Podcasts about sveas

I denne episoden av Gode Vibber får vi besøk av mannen, myten, legenden - Knut Espen "Svea" Svegaarden. Gjennom en lang karriere har Svea dekket norsk fotball nærmere enn de fleste andre sportsjournalister. I denne samtalen prater vi om hvordan sportsjournalismen har forandret seg gjennom Sveas år i gamet, og hvilke problemstillinger og hensyn bransjen må forholde seg til i årene som kommer. Svea åpner også opp om hvorfor han valgte å takke for seg i VG og hva han har tenkt å gjøre i tiden fremover. Og selvfølgelig blir det noen ord om VAR-debatten.

Svea S er musiker og sanger, og i dag er hun gæst i podcasten! Glæd dig til at høre om Sveas opvækst i sommerhus-byen Rørvig, om hendes far, der er hendes største fan, og selvfølgelig om dengang hun var ved at få hugget en finger af i en blender.Go' lytter!Hop ind og find billetter og meget mere på: https://oliverstanescu.dk/Vært: Oliver StanescuKlip: Martin Riise Nielsen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Heute präsentieren ich euch ein weiteres Interview zu einem wirklich spannenden und komplexen Thema: dem Human Design! Svea Joisten steht uns Rede und Antwort zu den spannenden Fragen des Human Designs. *Was ist Human Design *Was bringt es uns? *Wie lese ich mein Chart? ... und so vieles mehr! Du erhältst außerdem ein kostenfreies Human Design Starter Guide sowie einen kostenfreien Human Design Business Guide. Eine Folge voller Informationen, um dein Human Design zu verstehen. Hier findest du eine Möglichkeit dein Chart kostenfrei erstellen zu lassen: https://www.jovianarchive.com/get_your_chart Hier findest du die (unbezahlten) Buchempfehlungen zum Thema: Chetan Parkyn - Human Design Peter Schöber - alle Human Design Bücher Svea - Coach und Human Design Expertin  Instagram: @sveajoisten Website: www.svea-joisten.de Links zu Sveas 0 EUR Angeboten:  Human Design Starter Guide: https://www.svea-joisten.de/starter-guide-human-design/ Human Design Business Guide: https://www.svea-joisten.de/human-design-business-guide-2/ Dieser Podcast wir gehostet von: Astrid Lätsch Coaching & Hypnose www.astrid-laetsch-coaching.de Instagram: @astrid_laetsch_coaching Kontakt: coaching@astrid-laetsch.de

Novus Sanity Check är tillbaka med ännu ett avsnitt! Den här gången har vi nöjet att ha Lena Andersson som vår gäst. Lena Andersson är en framstående svensk författare och journalist som har gjort betydande bidrag till den svenska litterära scenen. Hennes skrivande präglas ofta av en djup intellektuella reflektioner och skarpa iakttagelser om mänskliga relationer. Lena Andersson är mest känd för sina romaner, inklusive den prisbelönta "Egenmäktigt förfarande" och dess uppföljare "Sveas sonetter". Hennes skrivande har vunnit henne flera utmärkelser och hon betraktas som en betydande röst inom svensk litteratur. Hon är nu aktuell med boken ”Studie i mänskligt beteende” samt som fristående krönikör på SvD. ”Makt jagas istället för sanningen” I sitt samtal utforskar Torbjörn Sjöström och Lena Andersson makten och vikten av ord. De diskuterar hur ord kan göra en avgörande skillnad och de konsekvenser som kan uppstå när ord felaktigt tolkas eller överanalyseras. Samtidigt berör de den ökande polariseringen som präglar det offentliga rummet och dess påverkan på samhället Lena Andersson: ”Man missbrukar ordet och statistik, man manipulerar tanken och gör man det oavsiktligt kan någon annan komma in i debatten och säga vad man inte har tänkt på, och så kan man korrigera det. Men om man gör det avsiktligt, och med det så menar jag inte att man är lömsk och tänker på hur man ska lura människor, utan med avsikt menas att man vet om att det finns legitima invändningar mot det man säger, som är relevanta och omedelbara. Invändningar som man själv kommer på och som ligger framför en, men som ignoreras. Det är det som är att inte söka sanningen. Man ska helst själv leta efter invändningarna till det man själv säger, eller få hjälp av den man samtalar eller debatterar med. Gör man inte det och vet om att man är ute på hal is, då håller man på med något annat än sanningslidelse. Och det är väl det jag tycker är det stora problemet. Politiken ägnar sig inte åt sanningslidelse, de ägnar sig åt maktsökande. Och när hela samhället blir som politiken, det är då vi förklara vad vi menar med den här polariseringen – att makt jagas i stället för sanningen.”

Bli med på ei spennende og interessant reise gjennom Sveriges nyere historie med de tre romanene Sveas sønn, Datteren og Koryfeene av Lena Andersson. Hvordan oppstår ideen om «folkhemmet», og hva blir dets fall? Samtale mellom sosiolog Lise Knudsen og biblioteksjef Oda Cornelia Knudsen.

Anna och Lena är tillbaka och rivstartar hösten med att prata om nya lagar som trätt i kraft under sommaren. Agendan är tydlig, fler ska sitta i fängelse under längre tid och gängkriminaliteten ska bekämpas på alla plan. Kommuner ska svettas, blod ska sparas och barn ska utredas. Frågan är vilka effekter svingandet av de lurviga på lokal kan väntas få. På slutet avslöjar Lena det bedrägligaste av alla beteenden!

Författaren och journalisten Lena Andersson gästar gänget. Lena har författat flertalet böcker om det svenska folkhemmet, liberalism och religion och skriver för Svenska Dagbladet och Fokus.Sveas son – en berättelse om folkhemmet: https://www.bokus.com/bok/9789177950158/sveas-son-en-berattelse-om-folkhemmet/Dottern – en berättelse om folkhemmets upplösning: https://www.bokus.com/bok/9789177952787/dottern-en-berattelse-om-folkhemmets-upplosning/Koryféerna – en konspirationsroman: https://www.bokus.com/bok/9789177957539/koryfeerna-en-konspirationsroman/OBS. Det här är inte det hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet? Stöd oss på Patreon. Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Författaren och journalisten Lena Andersson gästar gänget. Lena har författat flertalet böcker om det svenska folkhemmet, liberalism och religion och skriver för Svenska Dagbladet och Fokus.Sveas son – en berättelse om folkhemmet: https://www.bokus.com/bok/9789177950158/sveas-son-en-berattelse-om-folkhemmet/Dottern – en berättelse om folkhemmets upplösning: https://www.bokus.com/bok/9789177952787/dottern-en-berattelse-om-folkhemmets-upplosning/Koryféerna – en konspirationsroman: https://www.bokus.com/bok/9789177957539/koryfeerna-en-konspirationsroman/OBS. Det här är inte det hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet? Stöd oss på Patreon. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Wir haben uns wieder Besuch eingeladen! Dieses Mal sprechen wir mit der echt norddeutschen Deern Svea über ihre Auswanderung und ihren Alltag in Schweden. Gerade noch rechtzeitig vor dem ersten Lockdown 2020 ist sie von Berlin nach Stockholm gezogen und lebt mittlerweile ihren Traum in den Schären nördlich der schwedischen Hauptstadt. Was sie an Schweden liebt, was sie nervt und an welche schwedischen Eigenheiten sie sich mittlerweile gewöhnt hat, hörst du in dieser Folge rund um Sveas neues Zuhause im hohen Norden. Abonniere unseren Podcast, lass uns eine Bewertung bei Apple Podcasts oder Spotify da und folge uns auf Facebook und/oder Instagram, wenn dir gefällt, was du hörst! :) facebook.com/laeget.podcast | instagram.com/laeget | laeget.podcast@gmail.com Wenn du uns noch etwas mehr unterstützen möchtest, freuen wir uns, wenn du uns über Ko-fi einen Kaffee ausgibst. Und bei akutem Schwedenweh hilft auch unser Läget-Radio bei laut.fm...

Myra och Svea börjar dagen med att skrämma upp varandra rejält. Myra berättar om de äkta känslorna kring sin drömspelning och Svea har äntligen fått svar på vad hon har för diagnos.

Myra och Svea börjar dagen med att skrämma upp varandra rejält. Myra berättar om de äkta känslorna kring sin drömspelning och Svea har äntligen fått svar på vad hon har för diagnos.

Myra känner sig som det fjärde hjulet när Sveas kompisar NOTD hälsar på i studion och berättar om kometkarriären!

Myra känner sig som det fjärde hjulet när Sveas kompisar NOTD hälsar på i studion och berättar om kometkarriären!

Sverige har kallats världens mest moderna land. De flesta är överens om att moderna samhällen är bra samhällen. I samhällsvetenskapen nådde detta sin kulmen under mitten av 1900-talet när moderniseringsteori – idén att alla samhällen vid en viss punkt blir kapitalistiska samhällen och liberala demokratier – slår igenom.  Modernitet är ett abstrakt begrepp som förknippas med en rad olika saker: sekularitet, rationalitet, individualism och individualism. Men vad innebär det egentligen? Finns det någon kritik mot moderniseringen? Och vad menade Francis Fukuyama när han pratade om “getting to Denmark”? Vi diskuterar moderniseringsparadigmet, Sveas son, postmodernismen och vad det här med det moderna egentligen betyder.  Gäster är Emanuel Örtengren, programansvarig för välfärdsfrågor på Timbro, och Andreas Johansson Heinö, förläggare vid på Timbro förlag. Programledare är Amanda Broberg.

Idag gästas podden för andra gången av författaren och samhällsdebattören Lena Andersson. I hennes två senaste romaner ”Sveas son” och ”Dottern” undersöker hon det svenska folkhemmet. Hon utforskar de ideal det vilade på, de människor som levde i det och vad som blev dess upplösning. När jag läser läser hennes romaner slås jag av att Lena Andersson själv på många sätt framstår som den typiska folkhemsmänniskan: rationell, samvetsgrann och bildad. Jag vill veta om det ligger någon sanning i detta? Vad var det som kännetecknade folkhemsmänniskan? Vilka var folkhemmets största förtjänster och nackdelar? Och varför upplöstes det? Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin

Hallo Freunde, heut regen wir uns über alles mögliche mal wieder auf und unterhalten euch mit hochqualitativem Content (nicht) Hört doch einfach gerne rein --- Send in a voice message: https://anchor.fm/richdich/message

Artisten Svea är på besök, och temperaturen stiger i studion när Svea drömmer om rödvita bollar och Linton avslöjar sina känslor för dagens gäst. Dessutom: om scenskräck, att göra bort sig på fyllan inför Lance & Linton, svartsjuka, ätstörningar, att trilla av scenen innan en spelning, Sveas danska triangeldrama, och mycket, mycket mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Du kender svenske Sveas stemme fra Complicated, som hun sang sammen med Alexander Oscar, og fra Finde Tilbage, som hun sang sammen med Citybois. Hør hvad hun har gang i nu og hendes seneste single.

Vad säger det svenska språket om Sverige? Författaren Mara Lee försöker besvara frågan med hjälp av de sammansatta orden. På senare tid har det funnits ett ganska stort fokus på svenskhet, och i synnerhet svenska värderingar och svensk kultur. Oavsett om vi avfärdar tanken på någon ursprunglig svenskhet eller ej, kan det i sammanhanget vara viktigt att visa på en plats, mitt i det svenska, där skillnader är avgörande, utan att det betyder att något är mindre eller mer värt än något annat. Vad är detta för plats? Jo, det svenska språket. Men det är väl ingen som på allvar tror att en svensk katt skulle vara mer värd än en fransk chat? Vi som arbetar med språk kan inte låtsas som om skillnader inte finns. De inte bara finns: de är avgörande för att betydelser ska uppstå. Ljudet k betyder inget i sig, förutom att det inte låter som h eller några andra ljud. Katt betyder katt för att ordets begynnelsebokstav skiljer sig från begynnelsebokstaven i ordet hatt. Och det är så vi skiljer mellan vårt favorithusdjur och plagget vi bär på huvudet. Utan skillnader kan vi inte heller urskilja mening. Men detta betyder inte att ordet katt skulle vara mer värt än ordet hatt. Båda orden är väsentliga för att språket ska fungera. Författarens främsta redskap är språket. Och för en svensk författare är det det svenska språket som står i fokus. Jag tänkte därför beskriva ett par företeelser som framstår som typiska för svenskan, jag skulle rentutav kunna beskriva dem som språkliga, nationella särdrag. Genom att belysa och benämna dessa försöker jag inte nedvärdera andra språk eller kulturer. Det enda jag säger är att det finns skillnader. Men det är väl ingen som på allvar tror att en svensk katt skulle vara mer värd än en fransk chat? Trots att de låter olika: mjau, miole. Många litterära författare har ett ambivalent förhållande till språket. Fler än man kan ana är dyslektiska, och vissa kanske lärde sig läsa och skriva ovanligt sent, eller ovanligt tidigt. Det har också sagts att svenska språket är svårt att lära sig för utlänningar. En poet som jag känner, som kom till Sverige som vuxen från Colombia, berättade för mig att det svåraste svenska ordet hon visste var "tvättstuga". En annan vän från Los Angeles, som flyttade hit för fyra år sedan, berättade att hennes svenska favorituttryck var "fuffens", och på andra plats kom "sunt förnuft". Vad som anses svårt respektive enkelt i ett språk beror på vad vi är vana vid. Våra tungvrickande konsonanträckor - kvastskaft, skridskoinstruktör - kan te sig oöverstigliga för någon med spanska som modersmål, och vårt muttrande lilla korta u-ljud - uh - unikt för svenska språket - kan låta gulligt och exotiskt för amerikanska öron. Om de bara visste hur många av våra svenska fulord som kröns av detta ljud. Svensk poesi låter mycket, den har - kanske på grund av det svenska språkets relativa ordfattighet - en klangrik ljudbild. Det vill säga att den förmedlar mening inte bara via ordens betydelse, utan också genom hur den låter. Svensk natur, till exempel, är ofta enstavig: skog, mark och äng; asp, lönn, och björk. Den enstaviga naturen går igen i en lång tradition av manlig svensk lyrik, från Gustaf Frödings "Gråbergssång" som nästan bara består av enstaviga ord (och som dessutom domineras fullkomligt av vokalljudet - å) till den samtida poeten Joar Tiberg, som lyckades med konststycket att skriva en naturlyrisk dikt enbart bestående av bokstaven "i". Men svenskan är förstås inte bara enstavig och enslig. Den är också uppfinningsrik, och lånar sig gärna till nyordbildningar, pleonasmer och kreativa utbrott.  Ibland kan det bli ganska vackert, som i bändelkorsnäbb, eller vitmossamyra Ett av de viktigaste verktygen för detta slags kreativitet, är en så till synes trivial sak som vår förmåga att skapa sammansatta ord. Genom dessa kan vi skapa kombinationer av olika led som inte har så mycket med varandra att göra. Ibland kan det bli ganska vackert, som i bändelkorsnäbb, eller vitmossamyra. Men lika ofta blir det klumpigt, överlastat. De sammansatta orden låter inte sällan lika konstruerade som den betydelse som förmedlas av dem: revisionsberättelsemall, ledarskapscoachutbildning. Men är de sammansatta orden bara av ondo? Inte nödvändigtvis. Man kan visserligen tycka att ett ord som kontinentalsockelförordning är lite otympligt, men det är ändå betydligt snärtigare än den engelska motsvarigheten "Proclamation concerning the Application of the Act on the Continental Shelf". För ett substantiv väger trots allt lite tyngre än en massa lösa ord som flyter omkring. Men den allra viktigaste aspekten av de sammansatta orden är att de snabbt kan implementera nya idéer och tankar, i form av regelrätta substantiv. Ordet funktionshinderombudsman är ett långt krångligt ord, men det är för att det också speglar en komplex verklighet. Och jag lever hellre i ett land där ordet funktionshinderombudsman finns, än i ett land där det inte finns. Många av våra långa sammansatta ord, som till exempel antidiskrimineringsverksamhet, jämställdhetsintegreringsprogram, samtyckeslagstiftning, vittnar om ett socialt klimat som försöker adressera svåra frågor utan att ducka. Detta skulle vara svårare att göra om vi inte hade haft ord för dem. De sammansatta ordens speciella status i svenska språket har också fått genklang i litteraturen. Hos poeten Gunnar Ekelöf till exempel förknippas de med en specifikt folkhemsk fyrkantighet, och han illustrerar sin motvilja med ord som "kommunalbarnjungfrur" och "frisportarskogar". Även en poet som Katarina Frostenson har uppmärksammat de sammansatta orden. Men i Frostensons diktning råder ett mer kluvet förhållande till dem: de tycks väcka både kärlek och motstånd; en viss ambivalens. Ja, vissa skulle kanske till och med säga inkonsekvens. I det vanliga livet är inkonsekvens för det mesta ett skällsord. Men hur är det i poesin? Ett möjligt svar ges av den Berlinbaserade svenske poeten Malte Persson, som i en krönika om nationalskalder sjunger just inkonsekvensens lov när det kommer till poesi. Han konstaterar att våra bästa poeter visserligen hyllar moder Sveas bistra kyla, men de drömmer om sol. Det som nästan alla svenska poeter har gemensamt, är deras tusen nyanser av "nej" Att konstnärlig storhet oftast drivs av konflikt och motsägelser, är varken nytt eller särskilt konstigt. I diktens värld sätts våra vanliga levnadsregler ur spel, och om dikt skulle blåkopiera de normer som gäller i det vanliga livet, som till exempel "att leva som man lär", skulle konsten dö en snabb och säker död. Nej, ett litterärt språkligt arbete handlar aldrig om att endast spegla verklighet, det handlar om att skapa verklighet. Detta görs genom att tänja på gränser, att inte bara bekräfta det rådande, utan också gå emot det. Det som nästan alla svenska poeter har gemensamt, är deras tusen nyanser av "nej". Med detta "nej" knådar de svenska poeterna fram visionen av ett land, eller som man säger nu förtiden - en Sverigebild - som omfattar både kärlek och dess motsats. För poeterna vet, att i äkta kärlek försöker du inte täcka över skavankerna och bristerna. I äkta kärlek blundar du inte för såren och svagheterna. Kanske är det rentav det bristfälliga som förutsätter det storslagna. Kanske är det genom såren som styrkan och modet möjliggörs. Och detta, menar jag, gäller både dikt och liv. Detta gäller också, vill jag hävda, både kärleken till vår nästa och till vårt fosterland. Mara Lee, författare (Essän sändes för första gången i november 2016).

Tidligere landslagsspiller Ingvild Isaksen og VG-journalist Knut Espen Svegaarden er gjester i ukens PodBall og gjør sine vurderinger av Eliteserien og Toppserien etter de første kampene og spår resten av sesongen. Hvordan norsk kvinnefotball kan ta igjen de beste i Europa, Norges VM-sjanser, Kjetil Rekdal-saken i Start, Sveas jobb med VG-lupen og hans minner fra tidligere åpningskamper, og Ingvild Isaksens liv etter fotballkarrieren også noen av temaene som blir tatt opp. Programleder: Christer Madsen

Kiki Wallmansson är vd för streetmodebolaget Svea, och hon har sedan slutet av 90-talet arbetat med att utmana tjejmodet och göra plats för en ny typ av självsäker klädstil. Men vägen dit har varit långt från spikrak. Mitt under resan backade företaget från en internationell satsning på grund av att man inte var redo och tillräckligt starka för att expandera. Nu fyller Svea 20 år och har siktet högt inställt på att åter igen bli en internationell och viktig aktör i streetmodevärlden.

I detta avsnitt gästas podden för första gången av en gäst som varit med förut, nämligen den alltid intressanta författaren, journalisten och samhällsdebattören Lena Andersson. Det blev ett väldigt intressant samtal som börjar i Lenas senaste bok "Sveas son" som handlar om det svenska folkhemmet och leder in på identitetspolitik, socialdemokratin, feminism, det sexuella spelet, Marx och mycket mer. Lyssna och dela gärna.Stötta gärna podden på Swish 123 535 48 57Bilden på Lena Andersson är tagen av: Henric Lindsten See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lena Andersson er en av Sveriges ledende romanforfattere og samfunnsdebattanter, og mottok jublende kritikker og ble litterær kjendis med de to romanene om kjærlighetssyke Ester Nilsson. Nå er hun tilbake med sin sedvanlige skarpe penn, og med Sveas sønn leverer hun en morsom, klok og rørende generasjonsroman. «Velformulert, humoristisk og skarp analyse om framveksten av den svenske velferdsstaten», skriver Adresseavisens anmelder, og gir terningkast 5. Boken speiler det svenske samfunnets utvikling gjennom de siste hundre årene og diskuterer med innstendighet og varme de endringene som skiller generasjoner fra hverandre. Hør Andersson i samtale med Gyldendals Anne Huso.

Lena Andersson ble litterær kjendis i hjemlandet med de to romanene om kjærlighetssyke Ester Nilsson (Rettsstridig forføyning (2013) og Uten personlig ansvar (2014)). I hennes nye roman Sveas son er det Ragnar Johansson som står i sentrum av begivenhetene. Ragnar er født i 1932, det svenske folkhemmets år null. Kan denne mannen, som i sine aldrende år hater bråket og jåleriet med kaffebarkaffe, sies å være inkarnasjonen av folkhemmets idealarbeider: traust, hardtarbeidende, rett fram? På hvilken måte speiler Ragnar, hans foreldre og hans barn, det svenske samfunnets utvikling gjennom de siste hundre år, framveksten av sosialdemokratiet, velferdsstaten? Hør Andersson i samtale med kritiker og fungerende redaktør i Bokmagasinet, Bjørn Ivar Fyksen, til samtale om sin nye roman og om forholdet mellom individ og samfunn. Arrangementet fant sted 15. august 2018.   Litteraturhusets podkast presenterer bearbeidede versjoner av samtaler og foredrag i regi av Stiftelsen Litteraturhuset. Musikk av Apothek.

Hun er en av Sveriges skarpeste samfunnsdebattanter og skapte baluba med sine bøker om den kjærlighetshungrende intellektuelle Ester Nilsson. Nå har hun skrevet om Søta Bror. I romanen "Sveas sønn" skildrer hun et nittenhundretalls-menneske, den gjennomsnittlige beboreren i den svenske folkhemmet. Hør Lena Andersson i Studio 2 - og hør Marta Norheims anmeldelse av romanen. Programledere er Kristian Bendiksen og Turi Grønbech. Studio 2 hører du alle hverdager klokken 16.03 på NRK P2.

Hvem er søta bror? Og hvilke forandringer har han gått gjennom det siste hundreåret? Den svenske forfatteren og samfunnsdebattanten Lena Andersson er aktuell med boken Sveas sønn.

Lena Andersson och folkhemmet Synen på folkhemmet har varit negativ i den offentliga debatten i Sverige de senaste decennierna. Men håller inställningen på att förändras? I detta avsnitt av Responspodden diskuteras Lena Andersson senaste roman Sveas son – en berättelse om folkhemmet. Genom Sveas son Ragnar skildras det svenska folkhemmets utveckling och fall. Hur förhåller sig Anderssons roman till historieskrivningen? Vilka idéer och konflikter kommer fram i romanen? Hur trovärdig är hennes skildring? Samtalsledare: Kay Glans, chefredaktör för Tidskriften Respons Lisa Öberg, historiker Torbjörn Elensky, författare och kritiker Litteratur som nämns under samtalet Lena Andersson, Sveas son – en berättelse om folkhemmet (Bokförlaget Polaris, 2018) Lena Andersson, Duck City (Natur & Kultur, 2006) Lena Andersson, Verkligheten och resten (Bokförlaget Polaris, 2018) Henrik Berggren och Lars Trägårdh, Är svensken människa? – Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige (Norstedt, 2006) Yvonne Hirdman, Att lägga livet tillrätta (Carlsson, 1989) Maija Runcis, Steriliseringar i folkhemmet (Ordfront, 1998) Lisa Öberg, Barnmorskan och läkaren – Kompetens och konflikt i svensk förlossningsvård 1870-1920 (Ordfront, 1996)

I veckan har det firats nationaldag och länge var nationen Sverige synonym med Folkhemmet, ett ord som är starkt förknippat med Socialdemokraterna och som Sverigedemokraterna gör anspråk på idag. Men går det att definiera? Nils Edling, docent på historiska institutionen vid Stockholms universitet, menar att de som forskar om det moderna Sverige använder folkhemmet som en epokbeteckning. Det råder olika uppfattningar om när folkhems-epoken börjar och slutar men den förknippas oftast med välfärdspolitiken. Idag försöker Sverigedemokraterna göra ordet folkhemmet till sitt och det är något som tilltalar konservativa inom LO-kretsar tror Ulrica Schenström. Hon var presschef för Moderaterna när partiet började kalla sig Det nya arbetarpartiet. Författaren Lena Andersson, aktuell med romanen Sveas son: en berättelse om folkhemmet, ser folkhemmet som något som i huvudsak tillhör det förflutna. Olle Hägg olle.hagg@sr.se Nathalie Rothschild nathalie.rothschild@sr.se

Cupfesten i 1. runde under lupen. Bør det trekkes fra aller førte runde i cupen? Vi diskuterer dagens cup-ordning, og PodBall byr på cup-poesi servert av NFFs Øyvind Larsen. VG-kommentator Svea kårer de tre cupfinalene og cupheltene som har gjort størst inntrykk på han. I tillegg muntre cuphistorier og en hyllest av norske cupfinale-jenter i England. Programleder: Svein Graff. Makker Jan Åge Fjørtoft er på plass. Gjester: Knut Espen Svegaarden og Øyvind Larsen.

Den 3 april avled Barbro Lill-Babs Svensson efter en kort tids sjukdom. Vi:s musikkrönikör Johan Norberg kände Lill-Babs i mer än 30 år och turnerade med henne. Hör hans personliga berättelse om en av folkhemmets mest folkkära artister.  Lena Anderssons nya bok ”Sveas son” är också en berättelse om folkhemmet, sedd genom Moder Sveas son, Ragnar. Här berättar Lena Andersson själv om Ragnar och ett Sverige i förändring.

Imorgon är det nationaldag! Tjoho, vi firar genom att prata om hur den svenska sexualiteten försvarats och försvaras av nationalismen. Allas vår moder Svea, hur mår hon? Dessutom undrar vi om hur det blir när sexet flyttar ut med folket till sommarens parkhäng.

På utbildningscentret Sveas i Göteborg tragglar de vuxna eleverna med svenska ord och ljud, men också med att lära sig skriva och läsa överhuvudtaget. De kommer från Somalia, Afghanistan och Irak och fick aldrig möjlighet att gå i skola när de var barn. - Processen att lära sig läsa och skriva på svenska påskyndas om de också lär sig läsa på sitt modersmål, säger läraren Marie Kårsnäs. Språkforskaren Orla Vigsø vid Södertörns högskola kommenterar valaffischer. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ords ursprung. - morgonkulan och kvällskvisten - bling och blingbling - ismos - tjeligt - bussigt - hårdra eller hårddra?