Podcast appearances and mentions of cecilia ekman

1969 kom 17-åriga Paula och Maila till Borås för att tjäna pengar i syindustrin. Sedan skulle de flytta tillbaks till Finland, tänkte de då. Men de blev kvar, trots förslitningsskador och utanförskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. -Vad hade hänt med alla fabriker här i Borås om inte vi från Finland hade kommit? Många hade säkert fått slå igen, säger Maila Piuva.-Har du finskt påbrå, kommer du i andra hand. Det var något vi fick lära oss från början, säger Paula Wendell.Idag har de levt större delen av sina liv i Borås och rotat sig, med familj - barn och barnbarn här.Under rekordåren för arbetskraftsinvandringen till Sverige, mellan 1968 och 1971, kom tusentals människor från Finland för att arbeta inom textilindustrin i Sjuhäradsbygden. Många av dem var kvinnor.-I Finland fanns fler industriarbetare än i Sverige och lönerna här var ungefär dubbelt så höga som i Finland, så det måste vara något man vägde in när man valde att komma hit och jobba, säger Johannes Daun, historiker och antikvarie på Textilmuseet i Borås.Idag har var tionde boråsare finska rötter. Ändå är Borås finska arv okänt för många.Programmet är gjort av Cecilia Ekman.Producent: Lotta MalmstedtSlutmix: Viktor TjernellArkivljud: Sveriges Radio och SF

Cecilia och Madde brevväxlar med livstidsdömda fångar i Texas. Hör historien om hur det som börjar som en kul grej blir ett stort ansvar. Två miljoner människor sitter i fängelse i USA. Många av dem förlorar kontakten med vänner och familj efter domen, vilket har gjort fenomenet Prison Penpal populärt.I fem år har Cecilia Ekman skrivit med Henry, som sitter på livstid för trippelmord i Texas. Hennes vän Madde brevväxlar också med en intagen i samma delstat.Men kan man bli vän med en livstidsdömd mördare? Och vill man i så fall visa det på Facebook?Hör också Genni från Texas som i mer än 15 år engagerat sig i intagna. När hennes egen son dömdes till livstid började hon skriva brev till och besöka flera av dem han satt inne med.Dokumentären har också fått en uppföljare i Kärlek på Death Row.Henry heter egentligen någonting annat.En dokumentär från 2018.Reporter: Cecilia Ekman Producent: Lotta Malmstedt Slutmix: Mattias Miselli Musik: Lars Ekman

Kan man bli vän med en livstidsdömd mördare? Och vill man i så fall ha en sådan person bland sina vänner på facebook? För den som är brevvän med någon i fängelse blir frågan aktuell. I USA sitter två miljoner människor i fängelse, det är det land i världen som har flest intagna. Det är vanligt att livstidsdömda förlorar kontakten med vänner och familj efter domen. Många av dem längtar efter gemenskap och kontakt med yttervärlden, därför är fenomenet "Prison Penpal", alltså fängelsebrevvänner, väldigt vanligt. På olika sidor på internet kan de intagna annonsera efter någon att skriva med. Cecilia Ekman har i fem år skrivit med Henry, som sitter på livstid för mord, i Texas. Cecilias kompis Madde har också en brevvän i Texas. Men något som först bara verkar vara spännande, blir snart också ett stort ansvar. Ganska fort gick det uppför mig vilket ansvar det var. Han beskrev det som att han satt och väntade på mina brev medan jag kunde glömma bort att han fanns. Det kändes så himla jobbigt, säger Madde. Genni från Texas har i mer än 15 år engagerat sig i intagna. När hennes egen son dömdes till livstid började hon skriva brev till och besöka flera av dem han satt inne med. Jag får så mycket tillbaka från de jag besöker. Jag har lärt mig att en person inte är sina handlingar, de som sitter inne har fortfarande ett värde, trots de brott de begått. Henry heter egentligen någonting annat. Programmet gjordes 2018. Av Cecilia Ekman Producent Lotta Malmstedt Slutmix Mattias Miselli Musik Lars Ekman Inläsningar i programmet: Eskil Krogh Larsson, Lena Birgersdotter, Jens Ericson, Lisa Wall, Tobias Wallin, Jimmie Larsson

Kan man bli vän med en livstidsdömd mördare? Och vill man i så fall ha en sådan person bland sina vänner på facebook? För den som är brevvän med någon i fängelse blir frågan aktuell. I USA sitter två miljoner människor i fängelse, det är det land i världen som har flest intagna. Det är vanligt att livstidsdömda förlorar kontakten med vänner och familj efter domen. Många av dem längtar efter gemenskap och kontakt med yttervärlden, därför är fenomenet "Prison Penpal", alltså fängelsebrevvänner, väldigt vanligt. På olika sidor på internet kan de intagna annonsera efter någon att skriva med. Cecilia Ekman har i fem år skrivit med Henry, som sitter på livstid för mord, i Texas. Cecilias kompis Madde har också en brevvän i Texas. Men något som först bara verkar vara spännande, blir snart också ett stort ansvar. Ganska fort gick det uppför mig vilket ansvar det var. Han beskrev det som att han satt och väntade på mina brev medan jag kunde glömma bort att han fanns. Det kändes så himla jobbigt, säger Madde. Genni från Texas har i mer än 15 år engagerat sig i intagna. När hennes egen son dömdes till livstid började hon skriva brev till och besöka flera av dem han satt inne med. Jag får så mycket tillbaka från de jag besöker. Jag har lärt mig att en person inte är sina handlingar, de som sitter inne har fortfarande ett värde, trots de brott de begått. Henry heter egentligen någonting annat. Programmet gjordes 2018. Av Cecilia Ekman Producent Lotta Malmstedt Slutmix Mattias Miselli Musik Lars Ekman Inläsningar i programmet: Eskil Krogh Larsson, Lena Birgersdotter, Jens Ericson, Lisa Wall, Tobias Wallin, Jimmie Larsson

Kan man bli vän med en livstidsdömd mördare? Och vill man i så fall ha en sådan person bland sina vänner på facebook? För den som är brevvän med någon i fängelse blir frågan aktuell. I USA sitter två miljoner människor i fängelse, det är det land i världen som har flest intagna. Det är vanligt att livstidsdömda förlorar kontakten med vänner och familj efter domen. Många av dem längtar efter gemenskap och kontakt med yttervärlden, därför är fenomenet "Prison Penpal", alltså fängelsebrevvänner, väldigt vanligt. På olika sidor på internet kan de intagna annonsera efter någon att skriva med. Cecilia Ekman har i fem år skrivit med Henry, som sitter på livstid för mord, i Texas. Cecilias kompis Madde har också en brevvän i Texas. Men något som först bara verkar vara spännande, blir snart också ett stort ansvar. Ganska fort gick det uppför mig vilket ansvar det var. Han beskrev det som att han satt och väntade på mina brev medan jag kunde glömma bort att han fanns. Det kändes så himla jobbigt, säger Madde. Genni från Texas har i mer än 15 år engagerat sig i intagna. När hennes egen son dömdes till livstid började hon skriva brev till och besöka flera av dem han satt inne med. Jag får så mycket tillbaka från de jag besöker. Jag har lärt mig att en person inte är sina handlingar, de som sitter inne har fortfarande ett värde, trots de brott de begått. Henry heter egentligen någonting annat. Programmet gjordes 2018. Av Cecilia Ekman Producent Lotta Malmstedt Slutmix Mattias Miselli Musik Lars Ekman Inläsningar i programmet: Eskil Krogh Larsson, Lena Birgersdotter, Jens Ericson, Lisa Wall, Tobias Wallin, Jimmie Larsson

Får man se ut hur som helst när man spelar dataspel live på nätet? Ofta när Mia Westin spelar så får hon hatiska och sexistiska kommentarer. När man hör om och om igen att, låt oss säga att jag är en hora, som många anserTill slut börjar man ifrågasätta sig själv och tänka: är jag kanske en hora? Mia Westin kallar sig Goodgirlmiwa på nätet när hon spelar dataspel. Hon kan delvis sig försörja på spelandet och tycker det är viktigt med hur hon ser ut när hon är online. Jag sminkar mig och väljer noggrant mina kläder. Ser det som ett jobb.   Men ofta möter Mia sexism och personangrepp från vissa följare. Det kan till och med komma tjejer och säga: oj vad fula ögonbryn du har idag, berättar Mia. Eller oj, vad fet du har blivit. De hittar alltid nånting att klaga på. Som tjej tror jag det är tiotusen gånger viktigare att ha riktigt starkt psyke. Ha en bra självbild och tro på sig själv, säger Mia. Programmet är gjort av Cecilia Ekman och sändes första gången januari 2017. Producent Lotta Malmstedt, tekniker Catharina Jaunsviksna och musiken till programmet är gjord av Lars Ekman.

Får man se ut hur som helst när man spelar dataspel live på nätet? Ofta när Mia Westin spelar så får hon hatiska och sexistiska kommentarer. När man hör om och om igen att, låt oss säga att jag är en hora, som många anserTill slut börjar man ifrågasätta sig själv och tänka: är jag kanske en hora? Mia Westin kallar sig Goodgirlmiwa på nätet när hon spelar dataspel. Hon kan delvis sig försörja på spelandet och tycker det är viktigt med hur hon ser ut när hon är online. Jag sminkar mig och väljer noggrant mina kläder. Ser det som ett jobb.   Men ofta möter Mia sexism och personangrepp från vissa följare. Det kan till och med komma tjejer och säga: oj vad fula ögonbryn du har idag, berättar Mia. Eller oj, vad fet du har blivit. De hittar alltid nånting att klaga på. Som tjej tror jag det är tiotusen gånger viktigare att ha riktigt starkt psyke. Ha en bra självbild och tro på sig själv, säger Mia. Programmet är gjort av Cecilia Ekman. Producent Lotta Malmstedt, tekniker Catharina Jaunsviksna och musiken till programmet är gjord av Lars Ekman.

Trots att många har dömt ut biografens överlevnadsförmåga, fortsätter svensk biobransch att hitta nya strategier och verkar vara på bättringsvägen. P1 Kultur blickar mot bions dåtid och framtid. Sedan juldagen har det pågått en insamling på sajten Kickstarter inför öppnandet av en ny biograf i Stockholm. Det är filmdistributörerna Nonstop Entertainment och Njuta films som tillsammans ska återuppliva den gamla biografen Capitol.Grundplåten finns redan, men nu har man bett sin kommande publik att bidra med pengar till bättre fåtöljer, inredning och ljudsystem. Men också för att kunna sätta in gamla 35 millimetersprojektorer, så att man ska kunna köra även gamla filmer på bion.Och intresset har varit stort. Med en dryg vecka kvar av insamlingen har man lyckats få drygt 800 personer att satsa mer än en och en halv miljon kronor.Men personerna bakom Capitol är inte ensamma om att se en marknad för fler biografer. De senaste åren har det faktiskt skett en viss återhämtning i en biobransch där man mest pratar om nedläggningar och stängda biografer. 2015 hade svenska biografer över 17 miljoner besök, och även om det inte är att jämföra med bions glansdagar före den så kallade "biografdödens" inträde i slutet på femtiotalet, är det en uppgång med nästan en miljon besök sedan 2014. Reportage av Cecilia Ekman och samtal i studion med Sture Johansson, VD SF Bio, Calle Nathanson, VD Folkets Hus och Parker samt Nicolas Debot, VD Njuta films.Programledare: Roger Wilson Producent: Mattias BergP1 Kultur p1kultur@sverigesradio.se

I höst är det 30 år sedan lyrikgruppen Malmöligan bildades ett självutnämnt ungt avantgarde som ville få poesin att kännas lika starkt som musiken de lyssnade på. Hur ser de på den tiden idag? Lyssna på hela torsdagens P1 Kultur med Mona Masri Malmöligan bildades 1986 av poeterna Lukas Moodysson, Kristian Lundberg, Clemens Altgård, Per Linde, Håkan Sandell och Martti Soutkari. De hade alla samma övertygelse om att de ville återupprätta litteraturens sanna roll och mening. – Vi tyckte att det saknades poesi som hade samma styrka och innehåll som den musiken vi lyssnade på. Vi ville göra något eget och annorlunda och lade stor vikt på själva uppläsandet, säger Clemens Altgård som ofta sågs som en talesperson för ligan. 1993 upplöstes gruppen efter en kaotisk uppläsning på ett galleri i Malmö. Men vad betyder Malmöligan idag? P1 Kulturs reporter Cecilia Ekman har träffat tre av ligans medlemmar.