Podcasts about detta

Rapportsäsongen har nått sitt crescendo. Dagens podd är fylld av tankar och reflektioner från dagens kvartalsrapporter och aktierörelser. Bland annat avhandlas SKF, Epiroc, Betsson, Saab, Engcon, Electrolux, Invisio, Nordnet, Husqvarna, Dynavox, Lyko, Hemnet och Telias bud på Bredband2. Ett välfyllt program utlovas veckans sista handelsdag med Peter Hedlund, Ellinor Beckett, Daniel McPhee och Elin Wiker i poddstudion.Detta är Börslunch Rapportpodd. EFN:s sommarspecial under rapportsäsongen för att du ska kunna vara ledig men ändå få reda på allt du vill och borde om rapporterna.

När vi talar om vikingatiden tänker många på Oden, Freja, Idun, Tor och andra gudar och gudinnor. Men nordborna kom tidigt i kontakt med kristendomen vid resor till romarriket där kristendomen blev statsreligion redan i slutet på 300-talet. Kyrkor byggs under hela vikingatiden. Munken Ansgar kom till Sverige på 800-talet och grundade en kristen församling i staden Birka. Kristnandet är en process som tar många hundra år men det finns få skriftliga källor som berättar om hur det gick till i Sverige. Det är på kyrkogårdarna vi får leta efter spåren av den nya religionen. Historia Nu Dok är podden som går på djupet i historien. Detta är fjärde och sista delen av Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Programledaren är Kristina Ekerö Eriksson, journalist och arkeolog som har skrivit böcker om vikingatiden och tiden före vikingatiden. I den här dokumentärserien i fyra delar undersöker hon tillsammans med journalisten Urban Lindstedt, vad som tog åt nordborna i slutet av 700-talet. Vikingen uppstår i skuggan av det kristna Europa och försvinner på sätt och vis när kristendomen når norrut. Och det är för att kristendomen medförde helt nya sätt att organisera samhället, ersatte gamla kulturella riter med helt andra och skapade nya relationer till resten av Europa. Under tusentals år hade nordborna begravt sina döda intill sina gårdar, och så fortsatte de nyfrälsta vikingarna att göra. Brandgravar och skelettgravar finns intill varandra på gårdsgravfälten. Men så småningom började man begrava de döda på kyrkogårdar. Ett annat tecken på att vikingar är kristna är runstenarna, som började resas i massor under slutet av vikingatiden. Runstenar finns i de flesta landskap, men särskilt i Uppland där vi räknar 2500 runristningar och Södermanland där det finns 400 runstenar. Ofta är de prydda med kors eller försedda med en kristen bön, som kan avlutas med orden ”Gud hjälpe hans ande och själ”, eller ”Gud hjälpe hans ande och själ bättre än han förtjänade”. Prästerskapet organiserades för att sprida och upprätthålla den kristna tron. Socknar och församlingar bildades runt om i landet och kyrkorna blev centrum för religiöst liv och sociala aktiviteter. Då var vikingens tid över Med kristendomen kom en europeisk medeltida kultur till Norden och vi blev en integrerad del av Europa. Bild hemsida: Lingbergs runsten, U240, Vallentuna 257:1 in the RAÄ Fornsök database. CC 2.5 Medverkade gjorde Alexandra Sanmark, Anne-Sofie Gräslund och Klas Wikholm af Edström. Programledare: Kristina Ekero Eriksson Redaktör: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Ljuddesign och slutmix: Emanuel Lehtonen Den här dokumentärserien gjordes av Urban Lindstedt och mig Kristina Ekero Eriksson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Detta avsnitt producerades i oktober 2021.Den 28 augusti 1984 försvinner plötsligt den 18åriga Elisabeth. Hennes pappa Josef säger till närstående och polis att Elisabeth troligtvis anslutit sig till en sekt. Men när 24 år passerat ska det visa sig att Elisabeth suttit inlåst i familjens källaren. Källor: SVT SVD The Independent The Guardian The Irish Times BBC

Om hellenismen hade en huvudstad, var det Alexandria – de ptolemaiska härskarnas metropol i norra Egypten. Här grundades en vetenskaplig akademi som i hundratals år utgjorde centrum för den lärda världen, och inte långt därifrån uppfördes ett gigantiskt bibliotek.Under tre sekel – från Alexander den stores triumferande fälttåg till romarnas annektering av Kleopatras Egypten – präglades Medelhavsvärlden och stora delar av Främre Orienten av en kulturell blandning som vi kallar hellenism. Detta var en av världshistoriens mest intellektuellt fruktbara epoker, där idéer från Europa, Nordafrika, Västasien och till och med Indien möttes och påverkade varandra. Historien tog stora kliv framåt.Alexandrias välstånd blev under antiken legendariskt, tack vare härskarens skattesystem som drogs från den bördiga Nildalen. Här verkade genier som Arkimedes, Eratosthenes, Euklides och Heron – forskare vars upptäckter och resonemang ibland var hundratals eller tusentals år före sin tid. De insåg att jorden kretsar kring solen och beräknade jordens omkrets med imponerande precision.I sommarreprisen av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om den hellenistiska epoken och den lärda värld som blomstrade i Alexandria.Bild: Konstnärlig rekonstruktion av Alexandrias bibliotek, baserad på arkeologiska belägg. O. Von Corven, Don Heinrich Tolzmann, Alfred Hessel & Reuben Peiss,Mänsklighetens minne (Oak Knoll Press, 2001), Wikipedia, public domain.Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Barn som inte äter. Eller som bara äter köttbullar och pasta. Skolkök som lagar anpassade måltider för de som inte kan äta den vanliga maten. Varför? REPRIS från 17.10 2024 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dietisten Sara Ask och psykologen Julia Esters har tillsammans med Helena Cloodt skrivit NPF-kokboken, om hur det kan vara att äta när man har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som autism eller ADHD.Barn med NPF bearbetar sinnesintryck på andra sätt, kan ha svårt att fokusera, sitta still, de kategoriserar på andra sätt och har ett sinne för detaljer. Allt detta påverkar hur de upplever maten.– Dessa barn, men också barn i allmänhet, vill ofta ha en trygg matupplevelse framför en kulinarisk, säger Sara Ask.Trygg mat kan vara sådant som ser ut och smakar likadant från gång till gång. Som pasta, nuggets, köttbullar och pannkakor. En banan däremot kan variera från omoget grön till gul och brun. Det blir osäkert och obehagligt. Barnet vet inte vad det har att vänta sig.Ihopblandad mat kan också vara en svårighet. Grytor och soppor som består av många olika bitar och konsistenser. Det blir också otryggt, mycket att ”reda ut” innan man kan börja äta. Kanske ger barnet upp redan innan maten kommit till munnen.Ett trick är att mixa soppan till en slät konsistens. Sen kan den som vill tillföra frön, små bitar av ost eller grönsaker efteråt. Man kan också testa ”food-chaining”, säger Sara Ask.– Vad karaktäriserar den mat som ens barn gillar? Erbjud liknande saker. En chicken nugget blir kanske en fish nugget, som blir en fiskpanett som blir en torskfilé en vacker dag. Men det tar tid, säger Sara Ask.Hur ska man som förälder hantera problemen?– Genom radikal acceptans, säger Julia Esters. Gilla läget oavsett om man gillar eller hatar det. Detta har jag att förhålla mig till. Ta ett steg tillbaka och försök sätta dig in i ditt barns perspektiv.Skolmatsalen kan vara en utmanande miljö för barn med NPF. Mycket ljud och intryck. Därför kan det vara viktigt att maten är just anpassad och enkel, sådant som barnet känner igen, för att det ska få i sig något.Förra hösten testade man i Bollnäs ett nytt grepp för att få fler att äta mer. Man kompletterade det vanliga utbudet med ytterligare en rätt. Samma rätt varje dag. Köttbullar och makaroner. Försöket slog väl ut, berättar Susanne Björklund, verksamhetschef för kostenheten i Bollnäs.– Många glömmer nog att maten har förändrats mycket de senaste 20-30 åren, säger Sara Ask. Förr serverades mycket helfabrikat och färre rätter var i omlopp, både hemma och i skolan. Maten såg ofta likadan ut. Nu serveras fantastisk mat i skolan, men för ett barn som äter selektivt kan det vara svårare i skolan i dag.

Per Lange är tillbaka i Business Hacks och denna gång bjuder han på sina bästa verktyg för fler avslut och nya säljrekord. Varför är exempelvis LinkedIn så bra för försäljningen, och varför drar vissa affärer ut på tiden? Per Lange bjuder på svaren och mycket annat, till exempel: – Så skaffar du fler bra leads – Så stänger du affärerna snabbare – Så hittar du nya affärsmöjligheter hos befintliga kunder – Så tar du fram rätt säljbudskap – Så kan nätverksträffar öka försäljningen och mycket mer! Vill du också sälja mer? Såklart! Detta vill du inte missa! Info: Avsnittet är en repris och har tidigare sänts i Business Hacks  I Business Hacks får du verktygen och strategierna som tar dig och ditt företag till nästa nivå, levererade av Sveriges absolut främsta experter. Programledare är entreprenören och författaren Gustaf Oscarson. Alla avsnitt och intervjuer på www.driva-eget.se. Business Hacks ges ut av We are Business Nordic AB. Vi samlar och skapar världens bästa kunskap, verktyg, inspiration och nätverk inom företagande. Häng med!

Ett gäng unga svenskar badar i lyx på Franska rivieran. Miljonerna strömmar in – de kör snabba bilar, flyger privatjet och får VIP-behandling på exklusiva krogar och kasinon. Men bakom den glamorösa fasaden döljer sig ett gigantiskt bedrägeri, regisserat av Franco Malki – mannen som kom att kallas Mr Casino.Malki pekades ut som hjärnan bakom det som kom att bli ett av Sveriges största brottmål genom tiderna – Casinomålet – med rekordmånga åtalade. Han beskrivs som ett strategiskt geni, lever under olika identiteter och rör sig obehindrat i den internationella affärsvärlden.Nu är han aktuell med sin självbiografi Mister Casino, där han för första gången berättar sin historia: om uppväxten i Stockholmsförorten Rinkeby, vägen in i Monacos elit – och fallet som förändrade allt.Vad är det som lockar unga män till en värld av status, makt och snabba pengar?Lönar sig brott – egentligen?Och vem är Franco Malki bakom myten?Möt honom i sin första exklusiva intervju – i detta avsnitt av Dialogiskt.Samt Även där poddar finns @youtube @acastsweden @spotifyswedenGillar du det vi gör och vill stötta oss gå isåfall gärna in och kom med förslag på gäster och innehåll.Glöm inte att prenumerera och tipsa om vår kanal!Tack för att ni tittar,delar och diskuterar! Visuals/Redigering: @danieltobar***Detta är en personlig berättelse utifrån gästens perspektiv. Dialogiskt tar givetvis avstånd från all romantisering och glorifiering av droger, våld, kriminalitet, rasism, mobbing, trakasserier m.m.*** Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt bjuder vi inte på något ämne eller dylikt, utan vi kör en så kallad "one off", alltså att vi bara snackar om en specifik film utan att koppla den till något särskilt tema. Filmen vi pratar om är den svenska, kultförklarade "Thriller – en grym film" (även känd som "Thriller – A Cruel Picture" och "They Call Her One Eye"), regisserad av Bo Arne Vibenius. Det är en extremt våldsam och mörk s k "rape and revenge"-film som kom ut 1973 och är bland annat en av de filmer som Quentin Tarantino inspirerades av när han gjorde "Kill Bill".   Har ni sett filmen? Låt oss veta vad ni tycker i kommentarerna!   Thriller – en grym film (1973): "Filmen handlar om Madeleine (Christina Lindberg) som blir våldtagen som sjuåring. Detta chockar henne så svårt att hon blir stum. När hon som 19-åring möter hallicken Tony (Heinz Hopf), får hon åter uppleva hemska våldtäkter. Tony påtvingar Madeleine ett heroinberoende och för att hon skall kunna stilla sitt behov, tvingas hon prostituera sig och möta de mest vidriga män och blir utnyttjad och våldtagen. De pengar hon tjänar, lägger hon på karatekurser som hon tar i hemlighet. Hon lär sig även avancerad bilkörning och prickskytte för att kunna ta hämnd på de som utnyttjat henne."   Superlänk till våra plattformar: http://linktr.ee/filmsmakarna   #Thrillerengrymfilm #ThrillerACruelPicture #ChristinaLindberg #HeinzHopf #BoArneVibenius

Detta är en repris som du inte får missa. Åsa Vikman förstod att hon var högkänslig när hon lyssnade på boken "Drunkna inte i dina känslor" av Maggan Hägglund och Doris Dahlin. Samtidigt fick hon förståelsen att hennes dotter också var det. Det är många som är högkänsliga, 20 procent av befolkningen, men ändå finns inte mycket kunskap. Högkänsliga personer, föds med ett nervsystem som är känsligare än hos genomsnittet. Detta gör högkänsliga personer extra mottagliga för sin emotionella och fysiska miljö. De lägger märke till mycket mer än andra och bearbetar allt på en djupare nivå. Därför behöver de mer tid och energi än andra att smälta alla intryck.Lyssna på ett avsnitt om kunskap om högkänslighet och Åsas egna resa som utmattad.Här är ett test du kan göra som visar om du är högkänslig.https://hsperson.com/test/highly-sensitive-test/Tack till ÅsaVill du komma i kontakt med henne: https://www.orkidebarnsverige.se/INSTAGRAM: @orkiderbarnsverige Vill du komma i kontakt med mig Caroline:carolinenorbelie.com@carolinenorbeliecoachingMed min klippare Daniel Bäckström Lejon.seTack för att du lyssnar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Detta är akt 2 från vår livepodd vi hade på Babel den 21 februari 2025. Vill du istället se hela denna akten så hoppa in på vår Youtube-kanal "Män i Grupp! Missa inte förtur till merch och livepoddsbiljetter inne på vår PATREON.

Rapporterna duggar tätt och det är storbolagen som Tele2, ABB och Assa Abloy som leder uppgången på börsen idag. Även Evolution rosar marknaden efter många besvikelser, precis som VBG. I Volvo och Essity är dock mottagandet negativt – varför? Dagens program bjuder även på smågodis, fett och pant i form av Cloetta, AAK och Tomra. Det blir en välfylld podd som Elin Wiker, Daniel McPhee, Martin Blomgren och Ellinor Beckett tillsammans bjuder på denna torsdag.Detta är Börslunch Rapportpodd. EFN:s sommarspecial under rapportsäsongen för att du ska kunna vara ledig men ändå få reda på allt du vill och borde om rapporterna.

Under vikingatiden kunde människor ägas som egendom. Vikingarna offrade ofria människor som man offrade dyra svärd, djur. Under en period av 5000 år har människooffer existerat i vårt land. Och vikingarna offrade människor för religiös vinning. Krigsoffer ägde rum i krigarnas slutna krets, medan böndernas offerceremonier vara stora folkfester. Bönderna passade på att ha marknad, skipa rättvisa och festa på samma gång. De träffades vid fullmåne, gärna när en ny årstid gjorde entré – därav namnet kalendariska offerfester. Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. Detta är tredje delen av Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media.Programledaren är Kristina Ekerö Eriksson, journalist och arkeolog som har skrivit böcker om vikingatiden och tiden före vikingatiden. I den här dokumentärserien i fyra delar undersöker hon tillsammans med journalisten Urban Lindstedt, vad som tog åt nordborna i slutet av 700-talet. Tillsammans med experter tar vi reda på historien om vikingar i dagens Ryssland och Ukraina, våldsamma begravningsritualer, Odenkrigare och människooffer – men också om vikingatida pilgrimer och slutet på viktingatiden. Vid Orkneyöarna i slutet av 800-talet pågick ett sjöslag mellan två vikingar: norrmannen Einar, som är jarl över ögruppen, och Halfdan som vill ta ifrån honom makten. När Halfdan förstår att han inte kan vinna kampen, hoppar han överbord och försvinner bland vågorna. Dagen därpå seglar Einar och hans män ut till skär och holmar för att leta rätt på utmanaren. För han ska dö och offras till Oden! Till slut finner de Halfdan och Einar får ner honom på mage, tar fram sitt svärd och låter rista blodörn. Ett plågsamt sätt att offra någon till gudarna. Bild hemsida: Midvinterblot av Carl Larssons är en tolkning av den vikingatida offerfesten vid Uppsala tempel. Nationmuseet, Wikipedia, Public Domain. Bilden är beskuren. Medverkade gjorde Klas Wikström af Edholm och Robin Lucas Programledare: Kristina Ekero Eriksson Redaktör: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Ljuddesign och slutmix: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

SEB och Handelsbanken är först ut att rapportera av storbankerna, hur var egentligen rapporterna och varför reagerar aktierna som de gör? Hur läskig är värderingen i rapporterande Mips? Är botten nådd i Nilörngruppen, varför stiger Bergman & Beving och vad händer i Itab som rasar idag?Det ska Ellinor Beckett, Peter Hedlund, Daniel McPhee och Elin Wiker försöka svara på i dagens podd. Även Martin Blomgren ansluter via länk för att dela med sig av sina tankar kring Sandvik-rapporten som kommit strax innan inspelning.Detta är Börslunch Rapportpodd. EFN:s sommarspecial under rapportsäsongen för att du ska kunna vara ledig men ändå få reda på allt du vill och borde om rapporterna.

I Studion: Fredrik Söderholm, Carl TuleusDetta kommer vara en intervju med BRANT ingång. Self made miljonär. Grattis! Hur mycket pengar tjänar du? Hur viktigt är pengar? Har du haft en strategi från början? Vad är end game? Vad lägger du pengar på? Vad betyder filterlös? Finns det saker du skulle vilja prata om men inte gör? Varför? 10 Snabba! Vad är du rädd för? Vad ångrar du? Vad röstar du på? Vad längtar du efter? När mådde du som sämst? Vad skulle ditt sommarprat handla om? Hur stor var den största du haft? Duttar du snoppen efter kiss? Vem hade du helst legat med Oscar Zia eller Babsan? Vad skäms du för? Detta och mycket mer! Hela för patrons smakprov gratis som alltid Älskar ni också Carl?Support till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vikingarna for öster ut från Mälaren ända bort till Kaspiska havet och Bagdad. Handelsplatsen Birka på Björkön i Mälaren var en del i ett handelsnätverk som sträckte sig långt österut i det nutida Ryssland, Ukraina och ännu längre bort. Handeln sätter spår. Boplatser runt Östersjön får en tydlig närvaro av skandinaver från den polska kusten till dagens Ryssland, Finland och Sverige. Historia Nu Dok är podden som går på djupet i historien. Detta är andra delen av Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Programledaren är Kristina Ekerö Eriksson, journalist och arkeolog som har skrivit böcker om vikingatiden och tiden före vikingatiden. I den här dokumentärserien i fyra delar undersöker hon tillsammans med journalisten Urban Lindstedt, vad som tog åt nordborna i slutet av 700-talet. Tillsammans med experter tar vi reda på historien om vikingar i dagens Ryssland och Ukraina, våldsamma begravningsritualer, Odenkrigare och människooffer – men också om vikingatida pilgrimer och slutet på viktingatider. Det var handeln som skapade rikedomar, att ha kontroll över handelsvaror, handelsrutter och handelsplatser. Det var där de stora förtjänsterna fanns. I de arkeologiska lagerna av Starja Ladoga i dagens Ryssland ser man att skandinaver varit på plats redan från början. Under vikingatid flyttade vikingarna ut egna positioner, skippa mellanhänder och gör resor hela vägen till Kaspiska havet och Bagdad. Bild hemsida: Detalj från bildsten med skepp 800-1099 Tjängvide, Gotland.Foto: Bengt A. Lundberg/SHM, CC BY 2.5 se. Medverkade gjorde Charlotte Hedenstierna Jonsson Programledare: Kristina Ekero Eriksson Redaktör: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Ljuddesign och slutmix: Emanuel Lehtonen Den här dokumentärserien görs av Urban Lindstedt och mig Kristina Ekero Eriksson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

KP-Jossan badar som ett troll, KP-Ludvig rullar in lyckohjulet och vikarien Fixar-Sonja HATAR tomaterna (om de är mosiga och ligger på en deg) – jajamän, sommarfesten fortsätter i KPodden-studion! Detta firas med gröna alpackor, ledsna rosor, nervösa rektorer och mycket annat. Vi hörs igen i augusti!

* Detta ständiga (torsk)spår nio!* Slitna relativt nya Gamla Ullevi ... * ... påminner en om en (icke)faktor i travet* Hur ligger det till med Bergh till Menhammar-ryktet?* Att upprepat förlora storlopp på grund av spårtorsk* Lennart Persson-loppet kommer leva länge ...* ... helt utan faktura!* Jane – och Queen L.! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför stiger flera konsumentbolag som Nelly, Dometic och Thule efter rapport? Hur går det för hotellkedjan Scandic? Är det dags att köpa Afry efter ännu en dålig rapport? Hur mår fastighetsbolagen Balder och Castellum? Och varför är Ericsson ned trots att man slog förväntningarna? Det ska Ellinor Beckett, Peter Hedlund, Martin Blomgren och Elin Wiker få försöka svara på i dagens podd.Detta är Börslunch Rapportpodd. EFN:s sommarspecial under rapportsäsongen för att du ska kunna vara ledig men ändå få reda på allt du vill och borde om rapporterna. 

Vad skulle du göra om du vaknade en morgon och allting verkade normalt men ändå inte var det? Om din partner inte längre visste vem du var? Om dina minnen inte längre matchade verkligheten? Detta är den verkliga berättelsen om Lerina García, en kvinna från Spanien som 2008 hävdade att hon vaknat upp i en parallell verklighet nästan identisk med den hon lämnat, men med detaljer som inte gick att förklara. Hennes historia har förbryllat forskare, internetforum och verklighetsteoretiker i över ett decennium. I detta avsnitt utforskar vi det fascinerande och skrämmande fallet Lerina García

I det här avsnittet av Byggsnack intervjuas Jonas Tannerstad, chef för el och automation på Örebrobostäder (ÖBO), som berättar om sin resa från industrin till fastighetsbranschen och hur han infört ett systematiskt, industriellt tänk inom bolaget. Han beskriver initiala kulturkrockar när hans helhetsfokus stötte på en traditionellt projektbaserad byggbransch, men hur han fick igenom ett pilotprojekt där en byggnad betraktades som en maskinkomponent i ett större system. Detta ledde till stora energieffektiviseringar, minskade kostnader och ett ökat fastighetsvärde. Jonas lyfter vikten av standardisering, modulära tekniska lösningar och mjukvarustöd som möjliggör skalbarhet och integration mellan byggnader. Han diskuterar även utmaningar kring regelverk och hur ÖBO drivit utveckling genom att testa gränserna, till exempel i stadsdelsprojektet Tamarinden där energidelning och energigemenskaper utvecklats. Slutligen poängterar han vikten av att förmedla en gemensam vision och att skapa förståelse för varje projekts roll i en större omställning för att uppnå ett hållbart och smart byggande.Om AvimaAvima är en plattform som är utvecklad för att stödja projektledare och projektchefer inom bygg- och anläggningsprojekt. Med Avima kan du enkelt hålla koll på alla beslut som fattas, säkerställa att rätt dokumentversioner är tillgängliga, och hantera all nödvändig kommunikation för att underlätta effektivt samarbete. Detta hjälper till att spara tid, pengar och resurser, och säkerställer att alla involverade arbetar mot samma mål genom hela projektets livscykel, från start till mål.Mer om oss på Avima här: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://avima.se/⁠⁠Avima är en del av ⁠iBinder Group

Gör marknadsekonomin människor lyckligare eller olyckligare? Mår vi bra av valfrihet eller gör det oss stressade?  Detta avsnitt är en liveinspelning av ett rapportsläpp där Rutger Brattström presenterar sitt briefing paper på temat. Medverkar gör Johan Norberg, liberal författare, Niclas Berggren från Institutet för näringslivsforskning och Karin Pettersson, förbundssekreterare för LUF och liberal skribent. Samtalet leds av Catarina Kärkkäinen, Ideologiansvarig på Timbro

Kontroversiellt avsnitt.. Tor på länk som Norge-korrespondent, frågan lyder: Är Norge bättre än Sverige på många sätt och vis? Har Sverige tappat "stinget"? Johan ser skillnader i norskt beteende, deras festförmåga och kultur.. Det är beslutat att De Vet Du's resörsch-team ska inta Norge inom kort och slå hål på myterna! Tor berättar om högteknologiskt disco a.k.a "Silent Disco", något som borde bli vanligare? Detta och mycket mer i denna Norge-special.

Det är den 8 juni år 793 och munkarna på den lilla ön Lindisfarne på Englands östkust tror att denna dag ska bli som alla andra dagar: timme efter timme fyllda av bön, missionsarbete och att kopiera de heliga skrifterna för hand. Men det är ingen vanlig dag. Många av de bröder som vaknar upp i klostret kommer inte att leva när solen går ned. För den 8 juni år 793 är dagen då vikingatiden börjar. Allt motstånd mejades ner, som man kan läsa om i den engelska historiekrönikan Historia Regum: ”Och de kom till kyrkan på Lindisfarne och ödelade allting med jämmerlig plundring, trampade ner de heliga platserna med orena steg, grävde upp altarna och tog alla den heliga kyrkans skatter. De dödade en del av bröderna, tog med sig andra i kedjor, många fördrev de, nakna och överlastade med kränkningar, några dränkte de i havet...” Varför uppstod vikingen, vad gjorde han och vart tog han egentligen vägen? I sommar repriserar vi dokumentären Vikingen i världen. Historia Nu Dok är podden som går på djupet i historien. Detta är första delen av Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Programledaren är Kristina Ekerö Eriksson, journalist och arkeolog som har skrivit böcker om vikingatiden och tiden före vikingatiden. I den här dokumentärserien i fyra delar undersöker hon tillsammans med journalisten Urban Lindstedt, vad som tog åt nordborna i slutet av 700-talet. Tillsammans med experter tar vi reda på historien om vikingar i dagens Ryssland och Ukraina, våldsamma begravningsritualer, Odenkrigare och människooffer – men också om vikingatida pilgrimer, läkeörter och arrangerade äktenskap. Det var som att nordborna blivit galna, för det slutade inte här. Åren som följer attackerades flera andra kloster på de brittiska öarna. På den skotska ön Iona dödade vikingarna 68 munkar på stranden och deras kloster brändes ner. Som man kan läsa i en nedteckning: ”De åstadkom att det som tidigare varit så rikt nu var som ingenting”.England kom att attackeras i flera vågor, från år 865 invaderades landet av den stora hedniska armén, vikingafamiljer som rest dit i stora flottor och som så småningom bosatte sig i det som kom att kallas Danelagen – det området där dansk lag gällde. Drygt två hundra år efter anfallet på Lindiafarne satt den danske vikingen Sven Tveskägg på Englands tron.Det mäktiga Frankerriket, en stormakt som ungefär motsvarade dagens Frankrike och Tyskland, skonades inte heller. Några år efter Lindisfarne 793 började Frankerrikets kuster att attackeras och det intensifierades på 830-talet. Den åtråvärda handelsstaden Dorestad, i dagens Nederländerna, plundrades av vikingarna varje år mellan 834 och 837.Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Medverkade gjorde Andreas Hennius. Programledare: Kristina Ekero Eriksson Redaktör: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Ljuddesign och slutmix: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under kalla kriget byggdes ett omfattande nätverk av bunkrar och bergrum över hela landet – från dolda kommandocentraler till självförsörjande skyddsrum. Dessa anläggningar var konstruerade för att motstå attacker och möjliggöra liv under jord i veckor, med egna energikällor och vattenreningssystem.Rykten om hemliga tunnlar och aktiva bunkrar lever kvar, och vissa tror att anläggningar än idag står redo vid en ny kris. Dessa konstruktioner har blivit föremål för många myter och konspirationsteorier. Forumet Flashbacks tråd om Riksbunkern har över 8 000 inlägg.I samarbete med Militärhistoriepodden publcierar vi podden Historia Nu samtal med idéhistorikern Peter Bennesved, till vardags verksam vid Totalförsvarets forskningsinsitut.Under andra världskriget byggdes civila och militära anläggningar för att skydda befolkningen. Men under kalla kriget genomsyrade bunkrarna det svenska landskapet – från enkla skyddsrum i stadskärnorna till underjordiska komplex konstruerade för att motstå kärnvapenattacker.Bunkrarna byggdes inte bara av militära skäl utan även för att inge trygghet. Myndigheterna betonade vikten av beredskap men hemlighöll detaljer om de mest strategiska anläggningarna. Detta skapade en dubbel verklighet: en öppen diskussion om civilförsvaret och en hemlig försvarsstruktur.Efter andra världskriget ersattes hotet från Nazityskland av fruktan för Sovjetunionen, vilket ledde till en ny försvarsstrategi där hela samhället skulle kunna motstå en attack. Skyddsrummen blev en integrerad del av stadsbilden och totalförsvaret utvecklades.Under kalla kriget byggdes bunkrar, bergrum och kommandocentraler över hela landet. En del var offentliga skyddsrum, men många var dolda och endast tillgängliga för militära eller statliga funktioner. Bergrumsanläggningar som Hemsö fästning och Aspöanläggningarna var en del av en hemlig försvarsstruktur inför en eventuell sovjetisk invasion.Bunkrarna skulle fungera som självförsörjande enheter under lång tid. Många hade egna energikällor, vattenreningssystem och förråd. Vissa kunde hysa hundratals personer i flera veckor, medan andra var mindre observations- eller sambandscentraler.Många historier om kalla krigets försvarsanläggningar lever kvar. Vissa tror på ett nätverk av tunnlar som förbinder bunkrarna, medan andra spekulerar i att vissa anläggningar fortfarande är operativa.En seglivad myt är att det finns ett dolt tunnelsystem under Stockholm som kopplar samman strategiska byggnader. Enligt vissa teorier skulle det kunna användas av regeringen vid en attack, medan andra tror att det är en kombination av gamla järnvägstunnlar och gångar som med tiden fått en mytisk aura.En av de mest omtalade anläggningarna är Riksbunkern, som enligt rykten skulle fungera som en skyddad plats för regeringen vid krig. Dess exakta plats och funktion är okända, men den sägs vara insprängd i berget någonstans i Stockholmsområdet och utrustad för att hysa landets ledning under en längre tid.Det spekuleras i att bunkern är förbunden med ett tunnelsystem, vilket skulle göra det möjligt för regeringen att förflytta sig utan att gå ut i det öppna. Dessa rykten har aldrig bekräftats, men stärks av att Sverige hade en omfattande beredskap för att skydda sin ledning under kalla kriget.Bildtext: Femörefortet i Oxelösund – en av Sveriges mest avancerade kustförsvarsanläggningar under kalla kriget. Nu museum. Av Xauxa Håkan Svensson - Own work. CC BY-SA 3.0Musik: Underground Bunker av LIVINGFORCE. Storyblock AudioLyssna också på Sverige och det kalla kriget: Den andra stormaktstiden (del 3) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

År 2007, på två olika platser i världen, Brasilien och USA. Två tonårspojkar, lika gamla, men med helt olika liv. I det ena fallet öppnades en dörr till vad som verkade vara ett vanligt vänskapsbesök. I det andra satt två föräldrar i soffan, ovetande om vad som väntade. Men vid båda tillfällena fanns ett spel i med bakgrunden. Och båda gångerna slutade det med dödligt våld. Två fall, så lika att det nästan känns osannolikt. Men med olika orsaker, olika livsbanor, och helt olika förklaringar till varför det hände. Detta är Fallet Daniel Petry & Daniel Petric. ----------Ljudklipp kommer från: Kids Who Kill & The Chronicle Telegram. ----------Vill ni skicka dricks/en slant och bjussa på några koppar kaffe så kan göra det här: https://buymeacoffee.com/crimepodden

Hur påverkar AI din vardag? Finns det saker som AI kan göra för att underlätta ditt jobb? Finns det risk för att AI tar över ditt jobb? Bli inte lurad av influencers eller dejtingprofiler som använder sig av AI teknik för att lura dig. Jag pratar även om några fall där man tagit hjälp av AI att luras för ekonomisk vinning och hur AI har agerat autonomt i några studier. Detta avsnitt är inläst av en röstklon jag skapat.

I detta avsnitt av Beroendepodden gästas vi av Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt Center. Vi pratar om den svenska narkotikapolitikens framtid – en fråga som väcker starka känslor, åsikter och debatt både nationellt och internationellt. Utgångspunkt för samtalet är den aktuella rapporten Narkotikapolitik i Europa – Vägen framåt i en tid av förändring:

1974 kontaktar en ensamstående fyrabarnsmamma vid namn Doris Bither två forskare från UCLA:s laboratorium för paranormala fenomen. Hon påstår att något hemsöker henne något som inte bara visar sig i form av ljusfenomen, utan som också attackerar henne fysiskt och sexuellt. När forskarna besöker hennes hem dokumenterar de ljusklot som svävar i luften, temperaturfall, ljudband med oförklarliga röster och skador på Doris kropp. Detta är inte en påhittad historia. Fallet är verkligt och har blivit ett av de mest omskakande i modern parapsykologisk historia. Det låg också till grund för skräckfilmen The Entity från 1982 – men där slutar likheterna. Det verkliga fallet är mycket mörkare, mycket tystare… och betydligt svårare att glömma. I detta avsnitt av Universums hemligheter, producerat i samarbete med Arkiv 606, följer vi Doris berättelse från det första samtalet till forskarna, till de dokumenterade fenomenen, flykten… och det som aldrig riktigt släppte taget om henne. Tacksam om du vill prenumerera på Universums hemligheter.

Anders & Måns läser lyssnarfrågor och tänker högt. Podden publiceras lördagar 08.00. Skriv en fråga till programmet: fraga@andersochmans.se OBS! Detta är en repris av avsnitt 158. Vi är snart tillbaka med nya avsnitt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Från 2010. En man blir skjuten i huvudet och en kvinna mördad i sin säng när hon sover. Det visar sig att de tillhör samma, lilla Pingstförsamling. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Knutby är en liten sovstad i Uppland. En ort man åkt ut ur innan man fattat att man kommit in, så beskriver vissa den. Men en natt i januari förändras allt.Bara två dagar efter dådet har en 26-årig kvinna, som varit inneboende hos kvinnan och hennes familj, anhållits och erkänt mordet och mordförsöket på grannen. Polisen misstänker svartsjuka. Men vissa detaljer indikerar att det inte är så enkelt.Långsamt rullar en historia, märkligare och mer kittlande än man kunnat ana upp. En historia som innehåller sex, religion, vanföreställningar, manipulation och ond bråd död. P3 Dokumentär berättar historien om ett mord som planerats i månader och om hur media, populärkulturen och hobbyspanare vägrar släppa taget om fallet.Programmet publicerades första gången 2010. Detta är en repris.Producent: Tove Leffler

I efterdyningarna av Jamal Musialas skada har Bayern satt sig själva i ett prekärt läge i sin jakt på offensiv förstärkning. Detta samtidigt som Tottenham verkar ha säkrat Mohammed Kudus. Vi pratar om det och svarar även på andra lyssnarfrågor. Borde Liverpool sälja Konate? Vad har Sunderland värvat? Och var skulle Lucas Vazquez och Danny Ings passa? Med: Makoto Asahara och Keven Bader

Detta avsnitt producerades i september 2022.Det är den 9 december år 2001. Kathleen och hennes man Michael spenderar en lugn kväll tillsammans. De ser på en romantiskt komedi och avslutar kvällen vid poolen. Några timmar senare hittas Kathleen avliden i parets trappa. Det verkar som att hon ramlat. Men sanningen ska snart visa sig vara något annat.

Alexander Pärleros från Framgångspodden – mannen med poddsfärens mest bisarra intervjuteknik. Är han, som många påstår, helt slut i huvudet och eller är han i själva verket omedvetet briljant? Detta diskuterar jag med min vän Alice Löfholm, journalist och Alexander Pärleros-kännare.

Panelen svarar på era frågor om bland annat ukrainsk underrättelsetjänst och när Ryssland kommer inleda en offensiv från Belarus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur arbetar omvärlden för att sprida information i Ryssland om vad som händer i kriget? Vad är det för skick på Rysslands kärnvapen? Hur ser skolgången ut i Ukraina idag? Och vad kommer egentligen hända efter att Vladimir Putin lämnar rollen som president? Detta och mycket mer får ni svar på i denna frågespecial!Hör Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till Mannheimer Swartling, Lubna El-Shanti, radions Ukrainakorrespondent och Maria Persson Löfgren, radions Rysslandskorrespondent. Programledare: Fredrik WadströmProducent: Alice UhlinTekniker: Heinz Wennin

Expeditionen till Bohuslän var bara början. Nu inleder SS-organisationen Ahnenerbe nya vidriga forskningsprojekt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid på en vindlande resa bland hällristningar, nazistiska baser på Sydpolen, galna forskare och teorier om ett sjunket germanskt Atlantis i Vetenskapsradion Historias Sommarspecial. Detta är den tredje delen av fyra där vi undersöker SS-organisationen Ahnenerbes galna och vidriga forskningsprojekt i skuggan av Bohusläns hällristningar.Medverkar gör Luitgard Löw, chef för Västergötlands museum och Mattias Legnér, historiker vid Uppsala universitet och mediehistorikern Eva Kingsepp.

Många av Emma och Fridas beautyprodukter har tagit slut under det senaste halvåret. Men vilka och varför? Kommer det att inhandlas nya “empties”? Detta berättar Frida och Emma i veckans ihopplockade best of-avsnitt. Bland annat presenteras följande empties: enzympeeling med glykolsura, niaciamidserum, primers, foundations, ansiktskrämer, rengöringsprodukter, C-vitaminkrämer, bronzing balms, tvålar, nattmasker och mycket mer.Klipps av Gabriella Lahti. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under kalla kriget kunde Sverige mönstra 800 000 vapenföra män när försvaret var som starkast år 1964. Nästan alla män gjorde värnplikt. Svenska vapenfabriker byggde moderna stridsflyg, ubåtar, stridsfordon, stridsvagnar och mindre vapen som raketgeväret Carl Gustaf.Samtidigt byggde vi mest skyddsrum per capita. Alla människor i Sverige i åldrarna 16 till 65 år hade civilförsvarsplikt med krav på att delta i återkommande övningar.Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den tredje och sista delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Från 1949 till i mitten på 1960-talet ökades Sveriges militära utgifter i kronor och ören till samma summor som under andra världskriget. Därefter spenderade Sverige mer pengar på försvaret än under andra världskriget ända fram till millennieskiftet. Försvarsutgifterna som andel av BNP minskade under kalla kriget främst på grund av den höga tillväxten under efterkrigstiden.Sverige storlek och geografiska läget i Europa gjorde landet sårbart mot ett sovjetiskt anfall. Finland var en naturlig buffert ända sedan Ryssland erövrat vår östra riksdel i finska kriget 1808 till 1809. Sovjetunionen kunde tänkas anfalla över land via norra Finland, via Östersjön från hamnar i Baltikum eller via Polen mot SkåneMen om Sovjetarmén kom via Finland hade Sverige byggt ett system av befästningar och andra hinder för att fördröjningsstriderna skulle ge tid till att förflytta förstärkningar till norra Sverige.Under andra världskriget förberedde sig Sverige för att kunna göra motstånd om vi blev ockuperade. Stay Behind-rörelsen levde sedan vidare under kalla kriget och avslöjades först på 1990-talet för den svenska allmänheten.Stay behind-rörelse skulle träda in om det värsta hade hänt - att Sovjetunionen besegrat Sverige i ett krig. Men det främsta målet var naturligtvis att i samarbete med Nato att slå tillbaka ett Sovjetiskt anfall.Sverige valde också att utveckla ett eget flygvapen. Något som inga andra jämförbara länder utanför supermakterna eller stormakterna gjorde vid samma tid. I Sverige planerade vi för egna kärnvapen redan innan vi visste vad kärnvapen var för något.Sverige har en lång tradition av en utvecklad försvarsindustri, ända sedan stormaktstiden vapensmedjor på 1600-talet. Sverige blev under 1800-talet ett framstående ingenjörsland som utvecklat revolutionerande teknologier som kullager, fyrar, kylskåp och dynamit.Medverkade: Martin Hårdstedt, Peter Bennesved och Wilhelm Agrell.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig LagerkvistBild: Soldater under övning på F11, Södermanlands flygflottilj, i Nyköping. Flygflottiljen var aktiv fram till 1980-talet. Idag känner vi till platsen som Skavsta flygplats. Bilden är troligen tagen någon gång under 60-talet. Foto: Olle Hagelroth, Sörmlands museum, CC BY 4.0 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ja ni ser helt rätt! Trots att säsongen är slut, har GeekPoddens Griniga Gamla Gamers spänt musklerna och slagit ihop sina huvuden för att sammanfatta de bästa och mest intressanta från sommarens speluppvisningar. Summer Game Fest, Xbox Games Showcase, PC Gaming Show, Future Games Show och en tech-demo från Witcher 4. Detta och en hel... Read more »

Flera händelser under kalla kriget i Sveriges visar att kriget var närmre än vad många tror idag. Sovjetiska ubåtar kränkte svenska vatten under långa perioder. Flera väl placerade spioner avslöjades och Sovjetiskt stridsflyg drogs sig inte för att skjuta ner svenska flygplan.Sverige ska under det 40 åriga kalla kriget uppleva fler kriser och hotande konfrontationer med Sovjetunionen. Kriser som fick spridning utanför eliterna med hjälp av allt mer frispråkiga medier som gärna ifrågasatte eliternas bild av händelser.Hur involverade var Sverige i det kalla kriget? Var vi passiva observatörer som studerade supermakternas kamp? Eller var vi i själva verket involverade? Och om så var fallet, när skulle vi då ha dragits in i det?Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den andra delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Sveriges roll i kalla kriget etablerades tidigt genom vårt lands geografiska läge mellan Sovjetunionen och Västmakterna. Redan under andra världskriget har Sverige i samarbete med Finland bedrivit en framgångsrik signalspaning på Sovjetunionen - en som så småningom kommer dra Sverige närmare kriget än vad vi tidigare trott.Fredagen den 13 juni 1952 försvinner ett av flygvapnens signalspaningsplan av typen DC3-a. Besättningen lämnar sitt sista livstecken klockan 11:23. Sovjetunionen förnekar all inblandning. De ansvariga inom flygvapnet förstår säkert vad som hänt DC3-an. Tidigare har sovjetiskt jaktflyg skjutit ner amerikanska signalspaningsflyg. Måndagen 16 juni 1952, tre dagar senare, befinner sig två svenska sjöräddningsplan av typen Tp 47 Catalina på Östersjön för att lokalisera det nedskjutna DC3-an. Uppdraget avbryts när ett av de två planen blir beskjutna av sovjetiskt jaktflyg och tvingas till en livsfarlig nödlandning.Sovjetunionen var lika intresserad av att spionera på Sverige som Sverige var intresserad av att spionera på Sovjetunionen. Ryska långtradare dök upp på ställen de rimligen inte borde vara på och polska tavelförsäljare misstänkliggjordes. Sverige byggde upp hemliga utrikesunderrättelseorganisationer utan riksdagens vetskap som 1973 avslöjades som IB-affären.Men den allvarligaste spionaffären under kalla kriget var flygöverste Stig Wennerström. Han är den farligaste spionen mot Sverige som avslöjas under kalla kriget.Samtidigt var Sverige i allra högsta grad redo för krig och attacker. Sverige var ett av världens mest militariserade samhällen i fråga om hur mycket vi satsade på vårt försvar, med förmågan att mönstra en armé på 800 000 man. Och trots att vi inte var mer än drygt 7 miljoner invånare under 1950-talet och 1960-talet utvecklade vi stridsflygplan, stridsvagnar, stridsfordon, ubåtar och en atombomb.Flera händelser i Sveriges 1900-talshistoria – däribland ubåtar som går på grund, ertappade spioner och nedskjutna flygplan – visar att kriget var närmre än vad många tror idag.Medverkade: Martin Hårdstedt och Wilhelm Agrell.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig Lagerkvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalla Kriget var påtagligt i Sverige. Hoten mot Sverige var verkliga och Sverige förberedde sig för krig. Det alliansfria Sverige hade tvingats att inordna sig i en global konflikt mellan USA och Sovjetunionen, som uppstod i direkt anslutning till Andra Världskriget.Hur involverade var Sverige i det kalla kriget? Var vi passiva observatörer som studerade supermakternas kamp? Eller var vi i själva verket involverade? Och om så var fallet, när skulle vi då ha dragits in i det?Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den första delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Kalla kriget var en global konflikt. Och även om den här serien tar avstamp i Sverige är det omöjligt att förstå varför det kalla kriget utbröt om man inte förstår hur det påverkade hela världen.Sverige kom att profilera sig som ett fredligt och alliansfritt land på den internationella arenan. En vän till tredje världen som med tiden inte ens drog sig för att kritisera USA.Samtidigt var Sverige i allra högsta grad redo för krig och attacker. Sverige var ett av världens mest militariserade samhällen i fråga om hur mycket vi satsade på vårt försvar, med förmågan att mönstra en armé på 800 000 man. Och trots att vi inte var mer än drygt 7 miljoner invånare under 1950-talet och 1960-talet utvecklade vi stridsflygplan, stridsvagnar, stridsfordon, ubåtar och en atombomb.Flera händelser i Sveriges 1900-talshistoria – däribland ubåtar som går på grund, ertappade spioner och nedskjutna flygplan – visar att kriget var närmre än vad många tror idag.Medverkade: Martin Hårdstedt och Peter Bennesved.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig Lagerkvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under mitten av 1970- och 1980-talet genomgick den svenska Försvarsmakten mer eller mindre ett stålbad av rationaliseringar och neddragningar. Samtidigt utvecklade vi ett av världens mest kompetenta multiroll stridsplan JAS Viggen. Detta plan har blivit till en symbol för Sveriges förmåga i luften under det så kallade ”andra” kalla kriget fram till Sovjets kollaps. Samtidigt vittnar det faktum att Viggen aldrig blev en kärnvapenbärare om att Sveriges ambitioner under denna period inte längre passade med vare sig plånboken eller de övriga supermakternas egna intressen.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om 1970- och 1980-talets så kallade ”försvarsdoktrin” och vad den egentligen grundade sig i.Fram till 1960-talets mitt hade Sveriges försvar varit inriktat på ett periferiförsvar med syfte att mota storskaliga invasionsförsök från någon närliggande stormakt. Till detta låg en politisk inställning som syftade till neutralitet i krig och alliansfrihet i fred. Att försvara en sådan säkerhetspolitisk inställning var endast möjligt om Försvarsmakten gavs stora resurser. I själva verket kan den svenska militära styrkeuppbyggnaden sägas vila på den enorma ekonomiska expansion som Sverige genomlevde under de så kallade rekordåren. Efterkrigstidens ”neutralitetsvakt” gjordes möjlig tack vare pengarna som flödade in. Det rådde också politiskt konsensus i försvarsfrågan under socialdemokratiskt ledarskap. Den militärtekniska utvecklingen pekade under tidigt 1950-tal också i samma riktning som tidigare, bara det att planen blev snabbare och bomberna starkare.Under mitten av 1960-talet kom dock mycket av dessa grundförutsättningar att ändras. Pengarna tog slut när tillväxten bromsade in. Den politiska konsensusen som tidigare rådigt luckrades upp när Försvarsmakten äskade egna kärnvapen (1970-talets offentliga politiska debatt om kärntekniken spelade in i detta), och den tekniska utvecklingen gick nu tillbaka mot konventionella scenarion där mekanisering och kvalitativ förmågehöjning blev allt viktigare. När pengarna började ta slut kunde inte längre alla få vad de ville ha och striderna om försvaret blev åter ett faktum. Samtidigt skönjdes en ökad sovjetisk närvaro i Östersjön med nya ubåtar och i centrala Europa var man mycket oroad över en förnyad Sovjetisk konventionell styrkeuppbyggnad som tycktes överskugga allt vad NATO kunde åstadkomma. USA skulle inte heller tillåta Sverige att anskaffa kärnvapen.Men skulle ett nytt storkrig egentligen betyda en fullskalig attack mot just Sverige, eller skulle endast en mindre styrka sättas in mot Skandinavien? En svår fråga blev då vad det nya spetsflyget egentligen skulle vara? Om det inte skulle bli ett attackflyg med kärnvapenkapacitet, vad skulle det i stället bli? Skulle det understödja ett djupförsvar, eller skulle det stoppa fienden till havs? Det som kom att bli 1970-talets och 1980-talets försvarsdoktrin lämnar inga vettiga svar på de här frågorna och idag framstår det militära resonerandet under perioden i stort sett som en efterhandskonstruktion. Det svenska försvaret nedmonterades till att passa den plånbok som gavs, och de krigsscenarier man såg framför sig anpassades till vad man kunde klara av. Av de 600 JAS Viggen som man önskade sig, blev det bara 300. Det fick helt enkelt räcka.Bild: JAS Viggen 37, Wikipedia, Creative Commons.Lyssna också på Sverige och det kalla kriget : Hela världens kalla krig (del 1) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad ska mötet med den mystiska Armand leda till? Och vilka rafflande äventyr har Ramsey medan han sitter på sitt hotellrum och bläddrar i böcker? Detta och mycket mer får du svaret på här och nu!

Detta bonusavsnitt handlar om att leka med dockor! vi går igenom varför lek med dockor är bra för våra sociala skills, hur våra fördomar kan begränsa barnens lekfullhet – och mycket annat smått och gott som rör lek. Mooot lekhösten 2025!Avsnittet är ett samarbete med Mattel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anders & Måns läser lyssnarfrågor och tänker högt. Podden publiceras lördagar 08.00. Skriv en fråga till programmet: fraga@andersochmans.se OBS! Detta är en repris av avsnitt 155. Vi är snart tillbaka med nya avsnitt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Detta är en / preview / för ett avsnitt på Radio åt allas Patreon! För att höra hela avsnittet, bli månadsgivare på Radio åt allas Patreon. Stötta gärna oss på vår Patreon!Handla gärna i vår Webshop!Följ oss gärna på Twitter!

SS-forskaren Herman Wirth reser till Sverige för att undersöka hällristningar. Kanske kan de ge svar på frågan om tyskarnas urhem i Atlantis? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid på en vindlande resa bland hällristningar, nazistiska baser på Sydpolen, galna forskare och teorier om ett sjunket germanskt Atlantis i Vetenskapsradion Historias Sommarspecial. Detta är den andra delen av fyra.Medverkar gör Luitgard Löw, chef för Västergötlands museum och Mattias Legnér, historiker vid Uppsala universitet.

Olof Rudbeck den äldre (1630–1702) var en av Sveriges största vetenskapsmän. Redan som 23‑åring fick han världsrykte genom upptäckten av lymfsystemet. Detta universalsnille förespråkade en ny vetenskaps­syn fri från religiös dogmatism.Biskopssonen från Västerås kom att prägla lärdomsstaden Uppsala inom medicin, botanik, mekanik och fornhistoria. Trots sina betydande insatser för vetenskap och bildning är han idag främst ihågkommen för sitt fornhistoriska storverk Atlantica, där han framställde Sverige som gudarnas boning och ursprunget till alla större folkstammar.Detta är en nymixad repris.I det här avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Henrik Ågren, specialist i tidigmoderna kultur- och socialhistorien vid Uppsala universitet, samt Anders Lundin – programledare, poddare och musiker – som nu medverkar i kabarén Olofolof på Uppsala stadsteater om Olof Rudbeck den äldre.Olof Rudbeck föddes i Västerås 1630 som det nionde av elva barn. Gustaf II Adolf bar själv fram honom till dopet. Hans far, biskopen Johannes Rudbeckius, var en av stormaktstidens ledande kyrkomän och grundare av Västerås gymnasium – Sveriges första av sitt slag.År 1648 inskrevs Rudbeck som student vid Uppsala universitet, där han kom att verka större delen av sitt liv. Vid 23 års ålder presenterade han sin första större vetenskapliga upptäckt – lymfsystemet. Medicin var hans huvudsakliga fält, men han bedrev även forskning inom botanik, mekanik, arkitektur, astronomi och musik.Han blev en ledande förespråkare för den vetenskapliga revolutionen, med krav på empiri, och bröt med religiöst färgad kunskapssyn. De sista decennierna av sitt liv ägnade han åt fyrbandsverket Atlantica (1679–1702), där han med kreativ ortnamnsforskning hävdade att Sverige och Uppsala var gudarnas hemvist och urkällan till alla folk – med Sverige som det förlorade Atlantis enligt Platon.Idag framstår Atlantica som vansinnigt, men Rudbeck knöt an till en samtida historisk tradition – göticismen – där man sökte paralleller mellan göterna och svenskarna. Verket väckte intresse internationellt, men kritiserades också hårt redan i sin samtid.Bild: Olof Rudbeck den äldre (1630-1702). Bilden är hämtad ur Atlantica och utförd af den här i Sverige länge verksamme kopparstickaren Dionysius Padt-Brügge för att tjäna till titelblad för atlasbandet af Atlantica. Wikipedia, Public Domain. Musik: Claudio Monteverdi - Quel Augelin Che Canta av The Tudor ConsortCC BY 3.0 , via Wikimedia Commons Lyssna också på Drottning Kristina kom att sakna kungamakten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Magasinet svarar är tillbaka och denna gången svarar Tove och Sofi på lyssnarfrågor. När det är dags att skilja sig, hur vet man egentligen vad man ska bli när man blir stor och vad ska man tänka på när man löneförhandlar? Detta och massa mer får du svar på i frågefyllda avsnittet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Silvia Boccardi e Francesco Rocchetti parlano con Antonio Missiroli, senior advisor ISPI, ed ex Assistant Secretary-General NATO, del summit Nato si è concluso con l'accordo storico di aumentare le spese militari fino al 5% del PIL entro il 2035. Dal 26 al 28 settembre a Torino Chora&Will Days, il primo festival di Chora e Will: scopri il programma e come partecipare su days.chorawill.com

I mitten av 1930-talet reste nazistiska arkeologer till Bohuslän för att undersöka hällristningar och bevisa att tyskarna härstammade från Atlantis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid på en vindlande resa bland hällristningar, nazistiska baser på Sydpolen, galna forskare och teorier om ett sjunket germanskt Atlantis i Vetenskapsradion Historias Sommarspecial. Detta är den första delen av fyra.Medverkar gör Luitgard Löw, chef för Västergötlands museum och Mattias Legnér, historiker vid Uppsala universitet.