P1 Dokumentär

På nyheterna: Putin, Gaza, Trump och plattmaskar. Men hur mår vi? Åtta svenskar, från norr till söder, släpper in oss i sina liv en vanlig dag i mars. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Edith går i sexan i Alingsås och oroar sig över sina betyg och ångrar att hon önskat sig sygrejer. I Västerås pluggar Naim till sjuksköterska och oroar sig för världskrig men är mest rädd för myror.I Aspudden har Fredrik sagt upp sig från sitt jobb för att känna sig fri och i Göteborg driver Nadja sin egen restaurang för att hon älskar att laga mat.I Piteå kämpar Sofia för sina barn och drömmer om Pompeji och i Vasastan drömmer Vlado om Sverige som det var förr, när människor lagade sina skor och Tage Erlander var statsminister.Men i Malmö känner Carl-Henrik framtidstro eftersom AI kommer göra världen bättre. Och i Vreten funderar Linn på om ett kafferep med Putin, hennes mormor och jobbarkompisarna från rörfirman skulle kunna rädda världsfreden.Dokumentären är gjord mars 2025.Reportrar: Anna FreyHåkan EngströmYlva LindgrenIda LundqvistLotta MalmstedtRandi Mossige-NorheimSofia KottorpProducenter: Anna FreyYlva LindgrenSlutmix: Sandra Pettersson

Sommaren 2019 ska Peter Barlach avsluta sin åttonde roman. Men han dricker och tar sömntabletter. Sedan kraschar han in på Beroendeakuten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Peter är 12 år dör hans mamma i en bilolycka. När han är 13 år dricker han för första gången. Tonåren kantas av hetsdrickande och fyllor. 50 år gammal går det inte längre och han körs till Beroendeakuten i Stockholm, BAS. Det blir en lång augustikväll i en korridor av svåra fyllor, psykoser, abstinens och hot om våld.Tre år senare är han nykter och återvänder till mottagningen. Han träffar personalen Frida, Jessica och Marcus som arbetade där den kvällen. Vi får en unik inblick i den kaotiska vardagen på mottagningen och om hur och varför Peter hamnade där.Dokumentären är gjord 2022.Av: Peter BarlachProducent: Håkan EngströmSlutmix: Tor Sigvardsson

När Åke Ohlmarks översätter Sagan om ringen förändrar han böckerna radikalt. Reaktionerna blir starka och utlöser en kamp som pågår under många år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1959 översätter den ambitiöse översättaren Åke Ohlmarks ”The Lord of the rings” till svenska. Han förhåller sig väldigt fritt till originalböckerna och professorn som har skrivit dem, J R R Tolkien, är inte alls nöjd.När Åke Ohlmarks kommer över manuset till Sagan om ringens outgivna uppföljare försöker han ge ut en version, även av den, på svenska. Men han blir stoppad och får aldrig ha något med Sagan om ringen att göra igen. Då bestämmer sig Åke Ohlmark för att hämnas.Dokumentären är gjord 2025.Reporter: Märta MyrstenerProducent: Ylva LindgrenSlutmix: André Ljungberg

Gabriel är uppväxt i en frireligiös familj, med en pappa som är framgångsteolog. När Gabriel inser att han är gay sätts hela livet på spel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Familjen Eurell tillhör pingstkyrkan och går sedan med i Livets ord. Båda kyrkorna ser homosexualitet som synd. Pappa Per-Olof är ofta med i media och pratar om att homosexualitet är onaturligt och emot Guds vilja. Planer på att leva i celibatNär sonen Gabriel kommer i puberteten inser han att han attraheras av killar. Men det är svårt att få i hop det med tron och engagemanget i Livets Ord. Varje dag blir en kamp för att bli av med homosexualiteten och han planerar att leva i celibat resten av livet.När han är 26 år berättar han om sin sexuella läggning för sin familj. Gabriel är rädd för att familjen inte vill ha med honom att göra längre. Men det får bära eller brista, tänker Gabriel. Att stanna i garderoben är inte längre ett alternativ.Dokumentären är gjord 2023.Reporter: Aleksa LundbergProducent: Ylva LindgrenSlutmix av: Tor Sigvardsson

Efter att ha hört ordet stress 125 gånger på en dag ger sig Mia Blomgren ut med sin bandspelare på Östermalm och undersöker var folk egentligen menar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I 30 år har Mia undersökt hur det är att vara människa i kungadömet Sverige. Värderingar har förändrats, så också tempot. Vad är den stora grejen, frågar sig Mia. Att folk är stressade är ingen nyhet längre utan det har blivit normaliserat. Det tycker Mia är det intressanta och gräver för en gångs skull där hon står, i området kring Radiohuset som ligger på Östermalm i Stockholm. På vinst och förlust ger hon sig ut med sin nya bandspelare som tillsammans med verklighetens alla ljud och oljud höjer hennes egen stressnivå.Möt en utbränd vd, en helt vanlig yoga-snubbe, taxichaffisen som återhämtar sig från en hjärtinfarkt och den filosofiska fattigpensionären. Den här dokumentären ingår i Mias projekt 30 års rapportering från Kungadömet Sverige. Musiken är komponerad av Niklas Fernquist.30 års rapportering från kungadömet Sverige - Mia Blomgren | Sveriges RadioMia och folket i kungadömet - Mia Blomgren | Sveriges RadioEn dokumentär av Mia Blomgren 2025.Medproducent Sofia Kottorp.Har du några tankar om programmet så maila Mia på mia.blomgren@sr.se.

Isbjörnar, stormar och smältande is gör världens största Arktisexpedition till en kamp. Trots det försöker Pauline fånga fisk i mörkret vid Nordpolen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. År 2019 blir marinekolog Pauline Snoeijs Leijonmalm först i världen med att fiska på djupt vatten vid Nordpolen. Men ögonblicket hon förberett sig på i 6 års tid blir inte vad hon väntat sig. 126 år tidigare, år 1893 försöker polarforskaren Fritjof Nansen nå Nordpolen genom att driva norrut med isarna i Arktis. Inte heller för Nansen går det som väntat. Under tre månader följer dokumentären på nära håll Paulines forskningsarbete och personliga upplevelser avskuren från resten av världen på ett isflak i Arktis. Samtidigt berättas också historien om Fritjof Nansens tre år långa äventyr på isen. För över hundra år sedan var målet en färd mot Nordpolen. Det centrala Arktis skulle övervinnas i en kamp mot isen. Idag handlar det snarare om en färd bort från något. Ett avsked från ett Arktis som styr klimatet på vår planet och som nu håller på att försvinna. Programmet är ett samarbete mellan P1-dokumentär och Vetenskapsradion 2020. Musiken framförd och komponerad av Johanna Sjunnesson, Radiosymfonikerna. Musiktekniker: Johan Hyttnäs Ljudteknik: Olle Sjöström Slutmix: Tor Sigvardsson Reporter: Niklas Zachrisson Producent: Håkan Engström

I femtio år har det kristna hårdrocksbandet provocerat den svenska frikyrkan. Från bibelstudier i Livets Ord till spelningar för Sverigedemokraterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Ulf Christiansson är i 20-årsåldern blir han frälst och byter helt liv. Han grundar sitt band Jerusalem och för in hårdrocken i frikyrkan. Och bidrar till att modernisera hela den kristna musikscenen. Sveriges första kristna hårdrocksband dundrar in i den svenska frikyrkan 1978 och fortsätter sedan att provocera och utmana.Djävulens musikRedan från början möter bandet motstånd. Hårdrock betraktades av många inom kyrkan som djävulens musik. Under några år i början av 80-talet växer bandets popularitet även utanför kristna kretsar, och de gör stora turneér runt om i världen. Men när bandet är på toppen av sin popularitet lägger de plötsligt ner och flyttar till Uppsala för att gå Livets Ords bibelskola. Där blir Ulf och de andra i bandet kvar i nästan tio år. De blir vänner med Carola och Runar Sögaard och inleder ett samarbete med Carola.Bryter med Livets OrdMen långsamt förändras tillvaron för bandet i Livets Ord. Ulf Ekman och Livets Ord, som från början varit väldigt välkomnande till Jerusalem, kritiserar nu långt hår och skinnbyxor. Man predikar att rockmusik kommer från Satan och uppmanar församlingen till bränna sina skivor på bål.Jerusalems bandmedlemmar känner tydligt att de inte är välkomna och 1993 lämnar 34 personer Livets Ord. Alla med kopplingar till Jerusalem.I mitten av 10-talet skapar de rubriker igen. På Sverigedemokraternas sommarfest 2016 hoppar de bokade artisterna av, en efter en, när de inser vem som står värd för festen. Alla utom Ultima Thule. Och Jerusalem. – Jag kan spela i helvetet om det är så, säger Ulf Christiansson. Jerusalem - hårdrock mot Helvetet handlar om hur ett av världens största kristna hårdrocksband i över 50 år använt sin musik för att missionera om gud och Jesus. Hur dom mot alla odds lyckades bli ett av sveriges största hårdrocksband, och om hur dom gång på gång hamnar i konflikt med den svenska frikyrkan. Reporter: Bo SjöqvistProducent: Håkan EngströmSlutmix: Andre LjungbergMars 2025

Salmaan flyr till Somalia för att komma bort från gängkriminaliteten. Men gänget i Sverige vill locka tillbaka honom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mohamud Kollane i Husby i Stockholm upptäcker att hans tonåriga son Salmaan säljer narkotika och umgås med kriminella och försöker rädda honom flera gånger. Tillsammans åker de till Somalia för att komma bort från gängen i Sverige. Sommaren 2020 misshandlas Salmaan Kolane till döds i Tensta, han blev 21 år. Mordet är fortfarande olöst. Polisen Rissa Seidou vill rädda livI Järvaområdet gör desperata föräldrar allt för att skydda sina barn från att dras in i kriminalitet. Ibland flyttar hela familjer utomlands, i förebyggande syfte. Andra gånger splittras familjer, när ett syskon ska räddas från ett liv i kriminalitet och behöver komma bort från Sverige.Områdespolisen Rissa Seidou har tät kontakt med oroliga anhöriga till ungdomar som är på väg att dras in i kriminalitet. Rissas telefon ringer dygnet runt. Hon och hennes kollegor måste ligga steget före, rädda liv som hon uttrycker det.Reporter: Randi Mossige-NorheimProducent: Magnus ArvidsonSlutmix: Tor SigvardsonVi som dör är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2022. Här kan du lyssna på första delen "Mördad i mammas bil".

Mats Karström är skogsräddare. I 35 år har han sökt upp gammelskogar som inte avverkats och saknar skydd. När han räddat 200 skogar ska han sluta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han är hjärnan bakom den metod som skogsfolk och biologer använder för att avgöra om en skog har höga biologiska värden och han har grundat skogsgruppen Steget före. Mats Karström har vigt sitt liv åt att ge gammelskogar ett formellt skydd. Hans önskan nu är att myndigheter och skogsägare tar sitt ansvar och att han kan sluta vakta på de värdefulla skogarna. Nu vill han bli en sorglös fältbiolog igen.Reporter: Jenny Berntson Djurvall.Producent: Ylva LindgrenSlutmix: Tor SigvardsonEtt program från 2022.

I flyttbilen delar de allt: trasig barndom, erfarenheter av missbruk och kantstötta relationer. Tills Pygge svänger av på en helt ny väg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Uffe och Pygge är flyttgubbar och bästa kompisar. De är lika gamla och har båda jobbat inom flytt sedan tonåren. De delar också boende sedan lång tid tillbaka, en etta med kokvrå i Malmö.AlkoholismBåda växte upp med alkoholiserade föräldrar och började själva missbruka tidigt. De har lärt sig allt de kan i livets hårda skola, säger de.Ester Roxberg träffade Uffe och Pygge första gången när de flyttade åt henne. Pygges ögon var rödsprängda och Uffe hostade slem. De verkade båda slitna. Ändå fortsatte de att lyfta och bära, timme efter timme, med glatt humör - som om möbler och kartonger vore gjorda av luft.Flyttbranschen förändrasUffe och Pygge märker hur effektiviseringen i samhället också förändrat jobbet. Förr kunde flyttgubbar bli bjudna på mat under en flytt, idag erbjuds de knappt ett glas vatten. Medan samhället effektiviseras förändras också förväntningarna på de människor som utför våra tjänster.Genom MalmöI programmet följer vi med flyttgubbarna Uffe och Pygge genom Malmö i flyttbilen, på puben, på parkbänken och hemma. Genom barndomen, drömmarna och det stora beslutet: att pröva en helt ny väg i livet.Uffe och Pygge - flyttgubbar forever är en dokumentär av Ester Roxberg från 2025.Producent: Lotta MalmstedtSlutmix: Viktor Tjernell

1957 börjar Britta Aronsson som hushållerska hos familjen Collin och blir kvar i 53 år. Lotten Collin söker svar på varför hon blev kvar så länge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Farfar ska snart fylla 90. Han pillar med sina frimärken och tillbringar eftermiddagarna på den exklusiva herrklubben Sällskapet. Och så planerar han för vad som ska hända med hans hushållerska Britta när han dör. Hon lagar mat, bakar och putsar kristallkronorna i sexrumsvåningen där de bor tillsammans. Men vem är hon egentligen – och varför har hon stannat i 53 år? Britta stiger av bussen i Bromma hösten 1957. Då har familjen Collin två barn. Ett år senare föds minstingen Fabian. Han ser till att Brittas kjolfåll inte sticker ut under rocken under promenaderna i Humlegården och handlar helgmaten med henne i Östermalmshallen. Han följer med henne till Västergötland på somrarna när hon åker tillbaka till gården för att hjälpa till med skörden. ”Fabian blev Brittas son”, säger farfar. Det blir en historia om hur två familjer flätas samman. Vem är det till slut som tar hand om vem? – När jag började spela in min farfar och hans hushållerska Britta 2008 hade RUT-reformen precis införts, berättar Lotten Collin. Pigdebatten rasade för fullt. Jag började fundera mer på Britta. Vem var hon egentligen? Varför hade hon stannat hos min farfar och farmor hela sitt liv? Britta var barnvakt även åt mig när jag var liten. Hon har lagat pannkakor till mig, borstat mina tänder, dragit min barnvagn. Ändå visste jag knappt vad hon hette i efternamn. Hon var bara Britta. Hon hade alltid varit där, och det kändes som att hon skulle stanna för alltid.Reporter Lotten CollinProducent Håkan EngströmSlutmix Tor Sigvardsson Produktion Stockholm 2023

Familjen kallar det den stora katastrofen. 100 år senare återvänder Filip och hans pappa Niko till platsen släkten fördrevs från i tidernas största folkutbyte. Turkarna tror att de letar efter guld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 100 år sedan genomfördes historiens största organiserade folkutbyte. De moderna staterna Grekland och Turkiet växte fram ur en blodig konflikt som slutade med att 1,2 miljoner greker deporterades från Turkiet till Grekland – och 400 000 turkar skickades i motsatt riktning. En nation, ett folk, var tanken.Men i de drabbade familjerna lever minnet av hemlandet kvar i generationer.När Niko för första gången återvänder till släktens hemtrakter bland de höga bergen i dagens Turkiet har han en handritad karta med sig som visar var hans grekiska familj bodde innan de fördrevs. De gamla fienderna, turkarna, visar sig vara överraskande vänliga. Men samtidigt börjar guldfebern sprida sig.Greken som reste hem till Turkiet är en dokumentär av Filip Kotsambouikidis från 2025.Producent: Ylva LindgrenSlutmix: André Ljungberg

Emirhan hittas skjuten några månader innan han ska ta studenten. I sin sorg söker hans mamma Tülün svar på vem som dödat hennes son. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tülün Tas hade en överenskommelse med sin son. Han skulle alltid, alltid svara på hennes sms eller samtal. Den där kalla januarikvällen 2022 får hon inget svar. I stället hör hon ljudet av en motor som rusar.I sin egen bil på parkeringsplatsen vid radhuset i Norsborg hittar hon sin son. Dränkt i blod hör hon honom ta två tunga andetag innan ambulansen kommer. Emirhan blev 18 år.Emirhan hyllas på sin studentdagEmirhans framtidsplaner var att flytta hemifrån och läsa vidare till flygingenjör. På studentdagen är familj och vänner på plats med Emirhans studentplakat. Lillasyster har hans studentmössa på sig och tar emot hans blommor runt halsen.Åtta månader efter mordet har polisen nu pausat utredningen. Men mamma Tülün fortsätter söka svaret på vem som sköt hennes son. Reporter: Randi Mossige-NorheimProducent: Magnus ArvidsonSlutmix: Elin HagmanVi som dör är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2022.

I en liten jämtländsk by ville några välmenande socialarbetare skapa paradiset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Här, på Rätansgårdens behandlingshem, skulle man bota narkotikamissbruk och asocialt beteende och skapa nya välfungerande medborgare – genom social träning och gruppterapi. Det är 70-tal i Sverige, och allt är möjligt.Leffe Jonsson, en smågangster från Midsommarkransen, är dokumentärens huvudperson. Han var på väg att gå under i missbruk men återuppstod på Rätansgården. Genom hans minnen och arkivinspelningar får vi en nära inblick i behandlingen.I gruppterapin pressades unga missbrukare att avslöja sina djupaste hemligheter. Sessionerna kunde pågå i 48 timmar i sträck – så kallad maratonterapi. En metod som räddade vissa men bröt ner andra.Flera av dem som genomgick behandlingen blev senare själva terapeuter och startade egna behandlingshem. Leffe var en av dem. Februari 2025Reporter: Josephine SchneiderProducent: Håkan EngströmSlutmix: Jakob LalérOriginalmusik: Teodor Wolgers och Johan Arrias

Tobias uppväxt präglades av Waldorfskolan och antroposofins stränga ideal. Var det egentligen en sekt han växte upp i? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Tobias fru påstår att han vuxit upp i en sekt börjar han ifrågasätta hela sin uppväxt.Åren i Waldorfskola som ett parallellsamhälleHans mormor, Karin Ruths Hoffman, var en hängiven antroposof från Tyskland. Hon hade i sin ungdom gått på den allra första Waldorfskolan som startats i Stuttgart av antroposofins grundare Rudolf Steiner 1919. När det blev dags för Tobias och hans syskon att börja skolan på 1970 -talet bestämdes det att de också skulle gå i Waldorfskola. Tidigt förstod Tobias att han och alla de andra waldorfbarnen var annorlunda än andra barn. Vi levde som i ett parallellsamhälle med konstiga lagar och regler som vi tvingades anpassa oss efter, berättar Tobias.Antroposofin skapade ett utanförskapTobias berättar att han och hans klasskompisar på Kristofferskolan inte fick lära sig faktakunskaper, spela fotboll, titta på tv eller ta del av nyheter från omvärlden utan att de istället skulle ägna sig åt andlighet, fantasi och sagor.För de vuxna var vi upphöjda och speciella som ställde oss utanför det fördärvade och materialistiska samhället, men för mig blev det ett utanförskap som senare i livet medförde kunskapsluckor och en känsla av att slitas mellan två oförenliga värdesystem, säger Tobias.Reporter: Tobias AspelinProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Jacob GustavssonFrån 2023.

Babak växer upp i den islamiska republiken Iran. Allt är reglerat kläder, musik och åsikter. Men i metalmusiken hittar han en spricka av frihet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Barndomsvännen Ehsan är gitarrist, lillebror Behrooz spelar trummor och Benjamin spelar bas. Och Babak, han skriker. Det är som att all frustration och ilska över ofriheten i Iran under 80- och 90-talet när Babak växer upp kommer ut i bandet Traumetas musik och låttexter. Tvärtemot regimens regler har bandet jeans och långt hår, tittar på MTV-inspelningar och umgås med tjejer. Och sjunger om helvetet och demoner. Med sin musik vill dom trotsa och förändra samhället.Efter ett presidentval i juni 2009 bryter stora demonstrationer ut. Inte sedan 1979 har så många letat sig ut på Teherans gator för att protestera. En hel generation längtar efter förändring. Är det nu den kommer, och Babaks band kan spela sin musik fritt? Men regimen sätter in militär mot demonstranterna. Under det år protesterna pågår dör, fängslas och försvinner folk. Och hoppet om en annorlunda verklighet dör.Samma år åker Babak till Sverige för att plugga. Nu är han 40 år, har fru, barn och jobb. Livet pågår. Han flyttar aldrig tillbaka till Iran och någon musikkarriär verkar det inte bli. Han har tappat kontakten med bandet och livet som grawlande sångare i ett metalband känns avlägset. Det gör också hoppet om förändring av det fortsatt repressiva samhället i Iran. Han är mest trött.Men så ser han att ett av hans favoritmetalband, Opeth, ska ha konsert i Istanbul. Han vet att unga iranska metalheads kommer komma dit i busslaster. Kanske kan en resa dit väcka något i Babak igen?Hårdrocksrevolten i Iran är en dokumentär av Babak Parham från 2025.Producent: Anna FreySlutmix: Christian Jangegård

5 000 invånare i Kallinge drack av vattnet som förorenats av försvarsmaktens brandsläckningsskum. Nu har de bland de högsta halterna PFAS i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den kanske värsta giftskandalen i svensk historia.Några av de drabbade startade PFAS-föreningen 2015 för att få hälsokontroller, ersättning för sjukvård och skadestånd. Då var det en i styrelsen som var sjuk, sen dess har alla blivit sjuka i cancer och sköldkörtelsjukdomar. De drabbade har själva fått kämpa för att få stöd, de känner sig svikna av samhället. Skadeståndsprocessen har nått ändå till Högsta domstolen.Efter att den här dokumentären publicerades kom domen i Högsta domstolen den 5 december 2023. Enligt HD ska medlemmarna i PFAS-föreningen få skadestånd av Ronneby kommuns vattenbolag Miljöteknik. Deras förhöjda halter PFAS i blodet innebär en personskada. Nu ska PFAS-föreningen formulera och rikta sina skadeståndskrav mot Ronneby miljöteknik. Reporter: Daniel VärjöProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Tor SigvardssonEtt program från 2023.

I min farmor Ruths källare står en koffert från andra världskriget. Vad är det hon har varit med om? Jag skriver ett brev. Motvilligt börjar hon berätta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I min familj firar vi shabbes, pesach och chanukka. Vi läser högt ur Haggadan och minns hur judar förr i tiden befriats från slaveri och fördrivning. Men förintelsen har vi aldrig pratat om – trots att den har satt djupa spår i släkten. Det enda jag fick höra som barn var berättelser om en lägervistelse som lät som ett spännande kollo. Det har sagts att den första generationen judar som upplevde förintelsen bara försökte överleva, att den andra generationen bara försöker glömma, men att den tredje generationen är den som vill komma ihåg. Jag vill bryta tystnaden och ta reda på vad som har hänt. Vad ska jag annars berätta för mina framtida barn om vad som hänt min familj? Farmor är 90 år. Kommer hon någonsin lyfta på locket till bagaget hon bär på? Ett program av Moa Lichtenstein.Producent: Martin JönssonSlutmix: Nima ShamsOriginalmusik: Felix Axemo och Jonas Thunberg Programmet är gjort 2019.

När Alma rycker in i lumpen har hon tränat hårt och ser fram emot utmaningen. Men något går fel under tiden på helikopterflottiljen och fem månader senare är hon död. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alma Sigvardsson växer upp på mamma Stinas och pappa Johans mjölkgård på södra Öland. Hon är yngst av fem systrar, som beskriver henne som bestämd och målmedveten. Hon hjälper till på gården, tävlar i lerduveskytte, har jaktlicens och gör en svensk klassiker med sin storasyster Ella.När hon i rycker in i lumpen hösten 2022 är hon vältränad och motiverad för den fysiska och psykiska utmaning som väntar henne som värnpliktig. Men grundutbildningen är tuff, och Alma tycker att omställningen är svår. När hon kommer hem på permission märker familjen att hon inte mår bra. Ju mer tiden går desto sämre verkar Alma må, och hon stöter på flera motgångar under utbildningen. Hon sover inte och slutar så småningom att äta för att prestera bättre. Alma söker hjälp men skickas inte vidare till läkare eller psykolog hos Försvarshälsan. Först fem månader in i värnplikten, när Alma gått ner 18 kilo och inte längre bedöms kapabel att hantera skarpladdade vapen, får hon hjälp och sjukskrivs. Några dagar senare tar hon sitt liv.– Hon ville göra lumpen och klara det, det var inte bara att slippa ifrån det. Men det hade hon behövt göra för att överleva. Det beslutet måste någon annan fatta åt en, om man är tillräckligt nere, säger Almas mamma Stina.Almas död i lumpen är en dokumentär av Sigrid Edsenius och Fanny Asplund i ett samarbete mellan P1 dokumentär och P4 Kalmar.Producent: Anna FreySlutmix: Saga Rodrick och Staffan SchöierProgrammet är gjort 2025.Hit kan du vända dig om du mår dåligt:Minds självmordslinje 90 101Jourhavande medmänniska 08 702 16 80Jourhavande präst 112Akut 112Till dig som har självmordstankar - 1177Suicide Zero

Forskaren Christoffer Rahm vill hitta bättre sätt att behandla pedofiler. Han ger sig in i deras egna hemliga rum på Darknet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett möte med en flicka på barn- och ungdomspsykiatrin som utsatts för sexuella övergrepp får psykiatern Christoffer Rahm att fundera på hur man kan hindra pedofiler från att begå övergrepp på barn.Han upptäcker att det saknas forskning på hur man behandlar pedofili. Christoffer ägnar 10 år åt att försöka förstå pedofili, och hitta sätt för patienterna att inte agera på den. Han träffar hundratals pedofiler. Tar blodprover, provar kemisk kastrering och undersöker pedofilers hjärnor med magnetkamera. Men ett stort problem står i vägen – det är svårt att få pedofiler att söka hjälp. Stigmat är för stort.Christoffer bestämmer sig för att testa ett nytt sätt att komma i kontakt med pedofiler. Tillsammans med ett forskarteam på Karolinska institutet ska han göra något ingen forskare gjort tidigare: gå in i deras egna slutna rum – hemliga forum på Darknet.Dokumentären gjordes 2023.Reporter: Elinor AhlbornProducent: Anna FreySlutmix av: Tor SigvardsonDen här dokumentären handlar om personer med sexuella dragningar till barn. Har det väckt tankar och känslor? Det finns hjälp att få.Prevent It – anonym hjälp på internet för personer som är oroade över sina sexuella impulser riktade mot barn.Preventell – hjälplinje för dig med oönskad sexualitet. Eller ringt direkt till 020 - 66 77 88.Brottsofferjouren Sverige – erbjuder stöd till den som utsatts för brott.Rikskriscentrum – Sveriges kriscentrum för män.Dags att prata om – information om barn och sexuella övergrepp.Polisen – information om hur anmälan går till.

2013 skickade företaget Björn Borg en hemlig kurir till Nordkorea för att smuggla in underkläder. Nu berättar kuriren om resan och den urspårade reklamkampanjen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det började med ett viralt jippo som kapades av oväntade krafter. Som en del av kampanjen “Weapons of mass seduction” hade företaget Björn Borg bett allmänheten att rösta fram en plats där man skulle släppa hundratals rosa kalsonger från luften. Men ingen hade räknat med internets kraft.När ryktet om kampanjen spritts till Sydkorea och publikens val föll på Pyongyang i Nordkorea bestämde man sig för att istället skicka någon till landet inkognito, med väskan full av kalsonger. Kurirens identitet hemlighölls och den svenska ambassaden fick inte veta att en ensam person skulle resa till den kommunistiska militärdiktaturen i reklamsyfte.– Jag tackade ja utan att tänka efter. Såhär i efterhand känns det helt absurt att jag åkte till Nordkorea ensam för att göra sexig reklam, säger kuriren.En dokumentär från 2025.Av: Robin JonssonProducenter: Ylva Lindgren och Anna JohannessenSlutmix: Fredrik Nilsson

När Helena är 70 år slutar hon att arbeta som prostituerad. Ett arbete hon haft i över 35 år. Nu vill hon allra helst påta i sin lilla trädgård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Helena bor i ett radhus utanför Göteborg. Här har hon bott i snart 40 år. En gång i månaden kommer tjejgänget på middag och då blir det ärtsoppa med punsch.Varannan dag hälsar hon på sin gamla mamma som nyss fått en stroke. Helena älskar att resa, ta hand om sina barnbarn och vara i sin trädgård som hon vårdar ömt. För snart två år sedan slutade Helena som prostituerad. Helena avled 2020.En dokumentär från 2010 av Mia Blomgren. Här kan du se den animerade trailern om Helena. Den är gjord av illustratören Klara Swantesson.

Carin är 23 år när hon ensam sätter sig på tåget för att, som den första svenskan, åka till Polen för en abort. Ingen vet utom pojkvännen. Hon bevarar sin hemlighet i 60 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Året är 1964 och ”Carin” studerar vid Uppsala Universitet. Hon har lovat både sin mamma och sig själv att hon ska utbilda sig och skaffa sig ett yrke.Ofrivilligt gravid”Carin” träffar en ung student från Tyskland och de blir förälskade. Planerar en framtid med giftermål och barn. Men båda vill bli klara med studierna och ta examen först. Trots att de skyddar sig blir ”Carin” gravid.Abortresa till PolenI Sverige är det tillåtet att göra abort om mamman eller barnet är sjukt så ”Carin” får ett nej. Att göra en illegal abort är uteslutet för henne. Genom vänner får ”Carin” kontakt med en läkare i Polen, där det är fri abort, så att hon kan göra det på laglig väg.Det hon inte har någon aning om är att hennes beslut kommer att leda till en stor rättsaffär i Sverige, där hon riskerar fängelse.I 60 år har ”Carin” bevarat sin hemlighet. Nu berättar hon sin historia, som 82-åring. Men hon vill fortfarande vara anonym.Inläsningar:Carin (som gammal) - Gunilla HallbergCarin (som ung) - Tuva Börgö Dokumentären sändes första gången i P4 Dokumentär och gjordes 2023.Reporter: Lena NordlundProducent: Sofia KottorpSlutmix: Elvira Björnfot

Hempa och Madde överlever ett kroppsligt krig. När Hempa tvingas amputera armar och ben fortsätter de kämpa för kärleken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lina, Nadja och Olivia. Tre bästa vänner som under gymnasiet delar allt viktigt. Och det allra viktigaste är att vara snygg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är sensommar 2008. Bästa kompisarna Lina, Nadja och Olivia börjar i samma klass på gymnasiet, där korridorerna är catwalks och lunchrasterna tillfällen att sminka om sig. Efter skolan hänger de i Linas källare och pratar om det som är viktigt. Fester, killar, kläder. Och kroppen.På ett eller annat sätt blir det sistnämnda det viktigaste för var och en i gänget. Det ska visa sig att de är det ätstörda gänget.Om du misstänker att du eller någon i din närhet är drabbad av en ätstörning kan du vända dig till exempelvis Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar.Dokumentären är gjord 2018.Reporter: Olivia Wikström Producent: Ylva LindgrenSlutmix: Susanne Martinsson

När en iransk fängelsevakt döms till livstids fängelse i Sverige är det en historisk dag. Iraj har kämpat för den här upprättelsen i många år. Men allt kommer att omkullkastas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Iraj Mesdaghi, likt många andra politiska motståndare till den islamistiske ledaren Ayatollah Khomeini, fängslas efter revolutionen i Iran 1979. 1986 kommer han till Gohardasht fängelset . Det är en plats där inga mänskliga lagar råder. Tillsammans med andra fångar blir han fysiskt och psykiskt misshandlad. Och sommaren 1988 massavrättas fångarna på fängelset. En fängelsevakt där sticker ut, Hamid Noury. Han har mer makt. Han fattar beslut om fångarnas besök och permissioner och han ger order om misshandel och tortyr på fängelset. Och deltar också i den själv. Han kommer senare att kallas den iranske bödeln.Iraj överlever Gohardasht och kommer så småningom till Sverige. Men mentalt är han kvar där, i fängelsets dödskorridor. Han gör det till sin livs uppgift att berätta vad som hände, föra vidare hans tystade vänners berättelse.Gillrar en fällaHösten 2019 gillrar Iraj en fälla för Hamid Noury. På ett nästan osannolikt sätt lyckas han få Noury till Sverige, där han grips och blir åtalad. Rättegången pågår i 92 dagar. För första gången blir massavrättningarna i Iran 1988 dokumenterade, prövade och bevisade.Hamid Noury döms för mord och folkrättsbrott, vilket är historiskt. För Iraj visar domen att det är möjligt att komma åt de som bär ansvaret för massavrättningarna. Men medan rättegången pågått har det kommit oroväckande rapporter från Iran. En svensk, Johan Floderus, sitter i ett av Irans ökända fängelser. Gripen på oklara grunder och utan rättegång har han varit där i mer än 500 dagar. Efter långa försök av tyst diplomati tror experterna att Iran vill göra ett utbyte med Hamid Noury.Allt Iraj kämpat för riskerar att gå om intet.En dokumentär av Karin Hållsten. Producent: Anna FreySlutmix: Staffan SchöierProgrammet gjordes i november 2024

Det är 1993 och turbulenta månader för Sveriges största uttalat nationalistiska band. I texterna hittar en ny generation politiker kraft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På skolor införs Ultima Thule-förbud och i media jagas bandet med frågor om sitt förflutna. Samröret med vitmaktrörelsen, fans som heilar och kritiken som följer tär på bandet.De kopplas ihop med den ökande rasismen som debatteras filtigt. Vissa skivbutiker bojkottar Ultima Thule som ändå lyckas ha tre album på försäljningslistorna samtidigt.Några av dem som lyssnar och tar intryck av de nationalistiska texterna tillhör idag toppskiktet i Sverigedemokraterna. Linus Bylund minns dagen han hör Ultima Thule och kopplar sitt politiska engagemang till kassetten han hittar som tonåring. Mattias Karlsson hör musiken på en grillfest och texterna går rakt in hjärtat. Jimmie Åkesson får ett blandband av en kompis och blir ett stort fan. Ultima Thule ska senare komma att återförenas på hans surtrömmingskiva.För 2012 lägger bandet ner. Sångaren Jan Thörnblom säger att de gjort sitt nu när Sverigedemokraterna har kommit in i riksdagen.Ultima Thules och Sverigedemokraternas band flätas ihop. Idag är trummisen Ulf Hansen lokalpolitiker för partiet i Nyköping.Det här är den tredje och sista delen i en serie om Ultima Thule.P1 Dokumentär om Ultima ThuleFör första gången berättar bandmedlemmar och nyckelpersoner historien om det kontroversiella vikingarockbandet. I tre avsnitt hör du historien om punkarna som blev skinnskallar och kallades "nazisternas favoritband" och som till slut spelade in Sverigedemokraterna i riksdagen.Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt Ultima Thule. Han växte själv upp i Nyköping och såg plötsligt hur killarna på krogen blev rikskändisar i ett band som alla tycktes bråka om. Tillsammans med producenten Magnus Arvidson har Bo Sjökvist gjort den första dokumentären om bandet, en serie i tre delar.Programmet gjordes 2022.Slutmix: Tor Sigvardson.Om bandet Ultima ThuleUltima Thule börjar som punkbandet Rost under slutet av 70-talet. Blir senare Ugly Spots och 1982 Ultima Thule.Bandet skapade och är förgrundsfigurer inom genren "vikingarock" som blandar rock, folkmusik och texter med nationalistiskt budskap.Namnet Ultima Thule ("yttersta Thule") kommer från grekisk-romersk mytologi. "Thule" har ofta tolkats som ett ord för att beskriva den Skandinaviska halvön.Ultima Thules tredje album ”För fäderneslandet” har sålt platina och mer än 100 000 exemplar i Sverige. Skivan innehåller några av deras mest kända låtar, som "Stolt och stark", "Fäderneslandet" och "Du gamla du fria".Bandet blir stora under 90-talet och var under en tid signade på Bert Karlssons skivbolag Mariann Records. När Ultima Thule går ut med att de haft kopplingar till flera rörelse som då klassades som högerextrema, BSS och SD, bryts kontrakter 1993. Sedan dess publicerar de på eget bolag.2012 gick bandet ut och meddelade att de skulle sluta spela tillsammans efter 30 år som verksamma. 2015 hade de en omtalad privatspelning på Jimmy Åkessons kräftskiva. 2022 spelar bandet tillsammans igen. Ulf Hansen är idag SD-politiker lokalt i Nyköping.Ultima Thule har haft samröre med högerextrema BSS och nazistiska vitmaktband och skivbolag. Själva kallar de sig nationalister och svenska patrioter.

Bandet slår igenom i en tid av förändring flyktingvåg, ekonomisk kris och nynazismen slår rot i Sverige. Var står egentligen Ultima Thule? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Punkarna har blivit skinnskallar och bakom bandets debutplatta står högerextrema Bevara Sverige Svenskt – BSS. Ultima Thule fortsätter att hänga i kretsarna runt den växande vitmaktrörelsen och trycket på bandet ökar. Vilka är de och vad står de för?Samtidigt slår den ekonomiska krisen till med full kraft, flyktingar från det forna Jugoslavien söker asyl i Sverige och främlingsfientligheten frodas. Det våldsamma och rasistiska 90-talet har inletts på allvar.BSS lägger ner och ur skärvorna bildas Sverigedemokraterna. Trummisen och Ultimas Thules informella ledare, Ulf Hansen, blir en av de första medlemmarna. Partiet tackas på albumet Svea Hjältar och nu börjar resan. Tillsammans går Sverigedemokraterna och Ultima Thule mot det stora genombrottet.Det här är den andra delen av tre i en serie om Ultima Thule.I del tre:Ultima Thule jagas i media med frågor om sitt förflutna. I fokus hamnar låttexterna. Är de rasistiska eller inte? Samtidigt växer publiken och i den finns unga Jimmie Åkesson, Mattias Karlsson och Linus Bylund. Hör hur de inspireras av Ultima Thule.P1 Dokumentär om Ultima ThuleFör första gången berättar bandmedlemmar och nyckelpersoner historien om det kontroversiella vikingarockbandet. I tre avsnitt hör du historien om punkarna som blev skinnskallar och kallades "nazisternas favoritband" och som till slut spelade in Sverigedemokraterna i riksdagen.Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt Ultima Thule. Han växte själv upp i Nyköping och såg plötsligt hur killarna på krogen blev rikskändisar i ett band som alla tycktes bråka om. Tillsammans med producenten Magnus Arvidson har Bo Sjökvist gjort den första dokumentären om bandet, en serie i tre delar.Programmet gjordes 2022.Slutmix: Tor Sigvardson.Om bandet Ultima ThuleUltima Thule börjar som punkbandet Rost under slutet av 70-talet. Blir senare Ugly Spots och 1982 Ultima Thule.Bandet skapade och är förgrundsfigurer inom genren "vikingarock" som blandar rock, folkmusik och texter med nationalistiskt budskap.Namnet Ultima Thule ("yttersta Thule") kommer från grekisk-romersk mytologi. "Thule" har ofta tolkats som ett ord för att beskriva den Skandinaviska halvön.Ultima Thules tredje album ”För fäderneslandet” har sålt platina och mer än 100 000 exemplar i Sverige. Skivan innehåller några av deras mest kända låtar, som "Stolt och stark", "Fäderneslandet" och "Du gamla du fria".Bandet blir stora under 90-talet och var under en tid signade på Bert Karlssons skivbolag Mariann Records. När Ultima Thule går ut med att de haft kopplingar till flera rörelse som då klassades som högerextrema, BSS och SD, bryts kontrakter 1993. Sedan dess publicerar de på eget bolag.2012 gick bandet ut och meddelade att de skulle sluta spela tillsammans efter 30 år som verksamma. 2015 hade de en omtalad privatspelning på Jimmy Åkessons kräftskiva. 2022 spelar bandet tillsammans igen. Ulf Hansen är idag SD-politiker lokalt i Nyköping.Ultima Thule har haft samröre med högerextrema BSS och nazistiska vitmaktband och skivbolag. Själva kallar de sig nationalister och svenska patrioter.

Ingen i bandet minns varför de går från punk till nationalism. Nu kliver han som vet fram. För första gången berättas hela historien om Ultima Thule. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det som börjar som ett punkband ska komma att bli vikingarockbandet hela Sverige känner till. Älskade och hatade – publiken växer och skivorna säljer samtidigt som de anklagas för att vara nazister. Hur kom bandet in på nationalismen och började sjunga om Sverige och kärlek till fosterlandet?Den historien har inte blivit berättad – förrän nu.I fyrtio års tid har Lars-Erik Hansen varit tyst. Han är storebror till Ulf och Bruno Hansen som spelar i punkbandet som blir Ultima Thule. Efter att ha engagerat sig i den högerextrema organisationen Bevara Sverige Svenskt - BSS - träffar han medgrundaren Leif Zeilon som pekas ut som avgörande i skapandet av Ultima Thule.BSS inspireras mycket av det högerextrema partiet British National Front, som når framgångar genom musik. De knyter till sig det populära oi-bandet Screwdriver, som blir ett renodlat viktmaktband. Kan nåt liknande göras i Sverige?Det här är den första delen av tre i en serie om Ultima Thule. Du hör bandets sångare Jan Thörnblom berätta om den första tiden men också Niels Mandell, med en bakgrund i nazistiska Nordiska rikspartiet, som designar bandets första EP.I del två:BSS lägger ner och Sverigedemokraterna bildas. Sida vid sida med Ultima Thule börjar resan mot det stora genombrottet.P1 Dokumentär om Ultima ThuleFör första gången berättar bandmedlemmar och nyckelpersoner historien om det kontroversiella vikingarockbandet. I tre avsnitt hör du historien om punkarna som blev skinnskallar och kallades "nazisternas favoritband" och som till slut spelade in Sverigedemokraterna i riksdagen.Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt Ultima Thule. Han växte själv upp i Nyköping och såg plötsligt hur killarna på krogen blev rikskändisar i ett band som alla tycktes bråka om. Tillsammans med producenten Magnus Arvidson har Bo Sjökvist gjort den första dokumentären om bandet, en serie i tre delar.Programmet gjordes 2022.Slutmix: Tor Sigvardson.Om bandet Ultima ThuleUltima Thule börjar som punkbandet Rost under slutet av 70-talet. Blir senare Ugly Spots och 1982 Ultima Thule.Bandet skapade och är förgrundsfigurer inom genren "vikingarock" som blandar rock, folkmusik och texter med nationalistiskt budskap.Namnet Ultima Thule ("yttersta Thule") kommer från grekisk-romersk mytologi. "Thule" har ofta tolkats som ett ord för att beskriva den Skandinaviska halvön.Ultima Thules tredje album ”För fäderneslandet” har sålt platina och mer än 100 000 exemplar i Sverige. Skivan innehåller några av deras mest kända låtar, som "Stolt och stark", "Fäderneslandet" och "Du gamla du fria".Bandet blir stora under 90-talet och var under en tid signade på Bert Karlssons skivbolag Mariann Records. När Ultima Thule går ut med att de haft kopplingar till flera rörelse som då klassades som högerextrema, BSS och SD, bryts kontrakter 1993. Sedan dess publicerar de på eget bolag.2012 gick bandet ut och meddelade att de skulle sluta spela tillsammans efter 30 år som verksamma. 2015 hade de en omtalad privatspelning på Jimmy Åkessons kräftskiva. 2022 spelar bandet tillsammans igen. Ulf Hansen är idag SD-politiker lokalt i Nyköping.Ultima Thule har haft samröre med högerextrema BSS och nazistiska vitmaktband och skivbolag. Själva kallar de sig nationalister och svenska patrioter.

Asbesten har skördat många liv i Sverige. När ämnet förbjöds för fyrtio år sedan var tanken att faran skulle vara över. Det är den inte. En av dem som hanterat det farliga materialet är Simon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Asbest sågs som världens bästa material. Det användes överallt, men förbjöds när det stod klart att det kan orsaka obotliga cancersjukdomar.Anders fick lungsäckscancer– Det är ju en plåga ju. Man kvävs ju om man säger, nästan. Man kan ju inte andas mer. Men vad fan, det går bra för mig nu. Jag har ju levt ett år mer. Det säger Anders Larsson, som utsattes för asbest före förbudet, när han arbetade på Karlskronavarvet och som nu har lungsäckscancer.– Jag fick ju sex månader när de skrev ut mig och nu har jag levt i tolv, tretton månader. Så det är ju rätt bra. Och jag är nöjd. Är det slut, så är det slut.Allvarliga brister i asbesthanteringen idagNu rivs och renoveras många av de bostäder, skolor och andra byggnader som innehåller asbest. Ekots granskning visar att trots dagens hårda regleringar finns det allvarliga brister i hur asbesten hanteras. Folk, i synnerhet byggarbetare, utsätts för asbest gång på gång.En av dem som hanterat det farliga materialet långt efter förbudet, är Simon Rönnbäck som arbetat som asbestsanerare.– Det är ingenting som jag går och tänker på dagligdags och hur det ska påverka mig sen. Men däremot så har jag ju barn och så här. För henne vore det kanske inte så bra om man skulle försvinna iväg lite tidigare på grund av en sån där grej, säger han.I den granskande dokumentären visas också hur de som har företag som rivit asbest på så farliga sätt att de förbjudits att hantera asbest ändå kan fortsätta – och att arbetare riskerar att utsättas igen.Dokumentären är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär, från november 2024.Reportrar: Camilla Ziedorn och Sven Carlsson Producent: Håkan Engström Slutmix: Jacob Gustavsson

Faysa Idle har sett gängkonflikterna i Järvaområdet inifrån. Nu bryter hon tystnaden om hur det är att växa upp nära kriminella unga män. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Faysa Idles storebror drogs in i kriminaliteten tidigt. Flera av hennes vänner har skjutits ihjäl, och i de miljöer hon rört sig har hon sett både vapen, knark och kontanter i väskor.Kriminella syskon sätter spårDet är en vardag där alla måste förhålla sig till gängkriminaliteten, även de som inte är en del av den. Man måste lära sig de oskrivna reglerna om vem som är vän och vem som är fiende, och hålla reda på när det plötsligt är tvärtom.– Att vara en syster i en kriminell miljö sätter spår, säger Faysa Idle. Först nu, när jag fyllt 25, ser jag hur skadad jag blivit av det jag varit med om.Gängen pressar de anhörigaI den här världen försöker de kriminella killarna ofta pressa tjejer och andra anhöriga att göra tjänster åt dem, som att förvara vapen eller narkotika. Men framför allt: att hålla tyst om det de ser.Nu vill Faysa Idle vara en röst, särskilt för tjejer som har liknande erfarenheter som hon själv.Dokumentären är gjord 2023Reporter: Randi Mossige-NorheimProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Tor Sigvardson

Modou och Medin är stjärnor i ungdomslaget. När de blir uppflyttade till seniorerna hamnar den ene i startelvan och den andre vid sidan av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. IFK Malmö är inte den största fotbollsklubben i stan, men spelarna siktar mot toppen. Under elljusen i Pildammsparken springer de intervaller för att vässa formen inför säsongen.– Jag vill inte jobba, jag vill bli en fotbollsspelare och tjäna pengar på det jag gillar, säger Medin som är 16 år. – Jag tror att jag kommer att lyckas, säger 17-årige lagkaptenen Modou. Prestationskrav inom ungdomsfotbollenMed en visselpipa runt halsen står lagets tränare, Medins pappa, Osman Sudic.– Det är absolut inte fel att sätta press på spelarna. Det är bra att de lär sig det i en tidig ålder. Målet är att de ska nå elitnivå, säger han.Vad innebär det att ge allt för drömmen att lyckas som fotbollsspelare? Och om allt ändå inte är nog – när ger man upp?Ett program av Sven Holmberg från 2024.Producent: Martin JönssonSlutmix: Jacob Gustavsson

Ur jorden på kyrkogården träder röster fram. Röster från människor som Bengt Bok tidigare mött och som nu ligger begravda på den lilla lantkyrkogården. De berättar om sina liv för honom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alla i den här historien är döda. Alla utom han som berättar, han är inte död men han fasar inför den. En dokumentär berättelse där ingen nåd ges men kanske en viss förtröstan.Dokumentären är gjord 2016.Reporter: Bengt BokProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Fredrik Nilsson

Saher, 16 år, skulle ha varit i skolan den här dagen. Nu sitter han i lägenheten i Gaza City och tittar på nyheterna, när en bomb spränger väggen. Det är den 7 oktober 2023 och ett krig har börjat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter Hamas terrorattack mot södra Israel den sjunde oktober 2023 svarar Israel med intensiva attacker mot Gazaremsan. Saher och hans två systrar, 14 och 4 år gamla, som är födda och uppvuxna i Sundsvall, hamnar mitt i de urskiljningslösa striderna mellan terrorstämplade Hamas och Israel.När Sahers bästa kompis Noor dödas i ett israeliskt flyganfall förstår  Saher att det här kriget inte liknar de tidigare krigen i Gaza. Han och familjen flyr från sitt välbärgade bostadsområde och söker, som tusentals andra, skydd på Al-Amal-sjukhuset i södra Gaza. I över hundra dagar bor syskonen där.Kriget lämnar djupa spår i syskonen som samlar alla sina krafter för att överleva vardagen i det belägrade sjukhusområdet i hopp om att till slut lyckas ta sig ut ur Gaza och åka vidare till mamma, som väntar i Sundsvall. En dokumentär från 2024 av Lama AlshehabyProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Tor SigvardssonLyssningstips: Tidigare avsnitt av P1 DokumentärSjunde oktober och Israels traumaVår man i krigets Gaza - Sami Abu Salem Skräddaren i Gaza Sprickan i Israel Jerusalem, staden alla vill äga

Anna misstänker att hon är ett av många stulna barn från Chile. Hon adopterades på 70-talet och nu lämnar hon dna på en släktforskningssajt. När hon kommer till Chile gör hon en oväntad upptäckt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag har ju alltid vetat att jag är adopterad. Och jag kände mig efterlängtad, säger Anna Bohrn.Hon kom till Arlanda i ett plan från Santiago den 5 december 1977, tillsammans med 20 andra små barn som adopterats till Sverige från Chile.Hon togs emot av sin svenska familj från Lidingö. De fick inte veta så mycket mer än att hon var ett år gammal och skulle ha hittats övergiven.– Men det är ju något som inte stämmer i det här. Du ser ju hur välmående jag är, säger Anna och visar ett foto från ankomsten.– Jag pratade ju och hade fullt med tänder.Stulna barn i ChileDet finns många luckor i historien om vad som hände Anna innan hon kom hit. I adoptionspapper står att hon ska ha hittats på en trafikerad gata, i en stadspark och på ett sjukhus. Historierna varierar och går inte ihop.När skandalen med stulna barn i Chile briserar i mitten av 2010-talet börjar Anna intressera sig för sin allra tidigaste barndom, som hon inte vet något om. När hon tar dna till hjälp börjar hennes historia rullas upp.Dokumentären gjordes 2024 av Esfar Ahmad.Producent: Lotta MalmstedtSlutmix: Mattias Miselli

Pelle Hedberg behöll sin hemlighet för sig själv i 35 år. Han berättade inte ens för Claes, sin bäste vän. Varför sa han inget, vad var han rädd för? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Pelle och jag har seglat vilse i tjock dimma utanför Portugal. Vi har dykt bland rockor och barracudor vid korallrev utanför Venezuela.Och nu sitter vi här. Jag är klädd i en leopardmönstrad tunn klänning, pärlhalsband och en lång svart peruk med självfall. Pelle har en uringad mörk jumper med öppen rygg, svart läderkjol; i det blonda självlockiga håret dinglar två vita örhängen. Och det skarpskurna ansiktet är öppet och inbjudande.Min bäste vän Pelle vaknade upp en dag och konstaterade att livet inte var så jävla långt, så varför ska han gå här och undertrycka sina känslor och önskemål?En dokumentär av Claes JB Löfgren.Producent Håkan Engström.Slutmix Fredrik Nilsson.Programmet sändes första gången 30 mars 2014.

Efter att ha larmat i media anklagas vårdbiträdet för illojalitet mot vårdbolaget Attendo. Samtidigt är andra vågen av corona på väg in över Sverige och de gamla är i fara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På äldreboendet Sabbatsbergsbyn kommer coronaviruset in på fem avdelningar. Många av de boende smittas och dör under våren 2020. I ett försök att rädda liv slår vårdbiträdet Stine Christophersen tillsammans med några av sina kollegor larm i media.Äldreboendet där Stine jobbar drivs av Attendo – Nordens största vårdbolag. Cheferna ger Stine en erinran för illojalitet som hon vägrar att skriva under. I dolda inspelningar mitt under brinnande pandemi väcker P1 Dokumentärs "Det illojala vårdbiträdet" frågor om vilket skydd vårdpersonal egentligen har när de väljer att slå larm i media.I dokumentären möter du även Maria Berg vars man Jack Berg dog under sin tid på Sabbatsbergsbyns äldreboende. Maria berättar att när hon till slut får komma in och träffa Jack är han okontaktbar, i hans rum står ett droppställ som inte är inkopplat.Efter dokumentären står tre anställda på Attendo åtalade för brott mot lagen om meddelarskydd. Rättegång planeras inledas den 26 september 2022.Efter att dokumentären sänts åtalades regionchef Helena Winter, enhetschef Petra Lindhe och medarbetaren på Attendos personalavdelning för brott mot lagen om meddelarskydd (i vissa enskilda verksamheter). Petra Lindhe friades, de andra två dömdes till böter i tingsrätten och hovrätten.Hösten 2024 väntas Högsta domstolen komma med ett slutgiltigt avgörande.Attendos VD Martin Tivéus har offentligt bett visselblåsaren Stine Christophersen om ursäkt. Han har kallat det som hände henne på huvudkontoret oacceptabelt. Enligt Attendo har både chefer och personal, efter P1 dokumentärs och Ekots granskning, fått utbildning om lagen om meddelarskydd och rätten att slå larm i media.Reporter: Johanna SjövallProducent: Magnus ArvidsonSlutmix: Fredrik Von Der PahlenDet illojala vårdbiträdet är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2021.

Flera dör i corona på äldreboendet som Stine jobbar på. När hon larmar i media anklagas hon för illojalitet mot företaget. Hör hennes hemliga inspelning med cheferna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Covid-19 sprider sig som en löpeld på äldreboenden. På Sabbatsbergsbyns äldreboende i Stockholm dör flera när smittan tar sig in på fem avdelningar.När Stine uttalar sig i media kallas hon till huvudkontoret på vårdföretaget Attendo. I hemlighet spelar hon in mötet.Hör också Mia Grane som förlorar både sina föräldrar på boendet.I P1 Dokumentären "Det illojala vårdbiträdet" tar reportern Johanna Sjövall reda på vad som faktiskt hände på Sabbatsbergsbyns äldreboende våren 2020.Efter dokumentären står tre anställda på Attendo åtalade för brott mot lagen om meddelarskydd. Rättegång planeras inledas den 26 september 2022.Efter att dokumentären sänts åtalades regionchef Helena Winter, enhetschef Petra Lindhe och medarbetaren på Attendos personalavdelning för brott mot lagen om meddelarskydd (i vissa enskilda verksamheter). Petra Lindhe friades, de andra två dömdes till böter i tingsrätten och hovrätten.Hösten 2024 väntas Högsta domstolen komma med ett slutgiltigt avgörande.Attendos VD Martin Tivéus har offentligt bett visselblåsaren Stine Christophersen om ursäkt. Han har kallat det som hände henne på huvudkontoret oacceptabelt. Enligt Attendo har både chefer och personal, efter P1 dokumentärs och Ekots granskning, fått utbildning om lagen om meddelarskydd och rätten att slå larm i media.Reporter: Johanna SjövallProducent: Magnus ArvidsonSlutmix: Fredrik Von Der PahlenDet illojala vårdbiträdet är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2021.

Max Valentin ska delta i inofficiella OS för kampsport i Saudiarabien. Till vardags jobbar han med demokratifrågor. Nu måste han göra allt för att undvika diktaturens sportwashing. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Max Valentin är en av världens främsta utövare i sporten Canne de Combat, en fransk kampsport som kan beskrivas som pinnfäktning. Nu har han fått en inbjudan att tävla i ”World Combat Games” i en av världens största diktaturer, i Riyadh i Saudiarabien. Uttagningen till spelen är en barndomsdröm som går i uppfyllelse, men den krockar med hans professionella identitet och starka värderingar om mänskliga rättigheter och demokrati. Han måste göra något för att visa sin solidaritet med de lokala motståndarna mot Mohammed Bin Salman och diktaturen. I jakten på ett dödshotat death metal-band från Saudi möter han istället en karismatisk person som inte alls passar in i hans förutfattade meningar om Saudiarabien.Dokumentären gjordes 2024 av Samuel Sjöblom.Producent: Ylva LindgrenSlutmix: Jacob Gustavsson

Tobias Engqvist lämnar Umeå för att strida i Ukraina. Med sin mobiltelefon filmar han livet som soldat där döden är ständigt närvarande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Ryssland invaderar Ukraina i februari 2022 vill Tobias Engqvist från Holmsund i Umeå hjälpa till att försvara landet. Han hoppar av sin socionomutbildning och tar sig ner till kriget för att hjälpa till.Först arbetar han som sjukvårdare men veckorna går och Ukraina håller på att förlora allt fler områden. Tobias bestämmer sig för att ansluta som frivillig soldat. Han vill få slut på kriget och vara där det avgörs – vid fronten.I en rysk attack dör hans vänner, amerikanen Luke och svensken Edvard."Jag försöker få liv i honom, känner hans andetag och på hans puls. Jag hoppas på att jag ska få något livstecken, men jag får inte det."Dokumenterar med sin mobiltelefonTrots att han riskerar sitt liv varje dag är Tobias precis där han vill vara. Och med mobilen i bröstfickan fångar han vardagen. Ljudet av flyglarm och missiler, fritiden med kamraterna – och när de måste fly för sina liv. Dokumentären är gjord december 2022.Av: Henrik BrandtProducent: Anna FreySlutmix: Tor Sigvardson

René slår en man medvetslös med en motorcykelhjälm. Gabbe torterar en kille inför publik. Nu sitter de öga mot öga på ett hotellrum. En som lämnat våldet, en annan som fortfarande lever mitt i det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – När nån gör ett övertramp i vårt område, det betyder bara en sak. Fuck you, vi får se vad du kan. Våld för mig har varit som att köra bil och äta en banan, det har varit så naturligt.Mord, gängskjutningar och blodshämnd. Enligt polisen har de kriminella gängen blivit allt våldsammare. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen som står för det grova våldet resonerar. I det här programmet möter vi två av dessa män.Gabbe växer upp i förorten. Han råkar ständigt i konflikt med de äldre killarna. En dag bestämmer han sig för att slå tillbaka.– Jag tog lagen i egna händer, för jag såg orättvisan. Öga för öga, tand för tand.Rene Lobos växer upp med en grovt kriminell pappa. När pappan dricker blir han våldsam.– Jag älskade honom så mycket. Och jag förstod inte varför han gjorde oss illa. Jag gjorde allting för att han skulle älska mig. Jag bestämde mig för att börja jobba med min pappa och det var då allting började.Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet.Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida.Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här.Gabbes röst är utbytt. Dokumentären gjordes 2019 av Karwan Faraj.Producent: Martin JönssonSlutmix: Henrik HenrikssonLänk till Teater FryshusetLänk till Fryshusets avhopparverksamhet Passus

Jespers pappa John drev svartklubben Mudd Club i Göteborg på 80-talet. Men när Jesper bara var ett år försvann hans pappa. Vad var det för klubb? Vad var det som hände? Och vem var Mudd-John? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Högst upp i ett gult tegelhus på Kungstorget i Göteborg. När de andra nattklubbarna stänger, öppnar Mudd Club. Alkoholtillstånd och stängningstider är ingenting klubbägaren John bryr sig om. I stort lockigt hår och en gammal uniformsjacka står han i baren med en spetsad 7-Up.– Han var lite busig och det var ju långa nätter. Han gillade att festa, säger Johns lillasyster Petra.– Det var nåt speciellt i Göteborg med de här svartklubbarna. Det var stimulerande och roligt. Men det var kreativt i ordets både positiva och negativa bemärkelse. Det var inte bara alkohol utan andra droger också, säger kulturjournalisten Kai Martin.Stora artister på Mudd ClubUnder några år i början på 80-talet lockade Mudd Club många av de största artisterna, både i Sverige och internationellt. Bland dem som har spelat på klubben finns Johnny Thunders, W.A.S.P, Nico, Imperiet och Hanoi Rocks.– Det har varit avgörande musikaliska upplevelser, säger Ebbot Lundberg, sångare i bland annat Soundtrack Of Our Lives.Men klubbens ägare Mudd-John är ett mysterium. Inte minst för sin egen son. Jesper var bara ett år när John flyttade till USA.– Mamma sa att de hade träffats på klubben. Men de var ju aldrig ett par. Och jag visste ju inte vem han var. Jag tror aldrig att han fattade att han hade blivit pappa och att han behövde ta ansvar för mig. Min pappa var Mudd-John är ett program av Anna Maria Höglund från 2024.Producent: Martin JönssonSlutmix: Henrik Henriksson