revolutionerande viktminskningsmedicin – och ger en uppdatering om pipeline, finansiering och framtidsplaner.00:01 Intro00:55 David Bagge, Marketmate29:40 Gustav Gram, Pila PharmaProgramledare: Joakim BågeLänkar till mer info om medverkande och deras bolag:• Marketmate https://www.marketmate.se• Pila Pharma https://pilapharma.comAktier som nämns i podden:• Novo Nordisk• Eli Lilly• Kinnevik• NVIDIA• Investor• Handelsbanken• Atlas Copco• Saab• Sinch• Actic Group• Ovzon• mySafety Group• SEB• Nordea• Bravida• Inwido• Pila PharmaDisclaimer:Kom ihåg att inget i denna podd ska ses som investeringsråd. Alla investeringar är förenade med risk. Vissa av bolagen som medverkar kan ha betalat för sponsring eller rådgivning. Gör alltid din egen analys.

Vissa är kroniskt försenade, andra håller alltid tiden, och båda grupperna har rätt stora problem med den andra sorten. Men förklaringen är inte så enkel som att vissa är mer fyrkantiga och andra mer slarviga – forskare talar istället om olika "tidspersonligheter" med olika syn på distraktioner, relationer och hur man löser uppgifter.Klipp:15:15 Sagan Om Ringen23:34 Captain Ron32:52 Madagascar39:16 JönssonliganRedigering: Peter Malmqvist.Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är tort och stundtals kallt. Vissa bilar har gått sönder och ersats av nya stordåd, andras potatis blev inte kanon. Vi drömmer om kompost i storformat och om blommor på beställning. Välkomna till Blommar det?

Philip Carlsson på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Assaad Daoudi och Branne Pavlovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Prästföreningen i Danmark har släppt ett AI-verktyg som ett hjälpmedel för danska präster. SVT rapporterar om AI-verktyget som har fått hård kritik för att bland annat vara själlös. Vissa drar till och med kritiken ett steg längre.

Något har hänt inom spelvärlden, den permanenta döden, den gamla klassiska så kallade Game Overn finns inte längre kvar på samma sätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa tycker att det gjort att de moderna spelen blivit för enkla. Men stämmer det?Vi ringde upp Victor Bankler, adjunkt i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde och ställde frågan:Har det blivit Game Over för Game Overn?Reporter: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Att förbjuda dig själv att äta vissa saker är en dålig ide om du vill få ett bättre och lugnare förhållande till det du äter. Förbud skapar fixering och att förbjuda dig själv att äta vissa saker gör oftast i slutändan att du äter ännu mer. I det här avsnittet visar jag dig hur du kan tänka och göra för att både slippa förbuden men också slippa "att du tappar det" och äter för mycket. Trevlig lyssning.

I säsongspremiären av 10x rivstartar vi med en av Sveriges mest uppskattade sparekonomer – Nicklas Andersson från Montrose. Tillsammans analyserar vi sommarbörsen, vad som kan vänta på marknaderna under hösten, samt ger några aktieidéer att hålla ögonen på. Vad bör man ha i portföljen inför ett potentiellt stormigt andra halvår? Nicklas delar sina insikter med en dos optimism, långsiktighet och konkreta spartips.I del två byter vi fokus och blickar västerut – mot Cap Verde i Atlanten. Där håller det onoterade svenska bolaget Global Atlantic Fishery på att bygga både fiskeflotta och fabrik, med målet att ta klivet in på börsen. Vi gästas i studion av grundaren Per Mauritzson och ekonomichefen Jonni Olin som berättar om den spännande satsningen, den pågående kapitalanskaffningen och en möjlig börsnotering. Länkar till mer info om medverkande och deras bolag:• https://www.montrose.se• https://globalatlanticfishery.comAktier som nämns i poddenNovo NordiskEli LillyEvolutionEmbracerBHGByggmaxMillicomInvestorTeslaOpendoorK33AsmodeeMed flera Disclaimer:Kom ihåg att inget i denna podd ska ses som investeringsråd. Alla investeringar är förenade med risk. Vissa av bolagen som medverkar kan ha betalat för sponsring eller rådgivning. Gör alltid din egen analys.

Ibland är de största berättelserna inte de som utspelar sig i gudarnas gyllene salar, utan de som viskas av vattnet som flyter genom vårt landskap. Vissa platser är mer än bara geografi. De är levande arkiv, flytande minnen.I detta avsnitt lämnar vi Yggdrasils krona och sätter fötterna på den skånska myllan. Vi ska följa en vattenväg som har varit en livsåder, en gränslinje och ett slagfält i tusentals år. En å vars namn bär på ett eko av en helig, förkristen tid.Låt oss följa Helge å, och lyssna till ån som minns.Detta avsnitt är skrivet och producerat av Linus Borgström för Folkpodden/Frontier Unknown Productions.Musik i avsnittet:Ancient river flow - ATMOS (Linus Borgström)*Wishing Well - Jon BjörkSurge of Snakes - Jon BjörkThe Goths - Bonnie GraceDen Heliga Ån - ATMOS (Linus Borgström)*All musik och ljudeffekter utom * licensierade via Epidemic Sound. * Text skriven av Linus Borgström, musik skapad via Suno.Copyright 2025 Linus Borgström / Folkpodden / Frontier Unknown Productions

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rutiner. Vissa älskar dem, vissa hatar dem. Och idag pratar vi om just det - för tänk om det inte är rutiner vi ogillar, utan att de speglar en livsstil som vi inte vill ha? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Måndag och många är tillbaka på jobbet. Det är rapportperiod och en intensiv period framåt för småbolagsälskare. Vi tackar fina PinPoint som sponsrar dagens avsnitt!Vi börjar tjöta om flertalet olika rapporter som vi sett flyga förbi (00:04:52). Det är många stora rörelser där ute, både på upp- och nedsidan. Det blir sedan snack om Evolution (00:24:26) och den evigt långa sagan kring blankarraporten från 2021. Den verkar aldrig ta slut och blossade upp igen här under veckan. Osäkerhet och oklarheter är inget marknaden gillar och aktien gick ner ganska rejält. Sedan blir det Fractal Gaming (00:47:35), som rapporterar sin Q2:a. Svag tyckte marknaden som handlade ner aktien 15%, likt Hästen förutspått. Det påpekar han även nöjt. Produktmarginalen var svag pga tariffer, frakter och annat måg. Detta påverkade EBIT negativt. Vissa har även frågat sig lite kring segmentet ”Övrigt” som minskade qoq. Lite oklart framåt även om det finns ingredienser som kan vara positiva för Fractal framåt. Sedan blir det snack om Hellofresh (01:13:26). Marknaden handlade ner HFG rejält på rapport och medgången har fortsatt. Kollar man på caset så ser det väldigt billigt ut just nu, och frågan är om marknaden har fel eller kanske svenska investerare med Gött Tjöt som en av dem. 2026 blir spännande, minst sagt. Sedan blir det Veckans Volley (01:56:38) som avslutar det hela som vanligt. Återigen tack till SAVR och PinPoint!Kolla in vår SAVR-portfölj på Twitter/X och Bluesky: @GottTjotAktierMaila in till: gotttjotomaktier@gmail.comFölj oss på Twitter/X och Bluesky: @GottTjotAktier, @MarkusGedda & @aktiehesten-(00:04:52) - Rapporter(00:24:26) - Evolution(00:42:18) - Regleringen i UK(00:47:35) - Fractal Gaming(01:13:26) - Hellofresh(01:56:38) - Veckans VolleySupport this show http://supporter.acast.com/nantingomaktier. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Snart är allt förändrat! Inget kommer bli sig likt! Nästan varje dag går det att läsa artiklar om AI. Vissa talar om undergång. Andra om en ny gyllene era. Men hur farlig, eller fantastisk, är egentligen det vi kallar AI? Tänk om det negativa är överdrivet, och det positiva med AI är något helt annat än vad vi tror?

Geting- och insektsplågan är här, och med det olika typer av reaktioner i samband med dessa stick. Vissa livshotande, andra lokala reaktioner. Oscar Berg barnläkare förklarar vad som är viktigt att vara uppmärksam på, och när ditt barn behöver akut vård. Men även tips att tänka på för att undvika stick, samt vilka huskurer och läkemedel som kan lindra.Även om insektsbett inte är farligare för barn än för vuxna, så kan barn inte alltid förklara eller tyda tecken på allergi.Så in och lyssna, inte bara när det surrar runt picknickfilten eller vid fikabordet, utan för att alltid vara förberedd......och för att vi även "sticker" hål på några myter om getingar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vissa band blir ett soundtrack. Andra blir en del av ditt DNA. För Magnus Reuterdahl är Kiss det senare. I det allra första avsnittet av ”Hot in the Shade – eller äntligen semester” bjuder han in oss till sitt allra heligaste: den livslånga kärleksaffären med ett band som definierat honom. Hör honom berätta med en glöd som smittar av sig, om hur fyra sminkade hjältar från New York kunde tända en eld som aldrig slocknar. Som vanligt blir det samtal om annat Kiss relaterat under färden... Chapters 00:00 Introduktion till Kiss och Magnus Reuterdahl 03:03 Magnus Reuterdahl bakgrund och passion för Kiss 05:58 Kiss som en personlig fristad och musikaliskt inflytande 10:04 Kiss genom åren: En resa genom skivor och minnen 24:54 Reflektioner över Kiss-album och deras betydelse 49:58 Avslutande tankar och framtidsutsikter

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag tar vi först i reaktionerna efter att statsminister Ulf Kristersson berättat, i en intervju med Dagens Industri, att han använder AI i jobbet. Men hur farligt är det egentligen? Vissa höjer ett varningens finger och menar att man borde vara försiktig. Medan andra tycker inte att det är någon fara på taket.Lite senare pratar vi om ett par som hade sex i Kärlekstunneln på Gröna Lund. Något som nöjesparken inte tycker är okej – oavsett hur kär man är.

Denna veckan har vi bjudit in en gäst, ingen mindre än Mikkel som faktiskt varit med och gästat podden förut. Vissa kanske känner igen honom mer som mannen med hatten eller han som pratar med hästar. Mikkel får presentera sig själv och berätta vad han gör innan vi kommer in på många bra lyssnarfrågor. Förhoppningsvis kan han lösa några av era problem med att tex få tag på hästen i hagen eller spraya den med flugspray… 

Är du en dammråtte-jägare eller står du ut med mer än lite skit i hörnen? Ring in och berätta vad städningen betytt i ditt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa tycker det räcker med en storstädning till jul, andra putsar och fejar varje dag. Vilken typ är du? Och vilket förhållande har du till det ständigt omdiskuterade ämnet städning?Kanske har du en dråplig historia i städ-miljö som du vill berätta.Dela med dig av din berättelse i Karlavagnen, Sveriges största samtalsrum.Ring eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram.

För att få bättre lönsamhet och en mer miljövänlig odling blir dagens bönder mer skärmberoende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20 november 2024. Vi följer med den västgötske bonden Emil upp i traktorhytten. Där sitter han i skenet av tre skärmar och följer hur traktorn rör sig och hur såmaskinen och gödselspridaren potionerar ut gödsel och utsäde. Behovet av gödsel kan variera på ett och samma fält. Vissa delar av fältet behöver mycket medans andra klarar sig med lite mindre gödsel. Emil har med jämna mellanrum över fälten tagit jordprover som analyserats på laboratorium, för att får reda på gödselbehovet, och varje prov har sin exakta gps-punkt.Den här informationen används för att skapa en styrfil, som med satelitpositionering gps, styr gödselpridarens dator så att rätt mängd gödsel hamnar på rätt plats. Camilla Widebeck , programledarecamilla.widebeck@sr.seGustaf Klarin, reportergustaf.klarin@sr.se

Gedda hinkar öl i Polen och känner in pulsen på Gdansks gator. Det stoppar inte Hästen, som lånat in den unge och duktige Albin ”Gnuinvestor” Eriksson. Det blir casesnack i två timmar, då det är det vi gillar mest. Albin bjuder på totalt fem case: Nelly (00:07:39), Avtech (00:25:51), Arla Plast (01:00:22), Unlimited Travel Group (01:34:04) och även Fractal (01:17:52). Nelly (00:07:39) har gjort en fantastisk resa och levererade senast en riktig kioskvältare till rapport. Albin pitchade caset för Hästen för ett år sedan, men han lyssnade inte…. Kursen har gått urstarkt i år, varför detta? Och finns det eventuellt någon uppsida kvar?Albin flyger vidare till lilla fina Avtech (00:25:51) som levererar nya avtal och härlig tillväxt. Vi har dragit caset tidigare, men Albin har gjort hemläxan på riktigt här och ger mer färg till caset. Vissa risker kanske, men stor potential. Ett snabbt skifte till plastskivor och Arla Plast (01:00:22). Bolaget har gjort ett förvärv i Spanien som pressar marginalerna. Bolaget har tidigare lyckats lyfta marginalerna fint i tex Tjeckien och lyckas man med det framåt… ja, då är det EV/EBIT kolgruva ett år ut. Resebyråer är kanske inget på allas läppar, men Unlimited Travel Group (01:34:04) är något som fångat Albins intresse. Någon form av roll-up story i resebranschen med ett nyligen genomfört norrländskt förvärv. Kan detta lyfta lönsamheten och ge lite skjuts till kursen framåt?Sist men inte minst är finfina Fractal som inte är någon nykomling i podden (01:17:52). Albin ger oss en go update här och han tror att 2025 kan bli bolagets år med lyckade produktsläpp i bagaget. Det är också Albins största innehav. Vi avslutar med lite löst snack och sedan tackar vi för oss!Kolla in vår SAVR-portfölj på Twitter/X och Bluesky: @GottTjotAktierMaila in till: gotttjotomaktier@gmail.comFölj oss på Twitter/X och Bluesky: @GottTjotAktier, @MarkusGedda & @aktiehesten-(00:07:39) - Nelly(00:25:51) - Avtech(01:00:22) - Arla Plast(01:17:52) - Fractal Gaming(01:34:04) - Unlimited Travel GroupSupport this show http://supporter.acast.com/nantingomaktier. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Juniornyheterna om att många vänder sig till AI-chattbottar för att känna sig mindra ensamma, om att 16-åringar i Storbritannien ska få rösta i nästa val och om att sälja hästbajs som sommarjobb. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Trumpsmäll, kronrally och lågkonjunktur. Det råder ingen brist på utmaningar för storbolagen, som fungerar som en motor för hela ekonomin. Deras betydelse är enorm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Effekterna av handelskriget syns nu tydligt i flera av börsbolagens kvartalsrapporter. Även den starkare kronan gör avtryck. Bland annat hos Ericsson, SKF och Sandvik. Vin och vatten i kvartalsrapporternaMen trots alla snubbeltrådar som finns där ute just nu beskriver bolagscheferna sina resultat som robusta och starka. Vissa redovisar en rekordhög orderingång. “Det har gått ganska bra”, sammanfattar Lars Söderfjell, aktiechef på Ålandsbanken, kvartalsrapporterna. ”Utfallet har blivit ungefär som väntat, till och med bättre än befarat i vissa fall”.Viktiga för skatteintäkter och anställningarFör Sverige är storföretagens betydelse enorm. Och de har dessutom stärkt sin roll i det svenska näringslivet, både när det gäller andelen anställda och försäljning, säger Tom Johansson, statistiker på SCB.Nedskärningar och besparingarMen nu flaggar flera av dem för ytterligare nedskärningar. Bland annat för att kompensera för valutasmällarna och handelstullarna. ”Jag ser en uppenbar risk framåt”, säger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges ingenjörer.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Lars Söderfjell, aktiechef ÅlandsbankenVictor Jensen, reporter EkonomiekotTom Johansson, statistiker SCBJohan Kreicbergs, samhällspolitisk chef Sveriges ingenjörerBörje Ekholm, vd EricssonStefan Widing, vd SandvikHåkan Samuelsson, vd Volvo CarsJohan Torgeby, vd SEBBenjamin Dousa (M), utrikeshandelsministerElisabeth Svantesson (M), finansministerekonomiekotextra@sverigesradio.se

Långt bortom tidens gräns finns en ö dit stjärnor faller för att dö. Himlen ovan är tom, men marken glöder upplyst av de sista minnena från döende ljus. I detta ljudbrev från en bortglömd resenär möter vi en tyst samlare av stjärnor, hör de sista viskningarna från brinnande själar, och börjar ana vad det innebär att bli ihågkommen när allt annat försvinner. “Vissa stjärnor dör med skam. Andra med tacksamhet. De flesta… dör ensamma.” En berättelse om kosmisk exil, stillsam sorg och minnets sköra skönhet i ett universum som glömmer. Poetisk. Ensam. Djup. Tacksam om man vill prenumerera på podden:) Det betyder mer än va du anar!

Oscar Bergholm på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Branne Pavlovic och Margret Atladottir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spaniens stjärnskott Lamine Yamal fyllde 18 år i veckan och ställde till med fest – och fotbollsspelaren kritiserades efter att han ska ha hyrt in kortväxta som underhållning. Vissa menar att det kan bryta mot en av Spaniens lagar om kräkning mot funktionsnedsatta, och nu har en av underhållarna talat ut. Sen pratar vi om förhållandestandarder och vad som förväntas av en partner. Är trenden "princess treatment” ett hälsosamt sätt att behandla sin partner eller bara en massa orimliga krav?

Under kalla kriget byggdes ett omfattande nätverk av bunkrar och bergrum över hela landet – från dolda kommandocentraler till självförsörjande skyddsrum. Dessa anläggningar var konstruerade för att motstå attacker och möjliggöra liv under jord i veckor, med egna energikällor och vattenreningssystem.Rykten om hemliga tunnlar och aktiva bunkrar lever kvar, och vissa tror att anläggningar än idag står redo vid en ny kris. Dessa konstruktioner har blivit föremål för många myter och konspirationsteorier. Forumet Flashbacks tråd om Riksbunkern har över 8 000 inlägg.I samarbete med Militärhistoriepodden publcierar vi podden Historia Nu samtal med idéhistorikern Peter Bennesved, till vardags verksam vid Totalförsvarets forskningsinsitut.Under andra världskriget byggdes civila och militära anläggningar för att skydda befolkningen. Men under kalla kriget genomsyrade bunkrarna det svenska landskapet – från enkla skyddsrum i stadskärnorna till underjordiska komplex konstruerade för att motstå kärnvapenattacker.Bunkrarna byggdes inte bara av militära skäl utan även för att inge trygghet. Myndigheterna betonade vikten av beredskap men hemlighöll detaljer om de mest strategiska anläggningarna. Detta skapade en dubbel verklighet: en öppen diskussion om civilförsvaret och en hemlig försvarsstruktur.Efter andra världskriget ersattes hotet från Nazityskland av fruktan för Sovjetunionen, vilket ledde till en ny försvarsstrategi där hela samhället skulle kunna motstå en attack. Skyddsrummen blev en integrerad del av stadsbilden och totalförsvaret utvecklades.Under kalla kriget byggdes bunkrar, bergrum och kommandocentraler över hela landet. En del var offentliga skyddsrum, men många var dolda och endast tillgängliga för militära eller statliga funktioner. Bergrumsanläggningar som Hemsö fästning och Aspöanläggningarna var en del av en hemlig försvarsstruktur inför en eventuell sovjetisk invasion.Bunkrarna skulle fungera som självförsörjande enheter under lång tid. Många hade egna energikällor, vattenreningssystem och förråd. Vissa kunde hysa hundratals personer i flera veckor, medan andra var mindre observations- eller sambandscentraler.Många historier om kalla krigets försvarsanläggningar lever kvar. Vissa tror på ett nätverk av tunnlar som förbinder bunkrarna, medan andra spekulerar i att vissa anläggningar fortfarande är operativa.En seglivad myt är att det finns ett dolt tunnelsystem under Stockholm som kopplar samman strategiska byggnader. Enligt vissa teorier skulle det kunna användas av regeringen vid en attack, medan andra tror att det är en kombination av gamla järnvägstunnlar och gångar som med tiden fått en mytisk aura.En av de mest omtalade anläggningarna är Riksbunkern, som enligt rykten skulle fungera som en skyddad plats för regeringen vid krig. Dess exakta plats och funktion är okända, men den sägs vara insprängd i berget någonstans i Stockholmsområdet och utrustad för att hysa landets ledning under en längre tid.Det spekuleras i att bunkern är förbunden med ett tunnelsystem, vilket skulle göra det möjligt för regeringen att förflytta sig utan att gå ut i det öppna. Dessa rykten har aldrig bekräftats, men stärks av att Sverige hade en omfattande beredskap för att skydda sin ledning under kalla kriget.Bildtext: Femörefortet i Oxelösund – en av Sveriges mest avancerade kustförsvarsanläggningar under kalla kriget. Nu museum. Av Xauxa Håkan Svensson - Own work. CC BY-SA 3.0Musik: Underground Bunker av LIVINGFORCE. Storyblock AudioLyssna också på Sverige och det kalla kriget: Den andra stormaktstiden (del 3) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Philip Carlsson på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Assaad Daoudi och Love Lyssarides. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har blossat upp en trend på sociala medier om att man ska dyka upp på dejt ofixad, i mjukiskläder och gärna utan smink - då flera påstår att det är det säkraste kortet för en genuin dejt, rapporterar GP. Vissa tycker till och med att man ska dyka upp så ful som möjligt och i kommentarerna på Tiktok är det spridda åsikter om det här fenomenet.

Det råder ingen brist på e-postbaserade nyhetsbrev. Varje dag väller det in nyhetsbrev från organisationer som vill ha vår uppmärksamhet. Vissa nyhetsbrev är helt fantastiska, andra nyhetsbrev är minst sagt oönskade. Tyvärr har de mindre seriösa nyhetsbrevssändarna gjort det onödigt svårt att lämna deras nyhetsbrev. Länken för att sluta prenumerera kan ta prenumeranterna till en webbsida där de måste knappa in sina mejladresser eller manuellt bocka av sig från en mängd olika listor. Bedragare kan också utnyttja länken för att avprenumerera. Bedragarna kan låta länken leda till en webbsida som försöker lura av prenumeranterna deras inloggningsuppgifter, något säkerhetsföretaget DNS Filter varnade för i en intervju med Wall Street Journal i början av sommaren. Den förhållandevis nya standarden One-click Unsubscribe löser båda problemen. Med ett enda knapptryck kan e-postappar meddela kompatibla nyhetsbrevstjänster att en prenumerant vill lämna en nyhetsbrevslista. I takt med att allt fler nyhetsbrevstjänster får stöd för tekniken lär e-posttjänsterna ställa krav på att tekniken används för att nyhetsbreven ens ska levereras. Google har redan infört ett sådant krav för alla nyhetsbrevssändare som skickar fler än 5 000 mejl per dag till Gmail-mottagare. I veckans podd pratar Peter och Nikka om fördelarna med den nya standarden. Nikka berättar också varför han, trots tillkomsten av One-click Unsubscribe, fortsätter att skapa unika e-postalias för alla nyhetsbrev som han prenumererar på. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd308.

Vad krävs för att en kändis ska ta sig fram i politiken? Medverkan i Robinson, bakgrund i Army of Lovers eller räcker det med att vara kändisadvokat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommarspecial – Den här veckan om kändisarna som vill till riksdagen. Många är kändisarna som har drömt om en politisk karriär, men långt ifrån alla har kommit hela vägen fram. Vissa har gått den långa vägen via kommunpolitiken, andra har glidit in på en räkmacka och blivit statsråd. Helena Gissén och Fredrik Furtenbach tittar närmare på frågan och förklarar om det svenska politiska systemet är bra eller dåligt för kändisar.Medverkande: Fredrik Furtenbach och Helena Gissén, Ekots inrikespolitiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Du har säkert sett dem – de där fulsöta dockorna som folk bokstavligen slåss om och som dinglar från kändisars märkesväskor. En samlarfigur som på kort tid blivit ett globalt fenomen. Vissa säger att framgången handlar om smart marknadsföring, men andra menar att det handlar om något mycket mörkare. För på sociala medier viskas det om en förbannelse. Om att dockorna är mer än bara plast och färg – att de bär på något. En närvaro. Något som inte vill dig väl.Det här är Spöktimmen Short – vårt nya format där vi släpper korta avsnitt om aktuella ämnen.Fall: LabubuMusik”Come out and play” av DesperateMeasurezcreativecommons.org/licenses/by/3.0/ KontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vissa platser går inte att hitta de väntar på att man ska falla ner i dem. I det här avsnittet skriver en före detta medlem i en glömd sekt ett sista brev om gropen som stirrar upp mot natthimlen. Ingen karta leder dit. Inget ljus återvänder. Men för den som kliver ner väntar något uråldrigt i tystnaden inte för att svara, utan för att se. Vad händer när mörkret inte slukar dig… utan förstår dig fullständigt?

Natten mellan den första och andra februari 1959 dör nio unga skidåkare på ett mystiskt sätt i norra Uralbergen. Deras tält hittas uppskuret från insidan och kropparna ligger utspridda över fjällsluttningen. Vissa har brutna revben, andra är halvnakna och en saknar tungan. Teorierna är många — kom en lavin? Var det ett militärt experiment? Eller något helt annat?I över 60 år har expeditionen varit ett stort frågetecken för forskare och konspirationsteoretiker — men nu har ny information kommit fram. Och kanske, bara kanske, har vi kommit ett steg närmare sanningen om mysteriet vid Dyatlovpasset.Musik”Requiem Demo (Horror)” av ianchenmusiccreativecommons.org/licenses/by/3.0/ KontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vissa aktier är sötare än andra – en sådan aktie är Nordeuropas ledande konfektyrbolag Cloetta med några av de starkaste varumärkena på marknaden. För vem har inte hört talas om “tag det rätta, tag Cloetta” från 1921 eller “Go och Gla, Kexchoklad” från 1995. Mina personliga favoriter är Center, Polly och Kexchoklad men faktum är att just choklad faktiskt utgör en mindre del av bolagets produktmix. I höstas fick bolaget en ny vd och det ifrågasatta fabriksbygget lades i malpåse samtidigt som aktien stigit +66% sen ettårslägsta. Därför är det hög tid att spana in bolaget igen. Med mig i avsnittet har jag bolagets nya vd sedan i höstas Katarina Tell som berättar allt vi behöver veta just nu och lite till. Psst... visste du att svenskt lösviktsgodis kan kosta uppemot 500 kr/kilo i USA? Delikat lyssning på dig, Nicklas

Under kalla kriget byggdes ett omfattande nätverk av bunkrar och bergrum över hela landet – från dolda kommandocentraler till självförsörjande skyddsrum. Dessa anläggningar var konstruerade för att motstå attacker och möjliggöra liv under jord i veckor, med egna energikällor och vattenreningssystem.Rykten om hemliga tunnlar och aktiva bunkrar lever kvar, och vissa tror att anläggningar än idag står redo vid en ny kris. Dessa konstruktioner har blivit föremål för många myter och konspirationsteorier. Forumet Flashbacks tråd om Riksbunkern har över 8 000 inlägg.I podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med idéhistorikern Peter Bennesved, till vardags verksam vid Totalförsvarets forskningsinstitut.Under andra världskriget byggdes civila och militära anläggningar för att skydda befolkningen. Men under kalla kriget genomsyrade bunkrarna det svenska landskapet – från enkla skyddsrum i stadskärnorna till underjordiska komplex konstruerade för att motstå kärnvapenattacker.Bunkrarna byggdes inte bara av militära skäl utan även för att inge trygghet. Myndigheterna betonade vikten av beredskap men hemlighöll detaljer om de mest strategiska anläggningarna. Detta skapade en dubbel verklighet: en öppen diskussion om civilförsvaret och en hemlig försvarsstruktur.Efter andra världskriget ersattes hotet från Nazityskland av fruktan för Sovjetunionen, vilket ledde till en ny försvarsstrategi där hela samhället skulle kunna motstå en attack. Skyddsrummen blev en integrerad del av stadsbilden och totalförsvaret utvecklades.Under kalla kriget byggdes bunkrar, bergrum och kommandocentraler över hela landet. En del var offentliga skyddsrum, men många var dolda och endast tillgängliga för militära eller statliga funktioner. Bergrumsanläggningar som Hemsö fästning och Aspöanläggningarna var en del av en hemlig försvarsstruktur inför en eventuell sovjetisk invasion.Bunkrarna skulle fungera som självförsörjande enheter under lång tid. Många hade egna energikällor, vattenreningssystem och förråd. Vissa kunde hysa hundratals personer i flera veckor, medan andra var mindre observations- eller sambandscentraler.Många historier om kalla krigets försvarsanläggningar lever kvar. Vissa tror på ett nätverk av tunnlar som förbinder bunkrarna, medan andra spekulerar i att vissa anläggningar fortfarande är operativa.En seglivad myt är att det finns ett dolt tunnelsystem under Stockholm som kopplar samman strategiska byggnader. Enligt vissa teorier skulle det kunna användas av regeringen vid en attack, medan andra tror att det är en kombination av gamla järnvägstunnlar och gångar som med tiden fått en mytisk aura.En av de mest omtalade anläggningarna är Riksbunkern, som enligt rykten skulle fungera som en skyddad plats för regeringen vid krig. Dess exakta plats och funktion är okända, men den sägs vara insprängd i berget någonstans i Stockholmsområdet och utrustad för att hysa landets ledning under en längre tid.Bildtext: Femörefortet i Oxelösund – en av Sveriges mest avancerade kustförsvarsanläggningar under kalla kriget. Nu museum. Av Xauxa Håkan Svensson - Own work. CC BY-SA 3.0Musik: Underground Bunker av LIVINGFORCE. Storyblock AudioLyssna också på Sverige och det kalla kriget: Den andra stormaktstiden (del 3)Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svingerudsteinen hittades nästan slumpartat hösten 2021 i en gravplats vid Tyrifjorden nordväst om Oslo i Norge. Svingerudsteinens runor ristades så tidigt som år ett till år 250 e. Kr. Det gör den till världens äldsta runsten som vi känner till.De upp till 2 000 år gamla inskriptionerna är från den allra äldsta perioden i runskriftens gåtfulla historia. Runskriften uppstod bland germaner sannolikt utifrån det latinska alfabetet, alternativt det grekiska eller etruskiska.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristel Zilmer, professor i runologi vid Kulturhistoriska museet i Oslo.Runor är skrivtecken som uppstod århundradena efter Kristi födelse och brukades av germaner. "Runraden" kallas futhark på grund av de sex första runornas ordningsföljd: ᚠᚢᚦᚬᚱᚴ (jämför alfabet). De äldsta runfynden härrör från det sena 100-talet e.Kr. Flera olika runrader användes för olika språk, och vissa runtecken införlivades även i varianter av det latinska alfabetet, vilket allteftersom (i Norden på 1000–1200-talet) ersatte runorna, även om spridda bruk av dessa länge levde kvar på sina håll – i Dalarna skrevs det exempelvis runor ända in på 1800-talet.Den rödbruna Svingerudsteinen är inte större än 31x32. De som ristade talade fornnordiska som är moderspråket för de nordiska språk som idag talas i Skandinavien. På stenens framsida framträder åtta runor tydligt bland andra inskriptioner. Omskrivet i bokstäver står det: idiberug. Är stenen gjord "för Idibera"? Eller var det meningen att man skulle skriva namnet "Idibergu" eller släktnamnet "Idiberung"?Stenen har flera typer av gravyrer. Vissa linjer bildar ett rutmönster, det finns små sicksackfigurer och andra intressanta saker. Alla markeringar är inte språkliga, och man kan få intrycket av att någon har imiterat, utforskat eller lekt med att skriva. Kanske höll en eller flera personer på att lära sig att hugga runor.C14-datering av de övriga gravfynden visar att stenen härstammar från en tidpunkt mellan åren 0 och 250 efter Kristus. Epoken är känd som romersk järnålder. På stenen finns en blandning av olika inskrifter, för det mesta tunna streck som påminner om klotter. Den tydligaste inskriptionen är åtta runor som bildar ordet ”idiberug”.Skrivsätten i äldre inskrifter varierade mycket, och språket förändrades mycket från det att dessa runor ristades fram till vikingatiden och medeltiden. Det är därför krävande att tolka budskapet på stenen.Bild: Svingerudsteinen hittades i en flatmarksgrav i Svingerud nordost om Oslo vid utgrävningar som genomfördes av Kulturhistorisk museum i Oslo. Daterad genom andra gravfynd bedöms den vara från år 0- 250 evt. Fotograf: Urban Lindstedt Bild: Urban Lindstedt Musik: Electra to the Baltic Sea av Giuseppe Rizzo, Storyblocks audio. Lyssna också på Ölands fornborgar – kultplatser och försvarsanläggningar. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Verket som värker är det lyssnarna som bestämmer vilket verk vi ska lyfta fram. Eva Selin i Stockholm väljer Dmitrij Sjostakovitjs tionde symfoni. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa konstupplevelser förändrar livet. För Eva Selin blev mötet med Dmitrij Sjostakovitjs tionde symfoni för mer än fyrtio år sedan, helt avgörande.För P1 Kulturs reporter Anna Tullberg berättar hon historien om Verket som aldrig slutar värka i henne.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Innehåll:Presidentval i Polen. Vilken roll spelar det för Europa?Reportage om varför vi fortsätter konsumera trots att vi kanske borde sluta?Vilken årstid doftar mest, och vilka dofter förknippar vi med just sommaren?Reportage från Finland där ökad turism innebär påfrestningar för lokalbefolkningenKrönika av Katarina BarrlingPanelen: Stig-Björn Ljunggren, Sydöstran, Olof Ehrenkrona, SvD, Annie Croona, Dagens ETCReportage från Sydkorea där klyftan mellan unga män och unga kvinnor är stor inför presidentvalet 3 juni.En amerikansk domstol för internationell handel meddelade i veckan att Donald Trumps importtullar skulle stoppas, men Trumps administration överklagade snabbt. Hur ser relationen mellan president Trump och domstolarna ut idag i USA?Satir - ”Radioskugga”Rapport från Paris där det blev mycket stökigt efter att fotbollslaget Paris Saint-Germain vunnit Champions League.Om nödläget i Gaza och omvärldens reaktioner.I nästa vecka hålls ett avgörande möte för Natos försvarsministrar. Det blir den sista sammankomsten inför toppmötet i Haag i sommar. Vad står på spel?Kåseri Helena von ZweigbergkProgramledare: Nina BennerProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Nicola Pryke

Internet har länge dominerats av ett fåtal stora bolag. Men nu kan Google och Meta tvingas kapa av några av sina mest lönsamma delar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Techjättar i blåsväder – nu ska framtidens internet avgörasBåde Google och Meta, som äger Facebook och Instagram, fajtas just nu i domstol. Blir det som den amerikanska konkurrensmyndigheten FTC och justitiedepartementet DOJ vill kommer bolagen styckas upp.Trump – en oförutsägbar maktfaktorMen den stora jokern i leken är som vanligt Donald Trump, som länge haft ett hot-and-cold-förhållande med teknikjättarna. Vissa har varnat för att rättssystemet kan rundas genom separata ”deals”.Ny digital verklighet – konkurrensen hårdnarBolagen själva menar det digitala landskapet helt annorlunda ut idag än när monopol-rättegångarna drogs igång. Nu finns starka konkurrenter som ChatGPT, Tiktok och Snapchat som redan skakat om den gamla maktbalansen på nätet.Programledare och producentHanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Katarina Andersson, frilansjournalistSven Carlsson, gräv- och teknikreporter EkotAndrew Ferguson, chef FTCLina Kahn, fd chef FTCDonald Trump, president USAJoe Biden, fd president USAMark Zuckerberg, vd Metaekonomiekotextra@sverigesradio.se

Den 25 december 1119 svär nio riddare munk-eden i Jerusalem och bildar Tempelherreorden, vars uppdrag är att skydda pilgrimer på väg till Israel. Orden växer snabbt och bygger ett framgångsrikt handels- och bankimperium, vilket gör dem till en av tidens rikaste religiösa organisationer. När de upplöses nästan två sekel senare lever myten om deras rikedomar och skatter vidare. Vissa tror till och med att de fortsatte påverka världen i hemlighet.På 1900-talet inspirerar Tempelriddarna två män, Joseph Di Mambro och Luc Jouret, att grunda Soltempelorden, en sekt som börjar som ett självutvecklande community men snart blir en strikt organisation. Den slutar med att 74 personer mister livet.Manusförfattare: Tove VahlneHör alla avsnitt av denna säsong redan nu i podplay-appen eller på podplay.seKällor:Podd - CULTSPodd - SekterDokumentär - WITNESS - The order of the Solar Temple cult documentary (Dailymotion)BritannicaNewreligiousmovementsHistory.comHistoria.nuSo-rummetBBCPopularhistoria.seNyTimesTorontosun

Begreppet propaganda för tankarna till lögner och manipulation, men det började som ett heligt uppdrag att försvara den katolska tron gentemot reformationen. Under världskrigens totalmobilisering på 1900-talet fick propagandan sin moderna karaktär. Radio och film skapade helt nya möjligheter för masspåverkan.Totalitära regimer som Nazityskland och Stalins Sovjet förfinade propagandans estetik och metodik. Affischer, parader, tal och slogans blev verktyg för att forma både verklighetsbild och folkvilja. Och i Sverige och Finland har propagandans verktyg använts för att få oss att dricka mjölk.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Mats Bergman, professor i kommunikation vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet och aktuell med skriften Propaganda. Detta är ett betalt samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.Enligt en etablerad definition är propaganda en avsiktlig, systematisk ansats att utforma perceptioner, manipulera kognitioner och styra handlingar i syfte att gynna sändarens mål. Det centrala är alltså inte nödvändigtvis lögnen, utan ensidigheten och manipulativiteten. Propagandan är inte dialogisk utan monologisk – inte inriktad på att främja förståelse, utan lydnad.Vissa forskare har dock menat att denna syn är för snäv. De menar att propaganda inte bara handlar om vilseledning, utan om att konstruera verklighet – att forma identiteter, offentligheter och hela samhällsnarrativ. Med denna förståelse rör sig propaganda inte bara i informationssfären utan i själva ontologin. Den bygger inte bara falska bilder, utan formar själva det som uppfattas som verkligt.På 1600-talet inrättade påven Gregorius XV myndigheten Sacra Congregatio de Propaganda Fide – en institution med syfte att sprida katolicismen och bekämpa reformationen. Det latinska propagare betyder att sprida, alstra eller utvidga – ett uttryck med både agrikulturella och militära undertoner.Men redan i det antika Egypten och Rom användes reliefer, mynt och texter för att förstärka makthavares legitimitet och militära triumfer. Caesar själv agerade propagandist i sina krigskrönikor, och även Bayeuxtapeten kan ses som ett ideologiskt verk som berättigar en erövring.Propagandans dystopiska potential blev tydlig, inte minst i George Orwells 1984, där språket i sig förvandlades till ett kontrollinstrument. Även efterkrigstidens kalla krig innebar ett ideologiskt mediekrig mellan öst och väst, där inte bara bomber utan också budskap var avgörande vapen.Men propaganda är inte alltid lögn. Flera kända propagandister – såsom Nazitysklands Joseph Goebbels – betonade faktiskt vikten av att hålla sig nära sanningen, om än i selektiv eller manipulerad form. Det är därför mer korrekt att tala om propaganda som en teknik för att forma verkligheten snarare än att alltid direkt förvränga den.Med digitaliseringens framväxt har propagandan återigen genomgått en förvandling. I dag är det inte längre enbart stater eller medier som står för påverkan – alla med en internetuppkoppling kan delta i informationskriget. Den nya propagandan är snabb, ofta automatiserad och gränslös.Bild: Beredskapspropaganda som vykort. Kalmar läns museum, Digitaltmuseum. Public Domain.Musik: Strolling Downtown av New Library Sounds. Storyblock Audio.Lyssna också på Från grötmiddag till ensam-sallad framför tv-n på 50 år.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan samma mjölk bli till så olika ostar? Krämig dessertost eller stark hårdost. Sofia Ågren förklarar i detalj vad som händer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Ost blir det alltid. Men att få osten att bli precis som man vill ha den, varje gång, det är en utmaning, säger hon.Sofia Ågren är branschansvarig för mejeri på Eldrimner, Sveriges resurscentrum för mathantverk. Eldrimner jobbar med att utveckla mathantverket i landet, bland annat genom kurser och rådgivning. Sofia kommer från Västerbotten och började sin ostbana som guide på Västerbottensosten. Men lärde sig göra ost i London. Vi träffas på gårdsmejeriet Sanda i Österhaninge utanför Stockholm. För att förklara ostmakandet utgår Sofia från tre ostar som gjorts där. På dagsfärsk mjölk från samma gård, med bara 30 kor.En lagrad hemost, som är en traditionell syrlig svensk ost. Dessutom en ost, ännu utan namn, mindre syrlig, elastisk och enklare att hyvla och lagrar snabbare. Och så en mjuk, vitmögelost.Men tekniken att göra ost av mjölk är densamma oavsett om man gör det som småskaligt hantverk, eller storskaligt och industriellt. Det är samma samspel mellan mikrobiologi, teknik och ostmästarkunskaper.Vad det kan bli för ost styrs av mjölken. – För varje mjölk, från varje gård, från varje individ, från dag till dag, kommer att skilja sig lite. Vilka fetter och proteiner, mineraler och mikroorganismer.– Osten är resultatet av en komplex värld. Sen har mejeristen sina parametrar att jobba med. Förhårdningstider, mängd löpe, vilka fetter och proteiner, mineraler och mikroorganismer. – En minut extra, en minut mindre, röra lite snabbare. Allt påverkar osten.Mejeristen styr hur osten syras, hur mycket den dräneras, och väljer vilka syrningskulturer och mognadskulturer som ska arbeta i osten. Vissa är bättre på att syra, medan andra skapar olika aromer.Sofia Ågren förklarar i detalj vad som händer när mjölk blir till ost.

Doldisen från ett träskigt vattendrag i Texas bidrog till att forma ljudet av modern musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rap-A-Lot praktikanten blev osannolikt en av hiphophistoriens betydelsefulla bakomscenenspelare genom sina stilbildande samarbeten med bland andra Scarface, Kanye West, Travis Scott ochThe Weeknd. På senare år har Mike Dean ställt sig i strålkastarskenet omringad av synthesizers från olika eror. Utrustning som skapar ljudspåret till festen innan undergången. Ett mörkt och på samma gång hoppfullt sound. Med en hård arbetsdisciplin och inkännande natur har synthguden och screwsonen väglett några av dom mest temperamentsfulla och lynniga perfektionisterna. Vissa kallar Mike Dean för musikindustrins motsvarighet till Tony Montana. Den fiktiva gangsterkaraktären i Brian DePalmas film ”Scarface”. Andra ser honom som hiphopens förklädde David Lynch (Gordon Cole i ”Twin Peaks”).I avsnittet intervjuar Mats Nileskär även Kanye West, The D.O.C, Scarface, Thee Sacred Souls, Bernie Worrell, George Clinton, Hawk och Dan Penn.

Kerry Lutz and Naresh Vissa critically examined the inefficiencies in government spending, particularly highlighting the waste associated with programs like USAID, Medicare, and Social Security. Naresh emphasized the lack of awareness among taxpayers regarding how their money is spent, advocating for transparency and accountability through zero-based budgeting to eliminate unnecessary expenditures. Both speakers discussed the potential for significant savings that could be redirected towards tax cuts or debt reduction, and they underscored the importance of using technology, including AI, to enhance government efficiency. They also noted bipartisan support for trimming excess spending as a means to reduce the national debt. The conversation further delved into the implications of political changes under the Trump administration, with Naresh expressing optimism about the potential for substantial tax cuts and economic growth. He argued that high taxes on wealthy individuals could harm various sectors, using the Indian wedding industry as an example of how reduced spending impacts the economy. Lutz and Vissa also discussed the adaptability of government workers in the private sector, with differing views on their prospects post-layoffs. Additionally, Naresh proposed increasing tariffs on China and simplifying the tax code to benefit lower-income individuals, while Lutz raised concerns about the feasibility of eliminating income tax. Both acknowledged the complexities of the current tax system and the need for reform. Find Naresh here: http://www.nareshvissa.com/ Find Kerry here: http://financialsurvivalnetwork.com/ and here: https://inflation.cafe

In this episode, Dr. Sriram Vissa, Chief Medical Officer and VP of Medical Affairs at SSM Health DePaul Hospital, shares insights into the hospital's unique initiatives, including tackling food insecurity and improving patient care. Dr. Vissa discusses the hospital's commitment to operational efficiency, employee engagement, and resilience in the face of financial headwinds, with a focus on delivering exceptional care in 2025.