Podcasts about anderssons

Nationaldagen har som vanligt firats utan att uppmärksammas. Vi är tveksamma till Sverigedräkten och den gamla vanliga högtidsmaten. Men vi är entusiastiska efter att ha läst Camilla Thulins första stilkolumn i Fokus. Vad kan hon tänkas tycka om Sverigedräkten? Elon Musk har blivit den amerikanska bolsjevikregeringens Trotskij. Hur länge dröjer det innan han hittas med en ishacka i pannan? Det går inget vidare för Tidöpartierna enligt SCB, men få noterar hur många väljare som är osäkra och i media gäller nu Kristerssonbashing. DN leder drevet med sin agendasättande journalistik. Susanna utdelar ger Klarna en ny örfil. Är -sonnamnen på väg att dö ut? Vad är nästa svenska offer? Snapsvisorna? Låt oss rädda snapsvisorna från kulturkriget. Gårdsförsäljningen är i gång, men reglerna kring den är direkt fjantiga. Vi får trösta oss med att vi kanske kan få tillbaka paussignalen i radion: inledningen till Fredmans epistel 39. Vi startar kampanjen Ring inte P1 - låt dem sitta sysslolösa i slussen. Pulp har kommit med en ny platta, som sägs vara riktigt bra. Inte så konstigt, eftersom Jarvis Cocker är ett geni. Vi har sett filmen Mountainhead av Successionskaparen Jesse Armstrong. Bra idé, sämre genomförande. Men Wes Anderssons The Phoenician scheme är en av hans bättre. Man får acceptera att Anderssons filmer handlar om estetik, snarare än handling. Och så har vi börjat titta på Étoile på Amazon och hoppas att den påminner fler om hur kul balett är. Susanna vet - ett av hennes första jobb var som påklädare på Operabaletten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag blir det först inrikespolitiskt käbbel. Efter de senaste turerna kring S-lotteriet kräver nu Moderaterna att både partiledaren Magdalena Andersson och partisekreteraren Tobias Baudin ska avgå. Andersson menar att partiet har agerat efter skandalen. Ekots politikkommentator Fredrik Furtenbach tolkar M-utspelet som att partiet vill kasta grus i sossarnas PR-maskineri.Lite senare pratar vi om SL:s kamp mot folk som har fötterna på sätet.

Johans nya liv som teaterpappa har klara kopplingar till en politisk kris under VM-74. Anders vill gärna träffa division 3-divorna Frida Nordstrand refererar till. Dessutom: Stand up-debut, Kloses oväntade tennispartner, Willy Brandts VM-sommar, publikkontakt, improvisatörer, genombrott och kris för Anderssons, bjussiga målvakter, italiensk yra i Öxabäck, barn med bengaler och ett delikat sponsorläge i Halmstad. Bli Offsidemedlem – 0 kronor första månaden!

Programledare: Dawid FjällI studion: Robin Berglund & Thomas MolinGäster: Noa BachnerRedaktionen: Otto Jorméus, Oliver Tommos Jernberg, Carl Hultin, Victor Enberg & William ÅbergKontakta redaktionen: otto@dobb.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 12.00

Internkritiker jublar när Socialdemokraterna svänger om lån. Men vågar politikerna berätta sanningen om krigsekonomin? Med programledare Filippa Rogvall, politikreporter Anette Holmqvist och Expressens politiska kommentator Viktor Barth-Kron.

Avsnitt 461 av Sveriges nyfiknaste fotbollspodd gästas av Jonathan Ederström. Sirius chef för herrlaget talar om klubbens starka spelarförsäljningar, om hur man tagit rejäla kliv i omsättning, om vad man ska investera pengarna i, om när man kan konkurrera om medaljer, om vad man söker för förstärkningar, om turbulensen efter att man sparkade Christer Mattiasson och om varför Andreas Engelmark är rätt tränare att lyfta Sirius ytterligare.Dessutom berättar Ederström om varför den egna spelarkarriären kroknade, om satsningen på att bli tränare, om förtroendet från Ola Andersson när han kom till Sirius, om nervositeten när han fick ta fullt ansvar i samband med Anderssons sjukskrivning, om strategin bakom klubbens framfart, om att kopplas ihop med ett jobb i IFK Göteborg, om hans förflutna som AIK-supporter på Norra stå och om det är känsligt eller ej. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I studion: Björn Werner, Sebastian Mattsson, Max Söderholm, Fredrik Söderholm, André Miettinen Persson, August Bohlin Sebastian Mattsson i dagens massaker: varför går det inte att tycka om systembolagets motståndare?Max Nostalgikvart - om afantasi och världens mysigaste vampyrfilm från… - ni gissade rätt - 80-talet!Journalisten Björn Werner kommer hit och det är TRIVSEL OCH MYS men han får också chans att bemöta kritik och rykten! Stämmer våra fördomar om att han är INTO bio hacking? Andre med segmentet Perssons Pack - av och för vanliga killar! Vi sätter Björn på prov med ett stort bro brännar-quiz! I eftersnacket: Allt om björns nya hemliga projekt! God morgon!HELA avsnittet finns på patreon.com/gottsnackSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rökgranaten i Behrn Arena och dess konsekvenser, trucken Solberg, Tomásek som hissat stora varningsflaggan, Anderssons farväl - och BIK:s succéhöst. Allt avhandlas i årets första avsnitt med Solveig Voyce och Mikael Solberger.

Veckans Åsiktskorridoren med Susanna Kierkegaard, Jonna Sima, Kalle Sundin och Anders Lindberg.

Vi firar den internationella mansdagen genom att ringa upp Sveriges sexigaste och roligaste man, Per Andersson. Laila har en bär-skola där vi får veta alla fördelar med att äta bär och såklart avgör vi vilken chokladask man ska köpa i år genom att jämföra två kända askar med varandra!

Det har blivit dags att äntligen få fira en stor svensk framgång i en internationell driftingtävling, nämligen Jocke Anderssons bronsmedalj i FIA Motorsport Games 2024! Vi pratar igenom tävlingen och analyserar många olika frågor, på det förvirrade sätt bara vi kan. Vi konstaterar också att sista tävlingen tycks vara körd på House of Drift, Irwindale Speedway i Kalifornien. Igen... är det på riktigt den här gången? Avsnittet presenteras i obetalt samarbete med OnlyHank.Medverkande: Henrik Andersson, Christer Hägglund, Robban StrandbergRedigering och slutmix: Robban StrandbergOmslagsfoto: J. Andersson MotorsportSupport till showen http://supporter.acast.com/driftpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt gästas vi av Jenny Andersson, som kom på andra plats i Biggest Loser 2023. Jenny delar med sig av sin otroliga resa genom tävlingen, de mentala och fysiska utmaningarna hon mötte, och hur hon har fortsatt sin livsstilsförändring efter programmets slut. Vi pratar om hennes nya rutiner, hur hon hanterar mentala hinder, och hennes framtida mål. Missa inte detta inspirerande samtal om viljestyrka, förändring och att hitta balans i livet efter en stor transformation! 00:03:37 – Jenny in 00:56:27 – Jenny ut Mange och Pischa är två populära coacher med helt olika bakgrunder men som sammanstrålar i en DUO som vill hjälpa människor mot en bättre hälsa och relation till sig själva. Podden kommer även gästas av personer som på ett eller annat sätt berörs av ämnet övervikt. Du som lyssnar på vår podd får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

För 15 år sedan satte de det sensationella rekordet 278 veckor med låten Du är min man. Nu är BAO - alltså Benny Anderssons orkester och Helen Sjöholm tillbaka med nytt och bubblar med låten Lagt Kort Ligger. Här är Svensktoppen med Carolina Norén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Benjamin Ingrosso är fortsatt etta men den här veckan med låten ”Look Who´s Laughing Now” medan Ingrossos andra låt ”Honey Boy” tappar till andraplatsen. Molly Sandén kommer tillbaka till listan med ”Hålla Mig”. Bland veckans övriga bubblare märks Jens Hult med ”Ingen Annan” och P4 Nästa vinnarna Daniel & The River med ”To The Moon And Back”.

Jag snackar en sväng med Pliggen om likheter och skillnader mellan elitidrottare och arbetslivet / entreprenörskap, framtidens vård, AI, barn och hälsa - och mycket mer. Per "Pliggen" Andersson är en framstående idrottsläkare med en mångsidig bakgrund inom elitidrotten. Han har deltagit i OS i flera roller - som atlet, tränare och landslagsläkare. Under åtta år var Andersson medicinskt ansvarig för det svenska längdskidlandslaget. I denna roll arbetade han nära elitidrottare som Charlotte Kalla. Hans erfarenhet sträcker sig även till andra områden inom idrottsmedicin, där han bland annat har varit involverad i Team Svenska spel och juniorlandslaget. Andersson är känd för sin expertis inom träning och hälsa, och har delat med sig av sina kunskaper genom att besvara läsarfrågor för Svenska Dagbladet. Han driver även en egen idrottsmedicinsk klinik. I oktober 2021 lämnade Andersson sitt uppdrag som huvudläkare för skidlandslaget för att fokusera mer på sin privata klinik. Hans avgång kom oväntat, särskilt med tanke på att det var kort tid kvar till OS. Anderssons bidrag till svensk elitidrott har varit betydande, och han har beskrivit sin tid med landslaget som "fantastisk" och en förmån att få arbeta så nära exceptionella idrottare.

Roger fyller och år och självklart är denna morgon fullspäckad med överraskningar. Vi har även legenden Per Andersson hos oss som har med sig en verbal present till Roger och Per förvandlas också till Chat-GBG där han svarar på lyssarnas frågor!

Den fascinerande historien om Johan D. Andersson, en karaktär vars liv och verk inom tvål- och parfymtillverkning berör på oväntade sätt, från hans barndoms experiment med getspäck till hans internationella framgångar och hans hustrus sorgliga öde.Sov gott... Mer om Henrik Ståhl: https://linktr.ee/Henrikstahl. Bli medlem i Somna med Henrik PLUS här: https://plus.acast.com/s/somna-med-henrik. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Han är den nya favoriten i Let´s Dance – och bakom rumban döljer sig en av våra favoritentreprenörer och föreläsare. Dessutom är han den första person i rullstol som bestigit Kebnekaise och Kilimanjaro. Han har också simmat 37 kilometer över Ålands hav, armcyklat från Malmö till Paris och skidat 300 kilometer över Antarktis till Sydpolen. Du hajar – den här mannen vill du lära dig knep av! I avsnittet med Aron Andersson får du – Arons viktigaste strategier för framgång – Life och Bio hacks som levlat Arons liv – Strategierna för att hitta möjligheter där de flesta ser problem – Stegen till en fantastisk mental inställning …och mycket mer. Du tänker rätt, detta vill du inte missa. På med lurarna och njut! Info: Avsnittet har sänts tidigare i Starta Eget-podden, men vi älskade det så mycket att vi bara måste köra det igen. I Business Hacks får du verktygen och strategierna som tar dig och ditt företag till nästa nivå, levererade av Sveriges absolut främsta experter. Programledare är entreprenören och författaren Gustaf Oscarson. Alla avsnitt och intervjuer på www.driva-eget.se. Business Hacks ges ut av We are Business Nordic AB. Vi samlar och skapar världens bästa kunskap, verktyg, inspiration och nätverk inom företagande. Häng med!

LYSSNA PÅ ALLA HELA AVSNITT HÄR: https://www.patreon.com/snettinatbakat 25 år har gått sedan Friends in need släppte sin omsusade enda låt ”Alla vi”. Vi går igenom hur detta gick till, ger er den nosige Björn Anderssons nosiga recension, ”kvinnan med speciellt utseende” som ryktades dammsuga södra Sverige på singeln, och försöker få ett svar på den stora gåtan: Varför var inte J.O Waldner med? NED, på eder. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ebba Andersson berättar för Karin Frick om sjukdomen som har påverkat hennes ork och om den uteblivna gratulationen när hon tilldelades Jerringpriset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Är Magdalena Andersson (S) i sin värsta kris just nu? Hon har haft en tung vecka med mycket kritik, något som också märkts i de senaste förtroendesiffrorna för henne. Hör också om ministrar som kryddat sina cv:n och om vilken av KD:s ministrar som har det jobbigast just nu? Vi får också lära oss allt om regeringsplanen och självaste Anna Hedenmo vikarierar för Katherine. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den här podden möter du David Druid (utsedd till årets programledare i radio) och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Här möts de igen och pratar om politik på sitt egna sätt och lite annat. Med sig har de också Ekots politiska inrikesreporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från P3 Klubben. Tillsammans blir det mycket skratt och nästan allt du behöver ha koll på kring veckans politiska händelser.Producent: Sukran KavakDigital redaktör: Anton LundholmProgrammet spelades in den 23 februari 2024

Magdalena Andersson kritiseras från både höger och vänster. Har S-ledaren dåliga rådgivare?

Lämnar Socialdemokraterna för vildarnas korridor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Riksdagsledamoten Jamal El-Haj meddelade i veckan att han lämnar Socialdemokraterna men behåller sin plats i riksdagen. Han blir därmed Socialdemokraternas första politiska vilde sedan enkammarriksdagens införande.Bakgrunden är att ledningen förklarat att man saknar förtroende för El-Haj efter Expressens avslöjande om att han försökt påverka Migrationsverket i fråga om en kontroversiell imam. Efter all debatt om hans medverkan på en Palestinakonferens i Malmö förra året blev detta droppen som fick bägaren att rinna över.Samtidigt har Miljöpartiet påbörjat sitt sökande efter en ersättare för Märta Stenevi som kvinnligt språkrör. Alice Bah Kuhnke säger nej men det finns flera andra framträdande namn på DPS lista.Vi pratar också om Palestinaprotesterna i riksdagen och om Sara Skyttedals beslut att lämna Kristdemokraterna.Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Sveriges Radio och Elisabeth Marmorstein, inrikespolitisk kommentator på SVT.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor Mattsson

Calle och Zorbas pratar strunt, bredvid mun och djupanalyserar Mårten Anderssons fruktansvärda lounge-upplevelse på väg hem från ensamresan i Verbier. Och annat. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Som första person i rullstol har Aron bestigit Kebnekaise och Kilimanjaro, han har simmat 37 kilometer över Ålands hav, armcyklat från Malmö till Paris och skidat 300 kilometer över Antarktis till Sydpolen.  Dessutom har han samlat in över 12 miljoner till Barncancerfonden. Du hör, detta är ett avsnitt som mycket väl kan bli en storfavorit! Vi snackar: – Arons viktigaste strategier för framgång – Life och Bio hacks som levlat Arons liv – Hur man hittar möjligheter där de flesta ser problem – Hur du skapar en fantastisk mental inställning ...och mycket mer. Du tänker rätt, detta vill jag inte missa. På med lurarna och njut! Info: Avsnittet har sänts tidigare, men vi älskade det så mycket att vi bara måste köra det igen. I Ordinary People who do Badass Things berättar Sveriges främsta entreprenörer hur de gått från vanliga liv till att skapa landets häftigaste företag och varumärken. Programledare är entreprenören och författaren Gustaf Oscarson. Alla avsnitt och intervjuer på www.driva-eget.se. Ordinary People who do Badass Things ges ut av We are Business Nordic AB. Vi samlar och skapar världens bästa kunskap, verktyg, inspiration och nätverk inom företagande. Häng med!

Gäster: Ebba Andersson, Gustaf Berglund & Johanna Hagström.Vi summerar en händelserik helg i Östersund! En svensk ledare hamnade i blåsväder, de svenska damerna blev bortvallade och Alvar Myhlback fick en tillrättavisning av juryn – för sitt pannband. Ebba Andersson & Gustaf Berglund gästar och berättar om allt från utbrott över en ostädad lägenhet till en obekväm fotografering med Charlotte Kalla. Och Johanna Hagström tittar förbi, hon är äntligen tillbaka från sin sjukdomsperiod. Ni hör själva, det här är ett kanonavsnitt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ai-versionen av Per Andersson och Måns Zelmerlöw talar ut om vad de egentligen tycker om att jobba med varandra. Det blev även skrattfest i studion under Familjerådet när vi delade med oss av knasiga situationer som har uppstått pga stress!

Det är Maggetorsdag! Vi snackar om Leonardo DiCaprios 39års fest där han rappar, att Kents Jocke Berg är i smöret och att Salman Rushide fortfarande är sexig. Valter Skarsgård besöker studion och snackar hockeyröv och Börje Salming. Vi snackar dåligt sällskapsspel-humör, årets julklapp kommer med trauman. Babs Drougge på P3 Nyheter om att Magdalena Andersson är nära gråten i Riksdagen & inga kattlådor i brittisk skola. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Anser Djurgårdens sportchef Bosse Andersson att man ändå ”måste ge” Hitler att han byggde Autobahn? Begrep han inte allt jidder om att smittspridningen nått en platå under pandemin eftersom en platå ju innehåller skaldjur? Och blir han alltid lite kåt när han åker taxi vid Medelhavet och ser på taxistereons display att det är radiokanalen Kiss FM som spelas?

Vi pratar kort om Lars Forsell, Bosse Andersson, Joe Biden och flera andra gubbar. (Ola Magnell bl a)stötta oss på patreon.com/fyrameter Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tillsammans med Adam Andersson diskuteras helgens KM på Frösåker, och utmaningarna med att spela i regn och kyla. De pratar om beslutet att använda regnkläder eller fortsätta spela utan och hur väderförhållanden kan påverka spelarnas prestation. Och vilken spelare använde 15 golvhandskar för att hålla dem torra? 00:01:38 – Adam in 01:00:35 – Adam ut En säsongsbetonad podcast om golf från Vitamin Well. Värdarna sammanstrålar med inspirerande gäster för att håla ut om alla möjliga och omöjliga delar av golfen.  Mycket kretsar såklart kring Andreas touriga drives och Alex avgjort svaga golfpsyke. Men då och då ansluter även en på alla sätt kompetent överlägsen gäst för att bidra med något notabelt. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den påden plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Cilla Banck levde fattig och ensam i skånska Arild. Hennes anteckningsbok ger en säregen bild av hennes tid. Kulturredaktionens Mattias Berg dyker in i en 1800-talsmänniskas värld. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2017.Vad är egentligen tidens gång? Eller omvärlden? Och vilka spår sätter allt det där i en enskild människas medvetande?I sin ljuvliga lilla bok ”Vad Cilla Banck visste” gör Lundahistorikern Peter K. Andersson ett allvarligt försök att svara på de här omöjliga frågorna. Den är tunn – inte ens 100 sidor – men blir redan efter min första läsning tung av understrykningar och hundöron.Som framgår av titeln, kretsar den kring en viss Fröken Cilla Banck som bodde ensam och fattig i en stuga i skånska fiskeläget Arild mellan 1830 och 1906. Undertiteln är ”En 1800-talsmänniskas världsbild” – vilket ganska exakt fångar Anderssons anspråk. Mikro- eller mentalitetshistoria, som det kallas mer fackmässigt.Men det allra heligaste var ändå hennes egen dopdräktOch att just Cilla Banck intresserar en historiker, beror på att hon – till skillnad från de flesta andra outbildade ur fiske- och bondemiljö vid den här tiden – skrev en sorts dagbok. Där nedtecknade hon verkligen allt möjligt. Från klassiska minnesanteckningar om egna utflykter eller dödsfall i byn till avskrifter ur veckotidningar, psalmböcker, Bibeln och olika slags kalendrar.Dessutom skapade hon med tidens gång ett museum, eller kanske snarare kuriosakabinett, i sitt hem enligt ungefär samma osorterade princip. En samtida besökare vittnar om hur Cilla Banck började med att visa den första tekanna som kom till Arild – och stolt berättade att den tillverkats vid en ”förfärligt stor fabrik” i industrialismens England, för att så småningom föras till lilla Arild av sjömän över havet.Museet var också fullt av betydligt mer långväga föremål. Samma besökare räknar upp ”fågelbon från Indien, träpapegojor från Kanarieöarna, mandarinkostymer, chilenska kalabasser, sjötång från Stilla Hafvet, japanska kokkärl, ryska mjölkbyttor”. Men det allra heligaste var ändå hennes egen dopdräkt.Efter Cilla Bancks död revs museet, vilket knappast hade skett om hon varit en välbärgad kvinna med kulturell nimbus. Men dagboken finns kvar, i all sin målmedvetna gåtfullhet. Peter K. Andersson påpekar att vi nästan alltid betraktar historien ur de mer priviligierades perspektiv. Själv, skriver han, har han ändå försökt ta reda på hur de fattiga – som ofta inte kunde vare sig läsa eller skriva – faktiskt tänkte. Han liknar det arbetet vid en sorts dekryptering: ”som att hitta en gammal mystisk bok skriven med ett chiffer vars system sedan länge gått förlorat.”Stilbildaren i genren, en influens så stark att den samtidigt tycktes släcka ut alla sina efterföljare, var den italienska historikern Carlo Ginzburg som 1976 kom ut med boken ”Osten och maskarna”. Den handlade om en så kallad vanlig människas världsbild några hundra år före Cilla Banck. Nämligen den italienske mjölnaren Menocchios, som på 1500-talet satte sig upp mot kyrkan med sina tankar om skapelsen.Man kan diskutera hur representativ den här mjölnaren faktiskt var. Hur som helst blev han också oerhört intresserad av filosofi – och kyrkan ansåg Menocchios hemsnickrade läror så farliga att han brändes på bål som kättare.Och det är ju ett av mikro- eller mentalitetshistoriens dilemma: att ”ovanliga” människor oftast ändå är intressantare än ”vanliga”. När någon blivit tillräckligt speciell, transformeras åtminstone personen från den ena kategorin till den andra, och lämnar de mindre speciella kvar i historiens skugga.Hur kan man då få reda på någonting alls om dem? Ja, ett sätt, kanske det enda, är att studera hela kollektivet: alltså statistik. Efter att jag själv läst ”Osten och maskarna” när den kom ut i Sverige i början av 80-talet, och då tycktes ligga på vart och vartannat nattduksbord, började jag också studera ämnet i tiden, ekonomisk historia – innan jag alltför snabbt kroknade på alla dessa opersonliga förteckningar. Med viss fasa minns jag särskilt den om årsförbrukningen av salt sill under medeltiden.Cilla Banck gör faktiskt också förteckningar, eller åtminstone listor, men på ett helt annat sätt. Peter K Andersson menar att de påminner om trollformler, som traditionellt användes för att skapa trygghet och kontroll.Så hon listar, bokstavligen, allt mellan himmel och hav. Mycket handlar förstås om religion. Till exempel följande förteckning: ”Guds sons blodsutgjutelser. Först i omskärelsen, 2 i Gethsemane, 3 wid hudflängningen, 4 törnekröningen, 5 wid purpurmantelns afryckande, 6 wid händers och fötters genomborrande, 7 wid sidosårens öppnande”.Men framför allt är det ju havet som i fiskeläget Arild är världens början och slut, alltings mått, livet och döden. Risken för drunkning var också ständigt närvarande. Cilla Banck listar hela släkter som dött ut i sjöfartens spår. Till och med hennes egen bror förekommer i en sådan till synes opersonlig förteckning: ”Efvenledes omnämnes sjömannen Lars Banck som gick bort ifrån skonerten Örnen, det hände i Norsjön den 6 april 1853.”Hon sammanfattar också allt detta tragiska i en speciell lista: ”Döda här i byn i min tid, som jag kan minnas 353 Inberäknade i nämda antal 41 som äro drunknade, 2 som själva afhänt sig lifvet. En hängt sig. Och en sängt sig.”de flesta världshändelser tycks skölja rakt igenom henne, medan disparata erfarenheter och lösryckt information fastnar som drivved i medvetandeströmmen.Under Cilla Bancks levnad förändras ändå den globala sjöfartens villkor dramatiskt. När hon föds 1830 hade det inte gått mer än ett decennium sedan den allra första överfarten med ångbåt över Atlanten. Sedan kom de stora passagerarfartygens tid. Suezkanalen och Nordostpassagen band plötsligt ihop jordklotet på ett nytt sätt – och med undervattenskablarna för telegrafi vid mitten av 1800-talet blev havet det viktigaste kommunikationsmediet även för den mest inbitna landkrabba.På så sätt flyter havets förändringar ihop med mediehistorien. Dagstidningarnas genombrott skedde också just under hennes livstid. När Cilla Banck precis var på väg att lämna tonåren, 1848, grundades Sydsvenska Dagbladet. 1864 blev Dagens Nyheter den första massmarknadstidningen, riktad till många prenumeranter med ett lägre pris.Vad ser vi då av allt det här i hennes dagbok? Eller, för att tala med bokens titel: Vad var det som Cilla Banck visste?På det ger Peter K. Andersson inget rakt svar, hur nu ett sådant skulle se ut. Men han påpekar till exempel att en dagstidning – och då Helsingborgs Dagblad – bara nämns en enda gång i hennes dagböcker. Däremot märks den parallellt framväxande populärpressen desto tydligare.Framför allt handlar det om Triumf: Sveriges billigaste veckotidning, som den kallades i annonserna. Ur den har Cilla Banck bland annat skrivit av artiklar om ”werldens äldsta bibliotek” och ”den fruktansvärdaste jordbäfning som i historisk tid hemsökt menskligheten”. I sina listor kan hon också blanda rena faktauppgifter om digerdöden och Stockholms grundande med en äventyrlig teori om tidpunkten för Jesu återkomst till jorden.Så allt detta visste Cilla Banck. Med sin bok har Peter K. Andersson nu gett oss en ömsint nyckel till hela den här krypterade historien: visat hur en enda person kan fungera som konkret länk mellan abstrakta begrepp som ”makro-” och ”mikro”. Hur de flesta världshändelser tycks skölja rakt igenom henne, medan disparata erfarenheter och lösryckt information fastnar som drivved i medvetandeströmmen.Eller som Andersson själv skriver i bokens allra sista stycke, om Cilla Bancks världsbild: ”Det som utmärker den är inte i första hand dess lantliga utgångspunkt utan dess kumulativa och oanalytiska förhållande till kunskap. Det viktigaste är bara att veta.”Mattias Berg, medarbetare på kulturredaktionenLitteraturPeter K Andersson: Vad Cilla Banck visste. Ellerströms, 2017.

Julen är här i förtid, och årets julklapp är min fantastiska gäst Johanna Hurtig Wagrell. Häng med på en resa med utbrändhet och änglar, och hör hur Johanna sakta men säkert börjar se på Suneböckerna så som jag gör (alltså som en toppengrej).Stötta podden på Patreon!https://patreon.com/tjejtjusarpodde Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt pratar vi om storbråket som utbröt mellan Janne Andersson, Sveriges förbundskapten i fotboll, och Bojan Djordjic, Viaplay-expert. Vems fel var det? Fanns det underliggande rasism i Anderssons ord? Hur bra var ursäkten?Sen diskuterar vi anklagelserna om kvinnomisshandel som riktats mot Hollywoodstjärnan Jonathan Majors. Vi snackar de som omedelbart rider ut till hans försvar och vissas obegripliga jämförelser med Emmett Till-fallet. Men också om de som påstår sig sitta på inside info om Jonathan Majors förflutna och de som hävdar att man är på gärningsmannens sida om man väntar in polisundersökningen och bevisen innan man formar sig en åsikt.  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Alltid suveränt trevligt att hälsa expert Anders Andersson tillbaka till Studio Allsvenskan.Med den gode Andersson flyter samtalet alltid lätt och fint.Vi snackar om helgens matcher i Svenska Cupen och jämför det hela med hur det var när han själv spelade (Spolier Alert: Han spelade en final för MFF mot AIK 1996 inför tvåtusen frusna själar på Gamla Ullevi).Därefter går vi rakt in på lagen i Allsvenskan och låter Anders spana hur han tror att säsongen 2023 kommer arta sig.Hur bra är Djurgården i år? Kan Cifuentes guida Bajen till ett oväntat guld? Är Elfsborg topp tre? Vad tror han om kompisen Jocke Persson i Varberg? Vilken väg ska IFK Göteborg egentligen ta? är AIK rätt balanserat?Dessutom ett längre segment om Anderssons tidigare gamla klubb Malmö FF. Allt om Rydströms entré i klubben och vilka spelare Andersson tycker anser behöva lyfta sig i år?Birro stänger också en gång för alla den svarta lådan som heter "Due-Due 2004."Finns ute för alla överallt.Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I vårt mest piratiga avsnitt hittills går vi – på vår patreon Alexander Anderssons begäran – igenom Ayn Rands idealmänniskor: kaparna.Per håller i rodret den här gången och beskriver vällustigt denna lagliga form av sjöröveri, vilket även innebär en rad excentriska inte fullt så gentle gentlemän varav en rentav var en av Göteborgs främsta söner. Mattis roll i det här avsnittet är framför allt att ge ifrån sig grymtande läten av vällust över Pers framställan.Stort tack till Alexander Andersson! Detta är hans personliga expressavsnitt. Vill du också ha ett personligt expressavsnitt? Bli då vår patreon på tier Gustav II Adolfs livvaktsstyrka genom att klicka på länken nedan. Stötta oss på Patreon!Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredrik har en lång lista på saker han eventuellt tycker borde myggas av. Calle bestämmer vem det blir! VM-bucklans horighet. Nya Coca Cola-korken som sitter kvar.Kissa med stånd. Rasistiska argentinare.Politiker som ger sig på journalister.Killar med Tumring.Folk som hånar Elon Musks utseende. Epa-Dunk.Mårten Anderssons rasistiska nya show. Sandra Dahlbergs sons gangsterrap.Kirurger med extremt håriga underarmar.Dannys nya program ÄGD!Irans regim-halloj.Talibanerna. Zelenskyj(?)Bitterhet. Ofrivillig ensamhet.  Kärlek från er till oss! God jul!  Become a member at https://plus.acast.com/s/schulman-geniet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter valnatten leder team Kristersson med ett mandat över Anderssons sida. Kommer det att stå sig? Och hur kommer SD att använda sitt inflytande? Efter valnattens rösträkning kan vi konstatera att Kristerssons regeringsalternativ har en knapp ledning över den rödgröna sidan. Nu sätter team Andersson allt sitt hopp till de förtidsröster och utlandsröster som inte räknats ännu.Valnattens stora vinnare och förlorareTittar man till de enskilda partiernas preliminära siffror utkristalliserar sig tydliga vinnare och förlorare. Vad innebär SD:s starka framgångar för ett eventuellt moderat regeringsbygge? Och vad betyder C:s svaga siffror för Annie Lööfs framtid som partiledare?Medverkande: Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg, inrikespolitiska kommentatorer på Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Jakob Gustavsson

Denna fond har varit till stor nytta för många kulturprojekt i tidigare Finnskoga-Dalby kommun. (VB 2009-01-22)

[THUGMAN ANDRE ANDERSSONS HUNTS THE CEO DOWN AT 8pl8s.com OR WHEREVER YUO GET YUOR PODCASTS]8pl8s podcast Episode 79 - #SNUSTRUTHERS (ft. André Anderssons)WATCH PART 2 WITH ANDRE HERE (https://8pl8s.gumroad.com/l/BONUS)///////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////IF YUOOOOOOOOOOOOOOOO CAN BELIEVE IT... SHE'S 56...////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////MORE 8pl8s:SHOW: 8pl8s.com(MUCH FUNNIER) BONUS EPISODES: Gumroad.com/8pl8s RED ROOM: https://t.me/eightplatesIG: https://www.instagram.com/8pl8s/Support the show

Om att statsministern blev sur på Ulf Kristersson och tog med Annie Lööf på sin senaste resa istället för honom. Om att riksdagens sa nej till regerings förslag om slopade köer till friskolor, om vilka väljargrupper partierna satsar på, iallafall utifrån partiledardebatten i veckan och om hur tätt inpå valet riksdagen kan rösta igenom lagförslag. Vi följer upp hur det gick i missförtroendeomröstningen för Morgan Johansson. Om hur det kan kännas när den politiska karriären hänger löst och om Amineh Kakabavehs beslut. Misstroendefrågan fick också statsministern att surna till och välja Annie Lööf som parhäst när det var dags för en ny Nato-övning. Det fick Ulf Kristersson att svara i ett öppet brev på Facebook. Friskolorna är en omdebatterad fråga som Socialdemokraterna satsar stort på, trots att riksdagsmajoriteten inte är på deras sida. Det har varit partiledardebatt i riksdagen och Moa Wallin har tittat närmare på vilka som egentligen är partiernas väljargrupper. Lyssnarfrågan handlar den här veckan om hur tätt inpå valet riksdagen kan rösta igenom ett lagförslag och vi introduceras för det politiska begreppet "proppstopp". David Druid och Katherine Zimmerman i politisk talkshow.I den nya podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Talkshowen är deras återförening. I podden hör vi också Ekots politiska reporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från Tankesmedjan i P3. Producent: Ulla Svensson och Isabelle SwahnDigitalredaktör: Petrina Hinas

Uggla & Uggla är tillbaka efter en veckas radiotystnad! Magnus har kommit på en finurlig 70-årspresent och Agnes har kollat på Jackass. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om att det går väldigt dåligt för Centerpartiet och varför Magdalena Andersson kan vara en av anledningarna, om fyra traditionella besök en politiker måste göra under en valrörelse och om att värva medlemmar på natten. Är Centerpartiet det nya krispartiet, tillsammans med Miljöpartiet och Liberalerna? Partiet har tappat hälften av sina väljare på ett år och en av anledningarna är att många av de som röstar på Annie Lööf röstar nu på Magdalena Andersson. Mycket på grund av Anderssons personlighet. En annan anledning kan vara att Centern inte valt sida, utan satsar på "den breda mitten" som Lööf ofta refererar till i sina tal.Moderata Ungdomsförbundet (MUF) i Växjö bjuder unga på väg hem från krogen på kaffe och raggar samtidigt nya medlemmar. Vissa som trott att de betalat för kaffe har i själva verket betalat för ett medlemskap i MUF.Att göra en "svensk klassiker" känner vi till, men vår politiske satiriker Moa Wallin berättar för oss om en svensk politisk klassiker- de fyra traditionella stoppen en politiker måste göra under en valrörelse. Ett av stoppen är att äta på restaurangen Yalla Rinkeby. En annan är att besöka en byggarbetsplats och bära bygghjälm, eller som statsministern som hade ett hektiskt schema förra veckan med Natoansökan och besök i Vita huset, istället bara tog på sig en bygghjälm, utan att vara på en arbetsplats.Greta, en av våra lyssnare, är nyfiken på det nya partiet Klimatalliansen och andra små partier. Vi får bland annat veta att Alternativ för Sverige internt bland Sverigedemokraterna kallas för "Alternativ för sparkade", eftersom det är många före detta SD:are som är med i partiet. Vi får också veta att Moa har följt efter deras partiledare i en mataffär för att se vad han lägger i sin matkorg.David Druid och Katherine Zimmerman i politisk talkshow.I den nya podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Talkshowen är deras återförening. I podden hör vi också Ekots politiska reporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från Tankesmedjan i P3. Producent: Sukran KavakDigitalredaktör: Petrina Hinas

Today I want to try and paint a picture for you. I want to describe an average Swedish family. This family does not exist, it is a creation of statistics about Sweden and Swedes, but I hope it can paint a picture about life in Sweden. Let me introduce you to the Andersson Family, Andersson is the most common last name in Sweden. It consists of dad Lars and mom Anna the two most common adult first names in Sweden. They have two children, a boy, and a girl, that is slightly over the average which is 1.7 children, their names are Alice 9 years old, and Lucas 5 years old. Support the showThank You for listening to A Swedish Fika. Subscribe to my monthly newsletterMy website, A Swedish FikaFor Support;Buy Me A Coffe shop, A Swedish Fika.PixelPia

Magdalena Andersson presenterade idag både regeringsförklaring och de nya ministrarna. Hur ska det nya laget hjälpa henne vinna valet i höst? Nio nya ministrar ingår i Anderssons nya regering och några av dem var riktiga överraskningar. Ett exempel är nya kulturministern Jeanette Gustafsdotter som har mer erfarenhet från näringslivet än politiken, ett annat att Annika Strandhäll gör come back som miljöminister.Att infrastrukturminister Tomas Eneroth får förnyat förtroende samma dag som åklagarkammaren inleder en utredning mot honom om sexuellt ofredande beskrivs som ytterst dålig tajming. Vad händer om åtal väcks?Mycket att analysera för politiska kommentatorerna Tomas Ramberg och Fredrik Furtenbach.Programledare: Parisa Höglund.Producent: Kajsa Boglind 

Den 29 november väljer riksdagen Magdalena Andersson till Sveriges statsminister för andra gången på mindre än en vecka. Dagarna mellan omröstningarna blir några av de mest kaotiska någonsin i Sveriges politiska historia. Dokumentären är gjord i november 2021 av Erik Glaad. Producent är Love Ahlstrand.Ljud som hörs i dokumentären är hämtade från SR och SVT.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson är vald till statsminister för andra gången. Nu väntar en svår politisk balansgång fram till valet. Med knappt tio månader kvar till valet så kunde Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson till slut väljas som ny svensk statsminister. Redan imorgon ska hon presentera sin nya regering den här gången utan Miljöpartiet.Magdalena Anderssons utmaningarEn hel rad nya statsråd måste utses, och många bedömare tror att Mikael Damberg kan ta över posten som finansminister. Även Aida Hadzialic, oppositionsregionråd i Stockholms län, nämns som en möjlig nykomling i regeringen. Men oavsett hur den nya regeringen ser ut, blir den historiskt svag. Inte sedan 1978 har en regering haft så få mandat i riksdagen med sig. Medverkande: Fredrik Furtenbach och Ulf Kristoffersson, TV4Programledare: Parisa HöglundProducent: Björn Barr

Den 24 november 2021 väljs Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson till ny statsminister och blir därmed den första kvinnan på posten. Men vägen dit är snårig och kantas av svåra förhandlingar och komplicerade politiska uppgörelser, och kort efter att hon blir vald bryter kaos ut. Dokumentären är gjord 2021 av Erik Glaad. Producent är Love Ahlstrand.Ljud som hörs i dokumentären är hämtade från SR och SVT.

Magdalena Andersson har tackat ja till att leda S men hur kommer hon att vara som partiledare och eventuell statsminister? I veckans avsnitt fördjupar vi oss i Socialdemokraternas blivande partiledare. Vad är hennes starka sidor, var står hon politiskt och hur kommer hon att bygga sitt lag? Dessutom tar vi upp den brännheta skolfrågan och utvärderar pandemihanteringen lagom till att restriktionerna släpps. Medverkande: Tomas Ramberg, Fredrik Furtenbach och Karin Thurfjell Programledare: Parisa Höglund Producent: Björn Barr

Som 11 åring kom Mustafa Panshiri till Sverige från Afghanistan. I dag föreläser han om integration för både myndigheter, kommuner, företag, skolor och ensamkommande och andra invandrade. Vägen dit gick genom att bli polis och att i jobbet känna igen sig i många av dem han träffade. Till slut slutade han som polis för att fokusera på föreläsandet och möten med människor. Han gör även podden Sista måltiden ihop med Ashkan Fardost, Chang Frick, Omar Makram och Hanif Azizi. För tre år sedan kom boken Det lilla landet som kunde som han skrev ihop med Jens Ganman. Och nu i dagarna släppte han sin första egna bok: 7 råd till Mustafa – så blir du lagom svensk i världens mest extrema land (Volante). Vårt samtal handlar om integration, tacksamhet, språk och vem som ska anpassa sig till vem. Det är ett ganska långt avsnitt, men det var svårt att dra ett streck eftersom frågorna är så intressanta. Jag vill helst inte skynda förbi viktiga frågor för att hålla mig under en viss tid. Som vanligt kan du läsa samtalet i en något nedkortad version nedan.Jag vill också avslutningsvis skriva ett par ord om Rak höger. När jag sade upp mig från Bulletin och blev min egen hade jag ingen aning om hur allt skulle gå. Substack var okänt för mig och vem visste om det ens fanns ett intresse?Nu efter 4 månader har jag över tio tusen prenumeranter. Jag är glad över att så många av er hittar något värdefullt i mina texter och poddar. Den nya plattformen har också möjliggjort en tätare dialog med er prenumeranter (och lyssnare), vilket jag tror är viktigt för att kunna bygga ett ömsesidigt förtroende. Ett tecken på att detta fungerar är att det fortsätter att strömma in nya prenumeranter. Jag tar nu chansen att ännu en gång skriva att jag inte gör reklam för något. Jag är inte beroende av någon finansiär heller. Jag är ensam avsändare för innehållet. Och det är endast med hjälp av er prenumeranter som jag kan fortsätta att vara helt självständig från alla sorters hållhakar. Om ni uppskattar det jag gör får ni gärna bli betalande prenumeranter. 5€ är ungefär 50 kronor i månaden, vilket är mindre än en stor stark nuförtiden (och mindre än en latte i Stockholm). Som betalande prenumerant får man också ta del av extramaterialet som i regel kommer en gång i veckan. Mejla mig på ivararpi@substack.com om ni hellre vill använda swish. Varmt välkommen Mustafa Panshiri till Rak höger!– Tack!Du har skrivit en bok som heter 7 råd till Mustafa – Så blir du lagom svensk i världens mest extrema land. Det är en ganska kort bok och jag somnade inte en enda gång när jag läste den. Annars somnar jag alltid när jag läser böcker.– Det är ett bra betyg!Det är ett bra betyg. Det har ingenting med böckerna att göra egentligen utan handlar om personliga tillkortakommanden. Du riktar dig till å ena sidan nykomlingar till Sverige men också till majoritetssvenskar som ska förstå vilka utmaningar man kan möta. Jag tänker att vi kan ta de här sju råden ett och ett och sen några invändningar. Vi kan börja med rådet att behärska det svenska språket. Du pratar om hur viktigt det är och hur språket öppnar upp för integrationen. Om du inte kan språket blir allt annat sekundärt. Det är ett ganska svårt att lyda tänker jag men du får gärna lägga ut texten hur du tänker med det rådet?– Det är inte en slump att det rådet är nummer ett på listan för språket är verkligen nyckeln för att komma in i samhället. Jag kommer in på det där med förortssvenskan eller kebabsvenskan som den ibland har kallats. Det finns politiker som har sagt att den är charmig och att den ska vara en del av svenskan. Jag menar att det är inget fel på den, man kan prata på det viset med sina vänner men om man ska söka ett jobb och i andra sammanhang med majoritetssvenskar, då blir man inte tagen på allvar om du pratar förortssvenska. Jag säger inte att man ska slipa bort det helt men jag menar att man ska lära sig behärska språket som majoritetssvenskar pratar. Jag tar som exempel att det här inte bara är unikt för unga invandrare i utsatta områden, utan även folk som kommer till Stockholm från Göteborg eller Värmland eller någonstans i Norrland, de börjar omedvetet slipa bort sina dialekter. Speciellt i akademiska sammanhang. Jag har pratat om det här med litteraturprofessorn Johan Lundberg till exempel.Någonting du tar upp är hur du och dina kompisar kunde ha ett slang-sätt att prata på, men att ni såg det som något tillfälligt. Där jag växte upp så är det extremt mycket slang. Man pratar på ett sätt, nu idag har slangen förändrats men många uttryck finns fortfarande kvar, men man visste att det här inte var ett sätt man skulle prata på. Det finns ett lingvistiskt uttryck för det, att du har ett kodspråk som finns till för att andra inte ska kunna se in i din värld. Det är en del av ungdomskulturer, att man utvecklar en slang för att stänga ute vuxenvärlden och andra grupper och markera sin identitet. Det som är annorlunda nu med ortensvenskan är kanske att det är så många som pratar det att det inte är ett tillfälligt stadium längre, på det sätt som du betraktade det.– Det jag skriver om i boken om mina vänner, det var att vi pratade flytande svenska. Jag kom till Sverige när jag var 11 men många av dem var födda i Sverige så jag umgicks mycket med andra generationens invandrare, från Eritrea, Kamerun, forna Jugoslavien och så vidare. De pratade klockren svenska men när vi kom upp i åttan, nian började man med flit bryta för att det var coolt. Men när vi hängde hos flickvänners föräldrar pratade vi ren svenska. Det var en fas som gick över, man insåg att det inte funkar bland majoritetssvenskar. Och ja, Sverige är inte som det var när jag kom hit -97. Precis som du säger växer man upp med förortssvenskan, den känns helt naturlig.Vi får gå tillbaka, jag började med råd nummer ett men vi har hoppat tillbaka till Mustafas historia, din historia. Du kom från Afghanistan till Sverige med din mamma, lillebror och lillasyster när du var 11. Din pappa hade redan varit i Sverige i några år. Ni hade redan flytt från Afghanistan till Peshawar i Pakistan?– Tillfälligt ja, det var i samband med att vi fick komma som anhöriginvandrare till Sverige. Min mormor var i Peshawar så då var vi hos henne innan vi kom till Sverige.Hur var det att komma till Sverige och hur var det att lämna Afghanistan?– För mig var ju verkligen som att vinna på lotto. När du bor i ett land där talibaner börjar ta över och du ser hur hemskt det börjar bli, då skapar du också en bild av att ”där borta, där är det motsatsen”. Jag hade en bild av att det var som Disneyland i Europa. Alla åkte karuseller och det var ljust överallt, alla var jättelyckliga. Jag hade jättestora förväntningar när vi kom till Sverige. Bara att vi landade i Sverige var en stor framgång, ”okej, vi har lyckats”. Jag var hur lycklig som helst. Jag beskriver i boken i ett avsnitt om tacksamhet hur tacksam jag är än idag över att vara i Sverige för jag vet vad jag kom ifrån och jag vet vad jag har kommit till. Speciellt idag, nu när talibanerna kommer tillbaka i Afghanistan och jag pratar med släktingar där. Jag känner en enorm tacksamhet men också skuld. Det är en märklig kombination för de är kvar där och det är egentligen en slump att vi är här och att de inte är här.I boken slås man av att du är bra på att navigera i både det svenska och den här invandringserfarenheten, att du kan prata så att säga med bönder på bönders vis, svenskar på svenskars vis och afghaner på afghaners vis. Hur har det varit för övriga familjen? Har ni ungefär samma uppfattningar i de här frågorna eller finns det konflikter i hur ni ser på integration? Tycker de att du har gått för långt i något avseende?– Det är en bra fråga. Jag tror att min lillasyster håller mer med mig. Min lillebror vet jag faktiskt inte. Han är gift med en svenska och har bott i Berlin i många år. Han är liksom en ”anywhere”. Och sen är han mellanbarnet och de är lite diplomatiska av sig. Men jag skulle säga att vi alla tre har klarat oss väldigt bra. Det här kanske låter konstigt men jag tror att en grej som har varit bra är att vi inte har haft våra släktingar i Sverige. Nu är jag inne på det här med hedersförtryck och hedersnormer. Det underlättar mycket att man inte hade nära släktingar här, annars tror jag att mina föräldrar hade varit lite mer vaksamma. Att vi alla tre hade en sån närkontakt till majoritetskulturen underlättade också väldigt mycket. Jag pratar inte så mycket politik med dem. Du vet, man ska inte prata politik eller religion med sin familj.Gud vad svenskt!– Men det händer att vi kommer in på det ibland.Du tar upp ett exempel, din mormor som hjälper din kusin från Afghanistan för hon ville gifta sig med sin pojkvän och både din mormors släkt är arga på henne och hennes pojkväns släkt är arga. Din mormor går egentligen emot det här hederssättet att tänka, hon borde ha backat upp släkten mot din kusin men gör inte det. Du skriver en fundering att ”hur hade jag reagerat om jag hade varit kvar i Pakistan och varit 30-någonting och kanske haft egna barn och hedern skulle ha varit en valuta?” ”Hade jag reagerat genom att hjälpa henne eller hade jag tvärtom velat få in henne i fållan igenom för kollektivets bästa?” Det finns skämt om att efter andra världskrigets slut var det så många i Frankrike som hade varit med i franska motståndsrörelsen så om det hade varit sant så hade de nog kunnat besegra nazisterna. Det var ganska få som var med men eftersom Charles de Gaulle hade varit det och genom att rösta på honom och genom den nya berättelsen om Frankrike, kunde motståndet bli en samlande myt. Men den var inte sann.– Jag för ett resonemang om det i boken, vad hade jag gjort? Och helt ärligt så skrämmer den frågan mig. Det är jätteenkelt att idag sitta på läktaren nu när jag varit i Sverige i över 20 år och anammat det västerländska och svenska vad gäller värderingar och normer. Även om min familj är rätt sekulär av sig och min mamma och pappa tyckte om att Afghanistan moderniserades, att flickor kunde gå i skolan och så, så vågar jag inte svara på frågan. När du är inne i det där blir det ett sånt jäkla tryck utifrån och inifrån, att bevara något slags heder. Jag tänker att man försöker vara ödmjuk inför svårigheterna det kan vara att verka i en sådan kontext. Det finns ingen uppenbar exit i en sådan situation för dig själv.– Det min mormor gjorde, att hon hjälpte henne fly Afghanistan. Min mormor är en gammal kvinna så när de här grannarna och släktingarna börjar prata och hedern står på spel, så är det inte min mormor som får skiten för hon är en gammal kvinna. Man resonerar att hon självklart brydde sig om sitt barnbarn. En gammal kvinna med grått hår ska ändå gå bort, vad vet hon? Lite så. Medan den som får skiten blir pappan till flickan, alltså överhuvudet i familjen. Hur kunde han låta det här ske? Inte för att ta ifrån mormor det fina hon gjorde.Jag tänker att vi går igenom de andra råden också. Det andra rådet är ”lär dig svenska koder”. Det tycker jag går i linje med råd nummer fem, ”inse att dina kläder också är ett språk” och nummer sju ”visa ett rimligt intresse för ditt nya hemland”. Vad är det för koder man behöver lära sig? Kan du utveckla?– Det här med kläder är intressant. Ta det här med ”addidasriddare” som en del pratar om i våra förorter. Det har spritt sig och jag förstår att många i utsatta områden och invandrarkillar blir ledsna över det. Jag kan åka runt och andra kan åka runt till skolor med homogena svenskar och säga ”aja baja, man ska inte ha fördomar om någon som går runt i addidaskläder, det är en väldigt liten andel av dem som håller på med droger”. Men jag menar att man också kan tala om för de här killarna att fördomarna finns där ute och att de lätt kan bryta dem genom att inte klä sig i de kläderna och också ändra på attityden. Då har människorna med fördomar ingenting att komma med. Det går en dokumentär på SVT nu som heter ”I skuggan av El Chapo” Den är jätteintressant och i en scen intervjuar journalisten en droglangare, jag tror att det är i Järva. Killen säger att ”när jag ska träffa rikemansbarnen på stan går jag inte dit med addidasbyxor”. Han vill att de ska tycka att han är seriös, en seriös droglangare. Till och med han har fattat att kläder är ett språk. Jag menar att det är något som alla egentligen vet. Även när Göran Greider säger att han går ut i mjukbyxor, vad är problemet? Men Göran, det handlar inte om dig.Det handlar också om Göran, ärligt talat. Han ser så slafsig ut att det är ett statement för honom. Det är som Leif GW Persson, det finns väl ingen pengakåtare människa. Igår var jag i en leksaksbutik och det fanns ta mig fan ett förstoringsglas man säljer till barn och vem är det som står med det här detektiv-kitet? Jo, Leif GW Persson. Han har hur mycket pengar som helst, säljer hur mycket som helst och är med överallt. Ändå har han på sig den där jaktvästen inomhus och det är för att han signalerar något, det är en identitetsmarkör. Han hade kunnat ha en Armanikostym men då hade han inte varit Leif GW Persson.– Jag kanske inte borde säga det här men jag var med i TV4 för någon vecka sen och pratade om boken. Då satt jag i kulisserna och det var trisskrapande. Jag kommer inte ihåg hur mycket han vann men bakom kulisserna sa någon att ibland brukar Leif GW vara i studion när det är trisskrapning och någon gång hade han observerat att någon vunnit 250 000. Då hade han vänt sig till den där personen bakom kulisserna och sagt ”Det var länge sen jag blev glad för 250 000”. För den här personen var jätteglad för pengarna.– Jag tror att de flesta vet det här omedvetet, att det är klart att kläder är ett språk. Jag kan gå till mig själv, jag skulle hyra ut min lägenhet så jag la upp en annons. En kille hörde av sig och var intresserad så jag gick in på hans Facebook och bläddrade igenom hans profilbilder. Det var den där Becknarväskan och faktiskt adidaskläder och då tänkte jag ”den här killen kanske inte håller på med sånt” men jag chansade inte. Jag svarade inte honom och det kanske ligger hos mig, men tyvärr är det lite så det där. Jag önskar att det inte var så men det är inte så verkligheten ser ut. Jag tänker på att när du är en outsider så blir de här sakerna potentiellt mycket viktigare. Folk upplever hot från orten, adidasriddare eller vad man vill kalla det. Då kan den signalen förstärka att det inte verkar som att du tillhör majoriteten. Du har ett avvikande utseende på ett annat sätt och då kan du förstärka det.– Det är så intressant att du tar upp det för vet du vem jag tänker på när du pratar om att använda kläder som en markör? Jens Ganman. Han är ett ypperligt exempel på det. Speciellt när han är i Stockholm så försöker han visa att ”Jag hör inte hemma här”. Det här kommer han ge mig skit för men jag ska berätta ändå. När vi skrev Det lilla landet som kunde var vi i Stockholm en del och jobbade och vi fikade på ett fik på Östermalm. Jag märkte att när jag var med honom och vi hade fikat klart, brukade han plocka upp brickan och gå in med den till köket för att lämna in den. ”Tack så mycket för fikat”. För så gör man uppe i Norrland. Det är jättefint där uppe att plocka upp efter sig och lämna in. Jens gör inte så på Östermalm för att han är dum i huvudet, han fattar att man inte gör så där, men det är ett sätt att visa att ”Jag är inte härifrån, tro inte att jag är en av er”. Då kommer vi in på det här med att lära sig svenska koder. Du har några väldigt handfasta råd i boken. ”Respektera tider” är det första och den här podden började en timme och tjugo minuter efter utsatt tid. Du sa ”jag blir en kvart sen” och då sa jag ”men Mustafa, jag har läst boken och du ska respektera tiden” och då påpekade du att det var jag som hade skjutit upp det en timme till att börja med och sen var jag fem minuter försenad till din kvart. Så vi har missat den delen. Sen är det ”lär dig säga nja”, ”ställ dig i kö”, ”behärska dig”, ”håll avstånd”, ”respektera söndagsvilan”, ”prata med små bokstäver” och ”skryt inte”. Kanske vissa av de här sakerna är sånt man själv brottas med, vilket också är intressant. Ibland när man pratar om sånt här framstår det som att det bara är invandrare som ska anpassa sig till ett homogent kollektiv men vissa saker du tar upp är sånt som jag aldrig tänker anpassa mig till. Varför ska man anpassa sig? – Jag går genom det i boken att det finns andra strategier än de som jag lägger fram. Jag säger inte att jag kommer med lösningen med stort ”L”, men jag ger en väg. Många andra har vandrat längs med samma väg och det har funkat för dem, och det kan funka för dig också om du vill det. Om du vill göra på ett annat sätt, fine, så länge det funkar. Jag älskar när en sån som Bert Karlsson bryter mot alla de här koderna jag har skrivit om.Förklara varför du tar upp honom som exempel. Jag var med i din podd, Sista måltiden, även om det avsnittet inte är sänt än. Mitt i ringer din telefon och så visar du vem det är som ringer och det är Bert Karlsson. Varför ringer Bert Karlsson dig?– För att jag har försökt att bjuda in honom till podden ett tag. Det är ingen ordning och reda på honom, utan han ringde igår igen och sa ”Vem är du egentligen, vad vill du?” Sist jag pratade med honom sa jag ”Vill du komma till podden och snacka?” ”Ja, för fan. Jag ska spela in nån podd med Katarina Janouch i Stockholm”. Han bor i Skara. ”Du är välkommen” sa jag. Så sa han ”Du, på tal om det, kan vi låna er studio och spela in?” Du vet, en svensk gör inte så. Men han har den här entreprenörskapsmentaliteten, han skäms liksom inte. Han har miljoner men om han kan spara någon tusenlapp så…Du vet den här klassiska klyschan om att när man är hemma hos svenska barn så får man sitta på rummet och vänta när de andra äter middag. Bert hade inte suttit kvar på rummet, han hade sagt ”Ni har väl mat till mig också eller?!”– Jag kan älska det. Jag tycker att det är uppfriskande med en sån som Bert Karlsson eller en sån som Zlatan, som bryter mot jantelagen. Jag säger inte att alla måste se likadana ut men jag säger att många svenskar tycker om att många liknar varandra. Då blir svensken trygg och kan slappna av. Jag säger att det här är ett sätt att passa in.Du har ett till exempel. Jag hoppade över att göra lumpen…– Inte jag heller.Det borde vi väl båda två ha gjort. Du tar upp Diamant Salihu, han är själv från Tjärna ängar i Borlänge och jag hade honom i podden för ett tag sen och pratade om hans bok Tills alla dör, som handlar om gängkonflikten mellan Shottaz och Dödspatrullen. Han beskriver hans erfarenhet, för han har rötter från Albanien, i lumpen, att han för första gången kom in i ett sammanhang där det inte var någon skillnad på människor. Där svetsades man samman i en uppgift. Lumpen finns inte kvar på det sättet. När du och jag blev tillräckligt gamla var lumpen på väg bort. Den här naturliga platsen för olika människor att mötas finns inte där längre. Egentligen tänkte jag inte gå in på det, jag la bara märke till det. Men det här med att skaffa ett extranamn, det tror jag är en sak som många hajar till på.– Det har upprört en del. Jag säger inte att man ska ta bort något namn, jag säger ”lägg till ett extra”. Det behöver inte vara ett svenskt land, men kanske ett västerländskt eller internationellt som passar i Europa. Det jag menar är att det finns vissa studier som typer på att en Mustafa kan ha svårare att komma till arbetsintervju än en Erik. Jag säger ”lägg till ett extranamn för att komma dit”. Ett namn svensken känner sig trygg med eller känner igen. Jag har exempel i boken att kinesiska affärsmän som åker till väst för att göra affärer, inte vill att deras kollegor ska tappa ansiktet när de inte kan uttala deras namn. Därför lägger de till ett extranamn. Det finns många exempel. Jackie Chan heter inte Jackie Chan, Jet Li heter inte Jet Li och Jack Ma heter inte så heller. Men också svenska exempel. Greta Garbo bytte namn när hon drog till Hollywood, hon hette Greta Gustafsson egentligen. När svenskar emigrerade till USA under 1800-talet bytte många av dem namn. Jag läste om att svenskarna ofta hamnade i samma by med varandra och brevbärare blandade ihop deras post för att det var fem, sex familjer som hette Andersson. Så då samlades svenskar i vissa byar och så skrev man olika namn och la dem i en pott. Så fick Anderssons plocka upp namn ur potten och ”Nu heter jag McCarthy”. Så var det bara en familj som fick heta Andersson. ”Vi ska inte göra det så svårt för brevbäraren”. Jag menar att jag har inte kommit på det här att lägga till ett extranamn.Det roligaste exemplet är östeuropeiska namn som verkligen är etniska. Kirk Douglas föddes som Issur Danielovitch och de är en släkt av vitryska judar och han växte upp under fattiga förhållanden i New York och pratade yiddish hemma, men det anar man inte av hans framtoning på vita duken. Om man ska slå upp ett anglosaxiskt namn så är det Kirk Douglas, det är väldigt svårt att bli mer WASP än det. Men det var så man gjorde, det finns massor exempel som du tar upp. Det här är motsatsen skulle man kunna säga till ”lär dig uttala mitt namn korrekt”. Alltså, vem är det som ska anpassa sig? Man tänker ”varför är det den som har det namnet som inte är ett i normen som ska ändra på sig? Varför kan det inte vara majoritetssamhället som ska lära sig?”– Jag önskar att det var så. Jag har fått många mejl från lärare som har skrivit att ”vi har tagit upp det här du skriver i boken och vi kom alla överens om att man måste lära sig allas namn på ett korrekt sätt och kalla in folk på arbetsintervjuer, även om de har konstiga namn”. Vilken fin tanke, tänk om alla kunde göra så. Men jag säger att det finns vissa studier som visar att det inte är på det viset och jag presenterar ett annat alternativ. Men jag ser framför mig att jag åker till en homogen skola på Lidingö eller i Danderyd och tar upp det här rådet till dem, och att de säger ”nej, såhär vill inte jag att vi ska ha det i Sverige och när jag kommer ut i arbetslivet och blir chef vill jag absolut inte leva i ett samhälle där människor byter eller lägger till namn”. Ja, skitbra! Jag vill också ha ett sånt samhälle! Men vi kan sträva mot det och samtidigt se till att människor kommer in på arbetsmarknaden genom att lägga till ett extranamn. Om jag ska vara djävulens advokat och anlägga ett maktperspektiv, så är det väldigt mycket som ligger på den invandrade att anpassa sig till majoritetssamhället. Det kräver inte så mycket från majoritetssamhället i din bok. Då kan man tycka att varför i så fall inte ändra på den maktasymmetrin? Varför skriver du, Mustafa, en bok där du stryker maktstrukturerna medhårs istället för att utmana dem? Vad skulle du svara på en sådan kritik? Är det en kritik du har fått?– Delvis, ja. Men jag tror att om du frågar många invandrare i Sverige, speciellt första generationen, så kommer de inte tycka att mycket av det jag skriver är konstigt. De vet att anpassning ingår i migrationens pris. Alla som lämnar anpassar sig till det nya på ett eller annat sätt. Jag försöker föra en diskussion i boken, ja anpassning är viktigt men hur mycket anpassning? Jag tror inte att svenskar vill att du anpassar helt och hållet, att du börjar dricka alkohol, äta fläsk. Det är inte den sortens anpassning. Men jag tror att vi har gjort ett misstag i Sverige under decennier där vi sagt att alla ska integreras i det mångkulturella samhället, även Erik Svensson. Man ska mötas i mitten och kompromissa och lära sig av varandra. Det låter fint på pappret men ingen berättar var det här ”mitten” är någonstans. Är det någon som har ritat ett sträck där alla möts? Det är enklare för dem som kommer till Sverige att anpassa sig till en kultur än att majoritetskulturen anpassar sig till hundratals olika kulturer. Alla invandrare har inte samma kultur. Visserligen är både jag och en somalier invandrare men vi har inte så mycket gemensamt förutom att vi är invandrare.Det här är något du tagit upp när du har varit ute och föreläst. Du tar upp en händelse när du föreläst i ett klassrum, jag tror att det är när du berättar om att känna tacksamhet. Då är det en somalisk tjej som säger ”Jag är född på BB, jag pratar bättre svenska än somaliska, varför ska jag känna mer tacksamhet än någon annan svensk?” Det där är en dragkamp i de här frågorna där det blir en skiktad tillvaro för människor. Nu sitter vi båda två här i skjorta, du har en blå och jag en grön. Låt oss säga att vi tar på oss våra bästa adidaskläder och går ut på gatan, då riskerar fallet att bli större för dig, för någon skulle kanske uppfatta att du är en adidasriddare. Det tror jag inte, jag tycker inte att du har det kroppsspråket men om vi låtsas. Det finns en potential att anpassningen kräver mer av människor med invandrarbakgrund, även de som är andra generationen, än det gör för den som är majoritetssvensk. Hos första generationens invandrare är det självklart, hos den andra och tredje börjar det bli något annat. Hur tänker du kring det där?– Exemplet du tar upp med den somaliska tjejen, jag gör ett misstag där. För jag pratar med henne om tacksamhet på samma sätt som jag pratade om tacksamhet med första generationens invandrare. Första generationen är jätteenkel att prata med, de vet var de har kommit ifrån och vad de har kommit till. Andra generationen har helt rätt, det är befogat av dem att säga ”vad menar du, ser du inte mig som dig själv, vi är båda födda på BB, jag har inte varit i Somalia, i Irak”. Jag tycker att tacksamhet är bra, att vi ska vara mer tacksamma men man kan inte trycka det i ansikten på människor för då kan det få motsatt effekt. Det måste komma inifrån.Vad det gäller att komma till ett land, det här blir ett parodiskt exempel och folk brukar skratta åt mig när jag säger att jag har bott utomlands, eftersom landet jag bott i är Danmark. Det är för kort för att anses ha bott utomlands. Men många svenskar förstår inte danska så bra, så det var ganska svårt att lära sig språket, trots närheten. Jag fick dock en försmak av hur det kan vara att vara invandrare. Jag fick uppleva hur svårt det var att komma in i den danska gemenskapen, det finns en massa små koder som man som svensk inte förstår. – Åh, vad spännande! Kan du inte dra några?Det är svårt men det finns en dansk humor, en lättsamhet i hur danskar är som inte finns hos svenskar på samma sätt. Det finns en attityd, de här klyschorna om dansk attityd till frihet. Danskar är väldigt lika svenskar men de är också annorlunda. Vi var en koloni där av medicinstuderande, mitt ex studerade medicin, och det var andra från norden och andra länder. Det fick konsekvensen att danskarna på universitetet umgicks med danskar och alla vi andra umgicks med varandra. Så de som hade invandrarbakgrund i Danmark umgicks med utbytesstudenter från Sverige, Norge, Island, Finland, och så vidare. Så jag har aldrig umgåtts med så många olika nationaliteter och eftersom de hade en invandraridentitet i Danmark så hade man mycket lättare att komma in i deras gemenskap. Vi blev en del av migrantkulturen på universitetet, med tamiler, bosnier, turkar, islänningar. Det var en rolig blandning men väldigt få danskar. Jag jobbade mycket i Danmark och man mötte en del konstiga attityder. Ingen kunde uttala mitt namn utan jag hette Edvard i Danmark. De kunde inte uttala mitt förnamn eller efternamn så jag accepterade Edvard. Jag hade det som mitt danska namn. Det fick mig att inse hur svårt det är att komma till ett nytt land. Om till och med Danmark känns lite tufft för mig, som svensk, hur känns det då att komma till ett land som är så annorlunda som Sverige?– Värderingsmässigt är svenskar och danskar väldigt lika varandra, vad gäller frihet och sånt där. Det du beskriver är roligt, det kan man skratta åt. Men om du kommer till Sverige och det blir en krock i värderingsfrågor, och du tänker ”de vill avbilda min profet som rondellhund och tycker att den ska vara i konstutställningar – de här människorna är sjuka i huvudet”. I deras värld är det helt stört. Jag har de här diskussionerna än idag med många som är nya i Sverige men som har bott här ganska länge. De förstår fortfarande inte hur man kan vara så respektlös mot religioner och personer i religioner som profeten. De tycker att det är något omänskligt över det, man är inte mänsklig om man beter sig på det viset. – Men jag tänkte fråga dig en sak, med tanke på hur fort det går i debatten, tror du att om jag hade kommit ut med den här boken 2012, 2013, 2014, hade den fått samma uppmärksamhet?Jag tror att du hade fått mer och väldigt negativ uppmärksamhet. Du fick en fråga när du började skriva boken, av Peter Esaiasson, som är statsvetare. Han skrev en bok som kom 2019 som heter Förorten som är en jättebra bok och som jag verkligen rekommenderar. Han knackade dörr och genomförde 900 intervjuer i Bergsjön och Hjällbo. För den som vet hur de här studierna går till så är det väldigt ovanligt att en statsvetarprofessor själv åker ut och genomför intervjuer med människor som i princip aldrig svarar på enkäter. Det är en population som är väldigt svår att nå, så han åkte ut och knackade på. Han skrev en fråga till dig: Idag är ingen dag för grubblande frågor, men när det blir vardag igen, hur ser du på argumentet att den värld du växte upp i och som du lärde dig hantera, inte finns längre? Att demografin ändras så otroligt snabbt att allt färre unga Mustafas idag lever i en miljö där det finns svensksvenskar att brottas och umgås med? Är du och andra i din generation, er relativa ungdom till trots, likväl generaler som utkämpar gårdagens krig? Och oj vad jag hoppas att det finns ett bra svar på min fråga. Jag tyckte att det var intressant, om du ville utveckla. Det är vissa av de här sakerna du tar upp, att du hade en svensk flickvän, att du umgicks med svenskar. När Diamant Salihu var här så pratade vi om när han växte upp på Tjärna ängar. Då var det fortfarande många svensksvenskar som bodde där och idag är det inte det. ”Lär dig svensk sed, lär dig språket” – är dina råd för en tidigare generation?– Jag skriver i boken att frågan från Peter Esaiasson kanske är den jobbigaste och svåraste frågan, men kanske också den bästa, jag har fått om den här boken. Anledningen till att jag är den jag är, är inte att jag läste om Sverige och svenskhet och koder. Det var för att jag absorberades in i det svenska, att jag hade en närvarande majoritetskultur. Jag tycker att Peter är inne på något intressant, ”bekämpar jag gårdagens kritik med gårdagens medel”? Riktar jag mig till en tid som kanske inte existerar längre? Det ligger något i det och i boken går jag igenom att vi kanske ska göra det man gjorde förr. Jag tar upp socialdemokratin med Gunnar och Alva Myrdal, hur de med Per Albin Hansson byggde upp det moderna Sverige. Hur man pekade med hela handen, en auktoritär hand och sa ”nu borstar vi tänderna, vi bor inte trångt och gör man det kan bostadsbidraget komma att dras in”. Det var väldigt strikt och jag menar att nu när vi har den situation vi har, vi har inte ett homogent land heller som vi hade då, så blir det kanske nödvändigt att staten får gå in igenom och peka med hela handen. ”Nu är situationen som det är och nu får vi uppfostra människor igen”. Som en folkuppfostringskampanj, det är kanske svaret? Det kommer att göra ont i det liberala Sverige, bokstavligen ta 1930-talets metoder.Du vill återvända till 30-talet?– Jag vet, min redaktör reagerade på det. Men det var då Gunnar och Alva Myrdal kom på de här idéerna.Även majoritetssamhället är mycket mer splittrat. Det där var under den industriella erans glansdagar när man planerade fram samhället. Man hade en eller två tevekanaler, ett flygbolag, en post, man hade ett av allt. Ett parti, även om det inte var en diktatur så var det en enorm stabilitet, en enorm likriktning. Det fanns inga ”opt out”-grejer. Du kunde flytta till ett annat land men det var likadant i USA under samma period. Samtidigt som Gunnar och Alva Myrdal skrev det här så påbörjades New Deal i USA under president Roosevelt. Idag är vi otroligt splittrade, vi lever i kanske inte filterbubblor men människor är verkligen mer individualistiska och kräver att få välja på livets alla områden. Det du säger är kanske det som krävs för integration men jag undrar om det ens är möjligt att genomföra. Något vi har sett är hur staten har en väldigt dålig kapacitet idag, på ett sätt man inte hade förr. Man hade en möjlighet att styra människor och idag har man svårt för det. Man har svårt att bekämpa brottslighet, kontrollera migration, staten är underställd europeiska unionen, man har stora företag som på många sätt utöver större inflytande över människor. Jag kommer ihåg när man pratade om att parabolantenner var ett hot mot integrationen, för att människor satt och kollade på teve från sina hemländer.– På den gamla goda tiden, när det handlade om paraboler.Nu har alla en parabol i handen i din telefon där du har allt och du kan välja allt själv. Du kan leva i din värld. Unga människor är del av subkulturer som är globala. Att försöka integrera svensksvenska ungdomar in i det vuxensamhället, med de normerna, det är en stor utmaning i det här medielandskapet. Kina gör någonting sånt här nu, mot uigurerna i landet.– Kanske inte det då.Jag menar bara att Kina har kvar sin statliga repressionsapparat. De har gått mycket längre såklart, men de har en kapacitet inom staten som den svenska staten saknar gentemot sin befolkning. Vi hade större statlig kapacitet förr.– Jag hör vad du säger och nej, att rakt av kopiera Gunnar och Alva Myrdal, Per Albin Hansson och den tiden går inte. Men man skulle kunna koppla försörjningsstöd till prestation. Inom en snar framtid kommer vi ha ungefär en miljon människor i utanförskap. Redan nu, men snart kommer en större andel svenskar resonera som han på Svenskt Näringsliv: Vad fan får vi för pengarna? Om vi har en miljon som inte gör rätt för sig utan vi bara finansierar deras levnad. Man skulle kunna få människor att borsta tänderna och äta tomater, om man gör det genom att använda pengar som ett språk.Här blir jag lite vänster. En gammal myt eller slagord var att invandrarna kommer hit och tar våra jobb. Men det är inte det man säger nu. Något som däremot stämmer, det finns en sketch i Grotesco där svennen skiftar mellan att prata om invandrare och robotar, att det är läskigt att de är överallt och tar våra jobb. Det ironiska är att han har rätt i satiren, för robotarna har tagit våra jobb. En anledning till att produktiviteten på en bilfabrik i Sverige har stigit flera tusen procent under de senaste fyrtio åren är inte att arbetarna har blivit mer produktiva utan att det har kommit robotar. Människorna som har kommit hit kanske vill göra rätt för sig men om vi spolar tillbaka till 1990-talet eller tidigare, var folk kanske mer främlingsfientliga och tyckte ”kom inte hit”. Men det fanns vägar in i samhället genom jobb, du kunde gå i skolor där det fanns majoritetssvenskar. Idag kommer människor, även om de har den bästa viljan ibland, till skolor som är problemtyngda. Även om du tillhör majoriteten som sköter dig är det en väldigt tuff miljö. Det finns färre jobb och de som finns har låg status. Du kan inte komma till ett industrijobb och få en helt okej lön, många jobb är städjobb och likande. Jag tänker att arbetslinjen, även om jag håller med om den på ett moraliskt plan, är tuffare idag än vad det var då. Och det är tuffare i Sverige som har så få lågkvalificerade jobb, jämfört med andra länder som har fler. Jag vet inte vad jag försöker säga.– Jag förstår. Det är ett långt resonemang man kan gå in på men min poäng med att koppla försörjningsstöd till att du gör rätt för dig, det kan vara utanför kollektivavtalet. Du kan jobba, gå i skolan några timmar, se till att det är rent i områden. För att få barnbidrag eller soc-bidrag eller bostadsbidrag gör jag också det här och det här. Och att samhällsorienteringen som finns blir striktare, att man verkligen tar till sig och visar att man har gjort det. Att den på något sätt kopplas till försörjningsstödet. Pengar är ett språk alla människor förstår.Tack, Mustafa Panshiri, för att du var med i Rak höger.– Tack, Ivar.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe