Tendens – kortdokumentärer

Pernilla och Lena har lämnat varsin våldsam relation. Men nu börjar nästa kamp. Med stämningar, rättstvister och sjukskrivningar för stress och utmattning. De berättar om eftervåldet. Programmet är gjort 2020 av Jenny Hallberg. Alla namn i dokumentären är utbytta. Hit kan du vända dig om du har egna erfarenheter och vill prata och få hjälp: Kvinnofridslinjen Brottsofferjouren ROKS BRIS Respira

När Sissela mår som allra sämst känner hon sig som ett besvär för andra. Och hon tystnar. Trots att hon vet att det bästa sättet för att må bättre är att prata. 8 av 10 unga med psykiatriska problem söker inte vård. En av anledningarna är känslan av skam som psykisk sjukdom omgärdas av. En av de som vill ändra på det är Sissela Bremmers. Hon har ett instagramkonto där hon offentligt delar med sig om sin vardag med ångest. Med en djup depression och självmordsförsök bakom sig vill hon stötta andra som mår dåligt. Jag vill ju prata om psykisk ohälsa, prata om det här tabubelagda och våga fråga hur mår du egentligen? Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg. Följ Sissela Bremmers på instagram: @nusnackarvi Programmet är gjort 2018 av Arvid Hallberg.   Hit kan du vända dig: Suicide Zero SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia - stödchatt för unga

När Sara och hennes barn bott ett halvår på skyddat boende fick hon börja om med allt. Skyddad identitet, söka nytt jobb, ny förskola... Frihetskänslan förbyttes snabbt i utmattning och sjukskrivning. Alla namn och röster i programmet är utbytta. Reporter Jenny Hallberg. Programmet gjordes 2019.

19-åriga Melinda kan vara vaken flera dygn i sträck. Inte för att hon inte vill sova, utan för att hon inte kan. Det är som om kroppen inte vet hur den ska slappna av, förklarar hon. Ungdomar sover färre timmar och lägger sig senare nu än för 30 år sedan. Samtidigt finns det ett starkt samband mellan psykisk ohälsa och sömnbrist. 19-åriga Melindas problem är extrema. Hon ligger och tänker på saker som hänt under dagen, vad hon ska göra imorgon och oroar sig för att det ska bli ännu en sömnlös natt. Alla illustrationer till programmet är gjorda av Elise Rosberg. Programmet är gjort 2018 av Lovisa Haag.   Hit kan du vända dig: Suicide Zero SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia - stödchatt för unga

Efter flera år av psykisk och fysisk misshandel lämnar Anna Pontus. Nu tror Anna att hon äntligen ska bli fri. Men så börjar ett nytt helvete - livet efter våldet. Programmet är gjort 2020 av Jenny Hallberg. Alla namn i dokumentären är utbytta. Hit kan du vända dig om du har egna erfarenheter och vill prata och få hjälp: Kvinnofridslinjen Brottsofferjouren ROKS BRIS Respira

Från utsidan ser Agge ut att må bra. Som 24-åring är han ungdomspolitiker och nämndeman. Men så får han konstiga syner och känner sig jagad. Men så börjar han se och höra konstiga saker. När Agge läggs in på psykiatrisk slutenvård får han diagnosen PTSD, posttraumatiskt stressyndrom.  Alla de där titlarna som jag var så stolt över försvann över en dag. Det som fanns kvar var ett skal fyllt med smärta, säger Agge. Agge växer upp i ett hem fyllt av konflikter och våld. Men han presterar bra i skolan och sköter sina jobb. När familjen träffar kuratorer som kopplas in hamnar han i skymundan. De gånger jag var med i samtalen handlade det om hur jag trodde min syster eller mamma hade det. Det var liksom ingen som var intresserad av hur jag mådde. Kanske är det därför jag är beroende av vården idag, säger Agge. Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg. Programmet är gjort 2018 av Arvid Hallberg. Hit kan du vända dig: Suicide Zero SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia - chattstöd för unga med psykisk ohälsa

Theresia bor högst upp i det som är Lidköpings allra första höghus. Här på åttonde våningen sitter hon och tittar ut över staden vid Vänern. Det har blivit dags att se vilka drömmar som slog in. Min 16-åriga dröm var att jag skulle överleva döden genom att bli någonting som gör att folk inte glömmer mig när jag är död, berättar 83-åriga silversmeden Theresia. Och då har jag ju i alla fall lämnat efter mig ett arv i konkreta föremål som man kan ta och se på.  Så jag har lyckats uppfylla alla de drömmar som jag satt. Alla utom en. Möt Theresia som bor högst upp i Drömstan i ett program om allehanda drömmar, den eviga jakten på bekräftelse och att överleva en klassiskt taskig barndom. Detta är det tredje avsnittet av Mia Blomgrens påbörjade dokumentärprojekt Lischöping Stories. Programmet är gjort 2019. Musiken i programmet är komponerad av Adam Hagstrand & Petter Winnberg.

Lukas har kraftig ångest och är deprimerad. Det visar sig att han har ADHD. När han får medicin för sin ADHD klarar han plötsligt saker han aldrig trodde var möjliga. Men medicinen har en baksida. När Lukas är 24 år och han får en ADHD-diagnos får han prova medicin. Plötsligt känner han för första gången i sitt liv ett lugn och han kan koncentrera sig och klarar plötsligt att göra saker han aldrig trodde var möjliga. Men medicinen har en baksida- den ger honom kraftiga biverkningar som han inte räknat med. Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg. Programmet är gjort 2018 av Lovisa Haag.   Hit kan du vända dig Suicide Zero SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia- stödchatt för unga

När Sara förlorade sin mamma blev hon hardcore-realist. För Sara ser saker som de är och inte vad hon vill att de ska vara. Så Sara tar dagen som den kommer och någon drömmare det är hon inte. Jag låter deprimerad säger Sara när Mia spelar upp den intervju hon gjorde med Sara för tre år sedan då de träffades för första gången. Då var Sara djupt inne i sorgen efter att hennes mamma gått bort i bröst-cancer. Nu, mitt under intervjun tre år senare får Sara plötsligt ett sms från sin pappa Christer som vaknat till från en tupplur i rummet bredvid. Mia går ut för att hälsa och får då till sin stora förvåning se fyra vitrin-skåp fyllda med smurfar. Det finns en smurf som heter Drömsmurfen, berättar Christer, men den är nedpackad just nu. Möt Sara och hennes pappa Christer och några av smurfarna i bostadsområdet Drömstan i det andra avsnittet av Mia Blomgrens påbörjade dokumentärprojekt Lischöping Stories. Programmet är gjort 2019. Musiken i programmet är komponerad av Adam Hagstrand & Petter Winnberg.

Behovet av snabba pengar lockade henne till stripp-branschen. Men klubben där Cleo jobbade fifflade med skatten och gick i konkurs. Två år senare jobbar hon av sina skulder på en ny strippklubb. Cleo halkade in i strippbranschen av en händelse. På klubbarna har hon mött tafsande kunder, olaglig alkoholförsäljning och regelrätt prostitution. Nu vill hon bara ut.  Men räkningarna betalar inte sig själva. Cleo försörjer en dotter och behöver pengar till en bostad. Drömmen om att jobba med ungdomar har fått sättas på paus. I februari 2019 är Cleo på slutspurten.  Cleo klär av sig för pengar är den andra delen i programserien Arbetsmarknadens skuggsidor.  Programmet är gjort av Martin Jönsson

"Sam" ska gifta sig och planerar ett stort bröllop. För att få ihop pengarna jobbar han svart som lastbilschaufför. Nu är det sju veckor sedan han sov hemma i sin säng. En kortdokumentär från 2019 av Sigrid Edsenius och Akon Baker.

Barakat är en av de människor som Mia Blomgren möter på sin vandring genom bostadsområdet Drömstan i Lidköping. För det var här som Mia tillbringade sin barndoms somrar och nu är hon tillbaka igen. Mia går runt i Drömstan med sin bandspelare och ett foto taget runt 1975. På bilden står hon och hänger mot en klätterställning och i bakgrunden ser man ett av trevåningshusen i arbetarklass-området Drömstan där Mias farmor och farfar Ing-Britt och Ruben bodde. Det är härifrån Mia har sina allra första minnen av Lidköping eller Lischöping som det heter på västgötska. Jag är uppvuxen här i Drömstan säger Sandra när Mia ringer på, och här bor typ hela min familj. Drömstan är en plats jag trivs på och ja, jag lever min dröm. Men när Mia frågar om hon kanske ändå har någon dröm kvar så svarar Sandra att ja, det har hon. Möt Barakat, Ingrid och Sandra, några av invånarna i Drömstan i det första avsnittet av Mia Blomgrens påbörjade dokumentärprojekt Lischöping Stories. Programmet är gjort 2019. Musiken i programmet är komponerad av Adam Hagstrand & Petter Winnberg.

"Jag sa till barnen: jag ber om förlåtelse, jag har spelat bort era pengar." Hiwa blev lättad när hans fru avslöjade honom. Nu måste han vinna tillbaka förtroendet. Och betala skulden på tre miljoner. Ett program av Lollo Collmar 2019. Den kurdiska folkmusiken framförs på luta av Hiwa.

Tvåbarnspappan Hiwa spelade bort tre miljoner på onlinespel innan hans fru avslöjade honom. Hur blir det för familjen nu? Och hur kan någon som spelat bort miljoner få nya snabblån? En kortdokumentär 2019 av Lollo Collmar. Den kurdiska folkmusiken i programmet framförs på luta av Hiwa.

En dag när Telma Gyll kommer till skolan känner hon hur benen blir ostadiga. Hon blir yr och uppfattar inte vad som händer runt omkring henne. Telma Gyll går i åttan när hon söker hjälp akut på Barn- och ungdomspsykiatrin i Dalarna. Hon är deprimerad och känner stark ångest. Men kontakten med vården blir inte som Telma tänkt sig. Jag har fått berätta den här historien så många gånger för hur många läkare som helst. Jag har inga förväntningar på Bup längre. Läkare, kuratorer och psykologer byts ständigt ut under året som Telma besöker Bup i Falun. Nu går hon i nian men klarar bara av att vara med på en lektion om dagen. Ibland blir jag uppgiven och undrar om jag kommer må så här hela livet, berättar Telma. Programmet är gjort 2018 av Arvid Hallberg Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg. Hit kan du vända dig Suicide Zero  SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia - stödchatt för unga

Idag hör vi om stök och mental ohälsa i skolorna. Om elever som inte får läsro och blir utsatta för våld och kränkningar. Men hur var det förr? Några som var med på 70-talet minns hur det var. Programmet är gjort 2019 av gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Det är en vanlig skoldag 2013. Mellanstadieläraren Kaisa är rastvakt och ska reda upp ett bråk när en elev knuffar till henne. Det som sedan händer kommer påverka resten av hennes yrkesliv. Det händer varje dag i svenska skolor. Elever stökar och lärare ingriper. Ibland händer det att en lärare går över gränsen och kränker eller slår till en elev. Sigrid Edsenius sigrid.edsenius@sverigesradio.se

Efter bråk och konflikter om mobiler fick högstadielärarna i Oskarshamn nog. 2016 införde Rödsleskolan mobilförbud under hela skoldagen. Något som älskas av lärarna men inte av alla elever. Snart kan mobilfria lektioner bli verklighet i hela Sverige, när den planerade lagen mot mobiltelefoner i grundskolan införs. I Oskarshamn var Rödsleskolan tidigt ute med att inte bara förbjuda mobilerna under lektionstid, utan under hela skoldagen. Lärarna på skolan ser många fördelar med en mobilfri skoldag och en del av eleverna också. Andra elever tycker att mobilförbudet är dåligt och några har hittat sätt att fuska. Programmet är gjort 2019. Sigrid Edsenius  sigrid.edsenius@sverigesradio.se

Med större klasser, fler elever med särskilda behov och allmänt stökigt, bråkigt och oroligt. Hur ska man som lärare orka jobba kvar? Lärarna i årskurs 7 på Högalidskolan i Kiruna skrev hösten 2019 en skrivelse till sitt skyddsombud, ett rop på hjälp. De skriver inte bara om stök och bråk utan också om personalnedskärningar, fler elever i klasserna och om hur de menar att de påverkas av att Kiruna kommun skär ner antalet elevassistenterna från 78 till ungefär 30.  Vi möter lärarna Runa Tiala och Susanna Leijer i ett samtal om läget i skolan idag. Skolchefen Eva Lönnelid berättar om hur Kiruna kommun arbetar och varför man skär ner på elevassistenterna och eleverna Holger Larsson och Linn Grankulla pratar om hur de upplever vardagen i skolan. Ett program av joseph.knevel@sr.se

Det kan börja smått. En penna mot bordet. Några ord. Sen är den igång. Oron i klassrummet. "Ibland känner jag mig maktlös" berättar både elever och lärare. Hur möts man för att skapa ro i arbetet? I den senaste PISA-undersökning säger var fjärde elev att tid spills på att det ska bli lugnt i klassrummet. Det är varken mer eller mindre än i övriga europeiska länder. Men det är en störningsfaktor som spelar roll för arbetsmiljön i skolan. Möt högstadieeleverna Inez, Emelie och Vera och hör även Jonas Nilsson som började jobba som lärare för 19 år och som nyligen skrev en uppmärksammad debattartikel i tidningen skolvärlden om hur man som lärare ska hantera stöket i klassrummet. Medverkar gör också läraren Helena Rönnlund. En kortdokumentär av Ola Hemström. Ola.hemstrom@sverigesradio.se

När David börjar trean är han en omtyckt kamrat. Ett år senare har han inga vänner och hamnar i bråk varje rast. Hans mamma menar att David bröts ner av en skola som de upplevde var designad för kaos. Programmet gjordes 2019 av Lollo Collmar.

Min tjejkompis tycker att jag ska sluta sälja sex, men jag kan liksom inte sluta. Jag har liksom blivit horan, fast jag är kille, berättar Anton.  Jag kan absolut inte berätta något för mamma och pappa, de skulle bli så besvikna, för dem får man inte vara bög, fortsätter Anton. Fler unga killar än tjejer uppger att de någon gång fått betalt för sex. Vanligaste åldern att börja prostituera sig är 14 år. Pojkarna syns i statistiken, men det är få av dem som kommer i kontakt med sociala myndigheter och får hjälp. Det handlar om maskulinitetsnormen, killar ska inte vara hjälplösa offer, säger Mikis Kanarakis på hjälplinjen 1000 möjligheter, dit många killar vänder sig anonymt. Det är vanligt att killarna först utsatts för sexövergrepp och sedan börjar ta kontakt med köpare på nätet. Att sälja sex blir ett självskadebeteende. Programmet är gjort 2013 av Lollo Collmar och sändes första gången i programmet Barnen. Hit kan du vända dig om du är ung och behöver prata med någon: Novahuset Inte till salu 1000 Möjligheter

Jag var 11 år när det började. När jag var 15 år hade jag sålts till hundratals män i Norrköping, berättar Linda. Och allt började på ett chattforum på nätet. Linda berättar att en 20 år äldre man skriver till henne; Hej, vad fin du är på din profilbild och det slutar med att hon blir utsatt för en organiserad barnsexhandel där hon säljs och våldtas av hundratals olika män under fem års tid. Jag lärde mig att inte äta lunch, för att inte kräkas under övergreppen, eller vilket smink som bäst täcker blåmärken och att om jag sätter upp håret i en hästvans istället för att ha det utsläppt så faller mindre tussar hår när männen drar i det, berättar Linda. Det har gått fem år och Sukran Kavak går runt i Norrköping med den 21-åriga Linda. Till de platser där hon berättar att hon såldes. Det händer ofta att jag träffar på männen på stan. De handlar med sina fruar, eller är i lekparken med sina barn, säger Linda. Programmet gjordes 2013 av Sukran Kavak och sänds första gången i programmet Barnen. Hit kan du vända dig om du är ung och behöver prata med någon: 1000 Möjligheter Novahuset Inte till salu

Anna tycker inte om att ha sex men jobbar med att sälja det. Det började under skoltiden och eskalerade efter ett övergrepp på en porrklubb. Nu vill sluta prostituera sig men vet inte om hon kan.  Programmet är gjort 2019 av Lasse Edfast.

Miranda säljer sex. Kunderna finns över hela världen och hon säger att hon gör det för att hon tjänar bra och då kan göra vad hon vill. Nu arbetar hon för att avkriminalisera sexköp även i Sverige. Miranda bor i en stad i Centraleuropa. Där träffar hon andra svenskar som liksom hon säljer sex. Många av vännerna är precis som Miranda själv hbtq-personer och tycker att det är säkrare och lättare att vara sexarbetare i länder där sexköp är lagligt.  Miranda har sålt sex i många år. Hon säger att hon valt det här livet och att hon trivs med det men samtidigt oroar hon sig för många saker. T ex att inte ha någon pension när hon blir äldre, att prostitutionen kommer innebära problem om hon en gång blir mamma. Och så är det förstås svårt att veta att ens egen mamma inte tycker om det man gör, säger hon. I Sverige infördes sexköpslagen 1999 och innebär att det är straffbelagt att köpa sexuella tjänster, men inte att sälja dem. Sverige var då det första landet i världen att kriminalisera köp av sex. Enligt regeringen har sen svenska sexköpslagen varit mycket positiv. Programmet är gjort 2019 av Julia Wiraeus.

Niya 15, Kamjar 12 och Aran 5 spelar TV-spel, fotboll och läser läxor. Och så tänker de mycket på vad som händer det kurdiska folket. Mamma Taras stora oro är att sönerna ska börja känna hämndlust. Bröderna Cåzade bor i Eriksberg i Uppsala. De är alla väl medvetna om sitt kurdiska arv. Men i och med händelserna i nordöstra Syrien tänker de mer än vanligt på krig, flykt och död. Genom Insta, Facebook och andra sociala medier och plattformar kan de både se, höra och läsa om vad som händer det kurdiska folket. Deras föräldrar flydde från Halabja i irakiska Kurdistan 2006. Mamma Tara berättar att hon inte velat prata så mycket med sina söner om det kurdiska arvet när det kommer till krig. Hon vill inte att de ska oroas i onödan och ännu värre att börja känna hat mot andra folk. Men det visar sig att alla tre söner vet mer än mamma Tara tror. Programmet gjordes 2019 av Trifa Abdulla.

Mamma, är det krig i ditt land? frågar min sjuårige son. Jag och min man inser att vi måste bestämma hur mycket vi ska berätta för honom om hans kurdiska arv. Hur mycket krig och flykt ska han bära?  Sukran Kavak kom som flykting när hon var 7 år berättar om hur hon filtrerar nyhetsflödet till sina barn. Hon pratar med sin mamma, sin man och sina barn och inser nu att kriget gått i generationer och blivit en del  av hennes barns historia trots att de är födda i Sverige. Hur mycket ska hon berätta för sina barn om sin egna historia av krig och sitt kurdiska arv? Hur mycket av hennes historia är barnens? Det här är frågor som blivit aktuella för tusentals kurder i Sverige i och med Turkiets invasion av de kurdiska delarna i norra Syrien. Programmet är gjort hösten 2019. Ett program av Sukran Kavak. sukran.kavak@sr.se

Emma älskar japansk populärkultur och cosplay. Hon klär ut sig till olika karaktärer från serier och datorspel, i dräkter som hon själv skapar. Cosplay är en färgsprakande subkultur som bara växer. - Jag har alltid tyckt om att klä ut mig, det är roligt att låtsas vara någon annan för ett tag. Man får lite mer självförtroende när man har på sig en snygg dräkt och har fixat sitt hår och sitt smink, säger cosplayaren Emma, 25 år. Cosplay är en sammanslagning av orden costume och play och har sitt ursprung i Japan.  Det är en stor rörelse i världen. Det hålls hundratals konvent och många tävlingar på professionell nivå. I Sverige träffas cosplayare årligen på ett stort konvent, Närcon. - Här delar alla med sig av sina erfarenheter inom nördkultur av olika slag, säger Martin Lord, krisansvarig på Närcon. Programmet är gjort 2018 av Cecilia Ekman Producent: Lotta Malmstedt Slutmix: Mattias Miselli Musik: Lars Ekman

Det tog många år innan Louise fick diagnoserna ME och fibromyalgi. Oändligt många läkarbesök och en känsla av att aldrig bli lyssnad på dominerade livet i 20 år. Hon har känt sig som vården lägsta kast.  Idag sitter jag här och är en sådan där...en smärta-, värk och brännkärring, säger Louise och berättar att när hon inte jobbar ligger hon mest i soffan. Något annat orkar hon inte. Hon är en av de många som idag lever med värk och utmattning. Det är inte bara en daglig kamp mot smärtan och trötthet i sig utan också mot fördomar samt en vårdapparat som inte förstår. Enligt uträkningar från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) är kostnaden för långvarig smärta i Sverige varje år 90 miljarder kronor. Programmet är gjort 2019 av Catharina Ericson Ulfves.

Adam lurar sin flickvän till en avskild plats. Där misshandlar han henne med örfilar och knytnävsslag. Det är inget han är stolt över, men det är inget han ångrar. Har kvinnan förtjänat att få stryk så ska hon få stryk. Går du över gränsen kommer jag också gå över gränsen. Och när jag väl känner att nu är det droppen, så slår jag sönder henne. Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar. Många säger att man inte ska slå kvinnor. Men i mina ögon, bara för att en kvinna har ett annat kön mellan benen, om du vill bete dig som Rambo ska du behandlas som Rambo också. Om jag är trevlig mot dig, var trevlig mot mig också. Men om du tror att du kan köra över mig så har du fel, säger Adam. Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet. Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida. Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här. Ett program av Karwan Faraj. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Henrik Henriksson Adams namn och röst är utbytta. Länk till Teater Fryshuset Länk till Fryshusets avhopparverksamhet Passus

Ivan älskar fotboll. Men spelet på planen är inte nog. Han vill ha utlopp för all sin aggression, all sin besvikelse. Efter matchen börjar matchen. När domaren blåser av matchen känns det tomt, det saknas nånting. Man vill fortsätta och ha den här adrenalinkicken. Jag älskade våldet. Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar. Det gav mig självtillfredsställelse. Att slåss illegalt, på gatorna, jag levde för det, jag brann för det. Jag fick utlopp för min aggression, min besvikelse, alla mina känslor, säger Ivan. Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet. Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida. Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här. Ett program av Karwan Faraj. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Henrik Henriksson Länk till Teater Fryshuset Länk till Fryshusets avhopparverksamhet Passus

På skolgården står tre nynazister. Rozbeh Aslanian går fram till ledaren och slår honom till marken. Det blir början på resa präglad av upplopp, misshandel, dödshot - och moderskärlek. Jag trodde verkligen att jag gjorde samhället en tjänst, att jag skulle rensa stan på fascister genom våld och hot. Där och då var det att jag ville göra mamma stolt. Att jag hade fortsatt hennes kamp och omformat den till min samtid. Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar. Bara det faktum att andra män uppmärksammade mig var en enorm bekräftelse. Nu ska ni få för allt gammalt, alla de dagarna när jag blev misshandlad i skolan eller när de kom och klottrade rasistiska slagord på mitt skåp. Jag har i hela mitt liv använt knytnävarna för att få igenom min åsikt. Men det var ju så fel, säger Rozbeh. Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet. Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida. Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här. Ett program av Karwan Faraj. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Henrik Henriksson Länk till Teater Fryshuset Länk till Fryshusets avhopparverksamhet Passus

Jakob är 19 år när han går med i gänget. En kväll misshandlar han en man och hoppar på hans huvud. Han slänger den medvetslösa kroppen i ett vattendrag. Jag kände mig som en riktig man. Jag kände mig odödlig. Ingen kan komma åt mig, ingen kan röra mig. Jag svävar på moln efter en sån grej. Det jag kände efteråt var stolthet och glädje. Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar. Jag tyckte utpressningarna var roligast. För där fick jag verkligen vara våldsam på ett väldigt brutalt sätt. Jag märker att den här personen är väldigt rädd för mig och det ger mig bekräftelse och matar min manlighet. Det var därför jag, hur sjukt det än låter, tyckte att det här var det roligaste, för det var i de uppdragen som jag fick mest bekräftelse. Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet. Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida. Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här. Ett program av Karwan Faraj. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Henrik Henriksson Länk till Teater Fryshuset Länk till Fryshusets avhopparverksamhet Passus

Två månader innan Kristina fyller 90 tar hon sitt liv. Hon är fysiskt och psykiskt helt frisk. Familj och vänner sörjer. Vilken rätt hade hon att bestämma över sin egen död, funderar hennes son. När Johns mamma Kristina tar sitt liv två månader innan sin 90-årsdag blir ingen förvånad. Hon hade tänkt igenom, pratat om och planerat sitt självmord under flera år. Kristina var övertygad om att livet efter 90 inte var något för henne, men hur kan man veta det? Det började med att min mor sade något i stil med Jag tänker inte bli gammal, jag tänker inte bli ett paket, något som blev som ett mantra för henne. Man skulle inte ligga någon till last och vara beroende av någon annan, säger John, som egentligen heter något annat. Vilken rätt har vi att besluta när och hur vi ska dö? Och vilket ansvar har vi för de som måste leva vidare med sorgen? Siri Hill har träffat Kristinas anhöriga för att ta reda på hur livet sedan blev för de som är kvar. Programmet gjordes 2018.

Jan Palmblad är 67 år och tänker varje dag på döden och där finns också tankarna på hur han ska ta livet av sig när han blir gammal. Vad gör att en fullt frisk man planerar sin egen död? - Jag har hela mitt liv varit berusat lycklig över att leva och känner en stark glädje att finnas till. Allt handlar om att ha kontroll över slutet och det ger mig också tröst i att vara förberedd. Jan bor med sin hund Bobby på en liten ö i Bohusläns norra skärgård. För ett par månader skrev han i sociala medier att han i detalj planerat hur han ska ta sitt liv. Och det inte för att han inte vill leva eller är deprimerad utan för att han vill möta slutet på ett kontrollerat och värdigt sätt.  Idag är män över 80 år kraftigt överrepresenterade i självmordsstatistiken. Ett program från 2019 av Gunilla Nordlund gunilla.nordlund@sverigesradio.se

På en anslagstavla på ett äldreboende i Uppsala har någon hängt upp en liten handskriven lapp. En man från Iran söker någon att samtala med på persiska. Vem är han? Vad vill han prata om? Keyhosrow har bott över 30 år i Tyskland där han arbetade som läkare. När han blev 80 år hamnade han i Sverige och efter tio år bor han nu på ett äldreboende i Stenhagen, Uppsala. Mycket är bra här, menar Keyhosrow men han saknar någon att samtala med på sitt modersmål persiska. Så han sätter upp en liten post it-lapp på anslagstavlan. Så en dag kommer Laleh för att hälsa på sin dementa pappa. Hon ser lappen. Hennes pappa bor på en helt annan våning men pratar också persiska. Hon blir nyfiken och knackar på hos Keyhosrow. Programmet är gjort 2019 av Lollo Collmar.

I ett seniorboende utanför Göteborg bor Marita. Huset där hon bor är ett vanligt grått hyreshus men alla som bor här kommer från Finland. Hit har de sökt sig för att bli gamla tillsammans. Marita och hennes vänner har valt att flytta till samma hus och här finns det alltid någon att umgås med. Att flytta till seniorboende är något som blir allt mer populärt bland Sveriges äldre. Reporter Sigrid Edsenius. Programmet gjordes 2019.

På morgonen kommer vårdbiträdet Sofanit och assisterar Gun. Sedan hjälper hon Gun att sätta sig i en fåtölj med en tidning. Där kommer Gun att sitta tills hemtjänsten återkommer vid lunch.   Hur ser ensamheten ut bland äldre? Följ med vårdbiträdet Sofanit von Essen en dag på hennes jobb vid Ebbagården i Uppsala. Trots att 95 procent av dem som har äldreomsorg är nöjda med bemötandet från personalen upplever 59 procent med äldreomsorg besvär med just ensamhet, det visar en undersökning som Socialtjänsten presenterar hösten 2019. Sofanit von Essen möter ensamheten varje dag, säger hon. Hur ser den ut? Är det hemtjänstens uppgift att bryta den sociala isoleringen? Programmet är gjort 2019 av Sofia Kottorp.

När Birgitta Rynnert pensionerade sig blev livet inte som hon tänkt sig. Istället började en flera år lång kamp mot ensamheten. Men en annons förändrade allt. Ola Hemström har mött henne.  Den ofrivilliga ensamheten har kallats en svensk folksjukdom och ensammast är de äldre. Var tionde svensk över 75 år träffar inte anhöriga, vänner eller bekanta mer än ett par gånger i månaden. Ensamma äldre löper också större risk för bland annat hjärtinfarkt, stroke och demens. I England finns numera en speciell ensamhetsminister på grund av den växande psykiska ohälsan till följd av ensamhet. I tendens serie "Ensamheten efter 70" möter ni äldre som på olika sätt kämpar eller har kämpat med ensamheten. Hur bryter man den? Vill du skicka en hälsning till Birgitta eller kontakta producenten, maila till ola.hemstrom@sverigesradio.se Musken i programmet: Steve´s Theme - Aaron Zigman och A new Home - Matti Bye

I Borås jobbar ett team för att stoppa självmord hos äldre. De åker ut till patienterna och erbjuder terapi och läkarsamtal hemma vid köksbordet. Ensamheten kan vara livsfarlig, men den går att bryta.  I det andra programmet i Tendens serie Ensamheten efter 70 möter Lollo Collmar ett psykiatriskt team som jobbar på ett annorlunda sätt med att förhindra självmord och depression hos äldre personer. De kallar metoden för köksbordsterapi. För självmord är vanligt bland äldre. Men det är ingen naturlag att vara deprimerad bara för att man är gammal, menar teamet. Det går att komma ur ensamhet och depression och leva ett bra liv ända till slutet, bara man får rätt hjälp.

Tisdagarna är heliga för Sonja. Då kommer volontären Margareta på besök från Frivilligcentralen och bryter tystnaden.   Behovet av sociala kontakter är stort även på äldre dagar. Drygt 900 000 personer är äldre än 75 år i vårt land och studier visar att omkring 30 % av alla äldre känner sig socialt isolerade. Ett program från 2019 av Gunilla Nordlund gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Från utsidan ser Agge ut att må bra. Som 24-åring är han ungdomspolitiker och nämndeman. Men så får han konstiga syner och känner sig jagad. Men så börjar han se och höra konstiga saker. När Agge läggs in på psykiatrisk slutenvård får han diagnosen PTSD, posttraumatiskt stressyndrom. Alla de där titlarna som jag var så stolt över försvann över en dag. Det som fanns kvar var ett skal fyllt med smärta, säger Agge. Agge växer upp i ett hem fyllt av konflikter och våld. Men han presterar bra i skolan och sköter sina jobb. När familjen träffar kuratorer som kopplas in hamnar han i skymundan. De gånger jag var med i samtalen handlade det om hur jag trodde min syster eller mamma hade det. Det var liksom ingen som var intresserad av hur jag mådde. Kanske är det därför jag är beroende av vården idag, säger Agge. Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg. Programmet är gjort 2018 av Arvid Hallberg. Hit kan du vända dig: Suicide Zero SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia - chattstöd för unga med psykisk ohälsa