Podcasts about detta

Town in Timiș, Romania

  • 3,507PODCASTS
  • 19,302EPISODES
  • 47mAVG DURATION
  • 1DAILY NEW EPISODE
  • May 25, 2025LATEST
detta

POPULARITY

20172018201920202021202220232024

Categories



Best podcasts about detta

Show all podcasts related to detta

Latest podcast episodes about detta

Framgångspodden
916. All Time Best Of - Björn Frantzén - Vägen till tre stjärnor: Om gastronomiska höjder & att skapa en upplevelse i världsklass

Framgångspodden

Play Episode Listen Later May 25, 2025 74:19


I detta All Time Best Of-avsnitt gör vi ett återbesök till när kocken Björn Frantzén besökte Framgångspodden!Som första restaurang någonsin i Sverige så fick Frantzén tre stjärnor i anrika Guide Michelin, något som endast ett hundratal ställen i världen lyckats med. Detta gör honom till en av världens främsta kockar.Vi pratar om hans resa från att som barn inte varit speciellt intresserad av mat alls, till att ha haft en dragning till kreativiteten och tävlingsmomenten i matlagningen. Vi får höra extrema historier från restaurangkök i London med köksmästare som misshandlar sina kockar när de gör fel, om Björns driv att vilja avväpna finkrogen, vad som krävs för att skapa en upplevelse i absoluta världsklass och massor av annat!Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Godmorgon, världen!
Regeringens Gazapolitik, sjukhushund på BB och kamp om framtidens järnvägar

Godmorgon, världen!

Play Episode Listen Later May 25, 2025 110:40


P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Israel, som siktar på att återerövra Gaza, har kontinuerligt attackerat palestinska mål under veckan. Attackerna får förödande individuella konsekvenser, och de drabbar speciellt barn. Detta samtidigt som svälten är fortsatt svår och kritiken mot Israel tilltar. Hör vår mellanösternkorrespondent Samar Hadrous om veckan som varit. Tyskland står orubbligt fast vid sin solidaritet med Israel, som följd av Förintelsen. Samtidigt genomgår Tyskland ett identitetsskifte 80 år efter krigsslutet. Hur ser relationen ut idag och vad vill Tyskland med sin Israel-politik? Reportage av Tysklandskorrespondent Daniel Alling.Öka handeln mellan USA och Ryssland inom bland annat energi – och häv alla sanktioner som införts mot Ryssland sedan 2014. Det är två av de förslag på eftergifter som Donald Trump har lagt fram för att få till en fred mellan Ryssland och Ukraina. Hur står det till med moralen i internationell handel? Hör Torbjörn Becker vid Östekonomiska institutet på Handelshögskolan.I ett forskningsprojekt vid Solna BB testar forskare vilken effekt det kan ha att låta en sjukhushund vara med vid förlossningen. För bara några dagar sedan födde Jenny Edner dottern Liv och med i salen var sjukhushunden Liona. Reportage av Lotta Myhrén.Höst, vinter och vår har de kämpat – unga orkestermedlemmar. Nu närmar sig sommaren och Sverige fylls av avslutningskonserter. I dag i Berwaldhallen bara ett längre stenkast bort från Radiohuset är det sommaravslutning för Kulturskolans orkesterskola – som är ett sorts ständigt pågående demokratiarbete där unga får ta plats med sin röster på scen och i samhället. En av orkestrarna är Centrala orkestern i Stockholm och Jesper Lindau träffade Eila Stark och Miron Yakob när de repeterade.Krönika Ulrika Knutson.Panelen med Fredrik Haage, Smålandsposten, Frida Wallnor, Dagens Industri och Daniel Swedin, Arbetet.I andra timmen:Kritiken av det Israel gör i Gaza har blivit alltmer intensiv, från bland annat FN, alla stora hjälporganisationer, mänskliga rättighetsorganisationer och en del länder, som till exempel Norge. I veckan rörde sig Sverige – en aning – till mer skarpa ordalag mot Israel. Hör Lisa Strömbom, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet om den svenska regeringens hållning i Gazafrågan.Efter sommaren kommer Trafikverkets förslag till ny nationell plan för vägar och järnvägar de kommande 12 åren. Och just nu vässar politiker runt om i landet argumenten för att just deras önskelista ska kunna infrias. Men hur långt kommer egentligen pengarna räcka? Reportage av Tobias Sandblad.Trumps tullar slår hårt mot Bangladeshs viktiga textilindustri. Reportage av Sydasienkorrespondent Naila Saleem.Satir av Radioskugga.Vad kan poesin betyda i Palestina? Samtal med Ida Börjel vars dokumentärdikter i ”Röd anemon” bygger på samtal med palestinska poeter på Västbanken.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz

Kvartal
Inläst: Mobben lyckades inte tysta mig

Kvartal

Play Episode Listen Later May 23, 2025 11:15


Varför är kolonialismen så känslig att forska om? Kvartal fick en pratstund med statsvetaren Bruce Gilley. Detta är den tredje och sista delen i denna artikelserie. De två första kan du läsa här och här. Av Henrik Höjer Inläsare: Magnus Thorén

Kvartal
Inläst: Ny forskning: Kolonialismen hade också positiva effekter

Kvartal

Play Episode Listen Later May 21, 2025 14:28


Vad hade kolonialismen för effekter? Ny forskning ifrågasätter invanda föreställningar. Detta är den första delen i en artikelserie. Inläsare: Staffan Dopping

Arsenal Göteborg Podcast 2.0
Ep. 440- “Justice4Kiwior”

Arsenal Göteborg Podcast 2.0

Play Episode Listen Later May 19, 2025 68:53


Avsnitt 440 av Arsenal Göteborg Podcast! Efter en vecka är podden tillbaka igen! Avsnittet börjar med återkoppling från förra veckans avsnitt innan det snackas om Arsenal-Newcastle 1-0 och Filip erkänner att han hade fel och Tobbe hade rätt. Vad tycker de två om den nya hemmatröjan? Vad tycker de om att eventuellt byta kapten till nästa säsong? Vad är det för dåliga vana Raya har lagt till sig? Vem sitter bredvid Gilberto? Vad säger de om Rice och hans skott? De pratar om Lewis-Skelly och Tobbe har en tes! Det pratas om perspektiv och titlar. Tobbe tar ut topp3 från matchen och den här gången är de inte helt överens och hur tänker de två om säsongens sista match, Southampton-Arsenal! Detta och mycket mer i detta avsnitt! 

TuttoSvenskan
#511 En korean

TuttoSvenskan

Play Episode Listen Later May 19, 2025 79:06


Malmö var Malmö igen och städade av HBK. Stort derbyfokus som tyvärr präglades av polisens offensiv. Bajens taktiska anpassning - rätt eller fel? AIK:s nya nivå i prestationerna och! Leach Holm om målformen och förskola Hisingen!TuttoSvenskan görs i samarbete med:Après - Den stora fotbollsresan:Ny styrka för er som vill ha starkare Après, Hypèr Strong finns i smakerna Cola, Spritz, Lemon Curd och Ice Tea Peach. Nu får du möjlighet att vara med om en oförglömlig fotbollsupplevelse i hjärtat av Napoli, Italien. Upplev fotboll i toppklass, gemenskap och exklusiva aktiviteter i den italienska värmen. För att fira vårt samarbete med Après ger vi dig och en vän chansen att vinna en plats på resan! Deltar gör du genom att använda koden "TUTTORESAN" när du handlar på https://apres.se/pages/tuttoresan – då får du också 15% rabatt på vår merch. Detta är ett meddelande riktat till personer över 25 år som redan brukar nikotinprodukter. Produkten innehåller nikotin som är ett mycket beroendeframkallande ämne.Golf Gamebook:Gör din golf ‍ännu roligare tillsammans med Golf Gamebook. En app där du har allt du behöver för att få ut det bästa av din golf, både på och utanför banan med enkelt scorekort och med live leaderboards blir rundorna både roligare och mer spännande för dig och dina vänner. Spela 20 olika spelformat, inklusive skins, matchspel samt flera lagvarianter som scramble och bästboll. Prova Gold-medlemskap gratis i 14 dagar och sen 599kr för ett helt år här: https://golfgamebook.go.link?adj_t=1nm4egxtTV4 Play:Se Allsvenskan via vår dunderdeal med TV4 Play! Via vårt samarbete med TV4 Play streamar du Allsvenskan, Superettan, Serie A, La Liga, Landskamper, Svenska Cupen och MYCKET annat för 249kr/mån (ord 349kr). Ni har erbjudandet här: https://www.tv4play.se/kampanj/tuttoATG:Läs om våra senaste tankar gällande spel på: https://www.atg.se/tutto. Upplev Elitloppet 2025 tillsammans med oss på TuttoSvenskan! Vi har styrt lite specialplåtar. Vi som står på dessa platser har tillgång till en egen bar, grymt häng och framförallt trav i världsklass. 24-25 maj smäller det och en plåt kostar 250kr per dag, kom ihåg limiterat antal platser så skynda er. https://secure.tickster.com/en/dr4lrywulx7rz5b/products?c=1b7hv4w18 år gäller för spel och stödlinjen.se finns om du upplever minsta problematik med spelande.MQ:Sommaren är runt hörnet, och då känns det helt rätt att Dobber hos MQ släppt en ny sommarkollektion. Det är snygga, avslappnade plagg som funkar oavsett om det är sommarkvällar vid Medelhavet, studentfiranden eller om du hänger kvar i stan. Vi vill slå ett slag för den kortärmade skjortan Fred – enkel men stilsäker, och Edmond-setet med overshirt och byxa som är klockrent för dom där sommarkvällarna. Just nu får du dessutom 20% rabatt med koden MQ20 – på MQ:s egna varumärken, både på dam och herr, online och i butik fram till 25 maj. Tack MQ för att ni gör sommaren lite snyggare!https://www.mq.se/inspiration/kampanjer/summer-classics-herr/utm_source=influencer&utm_medium=youtube&utm_campaign=cpc_tutto_campaign5-dam&utm_content=campaign5_tuttoSociala Medier:Instagram - TuttosvenskanTwitter - TuttosvenskanTikTok - TuttosvenskanTidskoder:00:00 Intro 03:30 Malmö 27:05 Händelserna innan derbyt26:00 Hammarby38:55 AIK54:55 Generellt om derbyt59:30 Samtal med Samuel Leach Holm1:14:45 Kvällens matcher 1:17:50 Avrundning Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

OBS
Långessä: Såret efter Hiroshima är fortfarande vidöppet

OBS

Play Episode Listen Later May 19, 2025 45:52


72 minuter tros det ta innan världen som vi känner den går under vid ett totalt kärnvapenkrig. Dan Jönsson reser till Hiroshima och ser hur ingenting tycks ha hänt och allt förändrats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.AtomvårSom ett förfärligt fossil från något av framtidens naturhistoriska museer ligger den där och ruvar i all sin nakenhet: den suddiga konturen, skuggan av en mänsklig kropp. Fortfarande tydligt urskiljbar efter så många år tecknar den sin svartnade silhuett i det slitna brottstycket av den stentrappa som fram till den 6 augusti 1945 utgjorde entrén till bankkontoret i Hiroshima. På morgonen den dagen, som verkade bli varm och solig, hade någon slagit sig ner på trappan i väntan på att banken skulle öppna; någon, som när atombomben briserade klockan kvart över åtta i likhet med tiotusentals andra invånare i denna storstad helt enkelt försvann, förintades i den extrema hettan. Men skuggan blev kvar. Framtida civilisationer till varnagel och besinning.Nu ingår stenen med skuggan bland artefakterna på Fredsmuseet i Hiroshima, bland föremål som smälta klockor, sönderbrända skor, väggbitar med spåren av det svarta, radioaktiva regn som följde senare på dagen – ett museum som i sin krampaktiga saklighet kramar hjärtat ur besökaren. Plötsligt förstår jag precis vad han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film ”Hiroshima, mon amour”, när han gång på gång förnekar att hans tillfälliga franska älskarinna skulle kunna förstå något: ”Tu n'as rien vu a Hiroshima.” Du såg ingenting i Hiroshima. Ute i parken blommar körsbärsträden; vid utgången skriver jag en rad i museets gästbok och hajar till vid något som någon har präntat dit ett litet stycke ovanför. ”If only they had surrendered earlier…” läser jag på engelska. Om de bara gett upp tidigare.Föreställningen att atombomberna över Hiroshima och Nagasaki var moraliskt försvarbara eftersom de gjorde slut på kriget och tvingade fram den japanska kapitulationen några veckor senare, hör till den västerländska historieskrivningens mest långlivade myter. Men sann, det är den inte. Bomben bör kallas för vad den var, en förbrytelse; vill man förklara den bör man förstå den som en maktdemonstration inte bara mot Japan utan kanske främst mot Sovjetunionen, vars röda armé i krigets slutskede avancerade mot de japanska öarna. Men förödelsen i Hiroshima ska också ses som det logiska slutsteget i en process som påbörjats nästan femtio år tidigare, en vetenskaplig omvälvning som redan i grunden hade skakat bilden av vår värld och vår plats i den. Människan hade dyrkat upp naturens lås, sprängt den gamla världsbilden i småbitar. Det återstod att demonstrera.Fram till dess hade naturvetenskapen varit överens om att materiens minsta beståndsdelar utgjordes av ett slags rörliga partiklar, atomer. Ordet atom användes första gången av den grekiske naturfilosofen Leukippos på 400-talet före vår tideräkning och betyder odelbar – när den moderna atomläran formulerades i början av 1800-talet var det alltså ett sätt att hävda just att vetenskapen i dessa elementarpartiklar hade identifierat en materiens orubbliga grund, en fast punkt. Den rubbades 1897, när fysikern Joseph John Thomson lyckades visa att atomen förutom sin positiva kärna också består av en mindre, negativ partikel, elektronen. Året innan hade Henri Becquerel upptäckt det som Marie Curie några år senare skulle ge namnet radioaktiv strålning, och decennierna som följde kom genombrotten slag i slag: makarna Curies utforskande av radioaktiviteten, Ernest Rutherfords kartläggning av atomens inre struktur och hans modell – som sedan utvecklades och förfinades av den danske fysikern Niels Bohr – av hur elektronerna kretsar runt kärnan som i ett litet solsystem.Människan öppnade dörren till atomåldern, och världen var förändrad. ”Upplösningen av atomen,” skrev den ryske konstnären Vassily Kandinsky 1913, ”var för min själ detsamma som upplösningen av världen. De tjockaste murar störtade med ens samman. Allt blev osäkert, instabilt, mjukt.” Det var ungefär samtidigt som Kandinsky gjorde sina första helt abstrakta bilder – och känslan av en värld i upplösning var han knappast ensam om. Kubister, futurister, rayonnister: alla försökte de på olika sätt spegla denna söndersprängda verklighet. ”Jag är en atom i universum,” skrev Hilma af Klint om sina målningar i serien ”Atom”, och i Paris uppförde dansösen Loïe Fuller sin experimentella ”Radiumdans” med fosforescerande kostymer och – enligt uppgift – Marie och Pierre Curie som förundrade åskådare.Men fascinationen för det nya och oerhörda bar redan från början på ett mörkt stråk. 1909 publicerade H G Wells sin autofiktiva roman ”Tono-Bungay” där kvacksalvaren George Ponderevo upptäcker det radioaktiva materialet ”quap”, ett ämne med en outsinlig inre energi som också med tiden drabbar dem som kommer i kontakt med det med en dödlig, lepraaktig sjukdom. Detta kärnfysikens janusansikte var alltså tidigt uppenbart för både forskare och konstnärer, liksom för den breda allmänheten. I USA inleddes mot slutet av 20-talet en rättsprocess när en grupp kvinnliga arbetare i en urfabrik, ”the radium girls”, stämde staten efter att många av dem drabbats av cancer på grund av exponering för fluorescerande radiumfärg. Bävande anade man i den nya fysiken samtidigt lösningen på många av mänsklighetens problem – och fröet till dess slutgiltiga undergång.Men någon väg tillbaka fanns inte. Modernitetens bild av den tekniska utvecklingen som ett framåtskridande till varje pris laddade atomteorin med en ödesmättad förening av utopiska löften och dödliga hot. Dadaisten Hugo Ball förkunnade hur ”elektronteorin orsakat en märklig vibration i alla ytor, linjer och former”, hur ”dimensionerna krökte sig och gränser föll”. Men det slutliga genombrottet kom först 1938 när en grupp tyska fysiker gjorde upptäckten att en urankärna kunde klyvas när den besköts med neutroner. Och hur det då frigjordes extrema mängder energi.Det återstod nu sju år till Hiroshima. Om vetenskapen fram till dess stått på tröskeln till atomåldern togs nu de sista stegen in i den – och som så ofta var det vapenindustrin som gick i bräschen. Redan i januari 1939 tog USA:s president Roosevelt emot en rapport som visade hur man med en nukleär kedjereaktion skulle kunna producera en förödande bomb; samma teknik kunde också användas för att producera fredlig elektricitet, men med det krig som snart bröt ut kom andra prioriteringar. Från nyåret 1943 sysselsatte det så kallade Manhattanprojektet mer än hundratusen personer runt om i USA och efter två och ett halvt år, i juli 1945, gjordes den första provsprängningen. Bara tre veckor kvar: vid tvåtiden på morgonen den 6 augusti lyfte bombplanet Enola Gay från sin bas på ön Tinian i Marianerna. Vid spakarna satt piloten Paul Tibbets och i lastutrymmet fanns en fyra ton tung bomb som kärleksfullt fått namnet Little Boy. Knappt sju timmar senare nådde den sitt mål. Framtidens portar hade sprängts. Och ljuset flödade. AtomsommarDet sägs att det första som sker när en atombomb exploderar är att allt blir vitt. Berättelserna från dem som överlevde och kan berätta är fyllda av en vantrogen bävan, en övertygelse om att ha varit med om något som är omöjligt att beskriva. Ändå måste man försöka. Hisashi Tohara var arton år och satt just på ett tåg i väntan på att det skulle lämna perrongen. Dagen var en måndag, skriver han. Höstterminen hade precis börjat. Eleverna i hans gymnasieklass var mobiliserade vid ett stålverk, men den här dagen hade strömmen slagits ut och arbetarna fått ledigt. Pendeltåget in till centrum skulle alldeles strax gå när plötsligt allt flammade upp i ett bländande ljus – ögonblicket efter var det som om jorden skakade i sina grundvalar och hans nacke blixtrade till av en ohygglig smärta.Hisashi Tohara ägnar nästan en sida åt att försöka ge en föreställning om detta oerhörda ljus. Det var, förklarar han, ett ljus som aldrig slutade att strömma ut: ”oräkneliga partiklar av ljus” – ”bländande, gyllene med röda reflexer” – ”mikroskopiska, finare än ett damm av ljus” – ”en stormflod av ljus som översvämmade världen” – ”himmel och jord flöt i ett rött, gult, gyllene skimmer där man urskilde myriader av partiklar, än mer strålande. Under två eller tre sekunder kanske? Men det tycks mig” – minns han – ”som det varade betydligt längre. Och ändå inte mer än ett ögonblick.”Ögonvittnesskildringarna från Hiroshima har alla det gemensamt att de står mer eller mindre vanmäktiga inför den intensiva intighet som bomben utlöser. Hisashi Toharas minnesbilder är nedtecknade ett år efter bomben, därefter skrev han aldrig något mer. Enligt hans hustru var det heller ingenting han någonsin talade om; först efter hans död 2011 hittade hon berättelsen i en byrålåda. Som hos så många andra som överlevt liknande katastrofer genomsyras den inte bara av försöken att ge konkret gestalt åt det obeskrivliga, utan också av en dov, irrationell skam över att vara den som skonades. De sargade, sönderbrända, fastklämda, drunknande offer som kantar flyktvägen ut ur den förstörda staden hemsöker hans minnen som en kör av tysta, anklagande spöken.Samma dunkla upplevelse av hur skulden på något obevekligt vis faller på de oskyldiga offrens axlar går också som en sugande underström genom den främsta litterära skildringen av katastrofen i Hiroshima: Masuji Ibuses dokumentära kollektivroman ”Kuroi ame” – Svart regn. Ibuse var redan före kriget en av Japans mest uppburna författare, och ”Svart regn” blev bland det sista han skrev. Boken utgavs först 1969 och bygger på ett stort antal vittnesmål som fogats samman till en lågmäld, kollektiv berättelse. Titeln, ”Svart regn”, syftar på det våldsamma skyfall som bröt ut några timmar efter explosionen och som många av de brännskadade offren hälsade med jubel – utan att veta, förstås, att vattnet var radioaktivt och att de som drack det gick en säker död till mötes.Detta historiska markperspektiv är det fina med Ibuses roman. Ingen vet ju riktigt vad som hänt. Men att det är något exceptionellt blir uppenbart redan under de första veckor efter bomben när berättelsen utspelar sig. Ogräsen skjuter fart och blir monsterhöga, mystiska utslag visar sig på de överlevandes kroppar och leder snabbt till döden. Inga förklaringar ges, allt framstår som en obarmhärtig prövning. Frågan är, å andra sidan, om någon alls skulle bli lugnad av att veta vad sådana fenomen beror på, vad som faktiskt sker i en kropp som smittas av akut strålsjuka. Hur vävnaderna i de inre organen faller sönder, hur blodkärlens väggar drabbas av nekros, hur blodet slutar producera antikroppar och immunförsvaret upphör att fungera. Hur vatten tränger ut under huden där det bildar stora blåsor som brister, hur syrebristen i blodet orsakar så kallad cyanos, ett slags lilafärgade utslag som spricker upp och blöder. Hur bakterier från inälvorna tar sig ut och infekterar blodet och leder till akut sepsis.Som sagt, jag vet inte om det gör katastrofen mer begriplig. Men allt detta vet vi idag. Det är helt enkelt några av de nya kunskaper atomåldern fört med sig. Dessutom: med bomben föddes insikter som också utlöste en helt ny etisk diskussion. Den tyske filosofen Günther Anders, som besökte Hiroshima och Nagasaki i slutet av femtiotalet, beskrev det som att det som drabbat dessa båda städer var den första konkreta erfarenheten av hur kärntekniken och dess konsekvenser från och med nu förenar hela mänskligheten i en kuslig ödesgemenskap. Historiefilosofiskt, skriver han, är dessa vapensystem inte längre ett medium utan själva scenen där historien utspelar sig.Efter hemkomsten från Japan tar Anders kontakt med Hiroshimapiloten Claude Eatherly, som vid den här tiden sitter intagen på ett mentalsjukhus för sina samvetsbetänkligheter. Deras korrespondens, som sträcker sig över nästan två år, utkommer så småningom under titeln ”Samvete förbjudet” – och i ett av dessa publicerade brev minns Eatherly hur han på morgonen den 6 augusti slås av den förfärande insikten om vad som är på väg att ske. Han sitter själv inte i bombplanet, utan flyger i förväg för att rekognoscera målet: en järnvägsbro i utkanten av staden. Han ser den tydligt genom de lätta cumulusmolnen. I samma ögonblick som han ger klartecken glider molnen bort, bomben riktas fel och han inser att den nu kommer att träffa stadens centrum.Claude Eatherly kommer så länge han lever aldrig att bli fri från det han varit med om. Samma sak gäller förstås de tusentals överlevande, på japanska hibakusha, som likt offren för de nazistiska förintelselägren bär sitt ofattbara trauma i tysthet mitt i en till synes likgiltig omvärld. Vad är det för mening att berätta? Hur beskriver man det obeskrivliga? Hur förklara skuldkänslorna hos den som överlevt? ”Du såg ingenting i Hiroshima”, som det heter i Marguerite Duras manuskript till Alain Resnais ”Hiroshima, min älskade”. Nej – men på stadens Fredsmuseum finns några konkreta kvarlevor: en bit vägg med långa strimmor av det svarta, radioaktiva regnet, trappstenen med skuggan efter någon som satt och väntade på att banken skulle öppna. Men också mängder med teckningar, utförda av hibakusha under åren efter bomben; bilder som började dyka upp i offentligheten på sjuttiotalet och sedan vuxit till en egen genre av vittnesmål. Enkla, expressiva försök att skildra förödelsen, paniken, massdöden. Mänskliga spöken med håret på ända, kläderna i trasor och skinnslamsor hängande från kroppen. Floden som svämmar över av lik. Vanmäktiga bilder av de första sekundernas intensiva ljus.Barnen som överlevde, skriver Hisashi Tohara, kom att kalla bomben för ”pikadon”: av orden för ”ljus” och ”dån”. Det ljuset, och det dånet, är det som lyser upp och genljuder genom decennierna som följer. Med skuggorna av hundratusen döda. Atomhöst”Din första tanke när du vaknar skall vara 'atom'.” Så inleder Günther Anders sina Atomålderns bud, publicerade i dagstidningen Frankfurter Allgemeine 1957. Den tyske filosofen och författaren hade då sedan ett decennium ägnat sig åt att försöka greppa den moraliska vidden av atombomberna mot Hiroshima och Nagasaki – och kommit till slutsatsen att bombens själva existens i grunden hade förändrat mänskligheten som kollektiv. Som han uttryckte det i sin brevväxling med den olycklige Hiroshimapiloten Claude Eatherly något år senare hade hotet om planetens totala förintelse fört oss alla samman i en ofrivillig ödesgemenskap av ”oskyldigt skyldiga”. Eatherly, med sina förtärande självförebråelser – som till slut drev honom så långt att han upprepade gånger begick våldsbrott och bankrån, bara för att bevisa sig skyldig till något, och slippa ifrån sin roll som krigshjälte – framstod för Anders som en förebild i denna universella olycksgemenskap. Ett offer för bomben, han också.Om någon tycker det här påminner om hur man idag tänker kring klimatförändringarna, ligger det mycket i det. Men detta första decennium efter bomben var det inte många i västvärlden som delade Anders tankar. När han och Eatherly brevväxlade satt piloten inspärrad på ett militärt mentalsjukhus med sina skuldkänslor. I femtiotalets USA fanns ingen plats för sådana som han. Det skulle så småningom förändras – men trots att bilderna och vittnesmålen från Hiroshima nått den amerikanska allmänheten redan 1946, i John Herseys berömda reportage, fick de väldigt liten effekt i offentligheten. Här dominerade den officiella historieskrivningen där det som skett i Hiroshima och Nagasaki var ett nödvändigt ont, närmast framtvingat för att äntligen få den japanska krigsmakten att kapitulera. Den berättelsen gäller till stor del än idag, trots att den faktiskt inte har mycket fog för sig. Som historikern Tsuyoshi Hasegawa kunde visa redan 2005 var Japans kapitulation bara en tidsfråga; det som fick USA att detonera bomberna var att Sovjetunionen efter Tysklands kapitulation fått händerna fria i Fjärran Östern. I en stormoffensiv hade Röda armén ockuperat Manchuriet och var på väg mot Japan över öarna i norr. Vad det handlade om för USA:s del var att inte Sovjet skulle hinna först.Atombombsåldern kom alltså att inledas i en stämning av förnekelse och förträngning. Medan efterkrigstidens optimistiska konsumtionssamhälle tog form började en vanvettig atomkapprustning. Från de första bomberna hade den amerikanska atombombsarsenalen vuxit till 170 stycken 1949, när Sovjetunionen gjorde sitt första kärnvapenprov, och åren som följde gick det slag i slag. 1952 testsprängde USA sin första termonukleära vätebomb, stark som tusen Hiroshimabomber, och redan i mitten av decenniet hade de båda kärnvapenmakterna bomber nog för att med marginal spränga hela den mänskliga civilisationen till grus. Detta samtidigt som politikerna drömde om en framtida teknokratisk utopi flödande av billig energi, där bilarna drevs av små kärnreaktorer. Skulle kriget ändå råka bryta ut fick skolbarnen lära sig att krypa ner under bänkarna, och speciella dräkter tillverkades för att skydda mot strålningen.Under tiden drogs ritningarna upp för den oundvikliga förintelsen. 2008 berättade den pensionerade amerikanske försvarstjänstemannen John Rubel hur han i december 1960 suttit med under ett hemligt möte där ett par höga officerare lade fram de detaljerade planerna för en så kallad förebyggande kärnvapenattack mot Sovjetunionen. Som Rubel mindes det skulle angreppet enligt ingenjörernas beräkningar leda till döden för cirka sexhundra miljoner människor. Rubel erkände att han själv i stunden saknat civilkurage för att protestera, och jämförde med den nazistiska Wannseekonferensen där planerna för den slutliga, industriella lösningen av judefrågan tog form. ”Jag kände,” skrev han, ”att det jag bevittnade var ett liknande nedstigande i mörkrets hjärta, en grumlig underjordisk värld som styrdes av ett disciplinerat, noggrant och livaktigt men hjärndött grupptänkande med syfte att utrota hälften av människorna som levde på nästan en tredjedel av jordytan.”I Japan däremot var de postnukleära stämningarna annorlunda – av naturliga skäl. Trots att det under hela femtiotalet rådde ett offentligt tabu mot att diskutera katastrofen och dess följder är det ingen överdrift att säga att hela den japanska konsten och litteraturen under efterkrigstiden utvecklades i skuggan av Hiroshima och Nagasaki. Bomberna och den amerikanska ockupationen sände chockvågor genom den japanska kulturen och födde experimentella konströrelser som den minimalistiska arte poveragruppen Mono-ha, eller den betydligt våldsammare Gutai, vars medlemmar besköt sina målardukar med kanon: bägge strömningar som i sin tur också gjorde djupa intryck på yngre konstnärer som Yoko Ono, Tetsumi Kudo och Yayoi Kusama. Nobelpristagaren Kenzaburo Oe gav 1965 ut sina Anteckningar från Hiroshima, en samling personliga reportage där de överlevande, som efter tjugo år fortfarande lever i skräck för blodcancer och andra efterverkningar, lyfts upp till en sorts nationella, moraliska förebilder: ”Bara genom liv som deras,” skriver Oe, ”kan människor framträda med värdighet i vårt samhälle.”Och med tiden växte protesterna i styrka även i västvärlden. Precis som man likt Theodor Adorno kunde se det som ”barbariskt” att skriva poesi efter Auschwitz kunde man som Günther Anders spekulera i vad det betydde att bedriva filosofi efter Hiroshima. Hans kollega Hannah Arendt delade synen på bomben som en mänsklighetens vändpunkt – men för henne stod den framför allt för en förlust av politiskt handlingsutrymme, där teknologins råa styrka tog förnuftets plats. Man frestas citera president Trumans tillkännagivande den 6 augusti 1945, där han proklamerar Hiroshimabomben som ”den organiserade vetenskapens största historiska bragd”. Som Arendt uttrycker det i Människans villkor har denna etiskt förblindade vetenskap trätt ut i offentligheten som en av ”de mäktigaste, maktgenererande grupperingar historien skådat.”Atomålderns etik måste med andra ord ta formen av en civilisationskritik. Mot slutet av sextiotalet uppgick antalet atombomber i världen till över 30 000 – men då var också motståndet i full kraft. Ett motstånd som inte bara riktades mot kärnvapenrustningen utan också mot den fredliga atomkraften och hela den teknokratiska kultur som gjort det möjligt att spela med så fruktansvärda insatser. Att en olycka vid ett kärnkraftverk kan få precis samma förödande effekter som en bomb har världen sedan dess tvingats till insikt om, gång på gång: i Harrisburg, Tjernobyl, Fukushima. Namnen hemsöker vår tid, som skuggan av en mardröm. Den där tanken som man nuddar när man vaknar. Och som sedan försvinner. AtomvinterEtt minne från när det kalla kriget var som kallast, början på åttiotalet: jag sitter hemma i soffan i föräldrahemmet och ser på teven där USA:s president Reagan flinande avslöjar att en kärnvapenattack mot Sovjetunionen kommer att starta om fem minuter. Ett skämt, tydligen. Mitt minne av händelsen är lite oklart: eftersom ”skämtet” gjordes inför en radiosändning borde ljudupptagningen ha spelats upp till stillbilder, jag vet inte – men det jag tydligt minns är hur det medan skratten klingar ut i teven ändå hinner gå ett frostigt spöke genom vardagsrummet. Hur mina föräldrar liksom fryser till i tevesoffan och hur vi sedan också skrattar, lättade – och lite chockade: det var nära ögat. Om det är något vi har förstått på sista tiden är det ju hur nära det faktiskt verkar vara. Atomklockan, som den kallas, har länge stått på bara någon minut i tolv.Världen, kanske särskilt Europa, gick i detta tidiga åttiotal nästan bara och väntade på den stora smällen. Om vi idag förskräcks av de klimatförändringar som utsläppen av växthusgaser är på väg att leda till så är de trots allt ingenting emot det som skulle bli följden om ett fullskaligt kärnvapenkrig bröt ut. Inte som en effekt av själva explosionerna – men allt stoft de rörde upp, alla bränder de orsakade skulle lägga sig som ett lock på atmosfären i flera års tid och sänka temperaturen på jordytan till katastrofala nivåer. Fenomenet gick under begreppet atomvinter: ett ord som de här åren låg som ett kylelement under den dystopiska tidsandan med dess undergångsfantasier och nihilistiska yuppieideal. Med dess apolitiska alienering, och en popkultur som manglade ut sin svarta depprock och sina frostiga syntslingor över en ekande posthistorisk avgrund.Men den hotande atomvintern gav också näring åt en växande proteströrelse. Civilisationskritiken, som under sextio- och sjuttiotalen blivit ett allt tyngre inslag i kärnvapenmotståndet förenades på åttiotalet med feministiska, postkoloniala och antikapitalistiska strömningar i en gränsöverskridande skepsis mot den tekniska utvecklingen som filosofen och antikärnvapenveteranen Günther Anders såg som ett senkommet historiskt genombrott när han i början av åttiotalet samlade sina reflexioner i de här frågorna i boken Hiroshima ist überall, Hiroshima är överallt. I England tog ett feministiskt fredsläger form i protest mot utplaceringen av kärnvapen vid armébasen i Greenham Common. I Australien protesterade urbefolkningen mot uranbrytningen på traditionell aboriginsk mark, i New Mexico i USA krävde Navajofolket kompensation för kärnvapenprovens radioaktiva kontaminering. Och i Oceaniens övärld växte rörelsen för ”ett kärnvapenfritt Stilla Havet”, som en reaktion på de franska och amerikanska provsprängningar som gjort många öar obeboeliga. För dem som tvingats bort från sina hem var stormakternas så kallade ”nukleära kolonialism” bara ännu en form av cyniskt imperialistiskt våld.Denna världsomspännande folkrörelse såg för en kort tid ut att faktiskt stå inför ett globalt genombrott. I juni 1982 samlade en demonstration i New York en miljon deltagare i protest mot kärnvapenrustningen; några veckor tidigare hade bortåt hundratusen människor tågat genom Göteborg under samma paroller. Jag var själv en av dem. Liknande fredsmarscher ägde rum över hela den europeiska kontinenten. Vad vi kanske inte riktigt förstod, tror jag – hur vi nu skulle kunnat göra det, där vi vällde fram, mitt i alltihop – var hur snärjda vi alla redan var i den nukleära terrorbalansens världsordning. För om nu ”Hiroshima är överallt”, som Günther Anders skrev – måste det då inte betyda att också protesterna blir en del av systemet: en balanserande motvikt som invaggar oss i tron att den nukleärteknologiska utvecklingen trots allt ska gå att tämja och hantera? Sedda från dagens tidsavstånd kan de ju faktiskt se så ut, som en avledande, kringgående rörelse, en historiens list som tillfälligt öppnade en politisk ventil och lät oron pysa ut, utan att i grunden ändra något överhuvudtaget. Allt medan utvecklingen gick vidare i sina obevekliga spår.Nej, jag vet inte. Men kanske var det en sådan insikt som landade i världens medvetande i april 1986, med haveriet i Tjernobyl. Plötsligt visade det sig mycket konkret – om man nu inte redan hade förstått det – att Hiroshima verkligen var överallt: i luften, i vattnet, i maten vi äter. Helt oberoende av nationsgränser och politiska system. Sociologen Ulrich Beck skrev i sin uppmärksammade bok Risksamhället hur händelser som just den i Tjernobyl tvingar hela samhället att orientera sig efter potentiella risker, försöka förutse och förebygga – och inte minst: uppfostra sina medborgare i riskmedvetenhet, eller uttryckt på ett annat sätt, i oro. Vi får i förlängningen ett samhälle där rädslan är det som binder samman, ett samhälle vars främsta uppgift blir att vidmakthålla en bedräglig illusion om säkerhet.I detta risksamhälle måste till slut också kärnteknologin banaliseras och kläs i termer av säkerhet. Det talas om kärnvapnen som ett skyddande ”paraply”, om kärnenergin som en trygghet i en osäker och föränderlig omvärld. Hiroshima känns mycket avlägset. Att besöka staden idag ger upphov till en märklig svindelkänsla: åttio år efter bomben sjuder staden av liv som vilken modern metropol som helst, de hypersnabba shinkansentågen anländer och avgår på sekunden på den centrala järnvägsterminalen, nästan som om inget hänt. Men det har det. Det har det, verkligen – under ytan ömmar fortfarande traumat, men med sin ärrvävnad av monument och museala artefakter, all denna rekvisita i en minneskultur som hoppas läka det som inte går att läka.Kanske är det det han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film Hiroshima, min älskade, när han säger till sin franska älskarinna att hon aldrig har sett något i Hiroshima. För det som skett går inte att se. Med varje gest som återkallar minnet följer en som hjälper till att utplåna det. I filmen är den franska kvinnan själv på flykt undan ett krigstrauma: hennes första kärlek var en tysk ockupationssoldat – och minnet av hur hon blev vittne till hans död för en anonym kula från en motståndsman är, förstår man, det hon nu på ett bakvänt sätt försöker bearbeta genom att vara med och spela in en ”fredsfilm” (som det kallas) i Hiroshima.Men traumat, visar det sig, går inte att förtränga. Det finns kvar. Precis som atomvintern finns kvar – som en iskall, omedveten rysning under kärnvapenparaplyet. Spöket från Hiroshima, skuggan av den okände som satt och väntade på bankens trappa just när bomben föll, har vuxit till ett skymningsdunkel som vi mer eller mindre tycks ha vant oss vid. Om det totala atomkriget bryter ut skulle det, enligt en vanlig uppgift, ta sjuttiotvå minuter innan det mesta av vår civilisation är ödelagd. En dryg timme. Längre är den inte, framtiden.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturAnnie Jacobsen: Kärnvapenkrig – ett scenario. Översättare: Claes-Göran Green. Fri Tanke, 2024.Tsuyoshi Hasegawa: Racing the Enemy – Stalin, Truman, and the Surrender of Japan. Harvard University Press, 2005.Marguerite Duras: Hiroshima, mon amour – filmmanus och berättelse. Översättare: Annika Johansson. Modernista, 2014.H. G. Wells: Tono-Bungay. (Ej översatt till svenska i modern tid, original: Macmillan, 1909.)Günther Anders: Hiroshima ist überall. C. H. Beck, 1982.Hisashi Tōhara: Il y a un an Hiroshima. översättare: Dominique Palmé. Gallimard, 2011 (postum utgåva från återfunnen text).Masuji Ibuse: Black Rain. Översättare: John Bester. Kodansha International, 1969.Claude Eatherly / Günther Anders: Samvete förbjudet – brevväxling. Översättare: Ulrika Wallenström. Daidalos, 1988.Kenzaburō Ōe: Hiroshima Notes. Översättare: David L. Swain & Toshi Yonezawa. Marion Boyars, 1995.Peter Glas: Först blir det alldeles vitt – röster om atomvintern. Natur & Kultur, 1984.Ulrich Beck: Risksamhället – på väg mot en annan modernitet. Översättare: Svenja Hums. Bokförlaget Daidalos, 2018.Hannah Arendt: Människans villkor. Översättare: Alf Ahlberg. Rabén & Sjögren, 1963.LjudSylvain Cambreling, Nathalie Stutzmann, Theresa Kohlhäufl, Tim Schwarzmaier, August Zirner med Bayerska Radions Kör och Symfoniorkester (München): Voiceless Voice In Hiroshima. Kompositör: Toshio Hosokawa med texter från liturgin, Paul Celan och Matsuo Bashō. Col legno, 2001.Sveriges Radios arkiv.US National archives.Hiroshima mon amour (1959), regi: Alain Resnais, manus: Marguerite Duras. Producent: Argos Films. Musik: Georges Delerue och Giovanni Fusco.

Disco & Noa
AIK–Hammarby IF: Är detta lagen som slåss i toppen?

Disco & Noa

Play Episode Listen Later May 18, 2025 7:44


Mycket känslor, många dueller och bra tryck på läktaren men sedan uteblev derbyt. Ett uteblivet tifo efter händelserna inför matchen, bråket i paus och frågan är vilken fotboll som blir vägvinnande? Med: Wilhelm Edlund och Linus Petersson.

Radio Tyresö
Ännu ett glas - Till minne av Tomas

Radio Tyresö

Play Episode Listen Later May 18, 2025 49:00


Detta avsnitt tillägnas vår bortgångne vän och partikamrat Tomas Stendius. Tack för allt! I detta avsnitt från Tyresö diskuterar SD Tyresö det senaste kommunfullmäktigemötet där bland annat årsredovisningen och utvecklingen kring Wättingebacken stod på agendan. Vi gästas av Samuel Stephan, trafikpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna i Region Stockholm, som ger sin syn på den regionala trafikpolitiken - och riktar skarp kritik mot det han beskriver som ett kollektivtrafikkaos orsakat av de styrande partierna. Henrik Mellström och Torsten Bengtsson medverkar i samtalet som bjuder på såväl lokal som regional fördjupning.

Expressen Fotboll
AIK–Hammarby IF: Är detta lagen som slåss i toppen?

Expressen Fotboll

Play Episode Listen Later May 18, 2025 7:44


Mycket känslor, många dueller och bra tryck på läktaren men sedan uteblev derbyt. Ett uteblivet tifo efter händelserna inför matchen, bråket i paus och frågan är vilken fotboll som blir vägvinnande? Med: Wilhelm Edlund och Linus Petersson.

Radio Tyresö
Nya taxor & bättre projektstyrning

Radio Tyresö

Play Episode Listen Later May 18, 2025 35:00


Taxeändringar för felparkering, bibliotek och bygglov. Revisorerna vill ha bättre projektstyrning och va-ledningarna under busstorget behöver åtgärdas. Detta och mycket annat behandlas i programmet om kommunstyrelsens ärendelista per 6 maj 2025. Klara Watmani (S) berättar för Catarina Johansson Nyman.

Kvartal
Inläst: (Det före detta) mysteriet Teodor Gustafsson

Kvartal

Play Episode Listen Later May 17, 2025 11:40


Är fallet Teodor Gustafsson ett belysande exempel på det omöjliga i att komma ut ur garderoben som öppen sverigedemokrat? Eller håller hatet mot SD på att avta i takt med att andra partier anpassar sig till deras politik? Det frågar sig författaren Jakob Sjölander. Inläsare: Magnus Thorén

Radiokorrespondenterna
EXTRAPODD: Därför dök Putin inte upp

Radiokorrespondenterna

Play Episode Listen Later May 16, 2025 7:52


Putin föreslog träff med Ukraina. Dök inte upp. Inga samtal på utsatt dag. Detta väntar nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör tidigare Moskvakorrespondent Johanna Melén och programledare Fredrik Wadström.Producent: Marina Nilsson Malmström

Karlavagnen
REPRIS: Vi som jobbar när andra sover

Karlavagnen

Play Episode Listen Later May 16, 2025 73:36


Christian Olsson tar sig till ett hotell i Göteborg för att prata med personal, och ta emot lyssnarnas samtal, om hur det är att jobba kvällar och nätter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Detta är en repris som sändes för första gången 15 maj 2024.Christian Olsson om att jobba sena kvällar och nätterUnder maj månad 2025 utgår Karlavagnen under flera kvällar i FM. Därför bjuder vi på några tidigare program ur poddarkivet. Du hittar fler poddar i appen Sveriges Radio Play.

Krigshistoriepodden
GIIA-avsnitt 100. Maximus Caprorums avsnitt – Spetsnaz i Sverige

Krigshistoriepodden

Play Episode Listen Later May 16, 2025 18:02


I vårt mest fastslående avsnitt hittills går vi – på vår arbetsgivare Maximus Caprorums begäran – igenom SANNINGEN om ubåtsfrågan. En diskussion om minkar utlovas.Per är den som dra på sig dykaggregatet den här gången och etablerar, bortom varje tänkbart tvivel, att Spetsnaz gjorde intrång på svensk mark under kalla kriget. Mattis roll är den här gången att (oavsiktligt) baktala HMS Hälsinglands valspråk.Stort tack till Maximus Caprorums! Detta är hans personliga expressavsnitt.Vill du också ha ett personligt expressavsnitt? Bli då vår patreon på tier Gustav II Adolfs livvaktsstyrka Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Karlavagnen
REPRIS: Inte utan min hund – trots allt

Karlavagnen

Play Episode Listen Later May 15, 2025 67:47


Många är vi, vars högsta önskan är en ullig, gullig hundvalp. Men att skaffa hund är inte alltid bara mys och gos. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Detta är en repris som sändes för första gången 22 december 2016.Hundprat i Karlavagnen med Sarit MonastyrskiUnder maj månad 2025 utgår Karlavagnen under flera kvällar i FM. Därför bjuder vi på några tidigare program ur poddarkivet. Du hittar fler poddar i appen Sveriges Radio Play.

Historia.nu
Propagandans heliga uppdrag

Historia.nu

Play Episode Listen Later May 14, 2025 47:59


Begreppet propaganda för tankarna till lögner och manipulation, men det började som ett heligt uppdrag att försvara den katolska tron gentemot reformationen. Under världskrigens totalmobilisering på 1900-talet fick propagandan sin moderna karaktär. Radio och film skapade helt nya möjligheter för masspåverkan.Totalitära regimer som Nazityskland och Stalins Sovjet förfinade propagandans estetik och metodik. Affischer, parader, tal och slogans blev verktyg för att forma både verklighetsbild och folkvilja. Och i Sverige och Finland har propagandans verktyg använts för att få oss att dricka mjölk.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Mats Bergman, professor i kommunikation vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet och aktuell med skriften Propaganda. Detta är ett betalt samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.Enligt en etablerad definition är propaganda en avsiktlig, systematisk ansats att utforma perceptioner, manipulera kognitioner och styra handlingar i syfte att gynna sändarens mål. Det centrala är alltså inte nödvändigtvis lögnen, utan ensidigheten och manipulativiteten. Propagandan är inte dialogisk utan monologisk – inte inriktad på att främja förståelse, utan lydnad.Vissa forskare har dock menat att denna syn är för snäv. De menar att propaganda inte bara handlar om vilseledning, utan om att konstruera verklighet – att forma identiteter, offentligheter och hela samhällsnarrativ. Med denna förståelse rör sig propaganda inte bara i informationssfären utan i själva ontologin. Den bygger inte bara falska bilder, utan formar själva det som uppfattas som verkligt.På 1600-talet inrättade påven Gregorius XV myndigheten Sacra Congregatio de Propaganda Fide – en institution med syfte att sprida katolicismen och bekämpa reformationen. Det latinska propagare betyder att sprida, alstra eller utvidga – ett uttryck med både agrikulturella och militära undertoner.Men redan i det antika Egypten och Rom användes reliefer, mynt och texter för att förstärka makthavares legitimitet och militära triumfer. Caesar själv agerade propagandist i sina krigskrönikor, och även Bayeuxtapeten kan ses som ett ideologiskt verk som berättigar en erövring.Propagandans dystopiska potential blev tydlig, inte minst i George Orwells 1984, där språket i sig förvandlades till ett kontrollinstrument. Även efterkrigstidens kalla krig innebar ett ideologiskt mediekrig mellan öst och väst, där inte bara bomber utan också budskap var avgörande vapen.Men propaganda är inte alltid lögn. Flera kända propagandister – såsom Nazitysklands Joseph Goebbels – betonade faktiskt vikten av att hålla sig nära sanningen, om än i selektiv eller manipulerad form. Det är därför mer korrekt att tala om propaganda som en teknik för att forma verkligheten snarare än att alltid direkt förvränga den.Med digitaliseringens framväxt har propagandan återigen genomgått en förvandling. I dag är det inte längre enbart stater eller medier som står för påverkan – alla med en internetuppkoppling kan delta i informationskriget. Den nya propagandan är snabb, ofta automatiserad och gränslös.Bild: Beredskapspropaganda som vykort. Kalmar läns museum, Digitaltmuseum. Public Domain.Musik: Strolling Downtown av New Library Sounds. Storyblock Audio.Lyssna också på Från grötmiddag till ensam-sallad framför tv-n på 50 år.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

The Power Meeting Podcast
#173: Rasismen lever och frodas 2025

The Power Meeting Podcast

Play Episode Listen Later May 13, 2025 60:18


I veckans huvudepisod pratar vi USA, som nu välkomnar sydafrikanska ”flyktingar” som påstås fly från ett folkmord mot vita. Detta samtidigt som man nekar alla flyktingar från krigszoner som Afghanistan och Sudan.Sen diskuterar vi svenska utrikesministern Maria Malmer Stenergard som, till skillnad från sin norska kollega, vägrar skriva under på att Israel begår krigsbrott i Gaza. Sist snackar vi Aftonbladets undercover-granskning av diskrimineringen i krogköerna.Sammanfattningsvis: rasismen lever och frodas 2025, y'all!  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trottosport
477. Hände detta ens, Nybrink?

Trottosport

Play Episode Listen Later May 13, 2025 16:31


* ... i bland det märkligare som setts i travteve* Och skrevs detta, Freidenvall?* Riordans inlindande kuskar* Hur många plus?* ... i ett lite ljummet Elitlopp?* Att bita sig i tungan och plötsligt tvingas hem* Blir Lozano årets skrik?* ... och Goop blir väl kusken på Elitloppets fjärdehandare!?* Kan man skilja på kuskdressarnas exaktheter? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Karlavagnen
REPRIS: Eurovisionfeber i Karlavagnen

Karlavagnen

Play Episode Listen Later May 13, 2025 28:54


När Farah Abadi programleder Karlavagnen låter hon Eurovision dominera! Hör lyssnarna berätta vad musiktävlingen betyder för dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Detta är en repris som sändes för första gången 18 maj 2021.Om Eurovision 2021 med Farah AbadiUnder maj månad 2025 utgår Karlavagnen under fler kvällar i FM. Därför bjuder vi på några tidigare program ur poddarkivet. Du hittar fler poddar i appen Sveriges Radio Play.

Arsenal Göteborg Podcast 2.0
Ep. 439- “Han är köpt från Spanien!”

Arsenal Göteborg Podcast 2.0

Play Episode Listen Later May 12, 2025 73:57


Avsnitt 439 av Arsenal Göteborg Podcast! En dag tidigare än utlovat så är Filip & Tobbe tillbaka med ett nytt avsnitt! Tobbe börjar med att ge en uppdatering om Svalbard. Sedan svarar på en fråga från Åland gällande Zubimendi och det blir en livlig diskussion om varifrån spelare är köpta ifrån. Sedan så går de vidare till Liverpool-Arsenal 2-2. Både Filip och Tobbe summerar matchen generellt innan de går in på detaljer specifikt från matchen, så som mål och andra händelser. Det snackas om Saliba och hans avsaknad av Gabriel. Vad hände i omklädningsrummet i halvlek?! Det pratas om buuuandet av Alexander-Arnold. Filip pratar om känslostormen gällande sista sekunden och Ödegaards tröja och vikt. Sedan avslutas avsnittet om snack om kommande match, Arsenal-Newcastle! Detta och mycket mer i detta avsnitt!

Historia.nu
Tredje rikets siste ledare: Storamiral Karl Dönitz kamp mot klockan

Historia.nu

Play Episode Listen Later May 11, 2025 54:01


Tredje rikets sista dagar präglades av kaos, förstörelse och död. I sitt politiska testamente utsåg Adolf Hitler storamiralen Karl Dönitz till Tysklands nye statschef. Dönitz var ingen ideolog eller sadist som Himmler eller Goebbels, men en lojal och effektiv tjänsteman i ett system byggt på förtryck och massmord. Regeringen han ledde – den så kallade Flensburgregeringen – existerade i drygt tre veckor med huvudsakligt syfte att organisera kapitulationen och möjliggöra för civila och soldater att fly till väst.I praktiken saknade Dönitzregeringen verkligt inflytande. Tysklands militära kapacitet var krossad, infrastrukturen låg i ruiner och de allierade kontrollerade redan stora delar av landet. Ändå spelade regeringen en viss roll i samordningen av partiella kapitulationer, bland annat i Danmark, Norge och norra Tyskland.Detta är det sista avsnittet i en serie av sju om andra världskriget från podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med militärhistorikern Lars Ericson Wolke, aktuell med boken Tredje rikets sista dagar.Den 7–8 maj 1945 undertecknades Tysklands villkorslösa kapitulation, vilket formellt avslutade kriget i Europa. Trots detta dröjde det till den 23 maj innan Dönitzregeringen arresterades av brittiska trupper och upplöstes. Under mellantiden rådde fullständigt kaos: miljoner människor var på flykt, städer låg i ruiner och tusentals dog i svält, sjukdomar och våld. Tyskland delades upp i fyra ockupationszoner, och i Nürnberg inleddes rättegångarna mot ansvariga för nazismens brott.Karl Dönitz dömdes till tio års fängelse för krigsförbrytelser. I sina memoarer, liksom Albert Speer, försökte han tona ned sin roll och lägga skulden på Hitler. Först långt senare framträdde en tydligare bild av Wehrmachts och SS:s aktiva deltagande i folkmordet.Dönitz var en teknokratisk lojalist. Född 1891, utbildad inom den kejserliga marinen, gjorde han karriär som ubåtsofficer under första världskriget. Under andra världskriget ledde han ubåtskriget mot de allierade med hänsynslös effektivitet och lät använda koncentrationslägerfångar i rustningsindustrin. Han blev partimedlem först 1944, men var länge en trogen anhängare av Hitler.Striderna om Hitlers efterträdarskap hade pågått länge. Hess diskvalificerades efter sin flygning till Storbritannien 1941, Göring föll i onåd, och Himmler förrådde Hitler genom att försöka förhandla med väst. Valet föll slutligen på Dönitz, vars lojalitet aldrig ifrågasatts.Hans regering – baserad i Flensburg vid danska gränsen – försökte fördröja kapitulationen inför Röda armén, och istället prioritera reträtt och överlämnande till västmakterna. Detta ledde till partiella kapitulationer i bland annat Danmark (5 maj), Nordvästtyskland och Nederländerna, samt förhandlingar i Norge. Det var ett försök att mildra konsekvenserna av det oundvikliga nederlaget.Bild: Gripandet av tre medlemmar ur Flensburgregeringen: Alfred Jodl, Albert Speer och presidenten Karl Dönitz. På bilden ses storamiral Karl Dönitz i brittisk fångenskap efter sin arrestering. Dönitz utsågs till Hitlers efterträdare den 30 april 1945 och ledde därefter förhandlingarna om de tyska styrkornas kapitulation i väst. Foto: Malindine E G (Capt), No 5 Army Film & Photographic Unit. Bild BU 6711 ur Imperial War Museums samlingar. Wikimedia commons, Public Domain.Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfriedsbegravningsmarsch avthe UnitedStates Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media.Lyssna också på Operation Valkyria – en trojansk häst i Tredje Riket.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nördliv - En podcast om spel och nörderi
Avsnitt 505 – ”En skön bonnarunda!"

Nördliv - En podcast om spel och nörderi

Play Episode Listen Later May 11, 2025 118:28


Medverkande i detta avsnitt är: Fredrik, Jesper och Poki!Detta avsnitt bjuder på samtal om spel, filmer och lite annat smått och gott - allt i ett trevligt sällskap!Spel som tas upp:Doom: The Dark Ages,The Midnight Walk,Drop Duchy,Last Epoch,Spirit of the North 2,Death Stranding: Director's Cut,Film/TV som tas upp:Sword of the Demon Hunter,Ave Mujica,Sinners,Övrigt som tas upp:Denna gång är den en enkel "Q & A för podden" där frågan kring spelprestanda och första intryck av spel ställs!Kom med i vår Discord här! - Nördliv på iTunes – Nördliv på Spotify

Historia.nu
Operation Barbarossa: kampen mellan Hitler och Stalin som avgjorde kriget

Historia.nu

Play Episode Listen Later May 10, 2025 44:18


Den 22 juni 1941 inledde Nazityskland en av de mest omfattande militära operationerna i historien: Operation Barbarossa. Med över tre miljoner soldater, tusentals stridsvagnar och flygplan korsade tyska trupper den sovjetiska gränsen, vilket öppnade östfronten under andra världskriget. Målet var att snabbt besegra Sovjetunionen och säkra "Lebensraum" – livsrum – för det tyska folket.Adolf Hitler drevs av en kombination av ideologiska och strategiska motiv. Han betraktade kommunismen som ett existentiellt hot och ansåg att det tyska folket behövde expandera österut för att få tillgång till livsviktiga resurser såsom olja, stål och spannmål. Dessutom såg han slaverna som underlägsna och ämnade förslava eller eliminera dem för att ge plats åt tyskarna.Detta är det sjätte avsnittet i en serie av sju om andra världskriget från podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia, om Operation Barbarossa.Sovjetunionen var inte helt oförberedd på ett tyskt anfall, men graden av beredskap var otillräcklig. Trots underrättelserapporter om en förestående invasion valde Josef Stalin att ignorera många av varningarna, delvis på grund av misstro mot västerländska källor och en önskan att undvika provokation. Den sovjetiska armén var dessutom försvagad av tidigare utrensningar av officerare och led av bristande modernisering.Inledningsvis hade tyskarna stora framgångar genom sin "blitzkrieg"-taktik, vilket ledde till snabba framryckningar och inringningar av stora sovjetiska styrkor. Städer som Kiev och Smolensk föll, och tyska trupper närmade sig Moskva. Men den hårda sovjetiska vintern, långa försörjningslinjer och envist sovjetisk motstånd försvårade ytterligare framryckningar.Under invasionen begick de tyska styrkorna omfattande krigsbrott. Einsatzgruppen, mobila insatsstyrkor, följde efter de framryckande trupperna och genomförde massavrättningar av judar, romer, kommunister och andra grupper. Civila utsattes för brutala övergrepp, och många städer och byar förstördes systematiskt.Vändpunkten kom med slaget vid Stalingrad vintern 1942–1943. Efter månader av intensiva strider omringades och kapitulerade den tyska 6:e armén, vilket markerade början på en stadig sovjetisk offensiv västerut. Sovjetunionens förmåga att mobilisera sina resurser, den hårda vintern och Tysklands överskattning av sin egen kapacitet bidrog till denna vändning.Bild: Även om delar av den tyska armén var mekaniserad var man 1941 fortfarande i hög grad beroende av hästar och en stor del av soldaterna avancerade till fots. Bundesarchiv, Bild 101I-136-0882-13 / Albert Cusian / CC-BY-SA 3.0 Wikipedia. Public Domain.Musik: If the war breaks out tomorrow av The Red Army Chorus of the U.S.S.R. Dm. & Dan. Pokrass; K. Listov; A. V. Alexandrov; V. Lebedev; Kumach; Red Army Choir of the U.S.S.R.; Internet Archive, Public Domain.Lyssna också på Hitlers och Stalins koloniala projekt krävde planerade massmord.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historia.nu
Slaget om Storbritannien 1940: Görings misslyckande

Historia.nu

Play Episode Listen Later May 9, 2025 36:26


Storbritannien stod ensamt kvar mot Nazityskland efter Frankrikes fall. Adolf Hitler ville egentligen ha fred med Storbritannien, men britterna och premiärminister Winston Churchill valde att fortsätta kämpa.För att kunna invadera Storbritannien behövde Luftwaffe först besegra Royal Air Force (RAF) och etablera luftherravälde. Under flera månader kämpade brittiska jaktflygare i Spitfires och Hurricanes mot det numerärt överlägsna Luftwaffe. Trots svåra förluster lyckades RAF stå emot, och när hösten anlände stod det klart att Tyskland hade misslyckats med att krossa det brittiska försvaret.Detta är det femte avsnittet i en serie av sju om andra världskriget från podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia, om Slaget om Storbritannien 1940.Slaget om Storbritannien blev en vändpunkt i andra världskriget. När Frankrike kapitulerade den 22 juni 1940 blev Storbritanniens situation kritisk. Landet stod nu ensamt, med en krigsmakt som var försvagad efter evakueringen vid Dunkerque. De brittiska styrkorna hade förlorat stora mängder tung materiel, inklusive stridsvagnar, artilleri och transportfordon.Churchills beslutsamhet blev avgörande för Storbritanniens motstånd. Trots att vissa inom regeringen, inklusive utrikesminister Lord Halifax, övervägde en fredsuppgörelse, stod Churchill fast vid sin linje. Han ansåg att fred med Hitler endast skulle vara en kortsiktig lösning som på sikt skulle leda till att Storbritannien tvingades leva under Nazitysklands dominans. Hans beslutsamhet stärkte den brittiska moralen och bidrog till att landet stod emot trycket från Tyskland.Tysklands invasionsplan, Operation Seelöwe, byggde på att Hermann Görings Luftwaffe först behövde besegra RAF och neutralisera den brittiska flottan genom flyganfall. Planen var ambitiös men riskabel – transportfartygen var långsamma och sårbara, och utan luftherravälde skulle de bli lätta mål för brittiska bombflyg och örlogsfartyg.Luftwaffes inledande offensiv började i juli 1940 med attacker mot brittiska hamnar och fartyg i Engelska kanalen. Dessa anfall syftade till att locka ut RAF:s jaktflyg och försvaga det brittiska försvaret innan den stora offensiven tog vid. I augusti gick tyskarna vidare till nästa fas: systematiska anfall mot RAF:s flygbaser, radarsystem och logistik. Under dessa veckor var RAF hårt pressat och förlorade många flygplan och piloter. Trots detta lyckades britterna hålla sina radaranläggningar intakta, vilket var avgörande för att kunna förutse de tyska anfallen.Bild: En formation av Supermarine Spitfire Mk I från No. 610 Squadron, baserad på Biggin Hill, under ett uppdrag den 24 juli 1940. Flygplanen, inklusive N3289 ('DW-K') och R6595 ('DW-O'), flyger i den karakteristiska "vic"-formationen som användes av Royal Air Force under Slaget om Storbritannien. Fotografi taget av Daventry B.J. (F/O), Royal Air Force, och tillhör Imperial War Museums samlingar. Wikipedia. Public Domain.Musik: Wir fahren gegen Engeland av Musikkorpt eines Infanterieregimentes - leitung: B. Ahlers "Wir fahren gegen Engeland" är en tysk marschsång från andra världskriget, känd för sin användning i propagandasyfte. Sången skrevs 1939 av Herms Niel, en av de mest produktiva kompositörerna av tysk marschmusik under det nazistiska Tredje riket. Den användes i samband med Tysklands planer på en invasion av Storbritannien, Operation Seelöwe, men blev även en del av den bredare propagandakulturen inom Wehrmacht. Källa: Internet Archive (Public Domain).Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vetenskap och hälsa
Invasiva streptokocker ökar

Vetenskap och hälsa

Play Episode Listen Later May 9, 2025 38:29


Grupp A-streptokocker är vanliga bakterier som kan orsaka flera olika infektioner, både milda - men också livshotande. Då kallas de invasiva streptokocker och invasiva streptokocker ökar just nu i Sverige. Men hur kan en bakterie som orsakar något så vanligt som halsfluss leda till livshotande tillstånd? Och vad är det som avgöra vem som klarar sig undan med en mild infektion och vem som blir allvarligt sjuk? Detta och mycket annat ska vi diskutera med Magnus Rasmussen, professor i infektionsmedicin vid Lunds universitet och infektionsläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Historia.nu
Frankrikes fall 1940: Blitzkrieg, Vichy och De Gaulle

Historia.nu

Play Episode Listen Later May 8, 2025 47:11


Den 10 maj 1940 gick Nazityskland till anfall mot Nederländerna och Belgien. Fem veckor senare undertecknade Frankrike ett vapenstillestånd med Tyskland, som då ockuperade två tredjedelar av landet.Adolf Hitler hade spelat högt igen – och vunnit. Den åldrande franska militära ledningen var inte förberedd på ett modernt, rörligt krig. I stället var de fast i ett defensivt tänkande, samtidigt som tyskarna rusade fram i Europa med sina pansarkolonner, radiosamband och anfallsflyg.Detta är det fjärde avsnittet i en serie av sju om andra världskriget från podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia, om orsakerna bakom Frankrikes nederlag 1940. Hur kunde en av Europas mäktigaste arméer lamslås på så kort tid? Vilka militära misstag begicks, och vilken roll spelade politisk instabilitet och defaitism?Våren 1940 betraktades Frankrike fortfarande som en av Europas starkaste militärmakter, och dess allians med Storbritannien skulle fungera som en motvikt mot Nazityskland. Men mellan den 10 maj och den 22 juni föll landet samman under den tyska blixtkrigstaktiken.Fransmännen förlitade sig på defensiva strategier med Maginotlinjen, en rad fortifikationer längs gränsen mot Tyskland. Man antog att om tyskarna anföll skulle det ske genom Belgien, vilket gjorde att huvuddelen av den franska armén placerades där.Den tyska offensiven – Fall Gelb – överraskade dock de allierade genom att fokusera på ett blixtsnabbt pansaranfall genom Ardennerna, en terräng som de franska generalerna trodde var omöjlig att passera med stora mekaniserade förband. När tyskarna bröt igenom vid Sedan den 13–15 maj blev den franska armén snabbt demoraliserad och splittrad.Den franska arméns sammanbrott var inte enbart militärt. Landet led av djup politisk splittring, och defaitismen var utbredd bland både politiker och militärer. Det franska ledarskapet, under premiärminister Paul Reynaud, var osäkert på hur det skulle agera. När situationen blev ohållbar avgick Reynaud den 16 juni och ersattes av marskalk Philippe Pétain, som omedelbart inledde förhandlingar med Tyskland.Efter kapitulationen delades Frankrike in i två zoner: den norra delen ockuperades av Tyskland, medan den södra delen, med Vichy som huvudstad, styrdes av den nya Vichyregimen under Pétain. Formellt var Vichyfrankrike en självständig stat, men i praktiken var det en vasallstat som samarbetade med Nazityskland. Regimen införde hårda restriktioner, anpassade sig till tysk antisemitisk politik och deltog aktivt i deportationer av judar till koncentrationsläger.Pétains beslut att samarbeta med Tyskland vilade på tron att det var det enda sättet att bevara viss fransk autonomi och undvika ytterligare lidande. För många fransmän sågs detta dock som förräderi, och Vichyregimen har kommit att symbolisera en skamfylld period i landets historia.Bild: Tyska Panzer I och Panzer II i en skog i maj 1940. Källa: Wikipedia, Bundesarchiv, Bild 101I-382-0248-33A / Böcker / CC-BY-SA 3.0Musik: Le Chant des Partisans (Motståndssången) – sången om befrielsen av M. Druon och J. Kessel; Anna Marly; Guy Luypaerts Le Chant Du Monde (1523). Internet Archive, Public Domain.Lyssna också på Det spektakulära anfallet på Eben Emael.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Arsenal Göteborg Podcast 2.0
Ep. 438- “Luften har gått ur både oss och Arsenal”

Arsenal Göteborg Podcast 2.0

Play Episode Listen Later May 8, 2025 57:21


Avsnitt 438 av Arsenal Göteborg Podcast! Efter en vecka så är podden tillbaka och pratar Tobbes nya frisyr och Filip drar ett “skämt”. De pratar om de senaste matcherna och börjar att prata om Arsenals senaste form. Det snackas generellt om säsongen innan det går in specifikt om PSG-Arsenal 2-1. Tobbe drar igång snacket med det mesta och pratas lägen och Saka. Det pratas om VAR, Raya och PSGs mål. Det pratas om byten och Filip blir frustrerad och irriterad. Tobbe tar topp3 och de två verkar vara överens. Sedan blickar de vidare emot kommande matcher och Tobbe avslutar med ett brandtal och de säger sitt om avslutningen på säsongen. Detta och mycket mer i detta avsnitt.  

Framgångspodden
911. Alexander Abdallah: Så når du dina mål genom manifestation, Original

Framgångspodden

Play Episode Listen Later May 7, 2025 74:48


I det här avsnittet möter vi Alexander Abdallah – en av Sveriges mest hyllade skådespelare. Han tar oss med på en ärlig och berörande resa från scenen på Teaterhögskolan, vidare till roller i några av Sveriges största tv-produktioner. Men bakom framgångarna har det funnits en kamp mot fördomar, sömnlösa nätter och självtvivel. Alexander berättar om hur han lärt sig sätta gränser, stå upp för sin inre röst och våga skapa ett liv på sina egna villkor. Vi pratar om vad framgång egentligen innebär, vikten av att hitta sitt "varför" – och hur konsten blivit hans sätt att tala när orden inte räcker till.Han delar också med sig av sina dagliga rutiner med meditation, bön och dagboksskrivande – verktyg som fått honom att stå stadigt när livet gungar. Vi pratar även om kraften i manifestation och varför man ska vara försiktig med vem man omger sig med. Detta är ett djupt och inspirerande samtal om att följa sina drömmar, skapa från hjärtat och våga vara sig själv fullt ut. Följ Alexander här.Läs mer om Qliro här.Följ Qliro på LinkedIn.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Framgångspodden
911. Alexander Abdallah: Så når du dina mål genom manifestation, Short

Framgångspodden

Play Episode Listen Later May 7, 2025 29:41


I det här avsnittet möter vi Alexander Abdallah – en av Sveriges mest hyllade skådespelare. Han tar oss med på en ärlig och berörande resa från scenen på Teaterhögskolan, vidare till roller i några av Sveriges största tv-produktioner. Men bakom framgångarna har det funnits en kamp mot fördomar, sömnlösa nätter och självtvivel. Alexander berättar om hur han lärt sig sätta gränser, stå upp för sin inre röst och våga skapa ett liv på sina egna villkor. Vi pratar om vad framgång egentligen innebär, vikten av att hitta sitt "varför" – och hur konsten blivit hans sätt att tala när orden inte räcker till.Han delar också med sig av sina dagliga rutiner med meditation, bön och dagboksskrivande – verktyg som fått honom att stå stadigt när livet gungar. Vi pratar även om kraften i manifestation och varför man ska vara försiktig med vem man omger sig med. Detta är ett djupt och inspirerande samtal om att följa sina drömmar, skapa från hjärtat och våga vara sig själv fullt ut. Följ Alexander här.Läs mer om Qliro här.Följ Qliro på LinkedIn.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historia.nu
Hitlers anfall på Danmark och Norge

Historia.nu

Play Episode Listen Later May 7, 2025 56:12


Nazitysklands anfall på Norge och Danmark den 9 april 1940 var resultatet av en kedja av strategiska beslut av både de allierade och Nazityskland. Tyskarna behövde hamnar i Norge för kriget på Atlanten och för att säkra de svenska malmtransporterna via Narvik, samtidigt som de Allierade ville förhindra samma export.Där Danmark kapitulerade nästan utan strid skulle norrmännen kämpa i två månader. Men det svaga norska försvaret, flera misstag kring mobiliseringen i kombination med en förvirrad hjälp från britterna och fransmännen beseglade norrmännens öde. Den tyska ockupationen i Norge skulle bli hård, medan danskarna som behöll sin regering fick det lättare fram till 1943.Detta är tredje delen av sju om andra världskriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Redan när kriget bröt ut den 1 september 1939 förklarade Norge och Danmark sig neutrala. Norges försvar var huvudsakligen inriktade på övervakningsuppgifter, eftersom landets geografiska läge ansågs vara en garanti mot storskaliga invasionsförsök. Och man förlitade sig på att brittiska Royal Navy skulle sätta stopp för en invasion.De allierade ville stoppa den svenska malmexporten till Tyskland via Narvik i Norge och de planerade att besätta de svenska malmfälten med ursäkten att kunna skicka hjälp till Finland. Tyskarna var snarare ute efter hamnar i Norge för kriget på Atlanten än att säkra malmimporten från Sverige.Den 9 april 1940 inledde Hitler Operation Weserübung, som innebar en fullskalig invasion av Danmark och Norge. Norska styrkor svarade med modigt motstånd, men trots deras ansträngningar lyckades de tyska styrkorna ta kontroll över huvudstäderna i både Danmark och Norge inom loppet av en dag. Den tyska kryssaren Blücher sänktes av den norska kustförsvar vid Oscarsborg i inloppet till Oslo, vilket fördröjde fångandet av huvudstaden och tillät kungafamiljen, regeringen och Stortinget att fly norrut med extratåg.I början av 1940 fick de norska myndigheterna flera varningar om att något var på gång. Mötet mellan Hitler och Vidkun Quisling, ledaren för det norska nazistpartiet Nasjonal Samling, i december 1939 stärkte Hitlers övertygelse om att Norge saknade viljan och förmågan att motsätta sig brittiska överträdelser av neutraliteten.Vid samma tidpunkt beslutade de allierade att genomföra en plan utarbetad av Winston Churchill för att minera norska vatten inom tre-milsgränsen. Den 8 april 1940 inleddes minläggningen (i Vestfjorden nära Narvik), och den 9 april kom det tyska angreppet.Ett nattligt ultimatum till den norska regeringen om att samarbeta med de tyska styrkorna avvisades. Under loppet av 9 april lyckades tyskarna erövra de viktigaste hamnstäderna, inklusive Oslo, Bergen, Trondheim och Narvik. Dock försenade sänkningen av den tyska kryssaren Blücher av den norska kustförsvar vid Oscarsborg i inloppet till Oslo erövringen av huvudstaden och tillät kungafamiljen, regeringen och Stortinget att avgå med extratåg till norr.Bild: Tyska Wehrmacht i Norge den 9 april 1940. Tyska trupper i bitter strid mot norska trupper i en by, 40 km väster om Lillehammer. 4556-40 PK.: Borchert Federal Archives, Bild 183-H26353 / Borchert, Erich (Eric) / CC-BY-SA 3.Musik: "Ja, vi elsker dette landet av Rikard NordraakLyricist och Bjørnstjerne BjørnsonUnited States Navy Band, See page for author, Public domain, via Wikimedia CommonsLyssna också på Vidkun Quisling – förrädaren som blev ett begrepp. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Afterworkoutpodden
111. Allt om Mayas möhippa

Afterworkoutpodden

Play Episode Listen Later May 7, 2025 43:11


I dagens avsnitt är det Maya som håller låda i 40 min för att ta er igenom hennes möhippa. Detta vill ni inte missa!!

Historia.nu
När Finland trotsade Stalins Röda armé

Historia.nu

Play Episode Listen Later May 6, 2025 52:36


Finska vinterkriget inleddes med sovjetiska bombningar av Helsingfors i Finland den 30 november 1939 efter att Finland vägrat att acceptera krav på justeringar av gränsen. Sovjetunionens invasion sträckte sig från Barents hav i norr till Östersjön i söder.Röda armén var helt överlägsen i fråga om trupper och material, men de möttes av mycket hårt motstånd av de motiverade finska trupperna som kunde utnyttja terrängen till en gerillakrigsliknande taktik. Finnarna kämpade tappert i väntan på utländsk undsättning som aldrig kom.Detta är andra delen i en serie av sju om andra världskriget. Historia Nu:s programledare Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Josef Stalin ansåg att den sovjetiska industristaden Leningrad var hotad av potentiella militära angrepp genom Finland. Därför krävde Sovjetunionen i oktober 1939 att Finland skulle lämna ifrån sig Karelska näset, förstöra sina försvarsverk i öster och arrendera ut halvön Hangö till en sovjetisk flottbas. Finland avvisade dessa krav, vilket ledde till att Sovjetunionen beslutade att ta dessa områden med våld.Sovjetunionen hade över 500 000 soldater, 30 gånger fler flygplan och 200 gånger fler stridsvagnar än Finland. Finland hade en armé på 275 000 soldater, men saknade nödvändig militär utrustning.Fältmarskalk Mannerheim visste att Finland inte skulle kunna vinna kriget i traditionell mening. Hans strategi var därför att fördröja den sovjetiska invasionen så mycket att omvärlden skulle hinna komma till Finlands undsättning. Denna strategi fokuserade på att skydda Karelska näset och förhindra att Röda armén nådde Helsingfors.Finländarna använde en taktik som kallas "mottitaktiken", vilket innebar att de skar av de sovjetiska styrkornas förbindelser bakåt, anföll dem från sidorna och splittrade deras förband i mindre grupper. Denna taktik visade sig vara mycket framgångsrik och ledde till en rad finska segrar.Sverige förklarade sig icke-neutralt och blev icke-krigförande, vilket möjliggjorde omfattande materiellt stöd till Finland, inklusive vapen. Dessutom organiserade Sverige en frivilligkår för att hjälpa Finland.Trots det hårda motståndet och framgången med mottitaktiken, kunde Finland inte hålla emot den sovjetiska invasionen. Vid utgången av februari 1940 inleddes fredsunderhandlingar i Moskva. Fredsavtalet, även känt som Moskvafreden, undertecknades den 13 mars 1940. I enlighet med detta avtal avträdde Finland flera områden till Sovjetunionen, inklusive Karelska näset, Ladogakarelen och delar av Fiskarhalvön. Dessutom arrenderades Hangö udd till Sovjetunionen på trettio år.Bild: Finska skidsoldater under Vinterkriget 1939-40. Källa:SA-Kuva, Public DomainMusik: Njet Molotoff! Kampsång från finska vinterkriget, Youtube, Public Domain.Lyssna också på De finska soldaternas krigstrauman under andra världskriget. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historia.nu
Stalins och Hitlers oheliga allians: blixtinvasionen av Polen 1939

Historia.nu

Play Episode Listen Later May 5, 2025 44:08


Andra världskriget startade tidigt på morgonen den 1 september 1939 när Nazityskland anföll Polen. Polens öde hade beseglats några dagar tidigare när Sovjetunionen och Nazityskland ingick en ohelig allians och i ett hemligt protokoll delade upp landet mellan sig.Storbritannien och Frankrike förklarade krig mot Tyskland den 3 september, men deras insatser var symboliska. Trots de polska styrkornas heroiska motstånd ledde Nazitysklands tekniska och numerära överlägsenhet till att den polska armén kollapsade inom tre veckor. Den 17 september 1939 gick Röda armén in i östra Polen.Detta är det första avsnittet i en serie av sju om andra världskriget, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om anfallet på Polen och krigets början.Trots en numerärt stor armé lyckades Polen inte stå emot den tyska krigsmaskinen, som med sin blixtkrigstaktik revolutionerade modern krigföring. Tysklands kombination av snabba pansaranfall, flygvapenstöd och välkoordinerade operationer krossade det polska försvaret.Den polska armén saknade både modern utrustning och förmåga att möta den nya tidens mobila krigföring. Dessutom var landets försvarsstrategi, som byggde på att skydda gränserna, ineffektiv mot Tysklands framryckningar vilka snabbt splittrade och omringade de polska styrkorna. Polens utsatta läge förvärrades ytterligare när Sovjetunionen invaderade från öster den 17 september, vilket tvingade Polen att slåss på två fronter.Storbritannien och Frankrike, som hade försvarsfördrag med Polen, förklarade krig mot Tyskland den 3 september men kunde inte erbjuda något konkret militärt stöd. Polens isolering och den övermäktiga fienden ledde till landets fall på bara fem veckor.Efter erövringen av Polen började Tyskland och Sovjetunionen genomföra systematiska åtgärder för att eliminera den polska nationen. Västra Polen annekterades direkt av Nazityskland, medan centrala delar organiserades som Generalguvernementet. Nazisterna inledde omedelbart en brutal politik av germanisering, där polsk kultur systematiskt undertrycktes. Miljontals polacker fördrevs från sina hem för att skapa plats åt tyska bosättare, medan hundratusentals polacker tvångsrekryterades som slavarbetare i Tyskland.Den nazistiska Generalplan Ost föreslog en etnisk rensning och germanisering av Polen. Miljontals polska judar fördes till getton, och utrotningsläger som Auschwitz och Treblinka etablerades. Dessa blev centrala för Förintelsen, där cirka tre miljoner polska judar och ytterligare tre miljoner polska medborgare dödades. Samtidigt deporterade Sovjetunionen hundratusentals polacker till Sibirien, och i Katynmassakern 1940 avrättade den sovjetiska säkerhetstjänsten NKVD över 20 000 polska officerare och intellektuella.Bild: Möte mellan tyska och sovjetiska soldater i Polen, 20 september 1939. I ett hemligt protokoll till Molotov-Ribbentrop-pakten delades Polen upp mellan Nazityskland och det kommunistiska Sovjetunionen.Källa: Bundesarchiv, Bild 101I-121-0008-25, Ehlert, Max, Wikipedia, CC-BY-SA 3.0Musik: Mazurek Dąbrowskiego ("Än är Polen ej förlorat") av Józef Wybicki; Wikimedia, Public DomainLyssna också på Hitlers och Stalins koloniala projekt krävde planerade massmord.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Framgångspodden
910. Daniel Israeli: Därför ska du INTE kolla på porr!, Original

Framgångspodden

Play Episode Listen Later May 4, 2025 68:12


I dagens avsnitt träffar vi Daniel Israeli, som utifrån egna erfarenheter föreläser om porr, samtycke och prostitution. Redan vid 11 års ålder blev han introducerad för porrindustrin av sin pappa och var med på inspelningar under större delen av sin tonår. Han bevittnade våldsamma scener, där kvinnor tvingades till sexakter genom hot eller fysiskt våld. Det dröjde inte länge förrän Daniel själv utnyttjades av äldre män, vilket han normaliserade som "snabba pengar". Men han förlorade snabbt kontakten med sin egen kropp och integritet. Han beskriver känslan av att vara både ett barn och en del av ett maskineri – en värld där inget samtycke fanns, bara profit.Daniel levde länge med skam, men hittade senare motivation till att göra något konstruktivt. Därför ägnar han en stor del av sitt liv idag till att föreläsa om hur porren påverkar ungas syn på sex och samtycke. Daniel ger skarp kritik till mäns dubbelmoral, och uppmuntrar till självinsikt. Han varnar också unga kreatörer för plattformar som OnlyFans - där det ofta börjar oskyldigt men snabbt glider över till gränsöverskridande innehåll. Detta är ett gripande och ögonväckande avsnitt som ger inblick i vad som pågår bakom kulisserna i sexindustrin och vilken påverkan det har på sikt. Ett oerhört viktigt samtal vars budskap berör oss alla!Följ Daniel Israeli på Instagram eller Linkedin.Läs mer om Qliro här.Följ Qliro på LinkedIn.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Framgångspodden
910. Daniel Israeli: Därför ska du INTE kolla på porr!, Short

Framgångspodden

Play Episode Listen Later May 4, 2025 26:18


I dagens avsnitt träffar vi Daniel Israeli, som utifrån egna erfarenheter föreläser om porr, samtycke och prostitution. Redan vid 11 års ålder blev han introducerad för porrindustrin av sin pappa och var med på inspelningar under större delen av sin tonår. Han bevittnade våldsamma scener, där kvinnor tvingades till sexakter genom hot eller fysiskt våld. Det dröjde inte länge förrän Daniel själv utnyttjades av äldre män, vilket han normaliserade som "snabba pengar". Men han förlorade snabbt kontakten med sin egen kropp och integritet. Han beskriver känslan av att vara både ett barn och en del av ett maskineri – en värld där inget samtycke fanns, bara profit.Daniel levde länge med skam, men hittade senare motivation till att göra något konstruktivt. Därför ägnar han en stor del av sitt liv idag till att föreläsa om hur porren påverkar ungas syn på sex och samtycke. Daniel ger skarp kritik till mäns dubbelmoral, och uppmuntrar till självinsikt. Han varnar också unga kreatörer för plattformar som OnlyFans - där det ofta börjar oskyldigt men snabbt glider över till gränsöverskridande innehåll. Detta är ett gripande och ögonväckande avsnitt som ger inblick i vad som pågår bakom kulisserna i sexindustrin och vilken påverkan det har på sikt. Ett oerhört viktigt samtal vars budskap berör oss alla!Följ Daniel Israeli på Instagram eller Linkedin.Läs mer om Qliro här.Följ Qliro på LinkedIn.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Somna med Henrik
Vindel och Vim del 2 – Under kastanjen, inför Gud

Somna med Henrik

Play Episode Listen Later May 4, 2025 78:41


Hej Somna.Detta är fortsättningen. Du vet, den där berättelsen om Vim och Vindel som började som ett romantiskt infall i Gamla stan och sen växte till ett helt epos med fäktning, kastanjer, kastanjekyssar och en baron som luktar vinbål. Det är alltså del två. Och ja, jag kanske gick lite... all in.Vi får följa hur Vim och Vindel famlar sig fram fram över klassgränser, passionerade blickar och nattliga räddningsaktioner. Bellman dyker upp, som någon slags romantikens ande, och dikter flyger som förälskade fjärilar. Det blir sabelstrid i kyrkan, droppande blod, kunglig intervention och kanske – bara kanske – ett lyckligt slut.Jag vet inte. Det blev stort. Men ibland måste man bara följa vågen bakom ögonen.Sov gott!Mer om Henrik, klicka här: https://linktr.ee/HenrikstahlLyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gunnars Filmsnack
#182 - Filmsnack med: FILMSNACKET!

Gunnars Filmsnack

Play Episode Listen Later May 2, 2025 34:40


HAHAHAHA ni trodde att jag för uträknad, men ack så fel ni hade!!!! MOAHAHAHAHAHA! Hej allihopa efter en lååååååååång period av tystnad! Podden är tillbaks och i detta årets första avsnitt så pratar jag om 2024 med Filmsnacket!  Ett par saker: 1, Jag tänkte lägga upp detta efter Oscarsgalan, så den gala jag pratar om i början är inte en kommande gala...  2, Detta spelades in innan nyår och har dröjt enormt pga min okunskap när det kommer till mixning bland annat. Men det blev ett enormt trevligt snack med mycket trevliga och duktiga filmälskare! Tack så mycket för att ni tog er tid Adrian och Tobbe och hoppas att vi kan korsa strålarna fler gånger!    

KPodden
Mås nummer 8

KPodden

Play Episode Listen Later May 1, 2025 38:24


I maj månads härligt sprakiga avsnitt av KPodden bjuds KP-Lukas på stinkfrukt, kräkgodis och annat nasty. Detta ger KP:s chef brinn-buk och får honom att gråta tills tårarna tar slut. Samtidigt har KP-Jossan två däck i munnen och Rövar-Ludvig väljer knölpåken. Våren är här!

Solcellskollens podcast
Elon Axberg, Om elmarknadsutredningen

Solcellskollens podcast

Play Episode Listen Later May 1, 2025 85:49


För en vecka sedan, torsdagen den 24 april, stod energiminister Ebba Busch och regeringens särskilda utredare, Bo Diczfalusy, och presenterade den färska elmarknadsutredningen – en rejäl lunta på över 800 sidor med ambition att “framtidssäkra elmarknaden”. I dagens avsnitt dyker vi huvudstupa ner i utredningen tillsammans med nationalekonomen Elon Axberg, som har lett det seketariat som arbetat med utredningen. Sverige står inför en omfattande elektrifiering där det råder ovisshet huruvida marknadsaktörerna själva har förutsättningar att säkerställa att elproduktion byggs ut i den takt som behövs – både för att möta förbrukningen och för att undvika situationer kring effektbrist under kommande år.  I avsnittets första del, från minut 4, pratar vi om två åtgärder som utredningen fokuserat på. Elon berättar om för- och nackdelar med så kallade Contracts for Difference – eller dubbelriktade differenskontrakt – där staten minskar aktörers risk bland annat genom att garantera en minimumersättning. Vi pratar även om de åtgärder som utredningen landat i för att undvika att det uppstår effektbrist under en planeringshorisont på 5-10 år. Från och med minut 47 pratar vi om de delar av utredningen som handlar om “kostnadsriktiga” elnätavgifter och rollfördelningen mellan elnätägare på olika nivåer när det gäller att hantera kapacitetsbrist. Extra djupt dyker vi kring frågan om effektavgifter, där utredningen menar att många av de effektavgifter som införts på senaste tiden har gjort det under “schabloniserade och utdragna höglastperioder”, det vill säga även under tillfällen då det inte råder kapacitetsbrist. Detta minskar bl.a. incitamenten för aktörer att bidra med flexibilitet på elmarknaden. Om du gillar avsnittet med Elon kan vi även rekommendera följande avsnitt:  Daniel Kulin, Om Energiomställningen under 2024 Pär Holmberg, Om kärnkraftsutredningen (och andra aktuella elmarknadsfrågor) Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

Framgångspodden
909. Silvana Imam: Om makten att styra sitt eget välmående, Short

Framgångspodden

Play Episode Listen Later Apr 30, 2025 31:12


I det här avsnittet möter vi rapparen Silvana Imam, som öppet delar med sig av livet bakom musiken. Hon tar med oss på en inspirerande resa mot balans och självinsikt, där bön, meditation och en medveten paus från sociala medier blivit nycklar till lugn och klarhet.Vi pratar om kraften i att ta ansvar för sina tankar och känslor – och om hur vi själva kan styra vårt välmående, oavsett yttre omständigheter. Vi kommer även in på relationer, och vikten av att våga släppa taget om människor som inte längre lyfter oss, och hur våra möten med andra ofta speglar våra egna, djupaste sår.Silvana öppnar också upp om skapandet av sitt nya album Tro – hennes mest personliga hittills. Hon berättar varför processen tog flera år och varför hon valt att inte jaga siffror, utan istället följa sin inre kompass.Detta är ett avsnitt för dig som vill leva mer medvetet, hitta din egen riktning – och våga vara dig själv fullt ut.Följ Silvana Imam här.Besök Silvana Imam's hemsida.Lyssna på Silvana Imam's femte studioalbum "Tro".Läs mer om Qliro här.Följ Qliro på LinkedIn.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Framgångspodden
909. Silvana Imam: Om makten att styra sitt eget välmående, Original

Framgångspodden

Play Episode Listen Later Apr 30, 2025 60:47


I det här avsnittet möter vi rapparen Silvana Imam, som öppet delar med sig av livet bakom musiken. Hon tar med oss på en inspirerande resa mot balans och självinsikt, där bön, meditation och en medveten paus från sociala medier blivit nycklar till lugn och klarhet.Vi pratar om kraften i att ta ansvar för sina tankar och känslor – och om hur vi själva kan styra vårt välmående, oavsett yttre omständigheter. Vi kommer även in på relationer, och vikten av att våga släppa taget om människor som inte längre lyfter oss, och hur våra möten med andra ofta speglar våra egna, djupaste sår.Silvana öppnar också upp om skapandet av sitt nya album Tro – hennes mest personliga hittills. Hon berättar varför processen tog flera år och varför hon valt att inte jaga siffror, utan istället följa sin inre kompass.Detta är ett avsnitt för dig som vill leva mer medvetet, hitta din egen riktning – och våga vara dig själv fullt ut.Följ Silvana Imam här.Besök Silvana Imam's hemsida.Lyssna på Silvana Imam's femte studioalbum "Tro".Läs mer om Qliro här.Följ Qliro på LinkedIn.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historia.nu
Så blev mumier Europas mest oväntade läkemedel

Historia.nu

Play Episode Listen Later Apr 28, 2025 46:10


Mumier har fascinerat mänskligheten sedan antiken. Under tre tusen år balsamerade egypterna sina döda, prydde dem med hundratals amuletter och statyetter och lade dem i konstfullt utsmyckade kistor för att förbereda sina anhöriga för livet efter döden.Vår fascination har var så stor att vi glömde bort att det handlade om mänskliga kvarlevor. Under flera århundraden var handeln med mumier varit omfattande. Vi använde malna mumier som en universalmedicin ända fram till 1900-talet. Och mumier har länge varit de största dragplåstren till muséer världen över. Förståelsen för att mumier handlar om mänskliga kvarlevor och att de bör behandlas med respekt är ganska ny.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sofia Häggman, egyptolog och intendent på Medelhavsmuseet i Stockholm. Hon är aktuell med boken Mumier – Fakta, forskning, Fiktion.Detta är en nymixad repris.Mumifiering utvecklades under årtusenden till ett hantverk och skön konst. Den grekiska historikern Herodotos beskrev detaljerat hur processen gick till som innehöll både eteriska oljor, kåda, saltbad, uttag av inälvor samt lindning med linnetyger. Här ingick också otal amuletter och statutetter för att hjälpa den anhöriga till evigheten. Dödsböcker och inskriptioner var också viktiga för att hjälpa den döde vidare i dödsriket.De omsorgsfullt balsamerade mumierna har felaktigt fått oss att tro att de forntida egyptierna var besatta av döden. Avståndet i tid har avidentifierat mumierna och fått oss att glömma bort att mumier en gång var människor som även i döden bör visas respekt.Trots årtusenden av gravplundringar har välbevarade gravkamrar med mumier kunnat grävas ut och ställas ut på världens muséer. Missförstånd vid översättningar av arabiska medicinska handböcker fick européerna att ordinera nermalda mumier som medicin mot en rad sjukdomar.Tidiga europeiska resenärer i Egypten köpte gärna med sig en mumie hem och handeln med mumier var big business i Europa där mumier sålts som medicin från medeltiden fram till 1700-talet. Efterfrågan på mumier fortsatte, även efter att den medicinska effekten började ifrågasättas, till kuriosakabinett och som diplomatiska gåvor.Under 1800-talet dök mumierna upp i skönlitteratur och senare i spelfilmer. Fascinationen inför mumier har fått oss att glömma att det är kvarlevor från människor.Lyssna också på Karl XII:s intresse för mumier.Bild: Hunefers dödabok. Mittpunkten i den övre scenen är mumien av Hunefer, visad med stöd av guden Anubis (eller en präst som bär en schakalmask). Hunefers fru och dotter sörjer, och tre präster utför ritualer. De två prästerna med vita skärp genomför ritualen för att öppna munnen. British Museum. Wikipedia, Public Domain. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Framgångspodden
908. Fedja Porobic: Så bygger du ett e-handelsimperium, Short

Framgångspodden

Play Episode Listen Later Apr 27, 2025 29:00


Detta avsnittet är i betalt samarbete med Qliro. I detta inspirerande avsnitt möter vi Fedja Porobic, en av Sveriges mest eftertraktade e-handelsexperter, som hjälpt bland annat bolag som Mockberg, Västerbottenssåpa, och Access att växa. Fedja fick tidigt ett intresse för teknik och programmering, och berättar om sin väg in i e-handeln. Det var efter några mindre lyckade bolagsstarter som han upptäckte sin verkliga styrka – att ta andras idéer och göra dem lönsamma. Idag är han känd för att hjälpa varumärken att gå från noll till över 100 miljoner i omsättning.Fedja delar med sig av sina bästa strategier för framgång inom e-handel, som konverteringsoptimering, internationell expansion och vikten av storytelling och personlig branding. Han pratar också om lojalitetsstrategier, prenumerationsmodeller och hållbarhet, både affärsmässigt och miljömässigt.Med en datadriven, hands-on approach betonar han vikten av att inte vara rädd för att testa, misslyckas och optimera – och att förstå sin kund för att bygga långsiktig framgång. Detta är ett avsnitt fyllt med värdefulla insikter för alla som är intresserade av e-handel och entreprenörskap.Följ Fedja Porobic här.Läs mer om Qliro här. Följ Qliro på LinkedIn.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Framgångspodden
908. Fedja Porobic: Så bygger du ett e-handelsimperium, Original

Framgångspodden

Play Episode Listen Later Apr 27, 2025 80:43


Detta avsnittet är i betalt samarbete med Qliro. I detta inspirerande avsnitt möter vi Fedja Porobic, en av Sveriges mest eftertraktade e-handelsexperter, som hjälpt bland annat bolag som Mockberg, Västerbottenssåpa, och Access att växa. Fedja fick tidigt ett intresse för teknik och programmering, och berättar om sin väg in i e-handeln. Det var efter några mindre lyckade bolagsstarter som han upptäckte sin verkliga styrka – att ta andras idéer och göra dem lönsamma. Idag är han känd för att hjälpa varumärken att gå från noll till över 100 miljoner i omsättning.Fedja delar med sig av sina bästa strategier för framgång inom e-handel, som konverteringsoptimering, internationell expansion och vikten av storytelling och personlig branding. Han pratar också om lojalitetsstrategier, prenumerationsmodeller och hållbarhet, både affärsmässigt och miljömässigt.Med en datadriven, hands-on approach betonar han vikten av att inte vara rädd för att testa, misslyckas och optimera – och att förstå sin kund för att bygga långsiktig framgång. Detta är ett avsnitt fyllt med värdefulla insikter för alla som är intresserade av e-handel och entreprenörskap.Följ Fedja Porobic här.Läs mer om Qliro här. Följ Qliro på LinkedIn.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Okrystat
Visste du detta om preventivmedel?

Okrystat

Play Episode Listen Later Apr 27, 2025 49:26


Denna vecka är det Asabea som står för quizzandet. Ämnet är preventivmedel, så ta fram papper och penna och se hur bra koll du verkligen har på våra olika preventivmedel. Enjoy! Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Daddy Issues
292. Pre-Post Guldörat

Daddy Issues

Play Episode Listen Later Apr 24, 2025 30:30


* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * Lyskova har en dagordning för att hinna med så många ämnen som möjligt - svagt resultat. Frändfors har fått en glow up och tar oss igenom stegen. Men framförallt så pratas det om, diskuteras, spanas kring årets Guldöra. Är det deras år i år, är feminismen tillbaka? Detta avsnitt spelas in innan Guldörat ägt rum.

men detta guld pre post podme podme premium podmes
Framgångspodden
907. Thomas Bodström: Om makt, moral och manipulation, Short

Framgångspodden

Play Episode Listen Later Apr 23, 2025 23:45


I detta avsnitt möter vi Thomas Bodström – tidigare justitieminister, advokat och vinnare av det psykologiska realityspelet Förrädarna. Han berättar om hur han, genom att hålla en låg profil, lyckades vinna utan att få en enda röst emot sig. Men vad händer med en människa som lever i konstant lögn – och som upptäcker att han är förvånansvärt bra på det? Vi pratar om den intensiva, nästan sektliknande upplevelsen av att vara isolerad i spelet, och om hur lätt vi påverkas psykologiskt när verkligheten ruckas. Thomas berättar även om sitt arbete i rättssalen, och balansen mellan att stå upp för rättssäkerheten och samtidigt försvara de mest avskydda klienterna. Vad krävs för att bli en skicklig jurist – och hur hanterar man känslomässigt tunga mål, som diskoteksbranden i Göteborg?Vi berör också några av de mest omdebatterade frågorna i dagens rättsdebatt: Hur fungerar egentligen samtyckeslagen i praktiken? Vad oroar honom mest med rättsväsendets utveckling efter metoo? Och varför riktar han skarp kritik mot Dumpen – trots att han själv är förälder?Detta är ett ärligt och tankeväckande samtal om livsval, rättvisa – och vad som händer när gränsen mellan spel och verklighet suddas ut.Följ Thomas Bodström på Instagram, beställ någon utav hans böcker och besök hans hemsida.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Framgångspodden
907. Thomas Bodström: Om makt, moral och manipulation, Original

Framgångspodden

Play Episode Listen Later Apr 23, 2025 56:59


I detta avsnitt möter vi Thomas Bodström – tidigare justitieminister, advokat och vinnare av det psykologiska realityspelet Förrädarna. Han berättar om hur han, genom att hålla en låg profil, lyckades vinna utan att få en enda röst emot sig. Men vad händer med en människa som lever i konstant lögn – och som upptäcker att han är förvånansvärt bra på det? Vi pratar om den intensiva, nästan sektliknande upplevelsen av att vara isolerad i spelet, och om hur lätt vi påverkas psykologiskt när verkligheten ruckas. Thomas berättar även om sitt arbete i rättssalen, och balansen mellan att stå upp för rättssäkerheten och samtidigt försvara de mest avskydda klienterna. Vad krävs för att bli en skicklig jurist – och hur hanterar man känslomässigt tunga mål, som diskoteksbranden i Göteborg?Vi berör också några av de mest omdebatterade frågorna i dagens rättsdebatt: Hur fungerar egentligen samtyckeslagen i praktiken? Vad oroar honom mest med rättsväsendets utveckling efter metoo? Och varför riktar han skarp kritik mot Dumpen – trots att han själv är förälder?Detta är ett ärligt och tankeväckande samtal om livsval, rättvisa – och vad som händer när gränsen mellan spel och verklighet suddas ut.Följ Thomas Bodström på Instagram, beställ någon utav hans böcker och besök hans hemsida.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Almost Amerikan
124. Bilddagboken och boken om listor

Almost Amerikan

Play Episode Listen Later Apr 21, 2025 59:27


I denna veckan avsnitt av Almost Amerikan pratar Hanna om dem ultimata Bilddagboken namnet, Michelle pratar om hennes gamla bloggar och Hanna har en ny affärside. Detta avsnitt som många andra är fullt av kaotiska konversationer, mycket skratt och en gnutta av snack om internet troll som inte kan stå för sina ord. Om ni vill melja oss med frågor, dilemman, tips på ämnen eller bara för att säga hej så kan ni nå oss på AlmostAmerikan@gmail.comFölj oss behind the mic på instagram @almostamerikanMusik gjord av: Fannie HertzbergOm du gillar avsnittet glöm inte att lämna 5 stjärnor ❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.